<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245847</hangar_id>
 <dok_id>GG03226</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>226</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:226</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>226</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:41</publicerad>
 <titel>om en ny skogspolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03226/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03226</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03226</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:226&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om en ny skogspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:226&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 4 mars 1993 för de åtgärder och det ändamål som&lt;br&gt;föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till nya mål för skogspolitiken. I förslaget&lt;br&gt;ges miljöfrågorna en mer framskjuten plats än hittills. I fortsättningen skall&lt;br&gt;det sålunda finnas både ett produktionsmål och ett miljömål för skogsbruket.&lt;br&gt;Målen skall vara jämställda. Sammanfattningsvis uttrycks detta så att skogen,&lt;br&gt;som är en nationell tillgång, skall skötas så att den uthålligt ger en god avkast-&lt;br&gt;ning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) och följd-&lt;br&gt;ändringar i ett antal andra lagar. Miljöfrågornas växande betydelse markeras i&lt;br&gt;skogsvårdslagen genom skärpning av de bestämmelser som rör hänsynen till&lt;br&gt;naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Ändringarna i lagen innebär&lt;br&gt;också en betydande avreglering och därmed en ökad frihet för skogsägarna.&lt;br&gt;Bestämmelserna i ädellövskogslagen (1984:119) inarbetas i skogsvårdslagen.&lt;br&gt;Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket föreslås minska kraftigt.&lt;br&gt;Den översiktliga skogsinventeringen upphör. Statligt stöd skall i huvudsak&lt;br&gt;lämnas endast till ädellövskogsbruk och vissa natur- och kulturvårdsåtgäider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för avsättning av skogsreservat förstärks och försöksverksamheten&lt;br&gt;med skogsmarkskalkning utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsens och skogsvärdsstyrelsemas organisation rationaliseras&lt;br&gt;och anpassas till den nya skogspolitiken. Myndigheternas sektorsansvar för&lt;br&gt;miljöfrågorna markeras tydligare än hittills. Den statliga produktionen av&lt;br&gt;skogsfrö och skogsplantor överförs till ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)&lt;br&gt;dels att 9, 13 och 21 b §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 21 b § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7, 8, och 10-12 §§ skall betecknas 6-10 §§, nuvarande&lt;br&gt;14-19 e §§ skall betecknas 11-21 §§, nuvarande 20-21 a §§ skall betecknas&lt;br&gt;29-31 §§ och nuvarande 22-30 §§ skall betecknas 33—41 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2 och 5 §§, de nya 9-11, 13, 14, 16, 18, 19, 21, 30, 35-38 §§&lt;br&gt;och 40 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12,18, 20, 21, 22 och 27 §§&lt;br&gt;skall sättas närmast före nya 10, 15,29, 30, 33 respektive 38 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 22-28 och 32 §§ samt&lt;br&gt;närmast före 22 respektive 32 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark med dess skog skall&lt;br&gt;genom lämpligt utnyttjande av mar-&lt;br&gt;kens virkesproducerande förmåga&lt;br&gt;skötas sä att den varaktigt ger en hög&lt;br&gt;och värdefull virkesavkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till&lt;br&gt;naturvårdens och andra allmänna in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen är en nationell tillgång&lt;br&gt;som skall skötas sä att den uthålligt&lt;br&gt;ger en god avkastning samtidigt som&lt;br&gt;den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas äv-&lt;br&gt;en till andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogsmark avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning används för annat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller&lt;br&gt;mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som&lt;br&gt;skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk&lt;br&gt;för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna&lt;br&gt;bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke&lt;br&gt;om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogliga impediment avses i&lt;br&gt;denna lag mark som inte är lämplig&lt;br&gt;för virkesproduktion utan produk-&lt;br&gt;tionshöjande åtgärder, men som bär&lt;br&gt;skog eller har förutsättningar att bära&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny skog skall anläggas på skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om marken ligger outnyttjad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om skogen är sä gles eller till 3. om skogens tillstånd är uppen-&lt;br&gt;så stor del består av för marken bart otillfredsställande,&lt;br&gt;olämpligt trädslag att dess tillväxt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärt lägre än den tillväxt som är&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket skall vidtas i fall som anges i 1 och 2 utan&lt;br&gt;dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil- Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från 5, 7 och da fall medge undantag från 5 och&lt;br&gt;9 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkning på skogsmark får&lt;br&gt;inte ske pä annat sätt än genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. röjning eller gallring som främ-&lt;br&gt;jar skogens utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. slutavverkning som är ända-&lt;br&gt;målsenlig för anläggning av ny&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare svarar för&lt;br&gt;att slutavverkning bedrivs i lämplig&lt;br&gt;omfattning så att en jämn åldersför-&lt;br&gt;delning av skogen på hans bruk-&lt;br&gt;ningsenhet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om hur stor andel av en&lt;br&gt;brukningsenhets skogsmarksareal&lt;br&gt;som högst får slutawerkas under en&lt;br&gt;viss period och om hur stor andel av&lt;br&gt;arealen som måste slutawerkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkning på skogsmark skall&lt;br&gt;vara ändamålsenlig för återväxt av&lt;br&gt;ny skog eller främja skogens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får till&lt;br&gt;skydd för den yngre skogenföreskri-&lt;br&gt;va att trädbestånd under en viss ålder&lt;br&gt;inte får awerkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra försöksverk-&lt;br&gt;samhet får Skogsvårdsstyrelsen i&lt;br&gt;särskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;fråga om större skogsinnehav, för&lt;br&gt;att främja en jämn åldersfördelning&lt;br&gt;av skogen föreskriva att högst en&lt;br&gt;viss andel av en brukningsenhets&lt;br&gt;skogsmarksareal får avverkas under&lt;br&gt;en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga skogsinnehav&lt;br&gt;får föreskrifter enligt första stycket&lt;br&gt;innebära att avverkning inte får ske i&lt;br&gt;sådan utsträckning att mer än hälften&lt;br&gt;av brukningsenhetens produktiva&lt;br&gt;skogsmarksareal kommer att bestå&lt;br&gt;av kalmark och yngre skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 14 § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under perioden. Sistnämnda andel&lt;br&gt;får inte överstiga hälften av den an-&lt;br&gt;del som det är tillåtet att slutawerka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visst fall föreskrivs undantag&lt;br&gt;från första stycket i 19 b §. Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen får i övrigt i särskilda&lt;br&gt;fall medge undantag från första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran meddela beslut på förhand hu-&lt;br&gt;ruvida viss avverkning är förenlig&lt;br&gt;med 13 eller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran meddela beslut på förhand hu-&lt;br&gt;ruvida viss avverkning är förenlig&lt;br&gt;med föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avverkning som skall äga rum på hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd en-&lt;br&gt;ligt naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen i samband&lt;br&gt;med avverkning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inte ske utan Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd skall sökan-&lt;br&gt;den redovisa vad han avser att göra&lt;br&gt;för att tillgodose naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd ges kan Skogsvårdsstyrelsen besluta om åtgär-&lt;br&gt;der för att begränsa eller motverka olägenhet och trygga återväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 17 § 1991:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 19 §&lt;br&gt;till avverkning i fjällnära skog skall&lt;br&gt;sökanden redovisa vad han avser att&lt;br&gt;göra för att tillgodose naturvårdens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas om av-&lt;br&gt;verkningen är oförenlig med intres-&lt;br&gt;sen som är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;naturvården eller kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till avverkning i Jjällnåra&lt;br&gt;skog får inte ges om avverkningen&lt;br&gt;är oförenlig med intressen som är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för naturvården&lt;br&gt;eller kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall Skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, såsom i fråga om&lt;br&gt;hyggets storlek och förläggning samt tillåten avverkningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;stycket i vad de avser krav på slutav-&lt;br&gt;verkning gäller inte i fråga om fjäll-&lt;br&gt;nära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från re-&lt;br&gt;dovisningsskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket i fråga om brukningsenhet&lt;br&gt;som omfattar högst 500 hektar&lt;br&gt;skogsmark inom området för fjäll-&lt;br&gt;nära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;19 b § andra eller tredje stycket gäl-&lt;br&gt;ler bestämmelserna i 25 §, 26 § förs-&lt;br&gt;ta stycket första meningen, 27 §&lt;br&gt;första meningen, 27 a §, 31 § andra&lt;br&gt;stycket, 32 §, 33 § första stycket,&lt;br&gt;34 §, 35 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen och andra stycket samt 36 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § första eller andra stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 §, 26 § första&lt;br&gt;stycket första meningen, 27 § första&lt;br&gt;meningen, 27 a §, 31 § andra styck-&lt;br&gt;et, 32 §, 33 § första stycket, 34 §,&lt;br&gt;35 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och andra stycket samt 36 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 b § 1990:1379. Ändringen innebär bl.a. att&lt;br&gt;första, fjärde och femte styckena upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 c § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 19 §&lt;br&gt;till avverkning skall sökanden redo-&lt;br&gt;visa vad han avser att göra för att till-&lt;br&gt;godose rennäringens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;till avverkning skall sökanden redo-&lt;br&gt;visa vad han avser att göra för att till-&lt;br&gt;godose rennäringens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom renskötselns året-runt-marker får tillstånd inte meddelas om avverk-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medför sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla&lt;br&gt;tillåtet renantal påverkas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall Skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till rennäringens intressen, såsom i fråga om hyggets storlek och för-&lt;br&gt;läggning samt tillåten awerkningsform. Sådana villkor får dock inte avse an-&lt;br&gt;nat än vad som uppenbart påkallas med hänsyn till renskötselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ådellövskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädla lövträd avses i denna&lt;br&gt;lag de inhemska trädslagen alm, ask,&lt;br&gt;avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och&lt;br&gt;lönn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädellövskog avses i denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skogsbestånd som utgörs av&lt;br&gt;lövträd till minst 70 procent och av&lt;br&gt;ädla lövträd till minst 50 procent och&lt;br&gt;vars areal är minst ett halvt hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trädbestånd på betesmarker,&lt;br&gt;om beståndet utgörs av lövträd till&lt;br&gt;minst 70 procent och av ädla lövträd&lt;br&gt;till minst 50 procent. Av de ädla löv-&lt;br&gt;träden skall minst tio träd per hektar&lt;br&gt;ha en diameter av minst 30 centime-&lt;br&gt;ter på en höjd av 7,3 meter över mar-&lt;br&gt;ken. Markens areal skall uppgå till&lt;br&gt;minst ett hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Skogsvårdsstyrelsen enligt&lt;br&gt;27 § tredje stycket beslutat viss träd-&lt;br&gt;slagssammansättning vid föryngring&lt;br&gt;av ädellövskog, skall skogen betrak-&lt;br&gt;tas som ädellövskog även om ande-&lt;br&gt;len lövträd under en tid är lägre än&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 e § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran lämna besked om ett visst&lt;br&gt;skogsbestånd eller trädbestånd på&lt;br&gt;betesmark är att anse som ädellöv-&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ ett bestånd som avses i 23 § får&lt;br&gt;det inte vidtas åtgärder som leder till&lt;br&gt;att beståndet upphör att vara ädellöv-&lt;br&gt;skog. Efter annan avverkning än röj-&lt;br&gt;ning eller gallring skall ny ädellöv-&lt;br&gt;skog anläggas på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från första stycket. I samband&lt;br&gt;därmed får Skogsvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;sluta att ny ådellövskog skall anläg-&lt;br&gt;gas på ett annat ställe inom en bruk-&lt;br&gt;ningsenhet. För anläggning av ny&lt;br&gt;ädellövskog gäller 27 § andrastyck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 25 § första&lt;br&gt;stycket hindrar inte att mark används&lt;br&gt;i enlighet med en detaljplan eller i en-&lt;br&gt;lighet med beslut som gäller för före-&lt;br&gt;tag vars tillåtlighet har prövats enligt&lt;br&gt;någon annan lag eller enligt föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;någon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan avverkning än röjning el-&lt;br&gt;ler gallring i ett bestånd som avses i&lt;br&gt;23 § får inte påbörjas innan Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen lämnat tillstånd till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd skall sökan-&lt;br&gt;den redovisa vad han avser att göra&lt;br&gt;för att tillgodose naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd med-&lt;br&gt;delas får Skogsvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;sluta om det sätt på vilket avverk-&lt;br&gt;ningen och den därav föranledda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningen av ny ädellövskog&lt;br&gt;skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag kan lämnas av allmänna&lt;br&gt;medel till kostnader för åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att trygga återväxten av&lt;br&gt;ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen vid skötseln&lt;br&gt;av skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av trädsam-&lt;br&gt;lingar, dikning och skogsbilvägars&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet medför inte befo-&lt;br&gt;genhet att meddela föreskrifter som&lt;br&gt;är så ingripande att pågående markan-&lt;br&gt;vändning avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen vid skötseln&lt;br&gt;av skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av träd och&lt;br&gt;trädsamlingar, gödsling, dikning&lt;br&gt;och skogsbilvägars sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa intressen&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddela&lt;br&gt;föreskrifter om förbud mot avverk-&lt;br&gt;ning och andra skogsbruksåtgärder&lt;br&gt;på skogliga impediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i första stycket&lt;br&gt;medför inte befogenhet att meddela&lt;br&gt;föreskrifter som är så ingripande att&lt;br&gt;pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att det i ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag skall finnas miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar som gör det möjligt att&lt;br&gt;bedöma vilken inverkan nya metoder&lt;br&gt;för skogens skötsel och nya skogs-&lt;br&gt;odlingsmaterial har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna får innebära att en sådan&lt;br&gt;beskrivning skall upprättas av den&lt;br&gt;som avser att använda en ny metod&lt;br&gt;eller ett nytt skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 21 § 1991:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;föreläggande eller förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;meddelas sedan det har visat sig att&lt;br&gt;myndighetens råd och anvisningar&lt;br&gt;inte har följts. I brådskande fall eller&lt;br&gt;när det annars finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock föreläggande eller förbud&lt;br&gt;meddelas omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller för-&lt;br&gt;bud kan tillsynsmyndigheten utsätta&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att efterkomma&lt;br&gt;föreläggande, får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten förordna att åtgärden skall vidtas&lt;br&gt;på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;de förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;meddelas sedan det har visat sig att&lt;br&gt;myndighetens råd inte har följts. I&lt;br&gt;brådskande fall eller när det behövs&lt;br&gt;for an bevara natur- eller kulturmiljö-&lt;br&gt;värden eller när det annars finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får dock ett föreläggande&lt;br&gt;eller förbud meddelas omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud kan fö-&lt;br&gt;renas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte rättar sig efter ett&lt;br&gt;föreläggande, får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten besluta att åtgärden skall vidtas&lt;br&gt;på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder avverkning förhållan-&lt;br&gt;devis dyra återväxtåtgärder i större&lt;br&gt;omfattning, får Skogsvårdsstyrelsen&lt;br&gt;i samband med avverkningen förord-&lt;br&gt;na att säkerhet skall ställas for fullgö-&lt;br&gt;randet av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet får även krävas som vill-&lt;br&gt;kor för tillstånd enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avverkning föranleder för-&lt;br&gt;hållandevis dyra återväxtåtgärder i&lt;br&gt;större omfattning, får Skogsvårdssty-&lt;br&gt;relsen i samband med avverkningen&lt;br&gt;besluta att säkerhet skall ställas för&lt;br&gt;fullgörandet av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet får även krävas som vill-&lt;br&gt;kor för tillstånd enligt 16 § eller en-&lt;br&gt;ligt 27 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställs inte säkerhet i fall som avses i första stycket, får Skogsvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen meddela förbud att avverka skog på brukningsenheten utan Skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan föreskriva att sär-&lt;br&gt;skilda avgifter skall tas ut i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att särskilda avgifter skall tas&lt;br&gt;ut i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 27 § 1990:1379. Ändringen innebär bl.a. att tredje&lt;br&gt;stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 8 § första&lt;br&gt;stycket, 19 d § eller 20 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 12 § eller 13 § för-&lt;br&gt;sta stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot den awerkningsbe-&lt;br&gt;gränsning som avses i 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 79 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller avverk-&lt;br&gt;ningen och som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 19 § andra stycket, 19 b §&lt;br&gt;tredje stycket eller 19 e § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underlåter att fullgöra anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underlåter att iaktta föreläggan-&lt;br&gt;de eller bryter mot förbud som har&lt;br&gt;meddelats för att 21 a § eller före-&lt;br&gt;skrift enligt 21 § skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms ej till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i första stycket gäller&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläg-&lt;br&gt;gande eller vitesförbud döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt denna lag för gärning&lt;br&gt;som omfattas av föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot en föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 7 § första&lt;br&gt;stycket, 10 § andra stycket, 11 §,&lt;br&gt;20 § eller 29 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 70 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 76 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller avverk-&lt;br&gt;ning och som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 16 § tredje stycket, 18 §&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje styck-&lt;br&gt;et,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte fullgör anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het som har föreskrivits med stöd av&lt;br&gt;14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte rättar sig efter ett föreläg-&lt;br&gt;gande eller bryter mot ett förbud&lt;br&gt;som har meddelats för att 31 § eller&lt;br&gt;en föreskrift enligt 30 § skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. genom awerkning eller andra&lt;br&gt;åtgärder bryter mot 25 § första styck-&lt;br&gt;et första meningen, 27 § första styck-&lt;br&gt;et eller mot ett beslut om awerkning&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 27 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rättat sig efter&lt;br&gt;ett vitesföreläggande eller som har&lt;br&gt;överträtt ett vitesförbud döms inte&lt;br&gt;till ansvar enligt denna lag för en gär-&lt;br&gt;ning som omfattas av föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 29 § 1990:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk får ö verklaga&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsens beslut i fall&lt;br&gt;som avses i 25 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs ädellövskogslagen (1984:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som före ikraftträdandet har gjort anmälan enligt 17 § eller ansökt&lt;br&gt;om tillstånd enligt 19 § i paragrafernas då gällande lydelser eller ansökt om&lt;br&gt;tillstånd enligt 7 § ädellövskogslagen (1984:119) skall på begäran av Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen komplettera anmälan eller ansökan med uppgift om vad han av-&lt;br&gt;ser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i&lt;br&gt;samband med avverkning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut&lt;br&gt;enligt ädellövskogslagen som har meddelats före den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut enligt 4, 5, och 7 §§ ädellövskogslagen skall anses meddelade&lt;br&gt;med stöd av motsvarande nya bestämmelser i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 7 § vattenlagen (1983:291) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastighet har rätt till er-&lt;br&gt;sättning, om föreskrifter enligt 2 § andra stycket som meddelats efter ansökan&lt;br&gt;medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av&lt;br&gt;fastigheten eller att mark tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en föreskrift enligt 2 § andra stycket första meningen innebär förbud&lt;br&gt;att vidta vissa åtgärder utan särskilt tillstånd, får ersättning på grund av den&lt;br&gt;föreskriften utgå endast om sådant tillstånd har vägrats eller förenats med sär-&lt;br&gt;skilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas av den som har begärt föreskrifterna hos länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, skall fas-&lt;br&gt;tigheten lösas av den ersättnings skyldige om ägaren begär det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första, and-&lt;br&gt;ra och fjärde styckena skall även be-&lt;br&gt;aktas andra beslut enligt 2 §, beslut&lt;br&gt;enligt 5, 8, 9, 11 och 19 §§ natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), förbud en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 20 § andra stycket och 21 § and-&lt;br&gt;ra stycket samma lag samt beslut&lt;br&gt;som avses i 19 b § andra och tredje&lt;br&gt;styckena skogsvårdslagen (1979:&lt;br&gt;429) och 14 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10), un-&lt;br&gt;der förutsättning att besluten medde-&lt;br&gt;lats inom tio år före det senaste beslu-&lt;br&gt;tet. Dessutom skall beaktas sådan in-&lt;br&gt;verkan av hänsynstaganden enligt&lt;br&gt;21 § skogsvårdslagen som i särskil-&lt;br&gt;da fall har inträtt inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första, and-&lt;br&gt;ra och fjärde styckena skall även be-&lt;br&gt;aktas andra beslut enligt 2 §, beslut&lt;br&gt;enligt 5, 8, 9, 11 och 19 §§ natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822), förbud en-&lt;br&gt;ligt 20 § andra stycket och 21 § and-&lt;br&gt;ra stycket samma lag samt beslut&lt;br&gt;som avses i 18 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429) och 14 kap. 8 § första&lt;br&gt;stycket plan- och bygglagen (1987:&lt;br&gt;10), under förutsättning att besluten&lt;br&gt;meddelats inom tio år före det senas-&lt;br&gt;te beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstaganden&lt;br&gt;enligt 30 § skogsvårdslagen som i&lt;br&gt;särskilda fall har inträtt inom samma&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av beslut som&lt;br&gt;anges i femte stycket förlorats på grund av bestämmelsen i 8 § eller motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelser i naturvårdslagen eller plan- och bygglagen, utgör detta för-&lt;br&gt;hållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:649.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:428) om spridning av&lt;br&gt;bekämpningsmedel över skogsmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:428) om spridning av bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel över skogsmark skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får, om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 §, medge undantag&lt;br&gt;från 1 § om kravet enligt 7 § skogs-&lt;br&gt;vårdslagen (1979:429) i fråga om&lt;br&gt;återväxt av skog inte rimligen kan till-&lt;br&gt;godoses genom röjning med meka-&lt;br&gt;niska metoder. Vid bedömningen&lt;br&gt;skall hänsyn tas till skogsmarkens&lt;br&gt;läge och beskaffenhet, skogsbestån-&lt;br&gt;dets sammansättning, arbetarskyddet&lt;br&gt;och tillgången på arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får, om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 §, medge undantag&lt;br&gt;från 1 § om kravet enligt 6 § skogs-&lt;br&gt;vårdslagen (1979:429) i fråga om&lt;br&gt;återväxt av skog inte rimligen kan till-&lt;br&gt;godoses genom röjning med meka-&lt;br&gt;niska metoder. Vid bedömningen&lt;br&gt;skall hänsyn tas till skogsmarkens&lt;br&gt;läge och beskaffenhet, skogsbestån-&lt;br&gt;dets sammansättning, arbetarskyddet&lt;br&gt;och tillgången på arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande om undantag skall förenas med de villkor som behövs till&lt;br&gt;skydd för naturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 a § naturvårdslagen (1964:822) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a S&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 26 och&lt;br&gt;27 §§ skall även beaktas andra be-&lt;br&gt;slut enligt 5, 8 och 9 §§ samt förbud&lt;br&gt;enligt 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;andra stycket, beslut enligt 19 b §&lt;br&gt;andra och tredje styckena skogsvårds-&lt;br&gt;lagen (1979:429), 19 kap. 2 § vatten-&lt;br&gt;lagen (1983:291) samt beslut som av-&lt;br&gt;ses i 14 kap. 8 § första stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10), under för-&lt;br&gt;utsättning att besluten har meddelats&lt;br&gt;inom tio år före det senaste beslutet.&lt;br&gt;Dessutom skall beaktas sådan inver-&lt;br&gt;kan av hänsynstaganden enligt 21 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen som i särskilda fall&lt;br&gt;har inträtt inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 26 och&lt;br&gt;27 §§ skall även beaktas andra be-&lt;br&gt;slut enligt 5,8 och 9 §§ samt förbud&lt;br&gt;enligt 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;andra stycket, beslut enligt 18 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429),&lt;br&gt;19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;samt beslut som avses i 14 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), under förutsättning att&lt;br&gt;besluten har meddelats inom tio år&lt;br&gt;före det senaste beslutet. Dessutom&lt;br&gt;skall beaktas sådan inverkan av hän-&lt;br&gt;synstaganden enligt 30 § skogsvårds-&lt;br&gt;lagen som i särskilda fall har inträtt&lt;br&gt;inom samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av beslut som&lt;br&gt;anges i första stycket förlorats på grund av bestämmelserna i 32 § eller 33 § el-&lt;br&gt;ler motsvarande bestämmelser i vattenlagen eller plan- och bygglagen, utgör&lt;br&gt;detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § växtskyddslagen (1972:318) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte på insekts- Lagen tillämpas inte på insekts-&lt;br&gt;häijning som avses i 20 § skogsvårds- härjning som avses i 29 § skogsvårds-&lt;br&gt;lagen (1979:429). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1979:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersättning&lt;br&gt;av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse för-&lt;br&gt;störd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov&lt;br&gt;har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller&lt;br&gt;rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i&lt;br&gt;en detaljplan eller i områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge&lt;br&gt;inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i områ-&lt;br&gt;desbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om byggna-&lt;br&gt;den förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning, om skadan&lt;br&gt;är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. I fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till ersättning, om skadan medför att&lt;br&gt;pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer&lt;br&gt;vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,&lt;br&gt;om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första styck-&lt;br&gt;et samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;br&gt;5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822), förbud enligt 20 §&lt;br&gt;andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 19 b §&lt;br&gt;andra och tredje styckena skogsvårds-&lt;br&gt;lagen (1979:429) och 19 kap. 2 §&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291), under förut-&lt;br&gt;sättning att besluten meddelats inom&lt;br&gt;tio år före det senaste beslutet. Dess-&lt;br&gt;utom skall beaktas sådan inverkan&lt;br&gt;av hänsynstaganden enligt 21 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen som i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall även beaktas&lt;br&gt;andra beslut som avses i första styck-&lt;br&gt;et samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;br&gt;5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårdsla-&lt;br&gt;gen (1964:822), förbud enligt 20 §&lt;br&gt;andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429) och&lt;br&gt;19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291),&lt;br&gt;under förutsättning att besluten med-&lt;br&gt;delats inom tio år före det senaste be-&lt;br&gt;slutet. Dessutom skall beaktas sådan&lt;br&gt;inverkan av hänsynstaganden enligt&lt;br&gt;30 § skogsvårdslagen som i sär-&lt;br&gt;skilda fall har inträtt inom samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:646.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inträtt inom samma tid. Har talan&lt;br&gt;eller rätt till ersättning eller inlösen&lt;br&gt;med anledning av nyss angivna be-&lt;br&gt;slut förlorats på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 15 kap. 4 § eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i lagen om kulturmin-&lt;br&gt;nen m.m., naturvårdslagen eller vat-&lt;br&gt;tenlagen, utgör detta förhållande inte&lt;br&gt;något hinder mot att beslutet beak-&lt;br&gt;tas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid. Har talan eller rätt till ersättning&lt;br&gt;eller inlösen med anledning av nyss&lt;br&gt;angivna beslut förlorats på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;om kulturminnen m.m., naturvårds-&lt;br&gt;lagen eller vattenlagen, utgör detta&lt;br&gt;förhållande inte något hinder mot att&lt;br&gt;beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivnings-&lt;br&gt;förbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att&lt;br&gt;tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturre-&lt;br&gt;surser m.m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersätt-&lt;br&gt;ning eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den an-&lt;br&gt;läggning for vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att er-&lt;br&gt;sätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Laurén,&lt;br&gt;Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Davidson, Odell,&lt;br&gt;P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en ny skogspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gällande skogspolitik beslutades i huvudsak år 1979 (prop. 1978/79:110,&lt;br&gt;bet. 1978/79:JoU30 och SkU49, rskr. 1978/79:387 och 388). Väsentliga&lt;br&gt;ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) har därefter beslutats år 1983 (prop.&lt;br&gt;1982/83:145, bet. 1982/83:JoU34, rskr. 1982/83:360). Omfattande regle-&lt;br&gt;ringar av skogsbruket i den fjällnära skogen beslutades av riksdagen år 1990&lt;br&gt;(prop. 1990/91:3, bet. 1990/91:JoU13, rskr. 1990/91:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att utvecklingen i flera avseenden blivit en annan än&lt;br&gt;den som förutsågs under 1970-talets skogspolitiska utredningsarbete beslu-&lt;br&gt;tade regeringen i juni 1990 att en kommitté med parlamentarisk sammansätt-&lt;br&gt;ning skulle tillkallas för att utvärdera skogspolitikens mål och medel och före-&lt;br&gt;slå de förändringar som utvärderingen och bedömningen om den framtida&lt;br&gt;utvecklingen kan föranleda. Kommittén&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; antog namnet 1990 års skogspo-&lt;br&gt;litiska kommitté. Kommittén, vars direktiv kompletterades i november 1991,&lt;br&gt;har avlämnat huvudbetänkandet Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU 1992:&lt;br&gt;76) och slutbetänkandet Den framtida skogsvårdsorganisationen (SOU 1992:&lt;br&gt;111). Kommitténs sammanfattningar av betänkandena bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet i detta ärende som bilaga 1 och dess lagförslag som bilaga 2. Betänkan-&lt;br&gt;dena har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr 1744/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har enligt sina direktiv gjort en nulägesbeskrivning av skogs-&lt;br&gt;näringen, en utvärdering av 1979 års skogspolitik och en framtidsbedöm-&lt;br&gt;ning. Innan jag närmare behandlar kommitténs förslag redovisar jag över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; F.d. riksdagsledamoten Sven Eric Lorentzon (f.d. statsrådet Svante Lundkvist&lt;br&gt;t.o.m. den 9 juli 1991), ordförande, och f.d. riksdagsledamoten Gösta Andersson,&lt;br&gt;riksdagsledamöterna Sinikka Bohlin och Jan Fransson, kommunalrådet Märtalisa&lt;br&gt;Holmgren, riksdagsledamöterna Arne Jansson och Leif Marklund, f.d. riksdags-&lt;br&gt;ledamoten Maggi Mikaelsson samt riksdagsledamöterna Carl Olov Persson och&lt;br&gt;Lisbeth Staaf-Igelström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siktligt dessa delar av kommitténs arbete. För en närmare redovisning hän-&lt;br&gt;visas till huvudbetänkandet och dess bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 januari 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till Lagrådet remitterade lagförsla-&lt;br&gt;gen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till protokollet&lt;br&gt;som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår vissa språkliga och redaktionella ändringar med avseende&lt;br&gt;på den föreslagna nya lydelsen av bestämmelser i skogvårdslagen och pekar&lt;br&gt;också på behovet av ytterligare konsekvensändringar i den lagen. Jag har följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till Lagrådets yttrande i specialmotiveringen till ändring-&lt;br&gt;arna i skogsvårdslagen. Härutöver bör vissa redaktionella ändringar göras i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Kommitténs nulägesbeskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Två tredjedelar av Sveriges landyta bär skog i någon form. De s.k. produk-&lt;br&gt;tiva skogsmarkerna omfattar 23,5 miljoner hektar eller 57 % av landytan. Det&lt;br&gt;totala virkesförrådet uppgår till 2,8 miljarder skogskubikmeter. Härav är&lt;br&gt;85 % barrträd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av skogen ägs av privata, mindre skogsägare, 25 % av privata bo-&lt;br&gt;lag och resten av staten, kommuner och kyikan. Ägandet av skogen har inte&lt;br&gt;ändrats nämnvärt under de senaste 50 åren. Däremot har strukturen ändrats.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas att de tre största skogsbolagen äger mer än 80 %&lt;br&gt;av bolagsmarken. Av de ca 240 000 privata brukningsenhetema drivs en allt&lt;br&gt;mindre andel i kombination med jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast små områden är opåverkade av skogsbruk. Genom god skogsvård&lt;br&gt;och kvävegödning från luftföroreningar har den årliga tillväxten av virkesför-&lt;br&gt;rådet ökat kraftigt till närmare 100 miljoner skogskubikmeter. Till följd härav&lt;br&gt;och den i förhållande till tillväxten låga avverkningen har virkesförrådet ökat&lt;br&gt;med 1 miljard skogskubikmeter eller 60 % under de senaste 60 åren. Ökning-&lt;br&gt;en har varit särskilt stark under 1980-talet då den uppgick till 25-30 miljoner&lt;br&gt;kubikmeter om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1960-talet har naturskyddet av skogsmark ökat kraftigt.&lt;br&gt;Särskilt påtaglig är ökningen av arealen naturreservat och domänreservat&lt;br&gt;främst i norra Sveriges inland. I södra och mellersta Sverige och i norra&lt;br&gt;Sveriges kustland finns dock få större skogsområden som i ringa grad har&lt;br&gt;påverkats av människan och som har naturskogskvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga slutavverkningsarealen har under den senaste tioårsperioden&lt;br&gt;uppgått till knappt 0,9 % av skogsarealen. Det motsvarar en omloppstid på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare 120 år för skogen. Av den avverkade arealen får 15-20 % ny skog Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;genom naturlig föryngring. Resten planteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har det avverkats mellan 60 och 70 miljoner skogskubik-&lt;br&gt;meter varje år. Det motsvarar 2-2,5 % av det totala virkesförrådet. Med ut-&lt;br&gt;gångspunkt häri kan det sägas att hela virkesförrådet omsätts på 40-45 år. Av&lt;br&gt;det avverkade virket används 5 % som energiråvara. Resten går till skogsindu-&lt;br&gt;strien förädling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den industriella förädlingen sker i huvudsak inom massa- och pappersindu-&lt;br&gt;strin och inom sågverksindustrin. Tillverkningen av massa har fördubblats&lt;br&gt;under de senaste 30 åren medan pappersproduktionen har fyrdubblats. Samti-&lt;br&gt;digt har antalet industrier minskat kraftigt. Stora industriinvesteringar har&lt;br&gt;dock gjorts i utlandet, särskilt under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av returpapper för papperstillverkning har ökat successivt.&lt;br&gt;År 1990 var återvinningsandelen i vårt land 45 %. Tidningar m.m. från hus-&lt;br&gt;hållen återvinns till 60 %. Ca 30 % av returpappersförbrukningen i landet ba-&lt;br&gt;seras på import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även antalet sågverk har minskat. De 10 % största verken svarar för över&lt;br&gt;90 % av produktionen. Medelproduktionen i sågverken har ökat med över&lt;br&gt;20 % de senaste 10 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både inom skogsbruket och skogsindustrin var lönsamheten god under&lt;br&gt;1980-talet. Lågkonjunkturen som inledde 1990-talet har försämrat lönsam-&lt;br&gt;heten väsentligt. Ca 70 % av industriproduktionen avsätts utomlands och ska-&lt;br&gt;par därmed väsentliga exportinkomster. Skogsnäringens förädlingsvärde har&lt;br&gt;vuxit i ungefär samma takt som samhällsekonomin totalt. Skogsbrukets bi-&lt;br&gt;drag till BNP uppgick under 1980-talet till knappt 1,5 % och skogsindustrins&lt;br&gt;till ca 4 %. Skogsnäringens förädlingsvärde var 43,7 miljarder kronor år&lt;br&gt;1990 och nettoexporten över 50 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sysselsatta inom skogsnäringen var i slutet av 1980-talet ca&lt;br&gt;180 000 eller 4 % av den totala sysselsättningen. Härav var ca 45 000 syssel-&lt;br&gt;satta i skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Kommitténs utvärdering av skogspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har utvärderat gällande skogspolitik och anför i huvudsak föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att skogsnäringen under 1980-talet har gett väsentliga&lt;br&gt;bidrag till att uppfylla de övergripande samhällsmålen om ekonomisk tillväxt,&lt;br&gt;balans i utrikesbetalningama och regional balans. Däremot har skogsnäringen&lt;br&gt;inte till fullo verkat i överensstämmelse med de miljö- och naturvårdspolitiska&lt;br&gt;målen. En pågående förbättring av hänsynen till naturvårdens intressen har&lt;br&gt;dock kunnat iakttas under senare år. Enligt kommittén finns det utrymme för&lt;br&gt;ett ökat hänsynstagande inom ramen för gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att målet om en väl avvägd hushållning med skogstill-&lt;br&gt;gångarna har uppfyllts till fullo. Även målet om att skogarna skall ge en hög&lt;br&gt;och värdefull virkesavkastning har blivit väl uppfyllt. Trots att frågor om vir-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;keskvalitet fått ökad uppmärksamhet under senare år bedömer kommittén att Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skogsskötseln såsom den bedrivits på 1980-talet inte kommer att leda till den&lt;br&gt;kvalitetsförbättring som avsågs i 1979 års skogspolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagstiftningen har enligt kommittén till övervägande del funge-&lt;br&gt;rat väl och bidragit till att de skogspolitiska målen nåtts. Lagstiftningen har&lt;br&gt;haft en normbildande funktion. Den har dock i viss utsträckning motarbetat&lt;br&gt;sina syften, främst vad avser naturvården, genom att begränsa möjligheterna&lt;br&gt;att använda andra brukningsformer än trakthyggesbruk. I viss utsträckning&lt;br&gt;har lagstiftningen också begränsat användningen av naturlig föryngring. Kom-&lt;br&gt;mittén anser vidare att lagstiftningen har utgjort ett hinder för användning av&lt;br&gt;vissa brukningsformer som syftar till produktion av virke med hög kvalitet.&lt;br&gt;Inom ramen för bestämmelsen om hänsyn till naturvården har det funnits ut-&lt;br&gt;rymme för ökat hänsynstagande i enlighet med lagstiftarens intentioner. Kom-&lt;br&gt;mittén anser att ädellövskogslagstiftningen har varit ett nödvändigt medel för&lt;br&gt;att bibehålla ädellövskogen och att den har uppfyllt detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs uppfattning har den rådgivning och information som&lt;br&gt;skogsvårdsmyndigheten genomför varit ett värdefullt inslag och ett effektivt&lt;br&gt;medel för att föra ut gällande skogspolitik till både skogsägare och allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar vidare att den översiktliga skogsinventeringen&lt;br&gt;(ÖSI) har utgjort ett viktigt medel för att uppnå de skogspolitiska målen. Kom-&lt;br&gt;mittén anser dock att det är tveksamt om värdet av den information som har&lt;br&gt;erhållits genom ÖSI motsvarar den kostnad som under åren har lagts ned på&lt;br&gt;inventeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén noterar att de statliga ekonomiska stöden är de medel som har&lt;br&gt;blivit föremål för flest utvärderingar i annat sammanhang. Kommittén konsta-&lt;br&gt;terar att många av dessa utvärderingar har haft ett begränsat syfte. Kommit-&lt;br&gt;téns slutsats är att flera stödformer har haft oönskade bieffekter eller varit in-&lt;br&gt;effektiva och att besluten att minska eller ta bort dem har varit riktiga. Samti-&lt;br&gt;digt konstaterar kommittén att riktigt utformade bidrag och stödåtgärder kan&lt;br&gt;vara intressanta som hjälpmedel för att uppnå skogspolitiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skatter och avgifter har kommittén, vid sidan av skogsvårds-&lt;br&gt;avgiften, inte haft i uppdrag att gå in på de skatteregler som gäller för skogs-&lt;br&gt;bruket. Eftersom riksdagen på förslag av regeringen hösten 1991 beslutade&lt;br&gt;att avskaffa skogsvårdsavgiften har kommittén avstått från att diskutera av-&lt;br&gt;giftens betydelse för den gällande skogspolitikens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Kommitténs framtidsbedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge tillämpas i vårt land principen att vi skall hushålla med skogstill-&lt;br&gt;gångarna och utveckla dem för kommande generationers behov samtidigt som&lt;br&gt;vi själva kan dra nytta av dem. Den principen kommer enligt kommitténs be-&lt;br&gt;dömning att få en allt större betydelse i en värld där befolkningen växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att skogsnäringen kommer att ha stor betydelse även i&lt;br&gt;framtiden för att vi skall nå de övergripande samhällsmålen om bl.a. ekono-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misk tillväxt, balans i utrikesbetalningama och full sysselsättning. Virkesför-&lt;br&gt;rådets snabba ökning och möjligheterna att väsentligt öka avverkningarna ut-&lt;br&gt;gör en stor potential för en expansion av både den traditionella skogsindustri-&lt;br&gt;ella produktionen och uppbyggnad av nya användningsområden. Detta är en-&lt;br&gt;ligt kommittén möjligt att genomföra inom ramen för målet om en långsiktigt&lt;br&gt;uthållig virkesproduktion under den viktiga förutsättningen att virkesproduk-&lt;br&gt;tionen inte försämras, t.ex. på grund av miljöskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avverkningsberäkningar som kommittén har låtit utföra visar att det är&lt;br&gt;möjligt att uthålligt avverka omkring 95 miljoner skogskubikmeter om året&lt;br&gt;ff.o.m. slutet av 1990-talet. Detta skall sättas i relation till den nuvarande av-&lt;br&gt;verkningen på 60-70 miljoner skogskubikmeter per år. Virkesförrådet per&lt;br&gt;hektar och andelen äldre skog kommer att öka successivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väntade efterfrågeutvecklingen, riklig inhemsk tillgång på virkesrå-&lt;br&gt;vara, EES-avtalet och ett eventuellt svenskt deltagande i ett ökat europeiskt&lt;br&gt;samarbete talar för en fortsatt expansion av den svenska skogsnäringen efter&lt;br&gt;några års andhämtningspaus. Samtidigt kan vi vänta oss en ökning av den&lt;br&gt;returfiberbaserade produktionen. Avgörande för en expansion av industrika-&lt;br&gt;paciteten är skogsnäringens men även andra potentiella träråvaruförbrukande&lt;br&gt;branschers konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marknads- och konkurrentbild som tonar fram på kort sikt och den rik-&lt;br&gt;liga tillgången på awerkningsmogen skog väntas enligt kommittén leda till en&lt;br&gt;fortsatt svag prisutveckling på virke under de närmaste åren. En effekt som re-&lt;br&gt;dan har uppkommit är introduktionen av ett avståndsrelaterat virkespris. Såg-&lt;br&gt;verken och massaindustrin kommer att visa större benägenhet än för närva-&lt;br&gt;rande att välja ut de kvaliteter som bäst lämpar sig för deras produktion. En&lt;br&gt;tydligare prisdifferentiering för olika virkeskvaliteter är därför att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs bedömning att miljöproblemen kommer att vara globala&lt;br&gt;i högre grad i framtiden. För lång tid framöver kan man räkna med att luftföro-&lt;br&gt;reningarna med åtföljande försurning av mark och vatten kommer att vara ett&lt;br&gt;stort problem. En temperaturförändring till följd av luftföroreningarna (växt-&lt;br&gt;huseffekten) skulle leda till att skogsekosystemet förändras. Risken för an-&lt;br&gt;grepp av insekter och andra skadegörare kan komma att öka. Luftförorening-&lt;br&gt;arna skadar också träden direkt. Markförsurningen är ett hot mot skogsmar-&lt;br&gt;kens långsiktiga produktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs uppfattning att det finns stor risk för att ökande luftföro-&lt;br&gt;reningar leder till att problemen med skogsskador förvärras om inga motåt-&lt;br&gt;gärder sätts in. I så fall kommer virkesproduktionen att minska. Minskningen&lt;br&gt;kommer troligen att drabba vissa områden i Europa mer än andra. Även&lt;br&gt;Sverige riskerar minskad virkesproduktion. Om man däremot lyckas bemäst-&lt;br&gt;ra problemen är det troligt att det fortfarande om 30-40 år kommer att finnas&lt;br&gt;tillräckliga förråd av virkesråvara i Europa, även om efterfrågan utvecklas&lt;br&gt;som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt (5-30 år) bedömer kommittén att miljöfrågorna i vid bemär-&lt;br&gt;kelse får en fortsatt och växande betydelse. Samtidigt som merparten av sko-&lt;br&gt;gen kommer att vara en viktig råvaruleverantör till den svenska skogsindu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strin kommer andra värden att vägas in mer än tidigare. Det blir enligt kom- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;mitten viktigare att i framtiden ytterligare öka naturvårdshänsynen vid bedri-&lt;br&gt;vande av skogsbruk. Det är troligt att det inom vissa områden, t.ex. i känsliga&lt;br&gt;naturområden nära tätorter och på skärgårdsöar, kommer att ske en anpass-&lt;br&gt;ning av skogsbruksmetoder och teknik. Samtidigt kan avsättningen av mark&lt;br&gt;för naturvårdsändamål väntas öka.