<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286155</hangar_id>
 <dok_id>GG03241</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>241</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:241</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>241</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:58</publicerad>
 <titel>om övergng konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03241/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03241</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03241</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:241&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om övergång till konventionell beskattning av&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03241/prop_199293__241-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 april 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de allmännyttiga bostadsföretagen skall&lt;br&gt;beskattas konventionellt. Detta innebär att bostadsföretagen skall&lt;br&gt;beskattas på samma sätt som privata fastighetsägare. Förslaget innebär&lt;br&gt;också en reglering av vissa övergångsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 241&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 7 mom. och 16 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk&lt;br&gt;förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen&lt;br&gt;består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda&lt;br&gt;bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening&lt;br&gt;eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag,&lt;br&gt;vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att&lt;br&gt;tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller&lt;br&gt;annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i&lt;br&gt;byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall&lt;br&gt;såsom intäkt av fastigheten tas upp följande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt&lt;br&gt;för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av&lt;br&gt;fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande&lt;br&gt;av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett belopp motsvarande under beskattningsåret erhållet statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra&lt;br&gt;stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på&lt;br&gt;lånat, i fastigheten nedlagt kapital, återbetalning av statligt räntebidrag&lt;br&gt;för bostadsändamål samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta moment&lt;br&gt;skall även gälla i fråga om fastig-&lt;br&gt;het, vilken tillhört bolag, förening&lt;br&gt;eller stiftelse, som av bostads-&lt;br&gt;styrelsen (statens byggnadslåne-&lt;br&gt;byrå) eller länsbostadsnämnden&lt;br&gt;erkänts såsom allmännyttigt bo-&lt;br&gt;stadsföretag. Vidare får regeringen&lt;br&gt;efter ansökan medge att vad som&lt;br&gt;sägs i detta moment skall gälla i&lt;br&gt;fråga om fastighet som tillhört an-&lt;br&gt;nat företag under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företagets verksamhet uteslu-&lt;br&gt;tande eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;består i att äga och förvalta bo-&lt;br&gt;stadsfastigheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget bedriver sin verk-&lt;br&gt;samhet enligt principer liknande&lt;br&gt;dem som gäller för allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens medgivande får&lt;br&gt;återkallas om omständigheterna&lt;br&gt;ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger fastigheten del i sådan samfällighet som avse i 41 a § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall fastighetens andel av samfällighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra&lt;br&gt;stycket 1 i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;br&gt;Vidare skall som intäkt tas upp dels sådan inkomst som avses i punkt 2&lt;br&gt;av anvisningarna till nyssnämnda paragraf i den mån den utgörs av&lt;br&gt;avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 momf Förvärvar en juridisk person - direkt eller genom förmedling&lt;br&gt;av dotterföretag - aktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), går&lt;br&gt;aktiebolaget vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvet sker miste&lt;br&gt;om rätten till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får&lt;br&gt;en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse&lt;br&gt;eller kapitalförvaltning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i detta. Vad som sägs om aktiebolag och aktier&lt;br&gt;i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;andelar i sådana föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder en överlåtelse av&lt;br&gt;aktier eller andelar i ett allmän-&lt;br&gt;nyttigt bostadsföretag eller annan&lt;br&gt;ändring i fråga om företaget att&lt;br&gt;godkännandet som allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag skall återkallas har&lt;br&gt;företaget vid taxeringen för det&lt;br&gt;beskattningsår då ändringen in-&lt;br&gt;träffade inte rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott som avses i 26 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen. Vad nu har&lt;br&gt;sagts om allmännyttigt bostads-&lt;br&gt;företag gäller också företag som&lt;br&gt;efter medgivande av regeringen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpat samma metod vid in-&lt;br&gt;komstbeskattningen som de allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för&lt;br&gt;beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i punkterna 3-8 gäller sådant bostadsföretag som&lt;br&gt;avses i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess lydelse intill den 31 december&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett bostadsföretag som taxeras enligt de nya bestämmelserna medges&lt;br&gt;inte avdrag för underskott enligt 26 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;i den mån underskottet avser förvaltning av fastighet som avses i 2 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid tillämpningen av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;i punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall bokfört värde för byggnader och inventarier anses&lt;br&gt;utgöra vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet (det skattemäs-&lt;br&gt;siga restvärdet) vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering&lt;br&gt;första gången sker enligt de nya bestämmelserna. Med bokfört värde&lt;br&gt;avses värdet i balansräkningen för det sista beskattningsår för vilket&lt;br&gt;taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna. Har nämnda tillgångar&lt;br&gt;skrivits upp under detta eller något av de två närmast föregående&lt;br&gt;räkenskapsåren skall det tidigare värdet, efter avdrag för skälig värde-&lt;br&gt;minskning, i stället utgöra det skattemässiga restvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Omfattar det bokförda värdet för byggnad enligt punkt 4 inte sådan&lt;br&gt;markanläggning som anskaffats före ikraftträdandet eller markanläggning&lt;br&gt;som anskaffats efter ikraftträdandet men under ett beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker enligt de äldre bestämmelserna skall, vid tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag, byggnadens anskaffnings-&lt;br&gt;värde och skattemässiga restvärde ökas med markanläggningens anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde respektive bokförda värde. Bestämmelserna i punkt 4 om&lt;br&gt;uppskrivning skall därvid tillämpas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vad som i punkt 5 sagts om markanläggning skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt i fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som&lt;br&gt;avses i punkt 17 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Föreskrifterna i punkterna 4-6 skall tillämpas på motsvarande sätt&lt;br&gt;i fråga om tillgångar i sådan samfällighet som avses i 41 a § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har ett bostadsföretag i balansräkningen för det sista beskattningsår&lt;br&gt;för vilket taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna redovisat&lt;br&gt;särskild tillgångspost enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;bokföring av bostadslån m.m., skall avdrag medges med tre procent om&lt;br&gt;året av tillgångspostens belopp enligt särskild plan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten är femton kronor för varje fullt tusental kronor av&lt;br&gt;egendomens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten trettio&lt;br&gt;kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då&lt;br&gt;förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits&lt;br&gt;som gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) är en bostadsrättsförening el- 2) är en bostadsrättsförening,&lt;br&gt;ler av bostadsstyrelsen eller läns-&lt;br&gt;bostadsnämnd erkänd som ett all-&lt;br&gt;männyttigt bostadsföretag enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om lån av statsmedel&lt;br&gt;till främjande av bostadsbyggandet&lt;br&gt;som gällde vid tiden för förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning&lt;br&gt;är skyldig att åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) är dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten är dock i fall som avses i första och andra styckena alltid lägst&lt;br&gt;femtio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förvärv som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:241&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,&lt;br&gt;Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om övergång till konventionell&lt;br&gt;beskattning av allmännyttiga bostadsföretag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomstbeskattningen av flerbostadshus gäller olika regler beroende&lt;br&gt;på vem som äger fastigheten. För flerbostadshus som ägs av allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretag sker beskattningen enligt en starkt schabloniserad&lt;br&gt;metod till skillnad från den konventionella metod enligt vilken privatägda&lt;br&gt;flerbostadshus beskattas. Under senare år har alltmer ifrågasatts om&lt;br&gt;denna olikhet är lämplig. En övergång till konventionell metod för&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretag förordades på sikt av Utredningen om&lt;br&gt;reformerad företagsbeskattning (URF). I Bostadsrättsvärderingskom-&lt;br&gt;mitténs (BVK) betänkande (SOU 1992:8) lämnades vad som kan&lt;br&gt;betecknas som ett principförslag härom. Sedermera har frågan även&lt;br&gt;översiktligt berörts av Utredningen om statens