2225581 GG03239 1992/93 239 prop prop prop Proposition 1992/93:239 Proposition Proposition Finansdepartementet 239 0 1993-03-25 00:00:00 2021-04-06 16:23:00 1993-03-25 00:00:00 om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GG03239/text https://data.riksdagen.se/dokument/GG03239 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03239 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1992/93:239</h1> <h2>om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03239/prop_199293__239-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/> Prop. 1992/93:239 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Tf. chefen for Näringsdepartementet, statsrådet Lundgren, har varit föredragande vid regeringssammanträdet. Stockholm den 25 mars 1993. På regeringens vägnar Carl Bildt Bo Lundgren <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås att Statens provningsanstalt ombildas till aktiebolag den 1 juli 1993. Samtidigt fors verksamheten vid Boverkets Typgodkännandekontor över till det nya aktiebolaget. Staten föreslås bli den ende ägaren i aktiebolaget, som skall erbjuda näringsliv, myndig- heter och organisationer tjänster inom områdena teknisk utvärdering, provning, certifiering, godkännande och mätteknik, undersökningar av material, konstruktioner och system och därmed förenad forskning och utveckling samt rådgivning. 1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 239 <h2>Proposition om ombildning av Statens provnings- Prop. 1992/93:239 anstalt till aktiebolag, m.m.</h2> <h2>1 Ärendet och dess beredning</h2> Regeringen bemyndigade i böljan av år 1992 chefen för Närings- departementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda möjlig- heterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom bl.a. Statens provningsanstalt (SP), (dir. 1992:7). Utredaren redovisade i augusti 1992 sina förslag i betänkandet "Prova privat - provning och mätteknik inom SP och SMP i Europa-perspektiv" (SOU 1992:74). Be- tänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga. En remissammanställning finns tillgänglig i Närings- departementet (dnr 1675/92). I prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 10 har aviserats en omorganisation av SP till ett helägt stadigt aktiebolag den 1 juli 1993. I prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg har an- slagen på tolfte huvudtiteln G 2. Statens provningsanstalt: Uppdrags- verksamhet samt G 3. Bidrag till statens provningsanstalt föreslagits ersatta med ett nytt anslag, Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU. 1 sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i närings- och forskningspolitiken och det är därför angeläget att SP:s kompetens och resurser även efter en ombildning till aktiebolag utnyttjas väl i den statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen. I prop. 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. har före- slagits att Boverkets uppgifter vad gäller godkännande och certifiering inom byggområdet avskiljs från Boverket. En remissammanställning över yttranden till utredningsbetänkandet "Boverket - uppgifter och verksamhet" (SOU 1992:127) finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 5973/92). Särskilda yttranden i denna fråga har inkommit till Näringsdepartementet från ett antal sektorsmyndigheter och bransch- organisationer. <h2>2 Bakgrund</h2> <h3>2.1 Nuvarande organisation</h3> SP är en uppdragsmyndighet och landets centrala institution för teknisk utvärdering, provning och mätteknik och därmed förenad forskning och utveckling (FoU) och rådgivning. Verksamhetens omsättning uppgick budgetåret 1991/92 till 251 miljoner kronor, varav 47,9 miljoner kronor var anslag från staten. Huvuddelen av intäkterna kommer från uppdrag där kunderna på rent affärsmässiga grunder köper tjänster hos SP. Verksamheten är funktionellt och redovisningsmässigt indelad i tre starkt integrerade områden: teknisk utvärdering, FoU och rådgivning. Dessa områden återfinns inom sju tekniska enheter och en certifie- Prop. 1992/93:239 ringsavdelning inom SP. De tekniska enheterna arbetar bl.a. inom följande teknikområden: byggnadsteknik, energiteknik, brandteknik, kemisk analys, materialteknik och mekanik, fysik och elteknik samt mått och vikt. Av de tre integrerade verksamhetsområdena innefattar teknisk ut- värdering bl.a. provning, beräkning, analys, besiktning, bedömning, mätning och kalibrering. Detta verksamhetsområde omfattar drygt 70 % av SP:s totala verksamhet och finansieras helt med uppdragsintäkter. Verksamhetsområdet FoU omfattar såväl riktad grundforskning inom mätteknik och provningsmetodik som tillämpad FoU inom de områden där SP arbetar. FoU utgör drygt 20 % av den totala verksamheten och finansieras dels av statsanslag och dels av intäkter från forskningsråd, industriföretag m.fl. Rådgivning, som utgör det tredje verksamhetsområdet, omfattar med- verkan i nationellt och främst internationellt standardiserings- och kom- mittéarbete, experthjälp till myndigheter m.m. Rådgivning omfattar knappt 10 % av SP:s totala verksamhet och finansieras av statsanslag och uppdrag från standardiseringsorgan m.fl. SP har omkring 15 000 kunder. Bland kunderna återfinns såväl stora som små företag från ett stort antal branscher. Omsättningsmässigt kommer hälften av intäkterna från omkring 400 kunder, varav de flesta är större foretag. SP:s huvudförvaltning finns i Borås dit verksamheten omlokaliserades från Stockholm i mitten av 1970-talet. Mindre enheter finns i Göteborg och Stockholm. Antalet anställda är 500, av vilka 40 har forskarut- bildning och 125 högskoleutbildning. Omsättningen per anställd är cirka 500 000 kronor. <h3>2.2 Teknisk provning och mätteknik</h3> Provning, kontroll och certifiering av produkter och system sker i Sverige i många olika former och vid olika typer av institutioner. Under de senaste decennierna har offentlig kontroll genom teknisk provning byggt på system av riksprovplatser med monopolställning. Dessa ersätts nu successivt av öppna system med konkurrens mellan kompetenta organ. (Se prop 1992/93:170 bilaga 11 s 38 ff.) SP:s uppgifter som riksprovplats har dock varit av blygsam omfattning. Huvuddelen av all teknisk utvärdering, provning, certifiering och mätteknik sker på frivillig basis. För SP är denna verksamhet helt domi- nerande och SP erbjuder ett stort utbud av kvalificerade tekniska tjäns- ter som företagen utnyttjar i olika skeden av en produkts livscykel. Under utvecklings- och konstruktionsskedet måste olika lösningars funktion, säkerhet och prestanda utvärderas. Särskilt den mindre industrin anlitar i detta skede extern kompetens för att få fram tillförlit- ligt tekniskt underlag. I arbetet krävs ett brett kunnande och god känne- dom om myndighets- och marknadskrav. För