<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2237951</hangar_id>
 <dok_id>GG0337</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>37</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:37</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>37</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:30</publicerad>
 <titel>om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:37&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0337/prop_199293__37-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0337/prop_199293__37-2.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;om ny organisation för förvaltning av statens&lt;br&gt;fastigheter och lokaler, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1991 om nya riktlinjer för den statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m.&lt;br&gt;(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Riksdagen&lt;br&gt;har också lagt fast nya riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen. Vid&lt;br&gt;behandlingen av prop. 1991/92:44 tillkännagav riksdagen att regeringen&lt;br&gt;borde återkomma till riksdagen i vissa frågor angående förvaltning av&lt;br&gt;universitetens och högskolornas fastigheter, statens ansvar för slottsan-&lt;br&gt;läggningar med omgivande mark och kronomarkema samt förvaltningen&lt;br&gt;av nationella kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i denna proposition överväganden och förslag i&lt;br&gt;anledning av riksdagens tillkännagivanden. Vidare redovisar regeringen&lt;br&gt;överväganden och förslag i fråga om förvaltningen av försvarsfastig-&lt;br&gt;heter. Förslagen innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;huvuddelen av universitets- och högskolefastighetema, till skillnad&lt;br&gt;från vad som föreslogs i prop. 1991/92:44, överförs till en särskild&lt;br&gt;fastighetskoncem för högskolefastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;övriga bolagiseringsbara fastigheter inom Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;fastighetsbestånd samt placeringsfastigheter som används av försvars-&lt;br&gt;makten överförs till den tidigare beslutade festighetskoncernen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande projekteringsverksamhet och regionala byggadministration&lt;br&gt;inom Fortifikationsförvaltningen i huvudsak skall bedrivas i&lt;br&gt;aktiebolagsform och knytas till fästighetskoncemen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella kulturinstitutioner, slottsanläggningar med omgivande mark&lt;br&gt;och donationer kvarstår i statlig ägo och förvaltas av den tidigare&lt;br&gt;beslutade nya myndigheten för fastighetsförvaltning,&lt;br&gt;byggnadsminnen utan eller med ringa militär användning överförs till&lt;br&gt;och förvaltas av fastighetsförvaltningsmyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet under Försvars-&lt;br&gt;departementet bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för&lt;br&gt;juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av försvarsfästigheter,&lt;br&gt;Fortifikationsförvaltningen läggs ner den 30 juni 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av riksdagen redan beslutade nya organisationerna, stabs- och&lt;br&gt;servicemyndigheten, fastighetsförvaltningsmyndigheten samt de båda&lt;br&gt;fastighetskoncemema kan inleda sina verksamheter fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0337/prop_199293__37-3.png" style="width:8pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Wibble och Björck&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ny organisation för förvaltning av&lt;br&gt;statens fastigheter och lokaler, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statsråden anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i&lt;br&gt;underprotokollen för Finans- och Försvarsdepartementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wibble anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag och statsrådet Björck har anfört hemställer&lt;br&gt;jag att regeringen i en proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelägger riksdagen vad vi har anfört för de åtgärder och de ändamål&lt;br&gt;som vi har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad som har anförts för de&lt;br&gt;åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar vidare att de anföranden och förslag som redovisas&lt;br&gt;i underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;br&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition om ny organisation för&lt;br&gt;förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Effektivisering av statens förmögenhetsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverk och Domänverket har, som ett led i effektivise-&lt;br&gt;ringen av den statliga förmögenhetsförvaltningen, ombildats till aktiebo-&lt;br&gt;lag. Riksdagen har därvid beslutat vilka delar av det fastighetsbestånd&lt;br&gt;som förvaltats av dessa myndigheter som skall föras över för förvaltning&lt;br&gt;i bolagen resp, kvarstanna i statlig ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett andra led är nu Byggnadsstyrelsen och Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen föremål för ombildning och bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett tjugotal myndigheter förvaltar fastigheter för statens&lt;br&gt;räkning. Fastighetsbeståndet är av blandad karaktär. Även dessa&lt;br&gt;myndigheters fastighetsförvaltning bör omprövas. Jag avser att återkom-&lt;br&gt;ma till den frågan vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Nya riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. som lades fram för&lt;br&gt;riksdagen den 31 oktober 1991 föreslog regeringen bl.a. följande&lt;br&gt;riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den statliga fastighetsförvaltningen bör skiljas från brukandet av&lt;br&gt;lokaler och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;En mer rättvisande bild bör ges av mark- och lokalkostnaderna i&lt;br&gt;statsbudgeten, både vad avser fastighetsförvaltamas resultat- och&lt;br&gt;balansräkningar och de nyttjande myndigheternas eller uppdragsgiva-&lt;br&gt;rens/statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Fastighetsförvaltningen bör bedrivas med ett — så långt möjligt —&lt;br&gt;marknadsmässigt avkastningskrav. För förvaltning av ändamåls-&lt;br&gt;fastigheter bör som ett minimum ställas sådana krav på avkastning&lt;br&gt;som inkluderar täckning av kapitalkostnader, dvs. huvudsakligen&lt;br&gt;anskaffningskostnad, samt på att det skapas utrymme för uppbyggnad&lt;br&gt;av eget kapital motsvarande reinvesteringar m.m. så att förmögen-&lt;br&gt;hetens värde bevaras under fastighetens ekonomiska livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Fastighetsförvaltningen bör bedrivas i separata resultatenheter, som Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så långt möjligt formas efter olika fastigheters särart. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Statens ägarroll bör renodlas. Graden av kapitalbindning och avkast-&lt;br&gt;ningen på kapitalet bör fortlöpande bli föremål för prövning.&lt;br&gt;Marknadsmässiga redovisningsprinciper bör därför tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Styrelsens och den verkställande ledningens ansvar för fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen bör klaras ut på ett bättre sätt än vad som är möjligt&lt;br&gt;inom myndighetsformen. Förvaltningen bör därför företrädesvis&lt;br&gt;bedrivas i aktiebolagsform. Regeringen skall företräda staten som&lt;br&gt;ägare i denna typ av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;De fastigheter som av historiska och/eller andra skäl inte kan&lt;br&gt;överföras till bolag bör — oavsett nuvarande förvaltare — läggas&lt;br&gt;under samordnad förvaltning i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog att riktlinjerna skulle tillämpas inom hela statsför-&lt;br&gt;valtningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände (bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) de&lt;br&gt;föreslagna riktlinjerna. Vidare beslutade riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att en ny efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet skall inrättas&lt;br&gt;som stöd för regeringen och myndigheterna i lokalförsöijningsfrågor&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att en fastighetskoncem i aktiebolagsform skall bildas för förvaltning&lt;br&gt;av huvuddelen av det fastighetsbestånd som förvaltas av Byggnads-&lt;br&gt;styrelsen samt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att en ny myndighet skall bildas för förvaltning av de fastigheter,&lt;br&gt;(utrikesfästigheter, slott, museer m.m.) som inte lämpar sig för&lt;br&gt;bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har således i stort godkänt en ny organisation för statens&lt;br&gt;fastighetsförvaltning samt ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m.&lt;br&gt;Riksdagen gjorde emellertid i anslutning till sitt beslut ett antal tillkänna-&lt;br&gt;givanden i viktiga frågor angående förvaltningen av universitetens och&lt;br&gt;högskolornas fastigheter, statens ansvar för slottsanläggningar med&lt;br&gt;omgivande mark och kronomarkema samt förvaltningen av nationella&lt;br&gt;kulturinstitutioner. Riksdagen uttalade vidare att regeringen bör återkom-&lt;br&gt;ma med ett nytt förslag, baserat på övervägandena av de organisations-&lt;br&gt;kommittéer som regeringen hade aviserat i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;ombildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 5 mars 1992 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet att tillkalla en kommitté med uppgift att, utifrån de riktlinjer som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om för den statliga fastighetsförvaltningen och&lt;br&gt;lokalförsörjningen, vidta åtgärder för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ombilda delar av nuvarande Byggnadsstyrelsen till en stabs- och&lt;br&gt;servicemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;bilda den fästighetskoncem till vilken huvuddelen av Byggnadsstyrel-&lt;br&gt;sens fastighetsinnehav skall foras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;bilda en ny fästighetsförvaltningsmyndighet för sådana fastigheter&lt;br&gt;som bedöms olämpliga att förvalta i bolagsform (dir. 1992:26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skulle i sitt arbete särskilt beakta de tillkännagivanden som&lt;br&gt;riksdagen gjorde vid behandlingen av prop. 1991/92:44 angående främst&lt;br&gt;fästighetsförvaltningsfrågor inom universitet och högskolor samt inom&lt;br&gt;kultursektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens ombildning överläm-&lt;br&gt;nade den 1 september 1992 sitt betänkande, Statens fastigheter och&lt;br&gt;lokaler — ny organisation (SOU 1992:79), till regeringen. Kommittén&lt;br&gt;hemställde i samband med överlämnandet om utsträckt tid för att bedriva&lt;br&gt;fortsatt arbete med frågor som kvarstår olösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen medgav den 10 september 1992 att kommittén får utsträckt&lt;br&gt;tid för återstående utredningsarbete, dock längst t.o.m. den 31 december&lt;br&gt;1992. I beslutet föreskrevs att arbetet skall ske utifrån de tidigare&lt;br&gt;direktiven och det av kommittén lämnade betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Hearing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet anordnade den 23 september 1992 för tids vinnande&lt;br&gt;en hearing i anledning av organisationskommitténs betänkande. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över myndigheter och&lt;br&gt;organisationer som var representerade vid hearingen som bilaga 1.1.&lt;br&gt;Skriftliga synpunkter har vidare inkommit från Svenska Akademiska&lt;br&gt;rektorskonferensen, Lunds Universitet, Sveriges förenade studentkårer,&lt;br&gt;Riksmarskalksämbetet, Gävle kommun och Knut och Alice Wallenbergs&lt;br&gt;Stiftelse. Jag återkommer i det följande till de synpunkter som framförts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Restriktioner vid tecknande av hyresavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare tillkännagivande: Utbildningsutskottet, vars&lt;br&gt;uppfattning delades av finansutskottet, uttalade (1991/92:UbU2y) vid&lt;br&gt;behandlingen av prop. 1991/92:44 att universitet och högskolor, för att&lt;br&gt;verkligen kunna ta sitt lokalförsöijningsansvar, borde ges större&lt;br&gt;möjligheter än andra myndigheter att själva förhyra sina lokaler.&lt;br&gt;Finansutskottet framhöll (bet. 1991/92:FiU8) att universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna, till skillnad från statliga myndigheter i övrigt, med stor&lt;br&gt;sannolikhet inte kommer att vara utsatta för förändringar i någon större&lt;br&gt;utsträckning. Mot den bakgrunden borde de förslag till restriktioner som&lt;br&gt;gäller hyresavtalens längd kunna omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nya hyresavtal inom högskolesektorn av ekonomisk&lt;br&gt;betydelse och med längre löptid än tio år skall prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: Inga synpunkter på förslaget framfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1991/92:44 föreslog jag att statliga&lt;br&gt;myndigheter, inklusive universitet och högskolor, borde ges möjlighet att&lt;br&gt;träffa hyresavtal med upp till sex års löptid. I de fall hyresavtalen avser&lt;br&gt;längre löptid än tre år föreslog jag att beslut alltid skulle lättas i samråd&lt;br&gt;med den stabs- och servicemyndighet som kommer att bildas. Jag vill där&lt;br&gt;göra det förtydligandet att samrådet bör avse avtal av ekonomisk&lt;br&gt;betydelse och att beslut skall fattas efter samråd med stabs- och service-&lt;br&gt;myndigheten. Med den sistnämnda justeringen slås det tydligare läst att&lt;br&gt;det är den lokalbrukande myndigheten som ansvarar för avtalet, inte&lt;br&gt;stabs- och servicemyndigheten. Vid längre löptider än sex år ansåg jag&lt;br&gt;att alla hyresavtal av ekonomisk betydelse borde prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalstiderna på lokalhyresmarknaden varierar mellan tre och tio år.&lt;br&gt;Én skiljelinje går mellan mer generella lokaler och speciallokaler. För&lt;br&gt;generella förvaltningslokaler är hyrestiderna kortare än för speciallokaler.&lt;br&gt;Kontraktstider på tre till fem år är vanligast. För speciallokaler är&lt;br&gt;hyrestiderna längre, ofta tio år. Undantagsvis förekommer ännu längre&lt;br&gt;hyrestider, upp till 15 och ibland 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna uppvisar sinsemellan betydande&lt;br&gt;olikheter, såväl i fråga om storlek, inriktning, ålder och traditioner som&lt;br&gt;i fråga om fastighets- och lokalanvändning. Det kan dock konstateras att&lt;br&gt;en stor del av universitetens och högskolornas verksamhet bedrivs i mer&lt;br&gt;eller mindre ändamålsanpassade lokaler. Redan på grund därav finns det&lt;br&gt;anledning anta att förhållandevis långa hyrestider blir vanligt förekom-&lt;br&gt;mande inom denna sektor. För att lokalförsöijningen skall kunna&lt;br&gt;genomföras integrerat med den långsiktiga planeringen av utbildning och&lt;br&gt;forskning finns det därför anledning att öka universitetens och högskolor-&lt;br&gt;nas ansvar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de statliga myndigheterna genom det nya budget- och&lt;br&gt;styrsystemet får ökad frihet och ökat eget ansvar är det regeringen och&lt;br&gt;ytterst riksdagen som har det övergripande ansvaret for hur verksamheten&lt;br&gt;organiseras och bedrivs och vilka långsiktiga resursbindningar som görs&lt;br&gt;för statens räkning. Det är därför nödvändigt med en huvudregel som&lt;br&gt;innebär att avtal av viss längd underställs regeringen för godkännande.