stöd för bostadsfinansi-&lt;br&gt;eringen i dess slutbetänkande (SOU 1992:47) där en övergång till&lt;br&gt;konventionell beskattning också förordas. De nämnda betänkandena har&lt;br&gt;remissbehandlats. Sammanställningar av remissyttrandena har upprättats&lt;br&gt;inom Finansdepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet. En&lt;br&gt;förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över BVK:s betänkan-&lt;br&gt;de bör fogas som bilaga 1 till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att lägga fram förslag om en övergång till beskattning&lt;br&gt;enligt konventionell metod för de allmännyttiga bostadsföretagen. De&lt;br&gt;senast nämnda utredningsförslagen utgör tillsammans med remissyn-&lt;br&gt;punkterna samt underhandskontakter med Riksskatteverket och Bokfö-&lt;br&gt;ringsnämnden samt med företrädare för Kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag SABO och Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;underlag för de ställningstaganden som gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något godkännande av bostadsföretagens allmännyttiga karaktär görs&lt;br&gt;inte längre och något sådant behov föreligger inte heller framdeles vid&lt;br&gt;beskattningen. Bostadsföretagen kännetecknas emellertid av att de nästan&lt;br&gt;uteslutande ägs av en kommun eller av att kommunen har ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över företaget. Jag kommer därför i det följande&lt;br&gt;att genomgående vid mina förslag använda beteckningen kommunägda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsföretag när jag avser de företag som hittills betecknats som Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;allmännyttiga. Därvid inkluderar jag även de andra bostadsföretag vars&lt;br&gt;fastigheter fått schablonbeskattas efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 mars 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslagen. De till Lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 2. Lagrådet har i yttrande lämnat&lt;br&gt;förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar av närmast redaktionell karaktär har företagits i&lt;br&gt;förhållande till de till Lagrådet remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis framgått kan ägare till hyreshus i dag inkomstbeskattas&lt;br&gt;för fastighetsverksamheten antingen enligt en konventionell metod eller&lt;br&gt;enligt en schablonmetod. Inkomstbeskattning enligt den konventionella&lt;br&gt;metoden innebär att intäkterna från fastighetsförvaltningen behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som övrig näringsverksamhet, dvs. redovisning sker av de&lt;br&gt;verkliga intäkterna och kostnaderna i verksamheten enligt bokförings-&lt;br&gt;mässiga grunder. Privatägda hyreshus beskattas enligt denna metod. Före&lt;br&gt;1991 års skattereform skedde beskattningen i inkomstslaget annan fastig-&lt;br&gt;het men sker numera i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bostadsföretags fastigheter beskattas däremot enligt schablon-&lt;br&gt;metoden. Bestämmelserna finns i 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, SIL. Inkomstberäkningen innebär att dels ett belopp mots-&lt;br&gt;varande 3 % av fastighetens taxeringsvärde, dels ett belopp motsvarande&lt;br&gt;under beskattningsåret erhållet statligt räntebidrag för bostadsändamål,&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt. Avdrag får inte göras för andra omkostnader än&lt;br&gt;för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital, återbetalning av statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål samt tomträttsavgäld eller liknande av-&lt;br&gt;gäld. Liksom för privata fastighetsförvaltare beskattas verksamheten&lt;br&gt;numera i inkomstslaget näringsverksamhet mot tidigare i inkomstslaget&lt;br&gt;annan fastighet. Inkomsten av verksamheten beräknas enligt bokförings-&lt;br&gt;mässiga grunder. Skattesatsen är som för andra juridiska personer 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enbart bostadsföretagets inkomst av fastighetförvaltning som&lt;br&gt;skall redovisas på detta schablonmässiga sätt. Inkomst av verksamhet&lt;br&gt;som företaget kan ha vid sidan av sin fastighetsförvaltning, t.ex. reavinst&lt;br&gt;vid fastighetsavyttringar, beskattas enligt det regelsystem som gäller för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de verksamhetsformer som kommer i fråga för denna schablon-&lt;br&gt;metod kan nämnas bostadsföreningar (numera är det främst bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar som kommer i fråga) och bostadsaktiebolag. Bostads-&lt;br&gt;företagen måste emellertid uppfylla vissa villkor i fråga om sin verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsinriktning för att schablonmetoden skall kunna tillämpas - bostads- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;företagen kallas då &amp;quot;äkta”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmetoden tillämpas även i fråga om fastighet som tillhört&lt;br&gt;bolag, förening eller stiftelse som av Boverket eller av Länsbostadsnämn-&lt;br&gt;den erkänts som allmännyttigt bostadsföretag. Regeringen kan enligt 2 §&lt;br&gt;7 mom. SIL efter ansökan medge att även annat företag schablonbeskat-&lt;br&gt;tas om verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande består i att&lt;br&gt;äga och förvalta bostadsfastigheter samt företaget bedriver verksamheten&lt;br&gt;enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonbeskattningen av s.k. äkta bostadsföretag och allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag har i sina huvuddrag tillämpats sedan 1955 års taxering.&lt;br&gt;Från början skilde sig utformningen av schablonmetoden något åt mellan&lt;br&gt;dessa verksamhetsformer. Principen var emellertid att beskattningen&lt;br&gt;skulle ske av en beräknad avkastning av det egna i fastigheten nedlagda&lt;br&gt;kapitalet. Sedan år 1959 sker intäktsberäkningen på likartat sätt i de båda&lt;br&gt;fallen, dvs. som intäkt skall tas upp 3 % av taxeringsvärdet, varefter&lt;br&gt;avdrag får göras för räntekostnader och tomträttsavgälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet allmännyttigt bostadsföretag härrör från vissa författningar&lt;br&gt;om statliga lån och bidrag som utges till kommunala företag som drivs&lt;br&gt;i bostadsfrämjande syfte. Några nya godkännanden som allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag kan inte lämnas efter utgången av år 1991. För bostads-&lt;br&gt;företag som godkänts som allmännyttigt har godkännandet dock fortfa-&lt;br&gt;rande betydelse såväl i bostadsfinansieringssammanhang som för beskatt-&lt;br&gt;ningen. Ett godkännande kan alltjämt återkallas under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar, t.ex. om aktier i bolaget överlåts till någon annan än kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till att utsträcka schablonmetoden till nämnda företag var&lt;br&gt;främst att de bedrev sin verksamhet utan enskilt vinstsyfte samt att de&lt;br&gt;stod under kommunal eller statlig kontroll. Frånvaron av enskilt vinst-&lt;br&gt;syfte ansågs dock inte utesluta att skälig avkastning erhölls på det i&lt;br&gt;företaget insatta kapitalet. Vidare framhölls att hyrorna var så bestämda&lt;br&gt;att någon vinst inte uppkom, i varje fall inte på längre sikt sedan hänsyn&lt;br&gt;tagits till bl.a. kommande underhållskostnader. Det anfördes att de dittills&lt;br&gt;gällande beskattningsreglerna medfört speciella besvärligheter för de&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretagen särskilt under de första åren med små&lt;br&gt;reparationsbehov men stora amorteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utformningen av den ursprungliga lydelsen av scha-&lt;br&gt;blonbestämmelsen framhölls att lagstiftningen i viss mån fick betraktas&lt;br&gt;som ett provisorium. Anledningen angavs vara att kommunerna fått till-&lt;br&gt;skapa särskilda bolag, föreningar eller stiftelser av samma typ och&lt;br&gt;ställning i beskattningshänseende som enskilda vinstsyftande företag för&lt;br&gt;att komma i åtnjutande av de statliga lånen. Denna belägenhet hade de&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretagen försatts i utan att konsekvenserna härav&lt;br&gt;blivit beaktade. Därför ansågs att den rättsliga konstruktionen av dessa&lt;br&gt;företag borde ses över. Om en ny ordning skulle framkomma borde även&lt;br&gt;beskattningsfrågan kunna få en annan tillfredsställande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid den ändring av bestämmelsen som företogs år 1959 - då Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;intäktsberäkningen enligt schablonmetoden gjordes identisk för såväl de&lt;br&gt;äkta som de allmännyttiga bostadsföretagen - framhölls på nytt att&lt;br&gt;schablonmetoden inte innebar någon rationell lösning på längre sikt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den kunde kvarstå såsom ett förlängt provisorium.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Konventionell beskattningsmetod&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunägda bostadsföretag skall beskattas enligt&lt;br&gt;konventionell metod fr.o.m. 1995 års taxering. För sådana företag&lt;br&gt;vars räkenskapsår löper över årsskiftet 1993/94 (brutet räkenskapsår)&lt;br&gt;tillämpas dock de äldre bestämmelserna. Särskilda övergångsregler&lt;br&gt;införs för att underlätta övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BVK:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag även om ett alternativt&lt;br&gt;tidigare ikraftträdande också föreslogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;eller lämnat förslaget utan erinran. Hyresgästernas Riksförbund uttrycker&lt;br&gt;dock viss tveksamhet till förslaget. Förbundet framhåller att schablonbe-&lt;br&gt;skattningen har gett förutsättningar för företagens ekonomiska dis-&lt;br&gt;positioner som väsentligt skiljer sig från de som gäller vid konventionell&lt;br&gt;beskattning. Dessa skillnader innebär omställningsproblem vid byte av&lt;br&gt;beskattningsprincip som kräver speciella övergångslösningar om de&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretagen inte skall missgynnas. LO anser att det&lt;br&gt;finns starka skäl för att slopa dagens schablonbeskattning för allmännyt-&lt;br&gt;tiga bostadsföretag. Vissa frågor som t.ex. avdrag för avsättning till&lt;br&gt;underhålls- och reparationsfonder och val av övergångstid måste dock&lt;br&gt;ytterligare analyseras. SABO framhåller att de allmännyttiga bo-&lt;br&gt;stadsföretagen i framtiden bör ges möjlighet att konkurrera på bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden med övriga fastighetsägare på lika villkor. SABO ställer&lt;br&gt;sig därför positivt till en övergång till konventionell- beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det kan konstateras att schablonmetoden&lt;br&gt;kommit att tillämpas i över tre decennier på de kommunägda bo-&lt;br&gt;stadsföretagens fastighetsförvaltning. Den har således fått en permanent&lt;br&gt;karaktär trots att den vid tillkomsten angavs vara ett provisorium.