undersökningar som krä- ver speciella kunskaper eller resurser använder även större företag extern kompetens i sitt utvecklingsarbete. Av ekonomiska skäl krävs Prop. 1992/93:239 ofta samverkan och samutnyttjande vid dyrbara investeringar i utrust- ning och kompetens. Också i produktionskedet behöver många industrier anlita extern kom- petens för exempelvis utveckling av kvalitetssäkringssystem. En viktig del i detta arbete är tillförlitliga mätningar och provningar. Industrins egna mätnormaler och utrustningar måste kalibreras mot nationella normaler. Regeringen utser organ, riksmätplatser, som svarar för att de nationella mätnormalema stämmer överens med internationella motsvarigheter. Som nationell metrologiinstitution är SP den helt dominerande aktören och svarar for ca 70 % av den totala riksmätplatsverksamheten. Inom SP svarar denna verksamhet for ca 8 % av den totala omsättningen. Vid marknadsintroduktion behöver industrin i många fall ett opartiskt tekniskt underlag, t.ex. certifikat eller godkännande for att övertyga köpare och myndigheter om att produkterna uppfyller gällande krav. SP är ett sådant tredjepartsorgan som foretag kan utnyttja för olika typer av tekniska undersökningar. <h3>2.3 Utvecklingen i Europa inom SP:s verksamhetsområde</h3> Resurser för provning och teknisk utvärdering betraktas i EG- och EFTA-ländema som en viktig del i den tekniska infrastrukturen. Statens roll anses vara att säkerställa att fristående resurser finns att tillgå för landets industri, inte minst för små och medelstora företag. Utveckling- en av provningsmetoder och provningsteknik ses som ett kollektivt ansvar. Tillämpad FoU och teknikspridningsaktiviteter for att säkerställa tillgången till kvalificerade resurser av detta slag finansieras därför i mycket stor utsträckning av staten. Mättekniken spelar en viktig roll inom de flesta samhällssektorer och i det internationella handelsutbytet. Det betraktas som en statlig angelä- genhet att äga och finansiera nationella metrologiinstitut som utvecklar och upprätthåller landets primämormaler samt deltar i internationella jämförelsemätningar. I Europa finns idag ett betydande statligt stöd till forskning, utveck- ling, standardisering och europeiskt samarbete inom mätteknik och provning. Motiv for detta är att verksamheten genomgående betraktas som ett viktigt stöd för utvecklingen av den egna industrin. Sverige har tillsammans med Norge och Danmark den lägsta nivån vad gäller stat- liga anslag. Inte ens vid en fördubbling av SP:s anslag skulle Sverige komma i nivå med de stora EG-ländemas anslag i procent av totala intäkter. SP har trots ett förhållandevis lågt statligt anslag lyckats väl i det europeiska samarbetet. Som följd av den kärva ekonomiska situatio- nen finns det i många länder en ambition att successivt minska de stat- liga anslagen. Även aktiviteter som syftar till att på olika sätt effektivi- sera statsförvaltningen har lett till diskussioner om förändrade associa- tionsformer och ägarförhållanden för SP:s europeiska systerorganisa- tioner. Organisationernas oberoende och opartiska ställning utgör dock en avgörande förutsättning för deltagande i EG-samarbetet samt för Prop. 1992/93:239 möjligheterna att sälja tjänster till kunderna. <h3>2.4 SP:s konkurrenssituation</h3> SP:s kunder har i de flesta fall tillgång till andra leverantörsaltemativ. Den främsta konkurrensen kommer från företagens egna provnings- och utvecklingsavdelningar eller utländska provnings- och forskningsinstitut. Som en följd av anpassningen till EG:s regelsystem ökar kraven på teknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Tillverkarna har att ta ställning till i vilken omfattning man skall bygga upp egna provnings- resurser eller köpa tjänster från provningsorgan. I viss utsträckning är här industriforskningsinstitut, konsultföretag och statliga myndigheter konkurrenter till SP. Konkurrensfaktorer är kompetens, opartiskhet, utrustning, prisnivå, leveranstid och kompletterande service. En be- tydande konkurrens från utländska och speciellt nordiska institutioner föreligger för provning och certifiering enligt standard. Denna konkur- rens kommer också att öka som en följd av reglerna för EES-området enligt vilka en tillverkare fritt kan välja mellan olika länders anmälda organ. <h3>2.5 SP:s marknadsförutsättningar</h3> Den enskilda faktor som starkast kommer att påverka SP:s marknad är ikraftträdandet av EES-avtalet. Enligt EG:s policy skall provning och certifiering utfört av ett kompetent organ i ett medlemsland godtas i övriga medlemsländer utan förnyad provning. Det innebär att den totala volymen provning och certifiering minskar. Jämfört med dagens situa- tion har SP uppskattat den bortfallande provningsvolymen av importera- de produkter till ca 17 miljoner kronor. Samtidigt kan konstateras att många EG-direktiv i förhållande till dagens svenska situation innebär ökade krav på teknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Utvecklingen pekar också mot att den totala mängden direktiv och standarder kommer att växa kraftigt. Det ökade produktansvaret för tillverkare och leveran- törer kan också förutses leda till ökade behov av provning, kvalitetssäk- ring och riskvärdering. SP:s verksamhet spänner i dag över ett stort antal branscher och tek- nikområden. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, standardise- ring och rådgivning har givit stora samproduktionsfördelar. Utveckling- en inom SP:s systerorganisationer i Europa går mot att skapa teknik- breda organisationer av SP:s typ. SP har en unik position på den svenska marknaden genom förmågan att inom organisationen hantera tvärtekniska frågor. Kundernas behov av "one stop shopping", dvs. att vid samma tillfälle få sin produkt utvärderad mot olika direktiv eller standarder eller att samlat få produk- tens överensstämmelse med en teknisk specifikation bestyrkt, kommer att öka. Viktiga faktorer för internationell konkurrenskraft är också att                   5 verksamheten har tillräcklig storlek och rätt verksamhetsinriktning. 