<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222647</hangar_id>
 <dok_id>GG03230</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>230</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:230</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>230</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:20</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:46</publicerad>
 <titel>Valfrihet i skolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03230/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03230</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03230</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:230&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Valfrihet i skolan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93: 230&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokoll den 1 april 1993 för de åtgärder och de ända-&lt;br&gt;mål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om valfrihet&lt;br&gt;och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr.&lt;br&gt;1991/92:346) har fristående skolor på grundskolenivå fått förutsättning-&lt;br&gt;ar att verka på i stort sett likvärdiga villkor som de kommunala skolor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition presenteras nästa steg i den samlade reformen i&lt;br&gt;syfte att öka valfriheten inom skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja skola även inom det kommunala skolväsendet och en&lt;br&gt;annan kommuns skola stärks. När eleverna bereds plats på de olika sko-&lt;br&gt;lorna i grundskolan skall utgångspunkten vara elevens val. Kommuner-&lt;br&gt;nas rätt att ta emot en elev från en annan kommun utvidgas. För sär-&lt;br&gt;skolan föreslås att i princip samma regler skall gälla som i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting införs möjlighet att sluta avtal med en-&lt;br&gt;skilda fysiska och juridiska personer om att bedriva undervisning inom&lt;br&gt;ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen&lt;br&gt;och yrkesämnen i gymnasieskolan. Om det finns särskilda skäl kan re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen även besluta att undervisning inom andra ämnen inom gym- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;nasieskolan samt undervisning inom grundskolan och särskolan skall&lt;br&gt;få läggas ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt bidragssystem för fristående skolor över grundskolenivå in-&lt;br&gt;förs. Skolorna delas in i två grupper. Den ena gruppen, fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor, omfattar skolor med utbildningar som motsvarar gymnasie-&lt;br&gt;skolan inom det offentliga skolväsendet. Dessa skolor föreslås - efter&lt;br&gt;prövning av regeringen - kunna få offentligt stöd i form av bidrag från&lt;br&gt;elevernas hemkommuner. Regeringen fastställer en miniminivå för det&lt;br&gt;bidrag elevens hemkommun skall betala till den fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen, skolor vars utbildningar kompletterar gymnasie-&lt;br&gt;skolan, kan efter beslut av regeringen ställas under statlig tillsyn varvid&lt;br&gt;normalt följer rätt till studiestöd för eleverna. Skolorna kan också i vis-&lt;br&gt;sa fall få statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna till fristående skolor på grundskolenivå beräknas i fortsätt-&lt;br&gt;ningen på innevarande år och inte på föregående år. Nuvarande bi-&lt;br&gt;dragsprocent bibehålls, dvs. 85 % av kommunens genomsnittskostnad&lt;br&gt;per elev och stadium. Ansökan skall göras senast den 1 augusti året in-&lt;br&gt;nan det första bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får offentligt stöd skall endast få ta ut skäliga&lt;br&gt;elevavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss begränsning görs i kommunernas skyldighet att betala ersätt-&lt;br&gt;ning till elever för dagliga resor mellan skolan och bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 5 och 8 §§, 3 kap. 3 §, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 6 §,&lt;br&gt;12 kap. 1 och 5 §§, rubriken till 12 kap., punkt 13 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) och&lt;br&gt;punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) orden ”psykiskt utvecklingsstörd” i olika böj-&lt;br&gt;ningsformer skall bytas ut mot ”utvecklingsstörd” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10 kap. 5 § och 14 kap. 2-4 §§ ordet ”handikapp” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”funktionshinder”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 16 §, 4 kap. 6, 7, 9 och 11 §§, 5 kap. 5, 13 och 33 §§,&lt;br&gt;6 kap. 6 §, 10 kap. 1 och 6 § § samt 14 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap. 8 a §, 6 kap.&lt;br&gt;6 a § och 9 kap. 1-17 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som i lagen sägs om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda gäller även dem&lt;br&gt;som har fått ett betydande och be-&lt;br&gt;stående begåvningshandikapp på&lt;br&gt;grund av hjärnskada, föranledd av&lt;br&gt;yttre våld eller kroppslig sjukdom,&lt;br&gt;samt personer med barndomspsy-&lt;br&gt;kos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. (omsorgslagen) finns&lt;br&gt;bestämmelser om vissa andra sär-&lt;br&gt;skilda insatser än utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som i lagen sägs om utveck-&lt;br&gt;lingsstörda gäller även dem som&lt;br&gt;har fått ett betydande och beståen-&lt;br&gt;de begåvningsmässigt funktionshin-&lt;br&gt;der på grund av hjärnskada, föran-&lt;br&gt;ledd av yttre våld eller kroppslig&lt;br&gt;sjukdom, samt personer med au-&lt;br&gt;tism eller autismliknande tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:000) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;finns bestämmelser om vissa andra&lt;br&gt;särskilda insatser än utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 § 1992:710&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 a § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 a § 1992:1431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 § 1992:710&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 § 1992:710&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 § 1991:1684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 8 a § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 §1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 § 1992:598&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 4 § 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskole-&lt;br&gt;verksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommu-&lt;br&gt;nikationssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på&lt;br&gt;grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg här-&lt;br&gt;ifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår&lt;br&gt;som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven&lt;br&gt;kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild vikt fästas vid elevens alder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på&lt;br&gt;olika skolor skall kommunen ef-&lt;br&gt;tersträva att placera eleverna så att&lt;br&gt;de får så kort skolväg som möjligt.&lt;br&gt;Vårdnadshavares önskemål om att&lt;br&gt;deras barn skall tas emot vid en&lt;br&gt;viss skola inom kommunen skall&lt;br&gt;beaktas så långt det är möjligt utan&lt;br&gt;att andra elevers berättigade krav&lt;br&gt;på placering i en skola nära hem-&lt;br&gt;met åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992: 1431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att&lt;br&gt;sörja för att det för eleverna i&lt;br&gt;grundskolan anordnas kostnadsfri&lt;br&gt;skolskjuts, om sådan behövs med&lt;br&gt;hänsyn till färdvägens längd, tra-&lt;br&gt;fikförhållandena, fysiskt handikapp&lt;br&gt;hos en elev eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på&lt;br&gt;olika skolor skall kommunen be-&lt;br&gt;akta vårdnadshavares önskemål&lt;br&gt;om att deras barn skall tas emot&lt;br&gt;vid en viss skola så långt det är&lt;br&gt;möjligt utan att andra elevers be-&lt;br&gt;rättigade krav på placering i en&lt;br&gt;skola nära hemmet åsidosätts eller&lt;br&gt;att betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter uppstår för&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att&lt;br&gt;sörja för att det för eleverna i&lt;br&gt;grundskolan anordnas kostnadsfri&lt;br&gt;skolskjuts, om sådan behövs med&lt;br&gt;hänsyn till färdvägens längd, tra-&lt;br&gt;fikförhållandena, funktionshinder&lt;br&gt;hos en elev eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nar en elev till följd av skolgången maste bo utanför det egna hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met, skall hemkommunen svara för&lt;br&gt;tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena om-&lt;br&gt;fattar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att eleven utan extra kostnader får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet en-&lt;br&gt;ligt första och andra styckena om-&lt;br&gt;fattar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana elever som väljer att&lt;br&gt;gå i en annan grundskola än den&lt;br&gt;som kommunen annars skulle ha&lt;br&gt;placerat dem i enligt 6 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana elever som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana elever som väljer att&lt;br&gt;gå i en annan grundskola än den&lt;br&gt;som kommunen annars skulle ha&lt;br&gt;placerat dem i om något önskemål&lt;br&gt;om en viss skola inte framställts, el-&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana elever som avses i 8&lt;br&gt;och 8 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen&lt;br&gt;under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahö-&lt;br&gt;rande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommu-&lt;br&gt;nen. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshava-&lt;br&gt;re har en kommun rätt att i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 5 § tredje stycket&lt;br&gt;och 8 § i sin grundskola ta emot en&lt;br&gt;elev från en annan kommun. I såda-&lt;br&gt;na fall har kommunen rätt till er-&lt;br&gt;sättning för elevens utbildning från&lt;br&gt;elevens hemkommun. Om inte de&lt;br&gt;berörda kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall ersättningen&lt;br&gt;motsvara den genomsnittliga kost-&lt;br&gt;naden per elev i hemkommunens&lt;br&gt;grundskola det pågående kalender-&lt;br&gt;året på det stadium som eleven till-&lt;br&gt;hör. Hemkommunen får dock göra&lt;br&gt;ett avdrag som uppgår till högst 15&lt;br&gt;procent från den framräknade ge-&lt;br&gt;nomsnittskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits emot i en&lt;br&gt;kommuns grundskola ett visst läs-&lt;br&gt;år har rätt att gå kvar hela läsåret,&lt;br&gt;även om de förhållanden som låg&lt;br&gt;till grund för beslutet ändras&lt;br&gt;under läsårets gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits emot i en&lt;br&gt;kommuns grundskola ett visst läs-&lt;br&gt;år har rätt att gå kvar hela läsåret,&lt;br&gt;även om de förhållanden som låg&lt;br&gt;till grund för beslutet ändras un-&lt;br&gt;der läsårets gång. Om det för eleven&lt;br&gt;endast återstår en årskurs har eleven&lt;br&gt;också rätt att gå kvar sista årskur-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en kommun fattar i&lt;br&gt;frågor som avses i 7 § andra styck-&lt;br&gt;et om åtgärder för elever som inte&lt;br&gt;bor hemma, i 8 § första stycket om&lt;br&gt;mottagande av en elev från en an-&lt;br&gt;nan kommun samt i 10 § om rätt&lt;br&gt;att fullfölja utbildningen får över-&lt;br&gt;klagas hos Skolväsendets överkla-&lt;br&gt;gandenämnd av eleven eller före-&lt;br&gt;trädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;andra meningen har den kommun&lt;br&gt;där eleven går kvar rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för sina kostnader för elevens&lt;br&gt;utbildning från elevens hemkom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en kommun fattar i&lt;br&gt;frågor som avses i 7 § andra styck-&lt;br&gt;et om åtgärder för elever som inte&lt;br&gt;bor hemma, i 8 § första stycket&lt;br&gt;första meningen om mottagande av&lt;br&gt;en elev från en annan kommun&lt;br&gt;samt i 10 § om rätt att fullfölja ut-&lt;br&gt;bildningen får överklagas hos&lt;br&gt;Skolväsendets överklagandenämnd&lt;br&gt;av eleven eller företrädare för den-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller likvärdig utbildning el-&lt;br&gt;ler avlagt International Baccalau-&lt;br&gt;reate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan eller en i&lt;br&gt;förhållande därtill likvärdig utbild-&lt;br&gt;ning eller avlagt International Bac-&lt;br&gt;calaureate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samver-&lt;br&gt;kansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en ut-&lt;br&gt;bildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett lands-&lt;br&gt;ting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1992/93:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar&lt;br&gt;eller utbildningar på främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1992/93:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av specialutformade program eller&lt;br&gt;individuella program för de ung-&lt;br&gt;domar i kommunen som avses i&lt;br&gt;1 § och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program eller har&lt;br&gt;avlagt International Baccalaureate&lt;br&gt;(IB). I fråga om elever från särsko-&lt;br&gt;lan gäller skyldigheten dock endast&lt;br&gt;individuella program och endast&lt;br&gt;om eleven vid prövning enligt&lt;br&gt;6 kap. 7 § inte tas emot i särsko-&lt;br&gt;lan, därför att eleven bedöms kun-&lt;br&gt;na gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av specialutformade program eller&lt;br&gt;individuella program för de ung-&lt;br&gt;domar i kommunen som avses i&lt;br&gt;1 § och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program i gymna-&lt;br&gt;sieskolan eller en likvärdig utbild-&lt;br&gt;ning eller har avlagt International&lt;br&gt;Baccalaureate (IB). Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler den som har tagits emot på ett&lt;br&gt;nationellt program i gymnasieskolan&lt;br&gt;eller till en likvärdig utbildning,&lt;br&gt;men som har avbrutit utbildningen&lt;br&gt;där. I fråga om elever från särsko-&lt;br&gt;lan gäller skyldigheten dock endast&lt;br&gt;individuella program och endast&lt;br&gt;om eleven vid prövning enligt&lt;br&gt;6 kap. 7 § inte tas emot i särsko-&lt;br&gt;lan, därför att eleven bedöms kun-&lt;br&gt;na gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fort-&lt;br&gt;satt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt&lt;br&gt;program eller ett specialutformat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program&lt;br&gt;skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I&lt;br&gt;fråga om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får re-&lt;br&gt;geringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa&lt;br&gt;av de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som&lt;br&gt;behöver inackordering till följd av&lt;br&gt;skolgången skall hemkommunen&lt;br&gt;lämna ekonomiskt stöd. Skyldig-&lt;br&gt;heten gäller till och med det första&lt;br&gt;kalenderhalvåret det år då ungdo-&lt;br&gt;marna fyller tjugo år. Stödet skall&lt;br&gt;avse boende, fördyrat uppehälle&lt;br&gt;och resor till och från hemmet.&lt;br&gt;Stödet skall ges kontant eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt. Om stödet ges&lt;br&gt;kontant, skall det utgå med lägst&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för varje hel kalendermånad under&lt;br&gt;vilken eleven bor inackorderad.&lt;br&gt;Beloppet får avjämnas till närmast&lt;br&gt;lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som&lt;br&gt;behöver inackordering till följd av&lt;br&gt;skolgången skall hemkommunen&lt;br&gt;lämna ekonomiskt stöd. Skyldig-&lt;br&gt;heten gäller till och med det första&lt;br&gt;kalenderhalvåret det år då ungdo-&lt;br&gt;marna fyller tjugo år. Stödet skall&lt;br&gt;avse boende, fördyrat uppehälle&lt;br&gt;och resor till och från hemmet.&lt;br&gt;Stödet skall ges kontant eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt enligt kommu-&lt;br&gt;nens bestämmande. Om stödet ges&lt;br&gt;kontant, skall det utgå med lägst&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för varje hel kalendermånad under&lt;br&gt;vilken eleven bor inackorderad.&lt;br&gt;Beloppet får avjämnas till närmast&lt;br&gt;lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är&lt;br&gt;möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför&lt;br&gt;det egna hemmet på grund av skolgången. Även i övrigt skall vid ut-&lt;br&gt;formningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunika-&lt;br&gt;tionssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall eftersträva att&lt;br&gt;eleverna vid fördelningen på olika&lt;br&gt;skolor placeras så att de får så kort&lt;br&gt;skolväg som möjligt. Vårdnadsha-&lt;br&gt;vares önskemål om att deras barn&lt;br&gt;skall tas emot vid en viss skola&lt;br&gt;inom kommunen med särskoleut-&lt;br&gt;bildning skall beaktas så långt det&lt;br&gt;är möjligt med hänsyn till andra&lt;br&gt;elevers berättigade krav på att få&lt;br&gt;så kort skolväg som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på oli-&lt;br&gt;ka skolor med särskoleutbildning&lt;br&gt;skall kommunen beakta vårdnads-&lt;br&gt;havares önskemål om att deras&lt;br&gt;barn skall tas emot vid en viss sko-&lt;br&gt;la så långt det är möjligt utan att&lt;br&gt;andra elevers berättigade krav på&lt;br&gt;en så kort skolväg som möjligt åsi-&lt;br&gt;dosätts eller att betydande organisa-&lt;br&gt;toriska eller ekonomiska svårigheter&lt;br&gt;uppstår för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för&lt;br&gt;eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan&lt;br&gt;behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens&lt;br&gt;handikapp eller någon annan sär-&lt;br&gt;skild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:568) om särskilda&lt;br&gt;omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda m.fl. finns föreskrifter om&lt;br&gt;särskilda omsorger i form av boen-&lt;br&gt;de i familjehem eller elevhem för&lt;br&gt;barn och ungdomar som behöver&lt;br&gt;bo utanför föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för&lt;br&gt;eleverna i sin särskola anordna&lt;br&gt;kostnadsfri skolskjuts, om sådan&lt;br&gt;behövs med hänsyn till färdvägens&lt;br&gt;längd, trafikförhållandena, elevens&lt;br&gt;funktionshinder eller någon annan&lt;br&gt;särskild omständighet. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet omfattar dock inte såda-&lt;br&gt;na elever som väljer att gå i en an-&lt;br&gt;nan särskola än den som kommu-&lt;br&gt;nen annars skulle ha placerat eleven&lt;br&gt;i om något önskemål om en viss&lt;br&gt;skola inte framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:000) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;finns föreskrifter om stöd och ser-&lt;br&gt;vice i form av boende i familjehem&lt;br&gt;eller bostad med särskild service för&lt;br&gt;barn och ungdomar som behöver&lt;br&gt;bo utanför föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshava-&lt;br&gt;re har en kommun rätt att i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 5 § andra stycket&lt;br&gt;i sin särskola ta emot en elev från&lt;br&gt;en annan kommun. I sådana fall&lt;br&gt;har kommunen rätt till ersättning&lt;br&gt;för elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om&lt;br&gt;annat, skall hemkommunen utge det&lt;br&gt;belopp som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristå-&lt;br&gt;ende skola, om skolan är godkänd&lt;br&gt;för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för&lt;br&gt;vanlig skolplikt prövas av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prö-&lt;br&gt;vas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som av-&lt;br&gt;ser en skola som motsvarar särsko-&lt;br&gt;lan av Statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som av-&lt;br&gt;ser en skola som motsvarar special-&lt;br&gt;skolan av styrelsen för den special-&lt;br&gt;skola som ansvarar för utbildning&lt;br&gt;av samma handikappgrupp där sko-&lt;br&gt;lan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanlig skolplikt&lt;br&gt;skall meddelas, om skolans utbild-&lt;br&gt;ning ger kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som till art och nivå väsentligen&lt;br&gt;svarar mot de kunskaper och färdig-&lt;br&gt;heter som grundskolan förmedlar&lt;br&gt;och skolan även i övrigt väsentligen&lt;br&gt;svarar mot grundskolans allmänna&lt;br&gt;mål. Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall meddelas, om skolan ger&lt;br&gt;eleverna en utbildning som väsentli-&lt;br&gt;gen svarar mot den som de skulle&lt;br&gt;få i särskolan eller specialskolan. En&lt;br&gt;ytterligare förutsättning är att elever-&lt;br&gt;na i samband med utbildningen be-&lt;br&gt;reds erforderliga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skol-&lt;br&gt;plikt skall anges om det avser sär-&lt;br&gt;skoleutbildning eller specialskoleut-&lt;br&gt;bildning eller båda dessa skolformer&lt;br&gt;samt för vilka handikappgrupper ut-&lt;br&gt;bildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn får fullgöra sin skolplikt&lt;br&gt;i en fristående skola som är god-&lt;br&gt;känd för särskild skolplikt och som&lt;br&gt;motsvarar särskolan endast om sty-&lt;br&gt;relsen för särskolan i barnets hem-&lt;br&gt;kommun har bedömt att barnet har&lt;br&gt;särskild skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har funktionshinder&lt;br&gt;som enligt 3 kap. 3 § kan vara&lt;br&gt;grund för särskild skolplikt, får bar-&lt;br&gt;net fullgöra sin skolplikt i en god-&lt;br&gt;känd fristående skola som motsva-&lt;br&gt;rar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever&lt;br&gt;som har särskild skolplikt på grund&lt;br&gt;av samma funktionshinder som bar-&lt;br&gt;net eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialsko-&lt;br&gt;lan bedömer att barnet ändå kan&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildningen vid&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men&lt;br&gt;som endast för kortare tid är bosatt&lt;br&gt;i landet eller som har andra skäl att&lt;br&gt;få en utbildning med en annan in-&lt;br&gt;ternationell inriktning än den som&lt;br&gt;får finnas inom grundskolan eller&lt;br&gt;fristående skolor som är godkända&lt;br&gt;för fullgörande av vanlig skolplikt&lt;br&gt;får fullgöra sin skolplikt i en fristå-&lt;br&gt;ende skola med sådan inriktning&lt;br&gt;(internationell skola), om skolan av&lt;br&gt;Statens skolverk har godkänts för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att sko-&lt;br&gt;lans utbildning som helhet betrak-&lt;br&gt;tad är likvärdig med grundskolans.&lt;br&gt;Skolan skall förmedla kunskaper&lt;br&gt;och färdigheter som underlättar fort-&lt;br&gt;satt skolgång utomlands. Undervis-&lt;br&gt;ning i svenska språket och om&lt;br&gt;svenska förhållanden skall meddelas&lt;br&gt;i den omfattning som de i landet för&lt;br&gt;kortare tid bosatta eleverna behö-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelning av bidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är god-&lt;br&gt;känd för elever som har vanlig skol-&lt;br&gt;plikt, skall tilldelas bidrag för verk-&lt;br&gt;samheten av elevernas hemkommu-&lt;br&gt;ner. För varje elev skall lämnas ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den genom-&lt;br&gt;snittliga kostnaden per elev i hem-&lt;br&gt;kommunens grundskola det pågåen-&lt;br&gt;de kalenderåret på det stadium som&lt;br&gt;eleven tillhör. Vid tilldelningen får&lt;br&gt;kommunen göra ett avdrag som&lt;br&gt;uppgår till högst 15 procent av den&lt;br&gt;framräknade genomsnittskostnaden.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får medge ett&lt;br&gt;större avdrag, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bi-&lt;br&gt;dragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever från kom-&lt;br&gt;munen i den fristående skolan den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret. Bi-&lt;br&gt;dragen skall utbetalas med en tolfte-&lt;br&gt;del varje månad. Utbetalningarna i&lt;br&gt;juli-september avpassas efter ett be-&lt;br&gt;räknat antal elever och reglering&lt;br&gt;görs vid utbetalning i oktober. För&lt;br&gt;en skola som är nystartad, får bi-&lt;br&gt;drag, som avser tiden juli-september&lt;br&gt;månad, betalas ut samlat i septem-&lt;br&gt;ber. För att en nystartad skola skall&lt;br&gt;ha rätt till bidrag gäller dock att&lt;br&gt;skolan skall ha ansökt om att bli&lt;br&gt;godkänd för vanlig skolplikt före&lt;br&gt;den 1 augusti året innan bidragsåret&lt;br&gt;börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående&lt;br&gt;skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte&lt;br&gt;skyldig att tilldela skolan bidrag för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalender-&lt;br&gt;månaden efter den då eleven sluta-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt and-&lt;br&gt;ra stycket får grundas på den kost-&lt;br&gt;nad som hemkommunen fastställt i&lt;br&gt;sin budget för respektive kalenderår.&lt;br&gt;Om det slutliga utfallet skulle bli&lt;br&gt;högre än det i budgeten fastställda&lt;br&gt;har den fristående skolan rätt att få&lt;br&gt;ut motsvarande mellanskillnad. Så-&lt;br&gt;dan slutreglering skall ske senast&lt;br&gt;två månader efter det att kommu-&lt;br&gt;nens årsredovisning för det aktuella&lt;br&gt;kalenderåret har lämnats över till&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde styck-&lt;br&gt;ena gäller inte de fristående skolor&lt;br&gt;för vilka regeringen har beslutat om&lt;br&gt;statsbidrag genom särskilda före-&lt;br&gt;skrifter eller andra särskilda beslut&lt;br&gt;och inte heller skolor, för vilka hu-&lt;br&gt;vudmannen skriftligen avstått från&lt;br&gt;medelstilldelning eller sådana skolor&lt;br&gt;som Statens skolverk enligt 7 § för-&lt;br&gt;klarat sakna rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som har rätt till&lt;br&gt;bidrag enligt 6 §, får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut&lt;br&gt;elevavgifter som är skäliga med hän-&lt;br&gt;syn till de särskilda kostnader som&lt;br&gt;skolan har, förutsatt att kostnaderna&lt;br&gt;kan anses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid pröv-&lt;br&gt;ning av en ansökan om godkännan-&lt;br&gt;de som avses i 2 § första stycket,&lt;br&gt;finner att elevavgifterna vid skolan&lt;br&gt;inte kan anses skäliga, skall verket,&lt;br&gt;om skolan godkänns, förklara att&lt;br&gt;den inte skall ha rätt till bidrag en-&lt;br&gt;ligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara&lt;br&gt;rätten till fortsatt bidrag förverkad,&lt;br&gt;om en skola efter godkännandet tar&lt;br&gt;ut elevavgifter som inte kan anses&lt;br&gt;skäliga. Innan ett sådant beslut fat-&lt;br&gt;tas skall skolan ges möjlighet att&lt;br&gt;ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte skall&lt;br&gt;få bidrag får upphävas av Skolver-&lt;br&gt;ket, om elevavgifterna senare be-&lt;br&gt;döms som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss ut-&lt;br&gt;bildning förklara en fristående skola&lt;br&gt;berättigad till sådant bidrag som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket, om utbildningen&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;till art och nivå väsentligen svarar&lt;br&gt;mot de kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;som gymnasieskolan förmedlar och&lt;br&gt;skolan även i övrigt väsentligen sva-&lt;br&gt;rar mot gymnasieskolans allmänna&lt;br&gt;mål. Härvid skall särskilt beaktas de&lt;br&gt;krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena. Förklaring skall&lt;br&gt;dock inte lämnas i fråga om utbild-&lt;br&gt;ning som skulle innebära påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för gymnasieskolan&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet i&lt;br&gt;regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som av-&lt;br&gt;ses i första stycket lämnats, skall ele-&lt;br&gt;vernas hemkommuner lämna bidrag&lt;br&gt;till skolan. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;gäller endast utbildning för sådana&lt;br&gt;elever som hemkommunen var skyl-&lt;br&gt;dig att erbjuda gymnasieutbildning&lt;br&gt;vid den tidpunkt då utbildningen&lt;br&gt;började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte&lt;br&gt;kommer överens om annat med ele-&lt;br&gt;vernas hemkommuner skall dessa&lt;br&gt;erlägga det belopp som regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte kommunen och skolan&lt;br&gt;har kommit överens om annat skall&lt;br&gt;bidraget enligt 8 § beräknas för ett&lt;br&gt;bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen&lt;br&gt;grundas på antalet elever på den bi-&lt;br&gt;dragsberättigade utbildningen den&lt;br&gt;15 september under bidragsåret. Bi-&lt;br&gt;draget skall utbetalas med en tolfte-&lt;br&gt;del varje månad. Utbetalningarna i&lt;br&gt;juli-september avpassas efter ett&lt;br&gt;beräknat antal elever och reglering&lt;br&gt;görs vid utbetalning i oktober. För&lt;br&gt;en skola som är nystartad, får bi-&lt;br&gt;drag, som avser tiden juli-september&lt;br&gt;månad, betalas ut samlat i septem-&lt;br&gt;ber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar efter den 15&lt;br&gt;september bidragsåret är hemkom-&lt;br&gt;munen inte skyldig att tilldela sko-&lt;br&gt;lan bidrag för längre tid än till och&lt;br&gt;med kalendermånaden efter den då&lt;br&gt;eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till&lt;br&gt;bidrag gäller dock att skolan har&lt;br&gt;ansökt om att bli förklarad som bi-&lt;br&gt;dragsberättigad senast den 1 augusti&lt;br&gt;året innan. Ansökan skall lämnas in&lt;br&gt;till länsstyrelsen i det län där skolan&lt;br&gt;är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag en-&lt;br&gt;ligt 8 § får för de elever som bidra-&lt;br&gt;gen avser endast ta ut elevavgifter&lt;br&gt;som är skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;särskilda kostnader som skolan har,&lt;br&gt;förutsatt att kostnaderna kan anses&lt;br&gt;rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut elevavgifter&lt;br&gt;för utbildningar som berättigar till&lt;br&gt;bidrag enligt 8 § och avgifterna inte&lt;br&gt;kan anses skäliga, skall förklaringen&lt;br&gt;om rätt till bidrag återkallas. Innan&lt;br&gt;ett sådant beslut fattas skall skolan&lt;br&gt;ges möjlighet att ändra avgiftens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 5 §§ skall i fråga om sin utbild-&lt;br&gt;ning för skolpliktiga elever stå un-&lt;br&gt;der tillsyn av Statens skolverk. Sko-&lt;br&gt;lorna är skyldiga att delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av skol-&lt;br&gt;väsendet som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses&lt;br&gt;i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bris-&lt;br&gt;terna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen, skall godkännan-&lt;br&gt;det återkallas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en fristående skola trots påpekande&lt;br&gt;inte iakttar sin skyldighet enligt&lt;br&gt;11 § att delta i uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den&lt;br&gt;myndighet som beslutar om godkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag&lt;br&gt;för viss utbildning enligt 8 § skall, i&lt;br&gt;fråga om den utbildningen, stå un-&lt;br&gt;der tillsyn av Statens skolverk. Sko-&lt;br&gt;lorna är i fråga om dessa utbild-&lt;br&gt;ningar skyldiga att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av skolvä-&lt;br&gt;sendet som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 § inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven för att få bidrag&lt;br&gt;och bristerna inte avhjälps efter på-&lt;br&gt;pekande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;förklaringen om rätt till bidrag åter-&lt;br&gt;kallas. Detsamma gäller om en fri-&lt;br&gt;stående skola trots påpekande inte&lt;br&gt;iakttar sin skyldighet enligt 13 § att&lt;br&gt;delta i uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skolpliktig elev börjar el-&lt;br&gt;ler slutar vid en fristående skola,&lt;br&gt;skall huvudmannen för skolan sna-&lt;br&gt;rast lämna uppgift om detta till sty-&lt;br&gt;relsen för utbildningen i elevens&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 14 § finns föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet vid vissa fall av&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kan tas emot i en fri-&lt;br&gt;stående skola som motsvarar den&lt;br&gt;frivilliga särskolan, om styrelsen för&lt;br&gt;särskolan i hemkommunen har be-&lt;br&gt;dömt att de är utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ären-&lt;br&gt;den om godkännande eller återkal-&lt;br&gt;lande av godkännande för en fristå-&lt;br&gt;ende skola enligt 1, 5 eller 12 §&lt;br&gt;samt beslut i ärenden om elevavgif-&lt;br&gt;ter enligt 7 § får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en&lt;br&gt;fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 § tredje stycket 2 eller&lt;br&gt;12 § får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildning-&lt;br&gt;en i ärenden som avses i 3, 4 och&lt;br&gt;16 §§ får överklagas hos Skolväsen-&lt;br&gt;dets överklagandenämnd. Beslut&lt;br&gt;som avses i 3 § får överklagas en-&lt;br&gt;dast av barnets vårdnadshavare. Be-&lt;br&gt;slut som avses i 16 § får överklagas&lt;br&gt;endast av eleven eller företrädare&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på fram-&lt;br&gt;ställning från huvudmannen ges&lt;br&gt;ställning av riksinternatskola ge-&lt;br&gt;nom beslut av Statens skolverk.&lt;br&gt;Kommuner och enskilda kan vara&lt;br&gt;huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på fram-&lt;br&gt;ställning från huvudmannen ges&lt;br&gt;ställning av riksinternatskola ge-&lt;br&gt;nom beslut av regeringen. Kommu-&lt;br&gt;ner och enskilda kan vara huvud-&lt;br&gt;män för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa&lt;br&gt;skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har&lt;br&gt;utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är&lt;br&gt;från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga&lt;br&gt;om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena godkänd fristående skola. I fråga om riksinternat-&lt;br&gt;skolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fristående skolor som har&lt;br&gt;getts ställning av riksinternatskola&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt 4 § om&lt;br&gt;att fullgöra skolplikten på annat&lt;br&gt;sätt än som anges i denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt 1 § om&lt;br&gt;att ge en skola ställning av riksinter-&lt;br&gt;natskola och om återkallande av så-&lt;br&gt;dant beslut samt enligt 4 § om att&lt;br&gt;fullgöra skolplikten på annat sätt&lt;br&gt;än som anges i denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som avses i 1 § första och&lt;br&gt;andra styckena har rätt att vid be-&lt;br&gt;hov anlita skolhälsovården utöver&lt;br&gt;vad som följer av 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som avses i 1 § har rätt&lt;br&gt;att vid behov anlita skolhälsovår-&lt;br&gt;den utöver vad som följer av 3 och&lt;br&gt;4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 9 kap.&lt;br&gt;samt 10 kap. 1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap. 6 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som äger rum efter&lt;br&gt;den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för fullgöran-&lt;br&gt;de av vanlig skolplikt är berättigade till bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelsen om ansökningstid i 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner till&lt;br&gt;fristående skolor skall utgå först fr.o.m. bidragsåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan&lt;br&gt;hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fri-&lt;br&gt;stående skolor över grundskolenivå, som vid ikraftträdandet är ställda&lt;br&gt;under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 8 § om de enligt reger-&lt;br&gt;ingens bedömande uppfyller kraven där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas&lt;br&gt;skyldighet att svara för vissa elevresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas&lt;br&gt;skyldighet att svara för vissa elevresor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en elev som har rätt till stu-&lt;br&gt;diehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), skall den kommun&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 15 § skollagen är&lt;br&gt;elevens hemkommun, ansvara för&lt;br&gt;elevens kostnader för dagliga resor&lt;br&gt;mellan bostaden och skolan. An-&lt;br&gt;svaret gäller för sådana resor där&lt;br&gt;färdvägen är minst sex kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en elev som har rätt till stu-&lt;br&gt;diehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), skall den kommun&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 15 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) är elevens hemkom-&lt;br&gt;mun, ansvara för elevens kostna-&lt;br&gt;der för dagliga resor mellan bosta-&lt;br&gt;den och skolan. Ansvaret gäller&lt;br&gt;för sådana resor där färdvägen är&lt;br&gt;minst sex kilometer. Stödet skall&lt;br&gt;ges kontant eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt enligt kommunens bestämman-&lt;br&gt;de. Om stödet ges kontant är kom-&lt;br&gt;munen inte skyldig att utge högre&lt;br&gt;ersättning än vad som motsvarar&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för varje hel kalendermånad som&lt;br&gt;eleven har kostnader för resor mel-&lt;br&gt;lan bostaden och skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om entreprenadförhållanden inom skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting får sluta avtal med en enskild fysisk el-&lt;br&gt;ler juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning inom&lt;br&gt;gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning i sådana ämnen&lt;br&gt;som ingår i de ämnesblock som i bilaga 2 till skollagen (1985:1100) be-&lt;br&gt;tecknas som estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och&lt;br&gt;yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan av en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting i andra fall än som anges i 1 § medge att kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget får sluta avtal med någon annan om att bedriva&lt;br&gt;undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av denna lag över-&lt;br&gt;lämnar uppgiften att bedriva undervisning till en enskild fysisk eller ju-&lt;br&gt;ridisk person, får kommunen eller landstinget till denne överlämna&lt;br&gt;också den myndighetsutövning som hör till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För undervisning som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100). I stället gäller att för&lt;br&gt;undervisningen skall användas lärare som har kompetens för den un-&lt;br&gt;dervisning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i&lt;br&gt;den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga för-&lt;br&gt;hållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om till-&lt;br&gt;rättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela ytterligare föreskrifter om undervisning som bedrivs enligt 1 och&lt;br&gt;2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hells-&lt;br&gt;vik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Wester-&lt;br&gt;berg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om valfrihet i skolan&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om valfrihet&lt;br&gt;och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr.&lt;br&gt;1991/92:346) har fristående skolor på grundskolenivå fått förutsättning-&lt;br&gt;ar att verka på i stort sett likvärdiga villkor som de kommunala skolor-&lt;br&gt;na. I propositionen om skolskjuts m.m. (prop. 1992/93:14, bet.&lt;br&gt;1992/93:UbU4, rskr. 1992/93:88) har regeringen bl.a. lämnat förslag som&lt;br&gt;begränsar en kommuns skyldigheter i fråga om skolskjuts och inackor-&lt;br&gt;dering om en elev har valt att gå i en annan grundskola än den som&lt;br&gt;kommunen skulle ha anvisat eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till propositionen om valfrihet och fristående skolor&lt;br&gt;uttalade jag min avsikt att under riksmötet 1992/93 återkomma till re-&lt;br&gt;geringen med ytterligare förslag i syfte att öka valfriheten på skolområ-&lt;br&gt;det. I den första propositionen lades vissa principiella utgångspunkter&lt;br&gt;fast. Där framhölls bl.a. att ambitionen inte bara bör vara att elever och&lt;br&gt;föräldrar skall kunna välja mellan kommunala och fristående skolor,&lt;br&gt;utan också att de principer om valfrihet och ekonomiska medel som&lt;br&gt;följer elevens val och som beskrevs i propositionen, i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning även skall gälla inom det kommunala skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att&lt;br&gt;redovisa förslag för att öka möjligheterna för barn och ungdomar och&lt;br&gt;deras föräldrar att välja skola inom det kommunala skolväsendet. I&lt;br&gt;gruppens uppdrag har också ingått att överväga om principerna för&lt;br&gt;valfrihet och ekonomiska medel för fristående skolor på grundskoleni-&lt;br&gt;vå också kan tillämpas för fristående skolor över grundskolenivån. Vi-&lt;br&gt;dare har ingått att redovisa möjligheter att etablera olika mellanformer&lt;br&gt;mellan kommunala skolor och fristående skolor, där ansvaret och skyl-&lt;br&gt;digheterna är kommunens, men produktionen av själva utbildningen&lt;br&gt;sker i samverkan med ett enskilt subjekt (entreprenadlösningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har presenterat sina förslag i en departementsprome-&lt;br&gt;moria Valfrihet i skolan (Ds 1992:115). Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En sammanfattning av promemorian och en remissamman-&lt;br&gt;ställning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del av promemorian som avser förslag till entreprenad på skol-&lt;br&gt;området - kapitel 4 Utbildning på uppdrag av kommuner och landsting&lt;br&gt;- har Lagrådets yttrande inhämtats. Lagrådet lämnade förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. Lag-&lt;br&gt;rådsremissens lagförslag bör fogas till protokollet som bilaga 3. En del&lt;br&gt;ändringar av språklig och redaktionell natur bör göras i förhållande till&lt;br&gt;det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tidigare haft i uppdrag att utreda vissa frågor&lt;br&gt;om bl.a. elevavgifter vid fristående skolor. Utredarens förslag har redo-&lt;br&gt;visats i betänkandet Fristående skolor - Bidrag och elevavgifter (SOU&lt;br&gt;1992:38). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av be-&lt;br&gt;tänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 4 och en remissamman-&lt;br&gt;ställning som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stat och kommun har det övergripande ansvaret för barns och ungdo-&lt;br&gt;mars skolgång och utbildning. Det ansvaret innebär för statens del att&lt;br&gt;lägga fast kvalitetskrav, rättigheter och skyldigheter, definiera likvärdig-&lt;br&gt;het samt att till en del finansiera skolväsendet. För kommunerna inne-&lt;br&gt;bär ansvaret att tillse att invånarna har tillgång till utbildning av god&lt;br&gt;kvalitet och att i stor utsträckning genomföra och finansiera utbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ett nationellt utbildningsväsende som uppfyller samma&lt;br&gt;krav på kvalitet och på likvärdighet - allas lika rätt till en god utbild-&lt;br&gt;ning - innebär dock inte ett strömlinjeformat och konformt skolväsen-&lt;br&gt;de. Tvärtom ökar behovet av ett varierat utbud av utbildningsvägar och&lt;br&gt;pedagogiska metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för behovet av mångfald inom skolväsendet är flera. De växan-&lt;br&gt;de kunskapskraven ökar behoven av pedagogisk förnyelse och kreativi-&lt;br&gt;tet. Detta åstadkoms bäst i skolor som kan fungera efter egna idéer. Ett&lt;br&gt;uniformt system kan inte erbjuda den variation och flexibilitet som&lt;br&gt;krävs i framtiden. Inom det offentliga skolväsendet skall det därför fin-&lt;br&gt;nas utrymme för olika profileringar vid skolorna. De fristående skolor-&lt;br&gt;na kommer att utgöra viktiga komplement till det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det. Ambitionen att åstadkomma ett ökat engagemang i skolan från ele-&lt;br&gt;ver, föräldrar och utbildningarnas avnämare förutsätter att elever och&lt;br&gt;föräldrar har såväl inflytande som valmöjligheter och att nya samver-&lt;br&gt;kansformer mellan skolan och det övriga samhället kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihetsreformerna inom skolväsendet syftar till att bryta upp det&lt;br&gt;offentliga skolmonopolet, för att därigenom kunna ge en större varia-&lt;br&gt;tion, större mångfald och för att skapa verkliga förutsättningar för ele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver och föräldrar att välja skola. Reformerna syftar inte till att gynna&lt;br&gt;den ena eller den andra formen för huvudmannaskap utan i stället att&lt;br&gt;göra huvudmannaskapet - liksom familjernas ekonomiska styrka -&lt;br&gt;mindre betydelsefull för familjernas möjligheter att välja skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig dimension av skolans likvärdighet måste också vara att ska-&lt;br&gt;pa förutsättningar för likvärdiga spelregler mellan såväl olika kommu-&lt;br&gt;ners skolor som mellan kommunala och fristående skolor och att skapa&lt;br&gt;bättre möjligheter att välja skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är min övertygelse att en stimulerande konkurrens mellan olika&lt;br&gt;skolor, med olika inriktningar och olika ägandeformer, på sikt också&lt;br&gt;kan bidra till högre kvalitet och produktivitet inom skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att välja skola innebär att föräldrar kan och måste göra aktiva ställ-&lt;br&gt;ningstaganden. Det kan de göra genom att välja en viss skola eller ge-&lt;br&gt;nom att välja bort den. Den lilla sektorn fristående skolor som funnits&lt;br&gt;hittills, framför allt i storstäderna, har till viss del haft sin rekrytering av&lt;br&gt;elever genom negativa val, dvs. hemmen har av ett eller annat skäl valt&lt;br&gt;bort den skola kommunen har anvisat dem. Den möjligheten är, fram-&lt;br&gt;för allt i den obligatoriska skolan, viktig. Men i takt med att de friståen-&lt;br&gt;de skolorna blir fler och att rätten och skyldigheten till aktiva skolval&lt;br&gt;också omfattar kommunala skolor uppstår positiva val - hemmen väljer&lt;br&gt;den skola som de tycker bäst motsvarar deras önskemål och förvänt-&lt;br&gt;ningar. Därmed kan valfriheten också bidra till ett mer aktivt deltagan-&lt;br&gt;de och engagemang från hemmens sida i skolans arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av rätten att välja skola är dock större än vad som kan mä-&lt;br&gt;tas i antalet familjer som gör aktiva skolval. Blotta existensen av en rätt&lt;br&gt;att välja innebär att elever och föräldrar får större inflytande i utform-&lt;br&gt;ningen av kommunernas skolväsende och i skolans inre arbete. Samti-&lt;br&gt;digt markerar valfriheten också elevernas och hemmens ansvar. Även&lt;br&gt;om det är kommunens skyldighet att erbjuda alla en god utbildning, så&lt;br&gt;är inte utbildningen bara det offentligas ansvar. Det är elevernas och&lt;br&gt;hemmens ansvar att delta och bidra till en god utbildning och att göra&lt;br&gt;egna aktiva ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den obligatoriska skolan har rätten att välja en skola som man trivs i&lt;br&gt;och som stämmer överens med de egna önskemålen ett stort egenvärde.&lt;br&gt;I gymnasieskolan är möjligheten att välja en utbildningsväg som passar&lt;br&gt;de egna intressena och ambitionerna det viktigaste. När det gäller gym-&lt;br&gt;nasieskolan är mina förslag i denna proposition därför framför allt in-&lt;br&gt;riktade på att underlätta en mångfald av utbildningsvägar, kombinatio-&lt;br&gt;ner och samverkansformer med avnämarna, utan att undergräva elev-&lt;br&gt;underlaget för det kommunala utbudet av gymnasieutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reella möjligheterna för föräldrar och elever att välja skola har gi-&lt;br&gt;vetvis sina begränsningar. I glesbygd finns det ofta inga alternativ inom&lt;br&gt;rimliga avstånd. Möjligheterna att ta emot alla som söker en attraktiv&lt;br&gt;skola kan vara begränsade. Även om valmöjligheterna i en del fall ock-&lt;br&gt;så med mina förslag kommer att vara begränsade och praktiska hinder&lt;br&gt;kommer att finnas, visar erfarenheten att alternativ kan uppstå även i&lt;br&gt;glesbygd och för små elevgrupper med speciella önskemål. Flera små,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående glesbygdsskolor liksom de fristående skolorna för finskspråki-&lt;br&gt;ga elever är exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det därför som viktigt att valfriheten vidgas inom det kommu-&lt;br&gt;nala skolväsendet. Även inom det kommunala skolväsendet, kan rätten&lt;br&gt;att välja skola i kommunen eller en skola i en annan kommun betyda&lt;br&gt;mycket för den enskilde eleven. Möjligheten att välja grundskola har&lt;br&gt;funnits även tidigare. Redan i dag kräver skollagen att föräldrars önske-&lt;br&gt;mål om barns placering skall beaktas så långt det är möjligt, om detta&lt;br&gt;inte inkräktar på andra elevers berättigade krav på placering i en skola&lt;br&gt;nära hemmet. Jag ser det dock som principiellt viktigt att rätten att väl-&lt;br&gt;ja, utan att behöva redovisa särskilda skäl, vidgas och klargörs. De för-&lt;br&gt;slag som jag lägger fram i denna proposition har detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det också som angeläget att rätten att välja omfattar även de&lt;br&gt;elever som går i särskolan. Jag föreslår därför att samma regler och rät-&lt;br&gt;tigheter i princip skall gälla för dem som går i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte ens ett år har förflutit sedan riksdagens beslut med anledning av&lt;br&gt;propositionen om valfrihet och fristående skolor. Trots att så kort tid&lt;br&gt;har förflutit har antalet fristående skolor under den tiden fördubblats&lt;br&gt;och antalet elever i fristående skolor har ökat med cirka 20 procent.&lt;br&gt;Andelen fristående skolor är fortfarande, i förhållande till i många and-&lt;br&gt;ra länder, marginell och det uppdämda behovet av alternativ är stort.&lt;br&gt;Det finns därför skäl att tro att den snabba tillväxten kommer att fort-&lt;br&gt;sätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tillväxten kan skapa vissa planeringsproblem i kommu-&lt;br&gt;nerna. Samtidigt har reformen också stimulerat en utveckling i många&lt;br&gt;kommuner. En fortsatt decentralisering av beslut och ansvar från kom-&lt;br&gt;munerna till de enskilda skolorna har stimulerats och de kommunala&lt;br&gt;redovisningssystemen har blivit mer sofistikerade, när kommunerna&lt;br&gt;tvingats ta fram olika kostnadsslag och genomsnittskostnader för skolvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt med stabila och förutsägbara spelregler för såväl de&lt;br&gt;fristående skolorna som för kommunerna. Samtidigt är valfrihetsrefor-&lt;br&gt;merna exempel på reformer i en snabbt föränderlig omgivning. Redan&lt;br&gt;genom sitt införande kan denna reform sägas ha förändrat den verklig-&lt;br&gt;het, i vilken den har utformats. Jag ser det därför som viktigt och ound-&lt;br&gt;vikligt att utvecklingen för valfriheten i skolan noga följs, att erfarenhe-&lt;br&gt;ter samlas in och att slutsatser ses som processer och utveckling, snarare&lt;br&gt;än som förhoppningar om ett enda och slutgiltigt steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det varit ett viktigt mål att vidga det kommunala&lt;br&gt;självstyret och samtidigt skapa en klarare roll- och ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan staten och kommunerna. Det innebär att statens uppgift, på&lt;br&gt;skolområdet är att lägga fast mål och riktlinjer för utbildningen, kom-&lt;br&gt;munernas och enskildas skyldigheter och rättigheter, medan kommu-&lt;br&gt;nerna ges större frihet att välja lösningar och metoder. Det ger kommu-&lt;br&gt;nerna helt nya möjligheter att åstadkomma samordnings- och synergi-&lt;br&gt;fördelar och att ta tillvara specifika lokala fördelar och förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av regelstyrningen och införandet av ett kommunalt ut-&lt;br&gt;jämningsbidrag stimulerar ett nytänkande och nya lösningar inom skol-&lt;br&gt;väsendet. Det handlar dels om samordning inom den kommunala sek-&lt;br&gt;torn, mellan exempelvis barnomsorg och skola eller mellan skolan och&lt;br&gt;fritidssektorn. Men det handlar också om samordning och samverkan&lt;br&gt;mellan den kommunala skolan och andra som har kompetens och in-&lt;br&gt;tresse för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste området för den senare utvecklingen är gymnasiesko-&lt;br&gt;lans yrkesutbildningar. Allt högre krav på dyrbar utrustning med kort&lt;br&gt;teknisk livslängd och på aktuell kompetens ökar vikten av att skolan&lt;br&gt;samverkar med och drar nytta av näringsliv och arbetsmarknad. Den&lt;br&gt;nya gymnasieskolan ger en bra grund för sådant samarbete. Samtidigt&lt;br&gt;har regelsystemet hindrat entreprenadlösningar inom skolan och där-&lt;br&gt;med lagt hinder i vägen för kostnadseffektiva samordnings- och samver-&lt;br&gt;kansformer mellan den kommunala skolan, andra utbildningsanordna-&lt;br&gt;re och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som angeläget att kommunerna får frihet att åstadkomma&lt;br&gt;de kvalitativt bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna. Det är bak-&lt;br&gt;grunden till mina förslag för att i vissa fall möjliggöra entreprenadlös-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Entreprenad på skolområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen (1985:1100) anordnar det allmänna utbildning för barn&lt;br&gt;och ungdomar i form av grundskola och gymnasieskola samt vissa mot-&lt;br&gt;svarande skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.&lt;br&gt;För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av kommunal vux-&lt;br&gt;enutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för grundskolan, särskolan, särvux och&lt;br&gt;sfi. För särskolan och särvux gäller dock att landstingen fram till och&lt;br&gt;med utgången av år 1995 kan vara huvudmän. Kommuner och lands-&lt;br&gt;ting är huvudmän för gymnasieskolan och komvux. För specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan är staten huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan det&lt;br&gt;finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer&lt;br&gt;(fristående skolor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildningen inom det offentliga skolväsendet för barn och ung-&lt;br&gt;dom får regeringen meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda&lt;br&gt;och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten. När det&lt;br&gt;gäller utbildning i gymnasieskolan i form av individuella program får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att enskilda och andra utomstående får anordna&lt;br&gt;mer av utbildningen än enstaka inslag (15 kap. 2 § skollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det offentliga skolväsendet för vuxna får huvudmännen uppdra&lt;br&gt;åt andra att anordna komvux, särvux och sfi (11 kap. 6 §, 12 kap. 9 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 13 kap. 9 § skollagen). Regeringen får meddela föreskrifter om vem&lt;br&gt;som får ges sådana uppdrag och om villkor för dem. För sådan vuxenut-&lt;br&gt;bildning som anordnas av någon annan än en kommun eller ett lands-&lt;br&gt;ting gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 8 § förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning&lt;br&gt;anges att kommuner och landsting får ge uppdrag att anordna komvux&lt;br&gt;endast till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en lokal avdelning av ett studieförbund som får statsbidrag för sin&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en statsunderstödd folkhögskola, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en annan anordnare, om regeringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan komvux gäller, utöver vad som följer av skollagen, bestäm-&lt;br&gt;melserna i förordningen om kommunal vuxenutbildning. Bestämmelser&lt;br&gt;om rektor avser alltid den rektor inom det offentliga skolväsendet som&lt;br&gt;är ansvarig för ledningen av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningarna om särvux och sfi finns motsvarande bestämmelser.&lt;br&gt;Vad som skiljer dem åt är den krets till vilken uppdrag att anordna ut-&lt;br&gt;bildning får ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har strävandena varit att minska detaljregleringen av&lt;br&gt;olika kommunala verksamheter och att öka kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens frihet att välja rationella produktionsmetoder. Skolan skall ge&lt;br&gt;alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning varhelst den anordnas i&lt;br&gt;landet. Skolan skall också hushålla med sina resurser. För ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande bör det finnas möjligheter att ha tillgång till olika lös-&lt;br&gt;ningar. Med den utgångspunkten är det rimligt att verkställandet av&lt;br&gt;kommunernas ansvar kan ske i konkurrens mellan olika aktörer. Det&lt;br&gt;kan vara aktörer i form av enheter inom kommunen eller utomstående&lt;br&gt;personer eller företag. Samtidigt får möjligheter att anlita utomstående&lt;br&gt;aktörer inte leda till en kvalitetsförsämring. Självklart måste kravet på&lt;br&gt;en för alla barn och ungdomar likvärdig utbildning upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det vara angeläget att öka möjligheterna till entreprenadlös-&lt;br&gt;ningar inom det offentliga skolväsendet. Flera remissinstanser har fram-&lt;br&gt;hållit att denna fråga är av stor principiell betydelse och rymmer ett&lt;br&gt;flertal praktiska problem. Jag delar denna uppfattning och är därför in-&lt;br&gt;te beredd att nu föreslå en generell regel som gör det möjligt att låta an-&lt;br&gt;nan än kommuner och landsting anordna utbildning inom alla skolfor-&lt;br&gt;mer. Enligt min mening är det dock värdefullt att som ett första steg in-&lt;br&gt;föra en möjlighet till entreprenadlösningar inom gymnasieskolan. Jag&lt;br&gt;anser det också angeläget att öppna en möjlighet for regeringen att efter&lt;br&gt;ansökan medge entreprenadlösningar även inom grundskolan och sär-&lt;br&gt;skolan. Jag återkommer till de konkreta förslagen i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill redan nu slå fast att de övergripande frågorna för det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet i en kommun eller i ett landsting alltjämt skall handhas&lt;br&gt;av den nämnd eller de nämnder som utgör styrelse för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Ökade möjligheter till entreprenad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner och landsting ges möjlighet att sluta&lt;br&gt;avtal med enskilda fysiska och juridiska personer om att bedriva&lt;br&gt;undervisning i kommunens respektive landstingets gymnasie-&lt;br&gt;skola inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen,&lt;br&gt;tekniska ämnen och yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting ges även möjlighet att i andra fall&lt;br&gt;genom beslut av regeringen få tillstånd att sluta avtal om under-&lt;br&gt;visning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För undervisning som lagts ut på entreprenad gäller i stället&lt;br&gt;för kravet på reguljär lärarutbildning att lärarna skall ha kom-&lt;br&gt;petens för den undervisning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om entreprenadförhållanden inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för barn och ungdom tas in i en särskild lag.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyn-&lt;br&gt;digas att meddela ytterligare föreskrifter om undervisning som&lt;br&gt;lagts ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Kommuner och landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;enskilda juridiska personer om att utföra vissa av de uppgifter som&lt;br&gt;kommunerna och landstingen ansvarar för enligt skollagen. Möjlighe-&lt;br&gt;ten till entreprenad skall gälla alla skolformer inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för vilka kommunerna och landstingen är huvudmän. Uppgif-&lt;br&gt;ter som ankommer på styrelsen för utbildningen får dock inte överläm-&lt;br&gt;nas till annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rektor inte är anställd hos en kommun eller ett landsting skall&lt;br&gt;det finnas en hos kommunen eller landstinget anställd tjänsteman, en&lt;br&gt;”inspektör”, som svarar för tillsynen över utbildningen och som dessut-&lt;br&gt;om svarar för vissa uppgifter som innefattar myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig om förslaget&lt;br&gt;om ökade möjligheter att lägga ut utbildning på entreprenad har de&lt;br&gt;flesta varit positiva till entreprenadlösningar på skolområdet. Många av&lt;br&gt;dem har dock avstyrkt vissa delar av förslaget, främst lösningen med en&lt;br&gt;kommunal ”inspektör” som de flesta anser vara alltför komplicerad och&lt;br&gt;resurskrävande. Några remissinstanser menar att utbildning som bedrivs&lt;br&gt;av flera anordnare kan leda till att helhetssynen på utbildningen för-&lt;br&gt;svinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser också att innebörden av begreppet myn-&lt;br&gt;dighetsutövning behöver belysas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och flera landsting anser att det även skall vara&lt;br&gt;möjligt för en kommun att sluta entreprenadavtal med ett landsting.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att förslaget om entreprenadlösningar borde&lt;br&gt;analyseras ytterligare. Skolverket anser att starka skäl talar för att rektor&lt;br&gt;alltid skall vara anställd av kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag redovisat finner jag det angeläget att&lt;br&gt;öka möjligheterna till entreprenad inom det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Förutom vuxenutbildningen, där detta redan i dag är möjligt, anser jag&lt;br&gt;att det största behovet av att anlita utomstående finns inom gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Det område i gymnasieskolan som jag framför allt tänker på är&lt;br&gt;yrkesutbildningsområdet. Inom detta område kan en del företag erbjuda&lt;br&gt;mer kvalificerade och moderna resurser i form av teknisk utrustning&lt;br&gt;och kompetens än skolan har möjlighet att göra. I en del fall kan sko-&lt;br&gt;lan helt sakna modern utrustning och också adekvat lärarkompetens.&lt;br&gt;Att en kommun i ett sådant fall genom ett entreprenadavtal kan förläg-&lt;br&gt;ga en del av gymnasieutbildningen till ett företag ger enligt min mening&lt;br&gt;en möjlighet till en bättre utbildning för eleverna. Att på detta sätt mer&lt;br&gt;aktivt få en samverkan mellan skolan och arbetslivet kan innebära en&lt;br&gt;vitalisering av utbildningen i gymnasieskolan även på andra områden&lt;br&gt;än inom det område entreprenaden omfattar. Det kan också vara mer&lt;br&gt;ekonomiskt fördelaktigt för en kommun eller ett landsting att lägga ut&lt;br&gt;viss undervisning på en entreprenör än att själv bedriva den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom inom ämnesblocket yrkesämnen finns det yrkesinriktade in-&lt;br&gt;slag även inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen och&lt;br&gt;tekniska ämnen. Inom nämnda ämnesområden bör det finnas ett gene-&lt;br&gt;rellt medgivande att lägga ut undervisning på entreprenad. Jag förutsät-&lt;br&gt;ter dock att endast sådana delar av undervisningen som har yrkesinrik-&lt;br&gt;tad karaktär läggs ut på entreprenad. Undervisning inom andra områ-&lt;br&gt;den än de nu nämnda bör inte generellt få läggas ut på entreprenad.&lt;br&gt;För sådan undervisning bör det däremot finnas en möjlighet för rege-&lt;br&gt;ringen att om särskilda skäl finns i det enskilda fallet medge entrepre-&lt;br&gt;naddrift. Särskilda skäl kan finnas om en entreprenör - utöver att un-&lt;br&gt;dervisa i sådana ämnen som generellt får läggas ut på entreprenad - har&lt;br&gt;kompetens att bedriva viss undervisning i ett ämne som har nära an-&lt;br&gt;knytning till exempelvis ett yrkesämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att nu föreslå någon generell möjlighet till entre-&lt;br&gt;prenad inom grundskolan och särskolan. Däremot bör det finnas en&lt;br&gt;möjlighet för regeringen att på ansökan ge en kommun eller i förekom-&lt;br&gt;mande fall ett landsting rätt att inom dessa skolformer lägga ut under-&lt;br&gt;visning på entreprenad. Ett sådant beslut bör bara meddelas om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. Det jag här framför allt tänker på är att det i vissa&lt;br&gt;fall kan finnas önskemål från ett föräldrakooperativ att bedriva t.ex. un-&lt;br&gt;dervisning i ett hemspråk i egen regi. Det kan även finnas andra sådana&lt;br&gt;fall där någon annan än en kommun har kompetens att bedriva en del&lt;br&gt;av undervisningen i grundskolan eller särskolan. Jag är inte beredd att&lt;br&gt;nu i detalj redovisa vilka delar av undervisningen och hur stora delar&lt;br&gt;som kan tänkas bedrivas av annan än kommunen. Det bör få ankomma&lt;br&gt;på regeringen att bedöma detta i det enskilda fallet. Självklart måste&lt;br&gt;kvaliteten i undervisningen garanteras. Det är viktigt att säkerställa lik-&lt;br&gt;värdigheten och en helhetssyn på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att huvudmannen, kommunen eller landstinget, har det&lt;br&gt;övergripande och sammanhållande ansvaret för eleverna och för utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Rektors uppgifter bör därför inte få läggas ut på entreprenad. Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;Det som skall få läggas ut på entreprenad är själva undervisningen och&lt;br&gt;vad som direkt hör ihop med den, exempelvis betygsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den undervisning som läggs ut på entreprenad skall ingå i det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet. Elevernas rättigheter och kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens skyldigheter skall vara desamma som om undervisningen be-&lt;br&gt;drivs av kommunen eller landstinget i egen regi. Kommunen eller&lt;br&gt;landstinget skall ansvara för att undervisningen bedrivs enligt de be-&lt;br&gt;stämmelser som följer av skollagen och andra författningar på skolom-&lt;br&gt;rådet, exempelvis läroplaner och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om entreprenadlösningar inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet för barn och ungdom kräver lagreglering. Det bör ske genom en&lt;br&gt;särskild lag. De olika former av entreprenadlösningar som kan komma&lt;br&gt;att anordnas bör noga följas och utvärderas på såväl lokal som nationell&lt;br&gt;nivå i syfte att utveckla denna verksamhet vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxenutbildningens del finns bestämmelser om att låta annan an-&lt;br&gt;ordna utbildning i skollagen. Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det. Jag finner&lt;br&gt;inte skäl att ändra dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening skäl för att göra undantag från skollagens&lt;br&gt;bestämmelser om lärare. Enligt 2 kap. 3 § skollagen är skolhuvudman-&lt;br&gt;nen skyldig att använda lärare som har en utbildning avsedd för den&lt;br&gt;undervisning som de i huvudsak skall bedriva. Vissa möjligheter till un-&lt;br&gt;dantag finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom framför allt yrkesämnen, men också inom ekonomiska ämnen,&lt;br&gt;tekniska ämnen och estetiska ämnen ställs speciella krav på kompetens&lt;br&gt;inom fackområdet. Det är inte realistiskt att tro att företag inom t.ex.&lt;br&gt;yrkesutbildningsområdet kan tillhandahålla personal som till alla delar&lt;br&gt;förutom ett aktuellt, adekvat yrkeskunnande också har en fullständig&lt;br&gt;formell lärarutbildning. Självklart menar jag att den personal som anli-&lt;br&gt;tas genom ett entreprenadavtal skall kunna styrka att de har en relevant&lt;br&gt;utbildning och pedagogisk insikt. Det är dock inte nödvändigt att all&lt;br&gt;personal som kan tänkas komma att undervisa hos en entreprenör har&lt;br&gt;en fullständig lärarutbildning. Mot denna bakgrund anser jag att lärares&lt;br&gt;kompetens bör regleras särskilt, så att man kan ta tillvara en god kun-&lt;br&gt;skap inom ämnesområdet. Det måste dock understrykas att även om&lt;br&gt;man gör avkall på kravet om reguljär lärarutbildning, måste kompeten-&lt;br&gt;sen hos entreprenörens lärare alltid vara sådan att kvaliteten i undervis-&lt;br&gt;ningen håller samma nivå som annars krävs inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet. Ett sådant krav kan i lagtexten uttryckas med att lärare hos en&lt;br&gt;entreprenör skall ha kompetens för den undervisning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekior&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anfört skall rektor alltid vara anställd hos kommunen&lt;br&gt;eller landstinget och ha samma uppgifter oavsett om undervisningen be-&lt;br&gt;drivs i sin helhet av kommunen eller landstinget eller till en del är ut-&lt;br&gt;lagd på en entreprenör. Detta innebär framför allt att rektor har det pe-&lt;br&gt;dagogiska ledningsansvaret men också att rektor ansvarar för bl.a. sche-&lt;br&gt;ma och för den övergripande planeringen av läsåret, vilket innefattar&lt;br&gt;exempelvis utläggning av lovdagar för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss utsträckning kommer, som jag tidigare nämnt, entreprenadut-&lt;br&gt;bildningarna sannolikt att ha färre formellt lärarutbildade lärare än vad&lt;br&gt;som är vanligt i skolan i övrigt. Detta ställer speciella krav på skolled-&lt;br&gt;ningen, rektorn. Det gäller för denne att faktiskt förvissa sig om att un-&lt;br&gt;dervisningen håller en godtagbar standard från pedagogisk utgångs-&lt;br&gt;punkt. Rektor måste i högre grad än vanligt engagera sig i den direkta&lt;br&gt;pedagogiska ledningen av lärarens praktiska arbete. Låt mig dock un-&lt;br&gt;derstryka att det här är fråga om en gradskillnad - inte en artskillnad.&lt;br&gt;De flesta rektorer måste, om än i mindre utsträckning, ta på sig de här&lt;br&gt;arbetsuppgifterna gentemot skolans lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser jag att det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting som ingår avtal med entreprenörer för-&lt;br&gt;vissar sig om att de berörda rektorerna har de resurser som behövs för&lt;br&gt;tillsynen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att en inte oväsentlig del av elevens undervisning&lt;br&gt;även fortsättningsvis kommer att bedrivas av kommunen eller landsting-&lt;br&gt;et. På detta sätt ges rektor en reell möjlighet till en kontinuerlig helhets-&lt;br&gt;syn på varje elevs utbildning. Inte annat än undantagsvis bör en elevs&lt;br&gt;utbildning splittras på flera entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas en legaldefinition av begreppet myndighetsutövning. Beträf-&lt;br&gt;fande innebörden av uttrycket myndighetsutövning i 11 kap. 6 § rege-&lt;br&gt;ringsformen har i förarbetena hänvisats till den definition som fanns i&lt;br&gt;den tidigare förvaltningslagen (1971:290). Enligt denna lag avsågs med&lt;br&gt;myndighetsutövning ”utövning av befogenhet att för enskilda bestämma&lt;br&gt;om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat&lt;br&gt;jämförbart förhållande” (jfr prop. 1971:30 del 2 s. 330 ff.). Begreppet&lt;br&gt;myndighetsutövning förekommer också i 20 kap. brottsbalken (jfr prop.&lt;br&gt;1975:78 s. 180). Exempel på åtgärder inom skolväsendet som utgör&lt;br&gt;myndighetsutövning är examination, betygsättning, utfärdande av av-&lt;br&gt;gångsbetyg och andra betygsdokument samt disciplinära åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lärare, som är verksamma hos en entreprenör, bör ha samma upp-&lt;br&gt;gifter som lärare anställda hos kommunen eller landstinget. I lärarnas&lt;br&gt;uppgifter ingår att sätta betyg. Som jag nämnt är betygsättningen ett ex-&lt;br&gt;empel på en åtgärd som innefattar myndighetsutövning. Även åtgärder&lt;br&gt;som innefattar myndighetsutövning bör kunna överlämnas till en entre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prenör. De åtgärder som kan bli aktuella är sådana som vidtas av lärare Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om betyg regleras i förordningarna för de olika skolformerna.&lt;br&gt;Enligt bestämmelserna i dem sätts betyg av läraren i ämnet. Endast i&lt;br&gt;vissa fall sätter rektor betyget. Terminsbetyg, avgångsbetyg och andra be-&lt;br&gt;tygsdokument utfärdas däremot av rektor eller den rektor bestämmer.&lt;br&gt;Eftersom rektor alltid skall vara anställd hos kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget kommer betygsdokumenten att utfärdas i kommunens eller&lt;br&gt;landstingets namn. Rektor kan inte bestämma att en företrädare för ent-&lt;br&gt;reprenören skall utfärda t.ex. ett avgångsbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att överlämna myndighetsuppgifter till en enskild krävs lagstöd.&lt;br&gt;En uttrycklig bestämmelse om rätt att överlämna den myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning som hör till undervisningen bör därför tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenader enligt de nu föreslagna principerna torde i första hand&lt;br&gt;vara intressanta för enskilda fysiska och juridiska personer. Genom des-&lt;br&gt;sas inträde i undervisningen ges ökade möjligheter till förnyelse. Det&lt;br&gt;kan emellertid inte uteslutas att statliga myndigheter eller landsting i&lt;br&gt;vissa fall skulle kunna vara intressanta som entreprenörer. Entreprenör-&lt;br&gt;skap för dessa reser dock en del grannlaga frågor med hänsyn bl.a. till&lt;br&gt;deras uppgifter och ansvar. I lagen bör därför rätten att direkt lägga ut&lt;br&gt;entreprenader begränsas till att avse entreprenader för enskilda fysiska&lt;br&gt;och juridiska personer. Regeringen bör därtill få ett bemyndigande att&lt;br&gt;medge entreprenad även för andra om det finns särskilda skäl. Rege-&lt;br&gt;ringen får då i det enskilda fallet pröva de rättsliga förutsättningarna för&lt;br&gt;och lämpligheten av ett entreprenörskap. Lokaldemokratikommittén&lt;br&gt;har presenterat ett delbetänkande (SOU 1992:128) rörande kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. Betänkandet är för närvarande på remiss. Frågan&lt;br&gt;kommer därefter att beredas vidare. I vart fall såvitt gäller landstingens&lt;br&gt;roll bör den beredningen avvaktas innan ytterligare steg tas i entrepre-&lt;br&gt;nadfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen måste försäkra sig om att entreprenören inte bara har&lt;br&gt;kompetens utan också den stabilitet som måste krävas med hänsyn till&lt;br&gt;eleverna. Det är viktigt att huvudmannen i avtalen tillförsäkras insyn&lt;br&gt;och kontrollmöjlighet och möjligheter att ingripa vid eventuella brister&lt;br&gt;hos entreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta frågor som rör entreprenader skall lösas i avtalen mellan hu-&lt;br&gt;vudmannen och entreprenören. Dit hör bl.a. eventuella anspråk från&lt;br&gt;kommunen på ansvarsförsäkringar hos entreprenören. Det kommer än-&lt;br&gt;då att finnas visst behov av närmare föreskrifter för sådan verksamhet.&lt;br&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att ge de ytterligare föreskrifter som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1990/91:85) Växa med kunskaper har frågan&lt;br&gt;om skadeståndsansvaret vid arbetsplatsförlagd utbildning behandlats.&lt;br&gt;Bl.a. anfördes att det råder en betydande oklarhet om hur långt skolans&lt;br&gt;och företagets ansvar går när elever vållar skador på arbetsplatser. I pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positionen hänvisas till att frågan om skadeståndsansvar för elever i ar- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;betsplatsförlagd utbildning bör lösas genom en frivillig försäkringsord-&lt;br&gt;ning. Även när det gäller undervisning som kommer att bedrivas av en&lt;br&gt;entreprenör kan komplicerade frågor om ersättning för skador upp-&lt;br&gt;komma. Det är därför viktigt att kommunerna och landstingen, i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller annan utbildning som kommunerna och landsting-&lt;br&gt;en ansvarar för, ser till att frågor av denna art löses på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om lagen (1992:1528) om offentlig upphandling som&lt;br&gt;riksdagen har antagit med anledning av de krav som EES-avtalet ställer.