&lt;br&gt;Schablonmetoden ansågs på sikt inte utgöra någon skattemässig förmåns-&lt;br&gt;behandling av de kommunägda bostadsföretagen eftersom deras vinst-&lt;br&gt;motiv inte var uttalade. De betänkligheter som framfördes vid schablon-&lt;br&gt;metodens tillkomst synes främst ha rört dess stabilitet. Bostadsföretagen&lt;br&gt;kunde förr eller senare finna metoden oförmånlig. Denna farhåga har&lt;br&gt;hittills inte besannats även om schablonmetoden diskuterats flitigt under&lt;br&gt;senare tid. Däremot har en ombildning mellan olika företagsformer&lt;br&gt;fortgått, innebärande främst att aktiebolagsformen har blivit vanligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omprövning av schablonbeskattningen framstår som motiverad med Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;tanke på bl.a. de ändrade förhållanden som 1991 års skattereform&lt;br&gt;inneburit. Ledmotivet för skattereformen är att olika slag av verksam-&lt;br&gt;heter och organisationsformer skall ges så enhetliga, likformiga och&lt;br&gt;neutrala skatteregler som möjligt. Dessa grundprinciper talar således för&lt;br&gt;att skillnaderna i inkomstskattereglerna mellan det kommunägda och det&lt;br&gt;privata fastighetsbeståndet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att schablonbeskattningen för de kommunägda&lt;br&gt;bostadsföretagen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytet av beskattningsmetod föranleder ställningstaganden och särskilda&lt;br&gt;lösningar i ett antal övergångsfrågor. Det gäller främst underskott som&lt;br&gt;härrör från tiden före övergången, utrymmet för värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;samt vissa särskilda bokföringsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande avser jag att lägga fram förslag också i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen beräknas inte ha några statsfinansiella effekter på kort eller&lt;br&gt;medellång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Frågor i samband med byte av beskattningsmetod&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avdrag för värdeminskning av byggnader och inven-&lt;br&gt;tarier beräknas enligt vanliga regler. Vid övergången till konven-&lt;br&gt;tionell beskattning skall byggnaders bokförda värde utgöra skatte-&lt;br&gt;mässigt restvärde. Befintliga markanläggningar hänförs till byggnad.&lt;br&gt;Även för inventarier skall bokfört värde utgöra skattemässigt&lt;br&gt;restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i fastighetsförvaltningen som uppkommit före över-&lt;br&gt;gången till konventionell beskattning får inte utnyttjas när bo-&lt;br&gt;stadsföretaget beskattas konventionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadsföretag som schablonbeskattats skall sådana kostnader&lt;br&gt;som fått bokföras som tillgångspost i bostadsföretagets balansräkning&lt;br&gt;enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av&lt;br&gt;bostadslån m.m. skrivas av skattemässigt med 3 % om året enligt&lt;br&gt;en särskild avskrivningsplan baserad på vad som kvarstår av till-&lt;br&gt;gångsposten vid övergången till konventionell beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BVK:s förslag: Utgångspunkten för beräkning av värdeminskningsav-&lt;br&gt;dragen skall vara en avskrivningsplan som anses ha löpt från byggnadens&lt;br&gt;förvärvstidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsföretagen skall få beakta underskott från de två beskattningsår&lt;br&gt;som föregått övergången om dessa underskott hade uppstått vid en&lt;br&gt;konventionell beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bokföringslagen behandlades inte av BVK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SABO har invänt mot kommittéförslaget beträffan- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;de värdeminskningsavdragen och föreslagit att det bokförda värdet vid&lt;br&gt;övergången skall anses utgöra skattemässigt restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BVK:s förslag om underskottsavdragen är inte tillräckligt belyst enligt&lt;br&gt;SABO. En utredning bör därför göras om hur många företag som skulle&lt;br&gt;få över- resp, underskott med detta förslag. Enligt SABO borde det&lt;br&gt;övervägas att ge bostadsföretagen underskottsavdrag beräknat enligt&lt;br&gt;schablonmetoden för ett antal år tillbaka. Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;anser att den tid som underskotten får utnyttjas bakåt i tiden bör&lt;br&gt;utsträckas till tio år för juridiska personer och sex år för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO har berört den särskilda bokföringslagen såväl i remissyttrandet&lt;br&gt;som i en särskild skrivelse till Finansdepartementet (dnr 4409/92). Enligt&lt;br&gt;SABO bör balansposterna i sin helhet få skrivas av skattemässigt genom&lt;br&gt;att läggas till byggnadernas anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konventionell beskattning av näringsverksamhet utgår man från&lt;br&gt;företagets verkliga intäkter och kostnader. Bland kostnaderna behandlas&lt;br&gt;utgifter för anläggningstillgångar på visst sätt. Utgifter för anskaffning&lt;br&gt;av anläggningstillgångar såsom byggnader och inventarier fördelas genom&lt;br&gt;ett avskrivningsförfarande och varje enskilt beskattningsår belastas&lt;br&gt;därigenom med en viss del av anskaffningsutgiften. I vissa fall får i&lt;br&gt;stället omkostnadsföring ske direkt, t.ex. i fråga om inventarier av&lt;br&gt;mindre värde eller med en kortare ekonomisk livslängd än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skrivs av enligt planenlig avskrivning med en viss procent&lt;br&gt;av byggnadens anskaffningsvärde (punkt 6 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen [1928:370], KL). Procentsatsen bestäms med hän-&lt;br&gt;syn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Enligt Riksskatte-&lt;br&gt;verkets rekommendationer (RSV Dt 1991:14) bör avdrag normalt medges&lt;br&gt;med 2 % för hyreshus. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för&lt;br&gt;ny-, till- eller ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1991 års skattereform förelåg en möjlighet för fastighets-&lt;br&gt;förvaltande företag till snabbare avskrivning av värmepannor, hiss-&lt;br&gt;maskineri och jämförlig maskinell utrustning som ingick i byggnadsvärdet&lt;br&gt;(punkt 2 b av anvisningarna till 25 § KL i dess lydelse före den 1 juli&lt;br&gt;1990). Anskaffningsvärdet för sådan utrustning fick brytas ut ur anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för byggnaden och skrevs av med 5 - 10 % om året medan&lt;br&gt;procentsatsen för värdeminskningsavdrag för byggnader var 1,75 % för&lt;br&gt;byggnader av trä och 1,5 % för byggnader av sten, tegel eller betong&lt;br&gt;(Meddelanden från Riksskattenämnden, Serie 1 nr 1 1970 p. 1). Vid ut-&lt;br&gt;byte av sådan utrustning förelåg inte - till skillnad från vad som gäller&lt;br&gt;enligt nuvarande regler - rätt till reparationsavdrag. Utrangeringsavdrag&lt;br&gt;fick i stället göras för oavskriven del av anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan maskinell utrustning som anskaffats före skattereformen&lt;br&gt;kvarstår möjligheten till snabbare avskrivning (punkt 14 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till SFS 1990:650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningsavgifter eller anläggningsbidrag som fastighetsägaren erlagt Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;för nyttighet (t.ex. anslutning till elnätet, VA- eller fjärrvärmeanläggning&lt;br&gt;samt bidrag för uppförande av sådan anläggning) som är knuten till&lt;br&gt;fastigheten är numera generellt avdragsgilla enligt de regler som gäller&lt;br&gt;för inventarier (punkt 17 av anvisningarna till 23 § KL). Före skatte-&lt;br&gt;reformen fick sådana utgifter normalt dras av med 5 % om året&lt;br&gt;(punkt 2 b av anvisningarna till 25 § KL i dess lydelse före den 1 juli&lt;br&gt;1990 och RSV Dt 1975:50 II 2). De äldre bestämmelserna gäller fort-&lt;br&gt;sättningsvis för utgifter före övergången (punkt 17 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till SFS 1990:650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även markanläggningar skrivs av planenligt. Avdrag får normalt göras&lt;br&gt;med 5 % om året på anskaffningsvärdet (punkt 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § KL). Bestämmelserna gäller numera även fastighetsförvaltande&lt;br&gt;företag. Före 1991 års skattereform fanns i princip inte begreppet&lt;br&gt;markanläggning i inkomstslaget annan fastighet. Utgifterna för vissa&lt;br&gt;sådana anordningar fick i stället inräknas i byggnadens anskaffnings-&lt;br&gt;värde. För vid övergången till de nya skattereglerna befintliga markan-&lt;br&gt;läggningar gäller de äldre bestämmelerna även fortsättningsvis (punkt 15&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna till SFS 1990:650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeminskningsavdrag för inventarier kan beräknas enligt två olika&lt;br&gt;metoder, räkenskapsenlig avskrivning och restvärdemetod (punkterna 12 -&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 23 § KL). Huvudregeln för räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning innebär att avdrag för avskrivning får göras med maximalt&lt;br&gt;30 % av inventariernas restvärde. Avskrivningen görs alltså kollektivt på&lt;br&gt;hela inventariebeståndet. Underlaget utgör summan av det ingående&lt;br&gt;balansvärdet på de inventarier som finns vid årets början och an-&lt;br&gt;skaffningsutgiften för under året anskaffade inventarier som finns kvar&lt;br&gt;vid årets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När huvudregeln tillämpas kommer viss del av anskaffningsutgiften för&lt;br&gt;inventarier att förbli oavskriven. Möjlighet finns därför att tillämpa en&lt;br&gt;kompletterande regel. Den innebär att inventarierna får skrivas av med&lt;br&gt;20 % av anskaffningsutgiften per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restvärdemetoden är en förenklad variant av räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning. Skillnaden är huvudsakligen att det inte finns något krav på&lt;br&gt;överensstämmelse mellan skattemässigt och bokföringsmässigt restvärde.