<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287434</hangar_id>
 <dok_id>GG0343</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:34</publicerad>
 <titel>Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0343/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0343</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0343</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:43&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökad konkurrens i kommunal verksamhet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0343/prop_199293__43-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Civildepartementet har varit föredragande vid regeringssam-&lt;br&gt;manträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) och lagen (1991:1136)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kommunal primärvård. Förslagen syftar till att&lt;br&gt;öka inslagen av konkurrens i den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas också regeringens bedömningar i fråga om kom-&lt;br&gt;munernas möjligheter att åta sig uppdrag utanför det egna området, kom-&lt;br&gt;munal upphandling samt bättre uppföljning och jämförelser av kommuner-&lt;br&gt;nas kostnader och prestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ökad konkurrens i kommunal verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade våren 1991 att ge konkurrenskommittén (C 1989:03)&lt;br&gt;tilläggsdirektiv (dir. 1991:41) om att i nära samverkan med företrädare för&lt;br&gt;kommuner och landsting närmare överväga vissa frågor om förstärkt kon-&lt;br&gt;kurrens i kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén överlämnade i november 1991 betänkandet (SOU 1991:104)&lt;br&gt;Konkurrensen inom den kommunala sektorn. Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 1. En sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Civildepartementet&lt;br&gt;(Dnr. C92/668/KOM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har i en skrivelse till regeringen den 14 november&lt;br&gt;1991 hemställt att initiativ tas för att undanröja oklarheter och författnings-&lt;br&gt;mässiga hinder för att välja alternativa driftformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i det följande fram förslag som syftar till att underlätta&lt;br&gt;för kommuner och landsting att öka inslaget av konkurrens inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten, hälso- och sjukvården samt tandvården (avsnitt 4). Vidare redovisas re-&lt;br&gt;geringens bedömningar i fråga om kommunernas möjligheter att åta sig upp-&lt;br&gt;drag utanför det egna området (avsnitt 5), kommunal upphandling (avsnitt&lt;br&gt;6) samt i fråga om bättre uppföljning och jämförelser av kostnader och pre-&lt;br&gt;stationer (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 juni 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslagen till ändringar i socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) och lagen om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med kommunal primärvård (1991:1136). Lagrådsremissens lag-&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft någon erinran mot lagförslagen. Lagrådet har emel-&lt;br&gt;lertid haft synpunkter på frågan om sekretess och tystnadsplikt för anställda&lt;br&gt;som inte ingår i den i 1 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) angivna kretsen.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande återfinns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamhetens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har den kommunala verksamheten expande-&lt;br&gt;rat mycket kraftigt. Kommuner och landsting har stått för en stor andel av&lt;br&gt;tillväxten i produktion och sysselsättning. Under 1980-talet svarade kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen för över hälften av den totala sysselsättningsökningen&lt;br&gt;trots att den kommunala konsumtionen växte något långsammare än BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste decennierna måste den kommunala verksamheten&lt;br&gt;ställas om från expansion till hushållning. Organisation och verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer måste förändras för att möta den nya ekonomiska situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakternas beslut vid förra riksmötet (1991/92:150 del II, FiU29, rskr.&lt;br&gt;345) om den kommunala ekonomin innebär att det tillskapas ett nytt gene-&lt;br&gt;rellt statsbidrag till kommunerna. Bidraget kallas statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;för kommunerna. Därmed skapas förutsättningar för en ökad flexibilitet i&lt;br&gt;verksamheten och utrymme för förnyelse och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner och landsting har inslaget av konkurrens i verksamhe-&lt;br&gt;ten redan ökat i omfattning. Man använder sig i många fall av konkurrens&lt;br&gt;mellan olika resultatenheter inom den kommunala förvaltningen, så kallad&lt;br&gt;intraprenad. Detta har skett t.ex. genom att förvaltningen har organiserats&lt;br&gt;om i beställar- och utförarenheter. Det finns även exempel på kommuner&lt;br&gt;och landsting som aktivt uppmuntrar personalen att starta kooperativ eller&lt;br&gt;personalägda aktiebolag för att driva kommunal verksamhet på entrepre-&lt;br&gt;nad. Med entreprenad avses sådan verksamhet som utförs av annan produ-&lt;br&gt;cent än kommunens eller landstingets egna organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförda studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har i rapporten (1992:4) Kommu-&lt;br&gt;nala tjänsteentreprenader redovisat omfattningen av entreprenader inom&lt;br&gt;primärkommunal verksamhet år 1990. Av kommunernas totala kostnader&lt;br&gt;gick 6 % till entreprenader (exklusive byggnads- och anläggningsentreprena-&lt;br&gt;der). Den totala entreprenadandelen har i huvudsak varit oförändrad sedan&lt;br&gt;mitten av 1980-talet då Svenska kommunförbundet i en undersökning fann&lt;br&gt;att entreprenaddelen uppgick till 5 % (exklusive byggnads- och anläggnings-&lt;br&gt;entreprenader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon betydande skillnad mellan olika kommungrupper förelåg inte år&lt;br&gt;1990, vilket betyder att större städer, mellanstora kommuner och glesbygds-&lt;br&gt;kommuner i genomsnitt hade ungefär samma entreprenadandel. Sprid-&lt;br&gt;ningen i total entreprenadandel mellan enskilda kommuner var inte heller&lt;br&gt;stor. Ca 55 % av kommunerna hade en entreprenadandel som var 6 % eller&lt;br&gt;mindre. Endast 5 % av kommunerna hade en entreprenadandel som var&lt;br&gt;minst 10 %. Bland dessa märks en kommun (Åre) som hade en entreprena-&lt;br&gt;dandel som uppgick till 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal utländska, främst amerikanska och engelska, undersök-&lt;br&gt;ningar har jämfört kostnaderna vid privat och offentlig produktion. Flertalet&lt;br&gt;undersökningar visar att de privata alternativen ofta är effektivare och att de&lt;br&gt;också tvingat de kommunala utförarna att bli effektivare. I en litteraturstu-&lt;br&gt;die utförd vid högskolan i Karlstad (Offentlig eller privat. Birgitta Juås och&lt;br&gt;Sture Thompsson, Högskolan i Karlstad 1989) konstateras att av 48 under-&lt;br&gt;sökningar visade 34 att de privata entreprenaderna hade lägre kostnader än&lt;br&gt;motsvarande offentliga utförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK konstaterar i sin rapport att det har gjorts ett litet antal utvärderingar&lt;br&gt;av effekterna av byten mellan egen regi och entreprenad i Sverige. Bland de&lt;br&gt;kommuner som ingick i SPK:s studie hade endast fem genomfört skriftliga&lt;br&gt;utvärderingar av genomförda entreprenader. Dessa pekar på att betydande&lt;br&gt;kostnadsbesparingar kan uppnås genom upphandling av kommunernas ser-&lt;br&gt;viceverksamhet. Den process som föregår en upphandling kan även i sig leda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kostnadsbesparingar, dels genom att omfattningen av efterfrågad verk- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;samhet preciseras, dels genom att hotet om en eventuell entreprenad leder&lt;br&gt;till en kostnadspress i egenregi-produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementet har initiativ tagits till systematiska studier av al-&lt;br&gt;ternativa verksamhetsformer i kommuner och landsting. En rapport (Ds&lt;br&gt;1992:7) om marknadsorientering av kommunal verksamhet har utarbetats.&lt;br&gt;Regeringen beslöt den 13 februari 1992 att bemyndiga civilministern att till-&lt;br&gt;kalla en parlamentarisk kommitté (Lokaldemokratikommittén) med uppgift&lt;br&gt;att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin (dir.&lt;br&gt;1992:12). I kommitténs uppdrag ingår därvid att utarbeta förslag som är in-&lt;br&gt;riktade på att underlätta införandet av alternativa produktions- och driftfor-&lt;br&gt;mer i den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Behovet av ökad konkurrens&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konkurrens är ett viktigt medel för att uppnå&lt;br&gt;ökad effektivitet inom den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsliga förutsättningarna för entreprenader i specialreglerad&lt;br&gt;kommunal verksamhet är i vissa fall oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad effektivitet genom konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens är ett viktigt medel för att uppnå ökad effektivitet inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn. Bristen på konkurrens har i många fall inneburit att&lt;br&gt;tillgängliga resurser inte har tagits till vara på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att i ökad utsträckning utnyttja marknadsmekanismerna bör den&lt;br&gt;kommunala verksamheten också i större utsträckning kunna anpassas till de&lt;br&gt;enskilda människornas önskemål och behov. I detta sammanhang måste&lt;br&gt;emellertid de speciella förutsättningar som gäller för kommunal servicepro-&lt;br&gt;duktion beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsen innebär att verksamheten i grunden styrs&lt;br&gt;av medborgarna i kommunen eller landstinget genom förtroendevalda re-&lt;br&gt;presentanter. Rollen som konsument av service som tillhandahålls av en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting skiljer sig därmed från den gängse konsumentrol-&lt;br&gt;len genom möjligheten att via valda ombud påverka tjänsternas utformning&lt;br&gt;och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om erfarenheterna från utlandet inte direkt kan överföras till&lt;br&gt;svenska förhållanden visar också studier som SPK har genomfört av erfaren-&lt;br&gt;heter från kommunala entreprenader i Sverige att kostnadsminskningarna&lt;br&gt;har varit betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsliga förutsättningarna för kommunala entreprenader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För möjligheterna att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad till pri-&lt;br&gt;vaträttsliga subjekt gäller också vissa rättsliga förutsättningar och begräns-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har rätt att i viss utsträckning använda sig av pri-&lt;br&gt;vaträttsliga organ för sin verksamhet. Det har ansetts följa av den allmänna&lt;br&gt;kompetensregeln, numera i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), och har&lt;br&gt;också stöd i rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya kommunallagen har kommunernas och landstingens möj-&lt;br&gt;ligheter att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga organ också&lt;br&gt;ytterligare förtydligats. Sålunda föreskrivs i 3 kap. 16 § kommunallagen att&lt;br&gt;kommuner och landsting genom beslut av fullmäktige får lämna över vården&lt;br&gt;av en kommunal angelägenhet, förvars handhavande någon särskild ordning&lt;br&gt;inte har föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk för-&lt;br&gt;ening, en ideell förening eller en stiftelse. I paragrafen erinras om att vården&lt;br&gt;av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 § re-&lt;br&gt;geringsformen får överlämnas bara om det finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 3 kap. 16 § kommunallagen har visserligen kommit till för att re-&lt;br&gt;glera förutsättningarna för att lägga ut verksamhet på kommunala företag.