&lt;br&gt;Jag har funnit det lämpligt att sätta gränsen för när regeringens god-&lt;br&gt;kännande krävs vid avtal överstigande sex år. På grund av den lång-&lt;br&gt;siktighet som präglar högskolornas och universitetens verksamhet och&lt;br&gt;med hänvisning till vad jag anfört ovan är det emellertid rimligt att för&lt;br&gt;deras del sätta gränsen något högre. Eftersom hyrestiderna för speciallo-&lt;br&gt;kaler ofta är tio år kan det vara lämpligt att universitet och högskolor ges&lt;br&gt;möjlighet att utan regeringens godkännande teckna hyresavtal med&lt;br&gt;löptider upp till tio år. Vid längre löptider bör dock även universitet och&lt;br&gt;högskolor inhämta regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Fastighetsförvaltning för universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare tillkännagivande: Utbildningsutskottet underströk&lt;br&gt;vid behandlingen av prop. 1991/92:44 att det är viktigt att fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen på högskolans område oiganiseras på ett sätt som tar&lt;br&gt;hänsyn till verksamhetens särart och ger utrymme för självständigt&lt;br&gt;agerande från högskoleenheternas sida. Utskottet ansåg att det finns&lt;br&gt;anledning att pröva om det är nödvändigt att för högskolefästighetemas&lt;br&gt;del skilja fastighetsförvaltningen från brukandet av lokalerna. Frågan hur&lt;br&gt;en, enligt förslaget i prop. 1991/92:44, förändrad fastighetsförvaltning&lt;br&gt;skulle påverka verksamheten, dvs. forskning och utbildning, samt försla-&lt;br&gt;gens konsekvenser för de framtida behoven av anslag till utbildning och&lt;br&gt;forskning behövde ytterligare belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet var av samma uppfattning som utbildningsutskottet, och&lt;br&gt;erinrade samtidigt om att avsikten med förslaget i propositionen var att&lt;br&gt;i betydande utsträckning öka universitetens och högskolornas bestämman-&lt;br&gt;derätt i lokalförsörjningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Huvuddelen av universitets- och högskolefastighetema&lt;br&gt;överförs till en särskild fastighetskoncem för högskolefastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har presenterat och analyserat tre&lt;br&gt;olika alternativ till fastighetsförvaltning för högskolan. Två alternativ&lt;br&gt;innebär fastighetsförvaltning i bolagsform, antingen förvaltning i en&lt;br&gt;sammanhållen fastighetskoncem i enlighet med tidigare redovisat förslag&lt;br&gt;eller förvaltning i en särskild &amp;quot;högskolekoncem&amp;quot;. Det tredje alternativet&lt;br&gt;innebär att universitets- och högskolefastighetema förvaltas i särskilda&lt;br&gt;resultatenheter inom resp, universitet eller högskola. Kommitténs&lt;br&gt;majoritet förordar att universitets- och högskolefastighetema tillförs den&lt;br&gt;sammanhållna fästighetskoncemen. En ledamot förordar i en reservation&lt;br&gt;att fastigheterna tillförs antingen en separat koncern eller resp, universitet&lt;br&gt;eller högskola för att där förvaltas i särskilda resultatenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: Uppsala universitet anslöt sig till reservan-&lt;br&gt;tens förslag och förordade därvid i första hand det tredje alternativet,&lt;br&gt;förvaltning i egen regi. Universitetet framhöll att det är viktigt att ha ett&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv när man diskuterar universitetens och högskolornas&lt;br&gt;lokaler och att det därför är olämpligt att lokalerna förvaltas i ett bolag,&lt;br&gt;som är underkastat konjunkturväxlingar på ett sätt som inte stämmer med&lt;br&gt;universitetens och högskolornas verksamhet. Universitetet framhöll vidare&lt;br&gt;att hanteringen av lokalfrågorna kompliceras av att en stor del av&lt;br&gt;universitetens fastigheter utgörs av donationer, som skall vara kvar i&lt;br&gt;statlig ägo. Detta skulle medföra att universiteten skulle få möta flera&lt;br&gt;olika fastighetsägare, såväl statliga som privata. Lunds universitet,&lt;br&gt;Högskolan i Växjö, Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola och Umeå universitet instämde i vad Uppsala universitet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet anförde att det inte går att på ett rimligt sätt skilja Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;brukandet från fastighetsförvaltningen. Tekniska högskolan i Stockholm Bilaga 1&lt;br&gt;framhöll att det inte går att särbehandla lokalfrågorna i förhållande till&lt;br&gt;utbildningen och forskningen eftersom lokalerna är en mycket integrerad&lt;br&gt;del i denna. Sveriges lantbruksuniversitet betonade vikten av att behålla&lt;br&gt;campusmiljöema intakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett utmärkande drag för högskolesektorn är&lt;br&gt;att verksamheten kännetecknas av ständig förändring och förnyelse. Ny&lt;br&gt;forskning, nya undervisningsformer och förändrad dimensionering av&lt;br&gt;såväl forskar- som grundutbildningen ställer höga krav på en fortlöpande&lt;br&gt;anpassning av lokalerna. Ett annat utmärkande drag är att högskolornas&lt;br&gt;verksamhet finansieras från flera olika finansieringskällor, nämligen&lt;br&gt;grundutbildnings- och fakultetsanslag, rådsanslag, sektorforskningsmedel,&lt;br&gt;andra uppdragsmedel, donationer m.m. Högskolornas fastigheter och&lt;br&gt;lokaler är av skiftande karaktär. Det finns statligt ägda och inhyrda&lt;br&gt;lokaler. Det finns både placeringsfästigheter och starkt specialiserade&lt;br&gt;ändamålsfastigheter. Vissa universitetslästigheter är utpräglade kulturfäs-&lt;br&gt;tigheter, såsom de centrala områdena i Uppsala och Lunds universi-&lt;br&gt;tetsmiljöer. Vissa universitet och högskolor har eller strävar efter att&lt;br&gt;åstadkomma sammanhållna områden, där alla eller i vart fall flertalet&lt;br&gt;lokaler återfinns, s.k. campus. Cirka en tredjedel av högskolefastighe-&lt;br&gt;tema disponeras med särskilda villkor. De är antingen direkt donerade,&lt;br&gt;helt eller delvis finansierade med donerade medel eller innehåller&lt;br&gt;markdelar som är upplåtna av t.ex. kommunen med det särskilda vill-&lt;br&gt;koret att marken skall användas för högskoleändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från universitetens sida framhållits som mycket angeläget att&lt;br&gt;universitet och högskolor även i framtiden kan ta emot och förfoga över&lt;br&gt;donationer. Det har vidare framhållits att det är av stor forsknings- och&lt;br&gt;utbildningspolitisk betydelse att utbyggnaden av högskolans campusmiljö-&lt;br&gt;er prioriteras. Jag instämmer till fullo i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av högskolans lokalbestånd utgörs av fastigheter som&lt;br&gt;staten byggt särskilt för högskolan. Fastigheterna är en viktig resurs i&lt;br&gt;forskningen och utbildningen. Högskolan har därför ett berättigat intresse&lt;br&gt;av att ha inflytande över sitt lokalinnehav. Detta uppnås i första hand&lt;br&gt;genom att högskolan får fullt kostnadsansvar och långtgående beslutsbe-&lt;br&gt;fogenheter i dessa frågor. Frågan om långsiktighet i lokalförsöijningen&lt;br&gt;kan dock vara svårare att åstadkomma om högskolefastighetema ingår i&lt;br&gt;en gemensam fastighetskoncem. Det finns därför enligt min mening skäl&lt;br&gt;att välja en annan organisatorisk lösning för högskolesektorn än vad som&lt;br&gt;föreslogs i prop. 1991/92:44. Utgångspunkten att effektivisera fästighets-&lt;br&gt;och förmögenhetsförvaltningen måste dock vara överordnad vid valet av&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare erfarenheter visar att en fastighetsförvaltning som inordnas&lt;br&gt;som en stödjande sidoverksamhet i en organisation som har en helt annan&lt;br&gt;huvudverksamhet riskerar att komma på mellanhand. Fastighetsunder-&lt;br&gt;hållet riskerar därmed att eftersättas för att man kortfristigt skall kunna&lt;br&gt;frigöra pengar för andra ändamål. På längre sikt kan skadeverkningarna&lt;br&gt;härav bli stora. Det är bl.a. mot bakgrand av dessa erfarenheter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsmakterna tidigare omorganiserat fastighetsförvaltningen inom Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;tullväsendet och kriminalvården. Även statens övertagande av vissa Bilaga 1&lt;br&gt;kulturfastigheter har motiverats av samma skäl. Fastighetsförvaltningen&lt;br&gt;och lokalförsörjningen bör därför enligt min mening hållas åtskilda även&lt;br&gt;när det gäller universiteten och högskolorna, vilket talar mot att välja&lt;br&gt;alternativet förvaltning i separata resultatenheter inom resp, universitet&lt;br&gt;och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visserligen gjorts gällande att man kan åstadkomma ett system&lt;br&gt;med tillräckliga korrektiv för att undvika sådana skadeverkningar som jag&lt;br&gt;nu redogjort för. En högskola som missköter förvaltningen skulle t.ex.&lt;br&gt;kunna förlora rätten att förvalta fastigheterna, varvid förvaltningen skulle&lt;br&gt;övertas av fastighetsförvaltningsmyndigheten. En förvaltning i separata&lt;br&gt;resultatenheter inom resp, universitet och högskola har emellertid fler&lt;br&gt;nackdelar. Bl.a. skulle det krävas att vaije universitet och högskola&lt;br&gt;bygger upp en kompetens i fråga om fastighetsförvaltning som man inte&lt;br&gt;besitter i dag. Det skulle också innebära hårda ekonomiska bindningar för&lt;br&gt;högskolorna att ta över förvaltningsansvaret för fastigheterna och&lt;br&gt;samtidigt överta motsvarande skulder. Jag anser därför att målet att&lt;br&gt;effektivisera statens fastighetsförvaltning tillsammans med tidigare&lt;br&gt;erfarenheter av bristande samordning mellan sektorintressen talar för en&lt;br&gt;samordnad förvaltning i bolagsform och mot att välja alternativet med&lt;br&gt;förvaltning i separata resultatenheter inom resp, universitet och högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att däremot föra över högskolefastighetema till en separat &amp;quot;högskole-&lt;br&gt;koncem” skulle ha flera fördelar. Man kan åstadkomma det inflytande&lt;br&gt;över lokalbehovet som universitet och högskolor efterlyst samtidigt som&lt;br&gt;man når de fördelar som valet av förvaltning i aktiebolagsform innebär,&lt;br&gt;nämligen ett klarläggande av ansvarsförhållandena och en separation av&lt;br&gt;ägandet och brukandet av fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan vidare åstadkomma koncembidragslösningar inom högskole-&lt;br&gt;systemet, vilket är en fördel med hänsyn till den oklarhet som fortfarande&lt;br&gt;råder i fråga om bl.a. värdering och beräkningsgrunder för avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att huvuddelen av universitets- och högskolefästig-&lt;br&gt;hetema förs över till en särskild fastighetskoncem för högskolefastig-&lt;br&gt;heter. För att skilja de olika föreslagna koncernerna åt benämns de i det&lt;br&gt;följande &amp;quot;Högskolekoncemen&amp;quot; (den särskilda fästighetskoncemen för&lt;br&gt;högskolefastigheter), &amp;quot;Fästighetskoncemen” (den koncern som inte&lt;br&gt;omfattar högskolefastigheter) resp, &amp;quot;den sammanhållna koncernen&amp;quot; (den&lt;br&gt;tidigare föreslagna gemensamma fästighetskoncemen för högskole- och&lt;br&gt;övriga fastigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastigheter som helt eller till övervägande delen är donationsfastig-&lt;br&gt;heter bör bli kvar i direkt statlig ägo. Donationsfastigheter som f.n.&lt;br&gt;förvaltas av resp, lärosäte bör kvarstanna i denna förvaltningsform. Detta&lt;br&gt;gäller i första hand de s.k. gustavianska arvegodsen vid universitetet i&lt;br&gt;Uppsala och ett antal donationsfastigheter vid universitetet i Lund. Övriga&lt;br&gt;donationsfastigheter bör förvaltas av den nya fastighetsförvaltnings-&lt;br&gt;myndigheten. Detsamma gäller vissa kulturfästigheter. Jag återkommer&lt;br&gt;till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolekoncemen skall ha till uppgift att äga och förvalta aktierna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala högskolebolag samt äga och förvalta de fastigheter som inte ingår&lt;br&gt;i lokala bolag. Jag förutsätter att lokala bolag som äger fastigheterna och&lt;br&gt;dät utbildningsintressena har majoritet bildas på universitetsorterna.&lt;br&gt;Också övriga högskolor ges möjlighet till lokala bolag för sina fastig-&lt;br&gt;heter. Koncernen skall garantera långsiktigheten och upprätthålla värdet&lt;br&gt;i statens innehav av högskolefastigheter och skall vidare garantera att&lt;br&gt;fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent&lt;br&gt;och effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna organisation tillgodoser donatorernas önskemål att även i&lt;br&gt;framtiden kunna donera egendom till universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom några marknadsförutsättningar i vanlig mening inte föreligger&lt;br&gt;för huvuddelen av de statligt ägda högskolefastighetema bör lokalhyrorna&lt;br&gt;fastställas på affärsmässiga grunder, vilket innebär att kyran beräknas på&lt;br&gt;återanskaffningsvärdet av lokalerna med beaktande av ålder och&lt;br&gt;förslitning samt drift- och underhållskostnader. I fråga om principer för&lt;br&gt;fastighetsvärden och avkastning bör gälla det som jag anförde i prop.&lt;br&gt;1991/92:44 s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstaterades redan i prop. 1991/92:44 är underhållet för vissa&lt;br&gt;delar av fastighetsbeståndet inom högskolesektorn eftersatt. För att inte&lt;br&gt;initialt belasta Högskolekoncemen med extraordinära underhållskostnader&lt;br&gt;bör koncernen vid bildandet erhålla en reserv som möjliggör att&lt;br&gt;fastighetsbeståndet kan återställas i fullgott skick. De kostnader som är&lt;br&gt;förenäde med detta återställande bör inte vara hyreshöjande. De&lt;br&gt;anslagsmässiga konsekvenserna av behovet att på sikt kunna bibehålla&lt;br&gt;fastigheterna i fullgott skick avser jag att återkomma till under våren&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska och organisatoriska principer som jag i det föregående&lt;br&gt;har angivit för fästighetskoncemen för högskolefastigheter bör godkännas&lt;br&gt;av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag här i dessa frågor samrått med chefen för Utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare tillkännagivande: Vid riksdagsbehandlingen av&lt;br&gt;prop. 1991/92:44 tog utbildningsutskottet upp frågor rörande ägande-&lt;br&gt;bilden när det gäller mark och fastigheter som brukas av Sveriges&lt;br&gt;läntbruksuniversitet, SLU. Det finns jordbruksfastigheter som är uppförda&lt;br&gt;både på Domänverkets fond och hos Byggnadsstyrelsen samtidigt som&lt;br&gt;SLU självt har andel i den fasta egendomen i form av egna investeringar&lt;br&gt;i byggnader, markanläggningar, skogsplanteringar m.m. Utbildningsut-&lt;br&gt;skottet ansåg det angeläget att dessa förhållanden klarläggs, innan en&lt;br&gt;överföring av de berörda fastigheterna sker till de bolag som bildas enligt&lt;br&gt;förslagen i prop. 1991/92:44 och den då aviserade propositionen om&lt;br&gt;riktlinjer för överföringen av verksamheten vid Domänverket till&lt;br&gt;aktiebolagsform (prop. 1991/92:134). Även i SLU:s fall ansågs det&lt;br&gt;viktigt att fastighetsförvaltningen organiseras på ett sätt som står i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samklang med fastigheternas ändamål att tjäna forskningen och ut-&lt;br&gt;bildningen. Finansutskottet förutsatte att dessa frågor skulle tas upp till&lt;br&gt;behandling i organisationskommittén. Riksdagen beslutade i enlighet med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De institutionsanknutna utbildningsfastighetema förs&lt;br&gt;över till Fästighetskoncemen och förvaltas där samlat