<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227575</hangar_id>
 <dok_id>GG0336</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:29</publicerad>
 <titel>om vissa frågor om den kommunala ekonomin</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:36&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa frågor om den kommunala ekonomin&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0336/prop_199293__36-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anne Wibble&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett nytt utbetalningssystem för kommunal-&lt;br&gt;skattemedel. En grundtanke i det nya utbetalningssystemet är att&lt;br&gt;kommunernas och landstingens inkomster av skatt under ett visst år skall&lt;br&gt;vara beräknade i samma pris- och lönenivå som utgifterna det aktuella&lt;br&gt;året. De kommunalskattemedel som betalas ut i det nya systemet från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1993 kommer att grundas på ett uppräknat skatte-&lt;br&gt;underlag. Det uppräknade skatteunderlaget skall i sin tur grunda sig på&lt;br&gt;det senast kända taxeringsutfållet samt uppräkningsfäktorer som fästställs&lt;br&gt;årligen. De skillnader som uppstår för enskilda kommuner och landsting&lt;br&gt;mellan uppräknat och slutligt skatteunderlag skall regleras när det slutliga&lt;br&gt;taxeringsutfållet föreligger. En delavräkning görs redan efter ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utjämningsbidraget till kommuner beräknas utifrån samma&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag som kommunalskatteutbetalningama. Även i&lt;br&gt;utjämningssystemet föreslås en reglering av skillnaden mellan uppräknat&lt;br&gt;och slutligt skatteunderlag. Detta kan leda till att bidraget i efterhand&lt;br&gt;fördelas om mellan kommunerna. Den totala bidragsramen är dock&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna görs en slutavräkning både i systemet för utbetalning&lt;br&gt;av kommunalskattemedel och på det nya utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen görs slutavräkningen endast i systemet för utbetalning&lt;br&gt;av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika alltför stora förändringar i enskilda kommuners bidrag 1992/93:36&lt;br&gt;och för att åstadkomma en successiv inläsning av det nya bidragssystemet&lt;br&gt;för kommunerna har övergångsregler för det statliga utjämningssystemet&lt;br&gt;fastställts. En lagreglering föreslås av övergångsreglerna som skall&lt;br&gt;tillämpas för åren 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting med anledning av&lt;br&gt;huvudmannaskapsförändringar skall övergångsreglernas tillämpning&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn främst till följd av finansieringsprincipens&lt;br&gt;tillämpning. I propositionen beskrivs några alternativa metoder för sådana&lt;br&gt;ekonomiska regleringar. En temporär lösning övervägs för år 1993 för&lt;br&gt;regleringen av slopat schablonavdrag m.m.. Metoden innebär att&lt;br&gt;skatteinkomsterna minskas med ett visst belopp per invånare i kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs även att det belopp som tidigare avsatts för ett&lt;br&gt;förstatligande av KBT och bostadsbidrag, bör återföras till kommunerna&lt;br&gt;fram till den tidpunkt då förstatligandet sker. Detta beräknas bli tidigast&lt;br&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringar i förhållande till den tidigare beslutade ekonomiska&lt;br&gt;regleringen till följd av äldrereformen bör ske enligt det förslag som den&lt;br&gt;så kallade Ädeldelegationen lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande slutavräkningen av kommunalskattemedel enligt det gamla&lt;br&gt;systemet för utbetalning av kommunalskattemedel gäller att från den&lt;br&gt;slutavräkning för kommuner och landsting som avser år 1991 och som&lt;br&gt;enligt dagens regelsystem skall betalas ut år 1993, skall ett belopp räknas&lt;br&gt;av som motsvarar dels de ökade utbetalningar av kommunalskattemedel&lt;br&gt;som följer av att utbetalningssystemet läggs om, dels de minskade&lt;br&gt;statsinkomster som följer av att avräkningsskatten slopas redan år 1993.&lt;br&gt;Dessutom skall den periodiseringseffekt som uppkommer till följd av&lt;br&gt;omläggningen av statsbidragssystemet räknas av. Avdragen skall göras&lt;br&gt;kollektivt för kommuner respektive landsting. Återstående belopp fördelas&lt;br&gt;till de enskilda kommunerna repsektive landstingen i förhållande till den&lt;br&gt;slutavräkning var och en annars skulle ha fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets kompletteringsproposition angavs att 1,9 miljarder kronor under&lt;br&gt;åren 1993 och 1994 i första hand bör återbetalas till kommunerna i syfte&lt;br&gt;dels att underlätta övergången från dagens statsbidragssystem till ett nytt&lt;br&gt;system, dels att övergångsvis neutralisera vissa effekter av skatte-&lt;br&gt;reformen. Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att efter&lt;br&gt;generella principer utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt&lt;br&gt;statsbidragssystem. För budgetåret 1992/93 är 950 miljoner kronor&lt;br&gt;upptagna på statsbudgeten för detta ändamål. En mindre del av anslaget,&lt;br&gt;ca 160 miljoner kronor, skall finansiera kostnaderna under första halvåret&lt;br&gt;för de övergångsregler som har beslutats i anslutning till införandet av&lt;br&gt;systemet. Resterande del av anslaget, ca 790 miljoner kronor, bör&lt;br&gt;fördelas med utgångspunkt i kommunernas skattekraftsutveckling före&lt;br&gt;respektive efter skattereformen. Kommuner som fäller utanför det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet bör inte få något bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för övergångsreglerna år 1994 bör finansieras inom den&lt;br&gt;ordinarie bidragsramen i det nya statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås i propositionen att Fröskogs pastorat i Älvsborgs län&lt;br&gt;undantas från gällande skattestopp på så sätt att pastoratet får höja sin&lt;br&gt;skattesats med högst 0,75 kronor per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m. i deras lydelse enligt lagen (1992:341) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och&lt;br&gt;annan menighets uttag av skatt&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor och skatteör-&lt;br&gt;en, som enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;beräkning kommer att påföras de&lt;br&gt;skattskyldiga vid taxeringen det år&lt;br&gt;skattesatsen skall fastställas, ökat&lt;br&gt;med det antal skattekronor, som&lt;br&gt;staten uppskattas skola tillskjuta&lt;br&gt;enligt lagen (1988:491) om&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;eller 19 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) någon&lt;br&gt;annan skattesats slutligt fästställts&lt;br&gt;än den som har bestämts tidigare,&lt;br&gt;skall den nya skattesatsen om&lt;br&gt;möjligt bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;det antal skattekronor och skatteör-&lt;br&gt;en som har påförts de skattskyldiga&lt;br&gt;vid taxeringen det år skattesatsen&lt;br&gt;skall fästställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och&lt;br&gt;annan menighets uttag av skatt&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beräkning&lt;br&gt;kommer att påföras de skatt- skyl-&lt;br&gt;diga vid taxeringen det år skatte-&lt;br&gt;satsen skall fästställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;eller 19 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) någon&lt;br&gt;annan skattesats slutligt fästställts&lt;br&gt;än den som har bestämts tidigare,&lt;br&gt;skall den nya skattesatsen om&lt;br&gt;möjligt bestämmas med hänsyn till&lt;br&gt;det antal skattekronor som har&lt;br&gt;påförts de skattskyldiga vid taxe-&lt;br&gt;ringen det år skattesatsen skall&lt;br&gt;fästställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, landsting,&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisa den skatt för det&lt;br&gt;föregående året som tillkommer kommunen, landstinget, församlingen&lt;br&gt;eller den kyrkliga samfälligheten. Regeringen meddelar närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september vaije år lämna&lt;br&gt;kommuner, landsting, församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheter uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september vaije år lämna&lt;br&gt;kommuner, landsting, församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheter uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det beräknade antalet skatte- om det beräknade antal skatte-&lt;br&gt;kronor och skatteören som avses i kronor som avses i 1 § första&lt;br&gt;1 § första stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:652) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun är berättigad att under&lt;br&gt;visst är av staten uppbära kommu-&lt;br&gt;nalskatt med belopp som motsvarar&lt;br&gt;vad som skulle utgå på grundval av&lt;br&gt;antalet skattekronor och skatteören&lt;br&gt;i kommunen enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) vid det&lt;br&gt;föregående årets (taxeringsåret)&lt;br&gt;taxering, beräknat efter den skatte-&lt;br&gt;sats som har bestämts för året före&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;annan skattesats slutligt fastställts&lt;br&gt;än den som har bestämts tidigare,&lt;br&gt;skall till grund för utbetalningen&lt;br&gt;läggas den utdebitering som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mid som i denna paragraf sägs&lt;br&gt;om kommun och kommunalskatte-&lt;br&gt;medel tillämpas också i fråga om&lt;br&gt;landsting och landstings- skatteme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att under&lt;br&gt;visst år (beskattningsåret) av staten&lt;br&gt;uppbära preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av antalet&lt;br&gt;skattekronor i kommunen enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt 4&lt;br&gt;kap. 2 § taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;om taxering till kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt (skatteunderlaget) året före&lt;br&gt;beskattningsåret, den skattesats&lt;br&gt;som har beslutats för beskattnings-&lt;br&gt;året och de uppräkningsfaktorer&lt;br&gt;enligt tredje stycket som har fast-&lt;br&gt;ställts i december året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december varje år skall rege-&lt;br&gt;ringen, eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, fastställa två&lt;br&gt;uppräkningsfaktorer som skall&lt;br&gt;svara mot den uppskattade pro-&lt;br&gt;centuella förändringen av skatte-&lt;br&gt;underlaget i riket. Den ena skall&lt;br&gt;avse förändringen mellan andra&lt;br&gt;och första året före beskattnings-&lt;br&gt;året. Den andra skall avse föränd-&lt;br&gt;ringen mellan året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämts i samband med att bud-&lt;br&gt;geten fastställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är berättigad att&lt;br&gt;under visst år av staten såsom&lt;br&gt;förskott uppbära ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av den skatte-&lt;br&gt;sats som har beslutats för året och&lt;br&gt;det antal skattekronor och skatteör-&lt;br&gt;en, som enligt skattemyndighets&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 2 § taxerings-&lt;br&gt;lagen rörande det föregående årets&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;har påförts de skattskyldiga. Det&lt;br&gt;nu nämnda beloppet ingår i kom-&lt;br&gt;munens fordran hos staten vid&lt;br&gt;ingången av året näst efter det år,&lt;br&gt;då beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskottet avräknas mot den&lt;br&gt;kommunalskatt, som kommunen har&lt;br&gt;rätt att uppbära av staten pä&lt;br&gt;grundval av taxeringen under året&lt;br&gt;efter det år, då förskottet utanord-&lt;br&gt;nas enligt bestämmelserna i femte&lt;br&gt;stycket. Vid avräkningen för taxe-&lt;br&gt;ringsåren 1991 och 1992 skall&lt;br&gt;skattesatsen justeras med de belopp&lt;br&gt;som anges i 2 § lagen (1991:1149)&lt;br&gt;om särskild skatteväxling med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvud- man-&lt;br&gt;naskap för service och vård för&lt;br&gt;äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är antalet hos skattemyndigheten&lt;br&gt;registrerade folkbokförda invånare&lt;br&gt;i kommunen vid mitten av augusti&lt;br&gt;månad taxeringsåret större än det&lt;br&gt;var vid mitten av augusti månad&lt;br&gt;två är tidigare, skall förskott,&lt;br&gt;beräknat enligt tredje stycket, ökas&lt;br&gt;i förhållande till ökningen i kom-&lt;br&gt;munens invånarantal mellan de&lt;br&gt;angivna tidpunkterna. Sådant ökat&lt;br&gt;förskott ingår i kommunens fordran&lt;br&gt;hos staten och avräknas enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september lämna kommunen&lt;br&gt;uppgift om det invånarantal och&lt;br&gt;det däremot svarande beräknade&lt;br&gt;antalet skattekronor och skatteör-&lt;br&gt;en, som skall ligga till grund för&lt;br&gt;ökningen av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år utgör kommunens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf, för-&lt;br&gt;delas med en tolftedel på varje&lt;br&gt;kalendermånad. Vad som återstår,&lt;br&gt;sedan avräkning har skett enligt 52&lt;br&gt;§ uppbördslagen (1953:272), 16 §&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension, 12 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, 8 § lagen (1987:560)&lt;br&gt;om skatteutjämningsavgift, 4 §&lt;br&gt;lagen (1987:561) om särskild skat-&lt;br&gt;teutjämningsavgift och 6 § lagen&lt;br&gt;(1991:1148) om mellankommunal&lt;br&gt;kostadsutjämning med anledning av&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för servi-&lt;br&gt;ce och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;utanordna till kommunen den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i&lt;br&gt;månaden, varvid dag som enligt 2&lt;br&gt;§ lagen (1930:173) om beräkning&lt;br&gt;av lagstadgad tid jämställs med&lt;br&gt;allmän helgdag inte skall medräk-&lt;br&gt;na. Är kommunens fordran inte&lt;br&gt;uträknad vid utbetalningstillfällena&lt;br&gt;i månaderna januari och februari,&lt;br&gt;skall utbetalningarna dessa måna-&lt;br&gt;der grundas på samma belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i december månad&lt;br&gt;det föregående året. När särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder det får skattemyn-&lt;br&gt;digheten dock förordna att utbe-&lt;br&gt;talningen skall grundas på ett annat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp&lt;br&gt;som utbetalningen i månaderna&lt;br&gt;januari och februari grundats på&lt;br&gt;inte motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;kommunens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i mars&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som återstår, sedan avräk-&lt;br&gt;ning har skett enligt 52 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 16 § lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension, 12 § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:560) om skatteutjämningsav-&lt;br&gt;gift, skall skattemyndigheten förde-&lt;br&gt;lat per månad utanordna till kom-&lt;br&gt;munen den tredje vardagen räknat&lt;br&gt;från den 17 i månaden, varvid dag&lt;br&gt;som enligt 2 § lagen (1930:173)&lt;br&gt;om beräkning av lagstadgad tid&lt;br&gt;jämställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Är kommunens&lt;br&gt;fordran inte uträknad vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfällena i månaderna januari&lt;br&gt;och februari, skall utbetalningarna&lt;br&gt;dessa månader grundas på samma&lt;br&gt;belopp som utbetalningen i decem-&lt;br&gt;ber månad det föregående året.&lt;br&gt;När särskilda skäl föranleder det&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock förord-&lt;br&gt;na att utbetalningen skall grundas&lt;br&gt;på ett annat belopp. Om något av&lt;br&gt;de belopp som utbetalningen i&lt;br&gt;månaderna januari och februari&lt;br&gt;grundats på inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av kommunens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;av detta ske i fråga om utbetal-&lt;br&gt;ningen i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delavräkning av de prelimi-&lt;br&gt;nära kommunalskattemedlen skall&lt;br&gt;ske när den ärliga taxeringen&lt;br&gt;under beskattningsåret har avslu-&lt;br&gt;tats. Delavräkningen sker med&lt;br&gt;utgångspunkt i ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande produkten av skatte- under-&lt;br&gt;laget enligt nämnda taxering, den&lt;br&gt;skattesats som har beslutats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xbd som har sagts om kommu-&lt;br&gt;nalskatt tillämpas på motsvarande&lt;br&gt;sätt i fråga om landstingsskatt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret och uppräknings-&lt;br&gt;faktorn för beskattningsåret (om-&lt;br&gt;räknade preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel}. Om detta belopp&lt;br&gt;överstiger det belopp som kommu-&lt;br&gt;nen har uppburit enligt andra&lt;br&gt;stycket, skall skatte- myndigheten&lt;br&gt;betala ut över- skjutande belopp till&lt;br&gt;kommunen. I motsatt fall skall&lt;br&gt;kommunen återbetala mellanskill-&lt;br&gt;naden. Utbetalning eller återbetal-&lt;br&gt;ning skall göras i januari året efter&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen skall ske när den&lt;br&gt;ärliga taxeringen under året efter&lt;br&gt;beskattningsåret har avslutats. Pro-&lt;br&gt;dukten av skatteunderlaget enligt&lt;br&gt;den taxeringen och den skattesats&lt;br&gt;som har beslutats för beskattnings-&lt;br&gt;året utgör de slutliga kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen. Om dessa överstiger&lt;br&gt;de omräknade prelimiminära kom-&lt;br&gt;munalskattemedlen enligt femte&lt;br&gt;stycket skall skattemyndigheten&lt;br&gt;betala ut överskjutande belopp till&lt;br&gt;kommunen. 