<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2313184</hangar_id>
 <dok_id>GG0340</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:33</publicerad>
 <titel>om semesterlöneförsiikring för små företag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0340/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0340</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0340</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:40&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om semesterlöneförsäkring för små företag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0340/prop_199293__40-1.png" style="width:39pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om försäkring mot vissa semesterlönekost-&lt;br&gt;nader. Enligt förslaget ges små företag rätt att teckna en försäkring för så-&lt;br&gt;dana semesterlönekostnader som förorsakats av semesterlönegrundande&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall vara uppbyggd på samma sätt som den särskilda försäk-&lt;br&gt;ring mot kostnader för sjuklön som tidigare införts för små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetsgivare kan försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för den del av en arbetstagares semesterlön som grundar sig på&lt;br&gt;frånvaro enligt 17 § semesterlagen (1977:480) om de sammanlagda lönekost-&lt;br&gt;naderna under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för året&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. Vid beräkningen bortses från avgifter enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter rörande villkoren för för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ärende om försäkring enligt 1 § handläggs av den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa inom vars område arbetsgivaren är registrerad hos skattemyndighet&lt;br&gt;för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;inte är registrerad enligt vad som nu sagts, handläggs ärendet av den försäk-&lt;br&gt;ringskassa inom vars område arbetsgivaren är bosatt. I övriga fall handläggs&lt;br&gt;det av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa&lt;br&gt;att handlägga ärenden enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt denna lag&lt;br&gt;tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans beslut&lt;br&gt;som finns i 20 kap. 10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall också tillämpas på beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 11-13 §§ samma lag om överklagande av försäk-&lt;br&gt;ringskassas eller domstols beslut skall också tillämpas på beslut enligt denna&lt;br&gt;lag, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som driver försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte återförsäkring&lt;br&gt;eller försäkring som avses i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, la-&lt;br&gt;gen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring eller la-&lt;br&gt;gen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte återförsäkring&lt;br&gt;eller försäkring som avses i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, la-&lt;br&gt;gen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring, lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1979:84)&lt;br&gt;om delpensionsförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1991: 1047) om sjuklön eller lagen&lt;br&gt;(1992: 000) om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäkringsla-&lt;br&gt;gen (1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren tillämpas dock&lt;br&gt;25, 54 - 58, 86 - 88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även i fråga om sådana&lt;br&gt;försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser gäller även 3 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer av&lt;br&gt;trafikskadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:40&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om semesterlöneförsäkring för små&lt;br&gt;företag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (1989/90:AU21) Semesterlön m.m. konstaterade riksdagens&lt;br&gt;arbetsmarknadsutskott att de nuvarande reglerna i semesterlagen skulle&lt;br&gt;kunna leda till att småföretagare av ekonomiska skäl avstår från att anställa&lt;br&gt;t.ex. unga kvinnor. Av såväl jämställdhets- som rättviseskäl ansåg utskottet&lt;br&gt;att semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro borde ses&lt;br&gt;över i syfte att undanröja de betydande negativa konsekvenserna för små&lt;br&gt;företag. Enligt utskottet borde regeringen snarast återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag till förändring av reglerna för semesterlönegrundande frånvaro.&lt;br&gt;Riksdagen beslöt i enlighet med utskottet (rskr. 143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 14 februari 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare (dir. 1991:7)&lt;br&gt;med uppdrag att bl.a. se över semesterlagens regler beträffande små företags&lt;br&gt;kostnader för de anställdas semesterlönegrundande frånvaro. Utredningen&lt;br&gt;överlämnade i december 1991 betänkandet (SOU 1991:109) Semesterlöne-&lt;br&gt;försäkring för små företag. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta regeringsärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som avgett yttrande över betänkandet har upprättats och bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 2. Remissyttrandena finns att tillgå i Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet (dnr A91/23851/AL).