<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223688</hangar_id>
 <dok_id>GG03231</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>231</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:231</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>231</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:59</systemdatum>
 <publicerad>1993-04-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03231/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03231</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03231</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:231&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om högskolor i stiftelseform - mångfald för&lt;br&gt;kvalitet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93: 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokoll den 1 april 1993 för de åtgärder som framgår&lt;br&gt;av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Urtckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningens kvalitet främjas genom ökad mångfald. Statli-&lt;br&gt;ga högskolor, fria högskolor och högskolor i stiftelseform kompletterar&lt;br&gt;varandra. Mångfalden ger den enskilde studenten större möjligheter att&lt;br&gt;välja utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att två i dag statliga högskolor överförs i stiftelse-&lt;br&gt;form. Regeringen bör, enligt vad som föreslås i denna proposition, be-&lt;br&gt;myndigas att genomföra en sådan överföring och att tillskjuta nödvän-&lt;br&gt;digt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden att det i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, under år&lt;br&gt;1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljoner kronor från aweck-&lt;br&gt;lingsstyrelsen till högst fem stiftelser enligt följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 6 000 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer och som har till uppgift att stödja strategisk forskning, främst inom&lt;br&gt;naturvetenskap och teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;högst 2 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer och som har till uppgift att stödja miljöstrategisk forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 1 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer och som har till uppgift att stödja kulturvetenskaplig forskning&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;högst 1 700 miljoner kronor till två stiftelser som bildas för att&lt;br&gt;överföra statliga högskolor till privaträttslig form; och skall fördelning-&lt;br&gt;en av medlen mellan dessa stiftelser göras i enlighet med regeringens&lt;br&gt;bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1992/93:231&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hells-&lt;br&gt;vik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Wester-&lt;br&gt;berg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om högskolor i stiftelseform -&lt;br&gt;mångfald för kvalitet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige står inför stora utmaningar. Ekonomins styrka måste återupp-&lt;br&gt;rättas. Kreativiteten skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsnivån i arbetskraften, forskningsmiljöernas utvecklingsför-&lt;br&gt;måga och ett effektivt samspel mellan dessa och samhället i övrigt får en&lt;br&gt;allt större betydelse för kompetensutvecklingen och därmed för vårt&lt;br&gt;lands möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen. Sve-&lt;br&gt;rige måste inta en tätposition i dessa avseenden för att säkerställa väl-&lt;br&gt;stånd och trygghet för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor spelar en central roll i främjandet av den&lt;br&gt;nödvändiga kompetensen. Ett större antal unga måste kunna erbjudas&lt;br&gt;utbildning av hög kvalitet. Universitetens och högskolornas forskning&lt;br&gt;är av vital betydelse för industrins och det övriga samhällets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas uppgifter är emellertid vidare än så.&lt;br&gt;De första universiteten i Bologna och Paris var ursprungligen autonoma&lt;br&gt;institutioner. Sedemera kom emellertid många utbildningsinrättningar,&lt;br&gt;inklusive de första universiteten i Sverige, att bli underställda och do-&lt;br&gt;minerade av staten och konungen. Gradvis har antalet fria och autono-&lt;br&gt;ma institutioner, vägledda av egna ideal och principer, ökat i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nordeuropeiskt exempel på denna utveckling är bildandet av Ber-&lt;br&gt;linuniversitetet år 1810. Universitetet inrättades efter principen att det&lt;br&gt;skulle stå fritt från statligt inflytande för att i stället organiseras kring&lt;br&gt;den egna forskningen och undervisningen. Universitetet skulle vara en&lt;br&gt;”republik” i staten med egen ”senat”, egna ”medborgare” och med&lt;br&gt;egen ”ordningsvakt” på det sätt som varit fallet på många håll i övrigt i&lt;br&gt;Europa även tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för autonoma universitet stadfästes av Europas universitet&lt;br&gt;i samband med firandet av Bolognauniversitetets 900-årsjubileum 1988.&lt;br&gt;I det universitetens egna Magna Charta som därvid antogs framhålls det&lt;br&gt;bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;princip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive&lt;br&gt;områden respektera detta grundläggande krav.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning av hög kvalitet, bedriven i rationella former, till-&lt;br&gt;sammans med forskning och forskarutbildning av högsta klass skall allt- .&lt;br&gt;så i universiteten och högskolorna förenas med uppgiften att vara den&lt;br&gt;kritiska motkraft vårt öppna samhälle behöver. Friheten måste värnas&lt;br&gt;genom organisatorisk mångfald och oberoende gentemot staten och&lt;br&gt;andra intressen. Samtidigt måste forskning och utbildning bedrivas&lt;br&gt;inom de etiska ramar som utgör grundvalen för vårt samhälle. Det stäl-&lt;br&gt;ler höga krav på universitetens och högskolornas struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny omvärld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samspelet med samhället är universitet och högskolor beroende av den&lt;br&gt;snabba omvärldsförändringen. Jag vill här peka på fyra faktorer av sär-&lt;br&gt;skild betydelse, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ snabbheten i kunskapsutvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduktio-&lt;br&gt;nen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ den ökade komplexiteten i samhälls- och kunskapsutvecklingen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ den tilltagande internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabbheten i kunskapsutvecklingen kan illustreras på många sätt. Så-&lt;br&gt;väl patent- som publiceringsfrekvensen har t.ex. ökat inom flertalet&lt;br&gt;forskningsområden. Tiden mellan grundläggande forskningsresultat och&lt;br&gt;färdiga produkter har inom många områden minskat radikalt. För ett&lt;br&gt;stort telekommunikationsföretag avsåg en tredjedel av orderingången&lt;br&gt;1992 produkter som inte fanns på marknaden för 1 - 1,5 år sedan. Kun-&lt;br&gt;skaper som förvärvats i även kvalificerad utbildning riskerar att på någ-&lt;br&gt;ra få år i betydande utsträckning bli inaktuella beroende på den veten-&lt;br&gt;skapliga utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen förändrar villkoren för all utbildning. Den&lt;br&gt;understryker behovet av öppenhet och kontenuerlig förnyelse, men&lt;br&gt;också av sådana kunskaper som är relativt oföränderliga över tiden. Flö-&lt;br&gt;det av kunskap mellan forskare och samhälle i övrigt måste förbättras.&lt;br&gt;Nya krav ställs t.ex. på öppenhet i samspelet mellan akademisk forsk-&lt;br&gt;ning och industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduktionen&lt;br&gt;leder till höga krav i fråga om utbildningens och forskningens kvalitet.&lt;br&gt;Kunskap i sig är en insatsfaktor av samma eller ofta större dignitet än&lt;br&gt;råvaror och kapital. Det gäller särskilt för ett land som Sverige. För att&lt;br&gt;vidareutveckla vårt välstånd måste Sverige ta nya marknadsandelar i&lt;br&gt;snabbt växande, teknik- och kunskapsintensiva branscher. Begränsning-&lt;br&gt;ar beroende på liten folkmängd och ett litet språkområde kan bara&lt;br&gt;kompenseras genom att kvaliteten i det vi gör är högre än i våra kon-&lt;br&gt;kurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade kunskapsinnehållet ställer också krav på högre utbildning&lt;br&gt;för flera unga. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad&lt;br&gt;kompetens har jag understrukit vikten av att öka antalet studerande vid&lt;br&gt;längre akademiska utbildningar. I propositionen påpekar jag särskilt be-&lt;br&gt;hovet av en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av den högre utbildningen måste emellertid ske med&lt;br&gt;iakttagande av höga kvalitetskrav. Den otillräckliga tillgången på kvali-&lt;br&gt;ficerade lärare med doktorsexamen gör att utbyggnaden av den högre&lt;br&gt;utbildningen måste tillåtas ta viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplexiteten i kunskapsinnehållet tilltar. Med den ständigt ökande&lt;br&gt;mängden kunskap ställs speciella krav på överblick och integration.&lt;br&gt;Nya betydande vetenskapliga resultat uppkommer ofta i gränsskiktet&lt;br&gt;mellan discipliner där olika kunskaper och angreppssätt möts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på varor och tjänster tillfredsställs inte längre i samma ut-&lt;br&gt;sträckning med massproducerade, standardiserade produkter. Behoven&lt;br&gt;har blivit mer komplexa och konsumenterna mer kunniga och kvali-&lt;br&gt;tetsmedvetna. Det har lett till en individualisering av såväl privata som&lt;br&gt;offentliga varor och tjänster som måste tillgodose ökade kvalitetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skola och högre utbildning gör de komplexa utbildningsbehoven de&lt;br&gt;unika kombinationerna intressantare. Inom forskningen får de gräns-&lt;br&gt;överskridande ansatserna större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling understryker, som jag nyss nämnde, också betydel-&lt;br&gt;sen av kunskaper om vår historia och andra, humanistiskt och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapligt analyserade begrepp och förhållanden. Dessa blir allt&lt;br&gt;mer betydelsefulla för att människor skall kunna förstå och tolka för-&lt;br&gt;ändringar. Högskolestuderande måste genom den högre utbildningen&lt;br&gt;ges bättre beredskap att självständigt ta till sig nya kunskaper. Analys-&lt;br&gt;och problemlösningsförmåga som är tillämpbar på många yrkesområ-&lt;br&gt;den blir allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samspelet skärper - liksom det ökade kunskapsin-&lt;br&gt;nehållet i varu- och tjänsteproduktionen - kvalitetskraven. Den inter-&lt;br&gt;nationella konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften kom-&lt;br&gt;mer att tillta. Samtidigt ökar möjligheterna till internationellt samarbete&lt;br&gt;som kan öka utbytet av det egna kunnandet inom ett stort antal områ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska utbildnings- och forskningssystemet måste verka under&lt;br&gt;största möjliga internationella öppenhet. Såväl företag som enskilda&lt;br&gt;forskare, forskargrupper och universitet måste i ökande utsträckning få&lt;br&gt;tillgång till internationella nätverk. Det bör vara ett mål att varje elev&lt;br&gt;eller student någon gång under utbildningstiden tillbringar någon pe-&lt;br&gt;riod vid en skola eller ett universitet i ett annat land. Det nordiska ut-&lt;br&gt;bildnings- och forskningssamarbetet sker bl.a. genom Nordplus och&lt;br&gt;Nordiska forskarutbildningsakademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett ökat internationellt utbyte ökar också kravet på att Sverige&lt;br&gt;skall kunna erbjuda den som genomgått längre utbildning goda arbets-&lt;br&gt;möjligheter och rimlig ekonomisk avkastning på utbildningen. Särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det senare hänseendet har Sverige i dag ett tydligt handikapp jämfört Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;med andra viktiga länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som brukar benämnas utbildningspremien, dvs. avkastningen på&lt;br&gt;ett extra utbildningsår, är i Sverige för låg. Det kan på sikt leda till öka-&lt;br&gt;de svårigheter att rekrytera tillräckligt många till högre utbildning, till&lt;br&gt;ett utflöde av välutbildad svensk arbetskraft till utlandet och till ett&lt;br&gt;otillräckligt inflöde av välutbildade medarbetare från andra länder. Alla&lt;br&gt;dessa tre effekter är oacceptabla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Lindbeckkommissionen har särskilt pekat på behovet av för-&lt;br&gt;ändringar inom detta område. Kommissionen pekar på att såväl löne-&lt;br&gt;som skattestrukturen måste reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kunskaps- och samhällsutveckling av det slag jag här har skisserat&lt;br&gt;kommer att göra det omöjligt att i framtiden centralt planera utbild-&lt;br&gt;ningens inriktning och innehåll. Det understryker betydelsen av flexibi-&lt;br&gt;litet och mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Reformstrategin&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att möta de utmaningar som här har skisserats har regeringen ini-&lt;br&gt;tierat reformer på flera plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten och möjligheten att välja skola, inom det kommunala skolvä-&lt;br&gt;sendet och mellan kommunala och fristående skolor, har vidgats. Den&lt;br&gt;ökade valfriheten gör det lättare för elever och föräldrar att ställa per-&lt;br&gt;sonliga krav, samtidigt som det främjar dynamiken i hela utbildnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt härmed pågår arbetet med att utforma en ny läroplan för&lt;br&gt;grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att forma personligt inriktad utbildning kommer att förstär-&lt;br&gt;kas. I gymnasieskolan främjas en mera kursinriktad utbildningsupplägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den högre utbildningen sker förändringar i två avseenden. Uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna får större möjligheter att erbjuda fler stu-&lt;br&gt;denter utbildning, samtidigt som den högre utbildningens struktur re-&lt;br&gt;formeras. Genom de förslag som presenterats för riksdagen i propositio-&lt;br&gt;nerna 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg respektive&lt;br&gt;1992/93:171 Forskning i frontlinjen förstärks forskningen väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen i Sverige måste ha en omfattning som är jäm-&lt;br&gt;förbar med vad som erbjuds i andra länder. Sedan 1991 pågår en bety-&lt;br&gt;dande utveckling av den högre utbildningen. Den sker mot bakgrund,&lt;br&gt;dels av de längre utbildningarnas otillräckliga omfattning, dels av den&lt;br&gt;högre utbildningens alltför starka inriktning mot den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av följande diagram framgår den högre utbildningens omfattning en-&lt;br&gt;ligt de dimensioneringsnivåer som gällde 1991 respektive uppnås ge-&lt;br&gt;nom de beslut som fattats de senaste åren. Dessutom åskådliggörs inrikt-&lt;br&gt;ningen mot olika utbildningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700 000---------------------------&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-2.png" style="width:133pt;height:98pt;"/&gt;