&lt;br&gt;Lagen - som träder i kraft den dag regeringen bestämmer - reglerar&lt;br&gt;bl.a. kommunernas och landstingens upphandling av tjänster som avser&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Tystnadsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Den som är eller har varit verksam inom enskild&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs med stöd av lagen skall inte obehörigen&lt;br&gt;få röja vad han i den elevvårdande verksamheten har fått veta&lt;br&gt;om någons personliga förhållanden. Han skall inte heller obe-&lt;br&gt;hörigen få röja uppgift i ärende om tillrättaförande av en elev&lt;br&gt;eller om skiljande av en elev från vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: De regler som gäller i fråga om handlingars&lt;br&gt;offentlighet och sekretess inom det kommunala skolväsendet skall ock-&lt;br&gt;så gälla utbildning som bedrivs på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört sekretessfrågor har&lt;br&gt;i huvudsak ansett att samma regler bör gälla oavsett vem som bedriver&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser&lt;br&gt;om allmänna handlingar och om allmänhetens rätt att ta del av sådana&lt;br&gt;hos bl.a. kommunala myndigheter, däribland kommunala skolor. Vida-&lt;br&gt;re gäller enligt 7 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) sekretess inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för vissa uppgifter om i huvudsak enskildas per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den modell som jag nu föreslår kommer alla övergripande beslut&lt;br&gt;att fattas av kommunala förtroendemän eller anställda hos kommunen&lt;br&gt;eller landstinget, främst av rektor. Vidare kommer ansvaret för elev-&lt;br&gt;vårdsfrågor alltjämt att ligga kvar hos kommunen eller landstinget. Alla&lt;br&gt;viktigare handlingar kommer att inges till en kommunal myndighet&lt;br&gt;och förvaras där. De betygskataloger, som satta betyg skall införas i,&lt;br&gt;kommer inte heller att förvaras hos en entreprenör. Det finns således&lt;br&gt;enligt min mening inte något behov av att reglera frågan om handling-&lt;br&gt;ars offentlighet hos en entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det i lagen finnas en bestämmelse om tystnadsplikt. Den&lt;br&gt;bör i allt väsentligt motsvara vad som gäller i det allmännas verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta avseende. Den som är eller har varit verksam inom enskild verk- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;samhet som bedriver undervisning på entreprenad bör därför inte obe-&lt;br&gt;hörigen få röja vad han i den elevvårdande verksamheten har fått veta&lt;br&gt;om någons personliga förhållanden. Han bör inte heller obehörigen få&lt;br&gt;röja uppgift i ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande&lt;br&gt;av en elev från vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Fristående skolor på grundskolenivå&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagsbeslutet med anledning av regeringens proposition&lt;br&gt;(prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346) om valfrihet&lt;br&gt;och fristående skolor har fristående skolor på grundskolenivå fått möj-&lt;br&gt;lighet att verka på i stort sett samma villkor som de kommunala skolor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagsbeslutet har antalet fristående skolor ökat kraftigt. Hös-&lt;br&gt;ten 1992 startade 24 nya skolor. Sedan reformens införande har antalet&lt;br&gt;fristående skolor fördubblats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna snabba tillväxt visar, att det finns ett stort intresse för alternati-&lt;br&gt;va skolformer och pedagogiska metoder, som tidigare inte haft tillräck-&lt;br&gt;liga möjligheter att utvecklas. Även om tillväxten är notabel är dock de&lt;br&gt;fristående skolornas andel av skolväsendet fortfarande ytterst liten i Sve-&lt;br&gt;rige jämfört med de flesta andra europeiska länder. Därför finns det&lt;br&gt;skäl att tro att den snabba tillväxten kommer att fortsätta under en tid,&lt;br&gt;innan de fristående skolornas andel av skolväsendet nått en mer stabil&lt;br&gt;nivå. Under denna tid kan säkerligen den snabba tillväxten i enskilda&lt;br&gt;fall vålla administrativa, organisatoriska och ekonomiska problem för&lt;br&gt;kommunerna, samtidigt som det för föräldrar och elever skapas nya och&lt;br&gt;större möjligheter. På sikt kan dock det ökade inslaget av fristående sko-&lt;br&gt;lor verka berikande, kvalitetshöjande och bidra till kostnadseffektivise-&lt;br&gt;ring inom hela skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening måste kostnadsutvecklingen i det nya systemet äg-&lt;br&gt;nas stor uppmärksamhet. De ekonomiska konsekvenserna för kommu-&lt;br&gt;ner och fristående skolor av den ökade valfriheten måste noggrant följas&lt;br&gt;upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om elevavgifter m.m. vid fristående skolor, har som jag redan&lt;br&gt;anfört, utretts av en särskild utredare. Jag kommer i det följande att re-&lt;br&gt;dovisa mina förslag med anledning av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Resurstilldelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande bidragsprocent bibehålls, dvs. 85 % av&lt;br&gt;kommunens genomsnittskostnad per elev och stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nystartad fristående skola skall ha rätt till bidrag,&lt;br&gt;skall skolan ha ansökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt&lt;br&gt;före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsår för tilldelning av medel skall vara innevarande&lt;br&gt;år och inte föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Den lagfästa bidragsprocenten bör inte överstiga&lt;br&gt;75 % av kommunens genomsnittskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet stöder utredarens förslag och anser att&lt;br&gt;den beslutade nivån, 85 %, är för hög. Flera instanser pekar vidare på&lt;br&gt;de konkurrensnackdelar som blir följden av att besparingar inom det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet inte slår igenom i bidragen till de fristående&lt;br&gt;skolorna förrän kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår att en bestämmelse införs med innebörden att hu-&lt;br&gt;vudmannens ansökan om godkännande av en fristående skola skall gö-&lt;br&gt;ras i god tid före beräknad start. Även Norrtälje kommun påpekar att en&lt;br&gt;tidsfaktor bör införas, så att en kommun ges möjlighet att planera sin&lt;br&gt;budget efter de nya förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Målet med ökade bidrag till de fristående sko-&lt;br&gt;lorna var att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar med de&lt;br&gt;kommunala skolorna och därmed en konkurrens på lika villkor mellan&lt;br&gt;offentlig och privat verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det för tidigt att dra några alldeles säkra slutsat-&lt;br&gt;ser av den nuvarande bidragsnivån. Erfarenheterna hittills ger inte till-&lt;br&gt;räckligt stöd för en förändring. Bestämmelserna om ersättning till fristå-&lt;br&gt;ende skolor har ännu inte verkat ett år. Det innebär att varken kommu-&lt;br&gt;ner eller fristående skolor har hunnit arbeta ett fullt verksamhetsår med&lt;br&gt;dessa nya förutsättningar. Jag vill också erinra om vad jag framhållit i&lt;br&gt;inledningen; i såväl kommuner som fristående skolor sker nu en snabb&lt;br&gt;utveckling av ekonomiska redovisningsmetoder, styr- och informations-&lt;br&gt;system och samarbetsformer. Jag anser att det är önskvärt att detta arbe-&lt;br&gt;te får fortsätta med rimligt stabila förutsättningar ett tag, innan några&lt;br&gt;definitiva slutsater dras. Det är dock viktigt att följa utvecklingen med&lt;br&gt;stor uppmärksamhet för att åstadkomma ett säkert underlag för senare&lt;br&gt;bedömningar härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall i den fördjupade anslagsframställningen för budgetå-&lt;br&gt;ren 1994/95-1996/97, som skall lämnas den 1 september 1993, bl.a. re-&lt;br&gt;dovisa effekterna av det nya bidragssystemet och skolornas avgiftsuttag.&lt;br&gt;Verket skall vidare göra en bedömning av de samhällsekonomiska kon-&lt;br&gt;sekvenserna på kort och lång sikt. I avvaktan på Skolverkets redovis-&lt;br&gt;ning är jag inte beredd att nu föreslå en ändring av den lagfästa bidrags-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera remissvar har också påpekats, att de fristående skolorna inte, i Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;motsats till de kommunala skolorna, är momsbefriade. Detta ger kon-&lt;br&gt;kurrensnackdelar för den fristående skolan, vilket också framhållits av&lt;br&gt;några remissinstanser. Frågan om momsbeläggning för fristående skolor&lt;br&gt;får beaktas vid beredningen av delbetänkandet angående vissa mervär-&lt;br&gt;desskattefrågor (SOU 1992:121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har menat att kostnaderna under pågående läs-&lt;br&gt;år borde vara utgångspunkten för fördelning av resurser till en friståen-&lt;br&gt;de skola. I annat fall kan bidraget bli för högt, eftersom kommunens ra-&lt;br&gt;tionaliseringar under pågående läsår inte får effekt på bidraget till den&lt;br&gt;fristående skolan förrän året efter. Det omvända förhållandet gäller när&lt;br&gt;en kommun ökar resurserna för kommunens skolor. Då får den fristå-&lt;br&gt;ende skolan del av detta först året därpå. Enligt min mening är det rim-&lt;br&gt;ligt att beräkningsåret för fördelning av resurser är detsamma för såväl&lt;br&gt;kommunala skolor som fristående skolor. Många kommuner har redan&lt;br&gt;infört eller planerar att införa ett system med s.k. skolpeng. Ett sådant&lt;br&gt;system underlättas om beräkningsåret är detsamma för kommunala och&lt;br&gt;fristående skolor. Jag förordar därför att kostnaderna under pågående&lt;br&gt;läsår skall utgöra underlaget för fördelningen av resurser till den fristå-&lt;br&gt;ende skolan. Eftersom dessa inte är slutligt fastställda under pågående&lt;br&gt;år, får utbetalning ske på budgeterad genomsnittskostnad. Om det slutli-&lt;br&gt;ga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda, bör skolan ha&lt;br&gt;rätt att få mellanskillnaden. Jag finner det däremot inte rimligt att en&lt;br&gt;fristående skola skall betala tillbaka om det erhållna bidraget blivit för&lt;br&gt;högt i förhållande till utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påpekar att det råder stor oklarhet om vad som&lt;br&gt;ingår i begreppet ”genomsnittlig kostnad” och efterlyser en precisering.&lt;br&gt;Enligt vad jag erfarit har det i många fall varit svårt för den fristående&lt;br&gt;skolan att få veta vad som ingår i kommunens beräkningar. Enligt min&lt;br&gt;mening skall kommunens samtliga kostnader för grundskolan ingå i be-&lt;br&gt;räkningunderlaget för genomsnittskostnaden. Inga skolkostnader skall&lt;br&gt;således uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser jag i likhet med några remissinstanser att det är angelä-&lt;br&gt;get att kommunen får en rimlig planeringsperiod när fristående skolor&lt;br&gt;inrättas. Jag föreslår därför att ansökan om godkännande av en friståen-&lt;br&gt;de skola skall lämnas senast den 1 augusti året innan bidragsåret börjar&lt;br&gt;för att skolan skall ha rätt till bidrag. En skola, som efter detta datum&lt;br&gt;kommer in med ansökan, kan givetvis starta utan bidrag påföljande år,&lt;br&gt;om beslut om godkännande föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna tidpunkten bör gälla generellt. Om en kommun har för&lt;br&gt;avsikt att lägga ned en grundskola, bör den i god tid informera om detta&lt;br&gt;så att andra har möjlighet att - med god planering - i stället starta en&lt;br&gt;fristående skola. Självklart bör i sådana fall en kortare ansökningstid&lt;br&gt;kunna accepteras av kommunerna. Jag ser det som naturligt att en&lt;br&gt;kommun ger sina invånare lika goda planeringsförutsättningar som&lt;br&gt;kommunen själv har, varför jag inte finner anledning att särskilt lagreg-&lt;br&gt;lera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Elevavgifter och skälighetsbedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fristående skolor, som får bidrag av kommunerna&lt;br&gt;enligt lag, skall endast få ta ut elevavgifter som är skäliga med&lt;br&gt;hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har förutsatt att&lt;br&gt;kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut oskäligt höga elevavgifter, skall Statens&lt;br&gt;skolverk besluta att skolan inte skall få rätt till bidrag enligt 9&lt;br&gt;kap. 6 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: De fristående skolor, som inte får vissa nödvändi-&lt;br&gt;ga kostnader helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en&lt;br&gt;skälig avgift med bibehållet offentligt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredarens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I min anmälan till propositionen (1991/92:95)&lt;br&gt;om valfrihet och fristående skolor anförde jag att fristående skolor, som&lt;br&gt;uppbär offentliga bidrag, inte skall ta ut avgifter för tjänster som mot-&lt;br&gt;svarar dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Även de avgifter&lt;br&gt;som därutöver kan bli aktuella måste vara skäliga. Vidare anförde jag&lt;br&gt;att jag, sedan utredningen om fristående skolor slutförts, avsåg att åter-&lt;br&gt;komma med förslag om hur denna fråga skulle regleras i skollagen. Jag&lt;br&gt;anförde därvid att min utgångspunkt var att det i lagen skulle tas in&lt;br&gt;stadganden av innebörd att fristående skolor för skolpliktiga elever inte&lt;br&gt;får verka ekonomiskt och socialt segregerande, då de uppbär allmänna&lt;br&gt;bidrag i likhet med det offentliga skolväsendet. Jag framhöll också, att&lt;br&gt;avgifter inte får uppgå till en nivå som i praktiken stänger ute elever&lt;br&gt;från dessa fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang påpekade jag, att förekomsten av avgifter bör in-&lt;br&gt;gå i Skolverkets tillsynsuppgifter och att Skolverket därvid borde grans-&lt;br&gt;ka eventuella avgifters storlek, skälighet och risk för segregerande ef-&lt;br&gt;fekt. Om en sådan granskning skulle leda till påpekanden som inte ef-&lt;br&gt;terföljs, borde detta enligt min mening vara skäl för att återkalla till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag uttryckte därvid, att det enligt min uppfattning fanns skäl att anta,&lt;br&gt;att segregerande elevavgifter inte skulle förekomma i de fristående sko-&lt;br&gt;lorna när kostnadsstrukturen förändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har visat att de flesta fristående skolor, som får bidrag en-&lt;br&gt;ligt bidragsreglerna, inte kommer att behöva eller vilja ta ut elevavgif-&lt;br&gt;ter. Om avgifter tas ut, blir de troligen enligt utredaren mycket måttli-&lt;br&gt;ga. Detta bekräftas också av utvecklingen. Sedan riksdagen fattat beslut&lt;br&gt;med anledning av propositionen 1991/92:95 har de fristående skolorna i&lt;br&gt;stort sett i samtliga fall sänkt sina avgifter och förklarat sin ambition att&lt;br&gt;sänka dem ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildning som i allt väsentligt motsvarar sådan utbildning som&lt;br&gt;förekommer vid kommunala grundskolor bör som regel inte några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elevavgifter tas ut. Avgifter måste vara motiverade av särskilda kostna-&lt;br&gt;der för verksamheten. De avgifter som tas ut bör vara skäliga med hän-&lt;br&gt;syn till vad som kan vara rimliga kostnader för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel då elevavgifter kan få tas ut för extra kostnad är då sko-&lt;br&gt;lan har en speciell profil, t.ex. dyrare undervisningsmateriel i en Mon-&lt;br&gt;tessoriskola, musikinstrument i en musikskola, kostnader för kulturak-&lt;br&gt;tiviteter i en skola med kulturprofil m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om elevavgifter bör gälla de elever, för vilka skolan har&lt;br&gt;rätt att få bidrag av kommunen, dvs. de elever som är skolpliktiga i Sve-&lt;br&gt;rige och som börjat i skolan före den 15 september bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skall Skolverket bedöma skäligheten av elevavgif-&lt;br&gt;tens storlek i samband med beslut om godkännande av skolan och dess-&lt;br&gt;utom även beakta avgiften vid sin tillsyn. Den fristående skolan bör allt-&lt;br&gt;så vid ansökan om godkännande lämna uppgifter om eventuella elevav-&lt;br&gt;gifter. En för hög avgift, något som kan verka segregerande, skall leda&lt;br&gt;till att Skolverket beslutar att skolan inte har rätt till bidrag enligt 9&lt;br&gt;kap. 6 § skollagen. Givetvis bör en skola, som tar ut oskäliga avgifter,&lt;br&gt;innan ett sådant beslut fattas, ges möjlighet att ändra avgiften så att den&lt;br&gt;blir skälig. Om Skolverket beslutat att en fristående skola inte har rätt&lt;br&gt;till bidrag och skolan sedan sänker sina avgifter så att dessa blir skäliga,&lt;br&gt;bör Skolverket kunna upphäva sitt tidigare beslut. Ett beslut om att inte&lt;br&gt;få rätt till bidrag är i allmänhet avgörande för om den fristående skolan&lt;br&gt;skall kunna driva sin verksamhet. Beslut i sådana ärenden bör därför,&lt;br&gt;på samma sätt som beslut i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande, kunna överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att kommunen skall ansvara för den kontinuerliga&lt;br&gt;skälighetsbedömningen vid eventuellt ändrade förhållanden i skolverk-&lt;br&gt;samheten, som kan påverka elevavgiften. Jag delar inte utredarens be-&lt;br&gt;dömning i denna del. Jag anser att Skolverket skall stå för den kontinu-&lt;br&gt;erliga skälighetsbedömningen. Skolverket har överblick över fristående&lt;br&gt;skolor i hela landet och det är enligt min uppfattning viktigt med en&lt;br&gt;enhetlig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Internationella skolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De internationella skolorna bör som hittills få&lt;br&gt;bidrag i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Definitionen av vad som betecknas som internatio-&lt;br&gt;nella skolor görs tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning: De internationella skolorna bör omfattas av&lt;br&gt;det nya bidragssystemet för fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket delar utredarens bedömning bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till svårigheterna att avgöra skillnaden mellan en internationell&lt;br&gt;skola enligt 9 kap. 5 § skollagen och en annan fristående skola med in-&lt;br&gt;ternationell inriktning enligt 9 kap. 2 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I Sverige finns för närvarande sju s.k. in-&lt;br&gt;ternationella skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa skolor är avsedda för barn till utländska medborgare som vistas&lt;br&gt;här i landet under en kortare tid, men även för sådana svenska barn&lt;br&gt;som under en stor del av sin uppväxttid är bosatta utomlands och vistas&lt;br&gt;i hemlandet endast under någon kortare period. För dessa barn passar&lt;br&gt;en undervisning utformad med hänsyn till svenska förhållanden mindre&lt;br&gt;väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de internationella skolorna sker undervisningen på annat språk än&lt;br&gt;svenska. Undervisningen bedrivs normalt efter en annan läroplan än&lt;br&gt;den svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall en-&lt;br&gt;ligt skollagen meddelas i den omfattning som de här tillfälligt bosatta&lt;br&gt;eleverna behöver. Av betydelse är vistelsens varaktighet, vilka kontakter&lt;br&gt;eleven har med svenskspråkig miljö och vilka möjligheter eleven har att&lt;br&gt;inhämta nödvändiga kunskaper utanför skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det för vissa elever ett behov av att få fullgö-&lt;br&gt;ra skolplikten genom en skolgång av det slag som de internationella&lt;br&gt;skolorna erbjuder. Den ökade internationaliseringen av det svenska&lt;br&gt;samhället gör det än viktigare att Sverige kan erbjuda en internationellt&lt;br&gt;anpassad skolgång för de barn till föräldrar från andra länder som un-&lt;br&gt;der en period bor och arbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många grundskolor arbetar i dag med någon form av internationell&lt;br&gt;inriktning. Bakom detta begrepp döljer sig allt från vänortskontakter&lt;br&gt;till en profilerad undervisning inriktad mot språk eller internationella&lt;br&gt;förhållanden. Intresset för en ökad satsning på undervisning i främman-&lt;br&gt;de språk märks också bland de nya fristående skolorna, av vilka flera&lt;br&gt;valt att profilera sig mot språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan för grundskolan (SOU&lt;br&gt;1992:94) ingår bl.a. förslag om förstärkt språkundervisning och ett ökat&lt;br&gt;utrymme för lokal profilering. Kommittén har också föreslagit en för-&lt;br&gt;stärkning av undervisningen i svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om gränserna mellan internationella skolor och skolor med in-&lt;br&gt;ternationell profil kan vara flytande, är det, enligt min mening, viktigt&lt;br&gt;att göra en klar åtskillnad mellan internationella skolor och fristående&lt;br&gt;skolor med språklig eller internationell inriktning. I likhet med vanliga&lt;br&gt;grundskolor måste de senare skolorna ge en god grund för vidare stu-&lt;br&gt;dier och framtida boende i Sverige. Det innebär att de bör ge goda kun-&lt;br&gt;skaper i svenska språket, svensk historia, kultur m.m. Det kan dock fin-&lt;br&gt;nas skäl att klarare definiera dessa krav. Jag avser att återkomma i den-&lt;br&gt;na fråga inför den proposition om ny läroplan och nytt betygssystem för&lt;br&gt;grundskolan som regeringen planerar att lägga fram senare i vår. Jag fö-&lt;br&gt;reslår dock redan nu att definitionen av en internationell skola förtydli-&lt;br&gt;gas i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella skolorna omfattas inte av det nya bidragssystemet&lt;br&gt;för fristående skolor, som riksdagen beslutade våren 1992, utan de skall&lt;br&gt;även fortsättningsvis få statsbidrag i särskild ordning. I propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1991/92:95 s. 18) anfördes emellertid att en internationell skola, Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;som uppfyller de krav som ställs på en vanlig fristående skola, kan bli&lt;br&gt;godkänd som en sådan och därmed erhålla bidrag enligt den nya bi-&lt;br&gt;dragsordningen. Detta innebär att en sådan skola, bl.a. vad gäller under-&lt;br&gt;visning i svenska språket, måste ge kunskaper och färdigheter som mot-&lt;br&gt;svarar grundskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har visat att en majoritet av barnen i interna-&lt;br&gt;tionella skolor är stadigvarande bosatta i Sverige. Bl.a. mot den bak-&lt;br&gt;grunden anser utredaren, att även de internationella skolorna bör om-&lt;br&gt;fattas av det nya bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar inte utredarens uppfattning. Anledningen härtill är att det&lt;br&gt;aldrig varit lagstiftarens avsikt att internationella skolor, i så stor ut-&lt;br&gt;sträckning som blivit fallet, skulle ta emot barn som stadigvarande vistas&lt;br&gt;i Sverige. Enligt min mening bör inte barn som stadigvarande bor i Sve-&lt;br&gt;rige fullgöra sin skolplikt i en internationell skola. Det är viktigt att&lt;br&gt;barn, som bor permanent i Sverige, får tillräckliga kunskaper i svenska&lt;br&gt;språket. Däremot har jag full förståelse för önskemål om en skolgång&lt;br&gt;som ger stort utrymme åt språkundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag att det även fortsättningsvis i skollagens&lt;br&gt;bestämmelser om godkännande av fristående skolor skall finnas utrym-&lt;br&gt;me för internationella skolor för barn som är tillfälligt bosatta i landet&lt;br&gt;eller har andra särskilda skäl att få en undervisning med internationell&lt;br&gt;inriktning, som går utöver den som grundskolan och en vanlig friståen-&lt;br&gt;de skola får erbjuda. Bidrag till dessa skolor bör som hittills ges i sär-&lt;br&gt;skild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fristående skolor över grundskolenivån&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den kommunala gymnasieskolan och den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen finns ett antal fristående skolor. Många av dem får&lt;br&gt;statsbidrag och är därmed ställda under statlig tillsyn. En del av skolor-&lt;br&gt;na eller utbildningarna är enbart ställda under statlig tillsyn. I varieran-&lt;br&gt;de omfattning gäller som villkor för statsbidrag och statlig tillsyn att&lt;br&gt;skolorna följer av staten uppställda regler for verksamheten. Vid de sko-&lt;br&gt;lor som står under statlig tillsyn har eleverna rätt till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande läsår finns det 46 skolor med statsbidrag och 13 skolor&lt;br&gt;som endast är ställda under statlig tillsyn (avser endast skolor under av-&lt;br&gt;delning A i bilagan till studiestödsförordningen [1973:418]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gruppen skolor som har statsbidrag finns 18 skolor med teoretisk ut-&lt;br&gt;bildning, varav två är riksinternatskolor och två är internationella sko-&lt;br&gt;lor. Bland övriga skolor med teoretiska utbildningar finns såväl sådana&lt;br&gt;med allmänna gymnasieutbildningar som skolor med waldorfprofil,&lt;br&gt;språklig profil eller kristen profil. Vidare finns det 28 skolor med yrkes-&lt;br&gt;inriktad utbildning eller någon form av konstnärlig utbildning, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolor med hantverksutbildningar, skolor med dans- och teaterutbild- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;ningar, skolor inom reklam/marknadsföring/mode, konstskolor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 13 skolor som enbart står under statlig tillsyn har fyra teoretisk&lt;br&gt;utbildning och nio någon form av yrkesinriktad eller konstnärlig ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ser till den geografiska spridningen finner man att koncent-&lt;br&gt;rationen till storstäderna, framför allt till Stockholmsområdet, är påfal-&lt;br&gt;lande. Endast två skolor finns norr om Värmland och Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag ges inom en ram av ett visst antal årselevplatser vid en&lt;br&gt;skola och med ett belopp per årselevplats, vilket årligen fastställs av re-&lt;br&gt;geringen. Ramarna för skolorna varierar mellan 15 och 450 platser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Indelning av skolorna i två grupper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: För prövning av frågor om offentligt stöd till&lt;br&gt;sådana fristående skolor som är över grundskolenivå men under&lt;br&gt;högskolenivå bör skolorna delas in i två grupper. Den ena grup-&lt;br&gt;pen, som betecknas som fristående gymnasieskolor, omfattar&lt;br&gt;skolor med utbildningar som motsvarar gymnasieskolan inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet. Den andra gruppen, som betecknas&lt;br&gt;som kompletterande skolor, omfattar utbildningar som kom-&lt;br&gt;pletterar gymnasieskolan och är av nationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Överensstämmer i huvudsak med min be-&lt;br&gt;dömning. Arbetsgruppen har kallat de skolor vilkas utbildning motsva-&lt;br&gt;rar den kommunala gymnasieskolans för motsvarande skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har i huvudsak inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Med hänsyn till att fristående skolor över&lt;br&gt;grundskolenivån kan ha väsentligt olika utbildningsinnehåll och också&lt;br&gt;vända sig till olika elevgrupper bör det statliga erkännandet av sådana&lt;br&gt;skolor ske genom uppdelning i två skilda kategorier. Till den ena grup-&lt;br&gt;pen bör föras skolor, vars utbildningar motsvarar de nationella och spe-&lt;br&gt;cialutformade programmen i gymnasieskolan. Sådana skolor kan lämp-&lt;br&gt;ligen kallas fristående gymnasieskolor. Den andra gruppen bör bestå av&lt;br&gt;sådana, vars utbildningar utgör ett komplement till gymnasieskolan.&lt;br&gt;Dessa skolor kan betecknas som kompletterande skolor. Denna grupp-&lt;br&gt;indelning bör gälla också för internatskolor och s.k. internationella sko-&lt;br&gt;lor. För den första gruppen bör det offentliga stödet ges via elevens&lt;br&gt;hemkommun, medan ett direkt riktat statligt stöd bör lämnas till den&lt;br&gt;andra gruppen skolor. Jag kommer att närmare utveckla min syn på&lt;br&gt;denna fråga. Riksinternatskolorna kommer att behandlas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Fristående gymnasieskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En fristående gymnasieskola, kan av regeringen&lt;br&gt;förklaras berättigad till offentligt stöd. Stödet skall i sådant fall&lt;br&gt;bestå dels av bidrag från elevernas hemkommuner för utbild-&lt;br&gt;ningen, dels av statlig tillsyn med vilken i regel följer rätt till&lt;br&gt;studiestöd för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om offentligt stöd skall göras före den 1 augusti året&lt;br&gt;innan bidragsåret och inlämnas till länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer en miniminivå för det bidrag elevens&lt;br&gt;hemkommun skall betala till den fristående gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för elevernas hemkommuner att tilldela en fri-&lt;br&gt;stående gymnasieskola medel skall gälla utbildning för de elever&lt;br&gt;som hemkommunen skulle varit skyldig att erbjuda gymnasie-&lt;br&gt;utbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om huvudmannen inte fullgör sina skyldigheter kan rege-&lt;br&gt;ringen återkalla beslutet om offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är allmänt positiva till arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag. Vissa invändningar har dock framförts. Skolverket för-&lt;br&gt;ordar beträffande beräkningsmodell ett system som liknar det för skolor&lt;br&gt;på grundskolenivån, dvs. den fristående skolan garanteras en andel av&lt;br&gt;hemkommunens kostnader. Om elevens hemkommun har egen gymna-&lt;br&gt;sieskola med aktuell utbildning får hemkommunens kostnad utgöra un-&lt;br&gt;derlag för ersättning. Om utbildningen saknas i elevens hemkommun&lt;br&gt;får kommunens kostnader enligt samverkansavtal vara grunden. Skulle&lt;br&gt;även samverkansavtal saknas bör den fristående skolans kostnader vara&lt;br&gt;grunden. Några remissinstanser, däribland Uppsala kommun har ansett&lt;br&gt;att tidpunkten den 1 augusti för ansökan är otillräcklig ur kommunal&lt;br&gt;planeringssynpunkt. Ett par kommuner bl.a. Sollentuna poängterar vik-&lt;br&gt;ten av att bidraget inte får en nivå som ger den fristående skolan bättre&lt;br&gt;förutsättningar än den egna gymnasieskolan. SAF hälsar förslaget med&lt;br&gt;tillfredsställelse. Enligt SAF:s bedömning ger innebörden av förslaget en&lt;br&gt;möjlighet för företagen och dess branscher att erbjuda elever bra utbild-&lt;br&gt;ning i företagsskolor eller branschskolor. Stockholms kommun varnar&lt;br&gt;för överetablering av fristående skolor vilket leder till minskade resur-&lt;br&gt;ser till den kommunala gymnasieutbildningen, som kommunerna är&lt;br&gt;skyldiga att erbjuda. Detta bör undvikas genom att etableringskontroll&lt;br&gt;upprätthålls av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fristående skolor med utbildningar som till&lt;br&gt;innehållet kan anses motsvara gymnasieskolans utbildning på nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program, vilka jag kallar fristående gymnasiesko-&lt;br&gt;lor, är enligt min mening av värde för samhället. Genomgången utbild-&lt;br&gt;ning i dessa skolor ger samma möjligheter till yrkesliv eller högskole-&lt;br&gt;studier som avslutad utbildning i den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa fristående gymnasieskolor bör det offentliga stödet ges i två&lt;br&gt;former. Dels bör skolan få ett driftbidrag från elevernas hemkommu-&lt;br&gt;ner, dels bör den ställas under statlig tillsyn. Med den statliga tillsynen&lt;br&gt;följer i regel rätt för eleverna att få studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen har alla barn och ungdomar rätt till en likvärdig ut-&lt;br&gt;bildning var man än bor i Sverige. Mot bl.a. denna bakgrund är det vik-&lt;br&gt;tigt att endast utbildningar av god kvalitet får offentligt stöd och därmed&lt;br&gt;ett officiellt erkännande. I likhet med arbetsgruppen anser jag därför att&lt;br&gt;vissa krav och villkor bör ställas på skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i en sådan skola skall ge kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som gymnasiesko-&lt;br&gt;lan ger. Således fordras att skolans utbildning är av god kvalitet och un-&lt;br&gt;dervisningen ges av kompetenta lärare. Den skall också i övrigt väsentli-&lt;br&gt;gen svara mot gymnasieskolans allmänna mål. Det är därvid särskilt&lt;br&gt;viktigt att de allmänna mål som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena skollagen beaktas vilket innebär att skolans verksamhet skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Skolan skall vidare vara öppen för alla och inte medges offent-&lt;br&gt;ligt stöd om den brister i öppenhet och insyn. Undervisningen måste&lt;br&gt;vara saklig och allsidig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor är att intagningsbestämmelserna är godtagbara. I samband&lt;br&gt;med att en skola ansöker om offentligt stöd skall skolan redovisa efter&lt;br&gt;vilka grunder som intagning kommer att ske. I princip skall det inte va-&lt;br&gt;ra tillåtet att uppställa särskilda behörighetsvillkor för inträde till ut-&lt;br&gt;bildningen. Exempelvis bör krav på en viss trosuppfattning inte erkän-&lt;br&gt;nas som en förutsättning för intagning. De regler för intagning till gym-&lt;br&gt;nasieskolan som anges i gymnasieförordningen skall i princip gälla. Det&lt;br&gt;kan dock finnas skäl att vid en viss profilskola endast ta emot de elever&lt;br&gt;som har möjlighet att tillägna sig just den utbildning som erbjuds vid&lt;br&gt;skolan. Exempelvis bör det vara möjligt för en fristående gymnasieskola&lt;br&gt;med inriktning mot musik att testa eleverna för inträde. Sådana undan-&lt;br&gt;tag skall dock redovisas i samband med ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas studieresultat bör redovisas i ett betyg eller intyg som är&lt;br&gt;jämförbart med gymnasieskolans betyg. Jag avser att återkomma senare&lt;br&gt;i denna fråga i samband med förslag till en proposition om den gymna-&lt;br&gt;siala utbildningens läroplaner och betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan måste också delta i Skolverkets reguljära uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering samt stå under verkets tillsyn. Jag återkommer i det följande&lt;br&gt;(avsnitt 8.2) till frågan om Skolverkets tillsyn över fristående skolor.&lt;br&gt;Skolorna skall alltid vara skyldiga att för uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;lämna de statistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning som&lt;br&gt;Skolverket föreskriver. Om elevavgifter tas ut måste de vara skäliga med&lt;br&gt;hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, under förutsättning&lt;br&gt;att kostnaderna för verksamheten är rimliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare villkor för att en fristående gymnasieskola skall ges of-&lt;br&gt;fentligt stöd i denna form bör vara att den inte har en påtagligt negativ&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inverkan på möjligheterna att upprätthålla bredden i det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyetableringar av fristående gymnasieskolor har naturligtvis effekter&lt;br&gt;på det redan befintliga skolväsendet i kommunen och regionen. På&lt;br&gt;gymnasienivå är det viktigt att det finns ett allsidigt utbud av utbild-&lt;br&gt;ningar över hela landet. Om underlaget blir för litet hotas utbudets&lt;br&gt;bredd. Det finns således anledning att pröva varje nyetablering av fristå-&lt;br&gt;ende gymnasieskolor från denna utgångspunkt. Denna prövning bör i&lt;br&gt;första hand respektive länsstyrelse svara för. Länsstyrelsen i berört län&lt;br&gt;bör därför yttra sig över ansökan. Länsstyrelsens yttrande bör innehålla&lt;br&gt;styrelsens egen bedömning samt den bedömning som gjorts av den kom-&lt;br&gt;mun, där skolan skall ligga samt i förekommande fall närliggande kom-&lt;br&gt;muners uppfattning om den nya skolans inverkan på det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet. Länsstyrelsen skall därefter vidarebefordra ansökan till Skol-&lt;br&gt;verket för yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utbildningarna uppfyller de olika krav som jag här angivit, skall&lt;br&gt;regeringen kunna förklara skolorna berättigade till offentligt stöd. Det&lt;br&gt;offentliga stödet skall dock omfatta endast de elever som en kommun&lt;br&gt;enligt 5 kap. skollagen är skyldig erbjuda gymnasieutbildning. Däremot&lt;br&gt;finns det inget som hindrar att andra elever går i skolan, exempelvis så-&lt;br&gt;dana som börjar där efter att ha fyllt 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts anser jag att det offentliga stödet till fristående&lt;br&gt;gymnasieskolor med utbildning som vänder sig till ungdomar bör finan-&lt;br&gt;sieras via hemkommunen i likhet med vad som gäller beträffande fristå-&lt;br&gt;ende grundskolor. De ungdomar som går i fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;genererar visserligen kommunalt utjämningsbidrag i sina hemkommu-&lt;br&gt;ner. Däremot ingick de inte i beräkningsunderlaget när storleken på det&lt;br&gt;kommunala utjämningsbidraget fastställdes, eftersom de inte genererade&lt;br&gt;bidrag till kommunerna i det tidigare statsbidraget till skolsektorn. Ge-&lt;br&gt;nom mina förslag här blir kommunerna skyldiga att betala ut ersätt-&lt;br&gt;ningar som de tidigare inte behövt betala. Jag anser därför att det kom-&lt;br&gt;munala utjämningsbidraget bör räknas upp med anledning av detta. Jag&lt;br&gt;har i denna fråga samrått med chefen för Finansdepartementet som av-&lt;br&gt;ser att senare återkomma till frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag påverkar medlen under anslaget Bidrag till driften av fri-&lt;br&gt;stående skolor m.m. för budgetåret 1994/95. Jag avser att återkomma i&lt;br&gt;denna del i samband med förslaget till 1994 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola skall naturligtvis även kunna välja att avstå från att få bidrag&lt;br&gt;från elevernas hemkommuner. Om skolan uppfyller kraven att få bi-&lt;br&gt;drag kan den välja att enbart bli ställd under statlig tillsyn, vilket som&lt;br&gt;regel innebär att eleverna kan få studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolan uppvisar brister i viktiga avseenden skall regeringen kun-&lt;br&gt;na återkalla beslutet om offentligt stöd. Återkallandet bör kunna gälla&lt;br&gt;både bidraget och tillsynen eller endast bidraget. Huvudmannen skall&lt;br&gt;dock först få ett påpekande om att bristerna bör avhjälpas inom en viss&lt;br&gt;tid. Denna tid får inte vara så kort att skolan inte har en rimlig chans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att rätta till förhållandena. Om huvudmannen trots detta inte rättar sig&lt;br&gt;skall ett återkallande bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall vidare kunna besluta att skolan inte har rätt till bi-&lt;br&gt;drag om skolan tar ut oskäliga elevavgifter. Vad jag anfört i det föregå-&lt;br&gt;ende (avsnitt 4.3) om skäliga elevavgifter i fristående grundskolor, bör&lt;br&gt;kunna tjäna till ledning för bedömningen av vad som kan vara skäliga&lt;br&gt;avgifter för en utbildning i en fristående gymnasieskola. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen måste självfallet hänsyn tas till storleken på det bidrag som sko-&lt;br&gt;lan får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev har gått igenom en utbildning vid en fristående skola, va-&lt;br&gt;re sig skolan får bidrag från elevens hemkommun eller inte, innebär&lt;br&gt;detta naturligtvis att hemkommunen därefter inte är skyldig att erbjuda&lt;br&gt;eleven ytterligare utbildning i gymnasieskolan. Detta bör framgå av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har i princip gällt att en skola först ställts under statlig tillsyn&lt;br&gt;varigenom eleverna kunnat få studiestöd. När som regel minst en un-&lt;br&gt;dervisningsgrupp genomgått hela utbildningstiden har skolan, efter an-&lt;br&gt;sökan, beviljats statsbidrag. Jag anser en ändring befogad så att offentligt&lt;br&gt;bidrag bör kunna beviljas redan från skolans start. I dessa fall kan en&lt;br&gt;bedömning av skolans verksamhet inte göras. Skolverket bör därför ge-&lt;br&gt;nom bl.a. sin tillsyn under de första tre åren ägna särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör enligt min mening ha en rimlig planeringsperiod.