1 motsatt fall skall&lt;br&gt;kommunen återbetala mellan-&lt;br&gt;skillnaden. Utbetalning eller åter-&lt;br&gt;betalning skall göras i januari&lt;br&gt;andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:670) om statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 och 5 samt 6-11 §§ skall betecknas 5 och 6 samt 10-&lt;br&gt;15 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3 de nya 5, 6, 11 och 13 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 och 7-9 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas fem nya&lt;br&gt;punkter, 4-8, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsår det år under vilket bidraget utbetalas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräkningsfaktor den faktor som&lt;br&gt;används för attfastställa uppräknat&lt;br&gt;skatteunderlag för bidragsåret och&lt;br&gt;som ärligen fastställs enligt 7 §,&lt;br&gt;uppräknat skatteunderlag antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt året före bidragsåret för en&lt;br&gt;kommun multiplicerat med uppräk-&lt;br&gt;ningsfaktorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräknat skatteunderlag antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt året före bidragsåret för en&lt;br&gt;kommun multiplicerat med uppräk-&lt;br&gt;ningsfaktörerna, enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omräknat uppräknat skatteunderlag&lt;br&gt;antalet skattekronor enligt skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;2 § taxeringslagen om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt under&lt;br&gt;bidragsåret för en kommun multi-&lt;br&gt;plicerat med uppräknings- faktorn&lt;br&gt;för bidragsåret enligt 4 § lagen&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutligt skatteunderlag antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skattemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräknad medelskattekraft antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt för riket&lt;br&gt;per folkbokförd invånare den 1&lt;br&gt;oktober året före bidragsåret multi-&lt;br&gt;plicerat med uppräkningsfaktorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiskatteunderlag det antal&lt;br&gt;skattekronor som motsvarar den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften&lt;br&gt;multiplicerat med antalet folkbok-&lt;br&gt;förda kommuninvånare den 1&lt;br&gt;oktober året före bidragsåret och&lt;br&gt;med ett procenttal, som årligen&lt;br&gt;fästställs av regeringen, eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt året efter&lt;br&gt;bidragsåret för en kommun,&lt;br&gt;uppräknad medelskattekraft antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skatte- myndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen om taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt för riket&lt;br&gt;per folkbokförd invånare den 1&lt;br&gt;november året före bidragsåret&lt;br&gt;multiplicerat med uppräknings-&lt;br&gt;faktorema, enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omräknad uppräknad medel- skat-&lt;br&gt;tekraft antalet skattekronor enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut under&lt;br&gt;bidragsåret enligt 4 kap. 2 § taxe-&lt;br&gt;ringslagen om taxering till kommu-&lt;br&gt;nal inkomstskatt för riket per folk-&lt;br&gt;bokförd invånare den 1 november&lt;br&gt;året före bidragsåret multiplicerat&lt;br&gt;med upp- räkningsfaktorn för bi-&lt;br&gt;dragsåret enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m.,&lt;br&gt;slutlig medelskattekraft antalet&lt;br&gt;skattekronor enligt skatte-myndig-&lt;br&gt;hetens beslut året efter bidragsåret&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;för riket per folkbokförd invånare&lt;br&gt;den 1 november året före bidragså-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiskatteunderlag det antal&lt;br&gt;skattekronor som motsvarar den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften&lt;br&gt;multiplicerad med antalet folk-&lt;br&gt;bokförda kommuninvånare den 1&lt;br&gt;november året före bidragsåret och&lt;br&gt;med ett procenttal (garantinivå),&lt;br&gt;som årligen fästställs av regering-&lt;br&gt;en, eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omräknat garantiskatteunderlag det&lt;br&gt;antal skattekronor som motsvarar&lt;br&gt;den omräknade uppräknade medel-&lt;br&gt;skattekraften multiplicerad med&lt;br&gt;antalet folkbolförda kommun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;il&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott av skatteunderlag det antal&lt;br&gt;skattekronor varmed det uppräkna-&lt;br&gt;de skatteunderlaget understiger&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare den 1 november året före&lt;br&gt;bidragsåret och med ett procenttal&lt;br&gt;(omräknad garantinivå), som årli-&lt;br&gt;gen fastställs av regeringen, eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt garantiskatteunderlag det&lt;br&gt;antal skattekronor som motsvarar&lt;br&gt;den slutliga medelskattekraften&lt;br&gt;multiplicerad med antalet folk-&lt;br&gt;bolförda kommuninvånare den 1&lt;br&gt;november året före bidragsåret och&lt;br&gt;med ett procenttal (slutlig garanti-&lt;br&gt;nivå), som årligen fastställs av&lt;br&gt;regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlag understiger garantis-&lt;br&gt;katteunderlaget beräknas ett grund-&lt;br&gt;belopp. Grundbeloppet motsvarar&lt;br&gt;tillskottet av skatteunderlag multi-&lt;br&gt;plicerat med den skattesats som&lt;br&gt;årligen fastställs enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omräknat tillskott av skatteunderlag&lt;br&gt;det antal skattekronor varmed det&lt;br&gt;omräknade uppräknade skatte-&lt;br&gt;underlaget understiger det omrä-&lt;br&gt;knade garantiskatteunder- laget.&lt;br&gt;Slutligt tillskott av skatteunderlag&lt;br&gt;det antal skattekronor varmed det&lt;br&gt;slutliga skatteunderlaget under-&lt;br&gt;stiger det slutliga garantiskatte-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlag understiger garantis-&lt;br&gt;katteunderlaget beräknas ett grund-&lt;br&gt;belopp. Grundbeloppet motsvarar&lt;br&gt;tillskottet av skatteunderlag multi-&lt;br&gt;plicerat med den skattesats som&lt;br&gt;årligen fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars omräknade&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag under-&lt;br&gt;stiger det omräknade garantiskatte-&lt;br&gt;underlaget beräknas ett omräknat&lt;br&gt;grundbelopp. Det omräknade&lt;br&gt;grundbeloppet mot- svarar det&lt;br&gt;omräknade tillskottet av skatte-&lt;br&gt;underlag multiplicerat med den&lt;br&gt;skattesats som fastställs för bi-&lt;br&gt;dragsåret enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars slutliga skatte-&lt;br&gt;underlag understiger det slutliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i grundbe-&lt;br&gt;loppet skall tillägg eller avdrag&lt;br&gt;göras for följande faktorer av&lt;br&gt;betydelse för kommunens kost-&lt;br&gt;nader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åldersstruktur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. social struktur,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiskatteunderlaget beräknas&lt;br&gt;ett slutligt grundbelopp. Det slut-&lt;br&gt;liga grundbeloppet mot- svarar det&lt;br&gt;slutliga tillskottet av skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats&lt;br&gt;som fastställs för bidragsåret enligt&lt;br&gt;11 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlag överstiger garantis-&lt;br&gt;katteunderlaget beräknas ett nega-&lt;br&gt;tivt grundbelopp. Beloppet&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan garan-&lt;br&gt;tiskatteunderlaget och kommunens&lt;br&gt;eget uppräknade skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats&lt;br&gt;som årligen fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars omräknade&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag översti-&lt;br&gt;ger det omräknade garantiskatte-&lt;br&gt;underlaget beräknas ett omräknat&lt;br&gt;negativt grundbelopp. Beloppet&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan det&lt;br&gt;omräknade garantiskatteunderla-&lt;br&gt;get och kommunens eget omräkna-&lt;br&gt;de uppräknade skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats&lt;br&gt;som fastställs för bidragsåret enligt&lt;br&gt;11 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars slutliga skatte-&lt;br&gt;underlag överstiger det slutliga&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget beräknas&lt;br&gt;ett slutligt negativt grundbelopp.&lt;br&gt;Beloppet motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan det slutliga garantiskatte-&lt;br&gt;underlaget och kommunens eget&lt;br&gt;slutliga skatteunderlag multiplice-&lt;br&gt;ras med den skattesats som fast-&lt;br&gt;ställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i grundbe-&lt;br&gt;loppet, det omräknade grundbe-&lt;br&gt;loppet och det slutliga grundbe-&lt;br&gt;loppet, skall tillägg eller avdrag&lt;br&gt;göras för följande faktorer av&lt;br&gt;betydelse för kommunens kost-&lt;br&gt;nader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. klimat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. befolkningstäthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars folkmängd&lt;br&gt;under den senaste femårsperioden&lt;br&gt;har minskat skall tillägg göras för&lt;br&gt;den befolkningsminskning som&lt;br&gt;överstiger två procent av folk-&lt;br&gt;mängden vid femårsperiodens&lt;br&gt;böijan. Tillägget uppgår till 40&lt;br&gt;procent av medelskattekraften per&lt;br&gt;invånare, multiplicerad med til-&lt;br&gt;lämplig skattesats enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall få statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande grundbeloppet&lt;br&gt;med tillägg eller avdrag enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommun vars folkmängd&lt;br&gt;under den senaste femårsperioden&lt;br&gt;har minskat skall tillägg göras för&lt;br&gt;den befolkningsminskning som&lt;br&gt;överstiger två procent av folk-&lt;br&gt;mängden vid femårsperiodens&lt;br&gt;böijan. Tillägget uppgår till 40&lt;br&gt;procent av den uppräknade medel-&lt;br&gt;skattekraften per invånare, multi-&lt;br&gt;plicerad med den skattesats som&lt;br&gt;fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall få preliminärt&lt;br&gt;utjämningsbidrag som uppgår till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande grund-&lt;br&gt;beloppet med tillägg eller avdrag&lt;br&gt;enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns omräknade prelimi-&lt;br&gt;nära bidrag uppgår till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det omräknade grund-&lt;br&gt;beloppet med tillägg eller avdrag&lt;br&gt;enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns slutliga bidrag&lt;br&gt;uppgår till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;det slutliga grundbeloppet med&lt;br&gt;tillägg eller avdrag enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall få preliminärt&lt;br&gt;utjämningsbidrag motsvarande&lt;br&gt;tillägg och avdrag enligt 5 § min-&lt;br&gt;skat med det negativa grund-&lt;br&gt;beloppet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns omräknade prelimi-&lt;br&gt;nära utjämningsbidrag uppgår till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande tillägg och&lt;br&gt;avdrag enligt 5 § minskat med det&lt;br&gt;omräknade negativa grundbeloppet&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns slutliga bidrag&lt;br&gt;uppgår till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;tillägg och avdrag enligt 5 § min-&lt;br&gt;skat med det slutliga negativa&lt;br&gt;grundbeloppet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delavräkning av en kommuns&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidrag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske när den ärliga taxeringen&lt;br&gt;under bidragsäret har avslutats,&lt;br&gt;överstiger det omräknade prelimi-&lt;br&gt;nära utjämningsbidraget det preli-&lt;br&gt;minära skall skattemyndigheten&lt;br&gt;betala ut överskjutande belopp till&lt;br&gt;kommunen. 1 motsatt fall skall&lt;br&gt;kommunen återbetala mellanskill-&lt;br&gt;naden. Utbetalning eller återbetal-&lt;br&gt;ning skall göras i januari året efter&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av en kommuns&lt;br&gt;utjämningsbidrag skall ske när den&lt;br&gt;årliga taxeringen under året efter&lt;br&gt;bidragsåret har avslutats. Översti-&lt;br&gt;ger det slutliga utjämningsbidraget&lt;br&gt;det omräknade preliminära bidra-&lt;br&gt;get skall skattemyndigheten betala&lt;br&gt;ut överskjutande belopp till kom-&lt;br&gt;munen. I motsatt fall skall kommu-&lt;br&gt;nen återbetala mellanskillnaden.&lt;br&gt;Utbetalning eller återbetalning&lt;br&gt;skall göras i januari andra året&lt;br&gt;efter bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om beräk-&lt;br&gt;ningen av tillägg och avdrag enligt&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, meddelar&lt;br&gt;närmare bestämmelser om uppräk-&lt;br&gt;ningsfaktorn enligt 2 § och om&lt;br&gt;beräkningen av tillägg och avdrag&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall forordna om den skattesats som skall tillämpas enligt&lt;br&gt;3 §. När regeringen fastställer skattesatsen skall hänsyn tas till överens-&lt;br&gt;kommelser mellan respektive landsting och kommuner inom landstings-&lt;br&gt;området om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området jämte&lt;br&gt;åtföljande förändrad fördelning av&lt;br&gt;kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den sammanlagda landstings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september året före bidrag-&lt;br&gt;såret lämna uppgift till kommunen&lt;br&gt;om uppskattat statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån skall&lt;br&gt;senast den 10 september året före&lt;br&gt;bidragsåret lämna uppgift till kom-&lt;br&gt;munen om uppskattat statligt&lt;br&gt;utj ämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om bidragsåret 1993 gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § och ett referensbidrag&lt;br&gt;överstiger 1,5 procent av summan av referensbidraget och kommunens&lt;br&gt;preliminära kommunal skattemedel enligt 4 § lagen (1965:265) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. för år 1993, skall det preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;justeras upp eller ned med den del som överstiger 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fästställer&lt;br&gt;referensbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I fråga om bidragsåret 1994 gäller att om skillnaden mellan det&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § för år 1994, och det preliminä-&lt;br&gt;ra utjämningsbidraget enligt samma paragraf för år 1993, efter til-&lt;br&gt;lämpningen av punkt 4 i övergångsbestämmelserna, överstiger 3 procent&lt;br&gt;av summan av preliminära kommunalskattemedel för år 1994 enligt 4 §&lt;br&gt;lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. och det preliminära utjämningsbidraget enligt&lt;br&gt;6 § för år 1993, efter tillämpningen av punkt 4 i öveigångsbestämmel-&lt;br&gt;sema, skall det preliminära utjämningsbidraget justeras upp eller ned med&lt;br&gt;den del som överstiger 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vid skatteväxling med anledning av ändrat huvudmannaskap mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting tillämpas punkterna 4, 6 och 8 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna endast vad gällde den länsvisa enhetliga skattesatsen som&lt;br&gt;gäller före skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 fråga om bidragsåren 1993 och 1994 tillämpas även bestämmelser-&lt;br&gt;na i 8 och 9 §§ och punkterna 4 och 6 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93:36&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Från summorna av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut&lt;br&gt;till kommuner respektive landsting för år 1991 med stöd av lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari&lt;br&gt;1993, skall sedan avräkning skett enligt 4 § nämnda lag ytterligare&lt;br&gt;avräkningar göras för såväl kommuner som landsting enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. med summan av de preliminära skattemedel som kommunerna&lt;br&gt;respektive landstingen får enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m., i dess lydelse efter den 1 januari 1993, minskat med de medel&lt;br&gt;som kommunerna respektive landstingen uppburit i förskott inklusive&lt;br&gt;tillägget för befolkningsökning enligt 4 § tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för kommuner som inte ingår i ett landsting med 1,07 kronor per&lt;br&gt;skattekrona och för övriga kommuner med 0,65 kronor per skattekrona,&lt;br&gt;beräknat på antalet skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor&lt;br&gt;som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lagen (1988:491) om skatteu-&lt;br&gt;tjämningsbidrag hade gällt, varvid de garanterade skattekrafter skall&lt;br&gt;användas som har fästställts för år 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för landstingen med 0,42 kr per skattekrona, beräknat på antalet&lt;br&gt;skattekronor som fästställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen och det antal skattekronor som skall tillskjutas för år 1993&lt;br&gt;enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för kommunerna med 11 370 miljoner kronor och för landstingen&lt;br&gt;med 520 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sedan avräkning gjorts enligt 1 § skall det belopp som återstår&lt;br&gt;fördelas till kommuner respektive landsting som om avräkning enligt 1&lt;br&gt;§ inte hade skett. Skattemyndigheterna skall betala ut en sjättedel av&lt;br&gt;beloppet den tredje vardagen räknat från den 17 i var och en av&lt;br&gt;månaderna juli-december år 1993 , varvid dag som enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag&lt;br&gt;inte skall medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Före det att skattemyndigheterna betalar ut belopp enligt 2 § skall&lt;br&gt;beloppen för vissa landsting också ökas eller minskas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen skall ökas för följande landsting:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 662 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93, 1 sand. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs län&lt;br&gt;Kristianstad län&lt;br&gt;Älvsborgs län&lt;br&gt;Norrbottens län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 470 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 646 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 066 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;874 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen skall minskas för följande landsting:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns&lt;br&gt;Jönköpings läns&lt;br&gt;Hallands läns&lt;br&gt;Västmanlands län&lt;br&gt;Gävleborgs läns&lt;br&gt;Västemorrlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 920 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 034 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 302 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 380 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 390 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 694 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av&lt;br&gt;kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av lagen (1992:672) om begränsning av kommuners rätt att&lt;br&gt;ta ut skatt för år 1993 får skattesatsen för år 1993 för Fröskogs pastorat&lt;br&gt;i Älvsborgs län festställas till högst 1,25 kr per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på beslut om&lt;br&gt;debitering av skatt som fettas efter den 6 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kom-&lt;br&gt;muner, landstingskommuner och församlingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:417) om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, lands-&lt;br&gt;tingskommuner och församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagens rubrik och i 4 § ordet &amp;quot;landstingskommun&amp;quot; i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot &amp;quot;landsting&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 — 3 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Om en kommuns område ändras&lt;br&gt;vid ingången av ett år, skall vid&lt;br&gt;bestämmande av skattesatsen för&lt;br&gt;kommunens uttag av skatt för detta&lt;br&gt;år enligt 1 § lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m. antalet skat-&lt;br&gt;tekronor och skatteören beräknas&lt;br&gt;med hänsyn tagen till indel-&lt;br&gt;ningsändringen. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla när en ny kommun bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Om en kommuns område har änd-&lt;br&gt;rats eller om en ny kommun har&lt;br&gt;bildats skall från och med det år&lt;br&gt;då indelningsändringen träder i&lt;br&gt;kraft invånarantalet i den ändrade&lt;br&gt;eller nybildade kommunen vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelserna&lt;br&gt;om ökat förskott av kommunalskatt&lt;br&gt;i 4 &amp;nbsp;§ fjärde stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m. beräknas som om indelnings-&lt;br&gt;ändringen hade varit gällande vid&lt;br&gt;den första av de i lagrummet an-&lt;br&gt;givna tidpunkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett område som har&lt;br&gt;överförts från en kommun till en&lt;br&gt;annan skall vid avräkning av upp-&lt;br&gt;burna förskott på grundval av&lt;br&gt;taxeringarna under året innan&lt;br&gt;indelningsändringen träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommuns område ändras&lt;br&gt;vid ingången av ett år, skall vid&lt;br&gt;bestämmande av skattesatsen för&lt;br&gt;kommunens uttag av skatt för detta&lt;br&gt;år enligt 1 § lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kom-&lt;br&gt;muns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m. antalet skat-&lt;br&gt;tekronor beräknas med hänsyn&lt;br&gt;tagen till indelningsändringen.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla när en ny&lt;br&gt;kommun bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommuns område har änd-&lt;br&gt;rats eller en ny kommun bildats&lt;br&gt;skall från och med det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då indelningsändringen&lt;br&gt;träder i kraft preliminära kommu-&lt;br&gt;nalskattemedel och omräknade&lt;br&gt;preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;enligt 4 § andra och sjätte styckena&lt;br&gt;lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m. beräknas med hänsyn&lt;br&gt;tagen till den förändring av in-&lt;br&gt;vånarantalet i kommunen som&lt;br&gt;indelningsändringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett område som har&lt;br&gt;överförts från en kommun till en&lt;br&gt;annan skall vid avräkning av preli-&lt;br&gt;minära kommunalskattemedel och&lt;br&gt;omräknade preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel som beräknats på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det följande året fordran hos&lt;br&gt;eller skuld till staten påföras den&lt;br&gt;kommun till vilken området har&lt;br&gt;hört enligt den äldre indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundval av taxeringarna under&lt;br&gt;året innan indelningsändringen&lt;br&gt;träder i kraft och det följande året&lt;br&gt;fordran hos eller skuld till staten&lt;br&gt;påföras den kommun till vilken&lt;br&gt;området har hört enligt den äldre&lt;br&gt;indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun har delats, skall en sådan fordran eller skuld påföras&lt;br&gt;kommunerna enligt den nya indelningen i förhållande till de olika&lt;br&gt;delamas andel av skatteunderlaget i den odelade kommunen under det år&lt;br&gt;taxeringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran eller skuld, som avser en kommun som har lagts samman&lt;br&gt;med en annan kommun, skall påföras den kommun som bildats genom&lt;br&gt;sammanläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortforande tillämpas i fråga om slutavräkning av kommunalskattemedel&lt;br&gt;för år 1992 samt i fråga om församlingar och församlingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommu-&lt;br&gt;nal kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvud-&lt;br&gt;mannaskap för service och vård för äldre och handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1148) om mellankommunal kost-&lt;br&gt;nadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davisson, Odell,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg och Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wibble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa frågor om den kommunala&lt;br&gt;ekonomin&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 9 juni 1992 om ett nytt statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner (prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr.&lt;br&gt;1991/92:345). Riksdagen beslutade samtidigt om vissa förändringar när&lt;br&gt;det gäller statsbidrag m.m. till landstingen. Vidare godkände riksdagen&lt;br&gt;inriktningen av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel&lt;br&gt;till kommuner och landsting. Samtliga förändringar skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993. I denna proposition presenteras kompletterande&lt;br&gt;förslag och lagregleringar rörande den omläggning av systemen som skall&lt;br&gt;ske den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i propositionen att behandla vissa ekonomiska regleringar&lt;br&gt;som får effekter på den kommunala ekonomin redan under år 1993 samt&lt;br&gt;metoder för regleringar under år 1993. Förändringar som uppstår till&lt;br&gt;följd av den uppgörelse som nyligen har träffets mellan regeringen och&lt;br&gt;socialdemokraterna, behandlas dock inte i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Kommunernas skatte- och bidragsinkomster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke bakom de nya utbetalnings- och bidragssystemen som&lt;br&gt;riksdagen fettat beslut om, är att kommunernas och landstingens&lt;br&gt;inkomster av skatt och bidrag under ett visst år skall vara beräknade i&lt;br&gt;samma pris- och lönenivå som utgifterna det aktuella året. Storleken på&lt;br&gt;statens bidrag till kommuner och landsting bör bestämmas av hur&lt;br&gt;statsmakterna prioriterar den verksamhet som finansieras med kommunal-&lt;br&gt;skattemedel och statsbidrag i förhållande till annan skattefinansierad&lt;br&gt;verksamhet. Vidare måste statsbidragen anpassas så att den kommunala&lt;br&gt;verksamheten utvecklas i överensstämmelse med en balanserad samhälls-&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidraget till kommunerna har ett starkt inslag av inkomst-&lt;br&gt;utjämning och kan därmed sägas vara ett komplement till kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen. Utjämningssystemet syftar således till en jämnare&lt;br&gt;fördelning av inkomster mellan kommuner. Detta kommer att få&lt;br&gt;omfördelningseffekter som på kort sikt mildras av övergångsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunalskattemedel och det nya utjämningsbidrag som betalas&lt;br&gt;ut fr.o.m. år 1993 kommer att grundas på ett uppräknat skatteunderlag.&lt;br&gt;Orsaken är att det slutliga skatteunderlaget blir känt först två år efter det&lt;br&gt;år då skatt och bidrag betalas ut. De skillnader som uppstår för enskilda&lt;br&gt;kommuner och landsting mellan beräknat och slutligt skatteunderlag skall&lt;br&gt;regleras när det slutliga utfallet föreligger. En sådan reglering skall för&lt;br&gt;kommunernas del göras i såväl utbetalningssystemet för kommunal-&lt;br&gt;skattemedel som i bidragssystemet med hänsyn till det samband som&lt;br&gt;finns mellan skatteinkomster och bidrag. För landstingen görs slutav-&lt;br&gt;räkningen enbart i systemet för utbetalning av kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att redogöra för mina förslag om hur det nya&lt;br&gt;systemet för utbetalning av kommunalskattemedel bör utformas. Jag&lt;br&gt;föreslår också vissa kompletteringar när det gäller det statliga utjämnings-&lt;br&gt;bidraget till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av förslaget till nytt statligt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommunerna samt andra kommunalekonomiska frågor anförde&lt;br&gt;finansutskottet (bet. 1991/92:FiU29) att riksdagen fortlöpande bör få en&lt;br&gt;uppföljning av nu förestående förändringar i den kommunala verksam-&lt;br&gt;hetens finansiering. Utskottet konstaterade att en första avstämning skulle&lt;br&gt;föreläggas riksdagen redan till hösten och att det därvid är angeläget att&lt;br&gt;effekterna även på kommunnivå så långt möjligt är belysta. Det är enligt&lt;br&gt;utskottet också väsentligt att regeringen successivt följer upp såväl&lt;br&gt;genomförandet som utfellet av reformen och redovisar resultatet till&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förutsatte vidare att regeringen i sina överläggningar med&lt;br&gt;företrädare för kommunsektorn följer upp vilka balansräkningseffekter&lt;br&gt;alla de förändringar som nu genomförs i samspelet mellan stat och&lt;br&gt;kommun får för de enskilda kommunerna. I det sammanhanget är det&lt;br&gt;också av intresse att följa upp hur kommunernas anläggningstillgångar&lt;br&gt;liksom den kommunala pensionsskulden hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ännu inte något underlag för att dra några slutsatser om utfall&lt;br&gt;och genomförande av reformen. Jag avser att senare återkomma med en&lt;br&gt;sådan redovisning som riksdagen har begärt. Statistiska centralbyrån har&lt;br&gt;i september 1992 gjort en preliminär beräkning av medelskattekraft,&lt;br&gt;garantinivå och uppskattat statligt utjämningsbidrag för år 1993. Samtliga&lt;br&gt;kommuner har fått del av dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Utbetalning av kommunalskattemedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens skatteinkomster skall beräknas i samma&lt;br&gt;års pris- och lönenivå som utgifterna. Statens utbetalning av preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel skall grundas på det senast kända skatteunderlaget&lt;br&gt;i kommunen respektive landstinget. Skatteunderlaget räknas sedan upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med två uppräkningsfaktorer som motsvarar den beräknade ökningen av&lt;br&gt;skatteunderlaget i riket till det år då utbetalningen sker. Den prognos-&lt;br&gt;tiserade utvecklingen följs upp och en avräkning görs vid två tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel gäller inte för&lt;br&gt;kyrkokommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorns skatteinkomster bestäms dels av skattesatsen, dels&lt;br&gt;av skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, landsting och kyrkokommuner bestämmer själva om&lt;br&gt;skattesatsen. För åren 1991-1992 och 1993 har dock kommunernas,&lt;br&gt;landstingens och församlingars eller kyrkliga samfälligheters möjlighet att&lt;br&gt;höja skattesatsen begränsats genom lagen (1990:608) om tillfällig&lt;br&gt;begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt, respektive lagen&lt;br&gt;(1992:672) om begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka slag av inkomster som skall vara beskattningsbara och ingå i det&lt;br&gt;kommunala skatteunderlaget avgörs av statsmakterna. Kommunalskatt&lt;br&gt;beräknas sedan år 1991 enbart på inkomst av tjänst och inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utbetalningssystemet innebär, som tidigare framgått, att nivån&lt;br&gt;på det skatteunderlag som ligger till grund för utbetalningen av kom-&lt;br&gt;munalskattemedel höjs motsvarande två år. Jag kommer i det följande&lt;br&gt;att redovisa mina förslag om uppräkningsfaktorer och vid vilka tillfällen&lt;br&gt;avräkning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis definiera några av de termer som jag använder&lt;br&gt;i redovisningen av förslagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsår är det år då kommuninvånarnas beskattningsbara in-&lt;br&gt;komster intjänas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår är det år då taxeringen av föregående års inkomster sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommunalskatt och kommunalskaitemedel avses i det följande&lt;br&gt;även landstingsskatt och landstingsskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Uppräkningsfaktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner och landsting har rätt att under ett visst år&lt;br&gt;(beskattningsåret) erhålla preliminära kommunalskattemedel. Dessa&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens&lt;br&gt;skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatte-&lt;br&gt;underlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantag-&lt;br&gt;na motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket&lt;br&gt;till beskattningsårets nivå. De preliminära kommunalskattemedlen&lt;br&gt;erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med&lt;br&gt;den skattesats som kommunen har fastställt för beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de två uppräkningsfaktorema skall den ena avse förändringen&lt;br&gt;mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall&lt;br&gt;avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattnings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorema skall årligen i december fastställas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De kommunalskattemedel som en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting erhåller under beskattningsåret och som grundas på ett&lt;br&gt;uppräknat skatteunderlag, skall benämnas preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel. De preliminära kommunalskattemedlen kan sägas motsvara&lt;br&gt;förskottet i nuvarande system, men beräknas i ett löneläge två år senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorema skall så väl som möjligt spegla den förväntade&lt;br&gt;utvecklingen av kommunernas och landstingens sammantagna skatte-&lt;br&gt;underlag under året före beskattningsåret och beskattningsåret. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV) gör prognoser för skatteunderlagsutvecklingen&lt;br&gt;(inkomst av tjänst och näringsverksamhet), vilka ligger till grund för be-&lt;br&gt;räkningarna av statsbudgetens inkomster från fysiska personers inkomst-&lt;br&gt;skatter. Dessa prognoser bör användas även för att räkna upp det&lt;br&gt;skatteunderlag som ligger till grund för de preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen. Därigenom grundas beräkningarna for statsbudgeten och&lt;br&gt;beräkningarna av kommunernas och landstingens skatteinkomster på&lt;br&gt;samma underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorema bestäms till stor del av antagandena om den&lt;br&gt;totala lönesummans utveckling. Genom att eftersträva en så hög precision&lt;br&gt;som möjligt i prognoserna kan slutavräkningen minimeras. Jag föreslår&lt;br&gt;i det följande att en avräkning av kommunalskattemedlen skall göras vid&lt;br&gt;två tillfällen. En revidering av den andra uppräkningsfektom bör göras&lt;br&gt;vid det första avräkningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorema skall årligen i december festställas av reg-&lt;br&gt;eringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Jag anser att&lt;br&gt;RRV är den myndighet som bör festställa uppräkningsfaktorema. Det&lt;br&gt;innebär att RRV årligen tar fram dels en ny uppräkningsfektor för det&lt;br&gt;påföljande året (beskattningsåret), dels en reviderad uppräkningsfektor&lt;br&gt;för det innevarande året. Faktorerna skall festställas utifrån samma&lt;br&gt;prognoser och antaganden som gäller för RRV:s beräkning av stats-&lt;br&gt;budgetens inkomster från fysiska personers inkomstskatt. Hänsyn skall&lt;br&gt;därvid tas till sådana av riksdagen beslutade förändringar som påverkar&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting vars befolkning har ökat under de senaste&lt;br&gt;två åren, görs i det nuvarande utbetalningssystemet en uppräkning av det&lt;br&gt;skatteunderlag som ligger till grund för förskottet på kommunalskatte-&lt;br&gt;medlen. I det nya utbetalningssystemet räknas skatteunderlaget upp&lt;br&gt;genom uppräkningsfektorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Avräkningar i utbetalningssystemet för&lt;br&gt;kommunalskattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget&lt;br&gt;skall följas upp. En avräkning skall göras för vaije kommun och&lt;br&gt;landsting vid två tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen görs när&lt;br&gt;taxeringen under beskattningsåret är slutförd. Avräkningen görs då&lt;br&gt;av preliminära kommunalskattemedel mot omräknade preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel. Omräkningen grundas på skatteunderlaget&lt;br&gt;enligt den nämnda taxeringen och en reviderad uppräkningsfaktor för&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen görs&lt;br&gt;när taxeringen under året efter beskattningsåret är slutförd. Slutav-&lt;br&gt;räkning av omräknade preliminära kommunalskattemedel mot&lt;br&gt;slutliga kommunalskattemedel görs då för vaije kommun respektive&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: På samma sätt som i nuvarande utbetalnings -&lt;br&gt;system skall en avräkning göras av kommunalskattemedlen för vaije&lt;br&gt;kommun och landsting. Ett alternativ, åtminstone för kommunerna, vore&lt;br&gt;att göra en kollektiv slutavräkning, eftersom bidragssystemet skall jämna&lt;br&gt;ut de skillnader som finns i skattekraft mellan kommuner. Ett system&lt;br&gt;med kollektiv slutavräkning skulle bli enklare än ett system med&lt;br&gt;individuell slutavräkning. Det finns emellertid ännu inte några erfaren-&lt;br&gt;heter av uppräkningsfaktoremas träffsäkerhet. Jag är av bl.a. detta skäl&lt;br&gt;inte nu beredd att föreslå en sådan kollektiv avräkning. En individuell&lt;br&gt;slutavräkning av kommunalskattemedlen bör kombineras med en&lt;br&gt;individuell slutavräkning även på utjämningsbidraget för kommuner,&lt;br&gt;vilket jag också föreslår i det följande. Vaije kommun kommer därmed&lt;br&gt;att få de inkomster som den har rätt till enligt taxeringsutfållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorema avser skatteunderlagets förändring under två år,&lt;br&gt;nämligen mellan andra och första året före beskattningsåret och mellan&lt;br&gt;året före beskattningsåret och beskattningsåret. Det slutliga skatte-&lt;br&gt;underlaget för beskattningsåret är känt först i december året efter. För att&lt;br&gt;minska slutavräkningens omfattning bör en delavräkning av de preliminä-&lt;br&gt;ra kommunalskattemedlen göras redan efter ett år, då skatteunderlaget för&lt;br&gt;året före beskattningsåret är känt. En omräkning av de preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedlen kan då göras utifrån detta skatteunderlag och en&lt;br&gt;reviderad uppräkningsfaktor för beskattningsåret. En slutlig avräkning av&lt;br&gt;kommunalskattemedlen görs efter ytterligare ett år, när taxeringen&lt;br&gt;avseende skatteunderlaget för beskattningsåret är slutförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första avräkningen (delavräkningen) regleras i januari året efter&lt;br&gt;beskattningsåret. Om de omräknade preliminära kommunalskattemedlen&lt;br&gt;är högre än de preliminära kommunalskattemedlen, skall mellanskillna-&lt;br&gt;den betalas ut till kommunen eller landstinget. Om de omräknade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminära kommunalskattemedlen är lägre än de preliminära kommunal- Prop. 1992/93:36&lt;br&gt;skattemedlen skall kommuner och landsting betala tillbaka mellan-&lt;br&gt;skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga avräkningen på kommunalskattemedlen regleras i januari&lt;br&gt;andra året efter beskattningsåret. Denna avräkning sker enligt samma&lt;br&gt;principer som delavräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt behovet av ytterligare delavräkningstillfallen,&lt;br&gt;exempelvis till följd av stora löneförändringar under löpande år. Jag&lt;br&gt;anser emellertid att det är tillfyllest med de två avräkningstillfällen som&lt;br&gt;jag nu har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av följande figur framgår hur de olika momenten tidsmässigt hänger&lt;br&gt;samman i det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel fr.o.m.