<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2356451</hangar_id>
 <dok_id>GG0335</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>35</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:35</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-09-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:28</publicerad>
 <titel>om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och iimbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0335/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0335</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0335</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:35&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten&lt;br&gt;och ämbetsmannakommittémöten inom Konfe-&lt;br&gt;rensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Dinkelspiel&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0335/prop_199293__35-1.png" style="width:40pt;height:34pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0335/prop_199293__35-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om immunitet och privile-&lt;br&gt;gier i samband med de ministerrådsmöten och ämbetsmannakommittémö-&lt;br&gt;ten som hålls inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)&lt;br&gt;under den tid Sverige innehar ordförandeskapet i konferensen. Förslaget in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att främmande staters delegationer, delegationsmedlemmar, re-&lt;br&gt;presentanter för ESK:s institutioner och för internationella organisationer&lt;br&gt;samt medlemmarnas och representanternas familjer i samband med konfe-&lt;br&gt;rensen skall tillerkännas immunitet och privilegier i enlighet med 1961 års&lt;br&gt;Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Förslaget innebär vidare att&lt;br&gt;samtliga medlemmar av konferenssekretariatet skall vara befriade från&lt;br&gt;skattskyldighet för inkomst av denna anställning. Viss anställd personal vid&lt;br&gt;konferenssekretariatet skall också åtnjuta samma immunitet och privilegier&lt;br&gt;som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om immunitet och privilegier för ministerråds-&lt;br&gt;möten och ämbetsmannakommittémöten inom Kon-&lt;br&gt;ferensen om säkerhet och samarbete i Europa&lt;br&gt;(ESK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreslås följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig på ministerrådsmöten och ämbetsmannakommit-&lt;br&gt;témöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som&lt;br&gt;på svenska regeringens inbjudan hålls i Sverige. Den är också tillämplig på&lt;br&gt;främmande staters delegationer samt på representanter för ESK:s institutio-&lt;br&gt;ner och för inbjudna internationella organisationer som deltar i dessa möten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i denna lag skall gälla utan hinder av bestämmelser i andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Möteslokalerna samt handlingar och annan egendom som finns i dessa&lt;br&gt;lokaler är okränkbara under den tid som mötena förbereds, pågår och av-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som införs för mötena för tjänstebruk skall vara befriade från tullar&lt;br&gt;samt skatter och avgifter som tas ut med anledning av införsel och procedu-&lt;br&gt;rer i samband härmed, med undantag av avgifter för lagring, forsling och&lt;br&gt;liknande tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Främmande staters utrikesministrar åtnjuter i egenskap av chef för en&lt;br&gt;delegation den immunitet och de privilegier som enligt folkrätten och inter-&lt;br&gt;nationell sedvana tillkommer dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Främmande staters delegationer, medlemmar av sådana delegationer&lt;br&gt;samt deras familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immunitet och&lt;br&gt;privilegier som tillkommer beskickningar samt beskickningsmedlemmar&lt;br&gt;med motsvarande ställning och deras familjemedlemmar och betjäning en-&lt;br&gt;ligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska&lt;br&gt;förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet bestämmer hur delegationsmedlemmarna och de-&lt;br&gt;ras familjemedlemmar skall hänföras till konventionens olika kategorier när&lt;br&gt;det gäller immunitet och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Representanter för ESK:s institutioner och för internationella organisa-&lt;br&gt;tioner samt deras familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immuni-&lt;br&gt;tet