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Grunderna för en ny skogspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Försörjningen för den växande befolkningen i världen är den största utma-&lt;br&gt;ningen för framtiden. Medvetandet om detta har ökat påtagligt under senare&lt;br&gt;år. Det står klart att vi måste hushålla med ändliga resurser samtidigt som en&lt;br&gt;utveckling är nödvändig av fömybara resurser med källa i biologisk produk-&lt;br&gt;tion. Vården av världens skogar är i det sammanhanget ett gemensamt ansvar&lt;br&gt;för alla länder. Därtill kommer att en biologisk mångfald är en förutsättning&lt;br&gt;för väl fungerande och stabila ekosystem. Denna inställning har kommit till&lt;br&gt;klart uttryck vid FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992 i Rio de&lt;br&gt;Janeiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför konferensen hade bl.a. Sverige tagit initiativ till överläggningar med&lt;br&gt;sikte på en global skogskonvention. Konventionen skulle utgöra ett komple-&lt;br&gt;ment till konventionerna om klimatförändringar och om biologisk mångfald.&lt;br&gt;Överläggningarna under konferensen resulterade bl.a. i att ett dokument om&lt;br&gt;principer för global samstämmighet om brukande, bevarande och hållbar ut-&lt;br&gt;veckling av alla slags skogar undertecknades, de s.k. Skogsprincipema. En-&lt;br&gt;ligt svensk uppfattning kan dessa ligga till grund för fortsatt arbete mot en in-&lt;br&gt;ternationell skogskonvention. Inom ramen för Agenda 21, som är ett hand-&lt;br&gt;lingsprogram inför nästa århundrade, behandlas skogsfrågoma på ett sätt som&lt;br&gt;är i linje med Skogsprincipema. I dokumentet med Skogsprincipema slås fast&lt;br&gt;att alla typer av skog utgör basen för nuvarande och potentiella möjligheter att&lt;br&gt;skapa resurser som kan tillgodose mänskliga behov och tillhandahålla miljö-&lt;br&gt;värden. Det är angeläget att skogarna brukas och bevaras på ett riktigt sätt.&lt;br&gt;Principerna bör tillämpas i enlighet med varje stats nationella lagstiftning. Ett&lt;br&gt;grundläggande ställningstagande är att skog och skogsmark bör förvaltas på&lt;br&gt;ett hållbart sätt för att tillgodose nuvarande och kommande generationers soci-&lt;br&gt;ala, ekonomiska, ekologiska, kulturella och andliga mänskliga behov. Dessa&lt;br&gt;behov omfattar produkter och tjänster som virke, vatten, mat, djurfoder, läke-&lt;br&gt;medel, bränsle, bostäder, arbetstillfällen, fritidsaktiviteter, hemvist för djur,&lt;br&gt;landskapsmångfald, kolsänkor och kolreservoarer. Lämpliga åtgärder bör vid-&lt;br&gt;tas för att skydda skogen mot skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsprincipema har en direkt koppling till den konvention om biologisk&lt;br&gt;mångfald som 154 stater, däribland Sverige, samt EG undertecknade vid kon-&lt;br&gt;ferensen. Konventionen introducerar på global bas ett modernt naturvårds-&lt;br&gt;tänkande. Den är bl.a. inriktad på att den biologiska mångfalden måste skyd-&lt;br&gt;das också i de stora områden som används för skogsbruk, jordbruk och fis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ke. Enligt konventionen räcker det alltså inte med ett totalskydd för begrän- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;sade områden i form av naturreservat eller nationalparker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullständig översättning av Skogsprincipema och Agenda 21 finns i&lt;br&gt;regeringens skrivelse (1992/93:13) med redogörelse med anledning av FN:s&lt;br&gt;konferens om miljö och utveckling - UNCED.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom våra åtaganden vid miljökonferensen har vi förpliktat oss att utfor-&lt;br&gt;ma vår skogspolitik med hänsyn tagen till skogarnas globala betydelse i olika&lt;br&gt;avseenden, men också på sådant sätt att vi tillvaratar de nyttigheter av olika&lt;br&gt;slag som skogarna ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk skogspolitik har sedan länge präglats av att staten mer eller mindre&lt;br&gt;starkt har ställt krav på en varaktig hushållning med skogarna. Skälen härför&lt;br&gt;har från tid till annan varierat. Det kan hävdas att kravet med tiden har stärkts&lt;br&gt;och gjorts tydligare. 1 1979 års skogspolitiska beslut slogs det bl.a. fast att vi&lt;br&gt;bör eftersträva en väl avvägd hushållning med skogarna som gör det möjligt&lt;br&gt;att kontinuerligt utnyttja det virke som skogarna kan ge. Även om miljöfrågor-&lt;br&gt;na mer än i tidigare skogspolitiska beslut lyftes fram, fick de inte den tyngd&lt;br&gt;som vi i dag anser vara nödvändig och som även kommer till uttryck i de glo-&lt;br&gt;bala skogsprincipema. Detta är ett av de viktigare skälen till att en ompröv-&lt;br&gt;ning av 1979 års beslut nu är angelägen. Kommitténs förslag och remissytt-&lt;br&gt;randena över detta utgör enligt min mening ett bra underlag för en sådan om-&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även erinra om att Expertgruppen för studier i&lt;br&gt;offentlig ekonomi (ESO) i sin rapport Skogspolitik för ett nytt sekel (Ds 1991:&lt;br&gt;31) pläderade för en omfattande avreglering. Det anfördes bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det finns enligt vår mening inga skäl till att ha detaljerade regler om t.ex.&lt;br&gt;röjning och gallring, lägsta och högsta slutavverkningsålder eller val av träd-&lt;br&gt;slag. En avreglering innebär heller ingen fara ur ekonomisk eller ekologisk&lt;br&gt;synvinkel. En kraftigt utvidgad frihet för den enskilde skogsägaren vad avser&lt;br&gt;skötselmetoder, val av trädslag och avverkningstidpunkt främjar den skogliga&lt;br&gt;naturvården eftersom det bidrar till variation och spridning av de biologiska&lt;br&gt;riskerna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först slå fast att skogspolitiken måste ges en långsiktig och ekolo-&lt;br&gt;giskt anpassad inriktning. Mot bakgrund av det grundläggande kravet på en&lt;br&gt;god hushållning och med hänsyn till de långa växttider som gäller för våra för-&lt;br&gt;hållanden är det inte möjligt och rimligt att med alltför korta intervaller ändra&lt;br&gt;grunderna för skogspolitiken. Beslut som fattas i dag och åtgärder som vidtas&lt;br&gt;i vår generation ger resultat först för kommande generationer. Å andra sidan&lt;br&gt;måste givetvis nya kunskaper och värderingar få komma till uttryck i den kon-&lt;br&gt;kreta utformningen och tillämpningen av politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande fråga gäller skogspolitikens roll i den samlade po-&lt;br&gt;litiken. Skogspolitiken kan givetvis inte leva sitt eget liv utan måste passa in i&lt;br&gt;den övergripande politiken. Sålunda måste den medverka till att uppfylla de&lt;br&gt;övergripande målen för den ekonomiska politiken, regional- och sysselsätt-&lt;br&gt;ningspolitiken och miljöpolitiken. Skogspolitiken är också en del av närings-&lt;br&gt;politiken, vars tyngdpunkt utgörs av generella insatser för ett positivt närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsklimat. Bärande inslag i näringspolitiken är avreglering, ökad konkurrens Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;och avveckling av selektiva subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag vilar delvis på dessa grundprinciper. Remissinstan-&lt;br&gt;serna har inte haft någon erinran häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att utforma en ny skogspolitik som bygger på dessa grundläggan-&lt;br&gt;de ställningstaganden för vi en för svensk skogspolitik lång tradition vidare.&lt;br&gt;Det innebär ett fortsatt ansvarstagande för kommande generationer, ett an-&lt;br&gt;svarstagande som i olika sammanhang har väckt uppmärksamhet internatio-&lt;br&gt;nellt. Inte minst därför är det angeläget att fortsätta utvecklingen av skogspoli-&lt;br&gt;tiken med detta som grund och med inriktningen att bättre än hittills hävda&lt;br&gt;ansvaret för miljön både nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Skogspolitiska mål&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1979 års skogspolitiska beslut angavs sammanfattningsvis att skogsbruket&lt;br&gt;måste verka i överensstämmelse med de övergripande samhällsmålen och i&lt;br&gt;samspel med andra samhällssektorer. Som övergripande mål för skogsbruket&lt;br&gt;skulle gälla att skogsmark och skog på sådan mark skall genom lämpligt ut-&lt;br&gt;nyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt&lt;br&gt;ger en hög och värdefull virkesavkastning. Hänsyn skall därvid tas även till&lt;br&gt;naturvårdens och andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av det föregående (avsnitt 1.4) har kommittén bedömt att&lt;br&gt;det övergripande skogspolitiska målet har nåtts utom i fråga om hänsynen till&lt;br&gt;naturvården. Den slutsatsen och direktiven för kommitténs arbete har varit ut-&lt;br&gt;gångspunkter för kommitténs förslag till övergripande mål för skogspoliti-&lt;br&gt;ken. Kommitténs förslag innebär en betoning och förstärkning av miljövår-&lt;br&gt;dens betydelse i skogsbruket. Förslaget innebär sålunda att det ställs upp ett&lt;br&gt;produktionsmål och ett miljömål och att dessa jämställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran mot detta syn-&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del finner jag kommitténs förslag väl avvägt. En ökad betoning&lt;br&gt;av miljövård motiveras inte minst av de nya kunskaper och den ändrade insikt&lt;br&gt;om samspelen i naturen som har kommit fram sedan det förra skogspolitiska&lt;br&gt;beslutet Kommitténs förslag ligger i det avseendet väl i linje med de globala&lt;br&gt;skogsprincipema och konventionen om biologisk mångfald som jag har redo-&lt;br&gt;visat i det föregående (avsnitt 2). Jag anser alltså att det i fortsättningen skall&lt;br&gt;finnas både ett produktionsmål och ett miljömål för skogsbruket och att målen&lt;br&gt;skall vara jämställda. I det följande går jag närmare in på hur dessa mål bör&lt;br&gt;vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill redan nu förutskicka att riksdagen och regeringen enligt min me-&lt;br&gt;ning inte bör ta ställning till detaljmål av det slag som kommittén har preci-&lt;br&gt;serat. I viss utsträckning kommer jag dock att kommentera kommitténs ställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstaganden. Det är en fråga för skogsvårdsmyndigheten att utforma så- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;dana mål i den utsträckning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Miljömålet för skogsbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall be-&lt;br&gt;varas. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säk-&lt;br&gt;ras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör&lt;br&gt;hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingel-&lt;br&gt;ser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyd-&lt;br&gt;das. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden&lt;br&gt;skall värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag har i huvudsak fått ett positivt&lt;br&gt;bemötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inför 1979 års skogspolitiska beslut gällde de&lt;br&gt;naturvårdspolitiska mål som fastställdes i samband med tillkomsten av natur-&lt;br&gt;vårdslagen år 1964 med senare ändringar år 1974.1 1964 års beslut klargjor-&lt;br&gt;des att naturvården inkluderade såväl den vetenskapliga och kulturella natur-&lt;br&gt;vården som den sociala naturvården. Vidare slogs fast att naturvårdsintresset&lt;br&gt;borde beaktas i all verksamhet som rör naturens nyttjande och exploatering&lt;br&gt;för skilda ändamål och att snävt ekonomiska hänsyn inte får tillåtas bli sty-&lt;br&gt;rande för utvecklingen. Även i 1974 års beslut framhålls att samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen bör ges en långsiktig inriktning i linje med vad som från ekologiska&lt;br&gt;utgångspunkter ter sig rationellt i ett längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till ändringarna i naturvårdslagen år 1974 infördes i skogsvårds-&lt;br&gt;lagen en allmän aktsamhetsregel som anger att hänsyn skall tas till naturvår-&lt;br&gt;dens intressen. Denna regel omfattade all mark som berörs av skogsbruk,&lt;br&gt;vare sig marken var särskilt intressant från naturvårdssynpunkt eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip innebar 1979 års skogspolitiska beslut att 1974 års beslut bekräf-&lt;br&gt;tades. Det framhölls att det för skogsbruket är av intresse att skogens och&lt;br&gt;skogsmarkens produktionsförmåga inte försämras vare sig på kort eller på&lt;br&gt;lång sikt. Skogsbruket måste därför, enligt beslutet, präglas av en ekologisk&lt;br&gt;grundsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med naturresurslagens tillkomst år 1987 betonades behovet av&lt;br&gt;en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god&lt;br&gt;hushållning med naturresurserna. Detta kommer också till uttryck i de övergri-&lt;br&gt;pande målen för miljö- och naturvårdspolitiken som beslutades år 1988 och år&lt;br&gt;1991.1 det miljöpolitiska beslutet år 1991 sägs att ett gemensamt mål i enlig-&lt;br&gt;het med intentionerna i naturresurslagen bör vara att slå vakt om den biolo-&lt;br&gt;giska mångfalden och nyttja naturresurserna på ett långsiktigt hållbart sätt.&lt;br&gt;Vidare betonas att det s.k. sektorsansvaret, dvs. principen om varje samhälls-&lt;br&gt;sektors ansvar för naturmiljön, måste beaktas vid all markanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbrukets sektorsansvar för miljön lades fast redan i 1988 års miljö-&lt;br&gt;politiska beslut Sektorsansvarets innebörd och principerna för dess tillämp-&lt;br&gt;ning preciserades i anslutning till 1991 års miljöpolitiska beslut. De fömybara&lt;br&gt;resurserna skall utnyttjas inom ramen för ekosystemens produktionsförmåga.&lt;br&gt;Den biologiska mångfalden samt den genetiska variationen skall säkerställas.&lt;br&gt;Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i landet naturligt förekommande&lt;br&gt;växt- och djurarter ges förutsättning att fortleva under naturliga betingelser&lt;br&gt;och i livskraftiga bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skogspolitiska kommittén har, som jag redan har redovisat, utvärderat&lt;br&gt;nu gällande skogspolitik. Den slutsats man har dragit är att skogsbruket inte&lt;br&gt;har levt upp till de krav på naturvårdshänsyn som gäller. En fortlöpande för-&lt;br&gt;bättring har dock kunnat iakttas under senare år. Kommittén anser att det upp-&lt;br&gt;ställda målet om hushållning med skogstillgångarna har uppfyllts väl med av-&lt;br&gt;seende på volym. De krav på hänsyn som beslutades i samband med det&lt;br&gt;skogspolitiska beslutet år 1979 har däremot inte tillgodosetts. Med dagens&lt;br&gt;övergripande miljövårds- och naturvårdspolitiska mål skulle förmodligen&lt;br&gt;även en fullständig efterlevnad av de ställda kraven i skogspolitiken ha be-&lt;br&gt;traktats som otillräcklig, anser kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till detta är enligt kommittén att de bestämmelser om na-&lt;br&gt;turvårdshänsyn som finns i skogsvårdslagstiftningen inte avspeglar nuvaran-&lt;br&gt;de kunskaper om behovet av skydd för särskilda naturvärden och att dessa&lt;br&gt;kunskaper inte heller har nått ut till skogsbruket. Kommittén påpekar dock att&lt;br&gt;naturvåidsbestämmelsema i skogsvårdslagstiftningen inte utgör det enda med-&lt;br&gt;let att nå en tillfredsställande naturhänsyn. Det finns andra lagbestämmelser&lt;br&gt;som verkar i samma riktning, t.ex. bestämmelser i skogsvårdslagen om&lt;br&gt;skogsbruket i de fjällnära skogarna och bestämmelser i naturvårdslagen om&lt;br&gt;markawattning samt skyddet för ädellövskogen genom ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kunskaperna framhåller kommittén att det under de senaste&lt;br&gt;åren har noterats en betydligt ökad kunskap och insikt hos skogsbrukarna om&lt;br&gt;vikten av skydd för olika naturvärden. Enligt kommittén har detta ännu inte&lt;br&gt;medfört mätbara effekter på naturvärdena eller på ett tydligt sätt kunnat avlä-&lt;br&gt;sas i uppföljningen av den praktiska skogsskötseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att det i ett skogsbruk som det svenska helt enkelt&lt;br&gt;inte går att bevara alla arter och naturtyper över hela arealen. Därtill kommer&lt;br&gt;att oavsett hur skogsbruket bedrivs kommer skogen att påverkas av andra mil-&lt;br&gt;jöstörningar, tex. av luftföroreningar. Enligt kommittén behövs med nuvaran-&lt;br&gt;de skogsbruk och ambitioner fler naturskogsreservat. I Sverige har vi hittills&lt;br&gt;främst avsatt reservat på statens marker i norra Sveriges inland. Kommittén&lt;br&gt;anser att avsättningen av mark till reservat där skogen kan lämnas för fri ut-&lt;br&gt;veckling, jämte biotopskyddet enligt naturvårdslagen, är ett viktigt skogspo-&lt;br&gt;litiskt instrument för att bevara en biologisk mångfald i skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar tre tänkbara handlingslinjer för hur skogsbruket fram-&lt;br&gt;gent skall bedrivas och skogsmarksarealen utnyttjas för att vi skall uppnå en&lt;br&gt;hög produktion och samtidigt bevara en biologisk mångfald i skogsekosyste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skog för produktion och skog för natur- och miljöskydd separeras are- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;ellt genom avsättning av stora naturreservat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skogen brukas med olika intensitet med hänsyn till skogsmarkens pro-&lt;br&gt;duktionsförmåga och avståndet till fabriker och marknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skogen brukas med sikte på hög produktion och god natur- och miljö-&lt;br&gt;hänsyn över hela skogsmarksarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda handlingslinjen är enligt kommittén den bästa eftersom&lt;br&gt;den troligen är den effektivaste formen av naturvård. Även i detta fall krävs&lt;br&gt;avsättningar av nationalparker och naturreservat, firämst i södra och mellersta&lt;br&gt;Sverige samt i Norrlands kustland. Sådana avsättningar krävs dock i långt&lt;br&gt;mindre utsträckning än vad som skulle bli fallet om skyddet av naturvärdena&lt;br&gt;främst skulle grundas på markavsättningar enligt den förstnämnda handlings-&lt;br&gt;linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för kommitténs arbete har mot denna bakgrund varit att&lt;br&gt;det grundläggande sektorsansvaret för de skogliga naturresurserna ligger på&lt;br&gt;skogsägarna och skogsbrukarna. För den normala skogsmarken ligger an-&lt;br&gt;svaret och kostnaderna på näringsutövaren i enlighet med vad riksdagen har&lt;br&gt;uttalat. För de mest skyddsvärda objekten, som omfattar naturtyper och inne-&lt;br&gt;håller arter som är så känsliga att de inte tål annat än en ringa grad av mänsk-&lt;br&gt;lig påverkan, krävs ett mer eller mindre fullständigt skydd med stöd av natur-&lt;br&gt;vårdslagen. Ansvaret och kostnaderna ligger i detta fall främst på staten. För&lt;br&gt;områden däremellan delas ansvar och kostnader mellan den enskilde, staten&lt;br&gt;och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har angett principer för ett miljömål för skogsbruket som anslu-&lt;br&gt;ter till de miljöpolitiska besluten. Skogen skall brukas så att naturresursens&lt;br&gt;produktionsförmåga långsiktigt behålls. Växt- och djurarters samt naturtypers&lt;br&gt;fortbestånd skall säkerställas. Vissa hotade arter och naturtyper samt unika&lt;br&gt;naturvärden kan skyddas eller återskapas genom att skogsområden lämnas för&lt;br&gt;fri utveckling. Andra arter och miljöer kan anpassa sig till ett modernt skogs-&lt;br&gt;bruk om tillräcklig hänsyn tas till deras förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stämmer enligt kommittén väl överens med de internationella konven-&lt;br&gt;tioner som Sverige har undertecknat och som bygger på ökad kunskap om&lt;br&gt;vad som krävs för en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla följande. Sverige är vad man kan kalla ett&lt;br&gt;gammalt skogbruksland. Vi har under århundraden brukat skogen och utnytt-&lt;br&gt;jat dess avkastning. Över tiden har behoven varierat. Också metoderna för&lt;br&gt;skogsbruk och graden av hushållning har växlat. Stora skogsarealer i norra&lt;br&gt;Sverige var länge orörda av skogsbruk, medan en förhållandevis stor andel&lt;br&gt;av skogsmarken i södra och mellersta Sverige avverkades hårt för bränsle-&lt;br&gt;och byggnadsändamål. Genom tiderna har nästan all skogsmark i vårt land&lt;br&gt;kommit att beröras av skogsbruk på ett eller annat sätt. I det avseendet skiljer&lt;br&gt;vi oss inte från många andra industrialiserade länder. Många av de äldre sko-&lt;br&gt;garna i södra Sverige är egentligen första generationens skogar på gamla be-&lt;br&gt;tesmarker. Vår strävan att bygga upp en uthållig och hög virkesproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från skogen och den svenska skogspolitikens nuvarande betoning på skogs- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;vårdsmålet bör ses mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är berett att i enlighet med våra internationella åtaganden bidra till&lt;br&gt;brukande, bevarande och hållbar utveckling av våra egna skogar och däri-&lt;br&gt;genom bevara den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Mitt förslag&lt;br&gt;till miljömål för skogsbruket tar sin utgångspunkt i behovet av ett i vid me-&lt;br&gt;ning långsiktigt bevarande av skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga&lt;br&gt;och skogens ekosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av tradition intensiva utnyttjandet av all skogsmark, framför allt i södra&lt;br&gt;Sverige, har resulterat i att de naturskogskvaliteter som trots allt finns kvar är&lt;br&gt;spridda och fragmentiserade. Detta skapar givetvis problem i vår strävan att&lt;br&gt;skydda och bevara en biologisk mångfald i skogsekosystemen. Trots detta&lt;br&gt;måste vi leva upp till vårt globala ansvar för miljön och bidra till en hållbar&lt;br&gt;utveckling av skogsbruket internationellt sett. Den svenska skogen skall där-&lt;br&gt;för brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i våra skogar&lt;br&gt;ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga&lt;br&gt;bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogen skall också inne-&lt;br&gt;hålla tillräckliga arealer skogsmark lämpad för rekreation och friluftsliv. Sam-&lt;br&gt;tidigt måste vi slå vakt om det svenska kulturlandskapet och skogens kultur-&lt;br&gt;miljövärden samt dess estetiska och sociala värden. Härigenom ökar vi också&lt;br&gt;värdet av den för vårt folk så väsentliga allemansrätten. Det kan synas som&lt;br&gt;om dessa mångfacetterade krav kan vara svåra att tillgodose och att de skulle&lt;br&gt;strida mot varandra. En viss åtgärd för emellertid ofta även med sig positiva&lt;br&gt;effekter för flera av de syften jag har betonat. Insikten härom är nödvändig&lt;br&gt;för att skapa förståelse för de insatser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande nationella skogspolitiska beslut har natur- och miljövården fått&lt;br&gt;en undanskymd plats sett i dagens perspektiv. Den främsta förklaringen till&lt;br&gt;detta är enligt min mening den snabba utvecklingen som kännetecknar miljö-&lt;br&gt;området Kraven på omsorg om naturen och miljön i allmänhet har ökat starkt&lt;br&gt;under 1980-talet som ett resultat av omfattande ny kunskap och en medveten&lt;br&gt;opinion. Miljöpolitiken har visserligen, som jag här redovisat, flyttat fram&lt;br&gt;sina positioner. Men detta har framför allt tagit sig uttryck i den lagstiftning&lt;br&gt;som gäller för miljö- och naturvården. Även om denna lagstiftning omfattar&lt;br&gt;skogen och skogsbruket så har kopplingen inte varit tydlig, åtminstone inte i&lt;br&gt;den allmänna debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande skogslagstiftningen är starkt produktionsinriktad. Den&lt;br&gt;har tvingat fram ett storskaligt och enhetligt skogsbruk. Alternativa metoder&lt;br&gt;har inte tillåtits, vilket många gånger har varit negativt från naturvårdssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det finns skäl att närmare belysa vad som enligt min mening&lt;br&gt;bör utgöra utgångspunkten för ett skogsbruk baserat på ett långsiktigt beva-&lt;br&gt;rande av skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga och ekosystemens&lt;br&gt;funktion. Som jag framhållit i det föregående har praktiskt taget all skogs-&lt;br&gt;mark i Sverige berörts av skogsbruk i en eller annan form. Skogsekosyste-&lt;br&gt;men, liksom andra ekosystem, är dynamiska och stadda i ständig förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inneboende variationen inom arter, mellan arter och mellan olika eko- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;system utgör en av de viktigaste förutsättningarna for ekosystemens anpass-&lt;br&gt;ningsförmåga och motståndskraft. Vårt nyttjande av skogen som produk-&lt;br&gt;tionskälla bör präglas av denna grundsyn. Ett ambitiöst miljömål kan enligt&lt;br&gt;min mening väl förenas med en fortsatt hög produktion av skogsråvara och&lt;br&gt;en konkurrenskraftig svensk skogsnäring. Jag återkommer i det följande&lt;br&gt;(avsnitt 4) till vad detta innebär för de framtida metoderna i det svenska skogs-&lt;br&gt;bruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att det är hög tid att ställa upp ett särskilt&lt;br&gt;miljömål för skogsbruket. Ett nationellt miljömål för skogsbruket bör enligt&lt;br&gt;min mening utformas så att man lägger lika vikt vid produktionsmålet och mil-&lt;br&gt;jömålet. Ett miljömål fyller som jag ser det inte bara en viktig allmän funk-&lt;br&gt;tion. Det är också ett självändamål för skogsbruket Ett bärkraftigt, långsiktigt&lt;br&gt;skogsbruk kan inte bedrivas om man bortser från de naturgivna förutsättning-&lt;br&gt;arna eller motverkar dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den diskussion som kommittén fort om ett miljömål utgör enligt min me-&lt;br&gt;ning en bra grund för en målformulering. Vad kommittén har anfört bör emel-&lt;br&gt;lertid kompletteras i ett avseende. Kommittén har inte behandlat hänsynen till&lt;br&gt;kulturmiljön närmare. Kulturmiljön kommer särskilt till uttryck i skogsvårds-&lt;br&gt;lagstiftningen sedan några år. Skogen och skogsmarken rymmer många kul-&lt;br&gt;turhistoriska värden till vilka hänsyn måste tas då skogsbruket planeras och&lt;br&gt;åtgärder utförs. Ansvaret härför delas av alla, såväl enskilda som myndig-&lt;br&gt;heter. Skador på kulturmiljön skall såvitt möjligt undvikas eller begränsas.&lt;br&gt;Det framgår av 1988 års riksdagsbeslut om kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter föreslår jag sålunda att miljömålet för skogsbru-&lt;br&gt;ket sammanfattningsvis bör vara att skogsmarkens naturgivna produktions-&lt;br&gt;förmåga skall bevaras och en biologisk mångfald och genetisk variation i sko-&lt;br&gt;gen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt&lt;br&gt;hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingel-&lt;br&gt;ser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Sko-&lt;br&gt;gens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att den nya skogspolitik som jag förordar kommer&lt;br&gt;att vara positiv för naturvården på många sätt. Miljöhänsynen kommer att bli&lt;br&gt;en integrerad del av skogspolitiken samtidigt som reservatsavsättningama&lt;br&gt;ökas. Detta kommer givetvis att gynna naturvården. Dessutom innebär den&lt;br&gt;nya skogspolitiken en betydande avreglering. Borttagande av detaljerande&lt;br&gt;skötselföreskrifter kommer att möjliggöra ökad mångfald i skogsbruket. Det&lt;br&gt;gynnar naturvården genom ett mer mångfacetterat skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skogspolitiska kommittén har i sitt huvudbetänkande behandlat ett&lt;br&gt;antal inslag och åtgärder som betecknas som delmål. Jag finner det inte me-&lt;br&gt;ningsfullt att riksdagen och regeringen lägger fast sådana. Däremot avser jag&lt;br&gt;att i det följande redovisa min syn på ett par av dem. Jag gör det för riksda-&lt;br&gt;gens information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har särskilt pekat på att olika åtgärder i skogsbruket såsom av-&lt;br&gt;verkning, dikning och gödsling kan leda till skadlig utlakning av näringsäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen till sjöar och vattendrag. För egen del anser jag det nödvändigt att detta&lt;br&gt;uppmärksammas. Frågor om dikning och gödsling tar jag upp i nästa avsnitt.&lt;br&gt;Avverkningens, särskilt slutavverkningens, effekter när det gäller kväveut-&lt;br&gt;lakningen är speciellt viktiga att uppmärksamma i de områden som är starkt&lt;br&gt;utsatta för luftföroreningar. Det finns möjligheter att genom särskild omsorg&lt;br&gt;och noggrannhet vid planeringen av avverkningarna motverka sådant läckage.&lt;br&gt;Sådan planering är ett led i det s.k. ståndortsanpassade skogsbruket som slår&lt;br&gt;igenom alltmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem som har uppmärksammats av kommittén är de omfat-&lt;br&gt;tande luftföroreningarna över stora delar av Sverige, särskilt i de södra och&lt;br&gt;västra landsdelarna. De mätbara effekterna på skogen är dels direkta skador&lt;br&gt;på träden, dels markskador. Luftföroreningarna och dess följder är enligt min&lt;br&gt;mening ett av de största miljöproblemen i vårt land. Till detta kommer hoten&lt;br&gt;om klimatförändringar och ökad ultraviolett strålning till följd av ett uttunnat&lt;br&gt;ozonskikt Problemen orsakas både av oss själva och av verksamheter i andra&lt;br&gt;länder. Som exempel kan nämnas att endast en åttondel av svavelnedfallet i&lt;br&gt;Sverige härrör från svenska källor. Under den senaste tioårsperioden har de&lt;br&gt;svenska svavelutsläppen minskat med ca 70 %. Svavelskatten har bidragit till&lt;br&gt;detta. Däremot har kväveutsläppen inte kunnat minskas i den utsträckning&lt;br&gt;som har förutsatts. Det är angeläget att fortsätta ett målmedvetet nationellt&lt;br&gt;arbete i syfte att ytterligare minska de inhemska utsläppen. När det gäller de&lt;br&gt;internationella utsläppen måste ett långsiktigt arbete bedrivas i syfte att be-&lt;br&gt;gränsa dem vid källan. De åtgärder vi i ett kortare perspektiv har för avsikt att&lt;br&gt;vidta i syfte att minska våra egna utsläpp innebär t.ex. en sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift på kväveoxidutsläpp som har aktualiserats i budgetpropositionen 1993.&lt;br&gt;Därutöver krävs särskilda åtgärder för att restaurera bl.a. mark och vatten&lt;br&gt;som tagit skada av luftemissionema. För skogsmarkens del kan detta ske i&lt;br&gt;form av kalkning och s.k. vitaliseringsgödsling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att en viktig förebyggande åtgärd mot den ökade stress&lt;br&gt;som luftföroreningar och atmosfariska förändringar kan komma att medföra&lt;br&gt;är ett mångformigt skogsekosystem med en god ekologisk anpassningsför-&lt;br&gt;måga. Problemens allvar tycks vara klart för alla. Hur åtgärderna skall utfor-&lt;br&gt;mas och vilken omfattning de bör ha råder det emellertid delade meningar om.&lt;br&gt;Jag återkommer i det följande till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Produktionsmålet för skogsbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och&lt;br&gt;ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduk-&lt;br&gt;tionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av&lt;br&gt;vad skogen producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i sina huvudsakliga delar med&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag har i huvudsak fått ett positivt Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;bemötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den målformulering i 1979 års skogspolitiska&lt;br&gt;beslut som närmast är jämförbar med kommitténs förslag till produktionsmål&lt;br&gt;är vad som då betecknades som övergripande mål för skogsbruket. Det for-&lt;br&gt;mulerades så att skogsmark och skog på sådan mark skall genom lämpligt ut-&lt;br&gt;nyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt&lt;br&gt;ger en hög och värdefull virkesavkastning. Kommitténs förslag avviker inte i&lt;br&gt;några väsentliga avseenden härifrån. Förslaget bygger bl.a. på den utvärde-&lt;br&gt;ring och ffamtidsbedömning som jag har redovisat i det föregående (avsnitten&lt;br&gt;1.4 och 1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag betona skogens och skogsbrukets stora betydelse för&lt;br&gt;landets ekonomi och vårt välstånd. Skogen har under överskådlig tid varit en&lt;br&gt;viktig försötjningskälla i vårt land. Den ger råvara för vår skogsindustri och&lt;br&gt;den kan även förse oss med energiråvara. Skogsindustrin är vår främsta ex-&lt;br&gt;portnäring. Nettoexportvärdet är mer än dubbelt så stort som för verkstads-&lt;br&gt;och bilindustrin tillsammans. Därtill kommer att skogsindustrins import av&lt;br&gt;insatsvaror är förhållandevis liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för de omfattande insatser för skogsvården som vi har&lt;br&gt;gjort under 1900-talet har varit tron på framtiden och på skogen som en viktig&lt;br&gt;råvarukälla. Av olika skäl, främst de omfattande skogsvårdsåtgärdema, har&lt;br&gt;virkesförrådet i de svenska skogarna vuxit kraftigt inte minst de senaste åren.&lt;br&gt;Oron under 1970-talet för virkesbrist och därmed krav på ransoneringar har&lt;br&gt;förbytts i vad många vill kalla ett överskott. Kommitténs motiveringar präglas&lt;br&gt;till viss del både av pessimism, färgad av den nuvarande lågkonjunkturen,&lt;br&gt;och av uppfattningen att ett virkesöverskott har skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det finns all anledning att anlägga en mer opti-&lt;br&gt;mistisk syn på framtiden än vad kommittén har gjort. Visserligen har skogs-&lt;br&gt;industrin för närvarande stora svårigheter att avsätta sina produkter till hygg-&lt;br&gt;liga priser. Detta avspeglas också i sänkta virkespriser för skogsbruket. Där-&lt;br&gt;till kommer att lönsamheten i skogsbruket i vissa fall påverkas av höga ränte-&lt;br&gt;kostnader som en följd av tidigare högt uppdrivna fastighetspriser. Ökande&lt;br&gt;krav på återanvändning av papper påverkar virkesmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsutvecklingen talar dock för ett fortsatt ökat behov av de pro-&lt;br&gt;dukter som skogen kan ge. Internationella prognoser visar på en fortsatt&lt;br&gt;stadig efterfrågeutveckling på massa och papper. De länder som har bättre&lt;br&gt;produktionsförutsättningar än vi kommer att få täcka den ökade efterfrågan i&lt;br&gt;Sydostasien och andra områden på stort avstånd från oss. För Sveriges del&lt;br&gt;bör den europeiska marknaden skapa tillräckligt utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid nödvändigt att skogsnäringen vidgar perspektivet i ett an-&lt;br&gt;nat avseende. Vi kan inte längre utgå från att Sverige med sina sämre natur-&lt;br&gt;liga produktionsförutsättningar skall kunna förse världsmarknaden med s.k.&lt;br&gt;bulkvaror av t.ex. trä och massa till konkurrenskraftiga priser i lika hög grad&lt;br&gt;som hittills. Det är i stället nödvändigt att vi tar till vara de särskilda förutsätt-&lt;br&gt;ningar som vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade uppmärksamhet som skogsbrukets miljöeffekter fått intematio- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;nellt har på senare tid även lett till kritik av det svenska skogsbruket. Den in-&lt;br&gt;riktning mot ett skogsbruk förenligt med högt ställda ekologiska krav, både&lt;br&gt;vad gäller råvaran och dess förädlingsprodukter, som vi nu lägger grunden&lt;br&gt;till ger förutsättningar att möta den kritiken. Skogsprodukter baserade på ett&lt;br&gt;långsiktigt, hållbart nyttjande av en fömybar råvara bör kunna bli ett viktigt&lt;br&gt;försäljningsargument. Vi måste utveckla nya produkter och satsa på att pro-&lt;br&gt;ducera och ta till vara råvaran med sikte på hur den skall användas. Det ford-&lt;br&gt;ras med andra ord en bättre insikt och tro på framtiden, fantasi och vilja att&lt;br&gt;utveckla skogsnäringen i alla dess led. Regeringen har i annat sammanhang&lt;br&gt;presenterat förslag till ett samlat program för forskning och utveckling med&lt;br&gt;denna inriktning (prop. 1992/93:170). Givetvis finns det ett statligt intresse&lt;br&gt;av att göra ekonomiska insatser för ett sådant program. Det är dock av avgö-&lt;br&gt;rande betydelse att branschen själv gör insatser. Inte minst den träbearbetande&lt;br&gt;delen av skogsindustrin måste bättre leva upp till sitt ansvar för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser av detta slag tar i huvudsak sikte på det längre perspektivet I det&lt;br&gt;kortare står vi inför utmaningen att på bästa sätt te till vara den stora virkesvo-&lt;br&gt;lym som jag tidigare har kommenterat. Omstrukturering av skogsindustrin&lt;br&gt;och en fortsatt rationalisering av skogsbruket är led i strävan mot en ökad kon-&lt;br&gt;kurrenskraft. Men det bör också vara möjligt att redan nu använda den produ-&lt;br&gt;cerade råvaran på ett effektivare sätt. Genom en bättre uppdelning till olika&lt;br&gt;användningsområden, träbearbetning av olika slag och energiproduktion, bor-&lt;br&gt;de betalningsförmågan för råvaran kunna förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att virkesmarknaden fungerar väl om skogen skall bidra till&lt;br&gt;samhällsekonomins utveckling. Tidvis har så inte varit fallet Samverkan mel-&lt;br&gt;lan dominerande köpare, beskattningens privatekonomiska följder och detalj-&lt;br&gt;regleringen av skogens skötsel och avverkning är några av de faktorer som&lt;br&gt;har inverkat hämmande på utbudet av skogsråvaran. Effekterna av skattereg-&lt;br&gt;lerna och skogsvårdsbestämmelsema har inneburit att den enskilde skogsäga-&lt;br&gt;ren många gånger bedömt det mera lönsamt att låta skogen växa än att avver-&lt;br&gt;ka den. Det svagare utbudet har därvid bidragit till att den svenska skogs-&lt;br&gt;industrin fått betala ett högre pris för vedråvaran än många konkurrenter. De&lt;br&gt;ändringar i skogsvårdslagen som jag kommer att föreslå i det följande undan-&lt;br&gt;röjer en del av dessa störningar, främst när det gäller den enskilde skogsäga-&lt;br&gt;rens handlingsfrihet. Detta förbättrar virkesmarknadens funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv skogsproduktion och ett lönsamt tillvaratagande av skogsrå-&lt;br&gt;varan är i många bygder grunden för sysselsättning och försörjning. Skogs-&lt;br&gt;bruket och sågverksindustrin är ofta den enda sysselsättningskällan i skogs-&lt;br&gt;länens glesbygder. De skapar både heltids- och deltidssysselsättning och de&lt;br&gt;medverkar till att stärka underlaget för nödvändig service. På många håll är&lt;br&gt;arbete i skogsbruk nödvändigt som komplement till sysselsättning inom andra&lt;br&gt;sektorer. Det är också mot den bakgrunden angeläget att skogsbruket kan&lt;br&gt;drivas vidare. Även i fortsättningen bör strävan vara att bedriva skogsbruk&lt;br&gt;över hela den svenska skogsarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sålunda min uppfattning att den svenska skogsnäringen i en eller Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;annan form har goda förutsättningar att utvecklas och göra sig gällande även&lt;br&gt;på lång sikt. Den kommer att vara betydelsefull för Sveriges ekonomi och&lt;br&gt;välstånd. Den kommer också att utgöra en nödvändig grund för sysselsätt-&lt;br&gt;ning och försöijning och därmed även för möjligheterna att upprätthålla en&lt;br&gt;levande landsbygd. Strävan bör därför vara att utnyttja skogen och skogsmar-&lt;br&gt;ken effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det&lt;br&gt;måste därvid skapas förutsättningar för handlingsfrihet för kommande gene-&lt;br&gt;rationer i fråga om användningen av vad skogen producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat att kommittén har behandlat olika inslag&lt;br&gt;i skogsbruket som preciseringar av de föreslagna målen. Jag har också anfört&lt;br&gt;att jag inte anser det meningsfullt att riksdag och regering lägger fast sådana&lt;br&gt;delmål. Ställningstagandet till sådana grundar sig på föränderlig kunskap och&lt;br&gt;utveckling. Överordnade beslut från statsmaktemas sida i dessa frågor skulle&lt;br&gt;leda till en alltför stelbent skogspolitik. I stället bör, i den mån det är nödvän-&lt;br&gt;digt och angeläget, preciseringar kunna göras av skogsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de frågor jag här avser har kommenterats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför något utveckla min syn på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller markens utnyttjande har kommittén, såvitt nu är i fråga,&lt;br&gt;allmänt behandlat effektiviteten i markutnyttjandet, åtgärder på impediment,&lt;br&gt;skogsbruket i fjällnära skogar och ädellövskogar samt användningen av ned-&lt;br&gt;lagd jordbruksmark. Kommittén betonar naturresurslagens skyddsbestämmel-&lt;br&gt;se för skogsbruk på mark som har betydelse för skogsnäringen. För egen del&lt;br&gt;har jag ingen erinran häremot. Det framgår bl.a. av vad jag har anfört tidigare&lt;br&gt;under detta avsnitt. Vad gäller åtgärder på impediment har jag samma uppfatt-&lt;br&gt;ning som kommittén. Impedimenten har som regel en särpräglad karaktär och&lt;br&gt;kräver oftast för att bli goda skogsmarker investeringar i tunga åtgärder. Såda-&lt;br&gt;na insatser är ofta ekonomiskt olönsamma och hotar inte sällan betydande na-&lt;br&gt;turvärden. Enligt min mening bör impediment som regel undantas från avverk-&lt;br&gt;ning och plantering eller från produktionshöjande åtgärder såsom dikning el-&lt;br&gt;ler gödsling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruket i de fjällnära skogarna har nyligen varit föremål för en omfat-&lt;br&gt;tande riksdagsbehandling. Det är hårt reglerat till förmån för andra intressen&lt;br&gt;än skogsbruket, främst rennäringens och naturvårdens. Tills vidare bör inga&lt;br&gt;andra ändringar göras avseende detta skogsbruk än en konsekvensändring&lt;br&gt;med avseende på skyldigheten att redovisa naturvårdshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruket i ädellövskogama är särskilt reglerat sedan åtskilliga år. En-&lt;br&gt;ligt kommitténs uppfattning bör arealen ädellövskog ökas på lämplig mark&lt;br&gt;och ytterligare reservat avsättas. Något medel för att uppnå det förstnämnda&lt;br&gt;föreslås inte. För egen del anser jag att ädellövskogama är värdefulla inslag i&lt;br&gt;våra skogar och att vi bör se till att de förblir så. Den övervägande delen av&lt;br&gt;ädellövskogsarealen måste bevaras genom ett aktivt brukande. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till denna fråga när jag behandlar medlen i skogspolitiken närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att den beskogning av nedlagd jordbruksmark som kan&lt;br&gt;bli aktuell bör ske i första hand med lövträd. Jag har ingen annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsamheten som numera präglar inställningen till kulturlandskapet är viktig. Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;Den kommer till uttryck bl.a. i kravet på att plantering av nedlagd jordbruks-&lt;br&gt;mark skall anmälas till länsstyrelsen. I den utsträckning skogsplantering på&lt;br&gt;dessa marker ändå aktualiseras bör sålunda barrträd undvikas så långt möj-&lt;br&gt;ligt. Jag vill också framhålla betydelsen av en dialog mellan markägaren och&lt;br&gt;de regionala myndigheterna vid omföring av nedlagd jordbruksmark till&lt;br&gt;skogsmark för att i görligaste mån tillvarata natur- och kulturmiljövärden i&lt;br&gt;landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skogsproduktionens innehåll och former tar kommittén bl.a.&lt;br&gt;upp trädslagsval, beståndsanläggning, helträdsutnyttjande, gödsling och olika&lt;br&gt;skogsbrukssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser i fråga om trädslagsvalet att detta bör präglas av växtplat-&lt;br&gt;sens naturgivna förutsättningar, att användningen av främmande trädslag&lt;br&gt;skall begränsas starkt och kontrolleras samt att genetiskt material av lokal här-&lt;br&gt;komst bör användas i högre grad. I de båda senare frågorna har flera av de&lt;br&gt;remissinstanser som företräder skogsbruket haft påpekanden. För egen del&lt;br&gt;anser jag det självklart att det är växtplatsens förutsättningar som i första hand&lt;br&gt;skall styra både valet av trädslag och användningen av förädlat eller förflyttat&lt;br&gt;växtmaterial. Det innebär att den inriktning av skogsbruket mot en bättre s.k.