&lt;p&gt;100 000-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0_____________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 1995 2000 2005 2010 2015&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;700 000---------------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Längre utbildning&lt;br&gt;prognos 92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Längre utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prognos 90/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995 2000 2005 2010 2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Figur 1 Antal utbildade från universitet och högskolor under 65 år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-3.png" style="width:186pt;height:158pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Förskollärare, fritidsped.&lt;br&gt;kortare samhällsvet. utb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortare vårdutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längre samhällsvet. utb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörer, tekniker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(exkl gymn.ing.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längre utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(civ. ingenjörer,&lt;br&gt;naturvetare, arkitekter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0__________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2005&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2010&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2015&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2 Antal utbildade per utbildningsområde enligt 1992/93 års kapaci-&lt;br&gt;tetsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de beslut som fattats de senaste åren kommer antalet studen-&lt;br&gt;ter vid universitet och högskolor att öka med drygt 50 000 fram till mit-&lt;br&gt;ten av 1990-talet. Parallellt med utbyggnaden genomförs ett kvalitets-&lt;br&gt;program under tre år, omfattande drygt 700 miljoner kronor. Bland åt-&lt;br&gt;gärderna finns en ökning av andelen lärare med doktorsexamen och pe-&lt;br&gt;dagogisk utbildning av alla lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens&lt;br&gt;förordar jag en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen med 400 plat-&lt;br&gt;ser. Jag delar i allt väsentligt den uppfattning om behovet av en större&lt;br&gt;andel tekniskt utbildade som angivits av Ingenjörsvetenskapsakademien&lt;br&gt;(IVA) i en särskild studie 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sätter samtidigt upp mål för den framtida utbyggnaden av den&lt;br&gt;högre utbildningen. En minst lika stor andel av varje ungdomsgrupp&lt;br&gt;som i andra jämförbara länder bör i vårt land genomgå högre utbild-&lt;br&gt;ning. Särskild betydelse läggs vid de längre utbildningarna. Vid sekel-&lt;br&gt;skiftet bör åtminstone 20 000, helst 25 000 examina årligen avläggas ef-&lt;br&gt;ter längre akademiska utbildningar. I dag examineras ca. 14 000 från ut-&lt;br&gt;bildningar av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Frihet för kvalitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet&lt;br&gt;angav jag riktlinjerna för den strukturella förändring av universitet och&lt;br&gt;högskolor som genomförs parallellt med utbyggnaden av den högre ut-&lt;br&gt;bildningen. Propositionen antogs av riksdagen den 15 december 1992&lt;br&gt;(bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom propositionens förslag låg övertygelsen att den centraliserade&lt;br&gt;och linjeinriktade utbildningsordning som fastlades 1975 var illa anpas-&lt;br&gt;sad att möta de nya krav som jag tidigare beskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strukturförändring som propositionen förespråkade angavs på&lt;br&gt;följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och kvali-&lt;br&gt;tet inom statliga universitet och högskolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristå-&lt;br&gt;ende universitet och högskolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra för att&lt;br&gt;göra hela universitets- och högskolesystemet mera mångfacetterat. I&lt;br&gt;propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens full-&lt;br&gt;följs frigörelsen av de statliga universiteten och högskolorna. I översikt-&lt;br&gt;liga utbildningsuppdrag skall regeringen ge besked om vilka mål som&lt;br&gt;skall uppnås under treårsperioden 1993--1996 samtidigt som nödvändi-&lt;br&gt;ga resurser anslås. Varje universitet och högskola tillförsäkras, i enlighet&lt;br&gt;med vad som angavs i propositionen 1992/93:1 Universitet och högsko-&lt;br&gt;lor - frihet för kvalitet, en betydande frihet när det gäller formerna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nå målen. Studenternas val och intressen ges en avgörande tyngd i Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;inriktningen av universiteten och högskolornas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Universitetskanslerns försorg prövas för närvarande frågan&lt;br&gt;om examensrätt för vissa helt fria högskolor. Det gäller Teologiska hög-&lt;br&gt;skolan i Stockholm (Betelseminariet och Teologiska seminariet), Johan-&lt;br&gt;nelunds teologiska institut, Metodistkyrkans teologiska seminarium.&lt;br&gt;Missionsskolan Götabro, Missionsskolan Kortebo och Örebro missions-&lt;br&gt;skola. Efter Universitetskanslerns prövning räknar jag med att regering-&lt;br&gt;en under våren 1993 skall kunna fatta beslut om dessa skall få utfärda&lt;br&gt;examina och i så fall vilka. Eventuell ekonomisk ersättning kommer att&lt;br&gt;regleras i avtal mellan staten och utbildningsanordnarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Fristående stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den tredje delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre&lt;br&gt;utbildningen från statens detalj inflytande utgörs av högskolor i stiftelse-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen från 1991 framhölls:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Strävan skall vara att skapa mer autonoma universitet och högsko-&lt;br&gt;lor. De principiella och praktiska frågorna vid en omvandling av uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor till fristående stiftelser klarläggs snabbt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för en övergång av någon eller några högskolor i stiftelse-&lt;br&gt;form har sedan hösten 1991 utretts i samarbete med intresserade hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den stiftelseägda högskolan avses inte den nya högskolelagen eller&lt;br&gt;den nya högskoleförordningen komma att gälla. Det innebär att stiftel-&lt;br&gt;sehögskolan tillerkänns ytterligare frihetsgrader i planering och organi-&lt;br&gt;sation av verksamheten jämfört med de statliga universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna. Det innebär vidare att statsmaktens rätt att genom ensidiga be-&lt;br&gt;slut styra verksamheten ersättes med en relation grundad på avtal mel-&lt;br&gt;lan två parter, staten och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsebildningen möjliggörs genom att staten tillskjuter kapital för&lt;br&gt;ett klart definierat syfte: att bedriva högre utbildning och forskning. Sta-&lt;br&gt;ten ersätter härutöver stiftelsehögskolan för insatser inom forskning och&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Svenska och utländska erfarenheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige är internationellt unikt när det gäller statens absoluta dominans&lt;br&gt;inom universitets- och högskoleväsendet. Det normala i andra länder är&lt;br&gt;att universitet med andra huvudmän kompletterar de statliga universite-&lt;br&gt;ten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm är Sveriges största icke-statliga högsko-&lt;br&gt;la. Den grundades 1909 av handelshögskoleföreningen som fortfarande&lt;br&gt;är huvudman för verksamheten. Högskolans inkomster utgörs till stör-&lt;br&gt;sta delen av avkastningen från de fonder handelshögskoleföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggt upp. Staten medverkar med bidrag som täcker ca 13% av högsko-&lt;br&gt;lans kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har både Stockholm och Göteborg haft icke-statliga högsko-&lt;br&gt;lor. I slutet av 1800-talet bildades i Göteborg och i Stockholm högsko-&lt;br&gt;lor som var fristående från staten. De finansierades med donationer och&lt;br&gt;bidrag från respektive kommun. Senare fick de även bidrag från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa båda högskolor hade länge en delvis annan syn på sin uppgift&lt;br&gt;än andra universitet och högskolor. Så fördes t.ex. under lång tid dis-&lt;br&gt;kussioner om huruvida Stockholms högskola skulle söka få examens-&lt;br&gt;rätt, eller om dess syfte var att tillfredsställa mer allmänna bildningsmål.&lt;br&gt;Högskolorna i Stockholm och Göteborg bidrog utan tvivel till en vitali-&lt;br&gt;sering av Sveriges akademiska liv. Stockholms högskola fick år 1884&lt;br&gt;Sveriges första kvinnliga professor, då man kallade Sonja Kowalewski&lt;br&gt;till professor i matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökande studerandeantalen, inflationen efter andra världskriget och&lt;br&gt;andra samhällsförändringar som gjorde det svårare att erhålla nya dona-&lt;br&gt;tioner, ökade högskolornas beroende av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna i Stockholm och Göteborg förstatligades 1960 respektive&lt;br&gt;1954. Anledningen var att staten hade blivit en allt viktigare finansiär,&lt;br&gt;och ville i kraft av detta ha ett mera totalt inflytande över högskolornas&lt;br&gt;verksamhet. Handelshögskolan i Göteborg uppgick så sent som 1971 i&lt;br&gt;Göteborgs universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm har bibehållit sin självständiga ställ-&lt;br&gt;ning. Det har givit möjligheter till intressanta jämförelser med de eko-&lt;br&gt;nomutbildningar som universiteten erbjudit. Konkurrensen har varit&lt;br&gt;till nytta. Så har man t.ex. kunna se hur donationer till ekonomutbild-&lt;br&gt;ningar på andra håll kommit till stånd i syfte att skapa motsvarigheter&lt;br&gt;till Handelshögskolan. Det är också anmärkningsvärt att ekonomutbild-&lt;br&gt;ningen vid Stockholms universitet, som har en mycket stor omfattning&lt;br&gt;och räknat per student bland de lägsta resursnivåerna i Sverige, ändå&lt;br&gt;kunnat visa en betydande vitalitet. Ett exempel på det är det försteg som&lt;br&gt;universitetet fick vid datorernas introduktion i utbildningen under&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder är det, som jag nyss nämnde, normalt att statliga uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor kompletteras av högskolor med annan huvud-&lt;br&gt;man. Mångfalden anses berikande för såväl studenternas valfrihet som&lt;br&gt;för kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan har nära 3 900 universitet och högskolor, varav de flesta byggts&lt;br&gt;upp under 1900-talet. Den övervägande delen av dessa är privata, med&lt;br&gt;undantag av de tekniska högskolorna där situationen är den omvända.&lt;br&gt;Ungefär 77% av Japans 2,8 miljoner studenter återfinns på privata uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA svarar olika offentliga huvudmän för ca 64% av den högre ut-&lt;br&gt;bildningen. För resterande del svarar privata huvudmän, stiftelser och&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien är universiteten självstyrande och i kraft av tradition&lt;br&gt;relativt fria, trots att de flesta är statliga. I Storbritannien finns dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett privat universitet, University of Buckingham. Det grundades 1973&lt;br&gt;och fick kungligt brev 1983. Det har kvalitetsmässigt samma status som&lt;br&gt;andra brittiska universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland är 62 av de cirka 300 anordnarna av högre utbildning icke-&lt;br&gt;statliga. De är relativt små och drygt hälften av dem har som huvudmän&lt;br&gt;olika religiösa samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 högskolor har studiegångar som motsvarar universitetens, medan&lt;br&gt;resterande 34 betecknas som fackhögskolor. Av de universitetsliknande&lt;br&gt;drivs 22 av religiösa huvudmän och har en inriktning mot humaniora&lt;br&gt;och/eller teologi. De övriga sex har andra huvudmän och är framför allt&lt;br&gt;inriktade mot medicin, odontologi och ekonomi. Av fackhögskolorna&lt;br&gt;är 17 kyrkliga med inriktning mot socialsektorn, elva tekniska eller&lt;br&gt;ekonomiska och sex konstnärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsformerna är blandade. Av de sex icke-statliga &amp;quot;universi-&lt;br&gt;teten&amp;quot; finansieras fyra genom avgifter, ett genom medel från huvudman-&lt;br&gt;nen och ett genom statliga anslag. Det sista är det omtalade &amp;quot;Private&lt;br&gt;Universität Witten/Herdecke&amp;quot;, som sedan 1990 är erkänt som en del i&lt;br&gt;det offentliga systemet för högre utbildning. Av fackhögskolorna får&lt;br&gt;nästan alla offentliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Motiv för stiftelsehögskolor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera motiv för en överföring av högskolor i stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Mångfald i institutionella former&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I min tidigare beskrivning av villkoren för uppbyggnad och spridning&lt;br&gt;av kompetens i vårt samhälle betonade jag de förändrade villkoren för&lt;br&gt;den högre utbildningen. Mångfald även i institutionella former är ett&lt;br&gt;starkt redskap för främjande av den dynamik och den flexibilitet som i&lt;br&gt;större utsträckning kommer att behövas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frigörelse för de statliga universiteten och högskolorna som nyli-&lt;br&gt;gen beslutats ger betydande utrymme för initiativ, successiv anpassning&lt;br&gt;till nya omständigheter, profilering m.m. Frigörelsen av de statliga uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna är emellertid bara en del av den nödvändiga&lt;br&gt;förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har universitet och högskolor under lång tid verkat inom ra-&lt;br&gt;men för en ordning präglad av en omfattande central statlig styrning.