<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224076</hangar_id>
 <dok_id>GG0331</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>31</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:31</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>31</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:05:19</publicerad>
 <titel>om ändrad sjukersättning m. m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0331/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0331</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0331</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:31&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändrad sjukersättning m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0331/prop_199293__31-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ökad självrisk införs i systemen för sjuk-&lt;br&gt;ersättning i form av en dag utan ersättning (karensdag) vid varje sjuk-&lt;br&gt;fall. För att skydda hälsosvaga personer med ofta återkommande sjukfall&lt;br&gt;kompletteras de nya reglerna med ett allmänt högriskskydd så att antalet&lt;br&gt;karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. För arbets-&lt;br&gt;tagare som har flera arbetsgivare skall begränsningen gälla i förhållande&lt;br&gt;till var och en av dessa. Samtidigt avses det hittillsvarande högrisk-&lt;br&gt;skyddet vad gäller personer med särskilt omfattande sjukfrånvaro bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för förslaget om karensdag är, i likhet med de&lt;br&gt;förändringar av reglerna för sjukersättning som trätt i kraft den 1 mars&lt;br&gt;1991 och den 1 januari 1992, att utfallet av förändringarna skall bli&lt;br&gt;enhetligt bland olika grupper på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med karensdagsregeln föreslås att en särskild återinsjuknan-&lt;br&gt;deregel införs med innebörd att en ny sjukperiod som börjar inom fem&lt;br&gt;dagar sedan en tidigare sjukperiod upphört skall betraktas som en fort-&lt;br&gt;sättning på den tidigare sjukperioden vad gäller karensdag, ersättningens&lt;br&gt;storlek och avgränsning av sjuklöneperiod. Härigenom tillgodoses bl.a.&lt;br&gt;ett önskemål från riksdagen om förslag som undanröjer att nuvarande&lt;br&gt;utformning av sjukförsäkringssystemet kan vara rehabiliteringshämman-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att kompensationsgraderna för ersättning&lt;br&gt;vid sjukdom förändras inom sjukpenningförsäkringen så att sjukpenning-&lt;br&gt;en skall utgöra 65 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten för&lt;br&gt;de två första dagarna efter karensdagen och 80 procent för tid därefter&lt;br&gt;t.o.m. den 365:e dagen i ett sjukfall. Efter dag 365 skall sjukpenning&lt;br&gt;utgå med 70 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. I den&lt;br&gt;mån den försäkrade för samma tid som sjukpenningen avser får lön eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra skattepliktiga förmåner som, sammantagna med sjukpenningför-&lt;br&gt;månen, medför att kompensationsgraden vid sjukdom med mer än&lt;br&gt;10 procent överstiger de för sjukpenningförsäkringen angivna nivåerna&lt;br&gt;skall avdrag göras på sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdag skall även gälla sjukpenningförsäkring för egen företagare&lt;br&gt;och frivillig sjukpenningförsäkring om längre karenstid inte har begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändrade reglerna för sjukersättning har sin bakgrund dels i be-&lt;br&gt;hovet att förstärka statens ekonomi, dels i en strävan att åstadkomma&lt;br&gt;bättre incitament inom försäkringen. I propositionen föreslås en föränd-&lt;br&gt;ring vad gäller rehabiliteringspenningen. Med hänsyn till behovet av att&lt;br&gt;bibehålla incitament för den försäkrade att påbörja rehabilitering föreslås&lt;br&gt;att sänkningen begränsas till 5 procentenheter så att ersättningen utgår&lt;br&gt;med 95 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att bibehålla&lt;br&gt;en anknytning till förvärvslivet och samtidigt erhålla förtidspension på&lt;br&gt;en nivå som motsvarar den faktiska nedsättningen av arbetsförmågan&lt;br&gt;föreslås att två nya förtidspensionsnivåer införs. Därmed kommer nivå-&lt;br&gt;erna att motsvara ersättningsnivåerna för sjukpenning genom att hel, tre&lt;br&gt;ijärdedels, halv eller en fjärdedels förtidspension/sjukbidrag kan be-&lt;br&gt;viljas. Dessa nivåer skall även gälla för särskild efterlevandepension&lt;br&gt;samt förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Vidare föreslås att&lt;br&gt;den nuvarande begränsningen för en fjärdedels sjukpenning till 365&lt;br&gt;dagar upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser sjukpenning i samband med medicinsk behandling och me-&lt;br&gt;dicinsk rehabilitering, närståendepenning och smittbärarpenning föreslås&lt;br&gt;att de tre inledande dagarna med 65 procent ersättning tas bort så att&lt;br&gt;ersättning utges med 80 procent även för dessa dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den kostnadsbesparing som arbetsgivarna beräknas&lt;br&gt;göra genom minskad utbetalning av sjuklön föreslås att arbetsgivarav-&lt;br&gt;giften höjs med 0,47 procentenheter till 8,27 % på avgiftsunderlaget&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993 och med ytterligare 0,16 procentenheter&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen i proposition 1991/92:38 om inriktning&lt;br&gt;av den ekonomiska politiken aviserade förslaget om införande av karens-&lt;br&gt;dag betonades vikten av att skapa system som är rättvisa. Nu gällande&lt;br&gt;sjuklöneavtal är anpassade till hittillsvarande regler om sjuklön enligt&lt;br&gt;sjuklönelagen och sjukpenning enligt AFL. Ett införande av karensdag&lt;br&gt;enligt de principer som föreslås torde innebära att avtalen i vissa stycken&lt;br&gt;behöver anpassas. Utgångspunkt för förslagen är att den nödvändiga&lt;br&gt;anpassningen av sjuklöneavtal även fortsättningsvis skall fungera så att&lt;br&gt;särskilda lagstiftningsåtgärder med syfte att åstadkomma likformighet&lt;br&gt;inte skall bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 - 8, 15 och 17 §§ lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen utgör följande andel av&lt;br&gt;den lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om till följd av nedsättning-&lt;br&gt;en i arbetsförmågan under sjuk-&lt;br&gt;löneperioden enligt 7 §, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 75 procent för de första tre&lt;br&gt;dagarna med sjuklön i varje sjuk-&lt;br&gt;period, dock med undantag som&lt;br&gt;anges i 15 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 90 procent för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjuklöneperiod&lt;br&gt;enligt 7 § som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner till följd av nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjuklön inte utges för den&lt;br&gt;första dagen för vilken sjuklön kan&lt;br&gt;utges enligt 8 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att sjuklönen för de två följ an-&lt;br&gt;de dagarna utgör 75 procent av&lt;br&gt;anställningsförmånerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sjuklönen för tid därefter&lt;br&gt;utgör 90 procent av anställnings-&lt;br&gt;förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring,&lt;br&gt;som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens huvudorganisationer, anses som sjuklön från arbetsgivaren.&lt;br&gt;Om arbetstagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i&lt;br&gt;skälig omfattning tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjuklönens storlek kan be-&lt;br&gt;gränsas framgår av bestämmelser-&lt;br&gt;na i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren under de&lt;br&gt;senaste tolv månaderna tillföljd av&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket 1&lt;br&gt;gått miste om sjuklön från arbets-&lt;br&gt;givaren för sammanlagt tio dagar,&lt;br&gt;utgör sjuklönen för dag som avses&lt;br&gt;i denna punkt 75 procent av den&lt;br&gt;lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om tillföljd av nedsättningen&lt;br&gt;i arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse från vad som följer&lt;br&gt;av första stycket 1 och 2 föreskrivs&lt;br&gt;i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalender-&lt;br&gt;dagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod böljar inte om arbetstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod som&lt;br&gt;börjat löpa bryts om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall sjuklöne-&lt;br&gt;perioden omfatta endast så många&lt;br&gt;dagar att den tillsammans med en&lt;br&gt;sjuklöneperiod hos samma arbets-&lt;br&gt;givare under den tidigare sjuk-&lt;br&gt;perioden utgör fjorton kalender-&lt;br&gt;dagar. Vid tillämpning av 6 § skall&lt;br&gt;beaktas dagar i den tidigare sjuk-&lt;br&gt;löneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklön skall inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren&lt;br&gt;fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock avse sådana för-&lt;br&gt;måner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbets-&lt;br&gt;tagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart&lt;br&gt;efter det att hindret upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön för mistade förmåner&lt;br&gt;under tid från och med den sjunde&lt;br&gt;kalenderdagen efter dagen för&lt;br&gt;sjukanmälan endast om arbetstaga-&lt;br&gt;ren styrker nedsättningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågan under denna tid&lt;br&gt;genom intyg av läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare. Intyget behöver inte inne-&lt;br&gt;hålla närmare uppgift om vilken&lt;br&gt;sjukdom arbetstagaren lider av.&lt;br&gt;Om sjuklön utges för mistade&lt;br&gt;förmåner under tid före anmälan&lt;br&gt;skall den första ersättningsdagen&lt;br&gt;anses som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön för mistade förmåner&lt;br&gt;under tid från och med den sjunde&lt;br&gt;kalenderdagen efter dagen för&lt;br&gt;sjukanmälan endast om arbetstaga-&lt;br&gt;ren styrker nedsättningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågan under denna tid&lt;br&gt;genom intyg av läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare. Intyget behöver inte inne-&lt;br&gt;hålla närmare uppgift om vilken&lt;br&gt;sjukdom arbetstagaren lider av.&lt;br&gt;Om sjuklön utges för mistade&lt;br&gt;förmåner under tid före anmälan&lt;br&gt;skall den första ersättningsdagen&lt;br&gt;eller den tidigare dag för vilken&lt;br&gt;sjuklön inte utges enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket 1 anses som sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;br&gt;för arbetsgivaren utgör arbetstaga-&lt;br&gt;rens sjuklön, med avvikelse från&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 § första&lt;br&gt;stycket 1, 90 procent av den lön&lt;br&gt;och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren gått miste om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;br&gt;för arbetsgivaren, utgör arbets-&lt;br&gt;tagarens sjuklön, med avvikelse&lt;br&gt;från vad som föreskrivs i 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2, 90 procent&lt;br&gt;av den lön och andra anställnings-&lt;br&gt;förmåner som arbetstagaren gått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till följd av nedsättningen i arbets- miste om till följd av nedsättning-&lt;br&gt;förmågan under sjuklöneperioden en i arbetsförmågan under sjuk-&lt;br&gt;enligt 7 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;löneperioden enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 6 § andra stycket skall tillämpas även i fråga om sjuklön&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett&lt;br&gt;kalenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;90 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön enligt denna&lt;br&gt;lag. Vid beräkningen av de sam-&lt;br&gt;manlagda lönekostnaderna bortses&lt;br&gt;från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;lagen (1982:423) om allmän löne-&lt;br&gt;avgift samt skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett&lt;br&gt;kalenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;90 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön enligt denna&lt;br&gt;lag. Vid beräkningen av de sam-&lt;br&gt;manlagda lönekostnaderna bortses&lt;br&gt;från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om sjuklön som avser tid före den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1988.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 4, 4 b, 7, 7 b, 8, 9 a, 10 - 10 c&lt;br&gt;och 16 §§, 4 kap. 6 och 14 §§, 6 kap. 1, 2 och 4 §§, 7 kap. 1, 2, 3 a&lt;br&gt;och 4 §§, 8 kap. 6 och 7 §§, 11 kap. 6 §, 12 kap. 1 och 4 §§, 13 kap.&lt;br&gt;1 §, 21 kap. 1 § samt 22 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt punkten 11 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan&lt;br&gt;sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst upp-&lt;br&gt;går till minst sextusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos försäkringskassan för rätt till sjukpenning&lt;br&gt;anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret&lt;br&gt;inte har kunnat uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjukpenning enligt detta kapitel föreligger inte på grundval av&lt;br&gt;anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrades arbetsgivare har&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer för den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt kapitlet&lt;br&gt;i omedelbar anslutning till utgång-&lt;br&gt;en av en sjuklöneperiod, skall&lt;br&gt;sjukperioden enligt denna lag&lt;br&gt;anses omfatta också sjuklöneperio-&lt;br&gt;den. Bestämmelserna i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 10 - 10 b §§ tilläm-&lt;br&gt;pas inte i sådant fall i fråga om&lt;br&gt;sjukpenning som grundas på in-&lt;br&gt;komst av anställningen. Undan-&lt;br&gt;taget beträjfande 10 §, &amp;nbsp;70 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och fjärde - sjunde styckena&lt;br&gt;och 10 b § gäller dock inte för en&lt;br&gt;försäkrad som avses i 5 § tredje&lt;br&gt;stycket 1 eller sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 10 -&lt;br&gt;10 b §§ utgör hel sjukpenning för&lt;br&gt;dag följande andel av den fastställ-&lt;br&gt;da sjukpenning grundande inkomst-&lt;br&gt;en, delad med 365, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 65 procent för de första tre&lt;br&gt;dagarna med sjukpenning i varje&lt;br&gt;sjukperiod, dock med undantag&lt;br&gt;som anges i 4 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att svara för sjuklön enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller,&lt;br&gt;om inte annat följer av 10 -&lt;br&gt;10b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1639.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 80 procent för tid därefter till&lt;br&gt;och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 90 procent för tid därefter.&lt;br&gt;Sjukpenningen avrundas till när-&lt;br&gt;maste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller lön under sjuk-&lt;br&gt;dom för samma tid som sjukpen-&lt;br&gt;ningen avser, skall sjukpenning&lt;br&gt;som utges med den procentandel&lt;br&gt;som anges i första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;minskas med det belopp som&lt;br&gt;lönen under sjukdom överstiger&lt;br&gt;10 procent av vad den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha fått i lön om han varit i&lt;br&gt;arbete, och sjukpenning som utges&lt;br&gt;med den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 3 minskas med hela&lt;br&gt;lönen under sjukdom. Till den del&lt;br&gt;lönen under sjukdom utges i för-&lt;br&gt;hållande till lön i arbete som för&lt;br&gt;år räknat överstiger den högsta&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som kan beräknas enligt 2 § skall&lt;br&gt;minskning dock endast ske med&lt;br&gt;belopp som överstiger 75 procent&lt;br&gt;av lönen i arbete när sjukpenning&lt;br&gt;utges med den procentandel som&lt;br&gt;anges i första stycket 1 och&lt;br&gt;90 procent av lönen i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör för dag&lt;br&gt;65 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter till och med den trehun-&lt;br&gt;drasextiofemte dagen utgör för dag&lt;br&gt;80 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör för dag 70 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365. Sjuk-&lt;br&gt;penningen avrundas till närmaste&lt;br&gt;hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller lön under sjuk-&lt;br&gt;dom för samma tid som sjukpen-&lt;br&gt;ningen avser, skall sjukpenning&lt;br&gt;som utges minskas med det belopp&lt;br&gt;som lönen under sjukdom över-&lt;br&gt;stiger 10 procent av vad den för-&lt;br&gt;säkrade skulle ha fått i lön om han&lt;br&gt;varit i arbete. Till den del lönen&lt;br&gt;under sjukdom utges i förhållande&lt;br&gt;till lön i arbete som för år räknat&lt;br&gt;överstiger den högsta sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst som kan be-&lt;br&gt;räknas enligt 2 § skall minskning&lt;br&gt;dock endast ske med belopp som&lt;br&gt;överstiger 75 procent av lönen i&lt;br&gt;arbete när sjukpenning utges med&lt;br&gt;den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 2, 90 procent av&lt;br&gt;lönen i arbete när sjukpenning&lt;br&gt;utges med den procentandel som&lt;br&gt;anges i första stycket 3 och&lt;br&gt;80 procent av lönen i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i första&lt;br&gt;stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor-&lt;br&gt;ganisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 eller&lt;br&gt;10 a § första stycket 1 för sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manlagt tio dagar under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna utges sjukpenning&lt;br&gt;för dag som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 med 65 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av&lt;br&gt;sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som för-&lt;br&gt;anlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetalning&lt;br&gt;av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter skriftlig ansökan av den&lt;br&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning för dag skall utges med&lt;br&gt;80 procent av den försäkrades&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;delad med 365 eller, vid sjukpen-&lt;br&gt;ningberäkning enligt 10 a §, med&lt;br&gt;motsvarande arbetstidsfaktor, även&lt;br&gt;för de tre första dagarna med&lt;br&gt;sjukpenning i varje sjukperiod. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får meddelas endast&lt;br&gt;om den försäkrade lider av sjuk-&lt;br&gt;dom som kan antas medföra ett&lt;br&gt;större antal sjukperioder med rätt&lt;br&gt;till sjukpenning under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter skriftlig ansökan av den&lt;br&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning för dag skall utges med&lt;br&gt;80 procent av den försäkrades&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;delad med 365 eller, vid sjukpen-&lt;br&gt;ningberäkning enligt 10 a §, med&lt;br&gt;motsvarande arbetstidsfaktor, även&lt;br&gt;för dag som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas endast om den för-&lt;br&gt;säkrade lider av sjukdom som kan&lt;br&gt;antas medföra ett större antal&lt;br&gt;sjukperioder med rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning under en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad&lt;br&gt;då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet.&lt;br&gt;Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt&lt;br&gt;första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att&lt;br&gt;genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande&lt;br&gt;över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för&lt;br&gt;ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen&lt;br&gt;och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbets-&lt;br&gt;förmåga med minst en fjärdedel. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning&lt;br&gt;utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om&lt;br&gt;arbetsmågan inte saknas helt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade arbetsför-&lt;br&gt;måga utges hel sjukpenning. Om&lt;br&gt;arbetsmågan inte saknas helt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Ar arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälft-&lt;br&gt;en utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. En fjärdedels sjukpenningfår&lt;br&gt;dock under samma sjukperiod&lt;br&gt;utges för högst 365 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar utges tre fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning. Ar arbetsförmågan nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälft-&lt;br&gt;en utges halv sjukpenning. I annat&lt;br&gt;fall utges en fjärdedels sjukpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att läkarintyg ges&lt;br&gt;in för att styrka nedsättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en sjukperiod har pågått fyra veckor skall den försäkrade ge in ett&lt;br&gt;läkarutlåtande till försäkringskassan, om kassan begär det. Ett sådant&lt;br&gt;läkarutlåtande skall innehålla uppgift om behovet av rehabilitering, på-&lt;br&gt;gående och planerad behandling eller rehabiliteringsåtgärd samt, om&lt;br&gt;möjligt, beräknad återstående sjukdomstid med nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgifter för läkarundersökning och utlåtande som föranleds av en&lt;br&gt;begäran enligt fjärde stycket lämnas ersättning i enighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en&lt;br&gt;medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att&lt;br&gt;förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller del-&lt;br&gt;vis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor&lt;br&gt;gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och&lt;br&gt;ingår i en av försäkringskassan godkänd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund&lt;br&gt;av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt denna para-&lt;br&gt;graf utges med 80 procent av den&lt;br&gt;försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst delad med 365 eller, vid&lt;br&gt;sjukpenningberäkning enligt 10 a §,&lt;br&gt;med motsvarande arbetstidsfaktor&lt;br&gt;även för dag som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,&lt;br&gt;om sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas om den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller där-&lt;br&gt;med jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala&lt;br&gt;arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen. Vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning för tid under vilken han annars skulle ha uppburit föräldra-&lt;br&gt;penning, skall arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning&lt;br&gt;som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli långvarig eller den försäkrade bedöms&lt;br&gt;inte kunna återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om&lt;br&gt;den försäkrade efter sådan åtgärd, som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §,&lt;br&gt;kan försörja sig själv genom förvärvsarbete om arbetsförhållandena&lt;br&gt;ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall beaktas vad&lt;br&gt;som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till sjukdomen, hans&lt;br&gt;utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden&lt;br&gt;och andra sådana omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning bedömningen av hans&lt;br&gt;från den nedsättning av förmågan&lt;br&gt;komst genom arbete som ligger till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukperiod omfattar sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)om&lt;br&gt;sjuklön enligt vad som sägs i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmåga ske med bortseende&lt;br&gt;eller möjligheten att bereda sig in-&lt;br&gt;grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt kapitlet i ome-&lt;br&gt;delbar anslutning till en sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, skall sjukperioden&lt;br&gt;enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 och 10 a §§ tillämpas&lt;br&gt;som om den senare sjukperioden&lt;br&gt;utgör en fortsättning på den tidigare&lt;br&gt;sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan&lt;br&gt;därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd&lt;br&gt;för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare&lt;br&gt;samt läkarutlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersätt-&lt;br&gt;ning kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning&lt;br&gt;med undantag av bestämmelserna&lt;br&gt;om ersättning för merutgifter i&lt;br&gt;7 a § och om karenstid i 11 §.&lt;br&gt;Havandeskapspenning utges inte i&lt;br&gt;den mån kvinnan för samma tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller arman författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning&lt;br&gt;med undantag av bestämmelserna&lt;br&gt;om ersättning för merutgifter i&lt;br&gt;7 a § och om karenstid i 11 §.&lt;br&gt;Vidare skall havandeskapspenning-&lt;br&gt;en, med avvikelse från vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär sjukpenning eller sjuklön&lt;br&gt;eller annan ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den dag då anmälan om&lt;br&gt;sjukdomsfallet gjordes hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan och de&lt;br&gt;följande 13 dagarna i sjukperioden&lt;br&gt;utges sjukpenning som svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den försäkrade skulle ha&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete om han inte&lt;br&gt;hade varit sjuk. För en försäkrad&lt;br&gt;som avses i 5 § tredje stycket 1&lt;br&gt;eller sjätte stycket skall vad som&lt;br&gt;har sagts nu gälla även för tid&lt;br&gt;efter de första 14 dagarna av&lt;br&gt;sjukperioden. Vid beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenning skall 10 a och 10 b §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukpenning utges för tid före&lt;br&gt;anmälan skall den första ersätt-&lt;br&gt;ningsdagen anses som sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i 4 § första stycket och&lt;br&gt;10 a §, utges med 65 procent även&lt;br&gt;för den första dagen. Havande-&lt;br&gt;skapspenning utges inte i den mån&lt;br&gt;kvinnan för samma tid uppbär&lt;br&gt;sjukpenning eller sjuklön eller&lt;br&gt;annan ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;br&gt;under förutsättning att den försäk-&lt;br&gt;rade skulle ha utfört förvärvsar-&lt;br&gt;bete om han inte hade varit sjuk.&lt;br&gt;För en försäkrad som avses i 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 eller sjätte stycket&lt;br&gt;skall vad som har sagts nu gälla&lt;br&gt;även för tid efter de första 14&lt;br&gt;dagarna av sjukperioden. För&lt;br&gt;sjukpenningen skall 10 a och&lt;br&gt;10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär&lt;br&gt;semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag,&lt;br&gt;kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;inte räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning&lt;br&gt;eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttids-&lt;br&gt;studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning beräknas be-&lt;br&gt;loppet av hel sjukpenning för dag&lt;br&gt;enligt vad som följer av denna&lt;br&gt;paragraf. Skall sjukpenning utges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning, gäller för dagar i&lt;br&gt;sjukperioden som den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha utfört förvärvsarbete om&lt;br&gt;han inte hade varit sjuk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för mer än tre dagar görs skilda&lt;br&gt;beräkningar för var och en av de&lt;br&gt;perioder som avses i tredje - femte&lt;br&gt;styckena. Av 4 b § framgår att den&lt;br&gt;i fjärde stycket angivna procentsat-&lt;br&gt;sen i vissa fall skall gälla även när&lt;br&gt;sjukpenning beräknas för de tre&lt;br&gt;första dagarna. Vid sådan beräk-&lt;br&gt;ning skall tid som avses i tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena anses som en&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för&lt;br&gt;endast en dag skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 65 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;delas med årsarbetstiden. Talet&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela kron-&lt;br&gt;tal. Det multipliceras därefter med&lt;br&gt;antalet timmar av ordinarie arbets-&lt;br&gt;tid eller däremot svarande normal&lt;br&gt;arbetstid. Produkten utgör hel&lt;br&gt;sjukpenning för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än en dag skall, vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenning för de första tre&lt;br&gt;dagarna, det tal som erhållits&lt;br&gt;enligt andra stycket andra mening-&lt;br&gt;en multipliceras med det samman-&lt;br&gt;lagda antalet timmar av ordinarie&lt;br&gt;arbetstid eller däremot svarande&lt;br&gt;normal arbetstid som belöper på&lt;br&gt;dagarna. Det tal som därvid er-&lt;br&gt;hålls delas med antalet dagar med&lt;br&gt;sjukpenning. Kvoten utgör be-&lt;br&gt;loppet av hel sjukpenning för dag.&lt;br&gt;Skall sjukpenning utges efter olika&lt;br&gt;grader av nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;sammanläggs dock de timmar som&lt;br&gt;avser samma grad för sig. Sjuk-&lt;br&gt;penning beräknas för varje sådan&lt;br&gt;period för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än tre dagar skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenning för&lt;br&gt;den fjärde dagen och därefter&lt;br&gt;följande dagar till och med den&lt;br&gt;nittionde dagen i sjukperioden&lt;br&gt;läggas det tal som erhålls när&lt;br&gt;80 procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten delas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör 65 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten och beräknas enligt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör 80 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;och beräknas enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för&lt;br&gt;endast en dag skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när angiven procentandel&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten delas med årsarbets-&lt;br&gt;tiden. Talet avrundas till närmaste&lt;br&gt;hela krontal. Det multipliceras&lt;br&gt;därefter med antalet timmar av&lt;br&gt;ordinarie arbetstid eller däremot&lt;br&gt;svarande normal arbetstid. Pro-&lt;br&gt;dukten utgör hel sjukpenning för&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än en dag med samma procentan-&lt;br&gt;del skall, vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penning för dessa dagar, det tal&lt;br&gt;som erhållits enligt andra stycket&lt;br&gt;andra meningen multipliceras med&lt;br&gt;det sammanlagda antalet timmar&lt;br&gt;av ordinarie arbetstid eller däre-&lt;br&gt;mot svarande normal arbetstid&lt;br&gt;som belöper på dagarna. Det tal&lt;br&gt;som därvid erhålls delas med&lt;br&gt;antalet dagar med sjukpenning.&lt;br&gt;Kvoten utgör beloppet av hel&lt;br&gt;sjukpenning för dag. Skall sjuk-&lt;br&gt;penning utges efter olika grader&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga samman-&lt;br&gt;läggs dock de timmar som avser&lt;br&gt;samma grad för sig. Sjukpenning&lt;br&gt;beräknas för varje sådan period&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;årsarbetstiden. Talet avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal. Om sjuk-&lt;br&gt;penning inte skall utges för mer än&lt;br&gt;fyra dagar tillämpas andra stycket&lt;br&gt;tredje och fjärde meningarna i&lt;br&gt;fråga om sjukpenning för den&lt;br&gt;fjärde dagen. Skall sjukpenning&lt;br&gt;utges för mer än fyra dagar tilläm-&lt;br&gt;pas i stället tredje stycket på mot-&lt;br&gt;svarande sätt beträffande sjukpen-&lt;br&gt;ning som beräknas för den fjärde&lt;br&gt;dagen och därefter följande dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för tid&lt;br&gt;efter den nittionde dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden skall till grundför beräk-&lt;br&gt;ningen av sjukpenning för den&lt;br&gt;nittioförsta dagen och därefter&lt;br&gt;följande dagar läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 90 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;delas med årsarbetstiden. Talet&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela kron-&lt;br&gt;tal. Om sjukpenning inte skall&lt;br&gt;utges för mer än nittioen dagar&lt;br&gt;tillämpas andra stycket tredje och&lt;br&gt;fjärde meningarna i fråga om&lt;br&gt;sjukpenning för den nittioförsta&lt;br&gt;dagen. Skall sjukpenning utges för&lt;br&gt;mer än nittioen dagar tillämpas i&lt;br&gt;stället tredje stycket på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt beträffande sjukpenning&lt;br&gt;som beräknas för den nittioförsta&lt;br&gt;dagen och därefter följande dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet timmar eller det&lt;br&gt;sammanlagda antalet timmar enligt&lt;br&gt;andra - femte styckena inte uppgår&lt;br&gt;till ett helt timtal skall avrundning&lt;br&gt;ske till närmaste hela timtal, var-&lt;br&gt;vid halv timme avrundas uppåt.&lt;br&gt;Sjukpenning avrundas till när-&lt;br&gt;maste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet timmar eller det&lt;br&gt;sammanlagda antalet timmar enligt&lt;br&gt;andra och tredje styckena inte&lt;br&gt;uppgår till ett helt timtal skall&lt;br&gt;avrundning ske till närmaste hela&lt;br&gt;timtal, varvid halv timme avrun-&lt;br&gt;das uppåt. Sjukpenning avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 eller&lt;br&gt;4 § första stycket 1 för samman-&lt;br&gt;lagt tio dagar under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna, utges sjukpenning&lt;br&gt;för dag som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 med 65 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;och beräknas enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie ar-&lt;br&gt;betstid och däremot svarande normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;såväl anställning som annat för-&lt;br&gt;värvsarbete beräknas beloppet av&lt;br&gt;hel sjukpenning för dag enligt&lt;br&gt;följande. Den del av sjukpenning-&lt;br&gt;en som svarar mot inkomst av&lt;br&gt;anställning beräknas enligt 10 a §&lt;br&gt;första - sjätte styckena. Den del&lt;br&gt;som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;såväl anställning som annat för-&lt;br&gt;värvsarbete beräknas beloppet av&lt;br&gt;hel sjukpenning för dag enligt&lt;br&gt;följande. Den del av sjukpenning-&lt;br&gt;en som svarar mot inkomst av&lt;br&gt;anställning beräknas enligt 10 a §&lt;br&gt;första - jjärde styckena. Den del&lt;br&gt;som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 10 - 10 b §§ beräknas sjukpenning&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket när den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på ar-&lt;br&gt;betsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning&lt;br&gt;som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för tid då annars havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpen-&lt;br&gt;ning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall som avses i första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall med dagar med sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 § första stycket 1 jäm-&lt;br&gt;ställas dagar med rehabiliterings-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kom-&lt;br&gt;munala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen före-&lt;br&gt;skriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till&lt;br&gt;den del den inte överstiger den utbetalda lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit&lt;br&gt;lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjuk-&lt;br&gt;penning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollek -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1974.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;w&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990.1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisa-&lt;br&gt;tion som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åbe-&lt;br&gt;ropa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men&lt;br&gt;sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare&lt;br&gt;hos staten som omfattas av sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för&lt;br&gt;arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en&lt;br&gt;annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal&lt;br&gt;som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit&lt;br&gt;underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäk-&lt;br&gt;rades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut&lt;br&gt;enligt denna paragraf till en ar-&lt;br&gt;betsgivare skall minskas med lön&lt;br&gt;under sjukdom som arbetsgivaren&lt;br&gt;utger till arbetstagaren för samma&lt;br&gt;tid som sjukpenningen avser, dock&lt;br&gt;endast med den del av lönen un-&lt;br&gt;der sjukdom som överstiger lönen&lt;br&gt;i arbetet med 75 procent när sjuk-&lt;br&gt;penning utges med den procentan-&lt;br&gt;del som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och med 90 procent när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 3. Härvid har be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 § femte och&lt;br&gt;sjätte styckena motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut&lt;br&gt;enligt denna paragraf till en ar-&lt;br&gt;betsgivare skall minskas med lön&lt;br&gt;under sjukdom som arbetsgivaren&lt;br&gt;utger till arbetstagaren för samma&lt;br&gt;tid som sjukpenningen avser, dock&lt;br&gt;endast med den del av lönen un-&lt;br&gt;der sjukdom som överstiger lönen&lt;br&gt;i arbetet med 75 procent när sjuk-&lt;br&gt;penning utges med den procentan-&lt;br&gt;del som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, med 90 procent när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 3 och med 80 procent när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 4. Härvid har bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 § tredje och femte styckena&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om&lt;br&gt;föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje&lt;br&gt;barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,&lt;br&gt;beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:470.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;- fjärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen&lt;br&gt;ske enligt 3 kap. med undantag av&lt;br&gt;5 § fjärde - sjätte styckena samt&lt;br&gt;10 a och 10 b §§. Därvid skall&lt;br&gt;dock föräldrapenning för dag&lt;br&gt;beräknas efter 90 procent av den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;- ijärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen&lt;br&gt;ske enligt 3 kap. med undantag av&lt;br&gt;5 § Ijärde - sjätte styckena samt&lt;br&gt;10 a och 10 b §§. Därvid skall&lt;br&gt;dock föräldrapenning för dag&lt;br&gt;beräknas efter 90 procent av den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365, och&lt;br&gt;även utges för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om&lt;br&gt;förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas&lt;br&gt;lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde&lt;br&gt;innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen&lt;br&gt;inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av&lt;br&gt;denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds&lt;br&gt;barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättnings-&lt;br&gt;vis beräknas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från&lt;br&gt;förvärvsarbete. Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till&lt;br&gt;en förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av&lt;br&gt;den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna&lt;br&gt;i 7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket eller 14 a §&lt;br&gt;skall till grund för beräkningen av&lt;br&gt;beloppet för hel tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning för dag läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 80 eller, efter det att&lt;br&gt;förmånen utgetts för 14 dagar för&lt;br&gt;samma barn under ett år, 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten av anställning delas&lt;br&gt;med årsarbetstiden. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen tillämpas 3 kap. 10 a § på&lt;br&gt;motsvarande sätt för den tid som&lt;br&gt;förmånen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket eller 14 a §&lt;br&gt;skall till grund för beräkningen av&lt;br&gt;beloppet för hel tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning för dag läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 80 eller, efter det att&lt;br&gt;förmånen utgetts för 14 dagar för&lt;br&gt;samma barn under ett år, 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten av anställning delas&lt;br&gt;med årsarbetstiden. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen tillämpas 3 kap. 10 a §&lt;br&gt;andra - fjärde styckena på mot-&lt;br&gt;svarande sätt för den tid som&lt;br&gt;förmånen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas hel förmån för dag efter 80 eller, efter det att&lt;br&gt;förmånen utgetts för 14 dagar för samma barn under ett år, 90 procent&lt;br&gt;av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.&lt;br&gt;Beloppet avrundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas&lt;br&gt;den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt andra&lt;br&gt;stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 F&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från&lt;br&gt;och med den månad, varunder han fyller sextiofem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av ålderspension må be- Uttag av ålderspension får be-&lt;br&gt;gränsas till att avse hälften eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;gränsas till att avse tre fjärde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en fjärdedel av pensionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delar, hälften eller en fjärdedel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På särskild framställning av försäkrad utgår ålderspension för tid före&lt;br&gt;den månad, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med&lt;br&gt;den månad, då han uppnår sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts&lt;br&gt;må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspen-&lt;br&gt;sion enligt 12 kap. 1 § tredje stycket, med mindre han tillika gör mot-&lt;br&gt;svarande framställning enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension utgör, där ej&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;samt 3 och 4 §§ sägs, för år&lt;br&gt;räknat nittiosex procent eller, för&lt;br&gt;gift försäkrad vars make åtnjuter&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion eller förtidspension eller äger&lt;br&gt;rätt till pension enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket, sjuttioåtta och en halv&lt;br&gt;procent av basbeloppet. Åtnjuter&lt;br&gt;maken enligt 7 kap. 2 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket två tredjedelar&lt;br&gt;av hel förtidspension eller halv&lt;br&gt;förtidspension, utgår dock ålders-&lt;br&gt;pension i förra fallet med åttiofyra&lt;br&gt;och en tredjedels och i senare&lt;br&gt;fallet med åttiosju och en fjärde-&lt;br&gt;dels procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension utgör, där ej&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;samt 3 och 4 §§ sägs, för år&lt;br&gt;räknat 96 procent eller, för gift&lt;br&gt;försäkrad vars make åtnjuter folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension&lt;br&gt;eller förtidspension eller äger rätt&lt;br&gt;till pension enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket, 78,5 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet. Åtnjuter maken enligt&lt;br&gt;7 kap. 2 § tre jjärdedels, halv&lt;br&gt;eller en jjärdedels förtidspension,&lt;br&gt;utgår dock ålderspension med&lt;br&gt;82,9procent, 87,25procent res-&lt;br&gt;pektive 91,6 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med månad, varunder&lt;br&gt;den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med fem&lt;br&gt;tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår&lt;br&gt;till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år.&lt;br&gt;Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad,&lt;br&gt;ökas pensionen med sju tiondels procent för varje månad, som då pen-&lt;br&gt;sionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den&lt;br&gt;försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till&lt;br&gt;tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjut-&lt;br&gt;tio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i&lt;br&gt;form av ålderspension eller icke varit berättigad till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:378.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då uttag avser hälften eller en&lt;br&gt;fjärdedel av ålderspensionen skall&lt;br&gt;minskning eller ökning enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ gälla motsvarande del av&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då uttag avser tre fjärdedelar,&lt;br&gt;hälften eller en fjärdedel av ål-&lt;br&gt;derspensionen skall minskning&lt;br&gt;eller ökning enligt 2 och 3 §§&lt;br&gt;gälla motsvarande del av pensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad, som&lt;br&gt;fyllt sexton år, för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller annan nedsätt-&lt;br&gt;ning av den fysiska eller psykiska&lt;br&gt;prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften och nedsätt-&lt;br&gt;ningen kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension har försäkrad, som&lt;br&gt;fyllt sexton år, för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller annan nedsätt-&lt;br&gt;ning av den fysiska eller psykiska&lt;br&gt;prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst en fjärdedel och ned-&lt;br&gt;sättningen kan anses varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension&lt;br&gt;i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och&lt;br&gt;skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt första&lt;br&gt;stycket gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 r&lt;br&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt i sådan grad att intet&lt;br&gt;eller endast en ringa del därav&lt;br&gt;återstår, erhåller hel förtidspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den försäkrades arbetsför-&lt;br&gt;måga nedsatt i mindre grad men&lt;br&gt;likväl med avsevärt mer än hälf-&lt;br&gt;ten, utges två tredjedelar av hel&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ övriga fall utges halv förtids-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;är helt nedsatt, erhåller hel för-&lt;br&gt;tidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;inte är helt nedsatt men är nedsatt&lt;br&gt;med minst tre fjärdedelar, erhåller&lt;br&gt;tre fjärdedels förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den försäkrades arbetsför-&lt;br&gt;måga nedsatt i mindre grad men&lt;br&gt;med minst hälften, utges halv&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall utges en fjärdedels&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som uppbär hel&lt;br&gt;ålderspension enligt denna lag har&lt;br&gt;inte rätt till förtidspension. Om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som uppbär hel&lt;br&gt;ålderspension enligt denna lag har&lt;br&gt;inte rätt till förtidspension. Om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;M&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:378.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;w&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1041&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:156.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:378.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;försäkrad uppbär partiell ålders-&lt;br&gt;pension enligt denna lag har han&lt;br&gt;inte rätt till hel förtidspension. Inte&lt;br&gt;heller har en försäkrad som upp-&lt;br&gt;bär halv ålderspension enligt&lt;br&gt;denna lag rätt till två tredjedelar&lt;br&gt;av hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;br&gt;Hel förtidspension utgör, där ej&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;sägs, för år räknat nittiosex eller,&lt;br&gt;för gift försäkrad vars make åtnju-&lt;br&gt;ter folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension eller förtidspension eller&lt;br&gt;äger rätt till pension enligt 6 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket, sjuttioåtta och&lt;br&gt;en halv procent av basbeloppet.&lt;br&gt;Åtnjuter båda makarna förtidspen-&lt;br&gt;sion och är pensionen för endera&lt;br&gt;eller båda sådan som i 2 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket sägs, skall&lt;br&gt;dock vid beräkning av pension hel&lt;br&gt;förtidspension utgöra, om två&lt;br&gt;tredjedelar av hel förtidspension&lt;br&gt;utgår till andra maken, åttiofyra&lt;br&gt;och en tredjedels och, om halv&lt;br&gt;förtidspension utgår till denne,&lt;br&gt;åttiosju och en fjärdedels procent&lt;br&gt;av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrad uppbär tre Jjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en fjärdedels ålderspen-&lt;br&gt;sion enligt denna lag, har han inte&lt;br&gt;rätt till högre förtidspension än en&lt;br&gt;fjärdedel, halv respektive tre fjär-&lt;br&gt;dedelar av sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel förtidspension utgör, där ej&lt;br&gt;annat följer av vad i andra stycket&lt;br&gt;sägs, för år räknat 96procent&lt;br&gt;eller, för gift försäkrad vars make&lt;br&gt;åtnjuter folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension eller förtidspension&lt;br&gt;eller äger rätt till pension enligt&lt;br&gt;6 kap. 1 § första stycket, 78,5 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet. Åtnjuter båda&lt;br&gt;makarna förtidspension och är&lt;br&gt;pensionen för endera eller båda&lt;br&gt;sådan som i 2 § andra - fjärde&lt;br&gt;styckena sägs, skall dock vid&lt;br&gt;beräkning av pension hel förtids-&lt;br&gt;pension utgöra, om tre jjärdedels&lt;br&gt;förtidspension utgår till andra&lt;br&gt;maken, 82,9 procent, om halv&lt;br&gt;förtidspension utgår till denne,&lt;br&gt;87,25procent och, om en jjärde-&lt;br&gt;dels förtidspension utgår till maken,&lt;br&gt;91,6procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av&lt;br&gt;6 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0331/prop_199293__31-2.png" style="width:24pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Rätt till särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion har en efterlevande make som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rätt till&lt;br&gt;omställningspension enligt 4 §,&lt;br&gt;om den efterlevandes möjlighet att&lt;br&gt;bereda sig inkomst genom ett för&lt;br&gt;honom lämpligt arbete är nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften alltsedan mak-&lt;br&gt;ens död och nedsättningen beror&lt;br&gt;på arbetsmarknadsmässiga skäl,&lt;br&gt;nedsatt hälsa eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig omständighet samt kan&lt;br&gt;antas vara inte endast kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion har en efterlevande make som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rätt till&lt;br&gt;omställningspension enligt 4 §,&lt;br&gt;om den efterlevandes möjlighet att&lt;br&gt;bereda sig inkomst genom ett för&lt;br&gt;honom lämpligt arbete är nedsatt&lt;br&gt;med minst en fjärdedel alltsedan&lt;br&gt;makens död och nedsättningen&lt;br&gt;beror på arbetsmarknadsmässiga&lt;br&gt;skäl, nedsatt hälsa eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet&lt;br&gt;samt kan antas vara inte endast&lt;br&gt;kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då&lt;br&gt;rätten till omställningspension upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En efterlevande make, vars&lt;br&gt;möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete är nedsatt i sådan&lt;br&gt;grad att intet eller endast en ringa&lt;br&gt;del därav återstår, erhåller hel&lt;br&gt;särskild efterlevandepension. Ar&lt;br&gt;den efterlevandes möjlighet att&lt;br&gt;bereda sig inkomst genom arbete&lt;br&gt;nedsatt i mindre grad men ändå&lt;br&gt;med avsevärt mer än hälften, utges&lt;br&gt;två tredjedelar av hel pension. I&lt;br&gt;övriga fall utges halv pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En efterlevande make, vars&lt;br&gt;möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete är helt nedsatt,&lt;br&gt;erhåller hel särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension. Ar den efterlevandes&lt;br&gt;möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete inte helt nedsatt men&lt;br&gt;är nedsatt med minst tre fjärde-&lt;br&gt;delar, utges tre fjärdedels pension.&lt;br&gt;År den efterlevandes möjlighet att&lt;br&gt;bereda sig inkomst genom arbete&lt;br&gt;nedsatt i mindre grad men med&lt;br&gt;minst hälften, utges halv pension. I&lt;br&gt;övriga fall utges en fjärdedels&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för en&lt;br&gt;försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. I den mån den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete får dock pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast om&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan&lt;br&gt;hinder av att sådan avgiftsbetalning inte skett skall pensionspoäng till-&lt;br&gt;godoräknas den försäkrade för de båda år som närmast föregått det då&lt;br&gt;pension vid bifall till ansökningen skulle börja utgå. Pensionspoäng skall&lt;br&gt;vidare alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst som härrör&lt;br&gt;från inkomst som avses i 3 § första stycket d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pen-&lt;br&gt;sionspoäng beräknas med två decimaler, dock lägst till en hundradels&lt;br&gt;poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under minst halva&lt;br&gt;året åtnjutit halv eller två tredje-&lt;br&gt;delar av hel förtidspension enligt&lt;br&gt;13 kap. 2 §, skall han, utöver&lt;br&gt;pensionspoäng enligt första stycket&lt;br&gt;tillgodoräknas, om han åtnjutit&lt;br&gt;halv förtidspension, hälften och,&lt;br&gt;om han åtnjutit två tredjedelar av&lt;br&gt;hel förtidspension, två tredjedelar&lt;br&gt;av det poängmedeltal som avses i&lt;br&gt;andra stycket av nämnda paragraf.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall icke gälla om&lt;br&gt;pensionen enligt 6 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring är samordnad med livränta.&lt;br&gt;Ar endast en del av pensionen&lt;br&gt;samordnad med livräntan, beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under minst halva&lt;br&gt;året åtnjutit en fjärdedels, halv&lt;br&gt;eller tre jjärdedels förtidspension&lt;br&gt;enligt 13 kap. 2 §, skall han,&lt;br&gt;utöver pensionspoäng enligt första&lt;br&gt;stycket tillgodoräknas, om han&lt;br&gt;åtnjutit en jjärdedels förtidspen-&lt;br&gt;sion, en fjärdedel, om han åtnjutit&lt;br&gt;halv förtidspension, hälften och,&lt;br&gt;om han åtnjutit tre fjärdedels&lt;br&gt;förtidspension, tre fjärdedelar av&lt;br&gt;det poängmedeltal som avses i&lt;br&gt;andra stycket av nämnda paragraf.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall inte gälla om&lt;br&gt;pensionen enligt 6 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring är samordnad med livränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:867.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock så stor del av poängmedel-&lt;br&gt;talet som svarar mot förhållandet&lt;br&gt;mellan den del av pensionen, som&lt;br&gt;icke är samordnad med livräntan,&lt;br&gt;och pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under olika tider&lt;br&gt;av året åtnjutit hel förtidspension,&lt;br&gt;två tredjedelar av hel förtidspen-&lt;br&gt;sion eller halv förtidspension,&lt;br&gt;skall vid tillämpning av tredje&lt;br&gt;stycket den pension som utgått&lt;br&gt;under den längsta tiden anses ha&lt;br&gt;utgått under hela tiden. Har pen-&lt;br&gt;sionerna utgått under lika lång tid&lt;br&gt;av året skall den för den försäkra-&lt;br&gt;de gynnsammaste beräkningsgrun-&lt;br&gt;den tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar endast en del av pensionen&lt;br&gt;samordnad med livräntan, beaktas&lt;br&gt;dock så stor del av poängmedel-&lt;br&gt;talet som svarar mot förhållandet&lt;br&gt;mellan den del av pensionen, som&lt;br&gt;inte är samordnad med livräntan,&lt;br&gt;och pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under olika tider&lt;br&gt;av året åtnjutit hel, tre jjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en jjärdedelsförtidspen-&lt;br&gt;sion, skall vid tillämpning av&lt;br&gt;tredje stycket den pension som&lt;br&gt;utgått under den längsta tiden&lt;br&gt;anses ha utgått under hela tiden.&lt;br&gt;Har pensionerna utgått under lika&lt;br&gt;lång tid av året skall den för den&lt;br&gt;försäkrade gynnsammaste beräk-&lt;br&gt;ningsgrunden tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett bestämmelserna i denna paragraf skall försäkrad för år, varun-&lt;br&gt;der han åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 §, alltid tillgodoräknas&lt;br&gt;lägst pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall anta-&lt;br&gt;gas hava tillgodoräknats honom för samma år. Den pensionspoäng som&lt;br&gt;tillgodoräknas får sammanlagt inte överstiga 6,50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad&lt;br&gt;från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år, under förut-&lt;br&gt;sättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av ålderspension må be-&lt;br&gt;gränsas till att avse hälften eller&lt;br&gt;en fjärdedel av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av ålderspension får be-&lt;br&gt;gränsas till att avse tre fjärde-&lt;br&gt;delar, hälften eller en fjärdedel av&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På särskild framställning av försäkrad utgår, under förutsättning som i&lt;br&gt;första stycket sägs, ålderspension för tid före den månad, varunder han&lt;br&gt;fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han upp-&lt;br&gt;når sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäk-&lt;br&gt;rad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket, med mindre han tillika gör motsvarande framställning&lt;br&gt;enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;br&gt;Då uttag avser hälften eller en&lt;br&gt;fjärdedel av ålderspensionen skall&lt;br&gt;minskning eller ökning enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ gälla motsvarande del av&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då uttag avser tre fjärdedelar,&lt;br&gt;hälften eller en fjärdedel av ål-&lt;br&gt;derspensionen skall minskning&lt;br&gt;eller ökning enligt 2 och 3 §§&lt;br&gt;gälla motsvarande del av pensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:378.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:378.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad ne-&lt;br&gt;dan sägs försäkrad för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller annan nedsätt-&lt;br&gt;ning av den fysiska eller psykiska&lt;br&gt;prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst hälften och nedsätt-&lt;br&gt;ningen kan anses varaktig samt&lt;br&gt;den försäkrade skall tillgodoräk-&lt;br&gt;nas pensionspoäng för tid före det&lt;br&gt;år, varunder pensionsfallet in-&lt;br&gt;träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0331/prop_199293__31-3.png" style="width:18pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension har enligt vad ne-&lt;br&gt;dan sägs försäkrad för tid före den&lt;br&gt;månad, då han fyller sextiofem år,&lt;br&gt;om hans arbetsförmåga på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller annan nedsätt-&lt;br&gt;ning av den fysiska eller psykiska&lt;br&gt;prestationsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;med minst en fjärdedel och ned-&lt;br&gt;sättningen kan anses varaktig samt&lt;br&gt;den försäkrade skall tillgodoräk-&lt;br&gt;nas pensionspoäng för tid före det&lt;br&gt;år, varunder pensionsfallet in-&lt;br&gt;träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till tilläggspen-&lt;br&gt;sion i form av sjukbidrag. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss&lt;br&gt;tid; och skall i övrigt vad som är föreskrivet om förtidspension enligt&lt;br&gt;första stycket gälla beträffande sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 7 kap. 2, 3 och 3 a §§ skall tillämpas även beträffande&lt;br&gt;förtidspension enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i r&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som är inskriven hos en allmän försäkringskassa, men inte är&lt;br&gt;försäkrad för en sjukpenning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 3, uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom&lt;br&gt;frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpenning eller sjuk-&lt;br&gt;penningtillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig&lt;br&gt;för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garanti-&lt;br&gt;nivån enligt 4 kap. 6 §. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap.&lt;br&gt;1 § får försäkra sig för sjukpenningtillägg, som tillsammans med den&lt;br&gt;sjukpenning som han är berättigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 3&lt;br&gt;uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 5 § femte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall efter den&lt;br&gt;försäkrades val gälla utan karens-&lt;br&gt;tid eller med en karenstid av 3&lt;br&gt;eller 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga&lt;br&gt;försäkringen eller förkortning av&lt;br&gt;gällande karenstid enligt tredje&lt;br&gt;stycket tillkommer endast den som&lt;br&gt;är under 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall efter den&lt;br&gt;försäkrades val gälla med en&lt;br&gt;karenstid av 3 eller 30 dagar eller&lt;br&gt;utan sådan karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga&lt;br&gt;försäkringen eller förkortning av&lt;br&gt;gällande karenstid enligt fjärde&lt;br&gt;stycket tillkommer endast den som&lt;br&gt;är under 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1041.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av&lt;br&gt;den månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel rehabiliteringspenning utgör&lt;br&gt;för dag den fastställda sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365. Rehabiliteringspenning-&lt;br&gt;en avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. I fall då rätt till barntillägg&lt;br&gt;föreligger för december 1989&lt;br&gt;gäller fortfarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser om denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel rehabiliteringspenning utgör&lt;br&gt;för dag 95 procent av den fast-&lt;br&gt;ställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365. Reha-&lt;br&gt;biliteringspenningen avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. I fall då rätt till barntillägg&lt;br&gt;föreligger för december 1989&lt;br&gt;gäller fortfarande äldre bestäm-&lt;br&gt;melser om denna förmån. Dock&lt;br&gt;skall barntillägg som utges till&lt;br&gt;sådan pension som anges i 6 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket och 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra - fjärde styckena utgöra&lt;br&gt;motsvarande andel av barntillägg&lt;br&gt;till hel pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 3 kap. 7 § den 1 januari 1993,&lt;br&gt;såvitt avser övriga delar av 3 kap. samt 4 kap., 21 kap. och 22 kap. den&lt;br&gt;1 april 1993 och i övrigt den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om sjukpenning&lt;br&gt;och pension som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 3 och 4 i fall då sjukperioden har påbörjats före den 1 juli 1992&lt;br&gt;bortses från tid före nämnda datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För den som vid ikraftträdandet uppbär två tredjedelar av hel för-&lt;br&gt;tidspension eller två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension tillämpas&lt;br&gt;de nya bestämmelserna i 7 kap. 2 och 4 §§ samt 8 kap. 7 § första&lt;br&gt;gången vid omprövning som görs i anledning av en framställning av den&lt;br&gt;försäkrade eller på annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser i 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § skall fortfarande&lt;br&gt;gälla i fråga om pension som utges till gift försäkrad vars make uppbär&lt;br&gt;två tredjedels pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om den försäkrade under minst halva året uppburit två tredjedels&lt;br&gt;förtidspension skall äldre bestämmelser i 11 kap. 6 § tillämpas vid till-&lt;br&gt;godoräknande av pensionspoäng. Om den försäkrade under olika tider&lt;br&gt;av året uppburit hel, tre fjärdedels, två tredjedels, halv eller en fjärde-&lt;br&gt;dels förtidspension skall äldre bestämmelser i 11 kap. 6 § tillämpas om&lt;br&gt;två tredjedels förtidspension utgått under den längsta tiden. Har pen-&lt;br&gt;sionerna utgått under lika lång tid av året skall de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas om denna beräkningsgrund är gynnsammast för den för-&lt;br&gt;säkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med årsinkomst avses i denna&lt;br&gt;lag den inkomst, för år räknat,&lt;br&gt;som någon kan antas komma att få&lt;br&gt;under den närmaste tiden. Såsom&lt;br&gt;inkomst räknas inte allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag, folkpension, tilläggspen-&lt;br&gt;sion enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring till den del&lt;br&gt;pensionen föranlett minskning av&lt;br&gt;pensionstillskott enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;eller av barn tillägg enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § sista stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring i detta lagrums lydelse&lt;br&gt;vid utgången av år 1989, livränta&lt;br&gt;som avses i 17 kap. 2 § nyss-&lt;br&gt;nämnda lag i vad den enligt&lt;br&gt;samma lagrum avdragits från&lt;br&gt;pension eller understöd som någon&lt;br&gt;på grund av släktskap eller&lt;br&gt;svågerlag kan vara föranledd att&lt;br&gt;utge. Som inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;eller utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller inkomst&lt;br&gt;av sådan privatbostadsfastighet&lt;br&gt;eller privatbostad som avses i 5 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Som inkomst räknas inte ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i lagen (1971:118)&lt;br&gt;om skattefrihet för ersättning till&lt;br&gt;neurosedynskadade. För den som&lt;br&gt;uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension skall som inkomst&lt;br&gt;inte räknas sådan intäkt av tjänst&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. a) kom-&lt;br&gt;munalskattelagen eller intäkt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med årsinkomst avses i denna&lt;br&gt;lag den inkomst, för år räknat,&lt;br&gt;som någon kan antas komma att få&lt;br&gt;under den närmaste tiden. Såsom&lt;br&gt;inkomst räknas inte allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag, folkpension, tilläggspen-&lt;br&gt;sion enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring till den del&lt;br&gt;pensionen föranlett minskning av&lt;br&gt;pensionstillskott enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;eller av barn tillägg enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § sista stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring i detta lagrums lydelse&lt;br&gt;vid utgången av år 1989, livränta&lt;br&gt;som avses i 17 kap. 2 § nyss-&lt;br&gt;nämnda lag i vad den enligt&lt;br&gt;samma lagrum avdragits från&lt;br&gt;pension eller understöd som någon&lt;br&gt;på grund av släktskap eller&lt;br&gt;svågerlag kan vara föranledd att&lt;br&gt;utge. Som inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;eller utbildningsbidrag vid arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller inkomst&lt;br&gt;av sådan privatbostadsfastighet&lt;br&gt;eller privatbostad som avses i 5 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Som inkomst räknas inte ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i lagen (1971:118)&lt;br&gt;om skattefrihet för ersättning till&lt;br&gt;neurosedynskadade. För den som&lt;br&gt;uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension skall som inkomst&lt;br&gt;inte räknas sådan intäkt av tjänst&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. a) kom-&lt;br&gt;munalskattelagen eller intäkt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiv näringsverksamhet som&lt;br&gt;avses i 18 § samma lag. Vid in-&lt;br&gt;komstberäkningen skall för den&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;halv eller två tredjedelar av hel&lt;br&gt;förtidspension bortses från ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräk-&lt;br&gt;nat belopp av hel förtidspension&lt;br&gt;jämte däremot svarande pensions-&lt;br&gt;tillskott, beloppet i förekommande&lt;br&gt;fall beräknat med beaktande av&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen&lt;br&gt;jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiv näringsverksamhet som&lt;br&gt;avses i 18 § samma lag. Vid in-&lt;br&gt;komstberäkningen skall för den&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;partiell förtidspension bortses från&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar skillna-&lt;br&gt;den mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräk-&lt;br&gt;nat belopp av hel förtidspension&lt;br&gt;jämte däremot svarande pensions-&lt;br&gt;tillskott, beloppet i förekommande&lt;br&gt;fall beräknat med beaktande av&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen&lt;br&gt;jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med&lt;br&gt;tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som&lt;br&gt;är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid&lt;br&gt;beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet&lt;br&gt;eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet&lt;br&gt;beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensions-&lt;br&gt;tillskott skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till ålderspension, omställningspension, särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller änkepension är femtiofyra procent av det sär-&lt;br&gt;skilda basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, om inte annat följer av bestämmelserna i andra och tredje stycke-&lt;br&gt;na eller i 2 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare&lt;br&gt;än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet&lt;br&gt;det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet&lt;br&gt;minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller&lt;br&gt;ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till änkepen-&lt;br&gt;sion, som enligt 8 kap. 4 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring i detta lagrums&lt;br&gt;lydelse vid utgången av år 1989&lt;br&gt;betalas ut med minskat belopp, är&lt;br&gt;det belopp som framkommer om&lt;br&gt;det i första stycket angivna pro-&lt;br&gt;centtalet minskas i motsvarande&lt;br&gt;mån. Pensionstillskottet till halv&lt;br&gt;respektive en fjärdedels ålderspen-&lt;br&gt;sion är hälften av respektive en&lt;br&gt;fjärdedel av det pensionstillskott&lt;br&gt;som angetts i första eller andra&lt;br&gt;stycket. För den som har två&lt;br&gt;tredjedelar av hel särskild efter-&lt;br&gt;levandepension eller halv sådan&lt;br&gt;pension eller har änkepension,&lt;br&gt;som med tillämpning av punkt 6 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring betalas ut med viss andel&lt;br&gt;av en oreducerad sådan pension,&lt;br&gt;är pensionstillskottet motsvarande&lt;br&gt;andel av det pensionstillskott som&lt;br&gt;angetts i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till änkepen-&lt;br&gt;sion, som enligt 8 kap. 4 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring i detta lagrums&lt;br&gt;lydelse vid utgången av år 1989&lt;br&gt;betalas ut med minskat belopp, är&lt;br&gt;det belopp som framkommer om&lt;br&gt;det i första stycket angivna pro-&lt;br&gt;centtalet minskas i motsvarande&lt;br&gt;mån. Pensionstillskottet till par-&lt;br&gt;tiell ålderspension är motsvarande&lt;br&gt;andel av det pensionstillskott som&lt;br&gt;angetts i första eller andra stycket.&lt;br&gt;För den som har partiell särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller har&lt;br&gt;änkepension, som med tillämpning&lt;br&gt;av punkt 6 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:881) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring betalas ut med&lt;br&gt;viss andel av en oreducerad sådan&lt;br&gt;pension, är pensionstillskottet&lt;br&gt;motsvarande andel av det pensions-&lt;br&gt;tillskott som angetts i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskottet till förtidspension är etthundrafyra procent av det&lt;br&gt;särskilda basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket eller&lt;br&gt;i 2b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( Lydelse enligt prop. 1992/93:7 och prop. 1992/93:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1992/93:7 och prop. 1992/93:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har två tredjedelar&lt;br&gt;av hel förtidspension eller halv&lt;br&gt;förtidspension är pensionstillskott-&lt;br&gt;et motsvarande andel av det pen-&lt;br&gt;sionstillskott som anges i första&lt;br&gt;stycket. För den som får förtids-&lt;br&gt;pension för tid efter det att ålders-&lt;br&gt;pension upphört att betalas ut&lt;br&gt;enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring skall pensionstillskottet&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån som&lt;br&gt;förtidspensionen minskas enligt&lt;br&gt;7 kap. 4 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har partiell förtids-&lt;br&gt;pension är pensionstillskottet mot-&lt;br&gt;svarande andel av det pensionstill-&lt;br&gt;skott som anges i första stycket.&lt;br&gt;För den som får förtidspension för&lt;br&gt;tid efter det att ålderspension&lt;br&gt;upphört att betalas ut enligt 6 kap.&lt;br&gt;3 § lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;skall pensionstillskottet minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån som förtidspen-&lt;br&gt;sionen minskas enligt 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjukdom som efter samordningstidens slut sätter ned den försäkra-&lt;br&gt;des förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel&lt;br&gt;utges sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen. Rätt till sjukpenning&lt;br&gt;föreligger dock inte på grundval av anställningsförmåner för tid som&lt;br&gt;ingår i en sjuklöneperiod, under vilken den försäkrades arbetsgivare har&lt;br&gt;att svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Uppkommer&lt;br&gt;för den försäkrade rätt till sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen i&lt;br&gt;omedelbar anslutning till utgången av en sjuklöneperiod, skall sjukperio-&lt;br&gt;den enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 a - 5 c §§ tillämpas inte i sådant fall i fråga om sjukpenning&lt;br&gt;som grundas på inkomst av anställningen. Detta undantag gäller dock&lt;br&gt;inte för en försäkrad som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade förmåga att skaffa sig inkomst, utges hel sjuk-&lt;br&gt;penning. Om denna förmåga inte saknas helt men är nedsatt med minst&lt;br&gt;tre fjärdedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är förmågan nedsatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre grad men med minst hälften&lt;br&gt;utges en fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 5 a -&lt;br&gt;5 c §§ utgör hel sjukpenning för&lt;br&gt;dag en trehundrasextiofemtedel av&lt;br&gt;den försäkrades sjukpenningunder-&lt;br&gt;lag enligt 6 §. Sjukpenningen&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela kron-&lt;br&gt;tal. När sjukpenning skall utges&lt;br&gt;till den försäkrade för sådan tid,&lt;br&gt;för vilken denne har erhållit sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, får sjuk-&lt;br&gt;penningen dock beräknas till det&lt;br&gt;sammanlagda belopp som har&lt;br&gt;betalats ut för samma tid med&lt;br&gt;tillägg för vad som avräknats&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § fjärde - sjätte&lt;br&gt;styckena lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och ökat med 54, 25 eller&lt;br&gt;11 procent, beroende på om den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges halv sjukpenning. I annat fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 5 a -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 c §§ utgör hel sjukpenning för&lt;br&gt;dag en trehundrasextiofemtedel av&lt;br&gt;den försäkrades sjukpenningunder-&lt;br&gt;lag enligt 6 §. Sjukpenningen&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela kron-&lt;br&gt;tal. När sjukpenning skall utges&lt;br&gt;till den försäkrade för sådan tid,&lt;br&gt;för vilken denne har erhållit sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, får sjuk-&lt;br&gt;penningen dock beräknas till det&lt;br&gt;sammanlagda belopp som har&lt;br&gt;betalats ut för samma tid med&lt;br&gt;tillägg för vad som avräknats&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § andra, tredje och&lt;br&gt;femte styckena lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och ökat med 54, 43&lt;br&gt;eller 25 procent, beroende på om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare ersättningen utgetts på&lt;br&gt;grundval av 65, 80 eller 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tidigare ersättningen utgetts&lt;br&gt;på grundval av 65, &amp;nbsp;70 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten. Härutöver&lt;br&gt;skall sjukpenning enligt denna lag&lt;br&gt;utges för dag då sjukpenning inte&lt;br&gt;utgivits enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 4 § första stycket 1 eller&lt;br&gt;10 a § första stycket 1 lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om sjukpenning för tid före den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges med belopp&lt;br&gt;motsvarande vårdarens sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring med de avvikel-&lt;br&gt;ser som följer av 8 och 9 §§ ne-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges med belopp&lt;br&gt;motsvarande vårdarens sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring med de avvikel-&lt;br&gt;ser som följer av 8 och 9 §§ ne-&lt;br&gt;dan. Vid tillämpning av 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket och 10 a § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall dock&lt;br&gt;gälla att närståendepenningen&lt;br&gt;utges med 80 procent även för de&lt;br&gt;tre första dagarna i ersättnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser tilläm-&lt;br&gt;pas fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärare skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning utges med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar smittbära-&lt;br&gt;rens sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittbäraren inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och inte heller&lt;br&gt;skulle ha varit det om försäkrings-&lt;br&gt;kassan känt till samtliga förhållan-&lt;br&gt;den, bestäms smittbärarpenningen&lt;br&gt;till det belopp sjukpenningen&lt;br&gt;skulle ha utgjort om den hade&lt;br&gt;beräknats enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;den lagen. Smittbärarpenning&lt;br&gt;enligt detta stycke beräknas dock&lt;br&gt;alltid utan hänsyn till föreskrifter-&lt;br&gt;na i 3 kap. 10 - 10 b §§ nämnda&lt;br&gt;lag. Som inkomst av anställning&lt;br&gt;får i fall som avses nu räknas&lt;br&gt;även ersättning för eget arbete&lt;br&gt;från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller som är en ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, när arbetet&lt;br&gt;har utförts i arbetsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning utges med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar smittbära-&lt;br&gt;rens sjukpenning och sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, dock att smitt-&lt;br&gt;bärarpenning med avvikelse från&lt;br&gt;vad som anges i 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 utges med 80 pro-&lt;br&gt;cent även för de tre första dagarna&lt;br&gt;i ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittbäraren inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och inte heller&lt;br&gt;skulle ha varit det om försäkrings-&lt;br&gt;kassan känt till samtliga förhållan-&lt;br&gt;den, bestäms smittbärarpenningen&lt;br&gt;till det belopp sjukpenningen&lt;br&gt;skulle ha utgjort om den hade&lt;br&gt;beräknats enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;den lagen, dock att smittbärarpen-&lt;br&gt;ningen, med avvikelse från vad&lt;br&gt;som anges i 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2, utges med 80 pro-&lt;br&gt;cent även för de tre första dagarna.