och privilegier som tillkommer beskickningsmedlemmar med motsva-&lt;br&gt;rande ställning och deras familjemedlemmar och betjäning enligt den i Wien&lt;br&gt;den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet bestämmer hur representanterna och deras famil-&lt;br&gt;jemedlemmar skall hänföras till konventionens olika kategorier när det gäl-&lt;br&gt;ler immunitet och privilegier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Delegationernas och representanternas lokaler och den egendom som&lt;br&gt;finns där är okränkbara. Delegationernas och representanternas arkiv och&lt;br&gt;handlingar är okränkbara var de än finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som införs för delegationernas och representanternas tjänstebruk&lt;br&gt;skall vara befriade från tullar samt skatter och avgifter som tas ut med anled-&lt;br&gt;ning av införsel och procedurer i samband härmed, med undantag av avgifter&lt;br&gt;för lagring, forsling och liknande tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Delegationerna och representanterna har samma rätt som diplomatiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskickningar i Sverige att sända och ta emot uppgifter och meddelanden&lt;br&gt;samt att därvid använda alla lämpliga medel, inbegripet kurir samt kod- och&lt;br&gt;chiffermeddelanden. Delegationerna och representanterna har dock rätt att&lt;br&gt;använda radiosändare endast med behöriga myndigheters tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Medlemmar av konferenssekretariatet skall vara befriade från skattskyl-&lt;br&gt;dighet till stat och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som är medlemmar av konferenssekretariatet skall&lt;br&gt;i fråga om verksamheten vid sekretariatet vara undantagna från skyldigheten&lt;br&gt;att ha arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar av konferenssekretariatet, som inte är bosatta i Sverige, skall&lt;br&gt;åtnjuta samma immunitet och privilegier som tillkommer Förenta nationer-&lt;br&gt;nas tjänstemän enligt konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta&lt;br&gt;nationernas privilegier och immuniteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar av konferenssekretariatet är inte skyldiga att betala avgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om socialavgifter för inkomst av sin anställning vid&lt;br&gt;sekretariatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thur-&lt;br&gt;din, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dinkelspiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om immunitet och privilegier för&lt;br&gt;ministerrådsmöten och ämbetsmanna-&lt;br&gt;kommittémöten inom Konferensen om säkerhet&lt;br&gt;och samarbete i Europa (ESK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) avslutades den&lt;br&gt;1 augusti 1975 med att en slutakt, det s.k. Helsingforsdokumentet, under-&lt;br&gt;tecknades. Slutakten behandlar bl.a. frågor om politisk och militär säkerhet,&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete samt respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Slut-&lt;br&gt;akten innehåller även bestämmelser om att ESK-staterna fortsättningsvis&lt;br&gt;skall anordna uppföljningsmöten för att dels granska efterlevnaden av slut-&lt;br&gt;aktens bestämmelser, dels studera hur de kan förbättra säkerheten och&lt;br&gt;främja samarbete och avspänning. Uppföljningsmöten har hållits i Belgrad&lt;br&gt;(1977 - 1978), Madrid (1980 - 1983), Wien (1986 - 1989) och Helsingfors&lt;br&gt;(1992). Vid uppföljningsmötet i Madrid bestämdes att en konferens skulle&lt;br&gt;hållas om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i&lt;br&gt;Europa. Konferensens första fas ägde rum i Stockholm (1984 - 1986).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ESK:s möte på stats- och regeringschefsnivå i Paris i november 1990&lt;br&gt;inrättades ett ministerråd, bestående av de deltagande staternas utrikesmi-&lt;br&gt;nistrar. Rådet skulle sammanträda minst en gång per år. Ministerrådsmötena&lt;br&gt;skulle förberedas av en ämbetsmannakommitté som bl.a. skulle samman-&lt;br&gt;träda omedelbart före och i direkt anslutning till ministerrådets möten. Vid&lt;br&gt;ministerrådsmötet i Prag i januari 1992 antogs Sveriges inbjudan att hålla&lt;br&gt;nästa ordinarie ministerrådsmöte i Stockholm. Vid extra rådsmöte i Helsing-&lt;br&gt;fors i mars 1992 beslutades att rådsmötet i Stockholm skulle hållas den 