&lt;br&gt;ståndortsanpassning och hänsyn till de naturgivna förutsättningarna som vi&lt;br&gt;har sett de senaste åren bör fullföljas och drivas vidare. Mark- och klimat-&lt;br&gt;förhållanden får alltså styra trädslagsvalet vid skogsföryngring. Det innebär&lt;br&gt;också att de fördelar i fråga om överlevnad och tillväxt som förflyttning och&lt;br&gt;förädling kan ge bör tas till vara. Det är ett känt förhållande att plantmaterial&lt;br&gt;med lokalt ursprung kan uppvisa bättre överlevnad och tillväxt vid förflytt-&lt;br&gt;ning från härkomstplatsen. Sådana förflyttningar bör dock alltid ske med stor&lt;br&gt;försiktighet. Vad gäller främmande trädslag är jag av samma uppfattning som&lt;br&gt;kommittén. Vi bör sålunda som huvudprincip inrikta oss på trädarter som nor-&lt;br&gt;malt finns i vårt land. Endast i undantagsfall, och då efter noggrann värdering&lt;br&gt;i olika avseenden, bör främmande arter komma till användning. Jag anser mot&lt;br&gt;den bakgrunden att de begränsningar som för närvarande gäller för nyanlägg-&lt;br&gt;ning av bestånd med contortatall bör skärpas ytterligare i avvaktan på långsik-&lt;br&gt;tigare utvärderingar av hittills anlagda bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har den uppfattningen att det vid beståndsanläggning kan accep-&lt;br&gt;teras längre föryngringstider och att beståndsvården bör främja kvalitetspro-&lt;br&gt;duktion mer än hittills. Jag delar kommitténs uppfattning om betydelsen av&lt;br&gt;kvalitetsproduktion. Mot bakgrund av svårigheten att i dag bedöma hur kom-&lt;br&gt;mande generationer önskar använda det producerade virket bör kvalitet i detta&lt;br&gt;avseende innebära möjligheter till stor valfrihet. Med hänsyn till de föryngrings-&lt;br&gt;svårigheter som långa uppehåll mellan avverkning och föryngringsåtgärder&lt;br&gt;kan leda till, är jag inte beredd att förorda några väsentliga avsteg från vad&lt;br&gt;som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mer effektivt utnyttjande av de träd som avverkas, s.k. helträdsutnytt-&lt;br&gt;jande, skulle kunna bidra till en väsentligt ökad biobränsleförsörjning. Sam-&lt;br&gt;tidigt kan ett alltför omfattande tillvaratagande leda till närings- och humus-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brist i vissa marker och minskad motståndskraft mot försurning. För att såda- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;na försämringar inte skall ske bör den försiktighet som för närvarande tilläm-&lt;br&gt;pas iakttas även i fortsättningen. Detta bör gälla även tillvaratagande av stub-&lt;br&gt;bar. I denna fråga är jag sålunda i huvudsak enig med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gödsling av skogsmarker har minskat starkt under det senaste decenniet.&lt;br&gt;Bakgrunden härtill är dels ökade kunskaper om gödslingens effekter, dels&lt;br&gt;höjda kostnader bl.a. till följd av miljöavgifter. Kommitténs uppfattning är att&lt;br&gt;de begränsningar som för närvarande gäller för kvävegödsling av skogsmark&lt;br&gt;bör fortsätta att gälla. Jag har ingen annan uppfattning. Jag vill emellertid&lt;br&gt;påpeka att s.k. vitaliseringsgödsling av försurade skogsmarker kan komma&lt;br&gt;att få betydelse inom områden där kvävegödsling inte bör förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att trakthyggesbruk med naturvårdsanpassning även&lt;br&gt;framgent bör vara det dominerande skogsbrukssättet. För egen del finner jag&lt;br&gt;det angeläget att skogsbruket bedrivs på sådant sätt att den långsiktiga hus-&lt;br&gt;hållningen och produktionen inte äventyras. Det innebär bl.a. att avverkning-&lt;br&gt;arna inte får ske på sådant sätt att möjligheterna till föryngring av skogen för-&lt;br&gt;svåras eller virkesförråden utarmas. Samtidigt är det nödvändigt att skogsbruks-&lt;br&gt;sättet anpassas med hänsyn till höga naturvärden, t.ex. i sumpskogar, ädellöv-&lt;br&gt;skogar och övergångszoner. Jag återkommer ytterligare till denna fråga i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Medlen i skogspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Liksom hittills bör medlen i skogspolitiken vara av&lt;br&gt;rättslig, ekonomisk och administrativ art. Avvägningen mellan dem bör&lt;br&gt;dock förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Det lämnas många de-&lt;br&gt;taljsynpunkter på olika medels innehåll. Några remissinstanser anser att med-&lt;br&gt;len i vissa delar är dåligt avstämda mot målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Medlen i gällande skogspolitik är av rätts-&lt;br&gt;lig, ekonomisk och administrativ art. Skogsvårdslagstiftningen anger de&lt;br&gt;grundläggande kraven som staten ställer i fråga om skogsvården. Lagstift-&lt;br&gt;ningen kompletteras av statligt ekonomiskt stöd till skogsvård och skogsvä-&lt;br&gt;gar, statligt finansierad rådgivning, information, översiktlig inventering och&lt;br&gt;registrering av skogstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär i huvudsak följande. Kommittén föreslår en&lt;br&gt;betydande avreglering vilken leder till att skogsägarnas frihet men också an-&lt;br&gt;svar ökar. Statens minimikrav på skogsägare och andra aktörer i skogsbruket&lt;br&gt;bör framgå av skogsvårdslagstiftningen. Lagstiftningen skall vara normbil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande och verka förebyggande. Ett uthålligt skogsbruk skall enligt kommittén Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;uppnås i första hand genom ökad kunskap hos skogsägare och andra aktörer&lt;br&gt;genom rådgivning, utbildning och forskning. Varje skogsägare bör göra en&lt;br&gt;åtgärdsplan för sin fastighet. Viktiga medel för att nå det miljöpolitiska målet&lt;br&gt;är enligt kommittén reservatsavsättningar och ett biotopskydd. Skogsbruket&lt;br&gt;skall i princip vara självfinansierat. Bidrag och ersättning skall dock kunna&lt;br&gt;lämnas för t.ex. omfattande intrång av naturvårdsskäl, ädellövskogsbruk och&lt;br&gt;kalkning. I områden där skogsbruket har särskilt stor betydelse för ekonomi&lt;br&gt;och sysselsättning kan enligt kommittén ekonomisk stimulans till skogsnär-&lt;br&gt;ingen främja utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare betonat kravet på långsiktighet i skogspolitiken och att må-&lt;br&gt;len för skogspolitiken måste ha en sådan inriktning. När det gäller utform-&lt;br&gt;ningen av medlen behövs en större flexibilitet Medlen måste, även om de syf-&lt;br&gt;tar mot samma mål, kunna anpassas när förhållanden förändras och nya kun-&lt;br&gt;skaper tillförs. Viss stabilitet i medlen är dock önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skogspolitik som nu bör läggas fast kännetecknas vad gäller medlen&lt;br&gt;av tre förändringar i förhållande till gällande politik. För det första innebär&lt;br&gt;den en ökad frihet för skogsägaren att agera inom de ramar som staten ställer&lt;br&gt;upp. Den innebär för det andra ett ökat ansvar för skogsägaren dels för att i&lt;br&gt;den nya friheten tillgodose de av statsmakterna fastlagda skogspolitiska må-&lt;br&gt;len, dels ekonomiskt för sitt skogsbruk som en motprestation till de minskade&lt;br&gt;skatter och avgifter som har beslutats. För det tredje förutsätter den nya skogs-&lt;br&gt;politiken bättre kunskaper hos skogsägaren. Genom de förändringar som jag&lt;br&gt;nu redovisat uppnås en integrering av naturvårdsintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget leder detta till att skogspolitikens medel bör ges en annan&lt;br&gt;sammansättning än för närvarande. I likhet med kommittén bedömer jag dock&lt;br&gt;att de även i fortsättningen bör rymma rättsliga, ekonomiska och administra-&lt;br&gt;tiva delar. Skogsvårdslagstiftningen bör som hittills ange ramarna för hur&lt;br&gt;skogsbruket bör bedrivas. Lagstiftningen är i sina grundläggande delar all-&lt;br&gt;mänt accepterad. Den har skapat normer som svenska skogsägare finner rik-&lt;br&gt;tiga och rimliga. Samtidigt är det nu dags att förenkla lagstiftningen. Kom-&lt;br&gt;mitténs förslag innebär bl.a. att vissa detaljbestämmelser i själva lagen slopas.&lt;br&gt;Detta anser jag i huvudsak vara riktigt. Dock måste enligt min mening sådana&lt;br&gt;grundläggande bestämmelser finnas kvar som behövs för att tillgodose de&lt;br&gt;övergripande mål som jag har förordat i det föregående. Mina förslag i det&lt;br&gt;följande innebär mot den bakgrunden bl.a. att visst skydd mot en exploa-&lt;br&gt;tering av skogarna behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigare i sammanhanget är enligt min mening att föreskrifterna till lagen&lt;br&gt;görs mindre detaljerade och att allmänna råd till lagstiftningen verkligen fram-&lt;br&gt;står som sådana för skogsägaren och inte som bindande föreskrifter. Det är&lt;br&gt;alltså nödvändigt att de bemyndiganden som lagen kommer att innehålla inte&lt;br&gt;utnyttjas för att skapa en ny, omfattande och komplicerad detaljreglering för&lt;br&gt;skogsägarna. Härigenom får skogsägaren den handlingsfrihet som kommittén&lt;br&gt;har förordat och som leder till en nödvändig och önskvärd diversitet i skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruket. En sådan avreglering bidrar också till att stärka äganderätten. Detta är Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;i linje med grunderna för det arbete som pågår inom äganderättskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag även framhålla att flera bestämmelser i naturvårds-&lt;br&gt;lagstiftningen utgör delar i den lagstiftning som reglerar skogsbruket. Med&lt;br&gt;den ökade tyngd som miljöfrågorna bör ges i skogspolitiken framstår det som&lt;br&gt;alltmer tydligt att dessa lagbestämmelser kompletterar skogsvårdslagen. Detta&lt;br&gt;ställer särskilda krav på samordning mellan lagarna. Motsvarande kan sägas&lt;br&gt;om vissa bestämmelser i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Jag åter-&lt;br&gt;kommer strax till frågan om skogsbrukets miljöansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya inriktning som skogspolitiken bör ges blir det nödvändigare&lt;br&gt;än någonsin att skogsägaren själv har eller kan ges sådana kunskaper om&lt;br&gt;skogsbruk och miljöfrågor att de övergripande målen tillgodoses i verksam-&lt;br&gt;heten. En ökande andel skogsägare saknar den naturliga förankring i lant-&lt;br&gt;bruket som hittills har kännetecknat de svenska skogsägarna. Skogsfastighe-&lt;br&gt;ter förvärvas i ökad utsträckning i kapitalplaceringssyfte eller av andra skäl&lt;br&gt;än att bilda underlag för sysselsättning och permanent boende. Många blir&lt;br&gt;skogsägare genom arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hela 1900-talet har rådgivning varit ett viktigt komplement till skogs-&lt;br&gt;vårdslagen. Rådgivningen har betonats kraftigt i de skogspolitiska besluten&lt;br&gt;och anges särskilt i nu gällande lag. Den nya inriktningen av skogspolitiken&lt;br&gt;förstärker rådgivningens betydelse. Politiken kräver också att rådgivningen&lt;br&gt;breddas väsentligt för att omfatta även ekologi i vid mening och kulturmiljön.&lt;br&gt;Utan ökade kunskaper hos skogsägarna och andra som verkar i skogsbruket&lt;br&gt;kan vi inte nå de höga mål som jag har föreslagit i det föregående. Det är i&lt;br&gt;första hand ett ansvar för vaije skogsägare att skaffa sig de kunskaper som&lt;br&gt;behövs för att tillgodse den nya skogspolitiken. Staten har ett ansvar for att en&lt;br&gt;grundläggande rådgivning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som yrkesmässigt verkar på olika nivåer och inom olika sektorer i&lt;br&gt;skogsbruket är en adekvat utbildning viktig. Frågor om skogsutbildningen&lt;br&gt;har tagits upp av regeringen i prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap&lt;br&gt;och framsteg. I det sammanhanget behandlas också forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet på skogsområdet. Denna verksamhet framstår mot bakgrund&lt;br&gt;av vad jag har anfört i det föregående som allt mer betydelsefull. Den är också&lt;br&gt;en nödvändig grund för rådgivning och information till skogsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. tas upp frågan&lt;br&gt;om fortsatta statliga insatser för utvecklingen av biobränsleanvändningen, en&lt;br&gt;fråga med stark och betydelsefull anknytning till skogsbrukets framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har antytt i det föregående bör statligt ekonomiskt stöd kunna ges&lt;br&gt;en mindre framträdande roll i skogspolitiken. Generellt innebär regeringens&lt;br&gt;näringspolitik en ökad frihet för företagarna. Det tar sig bl.a. uttryck i en&lt;br&gt;minskad skatte- och avgiftsbelastning för företagen. I gengäld får företagen&lt;br&gt;klara sig utan eller med minskat statligt stöd. Skogsbruket har som andra sek-&lt;br&gt;torer i näringslivet fått del av den minskade skattebelastningen. Men dess-&lt;br&gt;utom har skogsvårdsavgiften avskaffats. Skogsvårdsavgiften har finansierat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. statligt stöd till skogsbruket. När den nu faller bort finns det ingen an- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;ledning att annat än i undantagsfall behålla statligt ekonomiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag gjort den bedömningen att skogsbruket kommer&lt;br&gt;att spela en viktig roll för sysselsättning och försörjning i vårt land och där-&lt;br&gt;med för att behålla en levande landsbygd. Det måste emellertid stå helt klart&lt;br&gt;att antalet sysselsatta i näringen aldrig kommer att vara på långt när så stort&lt;br&gt;som tidigare. Behovet av rationaliseringar och kostnadssänkningar kommer&lt;br&gt;att finnas kvar. Emellertid kommer skogsbruket även i fortsättningen att vara&lt;br&gt;viktigt för att skapa regional balans. Skogsbruket rymmer också möjligheter&lt;br&gt;till sysselsättning i verksamheter som kan vara viktiga investeringar för fram-&lt;br&gt;tiden. I de fall staten behöver göra utvecklingsinsatser eller insatser för sys-&lt;br&gt;selsättning i skogsbygder, bör därför skogsbruket liksom hittills kunna kom-&lt;br&gt;ma i fråga för dessa inom ramen för regionalpolitiken. Insatserna bör admini-&lt;br&gt;streras av skogsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Skogsbrukets sektorsansvar för miljövården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det sektorsansvar som skogsbruket redan har för&lt;br&gt;naturmiljövården och kulturmiljövården måste utvecklas och stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i stort med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instämmer i huvudsak med kommitténs&lt;br&gt;bedömning av sektorsansvaret i stort. Däremot är meningarna delade i fråga&lt;br&gt;om hur långt ansvaret skall sträcka sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den skogspolitik som jag har förordat i&lt;br&gt;det föregående lägger ökad vikt vid att skogsbruket skall värna om miljön.&lt;br&gt;Skogsbruk måste bedrivas så att den biologiska mångfalden bevaras och att&lt;br&gt;djur och växter som naturligt förekommer i vårt land ges förutsättningar att&lt;br&gt;leva vidare under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Det har sla-&lt;br&gt;gits fast i 1991 års miljöpolitiska beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är numera en självklarhet att vaije sektor i vårt samhälle skall ta sitt an-&lt;br&gt;svar för miljön. Det ansvaret kan komma till uttryck på olika sätt bl.a. bero-&lt;br&gt;ende på hur ingripande en verksamhet är. De förändringar som vissa verk-&lt;br&gt;samheter leder till är definitiva. Det gäller t.ex. markexploatering för samhälls-&lt;br&gt;byggande eller vägar. Andra, som t.ex. skogsbruket, bygger på ett nyttjande&lt;br&gt;av biologiska resurser i ett av människan påverkat ekosystem. Sådan påver-&lt;br&gt;kan är till sin karaktär reversibel. Detta utesluter emellertid inte att det behöver&lt;br&gt;göras förändringar i formerna för hur skogsbruket bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbrukets ansvar för resurshushållning och miljön är markerat sedan&lt;br&gt;länge. Så tex. är kravet på långsiktig hushållning med skogarna och på åter-&lt;br&gt;växtåtgärder efter avverkning ett uttryck härför. Även det speciella skyddet&lt;br&gt;för den svårföryngrade skogen och skyddsskogen är exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen år 1974 infördes som ett komplement till natur- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;vårdslagstiftningen ett krav i skogsvårdslagen på hänsynstagande till natur-&lt;br&gt;vårdens intressen. Denna bestämmelse preciserades genom 1979 års skogs-&lt;br&gt;politiska beslut. Beslutet innebar bl.a. också att mark som kan göras skogs-&lt;br&gt;bärande först efter dikning inte längre betraktas som skogsmark och att för-&lt;br&gt;bud mot sådan dikning därmed inte längre leder till ersättning. Genom beslut&lt;br&gt;av riksdagen år 1984 ålades skogsbruket att utan särskild ersättning bevara&lt;br&gt;återstående ädellövskogsareal i landet genom krav på fortsatt ädellövskogs-&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 infördes i skogsvårdslagen särskilda bestämmelser för skogs-&lt;br&gt;bruket i fjällnära skog. Bestämmelserna innebär möjligheter till långtgående&lt;br&gt;begränsningar av skogsbruket av hänsyn till naturvårdens intressen. Sam-&lt;br&gt;tidigt markerades genom ett tillägg i lagen kravet på hänsyn till kulturmiljö-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbrukets sektorsansvar för miljön lades fast i 1988 års miljöpolitiska&lt;br&gt;beslut. Den generella principen om sektorsansvaret för naturmiljön precise-&lt;br&gt;rades av riksdagen genom 1991 års miljöpolitiska beslut. Där anfördes bl.a.&lt;br&gt;att de areella näringarna måste bygga på principen om en god och långsiktig&lt;br&gt;hushållning med naturresurserna. Bevarandet av arter bör vara en angelägen-&lt;br&gt;het för skogssektorn och inte ses som en separat naturvårdsfråga. Naturvårds-&lt;br&gt;arbetet bör enligt beslutet delas in i tre nivåer som skall styra insatserna i form&lt;br&gt;av prioritering, kostnadsfördelning och ansvar för arbetet. På den första ni-&lt;br&gt;vån, det s.k. vardagslandskapet, skall ansvaret och kostnaderna för natur-&lt;br&gt;vården främst ligga på näringsutövama inom de olika samhällssektorer som&lt;br&gt;nyttjar naturen i sina verksamheter. Det framhölls att det krävs en ökad hän-&lt;br&gt;syn till naturvården på denna nivå. Den andra nivån omfattar områden med&lt;br&gt;högre naturvärden där speciella insatser för skydd och vård behövs för att&lt;br&gt;uppfylla målsättningarna. Den tredje nivån utgörs av särskilt värdefulla om-&lt;br&gt;råden och omfattar bl.a. de naturtyper och arter som på grund av sin känslig-&lt;br&gt;het bara tål liten eller ingen mänsklig påverkan och därför kräver ett mer eller&lt;br&gt;mindre fullständigt skydd med stöd av naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslutet infördes ett nytt skyddsinstitut i naturvårdslagen för små-&lt;br&gt;biotoper. Som exempel på sådana nämndes bl.a. åkerholmar, våtmarker och&lt;br&gt;mindre ytvatten i jordbrukslandskapet, naturliga betes- och slåttermarker, käl-&lt;br&gt;lor och källkärr, klibbalskog och öppna rikkärr. Övervägande skäl talade en-&lt;br&gt;ligt beslutet för att skogsvårdsstyrelsema skulle få uppgiften att när så behövs&lt;br&gt;fatta beslut i de enskilda fallen om biotopskyddets omfattning när det gäller&lt;br&gt;skogsmarken. Bestämmelser om detta borde införas i naturvårdsförordningen&lt;br&gt;(1976:484). Främst bedömdes biotopskyddet komma att handla om små&lt;br&gt;mark- och vattenområden av varierande storlek som skall kunna bevaras utan&lt;br&gt;stora ekonomiska uppoffringar för markägaren. De ersättningar som skall&lt;br&gt;betalas ut till markägare borde enligt regeringens och riksdagens bedömning&lt;br&gt;bli begränsade. I de fall det nya områdesskyddet medför att pågående markan-&lt;br&gt;vändning avsevärt forsvåras skall markägaren kunna få ersättning enligt natur-&lt;br&gt;vårdslagens bestämmelser. Statens naturvårdsverk och Skogsstyrelsen har se-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dermera på regeringens uppdrag utarbetat ett underlag för beslut om hur det Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;nya skyddsinstitutet skall tillämpas. Frågan kommer att redovisas för riksda-&lt;br&gt;gen i en särskild proposition om biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordbruksutskottets betänkande som låg till grund för beslutet (bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoU30) framhölls bl.a. att den biologiska mångfalden och den genetiska&lt;br&gt;variationen skall säkerställas. Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i&lt;br&gt;landet förekommande arter ges förutsättningar att fortleva under naturliga be-&lt;br&gt;tingelser och i livskraftiga bestånd. Införandet av främmande arter eller gene-&lt;br&gt;tiskt modifierade organismer skall ske med stor restriktivitet och under betryg-&lt;br&gt;gande kontroll så att förutsättningarna för den inhemska floran och faunan&lt;br&gt;inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyngd som miljöfrågorna nu får i skogsbruket ställer särskilda krav på&lt;br&gt;de medel som skall användas för att nå miljömålet Som jag redan har under-&lt;br&gt;strukit måste det nu anläggas ett bredare perspektiv på denna fråga. Till miljö-&lt;br&gt;vårdsinriktade medel i skogspolitiken måste i fortsättningen räknas inte bara&lt;br&gt;vissa bestämmelser i skogsvårdslagen samt forskning, utbildning och rådgiv-&lt;br&gt;ning på miljöområdet. Hit måste också räknas ädellövskogslagstiftningen och&lt;br&gt;de särskilda bestämmelser i naturvårdslagstiftningen och kulturminneslagen&lt;br&gt;som berör skogsbruket. Jag tänker då på bestämmelserna om nationalparker,&lt;br&gt;naturreservat, naturvårdsområden, biotopskydd, skyddet för våtmarkerna,&lt;br&gt;skydd för fomlämningar och de numera skärpta bestämmelserna om samråd&lt;br&gt;vid arbetsföretag. Sammantagna bör dessa medel ge goda förutsättningar för&lt;br&gt;att tillgodose den nya skogspolitikens behov. Viktigt i sammanhanget är givet-&lt;br&gt;vis att användningen av de olika instrumenten samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag i fråga om medel för att nå miljömålet utgår från att be-&lt;br&gt;fintlig lagstiftning skall tillämpas. Förslagen innebär bl.a. att miljömålet skall&lt;br&gt;nås inom ramen för ett skogsbruk som berör i stort sett all skogsmark i lan-&lt;br&gt;det. För att skydda de särskilda värden som finns och som inte tål ingrepp&lt;br&gt;föreslår kommittén en väsentligt utökad reservatsavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att kommitténs utgångspunkter i detta avseende är&lt;br&gt;riktiga. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen måste så långt det är&lt;br&gt;möjligt tillgodoses inom ramen för det normalt bedrivna skogsbruket. Det&lt;br&gt;innebär att vaije skogsägare alltid måste uppfylla vissa grundläggande krav&lt;br&gt;till skydd för mark, växter och djur. Dessa grundläggande krav kommer i dag&lt;br&gt;till uttryck bl.a. i skogsvårdslagens bestämmelse om hänsyn till naturvården&lt;br&gt;och kulturmiljövården. En sådan bestämmelse bör finnas även i fortsättning-&lt;br&gt;en. Jag återkommer i det följande till denna (avsnitt 5). Genom den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen i naturvårdslagen om biotopskydd kompletteras regelverket med&lt;br&gt;skydd för mindre mark- och vattenområden på ett sätt som svarar mot de krav&lt;br&gt;som den nya skogspolitiken ställer. Den närmare utformningen av biotopskyd-&lt;br&gt;det återstår, men målet är att det skall fylla det gap som hittills har ansetts fin-&lt;br&gt;nas mellan skogsvårdslagens hänsynsbestämmelser och naturvårdslagens re-&lt;br&gt;servatsbestämmelser. Enligt min mening är det dock mindre lämpligt att följa&lt;br&gt;kommitténs förslag att biotopskyddet skall tillgodoses genom civilrättsliga&lt;br&gt;avtal. Mina motiv är att sådana avtal dels med nödvändighet får en mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varaktig karaktär, dels kan bli mer kostsamma än vad riksdagsbeslutet om Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;biotopskyddet förutsatte. Jag utgår alltså från att biotopskyddet så långt rätts-&lt;br&gt;säkerheten medger kommer att vara av generell natur, och att skogsägarna&lt;br&gt;med utgångspunkt i ökade kunskaper och bättre information om vilka värden&lt;br&gt;som finns på deras fastigheter skall ha en positiv inställning till biotopskyd-&lt;br&gt;det. I vissa fall kan förhållandena dock vara sådana att naturvårdslagens be-&lt;br&gt;stämmelser om naturvårdsområde är bättre att tillämpa. I sådana sammanhang&lt;br&gt;kan det vara aktuellt att använda civilrättsliga avtal. Det gäller t.ex. skydd för&lt;br&gt;sådana känsliga skogsbiotoper som kommittén har hänvisat till och som faller&lt;br&gt;utanför det lagstadgade biotopskyddet. Här behövs som kommittén betonar&lt;br&gt;ett aktivt engagemang av skogsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om reservatsavsättningar har debatterats livligt i mass-&lt;br&gt;media och kommenterats av många remissinstanser. Flera anser att kommit-&lt;br&gt;téns förslag inte sträcker sig tillräckligt långt, andra att de leder alltför långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag av den uppfattningen att reservatsavsättningar med mer&lt;br&gt;eller mindre långt gående restriktioner är nödvändiga för att nå miljömålet.&lt;br&gt;Behovet av reservatsavsättningar är beroende av effekterna av en skärpt&lt;br&gt;tillämpning av naturvårdshänsynen, som jag förordar, en tillämpning av det&lt;br&gt;nya biotopskyddet, en precisering av det skärpta våtmarksskyddet enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen samt bättre information och ökad diversitet i skogsbruket.&lt;br&gt;Det är helt klart att en ökning i förhållande till dagens avsättningstakt är nöd-&lt;br&gt;vändig och att den ökningen i första hand bör orienteras till södra och mel-&lt;br&gt;lersta Sverige samt till norra Sveriges kustområde. Jag återkommer i det föl-&lt;br&gt;jande till frågan om hur jag bedömer omfattningen av behovet att avsätta re-&lt;br&gt;servat och resurserna härför. Jag vill emellertid redan nu påpeka att reser-&lt;br&gt;vatsavsättningar inte med nödvändighet behöver innebära totalt stopp för all&lt;br&gt;verksamhet inom reservaten och inte heller förutsätter statligt ägande. Med en&lt;br&gt;smidig tillämpning av bestämmelserna i skogsvårdslagen och naturvårdslagen&lt;br&gt;bör man kunna utnyttja tillgängliga resurser mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller skogsbrukets kostnadsansvar för miljövården vill jag an-&lt;br&gt;föra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten och i vissa remissyttranden aktualiseras frågan om&lt;br&gt;att skogsbruket borde betala en avgift för sin rätt att utnyttja naturresursen&lt;br&gt;skog. Inom OECD finns sedan länge en rekommendation om tillämpning av&lt;br&gt;principen att förorenaren skall betala (PPP). Den innebär att den som föro-&lt;br&gt;renar skall bära kostnaderna för de åtgärder som krävs för att behålla en accep-&lt;br&gt;tabel miljö. Kostnaderna för åtgärderna bör ha effekter på priset för aktuell&lt;br&gt;vara eller tjänst som därmed kommer att återspegla de negativa miljöeffekter&lt;br&gt;som åtgärderna för med sig. Exempel på användning av denna princip inom&lt;br&gt;de areella näringarna i Sverige är miljöavgifter på bekämpningsmedel och han-&lt;br&gt;delsgödsel. För några år sedan lanserades principen om att användaren betalar&lt;br&gt;(UPP). Den principen bygger på att det fordras en drivkraft för att använda-&lt;br&gt;ren skall hushålla med användningen av en tjänst eller en naturresurs. Det är&lt;br&gt;främst denna senare princip som enligt vissa remissinstanser bör tillämpas på&lt;br&gt;det svenska skogsbruket. Frågan uppmärksammades också av riksdagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års miljöpolitiska beslut. Mot den bakgrunden har en interdepartemental Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;arbetsgrupp granskat frågan närmare och redovisat sina bedömningar i betän-&lt;br&gt;kandet Naturvårdshänsyn och de areella näringarna (Ds 1991:87). Arbets-&lt;br&gt;gruppen anser i denna fråga att PPP och UPP inte direkt kan överföras till&lt;br&gt;den typ av miljöpåverkan inom skogsbruket som kan medföra konflikter med&lt;br&gt;naturvårdens intressen. Arbetsgruppen ansåg att det ökade ansvar för natur-&lt;br&gt;miljön som bl.a. skogsbruket skall ta enligt 1991 års miljöpolitiska beslut bör&lt;br&gt;kunna tillgodoses inom ramen för sektorsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del har jag samma uppfattning som arbetsgruppen. Det kan så-&lt;br&gt;lunda inte komma i fråga att tillämpa PPP eller UPP på det sätt som har fram-&lt;br&gt;förts från vissa håll. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i 1991&lt;br&gt;års miljöpolitiska beslut bl.a. slog fast att förvaltande av naturen och den bio-&lt;br&gt;logiska mångfalden bör bli ett normalt inslag i verksamheten och i princip inte&lt;br&gt;förutsätta statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också framhålla att skogsbruket redan nu tar ett kostnadsansvar&lt;br&gt;för resurshushållning och miljövård. Detta kostnadsansvar kommer till ut-&lt;br&gt;tryck på flera sätt Så t.ex. ställer skogsvårdslagen redan i dag krav på lång-&lt;br&gt;siktig hushållning med skogarna, återväxtåtgärder samt särskilt skydd för&lt;br&gt;svårföryngrad skog och skyddsskog utan att ersättning lämnas till skogsäga-&lt;br&gt;ren. Förbudet i ädellövskogslagen mot att utan tillstånd byta trädslag medför&lt;br&gt;inte någon ersättningsrätt. Detsamma gäller förbud mot våtmarksdikning en-&lt;br&gt;ligt naturvårdslagen. För begränsning av naturvårdsskäl enligt skogsvårds-&lt;br&gt;lagen och enligt skilda bestämmelser i naturvårdslagen och plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen lämnas ersättning endast om pågående markanvändning på behandlings-&lt;br&gt;enheten avsevärt försvåras. Beräkningar har gjorts av såväl kommittén som&lt;br&gt;av Sveriges lantbruksuniversitet och Domänverket i fråga om kostnaderna för&lt;br&gt;de nuvarande hänsynskraven. Bl.a. har konstaterats att de krav och restrik-&lt;br&gt;tioner som gäller i dag innebär att betydande arealer skogsmark undantas från&lt;br&gt;skogsbruk. Dagens minimikrav innebär i praktiken ett bortfall av virke som&lt;br&gt;motsvarar ett värde av över 100 miljoner kronor årligen. Många skogsägare&lt;br&gt;har i dag också ofta en högre ambition än de krav som följer av lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den nämnda arbetsgruppens rapport behandlades flera frå-&lt;br&gt;gor med anknytning till ersättningsrätten. Så t.ex. förordades att markägaren,&lt;br&gt;till skillnad från för närvarande, alltid skall svara för den kostnad som mot-&lt;br&gt;svarar ett intrång upp till den s.k. kvalifikationsgränsen samt att underlaget&lt;br&gt;för beräkningen av denna gräns bör begränsas. Vidare förordades att bagatell-&lt;br&gt;artade intrång inte skall läggas till grund för ersättning. Det konstaterades&lt;br&gt;också att en höjning i övrigt av kvalifikationsgränsen för ersättning inte kan&lt;br&gt;göras utan att frångå det grundläggande riksdagsbeslutet år 1987 om ersätt-&lt;br&gt;ningsprinciperna. Jag har samma uppfattning som arbetsgruppen och kom-&lt;br&gt;mittén i dessa frågor. De lagtekniska förändringar som hänger samman med&lt;br&gt;de förstnämnda frågorna behandlas i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag sålunda att skogsbrukets sektorsansvar för Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;miljövården bör stärkas och att detta bör ske inom ramen för befintlig lag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Myndigheternas sektorsansvar för miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Myndigheternas sektorsansvar för miljön bör för-&lt;br&gt;delas enligt principerna i 1991 års miljöpolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med min bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Sektorsansvaret för miljön behandlades&lt;br&gt;som jag har nämnt i det föregående ingående i 1991 års miljöpolitiska beslut.&lt;br&gt;Därvid togs även myndigheternas sektorsansvar upp. Bl.a. framhölls att de&lt;br&gt;miljömål som formulerades på politisk nivå och inom de centrala miljömyn-&lt;br&gt;digheterna skall kompletteras med sektorsmål och åtgärdsprogram av sektors-&lt;br&gt;myndighetema. Skogsmyndighetens sektorsmål framgår numera uttryckligen&lt;br&gt;av dess instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt huvudbetänkande redovisat hur Naturvårdsverket och&lt;br&gt;Skogsstyrelsen har beskrivit ansvars- och arbetsfördelningen. Beskrivningen&lt;br&gt;utgår från nämnda riksdagsbeslut. Jag hänvisar till betänkandet i detaljerna (s.&lt;br&gt;140-142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att 1991 års miljöpolitiska beslut fullföljs genom att&lt;br&gt;skogsvårdsmyndigheten får ett större ansvar och vidgade befogenheter i natur-&lt;br&gt;vårdsfrågor på det skogliga området. Kommittén anser, mot bakgrund av det&lt;br&gt;ökade sektorsansvaret för skogsbruket, att skogsvårdsmyndigheten i framti-&lt;br&gt;den skall handlägga sådana ärenden enligt naturvårdslagen som gäller skog-&lt;br&gt;liga arbetsföretag och som rör samråd eller tillstånd till dikning. Även jakt-&lt;br&gt;och viltvårdsfrågoma föreslås förda till skogsvårdsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag betona nödvändigheten av att sektorsansvaret för mil-&lt;br&gt;jön förs vidare även på myndighetsnivå. De grundläggande besluten i detta&lt;br&gt;avseende som fattades av riksdagen år 1991 bör sålunda ligga fast. I proposi-&lt;br&gt;tionen som låg till grund för beslutet framhölls också att övervägande skäl ta-&lt;br&gt;lade för att skogsvårdsmyndigheten skall handha tillämpningen av det nya&lt;br&gt;biotopskyddet på skogsmarker. Riksdagen godtog detta. Enligt min mening&lt;br&gt;är det nu dags att fullfölja denna linje på det sätt som kommittén har förordat&lt;br&gt;utom i fråga om våtmarksdikning och jakt och viltvård. I övrigt anser jag att&lt;br&gt;den fördelning av ansvaret som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har&lt;br&gt;redovisat är väl avvägd och i linje med statsmakternas intentioner. Jag åter-&lt;br&gt;kommer i det följande till frågan om vilken myndighet som skall ha ansvaret&lt;br&gt;för beslut enligt ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Nya skogsbruksmetoder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Nya skogsbruksmetoder bör tillämpas i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer i stort med min bedömning.&lt;br&gt;Remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till kommitténs bedömning.&lt;br&gt;Skälen för min bedömning: Det miljömål som jag föreslår för skogs-&lt;br&gt;bruket tar sin utgångspunkt i behovet av ett långsiktigt bevarande av skogs-&lt;br&gt;markens naturgivna produktionsförmåga och skogens ekosystem. En hållbar&lt;br&gt;utveckling innebär att en ekonomisk utveckling och miljöhänsyn måste gå&lt;br&gt;hand i hand. Ett ambitiöst miljömål för skogsbruket kan därför väl förenas&lt;br&gt;med en fortsatt hög produktion av skogsråvara och en konkurrenskraftig&lt;br&gt;svensk skogsnäring. Ett bärkraftigt, långsiktigt skogsbruk kan inte bedrivas&lt;br&gt;om man bortser från de naturgivna förutsättningarna eller motverkar dessa.&lt;br&gt;Miljöanpassade skogsbruksmetoder kommer därför enligt min mening att få&lt;br&gt;större utrymme i det svenska skogsbruket framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av skogsbrukets metoder till ny kunskap om naturtillståndet&lt;br&gt;och skogsekosystemens naturliga föryngringsprocesser är enligt min mening&lt;br&gt;ett steg i rätt riktning. Därmed skapar vi förutsättningar för de djur- och växt-&lt;br&gt;arter som naturligt hör hemma i skogen att fortleva under naturliga betingelser&lt;br&gt;och i livskraftiga bestånd. Med tanke på att ekosystemen befinner sig i stän-&lt;br&gt;dig förändring anser jag en sådan anpassning av metoderna vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har med stort intresse noterat de olika initiativ som tagits till försöks-&lt;br&gt;verksamhet i syfte att finna konkreta former för vad man kan kalla ett ekolo-&lt;br&gt;giskt skogsbruk. Bl.a. har flera forskare inom Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;från vetenskapliga utgångspunkter undersökt förutsättningarna för ett sådant&lt;br&gt;skogsbruk. Intressanta projekt och ambitiösa skogsvårdsprogram prövas se-&lt;br&gt;dan några år också av de flesta stora skogsbolagen. Gamla skogsbruksmeto-&lt;br&gt;der prövas mot bakgrund av nya kunskaper, som t.ex. behovet av en stånd-&lt;br&gt;ortsanpassad skogsskötsel. Modem skogsforskning har också ifrågasatt den&lt;br&gt;gängse uppfattningen om effekterna av olika gallringsformer. Nya skogs-&lt;br&gt;bruksmetoder som alternativ till det traditionella skogsbruket tas fram. Så&lt;br&gt;t.ex. studeras modifierade skogsbruksmetoder som syftar till att bevara bio-&lt;br&gt;logisk mångfald. Avverkningsformer och föryngringsåtgärder som syftar till&lt;br&gt;att bevara variationen och kontinuiteten i de skogliga ekosystemen och som&lt;br&gt;tar hänsyn till skogens betydelse för landskapsbilden utvecklas och prövas.&lt;br&gt;Hittillsvarande erfarenheter av dessa projekt bedömer jag som lovande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogsforskningen hämtar naturligtvis idéer och intryck av&lt;br&gt;den skogsforskning som bedrivs i andra länder och världsdelar. Det är emel-&lt;br&gt;lertid enligt min mening viktigt att komma ihåg att det inte utan vidare går att&lt;br&gt;överföra en skogsbruksmodell från ett annat land på våra sociala, ekonomiska&lt;br&gt;och ekologiska förhållanden. Internationella erfarenheter bör dock tas till vara&lt;br&gt;så långt det är möjligt. Det är i linje med såväl våra nationella mål beträffande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biologisk mångfald och uthållig skogsproduktion som de internationella över- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;enskommelsema i anslutning till Rio-konferensen. Jag tänker då bl.a. på&lt;br&gt;Skogsprincipema och konventionerna om biologisk mångfald och klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sålunda inom det svenska skogsbruket redan en utveckling av&lt;br&gt;nya skogsbruksmetoder att bygga vidare på. Det är viktigt att kunskaperna&lt;br&gt;om dessa förs ut så snabbt som möjligt till alla som verkar i skogsbruket. Jag&lt;br&gt;återkommer i det följande till frågan om vilka insatser i form av rådgivning&lt;br&gt;och information som bör göras för att stödja intresset för att bedriva och ut-&lt;br&gt;veckla kunskaperna om en naturvårdsanpassad skogsskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning av skogsbruket med utgångspunkt i naturtillståndet och&lt;br&gt;skogsekosystemens naturliga föryngringsprocesser som jag beskrivit, bör&lt;br&gt;enligt min mening analyseras vidare. Det faller inom Skogsstyrelsens och&lt;br&gt;Naturvårdsverkets ansvarsområden att göra denna analys.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skogsvårdslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Inledningsparagrafen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I skogsvårdslagens inledningsparagraf föreskrivs att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt&lt;br&gt;ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden be-&lt;br&gt;hålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid skötseln skall hänsyn tas till andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det föregående (avsnitt 3) har jag utvecklat&lt;br&gt;min syn på de framtida skogspolitiska målen och skälen till att miljömålet och&lt;br&gt;produktionsmålet bör jämställas. Detta ställningstagande bör, på samma sätt&lt;br&gt;som i gällande lagstiftning, komma till uttryck i en inledningsparagraf. Till&lt;br&gt;grund för formuleringen av paragrafen läggs det föreslagna nya miljömålet&lt;br&gt;och produktionsmålet samt de överväganden i övrigt som jag har redovisat i&lt;br&gt;det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ange att skogen är en nationell tillgång vill jag betona att den är&lt;br&gt;en resurs som inte endast har betydelse för den enskilde skogsägaren utan för&lt;br&gt;hela samhället I detta ligger också att utnyttjandet skall präglas av mångbruk.&lt;br&gt;Skogens alla funktioner som leverantör av fömybar råvara, som bas för sys-&lt;br&gt;selsättningen, som livsmiljö för växter och djur, som källa för friluftsliv, som&lt;br&gt;bärare av estetiska värden och kulturmiljövärden, som näringsmässig bas för&lt;br&gt;renskötseln och som producent av bär, svamp och jaktbart vilt skall beaktas&lt;br&gt;vid hanteringen av skogsresurserna på all skogsmark och på skogliga impe-&lt;br&gt;diment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skogen skall skötas innebär att huvuddelen av skogsmarken brukas Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;genom ett aktivt skogsbruk som skall vara effektivt och ansvarsfullt. Skogs-&lt;br&gt;markens virkesproducerande förmåga bör utnyttjas väl på all skogsmark där&lt;br&gt;inte andra intressen, t.ex. naturvårdsintresset, väger tyngre. Det är vidare an-&lt;br&gt;geläget att det finns tillgång till en viss mängd gammal skog som livsmiljö för&lt;br&gt;växter och djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom begreppet uthållighet knyts bl.a. an till Rio-deklarationen och&lt;br&gt;Brundtland-kommissionens uttalande om en hållbar utveckling for nyttjandet&lt;br&gt;av skogen som naturresurs. Med hållbar utveckling menas kortfattat en ut-&lt;br&gt;veckling som forsöker möta dagens anspråk utan att begränsa eller inskränka&lt;br&gt;möjligheterna att möta framtidens behov. Detta innebär att skogsbruket måste&lt;br&gt;bedrivas på ett sådant sätt att ekosystemet inte utarmas och att skogsmarkens&lt;br&gt;naturgivna produktionsförmåga vidmakthålls. Skogsbruket bör bedrivas så&lt;br&gt;att läckage och annan bortförsel av näringsämnen minimeras. Produktions-&lt;br&gt;förmågan bör således huvudsakligen upprätthållas med naturlig vittring, ned-&lt;br&gt;brytning av föman och luftbuma näringsämnen från havet som näringsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen skall också ge en god avkastning. Detta innebär att skogen på sam-&lt;br&gt;ma sätt som i dag skall ge en hög och värdefull virkesavkastning, men också&lt;br&gt;att den skall ge god avkastning i andra former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tätortsnära områden liksom i andra områden av betydelse för rekreation&lt;br&gt;och friluftsliv, t.ex. vid sjöar och vattendrag, på öar samt längs kusterna, bör&lt;br&gt;skogsbruket bedrivas med särskild hänsyn till dessa intressen. På all skogs-&lt;br&gt;mark, men särskilt i de nämnda områdena, bör landskapsbilden beaktas vid&lt;br&gt;skogsbrukets bedrivande. Även kulturmiljövärdena skall beaktas. Skogarna i&lt;br&gt;norra Sverige används för såväl skogsbruk som rennäring. För att skapa go-&lt;br&gt;da förutsättningar for rennäringen bör skogsbruket, i enlighet med vad som&lt;br&gt;nu gäller, anpassa sina metoder och förläggningen i tid och rum av sina åtgär-&lt;br&gt;der. Skogarna är också hemvist for jaktbart vilt. I många fall är övergångs-&lt;br&gt;zonema mot bl.a. jordbruksmark och myr av särskild betydelse för det vilda.&lt;br&gt;Jakt har stora rekreativa och ekonomiska värden. Samtidigt förorsakar fram-&lt;br&gt;för allt älg och rådjur svåra skador på skogen. Skogsbruket bör bedrivas så&lt;br&gt;att gynnsamma betingelser för det vilda skapas samtidigt som jägarna har ett&lt;br&gt;ansvar för att stammarna av älg och rådjur hålls på en balanserad nivå genom&lt;br&gt;väl avpassad jakt. Även i det avseendet bör skogens nyttjande vara präglat av&lt;br&gt;mångbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att produktionsmålet skall uppfyllas samtidigt som den biologiska mång-&lt;br&gt;falden behålls innebär, som jag har understrukit i det föregående, att produk-&lt;br&gt;tionsmålet och miljömålet jämställs. I miljömålet ligger att växt- och djursam-&lt;br&gt;hällen skall bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och djurarter&lt;br&gt;ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga&lt;br&gt;bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas och en genetisk variation i&lt;br&gt;skogen skall behållas. Ett så intensivt skogsbruk som det svenska medför&lt;br&gt;dock att inte alla arter och naturtyper kan klaras ständigt och över hela landets&lt;br&gt;areal. Det miljömål som sätts upp måste därför vara ett nationellt mål. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnå detta krävs en utveckling och anpassning av skötselmetoder över hela Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;landet, anpassade till olika regionala och lokala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör det också liksom hittills anges att det vid skötseln av sko-&lt;br&gt;gen skall tas hänsyn till andra allmänna intressen. Dit hör t.ex. rennäringens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen men också rekreations- och friluftsintresset.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsvårdslagens definition av begreppet skogsmark&lt;br&gt;behålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lagens definition av vad som skall anses vara skogsmark läggs&lt;br&gt;en definition av vad som skall anses vara skogliga impediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Enligt kommittén bör mark som i huvudsak är&lt;br&gt;outnyttjad men som på grund av särskilda förhållanden inte bör användas för&lt;br&gt;virkesproduktion räknas som skogsmark i fortsättningen. Dock bör sådan&lt;br&gt;mark uttryckligen undantas från återväxtskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsföreskrifter som meddelas med stöd av skogsvårdslagen före-&lt;br&gt;slås gälla också för skogliga impediment. Dessa impediment definieras i an-&lt;br&gt;slutning till bemyndigandet i lagen för regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer att meddela föreskrifter om naturvårdshänsyn i skogsbru-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att vissa outnyttjade marker skall om-&lt;br&gt;fattas av skogsmarksbegreppet godtas av bl.a. Skogsstyrelsen och Riksantik-&lt;br&gt;varieämbetet. Flera av länsstyrelserna har emellertid invändningar mot för-&lt;br&gt;slaget. I allmänhet hänvisas till att förslaget inte kan anses gagna naturvårds-&lt;br&gt;intresset. Så t.ex. anför Länsstyrelsen i Älvsborgs län att den föreslagna&lt;br&gt;vidgningen av skogsmarksbegreppet kan bli till nackdel för extensivt skötta&lt;br&gt;hagm arker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de skogliga impedimenten framhåller flera remissinstanser&lt;br&gt;betydelsen av klara och tydliga regler som förbjuder bl.a. trakthuggning på&lt;br&gt;sådana marker. Enligt Skogsstyrelsen bör definitionen av skogliga impedi-&lt;br&gt;ment tas in i lagen i anslutning till bestämmelserna som definierar skogsmar-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt skogsvårdslagen gäller som huvudre-&lt;br&gt;gel att skogsmark är mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i&lt;br&gt;väsentlig utsträckning används för annat ändamål. I lagen anges också vad&lt;br&gt;som avses med att mark är lämplig för virkesproduktion. Så är fallet om mar-&lt;br&gt;ken enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst&lt;br&gt;en kubikmeter virke om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skogsmark räknas enligt lagen också vissa marker som inte behöver&lt;br&gt;fylla kravet på lämplighet för virkesproduktion. Det gäller marker där det bör&lt;br&gt;finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned. Dit hör den svårföryngrade skogen i bl.a. norra Sverige och skydds- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skogar i andra delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarksbegreppet avgränsar skogsvårdslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;när det gäller bestämmelserna om anläggning av ny skog och om avverkning.