<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286971</hangar_id>
 <dok_id>GG0323</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:45</publicerad>
 <titel>om ändring i jordabalken m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0323/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0323</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0323</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:23&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;om ändring i jordabalken m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0323/prop_199293__23-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidurtn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas - mot bakgrund av bolagiseringen av Domänver-&lt;br&gt;ket och Statens vattenfallsverk - vissa frågor i anslutning till jordabalkens&lt;br&gt;regler om tillbehör till fast egendom. När staten vid en överlåtelse av en fas-&lt;br&gt;tighet förbehåller sig äganderätten till vissa slag av tillbehör till fastigheten,&lt;br&gt;skall enligt propositionens förslag ett sådant förbehåll få omedelbar sakrätts-&lt;br&gt;lig verkan. På motsvarande sätt skall en separat överlåtelse från staten av&lt;br&gt;vissa fastighetstillbehör få sakrättslig verkan redan i och med överlåtelsen.&lt;br&gt;Förslaget berör framför allt olika slag av ledningar samt totalförsvarsanlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop-1992/93:23&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 7 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren&lt;br&gt;tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kom-&lt;br&gt;mit i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 §&lt;br&gt;kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han&lt;br&gt;ägde föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som enligt&lt;br&gt;3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att överlåta-&lt;br&gt;ren har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så&lt;br&gt;länge villkoret gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattas föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, av&lt;br&gt;företagshypotek och har föremålet och fastigheten kommit i samme ägares&lt;br&gt;hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller näringsidka-&lt;br&gt;ren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten, om det&lt;br&gt;icke upphört att omfattas av hypoteket eller, i det fall näringsidkaren förvär-&lt;br&gt;vat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han sökt lagfart på sitt&lt;br&gt;fång. Har inteckningsborgenären före utgången av angivna tid väckt talan&lt;br&gt;om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område&lt;br&gt;där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader&lt;br&gt;förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:000) om verkan av&lt;br&gt;vissa förbehåll vid överlåtelse av fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör staten, m.m. finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om att före-&lt;br&gt;mål som tillhör staten upphör att&lt;br&gt;höra till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man,&lt;br&gt;förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan&lt;br&gt;anses höra till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning av föremål som hör till fastighet&lt;br&gt;och ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av vissa överlåtelser&lt;br&gt;från staten, av exekutiv försäljning&lt;br&gt;av föremål som hör till fastighet och&lt;br&gt;av ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1972:720.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag (1992:000) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse&lt;br&gt;av fastighet som tillhör staten, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten vid överlåtelse av en fastighet eller del av en fastighet förbehål-&lt;br&gt;lits äganderätten till föremål som hör till fastigheten, gäller förbehållet mot&lt;br&gt;tredje man även om föremålet efter överlåtelsen blir kvar på fastigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast om föremålet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan anläggning för radiosändning som ingår i det allmänna telenätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggning för rundradiosändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan anläggning för radiosändning och telekommunikation som ingår&lt;br&gt;i järnvägarnas och luftfartens drifts- och säkerhetssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. elektrisk starkströmsledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyr eller annan säkerhetsanordning för sjöfarten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. byggnad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten överlåtit ett sådant föremål som avses i första stycket 1-6 utan&lt;br&gt;att samtidigt överlåta den fastighet som föremålet hör till, gäller överlåtelsen&lt;br&gt;mot tredje man även om egendomen blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten förbehållits äganderätt till föremål enligt första stycket eller&lt;br&gt;överlåtit föremål enligt andra stycket, upphör föremålet genom överlåtelsen&lt;br&gt;att höra till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det. I sådana fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;tredje man som före ikraftträdandet har förvärvat rätt avseende fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt föreslog den dåva-&lt;br&gt;rande regeringen att bl.a. Domänverket och Statens vattenfallsverk (Vatten-&lt;br&gt;fall) skulle ombildas till aktiebolag såsom ett led i en effektivisering av den&lt;br&gt;statliga förmögenhetsförvaltningen. Riksdagen beslutade med anledning&lt;br&gt;härav att bl.a. de båda nämnda verken skulle ombildas till aktiebolag och att&lt;br&gt;bolagiseringen av Vattenfall skulle genomföras vid årsskiftet 1991/92 (bet.&lt;br&gt;1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). En del av den verksamhet som Vattenfall&lt;br&gt;har bedrivit, bl.a. högspänningsdistributionen, skall dock enligt riksdagens&lt;br&gt;beslut tills vidare drivas av ett statligt affärsverk. Regeringen bemyndigades&lt;br&gt;att genomföra ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiseringen av Vattenfall har genomförts med verkan från årsskiftet&lt;br&gt;1991/92. Ett av staten helägt bolag, Vattenfall AB, har därvid gjort en till&lt;br&gt;staten riktad nyemission, medan staten samtidigt har överlåtit verksamheten&lt;br&gt;i Vattenfall per den 31 december 1991 - med vissa undantag - till bolaget.&lt;br&gt;Bland de tillgångar som enligt det mellan parterna träffade ramavtalet skall&lt;br&gt;överföras till Vattenfall AB ingår ett stort antal fastigheter. Från överlåtelsen&lt;br&gt;har undantagits bl.a. den s.k. kraftnätsverksamheten. För förvaltningen av&lt;br&gt;kraftnätsverksamheten har inrättats ett särskilt statligt affärsverk, Svenska&lt;br&gt;Kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Domänverket har genomförts med verkan från den 1&lt;br&gt;juli 1992. Till grund för ombildningen har legat vissa riktlinjer som riksdagen&lt;br&gt;har beslutat (se prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 351). Även&lt;br&gt;denna bolagisering innefattar överlåtelse av ett stort antal fastigheter, som&lt;br&gt;hittills har varit i statens ägo. Fastigheterna skall överlåtas till Domän AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kommer både Vattenfall AB och Domän AB att i sin helhet&lt;br&gt;ägas av staten. Riksdagen har emellertid bemyndigat regeringen att längre&lt;br&gt;fram sälja ut aktier i de båda bolagen (se bet. 1991/92:NU10, rskr.&lt;br&gt;1991/92:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de fastighetsöverlåtelser, som skall ske inom ramen för bolagise-&lt;br&gt;ringen av Vattenfall och Domänverket, förekommer också annan utförsälj-&lt;br&gt;ning av fastigheter som hittills har tillhört staten. Sålunda har Domänverket&lt;br&gt;under budgetåret 1991/92 genomfört omfattande försäljningar av mark i en-&lt;br&gt;lighet med ett bemyndigande av riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av Vattenfall och Domänverket har det&lt;br&gt;uppkommit frågor om statens möjligheter att med verkan mot tredje man&lt;br&gt;förbehålla sig rätten till ledningar och vissa andra anläggningar som hör till&lt;br&gt;den fasta egendomen. Även frågan om de rättsliga möjligheterna för staten&lt;br&gt;att överlåta sådana ledningar och anläggningar utan att samtidigt överlåta&lt;br&gt;själva fastigheten har aktualiserats. Samma frågeställningar uppkommer i&lt;br&gt;anslutning till Domänverkets försäljning av fastigheter till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds 1992:42)&lt;br&gt;”Ledningar m.m. på statens mark” har lämnats vissa förslag som syftar till&lt;br&gt;att lösa de angivna rättsliga problemen. Promemorians lagförslag bör fogas&lt;br&gt;till protokollet som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttrande har avgivits av Hovrätten&lt;br&gt;för Nedre Norrland, Göteborgs tingsrätt, Fortifikationsförvaltningen, Sta-&lt;br&gt;tens räddningsverk, Överbefälhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar, Sveriges me-&lt;br&gt;teorologiska och hydrologiska institut, Televerket, Vägverket, Juridiska fa-&lt;br&gt;kulteten vid Lunds universitet, Centralnämnden för fastighetsdata, Statens&lt;br&gt;Lantmäteriverk, Affärsverket Svenska Kraftnät, Domänverket, länsstyrel-&lt;br&gt;serna i Jönköpings, Kopparbergs och Västerbottens län, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund, Vattenfall AB och Svensk Rundradio AB. En sammanställning av re-&lt;br&gt;missyttrandena finns i lagstiftningsärendet (dnr 92 - 2025).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de förslag som har utarbetats inom Justitiedepartementet på grundval&lt;br&gt;av promemorian. Lagrådsremissens lagförslag och Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i allt väsentligt godtagit mina förslag. På en punkt har Lagrå-&lt;br&gt;det dock gjort en saklig invändning. Dessutom har Lagrådet föreslagit vissa&lt;br&gt;omformuleringar i lagtexten. Jag vill redan här förutskicka att jag godtar&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter. Jag återkommer till detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Allmänt om jordabalkens tillbehörsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svensk rätt skiljer mellan fast egendom och lös egendom. Till de båda egen-&lt;br&gt;domsslagen anknyter delvis olika rättsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med fast egendom anges i 1 och 2 kap. jordabalken. Dessa&lt;br&gt;regler är tvingande. Lagstiftningen innehåller däremot inte någon definition&lt;br&gt;av begreppet lös egendom. Det anses emellertid att all egendom som inte&lt;br&gt;faller in under begreppet fast egendom utgör lös egendom. Som lös egendom&lt;br&gt;räknas lösöre, byggnader på ofri grund, fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § jordabalken stadgas att fast egendom är jord och att denna är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelad i fastigheter. Till fastigheten hör inte enbart jorden (marken) utan Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;även vissa föremål som direkt eller indirekt anknyter till denna, ”fastighets-&lt;br&gt;tillbehören”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 1 § jordabalken anges de allmänna fastighetstillbehören. Hit räk-&lt;br&gt;nas byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som har anbragts i eller&lt;br&gt;ovan jord för stadigvarande bruk. Hit räknas även på rot stående träd och&lt;br&gt;andra växter samt naturlig gödsel. Det är här fråga om föremål som har ett&lt;br&gt;yttre mekaniskt samband med fastighetens område. I viss omfattning kan&lt;br&gt;emellertid även föremål som har anbragts utanför fastighetens gränser ut-&lt;br&gt;göra tillbehör till denna. Till fastighet hör sålunda byggnad eller annan an-&lt;br&gt;läggning, som är uppförd utanför fastighetens område, om den är avsedd för&lt;br&gt;stadigvarande bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten. Det-&lt;br&gt;samma gäller ifråga om ledning, för vilken har beviljats ledningsrätt, om det&lt;br&gt;vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) har förordnats att&lt;br&gt;rätten skall höra till en viss fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns i 2 kap. 2 § jordabalken bestämmelser om vad som utgör&lt;br&gt;byggnadstillbehör. Till byggnad hör sålunda fast inredning och annat som&lt;br&gt;byggnaden har blivit försedd med, om det är ägnat för stadigvarande bruk&lt;br&gt;för byggnaden eller del därav. I lagtexten exemplifieras detta med bl.a. fast&lt;br&gt;avbalkning, hiss, ledning för värme, vatten och ljus, värmepanna och brand-&lt;br&gt;redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § jordabalken anges de s.k. industritillbehören, dvs. maskiner&lt;br&gt;och annan utrustning som har tillförts en för industriell verksamhet inrättad&lt;br&gt;fastighet för att användas i verksamheten huvudsakligen på fastigheten. In-&lt;br&gt;dustritillbehören har i vissa avseenden en annan rättslig ställning än andra&lt;br&gt;tillbehör. Föremål, som i och för sig uppfyller de förutsättningar som lagtex-&lt;br&gt;ten anger för industritillbehör, tillhör inte fastigheten, om ägaren har avgett&lt;br&gt;en förklaring om detta och förklaringen har skrivits in i fastighetsboken en-&lt;br&gt;ligt 24 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhåller sig dock inte så att alla föremål som anges i 2 kap. 1 - 3 §§&lt;br&gt;jordabalken utgör fastighetstillbehör. I sammanhanget måste också beaktas&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4 § jordabalken. Den mest väsentliga bestämmelsen&lt;br&gt;är den att föremål som annan än fastighetsägaren har tillfört fastigheten inte&lt;br&gt;hör till fastigheten, om inte fastigheten och föremålet har kommit i samma&lt;br&gt;ägares hand. Det innebär bl.a. att en byggnad, som en arrendator har upp-&lt;br&gt;fört på den arrenderade fastigheten, inte hör till fastigheten. En sådan bygg-&lt;br&gt;nad på ofri grund utgör alltså lös egendom. Förvärvar emellertid arrenda-&lt;br&gt;torn fastigheten eller säljer han byggnaden till fastighetsägaren, får byggna-&lt;br&gt;den därigenom karaktär av tillbehör till fastigheten. Avtalet innebär ju att&lt;br&gt;fastigheten och byggnaden kommer i samma ägares hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föremål hör till en fastighet, påverkas inte detta förhållande av att&lt;br&gt;fastighetsägaren träffar avtal med annan om försäljning av föremålet. Före-&lt;br&gt;målet fortsätter att höra till fastigheten så länge det samband som anges i 2&lt;br&gt;kap. 1 - 3 §§ jordabalken består.