&lt;br&gt;En komplett ansökan om bidrag av offentliga medel bör därför inläm-&lt;br&gt;nas före den 1 augusti året innan bidragsåret. Detta stämmer också över-&lt;br&gt;ens med vad jag föreslagit i det föregående för fristående skolor på&lt;br&gt;grundskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner har ansett att ansökan bör lämnas in tidigare än&lt;br&gt;vad arbetsgruppen förordat och jag nu föreslår. Enligt min mening ökar&lt;br&gt;emellertid osäkerheten i både förväntat elevantal och möjlighet till start&lt;br&gt;av skola ju längre tiden är mellan ansökningstidpunkt och planerad&lt;br&gt;igångsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några har också påpekat vikten av att kommunen så snart som möj-&lt;br&gt;ligt får kännedom om ansökningen. Jag anser därför att ansökningen&lt;br&gt;skall inges till länsstyrelsen i berört län. Länsstyrelsen skall, som jag ti-&lt;br&gt;digare berört, yttra sig om konsekvenserna för det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det i länet om den fristående skolan ges offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att skolan och elevernas hemkommuner kan komma&lt;br&gt;överens om ersättningen. Regeringen kommer att fastställa schablonbe-&lt;br&gt;lopp för ersättning, som skall gälla i de fall parterna inte är överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga kostnaden för kommunens egen gymnasieskola&lt;br&gt;kan inte ligga till grund för beräkningen av bidraget till en fristående&lt;br&gt;gymnasieskola. Ett skäl är att alla kommuner inte har någon gymnasie-&lt;br&gt;skola. Ett annat är att kommunen inte ens alltid har kostnader för ele-&lt;br&gt;ver på alla förekommande studievägar, vilket annars skulle kunna vara&lt;br&gt;en beräkningsgrund. Kostnaderna för gymnasieutbildning varierar mel-&lt;br&gt;lan studievägar men också mellan olika utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framräkningen av bidragsunderlaget för gymnasieskolans del i det ti- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;digare sektorsbidraget skedde bl.a. med hjälp av kostnadsklasser som&lt;br&gt;dock huvudsakligen innehöll lönekostnader för lärare och skolledare.&lt;br&gt;Arbetsgruppen redovisade två olika alternativ för underlag för regering-&lt;br&gt;ens beslut. Den ena modellen var ett utbyggt system med kostnadsklas-&lt;br&gt;ser, dvs. med alla skolans kostnader inkluderade, den andra utgick från&lt;br&gt;den ersättning per elev och studieväg som kommunerna kommit över-&lt;br&gt;ens om genom samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppföljning av kostnaderna ingår i Skolverkets nationella uppfölj-&lt;br&gt;ningssystem men kostnadsuppföljningen är inte relaterad till studieväg.&lt;br&gt;För att ett system med kostnadsklasser skall vara relevant fordras en&lt;br&gt;riksomfattande insamling av ytterligare uppgifter. Skolverket har i sitt&lt;br&gt;yttrande angett att insamling av sådant underlag är resurskrävande för&lt;br&gt;såväl stat som kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att de offentliga bidragen till fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;bör lämnas fr.o.m. den 1 juli 1994. I avvaktan på ett mer preciserat un-&lt;br&gt;derlag för att bestämma kostnadsklasser bör dock en enklare schablon&lt;br&gt;kunna tillämpas, nämligen belopp som väsentligen bygger på det belopp&lt;br&gt;per elev och studieväg som kommunerna kommit överens om genom&lt;br&gt;samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser&lt;br&gt;om bidragsnivån. En bestämmelse med bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;att meddela sådana föreskrifter bör därför tas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsnivån måste naturligtvis fastställas med samma utgångspunkter&lt;br&gt;som när det gäller fristående grundskolor. Det innebär att bidragsnivån&lt;br&gt;rimligen måste bli lägre än den genomsnittliga kostnaden för motsva-&lt;br&gt;rande utbildningar i den kommunala gymnasieskolan. Kommunerna&lt;br&gt;har ju bl.a. ett ansvar för att alla elever erbjuds gymnasieutbildning. Det&lt;br&gt;innefattar också ett ansvar även för de elever som går i de fristående&lt;br&gt;gymnasieskolorna. Det förefaller sannolikt att fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;i första hand kommer att hämta sina elever från orter med ett relativt&lt;br&gt;stort elevunderlag och där de kommunala skolkostnaderna till följd där-&lt;br&gt;av är lägre än genomsnittet. Också det bör påverka bidragsnivån i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör kommunen och den fristående skolan komma över-&lt;br&gt;ens om hur bidraget skall betalas ut. För det fall de inte kommer över-&lt;br&gt;ens bör regler om hur utbetalningen skall ske finnas i skollagen. Bidrag&lt;br&gt;bör beräknas för ett bidragsår i sänder och att bidragsåret bör löpa&lt;br&gt;fr.o.m. juli det ena året t.o.m. juni påföljande år. Bidraget bör grundas&lt;br&gt;på antalet elever i den fristående gymnasieskolan den 15 september un-&lt;br&gt;der bidragsåret. Utbetalningarna i juli-september får göras från ett be-&lt;br&gt;räknat elevantal. Reglering kan smidigt ske i samband med utbetalning-&lt;br&gt;en i oktober. Beträffande skolor som är nystartade bör utbetalning, som&lt;br&gt;avser juli-september, få ske först i samband med utbetalning i septem-&lt;br&gt;ber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom hemkommunen kommer att utbetala bidrag direkt till den&lt;br&gt;fristående skolan är det rimligt att begränsa kommunens skyldighet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en elev slutar under bidragsåret. Skyldigheten bör i princip upphöra i Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;och med att eleven slutar. En fristående skola kan emellertid ha vissa&lt;br&gt;kostnader som inte påverkas av att eleven slutar. Därför bör skolan ha&lt;br&gt;rätt till bidrag under en kortare tid även sedan eleven har slutat. För att&lt;br&gt;undvika tvister mellan kommun och skola om hur lång denna tid skall&lt;br&gt;vara bör kommunens minimiskyldighet regleras i lagen. Ersättning bör&lt;br&gt;utgå till och med kalendermånaden efter den då eleven har slutat. Jag&lt;br&gt;anser det inte nödvändigt att reglera ersättningsfrågan vid det omvända&lt;br&gt;förhållandet, dvs. om en elev börjar i den fristående gymnasieskolan ef-&lt;br&gt;ter den 15 september. I sådant fall bör den fristående skolan innan den&lt;br&gt;beslutar att ta emot en elev, kunna komma överens med hemkommu-&lt;br&gt;nen om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Skolor vars utbildningar kompletterar det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att starta och driva en fristående skola över grundskolenivå är en&lt;br&gt;del av den allmänna näringsfriheten i Sverige. Kostnaderna för en helt&lt;br&gt;privat finansierad utbildning är betydande för eleverna. Vid skolor som&lt;br&gt;inte får statligt stöd sker därför studierna ofta på deltid (kvällskurser)&lt;br&gt;vid sidan av ett ordinarie arbete. Först när en skola vill ha offentligt&lt;br&gt;stöd ställs vissa krav. Beslut om statsbidrag eller statlig tillsyn sker efter&lt;br&gt;ansökan av huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Statligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Regeringen skall på ansökan från en kompletteran-&lt;br&gt;de skola kunna ställa utbildningen där under statlig tillsyn, om&lt;br&gt;utbildningen kan anses vara ett från nationell synpunkt värde-&lt;br&gt;fullt komplement till gymnasieskolan. Med tillsynen skall nor-&lt;br&gt;malt följa rätt till studiestöd för eleverna på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande skolor, vilkas utbildning kan anses särskilt&lt;br&gt;värdefull från nationell synpunkt, skall av regeringen, utöver&lt;br&gt;tillsynen, kunna ges statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om statligt stöd, tillsyn såväl som eventuellt statsbi-&lt;br&gt;drag, skall lämnas senast den 1 augusti året innan bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om huvudmannen för utbildningen inte fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter kan regeringen återkalla beslutet om statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms kommun anser att vissa smala, udda ut-&lt;br&gt;bildningar som inte ryms inom de nationella eller specialutformade&lt;br&gt;programmen bör bevaras. Annars kan en utarmning ske av utbildnings-&lt;br&gt;möjligheter inom landet. Det är därför angeläget att statliga bidrag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgå även till sådana utbildningar. Skara kommun anför att statsbidraget&lt;br&gt;per elev till ”kompletterande skolor” bör ha en nivå som motsvarar den&lt;br&gt;totala kostnaden vid skolan vilket eliminerar problemet med interkom-&lt;br&gt;munala ersättningar. Nyckelviksskolan menar att det är väsentligt att re-&lt;br&gt;geringen kraftfullt rekommenderar kommuner att ge berörda elever till-&lt;br&gt;räckligt ekonomiskt stöd. Skara skolscen föreslår att regeringen lagstad-&lt;br&gt;gar att statsbidragsberättigade fristående skolor medges debitera elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner en kostnad motsvarande skolans verkliga kostnad,&lt;br&gt;minskad med det beviljade statsbidraget alternativt att statsbidraget läggs&lt;br&gt;på en nivå, som täcker undervisningskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De kompletterande utbildningarna på gymna-&lt;br&gt;sial nivå skiljer sig från den kommunala gymnasieskolan och den gym-&lt;br&gt;nasiala vuxenutbildningen bl.a. genom att de helt saknar kärnämnen el-&lt;br&gt;ler har sådana i mindre omfattning än som krävs i gymnasieskolan. Ut-&lt;br&gt;bildningarna ställer också i vissa fall upp förkunskapskrav, krav på viss&lt;br&gt;arbetslivserfarenhet eller på en genomgången gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens förslag att samhällsnyttan måste väga tungt&lt;br&gt;vid bedömningen av om en utbildning skall få offentligt stöd. Om ut-&lt;br&gt;bildningen således bidrar till att öka tillgången på värdefull yrkesskick-&lt;br&gt;lighet inom ett bristyrke eller tillför värdefull kompetens i annat avse-&lt;br&gt;ende bör den kunna påräkna statligt stöd. Exempel är skolor vars ut-&lt;br&gt;bildningar utgör en förutsättning för att gamla hantverkstraditioner be-&lt;br&gt;varas och förs vidare till kommande generationer. Vid bedömningen&lt;br&gt;måste naturligtvis också samhällsekonomin vara en betydelsefull faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga stödet till de kompletterande skolorna bör i första hand&lt;br&gt;ha formen av statlig tillsyn och en med denna tillsyn normalt förenad&lt;br&gt;rätt för eleverna att få studiestöd. För en del av de utbildningar som&lt;br&gt;ställs under statlig tillsyn bör också statsbidrag till driften kunna kom-&lt;br&gt;ma ifråga. Det bör ankomma på regeringen att pröva frågor om offent-&lt;br&gt;ligt stöd till de kompletterande skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall det offentliga skolväsendet tillhandahålla all utbildning&lt;br&gt;som är nödvändig från individuella och samhälleliga utgångspunkter.&lt;br&gt;Stöd till utbildning, utöver den som erbjuds inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, bör endast kunna komma ifråga utifrån en klart konstaterad&lt;br&gt;samhällsnytta. Min restriktiva inställning till bidrag till kompletterande&lt;br&gt;utbildning är således inte enbart motiverad av statsfinansiella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsnyttan av en viss utbildning visas bäst av den verksamhet ele-&lt;br&gt;verna ägnar sig åt efter genomgången utbildning. En grundläggande&lt;br&gt;konstnärlig utbildning som t.ex. inte leder till att eleverna kan försörja&lt;br&gt;sig som konstnärer eller gå vidare till högre konstnärlig utbildning har&lt;br&gt;med detta synsätt inte någon påtaglig samhällsnytta. Även om utbild-&lt;br&gt;ningen i och för sig kan uppfylla högt ställda kvalitetskrav är nyttan för&lt;br&gt;samhället relativt begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att granska de nuvarande&lt;br&gt;kompletterande utbildningarna. Jag avser därför att i annat samman-&lt;br&gt;hang återkomma till regeringen med förslag att se över de komplette-&lt;br&gt;rande skolor som för närvarande är berättigade till statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av samhällsnyttan bör göras med hänsyn till de resultat&lt;br&gt;som har presterats. Nystartade utbildningar bör således enligt min me-&lt;br&gt;ning i princip inte kunna berättiga till statligt stöd utan minst ett par&lt;br&gt;tre års verksamhet bör regelmässigt krävas. Jag anser vidare att det i för-&lt;br&gt;sta hand är den enskilda skolans uppgift att påvisa samhällsnyttan av sin&lt;br&gt;utbildning. Därav följer att det inte är rimligt att på förhand närmare&lt;br&gt;ange vilka kriterier som bör uppfyllas. Detta är beroende av respektive&lt;br&gt;utbildnings särart. Utöver elevernas verksamhet efter studierna är na-&lt;br&gt;turligtvis också utbildningens interna produktivitet när det gäller t.ex.&lt;br&gt;andelen studerande som slutför utbildningen av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på utbildningen - sökandeintresset - liksom vad genom-&lt;br&gt;gången utbildning väntas leda till, vidare studier eller yrkesliv, kan en-&lt;br&gt;ligt min mening vara mätare på behovet av utbildningen ifråga. Även&lt;br&gt;lokaliseringen av skolan kan ha viss betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning är att utbildningen har god kvalitet. Ut-&lt;br&gt;bildningen skall därför följa en läroplan som godkänts av Skolverket&lt;br&gt;och stå under Skolverkets tillsyn. Inträdesvillkor och grunder för urval&lt;br&gt;av elever måste ha godkänts av Skolverket och undervisningen skall ges&lt;br&gt;av kompetenta lärare. Eleverna skall ges intyg över genomförda studier.&lt;br&gt;Om elevavgifter tas ut måste de vara skäliga med hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;kostnaderna som skolan har och vidare skall kostnaderna vara rimliga&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Skolverket bedömer det möjligt och meningsfullt att göra jämfö-&lt;br&gt;relser med befintlig kommunal utbildning, anser jag att skolan skall&lt;br&gt;delta i Skolverkets nationella utvärdering. Den skall alltid vara skyldiga&lt;br&gt;att för uppföljning och utvärdering lämna de statistiska uppgifter och&lt;br&gt;den verksamhetsredovisning som Skolverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa krav bör gälla för alla kompletterande skolor för att över huvud&lt;br&gt;taget få statligt stöd, dvs. både för det fall skolan endast blir ställd under&lt;br&gt;statlig tillsyn och då skolan dessutom får statsbidrag till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolan skall komma ifråga för statligt bidrag bör kraven vara hår-&lt;br&gt;dare än om det endast är fråga om statlig tillsyn. Större krav kan t.ex.&lt;br&gt;ställas på att skolan är samhällsnyttig. Vissa krav angående utbildning-&lt;br&gt;ens längd skall också vara uppfyllda. Endast utbildningar om minst ett&lt;br&gt;års heltidsstudier (32 veckor effektiv undervisning under minst 30 tim-&lt;br&gt;mar per vecka) bör berättiga till statsbidrag. För enbart statlig tillsyn&lt;br&gt;bör kravet kunna vara lägre, nämligen minst en termin (16 veckor ef-&lt;br&gt;fektiv undervisning, under minst 20 timmar per vecka).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från arbetsgruppen anser jag att en kompletterande skola&lt;br&gt;normalt bör ha varit verksam några år innan statligt stöd medges. Vida-&lt;br&gt;re bör stödet kunna ges successivt, dvs. först statlig tillsyn och, efter för-&lt;br&gt;nyad prövning, statsbidrag. Något hinder för regeringen att medge stats-&lt;br&gt;bidrag redan från skolans start föreligger dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd bör ges för en bestämd tidsperiod, normalt fem år. Rege-&lt;br&gt;ringen bör kunna återkalla beslutet om statligt stöd om det visar sig att&lt;br&gt;skolan uppvisar brister i viktiga hänseenden. Huvudmannen skall dock&lt;br&gt;först få ett påpekande om att bristerna bör avhjälpas inom en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna tid får inte vara så kort att skolan inte har en rimlig chans att Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;rätta till förhållandena. Det statliga bidraget skall också kunna dras in&lt;br&gt;om skolan tar ut oskäliga elevavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planeringsskäl bör ansökan om statsbidrag eller statlig tillsyn in-&lt;br&gt;lämnas till Statens skolverk senast den 1 augusti året innan bidrag eller&lt;br&gt;statlig tillsyn skall börja gälla. Vid ansökan såväl om bidrag första gång-&lt;br&gt;en som om fortsatt stöd, bör skolan styrka behovet av den utbildning&lt;br&gt;skolan ger. Skolverket bör, senast den 1 september två år före det att ti-&lt;br&gt;den för en skolas medgivna statsbidrag eller statlig tillsyn löper ut, till&lt;br&gt;regeringen komma in med en egen bedömning av skolans betydelse ur&lt;br&gt;samhällsnyttesynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att statsbidrag till en skola som förklarats bidragsberätti-&lt;br&gt;gad utbetalas på samma sätt som i dag, dvs. direkt till skolans huvud-&lt;br&gt;man. Bidraget bör beräknas med ett belopp per årselevplats. Beloppet&lt;br&gt;per årselevplats fastställs av regeringen för varje redovisningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har anfört att statsbidraget bör täcka kostnaden&lt;br&gt;vid skolan eller att kommuner ges skyldighet att betala interkommunal&lt;br&gt;ersättning. För egen del anser jag att det samhällsekonomiska läget bör&lt;br&gt;avgöra nivån för statsbidraget. Jag anser inte att det bör införas en skyl-&lt;br&gt;dighet för kommunen att betala ersättning för dessa elever bl.a. med&lt;br&gt;tanke på att de i allmänhet lämnat gymnasieåldern och därmed inte&lt;br&gt;omfattas av kommunens skyldighet att erbjuda utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med nuvarande regler bör det totala antalet årselevplatser&lt;br&gt;för statsbidrag till dessa skolor anges som en ram av årselevplatser vil-&lt;br&gt;ken årligen fastställs av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Riksinternatskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen beslutar om en skola skall ges ställning&lt;br&gt;som riksinternatskola. En bestämmelse om detta införs i skolla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En särlösning föreslås för riksinternatskolor-&lt;br&gt;na (Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket) med ut-&lt;br&gt;bildningar vars innehåll egentligen hänför skolorna till gruppen mot-&lt;br&gt;svarande skolor. Dessa föreslås få ett direkt riktat statsbidrag för barn&lt;br&gt;till i utlandet bosatta svenska föräldrar. För elever med hemkommun i&lt;br&gt;Sverige skall hemkommunen bli skyldig att fördela resurser på samma&lt;br&gt;sätt som till annan fristående skola vad gäller utbildningskostnaderna.&lt;br&gt;Statsbidrag föreslås ges för hela internatverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksinternatskolorna förordar i första hand oför-&lt;br&gt;ändrat system, i andra hand att åtminstone statsbidraget omfattar en di-&lt;br&gt;mensionering motsvarande den kapacitet som finns vid elevhemmen.&lt;br&gt;Intagningsnämndens vid riksinternatskolor yttrande har motsvarande in-&lt;br&gt;nebörd. Jönköpings kommun, som konstaterar att kommunens sektorsbi-&lt;br&gt;drag är lägre med förklaringen att de ca 100 av kommunens elever som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studerar i Grännaskolan frånräknats, tillstyrker förslaget vad gäller re-&lt;br&gt;surstilldelning under förutsättning att kommunen tillförs resurser. Å&lt;br&gt;andra sidan menar kommunen att dagens system bör behållas med tan-&lt;br&gt;ke på riksinternatens särställning och det nationella intresset av dessa&lt;br&gt;skolor. Sigtuna kommuns yttrande är av samma innebörd. Lundsbergs&lt;br&gt;skola anser i sitt yttrande att skolan bör bli förklarad som riksinternat-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksinternatskolorna tillkom i första hand&lt;br&gt;mot bakgrund av den ökade internationaliseringen och det därav följan-&lt;br&gt;de behovet av att ordna undervisningen på högstadie- och gymnasieni-&lt;br&gt;vån för utlandssvenskarnas barn. Eftersom det blir allt vanligare att&lt;br&gt;svenska familjer för längre eller kortare tid är utomlands på grund av&lt;br&gt;anställning, har det motivet snarast förstärkts. Riksinternatskolorna fyl-&lt;br&gt;ler emellertid också en funktion för elever från glesbygd och elever&lt;br&gt;med behov av att byta miljö av sociala eller andra skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksinternatskolorna skall ge undervisning som motsvarar grundsko-&lt;br&gt;lans resp, gymnasieskolans. En förutsättning är också att de skall kunna&lt;br&gt;erbjuda ett brett urval av gymnasieskolans studievägar antingen vid sko-&lt;br&gt;lan eller i samarbete med någon annan skolhuvudman. För att motver-&lt;br&gt;ka isolering och främja elevernas sociala utveckling bör skolorna också&lt;br&gt;stå öppna för externatelever från t.ex. den kommun där skolan är belä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare sektorsbidraget till den kommunala skolverksamheten&lt;br&gt;lämnades i stort sett inga bidrag till kommunerna för elever i riksinter-&lt;br&gt;natskolor. Det nya kommunala utjämningsbidraget, som ersatt bl.a. sek-&lt;br&gt;torsbidraget tar bl.a. hänsyn till åldersstrukturen i kommunen. Skillna-&lt;br&gt;der i kostnader som föreligger i ett kommunalt perspektiv mellan män-&lt;br&gt;niskor i olika åldrar, t.ex. skolkostnader, vägs på så sätt in i utjämnings-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det kommunala utjämningsbidraget utgår således&lt;br&gt;statsbidrag beräknat även för elever i riksinternatskolor om eleverna&lt;br&gt;har någon hemkommun, vilket de normalt har, och kommunen ifråga&lt;br&gt;får något bidrag via utjämningsbidraget, vilket den normalt får. Enligt&lt;br&gt;min mening vore det naturligt att inordna riksinternaten i det bidrags-&lt;br&gt;system som finns för fristående grundskolor och som här föreslås för&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor. Detta kompliceras emellertid av att riksinter-&lt;br&gt;naten under alla förhållanden behöver ett resurstillskott utöver vad de&lt;br&gt;som fristående skolor skulle få från kommunerna. Orsaken är naturligt-&lt;br&gt;vis att de är internat, vilket drar särskilda kostnader för internaten, men&lt;br&gt;möjligen också för viss kringverksamhet betingad av internatformen.&lt;br&gt;Frågan är också om undervisningen vid skolorna fördyras av det skälet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom återstår frågan om Lundsbergs skola i sammanhanget. Den&lt;br&gt;fyller i mångt och mycket samma funktion som riksinternaten, dock&lt;br&gt;utan att ha deras formella status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är också hur långt statens engagemang skall sträcka sig. Att&lt;br&gt;staten har ett definitivt egenintresse i sin egenskap av arbetsgivare för en&lt;br&gt;del utlandsstationerade är uppenbart. Statens ansvar därutöver är inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lika självklart. Det normala vid utlandsstationeringar inom näringslivet Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;torde t.ex. vara att företagen bidrar till utbildningskostnaderna för med-&lt;br&gt;följande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning på frågan om bidrag till riksinternaten och Lundsbergs&lt;br&gt;skola skulle kunna sökas i linje med vad jag nyss sagt, nämligen att ifrå-&lt;br&gt;gavarande skolor inordnas bland övriga fristående skolor och att sådana&lt;br&gt;merkostnader som betingas av internatformen finansieras på annat sätt.&lt;br&gt;Detta kan ske antingen genom direkta bidrag eller genom någon form&lt;br&gt;av upphandling. Enligt min mening finns det anledning att överväga&lt;br&gt;dessa frågor ytterligare. Samtidigt har jag förståelse för riksinternatens&lt;br&gt;och Lundsbergs skolas behov av stabila förhållanden. För riksinterna-&lt;br&gt;tens del har ju dessutom bidragssystemet ändrats relativt nyligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är därför inte beredd att nu föreslå några ändrade bidragsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det Skolverket som godkänner riksinternatskolor. Sådana be-&lt;br&gt;slut har en direkt påverkan på statsfinanserna. I denna proposition före-&lt;br&gt;slår jag att regeringen i framtiden skall godkänna fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolor. Gymnasiedelen är också den större i riksinternaten. Av dessa&lt;br&gt;skäl förordar jag att det i fortsättningen skall vara en uppgift för rege-&lt;br&gt;ringen att pröva om en skola skall godkännas som riksinternatskola.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Internationella skolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Offentligt stöd till internationella skolor skall kun-&lt;br&gt;na ges enligt reglerna för kompletterande skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Undervisningen i en internationell skola base-&lt;br&gt;ras i väsentliga delar på ett annat lands läroplan, utifrån ett annat sam-&lt;br&gt;hällsperspektiv och kulturell bakgrund och sker i allmänhet på ett an-&lt;br&gt;nat språk än svenska. Resursfrågan får i detta fall prövas enligt det sys-&lt;br&gt;tem jag beskrivit i det föregående (avsnitt 5.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående gymnasieskolor med internationell inriktning där under-&lt;br&gt;visningen bygger på den svenska läroplanen för gymnasieskolan bör&lt;br&gt;hänföras till gruppen fristående gymnasieskolor. I sådant fall skall re-&lt;br&gt;surser tilldelas skolan enligt det system jag beskrivit för dessa skolor (av-&lt;br&gt;snitt 5.3), dvs. via elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fristående särskolor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsstörda barn får enligt 9 kap. 1 § jämfört med 3 kap. 3 §&lt;br&gt;skollagen fullgöra sin skolplikt i en fristående särskola, om skolan är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänd för ändamålet. Skolverket prövar om en fristående särskola Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som för närvarande gäller för fristående gymnasie-&lt;br&gt;skolor krävs inget godkännande för att starta och driva en fristående yr-&lt;br&gt;kessärskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får enligt 6 § förordningen (1988:740) om statsbidrag till&lt;br&gt;fristående särskolor förklara huvudmannen för en fristående särskola&lt;br&gt;berättigad till statsbidrag om skolan kompletterar de landstingskommu-&lt;br&gt;nala särskolorna i något allmännyttigt avseende. Om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder något annat, krävs att skolan har bedrivit sin verksamhet i&lt;br&gt;minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har tio fristående särskolor förklarats berättigade till&lt;br&gt;statsbidrag för verksamheten. I underlaget för bidraget ingår endast de&lt;br&gt;elever som är berättigade till särskilda omsorger enligt lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Resurstilldelning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statsbidraget till fristående särskolor bör av-&lt;br&gt;vecklas med utgången av år 1995. Elevens hemkommun bör&lt;br&gt;därefter vara skyldig att utge ersättning för elever i fristående&lt;br&gt;särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till propositionen (1991/92:94) om ändrat huvudman-&lt;br&gt;naskap för särskolan och särvux m.m. uttalade jag att statsbidragen till&lt;br&gt;fristående särskolor på sikt borde avvecklas. Jag anmälde också, att jag&lt;br&gt;skulle återkomma med förslag till bestämmelser om kommuners skyl-&lt;br&gt;dighet att utge ersättning till fristående särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1992 att lagreglera kommunernas skyldighet&lt;br&gt;att ge bidrag till fristående skolor som godkänts för fullgörande av van-&lt;br&gt;lig skolplikt (prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346).&lt;br&gt;Jag har tidigare (avsnitt 5.3) föreslagit att liknande regler skall införas&lt;br&gt;för fristående gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996 -&lt;br&gt;dvs. vid den tidpunkt då kommunerna senast skall ha tagit över ansva-&lt;br&gt;ret för särskolan från landstingen - vara skyldiga att även utge ersätt-&lt;br&gt;ning för elever i fristående särskolor. Det särskilda bidraget till friståen-&lt;br&gt;de särskolor bör därför avvecklas med utgången av år 1995. Jag avser att&lt;br&gt;senare återkomma med förslag till lagbestämmelser om kommuns skyl-&lt;br&gt;dighet att utge ersättning till fristående särskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den tidpunkt då det särskilda bidraget för fristående särsko-&lt;br&gt;lor avvecklas, bör sådana särskolor få bidrag i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till fristående särskolor regleras i förordningen (1988:740)&lt;br&gt;om statsbidrag till fristående särskolor. I förordningen hänvisas till den&lt;br&gt;numera upphävda förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader för särskolan m.m. Med anledning härav anmälde jag i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 75) att förordningen om&lt;br&gt;statsbidrag för fristående särskolor skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Enligt min mening bör nuvarande statsbidragsberättigade fristående sär-&lt;br&gt;skolor t.o.m. utgången av år 1995 få statsbidrag i ungefär oförändrad&lt;br&gt;omfattning för de elever vid skolorna som omfattas av omsorgslagen.&lt;br&gt;Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Val inom det offentliga skolväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Grundskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Val av skola inom den egna kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När grundskoleeleverna skall fördelas på olika sko-&lt;br&gt;lor skall utgångspunkten vara elevens val av skola. Önskemål&lt;br&gt;om placering vid en viss skola skall beaktas så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en sko-&lt;br&gt;la nära hemmet åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall dock inte vara skyldig att tillgodose elevers&lt;br&gt;och vårdnadshavares önskemål, om dessa är förenade med bety-&lt;br&gt;dande ekonomiska och organisatoriska svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Valet av skola bör få ökat genomslag när ele-&lt;br&gt;verna bereds plats på olika skolor. Eleverna skall beredas plats i huvud-&lt;br&gt;sak enligt deras val av skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att informera om valmöjligheterna inom&lt;br&gt;kommunens grundskola bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget vad gäller val av skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande majoriteten är även positiv till förslaget vad gäller&lt;br&gt;kommunens skyldighet att informera. Några kommuner påpekar att&lt;br&gt;förslaget innebär en onödig detaljreglering och att det ligger i kommu-&lt;br&gt;nens intresse att lämna fullödig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Rätten och möjligheten att välja skola är ett&lt;br&gt;viktigt instrument för att vitalisera skolan. Valet kan stimulera ett enga-&lt;br&gt;gemang för skolan hos eleverna och deras familjer samt bidra till en&lt;br&gt;större lyhördhet för deras önskemål hos skolor och kommuner. Jag an-&lt;br&gt;ser det därför vara viktigt att i skollagen ytterligare markera att valet av&lt;br&gt;skola bör få genomslag när eleverna bereds plats på olika skolor. Grun-&lt;br&gt;den för placeringen skall i första hand vara familjernas och elevernas&lt;br&gt;val, inte kommunens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det normala bör vara att elever och hem gör ett aktivt val. Det kan&lt;br&gt;dock inte uteslutas att det kommer att finnas familjer, som av något skäl&lt;br&gt;inte väljer skola för sitt barn. För dessa elever och i situationer då fler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valt en skola än vad som kan tas emot bör kommunen med hänsyn till&lt;br&gt;berörda elevers skolväg finna den bästa samlade lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att en kommun inte skall vara skyldig att ta hän-&lt;br&gt;syn till sådana önskemål som är förenade med väsentliga organisatoris-&lt;br&gt;ka, praktiska eller ekonomiska svårigheter att tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör staten inte med detaljreglering försöka preci-&lt;br&gt;sera hur dessa svårigheter skall vara beskaffade för att få beaktas. Det&lt;br&gt;måste ankomma på kommunen att pröva detta från fall till fall. Liknan-&lt;br&gt;de synpunkter framfördes för övrigt av min företrädare i propositionen&lt;br&gt;om vissa skollagsfrågor m.m. (se prop. 1990/91:115 s.59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, framför allt handikapporganisationer, har påpe-&lt;br&gt;kat att valfriheten måste gälla alla elever, även dem med funktionshin-&lt;br&gt;der. Det får inte bli så, anför man, att det i realiteten blir just dessa ele-&lt;br&gt;ver som inte får välja skola. Jag vill med några ord särskilt beröra dessa&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som principiellt viktigt att eftersträva samma regler och&lt;br&gt;rättigheter för barn med funktionshinder som för andra. Det särskilda&lt;br&gt;stöd som en enskild elev kan behöva bör enligt min mening i de flesta&lt;br&gt;fall kunna lämnas i den skola som eleven valt. Med stöd avser jag här&lt;br&gt;såväl tekniska hjälpmedel som olika specialpedagogiska insatser. Skulle&lt;br&gt;detta dock inte vara möjligt måste kommunen kunna placera eleven vid&lt;br&gt;en skola som har sådana resurser. Självfallet är det viktigt att sådana be-&lt;br&gt;slut fattas i samförstånd med elevens vårdnadshavare. Eftersom det är&lt;br&gt;kommunens oavvisliga skyldighet att ge särskilt stöd till alla elever som&lt;br&gt;behöver det, måste kommunen ytterst ha möjlighet att även mot vård-&lt;br&gt;nadshavarens vilja placera eleven i en skola där sådant stöd kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att elever och föräldrar skall kunna välja mellan&lt;br&gt;olika skolor är att de får information om det utbildningsutbud som&lt;br&gt;finns inom kommunen. Jag är dock inte beredd att lagstiftningsvägen&lt;br&gt;ålägga en kommun skyldighet att informera. Inför man en möjlighet till&lt;br&gt;val av skola följer av detta att det är naturligt för kommunen att infor-&lt;br&gt;mera om sin grundskola. Att lagfästa en informationsskyldighet blir&lt;br&gt;därmed överflödigt. Jag instämmer därmed i de remissinstanser som på-&lt;br&gt;pekat att arbetsgruppens förslag innebär en onödig detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen med anledning av regeringens proposition om&lt;br&gt;skolskjuts m.m. (prop. 1992/93:14, bet. 1992/93:UbU4, rskr. 1992/93:88)&lt;br&gt;fattat beslut som begränsar kommunens skyldighet i fråga om skolskjuts&lt;br&gt;och inackordering. Beslutet innebär att en kommun inte skall vara&lt;br&gt;skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en elev som valt att gå i en&lt;br&gt;annan grundskola än den som kommunen har anvisat. Kommunen är&lt;br&gt;inte heller skyldig att svara för sådana inackorderingskostnader och&lt;br&gt;andra kostnader som kan uppkomma till följd av att en elev - på grund&lt;br&gt;av valet av skola - måste bo utanför det egna hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självklart skall kommunen även informera om vilken skyldighet&lt;br&gt;kommunen har vad gäller skolskjuts m.m. Utan sådan information kan&lt;br&gt;inte föräldrar bedöma effekten av ett visst val. Kommunen måste också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra klart för hemmen var barnen kommer att beredas plats om några&lt;br&gt;särskilda önskemål inte uttalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framförde arbetsgruppen att det var naturligt att kom-&lt;br&gt;munen i samband med informationen till hemmen och eleverna också&lt;br&gt;informerar om de fristående skolorna i kommunen. Några remissin-&lt;br&gt;stanser påpekar att det knappast kan vara självklart att kommunen ock-&lt;br&gt;så skall informera om andra skolalternativ än dem som har kommunen&lt;br&gt;som huvudman. För egen del delar jag arbetsgruppens uppfattning och&lt;br&gt;anser det vara både naturligt och önskvärt att kommunen även talar om&lt;br&gt;vilka fristående skolor som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Val av skola i en annan kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För kommunerna bibehålls en skyldighet att i sin&lt;br&gt;grundskola, utöver elever från den egna kommunen, ta emot&lt;br&gt;dem som med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär-&lt;br&gt;skilda skäl att få gå i en annan kommuns grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse införs som innebär att en kommun har rätt&lt;br&gt;att även i andra fall ta emot en elev från en annan kommun och&lt;br&gt;att hemkommunen, om kommunerna inte kommer överens om&lt;br&gt;ersättningen, skall vara skyldig att betala det belopp som utgår&lt;br&gt;för elever i fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ges en elev, som flyttat och som bara har en årskurs&lt;br&gt;kvar i grundskolan, en obetingad rätt att gå igenom även den&lt;br&gt;årskursen i den gamla hemkommunen. I sådant fall skall hem-&lt;br&gt;kommunen vara skyldig att utge ersättning för elevens utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen talar dock om mottagande av elever i första och andra&lt;br&gt;hand. För att markera skillnaden i tyngd mellan intagning i första hand&lt;br&gt;respektive i andra hand bör begreppet särskilda skäl för förstahandsele-&lt;br&gt;ver ersättas med synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissbilden är splittrad. Åtskilliga remissinstan-&lt;br&gt;ser är positiva till förslaget om andrahandselever, men anser den före-&lt;br&gt;slagna ersättningen för hög. Skolverket anser inte att den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen från särskilda skäl till synnerliga skäl är motiverad eftersom den&lt;br&gt;i allt väsentligt överensstämmer med den praxis som Skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd tillämpar vid prövning av om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger för skolgång i annan kommun än hemkommunen. Flera kommu-&lt;br&gt;ner, bl.a. Sundsvall, anser att förslaget gynnar stora kommuner på små&lt;br&gt;kommuners bekostnad. Lunds kommun anser att den nuvarande rätten&lt;br&gt;att på grund av särskilda skäl få gå i en annan kommuns grundskola&lt;br&gt;och rätten att slippa byta skola inför sista läsåret är tillräcklig och av-&lt;br&gt;styrker förslaget om andrahandselever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Hittills har en kommun varit skyldig att i viss&lt;br&gt;omfattning i sin grundskola ta emot även andra elever än de som hör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemma i kommunen. Det gäller elever, som med hänsyn till sina per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns&lt;br&gt;grundskola. Till sådana särskilda skäl räknas bl.a. mobbning och andra&lt;br&gt;allvarliga konfliktsituationer. Den mottagande kommunen avgör om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl eller inte. Om kommunen beslutar att inte&lt;br&gt;ta emot en elev från en annan kommun, far beslutet överklagas av ele-&lt;br&gt;ven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;br&gt;Däremot kan inte den mottagande kommunens beslut om vid vilken&lt;br&gt;skola eleven skall placeras överklagas till nämnden. Vidare har den&lt;br&gt;mottagande kommunen rätt till full ersättning för sina kostnader från&lt;br&gt;elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att även elever som inte kan åberopa särskilda&lt;br&gt;skäl för skolgång i annan kommun skall ha möjlighet att fullgöra skol-&lt;br&gt;plikten i en annan kommun än hemkommunen. Det är också princi-&lt;br&gt;piellt viktigt att hemmen har denna rätt för barn i grundskolan, utan att&lt;br&gt;behöva redovisa eller bevisa särskilda skäl vare sig till avlämnande eller&lt;br&gt;mottagande skola. Jag föreslår därför att en kommun, som i mån av&lt;br&gt;plats, har möjlighet att ta emot elever från en annan kommun, skall ha&lt;br&gt;rätt till ersättning från dessa elevers hemkommuner. Den garanterade&lt;br&gt;ersättningen bör dock sättas lägre än den som utgår för elever som kom-&lt;br&gt;munen är skyldig att ta emot. Enligt min mening bör ersättningen, om&lt;br&gt;kommunerna inte kan enas om annat, vara densamma som utgår för&lt;br&gt;elever i fristående skolor. Detta ser jag som en reglering i de fall man&lt;br&gt;inte kan enas. I normalfallet utgår jag från att kommunerna kommer&lt;br&gt;överens om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen i den mottagande kommunen bestämmer&lt;br&gt;vilka regler som skall gälla för mottagande av elever i andra hand. Be-&lt;br&gt;slut om mottagande av sådana elever skall inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att det i de flesta fall endast kommer att röra sig&lt;br&gt;om ett begränsat antal elever som har intresse av eller kan komma ifrå-&lt;br&gt;ga för andrahandsantagning. I de allra flesta fall när det handlar om&lt;br&gt;t.ex. boende nära kommungränsen, torde dessutom dessa lösas genom&lt;br&gt;samverkan. Men även om de återstående fallen är ytterst få, torde rätten&lt;br&gt;att välja vara viktig för de enskilda elever som t.ex. kommit på kant&lt;br&gt;med sin lärare eller av något annat skäl önskar byta skola. Grundskolan&lt;br&gt;är dessutom en obligatorisk skolform och det är rimligt att obligatoriet&lt;br&gt;kopplas till en ökad frihet för elever och hem att välja skola. Förslaget&lt;br&gt;om mottagande av elever i andra hand innebär en möjlighet till skol-&lt;br&gt;gång i en annan kommun och för den mottagande kommunen rätt till&lt;br&gt;en reducerad ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lagstiftning har en elev som flyttat från kommunen&lt;br&gt;rätt att gå kvar i den gamla hemkommunen återstående del av läsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byta skola inför det sista året i grundskolan kan i många fall vara&lt;br&gt;mycket olämpligt för eleven. Jag anser därför att skollagen bör ändras&lt;br&gt;så att en elev, som efter det läsår då han flyttat bara har en årskurs kvar&lt;br&gt;i grundskolan, har en obetingad rätt att gå igenom även den årskursen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gamla hemkommunen. Kommunen har därvid rätt till ersättning Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;för sina faktiska kostnader för elevens utbildning. En sådan utvidgad&lt;br&gt;rätt att gå kvar står också i bättre samklang med bestämmelserna för&lt;br&gt;gymnasieskolan. Enligt dessa får en elev alltid fullfölja gymnasieutbild-&lt;br&gt;ningen där han börjat (5 kap. 16 § skollagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Särskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Nuvarande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskolan finns i huvudsak i 6 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda barn och&lt;br&gt;ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så&lt;br&gt;långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för särskolan. Landsting kan emellertid&lt;br&gt;t.o.m. utgången av år 1995 också vara huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar obligatorisk särskola och frivillig särskola. Den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan är indelad i grundsärskola och träningsskola.