&lt;br&gt;Nästa steg i den förändring som inleddes genom 1992 års beslut, bör nu&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren på departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universi-&lt;br&gt;tet och högskolor som föregick propositionen 1992/93:1 Universitet och&lt;br&gt;högskolor - frihet för kvalitet visar på behovet av friare komplement&lt;br&gt;till de statliga universiteten och högskolorna. Intressanta skiljelinjer re-&lt;br&gt;dovisades i det samlade remissmaterialet från universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna. I flera fall argumenterade t.ex. styrelsen för en läroanstalt för au-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tonomi i förhållande till statsmakten, medan underremissinstanserna Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;kunde hävda behovet av en relativt detaljerad central reglering. Även&lt;br&gt;mellan läroanstalter finns liknande nyansskillnader. I riksdagsbehand-&lt;br&gt;lingen av propositionen framfördes flera, långt gående förslag till ett bi-&lt;br&gt;behållande av den hittills gällande styrningsfilosofin. Den slutsats man&lt;br&gt;kan dra av detta är att den statliga myndighetsformen alltjämt tenderar&lt;br&gt;att ge upphov till normering av beteende och en benägenhet för, re-&lt;br&gt;spektive krav på, enhetliga lösningar som inte är förenliga med verk-&lt;br&gt;samhetens behov av mångfald och flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Stimulans för kvalitet och effektivitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De svenska universiteten och högskolorna arbetar i hård konkurrens&lt;br&gt;på två fronter om de bästa forskarna och lärarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena fronten är internationell. Att så många svenska forskare häv-&lt;br&gt;dar sig väl i en internationell konkurrens är i sig bara positivt. Svenska&lt;br&gt;forskare förmår att med framgång konkurrera om professorstjänster i&lt;br&gt;bl.a. USA, Tyskland och Danmark. Ur den svenska utbildningens och&lt;br&gt;forskningens synpunkt måste detta emellertid motsvaras av ett inflöde&lt;br&gt;av samma storlek. Så är inte fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra fronten är inhemsk. Industrin erbjuder inom vissa ämnes-&lt;br&gt;områden anställningsvillkor som mer än väl uppvägt de fördelar vad&lt;br&gt;gäller arbetets innehåll och organisation som högre utbildning och&lt;br&gt;forskning normalt sett ger. Inom teknik, naturvetenskap och företags-&lt;br&gt;ekonomi är denna tendens särskilt tydlig. Det kan noteras i detta sam-&lt;br&gt;manhang att de högskolor som visat intresse för att ombildas har en så-&lt;br&gt;dan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett uppenbart intresse av att stimulera hög kvalitet inom&lt;br&gt;högre utbildning och forskning, liksom ett effektivt resursutnyttjande. I&lt;br&gt;det system för resurstilldelning för grundläggande högskoleutbildning&lt;br&gt;som jag i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompe-&lt;br&gt;tens föreslår skall gälla från den 1 juli 1993, finns viktiga inslag för att&lt;br&gt;främja båda de syften jag just har angett. Olika huvudmän för olika lä-&lt;br&gt;rosäten kan säkerställa att dessa ambitioner fullföljs, dels genom att den&lt;br&gt;flexibilitet i verksamhetens inriktning som jag nyss pekat på kan kom-&lt;br&gt;ma att härledas ur nya organisatoriska villkor, dels genom att konkur-&lt;br&gt;rensen mellan organisationsformerna i sig kan väntas ge upphov till&lt;br&gt;högre effektivitet i resursanvändningen och stimulera till ökad omsorg&lt;br&gt;om studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Säkerställd frigörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med olika huvudmän för högskolor säkerställs den beslutade frigörelsen&lt;br&gt;inom universitet och högskolor. Ett ökat antal icke-statliga högskolor,&lt;br&gt;vars förhållande till staten bygger på avtal, betyder att det i framtiden&lt;br&gt;kommer att finnas referensobjekt, som inte staten direkt förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga universi- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;teten och högskolorna alltid ställas i relation till högskolor under annat&lt;br&gt;huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsehögskolor kan alltså, vid sidan av de fördelar stiftelseformen&lt;br&gt;medför för respektive högskola, innebära en stimulans för utvecklingen&lt;br&gt;av den högre utbildningen och forskningen i hela universitets- och hög-&lt;br&gt;skolesystemet. Det illustreras av följande bild:&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-4.png" style="width:78pt;height:3pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-5.png" style="width:246pt;height:114pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 3 Stiftelsehögskolornas interaktion med statliga universitet och hög-&lt;br&gt;skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min övertygelse att staten för överblickbar framtid kommer att&lt;br&gt;ha ett huvudansvar för den högre utbildningen och forskningen, precis&lt;br&gt;som i flertalet andra länder. Jag är emellertid också övertygad om att&lt;br&gt;den högre utbildningen och forskningen i Sverige, liksom i andra län-&lt;br&gt;der, skulle vinna på att det vid sidan av de statliga universiteten och&lt;br&gt;högskolorna också finns högskolor med andra huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang kort kommentera några av de invänd-&lt;br&gt;ningar som rests mot tanken att överföra statliga högskolor i stiftelse-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den debatt som under det senaste året förts bl.a. i riksdagen har det&lt;br&gt;hävdats att det vore olämpligt att bedriva just högre utbildning och&lt;br&gt;forskning i större utsträckning än f.n. i annan form än under statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det för min del angeläget att understryka att det internatio-&lt;br&gt;nellt förekommer många akademiska institutioner under icke-statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap, vid vilka utbildning och forskning av hög kvalitet&lt;br&gt;bedrivs och där den professionella, akademiska integriteten hålls högt.&lt;br&gt;Det finns knappast skäl att anta att inte högskolor med icke-statligt hu-&lt;br&gt;vudmannaskap i Sverige skulle fungera på motsvarande inspirerande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte heller se någon principiellt grundläggande skillnad mel-&lt;br&gt;lan å ena sidan utbildning i t.ex. folkrörelseregi inom folkhögskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och studieförbund och å andra sidan utbildning vid stiftelseägda hög-&lt;br&gt;skolor där verksamheten bedrivs utan vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tanken att avskilja statligt kapital för att möjliggöra bildandet av&lt;br&gt;stiftelsehögskolor har mött invändningar. Också dessa invändningar fin-&lt;br&gt;ner jag oklara och inkonsekvent motiverade. Jag vill framhålla, att sta-&lt;br&gt;ten tagit initiativ till eller medverkat till stiftelsebildningar i syfte att&lt;br&gt;möjliggöra t.ex. kulturellt angelägen verksamhet. Sådana initiativ har&lt;br&gt;alltid i varierande utsträckning inneburit en förmögenhetsöverföring&lt;br&gt;från staten till ett enskilt rättssubjekt. Förhållandet att staten i en del&lt;br&gt;fall förbehållit sig rätten att t.ex. helt eller delvis utse styrelse och revi-&lt;br&gt;sorer ändrar inte detta faktum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 De tre högskolorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En övergång i stiftelseform bör förberedas i nära samverkan med berör-&lt;br&gt;da högskolor. En bred diskussion har i denna anda förts under det se-&lt;br&gt;naste året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis gav jag alla universitet och högskolor möjlighet att delta&lt;br&gt;i arbetet att utröna förutsättningarna för en övergång till stiftelseform.&lt;br&gt;Intresse anmäldes från Universitetet i Umeå, Tekniska högskolan i&lt;br&gt;Stockholm (KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH), Hög-&lt;br&gt;skolan i Växjö, Högskolan i Jönköping samt landstinget i Söderman-&lt;br&gt;lands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göte-&lt;br&gt;borg och Högskolan i Jönköping har visat särskilt intresse för en stiftel-&lt;br&gt;sebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH grundades ursprungligen som Teknologiska institutet år 1827.&lt;br&gt;Högskolans utbildning är förlagd uteslutande inom det tekniska områ-&lt;br&gt;det: civilingenjörsutbildning, arkitektutbildning, ingenjörsutbildning&lt;br&gt;och viss annan teknisk utbildning i huvudsak av fortbildnings- och vi-&lt;br&gt;dareutbildningskaraktär. Antalet helårsstudenter vid KTH är ca 7 800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamheten vid KTH täcker i stort sett hela det tekniska&lt;br&gt;området med tillhörande naturvetenskapliga basämnen. Antalet ordina-&lt;br&gt;rie professurer är 118. Högskolans totala omslutning uppgår till ca 1,3&lt;br&gt;miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CTH bildades år 1829 genom en donation av kanslirådet William&lt;br&gt;Chalmers. Verksamheten har likartad struktur som KTH:s. CTH bedri-&lt;br&gt;ver dessutom verksamhet inom det nautiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet helårsstudenter är ca 6 000. Antalet ordinarie professurer är&lt;br&gt;106. CTH:s omslutning är ca 1,1 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping bildades vid högskolereformen 1977. Vid hög-&lt;br&gt;skolan finns framför allt lärarutbildning, ingenjörsutbildning och eko-&lt;br&gt;nomutbildning. Antalet helårsstudenter är ca 2 300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid högskolan i Jönköping har liten omfattning. Budget-&lt;br&gt;året 1991/92 uppgick de totala forskningsinsatserna till 1,8 miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Den totala omslutningen uppgår till ca 95 miljoner kronor per Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till utbyggnad av en del av högskolan till en internationell&lt;br&gt;handelshögskola har utformats av Stiftelsen Internationella Handelshög-&lt;br&gt;skolan i Jönköping. Handelshögskolans tänkta inriktning är koncentre-&lt;br&gt;rad till entrepenörskap och småföretagarutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Överläggningarna med högskolorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter informella samtal med de tre nämnda högskolorna under 1992&lt;br&gt;överlämnade Utbildningsdepartementet den 7 december samma år en&lt;br&gt;beskrivning av hur en stiftelsebildning skulle kunna ske som ett under-&lt;br&gt;lag för bedömning inom respektive högskola. Svar skulle lämnas senast&lt;br&gt;den 1 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella uppbyggnaden av en tänkt stiftelsehögskola såsom&lt;br&gt;den beskrevs i underlaget till högskolorna framgår av följande figur:&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-6.png" style="width:245pt;height:149pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 4 Stiftelsehögskolans organisationsstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skulle ha till ändamål att vara ensam ägare till ett högskole-&lt;br&gt;bolag som driver utbildnings- och forskningsverksamheten och ett fas-&lt;br&gt;tighetsbolag som svarar för högskolans lokaler. Stiftelsen skulle verka&lt;br&gt;för hög kvalitet i forskning och utbildning respektive en ändamålsenlig&lt;br&gt;förvaltning av högskolans fastigheter. Stiftelsen skulle också med egna&lt;br&gt;medel finansiera från stiftelsens synpunkt angelägen verksamhet vid&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tänkta finansieringen av stiftelsehögskolan framgår av följande&lt;br&gt;bild:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*»* Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande att&lt;br&gt;teckna förmånliga&lt;br&gt;statliga lån&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03231/prop_199293__231-7.png" style="width:225pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Donationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings-&lt;br&gt;rådsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställd&lt;br&gt;forskning mm&lt;br&gt;från sektors-&lt;br&gt;organ, företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse-&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- befintliga&lt;br&gt;byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktier i&lt;br&gt;nuvarande&lt;br&gt;statliga&lt;br&gt;företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5 Stiftelsehögskolans tänkta finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skulle tillföras aktier ur den statliga aktieportföljen som stif-&lt;br&gt;telsekapital. Härutöver skulle stiftelsen tillföras aktierna i de båda bola-&lt;br&gt;gen. Vidare skulle staten garantera ett inledningsvis ränte- och amorter-&lt;br&gt;ingsfritt lån i 30 år. Avsikten med lånet skulle vara att ge stiftelsen en&lt;br&gt;rimlig finansiell frihet. Högskolebolaget skulle kunna tillföras de inven-&lt;br&gt;tarier som högskolan disponerar som apportegendom. Fastighetsbolaget&lt;br&gt;skulle på motsvarande sätt överta högskolans fastigheter eller byggnader.&lt;br&gt;I förekommande fall skulle staten tillse att stiftelsen fick möjlighet att&lt;br&gt;återhämta eftersatt underhåll i lokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens närmare förhållande till staten skulle anges i ett långsiktigt&lt;br&gt;ramavtal. Jag återkommer strax till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse skulle i sin huvuddel utses av en valförsamling om&lt;br&gt;ca 15 personer som stiftaren utsåg första gången efter förslag från bl.a.&lt;br&gt;akademier och lärarna vid högskolan. Denna valförsamling skulle sedan&lt;br&gt;förnya sig själv, genom att i plenum utse nya ledamöter, efter hand som&lt;br&gt;dess medlemmar avgick. Rektor skulle vara självskriven ledamot i stif-&lt;br&gt;telsens styrelse. En annan ledamot skulle utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av högskolebolagets styrelse skulle utses av bolagsstäm-&lt;br&gt;man, dvs. av stiftelsen. Lärar- och studeranderepresentation i högskole-&lt;br&gt;bolagets styrelse skulle regleras i bolagsordningen och i ramavtalet med&lt;br&gt;staten. De anställdas representation i bolagsstyrelser är reglerade i lag.