&lt;br&gt;Regeln har emellertid getts en sådan utformning att den allmänt reglerar för-&lt;br&gt;utsättningarna för kommunerna och landstingen att lämna över förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifter till privaträttsliga subjekt, t.ex. genom avtal om entreprenaddrift&lt;br&gt;(jfr bet. 1990/91:KU38 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förut har sagts och som också framgår av 3 kap. 16 § kommunallagen&lt;br&gt;gäller vissa begränsningar i fråga om kommuners och landstings möjligheter&lt;br&gt;att ombesörja vården av deras angelägenheter genom privaträttsliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip är att den verksamhet som överlämnas till pri-&lt;br&gt;vaträttsliga organ skall falla inom den kommunala kompetensen och att ris-&lt;br&gt;ken för kompetensöverskridanden vid verksamhetens utövande skall vara&lt;br&gt;ringa. Samma kommunalrättsliga principer som styr den rent kommunala&lt;br&gt;verksamheten styr också kommuners och landstings verksamhet genom pri-&lt;br&gt;vaträttsliga subjekt. De får därför inte heller anlita t.ex. ett bolag för åtgär-&lt;br&gt;der som de inte själva får vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare begränsning gäller på de specialreglerade områdena. En&lt;br&gt;kommunal angelägenhet får i princip inte överlåtas till ett särskilt rättssub-&lt;br&gt;jekt, om det i en författning har angivits att ett visst kommunalt organ skall&lt;br&gt;handha denna. Detta utesluter dock inte att vissa delar av en specialreglerad&lt;br&gt;uppgift, t.ex. vissa driftsfrågor eller andra verkställighetsuppgifter, kan be-&lt;br&gt;drivas i privaträttsliga former. Möjligheterna till detta är främst beroende av&lt;br&gt;hur speciallagstiftningen är utformad inom det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning får överlämnas&lt;br&gt;till ett privaträttsligt subjekt bara om det finns särskilt lagstöd för detta.&lt;br&gt;Detta följer av 11 kap. 6 § regeringsformen. Också andra författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser kan innebära att verksamheten skall bedrivas i viss form. Exem-&lt;br&gt;pel på detta finns bl.a. i skollagstiftningen när det gäller rektors uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det numera framgår tydligare av kommunallagen att kommuner&lt;br&gt;och landsting kan lägga ut verksamhet som inte innebär myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på privaträttsliga subjekt, finns det en osäkerhet om hur långt möjligheterna Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;sträcker sig. Det gäller särskilt i de fall där det har föreskrivits särskilt att&lt;br&gt;kommunen eller landstinget skall svara för en viss verksamhet eller att en&lt;br&gt;eller flera nämnder skall fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen&lt;br&gt;eller landstinget enligt den särskilda lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Entreprenader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Genom ändringar i socialtjänstlagen, hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal primärvård klarläggs att entreprenad skall vara tillåten i&lt;br&gt;sådan verksamhet som inte innefattar myndighetsutövning. Något&lt;br&gt;motsvarande klarläggande när det gäller renhållningslagen behövs&lt;br&gt;inte. Frågan om behovet av ändringar i räddningstjänstlagen övervägs&lt;br&gt;ytterligare. Förslag till ändringar i omsorgslagen kommer att lämnas&lt;br&gt;vid ett annat tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget om&lt;br&gt;ökade möjligheter att lägga ut verksamheter på entreprenad har de flesta&lt;br&gt;varit positiva. Många remissinstanser har påpekat att rättsläget behöver be-&lt;br&gt;lysas ytterligare, främst i fråga om innebörden av begreppet myndighetsut-&lt;br&gt;övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att betänkandet är alltför översiktligt för att ge un-&lt;br&gt;derlag för beslut om lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket delar inte kommitténs slutsats att det utan författningsänd-&lt;br&gt;ringar är möjligt med försöksverksamhet med entreprenaddrift inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har redovisats i föregående avsnitt vi-&lt;br&gt;sar såväl svenska som utländska erfarenheter att anbudskonkurrens inom&lt;br&gt;kommunal verksamhet ofta leder till ökad produktivitet. Entreprenörer kan&lt;br&gt;också bidra till att utveckla den kommunala verksamheten, tillämpa nya pro-&lt;br&gt;duktionsmetoder och ett bredare tjänsteutbud än vad som är möjligt om&lt;br&gt;verksamheten drivs i kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att främja en ökad entreprenadupphandling. Sam-&lt;br&gt;tidigt skall framhållas att entreprenader inte alltid är den mest fördelaktiga&lt;br&gt;verksamhetsformen. En viktig förutsättning är t.ex. att det finns verklig kon-&lt;br&gt;kurrens mellan flera aktörer på den lokala marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har strävandena varit att minska detaljregleringen av&lt;br&gt;olika kommunala verksamheter och att öka kommunernas och landstingens&lt;br&gt;frihet att välja rationella produktionsmetoder. Ökade möjligheter att an-&lt;br&gt;vända entreprenader ligger i linje med denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, som förut har redovisats, i huvudsak två begränsningar när det&lt;br&gt;gäller möjligheterna att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad. För&lt;br&gt;det första får uppgifter som innefattar myndighetsutövning lämnas över till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privaträttsliga organ bara om det finns stöd för det i lag. För det andra får Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;vården av en kommunal angelägenhet inte lämnas över till någon annan, om&lt;br&gt;det har föreskrivits en särskild ordning för handhavandet av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén och även flera remissinstanser har påpekat råder det en&lt;br&gt;viss osäkerhet om rättsläget i båda avseendena. Det gäller dels innebörden&lt;br&gt;av begreppet myndighetsutövning, dels hur långt möjligheterna att använda&lt;br&gt;sig av entreprenaddrift sträcker sig när lagstiftningen har föreskrivit att en&lt;br&gt;eller flera nämnder skall sköta kommunens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket myndighetsutövning används i flera olika sammanhang i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Sålunda återfinns det i 11 kap. 6 § regeringsformen, där det före-&lt;br&gt;skrivs att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning inte får&lt;br&gt;överlämnas till enskilda rättssubjekt utan stöd av lag. Uttrycket återfinns&lt;br&gt;också t.ex. inom skadestånds- och strafflagstiftningen, i kommunallagen och&lt;br&gt;socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande innebörden av uttrycket myndighetsutövning i 11 kap. 6 § re-&lt;br&gt;geringsformen har i förarbetena hänvisats till den definition som fanns i den&lt;br&gt;förutvarande förvaltningslagen (1971:290). Enligt denna lag avsågs med&lt;br&gt;myndighetsutövning ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om&lt;br&gt;förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart&lt;br&gt;förhållande” (jfr prop. 1971:30 del 2 s. 330 ff). I den nu gällande förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) definieras inte termen ”myndighetsutövning”. I sak har&lt;br&gt;dock begreppet i den nya förvaltningslagen samma innebörd (prop.&lt;br&gt;1985/86:80 s. 55). Begreppet myndighetsutövning förekommer också med&lt;br&gt;samma betydelse i socialtjänstlagen (jfr prop. 1979/80:1 s. 565).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket myndighetsutövning har således sedan en lång tid tillbaka en&lt;br&gt;central betydelse på flera områden. Inom specialreglerad kommunal verk-&lt;br&gt;samhet kan det i vissa fall vara svårt att skilja mellan vad som är att anse som&lt;br&gt;myndighetsutövning och vad som är serviceverksamhet. Uttryckets närmare&lt;br&gt;innebörd på olika förvaltningsområden fastställs ytterst genom rättspraxis. I&lt;br&gt;specialmotiveringen till lagförslagen behandlas frågan ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenaddrift i specialreglerad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som kommunerna och landstingen ansvarar för har en mycket&lt;br&gt;stor betydelse för vår välfärd. De tar samtidigt i anspråk en stor del av våra&lt;br&gt;gemensamma resurser. Det gäller inte minst socialtjänsten, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården samt tandvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävandena att effektivisera den offentliga sektorn intar dessa områden&lt;br&gt;en särställning. Samtidigt som samhället skall ha ett ansvar för att medbor-&lt;br&gt;garna erbjuds en god vård och omsorg ställs också kravet att de resurser som&lt;br&gt;den offentliga sektorn förfogar över skall utnyttjas på ett så effektivt sätt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa mångskiftande uppgifter med samma övergripande välfärdsmål kan&lt;br&gt;och bör för ett effektivt resursutnyttjande kunna utföras på varierande sätt,&lt;br&gt;beroende på olika tänkbara och tillgängliga alternativ. Med den utgångs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkten är det rimligt att det faktiska verkställandet av kommunernas an- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;svar kan ske i konkurrens mellan olika aktörer. Det kan vara aktörer i form&lt;br&gt;av förvaltningar eller enheter inom kommunen, eller aktörer i form av utom-&lt;br&gt;stående personer eller företag (entreprenörer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att på väsentliga områden för&lt;br&gt;den specialreglerade kommunala verksamheten undanröja de oklarheter&lt;br&gt;som kan finnas när det gäller att lägga ut verksamheten på entreprenad. Syf-&lt;br&gt;tet med detta är både att klargöra möjligheterna och stimulera kommunerna&lt;br&gt;att utsätta sin verksamhet för konkurrens. Därmed ökar förutsättningarna&lt;br&gt;för ett effektivt utnyttjande av de resurser som samhället som helhet förfogar&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig och mycket resurskrävande del av kommunernas verksamhet utgör&lt;br&gt;deras ansvar för socialtjänsten. Det gäller inte bara kommunernas ansvar att&lt;br&gt;allmänt bistå kommunmedlemmarna och andra som vistas i kommunen,&lt;br&gt;utan även att svara för vissa i lagen angivna uppgifter bl.a. när det gäller&lt;br&gt;omsorgen om barn och andra som behöver stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § socialtjänstlagen (ändrad senast 1990:1403) föreskrivs att kommuner-&lt;br&gt;nas uppgifter inom socialtjänsten skall fullgöras av den eller de nämnder som&lt;br&gt;kommunfullmäktige bestämmer. Ordalydelsen av den bestämmelsen kan&lt;br&gt;föranleda tolkningen att samtliga uppgifter inom socialtjänsten i praktiken&lt;br&gt;måste utföras av en kommunal nämnd. Att bestämmelsen inte skall tolkas&lt;br&gt;så snävt framgår dock av rättspraxis. Lagstöd för att lägga ut förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifter som innefattar myndighetsutövning saknas dock i socialtjänstla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget hindrar sålunda en kommun att lägga ut driften av t.ex. en förskola&lt;br&gt;eller hemtjänsten på entreprenad till ett personalkooperativ, ett kommunalt&lt;br&gt;företag eller något annat privaträttsligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom oklarheter råder om dessa möjligheter bör genom ett tillägg i&lt;br&gt;socialtjänstlagen klargöras att kommunen får sluta avtal med andra om att&lt;br&gt;utföra kommunens uppgifter enligt lagen. Samtidigt bör klargöras att denna&lt;br&gt;möjlighet inte gäller uppgifter som innefattar myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, omtryckt 1992:567) skall varje&lt;br&gt;landsting erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom&lt;br&gt;landstinget (3 §). Även om det i förarbetena till den aktuella bestämmelsen&lt;br&gt;klart har uttalats att den inte innebär att landstinget självt måste bedriva&lt;br&gt;verksamheten (prop. 1981/82:97 s. 33) råder osäkerhet huruvida landstinget&lt;br&gt;kan träffa avtal med någon annan om driften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller en kommuns skyldighet att inom ramen för en försöks-&lt;br&gt;verksamhet erbjuda en god primärvård och en god distriktstandvård enligt&lt;br&gt;lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som föreslås beträffande socialtjänstlagen bör i de båda nu&lt;br&gt;berörda lagarna införas ett tillägg som klargör att landstinget respektive&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra de lagreglerade Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;uppgifterna. Även här bör anges att en uppgift som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning inte får lämnas över till ett privaträttsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall enligt 5 § tandvårdslagen (1985:125, ändrad senast&lt;br&gt;1991:1950) erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget.&lt;br&gt;Vidare har folktandvården, som enligt samma paragraf definieras som den&lt;br&gt;tandvård som landstinget själv bedriver, bl.a. till uppgift att avgiftsfritt till-&lt;br&gt;handahålla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton år fullstän-&lt;br&gt;dig tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uttalanden i förarbetena till tandvårdslagen innebär landstingets&lt;br&gt;ansvar inte ett absolut krav på att all folktandvård skall bedrivas i landsting-&lt;br&gt;ets egen regi. Däremot förutsätts att landstinget i huvudsak självt skall svara&lt;br&gt;för den faktiska tandvården (prop. 1984/85:79 s. 63 och 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalandena i förarbetena till tandvårdslagen ger sålunda vid handen att&lt;br&gt;landstingen kan överlåta åt andra att utföra folktandvårdens uppgifter. Ut-&lt;br&gt;formningen av bestämmelserna i tandvårdslagen är emellertid inte tydlig,&lt;br&gt;vilket har lett till oklarheter om och i vilken utsträckning det finns möjlighe-&lt;br&gt;ter för landstingen att lägga ut verksamheten på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i tandvårdslagen bör därför genom ett tillägg till 5 § klargöras att&lt;br&gt;landstinget får sluta avtal med annan om att utföra landstingets uppgifter en-&lt;br&gt;ligt lagen, med undantag för sådana uppgifter som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala räddningstjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har föreslagit att möjligheterna till entreprenad skall&lt;br&gt;omfatta också den kommunala räddningstjänsten. Regeringen delar i prin-&lt;br&gt;cip kommitténs uppfattning. Man måste dock beakta det förhållandet att&lt;br&gt;räddningstjänsten har ett stort inslag av myndighetsutövning och att rädd-&lt;br&gt;ningsledaren har mycket stora befogenheter att göra intrång i annans rätt,&lt;br&gt;prioritera mellan olika skadeobjekt när insatsen görs m.m. Räddningsleda-&lt;br&gt;ren kan också beordra allmänheten, myndigheter, företag och kommuner att&lt;br&gt;på olika sätt medverka i en räddningstjänstinsats. Sedan ett antal år pågår&lt;br&gt;dessutom ett reformarbete, som innebär en integrering av fredsräddnings-&lt;br&gt;tjänsten och civilförsvarsverksamheten. Regeringen har i prop. 1991/92:102&lt;br&gt;föreslagit att kommunerna skall ha ansvar för genomförandet på lokal nivå&lt;br&gt;också av den senare uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att också den kommunala räddningstjänsten utvecklas&lt;br&gt;och effektiviseras fortlöpande. Ett sätt att åstadkomma detta är en ökad&lt;br&gt;samverkan mellan kommunerna och andra myndigheter och organ som har&lt;br&gt;lämpliga resurser för räddningstjänsten. En skyldighet att samarbeta finns&lt;br&gt;redan inskriven i räddningstjänstlagen (1986:1102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen ger också vissa möjligheter till samverkan med industrin. Om det&lt;br&gt;vid en anläggning i en kommun har organiserats en särskild enhet för rädd-&lt;br&gt;ningsinsatser vid anläggningen får kommunen träffa avtal med ägaren eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavaren av anläggningen om att enheten skall ingå som räddningsstyrka Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;i räddningskåren. Ett 20-tal industriföretag medverkar numera på detta sätt&lt;br&gt;i den kommunala räddningstjänsten. En kommun har också rätt att överlåta&lt;br&gt;åt någon annan att göra räddningsinsatser som kräver särskild kompetens.&lt;br&gt;Ett antal kommuner använder med stöd av denna bestämmelse resurser&lt;br&gt;inom den kemisk tekniska industrin för att upprätthålla en beredskap för ke-&lt;br&gt;mikaliebekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har Falcks Redningskorps A/S sedan 1920-talet åtagit sig&lt;br&gt;brandsläckning på entreprenad åt framför allt små och medelstora kommu-&lt;br&gt;ner. I dag har ca 170 danska kommuner avtal med Falcks. Det kan dock på-&lt;br&gt;pekas att den kommunala brandinspektören har det primära ansvaret även i&lt;br&gt;dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det tillskapas en möjlighet för en kommun&lt;br&gt;som så önskar att bedriva räddningstjänst i entreprenadform. Chefen för&lt;br&gt;Försvarsdepartementet avser att föreslå regeringen att låta tillsätta en sär-&lt;br&gt;skild utredare med uppgift att förbereda erforderliga beslut av statsmakterna&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bör bl.a. överväga hur det område inom den kommunala rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten, som skall kunna utföras på entreprenad bör avgränsas. Det&lt;br&gt;bör vidare klarläggas hur entreprenörens resurser för räddningstjänst skall&lt;br&gt;inordnas i kommunens krigsorganisation. I dag utförs stora delar av det före-&lt;br&gt;byggande brandskyddet och utryckningsverksamheten inom samma organi-&lt;br&gt;sation och till en del med samma resurser. Frågan hur sambandet mellan&lt;br&gt;dessa båda verksamheter skall säkerställas måste studeras. Slutligen bör&lt;br&gt;också frågan hur myndighetsutövningen i samband med överlåtelse av rädd-&lt;br&gt;ningstjänst till en entreprenör skall utformas och förlag till särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för detta läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda (omsorgslagen) svarar vaije landsting för de särskilda omsorgerna åt&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstinget. Enligt lagen&lt;br&gt;finns det vissa möjligheter till enskild omsorgsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bl.a. i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) förklarat sig ha för avsikt att under året lägga fram en proposition på&lt;br&gt;grundval av handikapputredningens huvudbetänkande (SOU 1991:46) Han-&lt;br&gt;dikapp - Välfärd - Rättvisa. Förslagen kommer sannolikt att innebära att&lt;br&gt;den nuvarande omsorgslagstiftningen ersätts med en ny lagstiftning. Rege-&lt;br&gt;ringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss med denna inriktning. Rege-&lt;br&gt;ringen är därför inte beredd att nu lägga fram några förslag till ändringar i&lt;br&gt;omsorgslagen. De frågor om möjligheter till ökad konkurrens genom entre-&lt;br&gt;prenadupphandling får beaktas i de förslag till ny omsorgslagstiftning som&lt;br&gt;planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller entreprenaddrift inom det offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom har regeringen i propositionen (1991/92:95) om valfrihet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skolor anfört att man avser att återkomma till riksdagen med yt- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;terligare förslag i syfte att öka valfriheten på skolområdet. Det är regering-&lt;br&gt;ens avsikt att då också kunna ta upp frågor om entreprenadskolor och andra&lt;br&gt;mellanformer av kommunala och fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger därför inte nu fram några förslag i frågan om ökad ent-&lt;br&gt;reprenaddrift inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renhållningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén har föreslagit en ändring i renhållningslagen&lt;br&gt;(1979:596) för att klargöra att entreprenadlösningar är tillåtna. Renhåll-&lt;br&gt;ningslagen, som främst reglerar hanteringen av hushållsavfall, är emellertid&lt;br&gt;redan i dag utformad på ett sådant sätt att det är helt klart att entreprenad-&lt;br&gt;lösningar är tillåtna. Entreprenader är dessutom mycket vanliga inom detta&lt;br&gt;område. Enligt regeringens uppfattning finns det därför inte anledning att&lt;br&gt;föreslå någon ändring i renhållningslagen i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare tagit upp frågan om att fastighetsägare bör ges möj-&lt;br&gt;lighet att få dispens från renhållningsmonopolet och därmed sköta sophante-&lt;br&gt;ringen. Dispenser av detta slag kan redan i dag prövas av kommunerna inom&lt;br&gt;ramen för befintlig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess och tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som ibland anses oklar vid entreprenader i kommunal verk-&lt;br&gt;samhet är frågan om sekretess och tystnadsplikt. Också denna fråga bör där-&lt;br&gt;för beröras något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen (1980:100) innefattar en reglering av handlingssekretess&lt;br&gt;och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Enligt huvudregeln gäller la-&lt;br&gt;gen således inte den som är anställd hos ett privat rättssubjekt eller i övrigt&lt;br&gt;i privat verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen omfattas dock bl.a. uppdragstagare hos&lt;br&gt;en myndighet och likställda av sekretessreglerna. En enskild person som&lt;br&gt;gentemot en myndighet har åtagit sig tillverkning eller någon liknande pre-&lt;br&gt;station på entreprenad är att betrakta som uppdragstagare. Uppdragets sam-&lt;br&gt;band med myndighetens egentliga verksamhet är emellertid ofta så löst att&lt;br&gt;uppdragstagaren inte kan betraktas som en offentlig funktionär. Uppdrags-&lt;br&gt;tagaren är dessutom i allmänhet en juridisk person. Sådana uppdragstagare&lt;br&gt;kommer alltså som regel inte att omfattas av sekretesslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Något hinder för en myndighet att i ett avtal om t.ex. entreprenad ta in en&lt;br&gt;klausul om tystnadsplikt torde dock inte föreligga (prop. 1979/80:2 Del A s.&lt;br&gt;127, jfr Corell m.fl. Sekretesslagen, 3:e uppl. 1992 s. 81 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen blir däremot tillämplig på sådana personer som har upp-&lt;br&gt;drag hos en myndighet och som har en sådan anknytning till myndigheten&lt;br&gt;att de kan sägas delta i dennas verksamhet. I förarbetena till lagen anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet att det i allmänhet måste antas att en uppdragsta-&lt;br&gt;gare har den behövliga anknytningen till en viss myndighet, om den uppgift&lt;br&gt;som han utför vanligen skall fullgöras av en tjänsteman eller någon annan&lt;br&gt;befattningshavare vid myndigheten eller i varje fall naturligen skulle kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handhas av en sådan befattningshavare. Det är emellertid endast uppdrags- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;tagare som är fysiska personer som i sekretesshänseende skall jämställas&lt;br&gt;med arbetstagare hos myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på sådana uppdragstagare har i lagens förarbeten nämnts&lt;br&gt;bl.a. kontaktpersoner inom socialtjänsten, personundersökare, personal&lt;br&gt;inom den kommunala fritidsverksamheten, hemhjälpspersonal, personer&lt;br&gt;som har ställt sig till socialvårdens förfogande med s.k. kontrakterade famil-&lt;br&gt;jehem, barnavårdsmän samt konsulter av skilda slag och tolkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett senare lagstiftningsärende om ändringar i sekretesslagen m.m. (prop.&lt;br&gt;1981/82:186) konstaterades att t.ex. personal från en kontoristförening eller&lt;br&gt;ett bevakningsföretag som regel inte torde vara bundna av sekretesslagen.