<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225619</hangar_id>
 <dok_id>GG03232</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>232</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:232</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>232</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:49</publicerad>
 <titel>om fiskelag, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03232/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03232</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03232</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:232&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om fiskelag, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03232/prop_199293__232-1.png" style="width:39pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 18 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny fiskelag som ersätter lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske. Bestämmelserna som avgränsar fiskerätten förs utan större föränd-&lt;br&gt;ringar i sak över från fiskerättslagen till den nya lagen. Bestämmelserna ges&lt;br&gt;emellertid en ny språklig och redaktionell utformning för att göra dem mera&lt;br&gt;lättillgängliga och överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utövandet av fiske föreslås flera förändringar i förhållande&lt;br&gt;till den nuvarande lagstiftningen. Bl.a. görs rätten att bedriva yrkesfiske bero-&lt;br&gt;ende av innehav av yrkesfiskelicens. Det blir också möjligt att fördela fisket&lt;br&gt;genom att meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för&lt;br&gt;fritidsfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:232&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fiskelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium&lt;br&gt;och inom Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen&lt;br&gt;även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserom den ekonomiska zonen finns i lagen (1992:1140) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som föreskrivs i denna lag om fiske i allmänt vatten gäller även fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den ekonomiska zonen med de begränsningar som föranleds av lagen&lt;br&gt;(1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med allmänt och enskilt vatten framgår av lagen (1950:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;595) om gräns mot allmänt vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter om&lt;br&gt;Tome älvs fiskeområde eller föreskrifter som meddelats med stöd av natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samemas rätt till fiske i vissa delar av landet och om fiskevårdsområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fisk, fiske och yrkesmässigt fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som i lagen sägs om fisk gäller även vattenlevande blötdjur och vat-&lt;br&gt;tenlevande kräftdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med/isfce avses verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levan-&lt;br&gt;de fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med yrkesmässigt fiske avses fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiske-&lt;br&gt;licens enligt 30 § eller av utländska fiskare med annat särskilt tillstånd att be-&lt;br&gt;driva yrkesfiske i Sveriges sjöterritorium eller i Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta och rörliga redskap och handredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med fast redskap menas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskebyggnad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiskeredskap med ledarm, om redskapet är fastsatt vid bottnen eller&lt;br&gt;stranden och avses stå kvar i mer än två dygn i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rörligt redskap avses fiskeredskap som inte är fast redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handredskap avses spö, pilk och liknande rörliga redskap som är ut- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;rustade med lina och högst tio krokar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om fiske i allmänt och enskilt vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vaije svensk medborgare får fiska i allmänt vatten. Vaije svensk medbor-&lt;br&gt;gare får också fiska i havet vid sådana stränder, skär och holmar som den 30&lt;br&gt;juni 1986 ägdes av staten och som då inte hörde till något hemman eller inne-&lt;br&gt;hades på särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fisket i enskilda vatten tillhör fastighetsägaren. Vaije svensk medborgare&lt;br&gt;har dock rätt att fiska i sådana vatten i den omfattning och på det sätt som an-&lt;br&gt;ges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strandlinjer och vattendjup skall vid tillämpningen av bestämmelserna i bi-&lt;br&gt;lagan bestämmas, om inte annat särskilt anges, enligt 8 § lagen (1955:595)&lt;br&gt;om gräns mot allmänt vattenområde samt i Mälaren med utgångspunkt i ett vat-&lt;br&gt;tenstånd av 4,2 meter över västra slusströskeln vid Karl Johans torg i Stock-&lt;br&gt;holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid fiske utan stöd av enskild fiskerätt får fast redskap användas bara ef-&lt;br&gt;ter tillstånd av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har fiskerätt i enskilt vatten får inte vägras tillstånd att sträcka&lt;br&gt;fast redskap från det enskilda vattnet vidare ut i allmänt vatten, om det kan&lt;br&gt;ske utan skada för andra fiskande eller annat beaktansvärt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillstånd att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i allmänt&lt;br&gt;vatten behövs inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid kusten i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid kusten i Kalmar län söder om Kråkelund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid östra kusten i Blekinge län (norr om Torhamnsudde) och öster om&lt;br&gt;en linje dragen från Torhamnsudde över Videskärs nordspets och Ungskärs&lt;br&gt;sydspets till Utlängans sydspets, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid Skånes östra och södra kuster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta redskapet får dock inte i något fall sträckas ut i allmänt vatten mer&lt;br&gt;än 200 meter från den kurva för tre meters djup som följer stranden vid fast-&lt;br&gt;landet eller vid en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Utländska medborgare får fiska med handredskap i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 och 9 §§ om svenska medborgares rätt att fiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan stöd av enskild fiskerätt får annat fiske bedrivas av utländska medbor-&lt;br&gt;gare bara om det medges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Utländska medborgare som är stadig-&lt;br&gt;varande bosatta här i landet är dock likställda med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt till fiske i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Fiskerätt som hör till sådan allmänning som avses i lagen (1952:166)&lt;br&gt;om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norr-&lt;br&gt;land och Dalarna får nyttjas av allmänningens delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägarna får arrendera ut fiskerätten for gemensam räkning. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut fattas i enlighet med föreskrifterna för allmänningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I fråga om tillgodogörandet av en fiskerätt som är samfälld för flera fas-&lt;br&gt;tigheter i andra fall än som avses i 14 § gäller lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fastighet som innehas med samäganderätt får länsstyrelsen, på an-&lt;br&gt;sökan av någon av delägarna, besluta om hur fisket skall bedrivas på fastig-&lt;br&gt;heten. Detta gäller inte om fiskerätten är gemensam med en annan fastighet&lt;br&gt;eller om fastigheten bara består av en sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte fiskerätt som ingår i&lt;br&gt;ett fiskevårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Vid jordbruksarrende får arrendatom nyttja den fiskerätt som hör till jor-&lt;br&gt;den, om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser upplåtelsen endast en del av en fastighet skall reglerna i 15 § andra&lt;br&gt;stycket för fastighet som innehas med samäganderätt tillämpas, om inte om-&lt;br&gt;fattningen av fiskerätten har avtalats. Markarealen skall utgöra delningsgrund&lt;br&gt;om inte någon annan delningsgrund är lämpligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I vaije gren av ett vattendrag eller ett sund där fisken har sin gång skall&lt;br&gt;det finnas en fiskådra i det djupaste vattnet. Fiskådran utgör en sjättedel av&lt;br&gt;vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Vid vattendra-&lt;br&gt;gets inlopp och mynning och vid ett sunds ändpunkter sträcker sig fiskådran&lt;br&gt;med oförändrad bredd vidare trehundra meter ut i det djupaste vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta att fiskådran skall gå i en annan del av vattnet än&lt;br&gt;vad som sägs i första stycket. Berörda rättsägare skall få tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;saken innan beslut fattas. Om ändringen innebär ett påtagligt men för någon&lt;br&gt;berörd rättsägare, fordras dennes samtycke till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Fiskådran skall lämnas fri från fiskeredskap som kan hindra fiskens&lt;br&gt;gång. Någon annan anordning än fiskeredskap får inte heller sättas ut i eller&lt;br&gt;vid fiskådran i syfte att hindra fisken att gå fram i ådran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får medge undantag från vad som sägs i första stycket, om&lt;br&gt;det kan antas att det inte leder till påtagligt men för någon som inte samtyckt&lt;br&gt;till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fisket m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter för fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för fiskevården som förbjuder eller begränsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användningen av fiskemetoder eller fiskeredskap,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiske inom vissa områden, efter vissa fiskarter eller för vissa ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk som inte&lt;br&gt;har en viss minsta storlek eller som har fångats med otillåten fiskemetod eller&lt;br&gt;otillåtet redskap, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. användningen av redskap, agn, båtar eller annat som kan sprida kräft-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pest eller någon annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens intressen.&lt;br&gt;Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Regeringen får för fiske som är fritt för var och en meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som begränsar redskapsanvändningen för andra fiskande än sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver yrkesmässigt fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar fiske med äganderätt eller har rätt till fiske på grund av nyttjande-&lt;br&gt;rätt som omfattar även annat fiske än det som är fritt för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för den som bedriver yrkesmässigt fiske att lämna&lt;br&gt;uppgifter om fångst, redskap och fångstområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur fiskeredskap och vattenbruksanläggningar skall märkas ut&lt;br&gt;samt hur fiskeredskap skall märkas med innehavarens namn eller något annat&lt;br&gt;igenkänningstecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Föreskrifter meddelade med stöd av 19, 20, 22 och 23 §§ skall även till-&lt;br&gt;lämpas vid svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandet mellan de fiskande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske&lt;br&gt;skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samtidigt,&lt;br&gt;skall de få fiska i den ordning de kommit till platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med eller&lt;br&gt;skadar andras redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avslutat fiske får inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra&lt;br&gt;fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-ijärde styckena skall även tillämpas vid svenskt havsfiske i interna-&lt;br&gt;tionellt vatten utanför Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I vatten där varje svensk medborgare har rätt att fiska får fiske inte utan&lt;br&gt;lov bedrivas närmare än 100 meter från ett fast redskap eller en vattenbruksan-&lt;br&gt;läggning, om redskapet eller anläggningen har märkts ut på föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att använda ndgon annans strand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som fiskar får tillfälligt använda någon annans strand och vattenom-&lt;br&gt;råde för att dra upp eller göra fast båt eller redskap, om det behövs för fisket&lt;br&gt;och om det kan ske utan olägenhet för den som innehar stranden. För den&lt;br&gt;som fiskar yrkesmässigt utan stöd av enskild fiskerätt gäller detta även om olä-&lt;br&gt;genhet uppstår, under förutsättning att ersättning betalas för skada och in-&lt;br&gt;trång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utplantering och odling av fisk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk&lt;br&gt;skall få sättas ut, flyttas eller odlas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om åtgärder mot vanskötsel av fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Om den som har fiskerätt i enskilt vatten i strid med allmänna intressen&lt;br&gt;vansköter fisket genom att fiska i alltför stor omfattning eller genom att låta&lt;br&gt;bli att fiska, får länsstyrelsen förelägga honom att bedriva fisket på ett sätt&lt;br&gt;som behövs för att avhjälpa vanskötseln. Om någon annan än ägaren har fis-&lt;br&gt;kerätten, får föreläggandet ändå riktas mot ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren eller innehavaren är skyldig att tåla att en förelagd åtgärd vidtas&lt;br&gt;även om föreläggandet riktats mot den andre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yrkesfiskelicens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Yrkesfiskelicens kan beviljas den som är stadigvarande bosatt i Sverige&lt;br&gt;och för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. Licens får beviljas&lt;br&gt;för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om licens prövas första gången skall tillgången på fisk beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En yrkesfiskelicens får återkallas, om den har meddelats på grund av&lt;br&gt;felaktiga uppgifter i ansökan eller om licensinnehavaren vid upprepade tillfäl-&lt;br&gt;len överträtt bestämmelser om fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Frågor om licens prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell fiskekontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Vid svenskt havsfiske utanför Sveriges sjöterritorium får efterlevnaden&lt;br&gt;av internationella överenskommelser om fiskevård och fiskets bedrivande kon-&lt;br&gt;trolleras av de utländska myndigheter som anges i föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan myndighet skall lämnas tillträde till svenska fiskefartyg och ges&lt;br&gt;tillfälle att undersöka fiskeredskap, fångst och lastutrymmen samt att ta del av&lt;br&gt;de loggböcker och handlingar av betydelse för fisket som finns ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren på ett fiskefartyg är skyldig att underlätta bordning och kon- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;trollens genomförande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer utse fisketillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen får fisketillsynsman som förordnats därtill eller annan be-&lt;br&gt;hörig tjänsteman undersöka fisk, fiskeredskap, fisksump eller fiskefartyg&lt;br&gt;vilket använts vid fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fisketillsynsmän får även ges förordnande att ta egendom i beslag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;myndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande, får Fiskeriverket&lt;br&gt;eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får&lt;br&gt;ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov fiskar i vatten där annan har enskild fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant till-&lt;br&gt;stånd behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fiskeredskap eller en anordning i strid med vad&lt;br&gt;som gäller om fiskådra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av&lt;br&gt;företag enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte annat följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms befälhavare eller an-&lt;br&gt;nan som med uppsåt försöker hindra sådan kontroll som avses i 33 § andra&lt;br&gt;stycket, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla befälhavare som uppsåtligen bryter mot 33 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;25 § andra-fjärde styckena eller 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 19-23 §§ genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiska med otillåten fiskemetod, otillåtet redskap eller i otillåten omfatt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiska där det råder fiskeförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiska efter sådana fiskarter som det inte är tillåtet att fiska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behålla, föra i land, föra in till landet eller saluhålla fisk som inte uppfyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler föreskrivna minimimått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föra i land, föra in till landet eller saluhålla fisk som har fångats med&lt;br&gt;otillåten fiskemetod eller otillåtet redskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. foderfiska förbjuden art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. låta bli att märka ut fiskeredskap eller vattenbruksanläggning eller att&lt;br&gt;märka fiskeredskap på föreskrivet sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. åsidosätta krav som uppställts för att hindra spridning av kräftpest eller&lt;br&gt;annan sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte annat följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till försök eller förberedelse till brott som avses i&lt;br&gt;första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som begår brott enligt 37 eller 40 § genom att bedriva ett otillåtet&lt;br&gt;trålfiske, döms till böter, lägst ettusen kronor och högst ett krontal som mot-&lt;br&gt;svarar etthundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg&lt;br&gt;som använts för bogsering av trålen, eller till fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar ut&lt;br&gt;fisk, flyttar fisk eller odlar fisk utan tillstånd eller i strid med annan föreskrift&lt;br&gt;enligt 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Till penningböter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte&lt;br&gt;fullgör sådan uppgiftsskyldighet som föreskrivits med stöd av 22 § eller läm-&lt;br&gt;nar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt 35 § har överträtts,&lt;br&gt;döms inte till ansvar enligt 37^13 §§ för gärning som omfattas av föreläg-&lt;br&gt;gandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild rättsverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall fisk som varit föremål för brott&lt;br&gt;enligt denna lag förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bara en del i ett parti fisk varit föremål för brott enligt denna lag, får he-&lt;br&gt;la partiet förklaras förverkat om det inte kan utredas hur stor del av partiet&lt;br&gt;som omfattas av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeredskap som använts eller medförts vid brott enligt denna lag skall Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;förklaras förverkade, om det inte är oskäligt. Detsamma gäller fiskefartyg och&lt;br&gt;andra hjälpmedel om det behövs för att förebygga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för fisken, redskapet eller hjälpmedlet kan dess värde helt eller del-&lt;br&gt;vis förklaras förverkat. Kan bevisning om värdet inte alls eller endast med&lt;br&gt;svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande får inte ske enbart på grund av överträdelse av 25 § and-&lt;br&gt;ra-tredje styckena. Vid överträdelse av 25 § fjärde stycket eller 26 § får för-&lt;br&gt;verkande inte avse annat än fiskeredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § I mål om förverkande enligt denna lag är befälhavaren på ett fiskefartyg&lt;br&gt;som använts vid brott mot lagen behörig att, i fråga om egendom som ägs av&lt;br&gt;någon annan, föra talan på ägarens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Om någon ertappas på bar gärning när han begår brott enligt denna lag,&lt;br&gt;får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheter enligt första stycket tillkommer fisketillsynsmän som förord-&lt;br&gt;nats därtill eller annan behörig tjänsteman och, om fisket kränker enskild fis-&lt;br&gt;kerätt, den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket skall detta skyndsamt&lt;br&gt;anmälas till polis- eller åklagarmyndigheten. Den som tar emot anmälan skall&lt;br&gt;förfara som om han själv gjort beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som företräder honom har ta-&lt;br&gt;git fisk i beslag, får dock fiskerättshavaren behålla fisken utan att anmäla det,&lt;br&gt;om beslaget bara grundar sig på denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Om brott enligt denna lag innefattar intrång i enskild fiskerätt, tillfaller&lt;br&gt;förverkad fisk eller dess värde fiskerättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol,&lt;br&gt;även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Om ett brott mot denna lag eller mot någon föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen har förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet&lt;br&gt;väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet föröva-&lt;br&gt;des eller vid den tingsrätt inom vars domkrets den hamn är belägen dit den&lt;br&gt;misstänkte anländer med sitt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverkets beslut i särskilda fall meddelade enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske och kungörelsen (1933:282) med vissa bestämmelser rörande fiskeri-&lt;br&gt;förhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen skall upphö-&lt;br&gt;ra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som kan följa av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 och 15 §§, 16 § första stycket 5 eller 29 § tredje stycket lagen (1950:&lt;br&gt;596) om rätt till fiske eller av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:263)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om rätten att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i&lt;br&gt;allmänt vatten skall, utöver bestämmelsen i 12 §, bestämmelserna i 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1950:596) om rätt till fiske fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver fiske som fordrar yrkesfiske-&lt;br&gt;licens enligt den nya lagen och som ansökt om men ännu inte beviljats sådan&lt;br&gt;licens får fortsätta med fisket till dess licensfrågan avgjorts, dock längst till ut-&lt;br&gt;gången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får under en&lt;br&gt;övergångstid föreskriva de avvikelser från kraven enligt 30 § för yrkesfiske-&lt;br&gt;licens som kan föranledas av att någon vid lagens ikraftträdande utövar ett&lt;br&gt;fiske som är mer omfattande än vad föreskrifter enligt 21 § medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 fråga om yrkesmässigt fiske gäller till utgången av år 1994, i stället för&lt;br&gt;13 §, bestämmelserna i lagen (1950:596) om rätt till fiske beträffande utländ-&lt;br&gt;ska medborgares likställdhet med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Norrbottens,&lt;br&gt;Västerbottens,&lt;br&gt;Västemorrlands&lt;br&gt;och Gävleborgs&lt;br&gt;län samt i Upp-&lt;br&gt;sala län utom&lt;br&gt;Östhammars&lt;br&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom&lt;br&gt;lax, se dock&lt;br&gt;särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för lax gäller&lt;br&gt;inte vid långrevsfiske i vat-&lt;br&gt;ten som är minst 20 meter&lt;br&gt;djupt Fiskevattnet skall an-&lt;br&gt;tingen ha förbindelse med&lt;br&gt;öppna havet eller vara belä-&lt;br&gt;get vid en ö som är skild&lt;br&gt;från fastlandet genom en&lt;br&gt;sådan förbindelse. Denna&lt;br&gt;skall i båda fallen vara bre-&lt;br&gt;dare än en kilometer, räk-&lt;br&gt;nat från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö som är minst 100 me-&lt;br&gt;ter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i Öst-&lt;br&gt;hammars kom-&lt;br&gt;mun i Uppsala&lt;br&gt;län och vid kus-&lt;br&gt;ten i Stockholms&lt;br&gt;och Söderman-&lt;br&gt;lands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara be-&lt;br&gt;drivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter. I Hölö och&lt;br&gt;Mörkö församlingar i&lt;br&gt;Stockholms län och i Sö-&lt;br&gt;dermanlands län är under ti-&lt;br&gt;den 1 april-30 september&lt;br&gt;strömmings- och skaipsill-&lt;br&gt;fisket förbehållet innehava-&lt;br&gt;ren av den enskilda fiskerät-&lt;br&gt;ten intill 200 meter från&lt;br&gt;fasdandet eller från en ö av&lt;br&gt;minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Östergötlands&lt;br&gt;län och i Kalmar&lt;br&gt;län norr om&lt;br&gt;Kråkelund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en ki-&lt;br&gt;lometer, räknat från fastlan-&lt;br&gt;det eller från en ö som är&lt;br&gt;minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter och på ett av-&lt;br&gt;stånd av minst 200 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Strömmings- och&lt;br&gt;skarpsillfisket är förbehål-&lt;br&gt;let innehavaren av den en-&lt;br&gt;skilda fiskerätten inom föl-&lt;br&gt;jande områden; Slätbaken,&lt;br&gt;Tränöfjärden och Gropvik-&lt;br&gt;en samt angränsande vatten&lt;br&gt;innanför räta linjer från&lt;br&gt;Djursö norra udde till fast-&lt;br&gt;landet över sydligaste ud-&lt;br&gt;den av Lilla Rimmö och vi-&lt;br&gt;dare från Djursö till Yxnö&lt;br&gt;och Norra Finnöfastlandet&lt;br&gt;över sundens smalaste stäl-&lt;br&gt;len; Valdemars viken innan-&lt;br&gt;för en rät linje från Stora&lt;br&gt;Ålö till Kvädö, där inlop-&lt;br&gt;pet är smalast; Syrsan och&lt;br&gt;Bågviken samt Gudinge-&lt;br&gt;fjärden innanför räta linjer&lt;br&gt;från Björkö till fastlandet&lt;br&gt;över smalaste delen av sun-&lt;br&gt;det, från Björkö södra ud-&lt;br&gt;de till sydligaste udden av&lt;br&gt;lilla Rätö samt från västli-&lt;br&gt;gaste udden av lilla Rätö&lt;br&gt;till närmaste ställe på fast-&lt;br&gt;landet, och vidare Gamle-&lt;br&gt;byviken och Lucemafjär-&lt;br&gt;den innanför en linje från&lt;br&gt;södra udden av Gränsö-&lt;br&gt;landet rätt mot söder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Kalmar län sö-&lt;br&gt;der om Kråke-&lt;br&gt;lund och Ble-&lt;br&gt;kinge läns östra&lt;br&gt;kust (norr om&lt;br&gt;Torhamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;(sill) och&lt;br&gt;skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Gotlands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Vid Blekinge&lt;br&gt;läns södra kust&lt;br&gt;(väster om Tor-&lt;br&gt;hamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät,&lt;br&gt;långrev och&lt;br&gt;tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snörpvad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap i övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AUa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket är tillåtet i vatten&lt;br&gt;som har ett större djup än&lt;br&gt;sex meter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;östra och södra&lt;br&gt;kuster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;västra kust och&lt;br&gt;vid kusten i&lt;br&gt;Hallands län&lt;br&gt;samt Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla redskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla, se dock&lt;br&gt;särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiske efter ostron är förbe-&lt;br&gt;hållet innehavaren av den&lt;br&gt;enskilda fiskerätten inom&lt;br&gt;200 meter från fastlandet&lt;br&gt;eller ftån en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd. För fiske&lt;br&gt;med fast redskap krävs till-&lt;br&gt;stånd enligt 8 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;1 Vänern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs avfin-&lt;br&gt;maskat nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Siklöja och&lt;br&gt;nors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bedrivas utanför&lt;br&gt;öppen strand på ett större&lt;br&gt;djup än åtta meter, bestämt&lt;br&gt;efter rådande vattenstånd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålrev med&lt;br&gt;dött agn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bedrivas under ti-&lt;br&gt;den 16 juli—15 oktober ef-&lt;br&gt;ter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Ett till-&lt;br&gt;stånd kan begränsas till att&lt;br&gt;avse visst område och får&lt;br&gt;endast meddelas den som&lt;br&gt;fiskar yrkesmässigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mariestadsfjär-&lt;br&gt;den och Öster-&lt;br&gt;sundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Vättern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utter och&lt;br&gt;drag samt&lt;br&gt;agnnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får endast bedrivas&lt;br&gt;utanför öppen strand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mälaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I norra Björkfjär-&lt;br&gt;den, Prästfjär-&lt;br&gt;den, Södra&lt;br&gt;Björkfjärden&lt;br&gt;och Hovgårdsfjär&lt;br&gt;den. Fjärdarna&lt;br&gt;skall anses be-&lt;br&gt;gränsade mot&lt;br&gt;Gripholms viken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Hagskär till&lt;br&gt;närmaste ställen&lt;br&gt;på fastlandet,&lt;br&gt;mot Gränsö-&lt;br&gt;fjärden av räta&lt;br&gt;linjer Ringsö-&lt;br&gt;kalven-Bast-&lt;br&gt;lagnö- Ytterhol-&lt;br&gt;men över sun-&lt;br&gt;dens smalaste&lt;br&gt;ställen, mot&lt;br&gt;Ekolsundsviken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Tallholmen&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastlan-&lt;br&gt;det, mot Kalmar-&lt;br&gt;viken av räta lin-&lt;br&gt;jer från Knuten&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastian-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det, mot Säby-&lt;br&gt;holmsviken av&lt;br&gt;Smidösunds&lt;br&gt;smalaste del&lt;br&gt;samt mot Lång-&lt;br&gt;tarmen av en rät&lt;br&gt;linje Dävensö&lt;br&gt;västspets-Muns-&lt;br&gt;ö nordspets.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Hjälmaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellanfjärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst en kilome-&lt;br&gt;ter från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;I Storsjön i&lt;br&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sikfisket skall bedrivas på&lt;br&gt;ett avstånd av minst 300&lt;br&gt;meter från fastlandet eller&lt;br&gt;från en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hängryssja&lt;br&gt;(lakstrut)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lake&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:232&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att samordna fiskets bedri-&lt;br&gt;vande och fiskevården och främja&lt;br&gt;fiskerättsinnehavamas gemensamma&lt;br&gt;intressen kan enligt denna lag fiske&lt;br&gt;som tillhör eller utgör två eller flera&lt;br&gt;fastigheter sammanföras till ett fiske-&lt;br&gt;vårdsområde och fiskerättsinnehava-&lt;br&gt;re inom detta bilda en fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådesförening. Föreningens verksam-&lt;br&gt;het får inte omfatta fiske som enligt&lt;br&gt;lagen (1950:596) om rätt till fiske får&lt;br&gt;bedrivas i enskilt vatten utan stöd av&lt;br&gt;enskild fiskerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att samordna fiskets bedri-&lt;br&gt;vande och fiskevården och främja&lt;br&gt;fiskerättsinnehavamas gemensamma&lt;br&gt;intressen kan enligt denna lag fiske&lt;br&gt;som tillhör eller utgör två eller flera&lt;br&gt;fastigheter sammanföras till ett fiske-&lt;br&gt;vårdsområde och fiskerättsinnehava-&lt;br&gt;re inom detta bilda en fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådesförening. Föreningens verksam-&lt;br&gt;het får inte omfatta fiske som enligt&lt;br&gt;fiskelagen (1993:000) får bedrivas i&lt;br&gt;enskilt vatten utan stöd av enskild fis-&lt;br&gt;kerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får ett fiskevårdsområde bildas av fiske som&lt;br&gt;tillhör endast en fastighet, om fastigheten har flera ägare. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;också fiske som utgör en fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om fiske i den ekonomis-&lt;br&gt;ka zonen gäller lagen (1950:596) om&lt;br&gt;rätt till fiske. I fråga om rätten att i&lt;br&gt;zonen utforska kontinentalsockeln&lt;br&gt;och utvinna dess naturtillgångar gäl-&lt;br&gt;ler lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fiske i den ekonomis-&lt;br&gt;ka zonen gäller fiskelagen (1993:&lt;br&gt;000). I fråga om rätten att i zonen&lt;br&gt;utforska kontinentalsockeln och ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller la-&lt;br&gt;gen (1966:314) om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 kap. 1 § vattenlagen (1983:291) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 4 kap. 1 § första eller andra stycket eller 4 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen eller andra stycket andra meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot villkor eller föreskrifter som har meddelats i samband med&lt;br&gt;tillstånd till ett vattenföretag enligt denna eller äldre lag eller i samband med&lt;br&gt;godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 4 kap. 4 §, lagligförklaring enligt&lt;br&gt;4 kap. 5 § eller prövning enligt 14 kap. 5 § första stycket eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser eller i samband med prövning enligt 15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åsidosätter skyldigheten att underhålla en vattenanläggning eller bryter&lt;br&gt;mot 17 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 18 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot föreskrifter som har meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte om ansvar för gärningen kan&lt;br&gt;ådömas enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1950:596) om rått till fiske&lt;br&gt;finns bestämmelser om straff och&lt;br&gt;andra påföljder för den som överträ-&lt;br&gt;der fiskeförbud som har meddelats&lt;br&gt;enligt denna eller äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskelagen (1993:000) finns bestäm-&lt;br&gt;melser om straff och andra påföljder&lt;br&gt;för den som överträder fiskeförbud&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna eller&lt;br&gt;äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 §' lagen (1966:374) om Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium orden ”den svenska fiskezonen” skall bytas ut mot ”Sveriges ekonomis-&lt;br&gt;ka zon”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om fiskelag, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen på fiskets område kan sägas reglera dels rätten till fiske, dels&lt;br&gt;vården av fisket och fiskets bedrivande. Bestämmelserna som reglerar med&lt;br&gt;vilken rätt fiske får bedrivas finns i lagen (1950:596) om rätt till fiske. Fiske-&lt;br&gt;rätten är beroende av om fisket bedrivs i enskilt eller allmänt vatten. Till vil-&lt;br&gt;ken kategori ett vatten hör framgår av lagen (1950:595) om gräns mot allmänt&lt;br&gt;vattenområde. I enskilt vatten finns alltid en fiskerätt knuten till en fastighet.&lt;br&gt;Fiskerättens innehåll varierar beroende av var i landet fastigheten är belägen. I&lt;br&gt;fiskerättslagen finns också bestämmelser om rätten att fiska i allmänt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är i mångt och mycket en kodifiering av hur fisket längs våra kuster&lt;br&gt;och i våra sjöar bedrivits sedan lång tid tillbaka. Reglerna tillkom under en tid&lt;br&gt;då fisket hade en helt annan betydelse än i dag för bl.a. kustbefolkningen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna skiljer sig genom sin detaljrikedom markant från andra nutida&lt;br&gt;lagregler. Under den tid som förflutit sedan lagen tillkom har språket i våra&lt;br&gt;författningar i hög grad förändrats och fiskerättslagen ger i dag därför ett&lt;br&gt;föråldrat intryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättslagen är en del av lagstiftningen på förmögenhetsrättens område&lt;br&gt;genom att den avgränsar fiskerättens innehåll och därmed också rätten till fast&lt;br&gt;egendom. Med den betydelse som lagen har är det angeläget att förbättra förut-&lt;br&gt;sättningarna för förståelsen av och överblicken över regelverket. I syfte att nå&lt;br&gt;ett sådant resultat har det inom Jordbruksdepartementet utarbetats en prome-&lt;br&gt;moria Enklare fiskebestämmelser (Ds 1992:70), i vilken det föreslås en ny fis-&lt;br&gt;kelag. Den nya lagen skiljer sig från den gamla i språkligt hänseende men ock-&lt;br&gt;så i fråga om tekniken att presentera de mycket detaljrika reglerna om frifiske&lt;br&gt;i enskilt vatten. I materiellt avseende föreslås ändringar som bl.a. innebär att&lt;br&gt;det införs krav på licens för att bedriva yrkesmässigt fiske, att det skapas för-&lt;br&gt;utsättningar för en fördelning av fisket och att fiskerätten för utlänningar för-&lt;br&gt;ändras. I promemorian lämnas också förslag som syftar till att göra fiskeför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattningarna i övrigt mera tillgängliga genom att minska antalet författningar Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;och åstadkomma så enkla bestämmelser som möjligt. Bl.a. föreslås en ny fis-&lt;br&gt;keförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 1 och dess lagförslag som bilaga 2. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr&lt;br&gt;1496/92).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 februari 1993 att inhämta Lagrådets yttrande öv-&lt;br&gt;er de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till Lagrådet remitterade lagförsla-&lt;br&gt;gen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till protokollet&lt;br&gt;som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har efterlyst vissa klargöranden i anslutning till bestämmelserna&lt;br&gt;om yrkesmässigt fiske och yrkesfiskelicens samt i övrigt anfört synpunkter&lt;br&gt;och lämnat förslag som rör utformningen av bl.a. bestämmelserna om straff&lt;br&gt;och särskilda rättsverkningar. Jag har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Jag&lt;br&gt;återkommer till Lagrådets yttrande i specialmotiveringen till fiskelagen. Härut-&lt;br&gt;över bör vissa redaktionella ändringar göras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 En ny fiskelag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Allmänt om en ny fiskelag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den gällande fiskerättslagen har varit i kraft i över 40 år. De ändringar som&lt;br&gt;gjorts i lagen har bestått främst i tillägg föranledda bl.a. av grundlagsrefor-&lt;br&gt;men och det år 1985 införda fria handredskapsfisket. Till huvudsakligt inne-&lt;br&gt;håll, liksom i fråga om struktur och språk finns följaktligen den ursprungliga&lt;br&gt;lagen kvar oförändrad. Redan detta förhållande motiverar en översyn för att&lt;br&gt;modernisera lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att utveckla i det följande finns det emellertid också be-&lt;br&gt;hov av att reformera fiskelagstiftningen i övrigt, dvs. de med stöd av lagen av&lt;br&gt;regering och myndigheter beslutade föreskrifterna för fisket. En sådan refor-&lt;br&gt;mering bör ta sin utgångspunkt i en översyn av bemyndigandena i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att göra vissa materiella ändringar i lagen. Dit&lt;br&gt;hör att det bör införas ett lagstöd för redskapsbegränsningar för fritidsfisket,&lt;br&gt;en fråga som nyligen aktualiserats av riksdagen (bet. 1991/92:JoU20, rskr.