&lt;br&gt;Högskolans rektor skulle vara självskriven ledamot. Fastighetsbolagets&lt;br&gt;styrelse skulle utses av stiftelsen på bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser syftande till att ge offentlig insyn skulle&lt;br&gt;tas in i såväl bolagsordningen som ramavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett femtonårigt ramavtal, vars syfte var att ange ramarna för statens&lt;br&gt;relationer med respektive stiftelsen, högskolebolaget och fastighetsbola-&lt;br&gt;get skulle, som jag just nämnt, slutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet skulle bl.a. innehålla en allmänt formulerad deklaration&lt;br&gt;där staten uttalar att den ser stiftelsehögskolorna som en del av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska universitets- och högskolesystemet och att staten ifråga om ut- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;bildnings- och forskningsuppdrag, internationellt samarbete m.m. skul-&lt;br&gt;le behandla dessa högskolor utifrån samma utgångspunkter som de stat-&lt;br&gt;liga högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens köp av utbildning och forskning skulle ske på samma villkor&lt;br&gt;som gäller för utbildnings- och forskningsuppdrag till statliga högsko-&lt;br&gt;lor, med kvalitet och effektivitet som avgörande kriterier. Ersättning för&lt;br&gt;utförd grundutbildning skulle utgå efter samma principer som för statli-&lt;br&gt;ga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet skulle även ange att de resurser som staten anslår för&lt;br&gt;forskning över fakultetsanslagen 1993/94 och därmed sammanhängande&lt;br&gt;lokalkostnader i förekommande fall skulle värdesäkras under sex år&lt;br&gt;framåt på grundval av utvecklingen för motsvarande fakultetsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet skulle innehålla de nödvändiga åtagandena från statens si-&lt;br&gt;da, t.ex. vad avser det lån som staten avsåg att garantera för att kunna&lt;br&gt;ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Högskolan i Jönköping skulle i ramavtalet med staten även anges&lt;br&gt;att målet var att bygga upp en internationell handelshögskola i huvud-&lt;br&gt;sak i enlighet med det förslag som lagts fram av Stiftelsen Internationel-&lt;br&gt;la Handelshögskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pensionsskuld respektive högskola förutsattes överta från staten&lt;br&gt;skulle behandlas enligt de principer som lades fast av riksdagen vid be-&lt;br&gt;handlingen av kompletteringspropositionen 1992. Av praktiska skäl fö-&lt;br&gt;reslogs att endast pensionsåtaganden för anställd personal vid övergångs-&lt;br&gt;tillfället skulle överföras till respektive stiftelsehögskola. Pensionsfrågor&lt;br&gt;som hade samband med huvudmannabytet skulle regleras i ramavtalet&lt;br&gt;på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet kunde uppnås mellan stiftel-&lt;br&gt;sehögskolorna och de statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skulle verka för att befintlig personal erbjöds anställning med&lt;br&gt;likvärdiga anställningsförmåner i respektive stiftelsehögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången från statlig verksamhetsform till privaträttslig form förut-&lt;br&gt;sågs aktualisera en rad frågar av främst teknisk art. I det underlag hög-&lt;br&gt;skolorna haft att bedöma underströks att staten skulle verka för att dessa&lt;br&gt;frågor kunde lösas i samförstånd mellan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fullständiga underlaget bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Högskolornas bedömningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göte-&lt;br&gt;borg och Högskolan i Jönköping inkom med sina bedömningar den 1,&lt;br&gt;15 respektive 1 mars. Samtliga tre högskolor ställer sig positiva till en&lt;br&gt;övergång i stiftelseform. Var och en av högskolorna framför emellertid&lt;br&gt;synpunkter på hur en övergång borde ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm framhåller att delar av universitetens&lt;br&gt;Magna Charta bör ingå i stiftelseförordnandet. Vad gäller de ekonomis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka betingelserna anser högskolan att stiftelsekapitalets avkastning måste Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;värdesäkras, att särskilda medel om 530 miljoner kronor bör tillföras&lt;br&gt;högskolan för att inhämta eftersatt underhåll och att högskolan måste&lt;br&gt;tillförsäkras rimliga expansionsmöjligheter utanför KTH:s campusområ-&lt;br&gt;de, i första hand genom tillgång till mark inom Albanoområdet, Ro-&lt;br&gt;slagstull och Kräftriket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser KTH att valförsamlingen, som utser stiftelsens styrelse,&lt;br&gt;inte bör vara självförnyande utan utses av akademier, högskolans fakul-&lt;br&gt;tetskollegium och studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH anser även att all personal med tillsvidareanställning skall föras&lt;br&gt;över till högskolebolaget och att nu tillämpliga lagar och förordningar&lt;br&gt;inom högskoleområdet genom avtal i valda delar skall göras tillämpliga&lt;br&gt;för stiftelsehögskolan (t.ex. tjänstetid, bisysslor och forskares rätt till&lt;br&gt;uppfinningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH framför även att staten bör kompensera högskolan för de moms-&lt;br&gt;merkostnader som kan väntas uppstå vid en övergång till stiftelsehög-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen avser KTH att vid övergång till stiftelseform inrätta en skilje-&lt;br&gt;nämnd för överprövning av beslut ur rättsäkerhetssynpunkt. I avtalet&lt;br&gt;med staten önskar KTH fastslå att terminsavgifter för studerande till reg-&lt;br&gt;lerade examina inte får tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola i Göteborg framhåller att en viktig fråga&lt;br&gt;för högskolan är möjligheten att bygga upp eget kapital för att kunna&lt;br&gt;investera i nya verksamheter som kan ge utdelning på sikt. Chalmers&lt;br&gt;styrelse vill därför ta hela ansvaret för högskolans ekonomi, men även&lt;br&gt;fritt kunna utforma den interna lednings- och beslutsstrukturen och en&lt;br&gt;motivationsskapande tjänste- och befattningsstruktur. Detta anser man&lt;br&gt;inte vara möjligt inom den nuvarande myndighetsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är därför positiv till en övergång i stiftelseform under förut-&lt;br&gt;sättning av att enighet kan uppnås med staten i vissa frågor. Bl.a. nämns&lt;br&gt;garantier för forskningens frihet och integritet, valförsamlingens förny-&lt;br&gt;else och sammansättning, offentlig insyn, stiftelsekapitalets konstruktion&lt;br&gt;och storlek, långsiktigheten i ingångna avtal, frågor avseende upprust-&lt;br&gt;ning och utbyggnad av fastigheterna samt dessas övertagande, konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet gentemot statliga högskolor vad avser pensioner, skatter&lt;br&gt;och moms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping framhåller att man med stor tillfredställelse&lt;br&gt;noterar tankarna på att inom ramen för en stiftelseägd högskola realise-&lt;br&gt;ra det förslag till en internationell handelshögskola som arbetats fram i&lt;br&gt;samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Stiftelsen Internationella&lt;br&gt;Handelshögskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan betonar vikten av att det femtonåriga ramavtalet verkligen&lt;br&gt;innehåller bindande åtaganden för staten och Högskolan i Jönköping.&lt;br&gt;Högskolan vill även ha garantier för att den övriga högskolans verksam-&lt;br&gt;het under en femtonårsperiod ligger kvar på minst 1993/94 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller valförsamlingen vill högskolan se en representation från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika lokala intressen och avvisar tanken på självförnyande valförsam- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan framhåller att även om fasta forskningsresurser endast&lt;br&gt;skall finnas vid den internationella handelshögskolan måste forskning&lt;br&gt;inom högskolan i övrigt kunna bedrivas för att säkerställa kvaliteten i&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan anser även att offentlighetsprincipen skall utgöra grunden&lt;br&gt;för verksamheten även i stiftelsehögskolan. Studerandeavgifter avses inte&lt;br&gt;få förekomma, såvida inte staten inför sådana i de statliga högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan vill slutligen ha särskilda medel för att förbereda övergång-&lt;br&gt;en till stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Högskolor i stiftelseform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att till privat-&lt;br&gt;rättslig form överföra två högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ändamålet bildas vid varje högskola en stiftelse, som i sin&lt;br&gt;tur är ensam ägare till ett aktiebolag som svarar för den direkta&lt;br&gt;driften av högskolan (högskolebolaget). Vidare skall stiftelsen&lt;br&gt;vara ensam ägare till ett annat aktiebolag som förvaltar högsko-&lt;br&gt;lans fastigheter (fastighetsbolaget). Stiftelsen tillförs som stiftelse-&lt;br&gt;kapital en särskild värdepappersportfölj. Stiftelsen tillförs ock-&lt;br&gt;så som stiftelsekapital aktierna i högskolebolaget. Stiftelsekapita-&lt;br&gt;let får inte förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktierna i fastighetsbolaget tillförs inte som stiftelsekapital&lt;br&gt;utan avses bli förvärvade av stiftelsen genom köp från staten.&lt;br&gt;Köpet finansieras genom ett långfristigt lån från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet som nyss angivits - och&lt;br&gt;som inte får förbrukas- tillförs stiftelsen medel att läggas i en re-&lt;br&gt;servfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat fördelarna för sam-&lt;br&gt;hället som helhet, för hela universitets- och högskolesystemet och för&lt;br&gt;de aktuella högskolorna om högskolor med icke-statligt huvudmanna-&lt;br&gt;skap tillåts komplettera de statliga universiteten och högskolorna. En&lt;br&gt;överföring av några idag statliga högskolor i stiftelseform främjar flex-&lt;br&gt;ibiliteten, mångfalden och kvaliteten. En sådan förändring gör därmed&lt;br&gt;det svenska universitets- och högskolesystemet bättre rustat för att möta&lt;br&gt;de krav som jag inledningsvis beskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att skapa alternativ till universitet och högskolor i myndig-&lt;br&gt;hetsform i en sådan utsträckning att de blir systempåverkande har en&lt;br&gt;sådan dimension att det knappast kan genomföras med mindre än att&lt;br&gt;också staten medverkar. Internationella erfarenheter visar t.ex. att bety-&lt;br&gt;dande ekonomiska resurser krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med åtgärden att bilda stiftelsehögskolor genom att ombilda statliga&lt;br&gt;högskolor till stiftelseform medverkar staten således till att skapa en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenssituation för de statliga universiteten och högskolorna, som&lt;br&gt;realistiskt sett annars aldrig skulle kunna uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av en stiftelse som huvudman och två bolag för verk-&lt;br&gt;samheten respektive fastighetsförvaltningen anser jag vara den bästa för&lt;br&gt;att säkerställa stiftelsehögskolans självständighet. Den garanterar samti-&lt;br&gt;digt att arbetet vid stiftelsehögskolan kan ske i ändamålsenliga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den öppna diskussion som jag tidigare redovisat har tre hög-&lt;br&gt;skolor visat särskilt intresse för en övergång i stiftelseform. Samtliga tre&lt;br&gt;högskolor har haft möjlighet att inom sina respektive organisationer&lt;br&gt;analysera och diskutera frågan med utgångspunkt i det nyss nämnda un-&lt;br&gt;derlaget. De svar som nu avgivits är alla tre villkorat positiva, dvs. sty-&lt;br&gt;relserna för de tre högskolorna konstaterar att det föreligger intresse för&lt;br&gt;en övergång till stiftelseform under förutsättningar som redovisats och&lt;br&gt;som bör preciseras genom fortsatta diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för egen del på ett tidigt stadium understrukit vikten av att en&lt;br&gt;övergång till stiftelseform ges en stark förankring inom respektive hög-&lt;br&gt;skola. De förutsättningar som angivits i högskolornas svar ligger i hu-&lt;br&gt;vudsak inom ramen för vad jag bedömer rimligt att tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att frågan därmed blivit så allsidigt beredd att det nu är&lt;br&gt;lämpligt att inhämta riksdagens ställningstagande i centrala avseenden.&lt;br&gt;Det bör ske genom att regeringen begär riksdagens bemyndigande att&lt;br&gt;slutligen vidta de åtgärder som krävs för att överföra statliga högskole-&lt;br&gt;myndigheter till stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för ett sådant bemyndigande bör samtliga, i samman-&lt;br&gt;hanget relevanta frågor kunna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av kompletterande överläggningar bör regeringen - inom&lt;br&gt;ramen för riksdagens bemyndigande - kunna avgöra frågan om en över-&lt;br&gt;föring i stiftelseform. Den lösning jag sålunda förordar är att KTH eller&lt;br&gt;CTH samt Högskolan i Jönköping skall kunna överföras i stiftelseform.&lt;br&gt;Avsikten att välja endera KTH eller CTH är att högskolor med likartat&lt;br&gt;utbildningsutbud men med olika huvudmän skall konkurrera med var-&lt;br&gt;andra och att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän kan jämfö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För högskolor som slutligen övergår i stiftelseform innebär det för-&lt;br&gt;ändrade huvudmannaskapet en ny frihet och speciella utvecklingsmöj-&lt;br&gt;ligheter. Att det är fråga om en teknisk högskola och en högskola med&lt;br&gt;inriktning mot entreprenörskap och småföretag finner jag särskilt väl-&lt;br&gt;kommet. De ökade statliga insatserna på detta område som under alla&lt;br&gt;omständigheter är nödvändiga kan därmed ske i en form som har sär-&lt;br&gt;skilda förutsättningar för framgång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Organisationsstruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den principiella uppbyggnaden av stiftelsehögskolorna som jag förordar&lt;br&gt;ser ut på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det underlag som tillställts högskolorna bildas för var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och en av dem en stiftelse. Stiftelsen blir huvudman för den förändrade&lt;br&gt;högskolan och ytterst ansvarig för dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med respektive stiftelse som ensam ägare inrättas, dels ett högskolebo-&lt;br&gt;lag i vilket verksamheten vid högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag&lt;br&gt;för förvaltning av högskolans fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse består av egendom som avsatts för att varaktigt tjäna ett&lt;br&gt;bestämt ändamål. Detta ändamål är fastlagt i stiftelseförordnandet. Änd-&lt;br&gt;ring av stiftelsens ändamål fordrar medgivande från myndighet. Stränga&lt;br&gt;regler gäller beträffande sådan permutation av stiftelser som bildats av&lt;br&gt;enskilda. Dessa regler har analogt ansetts böra tillämpas också för of-&lt;br&gt;fentligt bildade stiftelser. Den nya stiftelselag, som nyligen remitterats&lt;br&gt;till Lagrådet, innebär att lagen framdeles inte gör någon åtskillnad på&lt;br&gt;permutationsärenden mellan enskilt och offentligt bildade stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen är som juridisk person speciell i det hänseendet att den inte&lt;br&gt;har några ägare eller medlemmar som disponerar över den. Stiftelsen är&lt;br&gt;en självägande förmögenhet. Dess styrelse har som sin uppgift att se till&lt;br&gt;att stiftelsens ändamål fullgörs i enlighet med vad stiftaren förordnat vid&lt;br&gt;stiftelsens tillkomst. Detta särdrag hos stiftelsen som rättsfigur gör den&lt;br&gt;särskilt lämpad att använda vid omvandling av de nu aktuella högsko-&lt;br&gt;lorna till enskilda rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren kan genom utformning av stiftelsens ändamålsbestämmelser&lt;br&gt;och övriga föreskrifter i stiftelseförordnandet vinna en väsentlig trygghet&lt;br&gt;i att stiftelseförmögenheten varaktigt kommer att tjäna det avsedda än-&lt;br&gt;damålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseformen innebär således garantier för att högskolan blir varak-&lt;br&gt;tigt autonom. Stiftelseformen säkerställer också att det kapital staten av-&lt;br&gt;skiljer tjänar utbildning och forskning vid högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen är dock mer lämplig att utöva ägarrollen än att direkt driva&lt;br&gt;verksamheten i det jag här benämner stiftelsehögskolan. Vad gäller hög-&lt;br&gt;skoleverksamheten och fastighetsförvaltningen är aktiebolaget en lämp-&lt;br&gt;ligare driftform. Aktiebolagsformen är beprövad, även för verksamhet&lt;br&gt;som inte drivs i vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagets främsta fördel är att frågor om ansvar, ledning och re-&lt;br&gt;dovisning sedan länge är väl reglerade. Därför är det i nuvarande läge&lt;br&gt;lämpligast att stiftelsehögskolans verksamhet och fastighetsförvaltning&lt;br&gt;sker i form av stiftelsen helägda aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisationstruktur jag föreslår uppfyller de krav på autonomi&lt;br&gt;jag just angivit, men även krav på tydlig rollfördelning och en effektiv&lt;br&gt;drift av stiftelsehögskolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Verksamhetens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag nyss sagt skall i stiftelseförordnandet anges än-&lt;br&gt;damålet med stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led är därvid att stiftelsen såsom ensam ägare till det särskilda hög-&lt;br&gt;skolebolaget skall verka för att det vid högskolan i fråga bedrivs utbild-&lt;br&gt;ning och forskning på en hög internationell nivå. Utöver detta ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör emellertid också anges något om den anda utbildningen och forsk- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;ningen skall bedrivas i. I likhet med vad som kommit till uttryck i hög-&lt;br&gt;skolornas svar anser jag att delar av Bolognadeklarationen bör föras in i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sålunda anges i stiftelseförordnandet om stiftelsernas ända-&lt;br&gt;mål bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen när det gäller att ange&lt;br&gt;föremålet med verksamheten i högskolebolaget. Sådana föreskrifter i&lt;br&gt;bolagsordningen blir direkt bindande också för bolagets ledning i den&lt;br&gt;dagliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål anges att&lt;br&gt;stiftelsen skall lägga uppdrag - väsentligen forskningsuppdrag - till hög-&lt;br&gt;skolebolaget. Vad som här avses är uppdrag för högskolebolaget, utöver&lt;br&gt;vad som blir aktuellt till följd av statens utbildnings- och forsknings-&lt;br&gt;uppdrag. Jag återkommer till den nämnda uppgiften, men vill här näm-&lt;br&gt;na att det är avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs som&lt;br&gt;stiftelsekapital som skall användas för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelseförordnandet, liksom i bolagsordningen för fastighetsbolaget,&lt;br&gt;måste också föreskrifter tas in om ändamålet med fastighetsförvaltning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör i stiftelseförordnandet tas in bestämmelser som innebär att&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar tillfaller staten om stiftelsen skulle upplösas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Styrelsernas sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens verksamhet bör ledas av en styrelse. Rektor bör vara själv-&lt;br&gt;skriven ledamot av styrelsen. Jag anser att övriga ledamöter, med ett un-&lt;br&gt;dantag, bör utses av en valförsamling på cirka 15 personer. Valförsam-&lt;br&gt;lingen skall också utse stiftelsens ordförande. En ledamot i stiftelsens&lt;br&gt;styrelse bör tillsättas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i valförsamlingen skall enligt min mening kunna väljas av&lt;br&gt;akademier eller andra stabila organisationer i det svenska vetenskaps-&lt;br&gt;samhället och, i fallet med Högskolan i Jönköping om så befinnes&lt;br&gt;lämpligt, också av andra fristående organisationer med intresse för hög-&lt;br&gt;skolans verksamhet, t.ex. regionala näringslivsorganisationer. Om någon&lt;br&gt;av de organisationer som givits rätt att välja ledamöter i valförsamlingen&lt;br&gt;upphör eller förändras, måste stiftelseförordnandet permuteras i den de-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången bör valförsamlingen utses av regeringen efter förslag&lt;br&gt;från de akademier och organisationer som sedan skall utse valförsam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolebolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stiftelsen&lt;br&gt;förfogar över samtliga röster. En minoritet av styrelseledamöterna bör&lt;br&gt;utses på förslag av lärarna och studenterna. Personalorganisationerna&lt;br&gt;representeras enligt vad som generellt gäller i aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min åsikt skall rektor utses av bolagsstyrelsen efter en nomine-&lt;br&gt;rings- och valprocedur som ger de verksamma vid stiftelsehögskolan ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande inflytande, på ett sätt som motsvarar vad som gäller vid utse-&lt;br&gt;ende av rektor vid de statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stiftelsen&lt;br&gt;förfogar över samtliga röster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Offentlighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om offentlighet har tillmätts vikt i högskolornas redovisade be-&lt;br&gt;dömningar. Visserligen finns det inget som hindrar ett enskilt rättssub-&lt;br&gt;jekt att själv bestämma att handlingar skall vara tillgängliga. Ändå har&lt;br&gt;det från högskolornas sida bedömts ha ett särskilt värde att regler om of-&lt;br&gt;fentlighet finns med i bolagsordningen. Enligt min mening bör därför&lt;br&gt;grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss offentlig insyn tas&lt;br&gt;in i såväl bolagsordning som de ramavtal staten sluter med parterna.&lt;br&gt;Till frågan om ramavtal återkommer jag strax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om offentlighet hänger samman med stiftelsehögskolans&lt;br&gt;uppgift att bedriva grundläggande högskoleutbildning, forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Frågor av betydelse i detta sammanhang gäller t.ex.&lt;br&gt;information om lärarnas meriter och högskolans studiedokumentation&lt;br&gt;samt, vad gäller studenterna, deras studieresultat och examina. Studie-&lt;br&gt;dokumentationen bör omfattas av samma rapporteringsskyldighet som&lt;br&gt;vid de statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mer detaljerade frågorna regleras lämpligen i avtal mellan staten&lt;br&gt;och stiftelsehögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på stiftelseförordnande och bolagsordning bör tagas till pro-&lt;br&gt;tokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Statens förhållande till stiftelsehögskolorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett ramavtal sluts mellan staten, respektive stiftelse&lt;br&gt;och högskolebolag (trepartsavtal). Avtalet sluts för bestämd tid&lt;br&gt;och kan inte ensidigt frånträdas av någondera parten under lö-&lt;br&gt;pande avtalstid. Avtalet skall bl.a. reglera frågor om konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet gentemot statliga högskolor samt verksamhetens&lt;br&gt;kvalitet och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I ett ramavtal mellan respektive stiftelsehög-&lt;br&gt;skola och staten bör anges de långsiktiga relationerna mellan parterna.&lt;br&gt;Av avtalet bör framgå att stiftelsehögskolan kommer att behandlas kon-&lt;br&gt;kurrensneutralt i förhållande till statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ramavtalet bör ingå bl.a. principer om samma ersättning för presta-&lt;br&gt;tion, helårsstudent eller annan enhet som gäller för de statliga universi-&lt;br&gt;teten och högskolorna, principen om samma krav på kvalitet för att få&lt;br&gt;uppdrag, samt frågan om likaberättigande till anslag från de statliga&lt;br&gt;forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet bör utformas som ett trepartsavtal mellan staten, stiftelsen&lt;br&gt;och stiftelsens högskolebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att avtalet bl.a. skall reglera följande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Konkurrensneutralitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet skall i konkurrenshänseende klargöra att statens åtgärder&lt;br&gt;syftar till att upprätthålla neutralitet mellan statliga och icke-statliga&lt;br&gt;universitet och högskolor. Staten bör åta sig att ge stiftelsehögskolorna&lt;br&gt;förutsättningar att verka som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de&lt;br&gt;som gäller för de statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Beräkning av ersättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skall staten ersätta stiftelsehögskolorna för prestatio-&lt;br&gt;ner och beräkna andra anslag på samma sätt och med samma grund&lt;br&gt;som för statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dessutom att stiftelsehögskolorna skall ha samma möjlighe-&lt;br&gt;ter som statliga universitet och högskolor att från statliga myndigheter&lt;br&gt;erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande forskning och utbildning.&lt;br&gt;Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till författningsänd-&lt;br&gt;ringar som kan anses vara påkallade för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Verksamhetens kvalitet och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den likaställning med de statliga lärosätena som jag här har förordat&lt;br&gt;förutsätter givetvis att stiftelsehögskolorna håller minst samma kvalitet&lt;br&gt;som motsvarande utbildning i statlig regi. Det ankommer på stiftelse-&lt;br&gt;högskolorna att påvisa sådan kvalitet genom att delta i nationella och&lt;br&gt;internationella utvärderingar. Nationellt svarar Kanslersämbetet för att&lt;br&gt;kvaliteten kontrolleras och upprätthålls. Jag vill i sammanhanget erinra&lt;br&gt;om den av regeringen i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för&lt;br&gt;ökad kompetens föreslagna lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.&lt;br&gt;Om riksdagen antar lagförslaget kommer stiftelsehögskolorna, likaväl&lt;br&gt;som andra enskilda utbildningsanordnare, att omfattas av det till-&lt;br&gt;ståndskrav som ställts upp som förutsättning för att utfärda vissa exami-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör staten, givet att kvaliteten i verksamheten&lt;br&gt;upprätthålls, samt att förväntningarna i uppdragen i övrigt uppfylls, ga-&lt;br&gt;rantera stiftelsehögskolorna en minsta omfattningen av grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning på eget program-&lt;br&gt;ansvar t.o.m. läsåret 1998/99. Denna garanti bör ha innebörden att den&lt;br&gt;anslagsmässiga utvecklingen för stiftelsehögskolorna inte blir sämre än&lt;br&gt;genomsnittligt för motsvarande fakulteter vid de budgetåret 1993/94 be-&lt;br&gt;fintliga statliga universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet bör i förekommande fall även reglera uppbyggnaden av Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;ny verksamhet, som staten finansierar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet skall enligt min mening ge regeringen rätt att utse en revi-&lt;br&gt;sor i högskolebolaget och samtliga dess eventuella dotterbolag. Kostna-&lt;br&gt;derna härför skall bestridas av respektive bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver bör regeringen, eller myndighet på regeringens uppdrag,&lt;br&gt;ha rätt att granska underlagen för prestationsrelaterade ersättningar från&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Avtalets giltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet bör gälla för 15 år. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år&lt;br&gt;om det inte minst två år dessförinnan sagts upp av någon av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånsett uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt kun-&lt;br&gt;na frånträdas av någondera parten under en löpande giltighetsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på ramavtal bör fogas till protokollet i detta ärende som bi-&lt;br&gt;laga 3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Stiftelsernas finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utöver det fasta stiftelsekapital som tillförs stiftel-&lt;br&gt;sen i form av aktierna i högskolebolaget skall stiftelsen också få&lt;br&gt;ett fast stiftelsekapital i form av börsnoterade aktier. Ej heller&lt;br&gt;detta stiftelsekapital får förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet tillförs stiftelsen medel&lt;br&gt;att läggas i en reservfond som får användas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen 1992/93:171 Forskning i front-&lt;br&gt;linjen framhöll jag att kapital finns tillgängligt i förutvarande löntagar-&lt;br&gt;fonderna för en övergång till stiftelseform för några statliga högskolor.&lt;br&gt;De börsnoterade aktier som avses kunna användas vid den här förorda-&lt;br&gt;de stiftelsebildningen hämtas således från avvecklingsstyrelsen för lönta-&lt;br&gt;garfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör staten som fast stiftelsekapital utöver aktierna&lt;br&gt;i högskolebolaget tillskjuta en särskild aktieportfölj till ett sammanlagt&lt;br&gt;värde om ca 1 000 miljoner kronor. Detta fasta stiftelsekapital får inte&lt;br&gt;förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bereda stiftelserna en större ekonomisk handlingsfrihet skall&lt;br&gt;staten därutöver tillskjuta börsnoterade aktier till en reservfond, som får&lt;br&gt;tas i anspråk i verksamheten. Denna reservfond, som rättsligt sett också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att betrakta som stiftelsekapital, bör uppgå till ett sammanlagt värde&lt;br&gt;om ca 650 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapital jag anser skall tillföras stiftelserna kan förväntas generera&lt;br&gt;en avkastning att användas i verksamheten. Avkastningens andel av stif-&lt;br&gt;telsehögskolans inkomster kan väntas bli ungefär densamma som jag&lt;br&gt;funnit förekommer vid t.ex. amerikanska privata universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA bygger en viktig del av finansieringen av den högre utbildning-&lt;br&gt;en och forskningen, särskilt vid privata universitet och högskolor, på&lt;br&gt;avkastningen av fonder bildade genom donationer från privatpersoner&lt;br&gt;och företag. Fonderna växer ständigt till, främst genom nya donationer&lt;br&gt;men också genom att en del av avkastningen läggs till kapitalet. Stor-&lt;br&gt;leksordningarna är med svenska mått mätt betydande. Harvards fondka-&lt;br&gt;pital uppgår t.ex. till mer än 36 miljarder kronor. Det tämligen lilla&lt;br&gt;Johns Hopkins University äger drygt tiondelen därav och finansierar sin&lt;br&gt;verksamhet med fondavkastningar på en för USA genomsnittlig nivå.