&lt;br&gt;beskattningsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya utbetalningssystemet för kommunalskatt fr.o.m. år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Dec)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(månadsvis)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Dec)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(månadsvis)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Dec)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jan)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0336/prop_199293__36-2.png" style="width:12pt;height:522pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Taxering 1992 av 1991 års inkomster klar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorer för 1992 och 1993 fastställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxering 1993 av 1992 års inkomster klar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningsfaktorer 1993 revideras, 1994 fästställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delavräkning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1993 mot omräknade kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;för 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxering 1994 av 1993 års inkomster klar&lt;br&gt;Uppräkningsfaktorer 1994 revideras, 1995 fastställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig beräkning av kommunalskattemedel 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av preliminärakommunalskattemedel 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av preliminärakommunalskattemedel 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkning av omräknade preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel 1993 mot slutliga kommunalskattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delavräkning av preliminära kommunalskattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 mot omräknade preliminära kommunalskatte-&lt;br&gt;medel för 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har, som jag tidigare nämnt, beslutat om ett nytt statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner. Bidragssystemet träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. Ett viktigt syfte med bidraget är att skapa mer likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna. Bidraget är ett&lt;br&gt;komplement till kommunernas skatteinkomster och utgår oberoende av&lt;br&gt;vilken servicenivå kommunen har i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningsbidraget består av tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ett bidrag för utjämning av kommunernas skatteinkomster upp till&lt;br&gt;en generell garantinivå uttryckt som procentuell andel av en&lt;br&gt;uppräknad medel skattekraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg till respektive avdrag från bidraget på grund av opåverkbara&lt;br&gt;skillnader i strukturella förhållanden samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag vissa kompletterande förslag när det gäller&lt;br&gt;utj ämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bidragsår avses det år vars inkomster skall jämnas ut med&lt;br&gt;bidraget. Bidragsåret motsvarar beskattningsåret i utbetalningssystemet&lt;br&gt;för kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Avräkningar av utjämningsbidraget för kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det utjämningsbidrag som beräknas och betalas ut på&lt;br&gt;grundval av ett uppräknat skatteunderlag skall utgöra ett preliminärt&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delavräkning av det preliminära bidraget skall göras för vaije&lt;br&gt;kommun när det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret är&lt;br&gt;känt. En avräkning av preliminärt bidrag görs då mot ett omräknat&lt;br&gt;preliminärt bidrag. Omräkningen av bidraget grundas på det slutliga&lt;br&gt;skatteunderlaget för året före bidragsåret och en reviderad upp-&lt;br&gt;räkningsfaktor för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slutligt utjämningsbidrag skall beräknas när det slutliga skatte-&lt;br&gt;underlaget för bidragsåret är känt. En slutavräkning av omräknat&lt;br&gt;preliminärt utjämningsbidrag mot slutligt utjämningsbidrag skall&lt;br&gt;göras för vaije kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Beräkningarna av utjämningsbidraget baseras,&lt;br&gt;liksom de preliminära kommunalskattemedlen, på skatteunderlaget två&lt;br&gt;år tidigare. Detta räknas upp till bidragsårets nivå med samma upp-&lt;br&gt;räkningsfaktorer som används i utbetalningssystemet för kommunal-&lt;br&gt;skattemedel. Uppräkningsfaktorema motsvarar utvecklingen av det totala&lt;br&gt;skatteunderlaget i riket för året före bidragsåret och bidragsåret.&lt;br&gt;Skillnaderna i skatteunderlagsutveckling mellan kommunerna kan dock&lt;br&gt;vara stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att en slutavräkning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen skall göras för vaije kommun. Detta innebär att kommuner&lt;br&gt;med ett slutligt skatteunderlag som ligger högre än det uppräknade&lt;br&gt;kommer att tillföras ytterligare kommunalskattemedel till följd av slut-&lt;br&gt;avräkningen. Kommuner som istället har ett lägre slutligt skatteunderlag&lt;br&gt;jämfört med det uppräknade, kommer däremot att fä betala tillbaka det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bidraget förhåller det sig tvärtom. Kommuner med ett slutligt&lt;br&gt;skatteunderlag som ligger högre än det uppräknade kan i princip sägas&lt;br&gt;ha fått ett för högt bidrag, eftersom bidraget baserar sig på kommunens&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag vid beräkningstillfället. Ju högre eget&lt;br&gt;skatteunderlag kommunen har, desto lägre blir utjämningsbidraget.&lt;br&gt;Kommuner vars slutliga skatteunderlag understiger det uppräknade kan&lt;br&gt;på motsvarande sätt sägas ha fått ett för lågt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en samordning mellan utbetalnings- och bidrags-&lt;br&gt;systemen föreslår jag att avräkning görs även av utjämningsbidraget. De&lt;br&gt;övergångsregler som skall gälla för utjämningsbidraget under åren 1993&lt;br&gt;och 1994 innebär visserligen att bidragets utjämnande effekt begränsas.&lt;br&gt;Jag bedömer dock att en avräkning av både kommunalskattemedel och&lt;br&gt;utjämningsbidrag ändå skall göras fr.o.m. bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att det utjämningsbidrag som betalas ut under&lt;br&gt;bidragsåret är ett preliminärt bidrag. En delavräkning av bidraget görs&lt;br&gt;när det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret är känt. En&lt;br&gt;slutavräkning av utjämningsbidraget görs sedan när det slutliga skatte-&lt;br&gt;underlaget för bidragsåret är känt. Avräkningama sker enligt samma&lt;br&gt;principer som beskrivits när det gäller avräkningama av kommunalskatte-&lt;br&gt;medel. Utgångspunkten för avräkningen är den fastställda ekonomiska&lt;br&gt;ramen för bidraget det aktuella bidagsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delavräkningen av bidraget skall regleras i januari året efter bidrags-&lt;br&gt;året. Vid delavräkningen skall det preliminära utjämningsbidraget räknas&lt;br&gt;om utifrån det slutliga skatteunderlaget för året före bidragsåret samt en&lt;br&gt;reviderad uppräkningsfektor för bidragsåret. Om det omräknade&lt;br&gt;preliminära bidraget överstiger det preliminära, skall mellanskillnaden&lt;br&gt;betalas ut till kommunen. Om det omräknade preliminära bidraget&lt;br&gt;understiger det preliminära, skall kommunen betala tillbaka mellanskillna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga avräkningen av bidraget skall regleras i januari två år&lt;br&gt;efter bidragsåret. Den slutliga beräkningen av bidraget grundas på det&lt;br&gt;slutliga skatteunderlaget för bidragsåret. En avräkning görs av omräknat&lt;br&gt;preliminärt bidrag mot slutligt utjämningsbidrag, enligt samma princip&lt;br&gt;som delavräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omräknade preliminära utjämningsbidraget, liksom det slutliga&lt;br&gt;utjämningsbidraget, beräknas med utgångspunkt i en annan medel-&lt;br&gt;skattekraft än den ursprungliga, preliminära beräkningen. Detta kan&lt;br&gt;innebära att garantinivån förändras. Vid omräkningen och vid den slutliga&lt;br&gt;bidragsberäkningen skall dock samma befolkningsunderlag och underlag&lt;br&gt;för strukturtillägg och -avdrag användas som låg till grund för den&lt;br&gt;ursprungliga preliminära bidragsberäkningen för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den bidragsram som tidigare festställts för bidragsåret skall&lt;br&gt;ligga fest kommer avräkningama av utjämningsbidraget endast att&lt;br&gt;resultera i en omfördelning av bidrag mellan kommuner. Denna&lt;br&gt;omfördelning blir beroende av de enskilda kommunernas verkliga&lt;br&gt;skatteunderlagsutveckling i förhållande till den prognos som legat till&lt;br&gt;grund för de uppräkningsfektorer som festställts för uppräkning av&lt;br&gt;skatteunderlaget till bidragsårets nivå. Av betydelse är också hur&lt;br&gt;medelskattekraften har utvecklats i förhållande till prognosen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Övergångsregler för utjämningsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ingen kommun skall år 1993, till följd av det statliga&lt;br&gt;utjämningsbidraget jämfört med ett referensbidrag, vidkännas en&lt;br&gt;bidragsförändring överstigande 1,5% av summan av kommunens&lt;br&gt;inkomster i form av kommunalskattemedel för år 1993 och referens-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensbidraget skall fastställas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1994 får skillnaden mellan en kommuns utjämningsbidrag&lt;br&gt;för år 1994 före övergångsregler, och utjämningsbidrag för år 1993&lt;br&gt;efter övergångsregler, uppgå till högst 3% av summan av kom-&lt;br&gt;munens inkomster i form av kommunalskattemedel för år 1994 och&lt;br&gt;utjämningsbidrag för år 1993 efter övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna införs i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Grundprinciperna för övergångsreglerna&lt;br&gt;avseende åren 1993 och 1994 godkändes av riksdagen i samband med&lt;br&gt;behandlingen av årets kompletteringsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga motiven för övergångsreglerna är dels att undvika&lt;br&gt;alltför stora förändringar i enskilda kommuners bidrag, dels att åstad-&lt;br&gt;komma en successiv infesning av det nya bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsreglerna skall således förhindra stora och plötsliga för-&lt;br&gt;ändringar i enskilda kommuners bidrag när utjämningsbidraget införs.&lt;br&gt;Att sådana stora förändringar uppstår har sin grund i de stora skillnader&lt;br&gt;som finns mellan olika kommuners bidragsinkomster i utgångsläget.&lt;br&gt;Förändringarna kan sägas vara en naturlig konsekvens av övergången&lt;br&gt;från ett bidragssystem som till stor del varit knutet till bedriven&lt;br&gt;verksamhet, till ett bidragssystem vars viktigaste syfte är att utjämna&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar mellan kommuner. När effekten av övergång-&lt;br&gt;sreglerna trappas ner kommer skillnaderna mellan olika kommuners&lt;br&gt;bidrag att bli beroende av enskilda kommuners skattekraft och struktur.&lt;br&gt;En särskild utredare (dir. 1992:77) har fatt i uppdrag att föreslå&lt;br&gt;principer och metoder för kostnadsutjämning mellan kommuner. En&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt referensgrupp har tillsatts för att följa&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bidragssystemet fäsas in stegvis, genom att övergångsreglernas 1992/93:36&lt;br&gt;maximigräns för storleken på bidragsförändringen höjs från 1,5% för år&lt;br&gt;1993 till ytterligare 3% för år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförändringen år 1993 utgörs av skillnaden mellan nytt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag och ett referensbidrag. Skillnaden får uppgå till maximalt&lt;br&gt;1,5% av summan av kommunens referensbidrag och inkomster av&lt;br&gt;kommunalskattemedel för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett referensbidrag per kommun skall fastställas. Detta skall motsvara&lt;br&gt;det belopp som kommunen skulle ha fått i det gamla systemet, minskat&lt;br&gt;med den av samhällsekonomiska skäl motiverade indragningen om&lt;br&gt;sammanlagt 5,2 miljarder kronor för kommunerna. Referensbidraget per&lt;br&gt;kommun skall festställas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Utgångspunkten är de statsbidrag som upphör år&lt;br&gt;1993 och som kommunen får för verksamhetsåret 1992. Det samman-&lt;br&gt;lagda bidraget minskas med de skatteutjämningsavgifter som kommunen&lt;br&gt;betalar år 1992 och en del av kommunens avräkningsskatt för år 1992.&lt;br&gt;Av den totala avräkningsskatten om 1,25 kronor per skattekrona för år&lt;br&gt;1992 skall bidraget minskas med 1,09 kronor per skattekrona. Bidraget&lt;br&gt;minskas också med en summa som motsvarar kommunens statsbidragsbe-&lt;br&gt;rättigade nettokostnader år 1992 för bostadsbidrag och kommunala&lt;br&gt;bostadstillägg för pensionärer, eftersom dessa transfereringssystem&lt;br&gt;förutsattes komma att tas över av staten under år 1993 (se avsnitt 3.2).&lt;br&gt;Det sålunda framräknade beloppet minskas sedan med ett nettobelopp&lt;br&gt;som motsvarar dels kommunens andel av indragningen och dels&lt;br&gt;kommunens andel av den ökning av bidraget som skulle ha skett mellan&lt;br&gt;åren 1992 och 1993 till följd av beräknade volym-, pris- och löne-&lt;br&gt;ökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1994 utgörs bidragsförändringen av skillnaden mellan ut-&lt;br&gt;jämningsbidraget för år 1994 före övergångsregler, och utjämningsbidrag&lt;br&gt;för år 1993 efter övergångsregler. Bidragsförändringen får maximalt&lt;br&gt;uppgå till 3 % av summan av kommunens inkomster av kommunalskatt&lt;br&gt;för år 1994 och utjämningsbidrag efter övergångsregler för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Skatteväxlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting&lt;br&gt;skall övergångsreglerna för utjämningsbidraget till kommuner&lt;br&gt;tillämpas endast på den del av respektive kommuns bidrag som&lt;br&gt;beräknas utifrån den enhetliga länsvisa skattesats som gällde före&lt;br&gt;skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid överflyttningar av huvudmannaskap mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting används skatteväxling som en metod i den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen av förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatteväxling får effekter såväl i landstingens skatteutjäinnings- 1992/93:36&lt;br&gt;system som i utjämningssystemet för kommuner genom att regeringen&lt;br&gt;kan ändra den högsta skattesats som får tillämpas vid beräkningen för&lt;br&gt;landstingen respektive den länsvisa enhetliga skattesatsen för kom-&lt;br&gt;munerna. Skatteväxlingen leder därmed till att bidragen i de båda&lt;br&gt;systemen direkt påverkas. Om huvudmannaskap exempelvis flyttas från&lt;br&gt;ett landsting till kommunerna i länet och den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;sker genom skatteväxling, minskar landstingets skatteutjämningsbidrag&lt;br&gt;medan kommunernas utjämningsbidrag ökar. Denna bidragsökning bör&lt;br&gt;slå igenom i sin helhet, utan hinder av övergångsreglerna i utjämnings-&lt;br&gt;systemet, varför tillämpningen av dessa bör begränsas. Övergångs-&lt;br&gt;reglerna bör därför endast gälla för den del av utjämningsbidraget som&lt;br&gt;beräknas utifrån den enhetliga länsvisa skattesats som gällde före&lt;br&gt;skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatteväxlingar avser regeringen, i enlighet med vad som beskrevs&lt;br&gt;i årets kompletteringsproposition, att besluta om att flytta över bidrags-&lt;br&gt;medel mellan utjämningssystemen. Överflyttningen skall ske så att&lt;br&gt;förändringen inte innebär ökade kostnader för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa län har landstinget ett högre garanterat skatteunderlag än&lt;br&gt;kommunerna i länet sammantagna. I andra län gäller motsatsen. Detta är&lt;br&gt;en följd av att landsting och kommuner har olika utjämningssystem.&lt;br&gt;Skillnaderna i garanterat skatteunderlag mellan kommuner och landsting&lt;br&gt;i ett län utgör en komplikation vid skatteväxlingar, eftersom de ekono-&lt;br&gt;miska utfallen blir olika i skatteutjämningssystemet för landstingen&lt;br&gt;respektive i kommunernas utjämningssystem .