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Närmare om innebörden av 2 kap. 1 § jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att de föremål, som anges i 2 kap. 1 § jordabalken, skall anses som tillbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hör till fastighet skall de ha ”anbragts i eller ovan jord för stadigvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruk”. Detta innebär att lagtexten innefattar dels ett krav på ett visst yttre Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;mekaniskt samband mellan fastigheten och föremålet, dels ett krav på att&lt;br&gt;detta samband inte endast är tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats att gällande rätt därutöver innefattar ett krav på ett visst&lt;br&gt;ändamålssamband mellan fastigheten och föremålet. Om ett sådant inre&lt;br&gt;samband inte existerar - om exempelvis en ledning inte är avsedd att betjäna&lt;br&gt;den fastighet som den är framdragen över - skulle föremålet enligt detta syn-&lt;br&gt;sätt inte utgöra tillbehör till fastigheten. Detta torde vara anledningen till att&lt;br&gt;sådana ledningar som har dragits över ledningshavarens egen fastighet&lt;br&gt;ibland har ansetts vara lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bestämmelsen i 2 kap. 1 § jordabalken innefattar ett krav på&lt;br&gt;ett ändamålssamband mellan fastigheten och föremålet har behandlats i pro-&lt;br&gt;memorian (s.5-8). Det konstateras där att rättsläget inte är helt klart. Lag-&lt;br&gt;texten ger dock inte stöd för antagandet att det krävs ett ändamålssamband&lt;br&gt;för att ett föremål skall höra till fastigheten enligt 2 kap. 1 § jordabalken.&lt;br&gt;Inte heller jordabalkens förarbeten ger något påtagligt stöd för detta. Enligt&lt;br&gt;promemorian talar därför övervägande skäl mot att i gällande rätt tolka in&lt;br&gt;något absolut krav på att det aktuella föremålet skall vara avsett att nyttjas&lt;br&gt;för de ändamål som fastigheten i övrigt används för. Det avgörande torde i&lt;br&gt;stället vara om fastigheten och föremålet utåt sett framstår som en enhet.&lt;br&gt;Det viktigaste kriteriet måste då, enligt promemorian, vara det yttre meka-&lt;br&gt;niska sambandet mellan fastigheten och föremålet (”anbragts i eller ovan&lt;br&gt;jord”) och det långsiktiga syftet att detta samband skall bestå (”för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de anläggningar och ledningar som kommer att behandlas i det&lt;br&gt;följande - tele- och kraftledningar, försvarsanläggningar m.m. - konstateras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian att det som regel finns ett mycket påtagligt yttre samband&lt;br&gt;mellan å ena sidan marken och å andra sidan ledningen eller anläggningen.&lt;br&gt;Enligt promemorian finns det därför - under förutsättning att föremålen och&lt;br&gt;den mark, där de är belägna, är i samma ägares hand - anledning att utgå&lt;br&gt;från att föremålen i normala fall utgör tillbehör till fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har förordat en annan tolkning av bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § jordabalken än den som har gjorts i promemorian. Alla som har&lt;br&gt;uttalat sig i denna del är emellertid ense om att rättsläget inte är helt klart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Tillbehörsreglernas konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fastigheten och dess tillbehör utgör en rättslig enhet. Det innebär exempel-&lt;br&gt;vis att en försäljning av fastigheten även omfattar tillbehören, såvida inte&lt;br&gt;annat har avtalats. I sakrättsligt hänseende omfattar äganderätt till och pant-&lt;br&gt;rätt i fastigheten alltid även tillbehören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett visst föremål hör till en fastighet medför också att särskilda sakrät-&lt;br&gt;ter såsom äganderätt och panträtt inte kan göras gällande enbart i föremålet.&lt;br&gt;Fastighetsägaren kan visserligen träffa avtal med annan om försäljning av&lt;br&gt;föremålet. Han kan också i samband med försäljning av fastigheten förbe-&lt;br&gt;hålla sig äganderätten till ett visst föremål som hör till fastigheten. I båda&lt;br&gt;dessa fall har avtalen obligationsrättslig verkan. Föremålen förblir emeller-&lt;br&gt;tid tillbehör till fastigheten till dess att det yttre samband som konstituerar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbehörsegenskapen bryts. I avvaktan på detta fortsätter föremålet att be- Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;lastas av de rättigheter som gäller i fastigheten. Tas fastigheten i anspråk ge-&lt;br&gt;nom utmätning, omfattar denna också tillbehören. Om fastigheten försäljs&lt;br&gt;exekutivt för inteckningshavares eller andra borgenärers fordringar, försäljs&lt;br&gt;även tillbehören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 7 § jordabalken stadgas att en överlåtelse av ett föremål som hör&lt;br&gt;till en fastighet inte gäller mot tredje man förrän föremålet skiljs från fastig-&lt;br&gt;heten på sådant sätt att det inte längre kan anses höra till denna. Träffar såle-&lt;br&gt;des fastighetsägaren avtal med annan om försäljning av en byggnad, en led-&lt;br&gt;ning eller någon annan anläggning, har avtalet i sig inte någon sakrättslig&lt;br&gt;verkan. Förvärvaren får sakrättsligt skydd först när det förvärvade föremålet&lt;br&gt;upphör att vara tillbehör till fastigheten. Huruvida en tredje man som berörs&lt;br&gt;av en sådan separat överlåtelse av tillbehör - t.ex. en inteckningshavare -&lt;br&gt;äger kännedom om det träffade avtalet eller inte saknar i sammanhanget be-&lt;br&gt;tydelse (jfr SOU 1947:38 s. 110). Den princip som kommer till uttryck i 2&lt;br&gt;kap. 7 § jordabalken anses gälla inte enbart vid en separat överlåtelse av till-&lt;br&gt;behör utan även i samband med en fastighetsöverlåtelse då ett visst tillbehör&lt;br&gt;undantas från överlåtelsen (se SOU 1947:38 s. 109 och Westerlind, Vad som&lt;br&gt;är fast egendom, s. 165 not. 260).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på avskiljande ligger att det samband som har konstituerat tillbe-&lt;br&gt;hörsegenskapen bryts. Det innebär - med den tolkning av 2 kap. 1 § jorda-&lt;br&gt;balken som det enligt promemorian finns anledning att utgå från - att före-&lt;br&gt;målet måste flyttas från fastigheten för att överlåtelsen skall få sakrättslig&lt;br&gt;verkan. Motsvarande får anses gälla om en fastighetsägare i samband med&lt;br&gt;fastighetens försäljning förbehåller sig äganderätten till ett visst allmänt fas-&lt;br&gt;tighetstillbehör. Så länge föremålet fortfarande är anbragt på fastigheten gäl-&lt;br&gt;ler inte förbehållet gentemot exempelvis en tredje man som har förvärvat&lt;br&gt;fastigheten i ett senare led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget är i denna del något annorlunda i fråga om föremål som utgör&lt;br&gt;tillbehör till en annan fastighet än den där det befinner sig (se 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket jordabalken). Tillbehörsegenskapen bygger i sådana fall på att&lt;br&gt;det finns en rättslig anknytning till den andra fastigheten i form av ett servitut&lt;br&gt;eller en ledningsrätt. Om i ett sådant fall servitutet eller ledningsrätten upp-&lt;br&gt;hävs, förlorar föremålet sin egenskap av tillbehör och övergår till att vara lös&lt;br&gt;egendom. I detta fall krävs alltså inte något fysiskt avskiljande för att det&lt;br&gt;rättsliga sambandet mellan fastigheten och dess tillbehör skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att ett föremål, som hör till en fastighet därför att&lt;br&gt;det är anbragt på fastigheten enligt bestämmelsen i 2 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;jordabalken, inte upphör att vara fastighetstillbehör enbart därför att det&lt;br&gt;tecknas ett servitutsavtal till förmån för en annan fastighet. Föremålet förblir&lt;br&gt;tillbehör till den fastighet där det är beläget (se SOU 1960:25 s. 66 och prop.&lt;br&gt;1966:24 s. 88) och någon sådan sakrättslig verkan som avses i 2 kap. 7 § jor-&lt;br&gt;dabalken uppkommer alltså inte. Inte heller torde en ledning upphöra att&lt;br&gt;vara tillbehör till den fastighet där den är belägen enbart därför att det till-&lt;br&gt;skapas en ledningsrätt som anknyts till någon annan fastighet enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket ledningsrättslagen. I den sistnämnda frågan är rättsläget dock mera&lt;br&gt;osäkert. Frågan har inte varit föremål för Högsta domstolens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principen i 2 kap. 7 § jordabalken finns två smärre undantag (se 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken och 6 kap. 9 § andra stycket expro-&lt;br&gt;priationslagen, 1972:719). Dessa saknar dock i förevarande sammanhang&lt;br&gt;praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föremål som en säljare förbehåller sig äganderätten till i samband&lt;br&gt;med försäljning av fastigheten förblir en del av denna kan även få betydelse&lt;br&gt;för köparens möjligheter att få lagfart på förvärvet av fastigheten. I rättsfal-&lt;br&gt;let NJA 1971 s. 332 fann Högsta domstolen i ett dylikt fall, där en till en fas-&lt;br&gt;tighet hörande byggnad hade undantagits från en fastighetsförsäljning, att&lt;br&gt;förvärvarens lagfartsansökan inte kunde beviljas. Rättsfallet gällde tillämp-&lt;br&gt;ning av äldre rätt men torde ha giltighet även efter nya jordabalkens ikraft-&lt;br&gt;trädande. Domstolen uttalade bl.a. att lagfart på en fastighet i princip endast&lt;br&gt;kan beviljas om det åberopade fånget avser förvärv av äganderätt till allt som&lt;br&gt;enligt lag hör till fastigheten. I vissa fall borde dock avsteg från denna princip&lt;br&gt;kunna göras. Domstolen pekade särskilt på att vissa tillbehör inte var av den&lt;br&gt;betydelsen att ett förbehåll om äganderätt beträffande tillbehöret behövde&lt;br&gt;betraktas som ett lagfartshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har mot bakgrund av det refererade rättsfallet diskuterats om en fas-&lt;br&gt;tighetsöverlåtelse, vid vilken säljaren har förbehållit sig äganderätten till till-&lt;br&gt;behör, är helt ogiltig. Så torde emellertid inte vara fallet (jfr SvJT 1991 s.769&lt;br&gt;ff). I fråga om vissa slag av tillbehör kan det emellertid vara nödvändigt att&lt;br&gt;avskilja de förbehållna tillbehören för att förvärvaren skall kunna få lagfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Allmän motivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På de fastigheter, som hittills har förvaltats av Vattenfall eller Domänverket&lt;br&gt;och som staten nu skall överlåta, finns ett stort antal kraft- och teleledningar&lt;br&gt;som ägs av staten. Enbart på mark som förvaltas av Domänverket finns om-&lt;br&gt;kring 10.000 km teleledningar. Det bokförda värdet av dessa ledningar och&lt;br&gt;andra tele- och radioanläggningar uppgår till över tre miljarder kronor. Led-&lt;br&gt;ningarna är anbragta på ett sådant sätt som sägs i 2 kap. 1 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet eller det affärsdrivande verk som förvaltar ledningarna är&lt;br&gt;oftast inte samma myndighet eller verk som förvaltar fastigheterna. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att olika delar av den statliga förvaltningen i praxis har fått&lt;br&gt;ganska självständiga roller har det ifrågasatts om inte de olika myndighe-&lt;br&gt;terna vid tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. jordabalken skulle&lt;br&gt;kunna anses som olika juridiska personer. I civilrättsligt hänseende får emel-&lt;br&gt;lertid samtliga statliga myndigheter och verk anses företräda ett och samma&lt;br&gt;rättssubjekt, staten. Fastigheterna och ledningarna är således i samma äga-&lt;br&gt;res hand. Även om rättsläget är oklart (se avsnitt 2.2), finns det starka skäl&lt;br&gt;som talar för att ledningarna utgör tillbehör till fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver äger staten kraft- och teleledningar på enskild mark. I den mån&lt;br&gt;dessa ledningar genom servitut eller ledningsrätt är knutna till någon fastig-&lt;br&gt;het, som tillhör staten, är de tillbehör till denna fastighet. I annat fall utgör&lt;br&gt;de lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten från statens sida är att en del av statens kraftledningar skall ingå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i överlåtelsen till Vattenfall AB, medan andra sådana ledningar skall kvarbli&lt;br&gt;i statens ägo och förvaltas av Svenska Kraftnät. Det allmänna telenätet skall&lt;br&gt;i sin helhet stanna hos staten och förvaltas av Televerket. Detta innebär att&lt;br&gt;vissa fastigheter skall överlåtas utan tillhörande ledningar, medan i andra fall&lt;br&gt;ledningar som är anknutna till fastigheter skall överlåtas separat. Följande&lt;br&gt;typfall kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En första grupp av ledningar utgörs av sådana som skall kvarbli i statens&lt;br&gt;ägo men som är belägna på fastigheter, vilka skall ingå i överlåtelsen till Vat-&lt;br&gt;tenfall AB eller Domän AB. Ledningarna får antas utgöra tillbehör till resp,&lt;br&gt;fastighet och de förblir så till dess att de har skilts från fastigheten, dvs. flyt-&lt;br&gt;tats. Så länge detta inte har skett kan Vattenfall AB:s och Domän AB:s möj-&lt;br&gt;ligheter att få lagfart på sina förvärv möjligen sättas i fråga. En annan konse-&lt;br&gt;kvens är att statens rätt till de förbehållna ledningarna inte är sakrättsligt&lt;br&gt;tryggad så länge ledningarna fortfarande är anbragta på fastigheterna. Att&lt;br&gt;flytta ledningarna är i praktiken uteslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På de fastigheter som skall kvarbli i statens ägo eller överlåtas till Do-&lt;br&gt;män AB finns en del ledningar som skall överlåtas till Vattenfall AB. För&lt;br&gt;att Vattenfall AB:s rätt till ledningarna efter en sådan överlåtelse skall bli&lt;br&gt;sakrättsligt tryggad och ledningarna i rättsligt avseende bli skilda från fastig-&lt;br&gt;heterna, torde det vara nödvändigt att flytta ledningarna. Detta går i prakti-&lt;br&gt;ken inte att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 andra fall är ledningarna belägna på enskild mark men knutna till nå-&lt;br&gt;gon fastighet som tillhör staten genom servitut eller ledningsrätt. Ledning-&lt;br&gt;arna utgör därför tillbehör till fast egendom (se 2 kap. 1 § andra stycket jor-&lt;br&gt;dabalken). Om ledningarna skall kvarbli i statens ägo men den fastighet som&lt;br&gt;de är knutna till skall överföras till Vattenfall AB eller Domän AB, uppstår&lt;br&gt;komplikationer liknande dem i de båda tidigare nämnda typfallen. I detta&lt;br&gt;fall kan emellertid problemen i viss mån lösas inom ramen för gällande lag-&lt;br&gt;stiftning genom att de servitut eller de ledningsrätter som knyter ledningarna&lt;br&gt;till fastigheten upphävs genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen el-&lt;br&gt;ler ledningsrättslagen. Ledningarna blir då lös egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 de återstående fallen rör det sig om ledningar, som är belägna på en-&lt;br&gt;skild mark och inte knutna till någon av staten ägd fastighet. I dessa fall är&lt;br&gt;ledningarna lös egendom. Några problem uppstår därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de fastigheter, som ingår i överlåtelserna till Vattenfall AB resp. Do-&lt;br&gt;män AB, finns också ett stort antal anläggningar för försvarsändamål. Det&lt;br&gt;kan vara fråga om skyddsvärn, bergrum, förrådsbyggnader, militära led-&lt;br&gt;ningar eller liknande. En del används av försvarsmakten, medan annat är&lt;br&gt;avsett för civilförsvaret eller någon annan del av totalförsvaret. Även dessa&lt;br&gt;anläggningar och ledningar torde regelmässigt utgöra tillbehör till fast egen-&lt;br&gt;dom. Avsikten är inte att överföra äganderätten till dylika anläggningar och&lt;br&gt;ledningar till de nybildade bolagen. I överlåtelseavtalen mellan staten och&lt;br&gt;bolagen kommer det därför att tas in bestämmelser som innebär att egendom&lt;br&gt;av detta slag förbehålls staten. Ett sådant avtal upphäver dock inte den för-&lt;br&gt;behållna egendomens tillbehörsegenskap. Det ger inte heller staten någon&lt;br&gt;mot tredje man tryggad rätt till den förbehållna egendomen. Enligt gällande&lt;br&gt;rätt fordras därutöver att anläggningarna flyttas. Något sådant är av prak-&lt;br&gt;tiska skäl helt omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns det på de berörda fastigheterna ytterligare byggnader och&lt;br&gt;anläggningar som betjänar något allmänt intresse och bör kvarbli i statens&lt;br&gt;ägo men som inte kan flyttas. Det kan vara fråga om fyrar, andra säkerhets-&lt;br&gt;anordningar för luft- och sjöfarten samt olika anordningar för radiosändning&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att förbehålla staten ledningar och andra anläggningar av de nu&lt;br&gt;aktuella slagen skulle vara att undanta de berörda fastigheterna i deras hel-&lt;br&gt;het från bolagiseringen eller att avstycka och undanta de markområden som&lt;br&gt;berörs. Att undanta alla de fastigheter som berörs av dylika ledningar eller&lt;br&gt;anläggningar skulle emellertid innebära en mycket stor inskränkning i den&lt;br&gt;av riksdagen beslutade bolagiseringen av Vattenfall och Domänverket. Att&lt;br&gt;lösgöra de berörda markområdena från resten av fastigheten genom avstyck-&lt;br&gt;ning eller annan fastighetsbildningsåtgärd skulle medföra ett omfattande och&lt;br&gt;kostsamt förrättningsarbete. Med hänsyn till de allmänna krav på ändamåls-&lt;br&gt;enlig fastighetsbildning som uppställs i 3 kap. fastighetsbildningslagen torde&lt;br&gt;dessutom de lagliga förutsättningarna för avstyckning eller annan fastighets-&lt;br&gt;bildning i många fall saknas. De nya fastigheterna skulle nämligen få en från&lt;br&gt;allmänna utgångspunkter olämplig storlek och arrondering. I fråga om mili-&lt;br&gt;tära ledningar och andra anläggningar, som i stor utsträckning är hemliga,&lt;br&gt;talar under alla förhållanden sekretesskäl mot såväl att staten förbehåller sig&lt;br&gt;enskilda fastigheter som att avstyckning sker. Avstyckning eller andra fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsåtgärder torde därför kunna komma till användning endast i&lt;br&gt;fråga om vissa större anläggningar, beträffande vilka det inte råder sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de fastighetsöverlåtelser, som direkt sammanhänger med bo-&lt;br&gt;lagiseringen av Vattenfall och Domänverket, genomför Domänverket för&lt;br&gt;närvarande omfattande avyttringar av mark till enskilda. Denna försälj-&lt;br&gt;ningsverksamhet är inriktad på mindre skogsfastigheter och jordbruksmark&lt;br&gt;(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Även bland dessa&lt;br&gt;överlåtelser kan det givetvis förekomma fall, då staten måste förbehållas led-&lt;br&gt;ningar eller andra anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 En särreglering vid överlåtelser från staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om staten överlåter fast egendom och därvid förbehåller&lt;br&gt;sig äganderätten till vissa slag av anläggningar, skall ett sådant förbe-&lt;br&gt;håll gälla mot tredje man även om föremålen inte flyttas från fastighe-&lt;br&gt;ten. Detsamma skall gälla om staten överlåter vissa sådana föremål&lt;br&gt;utan att samtidigt överlåta fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians&lt;br&gt;förslag eller lämnat det utan erinran. Två remissinstanser har varit negativa&lt;br&gt;till förslaget. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har sålunda ifråga-&lt;br&gt;satt behovet och lämpligheten av den föreslagna lagstiftningen, medan läns-&lt;br&gt;styrelsen i Jönköpings län har avstyrkt förslaget under hänvisning till att en&lt;br&gt;annan lösning bör väljas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgår av redogörelsen i avsnitt 2.2 finns det Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;starka skäl som talar för att de ledningar och anläggningar som berörs av&lt;br&gt;bolagiseringen enligt gällande rätt i allmänhet är att anse som tillbehör till&lt;br&gt;de fastigheter på vilka de är anbragta. Som har framhållits av vissa remissin-&lt;br&gt;stanser finns det visserligen även skäl som talar i motsatt riktning. Alla re-&lt;br&gt;missinstanser som har uttalat sig i frågan är emellertid ense om att rättsläget&lt;br&gt;inte är helt klart. För egen del anser jag att behovet av lagstiftning måste&lt;br&gt;bedömas med utgångspunkten att de aktuella ledningarna och anläggning-&lt;br&gt;arna är att anse som tillbehör till fast egendom. Såsom Lagrådet har påpekat&lt;br&gt;är emellertid avsikten med lagförslaget inte att slå fast någon viss uppfattning&lt;br&gt;i frågan om 2 kap. 1 § jordabalken förutsätter ett ändamålssamband mellan&lt;br&gt;fastigheten och föremålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu angivna utgångspunkten i fråga om innebörden i gällande rätt&lt;br&gt;finns det anledning att överväga om det bör vidtas särskilda lagstiftningsåt-&lt;br&gt;gärder som ger staten möjlighet att upplösa det rättsliga sambandet mellan&lt;br&gt;fastigheten och dess tillbehör utan att samtidigt häva det yttre samband som&lt;br&gt;tillbehörsegenskapen grundar sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid måste man givetvis beakta de ändamålssynpunkter som bär upp&lt;br&gt;tillbehörsreglerna. En sådan synpunkt är att egendom som i ekonomiskt av-&lt;br&gt;seende hör ihop bör ingå i samma egendomsslag. Det är naturligt att föremål&lt;br&gt;som har ett ekonomiskt och funktionellt samband med fastigheten följer&lt;br&gt;med denna vid försäljning eller pantsättning. Detta ökar bl.a. möjligheterna&lt;br&gt;att använda egendomen som kreditunderlag. En dylik synpunkt har emeller-&lt;br&gt;tid inte någon större bärkraft i fråga om tillbehör som - såsom ofta är fallet&lt;br&gt;med de nu aktuella ledningarna och anläggningarna - saknar funktionellt&lt;br&gt;samband med fastigheten. I sådana fall skulle det i stället vara ganska natur-&lt;br&gt;ligt att äganderätten till tillbehören får skiljas från äganderätten till fastighe-&lt;br&gt;ten även i sådana fall då föremålet avses bli kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra omständigheter måste emellertid beaktas. Tillbehörsreglerna&lt;br&gt;har betydelse också när det gäller att avgränsa obligationsrättsliga rättighe-&lt;br&gt;ter och skyldigheter. Ett exempel på detta är att gränsdragningen mellan lös&lt;br&gt;egendom och tillbehör till fast egendom kan få betydelse som tolkningsprin-&lt;br&gt;cip mellan avtalsparterna vid en fastighetsförsäljning. Tillbehörsreglerna -&lt;br&gt;framför allt bestämmelsen i 2 kap. 7 § jordabalken - har också betydelse för&lt;br&gt;hur olika sakrättsliga konflikter skall lösas. Det gäller främst konflikter mel-&lt;br&gt;lan å ena sidan den som träffat avtal om förvärv av föremål som hör till fastig-&lt;br&gt;heten och å andra sidan en ny ägare av fastigheten, en innehavare av panträtt&lt;br&gt;i fastigheten, en nyttjanderättshavare eller en annan förvärvare av samma&lt;br&gt;föremål. Särskilt väsentligt är att reglerna begränsar fastighetsägarens möj-&lt;br&gt;ligheter att förfoga över föremål som hör till fastigheten till skada för en&lt;br&gt;panthavare eller annan tredje man. De mest värdefulla tillbehören - byggna-&lt;br&gt;der och liknande anläggningar - kan vanligtvis inte flyttas och kan på grund&lt;br&gt;därav överhuvudtaget inte undandras panthavarna. Möjligheterna att för-&lt;br&gt;hindra förfoganden över flyttbara föremål är visserligen mera begränsade.