1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 239 Vidare finns förutsättningar för ekonomisk stabilitet, där branschbred- Prop. 1992/93:239 den medverkar till utjämning av konjunktursvängningar o.dyl. Hög effektivitet kan erhållas genom att samma personal, utrustning och lokaler kan utnyttjas på olika områden. SP har under senare år utvecklat resurser och tjänsteutbud med god anpassning till marknadens behov. Kunderna har funnit SP:s kompetens attraktiv vilket resulterat i en volymtillväxt inom teknisk utvärdering och FoU under den senaste femårsperioden med 20 % respektive 29 %. <h3>2.6 Statliga angelägenheter</h3> Mät- och provningsteknik är ett s.k. basteknologiskt område med breda branschövergripande tillämpningar. I Sverige liksom i övriga europeiska länder har staten påtagit sig ansvaret att upprätthålla tekniknivån och finansiera utvecklingsinsatser inom detta område. Mät- och provnings- teknisk FoU och normaliehållning är områden som kommer att få stor betydelse inom Europasamarbetet och som stöd för den industriella utvecklingen i medlemsländerna. De delar av SP:s verksamhet som av regering och riksdag bedömts som statliga angelägenheter är - forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till generell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provningsmetoder, - utarbetande av harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt inom ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbe- tet, - rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet, speciellt vad gäller mät- och provningsteknik, - internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU i EG-organ och i olika samarbetsorgan (BCR, Euromet och Eurolab m.fl.) - normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande av nationella normaler och säkerställande av den internationella spårbar- heten. I sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i närings- och forskningspolitiken och en betydelsefull resurs för svensk industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. SP är i dag den dominerande nationella resursen inom mät- och provningsteknik. Det är därför angeläget att SP:s kompetens och resurser kan utnyttjas väl även inom den statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen. Genom sin breda kontaktyta mot industrin är SP en kunskapsförmedlare mellan FoU-systemet och svenskt näringsliv. Särskilt viktigt är detta för små och medelstora företag. Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) anfört att när SP:s verksamhet överförs till ny associa- tionsform bör även formerna för statens anslag utvecklas så att förut- sättningar skapas för att bidraget till provnings- och mätteknisk FoU m.m. på sikt kan ingå i det system för statens forskningsfinansiering som hanteras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). När                  6 staten köper tjänster inom ett område bör dessa upphandlas av den leverantör som är mest kompetent och prisvärd. Detta innebär i princip Prop. 1992/93:239 att for tjänster inom området provnings- och mätteknisk FoU kan det på sikt finnas flera leverantörer av tjänster än SP. Samtidigt måste SP ges möjlighet att konkurrera om andra uppdrag inom statens system för finansiering av forskning och teknisk utveckling. Regeringen har gjort bedömningen att inom den närmaste treårsperioden kommer anslaget för bidrag till provnings- och mätteknisk FoU att finansiera tjänster utförda av SP. <h3>2.7 Boverksutredningen - Verksamheten vid</h3> <h3>T ypgodkännandekontoret</h3> System for styrning och kontroll av kvaliteten hos industriellt framställ- da byggprodukter har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet. Detta har betraktats som myndighetsuppgifter men under åren har frågan om näringslivets ökade ansvar för typgodkännandeverksamheten inom byggområdet diskuterats bl.a. i anslutning till ett flertal organisationsut- redningar. EES-avtalet och implementeringen av byggproduktdirektivet (89/106/EEG) kommer successivt att förändra förutsättningarna för den nuvarande typgodkännandeverksamheten, eftersom nationella tekniska godkännanden kommer att försvinna i takt med att harmoniserade standarder och riktlinjer för Europeiska Tekniska Godkännanden ut- arbetas. Godkännandeverksamheten bedrivs i fri konkurrens mellan medlemsorgan i European Organization for Technical Approvals (EOTA). EOTA är idag öppet endast för EG-ländemas godkännandeor- gan, men experter från EFTA-ländema kan medverka vid utarbetandet av riktlinjer for Europeiska Tekniska Godkännanden. I betänkandet "Boverket - uppgifter och verksamhet" (SOU 1992:127) föreslås att Boverkets uppgifter inom godkännande- och certifieringsom- rådet överförs till ett särskilt godkännandeorgan med specifika uppgifter samt att staten bör medverka till att detta organ bildas. Boverkets prövning av frågor om frivilligt typgodkännande eller till- verkningskontroll handläggs av Typgodkännandekontoret (TG-kontoret). I kontorets uppgifter ingår även att meddela riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och för sakkunnig for funktionskontroll av ventilationssys- tem samt att deltaga i europeiskt samarbete inom Europeiska God- kännandeunionen (UEAtc) och EOTA. Representanter från TG-kontoret deltar även i det nordiska samarbetet inom ET A-Nord. TG-kontoret har 16 anställda och omsättningen uppgick budgetåret 1991/92 till 10,5 miljoner kronor. Verksamheten är till övervägande del avgiftsfinansierad. Den internationella verksamheten är delvis finan- sierad via Boverkets anslag. <h2>3. Förslag och bedömningar</h2> <h3>3.1 En ny organisation</h3> Prop. 1992/93:239 Regeringens förslag: Statens provningsanstalt upphör som myndighet och verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993. Samtliga aktier i bolaget skall ägas av svenska staten. Det nya bolaget skall bedriva verksamhet på hög kompetensnivå inom områdena teknisk utvärdering, mätteknik, certifiering, godkännande, undersök- ningar av material, konstruktioner och system och därmed förenad FoU samt rådgivning. Utredarens förslag: I en första fas ombildas SP till ett statligt ägt aktie- bolag. En sådan ombildning bör ge SP möjligheter att ytterligare effektivi- sera och utveckla verksamheten. Bolagsformen kan ge fördelar inom om- råden som t. ex. kapitalförsörjning, lokalförsörjning och prissättning. Inom en period av tre till sex år, då ett antal årsbokslut föreligger, bör det vara möjligt att inleda en nedtrappning av det statliga ägandet balanserad av ägarengagemang från näringslivet. Detta görs så att SP:s legitimitet med avseende på opartiskhet och oberoende inte rubbas. En viktig förutsättning i detta sammanhang är en liknande utveckling på den europeiska markna- den. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar utredarens bedömning om möjligheterna av en ombildning till aktiebolag om det innebär att SP:s verksamhet kan fortsätta i oförändrad omfattning. Utvecklingen i omvärlden måste bli styrande för förändringstakten inom områden av betydelse för den tekniska infrastrukturen anser Industriför- bundet. RRV menar att det är möjligt att ombilda SP till ett statligt ägt bolag men anser inte att utredarens analys gör det motiverat av effekti- vitetsskäl. Några remissinstanser anser att SP är en väl fungerande organisation som inte bör bolagiseras. Industrins byggmaterialgrupp föreslår myndighetsform under tre år, därefter kan frågan bedömas på nytt. En majoritet av remissinstanserna tycker det är för tidigt att ta ställning till privatisering av SP. Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen (ca 85 %) av SP:s externa intäkter kommer från uppdrag på rent affärsmässig grund. Kunden köper en tjänst från SP, som ett led i en normal köpare-säljare relation. Genom statligt anslag finansieras projekt inom FoU samt rådgivning. Resultaten från dessa projekt är alltid offentliga och sprids t.ex. via rapporter och seminarier. Projekten följs upp och utvärderas regelmäs- sigt genom ett särskilt FoU-råd. Detta innebär att anslagsfinansierade projekt hanteras enligt samma rutiner som uppdrag. SP:s marknad har genomgått stora förändringar under 1980-talet och SP har anpassat kompetens, resurser och tjänsteutbud till förändrade behov, vilket också har resulterat i en positiv ekonomisk utveckling. Intäkterna har under den senaste femårsperioden ökat med drygt 60 % Prop. 1992/93:239 (21 % i reala termer). Resultatutvecklingen under samma tidsperiod har varit positiv och SP redovisar överskott som överstiger statens avkast- ningsränta under samtliga år. Investeringar finansieras sedan några år tillbaka genom de avskrivnings- och överskottsmedel som genereras i verksamheten. För större investeringar har SP haft möjlighet att på marknadsmässiga villkor uppta lån i Riksgäldskontoret. SP:s eko- nomistyrning liknar mycket den som finns inom vanliga aktiebolag. Resultatredovisning finns for grupper på mellan fem och femton perso- ner vilket innebär att incitament att påverka intäkter och kostnader skapats hos ett mycket stort antal personer inom organisationen. SP har under lång tid arbetat med lönsamhetsorienterande styrprinciper och aktiva marknadsföringsinsatser. SP:s verksamhet är kommersiell och konkurrenssituationen är till- fredsställande med en utveckling i riktning mot ökad konkurrens, fram- för allt på europeisk nivå. SP arbetar under foretagslika former och med en sådan grad av affärsmässig mognad att verksamheten bedöms kunna övergå från myndighetsform till aktiebolagsform utan större problem. Avsikten är att ombildningen till bolag skall ge möjligheter att ytterli- gare utveckla och effektivisera verksamheten. För internationell kon- kurrenskraft krävs att kompetens och resurser, t.ex. i form av lokaler och utrustning, snabbt kan anpassas till nya behov. Bolagsformen kan också underlätta SP:s samverkan med högskola och industri t.ex. genom gemensamt ägda FoU-bolag. Samtidigt är det, som många remissinstan- ser framhållit, viktigt att SP:s oberoende och opartiska ställning inte förändras. Ett helstatligt bolag med bibehållande av SP:s nuvarande verksamhetsinriktning bör inte innebära några problem i detta avseende. SP kan som bolag fortsatt vara ett nationellt expertorgan med hög kompetens for utvärdering av ny teknik, nya material, produkter och system i enlighet med industrins behov. Samma förhållande gäller inom metrologi och mätteknik. Genom certifieringsverksamheten skall SP vara en av de aktörer som förser svensk industri med det underlag som krävs för att kvalificera produkter för de stora exportmarknaderna. Som FoU-institution inom mät- och provningsteknik och tillämpad FoU förutsätts SP samarbeta med högskolan och utnyttja kontaktytan mot små och medelstora företag för teknikspridning. Staten bör som ägare av bolaget utöva en aktiv ägarroll och ansvara för att verksamheten forsätter att utvecklas så att svenskt näringsliv har en god resurs i bolaget. <h3>3.2 Godkännande och certifiering inom byggområdet</h3> Regeringens förslag: Boverkets nuvarande uppgifter vad gäller god- kännande och certifiering inom byggområdet överförs till SP den 1 juli 1993. Utredarens förslag: I betänkandet redovisas tre olika alternativ. Alter- nativ ett innebär ett nytt, som bolag organiserat godkännandeorgan bestående av ett litet antal handläggare med projektledarkompetens och vid behov anlitande externa experter. Alternativ två innebär att Boverkets upp- gifter inom godkännandeområdet i sin helhet överförs till SP och alternativ tre bygger på att ett organiserat samarbete mellan berörda godkännande-, certifierings- och standardiseringsorgan etableras. Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt tar upp frågan för- ordar i allmänhet något av utredarens två första alternativ. Statens råd för byggnadsforskning, Industrins byggmaterialgrupp och Svenska vatten- och avloppsverksföreningen förordar att SP tar över TG-verksamheten. De båda förstnämnda har också tagit upp frågan om att SP genom sin insyn i EOTA-arbetet kan få konkurrensfördelar inom bl.a. provning och certifie- ring. Skälen för regeringens förslag: Som angivits i avsnitt 1 har regeringen i prop. 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala admini- strationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. föreslagit att Bo- verkets uppgifter vad gäller godkännande och certifiering inom byggom- rådet avskiljs från verket. Regeringen har i propositionen även meddelat sin avsikt att i annat sammanhang under våren 1993 återkomma i frågan om hur verksamheten inom godkännande- och certifieringsområdet bör organiseras och bedrivas. I EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomföra EG:s byggprodukt- direktiv. Arbetet med tekniska godkännanden inom EOTA kommer därför i framtiden att bli en väsentlig del av SP:s verksamhet inom godkännande- och certifieringsområdet. Det är av största vikt att möjligheterna att påver- ka utformningen av riktlinjerna för Europeiska Tekniska Godkännanden utnyttjas på ett effektivt sätt så att dessa motsvarar svenska krav och till- godoser den svenska industrins och allmänhetens intressen. För att svenska synpunkter och uppfattningar skall slå igenom krävs att det organ som har huvudansvaret för svensk representation i EOTA är internationellt känt och respekterat och har personal med hög teknisk kompetens. Enligt regering- ens uppfattning är SP genom sitt goda internationella anseende, sina resurser och breda tekniska kompetens den organisation som har störst förutsättningar att påverka EOTA:s riktlinjearbete på ett sätt som är effek- tivt och gynnar svenska tillverkares och användares intressen. De farhågor om konkurrensfördelar för SP, vilka ett par remissinstanser tagit upp, är ett generellt problem som alltid uppkommer när uppgiften att samordna det svenska deltagandet i EOTA läggs på ett operativt organ. Detta problem måste dock vägas mot fördelar i form av internationell konkurrenskraft och möjlighet till svenskt inflytande i EOTA:s arbete. Prop. 1992/93:239 10 Vidare gäller att då regeringen utpekar de organ, som skall ges rätten att Prop. 1992/93:239 meddela Europeiska Tekniska Godkännanden, är dessa bedömda bl.a. med hänsyn till integritet och oberoende. Flera av SP:s systerorganisationer i EG-ländema