för SLU i ett&lt;br&gt;dotterbolag. Förvaltningsansvaret för de rena jord- och skogsbruks-&lt;br&gt;fastighetema för forsknings- och försöksändamål överförs till&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att de institutionsanknutna&lt;br&gt;utbildningsfastighetema förs över till den sammanhållna koncernen och&lt;br&gt;där förvaltas samlat för SLU i ett dotterbolag eller en resultatenhet,&lt;br&gt;medan förvaltningsansvaret för de rena jord- och skogsbruksfästighetema&lt;br&gt;för forsknings- och försöksändamål förs över till SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: SLU har välkomnat kommitténs förslag att&lt;br&gt;föra över förvaltningen av jord- och skogsbruksfästighetema till SLU och&lt;br&gt;har i övrigt anslutit sig till vad övriga universitet och högskolor anfört&lt;br&gt;om förvaltningen av högskolefastigheter i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det statligt ägda fastighetsbestånd som&lt;br&gt;disponeras av SLU domineras av universitetsfästighetema vid Ultuna och&lt;br&gt;Alnarp. Andra större anläggningar är Skogshögskolan i Umeå, Skogs-&lt;br&gt;högskolan i Garpenberg och veterinärinrättningen i Skara. Till detta&lt;br&gt;kommer att stort antal försöksgårdar för olika tillämpningar av jord- och&lt;br&gt;skogsbruk. SLU bedriver utbildnings- och försöksverksamhet inom&lt;br&gt;statligt ägda fastigheter på ca 30 orter i så gott som samtliga län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter som nyttjas av SLU kan delas in i två kategorier. Den&lt;br&gt;första omfattar fastigheter för regelrätt utbildnings- och forsknings-&lt;br&gt;verksamhet, oftast kopplade till institutionsområden, som inkluderar&lt;br&gt;lokaler för undervisning, speciallokaler osv. Den andra kategorin&lt;br&gt;omfattar jord- och skogsbruksfästigheter där marken nyttjas för olika&lt;br&gt;försöks- eller forskningsändamål. Att SLU:s verksamhet är spridd över&lt;br&gt;hela landet medför att dess fästighetsinnehav och krav på fastighets-&lt;br&gt;förvaltning skiljer sig från andra universitet. Även bland de institutions-&lt;br&gt;anknutna utbildningsfastighetema finns fastigheter i skilda delar av landet&lt;br&gt;utanför de egentliga högskoleområdena. Möjligheten för Fastighetskon -&lt;br&gt;cemen att bygga upp en regional representation medför att denna koncern&lt;br&gt;för SLU bättre kan tillgodose principen om närhet mellan förvaltning och&lt;br&gt;brukare än Högskolekoncemen. De institutionsanknutna utbildningsfästig-&lt;br&gt;hetema bör enligt min mening därför föras över till Fästighetskoncemen.&lt;br&gt;Till universitetsfästigheter bör också räknas fastigheterna för högskoleut-&lt;br&gt;bildning i Skara och Bispgården samt Garpenberg och Skinnskatteberg.&lt;br&gt;Även dessa fastigheter bör enligt min mening föras till Fastighetskon-&lt;br&gt;cemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det delade ansvaret mellan Domänverket och Byggnadsstyrelsen inom&lt;br&gt;vissa fastigheter har medfört oklarheter i redovisning av delinvesteringar&lt;br&gt;m.m. De institutionsanknuta utbildningsfastighetema bör därför förvaltas&lt;br&gt;samlat för SLU i ett dotterbolag. En särskild enhet bör kunna ge SLU&lt;br&gt;fördelen av att i princip endast ha en förvaltningsansvarig motpart inom&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruksfästighetema skiljer sig till sin karaktär avsevärt&lt;br&gt;från övriga fastigheter inom Fästighetskoncemen och hör inte naturligen&lt;br&gt;hemma inom denna. Jag föreslår därför att statens förvaltningsansvar för&lt;br&gt;de rena jord- och skogsbruksfästighetema för forsknings- och försöksän-&lt;br&gt;damål överförs till SLU. Det skulle ge SLU utrymme för långsiktig och&lt;br&gt;ändå flexibel planering av forskningsverksamheten inom hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan fästighetema kan föras över till Fästighetskoncemen resp. SLU&lt;br&gt;behöver ytterligare analyser och överväganden göras. Den föreslagna&lt;br&gt;uppdelningen kan komma att strida mot önskemålet att hålla samman&lt;br&gt;vissa kulturmiljöer som stabila resultatenheter, i första hand Garpenberg&lt;br&gt;och Skinnskatteberg. Det kan därför vara olämpligt att genomföra&lt;br&gt;avstyckningar inom dessa fästigheter. Denna omständighet bör beaktas&lt;br&gt;även vid de överenskommelser staten gör med Domän Aktiebolag. Då&lt;br&gt;institutionsbyggnadema idag ingår i fastigheter som inkluderar mark för&lt;br&gt;försöks-, forsknings- och undervisningsändamål förutsätter förslagen nya&lt;br&gt;fästighetsbildningar. Dessa nya fästighetsbildningar innebär avstyckning&lt;br&gt;av tomtmark för universitetsfästigheter och nybildning av jordbruksfästig-&lt;br&gt;heter. Den nya fästighetsbildningen bör ske efter samråd med SLU. I&lt;br&gt;samband med nya fästighetsbildningar kommer också sådana riksintressen&lt;br&gt;som t.ex. anspråk på kulturminnesvård att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de försöksgårdar som föreslås bli förvaltade i en särskild resulta-&lt;br&gt;tenhet inom SLU bör statsmakterna i förväg fästställa ekonomiska&lt;br&gt;överlåtelsevillkor samt löpande fästställa avkastningskraven. De dubbel-&lt;br&gt;eller trippelbokförda deltillgångama bör justeras ekonomiskt i samband&lt;br&gt;med att överlåtelserna sker. I de flesta fäll torde detta kräva inventering-&lt;br&gt;ar, syn och värderingar på ort och ställe. Dessutom bör donations-&lt;br&gt;frågoma klarläggas. Detta borde inte innebära några större problem,&lt;br&gt;eftersom de flesta donationerna är jord- och skogsbruksfästigheter som&lt;br&gt;jag föreslår skall förvaltas av SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över de fästigheter som nyttjas av Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet bör fogas till protokollet som bilaga 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner&lt;br&gt;och kulturpolitiska aspekter på&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare tillkännagivande: Riksdagen gjorde vid be-&lt;br&gt;handlingen av prop. 1991/92:44 och prop. 1991/92:134 bl.a. uttalanden&lt;br&gt;om att kommittén noga skulle överväga om även andra kulturmiljöer och&lt;br&gt;objekt än sådana som nämnts i prop. 1991/92:44 bör förvaltas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsform. När urvalet görs ay de fästigheter som skall myndig- Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;hetsförvaltas måste ställningstagandet således ske även utifrån kulturpoli- Bilaga 1&lt;br&gt;tiska bedömningar. Kommittén skulle också beakta andra aspekter vid&lt;br&gt;urvalet av de fästigheter som bör kvarstå i myndighetsforvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skulle t.ex. tas till att det s.k. nationella arvet hålls samman som&lt;br&gt;enheter, särskilj i fråga om slottsegendomar, där förvaltningen av slotten&lt;br&gt;med omgivande marker i dag sköts av olika myndigheter. Samtliga&lt;br&gt;donationsfästigheter skall även fortsättningsvis förvaltas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mijt förslag: De fastigheter i Byggnadsstyrelsens och Fortifika-&lt;br&gt;tionsförvaltningens fastighetsbestånd som av kulturpolitiska och&lt;br&gt;liknande skäl skall förvaltas av staten förs över till fastighets-&lt;br&gt;förvaltnipgsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag; Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: Riksantikvarieämbetet förklarade sig nöjt&lt;br&gt;med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommittén har i samråd med berörda&lt;br&gt;företrädare för kultursektorn gjort en noggrann genomgång och analys av&lt;br&gt;vilka fästighetsobjekt som även fortsättningsvis skall förvaltas i myndig-&lt;br&gt;hetsform. Jag delar i huvudsak den bedömning som kommittén gjort. I&lt;br&gt;korthet innebar detta följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsniinnesskydd för bolagsfastigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av de särskilt värdefulla fastigheter som förvaltas av&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsen och försvaret och som bolagiseras kan skyddas på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt genom att de förklaras för byggnadsminnen. Sådant&lt;br&gt;skydd bör enligt min mening åsättas de kvalificerade objekten före&lt;br&gt;bolagiseringen. Det finns för närvarande 130 statliga byggnadsminnen i&lt;br&gt;det av Byggnadsstyrelsen förvaltade beståndet. Därutöver finns det ett 70-&lt;br&gt;tal objekt där det är rimligt att pröva om de är kvalificerade för skyddet.&lt;br&gt;Även inom Fortifikationsförvaltningen finns statliga byggnadsminnen och&lt;br&gt;skyddsvärda monument. Ett antal av de blivande byggnadsminnena&lt;br&gt;kommer dock att myndighetsförvaltas och sålunda inte överföras till&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om byggnadsminnesskydd innebär att huvuddelen av de&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla fastigheterna kan överföras till de föreslagna&lt;br&gt;fästighetskoncemema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän hänsynsregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vjd bolagiseringen av såväl Domänverket som Statens vattenfallsverk har&lt;br&gt;regeringen beslutat att en särskild hänsynsbegtämmelse till kulturvärdena&lt;br&gt;skall skrivas in i avtalen mellan staten och bolagen. Detta motiveras av&lt;br&gt;att bolagen får ansvaret för kulturegendomar av mycket särpräglad natur.&lt;br&gt;En sådan hänsynsklausul är motiverad också beträffande de nu aktuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fästighetskoncemema. Den innebär att koncernerna — inom ramen för&lt;br&gt;sitt företagsekonomiska ansvar — skall utforma sin förvaltning med&lt;br&gt;hänsyn till kulturegendomarnas särskilda karaktär. Detta får bl.a. viss&lt;br&gt;betydelse för koncernernas förvaltning av den större mängden kultur-&lt;br&gt;historiska objekt som representerar betydande värden utan att vara&lt;br&gt;kvalificerade för byggnadsminnesskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjyndighetsförvaltning av det nationella kulturarvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till nationalarvet kan i första hand räknas sådana byggnader som haft en&lt;br&gt;central funktion i den svenska historien, samhällsutvecklingen och den&lt;br&gt;vetenskapliga odlingen, dvs. de kungliga slotten, rikets fästningar och de&lt;br&gt;symbolbärande huvudmonumenten inom olika administrativa strukturer&lt;br&gt;pch vid de gamla lärdomssätena. Till nationalarvet kan också räknas&lt;br&gt;byggnader och egendom som sedan urminnes tid har tillhört kronan,&lt;br&gt;såsom kungsgårdar och tidigare klosteregendomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara svårt att entydigt avgränsa den fastighetsgrupp som faller&lt;br&gt;under definitionen. Det visar sig också att en tillämpning av ett antal mer&lt;br&gt;operativa principer och praktiska resonemang medför att de fastigheter&lt;br&gt;som sannolikt de flesta skulle vilja inrymma i nationalarvet därvid ändå&lt;br&gt;får sin behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myudighetsförvaltning av kungliga slott och sammanhållna slottsmiljöer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uttalats av statsmakterna att de kungliga slotten skall behållas j&lt;br&gt;statlig ägo. Nära förbunden med den principen är idén att de miljöer som&lt;br&gt;består av slott med tillhörande produktionsmarker skall bevaras samman-&lt;br&gt;hållna. Detta har bäring särskilt på de fastigheter där Byggnadsstyrelser}&lt;br&gt;och Domänverket hittills har delat på förvaltningen. Huvuddelen av de&lt;br&gt;miljöer som här är aktuella kommer att myndighetsförvaltas redan på den&lt;br&gt;grunden att de är kungliga slott. I enlighet med principen om bibehållen&lt;br&gt;och samlad slottsförvaltning bör således de kungliga slotten med&lt;br&gt;tillhörande byggnader och kronoparker samt vissa andra slott som för&lt;br&gt;närvarande förvaltas av Byggnadsstyrelsen och Fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;överföras till fästighetsförvaltningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Djurgårdens förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marken på Kungliga Djurgården utgör statens egendom. Konungen har&lt;br&gt;för evärderlig tid enskild dispositionsrätt till marken. Att Djurgården av&lt;br&gt;bl.a. historiska skäl även framgent skall förvaltas i myndighetsform&lt;br&gt;framgår av riksdagens beslut över prop. 1991/92:44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som dispositionsrätten har tillämpats innebär den att Konungen i ett&lt;br&gt;antal fall har avstått från rätten dels till förmån för olika juridiska och&lt;br&gt;fysiska personer, dels till olika ändamål. Vid ändamålets eventuella&lt;br&gt;upphörande har Konungen återinträtt i dispositionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändamålsupplåtelsema intar de som gjorts på Norra Djurgården för&lt;br&gt;universitets- och högskoleändamål en särställning. Efter den upplåtelse&lt;br&gt;som gjordes för universitetet i Frescati år 1964 uttalade sålunda riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inga nya markupplåtelser därutöver borde ske (prop. 1964:183, bet.&lt;br&gt;1964:SU195, rskr. 1964:380). Norra Djuigården präglas i dag av dels&lt;br&gt;utbildnings- och högskolekomplexen, dels den kvarvarande karaktären av&lt;br&gt;strövområden. Det ter sig från såväl utbildnings- som kulturpolitiska&lt;br&gt;synpunkter angeläget att dessa huvudkarakteristika konfirmeras i valet av&lt;br&gt;framtida förvaltningsformer för området. Det bör sålunda i anslutning till&lt;br&gt;det pågående utredningsarbetet kring bl. a. den framtida markanvänd-&lt;br&gt;ningen på området kring Brunnsviken m.m. slås fast att nya upplåtelser&lt;br&gt;på Norra Djurgården bör komma ifråga endast för institutionskomplexens&lt;br&gt;behov och utveckling. Upplåtelser som står i konflikt med bevarandet av&lt;br&gt;områdets kulturvärden bör inte kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djuigårdsmarken utgör statens egendom och skall vara kvar i statlig&lt;br&gt;ägo och således föras över från Byggnadsstyrelsen till fästighetsförvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Eftersom institutionskomplexet svarar mot den&lt;br&gt;huvudsakliga användningen av områdets västra del bör inriktningen dock&lt;br&gt;vara att fastigheterna inom KTH-området, delar av Albano, Kräftriket,&lt;br&gt;Frecati Hage och Frescati, förvaltas i samma form som föreslås för&lt;br&gt;huvuddelen av landets högskolefastigheter i övrigt. En översyn av&lt;br&gt;nuvarande ändamålsupplåtelser kommer därför att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delar av statens marker och byggnader på Norra Djurgården&lt;br&gt;samt Södra Djuigården med dess komplex av kulturinstitutioner bör&lt;br&gt;likaså förvaltas i myndighetsform. Någon översyn av gällande ända-&lt;br&gt;målsupplåtelser är därför inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad förteckning över de fästigheter som av kulturpolitiska och&lt;br&gt;liknande skäl bör förvaltas i myndighetsform, av den nya fästighets-&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheten, bör fogas till protokollet som bilaga 1.3.&lt;br&gt;Enstaka objekt, framförallt inom Fortifikationsförvaltningen, är dock&lt;br&gt;fortfarande under utredning varför listan kan komma att justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har samrått med chefen för Kulturdepartementet i de frågor som&lt;br&gt;rör kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Donationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare tillkännagivande: I utbildningsutskottets yttrande&lt;br&gt;till finansutskottet vid behandlingen av prop. 1991/92:44 framhölls att&lt;br&gt;donationsfästighetemas ställning måste klargöras innan ställning tas till&lt;br&gt;bolagisering av statens fästigheter på universitets- och högskoleområdet.