&lt;br&gt;Kravet på att föremålet måste flyttas för att en sakrättslig verkan skall upp-&lt;br&gt;komma innebär emellertid att åtgärden måste komma till ett yttre synbart&lt;br&gt;uttryck. Även detta är ägnat att skydda tredje mans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har sagt kan det i förstone synas rimligt att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga sambandet mellan en fastighet och ett tillbehör, som skall kvarbli Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;på fastigheten, skall kunna upphävas endast om det efter en prövning i det&lt;br&gt;särskilda fallet konstateras att tredje man inte lider någon skada. Detta talar&lt;br&gt;för att tillbehörsegenskapen bör kunna upphävas endast efter en förrättning&lt;br&gt;eller liknande förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är emellertid lösningar av detta slag inte lämpliga i&lt;br&gt;fråga om ledningar och anläggningar som av försvarsskäl måste vara hem-&lt;br&gt;liga. Beträffande det alldeles särskilda slag av egendom som det här är fråga&lt;br&gt;om - tele- och kraftledningar, anordningar för radiosändning, säkerhetsan-&lt;br&gt;ordningar för luft- och sjöfarten samt flertalet försvarsanläggningar - kan det&lt;br&gt;dessutom hävdas att en skadeprövning normalt inte fyller något syfte. Ett&lt;br&gt;upphävande av tillbehörsegenskapen torde nämligen inte beröra några be-&lt;br&gt;stående rättigheter. Eftersom fastigheterna hittills har ägts av staten, belas-&lt;br&gt;tas de inte av några inteckningsskulder. I den mån fastigheterna är upplåtna&lt;br&gt;med nyttjanderätt till annan än en statlig myndighet eller ett affärsdrivande&lt;br&gt;verk, omfattar upplåtelserna inte ledningar och anläggningar av det nu ak-&lt;br&gt;tuella slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändamålssynpunkter som i normala fall bär upp tillbehörsreglerna gör&lt;br&gt;sig därför inte i samma utsträckning gällande när staten överlåter ledningar&lt;br&gt;och andra anläggningar av de aktuella slagen eller när staten i samband med&lt;br&gt;överlåtelser av fastigheter förbehåller sig äganderätten till sådana föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid inte att det kan komma i fråga att generellt ändra på&lt;br&gt;de principer som kommer till uttryck i 2 kap. jordabalken. Det finns således&lt;br&gt;enligt min mening inte skäl att förändra de grundläggande rekvisiten för vad&lt;br&gt;som utgör tillbehör till fast egendom. En remissinstans - Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Lunds universitet - har förordat att frågan löses genom att ett ändamåls-&lt;br&gt;samband ”tolkas in” i 2 kap. 1 § jordabalken. Jag delar dock promemorians&lt;br&gt;bedömning att en sådan lösning - införandet av ett rekvisit om ändamåls-&lt;br&gt;samband - skulle leda till avgränsningssvårigheter. Härtill kommer att en del&lt;br&gt;av de föremål som det här är fråga om, t.ex. en del försvarsanläggningar,&lt;br&gt;också efter en sådan lagändring skulle vara att anse som tillbehör till fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lagstiftningsmodell som kan synas ligga nära till hands är att vid&lt;br&gt;bedömningen av om ett föremål hör till fastigheten jämställa statliga myn-&lt;br&gt;digheter med vanliga självständiga rättssubjekt. Detta kan synas naturligt&lt;br&gt;mot bakgrund av att myndigheterna ofta i det praktiska rättslivet har uppfat-&lt;br&gt;tat sig som självständiga rättssubjekt och ”sålt” och ”köpt” egendom av var-&lt;br&gt;andra. Om lagstiftningen skulle utformas i enlighet med ett sådant betrak-&lt;br&gt;telsesätt - det torde närmast förutsätta ett tillägg i 2 kap. 4 § jordabalken -&lt;br&gt;skulle en ledning eller en annan anläggning som har förvaltats av Vattenfall&lt;br&gt;inte utgöra fastighetstillbehör om den är belägen på mark som förvaltas av&lt;br&gt;Domänverket. Modellen har förordats av en remissinstans. Den skulle emel-&lt;br&gt;lertid inte alltid ge den eftersträvade effekten. Exempel på detta är de fall&lt;br&gt;då både ledningen och den fastighet till vilken ledningen hör hittills har för-&lt;br&gt;valtats av Vattenfall och där fastigheten skall överföras till Vattenfall AB&lt;br&gt;men ledningen tills vidare skall kvarbli i statens ägo. Härtill kommer att för-&lt;br&gt;delningen av förvaltningsansvaret mellan olika myndigheter inte alltid är lika&lt;br&gt;klar och otvetydig som när det gäller enskilda rättssubjekts äganderätt. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kar» därför vara svårt att med säkerhet avgöra vilken myndighet som skall&lt;br&gt;anses ”äga” ett visst föremål eller en viss fastighet. Jag delar därför prome-&lt;br&gt;morians bedömning att denna lagstiftningsmodell är mindre ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det i stället införas ett begränsat undantag från vad&lt;br&gt;som i övrigt gäller om upphävande av det rättsliga sambandet mellan en fas-&lt;br&gt;tighet och dess tillbehör, dvs. ett undantag från den princip som kommer till&lt;br&gt;uttryck i 2 kap. 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar för att en sådan undantagsregel enbart bör avse&lt;br&gt;överlåtelser från staten. Det kan visserligen synas principiellt tveksamt att&lt;br&gt;införa en särskild civilrättslig reglering enbart för avtal, där staten utgör part.&lt;br&gt;Lagstiftningen innehåller emellertid redan i dag exempel på detta. Tomträtt&lt;br&gt;kan i huvudsak upplåtas enbart i statlig eller kommunal mark. För staten&lt;br&gt;gäller särskilda maximitider för upplåtelse av nyttjanderätt. Även expropria-&lt;br&gt;tions- och förvärvslagstiftningen kan anföras som exempel på att staten har&lt;br&gt;givits en särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sakliga skäl för att begränsa undantagsregeln till överlåtelser&lt;br&gt;från staten, synes det därför inte föreligga något principiellt hinder mot&lt;br&gt;detta. Det finns uppenbarligen sådana skäl. För det första är olägenheterna&lt;br&gt;med den nuvarande ordningen särskilt påtagliga för staten. Visserligen kan-&lt;br&gt;såsom ett par remissinstanser har påpekat - även enskilda rättssubjekt&lt;br&gt;ibland ha ett intresse av att rättsligt skilja en fastighet från dess tillbehör utan&lt;br&gt;att samtidigt flytta på föremålet. Behovet härav är dock mindre starkt än i&lt;br&gt;fråga om den statliga egendom som det här gäller. Vidare gör sig tredjeman-&lt;br&gt;sintresset på ett helt annat sätt gällande i fråga om enskilt ägda fastigheter.&lt;br&gt;Sådana fastigheter är ofta belånade och ett rättsligt skiljande av tillbehören&lt;br&gt;från fastigheten skulle innebära att inteckningshavarnas säkerhet äventyra-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör därför lagstiftningen nu begränsas till överlåtelser&lt;br&gt;från staten. Det får övervägas i annat sammanhang huruvida det bör vidtas&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder som tillgodoser även enskilda rättssubjekts intresse av&lt;br&gt;att upphäva det rättsliga sambandet mellan fastighet och tillbehör. Tredje-&lt;br&gt;mansintresset medför dock att en sådan lagstiftning måste få en annan karak-&lt;br&gt;tär än den nu aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför en särreglering som kan tillämpas när staten överlåter&lt;br&gt;ett fastighetstillbehör separat eller när staten avyttrar en fastighet men för-&lt;br&gt;behåller sig äganderätten till något visst tillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Undantagsregelns omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Undantagsregeln bör avse endast allmänna tele- och&lt;br&gt;starkströmsledningar och därtill knutna anläggningar, radioanlägg-&lt;br&gt;ningar som ingår i det allmänna telenätet, vissa andra anläggningar&lt;br&gt;för radiosändning, säkerhetsanordningar för luft- och sjöfarten samt&lt;br&gt;byggnader, ledningar och andra anläggningar som uteslutande är av-&lt;br&gt;sedda för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag men&lt;br&gt;omfattar något färre slag av föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några erinringar mot prome-&lt;br&gt;morians förslag. Flera remissinstanser har dock förordat att bestämmelsen&lt;br&gt;utvidgas till att gälla även vissa andra föremål än dem som har angivits i pro-&lt;br&gt;memorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nya undantagsregeln bör inte omfatta alla slag&lt;br&gt;av tillbehör. Tvärtom bör utgångspunkten liksom hittills vara att ett föremål&lt;br&gt;förblir tillbehör till fastigheten till dess att det samband som konstituerar till-&lt;br&gt;behörsegenskapen har brutits. Undantagsregeln bör i huvudsak gälla endast&lt;br&gt;ledningar och anläggningar av det slag som har angivits tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det kommer att gälla olika rättsregler beroende på om ett före-&lt;br&gt;mål efter överlåtelsen förblir tillbehör eller övergår till att vara lös egendom,&lt;br&gt;är det självfallet väsentligt att avgränsningen mellan det ena och det andra&lt;br&gt;slaget av föremål är klar och otvetydig. Detta talar för att lagtexten bör ange&lt;br&gt;vilka slag av föremål som det gäller. Någon fullständig uppräkning av de&lt;br&gt;föremålstyper som bör omfattas av bestämmelsen är dock självfallet inte&lt;br&gt;möjlig. I viss utsträckning måste avgränsningen överlämnas till praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gruppen av föremål som bör omfattas av lagen utgörs av led-&lt;br&gt;ningar och därtill hörande anläggningar som förvaltas av Televerket. Vid si-&lt;br&gt;dan av allmänna teleledningar och därtill hörande anläggningar bör undan-&lt;br&gt;tagsregeln även omfatta radioutrustning som ingår i det allmänna telenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gruppen av föremål som bör omfattas av undantagsregeln ut-&lt;br&gt;görs av starkströmsledningar jämte anläggningar som hör till sådana led-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av promemorian har påtalats att undantagsre-&lt;br&gt;geln även bör omfatta vissa anordningar för radio- och telekommunikation&lt;br&gt;som inte ingår i det allmänna telenätet men ändå tillgodoser något allmänt&lt;br&gt;intresse. Jag delar denna uppfattning. Undantagsregeln bör alltså omfatta&lt;br&gt;anordningar för radiosändning och telekommunikation som ingår i luftfar-&lt;br&gt;tens och järnvägarnas drifts- och säkerhetssystem samt anordningar för&lt;br&gt;rundradiosändning. Vidare bör undantagsregeln omfatta fyrar och andra sä-&lt;br&gt;kerhetsanordningar för sjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om anläggningar som förbehålls staten av försvarsskäl är det&lt;br&gt;givetvis väsentligt att undantagsregeln ges en så klar avgränsning som möj-&lt;br&gt;ligt. Här uppkommer emellertid särskilda avgränsningssvårigheter. Behovet&lt;br&gt;av att rättsligt skilja anläggningen från fastigheten utan att samtidigt flytta&lt;br&gt;anläggningen gör sig nämligen i denna del gällande i fråga om anläggningar&lt;br&gt;av mycket olika slag. Det kan vara fråga om bergrum, förrådsbyggnader,&lt;br&gt;ledningar m.m. Det gemensamma för dem är att de är av betydelse för total-&lt;br&gt;försvaret, främst för det militära försvaret, för civilförsvaret eller för riksled-&lt;br&gt;ningen i krig. I flertalet fall torde det vara fråga om så speciella anläggningar&lt;br&gt;att det normalt står helt klart för omgivningen att de inte tillhör fastigheten.