2366073 GG0341 1992/93 41 prop prop prop Proposition 1992/93:41 Proposition Proposition 41 0 1992-10-01 00:00:00 2025-12-19 13:44:21 2008-08-25 13:05:33 Kapital för tillväxt digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GG0341/text https://data.riksdagen.se/dokument/GG0341 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0341 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1992/93:41</h1> <h1>Kapital för tillväxt</h1> Prop. 1992/93:41 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Nä- ringsdepartementet. Stockholm den 1 oktober 1992 På regeringens vägnar Bengt Westerberg Per Westerberg <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen lämnas en redogörelse för de åtgärder som regeringen har vidtagit för att bilda riskkapitalbolag med medel ur de förutvarande lön- tagarfonderna i enlighet med riksdagens beslut våren 1992. Vidare lämnas förslag till hur verksamheten skall privatiseras. Den nya riskkapitalverksamheten skall inriktas på att förse små och me- delstora företag med främst ägarkapital. Den skall drivas på affärsmässiga grunder. En struktur byggs upp med två s.k. portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Portföljförvaltningsbolagen har till uppgift att förse befintliga och nya riskkapitalbolag med kapital. Äganderätten i de olika bolagen föreslås till största delen utskiftas till de företag som har betalat vinstdelningsskatt. Under hösten 1992 skiftas hu- vuddelen av aktierna i de två portfölj förvaltningsbolagen ut till de ca 150 företag som har betalat störst belopp i vinstdelningsskatt. Ca 16 000 företag erhåller samtidigt aktier i riskkapitalbolagen. Regeringen avser att i en särskild proposition senare under hösten 1992 lägga fram förslag rörande statlig medverkan i bl.a. sådan finansierings- 1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 41 verksamhet som inriktas på utvecklingsprojekt och nya företag och som för Prop. 1992/93:41 närvarande bedrivs av vissa statliga organ. Prop. 1992/93:41 <h2>Proposition om Kapital för tillväxt</h2> <h2>1    Småföretagens kapitalsituation</h2> En väl fungerande riskkapitalmarknad i olika delar av landet är en grund- läggande förutsättning för tillväxt i ekonomin. Den är av fundamental be- tydelse för nyetablering av företag och för inte minst tillväxtinriktade kommersiella utvecklingsprojekt kombinerade med betydande marknadssats- ningar. Den fortgående internationaliseringen accentuerar behovet av en effektiv riskkapitalmarknad. Behovet av ett ökat utbud av riskkapital till småföretagssektom är all- mänt omvittnat. Mot bakgrund av bl. a. den höga risknivån har privata in- vesterare satsat endast begränsade belopp på denna marknad. Det tidiga 1980-talets tillförsel av kapital till denna sektor avstannade snabbt. Ett skäl till detta är, förutom den höga risknivån, att investerare ofta får vänta länge på någon form av utdelning från småföretag eller på att tillgodogöra sig sin andel av värdetillväxten när aktieposten säljs. Samtidigt kan konstateras att flertalet små och medelstora företag har en alltför låg soliditet, dvs. andel eget kapital. Vid slutet av år 1990 uppgick soliditeten i företag med färre än 200 anställda till i genomsnitt ca 23 pro- cent. Motsvarande andel för de större företagen var ca 32 procent. Med stor sannolikhet har den utdragna lågkonjunkturen medfört att soliditeten i båda grupperna har sjunkit under den senaste tiden. En låg andel eget kapital i kombination med svaga lånesäkerheter leder till särskilt besvärliga situationer i lågkonjunkturer eller när kraven på kre- ditmarknaden skärps. I nuvarande läge när kreditsystemet är ansträngt har många småföretag med begränsad soliditet stora svårigheter att överleva. Behovet av ökat eget kapital i form av t. ex. riskkapital från s.k. venture- capitalbolag eller riskkapitalbolag accentueras. Sådana bolag kan dessutom fylla en viktig funktion som kvalificerade rådgivare till sina kundföretag. <h2>2   Riksdagens beslut om ny