<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2308194</hangar_id>
 <dok_id>GG0333</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>33</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:33</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>33</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:26</publicerad>
 <titel>Märkning av textilier</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0333/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0333</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0333</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;1992/93:33&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 5 rad 11 Står: Carl Bildt Rättat till: Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EES-avtalet........................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s direktiv om märkning av textilier................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänt.......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Märkningsdirektivets närmare innehåll............... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;Tillämpningsområde ........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 &amp;nbsp;Textila benämningar........................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 &amp;nbsp;Krav på märkning.......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s direktiv om kvantitativa&amp;nbsp;analysmetoder.............. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska anpassningen.............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Behovet av anpassning............................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utformningen av svenska&amp;nbsp;regler..................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Tillsyn............................................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Kostnadskonsekvenser.............................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen.................................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag............................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna och en sammanställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av remissyttrandena............................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 rörande&lt;br&gt;tillnärmningen medlemsstaternas lagstiftning om benäm-&lt;br&gt;ningar på textilier (ändrat genom rådets direktiv&lt;br&gt;75/36/EEG av den 17 december 1974 och 83/623/EEG av&lt;br&gt;den 25 november 1983 samt kommissionens direktiv&lt;br&gt;87/140/EEG av den 6 februari 1987).................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning av vissa meto-&lt;br&gt;der för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar&lt;br&gt;(ändrat genom kommissionens direktiv 79/76/EEG av den&lt;br&gt;21 december 1978, rådets direktiv 81/75/EEG av den 17&lt;br&gt;februari 1981 och kommissionens direktiv 87/184/EEG av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 februari 1987)................................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om till-&lt;br&gt;närmning av medlemstaternas lagstiftning om kvantitativ&lt;br&gt;analys av ternära fiberblandningar.................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Kommissionens rekommendation 87/142/EEG av den 6&lt;br&gt;februari 1987 om vissa metoder för avlägsnandet av fiber-&lt;br&gt;främmande material före kvantitativ analys av fiberbland-&lt;br&gt;ningar ............................................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Kommissionens rekommendation 87/185/EEG av den 6&lt;br&gt;februari 1987 om kvantitativa analysmetoder för identifie-&lt;br&gt;ring av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och&lt;br&gt;trivynilfibrer. ...................................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:33&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Märkning av textilier&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har chefen för Civildepartementet varit före-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågan om att anpassa svensk rätt till tre EG-di-&lt;br&gt;rektiv och två EG-rekommendationer om benämningar på textila fibrer och&lt;br&gt;märkning av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av fi-&lt;br&gt;berblandningar. Det föreslås att EG-bestämmelserna införlivas med svensk&lt;br&gt;rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Det handlar främst om föreskrifter om skyldig-&lt;br&gt;het för näringsidkare att vid marknadsföring av textilier ange vilka textila&lt;br&gt;fibrer som textilierna består av. Nödvändiga bemyndiganden föreslås bli&lt;br&gt;meddelade i en särskild lag, benämnd lag om märkning av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om märkning av textilier föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition Märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Sveriges och övriga EFTA-länders närmande till EG har varit&lt;br&gt;föremål för diskussioner och överväganden en längre tid. I den s.k. Luxem-&lt;br&gt;burgdeklarationen år 1984 lades den politiska grunden för ett breddat och&lt;br&gt;fördjupat samarbete mellan EFTA och EG i syfte att skapa ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde, där det skall råda fri rörlighet för varor, per-&lt;br&gt;soner, tjänster och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1990 inleddes formella förhandlingar mellan EFTA-länderna&lt;br&gt;och EG för att förverkliga ett sådant samarbetsområde. Ett avtal om Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) undertecknades den 2&lt;br&gt;maj 1992. Avsikten är att EES-avtalet, sedan det har godkänts av EG- och&lt;br&gt;EFTA-ländernas respektive parlament, skall träda i kraft den 1 januari 1993,&lt;br&gt;dvs. samtidigt som EG:s inre marknad fullbordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär en i allt väsentligt fri rörlighet för varor, personer,&lt;br&gt;tjänster och kapital jämte en enhetlig konkurrenspolitik. Genom avtalet för-&lt;br&gt;binder sig parterna också att utveckla och bredda samarbetet på angrän-&lt;br&gt;sande politikområden, såsom miljö, forskning, utbildning och konsument-&lt;br&gt;skydd. Enhetliga regler skall gälla inom hela EG-EFTA-området. Genom&lt;br&gt;EES-avtalet förbinder sig EFTA-länderna således att införliva relevanta de-&lt;br&gt;lar av EG:s regelverk (acquis communautaire) med sina respektive rättsord-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 29 maj 1992 till riksdagen överlämnat proposition&lt;br&gt;1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I propo-&lt;br&gt;sitionen föreslås bl.a. att riksdagen godkänner EES-avtalet och antager för-&lt;br&gt;slag till en lag om ett europeiskt samarbetsområde (EES-lagen) med grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk&lt;br&gt;rätt. De avtalsbestämmelser som upptas i bilagorna till EES-avtalet och de i&lt;br&gt;dessa bilagor referade bindande rättsakterna avses däremot bli införlivade&lt;br&gt;med svensk rätt genom författningar på respektive sakområde (prop.&lt;br&gt;1991/92:170 delis. 129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de EG-rättsakter som omfattas av EES-avtalet men som enligt det&lt;br&gt;nyss sagda inte är tänkta att införlivas med svensk rätt genom EES-lagen hör&lt;br&gt;tre EG-direktiv om benämningar på textila fibrer och märkning av textilpro-&lt;br&gt;dukter samt om metoder för kvantitativ analys av fiberblandningar. Det&lt;br&gt;finns också två EG-rekommendationer på det textila området, vilka de av-&lt;br&gt;talsslutande parterna har åtagit sig att beakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Civildepartementet har under våren 1992 upprättats en promemoria&lt;br&gt;(Ds 1992:47) Märkning av textilier - en EG-anpassning till följd av EES-&lt;br&gt;avtalet (dnr C92/543/RÄ). Promemorians lagförslag framgår av bilaga 1.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslår regeringen en lag om märkning av textilier.&lt;br&gt;Lagförslaget innehåller bl.a. en bestämmelse om överklagande som formellt&lt;br&gt;hör till Lagrådets granskningsområde. Lagförslaget är emellertid av så enkel&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den följande framställningen inleds med en kortfattad beskrivning av de&lt;br&gt;i detta sammanhang relevanta delarna av EES-avtalet och berörda direktiv.&lt;br&gt;I avsnitten 3 och 4 redogörs närmare för EG-reglerna om textilier. Våra&lt;br&gt;överväganden om hur EG-reglerna skall införlivas med svensk rätt och kost-&lt;br&gt;nadskonsekvenserna av våra förslag redovisas i avsnitt 5. Lagförslaget kom-&lt;br&gt;menteras i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella bestämmelser som rör varors benämningar och märkning kan för-&lt;br&gt;svåra ett fritt varuflöde över gränserna. Sådana bestämmelser brukar kallas&lt;br&gt;tekniska handelshinder. Ett av EG:s mål är att söka undanröja sådana hin-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål har man på det textila området skapat för medlemssta-&lt;br&gt;terna gemensamma regler om benämningar på textila fibrer och märkning&lt;br&gt;av textilprodukter samt om metoder för kvantitativ analys av textilfiber-&lt;br&gt;blandningar. EES-avtalet omfattar tre direktiv och två rekommendationer&lt;br&gt;som innehåller sådana bestämmelser (bilaga II, avsnitt XI). De är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 rörande tillnärmningen av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier (ändrat genom&lt;br&gt;rådets direktiv 75/36/EEG av den 17 december 1974 och 83/623/EEG av den&lt;br&gt;25 november 1983 samt kommissionens direktiv 87/140/EEG av den 6 feb-&lt;br&gt;ruari 1987),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsstaternas lagstiftning av vissa metoder för kvantitativ analys av binära&lt;br&gt;textilfiberblandningar (ändrat genom kommissionens direktiv 79/76/EEG av&lt;br&gt;den 21 december 1978, rådets direktiv 81/75/EEG av den 17 februari 1981&lt;br&gt;och kommissionens direktiv 87/184/EEG av den 6 februari 1987),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rådets direktiv 73/44/EEG av den 26 februari 1973 om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära fiberbland-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kommissionens rekommendation 87/142/EEG av den 6 februari 1987 om&lt;br&gt;vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ&lt;br&gt;analys av fiberblandningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kommissionens rekommendation 87/185/EEG av den 6 februari 1987 om&lt;br&gt;kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryl- och modakrylfibrer,&lt;br&gt;klorfibrer och trivynilfibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsakterna finns fogade till denna proposition som bilagorna 3-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna inom EG på det sättet att&lt;br&gt;dessa är skyldiga att anpassa sin lagstiftning efter direktivet. Hur detta när-&lt;br&gt;mare skall gå till överlämnas åt medlemsstaterna att själva avgöra. Samma&lt;br&gt;principer skall tillämpas när Sverige på grund av EES-avtalet skall anpassa&lt;br&gt;sin lagstiftning till EG:s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationer är icke-bindande rättsakter. I propositionen om&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (prop. 1991/92:170 del 1 s. 130)&lt;br&gt;framhålls att sådana rättsakter i vissa fall dock kan utgöra riktlinjer för hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-organen skall handla och som därför berör enskilda. Där sägs också att Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;det framgår av EES-avtalet att avtalspartena skall beakta sådana icke-bind-&lt;br&gt;ande rättsakter. Såvitt gäller textilier innehållet avtalet en sådan bestäm-&lt;br&gt;melse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 EG:s direktiv om märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av EG:s medlemsstater hade tidigare bestämmelser för benäm-&lt;br&gt;ningar på och märkning av textilprodukter. Eftersom bestämmelserna&lt;br&gt;skilj de sig åt ansågs de utgöra ett hinder för att den gemensamma marknaden&lt;br&gt;skulle fungera tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktivet 71/307/EEG om benämningar på textilprodukter, i fort-&lt;br&gt;sättningen kallat märkningsdirektivet, har medlemsstaterna ålagts att ge-&lt;br&gt;nomföra de åtgärder som behövs för att införa enhetliga regler när det gäller&lt;br&gt;textila benämningar och beskrivningar på etiketter, märken och dokument&lt;br&gt;som följer textilprodukter på olika stadier i produktion, beredning och dis-&lt;br&gt;tribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Märkningsdirektivets närmare innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsdirektivet skall tillämpas på alla textilprodukter som marknads-&lt;br&gt;förs inom gemenskapen, såväl före eller under tillverkningsprocessen som i&lt;br&gt;vaije annat distributionsled {artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med textilprodukter avses alla varor i obearbetat, halvbearbetat, bearbe-&lt;br&gt;tat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd&lt;br&gt;som uteslutande består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som har&lt;br&gt;använts för deras blandning eller sammansättning {artikel 2, punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med textilprodukter i direktivets mening likställs även vissa material som&lt;br&gt;inte är tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en&lt;br&gt;väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller försäljaren av varan sär-&lt;br&gt;skilt har framhållit det textila inslaget. Hit hör produkter som består av minst&lt;br&gt;80 viktprocent textilfibrer samt möbel-, paraply- och markistyg som består&lt;br&gt;av minst 80 viktprocent textila inslag. Med textilprodukter menas också tex-&lt;br&gt;tila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, madrasser och campingartiklar&lt;br&gt;samt värmande foder i fotbeklädnader, handskar och vantar, förutsatt att det&lt;br&gt;textila inslaget eller fodret i dessa produkter utgör minst 80 viktprocent. Tex-&lt;br&gt;tilier som ingår i andra produkter som en nödvändig del räknas också som&lt;br&gt;textilprodukter i de fall textiliernas sammansättning särskilt anges {artikel 2,&lt;br&gt;punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet gäller dock inte textilprodukter som är avsedda för export till&lt;br&gt;tredje land eller som förs in i medlemsstaterna i gemenskapen efter tullkont-&lt;br&gt;roll för vidare transitering. Det gäller inte heller textilprodukter som impor-&lt;br&gt;teras från tredje land för beredning inom marknaden eller som läggs ut på&lt;br&gt;entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta över- Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;låts mot betalning (artikel 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Textila benämningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till märkningsdirektivet består av en förteckning med benämningar&lt;br&gt;på olika textila fibrer och en beskrivning av varje namngiven fiber. Dessa&lt;br&gt;benämningar får användas bara på fibrer som helt och hållet passar in på&lt;br&gt;beskrivningen (artikel 3, punkt 2). Ingen av benämningarna får användas på&lt;br&gt;någon annan fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som&lt;br&gt;egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används (artikel 3, punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En textilprodukt får inte heller beskrivas som ”100 procentig”, ”ren” eller&lt;br&gt;”hel-” om den inte består av ett och samma fiberslag. Inte heller andra lik-&lt;br&gt;nande ord får användas (artikel 4, punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andel av främmande fibrer upp till 2 procent av varans vikt är dock&lt;br&gt;tillåten om det är befogat av tekniska skäl och inte är rutinmässigt inblandat.&lt;br&gt;För kardgarnsvaror kan tolereras en avvikelse på 5 procent (artikel 4, punkt&lt;br&gt;2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i direktivet hur textilprodukter där två eller flera fiberslag&lt;br&gt;ingår skall benämnas (artikel 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en textilvara innehåller olika fiberslag och man skall beräkna procent-&lt;br&gt;satserna för de olika fibrernas andel, skall de olika andelarna beräknas på&lt;br&gt;ett visst i artikel 12 angivet sätt. I bilaga 2 till direktivet finns en uppräkning&lt;br&gt;av de fukttillägg på torrvikten av respektive fiberslag som skall användas vid&lt;br&gt;denna beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla de åtgärder som behövs för att säkerställa&lt;br&gt;att ingen information som ges när textilprodukter bjuds ut på marknaden&lt;br&gt;kan förväxlas med de benämningar och beskrivningar som anges i direktivet&lt;br&gt;(artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de i märkningsdirektivet angivna kraven är uppfyllda, får handeln&lt;br&gt;med textilier inte förbjudas eller hindras av orsaker som har samband med&lt;br&gt;benämningar eller specifikationer av textilvarors sammansättning (artikel&lt;br&gt;14, punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bestämmelser utesluter inte att medlemsstaterna tillämpar na-&lt;br&gt;tionella bestämmelser till skydd för industriell och kommersiell egendom,&lt;br&gt;ursprungsuppgifter och ursprungsmärkning samt mot illojal konkurrens (ar-&lt;br&gt;tikel 14, punkt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Krav på märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt märkningsdirektivet skall alla textilprodukter i direktivets mening&lt;br&gt;förses med en etikett eller på något annat sätt märkas med uppgifter om det&lt;br&gt;textila fiberinnehållet så snart de släpps ut på marknaden i produktions- eller&lt;br&gt;kommersiellt syfte (artikel 8, punkt 1). Etiketteringen eller märkningen kan&lt;br&gt;ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshandlingar när produkterna&lt;br&gt;inte avyttras till konsumenter (slutanvändare) eller när de efter beställning&lt;br&gt;levereras till staten eller till något annat offentligrättsligt organ (artikel 8,&lt;br&gt;punkt 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa angivna förutsättningar behöver dock inte etikettering eller Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;annan märkning ske (artikel 10 a). Det gäller sådana textilprodukter som an-&lt;br&gt;ges i bilaga 3 till direktivet med de tillägg som anges i rådets direktiv&lt;br&gt;83/623/EEG. Exempel på sådana produkter är ärmhållare och klockarm-&lt;br&gt;band av textilt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 till märkningsdirektivet innehåller en uppräkning av textilpro-&lt;br&gt;dukter för vilka gemensam etikettering eller märkning får användas (artikel&lt;br&gt;10 b). Exempel på sådana produkter är skurtrasor, skärp och strumpeband.&lt;br&gt;Genom rådets direktiv 83/623/EEG har bilagan utökats med fler sådana tex-&lt;br&gt;tilprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 EG:s direktiv om kvantitativa analysmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt märkningsdirektivet skall kontrollen av att textilprodukters samman-&lt;br&gt;sättning stämmer överens med den information som lämnas ske med de ana-&lt;br&gt;lysmetoder som anges i separata direktiv (artikel 13, ändrad senast&lt;br&gt;83/623/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant direktiv avser frågan hur man skall gå till väga för att analysera&lt;br&gt;textilprodukter där två olika fiberkomponenter ingår. Bestämmelser om&lt;br&gt;detta finns i rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om tillnärmning&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av&lt;br&gt;binära textilfiberblandningar. Direktivet har ändrats vid tre tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sådant direktiv är direktivet 73/44/EEG av den 26 februari 1973&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av&lt;br&gt;ternära fiberblandningar innehåller bestämmelser som gäller textilprodukter&lt;br&gt;med tre olika fiberkomponenter. Det ansluter i viss mån till det nyss nämnda&lt;br&gt;direktivet om binära fiberblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har härutöver utfärdat två rekommendationer&lt;br&gt;(87/142/EEG och 87/185/EEG) som kompletterar direktiven om binära och&lt;br&gt;ternära fiberblandningar. Dessa anvisar dels vissa metoder för hur fiberfräm-&lt;br&gt;mande material skall tas bort före analysen, dels analysmetoder för identifie-&lt;br&gt;ring av akryl- och modakrylfibrer, klorfibrer och trivinylfibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Den svenska anpassningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Behovet av anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och övriga avtalsparter på EFTA-sidan åtar sig enligt EES-avtalet&lt;br&gt;att genomföra de författningsändringar som behövs för att överensstäm-&lt;br&gt;melse med syftet med och innehållet i de direktiv som omfattas av avtalet&lt;br&gt;skall uppnås för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven rörande textilier förutsätter därför att det skall finnas rättsligt&lt;br&gt;bindande regler om märkning av och benämningar på textila fibrer samt om&lt;br&gt;metoder för analys av fiberblandningar. I Sverige finns inga bindande regler.&lt;br&gt;Förhållandena styrs i stället av standarder och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nomenklaturen för benämningar av textiler har fastställts av SIS - Stan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Il&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dardiseringskommissionen i Sverige. En tidigare gällande standard ersattes&lt;br&gt;år 1971 av en ny standard, SIS 25 10 12, ”Redovisning av fibermaterial”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standarden anger hur märkning av textilier skall vara utformad, om märk-&lt;br&gt;ning förekommer. I dokumentet ges regler för redovisning av sammansätt-&lt;br&gt;ningen hos textilvaror och produkter jämställda med textilvaror. Av ingres-&lt;br&gt;sen framgår att standarden - som således tillkom samma år som märknings-&lt;br&gt;direktivet - i allt väsentligt stämmer överens med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets riktlinjer på området ansluter också i hög grad till EG-&lt;br&gt;direktiven. I Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1979:8) Textilier och be-&lt;br&gt;klädnadsskinn sägs inledningsvis att med begreppet textilier menas det-&lt;br&gt;samma som i EG-direktiven. Enligt riktlinjerna skall information om mate-&lt;br&gt;rial ges på alla textilvaror. Informationen skall beträffande textilier och till-&lt;br&gt;behör redovisas enligt Svensk standard SIS 25 10 12, ”Redovisning av fiber-&lt;br&gt;material”, eller enligt de direktiv som utfärdats av de europeiska gemenska-&lt;br&gt;perna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjernas betydelse ligger i att de är myndighetsrekommendationer&lt;br&gt;som är utarbetade efter överläggningar med branschen. Det anses därför&lt;br&gt;vara god handelssed att följa dem. Efterlevnaden av standarden och riktlin-&lt;br&gt;jerna är i praktiken god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk standard SS-ISO 5089, ”Provberedning för kemisk analys av textil-&lt;br&gt;varor”, från år 1990 motsvarar anvisningarna i bilaga 1 till direktivet om bi-&lt;br&gt;nära textilfiberblandningar i fråga om framtagning av analysprov och prov-&lt;br&gt;kroppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk standard SS-ISO 1833, ”Kvantitativ kemisk analys - Binära fi-&lt;br&gt;berblandningar”, också den från år 1990, motsvarar bilaga 2 i samma direk-&lt;br&gt;tiv när det gäller den kemiska analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fiberblandningar med tre olika slags textila fibrer gäller för närva-&lt;br&gt;rande Svensk standard SS 25 12 21 ”Kvantitativ analys av ternära fiberbland-&lt;br&gt;ningar”, som tillkom år 1981. Den motsvarar den internationella standarden&lt;br&gt;ISO 5088 och stämmer i stort överens med de beskrivningar av analysmeto-&lt;br&gt;der som finns i bilaga 1 till direktivet om ternära textilfiberblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska riktlinjer och standarder på det textila området stämmer alltså i&lt;br&gt;huvudsak överens med EG-reglerna på området. De uppfyller emellertid&lt;br&gt;inte syftet att vara bindande såvitt avser det resultat som skall uppnås. Där-&lt;br&gt;för måste det tillskapas bindande svenska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av form och metod för införandet av EG-bestämmelserna i svensk&lt;br&gt;rätt är enligt artikel 7 i EES-avtalet däremot inte förutbestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utformningen av svenska regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: EG-reglerna om benämningar på och märkning&lt;br&gt;av textila produkter samt om kvantitativa analysmetoder införlivas&lt;br&gt;med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen bestämmer. De bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen som behövs meddelas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Bl.a. Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel har påtalat att de svenska föreskrifterna inte får gå längre än EG-&lt;br&gt;direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste kunna motiveras ut-&lt;br&gt;ifrån djupt kända konsumentkrav. Sveriges Industriförbund har krävt att la-&lt;br&gt;gen skall ange de EG-rättsakter som är berörda enligt EES-avtalet. Från&lt;br&gt;några remissinstanser, bl.a. Sveriges Köpmannaförbund, har framförts att&lt;br&gt;det är viktigt att föreskrifter på myndighetsnivå utarbetas i nära samråd med&lt;br&gt;berörda branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Märkningsdirektivets krav på märkning av&lt;br&gt;textilier innefattar sådana åligganden för enskilda som enligt 8 kap. 3 § rege-&lt;br&gt;ringsformen skall meddelas genom lag. Enligt 8 kap. 7 § första stycket 3 får&lt;br&gt;emellertid regeringen efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Riksdagen kan också enligt 11 § samma kapitel bemyndiga&lt;br&gt;regeringen att överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter&lt;br&gt;i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitten 3 och 4 är regleringen i märkningsdirektivet och&lt;br&gt;övriga aktuella rättsakter detaljerad och i stor utsträckning av teknisk karak-&lt;br&gt;tär. Det kan visa nödvändigt att efter hand justera föreskrifterna med hänsyn&lt;br&gt;till utvecklingen inom EG och EES. Föreskriftsrätten bör därför så långt det&lt;br&gt;är möjligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig ordning är alltså att lagstiftningen utformas som en bemyndi-&lt;br&gt;gandelag, genom vilken regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om skyl-&lt;br&gt;dighet att märka textilier med uppgift om innehåll av textila fibrer. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om uppgiftsskyldigheten liksom om undantag från denna bör&lt;br&gt;kunna delegeras vidare till den myndighet som regeringen bestämmer, ex-&lt;br&gt;empelvis Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föreskrifternas materiella innehåll gäller det att överföra reg-&lt;br&gt;lerna i de aktuella direktiven till svensk rätt. Det innebär att reglerna måste&lt;br&gt;stämma överens med EG:s regler på området och att de heller inte kan gå&lt;br&gt;längre än dessa. Det är också naturligt och får förutsättas att detaljerade&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter utarbetas efter samråd med berörda branschorgani-&lt;br&gt;sationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lagstiftningen utformas som en bemyndigandelag, saknas det&lt;br&gt;anledning att där göra en formell koppling till EES-avtalet. Däremot kan det&lt;br&gt;vara lämpligt att göra en sådan koppling i de författningar som materiellt&lt;br&gt;reglerar märkningen av textilier i enlighet med de aktuella direktiven (jfr&lt;br&gt;prop. 1991/92:170 del 1 s. 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås alltså att de aktuella direktiven införlivas&lt;br&gt;med svensk rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. I en särskild lag - lag om märkning&lt;br&gt;av textilier - ges de bemyndiganden för regeringen som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konsumentverket bör ha hand om tillsynen&lt;br&gt;över att förskrifterna följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör i första hand genom information och råd&lt;br&gt;söka åstadkomma rättelse av bristande efterlevnad av föreskrifterna.&lt;br&gt;Om detta inte hjälper bör det finnas möjlighet att meddela föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud i förening med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser bör kunna lagforas straffrättsligt. En mera ingri-&lt;br&gt;pande påföljd än böter bör emellertid inte kömma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Frå-&lt;br&gt;gan om förelägganden och förbud berörs emellertid inte i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket har anfört att verket inte har några&lt;br&gt;möjligheter att kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emel-&lt;br&gt;lan. Sveriges Industriförbund konstaterar att Konsumentverket genom för-&lt;br&gt;slaget kommer att få tillsyn över ett väsentligt större område än konsument-&lt;br&gt;området. Industriförbundet anser att en tillämpning av marknadsföringsla-&lt;br&gt;gens sanktionssystem är den i praktiken enda framkomliga vägen för att upp-&lt;br&gt;rätthålla respekten för reglerna i stället för straffrättsliga sanktioner, vilka är&lt;br&gt;på avskrivning inom marknadsrätten. Industriförbundet ifrågasätter emel-&lt;br&gt;lertid om det kan anses förenligt med grundlagen att Konsumentverket ut-&lt;br&gt;övar tillsynen över föreskrifter som verket själv har meddelat. Sveriges Tex-&lt;br&gt;tilhandlareförbund anser att huvudansvaret skall åvila det första ledet inom&lt;br&gt;”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en annan ord-&lt;br&gt;ning skulle medföra att samtliga detaljister för att gardera sig mot åtal måste&lt;br&gt;utföra prov- och analystester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt märkningsdirektivet (artikel 11)&lt;br&gt;skall medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan&lt;br&gt;förväxlas med benämningar och specifikationer som fastställts i direktivet.&lt;br&gt;Direktivet förutsätter alltså att medlemsstaterna aktivt övervakar att de tex-&lt;br&gt;tilprodukter som finns på marknaden uppfyller direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har till uppgift att bl.a. på det textila området övervaka&lt;br&gt;marknadens utbud samt näringsidkamas marknadsföring och säljvillkor&lt;br&gt;samt att utarbeta riktlinjer för näringsidkamas marknadsföring och utform-&lt;br&gt;ning m.m. av varor, tjänster och andra nyttigheter. Verket som har erfaren-&lt;br&gt;het och kompetens på området bör också i fortsättningen sköta marknads-&lt;br&gt;övervakningen på det textila området och se till att reglerna om märkning av&lt;br&gt;textilier efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsdirektivet gäller inte bara för förhållanden i konsumentledet,&lt;br&gt;utan även i tidigare distributionsled. Det innebär att tillsynen också kommer&lt;br&gt;att omfatta märkningar m.m. av textilvaror vid transaktioner näringsidkare&lt;br&gt;emellan. Konsumentverket, som är en central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentfrågor, har sagt sig inte ha någon möjlighet att kontrollera varut- Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;ransaktioner mellan näringsidkare. Även om den förutsatta tillsynen i viss&lt;br&gt;utsträckning kommer att ligga utanför verkets normala arbetsfält, bör det&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning inte föreligga några svårigheter för verket att&lt;br&gt;kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgörs på ett riktigt sätt. Kontrollen&lt;br&gt;skiljer sig härvid inte i sak från den som avser konsumentprodukter. En an-&lt;br&gt;nan sak är att resurser måste avsättas för ändamålet. Till denna fråga åter-&lt;br&gt;kommer vi i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har ifrågasatt om inte en sådan ordning som in-&lt;br&gt;nebär att Konsumentverket som föreskrivande myndighet också skall utföra&lt;br&gt;tillsynen över att verkets föreskrifter följs står i strid med regeringsformen.&lt;br&gt;Inom svensk förvaltning är det emellertid inte ovanligt att en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het har denna dubbla funktion. Exempel på detta finns bl.a. inom de områ-&lt;br&gt;den som regleras i livsmedelslagen (1971:511), arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), lagen (1985:426) om kemiska produkter och prisinformations-&lt;br&gt;lagen (1991:601). Ordningen är också praktisk eftersom de olika sektors-&lt;br&gt;myndigheterna har specialkompetens inom sina respektive områden, både&lt;br&gt;att utfärda detaljsföreskrifter och se till efterlevnaden av regelverken. Till-&lt;br&gt;synsmyndighetens beslut och andra åtgärder enligt myndighetens egna före-&lt;br&gt;skrifter kan dessutom efter överklagande prövas av domstol. Några konstitu-&lt;br&gt;tionella hinder mot den föreslagna ordningen föreligger inte heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder vid överträdelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en effektiv övervakning måste tillsynsmyndigheten i&lt;br&gt;vissa fall kunna ingripa med tvingande åtgärder. Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;har i denna del förordat en anknytning till marknadsföringslagens regelsys-&lt;br&gt;tem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen (1975:1418) innehåller generella föreskrifter om&lt;br&gt;otillbörlig marknadsföring m.m. Lagen tar sikte på reklam och andra hand-&lt;br&gt;lingar vid marknadsföring av en vara, tjänst eller en annan nyttighet. De ak-&lt;br&gt;tuella föreskrifterna om märkning av textilier m.m. har ett delvis annat syfte&lt;br&gt;än marknadsföringslagen. Bestämmelserna i märkningsdirektivet har till-&lt;br&gt;kommit för att åstadkomma enhetliga regler om märkning och därigenom&lt;br&gt;underlätta en fri rörlighet av textilier. Syftet med reglerna är alltså inte i&lt;br&gt;första hand att komma till rätta med otillbörliga förfaranden vid marknads-&lt;br&gt;föring av sådana varor. Det är därför inte möjligt eller lämpligt att använda&lt;br&gt;marknadsföringslagens sanktionssystem vid alla överträdelser av märknings-&lt;br&gt;föreskrifterna. Marknadsföringslagens generalklausul om informationsskyl-&lt;br&gt;dighet kan t.ex. inte tillämpas gentemot en näringsidkare som brustit i sin&lt;br&gt;informationsplikt mot en annan näringsidkare. Av det anförda följer alltså&lt;br&gt;att det bör utformas särskilda regler som kan användas för att komma till&lt;br&gt;rätta med överträdelser av märkningsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts utesluter emellertid inte att marknadsföringslagens&lt;br&gt;föreskrifter om otillbörlig marknadsföring i vissa fall ändå kan bli tillämp-&lt;br&gt;liga. Beträffande förhållandet mellan marknadsföringslagen och speciallag-&lt;br&gt;stiftning om märkning kan hänvisas till uttalanden i prop. 1975/76:34 med&lt;br&gt;förslag till marknadsföringslag, m.m., s. 113 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynen skall kunna utövas på ett så effektivt sätt som möjligt, bör&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten (Konsumentverket) ha rätt att meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud som behövs. Sådana förelägganden och förbud bör också&lt;br&gt;kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör dock framhållas tillsynsmyndigheten i första hand&lt;br&gt;bör försöka nå rättelse på frivillig väg genom att lämna information om reg-&lt;br&gt;lernas innebörd och råd om hur näringsidkarna skall förfara för att uppfylla&lt;br&gt;de föreskrivna kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om vitesföreläggande eller vitesförbud bör som ett alternativ&lt;br&gt;också finnas en möjlighet att straffsanktionera uppsåtliga eller oaktsamma&lt;br&gt;överträdelser av märkningsföreskrifterna. Strängare påföljd än böter bör&lt;br&gt;därvid inte förekomma. För åtal bör krävas medgivande av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten. När det gäller straffbelagda förfaranden bör vitessanktion inte tilläm-&lt;br&gt;pas som ett alternativ när frågan lämpligen bör prövas i straffprocessuell ord-&lt;br&gt;ning, t.ex. då någon oklarhet i skuldfrågan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Kostnadskonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnaderna för tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av regler om märkning av textilier bör tills vidare kunna täckas genom&lt;br&gt;en omfördelning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter om textiliers&lt;br&gt;fibersammansättning bör kunna åläggas att betala kostnaderna för&lt;br&gt;provtagning och analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket anser att nuvarande anslagsramar&lt;br&gt;inte medger en tillräckligt stor beredskap. Landsorganisationen i Sverige be-&lt;br&gt;tvivlar att att en omfördelning av tillgängliga resurser räcker för att klara&lt;br&gt;av marknadsövervakningen. De remissinstanser som yttrat sig i frågan om&lt;br&gt;betalningsskyldighet för provtagnings- och analyskostnader instämmer i att&lt;br&gt;näringsidkare som medvetet brutit mot föreskrifterna bör kunna åläggas en&lt;br&gt;sådan skyldighet. Några remissinstanser anser att detta bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Märkningsdirektivet ställer inga kon-&lt;br&gt;kreta krav på hur marknadsövervakningen skall bedrivas. Det sägs heller&lt;br&gt;inget särskilt om omfattningen av kontrollen. Det torde dock stå klart att&lt;br&gt;informationssatsningar och ökade kontrollinsatser i form av i första hand&lt;br&gt;stickprovskontroller kommer att krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan övervakning förutsätter att nationella resurser sätts av för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har i en skrivelse till regeringen den 18 mars 1992 (dnr&lt;br&gt;C92/263/FOK) försökt uppskatta behovet av centrala resurser på bl.a. områ-&lt;br&gt;dena för produktsäkerhet och produktinformation. Verket kommer där fram&lt;br&gt;till att en summa om cirka 3,5 miljoner kronor. Denna uppskattning avser 5&lt;br&gt;årsarbetskrafter för kontrollsystem med central samordning och systematisk&lt;br&gt;lokal kontrollverksamhet, test- och analyskostnader avseende genomsnitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 500 produktslag, bl.a. leksaker och textilier, konsult och experthjälp&lt;br&gt;samt för resekostnader, datoruppkopplingar etc. Härtill kommer enligt ver-&lt;br&gt;ket i nuläget svåruppskattade kostnader för tillsyns- och föreskriftsansvar,&lt;br&gt;som innefattar statistikinsamling och analys, information och utbildningav&lt;br&gt;kontrollanter, kontakter med näringslivet, ärendehandläggning, bevakning&lt;br&gt;av det internationella arbetet samt ändringar av föreskrifter och provnings-&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under våren 1992 bemyndigat chefen för Civildeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en konsumentpolitisk&lt;br&gt;översyn (Dir. 1992:63). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att undersöka hur&lt;br&gt;marknadsövervakningen på konsumentområdet med anledning av EES-av-&lt;br&gt;talet bör organiseras samt vilka finansieringsbehov och finansieringsalterna-&lt;br&gt;tiv som föreligger. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete bör verkets&lt;br&gt;nya uppgifter på textilområdet tills vidare kunna klaras av genom en omför-&lt;br&gt;delning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven förutsätter att textilfiberblandningar analyseras enligt vissa&lt;br&gt;särskilt angivna metoder. Konsumentverket har inte möjlighet att själv ut-&lt;br&gt;föra sådana analyser. De kan i Sverige bara utföras av TEFO och kostar i&lt;br&gt;dag ca 2 000 kr för binära blandningar och ca 2 700 kr för ternära bland-&lt;br&gt;ningar. Dessa priser gäller enstaka provningar. En rimlig ordning är att Kon-&lt;br&gt;sumentverkets kostnader för sådana textilanalyser i vissa fall får bäras av nä-&lt;br&gt;ringslivet. Således bör den näringsidkare som har lämnat felaktiga uppgifter&lt;br&gt;om textiliers fibersammansättning kunna åläggas att betala provtagnings-&lt;br&gt;och analyskostnaderna. Det bör ankomma på regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också bör tas upp i detta sammanhang är eventuella kost-&lt;br&gt;nadskonsekvenser för domstolarna. I avsnitt 5.3 har vi anfört att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten bör ha möjlighet att meddela förelägganden och förbud förenade&lt;br&gt;med vite. Beslut om sådana åtgärder bör med hänsyn till rättsäkerheten få&lt;br&gt;överklagas hos domstol. De aktuella besluten bör kunna överklagas till kam-&lt;br&gt;marrätt. Instansordningen kan dock komma att ändras på grund av att Dom-&lt;br&gt;stolsutredningen i betänkandet (SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-ta-&lt;br&gt;let har föreslagit att i princip alla förvaltningsbeslut skall prövas av länsrätt&lt;br&gt;som första domstolsinstans. En föreskrift om överklagande har med hänsyn&lt;br&gt;till lagkravet (jfr 11 kap 4 § regeringsformen) tagits in i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1985:206) om viten prövar länsrätterna frågor om utdö-&lt;br&gt;mande av viten. När ett förelagt vite skall dömas ut tas således domstolsre-&lt;br&gt;surser också i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den nya ärendemängden kan på goda grunder antas bli&lt;br&gt;marginell. Tidigare (avsnitt 5.1) har nämnts att i dag gällande standarder och&lt;br&gt;riktlinjer på det textila området stämmer i stort överens med EG-direktivens&lt;br&gt;krav och att efterlevnaden av dem i praktiken är god. På annan plats (avsnitt&lt;br&gt;5.3) har också nämnts att tillsynsmyndigheten i första hand bör försöka nå&lt;br&gt;rättelse på frivillig väg. De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste&lt;br&gt;därför betraktas som försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättat lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad vi nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om märkning av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.2 är lagförslaget utformat som en ren bemyndigan-&lt;br&gt;delag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den följande specialmotivering avser hänvisningarna inom parantes mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser i märkningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fib-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsdirektivets bestämmelser gäller textilprodukter som marknads-&lt;br&gt;förs inom gemenskapen såväl före som under tillverkningsprocessen som i&lt;br&gt;vaije distributionssteg (artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens/öma stycke anges att lagen tillämpas på textilier som tillhan-&lt;br&gt;dahålls i näringsverksamhet. Med tillhandahållande avses detsamma som i&lt;br&gt;produktsäkerhetslagen (1988:1604), dvs. både försäljning och gratisutdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med näringsverksamhet förstås sådan verksamhet som drivs av näringsid-&lt;br&gt;kare. Näringsidkaren är var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av&lt;br&gt;ekonomisk art, oavsett om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst el-&lt;br&gt;ler ej. Begreppet har sammma innebörd som inom den marknadsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen i övrigt, exempelvis produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke definieras begreppet textilier. Med textilier av-&lt;br&gt;ses varor som uteslutande eller till viss del består av textila fibrer (jfr artikel&lt;br&gt;2). Lagens tillämpningsområde blir genom denna definition i och för sig nå-&lt;br&gt;got vidare än märkningsdirektivets tillämpningsområde, som omfattar pro-&lt;br&gt;dukter som till väsentlig del innehåller textila fibrer. Avsikten är dock inte&lt;br&gt;att kraven i praktiken skall vara mera omfattande än märkningsdirektivets.&lt;br&gt;Genom det vidare tillämpningsområdet lämnas öppet att justera reglerna&lt;br&gt;med hänsyn till eventuella ändrade regler inom EG och EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning respektive myndighetsföreskrifter får med utgångspunkt i di-&lt;br&gt;rektiven närmare anges vilka textilier som omfattas av märkningsskyldighe-&lt;br&gt;ten (jfr avsnitt 3.2.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara&lt;br&gt;märkta med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på&lt;br&gt;något annat sätt skall vara försedda med en sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens/örsta stycke ges regeringen rätt att meddela föreskrifter om att&lt;br&gt;textilier skall vara märkta eller på annat sätt försedda med uppgift om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;textila fibrer som textilierna består av. Regeringens föreskriftsrätt avser&lt;br&gt;alltså obligatorisk märkning (jfr artikel 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får regeringen överlåta åt en myndighet att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om märkningsskyldigheten. Också undantag från&lt;br&gt;märkningsskyldigheten avses härmed. Härigenom öppnas möjligheter att på&lt;br&gt;myndighetsnivå transformera de detaljerade direktivreglerna till svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om undantag från märkningsskyldigheten innehåller märkningsdi-&lt;br&gt;rektivets bilaga 3 en uppräkning av sådana textilprodukter som inte behöver&lt;br&gt;förses med uppgift om vilka textila fibrer som de består av. I ett senare råds-&lt;br&gt;direktiv (83/623/EEG) har bilagan utökats med fler sådana textilprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar&lt;br&gt;som skall användas vid provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningsdirektivet innehåller enhetliga regler för vilka benämningar och&lt;br&gt;beskrivningar av textila fibrer som får användas. Sådana föreskrifter, liksom&lt;br&gt;föreskrifter av mer teknisk karaktär om analysmetoder skall enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf kunna meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 lämnas således bemyndigande för regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer att meddela förskrifter om vilka benäm-&lt;br&gt;ningar och beskrivningar på textila fibrer som får användas och hur de skall&lt;br&gt;anges. Det är här fråga om att transformera märkningsdirektivets detalje-&lt;br&gt;rade bestämmelser till svenska föreskrifter. Bestämmelser om benämningar&lt;br&gt;och beskrivningar finns främst i artiklarna 3-7.1 artikel 8 finns närmare reg-&lt;br&gt;ler om hur namn, beskrivningar och mera detaljerade uppgifter om fiber-&lt;br&gt;innehållet skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 lämnas bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i fråga om vilka analysmeto-&lt;br&gt;der som skall användas vid provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om analysmetoder innehåller direktiven rörande kvantitativ analys&lt;br&gt;av binära resp, ternära textilfiberblandningar bestämmelser som skall tilläm-&lt;br&gt;pas vid alla officiella provningar för att bestämma textilprodukters fibersam-&lt;br&gt;mansättning (artikel 3 i båda direktiven).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de före-&lt;br&gt;skrifter följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett be-&lt;br&gt;myndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs för att se till att föreskrifterna följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs första stycke bemyndigas regeringen att i en förordning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämma vilken myndighet som skall utöva tillsynen över märkningsföre- Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;skrifterna. I denna del kan hänvisas till avsnitt 5.3, där Konsumentverket&lt;br&gt;anges som lämplig tillsynshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att 8 kap. 3 § regeringsformen kräver lagform i fråga om&lt;br&gt;föreskrifter om bl.a. åliggande för enskilda har i paragrafens andra stycke&lt;br&gt;intagits en föreskrift om att tillsynsmyndigheten får meddela förelägganden&lt;br&gt;och förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtag-&lt;br&gt;ning och undersökning av textilier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar,&lt;br&gt;handlingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten skall kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter i frågor&lt;br&gt;som rör tillsynen. I motsats till vad som gäller för de frågor som anges i 4 §&lt;br&gt;kan regeringen enligt denna paragraf inte vidaredelegera föreskriftsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 handlar om föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att betala&lt;br&gt;kostnaderna för provtagning och analys. Denna fråga har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 gäller föreskriftsrätten i vissa andra frågor av betydelse för att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten skall kunna utöva tillsynen på ett effektivt sätt. En närings-&lt;br&gt;idkare måste t.ex. kunna avkrävas uppgifter och varuprov. Det nödvändiga&lt;br&gt;underlaget för tillsynsmyndighetens bedömning kan finnas i dokument och&lt;br&gt;andra handlingar hos näringsidkaren. För att kunna utföra en analys av texti-&lt;br&gt;lierna måste tillsynsmyndigheten också få tillgång till varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges ordningen för överklagande av tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § andra stycket får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden&lt;br&gt;och förbud. Sådana beslut får alltså överklagas hos kammarrätten. Andra&lt;br&gt;beslut som får överklagas hos kammarrätten gäller frågor som regleras i före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen, t.ex. beslut&lt;br&gt;om att en näringsidkare skall betala kostnaden för en textilanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av EES-avtalet framgår att de nu berörda EG-rättsakterna skall implemen-&lt;br&gt;teras utan övergångsarrangemang. Den nu föreslagna lagen om märkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;textilier och nödvändiga följ dförfattningar till lagen bör därför träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är oklart om EES-avtalet kan träda i kraft den 1 januari 1993&lt;br&gt;bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lagen om märkning av tex-&lt;br&gt;tilier skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§ Denna lag skall tillämpas på textilier som tillhandahålls i näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med textilier avses varor som helt eller delvis består av textila fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkningssskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta&lt;br&gt;med en uppgift om innehållet av textila fibrer eller att de på något annat sätt&lt;br&gt;skall vara försedda med en sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om detta får meddelas av den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur textila fibrer får benämnas och beskrivas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka metoder för kvantitativ analys av textila fiberblandningar som&lt;br&gt;skall användas vid provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall se till att de föreskrifter&lt;br&gt;följs som har meddelats med stöd av denna lag eller ett bemyndigande enligt&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att se till att föreskrifterna följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en näringsidkare är skyldig att betala kostnader för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av textilier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en näringsidkare är skyldig att lämna sådana upplysningar, hand-&lt;br&gt;lingar, varuprov och liknande som behövs för att tillsynsmyndigheten skall&lt;br&gt;kunna se till att de föreskrifter följs som har meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag eller ett bemyndigande enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om märkning av textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på varor som helt eller delvis består av textila&lt;br&gt;fibrer {textilier) och som marknadsförs i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande för regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen får meddela föreskrifter om att textilier skall vara märkta&lt;br&gt;eller på något annat sätt försedda med uppgift om innehållet av textila fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får överlåta åt den myndig-het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten och om undantag&lt;br&gt;från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. textila benämningar och beskrivningar som får användas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. metoder för att bestämma sammansättningen av textila fibrer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. provning och kontroll av uppgifter om textila fibersammansättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet för näringsidkare att betala kostnader för provtagning och&lt;br&gt;undersökning av prov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skyldighet för näringsidkare att lämna sådana upplysningar, hand-&lt;br&gt;lingar, varuprov och liknande som behövs för att se till att föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av denna lag efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian (DS 1992:47) Märkning av&lt;br&gt;textilier - en EG-anpassning till följd av EES-&lt;br&gt;avtalet samt en sammanställning av yttrandena&lt;br&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Textilforskningsinstitutet TEFO,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Textilhandlareförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tekoindustriföreningen (Tekoindustrierna),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Postorderföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Handelsagenters Förbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilleverantörerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Möbelhandlares Centralförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentgillesförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husmodersförbundet Hem och Samhälle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel och Textilleverantörerna har lämnat ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av remissutfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser tillstyrker att det införs svenska föreskrifter om&lt;br&gt;märkning av och benämningar på textilier på sätt som föreslås i promemo-&lt;br&gt;rian genom bl.a. en bemyndigandelag. Sveriges Industriförbund är dock kri-&lt;br&gt;tisk till en ren bemyndigandelag och ser helst att lagen kompletteras med&lt;br&gt;materiella föreskrifter genom en hänvisning till de materiella reglerna i re-&lt;br&gt;spektive EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifternas tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-bestämmelserna om märkning m.m. gäller produkter som till väsentlig&lt;br&gt;del består av textila fibrer och som förs ut på marknaden i kommersiellt&lt;br&gt;syfte. Märkningdirektivet skall dock inte tillämpas på bl.a. sådana textilpro-&lt;br&gt;dukter som av avsedda för export till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians lagförslag sägs att lagen skall tillämpas på varor som helt&lt;br&gt;eller delvis består av textila fibrer och som marknadsförs i näringsverksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. I kommentaren sägs att avsikten med denna vida bestämning inte är att&lt;br&gt;de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen skall ges ett vidare tillämp-&lt;br&gt;ningsområde än EG-bestämmelsernas. Lagen i denna del gör det emellertid&lt;br&gt;möjligt att snabbt anpassa de svenska föreskrifterna till eventuella föränd-&lt;br&gt;ringar av EG-bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund anser att det bör&lt;br&gt;anges i lagen att reglerna baseras på bestämmelserna i EES-avtalet och på&lt;br&gt;innehållet i de aktuella direktiven. Köpmannaförbundet anser vidare att&lt;br&gt;svensk rättsterminologi så långt som möjligt bör behållas när EG:s bestäm-&lt;br&gt;melser överförs till svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna anser att lagen bör ansluta närmare till EG-bestämmel-&lt;br&gt;serna och föreslår därför att tillämpningsområdet för lagen bör vara varor&lt;br&gt;som till väsentlig del består av textila fibrer och som inte är avsedda för ex-&lt;br&gt;port.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriftsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att föreskriftsrätten så långt det är möjligt delegeras&lt;br&gt;till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer samt att den&lt;br&gt;myndigheten bör vara Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser det viktigt att regeringen eller myndighet vid utarbe-&lt;br&gt;tande av nya eller ändrade regler beaktar vilken effekt på konkurrensen som&lt;br&gt;reglerna kan få och att det därvid sker samråd med Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) anser att Konsumentverket är&lt;br&gt;den myndighet som lämpligen bör anförtros uppgiften att utfärda föreskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS framhåller att det ytterst angeläget att de föreskrifter som bedöms er-&lt;br&gt;forderliga i största möjliga utsträckning hänvisar till europastandard eller, i&lt;br&gt;förekommande fall, internationell standard, som fastställts som svensk stan-&lt;br&gt;dard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund konstaterar att den föreslagna ordningen med hän-&lt;br&gt;syn till Konsumentverkets kompetens ligger nära till hands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Grossistförbundet Svensk Handel och Sve-&lt;br&gt;riges Textilhandlareförbund, anmärker att de svenska föreskrifterna inte får&lt;br&gt;gå längre än EG-direktivens bestämmelser och att föreskrifterna måste&lt;br&gt;kunna motiveras utifrån djupt kända konsumentkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund anser att det är viktigt att berörda parter, bl.a.&lt;br&gt;branschorganisationerna, får möjlighet att delta i utformningen av föreskrif-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Textilhandlareförbund instämmer i att Konsumentverket bör vara&lt;br&gt;den myndighet som får till uppgift att meddela närmare föreskrifter etc. För-&lt;br&gt;bundet framför också önskemålet att föreskrifter utarbetas i nära samråd&lt;br&gt;med branschens intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att Konsumentverket skall ha hand om tillsynen.&lt;br&gt;Där sägs också att textilanalyser för närvarande endast utförs av Svenska&lt;br&gt;Textilforskningsinstitutet (TEFO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna tillstyrker att Konsumentverket blir tillsyns-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser det positivt att tillsynsmyndigheten inte själv utför&lt;br&gt;textilanalyser, eftersom sådana är rent tekniska och inte innefattar någon&lt;br&gt;myndighetsutövning. Verket menar att denna verksamhet bör bedrivas av&lt;br&gt;behöriga provningsorgan. Verket pekar på att införandet av EG:s system för&lt;br&gt;provning och kontroll ger förutsättningar för etablering av flera provningsor-&lt;br&gt;gan i Sverige vid sidan av det som redan finns, nämligen TEFO. Verket stry-&lt;br&gt;ker slutligen under värdet av förebyggande verksamhet i form av informa-&lt;br&gt;tionsspridande åtgärder, vilka torde minska behovet av rena övervaknings-&lt;br&gt;och kontrollåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att den tillsyn som verket utför i dag med stöd&lt;br&gt;av marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen endast gäller varor som&lt;br&gt;säljs till enskilda konsumenter. Verket anser sig inte ha några möjligheter att&lt;br&gt;kontrollera varutransaktioner som sker näringsidkare emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund framhåller att den föreslagna lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område innebär att tillsynsansvaret kommer att omfatta ett väsentligt större&lt;br&gt;område än vad som är att hänföra till konsumentområdet, vilket Konsu-&lt;br&gt;mentverket enligt sin instruktion skall verka inom. Med hänsyn till att ver-&lt;br&gt;kets deklaration i denna del (se ovan) anser förbundet att kontrollen av texti-&lt;br&gt;lier på andra områden än konsumentområdet måste lösas på annat sätt än&lt;br&gt;det föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund framhåller att det åvilar en stor informations-&lt;br&gt;uppgift såväl på regering och berörda myndigheter som på näringslivets olika&lt;br&gt;organisationer. Förbundet har därför intensifierat sin service till sina med-&lt;br&gt;lemsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna erinrar om att märkningskraven - och därmed också till-&lt;br&gt;synsuppgiften - inte endast gäller när produkterna avyttras till konsumenter&lt;br&gt;(slutanvändare) utan när produkterna över huvud taget saluförs i produk-&lt;br&gt;tions- eller kommersiellt syfte, dvs. tillsynsuppgiften gäller ett eller flera&lt;br&gt;handels- och produktionsled innan varan når konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Postorderföreningen anser det ändamålsenligt att Konsumentverket&lt;br&gt;som besitter särskild sakkunskap tilldelas tillsynsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att det ytterst måste finnas en möjlighet att straffa&lt;br&gt;näringsidkare som gör sig skyldiga till överträdelser av bestämmelserna och&lt;br&gt;att böter vara en tillräcklig påföljd i sådana fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund anser att ett straffrättsligt beivrande av överträdel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser kommer att vara mycket lågt prioriterat med hänsyn till polis- och åkla-&lt;br&gt;rarmyndigheternas samt de allmänna domstolarnas arbetsbelastning. För-&lt;br&gt;bundet menar att om respekten för reglerna skall upprätthållas så torde en&lt;br&gt;tillämpning av 2 § marknadsföringslagen (1975:1418) var den i praktiken&lt;br&gt;enda framkomliga vägen. Förbundet pekar också på att böter och fängelse&lt;br&gt;som sanktion inom marknadsrätten i viss mån kan sägas vara på avskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Textilhandlareförbund anser att strängare påföljd än böter inte bör&lt;br&gt;komma i fråga. Förbundet menar att huvudansvaret skall åvila det första le-&lt;br&gt;det inom ”näringsverksamheten” som saluför varan i landet, eftersom en an-&lt;br&gt;nan ordning skulle kunna medföra att samtliga detaljister nödgas utföra&lt;br&gt;prov- och analystester på hela sitt varje säsong nyinköpta sortiment för att&lt;br&gt;kunna gardera sig mot riskerna för eventuellt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs att de nya tillsynsuppgifter m.m. som läggs på Konsu-&lt;br&gt;mentverket får klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser. Det&lt;br&gt;föreslås vidare i promemorian att den näringsidkare som medvetet lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om textiliers innehåll av fibrer får åläggas att betala kost-&lt;br&gt;nader för provtagning och analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anför att en effektiv tillsyn kräver stora resurser, dels till&lt;br&gt;kostnader i samband med stickprovstagning och analys, dels till att upprätt-&lt;br&gt;hålla en textilteknisk kompetens inom verket. Enligt verket kommer det inte&lt;br&gt;att finnas en stor beredskap för detta ändamål med nuvarande anslagsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) delar inte uppfattningen i promemorian&lt;br&gt;att Konsumentverket kan klara marknadsövervakningen och andra nya upp-&lt;br&gt;gifter med anledning av EES-avtalet genom en omfördelning av tillgängliga&lt;br&gt;resurser. Enligt LO måste ytterligare medel ställas till förfogande och efter-&lt;br&gt;lyser därför en plan för förstärkt marknadsövervakning och ökade konsu-&lt;br&gt;mentpolitiska insatser inom ramen för anpassningen till den gemensamma&lt;br&gt;europeiska marknaden enligt EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna anser angeläget att kostnaderna för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet inte övervältras på svensk tekoindustri eller näringslivet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagnings- analyskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund anser att det av lagtexten bör framgå att skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala kostnaderna är begränsad till näringsidkare som inte följt reg-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund anser det viktigt att reglera vem som skall betala&lt;br&gt;kostnaderna för en eventuell tilkommande provning av en produkt som re-&lt;br&gt;dan finns på marknaden för att bedöma om produkten överensstämmer med&lt;br&gt;EG-direktiven eller inte. Förbundet anser vidare att en första provning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vara skall betalas av tillverkaren/importören som först för in produkten&lt;br&gt;på EES-marknaden, eftersom dessa är ansvariga för att produkten uppfyller&lt;br&gt;bestämmelserna i direktiven. Om däremot tillsynsmyndigheten ingriper mot&lt;br&gt;en vara på marknaden som av myndigheten misstänks inte uppfylla bestäm-&lt;br&gt;melserna och det efter provning visar sig att produkten trots allt är förenlig&lt;br&gt;med direktiven, skall kostnaderna för provningen betalas av myndigheten&lt;br&gt;och skälig ersättning ges till näringsidkaren/detaljisten för åsamkad förlust&lt;br&gt;t.ex. genom minskad försäljning under prövningstiden, dålig publicitet och&lt;br&gt;utebliven handelsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Textilhandlareförbund tycker att det är rimligt att den näringsidkare&lt;br&gt;som medvetet lämnar felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning&lt;br&gt;bör kunna åläggas att betala provtagnings- och analyskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna hemställer att skyldigheten att betala provtagnings- och&lt;br&gt;analyskostnader begränsas till fall, då näringsidkare medvetet har lämnat&lt;br&gt;felaktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet anser att det i preventivt syfte måste finnas en möjlig-&lt;br&gt;het att övervältra kostnaderna för provtagning och analys på den näringsid-&lt;br&gt;kare som lämnat felaktiga uppgifter om textiliers fibersammansättning. En&lt;br&gt;sådan skyldighet gagnar enligt förbundet i första hand seriösa näringsidkare&lt;br&gt;och i sista hand konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att den föreslagna lagen skall träda ikraft den dag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Innebörden härav är att lagen skall träda i kraft&lt;br&gt;när EES-avtalet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund föreslår att de nya reglerna om märkning av tex-&lt;br&gt;tilier träder i kraft tidigast ett år efter EES-avtalets ikraftträdande. Förbun-&lt;br&gt;det anför som skäl för detta förslag att det måste ges tillräcklig tid för infor-&lt;br&gt;mationsinsatser och efterföljande anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna hemställer om en realistisk respittid för industri och nä-&lt;br&gt;ringsliv för anpassning till och efterlevnad av de detaljföreskrifter som lagen&lt;br&gt;föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska postorderföreningen hemställer om en övergångstid på 24 månader&lt;br&gt;från lagens ikraftträdande. Anledningen härtill är enligt föreningen de speci-&lt;br&gt;fika förhållanden som gäller för postorderbranschen. Katalogerna hos de&lt;br&gt;företag, vilka saluför ett sådant sortiment som berörs av promemorians för-&lt;br&gt;slag, utkommer i allmänhet två gånger per kalenderår som vår/sommar resp,&lt;br&gt;höst/vinterkatalog. Upphandling görs 12-18 månader före katalogernas dis-&lt;br&gt;tribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har anfört principiella invändningar mot en ordning&lt;br&gt;som innebär att Konsumentverket övervakar näringslivets efterlevnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter som verket själv har meddelat. Förbundet ifrågasätter om Kon-&lt;br&gt;sumentverkets dubbla roll är förenlig med grundlagen, t.ex när KO för talan&lt;br&gt;hos Marknadsdomstolen i en fråga som regleras i en föreskrift som medde-&lt;br&gt;lats av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekoindustrierna anför att föreskrifterna måste reglera också på vilket språk&lt;br&gt;eller vilka språk som en godkänd märkning av textilier skall vara avfattad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Möbelhandlares Centralförbund framhåller att ett växande antal al-&lt;br&gt;lergireaktioner på i textilier ingående kemikalier, med ibland svårartade&lt;br&gt;konsekvenser, motiverar en undersökning av och i förekommande fall för-&lt;br&gt;bud mot användning av vissa kemikalier. Förbundet anser därför att att an-&lt;br&gt;vända kemikalier skall deklareras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;694&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371L0307/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 185/16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.8.71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 26 juli 1971&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(71/307/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta medlemsstaterna har bindande bestämmelser för&lt;br&gt;benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser skiljer sig åt medlemsstaterna emellan och&lt;br&gt;utgör därför ett hinder för den gemensamma marknaden och&lt;br&gt;hindrar den från att fungera på rätt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer&lt;br&gt;enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den&lt;br&gt;gemensamma marknaden. Man måste därför harmonisera de&lt;br&gt;olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar på&lt;br&gt;etiketter, märken och dokument som åtföljer textilprodukter på&lt;br&gt;olika nivåer i produktionen, beredningen och distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är&lt;br&gt;tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår&lt;br&gt;som en väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller&lt;br&gt;försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 2, 8.1.1970, s. 41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 10, 27.1.1970, s. 9.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på&lt;br&gt;området bör märkning vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av beskrivningar eller benämningar som&lt;br&gt;åtnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter&lt;br&gt;bör underkastas vissa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett senare stadium kommer det att bli nödvändigt att&lt;br&gt;fastställa metoder för provundersökningar av textilier och&lt;br&gt;analysmetoder för att omöjliggöra alla invändningar mot de&lt;br&gt;metoder som används. Det faktum att man provisoriskt&lt;br&gt;behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att&lt;br&gt;man tillämpar enhetliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilpro-&lt;br&gt;dukter harmonisera samtliga bestämmelser för sådana pro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilprodukter får marknadsföras inom gemenskapen endast&lt;br&gt;när sådana produkter följer bestämmelserna i detta direktiv.&lt;br&gt;Detta gäller före eller under tillverkningsprocessen eller vid&lt;br&gt;varje annat distributionssteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I detta direktiv avses med textilprodukter, alla varor i&lt;br&gt;obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat,&lt;br&gt;halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutan-&lt;br&gt;de består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som&lt;br&gt;använts för deras blandning eller sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;1 detta direktiv avses med textiljiber: en enhet materia som&lt;br&gt;utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande&lt;br&gt;till sin tjocklek, vilket gör den lämpad för textil användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;695&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Följande artiklar skall behandlas som textilprodukter och&lt;br&gt;skall falla under bestämmelserna i detta direktiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Möbel-, paraply- och markistyg som består av minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i flerlag-&lt;br&gt;rade golvbeläggningar, i madrasser och i campingartiklar&lt;br&gt;samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar, vantar&lt;br&gt;och halvvantar, forutsatt att sådana delar eller foder utgör&lt;br&gt;minst 80 viktprocent av hela artikeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del&lt;br&gt;i de fall deras sammansättning deklareras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel 2 återfinns&lt;br&gt;i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Benämningarna i bilaga 1 skall användas enbart för fibrer&lt;br&gt;som motsvarar beskrivningen vid resp, benämning i tabellen&lt;br&gt;i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan&lt;br&gt;fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som&lt;br&gt;egenskapsnamn oavsett vilket språk som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Ordet &amp;quot;silke&amp;quot; får inte användas för att beteckna att en fiber&lt;br&gt;till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst&lt;br&gt;filament.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Ingen textil produkt får beskrivas som 100 % &amp;quot;ren&amp;quot; (pure)&lt;br&gt;eller &amp;quot;hel-&amp;quot; (all) om den inte består av ett och samma fiber-&lt;br&gt;slag; inget liknande ord får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;En textil produkt får innehålla upp till 2 viktprocent andra&lt;br&gt;fibrer, förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl&lt;br&gt;och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgamsvaror kan&lt;br&gt;tolereras en avvikelse på 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En ullprodukt får beskrivas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;quot;laine vierge&amp;quot; eller &amp;quot;laine de tonte&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;quot;Schurwolle&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;quot;lana virgine&amp;quot; eller &amp;quot;lana di tosa&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig&lt;br&gt;ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått&lt;br&gt;någon annan än den för framställningen erforderliga spinn-&lt;br&gt;och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande be-&lt;br&gt;handling eller användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan hinder av punkt 1 får beteckningen &amp;quot;ny ull&amp;quot; även&lt;br&gt;användas på den i fiberblandningen ingående ullen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) denna ull svarar för minst 25 % av blandningens hela vikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ifråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med&lt;br&gt;endast en annan fiber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela den procentuella sammansättningen måste anges i&lt;br&gt;ovanstående fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med&lt;br&gt;tillverkningen skall inte överstiga 0,3 % fiberorenheter för&lt;br&gt;produkter som beskrivs med något av uttrycken i punkt 1 och&lt;br&gt;2, inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den&lt;br&gt;ena står för minst 85 % av totalvikten, skall benämnas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den senare fiberns namn följt av uppgift om viktprocenten,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— den senare fiberns namn följt av orden &amp;quot;minst 85 %&amp;quot;,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— produktens fullständiga procentuella sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;En textil produkt som består av två eller flera fibrer, varav&lt;br&gt;ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvikten, skall&lt;br&gt;namnges med beteckningarna på alla de viktigaste fibrerna och&lt;br&gt;dessas viktprocent, följt av namnen på övriga ingående fibrer&lt;br&gt;i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av deras&lt;br&gt;viktprocent. Dock gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Fibrer som var och en står för mindre än 10 % av en&lt;br&gt;produkts totalvikt kan kollektivt betecknas med termen&lt;br&gt;&amp;quot;övriga fibrer&amp;quot; följt av den totala viktprocenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av&lt;br&gt;en produkts totalvikt anges, skall produktens fullständiga&lt;br&gt;procentuella sammansättning deklareras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;scheerwol&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Produkter med varp av ren bomull och väft av rent lin,&lt;br&gt;där procentandelen lin är minst 40 % av tolalvikten av den&lt;br&gt;obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden, får betecknas&lt;br&gt;som &amp;quot;halvlinne&amp;quot; åtföljt av &amp;quot;varp av ren bomull - väft av rent&lt;br&gt;lin&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om textila produkter avsedda för en slutanvändare&lt;br&gt;skall en avvikelse på 3 % tillåtas mellan den deklarerade och&lt;br&gt;den verkliga viktprocentandelen fibrer i förhållande till&lt;br&gt;fibrernas totalvikt i den färdiga produkten i de procentuella&lt;br&gt;blandningar som fastställs genom denna artikel, om inte&lt;br&gt;tillverkningsprocessen för en speciell produkt är sådan att en&lt;br&gt;större avvikelse måste tolereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beteckningarna &amp;quot;omarbetat material&amp;quot; eller &amp;quot;varor med&lt;br&gt;obestämd sammansättning&amp;quot; får användas för sådana produkter&lt;br&gt;vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas,&lt;br&gt;oavsett beståndsdelarnas procentandelar efter vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver avvikelserna angivna i artikel 4.2, artikel 5.4 och&lt;br&gt;artikel 6.4 medges en ytterligare tolerans av 7 % uteslutande&lt;br&gt;för synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Textila produkter i detta direktivs mening skall förses med&lt;br&gt;etikett eller märkas så snart de släpps ut på marknaden i&lt;br&gt;produktions- eller kommersiellt syfte; denna etikettering eller&lt;br&gt;märkning kan ersättas eller kompletteras med åtföljande&lt;br&gt;affärshandlingar, när produkterna inte utbjuds till försäljning&lt;br&gt;till slutanvändaren, eller när de levereras för att tillgodose en&lt;br&gt;beställning från staten eller från annan offentligrättslig juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. a) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nehållet enligt artikel 3 - 6 och bilaga 2 skall klart&lt;br&gt;och tydligt framgå av affärshandlingarna. Detta krav&lt;br&gt;skall göra det omöjligt att använda förkortningar i&lt;br&gt;försäljningsavtal, på räkningar och fakturor; en&lt;br&gt;mekaniserad processkod får emellertid användas,&lt;br&gt;förutsatt att koden förklaras i handlingen ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberin-&lt;br&gt;nehållet enligt artikel 3-6 och bilaga 1 skall klart&lt;br&gt;framgå i lättläslig och enhetlig tryckstil, när tex-&lt;br&gt;tilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till&lt;br&gt;slutanvändare. Detta gäller i synnerhet för kataloger&lt;br&gt;och annan reklam, för förpackningar, etiketter och&lt;br&gt;märken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare beskrivningar och upplysningar, utöver dem&lt;br&gt;som faller under detta direktiv, skall presenteras&lt;br&gt;separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke&lt;br&gt;eller namn på ett företag, som kan stå omedelbart&lt;br&gt;före eller efter de specificeringama, föreskrivna i&lt;br&gt;detta direktiv. Om emellertid en textilprodukt utbjuds&lt;br&gt;till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt&lt;br&gt;punkt 2 a, och ett varumärke eller ett företagsnamn,&lt;br&gt;vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som&lt;br&gt;egenskapsnamn, innehåller ett av namnen som räknas&lt;br&gt;upp i bilaga 1 eller ett namn som lätt kan förväxlas&lt;br&gt;med detta, måste varumärket eller företagets namn&lt;br&gt;omedelbart föregås eller följas av namn, beskrivning&lt;br&gt;och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel&lt;br&gt;3-6 eller bilaga 1, tryckta med lältläsliga och&lt;br&gt;tydliga bokstäver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs&lt;br&gt;till en slutanvändare inom medlemsstaternas territo-&lt;br&gt;rium får dessa kräva att även det egna språket&lt;br&gt;används på de etiketter och märken som krävs enligt&lt;br&gt;denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får inte förbjuda användning av be-&lt;br&gt;skrivningar eller specifikationer om olika produkters&lt;br&gt;egenskaper utöver de som nämns i artikel 3-5, när&lt;br&gt;sådana beskrivningar eller specifikationer överens-&lt;br&gt;stämmer med god affärssed i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Alla textilprodukter som består av två eller flera kompo-&lt;br&gt;nenter med olika fiberinnehåll skall vara försedda med en&lt;br&gt;etikett som anger fiber-innehållet i varje komponent. En sådan&lt;br&gt;etikett skall inte vara obligatorisk för komponenter som ingår&lt;br&gt;med mindre än 30 % av produktens totalvikt, exklusive fodret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinne-&lt;br&gt;håll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i artikel 8 och 9 gäller&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 3&lt;br&gt;och som befinner sig i något av de stadier som nämns i&lt;br&gt;artikel 2.1 behöver medlemsstaterna inte kräva någon&lt;br&gt;etikett eller något märke med namn eller sammansättning.