&lt;br&gt;Finansutskottet uttalade i detta sammanhang, för att det i framtiden inte&lt;br&gt;skall råda något missförstånd om donationsfästighetemas status, att dessa&lt;br&gt;fästigheter skall förvaltas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Samtliga fastigheter som donerats till staten skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis förvaltas i myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som framgått av tidigare uttalanden av&lt;br&gt;riksdagen skall samtliga donationsfastigheter förvaltas av staten. Under&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsens förvaltning finns ett antal donationsfastigheter som&lt;br&gt;representerar värdefulla kulturvärden. I flera fall är en eller flera av de&lt;br&gt;föreslagna principerna för myndighetsförvaltning tillämpliga, men den&lt;br&gt;framtida förvaltningsformen följer sålunda redan av donationsegenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Donationsfastigheter i större omfattning finns vid universiteten i Lund&lt;br&gt;och Uppsala — främst inom de s.k. egendomsförvaltningama. Även i&lt;br&gt;övrigt förekommer donationsfastigheter vid universiteten och vid vissa&lt;br&gt;högskolor. Fastigheterna förvaltas antingen av resp, lärosäte eller av&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsen. Någon samlad förteckning över donationsfastigheter&lt;br&gt;till staten finns inte. Med anledning av detta har kommittén låtit kartlägga&lt;br&gt;donationsfästighetema inom högskolesektorn, så att dessa i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens uttalande kan skiljas ut och även framgent förvaltas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastigheter och byggnader som helt eller huvudsakligen finansieras&lt;br&gt;genom donationer bör även i fortsättningen förvaltas av staten. Som jag&lt;br&gt;redan framhållit bör de donationsfastigheter som f.n. förvaltas av resp,&lt;br&gt;lärosäte kvarstanna i denna förvaltningsform. Övriga donationsfastigheter&lt;br&gt;bör föras över till fastighetsförvaltningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lokalkostnadsanslag upptar medel för drift och underhåll av&lt;br&gt;de donationsfastigheter som Byggnadsstyrelsen förvaltar. Dessa medel&lt;br&gt;bör ingå i kommande ramanslag för högskolorna och användas för att&lt;br&gt;bestrida motsvarande kostnader hos fastighetsförvaltningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de &amp;quot;rena&amp;quot; donationsfastighetema finns det vid universite-&lt;br&gt;ten och vid vissa högskolor donationer som har använts för att bekosta&lt;br&gt;uppförande eller ombyggnad av vissa lokaler i en statlig byggnad. Såvitt&lt;br&gt;angår dessa får det i vaije särskilt fäll prövas vilken lösning som är den&lt;br&gt;lämpligaste. Om donationsinslaget är av mindre omfattning bör därvid en&lt;br&gt;lösning som innebär att fastigheten kan överföras för förvaltning i&lt;br&gt;aktiebolagsform inte vara utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamåls upplåten mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett flertal fall ligger högskolebyggnader på områden som disponeras&lt;br&gt;genom s.k. ändamålsupplåtelse. Innebörden av ändamålsupplåtelsen kan&lt;br&gt;vara att marken överlåtits till staten med förbehållet att den skall&lt;br&gt;användas för att tillgodose statliga lokalbehov, eller ett mer begränsat&lt;br&gt;behov för högre utbildning och forskning. Sådana ändamålsupplåtelser&lt;br&gt;har i första hand gjorts av kommunerna och gäller t.ex. delar av&lt;br&gt;Göteborgs och Linköpings universitet samt flera av de regionala&lt;br&gt;högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala ändamålsupplåtelsema kräver särskilda överväganden&lt;br&gt;och förhandlingar vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen. I de fall&lt;br&gt;oklarheter eller förhandlingar återstår vid ombildningen bör dessa&lt;br&gt;områden övergångsvis kvarstanna i Byggnadsstyrelsens förvaltning och&lt;br&gt;uppdrag lämnas till Högskolekoncemen att sköta förvaltningen av&lt;br&gt;institutionsbyggnadema i avvaktan på en överföring av ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Fastighetsförvaltningsmyndigheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid behandlingen av prop. 1991/92:44 beslutat att en ny&lt;br&gt;statlig myndighet för fastighetsförvaltning skall inrättas. Riksdagen har&lt;br&gt;vidare beslutat att den del av det statliga fastighetsbeståndet som hittills&lt;br&gt;förvaltats av främst Byggnadsstyrelsen, Domänverket och Fortifikations-&lt;br&gt;förvaltningen och som inte lämpar sig för förvaltning i bolagsform skall&lt;br&gt;föras över för en samlad förvaltning i den nya myndigheten. Detta gäller&lt;br&gt;framför allt av svenska staten ägda fästigheter i utlandet, de kungliga&lt;br&gt;slotten, Djuigårdsmarken, nationella kulturmonument, donationer och&lt;br&gt;vissa markområden väster om odlingsgränsen i norra Sverige samt de&lt;br&gt;s.k. kronoholmama. De särskilt värdefulla byggnaderna skyddas såsom&lt;br&gt;statliga byggnadsminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya myndigheten sammanförs genom den nya ordningen förvalt-&lt;br&gt;ningen av ett omfattande bestånd kulturhistoriskt mycket värdefulla&lt;br&gt;byggnadsverk, med i flera fall tillhörande markarealer, för vilka&lt;br&gt;förvaltningen tidigare varit utspridd på flera myndigheter. Denna&lt;br&gt;profilering innebär att myndigheten även kommer att få en kulturpolitisk&lt;br&gt;roll, både som förvaltare av landets största bestånd av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla byggnader och markområden och som hyresvärd åt nationella&lt;br&gt;kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av utrikesfästighetema och kulturfästighetema föreslås&lt;br&gt;myndigheten också förvalta regeringsbyggnaderna med de speciella&lt;br&gt;villkor, bl.a. säkerhetsmässiga, som gäller för dessa. Därtill kommer ett&lt;br&gt;antal egendomar som tillförts staten genom donationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör den nya myndigheten förvalta de markområden väster om&lt;br&gt;odlingsgränsen i främst Norrbotten och Västerbottens län samt renbe-&lt;br&gt;teslanden i Jämtlands län som riksdagen i samband med Domänverkets&lt;br&gt;bolagisering beslutat skall vara kvar i statens ägo (bet. 1991/92:NU33,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:351). Vid bolagiseringen av Statens Vattenfallsverk och&lt;br&gt;Domänverket beslutade riksdagen också att vissa vattenområden av riks-&lt;br&gt;intresse också i fortsättningen skulle förvaltas av staten. Även dessa&lt;br&gt;områden bör förvaltas av den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fastighetsbestånd som kommer att förvaltas av den nya myndig-&lt;br&gt;heten kommer således att vara av mycket varierande karaktär. Merparten&lt;br&gt;är av sådant slag att lokalerna kan hyras ut och beräknas kunna ge&lt;br&gt;avkastning. Andra delar saknar egentlig nyttjare och kommer därmed inte&lt;br&gt;att ge några intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har i sitt betänkande redovisat sina övervägan-&lt;br&gt;den beträffande den nya fästighetsförvaltningsmyndighetens organisation&lt;br&gt;och uppgifter och arbetar vidare på de principer som lades fram i prop.&lt;br&gt;1991/92:44 och som redan godkänts av riksdagen. Under hösten kommer&lt;br&gt;kommittén att arbeta vidare med de återstående frågorna infor bildandet&lt;br&gt;av den nya myndigheten. Samtliga dessa frågor är dock av den karaktä-&lt;br&gt;ren att det ankommer på regeringen att besluta om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat fåstighetsförvaltnings-&lt;br&gt;myndigheten ett förslagsanslag på 1 000 kronor (prop. 1991/92:100 bil.&lt;br&gt;8, bet. 1991/92:FiU26, rskr. 1991/92:239). Jag återkommer vid min&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan till 1993 års budgetproposition med förslag till budget för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Fästighetskoncemen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Moderbolaget i Fästighetskoncemen skall — liksom&lt;br&gt;inom andra koncerner — kunna bygga upp sin organisation och&lt;br&gt;utveckla koncernstrukturen självständigt. Avvikelser från den&lt;br&gt;tidigare föreslagna organisationen bör därför kunna göras utan&lt;br&gt;riksdagens eller regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Den sammanhållna koncenen skall ges en decen-&lt;br&gt;traliserad organisation, där resultatansvar, befogenheter och kompetens&lt;br&gt;förs långt ut i organisationen och så nära kunden som möjligt. Organisa-&lt;br&gt;tionen skall möjliggöra en långtgående decentralisering av kompetens,&lt;br&gt;ansvar och befogenheter, samtidigt som kunderna skall möta en motpart&lt;br&gt;i koncernen som har ett samlat ansvar för ekonomisk, juridisk och&lt;br&gt;teknisk förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: Inga synpunkter på koncernens organisation&lt;br&gt;och struktur framfördes vid hearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anförde i prop. 1991/92:44 att den&lt;br&gt;sammanhållna koncernen borde bestå av ett statligt helägt moderbolag&lt;br&gt;och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter,&lt;br&gt;där ett bolag skulle främst förvalta s.k. placeringsfästigheter, ett annat&lt;br&gt;högskolefastigheter och ett tredje ändamålsfastigheter. Jag förordade&lt;br&gt;vidare att moderbolaget, utan riksdagens och regeringens prövning, fritt&lt;br&gt;borde få avyttra hela eller delar av sitt aktieinnehav i dotterbolagen, eller&lt;br&gt;på annat sätt få förändra sin ägarandel i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens nuvarande&lt;br&gt;fastighetsbestånd skulle föras över till en fastighetskoncem i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreslogs i propositionen. Vidare beslutades att moderbola-&lt;br&gt;get skulle fritt få förändra sin ägarandel i dotterbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit föreslår jag nu att universitets- och&lt;br&gt;högskolefastighetema förs över till en egen Högskolekoncem. Återståen-&lt;br&gt;de bolagiseringsbara fastigheter överförs till en annan fästighets-&lt;br&gt;koncemen, som här benämns &amp;quot;Fästighetskoncemen&amp;quot;. Såvitt angår den&lt;br&gt;senare bör, med anledning av vad kommittén har uttalat, vissa förtyd-&lt;br&gt;liganden göras beträffande koncernens organisationsstruktur och dess&lt;br&gt;eventuella avyttring av sitt fastighetsbestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhöll redan i prop. 1991/92:44 är det min principiella&lt;br&gt;inställning att det inte är nödvändigt att staten äger s.k. placeringsfastig-&lt;br&gt;heter och en framtida försäljning torde i första hand komma att avse&lt;br&gt;sådana fästigheter. Jag framhöll också att en utförsäljning av aktier eller&lt;br&gt;fästigheter borde ske när detta är affärsmässigt lämpligt för koncernen&lt;br&gt;och för staten. Den nuvarande situationen på den svenska fästighetsmar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knaden föranleder mig dock att nu göra en något annorlunda bedömning. Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;Hyresnivåerna drevs upp under 1980-talets första hälft, då byggin- Bilaga 1&lt;br&gt;vesteringama fortfarande låg på en förhållandevis låg nivå. Under senare&lt;br&gt;delen av årtiondet tog bygginvesteringama färt. Bristen på lediga lokaler&lt;br&gt;kvarstod dock då också sysselsättning och efterfrågan ökade snabbt. Fas-&lt;br&gt;tighetsmarknaden präglades av en kontinuerlig och tidvis mycket hög&lt;br&gt;prisuppgång. Under åren 1986-1990 underblåstes efterfrågan av att&lt;br&gt;utlåningen från banker och finansbolag expanderade i mycket snabb takt.&lt;br&gt;Aren 1989-1990 nådde priserna sin topp. Fastighetspriserna har sedan&lt;br&gt;dess sjunkit kontinuerligt. Det kärva ekonomiska läget har samtidigt&lt;br&gt;medfört att efterfrågan på lokaler har fallit påtagligt. Antalet outhyrda&lt;br&gt;lokaler är stort och hyresnivåerna har sänkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av regeringens finansiella styrning av myndigheterna&lt;br&gt;samt de nya reglerna för lokal försöij ning får sannolikt konsekvenser för&lt;br&gt;myndigheternas efterfrågan på lokaler. Andra fastighetsägare torde se&lt;br&gt;myndigheterna som viktiga potentiella kunder i framtiden och kan väntas&lt;br&gt;anstränga sig för att få dessa att flytta från statsägda till andra lokaler.&lt;br&gt;Pågående rationaliseringar inom statsförvaltningen kommer dessutom att&lt;br&gt;leda till att den totala efterfrågan minskar. Bolagiseringar och privatise-&lt;br&gt;ringar kommer också att begränsa statliga myndigheters lokalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmarknaden är för närvarande mycket svag. Fastighetspriserna&lt;br&gt;har fallit avsevärt de senaste åren och omsättningen av fastigheter är&lt;br&gt;mycket liten. Det är därför, av samhällsekonomiska skäl, lämpligt att&lt;br&gt;Fästighetskoncemen avstår från mer omfattande försäljningar under&lt;br&gt;överskådlig tid. Tills vidare bör endast affärer av mindre omfattning,&lt;br&gt;exempelvis i syfte att renodla fastighetsbeståndet eller effektivisera&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen, genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den förra propositionen diskuterades inte koncernens organisation på&lt;br&gt;lägre nivåer. Kommittén har huvudsakligen inriktat sig på de övergripan-&lt;br&gt;de frågorna för att i nästa steg mer i detalj fästställa organisationen.&lt;br&gt;Kommittén har i betänkandet aviserat att ett sådant underlag kommer att&lt;br&gt;tas fram under de närmaste månaderna. Det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;kommitténs kommande förslag kan medföra behov av justeringar även i&lt;br&gt;den hittills skisserade organisationen, bl.a. eftersom jag nu föreslår att&lt;br&gt;det skall bildas två koncerner. Någon detalj precisering från riksdagens&lt;br&gt;och regeringens sida av Fastighetskoncemens organisationsstruktur är&lt;br&gt;enligt min mening inte nödvändig. Ansvaret för att bygga upp och&lt;br&gt;utveckla den organisatoriska strukturen bör i stället ankomma på&lt;br&gt;koncemstyrelsen och koncernledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om att moderbolaget enligt riksdagens&lt;br&gt;tidigare beslut kommer att vara helägt av svenska staten. Ägarens, dvs.&lt;br&gt;statens, styrning utövas — i likhet med vad som gäller för andra aktiebo-&lt;br&gt;lag — på bolagsstämman. Den stora återhållsamhet med försäljningar&lt;br&gt;som jag nyss nämnde bör säkerställas via bolagsordningen eller i särskilt&lt;br&gt;avtal mellan staten och bolaget. Några ytterligare restriktioner från stats-&lt;br&gt;makternas sida som kan försvåra en effektiv fastighets- och förmögen-&lt;br&gt;hetsförvaltning bör därför inte läggas fäst. En sådan ordning skulle även&lt;br&gt;begränsa koncemstyrelsens ansvar inför staten som aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom delar av det fastighetsbestånd som skall förvaltas av&lt;br&gt;Fästighetskoncemen är underhållet eftersatt. För att inte initialt belasta&lt;br&gt;koncernen med extraordinära underhållskostnader bör koncernen, på&lt;br&gt;motsvarande sätt som för Högskolekoncemen, vid bildandet erhålla en&lt;br&gt;reserv som möjliggör att fastighetsbeståndet kan återställas i fullgott&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen anmäla att Statens konstmuseer tillsammans med&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsen under hösten 1992 utreder behovet av dispositioner&lt;br&gt;rörande låsta konstverk i de fästigheter som skall bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Stabs- och servicemyndigheten för&lt;br&gt;lokalförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag till riktlinjer för den statliga&lt;br&gt;lokalförsöijningen (prop. 1990/91:150, bet. 1990/91:FiU30, rskr.