&lt;br&gt;Den frivilliga särskolan är indelad i yrkesutbildning, yrkesträning och&lt;br&gt;verksamhetsträning. Styrelsen för särskolan i elevens hemkommun be-&lt;br&gt;slutar om en elev skall tas emot i särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska särskolan är nioårig med rätt för eleverna till ett&lt;br&gt;frivilligt tionde skolår. Övergångsvis gäller dock tioårig skolplikt för de&lt;br&gt;elever som läsåret 1993/94 börjar i årskurs 8 eller högre årskurs. Den&lt;br&gt;frivilliga särskolan är fyraårig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en som enligt skollagen har rätt att gå i särskola skall&lt;br&gt;hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer till stånd. Med&lt;br&gt;hemkommun avses hemlandstingen intill dess att kommunen tagit över&lt;br&gt;ansvaret för särskolan. Sådan skyldighet skall fullgöras genom att hem-&lt;br&gt;kommunen anordnar särskola eller kommer överens med någon annan&lt;br&gt;kommun genom samverkansavtal att denna tar emot elever vars särsko-&lt;br&gt;leutbildning hemkommunen har att sörja för. Någon reglering i skolla-&lt;br&gt;gen om ersättning mellan samverkande kommuner har inte ansetts nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall eftersträva att erbjuda eleverna plats i skolor så att&lt;br&gt;de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavares önskemål om att&lt;br&gt;deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommunen med sär-&lt;br&gt;skoleutbildning skall beaktas så långt det är möjligt med hänsyn till&lt;br&gt;andra elevers berättigade krav på kort skolväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevens hemkommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för&lt;br&gt;elever i sin särskola om det behövs med hänsyn till färdvägens längd,&lt;br&gt;trafikförhållandena, elevens handikapp eller någon annan särskild om-&lt;br&gt;ständighet. Motsvarande skyldighet gäller för en kommun som genom&lt;br&gt;samverkansavtal i sin särskola tar emot elever från annan kommun.&lt;br&gt;Den mottagande kommunens rätt till ersättning för skolskjutskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleras inte i skollagen. Detta förutsätts kommunerna komma överens Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;om i samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun, som anordnar särskola, är skyldig att så långt det är&lt;br&gt;möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför&lt;br&gt;det egna hemmet på grund av skolgången. Hänsyn skall också tas till att&lt;br&gt;det finns för eleven ändamålsenliga kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av bo-&lt;br&gt;ende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver&lt;br&gt;bo utanför föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i propositionen (1992/93:159) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade föreslagit att en ny rättighetslag för&lt;br&gt;personer med svåra funktionshinder införs. Den nya lagen, som föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1994, skall bl.a. ersätta omsorgslagen. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall kommunerna vara huvudmän för samtliga former av stöd&lt;br&gt;och service med undantag för rådgivning och annat personligt stöd, vil-&lt;br&gt;ket blir en uppgift för landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Val av särskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När särskoleeleverna skall fördelas på olika skolor&lt;br&gt;skall utgångspunkten vara elevernas val av skola. Önskemål om&lt;br&gt;placering vid en viss skola skall beaktas så långt det är möjligt&lt;br&gt;med hänsyn till andra elevers berättigade krav på att få så kort&lt;br&gt;skolväg som möjligt. En kommun skall dock inte vara skyldig&lt;br&gt;att tillgodose elevers och vårdnadshavares önskemål, om dessa&lt;br&gt;är förenade med betydande ekonomiska och organisatoriska svå-&lt;br&gt;righeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som utan samverkansavtal tar emot en elev från&lt;br&gt;en annan kommun har rätt till ersättning från elevens hemkom-&lt;br&gt;mun. Om kommunerna inte kommer överens om ersättningens&lt;br&gt;storlek, skall hemkommunen utge en minimiersättning som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts&lt;br&gt;skall inte omfatta sådana elever som väljer att gå i en annan&lt;br&gt;kommunal särskola än den som kommunen eller samverkans-&lt;br&gt;kommunen har erbjudit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Föreslår ingen rätt för särskoleelever att välja&lt;br&gt;särskola utanför hemkommunen eller samverkanskommunen. Överens-&lt;br&gt;stämmer i övrigt i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över dessa för-&lt;br&gt;slag tillstyrker flertalet kommuner. Däremot avstyrker Barnmiljörådet,&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Riksförbundet för utvecklingsstörda&lt;br&gt;barn, ungdomar och vuxna (FUB), Riksföreningen Autism, Synskadades&lt;br&gt;riksförbund (SRF), Handikappförbunden (HCK) samt Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation (TCO). De anser att särskolans elever skall ges sam-&lt;br&gt;ma möjligheter att välja särskola som grundskolans elever. I stort sett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma remissinstanser är kritiska till förslaget att slopa kommunernas&lt;br&gt;skyldighet att svara för skolskjutskostnaderna, om eleven väljer en an-&lt;br&gt;nan skola än den som eleven normalt skulle ha placerats vid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt våren 1992 dels att särskolan&lt;br&gt;som skolform skall behållas, dels att kommunerna senast den 1 januari&lt;br&gt;1996 skall ta över ansvaret för särskolan från landstingen (prop.&lt;br&gt;1991/92:94, bet. 1991/92:UbU21 och 28, rskr. 1991/92:285). Beslutet att&lt;br&gt;behålla särskolan som skolform innebär att barn och ungdomar som in-&lt;br&gt;te kan gå i grundskolan och gymnasieskolan på grund av sin utveck-&lt;br&gt;lingsstörning skall tas emot i särskolan. I det här sammanhanget tar jag&lt;br&gt;således inte upp frågan om elevens och vårdnadshavares rätt att välja&lt;br&gt;skolform, t.ex. grundskola eller särskola. Jag har däremot - i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens uttalande i nyss nämnda proposition - tillsatt en arbets-&lt;br&gt;grupp hösten 1992 med uppgift att följa utvecklingen vad gäller föräld-&lt;br&gt;rars och skolans samverkan vid val av skolform. I arbetsgruppen ingår&lt;br&gt;företrädare för såväl särskolan som för föräldra- och handikapporgani-&lt;br&gt;sationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats (avsnitt 7.2.1) syftar utbildningen i särskolan&lt;br&gt;till att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en utbildning anpassad&lt;br&gt;till varje elevs förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Graden av ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning varierar kraftigt mellan eleverna. De uppvisar också&lt;br&gt;mycket stora variationer i begåvning, förutsättningar och behov. Många&lt;br&gt;elever har förutom sin utvecklingsstörning ett eller flera tilläggshandi-&lt;br&gt;kapp. Antalet elever med likartade funktionshinder är vanligtvis så små&lt;br&gt;att flertalet kommuner, med undantag för de allra största, knappast kan&lt;br&gt;anordna särskola för samtliga elevgrupper. I många små kommuner an-&lt;br&gt;ordnas dessutom bara en särskoleklass. Vidare vänder sig många särsko-&lt;br&gt;lor till en avgränsad elevgrupp (t.ex. barn och ungdomar med autism el-&lt;br&gt;ler autismliknande tillstånd) eller också anordar de endast en viss typ av&lt;br&gt;utbildning, t.ex. grundsärskola, träningsskola eller yrkesutbildning av&lt;br&gt;något slag. För att eleverna skall ha tillgång till ett differentierat utbud&lt;br&gt;krävs således att kommunerna samarbetar om särskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör särskolans elever i så stor utsträckning som&lt;br&gt;möjligt - i likhet med vad som föreslås gälla för grundskolans elever -&lt;br&gt;ges möjlighet att välja särskola. Som en förutsättning för att elever och&lt;br&gt;vårdnadshavare skall kunna välja särskola gäller att de fått information&lt;br&gt;om det utbildningsutbud som finns i kommunen, dvs. vid vilka skolor&lt;br&gt;särskoleutbildning anordnas samt vilken eller vilka elevkategorier re-&lt;br&gt;spektive skola vänder sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört i det föregående (avsnitt 7.1.1) är jag emellertid in-&lt;br&gt;te beredd att förorda att lagstiftningsvägen ålägga en kommun skyldig-&lt;br&gt;het att informera om sitt skolväsende. I stället utgår jag från att det&lt;br&gt;kommer att bli naturligt för alla kommuner att informera om olika ut-&lt;br&gt;bildningsalternativ. Om en kommun inte själv anordnar särskola eller&lt;br&gt;visst slag av särskoleutbildning, bör det givetvis av informationen fram-&lt;br&gt;gå med vilken kommun samverkansavtal slutits om sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för placering vid särskola i hemkommunen eller -&lt;br&gt;om hemkommunen inte själv anordnar särskola - i samverkanskommu-&lt;br&gt;nen bör således vara valet av skola. De elever som inte aktivt väljer nå-&lt;br&gt;gon särskild skola skall placeras så att de får så kort skolväg som möj-&lt;br&gt;ligt. Om fler väljer en viss skola än vad som kan tas emot i den, bör&lt;br&gt;kommunen söka finna den bästa samlade lösningen för alla elever.&lt;br&gt;Självklart måste hänsyn härvid tas till elevens förutsättningar och be-&lt;br&gt;hov. Eleven kan därför komma att placeras i en särskola som inte är&lt;br&gt;den närmast belägna särskolan, men den närmast belägna som kan till-&lt;br&gt;godose elevens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är väl medveten om att mina förslag vad gäller rätten att välja sär-&lt;br&gt;skola endast kommer ett begränsat antal elever tillgodo. Det finns flera&lt;br&gt;anledningar härtill. Bl.a. finns särskola i knappt hälften av landets kom-&lt;br&gt;muner. Dessutom anordnar många små kommuner särskoleundervis-&lt;br&gt;ning endast vid en skola. Vidare vänder sig många särskolor till en be-&lt;br&gt;gränsad elevgrupp, dvs. elever med likartade funktionshinder. En sär-&lt;br&gt;skola som specialiserat sig på en viss elevgrupp, t.ex. grundsärskolans&lt;br&gt;elever, bör därför inte vara skyldig att ta emot en elev som - enligt sko-&lt;br&gt;lans uppfattning - inte kan tillgodogöra sig den undervisningen. Många&lt;br&gt;elever kommer således inte att få någon reell möjlighet att välja särsko-&lt;br&gt;la.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat är särskolans elevgrupp mycket heterogen.&lt;br&gt;En kommun bör därför inte ha skyldighet att tillgodose elevers och&lt;br&gt;vårdnadshavares önskemål, om dessa är förenade med betydande orga-&lt;br&gt;nisatoriska, praktiska och ekonomiska svårigheter. Enligt min mening&lt;br&gt;är det t.ex. inte rimligt att föreskriva att en kommun skall anordna sär-&lt;br&gt;skoleundervisning vid samtliga skolenheter i kommunen. En sådan åt-&lt;br&gt;gärd skulle medföra dels orimligt höga kostnader för kommunen, dels&lt;br&gt;att särskolepersonalen splittras på ett antal skolor med risk för att kvali-&lt;br&gt;teten i särskoleundervisningen försämras. Enligt min mening bör kvali-&lt;br&gt;tetsaspekten alltid väga tungt vid beslut om placering av elev vid viss&lt;br&gt;skola med särskoleundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en kommun inte skall kunna vägra att tillgodose vårdnadsha-&lt;br&gt;vares önskemål enbart på grund av höga skolskjutskostnader, föreslår&lt;br&gt;jag att bestämmelsen i skollagen om kostnadsfri skolskjuts ändras. I lik-&lt;br&gt;het med vad riksdagen nyligen har beslutat (prop. 1992/93:14, bet.&lt;br&gt;1992/93:UbU4, rskr. 1992/93:88) om skolskjuts för grundskolans elever,&lt;br&gt;bör det inte finnas någon tvingande skyldighet för kommunen att svara&lt;br&gt;för skolskjutskostnaderna om vårdnadshavaren väljer en annan särskola&lt;br&gt;än den som kommunen eller samverkanskommunen normalt skulle ha&lt;br&gt;erbjudit. För att åstadkomma så stor valfrihet som möjligt, vill jag dock&lt;br&gt;understryka vikten av att kommunerna har en generös syn på frågan&lt;br&gt;om skolskjutsersättning även då vårdnadshavarna väljer en annan sär-&lt;br&gt;skola än den kommunen erbjuder. Självfallet måste den skola som&lt;br&gt;kommunen erbjuder kunna ge utbildning som är anpassad till elevens&lt;br&gt;förutsättningar och behov. Kommunen skall t.ex. inte kunna erbjuda en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elev som bedöms kunna tillgodogöra sig grundsärskolans undervisning Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;en plats i en närbelägen träningsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande regleras inte en samverkanskommuns rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning från elevens hemkommun. Jag finner inte skäl att nu föreslå en så-&lt;br&gt;dan reglering. Kommunerna förutsätts komma överens om ersättning-&lt;br&gt;ens storlek i samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som jag föreslår för grundskoleelever bör en elev i vissa&lt;br&gt;fall kunna tas emot i en särskola i annan kommun än hemkommunen&lt;br&gt;respektive samverkanskommunen och den mottagande kommunen bör&lt;br&gt;få ersättning från elevens hemkommun. Det är den mottagande kom-&lt;br&gt;munen som beslutar om eleven skall tas emot. Om kommunerna inte&lt;br&gt;kommer överens om ersättningen, bör hemkommunen vara skyldig att&lt;br&gt;betala ett schablonbelopp som bestäms av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Elevernas möjlighet att välja studieväg i en annan kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Något skäl att ändra gällande bestämmelser av-&lt;br&gt;seende möjligheterna att välja studieväg i annan kommun finns&lt;br&gt;för närvarande inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Rätten att bli behandlad som jämställd med&lt;br&gt;sökande från den kommun som erbjuder utbildningen bibehålls för den&lt;br&gt;som saknar studievägen i hemkommunen och för dem som har starka&lt;br&gt;personliga skäl att få gå i gymnasieskolan i den kommun dit de sökt.&lt;br&gt;Därutöver skall en elev kunna välja att gå i en annan kommuns gymna-&lt;br&gt;sieskola, även om studievägen erbjuds av hemkommunen. Eleven får&lt;br&gt;då tas emot i mån av plats i den andra kommunen. Denna elev tas emot&lt;br&gt;i andra hand. Den mottagande kommunen har rätt till ersättning från&lt;br&gt;elevens hemkommun. Ersättningen skall, om kommunerna inte kom-&lt;br&gt;mer överens om annat, utgå med samma belopp som skulle utgått om&lt;br&gt;eleven gått motsvarande utbildning i en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för utbildningar som anordnas av ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är emot förslaget. Kom-&lt;br&gt;munförbundet anför att förslaget medför risk för hårt sökandetryck på&lt;br&gt;de större kommunernas mer centralt belägna skolor. Förortskommu-&lt;br&gt;nema kan då komma att få en betydande elevkostnadsökning genom att&lt;br&gt;det dels uppstår vakanser i egna skolor, dels medför ett ökat antal inter-&lt;br&gt;kommunala ersättningar. Vissa mindre kommuners satsningar på att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning kan helt komma att äventyras. Några kom-&lt;br&gt;muner samt Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller att förslaget kan&lt;br&gt;för små kommuner och kommuner i Norrlands inland innebära att de&lt;br&gt;får mycket svårt att bygga upp en gymnasieskola, eftersom eleverna sö-&lt;br&gt;ker sig till den stora grannkommunen eller till kusttrakterna i Norr-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, Landstingsförbundet och några kommuner har godtagit för-&lt;br&gt;slaget. Landstingsförbundet har dock påpekat att den ökade friheten för&lt;br&gt;eleverna kan inkräkta på kommunernas möjlighet att styra sina utbild-&lt;br&gt;ningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag anser för närvarande att det inte finns&lt;br&gt;skäl att göra någon ändring i gällande bestämmelser såvitt gäller kom-&lt;br&gt;munernas skyldigheter att ta emot elever i gymnasieskolan. Jag har här-&lt;br&gt;vid beaktat att ett flertal kommuner befarar att det skulle innebära svå-&lt;br&gt;righeter vid uppbyggnaden av den nya gymnasieskolan, om eleverna&lt;br&gt;kan välja en annan kommuns gymnasieskola trots att hemkommunen&lt;br&gt;erbjuder utbildningen. Det finns inte heller något i nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser som hindrar en kommun att, vid sidan av sådana ungdomar som&lt;br&gt;kommunen är skyldig att ta emot, i andra hand ta emot även andra ele-&lt;br&gt;ver från andra kommuner. Anordnarkommunen har dock i sådant fall&lt;br&gt;inte någon rätt att få ersättning för sina kostnader utan kommunerna&lt;br&gt;får här komma överens om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler medför en tämligen vidsträckt rätt att bli mottagen i&lt;br&gt;en annan kommun som förstahandselev. Eleverna har idag möjlighet&lt;br&gt;att söka till alla typer av utbildningar. När det gäller utbildningar som&lt;br&gt;hemkommunen inte erbjuder kan eleven dessutom söka den på alla&lt;br&gt;ställen i landet där den anordnas. Inför en successiv övergång till en&lt;br&gt;kursutformad gymnasieskola anser jag det mindre lämpligt att nu införa&lt;br&gt;ett system där kommunerna blir skyldiga att ta emot andra elever i&lt;br&gt;gymnasieskolan än de som skall tas emot i första hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser också, som påpekats i inledningen, en viss skillnad mellan be-&lt;br&gt;hovet av valfrihet inom grundskolan respektive gymnasieskolan. I den&lt;br&gt;obligatoriska skolan, där såväl rättigheter som skyldigheter och utform-&lt;br&gt;ning är relativt sett mer reglerade, har rätten att välja en annan skola -&lt;br&gt;även om den erbjuder motsvarande utbildning - ett stort värde. I gym-&lt;br&gt;nasieskolan handlar behovet av valfrihet och mångfald snarare om att&lt;br&gt;kunna erbjuda ett brett och varierat utbud av utbildningsvägar och stu-&lt;br&gt;diekombinationer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Skola - Fristående skola&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon lagreglering med krav på ett minsta an-&lt;br&gt;tal elever för godkännande av en fristående skola på grundskole-&lt;br&gt;nivå bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allsidig bedömning av kvalitetskrav såväl i fråga om socia-&lt;br&gt;la som andra aspekter på skolverksamhet bör utgöra grunderna&lt;br&gt;för ett beslut om godkännande. I en sådan bedömning kan ock-&lt;br&gt;så skolans storlek vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 9 kap. 2 § skollagen skall en fristå-&lt;br&gt;ende skola godkännas som skola där vanlig skolplikt får fullgöras, ”om&lt;br&gt;skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå&lt;br&gt;väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan&lt;br&gt;förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans&lt;br&gt;allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2&lt;br&gt;§ andra och tredje styckena.” I 1 kap. 2 § skollagen anges att utbild-&lt;br&gt;ningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete&lt;br&gt;med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande&lt;br&gt;människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till&lt;br&gt;elever med särskilda behov. Vidare skall verksamheten i skolan utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.&lt;br&gt;Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje män-&lt;br&gt;niskas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med en fristående skola har betydelse när det gäller&lt;br&gt;att ta ställning till om en sådan skola skall godkännas för skolpliktens&lt;br&gt;fullgörande. Det finns anledning att i detta sammanhang något beröra&lt;br&gt;vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ett godkännande&lt;br&gt;inte skall vägras redan på den grunden att det inte rör sig om en skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10 del A s. 29)&lt;br&gt;erinrades om att bestämmelser om fristående skolor hade införts i den&lt;br&gt;dåvarande skollagen den 1 juli 1983. I skollagspropositionen återgavs&lt;br&gt;därvid följande uttalande beträffande betydelsen av ordet skola i begrep-&lt;br&gt;pet fristående skola:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 själva ordet skola ligger att det är fråga om verksamhet för under-&lt;br&gt;visning av elever i grupp. Verksamheten måste vara inställd på viss var-&lt;br&gt;aktighet och får inte vara av bara tillfällig karaktär. Den måste vara in-&lt;br&gt;riktad på gruppundervisning men behöver inte nödvändigtvis genomgå-&lt;br&gt;ende och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning som någon anordnar enbart för barn som står under&lt;br&gt;hans eller hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara&lt;br&gt;fråga om verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomståen-&lt;br&gt;de atar sig att tillhandahålla undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven för att en fristående skola skall kunna godkännas för skolplik-&lt;br&gt;tens fullgörande är så pass stora, att frågan om gränsdragningen mellan&lt;br&gt;skola och icke-skola knappast behöver ställas pa sin spets. Det som inte&lt;br&gt;är skola torde inte uppfylla de andra krav som ställs för godkännande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således idag inte någon absolut lägsta gräns för hur många&lt;br&gt;elever det måste vara i en skola för att den skall kunna godkännas som&lt;br&gt;fristående skola. Nyss redovisade, i propositioner gjorda uttalanden&lt;br&gt;kring frågor om gränsdragningen enskild undervisning-fristående skola&lt;br&gt;samt de uttalanden som gjordes i propositionen (prop. 1991/92:95) om&lt;br&gt;valfrihet och fristående skolor, ger dock en viss vägledning vid bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med remissbehandlingen av betänkandet Fristående skolor&lt;br&gt;- Bidrag och elevavgifter (SOU 1992:38) har synpunkter dock fram-&lt;br&gt;kommit att ett lägsta elevantal för att få kallas skola bör fastslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis möjligt att ange att ett visst elevunderlag krävs för&lt;br&gt;att en skola skall godkännas och därmed medges offentligt bidrag. Det&lt;br&gt;medför dock vissa svårigheter. Om ett lägsta antal elever anges för god-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännande måste det alltid finnas möjligheter till avvikelser, t.ex. för an-&lt;br&gt;ordnandet av en skola i glesbygd, i ett uppbyggnadsskede av en skola,&lt;br&gt;vid tillfällig nedgång av elevantalet. Till detta kommer att en skola kan&lt;br&gt;bestå av t.ex. endast årskurserna 1-3 i grundskolan medan en annan&lt;br&gt;kan omfatta alla årskurserna. Det är då inte rimligt att samma minsta&lt;br&gt;elevantal skall krävas för att skolan skall godkännas och därmed erhålla&lt;br&gt;offentligt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening talar övervägande skäl för att ett ”minsta antal ele-&lt;br&gt;ver” inte skall anges i lagtexten för godkännande av en fristående skola.&lt;br&gt;Jag anser att en allsidig bedömning av kvalitetskrav såväl i fråga om un-&lt;br&gt;dervisning som i fråga om sociala och andra aspekter på skolverksamhet&lt;br&gt;bör utgöra grunderna för ett beslut om godkännande. Därtill kommer&lt;br&gt;en bedömning av skolverksamhetens ”varaktighet” och förmåga att&lt;br&gt;överleva på sikt. Detta innebär t.ex. att det inte kan vara fråga om en&lt;br&gt;”skola” när undervisning ges i huvudsak till egna barn och där skol-&lt;br&gt;verksamheten upphör när de egna barnen inte längre har behov av un-&lt;br&gt;dervisning. Vid en ansökan om godkännande är det självklart att en&lt;br&gt;ekonomisk planering redovisas. En skola med alltför få elever torde in-&lt;br&gt;te ge underlag för en ekonomisk stabilitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever har&lt;br&gt;det inte ansetts nödvändigt med ett formellt krav på godkännande. Rät-&lt;br&gt;ten att starta och driva en sådan skola är en del av näringsfriheten.&lt;br&gt;Först när en skola vill ha ekonomiskt stöd av staten ställs vissa krav. Jag&lt;br&gt;har i det föregående (avsnitt 5) redovisat vilka krav som jag anser bör&lt;br&gt;ställas på en skola för att den skall kunna få offentligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningen i fristående skolor godkända för ele-&lt;br&gt;ver med skolplikt skall enbart stå under tillsyn av Statens skol-&lt;br&gt;verk. Bestämmelsen om att kommunen svarar för den omedel-&lt;br&gt;bara tillsynen över sådan utbildning upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i fristående gymnasieskolor som får offentligt&lt;br&gt;stöd skall stå under tillsyn av Statens skolverk. Fristående gym-&lt;br&gt;nasieskolor som får statligt stöd skall vara skyldiga att delta i&lt;br&gt;den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genom-&lt;br&gt;förs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har endast behandlat tillsynen&lt;br&gt;över fristående skolor över grundskolenivån. Arbetsgruppen föreslår att&lt;br&gt;Skolverket skall ansvara för uppföljning och utvärdering av själva ut-&lt;br&gt;bildningen. Kommunernas tillsynsansvar bör däremot endast gälla såda-&lt;br&gt;na fysiska förhållanden, som inte ingår i andra myndigheters ansvars-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket anser att kommunerna skall ha den&lt;br&gt;omedelbara tillsynen över utbildningen i de skolor som arbetsgruppen&lt;br&gt;kallade ”motsvarande skolor” (fristående gymnasieskolor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: En kommun skall se till att elever i dess&lt;br&gt;grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se&lt;br&gt;till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i&lt;br&gt;dess grundskola eller särskola, på något sätt får föreskriven utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola skall&lt;br&gt;huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till elevens&lt;br&gt;hemkommun. Om en skolpliktig elev som går i en fristående skola är&lt;br&gt;frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak skall huvudmannen för&lt;br&gt;skolan anmäla förhållandet till barnets hemkommun. Kommunen skall&lt;br&gt;då pröva om barnet skall åläggas skolgång i det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Uppgifter om eleverna måste också lämnas av den fristående skolan till&lt;br&gt;hemkommunen för att kommunen skall kunna tilldela skolan medel&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor står i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever&lt;br&gt;under tillsyn av Skolverket och skolorna är skyldiga att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.&lt;br&gt;Den omedelbara tillsynen över utbildningen ankommer på den styrelse&lt;br&gt;som finns för grundskolan, samt i vissa fall den styrelse som ansvarar&lt;br&gt;för särskolan eller specialskolan för den kommun där skolan är belä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag erfarit råder det delade meningar om vad kommunens&lt;br&gt;tillsyn över de fristående skolornas utbildning innebär. Tillsynen över&lt;br&gt;att utbildningen i en fristående skola uppfyller de krav som skollagen&lt;br&gt;anger för att en skola skall kunna godkännas för elever som har skol-&lt;br&gt;plikt bör, enligt min mening, helt och hållet ankomma på Skolverket.&lt;br&gt;Verksamheten i en fristående skola bedrivs ofta utifrån andra pedagogis-&lt;br&gt;ka eller konfessionella utgångspunkter än i den kommunala skolan. Be-&lt;br&gt;dömningen bör ske på ett likartat sätt i hela landet. Kommunen bör in-&lt;br&gt;te heller ha någon tillsyn över fristående skolors ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den. Bestämmelsen i skollagen om kommunens omedelbara tillsyn över&lt;br&gt;utbildningen i en fristående skola bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär inte att kommunerna inte kommer att ha någon tillsyn&lt;br&gt;över verksamheten i fristående skolor. Kommunen har på grund av oli-&lt;br&gt;ka bestämmelser att utöva tillsyn över den verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för kommunen att se till att alla som har skolplikt full-&lt;br&gt;gör den antingen inom det offentliga skolväsendet eller i någon god-&lt;br&gt;känd fristående skola bör däremot bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontinuerliga tillsynen över skolorna torde främst komma att ut-&lt;br&gt;övas genom Skolverkets fältorganisation. Även om kommunerna inte&lt;br&gt;längre har något tillsynsansvar för utbildningen är det självklart att en&lt;br&gt;kommun som får reda på missförhållanden i en fristående skola påtalar&lt;br&gt;detta för Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i fristående gymnasieskolor som får offentligt stöd bör&lt;br&gt;på motsvarande sätt stå under Skolverkets tillsyn. Vidare bör dessa sko-&lt;br&gt;lor, i likhet med vad som gäller fristående skolor godkända för vanlig&lt;br&gt;skolplikt, vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som&lt;br&gt;genomförs av Skolverket. Bestämmelser om detta bör tas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Ersättning för dagliga resor för elever som har rätt&lt;br&gt;till studiehjälp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunernas skyldighet att betala ersättning för&lt;br&gt;dagliga resor mellan skolan och bostaden begränsas, om ersätt-&lt;br&gt;ningen ges kontant, till högst 1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad&lt;br&gt;som eleven har behov av resor. Detta medför en ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa&lt;br&gt;elevresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;är flertalet positiva. Några instanser anser dock att frågan är en kommu-&lt;br&gt;nal angelägenhet och att den inte skall regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommunerna har i dag ansvaret för dagliga&lt;br&gt;resor mellan bostaden och skolan för elever som har rätt till studiehjälp&lt;br&gt;under förutsättning att färdvägen är minst sex kilometer. Jag anser inte&lt;br&gt;att det finns någon anledning att ändra denna gräns för rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning. Det finns, med undantag för resor med flyg, inte några begräns-&lt;br&gt;ningar när det gäller kommunernas skyldigheter att betala ersättning för&lt;br&gt;dagliga resor mellan bostaden och skolan. Jag anser att det bör införas&lt;br&gt;en begränsning härvidlag. Hemkommunens skyldighet att betala bör be-&lt;br&gt;gränsas till ett rimligt belopp. Härvid har jag stannat för ett belopp som,&lt;br&gt;om ersättning ges kontant, korresponderar med det lägsta beloppet som&lt;br&gt;kommunen är skyldig att betala till stöd till elever som har behov av in-&lt;br&gt;ackordering. Detta belopp utgör 1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som ele-&lt;br&gt;ven har behov av resor mellan bostaden och skolan. Denna begränsning&lt;br&gt;bör således införas i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vis-&lt;br&gt;sa elevresor. Det finns dock inget som hindrar en kommun att betala&lt;br&gt;högre ersättning. Kommunen skall även kunna välja att ge stödet på an-&lt;br&gt;nat sätt, t.ex. i form av busskort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Övriga skollagsändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1992/93:159) om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade har regeringen lagt fram förslag till en rättighetslag för&lt;br&gt;personer med svåra funktionshinder. Med anledning av förslaget före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slår jag vissa ändringar i 1 kap. 5, 8 och 16 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 7 §, 6&lt;br&gt;kap. 1, 6 och 7 §§, 7 kap. 6 §, 9 kap. 3 och 8 a §, 10 kap. 5 §, 12 kap. 1&lt;br&gt;och 5 §§, 14 kap. 2-4 §§ och rubriken till 12 kap. skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;samt i punkt 13 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om&lt;br&gt;ändring i skollagen och punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:598) om ändring i skollagen. Ändringarna innebär i huvudsak att&lt;br&gt;skollagens terminologi anpassas till förslaget till lag om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också ett förtydligande i 4 kap. 11 § skollagen av vilka be-&lt;br&gt;slut enligt 4 kap. 8 § som får överklagas samt en redaktionell ändring i&lt;br&gt;14 kap. 5 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare att 5 kap. 33 § skollagen skall ändras så att det&lt;br&gt;framgår att det är kommunen som bestämmer om stödet till elever som&lt;br&gt;behöver inackorderas till följd av skolgången skall ges kontant eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår när det gäller skollagen (1985:1100) att ändringarna i 5, 9&lt;br&gt;och 10 kap. skall, med de undantag som jag skall redovisa, träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1993. I övrigt skall ändringarna träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994 och tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fristående skolor som före ikraftträdandet ansökt om att bli god-&lt;br&gt;kända för vanlig skolplikt bör de nya bestämmelserna inte gälla i sin&lt;br&gt;helhet från den 1 juli 1993. Vissa undantag bör göras från bestämmel-&lt;br&gt;sen om att ansökan skall ha gjorts senast den 1 augusti året innan bi-&lt;br&gt;dragsåret börjar. Det är rimligt att skolor som blivit godkända före&lt;br&gt;ikraftträdandet får rätt till bidrag för det bidragsår som börjar den 1 juli&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förändringarna för fristående skolor över grundskoleni-&lt;br&gt;vå bör regelsystemet tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1993. En fristående&lt;br&gt;skola som efter den 1 juli 1993 ansöker om att bli förklarad berättigad&lt;br&gt;till offentligt stöd skall ha kommit in med ansökan före den 1 augusti&lt;br&gt;1993 för att komma ifråga som bidragsberättigad för bidragsåret&lt;br&gt;1994/95. En fristående skola som idag är ställd under statlig tillsyn be-&lt;br&gt;höver inte ansöka på nytt om att bli förklarad som bidragsberättigad.