&lt;br&gt;Fondavkastningarnas andel av inkomsterna uppgår för privata universi-&lt;br&gt;tet till 5,3 procent och för statliga universitet till 0,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att donationer är destinerade för vissa speciella&lt;br&gt;ändamål, t.ex. inrättandet av en professur eller stöd till en viss typ av&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom förekommer vid de amerikanska universiteten s.k. obundna&lt;br&gt;fonder. Avkastningarna från dessa används för att stödja universitetens&lt;br&gt;prioriterade verksamhet och fungerar som en säkerhetsmarginal då and-&lt;br&gt;ra finansiärer inte kan eller vill täcka kostnaderna för verksamhet som&lt;br&gt;är angelägen ur universitetets egen vetenskapliga synpunkt. Betydande&lt;br&gt;ansträngningar läggs ned på att få fram nya donationer, vilket i någon&lt;br&gt;mån antyder den stora betydelse som ett obundet kapitaltillskott anses&lt;br&gt;ha för den fria forskningen och undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i klarhetens intresse påpeka att stiftelsekapital givetvis alltid är&lt;br&gt;bundet i den meningen att det enbart får användas för stiftelsens ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare angivit bör stiftelserna som stiftelsekapital även er-&lt;br&gt;hålla samtliga aktier i högskolebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Bolagens finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Högskolebolagens inkomster utgörs av ersättning för utförda uppgifter&lt;br&gt;inom grundläggande högskoleutbildning, bidrag till forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning från fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkoms-&lt;br&gt;ter av uppdragsutbildning samt gåvor och donationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till högskolebolagen förs i samband med bildandet all den utrustning&lt;br&gt;och andra tillgångar som respektive högskola disponerar för sin verk-&lt;br&gt;samhet och som, i förekommande fall, inte utgör tillbehör till den fasta&lt;br&gt;egendom som tillförs respektive fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fastighetsbolagen förs i samband med bildandet de statliga fastig-&lt;br&gt;heter, eller i förekommande fall byggnader, som upplåtits för högsko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift är att äga och svara för för- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;valtningen av fastigheter och byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna erbjuds att köpa fastighetsbolagen av staten. Priset sätts ef-&lt;br&gt;ter den värderingsmetod som skall gälla för övriga universitets- och&lt;br&gt;högskolefastigheter när de övertas av fastighetskoncernen för högskole-&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelserna erbjuds lån av staten som täcker hela köpeskillingen. Des-&lt;br&gt;sa lån löper i 99 år. Räntan på lånen sätts lika med statens vid varje tid-&lt;br&gt;punkt gällande avkastningskrav på fastighetskoncernen för högskolefas-&lt;br&gt;tigheter. Fastigheterna utgör säkerhet för lånen. Lånen löper amorte-&lt;br&gt;ringsfritt i 50 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga tågordningen blir att staten först bildar högskolebolaget&lt;br&gt;för att sedan kunna överlåta aktiekapitalet till stiftelsen. Likaledes bildar&lt;br&gt;staten fastighetsbolaget för att sedan avyttra det till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Pensionsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De högskolebolag som föreslås överta de tidigare statliga högskolornas&lt;br&gt;personal bör också, i enlighet med de principer som riksdagen beslutat&lt;br&gt;om med anledning av kompletteringspropositionen 1992, överta respek-&lt;br&gt;tive högskolas pensionsskuld. Det innefattar en övergång från en löpan-&lt;br&gt;de pensionsutbetalning till ett system där en pensionsreserv successivt&lt;br&gt;byggs upp. För de pensionsåtaganden som gjorts under tiden som statlig&lt;br&gt;högskola måste därvid omedelbart pensionsreserver tillskapas i bolagen&lt;br&gt;och särskild löneskatt erläggas för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en relativt lång övergångsperiod kommer ett övertagande utan&lt;br&gt;finansiell kompensation att medföra att bolagens kostnader för pensio-&lt;br&gt;ner är betydligt högre än kostnaderna för den pensionskomponent som&lt;br&gt;ingår i det lönekostnadspålägg som gäller för de statliga högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De merkostnader för stiftelsehögskolan som uppkommer till följd av&lt;br&gt;att det statliga åtagandet övertas kompenseras till stor del av att avsätt-&lt;br&gt;ningar till en pensionsreserv kan göras lägre än löpande pensionsbetal-&lt;br&gt;ningar för motsvarande pensionsåtagande. Orsaken härtill är att pen-&lt;br&gt;sionsreserven, som avser åtaganden i framtiden, också årligen tillförs av-&lt;br&gt;kastning på sitt kapital. Jag bedömer att kostnaderna för att finansiera&lt;br&gt;ungefär en tredjedel av pensionsskulden bör bäras av högskolebolagen&lt;br&gt;för att konkurrensneutralitet gentemot de statliga högskolorna skall&lt;br&gt;uppnås i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har därför stannat vid att den pensionsskuld som bolagen skall ta&lt;br&gt;upp i samband med att personalen övertas från staten delvis bör balan-&lt;br&gt;seras av den reservfond som tillskjuts stiftelsen. Jag har valt att dimen-&lt;br&gt;sionera stiftelsernas reservfonder så att dessa, vid sidan av de andra än-&lt;br&gt;damål som de skall finansiera, också täcker cirka två tredjedelar av den&lt;br&gt;pensionsskuld som övertas från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon nettobesparing för det statliga pensionssystemet uppstår inte ef- Prop. 1992/93:231&lt;br&gt;tersom basen för framtida uttag av lönekostnadspålägg också minskar&lt;br&gt;när stiftelsehögskolorna bildas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Personalfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skall staten verka för att all befintlig personal vid de&lt;br&gt;aktuella högskolorna vid en övergång i stiftelseform erbjuds anställning&lt;br&gt;med likvärdiga anställningsförmåner i högskolebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professorer med fullmaktstjänst och andra befattningshavare med or-&lt;br&gt;dinarie tjänst bör i samband med att de övergår i enskild tjänst hos re-&lt;br&gt;spektive högskolebolag kunna behålla sin statliga tjänst och vara tjänst-&lt;br&gt;lediga från den vid tillträdet till den enskilda tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga anställda avses anställningsvillkoren regleras i avtal med&lt;br&gt;personalorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Utbetalning av medel från de förutvarande&lt;br&gt;löntagarfonderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått av vad jag här förut anfört om stiftelsernas finansiering&lt;br&gt;anser jag att högskolestiftelsernas stiftelsekapital till en del skall utgöras&lt;br&gt;av en värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från de&lt;br&gt;förutvarande löntagarfonderna. Huvuddelen av portföljen skall utgöra&lt;br&gt;fast stiftelsekapital och en mindre del en reservfond som får användas i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1992/93:171) Forskning i frontlinjen föreslog reger-&lt;br&gt;ingen att cirka 10 miljarder kronor ur de förutvarande löntagarfonder-&lt;br&gt;na skulle tillföras som stiftelsekapital till tre nybildade stiftelser med&lt;br&gt;uppgift att stödja forskning. Jag förordar att beloppet nu bestäms till&lt;br&gt;högst 10 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna kräver&lt;br&gt;ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfon-&lt;br&gt;den. Enligt min mening är det till fördel att reglera utanordnandet av&lt;br&gt;medel till de olika stiftelsebildningarna i ett sammanhang. Såvitt jag kan&lt;br&gt;bedöma föreligger nu alla förutsättningar för riksdagen att fatta beslut&lt;br&gt;om den behövliga ändringen i reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt bör ändringar göras så att en ny punkt fogas till de över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser som hörde till lagen (1991:1857) om ändring i regle-&lt;br&gt;mentet. Med hänsyn till det förslag till ändring i samma övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser som regeringen har förelagt riksdagen i propositionen&lt;br&gt;(1992/93:149) om avveckling av det premiegrundande allemanssparan-&lt;br&gt;det m.m. bör den nya punkten betecknas som punkt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut&lt;br&gt;av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljo-&lt;br&gt;ner kronor från awecklingsstyrelsen till fem skilda stiftelser enligt föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 6 000 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer och som har till uppgift att stödja strategisk forskning inom&lt;br&gt;naturvetenskap, teknik och medicin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 2 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer och som har till uppgift att stödja miljöstrategisk forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 1 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer och som har till uppgift att stödja kulturvetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högst 1 700 miljoner kronor tillförs slutligen två stiftelser som bil-&lt;br&gt;das för överförandet av två statliga högskolor i privaträttslig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen mellan högskolestiftelserna bör göras i enlighet med re-&lt;br&gt;geringens bestämmande efter fortsatta diskussioner med de högskolor&lt;br&gt;som anmält sin önskan att fortsätta arbetet på en övergång till stiftelse-&lt;br&gt;form. Denna har inte förts så långt att det ännu kan avgöras hur med-&lt;br&gt;len exakt bör fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör träda i kraft den 1 juli 1993. Som lagbestämmelsen utfor-&lt;br&gt;mats kommer dock någon överföring till stiftelserna inte att ske förrän&lt;br&gt;särskilda regeringsbeslut har fattats för respektive stiftelses del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts har inom Utbildningsdepartmentet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden. Förslaget har upprättats i samråd med&lt;br&gt;statsrådet Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmäna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dels bemyndiga regeringen att bilda stiftelserna, högskolebola-&lt;br&gt;gen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer jag angivit, inbegri-&lt;br&gt;pet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som jag har&lt;br&gt;föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dels godkänna de principer för ramavtal som jag angivit, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskole-&lt;br&gt;bolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och&lt;br&gt;personalfrågor som berörts, allt i enlighet med det jag har föror-&lt;br&gt;dat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria var i huvudsak lika utformad för alla tre högsko-&lt;br&gt;lorna. De avvikelser som fanns markeras i texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992-12-08&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till förutsättningar för en övergång till&lt;br&gt;stiftelseägd verksamhet för (tekniska) högskolan&lt;br&gt;i......&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria innehåller övergripande juridiska och ekonomiska&lt;br&gt;ramar för både stiftelse och aktiebolag. I appendix finns utkast till stif-&lt;br&gt;telseförordnande och bolagsordning. Nedan följer en sammanfattning av&lt;br&gt;huvudlinjerna i stiftelseförordnandet och bolagsordningen, samt andra&lt;br&gt;viktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändring av verksamhetsformen för universitet och högskolor&lt;br&gt;från myndighet till en organisation i privaträttslig form är att åstadkom-&lt;br&gt;ma en högre grad av autonomi i förhållande till såväl staten som andra&lt;br&gt;externa aktörer och ett effektivare arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen möjliggör att regelsystem, kollektivavtal, förvaltning&lt;br&gt;och organisation specialanpassas till den berörda läroanstaltens särskilda&lt;br&gt;förhållanden i högre grad än en väl så avreglerad myndighet. Därige-&lt;br&gt;nom ökas förutsättningarna för en högre kvalitet och en effektivare&lt;br&gt;verksamhetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av verksamheten kopplas till syftet med förändringen.&lt;br&gt;Effektivitetskravet bör innebära att förändringen inte bara syftar till&lt;br&gt;ökade friheter för berörda läroanstalter utan även till en fördel för sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas med ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att som ensam ägare till högskolan aktiebolag verka för att utbild-&lt;br&gt;ning och forskning vid högskolan når hög kvalitet och att högskolans&lt;br&gt;resurser utnyttjas effektivt för att nå dessa kvalitetsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att som en uppdragsgivare till högskolan, inom ramen för tillgäng-&lt;br&gt;liga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för&lt;br&gt;högskolan samt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att som ensam ägare till fastighetsbolaget verka för en ändamålsen-&lt;br&gt;lig fastighetsförvaltning som gagnar verksamheten vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans verksamhet, utbildning, forskning och utvecklingsarbete,&lt;br&gt;bedrivs i form av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans fastigheter och byggnader förvaltas i ett separat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillförsel av eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen tillförs aktierna i de båda bolagen. Dessutom bör staten kunna&lt;br&gt;tillföra kapital i form av aktier ur den statliga aktieportföljen i sådan&lt;br&gt;omfattning att avkastningen vid stiftelsebildningen kan beräknas till&lt;br&gt;max 75 miljoner kronor (för Högskolan i Jönköping maximalt 8 miljo-&lt;br&gt;ner kronor). Stiftelsen bör kunna ges möjlighet att uppta lån om för-&lt;br&gt;slagsvis 300 miljoner kronor som staten helt garanterar under 30 år (för&lt;br&gt;Högskolan i Jönköping maximalt 30 miljoner kronor). Räntan på detta&lt;br&gt;lån bör kunna finansieras av staten under de första 12 åren. Avsikten&lt;br&gt;med lånet är att ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet. De likvida me-&lt;br&gt;del som högskolebolaget kan behöva i rörelsen har stiftelsen möjlighet&lt;br&gt;att låna ut till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolebolaget (det bolag som driver högskolans utbildning och&lt;br&gt;forskning) bör kunna tillföras kapital i form av statliga tillgångar som&lt;br&gt;t.ex. utrustning och inventarier som disponeras av högskolan. Dessa till-&lt;br&gt;skjuts vid bolagsbildandet som apportegendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbolaget bör kunna tillföras kapital i form av statliga fastighe-&lt;br&gt;ter och byggnader (i de fall då de ligger på mark som staten inte äger).&lt;br&gt;Fastigheterna och byggnaderna överförs i bolagsform, med tillgångar&lt;br&gt;och skulder i det skick som parterna överenskommer om. I samband&lt;br&gt;med bolagsbildningen avlastas staten de riksgäldslån som kan hänföras&lt;br&gt;till berörda byggnadsobjekt. Staten är beredd att inom ramen för upp-&lt;br&gt;rustningsprogrammet för universitet och högskolelokaler finansiera&lt;br&gt;upprustning av högskolans lokaler innan övergång till stiftelseform&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens och högskolebolagets inriktning regleras i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;de respektive bolagsordning. Detsamma gäller fastighetsbolaget, vars in-&lt;br&gt;riktning är att förvalta högskolans fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsernas sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse utses till sin huvuddel av en valförsamling om ca 15&lt;br&gt;personer som stiftaren utser första gången efter förslag från bl.a. akade-&lt;br&gt;mier och lärarna vid högskolan. Denna valförsamling förnyar sedan sig&lt;br&gt;själv, genom att i plenum utse nya ledamöter, efter hand som dess med-&lt;br&gt;lemmar avgår. Rektor blir självskriven ledamot i stiftelsens styrelse och&lt;br&gt;en annan ledamot utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av högskolebolagets styrelse utses av bolagsstämman, dvs.&lt;br&gt;av ägaren stiftelsen. Lärar- och studeranderepresentation i högskolebola-&lt;br&gt;gets styrelse regleras i bolagsordningen och ramavtalet med staten. De&lt;br&gt;anställdas representation i bolagsstyrelser är reglerade i lag. Högskolans&lt;br&gt;rektor är självskriven ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbolagets styrelse utses på bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser som syftar till att ge offentlig insyn tas in&lt;br&gt;i såväl bolagsordning som de ramavtal staten sluter med parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalets syfte är att ange ramarna för statens relationer med stiftel-&lt;br&gt;sen och högskolebolagen under en längre tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall bl.a. reglera följande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalstidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem planeringsperioder, dvs. 