14-15&lt;br&gt;december 1992. Med värdskapet följer ordförandeskapet för mötet liksom&lt;br&gt;ordförandeskapet för ämbetsmannakommitténs möten fram till nästa ordi-&lt;br&gt;narie ministerrådsmöte. När detta skall äga rum har ännu inte bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdskapet innebär för svenskt vidkommande bl.a. att åtgärder måste&lt;br&gt;vidtas för att ministerrådsmötet, ämbetsmannakommittémöten och ev. extra&lt;br&gt;rådsmöten under Sveriges ordförandeskap jämte mötenas deltagare ges så-&lt;br&gt;dana arbetsvillkor som följer av internationell praxis och är jämförbara med&lt;br&gt;de förhållanden som rått under tidigare ESK-möten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänt om konferensen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) hålls dels på minis-&lt;br&gt;terrådsnivå, dels på ämbetsmannakommitténivå. Ämbetsmannakommittén&lt;br&gt;beräknas sammanträda den 11-13 december 1992. Ministerrådsmötet beräk-&lt;br&gt;nas pågå den 14-15 december 1992. Mötena kommer att äga rum i Stock-&lt;br&gt;holmsmässans lokaler i Älvsjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i dag 52 ESK-staterna kan förväntas bli representerade av sammanlagt&lt;br&gt;ca 900 delegater. Representanter för de tre ESK-institutionerna i Prag, Wien&lt;br&gt;och Warszawa kommer att delta, liksom ordföranden i ESK:s parlamenta-&lt;br&gt;riska församling. Ett tiotal internationella organisationer kommer att inbju-&lt;br&gt;das att delta. Konferenssekretariatet kan komma att bestå av ett hundratal&lt;br&gt;medlemmar, dvs. tjänstemän, tolkar, översättare, språkpersonal och övrig&lt;br&gt;resurspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Immunitet och privilegier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Gällande svensk rätt och folkrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den internationella praxis som utvecklats beträffande konferenser&lt;br&gt;inom ramen för ESK åtnjuter de deltagande staternas företrädare de privile-&lt;br&gt;gier och den immunitet som de anses behöva för att obehindrat kunna full-&lt;br&gt;göra sina uppgifter. Enligt samma praxis åtnjuter den sekretariatspersonal&lt;br&gt;som anställs för att administrera konferensen anställningsförmåner enligt de&lt;br&gt;principer som tillämpas av Förenta nationernas organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk rätt innehåller inte några bestämmelser om immunitet och privile-&lt;br&gt;gier som skulle ge förmåner av denna karaktär till konferensen eller till del-&lt;br&gt;tagarna i den. Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall av-&lt;br&gt;ser främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar, främmande&lt;br&gt;stats konsulat och konsulatsmedlemmar, dessa kategoriers familjer och be-&lt;br&gt;tjäning samt diplomatiska och konsulära kurirer. Denna lag innehåller även&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner för vissa internationella organ och personer med&lt;br&gt;anknytning till sådana organ. Dessa bestämmelser avser således inte perso-&lt;br&gt;ner som av sin regering blivit utsända för att delta i en mellanstatlig konfe-&lt;br&gt;rens som hålls i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller någon internationell konvention som reglerar frågan&lt;br&gt;om immunitet och privilegier vid mellanstatliga konferenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den allmänna folkrätten (sedvanerätten) har emellertid utvecklats&lt;br&gt;vissa regler som är av intresse i detta sammanhang. Sverige är, liksom övriga&lt;br&gt;länder, bundet av den allmänna folkrättens regler. Inom den allmänna folk-&lt;br&gt;rätten kan man återfinna regler om grundläggande immunitet och privilegier&lt;br&gt;för främmande statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar som&lt;br&gt;medlemmar av delegationer vid internationella konferenser eller vid andra&lt;br&gt;mellanstatliga förhandlingar. Av intresse här är de förmåner som tillkommer&lt;br&gt;en stats utrikesminister. I den folkrättsliga doktrinen antas allmänt att en&lt;br&gt;stats utrikesminister, då vederbörande reser utrikes i tjänsteärende, intar&lt;br&gt;samma ställning som hos en stat ackrediterad ambassadör. Som motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ofta anförts att utrikesministern som utrikesförvaltningens och beskick-&lt;br&gt;ningsväsendets chef inte bör ha en svagare immunitetsställning än en utrikes-&lt;br&gt;minister underställd ambassadör. Det finns emellertid inget stöd i folkrätten&lt;br&gt;för en privilegierad ställning för medlemmar av en utrikesministers familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande&lt;br&gt;åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige stod under två år (1984 - 1986) som värdnation för konferensen om&lt;br&gt;förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa&lt;br&gt;(Stockholmskonferensen). Med anledning av att svensk rätt inte innehöll&lt;br&gt;några bestämmelser om immunitet och privilegier för personer som deltar i&lt;br&gt;en mellanstatlig konferens i Sverige antog riksdagen en särskild lag i ämnet.