<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225580</hangar_id>
 <dok_id>GG03236</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>236</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:236</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>236</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:52</publicerad>
 <titel>om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV verksamheten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03236/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03236</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03236</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:236&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-&lt;br&gt;verksamheten&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03236/prop_199293__236-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1992/93:236&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har chefen för Kulturdepartementet varit före-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftel-&lt;br&gt;ser. Propositionen har utarbetats under medverkan av en beredningsgrupp där&lt;br&gt;ledamöter från samtliga riksdagspartier deltagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ägarordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 236&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-&lt;br&gt;verksamheten&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 236&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1.1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Sveriges Radio-koncernen har liksom vid dess föregångare&lt;br&gt;bedrivits i aktiebolagsform. Sedan 1966 års riksdagsbeslut har Sveriges&lt;br&gt;Radio ägts av folkrörelserna med 60 %, näringslivet med 20 % och pressen&lt;br&gt;med 20 %. År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med&lt;br&gt;Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier i dotterföre-&lt;br&gt;tagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio&lt;br&gt;AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Sedan år 1990 ingår i koncernen även&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som handhar uppbörden av TV-avgifter&lt;br&gt;och avgiftskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs riktlinjer in-&lt;br&gt;för ett riksdagsbeslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och Sveriges&lt;br&gt;Radio-företagen inför den avtalsperiod som påbörjades den 1 januari 199.3. I&lt;br&gt;propositionen föreslogs bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokal-&lt;br&gt;radio AB skulle föras samman till ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte&lt;br&gt;något att invända mot förslaget (bet. 1990/91 :KL'39, rskr. 1990/91:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1992 (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329)&lt;br&gt;att godkänna regeringens förslag i propositionen 1991/92:140 om den&lt;br&gt;avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. Beslutet&lt;br&gt;innebar bl.a. följande. Avtalet mellan staten och public service-företagen skall&lt;br&gt;omfatta tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996. De tre programfö-&lt;br&gt;retagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges Riksradio och&lt;br&gt;Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges Utbildningsradio skall vara&lt;br&gt;självständiga aktiebolag. Moderbolaget skall upphöra. Programföretagen&lt;br&gt;skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföre-&lt;br&gt;tagen skall fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i moder-&lt;br&gt;bolaget Sveriges Radio. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt en ny&lt;br&gt;ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och obe-&lt;br&gt;roende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen.&lt;br&gt;Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som ägare skall&lt;br&gt;aktierna hembjudas staten. Det skall vara möjligt för regeringen att sälja aktier&lt;br&gt;som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,&lt;br&gt;sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de&lt;br&gt;fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. För inledningen av avtals-&lt;br&gt;perioden 1993-1996 skall aktierna fördelas så att pressen har 20 %, nä-&lt;br&gt;ringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kort tid efter riksdagsbeslutet sammanträffade chefen för Kulturdepar-&lt;br&gt;tementet med företrädare för de tre nuvarande aktieägargrupperna. Ägarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklarade sig då ha för avsikt att i konstruktiv anda medverka till de ägarför- Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;ändringar som förutsattes i riksdagens beslut. En arbetsgrupp, i vilken ingick&lt;br&gt;representanter från Kulturdepartementet och ägargrupperna samt en represen-&lt;br&gt;tant för moderbolagets direktion, fick till uppgift att diskutera tekniska frågor&lt;br&gt;i anslutning till verkställandet av riksdagsbeslutet. En plan för genomförande&lt;br&gt;togs fram. Några tekniska hinder för genomförandet av riksdagsbeslutet an-&lt;br&gt;sågs inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 förklarade&lt;br&gt;emellertid de nuvarande ägargrupperna gemensamt att det enligt deras upp-&lt;br&gt;fattning inte skulle kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv&lt;br&gt;och att förutsättningarna för att realisera riksdagens beslut angående den&lt;br&gt;avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam heten 1993-1996 m.m. i detta&lt;br&gt;avseende därmed syntes brista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut rörande ägandet av public service-företagen kunde såle-&lt;br&gt;des inte genomföras fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ägarnas besked underrättade regeringen i skrivelse&lt;br&gt;(1992/93:147) den 19 november 1992 riksdagen om de ändrade förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.&lt;br&gt;Samma dag bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att till-&lt;br&gt;kalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om hur public&lt;br&gt;service-företagen borde ägas i framtiden (Dir. 1992/93:100). Företrädare för&lt;br&gt;samtliga nuvarande ägargrupper förklarade sig villiga att kvarstå som ägare&lt;br&gt;till Sveriges Radio AB till den 1 juli 1993, medan det utreddes hur ägandet&lt;br&gt;skulle ordnas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren, advokaten Claes Beyer, avlämnade den 12 febru-&lt;br&gt;ari 1993 betänkandet Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst&lt;br&gt;(SOU 1993:17). En sammanfattning av utredningens överväganden och för-&lt;br&gt;slag redovisas i avsnitt 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade förutsättningarna avser endast ägandet av public service-före-&lt;br&gt;tagen. Som nyss nämnts innebar riksdagens beslut år 1992 bl.a. att moder-&lt;br&gt;bolaget skall upphöra och att programföretagen skall utgöra tre självständiga&lt;br&gt;aktiebolag. Regeringen ansåg emellertid inte att det kunde begäras av de nu-&lt;br&gt;varande ägarna att de för en så kort övergångstid som förutsattes skulle med-&lt;br&gt;verka till den omfördelning av aktierna som riksdagens beslut förutsatte.