riskkapitalverksamhet</h2> Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU 21, rskr. 1991/92:339) att 6 500 miljoner kronor av de förutvarande löntagar- fondernas medel skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall kunna erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt kapi- tal. Enligt beslutet skall bolaget ägas privat och drivas på strikt affärs- mässiga grunder. Verksamheten skall inte omfatta traditionell bankrörelse. Målet är att öka riskkapitalförsöijningen för småföretag, samtidigt som privatiseringen av marknaden underlättas. En betydande mångfald eftersträ- vas. Aktierna i ett riskkapitalbolag skall enligt beslutet utskiftas till privata ägare. Finansutskottet nämnde i sitt betänkande två kategorier; de företag 1 * Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 41 som betalt vinstdelningsskatt och de privatpersoner som inte förväntades Prop. 1992/93:41 delta i det då planerade premiegrundande allemanssparandet. Regeringen fick i uppdrag att bilda bolaget samt återkomma till riksda- gen med förslag om hur utskiftningen till privata ägare skall gå till och hur verksamheten kan samordnas med vissa befintliga organ med inriktning på att finansiera småföretag. Särskilt nämndes Industrifonden, Företagskapital AB samt Småföretagsfonden med de sex regionala riskkapitalbolagen. De förfogar över ett sammanlagt kapital på f.n. ca 2 400 miljoner kronor. Fö- retagskapital AB ägs till hälften av staten och ingår i den grupp hel- eller delägda företag där statens ägarandel enligt riksdagens bemyndigande får avyttras. Utöver ett strikt affärsmässigt utbud av riskkapital finns det behov av en särskild finansieringsverksamhet inriktad på bl.a. nyetableringar och pro- duktutveckling. Enligt regeringens mening bör staten även i fortsättningen medverka i denna typ av finansieringsverksamhet i samverkan med nä- ringslivet. Det gäller finansiering för bl.a. unga företag i tillväxt. Rege- ringen avser att i en särskild proposition under hösten 1992 redovisa för- slag om hur denna verksamhet skall organiseras. Den av riksdagen begärda samordningen med vissa befintliga organ behandlas delvis i föreliggande proposition och delvis i den proposition som avses att läggas fram senare under hösten 1992. <h2>3 Principer för ny riskkapitalverksamhet</h2> Regeringen anser, av skäl som utvecklas i det följande, att det syfte som riksdagen hade med sitt beslut våren 1992 uppnås bäst med en annan orga- nisationsstruktur än som förutsågs i riksdagsbeslutet. Ändringen innebär ett avsteg från riksdagens beslut så tillvida att verksamheten är planerad att bedrivas av flera än ett bolag. Med hänsyn till bl.a. situationen på riskkapitalmarknaden anser regering- en att det är angeläget att skyndsamt skapa en ny struktur för riskkapital- verksamhet. Åtgärder med detta syfte bedöms kunna vidtas redan nu, inom ramen för riksdagens uppdrag. Riksdagen har dock möjlighet att innan ut- skiftningen sker pröva den struktur regeringen har funnit ändamålsenlig. Den nya verksamheten skall vara inriktad mot att förse små och medel- stora företag med olika former av riskkapital och skall drivas på affärs- mässiga grunder. Vidare skall verksamheten syfta till att öka konkurrensen mellan marknadens aktörer. Möjlighet ges för enskilda - såväl nya som re- dan existerande - riskkapitalbolag att utnyttja det kapital som ställs till marknadens förfogande. Detta beräknas vitalisera riskkapitalmarknaden för små och medelstora företag. Den struktur som nu skapas består av två nya portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande riskkapitalbolag. De senare bygger vidare på de bolag som f.n. ägs av Stiftelsen Småföretagsfonden. Den valda modellen bidrar till att skapa mångfald. Strukturen skall inte påverka existerande riskkapitalmarknad negativt. Den skall vara konkurrensneutral. En viss tröghet byggs inledningsvis in i systemet, så att den initiala strukturen vid- Prop. 1992/93:41 makthålls under viss tid (jfr. avsnitt 4).