&lt;br&gt;Maximalt värdeminskningsavdrag är 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de kommunägda bostadsföretagens fastigheter beskattats efter&lt;br&gt;schablon där enda avdragsposter varit skuldränta, tomträttsavgäld och&lt;br&gt;liknande har anledning inte funnits att upprätta skattemässiga avskriv-&lt;br&gt;ningsplaner. Hänsynstagandet till värdeminskning m.m. har i stället gjorts&lt;br&gt;genom den låga intäktsprocenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning från schablonbeskattning till konventionell beskattning&lt;br&gt;fordrar att man tar ställning till bl.a. vilket initialt skattemässigt restvärde&lt;br&gt;som skall gälla för byggnader, markanläggningar och inventarier vid&lt;br&gt;övergången, dvs. bestämmer hur mycket som skall anses återstå oavskri-&lt;br&gt;vet av anskaffningsutgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmetoden har lett till att de kommunägda bostadsföretagens Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;fastighetsförvaltning ofta visat skattemässiga underskott. Underskotten är&lt;br&gt;fiktiva i den meningen att de inte motsvaras av verkliga förluster i&lt;br&gt;verksamheten. Detta sammanhänger med att bara schablonintäkten redo-&lt;br&gt;visats på intäktssidan medan i huvudsak enbart räntekostnader och&lt;br&gt;tomträttsavgälder fått dras av. Underskott kan på detta sätt ackumuleras&lt;br&gt;och senare utnyttjas i annan konventionellt beskattad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till konventionell beskattning aktualiserar frågan hur&lt;br&gt;underskott som uppkommit före övergången till konventionell beskattning&lt;br&gt;skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av BVK:s betänkande väcktes även frågan&lt;br&gt;vilka skattekonsekvenser som en övergång till konventionell be-&lt;br&gt;skattningsmetod föranleder såvitt avser tillämpningen av lagen (1972:175)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. - här kallad&lt;br&gt;den särskilda bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemässiga inkomstberäkningen för inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet bygger på bokföringsmässiga grunder. Efter 1991 års skatte-&lt;br&gt;reform har således en koppling behållits mellan redovisning och&lt;br&gt;beskattning, vilket numera framgår av bl.a. 24 § KL med anvisningar.&lt;br&gt;Även de kommunägda bostadsföretagen har sedan 1979 års taxering haft&lt;br&gt;rätt att beräkna inkomst av fastighet enligt bokföringsmässiga grunder&lt;br&gt;trots att de schablonbeskattats. Fr.o.m. 1992 års taxering blev redovis-&lt;br&gt;ning enligt bokföringsmässiga grunder obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konventionellt beskattade bostadsföretag som tillämpat den&lt;br&gt;särskilda bokföringslagen torde vidtagna åtgärder också ha fått genomslag&lt;br&gt;vid beskattningen. De schablonbeskattade bostadsföretagen påverkas där-&lt;br&gt;emot inte skattemässigt av sådana bokföringsåtgärder. Även nämnda om-&lt;br&gt;ständighet aktualiserar ett antal frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av bakgrundsbeskrivningen föreligger flera frågor som&lt;br&gt;måste behandlas i samband med att de kommunägda bostadsföretagen&lt;br&gt;skall övergå till att bli konventionellt beskattade. Det sätt på vilket&lt;br&gt;frågorna hanteras är av väsentlig betydelse för att dessa bostadsföretag&lt;br&gt;skall få en med övriga konventionellt beskattade bostadsföretag likformig&lt;br&gt;behandling. Vid beredningen av frågorna har framkommit både praktiska&lt;br&gt;och principiella problem. Det är enligt min mening inte möjligt att ange&lt;br&gt;någon materiellt sett entydigt riktig lösning. Det blir därför nödvändigt&lt;br&gt;att göra en skälighetsbedömning av de sammantagna effekterna av dessa&lt;br&gt;övergångslösningar. Mot bakgrund härav anser jag att det är lämpligast&lt;br&gt;att behandla dessa övergångsfrågor sammanhållet. Utformningen av&lt;br&gt;övergångsreglerna har naturligtvis skett med kännedom om och med&lt;br&gt;hänsyn till de speciella ekonomiska villkor under vilka de kommunägda&lt;br&gt;bostadsföretagen verkar. Syftet med förslagen är att de sammantaget skall&lt;br&gt;ge ett skäligt resultat som inte försvårar bostadsföretagens fortsatta&lt;br&gt;verksamhet men som inte heller snedvrider konkurrensen i förhållande&lt;br&gt;till privatdriven fastighetsförvaltning. Jag kommer i det följande att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisa de frågor som enligt min bedömning kräver särskilda övergångs- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;regler samt mitt ställningstagande till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässigt restvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning från schablonbeskattning till konventionell metod fordrar&lt;br&gt;att man tar ställning till vilket initialt skattemässigt restvärde som skall&lt;br&gt;gälla för avskrivningsbara anläggningstillgångar dvs. att bestämma hur&lt;br&gt;mycket som skall anses återstå oavskrivet av anskaffningsutgiften,&lt;br&gt;framför allt för byggnader. BVK har föreslagit att man bör utgå från de&lt;br&gt;allmänna regler som gäller för värdeminskningsavdrag för byggnad på&lt;br&gt;näringsfastighet. Detta skulle innebära att en avskrivningsplan fick&lt;br&gt;upprättas vid omläggningen till konventionell beskattning och att planen&lt;br&gt;beaktade den värdeminskning som skett från den tidpunkt då byggnaden&lt;br&gt;förvärvades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO framhåller att BVK:s förslag kan få vissa negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bostadsföretag, som under längre tid gjort avskrivningar med&lt;br&gt;belopp enbart motsvarande amorteringarna, skulle få ett betydligt högre&lt;br&gt;bokfört än skattemässigt restvärde. De skulle därför vid en konventionell&lt;br&gt;beskattning tvingas till högre intäkter för att täcka de redovisningsmässiga&lt;br&gt;avskrivningarna, vilka i sin helhet inte kan utnyttjas som värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag vid beskattningen. Enligt SABO skulle detta leda till en&lt;br&gt;hårdare beskattning av bostadsföretag som i sin bokföring skrivit av&lt;br&gt;mindre än till det skattemässiga restvärdet. SABO menar därför att det&lt;br&gt;vore bättre att använda det bokförda värdet som skattemässigt restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att ett hänsynstagande till värdeminsk-&lt;br&gt;ning redan har skett inom ramen för schablonbeskattningen. Den av BVK&lt;br&gt;föreslagna lösningen med ett restvärde efter en konstruerad avskriv-&lt;br&gt;ningsplan är därför principiellt sett riktig. Lösningen överensstämmer&lt;br&gt;också med den som gäller i fråga om karaktärsbyte från privatbostad till&lt;br&gt;byggnad i näringsverksamhet (punkt 6 åttonde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL). Sådana konsekvenser som SABO påtalar kan uppkomma&lt;br&gt;på lång sikt, nämligen när det skattemässiga restvärdet närmar sig noll.&lt;br&gt;Detta inträffar även för privata fastighetsägare som gjort större&lt;br&gt;skattemässiga än bokföringsmässiga avskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. att den av BVK föreslagna lösningen är förenad&lt;br&gt;med vissa komplikationer samt vad jag inledningsvis sagt om syftet att&lt;br&gt;uppnå ett totalt sett skälig lösning på övergångsfrågorna är jag emellertid&lt;br&gt;beredd att ansluta mig till SABO:s förslag om att låta det bokförda värdet&lt;br&gt;utgöra skattemässigt restvärde. Utgifter före övergången för vissa mark-&lt;br&gt;anläggningar, anslutningsavgifter och anläggningsbidrag bör också få&lt;br&gt;hänföras till anskaffningsvärdet för byggnader. Detsamma bör gälla&lt;br&gt;beträffande tillgångar i vissa samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren (avsnitt 7) kommer jag att utveckla närmare&lt;br&gt;hur detta värde skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om värdeminskningsavdrag har betydelse även vid reavinstbe-&lt;br&gt;räkningen vid avyttring av näringsfastighet. Vid en avyttring återförs&lt;br&gt;medgivna värdeminskningsavdrag till beskattning. Det bör därför här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betonas att detta enbart gäller sådana värdeminskningsavdrag som Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;verkligen medgetts under den tid bostadsföretagen varit konventionellt&lt;br&gt;beskattade. Detta framgår av punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Gamla&amp;quot; underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förlustutjämning ändrades i samband med 1991 års skatte-&lt;br&gt;reform. Enligt de tidigare reglerna fick uppkomna underskott utnyttjas&lt;br&gt;under en viss tid som förlustavdrag. För vissa skattskyldiga, däribland&lt;br&gt;stiftelser, gällde att förlustavdragen fick utnyttjas senast sex år efter&lt;br&gt;förluståret. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gällde en tioårs-&lt;br&gt;period. Förlustens storlek bestämdes först vid den taxering då förlustav-&lt;br&gt;draget yrkades, dvs. underskottets storlek fastställdes inte det år då det&lt;br&gt;uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet görs förlustutjämning genom att avdrag&lt;br&gt;medges för underskott i förvärvskällan vid inkomstberäkningen det&lt;br&gt;påföljande året (26 § KL). Underskottets storlek beräknas och bestäms&lt;br&gt;redan vid inkomsttaxeringen för underskottsåret. Uppkommer underskott&lt;br&gt;flera år i rad ackumuleras underskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BVK har ansett det lämpligt att låta de kommunägda bostadsföretagen&lt;br&gt;få beakta sådana underskott som skulle ha uppkommit om de tillämpat&lt;br&gt;konventionell beskattning under de två senaste beskattningsåren före&lt;br&gt;omläggningen till konventionell beskattning. Nämnda tidsbegränsning&lt;br&gt;motiverades - förutom av rent praktiska hänsynstaganden - av önskemålet&lt;br&gt;att åstadkomma balans mot sådana bostadsföretag som skulle ha redovisat&lt;br&gt;överskott om dessa hade beskattats enligt konventionell metod för tidigare&lt;br&gt;år. Ett hänsynstagande till de bostadsföretag som skulle ha uppvisat&lt;br&gt;underskott vid konventionell beskattning borde därför inte utsträckas&lt;br&gt;alltför långt tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges Fastighetsägareförbund bör tidsperioden utsträckas till&lt;br&gt;tio år för juridiska personer och sex år för stiftelser, vilket enligt&lt;br&gt;förbundet motsvarar