&lt;br&gt;Riksdagsbeslutet har därför inte genomförts såvitt det avsåg att moderbolaget&lt;br&gt;skulle upphöra, att aktierna i Radiotjänst i Kiruna AB skulle fördelas mellan&lt;br&gt;programföretagen samt att en fjärde ägargrupp bestående av konstnärliga och&lt;br&gt;vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skulle&lt;br&gt;bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut har genomförts i övriga delar. De nuvarande ägarna&lt;br&gt;kvarstår som ägare i moderbolaget som under övergångsperioden äger&lt;br&gt;aktierna i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i Kiruna AB. Moderbolaget,&lt;br&gt;som i december 1992 antagit firman Sveriges Radio Förvaltnings AB, står&lt;br&gt;även kvar som ägare till fastigheterna. Moderbolaget svarar för de uppgifter&lt;br&gt;som enligt lag åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning. Programföretagen har övertagit moderbolagets funktioner i Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;övrigt. Avtal mellan staten och programbolagen har träffats för perioden den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1993-den 31 december 1996. Däremot har inte något nytt avtal&lt;br&gt;träffats med moderbolaget, eftersom moderbolaget inte längre har något&lt;br&gt;ansvar för programverksamheten. I moderbolagets och i de tre program-&lt;br&gt;företagens bolagsordningar har införts bestämmelser om hembudsskyldighet&lt;br&gt;till staten. Antalet ledamöter i programföretagens styrelser har sedan den&lt;br&gt;1 januari 1993 minskats till nio personer. Riksdagen har beslutat om medels-&lt;br&gt;tilldelning direkt till de tre programbolagen. Enligt särskilt avtal svarar&lt;br&gt;Sveriges Television för förvaltningen av rundradiomedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget noteras att det statliga inflytandet genom riksda-&lt;br&gt;gens beslut har tonats ned i två viktiga avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första skall riksdagen och regeringen ange de allmänna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för public service-verksamhetens uppdrag och organisation för hela&lt;br&gt;avtalsperioden. Riksdagen torde således inte komma att ompröva förutsätt-&lt;br&gt;ningarna under löpande avtalsperiod såvida inte mycket speciella omständig-&lt;br&gt;heter motiverar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall regeringen utgå från nya principer vid valet av personer&lt;br&gt;till programföretagens styrelser. Tidigare vände sig regeringen enligt en eta-&lt;br&gt;blerad sed Ull de större partierna i riksdagen för nominering av ledamöter.&lt;br&gt;Partierna lät sina riksdagsgrupper eller presidier utse ledamöterna. De utsedda&lt;br&gt;hämtades ofta från respektive riksdagsgrupp. Enligt riksdagens beslut skall&lt;br&gt;regeringen i framtiden innan de utser ledamöterna samråda med ledarna för&lt;br&gt;samtliga i riksdagen representerade partier. Ledamöterna skall hämtas från&lt;br&gt;olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och sammantaget re-&lt;br&gt;presentera den kunskap och erfarenhet som är relevant för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturutskottets betänkande Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten m.m. (1992/93:KrU8) behandlades regeringens skrivelse&lt;br&gt;(1992/93:147) samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen.&lt;br&gt;Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en beredningsgrupp med&lt;br&gt;parlamentarisk förankring, som skulle få i uppgift att - när resultaten av&lt;br&gt;utredningen förelåg - medverka i den fortsatta beredningen av frågan om&lt;br&gt;ägandet av public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte en sådan beredningsgrupp under ordförandeskap av&lt;br&gt;riksdagsledamoten Lars Leijonborg (fp). Från övriga riksdagspartier har&lt;br&gt;medverkat riksdagsledamöterna Birger Andersson (c), Åke Gustavsson (s),&lt;br&gt;Birger Hagård (m), Gunnar Hökmark (m), Kurt Ove Johansson (s), Simon&lt;br&gt;Liliedahl (nyd), Elisabeth Persson (v), Catarina Rönnung (s) och Ingvar&lt;br&gt;Svensson (kds).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;l. 2 Utredningen om ägandet av public service-företagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I utredningens betänkande Ägandet av radio och television i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst (SOU 1993:17) redovisas tre alternativa förslag till ägande av program-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen, vilka kortfattat presenteras nedan. Utredaren tar inte ställning till Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;vilket av förslagen som bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren förutsätter att koncemförhållandet inte bör återupprättas. Vidare&lt;br&gt;har utredaren inte funnit skäl till att verksamheten i Sveriges Television&lt;br&gt;(SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) skall be-&lt;br&gt;drivas på annat sätt än i aktiebolagsform även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens första alternativ innebär att aktierna sprids till allmänheten.&lt;br&gt;Man föreslår att allmänheten erbjuds en enhet, en s.k. unit, å 100 kr bestå-&lt;br&gt;ende av en aktie i SVT, en aktie i SR och en aktie i UR. Moderbolaget före-&lt;br&gt;slås fatta beslut om nyemission så att aktiekapitalet i de tre företagen ökas till&lt;br&gt;sammanlagt 25 mkr i de tre programbolagen. Med en utdelning på 6 % av&lt;br&gt;aktiekapitalet, skulle utdelningen uppgå till 975 000 kr i SVT, 450 000 kr i&lt;br&gt;SR och 75 000 kr i UR. För att aktierna verkligen skall spridas, bör ingen få&lt;br&gt;teckna fler än tio aktier. Det bör införas regler om rösträttsbegränsning i bo-&lt;br&gt;lagsordningen så att ingen aktieägare på bolagsstämman får rösta för egna&lt;br&gt;eller andras aktier för mer än exempelvis 2 % av aktierna. För att undvika&lt;br&gt;höga distributionskostnader för att skicka utdelningen till varje aktieägare,&lt;br&gt;föreslås att utdelningen koncentreras till ett fåtal aktieägare genom lottning.&lt;br&gt;En sådan fördelning skulle även sannolikt skapa större intresse för aktierna.&lt;br&gt;Staten bör uppdra åt lämplig fondkommissionär att på statens vägnar köpa&lt;br&gt;och sälja aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsstämman föreslås varje år utse en särskild valberedning för att för-&lt;br&gt;bereda styrelsevalen. Styrelseledamöter bör inte ingå i valberedningen. Den&lt;br&gt;första valberedningen föreslås utses av moderbolagets styrelse. Ett annat&lt;br&gt;alternativ är att förslag till den första styrelsen utarbetas av det nuvarande&lt;br&gt;moderbolagets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens andra alternativ innebär att aktierna i public service-företagen&lt;br&gt;blir stiftelseägda. Utredaren föreslår att tre stiftelser inrättas, benämnda För-&lt;br&gt;valtningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Förvaltningsstiftelsen för&lt;br&gt;Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;AB. Staten bör tillsammans med nuvarande ägare komma överens om stiftel-&lt;br&gt;sebildningen. Stiftelsebildningen blir därmed inte enbart en statlig angelägen-&lt;br&gt;het. Moderbolaget föreslås stå som stiftare och såsom stiftelseförmögenhet&lt;br&gt;tillskjuta aktierna i de tre dotterföretagen. Därefter föreslås staten lösa in akti-&lt;br&gt;erna i moderbolaget från de nuvarande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas styrelse bör enligt utredaren utses av regeringen och bestå av&lt;br&gt;sammanlagt sju personer. Styrelsen bör av förenklingsskäl bli identisk för&lt;br&gt;samtliga tre stiftelser. I styrelsen bör ingå personer med erfarenhet från folk-&lt;br&gt;rörelser, näringsliv, kulturliv, medier och politik. Styrelseledamot får inte&lt;br&gt;vara medlem av styrelsen för eller anställd i något av public service-företagen.&lt;br&gt;Riksdagsledamot, regeringsledamot eller anställd i regeringskansliet får inte&lt;br&gt;heller vara styrelseledamot. Stiftelsernas styrelse föreslås besluta om hur&lt;br&gt;representanter för stiftelserna skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna&lt;br&gt;bl.a. vad gäller val av styrelser samt vid viktigare beslut i bolagens verk-&lt;br&gt;samhet. Stiftelsernas styrelse väljer en majoritet av styrelseledamöterna i&lt;br&gt;program bolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens tredje alternativ innebär att staten tar över aktierna i public ser-&lt;br&gt;vice-företagen. För att inte regeringen skall tillsätta samtliga styrelseledamöter&lt;br&gt;i programbolagen, föreslås att en förslagsnämnd inrättas. Förslagsnämnden&lt;br&gt;bör utses av regeringen och bestå av sju personer. Nämndens sammansätt-&lt;br&gt;ning bör vara densamma som angivits för stiftelsestyrelserna enligt ovan. Den&lt;br&gt;av regeringen utsända representanten för bolagsstämman bör vara instruerad&lt;br&gt;att på bolagsstämma rösta enligt förslagsnämndens beslut. Riksdagens&lt;br&gt;ledamöter bör inte vara närvarande vid programföretagens bolagsstämmor.