&lt;br&gt;1991/92:304). Vidare innebär ett EES-avtal och ett medlemsskap i EG att det&lt;br&gt;finns motiv för nya bestämmelser om krav på yrkesfiskelicens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns följaktligen flera tungt vägande motiv för en genomgripande över-&lt;br&gt;syn av fiskerättslagen. Den inledningsvis nämnda promemorian upptar ett för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag till ny fiskelag. Förslaget har fått ett i huvudsak positivt mottagande av re- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;missinstanserna. Enligt min mening utgör promemorieforslaget och remissytt-&lt;br&gt;randena över förslaget en god grund för beslut om en lagreform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att den nuvarande fiskerättslagen ersätts&lt;br&gt;av en ny fiskelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att huvudsakligen behandla förslag som materi-&lt;br&gt;ellt eller formellt innebär en nyordning i förhållande till den nuvarande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar först upp vissa definitionsfrågor för att därefter behandla fiskerät-&lt;br&gt;ten, fisket och fördelning av fiskresurserna samt slutligen frågor om ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Definition av fisk och fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen föreskrivs att vad i lagen sägs om fisk också&lt;br&gt;skall gälla vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur. Vidare fö-&lt;br&gt;reskrivs att med fiske avses verksamhet som syftar till att fånga eller dö-&lt;br&gt;da fritt levande fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte något motsvaran-&lt;br&gt;de förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I flera yttranden framhålls värdet av att begreppen&lt;br&gt;definieras i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fiskerättslagen saknar en definition av vad&lt;br&gt;som menas med fisk i lagens mening. I dag finns en sådan definition i stället i&lt;br&gt;fiskeriförordningen. Där föreskrivs att vad som sägs i förordningen om fisk&lt;br&gt;även gäller hummer (Homarus), kräfta, havskräfta (Nephrops), räka, krabba&lt;br&gt;(Cancer), bläckfisk, ostron, pärlmussla, blåmussla och nejonöga. Definitio-&lt;br&gt;nen är mycket detaljerad men täcker ändå inte allt som kan vara av intresse för&lt;br&gt;fisket och fiskevården. Fiskeriverket har framfört att bestämmelsen i stället&lt;br&gt;bör omfatta samma grupp djur och växter som den danska lagstiftningen. Där-&lt;br&gt;igenom skulle möjligheter ges att reglera fångst, utplantering, flyttning och od-&lt;br&gt;ling av exempelvis fisknäringsdjur. Fiskeriverket föreslår därför att vad som&lt;br&gt;sägs om fisk även skall gälla rundmunnar, kräftdjur, blötdjur och alger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundmunnama (nejonöga och pirål) är en typ av käklösa ryggradsdjur&lt;br&gt;som kan hänföras till fiskbegreppet när detta används som en sammanfattande&lt;br&gt;benämning på vattenlevande djur som andas med gälar. Blötdjuren (mollus-&lt;br&gt;kema) är en stam ryggradslösa djur som omfattar klasserna urmollusker, led-&lt;br&gt;snäckor, maskmollusker, snäckor, tandsnäckor, musslor och bläckfiskar. Till&lt;br&gt;kräftdjuren hör bl.a. de vattenlevande tiofotade djuren kräfta, hummer, lan-&lt;br&gt;gust, havskräfta, eremitkräfta, krabba och räka men även exempelvis krill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av vad som är fisk enligt fiskelagstiftningen har störst bety-&lt;br&gt;delse i fråga om möjligheten att meddela föreskrifter för fiskevården. En inte&lt;br&gt;alltför snäv definition av begreppet fisk i fiskelagstiftningens mening innebär&lt;br&gt;att nya former av fiske och vattenbruk kan regleras i föreskrifter utan att be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema om fiskeförfattningarnas tillämpningsområde behöver ändras. Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;Det är samtidigt viktigt att en vidgad definition av begreppet fisk inte leder till&lt;br&gt;att regler meddelas med avseende på djur som normalt inte är föremål för fis-&lt;br&gt;ke eller vattenbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att begreppet fisk i fiskelagstiftningens mening skall vidgas till&lt;br&gt;att i fortsättningen även avse vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräft-&lt;br&gt;djur. Rundmunnar (pirål och nejonöga) bör utan särskilt omnämnande kunna&lt;br&gt;räknas som fisk i fiskelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Fiskeriverket bör fiskelagens bestämmelser också omfatta alger.&lt;br&gt;Mot detta kan invändas att alger är växter. Algerna är visserligen av vital be-&lt;br&gt;tydelse för djurlivet i vattnen och de utnyttjas också ekonomiskt. Detta förhål-&lt;br&gt;lande utgör emellertid inte ett tillräckligt skäl för att låta fiskelagstiftningen om-&lt;br&gt;fatta även alger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med fiske finns inte definierat i författningstext. På samma&lt;br&gt;sätt som jakt definieras i jaktlagstiftningen bör enligt min mening en beskriv-&lt;br&gt;ning av vad som räknas som fiske finnas i fiskelagstiftningen. Med nödvän-&lt;br&gt;dighet kan definitionen av ett sådant begrepp inte bli alltför detaljerad. Det får&lt;br&gt;anses vara till fyllest att beskriva fiske som verksamhet som syftar till att&lt;br&gt;fånga eller döda fritt levande fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den betydelse fisk och fiske har för att avgränsa fiskerätten&lt;br&gt;är det naturligt att ta in definitionerna i fiskelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.3 Definition av redskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande definitionen av fast redskap tas oför-&lt;br&gt;ändrad in i den nya lagen och kompletteras med definitioner av rörligt&lt;br&gt;redskap och handredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rörligt redskap skall avses redskap som inte är fast redskap och&lt;br&gt;med handredskap skall avses spö, pilk och liknande rörliga redskap&lt;br&gt;som är utrustade med lina och högst tio krokar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att definitionen av fast&lt;br&gt;redskap modifieras och att en definition av rörligt redskap och handredskaps-&lt;br&gt;fiske förs in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat i fråga om förslaget att&lt;br&gt;modifiera definitionen av fast redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med fiskeredskap menas redskap och anord-&lt;br&gt;ningar som är avsedda för direkt fångst av fisk. Båtar räknas således inte till&lt;br&gt;fiskeredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redskap kan indelas i grupper beroende på konstruktion och användnings-&lt;br&gt;sätt. Redskapsgrupper med en sådan indelning är instängningsredskap, in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snäijningsredskap, krokredskap, saxredskap, hugg- eller stickredskap och Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;redskap där elektricitet används för att bedöva fisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instängningsredskap innebär att fisken stängs in i ett eller flera rum. Fasta&lt;br&gt;instängningsredskap kan bestå av olika spjälmaterial ofta i förening med fiske-&lt;br&gt;byggnader. I dessa instängningsredskap kan fisken antingen själv gå in eller&lt;br&gt;föras in med strömmande vatten. Redskap i vilka fisken själv går in är ofta&lt;br&gt;försedda med ledverk som skall leda in fisken i instängningsrummet. Exem-&lt;br&gt;pel på sådana redskap är mjärde, ryssja och tina. Ålkista är ett exempel på red-&lt;br&gt;skap som används i strömmande vatten. Det finns också instängningsredskap&lt;br&gt;som dras genom vattnet och där fisken fångas i ett rum som stängs först när&lt;br&gt;redskapet tas upp ur vattnet. Exempel på sådana redskap är trål, not, snörp-&lt;br&gt;vad, kastnät och håv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insnäijningsredskap är gam eller nät där fisken snäijs i maskoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På krokredskap fastnar fisken genom att själv hugga efter kroken, som&lt;br&gt;vanligen är försedd med bete. Saxredskap fångar och håller fast fisken. Red-&lt;br&gt;skapets ena skänkel är försedd med bete och när fisken hugger betet slås en&lt;br&gt;spets in i fisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hugg- eller stickredskap är redskap med vassa spetsar, på vilka fisken fast-&lt;br&gt;nar då redskapet rycks eller stöts genom vattnet. Exempel på sådana redskap&lt;br&gt;är huggkrok och ljuster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fiske med elektricitet förlamas fisken, varefter den håvas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskerättslagen görs inte denna indelning utan i stället görs skillnad mel-&lt;br&gt;lan fasta och rörliga redskap. Denna indelning har betydelse för rätten att fis-&lt;br&gt;ka i allmänt vatten. Indelningen används också för att reglera rätten för var&lt;br&gt;och en till fiske i enskilt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskerättslagen definieras vad som är ett fast redskap. Någon motsvaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de definition av rörligt redskap finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fiskebyggnad är enligt fiskerättslagen ett fast redskap. Med fiskebygg-&lt;br&gt;nad förstås en permanent byggnad, t.ex. av timmer. Fiskebyggnader förekom-&lt;br&gt;mer så gott som uteslutande i rinnande vatten. För att övriga fiskeredskap&lt;br&gt;skall anses som fasta måste följande tre kriterier uppfyllas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Redskapet skall vara försett med ledarm. Detta innebär att någon del av&lt;br&gt;redskapet skall tjäna som ledarm. Fångst kan ibland ske även på ledarmen,&lt;br&gt;men dess huvudsakliga uppgift skall vara att leda fisken till redskapets egent-&lt;br&gt;liga fångstdel, exempelvis ett större instängningsredskap. Även vissa insnärj-&lt;br&gt;ningsredskap kan betraktas som fasta om de är försedda med ledarm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Redskapet skall med pålar eller tyngder eller på annat sätt vara fäst vid&lt;br&gt;bottnen eller stranden. Genom detta villkor utesluts sådana mindre redskap av&lt;br&gt;typen mjärdar, burar eller tinor, som sätts ut stående på bottnen utan att vara&lt;br&gt;fastgjorda vid denna. Även hängryssjor (t.ex. lakstrutar), vilka endast är för-&lt;br&gt;sedda med sänke för att hållas i lodrätt läge, utesluts. Det saknar betydelse&lt;br&gt;hur fastgöringen är beskaffad så länge den är permanent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Slutligen skall redskapet vara avsett att stå kvar längre tid än två dygn i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fasta redskap räknas instängnings- och insnärjningsredskap som upp- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;fyller de tre ovannämnda kriterierna. Alla andra redskapstyper, däribland alla&lt;br&gt;krok-, hugg- och stickredskap, liksom sådana speciella redskapstyper som&lt;br&gt;snaror, musselskrapor o. d., hänförs till rörliga redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan fiske med rörligt redskap i princip är fritt i allmänt vatten, är fiske&lt;br&gt;med fast redskap i princip underkastat tillståndstvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd att sätta ut fasta redskap i allmänt vatten prövas av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Sådant tillstånd vad avser fiske efter lax, öring och ål, ges endast&lt;br&gt;för fiskare som är beroende av fisket för sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av begreppen fasta och rörliga redskap överensstämmer inte&lt;br&gt;med vad flertalet svenskar skulle hänföra till fasta resp, rörliga redskap. Be-&lt;br&gt;greppen är emellertid inarbetade hos många fiskare. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;till att uppdelningen används när fiskerätten i vissa vatten regleras saknas skäl&lt;br&gt;att nu ändra indelningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av Fiskeriverkets föreskrifter utesluts eller undantas fasta mindre&lt;br&gt;redskap när redskapsbegränsningar görs av fiskevårdande skäl. Detsamma&lt;br&gt;gäller i vissa av länsstyrelsernas fiskestadgor. I promemorian föreslås därför&lt;br&gt;att definitionen av fasta redskap ändras så att endast redskap med en höjd av&lt;br&gt;1,5 meter eller mer skall anses vara sådant redskap. Flera remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Fiskeriverket, ansluter sig till förslaget. Det påpekas emellertid från oli-&lt;br&gt;ka håll att de fasta redskapen inte omfattades när intrångsersättning bestämdes&lt;br&gt;i samband med att frifiske uppläts för rörliga redskap och att den föreslagna&lt;br&gt;förändringen därför skulle kunna ge upphov till nya krav på ersättning från&lt;br&gt;fiskerättsinnehavamas sida. Vidare framförs det av Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län att det är i stort sett omöjligt att kontrollera redskapets storlek utan att detta&lt;br&gt;kommer i olag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den föreslagna definitionsändringen kan sägas påverka&lt;br&gt;fiskerättsförhållandena i enskilda vatten anser jag övervägande skäl tala för att&lt;br&gt;den nuvarande definitionen av fast redskap behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättslagen saknar bestämmelser om vad som menas med rörligt red-&lt;br&gt;skap. Det framgår endast motsatsvis att alla fiskeredskap som inte är att räkna&lt;br&gt;som fasta faller in under beteckningen rörliga redskap. I en allmän strävan att&lt;br&gt;göra lagtexten så tydlig som möjligt föreslår jag att en definition av rörliga red-&lt;br&gt;skap tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handredskap definieras inte särskilt i fiskerättslagen. Däremot förekom-&lt;br&gt;mer en beskrivning av vad som menas med fiske med handredskap. Dit hör&lt;br&gt;enligt beskrivningen fiske med metspö, kastspö, pilk och liknande handred-&lt;br&gt;skap som är utrustat med lina och krok. Den begränsningen gäller att redska-&lt;br&gt;pet inte har mer än tio krokar och att metoden som sådan inte kräver använd-&lt;br&gt;ning av båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att denna beskrivning skall sammanföras med be-&lt;br&gt;stämmelserna om fasta och rörliga redskap. Av remissvaren framgår dock att&lt;br&gt;förslaget är ägnat att skapa osäkerhet om innebörden i begreppet handredskap&lt;br&gt;och därmed också osäkerhet om vilka regler som skall gälla i fråga om tillåtna&lt;br&gt;redskap för fritidsfiskare och för utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten har sin grund i att fiskemetoden ”handredskapsfiske”, såsom Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;den definieras i nuvarande lag och i promemorians lagförslag, inte omfattar&lt;br&gt;fiske som kräver användning av båt. Det innebär bl.a. att s.k. trollingfiske,&lt;br&gt;även om fisket sker med användning av handredskap, inte räknas som hand-&lt;br&gt;redskapsfiske (Högsta domstolens dom den 23 november 1992, DB 651).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör i den nya lagen åtskillnad göras mellan redskaps-&lt;br&gt;beskrivning och metodbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till lagens beskrivning av fasta och rörliga redskap bör det in-&lt;br&gt;föras en beskrivning av vad som avses med handredskap. Till sådana redskap&lt;br&gt;bör räknas spö, pilk och liknande rörliga redskap som är utrustade med lina&lt;br&gt;och högst tio krokar. Den definitionen får betydelse för den redskapsbegräns-&lt;br&gt;ning som jag kommer att föreslå i det följande och för avgränsningen av det&lt;br&gt;fiske som är tillåtet för utländska medborgare. Avgörande blir här vilket red-&lt;br&gt;skap som används inte vilken metod som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande metodbeskrivningen av fiske med handredskap behövs&lt;br&gt;emellertid också i den nya lagen. Med den definitionen avgränsas det för all-&lt;br&gt;mänheten fria handredskapsfisket på ostkusten och i de stora sjöarna. Där&lt;br&gt;skall liksom hittills gälla att metoden som sådan inte kräver att båt används.&lt;br&gt;Metodbeskrivningen bör lämpligen föras in i lagen i anslutning till bestäm-&lt;br&gt;melserna om var det fria handredskapsfisket får utövas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Fiskerätten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av 1950 års lag om rätt till fiske gjordes en avvägning mel-&lt;br&gt;lan strävandena att åstadkomma så enhetliga regler som möjligt över hela lan-&lt;br&gt;det och de önskemål som fanns att behålla gällande regler som tillkommit som&lt;br&gt;en följd av lokala förhållanden. Det ansågs svårt att bortse från de speciella&lt;br&gt;förhållanden som lett fram till lokala regelvariationer. Den slutliga avvägning-&lt;br&gt;en grundades på en strävan efter enhetlighet men denna fick inte tillmätas så&lt;br&gt;stor vikt att bestående förhållanden som var motiverade av fiskerinäringens&lt;br&gt;och fiskevårdens intressen rubbades (prop. 1949:60 s. 26). Den lag som in-&lt;br&gt;fördes år 1950 var därför i mångt och mycket en kodifiering av vad som gällt&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2 &amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättslagen behandlar bl.a. var fisket får bedrivas och med vilka redskaps-&lt;br&gt;typer. Fiskerätten regleras olika beroende av om vattenområdet är enskilt eller&lt;br&gt;allmänt. Den uppdelningen bygger i sin tur på reglerna i lagen (1950:595) om&lt;br&gt;gräns mot allmänt vattenområde. I allmänt vatten får vaije svensk medborgare&lt;br&gt;fiska med rörligt redskap. För att få fiska med fast redskap krävs tillstånd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant tillstånd är i princip förbehållet yrkesfisket. I enskilt vatten är huvud- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;principen att fastighetsägaren förfogar över rätten till fisket. Det finns flera&lt;br&gt;undantag från den principen. Dessa undantag bygger i stor utsträckning på&lt;br&gt;vad som har tillämpats lokalt längs våra kuster under en mycket lång tid. Där-&lt;br&gt;utöver finns särskilda bestämmelser om rätt till fiske i vissa fall, om rätt att&lt;br&gt;nyttja annans strand, om fiskådra och om förhållandet mellan fiskande in-&lt;br&gt;bördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om gräns mot allmänt vattenområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är enskilt vatten resp, allmänt vatten finns inte angivet i fiskerättsla-&lt;br&gt;gen utan i den nämnda lagen om gräns mot allmänt vattenområde. Principerna&lt;br&gt;för denna gränsdragning skall översiktligt beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vattenområde som hör till en fastighet räknas som enskilt medan övriga&lt;br&gt;vattenområden anses som allmänt vatten. I havet når det allmänna vattnet ut&lt;br&gt;till yttergränsen för det svenska territorialvattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mot allmänt vattenområde bestäms enligt tre principer. Till fastig-&lt;br&gt;heter hänförs strandvatten, enklavvatten och kilometervatten. Principerna täck-&lt;br&gt;er varandra på så sätt att man ofta kan åberopa flera av dem samtidigt. Dessa&lt;br&gt;allmänna principer kompletteras i Norrbottens och Kalmar län med bestämmel-&lt;br&gt;ser att vissa i lagen angivna skärgårdsvatten skall hänföras till fastigheterna.&lt;br&gt;Ett liknande gränsdragningssystem gäller för Vänern, Vättern, Hjälmaren och&lt;br&gt;Storsjön i Jämtland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strandvattenregeln innebär att vatten inom 300 meter från stranden räknas&lt;br&gt;som enskilt. Dock bortses från landbildningar, som är mindre än 100 meter i&lt;br&gt;längd. Undantag görs vid långgrunda stränder där det enskilda vattnet går ut&lt;br&gt;till ett djup av tre meter, även om detta skulle ligga mer än 300 meter från&lt;br&gt;stranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsdragning enligt strandvattenregeln kan leda till att smärre isolerade&lt;br&gt;allmänna vatten avstängs från öppna havet på grund av att mynningen är sma-&lt;br&gt;lare än 600 meter eller att vattendjupet vid mynningen är mindre än tre meter.&lt;br&gt;Sådana enklaver av allmänt vatten ansågs olämpliga inte minst från övervak-&lt;br&gt;ningssynpunkt. Därför kompletterades strandvattenregeln med en enklavvat-&lt;br&gt;tenregel. Genom denna regel hänförs sådana isolerade allmänna vatten till fas-&lt;br&gt;tigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklawattenregeln gäller emellertid inte i de större bohusländska fjordar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na. I bl.a. Gullmarsfjorden, Ellösfjorden, Stigfjorden, Hakefjorden, Askerö-&lt;br&gt;fjorden, Halsefjorden och Havstensfjorden med angränsande saltvattenom-&lt;br&gt;råde in till Uddevalla gäller endast strandvattenregeln. I dessa fjordar finns&lt;br&gt;därför allmänt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till enskilt vatten hänförs också sådana vattenområden till vilka man inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan komma in från öppna havet utan att passera vatten så trånga att bredden&lt;br&gt;räknat från strandlinje till strandlinje understiger en kilometer. Vid mätningen&lt;br&gt;skall hänsyn inte tas till öar under 100 meters längd. Denna kilometervattenre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gel är så utformad att den i sig innefattar en enklavregel. Den är tillämplig från Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;Listershuvud i söder till gränsen mot Finland i norr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kilometervattenregeln förbehålls strandägarna de inre, mera slutna vat-&lt;br&gt;tenområdena, medan de yttre, mera öppna vattenområdena, som står i en vida-&lt;br&gt;re förbindelse med öppna havet, tillhör det allmänna vattenområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kilometervattenregeln gäller inte i vattnen vid Gotland eller Öland eller vid&lt;br&gt;andra friliggande öar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Norrbottens län och Kalmar län finns en av lokala förhållanden påkal-&lt;br&gt;lad modifikation av kilometervattenregeln. I lagen räknas de vattenområden i&lt;br&gt;havet upp som tillhör fastigheterna längs kusten. Därigenom vidgas det enskil-&lt;br&gt;da vattnet bl.a. utanför Torne älv och utanför Smålandskustens viktigaste lax-&lt;br&gt;förande åar, Emån och Alsterån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland når fastigheternas&lt;br&gt;enskilda vatten inte ut över hela sjöarna, utan de öppna delarna är allmänt vat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strikt tillämpning i de stora sjöarna av de för ostkusten gällande gräns-&lt;br&gt;dragningsreglema ansågs på enstaka ställen medföra mindre önskvärda resul-&lt;br&gt;tat. Därför har i Hjälmaren och i Storsjön i Jämtland det enskilda vattnet utvid-&lt;br&gt;gats utöver vad som skulle gälla enligt de allmänna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öar av större längd än 100 meter omges alltid av enskilt vatten. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse reglerar gränsdragningen vid mindre öar. Om en sådan ö ligger&lt;br&gt;så långt ut i havet eller i någon av frivattensjöama, att den helt eller delvis&lt;br&gt;gränsar till allmänt vatten, anses gränsen mot allmänt vatten följa öns strand-&lt;br&gt;linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i det enskilda fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Norrlandskusten och ostkusten, från kusten i Norrbottens län till och&lt;br&gt;med kusten i Uppsala län utom Östhammars kommun, är det tilllåtet för vaije&lt;br&gt;svensk medborgare att fiska med rörligt redskap i enskilt vattenområde. Det&lt;br&gt;är tillåtet att fånga alla förekommande arter utom lax. I Östhammars kommun&lt;br&gt;liksom vid kusten i Stockholms och Södermanlands län är det fria fisket med&lt;br&gt;andra rörliga redskap än handredskap inskränkt till vatten som har ett större&lt;br&gt;djup än sex meter. Fisket med annat än handredskap får endast avse ström-&lt;br&gt;ming och skarpsill och bedrivas med skötar och sillnät. För Hölö och Mörkö&lt;br&gt;församlingar i Stockholms län gäller dock att detta fiske från och med den 1&lt;br&gt;april till och med den 30 september är förbehållet innehavaren av den enskilda&lt;br&gt;fiskerätten intill 200 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid kusten i Östergötlands län och i den del av Kalmar län som ligger&lt;br&gt;norr om Kråkelund är det fria fisket med andra rörliga redskap än handred-&lt;br&gt;skap inskränkt till vatten som har ett större djup än sex meter. Tillåtna red-&lt;br&gt;skap i sådana vatten är skötar och sillnät. Tillåtna arter är strömming och&lt;br&gt;skarpsill och fisket får endast bedrivas på ett avstånd av minst 200 meter från&lt;br&gt;fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller den begränsningen i det fria fisket att strömmings- och skarp- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;sillsfisket är förbehållet innehavaren av den enskilda fiskerätten i nedan angiv-&lt;br&gt;na områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Slätbaken, Tränöfjärden och Gropviken och angränsande vatten innanför&lt;br&gt;räta linjer från Djursö norra udde till fastlandet över sydligaste udden av Lilla&lt;br&gt;Rimmö och vidare från Djursö till Yxnö och Norra Finnöfastlandet över sun-&lt;br&gt;dens smalaste ställen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Valdemars viken innanför en rät linje från Stora Ålö till Kvädö, där inlop-&lt;br&gt;pet är som smalast,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Syrsan och Bågviken samt Gudingefjärden innanför räta linjer från Björ-&lt;br&gt;kö till fastlandet över smalaste delen av sundet, från Björkö södra udde till&lt;br&gt;sydligaste udden av Lilla Rätö samt från västligaste udden av Lilla Rätö till&lt;br&gt;närmaste ställe på fastlandet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Gamlebyviken och Lucemafjärden innanför en linje från södra udden av&lt;br&gt;Gränsölandet rätt åt söder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije svensk medborgare är strömmings- och skarpsillsfiske med skö-&lt;br&gt;tar och sillnät, om de är rörliga, fritt längs kusterna i Kalmar län söder om&lt;br&gt;Kråkelund samt vid Blekinge läns östra kust (norr om Torhamnsudde). I det-&lt;br&gt;ta kustområde är det också tillåtet att fiska med tobisnot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Runt Gotlands kuster får fiske ske efter alla förekommande arter med nät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är rörligt och med tobisnot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Blekinge läns södra kust (väster om Torhamnsudde) är det fritt för var-&lt;br&gt;je svensk medborgare att fiska med rörligt redskap under förutsättning att fis-&lt;br&gt;ket bedrivs på minst 300 meters avstånd från fastlandet eller från en ö av&lt;br&gt;minst 100 meters längd. Om kurvan för högst tre meters djup går längre ut,&lt;br&gt;måste fisket dock bedrivas utanför den djupkurvan. Med nät, om det är rör-&lt;br&gt;ligt, och med långrev och tobisnot får fisket bedrivas fritt ända intill stranden.&lt;br&gt;För fiske med snörpvad gäller att fisket är tillåtet bara i vatten djupare än sex&lt;br&gt;meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes östra och södra kuster är fisket med rörligt redskap fritt i en-&lt;br&gt;skilt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes västra kust och vid kusten i Hallands län samt i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län är allt fiske fritt i enskilt vatten med följande undantag. Fiske efter&lt;br&gt;ostron är förbehållet innehavaren av den enskilda fiskerätten intill 200 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid alla Sveriges kuster får svenska medborgare dessutom fiska med lång-&lt;br&gt;rev i vatten som är minst tjugo meter djupt och som har en minst en kilometer&lt;br&gt;bred förbindelse med havet eller är beläget vid Gotland eller Öland eller andra&lt;br&gt;öar vilka från fastlandet helt skiljs av vatten med sådan förbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nu beskrivna fria fisket gäller enligt en särskild regel i lagen&lt;br&gt;fritt fiske på vissa orter om fisket varit oklandrat eller fritt bedrivits efter gam-&lt;br&gt;mal sed. Detta undantag gäller dock inte för fiske efter strömming eller skarp-&lt;br&gt;sill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen finns också särbestämmelser för de fem största insjöarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vänern får yrkesmässigt fiske med ålrev med dött agn fritt bedrivas efter Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;tillstånd av länsstyrelsen fr.o.m. den 16 juli t.o.m. den 15 oktober. Fiske ef-&lt;br&gt;ter siklöja och nors med finmaskad not kan länsstyrelsen under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar förklara fritt. Därutöver får fiske efter siklöja och nors med finmas-&lt;br&gt;kat nät, som är rörligt, bedrivas fritt utanför öppen strand på större djup än&lt;br&gt;åtta meter. I Mariestadsfjärden och Östersundet är fisket i övrigt fritt med&lt;br&gt;rörligt redskap utanför 300 meter från fastlandet eller en ö av minst 100 me-&lt;br&gt;ters längd eller, där kurvan för högst tre meters djup går längre ut, utanför&lt;br&gt;denna djupkurva. I Dättern och Brandsfjorden skall fiske som bedrivits&lt;br&gt;oklandrat och efter gammal sed vara tillåtet. Länsstyrelsen kan under vissa för-&lt;br&gt;utsättningar begränsa det fria siklöje- och norsfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vättern får vaxje svensk medborgare fiska med utter, drag och agnnot i&lt;br&gt;enskilt vatten utanför öppen strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Mälaren får vaije svensk medborgare fiska med rörligt redskap på ett av-&lt;br&gt;stånd av 300 meter från fastlandet eller från en ö av 100 meters längd eller,&lt;br&gt;där kurvan för högst tre meters djup går längre ut, utanför den djupkurvan, i&lt;br&gt;följande områden, nämligen Norra Björkfjärden, Prästfjärden, Södra Björk-&lt;br&gt;fjärden och Hovgårdsfjärden. Hur begränsningarna av fjärdarna skall göras&lt;br&gt;framgår också av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Hjälmaren får vaije svensk medborgare bedriva fiske med rörligt redskap&lt;br&gt;i Mellangärden på ett avstånd av minst en kilometer från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enskilt vatten i Storsjön i Jämtland får varje svensk medborgare fiska ef-&lt;br&gt;ter sik med sådant nät som är rörligt redskap. Fisket måste bedrivas på ett av-&lt;br&gt;stånd av minst 300 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Det är också tillåtet att fiska lake med hängryssja i samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste ändringen av betydelse som har gjorts i rätten till fiske var när&lt;br&gt;handredskapsfisket år 1985 blev fritt i enskilt vatten längs södra ostkusten&lt;br&gt;från Östhammars kommun i Uppsala län, vid Gotlands kuster och vid Ble-&lt;br&gt;kinges sydkust och i de stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren&lt;br&gt;och Storsjön i Jämtland (prop. 1984/85:107, bet. 1984/85:JoU26, rskr.&lt;br&gt;1984/85:190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 6 juni 1991 åt Fiskeriverket att med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vad som har anförts i jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JoU22&lt;br&gt;utvärdera konsekvenserna av det fria handredskapsfisket. Uppdraget har redo-&lt;br&gt;visats och remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande inom regerings-&lt;br&gt;kansliet. Jag har för avsikt att vid ett senare tillfälle återkomma till regeringen&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om rätt till fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frifiskerätten på ostkusten och delar av sydkusten innebär ett alltför kraf-&lt;br&gt;tigt intrång kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer med&lt;br&gt;stöd av fiskerättslagen meddela särskilda föreskrifter om begränsningar i fri-&lt;br&gt;fisket. En särskild begränsning i fiskerätten följer av fiskerättslagens bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser om fiskådra. I huvudsak innebär bestämmelserna att en sjättedel av Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;vattnets bredd i vattendrag och sund i egenskap av fiskådra skall hållas fritt&lt;br&gt;från fiskeredskap och annat som kan hindra fiskens gäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskerättslagen finns också särskilda bestämmelser om rätt till fiske inom&lt;br&gt;allmänningar och samfälligheter liksom i de fall fiskerätt upplåtits genom ar-&lt;br&gt;rendeavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fiskar har under vissa förutsättningar rätt att bl.a. utnyttja annans&lt;br&gt;strand. Vidare finns i fiskerättslagen bestämmelser om förhållandet mellan fis-&lt;br&gt;kande inbördes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Fiskerätten i en ny fiskelag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna som reglerar fiskerätten omarbetas&lt;br&gt;språkligt och detaljbestämmelsema om det fria fisket i enskilda vatten&lt;br&gt;förs över till en bilaga. Vissa föreskrifter som tar sikte på äldre förhål-&lt;br&gt;landen upphävs eller tas upp som övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är med enstaka undantag positiva till förslaget att&lt;br&gt;omarbeta lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fisket längs våra kuster och i våra insjöar har&lt;br&gt;av tradition varit knutet till ägandet av fast egendom. Bestämmelser som regle-&lt;br&gt;rar fiskerätten bestämmer också äganderättens omfattning. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser är således av central betydelse. Det är därför viktigt att bestämmelserna är&lt;br&gt;lättillgängliga för var och en. Regleringen är mycket detaljrik och för att under-&lt;br&gt;lätta läsningen bör en förändring innebära att en läsare lätt kan hitta det vatten-&lt;br&gt;område han är intresserad av och att alla bestämmelser för det området finns&lt;br&gt;samlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättslagen är uppbyggd på det sättet att huvudregeln om jordägarens&lt;br&gt;fiskerätt följs av en lång rad detaljrika bestämmelser om undantag från den re-&lt;br&gt;geln. Undantagen beskriver det frifiske längs kusterna och i de stora sjöarna&lt;br&gt;som redovisats i det föregående. Även om fisket inte längre har samma bety-&lt;br&gt;delse som tidigare som försörjningskälla kan det inte förutsättas annat än att&lt;br&gt;frifiskebestämmelsema i det stora hela fortfarande har kvar sin aktualitet. Fär-&lt;br&gt;re och enklare regler skulle kräva att de nuvarande bestämmelserna byttes ut&lt;br&gt;mot geografiskt mer enhetliga och mindre detaljrika bestämmelser. Ett sådant&lt;br&gt;utbyte skulle emellertid fordra en omfattande undersökning och kartläggning&lt;br&gt;av vilket fiske som faktiskt bedrivs och kräva ändringar i den nuvarande&lt;br&gt;gränsdragningen mellan enskilt fiske och frifiske. Förutsättningar för att ge-&lt;br&gt;nomföra något sådant i det här sammanhanget saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är däremot möjligt att åstadkomma en regelreform genom att presentera&lt;br&gt;bestämmelserna på ett annat sätt än vad som görs i dag och därmed göra regel-&lt;br&gt;verket mera lättillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny fiskelag bör därför reglerna om frifisket längs kusterna och i de sto- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;ra sjöarna redovisas i tabellform och utgöra en bilaga till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak bör alltså de nuvarande fiskerättsbestämmelsema med oföränd-&lt;br&gt;rat innehåll föras över till den nya lagen men där ges en ny redaktionell ut-&lt;br&gt;formning. I fråga om några av de nuvarande bestämmelserna finns det emel-&lt;br&gt;lertid anledning att överväga om de alls skall behållas eller om de bör behållas&lt;br&gt;som övergångsregler i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp av sådana bestämmelser består i ett antal bemyndiganden för re-&lt;br&gt;geringen eller myndighet som regeringen bestämmer att genom föreskrifter&lt;br&gt;eller beslut i olika avseenden reglera den fria fiskerätten. Av skäl som redovi-&lt;br&gt;sas i det följande bör dessa bemyndiganden kunna undvaras i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bemyndigande (3 § tredje stycket) ger regeringen befogenhet att förord-&lt;br&gt;na att fiske med fast redskap vid fiskeplats utanför Blekinges sydkust får be-&lt;br&gt;drivas i den omfattning som skett före den 1 januari 1951 med stöd av avtal,&lt;br&gt;urminnes hävd, dom, skattläggning eller annan särskild grund. Till bemyndi-&lt;br&gt;gandet kan möjligen knytas Kungl. Maj:ts skrivelse (1898:50 s. 2) till befall-&lt;br&gt;ningshavanden i Blekinge län angående rätt att vid länets kust idka ålfiske&lt;br&gt;med fast redskap. Bestämmelserna i skrivelsen har förlorat sin betydelse och&lt;br&gt;kan enligt min mening upphävas samtidigt med fiskerättslagen. Några andra&lt;br&gt;föreskrifter som skulle motivera att man behåller bemyndigandet finns inte.