&lt;br&gt;Bestämmelserna i artiklarna 8 och 9 skall dock gälla när&lt;br&gt;sådana produkter har en etikett eller märkning med namn&lt;br&gt;eller sammansättning eller ett varumärke eller namn på ett&lt;br&gt;företag, som fristående eller som ord förbindelse eller som&lt;br&gt;egenskapsnamn, innehåller antingen en av benämningarna&lt;br&gt;i bilaga 1 eller en benämning som lätt kan förväxlas med&lt;br&gt;denna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;697&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 4 är av&lt;br&gt;samma typ och sammansättning kan de utbjudas till&lt;br&gt;försäljning gemensamt, försedda med samma etiketter med&lt;br&gt;detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter&lt;br&gt;släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och&lt;br&gt;specifikationerna fastställda i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;De i artiklarna 5 och 6 angivna procenttalen för fibrerna&lt;br&gt;skall beräknas med användning av de i bilaga 2 nämnda och&lt;br&gt;överenskomna fukttilläggen på lorrvikten av respektive&lt;br&gt;fiberslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Vid beräkning av procentsatserna för textilfibrer skall&lt;br&gt;följande delar först borträknas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Förstyvningar. förstärkningar, mellanfoder och mellanlägg&lt;br&gt;av canvas, förbindelsetrådar, sytrådar, stadkanter, etiketter&lt;br&gt;och märken, kantband, knappar och garneringar som inte&lt;br&gt;är beståndsdelar av varan, överdrag, tillbehör, dekora-&lt;br&gt;tionsbesättningar, resårband och band samt, om inte annat&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i artikel 9, foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Bindevarp och -väft i filtar, binde- och fyllnadsvarp och&lt;br&gt;väft i golvbeläggningar, möbeltyger och handknutna&lt;br&gt;mattor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Grundlagren i tyger med lugg och flerlagrade golvbelägg-&lt;br&gt;ningar om dessa baksidor inte har samma fibersamman-&lt;br&gt;sättning som luggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Fetter, bindemedel, förtyngningsmedel och andra textila&lt;br&gt;appreturmedel samt färg- och tryckhjälpmedel och andra&lt;br&gt;textilbearbetningsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för&lt;br&gt;alt säkerställa att de detaljer som räknas upp i punkt 2 d inte&lt;br&gt;finns med i mängder som kan vilseleda konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Separata direktiv kommer att specificera de prov- och analys-&lt;br&gt;metoder som skall användas av alla medlemsstater för att&lt;br&gt;bestämma fibersammansätlningen i de produkter som omfattas&lt;br&gt;av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingen medlemsstat får förbjuda eller hindra utsläppandet&lt;br&gt;på marknaden av textila produkter som följer bestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta direktiv av orsaker som har samband med benämningar&lt;br&gt;eller specifikationer av sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att man&lt;br&gt;tillämpar gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna&lt;br&gt;om skydd av industriell och kommersiell egendom, om&lt;br&gt;uppgifter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och&lt;br&gt;förhindrande av otillbörlig konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta direktiv skall inte gälla textilprodukter&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;är avsedda för export till tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll&lt;br&gt;för vidare transitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. importeras från tredje land för beredning inom markna-&lt;br&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet&lt;br&gt;eller till fristående företag som framställer produkter från&lt;br&gt;tillhandahållet material utan att detta överlåts mot be-&lt;br&gt;talning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter&lt;br&gt;dagen för anmälan och skall genast underrätta kommmissionen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje medlemsstat får bestämma att nationella bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller innan nationella åtgärder vidtas för att följa&lt;br&gt;detta direktiv fortfarande får gälla under 24 månader efter det&lt;br&gt;att sådana åtgärder trätt i kraft för textilprodukter som inte&lt;br&gt;uppfyller kraven i detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till alt till kommissionen över-&lt;br&gt;lämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning som de antar inom del område som omfattas av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 26 juli 1971.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. MORO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;698&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beteckning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från får- eller lamm fållar (Ovis aries)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;alpacka, lama, kamel, kash-&lt;br&gt;mir, mohair, angöra, vicuna,&lt;br&gt;jak, guanaco&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, följt eller icke&lt;br&gt;följt av ordet &amp;quot;ull&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;hår&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hår från följande djur: alpacka, lama, kamel, kash-&lt;br&gt;mirget, angoraget, angorakanin, vicuna, jak, guanaco&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;djur- eller hästhår, med eller&lt;br&gt;utan medgivande av djurslag&lt;br&gt;(t ex nöthår, vanligt gethår,&lt;br&gt;hästhår)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hår från olika djur, ej omnämnda under 1 eller 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;silke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber som uteslutande utvunnits ur kokongen från&lt;br&gt;silkeavsöndrande insekter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från bomullsplantans frökapslar (Gossypium)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kapock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från insidan av kapockfrukten (Ceiba peniandra)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på lin (Linum usilatissimum)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;äkta hampa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på hampa (Cannabis saliva)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på Corchorus olitorius och&lt;br&gt;Corcliorns capsularis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;abaca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Manillahampa)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från skyddsbladet på Musa lexlilis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;alfa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från bladen på Stipa tenacissima&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kokosfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från Cocos nuciferas ’ frukt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ginst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på Cytisus scoparius och/eller&lt;br&gt;Spartium Junceum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kenaf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hibiscushampa)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på Hibiscus cannabinus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rami&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bastfiber från stjälken på Bocluneria nivea och Boch-&lt;br&gt;meria tenacissima&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sisal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från bladen på Agave sisalana&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cellulosaacetatfiber i vilken mindre än 92 % men&lt;br&gt;minst 74 % av hydroxylgruppema är acetylerade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;alginat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från metalliska salter i alginicsyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;699&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beteckning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cupro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(cuprammoniumrayon)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av&lt;br&gt;cuprammoniumprocessen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regenererad cellulosa fiber framtagen genom processer&lt;br&gt;som ger hög hållfasthet och hög elasticitet i vått&lt;br&gt;tillstånd. Dessa fibrer skall i vått tillstånd kunna stå&lt;br&gt;emot en belastning av 22,5 k per tex. Vid denna&lt;br&gt;belastning skall sträckningen inte överskrida 15 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;protein’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber från naturliga proteinsubstanser som regenere-&lt;br&gt;rats och stabiliserats på kemisk väg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ccllulosaacetatfiber i vilken minst 92 % av hydrox-&lt;br&gt;ylgruppema är acetylerade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;viskos&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regenererad cellulosafiber framtagen med hjälp av&lt;br&gt;viskosprocessen for fintrådig och diskontinuerlig fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;akryl&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar&lt;br&gt;minst 85 % volymprocent i kedjan i det&lt;br&gt;akrylonitriliska mönstret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;klor fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har mer än 50 volymprocent vinylenheter eller klori-&lt;br&gt;nerade vinylmonomeriska enheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fluor fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler, gjorda av&lt;br&gt;fluorkarbonalifatiska monomerer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;modakryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har mer än 50 % och mindre än 85 volymprocent av&lt;br&gt;det akrylonitriliska mönstret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nylon’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har den återkommande amid-funktionella gruppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;po ly ester&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som omfattar&lt;br&gt;minst 85 volymprocent i kedjan av en ester av en&lt;br&gt;diol- och tercftalisk syra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyeten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av icke-substituerade alifatiska mättade&lt;br&gt;hydrokarboniska linjära makromolekyler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polypropylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av en alifatisk mättad hydrokarbonlinjär&lt;br&gt;makromolekyl där en kolatom av två har en metylsi-&lt;br&gt;dokedja i isotaktisk dispostion och utan vidare sub-&lt;br&gt;stitution&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polykarbamid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har den återkommande urea-funktionsgruppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyuretan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler bestående av&lt;br&gt;kedjor med den återkommande uretan-funktions-&lt;br&gt;gruppen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vinylal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av linjära makromolekyler vars kedja&lt;br&gt;utgörs av poly(vinylalkohol) med olika nivåer av&lt;br&gt;acetalisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beteckning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trivinyl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber bildad av akrylonitril terpolymer, en klorinerad&lt;br&gt;vinylmonomer och en tredje vinylmonomer av vilken&lt;br&gt;ingen utgör så mycket som 50 % av totalvolymen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elastodien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elastisk fiber som består av naturlig eller syntetisk&lt;br&gt;polyisopren eller som består av en eller flera diener,&lt;br&gt;polymerade med eller utan en eller flera vinylmono-&lt;br&gt;merer och som, när den sträcks till tre gånger sin ur-&lt;br&gt;sprungliga längd och när den sedan släpps, snabbt&lt;br&gt;och i stort sett återtar sin ursprungliga längd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elastan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elastisk fiber som består av minst 85 volymprocent&lt;br&gt;segmenterad polyuretan och som, när den sträcks till&lt;br&gt;tre gånger sin ursprungliga längd och när den sedan&lt;br&gt;släpps, snabbt och i stort sett återtar sin ursprungliga&lt;br&gt;längd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;glasfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fiber gjord av glas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beteckning som motsvarar&lt;br&gt;material som fibrerna består&lt;br&gt;av, t ex metall (metallisk,&lt;br&gt;metalliserad), asbest, papper,&lt;br&gt;följt eller icke följt av ordet&lt;br&gt;&amp;quot;tråd&amp;quot; eller &amp;quot;fiber”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fibrer från diverse eller nya material som inte är&lt;br&gt;medtagna på ovanstående lista&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;När det jällcr blandingar av fint diurhår och fibrer från får eller Unwtällar får dessa speciella benämningar användas endast om de&lt;br&gt;åtföljs av innehållsdcldaratiener enligt Artikel 6.1 eller 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en period av fem år efter anmälan om detta direktiv får fibern som faller under punkt 23 (viskos) även kallas &amp;quot;rayon&amp;quot; när&lt;br&gt;det är fråga om fllamenlet eller 'stapelrayon' ifråga om ändlös fiber, ordet &amp;quot;viskos&amp;quot; får läggas till i bägge fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;fiber&amp;quot; år underförstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONVENTIONELLA ÄTERV1NNINGSFAKTORER ANVÄNDA FÖR ATT BERÄKNA&lt;br&gt;FIBERVOLYMEN I EN TEXTILPRODUKT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiber nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Benämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ull och djurhår:&lt;br&gt;kammade fibrer&lt;br&gt;kardade fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurhår:&lt;br&gt;kammade fibrer&lt;br&gt;kardade fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hästhår:&lt;br&gt;kammade fibrer&lt;br&gt;kardade fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Silke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bomull:&lt;br&gt;standardfibrer&lt;br&gt;merciscrade fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapock&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Akta hampa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Abaca&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alfa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kokosfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ginst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kenaf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rami (blekt fiber)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sisal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alginat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cupro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Protein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viskos&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Akryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kloro fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fluoro fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modakryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyamid (6-6):&lt;br&gt;stapelfiber&lt;br&gt;filament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;702&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiber nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Benämning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyamid 6:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stapel fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyamid 11:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stapelfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyester:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stapel fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyetylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polypropylen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polykarbamid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyuretan:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stapelfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinylal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trivinyl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elastodien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E lastan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Glasfiber:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament med en diameter över 5 mikron&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;filament med en diameter pä 5 mikron eller mindre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mctallfiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metalliserad fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asbest&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pappersgam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;703&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRODUKTER FÖR VILKA INTE KAN FÖRESKRIVAS ETIKETTERING ELLER&lt;br&gt;MÄRKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Artikel 10 a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ärmhållare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;klockarmband av textila material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;etiketter och emblem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;vadderade grytlappar av textila material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;tehuvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;kaffehuvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;ärmskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;muffar, ej av plysch&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;konstgjorda blommor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. nåldynor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. målad kanvasduk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. vävda tyger för stoffering och mellanlägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;filtar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. damasker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. industritextilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. emballage, inte nytt och sålt som sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;filthattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. mjuka behållare/kärl utan bottcnplatta och sadelmakeri av textilt material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. reseeffekter av textila material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. handbroderier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. glidbara spännen i kjollinningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. knappar och spännen, överklädda med textila material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. bokomslag i textila material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. leksaker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;704&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRODUKTER FÖR VILKA EN GEMENSAM ETIKETTERING ELLER MÄRKNING&lt;br&gt;KAN ANVÄNDAS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Artikel 10 b)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;skurtrasor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;dammtrasor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kantband och garneringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;garneringsband, spetskragar o.dyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;skärp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;hängslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;strumpeband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;sko- och kängsnören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;band&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. resårband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nya förpackningar, sålda som sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. paketsnören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. bordstablettcr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. näsdukar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1.75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375L0036/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 14/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 17 december 1974&lt;br&gt;soin kompletterar direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning&lt;br&gt;om benämningar på textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(75/36/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt&lt;br&gt;artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.1 av rådets direktiv 71/307/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; av den 26 juli 1971 om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier måste kompletteras genom tillägg av&lt;br&gt;den danska motsvarigheten till termerna i den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjätte strecksats skall läggas till artikel 5.1 i direktiv 71/307/EEG:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;— friskklippet uld&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 17 december 1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M. DURAFOUR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 93, 7.8.1974, s. 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 125, 16.10.1974, s. 52.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3LUTUG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 25 november 1983&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oin ändring av direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;benämningar på textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(83/623/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i direktiv 71/307/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; har gett upphov&lt;br&gt;till skillnader i tolkning och tillämpning i medlemsstaterna till&lt;br&gt;förfång för textilvarors fria rörlighet och för konsumentin-&lt;br&gt;formation i direktivets mening. Dessa bestämmelser måste&lt;br&gt;därför ändras eller kompletteras och all bristande överensstäm-&lt;br&gt;melse i terminologin i direktivets olika språkversioner måste&lt;br&gt;avlägsnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen &amp;quot;textilfiber&amp;quot; måste utvidgas till att omfatta remsor,&lt;br&gt;flata eller rörformade, med en uppskattad bredd av 5 mm eller&lt;br&gt;smalare, som skärs ut från folier som tillverkas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr C 63, 13.3.1980, s. 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr C 197, 4.8.1980, s. 66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr C 230, 8.9.1980, s. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strängsprutning av de polymerer som räknas upp under punkt&lt;br&gt;17—36 och 39 i bilaga 1, och därefter dras ut på längden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avvikelse gällande &amp;quot;övriga fibrer&amp;quot; som redan har fast-&lt;br&gt;ställts för oblandade produkter måste också tillämpas på&lt;br&gt;blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där det är tekniskt svårt att ange en produkts sam-&lt;br&gt;mansättning vid tillverkningstillfället, kan de fibrer man då vet&lt;br&gt;ingår anges på etiketten, förutsatt att de svarar för en viss&lt;br&gt;procentsats av den färdiga produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika de skillnader i tillämpningen som har uppstått&lt;br&gt;i detta sammanhang inom gemenskapen, är det lämpligt att i&lt;br&gt;detalj ange metoderna för märkning av vissa textilprodukter&lt;br&gt;som har två eller flera beståndsdelar. Det är också lämpligt att&lt;br&gt;ange de beståndsdelar i textilprodukter som man kan bortse&lt;br&gt;från när det gäller märkning och analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilprodukter som endast behöver ha en gemensam märk-&lt;br&gt;ning och sådana som säljs metervis eller i avklippta längder,&lt;br&gt;måste saluföras på ett sådant sätt att konsumenten kan få&lt;br&gt;fullständig information om vad som står på ytter förpackningen&lt;br&gt;eller på rullen. Det ankommer på medlemsstaterna att be-&lt;br&gt;stämma vilka åtgärder som skall beslutas för att detta syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTGRANSKAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När direktiv 71/307/EEG antogs föreskrev rådet att direktivets&lt;br&gt;bilaga 3 och 4 skulle kunna ändras. Dessa bilagor bör därför&lt;br&gt;ändras med hänsyn till den speciella beskaffenheten hos de&lt;br&gt;produkter som omnämns där. Andra produkter som undantas&lt;br&gt;från märkning, särskilt engångsartiklar eller artiklar som bara&lt;br&gt;behöver en gemensam märkning, skall läggas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som är nödvändiga för fastställandet av&lt;br&gt;analysmetoder och dessas anpassning till den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen, är genomförandebestämmelser av rent teknisk&lt;br&gt;natur. I samband med dessa bestämmelser och de åtgärder&lt;br&gt;som är nödvändiga för att anpassa direktivets bilaga 1 och 2&lt;br&gt;till den tekniska utvecklingen, bör det förfarande som tidigare&lt;br&gt;fastställts i artikel 6 i direktiv 72/276/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar lik el 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 71/307/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 2 skall punkt 2 ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. I detta direktiv används texlilfiber med de betydel-&lt;br&gt;ser som här anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;en enhet materia som utmärks av att den är flexibel&lt;br&gt;och tunn samt lång i förhållande till den maximala&lt;br&gt;genomskärningen, vilket gör den lämpad för textil&lt;br&gt;användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;elastiska remsor, flata eller rörformade, där den&lt;br&gt;uppskattade bredden inte överstiger 5 mm, in-&lt;br&gt;klusive remsor som skärs till av bredare remsor&lt;br&gt;eller folier, framställda av substanser som används&lt;br&gt;för tillverkningen av de fibrer som räknas upp&lt;br&gt;under punkt 17—39 i bilaga 1 och som lämpar sig&lt;br&gt;för textil användning. Med den uppskattade bred-&lt;br&gt;den avses bredden på remsan eller bandet när&lt;br&gt;den/det viks, stryks ut, pressas ihop eller vrids&lt;br&gt;eller, när bredden varierar, genomsnittsbredden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I artikel 6 skall punkt 2, 4 och 5 ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. En textilprodukt som består av två eller flera fibrer,&lt;br&gt;varav ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvik-&lt;br&gt;ten, skall anges med namn och viktprocent för åtmin-&lt;br&gt;stone två av de viktigaste fibrerna, följt av namnen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt&lt;br&gt;med eller utan angivande av viktprocent. Dock gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;fibrer, som var och en står för mindre än 10 % av&lt;br&gt;en produkts totalvikt kollektivt kan betecknas med&lt;br&gt;termen &amp;quot;övriga fibrer&amp;quot; följt av den totala viktpro-&lt;br&gt;centen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;om namnet på en fiber som står för mindre än 10%&lt;br&gt;av en produkts totalvikt anges, produktens fullstän-&lt;br&gt;diga procentuella sammansättning skall deklareras.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. Ifråga om textilprodukter avsedda för en konsument&lt;br&gt;med de procentsatser som anges i punkt 1,2,3 och 5 i&lt;br&gt;denna artikel gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Främmande fibrer skall godtas med upp till 2 % av&lt;br&gt;textilproduktens totalvikt, förutsatt att denna kvanti-&lt;br&gt;tet är berättigad av tekniska skäl och inte blandats&lt;br&gt;in rutinmässigt. Denna avvikelse skall ökas till 5 %&lt;br&gt;för produkter som har genomgått en kardningspro-&lt;br&gt;cess och skall inte påverka den avvikelse som anges&lt;br&gt;i artikel 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;En avvikelse om 3 % skall tillåtas mellan de dekla-&lt;br&gt;rerade procentsatserna fibrer och de procentsatser&lt;br&gt;man får fram vid en analys i förhållande till total-&lt;br&gt;vikten fibrer angiven på etiketten. En sådan av-&lt;br&gt;vikelse skall också gälla sådana fibrer som enligt&lt;br&gt;punkt 2 uppräknas i fallande ordning efter vikt utan&lt;br&gt;angivande av procentsats. Denna avvikelse skall&lt;br&gt;också gälla artikel 5.2 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en analys skall dessa avvikelser beräknas separat.&lt;br&gt;När man utgår från avvikelsen enligt a, skall den&lt;br&gt;totalvikt man skall ta hänsyn till vid beräkningen av&lt;br&gt;avvikelsen enligt b vara totalvikten för fibrerna i den&lt;br&gt;färdiga produkten minus vikten på alla främmande&lt;br&gt;fibrer som påträffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara tillåtet med avvikelser enligt a och b&lt;br&gt;endast om någon främmande fiber, som påträffas vid en&lt;br&gt;analys där man utgår från avvikelsen enligt a, visar sig&lt;br&gt;vara av samma kemiska typ som en eller flera av de&lt;br&gt;fibrer som anges på etiketten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i undantagsfall och om tillverkaren anger godtag-&lt;br&gt;bara skäl, kan för speciella produkter där till-&lt;br&gt;verkningsprocessen kräver detta, större avvikelser än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som anges under a och b vara tillåtna i de fall&lt;br&gt;produkten kontrolleras enligt artikel 13.1. Medlemssta-&lt;br&gt;terna skall omedelbart underrätta kommissionen om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beteckningarna &amp;quot;blandade fibrer&amp;quot; eller &amp;quot;ospecifice-&lt;br&gt;rad sammansättning&amp;quot; för användas för alla produkter&lt;br&gt;vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas&lt;br&gt;vid tillverkningstillfället.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Artikel 7 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av avvikelserna&lt;br&gt;enligt artikel 4.2, 5.3 och 6.4 behöver i fiberdek-&lt;br&gt;larationen enligt artikel 4 och 6 inte anges synliga,&lt;br&gt;urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär, som inte&lt;br&gt;utgör mer än 7 % av den fördiga produktens vikt.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för fibrer (t.ex. metalliska fibrer)&lt;br&gt;som har blandats in för att uppnå en antistatisk effekt&lt;br&gt;och som inte överstiger 2 % av den färdiga produktens&lt;br&gt;totalvikt. Vad gäller de produkter som omnämns i&lt;br&gt;artikel 6.3, skall sådana procentsatser inte beräknas&lt;br&gt;efter materialets vikt utan efter vikten på varpen och&lt;br&gt;väften var för sig.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande stycke skall läggas till i artikel 8.2 c:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;När det gäller spolar, trådrullar, gamhärvor, nystan&lt;br&gt;eller andra sömnads-, lagnings- och brodergameri små&lt;br&gt;kvantiteter, skall den möjlighet som anges i föregående&lt;br&gt;stycke tillämpas av medlemsstaterna endast vid gemen-&lt;br&gt;sam märkning på förpackningar eller i skyltningar. Utan&lt;br&gt;att de fall som täcks av punkt 18 i bilaga 4 påverkas kan&lt;br&gt;enskilda artiklar märkas med valfritt gemenskapsspråk.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 9 skall kompletteras med följande punkt 3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna i artikel 12 skall följande gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Fibersammansättningen i följande korsettartiklar&lt;br&gt;anges genom en materialbeskrivning av hela pro-&lt;br&gt;dukten eller för de delar som räknas upp nedan,&lt;br&gt;antingen i sin helhet eller separat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för bysthållare: kupornas och bakstyckets inre&lt;br&gt;och yttre tyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för korseletter: kupornas inre och yttre tyg,&lt;br&gt;fram- och bakstyckenas styva delar och sidos-&lt;br&gt;tyckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fibersammansältningen i andra korsettartiklar än de&lt;br&gt;som räknas upp i föregående stycke skall anges&lt;br&gt;genom en materialbeskrivning av hela produkten&lt;br&gt;eller för dess olika delar, antingen i sin helhet eller&lt;br&gt;separat. Sådan märkning skall inte vara obligatorisk&lt;br&gt;för delar som svarar för 10 % eller mindre av&lt;br&gt;produktens totalvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den separata märkningen av de olika delarna av en&lt;br&gt;korsettartikel enligt ovan skall vara sådan att&lt;br&gt;konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel&lt;br&gt;informationen på etiketten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Fibersammansättningen i etsningstryckta textilpro-&lt;br&gt;dukter skall redovisas för produkten i dess helhet&lt;br&gt;och får anges genom separata materialbeskrivningar&lt;br&gt;dels av bastyget, dels av de etsningstryckta delarna.&lt;br&gt;Dessa komponenter måste namnges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Fibersammansättningen i broderade textilier skall&lt;br&gt;redovisas för produkten i dess helhet och kan anges&lt;br&gt;genom separata materialbeskrivningar av bottenty-&lt;br&gt;get, respektive brodergamet. Dessa komponenter&lt;br&gt;måste namnges. Om de broderade delarna täcker&lt;br&gt;mindre än 10 % av produktytan behöver bara&lt;br&gt;bottentygets sammansättning deklareras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Fibersammansättningen i garner, som består av en&lt;br&gt;kärna omspunnen med olika fibrer och som saluförs&lt;br&gt;på detta sätt till konsumenten, skall anges för&lt;br&gt;produkten i dess helhet. Den får även anges genom&lt;br&gt;separata materialbeskrivningar av den inre delen&lt;br&gt;och höljet, varvid dessa båda beståndsdelar uttryck-&lt;br&gt;ligen måste nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Fibersammansättningen i sammet och plysch eller&lt;br&gt;i textilier som liknar sammet eller plysch skall&lt;br&gt;anges för produkten i dess helhet. När produkten&lt;br&gt;består av en tydlig baksida och en framsida av&lt;br&gt;olika fibrer får sammansättningen anges separat för&lt;br&gt;dessa båda beståndsdelar som uttryckligen måste nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för korsetter: framstycket, bakstycket och sid-&lt;br&gt;styckenas styva delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Sammansättningen av golvbeläggningaroch mattor,&lt;br&gt;vilkas undersida och ovansida består av olika&lt;br&gt;sorters fibrer, behöver anges endast för ovansidan&lt;br&gt;som uttryckligen skall nämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 10 ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— I punkt 1 skall ett nytt stycke, c, läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;c) Sammansättningen av textilprodukter som säljs&lt;br&gt;i metervara behöver endast anges på den salu-&lt;br&gt;förda tyglängden eller rullen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Följande punkt 2 skall läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgär-&lt;br&gt;der för att se till att produkterna under b och c i&lt;br&gt;punkt 1 saluförs på sådant sätt att konsumenten kan&lt;br&gt;få fullständig information om sammansättningen av&lt;br&gt;dessa produkter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 12 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av artikel 8.1 och de övriga bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta direktiv gällande märkningen av tex-&lt;br&gt;tilprodukter skall procentsatserna för fibrer enligt artikel&lt;br&gt;4, 5 och 6 bestämmas utan hänsyn till produkterna i&lt;br&gt;punkt 1, 2 och 3 nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;För alla textilprodukter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke-textila delar, stadkanter, etiketter och märk-&lt;br&gt;ningar, kantband och garneringar som inte är en&lt;br&gt;väsentlig del av produkten, knappar oeh spännen&lt;br&gt;överklädda med textilt material, tillbehör, dekora-&lt;br&gt;tioner, band som inte är elastiska, elastisk tråd och&lt;br&gt;resårband anbringade på speciella och avgränsade&lt;br&gt;ställen på produkten samt synliga, urskiljbara och&lt;br&gt;rent dekorativa eller antistatiska fibrer som är&lt;br&gt;underkastade bestämmelserna i artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;a) För golvbeläggningar och mattor: alla delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortsett från slitytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För möbeltyger: binde- och fyllnadsvarp och&lt;br&gt;d:o väft som inte ingår i slitytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För draperier och gardiner: binde- och fyll-&lt;br&gt;nadsvarp och d:o väft som inte ingår i tygets&lt;br&gt;rätsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För övriga textilprodukter: förstyvningar eller&lt;br&gt;tyg som tjänar som underlag, mellanlägg och&lt;br&gt;förstärkning, mellanfoder och canvasstoffe-&lt;br&gt;ring, sytråd och förbindelsetråd, om de inte&lt;br&gt;ersätter varpen och/eller väften i tyget, vadde-&lt;br&gt;ringar som inte fyller någon isolerande funk-&lt;br&gt;tion och, om inte annat följer av artikel 9.1,&lt;br&gt;foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna bestämmelse gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;materialet i textilprodukter som tjänar&lt;br&gt;som underlag för rätsidan, särskilt i filtar&lt;br&gt;och dubbelvävda tyger och baksidan på&lt;br&gt;sammet och plysch och besläktade pro-&lt;br&gt;dukter, inte skall betraktas som underlag&lt;br&gt;som skall avlägsnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;quot;förstyvningar och förstärkningar&amp;quot; är de&lt;br&gt;garner eller tyger som anbringas på&lt;br&gt;speciella och avgränsade ställen på tex-&lt;br&gt;tilprodukter för alt förstärka dem eller&lt;br&gt;göra dem styva eller tjocka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fettsubstanser, bindemedel, förtyngningsmedeloch&lt;br&gt;andra appretyrmedel, impregneringsmedel, hjälp-&lt;br&gt;medel vid infärgning och tryckning och andra&lt;br&gt;medel för behandling av textilprodukter. 1 avsaknad&lt;br&gt;av gemenskapsbestämmelser skall medlemsstaterna&lt;br&gt;vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att&lt;br&gt;dessa medel inte ingår i mängder som kan vilseleda&lt;br&gt;konsumenten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Artikel 13 skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Kontrollen för att utröna om textilprodukternas&lt;br&gt;sammansättning stämmer med den information som&lt;br&gt;lämnas enligt detta direktiv skall ske med de analysme-&lt;br&gt;toder som finns i de direktiv som anges i punkt 2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontrollförfarandet skall procentsatsen fibrer i&lt;br&gt;artikel 4, 5 och 6 bestämmas genom att på vaije fibers&lt;br&gt;vattenfria massa tillämpa respektive överenskomna&lt;br&gt;tolerans, angiven i bilaga 2 sedan man först avlägsnat&lt;br&gt;de delar som anges i artikel 12.1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De metoder för stickprov och analys som skall&lt;br&gt;användas i medlemsstaterna för att bestämma fibersam-&lt;br&gt;mansättningen i produkter som faller under detta direk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiv kommer att anges i detalj genom särdirektiv.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Följande artikel 15a skall införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 15a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Tilläggen till bilaga 1 och tilläggen och ändringarna&lt;br&gt;i bilaga 2 till detta direktiv, som är nödvändiga för att&lt;br&gt;anpassa dessa bilagor till den tekniska utvecklingen,&lt;br&gt;skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 6 i&lt;br&gt;direktiv 72/276/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;81/75/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De nya metoderna för kvantitativ analys av binära&lt;br&gt;och ternära blandningar förutom dem man refererar till&lt;br&gt;i direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG' skall också&lt;br&gt;bestämmas med hjälp av ovanstående förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommitté man hänvisar till i artikel 5 i direktiv&lt;br&gt;72/276/EEG skall heta &amp;quot;Kommittén för direktiv om&lt;br&gt;benämningen och märkningen av textilier&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Bilaga 1 ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Följande ändringar skall införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2: En fotnotshänvisning &amp;quot;1” skall införas&lt;br&gt;efter texten som hänför sig till dessa&lt;br&gt;beteckningar i den andra kolumnen med&lt;br&gt;rubriken &amp;quot;Beteckning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotnolshänvisningen &amp;quot;1&amp;quot;, som tor närva-&lt;br&gt;rande står efter ordet &amp;quot;guanaco&amp;quot; i andra&lt;br&gt;kolumnen med rubriken &amp;quot;Beteckning&amp;quot;,&lt;br&gt;skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken &amp;quot;Beskrivning&amp;quot; skall ordet&lt;br&gt;&amp;quot;mohair&amp;quot; ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;I den franska texten med &amp;quot;chévre an-&lt;br&gt;göra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;1 den italienska texten med &amp;quot;capra&lt;br&gt;angöra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;I den tyska texten med &amp;quot;Angorazie-&lt;br&gt;ge&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den danska texten skall ordet &amp;quot;angora-&lt;br&gt;ged&amp;quot; läggas till efter ordet &amp;quot;Kashmirged&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den holländska texten skall ordet &amp;quot;mo-&lt;br&gt;hair&amp;quot; utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 jute:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;bastfibrer från stjälken på Corchorus olitorius och&lt;br&gt;Corchorus capsularis. Vid detta direktivs tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12.83 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bastfibrer från stjälken på följande arter behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som jute: Hibiscus cannabinus, Hibiscus sab-&lt;br&gt;dariffa, Abultilon avicennae. Urena lobata. Urena sinuata&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kenaf:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 modal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;en fiber av regenererad cellulosa som har hög elastici-&lt;br&gt;tet i vått tillstånd. Hållfastheten (B&lt;sub&gt;c&lt;/sub&gt;) i konditionerat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd och den dragkraft (B&lt;sub&gt;M&lt;/sub&gt;) som krävs för att&lt;br&gt;åstadkomma en förlängning om 5 % i vått tillstånd är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B&lt;sub&gt;c&lt;/sub&gt; (CM) 2 1,3/r * 2T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B&lt;sub&gt;u&lt;/sub&gt; (CN) 2 0,5/T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där T är den genomsnittliga linjära tätheten i decitex&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1981, s. 