&lt;br&gt;Smittbärarpenning enligt detta&lt;br&gt;stycke beräknas alltid utan hänsyn&lt;br&gt;till föreskrifterna i 3 kap. 10 -&lt;br&gt;10 b §§ nämnda lag. Som inkomst&lt;br&gt;av anställning får i fall som avses&lt;br&gt;nu räknas även ersättning för eget&lt;br&gt;arbete från en arbetsgivare som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller som är en&lt;br&gt;utländsk juridisk person, när ar-&lt;br&gt;betet har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser tilläm-&lt;br&gt;pas fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det&lt;br&gt;avgiftsunderlag som anges i 3 -&lt;br&gt;5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;7,80 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,83&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift efter&lt;br&gt;den procentsats som anges i sär-&lt;br&gt;skild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;2,12 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lönegarantiavgift med 0,20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det&lt;br&gt;avgiftsunderlag som anges i 3 -&lt;br&gt;5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;8,43 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,83&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift efter&lt;br&gt;den procentsats som anges i sär-&lt;br&gt;skild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;2,12 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lönegarantiavgift med 0,20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffan-&lt;br&gt;de ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsav-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar inte arbetsskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utan hinder av 2 kap. 1 § skall sjukförsäkringsavgiften för år 1993&lt;br&gt;utgöra 8,27 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1992/93:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' i&lt;br&gt;momentets lydelse enligt lagen (1992:680) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, skall avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning av särskilda&lt;br&gt;skattetabeller. Detta gäller också i fråga om skatteavdrag från dagpen-&lt;br&gt;ning från arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag på ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen skall för olika&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomster&lt;br&gt;enligt 3 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring ange den preliminära&lt;br&gt;skatt som skall tas ut på en viss&lt;br&gt;ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med&lt;br&gt;procentsatser dels för ersättningar&lt;br&gt;som grundas på hela den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten, dels&lt;br&gt;för ersättningar som grundas på&lt;br&gt;80 eller 90 procent av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Ersättning som en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa lämnar enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön skall&lt;br&gt;anses grundad på 90 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatte-&lt;br&gt;avdrag skall göras skall grundas&lt;br&gt;på skattesatsen för en årlig in-&lt;br&gt;komst motsvarande den skatt-&lt;br&gt;skyldiges sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst eller, om ersättningen&lt;br&gt;grundas på 80 eller 90 procent av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkom-&lt;br&gt;sten, den andel av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten som&lt;br&gt;ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag på ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen skall för olika&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomster&lt;br&gt;enligt 3 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring ange den preliminära&lt;br&gt;skatt som skall tas ut på en viss&lt;br&gt;ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med&lt;br&gt;procentsatser dels för ersättningar&lt;br&gt;som grundas på hela den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, dels för&lt;br&gt;ersättningar som grundas på 70,&lt;br&gt;80, 90 eller 95 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Ersättning som en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa lämnar enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön skall&lt;br&gt;anses grundad på 90 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatte-&lt;br&gt;avdrag skall göras skall grundas&lt;br&gt;på skattesatsen för en årlig in-&lt;br&gt;komst motsvarande den skatt-&lt;br&gt;skyldiges sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst eller, om ersättningen&lt;br&gt;grundas på 70, 80, 90 eller 95&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomsten, den andel av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;som ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses&lt;br&gt;som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för prelimimär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa&lt;br&gt;skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning&lt;br&gt;av avrundning enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Laurén,&lt;br&gt;Hörnlund, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändrad sjukersättning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 detta lagstiftningsärende behandlar jag frågor om karensdag i sjuklöne- och&lt;br&gt;sjukförsäkringssystemen och sänkta kompensationsnivåer i sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. Samtidigt läggs förslag om att för vissa ersättningar höja&lt;br&gt;kompensationsnivån för de tre första dagarna samt att upphäva den&lt;br&gt;tidsmässiga begränsningen för en fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas frågor upp om nya nivåer för förtidspension/sjukbidrag,&lt;br&gt;särskild efterlevandepension och förtida och uppskjutet uttag av ålders-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund till förslagen om ändrad sjukersättning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den&lt;br&gt;svenska ekonomin aviserat olika åtgärder inom systemen för sjukersätt-&lt;br&gt;ning med syfte att få bättre fungerande system och minska utgifterna&lt;br&gt;inom socialförsäkringssystemet. Propositionen bygger på den överens-&lt;br&gt;kommelse som träffats mellan regeringen och det Socialdemokratiska&lt;br&gt;arbetarepartiet. Jag kommer i det följande att lämna vissa förslag till&lt;br&gt;åtgärder i enlighet med den träffade överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag har föregåtts av att en arbetsgrupp inom Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet har utrett hur två karensdagar kan införas i sjuklönesystemet,&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen och anslutande ersättningssystem. En samman-&lt;br&gt;fattning av arbetsgruppens rapport bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens rapport har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig förändring av sjuk- och arbetsskadeförsäkringama kan&lt;br&gt;inte genomföras omedelbart. Snabba åtgärder är dock nödvändiga både&lt;br&gt;för att få ett bättre fungerande system och för att minska budgetunder-&lt;br&gt;skottet. De ersättningsregler som nu föreslås innebär en karensdag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkta kompensationsnivåer i sjukpenningförsäkringen m.m. De ersätt-&lt;br&gt;ningsregler som regeringen överenskommit med Socialdemokratiska&lt;br&gt;arbetarepartiet innebär att efter karensdagen skall sjuklön utges med&lt;br&gt;75 % av förlorade anställningsförmåner efterföljande två dagar och&lt;br&gt;därefter med 90 % under återstoden av sjuklöneperioden. Motsvarande&lt;br&gt;nivåer vad gäller sjukpenning skall vara 65 % för den andra och tredje&lt;br&gt;dagen och därefter 80 %. Efter sjuklöneperiodens slut skall sjukpenning&lt;br&gt;utges med 80 % t.o.m. dag 365. Fr.o.m. dag 366 skall kompensations-&lt;br&gt;graden i sjukpenningförsäkringen vara 70 %. Av överenskommelsen&lt;br&gt;följer vidare att kompensationsgraden vad gäller rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ningen skall sänkas från 100 % till 95 %. Dessa åtgärder är nödvändiga&lt;br&gt;både för att få bättre fungerande system och för att begränsa sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsutgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsbehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön och lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. De i lagrådsremissen ingående lagför-&lt;br&gt;slagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet&lt;br&gt;lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har viss redaktionell ändring gjorts i för-&lt;br&gt;hållande till de remitterade förslagen. Efter granskningen har förslagen&lt;br&gt;kompletterats med bestämmelser om en lägre sjukpenningnivå efter 365&lt;br&gt;dagar. Vidare har jag funnit skäl att (i enlighet med vad som anges i det&lt;br&gt;följande under avsnitt 6.5) ändra bestämmelserna så att arbetsgivaren&lt;br&gt;skall kunna utge kompensation med upp till 10 % även efter den 90 :e&lt;br&gt;dagen utan att detta minskar sjukpenningen. En justering har också&lt;br&gt;gjorts av kompensationsgraden för sjukpenning i samband med medi-&lt;br&gt;cinsk behandling eller medicinsk rehabilitering. De till Lagrådet remitte-&lt;br&gt;rade förslagen har inte omfattat andra ersättningsformer än sjuklön och&lt;br&gt;sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuvarande bestämmelser för ersättning vid&lt;br&gt;sjukfrånvaro&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 trädde lagen om sjuklön (SjLL) i kraft. Rätt till&lt;br&gt;sjuklön gäller för den som omfattas av ett anställningsförhållande och&lt;br&gt;som på grund av sjukdom är förhindrad att förvärvsarbeta. Uppdrags-&lt;br&gt;tagare och egenföretagare omfattas inte av reglerna om sjuklön. För&lt;br&gt;dessa kategorier gäller sjukpenningreglema i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL). Enligt SjLL ges en anställd rätt att under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av den lön och andra anställningsförmåner som han skulle ha fått om Prop. 1992/93:31&lt;br&gt;han fullgjort sina arbetsuppgifter. Sjuklönen utgör 75 % av inkomstbort-&lt;br&gt;fallet under de tre första dagarna med inkomstförlust och 90 % av&lt;br&gt;inkomstbortfallet under de återstående dagarna i sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övre eller undre gräns för inkomstförlustens storlek finns inte i&lt;br&gt;SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anställdes rätt till sjuklön enligt SjLL gäller fr.o.m. den första&lt;br&gt;dagen av anställningstiden. Om den avtalade anställningstiden avser&lt;br&gt;kortare tid än en månad fordras dock för rätt till sjuklön att den anställ-&lt;br&gt;de har tillträtt anställningen och därefter varit anställd under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av 14 kalenderdagar. Anställs arbetstagaren på nytt av&lt;br&gt;samma arbetsgivare inom 14 dagar från den tidigare anställningens&lt;br&gt;upphörande skall den föregående anställningstiden räknas in i 14-&lt;br&gt;dagarsperioden. SjLL är tvingande till den anställdes förmån. Från vissa&lt;br&gt;av lagens regler kan dock avvikelser göras genom kollektivavtal som&lt;br&gt;träffats eller godkänts på förbundsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall enligt SjLL lämna uppgift till försäkringskassan&lt;br&gt;om sjukdomsfall som givit en anställd hos honom rätt till sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan av en anställd som på grund av sjukdom kan antas&lt;br&gt;komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning kan försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta om att en sådan anställd skall ha rätt till sjuklön&lt;br&gt;efter en kompensationsgrad av 90 % också för de första tre dagarna med&lt;br&gt;sjuklön i varje sjuklöneperiod. Vidare innebär ett sådant beslut att&lt;br&gt;ersättning kan utbetalas från försäkringskassan till arbetsgivaren för&lt;br&gt;kostnaderna för sjuklön till den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna har kompenserats för sina ökade kostnader till följd av&lt;br&gt;SjLL genom sänkt socialavgift till sjukförsäkringen. Företag med få&lt;br&gt;anställda har därutöver givits en möjlighet att hos försäkringskassan&lt;br&gt;försäkra sig mot de sjuklönekostnader som företaget kan drabbas av&lt;br&gt;fr.o.m. den tredje ersättningsdagen i varje sjuklöneperiod. Rätt att&lt;br&gt;teckna en sådan försäkring har en arbetsgivare vars sammanlagda&lt;br&gt;lönekostnader under ett kalenderår, efter avdrag för sociala avgifter och&lt;br&gt;dylikt, inte beräknas överstiga summan av 90 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer en tvist mellan en anställd och hans arbetsgivare&lt;br&gt;om arbetsförmågans nedsättning eller om arbetstagarförhållande före-&lt;br&gt;ligger kan försäkringskassan betala ut ersättning till den anställde i form&lt;br&gt;av s.k. sjuklönegaranti. Sådan ersättning utbetalas efter särskild ansökan&lt;br&gt;från den anställde om det bedöms sannolikt att han skulle ha rätt till den&lt;br&gt;begärda sjuklönen eller del av den.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Sjukpenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Äldre regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före år 1967 fanns en karenstidsregel inom sjukförsäkringen. Denna var&lt;br&gt;utformad så att sjukpenning inte utgavs för de tre första dagarna av&lt;br&gt;varje sjukperiod, insjuknandedagen inräknad. Undantag gällde dock för&lt;br&gt;statligt anställda. Med insjuknandedag avsågs den dag då anmälan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdomsfallet gjordes hos försäkringskassan. Sjukpenning utbetalades&lt;br&gt;normalt fr.o.m. tredje dagen efter insjuknandedagen. Regeln om insjuk-&lt;br&gt;nandedag tillämpades så att insjuknande kunde ha skett och sjukanmälan&lt;br&gt;kunde ha gjorts när som helst före kl. 24.00 även om den försäkrade&lt;br&gt;hade varit i arbete hela dagen och därför inte drabbats av någon in-&lt;br&gt;komstförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När karenstidsregeln avskaffades bibehölls regeln om insjuknandedag.&lt;br&gt;Vidare infördes en fridagsregel, bl.a. för att sjukpenning inte skulle&lt;br&gt;utges när sjukperioden omfattade endast en eller två arbetsfria dagar.&lt;br&gt;Fridagsregeln innebar att sjukpenning inte utbetalades för dagar då den&lt;br&gt;försäkrade ändå inte skulle ha arbetat i sin huvudsakliga sysselsättning,&lt;br&gt;i den mån sådana dagar inte översteg två. Från fridagsregeln fanns tre&lt;br&gt;undantag. Semesterdagar räknades inte som arbetsfria dagar. Sjukpen-&lt;br&gt;ning utgick således för semesterdagar under sjukdomstid. Fridagsregeln&lt;br&gt;tillämpades inte heller på den som vid sjukperiodens början hade rätt till&lt;br&gt;dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd. Slutligen gällde den inte heller inom den s.k. hemmamakeförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett återinförande av karensdagar föreslogs av den dåvarande regering-&lt;br&gt;en i prop. 1981/82:144 om ändringar i sjukförsäkringen m.m. I huvud-&lt;br&gt;sak innebar förslaget att det i varje sjukdomsfall skulle införas två dagar&lt;br&gt;utan ersättning (karensdagar) utöver insjuknandedagen. För att skydda&lt;br&gt;hälsosvaga personer med ofta återkommande sjukfall skulle antalet&lt;br&gt;karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Vidare&lt;br&gt;föreslogs att kompensationsgraden skulle sänkas till 87 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten för de första 90 sjukdagarna efter den dag&lt;br&gt;då sjukdomsfallet inträffade i varje sjukperiod. Förslaget antogs av&lt;br&gt;riksdagen, men detta beslut upphävdes hösten 1982 efter förslag av den&lt;br&gt;regering som tillträdde efter valet samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att reglerna om s.k. timberäkning av sjukpenning in-&lt;br&gt;fördes den 1 december 1987 avskaffades reglerna om insjuknandedag&lt;br&gt;och fridag. Fridagsregeln blev obehövlig på grund av att timberäknad&lt;br&gt;sjukpenning endast utges för dagar då den försäkrade skulle ha förvärvs-&lt;br&gt;arbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av SjLL gäller reglerna om sjukpenning under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av en sjukperiod i första hand arbetslösa personer&lt;br&gt;samt uppdragstagare och egenföretagare. För dessa personer gäller&lt;br&gt;AFL:s regler om sjukpenningförsäkring redan fr.o.m. första dagen i&lt;br&gt;sjukperioden. Den som omfattas av SjLL:s bestämmelser har rätt till&lt;br&gt;ersättning från sjukpenningförsäkringen först sedan perioden med&lt;br&gt;sjuklön har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska sjukförsäkringen enligt AFL omfattar alla personer&lt;br&gt;bosatta i Sverige. Den som är bosatt i Sverige skall vara inskriven hos&lt;br&gt;försäkringskassan fr.o.m. den månad då han fyller 16 år. För rätt till&lt;br&gt;sjukpenning krävs att den försäkrade har en beräknad årsinkomst av&lt;br&gt;förvärvsarbete på minst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan fastställer en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)&lt;br&gt;för varje inskriven person som förvärvsarbetar och som har en årsin-&lt;br&gt;komst på minst 6 000 kronor. Därmed avses den årliga inkomst i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner som den försäkrade kan antas komma&lt;br&gt;att tills vidare få för eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller&lt;br&gt;enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete). Vid beräkningen av SGI bortses från inkomster&lt;br&gt;som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (252 750 kronor för&lt;br&gt;år 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan är skyldig att ompröva en försäkrads SGI när&lt;br&gt;kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden m.m.&lt;br&gt;har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för&lt;br&gt;sjukpenningens storlek. Den försäkrade är skyldig att inom två veckor&lt;br&gt;anmäla sådana ändringar av sina inkomstförhållanden som kan påverka&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen per dag från sjukpenningförsäkringen utgör enligt huvud-&lt;br&gt;regeln 90 % av den försäkrades SGI delad med 365 (kalenderdagberäk-&lt;br&gt;nad sjukpenning). Fr.o.m. den 1 mars 1991 gäller dock att för de första&lt;br&gt;tre dagarna med sjukpenning i varje sjukperiod utges ersättning som&lt;br&gt;motsvarar 65 % av den försäkrades SGI. Fr.o.m. den fjärde ersättnings-&lt;br&gt;dagen t.o.m. den 90:e dagen i sjukperioden utges ersättning med 80 %&lt;br&gt;av den försäkrades SGI och först fr.o.m. den 91 :a dagen tillämpas&lt;br&gt;huvudregeln. Den som ofta är sjuk kan efter särskild ansökan hos&lt;br&gt;försäkringskassan få kompensation med 80 % av sin SGI även för de tre&lt;br&gt;första ersättningsdagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns särskilda regler för beräkning av sjukpenning under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av ett sjukdomsfall som innebär att ersättningen under&lt;br&gt;denna period skall timberäknas. För timberäknad ersättning krävs därför&lt;br&gt;förutom uppgift om årsinkomst även uppgift om årsarbetstid. Årsarbets-&lt;br&gt;tiden är det antal timmar per år som den försäkrade kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot&lt;br&gt;svarande normal arbetstid. Regeringen och Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;har meddelat föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid. Ersätt-&lt;br&gt;ning under de första 14 dagarna av ett sjukdomsfall utges endast om den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte varit sjuk. Fr.o.m. den&lt;br&gt;15:e dagen i perioden skall ersättningen kalenderdagberäknas, dvs.&lt;br&gt;sjukpenning utbetalas även för dagar då förvärvsarbete inte skulle ha&lt;br&gt;utförts. Reglerna om timberäkning tillämpas vidare för den tillfälliga&lt;br&gt;föräldrapenningen. Vad beträffar sjukpenning är tillämpningen av&lt;br&gt;reglerna om timberäkning numera begränsade eftersom de allra flesta&lt;br&gt;personer med anställning har rätt till sjuklön de första 14 dagarna av en&lt;br&gt;sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningförsäkringen har sedan den 1 juli 1990 fyra ersättnings-&lt;br&gt;nivåer - hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels sjukpenning. Hel&lt;br&gt;sjukpenning utges vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan. En&lt;br&gt;ljärdedels sjukpenning, som kan utges längst under en sammanhängande&lt;br&gt;period av ett år, har tillkommit för att huvudsakligen användas i reha-&lt;br&gt;biliteringssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragstagare omfattas inte av SjLL. För denna kategori av förvärvs-&lt;br&gt;arbetande gäller AFL vad beträffar rätten till ersättning vid sjukdom.&lt;br&gt;Innan ersättning betalas ut måste således avgöras till vilken kategori den&lt;br&gt;person hör som gör anspråk på ersättning. Gränsdragningen förutsätts&lt;br&gt;ske enligt den praxis som utvecklats på det arbetsrättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare omfattas inte av reglerna om sjuklön utan har rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt AFL samtidigt som han är skyldig att erlägga en&lt;br&gt;egenavgift till sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egenföretagare kan ansöka om att få sjukpenningförsäkring med 3&lt;br&gt;eller 30 dagars karens. Beroende av det val vederbörande gör vad&lt;br&gt;beträffar karenstid betalas sjukpenning inte ut under ett visst antal dagar&lt;br&gt;i början av sjukperioden. Det innebär att de nya kompensationsgrader&lt;br&gt;som infördes den 1 mars 1991 inte börjar gälla förrän karenstiden&lt;br&gt;passerats. Om en sjukperiod böijar inom 20 dagar efter föregående&lt;br&gt;sjukperiods slut skall de två perioderna räknas som en sjukperiod vid&lt;br&gt;beräkning av karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egenföretagare vars SGI enbart grundas på inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete än anställning (egenföretagare) får kalenderdagberäknad&lt;br&gt;sjukpenning. För en egenföretagare som har SGI av både anställning och&lt;br&gt;annat förvärvsarbete (blandad inkomst) beräknas sjukersättningen för de&lt;br&gt;olika inkomstdelarna var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 21 kap. AFL och förordningen (1985:733) om frivillig sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring hos allmän försäkringskassa regleras en frivillig sjukpenning-&lt;br&gt;försäkring som är avsedd för personer som inte har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt AFL eller som inte är försäkrade för en sjukpenning som lägst&lt;br&gt;motsvarar garantinivån i föräldraförsäkringen. Den frivilliga försäkring-&lt;br&gt;en kan väljas utan karensdag alternativt med en karenstid av 3 eller 30&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa kategorier av försäkrade gäller särskilda regler. För den som&lt;br&gt;uppbär havandeskapspenning eller föräldrapenning i någon form gäller&lt;br&gt;att sådan ersättning träder i stället för en arbetsinkomst. Sjukpenning&lt;br&gt;skall därför utbetalas vid sjukdom under sådan tid. Enligt AFL skall&lt;br&gt;sjukpenningen kalenderdagberäknas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den studerande har en viss SGI när studierna påbörjas får denna&lt;br&gt;enligt AFL inte sänkas under studietiden. Sjukpenning enligt denna SGI&lt;br&gt;hålls vilande för att åter aktiveras när studietiden är avslutad eller ett&lt;br&gt;definitivt studieavbrott sker. Vid sjukdom under studietiden kan ersättning&lt;br&gt;utbetalas enligt en särskild studietids-SGI. Ersättningen skall därvid&lt;br&gt;tim/dagberäknas för hela sjukperioden utan den begränsning till de första&lt;br&gt;14 dagarna av en sjukperiod som gäller för övriga sjukpenningförsäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AFL skall sjukpenningen kalenderdagberäknas för sådan dag då&lt;br&gt;en försäkrad är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande&lt;br&gt;på arbetsförmedlingen och beredd att anta ett arbete i en omfattning som&lt;br&gt;motsvarar hans SGI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar personer som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut&lt;br&gt;eller genomgår utbildning efter förmedling av arbetsmarknadsmyndighet,&lt;br&gt;dvs. bl.a. arbetsmarknadsutbildning, skall sjukpenningen kalenderdagbe-&lt;br&gt;räknas för hela sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Rehabiliteringspenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt AFL gäller fr.o.m. den 1 januari 1992 särskilda regler om reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning. Under tid när en försäkrad deltar i arbetslivsin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering kan rehabiliteringspenning utges. Rehabiliterings-&lt;br&gt;penning som utgör 100 % av den SGI och kan utges som hel, tre fjärde-&lt;br&gt;dels, halv eller en fjärdedels förmån och skall täcka den inkomstförlust&lt;br&gt;som uppstår för den försäkrade då han eller hon deltar i rehabilitering.&lt;br&gt;Utöver rehabiliteringspenningen kan särskilt bidrag utges. Det särskilda&lt;br&gt;bidraget skall täcka vissa kostnader i samband med rehabiliteringen&lt;br&gt;såsom kursavgifter och dagliga resor i samband med utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tidsgräns för hur länge rehabiliteringspenning och det särskilda&lt;br&gt;bidraget kan utges anges inte i lagen. Inriktningen på rehabiliteringsar-&lt;br&gt;betet bör dock vara att den försäkrade skall ha återfått sin arbetsförmåga&lt;br&gt;inom ett år och att i vart fall en eventuell utbildning bör vara avslutad&lt;br&gt;inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Karensdag avseende ersättning vid sjukfrånvaro&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Karensdag vid sjukfrånvaro - huvudregel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I sjuklönelagen och sjukförsäkringen införs ett system&lt;br&gt;med karensdag den första dagen i sjuklöneperioden resp, sjuk-&lt;br&gt;perioden. Kompensationsgraden i sjuklönesystemet för de följande&lt;br&gt;två dagarna efter karensdagen skall vara 75 % och för tid därefter&lt;br&gt;90 %. I sjukförsäkringen skall kompensationsgraden vara 65 %&lt;br&gt;för de två första på karensdag följande dagarna och därefter 80 %&lt;br&gt;t.o.m. dag 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Två karensdagar skall införas i sjukförsäk-&lt;br&gt;rings- och sjuklönesystemen innebärande att den som blir sjuk inte får&lt;br&gt;ersättning för de två första dagarna i sjukperioden som han annars har&lt;br&gt;rätt till sjukersättning. Efter karensdagama skall kompensationsgraden&lt;br&gt;vid sjuklön vara 90 % och inom sjukpenningförsäkringen 80 % t.o.m.&lt;br&gt;90:e dagen och 90 % för tid därefter. Från huvudregeln om karensdagar&lt;br&gt;skall finnas undantagsregler för att maximera självrisken för arbetstagare&lt;br&gt;med koncentrerad arbetstid och arbetstagare som har flera arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med hänvisning till att mitt förslag utöver arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag även bygger på överenskommelsen mellan regeringen&lt;br&gt;och det Socialdemokratiska arbetarepartiet kommer redovisningen av&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter att begränsas till de frågor i arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag som har relevans med tanke på utformningen av det förslag jag&lt;br&gt;nu kommer att lägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser förordar sänkt kompensationsgrad för flera dag-&lt;br&gt;ersättningar snarare än karensdagar. Kammarrätten i Göteborg och&lt;br&gt;Landstingsförbundet noterar att det i sjuklönelagen inte finns något mått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på hur stor inkomstförlusten skall vara för att karensdag skall anses&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inte närmare berört frågan om särreg-&lt;br&gt;ler för arbetstagare med koncentrerad arbetstid. Rent allmänt ser många&lt;br&gt;instanser positivt på åtgärder med syfte att utjämna effekterna av karens-&lt;br&gt;dagar. Samtidigt pekar några instanser, bl.a. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;(FÖD), på att sådana bestämmelser är exempel på hur lagstiftningen kan&lt;br&gt;göras mer komplicerad. Riksförsäkringsverket (RFV) anser dock att det&lt;br&gt;är svårt att hitta en enkel lösning på denna problematik. Andra instan-&lt;br&gt;ser, däribland Statens löne- och pensionsverk, anser inte att det före-&lt;br&gt;slagna systemet med karensdagar i sin helhet nämnvärt kommer att&lt;br&gt;belasta administrationen. Landstingsförbundet och Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet som har många arbetstagare med koncentrerad arbetstid fram-&lt;br&gt;håller att lagreglering på det sätt som arbetsgruppen föreslår medför att&lt;br&gt;nuvarande löneberäkningsteknik inte kan användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller särregler avseende arbetstagare som har flera arbetsgi-&lt;br&gt;vare är meningarna delade bland de få remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig. Enligt FÖD:s mening kan en arbetsgivare med ett alltför komplice-&lt;br&gt;rat system komma att sväva i osäkerhet om huruvida han skall betala&lt;br&gt;sjuklön eller ej. RFV hävdar att en regel om att arbetsgivare som kom-&lt;br&gt;mer in senare i en sjukperiod inte skall beräkna karensdag kan orsaka&lt;br&gt;administrativa olägenheter och konflikter mellan arbetsgivare och arbets-&lt;br&gt;tagare. RFV förordar därför att försäkringskassorna får ansvaret för att&lt;br&gt;administrera och utge ersättning när det finns flera arbetsgivare såväl i&lt;br&gt;normalfallet som vid tillämpning av återinsjuknanderegeln. Statskontoret&lt;br&gt;anser däremot det vara administrativt fördelaktigt att i huvudsak låta&lt;br&gt;arbetsgivarna administrera en sådan bestämmelse framför alternativet att&lt;br&gt;ge försäkringskassan ett ökat ansvar för administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för utformningen av mitt&lt;br&gt;förslag om karensdag är den överenskommelse som träffats mellan rege-&lt;br&gt;ringen och det Socialdemokratiska arbetarepartiet i syfte att minska ut-&lt;br&gt;gifterna för sjukförsäkringen. Effekterna för de försäkrade bör i&lt;br&gt;möjligaste mån i förhållande till inkomsten vara lika för alla. Reglerna&lt;br&gt;bör också utformas så att de är lätta att administrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SjLL utges sjuklön från den tidpunkt när sjukanmälan sker och&lt;br&gt;arbetstagaren går miste om anställningsförmåner till följd av arbetsoför-&lt;br&gt;måga på grund av sjukdom. Enligt AFL gäller i allmänhet att sjukpen-&lt;br&gt;ning för de första 14 dagarna utges fr.o.m. den dag då anmälan om&lt;br&gt;sjukfallet gjordes hos försäkringskassan och för följande dagar under&lt;br&gt;förutsättning att arbete skulle ha utförts dessa dagar. Reglerna om en&lt;br&gt;karensdag anknyts till dessa system så att sjuklön inte skall utges för den&lt;br&gt;första dagen i varje sjuklöneperiod och sjukpenning inte för den första&lt;br&gt;dagen i varje sjukperiod som sådan ersättning annars skulle ha utgetts.&lt;br&gt;Vid timberäknad sjukpenning avses den första dag som den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha arbetat om han inte varit sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SjLL är rätten till sjuklön inte förenad med något krav på att&lt;br&gt;sjukfrånvaron skall ha varat viss minsta tid under en dag. I sjukförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet krävs däremot att arbetsförmågan varit nedsatt med minst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en fjärdedel, dvs. i princip att frånvaron varat minst en fjärdedel av&lt;br&gt;arbetstiden. Denna skillnad i reglerna har också påpekats av några&lt;br&gt;remissinstanser. Enligt min mening skulle systemet dock bli alltför kom-&lt;br&gt;plicerat om någon form av tidsgräns anges för att en karensdag skall&lt;br&gt;föreligga. Härtill kommer att korttidsfrånvaron på grund av sjukdom till&lt;br&gt;övervägande del torde bestå av hela arbetsdagar. I ett sjuklönesystem&lt;br&gt;bör arbetsgivarna dessutom ha goda möjligheter att uppmärksamma om&lt;br&gt;en anställd otillbörligt utnyttjar reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har påpekat att den nuvarande successiva&lt;br&gt;minskningen av självrisken i början av ett sjukfall med först 75 %&lt;br&gt;(65 %) och därefter 90 % (80 %) kompensationsgrad kan vara motiverad&lt;br&gt;även i samband med reglerna om karensdag. Jag delar denna bedömning.&lt;br&gt;Dessutom bör sjuklönesystemet inte belastas med fler ändringar än nöd-&lt;br&gt;vändigt. Därför föreslår jag att kompensationsgraden i sjuklönesystemet&lt;br&gt;för vad som normalt blir dag två och tre i sjuklöneperioden oförändrat&lt;br&gt;skall utgöra 75 % av den lön och andra anställningsförmåner som arbets-&lt;br&gt;tagaren går miste om efter karensdagen och 90 % för tid därefter. Mot-&lt;br&gt;svarande skall gälla sjukpenning enligt AFL där kompensationsgraden&lt;br&gt;för de två dagar med sjukpenning som följer på karensdagen skall vara&lt;br&gt;65 % av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten och därefter&lt;br&gt;80 %. Arbetsgivarna skall liksom för närvarande kunna göra ett tillägg&lt;br&gt;till sjukpenningen med högst 10 % av inkomstbortfallet. För att mot-&lt;br&gt;verka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre kompensa-&lt;br&gt;tionsgrad vid sjukdom än andra skall liksom nu gälla att om arbetsgivaren&lt;br&gt;ger kompensation som i huvudsak medför en ersättning som tillsammans&lt;br&gt;med sjukpenningen per dag överstiger 75 % respektive 90 % skall det&lt;br&gt;medföra en minskning av ersättningen från den allmänna försäkringen så&lt;br&gt;att den totala ersättningsnivån inte överstiger nämnda nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system med karensdag kan sjukfrånvaro för en person med kon-&lt;br&gt;centrerad arbetstid som inträffar just den dag personen skulle ha arbetat&lt;br&gt;medföra en relativt sett större självrisk än för personer med jämnt förde-&lt;br&gt;lad arbetstid. Arbetsgruppen föreslog därför vissa särregler med inne-&lt;br&gt;börd att den förlust av sjukersättning som uppkommer vid två karens-&lt;br&gt;dagar inte skall utgöra mer än en niondel av den genomsnittliga arbets-&lt;br&gt;tiden per månad. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet&lt;br&gt;har framfört allvarliga invändningar mot de praktiska konsekvenserna av&lt;br&gt;den lagreglering som föreslogs av arbetsgruppen. Förbunden har hänvisat&lt;br&gt;till att såväl löneberäkning som sjuklönens storlek regleras i kollektivav-&lt;br&gt;tal på ett sätt som inte kan anpassas till arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter liknande dem arbetsgruppen redovisat har i viss mån uppstått&lt;br&gt;redan vid sänkningen av kompensationsgraderna i sjukersättningen&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 mars 1991. Med hänsyn till vad kommunförbunden anfört&lt;br&gt;finner jag det inte motiverat att lägga fram förslag i syfte att maximera&lt;br&gt;självrisken for dem som har en ojämnt fördelad arbetstid. Jag vill tillägga&lt;br&gt;att, sett över en längre period, får den som har koncentrerad arbetstid&lt;br&gt;inte nämnvärt större inkomstbortfall vid sjukfrånvaro än en person med&lt;br&gt;jämnt fördelad arbetstid. Den av arbetsgruppen föreslagna särregeln bör&lt;br&gt;därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en arbetstagare under en sjukperiod skulle ha arbetat hos mer än&lt;br&gt;en arbetsgivare skall enligt SjLL varje arbetsgivare utge sjuklön under&lt;br&gt;motsvarande sjuklöneperiod. I ett system med karensdag behöver enligt&lt;br&gt;den föreslagna huvudregeln ingen arbetsgivare betala sjuklön för den&lt;br&gt;första dagen i respektive sjuklöneperiod. För att undgå att en arbetstagare&lt;br&gt;skall drabbas av mer än två karensdagar per sjukperiod föreslog arbets-&lt;br&gt;gruppen undantagsregler så att arbetstagare skulle ha möjlighet att hos&lt;br&gt;en arbetsgivare begära sjuklön fr.o.m. första dagen om han tidigare i&lt;br&gt;samma sjukperiod redan gått miste om sjuklön motsvarande två karens-&lt;br&gt;dagar hos annan arbetsgivare. Försäkringskassan skulle kunna bekräfta&lt;br&gt;uppgift om att ersättning innehållits tidigare i sjukperioden. Vid tvist&lt;br&gt;skulle försäkringskassan även kunna utge s.k. sjuklönegaranti. Mot detta&lt;br&gt;förslag har remissinstanser bl.a invänt att konsekvensen blir att arbets-&lt;br&gt;givare kan komma att sväva i tvivelsmål om de skall betala sjuklön eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregler med hänsyn till att en person med flera arbetsgivare&lt;br&gt;riskerar att få flera karensdagar under samma sjukperiod skulle ställa&lt;br&gt;krav på omfattande administration hos försäkringskassan och arbets-&lt;br&gt;givarna. Med hänsyn härtill och då kostnadsansvaret skulle komma att&lt;br&gt;åvila arbetsgivaren är det enligt min bedömning inte rimligt att skapa en&lt;br&gt;undantagsregel för denna mindre vanliga situation. Inte heller skall det i&lt;br&gt;sjuklönesystemet finnas undantag från bestämmelsen om karensdag i&lt;br&gt;situationer där försäkrade som har sådana inkomstförhållanden att de&lt;br&gt;under en sjukperiod kan uppbära såväl sjukpenning som sjuklön, exem-&lt;br&gt;pelvis uppdragstagare som även har en anställning. I sjukförsäkringen&lt;br&gt;skall dock sjukpenning utges fr.o.m. första dagen om det gäller ett sjuk-&lt;br&gt;fall som inletts med en sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen i prop. 1991/92:38 om inriktning av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken aviserade förslaget om införande av karensdagar&lt;br&gt;betonades vikten av att skapa system som är rättvisa. Nu gällande sjuk-&lt;br&gt;löneavtal är anpassade till hittillsvarande regler om sjuklön enligt SJLL&lt;br&gt;och sjukpenning enligt AFL. Ett införande av karensdag m.m. enligt de&lt;br&gt;principer som nu föreslås torde innebära att avtalen i vissa delar behöver&lt;br&gt;anpassas. Utgångspunkt för förslagen är att den nödvändiga anpassningen av&lt;br&gt;sjuklöneavtalen även fortsättningsvis skall fungera så att särskilda lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärder med syfte att åstadkomma likformighet inte skall bli&lt;br&gt;aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Begreppet sjukperiod och regler vid återinsjuknande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från&lt;br&gt;det en tidigare sjukperiod avslutats skall betraktas som en fortsätt-&lt;br&gt;ning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek och sjuklöneperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har vunnit stöd hos alla remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig i frågan. Många bedömer att ett skydd vid återinsjuknande&lt;br&gt;skulle ge en positiv effekt på benägenheten att snabbt återgå till arbete&lt;br&gt;efter en sjukperiod. Några instanser framhåller dock att förslaget kan&lt;br&gt;innebära administrativt merarbete för arbetsgivaren. En åsikt som fram-&lt;br&gt;förs från bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;(FKF), LO och Försäkringsanställdas Förbund (FF) är att fem dagar är&lt;br&gt;för kort tid. Några instanser föreslår att undantaget skall utsträckas till&lt;br&gt;att omfatta återinsjuknande inom 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är viktigt att en karensdag i sjuklöne- och&lt;br&gt;sjukförsäkringssystemen inte medför att den som varit sjuk avvaktar med&lt;br&gt;att återgå i arbete för att inte riskera att direkt drabbas av en ny karens-&lt;br&gt;dag eller lägre ersättningnivå för de följande två dagarna om han åter&lt;br&gt;insjuknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att bestämmelserna om rehabilitering och rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning infördes i AFL gav riksdagen regeringen till känna att&lt;br&gt;begreppet sjukperiod borde belysas ytterligare (bet. 1990/91 :SfU16,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:303). I prop. 1991/92:40 om vissa socialförsäkringsfrågor,&lt;br&gt;m.m. lades därefter fram förslag om vissa ändringar i reglerna om sjuk-&lt;br&gt;period. Föredragande statsrådet anförde att frågan i övrigt skulle beredas&lt;br&gt;i samband med utarbetande av förslag om införande av karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet beklagade i betänkandet 1991/92:SfU5 att&lt;br&gt;övriga problem som hängde samman med begreppet sjukperiod inte hade&lt;br&gt;kunnat lösas och vidhöll sin uppfattning att begreppet sjukperiod borde&lt;br&gt;belysas ytterligare. Utskottet ansåg det emellertid viktigt att de ändrade&lt;br&gt;kompensationsgraderna inom sjukförsäkringen inte medför att systemet&lt;br&gt;blir rehabiliteringshämmande. Regeringen borde därför snarast möjligt&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag som undanröjde sådana effekter.&lt;br&gt;Utskottet pekade i sammanhanget på en lösning som föreslagits i en&lt;br&gt;motion till riksdagen. Som exempel på en negativ effekt av reglerna&lt;br&gt;angavs i denna att sjukskrivna personer som återvänder till arbetsplatsen&lt;br&gt;för ett arbetsförsök får lägre kompensationsgrad i ett nytt sjukfall om&lt;br&gt;arbetsförsöket misslyckas. I motionen föreslogs därför att det skall anses&lt;br&gt;som en och samma sjukperiod om en person insjuknar på nytt inom fem&lt;br&gt;kalenderdagar från närmast föregående dag med sjukpenning. Utskottet&lt;br&gt;erinrade också om att utskottet tidigare förutsatt att en form av samman-&lt;br&gt;läggningsregel skulle komma att beröras i samband med belysningen och&lt;br&gt;övervägandena om begreppet sjukperiod. Vad utskottet anfört gav riks-&lt;br&gt;dagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1991/92:81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter har framförts från RFV och försäkringskassorna&lt;br&gt;som även hävdat att många försäkrade inte vågar ta steget från en fjär-&lt;br&gt;dedels sjukskrivning till arbete på heltid inför risken att få sänkt sjuker-&lt;br&gt;sättning efter ett misslyckat arbetsförsök. Det finns också fall där perso-&lt;br&gt;ner tvekar att återgå i arbete efter t.ex. en svår influensa om de riskerar&lt;br&gt;ett återinsjuknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör en återinsjuknanderegel införas för att undan-&lt;br&gt;röja nu redovisade problem. Problemen kan annars bli än mer uttalade i&lt;br&gt;ett system med en karensdag. Jag föreslår därför att en ny sjukperiod&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats bör&lt;br&gt;betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden i vissa avseenden.&lt;br&gt;Det bör gälla karensdag, ersättningens storlek och avgränsningen av&lt;br&gt;sjuklöneperioden. Vid insjuknande inom fem dagar från det den tidigare&lt;br&gt;sjukperioden upphörde skall ersättning således utges fr.o.m. den första&lt;br&gt;dagen i den senare perioden om den försäkrade i den föregående sjuk-&lt;br&gt;perioden haft en karensdag. Om en sjuklöneperiod inte pågått 14 dagar&lt;br&gt;när den första sjukperioden avslutas, skall samma sjuklöneperiod anses&lt;br&gt;fortsätta vid återinsjuknandet. Vid långa sjukfall kommer därmed ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån att förbli oförändrad. I andra hänseenden gäller att återin-&lt;br&gt;sjuknandet inleder en ny sjukperiod, vilket innebär bl.a. att en ny sjuk-&lt;br&gt;anmälan måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Egenföretagare och frivillig sjukpenningförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En karensdag skall även gälla for egenföretagare,&lt;br&gt;dvs. den som är försäkrad mot bortfall av inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Detsamma skall gälla i den frivilliga sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Karensdagar skall gälla också för egenföre-&lt;br&gt;tagare och inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Samtidigt skall&lt;br&gt;möjligheten att välja en högre självrisk motsvarande en karenstid om 30&lt;br&gt;dagar mot en lägre avgift bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV tillstyrker förslaget. I övrigt har inga&lt;br&gt;remissinstanser berört den föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den allmänna utgångspunkten för ett&lt;br&gt;införande av självrisk vid sjukersättning i form av en karensdag är att&lt;br&gt;reglerna skall gälla alla. Enligt AFL har egenföretagare, dvs. den som&lt;br&gt;är försäkrad mot bortfall av inkomst av annat förvärvsarbete, möjlighet&lt;br&gt;att välja en försäkring med 3 eller 30 karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella karensdagsreglema bör enligt min mening även omfatta&lt;br&gt;egenföretagares sjukförsäkring. Om egenföretagaren avstår från alterna-&lt;br&gt;tiven med 3 eller 30 dagar skall huvudregeln gälla att sjukpenning inte&lt;br&gt;utges för den första dagen av varje sjukperiod. Väljs en karenstid av 3&lt;br&gt;eller 30 dagar skall inte den i det föregående redovisade återinsjuknande-&lt;br&gt;regeln tillämpas och inte heller det allmänna högriskskydd som jag i det&lt;br&gt;följande kommer att föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna sjukpenningreglema är tillämpliga även på den frivilliga&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen. Det system med en karensdag som nu föreslås&lt;br&gt;gälla generellt inom sjukförsäkringen bör således även gälla den frivilliga&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen såvitt den försäkrade inte väljer en karenstid av&lt;br&gt;3 eller 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Försäkring för sjuklönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En arbetsgivare skall även i fortsättningen ha&lt;br&gt;möjlighet att försäkra sig för höga sjuklönekostnader utöver sjuk-&lt;br&gt;lön för de två första ersättningsdagama i varje sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens överväganden: Överensstämmer med min bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Samtidigt med SjLL infördes en möjlig-&lt;br&gt;het för små företag att hos försäkringskassan försäkra sig för höga sjuk-&lt;br&gt;lönekostnader. Motivet för denna särskilda försäkring var att skydda de&lt;br&gt;små företagen mot höga sjuklönekostnader till följd av faktorer som de&lt;br&gt;inte kan påverka. Däremot skulle försäkringen inte minska den stimulans&lt;br&gt;till insatser för förbättrad arbetsmiljö som är ett av huvudmotiven bakom&lt;br&gt;sjuklönereformen. Försäkringen är frivillig och kan tecknas av företag&lt;br&gt;med en lönesumma som bortsett från sociala avgifter m.m. per kalenderår&lt;br&gt;inte överstiger 90 basbelopp. Försäkringen innehåller en självrisk genom&lt;br&gt;att den inte ersätter företagets kostnader för de två första dagarna med&lt;br&gt;sjuklön i sjukperioden. Den ersätter heller inte företagets kostnader för&lt;br&gt;sjuklön till arbetstagare som efter beslut av försäkringskassan har rätt till&lt;br&gt;särskild ersättning på grund av omfattande korttids frånvaro. Sådana&lt;br&gt;kostnader ersätts i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När karensdagar införs i sjuklönesystemet kommer de första dagarna&lt;br&gt;med sjuklön att i regel motsvara ersättning för dag 2 och 3 i sjuklöne-&lt;br&gt;perioden. Enligt gällande regler för sjuklöneförsäkringen kommer såle-&lt;br&gt;des inslaget av självrisk för arbetsgivaren att bestå ehuru med en viss&lt;br&gt;förskjutning över sjukperioden. Införandet av karensdagar föranleder&lt;br&gt;därför inte någon regeländring. Däremot blir det nödvändigt för Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket att vid fastställande av försäkringspremien för år 1993&lt;br&gt;beakta effekterna av införande av karensdag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Högriskskydd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Allmänt högriskskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett allmänt högriskskydd införs med innebörd att&lt;br&gt;antalet karensdagar i förhållande till en arbetsgivare begränsas till&lt;br&gt;tio under en tolvmånadersperiod. Antalet karensdagar i sjukför-&lt;br&gt;säkringen begränsas också till tio. Kostnadsansvaret för detta&lt;br&gt;högriskskydd skall inom sjuklönesystemet bäras av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Antalet karensdagar för en försäkrad begrän-&lt;br&gt;sas till tio under en tolvmånadersperiod. Kostnadsansvaret för det all-&lt;br&gt;männa högriskskyddet bärs av arbetsgivaren inom sjuklönesystemet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. sjuklönegarantin - att försäkringskassan utger ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare vid tvist - skall omfatta vissa situationer där tvisten beror&lt;br&gt;på tillämpning av bestämmelserna om karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till införande&lt;br&gt;av ett allmänt högriskskydd. Några instanser, däribland LO, anser att&lt;br&gt;skyddet borde vara mer generöst utformat. Arbetarskyddsstyrelsen fram-&lt;br&gt;håller att det ur rehabiliteringssynpunkt är viktigt att poängtera att det&lt;br&gt;inte innebär en rättighet att vara borta vid fem tillfällen utan läkarintyg.&lt;br&gt;RFV bedömer att undantag efter tio karensdagar kan innebära en felak-&lt;br&gt;tig styrning. Statens arbetsgivarverk framför en liknande synpunkt och&lt;br&gt;hävdar samtidigt att det inte går att undvika tröskeleffekter med den&lt;br&gt;valda utformningen. Försäkringskasseförbundet vill att tolvmånaders-&lt;br&gt;gränsen förtydligas. Förbundet ifrågasätter mot bakgrund av försäkrings-&lt;br&gt;kassans ringa erfarenhet av arbetsrättsliga frågor om sjuklönegarantin&lt;br&gt;skall utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftet med högriskskydd i samband med&lt;br&gt;sjukersättning är att skydda individen från ett alltför omfattande inkomstbort-&lt;br&gt;fall till följd av en karensdagsregel. Enligt min mening bör ett system&lt;br&gt;med karensdagar i princip vara detsamma för alla även om det är ofrån-&lt;br&gt;komligt att de ekonomiska konsekvenserna varierar för olika personer&lt;br&gt;beroende på sjukfrånvarons omfattning. Personer som drabbas av sjuk-&lt;br&gt;dom vid några enstaka tillfällen bör enligt min mening kunna bära in-&lt;br&gt;komstförlusten av att en karensdag införs i sjuklöne- och sjukförsäkrings-&lt;br&gt;systemen. För att garantera att inkomstförlusten till följd av karensdagar&lt;br&gt;inte blir alltför stor för personer med omfattande sjukfrånvaro bör ett&lt;br&gt;högriskskydd ingå i systemet med karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att reglerna om karensdagar kompletteras&lt;br&gt;med ett allmänt högriskskydd så att antalet karensdagar begränsas till tio&lt;br&gt;under en tolvmånadersperiod. Jag bedömer att tio karensdagar är en&lt;br&gt;lämplig begränsning som bör gälla i ett allmänt högriskskydd även vid&lt;br&gt;införande av en karensdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgränsning av tolvmånadersperioden bör som första dag räknas&lt;br&gt;den första dag som någon gått miste om sjukersättning till följd av be-&lt;br&gt;stämmelserna om karensdag. Högriskskyddet föreslås gälla oberoende av&lt;br&gt;orsaken till sjukfrånvaron. Detta innebär att en person efter tio sjukfall&lt;br&gt;kan komma i åtnjutande av högriskskyddet utan att någon gång ha be-&lt;br&gt;sökt läkare. I ett sjuklönesystem torde sjukfrånvarobeteenden som inte&lt;br&gt;har någon uppenbar medicinsk förklaring dock uppmärksammas på&lt;br&gt;arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anfört (avsnitt 4.2) avses karensdag beräknas endast&lt;br&gt;en gång för personer som återinsjuknar inom fem dagar. Det medför å&lt;br&gt;ena sidan att sjukersättningskostnadema ökar för sjukfall där annars&lt;br&gt;ersättning skulle ha innehållits för den första dagen i det senare sjuk-&lt;br&gt;fallet. A andra sidan kommer det allmänna högriskskyddet att träda in&lt;br&gt;senare än vad som annars skulle ha blivit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig utgångspunkt för mitt förslag är att bibehålla de fördelar&lt;br&gt;i form av förenklad administration och tydliga incitament som sjuklöne-&lt;br&gt;reformen innebär. Detta innebär att administrationen av de nya reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så långt som möjligt bör ske inom ramen för företagens personaladmini-&lt;br&gt;stration. På samma sätt som skall gälla i ett enskilt sjukfall föreslår jag&lt;br&gt;att det allmänna högriskskyddet, genom vilket antalet karensdagar maxi-&lt;br&gt;meras till tio per år, skall gälla för varje arbetsgivare för sig. Motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla vid blandade förvärvsförhållanden, dvs. antalet sjukfall&lt;br&gt;hos en arbetsgivare skall inte läggas ihop med sjukfall som anmäls till&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens förslag ingick att den s.k. sjuklönegarantin, dvs. möj-&lt;br&gt;ligheten för försäkringskassan att utge ersättning till arbetstagaren vid&lt;br&gt;visst slag av tvist om sjuklön skulle utökas så att den även omfattade&lt;br&gt;tvist med anledning av det allmänna högriskskyddet. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att mitt förslag inte innehåller regler som särskilt skulle kunna tänkas ge&lt;br&gt;upphov till tvist, anser jag det inte vara motiverat med sjuklönegaranti&lt;br&gt;avseende det allmänna högriskskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Särskilt högriskskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det nuvarande högriskskyddet för personer som&lt;br&gt;har en omfattande och återkommande sjukfrånvaro bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de instanser som särskilt berört denna fråga är&lt;br&gt;några, däribland RFV och Statskontoret, negativa till att vissa grupper&lt;br&gt;genom det särskilda högriskskyddet helt befrias från karensdagar.&lt;br&gt;Statens arbetsgivarverk och Statskontoret förordar ett generellt utformat&lt;br&gt;högriskskydd, dvs. ett skydd som inte består av ett allmänt och ett sär-&lt;br&gt;skilt högriskskydd. RFV anser att förslaget med ett allmänt och ett sär-&lt;br&gt;skilt högriskskydd medför olägenheter ur administrativ och informativ&lt;br&gt;synvinkel. RFV förordar ett alternativ där de båda systemen slås ihop. I&lt;br&gt;detta skulle reglerna modifieras så att det kan innefatta fler personer,&lt;br&gt;samtidigt som det kombineras med krav på åtgärder för att minska an-&lt;br&gt;talet sjukfall. Den vidare kretsen skall även omfatta personer som inte&lt;br&gt;har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom. Statens handikappråd och&lt;br&gt;Handikappförbundens centralkommitté (HCK) anser att tillämpningen&lt;br&gt;skall vara mer generös än vad den är idag. Då prövningen enligt nuva-&lt;br&gt;rande regler är snäv, upplevs den av enskilda som integritetskränkande&lt;br&gt;och lämnar utrymme för godtycke. HCK anser att förslaget om ett sär-&lt;br&gt;skilt och ett allmänt högriskskydd är följdriktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det föreslagna allmänna högriskskyddet&lt;br&gt;ger ett begränsat skydd för personer som år efter år drabbas av en om-&lt;br&gt;fattande sjukfrånvaro, t.ex. de som har infektioner och cykliskt återkom-&lt;br&gt;mande sjukdomar. I samband med att kompensationsgraderna sänktes&lt;br&gt;den 1 mars 1991 infördes ett speciellt högriskskydd som syftade till att&lt;br&gt;skydda dessa grupper. Skyddet innebär en rätt till sjuklön med 90 % av&lt;br&gt;inkomstbortfallet respektive sjukpenning med 80 % av SGI fr.o.m den&lt;br&gt;första dagen i sjukfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterade att det särskilda högriskskyddet behövs&lt;br&gt;som ett förstärkt skydd mot alltför stora inkomstförluster för individer&lt;br&gt;som har en omfattande och återkommande sjukfrånvaro. Jag delar ar-&lt;br&gt;betsgruppens bedömning att införande av karensdagar kompletterat en-&lt;br&gt;dast med ett allmänt högriskskydd skulle leda till en betydande inkomst-&lt;br&gt;förlust för en enskild med frekvent och återkommande sjukfrånvaro.&lt;br&gt;Även vid införande av endast en karensdag bör enligt min mening ett&lt;br&gt;särskilt högriskskydd motsvarande nuvarande högriskskydd ingå i de nya&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört synpunkter om att det enbart skulle&lt;br&gt;finnas ett högriskskydd. Riksförsäkringsverket har konkretiserat detta i&lt;br&gt;ett förslag med modifierade regler för det särskilda högriskskyddet så att&lt;br&gt;det omfattar fler försäkrade samtidigt som dessa skulle få viss självrisk&lt;br&gt;i form av ett högsta antal karensdagar. Jag förordar dock arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om ett allmänt och ett särskilt högriskskydd främst på grund av&lt;br&gt;att administrationen av det allmänna högriskskyddet uteslutande förläggs&lt;br&gt;till arbetsgivaren som i första hand är den som har tillgång till det rele-&lt;br&gt;vanta underlaget för detta högriskskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det, enligt min mening, angeläget att bibehålla det särskilda&lt;br&gt;skyddet för de människor som har särskilt omfattande sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för närvarande försäkringskassan som beslutar om högriskskydd&lt;br&gt;för personer med omfattande sjukfrånvaro. Detta bör enligt min mening&lt;br&gt;gälla även fortsättningsvis så att sjukersättning utges av arbetsgivaren&lt;br&gt;som därefter erhåller ersättning från sjukpenningförsäkringen. För per-&lt;br&gt;soner med rätt till nuvarande högriskskydd innebär de föreslagna regler-&lt;br&gt;na om en karensdag ingen skillnad jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förändrade kompensationsgrader för sjukpenning&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt bl.a. i regeringens överenskommelse med Social-&lt;br&gt;demokratiska arbetarepartiet kommer här läggas förslag vad gäller er-&lt;br&gt;sättning till långvarigt sjuka och försäkrade som genomgår rehabilite-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till förslagen är att i dagens ekonomiska situation är kraftiga&lt;br&gt;besparingar ofrånkomliga inom i stort sett alla delar av socialförsäkringen&lt;br&gt;eftersom denna är en av de största offentliga utgiftsposterna. Skäl för&lt;br&gt;åtgärderna är samtidigt att bibehålla och förstärka incitamenten för reha-&lt;br&gt;bilitering av långtidssjuka så att tidigare återgång till förvärvsarbete&lt;br&gt;befrämjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall kompensationsgraden för sjukpenning&lt;br&gt;vara 80 % även för sjukfall som är längre än 90 dagar och sänkas till&lt;br&gt;70 % för sjukfall som varat mer än ett år. Samtidigt skall kompensa-&lt;br&gt;tionsgraden i rehabiliteringspenningen sänkas från 100 % till 95 %.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid bibehålls trots besparingarna en skillnad i kompensationsgrad&lt;br&gt;mellan sjukpenning och rehabiliteringsersättning som ger ekonomiskt&lt;br&gt;incitament för den enskilde att genomgå rehabilitering. Till grund för&lt;br&gt;förslaget ligger också en jämförelse med kompensationsgraden vid för-&lt;br&gt;tidspension. Jag vill betona att även med de här föreslagna kompensa-&lt;br&gt;tionsgraderna för långtidssjuka är ersättningen i den svenska sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen förhållandevis hög sett i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att sänka sjukersättningsnivån för långtidssjukskrivna skall&lt;br&gt;bl.a. ses mot bakgrund av att de mycket långa sjukfallen, oaktat de&lt;br&gt;förändringar som genomförts under senare år vad gäller möjligheter till&lt;br&gt;rehabilitering, fortfarande ligger på en hög nivå. År 1991 svarade sjuk-&lt;br&gt;fall som varat minst ett år för 37 % av sjukpenningdagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förändrad kompensationsgrad för rehabiliteringspenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kompensationsgraden för rehabiliteringspenning&lt;br&gt;skall sänkas från 100 % till 95 % av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mot bakgrund av behovet att åstadkomma&lt;br&gt;besparingar inom socialförsäkringen är det ofrånkomligt att vidta åt-&lt;br&gt;gärder inom samtliga delar av försäkringen. Förändringen har anpassats&lt;br&gt;så att det fortfarande skall finnas ett ekonomiskt incitament för att delta&lt;br&gt;i rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Sänkt kompensationsgrad för sjukpenning efter dag 90&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fr.o.m den 91 :a dagen t.o.m. den 365:e dagen i&lt;br&gt;sjukperioden skall kompensationsgraden inom sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen sänkas från 90 % till 80 % av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I uppgörelsen mellan regeringen och Social-&lt;br&gt;demokratiska arbetarepartiet ingår att sjukersättningen skall sänkas&lt;br&gt;successivt för längre sjukfall. I enlighet härmed föreslår jag att sjukpen-&lt;br&gt;ningen fr.o.m. den 91:a dagen i en sjukperiod skall utges med 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Sänkt kompensationsgrad efter ett års sjukskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kompensationsgraden inom sjukpenningförsäkringen&lt;br&gt;skall sänkas från 90 till 70 % av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten fr.o.m. dag 366 i en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler kan prövning av&lt;br&gt;rätten till sjukbidrag eller förtidspension ske antingen efter ansökan från&lt;br&gt;den försäkrade eller på försäkringskassans initiativ. Vid prövningen görs&lt;br&gt;en grundlig prövning utifrån medicinska och arbetsmarknadsmässiga&lt;br&gt;utredningar. Sjukbidraget ger en kompensationsnivå som vanligen ligger&lt;br&gt;mellan 65 och 70 % av SGI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en möjlig åtgärd för att minska omfattningen av mycket långa&lt;br&gt;sjukfall och med hänvisning till sjukersättningsvillkor i andra länder, har&lt;br&gt;i olika sammanhang framförts att en strikt gräns för sjukpenning på ett&lt;br&gt;år borde införas och att inkomstbortfallsersättning därefter skulle utges i&lt;br&gt;form av sjukbidrag/förtidspension. Beslut om sjukbidrag tydliggör för&lt;br&gt;individen att sjukdomen ytterligare påverkar hans ekonomiska situation.&lt;br&gt;Sjukbidrag har i de allra flesta fall inneburit ett ytterligare steg bort från&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Det finns därför anledning att ifrågasätta en automatisk&lt;br&gt;övergång till sjukbidrag vilket kraftigt skulle öka antalet långtidssjuka&lt;br&gt;med sjukbidrag/förtidspension. Sjukbidrag kan också vara alltför trubbigt&lt;br&gt;som ersättningsform exempelvis när prognosen för ett långt sjukfall är&lt;br&gt;att det kommer att bestå ytterligare ett par månader i avvaktan på viss&lt;br&gt;medicinsk åtgärd. Enligt min mening bör inte alternativet med automa-&lt;br&gt;tisk övergång till sjukbidrag väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till en generell tidsgräns för sjukskrivning som framförts är att&lt;br&gt;alla då skulle få samma kompensationsnivå efter viss tids sjukskrivning.&lt;br&gt;Med nuvarande regler skall en övergång till förtidspension/sjukbidrag&lt;br&gt;efter omkring ett års sjukskrivning för den som bedöms ha en klart&lt;br&gt;bestående arbetsoförmåga, medan den som har en mer oklar rehabilite-&lt;br&gt;ringsprognos kan uppbära den högre sjukpenningnivån under flera år.&lt;br&gt;Jag finner detta otillfredställande. Mitt förslag är därför att kompensa-&lt;br&gt;tionsgraden för sjukpenning sänks till 70 % efter dag 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den grupp försäkrade som är sjukskrivna mer än ett år finns personer&lt;br&gt;som efter en begränsad tids behandling kommer att återgå i arbete. Det&lt;br&gt;finns också personer i denna grupp som har livshotande sjukdomar. Det&lt;br&gt;kan finnas skäl att överväga om särskilda regler skall införas för dessa&lt;br&gt;grupper. Utformningen av en undantagsregel i form av en särskild kom-&lt;br&gt;pensationsgrad för dessa situationer stöter dock på stora problem när det&lt;br&gt;gäller att avgränsa vilka som skulle vara berättigade till högre ersätt-&lt;br&gt;ning. Det krävs ytterligare utredning om behovet av och möjligheterna&lt;br&gt;att införa sådana bestämmelser. Jag kommer senare (avsnitt 10.1) att&lt;br&gt;föreslå att bestämmelserna om 70 % kompensationsgrad skall tillämpas&lt;br&gt;först fr.o.m. den 1 juli 1993. Jag avser att dessförinnan återkomma till&lt;br&gt;regeringen med min bedömning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sänkning av kompensationsgraden till 70 % kan det för en&lt;br&gt;ganska stor grupp försäkrade bli ekonomiskt intressant att ansöka om&lt;br&gt;sjukbidrag, bl.a. då sjukbidrag och förtidspension medför rätt till kom-&lt;br&gt;pletterande ersättningar från avtalsförsäkringarna. Troligen kommer&lt;br&gt;försäkringskassorna att ställas inför ett ökat tryck vad gäller ansökningar&lt;br&gt;från de försäkrade såväl vad gäller rehabiliteringsersättning som sjuk-&lt;br&gt;bidrag. Detta ställer krav på bl.a. kassornas administration och de utred-&lt;br&gt;ningsinstanser som försäkringskassan är beroende av om rimliga hand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggningstider skall kunna upprätthållas samtidigt som antalet förtidspen-&lt;br&gt;sionerade kan komma att öka betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av kompensationsgraden i sjukpenningförsäkringen efter&lt;br&gt;dag 365 avses träda i kraft den 1 april 1993. De som varit långtidssjuk-&lt;br&gt;skrivna mer än ett år bör med hänsyn till omställningsbehov inte ome-&lt;br&gt;delbart få sin sjukersättning sänkt med 20 % vid ikraftträdandet. Jag&lt;br&gt;kommer som nämnts att föreslå att sänkning till 70-procentsnivån får ske&lt;br&gt;tidigast den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara besparingseffekten av sänkt kompensationsnivå i sjuk-&lt;br&gt;penningen efter dag 365 kommer på lite längre sikt att reduceras med&lt;br&gt;hänsyn till att en del långtidssjukskrivna kommer att övergå till rehabili-&lt;br&gt;teringspenning. Åtgärden kommer också enligt min uppfattning att leda&lt;br&gt;till att antalet sjukdagar blir påtagligt färre bl.a. då beviljande av reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning är början på en process som avses sluta i tidig åter-&lt;br&gt;gång i förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sänkning av sjukpenningnivån till 70 % av SGI efter 365 dagar&lt;br&gt;finns det enligt min mening skäl att överväga en särregel så att sänk-&lt;br&gt;ningen får avsedd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler i 3 kap. 8 § fjärde stycket AFL definieras en&lt;br&gt;sjukperiod såsom &amp;quot;tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider&lt;br&gt;av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b §&lt;br&gt;eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §&amp;quot;. Enligt 7 § andra stycket&lt;br&gt;SjLL definieras sjukperiod som &amp;quot;tid under vilken arbetstagaren i oav-&lt;br&gt;bruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på omständigheterna i enskilda fall kan en längre tids sjuk-&lt;br&gt;dom ibland leda till en sammanhängande sjukperiod, ibland till en serie&lt;br&gt;av flera sjukperioder med korta avbrott. Gränsen dag 365/366 kommer&lt;br&gt;att få en märkbar ekonomisk konsekvens för den försäkrade och kan&lt;br&gt;leda till en viss anpassning av sjukskrivningsmönstren för långa sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 4.2) föreslagit en ändring i reglerna om sjuk-&lt;br&gt;period. Enligt förslaget skall en ny sjukperiod som börjar inom fem&lt;br&gt;dagar från en tidigare sjukperiod betraktas som samma sjukperiod som&lt;br&gt;den tidigare när det gäller karensdag, ersättningens storlek och avgräns-&lt;br&gt;ning av sjuklöneperioden. För en långtidssjukskriven som anmäler sig&lt;br&gt;frisk och därefter sjukanmäler sig efter en längre period än fem dagar&lt;br&gt;kommer en ny sjukperiod inledas och därmed kommer de olika kompen-&lt;br&gt;sationsgraderna som gäller inledningsvis för sjukersättning att gälla. 1&lt;br&gt;praktiken skulle detta kunna innebära att en försäkrad med en serie&lt;br&gt;långa sjukperioder som tillsammans kan sträcka sig betydligt över ett år&lt;br&gt;ändå inte uppnår 365-dagarsgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande utgångspunkt för reglerna för sjukersättning är att&lt;br&gt;befrämja rehabilitering, dvs. att långtidssjukskrivna tillfrisknar. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att friskanmälan inte fördröjs till följd av risken att ett&lt;br&gt;misslyckat arbetsförsök resulterar i sänkt ersättning vid ett återin-&lt;br&gt;sjuknande. Förslaget om att ett återinsjuknande inom fem dagar inte&lt;br&gt;skall leda till ny karensdag eller sänkt ersättning har tillkommit av detta&lt;br&gt;skäl. Samtidigt är en ordning som medger att den försäkrade i ett mycket&lt;br&gt;långt sjukfall på ett relativt enkelt sätt kan undgå en sänkning av kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensationsgraden såväl av rättviseskäl som ur ekonomisk synpunkt svår&lt;br&gt;att acceptera. Det kan därför vara nödvändigt att skapa någon form av&lt;br&gt;spärr så att den åsyftade effekten uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan spärr får dock inte vara utformad så att den motverkar reha-&lt;br&gt;bilitering. Den bör också vara enkel för försäkringskassan att administ-&lt;br&gt;rera och lätt för den försäkrade att förstå. En lösning kan vara en be-&lt;br&gt;stämmelse med innebörden att vid beräkning av om sjukperiod förelegat&lt;br&gt;under 365 dagar skall längre sjukperioder sammanläggas om uppehållet&lt;br&gt;mellan dem understiger ett bestämt antal dagar. Frågan om hur en sådan&lt;br&gt;regel skall närmare utformas behöver ytterligare övervägas inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet. Med hänsyn till att en sänkning av sjukpenningen till&lt;br&gt;70 % skall ske tidigast den 1 juli enligt övergångsbestämmelser som jag&lt;br&gt;kommer att föreslå (avsnitt 10.1) finns det tidsutrymme för sådana över-&lt;br&gt;väganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Reduktion av sjukpenning på grund av sjukersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om arbetsgivaren, även efter den 90:e dagen i en&lt;br&gt;sjukperiod, utger tillägg till sjukpenningen med mer än 10 % av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten skall försäkringskassan göra&lt;br&gt;avdrag på sjukpenningen i motsvarande mån. Till den del arbets-&lt;br&gt;givarens ersättning utges i förhållande till lön överstigande sju och&lt;br&gt;en halv gånger basbeloppet, skall minskning endast ske med be-&lt;br&gt;lopp som överstiger sjukpenningnivån med 10 procentenheter.&lt;br&gt;Motsvarande avdrag skall göras från den sjukpenning som utges&lt;br&gt;till arbetsgivaren när s.k. arbetsgivarinträde gäller om den sjuker-&lt;br&gt;sättning som utges till arbetstagaren överstiger den avsedda högsta&lt;br&gt;kompensationen vid sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med att kompensationsnivåema i&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen sänktes fr.o.m. den 1 mars 1991 infördes i&lt;br&gt;3 kap. 4 § AFL begränsningsregler med avsikt att säkerställa att de&lt;br&gt;sänkta kompensationsnivåema skulle drabba alla så lika som möjligt.&lt;br&gt;Enligt dessa tilläts arbetsgivaren att utöver sjukpenningen kompensera&lt;br&gt;arbetstagare med 10 % av förvärvsinkomsten under de första 90 dagarna&lt;br&gt;av en sjukperiod. Denna regel gäller även efter en sjuklöneperiod. Sjuk-&lt;br&gt;penning skall alltså enligt nuvarande regler minskas med ersättning&lt;br&gt;motsvarande vad arbetsgivaren utger om ersättningen från denne över-&lt;br&gt;stiger 10 % t.o.m. den 90:e dagen och för tid därefter motsvarande all&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsregeln kompletteras med en särskild regel avseende an-&lt;br&gt;ställningsförmåner som räknat för år överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;basbeloppet och som således inte grundar rätt till sjukpenning så att de&lt;br&gt;avsedda begränsningarna uppnås även vid högre inkomstläge. I 3 kap.&lt;br&gt;16 § AFL har motsvarande avräkningsregler avseende anställda som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt kollektivavtal erhåller sjuklön och omfattas av s.k. arbetsgivarin-&lt;br&gt;träde införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det även i samband med de ändringar av kom-&lt;br&gt;pensationsnivåema som nu föreslås väsentligt att de sänkta nivåerna&lt;br&gt;kommer att påverka alla så lika som möjligt. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;förslaget om sänkta kompensationsnivåer kompletteras med bestämmel-&lt;br&gt;ser av samma innebörd som de idag gällande. Därmed bör det finnas&lt;br&gt;utrymme för arbetsgivarna att betala tillägg till sjukpenningen med 10 %&lt;br&gt;även vid längre sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Andra dagersättningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringen och anslutande förmånssystem finns ett antal&lt;br&gt;dagersättningar som regelmässigt ansluter till sjukpenning/sjuklön och&lt;br&gt;som till sin karaktär delvis liknar sjukpenningen. I samband med de&lt;br&gt;förändrade reglerna för sjukpenning fr.o.m. den 1 mars 1991 sänktes&lt;br&gt;kompensationsgrader de inledande tre dagarna till 65 % även vad avser&lt;br&gt;vissa av dessa dagersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler är kompensationsgrader de tre första dagarna i&lt;br&gt;en ersättningsperiod 65 % vad gäller havandeskapspenning, närstående-&lt;br&gt;penning, smittbärarpenning, sjukpenning vid arbetsskada under den s.k.&lt;br&gt;samordningstiden och yrkesskadesjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillfällig föräldrapenning är kompensationsgraden 80 % för&lt;br&gt;de första 14 dagarna per barn och år och 90 % därefter. Kompensations-&lt;br&gt;graden för rehabiliteringspenning är för närvarande 100 % och bör som&lt;br&gt;framgår av mitt förslag i det föregående sänkas till 95 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När period med dagersättning bryts av sjukfrånvaro gäller i princip&lt;br&gt;samma regler som när förvärvsarbete föregått insjuknandet. I vissa fall&lt;br&gt;skall dock samma sjukperiod anses föreligga. T.ex. skall tid som försäk-&lt;br&gt;rad i oavbruten följd uppbär rehabiliteringsersättning eller sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 och 7 b §§ ses som samma sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kompensationsgrad m.m. när period med annan&lt;br&gt;dagersättning än sjukpenning inleds&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Karensdag skall inte införas vid förmånerna reha-&lt;br&gt;biliteringspenning, sjukpenning i samband med medicinsk behand-&lt;br&gt;ling och medicinsk rehabilitering, närståendepenning, smittbärar-&lt;br&gt;penning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsgraden för sjukpenning enligt 3 kap. 7 b § AFL,&lt;br&gt;närståendepenning och smittbärarpenning föreslås höjd till 80 %&lt;br&gt;för de tre första dagarna i en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Karensdagar skall inte införas vid för-&lt;br&gt;månerna rehabiliteringspenning, sjukpenning i samband med medicinsk&lt;br&gt;behandling och medicinsk rehabilitering, närståendepenning, smittbärar-&lt;br&gt;penning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Kompensa-&lt;br&gt;tionsgraderna vad gäller sjukpenning i samband med medicinsk behand-&lt;br&gt;ling och medicinsk rehabilitering, närståendepenning, smittbärarpenning,&lt;br&gt;och havandeskapspenning föreslås höjas till 80 % dag 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att inte införa karensdagar i de aktuella&lt;br&gt;dagersättningarna ses som positivt av flertalet remissinstanser som har&lt;br&gt;yttrat sig i denna fråga. Flera instanser varnar samtidigt för att det finns&lt;br&gt;en överströmningsrisk i system där kompensationsgraderna varierar&lt;br&gt;mellan olika förmåner. Vissa instanser såsom Statens arbetsgivarverk,&lt;br&gt;RFV, SAF, FKF och SACO för fram överströmningsrisken som ett&lt;br&gt;starkt skäl för ett system med sänkt ersättningsgrad i flera förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 kap. AFL har den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring enligt en av försäkringskassan upprättad rehabiliteringsplan rätt till&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringsersättning kan utgå i form av&lt;br&gt;dels rehabiliteringspenning, dels särskilt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringen skall avse att förkorta sjukdomstiden eller helt eller&lt;br&gt;delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Den försäk-&lt;br&gt;rade måste ha sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel till följd&lt;br&gt;av sjukdom. Arbetsförmågan skall under tiden för rehabiliteringsåtgär-&lt;br&gt;den anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är&lt;br&gt;förhindrad att förvärvsarbeta. Om en period med rehabiliteringspenning&lt;br&gt;avbryts på grund av sjukdom, skall sjukperioden anses ha löpt i oav-&lt;br&gt;bruten följd sedan den första dagen med rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på arbetsförmågans nedsättning utges hel, tre fjärdedels, halv&lt;br&gt;eller en fjärdedels rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens bedömning att rehabiliteringspenning bör&lt;br&gt;undantas från reglerna om karensdag. En inledande period med en dag&lt;br&gt;utan ersättning synes inte vara förenlig med förmånens syfte, nämligen&lt;br&gt;att utgöra en positiv stimulans till rehabilitering och återgång i arbete&lt;br&gt;efter en ofta långvarig sjukskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning i samband med medicinsk behandling och medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 3 kap. 7 b § AFL kan utges när den försäkrade genom-&lt;br&gt;går en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till&lt;br&gt;att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstid samt att förebygga eller&lt;br&gt;häva nedsättning av arbetsförmåga som förorsakats av sjukdom. Behand-&lt;br&gt;lingen skall vara ordinerad av läkare och ingå i en av försäkringskassan&lt;br&gt;godkänd plan. Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av åtgärden är förhindrad att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning i samband med medicinsk behandling och medicinsk reha-&lt;br&gt;bilitering kan således utges i vissa situationer utan att sjukdom föreligger&lt;br&gt;eller arbetsförmågan är nedsatt, t.ex. då den försäkrade deltar i en sjuk-&lt;br&gt;domsföreby ggande behandlingsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler utgår ersättning enligt detta lagrum efter&lt;br&gt;samma principer som för sjukpenning enligt AFL. Karensdag i samband&lt;br&gt;med ersättning enligt 3 kap. 7 b § bör inte införas med tanke på att&lt;br&gt;ersättning ofta utges för en planerad sjukfrånvaro som varar en dag eller&lt;br&gt;mindre. För att rehabiliteringssyftet med bestämmelsen inte skall mot-&lt;br&gt;verkas föreslår jag också att kompensationsgraden för de tre första&lt;br&gt;dagarna i en sjukperiod skall höjas till 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård&lt;br&gt;har en närstående som vårdar någon som är svårt sjuk i hemmet eller i&lt;br&gt;annan enskild bostad rätt till ersättning för tid då han avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete i samband med vården. Fr.o.m. den 1 juli 1992 har han rätt&lt;br&gt;till ersättning även om den sjuke vårdas på sjukhus eller annan vårdin-&lt;br&gt;rättning. Ersättning utges under högst 30 dagar sammanlagt för den&lt;br&gt;person som vårdas. Om någon vårdar mer än en person under samma&lt;br&gt;tid, berättigar det inte till ytterligare ersättning. Ersättning för vård av&lt;br&gt;en person får inte utges till flera vårdare för samma tid. Närståendepen-&lt;br&gt;ning utges inte om vårdaren för samma dag t.ex. erhåller havandeskaps-&lt;br&gt;penning eller föräldrapenningförmåner. Hel, halv eller fjärdedels ersätt-&lt;br&gt;ning utges till vårdare beroende av den tid han skulle ha arbetat om han&lt;br&gt;inte vårdat den sjuke. Ersättning utges med belopp motsvarande vårdarens&lt;br&gt;sjukpenning enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att karensdag i en inledande period med närståendepenning&lt;br&gt;inte är förenlig med syftet att underlätta för en person att ta hand om en&lt;br&gt;svårt sjuk anhörig. Vidare innebär, som framhållits i en riksdagsmotion&lt;br&gt;som väckts i anledning av prop. 1991/92:106 om vissa socialförsäk-&lt;br&gt;ringsfrågor, den lägre kompensationsgraden på 65 % under de tre första&lt;br&gt;dagarna att det blir svårare för vårdaren att varva vård och förvärvsar-&lt;br&gt;bete eftersom inkomstbortfallet blir betydande. Socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;uttryckte i sitt betänkande 1991/92:SfU8 förståelse för behov av det slag&lt;br&gt;som motionären pekat på samtidigt som man förutsatte att regeringen&lt;br&gt;beaktar frågan i samband med den ytterligare belysning av begreppet&lt;br&gt;sjukperiod inom sjukförsäkringen som riksdagen tidigare begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens bedömning att karensdag inte bör införas för&lt;br&gt;närståendepenning och anser samtidigt att kompensationsgraden bör vara&lt;br&gt;80 % från den första dagen. Därmed reduceras omfattningen av de&lt;br&gt;problem socialförsäkringsutskottet pekat på samtidigt som närstående-&lt;br&gt;penningen i sin utformning närmare kommer att överensstämma med&lt;br&gt;den tillfälliga föräldrapenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare kan den som har&lt;br&gt;eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbets-&lt;br&gt;förmåga till följd av sjukdomen ha rätt till smittbärarersättning. Även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som för smitta eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk på&lt;br&gt;grund av smittan har rätt till sådan ersättning. Förmånen kan utges i&lt;br&gt;form av dels smittbärarpenning, dels resekostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning utges för närvarande med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;smittbärarens sjukpenning. Beroende av omfattningen av den tid som&lt;br&gt;smittbäraren skulle ha arbetat utges förmånen med hel, tre fjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en ijärdedels smittbärarpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning om en person måste avstå från förvärvsarbete kan&lt;br&gt;grundas i beslut enligt smittskyddslagen, livsmedelslagen eller föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen. En person kan&lt;br&gt;också få ersättning om han måste avstå från förvärvsarbete på grund av&lt;br&gt;läkarundersökning eller hälsokontroll som syftar till att klarlägga om han&lt;br&gt;är smittad av en samhällsfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta,&lt;br&gt;ett sår eller annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar&lt;br&gt;otjänligt till människoföda. Statens Livsmedelsverk förklarar i sitt&lt;br&gt;remissvar att i första hand skall möjligheterna att omplacera den anställ-&lt;br&gt;de prövas och omplacering torde med några få undantag i normalfallet&lt;br&gt;vara möjlig. Införs karensdagar tror verket dock att man får räkna med&lt;br&gt;att smittbärarpenning kommer att få utbetalas i högre utsträckning än&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens bedömning att karenstid inte bör införas i en&lt;br&gt;period med smittbärarpenning eftersom detta skulle motverka syftet med&lt;br&gt;ersättningen, nämligen att skydda andra personer mot smitta eller skador.&lt;br&gt;Av samma skäl bör kompensationsgraden höjas till 80 % för de tre&lt;br&gt;första dagarna i en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn&lt;br&gt;under tolv års ålder har rätt till tillfällig föräldrapenning under högst&lt;br&gt;120 dagar per barn och år. Vid särskilda behov kan tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning utges även för barn mellan tolv och sexton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges bl.a. vid sjukdom hos barnet eller dess&lt;br&gt;ordinarie vårdare samt när en förälder behöver följa med barnet till&lt;br&gt;barnavårdscentral m.m. Härutöver har fadern rätt till tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning i samband med barns födelse eller adoption. Antalet sådana&lt;br&gt;dagar är tio för varje nyfött eller adopterat barn. Utöver de nu nämnda&lt;br&gt;ersättningarna har föräldrarna möjlighet att varje år disponera två s.k.&lt;br&gt;kontaktdagar för varje barn som har fyllt fyra men inte tolv år. Dagarna&lt;br&gt;är bl.a. avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagsmiljö, t.ex.&lt;br&gt;barnomsorg och skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vård av ett barn som är mer än 240 dagar skall fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1992 föräldrapenning kunna bytas ut mot tillfällig föräldrapenning en-&lt;br&gt;dast om det barn för vilket tillfällig föräldrapenning söks vårdas på&lt;br&gt;sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första 14 dagar som tillfällig föräldrapenning betalas ut&lt;br&gt;under ett år uppgår ersättningen till 80 % av SGI och därefter till 90 %.&lt;br&gt;Föräldrapenningförmåner utges inte om föräldern för samma dag uppbär&lt;br&gt;t.ex. sjukpenning. Tillfällig föräldrapenning kan utges med hel, halv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fjärdedels ersättning beroende på den tid en förälder skulle ha&lt;br&gt;arbetat om barnet inte hade blivit sjukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förändringarna i sjuk- och föräldrapenning, som trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 mars 1991, gjordes en åtskillnad mellan de två ersättnings-&lt;br&gt;formerna genom att de tre inledande dagarna med en 65-procentig kom-&lt;br&gt;pensationsgrad inte infördes för tillfällig föräldraförsäkring. Skälen var&lt;br&gt;att lågavlönade föräldrar och föräldrar med flera barn som ofta är sjuka&lt;br&gt;skulle drabbas alltför hårt samt att kompensation för mistad lön när&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning uppbärs sällan utges från arbetsgivarna. De skäl&lt;br&gt;som låg till grund för denna åtskillnad torde vara lika tungt vägande vid&lt;br&gt;införande av en karensdag. Karensdag bör därför inte införas i samband&lt;br&gt;med tillfällig föräldrapenning. Införandet av karensdag i sjuklöne- och&lt;br&gt;sjukpenningsystemen föranleder således inga förändringar i kompensa-&lt;br&gt;tionsgraden för tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har framhållt att det finns risk att människor&lt;br&gt;ansöker om tillfällig föräldrapenning i stället för sjuklön eller sjukpen-&lt;br&gt;ning om två karensdagar införs endast för de senare ersättningsformer-&lt;br&gt;na. Mot dessa bedömningar kan framhållas att det inte uppstått någon&lt;br&gt;sådan effekt då kompensationsgraden för sjukpenning sänktes fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 mars 1991. Vidare skulle det för många som normalt har sina&lt;br&gt;barn på daghem innebära att om föräldern tog ut tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning i stället för sjukpenning måste barnen stanna hemma de aktuella&lt;br&gt;dagarna. Enligt min bedömning torde risken för ett överutnyttjande av&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning vara begränsad när det rör sig om en karensdag&lt;br&gt;i sjukersättningen. Den trygghet för barnfamiljerna som den tillfälliga&lt;br&gt;föräldrapenningen innebär är av så stor betydelse att den uppväger&lt;br&gt;denna risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 9 och 9 a §§ AFL har blivande mödrar, som under gravi-&lt;br&gt;ditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta sitt vanliga&lt;br&gt;arbete och inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter, rätt till havan-&lt;br&gt;deskapspenning. En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om&lt;br&gt;hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift&lt;br&gt;om förbud mot arbete under havandeskap som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges tidigast fr.o.m. den 60:e dagen före den&lt;br&gt;beräknade förlossningen och längst t.o.m. den ll:e dagen före denna&lt;br&gt;tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Har en kvinna blivit avstängd från&lt;br&gt;sitt arbete därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador&lt;br&gt;utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen&lt;br&gt;dvs. 65 % de tre första ersatta dagarna och därefter 80 %. Havande-&lt;br&gt;skapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjuk-&lt;br&gt;penning eller sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens bedömning att karensdagar inte bör införas&lt;br&gt;för havandeskapspenningen. Nuvarande kompensationsgrader bör inte&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Samordningen mellan sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringama&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon särskild anpassning av reglerna i 3 kap.&lt;br&gt;lagen om arbetsskadeförsäkring bör inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Under samordningstiden utges till den som&lt;br&gt;drabbats av arbetsskada för de första 14 dagarna av en sjukperiod sär-&lt;br&gt;skild arbetsskadesjukpenning med 67 % av SGI. Sådan sjukpenning&lt;br&gt;utges endast i den mån och till den del den är högre än den sjuklön,&lt;br&gt;sjukpenning enligt AFL eller sjukpenning enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring (LAF) som den skadade är berättigad till för&lt;br&gt;samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga bedömer att arbetsgruppens förslag kommer att medföra en kraftig&lt;br&gt;ökning av antalet arbetsskadeanmälningar och därmed en ökad belast-&lt;br&gt;ning på försäkringskassorna. Försäkringsöverdomstolen anser att trycket&lt;br&gt;på de intygsskrivande läkarna kan komma att öka. SAF är tveksam till&lt;br&gt;förslaget om särskild arbetsskadesjukpenning och bedömer att det torde&lt;br&gt;strida mot den ILO-konvention om arbetsskadeförsäkring som Sverige&lt;br&gt;ratificerat. ILO-kommittén bedömer att förslaget inte strider mot kon-&lt;br&gt;ventionen. Kommittén konstaterar att den miniminivå för ersättning som&lt;br&gt;anges i den längre gående rekommendation som är knuten till konventio-&lt;br&gt;nen har beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Arbetsskadeförsäkringen är samordnad&lt;br&gt;med den allmänna försäkringen vad gäller ersättning vid sjukdom under&lt;br&gt;den s.k. samordningstiden, dvs. de första 180 dagarna (90 dagar före&lt;br&gt;den 1 januari 1992) efter det att en arbetsskada inträffat. Bestämmelser-&lt;br&gt;na härom återfinns i 3 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;(LAF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningstiden är betydelsefull bl.a. från administrativ synpunkt,&lt;br&gt;eftersom rätten till ersättning enligt LAF inte behöver prövas i skadefall&lt;br&gt;där tillfrisknande sker under de första 180 dagarna efter det att skadan&lt;br&gt;inträffade. Därmed undviks omfattande utredningar och svåra sambands-&lt;br&gt;bedömningar i ett stort antal relativt snabbt övergående skadefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för de regler som skall gälla inom arbetsskadeförsäkring-&lt;br&gt;en är bl.a. den konvention (nr 121) om förmåner vid yrkesskada som&lt;br&gt;antogs av ILO år 1964 och ratificerades av Sverige år 1969 med verkan&lt;br&gt;från år 1970. Konventionen avser dels olika former av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, dels kontantförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat som tillhandahåller hälso- och sjukvård och därmed&lt;br&gt;sammanhängande förmåner enligt ett allmänt sjukförsäkringssystem kan&lt;br&gt;låta detta bli tillämpligt även på de yrkesskadade under förutsättning att&lt;br&gt;detta system har sådant innehåll att den yrkesskadade inte utsätts för&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter av allvarlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens artikel 9 föreskriver dels att förmånerna skall utges så&lt;br&gt;länge följderna av skadan består, dels att det i fråga om kontantförmåner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte får förekomma karensdagar såvida inte medlemslandet vid anslut-&lt;br&gt;ningen till konventionen tillämpade ett system med karensdagar eller - i&lt;br&gt;samband med anslutningen - hade avgett förklaring om temporärt un-&lt;br&gt;dantag från konventionens bestämmelser till följd av otillräckligt utveck-&lt;br&gt;lade ekonomiska resurser och sjuk vårdsanordningar. I konstitutionsut-&lt;br&gt;skottets yttrande (1981/82:14 y) till socialförsäkringsutskottet i samband&lt;br&gt;med riksdagens behandling av prop. 1981/82:144 om ändringar i sjuk-&lt;br&gt;försäkringen m.m. uttalades bl.a. att inget av de nyss nämnda undan-&lt;br&gt;tagen är tillämpliga för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående farms fram till den 1 december 1987&lt;br&gt;särskilda regler om s.k. insjuknandedag och fridag. Enligt regeln om&lt;br&gt;insjuknandedag utgavs i normalfallet inte sjukpenning för den dag då&lt;br&gt;sjukdomsfallet inträffade. När det gäller fridagsregeln utgavs inte sjuk-&lt;br&gt;penning för dag då den försäkrade inte skulle ha arbetat i sin huvud-&lt;br&gt;sakliga sysselsättning, om inte antalet sådana dagar översteg två. Något&lt;br&gt;undantag från dessa regler fanns inte för sjukfrånvaro till följd av arbets-&lt;br&gt;skada under samordningstiden. Mot bakgrund av vad konstitutionsut-&lt;br&gt;skottet uttalat måste förutsättas att dåvarande regler om insjuknandedag&lt;br&gt;och fridag inte ansågs som karensdagar enligt ILO-konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande ekonomiska läget är kraftiga besparingar inom i stort&lt;br&gt;sett alla delar av socialförsäkringssystemet ofrånkomliga. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill bedömer jag, även sett mot bakgrund av effekterna av nu före-&lt;br&gt;slagna förändringar i förhållande till tidigare gällande regler för sjukför-&lt;br&gt;säkringen, att någon särskild anpassning av bestämmelserna i 3 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ LAF inte bör göras när en karensdag införs i sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av bestämmelserna om sjuklön utges inte ersättning enligt&lt;br&gt;LAF för arbetsskadesjukfall som inträffar efter samordningstidens utgång&lt;br&gt;om den försäkrade samtidigt har rätt till sjuklön. Enligt 3 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket LAF gäller att rätt till arbetsskadesjukpenning inte föreligger på&lt;br&gt;grundval av anställningsförmåner för tid under vilken den försäkrades&lt;br&gt;arbetsgivare har att svara för sjuklön enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjukdomsfall som utgör recidiv av en arbetsskada erhåller således&lt;br&gt;den som omfattas av SjLL sjukersättning i form av sjuklön under de&lt;br&gt;första 14 dagarna oavsett om sjukfallet inträffar före eller efter samord-&lt;br&gt;ningstidens utgång. Om sjukperioden fortsätter efter sjuklöneperioden&lt;br&gt;och samordningstiden löpt ut, erhåller den skadade arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penning med 100 % av SGI fr.o.m. dag 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket LAF är på samma sätt som&lt;br&gt;reglerna om samordningstiden av stort värde ur administrativ synpunkt&lt;br&gt;då försäkringskassan inte behöver pröva rätten till arbetsskadeersättning&lt;br&gt;vid sådana recidiv av en arbetsskada som avslutas inom sjuklöneperio-&lt;br&gt;den. Av detta skäl bör vid införande av en karensdag i sjuklönesystemet&lt;br&gt;regeln i denna del bibehållas oförändrad, vilket innebär att recidiv av&lt;br&gt;arbetsskada som inträffar inom ramen för en sjuklöneperiod inte skall&lt;br&gt;medföra rätt till arbetsskadeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rätt till sjuklön vid recidiv av arbetsskada som in-&lt;br&gt;träffar efter samordningstiden kommer - på samma sätt som i dag - att&lt;br&gt;få sjukpenning enligt LAF såväl för den första dagen i sjukperioden som&lt;br&gt;för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som jag redovisat ovan bör även gälla för ersättningar enligt&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän. Någon särskild föreskrift i lag erfordras&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Pensionsförmåner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Bakgrund och nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 7 och 13 kap. AFL föreskrivs att försäkrad har rätt till förtidspension&lt;br&gt;om arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den&lt;br&gt;fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften&lt;br&gt;och om nedsättningen kan anses varaktig. Bedöms nedsättningen inte&lt;br&gt;som varaktig men dock att den antas bli bestående avsevärd tid, har den&lt;br&gt;försäkrade rätt till sjukbidrag. Då jag i det följande talar om förtids-&lt;br&gt;pension avses, om ej annat sägs, även sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning skall beaktas den för-&lt;br&gt;säkrades förmåga att bereda sig inkomst genom sådant arbete som mot-&lt;br&gt;svarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras med&lt;br&gt;hänsyn till den försäkrades utbildning och tidigare verksamhet samt&lt;br&gt;ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter.&lt;br&gt;Bedömningen skall göras efter samma grunder oavsett arten av den&lt;br&gt;föreliggande nedsättningen av prestationsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension utges på tre olika nivåer beroende på omfattningen av&lt;br&gt;arbetsförmågans nedsättning. Hel förtidspension beviljas försäkrad, vars&lt;br&gt;arbetsförmåga är så nedsatt att intet eller endast ringa del därav återstår.&lt;br&gt;Härmed avses enligt praxis att arbetsförmågan är nedsatt med minst fem&lt;br&gt;sjättedelar. Försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad men&lt;br&gt;likväl med avsevärt mer än hälften beviljas två tredjedelar av hel förtids-&lt;br&gt;pension. Arbetsförmågan skall enligt praxis vara nedsatt med minst två&lt;br&gt;tredjedelar men ej fem sjättedelar. Halv förtidspension beviljas försäkrad&lt;br&gt;vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men ej två tredjedelar.&lt;br&gt;Ar arbetsförmågan inte nedsatt med minst hälften kan förtidspension ej&lt;br&gt;utges. Förtidspension utges från folkpensioneringen respektive den all-&lt;br&gt;männa tilläggspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionen är inte relaterad till tidigare förvärvsinkomster och&lt;br&gt;utgör 96 % av basbeloppet för en ensam pensionär. För en gift försäk-&lt;br&gt;rad vars make uppbär hel folkpension utgör pensionen 78,5 % av basbe-&lt;br&gt;loppet. Uppbär maken två tredjedelar av hel pension utgör folkpensionen&lt;br&gt;84 1/3 % av basbeloppet. Har maken halv pension utgör pensionen&lt;br&gt;87 1/4 % av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionens storlek beror på de tidigare arbetsinkomster den&lt;br&gt;försäkrade haft eller kan antas ha haft enligt reglerna för beräkning av&lt;br&gt;s.k. antagandepoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den försäkrade ingen rätt till ATP, utgår pensionstillskott med&lt;br&gt;104 % av basbeloppet. Beroende på ATP-inkomster avtrappas sedan&lt;br&gt;pensionstillskottet successivt så att det upphör vid ATP-inkomster över-&lt;br&gt;stigande 104 % av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivåerna är lika för förtidspension och sjukbidrag. Syftet&lt;br&gt;med förtidspension/sjukbidrag är att tillförsäkra den försäkrade ekono-&lt;br&gt;misk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Ersättningen skall vara en kompensation för inkomstbortfall som har sin&lt;br&gt;grund i sjukdom eller skada och avser således inte att vara en ersättning&lt;br&gt;för invaliditeten som sådan. Grunden till den bristande arbetsförmågan&lt;br&gt;bör utgöras av medicinska faktorer varvid erfordras att den medicinska&lt;br&gt;faktorn medför förlust eller betydande nedsättning av arbetsförmågan. För&lt;br&gt;rätt till sjukbidrag krävs enligt uttalande i förarbetena (prop. 1962:90)&lt;br&gt;att nedsättningen av arbetsförmågan skall bedömas föreligga för avse-&lt;br&gt;värd tid (minst ett år) för att sjukbidrag skall kunna utges. Sjukbidrag&lt;br&gt;tidsbegränsas i regel till perioder om ett till två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension skall beviljas först när rehabiliteringsmöjlighetema är&lt;br&gt;helt uttömda. Så är inte fallet när det gäller sjukbidrag. Att bevilja sjuk-&lt;br&gt;bidrag i stället för förtidspension kan därför i någon utsträckning göras&lt;br&gt;för att motverka att långtidssjukskrivning leder till bestående arbetsoför-&lt;br&gt;måga och därmed efter viss tid hel eller delvis återgång i arbete. En&lt;br&gt;minskad frekvens förtidspensioneringar innebär vidare samhällsekono-&lt;br&gt;miska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen tillsatte år 1985 en utredning med det över-&lt;br&gt;gripande syftet att göra en översyn av sjukförsäkringens regler med&lt;br&gt;inriktning på att åstadkomma en mera aktiv och rehabiliteringsinriktad&lt;br&gt;försäkring. Utredningen, som antog namnet Rehabiliteringsberedningen,&lt;br&gt;föreslog i betänkandet (SOU 1988:41) Tidig och samordnad rehabilite-&lt;br&gt;ring - Samverkansmetoder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m.&lt;br&gt;bl.a. att förtidspension och sjukpenning skulle kunna utges som hel, tre&lt;br&gt;fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Remissvaren finns tillgängliga i socialdepartementets ärende&lt;br&gt;F 5310/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:141 föreslogs att en fjärdedels sjukpenning under en&lt;br&gt;sjukdomsperiod skulle kunna utges som längst under 365 dagar. Denna&lt;br&gt;tid bedömdes vara tillräcklig för att en fjärdedels sjukpenning skulle&lt;br&gt;fylla sitt huvudsakliga syfte att underlätta en successiv återgång i arbete.&lt;br&gt;Förslag om ändrade pensionsnivåer lades däremot inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har den 17 juni 1992 i en rapport till regeringen,&lt;br&gt;&amp;quot;Uppföljning och genomförandet av de nya reglerna om sjuklön och&lt;br&gt;rehabilitering&amp;quot;, bl.a. föreslagit att tidsbegränsningen för en fjärdedels&lt;br&gt;sjukpenning avskaffas. Skälet för detta är att den i praktiken fyller en&lt;br&gt;begränsad funktion så till vida att återgång i arbete på heltid om så en-&lt;br&gt;dast för en enstaka dag avbryter sjukperioden och en ny påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att öka flexibiliteten i systemet Prop. 1992/93:31&lt;br&gt;samtidigt som jag ser det som en fördel om kompensationsnivåema för&lt;br&gt;förtidspension kan anpassas till sjukpenningnivåema. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav anser jag att vissa ändringar bör vidtas i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Nya nivåer i förtidspensioneringen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ersättningsnivåerna för förtidspension enligt 7 och&lt;br&gt;13 kap. i lagen om allmän försäkring ändras så att ersättning kan&lt;br&gt;utges såsom hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förtidspen-&lt;br&gt;sion. Hel förtidspension utges endast om arbetsförmågan är helt&lt;br&gt;nedsatt och inte som nu även om en ringa del återstår. Tre fjärde-&lt;br&gt;dels förtidspension utges om arbetsförmågan inte är helt nedsatt&lt;br&gt;men är nedsatt med minst tre ljärdedelar. Halv förtidspension bör&lt;br&gt;utges om arbetsförmågan är nedsatt i mindre grad men med minst&lt;br&gt;hälften. En fjärdedels förtidspension utges om arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst en fjärdedel. En fjärdedels förtidspension bör&lt;br&gt;utges med restriktivitet. De som när de nya reglerna träder i kraft&lt;br&gt;uppbär två tredjedels förtidspension behåller denna ersättningsnivå&lt;br&gt;tills en omprövning aktualiseras. En fjärdedels sjukpenning kan&lt;br&gt;enligt nuvarande regler under samma sjukperiod utges för högst&lt;br&gt;365 dagar. Denna tidsbegränsning föreslås upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsberedningens förslag: I rehabiliteringsberedningens&lt;br&gt;betänkande föreslås att förtidspension skall kunna utges på ersättnings-&lt;br&gt;nivåerna hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har berörts 14 remissinstanser, varav 13&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Försäkringsöverdomstolen avstyrker förslaget med&lt;br&gt;motivering att svårigheterna att bedöma vilken ersättningsnivå som skall&lt;br&gt;beviljas blir betydande. Bland dem som tillstyrker förslaget återfinns&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Statskontoret och&lt;br&gt;Försäkringsrätten för Norra Sverige. Som särskilt positivt bedöms sam-&lt;br&gt;ordningsfördelarna med lika nivåer för förtidspension och sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för förtidspension för-&lt;br&gt;svårar för många personer med nedsatt arbetsförmåga att erhålla förtids-&lt;br&gt;pension på en nivå som motsvarar den faktiska nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan. Genom att införa fyra förtidspensionsnivåer underlättas detta.&lt;br&gt;Härigenom kan också på längre sikt flera människor bibehålla kontakten&lt;br&gt;med arbetsmarknaden. I dag är alternativet i vissa fall halv eller hel&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1990 ändrades ersättningsnivåerna för sjukpenning så att&lt;br&gt;hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning kan utbetalas.&lt;br&gt;Tidigare utgavs sjukpenning på nivåerna hel eller halv. Ersättnings-&lt;br&gt;nivåerna för förtidspension bibehölls dock på nivåerna hel, två tredjedels&lt;br&gt;eller halv. De skilda nivåerna för sjukpenning och förtidspension inne-&lt;br&gt;bär att den som har en varaktig nedsättning av arbetsförmågan i skiktet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 till 49 % inte är berättigad till förtidspension samtidigt som en sådan&lt;br&gt;nedsättning kan berättiga till en fjärdedels sjukpenning under högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att samordna ersättningsnivåerna mellan sjukpenning och för-&lt;br&gt;tidspension uppnås fördelar ur rehabiliteringssynpunkt. Därför föreslår&lt;br&gt;jag att reglerna för förtidspension förtydligas och anpassas till motsva-&lt;br&gt;rande regler för sjukpenning så att fyra nivåer skall gälla även för för-&lt;br&gt;tidspensionen. Hel förtidspension kan i dag utges om arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst fem sjättedelar. Med de nya pensionsnivåema bör hel&lt;br&gt;förmån utges endast då den försäkrade helt saknar arbetsförmåga. Tre&lt;br&gt;fjärdedels förtidspension utges om arbetsförmågan inte saknas helt men&lt;br&gt;är nedsatt med minst tre fjärdedelar. Om arbetsförmågan är nedsatt i&lt;br&gt;mindre grad men med minst hälften utges halv förtidspension. Om arbets-&lt;br&gt;förmågan är nedsatt med mindre än hälften men med minst en fjärdedel&lt;br&gt;utges en fjärdedels förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärdedels förtidspension bör enligt min mening tillämpas med&lt;br&gt;restriktivitet. Den bör komma i fråga främst när det efter en längre tids&lt;br&gt;sjukskrivning och rehabilitering konstateras en varaktig eller för avse-&lt;br&gt;värd tid nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel till följd av sjuk-&lt;br&gt;dom eller skada. Däremot skall inte nedsatt prestationsförmåga som har&lt;br&gt;samband med normalt åldrande ge rätt till sådan förtidspension. Nivån&lt;br&gt;två tredjedels förtidspension bör behållas endast övergångsvis. De som&lt;br&gt;när de nya reglerna träder i kraft uppbär två tredjedels förtidspension&lt;br&gt;behåller denna ersättningsnivå tills en omprövning aktualiseras. Vad jag&lt;br&gt;nu sagt föranleder ändringar i lagen om allmän försäkring och angrän-&lt;br&gt;sande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna får en stor betydelse för de människor&lt;br&gt;som i dag har halv förtidspension och som har möjlighet att öka sin&lt;br&gt;arbetstid, dock ej till heltid. De nuvarande reglerna försvårar i hög grad&lt;br&gt;detta då en ökad arbetstid leder till att kravet på att arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt med minst hälften ej är uppfyllt. I dessa fall dras enligt nuvaran-&lt;br&gt;de regler förtidspensionen in i sin helhet. Detta innebär en kännbar&lt;br&gt;ekonomisk försämring för den försäkrade samtidigt som det i många fall&lt;br&gt;kan leda till att försök att återgå i heltidsarbete efter en tid slår tillbaka&lt;br&gt;i form av försämrad hälsa som i sin tur kan leda fram till en mer om-&lt;br&gt;fattande förtidspensionering. I andra fall torde den bristande flexibilite-&lt;br&gt;ten leda till att den försäkrade bibehåller sin förtidspension på halvtid&lt;br&gt;snarare än ta risken för ett misslyckande. De här föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringarna ger väsentligt förbättrade anpassningsmöjligheter av arbetsinsat-&lt;br&gt;sen med hänsyn till den enskildes förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna av förtidspensionsnivåema innebär större&lt;br&gt;möjligheter för den enskilde att erhålla inkomstbortfallsskydd som mot-&lt;br&gt;svarar den faktiska nedsättningen av arbetsförmågan då nedsättningen&lt;br&gt;varat längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärdedels sjukpenning kan för närvarande utges under högst 365&lt;br&gt;dagar. I och med införandet av en fjärdedels förtidspension bortfaller&lt;br&gt;motivet för denna tidsbegränsning. Med hänsyn jämväl till vad RFV&lt;br&gt;anfört i sin rapport föreslår jag att tidsbegränsningen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Ny nivå för förtida uttag av ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En möjlighet införs att göra förtida respektive upp-&lt;br&gt;skjutet uttag av tre fjärdedels ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna tillåter halvt eller en&lt;br&gt;fjärdedels förtida uttag av ålderspension tidigast från sextio års ålder.&lt;br&gt;Uppskjutet uttag kan senast göras vid sjuttio års ålder. De av mig före-&lt;br&gt;slagna nivåerna för förtidspension gör det motiverat att även anpassa&lt;br&gt;nivåerna för förtida respektive uppskjutet uttag av ålderspension så att&lt;br&gt;en principiell överensstämmelse mellan dessa uppnås. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att möjligheten att göra tre fjärdedels förtida respektive uppskjutet uttag&lt;br&gt;av ålderspension införs. Vad jag nu sagt föranleder ändringar i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och angränsande författningar. Vid senare tillfälle bör&lt;br&gt;en ändring dessutom göras i punkt 1 av anvisningarna till 48 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Nya nivåer för särskild efterlevandepension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheten införs att erhålla hel, tre fjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en fjärdedels särskild efterlevandepension. För hel för-&lt;br&gt;mån krävs att den efterlevande makens möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete är helt nedsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna tillåter att hel, två&lt;br&gt;tredjedels eller halv efterlevandepension utges. De av mig föreslagna&lt;br&gt;nivåerna för förtidspension gör det motiverat att även anpassa nivåerna&lt;br&gt;för efterlevandepension så att de principiellt överensstämmer. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att möjligheten införs att erhålla hel, tre fjärdedels, halv eller&lt;br&gt;en fjärdedels särskild efterlevandepension. För hel särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension krävs att den efterlevande makens möjlighet att bereda sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete är helt nedsatt. Vad jag nu sagt föranleder änd-&lt;br&gt;ringar i lagen om allmän försäkring och angränsande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Pensionens storlek då maken uppbär pension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ålders- eller förtidspension/sjukbidrag enligt AFL&lt;br&gt;till en gift försäkrad vars make uppbär folkpension i form av hel&lt;br&gt;ålders- eller förtidspension/sjukbidrag skall utgöra 78,5 procent av&lt;br&gt;basbeloppet. Uppbär maken en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels&lt;br&gt;pension skall pensionen utgöra 91,6, 87,25 respektive 82,9 procent&lt;br&gt;av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler reduceras folkpen- Prop. 1992/93:31&lt;br&gt;sion i form av ålderspension eller förtidspension/sjukbidrag för en pensionär&lt;br&gt;som är gift och vars make uppbär folkpension enligt AFL. Reduktionens&lt;br&gt;storlek är beroende av om maken uppbär hel, halv eller två tredjedels&lt;br&gt;pension. Har maken hel pension utgör folkpensionsbeloppet 78,5 procent av&lt;br&gt;basbeloppet. Utges två tredjedels pension till maken blir pensionen 84&lt;br&gt;och en tredjedels procent av basbeloppet och utges halv pension till&lt;br&gt;maken utges 87 och en ijärdedels procent av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av pensionsnivåema till hel, tre fjärdeis, halv och en&lt;br&gt;fjärdeis ålderspension respektive förtidspension/sjukbidrag från folkpen-&lt;br&gt;sioneringen som jag föreslagit måste för att kostnaderna för försäkringen&lt;br&gt;inte skall ökas motsvarande reduktion även införas vid de nya nivåerna.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från nivåerna 78,5 procent av basbeloppet i pension&lt;br&gt;till en pensionär vars make uppbär hel pension och 96 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet till en ensam pensionär föreslår jag följande folkpensionsnivåer&lt;br&gt;till gifta pensionärer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionär vars make uppbär tre fjärdedels pension ges rätt till 82,9&lt;br&gt;procent av basbeloppet. Uppbär maken halv pension utgör pensionsbe-&lt;br&gt;loppet 87,25 procent av basbeloppet och om maken uppbär en fjärdedels&lt;br&gt;pension utgör pensionen 91,6 procent av samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag föranleder ändringar i 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Sjukfrånvarons utveckling samt ekonomiska och&lt;br&gt;administrativa konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om förändrade regler för sjukersättning har sin&lt;br&gt;bakgrund dels i behovet att förstärka statens ekonomi, dels i en strävan&lt;br&gt;att åstadkomma en ökad självrisk i sjukförsäkringen samtidigt som in-&lt;br&gt;citamenten för rehabilitering till förvärvsarbete stärks. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Social-&lt;br&gt;demokratiska arbetarepartiet har jag föreslagit införande av en karensdag&lt;br&gt;och att samtidigt vissa kompensationsgrader sänks. För att de bespa-&lt;br&gt;ringar som en karensdag innebär fullt ut skall tillgodoföras stats-&lt;br&gt;budgeten, föreslås en anpassning av arbetsgivaravgiftens nivå vilket&lt;br&gt;medför att effekten för arbetsgivarna neutraliseras. Vidare föreslås vissa&lt;br&gt;kompletterande åtgärder bl.a. vad gäller förtidspensioneringen med syfte&lt;br&gt;att stärka förutsättningarna för rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en karensdag får direkt ekonomiska konsekvenser för de&lt;br&gt;enskilda individerna, arbetsgivarna och sjukförsäkringen genom minskad&lt;br&gt;sjukersättning i form av sjuklön eller sjukpenning. De övriga föränd-&lt;br&gt;ringar som föreslås påverkar individerna och socialförsäkringen. Föränd-&lt;br&gt;ringarna medför även effekter på de skatter och socialavgifter som avser&lt;br&gt;utbetalningar av sjuklön och sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsadministrationen påverkas såväl av de förändrade&lt;br&gt;ersättningsnivåerna som av införandet av en karensdag. Den lägre kom-&lt;br&gt;pensationsgraden efter ett års sjukfrånvaro kommer sannolikt att med-&lt;br&gt;föra en ökad efterfrågan på arbetslivsinriktad rehabilitering och över-&lt;br&gt;gångsvis en ökad arbetsbelastning på försäkringskassan. Med hänsyn&lt;br&gt;bl.a. till syftet att begränsa förekomsten av långa sjukfall blir det än mer&lt;br&gt;angeläget att olika rehabiliteringsmöjligheter undersöks och prövas så&lt;br&gt;tidigt som möjligt under sjukperioden samt att handläggningstiderna vad&lt;br&gt;gäller sjukbidrag är rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Sjukfrånvarons utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid mitten av 1980-talet ökade sjukfrånvaron kraftigt. Såväl antalet&lt;br&gt;ersatta dagar som antalet sjukfall ökade. Sjuktalet, dvs. antal sjukdagar&lt;br&gt;per sjukpenningförsäkrad, steg från 18,8 år 1984 till 24,5 år 1989 samti-&lt;br&gt;digt som sjukfallsfrekvensen steg från 1,47 till 2,18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m år 1989 började sjukfrånvaron minska. Minskningen avser&lt;br&gt;framförallt korta och medellånga sjukfall. Under år 1988 och år 1989&lt;br&gt;svarade sjukfall som varar högst en vecka för 20 % av antal ersatta&lt;br&gt;dagar. År 1991 svarade de för 17 % av dagarna. Den kraftiga minsk-&lt;br&gt;ningen av korta och medellånga sjukfall har inneburit att en allt större&lt;br&gt;andel av sjukpenningdagarna utgörs av långa sjukfall. Antalet personer&lt;br&gt;som varit sjukskrivna i över ett år uppgick år 1991 till ca 100 000 per-&lt;br&gt;soner. I denna grupp svarar männen för ca 40 % av sjukfallen och kvin-&lt;br&gt;norna för ca 60 %. Sjukfall med en varaktighet på över ett år svarade år&lt;br&gt;1991 för 37 % av sjukpenningdagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av sjukfall som inte avslutats inom 30 dagar har efter år&lt;br&gt;1983 blivit allt långsammare. År 1983 nådde ca 3 % av dessa fall en&lt;br&gt;varaktighet överstigande 365 dagar. År 1991 var motsvarande andel&lt;br&gt;13 %. Denna skillnad skall dock bl.a. ses mot bakgrund av att under&lt;br&gt;1980-talet började sjukpenning utges i rehabiliterande syfte för fleråriga&lt;br&gt;utbildningar, varför ökningen delvis var ett uttryck för en satsning på&lt;br&gt;rehabilitering. Fr.o.m. den 1 januari 1992 utges rehabiliteringspenning i&lt;br&gt;dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två regelförändringar som bidragit till den minskande sjukfrånvaron är&lt;br&gt;förändringarna i ersättningsgraderna för sjukpenning den 1 mars 1991&lt;br&gt;och införandet av sjuklön den 1 januari 1992. Samtidigt har nya regler&lt;br&gt;om ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och om ekonomisk ersätt-&lt;br&gt;ning vid sådan rehabilitering införts. De nya reglerna innebär bl.a. att&lt;br&gt;förstahandsansvaret för att den enskildes behov av rehabiliteringsåtgär-&lt;br&gt;der klarläggs åligger arbetsgivaren. En rätt till rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;infördes för den som deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på rehabilitering avses leda till att de långa sjukfallen blir&lt;br&gt;färre och kortare under flera år framöver. Enligt aktuell statistik från&lt;br&gt;RFV tenderar antalet sjukfall som varar 15-90 dagar att minska. Detta&lt;br&gt;kan ses som ett första tecken på att satsningen på aktiv rehabilitering&lt;br&gt;börjar att ge resultat. Vidare synes andelen långa sjukfall som avslutas&lt;br&gt;med förtidspension minska. Antalet förtidspensioner fortsätter dock att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öka om än i avtagande takt. Enligt RFV är ökningen av förtidspensione-&lt;br&gt;ringen bl.a. en följd av att försäkringskassorna i större omfattning än&lt;br&gt;under senare år nu aktualiserar och arbetar aktivt med de riktigt långa&lt;br&gt;sjukfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1991 uppgick antalet personer i yrkesverksam ålder som helt eller&lt;br&gt;delvis stod utanför arbetsmarknaden på grund av ohälsa till ca 450 000&lt;br&gt;personer. I slutet av år 1992 beräknas 375 000 personer erhålla förtids-&lt;br&gt;pension. Antalet förtidspensionärer antas öka med ytterligare 6 000&lt;br&gt;personer år 1993 för att därefter minska med ca 5 000 personer per år.&lt;br&gt;Av dessa kan ca 20 % uppskattas ha en godkänd arbetsskada, vilket&lt;br&gt;innebär att de erhåller arbetsskadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling av sjukfrånvaron måste även ses i ljuset av&lt;br&gt;arbetsmarknadslägets utveckling eftersom det finns ett omvänt samband&lt;br&gt;mellan sjukfrånvarons omfattning och arbetslöshetsnivån. Ju högre&lt;br&gt;arbetslöshetsnivån blir, desto lägre tenderar sjukfrånvaron att vara. Det&lt;br&gt;finns flera förklaringar till detta fenomen, t.ex. att i en högkonjunktur&lt;br&gt;får även handikappade och personer med hälsoproblem plats på arbets-&lt;br&gt;marknaden. En annan förklaring kan vara att närvaron på arbetet ökar&lt;br&gt;när risken för arbetslöshet upplevs som mer påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu aktuella prognoser för arbetslösheten tyder inte på några omedel-&lt;br&gt;bara förbättringar, varför det synes rimligt att vid beräkningarna av&lt;br&gt;sjukfrånvarons kostnader år 1993 räkna med att sjukfrånvaron kommer&lt;br&gt;fortfara att vara nedpressad på grund av arbetslöshetsnivån. RFV be-&lt;br&gt;dömer att sjuktalet år 1992, inkl, sjukdagar under sjuklöneperiod, kom-&lt;br&gt;mer att ligga ca 16 % lägre än sjuktalet år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Konsekvenser för de försäkrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De ekonomiska konsekvenserna för de enskilda&lt;br&gt;personerna av att en karensdag införs inom sjuklöne- och sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemen samtidigt som vissa kompensationsgrader såväl&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen som andra dagersättningar och&lt;br&gt;pensionsförmåner förändras har för de försäkrade som grupp&lt;br&gt;uppskattats till ca 5 000 miljoner kronor före skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag tidigare föreslagit bör införandet&lt;br&gt;av en karensdag kombineras med ett allmänt högriskskydd för personer&lt;br&gt;med mer än tio sjukfall under ett år samtidigt som det hittillsvarande&lt;br&gt;högriskskyddet för försäkrade med särskilt omfattande sjukfrånvaro&lt;br&gt;bibehålls. Vidare föreslås införandet av en särregel för situationer där&lt;br&gt;återinsjuknande inträffar inom fem dagar efter att ett tidigare sjukfall&lt;br&gt;avslutats. I dessa situationer skall karensdagsreglema inte tillämpas. Det&lt;br&gt;föreslås också att kompensationsgraderna vid långa sjukfall sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En karensdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den direkta konsekvensen av en karensdag kommer till största delen att&lt;br&gt;falla inom ramen för sjuklönesystemet, eftersom det i flertalet sjukfall&lt;br&gt;numera blir fråga om ersättning i form av sjuklön de första 14 dagarna&lt;br&gt;i sjukperioden. Ca 10 % av de försäkrade uppskattas dock under denna&lt;br&gt;period även ha rätt till sjukpenning enligt AFL. Ett införande av karens-&lt;br&gt;dag kommer alltså även att ge en viss direkt besparing för sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återinsjuknanderegel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aterinsjuknanderegeln påverkar kostnaderna för såväl sjuklön som sjuk-&lt;br&gt;penning. Om de som återinsjuknar antas utgöra 1 % av alla med fler än&lt;br&gt;två sjukfall kan sjuklöne- och sjukpenningutgiftema uppskattas öka med&lt;br&gt;ca 50 miljoner kronor. Det kan dock antas att en del personer i dag&lt;br&gt;avstår från att göra arbetsförsök av rädsla för att misslyckas vilket enligt&lt;br&gt;hittillsvarande regler medför att en ny sjukperiod påbörjas. Aterinsjuk-&lt;br&gt;nandedagen har antagits få lika stor effekt på korta som långa sjukfall,&lt;br&gt;varför kostnaden för åtgärden kommer att fördela sig jämnt mellan sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkringen och sjuklönesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högriskskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna högriskskydd som nu föreslås innebär att antalet karens-&lt;br&gt;dagar i förhållande till en arbetsgivare begränsas till tio under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 uppvisade 32 000 personer 11 eller fler sjukfall. I genomsnitt&lt;br&gt;hade denna grupp 13,24 fall per år vilket betyder att högriskskydd skulle&lt;br&gt;kunna komma att avse drygt 100 000 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av dessa personer erhåller för närvarande det s.k. särskilda&lt;br&gt;högriskskyddet som utges till personer som år efter år drabbas av en&lt;br&gt;omfattande sjukfrånvaro. Införandet av en karensdag medför sannolikt&lt;br&gt;ett ökat intresse för att erhålla det särskilda högriskskyddet. Den totala&lt;br&gt;kostnaden för dessa två högriskskydd bedöms dock ej överstiga 50 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade kompensationsgrader för långa sjukfall respektive vid&lt;br&gt;rehabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att sänka kompensationsgraden till 70 % för sjukfall som varar&lt;br&gt;mer än ett år förändrar de ekonomiska incitamenten för många som varit&lt;br&gt;sjuka länge. För vissa försäkrade i lägre inkomstnivåer blir det ekono-&lt;br&gt;miskt fördelaktigt att erhålla sjukbidrag/förtidspension i stället för sjuk-&lt;br&gt;penning. Antalet ansökningar om sjukbidrag/förtidspension kan därför&lt;br&gt;förväntas öka. Antalet ansökningar bedöms dock bli något lägre inled-&lt;br&gt;ningsvis till följd av de övergångsbestämmelser som föreslagits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till att sjukpenningen sänks för sjukfall som varar&lt;br&gt;längre än 90 dagar föreslås även kompensationsgraden för rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning sänkas från 100 % till 95 %. Därmed kommer det även&lt;br&gt;fortsättningsvis att vara mer ekonomiskt fördelaktigt att delta i rehabili-&lt;br&gt;tering än att uppbära sjukpenning. Fler personer bland de långtidssjuka&lt;br&gt;än i dag kommer sannolikt att ansöka om rehabiliteringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kortsiktiga effekten av sänkta kompensationsgrader och förändra-&lt;br&gt;de volymer vad gäller rehabiliteringsersättning och sjukbidrag/förtids-&lt;br&gt;pension har beräknats bli en besparing på närmare 2 000 miljoner&lt;br&gt;kronor. Den faktiska besparingen blir dock något lägre eftersom en viss&lt;br&gt;andel av dagarna i sjukfall längre än 180 dagar utgörs av dagar med&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenning och skall bekostas av arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga effekten kommer enligt min bedömning att uppnås&lt;br&gt;successivt i takt med att långtidssjukskrivningarna blir färre och kortare&lt;br&gt;samtidigt som antalet förtidspensioner minskar. Effekterna på lite längre&lt;br&gt;sikt är ett resultat både av de förändrade reglerna och ansvarsförhållan-&lt;br&gt;dena beträffande rehabilitering fr.o.m. den 1 januari 1992 och de här&lt;br&gt;föreslagna förändringarna beträffande kompensationsgraderna. I vilken&lt;br&gt;takt som denna minskning av försäkringutgiftema kan ske är dessutom&lt;br&gt;delvis konjunkturberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga dagersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående (kapitel 7) föreslagit att övriga dagersättningar&lt;br&gt;inte skall omfattas av vare sig karensdagsregel eller sänkta kompensa-&lt;br&gt;tionsgrader. Samtidigt föreslås att kompensationsgraden vad gäller när-&lt;br&gt;ståendepenning, smittbärarpenning m.m. utges för de tre första dagarna&lt;br&gt;med 80 %. Ökningen i försäkringsutgift har uppskattas till 0,5 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärdedels och tre fjärdedels förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en fjärdedels sjukpenning avlöses av en fjärdedels förtidspen-&lt;br&gt;sion i stället för halv förtidspension kommer utgifterna att minska.&lt;br&gt;Vidare blir det möjligt för personer som hittills uppburit halv förtids-&lt;br&gt;pension och vars arbetsförmåga medger en viss utökning av förvärvsar-&lt;br&gt;bete att övergå till en kvarts förtidspension. I någon mån kommer utgift-&lt;br&gt;erna för en fjärdedels sjukpenning också att öka. Sammantaget bedömer&lt;br&gt;jag att förslaget på kort sikt är kostnadsneutralt vad gäller försäkringsut-&lt;br&gt;giftema. På längre sikt torde utgifterna minska eftersom alternativet en&lt;br&gt;fjärdedels förtidspension gör det möjligt för fler personer att bibehålla&lt;br&gt;ett fotfäste på arbetsmarknaden. I dag är alternativet halv eller hel för-&lt;br&gt;tidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna av ovan nämnda förslag för individerna&lt;br&gt;före skatt uppskattas per helår till 5 000 miljoner kronor varav karens-&lt;br&gt;dagen svarar för ca 3 400 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Ekonomiska konsekvenser inom sjuklönesystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För arbetsgivarna har de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;av minskad utbetalning av sjuklön och därmed sammanhängande&lt;br&gt;minskad utbetalning av arbetsgivaravgift uppskattats till ca&lt;br&gt;4 000 miljoner kronor. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift före-&lt;br&gt;slås höjd, fr.o.m. den 1 januari 1993 med 0,47 procentenheter till&lt;br&gt;8,27 % på avgiftsunderlaget och fr.o.m. den 1 januari 1994 med&lt;br&gt;ytterligare 0,16 procentenheter till 8,43 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Min bedömning av karensdagens ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser grundas på den sjukfrånvaroprognos som nyss redovisats&lt;br&gt;samt att andelen berörda sjukdagar inom sjuklönesystemet är 90 % och&lt;br&gt;löneutvecklingen. För arbetsgivarna uppgår summan av de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna i form av minskad utbetalning av sjuklön och minskad&lt;br&gt;utbetalning av arbetsgivaravgift till ca 4 000 miljoner kronor varav ca&lt;br&gt;75 % utgörs av minskad utbetalning av sjuklön och ca 25 % av socialav-&lt;br&gt;gifter för densamma. Detta motsvarar i princip en höjning med 0,63&lt;br&gt;procentenheter. Med hänsyn till att de föreslagna regelförändringarna&lt;br&gt;träder i kraft först den 1 april 1993 bör avgiften höjas med 0,47 pro-&lt;br&gt;centenheter från 7,80 % till 8,27 % fr.o.m. den 1 januari 1993 och till&lt;br&gt;8,43 % fr.o.m. den 1 januari 1994. Därmed avses förändringen bli&lt;br&gt;neutral visavi arbetsgivarna som grupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Kompensation till kommunsektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: I prop. 1992/93:123 om vissa ekonomiska reg-&lt;br&gt;leringar mellan staten och kommunsektorn har regeringen bl.a.&lt;br&gt;beaktat de lagförslag rörande sjukersättningssystemen som jag här&lt;br&gt;lägger fram varigenom medel motsvarande den minskning av&lt;br&gt;kommunsektorns skatteinkomster som följer av förslagen skall&lt;br&gt;återföras till kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I 1992 års kompletteringsproposition&lt;br&gt;(prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) före-&lt;br&gt;språkades att den s.k. finansieringsprincipen skall tillämpas framöver. I&lt;br&gt;korthet innebär principen att kommuner och landsting inte bör åläggas&lt;br&gt;nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa med&lt;br&gt;annat än höjda skatter. I prop. 1992/93:123 om vissa ekonomiska regle-&lt;br&gt;ringar mellan staten och kommunsektorn redogörs för hur nu aktuella&lt;br&gt;ändringar i skattesystemet, sjukförsäkringen och pensionssystemet skall&lt;br&gt;beaktas vid reglering av den kommunalekonomiska ramen för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De olika förändringarna i sjukersättningssyste-&lt;br&gt;men kommer sammantaget att medföra ökade resurskrav inom&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Införande av en karensdag i sjukersätt-&lt;br&gt;ningssystemet kommer enligt min bedömning i begränsad omfattning&lt;br&gt;öka resursbehoven. Det förslag som rör långtidssjukskrivna förväntas&lt;br&gt;däremot att under de närmaste åren komma att ställa krav på ökade&lt;br&gt;resurser för att tillgodose ambitionerna såväl vad gäller rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet som rimliga handläggningstider för förtidspensionsärenden. Där-&lt;br&gt;vid bör målet vara att ingen långtidssjukskri ven som passerar ettårs-&lt;br&gt;gränsen får sin sjukpenning sänkt till 70 % utan att andra alternativ än&lt;br&gt;fortsatt sjukpenning har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införande av karensdagsregler kan vidare medföra att något fler an-&lt;br&gt;söker om det särskilda högriskskyddet och därmed fler ärenden av detta&lt;br&gt;slag för försäkringskassorna. A andra sidan kan ökad kännedom bland&lt;br&gt;de försäkrade om de strikta villkoren för detta högriskskydd i sig inne-&lt;br&gt;bära att den nuvarande höga ansökningsfrekvensen i relation till antalet&lt;br&gt;beviljade högriskskydd avtar något. RFV har i sitt remissvar beträffande&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:49) Karensdagar vid sjukersättning&lt;br&gt;angett att detta kan beräknas motsvara en kostnad på ca 10 miljoner&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har i sitt yttrande rörande förslagen om två karensdagar berört de&lt;br&gt;varaktiga administrativa konsekvenserna av ett införande av karensdagar.&lt;br&gt;Förslaget innebär behov av förändringar i verkets ADB-system. Vissa&lt;br&gt;utgifter för detta kan beräknas redan för innevarande budgetår. För&lt;br&gt;försäkringskassornas del kan det dels bli fråga om fler ansökningar om&lt;br&gt;högriskskydd, dels på lite längre sikt ett ökat resursbehov till följd av&lt;br&gt;kraven på snabbare handläggning av sjukbidrags- och rehabiliterings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att återkomma till försäkringskassornas samlade&lt;br&gt;resursbehov för budgetåret 1993/94 i 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Konsekvenser för staten inklusive sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De sammantagna konsekvenserna för staten&lt;br&gt;inklusive sjukförsäkringen har beräknats till drygt 4 000 miljoner&lt;br&gt;kronor. Detta belopp utgör summan av besparingen for arbetsgivarna,&lt;br&gt;statens nettobesparing av förändringarna inom sjukförsäkrings-&lt;br&gt;systemet och kompensation till kommunerna för skattebortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den ekonomiska konsekvensen av att&lt;br&gt;införa en karensdag har beräknats till ca 3 400 miljoner kronor, varav&lt;br&gt;ca 10 % av besparingen antas falla direkt på sjukpenningförsäkringen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0331/prop_199293__31-4.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De minskade socialavgiftsinkomstema till följd av en karensdag har&lt;br&gt;beräknats till ca 900 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av de olika socialavgifter som ingår i den totala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgiften uppgår enligt förslag i prop. 1992/93:50 bil. 3 fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993 till 30,53 %. Hälften av dessa avser avgifter som ej till&lt;br&gt;någon del skall redovisas över statsbudgeten. Den senare kategorin ut-&lt;br&gt;görs av ATP-avgiften, delpensionsavgiften, arbetsmarknadsavgiften och&lt;br&gt;lönegarantiavgiften. Motsvarande belopp av bortfallna socialavgiftsin-&lt;br&gt;täkter till följd av karensdagar uppgår därmed till 450 miljoner kronor.&lt;br&gt;Bortfallet av ATP-inkomster motsvaras delvis av ett minskat framtida&lt;br&gt;pensionsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av kompensationsgraderna för långa sjukfall för tid&lt;br&gt;fr.o.m. den 91 :a t.o.m. den 365:e dagen i sjukperioden uppskattas ge en&lt;br&gt;besparing på ca 700 miljoner kronor. Sänkningen till 70 % efter ett års&lt;br&gt;sjukskrivning har beräknats ge en besparing på ca 1 200 miljoner&lt;br&gt;kronor, och sänkningen av rehabiliteringspenningen från 100 % till&lt;br&gt;95 % ca 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget uppgår de ekonomiska konsekvenserna för de försäkrade&lt;br&gt;som grupp till ca 5 000 miljoner kronor. I detta belopp ingår utöver&lt;br&gt;ovan nämnda belopp vissa ökade kostnader för rehabiliteringspenning&lt;br&gt;och högriskskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här föreslagna förändringarna medför att skatteintäkterna minskar.&lt;br&gt;För statens vidkommande har de minskade skatteinkomsterna bedömts&lt;br&gt;uppgå till ca 200 miljoner kronor medan det för kommunsektorn rör sig&lt;br&gt;om ca 1 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Tidpunkt för ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Begränsningen till 365 dagar för en fjärdedels sjuk-&lt;br&gt;penning upphävs fr.o.m. den 1 januari 1993. De nya pensions-&lt;br&gt;nivåema föreslås träda i kraft den 1 juli 1993 och reglerna i övrigt&lt;br&gt;den 1 april 1993. Sänkningen av sjukpenningen till 70 % skall&lt;br&gt;dock tidigast ske den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt uppgörelsen mellan regeringen och det&lt;br&gt;socialdemokratiska arbetarepartiet skall förändringarna genomföras så&lt;br&gt;snart det är tekniskt möjligt. RFV har i sitt remissvar angående Ds 1992:49&lt;br&gt;hävdat att reglerna avseende två karensdagar inte bör träda i kraft förrän&lt;br&gt;tidigast ett halvår efter riksdagsbeslut. Mot bakgrund bl.a. av det all-&lt;br&gt;männa ekonomiska läget är det angeläget att beslutade besparingsåtgär-&lt;br&gt;der verkställs så snabbt som möjligt. Vidare är det karensdagssystem&lt;br&gt;som här föreslås i flera avseenden enklare än det som redovisades i&lt;br&gt;Ds 1992:49. Jag anser därför att införandet av en karensdag bör ske den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 april 1993 samtidigt med övriga förändringar i sjukersättningssyste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget att sänka kompensationsgraden i långa sjukfall bör&lt;br&gt;viss övergångstid gälla, eftersom sänkningen från hittillsvarande 90 %&lt;br&gt;till 70 % är en påtaglig förändring samtidigt som den långtidssjuk-&lt;br&gt;skrivne behöver tid att påverka sin situation, t.ex. genom att begära&lt;br&gt;rehabilitering. Den nya kompensationsgraden 70 % skall därför tilläm-&lt;br&gt;pas först fr.o.m. den 1 juli 1993. Däremot kommer för alla sjukfall som&lt;br&gt;varat mer än 90 dagar kompensationsgraden att sänkas till 80 % redan&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 april 1993. Beträffande de nya pensionsnivåema föreslår&lt;br&gt;jag att dessa skall träda i kraft den 1 juli 1993 medan begränsningen till&lt;br&gt;365 dagar för en fjärdedels sjukpenning skall upphävas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Uppföljning av förändringarna inom&lt;br&gt;sjukersättningssystemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: RFV ges ett uppdrag att följa upp effekterna av&lt;br&gt;de förändrade reglerna för sjukersättning i form av förändrade&lt;br&gt;sjukfrånvaromönster och av rehabiliteringsresultat. Denna uppfölj-&lt;br&gt;ning bör ske i samarbete med arbetsmarknadens parter med inrikt-&lt;br&gt;ning bl.a. på skillnader mellan män och kvinnor samt mellan olika&lt;br&gt;branscher, yrkesgrupper och inkomstskikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Omfattningen av de förändringar i sjuk-&lt;br&gt;ersättningssystemen som här föreslås är betydande. Vissa konsekvenser&lt;br&gt;är svåra att förutsäga t.ex. volymeffekter på rehabiliteringspenning och&lt;br&gt;sjukbidrag. I debatten kring karensdagar har en rad olika bedömningar&lt;br&gt;framförts bl.a. av de fördelningspolitiska effekterna av olika föränd-&lt;br&gt;ringar av reglerna för sjukersättning. Jag anser att det är angeläget att&lt;br&gt;följa upp regelförändringarna såväl i termer av försäkringsutgifter och&lt;br&gt;rehabilitering som ur ett rättviseperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla vikten av att arbetsgivarna, i&lt;br&gt;enlighet med sjuklönelagen, inrapporterar uppgifter om korttidsfrånvaron&lt;br&gt;till försäkringskassan. RFV har konstaterat en betydande eftersläpning i&lt;br&gt;uppgiftslämnandet. Detta är allvarligt då uppgifterna är ett viktigt under-&lt;br&gt;lag för statistik och analys av den sammantagna sjukfrånvaroutvecklingen i&lt;br&gt;landet för bedömningar bland annat av om sjukförsäkringsavgiften är&lt;br&gt;rätt avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Genomförandekostnader m.m. år 1992/93&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Socialförsäkringsadministrationen bör erhålla&lt;br&gt;vissa medel för att underlätta genomförandet av förändringarna&lt;br&gt;samt för informationskostnader i samband med genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: RFV har i sitt remissvar rörande för-&lt;br&gt;slaget om två karensdagar angivit att kostnaderna för verket att genom-&lt;br&gt;föra detta förslag uppgår till ca 4 miljoner kronor. Därtill skulle komma&lt;br&gt;informationsinsatser till en kostnad av ca 10 miljoner kronor. Jag be-&lt;br&gt;dömer att genomförandekostnadema blir jämförbara om en karensdag&lt;br&gt;införs, i synnerhet med tanke på att förändringar även skall göras inom&lt;br&gt;andra delar av socialförsäkringen. Medel för detta ändamål kommer att&lt;br&gt;anvisas i tilläggsbudget I i samband med 1993 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag 1 och delar av lagförslag 2 har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen 8 och 9 avser ämnen som faller inom Lagrådets gransk-&lt;br&gt;ningsområde. Förslagen är dock av sådan beskaffenhet att Lagrådets&lt;br&gt;hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag 9 har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges storleken av den sjuklön som skall&lt;br&gt;utges under en sjuklöneperiod. De dagar som avses i punkterna 1 - 3 är&lt;br&gt;endast sådana dagar som arbetstagaren gått miste om anställningsför-&lt;br&gt;måner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan. I första punkten&lt;br&gt;anges att sjuklön inte utges för den första dagen för vilken sjuklön kan&lt;br&gt;utges enligt 8 § första stycket. Denna dag blir därigenom en karensdag.&lt;br&gt;En sjuklöneperiod börjar normalt den första dag en arbetstagare måste&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete helt eller delvis på grund av sjukdom. Punkt 1&lt;br&gt;kommer således i allmänhet att avse den första dagen i sjuklöneperio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Enligt 8 § skall sjuklön inte utges för tid före anmälan. Den som&lt;br&gt;gör anmälan först senare kommer inte att bli berättigad till sjuklön med&lt;br&gt;en högre kompensationsgrad för återstående dagar i sjuklöneperioden på&lt;br&gt;grund av att de ligger senare i sjuklöneperioden. Av punkt 1 följer att&lt;br&gt;sjukanmälan utgör utgångspunkt för vilken dag som skall vara karens-&lt;br&gt;dag. Bestämmelserna om karensdag kan, med reservation för att sjukan-&lt;br&gt;mälan görs i tid, sägas innebära att arbetstagaren har rätt till sjuklön&lt;br&gt;enligt sjuklönelagen med 0 kr för den första dagen han går miste om&lt;br&gt;anställningsförmåner till följd av sjukdomen. Arbetsgivarens skyldighet&lt;br&gt;att utge sjuklön enligt lagen är begränsad på motsvarande sätt. Karens-&lt;br&gt;dagen skall fortfarande anses som en dag vartill rätt till sjuklön före-&lt;br&gt;ligger, t.ex. när det gäller arbetsgivarens anmälnings- och uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 12 §. Av andra och tredje punkterna följer att sjuklön för&lt;br&gt;tid därefter utges i samma omfattning som för närvarande, dvs. med&lt;br&gt;75 % av mistade anställningsförmåner för den andra och tredje dagen&lt;br&gt;och med 90 % för tid därefter. Nu anges dock uttryckligen att bestäm-&lt;br&gt;melserna skall tillämpas för varje sjuklöneperiod för sig. Bestämmelser-&lt;br&gt;na innebär att en arbetstagare som har flera arbetsgivare under samma&lt;br&gt;sjukfall kan gå miste om sjuklön för mer än en dag resp, få sjuklön&lt;br&gt;beräknad med en 75-procentig kompensationsgrad för fler än två dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 8 § görs redan i första stycket. I tredje stycket regle-&lt;br&gt;ras i stället det s.k. allmänna högriskskyddet. Avsikten är att en arbets-&lt;br&gt;tagare inte skall behöva gå miste om sjuklön för mer än tio dagar under&lt;br&gt;ett år hos en och samma arbetsgivare till följd av bestämmelserna om&lt;br&gt;karensdag i första stycket. Sjuklön skall utges med 75 % av mistade&lt;br&gt;anställningsförmåner för dag som annars skulle ha varit karensdag, om&lt;br&gt;arbetstagaren under den senaste tolvmånadersperioden har gått miste om&lt;br&gt;sjuklön från samma arbetsgivare för sammanlagt tio dagar till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt jjärde stycke erinras om att avvikande bestämmelser finns i&lt;br&gt;15 § (det särskilda högriskskyddet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § införs en återinsjuknanderegel i ett nytt tredje stycke. Lydelsen&lt;br&gt;skiljer sig från det remitterade förslaget men ändringen är närmast&lt;br&gt;redaktionell. Av denna regel följer att om en sjukperiod börjar inom fem&lt;br&gt;dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats skall en ny sjuklöneperiod&lt;br&gt;tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare i det tidigare&lt;br&gt;sjukfallet omfatta högst 14 kalenderdagar. Om den tidigare sjuklöne-&lt;br&gt;perioden varar 14 dagar skall någon ny period inte börja löpa. Av tredje&lt;br&gt;stycket följer även att sjuklönen skall utges med den andel av anställ-&lt;br&gt;ningsförmånerna som skulle ha gällt om den nya sjuklöneperioden hade&lt;br&gt;omfattat också den tidigare perioden. Detta innebär bl.a. att sjuklön&lt;br&gt;skall utges redan fr.o.m. första dagen i den senare sjuklöneperioden.&lt;br&gt;Om arbetstagaren under den tidigare perioden gått miste om anställningsför-&lt;br&gt;måner hos arbetsgivaren under minst tre dagar skall sjuklönen redan&lt;br&gt;fr.o.m. den första dagen i den senare perioden utgöra 90 % av anställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsförmånerna. I övrigt skall de vanliga bestämmelserna om sjuklön&lt;br&gt;gälla. Således skall enligt 8 § sjuklön inte utges för tid före sjukanmälan.&lt;br&gt;Krav på läkarintyg skall också räknas från sjukanmälningsdagen vid det&lt;br&gt;nya sjukfallet. De fem dagarna inom vilka det senare sjukfallet skall&lt;br&gt;inträffa räknas fr.o.m. den första arbetsdagen efter den första sjukperio-&lt;br&gt;den, eller den tidigare dag fr.o.m. vilken arbetstagaren blivit frisk och&lt;br&gt;den tidigare sjukperioden följaktligen upphört. Den som återgått i arbete&lt;br&gt;en torsdag skall således insjukna på nytt senast följande måndag för att&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen. En motsvarande återinsjuknanderegel införs&lt;br&gt;i 3 kap. 8 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att, om sjuklön utges för tid före sjukanmälan,&lt;br&gt;som sjukanmälningsdag skall anses den första ersättningsdagen eller den&lt;br&gt;tidigare dag för vilken sjuklön inte utgivits enligt bestämmelserna i 6 §&lt;br&gt;första stycket 1. Krav på t.ex. läkarintyg kommer således att räknas&lt;br&gt;fr.o.m. den dag som härigenom anses som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som omfattas av beslut enligt 13 § skall, liksom tidigare,&lt;br&gt;för den tid försäkringskassans beslut omfattar ha rätt till sjuklön fr.o.m.&lt;br&gt;den första dagen med 90 % av mistade anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här görs en redaktionell ändring med anledning av att lagen (1982:423)&lt;br&gt;om allmän löneavgift har upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i fjärde stycket om sjukperiod och be-&lt;br&gt;räkning av sjukpenning efter en sjuklöneperiod ersätts i huvudsak av ett&lt;br&gt;tillägg i 3 kap. 8 § fjärde stycket och ändrad lydelse av 3 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från det remitterade förslaget innehåller paragrafen även&lt;br&gt;bestämmelser om en 70-procentig kompensationsnivå. Ändringar i sak&lt;br&gt;har också gjorts i andra stycket. \ första stycket anges vad som normalt&lt;br&gt;skall gälla för sjukpenning som inte timberäknas. I första punkten anges&lt;br&gt;att sjukpenning inte utges för den första dagen i sjukperioden. Detta är&lt;br&gt;alltså bestämmelsen om karensdag i sjukförsäkringen såvitt avser kalen-&lt;br&gt;derdagberäknad sjukpenning. I den andra punkten anges att sjukpenning&lt;br&gt;utges med 65 % av SGI:n delad med 365 för de två följande dagarna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukperioden, dvs. den andra och den tredje dagen. I punkt 3 anges att&lt;br&gt;sjukpenning för tid därefter till och med den 365:e dagen utges med&lt;br&gt;80 % av SGI:n. Denna nivå gäller således även för tid efter den 90:e&lt;br&gt;dagen i sjukperioden. I punkt 4 anges att sjukpenning utges med 70 %&lt;br&gt;av SGI:n för tid därefter, dvs. från och med den 366:e dagen. Kompen-&lt;br&gt;sationsgraden är angiven i förhållande till vilken kalenderdag i sjuk-&lt;br&gt;perioden ersättningen avser. Bestämmelserna om sjukperiod i 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket medför att, om sjukperioden inletts med en sjuklöneperiod om&lt;br&gt;14 dagar, sjukpenning skall utges enligt vad som gäller fr.o.m. den&lt;br&gt;femtonde dagen i sjukperioden. Motsvarande gäller även när fråga om&lt;br&gt;sjukpenning uppkommer före en sjuklöneperiods utgång. Fortfarande&lt;br&gt;gäller enligt 14 § att sjukpenning inte utges för tid före anmälan. Kom-&lt;br&gt;pensationsgraden är dock inte angiven i förhållande till när sjukanmälan&lt;br&gt;skett. Avvikande bestämmelser om sjukpenning finns i 4 b och 7 b §§&lt;br&gt;(ersättning utges med 80 % även för de tre första dagarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även sjukpenning som beräknas&lt;br&gt;på en sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete. Sjukpen-&lt;br&gt;ning till egenföretagare utges därför normalt fr.o.m. den andra dagen i&lt;br&gt;sjukperioden om försäkringen inte gäller med 3 eller 30 dagars karenstid&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 11 § eller egenföretagaren uppfyller villkoren&lt;br&gt;för det allmänna högriskskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att arbetsgivaren kan utge ersättning med 10 %&lt;br&gt;av lönen utan att detta minskar sjukpenningens belopp. Härvid beaktas&lt;br&gt;enligt tredje stycket också s.k. AGS-ersättning. Till den del ersättningen&lt;br&gt;från arbetsgivaren avser lön överstigande 7,5 basbelopp kan ersättning&lt;br&gt;på motsvarande sätt utges med 75 resp. 90 % t.o.m. den 365:e dagen&lt;br&gt;och därefter med 80 %. Någon bestämmelse om avräkning om arbets-&lt;br&gt;givaren betalar lön under karensdagen finns inte. Reglerna bygger dock&lt;br&gt;på förutsättningen att sådan ersättning inte kommer att utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke tas reglerna om det s.k. allmänna högrisk-&lt;br&gt;skyddet in. Här anges att sjukpenning utges även för den första dagen i&lt;br&gt;sjukperioden om den försäkrade under de senaste tolv månaderna gått&lt;br&gt;miste om sjukpenning för tio dagar till följd av bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket 1 eller motsvarande bestämmelser om timberäknad sjukpenning&lt;br&gt;i 10 a §. Under en tolvmånadersperiod skall en försäkrad alltså inte&lt;br&gt;behöva gå miste om sjukpenning för mer än tio karensdagar (med un-&lt;br&gt;dantag för om egenföretagarens försäkring gäller med 3 eller 30 dagars&lt;br&gt;karenstid eller om den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller med&lt;br&gt;sådan karenstid). Någon sammanläggning med karensdagar i sjuklöne-&lt;br&gt;systemet skall inte ske. Kompensationsgraden för den första dagen skall&lt;br&gt;när allmänt högriskskydd inträtt vara 65 % för den första dagen. Detta&lt;br&gt;kommer att gälla i alla fortsatta sjukfall under en tolvmånadersperiod&lt;br&gt;räknat från den första av de tio karensdagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket får försäkrade som avses i denna para-&lt;br&gt;graf även fortsättningsvis rätt till sjukpenning med en 80-procentig kom-&lt;br&gt;pensationsgrad redan fr.o.m. den första dagen. Vid bedömningen av om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en försäkrad kan antas ha ett större antal sjukperioder med rätt till sjuk- Prop. 1992/93:31&lt;br&gt;penning beaktas även sjukfall som bara skulle ha varat en dag och som&lt;br&gt;sjukpenning inte skulle ha utgivits för enligt bestämmelserna om karens-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket att en fjärdedels sjukpenning högst får&lt;br&gt;utges för 365 dagar under samma sjukperiod slopas. Skälen härför anges&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt tredje stycke anges att sjukpenning utges med en kompensa-&lt;br&gt;tionsgrad av 80 % även för de tre första dagarna vid medicinsk behand-&lt;br&gt;ling eller medicinsk rehabilitering som ordinerats av läkare och ingår i&lt;br&gt;en av försäkringskassan godkänd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns den grundläggande definitionen av sjukperiod enligt&lt;br&gt;AFL. Till detta stycke förs i huvudsak över bestämmelserna i nuvarande&lt;br&gt;1 § fjärde stycket. En sjukperiod skall i visst fall således omfatta även&lt;br&gt;en sjuklöneperiod. Här föreskrivs att det gäller om rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap. uppkommer i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod,&lt;br&gt;dvs. inte som tidigare enbart i anslutning till utgången av en sjuklöne-&lt;br&gt;period. Bestämmelsen i nuvarande femte stycke blir därvid obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I eXt femte stycke anges i stället att det i visst avseende skall anses som&lt;br&gt;en fortsättning på den tidigare sjukperioden om en person insjuknar på&lt;br&gt;nytt inom fem dagar från det en sjukperiod avslutats. Den senare perio-&lt;br&gt;den skall anses som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det&lt;br&gt;gäller vilken kompensationsnivå som skall gälla för sjukpenningen.&lt;br&gt;Reglerna har sin motsvarighet i 7 § tredje stycket sjuklönelagen. Det&lt;br&gt;senare sjukfallet skall inledas med en sjuklöneperiod endast om sjuk-&lt;br&gt;löneperioden hos samma arbetsgivare varat mindre än 14 kalenderdagar&lt;br&gt;när det första sjukfallet avslutades. Den senare sjuklöneperioden skall&lt;br&gt;endast pågå så lång tid att den tillsammans med den tidigare varar högst&lt;br&gt;14 dagar. Om någon sådan sjuklöneperiod eller ny sjuklöneperiod hos&lt;br&gt;annan arbetsgivare inte skall börja löpa blir innebörden att sjukpenning&lt;br&gt;utges redan fr.o.m. den första dagen i den senare perioden och med den&lt;br&gt;kompensationsgrad som följer av hur länge det tidigare sjukfallet pågick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning.&lt;br&gt;Havandeskapspenning skall dock även utges för den första dagen och då&lt;br&gt;på 65 procents kompensationsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ första stycket anges att timberäkning av sjukpenning enligt huvudregeln&lt;br&gt;skall göras för de första 14 dagarna av sjukperioden. Härav följer att&lt;br&gt;sjukpenningen efter en sjuklöneperiod skall timberäknas endast om sjuk-&lt;br&gt;löneperioden undantagsvis är kortare än 14 dagar. Det torde främst bli&lt;br&gt;fallet när en person slutar sin anställning. De nuvarande bestämmelserna&lt;br&gt;i 1 § fjärde stycket blir därför obehövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär inte att sjukpenning skall kunna utges för tidigare&lt;br&gt;dag än enligt nuvarande bestämmelser. Huvudregeln är således fort-&lt;br&gt;farande att ersättning inte utges för tid före sjukanmälan. Detta följer av&lt;br&gt;14 §. Däremot är kompensationsgraden inte kopplad till när sjukanmälan&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom timsjukpenningperioden inte knyts till när sjukanmälan görs&lt;br&gt;är andra stycket obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras storleken av s.k. timberäknad sjukpenning. Redan&lt;br&gt;i 10 § har angivits att sådan sjukpenning endast utges för dag då den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade varit sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket i paragrafen anges med vilken kompensationsgrad tim-&lt;br&gt;beräknad sjukpenning skall utges. I första punkten anges att sjukpenning&lt;br&gt;inte utges för den första dagen i sjukperioden som den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha utfört förvärvsarbete om han inte varit sjuk. I punkterna 2 och 3&lt;br&gt;anges att kompensationsgraden är 65 % för den andra och tredje dagen&lt;br&gt;i sjukperioden som förvärvsarbete annars skulle ha utförts och 80 % för&lt;br&gt;tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena anges formlerna för hur sjukpenning enligt&lt;br&gt;första stycket skall beräknas. Formlerna avser beräkningen såväl om det&lt;br&gt;är fråga om en som flera dagar resp, om det är fråga om samma eller&lt;br&gt;olika procentandelar som sjukpenningen skall utges med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare fjärde och femte styckena är obehövliga och upphävs,&lt;br&gt;vilket föranleder en ändrad hänvisning i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke återfinns reglerna om det allmänna högrisk-&lt;br&gt;skyddet med anpassning till timsjukpenningreglema. Här anges - på&lt;br&gt;motsvarande sätt som i 4 § femte stycket - att sjukpenning utges även&lt;br&gt;för den första dagen och med 65-procentig kompensationsgrad, om den&lt;br&gt;försäkrade under den senaste tolvmånadersperioden redan gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning för tio dagar till följd av bestämmelsen i första stycket 1&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelse i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i 10 a § medför att hänvisning här skall ske till första-&lt;br&gt;fjärde styckena i den paragrafen. Hänvisningen är endast avsedd att&lt;br&gt;reglera om kalenderdag- eller timberäkning av sjukpenningen skall ske.&lt;br&gt;Bestämmelser om t.ex. högriskskydd är ändå avsedda att tillämpas i&lt;br&gt;förekommande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket upphävs till följd av att kompensationsgraden i sjukför-&lt;br&gt;säkringen enligt 4 § första stycket 2 och 3 samt motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser i 10 a § är angiven i förhållande till vilken dag i sjukperioden ersätt-&lt;br&gt;ningen avser. Tid med rehabiliteringspenning ingår i sjukperioden enligt&lt;br&gt;vad som anges i 8 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om arbetsgivarinträde i sjätte stycket anpassas till vad som&lt;br&gt;gäller enligt 4 § andra stycket om arbetsgivarens möjlighet att utge kom-&lt;br&gt;pletterande ersättning vid sjukdom. Reglerna bygger på förutsättningen&lt;br&gt;att arbetsgivaren inte utger ersättning för den första dagen innan hög-&lt;br&gt;riskskyddet inträtt. Någon reglering av denna dag finns därför inte. Den&lt;br&gt;ändrade hänvisningen i sista meningen är föranledd av en tidigare änd-&lt;br&gt;ring i 4 § i samband med att bestämmelser om sjukhusvårdsavdrag tagits&lt;br&gt;bort (SFS 1991:1639) och av att ett nytt fjärde stycke tillkommit i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket anges att föräldrapenning skall utges även för den första&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en redaktionell ändring med anledning av ändringarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension kan tas ut såväl före som efter 65-årsmånaden, s.k. för-&lt;br&gt;tida respektive uppskjutet uttag. 1 andra stycket anges att sådant uttag nu&lt;br&gt;även kan göras med tre fjädedelar av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är en konsekvens av att nya pensionsnivåer,&lt;br&gt;tre fjärdedels och en fjärdedels pension, inom förtidspensioneringen&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en konsekvens av ändringen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att en försäkrad under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar har rätt till förtidspension om hans arbetsförmåga på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska presta- Prop. 1992/93:31&lt;br&gt;tionsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. Nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan skall bedömas som varaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf anger vilka nivåer som förtidspension kan utges med.&lt;br&gt;Nivåerna, som motsvarar de nivåer som gäller för sjukpenning inom&lt;br&gt;sjukförsäkringen, är hel, tre fjärdedelar, halv respektive en ljärdedel av&lt;br&gt;hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att hel förtidspension utges till försäkrad vars&lt;br&gt;arbetsförmåga är helt nedsatt. Ändringen i detta stycke innebär en skärp-&lt;br&gt;ning av hittillsvarande regler. För rätt till hel pensionsförmån krävs nu&lt;br&gt;att den försäkrade på grund av sjukdom helt saknar förmåga att skaffa&lt;br&gt;sig inkomst av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger att om arbetsförmågan inte är helt nedsatt men är&lt;br&gt;nedsatt med minst tre fjärdedelar utges tre fjärdedels förtidspension.&lt;br&gt;Pensionsnivån två tredjedels förtidspension slopas. De som nu uppbär&lt;br&gt;två tredjedels förtidspension behåller denna pensionsnivå till dess en&lt;br&gt;omprövning av pensionen blir aktuell. Detta framgår av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke anger att halv förtidspension skall utges när&lt;br&gt;den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad än tre fjärde-&lt;br&gt;delar men med minst hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke anges att en fjärdedel av hel förtidspension utges&lt;br&gt;i övriga fall. I den allmänna motiveringen framförs att bestämmelserna&lt;br&gt;om en fjärdedels förtidspension bör tillämpas restriktivt. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av arbetsförmågans nedsättning skall de omständigheter som&lt;br&gt;anges i 3 § beaktas i vanlig ordning men med tyngdpunkten lagd på&lt;br&gt;medicinska faktorer. För att en så - relativt sett - liten nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmågan som en fjärdedel skall kunna konstateras föreligga, kom-&lt;br&gt;mer höga krav att behöva ställas på att det finns ett klart samband&lt;br&gt;mellan de medicinska faktorerna och nedsättningen av den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är en följd av att nya pensionsnivåer införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya nivåer införs för särskild efterlevandepension på samma sätt som&lt;br&gt;för förtidspension i 7 kap. 1 och 2 §§. För hel särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion krävs att möjligheten för efterlevande make att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete är helt nedsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en följd av att nya pensionsnivåer införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är en följd av att uttag av ålderspension nu&lt;br&gt;även kan göras med tre fjärdedelar av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en följd av att den nya pensionsnivån en&lt;br&gt;fjärdedels förtidspension införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket, som jämfört med det remitterade förslaget ändrats redak-&lt;br&gt;tionellt, anpassas till att en karensdag normalt gäller i den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringen och att dessa regler är tillämpliga även på den frivilliga&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket görs en redaktionell ändring med anledning av en&lt;br&gt;tidigare ändring i denna paragraf, varvid nuvarande tredje stycke inför-&lt;br&gt;des (SFS 1987:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att kompensationsgraden för rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning sänks till 95 procent av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att nya förtidspensionsnivåer&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 och 2 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är en följd av att nya pensionsnivåer införs.&lt;br&gt;Förslag till ändring i dessa paragrafer har tidigare föreslagits i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:7 och prop. 1992/93:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av procenttalen i tredje stycket är en anpassning till de nya&lt;br&gt;ersättningsnivåerna inom sjukförsäkringen i lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redaktionell ändring görs också med anledning av en tidigare änd-&lt;br&gt;ring i lagen om allmän försäkring (SFS 1991:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vidare att den som inte har rätt till sjuklön vid&lt;br&gt;recidiv av arbetsskada som inträffar efter samordningstiden vid retroak-&lt;br&gt;tiv utbetalning får sjukpenning enligt LAF för den första dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att ersättning för närståendevård utges&lt;br&gt;med 80 procent fr.o.m. den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att ersättning till smittbärare utges med&lt;br&gt;80 procent även för de tre första dagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en höjning av sjukförsäkringsavgiften så som anges i&lt;br&gt;avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i denna paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring&lt;br&gt;i uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 mom. är en följd av att kompensationsgraden inom sjuk-&lt;br&gt;försäkringen sänks till 70 procent från och med den 366:e dagen i en&lt;br&gt;sjukperiod och att kompensationsgraden för rehabiliteringspenning sänks&lt;br&gt;till 95 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas av riksdagen under innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-&lt;br&gt;ganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av departementspromemoria (Ds 1992:49)&lt;br&gt;Karensdagar vid sjukersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian redovisas bedömningar och förslag från en&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Socialdepartementet som har utrett hur regler om&lt;br&gt;karensdagar kan införas i sjuklönesystemet, sjukpenningförsäkringen och&lt;br&gt;anslutande ersättningssystem. I gruppens arbete ingick att utforma&lt;br&gt;högriskskydd, att pröva nödvändig regelanpassning inom arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen och att analysera ekonomiska och administrativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår ett karensdagssystem som i princip skall&lt;br&gt;innebära att den som blir sjuk inte får ersättning för de två första dagar&lt;br&gt;i sjukperioden som han har rätt till sjuklön eller sjukpenning. I sjuklöne-&lt;br&gt;lagen anges detta som att sjuklön inte utges för de två första dagarna i&lt;br&gt;sjuklöneperioden som arbetstagaren till följd av nedsättningen i arbets-&lt;br&gt;förmågan gått miste om lön och andra anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När karensdagar införs bör nuvarande lägre kompensationsnivå för de&lt;br&gt;tre första dagarna tas bort. Därigenom kan ersättningssystemet göras&lt;br&gt;mer enhetligt. Vid sjuklön blir då kompensationsnivån 90 % och inom&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen 80 % t.o.m. 90:e dagen i sjukperioden samt&lt;br&gt;90 % för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare med koncentrerad arbetstid föreslås en särreglering.&lt;br&gt;Vid utformningen av denna har beaktats dels att två karensdagar inte&lt;br&gt;skall innebära en orimligt stor självrisk för arbetstagare med koncentre-&lt;br&gt;rad arbetstid, dels att den med hänsyn till krav på administrativ enkelhet&lt;br&gt;inte skall behöva tillämpas när en begränsad arbetsinsats skulle ha&lt;br&gt;fullgjorts under karensdagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införande av karensdagar föreslås vidare en särskild&lt;br&gt;återinsjuknanderegel så att en ny sjukperiod som börjar inom fem dagar&lt;br&gt;från det tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som samma sjuk-&lt;br&gt;period som den tidigare när det gäller karensdagar, ersättningens storlek&lt;br&gt;och avgränsning av sjuklöneperioden. Syftet är bl.a. att härigenom&lt;br&gt;tillgodose tidigare begäran från riksdagen om förslag som undanröjer att&lt;br&gt;nuvarande utformning av sjukförsäkringssystemet kan vara rehabilite-&lt;br&gt;ringshämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att arbetstagare med flera arbetsgivare inte skall drabbas av mer än&lt;br&gt;två karensdagar i en sjukperiod föreslås att arbetsgivare som arbetstagaren&lt;br&gt;skulle ha arbetat hos den tredje eller därpå följande dag i sjukperioden&lt;br&gt;på arbetstagarens begäran skall utge sjuklön om annan arbetsgivare&lt;br&gt;innehållit sjuklön under karensdagar tidigare i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt skall arbetsgivaren utge sjuklön för de första dagarna i&lt;br&gt;en sjuklöneperiod om arbetstagaren begär det under åberopande av att&lt;br&gt;försäkringskassan innehållit sjukpenning till följd av karensdagar tidigare&lt;br&gt;i samma sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringskassan föreslås gälla att sjukpenning alltid skall utges&lt;br&gt;från första ersättningsdagen om arbetsgivare tidigare i samma sjukperiod&lt;br&gt;inte utgivit sjuklön för karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ett tillägg i den s.k. sjuklönegarantin så att den kommer att&lt;br&gt;omfatta vissa situationer där arbetstagaren inte erhållit sjuklön trots att&lt;br&gt;han uppfyller villkoren för det allmänna högriskskyddet eller på grund&lt;br&gt;av att arbetsgivaren ifrågasätter uppgifter om att ersättning innehållits&lt;br&gt;under karensdagar tidigare i samma sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att karensdagar skall gälla alla föreslås att sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkring för egenföretagare och frivillig sjukpenningförsäkring&lt;br&gt;anpassas till systemet med två karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagar föreslås inte införas i andra förmånssystem med dagersätt-&lt;br&gt;ning inom socialförsäkringen. Däremot föreslås ändring av vissa ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåer för att få en anpassning till huvudregeln vad avser ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåerna. När det gäller sjukpenning enligt 3 kap. 7 b § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL) föreslås ersättning utgå med&lt;br&gt;80 % fr.o.m. första dagen. På samma sätt föreslås höjning till 80 %&lt;br&gt;fr.o.m. första ersättningsdagen i förmånerna närstående- och smittbärar-&lt;br&gt;penning samt havandeskapspenning. Detta innebär bl.a. ökad enhetlighet&lt;br&gt;vad gäller ersättningsnivåerna i sjukersättningssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att inkomstförlusten till följd av karensdagar inte&lt;br&gt;skall bli alltför omfattande för personer som är sjuka ofta föreslås att&lt;br&gt;karensdagssystemet kompletteras med två olika högriskskydd. För det&lt;br&gt;första bör ett allmänt högriskskydd gälla så att antalet karensdagar&lt;br&gt;begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. Reglerna utformas så att&lt;br&gt;alla karensdagar som beräknas för den som har flera arbetsgivare eller&lt;br&gt;för den som samtidigt omfattas av sjuklöne- och sjukpenningsystemen&lt;br&gt;skall kunna beaktas. För resterande sjukfall inom tolvmånadersperioden&lt;br&gt;skall sjuklön eller sjukpenning utgå med 90 respektive 80 % fr.o.m.&lt;br&gt;första ersättningsdagen i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra föreslås ett särskilt högriskskydd för personer med&lt;br&gt;handikapp eller kroniska sjukdomar. Detta utformas i överensstämmelse&lt;br&gt;med nuvarande bestämmelser i fråga om arbetstagare med omfattande&lt;br&gt;korttidsfrånvaro. Personer som omfattas av det särskilda högriskskyddet&lt;br&gt;skall ha 90 eller 80 % i sjuklön respektive sjukpenning fr.o.m. första&lt;br&gt;ersättningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan föreslås kunna utfärda intyg om att arbetstagaren&lt;br&gt;företett visst underlag såsom lönespecifikation för att styrka att ersätt-&lt;br&gt;ning innehållits under karensdag. Detta kan bli aktuellt när arbetstagaren&lt;br&gt;har flera arbetsgivare eller erhåller ersättning från såväl sjuklöne- som&lt;br&gt;sjukpenningsystemet, dels i enstaka sjukfall, dels vid åberopande av&lt;br&gt;reglerna om allmänt högriskskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Sverige är bundet av Internationella arbetsorganisa-&lt;br&gt;tionens (ILO) konvention (nr 121) om förmåner vid yrkesskada bör den&lt;br&gt;som drabbas av arbetsskada lägst få ersättning med 67 % av inkomst-&lt;br&gt;bortfallet fr.o.m. den första dagen med inkomstförlust vid varje sjukfall.&lt;br&gt;För att garantera den skadade en ersättning på denna nivå föreslås att&lt;br&gt;ersättning vid arbetsskada under samordningstiden utges med 67 % av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten för de första 14 dagarna. Ersätt-&lt;br&gt;ningen bör utges som en särskild arbetsskadesjukpenning men endast i&lt;br&gt;den mån och till den del den är högre än den sjukpenning enligt AFL&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) respektive den&lt;br&gt;sjuklön som den försäkrade är berättigad till för samma period. Vid&lt;br&gt;recidiv av godkänd arbetsskada efter samordningstiden föreslås att&lt;br&gt;ersättning utges med 100 % av den sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;även för de första två dagarna. Undantag från karensdagsreglerna&lt;br&gt;föreslås fa giltighet också i fråga om sjukpenning enligt lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring (YFL) och andra anknytande lagar. Vidare&lt;br&gt;föreslås att försäkringskassan ges möjlighet att kräva läkarintyg när en&lt;br&gt;försäkrad anmäler ett sjukdomsfall om högst sju dagar som arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen i proposition 1991/92:38 om inriktningen av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken aviserade förslaget om införande av karens-&lt;br&gt;dagar betonades vikten av att skapa system som är rättvisa. Nu gällande&lt;br&gt;sjuklöneavtal är anpassade till hittillsvarande regler om sjuklön enligt&lt;br&gt;sjuklönelagen och sjukpenning enligt AFL. Ett införande av karensdagar&lt;br&gt;enligt de principer som föreslås torde innebära att avtalen i vissa stycken&lt;br&gt;behöver anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för införande av nya regler för karensdagar är, i likhet&lt;br&gt;med de förändringar av reglerna för sjukersättning som trätt i kraft den&lt;br&gt;1 mars 1991 och den 1 januari 1992, att utfallet av förändringarna skall&lt;br&gt;bli enhetligt bland olika grupper på arbetsmarknaden. Utgångspunkt för&lt;br&gt;de förslag som läggs fram i departementspromemorian är att den nöd-&lt;br&gt;vändiga anpassningen av sjuklöneavtal även fortsättningsvis skall fungera så&lt;br&gt;att särskilda lagstiftningsåtgärder med syfte att åstadkomma likformighet&lt;br&gt;inte skall bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemoria (Ds 1992:49) Karensdagar&lt;br&gt;vid sjukersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har yttrat sig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen (FÖD), Arbetsdomstolen (AD), Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg (KaRG), Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län (LR), Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket (RFV), Statens handikapp-&lt;br&gt;råd (SHR), Statskontoret, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Riksrevisons-&lt;br&gt;verket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Statens arbetsgivarverk (SAV),&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),&lt;br&gt;Statens livsmedelsverk (SLV), ILO-kommitten, Landstingsförbundet&lt;br&gt;(Lf), Svenska kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet (FKF),&lt;br&gt;Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas Förbund (FF), Handikappförbundens centralkommitté (HCK),&lt;br&gt;Sveriges läkarförbund och Sveriges redareförening. Därtill kommer&lt;br&gt;yttranden från bl.a. ett antal lokala grupper och enskilda medlemmar i&lt;br&gt;SIF och Lärarnas Riksförbund yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de remissinstanser som departementet särskilt anmodat eller&lt;br&gt;berett tillfälle att yttra sig har bl.a. ett antal lokala grupper och enskilda&lt;br&gt;medlemmar i SIF och Lärarnas Riksförbund yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ett karensdagssystem som i princip innebär att&lt;br&gt;den som blir sjuk inte får ersättning för de två första dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden som han har rätt till sjuklön eller sjukpenning. En majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna är negativa till ett system med två karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖD, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt, Statskontoret, RRV och SAF förordar sänkt ersättning i&lt;br&gt;flera ersättningsslag med åberopande av överströmningsrisken eller att&lt;br&gt;karensdagar är administrativt komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra instanser däribland SPV och SLV bedömer att förslaget inte&lt;br&gt;skulle orsaka allt för besvärande konsekvenser för deras administration.&lt;br&gt;FÖD anser att karensdagsreformen gör lagstiftningen svåröverskådlig.&lt;br&gt;Domstolen saknar analys av den hopkoppling av civilrättslig och offentlig-&lt;br&gt;rättslig lagstiftning som sjuklönesystemet innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg, Kommunförbundet och Landstingsförbundet&lt;br&gt;varnar för att steglösheten i sjuklönelagen kan utnyttjas genom att personal&lt;br&gt;vid mindre sjukdomssymtom sjukskriver sig de sista minuterna av arbets-&lt;br&gt;tiden för att få denna dag räknad som karensdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad remissinstanser avstyrker karensdagar med motiveringen att&lt;br&gt;detta drabbar kvinnor, lågavlönade, människor med dålig arbetsmiljö&lt;br&gt;eller handikappade. Arbetarskyddsstyrelsen, LO och FKF anser att karens-&lt;br&gt;dagar kan leda till att människor går sjuka till arbetet och därigenom&lt;br&gt;riskerar att smitta andra eller skada sig själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att ett system med karensdagar&lt;br&gt;motsvarar organisationens krav på sjukersättningssystemet. SACO delar&lt;br&gt;regeringens uppfattning att budgetunderskottet och de statliga socialför-&lt;br&gt;säkringskostnadema måste minska. Införande av karensdagar är dock fel&lt;br&gt;metod då den inte leder till önskat resultat. Det vore bättre att genom-&lt;br&gt;föra en total och samordnad översyn av socialförsäkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund har inget att invända mot att ett system med&lt;br&gt;karensdagar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk redareförening påpekar att sjömän har en lagstadgad rätt till&lt;br&gt;sjuklön enligt bestämmelserna i sjömanslagen (1973:282). Vid införande&lt;br&gt;av karensdagar skulle arbetsgivarens kostnader öka genom att sjömän&lt;br&gt;enligt sjömanslagen har rätt till sjuklön under i vart fall de första 30 - 60&lt;br&gt;dagarna av en sjukperiod. Föreningen hemställer om att ett eventuellt&lt;br&gt;införande av karensdagar inte får medföra en kostnadsökning för redarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensdagar vid sjukfrånvaro - huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för förslagen i promemorian är att karensdagar skall inne-&lt;br&gt;bära en självrisk som i möjligaste mån är lika för alla. För att systemet&lt;br&gt;skall vara enkelt föreslås en huvudregel att karensdagar skall utgöra de&lt;br&gt;två första dagarna i sjuklöneperioden eller de två första dagar som sjuk-&lt;br&gt;penning skulle ha utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få remissinstanser har särskilt berört denna fråga. SAF påpekar dock&lt;br&gt;att den låga självrisken den tredje sjukdagen skapar stor risk att sjukfallen&lt;br&gt;förlängs onödigt länge. RFV anser att förslaget är enkelt och lättför-&lt;br&gt;ståeligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet sjukperiod och regler vid återinsjuknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en regel med innebörd att en ny sjukperiod som&lt;br&gt;börjar inom fem dagar från en tidigare sjukperiod bör betraktas som&lt;br&gt;samma sjukperiod som den tidigare när det gäller karensdagar, ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek och avgränsning av sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har vunnit stöd hos i huvudsak alla remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig i frågan. Många anser att ett skydd vid återinsjuknande skulle&lt;br&gt;ge en positiv effekt på benägenheten att snabbare återgå till arbete efter&lt;br&gt;en sjukperiod. Några instanser framhåller att förslaget kan innebära&lt;br&gt;administrativt merarbete för arbetsgivaren. Landstingsförbundet noterar&lt;br&gt;att regeln i vissa fall kan behöva tillämpas samtidigt av flera arbetsgivare.&lt;br&gt;En åsikt som framförs från bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, FKF, LO och&lt;br&gt;FF är att fem dagar är för kort tid. Några instanser föreslår att undan-&lt;br&gt;taget skall utsträckas till att omfatta återinsjuknande inom 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare med koncentrerad deltid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa den maximala effekten av två karensdagar föreslås i&lt;br&gt;promemorian två särregler så att den förlust av sjukersättningen som&lt;br&gt;uppkommer vid två karensdagar inte skall utgöra mer än en niondel av&lt;br&gt;den genomsnittliga arbetsinsatsen per månad. Denna regel behöver dock&lt;br&gt;inte tillämpas om arbetstagaren skulle ha arbetat mindre än tio timmar&lt;br&gt;sammanlagt hos arbetsgivaren under de två karensdagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inte närmare berört denna fråga. Rent&lt;br&gt;allmänt ser många instanser positivt på de regler som föreslås för att&lt;br&gt;utjämna effekterna av karensdagar. Samtidigt pekar några instanser,&lt;br&gt;bl.a. FÖD, på att denna bestämmelse är ett exempel på hur lagstiftningen&lt;br&gt;blir mer komplicerad. RFV anser att det är svårt att hitta en enklare&lt;br&gt;lösning på denna problematik än den som föreslås i promemorian. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet som har många arbetstagare med koncentrerad arbetstid&lt;br&gt;framhåller att den föreslagna regeln får till följd att nuvarande löne-&lt;br&gt;beräkningsteknik inte kommer att kunna tillämpas. Många arbetstagare&lt;br&gt;inom landstingen har koncentrerad tjänstgöring och varierande syssel-&lt;br&gt;sättningsgrader vilket medför att regeln måste tillämpas individuellt för&lt;br&gt;att uppfylla lagens intentioner. Kommunförbundet anser att förslaget&lt;br&gt;innebär ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten och att det kan få orätt-&lt;br&gt;visa konsekvenser beroende på omfattning och fördelning av den kon-&lt;br&gt;centrerade arbetstiden. Förbundet avvisar därför förslaget i denna del.&lt;br&gt;FKF anser det i och för sig vara nödvändigt med en särregel men att den&lt;br&gt;föreslagna regeln inte alltid kommer att ge deltidsarbetande full kompen-&lt;br&gt;sation i rättvisehänseende. Regeln är svår att administrera för såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian är det arbetstagaren som i situationer med flera&lt;br&gt;arbetsgivare har initiativet för att tillse att det inte innehålls mer än två&lt;br&gt;ersättningsdagar per sjukperiod. Uppstår tvist skall sjuklönegaranti&lt;br&gt;kunna åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fa remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har olika meningar&lt;br&gt;om den föreslagna lösningen. Enligt FÖD kan en arbetsgivare komma&lt;br&gt;att sväva i osäkerhet om huruvida han skall betala sjuklön eller ej.&lt;br&gt;Genom de nu föreslagna ändringarna går det inte i alla lägen, för arbets-&lt;br&gt;givare att utan egna efterforskningar avgöra om han skall betala ut sjuk-&lt;br&gt;lön eller tillämpa ordning med karensdagar. RFV hävdar att den före-&lt;br&gt;slagna regeln kan orsaka administrativa olägenheter och konflikter mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare. Verket förordar därför att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna ges ansvaret för att administrera och utge ersättning när det&lt;br&gt;finns flera arbetsgivare såväl i normalfallet som vid tillämpning av åter-&lt;br&gt;insjuknanderegeln. Statskontoret däremot anser det vara administrativt&lt;br&gt;fördelaktigt att låta arbetsgivarna administrera denna bestämmelse fram-&lt;br&gt;för alternativet att ge försäkringskassan ett ökat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sjuklönegararanti i detta sammanhang är FKF mot bak-&lt;br&gt;grund av att försäkringskassans ringa erfarenhet av arbetsrättsliga spörs-&lt;br&gt;mål tveksam till en utökning av sjuklönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare och frivillig sjukpenningförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att möjligheten för egenföretagare att välja lägre&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift och högre självrisk begränsas till en karenstid om&lt;br&gt;30 dagar. Vid denna självrisk skall inte de särregler som kopplats till&lt;br&gt;systemet med två karensdagar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV tillstyrker förslaget. I övrigt är det endast Företagarnas riks-&lt;br&gt;organisation som kommenterar detta förslag. Organisationen anser att&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet bör riktas på att sjukfrånvaron för egenföre-&lt;br&gt;tagare ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring för sjuklönekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall även i fortsättningen ha möjlighet att försäkra sig&lt;br&gt;för höga sjuklönekostnader utöver sjuklön för de två första ersättnings-&lt;br&gt;dagama i varje sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga remissinstanser har berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsnivå när period inleds ined annan dagersättning än&lt;br&gt;sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör regler om karensdagar inte aktualiseras när&lt;br&gt;följande dagersättningar skall börja utges: rehabiliteringspenning, sjuk-&lt;br&gt;penning i samband med medicinsk behandling och medicinsk rehabilite-&lt;br&gt;ring, närståendepenning, smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;och havandeskapspenning. Kompensationsnivån med 65 % de tre in-&lt;br&gt;ledande dagarna bör för vissa dagersättningar ändras till 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att karensdagar inte bör införas i andra dagersättningar ses&lt;br&gt;som positivt av de remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga.&lt;br&gt;Flera instanser såsom RFV och FKF varnar samtidigt för överströmmnings-&lt;br&gt;risk mellan de olika ersättningslagen. ASS understryker vikten av att det&lt;br&gt;inte bör finnas karensdagar vid ersättning i samband med rehabilitering&lt;br&gt;och havandeskap. SoS efterlyser mot bakgrund av överströmningsrisken&lt;br&gt;mer ingående analys varför olika dagersättningsvillkor skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FF anser att förslaget är positivt men att ersättningsnivån avseende alla&lt;br&gt;dagersättningar bör höjas till de nivåer som gällde före den 1 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdom i samband med annan dagersättning än sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian görs bedömningen att regler om karensdagar inte skall&lt;br&gt;tillämpas om en period med rehabiliteringspenning, sjukpenning i sam-&lt;br&gt;band med medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering avbryts på&lt;br&gt;grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundetanser att karensdagar inte skall beräknas vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergång från närståendeersättning och tillfällig föräldrapenning till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt och särskilt högriskskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås dels ett allmänt dels ett särskilt högriskskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till införande av ett allmänt hög-&lt;br&gt;riskskydd. Några instanser däribland LO anser att skyddet borde vara&lt;br&gt;mer generöst utformat. SoS anser det vara nödvändigt med såväl ett&lt;br&gt;särskilt högriskskydd som ett allmänt högriskskydd. Arbetarskyddstyrelsen&lt;br&gt;framhåller att det viktigt att poängtera att det allmänna högriskskyddet&lt;br&gt;inte får komma att uppfattas som en rättighet att vara borta vid fem&lt;br&gt;tillfällen utan läkarintyg. RFV bedömer att undantag efter tio karensdagar&lt;br&gt;kan innebära en felaktig styrning. Statens arbetsgivarverk hävdar att det&lt;br&gt;inte går att undvika tröskeleffekter med den valda utformningen. Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet vill att tolvmånadersgränsen förtydligas. Förbundet&lt;br&gt;ifrågasätter mot bakgrund av försäkringskassornas ringa erfarenhet av&lt;br&gt;arbetsrättsliga frågor om sjuklönegarantin skall utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de instanser som särskilt berört det särskilda högriskskyddet är&lt;br&gt;RFV och Statskontoret negativa till att vissa grupper genom det särskilda&lt;br&gt;högriskskyddet helt befrias från karensdagar. Statens arbetsgivarverk och&lt;br&gt;Statskontoret förordar ett generellt utformat högriskskydd dvs. ett skydd&lt;br&gt;som inte delas på ett allmänt och ett särskilt högriskskydd. Statskontoret&lt;br&gt;anser att det mot bakgrund av besparingseffekter och rättviseskäl kan&lt;br&gt;ifrågasättas om den grupp som har rätt till särskilt högriskskydd helt&lt;br&gt;skall undantas från den försämring som karensdagar innebär. RFV anser&lt;br&gt;att förslaget med ett allmänt och ett särskilt högriskskydd medför olägen-&lt;br&gt;heter ur administrativ och informativ synvinkel. RFV förordar ett alter-&lt;br&gt;nativ där de båda systemen slås ihop. I detta skulle reglerna modifieras&lt;br&gt;så att det kan innefatta fler personer samtidigt som det kombineras med&lt;br&gt;krav på åtgärder för att minska antalet sjukfall. Personkretsen skulle&lt;br&gt;även omfatta personer som inte har en medicinskt väl dokumenterad&lt;br&gt;sjukdom. Statens handikappråd och Handikappförbundens centralkommitté&lt;br&gt;anser att tillämpningen skall vara mer generös än vad den är idag. Då&lt;br&gt;prövningen enligt nuvarande regler är snäv, upplevs den av enskilda&lt;br&gt;som integritetskränkande och lämnar utrymme för godtycke. I övrigt&lt;br&gt;bedömer Handikappförbundens centralkommitté att förslaget om ett sär-&lt;br&gt;skilt och ett allmänt högriskskydd är följdriktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att särskild arbetsskadesjukpenning skall utgå med&lt;br&gt;67 % för de 14 första dagarna i en sjukperiod vid godkänd ny arbetsskada&lt;br&gt;eller recidiv inom samordningstiden. Vid godkänt recidiv efter samord-&lt;br&gt;ningstiden föreslås ersättning med 100 % även under de två första&lt;br&gt;dagarna i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser däribland FÖD, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;RFV, 5/4 V, Statskontoret, ASS, SAF, TCO, FKF, FF anser att förslaget&lt;br&gt;kräver tidsödande administration och att det kommer att leda till en&lt;br&gt;omfattande extra arbetsbelastning hos försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att arbetsgruppens förslag att en arbetsskadad för den första&lt;br&gt;och andra sjukdagen skall anses få ersättning som utbetalas den tredje&lt;br&gt;och följande sjukdagar är tveksamt. Detta torde enligt SAF strida mot&lt;br&gt;Sveriges åtagande enligt ILO- konventionen. Även FÖD påpekar att&lt;br&gt;konstruktionen lätt kan ge intryck av att den tillkommit för att Sverige&lt;br&gt;skall komma förbi sina åtagande enligt ILO-konventionen. FÖD påpekar&lt;br&gt;liksom FKF att ett stort ökat tryck på de intygsskrivande läkarna kan&lt;br&gt;förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-kommitten bedömer att förslaget inte strider mot konventionens&lt;br&gt;stadgande om att kontant sjukförmån i princip skall utges så länge arbets-&lt;br&gt;oförmågan varar och att den bör utges fr.o.m. första dagen. Kommittén&lt;br&gt;hänvisar härvid till att det inte stadgas när ersättningen skall utges.&lt;br&gt;Kommittén konstaterar att ersättningsnivån i förslaget motsvarar minimi-&lt;br&gt;nivån i den rekommendation som är fogad till koventionen. Denna mini-&lt;br&gt;minivå är högre än den som stadgas i själva konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få synpunkter har framförts mot förslaget rörande recidiv vid arbets-&lt;br&gt;skador. RFV framhåller att förslaget får till följd att försäkringskassorna&lt;br&gt;blir skyldiga att pröva samtliga anmälda recidivfall och att detta medför&lt;br&gt;merarbete för kassorna. Verket anser att de regler som infördes den&lt;br&gt;1 januari 1992 i samband med sjuklönereformen bör bibehållas, dvs. att&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenning inte skall utges under sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bedömning i promemorian bör inte någon ändring av behörig-&lt;br&gt;hetsreglerna i 8 kap. 4 § LAF göras. I betänkandet föreslås vidare att&lt;br&gt;försäkringskassan bör få möjlighet att begära att den som anmäler ett&lt;br&gt;sjukdomsfall om högst sju dagar, sjukanmälningsdagen inräknad, som&lt;br&gt;recidiv av arbetsskada skall förete läkarintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF ifrågasätter om socialförsäkringsnämndema klarar den ärendeökning&lt;br&gt;som särskild arbetsskadesjukpenning innebär samtidigt som avverknings-&lt;br&gt;takten skall ökas så att handläggningstiden begränsas till max 12 måna-&lt;br&gt;der enligt regleringsbrev för budgetåret 1992/93. Enligt RFV medför&lt;br&gt;förslaget ett avsevärt merarbete för försäkringskassorna. Verket anser att&lt;br&gt;prövningen av rätt till särskild arbetsskadesjukpenning skall göras av&lt;br&gt;tjänsteman, då ersättningen får anses ha liten ekonomisk betydelse för&lt;br&gt;den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att det kommer att bli mycket svårt för försäkringskassorna&lt;br&gt;att kunna kräva läkarintyg. Många gånger har den skadade förmodligen&lt;br&gt;inte ens sökt någon läkare för sina sjukdomsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om sjuklön m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för förslagen i betänkandet är att nödvändiga anpassningar&lt;br&gt;av sjuklöneavtalen även fortsättningsvis skall fungera så att särskilda&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder med syfte att åstadkomma likformighet inte skall bli&lt;br&gt;aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Företagarnas riksorganisation anser att inskränkningar i avtalsfri-&lt;br&gt;heten bör undvikas. Den senare konstaterar samtidigt att villkoren bör&lt;br&gt;gälla lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO kräver att alla hot om avtalsförbud dras tillbaka. SACO hävdar att&lt;br&gt;lagstiftning om karensdagar innebär intrång i den fria förhandlingsrätten.&lt;br&gt;LO och FF betonar att kollektivavtalsförbud strider mot den fria för-&lt;br&gt;handlingsrätten. LO bedömer inte att möjligheterna att anpassa avtal till&lt;br&gt;karensdagsförslaget är speciellt goda. ILO-kommitten utgår från att vid&lt;br&gt;ett övervägande om lagstiftning för att garantera ett likformigt utfall av&lt;br&gt;de nya sjuklöneavtalen kommer förenligheten med ILO:s konventioner&lt;br&gt;att prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser däribland SA V anser att det under fredsplikt och&lt;br&gt;rådande stabiliseringsavtal kan bli svårt att säkerställa att den höjda&lt;br&gt;arbetsgivaravgift tas igen på de anställdas sjukersättningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska och administrativa konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV bedömer att de ekonomiska uppskattningarna är rimliga. Verket&lt;br&gt;saknar underlag för en egen bedömning av att de s.k. dynamiska effekterna.