&lt;br&gt;Det kan inte heller rimligen bli aktuellt att meddela några nya föreskrifter eller&lt;br&gt;beslut av det slag som förutsätts i bemyndigandet. Följaktligen bör bemyndi-&lt;br&gt;gandet kunna undvaras i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande siklöje- och norsfisket i Vänern får enligt två bemyndiganden&lt;br&gt;(16 § första stycket 2 och andra stycket i samma paragraf) meddelas dels före-&lt;br&gt;skrifter eller beslut om visst ytterligare fritt fiske bland annat på den grunden&lt;br&gt;att sådant fiske bedrivits oklandrat och efter gammal sed, dels föreskrifter el-&lt;br&gt;ler beslut om utövandet av fisket och - på begäran av innehavare av enskild&lt;br&gt;fiskerätt - om begränsningar i det fria fisket. Befogenheten att meddela före-&lt;br&gt;skrifter och beslut har överlåtits till länsstyrelsen. Såvitt kunnat utrönas har&lt;br&gt;några föreskrifter, som skulle göra det motiverat att behålla bemyndigandena,&lt;br&gt;inte meddelats. Skulle mot förmodan något förvaltningsbeslut ha meddelats&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna behåller sådana beslut sin giltighet även om be-&lt;br&gt;myndigandena upphävs. Återstår frågan om bemyndigandena behövs för&lt;br&gt;framtida föreskrifter eller beslut. Att vidga det fria fisket med hänsyn till vad&lt;br&gt;som tillämpats oklandrat och efter gammal sed kan knappast bli aktuellt. Av&lt;br&gt;två skäl kan det tämligen säkert avgöras att det inte heller kommer att finnas&lt;br&gt;behov av att använda bemyndigandena för föreskrifter som begränsar det fria&lt;br&gt;fisket. Dels har som nämnts hittills inte något sådant behov uppstått, dels bör&lt;br&gt;behovet ses mot bakgrund av mina förslag i ett följande avsnitt att i viss ut-&lt;br&gt;sträckning generellt begränsa frifisket. Bemyndigandena bör enligt min me-&lt;br&gt;ning sålunda kunna undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts om bemyndigandena som rör siklöje- och norsfisket i Vänern&lt;br&gt;gäller också bemyndigandet som gör det möjligt att meddela föreskrifter som&lt;br&gt;begränsar det fria fisket på ostkusten och delar av sydkusten (22 §). Också i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 232&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det här fallet har föreskriftsrätten överlåtits till länsstyrelsen. Några föreskrif- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;ter har inte meddelats och som nyss nämnts kommer den generella begräns-&lt;br&gt;ning av frifisket som föreslås i ett följande avsnitt att minska behovet av före-&lt;br&gt;skrifter av det slag som avses med bemyndigandet. Även detta bemyndigande&lt;br&gt;bör följaktligen kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra grupp av bestämmelser i fiskerättslagen gäller vissa speciella rät-&lt;br&gt;tigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första bestämmelsen av det slaget rör den rätt som enskilda fiskerätts-&lt;br&gt;ägare längs norrbottenskusten, södra ostkusten och sydkusten har att utan till-&lt;br&gt;stånd sträcka ut fast redskap i allmänt vatten. Bestämmelsen innebär att den&lt;br&gt;rätten också skall gälla för den som stöder sin fiskerätt på avtal, urminnes&lt;br&gt;hävd, dom, skattläggning eller annan särskild grund under förutsättning att en&lt;br&gt;utsträckningsrätt är förenlig med vad som gäller i fråga om omfattningen av&lt;br&gt;den särskilda fiskerätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns två bestämmelser om frifiskerätt som går utöver vad som gäl-&lt;br&gt;ler enligt den beskrivning som lämnats ovan för kusterna och de stora sjöar-&lt;br&gt;na. För kusterna gäller att en fiskande på en viss ort kan ha den frifiskerätt&lt;br&gt;som följer av vad som tillämpats oklandrat och efter gammal sed (15 §). Det-&lt;br&gt;samma gäller för dem som fiskar i Dättem och Brandfjorden i Vänern (16 §&lt;br&gt;första stycket 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller också att fiskerättslagens bestämmelser om fiskådra inte&lt;br&gt;rubbar den särskilda rätt som någon kan ha att stänga av en sådan ådra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om de nu redovisade rättigheterna bör finnas kvar. Rättig-&lt;br&gt;heterna är dock av den karaktären att bestämmelserna lämpligen kan tas upp i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finns den tidigare berörda bestämmelsen i Vänern om att yrkes-&lt;br&gt;mässigt fiske med ålrev med dött agn får bedrivas efter särskilt tillstånd. Det&lt;br&gt;är länsstyrelsen i det län där fisket skall bedrivas som meddelar tillstånd, an-&lt;br&gt;tingen för viss tid eller tills vidare. Rätten till fritt ålrevsfiske på enskilt vatten&lt;br&gt;gjordes beroende av särskild licens för att förebygga missbruk. I promemori-&lt;br&gt;an uttalas att den möjlighet till frifiske som bestämmelsen ger får förutsättas&lt;br&gt;vara av begränsad ekonomisk betydelse för fisket och att bestämmelsen bör&lt;br&gt;kunna undvaras. Det sägs vidare att de licenser som finns i dag och som ut-&lt;br&gt;färdats av länsstyrelsen även fortsättningsvis får utnyttjas i enlighet med vad&lt;br&gt;som framgår av den enskilda licensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län anser dock att ifrågavarande bestämmelse&lt;br&gt;bör finnas kvar, eftersom det annars inte blir möjligt för yrkesfiskare som sak-&lt;br&gt;nar egen fiskerätt att fiska ål. Med hänsyn till den stora utplantering som före-&lt;br&gt;kommer, anser länsstyrelsen att detta fiske bör kunna tillåtas då vaije inkomst-&lt;br&gt;möjlighet för yrkesfisket måste tas tillvara. Även Länsstyrelsen i Skaraborgs&lt;br&gt;län anser att bestämmelsen bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligen kan denna möjlighet till fiske efter ål ha betydelse för det yrkes-&lt;br&gt;mässiga fisket i Vänern. Under sådana förhållanden bör bestämmelsen behål-&lt;br&gt;las och införas i bilagan till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskare har enligt 27 § fiskerättslagen rätt att i vissa situationer utnyttja Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;annans strand om det kan ske utan men för den som innehar stranden. Trots&lt;br&gt;att skada uppkommer har yrkesfiskare rätt att mot ersättning utnyttja annans&lt;br&gt;strand. Dessa bestämmelser bör föras över till den nya lagen. Den nuvarande&lt;br&gt;särskilda bestämmelsen om tomt och plantering bör däremot kunna undvaras i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.4 Utlänningars fiskerätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid fiske med handredskap likställs utländska&lt;br&gt;medborgare helt med svenska medborgare. I fråga om övrigt fiske&lt;br&gt;krävs bosättning här i landet. Kravet på att bosättningen skall ha varat i&lt;br&gt;minst två år slopas, för det yrkesmässiga fisket dock först från och med&lt;br&gt;år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bortsett från Länsstyrelsen i Kalmar län som&lt;br&gt;ifrågasätter förslaget och Fiskeriverkets uppfattning att utländska fritids-&lt;br&gt;fiskare i ett EG-perspektiv bör likställas med svenska medborgare vad avser&lt;br&gt;redskapsbegränsningar, har det i huvudsak inte framförts några erinringar&lt;br&gt;mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg påpekar dock att bedömningen av&lt;br&gt;om en person är stadigvarande bosatt i landet kan innebära vissa svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Varje strandstat har enligt folkrätten möjlighet&lt;br&gt;att förbehålla fisket för det egna landets medborgare. Denna möjlighet har&lt;br&gt;även utnyttjats inom den svenska fiskeregleringen. Under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar likställs emellertid utlänningar med svenska medborgare. Enligt fiske-&lt;br&gt;rättslagen ges en utlänning som sedan minst två år är stadigvarande bosatt här&lt;br&gt;i landet rätt att fiska i allmänt vatten och i enskilt vatten i samma utsträckning&lt;br&gt;som gäller för svenska medborgare. I andra fall krävs medgivande av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Kan den som är utlänning&lt;br&gt;stödja sig på enskild fiskerätt krävs inte regeringens eller myndighets medgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskeriförordningen har regeringen medgivit danska och norska yrkes-&lt;br&gt;fiskare rätt att fiska under vissa förutsättningar i områden av Skagerrak och&lt;br&gt;Kattegatt. Tillstånd för utländska medborgare att yrkesfiska kan enligt fiske-&lt;br&gt;riförordningen beviljas även av Fiskeriverket. Sådana tillstånd beviljas på&lt;br&gt;grundval av de avtal Sverige ingått med olika stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fiskeriförordningen framgår också att utländska medborgare i princip&lt;br&gt;får fiska med handredskap i samma omfattning som gäller för svenska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i fiskerättslagen tillkom efter en rekommen-&lt;br&gt;dation av Nordiska rådet till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige att&lt;br&gt;genomföra lika bestämmelser för egna medborgare och medborgare från an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat nordiskt land för havsfiske som inte bedrivs yrkesmässigt. I och med för- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;handlingarna om EES-avtalet och Sveriges ansökan om medlemskap i EG&lt;br&gt;finns det skäl att på nytt behandla frågan om utlänningars fiskerätt. Ett EG-&lt;br&gt;medlemskap innebär att medborgarna i EG-ländema i princip inte får diskri-&lt;br&gt;mineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhandlingarna om EES-avtalet har Sverige hävdat att det svenska yrkes-&lt;br&gt;fisket måste skyddas. Den fria etableringsrätten kommer därför under en be-&lt;br&gt;gränsad tid att undanta fiskeföretag. Det skydd som härigenom skapas för det&lt;br&gt;svenska yrkesfisket är viktigt. Under en övergångstid motsvarande undantags-&lt;br&gt;perioden i fråga om den fria etableringsrätten, bör man därför enligt min me-&lt;br&gt;ning behålla kravet på minst två års stadigvarande boende här i landet för att&lt;br&gt;utländsk medborgare skall anses likställd med svensk medborgare. Fr.o.m.&lt;br&gt;år 1995 bör det däremot vara tillräckligt att vara stadigvarande bosatt här i lan-&lt;br&gt;det för att jämställas med svenska medborgare i fråga om yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att skydda fritidsfisket på samma sätt som yrkesfisket finns&lt;br&gt;inte. Det är knappast troligt att ett totalt frisläppande av fritidsfisket skulle in-&lt;br&gt;nebära någon dramatisk ökning av utländska fiskare. Det finns inte någon&lt;br&gt;grund för att anta att fisktillgången genom en sådan liberalisering skulle för-&lt;br&gt;ändras på något avgörande sätt eller att några andra negativa effekter skulle&lt;br&gt;inträda. Mot bakgrund av andra länders restriktioner mot fritidsfisket saknas&lt;br&gt;det dock anledning för Sverige att nu ensidigt släppa allt fritidsfiske fritt även&lt;br&gt;för utländska medborgare på tillfälligt besök här i landet. Det är tillräckligt att&lt;br&gt;låta deras fiskerätt omfatta enbart fiske med handredskap. Övrigt fritidsfiske&lt;br&gt;utan stöd av enskild fiskerätt bör förbehållas svenska medborgare och utländ-&lt;br&gt;ska medborgare som är stadigvarande bosatta här i landet. Det innebär att ut-&lt;br&gt;ländska medborgare, som äger fritidshus i Sverige eller som av andra skäl vis-&lt;br&gt;tas här längre perioder utan att vara permanentboende i landet och som saknar&lt;br&gt;enskild fiskerätt, är hänvisade till att söka tillstånd i den mån de önskar fritids-&lt;br&gt;fiska med annat än handredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om stadigvarande boende innebär inte att något nytt kriterium&lt;br&gt;införs, enbart att tidskravet på två år slopas. Förutsättningarna för att räknas&lt;br&gt;som stadigvarande boende är således de samma som tidigare. Att det i vissa&lt;br&gt;fall kan innebära problem att avgöra om bosättningskravet är uppfyllt är enligt&lt;br&gt;min mening inte ett tillräckligt vägande skäl för att behålla tidskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Fisket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.3.1 Fiskevården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för fiske-&lt;br&gt;vården som förbjuder eller begränsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användningen av fiskemetoder eller fiskeredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiske inom vissa områden, efter vissa fiskarter eller för vissa ända-&lt;br&gt;mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk&lt;br&gt;som inte har viss minsta storlek eller som har fångats med otillåten&lt;br&gt;fiskemetod eller otillåtet redskap, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. användningen av redskap, agn, båtar eller annat som kan sprida&lt;br&gt;kräftpest eller någon annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att med stöd av bemyndigandet ersätta den nuvarande&lt;br&gt;fiskeriförordningen, Fiskeriverkets författningar och länsstyrelsernas&lt;br&gt;stadgor med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels en av regeringen meddelad fiskeförordning med ett fåtal grund-&lt;br&gt;läggande föreskrifter för fiskevården i allmänhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels tre av Fiskeriverket meddelade författningar med föreskrifter för&lt;br&gt;fiskevården för havs- och kustvattnen samt Vänern, Vättern, Hjälma-&lt;br&gt;ren, Mälaren och Storsjön i Jämtland, inbegripet tillflödena till dessa&lt;br&gt;vatten upp till första definitiva vandringshindret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till förslaget och till att antalet&lt;br&gt;regler minskas. De invändningar som framförs hänför sig till att regelförenk-&lt;br&gt;lingen medför att vissa vatten inte längre kommer att omfattas av myndigheter-&lt;br&gt;nas normgivning. I stort sett alla länsstyrelser är dessutom negativa till att de&lt;br&gt;fråntas rätten att meddela föreskrifter. Vissa andra remissinstanser uttrycker&lt;br&gt;farhågor för en försämrad fiskevård som en följd av att länsstyrelsen mister&lt;br&gt;sin föreskrivanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den nuvarande fiskerättslagen finns ett all-&lt;br&gt;mänt bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i fiskeriförordningen bemyndigat Fiskeriverket att meddela&lt;br&gt;sådana föreskrifter. Bemyndigandet är preciserat till att gälla föreskrifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) är grundade på internationella överenskommelser och rekommendationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) behövs till skydd för lax, öring och ål och c) behövs för fisket i Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon och i territorialhavet. Fiskeriverket får dessutom meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter som behövs för verkställigheten av fiskeriförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskeriförordningen bemyndigas också länsstyrelsen att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter. Enligt bemyndigandet ankommer det på länsstyrelsen att för länet eller de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lar av länet meddela sådana föreskrifter om fiskets vård och bedrivande som Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;inte täcks av Fiskeriverkets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskeriförordningen finns bestämmelser om bl.a. fredningstider, fiskeme-&lt;br&gt;toder och minimimått. Dessa bestämmelser gäller i princip om inte Fiskeriver-&lt;br&gt;ket eller någon länsstyrelse meddelat strängare regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har med stöd av bemyndigandet i fiskeriförordningen medde-&lt;br&gt;lat ett antal kungörelser som med föreskrifter om fredningstider, fredningsom-&lt;br&gt;råden, redskapsanvändning, fiskemetoder och minimimått reglerar kust- och&lt;br&gt;havsfisket men också i viss utsträckning insjöfisket. Föreskrifterna för havs-&lt;br&gt;och kustfisket grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskom-&lt;br&gt;melser. I promemorian finns en närmare redogörelse for Sveriges internatio-&lt;br&gt;nella åtaganden på fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter av det slag som finns i fiskeriförordningen och Fiskeriverkets&lt;br&gt;kungörelser finns också i länsstyrelsernas stadgor. Där regleras fisket i kust-&lt;br&gt;och insjövatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriförordningen och myndigheternas föreskrifter utgör sammantaget&lt;br&gt;ett svåröverskådligt regelverk. Svåröverskådligheten har sin grund såväl i&lt;br&gt;regelmassans omfång som det förhållandet att föreskrifterna i viss utsträck-&lt;br&gt;ning överlappar varandra och att myndigheternas föreskrifter i vissa fall träder&lt;br&gt;i stället för fiskeriförordningens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det av flera skäl nödvändigt att genomfora en regel-&lt;br&gt;förenkling på fiskets område. Om på grund av reglernas komplexitet varken&lt;br&gt;allmänheten eller ens de tillämpande myndigheterna kan entydigt avgöra vad&lt;br&gt;som är tillåtet eller otillåtet riskeras att föreskrifterna helt förlorar sin effekt.&lt;br&gt;En regelreformering ligger dessutom i linje med statsmakternas ambition att&lt;br&gt;på alla områden göra de regler som behövs enklare och klarare (Jfr prop.&lt;br&gt;1983/84:119, bet,1983/84:KU25, rskr. 1983/84:245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag nu går in på frågan på vilket sätt den nödvändiga regelreformering-&lt;br&gt;en skall genomföras måste det först konstateras att det av praktiska skäl inte&lt;br&gt;är möjligt att till alla delar reglera fiskevården i lag eller ens i en regeringsför-&lt;br&gt;ordning. Reglernas karaktär av detaljföreskrifter som i vissa avseenden måste&lt;br&gt;kunna anpassas fortlöpande till ändrade förhållanden och skiftande förutsätt-&lt;br&gt;ningar i landet gör att regelgivningen i stor utsträckning måste anförtros en&lt;br&gt;myndighet under regeringen. Den nya fiskelagen måste därför liksom den nu-&lt;br&gt;varande lagen innehålla ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse för att åstadkomma den nödvändiga regelre-&lt;br&gt;formeringen är att bemyndigandet i den nya lagen utformas snävare och mera&lt;br&gt;preciserat än vad som är fallet i fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge en bakgrund till ett förslag till bemyndigande i en ny fiskelag&lt;br&gt;lämnar jag i det följande en kort redovisning av vilka fiskevårdsföreskrifter&lt;br&gt;som enligt min bedömning behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa arter är skyddsbehovet sådant att det inte kan tillgodoses på an-&lt;br&gt;nat sätt än genom en ingripande reglering. Dit hör laxen och öringen. I vissa&lt;br&gt;lax- och öringförande vattendrag som mynnar ut längs våra kuster behövs ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt skydd för laxen och öringen under en del av året. Föreskrifter om Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;ffedningsområden finns för närvarande i Fiskeriverkets författningar. Den&lt;br&gt;förenkling som kan komma i fråga när det gäller fredningsområdena som så-&lt;br&gt;dana är att i möjlig mån finna metoder för en så enkel och enhetlig avgräns-&lt;br&gt;ning som möjligt. Det som i hög grad komplicerar reglerna är att det befunnits&lt;br&gt;nödvändigt att i viss utsträckning tillåta fiske inom områdena efter andra arter&lt;br&gt;under den tid som laxen och öringen är fredad. Att visst sådant fiske tillåts un-&lt;br&gt;der fredningstiden har i sin tur medfört ett behov av särskilda redskapsbestäm-&lt;br&gt;melser för detta fiske. Det är följaktligen angeläget att vid en översyn ingåen-&lt;br&gt;de undersöka hur långt det är möjligt att begränsa undantagen från en totalfred-&lt;br&gt;ning inom områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredningsområdena behöver kompletteras med förbud mot att under vissa&lt;br&gt;tider fiska lax och öring längs våra kuster inom området innanför fyramilsgrän-&lt;br&gt;sen. Sådana förbud finns i dag i Fiskeriverkets författningar men behöver ut-&lt;br&gt;sträckas till att gälla alla kuststräckor. Differentierade tider behövs för olika&lt;br&gt;kuststräckor men reglerna behöver i övrigt inte vara särskilt komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredningsområden och fredningstider för lax- och öringsfisket och de fisk-&lt;br&gt;arter i övrigt som oundgängligen behöver särskilt skydd kan inte anses nöd-&lt;br&gt;vändiga i andra vatten än i kustvattnen och i de fem stora insjöarna, Vänern,&lt;br&gt;Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland. De vattenområden som&lt;br&gt;regleras bör omfatta tillflöden till dessa vatten upp till första definitiva vand-&lt;br&gt;ringshindret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar följaktligen inte vissa remissinstansers uppfattning att myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter behövs också för andra insjövatten. När det gäller sådana in-&lt;br&gt;sjövatten bör som princip gälla att fiskevattenägama tar ansvaret för bestånds-&lt;br&gt;vården utan någon särskild sådan reglering (Jfr. prop. 1980/81:153, bet.&lt;br&gt;1980/81: JoU29, rskr. 1980/81:374). En inte obetydlig del av det nuvarande&lt;br&gt;regelbeståndet bör följaktligen kunna undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dessutom peka på att det redan i dag finns möjlighet för länsstyrel-&lt;br&gt;sen att ingripa med förelägganden mot den som innehar enskild fiskerätt och i&lt;br&gt;strid med allmänna intressen uppenbart vansköter fisket. Den bestämmelsen&lt;br&gt;bör enligt min mening skärpas i viss utsträckning och överföras till den nya&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen kan förväntas få betydelse för beståndsvården i de vat-&lt;br&gt;ten som enligt mitt förslag inte regleras genom myndighetsföreskrifter men&lt;br&gt;som innehåller skyddsvärda arter och stammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa arter som kräver särskilt skydd behövs bestämmelser om minimi-&lt;br&gt;mått. Det gäller närmast lax, öring, hummer och havskräfta. Men också i det&lt;br&gt;här avseendet är det självfallet viktigt att regelmyndigheten noga prövar vilka&lt;br&gt;förenklingar som kan uppnås, om inte genom en avreglering så i vaije fall ge-&lt;br&gt;nom att göra bestämmelserna så enhetliga som möjligt. Det minimimått som i&lt;br&gt;dag finns för kräftor är visserligen motiverat av biologiska skäl, men med hän-&lt;br&gt;syn till att kräftor i princip endast finns i enskilda vatten kan man förutsätta att&lt;br&gt;fiskerättsägama själva ansvarar för att kräftorna skyddas på ett biologiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt riktigt sätt. Inte heller för ostron finns skäl att behålla minimimåt-&lt;br&gt;tet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För i princip allt fiske behövs vissa regler om fiskemetoder och fiskered- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fiskemetoder som i dag är förbjudna bör även i framtiden vara förbjud-&lt;br&gt;na. Detsamma gäller även de redskapstyper som förbjuds i fiskeriförordning-&lt;br&gt;en. Ett av skälen till att förbjuda vissa fiskemetoder och vissa redskap är att&lt;br&gt;metoderna och redskapen inte anses godtagbara från djurskyddssynpunkt.&lt;br&gt;Det är t.ex. anledningen till att fisk inte får spetsas. Genom ett undantag från&lt;br&gt;förbudet att använda redskap som kan spetsa fisk tillåts för närvarande fiske&lt;br&gt;efter ål med ålsax, vars tänder är högst sex millimeter. Förbudet bör emeller-&lt;br&gt;tid göras heltäckande och undantaget bör följaktligen slopas. Någon anled-&lt;br&gt;ning att i övrigt ändra på de bestämmelser som i dag finns i fiskeriförordning-&lt;br&gt;en om förbjudna fiskemetoder och förbjudna redskap föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar redskapsbestämmelser i övrigt kan, som nämnts, frednings-&lt;br&gt;områdena för lax och öring kräva sådana föreskrifter med avseende på det&lt;br&gt;fiske som undantas från fredningen. Om man bortser från föreskrifter som&lt;br&gt;följer av internationella åtaganden kan man följaktligen peka på tre grupper av&lt;br&gt;bestämmelser om redskap. Dels föreskrifter för fiske inom fredningsområde-&lt;br&gt;na, dels vissa generella föreskrifter om redskapsanvändningen vid i princip&lt;br&gt;allt fiske och dels de särskilda förbuden mot drivlinor och drivgam. Det bör i&lt;br&gt;vaije fall gälla som ett mål att begränsa redskapsregleringen till dessa tre grup-&lt;br&gt;per. Av betydelse i sammanhanget är den nya redskapsreglering som följer av&lt;br&gt;mitt förslag i det följande om en fördelning mellan det yrkesmässiga fisket&lt;br&gt;och fritidsfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nu bara redovisat behovet av nationella fiskevårdsföreskrifter.&lt;br&gt;Som framgår av en redogörelse i promemorian har Sverige ingått ett stort&lt;br&gt;antal internationella överenskommelser som förutsätter fiskevårdsföreskrifter&lt;br&gt;för havs- och kustfisket och för vissa gränsvatten. Det är också här fråga om&lt;br&gt;föreskrifter om fredningstider, fredningsområden, redskapsanvändning, fis-&lt;br&gt;kemetoder och minimimått. En mera betydande regelminskning och regelför-&lt;br&gt;enkling med avseende på dessa föreskrifter kan åstadkommas först efter över-&lt;br&gt;enskommelse med andra stater. Jag vill understryka vikten av att frågan om&lt;br&gt;färre och enklare regler uppmärksammas mer än vad som hittills varit fallet i&lt;br&gt;sådana förhandlingssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisning av regelbehovet som jag nu lämnat leder fram till att ett&lt;br&gt;bemyndigande i en ny fiskelag bör avse föreskrifter för fiskevården som&lt;br&gt;förbjuder eller begränsar a) användningen av fiskemetoder och fiskeredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fiske inom vissa områden, efter vissa fiskearter eller för vissa ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk som inte har&lt;br&gt;viss minsta storlek eller som har fångats med otillåten fiskemetod eller otillåtet&lt;br&gt;redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet för fiskevårdsföreskrifter bör också omfatta föreskrifter&lt;br&gt;för att motverka spridningen av kräftpest eller andra fisksjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är av stor betydelse både för regelverkets omfattning och till-&lt;br&gt;gänglighet vill jag också redovisa min uppfattning i frågan om vilken eller vil-&lt;br&gt;ka myndigheter som skall ha ansvaret för regelgivningen. Som jag redan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berört har den nuvarande ansvarsuppdelningen i hög grad bidragit till mångfal- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;den av regler svåra att överskåda. Jag delar därför den uppfattning som redo-&lt;br&gt;visas i promemorian att föreskriftsansvaret bör åvila regeringen och Fiskeri-&lt;br&gt;verket. Jag utgår då också från den uppgift som finns i promemorian att det är&lt;br&gt;möjligt för Fiskeriverket att koncentrera föreskrifterna för fiskevården till tre&lt;br&gt;geografiskt avgränsade författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för normgivningen bör enligt min mening fördelas på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att i en fiskeförordning meddela ett fåtal&lt;br&gt;för i princip allt fiske grundläggande bestämmelser om fiskeredskap och fiske-&lt;br&gt;metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av lagbemyndigandet ges Fiskeriverket i fiskeförordningen befo-&lt;br&gt;genhet att meddela föreskrifter för fiskevården med avseende på fisket i havet&lt;br&gt;och längs kusterna, inbegripet lax- och öringförande vattendrag upp till första&lt;br&gt;definitiva vandringshindret, samt fisket i Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mäla-&lt;br&gt;ren och Storsjön i Jämtland med dess tillflöden upp till första definitiva vand-&lt;br&gt;ringshindret. Bemyndigandet för Fiskeriverket utformas så att det ger möjlig-&lt;br&gt;het till föreskrifter om fredningsområden, fredningstider, minimimått, red-&lt;br&gt;skapsanvändning och fiskemetoder. Bemyndigandet innebär att Fiskeriverket&lt;br&gt;ges ansvar också för att föreskrifter som föranleds av internationella överens-&lt;br&gt;kommelser meddelas. Ansvaret i det avseendet bör gälla även föreskrifter&lt;br&gt;som hittills meddelats av regeringen med undantag för fisket inom Torne älvs&lt;br&gt;fiskeområde. Följaktligen bör bestämmelserna i kungörelsen (1933:282) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser rörande fiskeförhållandena i de till Sverige och Danmark&lt;br&gt;gränsande farvattnen och förordningen (1985:711) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;om torskfisket i Östersjön nordost om Bornholm ersättas av föreskrifter med-&lt;br&gt;delade av Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna ges i fortsättningen inte någon befogenhet att meddela före-&lt;br&gt;skrifter för fiskevården. I andra avseenden kommer länsstyrelserna liksom hit-&lt;br&gt;tills att ha ett betydande ansvar för fiskevården och fiskefrågor i övrigt. Så&lt;br&gt;t.ex. bör tillstånds- och dispensärenden enligt min mening i allmänhet hand-&lt;br&gt;läggas på regional nivå. Ansvaret för vissa förvaltningsbeslut bör därför föras&lt;br&gt;över från Fiskeriverket till länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan givetvis inte helt uteslutas att det i framtiden uppstår ett behov av&lt;br&gt;att i undantagsfall meddela fiskevårdsföreskrifter också för något annat in-&lt;br&gt;landsvatten än de stora sjöarna. Om fiskerättsägamas egna insatser och lag-&lt;br&gt;stiftningens övriga regler mot förmodan skulle visa sig otillräckliga, ger det&lt;br&gt;föreslagna lagbemyndigandet som avser fiskevårdsföreskrifter utrymme för&lt;br&gt;en sådan reglering. Vad som i så fall skulle kunna komma i fråga är att låta&lt;br&gt;Fiskeriverket meddela sådana föreskrifter för ett visst vatten med särskilt&lt;br&gt;skyddsvärda stammar eller arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda ordningen förutsätts innebära en regelreformering i flera olika&lt;br&gt;avseenden. Genom att länsstyrelsens normgivning upphör kommer fiske-&lt;br&gt;vårdsföreskrifter i fortsättningen att meddelas bara på två nivåer i stället för&lt;br&gt;som hittills på tre. Föreskrifter om fredningsområden och fredningstider kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer bara att finnas för havs- och kustfisket och fisket i de stora sjöarna inklu- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;sive dessa vattens tillflöden upp till första definitiva vandringshindret. Det för-&lt;br&gt;utsätts att Fiskeriverket i sitt författningsarbete prövar vaije möjlighet till regel-&lt;br&gt;förenkling och regelminskning i enlighet med vad som anförts i föregående&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelomläggningen förväntas innebära en radikal minskning av antalet fis-&lt;br&gt;keförfattningar. Avsikten är att nuvarande länsfiskestadgor och kungörelser&lt;br&gt;meddelade av Fiskeriverket skall ersättas av tre författningar meddelade av&lt;br&gt;Fiskeriverket: en författning avseende Östersjön och Öresund, en avseende&lt;br&gt;Kattegatt och Skagerrak och en avseende Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälma-&lt;br&gt;ren och Storsjön i Jämtland.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.2 Särskilt om sötvattenskräftan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med stöd av lagens bemyndigande rörande fiskevården&lt;br&gt;meddelas föreskrifter om skydd för kräftan och om kräftpest i de nya&lt;br&gt;fiskeförfattningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Bestämmelserna i den nuvarande kräftpestför-&lt;br&gt;ordningen förenklas och inarbetas i en ny fiskeförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget till detaljutformning av bestämmelserna&lt;br&gt;har mött stark kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: År 1907 kom kräftpesten, som är en svamp-&lt;br&gt;sjukdom, till Sverige genom importerade kräftor. Sjukdomen spreds snabbt&lt;br&gt;och häijade i många av landets bästa kräftvatten. Då som nu är det enda sättet&lt;br&gt;att förebygga kräftpestens spridning att förhindra kontakt mellan sjuka och&lt;br&gt;friska bestånd. Redan på 1910-talet meddelades föreskrifter om olika åtgärder&lt;br&gt;i detta syfte. Bestämmelserna innefattade bl.a. fångstförbud, transportförbud&lt;br&gt;och kokningstvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1975 tillkom den nu gällande kräftpestförordningen (1975:184). Be-&lt;br&gt;stämmelserna i förordningen innebär i stort att det är Fiskeriverket som har&lt;br&gt;det huvudsakliga ansvaret för bekämpningen av kräftpesten och att verket har&lt;br&gt;möjlighet att meddela förbud mot kräftfångst inom visst område för att hindra&lt;br&gt;spridning eller trygga kräftbestånd. Om det behövs kan Fiskeriverket inom&lt;br&gt;visst område meddela förbud mot t.ex försäljning och transport av okokta&lt;br&gt;kräftor. Fiskeriverket kan också utfärda bestämmelser om att redskap som an-&lt;br&gt;vänts vid kräftfiske inte får användas vid fiske i annat vatten utan föregående&lt;br&gt;desinfektering. Vidare kan bestämmelser utfärdas om att levande kräftor inte&lt;br&gt;får förvaras i annat vatten än där de fångats. Detsamma gäller för döda, okok-&lt;br&gt;ta kräftor eller delar därav. Emballage vari kräftor från ett vatten förvaras får&lt;br&gt;inte rengöras eller kastas i annat vatten. Dessutom skall Fiskeriverket varje år&lt;br&gt;före kräftfiskets böljan undersöka om det behövs förbud mot kräftfångst in-&lt;br&gt;om visst område för att hindra spridningen av kräftpest eller om det annars in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett visst område behövs något förbud för att hindra spridningen. Den som Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;bryter mot meddelade förbud kan ådömas böter. Det finns också möjlighet att&lt;br&gt;förverka fiskeredskap och fångst i enlighet med föreskrifter i fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att återfå flodkräftbestånd i pestdrabbade vatten är mycket&lt;br&gt;små. Vid ett pestutbrott undgår normalt ett litet antal kräftor att drabbas. Des-&lt;br&gt;sa kan ibland ge upphov till nya bestånd. Så snart tätheten i bestånden ökar&lt;br&gt;slår pesten till igen och något varaktigt fiske uppkommer i regel inte. Det&lt;br&gt;finns flera exempel på att återintroduktion skett 3-4 gånger med återkomman-&lt;br&gt;de pestutbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enda sättet att få tillbaka ett normalt flodkräftbestånd är att utrota återstå-&lt;br&gt;ende kräftor i en sjö med till- och avlopp. Då först försvinner all smitta. Detta&lt;br&gt;är ogenomförbart i praktiken utom i små källsjöar och i starkt försurade områ-&lt;br&gt;den där kräftan slagits ut av den anledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flodkräftans immunförsvar saknar motståndskraft mot pesten som orsakas&lt;br&gt;av en parasitisk svamp, Aphanomyces astaci. Svampens sporer tränger ige-&lt;br&gt;nom skalet och växer in i kräftans vävnader med död som följd. Signalkräf-&lt;br&gt;tans immunförsvar kan under normala förhållanden förhindra att svampspo-&lt;br&gt;rerna växer in i vävnaderna. Däremot kan en infekterad signalkräfta som blir&lt;br&gt;utsatt för stora påfrestningar duka under. Pesten sprids med hela eller delar av&lt;br&gt;sjuka kräftor. Svampsporerna kan överleva omkring ett dygn i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare en svampparasit, Psorospermium haeckeli, som också&lt;br&gt;är ett allvarligt hot mot kräftbestånden. Det är oklart hur den sprids och förök-&lt;br&gt;ar sig. I Sverige är den känd sedan 1960-talet. Sjukdomen ökar bland flod-&lt;br&gt;kräftorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signalkräftor har inplanterats i över 1 000 svenska vatten. I de flesta fall&lt;br&gt;med goda eller lovande resultat. Intresset för kräftodling är i dag mycket stort&lt;br&gt;både för odling av flodkräfta och signalkräfta. Fiskeriverket har lämnat till-&lt;br&gt;stånd till ca 400 odlingar varav ungefär 100 gäller för flodkräfta. För att skyd-&lt;br&gt;da flodkräftan får signalkräfta inte sättas ut i vatten där det finns flodkräfta el-&lt;br&gt;ler dit kräftpesten ännu inte nått. Tillstånd att sätta ut signalkräfta ges därför in-&lt;br&gt;te i Norrland, Gotland och Öland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag handhar Fiskeriverket beståndsvården av flodkräfta. Det är en myck-&lt;br&gt;et viktig uppgift för verket att bevara och utveckla den svenska flodkräftan.&lt;br&gt;Ett led i detta är en effektiv bekämpning av kräftpest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen anledning att tro att någon medvetet sprider kräftpest, sär-&lt;br&gt;skilt inte med tanke på det ekonomiska värde som kräftor har i dag. Informa-&lt;br&gt;tion och kunskap om hur kräftpest sprids måste därför vara ett viktigt inslag&lt;br&gt;för en effektiv bekämpning. Fiskevattenägarna måste också vara beredda att&lt;br&gt;ta ett större ansvar för beståndsvården eftersom de erhåller det ekonomiska ut-&lt;br&gt;bytet av kräftan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kräftpestens utbredning är motiven för att behålla den nuva-&lt;br&gt;rande ordningen med föreskrifter och beslut begränsade till att gälla vissa om-&lt;br&gt;råden, inte särskilt starka. I promemorian har förutsatts att regleringen skulle&lt;br&gt;kunna göras både effektivare och enklare med ständigt gällande och för hela&lt;br&gt;landet enhetliga skyddsföreskrifter. Mot den bakgrunden föreslås i promemo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rian att det skall införas bestämmelser om generellt förbud mot att använda bå- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;tar, redskap och andra föremål i skilda kräftvatten utan föregående desinfekte-&lt;br&gt;ring och att fisk som fångats i ett vattenområde där det finns kräfta inte får an-&lt;br&gt;vändas som bete i annat vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har mött stark kritik av remissinstanserna. Det påpekas bl.a. att&lt;br&gt;bestämmelserna skulle bli svårövervakade och dessutom svåra att följa, efter-&lt;br&gt;som allmänheten saknar kunskap om vilka vatten som hyser kräftor. Fiskeri-&lt;br&gt;verket föreslår att frågan löses genom att länsstyrelsen enligt föreskrifter med-&lt;br&gt;delade av verket får meddela beslut för visst område om olika bekämpningsåt-&lt;br&gt;gärder. Det kan gälla beslut om förbud mot fångst, om handhavande av kräf-&lt;br&gt;tor, redskap och båtar och om användning av betesfisk i annat vatten än där&lt;br&gt;den fångats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den lösning Fiskeriverket föreslår har vissa fördelar, bl.a. blir&lt;br&gt;regelverket fortfarande relativt begränsat till sin omfattning. Med hänsyn till&lt;br&gt;vikten av att föreskrifterna om bekämpning av kräftpest förs ut till allmän kän-&lt;br&gt;nedom bör de emellertid enligt min mening finnas i en central författning. I en&lt;br&gt;kommande fiskeförordning bör därför, med stöd av lagens bemyndigande för&lt;br&gt;fiskevården, införas ett avsnitt med regler som beskriver vad som skall gälla&lt;br&gt;för ett vatten som av myndighet förklarats kräftpestsmittat. Bestämmelserna&lt;br&gt;bör utformas med utgångspunkt i Fiskeriverkets förslag. Uppgiften att pröva&lt;br&gt;frågan om ett vatten skall förklaras smittat och därmed underkastat förordning-&lt;br&gt;ens föreskrifter bör anförtros länsstyrelsen som har den nödvändiga lokalkän-&lt;br&gt;nedomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 8 augusti 1991 åt Fiskeriverket att utreda möjlig-&lt;br&gt;heterna att öka flodkräftbeståndet i svenska vatten. En första rapport skall läm-&lt;br&gt;nas i september 1993. Om detta arbete skulle resultera i att det finns behov av&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter för vården av flodkräftbeståndet bör det ankomma på&lt;br&gt;regeringen att meddela sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.3 Bestämmelse om naturvårdshänsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om den hän-&lt;br&gt;syn som vid fiske skall tas till naturvårdens intressen. Föreskrifterna&lt;br&gt;får inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Innehåller inte något sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket har framfört önskemål om en be-&lt;br&gt;stämmelse om naturvårdshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I skogsvårdslagen (1979:429), lagen (1979:&lt;br&gt;425) om skötsel av jordbruksmark och rennäringslagen (1971:437) finns be-&lt;br&gt;stämmelser om naturvårdshänsyn. I de nämnda lagarna ges regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den hänsyn som skall tas till naturvärdens och kulturmiljövårdens intressen&lt;br&gt;vid utövande av resp, näring. Bemyndigandena medför inte befogenhet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avse-&lt;br&gt;värt försvåras. Det finns skäl att överväga om fiskelagstiftningen bör utfor-&lt;br&gt;mas på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vissa typer av fiske, exempelvis vid bomtrålning, finns risk för att&lt;br&gt;känsliga vattenområden skadas i sådana avseenden som inte direkt har med&lt;br&gt;fiskevården att göra. För ett skydd av känsliga och för reproduktionen bety-&lt;br&gt;delsefulla och intressanta områden är det av värde att kunna meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter som hindrar fortsatt förstörelse av vattnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bemyndigande för föreskrifter om naturvårdshänsyn är inte avsett att ut-&lt;br&gt;nyttjas i vidare mån än att ett rationellt fiske, om än i anpassad form, kan ut-&lt;br&gt;övas i normal omfattning på platsen. Om det finns skäl att i beståndsbevaran-&lt;br&gt;de syfte allmänt inskränka fisket på en plats bör detta istället ske med stöd av&lt;br&gt;föreskrifter för fiskevården eller med stöd av naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det i den nya lagen skall införas ett bemyndigande som ger&lt;br&gt;stöd för behövliga föreskrifter om den naturvårdshänsyn som skall tas vid ut-&lt;br&gt;övande av fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3.4 Förhållandet mellan flera fiskande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs hänsynsregler som skall gälla vid fiske&lt;br&gt;och mellan fiskande inbördes. Vidare införs en bestämmelse om förbud&lt;br&gt;mot fiske med rörliga redskap inom en skyddszon runt fasta redskap&lt;br&gt;och vattenbruksanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag med den skill-&lt;br&gt;naden att förbudet inom en skyddszon föreslås gälla fiske med krokredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket anser att bemyndigandet rörande fis-&lt;br&gt;kevården bör kompletteras så att det även omfattar fiskets bedrivande. I annat&lt;br&gt;fall uppkommer enligt verket svårigheter vid fiskets utövande och motsätt-&lt;br&gt;ningar mellan de fiskande som inte kan lösas genom hänsynsregler i lagen. I&lt;br&gt;övrigt framförs synpunkter angående behovet av föreskrifter om kvarlämnan-&lt;br&gt;de av redskap och om det yrkesmässiga fiskets företrädesrätt. Beträffande&lt;br&gt;skyddszonen är remissinstanserna i huvudsak positiva till att zonen skall om-&lt;br&gt;fatta även vattenbruksanläggningar. Ett allmänt önskemål är dock att bestäm-&lt;br&gt;melsen skall avse fiske med alla rörliga redskap. Fiskeriverket anser att en-&lt;br&gt;dast anläggningar av viss minsta storlek bör skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande fiskerättslag reglerar förhållandet&lt;br&gt;mellan fiskande inbördes. Flera av bestämmelserna härrör från fiskeristadgan&lt;br&gt;från år 1900. De flyttades över till den nya fiskeristadgan år 1954.1 samband&lt;br&gt;med att 1974 års regeringsform tillkom överfördes bestämmelserna med i prin-&lt;br&gt;cip oförändrat innehåll till fiskerättslagen eftersom de ansågs ha delvis civil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslig karaktär. Samma år infördes det generella märkningstvånget av red- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en allmän regel i lagen skall den som först kommit till platsen ges&lt;br&gt;företräde när flera vill fiska samtidigt i samma vatten. Den som satt ut fiske-&lt;br&gt;redskap får inte i onödan hindras i sitt fiske. Det är förbjudet att onödigt uppe-&lt;br&gt;hålla fiskeplats eller att efter avslutat fiske i vattnet lämna kvar redskap eller&lt;br&gt;andra föremål som kan hindra efterföljande fiske. Dessutom finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur redskapen skall vara märkta. År 1973 infördes ett generellt märk-&lt;br&gt;ningstvång för utestående redskap. Avsikten var att göra en bättre övervak-&lt;br&gt;ning möjlig. Bestämmelserna om märkning av redskap med fartygs distrikts-&lt;br&gt;beteckning infördes år 1976 med anledning av nya bestämmelser för regi-&lt;br&gt;strering av fiskefartyg. Föreskrifter som avviker från de bestämmelser jag nu&lt;br&gt;har redovisat kan meddelas både med stöd av fiskerättslagen och naturvårds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije fiskande skall försöka undvika att hans fiskeredskap kommer så nära&lt;br&gt;fiskeredskap som annan fiskande tidigare satt ut eller börjat sätta ut att fara&lt;br&gt;uppstår för att de skall snärjas ihop. I lagen ges även regler om hur man skall&lt;br&gt;lösa den situation som uppstår när olika fiskandes fiskeredskap snärjts ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en bestämmelse får den som fiskar med krokredskap inte använda&lt;br&gt;dem närmare än 100 meter från större fasta redskap eller stängvad. För att åt-&lt;br&gt;njuta detta skydd skall det fasta redskapet eller stängvaden vara utmärkt på&lt;br&gt;visst sätt. Förbudet infördes år 1973 och har sin grund i att sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser tidigare införts i flera länsstadgor. I lagstiftningsärendet ansåg man att bris-&lt;br&gt;ten på enhetlighet, liksom skyddsområdenas varierande storlek, skapade osä-&lt;br&gt;kerhet, särskilt bland fritidsfiskare som ofta fiskade i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade bestämmelserna framstår i dag som i viss mån otidsenliga.