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har en arbetstagare rätt till 27 semesterdagar varje semes-&lt;br&gt;terår enligt 4 § semesterlagen (1977:480). Semesterlönen utgör 13 procent&lt;br&gt;av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare skall normalt arbeta in rätten till betalda semesterdagar.&lt;br&gt;Utöver sådan inarbetad semesterlön kan arbetstagaren vara berättigad till&lt;br&gt;semesterlön för s.k. semesterlönegrundande frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är reglerad i 17 § semesterla-&lt;br&gt;gen. Där föreskrivs att vissa typer av frånvarodagar skall grunda rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön. Gemensamt för dessa dagar är enligt förarbetena till semesterla-&lt;br&gt;gen att de avser frånvaro som arbetsgivaren normalt har att räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om semesterlönegrundande frånvaro - tidigare s.k. privilegierad&lt;br&gt;frånvaro - har funnits länge i den svenska lagstiftningen. Redan i den första&lt;br&gt;semesterlagen från 1938 fanns en bestämmelse om att vissa slag av frånvaro-&lt;br&gt;dagar skulle jämställas med dagar då arbete utförts när det gällde att beräkna&lt;br&gt;rätten till semester. Vissa utökningar i den privilegierade frånvaron gjordes&lt;br&gt;år 1946 och år 1965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande semesterlagen, som trädde i kraft den 1 januari 1978, in-&lt;br&gt;nebar en kraftig ökning av den frånvaro som grundar rätt till semester. Detta&lt;br&gt;skedde på grundval av ett förslag från 1974 års semesterkommitté. Kommit-&lt;br&gt;tén hade föreslagit en ännu större utökning men förutsatt att kostnaderna&lt;br&gt;skulle fördelas på alla arbetsgivare, för att inte en enskild arbetsgivare skulle&lt;br&gt;drabbas orimligt hårt om någon arbetstagare råkade ut för t.ex. långvarig&lt;br&gt;sjukdom eller annan frånvaro som grundade rätt till semesterlön. Kostna-&lt;br&gt;derna borde enligt kommitténs förslag jämnas ut genom att en begränsad&lt;br&gt;riskfond inrättades hos Riksförsäkringsverket (RFV). Efter en omfattande&lt;br&gt;remisskritik av det föreslagna fondsystemet beslöts att utvidgningar i rätten&lt;br&gt;till semesterlönegrundande frånvaro skulle genomföras utan någon särskild&lt;br&gt;kostnadsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket semesterlagen omfattar nu åtta olika slags ledighet,&lt;br&gt;nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet vid havandeskap eller för vård av barn när havandeskapspen-&lt;br&gt;ning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. studieledighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet för militärtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet för civilförsvarstjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet för svenskundervisning för invandrare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet för vård av närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet av de ovan uppräknade ledighetstyperna finns bestämmelser&lt;br&gt;som på olika sätt begränsar den frånvarotid som är semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som gått sedan semesterlagen trädde i kraft har det - framför&lt;br&gt;allt från småföretagarhåll - framförts krav på åtgärder för att lösa särskilt&lt;br&gt;de mindre företagens problem med kostnaderna för semesterlönegrundande&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Rätten till semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 §&lt;br&gt;semesterlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ledighet på grund av sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här punkten bör läsas tillsammans med paragrafens andra stycke som&lt;br&gt;har följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90 da-&lt;br&gt;garna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbets-&lt;br&gt;tagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande&lt;br&gt;från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av&lt;br&gt;frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till semesterlönegrundande frånvaro är begränsad till högst 180 dagar&lt;br&gt;under intjänandeåret. Det gäller inte i de fall sjukdomen beror på en arbets-&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskaps- och föräldraledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,&lt;br&gt;m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapen-&lt;br&gt;ning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§&lt;br&gt;samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sam-&lt;br&gt;manlagt, icke överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 da-&lt;br&gt;gar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10&lt;br&gt;och 11 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet förvård av barn, m.m. (föräldra-&lt;br&gt;ledighetslagen) har en arbetstagare som är förälder rätt till ledighet från sin&lt;br&gt;anställning. Denna rätt omfattar i viss utsträckning även andra än barnets&lt;br&gt;föräldrar, t.ex. rättsliga vårdnadshavare och fosterföräldrar. Den omfattar&lt;br&gt;också i vissa fall den som stadigvarande sammanbor med en förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet enligt föräldraledighetslagen kan vara semesterlönegrundande i&lt;br&gt;tre situationer, nämligen när den ledige arbetstagaren får:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning i anledning av barns födelse eller adoption, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gravid