&lt;br&gt;1990/91:386). Riktlinjerna innebär att de lokalbrukande myndigheternas&lt;br&gt;ansvar och befogenheter vidgas och att myndigheterna själva får besluta&lt;br&gt;om sin lokalförsöijning. Riksdagen har vidare godkänt nya riktlinjer för&lt;br&gt;den statliga fastighetsförvaltningen, vilka bl.a. innebär att uppgiften att&lt;br&gt;förvalta statens fästigheter skiljs från ansvaret för lokalförsörjningen.&lt;br&gt;Som en följd av de nya riktlinjernas tillämpning har riksdagen beslutat&lt;br&gt;om inrättandet av en efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet i&lt;br&gt;lokalförsörjningsfrågor. Den skall i denna egenskap lämna råd och stöd&lt;br&gt;till regeringen. Myndigheten skall vidare på uppdragsbasis ge de statliga&lt;br&gt;myndigheterna stöd i lokalförsörjningsfrågor m.m. Detta ger en samlad&lt;br&gt;organisatorisk lösning för dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har i sitt betänkande utförligt redovisat sina&lt;br&gt;överväganden beträffande den nya myndighetens organisation och&lt;br&gt;uppgifter och därvid arbetat vidare på de principer som redan godkänts&lt;br&gt;av riksdagen. Med hänvisning till den flexibilitet som kommer att krävas&lt;br&gt;av myndigheten där uppgifterna kommer att ändra karaktär och skifta i&lt;br&gt;omfattning beroende bl.a. på hur marknaden utvecklas bör en detaljerad&lt;br&gt;organisation inte läggas fast av statsmakterna. Statsmakterna bör i första&lt;br&gt;hand ställa krav på verksamhetens resultat utifrån myndighetens uppgifter&lt;br&gt;och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén arbetar under hösten vidare med de återstående frågorna&lt;br&gt;inför bildandet av den nya stabs- och servicemyndigheten. Samtliga dessa&lt;br&gt;frågor är dock av den karaktären att det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;besluta om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anvisade vid behandlingen av 1992 års budgetproposition&lt;br&gt;stabs- och servicemyndigheten ett förslagsanslag för innevarande budgetår&lt;br&gt;på 35 miljoner kronor avseende första halvåret 1993 (prop. 1991/92:100&lt;br&gt;bil. 8, bet. 1991/92:FiU26, rskr. 1991/92:239).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i min anmälan till 1993 års budgetproposition med&lt;br&gt;förslag till budget för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övergång och genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsstyrelsen skall finnas kvar under en över-&lt;br&gt;gångsperiod för att dels svara för erforderliga awecklingsåtgärder,&lt;br&gt;dels svara för att fullgöra de förpliktelser staten har som arbetsgiva-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för Bygg-&lt;br&gt;nadsstyrelsens successiva avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har, med hänsyn till att Byggnadssty-&lt;br&gt;relsen avvecklas, föreslagit att all personal inom Byggnadsstyrelsen sägs&lt;br&gt;upp samtidigt. En lämplig tidpunkt för uppsägning är enligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning när riksdagen tar ställning till propositionen. Kommittén har&lt;br&gt;vidare föreslagit att Byggnadsstyrelsen skall finnas kvar under en&lt;br&gt;övergångsperiod för att bl.a. svara för vissa övergångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter vid hearing: De fackliga organisationerna och Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk har framfört att frågor om principer vid uppsägning av&lt;br&gt;personal vid Byggnadsstyrelsen bör lösas i förhandlingar mellen parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av praktiska och andra skäl kommer&lt;br&gt;överföring av verksamheter till de nya organisationerna att ske succes-&lt;br&gt;sivt, varför jag föreslår att Byggnadsstyrelsen får finnas kvar under en&lt;br&gt;övergångsperiod. Det är svårt att i nuläget bedöma hur lång den&lt;br&gt;övergångsperioden kommer att bli. Det bör därför ankomma på&lt;br&gt;regeringen att besluta om den slutliga avvecklingen av Byggnads-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bilda de båda fastighetskoncemema behöver det&lt;br&gt;nuvarande fastighetsbeståndet delas upp mellan dem. Vidare behöver&lt;br&gt;beslut fattas om vilka fastigheter som på grund av att de är donationer&lt;br&gt;bör kvarstå under statlig förvaltning. Beslut i dessa frågor bör fattas av&lt;br&gt;regeringen efter förslag av organisationskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare beslut och mitt förslag nu innebär att två myndig-&lt;br&gt;heter och två fastighetskoncemer bildas. Därutöver kan verksamheter&lt;br&gt;som för närvarande bedrivs inom Byggnadsstyrelsen och som inte&lt;br&gt;föreslås ingå i de nya organisationerna komma att utgöra bas för att bilda&lt;br&gt;nya företag, alternativt övertas av andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ännu inte ett tillräckligt preciserat underlag som medger att&lt;br&gt;det sammanlagda personalbehovet för de nya organisationerna kan&lt;br&gt;beräknas närmare. Jag gör emellertid den bedömningen att en viss&lt;br&gt;övertalighet kommer att uppstå inom Byggnadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att all personal inom Byggnadsstyrelsen sägs&lt;br&gt;upp då riksdagen tar ställning till propositionen. Det ankommer inte på&lt;br&gt;statsmakterna att ta ställning i denna fråga. Det är frågor som det&lt;br&gt;ankommer på Byggnadsstyrelsen som arbetsgivare att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullgöra det statliga trygghetssystemets förpliktelser för personal&lt;br&gt;som inte erhåller anställning i någon av de nya organisationerna eller&lt;br&gt;erhåller annat förvärvsarbete kan en särskild awecklingsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva inrättas. Det ankommer på regeringen att besluta om sådana Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;frågor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;godkänna vad jag anfört om hyresavtalen inom universitets- och&lt;br&gt;högskolesektorn (avsnitt 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänna att huvuddelen av universitets- och högskolefastighetema&lt;br&gt;förs över till en särskild fastighetskoncem för högskolefastigheter med de&lt;br&gt;organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som jag har angivit&lt;br&gt;(avsnitt 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;godkänna vad jag anfört om förvaltningen av det av Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänna vad jag anfört om förvaltningen av nationella kulturinsti-&lt;br&gt;tutioner (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;godkänna vad jag anfört om Fastighetskoncemens organisation och&lt;br&gt;struktur (avsnitt 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;godkänna att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en övergångsperiod&lt;br&gt;(avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för&lt;br&gt;bildandet av de nya organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;ta del av vad jag anfört om donationsfastigheter (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över myndigheter och organisationer&lt;br&gt;vid en av Finansdepartementet anordnad hearing&lt;br&gt;1992-09-23 med anledning av betänkandet SOU&lt;br&gt;1992:79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domän Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FortF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örsvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsstaben&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Hämösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga tekniska högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsen ombildning&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sv. Byggnadsarbetareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO/OF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för Högskoleservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Fastigheter som nyttjas av Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter för grundutbildning, forskning, inklusive utbildningslokaler,&lt;br&gt;laboratorier, m.m. är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Forsgården i anslutning till Bispgården, Z-län, 1 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Ultuna med fastigheterna Kungsängen, Lilla Djurgården, Nåntuna,&lt;br&gt;Danmarks-Säby, Funbo-Löfsta, Funbo-Bodama och Kasby, C-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alnarp, M-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Garpenberg, W-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Umeå med fastigheten Röbäcksdalen, AC-län, 160 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skara veterinärinrättning, R-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skinnskatteberg, U-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Bispgården, Z-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Grimsö, viltforskningsstation, T-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Värnamo, G-län (inhyrda lokaler)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Lund, M-län, lokaler för byggnadsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Uppsala, C-län, Kåbo 66, del av biomedicinskt centrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ovanstående fastighetsbestånd kan nämnas att Domänverket&lt;br&gt;förvaltar fastigheterna Ultuna m.fl., Alnarp, Röbäcksdalen och Bisp-&lt;br&gt;gården, på vilka Byggnadsstyrelsen har ett stort antal förvaltningsenheter,&lt;br&gt;i princip samtliga byggnader. Övriga förvaltas av enbart Byggnads-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruksfästigheter för försök, forskning m.m., som&lt;br&gt;förvaltas av Domänverket är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Lilla Djurgården, C-län, 428 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Nåntuna, C-län, 153 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Vojakkala, BD-län, 40 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Öjebyn, BD-län, 420 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Offer, Y-län, 310 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Stenstugu, I-län, 270 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Lanna, R-län, 120 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skara försöksgård, R-län, 150 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Ugerup, L-län, 80 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Kivik, L-län, 20 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Danmarks-Säby m.fl., C-län, 146 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Funbo-Bodama, C-län, 145 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Kasby, C-län, 300 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Lönnstorp, M-län, 35 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Stjämelund, M-län, 35 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Vindeln, AC-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Kuolpavare rengärde, BD-län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Domänverket tidigare förvaltade fastigheten Wiad, D-län, 410&lt;br&gt;ha, förvaltas av SLU under tiden fram till att en planerad försäljning kan&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ovanstående fastighetsbestånd kan nämnas att Byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;har förvaltningsenheter — byggnader — på Ojebyn, Skara försöksgård,&lt;br&gt;Ugerup, Vindeln och Kuolpavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruksfästigheter för försök, forskning m.m., som&lt;br&gt;förvaltas av Byggnadsstyrelsen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Balsgård, L-län, 35 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Skällås, Simlångsdalen, N-län, 2,5 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Siljansfors försökspark, Mora, W-län, 1 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Brunna plantförsöksstation, W-län, 6,5 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Jädraås herigård, Ockelbo, X-län, 2,25 ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningarna ovan är ibland namn på egendomar, som kan innehålla&lt;br&gt;flera indelade och registrerade fastigheter med individuella beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av objekt ur Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;och Fortifikationsförvaltningens fastighetsbestånd&lt;br&gt;som av kulturpolitiska skäl m.m. bör förvaltas i&lt;br&gt;myndighetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanställningen skall fogas de objekt/fästigheter som avses&lt;br&gt;överförda från Domänverket. Utöver de på listan upptagna objekten kan&lt;br&gt;tillkomma vissa ytterligare fastigheter, som för närvarande utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga slott och sammanhållna slottsmiljöer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms slott med tillhörande byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drottningholms slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulriksdals slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haga slott med Hagaparkens byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rosersbergs slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullgams slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gripsholms slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strömsholms slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läckö slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svartsjö slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bogesunds slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovdala slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Djurgården med bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska museet (delvis stiftelseägt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etnografiska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöhistoriska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dragongården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thielska galleriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologiska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska museet (stiftelseägt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Waldermars udde (förvaltas av kommunen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vasamuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villa Lusthusporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Galärvarvsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra Djurgårdens s.k. institutionsbälte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmonument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala slott med ruiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vadstena slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads slott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyköpingshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö hus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskronas citadell och Gråen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohus fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarö skans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgholms slottsruin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skokloster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linnés Hammarby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strandridaregården i Ljugam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vadstena kloster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strängnäs domkyrkomiljö, del