&lt;br&gt;Fortfarande finns det behov av vissa allmänna bestämmelser som reglerar för-&lt;br&gt;hållandet mellan fiskande inbördes. Regleringen behöver emellertid enligt min&lt;br&gt;mening inte vara så detaljrik och omfattande. Att fiskande måste ta hänsyn till&lt;br&gt;varandra är naturligtvis självklart, liksom vari denna hänsyn bör bestå. Att&lt;br&gt;fiskande måste ha ett skydd för sina redskap är också tämligen självklart. En-&lt;br&gt;ligt min mening bör det i lagen finnas en allmän hänsynsregel som talar om att&lt;br&gt;den som fiskar skall visa hänsyn till andra fiskande och inte hindra dem i onö-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag att det bör finnas en bestämmelse om vem som har före-&lt;br&gt;träde till en fiskeplats. Regeln att en fiskande inte får lämna kvar redskap och&lt;br&gt;andra föremål i onödan bör också finnas i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som jag närmare kommer att utveckla i det följande bör man däre-&lt;br&gt;mot kunna undvara de nuvarande reglerna om hur det skall förfaras när fiske-&lt;br&gt;redskap snäijts ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl saknas att i det här sammanhanget införa regler om redskap som läm-&lt;br&gt;nas ovittjade. Inte heller kan det anses nödvändigt med särskilda skyddsregler&lt;br&gt;för yrkesfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsynsreglema bör gälla alla svenska fiskare även om fisket sker utanför&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande bestämmelse som innebär förbud mot krokfiske inom ett Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;skyddsområde runt vissa fiskeredskap bör utvidgas till att gälla även vatten-&lt;br&gt;bruksanläggningar. Så som flera remissinstanser anfört är det dessutom&lt;br&gt;lämpligt att bestämmelsen får avse även andra rörliga redskap än krokred-&lt;br&gt;skap. I fråga om vattenbruksanläggningama bör enligt Fiskeriverket skyddet&lt;br&gt;endast gälla anläggningar av en viss minsta storlek. Som motiv anför verket&lt;br&gt;att det i annat fall finns risk för att små anläggningar sätts ut i det enda syftet&lt;br&gt;att hindra fiske. Med hänsyn till att den verksamhet som det kan bli fråga om i&lt;br&gt;en vattenbruksanläggning normalt är tillståndspliktig finns det enligt min&lt;br&gt;mening inte tillräckliga skäl för att undanta de mindre anläggningarna från&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Fiskresursemas fördelning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.4.1 Gällande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grunden för allmänhetens rätt att fiska på allmänt vatten finns i 2 § fiskerätts-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen härrör från 1766 års fiskeristadga enligt vilken vaije ri-&lt;br&gt;kets undersåte skulle äga frihet att idka och sig till fördel använda fisket i öpp-&lt;br&gt;na havet. Allmänhetens rätt att fiska i enskilt vatten har redovisats i det föregå-&lt;br&gt;ende. Därav framgår det att den s.k. frifiskerätten har utvecklats olika längs&lt;br&gt;våra kuster. Av motiven till fiskerättslagen framgår att syftet med frifiskebe-&lt;br&gt;stämmelsema längs Norrlandskusten i första hand var att tillgodose yrkes-&lt;br&gt;fisket. För Mälaren däremot anförde föredragande departementschefen&lt;br&gt;(prop. 1950:60 s. 49) att han för egen del fann starka skäl tala för att befolk-&lt;br&gt;ningen i städer och andra samhällen kring denna sjö borde ha tillgång till åt-&lt;br&gt;minstone något vatten där rekreationsfiske fritt kunde utövas. Detta synsätt&lt;br&gt;var till indirekt fordel också för yrkesfiskarna genom att konkurrensen om&lt;br&gt;fiskearrendena minskade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i de angivna rättigheterna kan göras med stöd av det bemyn-&lt;br&gt;digande i fiskerättslagen som ger regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer befogenhet att meddela föreskrifter om fiskets vård och be-&lt;br&gt;drivande. Däremot är det i princip inte möjligt att ge företräde åt någon viss ka-&lt;br&gt;tegori fiskande. Av fiskerättslagens förarbeten framgår emellertid att vid en&lt;br&gt;konflikt mellan olika kategorier av fiskande skall yrkesfiskets skäliga krav till-&lt;br&gt;godoses i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet att med stöd av gällande regler prioritera en viss grupp av&lt;br&gt;fiskande finns inte heller om konkurrensen avser utrymmet på fiskeplatsen.&lt;br&gt;Fiske skall utövas efter den ordning i vilken de fiskande kommit till fiskeplat-&lt;br&gt;sen, om alla inte kan fiska samtidigt. Så länge en fiskande använder de red-&lt;br&gt;skap han har satt ut får han inte hindras i sitt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudprincipen i lagstiftningen att någon fördelning av fisket inte&lt;br&gt;skall ske finns några undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskerättslagen krävs tillstånd för att få sätta ut ett fast redskap i all-&lt;br&gt;mänt vatten. Enligt fiskeriförordningen gäller att tillstånd att sätta ut fasta red-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap för fångst av lax, öring och ål endast får beviljas fiskare för vilkas för- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;söijning fisket är av väsentlig betydelse. Fiskare för vilkas försörjning fisket&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse skall också ges företräde till fiske med fasta redskap&lt;br&gt;efter annan fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller enligt fiskeriförordningen att trålfiske får bedrivas endast av&lt;br&gt;den som är yrkesfiskare eller annan för vars försörjning fisket är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse. Skälen härtill är att trålfiske är en av de mest effektiva fiskemeto-&lt;br&gt;dema och dessutom en metod som kräver stort utrymme och därmed bara ger&lt;br&gt;plats för ett begränsat antal fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fiskeriförordningen får länsstyrelsen meddela föreskrifter om fiskets&lt;br&gt;vård och bedrivande för länet. Detta har bl.a. inneburit att länsstyrelserna med-&lt;br&gt;delat sådana föreskrifter för de stora sjöarna. I dessa föreskrifter finns red-&lt;br&gt;skapsbegränsningar som innebär att det inte är tillåtet att använda mer än&lt;br&gt;100-180 meter nät per person. För yrkesfiskare eller annan för vars försörj-&lt;br&gt;ning fisket är av väsentlig betydelse meddelar länsstyrelsen särskilda undan-&lt;br&gt;tag från dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördelning som på detta sätt görs av fiskeresursema i de stora sjöarna&lt;br&gt;måste ses i belysning av att man regionalt velat gynna dem som är beroende&lt;br&gt;av fisket för sin försöijning. Utan detta fördelningssystem hade antalet insjö-&lt;br&gt;fiskare varit betydligt färre än i dag. Det är inte heller uteslutet att också fiske-&lt;br&gt;möjlighetema för allmänheten hade varit reducerade. Fördelningssystemet har&lt;br&gt;därför inneburit att fiskeresurserna tillvaratagits på ett för samhället bra sätt.&lt;br&gt;Systemet har således inneburit en fördel för yrkesfisket och även för fritidsfis-&lt;br&gt;ket i stort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.2 Resursfördelningen i Danmark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1986 infördes i Danmark vissa begränsningar för fritidsfiskare. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har införts av konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att överhuvudtaget få bedriva fritidsfiske måste var och en som vill&lt;br&gt;fiska betala en årlig avgift. År 1990 var denna avgift 250 danska kronor. Ge-&lt;br&gt;nom avgiften finansieras bl.a. smoltutsättningar. Inbetalningsavin innehåller&lt;br&gt;ett nummer som skall användas vid märkning av fiskeredskap. Märkningen&lt;br&gt;måste också innehålla namn och adress. Därutöver måste den som vill bedriva&lt;br&gt;fritidsfiske vara bosatt i landet och vara över tolv år gammal. Åldersgränsen&lt;br&gt;har införts av säkerhetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som traditionellt räknas som redskap för fritidsfiskare omfattas inte av&lt;br&gt;bestämmelserna om redskapsbegränsning. Däremot har en begränsning in-&lt;br&gt;förts i fråga om sådana redskap som även används av yrkesfiskare. Begräns-&lt;br&gt;ningarna gäller inte för ålderspensionärer. De redskap som är föremål för be-&lt;br&gt;gränsning är kroklinor, nät, ryssjor och burar. För dessa redskap gäller att&lt;br&gt;inte fler än sex stycken får användas samtidigt av en och samma fiskare.&lt;br&gt;Kroklinor får dessutom inte vara försedda med fler krokar än 100 stycken.&lt;br&gt;Bestämmelsen är så utformad att det positivt anges vad som är tillåtet i fråga&lt;br&gt;om typ av redskap och antal redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.3 Fördelningen mellan yrkesmässigt fiske och fritidsfiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs ett bemyndigande för regeringen att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter för fisket i allmänt vatten och frifiskevatten som begrän-&lt;br&gt;sar redskapsanvändningen för andra fiskande än sådana som bedriver&lt;br&gt;yrkesmässigt fiske. Föreskrifterna skall inte gälla för den som innehar&lt;br&gt;fisket med äganderätt eller har rätt till fiske på grund av nyttjanderätt&lt;br&gt;som omfattar även annat fiske än det som är fritt för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att med stöd av bemyndigandet begränsa fritidsfiskets&lt;br&gt;användning av mera fångstintensiva redskap till ett visst högsta antal&lt;br&gt;redskap för vaije fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till någon form av begräns-&lt;br&gt;ning när det gäller fritidsfiskarnas redskapsanvändning. Åtskilliga och vari-&lt;br&gt;erande synpunkter framförs dock beträffande detaljregleringen i det avseen-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgår av den redogörelse som finns i&lt;br&gt;promemorian har frågan om en fördelning av fiskresursema till förmån för yr-&lt;br&gt;kesfisket gjorts till föremål för ett flertal utredningar. Bakgrunden till dessa ut-&lt;br&gt;redningar är den konkurrens om fisktillgångarna som funnits sedan länge.&lt;br&gt;Någon egentlig fördelning har emellertid inte genomförts. Jag undantar då&lt;br&gt;den redskapsbegränsning som tillämpas i de stora sjöarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nu begärt att regeringen skall lägga fram ett förslag om be-&lt;br&gt;gränsningar av husbehovs- och fritidsfiskares redskapsinsatser vid fiske med&lt;br&gt;mängdfångande redskap på frifiskevatten och allmänt vatten (bet. 1991/92:&lt;br&gt;JoU20, rskr. 1991/92:304). Det hänvisas bl.a. till att yrkesfisket utsätts för&lt;br&gt;kvotering medan det olicensierade fisket kan expandera. Det bör inte längre&lt;br&gt;vara tillåtet att använda fiskeredskap i en omfattning som uppenbart överstiger&lt;br&gt;vad som behövs för vanligt fritids- och husbehovsfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag jag nu lägger fram om en fördelning av fisktillgångama mellan&lt;br&gt;olika kategorier fiskande grundar sig på promemorieförslaget som i huvudsak&lt;br&gt;mottagits väl av remissinstanserna. Den fördelning av fiskresursema som jag&lt;br&gt;förordar syftar till att stärka det fiske som bedrivs av dem som för sin försörj-&lt;br&gt;ning är beroende av fisket. Till den gruppen hör emellertid inte bara personer&lt;br&gt;som får sin huvudsakliga inkomst från fisket. Många bedriver fisket som binä-&lt;br&gt;ring till annan verksamhet. Det är i hög grad angeläget att också sådana fiska-&lt;br&gt;re har möjlighet att bedriva ett lönsamt fiske. Ett av fiskepolitikens mål är att&lt;br&gt;värna om binäringsfisket. Ett fördelningssystem måste emellertid utformas&lt;br&gt;också med beaktande av andra mål för fiskepolitiken. Dit hör att säkerställa all-&lt;br&gt;mänhetens tillgång till fiskemöjligheter för att därigenom tillvarata det stora&lt;br&gt;rekreationsvärde som fisket har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör vid fördelning av fisket en gräns- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;dragning göras mellan yrkesmässigt fiske och fritidsfiske. Det yrkesmässiga&lt;br&gt;fisket bör inbegripa både det på heltid bedrivna yrkesfisket och binäringsfis-&lt;br&gt;ket. Avgörande bör vara om någon del av fångsten säljs. Det s.k. husbehovs-&lt;br&gt;fisket bör betraktas som fritidsfiske om det bedrivs enbart i syfte att den fis-&lt;br&gt;kande själv och hans familj skall konsumera fångsten. Om det däremot be-&lt;br&gt;drivs för att sälja fångsten är det ett yrkesmässigt fiske. En fördelning genom&lt;br&gt;redskapsbegränsning bör vidare utformas så att det sedvanliga fritidsfiskets&lt;br&gt;behov tillgodoses också i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innebär att fritidsfiskare vid fiske i frivatten och all-&lt;br&gt;mänt vatten bara skall få använda handredskap och därutöver vissa andra red-&lt;br&gt;skap till ett begränsat antal. Utöver handredskap skall vid fisket få användas&lt;br&gt;mindre än 180 meter nät eller gam, krokredskap med mindre än 100 krokar,&lt;br&gt;högst sex ryssjor och högst sex burar. Högst sex redskap skall få samman-&lt;br&gt;kopplas vid fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till en redskapsbegränsning för&lt;br&gt;fritidsfiskarna. Ett motstånd mot en sådan begränsning kommer dock till ut-&lt;br&gt;tryck i yttranden från enskilda kustbor och lokala intresseföreningar. Flertalet&lt;br&gt;kritiska synpunkter på förslaget gäller emellertid enskildheter i utformningen.&lt;br&gt;I övrigt framhålls i vissa remissvar svårigheterna att övervaka efterlevnaden&lt;br&gt;av begränsningsreglema. Det ifrågasätts också om samma regler bör gälla för&lt;br&gt;hela landet, om en begränsning kan förenas med kustbomas behov av flera&lt;br&gt;inkomstkällor och om rekryteringen till yrkesfisket kan komma att hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter från vissa remissinstanser ger mig anledning att klargöra att&lt;br&gt;det förslag jag ställer mig bakom innebär att fritidsfiskare skall få använda&lt;br&gt;handredskap utan någon begränsning till viss fiskemetod. Av fördelningsreg-&lt;br&gt;lerna som sådana skall alltså inte följa något förbud mot att exempelvis fiska&lt;br&gt;med tillämpning av en metod som kräver att båt används. En annan sak är att&lt;br&gt;förbud mot trollingfiske och liknande fortfarande kommer att gälla för den&lt;br&gt;som fiskar enbart med stöd av ffifiskebestämmelsema för ostkusten och de&lt;br&gt;stora sjöarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av remissynpunkterna vill jag peka på att skärgårds- och kust-&lt;br&gt;bor ofta har behov av att bedriva flera olika verksamheter för att skaffa sig en&lt;br&gt;skälig försörjning. Härvid spelar fisket en stor roll. Det är under sådana för-&lt;br&gt;hållanden inte anmärkningsvärt att förslag till begränsningar av det fria fisket&lt;br&gt;får många av dessa skärgårdsbor att reagera negativt. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;dock också beaktas att en fiskande landsbygds- och skärgårdsbo för vilken&lt;br&gt;fisket är av väsentlig betydelse för försötjningen, kan ansöka om yrkesfiske-&lt;br&gt;licens. Jag återkommer i det följande till att det för sådan licens inte med nöd-&lt;br&gt;vändighet skall krävas att fisket är den enda inkomstkällan, bara att denna&lt;br&gt;skall vara väsentlig för försörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den av vissa remissinstanser väckta frågan om bestämmelser-&lt;br&gt;na skall vara desamma i hela landet kan först konstateras att avsikten är att re-&lt;br&gt;geringen med stöd av ett bemyndigande i lagen skall meddela de begränsning-&lt;br&gt;ar som är påkallade ur fördelningssynpunkt. Eventuella behov av att begränsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redskap smängden med hänsyn till direkta fiskevårdsskäl skall däremot tillgo- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;doses med föreskrifter som stödjer sig på andra bemyndiganden i lagen. Jag&lt;br&gt;har förordat att det skall ankomma på Fiskeriverket att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från olika håll invänts att fritidsfisket inte inkräktar på yrkesfiskets&lt;br&gt;möjligheter till utkomst i alla delar av landet och att det därför skulle vara möj-&lt;br&gt;ligt att tillåta användning av mer redskap på vissa platser. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle dock föra med sig alla de olägenheter som följer av omfattande och där-&lt;br&gt;med svårtillgängliga regler. Jag kan inte heller finna att en sådan differentie-&lt;br&gt;ring skulle innebära några fördelar. Allt talar därför för att en enhetlig begräns-&lt;br&gt;ning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till begränsningar har hämtat intryck från de danska&lt;br&gt;bestämmelserna för fritidsfisket. Förslaget och de danska bestämmelserna är&lt;br&gt;dock inte identiska. Det är inte heller självklart att det finns anledning att be-&lt;br&gt;stämma nivån här i landet efter vad som passar i ett annat land. Yrkesfiskarna&lt;br&gt;och även några myndigheter har uttalat sig för att redskapsmängden i vissa av-&lt;br&gt;seenden bör vara större än den i promemorian föreslagna. Å andra sidan före-&lt;br&gt;slås från olika håll en mera skärpt begränsning med hänvisning till fiskevårds-&lt;br&gt;skäl. Som jag redan har understrukit är avsikten inte att genom en fördelnings-&lt;br&gt;bestämmelse av ifrågavarande slag tillgodose fiskevården. Enligt min mening&lt;br&gt;finns det inte skäl för någon mera långtgående begränsning än den som före-&lt;br&gt;slagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det inte heller framförts några bärande skäl&lt;br&gt;för att i någon mera betydande grad frångå promemorieförslaget till redskaps-&lt;br&gt;begränsning. I det stora hela bör det föreslagna antalet redskap vara tillräck-&lt;br&gt;liga för att tillgodose en fritidsfiskares anspråk på skäliga fångster för det eg-&lt;br&gt;na hushållets konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser följaktligen att en fördelning av fiskresursema bör ske i huvud-&lt;br&gt;sak enligt de principer som redovisas i promemorian. Förslaget rymmer dock&lt;br&gt;vissa oklarheter och i fråga om vissa detaljer har jag en annan uppfattning.&lt;br&gt;Även om det förutsätts att regeringen, med stöd av ett bemyndigande i lagen,&lt;br&gt;skall meddela detaljbestämmelsema rörande redskapsanvändningen vill jag&lt;br&gt;som information redogöra för hur bestämmelserna enligt min mening bör ut-&lt;br&gt;formas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den tillåtna användningen av kroklinor, i likhet med de dans-&lt;br&gt;ka reglerna, bör avse högst sex linor utrustade med högst 100 krokar per lina.&lt;br&gt;Jag är däremot inte benägen att överge meterbegränsningen för nät till förmån&lt;br&gt;för den av danskarna använda och av vissa fiskare föreslagna begränsningen&lt;br&gt;till vissa typer av gam. Det bör således vara tillåtet att använda högst 180 me-&lt;br&gt;ter nät eller gam. Enligt min mening är det också tillräckligt för en fritidsfis-&lt;br&gt;kare att få använda högst sex ryssjor. Med burar avses även tinor och mjärdar&lt;br&gt;och liknande redskap. Det föreslagna antalet burar har för många framstått&lt;br&gt;som väl litet för hummerfiske. Detta fiske kan dock utgöra en inkomstbring-&lt;br&gt;ande verksamhet för det småskaliga yrkesfisket. Det finns därför särskilda&lt;br&gt;skäl att vara restriktiv i fråga om fritidsfiskarnas tillgång till redskap för så-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dant fiske. Enligt min mening bör emellertid fritidsfiskare kunna tillåtas att Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;använda upp till florton hummertinor utan att yrkesfiskets villkor försämras&lt;br&gt;kännbart. Vid annat fiske bör däremot antalet vara begränsat till högst sex&lt;br&gt;stycken burar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör även innebära en begränsning av det antal redskap&lt;br&gt;som en fiskare sammanlagt får använda vid ett och samma tillfälle. Denna&lt;br&gt;antalsbegränsning bör inte omfatta handredskap. Hummertinoma - högst&lt;br&gt;fjorton — bör också lämnas utanför. När det gäller andra burar och nät eller&lt;br&gt;gam, linor och ryssjor, bör det sammanlagda antalet sådana redskap inte få&lt;br&gt;överstiga sex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnt innebär mitt förslag att regeringen i fiskelagen bemyn-&lt;br&gt;digas föreskriva sådana redskapsbegränsningar som jag nu har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fiskerätt på enskilt vatten anses alltid bedriva sitt fiske där&lt;br&gt;med stöd av den enskilda fiskerätten. Det gäller även sådant fiske på ifrågava-&lt;br&gt;rande vatten som omfattas av frifiskerätt. En fiskerättsinnehavare skulle sålun-&lt;br&gt;da kunna upplåta det fiske som redan är fritt för envar till en fritidsfiskare&lt;br&gt;med det enda syftet att denne därigenom tillåts använda redskap utöver den&lt;br&gt;mängd som föreskrivs enligt bestämmelserna om redskapsbegränsning för&lt;br&gt;fritidsfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte sannolikt att sådana upplåtelser skulle få någon större omfatt-&lt;br&gt;ning. Man kan dock inte bortse ifrån att enbart möjligheten till en sådan han-&lt;br&gt;del för många skulle te sig stötande. Ersättningen för en sådan upplåtelse skul-&lt;br&gt;le inte komma att gälla tillgången till ett visst fiske utan enbart det förhållandet&lt;br&gt;att nyttjanderättshavaren skulle bli befriad från redskapsbegränsningen. Enligt&lt;br&gt;min mening bör förutsättningarna för upplåtelser av det här slaget undanröjas.&lt;br&gt;Det kan lämpligen ske genom att från redskapsbegränsningen bara undanta&lt;br&gt;den som äger fisket eller den som har nyttjanderätten även till annat fiske än&lt;br&gt;det som är fritt för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fördelningssystem av det slag som skisserats kommer inte att lösa den&lt;br&gt;konkurrenssituation som uppstår när flera avser att fiska på samma plats. I&lt;br&gt;den situationen gäller fortfarande att den som först kommer till platsen har fö-&lt;br&gt;reträde. Förändringar i det avseendet skulle innebära en alltför kraftig begräns-&lt;br&gt;ning av fritidsfiskets berättigade intressen i förhållande till yrkesfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördelning enligt det föreslagna systemet innebär att redskapen måste&lt;br&gt;särskiljas för att det skall gå att bestämma vilken kategori fiskande redskapet&lt;br&gt;tillhör. Det bör därför uppdras åt Fiskeriverket att utforma ett märkningssys-&lt;br&gt;tem som visar vem fiskeredskapet tillhör och om denne bedriver yrkesmässigt&lt;br&gt;fiske, fiskar med stöd av enskild fiskerätt eller bedriver fritidsfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kommer ett system med redskapsbegränsningar att medföra nya&lt;br&gt;uppgifter för de myndigheter som övervakar fisket. Mot bakgrund av de för-&lt;br&gt;enklingar i regelverket som föreslås bör dessa nya uppgifter kunna lösas med&lt;br&gt;tillgängliga resurser. I vissa vatten är redskapsanvändningen av olika skäl re-&lt;br&gt;dan begränsad. Det finns därför sedan tidigare erfarenhet av övervakning av&lt;br&gt;liknande bestämmelser. Med det nyssnämnda systemet för märkning av utelig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande redskap och med det intresse andra fiskande har av att alla lojalt följer Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;bestämmelserna förutser jag inte några särskilda övervakningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.4 Licens som krav för att bedriva yrkesfiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För rätt att bedriva yrkesfiske skall krävas yrkesfiskeli-&lt;br&gt;cens. Sådan licens skall bara beviljas den för vars försörjning fisket är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse. Vid licensprövningen skall bl.a. fisktillgången&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa remissinstanser har principiella invändningar&lt;br&gt;mot att rätten att utöva ett yrke görs till föremål för myndighets beslut men i&lt;br&gt;övrigt möts förslaget att införa ett licenskrav inte av några erinringar. I fråga&lt;br&gt;om förutsättningarna för att erhålla licens är synpunkterna mer varierade.&lt;br&gt;Bl.a. påpekas att åtskilliga, framförallt kustbor med annan försörjning och&lt;br&gt;pensionärer, har fisket som väsentlig biinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rätten för svenska medborgare att bedriva yr-&lt;br&gt;kesfiske är enligt gällande regler inte begränsad på annat sätt än att Fiskeriver-&lt;br&gt;ket kräver innehav av yrkesfiskelicens för fiske i utländska zoner. Den licens&lt;br&gt;för yrkesfiske som meddelas med stöd av förordningen om sådan licens (SFS&lt;br&gt;1987:886) är en förutsättning för att ett fiskeföretag skall komma i fråga för&lt;br&gt;statligt ekonomiskt stöd i form av bl.a. prisstöd och rationaliseringsstöd. Li-&lt;br&gt;censen är däremot inte någon förutsättning för rätten att utöva yrkesfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en utländsk medborgare skall få rätt att bedriva yrkesfiske i svenska&lt;br&gt;vatten krävs däremot tillstånd av regeringen eller Fiskeriverket. Tillståndskra-&lt;br&gt;vet gäller inte för den som fiskar med stöd av enskild fiskerätt och inte heller&lt;br&gt;för utländska medborgare som sedan minst två år är stadigvarande bosatta här&lt;br&gt;i landet. Inför ett EES-avtal har tillståndskrav införts för yrkesfiske som be-&lt;br&gt;drivs genom juridisk person som till hälften eller mer ägs av utländska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har på regeringens uppdrag i en promemoria den 1 juni 1992&lt;br&gt;belyst vissa konsekvenser på fiskets område av ett EES-avtal och också läm-&lt;br&gt;nat vissa förslag till ändringar i fiskelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har redovisat innebörden av ett EES-avtal vad gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om kapitalets fria rörlighet. Av avtalet och direktiv till vilket avtalet&lt;br&gt;hänvisar drar Fiskeriverket slutsatsen att en EES-medborgare som flyttar till&lt;br&gt;Sverige torde vara berättigad att ta med sig sitt fiskefartyg hit och få det regi-&lt;br&gt;strerat under svensk flagg. Fiskeriverket har förutsatt att det i fortsättningen&lt;br&gt;inte kan krävas svenskt medborgarskap för att få inregistrera fartyget i&lt;br&gt;svenskt register. Vidare förutsätter verket att det inte är förenligt med EES-&lt;br&gt;avtalet att behålla det nuvarande kravet på svenskt medborgarskap för rätten&lt;br&gt;att få yrkesfiska utan särskilt tillstånd. Eftersom fiskekvoterna fortfarande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella är det däremot möjligt att kräva svenskregistrerat fartyg för rätten Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;att utnyttja svenska kvoter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket gör den bedömningen att det kan finnas ett intresse bland fis-&lt;br&gt;kare i andra EES-länder att flytta till Sverige för att etablera sig som fiskare&lt;br&gt;här. Syftet med en sådan etablering skulle vara att därigenom komma i åtnju-&lt;br&gt;tande av de i förhållande till EG större fiskekvoterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket pekar på att det i flertalet EES-länder krävs ett administrativt&lt;br&gt;beslut för att en person skall kunna etablera sig som yrkesfiskare. Antalet yr-&lt;br&gt;kesfiskare kan därigenom balanseras mot tillgängliga fiskekvoter. Först när&lt;br&gt;en sådan balans föreligger är det möjligt att uppnå en tillfredsställande lönsam-&lt;br&gt;het i fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till ett EES-avtal och det förhållandet att det inte finns biolo-&lt;br&gt;giskt eller kommersiellt utrymme för någon utökad kapacitet inom det svens-&lt;br&gt;ka yrkesfisket bör enligt min mening rätten till yrkesfiske även i Sverige gö-&lt;br&gt;ras beroende av ett administrativt beslut. Den enklaste lösningen är därvid att&lt;br&gt;denna rätt kopplas till innehav av yrkesfiskelicens. Sådan licens bör ges efter&lt;br&gt;en prövning som bl.a. avser huruvida det finns ett biologiskt utrymme för det&lt;br&gt;fiske som licenssökanden skall inrikta sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redskapsbegränsning som jag har föreslagit i det föregående innebär&lt;br&gt;att bara det yrkesmässiga fisket får tillgång till yrkesfiskeredskapen i full om-&lt;br&gt;fattning. Ett krav på yrkesfiskelicens som förutsättning för rätten att bedriva&lt;br&gt;yrkesfiske kan därmed lagtekniskt lösas på det sättet att yrkesmässigt fiske i&lt;br&gt;fiskelagen definieras som fiske som bedrivs med yrkesfiskelicens. I allmän-&lt;br&gt;het bör kravet på licens gälla för såväl svenska som utländska medborgare.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör emellertid, närmast med tanke på vårt kvotutbyte med and-&lt;br&gt;ra länder, utformas så att den ger utrymme även för andra former av tillstånd&lt;br&gt;än licens för utländska fiskare att fiska i svenska vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grundläggande förutsättning för att en fiskeföretagare skall bevil-&lt;br&gt;jas yrkesfiskelicens bör gälla att han är stadigvarande bosatt i landet och bedri-&lt;br&gt;ver ett fiske som är av väsentlig betydelse för hans försötjning. Enligt vissa&lt;br&gt;remissinstanser bör behovet av stimulans för kust- och landsbygd beaktas vid&lt;br&gt;licensgivningen. Åtskilliga bedriver i dag fiske som bisyssla i jordbruket eller&lt;br&gt;vid sidan av annan sysselsättning. Även för den som har fisket som binäring&lt;br&gt;kan det ekonomiska tillskottet, om än litet i kronor räknat, vara av stor bety-&lt;br&gt;delse för hushållsekonomin. Detta måste beaktas vid licensgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra former av binäringsfisket kan emellertid komma att bedömas annor-&lt;br&gt;lunda. Det förekommer att människor i våra kustsamhällen vid sidan av en hel-&lt;br&gt;tidsanställning bedriver fiske som binäring. Normalt bör detta innebära att fis-&lt;br&gt;keinkomsten inte kan anses som väsentlig för försörjningen. Med beaktande&lt;br&gt;av att man måste se till en hel familjs möjligheter till försötjning i trakter med&lt;br&gt;begränsade inkomstmöjligheter och begränsad samhällsservice kan det dock i&lt;br&gt;vissa fall finnas anledning att anse att även sådana extrainkomster är väsentli-&lt;br&gt;ga för försörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas möjlighet att få licens berörs av flera remissinstanser. Da-&lt;br&gt;gens licensregler utesluter ålderspensionärer. Detta undantag bör inte behållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett framtida system med obligatorisk licens för yrkesmässigt fiske. Det sak- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;nas anledning att i fråga om fisket avvika från vad som gäller på andra områ-&lt;br&gt;den. Pensionärer som uppfyller villkoret att fisket skall vara av väsentlig bety-&lt;br&gt;delse för försötjningen bör därför få rätt att ansöka om och inneha yrkesfiske-&lt;br&gt;licens under samma förutsättningar som övriga fiskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om licens prövas första gången bör gälla att tillgången på&lt;br&gt;fisk, särskilt skall beaktas. Prövningen av tillgången på fisk avser den allmän-&lt;br&gt;na tillgången på fisk som lämpar sig för yrkesmässig fångst, inte tillgången&lt;br&gt;på enstaka arter. En yrkesfiskare kan därmed inte heller redan genom lincen-&lt;br&gt;sen garanteras att få bedriva sitt fiske med inriktning på vissa arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser föreslår att licensen skall begränsas geografiskt. Det&lt;br&gt;är emellertid enligt min mening inte lämpligt att använda licenstilldelningen&lt;br&gt;för att styra fisket till vissa fångstplatser. Jag anser att yrkesfiskelicensen&lt;br&gt;skall ha giltighet i alla svenska vatten. Det ankommer härvid på den licensbe-&lt;br&gt;viljande myndigheten att, med beaktande av sökandens beskrivning av sitt&lt;br&gt;fiske, pröva om detta ryms i det avsedda området och mer allmänt inom de&lt;br&gt;svenska fiskevattnen. Med en licens giltig för allt fiske i alla vatten kan det&lt;br&gt;förutsättas att de fiskande söker sig till tillgängliga vatten och tillgängliga fång-&lt;br&gt;ster som kan ge godtagbar lönsamhet. Härigenom skapas förutsättningar för&lt;br&gt;effektiv och marknadsstyrd fördelning av det tillgängliga fisket mellan de li-&lt;br&gt;censierade fiskande. Eftersom licenserna inte bör begränsas geografiskt an-&lt;br&gt;kommer det lämpligen på den centrala myndigheten, Fiskeriverket, att bevilja&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket och en del andra remissinstanser har framfört uppfattningen&lt;br&gt;att en licens skall kunna återkallas på grund av ändrade förhållanden, t.ex. en&lt;br&gt;ändrad tillgång på fisk. Åtskilliga fiskeföretag bedrivs med relativt stora kapi-&lt;br&gt;talinsatser för den enskilde fiskaren. Den varierande tillgången på fisk är ett&lt;br&gt;bekymmer för varje fiskeföretag och lönsamheten kan skifta kraftigt. Detta&lt;br&gt;kan få till följd att en fiskare tidvis får ändra inriktningen på sitt fiske eller av-&lt;br&gt;stå från ett alltför olönsamt fiske, för att återuppta verksamheten när tillgång-&lt;br&gt;en på fisk och möjligheterna att få avsättning för fångsten förbättrats. Jag är&lt;br&gt;emellertid inte beredd att föreslå en ordning som skulle innebära att yrkesfiske-&lt;br&gt;licensen och därmed rätten att yrkesfiska kan fråntas fiskaren vid sviktande&lt;br&gt;fisktillgång. En sådan möjlighet att återkalla en licens skulle påverka fiskarens&lt;br&gt;möjligheter att finansiera sin utrustning och i hög grad öka risken för kapital-&lt;br&gt;förstöring. De medel som bör användas för att komma till rätta med följderna&lt;br&gt;av variationerna i fisktillgången bör i stället vara kvotering och fiskevårdsfö-&lt;br&gt;reskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt bör det vara en förutsättning för licens att fisket är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för försöijningen. Detta innebär att licensinnehavet också&lt;br&gt;måste kunna ifrågasättas om företagaren inte längre i tillräcklig grad är beroen-&lt;br&gt;de av denna inkomst. Av den anledningen kan det finnas skäl för en ordning&lt;br&gt;som innebär att licensen omprövas, förslagsvis vart femte år, varvid prövning-&lt;br&gt;en bör inskränka sig till fiskets betydelse för fiskarens försöijning. Licensen&lt;br&gt;blir härigenom personlig och inte möjlig att överlåta i samband med en försälj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av t.ex. fiskeutrustningen. Det ankommer i sådana fall i stället på köpa- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;ren att själv ansöka om ny licens, om han inte redan har en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När felaktiga uppgifter lämnats vid ansökan om licens eller vid upprepade&lt;br&gt;överträdelser av fiskebestämmelserna bör det kunna komma i fråga att åter-&lt;br&gt;kalla gällande licenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vid lagens ikraftträdande förekomma fiskare för vars försörjning&lt;br&gt;fisket inte är av sådan betydelse att de uppfyller lagens förutsättningar för att&lt;br&gt;erhålla yrkesfiskelicens. Vederbörande kan emellertid ha investerat stora be-&lt;br&gt;lopp i utrustning förbehållen det yrkesmässiga fisket. En sådan fiskare bör&lt;br&gt;ges tillfälle att under skälig tid avveckla fisket och redskapsinnehavet. Detta&lt;br&gt;kan lämpligen ske genom en övergångsbestämmelse som ger fiskaren möjlig-&lt;br&gt;het att erhålla en tidsbegränsad yrkesfiskelicens för det fiske fiskeutrustning-&lt;br&gt;en är avsedd för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.5 Fångstuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I lagen införs ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyl-&lt;br&gt;dighet för den som bedriver yrkesmässigt fiske att lämna fångstuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fiskeriverket anser att skyldigheten att lämna&lt;br&gt;fångstuppgifter även bör omfatta sådant fiske med yrkesmässiga redskap som&lt;br&gt;bedrivs med stöd av enskild fiskerätt. Vissa länsstyrelser anser att insjöfisket&lt;br&gt;bör undantas från loggboksplikten. Länsstyrelsen i Västerbottens län framför&lt;br&gt;uppfattningen att alla fångster - inte bara yrkesmässiga - bör kunna omfattas&lt;br&gt;av uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En förutsättning för en god fiskevård är kun-&lt;br&gt;skap om fiskens levnadssätt och fiskets omfattning. För att nå sådan kunskap&lt;br&gt;finns olika medel. Ett av de viktigaste medlen är statistikuppgifter om bl.a.