&lt;br&gt;Varken Riksrevisionsverket eller Riksdagens revisorer bör kunna granska&lt;br&gt;dessa bolag, utan revision bör ske i för andra bolag vanlig ordning. Program-&lt;br&gt;företagen bör även undantas från den skrivelse till riksdagen som varje år&lt;br&gt;lämnas rörande bolagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren lägger även fram vissa för samtliga ägaralternativ gemensamma&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningarna bör införas en bestämmelse som anger att verksamhe-&lt;br&gt;tens syfte inte i första hand är att bereda vinst åt aktieägarna utan att främja&lt;br&gt;rundradiosändningar i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen bör vidare innehålla samma bestämmelser om hur styrel-&lt;br&gt;serna i programföretagen skall utses, oavsett vilket av de tre ägaralternativen&lt;br&gt;som väljs. Utredaren förutsätter att antalet styrelseledamöter i program-&lt;br&gt;bolagen skall vara oförändrat i förhållande till riksdagens beslut år 1992, dvs.&lt;br&gt;styrelserna skall bestå av nio ledamöter jämte fyra suppleanter inräknat&lt;br&gt;respektive verkställande direktör och de två ordinarie och två suppleanter som&lt;br&gt;utses av de anställda. Enligt dagens regler utser staten ordföranden och tre&lt;br&gt;ordinarie ledamöter jämte en suppleant och ägarna utser två ordinarie leda-&lt;br&gt;möter jämte en suppleant. Utredaren föreslår dock att ägarna skall utse fler&lt;br&gt;ledamöter och staten motsvarande färre för att stärka bolagens självstän-&lt;br&gt;dighet. Staten föreslås därför utse ordföranden och en suppleant, och ägarna&lt;br&gt;föreslås utse fem ledamöter och en suppleant. 1 bolagsordningarna bör&lt;br&gt;föreskrivas att det i styrelsen skall ingå personer med betryggande företags-&lt;br&gt;ekonomisk kompetens samt personer med kunskaper och erfarenheter från&lt;br&gt;olika sektorer i det svenska samhället och från olika delar av landet. I&lt;br&gt;utbildningsradions styrelse föreslås personer med erfarenhet från utbildnings-&lt;br&gt;verksamhet ingå. En styrelseledamot får inte vara riksdagsledamot, regerings-&lt;br&gt;ledamot eller anställd i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga tre förslag innebär att nuvarande ägande av aktierna i Sveriges&lt;br&gt;Radio Förvaltnings AB upphör. Utredaren har då utgått från att frågan kan&lt;br&gt;lösas i samförstånd med nuvarande ägare på så sätt att staten löser in aktierna&lt;br&gt;i moderbolaget till i bolagsordningen angivet värde, dvs. till det nominella&lt;br&gt;värdet. Samtliga förslag innefattar också att moderbolaget upphör att vara&lt;br&gt;ägare till aktierna i de tre programföretagen. Oavsett om aktierna skall säljas&lt;br&gt;till allmänheten, tillskjutas stiftelser eller överlåtas till staten bör detta ske&lt;br&gt;innan moderbolagets aktier löses in från nuvarande aktieägare till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har inte funnit att något av de alternativ som föreslås behöver&lt;br&gt;föranleda några allvarliga skatteproblem. Utgifter för stämpelskatt tillkommer&lt;br&gt;dock vid nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93: 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i statens ägo. Prop. 1992/93: 236&lt;br&gt;Därigenom torde större ekonomisk effektivitet uppnås. Vidare skulle det vara&lt;br&gt;mer förenligt med förutsättningen att riksdagen vid slutet av varje avtalsperiod&lt;br&gt;har frihet att besluta om i vilken omfattning public service-verksamheten i&lt;br&gt;fortsättningen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen beräknas inte medföra några större kostnader för staten. Statens&lt;br&gt;kostnader inskränker sig till inlösen av aktierna i moderbolaget samt, i fallet&lt;br&gt;med statligt ägande, köp av aktierna i dotterföretagen. I alternativet där akti-&lt;br&gt;erna ägs av allmänheten kommer kostnader i samband med nyemission m.m.&lt;br&gt;att drabba moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1.3 Hearing&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De förslag regeringen lägger fram i denna proposition har inte föregåtts av&lt;br&gt;sedvanlig remissbehandling. För att vinna tid anordnade den parlamentariska&lt;br&gt;beredningsgruppen om ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-&lt;br&gt;verksamheten den 24 februari 1993 ett sammanträffande med företrädare för&lt;br&gt;ägarna för att diskutera förslagen i betänkandet. Vidare sammanträffade be-&lt;br&gt;redningsgruppen den 25 februari 1993 med de verkställande direktörerna i de&lt;br&gt;tre programbolagen. En förteckning över dem som var representerade vid&lt;br&gt;sammanträffandena finns i bilaga 1. Skriftliga synpunkter har vidare in-&lt;br&gt;kommit i en gemensam skrivelse från Sveriges Television AB, Sveriges&lt;br&gt;Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. De synpunkter som framförts&lt;br&gt;redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter har även inhämtats från samtliga ägargrupper och de tre&lt;br&gt;programbolagen angående nu föreliggande förslag. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att förslagen är tillräckligt beredda för att kunna läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;2 Utgångspunkter för regeringens förslag&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har stats-&lt;br&gt;makternas uppdrag att bedriva sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. In-&lt;br&gt;nehållet i detta uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande omfattning.&lt;br&gt;Den spelar en viktig roll för den demokratiska processen och för den nationel-&lt;br&gt;la kulturen. Även om konkurrerande verksamheter har startats och kommer&lt;br&gt;att starta kan public service-företagens betydelse för nyhets- och informa-&lt;br&gt;tionsförmedling, opinionsbildning, kritisk samhällsbevakning samt som för-&lt;br&gt;medlare av olika kulturyttringar förväntas vara mycket stor under överskådlig&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna utföras är att pro-&lt;br&gt;gramföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i&lt;br&gt;förhållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makt-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten utsträckning som Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;möjligt kan påverka verksamhetens närmare inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att programföretagen har en&lt;br&gt;sådan ledning och styrning att syftet med public service-uppdraget i avtalet&lt;br&gt;uppnås och att det sker med god hushållning med de medel som TV-&lt;br&gt;avgiftsbetalama via riksdagen ställer till programföretagens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom en kombination&lt;br&gt;av olika åtgärder. En sådan har varit ägarkonstruktionen för programföreta-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarnas roll och befogenheter i public service-företagen har skilt sig&lt;br&gt;väsentligt från det som är gängse i aktiebolag som bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Statsmakterna har fullgjort en betydande del av det ansvar och&lt;br&gt;inflytande som normalt åvilar aktieägarna i ett aktiebolag. Ägarna har dock&lt;br&gt;ansetts utgöra ett komplement med en balanserande funktion i förhållande till&lt;br&gt;statsmaktema. Genom att lägga det formella ägandet på andra, bidrar staten&lt;br&gt;till en spridning av inflytandet över public service-verksamheten. Ägargrup-&lt;br&gt;perna har betraktats som företrädare för olika samhällssektorer och hämtats&lt;br&gt;från folkrörelser, näringsliv och dagspress. Även den starka spridningen&lt;br&gt;mellan olika ägare inom respektive grupp har ansetts motverka risken för&lt;br&gt;maktkoncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då två av ägargrupperna, näringslivet och pressen nu har förklarat att de&lt;br&gt;inte längre vill vara kvar som ägare försvinner möjligheten att balansera det&lt;br&gt;statliga inflytandet på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har haft till uppgift att