&lt;br&gt;Flertalet remissinstanser, bl.a, RRV, SAV, Statskontoret och SACO anser&lt;br&gt;att det är svårt eller omöjligt att bedöma av de statsfinansiella konsekvenser-&lt;br&gt;na på grundval av det underlag som redovisats. SACO hävdar att netto-&lt;br&gt;effekten på budgetunderskottet blir mindre än hälften av vad som anges&lt;br&gt;i promemorian och att effekten på den totala sjukfrånvaron kommer att&lt;br&gt;vara försumbar. Till stöd för sin beräkningar åberopar SACO att arbets-&lt;br&gt;gruppen inte tagit hänsyn till att ökad närvaro av sjuka på arbetet leder&lt;br&gt;till fler sjuka, att några kommer stanna hemma ett par dagar extra och&lt;br&gt;att undantag från karens måste ges till vissa yrkesgrupper. Vidare anser&lt;br&gt;SACO att arbetsgruppen överskattat den totala sjukfrånvaron och be-&lt;br&gt;träffande budgetsaldot inte beaktat kompensation till kommunerna. Även&lt;br&gt;TCO bedömer att uppskattningen av nettobesparingen är orealistisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SoS anser att den samhällsekonomiska analysen borde ha inkluderat en&lt;br&gt;hälsoekonomisk analys. Flera remissinstanser däribland LO ochFFanser&lt;br&gt;att de administrativa effekter på försäkringskassan inte är beräknade.&lt;br&gt;RFV, SAV, RSV, LF, SAF, FKF och SACO påpekar att arbetsgivare med&lt;br&gt;genomsnittligt högre korttidsfrånvaro än andra och därmed fler karens-&lt;br&gt;dagar gör en större besparing utan att för den skull ha bidragit till en&lt;br&gt;bättre arbetsmiljösituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet understryker att reformen får inte leda till ökade&lt;br&gt;kostnader eller minskade skatteintäkter för landstingen. De ekonomiska&lt;br&gt;effekterna för landstingen måste beredas i överläggningar om den kom-&lt;br&gt;munala ekonomin. Företagarnas riksorganisation anser inte att förslaget&lt;br&gt;om karensdagar skall leda till att arbetsgivaravgiften höjs. Däremot kan&lt;br&gt;ett system med differentierade arbetsgivaravgifter övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6-8, 15 och 17 §§ lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen utgör följande andel av&lt;br&gt;den lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om till följd av nedsättningen&lt;br&gt;i arbetsförmågan under sjuklöne-&lt;br&gt;perioden enligt 7 §, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 75 procent för de första tre&lt;br&gt;dagarna med sjuklön i varje sjuk-&lt;br&gt;period, dock med undantag som&lt;br&gt;anges i 15 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 90 procent för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjuklöneperiod&lt;br&gt;enligt 7 § som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner tiW följd av nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjuklön inte utges för den&lt;br&gt;första dagen för vilken sjuklön kan&lt;br&gt;utges enligt 8 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att sjuklönen för de två följan-&lt;br&gt;de dagarna utgör 75 procent av&lt;br&gt;anställningsförmånerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sjuklönen för tid därefter&lt;br&gt;utgör 90 procent av anställnings-&lt;br&gt;förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring,&lt;br&gt;som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens huvudorganisationer, anses som sjuklön från arbetsgivaren.&lt;br&gt;Om arbetstagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i&lt;br&gt;skälig omfattning tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjuklönens storlek kan be-&lt;br&gt;gränsas framgår av bestämmelser-&lt;br&gt;na i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 gått&lt;br&gt;miste om sjuklön från arbetsgivaren&lt;br&gt;för sammanlagt tio dagar, utgör&lt;br&gt;sjuklönen för dag som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 75 procent av den&lt;br&gt;lön och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren gått miste om&lt;br&gt;tillföljd av nedsättningen i arbets-&lt;br&gt;förmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse från vad som följ er&lt;br&gt;av första stycket 1 och 2 föreskrivs&lt;br&gt;i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalender-&lt;br&gt;dagarna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod som&lt;br&gt;börjat löpa bryts om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av sjuklöneperiodens längd&lt;br&gt;enligt första stycket och sjuklönens&lt;br&gt;storlek enligt 6 eller 15 § inräknas&lt;br&gt;dagar i en sjuklöneperiod hos&lt;br&gt;samma arbetsgivare under den&lt;br&gt;tidigare sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklön skall inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren&lt;br&gt;fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock avse sådana för-&lt;br&gt;måner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbets-&lt;br&gt;tagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart&lt;br&gt;efter det att hindret upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön för mistade förmåner&lt;br&gt;under tid från och med den sjunde&lt;br&gt;kalenderdagen efter dagen för&lt;br&gt;sjukanmälan endast om arbetstaga-&lt;br&gt;ren styrker nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan under denna tid genom&lt;br&gt;intyg av läkare eller tandläkare.&lt;br&gt;Intyget behöver inte innehålla&lt;br&gt;närmare uppgift om vilken sjukdom&lt;br&gt;arbetstagaren lider av. Om sjuklön&lt;br&gt;utges för mistade förmåner under&lt;br&gt;tid före anmälan skall den första&lt;br&gt;ersättningsdagen anses som sjuk-&lt;br&gt;anmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön för mistade förmåner&lt;br&gt;under tid från och med den sjunde&lt;br&gt;kalenderdagen efter dagen för&lt;br&gt;sjukanmälan endast om arbetstaga-&lt;br&gt;ren styrker nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan under denna tid genom&lt;br&gt;intyg av läkare eller tandläkare.&lt;br&gt;Intyget behöver inte innehålla&lt;br&gt;närmare uppgift om vilken sjukdom&lt;br&gt;arbetstagaren lider av. Om sjuklön&lt;br&gt;utges för mistade förmåner under&lt;br&gt;tid före anmälan skall den första&lt;br&gt;ersättningsdagen eller den tidigare&lt;br&gt;dag för vilken sjuklön inte utges&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 1 anses&lt;br&gt;som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;br&gt;för arbetsgivaren utgör arbetstaga-&lt;br&gt;rens sjuklön, med avvikelse från&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 § första&lt;br&gt;stycket 1, 90 procent av den lön&lt;br&gt;och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren gått miste om&lt;br&gt;till följd av nedsättningen i arbets-&lt;br&gt;förmågan under sjuklöneperioden&lt;br&gt;enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;br&gt;för arbetsgivaren, utgör arbetstaga-&lt;br&gt;rens sjuklön, med avvikelse från&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2, 90 procent av den&lt;br&gt;lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om till följd av nedsättning-&lt;br&gt;en i arbetsförmågan under sjuk-&lt;br&gt;löneperioden enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 6 § andra stycket skall tillämpas även i fråga om sjuklön&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett&lt;br&gt;kalenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;90 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön enligt denna&lt;br&gt;lag. Vid beräkningen av de sam-&lt;br&gt;manlagda lönekostnaderna bortses&lt;br&gt;från avgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter och lagen&lt;br&gt;(1982:423) om allman löneavgift&lt;br&gt;samt skatt enligt lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett&lt;br&gt;kalenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;90 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön enligt denna&lt;br&gt;lag. Vid beräkningen av de sam-&lt;br&gt;manlagda lönekostnaderna bortses&lt;br&gt;från avgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter och skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om sjuklön som avser tid före den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1991:1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 4, 4 b, 7 b, 8, 10 - 10 c och 16 §§&lt;br&gt;samt 21 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan&lt;br&gt;sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst upp-&lt;br&gt;går till minst sextusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos försäkringskassan för rätt till sjukpenning&lt;br&gt;anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret&lt;br&gt;inte har kurmat uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjukpenning enligt detta kapitel föreligger inte på grundval av&lt;br&gt;anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrades arbetsgivare har att svara&lt;br&gt;om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer för den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt kapitlet&lt;br&gt;i omedelbar anslutning till utgång-&lt;br&gt;en av en sjuklöneperiod, skall&lt;br&gt;sjukperioden enligt denna lag&lt;br&gt;anses omfatta också sjuklöneperio-&lt;br&gt;den. Bestämmelserna i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 10 - 10 b §§ tillämpas&lt;br&gt;inte i sådant fall i fråga om sjuk-&lt;br&gt;penning som grundas på inkomst&lt;br&gt;av anställningen. Undantaget be-&lt;br&gt;träffande 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;10 a § första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde - sjunde styckena och 10 b §&lt;br&gt;gäller dock inte för en försäkrad&lt;br&gt;som avses i 5 § tredje stycket 1&lt;br&gt;eller sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 10 -&lt;br&gt;10 b §§ utgör hel sjukpenning för&lt;br&gt;dag följande andel av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 65 procent för de första tre&lt;br&gt;dagarna med sjukpenning i varje&lt;br&gt;sjukperiod, dock med undantag&lt;br&gt;som anges i 4 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sjuklön enligt lagen (1991:1047)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller,&lt;br&gt;om inte annat följer av 10- 10 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör för dag&lt;br&gt;65 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1639.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 80 procent för tid därefter till&lt;br&gt;och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 90 procent för tid därefter.&lt;br&gt;Sjukpenningen avrundas till när-&lt;br&gt;maste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller lön under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;med den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 minskas&lt;br&gt;med det belopp som lönen under&lt;br&gt;sjukdom överstiger 10 procent av&lt;br&gt;vad den försäkrade skulle ha fått i&lt;br&gt;lön om han varit i arbete, och&lt;br&gt;sjukpenning som utges med den&lt;br&gt;procentandel som anges i första&lt;br&gt;stycket 3 minskas med hela lönen&lt;br&gt;under sjukdom. Till den del lönen&lt;br&gt;under sjukdom utges i förhållande&lt;br&gt;till lön i arbete som för år räknat&lt;br&gt;överstiger den högsta sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst som kan be-&lt;br&gt;räknas enligt 2 § skall minskning&lt;br&gt;dock endast ske med belopp som&lt;br&gt;överstiger 75 procent av lönen i&lt;br&gt;arbete när sjukpenning utges med&lt;br&gt;den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 1 och 90 procent av&lt;br&gt;lönen i arbete när sjukpenning&lt;br&gt;utges med den procentandel som&lt;br&gt;anges i första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör för dag 80 procent&lt;br&gt;av denfastställda sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten, delad med 365.&lt;br&gt;Sjukpenningen avrundas till när-&lt;br&gt;maste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller lön under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;minskas med det belopp som&lt;br&gt;lönen under sjukdom överstiger&lt;br&gt;10 procent av vad den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha fått i lön om han varit i&lt;br&gt;arbete. Sjukpenning som utges för&lt;br&gt;tid efter den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med hela&lt;br&gt;lönen under sjukdom. Till den del&lt;br&gt;lönen under sjukdom utges i för-&lt;br&gt;hållande till lön i arbete som för&lt;br&gt;år räknat överstiger den högsta&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som kan beräknas enligt 2 § skall&lt;br&gt;minskning dock endast ske med&lt;br&gt;belopp som, när sjukpenning utges&lt;br&gt;med den procentandel som anges i&lt;br&gt;första stycket 2, överstiger 75 pro-&lt;br&gt;cent av lönen i arbete och, när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den procent-&lt;br&gt;andel som anges i första stycket 3,&lt;br&gt;för tid till och med den nittionde&lt;br&gt;dagen i sjukperioden överstiger&lt;br&gt;90 procent av lönen i arbete och&lt;br&gt;för tid därefter överstiger 80 procent&lt;br&gt;av lönen i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 eller&lt;br&gt;10 a § första stycket 1 för samman-&lt;br&gt;lagt tio dagar under de senaste tolv&lt;br&gt;månaderna utges sjukpenning för&lt;br&gt;dag som avses i första stycket 1&lt;br&gt;med 65 procent av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av&lt;br&gt;sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som för-&lt;br&gt;anlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetalning&lt;br&gt;av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter skriftlig ansökan av den&lt;br&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning för dag skall utges med 80&lt;br&gt;procent av den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst delad&lt;br&gt;med 365 eller, vid sjukpenningbe-&lt;br&gt;räkning enligt 10 a §, med mot-&lt;br&gt;svarande arbetstidsfaktor, även för&lt;br&gt;de tre första dagarna med sjukpen-&lt;br&gt;ning i varje sjukperiod. Ett sådant&lt;br&gt;beslut får meddelas endast om den&lt;br&gt;försäkrade lider av sjukdom som&lt;br&gt;kan antas medföra ett större antal&lt;br&gt;sjukperioder med rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning under en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 b §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter skriftlig ansökan av den&lt;br&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning för dag skall utges med 80&lt;br&gt;procent av den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst delad&lt;br&gt;med 365 eller, vid sjukpenningbe-&lt;br&gt;räkning enligt 10 a §, med mot-&lt;br&gt;svarande arbetstidsfaktor, även för&lt;br&gt;dagar som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas endast om den för-&lt;br&gt;säkrade lider av sjukdom som kan&lt;br&gt;antas medföra ett större antal&lt;br&gt;sjukperioder med rätt till sjukpen-&lt;br&gt;ning under en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad&lt;br&gt;då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet.&lt;br&gt;Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt&lt;br&gt;första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att&lt;br&gt;genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande&lt;br&gt;över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för&lt;br&gt;ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen&lt;br&gt;och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en&lt;br&gt;medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att&lt;br&gt;förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller del-&lt;br&gt;vis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor&lt;br&gt;gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och&lt;br&gt;ingår i en av försäkringskassan godkänd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund&lt;br&gt;av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt denna para-&lt;br&gt;graf utges med 65 procent av den&lt;br&gt;försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst delad med 365 eller, vid&lt;br&gt;sjukpenning beräkning enligt 10 a §,&lt;br&gt;med motsvarande arbetstidsfaktor&lt;br&gt;även för dag som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,&lt;br&gt;om sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas om den försäk-&lt;br&gt;rade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller där-&lt;br&gt;med jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala&lt;br&gt;arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst&lt;br&gt;motsvarande mån den dagen. Vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning för tid under vilken han annars skulle ha uppburit föräldra-&lt;br&gt;penning, skall arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning&lt;br&gt;som den försäkrades förmåga att vårda barnet är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen kan antas bli långvarig eller den försäkrade bedöms&lt;br&gt;inte kunna återgå till sitt arbete, skall försäkringskassan undersöka om&lt;br&gt;den försäkrade efter sådan åtgärd, som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 §,&lt;br&gt;kan försörja sig själv genom förvärvsarbete om arbetsförhållandena&lt;br&gt;ändras eller om annat lämpligt arbete erhålls. Därvid skall beaktas vad&lt;br&gt;som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till sjukdomen, hans&lt;br&gt;utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden&lt;br&gt;och andra sådana omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade uppbär förtidspension eller särskild efterlevande-&lt;br&gt;pension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till&lt;br&gt;sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende&lt;br&gt;från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete som ligger till grund för utgående pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukperiod omfattar sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)om&lt;br&gt;sjuklön enligt vad som sägs i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under&lt;br&gt;vilken en försäkrad i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i&lt;br&gt;7 § eller har rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt 7 b § eller rehabiliterings-&lt;br&gt;penning enligt 22 kap. 7 §. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning enligt kapitlet i omedel-&lt;br&gt;bar anslutning till en sjuklöne-&lt;br&gt;period enligt lagen (1991:1047)om&lt;br&gt;sjuklön, skall sjukperioden enligt&lt;br&gt;denna lag anses omfatta också&lt;br&gt;sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom&lt;br&gt;fem dagar från det en tidigare&lt;br&gt;sjukperiod avslutats skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 och 10 a §§ tillämpas&lt;br&gt;som om den senare sjukperioden&lt;br&gt;utgör en fortsättning på den tidigare&lt;br&gt;sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den dag då anmälan om&lt;br&gt;sjukdomsfallet gjordes hos den&lt;br&gt;allmännaförsäkringskassan och de&lt;br&gt;följande 13 dagarna i sjukperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges sjukpenning som svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den försäkrade skulle ha&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete om han inte&lt;br&gt;hade varit sjuk. För en försäkrad&lt;br&gt;som avses i 5 § tredje stycket 1&lt;br&gt;eller sjätte stycket skall vad som&lt;br&gt;har sagts nu gälla även för tid&lt;br&gt;efter de första 14 dagarna av&lt;br&gt;sjukperioden. V7&amp;lt;7 beräkningen av&lt;br&gt;sjukpenning sktåi 10 a och 10 b §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukpenning utges för tid före&lt;br&gt;anmälan skall den första ersätt-&lt;br&gt;ningsdagen anses som sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att den försäk-&lt;br&gt;rade skulle ha utfört förvärvsar-&lt;br&gt;bete om han inte hade varit sjuk.&lt;br&gt;För en försäkrad som avses i 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 eller sjätte stycket&lt;br&gt;skall vad som har sagts nu gälla&lt;br&gt;även för tid efter de första 14&lt;br&gt;dagarna av sjukperioden. För&lt;br&gt;sjukpenningen skall 10 a och 10 b §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semesterlön&lt;br&gt;enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära&lt;br&gt;att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas&lt;br&gt;som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning&lt;br&gt;eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttids-&lt;br&gt;studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning beräknas be-&lt;br&gt;loppet av hel sjukpenning för dag&lt;br&gt;enligt vad som följer av denna&lt;br&gt;paragraf Skall sjukpenning utges&lt;br&gt;för mer än tre dagar görs skilda&lt;br&gt;beräkningar för var och en av de&lt;br&gt;perioder som avses i tredje -femte&lt;br&gt;styckena. Av 4 b § framgår att den&lt;br&gt;i fjärde stycket angivna procentsat-&lt;br&gt;sen i vissa fall skall gälla även när&lt;br&gt;sjukpenning beräknas för de tre&lt;br&gt;första dagarna. Vid sådan beräk-&lt;br&gt;ning skall tid som avses i tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena anses som en&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning gäller för dagar&lt;br&gt;i sjukperioden som den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha utfört förvärvsarbete om&lt;br&gt;han inte hade varit sjuk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör 65 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten och beräknas enligt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör 80 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;och beräknas enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för&lt;br&gt;endast en dag skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 65 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;delas med årsarbetstiden. Talet&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela krontal.&lt;br&gt;Det multipliceras därefter med&lt;br&gt;antalet timmar av ordinarie arbets-&lt;br&gt;tid eller däremot svarande normal&lt;br&gt;arbetstid. Produkten utgör hel&lt;br&gt;sjukpenning för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än en dag skall, vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenning för de första tre&lt;br&gt;dagarna, det tal som erhållits&lt;br&gt;enligt andra stycket andra meningen&lt;br&gt;multipliceras med det samman-&lt;br&gt;lagda antalet timmar av ordinarie&lt;br&gt;arbetstid eller däremot svarande&lt;br&gt;normal arbetstid som belöper på&lt;br&gt;dagarna. Det tal som därvid erhålls&lt;br&gt;delas med antalet dagar med sjuk-&lt;br&gt;penning. Kvoten utgör beloppet av&lt;br&gt;hel sjukpenning för dag. Skall&lt;br&gt;sjukpenning utges efter olika grader&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga samman-&lt;br&gt;läggs dock de timmar som avser&lt;br&gt;samma grad för sig. Sjukpenning&lt;br&gt;beräknas för varje sådan period&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än tre dagar skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenning för&lt;br&gt;den fjärde dagen och därefter&lt;br&gt;följande dagar till och med den&lt;br&gt;nittionde dagen i sjukperioden&lt;br&gt;läggas det tal som erhålls när&lt;br&gt;80 procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten delas med&lt;br&gt;årsarbetstiden. Talet avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal. Om sjuk-&lt;br&gt;penning inte skall utges för mer än&lt;br&gt;fyra dagar tillämpas andra stycket&lt;br&gt;tredje och fjärde meningarna i&lt;br&gt;fråga om sjukpenning för den&lt;br&gt;fjärde dagen. Skall sjukpenning&lt;br&gt;utges för mer än fyra dagar tilläm-&lt;br&gt;pas i stället tredje stycket på mot-&lt;br&gt;svarande sätt beträffande sjukpen-&lt;br&gt;ning som beräknas för den fjärde&lt;br&gt;dagen och därefter följande dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för&lt;br&gt;endast en dag skall till grund för&lt;br&gt;beräkningen läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när angiven procentandel&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten delas med årsarbetstiden.&lt;br&gt;Talet avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal. Det multipliceras därefter&lt;br&gt;med antalet timmar av ordinarie&lt;br&gt;arbetstid eller däremot svarande&lt;br&gt;normal arbetstid. Produkten utgör&lt;br&gt;hel sjukpenning för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer&lt;br&gt;än en dag med samma procentan-&lt;br&gt;del skall, vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penning för dessa dagar, det tal&lt;br&gt;som erhållits enligt andra stycket&lt;br&gt;andra meningen multipliceras med&lt;br&gt;det sammanlagda antalet timmar&lt;br&gt;av ordinarie arbetstid eller däre-&lt;br&gt;mot svarande normal arbetstid&lt;br&gt;som belöper på dagarna. Det tal&lt;br&gt;som därvid erhålls delas med&lt;br&gt;antalet dagar med sjukpenning.&lt;br&gt;Kvoten utgör beloppet av hel&lt;br&gt;sjukpenning för dag. Skall sjuk-&lt;br&gt;penning utges efter olika grader&lt;br&gt;av nedsatt arbetsförmåga samman-&lt;br&gt;läggs dock de timmar som avser&lt;br&gt;samma grad för sig. Sjukpenning&lt;br&gt;beräknas för vaije sådan period&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för tid&lt;br&gt;efter den nittionde dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden skall till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av sjukpenning för den&lt;br&gt;nittioförsta dagen och därefter&lt;br&gt;följande dagar läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 90 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;delas med årsarbetstiden. Talet&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela krontal.&lt;br&gt;Om sjukpenning inte skall utges&lt;br&gt;för mer än nittioen dagar tillämpas&lt;br&gt;andra stycket tredje och fjärde&lt;br&gt;meningarna i fråga om sjukpenning&lt;br&gt;för den nittioförsta dagen. Skall&lt;br&gt;sjukpenning utges för mer än nittioen&lt;br&gt;dagar tillämpas i stället tredje&lt;br&gt;stycket på motsvarande sätt be-&lt;br&gt;träffande sjukpenning som beräk-&lt;br&gt;nas för den nittioförsta dagen och&lt;br&gt;därefter följande dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet timmar eller det&lt;br&gt;sammanlagda antalet timmar enligt&lt;br&gt;andra - femte styckena inte uppgår&lt;br&gt;till ett helt timtal skall avrundning&lt;br&gt;ske till närmaste hela timtal, varvid&lt;br&gt;halv timme avrundas uppåt. Sjuk-&lt;br&gt;penning avrundas till närmaste&lt;br&gt;hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet timmar eller det&lt;br&gt;sammanlagda antalet timmar enligt&lt;br&gt;andra och tredje styckena inte&lt;br&gt;uppgår till ett helt timtal skall&lt;br&gt;avrundning ske till närmaste hela&lt;br&gt;timtal, varvid halv timme avrun-&lt;br&gt;das uppåt. Sjukpenning avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 eller&lt;br&gt;4 § första stycket 1 för samman-&lt;br&gt;lagt tio dagar under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna, utges sjukpenning&lt;br&gt;för dag som avses i första stycket 1&lt;br&gt;med 65 procent av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten och&lt;br&gt;beräknas enligt andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket far meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;och däremot svarande normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;såväl anställning som annat för-&lt;br&gt;värvsarbete beräknas beloppet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;såväl anställning som annat för-&lt;br&gt;värvsarbete beräknas beloppet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hel sjukpenning för dag enligt&lt;br&gt;följande. Den del av sjukpenning-&lt;br&gt;en som svarar mot inkomst av&lt;br&gt;anställning beräknas enligt 10 a §&lt;br&gt;första - sjätte styckena. Den del&lt;br&gt;som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hel sjukpenning för dag enligt&lt;br&gt;följande. Den del av sjukpenning-&lt;br&gt;en som svarar mot inkomst av&lt;br&gt;anställning beräknas enligt 10 a §&lt;br&gt;första - jjärde styckena. Den del&lt;br&gt;som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete beräknas enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskrifterna i 10 - 10 b §§ beräknas sjukpenning&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket när den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på&lt;br&gt;arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning&lt;br&gt;som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall uppbära sjukpenning för tid då annars havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha uppburits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpen-&lt;br&gt;ning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning i&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 2&lt;br&gt;skall med dagar med sjukpenning&lt;br&gt;enligt 4 § första stycket 1 jämställas&lt;br&gt;dagar med rehabiliteringspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kom-&lt;br&gt;munala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen före-&lt;br&gt;skriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till&lt;br&gt;den del den inte överstiger den utbetalda lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit&lt;br&gt;lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjuk-&lt;br&gt;penning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollek-&lt;br&gt;tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisa-&lt;br&gt;tion som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa&lt;br&gt;även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts&lt;br&gt;i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjuk-&lt;br&gt;penningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos&lt;br&gt;staten som omfattas av sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för&lt;br&gt;arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en&lt;br&gt;annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal&lt;br&gt;som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit&lt;br&gt;underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den för-&lt;br&gt;säkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i&lt;br&gt;underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut&lt;br&gt;enligt denna paragraf till en arbets-&lt;br&gt;givare skall minskas med lön&lt;br&gt;under sjukdom som arbetsgivaren&lt;br&gt;utger till arbetstagaren för samma&lt;br&gt;tid som sjukpenningen avser, dock&lt;br&gt;endast med den del av lönen under&lt;br&gt;sjukdom som överstiger lönen i&lt;br&gt;arbetet med 75 procent när sjuk-&lt;br&gt;penning utges med den procentan-&lt;br&gt;del som anges i 4 § första stycket 1&lt;br&gt;och med 90procent när sjukpen-&lt;br&gt;ning utges med den procentandel&lt;br&gt;som anges i 4 § första stycket 2&lt;br&gt;eller 3. Härvid har bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 § femte och sjätte&lt;br&gt;styckena motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut&lt;br&gt;enligt denna paragraf till en arbets-&lt;br&gt;givare skall minskas med lön&lt;br&gt;under sjukdom som arbetsgivaren&lt;br&gt;utger till arbetstagaren för samma&lt;br&gt;tid som sjukpenningen avser, dock&lt;br&gt;endast med den del av lönen under&lt;br&gt;sjukdom som överstiger lönen i&lt;br&gt;arbetet med 75 procent när sjuk-&lt;br&gt;penning utges med den procentan-&lt;br&gt;del som anges i 4 § första stycket 2&lt;br&gt;och när sjukpenning utges med&lt;br&gt;den procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 3 med 90 procentför&lt;br&gt;de första nittio dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden och med 80 procent för&lt;br&gt;tid därefter. Härvid har bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 § tredje och femte&lt;br&gt;styckena motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är inskriven hos en allmän försäkringskassa, men inte är&lt;br&gt;försäkrad för en sjukpenning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 3, uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom&lt;br&gt;frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpenning eller sjuk-&lt;br&gt;penningtillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig&lt;br&gt;för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garanti-&lt;br&gt;nivån enligt 4 kap. 6 §. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap.&lt;br&gt;1 § får försäkra sig för sjukpenningtillägg, som tillsammans med den&lt;br&gt;sjukpenning som han är berättigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 3&lt;br&gt;uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 5 § femte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall efter den&lt;br&gt;försäkrades val gälla utan karens-&lt;br&gt;tid eller med en karenstid av 3&lt;br&gt;eller 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga&lt;br&gt;försäkringen eller förkortning av&lt;br&gt;gällande karenstid enligt tredje&lt;br&gt;stycket tillkommer endast den som&lt;br&gt;är under 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade begär det&lt;br&gt;skall försäkringen gälla med en&lt;br&gt;karenstid av 3 eller 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga&lt;br&gt;försäkringen eller förkortning av&lt;br&gt;gällande karenstid enligt jjärde&lt;br&gt;stycket tillkommer endast den som&lt;br&gt;är under 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av Bilaga 3&lt;br&gt;den månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1993. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om sjukpenning som avser tid före den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Bo Könberg beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet&lt;br&gt;Karin Laan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen..................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992 &amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund till förslagen om ändrad sjukersättning .......35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser för ersättning vid sjukfrånvaro ... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Sjuklön .............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Sjukpenning ..........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Rehabiliteringspenning....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Karensdag avseende ersättning vid sjukfrånvaro........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Karensdag vid sjukfrånvaro - huvudregel ........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Begreppet sjukperiod och regler vid återinsjuknande&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Egenföretagare och frivillig sjukpenningförsäkring ... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Försäkring för sjuklönekostnader..............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högriskskydd.............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Allmänt högriskskydd ....................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Särskilt högriskskydd.....................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändrade kompensationsgrader för sjukpenning m.m. ... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Förändrad kompensationsgrad för rehabiliteringspenning&amp;nbsp;.&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Sänkt kompensationsgrad i sjukpenning efter dag 90&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Sänkt kompensationsgrad efter ett års sjukskrivning&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Reduktion av sjukpenning på grund av sjukersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från arbetsgivaren.......................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra dagersättningar........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Inledning............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Kompensationsgrad m.m. när period med annan dag-&lt;br&gt;ersättning än sjukpenning inleds ..............55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Samordningen mellan sjuk- och arbetsskadeförsäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringama.............................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsförmåner ..........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Bakgrund och nuvarande regler...............62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Nya nivåer i förtidspensioneringen m.m..........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Ny nivå för förtida uttag av ålderspension........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Nya nivåer för efterlevandepension ............66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Pensionens storlek då maken uppbär pension ......66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukfrånvarons utveckling samt&amp;nbsp;ekonomiska och admini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strativa konsekvenser ........................ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Inledning............................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Sjukfrånvarons utveckling..................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Konsekvenser för de försäkrade ..............69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser inom sjuklönesystemet ... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Kompensation till kommunsektorn.............72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Administrativa konsekvenser ................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;Konsekvenser för staten inklusive sjukförsäkringen ... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande ............................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Tidpunkt för ikraftträdande.................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Uppföljning av förändringarna inom sjukersättnings-&lt;br&gt;systemen ............................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Genomförandekostnader&amp;nbsp;m.m. år 1992/93 ........ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1: Sammanfattning av departementspromemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:49) Karensdagar vid sjukersättning .......87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2: Sammanställning av remissyttrande .............90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3: Lagrådsremissens lagförslag..................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4: Lagrådets yttrande....................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42264, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:34:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0331</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:34:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0331</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__31.pdf</filnamn>
<filstorlek>5081606</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändrad sjukersättning m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/21B02125-9D93-44AD-BC60-8461740854C5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU9</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Besparingar i socialförsäkringssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:31&lt;br/&gt;
Ändrad sjukersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:31 Ändrad sjukersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:31&lt;br/&gt;
Ändrad sjukersättning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:31 Ändrad sjukersättning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>