&lt;br&gt;I andra fall kan det vara mindre klart. Det gäller särskilt för civilförsvaret,&lt;br&gt;som innefattar byggnader, ledningar eller anläggningar som är byggda för&lt;br&gt;fredsändamål men som har stor betydelse för totalförsvaret i en kris- eller&lt;br&gt;krigssituation. Att - såsom Överstyrelsen för civil beredskap har förordat -&lt;br&gt;låta undantagsregeln omfatta alla byggnader, ledningar eller andra anlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar av betydelse för totalförsvaret skulle emellertid enligt min mening in-&lt;br&gt;nebära en alltför oklar avgränsning. Detta skulle i sin tur kunna leda till osä-&lt;br&gt;kerhet om den rättsliga giltigheten i gjorda förbehåll och risker för att tredje&lt;br&gt;man drabbas av rättsförluster. Jag anser därför att bestämmelsen i denna del&lt;br&gt;bör avse endast föremål som är avsedda uteslutande för totalförsvarsända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att särregleringen skulle bli tillämplig på total-&lt;br&gt;försvarsanläggningar både i fråga om förbehåll vid fastighetsöverlåtelser och&lt;br&gt;i fråga om separata överlåtelser. Anledningen till att särregleringen borde&lt;br&gt;omfatta även den senare situationen var att utvecklingen går mot att kom-&lt;br&gt;munerna får ett större ansvar för civilförsvaret och att detta längre fram kan&lt;br&gt;motivera överlåtelser av totalförsvarsanläggningar från staten till kommu-&lt;br&gt;nerna. Lagrådet har i denna del haft en annan mening. Lagrådet har fram-&lt;br&gt;hållit att det är angeläget att den undantagsreglering som lagen innefattar&lt;br&gt;görs tillämplig endast på områden där ett påtagligt behov av regleringen fö-&lt;br&gt;religger. Mot bakgrund av att överlåtelser av totalförsvarsanläggningar för&lt;br&gt;närvarande inte är aktuella har Lagrådet förordat att separata överlåtelser&lt;br&gt;av sådana anläggningar inte omfattas av särregleringen. Jag kan godta Lag-&lt;br&gt;rådets uppfattning. Frågan om särregleringen bör omfatta även separata&lt;br&gt;överlåtelser av sådana byggnader, ledningar och andra anläggningar som är&lt;br&gt;avsedda för totalförsvaret bör alltså anstå till dess att sådana överlåtelser ak-&lt;br&gt;tualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB har ifrågasatt om inte undantagsregeln även bör omfatta&lt;br&gt;vissa byggnader i fjällvärlden som används av fjällräddningen och Statens&lt;br&gt;meteorologiska och hydrologiska institut. Enligt min mening bör emellertid&lt;br&gt;statens fortsatta dispositionsrätt till sådana byggnader i stället tryggas genom&lt;br&gt;fastighetsbildning eller nyttjanderättsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har förordat att undantagsregeln även får omfatta vissa&lt;br&gt;flygplatsanläggningar. Bakgrunden härtill är önskemålet att vid en eventuell&lt;br&gt;kommande bolagisering av flygplatsverksamheten behålla marken i statens&lt;br&gt;ägo och överlåta tillbehör, såsom rullbanor och inflygningshjälpmedel, till&lt;br&gt;ett kommersiellt bolag. För egen del anser jag inte att det finns tillräckliga&lt;br&gt;skäl att låta lagstiftningen omfatta denna typ av anläggningar. Här är en&lt;br&gt;mera naturlig lösning att de berörda markområdena avstyckas eller att nytt-&lt;br&gt;janderättsavtal upprättas. Anordningar för radiosändning och telekommu-&lt;br&gt;nikation som betjänar luftfartens drifts- och säkerhetssystem bör däremot,&lt;br&gt;såsom jag nyss har sagt, omfattas av undantagsregeln. Sådana anordningar&lt;br&gt;torde som regel inte lämpa sig för avstyckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Järnvägar (SJ) har förordat att även järnvägsanläggningar får om-&lt;br&gt;fattas av undantagsregeln. SJ har härvid särskilt framhållit att riksdagen har&lt;br&gt;beslutat om att SJ skall avyttra fastigheter och att det till dessa fastigheter&lt;br&gt;hör järnvägsanläggningar som inte kan överlåtas till enskilda. Det rör sig här&lt;br&gt;om anläggningar av mycket skiftande slag, såsom järnvägsspår, ledningar,&lt;br&gt;stationsbyggnader och maskinhallar m.m. Frågan om alla sådana anlägg-&lt;br&gt;ningar bör omfattas av den nu aktuella lagstiftningen bör enligt min mening&lt;br&gt;behandlas i ett annat sammanhang. Jag är därför inte beredd att nu förorda&lt;br&gt;att lagstiftningen inbegriper andra järnvägsanläggningar än de tidigare&lt;br&gt;nämnda ledningarna och radio- och telekommunikationsanläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Registreringsfrågan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det bör inte krävas registrering av sådana åtgärder&lt;br&gt;som upphäver ett föremåls egenskap av att vara tillbehör till en fastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inte heller något förslag om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har förordat någon form av of-&lt;br&gt;fentlig registrering av de föremål som i rättsligt avseende har skilts från fas-&lt;br&gt;tigheten utan att ha flyttats därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Mot bakgrund av tillbehörsreglernas betydelse&lt;br&gt;för tredjemansskyddet kan det förefalla naturligt att ett upphävande av till-&lt;br&gt;behörsegenskapen får verkan mot tredje man endast om det på något sätt&lt;br&gt;manifesteras utåt att det rättsliga sambandet mellan fastigheten och föremå-&lt;br&gt;let har upphört. Detta talar för något slag av registrering eller annan publici-&lt;br&gt;tetsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell för detta återfinns i 2 kap. 3 § jordabalken. Denna paragraf gör&lt;br&gt;det möjligt för en fastighetsägare att skilja en fastighet från dess industritill-&lt;br&gt;behör. Detta sker genom att fastighetsägaren avger en förklaring om att&lt;br&gt;egendom, som annars skulle ha utgjort industritillbehör, inte tillhör fastighe-&lt;br&gt;ten. Förklaringen måste för att få verkan skrivas in i fastighetsboken enligt&lt;br&gt;24 kap. jordabalken. Sådan inskrivning förutsätter i sin tur bl.a. att alla bor-&lt;br&gt;genärer med inteckning i fastigheten har lämnat sitt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registreringsåtgärd av detta eller liknande slag torde emellertid nor-&lt;br&gt;malt inte vara behövlig i de nu aktuella fallen. Tele- och kraftledningar, sä-&lt;br&gt;kerhetsanordningar för luft- och sjöfarten, anordningar för radiosändning&lt;br&gt;samt flertalet försvarsanläggningar torde, när de är belägna på fastigheter&lt;br&gt;som i huvudsak används för andra ändamål, allmänt inte uppfattas som funk-&lt;br&gt;tionella delar av fastigheterna. Det kan antas att en presumtiv köpare av en&lt;br&gt;fastighet, där sådana föremål finns, inte räknar med att förvärvet kommer&lt;br&gt;att omfatta även föremålen annat än om detta särskilt avtalas. Från dennes&lt;br&gt;synpunkt torde det därför normalt inte vara nödvändigt med någon särskild&lt;br&gt;manifestation av att föremålen har upphört att vara tillbehör till fastigheten.&lt;br&gt;Motsvarande gäller i fråga om framtida nyttjanderättshavare till fastigheten.&lt;br&gt;Vid framtida belåning av fastigheter, som staten har sålt med förbehåll för&lt;br&gt;ledningar och andra anläggningar, kan det visserligen synas vara av värde&lt;br&gt;för inteckningshavama att kunna skaffa sig kännedom om att de förbehållna&lt;br&gt;ledningarna och anläggningarna inte ingår i underlaget för krediten. Med&lt;br&gt;hänsyn till den nu aktuella egendomens särskilda karaktär får det emellertid&lt;br&gt;antas att inteckningshavama regelmässigt kommer att vara medvetna om att&lt;br&gt;ledningarna och anläggningarna inte omfattas av inteckningar i fastigheten.&lt;br&gt;Det kan möjligen hävdas att någon form av publicitetsåtgärd skulle vara av&lt;br&gt;värde för att förhindra dubbelöverlåtelser och lösa konflikter mellan förvär-&lt;br&gt;vare av samma föremål. Här rör det sig emellertid enbart om egendom som&lt;br&gt;hittills har tillhört staten. Risken för dubbelöverlåtelser från staten är för-&lt;br&gt;sumbar. I de allra flesta fall framstår därför behovet av registrering som litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en viss kategori av anläggningar kan det visserligen hävdas att&lt;br&gt;bristen på publicitet innebär en större risk för tredje man. Det gäller sådana&lt;br&gt;försvarsanläggningar vars avsedda användningssätt inte är synbart utåt. Be-&lt;br&gt;träffande andra försvarsanläggningar kan det tänkas att de längre fram byter&lt;br&gt;användningssätt så att det inte längre framgår att de omfattas av undantags-&lt;br&gt;bestämmelsen. Jag anser emellertid att det av sekretesskäl inte kan komma&lt;br&gt;i fråga att registrera förbehåll eller överlåtelser som avser försvarsanlägg-&lt;br&gt;ningar. Ett registreringsförfarande beträffande övriga föremål som bör om-&lt;br&gt;fattas av regleringen skulle innebära avgränsningsproblem och kostnader&lt;br&gt;som inte skulle stå i rimlig proportion till värdet av registreringen. Risken&lt;br&gt;för framtida rättsförluster torde vara begränsad. Det bör understrykas att&lt;br&gt;en presumtiv köpare eller inteckningshavare redan i dag måste räkna med&lt;br&gt;möjligheten av att föremål, som är anbragta på fastigheten, har tillförts av&lt;br&gt;en nyttjanderättshavare och därför inte hör till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1993. Bestämmelserna bör förenas med övergångsregler som gör det&lt;br&gt;möjligt att tillämpa dem även på äldre överlåtelser under förutsätt-&lt;br&gt;ning att detta inte går ut över tredje mans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte gjort några erinringar mot förslaget. Domän-&lt;br&gt;verket har dock förordat ett ännu tidigare ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är angeläget att de nya bestämmelserna träder&lt;br&gt;i kraft så snart som möjligt, så att bolagiseringsprocessen inte fördröjs. Jag&lt;br&gt;bedömer dock att att ett tidigare ikraftträdande än den 1 januari 1993 inte är&lt;br&gt;möjligt. Vid den tidpunkten kommer bolagiseringen av Vattenfall och Do-&lt;br&gt;mänverket till stora delar att vara genomförd och den tidigare beslutade ut-&lt;br&gt;försäljningen av fastigheter till enskilda kommer i huvudsak att vara avslu-&lt;br&gt;tad. Alla de berörda fastigheterna kommer visserligen inte att ha överlåtits.&lt;br&gt;I propositionen om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid Domän-&lt;br&gt;verket till aktiebolagsform (prop. 1991/92:134) uttalas nämligen att de fastig-&lt;br&gt;heter där försvaret eller Televerket har ledningar bör stanna i statens ägo tills&lt;br&gt;den nu diskuterade lagstiftningen har trätt i kraft. Likafullt torde ett stort&lt;br&gt;antal fastigheter, till vilka hör ledningar och andra anläggningar som skall&lt;br&gt;kvarbli i statens ägo, redan ha övergått i enskild ägo när de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att den nya lagstiftningen från och med ikraftträdandet&lt;br&gt;kan tillämpas även på överlåtelser som då redan är genomförda. Något prin-&lt;br&gt;cipiellt hinder mot detta torde inte föreligga, så länge bestämmelserna inte&lt;br&gt;inkräktar på de rättigheter som tredje man har förvärvat före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med riktlinjer för Domänverkets bolagisering uttalas att&lt;br&gt;domänbolaget i överlåtelseavtalen bör åta sig att inte överlåta eller inteckna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheterna förrän statens äganderätt till ledningarna genom den planerade Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;lagstiftningen har blivit gällande mot tredje man. Sådana avtalsföreskrifter&lt;br&gt;torde väsentligen undanröja olägenheterna av att lagen träder i kraft först&lt;br&gt;efter det att överlåtelserna har genomförts. Ett inteckningsförbud kommer&lt;br&gt;sålunda, sedan det antecknats i fastighetsboken, att förhindra nyinteckning.&lt;br&gt;Det är mera osäkert om ett överlåtelseförbud, som är intaget i ett oneröst&lt;br&gt;avtal om överlåtelse av fast egendom, är giltigt och om det kan förhindra&lt;br&gt;vidareförsäljning och utmätning (jfr SOU 1988:66 s. 79 ff, prop. 1991/92:110&lt;br&gt;s. 6 ff och Walin m fl, Utsökningsbalken, 2 u. s. 199 f). Härtill kommer att en&lt;br&gt;del fastighetsöverlåtelser redan har skett utan några dylika avtalsföreskrif-&lt;br&gt;ter. Det går därför inte att helt bortse från möjligheten av att en tredje man&lt;br&gt;före den 1 januari 1993 har förvärvat äganderätt eller panträtt till fastigheten&lt;br&gt;inklusive de föremål som vid förvärvet hörde till denna. Tredje mans rättig-&lt;br&gt;heter måste givetvis respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att det till den nya lagstiftningen knyts övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser av följande innebörd. De nya bestämmelserna skall gälla även i&lt;br&gt;fråga om överlåtelseavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande. De&lt;br&gt;skall dock inte tillämpas gentemot tredje man som har förvärvat rätt till den&lt;br&gt;berörda fastigheten före ikraftträdandet. Detta innebär att om fastighetens&lt;br&gt;nye ägare före 1992 års utgång har överlåtit fastigheten, pantsatt den eller&lt;br&gt;upplåtit särskild rätt som avser även det aktuella tillbehöret, gäller denna&lt;br&gt;rätt gentemot staten även efter det att lagen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i specialmotiveringen ta upp ett spörsmål som Televerket har&lt;br&gt;aktualiserat angående övergångsbestämmelsernas omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Upprättade lagförslag m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Justitiedepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet som tillhör&lt;br&gt;staten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna torde inte medföra några kostnader för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sakliga lösning, som har diskuterats i den allmänna motiveringen, före-&lt;br&gt;slås komma till uttryck i en särskild lag om verkan av vissa förbehåll vid över-&lt;br&gt;låtelse av fastighet som tillhör staten, m.m. Denna lag kommer att innebära&lt;br&gt;avvikelser från jordabalkens tillbehörsregler. I förevarande kapitel av jorda-&lt;br&gt;balken har därför tagits in hänvisningar till den särskilda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren till-&lt;br&gt;fört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kommit&lt;br&gt;i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 § kan&lt;br&gt;höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han ägde&lt;br&gt;föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som enligt 3 §&lt;br&gt;kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att överlåtaren&lt;br&gt;har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som åligger&lt;br&gt;honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så länge&lt;br&gt;villkoret gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattas föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, av&lt;br&gt;företagshypotek och har föremålet och fastigheten kommit i samme ägares&lt;br&gt;hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller näringsidka-&lt;br&gt;ren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten, om det&lt;br&gt;icke upphört att omfattas av hypoteket eller, i det fall näringsidkaren förvär-&lt;br&gt;vat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han sökt lagfart på sitt&lt;br&gt;fång. Har inteckningsborgenären före utgången av angivna tid väckt talan&lt;br&gt;om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område&lt;br&gt;där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader&lt;br&gt;förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:000) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet&lt;br&gt;som tillhör staten, m.m. finns särskilda bestämmelser om att föremål som till-&lt;br&gt;hörstaten upphör att höra till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 - 3 §§ anger kriterierna för att ett föremål skall anses höra till fastigheten.