redovisa förslag om hur&lt;br&gt;ägandet i detta läge skall utformas och hur balansen mellan statligt inflytande&lt;br&gt;och programverksamhetens självständighet skall upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren redovisar som tidigare angetts tre alternativ av vilka inget föror-&lt;br&gt;dats framför de andra. Han betonar att inget av de föreslagna alternativen i sig&lt;br&gt;löser alla de problem som hänger samman med public service-företagens&lt;br&gt;särskilda karaktär, eller med kravet på självständighet, styrelsens samman-&lt;br&gt;sättning och representativitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att instämma i detta; det finns ingen självklar lösning&lt;br&gt;och ägarkonstruktionen är inte i sig ett tillräckligt medel för att lösa det&lt;br&gt;dilemma som inledningsvis har skisserats. Det krävs flera åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland utredarens tre alternativ har såväl de nuvarande ägargrupperna som&lt;br&gt;programbolagen själva förordat stiftelselösningen. Även regeringen förordar&lt;br&gt;stiftelsealternativet, men innan de närmare motiven redovisas finns det anled-&lt;br&gt;ning att se frågan i ett större sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna förutsättningarna för public service-verksamheten fastställs av&lt;br&gt;staten genom riksdag och regering inför varje avtalsperiod. Riktlinjerna över-&lt;br&gt;förs till avtalsform och avtal sluts mellan regeringen och vart och ett av pro-&lt;br&gt;gramföretagen. Regeringen skall godkänna programbolagens bolagsord-&lt;br&gt;ningar. Därtill kommer de grundläggande förutsättningarna som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden samt radiolagen&lt;br&gt;(1966:755). Varje programföretag bestämmer självständigt sändningsverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot programutgi- Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;varens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan&lt;br&gt;inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet.&lt;br&gt;Radionämnden kan genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen&lt;br&gt;har efterlevt bestämmelserna i radiolagen och avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens&lt;br&gt;oberoende från otillbörligt inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även gränsdragningen mellan å ena sidan ledning och å andra sidan löpan-&lt;br&gt;de förvaltning inom programföretagen främjar självständigheten. Program-&lt;br&gt;bolagens redaktionella integritet och programmässiga självständighet har av&lt;br&gt;tradition varit stark i förhållande till bolagens styrelser. Styrelserna har inte&lt;br&gt;haft direkt inflytande på redaktionsnivå, utan har endast haft ett övergripande&lt;br&gt;ansvar för programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för programföretagens uppdrag, organisation och eko-&lt;br&gt;nomi har tidigare kunnat skifta från år till år. Genom riksdagsbeslutet år 1992&lt;br&gt;betonas att de allmänna förutsättningarna för public service-verksamheten i&lt;br&gt;princip skall vara givna för en hel avtalsperiod. Det som fastlagts i riksdags-&lt;br&gt;beslutet inför avtalsperioden den 1 januari 1993-den 31 december 1996 vad&lt;br&gt;gäller uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomi-&lt;br&gt;ska förutsättningarna skall alltså inte kunna förändras under avtalsperiodens&lt;br&gt;gång såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Även denna omstän-&lt;br&gt;dighet ger programföretagen en stabilitet och självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig programverk-&lt;br&gt;samhet hör ägarkonstruktionen. Ägarnas främsta uppgift har varit att i egen-&lt;br&gt;skap av företrädare för stora samhällsgrupper garantera att verksamheten&lt;br&gt;sköts på ett sätt som överensstämmer med allmänhetens intresse. Detta har&lt;br&gt;skett genom att de utsett en minoritet av programbolagens styrelser samt på&lt;br&gt;bolagsstämman tagit ställning till årsredovisning och ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de riktlinjer för statens förhållande till&lt;br&gt;programföretagen som lades fram i den proposition som låg till grund för&lt;br&gt;riksdagsbeslutet år 1992 gälla oförändrade. De enda förändringar som före-&lt;br&gt;slås gäller därför ägandet av programföretagen. I övrigt gäller förutsättning-&lt;br&gt;arna avseende ansvar och befogenheter, uppdrag, medelstilldelning m.m. för&lt;br&gt;public service-företagen som de anges i 1992 års riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for-&lt;br&gt;men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom&lt;br&gt;en stiftelse åstadkommer man tydliga spelregler för relationerna mellan staten&lt;br&gt;och public service-företagen. Till skillnad från utredarens skisserade alterna-&lt;br&gt;tiv med statligt ägda aktiebolag är stiftelseägandet ett från staten skilt ägande&lt;br&gt;som bör bli ytterligare en faktor som bidrar till programbolagens självständig-&lt;br&gt;het och oberoende av statsmakterna. Även utredarens första alternativ där&lt;br&gt;aktierna sprids till allmänheten har diskuterats, men har av tekniska skäl be-&lt;br&gt;dömts vara olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som nu föreslås innebär att ägandet övergår till tre för ända-&lt;br&gt;målet bildade stiftelser. Stiftelsernas främsta funktion blir att främja självstän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten hos programbolagen genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt Prop. 1992/93: 23 6&lt;br&gt;utöva de befogenheter som är förknippade med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse i den nya ägarordningen blir hur stiftelsestyrelserna skall&lt;br&gt;utses och vilka kriterier som skall gälla för stiftelsestyrelserna när de skall&lt;br&gt;utse majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelsestyrelse föreslås bestå av elva personer och utses av regeringen.&lt;br&gt;De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. I styrelsen föreslås&lt;br&gt;ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika&lt;br&gt;delar av landet. En styrelseledamot får inte vara medlem av styrelsen för eller&lt;br&gt;anställd i något av public service-företagen. Inte heller statsråd eller anställda i&lt;br&gt;regeringskansliet bör få vara ledamot i stiftelsestyrelsen. Däremot bör det inte&lt;br&gt;vara något hinder att utse riksdagsledamöter att ingå i styrelsen. Styrelsen bör&lt;br&gt;alltså kunna få en partipolitisk sammansättning. Ledamöternas mandatperiod&lt;br&gt;bör saxas på så sätt att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riks-&lt;br&gt;dagsval. Förändringar i riksdagens sammansättning får därigenom ingen&lt;br&gt;omedelbar genomslagskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program bolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills, ha en i huvud-&lt;br&gt;sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som -&lt;br&gt;oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall&lt;br&gt;är - kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt i företagens&lt;br&gt;ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en&lt;br&gt;bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från&lt;br&gt;folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsför-&lt;br&gt;delning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter&lt;br&gt;sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Det ankommer på&lt;br&gt;stiftelsestyrelserna att söka finna personer som motsvarar dessa huvudsakliga&lt;br&gt;kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrelserna bör eftersträva enig-&lt;br&gt;het vid valet av ledamöter i program bolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bör det nu anförda innebära att den nödvändiga program-&lt;br&gt;mässiga friheten kan garanteras och att otillbörligt inflytande från statsmakter-&lt;br&gt;na inte behöver riskeras. Samtidigt skapas goda förutsättningar för att stats-&lt;br&gt;makternas uppdrag fullgörs under god hushållning med TV-avgiftsbetalamas&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas mera i detalj hur den nya ordningen bör fungera.