&lt;br&gt;Föredragande statsrådet erinrade emellertid om att det oftast är möjligt att&lt;br&gt;undvika olägenheterna härav antingen genom att det enskilda företaget slu-&lt;br&gt;ter avtal med sina anställda om tystnadsplikt eller genom att en myndighet&lt;br&gt;ställer upp förbehåll om att sådana uppgifter som arbetstagare, som inte är&lt;br&gt;offentliga funktionärer, får kännedom om i sin verksamhet inte får röjas för&lt;br&gt;utomstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nu sagda finns på vissa områden bestämmelser om tystnads-&lt;br&gt;plikt även i privat verksamhet. Enligt 69 § tredje stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;gäller sålunda att den som är eller har varit verksam i ett sådant enskilt hem&lt;br&gt;för vård eller boende som har erhållit tillstånd enligt bestämmelsen, inte&lt;br&gt;obehörigen får röja vad han därvid har erfarit om enskildas personliga för-&lt;br&gt;hållanden. Sådana hem omfattar de flesta typer av institutioner inom social-&lt;br&gt;tjänsten. Även daghem och fritidshem som drivs av enskilda omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsen (jfr prop. 1991/92:65). För övrig personal som inte tillhör social-&lt;br&gt;tjänsten saknas för närvarande särskilda bestämmelser om tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss med förslag till ny lag&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade, m.m. I lagrådsremissen har&lt;br&gt;lagts fram förslag om ändringar i socialtjänstlagen som bl.a. innebär att tyst-&lt;br&gt;nadsplikt införs för den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt&lt;br&gt;bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Bakgrunden till förslaget i denna del är Lagrådets synpunkter på behovet&lt;br&gt;av effektivare regler om sekretess och tystnadsplikt för anställda som faller&lt;br&gt;utanför den i 1 kap. 6 § sekretesslagen angivna personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården och tandvården gäller i princip samma sekre-&lt;br&gt;tess och tystnadspliktsregler för privat verksamhet som i det allmännas. För&lt;br&gt;enskild hälso- och sjukvård m.m. regleras dessa frågor i lagen (1980:11) om&lt;br&gt;tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. och i stadgan (1970:88) om&lt;br&gt;enskilda vårdhem m.m. Med det förslag till ändringar i socialtjänstlagen som&lt;br&gt;regeringen nyligen har remitterat till lagrådet, kommer tystnadsplikt att&lt;br&gt;gälla för privatanställda i all verksamhet som omfattas av de förslag som re-&lt;br&gt;geringen nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess i affärsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad konkurrens på områden där landsting och kommuner tidigare i stort&lt;br&gt;sett ensamma bedrivit all verksamhet aktualiserar också myndigheternas in-&lt;br&gt;tresse av att kunna skydda sina affärs- och driftförhållanden från konkurren-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ternas insyn. Konkurrerande entreprenörers möjligheter enligt offentlig- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;hetsprincipen till insyn i kommunernas och landstingens kalkyler och beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag m.m. skulle otvivelaktigt snedvrida den fria konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärsverk-&lt;br&gt;samhet för uppgift om myndighetens affärs- och driftförhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens be-&lt;br&gt;kostnad om uppgiften röjs. Av förarbetena till sekretesslagen framgår att be-&lt;br&gt;stämmelsen i första hand tar sikte på att skydda uppgifter hos de affärsdri-&lt;br&gt;vande verken men samtidigt nämns också att begreppet affärsverksamhet&lt;br&gt;inte får fattas alltför snävt. Enligt föredragande statsrådet är det utmärkande&lt;br&gt;för affärsverksamhet i allmänhet att verksamheten går ihop ekonomiskt, låt&lt;br&gt;vara att den kan vara delvis subventionerad. Det är vidare i allmänhet fråga&lt;br&gt;om verksamhet som inte kan sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift&lt;br&gt;i snäv bemärkelse (prop. 1979/80:2, Del A s. 144 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av landstingens och kommunernas verksamheter som ingår i den&lt;br&gt;konkurrensutsatta delen får anses utgöra annat än fullgörande av förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgift i snäv bemärkelse. Sekretessbestämmelsen torde därför kunna&lt;br&gt;vara tillämplig på verksamhet hos kommunerna och landstingen som är kon-&lt;br&gt;kurrensutsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad konkurrens mellan kommuner, landsting och entreprenörer aktuali-&lt;br&gt;serar även frågan om den del av myndigheten som på lika villkor skall kon-&lt;br&gt;kurrera med entreprenörer skall ha insyn i de affärsförhållanden som den&lt;br&gt;beställande delen av myndigheten har med konkurrenterna. Denna fråga,&lt;br&gt;som närmast rör framväxten av nya organisatoriska modeller för kommuner&lt;br&gt;och landsting samt upphandlingsförfarandet, kommer att beröras under av-&lt;br&gt;snitten 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Uppdragsverksamhet utanför det egna området&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunernas och landstingens befogenhe-&lt;br&gt;ter i fråga om möjligheterna att åta sig uppdragsverksamhet utanför&lt;br&gt;det egna området övervägs av Lokaldemokratikommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommuner och landsting tillåts att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet i andra kommuner och landsting under förutsättning att motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet upphandlats i konkurrens i den egna kommunen eller det&lt;br&gt;egna landstinget. Sådan uppdragsverksamhet skall särredovisas och resulta-&lt;br&gt;tet skall anges särskilt i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Något mer än hälften av remissinstanserna är positiva&lt;br&gt;till att kommuner och landsting ges ökade befogenheter att bedriva extern&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. Bland dessa finns många kommuner och landsting.&lt;br&gt;Flera av dessa anser dock att kommitténs förslag inte är tillräckligt långt-&lt;br&gt;gående. Svenska kommunförbundet anser att möjligheten att bedriva extern&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inte bör vara begränsad till andra kommuner och&lt;br&gt;landsting. Även villkoret att motsvarande verksamhet skall vara upphandlad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konkurrens i den egna kommunen eller det egna landstinget har mött kritik&lt;br&gt;från kommunalt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets organisationer är allmänt negativa till förslaget. De framhål-&lt;br&gt;ler bl.a. att effekten av förslaget kan bli att privata företag tvingas lämna&lt;br&gt;marknaden. Vidare anförs att förslaget skapar risker för en snedvridning av&lt;br&gt;konkurrensen. Även Näringsfrihetsombudsmannen (NO) är negativ till för-&lt;br&gt;slaget. SPK (Statens pris- och konkurrensverk) uttrycker en tveksam håll-&lt;br&gt;ning och anser att ytterligare villkor behövs om kommuner och landsting&lt;br&gt;skall tillåtas utföra uppdrag utanför det egna området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den utveckling som i dag sker mot en&lt;br&gt;ökad marknadsorientering, intraprenader och nya verksamhetsformer inom&lt;br&gt;den kommunala sektorn har lett till önskemål från flera kommuner och&lt;br&gt;landsting att kunna erbjuda tjänster till marknader utanför det egna områ-&lt;br&gt;det. När kommuner och landsting övergår till att utsätta kommunal verk-&lt;br&gt;samhet för konkurrens sker det ofta under förutsättning att kommunerna&lt;br&gt;och landstingen själva skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor. För&lt;br&gt;detta finns i dag klara begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lokaliseringsprincipen som har lagfästs i 2 kap. 1 § kommunalla-&lt;br&gt;gen är den kommunala verksamheten i huvudsak begränsad till det egna geo-&lt;br&gt;grafiska området eller de egna medlemmarna. Kommuner och landsting får&lt;br&gt;heller inte driva annan näringsverksamhet än sådan som drivs utan vinstsyfte&lt;br&gt;och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt&lt;br&gt;medlemmarna i kommunen eller landstinget (2 kap. 7 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har kommunerna och landstingen redan i dag goda möjligheter&lt;br&gt;att samarbeta med andra kommuner och landsting för ett bättre resursut-&lt;br&gt;nyttjande. Det kan ske genom gemensamma bolag eller föreningar, kommu-&lt;br&gt;nalförbund eller avtal. I vissa speciallagar, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;och räddningstjänstlagen, förutsätts att ett sådant samarbete sker. Kommu-&lt;br&gt;nallagens regler innebär heller inte något absolut hinder mot att i speciella&lt;br&gt;situationer sälja tillfällig överskottskapacitet utanför det egna området, om&lt;br&gt;det är i de egna kommunmedlemmarnas intresse. Det är en uppgift för dom-&lt;br&gt;stolarna att genom rättspraxis fastställa gränserna för dessa möjligheter. Vi&lt;br&gt;vill erinra om att kommunallagens befogenhetsbestämmelser bygger på tan-&lt;br&gt;ken att reglerna skall vara av målsättningskaraktär som medger en flexibili-&lt;br&gt;tet i tillämpningen med hänsyn till samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag har mött kritik från skilda utgångspunkter. Det är&lt;br&gt;svårt att i dag överblicka konsekvenserna av en lagstiftning med utökade be-&lt;br&gt;fogenheter. Det finns därför enligt vår mening skäl att avvakta utvecklingen&lt;br&gt;och följa uppbyggnaden av nya produktions- och verksamhetsformer inom&lt;br&gt;olika kommunala områden. Utvecklingen sker för närvarande i en mycket&lt;br&gt;snabb takt. Regeringen är mot den bakgrunden inte beredd att nu förorda&lt;br&gt;en lagstiftning som medger extern kommunal uppdragsverksamhet. Frågan&lt;br&gt;bör i stället övervägas och belysas ytterligare i ljuset av den utveckling som&lt;br&gt;sker och med beaktande av vilka effekter en sådan verksamhet kan ha på&lt;br&gt;marknaden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför den 17 september 1992 beslutat att ge Lokaldemok-&lt;br&gt;ratikommittén (C 1992:01) i uppdrag (dir. 1992:88) att utreda förutsättning-&lt;br&gt;arna för kommuner och landsting att bedriva uppdragsverksamhet. I tilläggs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiven till kommittén anges att kommittén särskilt skall pröva möjlighe- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;ten att inleda försöksverksamhet med extern uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kommunal upphandling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett förslag till lag om offentlig upphandling -&lt;br&gt;gemensam för bl.a. statliga myndigheter, kommuner och landsting -&lt;br&gt;som innebär en anpassning av regelsystemet till EG:s direktiv kom-&lt;br&gt;mer att föreläggas riksdagen under hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för obligatorisk anbudsupphandling när det gäl-&lt;br&gt;ler vissa kommunala verksamheter utreds närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Reglerna om offentlig upphandling bör skärpas och&lt;br&gt;en gemensam lag utarbetas för både statlig och kommunal upphandling. De&lt;br&gt;nya reglerna bör gälla all upphandling, dvs. även sådan som ligger under&lt;br&gt;EG:s tröskelvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella krav på obligatorisk anbudsupphandling införs inte nu, utan&lt;br&gt;olika frivilliga åtgärder uppmuntras för att främja konkurrens och effekti-&lt;br&gt;vare upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som uttalat sig om kommitténs&lt;br&gt;förslag beträffande reglerna om offentlig upphandling tillstyrker ett flertal&lt;br&gt;kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller obligatorisk anbudsupphandling anser Industriförbundet att&lt;br&gt;det är önskvärt att en sådan skyldighet införs efter förebild från Storbritan-&lt;br&gt;nien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Landstingsförbundet, pekar på risken att en&lt;br&gt;ökad detaljreglering av den kommunala upphandlingen leder till onödig by-&lt;br&gt;råkratisering av förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om anbudsupphandling som ett första steg mot avreglering av&lt;br&gt;sotningsverksamheten tillstyrks av flertalet av de remissinstanser som yttrat&lt;br&gt;sig över förslaget bl.a. Svenska kommunförbundet. Sveriges skorstensfejar-&lt;br&gt;mästares riksförbund är dock starkt negativt till förslaget. Statens räddnings-&lt;br&gt;verk anser att det vid anbudsupphandling av sotningstjänsten finns risk att&lt;br&gt;de ekonomiska villkoren tränger undan brandskydds- och kompetensaspek-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga upphandlingen regleras i upphandlingsförordningen&lt;br&gt;(1986:366). Den kommunala upphandlingen regleras däremot i dag inte ge-&lt;br&gt;nom några statliga författningsbestämmelser, utan kommuner och landsting&lt;br&gt;fastställer sina egna reglementen för upphandlingen. Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet har utarbetat ett normalförslag till kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalt upphandlingsreglemente. Samtliga landsting och nästan alla kommuner Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;har anslutit sig till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i upphandlingsförordningen och normalreglementet är i&lt;br&gt;huvudsak likalydande. Skillnaderna beror på att reglementet är anpassat till&lt;br&gt;sådana kommunala förhållanden som inte har någon motsvarighet på den&lt;br&gt;statliga sidan. En sådan skillnad är att kommunala upphandlingsbeslut får&lt;br&gt;överklagas med stöd av kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp i Finansdepartementet har gjort en översyn av upphand-&lt;br&gt;lingsförordningen med hänsyn till EES-avtalet. Gruppen har överlämnat&lt;br&gt;promemoriorna (Ds 1992:4) Offentlig upphandling och EES - ett lagförslag&lt;br&gt;samt (Ds 1992:62) Offentlig upphandling och EES - del II, tjänsteupphand-&lt;br&gt;ling m.m. Till grund för arbetsgruppens förslag har legat de direktiv som re-&lt;br&gt;glerar upphandlingen inom EG samt vad som överenskommits i förhandling-&lt;br&gt;arna mellan EG och EFTA. Arbetsgruppens förslag utgör således en anpass-&lt;br&gt;ning av det svenska regelverket till EES-avtalets krav. Det avser både statlig&lt;br&gt;och kommunal upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regelverk omfattar endast den beloppsmässigt viktigaste upphand-&lt;br&gt;lingen och avser att göra denna konkurrensutsatt och öppen. Reglerna inne-&lt;br&gt;håller så kallade tröskelvärden som innebär att de behöver tillämpas bara på&lt;br&gt;upphandlingar som uppgår till eller överskrider dessa tröskelvärden. Vär-&lt;br&gt;dena anges i ecu och finns angivna i EG:s direktiv för olika upphandlingsom-&lt;br&gt;råden. Upphandlingar som understiger dessa tröskelvärden får ske enligt de&lt;br&gt;nationella regler som varje land tillämpar inom sina gränser. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag innebär att vissa grundläggande principer för offentlig upphand-&lt;br&gt;ling slås fast även under tröskelvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Regeringen avser att under&lt;br&gt;hösten 1992 förelägga riksdagen ett förslag till lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att EG:s regelverk endast behandlar förfarandet i&lt;br&gt;de fall upphandling sker. Däremot regleras inte i EG:s regelverk hur egenre-&lt;br&gt;giverksamheten skall utsättas för konkurrens. Inte heller valet mellan egen-&lt;br&gt;regiverksamhet och anbudsupphandling regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk anbudsupphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien finns det regler om obligatorisk anbudsupphandling (CCT)&lt;br&gt;inom vissa kommunala verksamhetsområden. De brittiska kommunerna är&lt;br&gt;sedan 1988 enligt lag skyldiga att begära in anbud på avfallshantering, gatu-&lt;br&gt;renhållning, gatuunderhåll, måltidsverksamhet, parkförvaltning, fordon-&lt;br&gt;sunderhåll och städning. Från och med 1992 är anbudskonkurrens obligato-&lt;br&gt;riskt även i fråga om kommunal sport- och fritidsverksamhet. Ytterligare ut-&lt;br&gt;vidgningar övervägs för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen innebär att också de kommunala förvaltningarna måste&lt;br&gt;lämna in skriftliga anbud. De anslag man erhåller om man vinner kontraktet&lt;br&gt;får därefter inte bli högre än vad som angivits i anbudet. Det finns även krav&lt;br&gt;på redovisningssystemet som syftar till att försvåra för kommunerna att otill-&lt;br&gt;börligt gynna egenregiverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av den obligatoriska anbudskonkurrensen har gjorts av In-&lt;br&gt;stitute of Local Government Studies vid universitetet i Birmingham. I rap-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;porten Competitive Tendering for Local Authority Services - Initial expe- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;riences (London:HMSO, 1991) påvisas att införandet av konkurrens har&lt;br&gt;medfört en ökad produktivitet genom ändrade arbetsmetoder och ny teknik.&lt;br&gt;De ekonomiska effekterna av anbudskonkurrensen är svårare att bedöma&lt;br&gt;då ändrade redovisningsmetoder och ändrad servicenivå medfört att det inte&lt;br&gt;går att genomföra en enkel före-efteranalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de brittiska erfarenheterna av obligatorisk anbudskon-&lt;br&gt;kurrens finns det anledning att närmare utreda förutsättningar och former&lt;br&gt;för att införa ett liknande system i Sverige. Näringsministern har därför till-&lt;br&gt;satt en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att pröva frågan om ob-&lt;br&gt;ligatorisk anbudsupphandling i offentlig verksamhet, dvs. krav att utsätta&lt;br&gt;även den verksamhet som bedrivs i egen regi för konkurrens. Arbetsgruppen&lt;br&gt;skall bl.a. utreda vilken betydelse EG-reglema om offentlig upphandling,&lt;br&gt;om de införlivas i svensk rätt, har för offentlig verksamhet som bedrivs i egen&lt;br&gt;regi. Arbetsgruppen skall vidare belysa för- och nackdelar av krav på upp-&lt;br&gt;handling i konkurrens av offentlig verksamhet i egen regi. Analysen skall&lt;br&gt;göras bl.a. utifrån de erfarenheter som vunnits i det brittiska systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen skall vidare belysa hur kommuner med olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar, exempelvis när det gäller geografisk belägenhet, lokala marknader&lt;br&gt;och kommunens storlek, påverkas av ett system med obligatorisk anbuds-&lt;br&gt;upphandling när det gäller egenregiverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av dessa analyser skall arbetsgruppen lägga fram ett för-&lt;br&gt;slag om inriktningen och omfattningen av ett system med obligatoriska reg-&lt;br&gt;ler om upphandling i konkurrens av offentlig verksamhet i egen regi. Arbets-&lt;br&gt;gruppen skall också överväga och lämna förslag om vilka områden i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten som ett obligatorium skulle kunna gälla. I den&lt;br&gt;mån det bedöms lämpligt att bygga upp systemet successivt, skall en plan&lt;br&gt;presenteras för hur en sådan uppbyggnad kan göras. En departementspro-&lt;br&gt;memoria skall presenteras senast den 1 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsupphandling inom sotningsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreskrivna sotningen, som är en del av samhällets förebyggande brand-&lt;br&gt;skydd, regleras i räddningstjänstlagen (1986:1102) och i räddningstjänstför-&lt;br&gt;ordningen (1986:1107). Enligt tillgänglig brandteknisk och konstruktions-&lt;br&gt;teknisk kunskap krävs en regelbunden rengöring av eldstäder och andra för-&lt;br&gt;bränningsanordningar samt av rökkanaler för att inte eld skall kunna uppstå&lt;br&gt;i angränsande byggnadsdelar. I samband med sotningen kontrolleras det&lt;br&gt;som rengörs ur brandskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid tre tillfällen sedan räddningstjänstlagen trädde i kraft&lt;br&gt;1987 uppdragit åt Statens räddningsverk att i syfte att förenkla och avreglera&lt;br&gt;sotningen utreda vilket behov av sotning som föreligger ur brandteknisk syn-&lt;br&gt;vinkel för olika typer av anläggningar. Detta har bl.a. lett till att fristerna&lt;br&gt;(tidsintervallet mellan vaije sotningstillfälle) kunnat förlängas i betydande&lt;br&gt;utsträckning för såväl anläggningar för oljeeldning som för fastbränslean-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun har ansvar för att sotning utförs enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;Statens räddningsverk fastställt. Kommunen kan bestå av ett eller flera sot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdistrikt. För vaije distrikt svarar en skorstensfejarmästare, som utses&lt;br&gt;av kommunen genom ett ansökningsförfarande. Skorstensfejarmästaren&lt;br&gt;kan vara anställd av kommunen eller vara egen företagare. I det senare fallet&lt;br&gt;har han rätt att uppbära sotningsavgifterna för att finansiera sin verksamhet.&lt;br&gt;Det stora flertalet skorstensfejarmästare, ca 300 i hela landet, är egna företa-&lt;br&gt;gare. De har alla entreprenadavtal som innebär att de kvarstannar i sin be-&lt;br&gt;fattning tills de uppnår 65 års ålder, om inte speciella omständigheter föran-&lt;br&gt;leder någonting annat. Sotningstaxan beslutas av kommunfullmäktige. Be-&lt;br&gt;slutet bygger i praktiken på resultatet av en förhandling mellan Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet och Sveriges skorstensfejarmästares riksförbund om ny&lt;br&gt;taxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén skulle en ökad konkurrens mellan entreprenörer genom&lt;br&gt;ett anbudsförfarande vara ett sätt att effektivisera sotningen. En annan möj-&lt;br&gt;lighet skulle enligt kommittén kunna vara att avskaffa kommunens ansvar&lt;br&gt;för att sotningen utförs och i stället lägga ansvaret på fastighetsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Roslagens brandförsvarsförbund m.fl. har hemställt att regeringen&lt;br&gt;fattar ett beslut som möjliggör sotningsmonopolets avskaffande och att rege-&lt;br&gt;ringen även tar initiativ till en utredning med uppgift att undersöka om sot-&lt;br&gt;ningsverksamheten kan knytas till försäkringsskyddet. Räddningsnämnden&lt;br&gt;i Leksands kommun har hemställt att regeringen fattar beslut som ger möj-&lt;br&gt;lighet att avskaffa sotningsmonopolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning när det gäller behovet av att förnya&lt;br&gt;sotningsväsendet. Den föreskrivna sotningen är ett legalt monopol, som när-&lt;br&gt;mast kan jämföras med brandsyn, byggnadsinspektion, hälsoskyddsinspek-&lt;br&gt;tion och liknande kontroll- och tillsynsinstrument inom området skydd och&lt;br&gt;säkerhet. Eftersom det är fråga om myndighetsutövning kan bara statliga&lt;br&gt;och kommunala organ ansvara för verksamheten, även om utförandet som&lt;br&gt;framgått ovan oftast sker i entreprenadform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också tagit upp entreprenadavtalen. Regeringen delar&lt;br&gt;kommitténs bedömning på denna punkt. Det kan inte anses vara tidsenligt&lt;br&gt;att en skorstensfejarmästare förordnas för en ej tidsbegränsad period, dvs.&lt;br&gt;tills han uppnår 65 års ålder. Det bör av olika skäl finnas en möjlighet för&lt;br&gt;kommunen att ompröva förordnandet med vissa tidsintervaller under förut-&lt;br&gt;sättning att det kan ske utan att den brandförebyggande verksamheten efter-&lt;br&gt;sätts. Verksamheten fordrar emellertid att förordnandet kan beräknas gälla&lt;br&gt;under en tillräckligt lång tid för att möjliggöra avskrivning av investeringar&lt;br&gt;och utbildning av sotningspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något rättsligt hinder för en kommun att tillämpa ett tidsbe-&lt;br&gt;gränsat förordnande när en ny skorstensfejarmästare utses. Det är dock inte&lt;br&gt;sannolikt att någon ändring kommer till stånd på denna punkt om inte stats-&lt;br&gt;makterna initierar en förändring. Regeringen avser därför att uppdra åt den&lt;br&gt;utredare som skall överväga vissa frågor inom räddningstjänsten att också&lt;br&gt;lägga fram förslag om hur ordningen med långvariga entreprenadavtal för&lt;br&gt;skorstensfejarmästare skall upphöra. I det sammanhanget finns det även an-&lt;br&gt;ledning att överväga om formerna för utseende av skorstensfejarmästare kan&lt;br&gt;förnyas också på andra sätt för att öka inslaget av konkurrens. Utredaren&lt;br&gt;bör överväga om det går att införa priskonkurrens och därvid belysa konse-&lt;br&gt;kvenserna av en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bättre uppföljning och jämförelser av kostnader Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;och prestationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Behovet av nationell uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering samt en ökad konkurrens motiverar en mer enhetlig redovis-&lt;br&gt;ning av kommunernas verksamhet och kostnader. Några tvingande&lt;br&gt;regler om en enhetlig redovisning införs dock inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommunernas redovisningssystem utformas så att&lt;br&gt;det för olika enheter inom den kommunala organisationen går att kalkylera&lt;br&gt;kostnaderna för att producera i egen regi. Bindande regler om en enhetlig&lt;br&gt;redovisning av kostnader och prestationer införs inom vissa verksamhetsom-&lt;br&gt;råden. En expertgrupp tillsätts för att närmare analysera hur redovisningssy-&lt;br&gt;stemet bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Något mer än hälften av remissinstanserna redovisar&lt;br&gt;en positiv syn på kommitténs förslag om bättre uppföljning och jämförelse&lt;br&gt;av kostnader och prestationer. Bland de negativa anser många att den före-&lt;br&gt;slagna expertgruppens arbete bör avvaktas innan några lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) pekar särskilt på behovet av att olika slag&lt;br&gt;av