kvinna har under vissa förutsättningar rätt till havandeskaps-&lt;br&gt;penning enligt AFL. Havandeskapspenning kan utgå tidigast från och med&lt;br&gt;den sextionde dagen och längst t.o.m. den elfte dagen före dagen för den&lt;br&gt;beräknade nedkomsten. Alla dagar med havandeskapspenning är semester-&lt;br&gt;lönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid barns födelse eller adoption har var och en av föräldrarna rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön för 120 dagar av föräldraledigheten. För ensamstående förälder&lt;br&gt;är tiden 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har enligt AFL rätt till tillfällig föräldrapenning i vissa situatio-&lt;br&gt;ner t.ex. för vård av ett sjukt barn, för besök på barnets daghem (två kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taktdagar per år) eller vid s.k. pappaledighet när det kommer ett nytt barn i Prop. 1992/93:40&lt;br&gt;familjen. Rätten till tillfällig föräldrapenning är på olika sätt tidsbegränsad&lt;br&gt;enligt AFL. Alla dagar då föräldern får tillfällig föräldrapenning är semes-&lt;br&gt;terlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet på grund av smittorisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är&lt;br&gt;berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbä-&lt;br&gt;rare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagares ledighet på grund av risk för överförande av smitta är se-&lt;br&gt;mesterlönegrundande under förutsättning att arbetstagaren har rätt till er-&lt;br&gt;sättning enligt lagen om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till semesterlönegrundande frånvaro på grund av smittorisk har&lt;br&gt;tidsbegränsats på samma sätt som i 17 § punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet for utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semester-&lt;br&gt;lön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller&lt;br&gt;utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen&lt;br&gt;till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhäng-&lt;br&gt;ande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (stu-&lt;br&gt;dieledighetslagen) har en arbetstagare en tämligen omfattande rätt att vara&lt;br&gt;ledig för studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att vara frånvarande från arbetet och samtidigt grunda rätt till se-&lt;br&gt;mesterlön är dock mera begränsad. Den förutsätter antingen att arbetstaga-&lt;br&gt;ren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag eller utbildningsarvode&lt;br&gt;enligt studiestödslagen, eller att utbildningen till väsentlig del avser fackliga&lt;br&gt;eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet för militärtjänst och vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med&lt;br&gt;stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskaps-&lt;br&gt;övning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller ledighet på&lt;br&gt;grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjä-&lt;br&gt;nandeåret icke överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktstjänstgöringen är enligt värnpliktslagen uppdelad på grundutbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och repetitionsövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagares rätt till semesterlönegrundande frånvaro vid värnplikts-&lt;br&gt;utbildningen är i praktiken begränsad till den tid som han utför repetitions-&lt;br&gt;övningar. Rätt til) semesterlön föreligger endast för 60 dagar under ett intjä-&lt;br&gt;nandeår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet for civilförsvarstjänst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han fyllt&lt;br&gt;tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då civilför-&lt;br&gt;svarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmak-&lt;br&gt;ten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgör civilförsvarstjänst har i vissa fall rätt till semesterlön för&lt;br&gt;frånvaro tiden. Liksom i punkt 5 är endast 60 dagar under intjänandeåret se-&lt;br&gt;mesterlönegrundnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet for svenskundervisning för invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare har under vissa förutsättningar rätt till ledighet för att lära sig&lt;br&gt;svenska. Detta regleras i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskun-&lt;br&gt;dervisning för invandrare (ledighetslagen). Rätten att delta i svenska för in-&lt;br&gt;vandrare (sfi) regleras i skollagen (1985:1100). Vilka invandrare som omfat-&lt;br&gt;tas resp, inte omfattas framgår av 13 kap. 6 och 7 §§ skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som arbetstagaren är ledig för att delta i svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare skall räknas som arbetad tid enligt 1 § andra stycket ledighetsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till semesterlön vid denna typ av frånvaro gäller så länge undervis-&lt;br&gt;ningen i kommunens regi pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståen-&lt;br&gt;devård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har en närstående som är svårt sjuk har arbetstagaren&lt;br&gt;rätt att vara ledig för att vårda denne. Ersättning utges med belopp motsva-&lt;br&gt;rande vårdarens sjukpenning. Rätten till ersättning och ledighet är knuten&lt;br&gt;till den sjuke - inte till arbetstagaren - och utgår under högst 30 dagar sam-&lt;br&gt;manlagt för samtliga personer som någon gång tar ledigt och vårdar den&lt;br&gt;sjuke.