är redan i dag medlemmar av EOTA. Kontinuiteten i TG-kontorets verksamhet tryggas genom att huvuddelen av de personer som i dag arbetar med beslut om typgodkännande samt beslut om riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och sakkunnig för funk- tionskontroll av ventilationssystem kommer att erbjudas anställning i det bolagiserade SP. En sådan överföring av personal medför att TG-kontorets kompetens tas tillvara. Enligt vad regeringen erfarit planerar SP att fort- sätta att driva verksamheten i Karlskrona. Regeringen vill dock erinra om att det är det bolagiserade SP:s styrelse som beslutar om lokalisering, organisation och dimensionering av verksamheten. Regeringens förslag innebär således att SP från och med den 1 juli 1993 övertar Boverkets uppgifter att - enligt 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (PBL) samt 21 § plan- och bygg- förordningen (PBF) meddela typgodkännande och beslut om tillverknings- kon troll, - enligt 9 kap. 3 § PBL och 18 § PBF meddela riksbehörighet för ansvarig arbetsledare, - enligt 16 kap. 1 § 3 PBL och 3 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem (1991:1273) meddela riksbehörighet för sakkunnig för funktionskontroll av ventilationssystem, - vara svensk representant i Europeiska Godkännandeunionen (UEAtc), - ansvara för och samordna svensk medverkan i EOTA. När svenska organ ges rätt att bli fullvärdiga medlemmar av EOTA, avser regeringen att utpeka SP till svensk talesman (Spokesman Body) i EOTA. För att överföra Boverkets uppgifter att meddela typgodkännanden och beslut om tillverkningskontroll samt att meddela riksbehörighet för an- svarig arbetsledare till SP, krävs ändringar av PBL eftersom dessa upp- gifter enligt lagens bestämmelser endast kan fullgöras av myndighet som regeringen bestämmer. I prop. 1992/93:55 om en byggproduktlag m.m. föreslog regeringen en ändring av 16 kap. 3 § PBL så att typgodkännande och tillverkningskontroll får meddelas av de organ som regeringen be- stämmer. Riksdagen har den 17 december 1992 beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:154). Lagändringen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Till följd av EES-av- talets försening har den ännu inte satts i kraft. Om riksdagen antar för- slagen i denna proposition avser regeringen att låta 16 kap. 3 § PBL träda i kraft den 1 juli 1993. På motsvarande sätt föreslår nu regeringen att 9 kap. 3 § PBL ändras på det sättet att riksbehörighet för ansvarig arbets- ledare meddelas resp, återkallas av de organ som regeringen bestämmer. Enligt 16 kap. 1 § första stycket 3 får regeringen beträffande byggnader meddela de föreskrifter som behövs för kontroll av att föreskrifter till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa efterlevs. Med stöd av detta bemyndigande har regeringen utfärdat förordningen (1991:1273) om funk- tionskontroll av ventilationssystem. I förordningen ges föreskrifter om att ventilationssystem skall kontrolleras på visst angivet sätt och att denna                    u kontroll skall utföras av sakkunnig som har fått godkännande (riksbehörig- het) av Boverket. Som nyss nämnts föreslår regeringen att uppgiften att Prop. 1992/93:239 meddela riksbehörighet överförs till det bolagiserade SP. Eftersom denna uppgift innebär myndighetsutövning kan inte uppgiften överlämnas till bolaget utan stöd av lag. På grund härav föreslår regeringen att ett sådant bemyndigande förs in i 16 kap. 1 § PBL. Regeringen har för avsikt att, tillsammans med bl.a. Boverket och Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), snarast vidta de åtgärder som behövs för att ett öppet nationellt system för provning, kontroll, certifiering och godkännande inom byggområdet skall kunna tillämpas. I avvaktan på resultatet av detta arbete kommer regeringen att tills vidare utpeka endast ett godkännandeorgan. Boverkets beslut om typgodkännande och tillverkningskontroll samt meddelande av riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och sakkunnig för funktionskontroll av ventilationssystem kan överklagas hos regeringen. Sedan dessa uppgifter överförts till bolaget avser regeringen att i förord- ning föreskriva om rätt att överklaga bolagets beslut i sådana ärenden till regeringen. I avvaktan på ett öppet system skall Boverket behålla rätten att meddela föreskrifter om avgifter för beslut om typgodkännande, tillverk- ningskontroll och riksbehörighet. Det svenska deltagandet i EOTA:s arbete med att ta fram riktlinjer för Europeiska Tekniska Godkännanden samt SP:s uppgift att nationellt samordna detta arbete bör stödjas finansiellt och resursmässigt av staten och näringslivet. Ansvaret för statens insatser bör i första hand åligga de myndigheter vars ansvarsområden berörs av byggproduktdirektivet och EOTA:s verksamhet. Samma förfaringssätt bör gälla för de svenska in- satser som krävs i UEAtc. Verksamheten med att utfärda typgodkännande och beslut om tillverk- ningskontroll samt meddela riksbehörighet skall även i fortsättningen vara helt avgiftsfinansierad. <h3>3.3 Överföring av tillgångar och skulder</h3> Regeringens förslag: De till Statens provningsanstalts och TG-konto- rets verksamheter hörande tillgångarna och skulderna överförs till bolaget. Överföringen skall ske till bokförda värden. Bolaget övertar myndighetens och TG-kontorets pensionsskuld. Regeringen får bemyndigande att besluta om de åtgärder och de kapitaltillskott som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen. Utredarens förslag: Det ingick inte i utredarens direktiv att föreslå hur en bolagisering av SP skulle gå till. Skälen for regeringens förslag: SP bör vid ombildning till bolag ges en sådan finansiell struktur att bolaget skall kunna utveckla verksamheten enligt den i avsnitt 3.1 redovisade inriktningen. 