&lt;br&gt;Även om dessa kriterier är uppfyllda, kan föremålet vara att anse som lös&lt;br&gt;egendom om förhållandena är sådana som anges i förevarande paragraf.&lt;br&gt;Den mest betydelsefulla bestämmelsen i paragrafen är att föremål som till-&lt;br&gt;förts fastigheten av någon annan än fastighetsägaren inte hör till fastigheten.&lt;br&gt;Däremot har det hittills inte funnits något undantag för föremål som har sålts&lt;br&gt;separat eller som har förbehållits säljaren i samband med försäljning av fas-&lt;br&gt;tigheten. I sådana fall har föremålen därför hittills förblivit tillbehör till fas-&lt;br&gt;tigheten till dess att det i 1 - 3 §§ angivna sambandet upphävts. Den före-&lt;br&gt;slagna lagen om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet som&lt;br&gt;tillhör staten, m.m. innefattar ytterligare undantag från huvudreglerna i 1 -&lt;br&gt;3 §§. I förevarande paragraf har därför tagits in en erinran om den särskilda&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man, förrän&lt;br&gt;föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan anses&lt;br&gt;höra till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av vissa överlåtelser från staten, av exekutiv försälj ning av före-&lt;br&gt;mål som hör till fastighet och av ianspråktagande av sådant föremål genom&lt;br&gt;expropriation finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande paragraf följer att en separat överlåtelse av ett föremål som&lt;br&gt;hör till en fastighet får verkan mot tredje man först sedan det i 1 -3 §§ angivna&lt;br&gt;sambandet med fastigheten har brutits. Från denna huvudregel finns redan i&lt;br&gt;dag ett par undantag avseende expropriation resp, exekutiv försäljning. Den&lt;br&gt;föreslagna lagen om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillhör staten, m.m. kommer att innebära ett ytterligare undantag från&lt;br&gt;huvudregeln. Paragrafen har därför kompletterats med en erinran om att det&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser om verkan av vissa överlåtelser från staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Förslaget till lag om verkan av vissa förbehåll vid&lt;br&gt;överlåtelse av fastighet som tillhör staten, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har staten vid överlåtelse av en fastighet eller del av en fastighet förbehållits&lt;br&gt;äganderätten till föremål som hör till fastigheten, gäller förbehållet mot&lt;br&gt;tredje man även om föremålet efter överlåtelsen blir kvar på fastigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast om föremålet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan anläggning för radiosändning som ingår i det allmänna telenätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggning för rundradiosändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan anläggning för radiosändning och telekommunikation som ingår&lt;br&gt;i järnvägarnas och luftfartens drifts- och säkerhetssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. elektrisk starkströmsledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyr eller annan säkerhetsanordning för sjöfarten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. byggnad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten överlåtit ett sådant föremål som avses i första stycket 1-6 utan&lt;br&gt;att samtidigt överlåta den fastighet som föremålet hör till, gäller överlåtelsen&lt;br&gt;mot tredje man även om egendomen blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten förbehållits äganderätt till föremål enligt första stycket eller&lt;br&gt;överlåtit föremål enligt andra stycket, upphör föremålet genom överlåtelsen&lt;br&gt;att höra till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller den särreglering som de föreslagna tilläggen i 2 kap.&lt;br&gt;4 och 7 §§ jordabalken hänvisar till. Det har fått sin slutliga utformning i en-&lt;br&gt;lighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i lagens första stycke berör den situationen att staten i sam-&lt;br&gt;band med överlåtelse av en fastighet förbehåller sig äganderätten till föremål&lt;br&gt;som hör till fastigheten. Hittillsvarande ordning har inneburit att statens rätt&lt;br&gt;till de förbehållna föremålen har fått sakrättsligt skydd först i och med att&lt;br&gt;föremålen skiljs från fastigheten (jfr 2 kap. 7 § jordabalken, som behandlar&lt;br&gt;situationen då ett tillbehör har överlåtits separat). Genom den nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen tillförsäkras staten beträffande vissa slag av egendom ett sak-&lt;br&gt;rättsligt skydd redan genom överlåtelsen även om föremålet då inte fysiskt&lt;br&gt;skiljs från fastigheten. Varken en senare förvärvare av fastigheten eller en&lt;br&gt;borgenär med säkerhet i fastigheten kan efter överlåtelsen ställa några an-&lt;br&gt;språk på det förbehållna föremålet. Inte heller den som påstår sig ha förvär-&lt;br&gt;vat föremålet från fastighetens nye ägare kan ställa sådana anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall tillämpas också då staten överlåter enbart ett visst&lt;br&gt;markområde och därvid förbehåller sig äganderätten till föremål som är an-&lt;br&gt;bragta på området. I enlighet med Lagrådets förslag har ett uttryckligt stad-&lt;br&gt;gande om detta intagits i lagtexten. För att det rättsliga sambandet mellan&lt;br&gt;föremålen och fastigheten i ett sådant fall skall bli slutligt upphävt krävs dock&lt;br&gt;givetvis att köpet fullbordas genom att fastighetsbildning sker på det sätt som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 7 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark byter ofta ägare genom fastighetsreglering utan att något formligt Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;överlåtelseavtal upprättas. Om en sådan reglering innebär att en fastighet&lt;br&gt;minskar väsentligt i värde, måste dock sakägarna upprätta en skriftlig över-&lt;br&gt;enskommelse (se 5 kap. 18 § första stycket 3 p. fastighetsbildningslagen,&lt;br&gt;1970:988). En överenskommelse av detta slag utgör inte en överlåtelse. Ett&lt;br&gt;i en sådan överenskommelse intaget förbehåll kommer därför inte att omfat-&lt;br&gt;tas av förevarande bestämmelse. Om staten vill förbehålla sig äganderätten&lt;br&gt;till något tillbehör måste parterna därför upprätta en överlåtelsehandling&lt;br&gt;som uppfyller jordabalkens krav. Denna handling kan sedan läggas till grund&lt;br&gt;för fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten preciseras den typ av föremål som omfattas av bestämmelsen.&lt;br&gt;Begreppet ”föremål” omfattar givetvis inte olika rättigheter som kan vara&lt;br&gt;knutna till fastigheten, exempelvis servitut, ledningsrätter eller andelar i&lt;br&gt;samfälligheter. Ibland måste begreppet fattas i mycket vid mening. Det kan&lt;br&gt;således avse byggnader -1.ex. bergrum - och mycket omfattande ledningar.&lt;br&gt;Vanligen torde det vara fråga om föremål av det slag som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;jordabalken (allmänna fastighetstillbehör) men bestämmelsen är tillämplig&lt;br&gt;även på föremål som anges i 2 kap. 2 och 3 §§ (byggnadstillbehör resp, indu-&lt;br&gt;stritillbehör).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de uppräknade föremålen nämns först (punkten 1) ”allmän teleled-&lt;br&gt;ning och därtill hörande anläggningar”. Begreppet ”allmän teleledning” fö-&lt;br&gt;rekommer redan i 2§ första stycket p.l ledningsrättslagen (1973:1144) och&lt;br&gt;avser där Televerkets jordkablar och luftledningar för telefon, telegraf, ra-&lt;br&gt;dio och telex (SOU 1972:57 s. 55). I rättsfallet NJA 1989 s. 650 har Högsta&lt;br&gt;domstolen uttalat att begreppet får antas omfatta alla ledningar som Telever-&lt;br&gt;ket förvaltar för statens räkning, däribland även ledningar för kabel-TV. Be-&lt;br&gt;greppet har samma innebörd i den nu aktuella bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommer därför att omfatta alla ledningar för telekommu-&lt;br&gt;nikation, radio och TV som Televerket förvaltar. Det kan vara fråga om både&lt;br&gt;luftledningar och jordkablar. Även abonnentledningarna omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsen. Till ledningarna får räknas även oundgängliga tillbehör såsom&lt;br&gt;stolpar, stag, socklar och fästen. Med ledningarna får jämställas teknisk ut-&lt;br&gt;rustning som är nödvändig för ledningarnas funktion, exempelvis termine-&lt;br&gt;rings-, kopplings- och elkraftsutrustning samt byggnader som rymmer sådan&lt;br&gt;utrustning (jfr 3 § ledningsrättslagen och SOU 1972:57 s. 55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare nämner lagtexten (punkten 2) ”anläggning för radiosändning som&lt;br&gt;ingår i det allmänna telenätet”. Till det allmänna telenätet räknas - enligt&lt;br&gt;1 § teleförordningen (1985:765; ändrad 1992:896) - det telenät och de övriga&lt;br&gt;anläggningar, inbegripet mobiltelenät, som Televerket förvaltar för statens&lt;br&gt;räkning och som allmänt upplåts för telemeddelanden. Med telemeddelande&lt;br&gt;avses här vaije överföring av ljud, text, bild, data eller andra signaler vilken&lt;br&gt;sker via det allmänna telenätet. De i föregående punkt behandlade teleled-&lt;br&gt;ningarna hör vanligen till det allmänna telenätet. Till det allmänna telenätet&lt;br&gt;hör emellertid också vissa anordningar för radiosändning som inte utgör el-&lt;br&gt;ler direkt ansluter till någon teleledning, främst anläggningar ingående i mo-&lt;br&gt;biltelefonnätet. Också sådana anordningar kan staten alltså enligt föreva-&lt;br&gt;rande bestämmelse förbehålla sig utan att det är nödvändigt att avskilja an-&lt;br&gt;läggningarna från den fastighet där de är belägna. Även anläggningar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansluter till sådan utrustning, t.ex. torn och mindre byggnader som rymmer&lt;br&gt;dylik utrustning, omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa punkt (punkten 3) behandlas ”anläggning för rundradiosändning”.