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En avsiktsförklaring från de avtalsslutande parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsiktsförklaring skall innehålla en allmänt formulerad deklaration&lt;br&gt;där staten uttalar att den ser stiftelsehögskolorna som en del av det sven-&lt;br&gt;ska universitets- och högskolesystemet och att staten ifråga om utbild-&lt;br&gt;nings och forskningsuppdrag, internationellt samarbete m.m. skall be-&lt;br&gt;handla dessa högskolor utifrån samma utgångspunkter som de statliga&lt;br&gt;högskolorna. Vidare bör i avtalet anges att staten är beredd att verka för&lt;br&gt;anskaffning av mark för högskolans expansion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsehögskolorna skall förbinda sig att lämna den information&lt;br&gt;m.m. som kan behövas för statsmakternas ställningstaganden samt att&lt;br&gt;medverka i internationellt samarbete inom utbildnings- och forsknings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Formerna för statens uppdrag till högskolestiftelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens köp av utbildning/forskning skall ske på samma villkor som gäl-&lt;br&gt;ler för utbildnings/forskningsuppdrag till statliga högskolor med kvalitet&lt;br&gt;och effektivitet som avgörande kriterier. I avtalet skall också skrivas in&lt;br&gt;krav på resultatredovisning samt övriga uppgifter som regeringen behö-&lt;br&gt;ver för att bedöma kvalitet och effektivitet. Ersättning för utförd grund-&lt;br&gt;utbildning kommer att ske efter samma principer som för den statliga&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med förändringen är att möjliggöra ökad effektivitet.&lt;br&gt;För att möjliggöra jämförelser är det viktigt att staten agerar konkur-&lt;br&gt;rensneutralt i relation till de statliga högskolorna när man fastställer er-&lt;br&gt;sättningsnivåerna till bolagen för utförda tjänster. Särskilt viktigt är det&lt;br&gt;att ta hänsyn till lokalkostnadsfaktorn och skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett begränsat garantiåtagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att göra om högskolor och universitet till stiftelser är pri-&lt;br&gt;märt att öka autonomin. Staten bör därför kunna garantera att de resur-&lt;br&gt;ser som anslås för forskning över fakultetsanslagen 1993/94 och därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande lokalkostnader värdesäkras under 6 år på grundval av&lt;br&gt;pris- och löneutveckling för motsvarande fakultetsanslag (gällde endast&lt;br&gt;de tekniska högskolorna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avtalet bör även framgå att i den mån avkastningen på det överlåt-&lt;br&gt;na statliga aktieinnehavet inte ökar i takt med löne- och prisutveckling-&lt;br&gt;en för motsvarande fakultetsanslag svarar staten för mellanskillnaden&lt;br&gt;under 6 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra åtaganden från staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall avtalet innehålla andra åtaganden från staten, t.ex. det lån&lt;br&gt;som staten avser garantera för att kunna ge stiftelsen en rimlig finansiell&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntekostnaderna får bäras av stiftelsen och finansieras med upp-&lt;br&gt;dragsintäkter eller på annat sätt. Under ett inledningsskede på 12 år bör&lt;br&gt;ränte- och amorteringsfrihet beviljas och även befrielse från att betala&lt;br&gt;den avgift staten tar för att garantera lånet, vilket kommer att regleras i&lt;br&gt;ramavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbyggnaden av forskning och expansion av grundutbildning i&lt;br&gt;Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ramavtalet med staten bör kunna anges att målet är att bygga en inter-&lt;br&gt;nationell handelshögskola i huvudsak i enlighet med det förslag som&lt;br&gt;lagts av Stiftelsen Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den&lt;br&gt;första sexårsperioden avtalas om en uppbyggnad enligt följande modell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första treårsperioden byggs forskningen upp med de resurser som&lt;br&gt;avkastningen på stiftelsekapitalet genererar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den första perioden bör ytterligare minst 6 miljoner kronor för&lt;br&gt;forskning kunna utgå som räcker till att ytterligare bygga ut verksamhe-&lt;br&gt;ten, givet att högskolan under föregående period lyckats rekrytera per-&lt;br&gt;sonal för att bedriva ekonomisk forskning på samma nivå som på övriga&lt;br&gt;handelshögskolor och motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommande perioder tillförs medel enligt samma modell, med avsikt&lt;br&gt;att inom ramavtalets gällande i huvudsak ha genomfört utbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan medel för perioderna anslås utvärderas verksamheten, t.ex. av&lt;br&gt;Kanslersämbetet i syfte att skaffa fram beslutsunderlag inför kommande&lt;br&gt;satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundutbildning bör kunna gälla att stiftelsehögskolan reserveras ett&lt;br&gt;högre maxbelopp vad det gäller ersättning för grundutbildning och att&lt;br&gt;ramavtalet anger att extra resurser skall användas till ekonomutbildning&lt;br&gt;(och däri ingående ämnen t.ex. juridik och ADB). Vad gäller övrig&lt;br&gt;grundutbildning hänvisas till punkten 2 ovan. En realistisk ökning är&lt;br&gt;att varje år under en sexårsperiod realt höja maxbelopp med ca 2 miljo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner kronor samt lokalkostnader, vilket innebär en utökning med 80 års-&lt;br&gt;studieplatser med nuvarande kostnadsläge och maximalt antal helårs-&lt;br&gt;prestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsskulden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsskulden behandlas enligt de principer om lades fast i komplet-&lt;br&gt;teringspropositionen 1992. Detta innebär att betalningsskyldigheten för&lt;br&gt;de upparbetade pensionsåtagandena i verksamheten skall överföras till&lt;br&gt;högskolebolaget, att den särskilda löneskatt på pensionskostnader som&lt;br&gt;utlöses i samband med överförandet skall belasta högskolebolagen samt&lt;br&gt;att det från staten till bolaget överförda pensionsåtagandet skall tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl skall endast pensionsåtaganden för anställd personal&lt;br&gt;vid övergångstillfället överföras till högskolebolagen. Någon speciell av-&lt;br&gt;gift från statens sida för att garantera statens pensionsåtaganden skall in-&lt;br&gt;te utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga pensionsfrågor som har samband med huvudmannabytet reg-&lt;br&gt;leras i ramavtalet på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet uppnås&lt;br&gt;mellan bolagen och de statliga högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten verkar för att befintlig personal erbjuds anställning med likvärdi-&lt;br&gt;ga anställningsförmåner i högskolebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de professorer med fullmaktstjänst och andra befattnings-&lt;br&gt;havare med ordinarie tjänst som väljer att behålla denna tjänst vid över-&lt;br&gt;gången till privaträttslig organisation kommer arbetsgivaren, staten, att&lt;br&gt;anvisa tjänstgöring vid högskolebolaget. Kostnaderna för en sådan an-&lt;br&gt;ställning belastar bolaget. För övriga anställda avses anställningsvillko-&lt;br&gt;ren regleras i avtal med personalorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång från statlig verksamhetsform till privaträttslig form innebär&lt;br&gt;att många frågar av främst teknisk art måste lösas. Staten skall verka för&lt;br&gt;att dessa frågor kan lösas i samförstånd mellan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principproposition läggs i riksdagen under våren 1993. Övriga tekniska&lt;br&gt;frågor som ankommer på riksdagen att behandla tas upp förslagsvis hös-&lt;br&gt;ten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång till stiftelse/bolagsform genomförs per den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa möjliga moment i ett stiftelseförordnande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Exemplet avser en teknisk högskola. Bestämmelserna i 8 § om valför-&lt;br&gt;samlingen kan utformas annorlunda i fråga om Högskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Stiftelsen X-stads högskola har till ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;att som ensam ägare till X-stads tekniska högskola aktiebolag, i&lt;br&gt;fortsättningen benämnt XTH, verka för att detta bolag inom det teknis-&lt;br&gt;ka, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området bedriver ut-&lt;br&gt;bildning och forskning på en internationellt hög nivå samt att bolagets&lt;br&gt;resurser utnyttjas effektivt för att uppnå detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;att som en uppdragsgivare till XTH, inom ramen för tillgängliga&lt;br&gt;medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för&lt;br&gt;XTH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Som riktlinje för verksamheten vid XTH skall gälla följande prin-&lt;br&gt;ciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Frihet i forskning och utbildning är högskolans grundläggande&lt;br&gt;princip. Dess verksamhet skall vara intellektuellt oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För de ändamål som stiftelsen har enligt 1 § tillförs den som stiftel-&lt;br&gt;sekapital från svenska staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;en värdepappersportfölj bestående av följande värdepapper:............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;samtliga aktier i XTH, utgörande X stycken aktier var och en på Y&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den del av stiftelsekapitalet som avses under 3 § b får inte avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av stiftelsekapitalet som avses under 3 § a får omplaceras i&lt;br&gt;andra tillgångar som ger betryggande säkerhet och rimlig avkastning.&lt;br&gt;Kapitalet får dock inte förbrukas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen från de tillgångar som avses under 3 § a bör företrädes-&lt;br&gt;vis användas för det ändamål som anges under 1 § b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse om sju ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn vid XTH är självskriven ledamot. Av övriga ledamöter utses&lt;br&gt;en av regeringen och fem av en särskild valförsamling. Valförsamlingen&lt;br&gt;utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånsett rektor vid XTH får de som är ledamöter i styrelserna för de&lt;br&gt;av stiftelsen ägda aktiebolagen inte samtidigt vara ledamöter i stiftelsens&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra ledamöter än rektor vid XTH utses för bestämd tid, högst fem&lt;br&gt;år. Omval får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närva-&lt;br&gt;rande, bland dem ordföranden eller, vid förfall för denne, vice ordfö-&lt;br&gt;randen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattas med enkel majoritet, utom i fall som anges i 7 §. Vid lika&lt;br&gt;röstetal har ordföranden utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För beslut som gäller ansökan om permutation av stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet eller genomförande av ändring i enlighet med ett permutations-&lt;br&gt;medgivande krävs att samtliga styrelseledamöter är närvarande och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sex av dem är ense om beslutet. Detsamma gäller beslut om sådan änd-&lt;br&gt;ring i bolagsordningen för XTH som avser föremålet för bolagets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Valförsamlingen skall ha femton medlemmar. De utses för be-&lt;br&gt;stämd tid, högst sex år. Omval får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Vetenskapsakademien utser fem ledamöter,&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien utser sju ledamöter,&lt;br&gt;Lärarna vid XTH utser tre ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår en medlem av valförsamlingen under den period för vilken&lt;br&gt;han är vald, utses ny medlem endast för återstoden av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valförsamlingen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Intill&lt;br&gt;dess ordförande och vice ordförande sålunda utsetts förs ordet av den&lt;br&gt;medlem som Ingenjörsvetenskapsakademien har utsetts för den uppgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första valförsamlingen utses av regeringen efter förslag från dem&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Av valförsamlingens medlemmar får högst två utses att också vara&lt;br&gt;medlemmar av stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Valförsamlingen är beslutför när mer än hälften av medlemmarna&lt;br&gt;är närvarande bland dem ordföranden eller, vid förfall för denne, vice&lt;br&gt;ordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftelsens styrelse underrättar valförsamlingens ordförande och vi-&lt;br&gt;ce ordförande när val till styrelsen behöver ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftelsens styrelse för förteckning över valförsamlingens medlem-&lt;br&gt;mar. I förteckningen skall anges vem respektive medlem har utsetts av.&lt;br&gt;Förteckningen skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om stiftelsen skulle upplösas, skall dess behållna egendom tillfalla&lt;br&gt;staten för att användas till högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa möjliga moment i en bolagsordning&lt;br&gt;avseende det aktiebolag som under&lt;br&gt;högskolestiftelsen skall svara för den&lt;br&gt;omedelbara driften av högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bolagets firma är X-stads högskola aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall ha sitt säte i X-stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föremålet för bolagets verksamhet är att på en internationellt hög&lt;br&gt;nivå bedriva utbildning och forskning inom det tekniska, naturveten-&lt;br&gt;skapliga och samhällsvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktlinjer för bolagets utbildning och forskning skall gälla följan-&lt;br&gt;de principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Högskolans forskning och undervisning måste vara moraliskt och&lt;br&gt;intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska&lt;br&gt;maktgrupperingar. Frihet i forskning och utbildning är högskolans&lt;br&gt;grundläggande princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiekapitalet skall utgöra lägst X kronor och högst 4 X kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktie skall lyda på Z kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen skall bestå av lägst nio och högst elva ledamöter med&lt;br&gt;lägst fem och högst sju suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor vid högskolan är självskriven ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst åtta och högst tio ledamöter samt minst fem och högst sju supp-&lt;br&gt;leanter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av&lt;br&gt;nästa ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot och en suppleant för denne utses efter förslag från de lä-&lt;br&gt;rare vid högskolan som har anställning där utan tidsbegränsning. En le-&lt;br&gt;damot och en suppleant för denne utses efter förslag från de studerande&lt;br&gt;vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Anm. Arbetstagarrepresentanter enligt lagen (1987:1245) om styrelse-&lt;br&gt;representation för de privatanställda räknas inte in i det antal ledamöter&lt;br&gt;som anges i bolagsordningen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;På ordinarie bolagsstämma utses årligen två revisorer med två&lt;br&gt;suppleanter för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till ak-&lt;br&gt;tieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;På ordinarie bolagsstämma skall förekomma följande ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;Kalenderåret skall vara bolagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Bolagsstämman väljer ordförande i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Styrelsen utser rektor för högskolan. Rektor är tillika verkställande&lt;br&gt;direktör i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor utses efter det att förslag har inhämtats från en valförsamling.