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;3 Förslag&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;3.1 Tre stiftelser bildas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB&lt;br&gt;och Sveriges Utbildningsradio AB skall vara självständiga aktiebolag.&lt;br&gt;De skall ägas av var sin stiftelse. Stiftelserna bildas av Sveriges Radio&lt;br&gt;Förvaltnings AB och staten. Sveriges Radio Förvaltnings AB tillskjuter&lt;br&gt;aktierna i respektive programbolag. Staten tillskjuter 20 miljoner&lt;br&gt;kronor via rundradiokontot att användas för stiftelsernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt ett av utredarens alternativ skall aktierna i Prop. 1992/93: 236&lt;br&gt;public service-företagen bli stiftelseägda. Det nuvarande moderbolaget bör stå&lt;br&gt;som stiftare och tillskjuta aktierna i de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utredningens förslag: Folkrörelsegruppen, Närings-&lt;br&gt;livsgruppen och Pressgruppen samt Sveriges Television, Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio förordar utredningens stiftelseförslag. Folkrörelse-&lt;br&gt;gruppen anser dock att gruppen bör finnas med bland stiftarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Någon allmän lagstiftning om stiftelser finns inte i vårt land,&lt;br&gt;men ett förslag till stiftelselag har i januari 1993 remitterats till Lagrådet.&lt;br&gt;Regeringen avser att lägga fram en proposition i ärendet senare under våren.&lt;br&gt;Lagförslaget innehåller en omfattande civilrättslig reglering av stiftelseinsti-&lt;br&gt;tutet samt bestämmelser om tillsyn. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994. Eftersom de nu föreslagna stiftelserna föreslås bildas per&lt;br&gt;den 1 januari 1994 bör stiftelsebildningen ske i enlighet med den föreslagna&lt;br&gt;stiftelselagen, med förbehåll för riksdagens kommande beslut. Förslaget till&lt;br&gt;stiftelselag innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya stiftelselagens övergripande syfte är att säkerställa och trygga stif-&lt;br&gt;telsens möjlighet att verka för det ändamål som stiftaren har angett i stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. En stiftelse föreslås bildas genom att egendom enligt förord-&lt;br&gt;nande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en själv-&lt;br&gt;ständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ett stiftelseförordnande skall&lt;br&gt;vara skriftligt och undertecknat av en eller flera stiftare. Den egendom som&lt;br&gt;skall utgöra stiftelsens förmögenhet skall vara avskild och självständig från&lt;br&gt;stiftarna. Det skall således ha skett en förmögenhetsöverföring som har ver-&lt;br&gt;kan mot stiftarnas borgenärer. En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. För&lt;br&gt;en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar. Om en stiftelse&lt;br&gt;har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en juridisk&lt;br&gt;person, är stiftelsen moderstiftelse och denna juridiska person dotterföretag.&lt;br&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skall åta sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet. Är denne någon en eller flera fysiska perso-&lt;br&gt;ner föreligger egen förvaltning. Är det en juridisk person föreligger anknuten&lt;br&gt;förvaltning. I det följande anges endast reglerna för egen förvaltning. De&lt;br&gt;fysiska personer som gör åtagandet bildar styrelse för stiftelsen. Styrelsen&lt;br&gt;svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs. Styrelsen företräder&lt;br&gt;stiftelsen och tecknar dess namn och firma. En stiftelse som utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet eller är moderstiftelse är bokföringsskyldig. En sådan stiftelse&lt;br&gt;skall upprätta årsredovisning och, om den är moderstiftelse, koncernredo-&lt;br&gt;visning. En stiftelse skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns också ett särskilt kapitel om ändring av föreskrifter i ett&lt;br&gt;stiftelseförordnande. Till skillnad från nuvarande regler gäller de begräns-&lt;br&gt;ningar som föreslås i fråga om rätten att ändra även för stiftelser som bildats&lt;br&gt;under medverkan av t.ex. staten eller en kommun. Föreskrifter i stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet får ändras, upphävas eller åsidosättas i särskilt fall endast om de på&lt;br&gt;grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit uppenbart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Föreskrifter i lor- Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;ordnandet som avser t.ex. stiftelsens ändamål, bestämmelser om hur sty-&lt;br&gt;relsens ledamöter entledigas eller tillsätts får ändras endast efter tillstånd av&lt;br&gt;Kammarkollegiet medan föreskrifter om exempelvis stiftelsens namn får än-&lt;br&gt;dras av styrelsen utan särskilt tillstånd. De grundläggande förutsättningarna&lt;br&gt;för ändring måste dock alltid vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller därutöver regler om bl.a. tillsyn och likvidation.&lt;br&gt;Vissa bestämmelser om tillsyn gäller dock inte för stiftelser bildade under&lt;br&gt;medverkan av exempelvis staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade i juni 1992&lt;br&gt;(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92: KrU28, rskr. 1991/92:329) att program-&lt;br&gt;bolagen skulle vara självständiga aktiebolag. Utredaren har utgått från att det-&lt;br&gt;ta skall gälla även i framtiden. Inte heller regeringen har funnit skäl att föreslå&lt;br&gt;någon ändring av riksdagens beslut i detta avseende. De förslag till föränd-&lt;br&gt;ringar som föreslås i det följande avser formerna för ägandet av de självstän-&lt;br&gt;diga aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande ägarna till Sveriges Radio-koncernen har i oktober 1992&lt;br&gt;gemensamt anmält till regeringen att det inte kommer att kunna bildas några&lt;br&gt;ägargrupper från press och näringsliv såsom förutsatts i riksdagens beslut&lt;br&gt;angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996&lt;br&gt;m.m. Regeringen konstaterade (skr. 1992/93:147) att riksdagens beslut inte&lt;br&gt;kunde genomföras vad gäller ägandet av public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den hittillsvarande ägarmodellen har, som närmare utvecklats i&lt;br&gt;avsnitt 2, varit att upprätthålla en rimlig balans mellan olika grupper i samhäl-&lt;br&gt;let. En ägarform där endast vissa folkrörelser är ägare uppfyller inte detta&lt;br&gt;syfte. Mot denna bakgrund finns ingen möjlighet att vidmakthålla den nuva-&lt;br&gt;rande ägarmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har alltid lagt stor vikt vid public service-företagens själv-&lt;br&gt;ständighet och integritet. En grundläggande förutsättning för public service-&lt;br&gt;företagens verksamhet är att det inte finns risk för att programverksamheten&lt;br&gt;styrs av staten eller andra maktgrupper. En ny ägandeform för public service-&lt;br&gt;företagen måste således säkerställa att programverksamheten kan bedrivas&lt;br&gt;självständigt från publicistisk synpunkt i förhållande till staten, olika intresse-&lt;br&gt;organisationer och andra maktgrupper i samhället. Samtidigt bör det finnas&lt;br&gt;utrymme för riksdagen att också i fortsättningen, i slutet av varje avtals-&lt;br&gt;period, bestämma förutsättningarna för public service-verksam heten på det&lt;br&gt;sätt riksdagen finner lämpligt. Valet av associationsform är därmed betydelse-&lt;br&gt;fullt för att balansera det nödvändiga statliga inflytandet och försvåra otill-&lt;br&gt;börlig statlig påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår stiftelsen som den mest ändamålsenliga for-&lt;br&gt;men för ägandet av public service-företagen. Genom att ägandet sker genom&lt;br&gt;en stiftelse som är skild från staten åstadkommer man tydliga spelregler för&lt;br&gt;relationerna mellan staten och public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att det gamla koncemförhållandet återupprättas bör, såsom&lt;br&gt;utredaren