prestationsmått blir väl definierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPK (Statens pris- och konkurrensverk) har den erfarenheten att många&lt;br&gt;kommuners redovisningssystem inte har som primärt mål att mäta kostna-&lt;br&gt;derna för olika verksamheter. Konkurrensneutralitet vid anbudsupphand-&lt;br&gt;ling förutsätter kraftigt förbättrade kommunala redovisningssystem, enligt&lt;br&gt;SPK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kommunaljuridiska Förening anser att den statliga kontroll som&lt;br&gt;föreslås inom detta område inte rimmar med den självbestämmanderätt som&lt;br&gt;kommunerna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget och säger sig vara berett&lt;br&gt;att självt utveckla metoder för att förbättra redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar kommitténs bedöm-&lt;br&gt;ning att det behövs en förbättrad redovisning i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens ansträngda ekonomi talar för att de bör&lt;br&gt;ha ett stort eget intresse av att effektivisera och utveckla verksamheten. En&lt;br&gt;förutsättning för denna effektivisering är att redovisningssystemen utvecklas&lt;br&gt;så, att de ger en mer fullständig information än i dag om kostnaderna för att&lt;br&gt;bedriva den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en omfattande statistik som beskriver den offentliga sektorns&lt;br&gt;verksamhet och prestationer. Svenska kommunförbundet och Landstings-&lt;br&gt;förbundet utger var för sig återkommande rapporter om verksamheten i&lt;br&gt;kommuner och landsting. SCB sammanställer och publicerar också uppgif-&lt;br&gt;ter som rör verksamheten i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som finns tillgängliga uppvisar dock betydande brister, vilket&lt;br&gt;försvårar en uppföljning och utvärdering av den kommunala sektorns verk-&lt;br&gt;samhet och kostnader. Således insamlas verksamhetsstatistik normalt sek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torsvis och innehåller i allmänhet inga uppgifter om kostnader. Dessa får då Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;hämtas från den kommunala finansstatistiken. Enligt SCB innebär detta att&lt;br&gt;kommunernas uppgifter blir svåra att använda för jämförelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening mycket angeläget att de kommunala re-&lt;br&gt;dovisningssystemens kvalitet förbättras. Utvecklingen mot ökad konkurrens&lt;br&gt;förutsätter att det finns kostnads- och resultatmått av hög kvalitet. En för-&lt;br&gt;bättrad redovisning är också nödvändig som underlag för den nationella&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen. Om jämförelser mellan kommuner och&lt;br&gt;landsting skall bli meningsfulla måste uppgifterna bygga på en gemensam&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer i första hand på statsmakterna att definiera vilka uppgifter&lt;br&gt;som skall redovisas som underlag för nationell uppföljning och utvärdering.&lt;br&gt;Ett arbete med denna inriktning pågår inom regeringskansliet i samråd med&lt;br&gt;de båda kommunförbunden. Innan detta arbete har avslutats är regeringen&lt;br&gt;inte beredd att föreslå några tvingande regler om enhetlig redovisning. Re-&lt;br&gt;geringens principiella inställning är emellertid att bl.a. behovet av nationell&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering kan motivera lagstadgade krav på den kommu-&lt;br&gt;nala redovisningen. Sådan lagstiftning finns redan inom skolans område och&lt;br&gt;bör nu också övervägas inom andra verksamhetsområden med klart uttalade&lt;br&gt;nationella mål, bl.a. inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom Civildepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommu-&lt;br&gt;nal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har upprättats i samråd med Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges, liksom hittills, att kommunens uppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestäm-&lt;br&gt;mer. Där anges vidare att vad som i socialtjänstlagen eller annan författning&lt;br&gt;sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som&lt;br&gt;utses för ändamålet. Bestämmelserna fick sin nuvarande utformning i sam-&lt;br&gt;band med riksdagens beslut om ändrad ansvarsfördelning inom äldreomsor-&lt;br&gt;gen m.m. (prop. 1990/91:14, SoU9, rskr. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt tredje stycke. I detta stycke finns en bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse som är avsedd att klargöra att kommunen får sluta avtal med annan Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Med annan, dvs&lt;br&gt;entreprenören, avses bolag, förening, samfällighet, stiftelse, enskild individ&lt;br&gt;eller annan kommun. En begränsning i denna möjlighet ligger i att entrepre-&lt;br&gt;nören måste vara behörig att utföra uppgifterna på området. Såvitt gäller&lt;br&gt;andra kommuner får dessa endast i begränsad utsträckning utföra uppgifter&lt;br&gt;som ligger inom en annan kommuns kompetensområde. I paragrafen har vi-&lt;br&gt;dare tagits in en begränsande regel enligt vilken en uppgift som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning inte får överlämnas till ett privaträttsligt subjekt med&lt;br&gt;stöd av den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de nya bestämmelserna har redovisats i avsnitt 3 och 4.1&lt;br&gt;de avsnitten har också avgränsningen av begreppet myndighetsutövning be-&lt;br&gt;rörts. Så som angivits fastställs dessa gränser ytterst genom rättspraxis. Det&lt;br&gt;pågår dock för närvarande en allmän översyn av socialtjänstlagen. Social-&lt;br&gt;tjänstkommittén (S 1991:07) skall bl.a. ta upp frågor som syftar till att tydli-&lt;br&gt;gare avgränsa och klargöra socialtjänstens uppgifter och ansvarsområden.&lt;br&gt;Också i det sammanhanget kommer myndighetsbegreppet att tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yttersta ansvaret för kommunens uppgifter inom socialtjänsten kan&lt;br&gt;inte överlåtas på annan. Inom socialtjänsten förekommer i övrigt åtskilliga&lt;br&gt;typiska exempel på myndighetsutövning som alltså inte utan lagstöd kan&lt;br&gt;överlåtas på annan huvudman. Ett sådant exempel är beslut om olika former&lt;br&gt;av bistånd och stödåtgärder inom individ- och familjeomsorgen. Ett annat&lt;br&gt;exempel är tvångsåtgärder enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall (LVM) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga (LVU). Beslutsfattande i dessa frågor kan inte läggas ut på entrepre-&lt;br&gt;nad. Detsamma gäller socialnämndernas uppgifter enligt föräldrabalken i&lt;br&gt;samband med fastställande av faderskap och underhållsbidrag till vissa barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administration bör däremot kunna överlåtas på någon annan. Verksam-&lt;br&gt;het inom socialtjänsten kan dock innehålla mycket integritetskänsliga upp-&lt;br&gt;gifter. Sekretessfrågorna måste därför lösas på ett tillfredsställande sätt. I&lt;br&gt;kommunens ansvar för socialtjänsten ingår ett ansvar för att sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter inte sprids till obehöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av socialtjänstlagen framgår att hem förvård eller boende, efter tillstånd,&lt;br&gt;kan drivas av enskild eller sammanslutning (69 §). Entreprenad kan före-&lt;br&gt;komma både i form av att driften av ett sådant hem lämnas över till någon&lt;br&gt;enskild och att socialnämnden avtalar med ett privat vårdhem om placering&lt;br&gt;av personer. Det finns inte heller något hinder mot att förlägga vård enligt&lt;br&gt;LVU till ett privat hem för vård eller boende. Även om vården innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning finns det i 11 § LVU ett särskilt lagstöd för att lägga ut&lt;br&gt;uppgiften att bestämma om den unges förhållanden också på en föreståndare&lt;br&gt;för en privat institution. Det sist nämnda gäller dock, som framgår av lagen,&lt;br&gt;inte vård vid sådana särskilda ungdomshem som avses i 12 § LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både vid vård med stöd av LVU och vid vård med stöd av LVM kan den&lt;br&gt;omhändertagne vistas utanför vårdhemmet. I detta sammanhang spelar en-&lt;br&gt;skilt drivna institutioner en viktig roll. Det ligger också i sakens natur att&lt;br&gt;familjehem tillhör kategorin privat verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorg utgör en verksamhet som numera kan läggas ut på entrepre-&lt;br&gt;nad. De tidigare hindren i statsbidragsreglerna mot att lägga ut verksamhe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten på en entreprenör har successivt avskaffats (jfr prop. 1991/92:65). Beslut&lt;br&gt;om avgifter och tilldelning av platser betraktas dock som myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. Sådana beslut kan därför inte överlåtas på någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivande och kurativa funktioner inom socialtjänsten innefattar inte&lt;br&gt;myndighetsutövning och kan läggas ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bl.a. de typer av boende som tidigare har redovisats kan inslaget av&lt;br&gt;myndighetsutövning variera. Det har ifrågasatts om en privat entreprenör&lt;br&gt;kan anställas i en kommun på deltid för att på denna del av sin arbetstid&lt;br&gt;kunna fatta de beslut som innebär myndighetsutövning. En sådan lösning&lt;br&gt;måste anses som mindre lämplig. Inte minst de jävssituationer som oundvik-&lt;br&gt;ligen måste uppkomma medför att sammanblandningen av entreprenörens&lt;br&gt;uppgifter och kommunens ansvar och befogenheter är olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om landstingens åligganden på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet. Bestämmelserna har närmare kommenterats i förarbe-&lt;br&gt;tena till hälso- och sjukvårdslagen (prop. 1981/82:97, SoU51, rskr. 381, jfr&lt;br&gt;prop. 1984/85:181 avsnitt 4.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt tredje stycke. Enligt detta nya stycket får&lt;br&gt;landstinget sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstinget&lt;br&gt;ansvarar för enligt lagen. Detta inkluderar omedelbar hälso- och sjukvård&lt;br&gt;enligt 4 § och sjuktransporter enligt 6 §. En uppgift som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning får dock inte överlämnas till ett privaträttsligt subjekt med stöd&lt;br&gt;av den nya bestämmelsen. Bakgrunden till bestämmelserna har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 3 och 4. Bestämmelserna har sin motsvarighet i förslaget till ändring&lt;br&gt;i 4 § socialtjänstlagen (jfr avsnitt 9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av landstingets hälso- och sjukvård skall enligt 10 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen utövas av en eller flera nämnder. Ansvaret för den övergri-&lt;br&gt;pande ledningen kan inte överlåtas på annan huvudman. Mera övergripande&lt;br&gt;beslut om vårdens organisation och dimensionering kan således inte överlå-&lt;br&gt;tas på en entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården och angränsande områden är rättsläget när&lt;br&gt;det gäller att närmare precisera vilka uppgifter som är att betrakta som myn-&lt;br&gt;dighetsutövning i viss mån oklart. Det är ibland uppenbart att vissa åtgärder&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning. Detta gäller t.ex. inom den psykiatriska&lt;br&gt;tvångsvården och inom smittskyddet. Genom en särskild regel finns det dock&lt;br&gt;vissa begränsade möjligheter att ge psykiatrisk tvångsvård även på en privat&lt;br&gt;vårdinrättning, se 15 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. För&lt;br&gt;detta krävs dock synnerliga skäl och att regeringen har godkänt arrange-&lt;br&gt;manget. Inom hälso- och sjukvården i övrigt torde själva vårduppgifterna&lt;br&gt;och de beslut som sker utifrån enbart medicinska indikationer mera sällan&lt;br&gt;vara att anse som myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den subventionerade sjukvården måste i och för sig uppfattas som en för-&lt;br&gt;mån för enskild, men vården skall i princip vara tillgänglig för alla som söker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Tilldelning av turordning utifrån medicinska kriterier vid tillfälliga sjuk- Prop. 1992/93:43&lt;br&gt;vårdsköer kan knappast uppfattas som ett beslut om förmån för enskild och&lt;br&gt;därmed inte heller som myndighetsutövning. Det har också i bl.a. förarbe-&lt;br&gt;tena till hälso- och sjukvårdslagen uttalats att landstingens