&lt;br&gt;Lagens bestämmelser om skogsskydd och om naturvårdshänsyn är däremot&lt;br&gt;inte på samma sätt knutna till skogsmarksbegreppet. Bestämmelserna om&lt;br&gt;skogsskydd gäller all verksamhet i skogsbruket som kan få till följd en mass-&lt;br&gt;förökning av insekter, oavsett om verksamheten äger rum på skogsmark eller&lt;br&gt;inom andra marker. Naturvårdsbestämmelsema är inte heller knutna till viss&lt;br&gt;mark utan gäller alla åtgärder i skogsbruket som medför olägenhet från natur-&lt;br&gt;vårds synpunkt. Som exempel nämns i motiven att en slutavverkning på pro-&lt;br&gt;duktiv skogsmark inte utan vidare bör få omfatta slutavverkning av skogen på&lt;br&gt;angränsande impediment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen undantas från skogsmarksbegreppet outnyttjad mark som på grund&lt;br&gt;av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. I moti-&lt;br&gt;ven nämns som exempel mark i anslutning till bebyggelse som bör hållas öp-&lt;br&gt;pen av naturvårdsskäl. Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd till bestämmelsen&lt;br&gt;kan det vara fråga om marker där avverknings- och föryngringsåtgärder på-&lt;br&gt;tagligt skadar särskilda naturvårds- eller kulturminnesvårdsintressen eller&lt;br&gt;andra allmänna intressen, t.ex. rennäringen. Exempel på sådana marker kan&lt;br&gt;vara flora- eller faunalokaler med hög artrikedom eller raritet, ljunghedar och&lt;br&gt;nedlagda betes- eller slåttermarker, lågproducerande ädellövskogar, mark in-&lt;br&gt;till fäbodar, smärre områden av stor betydelse för viltet eller mark av hag-&lt;br&gt;markskaraktär i omedelbar anslutning till bebyggelse. Det kan också gälla för&lt;br&gt;rennäringen viktiga områden såsom flyttleder, nattbetesplatser eller vissa&lt;br&gt;hänglavsskogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår inte några andra förändringar i fråga om lagens skogs-&lt;br&gt;marksdefinition än att undantaget för outnyttjade marker som inte bör använ-&lt;br&gt;das för virkesproduktion slopas. Enligt utredningen bör det nuvarande undan-&lt;br&gt;taget ersättas med ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att ange vilka marker som med hänsyn till naturvår-&lt;br&gt;dens, kulturmiljövårdens eller rennäringens intressen skall undantas från&lt;br&gt;skyldigheten att anlägga ny skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det emellertid anledning att ifrågasätta om det&lt;br&gt;finns bärande skäl för den av utredningen föreslagna förändringen. Några&lt;br&gt;problem med lagens nuvarande avgränsning av skogsmarken har inte påvi-&lt;br&gt;sats. Därtill kommer att definitionen numera är väl inarbetad i andra samman-&lt;br&gt;hang. Så tex. används den vid fastighetstaxeringen. Det lämpliga i kommit-&lt;br&gt;téns förslag har också, som nämnts, ifrågasatts av flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén synes mena att de outnyttjade markerna skulle komma att till-&lt;br&gt;varatas bättre om de inordnades under lagens skogsmarksbegrepp och där-&lt;br&gt;med kom att omfattas av skogsbrukets sektorsansvar. Jag kan inte dela den&lt;br&gt;uppfattningen. Jag kan inte heller dela kommitténs uppfattning att skogsvårds-&lt;br&gt;lagen inte skulle vara tillämplig om outnyttjad mark av det slag som nu är i&lt;br&gt;fråga trots allt används för virkesproduktion. Kommittén konstaterar att skog-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga åtgärder när som helst kan vidtas på outnyttjad mark där marken inte reg-&lt;br&gt;leras på något annat sätt, t.ex. genom naturvårdslagen. Till skillnad från kom-&lt;br&gt;mittén anser jag det vara helt klart att marken, om skogliga åtgärder vidtas,&lt;br&gt;även med dagens bestämmelser blir att betrakta som skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden leder fram till slutsatsen att skogsvårdslagens bestäm-&lt;br&gt;melser som beskriver skogsmarksbegreppet bör lämnas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skogsmarksdefinitionen bör emellertid fogas ytterligare en definition,&lt;br&gt;nämligen en beskrivning av vad som skall avses med skogliga impediment.&lt;br&gt;Som jag närmare kommer att utveckla i ett följande avsnitt om naturvårds-&lt;br&gt;hänsyn m.m. finns det skäl för att, när det gäller vissa naturvårdsföreskrifter,&lt;br&gt;knyta skogsvårdslagens tillämpning till dessa impediment. Det gäller sådan&lt;br&gt;mark som visserligen inte är lämplig för virkesproduktion, men där det ändå&lt;br&gt;finns skog eller förutsättningar för skog. Impedimenten kan definieras som&lt;br&gt;outnyttjad mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktions-&lt;br&gt;höjande åtgärder, men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har valt att ta in en beskrivning av dessa skogliga impediment i&lt;br&gt;lagens bemyndigande att meddela naturvårdsföreskrifter. Enligt min mening&lt;br&gt;bör definitionen emellertid av systematiska skäl tas in som en bestämmelse i&lt;br&gt;anslutning till lagens beskrivning av vad som skall anses vara skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Anläggning av ny skog på skogsmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Krav på anläggning av ny skog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även i fortsättningen skall ny skog anläggas på skogs-&lt;br&gt;mark om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller&lt;br&gt;på grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt eller&lt;br&gt;om marken ligger outnyttjad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny skog skall dessutom anläggas om skogstillståndet är uppenbart&lt;br&gt;otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Dessutom före-&lt;br&gt;slår kommittén en ny bestämmelse enligt vilken regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer får ange undantag från skyldigheten att anläg-&lt;br&gt;ga ny skog, om särskilda förhållanden föreligger med hänsyn till naturvår-&lt;br&gt;dens, kulturmiljövårdens, rennäringens eller andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet inte ifrågasatt annat än att reglerna&lt;br&gt;om reproduktionsplikt bör behållas i den utsträckning som kommittén före-&lt;br&gt;slår. Längre föryngringstider vid naturlig föryngring accepteras av Länssty-&lt;br&gt;relsen i Kopparbergs län, Egendomsnämnden i Härnösands stift, Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation och Sveriges häradsallmänningsförbund. Den upp-&lt;br&gt;fattningen delas inte av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;br&gt;och Egendomsnämnden i Luleå stift. Skogsstyrelsen liksom Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Södermanlands län ansluter sig till kommitténs uppfattning att radikala mark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredningsåtgärder bör undvikas. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Krono-&lt;br&gt;bergs län anser att anläggning av ny skog bör ske ”inom skälig tid” främst när&lt;br&gt;det gäller outnyttjad jordbruksmark. Svenska naturskyddsföreningen är kri-&lt;br&gt;tisk till att bestämmelsen om skyldighet att anlägga skog när skogstillståndet&lt;br&gt;är otillfredsställande (den s.k. 5:3-regeln) finns kvar, om än i mildare form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I skogsvårdslagen anges tre olika fall då ny&lt;br&gt;skog skall anläggas på skogsmark. Det första fallet är om markens virkespro-&lt;br&gt;ducerande förmåga efter avverkning eller på grund av skada på skogen inte&lt;br&gt;tas till vara på ett godtagbart sätt. Det andra fallet är om marken ligger outnytt-&lt;br&gt;jad. Det tredje fallet slutligen är om skogen är så gles eller till så stor del be-&lt;br&gt;står av för marken olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den&lt;br&gt;tillväxt som är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreskrivs att åtgärder för anläggning av ny skog i de två första fal-&lt;br&gt;len skall vidtas utan dröjsmål och i det tredje fallet inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagbestämmelser som jag nu har redovisat ges ett mera preciserat inne-&lt;br&gt;håll i skogsvårdsförordningen och i Skogsstyrelsens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav för att de skogspolitiska målen skall kunna upp-&lt;br&gt;fyllas är att ny skog anläggs efter det att skog har avverkats eller skadats eller&lt;br&gt;då skogsmark av andra skäl inte utnyttjas på ett godtagbart sätt. Detta krav har&lt;br&gt;varit centralt alltsedan 1903 års lagstiftning och är numera väl förankrat hos&lt;br&gt;och accepterat av en bred brukarkrets. Det har på ett avgörande sätt bidragit&lt;br&gt;till det goda skogstillstånd vi har i dag. Jag föreslår inte några lagändringar&lt;br&gt;när det gäller skyldigheten att anlägga ny skog efter avverkning eller skada&lt;br&gt;eller då marken ligger outnyttjad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att redovisa i det följande avses i skogsvårdslagstiftning-&lt;br&gt;en med slutavverkning i allmänhet kalavverkning, med eller utan kvarlämnan-&lt;br&gt;de av fröträd. De föreskrifter som närmare reglerar återbeskogningskravet&lt;br&gt;efter avverkning är emellertid inte anknutna till någon bestämd awerknings-&lt;br&gt;form. I skogsvårdsförordningen anges kravet allmänt på det sättet att ny skog&lt;br&gt;skall anläggas efter avverkning eller skada på skogen, när beståndets virkes-&lt;br&gt;förråd gått ned till hälften av det förråd som normalt bör finnas. Det tillägget&lt;br&gt;görs att särskilda skäl kan föranleda en annan bedömning. Förordningens be-&lt;br&gt;stämmelse preciseras ytterligare i Skogsstyrelsens föreskrifter. Mina förslag i&lt;br&gt;det följande att tillåta också andra avverkningsformer än den hittillsvarande&lt;br&gt;traditionella slutawerkningsformen behöver följaktligen inte få några återverk-&lt;br&gt;ningar, när det gäller reglerna för när återväxtskyldighet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande bestämmelser anges att sådd, plantering eller åtgärder för natur-&lt;br&gt;lig föryngring skall ha utförts senast under det tredje året räknat från det år då&lt;br&gt;skyldigheten att anlägga ny skog uppkom. Med hänsyn till vikten av att skogs-&lt;br&gt;mark utnyttjas kontinuerligt bör den tidsgränsen behållas. Nya skogsbruks-&lt;br&gt;metoder kan komma att innebära en successiv föryngring. Det leder till att&lt;br&gt;man normalt inte kan bestämma en viss tidpunkt då föryngringsåtgärder skall&lt;br&gt;vara inledda. Sådana nya metoder kan följaktligen komma att kräva nya före-&lt;br&gt;skrifter i fråga om tidskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter kan naturlig föryngring godtas som för- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;yngringsmetod bara på marker där metoden kan förväntas ge ett tillräckligt&lt;br&gt;bra resultat inom rimlig tid. Enligt föreskrifterna är längsta tillåtna tid för att&lt;br&gt;åstadkomma tillfredsställande plantuppslag fem år i södra Sverige utom&lt;br&gt;Gotland och tio år i landet i övrigt räknat från slutavverkning. Längre föryng-&lt;br&gt;ringstid är tillåten på svaga marker i det inre av Norrland, dock högst femton&lt;br&gt;år. Det bör enligt min mening vara möjligt att i vissa fall acceptera längre för-&lt;br&gt;yngringsperioder än dessa. Under förutsättning att naturlig föryngring är en&lt;br&gt;lämplig föryngringsmetod bör upp till tjugo år kunna accepteras med hänsyn&lt;br&gt;till bl.a. lokala erfarenheter. Det bör uppdras åt Skogsstyrelsen att utforma&lt;br&gt;föreskrifter i enlighet med vad jag nu har anfört. I den frågan avser jag att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de mer kritiserade reglerna i skogsvårdslagen har varit den bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär skyldighet att anlägga ny skog när skogstillståndet är otill-&lt;br&gt;fredsställande (5:3-regeln). Kritiken har gällt att bestämmelsen, särskilt under&lt;br&gt;den period då omfattande statligt ekonomiskt stöd lämnades, innebar att man i&lt;br&gt;allt för stor utsträckning avverkade skogar med särskilda naturvärden och er-&lt;br&gt;satte dem med ny skog. Motivet för det statliga stödet var att man långsiktigt&lt;br&gt;ville bygga upp skogstillgångarna samtidigt som man ville stimulera avverk-&lt;br&gt;ningarna främst av kortsiktiga sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl.&lt;br&gt;Genom stödet har stora arealer gles skog omförts till skog där en hög virkes-&lt;br&gt;produktion kan väntas. Av den utvärdering kommittén har gjort framgår att&lt;br&gt;det ekonomiska stödet sannolikt haft negativa effekter på naturvärdena. Sam-&lt;br&gt;tidigt har bestämmelsen varit av betydelse för att bygga upp ett från produk-&lt;br&gt;tionssynpunkt gott skogstillstånd. Bestämmelsen tillkom vid en tidpunkt då&lt;br&gt;man allmänt förutspådde en framtida virkesbrist. I linje med detta eftersträva-&lt;br&gt;des återväxtåtgärder i lågproducerande ”tras- och skräpskog”. Synen på vissa&lt;br&gt;av dessa skogar har emellertid successivt förändrats allt eftersom insikterna&lt;br&gt;om vad som är biologiskt skyddsvärt har ökat. Vissa lövträdsbestånd i södra&lt;br&gt;Sverige och lågproducerande barrträdsbestånd med höga naturvärden omfatta-&lt;br&gt;des t.ex. av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När produktionsmålet och miljömålet jämställs bör det enligt min mening&lt;br&gt;inte finnas ett specifikt krav från statens sida att vidta aktiva skogsbruksåtgär-&lt;br&gt;der på marker som har höga naturvärden. I viss utsträckning bör det emeller-&lt;br&gt;tid även i fortsättningen ställas krav på att återväxtåtgärder sätts in på marker&lt;br&gt;med dålig skog. De gällande reglerna innebär att åtgärder för att få ny skog&lt;br&gt;skall vidtas om den befintliga skogen är så dålig att virkesförrådet är mindre&lt;br&gt;än hälften av det normala eller tillväxten är mindre än hälften av vad den&lt;br&gt;skulle kunna vara. Detta är en precisering av skogsvårdslagens beskrivning&lt;br&gt;som talar om skog vars tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig.&lt;br&gt;Jag föreslår att skogsvårdslagen ändras så att det ifrågavarande kravet på åter-&lt;br&gt;växtåtgärder begränsas till att gälla marker där skogstillståndet är uppenbart&lt;br&gt;otillfredsställande. Det innebär enligt min mening en betydande begränsning&lt;br&gt;som, om den preciseras, bör kunna innebära att åtgärder skall krävas först&lt;br&gt;när skogstillståndet är så dåligt att virkesförrådet eller tillväxten understiger en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredjedel av vad som är normalt. Jag avser att i ett senare sammanhang åter- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;komma till regeringen med förslag till förordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av vad jag har anfört i avsnittet om skogsmarksbegreppet är&lt;br&gt;det inte aktuellt att genomföra kommitténs förslag att från återväxtskyldighet&lt;br&gt;undanta mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad, men som på grund&lt;br&gt;av särskilda förhållanden inte bör användas för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föryngringsmetoder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Skogsvårdslagens bestämmelser om föryngrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoder m.m. behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skogsstyrelsen och Tjänstemännens centralorga-&lt;br&gt;nisation anser att ”vård av plantskog” bör ändras till ”vård av plant- och ung-&lt;br&gt;skog”, medan Lantbrukarnas riksförbund, Skogsägarnas riksförbund och&lt;br&gt;Sågverkens riksförbund anser att det inte finns några bärande skäl för att i la-&lt;br&gt;gen detaljerat ange vad föreskrifterna skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt skogsvårdslagen gäller vid anlägg-&lt;br&gt;ning av ny skog det allmänna kravet att sådana föryngringsåtgärder skall vid-&lt;br&gt;tas som kan behövas för att trygga återväxten av skog av tillfredsställande tät-&lt;br&gt;het och beskaffenhet i övrigt. Lagen innehåller också ett bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om föryngringsmetoder, markberedning, sådd, plan-&lt;br&gt;tering, vård av plantskog och andra åtgärder. Föreskrifter i dessa avseenden&lt;br&gt;har meddelats av regeringen och Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt (avsnitt 4.4) har jag förutsatt att flera olika&lt;br&gt;skogsbruksmetoder som hittills inte varit accepterade kommer att tillämpas i&lt;br&gt;större omfattning. Som huvudregel bör alltjämt gälla att endast metoder för&lt;br&gt;beståndsanläggning som erfarenhetsmässigt eller genom forskningsrön och&lt;br&gt;prov i praktisk skala visat sig ge tillfredsställande resultat skall få användas.&lt;br&gt;Jag återkommer i det följande till frågan om miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;inför introduktion av nya metoder i skogsbruket. I linje med en uttalad strä-&lt;br&gt;van att gynna ett skogsbruk som i så liten omfattning som möjligt negativt&lt;br&gt;påverkar viktiga naturvärden, bör naturlig föryngring användas i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills på därför lämpliga marker. Därmed ökar också valfri-&lt;br&gt;heten för markägaren. Under förutsättning att marken är lämplig för metoden,&lt;br&gt;bör markägaren ges vidgade möjligheter att välja självföryngring som åter-&lt;br&gt;växtmetod. I förhållande till gällande regler kräver detta att något längre för-&lt;br&gt;yngringsperioder accepteras i vissa fall. Som jag redan har nämnt bör det&lt;br&gt;uppdras åt Skogsstyrelsen att meddela föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad användning av naturlig föryngring kräver i många fall att någon form&lt;br&gt;av markberedande åtgärd vidtas. För närvarande gäller inom de fjällnära skog-&lt;br&gt;arna att markberedning inte får vara mer ingripande än vad som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trygga återväxten. Därför är s.k. hyggesplöjning förbjuden i sådan skog. Den Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;princip som gäller inom de fjällnära skogarna bör utsträckas till att gälla hela&lt;br&gt;landet I konsekvens härmed bör hyggesplöjning helt förbjudas. Jag avser att&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag till ändring i skogsvårdsförordningen i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsodlingsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Skogsvårdslagens bestämmelser om skogsodlings-&lt;br&gt;material behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar en ökad restriktivitet i fråga om proveniensförflytt-&lt;br&gt;ningar och användning av genetiskt förädlat skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas uppfattning överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;min uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I skogsvårdslagen finns ett bemyndig-&lt;br&gt;ande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter både om användningen av och handeln med skogsodlings-&lt;br&gt;material. Med sådant material avses i lagen frön, plantor, sticklingar och and-&lt;br&gt;ra former av förökningsmaterial, avsedda för anläggning av skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det även i fortsättningen ett behov av att kunna&lt;br&gt;reglera användningen av och handeln med skogsodlingsmaterial. Något skäl&lt;br&gt;att ändra skogsvårdslagens bemyndiganden för sådana regler finns enligt min&lt;br&gt;bedömning inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget ta upp vissa frågor om innehållet i de före-&lt;br&gt;skrifter som kan meddelas med stöd av bemyndigandet i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en större föryngringssäkerhet och en högre produktion än&lt;br&gt;vad lokalt odlat skogsodlingsmaterial kan ge används ofta material som är&lt;br&gt;proveniensforflyttat eller genetiskt förädlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under mycket lång tid bedrivits forskning och försök i vårt land&lt;br&gt;inom detta område. Jämförande försök finns anlagda över hela landet. Gäll-&lt;br&gt;ande föreskrifter om användning av skogsodlingsmaterial bygger på denna&lt;br&gt;forskning. Föreskrifterna innebär bl.a. begränsningar när det gäller förflytt-&lt;br&gt;ning av skogsodlingsmaterial både geografiskt och med hänsyn till höjden&lt;br&gt;över havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de långa omloppstider som gäller för skogsbruket i vårt&lt;br&gt;land är det nödvändigt att vi även i fortsättningen har föreskrifter av detta&lt;br&gt;slag. Enligt min mening tjänar både de långsiktiga miljöintressena och in-&lt;br&gt;tresset av en god skogsproduktion på detta. Den restriktivitet som präglar&lt;br&gt;kommitténs uttalanden i fråga om proveniensförflyttningar överensstämmer&lt;br&gt;inte med min uppfattning. Detsamma gäller i fråga om användningen av ge-&lt;br&gt;netiskt förädlat material. Självfallet måste all förflyttning av skogsodlings-&lt;br&gt;material liksom förändring av den genetiska basen genom förädling ske med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor försiktighet och under betryggande former. Jag vill dock framhålla att Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;forskningen på detta område är mycket framstående i vårt land. Den visar&lt;br&gt;bl.a. att den genetiska variationen hos våra vanligaste trädslag är mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de regler som gäller och det nära samarbete som finns mellan Skogssty-&lt;br&gt;relsen och berörda forskningsorgan har vi möjlighet att fortlöpande ta tillräck-&lt;br&gt;lig hänsyn till behovet av vad kommittén kallar riskspridning i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om vegetativt förökat plantmaterial, s.k. sticklingar, finns&lt;br&gt;särskilda föreskrifter som syftar till att bredda den genetiska variationen i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning. I och för sig är det möjligt att anlägga skogsbestånd&lt;br&gt;som består av identiskt lika individer. Reglerna föreskriver emellertid att det&lt;br&gt;plantmaterial som används skall innehålla visst minsta antal olika ”föräldrar”.&lt;br&gt;Det föreskrivs också arealbegränsningar för den enskilda brukningsenheten.&lt;br&gt;För handel med sticklingar krävs bl.a. varudeklaration och begränsningar i&lt;br&gt;fråga om antalet kopior av en klon. Denna restriktiva inställning till s.k. klon-&lt;br&gt;skogsbruk är enHgt min mening nödvändig och bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller användningen av utländska trädslag har jag i det föregående&lt;br&gt;förespråkat en ökad restriktivitet. Jag anser att vi som regel bör använda oss&lt;br&gt;av trädarter som normalt finns i vårt land. Endast i undantagsfall bör främ-&lt;br&gt;mande arter komma till användning. Nuvarande begränsning när det gäller&lt;br&gt;användningen av contortatall bör således skärpas ytterligare i avvaktan på en&lt;br&gt;mera långsiktig utvärdering av hittills anlagda bestånd. Jag avser att senare&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag till nödvändiga författningsändringar.&lt;br&gt;Till frågan om konsekvensbeskrivningar i samband med introduktion av främ-&lt;br&gt;mande trädslag återkommer jag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan EG:s kontrollsystem och föreskrifterna för den svens-&lt;br&gt;ka handeln med frö och skogsplantor visar att det inte finns motsvarande sven-&lt;br&gt;ska regler på alla de områden som täcks av EG:s regler. När det gäller&lt;br&gt;härkomstkontroll av skogsodlingsmaterialets yttre kvaliteter finns sedan länge&lt;br&gt;särskilda direktiv inom EG. Nuvarande bestämmelser i skogsvårdsförord-&lt;br&gt;ningen ger emellertid inte några möjligheter att reglera själva handeln, vilket&lt;br&gt;EG:s regler förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagens bemyndigande att meddela föreskrifter för handeln med&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial har utnyttjats genom att föreskrifter har utfärdats om att&lt;br&gt;skogsodlingsmaterial som är föremål för handel skall vara försett med vissa&lt;br&gt;uppgifter. Överlåtelse av sticklingar får inte ske utan Skogsstyrelsens till-&lt;br&gt;stånd. Likaså krävs tillstånd av Skogsstyrelsen för att få föra in fröer (ollon),&lt;br&gt;kottar, plantor och sticklingar av de vanligaste skogsbildande artema i landet.&lt;br&gt;Därvid finns möjlighet att kontrollera härkomst och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har handeln med skogsodlingsmaterial varit relativt begränsad inom&lt;br&gt;Norden och med EG-ländema jämfört med handeln med tredje land, bl.a. Öst-&lt;br&gt;europa, USA och Kanada. En svensk EG-anslutning kommer emellertid att&lt;br&gt;innebära att den svenska handeln med skogsodlingsmaterial påverkas. EG-&lt;br&gt;direktiven för handel med frö och plantor innehåller en rad detaljerade krav.&lt;br&gt;En anpassning till nu gällande EG-direktiv skulle bl.a. kunna innebära att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir svårare att begränsa användningen av visst skogsodlingsmaterial. Det Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skulle vidare krävas en anpassning av indelningen i frötäktsområden och här-&lt;br&gt;komstzoner till de regler som gäller inom EG. EG:s nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;för försäljning av frö från fröplantager skulle påverka handeln med frö från&lt;br&gt;hybridplantager negativt. EG ställer slutligen större krav på dokumentation&lt;br&gt;och kontroll av skogsodlingsmaterial än vad vi gör i Sverige. För att våra reg-&lt;br&gt;ler skall överensstämma med EG:s skulle det krävas ändringar i skogsvårds-&lt;br&gt;förordningen i fråga om bl.a. införseltillstånd och handel. Det pågår emeller-&lt;br&gt;tid diskussioner inom såväl EG som OECD som kan komma att leda till såda-&lt;br&gt;na ändringar i EG:s regelverk att en anpassning av våra regler skulle underlät-&lt;br&gt;tas. Frågan har också uppmärksammats i det nordiska samarbetet. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund finner jag att frågan får tas upp på nytt i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röjning och gallring av skog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skyldigheten för skogsmarkens ägare att röja och gallra&lt;br&gt;i skogen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till kommitténs förslag. Ne-&lt;br&gt;gativa till förslaget att slopa röjningsskyldigheten är Skogsstyrelsen, läns-&lt;br&gt;styrelserna i Uppsala, Västemorrlands och Norrbottens län samt Svenska&lt;br&gt;skogsarbetareförbundet. Flertalet av länsstyrelserna och Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation vill ha kvar både röjnings- och gallringsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt skogsvårdslagen skall röjning av plant-&lt;br&gt;skog eller ungskog ske, när skogen är så tät eller av sådan beskaffenhet i öv-&lt;br&gt;rigt att produktionen av värdefullt virke väsentligt hämmas. I vissa fall kan&lt;br&gt;röjningen få ersättas av gallring. Vidare föreskrivs i lagen att gallring skall&lt;br&gt;ske när skogen är så tät att produktionen av värdefullt virke väsentligt häm-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på röjning, som i vissa fall kan ersättas av gallring, infördes till en&lt;br&gt;böljan i syfte att förbättra beståndsvården. År 1983 infördes krav på gallring i&lt;br&gt;syfte att förbättra industrins virkesförsöijning. Den utvärdering som kommit-&lt;br&gt;tén har gjort visar att röjnings- och gallringsaktiviteten ökade kraftigt under&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad frihet för markägaren i valet av skogsskötselmetoder gynnar gene-&lt;br&gt;rellt sett den biologiska mångfalden. Eftersom röjning och gallring bidrar till&lt;br&gt;att beståndets framtida karaktär och utveckling fastläggs på ett mycket tidigt&lt;br&gt;stadium, innebär en reglering att den önskvärda variationen i framtidens sko-&lt;br&gt;gar begränsas. Markägaren bör enligt min mening ges större möjlighet att&lt;br&gt;själv avgöra när åtgärder skall sättas in för att påverka beståndets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga bidrag, skogsvårdsorganisationens intensifierade rådgivning samt Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;förbättrad lönsamhet och goda priser på massaved har sannolikt i större ut-&lt;br&gt;sträckning än lagstiftningen bidragit till den nyssnämnda ökade aktiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behövs det inte någon lagreglerad skyldighet för att&lt;br&gt;förmå skogsägarna att också i fortsättningen röja och gallra i tillräcklig omfatt-&lt;br&gt;ning. Dagens röjning och gallring, som bestäms av bl.a. marknadssituatio-&lt;br&gt;nen, överensstämmer med vad som oberoende av lagstiftning varit brukligt&lt;br&gt;bland skogsägare i allmänhet. Mot den bakgrunden föreslår jag att skogs-&lt;br&gt;vårdslagens regler om skyldighet att röja och gallra tas bort. Den skyldighet&lt;br&gt;att vårda plantskogar som följer av skogsvårdslagens regler om anläggning av&lt;br&gt;ny skog skall däremot fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Avverkning av skog&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsvårdslagens bestämmelser om tillåtna avverknings-&lt;br&gt;former ändras för att markera att slutavverkning kan innebära också and-&lt;br&gt;ra huggningssätt än kalavverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens övriga avverkningsregler, som kräver att viss slutavverk-&lt;br&gt;ningsålder uppnåtts, som begränsar slutavverkningen till viss högsta&lt;br&gt;areal och som kräver att slutavverkning sker på viss minsta areal ersätts&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett förenklat skydd mot avverkning för den yngre skogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett förenklat ransoneringskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att alla de nu berörda avverk-&lt;br&gt;ningsreglema slopas med undantag för ett ransoneringskrav för storskogsbru-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till en avreglering med det un-&lt;br&gt;dantaget att en betydande remissopinion vill behålla ett skydd mot att yngre&lt;br&gt;skog slutawerkas. Till de remissinstanser som vill behålla ett skydd för den&lt;br&gt;yngre skogen hör Skogsstyrelsen som dessutom vill behålla dels det nuvaran-&lt;br&gt;de kravet att en avverkning skall främja skogens utveckling eller vara ända-&lt;br&gt;målsenlig för anläggning av ny skog, dels behålla ett mera vidsträckt ranso-&lt;br&gt;neringskrav än det kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skogsvårdslagens avverkningsbestämmelser&lt;br&gt;inleds med en regel som innebär att avverkning på skogsmark inte får ske i&lt;br&gt;någon annan form än som röjning eller gallring som främjar skogens utveck-&lt;br&gt;ling eller som slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av ny&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar så till vida kommitténs uppfattning att markägarna bör få en ökad&lt;br&gt;frihet att själva avgöra hur och när en awerkning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fortsättningen måste det förutsättas att awerkning kommer att ske i&lt;br&gt;två huvudformer. Den ena formen, röjning eller gallring, syftar till att vårda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett skogsbestånd. Den andra, avverkning av slutavverkningsmogna träd, syf-&lt;br&gt;tar till ett värdeuttag ur skogen och åtföljs normalt av återväxtåtgärder i någon&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör liksom hittills av skogsvårdslagen framgå att avverkning får ske&lt;br&gt;om den främjar skogens utveckling. Därmed avses att avverkningen sker an-&lt;br&gt;tingen som röjning eller som gallring. Det innebär självfallet inte något hinder&lt;br&gt;mot att sådana nya röjnings- eller gallringsformer som är eller kommer att&lt;br&gt;anses som vetenskapligt beprövade används. I den mån det behövs tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter får dessa alltså anpassas successivt till utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När så gäller avverkning av slutavverkningsmogna träd gäller i dag att&lt;br&gt;endast slutavverkning som är ändamålsenlig för anläggning av ny skog ac-&lt;br&gt;cepteras. Som sådan slutavverkning godtas även s.k. fjällskogsblädning.&lt;br&gt;Bortsett från fjällskogsblädningen kan begreppet slutavverkning sägas vara&lt;br&gt;identiskt med kalavverkning, med eller utan kvarlämnande av fröträd.&lt;br&gt;Kommittén har förordat att även andra former av avverkning skall accepteras&lt;br&gt;som slutavverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att avverkningen av slutavverkningsmogna träd,&lt;br&gt;oavsett vilken form den får, liksom hittills skall vara ändamålsenlig för åter-&lt;br&gt;växten av ny skog. Endast då kan vi tillgodose behovet av ett långsiktigt, bär-&lt;br&gt;kraftigt skogsbruk. När det gäller formerna för avverkningen är jag enig med&lt;br&gt;kommittén att nya sådana bör få användas, inte minst mot bakgrund av det&lt;br&gt;miljömål som jag har föreslagit. Det bedrivs för närvarande ett omfattande&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller sådana avverkningsformer&lt;br&gt;främst med den inriktningen att de skall vara särskilt ändamålsenliga för na-&lt;br&gt;turvården. Syftet kan t.ex. vara att skapa nya naturvärden, föryngra genom&lt;br&gt;brand efter avverkning, utnyttja virkesproduktionen i olika biotoper och sam-&lt;br&gt;tidigt ta miljöhänsyn, avverka s.k. brandrefugier så att känsliga arter klarar&lt;br&gt;sig, lära sig förena ekonomi och naturvård och på sikt minska behovet av re-&lt;br&gt;servat Man har kommit olika långt på olika områden. Efter hand som metod-&lt;br&gt;erna har utvecklats och kan anses beprövade bör de kunna godtas som av-&lt;br&gt;verkningsform. Detta bör ske i de föreskrifter till lagen som fortlöpande an-&lt;br&gt;passas till ändrade förhållanden. Givetvis måste det finnas formella möjlig-&lt;br&gt;heter för skogsmyndigheten att medge sådana försök som är nödvändiga som&lt;br&gt;underlag för denna utveckling. Målet är sålunda att på sikt få fram de avverk-&lt;br&gt;ningsformer som ger en önskvärd variation i skogen och frihet för skogsäga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade inriktning i fråga om nya avverkningsformer som jag nu har&lt;br&gt;beskrivit bör komma till uttryck i lagen. Den ändringen bör göras att det nu-&lt;br&gt;varande kravet på ändamålsenlighet för återväxten av ny skog bör knytas till&lt;br&gt;vaije avverkning som inte har till syfte att främja skogens utveckling, dvs.&lt;br&gt;röjning eller gallring. Det innebär att begTeppet slutavverkning tas bort ur be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande reglerna får skog inte slutawerkas förrän den uppnått&lt;br&gt;en viss lägsta ålder. Lagstiftningen har utformats med utgångspunkt i att om-&lt;br&gt;loppstider som ger så hög virkesproduktion som möjligt skall tillämpas. Den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na strävan har gett till resultat detaljerade huvudregler kompletterade med en&lt;br&gt;rad undantag. Undantagsbestämmelserna medger att föreskrivna lägsta av-&lt;br&gt;verkningsäldrar underskrids med upp till 20 % i vissa angivna fall, bl.a. när&lt;br&gt;beståndet har omfattande storm-, insekts- eller torkskador eller är kraftigt röt-&lt;br&gt;skadat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i och för sig uppfattningen att skogsägarna i allmänhet, oavsett&lt;br&gt;regelverk, kommer att inrikta de slutliga avverkningarna i ett bestånd till att&lt;br&gt;avse skog av sådan ålder att avverkningarna ger störst ekonomiskt utbyte.&lt;br&gt;Det behövs emellertid, som ett stort antal remissinstanser framhållit, ett&lt;br&gt;skydd mot exploaterande slutavverkningar. Ett skydd med det syftet bör&lt;br&gt;emellertid kunna åstadkommas med betydligt enklare regler än de nuvarande.&lt;br&gt;Regler om den lägsta tillåtna slutavverkningsålder som inte inriktas mot så&lt;br&gt;hög produktion som möjligt, utan endast skall tjäna som ett skydd för den&lt;br&gt;yngre skogen, kan göras enklare och ges mera generell räckvidd. En riktlinje&lt;br&gt;för att bestämma de avverkningsåldrar som bör gälla i framtiden kan vara att&lt;br&gt;reducera de nu gällande åldrarna med 25 %. Därigenom uppnås den betyd-&lt;br&gt;ande förenklingen att de nuvarande undantagsreglerna inte längre behövs.&lt;br&gt;Särskilda bedömningar kan dock behöva göras i fråga om ädellövskog. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att det i lagen tas in ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att till skydd för den yngre skogen&lt;br&gt;föreskriva att trädbestånd under en viss ålder inte får avverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdslagens nuvarande bestämmelser ställer krav både på viss ran-&lt;br&gt;sonering av den avverkningsmogna skogen och på viss minsta slutavverk-&lt;br&gt;ning. Syftet med bestämmelserna är att på vaije brukningsenhet, med undan-&lt;br&gt;tag för de minsta, främja en jämn åldersfördelning. Av dessa bestämmelser&lt;br&gt;finns det, enligt kommitténs mening, skäl att behålla det nuvarande ranso-&lt;br&gt;neringskravet för storskogsbruket. Jag delar denna uppfattning. Begräns-&lt;br&gt;ningen bör, som kommittén har föreslagit, gälla för brukningsenheter som är&lt;br&gt;större än 1 000 ha skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid, i likhet med Skogsstyrelsen, att det finns skäl att ut-&lt;br&gt;över det nu angivna kravet för storskogsbruket behålla ett förenklat ranso-&lt;br&gt;neringskrav också för brukningsenheter större än 100 ha skogsmark. För&lt;br&gt;sådana brukningsenheter bör gälla att en avverkning skall begränsas om den&lt;br&gt;skulle leda till att mer än hälften av brukningsenheten kommer att bestå av kal-&lt;br&gt;mark och skog yngre än 20 år. En sådan regel motiveras inte minst av kravet&lt;br&gt;på långsiktig hushållning och de krav som bör ställas med hänsyn till det nya&lt;br&gt;miljömålet för skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet på viss slutavverkning bör, som utredningen&lt;br&gt;föreslagit, slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Insektshärjningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Bestämmelserna i skogsvårdslagen till skydd mot&lt;br&gt;insektshätjningar behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Positiva till kommitténs bedömning är Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Södermanlands län, Naturskyddsföreningen och Sveriges häradsallmän-&lt;br&gt;ningsförbund. Negativa eller tveksamma till att föreskrifterna ändras är Skogs-&lt;br&gt;styrelsen, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Skogsägarnas riksförbund och&lt;br&gt;Skogsarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I skogsvårdslagen finns ett bemyndigan-&lt;br&gt;de som ger stöd för föreskrifter om bekämpning av insektshäijningar i skog&lt;br&gt;och om olika åtgärder för att motverka uppkomsten av yngelhärdar. De sist-&lt;br&gt;nämnda föreskrifterna innebär bl.a. en skyldighet att upparbeta skadad skog,&lt;br&gt;att iaktta restriktioner när det gäller att lämna kvar hyggesavfall, att forsla ut&lt;br&gt;virke ur skogen och att lagra virke på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de stora stormfällningama av skog i Syd- och Mellansverige i slutet&lt;br&gt;av 1960-talet drabbades främst granskogarna av omfattande insektsangrepp.&lt;br&gt;Åtskilliga miljoner kronor satsades av staten och skogsägare för att bekämpa&lt;br&gt;hätjningama. Samtidigt blev det alltmer tydligt att det krävs god planering och&lt;br&gt;stor försiktighet i samband med avverkning och lagring av virke för att und-&lt;br&gt;vika insektsskador. Detta är bakgrunden till att bestämmelser om insektshäij-&lt;br&gt;ning infördes i skogsvårdslagstiftningen i slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag att nu gällande bestämmelser bör behål-&lt;br&gt;las. Även om vi för närvarande inte upplever några större problem med in-&lt;br&gt;sektsskador är det inte uteslutet att uppmjukade rutiner leder till förnyade an-&lt;br&gt;grepp framöver. I ett avseende visar emellertid nya kunskaper att en föränd-&lt;br&gt;ring av föreskrifterna i lagstiftningen bör göras. En mängd växter och djur är&lt;br&gt;beroende av död eller döende ved för sin överlevnad. Behovet av att lämna&lt;br&gt;död och döende ved samt döda träd i skogen med hänsyn till naturvården bör&lt;br&gt;därför tillgodoses bättre i framtiden. Det bör också vara möjligt att höja grän-&lt;br&gt;sen för högsta antal träd som får lämnas kvar i skogen efter avverkning eller&lt;br&gt;stormfällning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna skall liksom hittills gälla även på mark som inte är skogs-&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppdras åt Skogsstyrelsen att göra en översyn av föreskrifterna i&lt;br&gt;enlighet med vad jag nu har anfört. I sammanhanget vill jag också nämna att&lt;br&gt;jag har för avsikt att i likhet med kommittén föreslå att det statliga stödet till&lt;br&gt;insektsbekämpning slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Hänsyn till naturvården och kulturmiljövården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsvärdslagens bemyndigande att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om den hänsyn som skall tas i skogsbruket till naturvårdens och kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen ändras i två avseenden. För det första&lt;br&gt;utökas paragrafens exempel på hänsynstaganden med krav på kvarläm-&lt;br&gt;nande av enskilda träd och med angivande av ytterligare en åtgärd i&lt;br&gt;skogsbruket, nämligen gödsling. För det andra skall hänsynsföreskrif-&lt;br&gt;tema inte bara gälla vid skötseln av skog utan också gälla till skydd för&lt;br&gt;skogliga impediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sanktion i någon form skall kunna utdömas skall också i fort-&lt;br&gt;sättningen krävas att skogsvårdsmyndigheten i ett föreläggande har an-&lt;br&gt;gett vilka hänsyn som skall tas. Tillsynsbestämmelsema ändras emeller-&lt;br&gt;tid så att föreläggande får meddelas omedelbart om det behövs för att&lt;br&gt;bevara natur- eller kulturmiljövärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffreglema skärps så att påföljden vid överträdelse kan bli böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädellövskogslagens bestämmelser förs i stort sett oförändrade över&lt;br&gt;till skogsvårdslagen. Den ändringen görs att Skogsvårdsstyrelsen i stäl-&lt;br&gt;let för länsstyrelsen fattar beslut i frågor om att ta mark i anspråk för an-&lt;br&gt;nat ändamål än ädellövskogsbruk och i fråga om trädslagsbyte från ädel-&lt;br&gt;lövskog till annat trädslag. Sådana beslut bör föregås av samråd med&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag, från-&lt;br&gt;sett mitt förslag som syftar till förelägganden i ett ökat antal fall samt förslaget&lt;br&gt;till skärpning av straffreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare föreslagit att det i föreskrifterna tas in en skyldighet&lt;br&gt;för markägaren att i samband med slutavverkning lämna minst tio äldre träd&lt;br&gt;på varje hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag i fråga om ädellövskogen överensstämmer med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skogsstyrelsen, flertalet länsstyrelser, Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen, Tjänstemännens centralorganisation och Boverket efterlyser effek-&lt;br&gt;tivare sanktioner för brott mot hänsynsreglema. Bl.a. länsstyrelserna i Malmö-&lt;br&gt;hus, Södermanlands, Kopparbergs och Norrbottens län anser att föreläggan-&lt;br&gt;de bör kunna meddelas utan föregående rådgivning. Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län framhåller att straffsatsen böter är för låg. Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län och Skogsindustrierna anför att samma förtroende bör gälla i fråga om&lt;br&gt;miljöhänsyn som i fråga om att uppfylla produktionsmålet och att detaljreg-&lt;br&gt;lering bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positiva till att det skall lämnas kvar ett&lt;br&gt;antal träd vid slutavverkning, men anser att utformningen av föreskrifterna&lt;br&gt;måste göras mer flexibel och funktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft andra synpunkter i fråga om ädellövsko- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;gen än att bevarandet av sådan skog bör uppmärksammas mer än vad som&lt;br&gt;hittills har skett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om hänsyn till naturvården och den kritik som riktas mot&lt;br&gt;dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skogsvårdslagen fmns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om den hänsyn som skall&lt;br&gt;tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog. I&lt;br&gt;bemyndigandet anges som exempel föreskrifter om hyggens storlek och ut-&lt;br&gt;läggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar, dikning och&lt;br&gt;skogsbilvägars sträckning. Regeringen har i skogsvårdsförordningen över-&lt;br&gt;låtit till Skogsstyrelsen att meddela de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som ägnar sig åt skötsel av skog är i och för sig skyldig att&lt;br&gt;iaktta de av Skogsstyrelsen meddelade föreskrifterna. Någon sanktion vid&lt;br&gt;överträdelser och försummelser kommer emellertid i fråga bara under förut-&lt;br&gt;sättning att Skogsvårdsstyrelsen i ett föreläggande angett i vilka avseenden&lt;br&gt;föreskrifterna skall iakttas. Föreläggandet kan förenas med vite. Har så inte&lt;br&gt;skett kan i stället bötesstraff utdömas. Ett föreläggande får dock meddelas&lt;br&gt;först sedan det har visat sig att myndighetens råd och anvisningar inte har&lt;br&gt;följts. Bara i brådskande fall eller när det annars finns särskilda skäl får ett&lt;br&gt;föreläggande meddelas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om den naturvårdshänsyn som skall tas vid skötseln av&lt;br&gt;skog har kritiserats för att de inte är tillräckliga för att effektivt skydda viktiga&lt;br&gt;naturvärden. Det hävdas att det finns ett gap mellan skogsvårdslagstiftningens&lt;br&gt;regler och naturvårdslagens skyddsregler och att de förstnämnda reglerna inte&lt;br&gt;tillämpas i den omfattning som lagstiftningen ger utrymme för. Den utvärde-&lt;br&gt;ring som kommittén har låtit göra visar att skogsbruket som helhet inte har&lt;br&gt;nått upp till den hänsynsnivå som lagen kräver. Det anses också vara så att&lt;br&gt;det, även om en fullständig efterlevnad av dagens regler skulle uppnås, vore&lt;br&gt;otillräckligt för att mot bakgrund av nuvarande kunskap tillgodose behovet av&lt;br&gt;skydd för särskilda naturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av kritiken mot de nuvarande reglerna gäller det förhållandet att nå-&lt;br&gt;gon direkt sanktion inte är knuten till skogsvårdslagstiftningens naturvårds-&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristerna i den nuvarande regleringen kan följaktligen sägas gälla dels det&lt;br&gt;förhållandet att föreskrifterna i just skogsvårdslagen inte i alla avseenden till-&lt;br&gt;godoser skyddsbehovet, dels den omständigheten att sanktionsbestämmel-&lt;br&gt;sema inte är tillräckliga. För att på ett effektivt sätt kunna uppnå det föreslag-&lt;br&gt;na miljömålet måste sålunda bestämmelserna i skogsvårdslagen om natur- och&lt;br&gt;kultuimiljöhänsyn och tillsynen samt föreskrifterna kompletteras. Hänsynsreg-&lt;br&gt;lema måste tillämpas bättre än i dag. I det följande behandlar jag först frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sanktioner och därefter föreskrifternas innehåll. Slutligen tar jag upp ut- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;redningens förslag om ett särskilt skydd för de skogliga impedimenten samt&lt;br&gt;skyddet av ädellövskogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört i det föregående om hur&lt;br&gt;skyddet för naturvårdens intressen är upplagt (avsnitt 4.2). Skogsvårdslag-&lt;br&gt;stiftningen utgör sålunda inte det enda medlet för att i skogsbruket uppnå ett&lt;br&gt;skydd för och hänsyn till naturvårdens intressen. Naturvårdslagens regler&lt;br&gt;angående bl.a. markavvattning, samrådspliktiga arbetsföretag och det nya&lt;br&gt;biotopskyddet liksom bestämmelserna om naturvårdsområden, naturreservat&lt;br&gt;och nationalparker måste också ses som viktiga inslag i skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller inte minst med den ökade tyngd som miljöfrågorna enligt mitt&lt;br&gt;förslag bör ges. En dubblering av naturvårdslagens bestämmelser genom att&lt;br&gt;föra in dem också i skogsvårdslagen ser jag som onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse i detta sammanhang är det nya biotopskyddet enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen. Avsikten är att detta skydd till en del skall bestå av generella&lt;br&gt;regler som, om de överträds direkt, kommer att omfattas av naturvårdslagens&lt;br&gt;straffbestämmelser. Därigenom åstadkoms mycket av den reglering som har&lt;br&gt;efterlysts av många remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt om inte en direkt straffpåföljd borde knytas också till&lt;br&gt;vissa av skogsvårdslagstiftningens hänsynsföreskrifter. Jag har emellertid&lt;br&gt;funnit att en sådan ordning är svår att förena med rättssäkerhetens krav. Med&lt;br&gt;hänsyn till den mångformighet som präglar förhållandena i skogsbruket är det&lt;br&gt;vanskligt att dra upp en skarp gräns mellan det tillåtna och det otillåtna, sär-&lt;br&gt;skilt som frågan i regel kommer att aktualiseras sedan en åtgärd redan är vid-&lt;br&gt;tagen. Jag har i stället stannat för att föreslå en ändring i skogsvårdslagens&lt;br&gt;tillsynsbestämmelser för att den vägen utsträcka sanktionerna mot överträdel-&lt;br&gt;ser av naturvårdsföreskriftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste tioårsperioden har antalet förelägganden och förbud&lt;br&gt;uppgått till i genomsnitt drygt 460 per år, medan antalet råd och anvisningar&lt;br&gt;uppgått till i genomsnitt drygt 27 000 om året. Antalet domstolsavgöranden&lt;br&gt;om böter eller viten var under samma period ca 70. Av det totala antalet råd&lt;br&gt;och anvisningar som utfärdades 1991/92 avsåg 13 % skogsvårdslagens hän-&lt;br&gt;synsbestämmelser. Bakom detta ligger dels att skogsvårdsorganisationen i&lt;br&gt;stor utsträckning bygger sin tillsyn på rådgivning enligt de intentioner som&lt;br&gt;gäller sedan länge, dels att förbud och förelägganden normalt får meddelas&lt;br&gt;först sedan det visat sig att myndighetens råd och anvisningar inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för skogsvårdsorganisationen nu och i framtiden är till-&lt;br&gt;synen över efterlevnaden av skogsvårdslagen. Myndigheten bör även fort-&lt;br&gt;sättningsvis i linje med traditionen inom skogspolitiken i första hand genom-&lt;br&gt;föra tillsynen med hjälp av råd. Av de utvärderingar som har gjorts av skogs-&lt;br&gt;vårdslagen framgår att efterlevnaden varit god utom just vad avser naturvårds-&lt;br&gt;hänsynen. Man har inte på frivillig väg uppnått det skydd som åsyftas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturvårdsföreskriftema. Starkare styrmedel behövs därför för att tillgodose Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;den grundläggande hänsyn som skogvårdslagen är avsedd att reglera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att miljömålet och produktionsmålet nu jämställs måste&lt;br&gt;hänsynsreglema ges en väsentligt starkare ställning i lagstiftningen. Erfaren-&lt;br&gt;heterna från 1980-talet pekar på att skogsvårdsorganisationen bör ges möjlig-&lt;br&gt;het att meddela bindande beslut om hänsynstagande i enskilda fall, utan att&lt;br&gt;först behöva ge råd och anvisningar. Direkta förelägganden är i annan natur-&lt;br&gt;vårdslagstiftning det vanliga förfarandet. Jag föreslår mot denna bakgrund att&lt;br&gt;skogsvårdslagens bestämmelser ändras så att förelägganden får meddelas&lt;br&gt;omedelbart om det behövs för att bevara natur- eller kulturmiljövärden. I&lt;br&gt;övriga fall bör liksom hittills som huvudregel gälla att ett föreläggande före-&lt;br&gt;gås av råd till den berörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att föreslå att skogsägarna i awerkningsanmä-&lt;br&gt;lan skall ange vad de avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen i samband med avverkningen. Dessa uppgifter i&lt;br&gt;avverkningsanmälan kommer att bli ett betydelsefullt underlag för att avgöra&lt;br&gt;om ett direkt föreläggande om naturvårdshänsyn behövs. Skogsmyndighe-&lt;br&gt;tens personal har också redan i dag en god lokal kännedom om olika skogs-&lt;br&gt;ägares intressen och möjligheter till naturvårdsåtgärder. Personalen har dess-&lt;br&gt;utom stor kännedom om var höga naturvärden finns lokalt och kan därigenom&lt;br&gt;verksamt bidra till en bättre efterlevnad av de hänsynskrav som numera måste&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att avverkningsanmälan skall göras minst en månad&lt;br&gt;innan avverkningen påböijas. Inom områden som länsstyrelsen angett särskilt&lt;br&gt;skall anmälan göras senast två månader före avverkningen. För att ge ökat&lt;br&gt;tidsutrymme för skogsmyndighetens handläggning av naturvårdsfrågoma&lt;br&gt;bör, enligt min mening, den generella anmälningstiden utsträckas till sex veck-&lt;br&gt;or. Det är självfallet viktigt att myndighetens handläggning planeras så att ett&lt;br&gt;föreläggande, när sådant behövs, delges skogsägaren i god tid före avverk-&lt;br&gt;ningen. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till före-&lt;br&gt;skriftsändringar i det här avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ett föreläggande inte har förenats med vite leder en överträdelse&lt;br&gt;av föreläggandet som nämnts till straffansvar. Enligt skogsvårdslagen före-&lt;br&gt;skrivs som straffpåföljd enbart böter. Jag delar uppfattningen att det bör mar-&lt;br&gt;keras att överträdelser av skogsvårdslagstiftningens bestämmelser är av allvar-&lt;br&gt;lig karaktär, inte minst när överträdelserna rör naturvårdshänsynen. Vid den&lt;br&gt;sammanföring av skogsvårdslagen och ädellövskogslagen som jag förordar&lt;br&gt;är det därför naturligt att utforma den gemensamma straffbestämmelsen i en-&lt;br&gt;lighet med vad som för närvarande gäller enligt ädellövskogslagen, dvs. att&lt;br&gt;påföljden kan bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i skogsvårdslagens naturvårdsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om kommitténs analys av måluppfyllelsen i den nuvarande&lt;br&gt;skogspolitiken. Skogspolitiken har lett till ett skogstillstånd med en hög vir-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kesproduktion samtidigt som möjligheterna att ytterligare öka produktionen är Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;goda. När det gäller miljöfrågorna har skogspolitiken inte lyckats lika väl. Jag&lt;br&gt;delar i stort denna uppfattning även om jag, i likhet med kommittén, vill peka&lt;br&gt;på att medan produktionsmålet legat fast under 1980-talet så har en viss mål-&lt;br&gt;förskjutning ägt rum i fråga om naturvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt led i den svenska uppföljningen efter Rio-konferensen kom-&lt;br&gt;mer s.k. landstudier inom de olika sektorerna att utföras. På skogens område&lt;br&gt;kommer Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Lantbruksuniversitetet att&lt;br&gt;medverka i detta arbete. Ett av huvudsyftena är att utarbeta en handlingsplan&lt;br&gt;för bevarande och utveckling av skogsresursema i vid mening genom att kart-&lt;br&gt;lägga vilka problem som finns och vad som redan nu görs åt dem. De ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenserna av och kostnaderna för bevarande av biologisk mång-&lt;br&gt;fald kommer också att beräknas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behövs för närvarande inte några ändringar i skogsvånds-&lt;br&gt;lagstiftningens hänsynsregler annat än i ett par avseenden. Betydelsen av att&lt;br&gt;gamla träd lämnas kvar vid avverkningar som boträd och av hänsyn till den&lt;br&gt;lägre faunan står alltmer klar. Det gäller både levande och döda träd samt de-&lt;br&gt;lar av träd. I enlighet med vad jag har anfört i det föregående bör begräns-&lt;br&gt;ningar kunna föreskrivas i fråga om gödsling av skogsmark. Möjligheten att&lt;br&gt;reglera detta bör markeras tydligare i lagstiftningen. I bemyndigandet för re-&lt;br&gt;geringen, eller efter regeringens bestämmande Skogsstyrelsen, att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om naturvårdshänsyn bör exemplifieringen utökas till att omfatta&lt;br&gt;även kvarlämnande av gamla träd och gödsling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utökad reglering av naturvårdshänsynen kan i och för sig anses strida&lt;br&gt;mot den allmänna inriktningen mot avreglering som jag har förordat. Jag&lt;br&gt;anser emellertid att de skärpningar som jag här föreslår är nödvändiga. Där-&lt;br&gt;emot är jag inte beredd att förorda ett omfattande system av regionalt anpas-&lt;br&gt;sade bestämmelser som skulle bli följden av vad vissa remissinstanser har&lt;br&gt;förordat Självfallet måste vid tillämpningen av föreskrifterna en regional och&lt;br&gt;lokal anpassning ske för att uppnå syftet med föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör i enlighet med vad jag har förordat i det föregående inrikta sin&lt;br&gt;verksamhet på att förbättra miljökunskapen hos skogsägare och andra som är&lt;br&gt;verksamma i skogsbruket. Ytterligare krafter måste alltså sättas in på utbild-&lt;br&gt;ning och rådgivning. Erfarenheterna från kampanjen Rikare skog som har ini-&lt;br&gt;tierats av Skogsstyrelsen och som har bedrivits med stor framgång de senaste&lt;br&gt;åren bör därvid kunna utnyttjas. Det är inte minst viktigt att i det sammanhang-&lt;br&gt;et utnyttja den lokala expertisen i de ideella naturvårdsorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På forskningens område pågår det i Sverige en rad försök som syftar till&lt;br&gt;att finna konkreta former för vad man kan kalla ett ekologiskt skogsbruk. Jag&lt;br&gt;har tidigare utvecklat detta i samband med min motivering till mitt förslag till&lt;br&gt;nya avverkningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skogliga impedimenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skogliga impedimentens virkesproduktion nyttjas i mycket liten utsträck-&lt;br&gt;ning. För närvarande begränsar sig skogsägarnas intresse för impedimenten&lt;br&gt;huvudsakligen till att utnyttja enstaka från förädlingssynpunkt värdefulla träd&lt;br&gt;samt att avverka till husbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Impedimenten fyller emellertid andra viktiga funktioner. De har i många&lt;br&gt;fall höga naturvärden och bidrar till variationen i skogsekosystemen, de ingår&lt;br&gt;som en del av vattenhushållningen och fungerar som kvävefällor, de produce-&lt;br&gt;rar renbete och bär, de är värdefulla miljöer för friluftslivet och de är ofta&lt;br&gt;vackra inslag i landskapsbilden. Enligt min bedömning bör därför den na-&lt;br&gt;turliga karaktären hos de skogliga impedimenten bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i avsnittet om skogsmarksbegreppet är skogsvårds-&lt;br&gt;lagens naturvårdsbestämmelser inte knutna till viss mark, utan gäller alla åt-&lt;br&gt;gärder vid skötsel av skog som kan vara till men för naturvårds- och kultur-&lt;br&gt;miljövårdsintressena. Det innebär att de skogliga impedimenten omfattas av&lt;br&gt;ett visst skydd redan med gällande föreskrifter. Vid skötseln av skog får inte&lt;br&gt;några åtgärder vidtas som skadar naturvärdena på angränsande impediment.&lt;br&gt;Åtgärder som enbart inriktar sig på skogen eller marken inom ett impediment&lt;br&gt;omfattas däremot inte av de nuvarande naturvårdsforeskriftema i skogsvårds-&lt;br&gt;lagen, eftersom det då inte är fråga om skötsel av skog. För att åstadkomma&lt;br&gt;ett mera fullständigt skydd för de skogliga impedimenten bör därför ett nytt&lt;br&gt;bemyndigande införas i skogsvårdslagen som ger stöd för föreskrifter om&lt;br&gt;förbud mot avverkning och andra skogsbruksåtgärder på dessa marker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna bör kunna avse förbud mot slutavverkning, återväxtåtgär-&lt;br&gt;der, röjning och gallring. Även produktionshöjande åtgärder såsom gödsling&lt;br&gt;och skogsodling med främmande trädslag bör kunna förbjudas genom före-&lt;br&gt;skrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädellövskogen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala arealen ädellövskog uppgår till ca 170 000 ha. Behovet av skydd&lt;br&gt;för ädellövskogen är väldokumenterat, bl.a. genom den utveckling den hade&lt;br&gt;före ädellövskogslagens tillkomst år 1984. Ädellövskogslagen har uppfyllt&lt;br&gt;målet att bibehålla andelen ädellövskog. Minskningen av arealen ädellövskog&lt;br&gt;har upphört. Däremot har avsättningarna av ädellövskog som naturreservat&lt;br&gt;varit få. Sådana avsättningar är ett viktigt komplement till ädellövskogslagens&lt;br&gt;skyddsbestämmelser. Detta betonades i 1984 års beslut om lagen. Ädellövsko-&lt;br&gt;gens lönsamhet är från produktionssynpunkt ofta låg. Det kan vara svårt att&lt;br&gt;uppnå en lyckad föryngring av dessa bestånd till en rimlig kostnad. Statliga&lt;br&gt;bidrag lämnas därför för åtgärder som behövs för att trygga återväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår, i likhet med kommittén, att ädellövskogslagens bestämmelser&lt;br&gt;flyttas över till skogsvårdslagen. Därmed skapas en bättre överblick över de&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar skogsbruket. En sådan åtgärd är också i överens-&lt;br&gt;stämmelse med sektorsansvaret för skogsvårdsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen har i dag den huvudsakliga tillsynen över ädellöv- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skogslagen. När det gäller att ta mark i anspråk for annat ändamål än ädellöv-&lt;br&gt;skogsbruk samt trädslagsbyte från ädellövskog till annat trädslag skall till-&lt;br&gt;stånd dock inhämtas från länsstyrelsen. Dessa beslut bör i enlighet med det&lt;br&gt;ökade sektorsansvaret i fortsättningen fattas av Skogsvårdsstyrelsen. Beslu-&lt;br&gt;ten bör föregås av samråd med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nyplantering av ädellövskog på jordbruksmark inom omställningspro-&lt;br&gt;grammet måste det vara möjligt att, om ädellövskogsplanteringen misslyckas,&lt;br&gt;ge markägaren möjlighet att övergå till annat trädslag än ädellöv. Stöd för&lt;br&gt;medgivande härtill finns i ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny bestämmelse införs i skogsvårdslagen som ger&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogenhet&lt;br&gt;att föreskriva att miljökonsekvensbeskrivningar skall finnas. Beskriv-&lt;br&gt;ningen skall möjliggöra en bedömning av vilken inverkan som nya me-&lt;br&gt;toder för skogens skötsel och skogsodlingsmaterial har på miljön. Före-&lt;br&gt;skrifterna får innebära att miljökonsekvensbeskrivningen skall upprät-&lt;br&gt;tas av den som avser att använda metoden eller skogsodlingsmaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén anser att behovet av miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar i skogsbruket är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna delar inte kommit-&lt;br&gt;téns bedömning att behovet av miljökonsekvensbeskrivningar skulle vara&lt;br&gt;litet. Några länsstyrelser och Skogsstyrelsen förordar att bestämmelser om&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar tas in i skogsvårdslagen. Naturvårdsverket&lt;br&gt;instämmer såvitt avser nya skogsbruksmetoder. Vattenfall AB refererar till&lt;br&gt;egna erfarenheter som visar att miljökonsekvensbeskrivningar kan vara ett&lt;br&gt;mycket bra hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Miljöpåverkande åtgärder som vidtas inom&lt;br&gt;skogsbruket är i vissa fall tillståndspliktiga. Exempel på sådana åtgärder är&lt;br&gt;markavvattningsföretag som är tillståndspliktiga enligt 18 § naturvårdslagen,&lt;br&gt;slutavverkning i fjällnära skog, i svårföryngrad skog och i skyddsskog samt&lt;br&gt;trädslagsbyte i ädellövskog. Andra arbetsföretag kan omfattas av samråds-&lt;br&gt;bestämmelsen i 20 § naturvårdslagen. Bestämmelsen avser arbetsföretag som&lt;br&gt;kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Dit hör skogsplantering på ned-&lt;br&gt;lagd åkermark, slutavverkning i orörd skog, hyggesplöjning, omföring av&lt;br&gt;löv-skog till barrskog och anläggning av vägar. Enligt 25 § naturvårdsför-&lt;br&gt;ordningen skall en miljökonsekvensbeskrivning inges i samband med ansö-&lt;br&gt;kan om tillstånd för markawattning eller anmälan om samråd, om det behövs&lt;br&gt;i det enskilda fallet Denna bestämmelse har utfärdats med stöd av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den lagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;mer föreskriva att det i ärenden enligt de lagar som är anknutna till naturresurs-&lt;br&gt;lagen skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. En sådan beskrivning&lt;br&gt;skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksam-&lt;br&gt;hets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturre-&lt;br&gt;surser och skall bekostas av den som ansvarar för verksamheten eller den&lt;br&gt;som skall vidta åtgärden i fråga. Redan i dag kan alltså miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar krävas för skogsbruksåtgärder som väsentligt kan ändra natur-&lt;br&gt;miljön. Skogsvårdslagen har dock inte knutits till naturresurslagen och be-&lt;br&gt;stämmelser om särskilda miljökonsekvensbeskrivningar för skogsbruket kan&lt;br&gt;därför inte utfärdas med stöd av naturresurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen har i sina föreskrifter till skogsvårdslagen angett olika&lt;br&gt;begränsningar i användningen av skogsbruksmetoder och skogsodlings-&lt;br&gt;material, bl.a. i syfte att minska riskerna för negativ miljöpåverkan. I före-&lt;br&gt;skrifterna till bestämmelsen om naturvårdshänsyn anges således att om oprö-&lt;br&gt;vade brukningsmetoder aktualiseras, bör miljöeffekterna av dem klarläggas&lt;br&gt;innan de tas i praktiskt bruk. I föreskrifterna till bestämmelsen om skogsod-&lt;br&gt;lingsmaterial anges bl.a., såvitt avser främmande trädslag, att skogsodling&lt;br&gt;med sådant material får ske endast om det inte medför någon påtaglig olägen-&lt;br&gt;het från allmän miljösynpunkt. Något formellt krav på miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar finns dock inte i skogsvårdslagstiftningen, varken vid införande&lt;br&gt;av nya metoder eller vid användning av främmande trädslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det skulle medföra svårigheter att i skogsvårdslagen&lt;br&gt;införa krav på miljökonsekvensbeskrivningar för vaije ny och oprövad skogs-&lt;br&gt;bruksmetod, eftersom det skulle ställa krav på en omfattande kontroll av en&lt;br&gt;mängd enskilda skogliga åtgärder. Först när en ny metod eller ett nytt material&lt;br&gt;är avsett att användas i större, yrkesmässig omfattning kan det vara motiverat&lt;br&gt;med en särskild reglering. Om en ny skogsbruksmetod får någon omfattning,&lt;br&gt;bör den enligt kommittén komma att omfattas av regeln i 20 § naturvårdslagen&lt;br&gt;om samråd. Det är därför inte nödvändigt att införa särskilda regler om miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar för att kontrollera om nya skogsbruksmetoder ska-&lt;br&gt;dar miljön. Enligt kommittén bör det vidare vara möjligt att inom ramen för nu-&lt;br&gt;varande bestämmelser om skogsodlingsmaterial på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;övervaka att nytt material miljöprövas innan det får kommersiell användning.&lt;br&gt;Det är enligt kommitténs mening inte rimligt att en enskild skogsägare skall&lt;br&gt;behöva bekosta en beskrivning av konsekvenserna av nytt odlingsmaterial.&lt;br&gt;Denna uppgift måste åligga skogsvårdsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag inte dela kommitténs uppfattning. Jag har i det före-&lt;br&gt;gående redogjort för min syn på sektorsansvaret och medlen i skogspolitiken&lt;br&gt;och vill nu ytterligare anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De areella näringarna har fått en allt större inverkan på miljön under senare&lt;br&gt;år. Konsekvensbedömningar har en naturlig förankring i skogsbruket, men&lt;br&gt;har tidigare mest rört den direkta skogliga produktionen och de faktorer som&lt;br&gt;har gynnat eller missgynnat den. Under 1980-talet har även andra slag av&lt;br&gt;konsekvensbedömningar kommit in i bilden, såsom luftföroreningarnas på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan och bibehållandet av en biologisk variation i skogsekosystemen. I den Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;av Sverige nyligen undertecknade konventionen om biologisk mångfald ställs&lt;br&gt;krav på miljökonsekvensbeskrivningar av aktiviteter som har en negativ effekt&lt;br&gt;på den biologiska mångfalden. Konventionen kräver också att införsel av&lt;br&gt;främmande arter förhindras eller kontrolleras. Jag anser att tiden nu är mogen&lt;br&gt;att införa krav på miljökonsekvensbeskrivningar i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar bör krävas för nya metoder och skogsod-&lt;br&gt;lingsmaterial vars miljöeffekter och långsiktiga hushållningseffekter inte är&lt;br&gt;klarlagda. En förutsättning för att sådana miljökonsekvensbeskrivningar skall&lt;br&gt;kunna krävas bör dock vara att verksamheten avses pågå i någon nämnvärd&lt;br&gt;omfattning eller skall utföras i miljöer som är särskilt känsliga. Miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar bör också krävas för storskaliga kalkningsprogram. För&lt;br&gt;tidigare oprövat skogsodlingmaterial bör det vara fråga om yrkesmässig an-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen bör kunna besluta att miljökonsekvensbeskrivningar skall&lt;br&gt;utföras i den utsträckning som behövs. Beskrivningarna bör ges det innehåll&lt;br&gt;som myndigheten beslutar om i varje enskilt ärende. De ärenden som åsyftas&lt;br&gt;kan vara frågor om dispens från ett förbud att använda främmande skogsod-&lt;br&gt;lingsmaterial eller om meddelande av föreskrifter om vilka avverkningsme-&lt;br&gt;toder som skall vara tillåtna. Det kan också bli aktuellt att myndigheten om-&lt;br&gt;besöijer att en konsekvensbeskrivning genomförs utan anknytning till något&lt;br&gt;särskilt ärende. Länsstyrelsen bör, liksom när det gäller miljökonsekvensbe-&lt;br&gt;skrivningar inom övriga samhällssektorer, få tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga i sammanhanget är vem som skall svara för miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningama. Som tidigare nämnts bekostas enligt gällande regler&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar av den som ansvarar för verksamheten eller&lt;br&gt;den som skall vidta åtgärden. Till skillnad mot flera av de sektorer som nu&lt;br&gt;omfattas av miljökonsekvensbeskrivningar finns inom skogsbruket en stor&lt;br&gt;spridning av aktörer från en enskild skogsägare med bara några få hektar&lt;br&gt;skog till mycket stora bolag med avsevärda skogsinnehav. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den och med hänsyn till vad jag nyss har anfört om vilka åtgärder beskriv-&lt;br&gt;ningarna skall avse bör det finnas möjlighet till en fördelning av kostnaderna.&lt;br&gt;I vissa fall är det rimligt att miljökonsekvensbeskrivningama utförs och be-&lt;br&gt;kostas helt och hållet av den enskilde. Detta kan bli aktuellt för större skogs-&lt;br&gt;bolag eller för en större sammanslutning av skogsföretag, t.ex. en skogs-&lt;br&gt;ägareförening. I andra fall bör beskrivningen utföras och bekostas helt av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Så kan t.ex. vara fallet när det handlar om mer generellt&lt;br&gt;tillämpliga metoder som initierats inom forskningen eller av myndigheten&lt;br&gt;själv. Situationer där myndigheten utför själva miljökonsekvensbeskrivningen&lt;br&gt;och enskilda till viss del bidrar till kostnaden kan också tänkas. I de fall det&lt;br&gt;blir aktuellt att låta den enskilde stå för kostnaden finns det utrymme för att ta&lt;br&gt;ut en avgift för myndighetens verksamhet med stöd av skogsvårdslagens be-&lt;br&gt;stämmelse om avgift i ärenden enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Skogsbruksplaner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kravet att det för vaije brukningsenhet skall finnas en&lt;br&gt;skogsbruksplan slopas. Däremot skall skogsägaren vid sin anmälan av&lt;br&gt;avverkning for myndigheten redovisa vad han avser att göra för att till-&lt;br&gt;godose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med&lt;br&gt;avverkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att det för vaije bruk-&lt;br&gt;ningsenhet skall finnas en redovisning av skogens tillstånd på enheten. Ut-&lt;br&gt;över en skyldighet att i samband med avverkningsanmälan redovisa på vilket&lt;br&gt;sätt naturvåidsintresset skall tillgodoses har kommittén föreslagit att planerad&lt;br&gt;hyggesplöjning skall anmälas till skogsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket samt länsstyrelserna i Malmöhus&lt;br&gt;och Gävleborgs län anser att redovisningen av skogstillståndet på en bruk-&lt;br&gt;ningsenhet bör kompletteras med uppgifter om befintliga naturvärden och hur&lt;br&gt;de skall beaktas vid olika skogsbruksåtgärder. Lantbrukarnas riksförbund&lt;br&gt;och Skogsägarnas riksförbund anser att något redovisningskrav inte bör&lt;br&gt;finnas, eftersom det strider mot avregleringstanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län, Tjänstemännens centralorganisation och&lt;br&gt;Skogsarbetareförbundet anser att kravet på skogsbruksplan bör finnas kvar.&lt;br&gt;Riksskatteverket anför att skogsbruksplanen ligger till grund för de uppgifter&lt;br&gt;som fastighetsägarna lämnar vid fastighetsdeklarationen och om planen av-&lt;br&gt;skaffas förändras förutsättningarna för uppgiftslämnandet vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt skogsvårdslagen skall det för vaije&lt;br&gt;brukningsenhet finnas en skogsbruksplan med riktlinjer för skogens skötsel&lt;br&gt;på enheten. Närmare föreskrifter om kravet på skogsbruksplan har meddelats&lt;br&gt;av regeringen och av Skogsstyrelsen. Av Skogsstyrelsens föreskrifter följer&lt;br&gt;att skogsbruksplanen skall innehålla en redovisning av skogstillståndet på&lt;br&gt;brukningsenheten och också ange vilket behov det finns av olika skogsbruks-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på innehav av skogsbruksplan infördes år 1983 i anslutning till&lt;br&gt;andra lagändringar som syftade till en aktivare avverkning inom skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksplanema har enligt kommitténs utvärdering varit värdefulla in-&lt;br&gt;strument vid förverkligandet av de skogspolitiska målen. Skogsbruksplan-&lt;br&gt;läggning är emellertid i grunden ett skogsägaransvar. Olika skogsägare har&lt;br&gt;olika förutsättningar i fråga om ekonomi, kunskaper och intressen. Därför&lt;br&gt;finns det enligt kommittén inte något skäl för att formellt kräva att skogsäga-&lt;br&gt;ren skaffar sig en skogsbruksplan som anger åtgärdsbehov enligt skogsvårds-&lt;br&gt;lagen och vad som behövs i övrigt. Särskilt det grundläggande intresset av att&lt;br&gt;avreglera skogsbruket och öka markägarens eget ansvar och initiativ talar för&lt;br&gt;att kravet på en redovisning av åtgärdsbehovet slopas. Däremot bör markäga-&lt;br&gt;ren enligt kommittén kunna ange brukningsenhetens skogstillstånd, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markens produktionsförmåga och skogens utvecklingsstadium, trädslagssam- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;mansättning och täthet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Varje skogsägare har behov av in-&lt;br&gt;gående kunskaper om hur skogen ser ut på brukningsenheten. Utan sådana&lt;br&gt;kunskaper är det inte möjligt att planera verksamheten vare sig på kort eller på&lt;br&gt;lång sikt. Behovet av en skogsbruksplan för detta ändamål är allmänt erkänt&lt;br&gt;sedan länge. Enligt min mening är denna uppfattning så djupt rotad att några&lt;br&gt;tvingande krav i fråga om skogsbruksplan inte bör ställas. Jag är inte heller&lt;br&gt;beredd att biträda kommitténs förslag om skyldighet för markägaren att redo-&lt;br&gt;visa skogstillståndet på brukningsenheten. Jag vill dock erinra om att skogs-&lt;br&gt;vårdslagens tillsynsbestämmelser ger tillsynsmyndigheten rätt att på begäran&lt;br&gt;få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den betoning av skogsägarnas miljöansvar som jag har förordat i det&lt;br&gt;föregående är det viktigt att de i sina skogsbruksplaner successivt för in upp-&lt;br&gt;gifter om de särskilda naturvärden och kulturmiljövärden som finns på bruk-&lt;br&gt;ningsenheten. Sådana uppgifter finns att tillgå i de olika inventeringar och&lt;br&gt;program som myndigheterna upprättar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om naturvärden och kulturmiljövärden är tillsammans med&lt;br&gt;kunskaper om hur informationen skall hanteras i det praktiska skogsbruket&lt;br&gt;nödvändig i olika sammanhang. Bl.a. är informationen om sådana värden en&lt;br&gt;viktig grund för den redovisningsskyldighet som jag i likhet med kommittén&lt;br&gt;anser bör åvila skogsägaren i samband med avverkningsanmälan. En sådan&lt;br&gt;anmälan bör i fortsättningen också innehålla uppgifter om vad skogsägaren&lt;br&gt;avser att göra för att tillgodose naturvårdens intressen i samband med avverk-&lt;br&gt;ningen i syfte att upprätthålla och främja den biologiska mångfalden på sina&lt;br&gt;marker. Givetvis kan det aldrig bli fråga om att ställa högre krav på det nya&lt;br&gt;uppgiftslämnandet än vad som följer av resp, skogsägares kunskaper på om-&lt;br&gt;rådet. Det innebär att skogsmyndigheten, om den finner anledning till det,&lt;br&gt;kompletterar underlaget för sina bedömningar. Jag utgår från att detta inte&lt;br&gt;skall behöva blir aktuellt i någon större utsträckning när det gäller storskogs-&lt;br&gt;bruket. Den nya anmälningsskyldigheten bör införas i lagen i anslutning till&lt;br&gt;skyldigheten att anmäla planerad avverkning och våtmarksdikning. Anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet för hyggesplöjning blir däremot inte aktuell med hänsyn till&lt;br&gt;det förbud mot sådan markberedning som jag har föreslagit i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kunskapsförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den skogspolitik som jag har förordat i det föregående bygger på en ökad&lt;br&gt;frihet för skogsägarna utan ingripande från myndigheterna med föreskrifter&lt;br&gt;och förbud. Samtidigt ökar kraven på att skogsbruket skall bedrivas i sam-&lt;br&gt;klang med de naturgivna förutsättningarna och på ett sådant sätt att den bio-&lt;br&gt;logiska mångfalden värnas. Kunskaperna hos landets skogsägare varierar&lt;br&gt;kraftigt. De stora skogsföretagen har under de senaste åren förstärkt sina sta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ber med ekologisk kompetens. Samtidigt har omfattande utbildning av övriga Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;anställda påböljats. Det senare är nödvändigt inte minst mot bakgrund av de&lt;br&gt;organisatoriska rationaliseringar som görs och som innebär att skogsarbetaren&lt;br&gt;själv i mycket stor utsträckning avgör hur den praktiska verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Detta inrymmer även åtgärder för hänsynstagande till naturvårdens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen. De större skogsföretagen har som grund för&lt;br&gt;sin planering av verksamheten ingående kunskaper om skogstillståndet och&lt;br&gt;naturvärdena på sina skogsmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för planering av verksamheten för den enskilde skogsägaren&lt;br&gt;behöver inte vara så omfattande som för de större företagen. Enklare till-&lt;br&gt;ståndsredovisningar eller skogsbruksplaner har hittills varit tillräckliga. Jag&lt;br&gt;har i det föregående förordat att skogsägarna själva i fortsättningen skall få&lt;br&gt;avgöra om och när de vill skaffa sig en skogsbruksplan. Däremot skall det&lt;br&gt;krävas att det vid anmälan om avverkning skall lämnas uppgifter om den hän-&lt;br&gt;syn som skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i&lt;br&gt;samband med avverkningen. Visserligen skall det då inte kunna ställas större&lt;br&gt;krav på skogsägaren än vad som är rimligt bl.a. med hänsyn till utbildning&lt;br&gt;och kunskaper. Men den nya politiken bygger, som också kommittén har&lt;br&gt;påpekat, på att kunskaperna om naturvård och ekologi är högre än för&lt;br&gt;närvarande. Det gäller både i fråga om teoretiska kunskaper och kunskaper&lt;br&gt;om var på skogsfastigheten skyddsvärda och hänsynskrävande växter, djur&lt;br&gt;eller miljöer finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsägarna har ett ansvar för att själva skaffa sig de kunskaper som&lt;br&gt;behövs i detta sammanhang. Kommittén har lämnat förslag på flera av de&lt;br&gt;områden som hänför sig till detta. Jag behandlar dem var för sig i det föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Inventering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksskogstaxeringen drivs vidare i oförändrad omfatt-&lt;br&gt;ning. Däremot bör den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI) upphöra&lt;br&gt;den 1 juli 1993. De pågående inventeringarna av sumpskogar och&lt;br&gt;nyckelbiotoper slutförs under en begränsad tidsperiod. Skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationen tillförs medel för översiktliga bedömningar av naturvårds-&lt;br&gt;hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt i fråga om ÖSI samt&lt;br&gt;sumpskogs- och nyckelbiotopinventeringama. I fråga om riksskogstaxer-&lt;br&gt;ingen har kommittén föreslagit en väsentlig resursförstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera är negativa till en avveckling av ÖSI, bl.a.&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Riksskatteverket, flera länsstyrelser och Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation. Riksantikvarieämbetet framhåller behovet av att inventera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljöer. Boverket efterlyser en landskapsekologisk samordning pä kom- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;munnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksskogstaxeringen är en landsomfattande&lt;br&gt;stickprovsinventering av skog. Den har gjorts sedan mitten av 1920-talet. Den&lt;br&gt;beskriver skogens tillstånd och utveckling. Resultaten kan inte särredovisas&lt;br&gt;för mindre områden med större säkerhet Sålunda redovisas de enbart för lan-&lt;br&gt;det som helhet och för regioner. Större skogsföretag kan utnyttja inventerings-&lt;br&gt;resultaten som underlag för sin planering. Sveriges lantbruksuniversitet ansva-&lt;br&gt;rar för verksamheten. En tredjedel av anslaget för verksamheten har hittills fi-&lt;br&gt;nansierats med skogsvårdsavgiftsmedel. Kommittén har föreslagit att resurser-&lt;br&gt;na för verksamheten utökas med mer än 50 % förutom att anslaget återställs&lt;br&gt;till nuvarande nivå. Ett särskilt anslag föreslås för verksamheten. Kommittén&lt;br&gt;anser att finansieringen av förstärkningen bör ske genom en omfördelning&lt;br&gt;från anslag som disponeras av Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del betraktar jag riksskogstaxeringen som så grundläggande att&lt;br&gt;den bör bedrivas vidare i oförändrad omfattning. Regeringen har behandlat&lt;br&gt;frågan om riksskogstaxeringen i den nyligen beslutade forskningspolitiska&lt;br&gt;propositionen (prop. 1992/93:170). Där föreslås att omfördelningar skall&lt;br&gt;göras för att kompensera bortfallet av skogsvårdsavgiftsmedlen. I övrigt an-&lt;br&gt;förs att taxeringen i ökad utsträckning bör finansieras genom att användarna&lt;br&gt;betalar för de uppgifter som efterfrågas. Det gäller även data för enskilda&lt;br&gt;forskningsprojekt. Medel för taxeringen bör även i fortsättningen anvisas&lt;br&gt;över anslaget till Lantbruksuniversitetet. Därmed bibehålls de möjligheter till&lt;br&gt;omfördelningar och tillfälliga resursförstärkningar som kan behövas. Vidare&lt;br&gt;behålls den nära anknytningen till forskningen som är nödvändig för en snabb&lt;br&gt;metodutveckling och nödvändig rationalisering av taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI) startades i sin nuvarande form&lt;br&gt;efter 1979 års skogspolitiska beslut. Viss verksamhet av samma karaktär hade&lt;br&gt;bedrivits i norra Sverige under ett par decennier. Syftet med ÖSI har varit att&lt;br&gt;skapa underlag för samhällsplanering av olika slag, för skogsvårdsstyrelser-&lt;br&gt;nas verksamhetsplanering och för framställning av fastighetsvisa skogsbruks-&lt;br&gt;planer. Till skillnad från riksskogstaxeringen ger ÖSI data som är geografiskt&lt;br&gt;definierade. Kommittén anser att ÖSI bör avslutas omedelbart. Förslaget har&lt;br&gt;fått ett blandat bemötande. Flera remissinstanser har ansett att inventeringen&lt;br&gt;bör slutföras så att den blir landstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del har jag samma uppfattning som kommittén. ÖSI bör alltså&lt;br&gt;avvecklas vid utgången av innevarande budgetår. ÖSI har kostat flera hundra&lt;br&gt;miljoner kronor, kostnader som väsentligt överstiger vad som beräknades vid&lt;br&gt;dess start. Därtill kommer att inventeringen redan från böijan har bekostats&lt;br&gt;med skogvårdsavgiftsmedel som nu inte längre är tillgängliga. Givetvis är det&lt;br&gt;insamlade materialet av visst värde, inte minst för skogsvårdsmyndigheten.&lt;br&gt;Det bör därför utnyttjas så långt möjligt och lämpligt och liksom hittills ställas&lt;br&gt;till andra användares disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skogvårdsorganisationens regi pågår sedan några år inventeringar av&lt;br&gt;skyddsvärda nyckelbiotoper och sumpskogar. Dessa inventeringar finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med skogsvårdsavgiftsmedel. Det är angeläget att de fullföljs så snabbt som Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;möjligt. Till Skogsstyrelsens förfogande bör därför ställas sammanlagt&lt;br&gt;115 miljoner kronor for högst en fyraårsperiod. Medlen bör finansiera fortsatt&lt;br&gt;inventering inom ramen för ett tidsbegränsat projekt. Några utfästelser om&lt;br&gt;ytterligare medel för ändamålet bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för bevarande av en biologisk mångfald kräver samordning av&lt;br&gt;det material och kunskaper som finns i befintliga och pågående naturinventer-&lt;br&gt;ingar. En sådan samordning bör ske i landskapsformat. Det är angeläget att&lt;br&gt;inventeringsmaterialet ses i ett större perspektiv, eftersom det inte är möjligt&lt;br&gt;att bevara den biologiska mångfalden genom åtgärder som planeras med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i bedömningar rörande ett enskilt arbetsobjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kunskaper om vilka områden som bör skyddas och hur detta skall&lt;br&gt;göras, byggda på förhållandena i större områden, möjliggör ökad flexibilitet&lt;br&gt;och kan minska behovet av reservatsavsättningar. Dessa kunskaper gör det&lt;br&gt;också möjligt att t.ex. avsätta reservat eller upprätta civilrättsliga avtal där det&lt;br&gt;är mest angeläget. Inskränkningar i markägarens förfoganderätt skall härige-&lt;br&gt;nom inte behöva tillgripas i onödigt stor omfattning och för onödigt lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom storskogsbruket initieras nu på flera håll en verksamhet grundad på&lt;br&gt;denna syn. Det faller sig naturligt med de omfattande skogsarealer som här&lt;br&gt;finns hos resp, skogsägare. Det är angeläget att verksamheten för skydd av&lt;br&gt;den biologiska mångfalden kan bedrivas enligt samma principer inom små-&lt;br&gt;skogsbruket. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att låta varje enskild&lt;br&gt;skogsägare medverka i finansieringen av den uppgiftssammanställning som&lt;br&gt;då behövs och som i huvudsak måste bygga på de olika inventeringarna som&lt;br&gt;redan genomförs. Jag förordar i stället att skogsvårdsmyndigheten anvisas&lt;br&gt;vissa medel for ändamålet Som jag har antytt kommer en bättre samordning&lt;br&gt;att leda till rationellare åtgärder som även minskar kostnaderna för den enskil-&lt;br&gt;de skogsägaren. Denne bör i gengäld, som jag har anfört i det föregående, för-&lt;br&gt;utsättas ha en positiv inställning till att utan särskild ersättning skydda mindre&lt;br&gt;biotoper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär således att den skogliga myndigheten i sin myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning inte endast skall ta hänsyn till förhållandena på den enskilda fastigheten,&lt;br&gt;utan även väga in förhållandena i större områden i syfte att minimera inskränk-&lt;br&gt;ningarna i markägarnas förfoganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Utbildning och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den nya skogspolitiken ställer krav på ökade kun-&lt;br&gt;skaper genom utbildning av skogsägare, yrkesverksamma i skogsar-&lt;br&gt;bete och tjänstemän. Den breda ansats som kännetecknar skogsforsk-&lt;br&gt;ningen i dag måste bestå. Ytterligare forskningsinsatser behövs för att&lt;br&gt;göra skogsnäringen mer konkurrenskraftig på exportmarknaden och&lt;br&gt;mer kundanpassad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i stora delar med min bedöm-&lt;br&gt;ning. Någon tillfredsställande finansiering anges emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta delar kommitténs syn på behovet av en&lt;br&gt;förstärkt skogsforskning. Företrädare för skogsbruket kan inte acceptera att&lt;br&gt;den kollektiva skogsforskningen skulle bli utan statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I den nyligen till riksdagen avlämnade&lt;br&gt;propositionen om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170)&lt;br&gt;har regeringen behandlat bl.a. den högre skogsutbildningen och forskningen&lt;br&gt;på skogs- och skogsindustriområdena. I propositionen redovisas behovet av&lt;br&gt;en reformerad skogsutbildning. För närvarande pågår inom Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet en översyn av jägmästare-, skogsmästare- och skogstekniker-&lt;br&gt;utbildningama. Syftet är dels att skapa en bättre bas för framtida forskning,&lt;br&gt;dels att utforma utbildningarna med hänsyn till vad arbetsmarknaden kräver.&lt;br&gt;Hittills har i översynsarbetet noterats ett behov av färre utbildningar och ut-&lt;br&gt;bildade inom skogsbruket. Vidare har det uppmärksammats problem med&lt;br&gt;kvaliteten och omfattningen av skogsarbetareutbildningen. Den senare frågan&lt;br&gt;kommer att studeras närmare inom Utbildnings- och Jordbruksdepartemen-&lt;br&gt;ten. Det bör i sammanhanget även uppmärksammas att fortbildningen inte får&lt;br&gt;komma i bakgrunden. Den nya skogspolitiken och den snabba tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen ställer krav på ökade kunskaper. Men också den ökade andelen&lt;br&gt;skogsägare med bristande kunskaper om elementär skogsskötsel talar härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om forskning förordas vidare att det sedan flera år pågåen-&lt;br&gt;de forskningsprogrammet Skog och miljö fortsätter. Det uttalas att program-&lt;br&gt;met bör kompletteras med nya insatser i ett brett forskningsprogram om trä-&lt;br&gt;kvalitet och träfiber. För att ytterligare stärka skogsforskningen pekas på be-&lt;br&gt;hovet av omfördelning av medel inom Lantbruksuniversitetet Fortsatta insat-&lt;br&gt;ser föreslås för verksamheten vid det branschägda skogsforskningsinstitutet&lt;br&gt;SkogForsk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlade innebär dessa insatser förutsättningar för en väsentlig förstärk-&lt;br&gt;ning och förbättring av den grundläggande kunskapsnivån inom skogssek-&lt;br&gt;torn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Rådgivning och information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Rådgivning kommer att vara ett viktigare medel i&lt;br&gt;skogspolitiken än hittills. Den behöver kompletteras med informations-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer i huvudsak med min bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i kommitténs bedömning att rådgivning- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;ens betydelse kommer att öka. Flera har synpunkter på hur rådgivningen skall&lt;br&gt;finansieras och vem som praktiskt skall svara för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I det föregående har jag framhållit att råd-&lt;br&gt;givningen inom skogsbruket har varit ett viktigt komplement till skogsvårds-&lt;br&gt;lagen under hela 1900-talet. Skogsvårdslagen har hittills endast ställt upp ram-&lt;br&gt;arna för hur staten önskar att skogsägaren skall agera. De maktmedel som la-&lt;br&gt;gen rymmer har utnyttjats först sedan lämnade råd inte har följts i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning. Rådgivningen har på detta sätt lett till att omständliga admini-&lt;br&gt;strativa förfaranden har kunnat undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya skogspolitiken kommer rådgivningen att få en ökad betydelse.