föreslagit, de tre programbolagen ägas av tre stiftelser. Dessa bör&lt;br&gt;benämnas Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Förvaltnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsen för Sveriges Radio AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Ut- Prop. 1992/93: 236&lt;br&gt;bildningsradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna bör bildas genom att Sveriges Radio Förvaltnings AB tillskju-&lt;br&gt;ter aktierna i respektive programbolag. Därigenom undviks att aktierna, ens&lt;br&gt;tillfälligt, kommer att ägas av staten. Stiftelserna kommer emellertid att vara i&lt;br&gt;behov av visst kapital för sin fortlöpande verksamhet för att kunna utöva de&lt;br&gt;med det speciella aktieägandet i public service-företagen förknippade funk-&lt;br&gt;tionerna. Staten bör därför via rundradiokontot tillskjuta 20 mkr. Staten blir&lt;br&gt;härigenom en av stiftarna. Stiftelserna skall använda avkastningen av dessa&lt;br&gt;20 mkr för stiftelsestyrelsernas verksamhet och redovisning samt arvode till&lt;br&gt;stiftelsestyrelsernas ledamöter. Dessa 20 mkr skall även, om så krävs på&lt;br&gt;grund av ändrade aktiebolagsrättsliga regler, täcka en eventuell framtida höj-&lt;br&gt;ning av aktiekapitalet. Något ytterligare tillskott skall därmed inte behöva&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av programföretagen har enligt nuvarande ordning fungerat på&lt;br&gt;följande sätt. I enlighet med nuvarande resp, bolagsordning för de tre pro-&lt;br&gt;gramföretagen skall bolagsstämman utse fyra revisorer som jämte suppleanter&lt;br&gt;skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bola-&lt;br&gt;gets årsredovisning och räkenskaper. Med hänsyn till att det inte längre kom-&lt;br&gt;mer att finnas tre ägargrupper finns emellertid ingen anledning att ha så&lt;br&gt;många som fyra revisorer. Regeringen bör utse två revisorer, varav en skall&lt;br&gt;vara auktoriserad, i förvaltningsstiftelserna. I enlighet med aktiebolagslagen&lt;br&gt;skall bolagsstämman utse en auktoriserad revisor i programföretagen.&lt;br&gt;Därutöver bör regeringen utse en av revisorerna i förvaltningsstiftelserna att&lt;br&gt;vara revisor även i programföretagen. Suppleanter för revisorerna utses i&lt;br&gt;samma ordning som de ordinarie.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.2 Stiftelsernas ändamål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stiftelsernas syfte skall vara att främja&lt;br&gt;självständigheten hos bolag som i den omfattning och på det sätt som&lt;br&gt;riksdagen och regeringen bestämt, här i landet bedriver rundradio-&lt;br&gt;sändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst.&lt;br&gt;Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i&lt;br&gt;bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förslaget överensstämmer i huvudsak med re-&lt;br&gt;geringens förslag. Utredaren föreslår att stiftelseförordnandet bör formuleras&lt;br&gt;så att det framgår att man skall främja, inte public service-verksamheten som&lt;br&gt;sådan, utan just dess självständighet. Stiftelserna skall främja sitt syfte genom&lt;br&gt;att äga och förvalta aktierna i respektive programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Utbildningsradio ansluter sig till utredningens förslag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betonar att de tre stiftelsernas ändamål bör begränsas till själva ägandet och Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;därmed till uppgiften att utse styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Stiftelsernas uppdrag bör vara att&lt;br&gt;skydda radio- och TV-verksamhetens integritet, inte att bedriva radio- och&lt;br&gt;TV-verksamhet. Ett sådant uppdrag är förenligt med såväl gällande rätt som&lt;br&gt;den föreslagna stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet såsom det beskrivs i stiftelseförordnandet är själva basen för&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet. Dessa föreskrifter kan inte utan vidare ändras. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för ändring enligt den föreslagna stiftelselagen har angivits i det&lt;br&gt;föregående (avsnitt 3.1). Av naturliga skäl är skyddet mot ändring av själva&lt;br&gt;stiftelseändamålet särskilt starkt. Det är därför av betydelse hur detta ändamål&lt;br&gt;beskrivs. Stiftelsernas syfte bör vara att främja självständigheten hos bolag&lt;br&gt;som i den omfattning och på det sätt som riksdagen bestämt, här i landet be-&lt;br&gt;driver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst. Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i&lt;br&gt;sådana bolag samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas allmänna åligganden kommer att regleras av, om den antas,&lt;br&gt;den kommande stiftelselagstiftningen (se avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsestyrelserna skall förvalta stiftelsens egendom i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet och upprätta stiftelsens årsredovisning samt i&lt;br&gt;egenskap av moderstiftelse, upprätta koncernredovisning. Stiftelsestyrelserna&lt;br&gt;skall även ta ställning till programbolagens årsredovisning och med utgångs-&lt;br&gt;punkt i ett sådant ställningstagande besluta om ansvarsfrihet i programbola-&lt;br&gt;gen och utse styrelseledamöter i programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre stiftelseförordnanden bör upprättas i vilka preciseras respektive stiftel-&lt;br&gt;ses ändamål och organisation. Stiftelseförordnandena bör därutöver innehålla&lt;br&gt;föreskrifter om stiftelsernas namn, hur stiftelsestyrelserna utses, stiftelsernas&lt;br&gt;räkenskaper och årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseförordnande med angiven utformning hindrar inte att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för programföretagens uppdrag och andra föreskrifter i avtalen mel-&lt;br&gt;lan staten och programföretagen kan tas upp till prövning inför varje avtals-&lt;br&gt;period. Villkoren för public service-verksamheten kan ändras efter beslut av&lt;br&gt;riksdagen. Den föreslagna stiftelsebildningen skall däremot, som närmare ut-&lt;br&gt;vecklats i avsnitten 2 och 3.1, utgöra ett hinder för statlig inblandning därut-&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelseförordnandena bör även finnas en föreskrift med innebörden att&lt;br&gt;tillgångarna skall tillfalla staten om stiftelseförordnandet upphävs. Enligt gäl-&lt;br&gt;lande rätt anses en stiftare kunna förbehålla sig rätten att, när han så finner&lt;br&gt;lämpligt, ändra eller upphäva andra föreskrifter i ett förordnande än dem som&lt;br&gt;avser ändamålet. Ett sådant förbehåll skulle enligt den föreslagna stiftelsela-&lt;br&gt;gen inte vara giltigt, men enligt övergångsbestämmelserna skulle sådana för-&lt;br&gt;behåll som meddelas i stiftelseförordnanden före ikraftträdandet behålla sin&lt;br&gt;giltighet. Av praktiska skäl bör regeringen förbehålla sig en sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.3 Stiftelsernas styrelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93: 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De tre stiftelsernas angelägenheter skall&lt;br&gt;handhas av tre styrelser. Stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter.&lt;br&gt;Varje styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som&lt;br&gt;skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen skall&lt;br&gt;föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall relateras till&lt;br&gt;riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid&lt;br&gt;efter ordinarie riksdagsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förslagen överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Stiftelsernas styrelser bör enligt utredaren utses av rege-&lt;br&gt;ringen och bestå av vardera sju personer. Stiftelsestyrelserna föreslås av för-&lt;br&gt;enklingsskäl bli identiska för samtliga tre stiftelser. I styrelserna bör ingå per-&lt;br&gt;soner med erfarenhet från folkrörelser, näringsliv, kulturliv, medier och poli-&lt;br&gt;tik. En styrelseledamot bör inte få vara medlem av styrelsen för eller anställd i&lt;br&gt;något av public service-företagen. Riksdagsledamöter, statsråd eller anställda&lt;br&gt;i regeringskansliet bör inte heller vara styrelseledamöter. Stiftelsernas styrel-&lt;br&gt;ser föreslås besluta om hur representanter för stiftelserna skall utöva sin röst-&lt;br&gt;rätt på bolagsstämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Utbildningsradio anser att styrelseledamöterna i stiftel-&lt;br&gt;serna bör ha olika mandatperioder på så sätt att exempelvis en del utses på sex&lt;br&gt;år och resten utses på fyra år. Folkrörelsegruppen vill medverka som stiftare&lt;br&gt;och även kunna utse styrelseledamöter i stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag skiljer sig frän&lt;br&gt;utredningens förslag främst i fråga om reglerna för hur styrelserna utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsestyrelserna bör av förenklingsskäl ha samma ledamöter. I styrel-&lt;br&gt;serna bör ingå personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället&lt;br&gt;och olika delar av landet. En styrelseledamot bör inte vara medlem av styrel-&lt;br&gt;sen för eller anställd i något av public service-företagen. Statsråd bör inte vara&lt;br&gt;styrelseledamot av konstitutionella skäl. En styrelseledamot bör inte heller&lt;br&gt;vara anställd i regeringskansliet. Vid valet av styrelseledamöter bör en jämn&lt;br&gt;könsfördelning eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsernas styrelser väljer en majoritet av styrelseledamöterna i program-&lt;br&gt;bolagens styrelser. Stiftelsernas styrelser skall även besluta om hur represen-&lt;br&gt;tanter för stiftelserna skall utöva sin rösträtt på bolagsstämmorna bl.a. vad&lt;br&gt;gäller val av styrelser, beslut om ansvarsfrihet för dem samt vid viktigare&lt;br&gt;beslut i bolagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politisk enighet är viktig vid val av stiftelsestyrelsernas ledamöter. Efter-&lt;br&gt;som stiftelsestyrelserna skall arbeta långsiktigt, bör dessas sammansättning&lt;br&gt;inte påverkas av regeringsskiften. Styrelserna bör således utses av rege-&lt;br&gt;ringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. Stiftelse-&lt;br&gt;styrelserna bör kunna ha en partipolitisk sammansättning. Något förbud mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utse riksdagsledamöter bör inte föreligga. För att en bred politisk Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;förankring skall underlättas bör varje stiftelsestyrelse bestå av elva personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partierna bör vara ense om att till varje stiftelsestyrelse nominera personer&lt;br&gt;med personlig kompetens och integritet och som även i övrigt är lämpliga för&lt;br&gt;denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelsestyrelse förutsätts normalt vara enig, varför ett omedelbart&lt;br&gt;genomslag av valresultatet inte ter sig nödvändigt eller ens naturligt. Mandat-&lt;br&gt;periodernas längd bör därför stå i relation till riksdagens mandatperioder och&lt;br&gt;saxas så att halva styrelsen utses viss tid efter varje ordinarie riksdagsval. Av&lt;br&gt;detta följer att mandatperioderna för stiftelsestyrelserna bör vara dubbelt så&lt;br&gt;långa som riksdagens mandatperioder, dvs. för närvarande sex år. Med nuva-&lt;br&gt;rande regler för riksdagsval bör således ordföranden och fem ledamöter utses&lt;br&gt;vart tredje år. Ledamöterna bör utses på sex år, ordföranden på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.4 Programbolagens styrelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen skall vardera&lt;br&gt;bestå av nio ledamöter. Regeringen utser ordförande, medan ägarna på&lt;br&gt;resp, bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande&lt;br&gt;direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har rätt att&lt;br&gt;utse är självskrivna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag. Utredaren föreslår emellertid att inte heller riksdags-&lt;br&gt;ledamöter skall kunna vara ledamöter i programbolagens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Styrelserna i programföretagen har&lt;br&gt;det övergripande ansvaret för företagens programverksamhet. Enligt den an-&lt;br&gt;svarsuppdelning som sedan länge gäller i programbolagen och som avspeglas&lt;br&gt;i arbetsordningen för respektive bolag, fastställer styrelserna i programföreta-&lt;br&gt;gen mål och långsiktiga planer, beslutar om grundläggande prioriteringar i&lt;br&gt;programverksamheten samt beslutar om respektive företags anslagsframställ-&lt;br&gt;ning, budget, planering och viktigare utnämningar. Ingripanden i det löpande&lt;br&gt;programarbetet på redaktionsnivå skall normalt inte förekomma. Som framgår&lt;br&gt;av avsnitt 2 är detta en väl fungerande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills, ha en i huvud-&lt;br&gt;sak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som -&lt;br&gt;oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall&lt;br&gt;är - kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens&lt;br&gt;ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en&lt;br&gt;bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från&lt;br&gt;folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn köns-&lt;br&gt;fördelning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamö-&lt;br&gt;ter sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Ledamöter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna sitta också i programbolagens Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på stiftelsestyrelserna att finna personer som motsvarar&lt;br&gt;dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrelserna&lt;br&gt;bör eftersträva enighet vid valet av ledamöter i program bolagens styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för bolagsstyrelsernas sammansättning bör framgå av bolags-&lt;br&gt;ordningarna. Bolagsordningarna bör liksom hittills inte få ändras utan god-&lt;br&gt;kännande av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programbolagens styrelser bör i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut&lt;br&gt;bestå av nio ledamöter jämte fyra suppleanter. I enlighet med utredarens för-&lt;br&gt;slag bör regeringen utse ordförandena medan stiftelsestyrelserna bör utse fem&lt;br&gt;ledamöter i varje bolagsstyrelse. Respektive verkställande direktör samt de&lt;br&gt;två ledamöter jämte suppleanter som personalen har rätt att utse är själv-&lt;br&gt;skrivna ledamöter. Därutöver bör regeringen och stiftelsestyrelserna utse var&lt;br&gt;sin suppleant i varje programbolagsstyrelse. Regeringen förutsätts utse&lt;br&gt;ordförandena och suppleanterna efter samråd med riksdagspartierna.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;4 Övergång och genomförande&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ägarförändringen bör äga rum den 1 januari&lt;br&gt;1994. Programföretagens fastigheter skall ägas av programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredaren anser att staten tillsammans med nu-&lt;br&gt;varande ägare bör komma överens om stiftelsebildningen. Stiftelsebildningen&lt;br&gt;blir därmed inte enbart en statlig angelägenhet. Utredaren föreslår att moder-&lt;br&gt;bolaget står som stiftare och såsom stiftelseförmögenhet tillskjuter nuvarande&lt;br&gt;aktier till de tre stiftelserna. Därefter föreslås staten lösa in aktierna i moder-&lt;br&gt;bolaget från de nuvarande ägarna, för att därigenom bli ägare till koncernens&lt;br&gt;fastigheter. Det fastighetsägande moderbolaget bör enligt utredaren förbli i&lt;br&gt;statens ägo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utredningens förslag: Sveriges Television, Sveriges&lt;br&gt;Radio och Sveriges Utbildningsradio betonar att ägarförändringen bör ge-&lt;br&gt;nomföras vid årsskiftet 1993/1994 för att undvika negativa skatteeffekter för&lt;br&gt;programbolagen. Näringslivsgruppen avvisar en ytterligare förlängning av&lt;br&gt;den tid som gruppen kvarstår som ägare i programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Övergången från