<img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0341/prop_199293__41-1.png" style="width:266pt;height:205pt;"/> P = PortfÖljfOrvaltningsbolag R = Riskkapitalbolag Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. På så sätt stimuleras utveck- lingen av fristående riskkapitalbolag. De två bolagen utvärderar kontinuer- ligt förvaltningen hos de riskkapitalbolag som de har finansierat och place- rar successivt sina medel i de mer framgångsrika riskkapitalbolagen. Portföljförvaltningsbolagen bör vara tillräckligt stora för att erhålla en effektivitet i kapitalförvaltningen. Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att bara skapa ett bolag, eftersom det skulle få en alltför stark ställning och strukturen skulle kunna uppfattas som monopolistisk. Två bo- lag ger en nödvändig konkurrens och möjlighet till jämförelser. Vart och ett av portföljförvaltningsbolagen får ett kapital på ca 2 200 miljoner kro- nor. Portföljförvaltningsbolagen bör ha möjlighet att lämna även lånegaranti- er. Dessutom bör de gemensamt eller var för sig kunna bedriva verksam- het med s.k. mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet som ligger mellan eget kapital och traditionellt lånekapital. Det bör även vara möjligt för bo- lagen att bedriva sådan verksamhet genom särskilda dotterbolag. Nyttan med en sådan finansieringsform är att företagen kan erhålla ett kapitaltillskott som är efterställt bankernas fordringar. Ett sådant kapital- tillskott bör kunna underlätta ytterligare bankfinansiering utan att de ur- sprungliga ägarnas andel i företagen minskar i väsentlig grad, vilket upp- levs som viktigt av vissa småföretagare. Räntesatserna är i regel betydligt högre än den ränta som normalt tillämpas av bankerna. I USA och vissa andra länder finns en organiserad marknad för sådant mellankapital, men Prop. 1992/93:41 utbudet saknas i stor utsträckning i Sverige. Riskkapitalbolagen skall investera i mindre företag samt genom aktivt ägarengagemang medverka till investeringsobjektens tillväxt. Bolagen kan även göra indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag. Investeringarna görs huvudsakligen via aktier eller aktierelaterade instrument. Även riskka- pitalbolagen bör ha möjlighet att arbeta med mellankapital. Vart och ett av de nuvarande sex riskkapitalbolagen bör inledningsvis ha ett eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Beloppet baseras på att dessa bolag skall vara tillräckligt stora för att motivera ett spritt ägande och ha en effektiv kostnadsstruktur i förhållande till förvaltat kapital samt kunna rekrytera kompetent personal och styrelse. Samtidigt skall bolagen vara tillräckligt små för att vilja fokusera på små och medelstora investeringar. Det finns fördelar med flera riskkapitalbolag. Mångfald medverkar all- mänt till en effektivare marknad. Insatserna kan lättare nå ut till olika de- lar av landet. Vidare minskar risken för att bra projekt inte kan finna fi- nansiering då samma propå kan prövas av flera olika investerare. En ökad möjlighet ges till s.k. syndikering där olika riskkapitalbolag kan göra pla- ceringar i samma företag och därvid komplettera varandra i fråga om kompetens, placeringshorisont m.m. De riskkapitalbolag som skall ingå i den nya strukturen bygger på de sex bolag som f.n. ägs av Stiftelsen Småföretagsfonden. Bolagen liksom fon- dens egen verksamhet - engagemang i småföretag och likvida medel - för- valtas av Företagskapital AB i enlighet med ett avtal mellan regeringen och sistnämnda bolag. Efter det att de sex bolagen har förts över till den nya strukturen - vilket bedöms kunna ske inom ramen för avtalet - begränsas förvaltningen till att gälla endast Småföretagsfondens egna engagemang. Det ankommer på regeringen att vid behov teckna ett nytt avtal med Före- tagskapital AB. Sistnämnda bolag bedriver - förutom att förvalta Stiftelsen Småföretags- fonden - med egna medel sådan riskkapitalverksamhet att bolaget skulle kunna ges ökade resurser av något av de nya portföljförvaltningsbolagen. <h2>4 Vidtagna åtgärder</h2> För