&lt;br&gt;De anläggningar för rundradiosändning, som Televerket tidigare har förval-&lt;br&gt;tat för statens räkning, har numera överlåtits till ett statligt ägt bolag, Svensk&lt;br&gt;Rundradio AB (se prop. 1991/92:140 s. 82, 1991/92:KrU28). De ingår därför&lt;br&gt;inte längre i det allmänna telenätet och faller därigenom utanför de första&lt;br&gt;två punkterna i förevarande stycke. Eftersom anläggningarna i flera fall är&lt;br&gt;belägna på fastigheter, som kommer att överlåtas till Domän AB, och inte&lt;br&gt;lämpar sig för avstyckning, har det ansetts lämpligt att låta undantagsregeln&lt;br&gt;omfatta även dem. Regeln kommer därigenom att omfatta hela det av&lt;br&gt;Svensk Rundradio förvaltade rundradionätet med ca 1 900 sändare för FM-&lt;br&gt;radio och TV samt mellanvågssändare, kortvågssändare, reservsändare och&lt;br&gt;radiolänkar. Utöver den egentliga sändarutrustningen är bestämmelsen av-&lt;br&gt;sedd att omfatta även den infrastruktur som finns i anslutning till utrust-&lt;br&gt;ningen, såsom master och tom, byggnader, elkraftsutrustning och ledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild punkt (punkten 4) upptas ”anläggning för radiosändning och&lt;br&gt;telekommunikation som ingår i järnvägarnas och luftfartens drifts- och sä-&lt;br&gt;kerhetssystem”. Under denna punkt faller ett antal anläggningar för radio-&lt;br&gt;och telekommunikation, som förvaltas av Luftfartsverket, samt driftra-&lt;br&gt;dioanläggningar, främst master, för järnvägens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om starkströmsledningar (punkten 5) har det bedömts lämpligt att&lt;br&gt;göra en avgränsning som i huvudsak ansluter till den motsvarande avgräns-&lt;br&gt;ningen i ledningsrättslagen. Enligt den lagen kan ledningsrätt upplåtas för&lt;br&gt;elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras. Detta innefat-&lt;br&gt;tar - enligt den utredning som låg till grund för lagen - såväl landsomfat-&lt;br&gt;tande stamlinjer som enkla lågspänningsledningar mellan nätstation och den&lt;br&gt;enskilde förbrukarens installation (se SOU 1972:57 s. 55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts att begreppet starkströmsledning i förevarande samman-&lt;br&gt;hang bör ha samma innebörd som i ledningsrättslagen. Bestämmelsen är&lt;br&gt;dock - till skillnad från vad som gäller enligt ledningsrättslagen - inte begrän-&lt;br&gt;sad till att gälla koncessionspliktiga ledningar. Det innebär att även sådana&lt;br&gt;starkströmsledningar för vilka koncession inte erfordras - såsom vissa led-&lt;br&gt;ningar belägna inom byggnad, gårdstomt, jordbruksfastighet och industrian-&lt;br&gt;läggning (se lagen, 1902:71 s. 1, innefattande vissa bestämmelser om elekt-&lt;br&gt;riska anläggningar) - omfattas av bestämmelsen. Det är inte nödvändigt att&lt;br&gt;ledningarna tidigare har förvaltats av Vattenfall. Även kraftledningar som&lt;br&gt;förvaltas av exempelvis Banverket faller in under bestämmelsen. Till led-&lt;br&gt;ningar räknas både luftledningar och jordkablar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar inte enbart själva kraftledningarna utan också så-&lt;br&gt;dana anläggningar som hör till ledningarna. Hit hör exempelvis ställverk&lt;br&gt;med fack, skenor och annan tillhörande utrustning, transformatorstationer&lt;br&gt;samt annan utrustning som är knuten till ledningarna och som syftar till att&lt;br&gt;befordra överföring av elektrisk ström. Även byggnader som rymmer sådan&lt;br&gt;utrustning faller in under bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare upptar undantagsregeln (i punkten 6) säkerhetsanordningar för&lt;br&gt;sjöfarten. Till dessa hör främst fyrar men också andra säkerhetsanordningar&lt;br&gt;såsom kummel och sjömärken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sista punkten i förevarande stycke (punkten 7) har upptagits ”bygg- Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;nad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för totalförsvaret”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del har det inte bedömts vara möjligt att göra någon närmare av-&lt;br&gt;gränsning av de olika anläggningar som berörs av bestämmelsen. Det ge-&lt;br&gt;mensamma för anläggningarna är att de är avsedda för totalförsvarsända-&lt;br&gt;mål. I första hand är det fråga om föremål som är avsedda för det militära&lt;br&gt;försvaret, för civilförsvaret eller för landets ledning under krig. Hit hör emel-&lt;br&gt;lertid även andra anläggningar av betydelse för landets försvarsberedskap,&lt;br&gt;t.ex. anläggningar för beredskapslagring av förnödenheter. Med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av att åstadkomma en så klar avgränsning som möjligt har bestäm-&lt;br&gt;melsen begränsats till att gälla sådana anläggningar som är avsedda enbart&lt;br&gt;för något av totalförsvarets ändamål. Avgörande för bestämmelsens tillämp-&lt;br&gt;ning är anläggningens avsedda användning vid tiden för överlåtelsen. Om&lt;br&gt;anläggningen senare byter användningssätt förändrar det inte dess rättsliga&lt;br&gt;status. - Det är inte nödvändigt att anläggningens ändamål kommer till syn-&lt;br&gt;ligt uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en överenskommelse om att ett visst föremål skall undantas från&lt;br&gt;en fastighetsöverlåtelse skall få sådan verkan som sägs i denna lag fordras&lt;br&gt;inte att överenskommelsen sker i viss form eller kommer till explicit uttryck&lt;br&gt;i överlåtelsehandlingarna. Överlåtelsehandlingarna måste emellertid till-&lt;br&gt;sammans med omständigheterna i övrigt ge underlag för att tolka parternas&lt;br&gt;avtal på det sättet. Om staten senare mot förvärvaren eller någon senare&lt;br&gt;ägare av fastigheten gör gällande att ett föremål som fortfarande är anbragt&lt;br&gt;på fastigheten inte omfattades av statens överlåtelse, är det givetvis staten&lt;br&gt;som har bevisbördan för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens andra stycke behandlas separata överlåtelser av tillbehör till fast&lt;br&gt;egendom. Utgångspunkten är även i dessa fall att sådana överlåtelser inte&lt;br&gt;blir gällande mot tredje man förrän föremålen har skilts från fastigheten (2&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket jordabalken). Bestämmelsen i förevarande stycke in-&lt;br&gt;nebär att förvärvaren vid vissa överlåtelser från staten får sakrättsligt skydd&lt;br&gt;redan i och med överlåtelseavtalet vare sig något fysiskt avskiljande då kom-&lt;br&gt;mer till stånd eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ett mera begränsat tillämpningsområde än bestämmel-&lt;br&gt;sen i första stycket. Den omfattar inte sådana byggnader, ledningar och an-&lt;br&gt;läggningar som är avsedda för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att överlåtelser av det slag som det här är fråga om skall&lt;br&gt;komma till uttryck i skriftliga avtal finns inte. Att överlåtelsen sker skriftli-&lt;br&gt;gen är likafullt naturligt. Uppkommer det senare tvist om äganderätten till&lt;br&gt;ett visst föremål som tidigare har utgjort tillbehör till fastigheten och som&lt;br&gt;finns kvar på denna, måste det ankomma på den som påstår att han har för-&lt;br&gt;värvat äganderätt att styrka sitt påstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande stycke klargörs att egendom, som vid överlåtelse av en fastig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het har förbehållits i enlighet med bestämmelserna i första stycket eller som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har överlåtits enligt bestämmelserna i andra stycket, redan i och med överlä- Prop. 1992/93:23&lt;br&gt;telsen förlorar sin karaktär av tillbehör till fast egendom och blir lös egen-&lt;br&gt;dom. Bestämmelsen i förevarande stycke utgör därigenom ett undantag från&lt;br&gt;den princip som kommer till uttryck i 2 kap. 1 - 3 §§. I sådana fall som avses&lt;br&gt;i första stycket får förevarande bestämmelse bl.a. till följd att något hinder&lt;br&gt;mot att bevilja lagfart inte längre kan anses föreligga på den grunden att&lt;br&gt;överlåtelsen inte har omfattat hela fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hindrar inte att föremålet, om det längre fram kommer i&lt;br&gt;fastighetsägarens ägo, på nytt blir tillbehör till fastigheten. För att detta skall&lt;br&gt;framgå tydligt har på Lagrådets förslag vidtagits en viss jämkning av lydelsen&lt;br&gt;i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det. I sådana fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;tredje man som före ikraftträdandet har förvärvat rätt avseende fastigheten.&lt;br&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen under punkten 2 får till följd att den nya lagstiftningen kan&lt;br&gt;tillämpas också när den fastighetsöverlåtelse, vid vilken staten förbehållit sig&lt;br&gt;äganderätten till viss egendom, har skett före den 1 januari 1993. Förbehållet&lt;br&gt;får då sakrättslig verkan från och med ikraftträdandet. Andra meningen in-&lt;br&gt;nehåller emellertid ett viktigt undantag från denna huvudregel. Undantaget&lt;br&gt;sammanhänger med att förbehållet kan komma i konflikt med tredje mans&lt;br&gt;rätt. Så blir fallet om fastighetens förvärvare före ikraftträdandet har vida-&lt;br&gt;reöverlåtit eller pantsatt fastigheten eller har upplåtit den med nyttjanderätt&lt;br&gt;eller servitut. Det har ansetts att tredje mans rätt härvid måste ges företräde&lt;br&gt;framför statens anspråk på den förbehållna egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 2 kan givetvis tillämpas också på avtal om separat&lt;br&gt;överlåtelse av tillbehör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket har i detta sammanhang förordat att förbehåll om nyttjande-&lt;br&gt;rätt eller förekomsten av en ledningsrätt skall jämställas med förbehåll om&lt;br&gt;äganderätt. Det har emellertid inte ansetts kunna komma i fråga att genom&lt;br&gt;lagstiftning generellt jämställa de båda angivna situationerna med förbehåll&lt;br&gt;om äganderätt. Avgörande för övergångsbestämmelsernas tillämpning i de&lt;br&gt;båda fallen blir därför om staten i de enskilda fallen kan anses ha blivit förbe-&lt;br&gt;hållen äganderätten. Det förtjänar dock att påpekas att det förhållandet att&lt;br&gt;staten har förbehållit sig nyttjanderätten till den mark, där en teleledning är&lt;br&gt;framdragen, uppenbarligen ofta är en omständighet som talar för att staten&lt;br&gt;också har förbehållits äganderätten till ledningen. Också förekomsten av en&lt;br&gt;ledningsrätt kan bidra till att ge avtalet denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet som tillhör&lt;br&gt;staten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslagen i Ds 1992:42, Ledningar m.m. på&lt;br&gt;statens mark&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 7 §§ jordabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren&lt;br&gt;tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kom-&lt;br&gt;mit i samma ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 §&lt;br&gt;kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han&lt;br&gt;ägde föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som enligt&lt;br&gt;3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att överlåta-&lt;br&gt;ren har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så&lt;br&gt;länge villkoret gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattas föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, av&lt;br&gt;företagshypotek och har föremålet och fastigheten kommit i samma ägares&lt;br&gt;hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller näringsidka-&lt;br&gt;ren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten om det&lt;br&gt;icke upphört att omfattas av hypoteket eller, i det fall näringsidkaren förvär-&lt;br&gt;vat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han sökt lagfart på sitt&lt;br&gt;fång. Har inteckningsborgenären före utgången av angivna tid väckt talan&lt;br&gt;om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område&lt;br&gt;där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader&lt;br&gt;förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:000) om verkan av&lt;br&gt;vissa förbehåll vid överlåtelse av fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör staten m.m. finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om att före-&lt;br&gt;mål i vissa fall inte längre hör till fas-&lt;br&gt;tigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man,&lt;br&gt;förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan&lt;br&gt;anses höra till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning av föremål som hör till fastighet&lt;br&gt;och ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av vissa överlåtelser&lt;br&gt;från staten samt exekutiv försäljning&lt;br&gt;av föremål som hör till en fastighet&lt;br&gt;och ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:651&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1972:720&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag (1992:00) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse&lt;br&gt;av fastighet som tillhör staten m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten vid överlåtelse av en fastighet har förbehållit sig äganderätten&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordning för radiosändning som ingår i det allmänna telenätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. elektrisk starkströmsledning och därtill hörande anläggningar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. byggnad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för total-&lt;br&gt;försvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och föremålet hör till den överlåtna fastigheten, gäller förbehållet mot&lt;br&gt;tredje man utan hinder av att föremålet blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten överlåtit ett sådant föremål som avses i första stycket utan att&lt;br&gt;samtidigt överlåta den fastighet som föremålet hör till, gäller överlåtelsen&lt;br&gt;mot tredje man utan hinder av att egendomen blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten förbehållit sig äganderätten till ett föremål som anges i