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har mer än 50 % massa av klorinerad vinyl eller&lt;br&gt;klorinerad vinylidenmonometriska enheter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 nylon:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen skall vara &amp;quot;polyamid&amp;quot; eller &amp;quot;nylon&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 polykarbamid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen av fibern skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Fiber bildad av linjära makromolekyler som i kedjan&lt;br&gt;har den återkommande ureylen (NH-CO-NH) funktio-&lt;br&gt;nella gruppen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 elasian:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den holländska texten skall namnet ändras till &amp;quot;Elas-&lt;br&gt;taan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Fotnot 1 skall lyda som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;’ Beteckningen &amp;quot;ull&amp;quot; i nr 1 i denna bilaga får också&lt;br&gt;användas för att beteckna en blandning av fibrer från&lt;br&gt;för- eller lammfallar samt håren som räknas upp i tredje&lt;br&gt;kolumnen för nr 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är tillämplig på de textilprodukter&lt;br&gt;som räknas upp i artikel 4 och 5 och på dem som&lt;br&gt;omnämns i artikel 6, förutsatt att de senare till en del är&lt;br&gt;sammansatta av fibrerna under nr 1 och 2.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Fotnotshänvisningen och fotnot 2 skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fotnotshänvisningen och fotnot 3 som finns i vissa&lt;br&gt;språkversioner ändras till &amp;quot;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2 ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Rubriken skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;TILLÅTNA AVVIKELSER FÖR ATT...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Följande ändringar skall göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 14: skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 28: orden &amp;quot;polyamid (6-6)&amp;quot;, &amp;quot;polyamid 6&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;polyamid 11&amp;quot; skall alltid följas av&lt;br&gt;orden &amp;quot;eller nylon&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 29: procentsatsen för polyesterfilament skall&lt;br&gt;fastställas till &amp;quot;1,50&amp;quot; istället för &amp;quot;3,00&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 37: i andra kolumnen i den holländska texten&lt;br&gt;skall namnet på fibern ändras till &amp;quot;Ela-&lt;br&gt;staan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3 ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Följande ändringar skall göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall på tyska lyda &amp;quot;Etiketten und Ab-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;zeichen&amp;quot; och på italienska &amp;quot;Etichette e&lt;br&gt;contrassegni&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 12: skall lyda &amp;quot;tyg som tjänar som underlag&lt;br&gt;samt förstyvningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 16: skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 21: skall lyda &amp;quot;färdiga och icke färdiga hand-&lt;br&gt;broderade väggprydnader och material för&lt;br&gt;framställning av dessa, inklusive broder-&lt;br&gt;garn som säljs separat från stramaljen och&lt;br&gt;som saluförs enbart för att användas till&lt;br&gt;sådana väggprydnader&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 22: skall på holländska lyda &amp;quot;knopen en ge-&lt;br&gt;spen met stof bekleed&amp;quot; och på tyska &amp;quot;mit&lt;br&gt;Textilien uberzogene Knöpfe und Schnal-&lt;br&gt;len&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande skall läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;nr 36: Begravningsartiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 37: Engångsartiklar med undantag för vadd av&lt;br&gt;cellulosamaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta direktivs ändamål skall textilar-&lt;br&gt;tiklar betraktas som engångsartiklar, om&lt;br&gt;de är avsedda för engångsbruk eller för en&lt;br&gt;begränsad tid, och om deras normala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning utesluter varje återställande&lt;br&gt;för senare användning för samma eller&lt;br&gt;liknande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 38: Textilartiklar som är underkastade regler-&lt;br&gt;na i den europeiska farmakopén och som&lt;br&gt;omfattas av en hänvisning till dessa reg-&lt;br&gt;ler, bandage av icke-engångstyp för med-&lt;br&gt;icinskt och ortopediskt bruk samt ortope-&lt;br&gt;diska artiklar i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 39: Textilartiklar, inklusive tägvirke, rep och&lt;br&gt;snören (om inte annat följer av nr 12 i&lt;br&gt;bilaga 4), som normalt är avsedda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;att användas som delar av utrustning&lt;br&gt;vid tillverkning och beredning av&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;att införlivas med maskiner, med in-&lt;br&gt;stallationer (t.ex. för uppvärmning,&lt;br&gt;luftkonditionering eller belysning),&lt;br&gt;med hushållsapparater och andra&lt;br&gt;liknande apparater, med fordon och&lt;br&gt;andra transportmedel eller för att&lt;br&gt;driva, underhålla och utrusta desam-&lt;br&gt;ma, med undantag för presenningar&lt;br&gt;och motorfordonstillbehör av textilt&lt;br&gt;material som säljs separat från fordo-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 40: Textilartiklar för skydd- och säkerhetsän-&lt;br&gt;damål som t.ex. säkerhetsbälten, fallskär-&lt;br&gt;mar, flytvästar, fallskärmar för nödsitua-&lt;br&gt;tioner, brandbekämpningsapparater.skott-&lt;br&gt;säkra västar och särskilda skyddskläder&lt;br&gt;(t.ex. för skydd mot eld, kemiska sub-&lt;br&gt;stanser eller andra säkerhetsrisker).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 41: Uppblåsbara tält o.dyl. (t.ex. sporthallar,&lt;br&gt;utställnings- eller lagerlokaler), förutsatt&lt;br&gt;att information om prestanda och teknisk&lt;br&gt;specifikation för dessa artiklar lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 42: Segel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 43: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Klädesplagg för djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 44: &amp;nbsp;Flaggor och standar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Bilaga 4 ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Rubriken skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;PRODUKTER FÖR VILKA ENDAST EN GEMEN-&lt;br&gt;SAM ET1KETTELLER MÄRKNING ÄR OBLIGATO-&lt;br&gt;RISK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Artikel 10.1 b)&amp;quot;. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12.83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383L0623/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 353/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Nr 12 skall lyda: &amp;quot;paketsnören och tvinnat gam för&lt;br&gt;jordbruksändamål, snören, tågvirke och rep för-&lt;br&gt;utom de som omfattas av nr 39 i bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande skall läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;nr 15: Nät för hårknutar och hår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 16: Slipsar och flugor för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 17: Haklappar, tvättvantar och tvättlappar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 18: Sömnads-, stopp- och brodergamer som&lt;br&gt;säljs i små kvantiteter (1 gram eller min-&lt;br&gt;dre) i detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 19: Band för gardiner och rullgardiner och&lt;br&gt;jalusier.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Följande fotnot 1 skall läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de produkter som omfattas av detta num-&lt;br&gt;mer och som säljs i tillskurna längder skall&lt;br&gt;den gemensamma märkningen vara den som&lt;br&gt;gäller för rullen i dess helhet. Tågvirke och&lt;br&gt;rep som faller under denna punkt innefattar&lt;br&gt;sådant som används inom bergklältrings- och&lt;br&gt;vattensporterna.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall tillåta utsläppandet på marknaden&lt;br&gt;av textilprodukter som uppfyller kraven i direktiv 71/307/EEG&lt;br&gt;men som ännu inte är märkta i enlighet med bestämmelserna&lt;br&gt;i detta direktiv under 42 månader efter dagen för anmälan av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen&lt;br&gt;överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell&lt;br&gt;lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 25 november 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall inom 24 månader efter dagen för&lt;br&gt;anmälan anta, offentliggöra och tillämpa de bestämmelser som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. MORAITIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;387L0140/S &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;„&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 56/24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26.2.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 6 februari 1987&lt;br&gt;om ändring av bilaga 2 till rädets direktiv 71/307/EEG om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(87/140/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med den&lt;br&gt;uppfattning som Kommittén för direktiv om benämningar på&lt;br&gt;textilier och deras märkning har.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli&lt;br&gt;1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;benämningar på textilier&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;83/623/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, särskilt artikel 15a. 1 i detta, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1-2, 3, 28 och 38 i bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG&lt;br&gt;ändras härmed i enlighet med bilagan till detta direktiv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 till direktiv 71/307/EEG, som bestämmer den&lt;br&gt;godtagna toleransen för varje fibers torrvikt vid analysunder-&lt;br&gt;sökningen av fibcrinnehållct i textilprodukter anger i punkt 1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 septem-&lt;br&gt;ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och 3 två olika, godtagna tolerans värden för beräkning av&lt;br&gt;sammansättningen av kardade eller kammade fibrer som&lt;br&gt;innehåller ull och/eller djurhår. Laboratorier kan inte alltid&lt;br&gt;avgöra om en produkt är kardad eller kammad, och följaktli-&lt;br&gt;gen kan motstridiga resultat uppnås när man tillämpar denna&lt;br&gt;bestämmelse vid kontroller av likformigheten av textilproduk-&lt;br&gt;ter i gemenskapen. Laboratorier bör därför få rätt att tillämpa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna&lt;br&gt;även underrätta kommissionen i så god tid att den kan avge&lt;br&gt;sitt utlåtande om alla förslag till lagar och andra författningar&lt;br&gt;som de avser att anta inom det område som omfattas av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ett enda godtaget toleransvärde i tveksamma fall.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beträffande punkt 28 i ovannämnda bilaga behöver man inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;skilja mellan de olika typerna polyamid eller nylon, och därför&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bör de godtagna toleransvärdena för dessa samordnas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ullärdat i Bryssel den 6 februari 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommissionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;filament&amp;quot; i punkt 38 (glasfiber) bör utgå då denna fiber&lt;br&gt;också kan finnas i icke ändlös form.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grigoris VARFIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot av kommissionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.2.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0I40/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 56/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nedanstående punkter ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 — 2 och 3: En fotnotsreferens &amp;quot;'&amp;quot; skall sättas in efter siffran 17,00 mittemot kardade&lt;br&gt;fibrer under rubrikerna &amp;quot;Ull och djurhår&amp;quot; och &amp;quot;Djurhår&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Texten i spalterna med rubriken &amp;quot;Fibrer&amp;quot; och &amp;quot;Procentsatser&amp;quot; skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Polyamid eller nylon:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke ändlös fiber &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filament &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,75&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Texten i spalterna &amp;quot;Fibrer&amp;quot; och &amp;quot;Procentsatser&amp;quot; skall lyda som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Glasfiber:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en genomsnittlig diameter av över 5 /xm &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en genomsnittlig diameter av 5 /xm eller mindre &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,00&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fotnot &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den godtagna toleransen om 17,00 % skall även tillämpas när det är omöjligt att utröna&lt;br&gt;huruvida en textilprodukt som innehåller ull och/cllcr djurhår är kammad eller kardad.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;749&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372L0276/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.7.72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 173/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 17 juli 1972&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys&lt;br&gt;av binära textilfiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(72/276/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens forslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv av den 26 juli 1971* om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier&lt;br&gt;fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på&lt;br&gt;textilvarors fibersammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De metoder som används vid officiella provningar i med-&lt;br&gt;lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen för&lt;br&gt;textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand-&lt;br&gt;lingen av provet och den kvantitativa analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 i ovannämnda direktiv föreskriver att den provtag-&lt;br&gt;ning och de analysmetoder som skall användas i medlemssta-&lt;br&gt;terna för att bestämma fibersammansättningen i varor skall&lt;br&gt;anges i särdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör metoder för provning av vissa binära&lt;br&gt;textilfiberblandningar fastställas. Dessa bör följas av direktiv&lt;br&gt;som anger metoder för blandningar där mer än två fibrer ingår&lt;br&gt;eller för fibrer med samma kemiska sammansättning (särskilt&lt;br&gt;mikroskopisk analys).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen gör det nödvändigt att med täta&lt;br&gt;mellanrum anpassa de tekniska specifikationer som definieras&lt;br&gt;i särdirektiven om metoder för analys av textilier. För att&lt;br&gt;underlätta genomförandet av de åtgärder som krävs för detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ett förfarande fastställas som upprättar ett nära samarbete&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna och kommissionen. Detta bör ske i en&lt;br&gt;kommitté för anpassning av metoder för analys av textilier till&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om binära blandningar för vilka det inte finns någon&lt;br&gt;enhetlig analysmetod på gemenskapsnivå, får det laboratorium&lt;br&gt;som ansvarar för provningen bestämma sammansättningen av&lt;br&gt;sådana blandningar. De för därvid använda någon vedertagen&lt;br&gt;metod och ange resultatet i analysrapporten samt hur tillförlit-&lt;br&gt;lig den använda metoden är i den mån detta är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv gäller metoder för kvantitativ analys av vissa&lt;br&gt;binära textilfiberblandningar, inklusive framtagning av&lt;br&gt;analysprov och provkroppar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysprov avser ett med hänsyn till analysen lämpligt stort&lt;br&gt;prov, som tas ut från laboratorieprovet, som in sin tur tagits&lt;br&gt;ut från ett varuparti för analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provkropp avser den del av analysprovet som behövs för ett&lt;br&gt;enskilt provningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att i&lt;br&gt;enlighet med direktivet av den 26 juli 1971 säkerställa att&lt;br&gt;bestämmelserna i bilaga 1 och 2 om metoder för den kvantita-&lt;br&gt;tiva analysen av vissa binära blandningar, inklusive fram-&lt;br&gt;tagningen av analysprov och provkroppar, tillämpas vid alla&lt;br&gt;officiella provningar för att bestämma sammansättningen av de&lt;br&gt;textilvaror som släpps ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden får inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det laboratorium som ansvarar för provningen av binära&lt;br&gt;blandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysme-&lt;br&gt;tod på gemenskapsnivå skall bestämma sammansättningen av&lt;br&gt;sådana blandningar genom att använda en vedertagen metod&lt;br&gt;och ange resultatet i analysrapporten och hur tillförlitlig den&lt;br&gt;använda metoden är i den mån detta är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Härmed inrättas en kommitté för anpassning av metoder&lt;br&gt;för analys av textilier till den tekniska utvecklingen (nedan&lt;br&gt;kallad 'kommittén’). Den skall bestå av företrädare för&lt;br&gt;medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Anpassning av metoderna för kvantitativ analys till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen enligt bestämmelserna i bilaga 2 skall&lt;br&gt;ske i enlighet med det förfarande som anges i artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;När det förfarande skall tillämpas som anges i denna&lt;br&gt;artikel skall ärendet hänskjutas till kommittén av ordföranden,&lt;br&gt;antingen på hans eget initiativ eller på begäran av en före-&lt;br&gt;trädare för en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Kommissionens företrädare skall till kommittén lämna ett&lt;br&gt;förslag om åtgärder som skall beslutas. Kommittén skall yttra&lt;br&gt;sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer&lt;br&gt;med hänsyn till hur brådskande ärendet är. Kommitténs beslut&lt;br&gt;skall fattas med en majoritet av tolv röster, varvid med-&lt;br&gt;lemsstaternas röster skall vägas enligt artikel 148.2 i för-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. a) Kommissionen skall anta förslaget, om det har&lt;br&gt;tillstyrkts av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller&lt;br&gt;om den inte avger något yttrande, skall kommissio-&lt;br&gt;nen utan dröjsmål föreslå rådet åtgärder. Rådet skall&lt;br&gt;besluta med kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om rådet inte fattar beslut inom tre månader efter&lt;br&gt;det att förslaget har lämnats, skall kommissionen&lt;br&gt;besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv inom arton månader&lt;br&gt;efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till att texterna till centrala&lt;br&gt;bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det&lt;br&gt;område som omfattas av detta direktiv överlämnas till kom-&lt;br&gt;missionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfårdat i Bryssel den 17 juli 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. LARDINOIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;751&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRAMTAGNING AV ANALYSPROV OCH PROVKROPPAR FÖR BESTÄMNING AV&lt;br&gt;FIBERSAMMANSÄTTNINGEN I TEXTILVAROR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bilaga anger förfaranden för framtagandet av analysprov av lämplig storlek för&lt;br&gt;förbehandling avseende kvantitativ analys (t.ex. av en mängd om högst 100 g) från laborato-&lt;br&gt;ricprov samt för urval av provkroppar från de analysprov som har förbehandlats för att&lt;br&gt;avlägsna fiberfrämmande ämnen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Parti - Den materialmängd som skall bedömas på grundval av en serie provnings-&lt;br&gt;resultat. Det kan till exempel omfatta allt material i en tygleverans: allt tyg som är&lt;br&gt;vävt vid en särskild bom; en gamleverans, en bal eller en grupp balar av råfiber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Laboratorieprov - del av parti som kan antas vara representativt för hela partiet och&lt;br&gt;som finns tillgängligt i laboratoriet. Det skall ha en storlek och beskaffenhet som är&lt;br&gt;tillräcklig för att utjämna variationer i partiet och för att underlätta hanteringen i&lt;br&gt;laboratoriet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Analysprov - del av laboratorieprovet som är föremål för förbehandling för att&lt;br&gt;avlägsna fiberfrämmande ämnen och från vilket provkroppar tas. De skall ha en&lt;br&gt;storlek och beskaffenhet som är tillräcklig för att utjämna variationer i laboratorie-&lt;br&gt;provet&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provkropp - del av materialet som erfordras för en enskild provning och som valts&lt;br&gt;ut från analysprovct.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysprov tas på sådant sätt att det är representativt för laboratorieprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provkroppar tas från analysprovet på sådant sätt att var och en är representativ för&lt;br&gt;analysprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;PROVTAGNING AV LÖSA FIBRER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Oorienterat fibermaterial - Analysprovet erhålls genom att man slumpvis tar&lt;br&gt;knippen från laboratorieprovet. Blanda noga hela analysprovet med hjälp av en&lt;br&gt;laboratoriekardare&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Låt floret eller blandningen, även lösa fibrer och de fibrer som&lt;br&gt;fastnat på utrustningen som använts vid blandningen, genomgå en förbehandling.&lt;br&gt;Välj sedan ut provkroppar i proportion till respektive massa från floret eller&lt;br&gt;fiberblandningen, från de lösa fibrerna och från fibrerna som fastnat på ut-&lt;br&gt;rustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kardfloret inte förändrats under förbehandlingen väljs provkroppama ut på det&lt;br&gt;sätt som beskrivs i 4.2. Om kardfloret har förändrats under förbehandlingen väljs&lt;br&gt;provkroppama ut genom att slumpvis avlägsna minst 16 små knippen av lämplig och&lt;br&gt;ungefär samma storlek och massa som sedan kombineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Orienterat fibermaterial (kardflor, fiberband, förgam) - Ur slumpvis valda delar&lt;br&gt;av laboratorieprovet tas minst tio tvärsnitt, vardera ca 1 g. Låt detta analysprov&lt;br&gt;genomgå förbehandling. Sätt ihop tvärsnitten igen genom att placera dem sida vid&lt;br&gt;sida. En provkropp erhålls genom att ett tvärsnitt tas ut av de tio samlade längderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I vissa fall är det nödvändigt att förbehandla den enskilda provkroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; För fardigtillverkade och bearbetade artiklar, se avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Se 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Laboratoriekardaren kan ersättas med en fiberblandare, eller också kan fibrerna blandas enligt&lt;br&gt;delnings- och kasseringsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;752&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5. PROVTAGNING AV GARN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garn i förpackning eller härvor - Tag prov från samtliga förpackningar i&lt;br&gt;laboratorieprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag ut lämpliga, lika långa, löpande längder från varje förpackning antingen genom&lt;br&gt;upphaspling&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; av härvor med samma antal trådar eller på annat sätt. Förena&lt;br&gt;längderna antingen till en härva eller en fibersträng så att ett analysprov erhålls&lt;br&gt;varvid tillses att längderna från vaije förpackning i härvan eller fibersträngen är lika&lt;br&gt;långa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehandla analysprovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från analysprovet tas provkroppar genom att en bunt trådar med samma längd skärs&lt;br&gt;ut från härvan eller fibersträngen varvid man ser till att bunten innehåller samtliga&lt;br&gt;trådar i provet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om garnets tex är t och antalet förpackningar som tagits ur laboratorieprovet är n,&lt;br&gt;blir längden på garnet från varje förpackning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-iQ- cm för att erhålla ett analysprov om 10 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nt är stort, t ex över 2 000, görs en tyngre härva vilken skärs av på två ställen&lt;br&gt;så att en fibersträng med lämplig massa bildas. Ändarna på en fibersträng bör knytas&lt;br&gt;ordentligt före förbehandlingen och provkroppar bör tas på visst avstånd från&lt;br&gt;ändarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garn i varp - Tag analysprov genom att från slutet på varpen klippa av en minst&lt;br&gt;20 cm lång längd, innehållande samtliga trådar i varpen utom stadkantstrådama.&lt;br&gt;Bind ihop trådbunten i ena ändan. Om provet är för stort för förbehandling, delas&lt;br&gt;det i två eller flera delar. Varje del knyts ihop före förbehandlingen och förbehand-&lt;br&gt;las var för sig. Delarna läggs sedan ihop igen. Från analysprovet tas en provkropp&lt;br&gt;ut genom att en lämplig längd innehållande alla trådarna skärs ut från den ände som&lt;br&gt;inte är hopbunden. För varp med N trådar med längdvikten t tex blir längden på en&lt;br&gt;provkropp med massan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 g IQ*, cm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Nt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. PROVTAGNING AV TYGER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ur ett laboratorieprov bestående av ett enda stycke av tyget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Klipp en diagonal remsa från höm till höm. Avlägsna stadkantema. Denna remsa&lt;br&gt;är analysprovet. För ett analysprov med massan X g krävs en remsa med ytan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; glO' &lt;sup&gt;cm2&lt;/sup&gt; där G är remsans areara vikt i g/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehandla remsan och skär den sedan i hela sin längd i fyra lika stora bitar, vilka&lt;br&gt;läggs ovanpå varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provkroppar tas ut genom att man skär genom alla lagren, så att varje provkropp&lt;br&gt;innehåller ett lika långt stycke från varje lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tyget har ett invävt mönster skall analysprovet vara brett nog, mätt parallellt&lt;br&gt;med varpen, för att innehålla minst en mönsterrapport. Om detta villkor uppfylls&lt;br&gt;och remsan då är för stor för att behandlas i ett stycke klipps hela remsan i lika&lt;br&gt;stora bitar som förbehandlas separat och sedan läggs ovanpå varandra innan&lt;br&gt;provkroppen tas ut varvid tillses alt identiska mönsterinslag inte sammanfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ur laboratorieprov bestående av flera stycken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Behandla varje stycke enligt 6.1 och ange resultaten för vaije stycke separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. PROVTAGNING AV FÄRDIGTILLVERKADE OCH BEARBETADE VAROR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laboratorieprovet består vanligtvis av en komplett färdigtillverkad eller bearbetad vara eller&lt;br&gt;en representativ del av en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förpackningarna kan monteras i en lämplig ram kan flera avhasplas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;753&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då alla delarna av varan inte har samma sammansättning bestäms de olika delarnas&lt;br&gt;procentandel for att kontrollera överensstämmelse med artikel 9 i direktivet om tillnärmning&lt;br&gt;av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag ut ett analysprov som är representativt för den del av den fardigtillverkade eller&lt;br&gt;bearbetade varan vars sammansättning måste framgå av märkningen. Om varan har flera&lt;br&gt;märkningar tas de analysprov ut som är representativa för vaije del med en viss märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den vara vars sammansättning skall bestämmas inte är enhetlig kan det bli nödvändigt att&lt;br&gt;ta analysprov från vaije del av varan och att bestämma de relativa proportionerna för de olika&lt;br&gt;delarna i relation till hela varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentandelarna beräknas sedan varvid hänsyn tas till de relativa proportionerna av de&lt;br&gt;provade delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehandla analysproven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag sedan ut provkroppar som är representativa för de förbehandlade analysproven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;754&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA FIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ALLMÄNT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och&lt;br&gt;kemisk separation av fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas, eftersom den i allmänhet ger&lt;br&gt;exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier&lt;br&gt;där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning, t.ex. för garner med flera ingående&lt;br&gt;komponenter som vardera består av endast en fibertyp, eller för tyger där fibern i varpen och&lt;br&gt;väften inte är densamma, eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer&lt;br&gt;av gam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de&lt;br&gt;enskilda komponenterna. När en komponent lösts ut, vägs återstoden och mängden upplöst&lt;br&gt;material beräknas sedan på förlusten av massa. Allmänna anvisningar för analysmetoderna, oavsett&lt;br&gt;fibersammansättning, ges i bilagans första del. Denna del bör därför användas tillsammans med&lt;br&gt;den för varje särskild fiberblandning detaljerade beskrivningen av metoderna i bilagan. När&lt;br&gt;analysmetoder som inte är baserade på selektiv upplösning används, ges en fullständig beskrivning&lt;br&gt;i aktuellt avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror, kan&lt;br&gt;innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som&lt;br&gt;antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfräm-&lt;br&gt;mande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen&lt;br&gt;för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella&lt;br&gt;egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen, kan hindra reagensens inverkan på&lt;br&gt;den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna&lt;br&gt;typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras.&lt;br&gt;Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt&lt;br&gt;denna bilaga inte längre tillämpbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinnings faktorer som anges i bilaga 2&lt;br&gt;till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med vissa&lt;br&gt;metoder kan den olösliga komponenten i en blandning delvis ha upplösts i reagensen som använts&lt;br&gt;för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har&lt;br&gt;liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att massaförlust inträffar under analysen&lt;br&gt;bör resultatet korrigeras. Korrektions faktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har&lt;br&gt;bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa&lt;br&gt;korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektions faktorer&lt;br&gt;kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. De angivna&lt;br&gt;metoderna gäller för enstaka bestämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;755&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst två bestämningar bör göras på separata provkroppar, både vid manuell och kemisk&lt;br&gt;separation. Som bekräftelse, såvida det inte är tekniskt omöjligt, rekommenderas användning av&lt;br&gt;alternativa metoder, varigenom den komponent som skulle bli återstoden enligt standardmetoden&lt;br&gt;löses ut först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Albnänt om metoderna för kvantitativ kemisk analys av textilfiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar som är gemensamma för metoderna för kvantitativ kemisk analys av&lt;br&gt;fiberblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räckvidd och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för varje metod anger på vilka fibrer metoden är tillämpbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande&lt;br&gt;materialet med hjälp av lämplig förbehandling och därefter en av komponenterna,&lt;br&gt;vanligen genom selektiv upplösning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Sedan vägs den olösta återstoden och andelen&lt;br&gt;löslig komponent beräknas på vikt förlusten. Utom när detta möter tekniska svårigheter&lt;br&gt;är det att föredra att först avlägsna det fiberslag som överväger. Det fiberslag som ingår&lt;br&gt;i mindre del bildar återstod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Material och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.1. Fillerdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning&lt;br&gt;som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.2. &amp;nbsp;Filterkolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.3. Exsickator med fuktindikerande blågel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.4. Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 150° + 3 °C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.5. Analysvåg med största fel ± 0,0002 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.6. Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Re agens er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.1. &amp;nbsp;Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 60°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.2. Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagenser skall vara&lt;br&gt;kemiskt rena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.3. &amp;nbsp;Destillerat eller dejoniserat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4. Konditionerings- och provningsatmosför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är torrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet&lt;br&gt;eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Analysprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för&lt;br&gt;att räcka till erforderligt antal provkroppar, vardera om minst 1 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbehandling av analysprovei&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningar (se artikel 12.2 d&lt;br&gt;i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med&lt;br&gt;lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Metod 13 är ett undantag. Den grundar sig på bestämning av förekomsten av ett ingående ämne&lt;br&gt;i en av de två komponenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Se bilaga 1 punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;756&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och&lt;br&gt;vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme i en Soxhlet extraktionsutrustning&lt;br&gt;med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem&lt;br&gt;avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär&lt;br&gt;att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i 1 timme och sedan blötläggs i&lt;br&gt;vatten i 65 ± 5°C i ytterligare 1 timme under omröming då och då. Bad förhållandet&lt;br&gt;vätska: provkropp skall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom&lt;br&gt;urkramning, avsugning eller centrifugering och låt den lufttorka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de&lt;br&gt;avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod&lt;br&gt;som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema. Vad gäller vissa oblekta&lt;br&gt;vegetabiliska fibrer (t.ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med&lt;br&gt;petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande&lt;br&gt;ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller&lt;br&gt;appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysrapportemabör innehålla fullständiga upplysningarom de förbehandlingsmetoder&lt;br&gt;som använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pro vningsjorfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1. A Ibnänna an visningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.1. Torkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 ± 3°C i en ventilerad ugn med&lt;br&gt;ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste&lt;br&gt;provkroppen vägas för att kontrollera att massan har blivit konstant. Massan kan anses&lt;br&gt;konstant om variationen är under 0,05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undvik att hantera dcglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid&lt;br&gt;torkning, kylning och vägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka provkroppama i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens&lt;br&gt;slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut&lt;br&gt;tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och placeras snabbt i exsickatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt&lt;br&gt;att fibrernas torrmassa kan bestämmas utan viktförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.2. Kylning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyl tills fullständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med&lt;br&gt;exsickatom placerad bredvid vågen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.3. &amp;nbsp;Vägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom.&lt;br&gt;Väg med en noggrannhet av 0,0002 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.2. Tillvägagångssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefär 1 g. Skär gam eller&lt;br&gt;tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett&lt;br&gt;vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl&lt;br&gt;enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset&lt;br&gt;omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt&lt;br&gt;tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop, eller på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;757&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt sätt, for att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8. Beräkning och redovisning av resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den olösta komponentens massa uttrycks i procent av den totala blandningens massa.&lt;br&gt;Procent löslig komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr&lt;br&gt;massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinnings faktorer och b) nödvändiga&lt;br&gt;korrektions faktorer för att den massa förlust som uppstår under förbehandlingen och&lt;br&gt;analysen skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bör utföras med användande av formeln i 1.8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan&lt;br&gt;att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/&amp;gt;,%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P] är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m är provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r är återstodens torrvikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d är korrektions faktorn för vikt förlust hos den olösliga komponenten i reagensen under&lt;br&gt;analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpliga värden på d ges i aktuella avsnitt under varje metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa värden för d är naturligtvis de normalvärden som gäller för kemiskt opåverkade&lt;br&gt;fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent baserad på ren, torr massa&lt;br&gt;justerad med hänsyn till konventionella återvinnings faktorer och i tillämpliga fall&lt;br&gt;korrektionsfaktorer för massaförlust under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 P,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i♦&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( 100 )&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p(&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; . &lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;‘ &lt;sup&gt;+&lt;/sup&gt; .