&lt;br&gt;Dessa skolor föreslår jag att regeringen, efter förslag av Skolverket, skall&lt;br&gt;få bedöma om skolan skall tillhöra kategorin fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;eller kompletterande skolor. De skolor som då bedöms uppfylla kraven&lt;br&gt;för att bli förklarade som bidragsberättigade fristående gymnasieskolor&lt;br&gt;skall regeringen avge en sådan förklaring för. Bidrag från elevernas&lt;br&gt;hemkommuner skall inte utgå förrän från och med budgetåret 1994/95.&lt;br&gt;Detta bör framgå av övergångsbestämmelserna till lagen. Detta innebär&lt;br&gt;att det nuvarande bidragssystemet behålls under budgetåret 1993/94. De&lt;br&gt;fristående skolor som idag har statsbidrag eller enbart är ställda under&lt;br&gt;statlig tillsyn och som inte bedöms uppfylla förutsättningarna för bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt de förslag jag har redovisat (avsnitt 5) bör, under en övergångspe- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;riod, få behålla det statliga stödet. Övergångsperioden bör vara tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ändringen i lagen (1991:1110) om kommunernas skyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet att svara för vissa elevresor skall träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår jag att lagen om entreprenadförhållanden inom skolan&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet&lt;br&gt;att svara för vissa elevresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om entreprenadförhållanden inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 3 har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har betecknats lag om ändring i lagen om ändring i skollagen&lt;br&gt;på grund av att ett förslag om ändring i skollagen redan har lämnats till&lt;br&gt;riksdagen i propositionen (1992/93:158) om skolans internationaliser-&lt;br&gt;ing. I den propositionen föreslås ändringar i 5 kap. 5 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen, avsnitt 8.4, har behandlats vissa förslag&lt;br&gt;till terminologiska ändringar i skollagen som är föranledda av regering-&lt;br&gt;ens förslag i propositionen (1992/93:159) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade. Dessa bestämmelser kommenteras inte i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverk-&lt;br&gt;samhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunika-&lt;br&gt;tionssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på&lt;br&gt;grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg här-&lt;br&gt;ifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår&lt;br&gt;som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven&lt;br&gt;kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning skall&lt;br&gt;särskild vikt fästas vid elevens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta&lt;br&gt;vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisa-&lt;br&gt;toriska eller ekonomiska svårigheter uppstår for kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att kommunerna vid fördelningen&lt;br&gt;av elever på olika skolor i första hand skall utgå från vårdnadshavares&lt;br&gt;önskemål. Ett önskemål om placering i en viss skola får emellertid inte&lt;br&gt;gå ut över ett annat barns berättigade krav på placering i en skola nära&lt;br&gt;hemmet. Detta blir aktuellt i situationer när något önskemål om place-&lt;br&gt;ring vid en viss skola inte uttryckts. Elever, vilkas vårdnadshavare inte&lt;br&gt;framställt något önskemål, har rätt att om det finns en skola nära hem-&lt;br&gt;met bli placerad där. Om det inte finns någon skola nära hemmet måste&lt;br&gt;kommunen i enlighet med den princip som kommit till uttryck i första&lt;br&gt;stycket ändå beakta vad som för eleven är ändamålsenligt ur kommuni-&lt;br&gt;kationssynpunkt. I vissa fall kan flera skolor bedömas som likvärdiga ur&lt;br&gt;kommunikationssynpunkt även om de inte ligger på samma avstånd&lt;br&gt;från hemmet. Eleven får dock inte drabbas av en allvarlig försämring&lt;br&gt;beträffande sin skolväg. I situationer då flera önskat bli placerade i en&lt;br&gt;skola än det finns plats i skolan skall samma principer vid urvalet gälla&lt;br&gt;som då något önskemål inte framställts. En elev som inte kan beredas&lt;br&gt;plats i den skola som vårdnadshavaren valt kan komma att påverka ur-&lt;br&gt;valet till en annan skola. I sådana situationer måste kommunen hitta&lt;br&gt;den bästa lösningen för alla berörda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett önskemål skulle leda till ekonomiska eller organisatoriska svå-&lt;br&gt;righeter för kommunen skall kommunen kunna bortse från önskemå-&lt;br&gt;let. För att kommunen skall kunna bortse från önskemålet måste svårig-&lt;br&gt;heten vara betydande. Det självklara fallet är att skolan inte har plats&lt;br&gt;för alla som vill gå där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att sörja for att det för eleverna i grundsko-&lt;br&gt;lan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till&lt;br&gt;färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller&lt;br&gt;någon annan särskild omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet,&lt;br&gt;skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får till-&lt;br&gt;fredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar&lt;br&gt;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som&lt;br&gt;kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en&lt;br&gt;viss skola inte framställts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen&lt;br&gt;under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahöran-&lt;br&gt;de i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen.&lt;br&gt;Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har uttrycket fysiskt handikapp ersatts med funktions-&lt;br&gt;hinder. Ändringen är en konsekvens av förslaget till en ny rättighetslag&lt;br&gt;för personer med svåra funktionshinder (prop. 1992/93:159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats i konsekvens med ändringen i 6 § samt&lt;br&gt;med hänsyn till den nya 8 a §. För elever som avses i 8 a § har varken&lt;br&gt;hemkommunen eller den anordnande kommunen någon skyldighet att&lt;br&gt;anordna skolskjuts eller, om eleven inte kan bo hemma, svara för boen-&lt;br&gt;det på den ort där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin grundskola ta emot en elev&lt;br&gt;från en annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning&lt;br&gt;för elevens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda&lt;br&gt;kommunerna kommer överens om annat, skall ersättningen motsvara&lt;br&gt;den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det&lt;br&gt;pågående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Hemkommu-&lt;br&gt;nen får dock göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent från den&lt;br&gt;framräknade genomsnittskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar kommuners rätt att ta emot en elev som inte hör&lt;br&gt;hemma i kommunen i andra fall än om kommuner kommit överens&lt;br&gt;om att en kommun skall ta emot vissa elever från en annan kommun (5&lt;br&gt;§ tredje stycket) eller om en elev har särskilda skäl på grund av sina&lt;br&gt;personliga förhållanden att bli mottagen i annan kommuns grundskola&lt;br&gt;(8 §). Om vårdnadshavaren begär det får annan kommun än hemkom-&lt;br&gt;munen ta emot eleven i sin grundskola. Någon skyldighet för kommu-&lt;br&gt;nen att ta emot eleven finns inte. En kommun som tar emot en elev&lt;br&gt;med stöd av bestämmelsen har rätt till ersättning från elevens hemkom-&lt;br&gt;mun. I första hand skall kommunerna komma överens om ersättning-&lt;br&gt;ens storlek. Om de inte gör det är hemkommunen skyldig att betala ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i hemkommunens grund-&lt;br&gt;skola på det stadium eleven tillhör. Genomsnittskostnaden hänför sig&lt;br&gt;till pågående kalenderår. Från genomsnittskostnaden får kommunen&lt;br&gt;göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har&lt;br&gt;rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund&lt;br&gt;för beslutet ändras under läsårets gång. Om det för eleven endast åter-&lt;br&gt;står en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun där&lt;br&gt;eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbild-&lt;br&gt;ning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har gjorts ett tillägg som innebär att en elev Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;har rätt att gå kvar årskurs 9 i en kommuns grundskola även om de för-&lt;br&gt;hållanden som låg till grund för beslutet att tas emot i kommunens&lt;br&gt;grundskola ändras, när eleven går i årskurs 8 eller under sommarlovet&lt;br&gt;mellan årskurserna 8 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket är hemkommunen skyldig att betala ersättning&lt;br&gt;för elevens utbildning om elevens förhållanden ändras innan en elev&lt;br&gt;börjar årskurs 9 men går kvar sista årskursen. Ersättningen skall utgå&lt;br&gt;enligt samma grunder som ersättning enligt 8 § (jfr. specialmotivering-&lt;br&gt;en till 8 § i prop. 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m. s. 75). Skyl-&lt;br&gt;dighet att utge interkommunal ersättning finns endast för det extra året,&lt;br&gt;däremot inte för det läsår som pågår när eleven flyttar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket om&lt;br&gt;åtgärder for elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om&lt;br&gt;rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos Skolväsendets överkla-&lt;br&gt;gandenämnd av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att det tydligare framgår att det i fråga om&lt;br&gt;beslut som fattas enligt 8 § endast är kommunens beslut, om en elev&lt;br&gt;skall tas emot i kommunens grundskola, som får överklagas till Skolvä-&lt;br&gt;sendets överklagandenämnd. Däremot kan inte frågan om den inter-&lt;br&gt;kommunala ersättningen bli föremål för prövning i överklagandenämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program&lt;br&gt;för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket för-&lt;br&gt;utsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller&lt;br&gt;avlagt International Baccalaureate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller&lt;br&gt;i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkans-&lt;br&gt;avtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om&lt;br&gt;en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på forkunskaper skall gälla for lokala grenar&lt;br&gt;eller utbildningar på främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har den ändringen gjorts att kommunen inte är skyl-&lt;br&gt;dig att erbjuda den elev som har gått igenom en i förhållande till ett na-&lt;br&gt;tionellt program i gymnasieskolan likvärdig utbildning utbildning på ett&lt;br&gt;nationellt program inom gymnasieskolan. Med en likvärdig utbildning&lt;br&gt;avses exempelvis en utbildning på ett specialutformat program i gymna-&lt;br&gt;sieskolan, en utbildning i en fristående skola som motsvarar ett natio-&lt;br&gt;nellt eller ett specialutformat program eller en motsvarande utbildning&lt;br&gt;vid ett riksinternat. Med en likvärdig utbildning kan även avses en två-&lt;br&gt;årig eller längre utbildning på en linje eller en specialkurs i den gamla&lt;br&gt;gymnasieskolan. (Jämför prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 29)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av spe-&lt;br&gt;cialutformade program eller individuella program for de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt&lt;br&gt;International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits&lt;br&gt;emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig ut-&lt;br&gt;bildning, men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från&lt;br&gt;särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och en-&lt;br&gt;dast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan,&lt;br&gt;därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå motsva-&lt;br&gt;ra ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund for fortsatt&lt;br&gt;utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt&lt;br&gt;program eller ett specialutformat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall&lt;br&gt;följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga&lt;br&gt;om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av&lt;br&gt;de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den ändringen gjorts att kommunen inte är skyldig&lt;br&gt;att erbjuda den elev som har tagits in på en likvärdig utbildning utbild-&lt;br&gt;ning på ett specialutformat eller ett individuellt program i kommunen.&lt;br&gt;En likvärdig utbildning kan exempelvis vara en utbildning som motsva-&lt;br&gt;rar ett nationellt eller ett specialutformat program i en fristående skola&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en riksinternatskola. Vidare har ett förtydligande gjorts som inne- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;bär att om en elev har tagits emot på en utbildning men därefter avbru-&lt;br&gt;tit utbildningen är kommunen, i likhet med vad som gäller for de na-&lt;br&gt;tionella programmen, skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten gäller dock, vilket framgår av 5 kap. 1 §, endast fram till&lt;br&gt;och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skol-&lt;br&gt;gången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten gäller&lt;br&gt;till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tju-&lt;br&gt;go år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och&lt;br&gt;från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt&lt;br&gt;kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med&lt;br&gt;lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Be-&lt;br&gt;loppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf innebär att det nu klart framgår att det är&lt;br&gt;kommunen som bestämmer hur stödet skall ges, kontant eller på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. En motsvarande ändring har gjorts i 2 § lagen om kom-&lt;br&gt;munernas skyldighet att svara för vissa elevresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det&lt;br&gt;egna hemmet på grund av skolgången. Även i övrigt skall vid utform-&lt;br&gt;ningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikations-&lt;br&gt;synpunkt är ändamålsenligt för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning&lt;br&gt;skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn&lt;br&gt;skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra ele-&lt;br&gt;vers berättigade krav på en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller&lt;br&gt;att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kost-&lt;br&gt;nadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,&lt;br&gt;trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet. Kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever&lt;br&gt;som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars&lt;br&gt;skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1993:000) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;utanför föräldrahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens andra stycke motsvarar i huvudsak de änd-&lt;br&gt;ringar som har gjorts i 4 kap. 6 § för elever i grundskolan. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har närmare kommenterats i den allmänna motiveringen under av-&lt;br&gt;snitt 7. Se vidare specialmotiveringen till 4 kap 6 §. Bestämmelserna&lt;br&gt;om kommun avser den kommun som anordnar särskolan. I de fall det-&lt;br&gt;ta inte är hemkommunen utan en kommun som hemkommunen slutit&lt;br&gt;avtal med är det den anordnande kommunen som avses. Vidare har i&lt;br&gt;andra stycket en konsekvensändring gjorts med anledning av förslaget&lt;br&gt;till en ny rättighetslag för personer med svåra funktionshinder (prop.&lt;br&gt;1992/93:159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har intagits en begränsning i kommunens skyldighet&lt;br&gt;att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i särskolan. På samma sätt&lt;br&gt;som sedan tidigare gäller för elever i grundskolan är inte kommunen&lt;br&gt;skyldig att svara för skolskjuts om eleven har valt en annan särskola än&lt;br&gt;den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är en konsekvens av förslaget till lag om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun. I sådana fall har kommunen rätt till ersättning för ele-&lt;br&gt;vens utbildning från elevens hemkommun. Om inte de berörda kommu-&lt;br&gt;nerna kommer överens om annat, skall hemkommunen utge det belopp&lt;br&gt;som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar vad som gäller för elever i grundskolan enligt 4&lt;br&gt;kap. 8 a §, dock skall om kommunerna inte kommer överens om ersätt-&lt;br&gt;ningens storlek hemkommunen utge ett belopp som föreskrivs av rege-&lt;br&gt;ringen (jfr. specialmotiveringen till 4 kap. 8 a §). Elever som tas emot i&lt;br&gt;en annan kommun än hemkommunen med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;har inte rätt till kostnadsfri skolskjuts eftersom de valt att gå i en annan&lt;br&gt;skola än de annars skulle ha placerats i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd for&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av Statens skol-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller särskild skolplikt prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;av Statens skolverk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialsko-&lt;br&gt;lan av styrelsen for den specialskola som ansvarar för utbildning av&lt;br&gt;samma handikappgrupp där skolan är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för vanligt skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar&lt;br&gt;mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och sko-&lt;br&gt;lan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande för särskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger ele-&lt;br&gt;verna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i&lt;br&gt;särskolan eller specialskolan. En ytterligare förutsättning är att eleverna&lt;br&gt;i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I godkännandet för särskild skolplikt skall anges om det avser särsko-&lt;br&gt;leutbildning eller specialskoleutbildning eller båda dessa skolformer samt&lt;br&gt;för vilka handikappgrupper utbildningen godkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är godkänd&lt;br&gt;för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om styrelsen&lt;br&gt;för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har särskild&lt;br&gt;skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund&lt;br&gt;för särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fri-&lt;br&gt;stående skola som motsvarar specialskolan endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samma funktionshinder som barnet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig utbildningen vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-4 §§ motsvarar de bestämmelser som tidigare&lt;br&gt;fanns i 1-3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har vanlig skolplikt men som endast för kortare tid är bosatt i&lt;br&gt;landet eller som har andra skäl att få en utbildning med en annan inter-&lt;br&gt;nationell inriktning än den som får finnas inom grundskolan eller fristå-&lt;br&gt;ende skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt får full-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internatio- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;nell skola), om skolan av Statens skolverk har godkänts för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är&lt;br&gt;likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i&lt;br&gt;svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den om-&lt;br&gt;fattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar i huvudsak tidigare 5 §. Eftersom utbild-&lt;br&gt;ningar med viss internationell inriktning får förekomma i grundskolan&lt;br&gt;och i fristående skolor som godkänts för elever med vanlig skolplikt en-&lt;br&gt;ligt 1 och 2 §§ har första stycket ändrats så att definitionen av vad som&lt;br&gt;betecknas som internationella skolor görs tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt,&lt;br&gt;skall tilldelas bidrag till verksamheten av elevernas hemkommuner. För&lt;br&gt;varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalende-&lt;br&gt;råret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen&lt;br&gt;göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade&lt;br&gt;genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår bör-&lt;br&gt;jar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i&lt;br&gt;den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidragen&lt;br&gt;skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-sep-&lt;br&gt;tember avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid ut-&lt;br&gt;betalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser&lt;br&gt;tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september. För att en&lt;br&gt;nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha&lt;br&gt;ansökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 augusti året in-&lt;br&gt;nan bidragsåret börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för&lt;br&gt;längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad&lt;br&gt;som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om&lt;br&gt;det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den&lt;br&gt;fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slut-&lt;br&gt;reglering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredo-&lt;br&gt;visning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor&lt;br&gt;för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda före-&lt;br&gt;skrifter eller andra särskilda beslut, och inte heller skolor, för vilka hu-&lt;br&gt;vudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor&lt;br&gt;som Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar med vissa ändringar tidigare 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har uttrycket medel ersatts med bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att vid beräkningen av bidraget&lt;br&gt;skall underlaget för genomsnittskostnaden hänföras till samma år som&lt;br&gt;bidraget avser. Eftersom det kommunala budgetåret motsvarar kalen-&lt;br&gt;deråret kan den fristående skolan komma att få olika belopp för höst-&lt;br&gt;terminen respektive vårterminen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en bestämmelse som innebär att en nystar-&lt;br&gt;tad skola som vill ha bidrag måste ha ansökt om att bli godkänd för&lt;br&gt;vanlig skolplikt senast den 1 augusti året innan bidragsåret börjar. Med&lt;br&gt;nystartad skola avses en skola som inte tidigare varit godkänd för vanlig&lt;br&gt;skolplikt enligt 1 och 2 §§. Däremot kan den tidigare i och för sig har&lt;br&gt;varit fristående skola, exempelvis en internationell skola enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har tagits in bestämmelser om underlaget för&lt;br&gt;bidragen till de fristående skolorna och om viss slutreglering. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär att hemkommunens budgeterade genomsnittskostnad&lt;br&gt;skall ligga till grund för de månatliga utbetalningarna. Om det, när det&lt;br&gt;slutliga resultatet finns tillgängligt, visar sig att den kommunala genom-&lt;br&gt;snittskostnaden är högre än den budgeterade har skolan rätt till mellan-&lt;br&gt;skillnaden. Om den budgeterade genomsnittskostnaden är högre än den&lt;br&gt;slutliga är skolan däremot inte skyldig att betala tillbaka mellanskillna-&lt;br&gt;den till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av den eventuella mellanskillnaden skall ske senast två&lt;br&gt;månader efter det att kommunens årsredovisning för aktuellt år lämnats&lt;br&gt;över till kommunfullmäktige. Enligt 8 kap. 19 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall årsredovisningen lämnas över till fullmäktige senast&lt;br&gt;den 1 juni året efter det år som redovisningen avser. Reglering av bidra-&lt;br&gt;gen kommer således att för varje bidragsår äga rum vid två tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket, som motsvarar det tidigare fjärde stycket, har vissa&lt;br&gt;tillägg gjorts med hänsyn till det nya fjärde stycket och till nya 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 §, får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan&lt;br&gt;anses rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Statens skolverk, vid prövning av en ansökan om godkännande&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket, finner att elevavgifterna vid skolan inte&lt;br&gt;kan anses skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att den in-&lt;br&gt;te skall ha rätt till bidrag enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad&lt;br&gt;om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses&lt;br&gt;skäliga. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att änd-&lt;br&gt;ra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av Skolverket,&lt;br&gt;om elevavgifterna senare bedöms som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar fristående skolors möjligheter att ta ut&lt;br&gt;elevavgifter. Under vilka förutsättningar avgifter får tas ut har närmare&lt;br&gt;motiverats i den allmänna motiveringen under avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller enbart de elever som den fristående skolan får&lt;br&gt;bidrag för enligt 6 §. Skolor som får statsbidrag enligt särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser och skolor som avstått från bidrag enligt 6 § omfattas inte av be-&lt;br&gt;stämmelsen. För sådana skolor kan det i andra författningar finnas be-&lt;br&gt;stämmelser om elevavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall Skolverket i samband med att beslut om&lt;br&gt;godkännande fattas besluta att skolan inte skall ha rätt till offentligt bi-&lt;br&gt;drag om den tar ut oskäliga elevavgifter. Detta innebär att huvudman-&lt;br&gt;nen för skolan i sin ansökan om godkännande bör ange hur stora elev-&lt;br&gt;avgifterna avses bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevavgifters skälighet ingår i Skolverkets tillsynsansvar och enligt&lt;br&gt;tredje stycket skall skolverket sedan skolan väl är godkänd förklara rät-&lt;br&gt;ten till bidrag förverkad om skolan tar ut oskäliga elevavgifter. I sådana&lt;br&gt;fall har skolan inte rätt till bidrag från den tidpunkt då beslutet vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att&lt;br&gt;ändra sin avgiftssättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som inte har rätt till bidrag efter beslut enligt&lt;br&gt;andra eller tredje stycket därfter tar ut avgifter som inte kan anses oskä-&lt;br&gt;liga skall skolan enligt bestämmelsen i fjärde stycket åter ha rätt till bi-&lt;br&gt;drag efter beslut av Skolverket. Bidrag utgår från den tidpunkt då Skol-&lt;br&gt;verkets beslut om att upphäva det tidigare beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets beslut enligt andra-fjärde styckena får enligt 17 § överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola&lt;br&gt;berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar&lt;br&gt;mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och&lt;br&gt;skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna&lt;br&gt;mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbild-&lt;br&gt;ning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall ele-&lt;br&gt;vernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyl-&lt;br&gt;dig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen&lt;br&gt;började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elever-&lt;br&gt;nas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de krav som ställs på en utbildning vid en fristå- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;ende skola för att skolan skall förklaras berättigad till bidrag. Det är re-&lt;br&gt;geringen som beslutar om skolan skall förklaras berättigad till bidrag.&lt;br&gt;Kraven på utbildningarna har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges till en början att elevernas hemkommuner är&lt;br&gt;skyldiga att lämna bidrag till den fristående skolan om regeringen med&lt;br&gt;stöd av första stycket har förklarat skolan berättigad till bidrag. Givetvis&lt;br&gt;omfattar skyldigheten endast den utbildning vid den fristående skolan&lt;br&gt;som förklaringen avser. Vidare anges vilka elever kommunerna är skyl-&lt;br&gt;diga att ge bidrag för. Kommunerna är endast skyldiga att betala för de&lt;br&gt;elever som är hemmahörande i kommunen och endast för de elever&lt;br&gt;som börjar utbildningen efter det att de har fullgjort sin skolplikt och&lt;br&gt;fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Om&lt;br&gt;en elev flyttar under tiden han går i en fristående skola är det naturligt-&lt;br&gt;vis den nya hemkommunen som blir skyldig att betala bidrag till skolan&lt;br&gt;eftersom den kommunen skulle ha varit skyldig att betala bidrag för&lt;br&gt;eleven om eleven bott där när utbildningen började. Kommunerna är&lt;br&gt;skyldiga att betala för eleverna så länge att de kan fullgöra sin utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket slås det fast att i första hand skall parterna komma&lt;br&gt;överens om vilket belopp elevens hemkommun skall betala. Om de inte&lt;br&gt;kan komma överens skall hemkommunen betala ett belopp som är fast-&lt;br&gt;ställt av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt. Hur&lt;br&gt;stort detta belopp kan tänkas bli har behandlats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen, avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen och skolan inte har kommit överens om annat skall bi-&lt;br&gt;draget enligt 8 § beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår&lt;br&gt;börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever på den bi-&lt;br&gt;dragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret. Bi-&lt;br&gt;draget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i&lt;br&gt;juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering&lt;br&gt;görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag,&lt;br&gt;som avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommu-&lt;br&gt;nen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med&lt;br&gt;kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan har an-&lt;br&gt;sökt om att bli förklarad som bidragsberättigad senast den 1 augusti året&lt;br&gt;innan. Ansökan skall lämnas in till länsstyrelsen i det län där skolan är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges till att börja med att kommunen och skolan i&lt;br&gt;första hand skall komma överens om hur utbetalningen av bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ske. Om de inte kan komma överens skall utbetalningen ske på Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;det sätt som framgår av bestämmelsen. Bestämmelsen överensstämmer&lt;br&gt;med hur utbetalningen skall ske till en fristående grundskola. Hem-&lt;br&gt;kommunen skall naturligtvis inte betala till den fristående skolan om&lt;br&gt;eleven avbrutit studierna. Detta kommer till uttryck i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns föreskrifter om när ansökan om att bli förklarad&lt;br&gt;som bidragsberättigad skall ha kommit in. Detta har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som bidragen&lt;br&gt;avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskil-&lt;br&gt;da kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimli-&lt;br&gt;ga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till bi-&lt;br&gt;drag enligt 8 § och avgifterna inte kan anses skäliga, skall förklaringen&lt;br&gt;om rätt till bidrag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan&lt;br&gt;ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som får bidrag får endast ta ut skäliga elevavgifter.&lt;br&gt;Vad som kan anses vara skäliga elevavgifter är beroende av omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet. Detta har behandlats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen, avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras det fallet att skolan tar ut oskäliga elevavgifter.&lt;br&gt;Om skolan tar ut oskäliga avgifter från de elever som skolan far bidrag&lt;br&gt;för av elevernas hemkommuner skall förklaringen om att skolan är be-&lt;br&gt;rättigad till bidrag återkallas. Inget hindrar att förklaringen återkallas&lt;br&gt;mitt under ett läsår. Om skolan sänker elevavgiften kan den efter ansö-&lt;br&gt;kan på nytt bli bidragsberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är&lt;br&gt;skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar med viss ändring tidigare 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket om att kommunen har den ome-&lt;br&gt;delbara tillsynen över utbildningen i de fristående skolor som avses i&lt;br&gt;paragrafen upphävs. Varje elevs hemkommun har fortfarande dock&lt;br&gt;kvar sina uppgifter enligt 3 kap. 13 § att se till att de barn som är skol-&lt;br&gt;pliktiga fullgör sin skolplikt. Den kommun där skolan är belägen har&lt;br&gt;även vissa tillsynsuppgifter över verksamhet som bedrivs inom kommu-&lt;br&gt;nen. Tillsynen över utbildningen handhas enbart av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kra-&lt;br&gt;ven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande for hu-&lt;br&gt;vudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en fri-&lt;br&gt;stående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att&lt;br&gt;delta i uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar i huvudsak bestämmelsen som tidigare&lt;br&gt;fanns i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 § skall, i&lt;br&gt;fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolor-&lt;br&gt;na är, i fråga om dessa utbildningar, skyldiga att delta i den uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är nya. Här stadgas att de utbild-&lt;br&gt;ningar vid fristående skolor som berättigar till bidrag från kommunerna&lt;br&gt;skall vara ställda under statlig tillsyn. Skolorna är vidare, när det gäller&lt;br&gt;de utbildningar för vilka bidrag skall utgå, skyldiga att delta i Skolver-&lt;br&gt;kets uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 § inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpe-&lt;br&gt;kande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkal-&lt;br&gt;las. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar&lt;br&gt;sin skyldighet enligt 13 § att delta i uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att regeringen kan återkalla det beslut som den&lt;br&gt;fattat om att skolan är bidragsberättigad om utbildningarna inte längre&lt;br&gt;fyller kraven för rätt till bidrag. Beslutet om rätt till bidrag kan också&lt;br&gt;återkallas om skolan inte deltar i den uppföljning och utvärdering som&lt;br&gt;den enligt 13 § skall delta i. Motsvarande bestämmelser finns för fristå-&lt;br&gt;ende grundskolor som är godkända. Återkallandet måste dock föregås&lt;br&gt;av ett påpekande vilket innebär att skolan får en viss frist att rätta till&lt;br&gt;bristerna. Fristen får inte vara så kort att skolan inte har en rimlig&lt;br&gt;chans att rätta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall&lt;br&gt;huvudmannen for skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen i elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar den frivilli-&lt;br&gt;ga särskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att&lt;br&gt;de är utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 och 16 §§ motsvarar de bestämmelser som tidi-&lt;br&gt;gare fanns i 8 och 8 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande&lt;br&gt;av godkännande för en fristående skolan enligt 1, 5 eller 12 § samt be-&lt;br&gt;slut i ärenden om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller&lt;br&gt;återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skol-&lt;br&gt;plikt enligt 1 § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16&lt;br&gt;§§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som av-&lt;br&gt;ses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som&lt;br&gt;avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak den tidigare 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att Skolverkets beslut&lt;br&gt;i ärenden om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos kammarrätten. I&lt;br&gt;övrigt har i paragrafen gjorts ändringar som föranleds av den ändrade&lt;br&gt;paragrafindelningen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning&lt;br&gt;av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskil-&lt;br&gt;da kan vara huvudmän för riksinternatskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skol-&lt;br&gt;former, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;inte kan beredas tillfredsställande inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga&lt;br&gt;om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena godkänd fristående skola. I fråga om riksinternat-&lt;br&gt;skolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fristående skolor som har getts ställning av riksinternatskola gäl-&lt;br&gt;ler inte bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den ändringen gjorts att det numera är regeringen&lt;br&gt;som skall besluta om en internatskola skall ges ställning som riksinter-&lt;br&gt;nat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har i förtydligande syfte tagits in en föreskrift&lt;br&gt;som innebär att bestämmelserna i 9 kap. om fristående skolor inte gäl-&lt;br&gt;ler en fristående skola som fått ställning av riksinternatskola. I stället&lt;br&gt;gäller de föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av tredje styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på annat sätt än&lt;br&gt;som anges i denna lag får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en följdändring till att 1 § har ändrats&lt;br&gt;på så sätt att det är regeringen som skall besluta om en skola skall för-&lt;br&gt;klaras som riksinternatskola.