&lt;br&gt;fångster i olika områden. I flera internationella konventioner finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om statistikinsamling, bl.a. för att kunna rekommendera kvantitativa be-&lt;br&gt;gränsningar av fisket. Merparten av statistikinsamlandet sker från fiskare som&lt;br&gt;lämnar uppgifter i loggböcker. Dessa kontrolleras av fiskevårdande myndig-&lt;br&gt;heter. Enligt Fiskeriverkets föreskrifter är omfattningen av loggboksplikten&lt;br&gt;kopplad till storleken på fiskefartyget. Av loggböckema skall framgå bl.a.&lt;br&gt;uppgifter om fångst och fångstplats. Hur ofta noteringar skall göras är bero-&lt;br&gt;ende av var fisket utövas och storleken på fiskefartyget. Fiskeloggböckema&lt;br&gt;kontrolleras regelmässigt. Därutöver finns enligt fiskerättslagen möjlighet att&lt;br&gt;på ett fartyg undersöka fiskeredskap, fångst och lastutrymmen och ta del av&lt;br&gt;loggböcker och handlingar av betydelse för fisket. Denna bestämmelse till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kom som en direkt följd av konventionen om framtida multilateralt samarbete Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;om fisket i Nordostatlanten (SÖ 1982:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fiskar i någon av de stora sjöarna lämnar inte fångstuppgifter i&lt;br&gt;form av loggboksuppgifter. Länsstyrelserna kräver emellertid in likartade upp-&lt;br&gt;gifter av dem som beviljas dispens från nätbegränsningsbestämmelser. I prak-&lt;br&gt;tiken innebär det att samtliga yrkesfiskare i de stora sjöarna lämnar uppgifter&lt;br&gt;om fångstmängd, fångstplats och redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss framhållit är fångstuppgifter av mycket stor betydelse för fis-&lt;br&gt;kevården. De insamlade uppgifterna används t.ex. för att kontrollera fångstut-&lt;br&gt;tag för kvoterade fiskslag. Även i övrigt används de lämnade fångstuppgifter-&lt;br&gt;na för administrativa ändamål. Uppgifterna ingår emellertid också i den offici-&lt;br&gt;ella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför skäl att låta de yrkesfiskare som fiskar i de stora sjöarna&lt;br&gt;även fortsättningsvis lämna fångstuppgifter. Uppgiftsinsamlandet bör i prin-&lt;br&gt;cip gå till på samma sätt som for övriga yrkesfiskare och som är föranledda&lt;br&gt;av internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt min mening tillräckliga skäl att låta uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;omfatta fiske som inte bedrivs av en licensierad fiskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att det i fiskelagen in-&lt;br&gt;förs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för den som bedriver yrkes-&lt;br&gt;mässigt fiske att lämna fångstuppgifter. Uppgiftsskyldigheten är i stor ut-&lt;br&gt;sträckning bestämd genom internationella åtaganden. Det är därför knappast&lt;br&gt;möjligt att i någon mera betydande omfattning minska uppgiftsinsamlandet.&lt;br&gt;Det finns emellertid ändå anledning att i sammanhanget erinra om att statsmak-&lt;br&gt;ternas intentioner är att uppgiftsskyldigheten för små och medelstora företag&lt;br&gt;skall minskas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Straffbestämmelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.5.1 Straff&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Påföljdsbestämmelsema moderniseras och meddelas i&lt;br&gt;en och samma författning, den nya fiskelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren framför vissa principiella synpunk-&lt;br&gt;ter när det gäller påföljdssystemet men har också synpunkter på enskildheter i&lt;br&gt;förslaget. I övrigt har remissinstanserna endast berört detaljutformningen av&lt;br&gt;enstaka bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om påföljder för brott mot&lt;br&gt;fiskerättslagen eller mot föreskrifter meddelade med stöd av lagen finns i 34 -&lt;br&gt;35c§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 34 § finns ansvarsbestämmelser för fiske som bedrivs utan erforderligt Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;tillstånd och för brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av 16, 22 eller&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anbringande av fiskeredskap eller anordning i uppenbar strid&lt;br&gt;mot vad som gäller om fiskådra finns bestämmelser i 35 § första stycket. Det&lt;br&gt;är det enda brott i fiskerätts lagen som inte med nödvändighet behöver bestå i&lt;br&gt;att någon ägnar sig åt fiske. Bestämmelserna om förhållandet mellan fiskande&lt;br&gt;inbördes och de straffbestämmelser som hörde till dessa stadganden fördes&lt;br&gt;över till lagen från fiskeristadgan när den nya regeringsformen trädde i kraft.&lt;br&gt;Straffbestämmelserna lades till som ett andra stycke i paragrafen. I straffska-&lt;br&gt;lan ingår endast böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135 a § finns ett blankettstadgande. Enligt den bestämmelsen skall till bö-&lt;br&gt;ter eller fängelse i högst sex månader kunna dömas den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet bryter mot föreskrift om fiskets vård och bedrivande som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 33 f §, i de fall då detta särskilt anges i en sådan före-&lt;br&gt;skrift. Undantag görs för de särskilda straffbestämmelserna för otillåtet trålfis-&lt;br&gt;ke som finns i 35 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av den nuvarande vattenlagen gjordes vissa&lt;br&gt;följdändringar i fiskerättslagen. I 35 a § infördes en bestämmelse om ansvar&lt;br&gt;för överträdelse av fiskeförbud som har meddelats i anledning av företag en-&lt;br&gt;ligt vattenlagen eller motsvarande äldre lag. Skälet till att en sådan bestämmel-&lt;br&gt;se togs in i fiskerättslagen var att därigenom kom förverkande- och beslagsbe-&lt;br&gt;stämmelsema att bli direkt tillämpliga vid brott mot fiskeförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 35 b § infördes i slutet av år 1981 i anledning av att Sve-&lt;br&gt;rige anslöt sig till konventionen om internationellt fiskesamarbete i Nordostat-&lt;br&gt;lanten. Myndigheter från konventionspartema gavs möjlighet att undersöka&lt;br&gt;fiskeredskap, fångst och lastutrymmen samt ta del av de loggböcker och de&lt;br&gt;handlingar av betydelse för fisket som förvaras ombord på ett fiskefartyg. Far-&lt;br&gt;tygets befälhavare skall därvid underlätta bordning och i övrigt vara verksam&lt;br&gt;för att underlätta kontrollens genomförande. Regeringen anger de utländska&lt;br&gt;myndigheter som avses få de angivna befogenheterna. I 35 b § finns bestäm-&lt;br&gt;melser om påföljd för den som försöker hindra kontroll och för befälhavare&lt;br&gt;som åsidosätter skyldigheten att underlätta bordning. Påföljden är böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För trålfiske som bedrivs i strid med meddelade föreskrifter eller utan till-&lt;br&gt;stånd av myndighet när sådant tillstånd krävs tillämpas en särskild straffbe-&lt;br&gt;stämmelse i 35 c § med normerade böter. Även fängelsestraff kan ifrågakom-&lt;br&gt;ma. Ett viktigt motiv för straffbestämmelsen var att göra det möjligt för svens-&lt;br&gt;ka domstolar att döma till ett bötesstraff på samma höga nivå som de påföljder&lt;br&gt;som tillämpas av andra länders domstolar. Med trålfiske avses fiske med såda-&lt;br&gt;na nät-, not- eller vadredskap som bogseras av ett eller flera fartyg och som är&lt;br&gt;fastsatta endast vid fartygen. Påföljden skall ådömas i böter som står i relation&lt;br&gt;till motorstyrkan i det fiskefartyg som använts. Vid partrålning skall böterna&lt;br&gt;bestämmas i förhållande till motorstyrkan i vart och ett av de deltagande farty-&lt;br&gt;gen. Detta får anses följa av den allmänna bestämmelsen i 23 kap. 4 § brotts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balken om medverkan till brott enligt vilken vaije medverkande bedöms efter Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom till last. Om de vid partrål-&lt;br&gt;ningen använda fartygen skiljer sig i fråga om motorstyrka ger straffskalan&lt;br&gt;utrymme för en straffmätning som framstår som rättvis i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Reglerna om överträdelser av fiskelagstiftningen är så konstruerade att såväl&lt;br&gt;befälhavare som besättningsmän på ett fiskefartyg kan dömas till ansvar. Vid&lt;br&gt;straffmätningen skall hänsyn tas till att befälhavaren ofta har det avgörande in-&lt;br&gt;flytandet över hur fisket bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika ändringar som gjorts under årens lopp har resulterat i ett lappverk&lt;br&gt;av straffbestämmelser. Bestämmelserna har blivit svårlästa. Hänvisningarna&lt;br&gt;till olika paragrafer är svåra att följa och en förenkling är nödvändig. I den fö-&lt;br&gt;reslagna fiskelagen kommer straffbestämmelserna precis som nu att omfatta&lt;br&gt;också överträdelser som inte direkt anges i lagen. Jag anser att det finns anled-&lt;br&gt;ning att mer i detalj försöka specificera straffvärda beteenden och handlingar i&lt;br&gt;stället för att använda rena blankettstadganden. Enligt min mening bör straff-&lt;br&gt;bestämmelserna samlas i lagen vilket innebär att några påföljdsbestämmelser&lt;br&gt;inte kommer att finnas i den framtida förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nya bestämmelserna är inte att utvidga det straffbara området&lt;br&gt;eller skärpa påföljderna. I den utsträckning så ändå sker är avsikten endast att&lt;br&gt;skapa mer enhetliga bestämmelser i fråga om otillåtna beteenden av likartat&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren finner en översyn av straffbestämmelserna särskilt påkallad&lt;br&gt;mot bakgrund av att det föreslås att straffrättsligt ansvar inte skall ådömas om&lt;br&gt;ett vitesföreläggande eller vitesförbud överträds. Enligt Riksåklagaren skulle&lt;br&gt;detta kunna leda till att endast mer kvalificerade överträdelser straffbeläggs&lt;br&gt;utan att fiskedisciplinen därför minskar. Mot detta kan bl.a. invändas att det&lt;br&gt;endast i ett fåtal straffbelagda situationer på fiskets område kan förväntas att&lt;br&gt;vitesföreläggande eller vitesförbud meddelas. Möjligheterna att meddela före-&lt;br&gt;lägganden förenade med viten kan därför knappast utgöra någon grund för en&lt;br&gt;minskning av straffbestämmelserna i fiskelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren framhåller också att straffansvaret inte bör utvidgas om inte&lt;br&gt;ett klart behov härav har konstaterats. Från den utgångspunkten ifrågasätter&lt;br&gt;Riksåklagaren förslaget att den som sätter ut eller placerar fiskredskap eller an-&lt;br&gt;ordning i strid med vad som gäller för fiskådra skall kunna dömas även om åt-&lt;br&gt;gärden vidtagits av oaktsamhet. Det krävs myndighets beslut för undantag&lt;br&gt;från bestämmelsen att fiskådra skall lämnas fri från redskap och annan an-&lt;br&gt;ordning. Regeln om fiskådra har därför stora likheter med bestämmelsen om&lt;br&gt;krav på myndighets tillstånd för fiske. När det gäller de sistnämnda bestäm-&lt;br&gt;melserna straffas också oaktsamma överträdelser. Detsamma bör enligt min&lt;br&gt;mening gälla i fråga om bestämmelser till skydd för fiskådra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerättslagens bestämmelse om anmälan från målsäganden som förutsätt-&lt;br&gt;ning för åtal när endast enskild fiskerätt kränkts bör enligt min mening kunna&lt;br&gt;undvaras i en ny fiskelag. Att överträdelser av fiskelagstiftningen sålunda i&lt;br&gt;fortsättningen läggs under allmänt åtal kan inte förväntas leda till någon nämn-&lt;br&gt;värd ökning av arbetsbördan hos de rättsvårdande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag således att huvudlinjerna i promemorians Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;förslag kan följas vid utformningen av ansvarsbestämmelser i den nya fiske-&lt;br&gt;lagen. Det finns dock anledning att avvika från promemorieförslaget i vissa&lt;br&gt;detaljfrågor. Till dessa återkommer jag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5.2 Särskild rättsverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om beslag och annan särskild rättsver-&lt;br&gt;kan anpassas till övriga regelförändringar samtidigt som bestämmelser-&lt;br&gt;na ges ett vidgat tillämpningsområde. Beslag skall kunna användas för&lt;br&gt;att förebygga fortsatt brottslighet och vidare kunna avse även odlad&lt;br&gt;fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag frånsett ut-&lt;br&gt;vidgningen av tillämpningsområdet till att gälla odlad fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak inte några erinringar. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Norrbottens län anser att beslag och förverkande av båt bör komma i fråga&lt;br&gt;bara om förhållandena är extraordinära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I dag får fångst förklaras förverkad under vis-&lt;br&gt;sa förutsättningar. Även redskap kan förklaras förverkade om det inte är&lt;br&gt;oskäligt. Detta innebär att förverkande kan användas som komplement till en&lt;br&gt;brottspåföljd för att den ekonomiska sanktionen vid en överträdelse skall bli&lt;br&gt;mera kännbar. Ett fiskefartyg kan dock inte förklaras förverkat som fiskered-&lt;br&gt;skap. Förverkande av fångst och redskap kan ske även när fiskaren har brutit&lt;br&gt;mot en föreskrift som meddelats med stöd av de bemyndiganden som finns i&lt;br&gt;fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för förverkande av fångsten eller redskapet kan dess värde helt el-&lt;br&gt;ler delvis förverkas. Eftersom förverkande inte alltid föregås av beslag kan&lt;br&gt;det ibland vara svårt att uppskatta värdet av fångsten eller redskapet. Domsto-&lt;br&gt;len får i sådana fall göra en skälighetsbedömning. Förverkande kan även ske&lt;br&gt;av fisk som visserligen inte fångats i svenskt vatten men som införts till Sveri-&lt;br&gt;ge och som inte håller av myndigheterna föreskrivet minimimått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fångst som påträffas ombord på ett fiskefartyg som använts vid&lt;br&gt;fisket, får förverkande ske av hela fångsten även om endast en del av fångst-&lt;br&gt;en har erhållits genom brott mot fiskebestämmelsema. Förutsättningen för det-&lt;br&gt;ta är att det inte kan utredas hur stor del av fångsten som har tagits olagligt el-&lt;br&gt;ler olovligt. Med fiskefartyg som använts vid fisket avses även fartyg som an-&lt;br&gt;vänts för att ta hand om fångsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i annat sammanhang, dvs. på annan plats än ombord på fartyg som&lt;br&gt;använts vid fisket, i ett parti fisk påträffas fisk som fångats under otillåten tid&lt;br&gt;eller inte håller föreskrivet minimimått kan hela partiet förklaras förverkat om&lt;br&gt;det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grundläggande förutsättning för beslag krävs att någon ertappas på Prop. 1992/93:23 2&lt;br&gt;bar gärning då han bryter mot fiskerättslagen, vilket innebär att beslag skall&lt;br&gt;ske i omedelbar anslutning till anträffandet. Beslag kan ske i fråga om fångst&lt;br&gt;och redskap samt fiskefartyg eller annat, som kan antas ha betydelse för utred-&lt;br&gt;ning om brott eller bli föremål för förverkande. Fiskefartyg och annan egen-&lt;br&gt;dom som inte kan bli föremål för förverkande får tas i beslag endast om det&lt;br&gt;kan antas ha betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera efterlevnaden av fiskerättslagen och föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av fiskerättslagen får undersökning ske av fisk, fiskered-&lt;br&gt;skap, fisksump eller fiskefartyg. Undersökning får ske även om det inte före-&lt;br&gt;ligger misstanke om lagöverträdelse. Undersökningen får sträckas så långt&lt;br&gt;som behövs för att konstatera om en överträdelse har skett eller inte. Befogen-&lt;br&gt;heten omfattar dock inte tillträde till låsta utrymmen utöver vad som följer av&lt;br&gt;lagen (1982:395) om kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.&lt;br&gt;Att största möjliga aktsamhet skall iakttas vid en undersökning, så att egen-&lt;br&gt;dom inte i onödan skadas får anses gälla utan att detta direkt anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna att göra beslag och genomföra undersökning tillkommer&lt;br&gt;därtill behörig kustbevakningstjänsteman, särskilt förordnad fisketillsynsmän&lt;br&gt;och, när en överträdelse kränker enskild fiskerätt, vederbörande fiskerättsäga-&lt;br&gt;re eller hans folk. Med behörig kustbevakningstjänsteman avses sådan befatt-&lt;br&gt;ningshavare som omnämns i 6 § lagen om kustbevakningens medverkan vid&lt;br&gt;polisiär övervakning. Rättsägare eller den som handlar på hans uppdrag får ta&lt;br&gt;egendom i beslag då fisket kränker den förstnämndes enskilda fiskerätt. An-&lt;br&gt;mälan skall göras skyndsamt till vederbörande polis- eller åklagarmyndighet&lt;br&gt;när beslag eller undersökning gjorts. En fiskerättshavare har i vissa situatio-&lt;br&gt;ner möjlighet att behålla fångsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som förordnar en fisketillsynsmän kan ge denne befogen-&lt;br&gt;het att ta egendom i beslag och att utföra undersökningar i omedelbar anslut-&lt;br&gt;ning till en gärning som påkallar beslag. Därvid skall i vaije särskilt fall be-&lt;br&gt;stämmas vilka befogenheter tillsynsmannen skall ha. Det ankommer på rege-&lt;br&gt;ringen att meddela närmare föreskrifter om hur fisketillsynsmän skall utses&lt;br&gt;och om vilka uppgifter de skall ha. Fångst som förverkas enbart på den grun-&lt;br&gt;den att brott mot enskild fiskerätt begåtts tillfaller fiskerättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fiskerättslagen om förverkande och beslag fungerar väl&lt;br&gt;och bör med i princip oförändrat sakinnehåll få sin motsvarighet i den nya la-&lt;br&gt;gen. Det finns dock enligt min mening skäl att göra vissa smärre förändringar&lt;br&gt;i syfte att förenkla och modernisera bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dessutom behov av att i viss utsträckning utvidga förverkande-&lt;br&gt;och beslagsmöjlighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jaktlagstiftningen finns en bestämmelse som gör det möjligt att förverka&lt;br&gt;redskap, fortskaffningsmedel och andra hjälpmedel som använts eller med-&lt;br&gt;förts vid jaktbrott, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars&lt;br&gt;finns särskilda skäl. En likartad bestämmelse rörande fiskefartyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel bör enligt min mening införas i fiskelagen. Det är självfallet så att&lt;br&gt;en bestämmelse som möjliggör förverkande av värdefull egendom bör tilläm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas mycket restriktivt. Avsikten är inte att när det gäller fisket avvika från den Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;försiktighet som präglar tillämpningen av motsvarande bestämmelser på andra&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att det bör finnas möjligheter att ta i beslag olagligt&lt;br&gt;utplanterade eller odlade kräftor och att detta klart bör framgå av beslagsbe-&lt;br&gt;stämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillvaratagande av utplanterad eller odlad fisk betecknas normalt inte som&lt;br&gt;fångst. Den nuvarande fiskerättslagens förverkande- och beslagsbestämmel-&lt;br&gt;ser är därför inte till sitt innehåll anpassade till sådana former av verksamhet&lt;br&gt;som Naturvårdsverket tar upp i sitt yttrande. För att särskilda rättsverkningar&lt;br&gt;skall kunna ifrågakomma vid brott mot bl.a. bestämmelserna om fiskodling&lt;br&gt;bör beslags- och förverkandereglerna ges ett vidgat tillämpningsområde i en&lt;br&gt;ny fiskelag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Jordbruksdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskelag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget 3 har upprättats efter samråd med chefen för Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementet, förslaget 4 efter samråd med statsrådet Laurén och för-&lt;br&gt;slaget 5 efter samråd med chefen för Utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till fiskelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger tillämpningsområdet för lagen. Första stycket motsvarar 1 §&lt;br&gt;första stycket fiskerättslagen. Av 24 och 25 §§ framgår att föreskrifter för fis-&lt;br&gt;kevården och om uppgiftsskyldighet, utmärkning av fiskeredskap, naturvårds-&lt;br&gt;hänsyn och hänsyn till andra fiskande skall tillämpas för svenskt havsfiske&lt;br&gt;också utanför den ekonomiska zonen. I andra stycket finns en hänvisning till&lt;br&gt;lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 1 § andra stycket fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en hänvisning till lagen om gräns mot allmänt vat- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;tenområde. Den nya lagen bygger, liksom fiskerättslagen, på denna gräns-&lt;br&gt;dragning. I fiskerättslagen återfinns hänvisningen i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 26 § fiskerättslagen. Bestämmelsen har fått en annan&lt;br&gt;placering än den har i fiskerättslagen eftersom den behandlar inskränkningar i&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs dessutom att lagen inte är tillämplig i den mån den&lt;br&gt;strider mot bestämmelser som meddelats för Torne älvs fiskeområde. Detta&lt;br&gt;undantag föranleds av att det med anledning av gränsälvsöverenskommelsen&lt;br&gt;mellan Sverige och Finland finns särskilda bestämmelser om fisket i Torne&lt;br&gt;älvs fiskeområde i lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskom-&lt;br&gt;melsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland och i kungörelsen&lt;br&gt;(1971:1018) om tillämpningen av stadgan för fisket inom Torne älvs fiskeom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fisk, fiske och yrkesmässigt fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som avses med begreppet fisk i lagen. Hittills har en&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse funnits i fiskeriförordningen i form av en relativt&lt;br&gt;detaljerad uppräkning av olika djur, nämligen hummer, kräfta, havskräfta,&lt;br&gt;räka, krabba, bläckfisk, ostron, pärlmussla, blåmussla och nejonöga. Nu an-&lt;br&gt;ges i stället i lagen att dess bestämmelser om fisk omfattar vattenlevande blöt-&lt;br&gt;djur och vattenlevande kräftdjur. Rundmunnama (pirål och nejonöga) anses&lt;br&gt;utgöra en form av fisk och omnämns därför inte särskilt i bestämmelsen. Defi-&lt;br&gt;nitionen av fisk har kommenterats också i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fiske definieras som verksamhet som syftar till att fånga eller döda&lt;br&gt;fritt levande fisk. Att på beskrivet sätt hantera fisk som hålls i fiskodling be-&lt;br&gt;traktas således inte som fiske. Skörd av alger beskrivs ibland som fiske. Så-&lt;br&gt;dan verksamhet faller dock utanför begreppet fiske i lagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om yrkesfiske införs ett nytt begrepp, yrkesmässigt fiske. I det remitte-&lt;br&gt;rade förslaget har i förevarande paragraf yrkesmässigt fiske definierats som&lt;br&gt;fiske som bedrivs av fiskeföretag med sådan yrkesfiskelicens som avses i&lt;br&gt;30 § eller av utländsk fiskare med annat särskilt tillstånd att bedriva yrkes-&lt;br&gt;fiske i Sveriges sjöterritorium eller i svensk ekonomisk zon. De utländska&lt;br&gt;fiskare som avses här är sådana som med stöd av internationella överenskom-&lt;br&gt;melser har rätt att fiska i svenska vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet framstår det valda uttrycket ”fiskeföretag med sådan yrkes- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;fiskelicens som avses i 30 § ”som oklart mot bakgrund av att det enligt 30 §&lt;br&gt;måste anses följa att endast fysiska personer kan få yrkesfiskelicens. Lagrådet&lt;br&gt;påpekar att det av remissen inte framgår vad som avses med fiskeföretag&amp;quot;&lt;br&gt;och att det i remissen inte heller förs någon diskussion i vad mån yrkesfiske i&lt;br&gt;lagens mening kan bedrivas av andra än fysiska personer. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening kan det inte vara motiverat att förbjuda fiskare att välja i övrigt till-&lt;br&gt;gängliga former för samordnad yrkesmässig verksamhet genom att utestänga&lt;br&gt;juridiska personer från möjligheten att bedriva yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja den oklarhet som Lagrådet pekat på har första ledet i de-&lt;br&gt;finitionen i förevarande paragraf formulerats om. Med yrkesmässigt fiske&lt;br&gt;skall avses fiske som bedrivs med stöd av yrkesfiskelicens enligt 30 §. Som&lt;br&gt;framgår av den sistnämnda paragrafen och motiven till den bestämmelsen är&lt;br&gt;avsikten att en yrkesfiskelicens skall vara knuten till en fysisk person. I de for-&lt;br&gt;mer av företagande som yrkesfisket bedrivs är det vidare naturligt att licensen&lt;br&gt;knyts till en person som aktivt deltar i fisket. Det innebär, på samma sätt som&lt;br&gt;gäller för den nuvarande yrkesfiskelicensen, att det i princip kommer att fin-&lt;br&gt;nas en licensinnehavare ombord på varje fiskefartyg. Det förhållandet att yr-&lt;br&gt;kesfiskelicensen ges till en fysisk person kan inte utgöra något hinder mot att&lt;br&gt;licensinnehavaren när han driver sin verksamhet använder sig av någon form&lt;br&gt;av juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare anmärkt att det av remissen inte framgår varför det i&lt;br&gt;13 § andra stycket tagits in en särskild regel om rätt till fiske för juridiska per-&lt;br&gt;soner ägda av utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 13 § fått den utformningen i remissen sammanhänger med en över-&lt;br&gt;gångsreglering som införts i den nuvarande lagstiftningen i anledning av&lt;br&gt;EES-avtalet. Med det krav på yrkesfiskelicens som införs i den nya lagen be-&lt;br&gt;hövs emellertid inte något särskilt tillståndskrav för utländskt ägda juridiska&lt;br&gt;personer. För utländska företagare som etablerar sig i Sverige kommer, oav-&lt;br&gt;sett organisationsform, samma licenskrav att gälla som för svenska fiskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta och rörliga redskap och handredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, som motsvarar 2 § tredje stycket fiskerättslagen,&lt;br&gt;definieras fast redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande fiskerättslagen finns ingen direkt beskrivning av vad som&lt;br&gt;är ett rörligt redskap. Det framgår endast motsatsvis genom definitionen av&lt;br&gt;fast redskap. I paragrafens andra stycke införs nu i form av ett förtydligande&lt;br&gt;en sådan beskrivning. Det konstateras att alla fiskeredskap som inte omfattas&lt;br&gt;av definitionen för fast redskap i lagens mening är rörtiga redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges vilka rörliga redskap som är att anse som&lt;br&gt;handredskap. Detta är också något nytt. Definitionen av handredskap utgår&lt;br&gt;från beskrivningen av handredskapsfiske i 20 a § fiskerättslagen. Handred-&lt;br&gt;skap är således ett redskap med tina och högst tio krokar. Begränsningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a § i fråga om båtanvändning rör inte redskapet utan är en beskrivning av&lt;br&gt;en fiskemetod som innefattar användande av handredskap. Denna metodbe-&lt;br&gt;skrivning, som behövs för att avgränsa det fria handredskapsfisket på ostkus-&lt;br&gt;ten och i de stora sjöarna, har tagits in i bilagan till lagen (se 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har genom två mellanrubriker markerats att lagen reglerar såväl rät-&lt;br&gt;ten till fiske som fisket. Under rubriken ”Rätten till fiske” behandlas fiskerät-&lt;br&gt;ten i allmänt och enskilt vatten, särskilda bestämmelser om rätt till fiske i vis-&lt;br&gt;sa fall och föreskrifter om fiskådra. Under rubriken ”Fisket m.m.” behandlas&lt;br&gt;föreskrifter för fisket, förhållandet mellan fiskande inbördes och rätten att ut-&lt;br&gt;nyttja någon annans strand m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiske i allmänt och enskilt vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppdelning som finns i fiskerättslagen mellan fiske i allmänt vatten och&lt;br&gt;fiske i enskilt vatten har i den nya lagen ersatts av bestämmelser samlade un-&lt;br&gt;der samma rubrik. Detta har blivit möjligt genom att en stor del av bestämmel-&lt;br&gt;serna som reglerar fisket i enskilt vatten flyttats till en bilaga till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att svenska medborgare får fiska i allmänt vatten och i ha-&lt;br&gt;vet vid sådana stränder, skär och holmar som den 30 juni 1986 ägdes av sta-&lt;br&gt;ten och som då inte hörde till något hemman eller innehades på särskilda vill-&lt;br&gt;kor. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 2 § första stycket och 5 a § 1 fiske-&lt;br&gt;rättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar i huvudsak 5 § fiskerättslagen. På en-&lt;br&gt;skilt vatten är det enligt huvudregeln fastighetsägaren som bestämmer vem&lt;br&gt;som skall få fiska på hans vatten. Undantagen från denna huvudregel finns i&lt;br&gt;dag i 6-20 a §§ fiskerättslagen. Även innehållet i dessa paragrafer överförs&lt;br&gt;med i huvudsak oförändrat innehåll och placeras i en bilaga till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frifiske har skrivits i bilageform för att göra dem tyd-&lt;br&gt;liga och överskådliga. De sakliga förändringarna inskränker sig till att en del&lt;br&gt;äldre bestämmelser, som bedömts som otidsenliga, har utmönstrats eller&lt;br&gt;gjorts om till övergångsbestämmelser. Detta har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 § fiskerättslagen finns bestämmelser om hur strandlinjer och vatten-&lt;br&gt;djup skall beräknas. Dessa bestämmelser ersätts i andra stycket med dels en&lt;br&gt;hänvisning till 8 § lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde, som&lt;br&gt;innehåller motsvarande bestämmelser för vattenområden som inrymmer all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mänt vatten, och dels en särskild bestämmelse om Mälaren som saknar all- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;mänt vatten och därför måste regleras i fiskelagen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 2 § andra stycket första meningen och 5 a § 2 fiskerätts-&lt;br&gt;lagen, men har i förhållande till dessa bestämmelser utvidgats så att allt fiske&lt;br&gt;med fast redskap utan stöd av enskild fiskerätt skall kräva myndighets till-&lt;br&gt;stånd. Detta motsvarar det tillståndskrav som redan nu tillämpas. Enligt före-&lt;br&gt;skrifter meddelade av Fiskeriverket fordras nämligen tillstånd för fiske med&lt;br&gt;fast redskap på kuststräckor där sådant fiske i princip är fritt för var och en på&lt;br&gt;enskilt vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. fria utsträckningsrätten behandlas i paragrafen. Paragrafen motsva-&lt;br&gt;rar i huvudsak 2 § andra stycket andra meningen fiskerättslagen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär att den som har fiskerätt i enskilt vatten inte får vägras tillstånd att&lt;br&gt;sträcka fast redskap från detta vatten vidare ut i allmänt vatten, om det kan ske&lt;br&gt;utan skada för andra fiskande. Lagrådet uttalade vid behandlingen av försla-&lt;br&gt;get till fiskerättslag att det torde vara klart att en ansökan om tillstånd att ut-&lt;br&gt;sträcka fast redskap skall kunna avslås även om utsträckningen kan ske utan&lt;br&gt;men för annan fiskande. Det kan finnas annat lagligt hinder som motiverar&lt;br&gt;avslag, t. ex. i farled med hänsyn till sjöfartens intressen (prop. 1950:60 s.&lt;br&gt;180). Med hänsyn till detta uttalande tilläggs för tydlighetens skull ”eller an-&lt;br&gt;nat beaktansvärt skäl”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria utsträckningsrätten är olika reglerad längs kusten. I de särskilt upp-&lt;br&gt;räknade områdena behövs inte tillstånd på det sätt som anges i 10 §. Paragraf-&lt;br&gt;en motsvarar 3 § första stycket fiskerättslagen. Att utsträckningsrätten i vissa&lt;br&gt;fall kan vara begränsad följer av den bestämmelse som tagits upp i punkten 3&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fiske som bedrivs av utländska medborgare och som&lt;br&gt;inte sker med stöd av enskild fiskerätt. Utländska medborgare tillåts att an-&lt;br&gt;vända handredskap i samma utsträckning som svenska medborgare. För an-&lt;br&gt;nat fiske behålls kravet på medgivande i föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Utländska medborgare&lt;br&gt;som är stadigvarande bosatta här i landet likställs dock med svenska medbor-&lt;br&gt;gare, vilket innebär att dagens krav på minst två års stadigvarande boende slo-&lt;br&gt;pas. Tvåårskravet kvarstår dock övergångsvis till utgången av år 1994 för det&lt;br&gt;yrkesmässiga fisket (punkt 6 i övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade lagförslaget upptog paragrafen en särskild bestämmelse&lt;br&gt;om juridiska personer ägda av utländska medborgare. Som en följd av Lagrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dets påpekanden har bestämmelsen, av skäl som redovisas i anslutning till Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;6 §, fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också kommenterats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätt till fiske i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22-26 §§ fiskerättslagen finns särskilda bestämmelser om rätt till fiske i&lt;br&gt;vissa fall. Bestämmelserna har med undantag för bestämmelsen i 22 § fiske-&lt;br&gt;rättslagen flyttats över med oförändrat sakinnehåll. Skälen för att slopa den&lt;br&gt;bestämmelse som hittills funnits i 22 § fiskerättslagen har redovisats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 23 § fiskerättslagen och innehåller bestämmelser om fis-&lt;br&gt;kerätt som hör till vissa allmänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 24 § fiskerättslagen och innehåller bestämmelser om fis-&lt;br&gt;kerätt som är samfälld för flera fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 25 § fiskerättslagen som behandlar rätten att nyttja fiske&lt;br&gt;som hör till jord som upplåtits för jordbruksarrende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Därigenom kommer bestämmelsen, i likhet med förebilden i fiskerättslagen,&lt;br&gt;att avgränsas så att den inte omfattar andra arrendeformer än jordbruksarren-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 28 § fiskerättslagen. Bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket avviker från den nuvarande bestämmelsen som en följd av länsstyrel-&lt;br&gt;sens omorganisation. I den nuvarande lagen föreskrivs att länsstyrelsen skall,&lt;br&gt;förutom rättsägama, höra även en sakkunnig om länsstyrelsen avser att ändra&lt;br&gt;en sträckning av en fiskådra. Sedan den 1 juli 1991 finns hos vaije länsstyrel-&lt;br&gt;se en fiskeexpert. Bestämmelsen om den sakkunnige kan därför utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 29 § fiskerättslagen. I andra stycket har sam-&lt;br&gt;ma förändringar gjorts som redovisas i kommentaren till 17 §. Påpekandet i&lt;br&gt;den nuvarande lagen att vissa åtgärder även kan kräva prövning enligt vatten-&lt;br&gt;lagen har utmönstrats ur förslaget. Motsvarigheten till 29 § tredje stycket fis-&lt;br&gt;kerättslagen har förts till övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fisket m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter för fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen har normgivningsbemyndigandena behandlats.&lt;br&gt;Översynen har resulterat i helt nya bestämmelser som i huvudsak samman-&lt;br&gt;förts under en ny rubrik. Under denna rubrik har införts även den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen om naturvårdshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ersätter delvis bemyndigandet i 33 f § fiskerättslagen. Paragra-&lt;br&gt;fen ger stöd för att meddela de fångstreducerande bestämmelser som behövs&lt;br&gt;för fiskevården. Sådana bestämmelser kan avse användningen av fiskemeto-&lt;br&gt;der eller fiskeredskap, fiske inom vissa områden, efter vissa fiskarter eller för&lt;br&gt;vissa ändamål. Med fiske för vissa ändamål avses exempelvis foderfiske. Be-&lt;br&gt;myndigandet avser också bestämmelser om fångst, ilandföring, införsel till&lt;br&gt;landet och saluhållande av fisk som inte har viss minsta storlek eller som har&lt;br&gt;fångats med otillåten fiskemetod eller otillåtet redskap, liksom bestämmelser&lt;br&gt;som kan hindra kräftpestens spridning och andra sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas&lt;br&gt;till naturvården. Den nuvarande fiskelagstiftningen saknar någon motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse. Avsikten med bestämmelsen är att inom ramen för fiskelag-&lt;br&gt;stiftningen skapa möjligheter att skydda känslig natur och att harmoniera be-&lt;br&gt;stämmelserna på detta område med övrig lagstiftning för areella näringar. I&lt;br&gt;den mån föreskrifter meddelade av fiskevårdsskäl ger tillräckligt skydd för&lt;br&gt;naturvårdsintressena, skall bemyndigandet inte utnyttjas. Den begränsningen&lt;br&gt;gäller också att föreskrifter meddelade med stöd av bemyndigandet inte får för-&lt;br&gt;svåra fisket i avsevärd grad. Har föreskrifter meddelats enligt naturvårdslagen&lt;br&gt;har enligt 3 § sådana föreskrifter företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen möjliggör en fördelning av fiskresursema mellan olika katego-&lt;br&gt;rier fiskande. Från föreskrifterna om redskapsbegränsning undantas endast&lt;br&gt;de som bedriver yrkesmässigt fiske och de som innehar fiske med äganderätt&lt;br&gt;eller har rätt till fiske på grund av nyttjanderätt som omfattar även annat fiske&lt;br&gt;än det som är fritt för var och en. Genom att ange undantaget på det sättet för-&lt;br&gt;hindras att begränsningsföreskriftema kringgås genom upplåtelser begränsa-&lt;br&gt;de till fiske med sådana redskap som omfattas av föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesfisket lämnar regelbundet uppgifter om fångst, redskap och fångstom-&lt;br&gt;råde. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen bör en be-&lt;br&gt;stämmelse rörande denna skyldighet föras in i lagen. Bestämmelsen har utfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mats som ett bemyndigande for regeringen eller den myndighet regeringen be- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;stämmer att i föreskrifter närmare ange vilka uppgifter som skall lämnas. Det&lt;br&gt;är personer som bedriver yrkesmässigt fiske, dvs. de fiskare som har yrkes-&lt;br&gt;fiskelicens, som omfattas av uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 a § tredje stycket fiskerättslagen finns bestämmelser om att fiskeredskap&lt;br&gt;och igenkänningsflöten skall vara märkta om redskap används för fiske i all-&lt;br&gt;mänt vatten och frifiskevatten. I den paragrafen finns också bestämmelser om&lt;br&gt;hur märkningen skall vara utförd. Av det generella bemyndigandet i 33 f § får&lt;br&gt;anses följa att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om utmärkning av redskap. I den nya lagen har dessa bestäm-&lt;br&gt;melser sammanförts till ett bemyndigande som också omfattar utmärkning av&lt;br&gt;vattenbruksanläggningar. Med vattenbruksanläggningar avses i det här sam-&lt;br&gt;manhanget anläggningar för odling av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med stöd av 19, 20, 22 och 23 §§ i den nya lagen&lt;br&gt;kan komma att gälla allt fiske och i vissa fall också komma att vara grundade&lt;br&gt;på internationella åtaganden. Bestämmelser som regeringen eller en myndig-&lt;br&gt;het under regeringen meddelat med stöd av bemyndigandena bör därför vara&lt;br&gt;tillämpliga även vid svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför den eko-&lt;br&gt;nomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandet mellan fiskande inbördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 33 a-33 e §§ fiskerättslagen behandlar förhållandet mellan&lt;br&gt;fiskande inbördes. Den detaljerade regleringen har i den nya lagen till en del&lt;br&gt;ersatts med en allmän hänsynsregel. Paragrafens första stycke innehåller en&lt;br&gt;sådan regel. Den innebär att fiskande skall visa varandra normal hänsyn vid&lt;br&gt;fiskets utövande. Några sakliga förändringar mot vad som gäller i dag är inte&lt;br&gt;avsedda. De nuvarande, mer detaljerade bestämmelserna innehåller nämligen&lt;br&gt;regler som kan sammanfattas som en skyldighet att visa normal hänsyn. Någ-&lt;br&gt;ra uttryckliga bestämmelser om hur fiskande skall gå tillväga när redskap&lt;br&gt;snärjts ihop har inte tagits in i den nya lagen. Uppkommande problem med&lt;br&gt;andras fiskeredskap får lösas med normal hänsyn och aktsamhet. För var och&lt;br&gt;en framstår det som tämligen självklart att man inte får skada annans egen-&lt;br&gt;dom. Mot skadegörelse och annan åverkan finns det skydd som brottsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser innebär. Fiskerättslagens bestämmelser om vad som får göras&lt;br&gt;när redskap snärjts samman kan sägas ange hur man skall gå tillväga för att&lt;br&gt;slippa risken for att straffas enligt fiskerättslagen eller enligt bestämmelser i&lt;br&gt;brottsbalken. De situationer som stadgandet tar sikte på bör kunna lösas utan&lt;br&gt;reglering. Det kan hävdas att det finns ett visst utrymme för en fiskande att&lt;br&gt;opåtalt ensam lösa redskapen från varandra. En förutsättning för detta är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans handlande ter sig allmänt förnuftigt och inte innebär att den andra par- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;tens intressen träds för när i större utsträckning än vad som är absolut nödvän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafens andra, tredje och fjärde stycke kan sägas vara preci-&lt;br&gt;seringar av hänsynsregeln i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en turordningsbestämmelse som innebär att den som&lt;br&gt;är först på en fiskeplats har rätt att ostört bedriva sitt fiske medan de andra fis-&lt;br&gt;kande får vänta på sin tur eller välja en annan plats. Denna bestämmelse mot-&lt;br&gt;svarar 33 a § första stycket första meningen fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger att egna fiskeredskap skall användas så att de inte&lt;br&gt;snäijs ihop med andras redskap. De egna redskapen får inte heller användas&lt;br&gt;så att andras redskap skadas. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 33 b §&lt;br&gt;fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fisket är avslutat får redskap eller andra föremål inte lämnas kvar på&lt;br&gt;fiskeplatsen om det kar. hindra andra fiskande. Detta framgår av fjärde styck-&lt;br&gt;et. Bestämmelsen motsvarar 33 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket innebär att hänsynsreglema i första-fjärde styckena även&lt;br&gt;skall tillämpas vid svenskt havsfiske utanför Sveriges ekonomiska zon. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse finns i dag i 33 e § fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse motsvarande 33 d § fiskerättslagen om att fiske inte får bedri-&lt;br&gt;vas närmare än 100 meter från fasta redskap har införts i den nya lagen och ut-&lt;br&gt;vidgats till att gälla även vattenbruksanläggningar och fiske med alla former&lt;br&gt;av rörliga redskap. Liksom tidigare gäller bestämmelsen endast vatten där var-&lt;br&gt;je svensk får fiska. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att använda någon annans strand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 27 § fiskerättslagen. Den som fiskar skall&lt;br&gt;alltså även i fortsättningen ha rätt att utnyttja annans strand under de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som anges i paragrafen för att dra upp eller göra fast båt eller redskap.&lt;br&gt;Något behov av att som i fiskerättslagen genom en regel ge tomt och plante-&lt;br&gt;ring ett särskilt skydd har inte ansetts finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utplantering och odling av fisk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;möjlighet att meddela föreskrifter om bl.a. krav på tillstånd för att fisk skall få&lt;br&gt;sättas ut, flyttas eller odlas. Paragrafen motsvarar en del av bemyndigandet i&lt;br&gt;33 f § fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om åtgärder mot vanskötsel av fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskevatten kan vanskötas genom att det fiskas i alltför stor omfattning eller&lt;br&gt;genom att fisket inte utnyttjas. Om så sker får länsstyrelsen förelägga den&lt;br&gt;som har fiskerätt i enskilt vatten att bedriva fisket på ett sätt som behövs för&lt;br&gt;att avhjälpa vanskötseln. För att ett ingripande skall kunna göras krävs dock&lt;br&gt;att vanskötseln strider mot allmänna intressen. Paragrafen motsvarar 30 § fis-&lt;br&gt;kerättslagen med den skillnaden att det för ett ingripande inte längre krävs att&lt;br&gt;vanskötseln skall vara uppenbar. Bestämmelsen har sin grund i att fiskevatt-&lt;br&gt;nen anses vara, inte bara en viktig tillgång för sina ägare, utan också en natio-&lt;br&gt;nell rikedom av stor betydelse för folkförsöijningen. Det anses därför angelä-&lt;br&gt;get att i lag slå fast att fiskevattenägama har ett ansvar mot samhället för att fis-&lt;br&gt;ket och fiskevården drivs på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelsen kan i fram-&lt;br&gt;tiden förväntas få ökad betydelse i och med att normgivningen rörande enskilt&lt;br&gt;vatten begränsas och en större del av ansvaret för fiskevården i stället förs&lt;br&gt;över på fiskerättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yrkesfiskelicens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen införs krav på yrkesfiskelicens som en förutsättning för rätt att bedriva&lt;br&gt;yrkesmässigt fiske (se 6 §). En förutsättning för licens är att sökanden är bo-&lt;br&gt;satt i Sverige. Övriga omständigheter som skall beaktas överensstämmer med&lt;br&gt;huvuddragen i förordningen (1987:886) om licens för yrkesfiskare. Licens&lt;br&gt;kan således den erhålla för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse.&lt;br&gt;Inkomst av fiske kan vara av väsentlig betydelse för försörjningen också i&lt;br&gt;andra fall än när fisket bedrivs som huvudsaklig sysselsättning. Som påpe-&lt;br&gt;kats i den allmänna motiveringen kan det ekonomiska tillskottet, om än litet i&lt;br&gt;kronor räknat, vara av betydelse för att få hushållsekonomin att gå ihop. När&lt;br&gt;frågan om licens prövas för den som avser att påbörja en verksamhet som yr-&lt;br&gt;kesfiskare kan det förutsättas att sökanden inte kan dokumentera några in-&lt;br&gt;komster av fiske. I sådana fall får en bedömning av den framtida inkomsten&lt;br&gt;göras på grundval av de uppgifter sökanden lämnar om sitt planerade fiske&lt;br&gt;och sina förhållanden i övrigt. Licensen får beviljas för viss tid. En förnyelse&lt;br&gt;av en licens skall föregås av en prövning huruvida fisket fortfarande är av vä-&lt;br&gt;sentlig betydelse för licensinnehavarens försötjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga om meddelande av licens prövas första gången skall tillgången&lt;br&gt;på fisk beaktas. Med tillgången på fisk avses här den allmänna tillgången, inte&lt;br&gt;tillgången på enskilda arter. Skyddet av enskilda fiskarter får i stället åstad-&lt;br&gt;kommas genom fiskevårdsföreskrifter och kvotering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en licens meddelats på grund av felaktiga uppgifter i ansökan får den åter-&lt;br&gt;kallas. Förhållandet är detsamma om innehavaren av licensen vid upprepade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällen överträder bestämmelser om fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bemyndigas regeringen att bestämma vilken myndighet som skall&lt;br&gt;pröva frågor om yrkesfiskelicens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell fiskekontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 33 g § fiskerättslagen. Med stöd av bemyndigandet i&lt;br&gt;första stycket får regeringen meddela föreskrifter angående vilka utländska&lt;br&gt;myndigheter som har rätt att vid svenskt havsfiske utanför Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser om fiske-&lt;br&gt;vården och fiskets bedrivande. I fortsättningen skall regeringen också kunna&lt;br&gt;överlåta åt Fiskeriverket att meddela sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till paragrafen, med hänvisning till 10 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket regeringsformen, erinrat om att bemyndigandet i paragrafens&lt;br&gt;första stycke till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;torde kräva ett riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får, för tillsynen över efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer utse fisketillsynsmän. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 37 a § första stycket fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har utformats enligt Lagrådets förslag. Det inne-&lt;br&gt;bär att bestämmelsen, som delvis motsvarar 37 § fiskerättslagen och som rör&lt;br&gt;möjligheterna och befogenheterna att genom undersökning av fisk, fiskered-&lt;br&gt;skap, fisksump eller fiskefartyg vilket använts vid fiske kontrollera efterlevna-&lt;br&gt;den av fiskelagen, nu placeras i anslutning till övriga bestämmelser om till-&lt;br&gt;syn. Befogenheterna att utföra sådana undersökningar tillkommer fisketillsyns-&lt;br&gt;man som förordnats därtill och annan behörig tjänsteman. Med annan behörig&lt;br&gt;tjänsteman avses polis eller kustbevakningstjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket, som också utformats i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;och som delvis motsvarar innehållet i 37 a § andra stycket fiskerättslagen,&lt;br&gt;framgår att en fisketillsynsmän även får ges förordnande att ta egendom i&lt;br&gt;beslag enligt 47 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får de myndigheter som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas. En del av Fiskeriver-&lt;br&gt;kets och länsstyrelsens verksamhet innefattar tillståndsgivning. För tillstån-&lt;br&gt;den kan komma att gälla särskilda villkor. Om dessa villkor inte uppfylls bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de fiskevårdande myndigheterna kunna åstadkomma rättelse genom att med-&lt;br&gt;dela ett föreläggande eller förbud. Även i andra fall bör myndigheterna ha&lt;br&gt;denna möjlighet. Förelägganden och förbud bör kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna bestämmelsen behövs inte någon motsvarighet till&lt;br&gt;fiskerättslagens regel om handräckning vid överträdelse av bestämmelserna&lt;br&gt;om fiskådra. De särskilda bestämmelserna om möjlighet till handräckning vid&lt;br&gt;överträdelser som rör fisket i Tome älvs fiskeområde har, som Riksåklagaren&lt;br&gt;påpekat i sitt remissyttrande, sin grund i gränsälvsöverenskommelsen mellan&lt;br&gt;Sverige och Finland den 16 september 1971. Den handräckningsbestämmel-&lt;br&gt;se, som finns intagen i kungörelsen (1971:1018) om tillämpning av stadgan&lt;br&gt;för fisket inom Tome älvs fiskeområde, kan slopas först efter överenskom-&lt;br&gt;melse med Finland. Författningarna som grundar sig på gränsälvsöverens-&lt;br&gt;kommelsen innehåller också påföljdsbestämmelser som gäller vid sidan av&lt;br&gt;fiskerättslagens påföljdsbestämmelser. Med hänsyn till att författningarna för&lt;br&gt;Tome älv kommer att skilja sig från fiskelagens bestämmelser både när det&lt;br&gt;gäller myndigheternas möjligheter att åstadkomma rättelse och påföljdsbestäm-&lt;br&gt;melsema bör ett undantag göras för dessa författningar i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke kan de fiskevårdande myndigheterna beslu-&lt;br&gt;ta om rättelse på en tredskandes bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett avgiftsbemyndigande som innebär att avgift får tas ut&lt;br&gt;för Fiskeriverkets och länsstyrelsernas tillståndsgivning. Avgift får även tas&lt;br&gt;ut för annan verksamhet i form av myndighetsutövning enligt lagen eller före-&lt;br&gt;skrift som har meddelats med stöd av lagen. Det är regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer som får meddela föreskrifter om vilka avgif-&lt;br&gt;ter som skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra punkterna motsvarar innehållet i 34 § 1 fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten motsvarar i huvudsak 35 § första stycket fiskerättslagen.&lt;br&gt;Den nya lydelsen innebär dock att även oaktsamhet straffbeläggs. Den frågan&lt;br&gt;har berörts i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten motsvarar 35 a § första stycket 2 fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till 37-^44 §§ och då främst med syfte på 37 och Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §§ ifrågasatt om det inte också i dessa paragrafer finns ett behov av en så-&lt;br&gt;dan särskild undantagsregel för ringa fall som 42 § andra stycket innehåller.&lt;br&gt;Lagrådet motiverar sitt påpekande med att den föreslagna lagen kommer att&lt;br&gt;gälla inte bara vanlig fisk och ätbara skaldjur utan också en vid krets av från&lt;br&gt;privatekonomisk synpunkt betydelselösa blötdjur och kräftdjur. En annan och&lt;br&gt;enligt Lagrådet mer väsentlig skillnad i förhållande till gällande rätt är att för-&lt;br&gt;slaget inte innehåller någon motsvarighet till den nuvarande bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § första stycket lagen om rätt till fiske. Enligt den bestämmelsen krävs för&lt;br&gt;åtal för brott som endast kränkt enskild fiskerätt att brottet angetts till åtal av&lt;br&gt;målsäganden eller att åklagaren funnit att åtal är påkallat från allmän syn-&lt;br&gt;punkt. Utöver dessa skillnader hänvisar Lagrådet till de sannolikt inte ovan-&lt;br&gt;liga fall där det visserligen föreligger ett olovligt fiske i vedertagen mening&lt;br&gt;men där straffvärdet likväl är lågt, t.ex. när det är fråga om mete eller tillfällig&lt;br&gt;fångst av småfisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Lagrådets uppfattning att de föreslagna straffbestämmelserna kan&lt;br&gt;komma att omfatta förfaranden som i och för sig är att betrakta som olovligt&lt;br&gt;fiske i lagens mening men som inte bör föranleda någon straffpåföljd. Det&lt;br&gt;kan gälla ett handlande som syftar till att fånga fisk utan ekonomiskt värde för&lt;br&gt;fiskerättshavaren och som inte heller på annat sätt inkräktar på något egentligt&lt;br&gt;fiskevårdsintresse. Däremot bör enligt min mening ett fiske inte generellt un-&lt;br&gt;dantas från straff bara därför att fisket sker med ett enkelt redskap eller resul-&lt;br&gt;terar i en tillfällig fångst. Med en begränsning i fråga om tillämpningsområdet&lt;br&gt;som följer av vad jag nu har anfört, bör i ett andra stycke i förevarande para-&lt;br&gt;graf införas en straffrihetsregel enligt vilken det inte skall dömas till ansvar i&lt;br&gt;ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att förfaranden som omfattas av den särskilda straff-&lt;br&gt;bestämmelsen i 41 § också omfattas av straffbestämmelserna i 37 § 2 och&lt;br&gt;40 §. För att undanröja detta konkurrensproblem föreslår Lagrådet att berörda&lt;br&gt;paragrafer ges en utformning som klargör att 41 § endast innehåller en sär-&lt;br&gt;skild påföljdsbestämningsregel för fall då brott mot 37 eller 40 § har begåtts&lt;br&gt;genom att gärningsmannen bedrivit ett otillåtet trålfiske. Jag har utformat be-&lt;br&gt;stämmelserna i enlighet med vad Lagrådet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 35 b § fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen kan befälhavare eller annan som med uppsåt försöker&lt;br&gt;hindra utländsk myndighets kontroll enligt 33 § andra stycket dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader. Befälhavaren kan även dömas till ansvar&lt;br&gt;om han med uppsåt underlåter att underlätta bordningen och kontrollens ge-&lt;br&gt;nomförande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelser-&lt;br&gt;na i 25 § andra-fjärde styckena eller mot 26 § döms till böter. Bestämmelser-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na om förhållandet mellan fiskande inbördes har som framgår av den allmän- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;na motiveringen fått en annan utformning än motsvarande bestämmelser i fis-&lt;br&gt;kerättslagen. Av bestämmelserna i 25 § är det bara de mera preciserade regler-&lt;br&gt;na i andra-fjärde styckena som är sanktionerade. Den allmänna hänsynsre-&lt;br&gt;geln i första stycket har främst ett pedagogiskt syfte. Regeln har inte en sådan&lt;br&gt;utformning och konkretion att det är lämpligt att knyta någon sanktionsbestäm-&lt;br&gt;melse till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att det i ringa fall inte skall dömas till ansvar. Den-&lt;br&gt;na regel har tillagts efter påpekande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen straffbeläggs vissa beteenden som är otillåtna enligt föreskrifter&lt;br&gt;meddelade med stöd av 19-23 §§. Påföljden är böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen.&lt;br&gt;Se också motiveringen till 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som i princip motsvarar 35 c § fiskerättslagen, kan den&lt;br&gt;som begår brott enligt 37 eller 40 § genom att bedriva ett otillåtet trålfiske&lt;br&gt;dömas till böter, lägst 1 000 kr och högst ett krontal motsvarande etthundra&lt;br&gt;gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på fiskefartyget som använts för&lt;br&gt;bogsering av trålen, eller fängelse i högst sex månader. Se också motive-&lt;br&gt;ringen till 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har inte någon motsvarighet i nuvarande fiskerättslag. Enligt 28 §&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela före-&lt;br&gt;skrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk skall få&lt;br&gt;sättas ut, flyttas eller odlas. Den som bryter mot tillståndskravet och villkoren&lt;br&gt;i övrigt kan enligt förevarande paragraf dömas till böter om gärningen inte är&lt;br&gt;ringa. Med ringa avses här att tillstånd skulle ha meddelats om ansökan gjorts&lt;br&gt;eller att risken för skadeverkningar varit små. Mängden fisk är däremot inte&lt;br&gt;av avgörande betydelse för bedömningen av om överträdelsen är att anse som&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har inte någon motsvarighet i nuvarande fiskerättslag. Den som un-&lt;br&gt;derlåter att lämna uppgifter enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;22 § eller lämnar oriktiga uppgifter kan enligt förevarande paragraf dömas till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att strafffättsligt ansvar inte skall utkrävas om ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande eller vitesförbud enligt 35 § har överträtts. Regeln, som tar sikte på&lt;br&gt;det fallet att ett med vite förenat föreläggande eller förbud har meddelats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avbryta en i och för sig straffbar verksamhet, grundas på den allmänna Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;principen att det inte bör vara möjligt att ingripa med både straff- och vitespå-&lt;br&gt;följd mot samma förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild rättsverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 36, 36 a och 36 b §§ fiskerättslagen och&lt;br&gt;anger under vilka förutsättningar förverkande får ske av fisk och av redskap.&lt;br&gt;Begreppet fångst i 36 § fiskerättslagen har dock ersatts med fisk. Härigenom&lt;br&gt;blir det möjligt att förverka fisk som varit föremål för brott som rör fiskodling&lt;br&gt;eller flyttning eller utsättning av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke innebär, i förhållande till bestäm-&lt;br&gt;melserna i fiskerättslagen, att möjligheterna till förverkande har utvidgats. Fis-&lt;br&gt;keredskap skall liksom tidigare förverkas om det inte är oskäligt. Dessutom&lt;br&gt;tillkommer en möjlighet att förverka fiskefartyg och andra hjälpmedel som an-&lt;br&gt;vänts eller medförts vid brott om det behövs för att förebygga brott och förver-&lt;br&gt;kandet inte är oskäligt. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen. Med fiskefartyg avses alla sådana fartyg oavsett dess storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens fjärde stycke följer att värdeförverkande kan ske också i&lt;br&gt;fråga om annat än fisk och fiskeredskap, dvs. andra hjälpmedel vid fisket, in-&lt;br&gt;begripet fiskefartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens femte stycke innehåller bestämmelser som i vissa avseenden&lt;br&gt;undantar förverkandepåföljd vid brott mot reglerna om hänsyn till andra fis-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 36 c § fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar de delar av 37 § fiskerättslagen som rör beslag. Jag har&lt;br&gt;således följt Lagrådets förslag att flytta bestämmelserna om undersökningar&lt;br&gt;för kontroll av efterlevnaden av lagen till 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 37 § första stycket fiskerättslagen. För att också&lt;br&gt;annat utbyte av brott än fångst skall kunna beslagtas har bestämmelsernas till-&lt;br&gt;lämpningsområde i det avseendet vidgats till att gälla fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att fisketillsynsmän som förordnats därtill, annan be-&lt;br&gt;hörig tjänsteman och, om fisket kränker enskild fiskerätt, den som innehar fis-&lt;br&gt;kerätten eller den som företräder honom har befogenheter att vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt första stycket. Bestämmelsen motsvarar delvis 37 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena fiskerättslagen. Utformningen i fråga om indelningen i stycken skil-&lt;br&gt;jer sig från Lagrådets förslag på så sätt att samtliga personkategorier som har&lt;br&gt;befogenhet att göra beslag anges i ett och samma stycke. Med behörig tjänste-&lt;br&gt;man avses här, liksom i 34 §, polis och kustbevakningstjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket handlar om att beslag skyndsamt skall anmälas till polis- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;och åklagarmyndighet och att den som mottar en anmälan skall förfara som&lt;br&gt;om han själv gjort beslaget. Bestämmelsen har sin motsvarighet i delar av&lt;br&gt;37 § femte stycket fiskerättslagen och har utformats i enlighet med vad Lag-&lt;br&gt;rådet förordat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar 37 § sjätte stycket fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 38 § första stycket fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att svensk domstol skall vara behörig att behandla mål&lt;br&gt;om brott mot lagen även om domsrättsreglema i 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbal-&lt;br&gt;ken inte är tillämpliga. Bestämmelsen tar sikte på de fall då utländska fiskande&lt;br&gt;som inte är bosatta i Sverige begår brott i den svenska ekonomiska zonen.&lt;br&gt;Fiskerättslagen innehåller inte någon sådan bestämmelse. Lagrådet har på-&lt;br&gt;pekat detta vid behandlingen av förslaget till lag om en svensk ekonomisk zon&lt;br&gt;(prop. 1992/93:54 s.129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en forumbestämmelse som gäller åtal för brott begångna i&lt;br&gt;den ekonomiska zonen. Bestämmelsen motsvarar 40 a § fiskerättslagen, dock&lt;br&gt;med det tillägget att även rätten på den ort dit den misstänkte först anländer&lt;br&gt;med sitt fartyg, är behörig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 41 § fiskerättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106) harDomstols-&lt;br&gt;utredningen föreslagit att instansordningen ändras så att beslut skall överkla-&lt;br&gt;gas till länsrätt i stället för till kammarrätt. Regeringen har ställt sig bakom&lt;br&gt;principen i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 24 f) och&lt;br&gt;fiskelagens regler om överklagande kan därför komma att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen avses träda ikraft den 1 januari 1994. Att vissa rättigheter som kan föl-&lt;br&gt;ja av bestämmelserna i den nuvarande fiskerättslagen alltjämt kommer att gälla&lt;br&gt;har berörts i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen (1933:282) med vissa bestämmelser rörande fiskeriförhållan-&lt;br&gt;dena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen innehåller en bestäm-&lt;br&gt;melse om skadestånd och kan därför upphävas endast genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 upptar vilka rättigheter enligt äldre lagstiftning som inte skall in- Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;skränkas genom den nya lagen. Lagrådet har påpekat att det vid införandet av&lt;br&gt;5 a § (SFS 1986:263) stadgades i en övergångsbestämmelse att i fråga om&lt;br&gt;upplåtelse som skett enligt en samtidigt upphävd förordning eller motsvaran-&lt;br&gt;de äldre bestämmelser dessa skulle gälla till dess rättighetsinnehavaren upp-&lt;br&gt;hört med sitt yrkesfiske. För att de angivna rättigheterna, i den mån de allt-&lt;br&gt;jämt finns kvar, inte skall gå förlorade genom att lagen om rätt till fiske upp-&lt;br&gt;hör att gälla föreslår Lagrådet att ett tillägg görs till den ifrågavarande punkten&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna. Jag har utformat bestämmelsen i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 4 och 5 innehåller övergångsbestämmelser rörande yrkesfiske-&lt;br&gt;licensen. Det kan antas att licensprövningen kommer att ta viss tid i anspråk&lt;br&gt;efter den nya lagens ikraftträdande. Vidare finns det fiskare som innehar ut-&lt;br&gt;rustning avsedd för yrkesmässigt fiske men som inte uppfyller lagens krav&lt;br&gt;för att erhålla licens. Övergångsbestämmelserna har utformats så att de skall&lt;br&gt;mildra omställningssvårigheterna för de fiskare som väntar på att få sin ansö-&lt;br&gt;kan prövad eller behöver tid för att avveckla sitt fiske. Lagrådet har föreslagit&lt;br&gt;en i förhållande till lagrådsremissen ändrad lydelse av punkten 5 för att avsik-&lt;br&gt;ten med övergångsbestämmelsen skall komma till klarare uttryck. Jag ansluter&lt;br&gt;mig till Lagrådets uppfattning och har utformat punkten i enlighet med vad&lt;br&gt;Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 innehåller ett tidsbegränsat undantag rörande utländska medbor-&lt;br&gt;gares likställdhet med svenska medborgare vid yrkesmässigt fiske. Detta har&lt;br&gt;kommenterats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Övriga förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden, 4 § lagen (1982:&lt;br&gt;1140) om Sveriges ekonomiska zon och 21 kap. 1 § vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;är en följd av att de innehåller hänvisningar till fiskerättslagen som nu ersätts&lt;br&gt;av fiskelagen. Ändringen i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium föran-&lt;br&gt;leds av att begreppet fiskezon ersatts av Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskelag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av promemorian Ds 1992:70 Enklare&lt;br&gt;fiskebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas förslag till en ny fiskelag och en ny fiskeförordning.&lt;br&gt;Förslagen syftar till att tillsammans med föreskrifter meddelade av Fiskeriver-&lt;br&gt;ket utgöra en ny och förenklad fiskelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna fiskelagen innebär inte några egentliga förändringar i sak&lt;br&gt;när det gäller bestämmelserna om fiskerätten. I det avseendet är ändringarna i&lt;br&gt;huvudsak av språklig och redaktionell natur. Nytt är däremot att rätten att be-&lt;br&gt;driva yrkesfiske görs beroende av innehav av yrkesfiskelicens. Bakgrunden&lt;br&gt;till förslaget är bedömningen att det inte är förenligt med EES-avtalet att behål-&lt;br&gt;la nuvarande särregler för utländska medborgare när det gäller rätten att yrkes-&lt;br&gt;fiska och rätten att registrera fiskebåtar här. Nytt är också att bemyndigandena&lt;br&gt;i lagen att meddela föreskrifter för fisket har preciserats och att i lagen uppta-&lt;br&gt;gits ett bemyndigande som gör det möjligt att begränsa redskapsanvändning-&lt;br&gt;en för fritidsfisket. En allmän hänsynsregel som skall gälla vid fiske och mel-&lt;br&gt;lan fiskande inbördes föreslås. Vidare föreslås en ändring av den nuvarande&lt;br&gt;definitionen av fasta redskap. Skyldigheten för yrkesfisket att lämna fångst-&lt;br&gt;uppgifter föreslås bli lagreglerad. Enligt förslaget får Fiskeriverket och läns-&lt;br&gt;styrelserna möjlighet att meddela förelägganden och förbud. Fiskeriverket ges&lt;br&gt;även möjlighet att ta ut avgifter för myndigheternas verksamhet. Dessutom fö-&lt;br&gt;reslås ändringar för att åstadkomma modernare och enklare påföljdsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna fiskeförordningen upptas några få grundläggande före-&lt;br&gt;skrifter för fiskevården som har giltighet för i princip allt fiske. Övriga be-&lt;br&gt;stämmelser för fiskevården, både sådana som är nationellt betingade och såda-&lt;br&gt;na som grundas på internationella överenskommelser, skall meddelas av Fis-&lt;br&gt;keriverket. Länsstyrelsernas befogenhet att meddela föreskrifter upphör. För-&lt;br&gt;ändringarna syftar till en regelreformering i flera avseenden. Fiskeriverkets fö-&lt;br&gt;reskrifter för fiskevården begränsas till att gälla kust- och havsfisket, fisket i&lt;br&gt;de vattendrag som mynnar längs kustema upp till första vandringshindret och&lt;br&gt;fisket i de stora sjöarna. Det förutsätts att alla möjligheter att förenkla dessa fö-&lt;br&gt;reskrifter tas till vara och att föreskrifterna kan samlas i tre geografiskt avgrän-&lt;br&gt;sade författningar. Föreskrifter med stöd av lagen kommer i fortsättningen att&lt;br&gt;meddelas bara på två nivåer i stället för som nu tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till fiskeförordning meddelas föreskrifter som begränsar fritids-&lt;br&gt;fiskets redskapsanvändning. Fritidsfiskarna skall enligt förslaget få använda&lt;br&gt;endast 1) handredskap, 2) 180 meter nät eller gam, 3) krokredskap med mind-&lt;br&gt;re än 100 krokar och 4) högst sex ryssjor och högst sex burar. Högst sex red-&lt;br&gt;skap skall få kopplas samman. Föreskrifterna för att hindra spridning av kräft-&lt;br&gt;pest har förenklats och förts in i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fiskelag (1993:00)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller rätten till fiske och fisket inom Sveriges sjöterritorium&lt;br&gt;och svensk fiskezon. I de fall som särskilt anges gäller lagen även svenskt&lt;br&gt;havsfiske utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fiskezonen omfattar det havsområde utanför territorialgränsen vid&lt;br&gt;Sveriges kuster som regeringen bestämmer. Zonen får inte sträckas ut över&lt;br&gt;mittlinjen i förhållande till någon annan stat eller över någon annan linje om&lt;br&gt;vilken överenskommelse träffas med annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i lagen om fiske i allmänt vatten gäller även i fiske-&lt;br&gt;zonen, med de begränsningar som föranleds av lagen (1966:314) om konti-&lt;br&gt;nentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med allmänt och enskilt vatten framgår av lagen&lt;br&gt;(1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samemas rätt till fiske i vissa delar av landet och om fiskevårdsområ-&lt;br&gt;den gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fasta och rörliga redskap, fiske med handredskap och yrkesmässigt fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med fast redskap menas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskebyggnad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiskeredskap med ledarm, om redskapet har en höjd av minst 1,5 meter&lt;br&gt;och är fastsatt vid bottnen eller stranden och avses stå kvar mer än två dygn i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rörligt redskap avses redskap som inte är fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fiske med handredskap avses fiske med spö, pilk och liknande hand-&lt;br&gt;redskap som är utrustat med lina och krok. Redskapet får inte ha mer än tio&lt;br&gt;krokar. Fiskemetoden som sådan får inte kräva användning av båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med yrkesmässigt fiske avses fiske som bedrivs av fiskeföretag med så-&lt;br&gt;dan yrkesfiskelicens som avses i 27 § eller av utländsk fiskare med annat sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd att bedriva yrkesfiske i Sveriges sjöterritorium eller i svensk&lt;br&gt;fiskezon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiske i allmänt och enskilt vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vaije svensk medborgare får fiska med rörligt redskap i allmänt vatten.&lt;br&gt;Detsamma gäller fiske i havet vid sådana stränder, skär och holmar som den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 juni 1986 ägdes av staten och som då inte hörde till något hemman eller&lt;br&gt;innehades på särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Fiske med fast redskap i allmänt vatten eller i havet vid sådana stränder,&lt;br&gt;skär och holmar som avses i 6 § får inte bedrivas utan tillstånd av den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Fiske i enskilt vatten är förbehållet fastighetsägaren. Varje svensk med-&lt;br&gt;borgare har dock rätt att fiska i enskilt vatten i den omfattning och på det sätt&lt;br&gt;som anges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som har fiskerätt i enskilt vatten får inte vägras tillstånd att sträcka&lt;br&gt;fast redskap från det enskilda vattnet vidare ut i allmänt vatten, om det kan&lt;br&gt;ske utan skada för andra fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillstånd att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i allmänt&lt;br&gt;vatten behövs inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid kusten i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid kusten i Kalmar län söder om Kråkelund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vid östra kusten i Blekinge län (norr om Torhamnsudde) och öster om&lt;br&gt;en linje dragen från Torhamnsudde över Videskärs nordspets och Ungskärs&lt;br&gt;sydspets till Utlängans sydspets,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vid Skånes östra och södra kuster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta redskapet får dock inte i något fall sträckas ut i allmänt vatten mer&lt;br&gt;än 200 meter från den kurva för tre meters djup som följer stranden vid fast-&lt;br&gt;landet eller vid en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Utländska medborgare får fiska med handredskap i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 och 9 §§ om svenska medborgares rätt att fiska med rörliga&lt;br&gt;redskap. Annat fiske utan stöd av enskild fiskerätt får bedrivas av utländska&lt;br&gt;medborgare och av juridiska personer ägda av utländska medborgare bara om&lt;br&gt;det medges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Utländska medborgare som är stadigvarande bo-&lt;br&gt;satta här i landet är dock likställda med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om rätt till fiske i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Fiske som tillhör sådan allmänning som avses i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland&lt;br&gt;och Dalarna, får nyttjas av allmänningens delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägarna får arrendera ut fisket för gemensam räkning. Sådant beslut fat-&lt;br&gt;tas i enlighet med föreskrifterna för allmänningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om tillgodogörandet av fiske som är samfällt för flera fastigheter&lt;br&gt;i andra fall än som avses i 12 § gäller lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastigheter som innehas med samäganderätt får länsstyrelsen, på ansö-&lt;br&gt;kan av någon av delägarna, besluta om hur fisket skall bedrivas på fastighe-&lt;br&gt;ten. Detta gäller inte om fisket är gemensamt med en annan fastighet eller om&lt;br&gt;fastigheten endast består av fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra stycket gäller inte om fisket ingår i ett&lt;br&gt;fiskevårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om mark upplåts till brukande får brukaren nyttja det fiske som hör till&lt;br&gt;marken, om inte något annat avtalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser upplåtelsen endast en del av en fastighet skall reglema i 13 § andra&lt;br&gt;stycket för fastigheter som innehas med samäganderätt tillämpas, om inte om-&lt;br&gt;fattningen av fiskerätten har avtalats. Markarealen skall utgöra delningsgrund&lt;br&gt;om inte någon annan delningsgrund är lämpligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I vaije gren av ett vattendrag eller sund där fisken har sin gång skall det&lt;br&gt;finnas en fiskådra i det djupaste vattnet. Fiskådran utgör en sjättedel av vatt-&lt;br&gt;nets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Vid vattendragets&lt;br&gt;inlopp och mynning och vid ett sunds ändpunkter sträcker sig fiskådran med&lt;br&gt;oförändrad bredd vidare trehundra meter ut i det djupaste vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får föreskriva att fiskådran skall gå i en annan del av vattnet&lt;br&gt;än vad som sägs i första stycket. Berörda rättsägare skall få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig i saken innan beslut fattas. Om ändringen innebär ett påtagligt men för nå-&lt;br&gt;gon berörd rättsägare måste denne samtycka till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Fiskådran skall lämnas fri från fiskeredskap som kan hindra fiskens&lt;br&gt;gång. Någon annan anordning än fiskeredskap får inte heller sättas ut i eller&lt;br&gt;vid fiskådran i syfte att hindra fisken att gå fram i ådran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får medge undantag från vad som sägs i första stycket, om&lt;br&gt;det kan antas att det inte leder till påtagligt men för någon som inte samtyckt&lt;br&gt;till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fisket m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter för fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yl § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för fiskevården som förbjuder eller begränsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användningen av fiskemetoder eller fiskeredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiske inom vissa områden, efter vissa fiskarter eller för vissa ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk som inte&lt;br&gt;har viss minsta storlek eller som har fångats med otillåten fiskemetod eller&lt;br&gt;otillåtet redskap, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. användningen av redskap, agn, båtar eller annat som kan sprida kräft-&lt;br&gt;pest eller annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fråga om fiske som bedrivs utan stöd av enskild fiskerätt får rege-&lt;br&gt;ringen meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för andra&lt;br&gt;fiskande än sådana som bedriver yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för den som bedriver yrkesmässigt fiske att lämna&lt;br&gt;uppgifter om fångst, redskap och fångstområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur fiskeredskap skall utmärkas och märkas med innehava-&lt;br&gt;rens namn eller annat igenkänningstecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Föreskrifter meddelade med stöd av 17-19 §§ skall tillämpas