&lt;br&gt;Flertalet ledamöter i valförsamlingen skall vara lärare vid högskolan.&lt;br&gt;De studerande har rätt att ha företrädare i valförsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i andra stycket om hörande av en valförsamling gäller&lt;br&gt;inte när rektor utses första gången efter det att bolaget har bildats, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som utses var rektor vid den statliga högskolan vid tidpunkten för&lt;br&gt;högskolans omvandling till enskilt rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Bolaget skall tillämpa handlingsoffentlighet efter samma grunder&lt;br&gt;som gäller vid lärosäten med offentlig huvudman när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;de i anställningsärendet åberopade meriterna för den som anställs&lt;br&gt;som lärare vid högskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgifter om vilka som är eller har varit studerande vid högskolan&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;betyg och avlagda examina för de studerande vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa möjliga moment i ett ramavtal som avses&lt;br&gt;slutas mellan staten, stiftelsen och&lt;br&gt;högskolebolaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att reglera vissa grundläggande förhållanden rörande den högskola&lt;br&gt;som Stiftelsen X-stads högskola driver i form av X-stads högskola AB&lt;br&gt;har staten, stiftelsen och aktiebolaget träffat följande&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ramavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensneutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med ramavtalet är att garantera högskolan konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet i förhållande till statliga universitet och högskolor. Staten&lt;br&gt;åtar sig att ge X-stads högskola AB förutsättningar att verka som i allt&lt;br&gt;väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för de statliga universi-&lt;br&gt;teten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ger ut ersättning för prestationer och beräknar andra anslag på&lt;br&gt;samma sätt och med samma grund vad gäller X-stads högskola AB som&lt;br&gt;statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra statliga finansiärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten förbinder sig att tillse att författningshinder inte skall finnas för&lt;br&gt;X-stads högskola AB att, i samma omfattning som statliga universitet&lt;br&gt;och högskolor från statliga myndigheter erhålla anslag, bidrag och upp-&lt;br&gt;drag rörande forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetens kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens åtaganden enligt punkterna 1, 2, och 3 utgår från att verksamhe-&lt;br&gt;ten vid X-stads högskola AB håller minst samma kvalitet som den vid&lt;br&gt;statliga universitet och högskolor. Det ankommer på högskolan att visa&lt;br&gt;sådan kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärde-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten garanterar omfattningen av grundläggande högskoleutbildning,&lt;br&gt;forskarutbildning och forskning på eget programansvar t.o.m. läsåret&lt;br&gt;1998/99 enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att högskolan uppfyller kvalitetskraven och i öv-&lt;br&gt;rigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att ingå treårsavtal om di-&lt;br&gt;mensionering och anslag som innebär att utvecklingen vid X-stads hög&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola inte blir sämre än genomsnittligt vid de statliga universiteten och&lt;br&gt;högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För högskolans fakultetsanslag innebär detta att anslagsnivån för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 relateras till den genomsnittliga utvecklingen för an-&lt;br&gt;slagsposterna för motsvarande fakulteter på så sätt att högskolans anslag&lt;br&gt;räknas om med ett index som inte är lägre än index för de statliga an-&lt;br&gt;slagsposterna till motsvarande fakulteter som finns inrättade vid statliga&lt;br&gt;universitet och högskolor budgetåret 1993/94. Basår för indexserien&lt;br&gt;skall vara budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den grundläggande utbildningen utförs motsvarande beräkningar&lt;br&gt;vad gäller takbeloppet och det antal helårsstudenter och helårsprestatio-&lt;br&gt;ner som kan ge ersättning vid budgetåret 1993/94 befintliga statliga uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbyggnad av ny verksamhet (i fallet Jönköping)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är eniga om att en internationell handelshögskola, X-stad In-&lt;br&gt;ternational Business School, XIBS, skall byggas upp. XIBS verksamhet&lt;br&gt;skall omfatta både grundläggande högskoleutbildning och forskning/&lt;br&gt;forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;XIBS grundläggande utbildning skall ingå i högskolans utbildnings-&lt;br&gt;uppdrag. Utöver vad som följer av indexberäkningen i p. 5 ovan garan-&lt;br&gt;teras högskolan under åren 1994/95 t.o.m. 1999/2000 (sex år) en årlig&lt;br&gt;utökning av antalet helårsstudenter med 100 och antalet helårsprestatio-&lt;br&gt;ner med 90 inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet för det-&lt;br&gt;ta ändamål. Takbeloppet höjs i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan förbinder sig att under läsåren 1994/95-1998/1999 med eg-&lt;br&gt;na medel bygga upp en forskningsorganisation, i akademiska frågor i&lt;br&gt;nära samarbete med valfritt universitets samhällsvetenskapliga fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att kvalitetskraven uppfylls förbinder sig staten&lt;br&gt;att för den därpå följande treårsperioden ge ett anslag för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Anslaget beräknas så att det realt motsvarar de egna&lt;br&gt;medel som högskolan i medeltal under de föregående tre åren använt&lt;br&gt;för att bekosta denna verksamhet, dock högst 6 miljoner kronor per år i&lt;br&gt;1993/94 års prisläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten förbinder sig att på samma villkor som i föregående stycke fi-&lt;br&gt;nansiera en vidare utbyggnad under treårsperioderna 1999/2000-&lt;br&gt;2001/02 och 2002/03. Staten garanterar nivån på de för tidigare treårspe-&lt;br&gt;rioder anvisade anslagen enligt reglerna i p. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningar för att ge högskolan rätt att utfärda doktorsexa-&lt;br&gt;men inte föreligger senast den 30 juni 2005 har staten rätt att med ett&lt;br&gt;års uppsägningstid dra in anslaget för forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har rätt att utse en revisor i X-stads högskola AB och samtliga&lt;br&gt;dess eventuella dotterbolag. Kostnaderna härför skall bestridas av re-&lt;br&gt;spektive bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall den som regeringen, eller myndighet på regeringens&lt;br&gt;uppdrag, utser ha rätt att granska underlagen för prestationsrelaterade&lt;br&gt;ersättningar från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övertagande av rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 X-stads högskola AB övertar den statliga myndigheten Högskolan i&lt;br&gt;X-stads verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 X-stads högskola AB förbinder sig att erbjuda all personal anställd&lt;br&gt;vid myndigheten Högskolan i X-stad anställning i bolaget med i princip&lt;br&gt;likvärdiga anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 X-stads högskola AB övertar utan särskilt vederlag alla högskolans&lt;br&gt;lösa inventarier. X-stads högskola AB övertar också samtliga högskolans&lt;br&gt;avtal, överenskommelser och andra förbindelser med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 I awecklingsmyndigheten efter den statliga högskolan kvarstår betal-&lt;br&gt;ningsansvaret för varor och tjänster som enligt god bokföringssed är&lt;br&gt;hänförliga till budgetåret 1993/94. Detsamma gäller de medel på hög-&lt;br&gt;skolans räntekonto i Riksgäldskontoret som är hänförliga till anslagen&lt;br&gt;för grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning&lt;br&gt;samt eventuella reservationer på dessa anslag. För det fall att därigenom&lt;br&gt;tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att täcka de utestående skul-&lt;br&gt;derna samt kostnaderna för avvecklingen av myndigheten, förbinder sig&lt;br&gt;bolaget att fullt amortera den uppkomna krediten på räntekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalets giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då samtliga parter undertecknat avtalet gäller detta t.o.m. den 30 juni&lt;br&gt;2019. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år om avtalet inte minst två&lt;br&gt;år dessförinnan sagts upp av någon av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet har för statens del ingåtts med förbehåll för regeringens godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stiftelsen X-stads universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För X-stads universitet AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition ................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ............................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 1 april 1993 . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ....................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformstrategin .................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frihet för kvalitet ................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående stiftelser ................................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska och utländska erfarenheter ................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Motiv för stiftelsehögskolor ......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Mångfald i institutionella former ................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Stimulans för kvalitet och effektivitet .............. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Säkerställd frigörelse .......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De tre högskolorna ............................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överläggningarna med högskolorna .................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskolornas bedömningar ........................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Högskolor i stiftelseform ........................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Organisationsstruktur ......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Verksamhetens inriktning ...................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Styrelsernas sammansättning .................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Offentlighet ................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Statens förhållande till stiftelsehögskolorna ............. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Konkurrensneutralitet......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Beräkning av ersättningar ...................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Verksamhetens kvalitet och omfattning............ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Revision ................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 Avtalens giltighet ............................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Stiftelsernas finansiering ........................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Bolagens finansiering ......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Övriga frågor ................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Pensionsfrågor ............................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Personalfrågor ............................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3Utbetalning av medel från de förutvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löntagarfonderna ............................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Upprättat lagförslag............................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Hemställan ..................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Beslut ......................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förslag till förutsättningar för en övergång till&lt;br&gt;stiftelseägd verksamhet för (tekniska) högskolan i..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Vissa möjliga moment i ett stiftelseförordnande ..... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa möjliga moment i en bolagsordning avseende de&lt;br&gt;aktiebolag som under högskolestiftelsen skall svara för&lt;br&gt;den omedelbara driften av högskolan............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Vissa möjliga moment i ett ramavtal som avses slutas&lt;br&gt;mellan staten, stiftelsen och högskolebolaget ....... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43535, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som föreslagits i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som angivits i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de principer för ramavtal som angivits i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med vad i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, högskolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med vad i propositionen förordats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-04-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-04-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:02:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03231</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:02:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03231</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__231.pdf</filnamn>
<filstorlek>2630100</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7524E657-D0F0-499D-A4A9-3348D99E7B19</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU18</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Högskolor i stiftelseform</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Backlund  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:231&lt;br/&gt;
Högskolor i Stiftelseform</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:231 Högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Backlund  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>