&lt;br&gt;Lagen (1983:1000) om immunitet och privilegier för konferensen om för-&lt;br&gt;troende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa&lt;br&gt;(prop. 1983/84:55, bet. 1983/84:JuUll, rskr. 1983/84:70) utformades som en&lt;br&gt;tillfällig lagstiftning just för Stockholmskonferensen. Med stöd av lagen ut-&lt;br&gt;färdade regeringen förordningen (1983:1120) med anledning av lagen&lt;br&gt;(1983:1000) om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende-&lt;br&gt;och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fördes i detta sammanhang en diskussion om man borde införa gene-&lt;br&gt;rella regler som skulle kunna tillämpas för framtiden på internationella kon-&lt;br&gt;ferenser av motsvarande slag. Bedömningen gjordes emellertid att det var&lt;br&gt;utomordentligt svårt att i en generell lagstiftning göra en tillfredsställande&lt;br&gt;avgränsning av det slag av internationella konferenser som bestämmelserna&lt;br&gt;skulle tillämpas på. Risken ansågs påtaglig att en sådan generell lagstiftning&lt;br&gt;skulle bli både oprecis och svår att tillämpa (prop. 1983/84:55 s. 10-11). Lag-&lt;br&gt;stiftningen kom därför att utformas som en speciallagstiftning. Lagen och&lt;br&gt;förordningen har upphävts (prop. 1990/91:104, bet. 1990/91:JuU38, rskr.&lt;br&gt;1990/91:301, SFS 1991:441 och 442).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Föredragandens överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Den immunitet och de privilegier som skall gälla för mi-&lt;br&gt;nisterrådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferen-&lt;br&gt;sen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) regleras i en särskild&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Svensk lagstiftning innehåller inte några bestäm-&lt;br&gt;melser om immunitet och privilegier som ger förmåner för deltagare i en in-&lt;br&gt;ternationell konferens i Sverige och som kan jämföras med den internatio-&lt;br&gt;nella praxis som har utvecklats vid tidigare ESK-möten. För att Sverige som&lt;br&gt;värdnation skall kunna ge dessa förmåner krävs ny lagstiftning. Frågan upp-&lt;br&gt;kommer då hur denna lagstiftning skall utformas, dvs. om den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen skall införlivas med reglerna i 1976 års lag eller utformas på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt. Mot bakgrund av den diskussion som fördes inför utformningen av den&lt;br&gt;lagstiftning som skulle reglera förmånerna för Stockholmskonferensen anser&lt;br&gt;jag att den lämpligaste lösningen är en speciallagstiftning för den nu ifråga-&lt;br&gt;varande situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den internationella praxis som utvecklats beträffande konferenser&lt;br&gt;inom ramen för ESK åtnjuter de deltagande staternas företrädare de privile-&lt;br&gt;gier och den immunitet som de anses behöva för att på ett smidigt sätt kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter. Såvitt gäller främmande staters utrikesministrar åt-&lt;br&gt;njuter de den immunitet och de privilegier som enligt folkrätten och interna-&lt;br&gt;tionell sedvana tillkommer dem. I likhet med den lösning som valdes inför&lt;br&gt;Stockholmskonferensen anser jag att de förmåner som ges i 1961 års Wien-&lt;br&gt;konvention om diplomatiska förbindelser bör tillgodose det behov av immu-&lt;br&gt;nitet och privilegier för främmande staters delegationsmedlemmar, som del-&lt;br&gt;tar i mötena samt medlemmarnas familjer och ev. betjäning. 