de tidsperioder som gällt för konventionellt beskat-&lt;br&gt;tade juridiska personer vid övergången i 1991 års skattereform. För-&lt;br&gt;bundet menar att neutralitetsaspekterna därmed tillgodoses. Även SABO&lt;br&gt;har framfört sådana synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att utgångspunkten för i vad mån gamla under-&lt;br&gt;skott skall få utnyttjas efter övergången principiellt sett bör vara att de&lt;br&gt;skattemässiga underskotten motsvaras av faktiska förluster. Det är&lt;br&gt;emellertid inte praktiskt möjligt att avgöra i vilken utsträckning så har&lt;br&gt;varit fallet. Allmänt sett torde bostadsföretagen i regel kontinuerligt ha&lt;br&gt;redovisat skattemässiga förluster medan man bokföringsmässigt redovisat&lt;br&gt;nollresultat. Att bygga en övergångslösning på en jämförelse med det&lt;br&gt;skattemässiga utfallet vid konventionell beskattning för förfluten tid är&lt;br&gt;därför inte en framkomlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare enligt min mening inte anses rimligt att de kommun-&lt;br&gt;ägda bostadsföretagen skall få tillgodogöra sig fiktiva underskott som&lt;br&gt;ackumulerats som förlustavdrag i fastighetsförvaltningen under den tid&lt;br&gt;deras fastigheter schablonbeskattats. Detta hänger samman med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omläggningen från schablonmetod till konventionell metod i sig innebär&lt;br&gt;att ett nytt beskattningssystem skall tillämpas. Det synsättet har redan&lt;br&gt;tidigare tillämpats i samband med att rätten till förlustavdrag slopades för&lt;br&gt;de bostadsföretag som förlorat sin allmännyttiga karaktär. I den&lt;br&gt;proposition som låg till grund för riksdagens beslut framhöll departe-&lt;br&gt;mentschefen att principen bör vara att underskotten bara skall få utnyttjas&lt;br&gt;så länge schablonbeskattningen består. Riksdagen delade denna stånd-&lt;br&gt;punkt (prop. 1986/87:119, bet. SkU 1986/87:44, rskr. 276, SFS 1987:&lt;br&gt;336). Bestämmelsen återfinns numera i 2 § 16 mom. andra stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning som innebär att gamla förluster inte får utnyttjas efter&lt;br&gt;övergången till konventionell beskattning leder också till att spärregler av&lt;br&gt;nämnda typ kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående och med beaktande&lt;br&gt;av den helhetsbedömning som övergångsreglerna kräver bör enligt min&lt;br&gt;mening gamla underskott inte få utnyttjas efter övergången till konven-&lt;br&gt;tionell beskattning. Jag föreslår därför att det samlade underskott i&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen som bostadsföretagen redovisat under sista året&lt;br&gt;vid beskattning enligt schablonmetoden inte skall få utnyttjas när&lt;br&gt;bostadsföretagen övergår till att beskattas enligt konventionell metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhållit vid bakgrundsbeskrivningen har bokföringsåtgärder&lt;br&gt;enligt den särskilda bokföringslagen inte haft någon skattemässig&lt;br&gt;inverkan för de schablonbeskattade bostadsföretagen. SABO har dock&lt;br&gt;tagit upp den skattemässiga hanteringen av bokföringsåtgärderna. Jag&lt;br&gt;avser därför att i det följande särskilt uppehålla mig vid denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kräver dock en kort bakgrundsbeskrivning. (Jfr bl.a. Paritetslå-&lt;br&gt;neutredningens betänkande [SOU 1971:67] Ränteomfördelning och&lt;br&gt;vinstutdelning och prop. 1972:76 med förslag till vissa bestämmelser&lt;br&gt;om bokföring av bostadslån m.m. samt även civilutskottets betänkande&lt;br&gt;CU 1978/79:35 med anledning av motioner om bokföring av under-&lt;br&gt;hållslån).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av den särskilda bokföringslagen påkallades av vissa&lt;br&gt;konsekvenser i samband med det under åren 1968 - 1974 gällande&lt;br&gt;paritets- resp, räntelånesystemet. Detta bostadsfinansieringssystem byggde&lt;br&gt;på att kapitalkostnaderna omfördelades tidsmässigt. Låntagaren fick låna&lt;br&gt;erforderlig del av räntekostnaderna på det statliga bostadslånet och erhöll&lt;br&gt;även tillskott till räntekostnaderna för de underliggande krediterna.&lt;br&gt;Lånebeloppen lades till den ursprungliga bostadslåneskulden. I början av&lt;br&gt;en bostadsfastighets innehavstid uppstod således en skuldökning för&lt;br&gt;låntagaren avseende räntor. Skuldökningen kom emellertid att bli större&lt;br&gt;än beräknat främst beroende på en högre allmän räntenivå än som var&lt;br&gt;förutsatt från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skuldökning som uppstod i början av låneperioden förorsakade&lt;br&gt;vissa svårigheter. Principiellt skulle nämligen skuldökningen - de&lt;br&gt;kapitaliserade räntekostnaderna - redovisas på balansräkningens passiv-&lt;br&gt;sida tillsammans med övriga skuldposter. Till följd av att någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande uppbyggnad inte redovisades på balansräkningens tillgångs- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;sida kunde ett bostadsföretag vid tillräckligt stor skuldökning bli tvunget&lt;br&gt;att upprätta kontrollbalansräkning. För att företagen av dessa skäl inte&lt;br&gt;skulle tvingas avstå från möjligheten att låna, infördes en speciallagstift-&lt;br&gt;ning på området. Genom den särskilda bokföringslagen tilläts företagen&lt;br&gt;att balansera skulduppbyggnaden på balansräkningens passivsida med en&lt;br&gt;fiktiv motpost på aktivsidan. Härigenom kunde det egna kapitalet hållas&lt;br&gt;intakt. Metoden rönte kritik eftersom en kostnad för redovisningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntekostnaderna - tilläts bli aktiverad i stället för att belasta den&lt;br&gt;aktuella perioden. 1 lagtexten uppställs emellertid kravet att upplysning&lt;br&gt;skall lämnas om hur posten har påverkat årsresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under skulduppbyggnadsperioden fick således den samlade skuldök-&lt;br&gt;ningen tas upp som en särskild tillgångspost i balansräkningen. Räntorna&lt;br&gt;på de aktuella bostadslånen torde ha debiterats ett utgiftskonto. Genom&lt;br&gt;att de dessutom fått aktiveras, dvs. torde ha krediterats utgiftskontot som&lt;br&gt;därmed utjämnats samt motsvarande post debiterats ett särskilt tillgångs-&lt;br&gt;konto (bostadslånepost), har resultaträkningen i och för sig inte påver-&lt;br&gt;kats. Resultatet har emellertid redovisats såsom bättre än vad som&lt;br&gt;motsvarar det verkliga förhållandet. Enligt Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorers FAR rekommendationer bör förändringen av ifrågavarande&lt;br&gt;balanspost redovisas som en bokslutsdisposition. Det är först under den&lt;br&gt;senare &amp;quot;amorteringsperioden&amp;quot; när den s.k. bostadslåneposten minskar&lt;br&gt;som den senarelagda räntekostnaden kommer att direkt påverka resultatet&lt;br&gt;i minskande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som tillåter att sådana ränteposter får tas upp på&lt;br&gt;balansräkningens tillgångssida finns numera i första stycket i den&lt;br&gt;särskilda bokföringslagen. Lagen har sedermera utvidgats till att gälla&lt;br&gt;även vissa andra låneformer. Även här rör det sig om utgifter som enligt&lt;br&gt;ordinarie bokföringsprinciper omedelbart skulle ha kostnadsförts men&lt;br&gt;som alltså tillåtits bli aktiverade. I balansräkningen skall posterna enligt&lt;br&gt;lagen specificeras under beteckningarna underhållslånepost, reparationslå-&lt;br&gt;nepost resp, ersättningslånepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO har framhållit att de allmännyttiga bostadsföretagen har&lt;br&gt;anpassat sin hyressättning till bl.a. den redovisningsmässiga kostnad som&lt;br&gt;uppstår vid avskrivning av dessa poster. SABO har med anledning härav&lt;br&gt;begärt besked om huruvida bostadsföretagen kommer att tillåtas att göra&lt;br&gt;skattemässiga avskrivningar med samma belopp eller om företagen blir&lt;br&gt;beskattade för denna &amp;quot;senarelagda intäkt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadslånepost och ersättningslånepost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår de räntor som återfinns under beteckningarna bostads-&lt;br&gt;lånepost resp, ersättningslånepost, vilka fått aktiveras enligt första resp,&lt;br&gt;fjärde stycket den särskilda bokföringslagen, torde dessa poster sedan&lt;br&gt;länge befinna sig i en &amp;quot;amorteringsperiod&amp;quot; eftersom det bakomliggande&lt;br&gt;lånesystemet övergavs vid mitten av 1970-talet. Dessa räntor har varit&lt;br&gt;avdragsgilla och torde också rent faktiskt ha dragits av vid taxeringen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det beskattningsår då de debiterats eller räntelån betalats ut (jfr Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;prop. 1967:153 s. 169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ifrågavarande ränteposter numera undergår den senarelagda&lt;br&gt;kostnadsföringen kan det ifrågasättas om de skall vara skattemässigt&lt;br&gt;avdragsgilla efter övergången till konventionell beskattning av de kom-&lt;br&gt;munägda bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan har i princip inget samband med hur man skall förfara med de&lt;br&gt;&amp;quot;gamla&amp;quot; underskotten. Till följd av schablonmetoden torde de kom-&lt;br&gt;munägda bostadsföretagen så gott som undantagslöst kontinuerligt ha&lt;br&gt;redovisat skattemässiga förluster. Bokföringsmässigt torde de däremot ha&lt;br&gt;redovisat nollreslutat. De skattemässiga förlusterna har kunnat utnyttjas&lt;br&gt;under som mest en tioårsperiod enligt närmare angivna regler som&lt;br&gt;upphört i samband med skattereformen. Dessa bostadsföretag torde dock&lt;br&gt;vanligtvis inte haft inkomstgivande verksamhet utanför fastighetsför-&lt;br&gt;valtningen mot vilket förlustavdragen kunnat utnyttjas. Förlust torde&lt;br&gt;således vanligtvis ha lagts till förlust. De samlade förlusterna kan därför&lt;br&gt;ha uppgått till betydande belopp. Fr.o.m. 1992 års taxering fick&lt;br&gt;förlustavdragen föras över i det nya skattesystemet med rullande&lt;br&gt;underskottsavdrag. De förlustavdrag som förts över i det nya systemet&lt;br&gt;har emellertid inget samband med räntor från det tidigare bostadslåne-&lt;br&gt;systemet som upphörde år 1975, eftersom den period under vilka de&lt;br&gt;kunnat utnyttjas som förlustavdrag för länge sedan gått till ända. Man&lt;br&gt;behöver således generellt sett inte befara att de räntor som har samband&lt;br&gt;med nämnda bostadslån skulle bli dubbelt beaktade om avdragsrätt&lt;br&gt;dessutom medges vid den konventionella beskattningen för den senarelag-&lt;br&gt;da kostnadsföringen. Det kan dock inte uteslutas att förluster hänförliga&lt;br&gt;till dessa räntor kunnat utnyttjas som förlustavdrag under tidigare år.