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om landstingets garanterade skatteunderlag är högre än kommunernas,&lt;br&gt;kommer de kommuner som skatteväxlar att få ut mindre bidrag totalt sett&lt;br&gt;än vad som flyttas över från landstingssystemet. Överskottet kommer alla&lt;br&gt;kommuner till del i form av en högre garantinivå. Om landstingets&lt;br&gt;garanterade skatteunderlag i stället är lägre än kommunernas, kommer de&lt;br&gt;kommuner som skatteväxlar att få ut mer bidrag än vad som flyttas från&lt;br&gt;landstingssystemet. Mellanskillnaden får betalas av samtliga kommuner&lt;br&gt;i form av en lägre garantinivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteutjämningssystemet för landsting har hittills den högsta&lt;br&gt;skattesatsen som får tillämpas vid bidragsberäkningen ändrats motsvaran-&lt;br&gt;de skatteväxlingen. I utjämningssystemet för kommuner tillämpas länsvisa&lt;br&gt;enhetliga skattesatser, vilka har festställts till 95% av det tidigare&lt;br&gt;utdebiteringstaket i skatteutjämningssystemet inklusive de skatteväxlingar&lt;br&gt;som ägt rum under åren 1991 och 1992. För kommunernas del kommer&lt;br&gt;alltså den växlade skattesatsen att slå igenom med endast 95% i&lt;br&gt;utj ämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att bidragssystemen inte motverkar önskvärda föränd-&lt;br&gt;ringar av ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner och&lt;br&gt;därmed sammanhängande ekonomiska regleringar. En skatteväxling bör&lt;br&gt;dock inte leda till snedfördelande effekter i bidragssystemen. Jag har&lt;br&gt;övervägt olika metoder för att lösa problemet. För att finna en tillfreds-&lt;br&gt;ställande lösning krävs dock ytterligare överväganden. Jag avser därför&lt;br&gt;att senare återkomma till regeringen med förslag på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget nämna att, när det gäller huvudmannaskaps-&lt;br&gt;förändringar som nu är aktuella, det åtminstone övergångsvis är möjligt&lt;br&gt;för kommuner och landsting att lämna bidrag sinsemellan som ett&lt;br&gt;alternativ till skatteväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 övriga frågor rörande utjämningsbidraget för kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid beräkning av uppräknad medelskattekraft och&lt;br&gt;garantiskatteunderlag skall antalet folkbokförda invånare den 1&lt;br&gt;november året före bidragsåret användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner vars uppräknade skatteunderlag överstiger&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget skall beräknas ett negativt grundbelopp. I det&lt;br&gt;fall en sådan kommun får ett tillägg på grund av strukturella&lt;br&gt;faktorer, skall tillägget vid bidragsberäkningen minskas med det&lt;br&gt;negativa grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån skall lämna uppgift om uppskattat statligt&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommunerna senast den 10 september året före&lt;br&gt;bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att få en samordning mellan skatte- och&lt;br&gt;bidragssystemen bör tidpunkten för befolkningsuppgiften ändras från den&lt;br&gt;1 oktober till den 1 november året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fastställda regler för statligt utjämningsbidrag skall ett grundbe-&lt;br&gt;lopp beräknas för de kommuner vars uppräknade skatteunderlag&lt;br&gt;understiger det garanterade enligt den garantinivå som fastställts för året.&lt;br&gt;Grundbeloppet beräknas genom att tillskottet av skatteunderlag multi-&lt;br&gt;pliceras med den länsvisa enhetliga skattesatsen. Kommunens bidrag&lt;br&gt;beräknas utifrån grundbeloppet, med tillägg eller avdrag för strukturella&lt;br&gt;förhållanden och eventuellt tillägg för befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som har ett skatteunderlag som understiger det garanterade&lt;br&gt;i inkomstutjämningen, och som således får ett grundbelopp, kan ändå bli&lt;br&gt;utan bidrag om de har ett avdrag för strukturella faktorer som är större&lt;br&gt;än grundbeloppet. På motsvarande sätt bör kommuner med ett skatte-&lt;br&gt;underlag som överstiger det garanterade, och som således inte får något&lt;br&gt;grundbelopp, ändå kunna få bidrag om de på grund av en ogynnsam&lt;br&gt;struktur är berättigade till ett tillägg. Tillägget skall dock minskas med&lt;br&gt;det belopp varmed kommunens egna inkomster överstiger inkomst-&lt;br&gt;garantin. Detta senare belopp benämns negativt grundbelopp och&lt;br&gt;beräknas som det antal skattekronor varmed kommunens skatteunderlag&lt;br&gt;överstiger garanti skatteunderlaget, multiplicerat med den länsvisa&lt;br&gt;enhetliga skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beräkningsunderlag som ligger till grund för den information som&lt;br&gt;ges till kommunerna i september om uppskattat statligt utjämningsbidrag&lt;br&gt;tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB). De nu gällande reglerna bör&lt;br&gt;av administrativa skäl ändras så att det är SCB, och inte som i nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning skattemyndigheterna, som ger denna information till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Utbetalning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbetalningen av såväl preliminära kommunal-&lt;br&gt;skattemedel som preliminärt utjämningsbidrag skall ske med en&lt;br&gt;tolftedel av beräknat belopp vaije månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen till följd av den första delavräk-&lt;br&gt;ningen av kommunalskattemedel och utjämningsbidrag skall dock&lt;br&gt;ske i januari året efter beskattnings- respektive bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen till följd av slutavräkningen av&lt;br&gt;kommunalskattemedel och utjämningsbidrag skall ske i januari andra&lt;br&gt;året efter beskattnings- respektive bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utbetalningen av kommunalskattemedel och&lt;br&gt;utjämningsbidrag bör liksom idag handhas av skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbetalningstillfällen m.m. för kommunal skattemedel och&lt;br&gt;utjämningsbidrag, bör minsta möjliga förändring göras i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen som följer av del- respektive slutavräk-&lt;br&gt;ningama av kommunalskattemedel och utjämningsbidrag bör dock ske vid&lt;br&gt;endast ett tillfälle vardera. Regleringen bör därför ske i januari året efter&lt;br&gt;den taxering som ligger till grund för respektive avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ekonomiska regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett återkommande behov av ekonomiska regleringar mellan&lt;br&gt;staten och kommunsektorn (kommuner, landsting och kyrkokommuner),&lt;br&gt;bl.a. till följd av finansieringsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av årets kompletteringsproposition&lt;br&gt;innebär bl.a. att rundgången av pengar mellan stat och kommunsektor&lt;br&gt;minskar, framför allt genom att skatteutjämningsavgifter och avräknings-&lt;br&gt;skatt slopas. Detta leder till att de totala statsbidragen blir lägre. Det nya&lt;br&gt;utjämningsbidraget omfattar inte alla kommuner. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;finansieringsprincipen är statsbidragssystemet således inte i alla lägen&lt;br&gt;lämpligt som regleringsinstrument. Om utjämningsbidraget minskas&lt;br&gt;ytterligare, ökar antalet kommuner utanför systemet. Behovet av andra&lt;br&gt;typer av regleringsinstrument kan till följd av detta komma att öka. Den&lt;br&gt;regleringsmetod som skall användas bör omfatta alla kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkokommuner. Den bör också kunna användas för att&lt;br&gt;reglera den finansiella ramen för kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om att schablonavdraget m.m. skall slopas fr.o.m. år&lt;br&gt;1993 kräver en ekonomisk reglering mellan stat och kommunsektor som&lt;br&gt;innebär att totalt ca 6 miljarder kronor per år skall föras från kommun-&lt;br&gt;sektorn till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar nu upp frågan om sådana ekonomiska regleringar mellan stat&lt;br&gt;och kommun som följer av redan fettade eller aviserade beslut. De&lt;br&gt;regleringar som kan komma att behöva göras t.ex. till följd av den upp-&lt;br&gt;görelse som nyligen träffets mellan regeringen och socialdemokraterna&lt;br&gt;behandlas dock inte i denna proposition. Jag anvisar vidare en metod för&lt;br&gt;ekonomiska regleringar under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 En metod för ekonomiska regleringar under år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En metod för regleringar mellan stat och kommun-&lt;br&gt;sektor av ekonomiska effekter av beslut som rör år 1993 bör vara&lt;br&gt;att reducera de preliminära kommunalskattemedlen för år 1993 för&lt;br&gt;kommuner och landsting med ett visst antal kronor per invånare i&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget. Denna metod bör användas bl.a.&lt;br&gt;för att reglera effekten av att schablonavdraget tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kyrkokommunerna bör skattemedlen reduceras på motsvarande&lt;br&gt;sätt, men först under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Riksdagen beslutade med anledning av årets&lt;br&gt;kompletteringsproposition att schablonavdraget vid inkomst av tjänst skall&lt;br&gt;tas bort fr.o.m. inkomståret 1993. Avdrag skall då endast medges för de&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats som överstiger 4000&lt;br&gt;kronor och för övriga kostnader som tidigare omfattades av schablon-&lt;br&gt;avdraget till den del de överstiger 1000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonavdraget m.m. tas bort ökar underlaget för kommunal&lt;br&gt;beskattning, vilket motsvarar ökade inkomster av kommunalskatt om&lt;br&gt;totalt ca 6 miljarder kronor. Som jag anförde i kompletteringsproposi-&lt;br&gt;tionen bör inte denna inkomstökning få slå igenom för kommunsektorn,&lt;br&gt;eftersom sektorn inte får några ökade kostnader till följd av förändringen.&lt;br&gt;För att åstadkomma en sådan neutralisering krävs en regleringsmetod&lt;br&gt;som omfettar hela kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen beskrev jag en regleringsmetod som&lt;br&gt;skulle innebära en procentuell reduktion av skatteunderlaget för kommu-&lt;br&gt;ner, landsting och kyrkliga kommuner. Riksdagen efterlyste en mer ut-&lt;br&gt;tömmande redovisning av alternativa lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt olika metoder för reglering. Min utgångspunkt har&lt;br&gt;därvid varit att den valda metoden bör vara administrativt enkel, ge en&lt;br&gt;rimlig fördelning och kunna tillämpas vid kommande regleringar främst&lt;br&gt;till följd av finansieringsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De metoder för neutralisering som jag har övervägt är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att reducera skatteunderlaget med viss procentandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att reducera skatteunderlaget med ett visst antal skattekronor per&lt;br&gt;invånare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att förändra den statliga inkomstbeskattningen, alternativt införa ett&lt;br&gt;fiktivt grundavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att slopa den kommunala beskattningsrätten på inkomst av närings- Prop. 1992/93:36&lt;br&gt;verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att reducera skatteinkomsterna med ett visst belopp per invånare i&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första metoden, som således är den som förespråkades i årets&lt;br&gt;kompletteringsproposition, innebär att det skatteunderlag som skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av kommunernas och landstingens skatte- och&lt;br&gt;bidragsinkomster reduceras med en viss procent. Metoden är enkel. Den&lt;br&gt;skulle innebära att avdraget ökar nominellt i takt med skatteunderlags-&lt;br&gt;utvecklingen. Om skatteunderlaget ökar snabbare än den reglering som&lt;br&gt;skall göras, leder det till en budgetförstärkning för staten och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra metoden innebär att skatteunderlaget för vaije kommun och&lt;br&gt;landsting reduceras med ett fäst antal skattekronor per invånare i&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget. Metoden är enkel, liksom den&lt;br&gt;föregående. Ett nytt beslut om reduktionens storlek per invånare bör i&lt;br&gt;princip tas årligen, eftersom en real urholkning eller förstärkning av&lt;br&gt;avdraget annars kan ske beroende på skatteunderlagets utveckling.&lt;br&gt;Metoden innebär att kommuner med en hög skattesats får betala relativt&lt;br&gt;sett mer än kommuner med en låg skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje metoden innebär att det lägsta intervallet i vaije inkomstta-&lt;br&gt;gares skatteunderlag till kommunal inkomstskatt antingen skulle beskattas&lt;br&gt;statligt eller att kommunalskattemedlen i detta intervall skulle överföras&lt;br&gt;till staten. Att ändra reglerna för inkomstbeskattningen kräver emellertid&lt;br&gt;en omlättande omarbetning av skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fjärde metoden skulle innebära att den kommunala beskattnings-&lt;br&gt;rätten slopas för inkomstslaget näringsverksamhet. Metoden är dock inte&lt;br&gt;genomförbar på kort sikt, eftersom den kräver stora ingrepp i skattelag-&lt;br&gt;stiftningen. Metoden skulle därutöver ge en mycket ojämn fördelning,&lt;br&gt;eftersom den andel av inkomsterna som utgörs av inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet varierar kraftigt mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den femte metoden är administrativt enkel och innebär att kommuner-&lt;br&gt;nas och landstingens skatteinkomster, inte deras skatteunderlag, reduceras&lt;br&gt;med ett fest avdrag i kronor per invånare. Den ekonomiska effekten kan&lt;br&gt;sägas bli lika för alla kommuner och landsting, oberoende av skattekraft&lt;br&gt;och skattesats. Det nya utjämningssystemet för kommuner bygger på att&lt;br&gt;kommunen garanteras en viss lägsta skattekraft och i princip också en&lt;br&gt;viss lägsta inkomst per invånare i kommunen. Ett avdrag i kronor per&lt;br&gt;invånare är mot denna bakgrund följdriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av de metoder som jag har övervägt uppfyller emellertid helt de&lt;br&gt;krav som enligt min mening bör ställas på en mer långsiktigt hållbar&lt;br&gt;regleringsmetod. Ett problem är t.ex. hur det ekonomiska utfellet vid&lt;br&gt;en reglering fördelar sig mellan olika typer av kommuner med hänsyn till&lt;br&gt;skattekraft, skattesats etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga rymmer principiellt viktiga ställningstaganden och bör&lt;br&gt;därför övervägas ytterligare. Jag avser att under år 1993 återkomma till&lt;br&gt;regeringen med förslag om en metod för ekonomiska regleringar mellan&lt;br&gt;stat och kommunsektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1993 anvisar jag emellertid följande regleringsmetod. Kommu-&lt;br&gt;nernas och landstingens preliminära kommunalskattemedel skall detta år&lt;br&gt;reduceras med ett visst antal kronor per invånare i kommunen respektive&lt;br&gt;landstinget. Jag avser att senare återkomma med förslag om belopp, då&lt;br&gt;en sammanvägning kan göras av de ekonomiska effekterna av olika&lt;br&gt;förslag som rör den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enbart schablonavdraget skulle neutraliseras, skulle reduktionen&lt;br&gt;uppgå till 405 kronor per invånare för kommuner och 250 kronor per&lt;br&gt;invånare för landsting. För landstingsfria kommuner skulle reduktionen&lt;br&gt;uppgå till 655 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utbetalningssystemet för kommunalskattemedel till de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna inte har ändrats, kommer ökningen av skatteinkomsterna för&lt;br&gt;dessa till följd av att schablonavdraget m.m. tas bort inte att slå igenom&lt;br&gt;förrän år 1995, när taxeringen avseende år 1993 års inkomster är&lt;br&gt;slutförd. Då kommer å andra sidan en dubbel effekt att uppstå, eftersom&lt;br&gt;både förskott och slutavräkning påverkas detta år. Jag avser att åter-&lt;br&gt;komma med förslag om hur den ekonomiska regleringen fr.o.m. år 1995&lt;br&gt;bör göras för de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Förstatligande av kommunala bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer(KBT) och bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det belopp som tidigare har avsatts för ett förstat-&lt;br&gt;ligande av KBT och bostadsbidrag bör återföras till kommunerna&lt;br&gt;fram till den tidpunkt då förstatligande sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I årets kompletteringsproposition förutsattes&lt;br&gt;att systemen för kommunalt bostadstillägg till pensionärer (KBT) samt&lt;br&gt;bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn skulle föras över till&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap fr.o.m den 1 januari 1993. För att ekonomiskt&lt;br&gt;reglera denna reform minskades den totala statsbidragsramen för år 1993&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarade kommunernas beräknade statsbidragsbe-&lt;br&gt;rättigade nettokostnader för hela året för de båda systemen, eftersom&lt;br&gt;kommunerna skulle lyftas av dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För KBT får kommunerna statsbidrag med 25 % upp till en viss högsta&lt;br&gt;nivå. Statsbidrag betalas ut löpande via försäkringskassan, och slutregle-&lt;br&gt;ras i efterskott. När det gäller bostadsbidrag lämnar staten bidrag&lt;br&gt;motsvarande 50% av kostnaden. Statsbidraget betalas ut kalenderårsvis&lt;br&gt;i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningen har i sitt betänkande (SOU 1992:21) föreslagit ett&lt;br&gt;förstatligande av KBT fr.o.m. den 1 juli 1993. Beredningen av ut-&lt;br&gt;redningens betänkande pågår för närvarande. Ett förstatligande bedöms&lt;br&gt;inte kunna ske under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstatligandet av bostadsbidragen bedöms inte heller kunna ske under&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den reglering som beskrivits ovan bör statsbidragsreglerna&lt;br&gt;för KBT och bostadsbidrag kompletteras för år 1993. Det belopp som har&lt;br&gt;lyfts av kommunerna för dessa verksamheter uppgår till 7 145 miljoner&lt;br&gt;kronor vilket motsvarar ett helt års beräknade nettokostnader. Beloppet&lt;br&gt;bör återföras till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Socialdepartementet kommer senare i höst att föreslå att&lt;br&gt;lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år&lt;br&gt;1993, som nu gäller för tiden januari t.o.m. juni, skall gälla hela året. I&lt;br&gt;samband därmed kommer han också att lämna förslag till regler för ett&lt;br&gt;särskilt statsbidrag till kommunernas egna kostnader för statsbidrags-&lt;br&gt;berättigade bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt avser statsrådet Könberg att föreslå att medel&lt;br&gt;motsvarande kommunernas egna kostnader år 1993 för den statsbidrags-&lt;br&gt;berättigade delen av KBT återförs till kommunerna genom inrättande av&lt;br&gt;ett särskilt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Korrigeringar av den ekonomiska regleringen av&lt;br&gt;äldrereformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Korrigeringar i förhållande till den tidigare besluta-&lt;br&gt;de ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen bör ske enligt&lt;br&gt;de förslag som Ädel-delegationen lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringar för landstingen för åren 1992 och 1993 regleras i&lt;br&gt;samband med utbetalningen av landstingsskattemedel under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre&lt;br&gt;och handikappade skall upphävas vid utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade i december 1990, med&lt;br&gt;anledning av förslagen i regeringens proposition om ansvaret för service&lt;br&gt;och vård till äldre och handikappade m.m. (prop. 1990/91:14, bet.