huvudmannaan-&lt;br&gt;svar för hälso- och sjukvård i och för sig inte innebär en skyldighet för lands-&lt;br&gt;tingen att själva bedriva denna verksamhet (prop. 1981/82:97 s. 33). I likhet&lt;br&gt;med kommittén anser regeringen därför att huvuddelen av den nuvarande&lt;br&gt;sjukvården bör kunna läggas ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har förekommit att driften av en vårdcentral har överlämnats till ett&lt;br&gt;privat bolag. Frågan om tillåtligheten av detta har såvitt känt inte prövats av&lt;br&gt;domstol. Under förutsättning av att landstinget genom sin nämnd kan styra&lt;br&gt;verksamhetens inriktning och att kraven på landstingets ansvar enligt hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen upprätthålls bör det inte föreligga några hinder mot&lt;br&gt;denna form av entreprenad. Dessa frågor och frågor om äganderätten till&lt;br&gt;patientjournaler m.m. får regleras i avtalet med entreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon principiell skillnad mellan att överlämna driften av en vårdcentral&lt;br&gt;och t.ex. ett sjukhus föreligger inte. Det finns privata sjukhus med vilka&lt;br&gt;landstinget tecknar avtal om vård för ett visst antal patienter eller en enskild&lt;br&gt;patient. Lagligheten av sådana avtal kan knappast ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaansvaret för de akuta sjuktransporterna har sedan lång tid&lt;br&gt;tillbaka inte ansetts medföra en skyldighet för landstingen att genom egna&lt;br&gt;organ utföra transporterna. Om transporterna läggs ut på entreprenad, vil-&lt;br&gt;ket i stor utsträckning är fallet, har landstinget dock en skyldighet att över-&lt;br&gt;vaka att transportorganisationen inte brister i ett eller annat hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges omfattningen av kommunernas skyldighet och befogen-&lt;br&gt;het att meddela hälso- och sjukvård enligt denna lag (jfr prop. 1990/91:14,&lt;br&gt;SoU9, rskr. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt femte stycke. Bestämmelserna i detta&lt;br&gt;stycke motsvarar det nya tredje stycket i 3 §. Vi hänvisar till kommentaren&lt;br&gt;till nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till ändring i tandvårdslagen (1985:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns föreskrifter om landstingens åligganden och ansvar för&lt;br&gt;tandvården. Bestämmelserna har kommenterats i lagens förarbeten (prop.&lt;br&gt;1984/85:79, SoU12, rskr. 143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har vissa redaktionella anpassningar till terminologin i kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) gjorts på så sätt att uttrycket landstingskommun har&lt;br&gt;bytts ut mot ordet landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt tredje stycke, enligt vilket landstinget får&lt;br&gt;sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar&lt;br&gt;för, men att en uppgift som innefattar myndighetsutövning inte får överläm-&lt;br&gt;nas till ett privaträttsligt subjekt med stöd av den nya bestämmelsen. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya stycket motsvarar de föreslagna ändringarna i socialtjänstlagen och häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdslagen. Beträffande innebörden av det nya stycket kan i allt&lt;br&gt;väsentligt hänvisas till kommentarerna till dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tandvårdens del torde i huvudsak samma avgränsning kunna göras&lt;br&gt;som för hälso- och sjukvården när det gäller att avgöra vad som kan läggas&lt;br&gt;ut på entreprenad. En skillnad i förhållande till hälso- och sjukvården är&lt;br&gt;dock att landstingen själva genom folktandvården uttryckligen ålagts att&lt;br&gt;svara för viss tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av folktandvården regleras i 7 §. Enligt den paragrafen skall&lt;br&gt;folktandvården svara för dels regelbunden och fullständig tandvård för barn&lt;br&gt;och ungdomar till och med det år då de fyller nitton år, dels specialisttand-&lt;br&gt;vård för vuxna, och dels övrig tandvård för vuxna i den omfattning som&lt;br&gt;landstinget bedömer lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till tandvårdslagen har uttalats att det inte finns något abso-&lt;br&gt;lut krav på att all folktandvård skall bedrivas i landstingets egen regi. Där&lt;br&gt;anges vidare (prop. 1984/85:79 s. 63 resp. 65): ”Inledningsvis skall läggas fast&lt;br&gt;att skyldigheten för landstinget att självt svara för vården inte nödvändigtvis&lt;br&gt;måste innebära att vården bedrivs i egna lokaler och av landstingsanställd&lt;br&gt;personal etc. Om landstinget skulle finna det mest ändamålsenligt att i ett&lt;br&gt;visst fall genom överenskommelse med t.ex. en privat verksam tandläkare&lt;br&gt;uppdra åt denne att svara för den faktiska vården möter inte detta något for-&lt;br&gt;mellt hinder. Det förutsätts dock att landstinget i huvudsak självt svarar för&lt;br&gt;den faktiska tandvården.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya stycket klargörs ytterligare att folktandvården inte måste&lt;br&gt;svara för all i 7 § angiven tandvård genom egen personal. Även sådan tand-&lt;br&gt;vård skall kunna läggas ut på entreprenad. Det grundläggande ansvaret för&lt;br&gt;t.ex. barntandvården måste dock ligga kvar hos landstinget. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att landstinget skall fastställa kvantitativa och kvalitativa mål för verk-&lt;br&gt;samheten samt följa upp denna i förhållande till de mål och krav som anges&lt;br&gt;i tandvårdslagen. Däremot skall det inte längre anses gälla att landstinget&lt;br&gt;måste svara för huvuddelen eller någon viss andel av den faktiska tandvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till ändring i lagen (1991:1136) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras en kommuns skyldighet att inom ramen för en försöks-&lt;br&gt;verksamhet erbjuda en god primärvård och en god distriktstandvård (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:121, SoU21, rskr. 362 samt prop. 1991/92:148, SoU20, rskr.&lt;br&gt;310).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket har samma innebörd som de tidigare redovisade&lt;br&gt;ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen. Vi vill därför hänvisa till kommen-&lt;br&gt;tarerna till dessa ändringar i motsvarande delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänslagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommu-&lt;br&gt;nal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:43&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § socialtjänstlagen (1980:620)* skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämn-&lt;br&gt;der som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i&lt;br&gt;förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med nå-&lt;br&gt;gon annan om att utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten. Upp-&lt;br&gt;gifter som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning får dock inte med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse överlämnas till&lt;br&gt;ett bolag, en förening, en samfällig-&lt;br&gt;het, en stiftelse eller en enskild indi-&lt;br&gt;vid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 18 §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)* ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije landsting skall erbjuda en god hälso-och sjukvård åt dem som är bo-&lt;br&gt;satta inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa&lt;br&gt;hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §.&lt;br&gt;Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en&lt;br&gt;kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styck-&lt;br&gt;ena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som landstinget ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. En uppgift som inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning får dock&lt;br&gt;inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i&lt;br&gt;en sådan boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620). Varje kommun skall även i sam-&lt;br&gt;band med dagverksamhet, som omfattas av 10 § socialtjänstlagen, erbjuda&lt;br&gt;en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso-&lt;br&gt;och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att&lt;br&gt;erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen&lt;br&gt;kommer överens om det samt regeringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar enligt första och tredje styckena och kommunens be-&lt;br&gt;fogenhet enligt andra stycket omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;meddelas av läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som kommunen ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. En uppgift som inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning får dock&lt;br&gt;inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije landstingskommun skall er-&lt;br&gt;bjuda en god tandvård åt dem som&lt;br&gt;är bosatta inom landstingskommu-&lt;br&gt;nen. Även i övrigt skall landstings-&lt;br&gt;kommunen verka för en god tand-&lt;br&gt;hälsa hos befolkningen. Tandvård&lt;br&gt;som landstingskommunen själv be-&lt;br&gt;driver benämns i denna lag folktand-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;landstingskommuner gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i en lands-&lt;br&gt;tingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget. Även i övrigt skall&lt;br&gt;landstinget verka för en god tand-&lt;br&gt;hälsa hos befolkningen. Tandvård&lt;br&gt;som landstinget självt bedriver be-&lt;br&gt;nämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som landstinget och dess folk-&lt;br&gt;tandvård ansvarar för enligt denna&lt;br&gt;lag. Uppgifter som innefattar myn-&lt;br&gt;dighetsutövning får dock inte med&lt;br&gt;stöd av denna bestämmelse överläm-&lt;br&gt;nas till ett bolag, en förening en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1950.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall erbjuda en god primärvård åt dem som är bosatta inom&lt;br&gt;det område som omfattas av försöksverksamhet och därvid verka för en god&lt;br&gt;hälsa hos hela denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om distriktstandvård ingår i försöksverksamheten skall kommunen er-&lt;br&gt;bjuda en god sådan tandvård åt dem som är bosatta inom det område som&lt;br&gt;omfattas av försöksverksamheten och därvid verka för en god tandhälsa hos&lt;br&gt;hela denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som kommunen ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. Uppgifter som innefat-&lt;br&gt;tar myndighetsutövning får dock inte&lt;br&gt;med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1991:104) Konkurrensen inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1991:104) Konkurrensen&lt;br&gt;inom den kommunala sektorn avgetts av Statens räddningsverk, Socialsty-&lt;br&gt;relsen, Boverket, Vägverket, Luftfartsverket, Skolverket, Statens kulturråd,&lt;br&gt;Statens Va-Nämnd, Närings- och teknikutvecklingsverket, Prisreglerings-&lt;br&gt;nämnden för elektrisk ström, Marknadsdomstolen, Näringsfrihetsombuds-&lt;br&gt;mannen, Statens pris- och konkurrensverk, Statskontoret, Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, Statistiska centralbyrån, Konsumentverket/KO, Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Stock-&lt;br&gt;holms Universitet, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, Göteborgs Uni-&lt;br&gt;versitet, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs&lt;br&gt;län, Stockholms kommun, Nacka kommun, Sollentuna kommun, Österåkers&lt;br&gt;kommun, Eskilstuna kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun,&lt;br&gt;Valdemarsviks kommun, Åstorps kommun, Malmö kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Sundsvalls kommun, Åre kommun, Östersunds kommun, Pajala&lt;br&gt;kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Göte-&lt;br&gt;borgs- och Bohus läns landsting, Kopparbergs läns landsting, De Handikap-&lt;br&gt;pades Riksförbund (DHR), Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens Centralorgani-&lt;br&gt;sation, Värmeverksföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, HSB:s Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen,&lt;br&gt;Svenska Renhållningsverksföreningen, Sveriges Kommunaljuridiska För-&lt;br&gt;ening, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Privattandläkareförening, Sveriges&lt;br&gt;Skorstensfejarmästares Riksförbund, Sveriges Städentreprenörers förbund,&lt;br&gt;Sveriges Tandläkareförbund, Sveriges Tvätteriförbund, Byggentreprenö-&lt;br&gt;rerna, Kommunforskning Väst, Kooperativa Institutet, Praktikertjänst AB,&lt;br&gt;Skattebetalarnas Förening och Teatrarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § socialtjänstlagen (1980:620)1 skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämn-&lt;br&gt;der som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i&lt;br&gt;förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen fär sluta avtal med nå-&lt;br&gt;gon annan om att utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten. Upp-&lt;br&gt;gifter som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning får dock inte med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse överlämnas till&lt;br&gt;ett bolag, en förening, en samfällig-&lt;br&gt;het, en stiftelse eller en enskild indi-&lt;br&gt;vid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 18 §§ hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en god hälso-och sjukvård åt dem som är bo-&lt;br&gt;satta inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa&lt;br&gt;hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §.&lt;br&gt;Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en&lt;br&gt;kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styck-&lt;br&gt;ena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som landstinget ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. En uppgift som inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning får dock&lt;br&gt;inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i&lt;br&gt;en sådan boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;tredje stycketsocialtjänstlagen (1980:620). Vaije kommun skall även i sam-&lt;br&gt;band med dagverksamhet, som omfattas av 10 § socialtjänstlagen, erbjuda&lt;br&gt;en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso-&lt;br&gt;och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att&lt;br&gt;erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen&lt;br&gt;kommer överens om det samt regeringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar enligt första och tredje styckena och kommunens be-&lt;br&gt;fogenhet enligt andra stycket omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;meddelas av läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som kommunen ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. En uppgift som inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning får dock&lt;br&gt;inte med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije landstingskommun skall er-&lt;br&gt;bjuda en god tandvård åt dem som&lt;br&gt;är bosatta inom landstingskommu-&lt;br&gt;nen. Även i övrigt skall&lt;br&gt;landstingskommunen verka för en&lt;br&gt;god tandhälsa hos befolkningen.&lt;br&gt;Tandvård som landstingskommunen&lt;br&gt;själv bedriver benämns i denna lag&lt;br&gt;folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;landstingskommuner gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i en lands-&lt;br&gt;tingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije landsting skall erbjuda en&lt;br&gt;god tandvård åt dem som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget. Även i övrigt skall&lt;br&gt;landstinget verka för en god tand-&lt;br&gt;hälsa hos befolkningen. Tandvård&lt;br&gt;som landstinget självt bedriver be-&lt;br&gt;nämns i denna lag folktandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som landstinget och dess folk-&lt;br&gt;tandvård ansvarar för enligt denna&lt;br&gt;lag. Uppgifter som innefattar myn-&lt;br&gt;dighetsutövning får dock inte med&lt;br&gt;stöd av denna bestämmelse överläm-&lt;br&gt;nas till ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1950&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1136) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall erbjuda en god primärvård åt dem som är bosatta inom&lt;br&gt;det område som omfattas av försöksverksamhet och därvid verka för en god&lt;br&gt;hälsa hos hela denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om distriktstandvård ingår i försöksverksamheten skall kommunen er-&lt;br&gt;bjuda en god sådan tandvård åt dem som är bosatta inom det område som&lt;br&gt;omfattas av försöksverksamheten och därvid verka för en god tandhälsa hos&lt;br&gt;hela denna befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de uppgif-&lt;br&gt;ter som kommunen ansvarar för en-&lt;br&gt;ligt denna lag. Uppgifter som innefat-&lt;br&gt;tar myndighetsutövning får dock inte&lt;br&gt;med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;överlämnas till ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:566.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-06-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Justitierådet Bengt Rydin, regeringsrådet Stig von Bahr, justi-&lt;br&gt;tierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 1992 har regeringen&lt;br&gt;efter anmälan av statsrådet Davidson beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet med kommu-&lt;br&gt;nal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Björn Reuter-&lt;br&gt;strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar de remitterade lagförslagen utan erinran. Härutöver vill&lt;br&gt;lagrådet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet diskuteras om de föreslagna reglerna om ökad konkur-&lt;br&gt;rens i kommunal verksamhet motiverar ändringar i sekretesslagstiftningen.&lt;br&gt;Bakgrunden anges bl. a. vara den oklarhet som ibland råder i fråga om sekre-&lt;br&gt;tess och tystnadsplikt vid entreprenadverksamhet. Diskussionen mynnar ut&lt;br&gt;i slutsatsen att de remitterade lagförslagen inte strider mot de grundläggande&lt;br&gt;principerna om sekretess och tystnadsplikt i offentlig verksamhet. Något för-&lt;br&gt;slag om lagstiftning på sekretessområdet läggs därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan i stort ansluta sig till uttalandena i remissprotokollet om sek-&lt;br&gt;retess och tystnadsplikt. Därvid har lagrådet beaktat att lagförslagen inte in-&lt;br&gt;nebär någon principiell utvidgning av utrymmet för anlitande av privata ent-&lt;br&gt;reprenörer utan närmast kan ses som ett förtydligande av den ordning som&lt;br&gt;gäller redan i dag. På en punkt synes emellertid invändningar kunna riktas&lt;br&gt;mot den uppfattning som redovisas i remissprotokollet. Lagrådet syftar här&lt;br&gt;på vad som i den allmänna motiveringen anförs om möjligheten för en myn-&lt;br&gt;dighet att använda sig av förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Med stöd av ett sådant förbehåll kan en myndighet, som lämnar&lt;br&gt;ut sekretessbelagd uppgift till en enskild, inskränka dennes rätt att lämna&lt;br&gt;uppgiften vidare eller att utnyttja den. Som strax kommer att utvecklas synes&lt;br&gt;tillämpningsområdet för nämnda lagbestämmelse vara mindre än vad som&lt;br&gt;antagits i remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fundamentalt problem vad gäller sekretess och tystnadsplikt vid ut-&lt;br&gt;nyttjande av privata entreprenörer i kommunal verksamhet är att personer,&lt;br&gt;som inte ingår i den i 1 kap. 6 § sekretesslagen angivna personkretsen, kan&lt;br&gt;få del av sekretessbelagda uppgifter. Fråga kan exempelvis vara om personer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är anställda hos ett aktiebolag vilket genom ett avtal med kommunen&lt;br&gt;åtagit sig att svara för viss social service. Bestämmelserna i 7 kap. 4 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen om sekretess inom socialtjänsten saknar effekt för sådan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen konstateras att olägenheten av att privatanställd personal inte&lt;br&gt;är bunden av sekretesslagen kan mildras genom att det enskilda företaget&lt;br&gt;sluter avtal med sina anställda om tystnadsplikt. Lagrådet delar denna upp-&lt;br&gt;fattning men vill samtidigt anmärka att ett avtal av detta slag inte medför att&lt;br&gt;tystnadsplikten blir straffsanktionerad enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Som&lt;br&gt;antytts i det föregående kan lagrådet däremot inte finna att reglerna om för-&lt;br&gt;behåll i 14 kap. 9 § sekretesslagen fyller någon egentlig funktion vid anli-&lt;br&gt;tande av privatanställd personal i verksamhet vari förekommer sekretessbe-&lt;br&gt;lagda uppgifter. En tillämpning av sistnämnda lagrum synes nämligen förut-&lt;br&gt;sätta att det beträffande vissa konkreta uppgifter kan klarläggas att den&lt;br&gt;skada eller annan olägenhet, som utgör ett hinder mot utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifterna till en enskild, kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker&lt;br&gt;den enskildes rätt att förfoga över dessa. Ett med stöd av lagrummet medde-&lt;br&gt;lat förbehåll synes därför enligt lagrådets mening föga ändamålsenligt såvitt&lt;br&gt;gäller privatanställda som på grund av sin tjänstgöring fortlöpande får del av&lt;br&gt;muntliga eller skriftliga uppgifter av skyddsvärd natur. Det framstår som&lt;br&gt;högst ovisst om det för en sådan anställd är möjligt att formulera ett förbe-&lt;br&gt;håll så att tystnadsplikten omfattas av 20 kap. 3 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu anförts om räckvidden av förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretessla-&lt;br&gt;gen väcker frågan, om det behövs effektivare regler om sekretess och tyst-&lt;br&gt;nadsplikt för anställda som faller utanför den i 1 kap. 6 § sekretesslagen an-&lt;br&gt;givna personkretsen. Enligt lagrådets mening talar åtskilligt för detta. Det&lt;br&gt;synes därför motiverat att en översyn av sekretesslagstiftningen med denna&lt;br&gt;inriktning kommer till stånd. Något hinder mot att genomföra de nu remitte-&lt;br&gt;rade lagförslagen innan en sådan översyn slutförts kan dock inte anses före-&lt;br&gt;ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-&lt;br&gt;gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unc-&lt;br&gt;kel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Davidson anmäler fråga om åtgärder för ökad konkurrens i kom-&lt;br&gt;munal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;ökad konkurrens i kommunal verksamhet i enlighet med bilagan till detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......  1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund........................................  2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av ökad konkurrens .... i....................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Entreprenader......................     6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppdragsverksamhet&amp;nbsp;utanför det egna området............ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal Upphandling................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bättre uppföljning och jämförelser av kostnader och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prestationer............ .t............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1082:763)........................................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lagom ändring i tandvårdslagen (1985:125)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1136) om kom-&lt;br&gt;munal primärvård.................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ärendet till riksdagen.................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1991:104) konkurrensen inom den kommu-&lt;br&gt;nala sektorn........................................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammantäde den 1 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42041, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:20:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0343</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:20:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0343</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__43.pdf</filnamn>
<filstorlek>1562022</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7BC0F4EA-0833-425F-B6DA-1F58A5BF60AD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SoU9</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SoU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökad konkurrens inom kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bertil Persson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bertil Persson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:43&lt;br/&gt;
Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>