&lt;br&gt;Detta torde dock nu vara ogörligt att utröna. Av bl.a. denna anledning&lt;br&gt;blir bedömningen av om det är riktigt att medge skattemässig avdragsrätt&lt;br&gt;för nu ifrågavarande poster osäker. En ytterligare komplikation är att&lt;br&gt;bostadslåneposten kan ha ersatts med en ersättningslånepost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållslånepost, reparationslånepost och ersättningslånepost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om aktivering av de kostnader som bokförts under beteck-&lt;br&gt;ningarna underhållslånepost, reparationslånepost eller sådana poster som&lt;br&gt;numera kan ha övergått i en ersättningslånepost, finns i andra, tredje&lt;br&gt;resp, fjärde styckena i den särskilda bokföringslagen. Dessa regler&lt;br&gt;överensstämmer med dem som gäller för bostadslåneposten med den&lt;br&gt;skillnaden att dessa poster fortfarande kan vara i ett uppbyggnadsskede.&lt;br&gt;Detta gäller de i andra stycket omnämnda underhålls-, reparations- eller&lt;br&gt;energisparåtgärder för vilka bidrag har erhållits enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, det s.k.&lt;br&gt;RBF-stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått har i huvudsak endast räntekostnader och tomträttsavgäl-&lt;br&gt;der varit avdragsgilla vid beskattningen enligt schablonmetoden. Nu&lt;br&gt;ifrågavarande underhålls- och reparationskostnader har således inte&lt;br&gt;kunnat dras av. Ett hänsynstagande till sådana kostnader sker genom den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låga intäktsprocenten. Underhålls- och reparationskostnader som finan- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;sierats med statligt lånestöd har sedan 1981 års taxering inte heller fått&lt;br&gt;dras av omedelbart av den som beskattats enligt konventionell metod&lt;br&gt;(punkt 4 av anvisningarna till 23 § KL). Dessa kostnader skall i stället&lt;br&gt;beaktas genom värdeminskningsavdrag (punkt 6 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till konventionell beskattning har man således här att&lt;br&gt;ta ställning till flera omständigheter. För det första är nämnda underhålls-&lt;br&gt;och reparationskostnader, liksom de tidigare behandlade räntekostnader-&lt;br&gt;na, i princip senarelagda och belastar resultatet under &amp;quot;amorteringsperio-&lt;br&gt;den&amp;quot;. För det andra har kostnaderna inte varit avdragsgilla under den tid&lt;br&gt;som bostadsföretagen varit beskattade enligt schablonmetoden. Slutligen&lt;br&gt;kan i posterna ingå utgifter som skulle ha periodiserats även vid en&lt;br&gt;konventionell beskattning enligt punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sistnämnda balansposter tilläts bli avdragsgilla som senarelagda&lt;br&gt;kostnader i takt med att de minskar genom amorteringar uppnås ungefär&lt;br&gt;samma effekt som om de lagts till avskrivningsunderlaget för byggnader&lt;br&gt;enligt nämnda anvisningspunkt. För att dessa poster skall betraktas som&lt;br&gt;avdragsgilla kostnader krävs dock enligt min mening en uttrycklig&lt;br&gt;reglering vid övergången till konventionell beskattningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller de övriga senarelagda underhålls- och reparationkostnaderna&lt;br&gt;fick dras av vid schablonbeskattningen. Det kan naturligtvis sättas i fråga&lt;br&gt;om det från adminstrativa utgångspunkter över huvud är ändamålsenligt&lt;br&gt;att göra en åtskillnad i den skattemässiga behandlingen av dessa poster.&lt;br&gt;Balansposterna torde inte vara specificerade till den grad att man kan&lt;br&gt;utläsa och göra nämnda åtskillnad. Därtill kommer att det i huvudsak inte&lt;br&gt;längre byggs upp balansposter av detta slag och att de därför i sinom tid&lt;br&gt;kommer att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande bedömning beträffande den särskilda bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det anförda avser de balansposter som tas upp i den&lt;br&gt;särskilda bokföringslagen enbart av aktiverade ränte-, underhålls- och&lt;br&gt;reparationskostnader. Anledningen till att de tillåtits bli noterade på&lt;br&gt;balansräkningens tillgångssida är önskemålet att företaget inte skall&lt;br&gt;behöva upprätta kontrollbalansräkning. De representerar således inget&lt;br&gt;substansvärde. Följaktligen bör de inte heller, såsom SABO föreslagit,&lt;br&gt;läggas till byggnadernas anskaffningsvärde och grunda värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag i det ordets rätta bemärkelse - som framgått görs detta dock i&lt;br&gt;vissa fall som regleras i punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 23 § KL.&lt;br&gt;Fråga är i stället om periodiserade utgifter som skulle kunna föranleda&lt;br&gt;skattemässigt avdrag när de kostnadsförs. Vidare avser de aktiverade&lt;br&gt;posterna både avdragsgilla och inte avdragsgilla kostnader vid schablon-&lt;br&gt;metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således råda tveksamhet om hur dessa poster principiellt sett&lt;br&gt;bör hanteras skattemässigt vid övergången. Skäl kan anföras såväl för&lt;br&gt;som emot en skattemässig avdragsrätt. I sammanhanget gör sig även&lt;br&gt;gällande de ifrågavarande bostadsföretagens konsolideringsbehov men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också andra, rent praktiska, hänsynstaganden som de hanteringsmässiga Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;fördelarna av att ha gemensamma regler för de olika posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning anser jag att övervägande skäl talar för att&lt;br&gt;låta samtliga nu ifrågavarande kostnader vara avdragsgilla vid taxeringen.&lt;br&gt;Avdragsrätten bör dock ske genom ett årligt procentavdrag enligt en&lt;br&gt;särskild skattemässig avskrivningsplan. Procentsatsen för de årliga&lt;br&gt;avdragen bör komma till uttryck i lagtext. Enligt min mening kan det&lt;br&gt;anses skäligt att fastställa denna till 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet att beakta i detta sammanhang är att den särskilda&lt;br&gt;bokföringslagen inte är begränsad till kommunägda bostadsföretag utan&lt;br&gt;avser i tillämpliga fall även privata fastighetsägare. Lagen är inte heller&lt;br&gt;av tvingande karaktär. I den mån en privat fastighetsägare har tillämpat&lt;br&gt;den särskilda bokföringslagen finns för närvarande ingen skattemässig&lt;br&gt;särreglering såvitt avser den bokföringstekniska åtgärden. Någon sådan&lt;br&gt;behövs inte heller i fortsättningen för de bostadsföretag som hittills&lt;br&gt;beskattats enligt konventionell metod. Den särskilda skattemässiga av-&lt;br&gt;skrivningsplanen avseende balansposterna bör enbart gälla för de kom-&lt;br&gt;munägda bostadsföretagen med hänsyn till att övergångsproblemen i nu&lt;br&gt;förevarande avseende endast är förknippade med den schablonmetod som&lt;br&gt;gällt för dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna bör tas in i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reserveringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga som inte berördes av BVK men&lt;br&gt;som dock är av principiellt intresse. Det gäller den övergångsvisa&lt;br&gt;hanteringen av befintliga reserveringar. Under beredningen av lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet har ett klarläggande begärts om hur redan avsatta fonderade&lt;br&gt;medel kommer att hanteras vid övergången. SABO har hävdat att de&lt;br&gt;reserveringar som bostadsföretagen gjort i bokföringen under den tid de&lt;br&gt;varit schablonbeskattade skall betraktas som beskattat eget kapital. Jag&lt;br&gt;delar den bedömningen. Enligt min mening är ett sådant synsätt en&lt;br&gt;självklar konsekvens av den hittillsvarande beskattningsprincipen. Någon&lt;br&gt;uttrycklig reglering av detta kan inte anses behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Följdändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av den skattemässiga särbehandlingen av de kommunägda&lt;br&gt;bostadsföretagen leder till att konsekvensändringar behöver göras i vissa&lt;br&gt;författningar, exempelvis i vissa bostadslåneförordningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Lagen om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att fjärde och femte styckena slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande fjärde stycket anges den bestämmelse som slår fast att&lt;br&gt;de beskattningsregler som enligt momentet gäller för de s.k. äkta bostads-&lt;br&gt;företagen även skall gälla för de allmännyttiga bostadsföretagen. Med&lt;br&gt;allmännyttigt bostadsföretag avses bolag, förening eller stiftelse som av&lt;br&gt;bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnden erkänts som allmännyttigt.&lt;br&gt;Den 1 januari 1991 ersatte Boverket Plan- och bostadsverket, Bostads-&lt;br&gt;styrelsen och Statens planverk (SFS 1990:1364). Enligt den numera upp-&lt;br&gt;hävda förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning m.m. av&lt;br&gt;bostadslån och räntebidrag kunde bolag eller stiftelse, som förvaltade&lt;br&gt;bostadsfastigheter och som arbetade utan enskilt vinstsyfte, godkännas&lt;br&gt;som allmännyttigt bostadsföretag av länsbostadsnämnden under förutsätt-&lt;br&gt;ning att kommunen tillsköt hela grundkapitalet och utsåg samtliga leda-&lt;br&gt;möter i företagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nuvarande fjärde stycket kan regeringen efter ansökan&lt;br&gt;medge även annat företag schablonbeskattning i fråga om fastighet om&lt;br&gt;dess verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att äga&lt;br&gt;och förvalta bostadsfastigheter samt företaget bedriver sin verksamhet&lt;br&gt;enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföre-&lt;br&gt;tag. Möjligheten att ge sådant medgivande tillkom genom lagstiftning år&lt;br&gt;1985 och har hittills getts i endast ett par fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya beskattningsregler som föreslås för de kommunägda bostads-&lt;br&gt;företagen kommer således att innefatta hela den nu nämnda kretsen före-&lt;br&gt;tag som omfattas av nuvarande fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår kvarstår övriga delar av momentets bestämmelser. Dessa&lt;br&gt;tar sikte på de företag som vanligtvis går under benämningen äkta&lt;br&gt;bostadsföretag. Härmed förstås, förutom vissa gamla bostadsföreningar&lt;br&gt;och bostadsaktiebolag, numera främst bostadsrättsföreningar