1961 års Wien-&lt;br&gt;konvention om diplomatiska förbindelser har, såvitt gäller dess bestämmel-&lt;br&gt;ser om immunitet och privilegier, införlivats med svensk rätt genom lagen&lt;br&gt;(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den ifrågavarande lag-&lt;br&gt;stiftningen skulle därför kunna utformas på så sätt att Wienkonventionens&lt;br&gt;bestämmelser skall tillämpas i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att de representanter från ESK:s institutioner och från in-&lt;br&gt;ternationella organisationer som deltar i konferensen kommer i åtnjutande&lt;br&gt;av privilegier och immunitet som ligger i nivå med delegationsmedlemmar-&lt;br&gt;nas. Lagstiftningen skulle därför även i denna del kunna utformas på så sätt&lt;br&gt;att Wienkonventionens bestämmelser skall tillämpas i relevanta delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personal som tillhör konferenssekretariatet och som inte är bosatt i&lt;br&gt;värdlandet åtnjuter enligt den internationella praxis som utvecklats den im-&lt;br&gt;munitet och de privilegier som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän.&lt;br&gt;Konventionen rörande Förenta nationernas privilegier och immunitet från&lt;br&gt;år 1946 har även den inkorporerats med svensk rätt genom 1976 års immuni-&lt;br&gt;tets- och privilegielag, varför en hänvisning i den nu ifrågavarande lagstift-&lt;br&gt;ningen till denna konvention är till fyllest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kompletterande bestämmelser krävs. Medlemmar av konferenssek-&lt;br&gt;retariatet bör i enlighet med den internationella praxis som utbildats inom&lt;br&gt;Förenta nationerna och som tillämpas inom ESK medges skattefrihet för in-&lt;br&gt;komst av denna sin anställning. Varor som är för tjänstebruk och som införs&lt;br&gt;för ministerrådsmötena och ämbetsmannakommittémötena bör dessutom i&lt;br&gt;enlighet med internationell praxis vara befriade från tullar. Samma befrielse&lt;br&gt;bör gälla för de varor som delegationerna och representanterna inför för&lt;br&gt;tjänstebruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ministerrådsmötet äger rum redan under mitten av december är&lt;br&gt;det angeläget att riksdagen behandlar ärendet skyndsamt. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den anser jag att det föreligger synnerliga skäl att riksdagen beslutar om för-&lt;br&gt;kortad motionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Utrikesdepartementet upprättats ett&lt;br&gt;förslag till lag om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och äm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i&lt;br&gt;Europa (ESK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i ärendet samrått med statsrådet Lundgren och chefen för Kultur-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att lagen är av tillfällig och tidsbegränsad natur och rör en&lt;br&gt;begränsad personkrets bör - i likhet med vad som var fallet förra gången&lt;br&gt;Sverige stod som värdnation (jfr prop. 1983/84:55 s. 15) - inte något lagråds-&lt;br&gt;yttrande inhämtas i förevarande ärende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att lagen är tillämplig på ministerrådsmöten och&lt;br&gt;ämbetsmannakommittémöten som hålls inom ramen för ESK i Sverige. La-&lt;br&gt;gen är också tillämplig på främmande staters delegationer samt på represen-&lt;br&gt;tanter för ESK:s tre institutioner i Prag, Wien och Warszawa. Ett tiotal inter-&lt;br&gt;nationella organisationer kommer att inbjudas till konferensen. Lagen till-&lt;br&gt;lämpas även på de representanter som deltar i konferensen för dessa organi-&lt;br&gt;sationers räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att bestämmelserna i lagen gäller utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelser i andra författningar. Det kan nämligen inte komma i fråga att&lt;br&gt;på grund av denna tillfälliga lagstiftning gå igenom och ändra alla de bestäm-&lt;br&gt;melser i andra författningar som till äventyrs kan stå i strid med förmånerna&lt;br&gt;enligt förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger att lokalerna för ministerrådsmötena och ämbetsman-&lt;br&gt;nakommittémötena samt handlingar och annan egendom som finns i loka-&lt;br&gt;lerna skall vara okränkbara under den tid som mötena förbereds, pågår och&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser innehåller inte nå-&lt;br&gt;gon bestämmelse om förmåner som en utrikesminister bör omfattas av. Reg-&lt;br&gt;ler av denna art återfinns i den allmänna folkrätten. Eftersom främmande&lt;br&gt;staters utrikesministrar kommer att leda sina staters delegationer har i&lt;br&gt;nämnda paragraf tagits in en erinran om att immunitet och privilegier till-&lt;br&gt;kommer dem enligt folkrätten och internationell