av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarö tullhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vasaminnena och monumenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brösebromunumentet i Fågelmara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvidinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Ericsson monumentet i Filipstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omässtugan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmeland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rankhyttan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statyerna i Stockholm:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl XIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gustav II Adolf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl XII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl XIII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obelisken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prins Gustaf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statssymboler och statens kulturpolitiska beslutskompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr även ovan om Kungl. Djurgården)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska teatern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalmuseum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Armémuseum med artillerigården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiska museet och kv. Krubban&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshövdingeresidensen med vissa landsstathus (jfr även ovan ang Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vasaslotten under Kulturmonument) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitetskäma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitetskäma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bondeska palatset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta Hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Bancohuset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobageriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxenstiemska palatset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riddarholmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsbyggnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsholmen och Kastellholmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varbergs fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaberget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingstäde fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drottningskärs kastell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godnatts fästningstom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurrholmens fästningstom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smörasken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bastion Aurora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sluttningsmuren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bastion Söderstjäma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora Kruthuset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västra Hästholmens fort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grimskärs skans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carlstens fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra strandverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya Alvsborgs fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skansen Kronan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skansen Lejonet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oscar II: s fort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaxholms kastell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredriksborgs fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oscar-Fredriksborgs fästning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rindö redutt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siarö fort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlsvärds fästningsruin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Batteriet Mojner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungsholms fort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enholmens batterier&lt;br&gt;Fårösunds fästning&lt;br&gt;Korsö tom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försvarsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan till proposition om ny organisation för&lt;br&gt;förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förvaltning av försvarsfastigheter&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1. Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1991/92:44 redovisat vissa allmänna riktlinjer&lt;br&gt;för statens fastighetsförvaltning och lokalförsöijning. Riktlinjerna skall&lt;br&gt;tillämpas inom hela statsförvaltningen men måste inom Försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets område preciseras och anpassas så att de överensstämmer med&lt;br&gt;utvecklingen av roll- och ansvarsfördelningen inom försvaret. Riksdagen&lt;br&gt;har ställt sig bakom denna inriktning (bet. 1991/92:FiU8, rskr.&lt;br&gt;1991/92:107). Enligt propositionen skulle övervägandena lämpligen ske&lt;br&gt;inom ramen för Utredningen om lednings- och myndighetsorganisatio-&lt;br&gt;nen för försvaret (LEMO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringen har varit att behoven inom Förvars-&lt;br&gt;departementets område när det gäller lokalförsöijning och fastighets-&lt;br&gt;förvaltning, så långt möjligt skall tillgodoses enligt likartade principer&lt;br&gt;som för statsförvaltningen i övrigt. Särlösningar och dubblering av&lt;br&gt;kompetens skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO:s uppgift är att se över ledningsorganisationen på central och&lt;br&gt;regional nivå inom totalförsvaret samt myndighetsstrukturen inom För-&lt;br&gt;svarsdepartementets verksamhetsområde (dir. 1991:44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget till LEMO ingår vidare att ge förslag till en rationell och&lt;br&gt;effektiv myndighetsstruktur för de s.k. stödmyndighetema dit Fortifika-&lt;br&gt;tionsförvaltningen räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening har utredaren i delbetänkandet (SoU 1992:85)&lt;br&gt;Förvaltning av försvarsfastigheter presenterat förslag och lösningar som&lt;br&gt;är väl ägnade att ligga till grund för det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar i det följande mina förslag. Vidare anger jag inom vilka&lt;br&gt;områden som ytterligare överväganden erfordras innan slutligt ställ-&lt;br&gt;ningstagande kan tas samt hur detta arbete bör bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En ny avgiftsfinansierad förvaltningsmyndighet, Fortifikations-&lt;br&gt;verket, bildas den 1 juli 1994 med uppgift att ansvara för juri-&lt;br&gt;disk, ekonomisk och teknisk förvaltning av s.k. ändamålsfas-&lt;br&gt;tigheter/försvarsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Myndigheten skall tillhöra Försvarsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde samt lokaliseras till Eskilstuna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Projekteringsverksamhet och regional byggnadsadministration&lt;br&gt;inom Fortifikationsförvaltningen skall senast den 1 juli 1994 i&lt;br&gt;huvudsak bedrivas i aktiebolagsform och knytas till den statliga&lt;br&gt;fästighetskoncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Placeringsfastigheter dvs. generellt användbara kontors- och&lt;br&gt;skolfastigheter m.m. som förvaltas av Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen skall överföras till och förvaltas av den statliga fastig-&lt;br&gt;hetskoncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Försvarshistoriska monument utan eller med ringa militär an-&lt;br&gt;vändning överförs till och förvaltas av den nya myndigheten för&lt;br&gt;fastighetsförval tning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fastigheter som är avstyckningsbara och som av Försvars-&lt;br&gt;makten används för bostadsändamål skall överföras och för-&lt;br&gt;valtas i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret&lt;br&gt;(LEMO) har i augusti 1992 överlämnat delbetänkandet (SOU 1992:85)&lt;br&gt;Förvaltning av försvarsfastigheter till chefen för Försvarsdepartementet.&lt;br&gt;I betänkandet behandlas den tilltänkta nya myndigheten. Försvars-&lt;br&gt;maktens framtida lokalförsörjning samt förvaltningen av de statliga&lt;br&gt;fastigheter som Fortifikationsförvaltningen idag förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Organisationskommittén&lt;br&gt;för Byggnadsstyrelsens ombildning (dir. 1992:26). LEMO har lämnat&lt;br&gt;förslag till hur förvaltningen av de statliga fastigheter, som Fortifika-&lt;br&gt;tionsförvaltningen idag ansvarar för, bör utformas med hänsyn till för-&lt;br&gt;svarets lednings- och myndighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en grund för övervägandena om hur förvaltningen bör&lt;br&gt;organiseras har LEMO preliminärt klassificerat de fästigheter Fortifika-&lt;br&gt;tionsförvaltningen förvaltar i tre grupper, nämligen placeringsfastig-&lt;br&gt;heter, ändamålsfastigheter och övriga fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som placeringsfastigheter har betraktats främst generellt användbara&lt;br&gt;kontorsfastigheter och skolfastigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa fastigheter bör enligt LEMO överföras till och förvaltas av den&lt;br&gt;statliga fästighetskoncemen i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppen övriga fastigheter har förts statliga byggnadsminnen utan&lt;br&gt;eller med ringa militär användning, t.ex. äldre fästningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utförligt behandlat frågan om hur de s.k. ändamåls-&lt;br&gt;fastigheterna lämpligen bör förvaltas i fortsättningen. Dessa fastigheter&lt;br&gt;benämns i utredningen försvarsfästigheter och därmed avses fästigheter&lt;br&gt;som i mer eller mindre hög grad getts en utformning betingad av För-&lt;br&gt;svarsmaktens särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar om förvaltningen av dessa fästigheter bör&lt;br&gt;utföras av den nya försvarsmaktsmyndigheten, den statliga fastighets-&lt;br&gt;koncernen i aktiebolagsform, det nya Fastighetsverket eller en särskild&lt;br&gt;myndighet för förvaltning av försvarsfästigheter. Övervägande skäl talar&lt;br&gt;enligt LEMO för att en organisation utanför Försvarsmakten skall vara&lt;br&gt;ägarföreträdare och fästighetsförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild myndighet föreslås bli bildad med uppgift att inför rege-&lt;br&gt;ringen ansvara för juridisk, ekonomisk och teknisk förvaltning av för-&lt;br&gt;svarsfastigheterna. Myndigheten bör höra till Försvarsdepartementet och&lt;br&gt;benämnas Fortifikationsverket samt vara förlagd till Eskilstuna. Verk-&lt;br&gt;samhet och organisation bör bygga på en hög grad av köpta tjänster när&lt;br&gt;det gäller projektering, byggadministration och entreprenader. Utred-&lt;br&gt;ningen bedömer att det nya Fortifikationsverket bör omfätta 100-125&lt;br&gt;årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya försvarsmaktsmyndigheten föreslås svara för sin egen lokal-&lt;br&gt;försöijningsplanering och lokalhållning. Inom Försvarsmaktens högkvar-&lt;br&gt;ter bör finnas en funktion för ledning i fråga om byggnader, lokaler,&lt;br&gt;anläggningar och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten avses i ett avtal ta på sig att utföra och bekosta drift&lt;br&gt;och löpande underhåll på mark, anläggningar och byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande projekterings- och byggadministrativa verksamhet&lt;br&gt;inom Fortifikationsförvaltningen föreslås i fortsättningen bedrivas i&lt;br&gt;aktiebolagsform. LEMO föreslår att den byggadministrativa verksam-&lt;br&gt;heten bör inordnas i det statliga fastighetsbolaget. Fastighetsbolaget bör&lt;br&gt;också vara ägare till ett bolag som säljer projekteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tillämpade forskningen samt studier inom området&lt;br&gt;fortifikatoriskt skydd som för närvarande bedrivs inom Fortifikations-&lt;br&gt;förvaltningen föreslår LEMO att den inordnas i Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen förbereder i fred Byggnads- och repara-&lt;br&gt;tionsberedskapen (BRB) vilken är en organisation som i krig har till&lt;br&gt;uppgift att utföra byggnadsarbeten m.m. för totalförsvaret. I krig ingår&lt;br&gt;BRB:s centrala, regionala och lokala kontor i den militära organisatio-&lt;br&gt;nen. Utredningens bedömning är att även verksamheten i fred skall ingå&lt;br&gt;i Försvarsmaktens ledningsorgan på alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att ett system med kapitalkostnader för de&lt;br&gt;fastigheter som Försvarsmakten disponerar främjar en effektiv fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning och ett effektivt lokalutnyttande. Motiv och konsekven-&lt;br&gt;ser för de förslag som redovisas diskuteras utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i mark och byggnader som skall disponeras för främst&lt;br&gt;grundorganisationen bör finansieras med avskrivningar, lån och kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som frigörs vid försäljning av andra lästighetstillgångar. Investeringar i&lt;br&gt;främst befästningar och flygbaser m.m. bör även i fortsättningen direk-&lt;br&gt;tavskrivas och finansieras med anslagsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt ägda markområden och byggnader bör upplåtas till Försvars-&lt;br&gt;makten mot en hyra som innefattar kapitalkostnader, dvs. ränta och&lt;br&gt;avskrivning for investeringen, samt beräknade kostnader för periodiskt&lt;br&gt;underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intemhyressystem, som bygger på att kapitalkostnader ingår i&lt;br&gt;hyran, föreslås komma till användning inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEMO har låtit värdera de fastigheter som klassificerats som för-&lt;br&gt;svarsfästigheter. Det sammanlagda värdet för byggnader och mark&lt;br&gt;beräknas till ca 14,4 miljarder kronor. Utredningen föreslår vidare att&lt;br&gt;den nya myndigheten skall styras genom att ekonomiska målsättningar&lt;br&gt;anges i fråga om soliditet, räntabilitet och utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har lämnats av Överbefälhavaren (ÖB), som har lämnat&lt;br&gt;svar efter militärledningens hörande, Fortifikationsförvaltningen, För-&lt;br&gt;svarets civilförvaltning, Försvarets forskningsanstalt, Försvarets materi-&lt;br&gt;elverk, Riksrevisionsverket, Byggnadsstyrelsen, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Statsanställdas förbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Försvarets Civila Tjänstemannaförbund, Svenska Konsultföre-&lt;br&gt;ningen samt Byggentreprenörerna. Dessutom har synpunkter inkommit&lt;br&gt;från Överstyrelsen för civil beredskap och Eskilstuna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB ställer sig bakom utredningens förslag att bolagisera nuvarande&lt;br&gt;projekterings- och byggadministration inom Fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;och att kapitalkostnader införs för de fästigheter Försvarsmakten kom-&lt;br&gt;mer att disponera. Däremot motsätter sig ÖB förslaget att den nya&lt;br&gt;myndighet som föreslås bli bildad för förvaltning av försvarsfästigheter-&lt;br&gt;na ligger utanför Försvarsmakten. En sådan lösning kan enligt ÖB&lt;br&gt;innebära minskad total effektivitet i Försvarsmaktens verksamhet. ÖB&lt;br&gt;delar inte utredningens uppfättning att fästighetsförvaltningen skall&lt;br&gt;omfättas av svälvständiga ekonomiska målsättningar skilda från För-&lt;br&gt;svarsmaktens produktion i övrigt. Utredningen tar inte heller tydlig&lt;br&gt;ställning i roll- och ansvarsfrågorna. Enligt ÖB bör en stor del av dessa&lt;br&gt;frågor kunna överlämnas till berörda myndigheter och lösas genom av-&lt;br&gt;tal. Roll- och ansvarsförhållandena kan också utvecklas i den organisa-&lt;br&gt;tionskommitté som föreslås tillsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen anser, mot bakgrund av inriktningen att&lt;br&gt;skilja ägandet från brukandet, att den nya förvaltningsmyndigheten bör&lt;br&gt;ligga utanför försvarsmakten. En fortsatt utveckling av Fortifikations-&lt;br&gt;förvaltningen som avgiftsfinansierad myndighet förordas. Projekterings-&lt;br&gt;verksamheten och byggadministrationen bör inte bolagiseras utan be-&lt;br&gt;drivas inom myndigheten. Fortifikationsförvaltningen anser vidare att&lt;br&gt;Byggnads- och reparationsberedskapens samt den fortifikatoriska for-&lt;br&gt;skningens organisatoriska hemvist måste övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning ansluter sig till förslaget att rollen som&lt;br&gt;ägare måste renodlas och separeras från serviceinriktade verksamheter.