som upp-&lt;br&gt;fyller vissa krav. För dessa kvarstår schablonbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmoniseringen av skattereglerna för de kommunägda bostadsföre-&lt;br&gt;tagen med vad som generellt gäller för andra juridiska personer innefattar&lt;br&gt;även koncernbidragsreglerna. Begränsningen i 2 § 3 mom. första stycket&lt;br&gt;a) genom hänvisningen till 2 § 7 mom., kommer således i fortsättningen&lt;br&gt;att enbart gälla de schablonbeskattade äkta bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller även den hänvisning till 2 § 7 mom. SIL som görs&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 2 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 16 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna får sådant underskott i förvärvskälla,&lt;br&gt;som uppkommit under den tid då kommunägt bostadsföretag taxerats&lt;br&gt;enligt schablonmetoden, inte utnyttjas under efterföljande år. Härigenom&lt;br&gt;bortfaller behovet av en bestämmelse med den innebörd som återfinns i&lt;br&gt;andra stycket. Andra stycket kan därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering för bostadsföretag med kalenderår som&lt;br&gt;räkenskapsår. För företag med räkenskapsår som löper över årsskiftet&lt;br&gt;1993/1994 (brutet räkenskapsår) skall dock de äldre bestämmelerna&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 3-8 ges övergångsregler för de bostadsföretag vars&lt;br&gt;fastighetsförvaltning varit schablonbeskattad enligt 2 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott som har uppkommit i den schablonbeskattade fastighetsför-&lt;br&gt;valtningen och som inte utnyttjats senast vid den taxering då företaget&lt;br&gt;sista gången skall beskattas enligt schablonmetoden, får inte utnyttjas&lt;br&gt;efter övergången till konventionell metod. Detta skall emellertid inte gälla&lt;br&gt;för den del av underskottet som i förekommande fall kan vara hänförligt&lt;br&gt;till redan före övergången konventionellt beskattad verksamhet. I prak-&lt;br&gt;tiken gäller detta främst reaförluster på fastigheter. Sådana förluster som&lt;br&gt;inte utnyttjats tidigare får alltså utnyttjas även efter övergången till&lt;br&gt;konventionell beskattning. I fråga om reaförluster som hänför sig till&lt;br&gt;1991 eller tidigare års taxeringar gäller särskilda bestämmelser (punkt 6&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna till SFS 1990:651).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen skall det skattemässiga&lt;br&gt;restvärdet vid övergången anses utgöras av det bokförda värdet.&lt;br&gt;Härigenom blir bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och&lt;br&gt;restvärdeavskrivning för inventarier tillämpliga. I fråga om byggnader&lt;br&gt;kommer värdeminskningsavdragen enligt generella regler att baseras på&lt;br&gt;anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bokfört värde förstås värdet i balansräkningen för det sista&lt;br&gt;beskattningsår för vilket taxering skall ske enligt de äldre bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra en skattemässig anpassning inför övergången skall en&lt;br&gt;uppskrivning av tillgångarna inför övergången inte få genomslag vid&lt;br&gt;bestämmande av det skattemässiga restvärdet. Tillgångarna får inte ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivits upp under detta eller något av de närmast föregående två räken- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;skapsåren. För det fall sådan uppskrivning har skett skall i stället det&lt;br&gt;tidigare inte uppskrivna bokförda värdet tillämpas, efter att avdrag gjorts&lt;br&gt;för den värdeminskning som tillgångarna har undergått från och med det&lt;br&gt;räkenskapsår uppskrivning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har markanläggning anskaffats under beskattningsår för vilket de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna skall gälla och ingår inte markanläggningens värde i det&lt;br&gt;bokförda värdet för byggnad enligt punkt 4, skall utgiften och det&lt;br&gt;bokförda värdet för sådan markanläggning inräknas i anskaffningsvärdet&lt;br&gt;resp, det skattemässiga restvärdet för byggnaden vid beräkningen av&lt;br&gt;värdeminskningsavdragen. Förbudet i punkt 4 mot att i visst fall tillämpa&lt;br&gt;ett uppskrivet värde på byggnad har även gjorts tillämpligt på markan-&lt;br&gt;läggning. Bestämmelserna i anvisningspunkt 7 till 23 § KL blir tillämp-&lt;br&gt;liga endast i fråga om markanläggningar som anskaffas fr.o.m. beskatt-&lt;br&gt;ningsår som taxeras enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för&lt;br&gt;fastighet som hör till beskattningsår för vilket de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;skall gälla och som inte ingår i det bokförda värdet för byggnad enligt&lt;br&gt;punkt 4, skall inräknas i anskaffningsvärdet resp, det bokförda värdet för&lt;br&gt;byggnaden vid beräkningen av värdeminskningsavdragen. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i anvisningspunkt 17 till 23 § KL blir tillämpliga endast i fråga om&lt;br&gt;utgifter eller bidrag under beskattningsår som taxeras enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samfällighet som inte är självständigt skattesubjekt sker beskattningen&lt;br&gt;hos delägande fastighet. För delägande fastighet i sådan samfällighet skall&lt;br&gt;därvid bestämmelserna i punkterna 4-6 gälla på motsvarande sätt i fråga&lt;br&gt;om tillgångar i samfälligheten som belöper på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt anges att tillgångspost enligt den särskilda bokföringslagen&lt;br&gt;skall föranleda årligt skattemässigt avdrag. Avdraget skall uppgå till tre&lt;br&gt;procent om året och baseras på det belopp med vilket tillgångsposten har&lt;br&gt;tagits upp i balansräkningen för det sista beskattningsår för vilket&lt;br&gt;taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna. Som framgår av&lt;br&gt;punkt 2 gäller bestämmelserna i punkt 8 inte de bostadsföretag som redan&lt;br&gt;tidigare har beskattats enligt konventionell metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen kan viss tillgångspost som&lt;br&gt;avses i den särskilda bokföringslagen även framdeles komma att öka&lt;br&gt;beloppsmässigt. Sådant tillkommande belopp skall emellertid inte läggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till avskrivningsunderlaget enligt denna punkt. Det framgår av bestäm- Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;melsen att det endast är tillgångspost som föreligger vid i punkten&lt;br&gt;nämnda beskattningsår som skall grunda avdrag enligt denna punkt. Den&lt;br&gt;skattemässiga hanteringen av tillkommande belopp skall, efter det att&lt;br&gt;konventionell beskattningsmetod skall tillämpas, ske genom föreskrifterna&lt;br&gt;i punkt 4 andra stycket resp, punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild erinran om detta i sistnämnda bestämmelser torde inte&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skilda skattemässiga behandlingen av gamla och nya sådana&lt;br&gt;poster nödvändiggör en särredovisning av posterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Stämpelskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen är att se som ett led i harmoniseringen av reglerna för&lt;br&gt;kommunägda och privatägda fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens hemställan och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredaragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning över remissinstanser som avgett yttranden över Prop. 1992/93:241&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:8) Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter Bilaga 1&lt;br&gt;från Bostadsrättsvärderingskommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), Riksförsäkringsverket, Boverket, Statens institut för&lt;br&gt;byggnadsforskning, Lantmäteriverket (LMV), Centralnämnden för fas-&lt;br&gt;tighetsdata (CFD), Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Tekniska Högskolan i Stockholm, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Landsor-&lt;br&gt;ganisationen i Sverige, Mäklarsamfundet, Riksbyggen, Samfundet för&lt;br&gt;fastighetsekonomi, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Allmän-&lt;br&gt;nyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralor-&lt;br&gt;ganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation och Villaägarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Skattebetalarnas Förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare och Medborgarrättsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Handelskammare, Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund har avgivit ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 7 mom. och 16 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk&lt;br&gt;förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen&lt;br&gt;består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda&lt;br&gt;bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening&lt;br&gt;eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag,&lt;br&gt;vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att&lt;br&gt;tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller&lt;br&gt;annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i&lt;br&gt;byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall&lt;br&gt;såsom intäkt av fastigheten tas upp följande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt&lt;br&gt;Oför året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av&lt;br&gt;fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande&lt;br&gt;av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett belopp motsvarande under beskattningsåret erhållet statligt&lt;br&gt;räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra&lt;br&gt;stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på&lt;br&gt;lånat, i fastigheten nedlagt kapital, återbetalning av statligt räntebidrag&lt;br&gt;för bostadsändamål samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta moment&lt;br&gt;skall även gälla i fråga om fas-&lt;br&gt;tighet, vilken tillhört bolag, före-&lt;br&gt;ning eller stiftelse, som av bo-&lt;br&gt;stadsstyrelsen (statens byggnads-&lt;br&gt;lånebyrå) eller länsbostadsnämn-&lt;br&gt;den erkänts såsom allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag. Vidare får rege-&lt;br&gt;ringen efter ansökan medge att vad&lt;br&gt;som sägs i detta moment skall&lt;br&gt;gälla i fråga om fastighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sägs i detta moment skall gäl-&lt;br&gt;la i fråga om fastighet som tillhört&lt;br&gt;annat företag