att förbereda den nya riskkapitalverksamheten har regeringen med stöd av riksdagens beslut vidtagit följande åtgärder. De har föregåtts av ett utredningsarbete under sommaren 1992 beträffande hur den nya riskkapi- talverksamheten lämpligen bör organiseras m.m. Regeringen avser att denna dag inrätta en delegation med uppgifter i an- slutning till utskiftning av vissa medel ur de förutvarande löntagarfon- derna. Delegationen skall organisera den ovannämnda bolagsstrukturen samt förbereda och - efter ett nytt riksdagsbeslut med anledning av denna proposition - handha utskiftningen av aktier i de nya portföljförvaltnings- och riskkapitalbolagen. Regeringen avser vidare att - med stöd av vårens riksdagsbeslut - besluta att medel till ett sammanlagt värde av 6 500 miljo- ner kronor ur de förutvarande löntagarfonderna förs över till de aktiebolag som står under delegationens förvaltning. Delegationen svarar inlednings- Prop. 1992/93:41 vis för styrningen av bolagens verksamhet utifrån ovan nämnda riktlinjer (avsnitt 3). Aktierna i portföljförvaltningsbolagen kommer således temporärt att in- nehas av staten och förvaltas av delegationen. Staten, genom delegationen, förutsätts vidare inom kort förvärva aktierna i de sex regionala bolagen från Stiftelsen Småföretagsfonden, efter samråd med det nyss nämnda Fö- retagskapital AB. I samband med att delegationen tillfälligt tar över för- valtningen av ägandet av de åtta bolagen förs mer medel över till dessa genom emissioner. Som har nämnts i det föregående får portföljförvalt- ningsbolagen vardera ett eget kapital på ca 2 200 miljoner kronor och riskkapitalbolagen vardera ett eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Vart och ett av portföljförvaltningsbolagen får minoritetsposter i tre av risk- kapitalbolagen. Särskilda skattefrågor som kan uppkomma i samband med utskiftning av aktierna behandlas i det följande (avsnitt 6). Här kan dock påpekas att stämpelskatt kommer att utgå enligt allmänna regler när medel förs över till portföljförvaltningsbolagen resp, till riskkapitalbolagen genom emissio- ner. Stämpelskatt utgår med 2 procent av de emitterade aktiernas nominel- la belopp vid bildande av aktiebolag resp, vid ökning av aktiekapitalet. Vid ökning av aktiekapitalet beskattas även eventuella överkurser. Stämpelskat- ten erläggs av det emitterande bolaget. I det föregående (avsnitt 1) har redogjorts för den mycket begränsade tillförseln av privat kapital till den del av riskkapitalmarknaden som riktar sig mot små och medelstora företag. Skälen är bl.a. svårigheterna att upp- nå tillräckligt snabb och hög avkastning. Bolagen i strukturen skall således agera på en marknad som fungerar mindre väl. Avsikten är att bolagen i den nya strukturen skall kunna noteras. När så sker kommer marknaden sannolikt att värdera dem lägre än substansvär- det. Eftersom bolagen inledningsvis har en stark finansiell ställning finns en viss risk för att de köps upp och medlen används för andra ändamål än det avsedda. Regeringen anser därför att verksamheten bör förses med sådana regler att uppköp och likvidation av bolagen under de närmaste åren starkt försvåras. Det kan gälla regler om verksamhetsinriktningen, mandatperioden för styrelserna m.m. Den nyss nämnda delegationen avses få i uppdrag att verka för att bolagsordningarna i portfölj- resp, riskkapi- talbolagen innehåller sådana restriktioner. <h2>5 Riktlinjer för utskiftningen</h2> Prop. 1992/93:41 Regeringens förslag: De företag som har betalat vinstdelningsskatt skall erhålla aktier i de bolag som ingår i den nya strukturen. De företag som har betalat störst skattebelopp skall erhålla ca 63 procent av samtliga aktier i de två portföljförvaltningsbolagen. Resterande ca 37 procent av aktierna i dessa två bolag skall tills vidare behållas i statlig ägo. Övriga företag som har erlagt vinstdelningsskatt skall erhålla ca 89 procent och de nämnda portföljförvaltningsbolagen skall erhålla ca 11 procent av samtliga aktier i de sex riskkapitalbolagen. På