&lt;br&gt;Verket menar dock att den speciella projekteringsverksamheten när det&lt;br&gt;gäller befästningar bör behandlas i särskild ordning. Verksamheten bör&lt;br&gt;även i fortsättningen finnas inom Försvarsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område och inte bolagiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt ansluter sig i allt väsentligt till utreda-&lt;br&gt;rens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att förslaget att bolagisera projekterings-&lt;br&gt;och byggadministrationsverksamheten bör utredas ytterligare. Vidare&lt;br&gt;har verket vissa invändningar mot förslaget till redovisnings- och finans-&lt;br&gt;ieringsmodell och menar att LEMO:s förslag kan leda till avvikelse från&lt;br&gt;god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsstyrelsen anser att den projekterande verksamheten vid For-&lt;br&gt;tifikationsförvaltningen inte skall ingå i fästighetskoncemen utan att&lt;br&gt;dessa tjänster i stället skall köpas på konsultmarknaden. Byggnadssty-&lt;br&gt;relsen avstyrker vidare förslaget att de nuvarande byggadministrativa&lt;br&gt;resurserna inom Fortifikationsförvaltningens byggnadsområden överförs&lt;br&gt;till fästighetskoncemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har ingen erinran mot att den fastighetsförvaltande&lt;br&gt;myndigheten för Försvarsmaktens fastigheter ges rätt till lånefinansie-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas förbund ställer sig i huvudsak bakom utredningens&lt;br&gt;förslag. Förbundet pekar på vikten av att Försvarsmakten även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall verkställa den tekniska förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO biträder utredningens förslag att skilja ägandet från brukandet&lt;br&gt;av fästigheter. Agarrollen bör anförtros en myndighet under Försvars-&lt;br&gt;departementet. SACO delar Fortifikationsförvaltningens uppfättning att&lt;br&gt;myndigheten bör utveckla sin roll som avgiftsfinansierad myndighet och&lt;br&gt;att del av verksamheten inte skall bolagiseras. Liknande uppfättning har&lt;br&gt;Försvarets Civila Tjänstemannaförbund. Om verksamheten skall bolagi-&lt;br&gt;seras, måste ett statligt bolag bildas där förvaltningsmyndigheten är&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Konsultföreningen stödjer förslaget att inrätta ett Fortifika-&lt;br&gt;tionsverk med kvalificerad beställarkompetens. Däremot avstyrker före-&lt;br&gt;ningen att ett statligt bolag tar över projekterings- och byggadmini-&lt;br&gt;strationsverksamheten. Den bör enligt föreningen säljas ut till företag i&lt;br&gt;den tekniska konsultbranschen. Byggentreprenörerna delar uppfättningen&lt;br&gt;att denna verksamhet bör privatiseras i stället för att staten står som&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap anser att Byggnads- och repara-&lt;br&gt;tionsberedskapens ställning och organisatoriska hemvist bör övervägas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun ogillar att Fortifikationsförvaltningens personal-&lt;br&gt;styrka dras ned samt att viss verksamhet bolagiseras. Kommunen anser&lt;br&gt;också att övriga berörda verksamheter i propositionen på grund av bl.a&lt;br&gt;arbetsmarknadsskäl bör lokaliseras till Eskilstuna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Klassificering av fastigheter och deras&lt;br&gt;organisationstillhörighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår genom Lemos: s försoig en klassificering av de&lt;br&gt;fästigheter som upplåts till försvaret. Ett detaljerat förslag kommer att&lt;br&gt;överlämnas till regeringen i höst. Principen för fästighetsklassificeringen&lt;br&gt;bygger på den indelning som har gjorts inom den civila&lt;br&gt;statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fästigheter jämställs i den fortsatta framställningen även vissa&lt;br&gt;anläggningar och byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare anfört att fästigheter som inte är specifika för total-&lt;br&gt;försvaret bör läggas under samma förvaltning som liknande fästigheter&lt;br&gt;inom den övriga statsförvaltningen (prop. 1991/92:44, och 1991/92:102).&lt;br&gt;Riksdagen har ställt sig bakom förslaget (bet. 1991/92:92:FiU8, rskr.&lt;br&gt;1991/92:107 och bet. 1991/92:FöU12, rekr. 1991/92:337). För place-&lt;br&gt;ringsfästigheter inom Försvarsmakten innebär detta att de skall över-&lt;br&gt;föras till fästighetskoncemen och förvaltas i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser dock att i särskild ordning låta utreda vissa frågor rörande&lt;br&gt;statens tjänstebostäder. I avvaktan härpå bör förvaltningen av Försvars-&lt;br&gt;maktens bostäder, som utgör egna fästigheter eller som genom avstyck-&lt;br&gt;ning kan bilda egen fästighet, handhas av det statliga aktiebolag —&lt;br&gt;Kasernen Fastighets AB — som äger och förvaltar övriga bostadsfästig-&lt;br&gt;heter inom Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsansvaret för bostäder som utgör delar av andra fästigheter&lt;br&gt;får bestämmas i särskild ordning när pågående klassificering avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen förvaltar i dag ett antal skyddsvärda monu-&lt;br&gt;ment och kulturfästigheter. Flera av dessa har ingen eller ringa militär&lt;br&gt;användning. Regeringen har tidigare anfört att det är angeläget att finna&lt;br&gt;lämpligare former för förvaltningen av dessa speciella byggnadsobjekt&lt;br&gt;(prop. 1991/92:44 resp. 1991/92:102). En samordnad och mer effektiv&lt;br&gt;förvaltning erhålls enligt min mening om dessa objekt överförs till den&lt;br&gt;nya myndigheten för fästighetsförvaltning, vilken kommer att ha en hög&lt;br&gt;kompetens för förvaltning och skötsel av sådana byggnader med särskil-&lt;br&gt;da skyddskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande kompetens och resurser måste naturligtvis även finnas&lt;br&gt;hos den förvaltare som får ansvaret för de kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;fästigheter som, på grund av den militära användningen, inte skall över-&lt;br&gt;föras till fästighetsförvaltningsmyndigheten. Särskilt värdefulla byggna-&lt;br&gt;der bland försvarets ändamålsfastigheter bör skyddas såsom statliga&lt;br&gt;byggnadsminnen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Försvarsmaktens ändamålsfastigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens ändamålsfästigheter benämns i utredningen försvars-&lt;br&gt;fästigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att dessa fästigheter skall förvaltas av en organisation&lt;br&gt;utanför den nya försvarsmaktsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att så sker är nödvändigt för att uppnå ett av syftena med mitt förslag,&lt;br&gt;nämligen att renodla ansvars- och rollfördelningen inom den statliga&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen. Det är särskilt viktigt att åstadkomma en klar&lt;br&gt;åtskillnad mellan rollen som ägarföreträdare och som brukare av&lt;br&gt;fastigheterna. Regeringen har i prop. 1991/92:44 utförligt redovisat&lt;br&gt;motiven för detta. Denna klara åtskillnad mellan ägare och brukare är&lt;br&gt;enligt min mening inte möjlig att uppnå inom en och samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltning av försvarsfastigheterna i aktiebolagsform är av flera&lt;br&gt;skäl olämplig, inte minst beroende på den speciella verksamhet det här&lt;br&gt;är fråga om. Det är för mig helt främmande att krigsorganisationens&lt;br&gt;vapenbefästningar och radarstationer m.m. skulle ägas av ett aktiebolag.&lt;br&gt;Vidare är innebörden av äganderätten till flera kasern- och övningsom-&lt;br&gt;råden inte alltid helt klar, vilket påverkar värdet av marken och byggna-&lt;br&gt;derna samt möjligheten att fritt förfoga över dem. Förutsättningarna för&lt;br&gt;att ta tillvara Försvarsmaktens intressen i mark- och byggsammanhang&lt;br&gt;främjas också om ägare och brukare utgör delar av staten. Möjlighe-&lt;br&gt;terna är också bättre att hantera realisationsvinster, resp, förluster, om&lt;br&gt;förvaltningen sker i myndighetsform. Förvaltningen bör därför i stället&lt;br&gt;handhas av en statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på fastighetsbeståndet medför att det är mindre lämpligt att&lt;br&gt;inordna förvaltningen av försvarsfastigheter i den nya fästighetsförvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, vilken skall svara för bl.a. slott, utrikesfastigheter,&lt;br&gt;kulturfastigheter och mark. Försvarsfastighetema skulle helt dominera&lt;br&gt;myndighetens fastighetsbestånd. Försvarsfastighetema utgörs vidare till&lt;br&gt;stora delar av ett enhetligt bestånd anpassade till behoven för denna&lt;br&gt;verksamhet. Förvaltaren kommer att få ägna särskilda resurser åt att ut-&lt;br&gt;veckla och upprätthålla relationer med försvarsmaktsmyndigheten. Detta&lt;br&gt;sker bäst genom att en särskild myndighet inrättas för förvaltning av&lt;br&gt;försvarsfastighetema.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Fortifikationsverket&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen företräder i dag staten som ägare av de&lt;br&gt;statliga fästigheter som Försvarsmakten disponerar. Fortifikationsför-&lt;br&gt;valtningen ansvarar vidare för den juridiska och del av den ekonomiska&lt;br&gt;och tekniska fastighetsförvaltningen. Oklarhet i ansvarsfördelningen har&lt;br&gt;dock förekommit bl.a. på grund av brister i den formella regleringen&lt;br&gt;och till följd av att flera myndigheter inom försvaret har vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat att statens fastighetsförvaltning bör&lt;br&gt;samordnas och bedrivas i en ny effektiv organisation. I enlighet härmed&lt;br&gt;bör vissa av de uppgifter som Fortifikationsförvaltningen har i dag&lt;br&gt;överföras till och handhas av den nya fästighetskoncemen, stabs- och&lt;br&gt;servicemyndigheten samt fastighetsförvaltningsmyndigheten. Härigenom&lt;br&gt;kan också en klarare ansvarsfördelning när det gäller förvaltningen av&lt;br&gt;förvarsfastighetema erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni&lt;br&gt;1994 och att en ny myndighet inrättas den 1 juli 1994 med uppgift att&lt;br&gt;förvalta försvarsfastighetema samt utöva byggherrefunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten föreslås få ett renodlat ansvar som ägarföreträ-&lt;br&gt;dare och förvaltare av fastigheterna. Därmed avses ansvar såväl för den&lt;br&gt;juridiska och ekonomiska som för den tekniska fastighetsförvaltningen.&lt;br&gt;I den ekonomiska förvaltningen kommer att ingå ansvar för upplåning&lt;br&gt;och placering av kapital samt uppgift att beräkna, avisera och uppbära&lt;br&gt;hyror från lokalbrukama. Uppgifter som Fortifikationsförvaltningen inte&lt;br&gt;har i dag. Myndigheten kommer vidare att ansvara för byggprojektled-&lt;br&gt;ning och på uppdrag, lämna underlag för inriktningen av och medverka&lt;br&gt;i fortifikatoriska utvecklingsprojekt. Myndigheten skall vara avgifts-&lt;br&gt;finansierad och höra till Försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande projekteringsverksamhet och regionala byggadministration&lt;br&gt;bör i fortsättningen hållas samman och utnyttjas. Den bör dock inte&lt;br&gt;bedrivas inom den nya myndigheten utan istället till huvuddelen bedri-&lt;br&gt;vas i aktiebolagsform i den nya statliga fästighetskoncemen. Därmed ut-&lt;br&gt;sätts verksamheten för konkurrens på ett annat sätt än idag och får&lt;br&gt;verka under rent marknadsmässiga förhållanden. Verksamheten måste&lt;br&gt;också ges möjlighet att anpassa sig till de nya marknadsmässiga förut-&lt;br&gt;sättningarna. Detta skall enligt min mening ske genom att Försvars-&lt;br&gt;makten och den nya fästighetsförvaltande myndigheten under de inle-&lt;br&gt;dande åren gör långsiktiga beställningsåtaganden så att verksamheten&lt;br&gt;ges en inledande ekonomisk bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortifikatoriska forskning samt vissa studier inom fortifikatoriskt&lt;br&gt;skydd som nu bedrivs inom Fortifikationsförvaltningen bör inte bli en&lt;br&gt;uppgift för Fortifikationsverket. Denna uppgift bör istället inordnas i&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt och styras genom uppdrag enligt samma&lt;br&gt;principer som gäller för övrig försvarsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) är en beredskapsoigani-&lt;br&gt;sation som har till uppgift att utföra nybyggnads-, reparations- och röj-&lt;br&gt;ningsarbeten för totalförsvaret. Fortifikationsförvaltningen svarar idag&lt;br&gt;för huvudmannaskapet i fred, medan verksamheten i krig ingår i för-&lt;br&gt;svarsmaktens ledningsorgan på olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att verksamheten överförs till den nya&lt;br&gt;försvarsmaktsmyndigheten. Jag är dock inte beredd att i nuläget avgöra&lt;br&gt;vilken myndighet som bör få detta ansvar. Det får ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att ta slutlig ställning, när frågan har belysts ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att vara naturligt att den nya myndigheten till väsentlig&lt;br&gt;del rekryterar personal från Fortifikationsförvaltningen för att ta tillvara&lt;br&gt;och bibehålla uppbyggd kompetens. Bl.a. av det skälet bör den nya&lt;br&gt;myndigheten lokaliseras till Eskilstuna. Jag föreslår vidare att myndig-&lt;br&gt;heten benämns Fortifikationsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande Fortifikationsverkets närmare organisation samt di-&lt;br&gt;mensionering och mer preciserade uppgifter och kompetens bör lämpli-&lt;br&gt;gast beredas av en särskild organisationskommitté. Förutsatt att riks-&lt;br&gt;dagen godtar förslaget om Fortifikationsverket avser jag att återkomma&lt;br&gt;till regeringen med ett förslag om att tillkalla en sådan kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Ekonomiska målsättningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att effektivisera fastighetsförvaltningen anser jag att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att målsättningar i olika ekonomiska avseenden anges för förvalt-&lt;br&gt;ningen. Målsättningar behövs i första hand i fråga om soliditet, räntabi-&lt;br&gt;litet och utdelning. Av Fortifikationsverkets årsredovisning — resultat-&lt;br&gt;och balansräkningar — skall framgå om statsmakternas målsättningar har&lt;br&gt;uppnåtts. Det bör efter viss ytterligare utredning ankomma på regering-&lt;br&gt;en att närmare precisera dessa målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Försvarsmaktsmyndigheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I likhet med övriga myndigheter inom statsförvaltningen, kommer för-&lt;br&gt;svarsmaktsmyndigheten att vara lokalbrukare med eget ansvar för lokal-&lt;br&gt;försöijningsplanering och lokalhållning. Det är myndigheten själv som&lt;br&gt;beslutar, beställer och betalar för sin lokalförsöijning. Myndigheten&lt;br&gt;måste därför ha kompetens att vara förhandlingspart och beställare av&lt;br&gt;olika tjänster inom området. En funktion för ledning i frågor om mark,&lt;br&gt;anläggningar och lokaler bör därför finnas i den nya försvarsmaktsmyn-&lt;br&gt;dighetens högkvarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som övriga myndigheter förutsätts också Försvars-&lt;br&gt;makten kunna anlita stabs- och servicemyndigheten för sin lokalförsöij-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ingår i LEMO:s fortsatta arbete att redovisa förslag till hur hög-&lt;br&gt;kvarteret skall organiseras och dimensioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör efter avtal med Fortifikationsverket kunna verk-&lt;br&gt;ställa den tekniska fastighetsförvaltningen, dvs. drift och löpande under-&lt;br&gt;håll av byggnader m.m. På den lokala nivån bör sådan verksamhet&lt;br&gt;inom försvarsmakten organiseras i separata resultatenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Kapitalkostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer regeringen redovisat i prop. 1991/92:44 syftar till att dels&lt;br&gt;klargöra myndighetens helhetsansvar för sin verksamhet, dels att uppnå&lt;br&gt;en effektivare fastighets- och förmögenhetsförvaltning. Regeringen har&lt;br&gt;vidare i prop. 1990/91:102 och prop. 1991/92:102 redovisat hur de&lt;br&gt;allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och lokalförsöijningen&lt;br&gt;bör tillämpas inom Försvarsdepartementets område samt föreslagit att&lt;br&gt;kapitalkostnader införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen (bet. 1990/91:FöU8, rskr. 1990/91:285, och bet.