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utredningens kartläggning av den&lt;br&gt;semesterlönegrundande frånvaron&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har genomfört en omfattande kartläggning av den semester-&lt;br&gt;lönegrundande frånvaron. Kartläggningen grundar sig på ett material från&lt;br&gt;Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (SCB/AKU). Det är&lt;br&gt;hämtat ur 1989 års inkomst- och förmögenhetsregister. Materialet visar dels&lt;br&gt;alla utbetalningar under år 1989 från försäkringskassan och Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden i anslutning till sådan frånvaro som kan vara semesterlöne-&lt;br&gt;grundande, dels samtliga lönesummor för år 1989. SCB/AKU har fördelat&lt;br&gt;siffrorna på olika arbetsgivargrupper, branscher, län etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan utbetalningarna från försäkringskassan och Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämnden å ena sidan och samtliga lönesummor å den andra har&lt;br&gt;ansetts utgöra ett mått på omfattningen av den semesterlönegrundande från-&lt;br&gt;varon. Det har inte varit möjligt för SCB/AKU att ta hänsyn till de tidsfrister&lt;br&gt;som finns inskrivna i 17 § semesterlagen och få fram precis de siffror på utbe-&lt;br&gt;talningar från försäkringskassan och studiestödsnämnden som motsvarar da-&lt;br&gt;gar inom de i lagen angivna tidsfristerna. Utredningen har fått utgå från att&lt;br&gt;all frånvaro som har varit förknippad med rätt till ersättning från försäkrings-&lt;br&gt;kassan resp. Centrala studiestödsnämnden grundat rätt till semesterlön.&lt;br&gt;Detta har emellertid i det stora hela ansetts sakna betydelse för resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga frånvaron för samtliga arbetsgivargrupper var 9,2 pro-&lt;br&gt;cent. Fördelat på olika slag av ledighet omfattade den semesterlönegrun-&lt;br&gt;dande frånvaron på grund av sjukdom 7 procent (5,6 för män och 8,9 för&lt;br&gt;kvinnor), föräldraledighet inkl, tillfällig föräldrapenning 2 procent (0,6 för&lt;br&gt;män och 4,3 för kvinnor) och studier 0,2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kartläggningen framgår att omfattningen av arbetstagarnas semester-&lt;br&gt;lönegrundande frånvaro generellt sett inte var högre för små företag än för&lt;br&gt;genomsnittet. Tvärtom har denna frånvaro visat sig vara lägre i arbetsgivar-&lt;br&gt;grupper med upp till 20 anställda. De arbetsgivargrupper som generellt sett&lt;br&gt;uppvisade den högsta semesterlönegrundande frånvaron var kommuner och&lt;br&gt;landsting, 12,1 procent, medan statliga myndigheter uppvisade den lägsta,&lt;br&gt;6,3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller branschvisa eller länsindelade uppställningar av de framräk-&lt;br&gt;nade kvoterna visade på högre frånvaro för små företag än för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Semesterlöneförsäkring för små företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För små företag införs en möjlighet att hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan försäkra sig för semesterlönekostnader som förorsakats av se-&lt;br&gt;mesterlönegrundande frånvaro. För rätt att teckna försäkring krävs&lt;br&gt;att arbetsgivarens lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga summan av 90 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Vid beräkning av lönekostnaden skall bortses från avgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Rege-&lt;br&gt;ringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter rörande villko-&lt;br&gt;ren för försäkringen. Ett tillägg görs i lagen (1927:77) om försäkrings-&lt;br&gt;avtal för att klargöra att den lagen inte skall tillämpas på försäkring&lt;br&gt;hos en allmän försäkringskassa mot kostnader för semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till försla-&lt;br&gt;get. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet avstår från att&lt;br&gt;yttra sig och Kammarrätten i Göteborg anser sig inte kunna bedöma behovet&lt;br&gt;av en sådan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg och Riksförsäkringsverket (RFV) pekar på att Prop. 1992/93:40&lt;br&gt;1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal bör kompletteras med uppgift om att&lt;br&gt;den lagen inte skall tillämpas på försäkring hos en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;mot kostnader för semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation anser det rimligt att de kostnads-&lt;br&gt;mässiga konsekvenserna som i dag är svåra att överblicka följs upp och ut-&lt;br&gt;värderas efter införandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser att premien skall vara låg&lt;br&gt;om försäkringen skall vara av intresse för företagen. Premien för sjuklöne-&lt;br&gt;försäkringen är enligt SAF:s mening för hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas Förbund anser att försäkringen bör utformas på så-&lt;br&gt;dant sätt att den blir attraktiv och ett medel för småföretagarna att kunna&lt;br&gt;budgetera sina kostnader i förväg. Förbundet pekar på att i dag kan den se-&lt;br&gt;mesterlönegrundande frånvaron fungera som en rekryteringsbroms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund anser att man skall ändra giltighetstiden för&lt;br&gt;företagare utan anställda som t.ex. på grund av egen sjukdom måste anställa&lt;br&gt;en ersättare. I