så sätt kommer totalt ca 75 procent av aktievärdet i de åtta bolagen att ägas av företag och ca 25 procent att inledningsvis ägas av staten. Skälen för regeringens förslag: I riksdagsbeslutet våren 1992 betonades att verksamheten skall ägas och drivas av privata intressenter på kommersiell grund. Som ägare nämndes dels företag som har betalat vinstdelningsskatt, dels de privatpersoner som inte förväntades delta i det då planerade premiegrundande allemanssparan- det. Förutsättningarna har dock ändrats med anledning av den överenskom- melse som regeringen träffade med socialdemokraterna i mitten av sep- tember 1992 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Regeringen har ny- ligen utsett en juristgrupp med uppgift att studera de rättsliga aspektema vid ett eventuellt beslut om att avbryta det premiegrundande allemansspa- randet. Regeringen föreslår att riksdagen nu godkänner följande riktlinjer för utskiftningen samt bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftning- en enligt dessa riktlinjer. Aktierna i portföljförvaltningsbolagen och riskkapitalbolagen förs till ca 75 procent utan vederlag över till de företag som har betalat vinstdelnings- skatt, efter ett särskilt anmälningsförfarande. Det innebär att de ca 16 000 företagen får ut aktier till ett substansvärde på totalt ca 4 900 miljoner kronor, vilket motsvarar en femtedel av den sammanlagt erlagda vinstdel- ningsskatten på drygt 24 000 miljoner kronor. De aktier i portföljförvaltningsbolagen som inte nu förs över till företag bör tills vidare behållas i statlig ägo. När den nyss nämnda juristgruppen är färdig med sitt arbete avser regeringen att återkomma med förslag till riksdagen beträffande ägandet av dessa återstående aktier. Vart och ett av portföljförvaltningsbolagen får som tidigare nämnts - inom ramen för de totalt tillgängliga resurserna på 6 500 miljoner kronor - minoritetsposter i tre av riskkapitalbolagen. Ett spritt ägande i de olika bolagen bör eftersträvas. På sikt bör som Prop. 1992/93:41 nämnts förutsättningar finnas för en börsnotering av resp, bolags aktier. Det bör vara en ambition att börsintroducera riskkapitalbolagen snarast möjligt. Eftersom stora företag har en mer utvecklad finansieringskompetens än mindre företag och större vana att utöva ägarskap i andra stora företag kan de anses mer lämpade som ägare av portföljförvaltningsbolagen. De mind- re bolagen har erfarenhet av konkreta bedömningar av affärsprojekt samt en blandad kompetens, vilket gör dem lämpliga som ägare av riskkapi- talbolagen. De ca 150 företag som betalat mest vinstdelningsskatt blir därför deläga- re i portföljförvaltningsbolagen. Ägandet motsvarar ca 63 procent av akti- erna i dessa två bolag. De övriga knappt 16 000 företagen blir ägare i risk- kapitalbolagen. Vaije företag som har betalat vinstdelningsskatt och som så önskar erhål- ler snarast aktier i ett av de berörda åtta bolagen enligt nämnda principer. Även företag som har betalat vinstdelningsskatt på mycket små belopp bör erhålla aktier för lägst ca 1 500 kronor. I övrigt bör aktier tilldelas i pro- portion till betald vinstdelningsskatt. Ägandet bör fördelas slumpvis på de två portföljförvaltningsbolagen resp, de sex riskkapitalbolagen. Fördel- ningen sker så att vart och ett av de två portföljförvaltningsbolagen in- ledningsvis får i stort sett lika många ägare. Motsvarande gäller för de sex riskkapitalbolagen. Varje företag får sitt ägande koncentrerat till endast ett av de åtta bolagen. Det är enligt regeringens mening angeläget att den nya riskkapitalverk- samheten så snart som möjligt kan komma att ägas av privata intressenter. Arbetet bör därför bedrivas i sådan takt att utskiftningen, vad gäller i första hand den andel på ca 75 procent av aktierna som skall ägas av före- tag, kan vara genomförd senast vid utgången av år 1992. <h2>6 Vissa skattefrågor</h2> Som tidigare beskrivits kommer stämpelskatt att utgå enligt allmänna reg- ler i samband med emission i respektive bolag. I samband