sedvana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4—5§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna anger att bl.a. delegationsmedlemmar och representanter för&lt;br&gt;de tre ESK-institutionerna i Prag, Wien och Warszawa samt representanter&lt;br&gt;för internationella organisationer som deltar i mötena skall komma i åtnju-&lt;br&gt;tande av diplomatiska privilegier och immunitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-7§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna föreskrivs okränkbarhet för delegationernas och representan-&lt;br&gt;ternas lokaler och deras rätt till kommunikation i överensstämmelse med&lt;br&gt;vad som gäller för beskickningar enligt 1961 års Wienkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens/örsta stycke slås fast att samtliga medlemmar av konferenssek-&lt;br&gt;retariatet (oavsett medborgarskap) är befriade från skattskyldighet till stat&lt;br&gt;och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet. Med inkomst&lt;br&gt;av anställning avses inkomst som uppbärs på grund av anställningsavtal med&lt;br&gt;sekretariatets direktör. Skattefriheten överensstämmer med den internatio-&lt;br&gt;nella praxis som utbildats av Förenta nationerna och tillämpas inom ESK.&lt;br&gt;Konferenssekretariatet kommer att bestå av tjänstemän, tolkar, översättare,&lt;br&gt;språkpersonal och övrig resurspersonal. I fråga om de svenska statsanställda&lt;br&gt;som ingår i sekretariatet gäller att de avseende lön som uppbärs på grund av&lt;br&gt;sin ordinarie anställning givetvis skall vara skattskyldiga. Endast ersättning&lt;br&gt;som uppbärs på grund av särskilt avtal med sekretariatets direktör kan bli&lt;br&gt;föremål för skattebefrielsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste anses rimligt att utländska medborgare skall befrias från skyl-&lt;br&gt;digheten att ha arbetstillstånd. En bestämmelse med detta innehåll har där-&lt;br&gt;för tagits in i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att konferenssekretariatets medlemmar, med undan-&lt;br&gt;tag av dem som är bosatta i Sverige, skall åtnjuta den immunitet och de privi-&lt;br&gt;legier som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän enligt 1946 års FN-&lt;br&gt;konvention om privilegier och immunitet. Enligt denna konvention åtnjuter&lt;br&gt;FN:s tjänstemän t.ex. immunitet i fråga om rättsliga åtgärder beträffande&lt;br&gt;deras i egenskap av tjänstemän gjorda muntliga eller skriftliga uttalanden.&lt;br&gt;De åtnjuter också immunitet för åtgärder som de vidtagit i tjänsten, skatte-&lt;br&gt;frihet för löner och vissa privilegier i valutahänseende. Denna bestämmelse&lt;br&gt;står i överensstämmelse med den internationella praxis som utvecklats inom&lt;br&gt;ramen för ESK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa närmare föreskrifter om verkställigheten av tillämpningen av lagen,&lt;br&gt;t.ex. såvitt avser befrielse från tull och andra införselavgifter, torde bli nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör träda i kraft den 1 december 1992. Med hänsyn till att beredskap&lt;br&gt;måste finnas för att under tiden för det svenska ordförandeskapet ordna yt-&lt;br&gt;terligare möten bör lagen gälla under hela denna tid. Därefter bör den upp-&lt;br&gt;höra (jfr prop. 1990/91:104, bet. 1990/91:JuU38, rskr. 1990/91:301, SFS&lt;br&gt;1991:441). Upphörandet bör ske med utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta förslaget till lag om immunitet och privilegier för minister-&lt;br&gt;rådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferensen om&lt;br&gt;säkerhet och samarbete i Europa (ESK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till tidpunkten för konferensen bör regeringen vidare&lt;br&gt;föreslå riksdagen att besluta att motionstiden förkortas till sex dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;anta de förslag som föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42040, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:42:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0335</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:42:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0335</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__35.pdf</filnamn>
<filstorlek>390371</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och iimbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BC34689E-0691-4DA4-A166-6BFA396A523E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU2</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>