12 Bolagiseringen av SP och TG-kontoret kommer att ske genom att staten Prop. 1992/93:239 överlåter alla tillgångarna och skulderna till bolaget. För det netto som därvid uppstår får ägaren staten aktier (apportemission). Det bör vara en uppgift för regeringen att i egenskap av bolagets stiftare fastställa aktie- kapitalets storlek och kapitalstrukturen. Vid utformningen av kapitalstrukturen avser regeringen att ha följande utgångspunkter: - SP skall ges en tillfredsställande finansiell stabilitet. - Bolaget bör efter det inledande året ha en soliditet på 25-35 procent. - Avkastningskrav skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar. I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren staten betalningsansvaret för pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsutfästel- ser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar och att pensionskostnader belastar statens budget först i samband med pensionssutbetalningen. I den privata sektorn däremot görs normalt, i takt med att pensionsskulden uppstår, avsättningar av de medel som krävs för framtida pensionsutbetalningar. SP:s pensionsskuld avseende statens samt- liga pensionsförpliktelser för anställda bör överföras på bolaget. TG-konto- rets pensionsskuld avser endast statens pensionsförpliktelser för de nu anställda. Pensionsskulden skall redovisas som en långfristig skuld i bola- gets balansräkning. Pensionsskulden hänförlig till SP och TG-kontoret har beräknats till ca 76 miljoner kronor per den 30 juni 1993. En överföring av pensionsskulden medför att löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pensionsutbe- talningama görs. Denna skatt har beräknats till ca 15 miljoner kronor och erläggs bolaget. Pensionerna och skatten hanteras därmed i enlighet med beslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 bil. 1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252). Bolaget skall bära bolagsbildningens samtliga omställningskostnader. Sedan SP omlokaliserades till Borås har verksamheten bedrivits i lokaler som till huvuddelen hyrts av Byggnadsstyrelsen. Lokalerna i Göteborg överfördes i statens förvaltning då Chalmers Provningsanstalt i böijan av 1970-talet fördes över till SP. SP äger vissa lokaler i Borås bl.a. ett EMC- laboratorium (elektromagnetisk störning och störtålighet) som efter riks- dagsbeslut och i samråd med Byggnadsstyrelsen byggts och finansierats i egen regi. SP:s lokaler skiljer sig starkt från vad som gäller för statsförvaltningen i genomsnitt. Endast en mindre del av lokalerna utgörs av kontorsrum. I stället dominerar verksamhetsspecifika laboratorielokaler. Maskiner och utrustning för den tekniska verksamheten är integrerade med byggnaderna. Marknaden kräver att SP:s verksamhet och resurser effektivt skall kunna anpassas till nya behov och i detta sammanhang spelar förvaltningen av fastigheterna en avgörande roll. Regeringen avser att ge SP ett kapitaltillskott på 40 miljoner kronor för att ge verksamheten en ekonomisk stabilitet och möjliggöra för SP att förvärva fastigheterna i Borås (Västeråsen) och i Göteborg. Myndigheten har ett lån som uppgår till 30 miljoner kronor i Riks-                   13 gäldskontoret som bolaget övertar. Regeringen kommer att ge Riks- gäldskontoret i uppdrag att förvalta lånet samtidigt som bolaget bör ges Prop. 1992/93:239 möjlighet att utöka detta lån. Lånen i Riksgäldskontoret bör amorteras inom 5 år och ersättas med lån på den ordinarie kreditmarknaden i enlighet med riktlinjerna i prop. 1990/91:150 bil 1. Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och bolaget. Häri regleras även överlåtelsen av TG-kontoret. I avtalet anges vilka till- gångar, skulder och andra förpliktelser samt rättigheter som överförs till bolaget. Avtalet avses att tecknas före halvårsskiftet 1993. <h3>3.4 Personalfrågor</h3> Regeringens bedömning: Dimensioneringen av bolaget bör göras med utgångspunkt i efterfrågans volym och innehåll. Tjänsterna inom det bolagiserade SP bör i första hand tillsättas med personal från myn- digheten och Typgodkännandekontoret. Skälen för regeringens bedömning: Kompetensen inom SP och TG-kon- toret är viktig för den framtida verksamheten i bolaget. Därför bör tjäns- terna inom bolaget i första hand tillsättas med personal från myndigheten och kontoret. Regeringen vill erinra om att det är bolagets styrelse som beslutar om dimensionering, organisation och bemanning av verksamheten. De anställda vid SP och Typgodkännandekontoret omfattas av de kollek- tivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De som eventuellt inte erbjuds anställning i det nya bolaget kommer således att omfattas av det statliga trygghetssystemet. Det ankommer på bolaget att avgöra vilken arbetsgivarorganisation som bolaget bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställningsvill- kor som kommer att gälla för arbetstagarna. Marknaden för de tjänster som idag erbjuds av provningsanstalten är som tidigare redovisats beroende både av konjunkturvariationer och sys- temförändringar i EES-området. Efterfrågan är för närvarande vikande och priserna pressade. Detta innebär att denna verksamhet i fortsättningen måste klaras med en reducerad personalstyrka. Kostnaderna för avveckling av berörd personal skall bäras av bolaget. <h3>3 5 Handel med ädel metall arbeten</h3> Yrkesmässig handel med ädelmetallarbeten regleras i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten. Där anges inledningsvis de krav som måste vara uppfyllda för att ett arbete skall få saluhållas och försäljas som ädelmetallarbete. Vidare stadgas att ädelmetallarbeten skall vara åsatta vissa stämplar, däribland finhaltsstämpel och tillverkarens eller importö- rens namnstämpel, för att få saluhållas och försäljas. 14 I lagen anges dessutom vissa uppgifter som skall fullgöras av en kon- Prop. 1992/93:239 trollmyndighet, vilken utses av regeringen. SP har av regeringen utsetts att vara kontrollmyndighet. Bland dessa uppgifter ingår följande. Kontroll- myndigheten skall på begäran kontrollera finhalten av ett finhaltsstämplat ädelmetallarbete. För sådan kontroll utgår avgift till kontrollmyndigheten. Den som yrkesmässigt tillverkar, försäljer eller importerar ädelmetallarbe- ten skall vara registrerad hos kontrollmyndigheten. För registreringen utgår en årlig avgift. Kontrollmyndigheten prövar frågor om godkännande och registrering av namnstämplar. Dessa uppgifter bör överföras till det nya bolaget. För att möjliggöra detta bör i lagen begreppet kontrollmyn- dighet ersättas av kontrollorgan. Lagen innehåller därutöver ett antal bemyndiganden för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att bl.a. meddela ytterligare före- skrifter om vissa stämplar och att fastställa avgifter enligt lagen. Regering- en har bemyndigat SP att fullgöra dessa uppgifter. Det nya bolaget kan inte överta dessa uppgifter eftersom normgivning måste fullgöras av en myndighet. Om riksdagen godtar förslagen i denna del avser regeringen att bemyndiga SWEDAC att fullgöra nämnda uppgifter. Sverige har tillträtt konventionen om kontroll och märkning av arbeten av ädel metall, som undertecknades i Wien den 15 november 1972. Enligt konventionen åligger det medlemsländerna att utse en auktoriserad kon- trollbyrå, som har att fullgöra vissa uppgifter enligt konventionen. Rege- ringen har utsett SP att vara auktoriserad kontrollbyrå. Denna uppgift bör lämpligen överföras på det nya bolaget. Eftersom uppgiften torde innefatta myndighetsutövning bör i lagen intas ett bemyndigande för regeringen att utse ett organ här i riket att vara auktoriserad kontrollbyrå. <h3>3.6 Arkivfrågor</h3> Enligt arkivlagen (1990:782) skall en myndighets arkiv, om myndigheten upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan statlig myndig- het, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolag kan arkivmyndigheten låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha tillgång till. Det får ankomma på Riksarkivet att i samråd med bolaget utforma föreskrifter och villkor för lån och deposition av arkiv- handlingar hos bolaget. Ett samråd pågår nu mellan SP och Riksarkivet avseende arkivfrågor i samband med bolagiseringen. <h2>4 Upprättade lagförslag</h2> I enlighet med vad som nu anförts har inom Näringsdepartementet upp- rättats förslag till 1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 2. lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten. Förslaget 1 har upprättats i samråd med Miljö- och naturresursdepar- tementet. De båda lagförslagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Någon lagrådsremiss har därför inte ägt rum. <h2>5 Ärendet till riksdagen</h2> Regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslagen till 1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), 2. lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetall- arbeten, dels att godkänna 3. att 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) träder i kraft den 1 juli 1993, 4. att Statens provningsanstalt ombildas till ett aktiebolag den 1 juli 1993 (avsnitt 3.1), 5. riktlinjerna for överföring av tillgångar och skulder till det nya bolaget (avsnitt 3.3), dels 6. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder och de kapitaltill- skott som behövs för att genomföra bolagsbildningen, dels 7. godkänna att Boverkets uppgifter om godkännande och certifiering inom byggområdet anförtros det nya bolaget (avsnitt 3.2). Prop. 1992/93:239 16 <h2>6 Propositionens lagförslag</h2> <h3>1 Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)</h3> Prop. 1992/93:239 Propositionens lagförslag Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § och 16 kap. 1 § plan- och bygg- lagen (1987:10) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse 9 kap. 3 § För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare som har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning, kan dock byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. För skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbets- ledare utses. En av dem skall samordna deras uppgifter. Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som har godkännande (riksbehörighet) av den myndighet som regeringen be- stämmer eller den som byggnads- nämnden godkänner för ett visst arbete. Riksbehörighet får med- delas för visst slag av arbete och får begränsas till viss tid. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande fått Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som har fått godkännande (riksbehörighet) av de organ som regeringen bestäm- mer eller den som byggnadsnämn- den godkänner för ett visst arbete. Riksbehörighet får meddelas för visst slag av arbete och får be- gränsas till viss tid. vid byggnadsnämndens besiktningar. Om byggnadsnämnden finner att den ansvarige arbetsledaren har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden ta ifrån honom ledningen av arbetet. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden besluta att han under viss tid inte får vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana beslut till den myndighet som avses i andra stycket. Om en ansvarig arbetsledare med riksbe- hörighet grovt har åsidosatt sina skyldigheter, får myndigheten återkalla godkännandet av honom. Om byggnadsnämnden finner att den ansvarige arbetsledaren har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden ta ifrån honom ledningen av arbetet. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden besluta att han under viss tid inte får vara ansvarig arbetsledare inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten. Om en ansvarig arbetsledare med riksbehörighet grovt har åsidosatt sina skyldighe- ter, får organet återkalla godkän- nandet av honom. 17 16 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmel- serna i 3 kap. behövs 1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, 2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser, 3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs. Regeringen bestämmer vilka organ som får besluta om god- kännande (riksbehörighet) för den som skall utföra sådan kontroll som föreskrivits med stöd av första stycket 3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmel- serna i 3 kap. Prop. 1992/93:239 Propositionens lagförslag Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 18 <h3>2 Förslag till</h3> <h3>Lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten</h3> Prop. 1992/93:239 Propositionens lagförslag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten dels att 8, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse Ädelmetallarbeten som har försetts med finhaltsstämpel skall på begäran kontrolleras med av- seende på finhalt av den myndig- het som regeringen bestämmer (kontrollmyndigheten). Om myn- digheten finner att den uppgivna finhalten är riktig, skall myndig- heten bekräfta detta med en kon- trollstämpel. Kan kontrollstämpling inte ske utan att arbetet skadas, får myn- digheten i stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller fordringarna for kontrollstämpling. 10 Den som yrkesmässigt mom landet tillverkar eller försäljer ädelmetallarbeten av guld eller platina eller till landet infor såda- na arbeten skall vara registrerad hos kontrollmyndigheten. Detsam- ma gäller den som yrkesmässigt inom landet tillverkar eller till landet inför ädelmetallarbeten av silver, som förses med ansvars- stämpel. Ädelmetallarbeten som har forsetts med finhaltsstämpel skall på begäran kontrolleras med av- seende på finhalt av det organ som regeringen bestämmer (kon- trollorganet). Om organet finner att den uppgivna finhalten är riktig, skall organet bekräfta detta med en kontrollstämpel. Om arbetet inte kan kontroll- stämplas utan att det skadas, får organet i stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller fordringarna för kontrollstämpling. § Den som yrkesmässigt inom landet tillverkar eller försäljer ädelmetallarbeten av guld eller platina eller till landet inför såda- na arbeten skall vara registrerad hos kontrollorganet. Detsamma gäller den som yrkesmässigt inom landet tillverkar eller till landet inför ädelmetallarbeten av silver, som förses med ansvarsstämpel. Kontrollmyndigheten prövar frå- gor om godkännande och registre- ring av tillverkares och importö- rers namnstämplar. 11 För kontroll enligt 8 § skall avgift erläggas till kontrollmyndig- heten. Detsamma skall gälla för registrering enligt 10 §. Avgift för registrering skall betalas årligen så länge registreringen består. 