vid&lt;br&gt;svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandet mellan fiskande inbördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske&lt;br&gt;skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan göras samti-&lt;br&gt;digt, skall fisket utövas i den ordning de fiskande kommit till platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med eller&lt;br&gt;skadar andras redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avslutat fiske får föremål inte lämnas kvar om det hindrar andra&lt;br&gt;fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Fiske med krokredskap får inte utan lov bedrivas närmare än 100 meter&lt;br&gt;från fast redskap eller vattenbruksanläggning, om redskapet eller anläggning-&lt;br&gt;en har märkts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Bestämmelserna i 21 § skall tillämpas vid svenskt havsfiske i internatio-&lt;br&gt;nellt vatten utanför fiskezonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt att nyttja någon annans strand m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den som fiskar får använda någon annans strand och vattenområde till-&lt;br&gt;fälligt för att dra upp eller göra fast båt eller redskap, om det behövs för fisket&lt;br&gt;och om det kan ske utan olägenhet för den som innehar stranden. För den&lt;br&gt;som fiskar yrkesmässigt utan stöd av enskild fiskerätt gäller detta även om&lt;br&gt;olägenhet uppstår, under förutsättning att ersättning betalas för skada och in-&lt;br&gt;trång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utplantering och odling av fisk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att fisk inte får sättas ut eller odlas utan särskilt tillstånd eller&lt;br&gt;att andra särskilda föreskrifter eller villkor skall gälla för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om åtgärder mot vanskötsel av fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Om den som innehar en enskild fiskerätt i strid med allmänna intressen&lt;br&gt;uppenbart vansköter fisket genom alltför hård beskattning av fiskbeståndet&lt;br&gt;eller genom att låta bli att utnyttja fisket, får länsstyrelsen förelägga honom att&lt;br&gt;bedriva fisket på ett sätt som behövs för att avhjälpa vanskötseln. Om fisket&lt;br&gt;innehas av någon annan än ägaren, får föreläggandet i stället riktas mot äga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren eller innehavaren är skyldig att tåla att en förelagd åtgärd vidtas&lt;br&gt;även om föreläggandet riktas mot den andre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yrkesfiskelicens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Yrkesfiskelicens kan beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av nå-&lt;br&gt;gon för vars försöijning fisket är av väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § När en fråga om licens prövas skall särskilt beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels tillgången på fisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt och för företagaren&lt;br&gt;lönsamt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Frågor om licens prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell fiskekontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Vid svenskt havsfiske utanför Sveriges sjöterritorium får de utländska&lt;br&gt;myndigheter som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer kontrollera efterlevnaden av internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser om fiskevård och fiskets bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan myndighet skall lämnas tillträde till svenska fiskefartyg och ges&lt;br&gt;tillfälle att undersöka fiskeredskap, fångst och lastutrymmen samt att ta del av&lt;br&gt;de loggböcker och handlingar av betydelse för fisket som finns ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavarna på fiskefartygen är skyldiga att underlätta bordning och kon-&lt;br&gt;trollens genomförande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer utse fisketillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fisketillsynsmän får förordnas att ta egendom i beslag och att utföra så-&lt;br&gt;dana undersökningar som avses i 45 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Fiskeriverket eller länsstyrelsen får meddela de förelägganden och för-&lt;br&gt;bud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får myn-&lt;br&gt;digheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller inte följer Fiskeriverkets eller länsstyrelsens föreläg-&lt;br&gt;gande, får verket eller styrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I&lt;br&gt;brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va om avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Påföljder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov fiskar i vatten som hör till någon annans enskilda fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant till-&lt;br&gt;stånd behövs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar fiskeredskap eller anordning i strid med vad som&lt;br&gt;gäller om fiskådra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms befälhavare eller and-&lt;br&gt;ra som med uppsåt försöker hindra sådan kontroll som avses i 30 § andra&lt;br&gt;stycket, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla befälhavare som uppsåtligen bryter mot 30 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 21&lt;br&gt;eller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet bryter mot följande föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 17, 18 eller 19 §, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskar med otillåten fiskemetod eller otillåtet redskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiskar där det råder fiskeförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiskar efter sådana fiskarter som det inte är tillåtet att fiska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behåller, för i land, för in till landet eller saluhåller fisk som inte upp-&lt;br&gt;fyller föreskrivet minimimått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för i land, för in till landet eller saluhåller fisk som har fångats med otill-&lt;br&gt;låten fiskemetod eller otillåtet redskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. foderfiskar efter förbjudna arter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. låter bli att märka ut fiskeredskap eller märka fiskeredskapen på före-&lt;br&gt;skrivet sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bryter mot föreskrifter som meddelats för att hindra spridningen av kräft-&lt;br&gt;pest eller annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till försök eller förberedelse till brott, för vilket&lt;br&gt;föreskrivits påföljd enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bedriver trålfiske i strid med&lt;br&gt;meddelade föreskrifter eller utan tillstånd av myndighet i de fall då sådant&lt;br&gt;krävs döms till böter, lägst ettusen kronor och högst ett krontal motsvarande&lt;br&gt;etthundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg som an-&lt;br&gt;vänts för bogsering av trålen, eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Till dagsböter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar&lt;br&gt;ut fisk eller odlar fisk utan föreskrivet tillstånd eller bryter mot någon annan&lt;br&gt;föreskrift som med stöd av 25 § har meddelats för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet enligt första stycket är ringa skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Till penningböter döms den som inte fullgör sådan uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreskrivs med stöd av 18 § andra stycket eller som uppsätligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt 34-40 §§ för gärningar som omfattas av föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild rättsverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Om det inte är uppenbart oskäligt skall den fångst som någon har fått ge-&lt;br&gt;nom brott enligt denna lag förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del i ett parti fisk fångats olovligt, får hela partiet förklaras förver-&lt;br&gt;kat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeredskap, båt och andra hjälpmedel som använts eller medförts vid&lt;br&gt;brott enligt denna lag får förklaras förverkade, om det är uppenbart att detta&lt;br&gt;behövs för att förebygga fortsatt sådan brottslighet och förverkande inte är&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för fångsten eller redskapet kan dess värde helt eller delvis förkla-&lt;br&gt;ras förverkat. Kan bevisning om värdet inte alls eller endast med svårighet&lt;br&gt;föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fångst eller fiskeredskap får inte förklaras förverkade enbart på grund av&lt;br&gt;överträdelse av 21 eller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Har någon i landet fort in eller försökt föra in fisk eller inom landet salu-&lt;br&gt;hållit eller i återförsäljningssyfte köpt fisk som inte håller föreskrivet minimi-&lt;br&gt;mått, skall fisken förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I så-&lt;br&gt;dana fall får bestämmelserna i 42 § andra och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § I mål om förverkande enligt denna lag är befälhavaren på ett fiskefartyg&lt;br&gt;som använts vid brott mot lagen behörig att föra talan på ägarens vägnar i frå-&lt;br&gt;ga om egendom som ägs av någon annan än befälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ertappas någon på bar gärning när han begår brott enligt denna lag får&lt;br&gt;beslag göras av fångst, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen får undersökning ske av fisk, fiskeredskap, fisk-&lt;br&gt;sump eller fiskefartyg som använts vid fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna enligt första och andra styckena tillkommer behöriga tjäns-&lt;br&gt;temän vid kustbevakningen och förordnade fisketillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fisket kränker enskild fiskerätt, tillkommer befogenheterna enligt förs-&lt;br&gt;ta stycket även fiskerättshavaren eller den som handlar på hans uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket eller undersökning&lt;br&gt;gjorts enligt andra stycket skall anmälan om detta göras till polis- eller åklagar-&lt;br&gt;myndigheten. Gäller en sådan anmälan beslag, skall den som tar emot anmä-&lt;br&gt;lan förfara som om han själv gjort beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fångst som tagits i beslag av innehavaren av enskild fiskerätt eller den&lt;br&gt;som handlar på hans uppdrag, får dock, utan anmälan behållas av fiskerätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havaren, om det för beslaget inte finns någon annan grund än som föreskrivs Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;i denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Innefattar brott enligt denna lag intrång i enskild fiskerätt, tillfaller för-&lt;br&gt;verkad fångst eller dess värde fiskerättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Om ett brott mot denna lag eller mot någon föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, har förövats i fiskezonen, får åtal för brottet väckas vid&lt;br&gt;den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § Länsstyrelsens beslut i särskilt fall enligt denna lag eller enligt bestäm-&lt;br&gt;melse som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverkets beslut i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lagen (1950:596) om rätt till&lt;br&gt;fiske skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som kan följa av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 15 §, 16 § första stycket 2, 3 eller 5 eller 29 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1950:596) om rätt till fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om rätten att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i all-&lt;br&gt;mänt vatten skall, utöver bestämmelsen i 10 §, bestämmelserna i 3 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena lagen (1950:596) om rätt till fiske fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver fiske som fordrar yrkesfiske-&lt;br&gt;licens enligt den nya lagen och som ansökt om men ännu inte beviljats sådan&lt;br&gt;licens får fortsätta med fisket till dess licensfrågan avgjorts, dock längst till ut-&lt;br&gt;gången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får under en&lt;br&gt;övergångstid föreskriva de avvikelser från kravet enligt 27 § för yrkesfiskeli-&lt;br&gt;cens som kan föranledas av föreskrifter som begränsar redskapsanvändning-&lt;br&gt;en för andra fiskande än sådana som bedriver yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 fråga om yrkesmässigt fiske gäller till utgången av år 1994, i stället för&lt;br&gt;11 §, bestämmelserna i lagen (1950:596) om rätt till fiske beträffande utländ-&lt;br&gt;ska medborgares likställdhet med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Norrbottens,&lt;br&gt;Västerbottens,&lt;br&gt;Västemorrlands&lt;br&gt;och Gävleborgs&lt;br&gt;län samt i Upp-&lt;br&gt;sala län utom&lt;br&gt;Östhammars&lt;br&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom&lt;br&gt;lax&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i Öst-&lt;br&gt;hammars kom-&lt;br&gt;mun i Uppsala&lt;br&gt;län och vid kus-&lt;br&gt;ten i Stockholms&lt;br&gt;och Söderman-&lt;br&gt;lands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara be-&lt;br&gt;drivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter. I Hölö och&lt;br&gt;Mörkö församlingar i&lt;br&gt;Stockholms län och i Sö-&lt;br&gt;dermanlands län är under ti-&lt;br&gt;den 1 april-30 september&lt;br&gt;strömmings- och skarpsill-&lt;br&gt;fisket förbehållet innehava-&lt;br&gt;ren av den enskilda fiskerät-&lt;br&gt;ten intill 200 meter från&lt;br&gt;fastlandet eller från en ö av&lt;br&gt;minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Östergötlands&lt;br&gt;län och i Kalmar&lt;br&gt;län norr om&lt;br&gt;Kråkelund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en ki-&lt;br&gt;lometer, räknat från fastlan-&lt;br&gt;det eller från en ö som är&lt;br&gt;minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter och på ett av-&lt;br&gt;stånd av minst 200 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Strömmings- och&lt;br&gt;skarpsillfisket är förbehål-&lt;br&gt;let innehavaren av den en-&lt;br&gt;skilda fiskerätten inom föl-&lt;br&gt;jande områden; Slätbaken,&lt;br&gt;Tränöfjärden och Gropvik-&lt;br&gt;en samt angränsande vatten&lt;br&gt;innanför räta linjer från&lt;br&gt;Djursö norra udde till fast-&lt;br&gt;landet över sydligaste ud-&lt;br&gt;den av Lilla Rimmö och vi-&lt;br&gt;dare från Djursö till Yxnö&lt;br&gt;och Norra Finnöfastlandet&lt;br&gt;över sundens smalaste stäl-&lt;br&gt;len; Valdemars viken innan-&lt;br&gt;för en rät linje från Stora&lt;br&gt;Ålö till Kvädö, där inlop-&lt;br&gt;pet är smalast; Syrsan och&lt;br&gt;Bågviken samt Gudinge-&lt;br&gt;fjärden innanför räta linjer&lt;br&gt;från Björkö till fastlandet&lt;br&gt;över smalaste delen av sun-&lt;br&gt;det, från Björkö södra ud-&lt;br&gt;de till sydligaste udden av&lt;br&gt;lilla Rätö samt från västli-&lt;br&gt;gaste udden av lilla Rätö&lt;br&gt;till närmaste ställe på fast-&lt;br&gt;landet, och vidare Gamle-&lt;br&gt;byviken och Lucemafjär-&lt;br&gt;den innanför en linje från&lt;br&gt;södra udden av Gränsö-&lt;br&gt;landet rätt mot söder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Kalmar län sö-&lt;br&gt;der om Kråke-&lt;br&gt;lund och Ble-&lt;br&gt;kinge läns östra&lt;br&gt;kust (norr om&lt;br&gt;Torhamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fasdan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;(sill) och&lt;br&gt;skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Godands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fasdan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Vid Blekinge&lt;br&gt;läns södra kust&lt;br&gt;(väster om Tor-&lt;br&gt;hamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät,&lt;br&gt;långrev och&lt;br&gt;tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snörpvad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket är tillåtet i vatten&lt;br&gt;som har ett större djup än&lt;br&gt;sex meter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;östra och södra&lt;br&gt;kuster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;västra kust och&lt;br&gt;vid kusten i&lt;br&gt;Hallands län&lt;br&gt;samt Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla redskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla, se dock&lt;br&gt;särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiske efter ostron är förbe-&lt;br&gt;hållet innehavaren av den&lt;br&gt;enskilda fiskerätten inom&lt;br&gt;200 meter från fastlandet&lt;br&gt;eller från en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd. För fiske&lt;br&gt;med fast redskap krävs till-&lt;br&gt;stånd enligt 7 § av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Vänern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av fin-&lt;br&gt;maskat nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Siklöja och&lt;br&gt;nors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bedrivas utanför&lt;br&gt;öppen strand på ett större&lt;br&gt;djup än åtta meter, bestämt&lt;br&gt;efter rådande vattenstånd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mariestadsfjär-&lt;br&gt;den och Öster-&lt;br&gt;sundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Vättern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utter och&lt;br&gt;drag samt&lt;br&gt;agnnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får endast bedrivas&lt;br&gt;utanför öppen strand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mälaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I norra Björkfjär-&lt;br&gt;den, Prästijär-&lt;br&gt;den, Södra&lt;br&gt;Björkfjärden&lt;br&gt;och Hovgårdsfjär&lt;br&gt;den. Fjärdarna&lt;br&gt;skall anses be-&lt;br&gt;gränsade mot&lt;br&gt;Gripholms viken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Hagskär till&lt;br&gt;närmaste ställen&lt;br&gt;på fastlandet,&lt;br&gt;mot Gränsö-&lt;br&gt;fjärden av räta&lt;br&gt;linjer Ringsö-&lt;br&gt;kalven-Bast-&lt;br&gt;lagnö-Ytterhol-&lt;br&gt;men över sun-&lt;br&gt;dens smalaste&lt;br&gt;ställen, mot&lt;br&gt;Ekolsunds viken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Tallholmen&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastlan-&lt;br&gt;det, mot Kalmar-&lt;br&gt;viken av räta lin-&lt;br&gt;jer från Knuten&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastlan-&lt;br&gt;det, mot Säby-&lt;br&gt;holmsviken av&lt;br&gt;Smidösunds&lt;br&gt;smalaste del&lt;br&gt;samt mot Lån-&lt;br&gt;tarmen av en rät&lt;br&gt;linje Dävensö&lt;br&gt;västspets-Muns&lt;br&gt;ö nordspets.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Hjälmaren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellangärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst en kilome-&lt;br&gt;ter från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Storsjön i&lt;br&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sikfisket skall bedrivas på&lt;br&gt;ett avstånd av minst 300&lt;br&gt;meter från fastlandet eller&lt;br&gt;från en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hängryssja&lt;br&gt;(lakstrut)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lake&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fiskelag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller rätten till fiske och fisket inom Sveriges sjöterritorium&lt;br&gt;och inom Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen&lt;br&gt;även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den ekonomiska zonen finns i lagen (1992:1140) om&lt;br&gt;Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som föreskrivs i denna lag om fiske i allmänt vatten gäller även i den&lt;br&gt;ekonomiska zonen med de begränsningar som föranleds av lagen (1966:314)&lt;br&gt;om kontinentalsockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med allmänt och enskilt vatten framgår av lagen (1950:&lt;br&gt;595) om gräns mot allmänt vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter om&lt;br&gt;Tome älvs fiskeområde eller föreskrifter som har meddelats med stöd av na-&lt;br&gt;turvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samemas rätt till fiske i vissa delar av landet och om fiskevårdsområ-&lt;br&gt;den gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fisk, fiske och yrkesmässigt fiske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som i lagen sägs om fisk gäller även vattenlevande blötdjur och vat-&lt;br&gt;tenlevande kräftdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med fiske avses verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levan-&lt;br&gt;de fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med yrkesmässigt fiske avses fiske som bedrivs av fiskeföretag med så-&lt;br&gt;dan yrkesfiskelicens som avses i 30 § eller av utländska fiskare med annat sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd att bedriva yrkesfiske i Sveriges sjöterritorium eller i svensk eko-&lt;br&gt;nomisk zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta och rörliga redskap och handredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med fast redskap menas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskebyggnad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiskeredskap med ledarm, om redskapet är fastsatt vid botten eller stran-&lt;br&gt;den och avses stå kvar i mer än två dygn i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rörligt redskap avses fiskeredskap som inte är fast redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handredskap avses spö, pilk och liknande rörliga redskap som är ut-&lt;br&gt;rustade med lina och högst tio krokar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om fiske i allmänt och enskilt vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vaije svensk medborgare får fiska i allmänt vatten. Vaije svensk medbor-&lt;br&gt;gare får också fiska i havet vid sådana stränder, skär och holmar som den 30&lt;br&gt;juni 1986 ägdes av staten och som då inte hörde till något hemman eller inne-&lt;br&gt;hades på särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fisket i övriga enskilda vatten tillhör fastighetsägaren. Vaije svensk med-&lt;br&gt;borgare har dock rätt att fiska i sådana vatten i den omfattning och på det sätt&lt;br&gt;som anges i bilagan till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i bilagan gäller i fråga om strandlin-&lt;br&gt;jen och vattendjup 8 § lagen (1955:595) om gräns mot allmänt vattenområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Fiske med fast redskap, utan stöd av enskild fiskerätt, får inte bedrivas&lt;br&gt;utan tillstånd av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har fiskerätt i enskilt vatten får inte vägras tillstånd att sträcka&lt;br&gt;fast redskap från det enskilda vattnet vidare ut i allmänt vatten, om det kan&lt;br&gt;ske utan skada för andra fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillstånd att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i allmänt&lt;br&gt;vatten behövs inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid kusten i Norrbottens län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid kusten i Kalmar län söder om Kråkelund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid östra kusten i Blekinge län (norr om Torhamnsudde) och öster om&lt;br&gt;en linje dragen från Torhamnsudde över Videskärs nordspets och Ungskärs&lt;br&gt;sydspets till Utlängans sydspets, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid Skånes östra och södra kuster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fasta redskapet får dock inte i något fall sträckas ut i allmänt vatten mer&lt;br&gt;än 200 meter från den kurva för tre meters djup som följer stranden vid fast-&lt;br&gt;landet eller vid en ö av minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Utländska medborgare får fiska med handredskap i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 och 9 §§ om svenska medborgares rätt att fiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat fiske, utan stöd av enskild fiskerätt, får bedrivas av utländska med-&lt;br&gt;borgare och av juridiska personer ägda av utländska medborgare bara om det&lt;br&gt;medges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer. Utländska medborgare som är stadigvarande bosatta här&lt;br&gt;i landet är dock likställda med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om rätt till fiske i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Fiskerätt som hör till sådan allmänning som avses i lagen (1952:166)&lt;br&gt;om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norr-&lt;br&gt;land och Dalarna, får nyttjas av allmänningens delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägarna får arrendera ut fiskerätten för gemensam räkning. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut fattas i enlighet med föreskrifterna för allmänningens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I fråga om tillgodogörandet av en fiskerätt som är samfälld för flera fas-&lt;br&gt;tigheter i andra fall än som avses i 14 § gäller lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastigheter som innehas med samäganderätt får länsstyrelsen, på ansö-&lt;br&gt;kan av någon av delägarna, besluta om hur fisket skall bedrivas på fastighe-&lt;br&gt;ten. Detta gäller inte om fiskerätten är gemensam med en annan fastighet eller&lt;br&gt;om fastigheten bara består av en sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte den fiskerätt som in-&lt;br&gt;går i ett fiskevårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om mark upplåts för att brukas får brukaren nyttja den fiskerätt som&lt;br&gt;hör till marken, om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser upplåtelsen endast en del av en fastighet skall reglerna i 15 § andra&lt;br&gt;stycket för fastigheter som innehas med samäganderätt tillämpas, om inte om-&lt;br&gt;fattningen av fiskerätten har avtalats. Markarealen skall utgöra delningsgrund&lt;br&gt;om inte någon annan delningsgrund är lämpligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fiskådra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I varje gren av ett vattendrag eller ett sund där fisken har sin gång skall&lt;br&gt;det finnas en fiskådra i det djupaste vattnet. Fiskådran utgör en sjättedel av&lt;br&gt;vattnets bredd vid vanligast förekommande lågt vattenstånd. Vid vattendra-&lt;br&gt;gets inlopp och mynning och vid ett sunds ändpunkter sträcker sig fiskådran&lt;br&gt;med oförändrad bredd vidare trehundra meter ut i det djupaste vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta att fiskådran skall gå i en annan del av vattnet än&lt;br&gt;vad som sägs i första stycket. Berörda rättsägare skall få tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;saken innan beslut fattas. Om ändringen innebär ett påtagligt men för någon&lt;br&gt;berörd rättsägare, måste denne samtycka till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Fiskådran skall lämnas fri från fiskeredskap som kan hindra fiskens&lt;br&gt;gång. Någon annan anordning än fiskeredskap får inte heller sättas ut i eller&lt;br&gt;vid fiskådran i syfte att hindra fisken att gå fram i ådran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får medge undantag från vad som sägs i första stycket, om&lt;br&gt;det kan antas att det inte leder till påtagligt men för någon som inte samtyckt&lt;br&gt;till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fisket m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter för fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för fiskevården som förbjuder eller begränsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användningen av fiskemetoder eller fiskeredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiske inom vissa områden, efter vissa fiskarter eller för vissa ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk som inte&lt;br&gt;har viss minsta storlek eller som har fångats med otillåten fiskemetod eller&lt;br&gt;otillåtet redskap, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. användningen av redskap, agn, båtar eller annat som kan sprida kräft-&lt;br&gt;pest eller någon annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om den hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens intressen. Fö-&lt;br&gt;reskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Regeringen får för fiske som är fritt för var och en meddela föreskrifter&lt;br&gt;som begränsar redskapsanvändningen för andra fiskande än sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver yrkesmässigt fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar fiske med äganderätt eller på grund av nyttjanderätt som omfat-&lt;br&gt;tar även annat fiske än det som är fritt för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för den som bedriver yrkesmässigt fiske att lämna&lt;br&gt;uppgifter om fångst, redskap och fångstområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur fiskeredskap och vattenbruksanläggningar skall märkas ut&lt;br&gt;och hur fiskeredskap skall märkas med innehavarens namn eller något annat&lt;br&gt;igenkännings tecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Föreskrifter meddelade med stöd av 19, 20, 22 och 23 §§ skall även&lt;br&gt;tillämpas vid svenskt havsfiske i internationellt vatten utanför Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandet mellan de fiskande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som fiskar skall visa hänsyn till andra som vistas i området. Fiske&lt;br&gt;skall bedrivas så att andra fiskande inte onödigtvis hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera fiskande vill fiska i samma vatten och det inte kan ske samtidigt,&lt;br&gt;skall de få fiska i den ordning de kommit till platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det egna fiskeredskapet skall användas så att det inte snärjs ihop med eller&lt;br&gt;skadar andras redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avslutat fiske får inte någonting lämnas kvar som kan hindra andra&lt;br&gt;fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-fjärde styckena skall även tillämpas vid svenskt havsfiske i&lt;br&gt;internationellt vatten utanför Sveriges ekonomiska zon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I vatten där vaije svensk medborgare har rätt att fiska får fiske inte utan&lt;br&gt;lov bedrivas närmare än 100 meter från ett fast redskap eller vattenbruksan-&lt;br&gt;läggning, om redskapet eller anläggningen har märkts ut på föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att använda någon annans strand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som fiskar får tillfälligt använda någon annans strand och vatten-&lt;br&gt;område för att dra upp eller göra fast båt eller redskap, om det behövs för&lt;br&gt;fisket och om det kan ske utan olägenhet för den som innehar stranden. För&lt;br&gt;den som fiskar yrkesmässigt utan stöd av enskild fiskerätt gäller detta även&lt;br&gt;om olägenhet uppstår, under förutsättning att ersättning betalas för skada och&lt;br&gt;intrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utplantering och odling av fisk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att fisk inte får sättas ut, flyttas eller odlas utan särskilt till-&lt;br&gt;stånd eller att andra särskilda föreskrifter eller villkor skall gälla för sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om åtgärder mot vanskötsel av fiske&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Om den som innehar en enskild fiskerätt i strid med allmänna intressen&lt;br&gt;vansköter fisket genom att fiska i alltför stor omfattning eller genom att låta&lt;br&gt;bli att fiska får länsstyrelsen förelägga honom att bedriva fisket på ett sätt som&lt;br&gt;behövs för att avhjälpa vanskötseln. Om fiskerätten innehas av någon annan&lt;br&gt;än ägaren, får föreläggandet i stället riktas mot ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren eller innehavaren är skyldig att tåla att en förelagd åtgärd vidtas&lt;br&gt;även om föreläggandet riktas mot den andre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yrkesfiskelicens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Yrkesfiskelicens kan beviljas den som är stadigvarande bosatt i Sverige&lt;br&gt;och för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse. Licens får beviljas&lt;br&gt;för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om licens prövas första gången skall dessutom tillgången på&lt;br&gt;fisk beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § En yrkesfiskelicens får återkallas, om den har meddelats på grund av&lt;br&gt;felaktiga uppgifter i ansökan eller om licensinnehavaren vid upprepade tillfal-&lt;br&gt;len överträtt fiskebestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Frågor om licens prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationell fiskekontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Vid svenskt havsfiske utanför Sveriges sjöterritorium får efterlevnaden&lt;br&gt;av internationella överenskommelser om fiskevård och fiskets bedrivande kon-&lt;br&gt;trolleras av de utländska myndigheter som anges i föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan myndighet skall lämnas tillträde till svenska fiskefartyg och ges&lt;br&gt;tillfälle att undersöka fiskeredskap, fångst och lastutrymmen samt att ta del av&lt;br&gt;de loggböcker och handlingar av betydelse för fisket som finns ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavarna på fiskefartygen är skyldiga att underlätta bordning och kon-&lt;br&gt;trollens genomförande i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer utse fisketillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fisketillsynsmän får förordnas att ta egendom i beslag och att utföra så-&lt;br&gt;dana undersökningar som avses i 48 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av denna lag skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud&lt;br&gt;får myndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller inte följer Fiskeriverkets eller länsstyrelsens föreläg-&lt;br&gt;gande, får verket eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I&lt;br&gt;brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-&lt;br&gt;va om avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov fiskar i vatten som tillhör någon annans enskilda fiskerätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant till-&lt;br&gt;stånd behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sätter ut eller placerar ett fiskeredskap eller en anordning i strid med vad&lt;br&gt;som gäller om fiskådra, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av&lt;br&gt;företag enligt vattenlagen (1983:291) eller motsvarande äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms befälhavare eller and-&lt;br&gt;ra som med uppsåt försöker hindra sådan kontroll som avses i 33 § andra&lt;br&gt;stycket, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla befälhavare som uppsåtligen bryter mot 33 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;25 § andra-fjärde styckena eller 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt&lt;br&gt;eller av oaktsamhet bryter mot följande föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 19-23 §§, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskar med otillåten fiskemetod, otillåtet redskap eller i otillåten omfatt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fiskar där det råder fiskeförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fiskar efter sådana fiskarter som det inte är tillåtet att fiska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behåller, för i land, för in till landet eller saluhåller fisk som inte uppfyl-&lt;br&gt;ler föreskrivna minimimått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för i land, för in till landet eller saluhåller fisk som har fångats med otill-&lt;br&gt;låten fiskemetod eller otillåtet redskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. foderfiskar efter förbjudna arter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. låter bli att märka ut fiskeredskap eller vattenbruksanläggning eller låter&lt;br&gt;bli att märka fiskeredskap på föreskrivet sätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bryter mot föreskrifter som meddelats för att hindra spridningen av kräft-&lt;br&gt;pest eller annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör sig skyldig till försök eller förberedelse till brott, för vilket fö-&lt;br&gt;reskrivits påföljd enligt första stycket, döms till ansvar enligt 23 kap. brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bedriver trålfiske i strid med&lt;br&gt;meddelade föreskrifter eller utan tillstånd av myndighet när tillstånd krävs&lt;br&gt;döms till böter, lägst ettusen kronor och högst ett krontal som motsvarar ett-&lt;br&gt;hundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg som an-&lt;br&gt;vänts för bogsering av trålen, eller till fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar ut&lt;br&gt;fisk, flyttar fisk eller odlar fisk utan föreskrivet tillstånd eller bryter mot nå-&lt;br&gt;gon annan föreskrift som med stöd av 28 § har meddelats för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet enligt första stycket är ringa skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Till penningböter döms den som inte fullgör sådan uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som föreskrivs med stöd av 22 § eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt 37-43 §§ for gärningar som omfattas av föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild rättsverkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall fisk som varit föremål för brott&lt;br&gt;enligt denna lag förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bara en del i ett parti fisk varit föremål for brott enligt denna lag, får he-&lt;br&gt;la partiet förklaras förverkat om det inte kan utredas hur stor del av partiet&lt;br&gt;som omfattas av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeredskap som använts eller medförts vid brott enligt denna lag skall&lt;br&gt;förklaras förverkade, om det inte är oskäligt. Detsamma gäller fiskefartyg och&lt;br&gt;andra hjälpmedel om det behövs för att förebygga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället for fisken, redskapet eller hjälpmedlet kan dess värde helt eller del-&lt;br&gt;vis förklaras förverkat. Kan bevisning om värdet inte alls eller endast med&lt;br&gt;svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande får inte ske enbart på grund av överträdelse av 25 § and-&lt;br&gt;ra-tredje styckena. Vid överträdelse av 25 § fjärde stycket eller 26 § får för-&lt;br&gt;verkande inte avse annat än fiskeredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Har någon i landet fört in eller försökt fora in fisk eller inom landet salu-&lt;br&gt;hållit eller i återförsäljningssyfte köpt fisk som inte håller föreskrivna minimi-&lt;br&gt;mått, skall fisken förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I så-&lt;br&gt;dana fall får bestämmelserna i 45 § andra och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § I mål om förverkande enligt denna lag är befälhavaren på ett fiskefartyg&lt;br&gt;som använts vid brott mot lagen behörig att föra talan på ägarens vägnar i frå-&lt;br&gt;ga om egendom som ägs av någon annan än befälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Om någon ertappas på bar gärning när han begår brott enligt denna lag,&lt;br&gt;får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisk, fiskeredskap, fisksump eller fiskefartyg som använts vid fisket får&lt;br&gt;undersökas för att kontrollera efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna enligt första och andra styckena tillkommer förordnade fis-&lt;br&gt;ketillsynsmän och andra behöriga tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fisket kränker enskild fiskerätt, tillkommer dessa befogenheter även&lt;br&gt;den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket eller en undersökning&lt;br&gt;gjorts enligt andra stycket skall detta anmälas till polis- eller åklagarmyndighe-&lt;br&gt;ten. Om en sådan anmälan gäller beslag, skall den som tar emot anmälan förfa-&lt;br&gt;ra som om han själv gjort beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som handlar på hans upp-&lt;br&gt;drag har tagit fisk i beslag, får dock, fiskerättshavaren behålla fisken utan att&lt;br&gt;anmäla det, om beslaget bara grundar sig på denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Om brott enligt denna lag innefattar intrång i enskild fiskerätt, tillfaller&lt;br&gt;förverkad fisk eller dess värde fiskerättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol,&lt;br&gt;även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § Om ett brott mot denna lag eller mot någon föreskrift som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen har förövats i den ekonomiska zonen, får åtal för brottet&lt;br&gt;väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet föröva-&lt;br&gt;des eller vid den tingsrätt inom vars domkrets den hamn är belägen dit den&lt;br&gt;misstänkte anländer med sitt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;52 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverkets beslut i särskilda fall meddelade enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1950:596) om rätt&lt;br&gt;till fiske och kungörelsen (1933:282) med vissa bestämmelser rörande fiskeri-&lt;br&gt;förhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen skall upphö-&lt;br&gt;ra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som kan följa av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 och 15 §§, 16 § första stycket 5 eller 29 § tredje stycket lagen (1950:&lt;br&gt;596) om rätt till fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om rätten att sträcka fast redskap från enskilt vatten vidare ut i&lt;br&gt;allmänt vatten skall, utöver bestämmelsen i 12 §, bestämmelserna i 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1950:596) om rätt till fiske fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver fiske som fordrar yrkesfiske-&lt;br&gt;licens enligt den nya lagen och som ansökt om men ännu inte beviljats sådan&lt;br&gt;licens får fortsätta med fisket till dess licensfrågan avgjorts, dock längst till ut-&lt;br&gt;gången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får under en&lt;br&gt;övergångstid föreskriva de avvikelser från kraven enligt 30 § för yrkesfiskeli-&lt;br&gt;cens som kan föranledas av föreskrifter som begränsar redskapsanvändning-&lt;br&gt;en för andra fiskande än sådana som bedriver yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 fråga om yrkesmässigt fiske gäller till utgången av år 1994, i stället för&lt;br&gt;13 §, bestämmelserna i lagen (1950:596) om rätt till fiske beträffande utländ-&lt;br&gt;ska medborgares likställdhet med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten ^P- 1992/93:232&lt;br&gt;______________________________________________________________________Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Norrbottens,&lt;br&gt;Västerbottens,&lt;br&gt;Västemorrlands&lt;br&gt;och Gävleborgs&lt;br&gt;län samt i Upp-&lt;br&gt;sala län utom&lt;br&gt;Östhammars&lt;br&gt;kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla utom&lt;br&gt;lax, se dock&lt;br&gt;särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för lax gäller&lt;br&gt;inte vid långrevsfiske i vat-&lt;br&gt;ten som är minst 20 meter&lt;br&gt;djupt Fiskevattnet skall an-&lt;br&gt;tingen ha förbindelse med&lt;br&gt;öppna havet eller vara belä-&lt;br&gt;get vid en ö som är skild&lt;br&gt;från fastlandet genom en&lt;br&gt;sådan förbindelse. Denna&lt;br&gt;skall i båda fallen vara bre-&lt;br&gt;dare än en kilometer, räk-&lt;br&gt;nat från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö som är minst 100 me-&lt;br&gt;ter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i Öst-&lt;br&gt;hammars kom-&lt;br&gt;mun i Uppsala&lt;br&gt;län och vid kus-&lt;br&gt;ten i Stockholms&lt;br&gt;och Söderman-&lt;br&gt;lands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara be-&lt;br&gt;drivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter. I Hölö och&lt;br&gt;Mörkö församlingar i&lt;br&gt;Stockholms län och i Sö-&lt;br&gt;dermanlands län är under ti-&lt;br&gt;den 1 april-30 september&lt;br&gt;strömmings- och skatpsill-&lt;br&gt;fisket förbehållet innehava-&lt;br&gt;ren av den enskilda fiskerät-&lt;br&gt;ten intill 200 meter från&lt;br&gt;fastlandet eller från en ö av&lt;br&gt;minst 100 meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Östergötlands&lt;br&gt;län och i Kalmar&lt;br&gt;län norr om&lt;br&gt;Kråkelund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en ki-&lt;br&gt;lometer, räknat från fastlan-&lt;br&gt;det eller från en ö som är&lt;br&gt;minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;och skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bara bedrivas i&lt;br&gt;vatten med större djup än&lt;br&gt;sex meter och på ett av-&lt;br&gt;stånd av minst 200 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Strömmings- och&lt;br&gt;skarpsillfisket är förbehål-&lt;br&gt;let innehavaren av den en-&lt;br&gt;skilda fiskerätten inom föl-&lt;br&gt;jande områden; Slätbaken,&lt;br&gt;Tränöfjärden och Grop vik-&lt;br&gt;en samt angränsande vatten&lt;br&gt;innanför räta linjer från&lt;br&gt;Djursö norra udde till fast-&lt;br&gt;landet över sydligaste ud-&lt;br&gt;den av Lilla Rimmö och vi-&lt;br&gt;dare från Djursö till Yxnö&lt;br&gt;och Norra Finnöfastlandet&lt;br&gt;över sundens smalaste stäl-&lt;br&gt;len; Valdemars viken innan-&lt;br&gt;för en rät linje från Stora&lt;br&gt;Ålö till Kvädö, där inlop-&lt;br&gt;pet är smalast; Syrsan och&lt;br&gt;Bågviken samt Gudinge-&lt;br&gt;fjärden innanför räta linjer&lt;br&gt;från Björkö till fastlandet&lt;br&gt;över smalaste delen av sun-&lt;br&gt;det, från Björkö södra ud-&lt;br&gt;de till sydligaste udden av&lt;br&gt;lilla Rätö samt från västli-&lt;br&gt;gaste udden av lilla Rätö&lt;br&gt;till närmaste ställe på fast-&lt;br&gt;landet, och vidare Gamle-&lt;br&gt;byviken och Lucemafjär-&lt;br&gt;den innanför en linje från&lt;br&gt;södra udden av Gränsö-&lt;br&gt;landet rätt mot söder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 232&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Kalmar län sö-&lt;br&gt;der om Kråke-&lt;br&gt;lund och Ble-&lt;br&gt;kinge läns östra&lt;br&gt;kust (norr om&lt;br&gt;Torhamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt. Fis-&lt;br&gt;kevattnet skall antingen ha&lt;br&gt;förbindelse med öppna ha-&lt;br&gt;vet eller vara beläget vid en&lt;br&gt;ö som är skild från fastlan-&lt;br&gt;det genom en sådan förbin-&lt;br&gt;delse. Denna skall i båda&lt;br&gt;fallen vara bredare än en&lt;br&gt;kilometer, räknat från fast-&lt;br&gt;landet eller från en ö som&lt;br&gt;är minst 100 meter lång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörliga red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av skö-&lt;br&gt;tar och sillnät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömming&lt;br&gt;(sill) och&lt;br&gt;skarpsill&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid kusten i&lt;br&gt;Godands län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långrevsfisket får bara&lt;br&gt;bedrivas i vatten som är&lt;br&gt;minst 20 meter djupt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;br&gt;samt tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Vid Blekinge&lt;br&gt;läns södra kust&lt;br&gt;(väster om Tor-&lt;br&gt;hamnsudde)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät,&lt;br&gt;långrev och&lt;br&gt;tobisnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Snörp vad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap i övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket är tillåtet i vatten&lt;br&gt;som har ett större djup än&lt;br&gt;sex meter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;östra och södra&lt;br&gt;kuster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid Skånes&lt;br&gt;västra kust och&lt;br&gt;vid kusten i&lt;br&gt;Hallands län&lt;br&gt;samt Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla redskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla, se dock&lt;br&gt;särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiske efter ostron är förbe-&lt;br&gt;hållet innehavaren av den&lt;br&gt;enskilda fiskerätten inom&lt;br&gt;200 meter från fastlandet&lt;br&gt;eller från en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd. För fiske&lt;br&gt;med fast redskap krävs till-&lt;br&gt;stånd enligt 8 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;I Vänern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av fin-&lt;br&gt;maskat nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Siklöja och&lt;br&gt;nors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bedrivas utanför&lt;br&gt;öppen strand på ett större&lt;br&gt;djup än åtta meter, bestämt&lt;br&gt;efter rådande vattenstånd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålrev med&lt;br&gt;dött agn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får bedrivas under ti-&lt;br&gt;den 16 juli—15 oktober ef-&lt;br&gt;ter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Ett till-&lt;br&gt;stånd kan begränsas till att&lt;br&gt;avse visst område och får&lt;br&gt;endast meddelas den som&lt;br&gt;fiskar yrkesmässigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mariestadsfjär-&lt;br&gt;den och Öster-&lt;br&gt;sundet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Vättern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utter och&lt;br&gt;drag samt&lt;br&gt;agnnot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket får endast bedrivas&lt;br&gt;utanför öppen strand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Mälaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I norra Björkfjär-&lt;br&gt;den, Prästfjär-&lt;br&gt;den, Södra&lt;br&gt;Björkfjärden&lt;br&gt;och Hovgårdsfjäi&lt;br&gt;den. Fjärdarna&lt;br&gt;skall anses be-&lt;br&gt;gränsade mot&lt;br&gt;Gripholms viken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Hagskär till&lt;br&gt;närmaste ställen&lt;br&gt;på fastlandet,&lt;br&gt;mot Gränsö-&lt;br&gt;fjärden av räta&lt;br&gt;linjer Ringsö-&lt;br&gt;kalven-Bast-&lt;br&gt;lagnö- Ytterhol-&lt;br&gt;men över sun-&lt;br&gt;dens smalaste&lt;br&gt;ställen, mot&lt;br&gt;Ekol sunds viken&lt;br&gt;av räta linjer&lt;br&gt;från Tallholmen&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastlan-&lt;br&gt;det, mot Kalmar-&lt;br&gt;viken av räta lin-&lt;br&gt;jer från Knuten&lt;br&gt;till närmaste stäl-&lt;br&gt;len på fastian-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst 300 meter&lt;br&gt;från fastlandet eller från en&lt;br&gt;ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd. Om kurvan för&lt;br&gt;högst tre meters djup går&lt;br&gt;längre ut, skall fisket dock&lt;br&gt;bedrivas utanför den djup-&lt;br&gt;kurvan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OMRÅDE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;REDSKAP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLÅTNA&lt;br&gt;FISKSLAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILDA&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det, mot Säby-&lt;br&gt;holmsviken av&lt;br&gt;Smidösunds&lt;br&gt;smalaste del&lt;br&gt;samt mot Lång-&lt;br&gt;tarmen av en rät&lt;br&gt;linje Dävensö&lt;br&gt;västspets-Muns-&lt;br&gt;ö nordspets.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I Hjälmaren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellanfjärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fisket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;avstånd av minst en kilome-&lt;br&gt;ter från fastlandet eller från&lt;br&gt;en ö av minst 100 meters&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;I Storsjön i&lt;br&gt;Jämdand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handredskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fiskemetoden som sådan&lt;br&gt;får inte kräva användning&lt;br&gt;av båt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rörligt red-&lt;br&gt;skap som ut-&lt;br&gt;görs av nät&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sikfisket skall bedrivas på&lt;br&gt;ett avstånd av minst 300&lt;br&gt;meter från fastlandet eller&lt;br&gt;från en ö av minst 100&lt;br&gt;meters längd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hängryssja&lt;br&gt;(lakstrut)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lake&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att samordna fiskets bedri-&lt;br&gt;vande och fiskevården och främja&lt;br&gt;fiskerättsinnehavamas gemensamma&lt;br&gt;intressen kan enligt denna lag fiske&lt;br&gt;som tillhör eller utgör två eller flera&lt;br&gt;fastigheter sammanföras till ett fiske-&lt;br&gt;vårdsområde och fiskerättsinnehava-&lt;br&gt;re inom detta bilda en fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådesförening. Föreningens verksam-&lt;br&gt;het får inte omfatta fiske som enligt&lt;br&gt;lagen (1950:596) om rätt till fiske får&lt;br&gt;bedrivas i enskilt vatten utan stöd av&lt;br&gt;enskild fiskerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att samordna fiskets bedri-&lt;br&gt;vande och fiskevården och främja&lt;br&gt;fiskerättsinnehavamas gemensamma&lt;br&gt;intressen kan enligt denna lag fiske&lt;br&gt;som tillhör eller utgör två eller flera&lt;br&gt;fastigheter sammanföras till ett fiske -&lt;br&gt;vårdsområde och fiskerättsinnehava-&lt;br&gt;re inom detta bilda en fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådesförening. Föreningens verksam-&lt;br&gt;het får inte omfatta fiske som enligt&lt;br&gt;fiskelagen (1993:000) får bedrivas i&lt;br&gt;enskilt vatten utan stöd av enskild fis-&lt;br&gt;kerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får ett fiskevårdsområde bildas av fiske som&lt;br&gt;tillhör endast en fastighet, om fastigheten har flera ägare. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;också fiske som utgör en fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges&lt;br&gt;ekonomiska zon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;zon skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fiske i den ekonomis-&lt;br&gt;ka zonen gäller lagen (1950:596) om&lt;br&gt;rätt till fiske. I fråga om rätten att i&lt;br&gt;zonen utforska kontinentalsockeln&lt;br&gt;och utvinna dess naturtillgångar gäl-&lt;br&gt;ler lagen (1966:314) om kontinental-&lt;br&gt;sockeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fiske i den ekonomis-&lt;br&gt;ka zonen gäller fiskelagen (1993:&lt;br&gt;000). I fråga om rätten att i zonen&lt;br&gt;utforska kontinentalsockeln och ut-&lt;br&gt;vinna dess naturtillgångar gäller la-&lt;br&gt;gen (1966:314) om kontinentalsock-&lt;br&gt;eln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 kap. 1 § vattenlagen (1983:291) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot 4 kap. 1 § första eller andra stycket eller 4 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen eller andra stycket andra meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot villkor eller föreskrifter som har meddelats i samband med&lt;br&gt;tillstånd till ett vattenföretag enligt denna eller äldre lag eller i samband med&lt;br&gt;godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 4 kap. 4 §, lagligförklaring enligt&lt;br&gt;4 kap. 5 § eller prövning enligt 14 kap. 5 § första stycket eller motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser eller i samband med prövning enligt 15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åsidosätter skyldigheten att underhålla en vattenanläggning eller bryter&lt;br&gt;mot 17 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 18 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot föreskrifter som har meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt första stycket döms inte om ansvar för gärningen kan&lt;br&gt;ådömas enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1950:596) om rätt till fiske&lt;br&gt;finns bestämmelser om straff och&lt;br&gt;andra påföljder för den som överträ-&lt;br&gt;der fiskeförbud som har meddelats&lt;br&gt;enligt denna eller äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskelagen (1993:000) finns bestäm-&lt;br&gt;melser om straff och andra påföljder&lt;br&gt;för den som överträder fiskeförbud&lt;br&gt;som har meddelats enligt denna eller&lt;br&gt;äldre lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges&lt;br&gt;sjöterritorium&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 §' lagen (1966:374) om Sveriges sjöterrito-&lt;br&gt;rium orden ”den svenska fiskezonen” skall bytas ut mot ”Sveriges ekonomis-&lt;br&gt;ka zon”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993 har regering-&lt;br&gt;en på hemställan av statsrådet Olsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskelag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Daniel&lt;br&gt;Samuelson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till fiskelag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppet yrkesmässigt fiske. Såvitt gäller svenska&lt;br&gt;fiskare avses med detta begrepp fiske som bedrivs av fiskeföretag med sådan&lt;br&gt;yrkesfiskelicens som avses i 30 §. Enligt 30 § kan yrkesfiskelicens beviljas&lt;br&gt;den som är stadigvarande bosatt i Sverige och för vars försöijning fisket är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu återgivna reglerna ger upphov till ett antal frågor. Av 30 § måste an-&lt;br&gt;ses följa att det endast är fysiska personer som kan få yrkesfiskelicens. Ett&lt;br&gt;handelsbolag, aktiebolag eller annan juridisk person kan alltså inte beviljas&lt;br&gt;sådan licens. Det i förevarande paragraf använda uttrycket ”fiskeföretag med&lt;br&gt;sådan yrkesfiskelicens som avses i 30 §” framstår mot denna bakgrund som&lt;br&gt;oklart. Vad som avses med termen ”fiskeföretag” framgår inte av lagtexten&lt;br&gt;eller av remissprotokollet i övrigt. Remissen innehåller heller inte någon dis-&lt;br&gt;kussion om i vad mån yrkesfiske i lagens mening kan bedrivas av andra än&lt;br&gt;fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan det inte vara motiverat att förbjuda fiskare att&lt;br&gt;välja i övrigt tillgängliga former för samordnad yrkesmässig verksamhet ge-&lt;br&gt;nom att utestänga juridiska personer från möjligheten att bedriva yrkesmässigt&lt;br&gt;fiske. Med utgångspunkt från denna uppfattning ger utformningen av berörda&lt;br&gt;paragrafer upphov till åtskilliga tillämpningsproblem som inte berörts i remis-&lt;br&gt;sen. Ett godtagande av ett handelsbolag eller aktiebolag som utövare av yrkes-&lt;br&gt;fiske väcker exempelvis frågan om en majoritet av bolagsmännen resp, aktie-&lt;br&gt;ägarna måste inneha yrkesfiskelicens enligt 30 §. En annan fråga som kan be-&lt;br&gt;höva besvaras är om en juridisk person skall kunna bedriva yrkesfiske endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dess inkomster är av väsentlig betydelse för alla eller flertalet av ägarnas&lt;br&gt;försörjning eller om hänsyn jämväl skall tas till eventuell annan inkomst som&lt;br&gt;vederbörande uppbär till följd av yrkesmässigt fiske liksom till eventuella an-&lt;br&gt;ställdas försöijningssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de viktiga rättsverkningar som följer av att fiske bedrivs yr-&lt;br&gt;kesmässigt (se t.ex. 21 och 22 §§) är det enligt lagrådets uppfattning nödvän-&lt;br&gt;digt att lagtexten ger besked om under vilka förutsättningar en fysisk eller ju-&lt;br&gt;ridisk person avses få bedriva sådant fiske. Som framgår av det föregående&lt;br&gt;brister lagtexten i nu angivna hänseende. Lagrådet utgår från att erforderliga&lt;br&gt;preciseringar kommer till stånd under det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hitintills sagda har avseende på fiske som bedrivs av svenska rättssub-&lt;br&gt;jekt. Med yrkesmässigt fiske avses enligt förslaget jämväl fiske som bedrivs&lt;br&gt;av utländska fiskare med särskilt tillstånd att bedriva fiske i Sveriges sjöterri-&lt;br&gt;torium eller i svensk ekonomisk zon. Huruvida begreppet ”utländska fiskare”&lt;br&gt;omfattar enbart utländska medborgare eller inkluderar utländska juridiska per-&lt;br&gt;soner kan inte med säkerhet utläsas av lagtexten. Lagrådet vill i det samman-&lt;br&gt;hanget erinra om att 13 § andra stycket innehåller en särskild reglering av ut-&lt;br&gt;länningars rätt till fiske i svenska vatten. Enligt nämnda stycke gäller som hu-&lt;br&gt;vudregel att ”utländska medborgare” och ”juridiska personer ägda av utländ-&lt;br&gt;ska medborgare” får bedriva annat fiske än handredskapsfiske på enskilt vat-&lt;br&gt;ten bara om det medges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Vilka överväganden som legat bakom&lt;br&gt;att det här ansetts motiverat att ta med vissa juridiska personer framgår inte av&lt;br&gt;remissen. En första fråga som inställer sig är omen svensk juridisk person,&lt;br&gt;t.ex. ett aktiebolag, som innehas av svenska fysiska personer över huvud ta-&lt;br&gt;get har någon rätt till fiske enligt bestämmelserna om fiske på allmänt vatten&lt;br&gt;(8 §) eller annas enskilda vatten (9 § andra meningen). Nästa fråga är om rätts-&lt;br&gt;läget förändras om äganderätten till den juridiska personen - i exemplet till ak-&lt;br&gt;tierna - övergår till utländska medborgare. En tredje fråga som synes behöva&lt;br&gt;besvaras är i vad mån en utländsk juridisk person - exempelvis ett i utlandet&lt;br&gt;registrerat bolag - kan åberopa nyssnämnda bestämmelser till stöd för fiske i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nu anförda frågor bör enligt Lagrådets mening klarläggas under det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en presumtionsregel angående rätt för&lt;br&gt;den till vilken mark upplåtits ”för att brukas” att utnyttja den fiskerätt som hör&lt;br&gt;till marken. Av specialmotiveringen framgår att paragrafen motsvarar 25 § la-&lt;br&gt;gen om rätt till fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avfattningen kan enligt Lagrådets mening ge anledning till&lt;br&gt;missförstånd beträffande regleringens räckvidd. I den mån bestämmelsen, lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den nuvarande förebilden, inte avses omfatta andra arrendeformer än Prop. 1992/93:232&lt;br&gt;jordbruksarrende bör detta klargöras i lagtexten. Stycket kan då lämpligen ges Bilaga 4&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vid jordbruksarrende får arrendatom nyttja den fiskerätt som hör till jor-&lt;br&gt;den, om inte något annat har avtalats.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter i fråga om kontroll av fiske som med stöd av paragrafen kan&lt;br&gt;tillkomma utländsk myndighet har karaktär av myndighetsutövning. Lagrådet&lt;br&gt;vill med anledning härav erinra om att det i första stycket angivna bemyndigan-&lt;br&gt;det till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer torde kräva&lt;br&gt;ett riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet (se 10 kap. 5 § tredje stycket re-&lt;br&gt;geringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas tillsammans med 48 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37-44 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer innehåller bestämmelser om straff. De mest omfattande och&lt;br&gt;från praktisk synpunkt sannolikt mest betydelsefulla av dessa bestämmelser&lt;br&gt;finns i 37 och 40 §§. I den först nämnda straffbeläggs således bl.a. olovligt&lt;br&gt;fiske i vatten som hör under annans enskilda fiskerätt samt fiske utan erfor-&lt;br&gt;derligt tillstånd av myndighet. 40 § stadgar straff för den som på något närma-&lt;br&gt;re angivet sätt har brutit mot en särskild föreskrift för fisket som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 19-23 §§. Straffskalan omfattar i båda paragraferna böter el-&lt;br&gt;ler fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse med gällande rätt bör enligt Lagrådets mening noteras att&lt;br&gt;förevarande förslag till lag, på grund av den i 4 § intagna definitionen av&lt;br&gt;”fisk”, kommer att omfatta - förutom vanlig fisk och ätbara skaldjur - en vid&lt;br&gt;krets av från privatekonomisk synpunkt betydelselösa blötdjur och kräftdjur.&lt;br&gt;En annan och sannolikt mer väsentlig skillnad är att förslaget inte innehåller&lt;br&gt;någon motsvarighet till den nuvarande bestämmelsen i 40 § första stycket&lt;br&gt;lagen om rätt till fiske, enligt vilken bestämmelse det för åtal för brott som&lt;br&gt;endast kränkt enskild fiskerätt krävs att brottet angetts till åtal av målsäganden&lt;br&gt;eller att åklagaren funnit att åtal är påkallat från allmän synpunkt. Med tanke&lt;br&gt;på nämnda skillnader men också på de sannolikt inte ovanliga fall där det vis-&lt;br&gt;serligen föreligger ett olovligt fiske i vedertagen mening men där straffvärdet&lt;br&gt;likväl är lågt, t.ex. när det är fråga om mete eller tillfällig fångst av småfisk,&lt;br&gt;kan det enligt Lagrådets mening ifrågasättas om det inte även i nu berörda&lt;br&gt;paragrafer finns behov av en sådan särskild undantagsregel för ringa fall som&lt;br&gt;42 § andra stycket innehåller. Med tanke på rättsväsendets ansträngda resur-&lt;br&gt;ser kan en motsvarande regler för övrigt också vara motiverad i 39 §, vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffbelägger vissa förfaranden som rör förhållandet mellan fiskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141 § finns en särskild straffbestämmelse för den som bedriver trålfiske i&lt;br&gt;strid med meddelade föreskrifter eller utan tillstånd, när sådant krävs. Straff-&lt;br&gt;skalan innefattar här normerade böter eller fängelse i högst sex månader. Sam-&lt;br&gt;ma förfaranden är emellertid straffbelagda i 40 § resp. 37 § 2. För att undan-&lt;br&gt;röja detta konkurrensproblem bör berörda paragrafer ges en utformning som&lt;br&gt;klargör att 41 § endast innehåller en särskild påföljdsbestämningsregel för fall&lt;br&gt;då brott mot 37 eller 40 § har begåtts genom att gärningsmannen bedrivit ett&lt;br&gt;otillåtet trålfiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller en regel om förverkande i vissa fall av fisk som in-&lt;br&gt;te håller föreskrivet minimimått De förfaranden med fisken som det därvid&lt;br&gt;skall ha varit fråga om synes i allt väsentligt vara desamma som omfattas av&lt;br&gt;straffbestämmelsen i 40 § första stycket 4 och därmed också av förverkande-&lt;br&gt;bestämmelsen i 45 § första stycket. Med hänsyn härtill föreslår Lagrådet att fö-&lt;br&gt;revarande paragraf skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf finns bestämmelser om förutsättningar för beslag samt&lt;br&gt;för undersökning av visst slag liksom om befogenheter att verkställa sådana&lt;br&gt;åtgärder m.m. paragrafen föreslås omfatta sex stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis anges, att om någon ertappas på bar gärning vid utförande&lt;br&gt;av brott enligt lagen, får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra&lt;br&gt;föremål, som antingen skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brot-&lt;br&gt;tet eller kan antas bli förverkade enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att fisk, fiskeredskap, fisksump eller fiskefartyg som&lt;br&gt;använts vid fisket får undersökas för att kontrollera efterlevnaden av lagen&lt;br&gt;och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Enligt tredje stycket till-&lt;br&gt;kommer befogenheterna enligt de föregående styckena förordnade fisketill-&lt;br&gt;synsmän och andra behöriga tjänstemän. I femte stycket anges bl.a., att en&lt;br&gt;undersökning enligt andra stycket skall anmälas till polis- eller åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i paragrafen således bl.a. förts samman bestämmelser om två skilda&lt;br&gt;slag av ingripanden har gjort det svårt att tolka dess rätta innebörd. Det är&lt;br&gt;sålunda inte helt klart, om möjligheten att utföra undersökning enligt andra&lt;br&gt;stycket är avsedd att vara begränsad till fall av sådan ”bar gärning” som avses&lt;br&gt;i första stycket Reglerna om möjlighet för bl.a. en fisketillsynsmän att företa&lt;br&gt;sådan undersökning hör därtill mer naturligt hemma i 34 §, enligt vilken rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer, för tillsyn över efterlevna-&lt;br&gt;den av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får utse fiske-&lt;br&gt;tillsynsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför, att bestämmelserna om undersökning flyttas till&lt;br&gt;34 § och att denna paragrafs andra och tredje stycken därmed ges följande ly-&lt;br&gt;delse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För kontroll av efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen får fisketillsynsmän som förordnats därtill eller annan&lt;br&gt;behörig tjänsteman undersöka fisk, fiskeredskap, fisksump eller fiskefartyg&lt;br&gt;vilket använts vid fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fisketillsynsmän får även ges förordnande att ta egendom i beslag enligt&lt;br&gt;48 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna anmälningsskyldigheten när det gäller undersökningar som&lt;br&gt;inte givit något resultat i form av beslag torde enligt Lagrådets mening knap-&lt;br&gt;past fylla någon funktion. Om vid en undersökning ingenting anträffas som&lt;br&gt;tyder på att någon straffbar gärning har begåtts eller förberetts, får undersök-&lt;br&gt;ningen antas sakna intresse för de rättsvårdande myndigheterna. Samordning&lt;br&gt;av undersöknings- och utredningsresurser liksom annan samverkan bör lämp-&lt;br&gt;ligen ske i annan ordning. Det måste också förutsättas, att undersökningar av&lt;br&gt;nu förevarande slag alltid sker med sådan urskillning och under sådana for-&lt;br&gt;mer att det inte av ren kontrollsynpunkt finns något behov av att åtgärderna ru-&lt;br&gt;tinmässigt skall anmälas till polis- eller åklagarmyndighet efter genomföran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket förevarande paragraf anges, att om fiske kränker enskild&lt;br&gt;fiskerätt tillkommer ”dessa befogenheter”, nämligen tagande i beslag enligt&lt;br&gt;första stycket samt undersökningsmöjligheten enligt andra stycket, även den&lt;br&gt;som innehar fiskerätten eller den som företräder honom. Enligt nu gällande be-&lt;br&gt;stämmelser finns i detta fall bara en befogenhet att verkställa beslag. Remis-&lt;br&gt;sen innehåller inte någon förklaring till varför en enskild person även skulle&lt;br&gt;få företa en så ingripande åtgärd som en undersökning enligt andra stycket.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening finns det inte heller tillräckliga skäl härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till fjärde stycket bör därför ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om fiske kränker enskild fiskerätt, tillkommer befogenheten enligt första&lt;br&gt;stycket även den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad nu föreslagits bör i nuvarande femte stycket göras den&lt;br&gt;följdändringen att vad där sägs om undersökning bortfaller. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening saknas vidare anledning att ändra nu gällande bestämmelse om att an-&lt;br&gt;mälan till polis- eller åklagarmyndighet om verkställt beslag skall ske skynd-&lt;br&gt;samt. Stycket bör därför ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om egendom tagits i beslag enligt första stycket skall detta skyndsamt an-&lt;br&gt;mälas till polis- eller åklagarmyndigheten. Den som tar emot anmälan skall för-&lt;br&gt;fara som om han själv gjort beslaget.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmel serna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall vissa rättigheter enligt den&lt;br&gt;nu gällande lagen om rätt till fiske bestå även efter den nu föreslagna fiskela-&lt;br&gt;gens införande. I huvudsak rör detta rättigheter som grundar sig på urminnes&lt;br&gt;hävd, dom, skattläggning, avtal eller gammal sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet i lagen om rätt till fiske av 5 a § (SFS 1986:263) om viss&lt;br&gt;rätt till fiske vid sådana havsstränder samt i havet belägna skär och holmar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den 30 juni 1986 ägdes av staten och då inte hörde till något hemman el-&lt;br&gt;ler innehades på särskilda villkor stadgades i en övergångsbestämmelse att i&lt;br&gt;fråga om upplåtelse som skett enligt en samtidigt upphävd förordning eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser dessa skulle gälla till dess rättighetsinneha-&lt;br&gt;varen upphört med sitt yrkesfiske. För att de nu angivna rättigheterna, i den&lt;br&gt;mån de alltjämt finns kvar, inte skall gå förlorade genom att lagen om rätt till&lt;br&gt;fiske upphör att gälla, bör ett tillägg göras till den ifrågavarande punkten av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna, så att den får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som kan följa av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 och 15 §§, 16 § första stycket 5 eller 29 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1950:596) om rätt till fiske eller av övergångsbestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1986:263) om ändring i nämnda lag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 i övergångsbestämmelserna ges regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bestämmer rätt att under en övergångstid föreskriva de avvikel-&lt;br&gt;ser från kraven enligt 30 § för yrkesfiskelicens som kan föranledas av före-&lt;br&gt;skrifter som begränsar redskapsanvändningen för andra fiskande än sådana&lt;br&gt;som bedriver yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissprotokollet samt av flera remissvar framgår, att ett relativt stort&lt;br&gt;antal personer för närvarande bedriver ett omfattande fiske, ofta yrkesmäs-&lt;br&gt;sigt, men under förhållanden som innebär att de inte kommer att uppfylla kra-&lt;br&gt;ven för licens enligt 30 § i förslaget, kanske främst på grund av kravet att&lt;br&gt;fisket skall vara av väsentlig betydelse för utövarens försötjning. Avsikten&lt;br&gt;med övergångsbestämmelsen anges vara att medge en del av dessa fiskare en&lt;br&gt;övergångstid för avveckling av sitt övertaliga redskapsinnehav och sin mer&lt;br&gt;yrkesmässiga fiskeverksamhet. Denna avsikt skulle enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;komma till klarare uttryck med följande formulering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får under&lt;br&gt;en övergångstid föreskriva de avvikelser från kraven enligt 30 § för yrkes-&lt;br&gt;fiskelicens som kan föranledas av att någon vid lagens ikraftträdande utövar&lt;br&gt;ett fiske som är mer omfattande än vad föreskrifter enligt 21 § medger.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag............................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993..... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ....................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Allmänt .................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Lagrådet.................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering................................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;En ny fiskelag................................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Allmänt om en ny fiskelag ................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Definition av fisk och fiske................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Definition av redskap....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Fiskerätten .................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Bakgrund .............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Nuvarande ordning........................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Fiskerätten i en ny fiskelag................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Utlänningars fiskerätt ...................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Fisket ..................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Fiskevården............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Särskilt om sötvattenskräftan ................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Bestämmelse om naturvårdshänsyn ............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Förhållandet mellan flera fiskande .............. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Fiskresursemas fördelning ....................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Gällande bestämmelser ..................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Resursfördelningen i Danmark ................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Fördelningen mellan yrkesmässigt fiske och fritidsfiske 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Licens som krav för att bedriva yrkesfiske......... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 Fångstuppgifter .......................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Straffbestämmelser m.m......................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Straff ................................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Särskild rättsverkan........................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättade lagförslag............................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering ................................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till Fiskelag........................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Övriga förslag................................ 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan ..................................... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut ......................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av departementspromemorian (Ds 1992:70)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklare fiske bestämmelser........................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag......................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 De remitterade lagförslagen ....................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 mars 1993 ............................. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43456, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:01:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03232</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:01:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03232</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__232.pdf</filnamn>
<filstorlek>4889377</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om fiskelag, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E207B4BA-D930-4586-9CDB-9373692E94EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JoU23</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JoU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fiskelag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christer Skoog  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christer Skoog  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claus Zaar  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claus Zaar  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harald Bergström  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harald Bergström  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Backman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Backman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Lantz  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sverre Palm  och Sten Östlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sverre Palm  och Sten Östlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:232&lt;br/&gt;
Fiskelag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:232 Fiskelag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>