&lt;br&gt;Den minskade detaljregleringen i kombination med ett ökat antal skogsägare&lt;br&gt;som saknar förankring i lantbruket talar starkt för detta. Därtill kommer att&lt;br&gt;rådgivningen måste ges en annan karaktär och ett annat innehåll än för när-&lt;br&gt;varande. Kravet på bevarande av en biologisk mångfald leder till att rådgiv-&lt;br&gt;ningen måste rymma frågor som rör ekologi i vid mening och kulturmiljö-&lt;br&gt;frågor. Det är frågor som således inte omfattar ekonomiska incitament för&lt;br&gt;skogsägare, men som för samhället i stort är väsentliga för utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kommer rådgivningsbehovet att innefatta även frågor som rör den&lt;br&gt;ekonomiska driften av skogsfastigheten. Sådan rådgivning är även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen i första hand en uppgift for skogsägarnas egna organisationer. I viss&lt;br&gt;utsträckning bör den kunna tillhandahållas även av den statliga skogsmyndig-&lt;br&gt;heten. Denna typ av rådgivning är ett egenintresse för skogsägaren och bör&lt;br&gt;sålunda betalas av honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mer grundläggande rådgivningen, som jag tidigare har berört, bör&lt;br&gt;även den så långt möjligt finansieras av skogsägaren. Det ligger emellertid i&lt;br&gt;sakens natur att det inte är rimligt att låta skogsägaren betala den rådgivning&lt;br&gt;som är ett led i tillsynen enligt lagstiftningen. Denna är ju inte direkt efterfrå-&lt;br&gt;gad och kan inte heller fördelas jämnt över hela skogsägargruppen. Hit hör&lt;br&gt;även viss olycksfallsförebyggande rådgivning till självverksamma skogsäga-&lt;br&gt;re. Staten bör mot denna bakgrund finansiera sådan rådgivning även i fort-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den informationsverksamhet som skogsmyndigheten bedriver&lt;br&gt;har den varit ett viktigt komplement till rådgivningen. Denna information kan&lt;br&gt;komma till uttryck på olika sätt. Skogsstyrelsen har under en lång följd av år&lt;br&gt;inom ramen för sin förlagsverksamhet producerat högklassiga läroböcker,&lt;br&gt;foldrar, filmer och annat informationsmaterial. Verksamheten, som i huvud-&lt;br&gt;sak finansieras med försäljningsintäkter, har en viktig skogspolitisk funktion&lt;br&gt;och ett mycket gott rykte och bör drivas vidare. Viktigt i sammanhanget är att&lt;br&gt;bygga vidare på den opartiska ställning som informationsverksamheten har&lt;br&gt;getts under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen av en ny skogspolitik kommer tillfälligt att ställa höga krav&lt;br&gt;på myndigheten. Det är viktigt att den nya skogspolitiken så snart som möjligt&lt;br&gt;förankras inom hela skogsbruket. Med hänsyn bl.a. till det stora antalet skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare krävs särskilda insatser härför. Skogsstyrelsen bör därför anvisas sär- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skilda medel för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Statligt ekonomiskt stöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket begrän-&lt;br&gt;sas kraftigt. Tills vidare bör det regelmässigt endast lämnas till natur-&lt;br&gt;och kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och kalkning av skogs-&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Kommittén har&lt;br&gt;dessutom föreslagit stöd till planering av skogsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Skogsstyrelsen och&lt;br&gt;Vägverket, har förordat att bidraget till skogsvägar återinförs. I fråga om&lt;br&gt;skogsmarkskalkning är meningarna något delade. Flera vill att stödet skall&lt;br&gt;ökas och att skogsägarna inte skall behöva bidra till kostnaderna. Andra anser&lt;br&gt;att kunskaperna inte är tillräckliga för en storskalig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt gällande skogspolitik skall skogsbruket&lt;br&gt;i princip vara självfinansierat. De krav som ställs i skogvårdslagen skall så-&lt;br&gt;lunda tillgodoses utan statligt stöd. Endast i de fall det är ett samhällsintresse&lt;br&gt;att få till stånd en skogsvård som går utöver vad som anses som skäliga krav&lt;br&gt;på den enskilde skogsägaren skall statligt ekonomiskt stöd kunna ges. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av det statliga stödet har varierat kraftigt under det senaste decenniet&lt;br&gt;Finansieringen av stödet har i allt högre grad skett med skogsvårdsavgiftsme-&lt;br&gt;del. De allra senaste åren har denna finansiering kommit att gälla alla bidrag&lt;br&gt;till skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår kan bidrag ges, delvis inom ramen för en regio-&lt;br&gt;nalpolitisk försöksverksamhet, till skogsvårdsåtgärder i Norrlands inland,&lt;br&gt;ädellövskogsbruk, natur- och kulturvårdsåtgärder samt bidrag vid storm- och&lt;br&gt;insektsskador. Kommitténs förslag innebär att samtliga dessa stöd avvecklas&lt;br&gt;utom bidraget till ädellövskogsbruk. Därtill föreslår kommittén att skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsema skall kunna bidra med stöd till planering av skogsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag betona gällande princip för skogsägarens kostnadsan-&lt;br&gt;svar. För en mer strikt tillämpning av denna talar numera den omläggning av&lt;br&gt;näringspolitiken som har beslutats av regering och riksdag. Den innebär en&lt;br&gt;ökad frihet för företagarna som tar sig uttryck bl.a. i en minskad skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbelastning. I gengäld får företagen klara sig utan eller med minskat&lt;br&gt;statligt ekonomiskt stöd. En påtaglig förändring för skogsbrukets del är att&lt;br&gt;skogsvårdsavgiften har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag, i likhet med kommittén, att i huvudsak allt&lt;br&gt;generellt statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket bör avskaffas. Till skillnad&lt;br&gt;från kommittén är jag inte beredd att föreslå ett återinförande av ett stöd för&lt;br&gt;planering av skogsvägar. Jag är visserligen medveten om behovet av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsvägnätet utformas optimalt och att vägar inte byggs i onödan och med Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;felaktig sträckning. Det bör emellertid ligga i skogsägarnas eget intresse att&lt;br&gt;även i fortsättningen utnyttja skogsvårdsstyrelsemas kompetens på detta om-&lt;br&gt;råde. Härigenom kan kostnaderna för vägbyggandet minska väsentligt. Med&lt;br&gt;hänsyn till vad som i olika sammanhang har uttalats om förmånligare skatte-&lt;br&gt;regler vill jag erinra om att en skogsväg numera får avskrivas under en tioårs-&lt;br&gt;period mot tidigare 20 år. Är den av mycket kortvarig nytta får den skrivas av&lt;br&gt;omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga bidragen till ädellövskogsbruk är en viktig del i det beslut som&lt;br&gt;fattades om bevarandet av ädellövskogarna. Bidragen är sålunda ett komple-&lt;br&gt;ment till lagstiftningen. Det framgår särskilt av denna. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;förordar jag att det även i fortsättningen skall kunna lämnas bidrag till anlägg-&lt;br&gt;ning och skötsel av ädellövskog inom ramen for ett aktivt ädellövskogsbruk.&lt;br&gt;Kostnaderna härför beräknar jag till 20 miljoner kronor för nästa budgetår.&lt;br&gt;Jag har därvid inte räknat in det stöd som kan lämnas inom ramen för jordbru-&lt;br&gt;kets omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan några år har statligt bidrag kunnat lämnas till naturvårds- och kultur-&lt;br&gt;vårdsåtgärder i skogsbruket. Bidragen har finansierat aktiva åtgärder. De är&lt;br&gt;därför ett viktigt inslag i vården av vårt landskap. Mot bakgrund härav bör&lt;br&gt;stöd för dessa ändamål kunna lämnas även i fortsättningen. Jag beräknar kost-&lt;br&gt;naderna för detta stöd till 15 miljoner kronor för nästa budgetår. Frågan om&lt;br&gt;intrångsersättningar m.m. återkommer jag till i det följande (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en brett upplagd, storskalig försöksverksamhet med kalkning av&lt;br&gt;skogsmark. Syftet med försöksverksamheten är att skaffa erfarenheter för en&lt;br&gt;löpande verksamhet på området Försöken leds av Skogsstyrelsen i samarbe-&lt;br&gt;te med andra berörda myndigheter och organisationer. Den är koncentrerad&lt;br&gt;till Syd- och Västsverige. För verksamheten har innevarande år anvisats drygt&lt;br&gt;9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit ett successivt ökat kalkningsprogram, där skogs-&lt;br&gt;ägarna bidrar till kostnaderna för verksamheten med 20 %. Statens del har be-&lt;br&gt;räknats till 15 miljoner kronor nästa budgetår och 50 miljoner kronor budget-&lt;br&gt;året 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla nödvändigheten av att vi dels minskar de&lt;br&gt;inhemska förorenande utsläppen från industrier, trafik, m.m., dels fortsätter&lt;br&gt;att påverka beslutsfattare i de länder i vår omgivning från vilka omfattande&lt;br&gt;föroreningar sprids till vårt land. De forskare som närmare studerar förore-&lt;br&gt;ningarnas effekter har i vissa avseenden olika uppfattningar om resultaten av&lt;br&gt;en skogsmarkskalkning. Med hänsyn till det stora behovet av att vidta åtgär-&lt;br&gt;der mot föroreningarnas effekter förordar jag att verksamheten utökas. I lik-&lt;br&gt;het med kommittén finner jag det rimligt att berörda skogsägare bidrar med&lt;br&gt;20 % av beräknad kostnad för kalkningsåtgärder som vidtas på deras mark.&lt;br&gt;Med hänsyn till de delade meningar som finns om kalkningen bör den fort-&lt;br&gt;sätta som en försöksverksamhet tills ytterligare kunskaper har erhållits av den&lt;br&gt;hittills bedrivna verksamheten och andra försök. För nästa budgetår beräknar&lt;br&gt;jag statens del av kostnaderna till 15 miljoner kronor. Resultaten av utförda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök och möjligheterna att finansiera verksamheten, t.ex. med en särskild Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;avgift eller skatt, får bestämma den framtida omfattningen. I detta samman-&lt;br&gt;hang bör även frågan om hur stor del som skall finansieras av berörda skogs-&lt;br&gt;ägare tas upp till förnyad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer även mera indirekta ekonomiska stöd till skogsbruket.&lt;br&gt;Jag tänker då närmast på statens insatser för beredskapsarbeten i skogsbruket&lt;br&gt;och för regionalpolitiskt motiverade åtgärder. Genom dessa tillförs skogsbru-&lt;br&gt;ket ett statligt stöd jämförbart i huvudsak med statsbidragen till skogsvård&lt;br&gt;m.m. Kommittén har uttalat sig positivt om sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag anser att skogsbruket är ett viktigt underlag för sysselsättning&lt;br&gt;och försötjning. Insatser i skogsbruket är ofta effektiva som sysselsättnings-&lt;br&gt;skapande åtgärder och genererar framtida sysselsättning och inkomster. I re-&lt;br&gt;gionalpolitiken kan insatser för skogsbruket vara värdefulla. De erfarenheter&lt;br&gt;av denna verksamhet som har vunnits under en lång följd av år bör utnyttjas&lt;br&gt;även i fortsättningen. I den mån det blir aktuellt med sysselsättningspolitiska&lt;br&gt;eller regionalpolitiska insatser i skogsbruket bör de praktiskt administreras&lt;br&gt;som hittills. Detta bör gälla även eventuellt fortsatt stöd till skogsplantering&lt;br&gt;inom ramen för jordbrukspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Bevarande av den biologiska mångfalden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att stärka skyddet av den biologiska mångfalden av-&lt;br&gt;sätts ytterligare skogsmark som reservat. Avsättningstakten höjs i för-&lt;br&gt;hållande till dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i sina grundläggande delar med&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är eniga om behovet av att öka&lt;br&gt;reservatsavsättningama i stora delar av landet. De flesta är kritiska till den&lt;br&gt;föreslagna preciseringen av ett mål för reservatsavsättningar. Några anser att&lt;br&gt;staten bör använda sin mark som bytesmark. Domän AB uppskattar att ca&lt;br&gt;15 % av den produktiva domänskogsmarken nedanför fjällnäragränsen är un-&lt;br&gt;dantagen från skogsbruk genom naturhänsyn eller reservat. Flertalet är myck-&lt;br&gt;et skeptiska när det gäller finansieringen och ersättningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det föregående har jag ingående redovisat&lt;br&gt;behovet av att värna den biologiska mångfalden och att skogen brukas så att&lt;br&gt;växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att&lt;br&gt;fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Jag har också&lt;br&gt;översiktligt redovisat hur jag ser på sambandet mellan olika medel för att till-&lt;br&gt;godose detta behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär bl.a. att resurser skapas så att 5 % av den pro-&lt;br&gt;duktiva skogsmarken kan vara avsatt som reservat efter en 30-årsperiod. För-&lt;br&gt;slaget omfattar en ökning av det årliga anslaget för förvärv av skogsmark från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de 126 miljoner kronor som utnyttjades för naturreservat på skogsmark bud- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;getåret 1992/93 till 280 miljoner kronor. Remissinstanserna har uttryckt vitt&lt;br&gt;skilda synpunkter på förslaget. De flesta har kritiserat den föreslagna preci-&lt;br&gt;seringen av reservatsarealen. En del anser att målet är för lågt satt Andra in-&lt;br&gt;vänder mot förslaget att sätta upp ett arealmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp av vetenskapsmän, vars promemoria kommittén har tagit initia-&lt;br&gt;tiv till och som vissa remissinstanser hänvisar till, utgår i ett grundaltemativ&lt;br&gt;från att skogsbruket inte förändras i förhållande till den utformning det har&lt;br&gt;haft under de senaste decennierna. Detta alternativ kräver, enligt forskarna, att&lt;br&gt;i stort sett alla befintliga arealer av äldre naturskogsliknande bestånd behöver&lt;br&gt;säkerställas i form av reservat. Det motsvarar en kraftig ökning av reservats-&lt;br&gt;arealen upp till ca 15 % av skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen. Fors-&lt;br&gt;kargruppen förespråkar emellertid att dagens skogsbruksmetoder bör förän-&lt;br&gt;dras, så att skogsbruket mer efterliknar de naturliga stömingsregimer skogs-&lt;br&gt;bestånd och landskap utsattes för. En sådan ny inriktning skulle kunna mer&lt;br&gt;än halvera reservatsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Den skogspolitik som jag förordat i&lt;br&gt;det föregående utgår på ett helt nytt sätt från vårt nationella och internationella&lt;br&gt;ansvar för att bevara biologisk mångfald och de växt- och djurarter som natur-&lt;br&gt;ligt lever i Sverige. Mitt förslag till miljömål, ändringar i skogsvårdslagstift-&lt;br&gt;ningen och andra åtgärder som främjar ett mångformigt och hållbart skogs-&lt;br&gt;bruk ändrar därför förutsättningarna för en bedömning av reservatsbehovet i&lt;br&gt;den riktning som forskarna förespråkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av hur stor del av skogsmarken som behöver avsättas&lt;br&gt;som reservat bör hänsyn tas till andra åtgärder som vidtas för att bevara den&lt;br&gt;biologiska mångfalden och uppfylla miljömålet. Jag tänker då på den normala&lt;br&gt;hänsyn som skall tas vid alla åtgärder i skogsbruket. Men också på tillämp-&lt;br&gt;ningen av biotopskyddet, skyddet för våtmarker, hänsynstagande i gränslan-&lt;br&gt;det mellan skogsmark och jordbruksmark och frivilliga åtaganden. Denna&lt;br&gt;inställning styrks av flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag redovisat min uppfattning att de åtgärder som be-&lt;br&gt;hövs för att bevara den biologiska mångfalden inte kan begränsas till enskilda&lt;br&gt;bestånd eller ens fastigheter, utan måste utgå från kunskaper om hela land-&lt;br&gt;skapsavsnitt. Med den ordning som jag har förordat kan man också ge verk-&lt;br&gt;samheten en annan tidsdimension än vad som är normalt. Genom att skydda&lt;br&gt;olika områden under skilda tidsperioder är det många gånger möjligt att avstå&lt;br&gt;från för både staten och markägaren dyrbara reservatsavsättningar som an-&lt;br&gt;nars hade tett sig nödvändiga. Sådana tidsbegränsade skydd kan åstadkom-&lt;br&gt;mas genom civilrättsliga avtal mellan markägaren och staten, t.ex. för att un-&lt;br&gt;der viss tid överhålla avverkningsmogna bestånd och på så vis öka andelen&lt;br&gt;gammal skog i landskapet. När det gäller de stora markägarna bör detta oftast&lt;br&gt;kunna ske utan några kostnader för staten genom frivilliga insatser av det slag&lt;br&gt;som Domän AB har redovisat i sitt remissvar. I andra fall kan det bli aktuellt&lt;br&gt;att förordna om reservat utan att ägareförhållandet ändras och med en varierad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grad av inskränkningar. I ytterligare andra fall kan långtgående inskränkning- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;ar genom reservatsavsättningar inte undvikas om skyddssyftet skall nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag nu har anfört framgår att miljömålet skall tillgodoses genom en&lt;br&gt;kombination av ökade reservatsavsättningar och en skärpt tillämpning av na-&lt;br&gt;turvårdshänsynen. För att bevara den biologiska mångfalden krävs enligt min&lt;br&gt;mening alten relativt stor andel av skogen består av äldre bestånd samt att äld-&lt;br&gt;re lövträdsdominerade bestånd finns väl spridda över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har valt att ange ett arealmål för behovet av naturreservat på&lt;br&gt;skogsmark. Forskargruppens rapport klargör att det finns ett avsevärt behov&lt;br&gt;av nya reservat Men gruppen har inte preciserat någon bestämd areal som be-&lt;br&gt;höver skyddas i ett läge där skogspolitiken förändras. Skälet är givetvis att be-&lt;br&gt;hovet i så hög grad hänger samman med graden av hänsyn i skogsbruket. Det&lt;br&gt;bör i detta sammanhang noteras att mina förslag går längre i fråga om natur-&lt;br&gt;vårdshänsyn i det ordinarie skogsbruket än vad kommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det mot bakgrund bl.a. av forskargruppens rap-&lt;br&gt;port uppenbart att ambitionerna beträffande reservatsbildningar måste höjas.&lt;br&gt;Även i ett läge där skogsbruksmetoderna förändras i miljövänlig riktning är&lt;br&gt;det nödvändigt att åstadkomma nya reservat i högre takt än i dag. Denna ök-&lt;br&gt;ning bör i första hand orienteras till södra och mellersta Sverige samt till norra&lt;br&gt;Sveriges kustland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ytterst angeläget att utvecklingen av den biologiska mångfalden i&lt;br&gt;skogen nu noga följs upp. Myndigheterna måste ha en god bild av tillståndet&lt;br&gt;för de växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen för att kunna till-&lt;br&gt;lämpa de olika styr- och stimulansåtgärder som står till buds. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund anser jag att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bör ges i uppdrag att&lt;br&gt;fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska&lt;br&gt;mångfalden och följa upp hur reservatsavsättningama och de olika åtgärderna&lt;br&gt;i skogsbruket bidrar till att uppfylla miljömålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare, när praktiska erfarenheter av den nya skogspolitiken har vunnits,&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att formulera ett riktvärde för reservatsbildningama på&lt;br&gt;lång sikt. Det bör härvid inte uteslutas att en nivå i storleksordningen 5 % av&lt;br&gt;den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvän-&lt;br&gt;dig att uppnå. I uppdraget till myndigheterna bör ingå att bedömningar skall&lt;br&gt;göras av hur omfattande behoven långsiktigt kommer att vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den inriktning jag nu har skisserat av hur den biologiska mångfalden&lt;br&gt;skall värnas behöver nya resurser avsättas. Jag beräknar de sammanlagda&lt;br&gt;kostnaderna för intrångsersättningar i fjällskogar och biotopskyddet samt&lt;br&gt;kostnader för ersättningar enligt de nyss nämnda avtalen till ca 20 miljoner&lt;br&gt;kronor nästa budgetår. Härtill kommer kostnader för skogsvårdsmyndig-&lt;br&gt;hetens hantering av verksamheten. För ytterligare reservatsavsättningar bör&lt;br&gt;avsättas 55 miljoner kronor. Huvuddelen av de samlade resurserna för in-&lt;br&gt;rättande av reservat m.m., 190 445 000 kr, kommer att användas för skogs-&lt;br&gt;reservat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de samlade resurserna för avsättning av skogsreservat&lt;br&gt;utnyttjas effektivt. Naturvårdsverket bör i samråd med Skogsstyrelsen verka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att så sker. Det omfattande inventeringsunderlag som redan finns bör kun- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;na utgöra en värdefull utgångspunkt för beslut om resursanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skogsvårdsmyndigheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det behövs även i fortsättningen statliga myndighets-&lt;br&gt;funktioner som för ut och verkställer skogspolitiken. Förändringar av&lt;br&gt;den regionala organisationen bör avvakta ställningstagandena till Re-&lt;br&gt;gionberedningens pågående arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med min bedömning i fråga om&lt;br&gt;behovet av en skogsvårdsmyndighet. Kommittén har dessutom föreslagit att&lt;br&gt;en kraftig regional rationalisering av organisationen genomförs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är splittrade i fråga om den regionala organisatio-&lt;br&gt;nen. Vissa förordar en fortsatt fristående organisation, andra, bl.a. många&lt;br&gt;länsstyrelser, att skogsvårdsstyrelsema inordnas i länsstyrelserna. Några&lt;br&gt;efterlyser ytterligare utredning av organisationsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Skogsvårdsstyrelsema skapades i nära&lt;br&gt;anslutning till beslutet om den första skogsvårdslagen i böljan av detta år-&lt;br&gt;hundrade. I böijan av 1940-talet tillkom Skogsstyrelsen som en central statlig&lt;br&gt;myndighet på skogsområdet. Skogsstyrelsen gavs bl.a. uppgiften att utöva&lt;br&gt;tillsyn över skogsvårdsstyrelsemas verksamhet. Dessa var inte statliga myn-&lt;br&gt;digheter, utan en form av offentligrättsliga organ med statlig överinsyn och&lt;br&gt;med bidrag från staten för sin verksamhet. En särskild lagstiftning reglerade&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsemas verksamhet. Genom riksdagens beslut år 1981 för-&lt;br&gt;statligades skogsvårdsstyrelsema (prop. 1980/81:136, bet. 1980/8 l:JoU25,&lt;br&gt;rskr. 1980/81:295). I anslutning därtill övertog staten utan vederlag alla till-&lt;br&gt;gångar hos skogsvårdsstyrelsema i form av fastigheter, plantskolor m.m.&lt;br&gt;Genom beslutet blev Skogsstyrelsen chefsmyndighet för skogsvårdsstyrel-&lt;br&gt;sema. Med åren har verksamheten inom Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyr-&lt;br&gt;elsema alltmer vävts samman. Den samlade organisationen verkar numera i&lt;br&gt;hög grad som en stor myndighet eller organisation eller som en välintegrerad&lt;br&gt;koncern. Det finns en skogsvårdsstyrelse i vaije län. Skogsvårdsstyrelsema i&lt;br&gt;Kristianstads och Malmöhus län har dock gemensamt kansli. Motsvarande&lt;br&gt;gäller skogsvårdsstyrelsema i Stockholms och Uppsala län. Skogsvårdsstyr-&lt;br&gt;elsema har en lokalt väl förankrad organisation genom en distriktsindelning&lt;br&gt;med lokalt stationerad personal. Förutom myndighetsuppgifter har skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsema en uppdragsverksamhet riktad till andra myndigheter, kom-&lt;br&gt;muner, organisationer, företag och enskilda. De medverkar även i den kom-&lt;br&gt;mersiella produktionen av skogsfrö och skogsplantor som Skogsstyrelsen har&lt;br&gt;ansvaret for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har mot bakgrand bl.a. av sina förslag till förändringar av&lt;br&gt;skogspolitiken och det faktum att bortfallet av skogsvårdsavgiften minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basen för verksamhetens finansiering föreslagit dels att skogsvårdsstyrel- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;semas organisation ändras snarast, dels att Skogsstyrelsens organisation ses&lt;br&gt;över när den nya skogspolitiken har förankrats. Kommitténs förslag i fråga&lt;br&gt;om skogsvårdsstyrelsema innebär främst en regionalisering av organisationen&lt;br&gt;till 10 regioner i stället för som nu 22. En sammanslagning med länsstyrelser-&lt;br&gt;na avfärdas av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har vitt skilda synpunkter framförts på förslagen,&lt;br&gt;allt från en total integrering i länsstyrelserna till en längre gående regionali-&lt;br&gt;sering än vad kommittén har tänkt sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Skogspolitiken berör en mycket stor&lt;br&gt;del av Sveriges landareal, 240 000 brukningsenheter och ett avsevärt större&lt;br&gt;antal skogsägare som skiljer sig åt i fråga om bakgrund, utbildning, tradition&lt;br&gt;och ålder. Därtill kommer att skogsbruk och skogspolitik har kommit att bli&lt;br&gt;en angelägenhet för allt fler människor utanför kretsen skogsägare. Den nya&lt;br&gt;skogspolitiken markerar detta faktum ytterligare. Den förstärker dessutom&lt;br&gt;kravet på en förtroendefull och nära kontakt mellan staten och alla som verkar&lt;br&gt;i skogsbruket. Med hänsyn till detta anser jag att det även i fortsättningen be-&lt;br&gt;hövs statliga myndighetsfunktioner som för ut och förankrar skogspolitiken&lt;br&gt;direkt hos skogsägarna och i förtroendefullt samarbete med dem. I det sam-&lt;br&gt;manhanget är en lokalt förankrad organisation av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett område är enligt min mening tiden nu mogen för en annan ordning&lt;br&gt;än hittills. Det gäller produktionen och försäljningen av skogsfrö och skogs-&lt;br&gt;plantor. Jag återkommer i det följande till den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationens ökade sektorsansvar för miljöfrågorna kom-&lt;br&gt;mer att förändra sammansättningen av arbetsuppgifterna. Det kommer också&lt;br&gt;att förstärka behovet av sådan vidareutbildning av personal som pågår inom&lt;br&gt;organisationen. Jag tänker då bl.a. på den utbildning i ekologi m.m. som sker&lt;br&gt;på högskolenivå. Jag är övertygad om att organisationen härigenom kan leva&lt;br&gt;upp till det ansvar som följer av mina förslag i det föregående i fråga om hand-&lt;br&gt;läggningen av vissa ärenden enligt naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller den närmare utformningen av organisationen vill jag anföra&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig anser jag att det är angeläget att så snart som möjligt åstad-&lt;br&gt;komma en rationell regional organisationsstruktur. Kommitténs förslag till&lt;br&gt;indelning i tio regioner är som jag ser det tilltalande. Å andra sidan finns det&lt;br&gt;skäl mot att redan nu binda en regionindelning enligt förslaget Jag syftar där-&lt;br&gt;vid på det pågående arbetet inom Regionberedningen (C 1992:06). Bered-&lt;br&gt;ningen har i uppdrag att utforma förslag om den offentliga verksamhetens&lt;br&gt;uppbyggnad och indelning på regional nivå. Det är därför naturligt att den&lt;br&gt;framtida skogsvårdsorganisationen utreds även inom ramen för Regionbered-&lt;br&gt;ningens arbete. Det innebär bl.a. att det för närvarande inte är lämpligt att ta&lt;br&gt;slutlig ställning till en ändrad regionindelning för skogsvårdsstyrelserna. Den&lt;br&gt;frågan bör i stället anstå till dess att Regionberedningen har lämnat sina för-&lt;br&gt;slag. Vissa ändringar kan emellertid bli aktuella redan innan beredningen har&lt;br&gt;slutfört sitt arbete. Jag syftar då på det förhållandet att besparingskrav kan ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning till en samordning av funktionerna vid vissa av de mindre skogs- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;vårdsstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att man i den framtida myndighetsorganisationen på ett&lt;br&gt;bättre och mer effektivt sätt får en samordning av olika statliga myndighets-&lt;br&gt;uppgifter på regional nivå. Det gäller inte minst de frågor som har med de are-&lt;br&gt;ella näringarna att göra. Det är också viktigt att integrera de naturvårdsffågor&lt;br&gt;som har anknytning till dessa näringar inom en sådan myndighet. Skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationens lokala förankring och obyråkratiska arbetssätt är en&lt;br&gt;tillgång som måste tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén förordar att en anpassning av Skogsstyrelsens organisation bör&lt;br&gt;anstå till dess den nya skogspolitiken har fått stadga. Jag har förståelse för&lt;br&gt;den inställningen. Skogsstyrelsen får omfattande arbetsuppgifter med regel-&lt;br&gt;förenklingar, utbildning, informationsverksamhet och organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar som kommer att belasta personalresurserna de allra närmaste åren.&lt;br&gt;Även om den nya skogspolitiken i det längre perspektivet inte påverkar Skogs-&lt;br&gt;styrelsen i samma utsträckning som skogsvårdsstyrelsema anser jag att vissa&lt;br&gt;angelägna förändringar inte bör anstå i onödan. I den utsträckning Skogsstyr-&lt;br&gt;elsen finner det lämpligt bör sålunda redan på ett tidigt stadium modernisering-&lt;br&gt;ar kunna göras av organisationsstrukturen centralt. Om det därvid behövs be-&lt;br&gt;slut av regeringen får jag återkomma till frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Frö- och plantverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skogsvårdsorganisationens verksamhet med produk-&lt;br&gt;tion av skogsfrö och skogsplantor förs över till ett aktiebolag. Fast&lt;br&gt;egendom som är statens och som utnyttjas i verksamheten överförs till&lt;br&gt;bolaget Vid lämpligt tillfälle bör hela eller delar av verksamheten pri-&lt;br&gt;vatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i stort med mitt. Kommittén&lt;br&gt;föreslår dessutom att en särskild utredning görs i frågor som rör frö- och&lt;br&gt;plan tförsöij ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har kommen-&lt;br&gt;terat förslaget ställer sig positiva till en bolagisering. Förslaget tillstyrks av&lt;br&gt;bl.a. Konkurrensverket, Statskontoret, Skogsägarnas riksförbund, Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen och Trädgårdsnäringens riksförbund. Skogsstyrelsen an-&lt;br&gt;ser att det statliga engagemanget i frö- och plantverksamheten bör bestå ge-&lt;br&gt;nom att verksamheten divisionaliseras. Skogsarbetareförbundet förespråkar&lt;br&gt;också en divisionalisering inom skogsvårdsorganisationen. SkogForsk anser&lt;br&gt;att fföplantager inte bör ingå i ett bolag eftersom dessa inte är lönsamma och&lt;br&gt;således riskerar nedläggning. Få remissinstanser har lämnat synpunkter på&lt;br&gt;kommitténs förslag om att utreda vissa frågor om den svenska plantproduk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Alltsedan skogsvårdsstyrelsema kom till i Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;början av 1900-talet har det varit en viktig uppgift för dem och sedermera för&lt;br&gt;Skogsstyrelsen att garantera tillgången på skogsodlingsmaterial för det privata&lt;br&gt;enskilda skogsbruket. Verksamheten har varit ett av medlen för att uppnå de&lt;br&gt;skogspolitiska målen att främja en god skogsvård och en långsiktig hög&lt;br&gt;skogsproduktion. Domänverket, de stora skogsbolagen och vissa större pri-&lt;br&gt;vata skogsägare har i huvudsak själva svarat för sin försörjning av frö och&lt;br&gt;plantor. Vid förstatligandet av skogsvårdsstyrelsema anförde dåvarande che-&lt;br&gt;fen för Jordbruksdepartementet bl.a. att det är betydelsefullt att skogsbrukets&lt;br&gt;behov av högkvalitativt skogsodlingsmaterial kan tillgodoses till rimliga pri-&lt;br&gt;ser (prop. 1980/81:136). Han ansåg med hänvisning till plantproduktionens&lt;br&gt;biologiska, tekniska och ekonomiska problem och till önskemålet om en&lt;br&gt;snabb och fullvärdig skogsodling det vara lämpligt att staten genom skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationen engagerar sig i frö- och plantförsötjningen för att i första&lt;br&gt;hand tillgodose det enskilda mindre skogsbrukets behov. Riksdagen hade&lt;br&gt;ingen erinran mot detta (bet. 1980/8 l:JoU25, rskr. 1980/81:295).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess har Skogsstyrelsen haft till uppgift att tillgodose skogsbrukets&lt;br&gt;behov av skogsodlingsmaterial, i den mån det inte sker på annat sätt. Verk-&lt;br&gt;samheten skall bära sina egna kostnader. Skogsvårdsstyrelsemas uppgift är&lt;br&gt;att medverka i skogsbrukets frö- och plantförsöij ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har i genomsnitt planterats ca 500 miljoner skogs-&lt;br&gt;plantor i Sverige vaije år. Skogsvårdsorganisationen svarar för drygt en tred-&lt;br&gt;jedel av produktionen, Domän AB och andra skogsbolag för ca 40 % och pri-&lt;br&gt;vata plantskolor för 25-30 %. Åtminstone sex av tio privata mindre skogs-&lt;br&gt;ägare, som planterade någon gång under åren 1987-1991, köpte plantor av&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationen. Marknaden präglas sedan några år av en viss över-&lt;br&gt;kapacitet som delvis är betingad av konjunkturläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen har 19 plantskolor lokaliserade på olika ställen i&lt;br&gt;landet Därtill kommer ett antal kyl- och frysterminaler där plantor kan lagras i&lt;br&gt;samband med distributionen till skogsägarna. Behovet av frö tillgodoses ge-&lt;br&gt;nom insamling i skogsbestånd och genom produktion i fröplantager. Viss im-&lt;br&gt;port av främst granfrö förekommer. Försäljning och leverans av plantor till en-&lt;br&gt;skilda skogsägare sköts huvudsakligen av skogvårdsstyrelsemas distriktsperso-&lt;br&gt;nal. Frö- och plantverksamhetens ekonomi redovisas skild från annan upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har analyserat det statliga engagemanget i frö-&lt;br&gt;och plantproduktionen. Verket drar den slutsatsen att den marknadsmässiga&lt;br&gt;och produktionstekniska utvecklingen under 1980-talet har försvagat bärkraf-&lt;br&gt;ten i de ursprungliga skogspolitiska motiven för en kommersiell statlig plant-&lt;br&gt;produktion i myndighetsform. RRV anför vidare bl.a. följande. I takt med&lt;br&gt;ökande marknadskonkurrens har det skogspolitiska uppdraget till skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationens plantverksamhet blivit oklart med tilltagande konflikt&lt;br&gt;mellan skogspolitiska och företagsekonomiska mål. Skogsvårdsorganisa-&lt;br&gt;tionens plantverksamhet visar på överskott i det årliga resultatet, men upp-&lt;br&gt;fyller inte statens avkastningskrav på förräntningspliktigt kapital. De struktu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rella problemen kommer att fördjupas under de närmaste åren till följd av en Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;fortsatt försämrad efterfrågeutveckling, varför en omstrukturering och finan-&lt;br&gt;siell rekonstruktion av verksamheten bör genomföras. En utvecklad myndig-&lt;br&gt;hetsroll inom frö- och plantverksamheten blir enligt RRV allt svårare att för-&lt;br&gt;ena med skogsvårdsmyndighetens kommersiella intressen på samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den kommersiella plantverksamheten ger visst stöd för myndighets-&lt;br&gt;verksamheten har detta inte avgörande betydelse för möjligheterna att fullgöra&lt;br&gt;myndighetsuppgiften. Allt talar enligt RRV för en separation av myndighets-&lt;br&gt;uppgifterna från den affärsdrivande plantverksamheten. RRV redovisar tre&lt;br&gt;organisationsmodeller, nämligen en bolagisering av hela plantverksamheten,&lt;br&gt;en bolagisering av enbart plantproduktionen och en divisionalisering av&lt;br&gt;plantverksamheten. RRV föreslår sammanfattningsvis att skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationens kommersiella frö- och plantverksamhet avvecklas i nuvarande&lt;br&gt;form och att staten bildar ett aktiebolag för produktion, försäljning och distri-&lt;br&gt;bution av skogsodlingsmaterial. RRV anser att förändringen bör föregås av&lt;br&gt;en omstrukturering och finansiell rekonstruktion av den nuvarande plant-&lt;br&gt;verksamheten i syfte att ge det nya plantbolaget goda affärsmässiga förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Förändringsarbetet bör inledas skyndsamt med hänsyn till det aktuella&lt;br&gt;marknadsläget och de relativt långsiktiga ekonomiska åtagandena som gäller&lt;br&gt;för plantproduktionen. RRV anser i fråga om fröverksamheten att flera skäl&lt;br&gt;talar för att ett statligt plantproducerande företag, i likhet med andra större&lt;br&gt;plantproducerande bolag, förfogar över sin egen fröförsöijning. Uppbyggna-&lt;br&gt;den av det föreslagna plantbolaget bör därför kunna ske med inriktning på att&lt;br&gt;fröverksamheten integreras med plantverksamheten i det nya företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen har i en granskning av verksamheten starkt&lt;br&gt;understrukit att försäljningsverksamheten bör skiljas från myndighetsperso-&lt;br&gt;nalens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har redovisat en rad motiv både för och emot ett statligt engage-&lt;br&gt;mang i frö- och plantproduktionen. Kommittén anser att de skogspolitiska mo-&lt;br&gt;tiven härför har minskat i betydelse. Dessutom kan enligt kommittén en viss&lt;br&gt;minskning av plantbehovet förutses eftersom det ingår i den nya skogspolitik-&lt;br&gt;en att andelen avverkningar med efterföljande plantering tillåts att minska till&lt;br&gt;förmån för andra avverkningsformer. Kommittén anser att en bolagisering av&lt;br&gt;frö- och plantverksamheten måste ske sammanhållet, bl.a. därför att verksam-&lt;br&gt;heterna redan i dag är integrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först slå fast att det redan med gällande skogspolitik är&lt;br&gt;skogsägarens ansvar att vidta de återväxtåtgärder som behövs efter avverk-&lt;br&gt;ning. Denna grundprincip föreslås inte ändrad. Det är sålunda skogsägaren&lt;br&gt;själv som skall se till att de skogsplantor eller skogsfrö som används uppfyl-&lt;br&gt;ler lagstiftningens krav både i fråga om kvalitet och antal. Å andra sidan har&lt;br&gt;han rätt att kräva tydlig varudeklaration av det frö och de plantor som bjuds&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att skogsägandet är så spritt över hela landet och att omfatt-&lt;br&gt;ningen av skogsbruket skiljer sig så starkt mellan olika fastigheter och skilda&lt;br&gt;år, har det varit en styrka att skogsvårdsorganisationen har bedrivit frö- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plantproduktion i så stor omfattning under en följd av år. Jag vill särskilt fram- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;hålla att det inte har varit fråga om någon subventionerad verksamhet. Där-&lt;br&gt;emot har det blivit alltmer uppenbart att det är svårt att skilja på en kommer-&lt;br&gt;siell verksamhet och myndighetsverksamhet i anslutning till marknadsför-&lt;br&gt;ingen av produkterna. Detta har särskilt påpekats av Näringsfrihetsombuds-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har sagt talar, liksom den av regeringen tillämpade principen att&lt;br&gt;kommersiell verksamhet inte skall bedrivas i myndighetsform, för att skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationens frö- och plantverksamhet helt skiljs av från organisatio-&lt;br&gt;nens övriga verksamhet och att den samlad överförs till ett aktiebolag. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att skogsvårdsorganisationens anställda i fortsättningen inte skall&lt;br&gt;engageras i marknadsföring och distribution av skogsfrö och skogsplantor.&lt;br&gt;Ombildningen bör ske så snart som möjligt Målet bör vara att den skall vara&lt;br&gt;helt genomförd senast den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att staten kommer att vara engagerad i frö- och plant-&lt;br&gt;produktionen tills vidare men i annan företagsform. Jag anser emellertid att&lt;br&gt;strävan bör vara att finna andra ägarintressen för hela eller delar av verksam-&lt;br&gt;heten. Jag vill dock framhålla att min bedömning i detta avseende inte innebär&lt;br&gt;att verksamheten skall styckas upp. Tvärtom är det viktigt att den kan drivas&lt;br&gt;vidare i samlad form. Vid lämpligt tillfälle och i lämplig omfattning bör verk-&lt;br&gt;samheten sålunda kunna privatiseras. Statens ägardel bör kunna minskas an-&lt;br&gt;tingen genom försäljning av aktier eller genom nyemission riktad till annan än&lt;br&gt;staten. Detta är i linje med riksdagens beslut i december 1991 om privatisering&lt;br&gt;av statligt ägda företag (prop. 1990/91:69, bet. 1990/91:NU10, rskr.&lt;br&gt;1990/91:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagisering bör formellt ske så att ett nybildat aktiebolag tar över verk-&lt;br&gt;samheten med tillhörande tillgångar och skulder. Det bör ske med utgångs-&lt;br&gt;punkt i det bokförda värdet. Tillgångarna utgörs av både fast och lös egen-&lt;br&gt;dom. Även de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med verksam-&lt;br&gt;heten bör, om det är rättsligt möjligt, tas över av bolaget Överföringen sker&lt;br&gt;genom att bolaget förvärvar samtliga tillgångar och skulder i frö- och plant-&lt;br&gt;verksamheten. Detta möjliggörs genom att staten tecknar aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller pensionsåtagandena gäller i likhet med överlåtelse av statlig&lt;br&gt;verksamhet i övrigt att avtal skall träffas mellan staten och motparten om hur&lt;br&gt;betalningsskyldigheten för de upparbetade pensionsåtagandena i verksam-&lt;br&gt;heten skall överföras till motparten. Huvudregeln är att statliga verksamheter&lt;br&gt;som skall bolagiseras tar med sig de pensionsåtaganden som är upparbetade i&lt;br&gt;verksamheten. Ansvaret för de pensionsåtaganden som hänför sig till frö- och&lt;br&gt;plantverksamheten bör således övertas av bolaget. Detta får betydelse för den&lt;br&gt;avknoppade verksamhetens ekonomiska ställning genom att pensionsskulden&lt;br&gt;skall balanseras mot tillgångarna i form av realkapital m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma villkoren för överför-&lt;br&gt;ingen av tillgångar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang redovisa att jag har för avsikt att snarast före-&lt;br&gt;slå regeringen att en utredningsman tillsätts för att förbereda och efter riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet praktiskt genomföra bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i det föregående finns det av flera skäl anledning att&lt;br&gt;vidta åtgärder för en strukturrationalisering av verksamheten. En sådan ratio-&lt;br&gt;nalisering, som bör göras så snart som möjligt, måste innebära såväl slutlig&lt;br&gt;nedläggning och samordning av verksamhet som nedläggning tills vidare. Det&lt;br&gt;bör ankomma på Skogsstyrelsen eller det nya bolaget att besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Jordbruksdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel&lt;br&gt;över skogsmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget 2 har upprättats i samråd med statsrådet Laurén, förslagen 3&lt;br&gt;och 4 efter samråd med chefen för Miljö- och naturresursdepartementet och&lt;br&gt;förslaget 6 efter samråd med statsrådet Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Skogsvårdslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges i första stycket en sammanfattande beskrivning av stats-&lt;br&gt;makternas krav i fråga om skötseln av landets skogar. Som framgår av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen har paragrafen formulerats för att ge uttryck för ett&lt;br&gt;produktionsmål och ett med detta jämställt miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen används begreppet skog för att beteckna såväl skogsmarken&lt;br&gt;som den skog som finns på sådan mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke skall hänsyn tas till andra allmänna in-&lt;br&gt;tressen. Bestämmelsen skiljer sig från den nuvarande bara så till vida att natur-&lt;br&gt;vårdsintresset inte längre anges särskilt. Den ändringen är en följd av att para-&lt;br&gt;grafens första stycke i sin nya lydelse inte bara omfattar ett produktionsmål&lt;br&gt;utan också ett miljömål. Självfallet skall dock även i fortsättningen naturvår-&lt;br&gt;dens intressen i vidare bemärkelse beaktas vid skötseln av skog. Begreppet&lt;br&gt;naturvård innefattar både den vetenskapliga och den sociala naturvården, dvs.&lt;br&gt;såväl naturmiljön i vidare mening som friluftsliv och rekreation i olika former&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkl, jakt och fiske. I begreppet natur innefattas även den kulturpräglade Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;naturen, t.ex. gamla lövängar och betesmarker vars bevarande i traditions-&lt;br&gt;enlig hävd bidrar till kännedom om det gamla odlingslandskapet eller som&lt;br&gt;utmärker sig för särskild skönhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnt i det föregående skall skogsnäringen verka i samspel med&lt;br&gt;andra samhällssektorer. I enlighet härmed skall hänsyn tas till bl.a. den regio-&lt;br&gt;nala balansen och sysselsättningen. Liksom tidigare skall hänsyn också tas till&lt;br&gt;kulturmiljövårdens och rennäringens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan förutsättas ha ett pedagogiskt värde men kan också tjäna till&lt;br&gt;ledning vid tolkningen av lagens övriga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt stycke med en beskrivning av vad som i lagen&lt;br&gt;avses med skogliga impediment Av beskrivningen framgår att det skall vara&lt;br&gt;fråga om mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöj-&lt;br&gt;ande åtgärder. Enligt lagens skogsmarksdefinition är en mark lämplig för vir-&lt;br&gt;kesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i&lt;br&gt;genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. De skogliga impedi-&lt;br&gt;menten är alltså marker som har en lägre produktionsförmåga under förutsätt-&lt;br&gt;ning att de inte dikas ut eller någon annan produktionshöjande åtgärd vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall enligt definitionen vidare vara fråga om marker som antingen bär&lt;br&gt;skog eller har förutsättningar att bära skog. Den sistnämnda bestämningen in-&lt;br&gt;nebär att utanför definitionen faller marker som inte används eller har använts&lt;br&gt;på ett sådant sätt att de inte längre kan bli skogbevuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som gjorts i paragrafen hänför sig till punkt 3 i första stycket&lt;br&gt;som beskriver skyldigheten att anlägga ny skog på mark som är bevuxen med&lt;br&gt;särskilt dålig skog. Även om det inte längre uttryckligen sägs i lagtexten syf-&lt;br&gt;tar punkt 3 också i sin nya lydelse på skogsbestånd som är glesa eller består&lt;br&gt;av för marken olämpligt trädslag. Skyldighet att vidta återväxtåtgärder skall&lt;br&gt;inte längre inträda redan när beståndets tillväxt är avsevärt lägre än den möj-&lt;br&gt;liga utan först när skogstillståndet är så dåligt att det kan betecknas som upp-&lt;br&gt;enbart otillfredsställande. Jag har i den allmänna motiveringen förutsatt att&lt;br&gt;den förändringen kan preciseras i lagens tillämpningsföreskrifter. I stället för&lt;br&gt;att som i dag kräva återväxtåtgärder när virkesförrådet är mindre än hälften av&lt;br&gt;det normala eller tillväxten mindre än hälften av den möjliga bör skyldigheten&lt;br&gt;i fortsättningen inträda när förråd eller tillväxt är mindre än en tredjedel av vad&lt;br&gt;som är normalt på växtplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer, frånsett den ändring som följer av slopandet av&lt;br&gt;gallrings- och röjningsskyldigheten, med 11 § nuvarande lag. Liksom tidiga-&lt;br&gt;re bör möjligheten att medge undantag som regel inte komma till utnyttjande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra fall än när kraven framstår som oskäligt betungande. I vilka fall Skogs- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;vårdsstyrelsen kan medge undantag får närmare beskrivas i verkställighets-&lt;br&gt;föreskriftema till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har närmast sin motsvarighet i nuvarande 12 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke, som ersätter nuvarande 12 §, följeratt en&lt;br&gt;avverkning antingen skall vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller&lt;br&gt;främja skogens utveckling. Bestämmelserna skiljer sig från de nuvarande i&lt;br&gt;det hänseendet att begreppen slutavverkning, gallring och röjning inte längre&lt;br&gt;används i lagtexten. Som jag närmare har utvecklat i den allmänna motiver-&lt;br&gt;ingen är avsikten med ändringen att markera att vad som hittills i lagen be-&lt;br&gt;tecknats som slutavverkning skall kunna ske i olika former, inte bara genom&lt;br&gt;kalavverkning med eller utan kvarlämnande av fröträd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke ersätter nuvarande 13 §. Den gamla bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär ett förbud mot slutavverkning intill dess skogen nått en sådan&lt;br&gt;ålder att mycket litet står att vinna i ytterligare produktion om skogen får stå&lt;br&gt;kvar. Den nya bestämmelsen däremot har bara till syfte att ge stöd för före-&lt;br&gt;skrifter som kan skydda den yngre skogen mot att exploateras. Som jag har&lt;br&gt;redovisat i den allmänna motiveringen kan sådana föreskrifter, i jämförelse&lt;br&gt;med nuvarande tillämpningsföreskrifter, göras enklare och självfallet också&lt;br&gt;ge skogsägaren en betydligt större frihet att själv välja tidpunkt för avverk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i den allmänna motiveringen understrukit att skogsvårdslagstift-&lt;br&gt;ningen inte får lägga hinder i vägen for försöksverksamhet med nya avverk-&lt;br&gt;ningsformer. I paragrafens tredje stycke ges Skogsvårdsstyrelsen möjlighet&lt;br&gt;att meddela sådana undantag som behövs innan man säkert vet att en avverk-&lt;br&gt;ningsmetod är ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främjar skogens&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast nuvarande 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller ett bemyndigande som kan sägas&lt;br&gt;ersätta det ransoneringskrav som regleras i nuvarande 14 § första och andra&lt;br&gt;stycket, med den skillnaden att det har begränsats till att gälla större skogs-&lt;br&gt;innehav. Vad som avses med större skogsinnehav får preciseras i tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter till lagen. Jag har i den allmänna motiveringen förutsatt en&lt;br&gt;avgränsning som innebär att till sådana innehav räknas brukningsenheter som&lt;br&gt;är större än 1 000 ha skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragarafens andra stycke finns ett bemyndigande för föreskrifter som&lt;br&gt;motsvarar det förenklade ransoneringskrav som hittills gällt för bruknings-&lt;br&gt;enheter med en ideal produktionsförmåga mellan 200 och 1 000 skogskubik-&lt;br&gt;meter per år. Som framgår av den allmänna motiveringen bör kravet i fortsätt-&lt;br&gt;ningen gälla för brukningsenheter större än 100 ha skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet på viss avverkningsskyldighet har inte någon mot- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;svårighet i den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skogsägare skall liksom hittills kunna få förhandsbesked huruvida en&lt;br&gt;avverkning är förenlig med lagstiftningens krav på ransonering av den slut-&lt;br&gt;avverkningsmogna skogen. Med förenklade regler till skydd för den yngre&lt;br&gt;skogen kan det inte längre förutsättas något behov av förhandsbesked med&lt;br&gt;avseende på huruvida en avverkning är tillåten enligt föreskrifterna om lägsta&lt;br&gt;tillåtna slutawerkningsålder. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 17 § med ett tillägg i en ny punkt 3 som in-&lt;br&gt;nebär skyldighet för skogsmarkens ägare att i avverkningsanmälan ange vad&lt;br&gt;han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens in-&lt;br&gt;tressen i samband med avverkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 19 b § skogsvårdslagen infördes år 1991 en skyldighet för mark-&lt;br&gt;ägaren att i samband med ansökan om tillstånd till awerkning i fjällnära skog&lt;br&gt;ange den hänsyn till naturvården och kulturmiljövården som han avser att ta&lt;br&gt;vid avverkningen. Som ett led i strävandena att markera den enskilde skogs-&lt;br&gt;ägarens roll i sektorsansvaret och delaktigheten i utredningen av skogens na-&lt;br&gt;turvärden har bestämmelsen om avverkningsanmälan kompletterats med en&lt;br&gt;motsvarande redovisningsskyldighet när det gäller slutavverkning inom den&lt;br&gt;vanliga skogsmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya redovisningsskyldigheten ingår inte att ange mer än vad som är&lt;br&gt;rimligt och möjligt med hänsyn till den enskilde skogsägarens förhållanden,&lt;br&gt;såväl ekonomiska som andra. Detta innebär att man normalt skall kunna ställa&lt;br&gt;större krav på t.ex. ett skogsbolag än på en privatskogsbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hänsyn som skall redovisas bör i första hand avse den mer kvalifice-&lt;br&gt;rade hänsyn som kräver utmärkning på kartskiss över avverkningsområdet&lt;br&gt;eller särskilda, preciserade anteckningar om sparande av träd och trädsam-&lt;br&gt;lingar. Men även den mer vardagliga hänsynen som kommer till uttryck först&lt;br&gt;vid åtgärdens utförande och som handlar om att spara skogsbryn, lämna träd&lt;br&gt;och träddungar för utveckling till framtida boträd, undvika markberedning&lt;br&gt;och plantering på använda stigar, spara rönn och sälg för det vilda och liknan-&lt;br&gt;de åtgärder bör särskilt anges om det inte i det enskilda fallet kan anses obe-&lt;br&gt;hövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har i paragrafen införts ett nytt andra&lt;br&gt;stycke. I konsekvens med vad som skall gälla för awerkningsanmälan före-&lt;br&gt;skrivs krav på att det i ansökan om tillstånd till avverkning i svårföryngrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skog och skyddsskog skall redovisas vilka hänsyn som skall tas till naturvår- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;dens och kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar nuvarande 19 b §, har utformats efter förslag av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att det vid all avverkning, både sådan som endast kräver&lt;br&gt;anmälan och sådan som kräver tillstånd, skall redovisas den hänsyn som skall&lt;br&gt;tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen behövs inte längre nå-&lt;br&gt;gon särskild regel om sådan hänsynsredovisning vid avverkning i fjällnära&lt;br&gt;skogar. Första stycket i nuvarande 19 b § kan därför tas bort. Regeln om hän-&lt;br&gt;synsredovisning kommer i stället att finnas i den nya 16 § som reglerar till-&lt;br&gt;ståndsplikten för skyddsskogar och all svårföryngrad skog och därmed också&lt;br&gt;den gällnära skogen. Som Lagrådet påpekat bör det i förevarande paragraf&lt;br&gt;anges att bestämmelserna endast reglerar förhållandena i gällnära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att bestämmelserna om avverkningsskyldighet slopas har&lt;br&gt;undantagsregeln för gällnära skog tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den i det föregående omtalade hänsynsredovisningen infördes år 1991&lt;br&gt;tillkom på jordbruksutskottets initiativ en undantagsbestämmelse för små-&lt;br&gt;skogsbruket. Utskottet förordade att markägare vars brukningsenheter om-&lt;br&gt;fattar högst 500 ha skogsmark inom området för fjällnära skog skulle undan-&lt;br&gt;tas från skyldigheten att ange den hänsyn de ämnade ta. Farhågor fanns näm-&lt;br&gt;ligen att kraven på hänsynsredovisning i ansökan om avverkningstillstånd i&lt;br&gt;fjällnära skog kunde resultera i så stora ansträngningar att enskilda skogs-&lt;br&gt;ägare gav upp sina planer på avverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu kraven på hänsynsredovisning utvidgas till att avse all skogsmark,&lt;br&gt;utan annan arealbegränsning än den som tillämpas för avverkningsanmälan,&lt;br&gt;bör det inte längre finnas kvar något undantag för redovisning av hänsynstag-&lt;br&gt;andet i gällnära skog. I den allmänna motiveringen har jag understrukit att det&lt;br&gt;aldrig kan bli fråga om att kräva mer än vad som är rimligt och möjligt med&lt;br&gt;hänsyn till den enskilde skogsägarens förhållanden. Det är naturligt att detta&lt;br&gt;synsätt anläggs också på den redovisning som skall göras i ansökan om till-&lt;br&gt;stånd att avverka gällnära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 c § gällande lag. Ändringarna är en följd av ändrad&lt;br&gt;paragrafnumrering och ändringar i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 e § gällande lag. Ändringen är en följd av ändrad&lt;br&gt;paragrafnumrering och ändringarna i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22-24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna från ädellövskogslagen har i huvudsak oförändrade förts in&lt;br&gt;under en särskild rubrik i anslutning till reglerna om skyddsskog och svår-&lt;br&gt;föryngrad skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ädellövskog har till syfte att bevara landets ädellöv-&lt;br&gt;skogar för framtiden även om detta inte längre anges särskilt i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i andra sammanhang slagit fast att naturvårdslagens bestämmelser&lt;br&gt;gäller även för skötseln av skog. Någon särskild bestämmelse om naturvårds-&lt;br&gt;lagens tillämplighet för bevarandet av ädellövskog anser jag inte vara nödvän-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragrafer överensstämmer med 2—4 §§ ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att medge åtgärder som innebär att ett bestånds egenskap av ädel-&lt;br&gt;lövskog förloras bör fattas av Skogsvårdsstyrelsen i enlighet med ett ökat&lt;br&gt;sektorsansvar för den skogliga myndigheten. Detsamma bör gälla beslut om&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att anlägga ny ädellövskog efter slutavverkning av&lt;br&gt;sådan skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer till sitt innehåll med 6 § ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har, i konsekvens med vad som gäller för avverkningsanmälan&lt;br&gt;och ansökan om tillstånd till avverkning i svårföryngrad skog och skydds-&lt;br&gt;skog, införts krav på att det i ansökan om tillstånd till avverkning i ädellöv-&lt;br&gt;skog skall redovisas vilka hänsyn som skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen. Vidare har den ändringen gjorts att Skogsvårdsstyr-&lt;br&gt;elsen får besluta om det sätt på vilket slutavverkning och anläggning av ny&lt;br&gt;ädellövskog skall genomföras i stället för att som enligt gällande bestämmelse&lt;br&gt;meddela föreläggande om detta. Ändringen görs som ett led i anpassningen&lt;br&gt;till skogsvårdslagens övriga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § ädellövskogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig slutsats man kan dra av den ökade kunskapen om livsbetingelserna&lt;br&gt;för växter och djur är att andelen gamla träd i skogen behöver ökas för att&lt;br&gt;gynna den biologiska mångfalden. Exemplifieringen i paragrafens första&lt;br&gt;stycke har utökats så att det tydligt framgår att föreskrifter kan meddelas för&lt;br&gt;att säkerställa att träd sparas i ökad omfattning. Föreskrifterna kan också&lt;br&gt;innebära att gödsling begränsas eller förbjuds inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har utvecklat i det föregående bör den naturliga karaktären på de Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;skogliga impedimenten bibehållas med hänsyn till att det i vissa fall finns&lt;br&gt;höga naturvärden inom sådana marker. Jag har i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;utvecklat varför det uttryckligen bör anges att hänsynsreglema omfattar även&lt;br&gt;de skogliga impedimenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke motsvarar nuvarande 21 § andra stycket. Be-&lt;br&gt;gränsningen att föreskrifter inte får vara så ingripande att pågående mark-&lt;br&gt;användning avsevärt försvåras skall inte gälla föreskrifter för de skogliga&lt;br&gt;impedimenten. Dessa marker har sådan karaktär att någon sådan restriktion&lt;br&gt;inte kan anses behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf införs om miljökonsekvensbeskrivningar. Jag har i det före-&lt;br&gt;gående utvecklat varför jag nu anser tiden vara mogen for att införa krav på&lt;br&gt;sådana beskrivningar också för skogsbrukets del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är i huvudsak uppbyggd enligt samma mönster som reglerna&lt;br&gt;för miljökonsekvensbeskrivningar inom andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till ändringen i andra stycket har redovisats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen. Som framhållits där syftar ändringen till att förelägganden för att&lt;br&gt;säkerställa naturvårdshänsyn skall komma att meddelas utan föregående råd-&lt;br&gt;givning i långt större utsträckning än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 25 § gällande lag. Ändringarna är en följd av ändrad&lt;br&gt;paragrafnumrering och av att ädellövskogslagens regler förs in i skogsvårds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 26 § gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att bestämmelsen om förhandsbesked finns kvar finns ett&lt;br&gt;fortsatt behov av bestämmelsen i förevarande paragraf. Ett tillämpningsom-&lt;br&gt;råde för avgifter tillkommer genom mitt förslag om miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar, där det kan bli aktuellt att låta den enskilde stå för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör dock formuleras om för att göra det möjligt för rege-&lt;br&gt;ringen att delegera till en myndighet att föreskriva om avgifter. Lagrådet har&lt;br&gt;inte haft någon erinran mot förslaget på den punkten. Enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning är dock den avfattning som valts i det remitterade förslaget inte en till-&lt;br&gt;räckligt klar avgränsning av bemyndigandet. Lagrådet föreslår att bemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andet på samma sätt som hittills avgränsas till att gälla avgifter i ärenden enligt Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;lagen. Jag har anslutit mig till Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 27 § gällande lag och 9 § ädellövskogslagen. Ändring-&lt;br&gt;arna är en följd av den ändrade paragrafnumreringen. Vidare har strafflatitu-&lt;br&gt;den ändrats till att överensstämma med vad som tidigare gällt enligt ädellöv-&lt;br&gt;skogslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag tas de nuvarande reglerna om medverkan&lt;br&gt;bort i samband med att som påföljd föreskrivs böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader i stället för enbart böter. Lagrådet har påpekat att om fängelse ingår i&lt;br&gt;straffskalan för ett brott mot en bestämmelse utanför brottsbalken tillämpas en-&lt;br&gt;ligt vedertagen ordning brottsbalkens medverkansregler analogiskt, såvida det&lt;br&gt;inte föreligger några speciella omständigheter i fråga om brottets konstruk-&lt;br&gt;tion. Några sådana omständigheter föreligger inte här och då bör enligt Lagrå-&lt;br&gt;det det inte i den nya paragrafen föras in någon uttrycklig bestämmelse om&lt;br&gt;medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 29 § gällande lag. Ändringen är en följd av att ädellöv-&lt;br&gt;skogslagens regler om rätt för Naturvårdsverket att överklaga Skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsens beslut i visst fall förs in i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås alltså inte några ändringar när det gäller instansordningen.&lt;br&gt;Domstolsutredningen har dock i sitt betänkande Domstolarna inför 2000-talet&lt;br&gt;(SOU 1991:106) föreslagit att instansordningen i allmänhet bör ändras så att&lt;br&gt;beslut skall överklagas till länsrätt i stället för till kammarrätt (jfr också prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3 s. 25). Skogsvårdslagens regler om överklagande kan&lt;br&gt;komma att ändras i enlighet med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 i övergångsbestämmelserna har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;br&gt;Jag har också anslutit mig till Lagrådets förslag att komplettera övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna med en punkt där det anges att beslut enligt 4, 5 och 7 §§ ädel-&lt;br&gt;lövskogslagen skall anses meddelade med stöd av motsvarande nya bestäm-&lt;br&gt;melser i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 19 kap. 7 § vattenlagen (1983:291), 2 § lagen (1983:428) om&lt;br&gt;spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, 27 a § naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822), 2§ växtskyddslagen (1972:318) och 14 kap. 8 § plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen (1987:10) är en följd av ändrad paragrafnumrering i skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1983:428) om spridning av bekämpnings-&lt;br&gt;medel över skogsmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;dels godkänna vad jag har förordat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;miljömålet och produktionsmålet för skogsbruket (avsnitt 3.2&lt;br&gt;och 3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;inventeringar (avsnitt 6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket (avsnitt&lt;br&gt;4.1 och 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. bevarande av den biologiska mångfalden (avsnitt 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. riktlinjer för överföring av fast egendom från staten till ett&lt;br&gt;aktiebolag för produktion av skogsfrö och skogsplantor (avsnitt 10),&lt;br&gt;dels bemyndiga regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att genomföra ombildning av skogsvårdsorganisationens frö-&lt;br&gt;och plantverksamhet till ett aktiebolag enligt de riktlinjer som jag har&lt;br&gt;förordat (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. att sälja aktier eller på annat sätt minska statens ägarandel i det&lt;br&gt;nya bolaget (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av&lt;br&gt;vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. medlen i skogspolitiken (avsnitt 4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. skogsbrukets sektorsansvar för miljövården (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. myndigheternas sektorsansvar för miljön (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. nya skogsbruksmetoder (avsnitt 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. föryngringsmetoder och skogsodlingsmaterial (avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. insektshätjningar (avsnitt 5.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. utbildning och forskning (avsnitt 6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. rådgivning och information (avsnitt 6.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. skogsvårdsmyndigheten (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör avgöras under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 (bil. 10) har regeringen föreslagit riksdagen att, i&lt;br&gt;avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under&lt;br&gt;angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Skogsvårdsorganisationen 1 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter 310 080 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 3. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet 1 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 4. Bidrag till skogsvård m.m. 142 492 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 5. Stöd till byggande av skogsvägar 39 962 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 6. Främjande av skogsvård m.m. 14 868 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar nu upp bl.a. dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;C. Skogsbruk&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;C 1. Skogsvårdsorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget tas för närvarande upp ett formellt belopp på 1 000 kr till&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksam-&lt;br&gt;heten. På anslaget redovisas all verksamhet vid skogvårdsorganisationen ut-&lt;br&gt;om frö- och plantverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamhetens inriktning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för skogsvårdsorganisationens verksamhet&lt;br&gt;skall vara att verka för att landets skogar vårdas och brukas ansvarsfullt&lt;br&gt;i enlighet med de föreslagna målen för skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 275 305 000 kr för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275 305 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;275 305 000 kr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;275 305 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1992 att avvakta resultatet av den skogspolitiska&lt;br&gt;kommitténs arbete innan någon treårsbudget för Skogsstyrelsen läggs fast&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. 10, bet. 1991/92:JoU12, rskr. 1991/92:212). Skogs-&lt;br&gt;styrelsen har lämnat en förenklad anslagsframställning för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;som i allt väsentligt grundar sig på styrelsens tidigare lämnade fördjupade an-&lt;br&gt;slagsframställning för perioden 1992/93-1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsens förenklade anslagsframställning bygger på gällande skogs-&lt;br&gt;politik men tar även utgångspunkt i utvecklingen i skogsbruket och redovisa-&lt;br&gt;de resultat under rådande förutsättningar. Skogsstyrelsens analys av resulta-&lt;br&gt;ten förbudgetåret 1991/92 visar att skogsvårdsorganisationens verksamhet&lt;br&gt;har utvecklats positivt. Resurserna har använts effektivt och skogspolitiska in-&lt;br&gt;satser har haft god effekt. Skogsstyrelsen har låtit olika oberoende institut ut-&lt;br&gt;föra olika opinionsundersökningar som tyder på att skogsägarna har stort för-&lt;br&gt;troende för skogsvårdsstyrelsema och deras personal och att uppdragsverk-&lt;br&gt;samheten är efterfrågad och inte anses stå i konflikt med myndighetsrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationens framtida verksamhet har även utretts och redo-&lt;br&gt;visats i den skogspolitiska kommitténs slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat min syn på behovet av statliga myndig-&lt;br&gt;hetsfunktioner som för ut och verkställer skogspolitiken (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för skogsvårdsorganisationens verksamhet skall vara&lt;br&gt;att verka för ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet&lt;br&gt;med de föreslagna målen för skogsbruket (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen skall i sin verksamhet således verka för att de&lt;br&gt;skogspolitiska målen uppfylls genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett bevarande av skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den biologiska mångfalden och en genetisk variation i skogen bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att naturligt förekommande växt- och djurarter bevaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att hotade arter och naturtyper skyddas och kulturmiljöer vårdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skogen och skogsmarken utnyttjas effektivt så att den uthålligt ger en&lt;br&gt;god avkastning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skogsproduktionen inriktas så att den ger framtida handlingsfrihet i&lt;br&gt;fråga om användningen av vad skogen producerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationens verksamhet måste i enlighet med vad jag har&lt;br&gt;anfört i det föregående ges en starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya&lt;br&gt;uppgifter som följer med myndighetens sektorsansvar för miljön har jag redo-&lt;br&gt;visat i det föregående (avsnitt 4.3). Förutom de uppgifter som följer direkt&lt;br&gt;härav kommer behovet av rådgivning, information och utbildning att prägla&lt;br&gt;organisationens verksamhet de närmaste åren. Därtill kommer den viktiga upp-&lt;br&gt;giften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska målen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfylls. Tillfälligt och som ett fristående projekt skall vissa inventeringar slut- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;föras. En nödvändig förändring av organisationen till följd av bortfall av vissa&lt;br&gt;verksamheter och därmed resurser kommer att engagera stora delar av perso-&lt;br&gt;nalen i skiftande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda kostnader som kommer att uppkomma till följd av organisa-&lt;br&gt;tionsanpassningen inom den kvarvarande skogsvårdsorganisationen bör be-&lt;br&gt;lasta detta anslag. Översiktligt kan de bedömas uppgå till mellan 60 och 70&lt;br&gt;miljoner kronor nästa budgetår. Kostnaderna bör finansieras genom indrag-&lt;br&gt;ning av balanserade överskott i verksamheten. För detta behövs inte riksdag-&lt;br&gt;ens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationens ansvarsområde i enlighet med vad jag har&lt;br&gt;förordat i avsnittet Slutsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Skogsvårdsorganisationen förbudgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278 964 587&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310 080 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275 305 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsanslaget till skogsvårdsorganisationen bör justeras med hänsyn&lt;br&gt;till de förändrade arbetsuppgifter som jag har redovisat i det föregående. I&lt;br&gt;sammanhanget måste det dock erinras om att endast ca 30 % av kostnaderna&lt;br&gt;för organisationens totala verksamhet har täckts från detta anslag. Kostnader&lt;br&gt;för vissa myndighetsuppgifter som nu efter hand bortfaller har täckts från bi-&lt;br&gt;dragsanslag. Detsamma gäller ÖSI. Uppdragsverksamhet som till följd av av-&lt;br&gt;regleringen kan väntas minska rör bl.a. upprättandet av skogsbruksplaner. De&lt;br&gt;förenklingar som genomförs i skogspolitiken återverkar sålunda i förhållande-&lt;br&gt;vis mindre grad på den verksamhet som finansieras över detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan har skogsvårdsavgiften finansierat ca 90 miljoner kronor&lt;br&gt;eller nära 30 % av anslaget. Denna finansiering, som till mycket stor del har&lt;br&gt;omfattat olika projekt och annan verksamhet med anknytning till naturvård&lt;br&gt;och kulturmiljövård, bortfaller nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom omfördelningar inom Jordbruksdepartementets huvudtitel blir det&lt;br&gt;dock möjligt att finansiera angelägna arbetsuppgifter för skogsvårdsorganisa-&lt;br&gt;tionen. Det gäller inte minst sådana med anknytning till sektorsansvaret för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljövården och information för att föra ut och förankra den nya skogspolitik- Prop. 1992/93:226&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot bakgrund härav och med hänvisning till vad jag har anfört&lt;br&gt;i det föregående att anslaget tas upp med sammanlagt 275 305 000 kr. Jag har&lt;br&gt;därvid beräknat medel för angelägna naturvårdsuppgifter som tidigare finansie-&lt;br&gt;rades med skogsvårdsavgiftsmedel. Detsamma gäller rådgivning och informa-&lt;br&gt;tion om hur ett mer ståndortsanpassat skogsbruk skall planeras och bedrivas.&lt;br&gt;Vidare bör skogsvårdsmyndighetens arbete med sammanställning m.m. av&lt;br&gt;kunskapsmaterial i befindiga och pågående naturinventeringar finansieras&lt;br&gt;över detta anslag. Försöksverksamheten med skogsmarkskalkning bör där-&lt;br&gt;emot finansieras över ett nytt anslag som jag tar upp i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av&lt;br&gt;utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets&lt;br&gt;budgetförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för skogsvårdsorganisationen har budgeterats utan hänsyn till de&lt;br&gt;tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på löne-&lt;br&gt;kostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de&lt;br&gt;nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa föränd-&lt;br&gt;ringar har redovisats i budgetpropositionen 1993 (bil. 1 Statsbudgeten och&lt;br&gt;särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndig-&lt;br&gt;hetens disposition kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlin-&lt;br&gt;jerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter anvisa ett&lt;br&gt;ramanslag på 275 305 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 3. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationens frö- och plantverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har behandlat denna verksamhet i det föregående. Anslaget behövs un-&lt;br&gt;der tiden till dess verksamheten har överförts i bolagsform. Eventuella kostna-&lt;br&gt;der för organisationsförändringar bör kunna belasta detta anslag i den utsträck-&lt;br&gt;ning regeringen medger det. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 4. Bidrag till skogsvård m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225 159 557&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142 492 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det&lt;br&gt;skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande be-&lt;br&gt;stånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och åtgärder&lt;br&gt;mot skadegörelser av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinven-&lt;br&gt;teringar från anslaget och eventuella kostnader för ersättningar enligt 19 c §&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429). Bidragsbestämmelsema finns i förordningen&lt;br&gt;(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen&lt;br&gt;(1984:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några nya bidrag skall inte kunna beviljas från detta anslag fr.o.m. nästa&lt;br&gt;budgetår. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och, i&lt;br&gt;likhet med för närvarande, avsyning av aktuella projekt före utbetalning av de&lt;br&gt;beslutade bidragen. Vidare bör i begränsad utsträckning kostnaderna för den&lt;br&gt;slutliga sammanställningen av de senaste insamlade ÖSI-data, vilken verksam-&lt;br&gt;het har finansierats över detta anslag, belasta detta anslag. Jag vill emellertid&lt;br&gt;betona att verksamheten skall avslutas i sådan tid att kostnaderna för färdig-&lt;br&gt;ställandet så långt möjligt kan täckas med medel från innevarande budgetårs&lt;br&gt;anslag. Slutligen bör från anslaget betalas ut de 3 miljoner kronor som utgör&lt;br&gt;utfasta bidrag för sista året i Lantmäteriverkets kartprogram. Jag beräknar ut-&lt;br&gt;betalningarna under anslaget till 90 miljoner kronor nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående, reserverade medel under de äldre anslagen Skogsvårdsorgani-&lt;br&gt;sationen: Investeringar, Särskilda skogvårdsinsatser i norra Sverige och Främ-&lt;br&gt;jande av skogsvård m.m. bör få användas för avsedda ändamål. De är i hu-&lt;br&gt;vudsak reserverade för redan beslutade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 90 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 5. Stöd till byggande av skogsvägar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 203 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 962 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli&lt;br&gt;1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och av-&lt;br&gt;syning av aktuella projekt. Jag beräknar utbetalningarna under anslaget till&lt;br&gt;6 miljoner kronor nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1993/94 an-&lt;br&gt;visa ett förslagsanslag på 6 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;C 6. Insatser för skogsbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 99 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget tas upp statligt stöd till insatser av olika slag for skogsbru-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag närmare redovisat mina förslag till olika åtgärder&lt;br&gt;som i fortsättningen bör stödjas med statliga medel. Flertalet av dem bör finan-&lt;br&gt;sieras över ett nytt reservationsanslag benämnt Insatser för skogsbruket. I någ-&lt;br&gt;ra fall har dessa hittills finansierats över andra anslag. I de fall besluten har ta-&lt;br&gt;gits före den 1 juli 1993 och inom tillgängliga ramar skall de finansieras över&lt;br&gt;de äldre anslagen. Det kan bl.a. gälla bidrag till ädellövskogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen bör över detta anslag finansieras bidrag till naturvårds- och&lt;br&gt;kulturvårdsåtgärder, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för för-&lt;br&gt;söksverksamheten med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga&lt;br&gt;avtal på naturvårdsområdet samt intrångsersättningar som följer av skogsvårds-&lt;br&gt;myndighetens beslut. Vidare bör under detta anslag tas upp de tidsbegränsade&lt;br&gt;projektmedel som jag har förordat för att snabbt slutföra inventeringarna av&lt;br&gt;småbiotoper och sumpskogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt bör för nästa år anvisas 99 miljoner kronor. Den ungefärliga&lt;br&gt;fördelningen på olika ändamål har jag redovisat i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1993/94 anvisa ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 99 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;FJORTONDE HUVUDTITELN &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;P^p. 1992/93:226&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B. Miljövård&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 3. Investeringar inom miljöområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik har i prop. 1992/93:100 (bil. 15 s. 79) föreslagits&lt;br&gt;att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;135 445 000 kr. Mot bakgrund av vad jag har redovisat i det föregående&lt;br&gt;(avsnitt 8) bör ytterligare 55 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Jag har i&lt;br&gt;denna fråga samrått med chefen for Miljö- och naturresursdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisa 55 000 000 kr utöver vad som har före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1992/93:100 bil. 15.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åt-&lt;br&gt;gärder och det ändamål han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:76)&lt;br&gt;Skogspolitiken inför 2000-talet&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter för kommitténs arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1990 års skogspolitiska kommitté har haft i uppgift att göra en total genom-&lt;br&gt;gång och översyn av skogspolitiken. I direktiven till kommittén anges således&lt;br&gt;att vi skall göra en utvärdering av skogspolitikens mål och medel. Utvärde-&lt;br&gt;ringen bör ta sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläget Vidare sägs det att&lt;br&gt;en framtidsbedömning bör göras. Baserad på utvärderingen och bedömning-&lt;br&gt;en om den framtida utvecklingen är det vår uppgift att föreslå vilken skogspo-&lt;br&gt;litiken som skall gälla inför 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall vi även lämna förslag till hur skogsvårdsmyndighe-&lt;br&gt;ten skall anpassas till den föreslagna skogspolitiken. Det kommer vi att göra i&lt;br&gt;vårt slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nulägesbeskrivning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén finner i sin utvärdering att skogsnäringen under 1980-talet har&lt;br&gt;gett väsentliga bidrag till att uppfylla de övergripande samhällsmålen om eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt, balans i utrikesbetalningama och regional balans. Trots en&lt;br&gt;ökad produktion har antalet sysselsatta i skogsnäringen minskat till följd av&lt;br&gt;ökad produktivitet. Kommittén anser dock att skogsnäringen inte till fullo har&lt;br&gt;verkat i överensstämmelse med de miljö- och naturvårdspolitiska målen. En&lt;br&gt;pågående förbättring av hänsynen till naturvårdens intressen har dock kunnat&lt;br&gt;iakttas under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att målet om en väl avvägd hushållning med skogstill-&lt;br&gt;gångarna till fullo har uppfyllts. Även målet om att skogarna skall ge en hög&lt;br&gt;och värdefull virkesavkastning har blivit väl uppfyllt. Trots att frågor om&lt;br&gt;virke skvalitet fått ökad uppmärksamhet under senare år bedömer emellertid&lt;br&gt;kommittén att skogsskötseln såsom den bedrivits på 1980-talet inte kommer&lt;br&gt;att leda till den kvalitetsförbättring som avsågs i 1979 års skogspolitiska be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs slutsatser angående skogsvårdslagstiftningen är att den till&lt;br&gt;övervägande del har fungerat väl och bidragit till att de skogspolitiska målen&lt;br&gt;nås. Lagstiftningen har haft en normbildande funktion. Den har i viss utsträck-&lt;br&gt;ning dock motarbetat sina syften avseende främst naturvården genom att be-&lt;br&gt;gränsa möjligheterna att använda andra brukningsformer än trakthygge sbruk&lt;br&gt;och i viss utsträckning naturlig föryngring. Kommittén anser vidare att lag-&lt;br&gt;stiftningen har utgjort ett hinder för användning av vissa brukningsformer&lt;br&gt;som syftar till produktion av virke med hög kvalitet. Inom ramen för bestäm-&lt;br&gt;melsen om hänsyn till naturvården har det funnits utrymme för ökat hänsyns-&lt;br&gt;tagande i enlighet med lagstiftarens intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att ädellövskogslagstiftningen har varit ett nödvändigt me-&lt;br&gt;del för att bibehålla ädellövskogen och att den har uppfyllt detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdslagen, jordförvärvslagen, träfiberlagen, naturresurslagen samt&lt;br&gt;plan- och bygglagen har utvärderats översiktligt. Allt tyder på att dessa lagar&lt;br&gt;inte har motverkat med de skogspolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs uppfattning har den rådgivning och information som&lt;br&gt;skogsvårdsmyndigheten genomför varit ett värdefullt inslag och ett effektivt&lt;br&gt;medel för att föra ut gällande skogspolitik både till skogsägare och allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar vidare att den översiktliga skogsinventeringen&lt;br&gt;(ÖSI) har utgjort ett viktigt medel för att uppnå de nuvarande skogspolitiska&lt;br&gt;målen. Kommittén anser dock att det är tveksamt om värdet av den informa-&lt;br&gt;tion som har erhållits genom ÖSI motsvarar den kostnad som under åren har&lt;br&gt;lagts ned på inventeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad forskning och utbildning beträffar hänvisar kommittén främst till utred-&lt;br&gt;ningen om Sveriges lantbruksuniversitet (SOU 1991:101) och betänkandet&lt;br&gt;(Ds 1991:62) Kunskap för konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén noterar att de statliga ekonomiska stöden är de medel som har&lt;br&gt;blivit föremål för flest utvärderingar. Kommittén konstaterar att många av des-&lt;br&gt;sa utredningar har haft ett begränsat syfte. Kommitténs slutsats är att flera&lt;br&gt;stödnormer har haft oönskade bieffekter eller varit ineffektiva och att besluten&lt;br&gt;att minska eller ta bort dem har varit riktiga. Samtidigt konstaterar vi att riktigt&lt;br&gt;utformade bidrag och stödåtgärder kan vara intressanta som hjälpmedel för att&lt;br&gt;uppnå skogspolitiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skatter och avgifter har kommittén, vid sidan av skogsvårdsav-&lt;br&gt;giften, inte haft i uppdrag att gå in på de skatteregler som gäller för skogsbru-&lt;br&gt;ket Eftersom riksdagen hösten 1991 beslutade att avskaffa skogsvårdsavgif-&lt;br&gt;ten har kommittén avstått från att diskutera avgiftens betydelse för den gällan-&lt;br&gt;de skogspolitikens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Framtidsbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skogen är en fömybar resurs, en nationell tillgång som vaije generation mås-&lt;br&gt;te väma och vårda. Framtida generationer kommer också att vara beroende av&lt;br&gt;de nyttigheter som skogarna ger. Den sedan länge tillämpade principen i vårt&lt;br&gt;land att vi skall hushålla med skogstillgångarna, att utveckla dem för komman-&lt;br&gt;de generationers behov samtidigt som vi själva kan dra nytta av dem kommer&lt;br&gt;enligt kommitténs bedömning att få en allt större betydelse i en värld där be-&lt;br&gt;folkningen växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att skogsnäringen kommer att ha stor betydelse även i&lt;br&gt;framtiden för att vi skall nå de övergripande samhällsmålen om bl.a. ekono-&lt;br&gt;misk tillväxt, balans i utrikesbetalningama och full sysselsättning. Inom stora&lt;br&gt;delar av landet kommer näringen även i fortsättningen att ha en stor betydelse&lt;br&gt;för ekonomi och sysselsättning. Virkesförrådets snabba ökning och möjlig-&lt;br&gt;heterna att väsentligt öka avverkningarna utgör en stor potential för en expan-&lt;br&gt;sion av både den traditionella skogsindustriella produktionen och uppbygg-&lt;br&gt;nad av nya användningsområden. Detta är möjligt att genomföra inom ramen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för målet om en långsiktigt uthållig virkesproduktion under den viktiga förut-&lt;br&gt;sättningen att virkesproduktionen inte försämras t.ex. på grund av miljöska-&lt;br&gt;dor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De awerkningsberäkningar som kommittén har låtit utföra visar att det är&lt;br&gt;möjligt att uthålligt avverka omkring 95 miljoner nPsk per år från och med slu-&lt;br&gt;tet av 1990-talet. Detta skall sättas i relation till den nuvarande avverkningen&lt;br&gt;på 60-70 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;sk per år. Virkesförrådet per hektar och andelen äldre&lt;br&gt;skog kommer att öka successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den väntade efterfrågeutvecklingen, rikligt inhemsk tillgång på virkesrå-&lt;br&gt;vara, EES-avtalet och ett eventuellt svenskt deltagande i ett ökat europeiskt&lt;br&gt;samarbete talar efter några års andhämtningspaus för en fortsatt expansion av&lt;br&gt;den svenska skogsnäringen. Samtidigt kan vi vänta oss en ökning av den re-&lt;br&gt;turfiberbaserade produktionen. Avgörande för en expansion av industrikapaci-&lt;br&gt;teten är skogsnäringens men även andra potentiella träråvaruförbrukande bran-&lt;br&gt;schers konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den marknads- och konkurrentbild som tonar fram på kort sikt och den rik-&lt;br&gt;liga tillgången på avverkningsmogen skog väntas leda till en fortsatt svag pris-&lt;br&gt;utveckling på virke under de närmaste åren. En effekt har redan blivit intro-&lt;br&gt;duktion av ett avståndsrelaterat virkespris. Sågverken och massaindustrin&lt;br&gt;kommer att visa större benägenhet än för närvarande att välja ut de kvalitéer&lt;br&gt;som bäst lämpar sig för deras produktion. En tydligare prisdifferentiering för&lt;br&gt;olika virkeskvalitéer är därför att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen har under detta sekel ändrat karaktär från att ha varit lokala&lt;br&gt;till att bli globala Det är kommitténs bedömning att detta i än högre grad kom-&lt;br&gt;mer att gälla i framtiden. För lång tid framöver kan man dock räkna med att&lt;br&gt;luftföroreningarna kommer att vara ett stort problem. En temperaturföränd-&lt;br&gt;ring till följd av luftföroreningarna skulle leda till att skogsekosystemet föränd-&lt;br&gt;ras. Detta innebär att artsammansättningen och trädens naturliga utbredningsom-&lt;br&gt;råden ändras. Risken for angrepp av insekter och andra skadegörare kan kom-&lt;br&gt;ma att öka. Luftföroreningarna skadar träden direkt på barren och bladen och&lt;br&gt;indirekt genom försurning av marken. Markförsurningen är ett hot mot skogs-&lt;br&gt;markens långsiktiga produktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs uppfattning att det finns stor risk för att ökande luft-&lt;br&gt;föroreningar leder till att problemen med skogsskador förvärras om inga&lt;br&gt;motåtgärder sätts in. I så fall kommer virkesproduktionen att minska. Minsk-&lt;br&gt;ningen kommer troligen att drabba vissa områden i Europa mer än andra.&lt;br&gt;Även Sverige riskerar minskad virkesproduktion. Om man däremot lyckas&lt;br&gt;bemästra problemen är det troligt att det fortfarande om 30-40 år kommer att&lt;br&gt;finnas tillräcklig förråd av virkesråvara i Europa även om efterfrågan utveck-&lt;br&gt;las som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt (5-30 år) bedömer kommittén att miljöfrågorna i vid bemärk-&lt;br&gt;else får en fortsatt och växande betydelse. Samtidigt som att merparten av sko-&lt;br&gt;gen kommer att vara en viktig råvaruleverantör till den svenska skogsindu-&lt;br&gt;strin kommer också andra värden kommer att vägas in mer än tidigare. Vikten&lt;br&gt;av att i framtiden ytterligare öka naturvårdshänsynen vid bedrivande av skogs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruk kan därför väntas öka. Det är troligt att det inom vissa områden, t.ex. i&lt;br&gt;känsliga naturområden nära tätorter och på skärgårdsöar, kommer att ske en&lt;br&gt;anpassning av skogsbruksmetoder och teknik. Samtidigt kan avsättningen av&lt;br&gt;mark för naturvårdsändamål väntas öka.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett miljömål för skogsbruket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt kommitténs bedömning olika sätt att skydda skogsmiljön. Ett&lt;br&gt;är avsättningar av stora naturreservat. Ett annat är att med hänsyn till markens&lt;br&gt;produktionsförmåga och avstånd till fabriker och marknad bruka skogen med&lt;br&gt;olika intensitet. Ett tredje är att över hela skogsmarksarealen bruka skogen&lt;br&gt;med sikte på hög produktion och god natur- och miljöhänsyn. Enligt kommit-&lt;br&gt;téns mening är det tredje sättet att föredra. Även detta alternativ innebär att vi&lt;br&gt;måste avsätta nationalparker och naturresevat i framtiden men i långt mindre&lt;br&gt;utsträckning än om skyddet av viktiga naturvärden skall grundas på avsätt-&lt;br&gt;ningar enligt alternativ 1. Vi föreslår att miljömålet för skogen jämställs med&lt;br&gt;produktionsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anger ett antal principer för ett nationellt miljömål för skogsbru-&lt;br&gt;ket. Skogen skall brukas så att naturresursens produktionsförmåga långsiktigt&lt;br&gt;bibehålls, växt- och djurarters och naturtypers fortbestånd säkerställs, hotade&lt;br&gt;arter och naturtyper skyddas eller genom att unika naturvärden skyddas eller&lt;br&gt;skapas genom att områden lämnas för fri utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av skogen innebär att de från naturvårdssynpunkt viktiga ele-&lt;br&gt;ment som var karaktäristiska för naturskogen försvinner. Träden blir således&lt;br&gt;varken gamla eller dör på platsen så att död ved kan bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att trakthyggesbruk är en skogsskötselmetod som passar&lt;br&gt;vä i den boreala barrskogen där frekventa kraftiga störningar alltid har före-&lt;br&gt;kommit. Trakthyggesbruket kan utformas så att en del av naturskogens vär-&lt;br&gt;den bibehålls eller nyskapas. Speciellt tilltalande synes trakthyggesbruk med&lt;br&gt;skärm eller fröträd vara inom områden där detta är biologiskt lämpligt. Meto-&lt;br&gt;der som innebär att man undviker kalhuggning kan vara särskilt intressanta&lt;br&gt;inom områden som i en naturskog skulle präglas av lång skoglig kontinuitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå miljömålet är det enligt kommitténs uppfattning nödvändigt&lt;br&gt;ed en samsyn när det gäller viktiga förutsättningar för nyttjandet av skogen.