12 Kontrollorganet prövar frågor om godkännande och registrering av tillverkares och importörers namnstämplar. § För kontroll enligt 8 § skall en avgift betalas till kontrollorganet. Detsamma skall gälla för registre- ring enligt 10 §. Avgift för regis- trering skall betalas årligen så länge registreringen består. i§ Regeringen får utse ett organ att här i landet vara auktoriserad kontrollbyrå för kontroll och märkning av arbeten av ädel metall. Prop. 1992/93:239 Propositionens lagförslag Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 20 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Prova privat - provning och mätteknik inom SP & SMP i Europa-perspektiv (SOU 1992:74). Remissamman- ställningen behandlar den del av betänkandet som rör Statens provningsanstalt (SP). Yttranden över betänkandet har avgetts av Kommerskollegium, Över- styrelsen for civil beredskap, Räddningsverket, Telestyrelsen, Vägver- ket, Statens väg- och trafikinstitut, Trafiksäkerhetsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens maskinprovningar, Chalmers teknis- ka högskola, Lunds tekniska högskola, Tekniska högskolan i Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Arbetsmiljöfonden, Boverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sprängämnesinspektionen, Statens provningsanstalt (SP), Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Konkurrensverket, Statens institut för byggnadsforskning (SIB), Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, AB Svensk bilprovning, Brandforsk, Byggentre- prenörerna, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Industrins Byggmaterialgrupp, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), SEMKO AB, SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier (VI), VärmeverksfÖreningen, Landsorgani- sationen i Sverige (LO), SACO/SR-föreningen vid SP, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), ST-Provning vid SP. Prop. 1992/93:239 Bilaga 21 <h3>Näringsdepartementet</h3> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993 Prop. 1992/93:239 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, He Ils vik, Wibble, Björck, Da vidson, Odell, Lundgren, Ask Tf. chefen för Näringsdepartementet, statsrådet Lundgren anmäler fråga om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. i enlighet med bilagan till detta protokoll. Ur protokollet: Gunnel Strinde 22 <h3>Innehållsförteckning</h3> Prop. 1992/93:239 Propositionens huvudsakliga innehåll................... 1 1  Ärendet och dess beredning ...................... 2 2  Bakgrund.................................. 2 2.1   Nuvarande organisation..................... 2 2.2   Teknisk provning och mätteknik ............... 3 2.3   Utvecklingen i Europa inom SP:s verksamhets- område ............................... 4 2.4   SP:s konkurrenssituation .................... 5 2.5   SP:s marknadsförutsättningar ................. 5 2.6   Statliga angelägenheter ..................... 6 2.7   Boverksutredningen - Verksamheten vid Typgodkännandekontoret.................... 7 3  Förslag och bedömningar........................ 8 3.1   En ny organisation........................ 8 3.2   Godkännande och certifiering inom byggområdet.....10 3.3   Överföring av tillgångar och skulder.............12 3.4   Personalfrågor ..........................14 3.5   Handel med ädelmetallarbeten.................14 3.6   Arkivfrågor............................15 4  Upprättade lagförslag ..........................15 5  Ärendet till riksdagen..........................16 6  Propositionens lagförslag........................17 Bilaga Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Prova privat - provning och mätteknik inom SP & SMP i Europa-perspektiv ...........21 Utdrag ur regeringsprotokollet 1993-03-25 ............... 22 23 gotab 43519, Stockholm 1993 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 2 2 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 2 2 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? 3 3 att riksdagen godkänner att 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) träder i kraft den 1 juli 1993 ? 3 3 att riksdagen godkänner att 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) träder i kraft den 1 juli 1993 bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 4 4 att riksdagen godkänner att Statens provningsanstalt ombildas till ett aktiebolag den 1 juli 1993 (avsnitt 3.1) bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 4 4 att riksdagen godkänner att Statens provningsanstalt ombildas till ett aktiebolag den 1 juli 1993 (avsnitt 3.1) ? 5 5 att riksdagen godkänner riktlinjerna för överföring av tillgångar och skulder till det nya bolaget (avsnitt 3.3) ? 5 5 att riksdagen godkänner riktlinjerna för överföring av tillgångar och skulder till det nya bolaget (avsnitt 3.3) bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 6 6 att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder och de kapitaltillskott som behövs för att genomföra bolagsbildningen ? 6 6 att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder och de kapitaltillskott som behövs för att genomföra bolagsbildningen bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 7 7 att riksdagen godkänner att Boverkets uppgifter om godkännande och certifiering inom byggområdet anförtros det nya bolaget (avsnitt 3.2). bifall = utskottet 1992/93:NU32 ? 7 7 att riksdagen godkänner att Boverkets uppgifter om godkännande och certifiering inom byggområdet anförtros det nya bolaget (avsnitt 3.2). ? B Bordläggning 1993-04-02 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1993-04-02 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1993-04-13 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1993-04-21 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av (-) 2014-11-23 12:24:40 statustext statustext Ärendet är avslutat GG03239 2019-05-28 12:26:49 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-23 12:24:40 GG03239 prop_199293__239.pdf 905889 pdf om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/5A6BCAD3-0B4C-4EDC-9E45-69F06CA80A57 behandlas_i 1992/93:NU32 GG01NU32 bet 1992/93 NU32 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. GG02N60 mot 1992/93 N60 med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. GG02N61 mot 1992/93 N61 med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. Motion följdmotion av Birgitta Johansson m.fl. (S) med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. GG02N61 mot 1992/93 N61 med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. av Birgitta Johansson m.fl. (S) Motion följdmotion av Sten Söderberg (-) med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. GG02N60 mot 1992/93 N60 med anledning av prop. 1992/93:239 Ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. av Sten Söderberg (-) Motion