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ( &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt; är den procentuella andelen olöst komponent justerad med hänsyn till konventionella&lt;br&gt;återvinningfaktorer och massaförlust under förbehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt; är den procentuella andelen ren, torr, olöst komponent som beräknats enligt formeln&lt;br&gt;i 1.8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a, är den konventionella återvinningsfaktom för den olösta komponenten (se bilaga 2 till&lt;br&gt;direktivet om benämningar på textilier),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a, är den konventionella återvinningsfaktom för den utlösta komponenten (se bilaga 2 till&lt;br&gt;direktivet om benämningar på textilier),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b| är den procentuella förlusten av den olösta komponenten som erhålls genom&lt;br&gt;förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; är den procentuella förlusten av den utlösta komponenten som erhålls genom&lt;br&gt;förbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den procentuella andelen av den andra komponenten (P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;A%) är lika med 100 - P&lt;sub&gt;2A&lt;/sub&gt;%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där en speciell förbehandling har använts, skall värdena för bj och b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; om möjligt&lt;br&gt;bestämmas genom att var och en av de enskilda fiberslagen förbehandlas enligt tillämpad&lt;br&gt;analysmetod. Rena fibrer är fibrer som är fria från fiberfrämmande ämnen, förutom&lt;br&gt;ämnen som de normalt innehåller (antingen naturligt förekommande eller genom&lt;br&gt;tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekta, blekta) de befinner sig i hos det material&lt;br&gt;som skall analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns några rena separata fiberbeståndsdelar, som använts vid tillverkningen&lt;br&gt;av det material som skall analyseras, skall man använda sig av de genomsnittsvärden for&lt;br&gt;b, och b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; som erhållits vid de provningar som utförts på sådana rena fibrer som liknar&lt;br&gt;dem som finns i den blandning som skall undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den normala förbehandlingen genomförs genom extraktion med petroleumeter och&lt;br&gt;vatten kan man i allmänhet bortse från korrektions faktorn b, och b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; utom ifråga om&lt;br&gt;oblekt bomull, oblekt lin och oblekt hampa, där förlusten på grund av förbehandlingen&lt;br&gt;är konventionellt fastslagen till 4 % och ifråga om polypropylen till 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar andra fibrer har man konventionellt fastslagit att man kan bortse från&lt;br&gt;förluster på grund av förbehandlingen vid beräkningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod för kvantitativ analys genom manuell separation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II. 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är tillämplig på alla typer av textilfibrer förutsatt att de inte bildar en intim&lt;br&gt;blandning och att det är möjligt att skilja dem åt för hand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande&lt;br&gt;materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas&lt;br&gt;och vägs varpå vaije fibers andel i blandningen beräknas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 3.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II. 3.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exsickator med fuktindikerande blågel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 3.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 -P 3°C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.3.4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analysvåg med största fel 0,0002 g.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.3.5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.3 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 3.7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Torsionsprovare eller liknande utrustning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reagenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.4.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumeter, redestillerad, kokintervall 40 till 60°C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 4.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Destillerat eller dejoniserat vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Il 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kondilionerings- och provningsatmosfar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analysprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbehandling av analysprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II 8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillvägagångssätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II.8.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analys av garn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om gamet är&lt;br&gt;mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett massa. Klipp&lt;br&gt;gamet i lämpligt stora bitar och skilj fibertyperna åt med en nål och om så krävs med&lt;br&gt;en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda vägglas&lt;br&gt;och torkas vid 105 + 3°C tills man får en konstant massa enligt beskrivningen i 1.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OZ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 1.7.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;759&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II.8.2. Analys av tyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Inga&lt;br&gt;stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning.&lt;br&gt;Fibrerna skall löpa parallellt med väft- eller varptrådama eller, i trikåväv parallellt med&lt;br&gt;längs- eller tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i&lt;br&gt;förvägda vägglas och förfar i enlighet med II.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 9. Beräkning och redovisning av resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije fiberkomponents massa uttrycks i procent av blandningens totala massa. Resultatet&lt;br&gt;beräknas på ren, torr massa som justerats med hänsyn till a) relevanta återvinnings-&lt;br&gt;faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den massaförlust som uppstår under&lt;br&gt;förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Il 9.1. Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa utan&lt;br&gt;att beakta förlust av fibermassa under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;p %&lt;/sub&gt; _ &lt;sup&gt;100&lt;/sup&gt; ”1 &lt;sub&gt;=&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &lt;sup&gt;m&lt;/sup&gt;2 J &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; ^2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pj är den procentuella andelen ren, torr olöslig komponent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m, är den första komponentens torrvikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; är den andra komponentens torrvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II . 9.2. &amp;nbsp;För beräkning av den procentuella andelen av varje komponent som justerats med hänsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för&lt;br&gt;massaförlust under förbehandlingen, se 1.8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. 1. Metodernas precision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan experimentellt framtagna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika&lt;br&gt;tillfällen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt&lt;br&gt;överensstämmande blandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reproducerbarhetenanges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande&lt;br&gt;blandning, att skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika&lt;br&gt;laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. 2. Provningsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111.2.1. &amp;nbsp;Ange alt analysen har utförts i enlighet med denna metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111.2.2. &amp;nbsp;Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling, (se 1.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111.2.3. &amp;nbsp;Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med&lt;br&gt;noggrannheten 0,1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;760&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2. SPECIALMETODER - SAMMANFATTANDE TABELL&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reagens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sida nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aceton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa proteinfibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkalisk natrium-&lt;br&gt;hypoklorit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viskos, kupro eller&lt;br&gt;vissa typer av modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bomull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Zinkklorid Myrsyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;763&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyamid 6 eller&lt;br&gt;polyamid 6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myrsyra 80 % m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T riacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensylalkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T riacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diklormetan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;766&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa cellulosafibrcr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polyester&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra, 75%&lt;br&gt;m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Akryl, viss modak-&lt;br&gt;ryl eller vissa klor-&lt;br&gt;fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dimetylformamid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa klorfibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karbondisulfidace-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ton, 55.5/44.5 v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa klorfibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Isättika&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Silke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ull eller hår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra 75 %&lt;br&gt;m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa cellulosafibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ull eller hår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelsyra 75 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nr 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jute&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa djurfibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveinnehållsmeto-&lt;br&gt;den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;761&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD Nr 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACETAT OCH VISSA ANDRA TYGER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Acetonmetoden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;acetat (17)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), jute (9),&lt;br&gt;manillahampa (10), alfa (11), kokos (12), ginst (13), kenaf (14), rami (15), sisal (16),&lt;br&gt;kupro (19), modal (20), protein (21), viskos (23), akryl (24), nylon (28) och polyester&lt;br&gt;(29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under inga förhållanden får metoden användas för acetatfibrer som har avacetylerats på&lt;br&gt;ytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acetatfibrema löses ut med aceton från en känd, torr massa av blandningen. Återstoden&lt;br&gt;sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel&lt;br&gt;av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aceton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml aceton per gram provmaterial till provkroppen i Erlenmeyerkolven. Kolven&lt;br&gt;skall ha minsta kapacitet 200 ml. Skaka kolven och låt den stå 30 minuter i rumstemperatur.&lt;br&gt;Rör om då och då. Häll därefter vätskan genom den vägda filterdegeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprepa behandlingen ytterligare två gånger (totalt tre gånger) men nu endast under 15&lt;br&gt;minuter, så att den totala behandlingstiden med aceton blir en timme. Skölj ur återstoden&lt;br&gt;av prov mate rialet i filterdegeln med aceton och avvattna genom avsugning. Fyll filterdegeln&lt;br&gt;med aceton och låt den avvattnas under självtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvattna slutligen genom avsugning, torka, avkyl och väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilbehandling skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte&lt;br&gt;vara större än + 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 3J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;METOD Nr 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISSA PROTEINTYPER OCII VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;br&gt;(Metod ined användande av alkalisk natrimnhypoklorit)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vissa proteintyper, nämligen: ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), regenererade&lt;br&gt;proteintyper baserade på kasein (21)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), nylon (28),&lt;br&gt;polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om liera slags proteintyper förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de&lt;br&gt;enskilda kvantiteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protein fibrerna löses ut med alkalisk natriumhypoklorit från en känd torr massa av&lt;br&gt;blandningen. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges&lt;br&gt;som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen proteinfiber&lt;br&gt;erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glasbägare, minsta kapacitet 500 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hypoklor ilreagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta reagens består av en nyblandad, approximativt molar lösning (33 till 37 g&lt;br&gt;aktivt klor per liter) till vilken tillräcklig mängd natriumhydroxid tillsatts så att&lt;br&gt;man erhåller en koncentration av natriumhydroxid på 5 g/1 (±0,5 g/l). Kontrollera&lt;br&gt;lösningens koncentration jodometriskt före varje analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Ättiksyra, utspädd lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Späd 5 ml isättika till 1 1 med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 ml hypokloritreagens per gram provmaterial till provkroppen i glasbägaren med minsta&lt;br&gt;kapacitet 500 ml. Rör om kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Låt stå 40 minuter&lt;br&gt;i rumstemperatur och rör om kraftigt med jämna mellanrum. Filtrera innehållet i bägaren&lt;br&gt;genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs&lt;br&gt;bägaren med lite hypokloritreagens. Avvattna filterdegeln genom avsugning och skölj&lt;br&gt;återstoden med i tur och ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten och avvattna&lt;br&gt;genom avsugning efter varje sköljning. Låt varje sköljvätska självrinna före avsugning.&lt;br&gt;Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00, utom för oblekt&lt;br&gt;bomull där d är 1,03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;763&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD KR 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISKOS, KUPRO ELLER VISSA TYPER AV MODAL OCH BOMULL&lt;br&gt;(Metod med användande av myrsyra och zinkklorid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;viskos (23) eller kupro (19). inklusive vissa typer av modalfiber (20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bomull (5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om modal ingår bör en förberedande provning göras för att kontrollera om detta fiberslag&lt;br&gt;löses av reagensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden är inte tillämplig på blandningar där bomullen har utsatts för omfattande kemisk&lt;br&gt;nedbrytning, inte heller då komponenten av viskos eller kupro på grund av förekomst av&lt;br&gt;vissa färgämnen eller appreturer vilka inte helt kan avlägsnas, bara delvis upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viskos-, kupro- eller modalfibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med&lt;br&gt;en reagens sammansatt av myrsyra och zinkklorid. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess&lt;br&gt;korrigerade massa anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella&lt;br&gt;andelen viskos, kupro eller modal erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Utrustning för alt hålla kolvarna vid en temperatur av 40 ± 2°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lösning innehållande 20 g vattenfri zinkklorid och 68 g vattenfri myrsyra som&lt;br&gt;späds med vatten tills massan blir 100 g, d.v.s. 20 delar zinkklorid till 80 delar&lt;br&gt;85 % m/m myrsyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Ammoniakhydroxidlösning: Späd 20 ml koncentrerad ammoniak (specifik vikt&lt;br&gt;0,880 g/ml) till 1 liter med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: placera provkroppen&lt;br&gt;omedelbart i kolven som förvärmts till 40°C. Tillsätt 100 ml myrsyra/zinkklorid-reagens,&lt;br&gt;som förvärmts till 40°C, per gram provmaterial. Sätt i proppen och skaka kolven kraftigt.&lt;br&gt;Håll kolven med innehåll vid konstant 40°C i två och en halv timme och skaka kolven en&lt;br&gt;gång i timmen. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filterdegeln. För att allt&lt;br&gt;fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med reagenslösningen. Skölj&lt;br&gt;med ytterligare 20 ml reagenslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skölj återstoden i degeln grundligt med 40-gradigt vatten. Skölj med 100 ml ammoniaklös-&lt;br&gt;ning och sedan med vatten tills alla spår av ammoniak har försvunnit. Slutligen avvattnas&lt;br&gt;den återstående vätskan genom avsugning och torkas. Låt degeln svalna och väg den med&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d för bomull är 0,96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 2 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;764&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;POLYAMID 6 ELLER 6,6 OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;br&gt;(Metod med användande av 80 % myrsyra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;polyamid 6 eller 6.6 (28)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24),&lt;br&gt;klorfiber (25), polyester (29), polypropylen (31) och glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan är metoden också tillämplig på blandningar med ull, men om ullinnehållet&lt;br&gt;är mer än 25 % skall metod nr 2 användas (utlösning av ull i en alkalisk natrium-&lt;br&gt;hypoklorillösning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polyamiden löses ut från en känd torr massa av blandningen med myrsyra. Återstoden&lt;br&gt;sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel&lt;br&gt;av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polyamid 6 eller 6.6 erhålls som&lt;br&gt;mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Myrsyra (80 % m/m, relativ densitet vid 20^0: 1,186): späd 880 ml 90 % m/m&lt;br&gt;myrsyra (relativ densitet vid 20° C: 1,204) till 1 liter med vatten. Alternativt kan&lt;br&gt;780 ml 98-100 % myrsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,220) spädas till 1 liter med&lt;br&gt;vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningens koncentration är inte kritisk inom intervallet 77-83 % m/m myrsyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Ammoniak, utspädd lösning: späd 80 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet&lt;br&gt;vid 20°C: 0,880) till 1 liter med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: Tillsätt 100 ml myrsyra per&lt;br&gt;gram provmaterial till provkroppen i kolven som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i&lt;br&gt;proppen, skaka kolven så att allt provmaterial blir genomblött. Låt kolven stå 15 minuter&lt;br&gt;i rumstemperatur. Skaka då och då. Filtrera innehållet i kolven genom den vägda filter-&lt;br&gt;degeln. För att allt fibermaterial skall överföras till filterdegeln sköljs kolven ur med litet&lt;br&gt;mer myrsyra. Avvatlna genom avsugning och skölj återstoden med i tur och ordning myr-&lt;br&gt;syra, hett vatten, utspädd ammoniak och slutligen kallt vatten. Avvattna filterdegeln genom&lt;br&gt;avsugning efter varje sköljning. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker.&lt;br&gt;Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACETAT OCII TRIACETAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod ined användande av bensylalkohol)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;acetat (17)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;triacetat (22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acetatfibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med bensylalkohol vid 52&lt;br&gt;± 2°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess korrigerade massa anges som procentuell andel av&lt;br&gt;blandningens torrvikt. Den procentuella andelen acetat erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Mekanisk skakapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Termostat eller annan utrustning lämplig for att hålla kolven vid en temperatur av&lt;br&gt;52 ± 2°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bensylalkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ dc allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml bensylalkohol per gram provmaterial till provkroppen i kolven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätt i proppen och sätt fast kolven i skakapparaten så alt den sänks ner i vattenbadet, som&lt;br&gt;skall hålla 52 + 2°C.Skaka Ilaskan i 20 minuter vid denna temperatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(I stället för att använda en mekanisk skakapparat kan kolven skakas kraftigt manuellt.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll innehållet genom den vägda filterdegeln. Tillsätt ytterligare en dos bensylalkohol till&lt;br&gt;kolven och skaka som förut vid 52 ± 2°C i 20 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll innehållet genom filterdegeln och upprepa proceduren en tredje gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För slutligen över innehållet i filterdegeln. För att allt fibermaterial skall överföras till&lt;br&gt;filterdegeln sköljs kolven med en extra omgång bensylalkohol vid 52 ± 2°C. Avvattna filtret&lt;br&gt;genom avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För över det återstående fibermaterialet till en kolv och skölj med etanol och skaka&lt;br&gt;manuellt. Häll innehållet genom filterdegeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprepa denna sköljning två eller tre gånger. Överför sedan fibermaterialet till filterdegeln&lt;br&gt;och avvattna grundligt. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;766&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRIACETAT OCII VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod ined användande av diklormetan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;triacetat (22)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),&lt;br&gt;akryl (24), nylon (28), polyester (29) och glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Triacetat som delvis hydrolyserats genom efterbehandling kan inte utlösas helt i reagensen.&lt;br&gt;I dessa fall är metoden inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Triacetatfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med diklormetan.&lt;br&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som&lt;br&gt;procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen triacetat erhålls som&lt;br&gt;mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diklormetan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml diklormetan per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha&lt;br&gt;minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen och skaka kolven var tionde minut så att&lt;br&gt;provmaterialet genomväts. Låt kolven stå i 30 minuter och skaka med jämna mellanrum.&lt;br&gt;Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 60 ml diklormetan till fibermaterialet&lt;br&gt;i kolven, skaka manuellt och filtrera över allt genom filterdegeln. För att allt fibermaterial&lt;br&gt;skall kunna överföras till filterdegeln sköljs kolven med ytterligare diklormetan. Avvattna&lt;br&gt;degeln genom avsugning för att avlägsna överflödig vätska. Fyll åter filterdegeln med&lt;br&gt;diklormetan och låt självrinna. Låt slutligen återstoden genomgå behandling med kokande&lt;br&gt;vatten. För sedan över återstoden till filterdegeln och avvattna genom avsugning. Torka,&lt;br&gt;avkyl och väg filterdegeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom för&lt;br&gt;polyester, där d är 1,01.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;767&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISSA CELLULOSAN BRER OCH POLYESTER&lt;br&gt;(Metod med användande av 75 % m/m svavelsyra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;polyester (29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ccllulosafibrema löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % m/m&lt;br&gt;svavelsyra. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av&lt;br&gt;blandningens torrvikt. Den procentuella andelen cellulosafiber erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna instruktionerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 500 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Termostat eller annan utrustning för att hålla kolven vid en temperatur av 50 ±&lt;br&gt;5°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svavelsyra, 75 ± 2 % m/m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt försiktigt under kylning 700 ml svavelsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,84)&lt;br&gt;till 350 ml destillerat vatten. När lösningen svalnat till rumstemperatur späds med&lt;br&gt;vatten till 1 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Ammoniak, utspädd lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Späd 80 ml ammoniak (relativ densitet vid 20°C: 0,88) till 1 liter med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 200 ml 75 % svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall&lt;br&gt;ha minsta kapacitet 500 ml. Sätt i glasproppen och skaka kolven försiktigt så att&lt;br&gt;provmaterialet genomväts ordentligt. Låt kolven stå en timme i 50 + 5°C och skaka den&lt;br&gt;regelbundet ungefar var tionde minut. Filtrera återstoden genom den vägda filterdegeln med&lt;br&gt;hjälp av avsugning. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till filterdegeln sköljs&lt;br&gt;kolven ur med 75 % svavelsyra. Avvattna filtret genom avsugning och skölj återstoden en&lt;br&gt;gång genom att fylla filterdegeln med en ny portion svavelsyra. Låt självrinna innan&lt;br&gt;avsugning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skölj återstoden med i tur och ordning flera omgångar kallt vatten, två gånger med utspädd&lt;br&gt;ammoniak och sedan grundligt med kalit vatten. Avvattna genom avsugning efter varje&lt;br&gt;omgång. Avvattna slutligen genom avsugning. Låt varje sköljning självrinna innan&lt;br&gt;avsugning sker. Torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AKRYL, VISSA MODAKRYLTYPER ELLER VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA&lt;br&gt;ANDRA FIBERSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod ined användande av diinetylformainid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig pä binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;akryl (24), vissa modakryltyper (27) eller vissa klorfibertyper (25)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),&lt;br&gt;polyamid (28) och polyester (29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden är tillämplig även på akryl och vissa modakrylfibrer som fargats med metallkom-&lt;br&gt;plexfärgämnen, men inte på de fibrer som largats med efterkrombara färgämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akryl-, modakryl- eller klor fibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med&lt;br&gt;dimetylformamid som värmts upp till kokpunkten i vattenbad. Återstoden sköljs, torkas och&lt;br&gt;vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens&lt;br&gt;torrvikt. Den procentuella andelen torr akryl, modakryl eller klorfiber erhålls som&lt;br&gt;mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Vattenbad vid kokpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dimetylformamid (kokintervall 153 + 1°C) som inte innehåller mer än 0,1 % vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 80 ml dimetylformamid per gram provmaterial, som förvärmts i kokande vattenbad,&lt;br&gt;till provkroppen i kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka&lt;br&gt;kolven så att provmaterialet genomväts och värm i kokande vattenbad 1 timme. SkakL&lt;br&gt;försiktigt för hand fem gånger under behandlingstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll av vätskan genom den vägda filterdegeln, men låt fibermaterialet vara kvar i kolven.&lt;br&gt;Tillsätt ytterligare 60 ml dimetylformamid till kolven och värm kolven ytterligare 30&lt;br&gt;minuter med försiktig skakning för hand två gånger under behandlingstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filtrera över innehållet genom den tidigare använda filterdegeln med avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För över allt fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med dimetylformamid.&lt;br&gt;Skölj återstoden två gånger med vatten genom att fylla filterdegeln med vatten som får&lt;br&gt;självrinna innan avvattning sker genom avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återstoden består av polyamid eller polyester torkas den, avkyls och vägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att lösa ut sådana modakryl- eller klorfibertyper i reagensen bör kontrolleras innan&lt;br&gt;analysen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;769&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återstoden består av naturlig eller regenererad cellulosa, silke eller ull överförs den med&lt;br&gt;hjälp av pincett till en 200 ml kolv med glaspropp. Tillsätt 160 ml vatten och låt kolven&lt;br&gt;stå 5 minuter i rumstemperatur. Skaka den kraftigt då och då. Häll av vattnet genom den&lt;br&gt;tidigare använda filterdegeln och upprepa sköljningen ytterligare tre gånger. Efter sista&lt;br&gt;sköljningen överförs återstoden till filterdegeln och avsugs. För att allt fibermaterial skall&lt;br&gt;kunna överföras till degeln sköljs kolven med vatten. Avvaltna genom avsugning, torka, låt&lt;br&gt;degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;silke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polyamid 6, 6.6 eller 11&lt;br&gt;ull&lt;br&gt;kupro&lt;br&gt;modal&lt;br&gt;viskos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polyester&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidcnsintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISSA KLORFIBERTYPER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metoder ined användande av 55,5/44,5 hlandning av koldisulfid och aceton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vissa klorfibertyper (25), nämligen vissa polyvinyla klorfibrer, vare sig de är efter-&lt;br&gt;klorerade eller inte’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),&lt;br&gt;akryl (24), polyamid (28), polyester (29), glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehållet av ull eller silke i blandningen överstiger 25 % skall metod nr 2 användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehållet av polyamid 6 eller 6.6 i blandningen överstiger 25 %, skall metod nr 4&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klorfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med en azeotropisk blandning&lt;br&gt;av koldisulfid och aceton. Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om&lt;br&gt;så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen&lt;br&gt;klorfibrer erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att lösa ut klorofibrerna i reagensen bör kontrolleras innan analysen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Mekanisk skakapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Azeotropisk blandning av koldisulfid och aceton (55,5 volymprocent koldisulfid&lt;br&gt;till 44,5 volymprocent aceton).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reagens är giftig och bör hanteras i dragskåp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Etanol (92 volymprocent) eller metanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml av den azeotropiska blandningen per gram provmaterial till provkroppen i&lt;br&gt;kolven, som skall ha minsta kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och låt den skaka&lt;br&gt;i skakapparalen eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det&lt;br&gt;översta klara vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprepa proceduren med ytterligare 100 ml reagens. Fortsätt denna behandling till dess&lt;br&gt;en droppe av extraktionsvätskan vid avdunstning på urglaset inte lämnar någon avlagring.&lt;br&gt;För över återstoden från kolven till filterdegeln med hjälp av mer reagens, avvattna genom&lt;br&gt;avsugning och skölj degeln och återstoden med 20 ml alkohol och sedan tre gånger med&lt;br&gt;vatten. Låt varje sköljning självrinna innan avsugning sker. Torka degeln med innehåll, låt&lt;br&gt;den svalna och väg den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos vissa blandningar som har en stor andel klorfibrer kan provkroppen krympa kraftigt&lt;br&gt;under torkbehandlingen och som en följd härav hämma upplösandet av klorfibcrn. Delta&lt;br&gt;påverkar emellertid inte lösningsmedlets förmåga all slutligen upplösa klorfibrema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna värdena inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACETAT OCH VISSA KLORFIBERTYPER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av Lsättika)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;acetat (17)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vissa klorfibertyper (25), nämligen polyvinylklorid, vare sig de efterklorinerats eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acetalfibrerna löses ut från en känd torr massa av blandningen med isättika. Återstoden&lt;br&gt;sköljs, torkas och vägs. Denna massa, som korrigeras om så krävs, anges som procentuell&lt;br&gt;andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr acetat erhålls som mellan-&lt;br&gt;skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;771&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 300 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Mekanisk skakapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isättika (över 99 %). Denna reagens bör hanteras varsamt eftersom den är mycket&lt;br&gt;frätande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml isättika per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som skall ha minsta&lt;br&gt;kapacitet 200 ml. Tillslut kolven noggrant och skaka den i den mekaniska skakapparaten&lt;br&gt;eller skaka den kraftigt manuellt 20 minuter i rumstemperatur. Häll av det översta klara&lt;br&gt;vätskeskiktet genom den vägda filterdegeln. Upprepa behandlingen två gånger med 100 ml&lt;br&gt;ny reagens varje gång till totalt tre gånger. Överför återstoden till filterdegeln, avvattna&lt;br&gt;genom avsugning, skölj med 50 ml isättika och sedan tre gånger med vatten. Låt vätskan&lt;br&gt;självrinna efter varje sköljning innan avsugning sker. Torka degeln, låt den svalna och väg&lt;br&gt;den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SILKE OCH ULL ELLER HÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av 75 % m/m svavelsyra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;silke (4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ull (1) eller djurhår (2 och 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Silket löses ut från en känd torr massa av blandningen med 75 % m/m svavelsyra&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som&lt;br&gt;procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torrt silke erhålls som&lt;br&gt;mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;772&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (om andra än de som anges i de allmänna an-&lt;br&gt;visningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svavelsyra (75 ± 2 7o m/m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bered denna reagens genom att försiktigt under kylning tillsätta 700 ml svavelsyra&lt;br&gt;(densitet 1,84 vid 20&amp;quot;C) till 350 ml destillerat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kylning till rumstemperatur späds till 1 liter med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Svavelsyra, utspädd lösning: Tillsätt långsamt 100 ml svavelsyra (densitet 1,84 vid&lt;br&gt;20°C) till 1 900 ml destillerat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Ammoniak, utspädd lösning: Späd 200 ml koncentrerad ammoniak (densitet 0,880&lt;br&gt;vid 20°C) till 1 000 ml med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml 75 % m/m svavelsyra per gram provmaterial till provkroppen i kolven, som&lt;br&gt;skall ha minsta kapacitet 200 ml. Sätt i proppen, skaka kraftigt och låt stå 30 minuter i&lt;br&gt;rumstemperatur. Skaka igen och låt stå 30 minuter. Skaka en sista gång och filtrera&lt;br&gt;innehållet genom den vägda filterdegeln. För att allt fibermaterial skall kunna överföras till&lt;br&gt;filterdegeln sköljs kolven med 75 % svavelsyra. Skölj återstoden med i tur och ordning&lt;br&gt;50 ml utspädd svavelsyra, 50 ml vatten och 50 ml utspädd ammoniak. Låt varje gång&lt;br&gt;fibermaterialet vara i kontakt med sköljvälskan ca 10 minuter innan avsugning sker. Skölj&lt;br&gt;slutligen med vatten och låt fibermaterialet vara i kontakt med vattnet ca 30 minuter.&lt;br&gt;Avvaltna genom avsugning, torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 0,985 för ull.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISSA CELLULOSAFIBRER OCH ULL ELLER HÅR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av 70 % m/m svavelsyra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bomull (5), lin (7), äkta hampa (8), rami (15), kupro (19), modal (20), viskos (23)&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ull (1) eller djurhår (2 och 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ullinnehållet överstiger 25 % är metod nr 2 som använder alkalisk natriumhypoklorit&lt;br&gt;att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vildsilke, t.ex. tussah, löses inte fullständigt i 75 % m/m svavelsyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;773&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cellulosafibem löses ut från en känd torr massa av blandningen med 70 % m/m svavelsyra.