första&lt;br&gt;stycket eller överlåtit föremål på sätt som anges i andra stycket, hör föremå-&lt;br&gt;let därefter inte till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även i fråga om avtal, som har ingåtts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det. I sådana fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;tredje man som före ikraftträdandet har förvärvat rätt avseende fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 7 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren&lt;br&gt;tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kom-&lt;br&gt;mit i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 §&lt;br&gt;kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han&lt;br&gt;ägde föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som enligt&lt;br&gt;3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att överlåta-&lt;br&gt;ren har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten så&lt;br&gt;länge villkoret gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattas föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, av&lt;br&gt;företagshypotek och har föremålet och fastigheten kommit i samme ägares&lt;br&gt;hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller näringsidka-&lt;br&gt;ren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten, om det&lt;br&gt;icke upphört att omfattas av hypoteket eller, i det fall näringsidkaren förvär-&lt;br&gt;vat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han sökt lagfart på sitt&lt;br&gt;fång. Har inteckningsborgenären före utgången av angivna tid väckt talan&lt;br&gt;om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område&lt;br&gt;där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke två månader&lt;br&gt;förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:000) om verkan av&lt;br&gt;vissa förbehåll vid överlåtelse av fas-&lt;br&gt;tighet som tillhör staten, m.m. finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om att före-&lt;br&gt;mål i vissa fall inte längre hör till fas-&lt;br&gt;tigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;7§&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man,&lt;br&gt;förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan&lt;br&gt;anses höra till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning av föremål som hör till fastighet&lt;br&gt;och ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkan av vissa överlåtelser&lt;br&gt;från staten, av exekutiv försäljning&lt;br&gt;av föremål som hör till fastighet och&lt;br&gt;av ianspråktagande av sådant före-&lt;br&gt;mål genom expropriation finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1972:720&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag (1992:000) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse&lt;br&gt;av fastighet som tillhör staten, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten vid överlåtelse av en fastighet har förbehållits äganderätten till&lt;br&gt;sådana föremål som anges i detta stycke och som hör till fastigheten, gäller&lt;br&gt;förbehållet mot tredje man även om föremålet blir kvar på fastigheten. De&lt;br&gt;föremål som avses är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anläggning för radiosändning som ingår i det allmänna telenätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggning för rundradiosändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anläggning för radiosändning och telekommunikation som ingår i järn-&lt;br&gt;vägarnas och luftfartens drifts- och säkerhetssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. elektrisk starkströmsledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyr eller annan säkerhetsanordning för sjöfarten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. byggnad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten överlåtit ett sådant föremål som avses i första stycket utan att&lt;br&gt;samtidigt överlåta den fastighet som föremålet hör till, gäller överlåtelsen&lt;br&gt;mot tredje man även om egendomen blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten förbehållit sig äganderätten till ett föremål som anges i första&lt;br&gt;stycket eller överlåtit ett sådant föremål på sätt som anges i andra stycket,&lt;br&gt;hör föremålet därefter inte till fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas även i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det. I sådana fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;tredje man som före ikraftträdandet har förvärvat rätt avseende fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet Lars-Åke Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringsammanträde den 3 september 1992 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Reidunn Laurén beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet som tillhör&lt;br&gt;staten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Sten Anders-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till den lydelse av sista stycket i lagen om verkan av vissa&lt;br&gt;förbehåll vid överlåtelse av fastighet som tillhör staten, m.m., som förordas&lt;br&gt;nedan, föreslår lagrådet att sista stycket i förevarande paragraf formuleras&lt;br&gt;på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 lagen (1992:000) om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet&lt;br&gt;som tillhör staten, m.m. finns särskilda bestämmelser om att föremål som&lt;br&gt;tillhör staten upphör att höra till fastigheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse av fastighet&lt;br&gt;som tillhör staten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som anförs i lagrådsremissen kan viss tvekan råda om&lt;br&gt;tillbehörsregeln i 2 kap. 1 § jordabalken skall anses kräva ett ändamålssam-&lt;br&gt;band mellan där angivna s. k. föremål och fastigheten för att föremålet skall&lt;br&gt;ses som tillbehör till denna. Det synes inte vara nödvändigt eller lämpligt att&lt;br&gt;ta bestämd ställning i frågan i detta ärende. I lagrådsremissen uttalas visserli-&lt;br&gt;gen att behovet av lagstiftning måste bedömas med utgångspunkten att de&lt;br&gt;ledningar och andra anläggningar det gäller är att anse som tillbehör till fast&lt;br&gt;egendom. Avsikten torde ändå inte vara att i det förevarande lagförslaget slå&lt;br&gt;fast en sådan uppfattning. Syftet får i stället antas vara att nå samma sakrätts-&lt;br&gt;liga verkan av sådana förbehåll respektive överlåtelser som avses oavsett om&lt;br&gt;föremålet i fråga i det konkreta fallet bedöms vara fast eller lös egendom.&lt;br&gt;Lagrådet ser inte något hinder mot att tillgripa en sådan lösning i detta fall&lt;br&gt;men föreslår en viss mindre omformulering i första stycket för att avsikten&lt;br&gt;inte skall missförstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen anförs att lagtexten behandlar endast förbehåll som&lt;br&gt;görs vid överlåtelse av fastigheter. Det uttalas emellertid att det ligger i sa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kens natur att samma verkan inträder om staten träffar avtal om överlåtelse&lt;br&gt;av ett visst område av en fastighet och därvid förbehåller sig äganderätten&lt;br&gt;till föremål som är anbragta på området. Lagrådet har ingen erinran mot att&lt;br&gt;även förbehåll som görs vid överlåtelser av delar av fastigheter omfattas av&lt;br&gt;regleringen. För att en sådan ordning skall gälla krävs emellertid ett förtydli-&lt;br&gt;gande av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse för det fallet att staten överlåter före-&lt;br&gt;mål som hör till en fastighet utan att samtidigt överlåta fastigheten. På grund&lt;br&gt;av en hänvisning till första stycket omfattar bestämmelsen alla de typer av&lt;br&gt;föremål som anges där. Enligt lagrådets mening är det angeläget att den un-&lt;br&gt;dantagsreglering som lagen innefattar görs tillämplig endast för fall där ett&lt;br&gt;påtagligt behov av regleringen föreligger. Vid föredragningen inför lagrådet&lt;br&gt;har emellertid uppgivits att några överlåtelser av sådana föremål som avses&lt;br&gt;i första stycket punkt 7 inte är aktuella och heller inte kan förutses för närva-&lt;br&gt;rande. Mot denna bakgrund förordar lagrådet att hänvisningen i andra&lt;br&gt;stycket begränsas till de typer av föremål som anges i punkterna 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen i sista stycket hör ett föremål av det&lt;br&gt;aktuella slaget som förbehållits vid överlåtelse eller överlåtits separat ”däref-&lt;br&gt;ter inte till fastigheten”. Bestämmelsen avses klargöra att föremålet i och&lt;br&gt;med överlåtelsen förlorar sin egenskap av tillbehör till den aktuella fastighe-&lt;br&gt;ten. Lagrådet utgår från att meningen är att föremålet på nytt kan bli tillbe-&lt;br&gt;hör till den fasta egendomen enligt reglerna i 2 kap. 1 — 4 §§ jordabalken.&lt;br&gt;Detta kan uttryckas tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att den föreslagna lagen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har staten vid överlåtelse av en fastighet eller del av en fastighet förbehål-&lt;br&gt;lits äganderätten till föremål som hör till fastigheten gäller förbehållet mot&lt;br&gt;tredje man även om föremålet efter överlåtelsen blir kvar på fastigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock endast om föremålet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmän teleledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan anläggning för radiosändning som ingår i det allmänna telenätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anläggning för rundradiosändning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan anläggning för radiosändning och telekommunikation som ingår&lt;br&gt;i järnvägarnas och luftfartens drifts- och säkerhetssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. elektrisk starkströmsledning och därtill hörande anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fyr eller annan säkerhetsanordning för sjöfarten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. byggnad, ledning eller anläggning som uteslutande är avsedd för total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten överlåtit ett sådant föremål som avses i första stycket 1-6 utan&lt;br&gt;att samtidigt överlåta den fastighet som föremålet hör till, gäller överlåtelsen&lt;br&gt;mot tredje man även om egendomen blir kvar på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har staten förbehållits äganderätt till föremål enligt första stycket eller&lt;br&gt;överlåtit föremål enligt andra stycket upphör föremålet genom överlåtelsen&lt;br&gt;att höra till fastigheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.......................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänt om jordabalkens tillbehörsregler............. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Närmare om innebörden av 2 kap. 1 § jordabalken.....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Tillbehörsreglernas konsekvenser.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Bakgrund......................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 En särreglering vid överlåtelser från&amp;nbsp;staten............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Undantagsregelns omfattning........................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Registreringsfrågan ................................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser............ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag m.m.............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslag till lag om ändring i jordabalken.............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslag till lag om verkan av vissa förbehåll vid överlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fastighet som tillhör staten, m.m.................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i departementspromemorian (Ds 1992:42)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningar m.m. på statens mark..................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utdrag ur lagrådets protokoll den 8 oktober 1992....... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42100, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:24:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0323</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:24:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0323</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__23.pdf</filnamn>
<filstorlek>1542257</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i jordabalken m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3E6D3714-3335-4E83-8EBF-6207664C2F96</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU25</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i jordabalken m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>