&lt;br&gt;1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) har ställt sig bakom regeringens&lt;br&gt;förslag att införa kapitalkostnader. Riksdagen har vidare (FÖU12) gett&lt;br&gt;regeringen till känna att man vid övervägandena kring myndigheternas&lt;br&gt;ansvar och roller i ett system där kapitalkostnader används bör sträva&lt;br&gt;efter lösningar som är enkla och som inte står i strid med syftet att&lt;br&gt;effektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finansierar Försvarsmakten investeringar i mark och&lt;br&gt;byggnader med anslagsmedel under anskaffhingsåret. I gengäld belastas&lt;br&gt;inte verksamheten med årliga kostnader för räntor och avskrivningar.&lt;br&gt;Denna ordning avviker från vad som är gängse inom näringslivet,&lt;br&gt;kommunerna och övriga statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett system med kapitalkostnader tillämpas fr.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95 för de statliga fästigheter som försvaret disponerar.&lt;br&gt;Undantag bör dock göras för fästigheter som är konstruktions- och&lt;br&gt;byggnadsmässigt starkt integrerad med teknisk utrustning av olika slag,&lt;br&gt;bl.a. befästningar och flygbaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalkostnader möjliggörs enligt min mening ett system som&lt;br&gt;främjar en effektiv fästighetsförvaltning och ett effektivt lokalutnyttjan-&lt;br&gt;de. Vidare kan en ny ordning för finansiering av försvarsfästigheter&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att investeringsutgifter — avseende mark och byggnader som&lt;br&gt;skall disponeras av främst försvarsmaktens grundorganisation — om-&lt;br&gt;vandlas till årliga kostnader i form av årlig avskrivning och ränta på det&lt;br&gt;kapital som investeringen binder, blir det möjligt att fördela kostnaderna&lt;br&gt;i förhållande till hur investeringen utnyttjas. I kombination med en&lt;br&gt;fortsatt decentralisering och delegering av produktionsresurser skall&lt;br&gt;enligt vissa förutsättningar lokalbrukaren inte behöva betala hyror för&lt;br&gt;lokaler m.m. som de väljer att inte utnyttja. Enligt min mening skapas&lt;br&gt;härigenom på sikt incitament till att ompröva behovet av mark och&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader på investeringar är således enligt min bedömning ett&lt;br&gt;nödvändigt instrument för att kunna delegera beslutsfättandet i frågor&lt;br&gt;om disponering av mark, anläggningar och lokaler och samtidigt uppnå&lt;br&gt;en rationell användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med kapitalkostnader är också nödvändigt för att fästighets-&lt;br&gt;förvaltningen skall kunna styras av regler och värderingar som är&lt;br&gt;etablerade i samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakrund av vad jag här har redovisat särskilt viktigt att&lt;br&gt;intemhyressystemet i Försvarsmakten utformas i enlighet med principer-&lt;br&gt;na for kapitalkostnader så att syftet med reformen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8. Finansiering av försvarsfastigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med att kapitalkostnader införs bör en ny ordning för finan-&lt;br&gt;siering av försvarsfästigheter tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att årliga avskrivningar av fästighetsinvesteringar räknas med&lt;br&gt;bland kostnaderna för verksamheten, behålls medel i någon form i den&lt;br&gt;fästighetsägande organisationen, dvs. Fortifikationsverket. Avskriv-&lt;br&gt;ningarna blir därigenom en finansieringskälla för ersättningsanskaffning-&lt;br&gt;ar. Andra finansieringskällor för investeringar är lånat kapital och in-&lt;br&gt;komster från avyttring av kapitaltillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånefinansieringen förutsätts ske genom Riksgäldskontoret. Upplå-&lt;br&gt;ningskostnaden kommer att variera med hänsyn till det allmänna ränte-&lt;br&gt;läget och lånens löptider.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9. Värdering av försvarsfastigheterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att tas in som tillgångar i den särskilda förvaltningsmyndighetens&lt;br&gt;balansräkning måste en värdering ske av försvarsfastighetema. Värde-&lt;br&gt;ringen kan av naturliga skäl inte avse ett marknadsvärde i meningen det&lt;br&gt;mest sannolika priset vid en försäljning utan syftet med värderingen är&lt;br&gt;att få en grund för beräkning av de hyror Försvarsmakten skall betala&lt;br&gt;och för att ange avkastningskrav på förvaltaren av fastigheterna. För att&lt;br&gt;få lämpliga styreffekter är det enligt min mening lämpligt att hyrorna&lt;br&gt;bör spegla aktuella produktionskostnader för motsvarande byggnader.&lt;br&gt;Avkastningskravet på förvaltaren bör vara sådant att finansieringskost-&lt;br&gt;nadema täcks och att investeringen med avskrivningar återvinns under&lt;br&gt;fastighetens livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värdering av mark anser jag att det i regel finns ett&lt;br&gt;altemativanvändningsvärde och en fungerande marknad finns för de&lt;br&gt;flesta slag av mark. Skäl finns därför att värdera marken till ett upp-&lt;br&gt;skattat marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa principiella grunder för värdering av försvarsfästigheter&lt;br&gt;måste självfallet de praktiska förutsättningarna för värdering beaktas,&lt;br&gt;bl.a. att antalet objekt som skall värderas är mycket stort.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10. Ramneutralitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;När kapitalkostnader införs för de statliga fastigheter som Försvars-&lt;br&gt;makten använder tas investeringsanslagen bort. Nya kostnadselement&lt;br&gt;tillkommer som inte ingår i förutsättningarna för 1992 års försvarsbe-&lt;br&gt;slut. Utgifter som tillkommer är räntor och avskrivningar på kapital&lt;br&gt;investerat i byggnader och mark samt ett resultat i förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att införandet av kapitalkostnader skall vara neutralt såväl&lt;br&gt;för statsbudgeten som för den militära utgiftsramen. De ekonomiska&lt;br&gt;justeringarna av den militära utgiftsramen som blir aktuella påverkas av&lt;br&gt;bl.a. den slutliga värderingen av förvarets fastigheter och de ekonomis-&lt;br&gt;ka målsättningar som kommer att anges. Jag avser därför att återkomma&lt;br&gt;till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11. Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att riksdagen godtar förslaget om att inrätta Fortifikationsver-&lt;br&gt;ket och därmed sammanhängande förslag avser jag att återkomma till&lt;br&gt;regeringen med förslag om att tillsätta en organisationskommitté. Kom-&lt;br&gt;mittén bör få till uppgift att förbereda och leda dels inrättandet av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya myndigheten Fortifikationsverket, dels överföringen av uppgifter till Prop. 1992/93:37&lt;br&gt;andra myndigheter samt den föreslagna bolagiseringen av vissa verk- Bilaga 2&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att arbetet bedrivs i nära samarbete med kommittén&lt;br&gt;för Byggnadsstyrelsens ombildning samt Fästighetskoncemen. Kommit-&lt;br&gt;tén kommer att ges olika uppdrag och befogenheter som berör vissa av&lt;br&gt;de frågor som jag nu har redovisat. Under tiden fram till den 1 juli&lt;br&gt;1994 kommer en rad åtgärder att successivt behöva vidtas som led i&lt;br&gt;övergången till en ny organisation. För att underlätta övergången bör&lt;br&gt;regeringen bemyndigas vidta nödvändiga åtgärder enligt de riktlinjer&lt;br&gt;som angetts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. klassificering av fastigheter och deras organisations-&lt;br&gt;tillhörighet (avsnitt 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och av-&lt;br&gt;veckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt 4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kapitalkostnader (avsnitt 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i det föregående i&lt;br&gt;övrigt anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;INNEHÅLL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 22 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansdepartementet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effektivisering av statens förmögenhetsförvaltning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya riktlinjer för statlig fastighetsförvaltning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationskommittén för Byggnadsstyrelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hearing&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Restriktioner vid tecknande av hyresavtal&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsförvaltning för universitet och högskolor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Sveriges lantbruksuniversitet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningen av nationella kulturinstitutioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturpolitiska aspekter på fastighetsförvaltningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Donationer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Fastighetsförvaltningsmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Fästighetskoncemen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Stabs- och servicemyndigheten för lokalförsöijning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Övergång och genomförande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 Deltagarförteckning vid hearing den&lt;br&gt;23 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 Fastigheter som nyttjas av Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3 Sammanställning av objekt ur Byggnadsstyrelsens&lt;br&gt;och Fortifikationsförvaltningens fastighetsbestånd&lt;br&gt;som av kulturpolitiska skäl m.m. bör förvaltas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsform &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Försvarsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Klassificering av fastigheter och deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationstillhörighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Försvarsmaktens ändamålsfastigheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Fortifikationsverket&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Ekonomiska målsättningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Försvarsmaktsmyndigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkostnader&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Finansiering av försvarsfastigheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering av försvarsfastigheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ramneutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 Prop. 1992/93:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42126, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om hyresavtalen inom universitets- och högskolesektorn (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som angivits i propositionen (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av det av Sveriges lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av det av Sveriges lantbruksuniversitet förvaltade fastighetsbeståndet (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förvaltningen av nationella kulturinstitutioner (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Fastighetskoncernens organisation och struktur (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om Fastighetskoncernens organisation och struktur (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en övergångsperiod (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Byggnadsstyrelsen finns kvar under en övergångsperiod (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för bildandet av de nya organisationerna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om donationsfastigheter (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om donationsfastigheter (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om klassificering av fastigheter och deras organisationstillhörighet (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om klassificering av fastigheter och deras organisationstillhörighet (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om försvarets ändamålsfastigheter (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av den nya fastighetsförvaltande myndigheten och avveckling av Fortifikationsförvaltningen m.m. (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om kapitalkostnader (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om kapitalkostnader (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts i propositionens bilaga 2.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts i propositionens bilaga 2.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:17:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0337</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:17:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0337</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__37.pdf</filnamn>
<filstorlek>1800673</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6A77FD53-02AF-4EA5-B75E-6EE1031D1580</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU8</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Hagård  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Hagård  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP, KD, V, M, S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP, KD, V, M, S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP, KD, V, M, S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP, KD, V, M, S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sture Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sture Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:37&lt;br/&gt;
Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>