&lt;br&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa anges som procentuell andel av blandningens&lt;br&gt;torrvikt. Andelen torr cellulosafiber erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bägare, minsta kapacitet 300 ml, och Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta&lt;br&gt;kapacitet 300 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Termostat eller annan utrustning lämplig att hålla kolven vid en temperatur av 38&lt;br&gt;± 1°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svavelsyra (70 ± 2 % m/m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bered denna reagens genom att under avkylning försiktigt tillsätta 500 ml&lt;br&gt;svavelsyra (relativ densitet vid 20°C: 1,84) till 380 ml destillerat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kylning till 20°C bör blandningens relativa densitet vid 20°C vara 1,62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Svavelsyra (1 % m/m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt försiktigt 6 inl svavelsyra med relativ densitet 1,84 vid 20°C till 1 liter&lt;br&gt;vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Lösning som innehåller 20 g natriumbikarbonat per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) Etanol (96 volymprocent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll 100 ml kokande 1 % m/m svavelsyra på provkroppen i bägaren, som skall ha minsta&lt;br&gt;kapacitet 300 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt blandningen koka 10 minuter och rör om med en glasstav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filtrera innehållet i bägaren genom en vägd filterdegel genom avsugning. För över&lt;br&gt;återstoden genom att skölja bägaren med vatten och avvattna degeln genom avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För över fibermaterialet i Erlcnmeyerkolvcn, som skall ha minsta kapacitet 300 ml. Tillsätt&lt;br&gt;200 ml 70 % m/m svavelsyra, uppvärmd till 38 ± 1°C per gram provkropp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätt i glasproppen och skaka. Sätt kolven i termostaten inställd på 38 ± 1°C 15 minuter och&lt;br&gt;skaka ungefar var femte minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filtrera innehållet i kolven genom samma vägda filterdegel med hjälp av avsugning. För&lt;br&gt;över återstoden genom att skölja kolven med litet 70 % m/m svavelsyra. Avvattna degeln&lt;br&gt;genom avsugning och skölj restprodukterna på filtret första gången genom alt fylla filtret&lt;br&gt;med ytterligare 70 % m/m svavelsyra. Gör ingen avsugning förrän svavelsyran självrunnit&lt;br&gt;genom filtret. Skölj återstoden liera gånger ined kallt vatten och sedan med 100 ml&lt;br&gt;natriumbikarbonatlösning som får självrinna. Skölj noga med kallt vatten och häll slutligen&lt;br&gt;litet etanol på återstoden och avvallna sedan genom avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 för ull och hår&lt;br&gt;som inte behandlats på kemisk väg. Värdet kan överstiga 1,00 för kemiskt behandlad ull&lt;br&gt;eller hår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUTE OCH VISSA ANIMALISKA FIBERSLAG&lt;br&gt;(Metod varigenom kväveinnehållet bestäms)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÄMPNINGSOMRÅDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;jute (9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vissa animaliska fiberslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den animaliska komponenten kan bestå enbart av hår (2 och 3) eller ull (1) eller en&lt;br&gt;blandning av dessa två. Metoden är inte tillämplig på textilblandningar som innehåller&lt;br&gt;fiberfrämmande material (färgämnen, appreturer etc.) som innehåller kväve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blandningens kväveinnehåll bestäms och från detta och de två komponenternas kända eller&lt;br&gt;antagna kväveinnehåll beräknas andelen av varje komponent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Kjeldahlkolv, kapacitet 200 - 300 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Kjeldahl dest i lie ringsapparat med ångtillförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Titrcringsapparat som medger noggrannheten 0,05 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Toluen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) Metanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Svavelsyra, relativ densitet vid 20°C: 1,84'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) Kaliumsulfat&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) Selendioxid&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) Natriumhydroxidlösning(400 g/l). Lös 400 g natriumhydroxid i 400-500 ml vatten&lt;br&gt;och späd till 1 liter med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vii) Blandad indikator. Lös 0,1 g metylrött i 95 ml etanol och 5 ml vatten. Blanda&lt;br&gt;sedan denna lösning med 0,5 g bromkresolgrönt löst i 475 ml etanol och 25 ml&lt;br&gt;vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viii) Borsyralösning. Lös 20 g borsyra i 1 liter vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ix) Svavelsyra, 0,001-molar standardlösning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FÖRBEHANDLING AV PROVET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande förbehandling ersätter den förbehandling som beskrivs i de allmänna anvisningarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extrahera det lufttorra provmaterialet i Soxhletapparat med en blandning av 1 del toluen och&lt;br&gt;3 delar metanol i 4 limmar med en minsta hastighet av 5 cykler per timme. Låt lösnings-&lt;br&gt;medlet avdunsta från provmaterialet i luft och avlägsna de sista resterna i ugn vid 105&lt;br&gt;+ 3°C. Extrahera därefter provmaterialet i vallen (50 ml per g provmaterial) genom&lt;br&gt;kokning med återloppskylare i 30 minuter. Filtrera och för över provet till kolven och&lt;br&gt;upprepa extraktionen med samma volym vatten. Filtrera och avvallna provmaterialet genom&lt;br&gt;urkramning, avsugning eller ccnlrifugering och låt del luftlorka.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna reagens skall vara kvävefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Toluen och metanol är giftiga och bör hanteras i dragskåp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1. Allmänna anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna vad gäller provuttag samt torkning och vägning av&lt;br&gt;provkroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2. Detaljerat förfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överför provkroppen till en Kjeldahlkolv. Till provkroppen, som skall väga minst 1&lt;br&gt;g, i kolven tillsätts i följande ordning: 2,5 g kaliumsulfat, 0,1 till 0,2 g selendioxid&lt;br&gt;och 10 ml svavelsyra (relativ densitet 1,84). Värm kolven, först försiktigt tills&lt;br&gt;fibermaterialet är sönderdelat, därefter kraftigare tills lösningen blir klar och nästan&lt;br&gt;färglös. Värm ytterligare 15 minuter. Låt kolven svalna, späd innehållet försiktigt med&lt;br&gt;10-20 ml vatten och låt det svalna. Överför innehållet till en graderad 200 ml kolv och&lt;br&gt;späd med vatten till 200 ml för alt erhålla uppslutningslösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll ca 20 ml borsyralösning i en 100 ml Erlenmeyerkolv (mottagarkärl) och placera&lt;br&gt;kolven under destillationsapparatens kylare så att avrinningsröret just sänks ner under&lt;br&gt;ytan i borsyralösningen. Överför exakt 10 ml av uppslutningslösningen till destillation-&lt;br&gt;skolven, tillsätt minst 5 ml natriumhydroxidlösning till tratten, lyft proppen något så&lt;br&gt;att natriumhydroxidlösningen långsamt rinner ner i kolven. Om uppslutningslösningen&lt;br&gt;och natriumhydroxidlösningen förblir två separata fraktioner, blanda dem genom&lt;br&gt;försiktig skakning. Värm destillationskolven försiktigt och för in ånga från generatorn.&lt;br&gt;Samla ca 20 ml destillat, sänk mottagarkärlet (E-kolven), så att spetsen på avrinnings-&lt;br&gt;röret är ca 20 mm ovanför vätskans yta. Destillera ytterligare i 1 minut. Skölj spetsen&lt;br&gt;på avrinningsröret med vatten så att sköljvattnet samlas i mottagarkärlet. Avlägsna&lt;br&gt;mottagarkärlet och ersätt det med ett annat innehållande ca 10 ml borsyralösning och&lt;br&gt;samla ca 10 ml destillat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Titrera de båda destillaten separat med 0,001-molar svavelsyra med hjälp av den&lt;br&gt;blandade indikatorn. Notera den totala titem för de två destillaten. Om titern för det&lt;br&gt;andra destillatet är mer än 0,2 ml upprepas provningen och destillationen påbörjas igen&lt;br&gt;med en ny omgång av uppslutningslösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gör ett nollprov, dvs. uppslutning och destillering med enbart reagenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;BERÄKNING OCH REDOVISNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Beräkna det procentuella kväveinnehållet på den torra provkroppen enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;A% =&lt;/sub&gt; 28 (V - b) N&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A% är det procentuella kväveinnehållet hos den rena torra provkroppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V är den totala volymen i ml svavelsyra (0,001-molar standardlösning) som åtgått&lt;br&gt;vid nollprovbestämningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b är den totala volymen i ml svavelsyra (0,001-molar standardlösning) som åtgått&lt;br&gt;vid blindprovet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N är svavelsyras (0,001-molar standardlösning) koncentration uttryckt som&lt;br&gt;normalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;W är provkroppens torrvikt i g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.2. Beräkna blandningens sammansättning med hjälp av följande värden på kväveinnehåll:&lt;br&gt;jute 0,22 % och animalisk fiber 16,2 %, båda beräknade på torrvikt. Blandningens&lt;br&gt;sammansättning blir då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PA% =&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A - 0,22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,2 - 0,22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PA% är procentuella andelen animalisk fiber hos den rena torra provkroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.1.79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379L0076/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 17/17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 21 december 1978&lt;br&gt;om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära&lt;br&gt;textilfiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(79/76/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR&lt;br&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli&lt;br&gt;1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberbland-&lt;br&gt;ningar’, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovannämnda direktiv fastställde enhetliga metoder som är&lt;br&gt;tillämpliga på vissa binära textilfiberblandningar för att vid&lt;br&gt;officiella provningar i medlemsstaterna bestämma sådana&lt;br&gt;textilvarors sammansättning, både vad avser provets förbe-&lt;br&gt;handling och den kvantitativa analysen av provet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig nödvändigt att anpassa analysmetoderna nr 3&lt;br&gt;och 6 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG till den senaste&lt;br&gt;vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är väsentligt för&lt;br&gt;utförandet och användningen av sådana metoder alt ändringar&lt;br&gt;föreskrivs i delta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i delta direktiv har tillstyrkts av den i artikel&lt;br&gt;5 i rådets direktiv 72/276/EEG föreskrivna Kommittén för&lt;br&gt;anpassning till teknisk utveckling av metoder för analys av&lt;br&gt;textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del är nödvändigt att ange ett tidigt datum för ikraftträdandet&lt;br&gt;av de bestämmelser i nationell lagstiftning som är nödvändiga&lt;br&gt;för att genomföra direktivet. Ikraftträdandet bör därför äga&lt;br&gt;rum inom sex månader efter dagen för anmälan av detta&lt;br&gt;direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod nr 3 och 6 i bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG&lt;br&gt;ändras i enlighet med bilagan till detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv inom sex månader&lt;br&gt;efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna&lt;br&gt;även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den&lt;br&gt;kan lägga fram sina synpunkter på föreslagna lagar och andra&lt;br&gt;författningar som de avser alt anta inom det område som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommissionens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Richard BURKE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot av kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 17/18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379L0076/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;24.1.79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av bilaga 2.2 till rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna an-&lt;br&gt;visningarna); 3.2 Reagenser, punkt i skall lyda som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lösning innehållande 20 g smält vatten fri zinkklorid och 68 g vatten fri myrsyra&lt;br&gt;som späds med vatten tills massan blir 100 g (dvs 20 viktdelar smält vattenfri&lt;br&gt;zinkklorid till 80 viktdelar 85 % m/m myrsyra)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 delta sammanhang hänvisas till hilaga 2.1, punkt 1.3.2.2, som föreskriver att&lt;br&gt;samtliga reagenser mdste vara kemiskt rena. Dessutom är del av största vikt att&lt;br&gt;använda endast smäll vattenfri zinkklorid.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTFÖRANDE; andra meningen i andra stycket skall lyda som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skölj det återstående fibermaterialet ined cirka 100 ml kall ammoniaklösning&lt;br&gt;(3.2.ii) och se till alt fibermaterialet är fullständigt nedsänkt i lösningen i 10&lt;br&gt;minuter*. Skölj därefter grundligt med kallt vallen.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För all säkerställa alt del återstående fibermaterialet är fullständigt nedsänkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ammoniaklösningen i 10 minuter kan filterdegeln förses med en kran med hjälp&lt;br&gt;av vilken tillförseln av ammoniaklösning kan regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BERÄKNING AV RESULTAT skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på &amp;quot;d&amp;quot; för bomull är&lt;br&gt;1,02.&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UTFÖRANDE; sisla meningen skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Avvattna slutligen genom avsugning. Behandla sedan återstoden med kokande&lt;br&gt;vatten för alt avlägsna allt lösningsmedel. Avvattna genom avsugning. Torka, avkyl&lt;br&gt;och väg filterdegeln med innehåll.&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381L0075/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 17 februari 1981&lt;br&gt;som ändrar avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder for kvantitativ analys av hinära&lt;br&gt;textilfiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(81/75/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Europaparlamentets yttrande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningarpå&lt;br&gt;textilier&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; föreskriver obligatorisk märkning av fiberinnehållet&lt;br&gt;i textilprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med artikel 13 i direktiv 71/307/EEG fastställer&lt;br&gt;rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder&lt;br&gt;för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar' 13&lt;br&gt;enhetliga analysmetoder för de flesta på marknaden före-&lt;br&gt;kommande textilvaror som består av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilvaror som består av polypropylenfibrer och vissa andra&lt;br&gt;fibrer samt varor som består av klorfibrer baserade på&lt;br&gt;homopolymererav vinylklorid och vissa andra fibrer som även&lt;br&gt;är underkastade märkningstvång enligt direktiv 71/307/EEG&lt;br&gt;omfattas inte av direktiv 72/276/EEG. Enhetliga analysmeto-&lt;br&gt;der för dessa varor bör fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialmetodema nr 14 och 15, som redovisas i bilagan till&lt;br&gt;delta direktiv, skall läggas till i avsnitt 2 i bilaga 2 till direktiv&lt;br&gt;72/276/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv inom ett år efter&lt;br&gt;dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Så snart detta direktiv anmälts skall medlemsstaterna även&lt;br&gt;se till att kommissionen underrättas i så god tid att den kan&lt;br&gt;lämna synpunkter på de förslag till lagar och andra för-&lt;br&gt;fattningar som de avser anta inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D.F. van der MEI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr C 283, 13.11.1979, s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr C 117, 12.5.1980, s. 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr C 113, 7.5.1980, s. 35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381L0075/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METODER FÖR KVANTITATIV ANALYS AV VISSA BINÄRA&lt;br&gt;FIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;POLYPROPYLEN OCH VISSA ANDRA FIBRER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Xylenmetoden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;polypropylenfibrer (31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), acetat (17), kupro (19), modal (20),&lt;br&gt;triacetat (22), viskos (23), akryl (24), polyamid eller nylon (28), polyester (29) och&lt;br&gt;glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polypropylenfibrerna löses ut från en känd, torr massa av blandningen med kokande xylen.&lt;br&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som&lt;br&gt;procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen polypropylen erhålls&lt;br&gt;som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENS (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlcnmeycrkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Återloppskylare (lämplig tor vätskor med hög kokpunkt) som passar till kolvarna (i).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xylen, kokintervall 137 - 142°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obs!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reagens är mycket lättantändlig och avger giftiga ångor. Den bör hanteras i&lt;br&gt;dragskåp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml xylen (3.2) per gram provmateria) till provkroppen i kolven (3.1 i). Sätt på&lt;br&gt;kylaren (3.1 ii) och låt innehållet koka 3 minuter. Häll omedelbart av den varma vätskan&lt;br&gt;genom den vägda filterdegeln (se anm. 1). Upprepa behandlingen ytterligare två gånger, varje&lt;br&gt;gång med 50 ml nytt lösningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skölj återstoden, fortfarande i kolven, med i tur och ordning 30 ml kokande xylen (två&lt;br&gt;gånger), sedan med 75 ml petroleumeter (1.3.2.1 i de allmänna anvisningarna; två gånger).&lt;br&gt;Efter den andra sköljningen med petroleumeter filtreras innehållet genom filterdegeln. Sedan&lt;br&gt;överförs återstående fibrer till degeln med hjälp av en liten mängd petroleumeter varpå&lt;br&gt;lösningsmedlet får avdunsta. Torka, kyl och väg degeln och återstoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381L0075/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Förvärm degeln genom vilken xylenel skall filtreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Efter behandlingen med kokande xylen är det viktigt att kolven avkyls ordentligt innan&lt;br&gt;petroleumetem tillsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;För att begränsa den brand- och giftfara som operatören utsätts för kan man använda en&lt;br&gt;extraheringsapparat, som vid lämplig användning ger identiskt resultat&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. BERÄKNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintcrvallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BLANDNINGAR AV KLORFIBRER (HOMOPOLYMERER AV VINYLKLORID) OCH&lt;br&gt;VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av koncentrerad svavelsyra)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;klorfibrer (25) baserade på homopolymerer av vinylklorid (vare sig de är efterklorerade&lt;br&gt;eller inte)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bomull (5), acetat (17), kupro (19), modal (20), triacetat (22),viskos (23), vissa&lt;br&gt;akryltyper (24), vissa modakryltyper (27), polyamid eller nylon (28) och polyester (29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De modakryltyper som avses är de som ger en klar lösning när de doppas i koncentrerad&lt;br&gt;svavelsyra (relativ densitet 1,84 vid 20°C).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod kan användas i stället för metod nr 8 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingående komponent, annan än klorfiber (d.v.s. de fibrer som omnämns under 2 i punkt 1),&lt;br&gt;löses ut från en känd, torr massa av blandningen med koncentrerad svavelsyra (relativ densitet&lt;br&gt;1,84 vid 20°C). Återstoden, som består av klorfiber, sköljs, torkas och vägs. Dess massa,&lt;br&gt;korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av blandningens torrvikt. Den&lt;br&gt;procentuella andelen annat fiberslag erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolvar med glaspropp, minsta kapacitet 200 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Glasstav med tillplattad ände.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se t.ex. den apparat som beskrivs i 'Meilliand Textilberichte’ 56 (1975), sid. 643 - 654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381LOO75/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svavelsyra, koncentrerad (relativ densitet 1,84 vid 20°C).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Svavelsyra, ca. 50 % (m/m) vattenhaltig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillred lösningen genom alt försiktigt under avkylning tillsätta 400 ml svavelsyra&lt;br&gt;(relativ densitet 1,84 vid 20°C) till 500 ml destillerat eller dejoniscrat vatten. Efter&lt;br&gt;nedkylning till rumstemperatur späds lösningen med vatten till 1 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) Ammoniak, utspädd lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Späd 60 ml koncentrerad ammoniak (relativ densitet 0,880 vid 20°C) med destillerat&lt;br&gt;vatten till 1 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ förfarandet i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml svavelsyra (3.2 i) per gram provmaterial till provkroppen i kolven (3.1 i).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt kolven stå i rumstemperatur i 10 minuter. Rör undertiden om då och då med glasstaven.&lt;br&gt;Om ett vävt eller slickat tyg behandlas, tryck det mot kolvväggen med glasstaven så alt det&lt;br&gt;material som lösts upp av svavelsyran avskiljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll vätskan genom den vägda filterdegeln. Tillsätt 100 ml ny svavelsyra (3.2 i) till kolven&lt;br&gt;och upprepa behandlingen. Överför innehållet i kolven till filterdegeln med hjälp av&lt;br&gt;glasstaven. Om nödvändigt, tillsätt litet koncentrerad svavelsyra (3.2 i) till kolven för alt&lt;br&gt;fibrer som klibbar fast vid kolvväggen skall kunna överföras till filterdegeln. Töm filterdegeln&lt;br&gt;genom avsugning och ta bort filtratet genom all tömma eller byta ut filterkolven. Skölj med,&lt;br&gt;i lur och ordning, 50 % svavelsyrelösning(3.2 ii), destillerat eller avjoniserat vatten (1.3.2.3&lt;br&gt;i de allmänna anvisningarna), ammoniaklösning (3.2 iii) och skölj slutligen noggrant med&lt;br&gt;destillerat eller dejoniseral vatten och avvattna degeln genom avsugning efter varje påfyllning.&lt;br&gt;(Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka degeln, iål den svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. BERÄKNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen blandning av textilmalerial skall konfidensintervallel för de erhållna&lt;br&gt;resultaten inte vara större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 6 februari 1987&lt;br&gt;oin ändring av bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG oin tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys av binära&lt;br&gt;textilfiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(87/184/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli&lt;br&gt;1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;benämningar på textilier&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, senast ändrt genom direktiv&lt;br&gt;83/623/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, särskilt artikel 15 a.2 i detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 71/307/EEG föreskriver märkning för att ange vilka&lt;br&gt;fibrer som ingår i textilvaror. Att märkningarna överenstäm-&lt;br&gt;mer med innehållet i varorna kontrolleras genom analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med artikel 13.2 i ovannämnda direktiv fastställs i&lt;br&gt;bilaga 2 till rådets direktiv 72/276/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, senast ändrad&lt;br&gt;genom direktiv 81/75/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, 15 enhetliga analysmetoder för&lt;br&gt;de flesta på marknaden förekommande textilvaror som består&lt;br&gt;av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av gradvis vunna erfarenheter i nationella&lt;br&gt;laboratorier och resultaten av likartade prov som utförts i flera&lt;br&gt;laboratorier under kommissionens överinseende är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;omarbeta metod nr 2 genom att lägga till användningen&lt;br&gt;av ytterligare en reagens som är stabil och lätt att tillreda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;ändra vissa moment i metod nr 8 för att förenkla prov-&lt;br&gt;ningsförfarandet och säkerställa enhetliga resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;att stryka metod nr 12 vars noggrannhet visat sig vara&lt;br&gt;otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilvaror som består av blandningar av klorfiber, vissa&lt;br&gt;modakryltyper, vissa elastantypcr, acetat, triacetat och vissa&lt;br&gt;andra fibrer som också är underkastade märkningstvång enligt&lt;br&gt;direktiv 71/307/EEG omfattas inte av direktiv 72/276/EEG.&lt;br&gt;Enhetliga analysmetoder för dessa varor bör därför fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta direktiv överensstämmer med det&lt;br&gt;yttrande som avgivits av Kommittén för direktiv om be-&lt;br&gt;nämningen och märkningen av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2 av bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG ändras på&lt;br&gt;följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Specialmetodema nr 2, 8 och 12 skall ändras i enlighet&lt;br&gt;med bilaga 1 till detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmetod nr 16 i bilaga 2 till detta direktiv skall&lt;br&gt;läggas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2LUTL2G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista sidan som består av en&lt;br&gt;bild har uteslutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 septem-&lt;br&gt;ber 1988 och skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Så snart detta direktiv har anmälts skall medlemsstaterna&lt;br&gt;även se till att kommissionen underrättas i så god tid att den&lt;br&gt;kan lämna sina synpunkter på föreslagna lagar och andra&lt;br&gt;författningar som de avser att anta inom det område som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 21 december 1978&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä kommissionens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grigoris VARFIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot av kommissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;br&gt;Ändringar till avsnitt 2 (&amp;quot;Specialinetoder&amp;quot;) i bilaga 2 till direktiv 72/276/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod nr 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texten skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;METOD NR 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VISSA PROTEINFIBRER OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av hypoklorit)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vissa proteinfibrer, nämligen ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), protein (21)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23), akryl (24), klorfibrer (25), polyamid&lt;br&gt;eller nylon (28), polyester (29), polypropylen (31), eiastan (37) och glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om olika proteinfibrer förekommer, ger metoden den totala mängden men inte de enskilda&lt;br&gt;kvantiteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protein fibrerna i en känd torr massa av blandningen löses ut med en hypokloritlösning.&lt;br&gt;Återstoden sköljs, torkas och vägs. Dess massa, korrigerad om så krävs, anges som&lt;br&gt;procentuell andel av blandningens torrvikt. Den procentuella andelen torr proteinfiber erhålls&lt;br&gt;som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredning av hypokloritlösningen kan antingen litiumhypoklorit eller natriumhypoklorit&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litiumhypoklorit rekommenderas när endast ett mindre antal analyser skall utföras eller för&lt;br&gt;analyser som utförs med ganska långa intervaller. Anledningen till detta är att den&lt;br&gt;procentuella andelen hypoklorit i litiumhypoklorit i fast form - till skillnad mot natrium-&lt;br&gt;nypoklorit - är praktiskt taget konstant. Om den procentuella andelen hypoklorit är känd&lt;br&gt;benöver hypoklorithalten inte kontrolleras jodometnskt for varje analys eftersom en konstant&lt;br&gt;vägd del av litumhypoklorit kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Erlenmeyerkolv med glaspropp, minsta kapacitet 250 ml,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Termo stat reg le rad behållare, inslällbar till 20 (± 2)°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hypokloritreagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Litiumhypokloritlösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 35 (± 2) g/1 aktivt klor&lt;br&gt;(ca 1 M) till vilken tillsätts 5 (± 0.5) g/1 i förväg upplöst natriumhydroxid.&lt;br&gt;Upplös 100 g litiumhypoklorit som innehåller 35 % aktivt klor (eller 155 g som&lt;br&gt;innehåller 30 % aktivt klor) i ca 700 ml destillerat vatten, tillsätt 5 g natrium-&lt;br&gt;hydroxid upplöst i ca. 2Q0 ml destillerat vatten till en liter med destillerat&lt;br&gt;vatten. Den nytillredda lösningen behöver inte kontrolleras jodometriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Natriumhypokloritlösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna består av en nytillredd lösning som innehåller 35 ( + 2) g/1 aktivt klor&lt;br&gt;(ca. 1 M) till vilken tillsätts 5 (± 0,5) g/1 i förväg upplöst natriumhydroxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollera lösningens innehåll av aktivt klor jodometriskt före varje analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Ättiksyra, utspädd lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 ml isättika späds med vatten till 1 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föli rekommendationerna i de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer: blanda&lt;br&gt;ca 1 g av provet med ca 100 ml hypokloritlösning (litum- eller natriumhypoklorit) i 250 ml-&lt;br&gt;kolven oen skaka kraftigt så att provmaterialet blöts ordentligt. Håll sedan flaskan varm vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en temperatur av 20°C i en termostatreglerad behållare i 40 minuter och skaka kraftigt hela&lt;br&gt;tiden eller åtminstone med jämna mellanrum. Eftersom utlösningen av ull försiggår&lt;br&gt;exotermiskt måste reaktionsvärmen med denna metod fördelas och avlägsnas. Annars kan&lt;br&gt;betydliga fel uppstå p.g.a. den begynnande utlösningen av de olösliga fibrerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filtrera innehållet i kolven efter 40 minuter genom en vägd filterdegel och för över allt&lt;br&gt;återstående fibermaterial till filterdegeln genom att skölja kolven med en liten mängd&lt;br&gt;hypokloritreagens. Avvattna degeln genom avsugning och skölj återstoden med i tur och&lt;br&gt;ordning vatten, utspädd ättiksyra och till sist vatten. Avvattna genom avsugning efter vaije&lt;br&gt;sköljning. Låt vaije sköljvätska självrinna före avsugning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvattna slutligen genom avsugning, torka, låt degeln svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;BERÄKNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet på d är 1,00 utom för bomull,&lt;br&gt;viskos och modal där d = 1,01 och för oblekt bomull där d = 1,03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metod nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Texten ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 4 (&amp;quot;Utförande&amp;quot;) skall femte, sjätte och sjunde stycket lyda som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;För över allt återstående fibermaterial till filterdegeln genom att skölja bägaren med dimetylfor-&lt;br&gt;mamid. Avvattna degeln genom avsugning. Skölj återstoden med ca 1 liter varmt vatten (70 -&lt;br&gt;80°C) och fyll degeln varje gång. Efter varje tillsats av vatten gör man en snabb avsugning men&lt;br&gt;inte förrän vattnet självrunnit. Om sköljvätskan rinner genom degeln för långsamt kan den&lt;br&gt;avsugas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvattna slutligen filterdegeln, låt den svalna och väg den med innehåll.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 (&amp;quot;Beräkning av resultat&amp;quot;) skall lyda som följer:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beräkna resultatet enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 utom i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kupro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyester&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Metod nr 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;METOD NR 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLORFIBER, VISSA MODAKRYLTYPER, VISSA ELASTANTYPER, ACETAT,&lt;br&gt;TRIACETAT OCH VISSA ANDRA FIBERSLAG&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Metod med användande av cyklohexanon)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnande av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på binära&lt;br&gt;blandningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;acetat (17), triacetat (22), klorfiber (25), vissa modakryltyper (27), vissa elastantyper&lt;br&gt;(37)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ull (1), djurhår (2 och 3), silke (4), bomull (5), kupro (19), modal (20), viskos (23),&lt;br&gt;polyamid eller nylon (28), akryl (24) och glasfiber (38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förekomst av modakryl- eller elastantyper måste ett prov först utföras för att utröna om&lt;br&gt;fibern kan utlösas helt i reagensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även möjligt att analysera blandningar som innehåller klorfibrer genom att använda&lt;br&gt;metod nr 9 eller 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. PRINCIP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acetat- och triacetatfibrema, klorfibrerna, vissa modakryltyper och elastantyper löses ut från&lt;br&gt;en känd, torr massa med cyklohexanon vid en temperatur nära kokpunkten. Återstoden sköljs,&lt;br&gt;torkas och vägs. Dess vikt, korrigerad om så krävs, anges som procentuell andel av&lt;br&gt;blandningens torrvikt. Den procentuella andelen klorfiber, modakryl, elastan, acetat och&lt;br&gt;triacetat erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;UTRUSTNING OCH REAGENSER (andra än de som anges i de allmänna anvisningarna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrustning för extrahering under värme som lämpar sig för användning vid provningsför-&lt;br&gt;farandet enligt avsnitt 4 (se figur: detta är en variant av den apparat som beskrivs i&lt;br&gt;Mel! iand Textilherichte 56 (1975) 643.645).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Filterdegel för provkroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Poröst mellanlägg (porositetsgrad 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;Återloppskylare som kan anpassas till destillationskolven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(v) Uppvärmningsanordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Cyklohexanon, kokpunkt 156°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;Etylalkohol, 50 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obs! Cyklohexanon är brandfarligt och giftigt. Iaktta försiktighet vid användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. UTFÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ de allmänna anvisningarna och fortsätt sedan som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 100 ml cyklohexanon per gram fibermaterial till provkroppen i destillationskolven.&lt;br&gt;Sätt in extraheringsbehållaren i vilken placerats filterdegeln med provkroppen och det porösa&lt;br&gt;mellanlägget i något lutande ställning. Sätt in återloppskylaren. Värm upp till kokpunkten och&lt;br&gt;fortsätt extraheringen i 60 minuter med en omloppshastighet om minst 12 cykler i timmen.&lt;br&gt;Avlägsna extraheringsbehållaren efter extrahering och avkylning, tag ut filterdegeln och&lt;br&gt;avlägsna det porösa mellanlägget. Skölj innehållet i filterdegeln tre eller fyra gånger med 50&lt;br&gt;% etylalkohol som värmts upp till 60°C och därefter med 1 liter 60-gradigt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387L0184/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsug inte under eller mellan sköljningarna. Låt sköljvätskan självrinna före avsugningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka slutligen degeln, låt den svalna och väg den med innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. BERÄKNING AV RESULTAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna resultaten enligt de allmänna anvisningarna. Värdet för d är 1,00 med följande&lt;br&gt;undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Silke 1,01.