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1110)&lt;br&gt;om kommunernas skyldighet att svara för vissa&lt;br&gt;elevresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), skall den kommun som enligt 1 kap. 15 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) är elevens hemkommun, ansvara for elevens kostnader för&lt;br&gt;dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana re-&lt;br&gt;sor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet skall ges kontant eller&lt;br&gt;på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges&lt;br&gt;kontant är kommunen inte skyldig att utge högre ersättning än vad som&lt;br&gt;motsvarar 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring for varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av denna paragraf innebär till en början att det uttryckli-&lt;br&gt;gen anges att kommunen får bestämma om stödet skall ges kontant eller&lt;br&gt;på annat lämpligt sätt, t.ex. genom tillhandahållande av busskort eller&lt;br&gt;dylikt. För det fall stödet ges kontant begränsas kommunens betalnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet till högst 1/30 av basbeloppet enligt lagen om allmän försäk- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;ring för varje kalendermånad som eleven har kostnader för dagliga re-&lt;br&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring har gjorts i 5 kap. 33 § skollagen avseende kom-&lt;br&gt;munernas skyldighet att lämna stöd till inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om entreprenadförhållanden&lt;br&gt;inom skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting får sluta avtal med en enskild fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning inom gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning i sådana ämnen som&lt;br&gt;ingår i de ämnesblock som i bilaga 2 till skollagen (1985:1100) betecknas&lt;br&gt;som estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesäm-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att kommuner och landsting får sluta avtal med en-&lt;br&gt;skilda om att bedriva undervisning inom gymnasieskolan. Avtalet får&lt;br&gt;endast avse de ämnen som ingår i de ämnesblock som i bilaga 2 till&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) är betecknade som estetiska ämnen, ekonomiska&lt;br&gt;ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Om något av dessa ämnen in-&lt;br&gt;går i tid för individuellt val, lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik eller&lt;br&gt;specialarbete får avtalet även avse sådan verksamhet. Avtal med stöd av&lt;br&gt;denna paragraf får endast slutas med enskilda fysiska och juridiska per-&lt;br&gt;soner. Härigenom utesluts offentligrättsliga personer, exempelvis statliga&lt;br&gt;myndigheter, andra kommuner och landsting. I 2 § öppnas dock en&lt;br&gt;möjlighet för regeringen att medge entreprenadavtal med annat än en-&lt;br&gt;skilt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet får avse bedrivandet av undervisning. Härmed avses förutom&lt;br&gt;själva undervisningen också sådan verksamhet som direkt hör ihop med&lt;br&gt;undervisningen och som normalt utförs av lärare inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. Däremot får inte rektors uppgifter enligt skollagen läggas&lt;br&gt;ut på entreprenad. Det skall således för all utbildning alltid finnas en&lt;br&gt;rektor som är anställd hos kommunen eller landstinget. Entreprenaden&lt;br&gt;behöver inte avse ett helt ämne utan kan avse delar av ett ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen eller landstinget är alltjämt huvudman för utbildningen.&lt;br&gt;Undervisningen bedrivs inom huvudmannens gymnasieskola och ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det offentliga skolväsendet. Skollagens bestämmelser om utbildning&lt;br&gt;som anordnas inom det offentliga skolväsendet gäller för undervisning-&lt;br&gt;en. Dock anges i 4 § vissa undantag från skollagens bestämmelser. Vida-&lt;br&gt;re gäller de bestämmelser som enligt andra författningar är tillämpliga&lt;br&gt;på undervisning inom det offentliga skolväsendet, exempelvis gymnasie-&lt;br&gt;förordningen (1992:394), gymnasieskolans läroplan och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan av en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting i andra fall än som anges i 1 § medge att kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen eller landstinget får sluta avtal med någon annan om att bedriva un- Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;dervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges regeringen bemyndigande att efter särskild pröv-&lt;br&gt;ning medge att undervisning läggs ut på entreprenad i vidare mån än&lt;br&gt;som tillåts i 1 §. Bemyndigandet har två sidor. Dispensen kan sålunda&lt;br&gt;avse vilken undervisning som får läggas ut, men den kan också avse att&lt;br&gt;annan än enskild fysisk eller juridisk person får anlitas som entrepre-&lt;br&gt;nör. I fråga om undervisningen kan regeringen sålunda medge att entre-&lt;br&gt;prenad får prövas även inom annan skolform än gymnasieskolan. Vida-&lt;br&gt;re kan inom gymnasieskolan medges entreprenader som omfattar mer&lt;br&gt;än de ämnen som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i 1 § är möjligheten till entreprenad begränsad till undervis-&lt;br&gt;ningen (jfr. kommentaren till 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att regeringen skall lämna tillstånd till entrepre-&lt;br&gt;naden är att det finns särskilda skäl. Vad som kan utgöra särskilda skäl&lt;br&gt;får bedömas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av denna lag överläm-&lt;br&gt;nar uppgiften att bedriva undervisning till en enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, får kommunen eller landstinget till denne överlämna också den&lt;br&gt;myndighetsutövning som hör till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att uppgifter som hör till undervisningen och som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får överlåtas till entreprenören. Vad som&lt;br&gt;kan utgöra myndighetsutövning i skolverksamheten har utvecklats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 2.2). De uppgifter som kan komma att&lt;br&gt;överlämnas är sådana som utförs av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För undervisning som bedrivs med stöd av 1 eller 2 § gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100). I stället gäller att för&lt;br&gt;undervisningen skall användas lärare som har kompetens för den under-&lt;br&gt;visning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren till 1 § har angetts att undervisning som läggs ut på&lt;br&gt;entreprenad ingår i det offentliga skolväsendet. I denna paragraf görs&lt;br&gt;undantag från skollagens krav på att lärare inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet skall ha utbildning för den undervisning som de i huvudsak&lt;br&gt;skall bedriva. För undervisning som läggs ut på entreprenad gäller i&lt;br&gt;stället att lärare skall ha kompetens för den undervisning de skall bedri-&lt;br&gt;va. Detta innebär att lärare som är verksamma hos en entreprenör inte&lt;br&gt;behöver ha en fullständig formell lärarutbildning. Läraren skall dock&lt;br&gt;ha en adekvat utbildning för den undervisning som han skall bedriva&lt;br&gt;och pedagogisk insikt. Lärarens kompetens skall vara sådan att under-&lt;br&gt;visningen håller samma kvalitet som annars krävs inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att kompetenskravet på lärare hos entreprenören Prop. 1992/93:230&lt;br&gt;reglerats på ett annat sätt än som annars gäller enligt 2 kap. 3 § skolla-&lt;br&gt;gen för det offentliga skolväsendet medför att bestämmelserna i 2 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ skollagen inte kan bli aktuella hos entreprenören. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser anknyter sålunda till det grundläggande kravet på lärarut-&lt;br&gt;bildning i 2 kap. 3 §. På denna punkt skiljer sig alltså regleringen av lä-&lt;br&gt;rarnas kompetens mellan entreprenadfallet och fallet då vuxenutbild-&lt;br&gt;ning läggs på annan anordnare. I det senare fallet är grundkravet i 2&lt;br&gt;kap. 3 § gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i den&lt;br&gt;elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om tillrätta-&lt;br&gt;förande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att den som är eller har varit verksam inom en-&lt;br&gt;skild verksamhet som bedrivits med stöd av 1 eller 2 § har tystnadsplikt.&lt;br&gt;Föremålet för tystnadsplikten är framför allt uppgifter om eleverna som&lt;br&gt;hänför sig till skolans elevvårdande verksamhet och i ärenden om disci-&lt;br&gt;plinära åtgärder mot en elev. Också uppgifter av personlig natur som&lt;br&gt;rör andra personer kan omfattas av tystnadsplikten, exempelvis uppgif-&lt;br&gt;ter om en elevs föräldrar och syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet elevvårdande verksamhet ryms en verksamhet av betydan-&lt;br&gt;de omfattning. Dit räknas bl.a. lärarnas inhämtande av uppgifter om&lt;br&gt;elevernas personliga förhållanden i syfte att förebygga eller avhjälpa&lt;br&gt;skolsvårigheter. Det kan gälla uppgifter om elevers fysiska eller psykiska&lt;br&gt;förutsättningar, deras beteende och prestationer i skolan, hemmet eller&lt;br&gt;fritidsmiljön. Dit hör också de mera aktiva rådgivnings- och stödåtgär-&lt;br&gt;der som kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obehörigt röjande föreligger inte om någon fullgör sin uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt lag eller förordning. En sådan bestämmelse finns i 71 § so-&lt;br&gt;cialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om undervisning som bedrivs enligt 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;som kan behövas om undervisning som läggs ut på entreprenad med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen fö-&lt;br&gt;reslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyl-&lt;br&gt;dighet att svara för vissa elevresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om entreprenadförhållanden inom skolan,&lt;br&gt;dels godkänna vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statligt stöd till kompletterande skolor (avsnitt 5.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. internationella skolor över grundskolenivå (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. internationella skolor på grundskolenivå (avsnitt 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. indelning av fristående skolor över grundskolenivå (avsnitt&lt;br&gt;5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. resurstilldelning till fristående särskolor (avsnitt 6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. gymnasieskolan (avsnitt 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. begreppet skola (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av och remissyttranden över&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets promemoria&lt;br&gt;”Valfrihet i skolan” (Ds 1992:115)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Statens skol-&lt;br&gt;verk, Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Centrala studiestödsnämnden (CSN), läns-&lt;br&gt;styrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län,&lt;br&gt;kommunerna i Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Stockholm, Sö-&lt;br&gt;dertälje, Uppsala, Katrineholm, Norrköping, Jönköping, Gotland,&lt;br&gt;Lund, Malmö, Falkenberg, Göteborg, Skara, Örebro, Leksand, Öster-&lt;br&gt;sund, Umeå och Kiruna, landstingen i Stockholms, Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus samt Kronobergs län, Landstingsförbundet, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och Skola&lt;br&gt;(RHS), Grännaskolan, Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Riksför-&lt;br&gt;eningen för Waldorfpedagogik samt Riksförbundet för Utvecklingsstör-&lt;br&gt;da Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Barnmiljörådet, kommuner-&lt;br&gt;na i Haninge, Järfälla, Linköping, Tingsryd, Mönsterås, Strömstad, Fi-&lt;br&gt;lipstad, Hällefors, Karlskoga, Sundsvall, Timrå, Ånge, Piteå, landstingen&lt;br&gt;i Östergötlands, Hallands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län,&lt;br&gt;Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), Intagningsnämnden för&lt;br&gt;Riksinternatskolorna, Kooperativa institutet, Stiftelsen Lundsbergs sko-&lt;br&gt;la, Riksföreningen Autism, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn&lt;br&gt;och Ungdomar, Lärarnas Riksförbund (LR), Rörelsefolkhögskolornas&lt;br&gt;intresseorganisation (RIO), Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges&lt;br&gt;Skolledarförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, De Enskilda Lärover-&lt;br&gt;kens Förbund, Ekebyholmsskolan Rimbo, Gerlesborgsskolan Stock-&lt;br&gt;holm, Stiftelsen Skara Skolscen, Stenebyskolan i Dals-Långed samt Stif-&lt;br&gt;telsen för Nyckelvikskolan i Lidingö.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift att&lt;br&gt;lämna förslag i syfte att öka valfriheten inom skolväsendet. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag redovisas i promemorian ”Valfrihet i skolan” (Ds&lt;br&gt;1992:115). Promemorian behandlar bl.a. elevernas möjlighet att välja&lt;br&gt;grundskola och gymnasieskola, de ekonomiska villkoren för fristående&lt;br&gt;gymnasieskolor och kommunernas möjligheter att lägga ut hela eller&lt;br&gt;delar av en utbildning på fristående huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna är i huvudsak positiva till promemorians&lt;br&gt;förslag. I flera av frågorna har dock remissopinionen varit splittrad.&lt;br&gt;Detta gäller främst frågorna om möjligheten att lägga ut skolor på entre-&lt;br&gt;prenad, val av gymnasieskola utanför hemkommunen samt i viss mån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget om valfrihet inom särskolan. I många yttranden från kommu-&lt;br&gt;ner och landsting finns reservationer bilagda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Valfrihet inom grundskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Val av grundskola inom kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att valet av skola bör få ökat genomslag när ele-&lt;br&gt;verna bereds plats på olika skolor. Eleverna skall beredas plats i huvud-&lt;br&gt;sak enligt deras val av skola. Om inget aktivt val görs skall närhetsprin-&lt;br&gt;cipen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla har tillstyrkt förslaget. Flera kommuner påpekar att dessa&lt;br&gt;regler redan har införts i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun som redan har uppfyllt de krav som föreslås i&lt;br&gt;promemorian har inget att erinra mot att dessa krav lagfästs. Göteborgs&lt;br&gt;kommun menar att förslagen i sak inte skiljer sig från gällande skollag,&lt;br&gt;men att en markering av valet av skola är viktig i lagtexten under förut-&lt;br&gt;sättning att närhetsprincipen gäller. RHS ställer sig positiva till förslaget&lt;br&gt;om att elever och föräldrar uppmanas att göra ett aktivt val. Östersunds&lt;br&gt;kommun skriver i sitt yttrande att rätten till val inom kommunen inte&lt;br&gt;får inkräkta på kommunens möjligheter till strategisk och ekonomisk&lt;br&gt;skolplanering. Flera handikapporganisationer påpekar att valfriheten&lt;br&gt;måste gälla alla, även de med handikapp, och att fristående skolor inte&lt;br&gt;skall kunna vägra ta emot handikappade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av grundskola i annan kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna bibehålls en skyldighet att i sin grundskola, utöver ele-&lt;br&gt;ver från den egna kommunen, ta emot dem som har starka personliga&lt;br&gt;skäl att få gå i en annan kommuns grundskola. Arbetsgruppen föreslår i&lt;br&gt;promemorian att en bestämmelse införs som innebär att övriga intresse-&lt;br&gt;rade får tas in i mån av plats. För dessa elever skall hemkommunen, om&lt;br&gt;kommunerna inte kommer överens om ersättningen, vara skyldig att be-&lt;br&gt;tala samma belopp som utgår för elever i fristående skolor. Beslut om in-&lt;br&gt;tagning av andrahandselever skall inte kunna överklagas. För att mar-&lt;br&gt;kera skillnaden i tyngd mellan rätten att bli mottagen i första hand och&lt;br&gt;möjligheten att bli mottagen i andra hand bör man i det förra fallet tala&lt;br&gt;om synnerliga skäl i stället för särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om majoriteten tillstyrker förslaget om intagning av elever i&lt;br&gt;andra hand anser många kommuner att den föreslagna ersättningsnivån&lt;br&gt;är för hög. Flera remissinstanser menar också att de regler som i dag&lt;br&gt;finns om särskilda skäl är tillräckliga. Flera remissinstanser är också&lt;br&gt;rädda för att framför allt glesbygdskommuner skall få svårt att planera&lt;br&gt;sin skolverksamhet om många elever väljer att gå i en annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser i sitt yttrande att principen om att kommunen tar&lt;br&gt;emot en elev i andra hand kan innebära ökat tryck på överklagande-&lt;br&gt;nämnden. De anser också att man inte skall ha olika ersättningsnivåer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för intagning i första hand resp, andra hand eftersom en kommun kom-&lt;br&gt;mer att ange att särskilda skäl föreligger för att få det högre bidraget.&lt;br&gt;Skolverket m.fl. finner ej den föreslagna ändringen av benämningen&lt;br&gt;”särskilda skäl” till ”synnerliga skäl” motiverad och föreslår att benäm-&lt;br&gt;ningen även i fortsättningen skall vara ”särskilda skäl”. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län välkomnar tydligare regler för interkommunala ersätt-&lt;br&gt;ningar i dessa fall. De menar att det tvingande obligatoriet som grund-&lt;br&gt;skolan utgör bör kopplas till ökad frihet att välja skola. Kommunförbun-&lt;br&gt;det avvisar ”den reglering av sökandekategorier ... som föreslås”. För-&lt;br&gt;bundet menar att kommunerna själva bör få komma överens i dessa frå-&lt;br&gt;gor. Kommunförbundet m.fl. avstyrker uppdelningen i sökandekatego-&lt;br&gt;rier. Göteborgs kommun menar att det är viktigt att det i lagtexten fram-&lt;br&gt;går att den interkommunala ersättningen gäller såvida inte kommuner-&lt;br&gt;na kommit överens om ett annat belopp. Sundsvalls kommun anser att&lt;br&gt;man gynnar de större kommunerna på de små kommunernas bekost-&lt;br&gt;nad. Sveriges Skolledarförbund menar att det inför ett beslut om anta-&lt;br&gt;gande av elev i annan kommun bör ske ett samråd mellan mottagande&lt;br&gt;kommun och hemkommun för att fastställa om det föreligger synnerli-&lt;br&gt;ga skäl. Skolledarförbundet m.fl. menar också att ersättningen till den&lt;br&gt;mottagande kommunen är för hög. Kommunförbundet och LO anser att&lt;br&gt;promemorians förslag innebär ett ingrepp i kommunernas beslutsfattan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Informationsskyldighet lagfästes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att kommunens skyldighet att informera om val-&lt;br&gt;möjligheterna inom kommunens grundskola bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora majoriteten är för en lagstiftning i denna fråga. Några kom-&lt;br&gt;muner skriver att de redan inom kommunen informerar berörda om de&lt;br&gt;valmöjligheter som finns. LR m.fl. anser det nödvändigt att kommuners&lt;br&gt;skyldighet att informera om valmöjligheter inom kommunen lagfästs.&lt;br&gt;Bl.a. Kommunförbundet menar dock att informationsskyldigheten inte&lt;br&gt;bör lagfästas eftersom det ligger i kommunens intresse att lämna fullö-&lt;br&gt;dig information.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Valfrihet inom gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Val av gymnasieskola i annan kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att bli behandlad som jämställd med sökande från den kommun&lt;br&gt;som erbjuder utbildningen bibehålls för den som saknar studievägen i&lt;br&gt;hemkommunen och för dem som har starka personliga skäl att få gå i&lt;br&gt;gymnasieskolan i den kommun dit de sökt. Arbetsgruppen föreslår att en&lt;br&gt;elev därutöver skall kunna välja att gå i en annan kommuns gymnasie-&lt;br&gt;skola även om studievägen erbjuds av hemkommunen. Eleven skall då&lt;br&gt;få tas emot i mån av plats i den andra kommunen. Denna elev tas emot i&lt;br&gt;andra hand. Den mottagande kommunen skall ha rätt till ersättning från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elevens hemkommun. Ersättningen skall, om kommunerna inte kommer&lt;br&gt;överens om annat, utgå med samma belopp som skulle utgått om eleven&lt;br&gt;gått motsvarande utbildning i en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla for utbildningar som anordnas av ett lands-&lt;br&gt;ting. Eleven skall inte kunna överklaga den mottagande kommunens be-&lt;br&gt;slut att inte ta emot honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbilden är splittrad. Majoriteten av de kommuner som har sva-&lt;br&gt;rat har avstyrkt. Många kommuner anser att nivån på ersättningen är&lt;br&gt;för hög. Flera remissinstanser menar också att de regler som i dag finns&lt;br&gt;om särskilda skäl är tillräckliga. Flera remissinstanser är också rädda&lt;br&gt;för att framför allt glesbygdskommunernas gymnasieskolor utarmas om&lt;br&gt;många elever väljer att gå i en annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker ändringen av särskilda skäl till synnerliga skäl.&lt;br&gt;Verket menar vidare att man inte bör ha olika ersättningsnivåer för ele-&lt;br&gt;ver med särskilda skäl resp, elever utan särskilda skäl. Skolverket tycker&lt;br&gt;dock att förslagen på gymnasieskolans område i allmänhet är positiva&lt;br&gt;för elever och kommuner. CSN anser att förslaget om ändring av sär-&lt;br&gt;skilda skäl till synnerliga skäl kan innebära en risk för att tillämpning-&lt;br&gt;en av bestämmelsen blir snävare. Kommunförbundet har avstyrkt försla-&lt;br&gt;get. Förbundet menar att förslaget kan få mer långtgående konsekvenser&lt;br&gt;i gymnasieskolan än i grundskolan, vad gäller kostnadsökningar för för-&lt;br&gt;ortskommuner. Dessutom är promemorians förslag om reglering av de&lt;br&gt;interkommunala ersättningarna anmärkningsvärd, menar förbundet.&lt;br&gt;Förslaget är ett allvarligt hot mot de samverkansformer som utvecklas i&lt;br&gt;kommunerna, förutom att det strider mot principen om kommunalt&lt;br&gt;självbestämmande. Landstingsförbundet varnar för att den ökade valfri-&lt;br&gt;heten kan inkräkta på kommunernas/landstingens möjligheter att styra&lt;br&gt;sina utbildningskostnader. RHS tycker att elevens val av studieväg så&lt;br&gt;långt som möjligt måste tillgodoses och att de begränsningar som finns&lt;br&gt;elimineras. Göteborgs kommun menar att förslaget om att andrahandssö-&lt;br&gt;kande kan tas in i annan kommun är en fördel både för eleverna och&lt;br&gt;för Göteborg. Kommunen anser dock att den mottagande kommunen&lt;br&gt;skall ha full ersättning för de elever som tas in i andra hand. Skolledar-&lt;br&gt;förbundet menar att den utökade rätten att välja skola kan medföra pla-&lt;br&gt;neringssvårigheter för kommunerna. Förbundet tycker också att ersätt-&lt;br&gt;ningen i dagsläget synes för hög. Umeå kommun m.fl. avstyrker förslaget&lt;br&gt;utifrån regionalpolitiska överväganden. Man menar att en ökad frihet&lt;br&gt;att välja gymnasieskola i annan kommun bl.a. kan drabba de mindre&lt;br&gt;kommunerna i Norrlands inland som i dag har ett litet elevunderlag.&lt;br&gt;LO tycker att eleverna redan i dag i den offentliga skolan kan välja pro-&lt;br&gt;filskolor samt fördjupa sig i ett ämne de är intresserade av. Uppsala&lt;br&gt;kommun m.fl. anser att de regler som i dag finns om särskilda skäl räck-&lt;br&gt;er och att ytterligare reglering inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Begränsning av rätt till fria resor och inackordering vid val av&lt;br&gt;fristående skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att hemkommunens skyldighet att&lt;br&gt;betala ersättning för elevernas dagliga resor mellan bostaden och skolan&lt;br&gt;begränsas. Skyldigheten skall inte gälla för de elever som har tagits&lt;br&gt;emot i andra hand i en kommunal gymnasieskola och inte heller för de&lt;br&gt;elever som valt att gå i en fristående skola med motsvarande utbildning.&lt;br&gt;Ersättningen skall begränsas och skall utgå med högst 1/30 av basbelop-&lt;br&gt;pet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalender-&lt;br&gt;månad som eleven har behov av resor. Hemkommunens skyldighet att&lt;br&gt;lämna ekonomiskt stöd för elever som behöver inackordering föreslås&lt;br&gt;begränsas och avser endast de elever som tas emot i första hand. Något&lt;br&gt;statligt inackorderingstillägg till elever som valt att inte gå i den kommu-&lt;br&gt;nala gymnasieskolan utan i en fristående skola med motsvarande utbild-&lt;br&gt;ning skall inte heller utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av remissinstanserna tillstyrker, främst kommuner. En del&lt;br&gt;remissinstanser hävdar att förslaget minskar valfriheten för eleverna och&lt;br&gt;avstyrker därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN och de flesta kommuner tillstyrker förslaget om begränsning av&lt;br&gt;elevers hemresor och inackordering. CSN menar att om kommuner&lt;br&gt;blir tvungna att ersätta elevers resor och inackordering som valt att gå i&lt;br&gt;en annan skola än den kommunen anvisat kan det leda till försämring-&lt;br&gt;ar i utbildningsutbudet för mindre kommuner. CSN tillstyrker också&lt;br&gt;förslaget om en begränsning av kommunernas skyldighet att ersätta ele-&lt;br&gt;vernas hemresor till 1/30 av basbeloppet för varje kalendermånad, men&lt;br&gt;understryker att ersättningen i många fall bör vara högre. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbotten anser att förslaget är en skälig och logisk koppling mellan&lt;br&gt;en begränsning av kommunernas ersättningsskyldigheter och elevernas&lt;br&gt;ökade valmöjligheter. Landstinget i Kronobergs län avstyrker en begräns-&lt;br&gt;ning. Landstinget menar att elever som valt en annan skola än den&lt;br&gt;kommunen anvisat bör få ersättning för hemresor alternativt inackorde-&lt;br&gt;ringstillägg om de hade varit berättigade till stödet om de hade valt den&lt;br&gt;skola hemkommunen anvisat. Göteborgs kommun och Sveriges Verk-&lt;br&gt;stadsindustrier menar att förslaget minskar valmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Valfrihet inom särskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att elever skall beredas plats på&lt;br&gt;olika särskolor inom hemkommunen, alternativt samverkanskommunen,&lt;br&gt;i huvudsak enligt deras val av skola. En kommun bör dock inte vara&lt;br&gt;skyldig att tillgodose elevens och vårdnadshavarens önskemål, om dessa&lt;br&gt;är förenade med betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter.&lt;br&gt;Kommunens skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts skall inte om-&lt;br&gt;fatta sådana elever som väljer att gå i en annan kommunal särskola än&lt;br&gt;den som kommunen/samverkanskommunen skulle ha erbjudit. Hemkom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munens skyldighet att informera om valmöjligheterna inom särskolan&lt;br&gt;skall lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är splittrad. De flesta kommuner har tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget medan organisationer som företräder föräldra-, elev- och handi-&lt;br&gt;kappintressen har avstyrkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att valfriheten inom skolan i princip måste&lt;br&gt;gälla alla, även elever i särskolan. Det är dock viktigt, enligt Kommun-&lt;br&gt;förbundet, att kommunerna kompenseras för kostnadsökningar i sam-&lt;br&gt;band med ökad valfrihet på detta område. SRF m.fl. anser att samma&lt;br&gt;valfrihet måste gälla elever i särskolan som i grundskolan. SRF ser ing-&lt;br&gt;en anledning till att kommunerna skall kunna hänvisa till organisatoris-&lt;br&gt;ka och ekonomiska svårigheter vid placering av elev i särskola. RHS&lt;br&gt;menar att föräldrarnas val skall vara det avgörande och inte personalens&lt;br&gt;bedömning om vilken skolform som lämpar sig bäst för den enskilde&lt;br&gt;eleven. TCO menar att det finns en risk för att särskolans elever kan&lt;br&gt;komma att missgynnas i en decentraliserad skola. TCO föreslår vidare&lt;br&gt;att Skolverket ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen och utvärdera&lt;br&gt;verksamheten utifrån dessa barns behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Entreprenad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att kommuner och landsting får&lt;br&gt;sluta avtal med ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening,&lt;br&gt;en ideell förening eller en stiftelse om att utföra vissa av de uppgifter&lt;br&gt;som kommunerna och landstingen ansvarar för enligt skollagen i fråga&lt;br&gt;om anordnandet av grundskola, gymnasieskola, särskola, komvux, sär-&lt;br&gt;vux, sfi samt skolhälsovård. Dock får inte uppgifter som ankommer på&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen överlämnas till annan. I promemorian föreslås&lt;br&gt;också att det för att tillförsäkra kommunen insyn i skolan samt för att&lt;br&gt;utföra vissa av rektors uppgifter som innebär myndighetsutövning, t.ex.&lt;br&gt;utfärdande av betyg, skall finnas en kommunanställd tjänsteman som&lt;br&gt;har till uppgift att utöva den direkta tillsynen över utbildningen. Utbild-&lt;br&gt;ning som lagts ut på entreprenad skall ingå i det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;De bestämmelser som enligt skollagen och andra författningar gäller för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet skall i princip gälla för utbildningar som&lt;br&gt;läggs ut på entreprenad. Arbetsgruppen föreslår också att de regler som&lt;br&gt;i dag gäller angående handlingsoffentlighet och sekretess på skolområdet&lt;br&gt;också skall gälla de utbildningar som läggs ut på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan har den övervägande&lt;br&gt;delen i princip tillstyrkt förslaget. Ungefär en tredjedel av de som till-&lt;br&gt;styrkt motsätter sig vissa delar eller har förslag till ändringar i ur-&lt;br&gt;sprungsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket betonar att den nationella uppföljningen och utvärdering-&lt;br&gt;en inte får försvåras av förslagen om entreprenad. Verket menar också&lt;br&gt;att avtalen med entreprenören måste vara så utformade att huvudman-&lt;br&gt;nen (kommunen) kan genomföra sin egen uppföljning, utvärdering och&lt;br&gt;tillsyn. RRV anser att frågan om entreprenad inom skolområdet skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredas ytterligare eftersom konsekvenserna inte är belysta i promemo-&lt;br&gt;rian: ”1 promemorian finns ingen diskussion av i vilken utsträckning&lt;br&gt;det finns behov av entreprenadlösningar. - Enligt förslaget skall kom-&lt;br&gt;munen alltjämt vara ansvarig huvudman i skollagens mening. Prome-&lt;br&gt;morian berör inte hur kommunen skall kunna leva upp till detta an-&lt;br&gt;svar om en entreprenör, som tagit över driften av en eller flera skolor,&lt;br&gt;går i konkurs”. RHS avstyrker förslaget eftersom ansvarsfrågan, enligt&lt;br&gt;förbundet, är oklar. Kommunförbundet anser att det är viktigt att genom&lt;br&gt;regelverket öppna möjligheter till mellanformer mellan skola i förvalt-&lt;br&gt;ningsform och fristående skolor. Förbundet menar vidare att en förut-&lt;br&gt;sättning för konkurrens är att olika intressenter har likvärdiga förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Kommunförbundet anser att detta inte föreligger. LR avstyrker&lt;br&gt;förslaget om entreprenad eftersom man anser att villkoren för lärarper-&lt;br&gt;sonalen är otillfredställande när det gäller anställning tills vidare eller&lt;br&gt;för begränsad tid. TCO avstyrker också förslaget. TCO menar att det in-&lt;br&gt;te förts någon debatt om konsekvenser av entreprenadavtal inom skol-&lt;br&gt;området. Statskontoret är positivt till förslaget om entreprenad. Stats-&lt;br&gt;kontoret tar liksom Skolverket upp avtalens betydelse och vikten av att&lt;br&gt;de rättsliga relationerna mellan kommunen och entreprenören klart&lt;br&gt;preciseras. Likaså är SAF positivt till förslaget om entreprenadavtal.&lt;br&gt;SAF menar att entreprenadalternativet på många sätt är intressant för&lt;br&gt;företagen och deras utbildningar. LO kan se att det finns motiv för ent-&lt;br&gt;reprenadavtal i vissa utbildningar, t.ex. musik. Av de kommuner som&lt;br&gt;har behandlat frågan är den övervägande delen positiv till möjligheten&lt;br&gt;att sluta entreprenadavtal på skolområdet. Flera av landstingen menar&lt;br&gt;att det även skall kunna gå att sluta entreprenadavtal inom skolområdet&lt;br&gt;med landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående frågan om myndighetsutövning samt handlingsoffentlighet&lt;br&gt;och sekretess anser Skolverket att förslaget om inspektör ”framstår som&lt;br&gt;komplicerat”. Verket anser att det finns starka skäl för att rektorn skall&lt;br&gt;vara anställd av huvudmannen, dvs. kommunen. Statskontoret ifrågasät-&lt;br&gt;ter också förslaget om inspektör. Statskontoret menar att kontrollen av&lt;br&gt;betygssättningen ändå kan tillgodoses genom Skolverkets uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering. Flera av de andra remissinstanserna som yttrat sig i&lt;br&gt;frågan, främst kommuner, avstyrker också förslaget om inspektör. Sveri-&lt;br&gt;ges skolledarförbund menar att förslaget om inspektör borde utredas yt-&lt;br&gt;terligare framför allt vad gäller befogenheter och ansvar. Kommunför-&lt;br&gt;bundet anser att entreprenadskolan bör utfärda betygen. Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun menar att promemorians förslag angående frågan om myndighets-&lt;br&gt;utövning vid entreprenad är krånglig och otydlig vad gäller ansvaret.&lt;br&gt;Kommunen anser vidare att man inte skall föregripa lokaldemokratiut-&lt;br&gt;redningen i frågan om regler för offentlighet och sekretess på skolområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till nytt regelsystem för fristående skolor&lt;br&gt;över grundskolenivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de fristående skolorna skall delas upp i två&lt;br&gt;kategorier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skolor vars utbildningar ”motsvarar” gymnasieskolans nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skolor vars utbildningar ”kompletterar” gymnasieskolans utbild-&lt;br&gt;ningar och som bedöms vara av nationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Skolor ”motsvarande” kommunala gymnasieskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att offentligt stöd via kommunen bör utgå till&lt;br&gt;skolor som erbjuder utbildningar som motsvarar den kommunala gym-&lt;br&gt;nasieskolans nationella eller specialutformade program. Stödet bör en-&lt;br&gt;dast utgå för elever som kommunen är skyldig att erbjuda utbildning en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 5 § skollagen. Ärenden om offentligt stöd i form av bidrag al-&lt;br&gt;ternativt statlig tillsyn prövas av regeringen. Ansökan om bidrag av of-&lt;br&gt;fentliga medel eller enbart om statlig tillsyn skall göras före 1 augusti&lt;br&gt;året innan beslutet avses träda i kraft. Före beslut om bidrag och tillsyn&lt;br&gt;skall yttranden inhämtas från berörda kommuner, länsstyrelse samt&lt;br&gt;Skolverket. Bidrag och tillsyn bör kunna beviljas redan från skolstart.&lt;br&gt;Om en huvudman inte fullgör sina skyldigheter i fråga om skolan, kan&lt;br&gt;regeringen återkalla bidrags/tillsynsbeslutet. På skolan skall ställas vissa&lt;br&gt;kvalitetskrav. Skolan måste också delta i Skolverkets reguljära uppfölj-&lt;br&gt;ning. Skolans elevavgifter bör vara skäliga med hänsyn till kostnader för&lt;br&gt;verksamheten. I promemorian föreslås att regeringen fastställer bidrags-&lt;br&gt;nivån för de fristående skolor vars utbildningar motsvarar den kommu-&lt;br&gt;nala gymnasieskolans och som av regeringen förklarats berättigade till&lt;br&gt;bidrag. Bidragen föreslås bygga på kostnader för de olika studievägar-&lt;br&gt;na. Bidraget för varje studieväg föreslås vara medelvärdet av kommu-&lt;br&gt;nerna i den nedre kostnadskvartilen inom samma kostnadsklass. Skolor-&lt;br&gt;na får rätt till medel för verksamheten av elevernas hemkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta tillstyrker i huvudsak förslaget. De synpunkter som instan-&lt;br&gt;serna för fram berör främst konstruktionen av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att man kan bidra med bedöm-&lt;br&gt;ningar av konsekvenser ur ett vidare regionalt perspektiv och över flera&lt;br&gt;samhällssektorer, och att Skolverkets undervisningsråd besitter kunska-&lt;br&gt;per om det offentliga skolväsendet. Skolverket menar dock att dess upp-&lt;br&gt;gift i frågan om etablering av motsvarandeskolor enbart skall vara att&lt;br&gt;sammanställa de regionala myndigheternas yttranden. Vad gäller bi-&lt;br&gt;dragskonstruktionen anser Skolverket att förslaget kräver ytterligare ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete vad avser de uppgifter som måste samlas in för att be-&lt;br&gt;stämma ersättningsnivån. Kommunförbundet menar att med den lagstad-&lt;br&gt;gade resurstilldelning som de fristående skolorna garanteras undanröjs&lt;br&gt;de incitament som är en förutsättning för samhällsekonomisk effektivi-&lt;br&gt;tet. SAF anser att förslaget innebär möjligheter för företagen och dess&lt;br&gt;branscher att kunna erbjuda elever bra utbildning i företagsskolor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;branschskolor. Stockholms kommun menar att en etableringskontroll av&lt;br&gt;fristående skolor är nödvändig för att förhindra en överetablering av fri-&lt;br&gt;stående skolor. TCO instämmer i arbetsgruppens förslag om att erbjuda&lt;br&gt;fristående grundskolor och gymnasieskolor likartade förutsättningar.&lt;br&gt;TCO anser dock inte att fristående skolor skall tillåtas att ta ut elevavgif-&lt;br&gt;ter eftersom avgifter, enligt TCO, har en snedvridande effekt på urvalet&lt;br&gt;av elever. Uppsala kommun betonar att det är viktigt att verksamheten i&lt;br&gt;de fristående skolorna verkligen har en varaktighet, så att inte elever&lt;br&gt;ställs utan undervisning om en skola upphör. De enskilda Läroverkens&lt;br&gt;Förbund vänder sig kraftigt mot uppdelningen av de fristående skolorna&lt;br&gt;i motsvarandeskolor och kompletterandeskolor. Förbundet menar vida-&lt;br&gt;re att det bästa vore att få bidrag direkt från staten, eftersom kommu-&lt;br&gt;nerna har en ökande motvilja att ge bidrag till de fristående skolorna.