&lt;br&gt;1990/91:SoU9, rskr. 1990/91:97), om en reformering av äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgen. Riksdagen fattade i juni 1991 beslut om den&lt;br&gt;ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150&lt;br&gt;bil. 1:3, bet. 1990/9l:SoU25, rskr. 1990/91:384).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad riksdagen i detta sammanhang uttalade om&lt;br&gt;behovet av en särskild avstämning beslutade regeringen den 28 november&lt;br&gt;1991 att inrätta en delegation som skulle utreda behovet av korrigeringar&lt;br&gt;i förhållande till den ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen.&lt;br&gt;Delegationens uppgift var att kartlägga och bedöma behovet av samt&lt;br&gt;lämna förslag till korrigeringar i förhållande till den ekonomiska&lt;br&gt;reglering som riksdagen fettat beslut om. Enligt riksdagsbeslutet skulle&lt;br&gt;korrigeringar endast komma ifråga i de fell det rörde sig om uppenbara&lt;br&gt;tekniska fel eller beräkningsfel. Delegationen antog namnet Ädel-delega-&lt;br&gt;tionen (S 1991: G) och avlämnade den 1 juni 1992 sina förslag till&lt;br&gt;korrigeringar till regeringen. Ädel-delegationen har bedömt att korrige-&lt;br&gt;ringar motsvarande netto + 31,5 miljoner kronor för kommunerna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;netto - 31,5 miljoner kronor för landstingen bör göras i förhållande till Prop. 1992/93:36&lt;br&gt;den tidigare beslutade ekonomiska regleringen, vilken uppgick till 20,3&lt;br&gt;miljarder kronor i 1991 års prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna korrigeringarna berör totalt 28 kommuner samt 11&lt;br&gt;landsting. De 28 kommunerna föreslås få tillgodoräkna sig 49 miljoner&lt;br&gt;kronor samt avräknas 17,5 miljoner kronor. Landstingen föreslås få&lt;br&gt;tillgodoräkna sig 12,3 miljoner kronor samt avräknas 43,8 miljoner&lt;br&gt;kronor. Omfördelningen innebär sammantaget att 31,5 miljoner kronor&lt;br&gt;skall överföras från landstingen till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adel-delegationens förslag till korrigeringar i den ekonomiska&lt;br&gt;regleringen till följd av äldrereformen framgår av följande sammanställ-&lt;br&gt;ning. Beloppen anges i tusentals kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädeldelegationens förslag till korrigeringar i den ekonomiska regleringen till&lt;br&gt;följd av Adel-reformen (tusental kronor) - Nettolista&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danderyd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Haninge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyresö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vhllentuna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 25 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finspång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 017&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 3 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Båstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klippan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 488&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Simrishamn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tomelilla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ängelholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örkel ljunga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 323&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Laholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ulricehamn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 5 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arboga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fagersta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungsör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Köping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skinnskatteberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 328&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 12 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ovanåker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 195»&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 195&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvidsjaur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 359&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Avräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 17 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 43 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 31 501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*) Fr.o.m. år 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att korrigeringar av den ekonomiska regleringen bör göras 1992/93:36&lt;br&gt;i enlighet med Ädel-delegationens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringarna i den del som avser kommunerna för år 1992 skall&lt;br&gt;göras i samband med utbetalning av statsbidraget till service och vård&lt;br&gt;(under femte huvudtitelns anslag Gl. Bidrag till service och vård) genom&lt;br&gt;att bidraget till de berörda kommunerna minskas eller ökas med korrige-&lt;br&gt;ringsbeloppen. Detta kan ske vid utbetalningen i böijan av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller korrigeringar i den del som avser kommunerna för år&lt;br&gt;1993 och framåt har regeringen nyligen gett SCB i uppdrag att vid&lt;br&gt;beräkning av det s.k. referensbidraget, som är utgångspunkt för&lt;br&gt;tillämpningen av öveigångsreglema, också beakta de av Ädel-delegatio-&lt;br&gt;nen föreslagna korrigeringarna. Detta innebär att bidraget till de berörda&lt;br&gt;kommunerna ändras med i stort sett motsvarande belopp. Den samman-&lt;br&gt;tagna kostnaden för utjämningsbidraget för år 1993 ökar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringen av den ekonomiska regleringen till följd av äldrerefor-&lt;br&gt;men innebär att 31 miljoner kronor netto per år fr.o.m. år 1992 skall&lt;br&gt;tillföras kommunerna samt att motsvarande belopp netto skall avräknas&lt;br&gt;från landstingen. För åren 1992 och 1993 föreslår jag att korrigeringar&lt;br&gt;för berörda landsting görs i samband med utbetalning av landstings-&lt;br&gt;skattemedel under år 1993 till berörda landsting genom att skattemedlen&lt;br&gt;ökas eller minskas med korrigeringsbeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller korrigeringarna fr.o.m. år 1994 avser regeringen att&lt;br&gt;återkomma i samband med frågan om fastställande av finansiella ramar&lt;br&gt;för landstingens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av riksdagsbeslutet om ett nytt statsbidragssystem bör&lt;br&gt;lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnadsutjämning med anledning&lt;br&gt;av ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade upphöra att gälla fr.o.m 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i dessa frågor samrått med chefen för Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Övergången till de nya systemen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla&lt;br&gt;systemet avseende år 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Från den slutavräkning för kommuner och landsting&lt;br&gt;som avser år 1991 och som enligt dagens regelsystem skall betalas&lt;br&gt;ut år 1993, skall ett belopp räknas av som motsvarar dels de ökade&lt;br&gt;utbetalningar av kommunalskattemedel som följer av att utbetalnings-&lt;br&gt;systemet läggs om (nivåförändringen), dels de minskade stats-&lt;br&gt;inkomster som följer av att avräkningsskatten helt slopas redan år&lt;br&gt;1993. Dessutom skall den periodiseringseffekt som uppkommer till&lt;br&gt;följd av omläggningen av statsbidragsystemet räknas av. Den sist-&lt;br&gt;nämnda minskningen föreslås fastställas till 11 370 miljoner kronor&lt;br&gt;för kommunerna och till 520 miljoner kronor för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragen skall göras kollektivt för kommunerna respektive&lt;br&gt;landstingen. Återstående belopp fördelas till de enskilda kom-&lt;br&gt;munerna respektive landstingen i förhållande till den slutavräkning&lt;br&gt;var och en annars skulle ha fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna skall göras under andra halvåret 1993 och fördelas&lt;br&gt;med ett lika stort belopp vaije månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid riksdagsbehandlingen av den senaste&lt;br&gt;kompletteringspropositionen godkände riksdagen vad finansutskottet&lt;br&gt;anfört beträffande ikraftträdandet av ett nytt system för utbetalning av&lt;br&gt;kommunalskattemedel. Finansutskottet uttalade bl.a. att det är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett&lt;br&gt;i förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av&lt;br&gt;samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får öveigången inte innebära&lt;br&gt;en budget- och likviditetsmässig merbelastning för staten. Samtidigt skall&lt;br&gt;skiftet ske på ett för kommunerna neutralt sätt från såväl likviditets- som&lt;br&gt;verksamhetssynpunkt. Utskottet konstaterade att eftersom staten och&lt;br&gt;kommunerna har olika redovisningsprinciper är en i alla avseenden&lt;br&gt;neutral, såväl redovisningstekniskt som likviditetsmässigt, lösning inte&lt;br&gt;möjlig att uppnå samtidigt för både stat och kommuner. Utskottet ansåg&lt;br&gt;vidare att det i kompletteringspropositionen angivna förfaringssättet i&lt;br&gt;samband med omläggningarna ger den eftersträvade likviditetsmässiga&lt;br&gt;neutraliteten för såväl stat som kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att övergången till ett nytt utbetalningssystem för&lt;br&gt;kommunalskattemedel genomförs i stort sett enligt de riktlinjer som&lt;br&gt;angavs i kompletteringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkningen för kommuner och landsting avseende år 1991&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 25 350 miljoner kronor respektive ca 14 150&lt;br&gt;miljoner kronor. Dessa belopp skall i enlighet med vad som angavs i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen minskas med belopp motsvarande den&lt;br&gt;ökning av utbetalade preliminära kommunalskattemedel som föranleds av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nya utbetalningssystemet (nivåförändringen), effekten av att av-&lt;br&gt;räkningsskatten helt slopas för år 1993 och den periodiseringseffekt som&lt;br&gt;uppkommer på grund av omläggningen av statsbidragssystemet. Om&lt;br&gt;dessa minskningar skulle göras individuellt för vaije kommun och&lt;br&gt;landsting skulle resultatet bli att många kommuner skulle få en negativ&lt;br&gt;slutavräkning. Jag anser det därför vara rimligt att minskningarna görs&lt;br&gt;kollektivt för kommunerna respektive landstingen. Det för vardera&lt;br&gt;kollektivet återstående beloppet av slutavräkningen bör sedan fördelas&lt;br&gt;till de enskilda kommunerna och landstingen i förhållande till den&lt;br&gt;slutavräkning var och en annars skulle ha fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga regleringen kan inte fastställas förrän 1992 års taxering&lt;br&gt;är klar och de slutgiltliga skatteunderlagen är kända. Utifrån dessa&lt;br&gt;uppgifter kan sedan de minskningar som skall göras av slutavräkningen&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen på grund av nivåförändringen beräknas som skillnaden&lt;br&gt;mellan preliminära kommunal skattemedel för år 1993 enligt det nya&lt;br&gt;utbetalningssystemet och motsvarande kommunalskattemedel (förskott&lt;br&gt;inklusive uppräkning på grund av befolkningsökning) enligt det gamla&lt;br&gt;systemet. Skillnaden skall sedan minskas med den för år 1993 beräknade&lt;br&gt;ökningen av de preliminära kommunalskattemedlen till följd av slopat&lt;br&gt;schablonavdrag m.m., eftersom jag tidigare i dag har aviserat att denna&lt;br&gt;ökning skall regleras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkningen skall också minskas med en del av den avräkningsskatt&lt;br&gt;som kommunerna och landstingen skulle ha betalat under år 1993 enligt&lt;br&gt;lagen (1990:609) om avräkningsskatt. För kommunerna uppgår denna&lt;br&gt;minskning till 0,65 kr per skattekrona och för landstingen till 0,42 lö-&lt;br&gt;per skattekrona. För de kommuner som inte ingår i ett landsting är&lt;br&gt;minskningen 1,07 kr per skattekrona. Beräkningen skall för landstingen&lt;br&gt;göras på det skatteunderlag som fastställts vid 1992 års taxering jämte&lt;br&gt;tillskott av skatteunderlag enligt lagen (1992:671) om skatteut-&lt;br&gt;jämningsbidrag till landsting. För kommunerna skall beräkningarna göras&lt;br&gt;på skatteunderlaget enligt 1992 års taxering med tillägg av det tillskott&lt;br&gt;av skatteunderlag som skulle blivit fallet om den fr.o.m. år 1993&lt;br&gt;upphävda lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag fortfarande hade&lt;br&gt;gällt. Eftersom det inte har fästställts någon garanterad skattekraft för&lt;br&gt;kommunerna avseende år 1993 enligt denna lag skall de skatte-&lt;br&gt;kraftsgarantier som gäller för år 1992 användas vid beräkningarna.&lt;br&gt;Denna princip skall även tillämpas för de kommuner som inte ingår i ett&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller den periodiseringseffekt som uppkommer till&lt;br&gt;följd av omläggningen av statsbidragssystemet skall kommunernas&lt;br&gt;slutavräkning minskas med 11 370 miljoner kronor och landstingens med&lt;br&gt;520 miljoner kronor. Beloppen har beräknats med utgångspunkt i de&lt;br&gt;utbetalningar som staten förutses göra efter utgången av år 1992 avseende&lt;br&gt;de specialdestinerade statsbidrag som avvecklas fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner som inte ingår i landsting skall vid beräkningen alla&lt;br&gt;skatteintäkter och alla minskningar regleras i den kommunkollektiva&lt;br&gt;avräkningen. Dessa kommuner skall alltså vid avräkningen behandlas&lt;br&gt;som alla övriga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återstående delen av slutavräkningen skall betalas ut av skattemyn- 1992/93:36&lt;br&gt;digheterna under andra halvåret 1993 och fördelas med ett lika stort&lt;br&gt;belopp per månad. Inga kommuner eller landsting får vidkännas en&lt;br&gt;negativ slutavräkning med anledning av de minskningar jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas preliminära slutavräkningar avseende år 1991 för&lt;br&gt;kommunerna respektive landstingen med utgångspunkt i Riksrevisions-&lt;br&gt;verkets skatteunderlagsprognos i augusti 1992. Det är denna prognos som&lt;br&gt;har legat till grund för de preliminära uppräkningsfaktorer som sedan&lt;br&gt;använts vid beräkningen av de uppgifter som Statistiska centralbyrån och&lt;br&gt;skattemyndigheterna tillställde kommunerna och landstingen i böijan av&lt;br&gt;september. Enligt nedanstående tabell kommer kommunerna att få behålla&lt;br&gt;ca 15 % av den ursprungliga slutavräkningen och landstingen ca 53 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att prognoserna rörande skatteunderlaget är osäkra och&lt;br&gt;att det verkliga utfallet kan komma att avvika i betydande utsträckning.&lt;br&gt;Det beror på att de antaganden som legat tillgrund för de preliminära&lt;br&gt;uppräkningsfaktorema redan har förändrats. Dessutom har hänsyn inte&lt;br&gt;kunnat tas till den s.k. krisuppgörelsen som träffats under senare hälften&lt;br&gt;av september. Detta sammantaget gör det svårt att bedöma nivåför-&lt;br&gt;ändringen i det nya utbetalningssystemet för kommunalskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt utfall av slutavräkning avseende år 1991&lt;br&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkningsl ikvid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräknas:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- nivåförändring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- avräkningsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3 218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;periodiseringseffekt statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet, Riksrevisionsverkets skatteunderlagsprognos i augusti&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Nivåförändringen har justerats med hänsyn tagen till att effekterna av det slopade&lt;br&gt;schablonavdraget avses regleras på annat sätt. Övriga ekonomiska regleringar som&lt;br&gt;kommer att föreslås senare har inte beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla&lt;br&gt;systemet avseende år 1992&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den slutavräkning för kommuner och landsting&lt;br&gt;som avser år 1992 och som enligt dagens regelsystem skall betalas&lt;br&gt;ut år 1994, bör hanteras enligt samma principer som föreslås&lt;br&gt;beträffande slutavräkningen avseende år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag är inte beredd att nu i detalj föreslå&lt;br&gt;hur slutavräkningen avseende år 1992 skall hanteras. Anledningen till&lt;br&gt;detta är att det är svårt att för närvarande göra en tillförlitlig prognos&lt;br&gt;över utfallet av nästa års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör emellertid vara att samma principer som tillämpats&lt;br&gt;för slutavräkningen avseende år 1991 även skall gälla för år 1992. Även&lt;br&gt;denna slutavräkning skall således minskas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;nivåförändringen i det nya utbetalningssystemet samt motsvarande del av&lt;br&gt;den slopade avräkningsskatten. Minskningen på grund av att avräknings-&lt;br&gt;skatten avvecklas skall beräknas med 0,50 kr per skattekrona för&lt;br&gt;kommuner och 0,35 kr per skattekrona för landsting. För de kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i landsting blir minskningen 0,85 kr per skattekrona.&lt;br&gt;Däremot uppstår för detta år inte någon periodiseringseffekt med&lt;br&gt;anledning av att statsbidragssystemet läggs om. Trots detta finns en risk&lt;br&gt;att slutavräkningen totalt sett avseende år 1992 blir negativ. Om så skulle&lt;br&gt;bli fallet avser jag att återkomma till regeringen med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Bidrag med anledning av att ett nytt&lt;br&gt;statsbidragssystem m.m. införs för kommunerna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bidragsåret 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Av de i statsbudgeten för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anslagna medlen till bidrag med anledning av införandet av ett nytt&lt;br&gt;statsbidragssystem bör ca 160 miljoner kronor användas för att&lt;br&gt;under första halvåret 1993 finansiera de övergångsregler som har&lt;br&gt;beslutats i anslutning till införandet av systemet. Resterande ca 790&lt;br&gt;miljoner kronor av anslaget bör fördelas med utgångspunkt i&lt;br&gt;kommunernas skattekraftsutveckling enligt 1992 års taxering.