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akryl 0,98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en homogen textilblandning skall konfidensintervallet för de erhållna resultaten inte vara&lt;br&gt;större än ± 1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 26 februari 1973&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kvantitativ analys av ternära&lt;br&gt;fiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(73/44/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKONOMISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR AN-&lt;br&gt;TAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv av den 26 juli 1971&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier&lt;br&gt;fastställer bestämmelser om märkning som grundar sig på&lt;br&gt;textilvarors sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De metoder som används vid officiella provningar i med-&lt;br&gt;lemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i&lt;br&gt;textilvaror bör vara enhetliga både vad beträffar förbehand-&lt;br&gt;lingen av provet och den kvantitativa analysen av produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter antog rådet i sitt direktiv den 17 juli 1972&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; om tillnärm-&lt;br&gt;ning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa metoder för&lt;br&gt;kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar bestämmel-&lt;br&gt;ser för framtagning av analysprover och provkroppar som&lt;br&gt;även kan tillämpas på ternära textilblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta direktiv är att fastställa bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar kvantitativ analys av ternära fiberblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De speciella metoderna för analys av vissa binära blandningar&lt;br&gt;beskrivs i detalj i direktivet av den 17 juli 1972. Nuvarande&lt;br&gt;erfarenheter tillåter inte ännu detaljerade beskrivningar av en&lt;br&gt;enda standardprocedur. Flera varianter av selektiv upplösning&lt;br&gt;av komponenterna måste läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna regler för analys av samtliga ternära blandningar&lt;br&gt;måste emellertid utarbetas. Syftet med dessa anvisningar är att&lt;br&gt;ange de olika metoder som lämpligen kan användas för&lt;br&gt;beräkning av den procentuella sammansättningen av varje&lt;br&gt;variant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 i rådets ovannämnda direktiv föreskriver att den&lt;br&gt;provtagning och de analysmetoder som skall användas i&lt;br&gt;medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i&lt;br&gt;varor kommer att anges i särdirektiv. Under dessa omständig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska specifikationer måste anpassas snabbt för att hålla&lt;br&gt;takten med den tekniska utvecklingen. I detta syfte bör det&lt;br&gt;förfarande som fastställs genom artikel 6 i direktivet av den 17&lt;br&gt;juli 1972 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 173,31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTLIG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv rör den kvantitativa analysen av ternära&lt;br&gt;fiberbiandningar med användande av metoder för manuell&lt;br&gt;separation, kemisk separation eller en kombination av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande framtagningen av analysprover och provkroppar&lt;br&gt;skall de bestämmelser tillämpas som anges i bilaga 1 till rådets&lt;br&gt;direktiv av den 17 juli 1972 om tillnärmning av medlems-&lt;br&gt;staternas lagstiftning om vissa metoder för kvantitativ analys&lt;br&gt;av binära fiberblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla nödvändiga ändringar för att anpassa de detaljerade&lt;br&gt;beskrivningarna i bilaga 1, 2 och 3 till den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs&lt;br&gt;i artikel 6 i direktivet av den 17 juli 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;se till att de bestämmelser som fastställts - både i bilaga 1 till&lt;br&gt;detta direktiv och i bilaga 1 till det direktiv som omnämns i&lt;br&gt;artikel 2 - tillämpas vid officiell provning för att bestämma&lt;br&gt;sammansättningen av de textilvaror som består av en ternär&lt;br&gt;fiberblandning som släppts ut på marknaden enligt rådets&lt;br&gt;direktiv av den 26 juli 1971 om tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som&lt;br&gt;är nödvändiga för alt följa detta direktiv inom 18 månader&lt;br&gt;efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen om delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen&lt;br&gt;överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell&lt;br&gt;lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlardat i Bryssel den 26 februari 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje laboratorium som ansvarar för provningen av ternära&lt;br&gt;blandningar skall i sina provningsrapporter redovisa alla de&lt;br&gt;omständigheter som omnämns i bilaga 1, avsnitt V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. GLINNE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 83/3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna för kvantitativ analys av fiberblandningar baseras på två grundprocesser: manuell och&lt;br&gt;kemisk separation av fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så är möjligt bör den manuella separationsmetoden användas, eftersom den i allmänhet ger&lt;br&gt;exaktare resultat än den kemiska metoden. Den manuella metoden kan användas för alla textilier&lt;br&gt;där de ingående fibrerna inte bildar en intim blandning, t.ex. för garner med flera ingående&lt;br&gt;komponenter som vardera består av endast en fibertyp, eller för tyger där fibern i varpen och&lt;br&gt;väften inte är densamma, eller för trikåväv som kan repas upp och som tillverkats av olika typer&lt;br&gt;av gam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna för kemisk kvantitativ analys är i allmänhet baserade på selektiv upplösning av de&lt;br&gt;enskilda komponenterna. Det finns fyra varianter av denna metod:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen&lt;br&gt;och en annan komponent (b) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i varje&lt;br&gt;provkropp vägs och den procentuella andelen upplöst material beräknas sedan på basis av&lt;br&gt;viktförlusten. Den tredje komponentens procentuella andel (c) erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Två olika provkroppar används varvid en komponent (a) löses ut från den första provkroppen&lt;br&gt;och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga återstoden i den&lt;br&gt;första provkroppen vägs och komponentens (a) procentuella andel beräknas sedan på basis av&lt;br&gt;viktförlusten. Den olösliga återstoden i den andra provkroppen vägs. Den motsvarar&lt;br&gt;komponent (c). Den tredje komponentens (c) procentuella andel erhålls som mellanskillna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Två olika provkroppar används varvid två komponenter (a och b) löses ut från den första&lt;br&gt;provkroppen och två komponenter (b och c) från den andra provkroppen. Den olösliga&lt;br&gt;återstoden motsvarar de två komponenterna (c och a). Den tredje komponentens (b)&lt;br&gt;procentuella andel erhålls som mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Endast en provkropp används och sedan en av komponenterna avlägsnats vägs den olösliga&lt;br&gt;återstoden som bildats av de två återstående fibrerna och den procentuella andelen löslig&lt;br&gt;komponent beräknas på basis av viktförlustcn. En av de två fibrerna i återstoden löses ut, den&lt;br&gt;olösliga komponenten vägs och den procentuella andelen av den andra lösliga komponenten&lt;br&gt;beräknas på basis av viktförlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är möjligt är det tillrådligt att använda en av de första tre varianterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kemisk analys måste expert ansvarig för analysen se till att man väljer sådana metoder som&lt;br&gt;bara löser ut rätt fiber och lämnar de övriga intakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 3 finns som ett exempel en tabell som innehåller ett antal ternära blandningar samt&lt;br&gt;metoder för analys av binära blandningar. Dessa metoder kan i princip användas för analys av&lt;br&gt;ifrågavarande ternära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minimera felmöjlighetema rekommenderas att, där så är möjligt, en kemisk analys görs&lt;br&gt;som använder sig av minst två av de fyra ovannämnda kemiska varianterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiberblandningar under tillverkningsprocessen och, i mindre utsträckning färdiga textilvaror kan&lt;br&gt;innehålla fiberfrämmande ämnen, t.ex. fetter, vaxer eller appreturer eller vattenlösliga ämnen, som&lt;br&gt;antingen är naturligt förekommande eller har tillsatts för att underlätta tillverkningen. Fiberfräm-&lt;br&gt;mande ämnen måste avlägsnas före analysen. Av denna anledning finns också en metod medtagen&lt;br&gt;för avlägsnandet av oljor, fetter, vaxer och vattenlösliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Textilvaror kan dessutom innehålla hartser eller andra ämnen för att ge varan vissa speciella&lt;br&gt;egenskaper. Sådana ämnen, inklusive i vissa fall färgämnen, kan hindra reagensens inverkan på&lt;br&gt;den komponent som skall lösas ut och/eller kan helt eller delvis försvinna med reagensen. Denna&lt;br&gt;typ av tillsatta ämnen kan också förorsaka fel och bör därför avlägsnas innan provet analyseras.&lt;br&gt;Om det är omöjligt att avlägsna dessa ämnen är metoderna för kvantitativ kemisk analys enligt&lt;br&gt;bilaga 3 inte längre tillämpbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färgämnen i färgade tyger anses vara i tyget ingående beståndsdelar och avlägsnas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyserna utförs på basis av torr massa och ett sätt att bestämma torrvikten beskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet erhålls genom att på torrmassan tillämpa de återvinningsfaktorer som anges i bilaga 2&lt;br&gt;till direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en analys påbörjas måste alla i blandningen ingående fiberslag identifieras. Med somliga&lt;br&gt;metoder kan den olösliga komponenten i en blandning ha delvis upplösts i reagensen som användes&lt;br&gt;för att lösa upp den lösliga komponenten. När så är möjligt har sådana reagenser valts som har&lt;br&gt;liten eller ingen effekt på olösliga fibrer. Om det är känt att viktförlust inträffar under analysen&lt;br&gt;bör resultatet korrigeras. Korrektionsfaktorer för detta ändamål finns angivna. Dessa faktorer har&lt;br&gt;bestämts genom försök vid flera laboratorier med den för metoden lämpliga reagensen. Dessa&lt;br&gt;korrektionsfaktorer är endast tillämpliga på opåverkade fibrer, varför andra korrektionsfaktorer&lt;br&gt;kan behövas om fibermaterialet har påverkats före eller under behandlingen. Om man måste&lt;br&gt;använda den fjärde varianten där en textilfiber underkastas successiv påverkan av två olika&lt;br&gt;lösningsmedel, måste korrektionsfaktorer användas för eventuella viktförluster som fibern utsatts&lt;br&gt;för under de två behandlingarna. Minst två bestämningar bör göras både ifråga om manuell och&lt;br&gt;ifråga om kemisk separation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ALLMÄNNA A NVISNINGA R OM METODERNA FÖR K VA NTITA TIV KEMISK A NAL YS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma anvisningarom metoderna för kvantitativ kemisk analys av fiberblandnin-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1. Omfattning och tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tillämpningsområdet för varje metod för analys av binära fiberblandningar anges&lt;br&gt;på vilka fibrer metoden är tillämpbar. (Se bilaga 2 till direktivet om vissa metoder för&lt;br&gt;kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter identifiering av komponenterna i en blandning avlägsnas det fiberfrämmande&lt;br&gt;materialet med hjälp av lämplig förbehandling och sedan tillämpas en eller flera av de&lt;br&gt;fyra varianterna för det i inledningen beskrivna förfarandet vid selektiv upplösning.&lt;br&gt;Utom när detta möter tekniska svårigheter är det att föredra att först avlägsna det&lt;br&gt;fiberslag som överväger. Den fiber som ingår i mindre del bildar återstod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;e&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 83/5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrustning och reagenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filterdeglar och vägglas som är stora nog att hålla sådana deglar eller annan utrustning&lt;br&gt;som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filterkolv.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exsickator med fuktindikerande blågel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ventilerad ugn för torkning av provkroppar vid 105 + 3°C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analysvåg med största fel ± 0,0002 g.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.1.6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reagenser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumeter, redestillerat, kokintervall 40 till 60°C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I.3.2.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga reagenser anges i avsnittet för aktuell metod. Samtliga reagensmedel skall vara&lt;br&gt;kemiskt rena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3.2.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Destillerat eller dejoniserat vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kondilionerings- och provningsatmosför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är lorrvikter som bestäms är det onödigt att konditionera provmaterialet&lt;br&gt;eller att utföra analyser i konditionerad atmosfär.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analysprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta ut ett analysprov som är representativt för laboratorieprovet och tillräckligt stort för&lt;br&gt;att räcka till erforderligt antal provkroppar, vardera om minst 1 g.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbehandling av analysprovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det ingår ett ämne som inte skall medtas vid procentberäkningen (se artikel 12.2 d&lt;br&gt;i direktivet om benämningar på textilier) bör detta avlägsnas före behandlingen med&lt;br&gt;lämplig metod som inte påverkar några av de övriga fibrerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte avlägsnas fiberfrämmande ämnen som kan extraheras med petroleumeter och&lt;br&gt;vatten genom att behandla det lufttorra provet 1 timme i en Soxhlet extraktionsutrustning&lt;br&gt;med petroleumeter med en minsta hastighet av 6 cykler per timme. Låt petroleumetem&lt;br&gt;avdunsta från provmaterialet som sedan extraheras genom direktbehandling som innebär&lt;br&gt;att provkroppen blötläggs i vatten i rumstemperatur i 1 timme och sedan blötläggs i&lt;br&gt;vatten i 65 ± 5°C i ytterligare 1 timme under omrörning då och då. Badförhållandet&lt;br&gt;vätska:provkroppskall vara 100:1. Avlägsna överflödigt vatten från provkroppen genom&lt;br&gt;urkramning, avsugning eller centrifugcring och låt den lufttorka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de&lt;br&gt;avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod&lt;br&gt;som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema. Vad gäller vissa oblekta&lt;br&gt;vegetabiliska fibrer (t. ex. jute, kokos) bör det noteras att normal förbehandling med&lt;br&gt;petroleumeter och vatten inte avlägsnar alla naturligt förekommande fiberfrämmande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnen. Trots detta görs ingen ytterligare förbehandling, såvida provet inte innehåller&lt;br&gt;appretur som är olöslig i både petroleumeter och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysrapporten bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder&lt;br&gt;som använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provningsforfarcinde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.1. &amp;nbsp;Torkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka i minst 4 timmar, dock högst 16 timmar, vid 105 + 3°C i en ventilerad ugn med&lt;br&gt;ugnsluckan stängd hela tiden. Om torkperioden är kortare än 14 timmar måste&lt;br&gt;provkroppen vägas för att kontrollera att massan har förblivit konstant. Massan kan&lt;br&gt;anses konstant om variationen är under 0,05 % efter ytterligare 60 minuters torkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undvik att hantera deglar och vägglas, provkroppar eller återstoder med bara händer vid&lt;br&gt;torkning, kylning och vägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka provkropparna i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens&lt;br&gt;slut tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torka filterdegeln i ett vägglas med locket liggande bredvid i ugnen. Vid torktidens slut&lt;br&gt;tillsluts vägglaset innan det tas ut ur ugnen och snabbt placeras i exsickatom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När annan utrustning än filterdeglar används bör torkningen i ugnen ske på sådant sätt&lt;br&gt;att fibrernas torrvikt kan bestämmas utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.2. &amp;nbsp;Kylning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyl tills fullständig avkylning av vägglasen har uppnåtts, dock minst 2 timmar och med&lt;br&gt;exsickatom placerad bredvid vågen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1.3. &amp;nbsp;Vägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter kylning vägs vägglaset inom 2 minuter från det att det avlägsnats ur exsickatom.&lt;br&gt;Väg med en noggrannhet av 0,0002 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.2. Tillvägagångssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ta från det förbehandlade analysprovet ut en provkropp på ungefar 1 g. Skär garn eller&lt;br&gt;tyg i ca 10 mm längder och skilj dem åt så mycket det går. Torka provkroppen i ett&lt;br&gt;vägglas, låt den svalna i exsickator samt väg den. Flytta över provkroppen i aktuellt kärl&lt;br&gt;enligt tillämpligt avsnitt av relevant gemenskapsmetod och väg därefter åter vägglaset&lt;br&gt;omgående. Provkroppens torrvikt erhålls som mellanskillnaden. Slutför analysen enligt&lt;br&gt;tillämpligt avsnitt av relevant metod. Undersök återstoden i mikroskop eller på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt för att kontrollera att det fiberslag som skulle avlägsnas verkligen har lösts&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8. Beräkning och redovisning av resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttryck varje komponents vikt i procent av den totala blandningens vikt. Procent löslig&lt;br&gt;komponent erhålls som mellanskillnaden. Resultatet beräknas på ren, torr massa som&lt;br&gt;justerats med hänsyn till a) konventionella återvinningsfaktorer och b) nödvändiga&lt;br&gt;korrektionsfaktorer för att den viktförlust som uppstår under förbehandlingen och&lt;br&gt;analysen skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.1. Beräkning av den procentuella andelen rena torra fibrer skall göras med bortseende från&lt;br&gt;förlust av fibermassa under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.11. -VARIANT 1-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa formler skall användas när en viss komponent i blandningen avlägsnas från den&lt;br&gt;första provkroppen och en annan komponent avlägsnas från den andra provkroppen:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;p,% = 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i — d, xll + 12 X 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-J)l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. di &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;m&lt;/sup&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% = 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; _ d&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; xD +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;£i x (&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. d&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m, 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; / J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;P,% = 100 - (P,% + P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;%)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;p,%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;i den första provkroppen utlöst i den första reagensen).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pj%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;i den andra provkroppen utlöst i den andra reagensen).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pj%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (den olösliga&lt;br&gt;komponenten i båda provkroppama),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är återstodens torrvikt sedan den första komponenten från den första&lt;br&gt;provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är återstodens torrvikt sedan den andra komponenten från den andra provkrop-&lt;br&gt;pen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är korrektions faktorn för viklförlust i den första reagensen hos den andra&lt;br&gt;komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje&lt;br&gt;komponenten som inte löstes ut i den första provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den första&lt;br&gt;komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje&lt;br&gt;komponenten som inte löstes ut i den andra provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1.81.2. —VARIANT 2—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa formler skall användas när en komponent (a) avlägsnas från den första&lt;br&gt;provkroppen och lämnar kvar de öviga två komponenterna (b + c), och när två&lt;br&gt;komponenter (a 4- b) avlägsnas från den andra provkroppen och lämnar kvar den tredje&lt;br&gt;komponenten som återstod (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;% = 100 - (P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% + P,%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% = 100 x di.li&lt;br&gt;m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;% = x ioo&lt;br&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-di- x P,%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;i den första provkroppen som lösts ut i den första reagensen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdena för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna&lt;br&gt;för analyser av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;som lösts ut i den andra reagensen, samtidigt med den första komponenten i&lt;br&gt;den andra provkroppen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pj% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;som är olöslig i båda provkropparna),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt sedan den första komponenten i den första provkroppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlägsnats med hjälp av den första reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten i den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d| &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen’,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den andra reagensen hos den tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.1.3. —VARIANT 3—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa formler skall användas när två komponenter (a + b) avlägsnas från provkroppen&lt;br&gt;och lämnar kvar den tredje komponenten (c), och därefter två komponenter (b 4- c)&lt;br&gt;avlägsnas från en annan provkropp och lämnar kvar den första komponenten (a):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p,% = ivi x 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% = 100 - (P,% + P,%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% = dJi x 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;som utlösts med hjälp av av reagensen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;som utlösts med hjälp av reagensen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (komponent&lt;br&gt;som utlösts i den andra provkroppen med hjälp av reagensen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den första provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T| &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt sedan den första och den andra komponenten i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första provkroppen avlägsnats med hjälp av den första reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt sedan den andra och den tredje komponenten i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra provkroppen avlägsnats med hjälp av den andra reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten som inte lösts ut i den första provkroppen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värden för d anges i motvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna för&lt;br&gt;analyser av binära blandingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom for viktförlust i den andra reagensen hos den första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten som inte lösts ut i den andra provkroppen*.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.14. VARIANT 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa formler skall användas när två komponenter i följd avlägsnas från blandningen&lt;br&gt;med användande av samma provkropp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% = 100 - (P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% + P,%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% = dj, &lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt; 100 —-4i- x P,%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% = iei x 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pi% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten (första&lt;br&gt;utlösta komponent),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten (andra&lt;br&gt;utlösta komponent),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten (olöslig&lt;br&gt;komponent),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är provkroppens torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt efter det att den första komponenten avlägsnats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp av den första reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är återstodens torrvikt sedan den första och andra komponenten avlägsnats med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp av den första och andra reagensen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d! &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första reagensen hos den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för vikt förlust i den första reagensen hos den tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenten&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d&lt;sub&gt;}&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är korrektionsfaktom för viktförlust i den första och andra reagensen hos den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje komponenten&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.2. Beräkning av den procentuella andelen av varje enskild komponent justerad med hänsyn&lt;br&gt;till konventionella återvinnings faktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för&lt;br&gt;viktförlust under förbehandlingen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A = 1 +&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så är:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3| + &lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt;i B = 1&lt;br&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ a, + b-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C = 1 +&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;P,A% =&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,A + P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;B + PjC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Pj*% =&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,A + P,B + P,C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;P,&lt;sub&gt;A&lt;/sub&gt;% =&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PxC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;x 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,A + P,B + P,C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;]A&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den första rena torra komponenten, inklusive&lt;br&gt;fukthalt och viktförlust under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värden för d anges i motsvarande avsnitt i de direktiv som hänför sig till de olika metoderna&lt;br&gt;för analyser av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där så är möjligt bör d&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; bestämmas i förväg med hjälp av experimentella metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2A&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den andra rena torra komponenten, inklusive&lt;br&gt;fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;3A&lt;/sub&gt;% är den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten, inklusive&lt;br&gt;fukthalt och viktförlust under förbehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den första rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp av en av formlerna i 1.8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den andra rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp av en av formlerna i 1.8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den tredje rena torra komponentens procentuella andel som erhållits med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälp av en av formlerna i 1.8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den&amp;nbsp;konventionella&amp;nbsp;återvinningsfaktom för&amp;nbsp;den&amp;nbsp;första komponenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den&amp;nbsp;konventionella&amp;nbsp;återvinningsfaktom för&amp;nbsp;den&amp;nbsp;andra komponenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den&amp;nbsp;konventionella&amp;nbsp;återvinningsfaktom för&amp;nbsp;den&amp;nbsp;tredje komponenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den&amp;nbsp;procentuella&amp;nbsp;andelen av den första komponentens viktförlust under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den procentuella andelen av den andra komponentens viktförlust under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är den procentuella andelen av den tredje komponentens viktförlust under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en speciell förbehandling används bör om möjligt värdena b,. b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; och b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; bestämmas&lt;br&gt;genom att låta alla de ingående rena fibrerna undergå den förbehandling som används&lt;br&gt;i analysen. Rena fibrer är sådana som är fria från alla fiberfrämmande material, utom&lt;br&gt;sådant som normalt ingår (antingen därför att del är naturligt förekommande eller p.g.a.&lt;br&gt;tillverkningsprocessen), i det tillstånd (oblekt, blekt) de befinner sig i i det material som&lt;br&gt;skall analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inga av de rena separata ingående fibrer som används vid tillverkningen av det&lt;br&gt;material som skall analyseras står till förfogande, måste man använda de medelvärden&lt;br&gt;för b|, b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; och b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; som erhållits genom provningar som utförts på rena fibrer som liknar&lt;br&gt;dem i den blandning som skall undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vanlig förbehandling genom extrahering med pelroleumeler och vatten används kan&lt;br&gt;man normalt bortse från korrektionsfaktorema b,. b&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; och b&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; utom ifråga om oblekt&lt;br&gt;bomull, oblekt lin och oblekt hampa där en viktförlust på 4 % på grund av förbe-&lt;br&gt;handlingen är allmänt godtagbar och motsvarande procentsats för polypropylen är 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra fibrer bortser man vid beräkningar vanligen från förluster orsakade&lt;br&gt;av förbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. 8.3.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Obs!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på beräkningar återfinns i bilaga 2 till detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;METOD FÖR KVANTITA TIV A NAL YS GENOM MA NUELL SEP ARA TION A V TERNÄRA&lt;br&gt;FIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 1. Tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är tillämplig på alla typer av textil fibrer förutsatt att de inte bildar en intim&lt;br&gt;blandning och all del är möjligt att skilja dem åt för hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 2. Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter identifiering av komponenterna i textilvaran avlägsnas det fiberfrämmande&lt;br&gt;materialet genom lämplig förbehandling och sedan separeras fibrerna för hand, torkas&lt;br&gt;och vägs vaqiå varje fibers andel i blandningen beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vägglas eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Exsickator med fuktindikerande blågel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ventilerad ugn för torkning av provkroppar i 105 ± 3°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Analysvåg med största fel 0,0002 g.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Soxhlet extraktionsutrustning eller annan utrustning som ger motsvarande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Torsionsprovare eller liknande utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Petroleumeter, redestillerad, kokintcrvall 40 - 60°C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Destillerat och dejoniserat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kondilionerings- och pro vningsatmosför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A na ty sprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbehandling av analysprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 1.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. 8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillvägagångssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II.8.1. Analys av garn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag ut en provkropp som väger minst 1 g från ett förbehandlat analysprov. Om gamet&lt;br&gt;är mycket fint kan analysen göras på en längd som är minst 30 m lång oavsett vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klipp gamet i lämpligt stora bitar och skilj fibertyperna åt med en nål och om så krävs&lt;br&gt;med en torsionsprovare. De fibertyper som erhålls på detta sätt placeras i förvägda&lt;br&gt;vägglas och torkas vid 105 + 3°C tills man får en konstant vikt enligt beskrivningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1 och 1.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II.8.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Analys av tyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag ut en provkropp som väger minst I g från ett förbehandlat analysprov. Inga&lt;br&gt;stadkanter får ingå och kanterna skall vara noggrant putsade för att undvika fransning.&lt;br&gt;Fibrerna skall löpa parallellt med väft- eller varptrådama eller i trikåväv parallellt med&lt;br&gt;längs- eller tvärgående maskrader. Skilj de olika fibertyperna åt, samla ihop dem i&lt;br&gt;förvägda vägglas och förfar i enlighet med II.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II.9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning och redovisning av resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije fiberkomponents vikt uttrycks i procent av blandningens totala vikt. Resultatet&lt;br&gt;beräknas på ren torr massa som justerats med hänsyn till a) konventionella återvinnings-&lt;br&gt;faktorer och b) erforderliga korrektionsfaktorer för den viktförlust som uppstår under&lt;br&gt;förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9.1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av den procentuella andelen olöslig komponent på basis av ren torr massa&lt;br&gt;utan hänsyn till förlust av fibermassa under förbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;% = &amp;nbsp;&amp;nbsp;100 m&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;__ = &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m| + m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;+mj &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[ &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;in-» + mt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% — &amp;nbsp;&amp;nbsp;100 m,__ — &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m|4-m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; + m&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[ &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt;m&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt; -t-m^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;% = 100 — (P ,% + P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P)% &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den procentuella andelen av den första torra rena komponenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den procentuella andelen av den andra torra rena komponenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pj% &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den procentuella andelen av den tredje rena torra komponenten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den första komponentens rena torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den andra komponentens rena torrvikt efter förbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&amp;nbsp;den tredje komponentens rena torrvikt efter förbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9.2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För beräkning av den procentuella andelen av vaije komponent som justerats med hänsyn&lt;br&gt;till konventionella återvinningsfaktorer och i tillämpliga fall korrektionsfaktorer för&lt;br&gt;viktförlust under förbehandlingen, se 1.8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. METOD FÖR KVANTITATIV ANALYS AV TERNÄRA FIBERBLANDNINGAR MED&lt;br&gt;HJÄLP AV EN KOMBINA TION A V MANUELL OCH KEMISK SEPARA TION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så är möjligt bör manuell separation användas varvid hänsyn tas till andelen&lt;br&gt;komponenter som separerats innan man går vidare med någon kemisk behandling av&lt;br&gt;varje enskild komponent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. METODERNAS PRECISION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precisionen som anges i de olika metoderna avser reproducerbarheten (se bilaga 2 till&lt;br&gt;direktivet om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilblandningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reproducerbarheten syftar på tillförlitligheten, dvs. den inbördes överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan experimentellt framkomna värden, erhållna vid olika laboratorier eller vid olika&lt;br&gt;tillfallen, vid användning av samma analysmetod på provkroppar från en identiskt&lt;br&gt;överensstämmande blandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reproducerbarhetenanges av konfidensintervallet för resultaten vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär, förutsatt att metoden tillämpats på en identiskt överensstämmande&lt;br&gt;blandning, alt skillnaden mellan två resultat i en serie analyser, gjorda vid olika&lt;br&gt;laboratorier, kommer att överskridas endast i 5 fall av 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämma precisionen hos analysen av en temär blandning tillämpar man på&lt;br&gt;vanligt sätt de värden som anges i de metoder för analys av binära blandningar som har&lt;br&gt;använts för att analysera även de ternära blandingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att man i de fyra varianterna av kvantitativ kemisk analys av ternära&lt;br&gt;blandningar bestämmer alt två upplösningar skall utföras (med användande av två&lt;br&gt;separata provkroppar för de första tre varianterna och en provkropp för den fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varianten) samt förutsatt att E| och E&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; anger precisionen för de två metoderna för analys&lt;br&gt;av binära blandningar, visar nedanstående tabell resultatets precision för vaije&lt;br&gt;komponent:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varianter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komponent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fiber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;e&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E, + Ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E, + Ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E, + E&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El + Ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om den fjärde varianten används kan man finna att graden av precision är lägre än den&lt;br&gt;som beräknats med hjälp av ovanstående metod, vilket förklaras av den första reagensens&lt;br&gt;möjliga påverkan på återstoden, dvs. komponenterna b och c. Delta skulle dock vara&lt;br&gt;svårt alt utvärdera.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PROVNINGSRA PPORT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V.l.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ange den variant eller de varianter som användes för att utföra analysen samt&lt;br&gt;metoderna, reagensema och korrektionsfaktorerna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V.2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisa alla detaljer som rör någon speciell förbehandling (se 1.6).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V.3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisa de enskilda resultaten och det aritmetiska medelvärdet, samtliga med en&lt;br&gt;decimals noggrannhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;V.4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisa om möjligt metodens precision, beräknad enligt tabellen i avsnitt IV, för varje&lt;br&gt;komponent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV KOMPONENTERNAS PROCENTANDEL 1 VISSA&lt;br&gt;TERNÄRA BLANDNINGAR MED ANVÄNDANDE AV NÅGRA AV DE VARIANTER&lt;br&gt;SOM BESKRIVS 1 PUNKT 1.8.1 I BILAGA 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande&lt;br&gt;komponenter: 1. kardull, 2. nylon (polyamid), 3. oblekt bomull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VARIANT NR 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att använda denna variant, dvs. användande av tvä olika provkroppar och avlägsnande av&lt;br&gt;en komponent (a = ull) genom att lösa ut densamma från den första provkroppen och en annan&lt;br&gt;komponent (b = polyamid) från den andra provkroppen kan följande resultat erhållas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den första provkroppens torrvikt efter förbehandling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(m,)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1,6000&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Återstodens torrvikt efter förbehandling med alkalisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;natriumhypoklorit (polyamid + bomull) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(r,)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1,4166&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Den andra provkroppens torrvikt efter förbehandling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(mj&amp;nbsp;—&amp;nbsp;1,8000&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Återstodens lorrvikt efter behandling med myrsyra (ull + bomull)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(r,)&amp;nbsp;=&amp;nbsp;0,9000&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför inte någon viktförlust för polyamid medan&lt;br&gt;oblekt bomull tappar 3 % i vikt, därför är d&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt; = 1,0 och d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = 1,03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling med myrsyra medför ingen viktförlust för ull eller oblekt bomull, därför är dj och d&lt;sub&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sub&gt;= 1,0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de värden som erhålls genom kemisk analys och korrektions faktorerna byts ut i formeln under&lt;br&gt;punkt 1.8.1.1 i bilaga 1 far man fram följande resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% (ull) = [ L22 — 1,03 x II&lt;sup&gt;4166&lt;/sup&gt; + °.&lt;sup&gt;9000&lt;/sup&gt; x I 1 -L22 1 ]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[ 1,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,6000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,8000 \&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1.0 /J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% (polyamid) = [ K2 - 1,0 x 12200 &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; 1,4166 &lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt; / &lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;_L0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[ 1.0 1,8000 1,6000 ( 1.0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% (bomull) = 100 — (10,30 + 50,00) = 39,70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x 100 = 10,30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x 100 = 50,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika rena torra fibrernas procentandelar i blandningen är som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polyamid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bomull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50,00 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39.70 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa procentandelar måste justeras enligt formlerna i punkt 1.8.2 i bilaga 1 för att även de&lt;br&gt;konventionella återvinnings faktorerna och korrektionsfaklorerna för viktförluster efter&lt;br&gt;förbehandling skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i bilaga 2 till direktivet om benämningar på textilier är de konventionella återvinnings-&lt;br&gt;faktorema som följer: kardull 17,0 %, polyamid 6,25 %, bomull 8,5 %. Även oblekt bomull&lt;br&gt;uppvisar en viktförlust på 4 % efter förbehandling med petroleumeter och vatten. Alltså är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,30 x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i □. 