&lt;br&gt;Riksföreningen för Waldorfpedagogik menar att friheten inte tycks gälla&lt;br&gt;individens val utan i stället kommunernas och länsstyrelsernas godtycke&lt;br&gt;av vad de har råd med. Man förordar vidare en bidragskonstruktion&lt;br&gt;som baseras på de samverkansavtal som kommunerna sluter med var-&lt;br&gt;andra. Göteborgs kommun m.fl. menar att en schablonisering av bidra-&lt;br&gt;gen vore olycklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tiden när ansökan om etablering av fristående gymnasie-&lt;br&gt;skola skall vara inkommen finns det olika åsikter. Göteborgs kommun&lt;br&gt;anser att det utifrån kommunens planerings- och budgetarbete är bra&lt;br&gt;att en gräns för ansökan fastställs till den 1 augusti. Skolverket anser det&lt;br&gt;också lämpligt att fastställa en tidsgräns. Bl.a. Falkenbergs kommun me-&lt;br&gt;nar att den 1 augusti är alltför sent eftersom det kommunala utbild-&lt;br&gt;ningsutbudet då är fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Skolor som ”kompletterar” kommunala gymnasieskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att statligt stöd bör kunna utgå&lt;br&gt;till ett begränsat antal skolor av god kvalitet, vars utbildning ej leder till&lt;br&gt;gymnasiekompetens, men som ändå av samhället bedöms vara av natio-&lt;br&gt;nellt intresse. Regeringen bör besluta om en skola med kompletterande&lt;br&gt;utbildning skall förklaras vara berättigad till statsbidrag eller enbart&lt;br&gt;statlig tillsyn. Det statliga stödet bör vara tidsbegränsat. Ansökan om&lt;br&gt;statsbidrag eller enbart om statlig tillsyn skall göras före 1 augusti året&lt;br&gt;innan beslutet avses träda ikraft. Statsbidrag och statlig tillsyn bör kun-&lt;br&gt;na beviljas samtidigt och redan från skolstart. Om en huvudman inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter i fråga om skolan, kan regeringen återkalla be-&lt;br&gt;slutet om statligt stöd. I promemorian föreslås att statsbidrag utbetalas&lt;br&gt;direkt till skolan. Bidraget beräknas med belopp per årselevplats inom&lt;br&gt;en av regeringen fastställd elevplatsram. Beloppet per plats fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta har tillstyrkt förslaget. Många remissinstanser, framför&lt;br&gt;allt kommuner, har i förbigående yttrat att detta är statens angelägenhet&lt;br&gt;och att förslaget därför inte behöver kommenteras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar att det är inkonsekvent att ha en restriktiv linje vid&lt;br&gt;beviljandet av kompletterandeskolor. Några skolor menar att det utöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett statligt stöd bör utgå ett kommunalt stöd. Kommunförbundet menar&lt;br&gt;att alla kompletterandeskolor bör räknas som högskolor för att inte ta&lt;br&gt;resurser som skall tillföras gymnasieskolan. Falkenbergs kommun till-&lt;br&gt;styrker förslaget men betonar att både samhällsekonomin och samhälls-&lt;br&gt;nyttan måste väga tungt vid godkännande av skolorna. Kommunen an-&lt;br&gt;ser också att ingen form av krav på att kommunerna skall svara för stöd&lt;br&gt;till dessa skolor får uttalas. Några fristående skolor menar att ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån inte är tillräcklig. Skolorna vill att hemkommunerna står&lt;br&gt;för en del av utbildningskostnaderna, alternativt att det statliga bidraget&lt;br&gt;blir på en sådan nivå, att det tar hänsyn till skolornas faktiska kostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kommuner som yttrat sig i frågan om bidragskonstruktionen&lt;br&gt;har de flesta konstaterat att detta är en statlig angelägenhet och att kom-&lt;br&gt;munerna inte bör belastas med kostnader för dessa skolor. Några re-&lt;br&gt;missinstanser, främst fristående skolor, har ändringar i förslaget eller av-&lt;br&gt;styrker. Bl.a. Nyckelvikskolan föreslår att kommunerna rekommenderas&lt;br&gt;att ge bidrag till kompletterandeskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Riksinternatskolor och internationella skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att statsbidrag till riksinternat-&lt;br&gt;skolorna lämnas genom direkt riktade statsbidrag och avser dels allmänt&lt;br&gt;finansiellt stöd till skolverksamhet for elever med i utlandet bosatta sven-&lt;br&gt;ska föräldrar, dels till kostnader för elevhems-, fritids- och elevvårds-&lt;br&gt;personal dels ock för den särskilda IB-utbildningen. Hemkommunen blir&lt;br&gt;skyldig att betala för utbildningskostnaderna for en elev som har föräld-&lt;br&gt;rar bosatta i Sverige på samma sätt som för en elev vid en fristående&lt;br&gt;skola, vars utbildning motsvarar den i den kommunala gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår i promemorian att offentligt stöd till interna-&lt;br&gt;tionella skolor kan ske antingen enligt reglerna för skolor med utbild-&lt;br&gt;ning motsvarande den kommunala gymnasieskolans eller enligt regler-&lt;br&gt;na för kompletterande skolor. Regeringen bestämmer från fall till fall&lt;br&gt;vilken grupp skolan tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de som yttrat sig speciellt i frågan om riksinternatskolor har de&lt;br&gt;flesta avstyrkt. Båda riksinternaten samt Intagningsnämnden för riksinter-&lt;br&gt;natskolorna avstyrker. Intagningsnämnden anser att riksinternaten sedan&lt;br&gt;gammalt har en särställning i skolsystemet. Verksamheten är dessutom&lt;br&gt;småskalig och känslig för konjunkturväxlingar. Lundsbergs skola avstyr-&lt;br&gt;ker också förslaget. Lundsbergs skola vill dessutom bli riksinternat. Pi-&lt;br&gt;teå kommun anser att riksinternaten är statens angelägenhet och att en-&lt;br&gt;bart statsbidrag bör utgå till riksinternaten. Jönköpings kommun vill att&lt;br&gt;om förslaget i promemorian genomförs så skall kommunen kompense-&lt;br&gt;ras i statsbidraget. Falkenbergs kommun tillstyrker förslaget angående&lt;br&gt;riksinternaten. Kommunen anser det vara särskilt viktigt att de kostna-&lt;br&gt;der som staten sparar in på vissa elever vid riksinternatskolorna återförs&lt;br&gt;till kommunerna för att täcka de nya kostnader kommunerna får i och&lt;br&gt;med förslaget. LR anser att det är viktigt med ett enhetligt bidragssys-&lt;br&gt;tem. Bidragssystemet får inte utformas så att riksinternatskolorna får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels statliga bidrag för elever med föräldrar bosatta i Sverige, dels bidrag&lt;br&gt;från hemkommunen för samma elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig speciellt i frågan om internatio-&lt;br&gt;nella skolor. Av de remissinstanser som har uttalat sig har de flesta inte&lt;br&gt;haft några invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Inger Nyström, re-&lt;br&gt;geringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1993 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Ask beslutat inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över förslag till lag om entreprenadförhållanden inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Borg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om entreprenadförhållanden inom skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommuner och landsting får sluta avtal med en enskild fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person om att denne skall bedriva undervisning inom gymna-&lt;br&gt;sieskolan. Avtalet får dock endast avse undervisning i sådana ämnen&lt;br&gt;som ingår i de ämnesblock som i bilaga 2 till skollagen (1985:1100) be-&lt;br&gt;tecknas som estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och&lt;br&gt;yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om det finns särskilda skäl får regeringen på ansökan av en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting i andra fall än som anges i 1 § medge att en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting får sluta avtal med någon annan om att be-&lt;br&gt;driva undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ung-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av denna lag över-&lt;br&gt;lämnar uppgiften att bedriva undervisning till en enskild fysisk eller ju-&lt;br&gt;ridisk person, får kommunen eller landstinget till denne överlämna&lt;br&gt;också den myndighetsutövning som hör till uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För undervisning som bedrivs med stöd av 1 och 2 §§ gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ skollagen (1985:1100). I stället för 2&lt;br&gt;kap. 3 § skollagen gäller att för undervisningen skall användas lärare&lt;br&gt;som har kompetens för den undervisning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs med stöd av 1 och 2 §§ får inte obehörigen röja vad han i den&lt;br&gt;elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om tillrät-&lt;br&gt;taförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medde-&lt;br&gt;la ytterligare föreskrifter om undervisning som bedrivs enligt 1 och 2&lt;br&gt;§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:38)&lt;br&gt;Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har lämnats förslag i vissa frågor om bidrag och elevavgif-&lt;br&gt;ter vid fristående skolor för skolpliktiga elever. I uppdraget ingick att&lt;br&gt;bedöma effekterna av det nya statsbidragssystemet på grundskolans re-&lt;br&gt;surstilldelning och överväga vilka krav staten borde ställa på fristående&lt;br&gt;skolor för skolpliktiga elever. Vidare skulle utredningen redovisa kon-&lt;br&gt;sekvenserna av ett fortsatt avgiftssystem. Särskild utredare har varit&lt;br&gt;Sven-Åke Johansson, skoldirektören i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;Kartläggning och analys&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från de fristående skolornas verkliga arbetsförhållan-&lt;br&gt;den och ekonomi har förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag m.fl.&lt;br&gt;frågeställningar analyserats. Således har en kartläggning av de fristående&lt;br&gt;skolornas förhållanden bildat bakgrund för en analys och ett antal för-&lt;br&gt;slag som presenteras i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många fristående skolor, deras personal, föräldrar och elever har ofta&lt;br&gt;haft en otrygg tillvaro med brist på pengar, låga löner och stora ideella&lt;br&gt;insatser. Följaktligen har de flesta skolorna tagit ut elevavgifter av varie-&lt;br&gt;rande storlek (medianvärde 6 500 kr). De kommunala bidragen vid&lt;br&gt;kartläggningstillfället var ofta av varierande storlek och beroende av&lt;br&gt;kommunpolitikernas välvilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att den genomsnittliga elevkostnaden vid&lt;br&gt;de fristående skolorna är lägre än genomsnittskostnaden vid de kommu-&lt;br&gt;nala skolorna framför allt beroende på lägre lön och lokalstandard.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;Bidrag till fristående skolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det beslut som riksdagen fattade våren 1992, som innebar att 85 pro-&lt;br&gt;cent av den genomsnittliga elevkostnaden i kommunen skulle utgöra ett&lt;br&gt;minimibidrag till de fristående skolorna, medför enligt utredningens&lt;br&gt;analys en risk för att de fristående skolorna får gynnsammare förutsätt-&lt;br&gt;ningar att driva verksamhet än de kommunala skolorna. Det är angelä-&lt;br&gt;get att i framtiden skapa likvärdiga villkor för både fristående skolor&lt;br&gt;och kommunala skolor. Detta kan enligt utredningen bli möjligt vid en&lt;br&gt;lägsta bidragsnivå på 75 procent. För extra åtaganden som inte täcks av&lt;br&gt;det offentliga bidraget skall de fristående skolorna erhålla ytterligare bi-&lt;br&gt;drag efter samma principer som gäller för de kommunala skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Elevavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även om det offentliga bidraget läggs på en nivå som i princip innebär&lt;br&gt;att kommunala och fristående skolor tillåts konkurrera på likvärdiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor har utredningen inte kunnat finna belägg för att skäliga elevav-&lt;br&gt;gifter skulle vara segregerande. Utredningen finner att andra faktorer&lt;br&gt;såsom t.ex. bostadssegregation och initiativrika föräldrar är mer betydel-&lt;br&gt;sefulla faktorer i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare torde de flesta fristående skolor kunna täcka sina kostnader&lt;br&gt;med det nu beslutade offentliga bidraget, varför ca 90 procent av skolor-&lt;br&gt;na skulle sakna ekonomiska motiv för att ta ut elevavgifter vid en bi-&lt;br&gt;dragsnivå på 85 % (och ca 80 % vid en bidragsnivå på 75 %). Enligt ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning kommer möjligheten att ta ut skäliga elevavgif-&lt;br&gt;ter inte att missbrukas, eftersom konkurrensen om framtida elever för-&lt;br&gt;modas bli hård mellan olika skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag som presenteras i betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De fristående skolor som inte får vissa nödvändiga kostnader helt&lt;br&gt;täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en skälig avgift, med&lt;br&gt;bibehållet offentligt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sedan Skolverket vid godkännande av en fristående skola bedömt&lt;br&gt;elevavgiftens storlek som skälig, föreslås kommunen ansvara för konti-&lt;br&gt;nuerlig skälighetsbedömning av avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunen föreslås ha rätt att reducera den fristående skolans of-&lt;br&gt;fentliga bidrag, om kommunen bedömer att elevavgifterna är oskäligt&lt;br&gt;höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningen föreslår att två kriterier för elevintag/urval fastslås -&lt;br&gt;anmälningsdatum och sociala skäl. Eventuella undantag fastställs av&lt;br&gt;Skolverket redan vid godkännande av skolan (t.ex. vissa intagningskrav&lt;br&gt;på grund av skolans särart). Övriga kriterier skall anses vara diskrimi-&lt;br&gt;nerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella prov, som sammanställs för hela rikets skolor, bör även&lt;br&gt;gälla för fristående skolor - men med hänsyn tagen till resp, skolas upp-&lt;br&gt;läggning av sin undervisning och andra omständigheter i anledning av&lt;br&gt;sin särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningen föreslår att kommunen ges rättighet att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera samt marknadsföra de fristående skolornas prestanda och or-&lt;br&gt;ganisation för föräldrar/elever i kommunen. Detta bör dock ske i den&lt;br&gt;utsträckning som är rimlig i förhållande till den läroplan, som resp,&lt;br&gt;skola verkar efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den grundläggande och lagfästa bidragsprocenten till fristående&lt;br&gt;skolor måste sättas så att konkurrensen mellan kommunala och fristå-&lt;br&gt;ende skolor sker på lika villkor. Dess lägsta gräns kan då enligt utred-&lt;br&gt;ningens analys inte överstiga 75 procent av kommunens genomsnitts-&lt;br&gt;kostnad per elev. För extra åtaganden, som inte täcks av det offentliga&lt;br&gt;bidraget, skall fristående skolor av kommunen erhålla ytterligare bidrag&lt;br&gt;efter exakt samma principer som gäller för de bidrag som utgår till&lt;br&gt;kommunala skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skollag och övriga skolförfattningar föreslås ändras så att möjlighe'&lt;br&gt;att bilda kommunfriskolor öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:38) Fristående skolor.&lt;br&gt;Bidrag och elevavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Över betänkandet (SOU 1992:38) ”Fristående skolor. Bidrag och elev-&lt;br&gt;avgifter” har efter remiss yttranden avgivits av Statens skolverk, Statens&lt;br&gt;institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), kommunerna - Danderyd, Nacka, Norrtälje, Stock-&lt;br&gt;holm, Södertälje, Upplands-Bro, Uppsala, Nyköping, Linköping, Norr-&lt;br&gt;köping, Söderköping, Örkelljunga, Helsingborg, Lund, Malmö, Falken-&lt;br&gt;berg, Göteborg, Kungälv, Mölndal, Partilie, Alingsås, Örebro, Västerås,&lt;br&gt;Hedemora, Hudiksvall, Sundsvall, Skellefteå samt Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralor-&lt;br&gt;ganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Riksförbundet Hem och Skola&lt;br&gt;(RHS) och Elevorganisationen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från kommunerna Haninge, Ös-&lt;br&gt;teråker, Laholm och Vänersborg samt från Handikappförbundens Cen-&lt;br&gt;tralkommitté (HCK), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och&lt;br&gt;Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdo-&lt;br&gt;mar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund (SRF), Förbundet för&lt;br&gt;alternativa skolor i Sverige (FASS), Riksföreningen för Waldorfpedago-&lt;br&gt;gik (RfW), Sveriges Kristna Friskoleråd och från Montessoriföreningen&lt;br&gt;Barnens Hus i Varberg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Merparten av remissinstanserna stöder de flesta förslagen i betänkandet.&lt;br&gt;Kommunerna redovisar en tämligen stor enighet i sin positiva inställ-&lt;br&gt;ning till förslagen. Osäkerheten och spridningen är större beträffande&lt;br&gt;övriga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition (1991/92:95) om valfrihet och fristående sko-&lt;br&gt;lor presenterades ett par veckor före aktuellt betänkande (för att möjlig-&lt;br&gt;göra en riksdagsbehandling av propositionen före riksdagens sommar-&lt;br&gt;uppehåll). Detta har föranlett många remissinstanser att tämligen ingå-&lt;br&gt;ende kommentera även riksdagsbeslutet om lägsta bidragsnivå i sina&lt;br&gt;svar. Vissa instanser har krävt en omprövning av riksdagsbeslutet angå-&lt;br&gt;ende den beslutade bidragsprocenten på 85 % till de fristående skolor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Remissinstansernas synpunkter på delförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elevavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att fristående skolor skall ha&lt;br&gt;en möjlighet att ta ut en skälig elevavgift med bibehållet offentligt bi-&lt;br&gt;drag. Förbundet för alternativa skolor i Sverige påpekar att risken för seg-&lt;br&gt;regerande avgifter är praktiskt taget obefintlig, om den fristående skolan&lt;br&gt;skall kunna överleva i konkurrensen om eleverna. SACO är positiv till&lt;br&gt;en skälig elevavgift för verksamhet som ansluter till den fristående sko-&lt;br&gt;lans speciella inriktning, medan LO, TCO, Elevorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund och Riksföreningen för Waldorfpedagogik beto-&lt;br&gt;nar att utbildning skall vara kostnadsfri. Västerås kommun menar att&lt;br&gt;samhällets bidrag i stället bör sättas så högt att ingen som vill ha sitt&lt;br&gt;barn i en fristående skola av ekonomiska skäl skall behöva avstå från&lt;br&gt;detta. HCK och RBU anser att frågan om ”skäliga elevavgifter” inte är&lt;br&gt;tillräckligt utredd, då det är oklart vad begreppet innebär för elever&lt;br&gt;med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontinuerlig skälighetsbedömning av elevavgiftens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall bedöma skäligheten av avgiftens storlek vid godkännan-&lt;br&gt;detillfället. De flesta remissinstanserna instämmer i detta. Däremot före-&lt;br&gt;kommer delade meningar om hur den kontinuerliga uppföljningen av&lt;br&gt;avgiftens storlek skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal kommuner stöder betänkandets förslag om att kommu-&lt;br&gt;nen bör ansvara för den kontinuerliga skälighetsbedömningen. Dock&lt;br&gt;anser Svenska Kommunförbundet att det är tveksamt om man bör ålägga&lt;br&gt;kommunerna en kontinuerlig skälighetsbedömning av avgiftsstorleken&lt;br&gt;vid en verksamhet, som kommunerna inte har något avgörande infly-&lt;br&gt;tande över. Även Uppsala kommun anser att den kontinuerliga skälig-&lt;br&gt;hetsbedömningen bör ligga på Skolverket, som har överblicken över&lt;br&gt;fristående skolor i hela landet. Västerås kommun instämmer härmed och&lt;br&gt;tilllägger att principiella skäl talar mot kommunens bedömning av av-&lt;br&gt;giftens storlek, då ju kommunen är den fristående skolans konkurrent.&lt;br&gt;Skolverket, RHS, LR m.fl. remissinstanser framhåller att om en friståen-&lt;br&gt;de skola väsentligen höjer elevavgiften innebär detta en avvikelse från&lt;br&gt;de förutsättningar på vilka Skolverkets beslut om godkännande grun-&lt;br&gt;dats. Därför bör i sådana fall ett återkallande av godkännandet kunna&lt;br&gt;bli aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunens rätt att reducera det ofientliga bidraget vid oskäligt&lt;br&gt;hög elevavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuerlig skälighetsbedömning och rätt att reducera det offentliga&lt;br&gt;bidraget har oftast kommenterats som ett sammanhängande förslag, var-&lt;br&gt;för synpunkterna om reduktion till stor del ansluter till de svar som re-&lt;br&gt;dovisas ovan under 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal kommuner tycker det är naturligt att de ges rätt att reducera&lt;br&gt;bidraget om oskäliga avgifter tas ut. Kungälvs kommun föreslår att ett&lt;br&gt;kommunalt beslut att minska bidraget till en fristående skola under mi-&lt;br&gt;niminivån bör kunna överprövas av Skolverket. Skolverket m.fl. där-&lt;br&gt;emot avvisar kommunernas möjlighet att reducera bidraget och föror-&lt;br&gt;dar att rätten till eventuell reduktion skall ligga hos Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriterier for elevintag/urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de kommuner som lämnat synpunkter om elevintag/urval&lt;br&gt;stöder betänkandets förslag att endast anmälningsdatum och sociala skäl&lt;br&gt;skall ligga till grund för elevintag/urval - förutom de undantag på grund&lt;br&gt;av särskild profil som Skolverket fastställer vid godkännandet. Nacka&lt;br&gt;kommun m.fl. avvisar emellertid anmälningsdatum som en lämplig me-&lt;br&gt;tod. De menar att föräldrarna behöver känna trygghet att kunna välja&lt;br&gt;skola vid en och samma tidpunkt oavsett om skolan är kommunal eller&lt;br&gt;fristående. Kommunen bör därför ange ett sista datum för elever/föräld-&lt;br&gt;rar att välja skola. Göteborgs kommun m.fl. anser att urvalskriterier ej&lt;br&gt;bör fastställas på central statlig nivå utan lokalt av kommunerna i sam-&lt;br&gt;råd med Skolverket utifrån varje skolas inriktning. RHS föredrar ett ur-&lt;br&gt;val med hjälp av lottning i stället för att låta anmälningsdatum styra,&lt;br&gt;bl.a. för att undvika att föräldrar måste anmäla sina barn till skolan i&lt;br&gt;samband med födseln. Förbundet för alternativa skolor i Sverige anser,&lt;br&gt;att det ligger i de fristående skolornas karaktär och kompetens att vara&lt;br&gt;fristående, att själva klara denna fråga. En sådan frihet motsätter sig&lt;br&gt;Handikapporganisationerna som menar att de fristående skolorna liksom&lt;br&gt;de kommunala, måste ha skyldighet att ta emot alla elever, även de som&lt;br&gt;är resurskrävande. Bidrag till de fristående skolorna måste vara kopplat&lt;br&gt;till en sådan skyldighet. Risken att de fristående skolorna väljer bort de&lt;br&gt;resurskrävande eleverna är annars uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella prov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet endast berört frågan i förbigående,&lt;br&gt;eftersom skyldighet för fristående skolor att bl.a. delta i dessa prov nyli-&lt;br&gt;gen införts i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunens rätt att följa upp, utvärdera och marknadsföra de&lt;br&gt;fristående skolornas prestanda och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal kommuner samt Elevorganisationen i Sverige m.fl. instanser&lt;br&gt;menar att kommunen måste ha möjligheter att utöva tillsyn och grans-&lt;br&gt;ka kvaliteten, eftersom de har ansvar för att alla barn i kommunen får&lt;br&gt;en jämlik utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna Uppsala, Linköping, Söderköping och Norrköping bedö-&lt;br&gt;mer rätten till uppföljning och utvärdering som nödvändig, då ju kom-&lt;br&gt;munerna måste ha en fullständig insyn i skolorna för att på ett rättvi-&lt;br&gt;sande sätt kunna bedöma deras behov vid fördelningen av resurser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS tillstyrker att kommunen skall ha tillsynsansvar. Samtidigt menar&lt;br&gt;man att det är nödvändigt att ha en opartisk instans om oenighet och&lt;br&gt;tolkningstvister uppstår. Skolverket föreslås vara en sådan instans. LR&lt;br&gt;varnar för att en kommunal uppföljning och utvärdering av de friståen-&lt;br&gt;de skolornas verksamhet kan leda till att den speciella inriktning som&lt;br&gt;den fristående skolan representerar kan begränsas genom lokala opinio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker kommunernas uppföljnings- och utvärderings-&lt;br&gt;rätt, då syftet med uppföljning/utvärdering är att garantera utbildning-&lt;br&gt;ens likvärdighet i ett system där sätten att uppnå målen kan variera. En-&lt;br&gt;dast ett fåtal instanser berör den del i förslaget som rör kommunens rätt&lt;br&gt;att marknadsföra de fristående skolornas prestanda och organisation.&lt;br&gt;Österåkers och Göteborgs kommuner anser att marknadsföring av de fri-&lt;br&gt;stående skolorna inte är kommunala uppgifter. Däremot skall kommu-&lt;br&gt;nen informera om vilka skolor som finns i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 En bidragsnivå ej överstigande 75 procent av kommunens&lt;br&gt;genomsnittskostnad per elev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket och RRV påpekar att det är för tidigt att ta ställning i frågan&lt;br&gt;om lämplig bidragsnivå, eftersom systematiska studier av effekterna&lt;br&gt;krävs, innan man kan dra säkra slutsatser. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;samt ett antal kommuner kritiserar det avsteg från den kommunala själv-&lt;br&gt;styrelsen som man anser att en reglering av bidragsprocenten till fristå-&lt;br&gt;ende skolor innebär. Flertalet kommuner vill ha en sänkning av bidrags-&lt;br&gt;procenten från beslutade 85 procent till i betänkandet föreslagna 75&lt;br&gt;procent. Haninge, Hudiksvalls och Sundsvalls kommuner vill sänka den&lt;br&gt;lagfästa bidragsprocenten ytterligare - till en nivå som är lägre än 75&lt;br&gt;procent. Ett stort antal remissinstanser påtalar de risker som finns för att&lt;br&gt;konkurrensen mellan fristående och kommunala skolor inte kommer&lt;br&gt;att ske på lika villkor. Man befarar att de kommunala skolorna blir&lt;br&gt;missgynnade. Således vill LO och TCO sänka bidragsnivån till 75 pro-&lt;br&gt;cent, TCO förordar vidare en stadieanpassning av bidragets storlek. SA-&lt;br&gt;CO menar att om konkurrens på lika villkor skall råda bör en bidrags-&lt;br&gt;procent på 75-80 procent gälla. Kommunerna Linköping, Norrköping&lt;br&gt;och Söderköping m.fl. kommuner konstaterar att bidragsbeslutet medför&lt;br&gt;en drastisk ökning av kommunens kostnader. Som flera kommuner på-&lt;br&gt;pekar medför ökade kommunala skolkostnader att följande års bidrag&lt;br&gt;till de fristående skolorna höjs. För att komma tillrätta med de olägen-&lt;br&gt;heter som ibland kan uppstå, föreslår Skolverket att möjligheterna vid-&lt;br&gt;gas att få frågan om bidragets storlek prövad av regeringen i fall då kon-&lt;br&gt;kurrensen inte förefaller ske på lika villkor. Även SAF och Statskontoret&lt;br&gt;efterlyser stor flexibilitet och hänsyn till de lokala förhållandena vid re-&lt;br&gt;gelutformningen och SAF understryker behovet av möjligheter att få bi-&lt;br&gt;drags- och tillståndsbeslut överprövade. Flera kommuner bl.a. Stock-&lt;br&gt;holms skolförvaltning samt SACO, LR m.fl. pekar också på de konkur-&lt;br&gt;rensnackdelar som blir följden av att besparingar inom det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet inte slår igenom i bidragen till de fristående skolorna förr&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än kommande verksamhetsår. Örebro kommun m.fl. kommuner med lo-&lt;br&gt;kala skolpengssystem påpekar att den centralt fastställda bidragsnivån&lt;br&gt;kan resultera i att kommunerna kan tvingas ha olika storlek på skol-&lt;br&gt;pengen för kommunala skolor och fristående skolor. Ett stort antal re-&lt;br&gt;missinstanser bl.a. Stockholms kommun, Lunds kommun och RHS påpe-&lt;br&gt;kar att stor oklarhet råder om vad som ingår i begreppet ”kommunens&lt;br&gt;genomsnittskostnad per elev”. Man efterlyser en definition av denna&lt;br&gt;kostnad. Handikapporganisationerna påtalar samtliga en oro för sina&lt;br&gt;elevgrupper om inte särskild hänsyn tas till handikappade elever i form&lt;br&gt;av t.ex. garantier för en med andra elever likvärdig skolgång. FUB un-&lt;br&gt;derstryker att de medel som går till särskolans elever inte får räknas in i&lt;br&gt;bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal instanser förespråkar en bidragsnivå på 85 procent,&lt;br&gt;t.ex. Nacka och Västerås kommuner. Riksföreningen för Waldorfpedago-&lt;br&gt;gik framhåller att 85 procent behövs för att kompensera de fristående&lt;br&gt;skolornas momskostnader och kommunens stordriftsfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Kommunfriskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner har visat intresse för kommunfriskolor/entreprenad-&lt;br&gt;skolor. RHS tycker att det finns utveckling i ett förslag om entreprenad-&lt;br&gt;drift. Dock får det inte bli ett argument för lägre kommunala kostna-&lt;br&gt;der, genom att kommunen avhänder sig det fulla ansvaret för skolan.&lt;br&gt;Skolverket däremot avvisar förslaget om kommunfriskolor och menar&lt;br&gt;att kommunerna skall ha det fulla ansvaret för det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det. Om reglerna inom det offentliga skolsystemet verkar hämmande&lt;br&gt;bör dessa i stället ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Övriga remissynpunkter med anledning av&lt;br&gt;innehållet i betänkandet (SOU 1992:38)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition (1991/92:95) om valfrihet och fristående sko-&lt;br&gt;lor föreslås att de internationella skolorna ej skall omfattas av det nya&lt;br&gt;bidragssystemet. I betänkandet ifrågasätts detta. Skolverket instämmer i&lt;br&gt;att dessa skolor bör få bidrag i samma utsträckning som övriga friståen-&lt;br&gt;de skolor. Verket menar att det är mycket svårt att avgöra skillnaden&lt;br&gt;mellan en internationell skola och en skola med internationell inrikt-&lt;br&gt;ning. Danderyds kommun anser att dessa skolor bör ingå i bidragssyste-&lt;br&gt;met men med undantag för diplomatbarn som tillfälligt vistas i landet.&lt;br&gt;Kommunen menar att inga svenska barn av ekonomiska skäl skall ute-&lt;br&gt;stängas från möjligheterna att studera i internationella skolor. För icke&lt;br&gt;svensktalande elever bör staten stå för kostnader som överstiger hemlan-&lt;br&gt;dets bidrag till den internationella skolan. Eleverna är inte folkbokförda&lt;br&gt;i Sverige, varför dessa inte kommer att ingå i underlaget för beräkning&lt;br&gt;av statsbidrag till kommunerna. Dessutom betalar ifrågavarande famil-&lt;br&gt;jer inte kommunalskatt. Förbundet för alternativa skolor i Sverige under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stryker att det synes otidsenligt att särbehandla de internationella sko-&lt;br&gt;lorna i vår tid, då en internationalisering av den offentliga skolan pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket och Norrtälje kommun föreslår att ansökan om godkännan-&lt;br&gt;de av fristående skola skall vara inlämnad före 1 september året före det&lt;br&gt;år verksamheten startar. Bättre förutsättningar skapas då för Skolverkets&lt;br&gt;beslut och hänsyn till nya förhållanden kan tas i kommunernas budget-&lt;br&gt;process. Helsingborgs och Nacka kommuner menar att nyetablering av&lt;br&gt;fristående skola bör sammanfalla med läsårets början. Falkenbergs kom-&lt;br&gt;mun vill dessutom ge kommunen rätt att i eget beslut kunna senareläg-&lt;br&gt;ga skolstarten ett år, om lokala olägenheter uppkommer vid omedelbar&lt;br&gt;start av ny fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ............................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ........................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter ........................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Entreprenad på skolområdet ........................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Inledning .................................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Ökade möjligheter&amp;nbsp;till entreprenad .............. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Tystnadsplikt ............................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående skolor på grundskolenivå .................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Bakgrund.................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Resurstilldelning ............................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Elevavgifter och skälighetsbedömning ............ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Internationella skolor ........................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående skolor över grundskolenivån ............... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Bakgrund.................................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Indelning av skolorna i två grupper .............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Fristående gymnasieskolor ..................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Skolor vars utbildningar kompletterar det offentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolväsendet................................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Inledning ............................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Statligt stöd ............................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksinternatskolor ........................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;Internationella skolor ........................ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fristående särskolor .............................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Bakgrund.................................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Resurstilldelning ............................ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Val inom det offentliga skolväsendet .................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Grundskolan ............................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Val av skola inom den egna kommunen ...... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Val av skola i en annan kommun ........... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Särskolan .................................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Nuvarande bestämmelser ................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Val av särskola ......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Gymnasieskolan ............................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor ................................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skola - Fristående skola ...................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Tillsyn .................................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för dagliga resor för elever som har rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiehjälp ................................. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Övriga skollagsändringar ...................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ............. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag ............................. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Specialmotivering ................................ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Förslag till lag om ändring i lagen om ändring i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) &amp;nbsp;  72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1100) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas skyldighet att svara för vissa elev-&lt;br&gt;resor ..................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Förslag till lag om entreprenadförhållanden inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan .................................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Hemställan ..................................... 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Beslut ..................................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementets promemoria&lt;br&gt;”Valfrihet i skolan” (Ds 1992:115) ............... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådet.................................. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:38)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter ........ 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet (SOU 1992:38) Fristående&lt;br&gt;skolor. Bidrag och elevavgifter ................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43539, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statligt stöd  till kompletterande skolor (avsnitt 5.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statligt stöd  till kompletterande skolor (avsnitt 5.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om internationella skolor över grundskolenivå (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om internationella skolor över grundskolenivå (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om internationella skolor på grundskolenivå (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om internationella skolor på grundskolenivå (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om indelning av fristående skolor över grundskolenivå (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om indelning av fristående skolor över grundskolenivå (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om resurstilldelning till fristående särskolor (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om resurstilldelning till fristående särskolor (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om gymnasieskolan  (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om gymnasieskolan  (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om begreppet skola (avsnitt 8.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om begreppet skola (avsnitt 8.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:22:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03230</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:22:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03230</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__230.pdf</filnamn>
<filstorlek>4782644</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Valfrihet i skolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EB93DF05-0BE2-400C-A8AF-AB89E185204D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU17</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub164</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub164</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub165</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub165</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub166</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub166</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub167</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub167</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub168</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub168</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub165</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub165</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  och Håkan Holmberg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub167</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub167</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  och Håkan Holmberg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub168</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub168</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub164</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub164</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Hjelm-Wallén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub166</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub166</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Pettersson  (S) och Gunhild Bolander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:230&lt;br/&gt;
Valfrihet i skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:230 Valfrihet i skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Pettersson  (S) och Gunhild Bolander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>