en situation där den som tar försäkringen inte tidigare varit&lt;br&gt;arbetsgivare och därmed inte varit berättigad att teckna försäkringen är det&lt;br&gt;orimligt att försäkringen träder i kraft först efter en å två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utredningen genomförda kartläggningen har visat att de små företa-&lt;br&gt;gens kostnader för semesterlönegrundande frånvaro inte är oproportioner-&lt;br&gt;ligt stora. Som utredningen påpekat kan dock enskilda små företag drabbas&lt;br&gt;hårt av kostnader som de inte haft anledning att förutse. Det finns därför&lt;br&gt;oavsett resultatet av kartläggningen skäl att söka finna en lösning på de små&lt;br&gt;företagens problem i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar alltså utredningens uppfattning att det bör skapas bättre förut-&lt;br&gt;sättningar för små företag att klara av oförutsedda kostnader som uppstår i&lt;br&gt;samband med semesterlönegrundande frånvaro. Jag håller också med utred-&lt;br&gt;ningen om att de vägar som tidigare diskuterats för att åstadkomma en kost-&lt;br&gt;nadsutjämning, nämligen inrättande av en semesterlönefond resp, överför-&lt;br&gt;ande av betalningsansvaret för semesterlön till staten, inte kan komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en semesterlönefond som skulle förvalta all semesterlön&lt;br&gt;skulle innebära att man utjämnade kostnaderna för den semesterlönegrun-&lt;br&gt;dande frånvaron mellan alla arbetsgivare, vilket naturligtvis skulle vara till&lt;br&gt;fördel för småföretagare som då skulle slippa att riskera stora oförutsedda&lt;br&gt;semesterlönekostnader. Det skulle dock inte vara acceptabelt att förespråka&lt;br&gt;ett administrativt system som skulle bli mycket kostnadskrävande för samt-&lt;br&gt;liga arbetsgivargrupper för att lösa ett problem som bara berör småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att kostnaderna fördelas på samtliga arbetsgivare&lt;br&gt;så att den som betalar ut ersättning under frånvarotiden också svarar för se-&lt;br&gt;mesterlönen. Det innebär att staten genom försäkringskassan, Centrala stu-&lt;br&gt;diestödsnämnden eller någon annan tar över kostnaderna. Rätten till semes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terlön är dock kopplad till den tid som arbetstagaren har innehaft anställning Prop. 1992/93:40&lt;br&gt;under intjänandeåret och till arbetstagarens under intjänandeåret förfallna&lt;br&gt;lön. Vare sig försäkringskassorna eller RFV har någon registrering av arbets-&lt;br&gt;givare eller anställningsperioder. Den sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;(SGI) beräknas på en förväntad årlig inkomst som den försäkrade kan antas&lt;br&gt;komma få för eget arbete. Den försäkrade får behålla sin SGI i vissa situatio-&lt;br&gt;ner då han inte har anställning och vid beräkning av SGI bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna inom socialförsäkringsadministrationen är således inte till-&lt;br&gt;räckliga för att utgöra underlag för beräkning av semesterlön enligt nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i semesterlagen. Att överföra betalningsansvaret till&lt;br&gt;staten skulle medföra nackdelar som ökad administration, bristande över-&lt;br&gt;ensstämmelse mellan inkomst och semesterlön m.m. Den utjämning som&lt;br&gt;skulle ske av de små företagens semesterlönekostnader står inte i proportion&lt;br&gt;till de olägenheter som skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringslösning som utredningen skisserat har däremot uppenbara&lt;br&gt;fördelar. Utredningens förslag har arbetats fram efter samråd med företrä-&lt;br&gt;dare för RFV och har utformats efter förebild av den nyligen inrättade för-&lt;br&gt;säkringen mot kostnader för sjuklön. Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1992, skall arbetsgivaren enligt huvudregeln&lt;br&gt;svara för sjukersättningen till arbetstagaren under de första 14 dagarna av&lt;br&gt;en sjukperiod, räknat från den första dagen då arbetstagaren skulle ha utfört&lt;br&gt;arbete åt arbetsgivaren. För att inte detta skall bli alltför betungande för små&lt;br&gt;företag, kan en arbetsgivare som inte har högre lönekostnader än vad som&lt;br&gt;som genomsnittligt sett motsvarar ungefär 15 heltidsanställda, teckna en för-&lt;br&gt;säkring för sjuklönekostnader över en viss nivå. Då utredningsbetänkandet&lt;br&gt;överlämnades föreskrev den nämnda lagen att arbetsgivare, vars samman-&lt;br&gt;slagna lönekostnader inte översteg 60 basbelopp, hade rätt att försäkra sig&lt;br&gt;mot kostnader för sjuklön. Den 19 december 1991 ändrades lagen (genom&lt;br&gt;SFS 1991:1988) så att gränsen höjdes till 90 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har undersökt om det finns privata försäkringslösningar och&lt;br&gt;funnit att några lämpliga sådana inte finns att tillgå. Det är mot den bakgrun-&lt;br&gt;den jag föreslår att de allmänna försäkringskassorna nu får möjlighet att er-&lt;br&gt;bjuda en sådan försäkring. Praktiskt och kostnadsmässigt innebär det inte&lt;br&gt;en alltför omfattande åtgärd att utvidga det statliga försäkringssystem som&lt;br&gt;redan finns med en ytterligare del i försäkringen för små företag. Försäk-&lt;br&gt;ringen är tänkt att fungera så att kostnaderna för försäkringen bärs av försäk-&lt;br&gt;ringstagarna. Utvecklingskostnaderna för försäkringen beräknar RFV&lt;br&gt;uppgå till ca 700 000 kr och informationskostnadema till ca 