17.0 + 0.0 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1+&lt;/sup&gt; 100 ' /&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ &lt;sub&gt;1 +&lt;/sub&gt; 17,0 4- 0,01 &lt;sub&gt;+ 50&lt;/sub&gt; oo x (&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; 6,25 + 0,01 &lt;sub&gt;+ 39 70 x&lt;/sub&gt; /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; 8,5 + 4.01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 /&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 / \&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;x 100 = 10,97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50,00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2A&lt;/sub&gt;% (polyamid) = -----&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I i u. 6.25 + 0,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &lt;sup&gt;1 +&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 &amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109,8385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x 100 = 48,37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;}A&lt;/sub&gt;% (bomull) = 100 - (10,97 + 48,37) = 40,66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garnets sammansättning är därför som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polyamid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48,4 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bomull &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40,6 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ull &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11,0%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100,0 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VARIANT 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tag fallet med en fiberblandning som vid den kvalitativa analysen visade sig innehålla följande&lt;br&gt;komponenter: kardull, viskos, oblekt bomull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att följande resultat erhålls när variant 4 används, dvs. man avlägsnar två komponenter i&lt;br&gt;följd från fiberblandningen i en enstaka provkropp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Provkroppens torrvikt efter förbehandling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(m&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;) = 1,6000 m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Återstodens torrvikl efter den första behandlingen med alkalisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;natriumhypoklorit (viskos + bomull) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(r,) = 1,4166 g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Återstodens torrvikt efter den andra behandlingen av återstoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt; med zinkklorid/myrsyra (bomull) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(rj = 0,6630 g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling med alkalisk natriumhypoklorit medför ingen viktförlust för viskos medan oblekt&lt;br&gt;bomull förlorar 3 %, därför är d&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt; = 1,0 och d&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = 1,03.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av behandling med zinkklorid/myrsyra ökar bomulls vikt med 4 % så att d&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; =&lt;br&gt;(1,03 x 0,96) = 0,9888, avrundat till 0,99, (där d, är korrektionsfaktom för den tredje&lt;br&gt;komponentens viktförlust respektive viktökning i den första och andra reagensen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de värden som erhållits genom kemisk analys och korrektions faktorerna byts ut i formlerna&lt;br&gt;i punkt 1.8.1.4 i bilaga 1 får man fram följande resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;% (viskos) = h&lt;sup&gt;0 x&lt;/sup&gt; 1.4166 &lt;sub&gt;x 100&lt;/sub&gt; --L0 &lt;sub&gt;x 4&lt;/sub&gt;0 9&lt;sub&gt;8&lt;/sub&gt; = 48,75%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% (bomull) = °.&amp;quot; &lt;sup&gt;x&lt;/sup&gt; 0.6630 x 100 = 41,02%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,6000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P,% (ull) = 100 — (48,75 + 41,02) = 10,23%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan angetts i variant 1 måste dessa procentandelar justeras med hjälp av formlerna i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.2 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-2.png" style="width:131pt;height:1pt;"/&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,23 x (&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17.0 + 0.0 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;“1ÖÖ— 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,23 x (&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 + 17,0+.0,01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 48,75 X (&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &lt;sub&gt;+&lt;/sub&gt; 13 + 0,0 1 &lt;sub&gt;+ 41 02 x&lt;/sub&gt; /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 1 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;, c 8.5 + 4.01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;x 100 — 10,57%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pja% (viskos)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-3.png" style="width:170pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;113,2041&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;sub&gt;JA&lt;/sub&gt;% (bomull) = 100 — (10,57 + 48,65) = 40,78%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gamets sammansättning är därför som följer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viskos &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48,6&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bomull &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40,8&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ull &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,6&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100,0 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-4.png" style="width:131pt;height:1pt;"/&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELL ÖVER TYPISKA TERNÄRA BLANDNINGAR SOM KAN ANALYSERAS MED HJÄLP AV&lt;br&gt;GEMENSKAPSMETODER FÖR ANALYS AV BINÄRA BLANDNINGAR&lt;br&gt;(som exempel)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-5.png" style="width:323pt;height:523pt;"/&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0333/prop_199293__33-6.png" style="width:372pt;height:524pt;"/&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3.73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373L0044/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 83/19&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nr på binär gemenskapsmetod och rea-&lt;br&gt;gens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 (aceton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 3 (zinkklorid/myrsyra)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 (diklormetan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 3 (zinklorid/myrsyra)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 (aceton)&lt;br&gt;och 11 (svavelsyra 75% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 (diklormetan)&lt;br&gt;och 11 (svavelsyra 75% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 (aceton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 8 (dimetylformamid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 (diklormetan)&lt;br&gt;och 8 (dimetylformamid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 (diklormetan)&lt;br&gt;och 4 (myrsyra 80% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 (diklormetan)&lt;br&gt;och 7 (svavelsyra 75% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 (aceton)&lt;br&gt;och 4 (myrsyra 80% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 (aceton)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 8 (dimetylformamid)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;(dimetylformamid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 7 (svavelsyra 75% m/m)&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;(koldisulfid/aceton 55,5/44,5&lt;br&gt;m/m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 7 (svavelsyra 75% m/m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Variant*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;••t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■fl-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ingående fibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komponent 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ull eller hår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ull eller hår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull, viskos, kupro eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;”u&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ fl&lt;br&gt;o S&lt;br&gt;x e&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull, viskos, kupro eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyester&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JL&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u&lt;br&gt;y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&lt;br&gt;&amp;gt;»&lt;br&gt;g.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyester&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyester&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komponent 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;viskos, kupro eller vissa&lt;br&gt;typer av modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;viskos, kupro eller vissa&lt;br&gt;typer av modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;silke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;silke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;akryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;akryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyamid 6 eller 6-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull, viskos, kupro eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;polyamid 6 eller 6-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;akryl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bomull, viskos, kupro eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Komponent 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aceton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aceton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;triacetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;acetat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa klorfibrer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Blandning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•n&lt;br&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\O&lt;br&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;t&amp;quot;&lt;br&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl&lt;br&gt;&amp;lt;*&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'t&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;När variant 4 används, tag då först bort den första komponenten med hjälp av den första reagensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0142/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiski gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27.2.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS REKOMMENDATION&lt;br&gt;av den 6 februari 1987&lt;br&gt;om vissa metoder för avlägsnandet av fiberfrämmande material före kvantitativ analys av&lt;br&gt;fiberblandningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(87/142/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION&lt;br&gt;UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i&lt;br&gt;artikel 155 i detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på&lt;br&gt;textilier&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i dess senaste lydelse enligt direktiv 83/623/EEG’&lt;br&gt;föreskriver obligatorisk märkning av textilvaror vars fiberinne-&lt;br&gt;håll måste analyseras för att kontrollera om innehållet över-&lt;br&gt;ensstämmer med informationen på etiketten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 72/276/EEG&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; i dess senaste lydelse enligt&lt;br&gt;direktiv 81/75/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; och rådets direktiv 73/44/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; fast-&lt;br&gt;lägger de analyskrav som måste uppfyllas för att vid kontroller&lt;br&gt;inom gemenskapen bestämma fiberinnehållet i de textilvaror&lt;br&gt;som består av binära och ternära blandningar. Dessa krav&lt;br&gt;omfattar både förbehandlingen av provet och själva den&lt;br&gt;kvantitativa analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 72/276/EEG och 73/44/EEG föreskriver att&lt;br&gt;det fiberfrämmande ämnen som tillförts textilvaror måste&lt;br&gt;avlägsnas innan provets fiberinnehåll analyseras. Dessa&lt;br&gt;direktiv fastlägger en standardmetod som är tillämplig för&lt;br&gt;avlägsnandet enbart för sådana fiberfrämmande ämnen som&lt;br&gt;kan extraheras med petroleumeter och vatten. Direktiven&lt;br&gt;anger emellertid inte något förfarande beträffande de många&lt;br&gt;olika alag av tillsatta material som inte löses ut i dessa&lt;br&gt;substanser. Under dessa förhållanden får de laboratorier som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; EGT nr L 173, 31.7.1972, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 57, 4.3.1981, s. 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 1.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utför de ovannämnda kontrollerna av textilvaror använda olika&lt;br&gt;metoder som kan ge skiljaktiga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det i praktiken&lt;br&gt;omöjligt att fastlägga bindande och detaljerade metoder för&lt;br&gt;avlägsnandet av sådant tillfört material som inte löses ut i&lt;br&gt;petroleumeter och vatten p.g.a. materialets komplexitet och&lt;br&gt;varierande sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig-&lt;br&gt;heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs&lt;br&gt;inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna&lt;br&gt;får tillgång till lämpliga metoder som de bör använda för att&lt;br&gt;avlägsna de vanligaste typerna av tillfört material som inte kan&lt;br&gt;extraheras med petroleumeter och vatten. Metoder som återger&lt;br&gt;dessa kännetecken anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15&lt;br&gt;februari 1977 och UNI standard 8046 från juni 1980. Dessa&lt;br&gt;metoder har godkänts av experter från de nationella laboratori-&lt;br&gt;erna vid ett möte med kommissionens arbetsgrupp för analy-&lt;br&gt;ser. Det är önskvärt att man vidtar åtgärder för att dessa&lt;br&gt;metoder används i tillämpliga fall och att tillämpningen av&lt;br&gt;dem därför rekommenderas. Hänvisning kan därför ske till&lt;br&gt;ovannämnda dokument som anger de erforderliga varianterna&lt;br&gt;och de inneboende begränsningar som vidlåder dessa metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa slutsatser överensstämmer med de synpunkter som&lt;br&gt;uttalats av kommittén för direktiv som rör benämningar på och&lt;br&gt;märkning av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed rekommenderas att de laboratorier tom utfor kontrol-&lt;br&gt;ler av textilvarors sammansättning vid förbehandlingen av&lt;br&gt;provet före analysen använder de metoder för avlägsnandet av&lt;br&gt;fiberfrämmande ämnen som anges i bilagan till denna rekom-&lt;br&gt;mendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.2.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0142/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de åtgärder som vidtagits på grundval av denna&lt;br&gt;rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfardad i Bryssel den 6 februari 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommissionens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grigoris VARFIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionsmedlem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 57/54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0142/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27.2.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REKOMMENDERADE METODER FÖR AVLÄGSNANDET AV FIBERFRÄMMANDE&lt;br&gt;AMNEN FÖRE DEN KVANTITATIVA ANALYSEN AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TEXTILFIBERBLANDNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Punkt 1.6, tredje stycket, första meningen ■ bilaga 2, avsnitt 1 till direktiv 72/276/EEG&lt;br&gt;och direktiv 73/44/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;INLEDNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med 'fiberfrämmande ämnen' avses inom textilindustrin de naturligt förekommande eller&lt;br&gt;syntetiska substanser som tillförs textilvaror vid något steg i tillverkningsprocessen. Dessa&lt;br&gt;substanser tjänar många olika ändamål beroende på den ifrågavarande textilvarans typ och&lt;br&gt;avsedda användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiberfrämmande ämnen är indelade i flera klasser, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Smörj- och fuktningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Limämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Appretyrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;BESTÄMMELSER AVSEENDE AVLÄGSNANDET AV TILLFÖRDA ÄMNEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller blandningar eller när ovidkommande fibrer påträffas i textilvaror som påstås&lt;br&gt;vara ’rcna’ är det nödvändigt att göra en kvantitativ analys av fibersammansättningen,&lt;br&gt;vanligen genom att upplösa en eller flera av varans beståndsdelar, för att kontrollera&lt;br&gt;fiberinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1. Före själva analysen måste emellertid alla fiberfrämmande ämnen avlägsnas i enlighet med&lt;br&gt;den nyinsatta artikeln 12.3 i direktiv 71/307/EEG om benämningar på textilier. Denna&lt;br&gt;artikel fastställs i artikel 1.7 i direktiv 83/623/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2. Detta krav återfinns även i en något annorlunda form i direktiv 72/276/EEG (bilaga 2,&lt;br&gt;avsnitt 1, fjärde och femte stycket) och i 73/44/EEG (bilaga 1, inledningen, åttonde och&lt;br&gt;nionde stycket) om kvantitativ analys av binära och ternära fibcrblandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3. Bilaga 1 och 2 till de ovannämnda direktiven om kvantitativ analys fastställer i punkt 1.6,&lt;br&gt;Töroehandling av analysprovet’, en standardmetod som innebär extrahering med&lt;br&gt;petroleumeter och därefter blötläggning, forst i kallt och sedan i varmt vatten för att&lt;br&gt;avlägsna vissa typer av fiberfrämmande ämnen, särskilt sådana som kan extraheras med&lt;br&gt;petroleumeter och vatten (oljor; fetter, vaxer, vattenlösliga produkter m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4. Ingen metod for att avlägsna andra fiberfrämmande ämnen anges utan det tredje och fjärde&lt;br&gt;stycket i punkt 1.6 föreskriver följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Om fiberfrämmande ämnen inte kan extraheras med petroleumeter och vatten bör de&lt;br&gt;avlägsnas genom att ersätta den ovan beskrivna vattenmetoden med annan lämplig metod&lt;br&gt;som inte väsentligt förändrar någon av fiberkomponentema...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysrapportema bör innehålla fullständiga upplysningar om de förbehandlingsmetoder&lt;br&gt;som använts.*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ämnen som tillförs textilvaror uppvisar stor variation och komplexitet i samman-&lt;br&gt;sättningen. Den tekniska utvecklingen av sådana substanser fortgår ständigt och deras&lt;br&gt;kännetecken och i synnerhet deras lösnings förmåga varierar från tid till annan. Detta innebär&lt;br&gt;att avlägsnandet av dessa substanser är en ytterst komplicerad process som ger varierande&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följaktligen förefaller det praktiskt taget omöjligt att före analysen ange exakta och&lt;br&gt;uttömmande standardmetoder för avlägsnandet av alla typer av tillförda ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna anledning anger inte direktiven några sådana metoder utan överlämnar åt&lt;br&gt;laboratorierna att i och for analys välja lämpliga tillvägagångssätt att avlägsna de tillförda&lt;br&gt;ämnen som kan finnas i textilvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. REKOMMENDERADE METODER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Trots att det är omöjligt att utforma metoder som kan användas for alla tillförda ämnen&lt;br&gt;skulle det ändå innebära en hjälp för analyslaboratoriema att ha tillgång till metoder som&lt;br&gt;anger ett exakt tillvägagångssätt som kunde användas när så är lämpligt i de olika fall som&lt;br&gt;uppstår och i synnerhet for utlösning av de vanligaste tillförda substanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan sådana metoder kan avlägsnandet av dessa substanser före analysen av textilvaror ske&lt;br&gt;på olika sätt i olika laboratorier, och detta kunde leda till varierande analysresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följaktligen är det tillrådligt att föreslå lämpliga metoder för avlägsnandet av de viktigaste, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till textilvaror tillförda substanserna for att uppnå en viss enhetlighet i förbehandlingen av&lt;br&gt;de provkroppar som skall undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.2.87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;br&gt;Bilaga 6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nr L 57/55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0142/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2. Följande metoder anses lämpliga for avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, särskilt&lt;br&gt;appretyrer, och de kan därför användas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De som anges i ISO teknisk rapport 5090 av den 15 februari 1977, tabell och bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De som anges i UNI&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; standard 8046 från juni 1980 och som återfinns i kapitel 4, punkt&lt;br&gt;4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 4.11 om de tillförda substanser som anges i kapitel 5,&lt;br&gt;serienummer 5.4, 5.8, 5.10, 5.17, 5.19, 5.21. 5.22, 5.23, 5.28 och 5.29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. VARNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande omständigheter, som även anges i den andra meningen i första stycket i ISO&lt;br&gt;rapport 5090, bör beaktas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De föreslagna metoderna är ibland bristfälliga och kan inte förbättras på nuvarande&lt;br&gt;utvecklingsstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För att avlägsna vissa fiberfrämmande ämnen saknas metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det är inte möjligt att avgöra om alla fiberfrämmande ämnen avlägsnats helt eftersom&lt;br&gt;det f.n. saknas metoder for identifiering av samtliga nu förekommande fiberfrämmande&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Vissa metoder kan skada textilfibrema utan att det f.n. ar möjligt att bedöma skadans&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNI = Ente Nationale Italiano di Unificazione.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0185/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMISSIONENS REKOMMENDATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 6 februari 1987&lt;br&gt;om kvantitativa analysmetoder för identifiering av akryk och modakrylfibrer, klorfibrer&lt;br&gt;och trivinylfibrer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(87/185/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION&lt;br&gt;UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt den andra strecksatsen i&lt;br&gt;artikel 155 i detta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till rädsdircktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar&lt;br&gt;på textilier&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i dess senaste lydelse enligt direktiv&lt;br&gt;83/623/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, som föreskriver obligatorisk märkning av&lt;br&gt;textilvaror, anger fibrernas benämningar och beskrivningar av&lt;br&gt;desamma. De fibrer som ingår i dessa varor och som namnges&lt;br&gt;på etiketten måste överensstämma med dessa beskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan föreskriver att de fibrer som anges i punkt 24, 25, 27&lt;br&gt;och 35 måste i kedjan innehålla vissa procentandelar av en&lt;br&gt;given monomer sammansättning som är det enda kriteriet som&lt;br&gt;gör det möjligt att identifiera dem och i vissa fall skilja dem&lt;br&gt;åt från varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man kontrollerar att textilvarors sammansättning över-&lt;br&gt;ensstämmer med den som anges på etiketten kan det visa sig&lt;br&gt;nödvändigt att kontrollera dessa procentandelar for att&lt;br&gt;identifiera de ovannämnda fibrerna. I detta syfte måste&lt;br&gt;analyslaboratoriema ha tillgång till lämpliga metoder for&lt;br&gt;kvantitativ bestämning av det kväve och klor som bildar den&lt;br&gt;monomera sammansättningen i dessa kemiska fibrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På teknikens nuvarande utvecklingsstadium är det inte alltid&lt;br&gt;möjligt att enbart bestämma de ingående kvantiteterna kväve&lt;br&gt;eller klor i de ovannämnda monomera sammansättningarna&lt;br&gt;eftersom sådana kvantiteter kan bestämmas endast for&lt;br&gt;produkten i sin helhet, inklusive viss procentandel av sub-&lt;br&gt;stanserna, p.g.a. i fibern förekommande material, t.ex.&lt;br&gt;färgämnen eller tillsatser som innehåller kväve och klor.&lt;br&gt;Under dessa förhållanden är det inte möjligt att fastställa&lt;br&gt;bindande analysmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt möjligt säkerställa den nödvändiga enhetlig-&lt;br&gt;heten i resultaten vid de kontroller av textilvaror som utförs&lt;br&gt;inom gemenskapen är det trots detta lämpligt att laboratorierna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får tillgång till metoder for kvantitativ bestämning av kväve&lt;br&gt;och klor som är så exakta som möjligt med hänsyn till&lt;br&gt;teknikens nuvarande utvecklingsstadium och som laboratorier-&lt;br&gt;na får använda. Sådana metoder har utarbetats på basis av ett&lt;br&gt;flertal prov som utförts under kommissionens överinseende vid&lt;br&gt;flera olika laboratorier. Användningen av dem bör därför&lt;br&gt;rekommenderas i enlighet med de synpunkter som uttalats av&lt;br&gt;kommittén för direktiv som rör benämningar på och märkning&lt;br&gt;av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom rekommenderas de laboratorier som genomför&lt;br&gt;kontroller att textilvarors sammansättning överensstämmer i&lt;br&gt;avsikt att identifiera de fibrer som anges under punkt 24, 25,&lt;br&gt;27 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG använder de&lt;br&gt;metoder for kvantitativ analys som anges i bilagan till denna&lt;br&gt;rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de åtgärder&lt;br&gt;som vidtagits på grundval av denna rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfardad i Bryssel den 6 februari 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä kommissionens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grigoris VARF1S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionsmedlem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 353, 15.12.1983, s. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0185/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REKOMMENDERADE KVANTITATIVA ANALYSMETODER FÖR IDENTIFIERING-&lt;br&gt;EN AV AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER OCH KLORFIBRER OCH&lt;br&gt;TRIVINYLFIBRER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obs!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoderna enligt A och B nedan gör det möjligt au verifiera de tillåtna procentandelarna&lt;br&gt;monomera sammansättningar for akryl och modakrylfibrer samt klorfibrer och trivinylfibrer&lt;br&gt;enligt punkt 24 och 27 respektive 25 och 35 i bilaga 1 till direktiv 71/307/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa metoder skall emellertid inte betraktas som det enda sättet att verifiera att de ovanstående&lt;br&gt;fibrerna överensstämmer med beskrivningen. Om någon tvekan uppstår kan de resultat som erhålls&lt;br&gt;med dessa metoder kontrolleras med andra lämpliga tekniker, särskilt när resultaten ligger på&lt;br&gt;gränsen for det godtagbara för den berörda fibern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KVÄVEHALTEN FÖR ATT&lt;br&gt;IDENTIFIERA DE AKRYL- OCH MODAKRYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT&lt;br&gt;24 OCH 27 I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod är, efter avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, tillämplig på akryl- och&lt;br&gt;modakrylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt kvävesubstanser, kan avlägsnas&lt;br&gt;helt före analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots råds-&lt;br&gt;direktiv 72/276/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; om analys av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvävehalten bestäms och den viktprocent akrylonitrilenhet som finns i fibern beräknas&lt;br&gt;med hjälp av en konverteringsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Utrustning och reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kjeldahlkolv, kapacitet 500 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kjeldahl destilleringsapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Titreringsapparat som medger noggrannheten 0,05 ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vattenfritt kaliumsulfat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kopparsulfat (CuSO&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; 5H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;O)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncentrerad svavelsyra, (d&amp;nbsp;=&amp;nbsp;1,84 vid 20*C).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svavelsyra 0,1 N (standardlösning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Natriumhydroxidlösning 400 g/1. Lös upp 400 g natriumhydroxid i 400 - 500 ml&lt;br&gt;vatten och späd med vatten till 1 liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Natriumhydroxidlösning 0,1 N (standardlösning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viii) Fcnolftaleinlösning som indikator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ anvisningarna i avsnitt 1 ‘Allmänna anvisningar for kvantitativ kemisk analys av&lt;br&gt;textilfiberblandningar’ i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och&lt;br&gt;förbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGT nr L 173, 31.7.1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0185/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrustning och reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1. Utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbränningskolv av borosilikatglas eller liknande material med vid hals och ca. 500&lt;br&gt;ml kapacitet försedd med glaspropp av slipat borosilikatglas på vilken en ca 100 mm&lt;br&gt;lång platinumtråd (diameter 0,5-0,7 mm) svetsats fast (fig. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolven och proppen måste vara försedda med en anordning som förhindrar att proppen&lt;br&gt;rubbas ur sitt läge och att gas slipper ut under förbränningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anordning for fjärrtändning av materialet (infraröd rekommenderas).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Filterpapper med låg klor- och askhalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Reagenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga reagenser måste hålla analytisk kvalitet och vattnet måste vara destillerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Natriumhydroxid 0,01 N (standardlösning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;30 % väteperoxid (m/m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Syrgastub.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;Övcrklorsyra (70 % m/m, d = 1,67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;0,1 % difcnylkarbazonalkohollösning (m/m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) &amp;nbsp;Kvicksilver (Il)-perklorat 0,01 N standardlösning med natriumklorid, stamlösning.&lt;br&gt;Lösningen tillreds genom att 1,1 g kvicksilveroxid (gul) blandas med 800 ml vatten och&lt;br&gt;skakas. Därefter tillsätts 1,54 ml 70 % överklorsyra. Denna lösning späds till 1 000 ml&lt;br&gt;och standardiseras med natriumkloridlösning av bestämd koncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Utförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följ anvisningarna i avsnitt 1 'Allmänna anvisningar for kvantitativ kemisk analys av&lt;br&gt;textilfiberblandningar’ i direktiv 72/276/EEG i fråga om provuttag, torkning, vägning och&lt;br&gt;forbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg noga ett torrt prov om ca 30 mg och placera det på filterpappret som vikts (i de&lt;br&gt;streckade linjerna enligt figur 2) och rullats nedifrån och upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vira den platinumtråd som sitter fast i proppen hårt runt papperspaketet med provkroppen&lt;br&gt;så att tändningspappret sticker ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häll 10 ml vatten, 20 ml natriumhydroxid 0,01 N lösning och 3 - 4 droppar väteperoxid i&lt;br&gt;kolven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyll kolven med syre under ett par sekunder tills den blir full. Antänd tändningspappret, sätt&lt;br&gt;omedelbart i glasproppen och skruva fast den ordentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt kolven med innehåll svalna. Skaka kolven kraftigt flera gånger under 25 - 30 minuter för&lt;br&gt;att påskynda upptagningen av förbränningsprodukterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyll flaskhalsen med några ml destillerat vatten och avlägsna sedan proppen. Skölj&lt;br&gt;platinumtråden och flaskans sidor med 50 - 60 ml vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt alkalinlösningen koka 3 - 5 minuter och se till att lösningen får ett pH-värde på ca. 3,5&lt;br&gt;med hjälp av 70 % övcrklorsyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätt 2 ml difenylkarbazonindikator och lilrat med 0,01 N kvicksilvcrpcrklorallösning tills&lt;br&gt;färgen övergår från neutral till lila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfor kontrolltitrering med hjälp av samma mängder reagens och filterpapper som använts&lt;br&gt;i provet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 stället för titrering med kvicksilver (H)-perklorat och kromatisk indikator kan man göra&lt;br&gt;en potentiometrisk titrering med hjälp av en silvcrelcktrod med en silvemitratlösning av&lt;br&gt;bestämd koncentration.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387X0185/S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 75/30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17.3.87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca. 0,5 g av det torra provmaterialet vigs noga och överfors till Kjeldahlkolven. Tillsätt 10&lt;br&gt;g kaliumsulfat, 1 g kopparsulfat och 25 ml koncentrerad svavelsyra (densitet: 1,84). Skaka&lt;br&gt;innehållet i flaskan försiktigt tills alla fibrerna är ordentligt genomfuktade av syran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placera kolven i lutande ställning i ett dragskip och värm upp den igen långsamt och&lt;br&gt;försiktigt över en bunsenbrännare eller annan uppvärmningsanordning tills fibrerna är&lt;br&gt;upplösta. Höj sedan värmen så att lösningen sjuder (ca. 350*C) i 30 minuter, d.v.s. tills&lt;br&gt;lösningen blir nästan färglös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt kolven svalna och späd innehållet försiktigt med 150 ml vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hill ca. 100 ml 0,1 N svavelsyrelösning i en 250 ml kolv som är placerad under destillerings-&lt;br&gt;apparatens kylare så att avrinningsröret befinner sig just under vätskeytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koppla ihop Kjeldahlkolven med destilleringsapparaten och tillsätt 120 ml natrium-&lt;br&gt;hydroxidlösning (400 g/1) långsamt och försiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höj värmen så att lösningen sjuder och samla upp minst 100 ml av destillatet så att hela&lt;br&gt;mängden ammoniak återvinns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänk ner Erlenmeyerkolven så att utsidan på kylaren befinner sig ca. 200 mm ovanför&lt;br&gt;vätskeytan och destillera i ytterligare en minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skölj avrinningsröret med destillerat vatten och samla upp skölj vätskan i Erlenmeyerkolven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Titrera destillatet med standardiserad 0,1 N natriumhydroxidlösning och använd därvid&lt;br&gt;fcnolftaleinlösning som indikator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Beräkning av resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna det procentuella kväveinnehållet i den torra provkroppen enligt nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A % = 14(V,n, -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A % = det procentuella kväveinnehållet i den rena, torra provkroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vj = den totala volymen, i ml, svavelsyrelösning 0,1 N.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oj = svavelsyrelösningens koncentration, uttryckt som normalitct.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; = den totala volymen, i ml, natriumhydroxidlösning 0,1 N.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n, = natriumhydroxidlösningens koncentration, uttryckt som normalitct.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m = är den förbehandlade torkade provkroppens vikt i gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkna akrylnitrilmonomerenheten med en decimal med hjälp av denna formel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Akrylnitrilenhet % = A % x 3,788.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Precision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfidensintervallet för de erhållna resultaten med denna metod skall inte vara större än 4-&lt;br&gt;1 vid 95 % konfidensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. METOD FÖR KVANTITATIV BESTÄMNING AV KLORH ALTEN FÖR ATT IDENTIFIE-&lt;br&gt;RA DE KLORFIBRER OCH TRIVINYLFIBRER SOM ANGES UNDER PUNKT 25 OCH&lt;br&gt;35 I BILAGA 1 TILL DIREKTIV 71/307/EEG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod kan, efter avlägsnandet av fiberfrämmande ämnen, användas för att identifiera&lt;br&gt;klorfibrer och trivinylfibrer i rent tillstånd och sedan de avskiljts från en blandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna metod kan endast tillämpas när tillsatser, särskilt klorater, kan avlägsnas helt före&lt;br&gt;analysen. I detta sammanhang betraktas färgämnen som tillsatser trots rådsdirektiv&lt;br&gt;72/276/EEG om analys av binära blandningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klorhaltcn bestäms och viktprocenten vinyl eller vinylidenklorid beräknas med hjälp av en&lt;br&gt;konverte rings faktor sedan provkroppen förbränts i syre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-&lt;br&gt;gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinken-&lt;br&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unc-&lt;br&gt;kel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Davidson anmäler fråga om en lag om märkning av textilier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;märkning av textilier i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnel Strinde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42047, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:00:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0333</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:00:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0333</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__33.pdf</filnamn>
<filstorlek>3491700</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Märkning av textilier</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/18C3569A-331B-4B68-8EFB-CBF2B954C385</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU12</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Märkning av textilier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>