under förutsättning&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företagets verksamhet uteslut-&lt;br&gt;ande eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;består i att äga och förvalta bo-&lt;br&gt;stadsfastigheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget bedriver sin verksa-&lt;br&gt;mhet enligt principer liknande dem&lt;br&gt;som gäller för allmännyttiga bo-&lt;br&gt;stadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens medgivande får&lt;br&gt;återkallas om omständigheterna&lt;br&gt;ger anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger fastigheten del i sådan samfällighet som avse i 41 a § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall fastighetens andel av samfällighetens&lt;br&gt;taxeringsvärde inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra&lt;br&gt;stycket 1 i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;br&gt;Vidare skall som intäkt tas upp dels sådan inkomst som avses i punkt 2&lt;br&gt;av anvisningarna till nyssnämnda paragraf i den mån den utgörs av&lt;br&gt;avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förvärvar en juridisk person - direkt eller genom förmedling&lt;br&gt;av dotterföretag - aktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), går&lt;br&gt;aktiebolaget vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvet sker miste&lt;br&gt;om rätten till avdrag för underskott som avses i 26 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får&lt;br&gt;en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse&lt;br&gt;eller kapitalförvaltning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i detta. Vad som sägs om aktiebolag och aktier&lt;br&gt;i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;andelar i sådana föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder en överlåtelse av&lt;br&gt;aktier eller andelar i ett allmän-&lt;br&gt;nyttigt bostadsföretag eller annan&lt;br&gt;ändring i fråga om företaget att&lt;br&gt;godkännandet som allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag skall återkallas har&lt;br&gt;företaget vid taxeringen för det&lt;br&gt;beskattningsår då ändringen in-&lt;br&gt;träffade inte rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott som avses i 26 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen. Vad nu har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagts om allmännyttigt bostads-&lt;br&gt;företag gäller också företag som&lt;br&gt;efter medgivande av regeringen har&lt;br&gt;tillämpat samma metod vid in-&lt;br&gt;komstbeskattningen som de allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. De nya bestämmelserna i punkterna 2 - 7&lt;br&gt;gäller sådant bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess&lt;br&gt;lydelse intill den 31 december 1993. Äldre bestämmelser tillämpas dock&lt;br&gt;för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Första gången ett bostadsföretag skall taxeras enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna medges inte avdrag för underskott enligt 26 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) i den mån underskottet avser sådan&lt;br&gt;fastighetsförvaltning som avses i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpningen av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;i punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall bokfört värde för byggnader och inventarier anses&lt;br&gt;utgöra vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet (skattemässigt&lt;br&gt;restvärde) vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering första&lt;br&gt;gången sker enligt de nya bestämmelserna. Med bokfört värde avses&lt;br&gt;värdet i balansräkning för år 1993 eller, vid annat räkenskapsår än&lt;br&gt;kalenderår, det räkenskapsår som löper ut närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1993. Har sådana tillgångar skrivits upp detta eller något av de två&lt;br&gt;närmast föregående räkenskapsåren skall det ouppskrivna värdet, efter&lt;br&gt;avdrag för skälig värdeminskning, i stället utgöra skattemässigt restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Beträffande markanläggning som anskaffats före ikraftträdandet och&lt;br&gt;markanläggning som anskaffats efter ikraftträdandet men under ett&lt;br&gt;beskattningsår för vilket taxering sker enligt de äldre bestämmelserna&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 2 a av anvisningarna till 25 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), i dess lydelse intill den 1 juli 1990, tillämpas.&lt;br&gt;Ingår sådan markanläggning inte i det bokförda värdet för byggnad enligt&lt;br&gt;punkt 3 skall, vid tillämpning av bestämmelserna om värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag, byggnadens anskaffningsvärde och skattemässiga restvärde ökas&lt;br&gt;med markanläggningens anskaffningsvärde respektive bokförda värde.&lt;br&gt;Bestämmelserna i punkt 3 om uppskrivning skall därvid tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i&lt;br&gt;punkt 17 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall utgifter före ikraftträdandet och utgifter efter ikraftträdandet men&lt;br&gt;under ett beskattningsår för vilket taxering sker enligt de äldre be-&lt;br&gt;stämmelserna hänföras till anskaffningsvärdet för byggnad. Ingår sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgift inte i det bokförda värdet för byggnad enligt punkt 3 skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag byggnadens&lt;br&gt;anskaffningsvärde ökas med utgiften respektive det värde med vilket den&lt;br&gt;upptagits i bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Föreskrifterna i punkterna 3-5 skall tillämpas på motsvarande sätt&lt;br&gt;i fråga om tillgångar i sådan samfällighet som avses i 41 a § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har ett bostadsföretag i balansräkningen för år 1993 eller, vid annat&lt;br&gt;räkenskapsår än kalenderår, för det räkenskapsår som löper ut närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1993 redovisat balanspost enligt lagen (1972:175)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m., skall avdrag&lt;br&gt;medges med tre procent om året av balanspostens belopp enligt särskild&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten är femton kronor för varje fullt tusental kronor av&lt;br&gt;egendomens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas egendomen av en juridisk person är dock skatten trettio&lt;br&gt;kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde utom då&lt;br&gt;förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) skulle ha varit befriad från gåvoskatt om egendomen hade erhållits&lt;br&gt;som gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;är en bostadsrättsförening 2) är en bostadsrättsförening,&lt;br&gt;eller av bostadsstyrelsen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsbostadsnämnd erkänd som ett&lt;br&gt;allmännyttigt bostadsföretag enligt&lt;br&gt;de bestämmelser om lån av stats-&lt;br&gt;medel till främjande av bostads-&lt;br&gt;byggandet som gällde vid tiden för&lt;br&gt;förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) är en kreditinrättning som enligt lag, reglemente eller bolagsordning&lt;br&gt;är skyldig att åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) är dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten är dock i fall som avses i första och andra styckena alltid lägst&lt;br&gt;femtio kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förvärv som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1984:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;2.lag om ändring i lagen (1984:4040) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Nils-Ove Äng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:576)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;statlig inkomstskatt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1984:404)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;stämpelskatt vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionell beskattningsmetod&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor i samband med byte av beskattningsmetod&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässigt restvärde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Gamla&amp;quot; underskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bokföringslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadslånepost och ersättningslånepost &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållslånepost, reparationslånepost&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättningslånepost &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande bedömning beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den särskilda bokföringslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reserveringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Lagen om statlig inkomstskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Stämpelskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckningar över remissinstanser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De remitterade lagförslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43562, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:49:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03241</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:49:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03241</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__241.pdf</filnamn>
<filstorlek>1305754</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om övergng konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9C09E17D-98FA-4ADA-B2D7-46C6938B2436</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU30</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:241&lt;br/&gt;
Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga  bostadsföretag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:241 Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:241&lt;br/&gt;
Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga  bostadsföretag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:241 Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:241&lt;br/&gt;
Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga  bostadsföretag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:241 Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:241&lt;br/&gt;
Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga  bostadsföretag</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:241 Övergång till konventionell beskattning av allmännyttiga bostadsföretag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>