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare villkoren i övrigt som bör gälla för en sådan försäkring anser&lt;br&gt;jag inte behöver lagregleras. Regeringen bör i stället bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om sådana villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1927:77) om försäkringsavtal (FAL) äger tillämpning på avtal, var-&lt;br&gt;igenom försäkring meddelas av någon som driver försäkringsrörelse. Vid till-&lt;br&gt;komsten av lagen (1991:1047) om sjuklön gjordes en ändring i (FAL) för att&lt;br&gt;klargöra att den lagen inte skall tillämpas på försäkring hos en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa mot kostnader för sjuklön. Ett motsvarande undantag i FAL bör&lt;br&gt;göras för försäkring enligt den nu föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlöneförsäkringen bör rikta sig till samma kategori av mindre före-&lt;br&gt;tag som försäkringen mot sjuklön. En arbetsgivare som ansluter sig till för-&lt;br&gt;säkringen riskerar inte att drabbas av oförutsedda utgifter för semesterlön.&lt;br&gt;Avgiften för försäkringen innebär givetvis en kostnad, men det blir en kost-&lt;br&gt;nad som är fastställd i förväg. Genom att den är känd kan den planeras in i&lt;br&gt;företagets verksamhet och budgeteras i vanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen bör tillkomma samma företag&lt;br&gt;som har rätt att teckna försäkring enligt 17 § sjuklönelagen. Det är företag&lt;br&gt;vars lönesumma per kalenderår beräknas motsvara högst 90 basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. För år 1992 motsvarar det 3 033 000&lt;br&gt;kr. Vid beräkning av lönesumman skall man bortse från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lönesumman kan sägas motsvara ca&lt;br&gt;15 heltidsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om företagens lönesummor för tidigare år är lätt åtkomliga och&lt;br&gt;verifierbara. De bör kunna hämtas från senast tillgängliga årsredovisningar.&lt;br&gt;Uttrycket total lönesumma har valts eftersom man därigenom kan undvika&lt;br&gt;problem som annars kan uppstå för företag med deltids- och säsongsans-&lt;br&gt;tällda. Härav framgår att även lönekostnader för ägare/delägare i aktiebolag&lt;br&gt;ingår. Genom att uttrycka begränsningen i form av basbelopp undviks också&lt;br&gt;behov av årliga justeringar av gränsen för vilka företag som skall ges rätt att&lt;br&gt;teckna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlöneförsäkringen skall tecknas hos försäkringskassan efter ansö-&lt;br&gt;kan från företaget. För försäkringen bör kassan ta ut en särskild premie som&lt;br&gt;inkluderar administrationskostnaderna för försäkringen. Mot redovisning&lt;br&gt;hos den försäkringskassa där försäkringen tecknats skall företaget sedan&lt;br&gt;kunna få ersättning för kostnaderna för den del av semesterlönen som är&lt;br&gt;grundad på en arbetstagares semesterlönegrundande frånvaro. Denna redo-&lt;br&gt;visning bör kunna ske månadsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller vid försäkringen enligt sjuklönelagen bör semes-&lt;br&gt;terlöneförsäkringen utformas så att den blir så enkel som möjligt att admini-&lt;br&gt;strera. En avgift för försäkringen bör därför tas ut som en procentandel av&lt;br&gt;företagets beräknade lönesumma. Avgifterna skall vara så beräknade att de&lt;br&gt;sammantaget kommer att täcka de försäkringsersättningar och omkostnader&lt;br&gt;för utveckling, information och administration som försäkringen kommer att&lt;br&gt;medföra. Avgifterna bör efter hand anpassas så att de täcker eventuellt upp-&lt;br&gt;kommet underskott. RFV bör meddela föreskrifter om avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall endast reglera förhållandet mellan den försäkrade ar-&lt;br&gt;betsgivaren och försäkringskassan. Härigenom kommer således förhållandet&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och arbetstagare att vara orubbat. Det innebär att ar-&lt;br&gt;betsgivaren, på samma sätt som i dag, skall betala ut all semesterlön vid den&lt;br&gt;tidpunkt som gäller enligt lag och avtal. Arbetsgivaren är sedan berättigad&lt;br&gt;till ersättning från försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall omfatta kostnader enligt 16 § semesterlagen på grund&lt;br&gt;av sådan semesterlönegrundande frånvaro som en arbetstagare har rätt till&lt;br&gt;enligt 17 § semesterlagen. Vidare skall försäkringen omfatta kostnader enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter samt skatt enligt lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsinkomster till den del avgifterna och skatten&lt;br&gt;kan hänföras till sådan semesterlön. Det kan förekomma att arbetstagare&lt;br&gt;enligt kollektivavtal eller enskilt avtal med arbetsgivaren har rätt till bättre&lt;br&gt;semesterförmåner än vad som gäller enligt semesterlagen. Kostnader som&lt;br&gt;följer av sådana avtal skall arbetsgivaren inte kunna få ersättning för genom&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De administrativa utvecklingskostnaderna för införande av semesterlöneför-&lt;br&gt;säkringen beräknar RFV uppgå till ca 700 000 kr. Dessutom beräknar RFV&lt;br&gt;att kostnaderna för information om den nya försäkringen uppgår till 500 000&lt;br&gt;kr. De löpande administrationsskostnaderna beräknas till ca 10 miljoner kr&lt;br&gt;per år om lika många företag är intresserade av att teckna sig för en semes-&lt;br&gt;terlöneförsäkring som för en sjuklöneförsäkring. Avgifterna för försäk-&lt;br&gt;ringen skall vara så beräknade att de täcker de initiala kostnaderna för ut-&lt;br&gt;veckling och information samt de utgifter som försäkringen kan komma att&lt;br&gt;få.