&lt;br&gt;Kommuner som faller utanför det nya statsbidragssystemet bör inte&lt;br&gt;få något bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I syfte att minska den tillfälliga likviditets-&lt;br&gt;förbättringen i kommuner och landsting höjdes år 1992 den allmänna&lt;br&gt;skatteutjämningsavgiften tillfälligt med 0,25 kr per skattekrona (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 9, bet. 1990/9l:FiU29, rskr. 1990/91:248). Riksdagen&lt;br&gt;delade regeringens uppfattning att de indragna medlen bör återföras till&lt;br&gt;kommunerna för att underlätta skiftet av statligt transfereringssystem till&lt;br&gt;den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års kompletteringsproposition angavs att 1 900 miljoner kronor&lt;br&gt;under åren 1993 och 1994 i första hand bör återbetalas till kommunerna&lt;br&gt;i syfte dels att underlätta övergången från dagens statsbidragssystem till&lt;br&gt;ett nytt system, dels att öveigångsvis neutralisera vissa effekter av&lt;br&gt;skattereformen. För budgetåret 1992/93 har i kompletteringspropositionen&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 950 miljoner kronor anvisats. Anslaget skall&lt;br&gt;användas för att finansiera merkostnaden för de öveigångsregler som har&lt;br&gt;beslutats i anslutning till att det nya statsbidragssystemet införs samt för&lt;br&gt;att genom särskilda bidrag reglera effekterna av skattereformen för de&lt;br&gt;kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har fått riksdagens bemyndigande att efter generella principer&lt;br&gt;utge bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen angavs kostnaden för övergångsreglerna år 1993 till ca&lt;br&gt;300 miljoner kronor. Jag bedömer nu att kostnaden kommer att bli ca&lt;br&gt;320 miljoner kronor. Halva kostnaden, dvs. ca 160 miljoner kronor,&lt;br&gt;belastar budgetåret 1992/93 varför det för år 1993 skulle återstå ca 790&lt;br&gt;miljoner kronor att fördela utifrån skattereformens effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ännu inte beslutat om hur bidragen med anledning av&lt;br&gt;skattereformen skall fördelas. Eftersom 1992 års taxering, som avser år&lt;br&gt;1991, är det första år då skattereformen till alla delar trätt i kraft, bör&lt;br&gt;utfallet av denna taxering avvaktas innan ett sådant beslut lättas. För att&lt;br&gt;i görligaste mån underlätta kommunernas planering vill jag dock redan&lt;br&gt;nu redogöra för de principer jag anser bör gälla vid fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen given modell med vilken man på kommunnivå renodlat&lt;br&gt;kan särskilja skattereformens effekter från andra förändringar av&lt;br&gt;skatteunderlaget. Jag anser att den fördelningsgnmd som skall väljas bör&lt;br&gt;vara enkel att förstå och innehålla så lite inslag av bedömningar som&lt;br&gt;möjligt. Med denna utgångspunkt avser jag att föreslå regeringen, att&lt;br&gt;bidragen skall fördelas med hänsyn tagen till vaije kommuns skattekrafts-&lt;br&gt;utveckling, dvs. förändringen av skatteunderlaget per invånare, enligt&lt;br&gt;1992 års taxering jämfört med utvecklingen de närmast två föregående&lt;br&gt;taxeringsåren. Om någon av taxeringarna för en enskild kommun&lt;br&gt;uppenbart innehåller extremvärden kan det bli nödvändigt att göra vissa&lt;br&gt;jämkningar. De kommuner som har haft den lägsta ökningstakten skall&lt;br&gt;få del av bidragen. Alla kommuner garanteras genom bidragen en viss&lt;br&gt;lägsta procentuell utveckling av den egna skattekraften. Denna lägsta nivå&lt;br&gt;styrs av hur långt de medel som står till regeringens förfogande räcker.&lt;br&gt;Kommuner som har en så hög egen skattekraft att de fäller utanför det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet bör inte få något bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att t.ex. konjunkturbetingade orsaker till för-&lt;br&gt;ändringar i skatteunderlaget inte kan skiljas ut. Jag anser emellertid att&lt;br&gt;metoden trots detta ger en rimlig fördelningsprofil.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Bidragsåret 1994&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kostnaderna för övergångsreglerna år 1994 bör&lt;br&gt;finansieras inom den ordinarie bidragsramen i det nya statsbidrags-&lt;br&gt;systemet. Regeringen bör bemyndigas att fördela ytterligare bidrag&lt;br&gt;för att övergångsvis mildra effekterna för de kommuner vars skatte-&lt;br&gt;underlag relativt sett påverkats mest negativt av skattereformen.&lt;br&gt;Budgetåret 1993/94 bör 950 miljoner kronor anvisas för att finan-&lt;br&gt;siera dels kostnaderna för övergångsreglerna avseende andra halv-&lt;br&gt;året 1993, dels ytterligare bidrag med anledning av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med utgångspunkt i vad jag nyss anförde&lt;br&gt;beträffände bidragsåret 1993 skulle det återstå ytterligare 950 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor att återbetala under år 1994. Hela beloppet bör tillföras kommu- 1992/93:36&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för övergångsreglerna andra halvåret 1993 beräknas till ca&lt;br&gt;160 miljoner kronor. För år 1994 beräknas kostnaden för övergångs-&lt;br&gt;reglerna till 700-800 miljoner kronor. Om samma finansieringsprincip&lt;br&gt;som för år 1993 skall gälla skulle det alltså knappast återstå några medel&lt;br&gt;att fördela i bidrag för att mildra effekter av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det behövs ett belopp i samma storleksordning som för år&lt;br&gt;1993 för att övergångsvis under år 1994 mildra effekterna för de&lt;br&gt;kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt av&lt;br&gt;skattereformen. Jag avser därför att föreslå regeringen att återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag om att merkostnaden för övergångsreglerna&lt;br&gt;avseende år 1994 finansieras inom den ordinarie bidragsramen i det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet. Detta kan ske genom att garantinivån sänks, vilket&lt;br&gt;innebär att övergångsreglerna finansieras genom en omfördelning inom&lt;br&gt;kommunkollektivet. Därmed skulle det även för år 1994 finnas 790&lt;br&gt;miljoner kronor att fördela i bidrag med anledning av skattereforms-&lt;br&gt;effektema. Bidragen bör fördelas efter i huvudsak samma principer som&lt;br&gt;avses tillämpas för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kommuner utanför utjämningssystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande två kommuner, Danderyd och Lidingö, som har&lt;br&gt;en egen skattekraft som ligger högre än övriga kommuners och som trots&lt;br&gt;övergångsreglerna inte omfattas av det nya statliga utjämningsbidraget.&lt;br&gt;Dessa kommuner får stora ekonomiska fördelar på grund av den system-&lt;br&gt;omläggning som riksdagen har beslutat om. Orsaken är att de har betalat&lt;br&gt;mer i skatteutjämningsavgifter och avräkningsskatt i det gamla systemet&lt;br&gt;än vad de har fått i statsbidrag. Danderyd och Lidingö bidrar därmed inte&lt;br&gt;till den samhällsekonomiskt motiverade indragningen om 5,2 miljarder&lt;br&gt;kronor för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den senaste kompletteringspropositionen anförde jag bl.a. att&lt;br&gt;övergångsreglerna i utjämningssystemet i princip också bör tillämpas på&lt;br&gt;de kommuner som inte omfattas av utjämningssystemet. Det skulle&lt;br&gt;innebära att den ekonomiska effekten av omläggningen för dessa&lt;br&gt;kommuner maximalt får uppgå till 1,5% av skatteinkomsterna för år&lt;br&gt;1993. Jag berörde i propositionen också möjligheten att tillämpa en högre&lt;br&gt;procentsats för dessa kommuner i det fåll en ekonomisk reglering av&lt;br&gt;slopandet av schablonavdragen skulle ske genom ett procentuellt avdrag&lt;br&gt;från skatteunderlaget. Den metod för ekonomisk reglering som jag nu&lt;br&gt;föreslår för år 1993 är en annan än den jag beskrev i den nämnda&lt;br&gt;propositionen. Regleringen kommer att omfatta alla kommuner, men&lt;br&gt;någon differentiering av nivån mellan kommuner görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående presenterat de tänkta principerna för för-&lt;br&gt;delningen av bidraget för att reglera effekterna av skattereformen för de&lt;br&gt;kommuner vars skatteunderlag relativt sett påverkats mest negativt. Med&lt;br&gt;de tänkta fördelningsprincipema skulle Danderyd och Lidingö i och för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig vara berättigade till bidrag, men bör bli utan eftersom kommunerna 1992/93:36&lt;br&gt;inte omfettas av den samhällsekonomiskt motiverade indragningen. En&lt;br&gt;viss neutralisering av fördelarna för dessa kommuner kan därmed sägas&lt;br&gt;ha skett. Jag föreslår därför inte nu ytterligare åtgärder för dem. Jag&lt;br&gt;kommer emellertid att vara uppmärksam på förhållandena i samband med&lt;br&gt;att en permanent metod för ekonomiska regleringar övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Undantag från det kommunala skattestoppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I en särskild lag om undantag från gällande kommunal&lt;br&gt;skattebegränsning ges Fröskogs pastorat i Älvsborgs län rätt att utan&lt;br&gt;hinder av det kommunala skattestoppet höja skattesatsen för år 1993&lt;br&gt;med högst 0,75 kr per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För år 1993 gäller lagen (1992:672) om&lt;br&gt;begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med lagens tillkomst nämnde jag (prop. 1991/92:150 del II s.&lt;br&gt;129) att det kunde finnas kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter som till följd av den begränsning av skatteuttaget som&lt;br&gt;lagen skulle innebära kunde hamna i en akut ekonomisk situation. Om så&lt;br&gt;skulle vara fellet fick i sista hand frågan hanteras i särskild ordning&lt;br&gt;genom att regeringen föreslog riksdagen en lagändring som gav utrymme&lt;br&gt;för skattehöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet den 11 juni 1992&lt;br&gt;(dnr 3243/92) har Fröskogs pastorat i Älvsborgs län hemställt om&lt;br&gt;regeringens åtgärd så att pastoratet med undantag från skattestoppet skall&lt;br&gt;få höja sin skatt för år 1993 med 1,50 kr per skattekrona till 2,00 kr per&lt;br&gt;skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet har anfört att dess skattesats för år 1990 höjdes från 0,25 lö-&lt;br&gt;per skattekrona till 0,50 kr per skattekrona. Avsikten var att skattesatsen&lt;br&gt;skulle höjas med ett större belopp. Pastoratet beslöt emellertid att avvakta&lt;br&gt;ett år med en ytterligare höjning, dels på grund av att den avsedda&lt;br&gt;höjningen bedömdes bli alltför stor för allmänheten med anledning av en&lt;br&gt;samtidig höjning av landstingsskatten, dels på grund av att pastoratets&lt;br&gt;ekonomi vid tillfället var mycket god. Därefter har emellertid pastoratet&lt;br&gt;varit förhindrat att höja på grund av det skattestopp som gällt för åren&lt;br&gt;1991 och 1992 och det som gäller för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör följande bedömning. På grund av omständigheter som rimligen&lt;br&gt;inte kunnat förutses av pastoratet har förutsättningarna rubbats för den&lt;br&gt;ekonomiska planeringen på det sättet att en skattehöjning på ett avsiktligt&lt;br&gt;för lågt belopp inte kunnat följas upp med en skattehöjning till den nivå&lt;br&gt;som ursprungligen planerats. Av detta skäl har pastoratets ekonomi, från&lt;br&gt;att ha varit mycket god, numera mycket markant försämrats. Pastoratet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93 1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har genom fondutnyttjande m.m. vidtagit åtgärder för att finansiera sin&lt;br&gt;verksamhet med andra medel än skattemedel. Dessa åtgärder har&lt;br&gt;inneburit att pastoratet tömt de tillgängliga ekonomiska reserverna.&lt;br&gt;Åtgärderna har likväl inte varit tillräckliga. Jag anser att det finns skäl&lt;br&gt;att delvis gå pastoratet till mötes. Pastoratet har för övrigt en mycket låg&lt;br&gt;skattesats. Emellertid ger handlingarna i ärendet inte vid handen att&lt;br&gt;pastoratet behöver höja skattesatsen med det yrkade beloppet 1,50 kr per&lt;br&gt;skattekrona. Jag bedömer att en skattehöjning med högst 0,75 kr per&lt;br&gt;skattekrona är tillräcklig för att lösa den akuta situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet bör därför få möjlighet till en sådan höjning för år 1993&lt;br&gt;genom en särskild lag om undantag från nu gällande lag om kommunal&lt;br&gt;skattebegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen träder i kraft den 1 januari 1993, men skall&lt;br&gt;tillämpas på beslut om debitering av skatt som fattas efter den 6&lt;br&gt;oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Beslut om nästa års skattesats bör fettas före&lt;br&gt;årsskiftet. Jag föreslår därför att lagen skall tillämpas redan från och med&lt;br&gt;den 7 oktober i år, dvs. dagen efter den dag då propositionen kommer&lt;br&gt;att avlämnas till riksdagen. En motsvarande åtgärd beträffende ikraftträ-&lt;br&gt;dande har tidigare förekommit i samband med en ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:608) om tillfällig begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners&lt;br&gt;rätt att ta ut skatt för år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av&lt;br&gt;skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och&lt;br&gt;församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service&lt;br&gt;och värd för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 7 har upprättats i samråd med chefen för Social-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 1-4 samt 6 och 7 avser sådana frågor där lagrådets&lt;br&gt;yttrande inte behöver inhämtas. Förslaget under 5 är av så enkel&lt;br&gt;beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:341) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;{§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen (1988:491)&lt;br&gt;om skatteutjämningsbidrag inte finns kvar på grund av att lagen&lt;br&gt;upphävdes den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den beskattningsbara inkomsten alltid anges till jämnt&lt;br&gt;hundratal kronor så behövs inte skatteören längre och därför har&lt;br&gt;ändringen gjorts i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma ändring som i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ikraftträdandebestämmelse behövs inte eftersom lagändring görs&lt;br&gt;i lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. och denna lagändring skall träda ikraft vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:652) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar sista stycket i den nuvarande 4 § med&lt;br&gt;förtydligandet att vad som i denna paragraf sägs om kommun och&lt;br&gt;kommunalskattemedel skall tillämpas på motsvarande sätt ifråga om&lt;br&gt;landsting och landstingsskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att en kommun under ett visst år (beskattnings-&lt;br&gt;året) har rätt att av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel.&lt;br&gt;Kommunalskattemedlen skall motsvara produkten av antalet skattekronor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats av kommunen för beskattningsåret, och de uppräkningsfaktorer&lt;br&gt;som skall fästställas året före beskattningsåret. De preliminära kommuna-&lt;br&gt;lskattemedlen motsvarar i princip förskottet i nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innebär att regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, i december vaije år skall fastställa två upp-&lt;br&gt;räkningsfäktorer. Dessa skall svara mot den uppskattade procentuella&lt;br&gt;förändringen av skatteunderlaget i riket. Den första faktorn skall avse&lt;br&gt;förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den&lt;br&gt;andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar i sak sjätte stycket i den nuvarande para-&lt;br&gt;grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket är nytt och innehåller bestämmelser om delavräkning av&lt;br&gt;de preliminära kommunalskattemedlen. Delavräkningen skall ske när den&lt;br&gt;årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats. Delavräkningen&lt;br&gt;sker med utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt denna taxering samt den skattesats som gäller för&lt;br&gt;beskattningsåret och den uppräkningsfaktor som avser förändringen&lt;br&gt;mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret dvs. en revidering&lt;br&gt;av uppräkningsfaktom som fastställdes i december året före beskattning-&lt;br&gt;såret. Om detta belopp överstiger det belopp som kommunen har upburit&lt;br&gt;enligt andra stycket, skall skattemyndigheten betala ut överskjutande&lt;br&gt;belopp till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-&lt;br&gt;skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari året efter&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte stycket är nytt och innehåller bestämmelser om slutavräkning av&lt;br&gt;kommunalskattemedlen. Slutavräkning skall ske när den årliga taxeringen&lt;br&gt;under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt nämnda taxering och den skattesats som har beslutats&lt;br&gt;för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om&lt;br&gt;beloppet överstiger vad kommunen tidigare uppburit enligt femte stycket&lt;br&gt;skall mellanskillnaden utbetalas till kommunen. I motsatt fåll skall&lt;br&gt;kommunen återbetala beloppet. Beloppen utbetalas eller återbetalas i&lt;br&gt;januari andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikrajtträdandebestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ikraftträdandebestämmelse behövs inte eftersom lagändring görs&lt;br&gt;i lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. och denna lagändring skall träda ikraft vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:670) om&lt;br&gt;statligt utjämningsbidrag till kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att bestämmelserna om uppräknings-&lt;br&gt;fåktom förs in i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket innebär att vid beräkning av uppräknad&lt;br&gt;medelskattekraft skall antalet folkbokförda invånare den 1 november året&lt;br&gt;före bidragsåret användas i stället för den 1 oktober. Antalet invånare&lt;br&gt;skall multipliceras med en procentsats som benämns garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller även nya definitioner några nya av termer som&lt;br&gt;används i lagen: omräknat uppräknat skatteunderlag, slutligt skatte-&lt;br&gt;underlag, omräknad uppräknad medelskattekraft, slutlig medelskattekraft,&lt;br&gt;omräknat garantiskatteunderlag, slutligt garantiskatteunderlag, omräknat&lt;br&gt;tillskott av skatteunderlag samt slutligt tillskott av skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omräknat uppräknat skatteunderlag menas det skatteunderlag som&lt;br&gt;erhålls genom att multiplicera antalet skattekronor enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (skatteunderlaget) för&lt;br&gt;bidragsåret med uppräkningsfåktom som avser skatteunderlagets föränd-&lt;br&gt;ring mellan året före bidragsåret och bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutligt skatteunderlag menas skatteunderlaget enligt taxeringen&lt;br&gt;året efter bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omräknad uppräknad medelskattekraft menas skatteunderlaget för&lt;br&gt;riket, enligt taxeringen under bidragsåret, per folkbokförd invånare den&lt;br&gt;1 november året före bidragsåret multiplicerat med uppräkningsfåktom&lt;br&gt;för bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutlig medelskattekraft menas skatteunderlaget för riket enligt&lt;br&gt;taxeringen året efter bidragsåret, per folkbokförd invånare den 1&lt;br&gt;november året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omräknat garantiskatteunderlag avses det antal skattekronor som&lt;br&gt;motsvarar den omräknade uppräknade medelskattekraften, multiplicerad&lt;br&gt;med antalet folkbokförda kommuninvånare den 1 november året före&lt;br&gt;bidragsåret och med omräknade garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutligt garantiskatteunderlag menas det antal skattekronor som&lt;br&gt;motsvarar den slutliga medelskattekraften, multiplicerad med antalet&lt;br&gt;folkbokförda kommuninvånare den 1 november året före bidragsåret och&lt;br&gt;med den slutliga garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omräknat tillskott av skatteunderlag menas det antal skattekronor&lt;br&gt;varmed det omräknade uppräknade skatteunderlaget understiger det&lt;br&gt;omräknade garantiskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt tillskott av skatteunderlag är det antal skattekronor varmed det&lt;br&gt;slutliga skatteunderlaget understiger det slutliga garantiskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats enbart redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och innebär att för en kommun vars omräknade&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag understiger det omräknade garantiskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlaget skall beräknas ett omräknat grundbelopp. Det omräknade 1992/93:36&lt;br&gt;grundbeloppet motsvarar det omräknade tillskottet av skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats som fastställs för bidragsåret enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innebär att för en kommun vars slutliga&lt;br&gt;skatteunderlag understiger det slutliga garantiskatteunderlaget skall&lt;br&gt;beräknas ett slutligt grundbelopp. Det slutliga grundbeloppet motsvarar&lt;br&gt;det slutliga tillskottet av skatteunderlag multiplicerat med den skattesats&lt;br&gt;som för bidragsåret fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Första stycket innebär att för en kommun vars&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag överstiger garantiskatteunderlaget skall&lt;br&gt;beräknas ett negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget och kommunens eget uppräknade skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats som årligen fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att för en kommun vars omräknade uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlag överstiger det omräknade garantiskatteunderlaget skall&lt;br&gt;beräknas ett omräknat negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan det omräknade garantiskatteunderlaget och kommunens&lt;br&gt;eget omräknade uppräknade skatteunderlag multiplicerat med den&lt;br&gt;skattesats som för bidragsåret fastställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att för en kommun vars slutliga skatteunderlag&lt;br&gt;överstiger det slutliga garantiskatteunderlaget skall beräknas ett slutligt&lt;br&gt;negativt grundbelopp. Beloppet motsvarar skillnaden mellan det slutliga&lt;br&gt;garantiskatteunderlaget och kommunens eget slutliga skatteunderlag&lt;br&gt;multiplicerat med den skattesats som årligen fästställs enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 4 § i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att det skall beräknas ett omräknat och&lt;br&gt;ett slutligt grundbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att tillägget skall uppgå till 40&lt;br&gt;procent av den uppräknade medelskattekraften och inte 40 procent av&lt;br&gt;medelskattekraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § i dess nuvarande lydelse. Ändringen i första&lt;br&gt;stycket innebär att en kommun skall få preliminärt utjämningsbidrag&lt;br&gt;motsvarande grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och innehåller en definition av en kommuns&lt;br&gt;omräknade preliminära utjämningsbidrag, vilket uppgår till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det omräknade grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innehåller en definition av en kommuns&lt;br&gt;slutliga bidrag, vilket uppgår till ett belopp motsvarande det slutliga&lt;br&gt;grundbeloppet med tillägg eller avdrag enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Första stycket innebär att en kommun skall få&lt;br&gt;preliminärt utjämningsbidrag motsvarande tillägg och avdrag enligt 5 §&lt;br&gt;minskat med det negativa grundbeloppet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en definition av det omräknade preliminära&lt;br&gt;utjämningsbidraget. Bidraget uppgår till ett belopp motsvarande tillägg&lt;br&gt;och avdrag enligt 5 § minskat med det omräknade negativa grundbeloppet&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket definierar det slutliga utjämningsbidraget. Bidraget&lt;br&gt;uppgår till ett belopp motsvarande tillägg och avdrag enligt 5 § minskat&lt;br&gt;med det slutliga negativa grund-beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innebär att en delavräkning av en kommuns&lt;br&gt;preliminära utjämningsbidrag skall göras när taxeringen under bidragsåret&lt;br&gt;har avslutas. Överstiger det omräknade preliminära utjämningsbidraget&lt;br&gt;det preliminära enligt 6 § skall kommunen få mellanskillnaden. I motsatt&lt;br&gt;fall återbetalar kommunen det överskjutande beloppet. Ut-&lt;br&gt;betalning eller återbetalning skall göras i januari året efter bidragsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innebär att en slutavräkning skall göras av en&lt;br&gt;kommuns utjämningsbidrag när taxeringen året efter bidragsåren har&lt;br&gt;avslutas. Om det slutliga utjämningsbidraget överstiger det omräknade&lt;br&gt;preliminära bidraget enligt 6 § skall det överskjutande beloppet betalas&lt;br&gt;ut till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-&lt;br&gt;skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året&lt;br&gt;efter bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § i dess nuvarande lydelse och ändringen är en&lt;br&gt;konsekvens av ändringen i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det är Statistiska centralbyrån och inte skatte-&lt;br&gt;myndigheterna som skall lämna uppgift om uppskattat statligt utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen innebär att för bidragsåret 1993 skall ingen kommun,&lt;br&gt;till följd av det preliminära utjämningsbidraget jämfört med ett&lt;br&gt;referensbidrag, som skall fastställas enligt punkt 5 i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna, få en bidragsförändring överstigande 1,5 procent av summan&lt;br&gt;av kommunens preliminära kommunalskattemedel enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. för år 1993 och referensbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen innebär att det är regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, som skall fastställa referensbidraget. Ett&lt;br&gt;referensbidrag skall fastställas per kommun. Referensbidraget beskrivs&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen under avsnitt 2.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen innebär att för bidragsåret 1994 skall skillnaden&lt;br&gt;mellan det preliminära utjämningsbidraget enligt 6 § for år 1994 och&lt;br&gt;utjämningsbidraget for år 1993 efter tillämpningen av punkt 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna uppgå till högst 3 procent av summan av kommun-&lt;br&gt;ens preliminära kommunalskattemedel för år 1994 enligt 4 § lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. och det preliminära utjämningsbidraget för år 1993, efter&lt;br&gt;tillämpning av punkt 4 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelsen innebär att vid skatteväxlingar mellan kommuner och&lt;br&gt;landsting skall övergångsbestämmelserna endast tillämpas på den del av&lt;br&gt;en kommuns bidrag som beräknas utifrån den enhetliga länsvisa&lt;br&gt;skattesatsen som gäller före skatteväxlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Bestämmelsen innebär att för bidragsåren 1993 och 1994 tillämpas&lt;br&gt;även bestämmelserna i 8 och 9 §§ och punkterna 4 och 6 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om bidragsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år&lt;br&gt;1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att från de skattemedel som sammanlagt skall betalas&lt;br&gt;ut till alla kommuner respektive alla landsting för år 1991 enligt 4 §&lt;br&gt;lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari&lt;br&gt;1993, skall sedan avräkning har gjorts enligt 4 § nämnda lag ytterligare&lt;br&gt;avräkningar göras för såväl kommuner som landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande belopp skall sammantaget avräknas för kommuner respektive&lt;br&gt;landsting:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda preliminära skattemedel som kommunerna respektive&lt;br&gt;landstingen får enligt 4 § andra stycket lagen med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och arman menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess&lt;br&gt;lydelse efter den 1 januari 1993, minskat med de skattemedel som&lt;br&gt;kommunerna och landstingen skulle ha uppburit i förskott inklusive&lt;br&gt;tillägget för befolkningsökning enligt 4 § tredje och fjärde stycket&lt;br&gt;nämnda lag, i dess lydelse före den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall kommunalskattemedlen minskas med en del av den&lt;br&gt;avräkningsskatt som kommuner respektive landsting skulle ha betalt&lt;br&gt;under år 1993 enligt den numera upphävda lagen (1990:609) om&lt;br&gt;avräkningsskatt. Beloppen skall beräknas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kommun som inte ingår i ett landsting utgör beloppet 1,07&lt;br&gt;kronor per skattekrona och för övriga kommuner utgör beloppet 0,65&lt;br&gt;kronor per skattekrona beräknat på det skatteunderlag som fastställts vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen samt det antal&lt;br&gt;skattekronor som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lagen om skatte-&lt;br&gt;utjämningsbidrag fortfarande gällt. Vid beräkningen skall de garanterade&lt;br&gt;skattekraften som har festställts för år 1992 enligt lagen (1988:491) om&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen utgör beloppet 0,42 kr per skattekrona beräknat på det&lt;br&gt;skatteunderlag som festställts vid 1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen samt tillskott av skatteunderlag enligt lagen (1992:671) om&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag till landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall de kvarstående beloppen minskas för kommunerna med&lt;br&gt;11 370 miljoner kronor och för landstingen med 520 miljoner kronor.&lt;br&gt;Dessa belopp motsvarar den periodiseringseffekten som uppstår vid&lt;br&gt;omläggningen av statsbidragssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att sedan avräkning har gjorts enligt 1 § skall det&lt;br&gt;belopp som återstår fördelas till de enskilda kommunerna respektive&lt;br&gt;landstingen som om avräkning enligt 1 § inte hade skett, dvs. vaije&lt;br&gt;kommun respektive landsting skall få den relativa andel den annars skulle&lt;br&gt;fått. Skattemyndigheterna skall betala ut en sjättedel av beloppet per&lt;br&gt;månad under andra halvåret 1993 enligt 4 § fjärde stycket lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmeler om kommuns och annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att det belopp som skall betalas ut till enskilda&lt;br&gt;landsting i några fell skall ökas eller minskas med angivna belopp.&lt;br&gt;Beloppen motsvarar den korrigering för åren 1992 och 1993 som skall&lt;br&gt;göras av den ekonomiska regleringen av äldre-reformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5Förslaget till lag om undantag från lagen (1992:672) om&lt;br&gt;begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär undantag från gällande kommunal skattebegränsning.&lt;br&gt;Fröskogs pastorat i Älvsborgs län ges rätt att utan hinder av det&lt;br&gt;kommunala skattestoppet höja skattesatsen för år 1993 med högst 0,75&lt;br&gt;kr per skattekrona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 1993, men skall tillämpas på beslut om&lt;br&gt;debitering av skatt som fettas efter den 6 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets&lt;br&gt;indelning i kommuner, landstingskommuner och&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att det nuvarande systemet med förskott på&lt;br&gt;och slutavräkning av kommunalskattemedel fr.o.m. år 1993 ersätts av&lt;br&gt;utbetalning under beskattningsåret av preliminära kommunalskattemedel&lt;br&gt;samt delavräkning i januari året efter beskattningsåret och slutavräkning&lt;br&gt;i januari andra året efter beskattningsåret. Innebörden av ändringen i 2&lt;br&gt;§ är att preliminära kommunalskattemedel och omräknade preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel skall beräknas så att de svarar mot invånarantalet&lt;br&gt;i kommunen med den indelning som gäller för beskattningsåret. Även&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § om påföring av fordran eller skuld vid avräkningen&lt;br&gt;anpassas genom den föreslagna ändringen till det nya utbetalnings-&lt;br&gt;systemet. Kyrkokommunerna berörs inte av omläggningen av utbetal-&lt;br&gt;ningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1148) om&lt;br&gt;mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för service och vård för äldre och handi-&lt;br&gt;kappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att lagen (1991:1148) om mellankommunal kostnad-&lt;br&gt;sutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service och&lt;br&gt;vård för äldre och handikappade skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om undantag från lagen (1992:672) om begränsning av kommuners&lt;br&gt;rätt att ta ut skatt för år 1993,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av&lt;br&gt;skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och&lt;br&gt;församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1991:1148) om mellankommunal&lt;br&gt;kostnadsutjämning med anledning av ändrat huvudmannaskap för service&lt;br&gt;och värd för äldre och handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragand-&lt;br&gt;en har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:341) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:652) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annan menighets utdebitering av skatt, m.m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:670) om statligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag till kommuner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för år 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Förslag till lag om undantag från lagen (1992:672) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av kommuners rätt att ta ut skatt för år 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i&lt;br&gt;kommuner, landstingskommuner och församlingar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1148) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellankommunal kostnadsutjämning med anledning av&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för service och vård för äldre och&lt;br&gt;handikappade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Kommunernas skatte- och bidragsinkomster&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utbetalning av kommunalskattemedel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Uppräkningsfaktorer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Avräkningar i utbetalningssystemet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattemedel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Statligt utjämningsbidrag till kommuner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Avräkningar av utjämningsbidraget för kommuner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Oveigångsregler för utjämningsbidraget&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Skatteväxlingar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Övriga frågor rörande utjämningsbidraget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utbetalning m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 En metod för ekonomiska regleringar under&amp;nbsp;år 1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Förstatligande av kommuala bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer(KBT) och bostadsbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringar av den ekonomiska regleringen av äldrereformen 40 &amp;nbsp;1992/93:36&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergången till de nya systemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla&lt;br&gt;systemet avseende år 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavräkning av kommunalskattemedel enligt det gamla&lt;br&gt;systemet avseende år 1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med anledning av att ett nytt statsbidragssystem&lt;br&gt;m.m. införs för kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsåret 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsåret 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner utanför utjämningssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från det kommunala skattestoppet&lt;br&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialmotivering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42056, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:12:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0336</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 15:12:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0336</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__36.pdf</filnamn>
<filstorlek>2474925</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa frågor om den kommunala ekonomin</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/65A0D5BA-97BF-4013-B5E5-394AD73B8F17</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU2</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:36&lt;br/&gt;
Vissa frågor om den kommunala ekonomin</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fi1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>