med att aktierna skiftas ut till de företag som betalat vinstdel- ningsskatt uppkommer vissa andra skattefrågor. Regeringen avser att inom kort, efter hörande av lagrådet, lägga fram förslag om behandlingen av dessa frågor. Förslaget innebär i huvudsak följande. Tilldelningen av aktier utgör för mottagande företag en intäkt i näringsverksamheten. Denna intäkt bör undantas från beskattning vid utskiftningstillfället. Det skattemässiga anskaffningsvärdet på aktien bör emellertid bestämmas till noll, vilket in- nebär att realisationsvinst vid försäljning av aktien kommer att beskattas fullt ut. <h2>7 Ärendet till riksdagen</h2> Regeringen föreslår att riksdagen Prop. 1992/93:41 dels godkänner föreslagna riktlinjer för utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna, dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftningen. 10 Prop. 1992/93:41 <h2>Näringsdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frigge- bo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel- spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask. Statsrådet P. Westerberg anmäler fråga om ny riskkapitalverksamhet ge- nom utskiftning av vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna. Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om Kapital för tillväxt i enlighet med bilagan till detta protokoll. Ur protokollet: Gunnel Strinde 11 gotab 42059, Stockholm 1992 1 1 att riksdagen godkänner föreslagna riktlinjer för utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna bifall = utskottet 1992/93:FiU3 ? 1 1 att riksdagen godkänner föreslagna riktlinjer för utskiftningen av vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna ? 2 2 att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftningen. ? 2 2 att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftningen. bifall = utskottet 1992/93:FiU3 ? B Bordläggning 1992-10-08 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1992-10-08 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1992-10-13 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1992-10-23 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Moderaterna 2014-11-22 22:56:03 statustext statustext Ärendet är avslutat GG0341 2019-05-28 12:26:53 tilldelat Tilldelat Finansutskottet 2014-11-22 22:56:03 GG0341 prop_199293__41.pdf 374386 pdf Kapital för tillväxt https://data.riksdagen.se/fil/B3CD7CED-0438-47A2-A51C-517C9CBA8874 behandlas_i 1992/93:FiU3 GG01FiU3 bet 1992/93 FiU3 Kapital för tillväxt Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi4 mot 1992/93 Fi4 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi5 mot 1992/93 Fi5 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi6 mot 1992/93 Fi6 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi7 mot 1992/93 Fi7 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi8 mot 1992/93 Fi8 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt Motion följdmotion av Birger Andersson och Marianne Andersson (C) med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi8 mot 1992/93 Fi8 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt av Birger Andersson och Marianne Andersson (C) Motion följdmotion av Hans Gustafsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi6 mot 1992/93 Fi6 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt av Hans Gustafsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Johan Lönnroth m.fl. (V) med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi7 mot 1992/93 Fi7 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt av Johan Lönnroth m.fl. (V) Motion följdmotion av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (S) med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi5 mot 1992/93 Fi5 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt av Mats Lindberg och Reynoldh Furustrand (S) Motion följdmotion av Stig Bertilsson (M) med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt GG02Fi4 mot 1992/93 Fi4 med anledning av prop. 1992/93:41 Kapital för tillväxt av Stig Bertilsson (M) Motion