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Arbetsmarknadsdepartemen-&lt;br&gt;tet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under punkt 1 faller utanför lagrådets granskningsområde.&lt;br&gt;Lagförslaget under punkt 2 är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande&lt;br&gt;kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utförlig redovisning av tankarna bakom den föreslagna försäkringen har&lt;br&gt;lämnats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1). Försäkringen skall vara&lt;br&gt;uppbyggd på samma sätt som försäkringen mot sjuklönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att försäkra sig skall bedömas med utgångspunkt i de sam-&lt;br&gt;manlagda lönekostnaderna som arbetsgivaren kan ha under ett kalenderår.&lt;br&gt;I uppbördsdeklarationen lämnar arbetsgivaren underlag för den månadsvisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbetalningen av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt. Genom andra me-&lt;br&gt;ningen i första stycket undantas vid denna beräkning vissa kostnader, nämli-&lt;br&gt;gen kostnader enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt skatt enligt la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Om de&lt;br&gt;sammanlagda lönekostnader som skall medräknas beräknas överstiga 90&lt;br&gt;gånger basbeloppet, dvs. för närvarande 3 033 000 kr, får försäkring inte&lt;br&gt;tecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningen av lönekostnadernas storlek under ett visst kalenderår&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då arbetsgivaren&lt;br&gt;ansöker om att få teckna försäkringen. Det ankommer på arbetsgivaren att&lt;br&gt;visa att villkoret uppfylls i detta hänseende. Till grund för den prövning som&lt;br&gt;skall göras i försäkringsfrågan kan läggas bl.a. redovisning av lönekostnader&lt;br&gt;för tidigare år samt uppgifter om inbetald preliminärskatt och underlag för&lt;br&gt;beräkning av sociala avgifter för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen får meddela ytterligare föreskrif-&lt;br&gt;ter rörande villkoren för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrift om vilken försäkringskassa som skall pröva&lt;br&gt;ärenden enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges hänvisning till vissa föreskrifter i 18 och 20 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att föreskrifterna i 20 kap. 10 och 10 a §§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut också skall tillämpas på beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att överklaga försäkringskassans beslut skall vara begränsad. Som&lt;br&gt;framgår av andra och tredje styckena skall överklagande endast kunna ske i&lt;br&gt;fråga om beslut som innebär att en arbetsgivare vägrats att teckna försäk-&lt;br&gt;ring. De beslut som försäkringskassan i övrigt fattat beträffande försäk-&lt;br&gt;ringen skall inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;br&gt;försäkringsavtal.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i andra stycket klargörs att FAL inte skall tillämpas på för-&lt;br&gt;säkring hos en allmän försäkringskassa mot kostnader för semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om försäkring mot vissa semesterlönekostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom propositionen föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning ur betänkandet (SOU 1991:109)&lt;br&gt;Semesterlöneförsäkring för små företag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det i lag införs en möjlighet för små företag att teckna en för-&lt;br&gt;säkring, semesterlöneförsäkring, för semesterlönekostnader som förorsakats&lt;br&gt;av semesterlönegrundande frånvaro. Vi lägger fram förslag till en ny lag och&lt;br&gt;en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till vårt förslag är att kostnaderna för den semesterlönegrun-&lt;br&gt;dande frånvaron har uppmärksammats i de små företagen. Vi har kartlagt&lt;br&gt;hur olika arbetsgivargruppers och branschers kostnader för den semester-&lt;br&gt;lönegrundande frånvaron förhåller sig till varandra. Vid kartläggningen har&lt;br&gt;det inte framkommit att små företag, generellt sett, skulle ha högre kostna-&lt;br&gt;der för semesterlönegrundande frånvaro än andra företagsgrupper. Genom-&lt;br&gt;gången visar snarare på att det motsatta förhållandet skulle gälla, nämligen&lt;br&gt;att små företags kostnader understiger genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan små företag vara mer känsliga för höga kostnader för de&lt;br&gt;anställdas semesterlönegrundande frånvaro. Vi har därför prövat olika vä-&lt;br&gt;gar att komma till rätta med detta problem och har efter noggranna övervä-&lt;br&gt;ganden kommit fram till förslaget att införa en semesterlöneförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget läggs fram efter samråd med företrädare för RFV och har utfor-&lt;br&gt;mats efter förebild av den särskilda försäkring mot kostnader för sjuklön&lt;br&gt;som kommer att finnas för små företag fr.o.m. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att teckna semesterlöneförsäkringen föreslås - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller enligt sjuklönelagen - avse företag vars lönesumma per kalenderår be-&lt;br&gt;räknas motsvara högst 60 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring (jfr. 17 § sjuklönelagen). Det motsvarar, i december 1991, 1 932 000&lt;br&gt;kr., eller ungefär tio heltidsanställda. Regeringen avser att i december 1991&lt;br&gt;till riksdagen lägga fram förslag om höjning av nu nämnda basbeloppsgräns&lt;br&gt;till 90 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlöneförsäkringen rubbar på intet sätt förhållandet mellan arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare. På samma sätt som i dag skall den arbetsgivare som&lt;br&gt;tecknar en semesterlöneförsäkring betala ut all semesterlön som gäller enligt&lt;br&gt;lag och avtal. Därefter får arbetsgivaren mot redovisning ersättning från för-&lt;br&gt;säkringskassan för de semesterlönekostnader som har uppkommit till följd&lt;br&gt;av 17 § semesterlagen (1977:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt är inte vårt förslag komplett, nämligen beträffande vilken av-&lt;br&gt;gift som skall gälla för semesterlöneförsäkringen. På samma sätt som har&lt;br&gt;skett för försäkring mot kostnader för sjuklön bör den första avgiften fast-&lt;br&gt;ställas av regeringen. Därefter bör RFV inom ramen för sitt övriga ansvar&lt;br&gt;för administrationen också besluta om avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna föreslå en avgift krävs mer ingående bedömningar av de små&lt;br&gt;företagens kostnader och den administration som behövs hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna än som varit möjligt för utredningen att göra. De överläggningar vi&lt;br&gt;har haft med företrädare för RFV tyder emellertid på att de administrativa&lt;br&gt;kostnaderna skulle kunna bli rimliga om semesterlöneförsäkringen samord-&lt;br&gt;nas med försäkringen mot kostnader för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften för försäkringen beräknas så att den kommer att täcka utgif-&lt;br&gt;terna och administrationen av försäkringen blir försäkringen självbärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och några ökade kostnader uppkommer inte för staten. Även om detta inte&lt;br&gt;skulle innebära en minskning av de totala kostnaderna för småföretagen som&lt;br&gt;grupp, så bör inte värdet av att kunna budgetera kostnaderna i förväg under-&lt;br&gt;skattas. Genom att RFV årligen prövar avgiften skapas också möjligheter&lt;br&gt;att anpassa avgiften till de förhållanden som råder vid vaije tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över betänkandet (SOU 1991:109)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlöneförsäkring för små företag har avgetts av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tj änstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1992/93:40&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt.......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Rätten till semesterlönegrundade frånvaro enligt 17 § se-&lt;br&gt;mesterlagen ....................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utredningens kartläggning av den semesterlönegrun-&lt;br&gt;dande frånvaron .................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Semesterlöneförsäkring&amp;nbsp;för små företag............... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ikraftträdande..................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kostnader ........................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om försäkring mot vissa semesterlöne-&lt;br&gt;kostnader ......................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäk-&lt;br&gt;ringsavtal ......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:109) Semes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terlöneförsäkring för små företag..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42130, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:35:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0340</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:35:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0340</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__40.pdf</filnamn>
<filstorlek>687468</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om semesterlöneförsiikring för små företag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0EB76C8D-507A-44E1-86AE-74503EBE72F4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:AU5</uppgift>
<ref_dok_id>GG01AU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Semesterlöneförsäkring för små företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:40&lt;br/&gt;
Semesterlöneförsäkring för små företag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:40 Semesterlöneförsäkring för små företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:40&lt;br/&gt;
Semesterlöneförsäkring för små företag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:40 Semesterlöneförsäkring för små företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Biörck  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:40&lt;br/&gt;
Semesterlöneförsäkring för små företag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:40 Semesterlöneförsäkring för små företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Biörck  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:40&lt;br/&gt;
Semesterlöneförsäkring för små företag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:40 Semesterlöneförsäkring för små företag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>