nuvarande kon-&lt;br&gt;cernbildning till stiftelser bör ske i anslutning till förestående årsskifte. Ägar-&lt;br&gt;förändringen bör äga rum den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna bör bildas den 1 januari 1994 genom att Sveriges Radio För-&lt;br&gt;valtnings AB överlämnar sina aktier i programbolagen till stiftelserna sam-&lt;br&gt;tidigt som regeringen tillskjuter via rundradiokontot de medel som skall an-&lt;br&gt;vändas för stiftelsernas egna kostnader för stiftelsestyrelsernas verksamhet&lt;br&gt;och redovisning samt arvode till stiftelsestyrelsernas ledamöter. Staten blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därigenom också stiftare. Stiftelsernas kapital utgörs av aktierna samt de Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;medel staten tillskjuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före eller efter stiftelsebildningen bör Sveriges Radio Förvaltnings AB&lt;br&gt;sälja sina aktier i de dotterbolag som inte är programföretag, dvs. Radiotjänst&lt;br&gt;i Kiruna AB och Sveriges Radio och Television Fastigheter AB (det bolag&lt;br&gt;som förvaltar fastigheterna), till programföretagen. Aktierna bör i enlighet&lt;br&gt;med 1992 års riksdagsbeslut fördelas mellan programbolagen i förhållande till&lt;br&gt;storleken på respektive programföretags medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande ägarna lämnar slutligen sitt aktieinnehav och säljer sina&lt;br&gt;aktier i Sveriges Radio Förvaltnings AB till programbolagen till deras nomi-&lt;br&gt;nella värde. Även här fördelas aktierna mellan programbolagen i förhållande&lt;br&gt;till storleken på respektive programföretags medelstilldelning. Aktiernas&lt;br&gt;nominella värde uppgår till 2 160 000 kr. Aktiekapitalet i vart och ett av de tre&lt;br&gt;program bolagen uppgår till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa transaktioner kommer programföretagen att indirekt bli ägare&lt;br&gt;till merparten av fastigheterna beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings&lt;br&gt;AB som äger dem, kommer att ägas av programbolagen gemensamt. På&lt;br&gt;samma sätt blir programföretagen ägare till Radiotjänst i Kiruna AB och&lt;br&gt;Sveriges Radio och Television Fastigheter AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1986 att fastigheterna skulle överföras till Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncernen med äganderätt eller motsvarande. Samtliga fastigheter har&lt;br&gt;dock ännu inte överförts till följd av oenighet mellan moderbolaget och&lt;br&gt;statens företrädare. Någon ändring av 1986 års riksdagsbeslut bör inte ske.&lt;br&gt;De fastigheter som ännu inte överförts till Sveriges Radio Förvaltnings AB&lt;br&gt;bör överföras dit skyndsamt och i god tid före den nu föreslagna ägarföränd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma övergången från nuvarande ägargrupper till en stiftelse&lt;br&gt;bör staten och samtliga aktieägare komma överens om hur avvecklingen skall&lt;br&gt;ske. Regeringen avser därför att försöka få de nuvarande ägarna att kvarstå&lt;br&gt;som ägare under ytterligare ett halvår för att möjliggöra att förändringarna kan&lt;br&gt;ske inom en koncern. I annat fall skulle några av bolagen nämligen tvingas&lt;br&gt;betala ett icke obetydligt belopp i bolagsskatt. Om de nuvarande ägarna inte&lt;br&gt;vill stå kvar utan söker sälja sina aktier, skall aktierna i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifter i bolagsordningarna hembjudas till staten. Om staten därigenom för-&lt;br&gt;värvar aktier i moderbolaget bör regeringen använda dem för att underlätta&lt;br&gt;övergången till stiftelse och i övrigt söka vidmakthålla balansen mellan de&lt;br&gt;kvarvarande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla aktietransaktioner bör äga rum vid en och samma tidpunkt. Transak-&lt;br&gt;tionerna bör ske per den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att bolagsordningarna för programbolagen ändras.&lt;br&gt;Han menar att det står klart att syftet med public service-företagens verksam-&lt;br&gt;het är ett annat än att bereda vinst åt aktieägarna. Utredaren föreslår att en be-&lt;br&gt;stämmelse om syftet bör föras in i bolagsordningarna i anslutning till angi-&lt;br&gt;vandet av föremålet för bolagets verksamhet enligt följande. Bolagets syfte är&lt;br&gt;inte att i första hand bereda vinst åt aktieägarna utan att främja rundradiosänd-&lt;br&gt;ningar, huvudsakligen till svenska mottagare, av radio- och/eller televisions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program i allmänhetens tjänst. Regeringen delar utredarens uppfattning i Prop.1992/93: 236&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder således vissa ändringar i bolagsordningar-&lt;br&gt;na hos programbolagen, dels vad gäller syftet med verksamheten, dels vad&lt;br&gt;gäller vilka som skall sitta i styrelserna. Vidare skall nya styrelser väljas i pro-&lt;br&gt;grambolagens styrelser. Regeringen förutsätter därför att extra bolagsstäm-&lt;br&gt;mor hålls i anslutning till ägarförändringarna i den utsträckning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;5 Ärendet till riksdagen&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad som anförts i fråga om bildandet av tre stiftelser för&lt;br&gt;ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i program bolagens&lt;br&gt;styrelser (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för ägarna av Sveriges Radio Förvaltnings AB&lt;br&gt;vid en av den parlamentariska beredningsgruppen&lt;br&gt;anordnad hearing den 24 februari 1993 med anledning&lt;br&gt;av betänkandet SOU 1993:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för folkrörelsegruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tommy Ohlström, Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Jacobson, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för näringslivsgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iwan Ahlström, Grossistförbundet Svensk Handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torkel Unge, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för pressgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Sirvell, Tidningsutgivareföreningen (TU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Hultengård, Tidningsutgivareföreningen (TU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för programbolagen vid en av den&lt;br&gt;parlamentariska beredningsgruppen anordnad hearing&lt;br&gt;den 25 februari 1993 med anledning av betänkandet&lt;br&gt;SOU 1993:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ove Joanson, VD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sam Nilsson, VD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Hansson, VD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kulturdepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93: 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Davidsson, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Friggebo anmäler fråga om ägande av den avgiftsfinansierade&lt;br&gt;radio- och TV-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition, i enlighet med bilagan till detta&lt;br&gt;protokoll, lämna förslag till riksdagen om ägande av den avgiftsfinansierade&lt;br&gt;radio- och TV-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43577, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i fråga om bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i fråga om bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:50:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03236</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:50:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03236</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__236.pdf</filnamn>
<filstorlek>892453</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV verksamheten</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F9CA9C07-6C47-466D-BB66-1C379DFFE3B3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KrU28</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KrU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>