&lt;br&gt;Den svenska skogens produktionsförmåga skall brukas långsiktigt, ansvars-&lt;br&gt;fullt och med sikte på god ekonomisk avkastning för skogsägare och samhäl-&lt;br&gt;le. Ett långsiktigt bruk av skogen måste ske i överensstämmelse med de na-&lt;br&gt;turgivna förutsättningarna. Skogsägaren har ett ansvar för att med detta som&lt;br&gt;utgångspunkt söka gynna eller åtminstone bibehålla den biologiska mång-&lt;br&gt;falden då skogen brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till framtida skogspolitiska mål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De övergripande samhällsmålen om bl.a. ekonomisk tillväxt, balans i utrikes-&lt;br&gt;betalningama, full sysselsättning, regional balans samt god natur- och miljö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård som har lagts fast av riksdagen utgör mål för all samhällelig verksamhet.&lt;br&gt;Var och en av samhällets sektorer skall enskilt och i samspel med andra sam-&lt;br&gt;hällssektorer verka i riktning mot dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de ramar som gäller för en konkurrensutsatt näring förutsätts besluts-&lt;br&gt;fattare inom skogsindustrin och skogsbruket ge sitt bidrag för att uppfylla de&lt;br&gt;övergripande samhällsmålen. Staten förutsätts å sin sida, med beaktande av&lt;br&gt;samhällsmålen och inom marknadsekonomins ramar, försöka skapa gynnsam-&lt;br&gt;ma förutsättningar för näringslivet samtidigt som den anger vad som gäller&lt;br&gt;beträffande hänsynen till naturvården och andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån utvecklingen av ekonomi och sysselsättning inom olika delar av&lt;br&gt;landet inte överensstämmer med statens mål bör staten tillgripa olika regional-&lt;br&gt;politiska åtgärder. Olika former av stimulans av skogsnäringen kan därvid&lt;br&gt;också komma ifråga. Finansieringen av dessa åtgärder är av allmänt intresse,&lt;br&gt;dvs. den bör ske över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de miljöpolitiska besluten har slagits fast att alla samhällssektorer skall&lt;br&gt;genomsyras av en ansvarsfull hushållning med och omsorg om miljö- och&lt;br&gt;naturresurserna inom ramen för sin verksamhet. Detta sektorsansvar innebär&lt;br&gt;bl.a. att vaije sektor är skyldig att ta skäligt ansvar för att säkerställa den bio-&lt;br&gt;logiska mångfalden och den genetiska variationen. Varje samhällssektor har&lt;br&gt;också ett ansvar för att lösa de problem som redan föreligger och förhindra att&lt;br&gt;nya miljöskador uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av gaser, däribland koldioxid från industrier, enegiproduktion&lt;br&gt;och trafik, bör minskas för att förhindra en global uppvärmning. Sverige bör&lt;br&gt;därför enligt kommitténs uppfattning nationellt och internationellt arbeta för&lt;br&gt;att luftföroreningarna minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att produktions- och miljömålen för skogspolitiken for-&lt;br&gt;muleras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsmålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen och skogsmarken bör nyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den&lt;br&gt;uthålligt ger en god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall vara&lt;br&gt;sådan att en stor framtida handlingsfrihet erhålls beträffande användningen&lt;br&gt;av produkterna. Nyttjandet skall präglas av mångbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens naturliga produktionsförutsättningar bör vidmakthållas. Bio-&lt;br&gt;logisk mångfald och genetisk variation i skogen skall behållas genom att i&lt;br&gt;landet naturligt förekommande växt- och djurarter ges förutsättningar att&lt;br&gt;fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter&lt;br&gt;och naturtyper skall skyddas. Skogens estetiska och kulturella värden skall&lt;br&gt;värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att dessa mål kommer till uttryck i den s.k. protalparagra-&lt;br&gt;fen i skogsvårdslagen på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en&lt;br&gt;god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till framtida skogspolitiska medel - inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå de föreslagna målen kan olika medel komma till användning så-&lt;br&gt;som lagstiftning, rådgivning, reservatavsättningar, tecknande av civilrättsliga&lt;br&gt;avtal eller intrångsersättning för att skydda värdefulla biotoper, statliga bidrag&lt;br&gt;samt forskning och utbildning. Kommitténs grunduppfattning är att skogspo-&lt;br&gt;litiska åtgärder endast bör komma i fråga om ett mål finns uppsatt och den&lt;br&gt;väntade marknadslösningen inte överensstämmer med detta mål. En fram-&lt;br&gt;gångsrik skogspolitik förutsätter, förutom en konkurrenskraftig skogsnäring,&lt;br&gt;bl.a. engagerade markägare och brukare av skogsmarken som kan fatta lokalt&lt;br&gt;anpassade beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs uppfattning att det i första hand är lämpligt att välja me-&lt;br&gt;del som ökar kunnandet hos markägare och brukare av skogsmarken. En för-&lt;br&gt;utsättning för ökat kunnande är kvalitativt högtstående forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning och utbildning bör bedrivas aktivt. Den bör anpassas efter oli-&lt;br&gt;ka ägargruppers behov och göras flexibel. Detta är särskilt viktigt när en ny&lt;br&gt;skogspolitik har beslutats, när en ny markägare tillträder eller ny arbetskraft&lt;br&gt;anställs. Kunskapen hos markägarna eller de personer som brukar marken&lt;br&gt;behöver öka fortlöpande. Rådgivning och utbildning kan bedrivas både i sta-&lt;br&gt;tens och i privat regi. Det är samtidigt rimligt att utgå från att ökad kunskap är&lt;br&gt;ett egenintresse och att markägarna själva bekostar delar av rådgivningen och&lt;br&gt;sin utbildning. Kunskaperna behöver vara av både grundläggande och tilläm-&lt;br&gt;pad natur. Särskilt de grundläggande kunskaperna har stor betydelse för att&lt;br&gt;möta nya förutsättningar för och krav på skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ekonomiska medel, t.ex. bidrag till ädellövskogsbruket eller bi-&lt;br&gt;drag för planering av skogsbilvägar, kan staten påverka förutsättningarna för&lt;br&gt;beslutsfattandet. Beslutsunderlaget kan förbättras genom inventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan vi inte tillåta alltför låg ambition i vård, skötsel och brukan-&lt;br&gt;de av skog och skogsmark eller beslut som strider mot de skogspolitiska må-&lt;br&gt;len. Det är därför nödvändigt att genom lagstiftning och föreskrifter precisera&lt;br&gt;vilka krav staten ställer upp. Det är viktigt att lagstiftningen anger minimi-&lt;br&gt;kraven och inte speglar de skogspolitiska ambitionerna i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagstiftningen måste det framgå vilka krav som gäller i samband med&lt;br&gt;enskilda åtgärder, för enskilda bestånd eller för hela fastigheten och vilka på-&lt;br&gt;följderna blir om markägaren bryter mot bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla och samtidigt ge markägare och brukare av skogsmarken&lt;br&gt;en enhetlig bild föreslår kommittén att de bestämmelser som ingår i ädellöv-&lt;br&gt;skogslagen flyttas till skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om lagstiftningen och de normer som ligger bakom denna bör&lt;br&gt;förmedlas genom en aktiv rådgivning. Denna verksamhet är ett samhällsan-&lt;br&gt;svar och därför en huvuduppgift för skogsvårdsmyndigheten. I enlighet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorsansvaret anser kommittén att skogsvårdsmyndigheten i huvudsak bör&lt;br&gt;handha tillsynen på skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kraven på inskränkningar i skogsskötseln går utöver vad som är rim-&lt;br&gt;ligt av staten att begära av en enskild markägare bör intrångsersättning utgå.&lt;br&gt;Kommittén anser i enlighet med ett riksdagsbeslut år 1987 att ersättning skall&lt;br&gt;utgå till markägaren när den pågående markanvändningen avsevärt försvåras&lt;br&gt;på berörd del av fastigheten. Kommittén anser dock att den del av kostnaden&lt;br&gt;som motsvarar ett intrång upp till den s.k. kvalifikationsgränsen skall avräk-&lt;br&gt;nas vid intrång som är ersättningsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preciseringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En bärande idé i den av kommittén föreslagna skogspolitiken är ökat ansvar&lt;br&gt;genom ökat kunnande. Rådgivning och utbildning bör därför, där så är lämp-&lt;br&gt;ligt och i så stor utsträckning som möjligt, komma till användning för att upp-&lt;br&gt;nå de uppsatta målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kommittén föreslagna skogspolitiska målen innebär att ett aktivt&lt;br&gt;skogsbruk bör bedrivas på huvuddelen av skogsmarken. Det är önskvärt att&lt;br&gt;produktionsförmågan med beaktande av miljömålet utnyttjas väl på all skogs-&lt;br&gt;mark där inte andra intressen, t.ex. naturvårdsintresset, väger tyngre än&lt;br&gt;skogsproduktionen. Skogarna bör av hänsyn till sysselsättningen i främst&lt;br&gt;glesbygden ha en sådan sammansättning att de långsiktigt kan ge en jämn&lt;br&gt;avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill framhålla att det är i markägarens eget intresse, inte minst&lt;br&gt;med tanke på att skogen i regel representerar ett betydande kapitalvärde, att&lt;br&gt;bedriva ett aktivt skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs framtidsbedömning visar att virkestillgångama och andelen&lt;br&gt;avverkningsmogen skog ökar samtidigt som skogsbrukets lönsamhet inom&lt;br&gt;vissa delar av landet kan bli svag. Det är därför inte lika motiverat att överallt&lt;br&gt;bedriva ett lika intensivt skogsbruk som tidigare.Lagstiftningens krav på bl.a.&lt;br&gt;hushållning och återbeskogning måste dock uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå det av kommittén föreslagna miljömålet är det nödvändigt att&lt;br&gt;vissa biotoper och områden blir helt undantagna från skogsbruk. Efter 30 år&lt;br&gt;bör större områden på sammanlagt 5 procent av skogsmarken i hela landet&lt;br&gt;vara undantagna från skogsbruk. Avsättning av större områden (nationalpar-&lt;br&gt;ker, naturreservat) kan ske med stöd av naturvårdslagen. I södra och meller-&lt;br&gt;sta Sverige samt i norra Sveriges kustland finns få större skogsområden som&lt;br&gt;har påverkats i ringa grad av människan med naturskogskvaliteter. Det är&lt;br&gt;angeläget att de som finns är undantagna från skogsbruk och att det skapas&lt;br&gt;nya genom avsättningar för att behålla den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det år 1991 beslutade biotopskyddet i 21 § naturvårdslagen tillgo-&lt;br&gt;doses delvis behovet av att undanta medelstora och mindre biotoper/områden&lt;br&gt;med höga naturvärden från skogsbruk. Kommittén föreslår att skyddet av&lt;br&gt;känsliga biotoper därutöver skapas genom civilrättsliga avtal. Det är angeläget&lt;br&gt;att insatserna prioriteras och samordnas över större områden och ägogränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av vård och skydd av biotoper med höga naturvärden bör bedö-&lt;br&gt;mas med utgångspunkt i befintligt och kompletterande inventeringsunderlag.&lt;br&gt;Underlaget bör kompletteras främst genom inventering av sumpskogar och&lt;br&gt;nyckelbiotoper. Dessa och andra inventeringar som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;de allmänna intressena bör finansieras av staten. Varje skogsägare bör snabbt&lt;br&gt;få kännedom om inventeringarnas resultat för det egna innehavet. På så sätt&lt;br&gt;kan man bättre beakta de allmänna intressena vid planering och genomförande&lt;br&gt;av skogsbruksåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en lagstadgad skyldighet för skogsägarna att för myn-&lt;br&gt;digheterna redovisa uppgifter om sin skog. Dessa uppgifter behövs vid ge-&lt;br&gt;nomförandet av skogspolitiken och dessutom i samhällsplaneringen. Skogs-&lt;br&gt;ägarna skall emellertid inte längre vara tvungna att skaffa sig en skogsbruks-&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i markägarens sektorsansvar för naturvården föreslår kommit-&lt;br&gt;tén att denne i samband med sin avverkningsanmälan även skall ange den&lt;br&gt;naturvårdshänsyn han avser att ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå de föreslagna skogspolitiska målen är det enligt kommitténs&lt;br&gt;mening vidare viktigt att den naturliga karaktären hos de skogliga impedimen-&lt;br&gt;ten bibehålls. Trakthyggesbruk med slutavverkning, återväxtåtgärder, röjning&lt;br&gt;och gallring bör därför undvikas på dessa. Inte heller produktionshöjande åt-&lt;br&gt;gärder bör vidtas. Någon ersättning för dessa inskränkningar i brukandet&lt;br&gt;skall inte utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nedlagda jordbruksmarken föreslår kommittén att den del som inte&lt;br&gt;tas i anspråk av jordbruket för att odla energi- och industrigrödor eller använ-&lt;br&gt;das för annat ändamål bör en del utnyttjas för skogsproduktion. Naturvårds-,&lt;br&gt;landskapsbild och kulturmiljöskäl talar för att beskogningen företrädesvis&lt;br&gt;sker med lövträd där förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del i jordbrukets omställning förordar kommittén att rådgivning&lt;br&gt;och utbildning om för- och nackdelar med beskogning samt om lämpliga träd-&lt;br&gt;slag sker. Inom ramen för den jordbrukspolitik som bedrivs finns f.n. möj-&lt;br&gt;lighet till ekonomiskt stöd vid igenplantering av viss åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att skogsbruk inom den fjällnära skogen skall bedrivas&lt;br&gt;med mycket stor återhållsamhet. Vi ser ingen anledning att föreslå några änd-&lt;br&gt;ringar i de bestämmelser som nyligen har beslutats om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå de föreslagna skogspolitiska målen är det önskvärt att area-&lt;br&gt;len ädellövskog ökas genom nyanläggning på lämpliga marker. Det är kom-&lt;br&gt;mitténs mening att det är nödvändigt att ekonomiskt stödja ädellövskogs-&lt;br&gt;bruket även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill framhålla att det är en nationell angelägenhet att skydda och&lt;br&gt;vårda vår kulturmiljö bl.a. genom att undanta mindre områden från skogs-&lt;br&gt;bruk eller att anpassa de skogliga åtgärderna. Genom rådgivning kan man&lt;br&gt;uppnå ökat hänsynstagande hos markägare eller de som brukar skogen. Detta&lt;br&gt;hänsynstagande bör normalt ligga inom ramen för ägaransvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att skogsproduktionens huvudinriktning bör vara en hög&lt;br&gt;produktion av barrträds virke av god kvalitet. Valet mellan gran och tall bör i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre grad än hittills präglas av växtplatsemas naturgivna förutsättningar. An-&lt;br&gt;delen lövträd bör öka något särskilt i områden som med hänsyn till sina förut-&lt;br&gt;sättningar har en låg lövträdsandel. Det är mer angeläget att öka lövträdsande-&lt;br&gt;len i barr- och blandskogar än att öka lövskogsarealen. Kommittén anser att&lt;br&gt;det för landet som helhet bör ske en tyngdpunktsförskjutning mot skogssköt-&lt;br&gt;sel som främjar kvalitetsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att genom lagstiftning detaljreglera virkesproduktionens allmänna inrikt-&lt;br&gt;ning anser kommittén vara olämpligt Kravet på föryngring efter slutavverk-&lt;br&gt;ning eller skada eller när skogsmarken är outnyttjad bör dock kvarstå. Däre-&lt;br&gt;mot bör bl.a. den s.k. 5:3 paragrafen ersättas med ett krav på föryngring en-&lt;br&gt;dast då skogstillståndet är uppenbart otillfredställande. Rådgivning och utbild-&lt;br&gt;ning bör i första hand komma till användning för att uppnå den önskvärda&lt;br&gt;produktionsinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att produktionsformerna i skogsbruket är sådana att läckage&lt;br&gt;och annan bortförsel av näringsämnen minimeras. Produktionsförmågan bör&lt;br&gt;kunna upprätthållas med naturlig vittring, fömanedbrytning och luftbuma när-&lt;br&gt;ingsämnen från havet som näringsbas. För att upprätthålla skogsmarkens&lt;br&gt;långsiktiga produktionsförmåga och säkerställa skogsekosystemens stabilitet&lt;br&gt;krävs enligt kommitténs mening att de luftbuma föroreningarna minskas radi-&lt;br&gt;kalt. I avvaktan härpå kan luftföroreningarnas skadeverkningar på marken i&lt;br&gt;viss mån motverkas och fördröjas genom kalkning och vitaliseringsgödsling.&lt;br&gt;Kunskaperna om åtgärdernas effekter är dock fortfarande otillräckliga. Det är&lt;br&gt;därför viktigt med fortsatt forskning och utvärdering av pågående kalknings-&lt;br&gt;försök. I områden som är hårt belastade av luftföroreningar bör kalkning och&lt;br&gt;vitaliseringsgödsling ske. Detta är både ett allmänt intresse och till nytta för&lt;br&gt;den enskilde markägaren. Kommittén föreslår därför att skogsmarkskalkning&lt;br&gt;genomförs i ett försök att restaurera de mest hotade markerna. De markägare&lt;br&gt;vars marker kalkas bör täcka 20 procent av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helträdsutnyttjande med uttag av fingrenar och barr från skogen bör starkt&lt;br&gt;begränsas tills vidare. Kompensation av näringsbortfallet bör ske genom ask-&lt;br&gt;återföring eller på annat sätt. Avgränsningen av lämpliga marker för helträds-&lt;br&gt;utnyttjande samt åtgärder för näringskompensation bör grundas på den nya&lt;br&gt;kunskap som kommer fram fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill framhålla att det är viktigt att förutsättningar skapas för en&lt;br&gt;väl fungerande virkesmarknad. Det är nödvändigt för en ekonomisk sund och&lt;br&gt;rationellt fungerande skogsnäring. En förutsättning är bl.a. att virkeshandeln&lt;br&gt;inte koncentreras till en köpar- eller en säljarorganisation inom delar av lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs uppfattning bör skogsskötseln i hög grad utgå från de&lt;br&gt;naturgivna förutsättningarna och skogsbeståndens struktur. Skogsbruket mås-&lt;br&gt;te i betydligt högre grad än hittills bedrivas så att det så långt som möjligt efter-&lt;br&gt;liknar det sätt på vilket skogsekosystemet naturligen fungerar. Utvecklingen&lt;br&gt;och användningen av ståndortsanpassade metoder bör fortsätta. I skog av&lt;br&gt;särskild betydelse för den biologiska mångfalden bör endast sådana skogs-&lt;br&gt;bruksmetoder användas som medger att naturvärdena bevaras i hög utsträck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Detta gäller t.ex. sumpskogar och lövskogar inklusive ädellövskogar&lt;br&gt;samt övergångszoner mot vattendrag, myr och jordbruksmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår en minskad detaljreglering av skogsskötseln. Bland&lt;br&gt;annat föreslår vi att röjnings- och gallringsskyldigheten slopas och att andra&lt;br&gt;avverkningsformer än slutavverkning tillätes. Det väntas medföra ett mer va-&lt;br&gt;riationsrikt skogsbruk vilket bidrar till att uppfylla miljömålet. Härutöver före-&lt;br&gt;slår vi att reglema om lägsta slutawerkningsålder samt lägsta och högsta slut-&lt;br&gt;avverkningsareal i huvudsak slopas. Vad gäller storskogsbruket föreslår vi&lt;br&gt;dock att ransoneringsbestämmelsema behålls för större brukningsenheter. Av-&lt;br&gt;vägningen mellan produktions- och naturvårdsintressena föreslås i viss mån&lt;br&gt;bli reglerad genom lagstiftning. De i lagstiftningen angivna minimikraven bör&lt;br&gt;kompletteras med rådgivning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att sådana förflyttningar av skogsodlingsmaterial bör und-&lt;br&gt;vikas som innebär att odlingsmiljön påtagligt kommer att skilja sig från ur-&lt;br&gt;sprungsmiljön. Lokalt skogsodlingsmaterial bör användas i större utsträck-&lt;br&gt;ning. Särskild återhållsamhet bör iakttas med användningen av klonat materi-&lt;br&gt;al. Valet av genetiskt material för det enskilda beståndet bör präglas av risks-&lt;br&gt;pridning dvs. mindre ensidigt material bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att contortaodlingen bör få en omfattning som är väsent-&lt;br&gt;ligt mindre än den maximiareal som gäller i dag. Stora sammanhängande om-&lt;br&gt;råden med contortatall bör inte förekomma. Andra främmande trädslag än&lt;br&gt;contortatall bör utan hinder kunna prövas och användas i liten skala. Det är&lt;br&gt;emellertid angeläget att omfattningen löpande följs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att kvävegödsling endast bör utföras så att negativa miljö-&lt;br&gt;effekter blir försumbara. Särskilt i södra och mellersta Sverige bör gödsling,&lt;br&gt;till följd av luftföroreningarna, begränsas starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser det vidare angeläget att skogsbruket kontinuerligt vidtar&lt;br&gt;åtgärder för att undvika omfattande förluster till följd av skador av olika slag,&lt;br&gt;t.ex. storm-, insekts- och svampskador. Dessa åtgärder bör emellertid inte gå&lt;br&gt;så långt att betydande naturvärden går förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills föreslår vi en precisering av statens minimikrav vad gäller&lt;br&gt;skogsskyddet. Dessa krav måste dock avvägas mot naturvärdena. Det är vi-&lt;br&gt;dare viktigt att skogsbruksåtgärdema inte förorsakar bestående skador på&lt;br&gt;markens ytskikt eller på miljön i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det miljöpolitiska beslutet år 1991 bemyndigades regeringen bl.a. att för-&lt;br&gt;bjuda markawattning i områden där det är särskilt angeläget att våtmarkerna&lt;br&gt;bevaras. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har fått i uppgift att lämna för-&lt;br&gt;slag om sådana områden. Vidare infördes genom ändringar i skogsvårdslagen&lt;br&gt;en anmälningsplikt för skyddsdikning samt föreskrifter om hänsyn till natur-&lt;br&gt;vårdsintressena vid bl.a. sådan dikning. Kommittén föreslår ingen ändring av&lt;br&gt;dessa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruket bör enligt vår mening bedrivas så att negativa effekter på vat-&lt;br&gt;tensystem minimeras. Vilka kraven är framgår av lagstiftningen. Bäst resultat&lt;br&gt;uppnås enligt kommittén uppfattning på frivillighetens väg. Fortsatt forskning&lt;br&gt;om näringsläckage och arbetsmetoder är enligt kommitténs mening angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbilvägnätet bör vara utformat så att skogsbrukets transporter blir ef-&lt;br&gt;fektiva samtidigt som dess negativa inverkan på naturmiljön minimeras. I tidi-&lt;br&gt;gare väglöst land bör vägutbyggnad ske med särskild varsamhet. Att skapa ett&lt;br&gt;väl avvägt vägnät i ägosplittrade områden kräver samordning över ägogränser-&lt;br&gt;na. Från rekreationssynpunkt är det angeläget att vägarna hålls öppna. För att&lt;br&gt;stimulera till samordning över ägogränsema föreslår kommittén att ett statligt&lt;br&gt;bidrag lämnas till planering av vägnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att skogsbruket i tätortsnära områden liksom i andra om-&lt;br&gt;råden av betydelse för rekreation och friluftsliv, t.ex. vid sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag, på öar samt längs kusterna, bedrivs så att dessa intressen tillgodoses.&lt;br&gt;På all skogsmark men särskilt i de nämnda områdena bör behovet av att vårda&lt;br&gt;landskapsbilden beaktas. Det viktigaste medlet för att uppnå den önskade am-&lt;br&gt;bitionsnivån är rådgivning och utbildning. Enligt plan- och bygglagen skall&lt;br&gt;kommunerna upprätta översiktsplaner. Det är viktigt att det av dessa framgår&lt;br&gt;vilka skogsområden som är av särskilt intresse för rekreation och friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa goda förutsättningar för rennäringen bör skogsbruket anpas-&lt;br&gt;sa sina metoder och anpassa skogsbruksåtgärdemas förläggning i tid och&lt;br&gt;rum. Det kan t.ex. vara fråga om att avstå från radikal markberedning och att&lt;br&gt;överhålla bestånd med trädlavar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruket bör bedrivas så att gynnsamma betingelser för det vilda ska-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till finansiering av våra förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Totalt fördelar staten via statsbudgeten för budgetåret 1992/93 ca 1 miljard&lt;br&gt;kronor på områden eller verksamheter som hör samman med skogsbruket.&lt;br&gt;Forskning och utbildning inkl, forskning om trädbaserade bränslen och ut-&lt;br&gt;bildning på gymnasial nivå erhåller anslag om ca 420 miljoner kronor och&lt;br&gt;skogsvårdsmyndigheten ca 310 miljoner kronor. Statsbidragen till skogs-&lt;br&gt;vården och anslaget till översiktlig skogsinventering m.m. uppgår till knappt&lt;br&gt;160 miljoner kronor. Anslaget för inköp av skogsmark till reservatavsätt-&lt;br&gt;ningar uppgår till ca 125 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsutgifterna för den av kommittén föreslagna skogspolitiken beräknas&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 uppgå till ungefär samma belopp som för budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Forskning och utbildning föreslås få en utgiftsram om drygt&lt;br&gt;420 miljoner kronor. Ett tillskott från löntagarfondspengar bör innebära en&lt;br&gt;ökad budgetram. Skogsvårdsmyndighetens anslag föreslås minska till&lt;br&gt;260 miljoner kronor. Den översyn av myndigheten som pågår kan dock kom-&lt;br&gt;ma att förändra detta belopp. Kommittén föreslår att de flesta statsbidragen till&lt;br&gt;skogsbruket avvecklas. Det innebär att den sammanlagda bidragssumman&lt;br&gt;minskas kraftigt till ca 50 miljoner kronor. Kommittén föreslår att statsbidrag&lt;br&gt;i fortsättningen lämnas till ädellövskogsbruket (15,8 miljoner kronor och till&lt;br&gt;planering av skogsbilvägar (10 miljoner kronor). Vidare föreslår vi ett anslag&lt;br&gt;för skogsmarkskalkning (15 miljoner kronor) och för att uppnå biotopskyd-&lt;br&gt;det (9,5 miljoner kronor). Kommittén föreslår dessutom mer än en fördubb-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling av anslaget till inköp av skogsmark till reservatavsättningar, 280 miljoner&lt;br&gt;kronor, som ett medel för att uppnå miljömålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till skogsforskning föreslår vi under en femårsperiod öka med&lt;br&gt;50 miljoner kronor. Även anslaget till skogsmarkskalkning föreslår vi öka&lt;br&gt;med samma belopp. Anslaget för att uppnå biotopskyddet bör budgetåret&lt;br&gt;1997/98 uppgå till 35,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att skogsvårdsavgiften har avskaffats bortfaller en finansiering om&lt;br&gt;256,5 miljoner kronor budgetåret 1993/94. Vid i övrigt oförändrade förut-&lt;br&gt;sättningar finns således finansiering via statsbudgeten för ca 759 miljoner&lt;br&gt;kronor. Ny finansiering krävs av 255 miljoner kronor. Kommittén föreslår i&lt;br&gt;linje med regerings- och riksdagsuttalanden att biotopskyddet och de ökade&lt;br&gt;reservatavsättningama finansieras med medel som staten erhåller vid för-&lt;br&gt;säljningen av mark från Domän AB (160 miljoner kronor). Kommittén före-&lt;br&gt;slår att koldioxidavgiften finansierar anslaget till skogsmarkskalkningen och&lt;br&gt;bilskattemedel anslaget till planeringen av skogsbilvägar. Övrig finansiering&lt;br&gt;föreslår vi ske genom en omfördelning inom ramen för anslaget till Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet och anslag på naturvårds- och miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:111)&lt;br&gt;Den framtida skogsvårdsorganisationen&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter för kommitténs arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1990 års skogspolitisk kommitté har haft i uppgift att göra en total genom-&lt;br&gt;gång och översyn av skogspolitiken. I direktiven till kommittén anges således&lt;br&gt;att vi skall göra en utvärdering av skogspolitikens mål och medel. Utvärde-&lt;br&gt;ringen bör ta sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläget Vidare sägs det att&lt;br&gt;en framtidsbedömning bör göras. Baserad på utvärderingen och bedömning-&lt;br&gt;en om den framtida utvecklingen har det varit vår uppgift att förslå vilken&lt;br&gt;skogspolitik som skall gälla inför 2000-talet. Denna del av uppdraget har vi&lt;br&gt;redovisat i vårt huvudbetänkande Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU&lt;br&gt;1992:76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därutöver haft i uppdrag att med utgångspunkt i våra överväganden&lt;br&gt;om skogpolitikens framtida mål och medel lämna förslag till hur den statliga&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationen skall anpassas härtill.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betänkandets uppläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar i detta slutbetänkande våra förslag till utformningen av den fram-&lt;br&gt;tida statliga skogsvårdsorganisationen. Till att böija med redovisar vi kortfat-&lt;br&gt;tat i kapitel 2 konsekvenserna för skogsvårdsorganisationen av våra förslag i&lt;br&gt;huvudbetänkandet. Därefter diskuterar vi i kapitel 3 skogsvårdsorganisatio-&lt;br&gt;nens relation till länsstyrelserna och sektorsansvaret. Vi tar sedan i kapitel 4&lt;br&gt;upp skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet och diskuterar särskilt i&lt;br&gt;kapitel 5 frö- och plantverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har lämnat i uppdrag åt en särskild utredare, konsulten Kjell&lt;br&gt;Larsson, att med bl.a. regeringens direktiv till kommittén och våra förslag i&lt;br&gt;huvudbetänkandet som utgångspunkt göra en översyn av skogsvårdsorgani-&lt;br&gt;sationen och lämna förslag till alternativa organisationsmodeller. Hans förslag&lt;br&gt;redovisas i bilaga till betänkandet I det avslutande kapitel 6 lämnar vi förslag&lt;br&gt;till skogsvårdsorganisationens framtida utformning med utgångspunkt från&lt;br&gt;den särskilde utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skogsvårdsorganisationens framtida roll enligt kommitténs&lt;br&gt;huvudbetänkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i huvudbetänkande har betydelse för skogsvårdsorganisationen&lt;br&gt;på flera sätt Vi vill i detta sammanhang framhålla bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationens huvuduppgift är att verka för att skogsnäring-&lt;br&gt;en utvecklas i överensstämmelse med beslutade mål och riktlinjer för skogs-&lt;br&gt;politiken. Ett nytt inslag i den föreslagna skogspolitiken och därmed även för&lt;br&gt;myndigheten är det av kommittén formulerade miljömålet för skogsbruket.&lt;br&gt;Detta mål kommer att påverka verksamheten för alla aktörer i skogen, inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst skogsvårdsorganisationen. Miljöfrågorna kommer också att kräva en&lt;br&gt;större andel av skogsvårdsorganisationens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndighetens verksamhet för att uppnå de skogspolitiska målen kan flera&lt;br&gt;olika typer av medel komma till användning. Det medel som kommittén sär-&lt;br&gt;skilt lyfter fram i huvudbetänkandet är ökat kunnande hos markägare och bru-&lt;br&gt;kare. Detta skall åstadkommas genom rådgivning, utbildning och forskning.&lt;br&gt;Ökat kunnande och ansvar hos skogsägare och brukare gör det, enligt vår&lt;br&gt;uppfattning, möjligt att förenkla regelsystemet. Kommittén har därför föresla-&lt;br&gt;git att flera bestämmelser i skogsvårdslagen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jämfört med nu gällande skogspolitik ökade betoningen av skogsägar-&lt;br&gt;nas ansvarstagande påverkar skogsvårdsorganisationen och dess verksamhets-&lt;br&gt;inriktning. Resurserna för lagtillsyn kan därigenom minska. Ökade resurser&lt;br&gt;krävs samtidigt för naturvårdsinriktade inventeringar samt för information&lt;br&gt;och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om resursbehovet för lagtillsyn minskar med det förslag som kom-&lt;br&gt;mittén presenterar är lagstillsynen även i fortsättningen ett viktigt inslag i orga-&lt;br&gt;nisationens verksamhet. Utvärderingen av nu gällande skogspolitiska mål vi-&lt;br&gt;sar att skogsnäringen i huvudsak väl uppfyllt ställda krav utom beträffande&lt;br&gt;naturvårdshänsyn där den inte till fullo verkat i överensstämmelse med gällan-&lt;br&gt;de regler. Orsakerna härtill är flera och vi har närmare utvecklat detta i huvud-&lt;br&gt;betänkandets avsnitt 4.2.1. Det är av stor vikt att hänsynsreglema i fortsätt-&lt;br&gt;ningen tillämpas i den utsträckning som varit lagstiftarens avsikt. Detta kräver&lt;br&gt;skärpt övervakning från skogsvårdsorganisationens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsansvaret vad beträffar rådgivning och utbildning gäller i första&lt;br&gt;hand förmedling av kunskap om skogsvårdslagstiftningen och de normer&lt;br&gt;som ligger bakom denna. Denna myndighetsrådgivning bör även omfatta till-&lt;br&gt;lämpliga delar av naturvårdslagstiftningen och annan lagstiftning. I myndig-&lt;br&gt;hetsansvaret inryms även den rådgivning som krävs för att skogsägaren skall&lt;br&gt;kunna tillgodogöra sig inventerings underlag rörande allmänna intressen (na-&lt;br&gt;turvård, rekreation, friluftsliv och kulturmiljövård). Som hittills bör också&lt;br&gt;riktade kampanjer som Rikare Skog kunna finansieras av myndighetsmedel&lt;br&gt;liksom särskilda satsningar där nytillträdda skogsägare informeras om skogs-&lt;br&gt;politik och skogsbrukaransvar. Införandet av en ny skogspolitik kräver ock-&lt;br&gt;så, för att få genomslag, väl genomförda informationsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att nödvändiga inventeringar genomförs för att kunna&lt;br&gt;genomföra biotopskyddet i 21 § naturvårdslagen och de nya bestämmelserna&lt;br&gt;om markawattning. Det är således angeläget att de pågående inventeringarna&lt;br&gt;angående nyckelbiotoper och sumpskogar slutförs. Enligt kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning har skogsvårdsorganisationen en viktig uppgift i att ansvara för och&lt;br&gt;genomföra dessa inventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkningsåtgärder på skogsmark förutsätter också tillgång till inventerings-&lt;br&gt;data som skogsvårdsorganisationen bör ha ansvar för att ställa samman ge-&lt;br&gt;nom att i första hand utnyttja befintligt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att de statliga stöden bör hållas på en miniminivå. Situa-&lt;br&gt;tioner där kommittén anser det vara motiverat med ett statligt stöd är kalkning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ädellövskogsbruk, planering av skogsbilvägar samt frivilliga avtal om biotops-&lt;br&gt;kydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också angett att regionalpolitiskt stöd i fortsättningen bör&lt;br&gt;finansieras via skattemedel men att stödet bör administreras av skogsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär den av kommittén föreslagna skogspolitiken att kra-&lt;br&gt;ven på resurser för lagtillsyn minskar. Myndighetsuppgifterna för rådgivning&lt;br&gt;och utbildning renodlas till att i huvudsak gälla lagstiftning och viss natur-&lt;br&gt;vårds- och kulturmiljöanknuten rådgivning. Övrig rådgivning och utbildning&lt;br&gt;hänförs till uppdragsverksamhet Samtidigt ökar kraven på skogsvårdsorgani-&lt;br&gt;sationen vad gäller naturvårdsanknuten inventering samt administration till&lt;br&gt;följd av utvidgad naturvårdshänsyn. Kommitténs förslag är att skogsvårds-&lt;br&gt;organisationen för att förverkliga dessa uppgifter får en budgetram om cirka&lt;br&gt;260 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag beträffande skogsvårdsorganisationen innebär sam-&lt;br&gt;mantaget att en för organisationen från böijan viktig uppgift att främja skogs-&lt;br&gt;brukets utveckling kvarstår och förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skogsvårdsorganisationen, länsstyrelserna och sektorsansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att det i olika sammanhang framförts förslag att föra&lt;br&gt;samman skogsvårdsorganisationen och länsstyrelserna. Vi noterar också att&lt;br&gt;riksdagen nyligen avvisat sådana förslag i samband med införandet av en ny&lt;br&gt;länsförvaltning och att riksdagen så sent som förra året gett skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationen vidgade befogenheter på miljöområdet. Härtill kommer att det i&lt;br&gt;våra direktiv framhålls att organisationen även framdeles skall ha en lokal&lt;br&gt;förankring samtidigt som vi skall pröva om en ytterligare anpassning av de&lt;br&gt;regionala skogsvårdsstyrelsema bör göras, t.ex. genom större geografiska&lt;br&gt;ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan dessa utgångspunkter talar enligt kommitténs mening för att skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationen även i framtiden skall ha en självständig myndighetsroll.&lt;br&gt;Dessutom betonar vi att en sammanhållen skoglig myndighet väsentligt under-&lt;br&gt;lättar kontakterna med näringen men även olika gemensamma satsningar inom&lt;br&gt;det skogliga området. De medel vi anvisar för att uppfylla de föreslagna&lt;br&gt;skogspolitiska målen bl.a en utökad skoglig rådgivning, ökade inventerings-&lt;br&gt;och planeringsinsatser samt ökad tillsyn och rådgivning för att uppfylla det&lt;br&gt;föreslagna skogspolitiska miljömålet förstärker behovet av en självständig&lt;br&gt;skoglig myndighet. Kommitténs anser att bl.a. dessa skäl starkt talar för att&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationen även framdeles bör ha en självständig myndig-&lt;br&gt;hetsroll och att en sammanslagning med länsstyrelserna nu bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sektorsansvaret har riksdagen nyligen bl.a. genom 1991 års&lt;br&gt;miljöpolitiska beslut uttalat att vaije sektor bl.a. skall ta sitt miljö- och natur-&lt;br&gt;vårdsansvar inom ramen för sin verksamhet. Detta kräver att både företag,&lt;br&gt;myndigheter och enskilda människor tar ansvar för skyddet av miljön. Sek-&lt;br&gt;torsmyndighetemas miljöansvar har preciserats genom att detta ansvar har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivits in i deras instruktioner. Detta gäller även för skogsvårdsorganisatio-&lt;br&gt;nen. Organisationen har genom 1991 års miljöpolitiska beslut bl.a fått ansvar&lt;br&gt;för att när så behövs fatta beslut i de enskilda fallen om det i naturvårdslagen&lt;br&gt;införda biotopskyddets omfattning i fråga om skogsmark. I vårt huvudbetän-&lt;br&gt;kande drog vi slutsaten att 1991 års miljöpolitiska beslut bör följas och att det&lt;br&gt;är en följdriktig utveckling av ett ökat sektorsansvar att skogsvårdsorganisa-&lt;br&gt;tionen får ett större ansvar och vidgade befogenheter angående naturvårds-&lt;br&gt;frågor på det skogliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är samtidigt väl medvetna om att länsstyrelsen i sin övergripande roll&lt;br&gt;måste ha insyn i miljöutvecklingen på såväl skogens som på andra områden. I&lt;br&gt;våra direktiv har också angetts att våra förslag inte får leda till att länsstyrelser-&lt;br&gt;nas arbete försvåras samt att miljömyndigheternas övergripande ansvar för&lt;br&gt;miljöfrågorna skall kvarstå. Av bl.a. annat denna anledning föreslår vi att&lt;br&gt;länsjägmästaren i principiellt viktiga ärenden, främst sådana som berör både&lt;br&gt;skogsbruket och naturvården, regelmässigt ges skyldighet att för länsstyrel-&lt;br&gt;sen lämna förslag till beslut. Härigenom markeras länsstyrelsens övergripan-&lt;br&gt;de miljöansvar samtidigt som skogsvårdsorganisationen får en självständig&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att uppdragsverksamheten även framgent har har en viktig&lt;br&gt;roll som skogspolitiskt medel. Våra förslag i huvdbetänkandet inrymmer så-&lt;br&gt;ledes situationer där uppdragsverksamheten kan bidra till att uppfylla ställda&lt;br&gt;mål. Det gäller exempelvis betald rådgivning och utbildning men även upp-&lt;br&gt;rättande av skoglig tillstånds- och hänsynsredovisning samt projektering av&lt;br&gt;vägbyggnadsföretag. Genom organisationens service kan också åtgärder bli&lt;br&gt;utförda som annars inte skulle bli gjorda eller skulle skjutas på framtiden. Det&lt;br&gt;gäller särskilt inom glesbygdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening bör den kritik som riktats mot skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationens dubbla roll som både myndighet och uppdragstagare kunna undan-&lt;br&gt;röjas genom våra förslag i huvudbetänkandet. Genom dessa kommer en fram-&lt;br&gt;tida konkurrensutsatt uppdragsverksamhet att vara mindre beroende av myn-&lt;br&gt;dighetsverksamheten. Istället kommer organisationens uppdragsverksamhet&lt;br&gt;att vara mer beroende av organisationens förmåga att erbjuda de rätta tjänster-&lt;br&gt;na och produkterna till markägare, myndigheter och organisationer, inte minst&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den utredning som redovisas i bilagan framgår dessutom att ett bortta-&lt;br&gt;gande av hela uppdragsverksamheten från skogsvårdsorganisationen, utan&lt;br&gt;motsvarande kompensation av anslagsmedel, skulle innebära att närmare 600&lt;br&gt;årsarbetskrafter skulle bortfalla vilket skulle får synnerligen långtgående kon-&lt;br&gt;sekvenser för organisationens myndighetsverksamhet och den lokala förank-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu angetts anser kommittén att skogsvårdsorganisa-&lt;br&gt;tionens uppdragsverksamhet bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet&lt;br&gt;överförs till ett statligt bolag. Bakgrunden är kortfattat följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande skogspolitiska motiven för ett stadigt engagemang i frö- och&lt;br&gt;plantverksamheten formulerades kortfattat i propositionen (1980/81:136).&lt;br&gt;Departementschefen anger där följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla betydelsen av att skogsbrukets behov av&lt;br&gt;högkvalitativt skogsodlingsmaterial kan tillgodoses till rimliga priser. Med&lt;br&gt;hänsyn till plantproduktionens biologiska, tekniska och ekonomiska pro-&lt;br&gt;blem och till önskemålet om en snabb och fullvärdig skogsodling anser jag&lt;br&gt;det vara lämpligt att staten genom skogsvårdsorganisationen engagerar sig&lt;br&gt;i frö- och plantförsöijningen för att i första hand tillgodose det enskilda&lt;br&gt;mindre skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som riktats mot skogsvårdsorganisationens uppdragsverksam-&lt;br&gt;het har främst gällt frö- och plantverksamheten. Kritiken har främst kommit&lt;br&gt;från privata frö- och plantproducenter. Verksamheten har av denna anledning&lt;br&gt;granskats av näringsfrihetsombudsmannen. Han har som sin mening framfört&lt;br&gt;att nackdelarna med den nuvarande verksamhetsformen är så stora i dagsläget&lt;br&gt;att en förändring måste övervägas. I avvaktan på kommitténs arbete har när-&lt;br&gt;ingsfrihetsombudsmannen dock låtit frågan bero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Riksrevisionsverket har granskat plantverksamheten i en särskild rap-&lt;br&gt;port Skogsvårdsorganisationens plantverksamhet som överlämnats till rege-&lt;br&gt;ringen och därefter till kommittén. I rapporten föreslår Riksrevisionsverket att&lt;br&gt;den affärsdrivande frö- och plantverksamheten helt skiljs från skogsvårdsorga-&lt;br&gt;nisationen och att ett statligt aktiebolag bildas för produktion, försäljning och&lt;br&gt;distribution av skogsodlingsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets främsta skäl för en bolagisering är att den marknads-&lt;br&gt;mässiga och produktionstekniska utvecklingen under 1980-talet har försvagat&lt;br&gt;bärkraften i de ursprungliga skogspolitiska motiven för en kommersiell statlig&lt;br&gt;plantproduktion. Dessutom har i takt med ökad marknadskonkurrens det&lt;br&gt;skogspolitiska uppdraget till skogsvårdsorganisationen angående plantproduk-&lt;br&gt;tionen blivit oklart med tilltagande konflikt mellan skogspolitiska och företags-&lt;br&gt;ekonomiska måL Härtill kommer att organisationens kommersiella plantverksam-&lt;br&gt;heten inte har avgörande betydelse för möjligheten att fullgöra myndighetsupp-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att de skogspolitiska motiven för ett statligt engagemang&lt;br&gt;i fröverksamheten minskat i betydelse. Således har förbrukningen minskat&lt;br&gt;kraftigt under 1980-talet bl.a. på grund av övergång till täckrotsodling men&lt;br&gt;också effektivare barrotsodling. Dessutom har antalet självföryngringar ökat.&lt;br&gt;Vi har i huvudbetänkandet också understukit behovet av alternativa avverknings-&lt;br&gt;former med ökade självföryngringar. Härtill kommer att det privata engage-&lt;br&gt;manget i branschen har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plantproduktionen är betydligt kortsiktigare än fröverksamheten och läm-&lt;br&gt;par sig än mer för en ren marknadslösning utan myndighetsstyrning. Argu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menten för och emot en sådan marknadslösning beror främst på om man&lt;br&gt;accepterar att priset på varorna varierar över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén mening talar flera skäl för en ren bolagisering av frö- och&lt;br&gt;plantverksmaheten och mot ett fortsatt stadigt engagemang i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén instämmer i de argument Riksrevisionsverket framfört i sin rap-&lt;br&gt;port. Vi vill i det sammanhanget tillägga att regeringens uttalande i våra till-&lt;br&gt;läggsdirektiv pekar på ett ökat praktiskt och ekonomiskt ansvarstagande från&lt;br&gt;näringslivets sida i utbyte mot minskade ekonomiska och administrativa på-&lt;br&gt;lagor. Kommittén föreslår därför att skogsvårdsorganisationens frö- och plant-&lt;br&gt;verksamhet bolagiseras för att på sikt kunna privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skogsvårdsorganisationens framtida utformning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De slutsatser kommittén hittills dragit angående skogsvårdsorgansiationens&lt;br&gt;ställning och verksamhet jämte våra ställningstaganden angående organisatio-&lt;br&gt;nens roll enligt huvudbetänkandet är utgångspunkt för våra förslag om skogs-&lt;br&gt;vårdsorganisationens framtida organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har, som tidigare nämnts, gett en särskild utredare i uppdrag&lt;br&gt;att med regeringens direktiv till kommittén jämte våra nu redovisade över-&lt;br&gt;väganden som utgångspunkt göra en översyn av skogsvårdsorganisationen&lt;br&gt;och lämna förslag till alternativa organisationsmodeller. Hans förslag redo-&lt;br&gt;visas som bilaga till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren konstaterar att behovet att förändra skogsvårdsor-&lt;br&gt;ganisationen skall ses i perspektivet att organisationen under senare delen av&lt;br&gt;1980-talet genomgått relativt omfattande omställningar. Det är hans bedöm-&lt;br&gt;ning att förutsättningarna för ett antal skogsvårdsstyrelser, dvs. den regionala&lt;br&gt;delen av organisationen, är sådana att fortsatta nedskärningar riskerar att men-&lt;br&gt;ligt påverka verksamhetens resultat och förmågan att styra och följa upp verk-&lt;br&gt;samheten. En omstrukturering av verksamheten är därför nödvändig. Han&lt;br&gt;bedömer vidare att en omstrukturering kan leda till en effektivare verksamhet&lt;br&gt;med en god anpassning till de varierande förutsättningar som gäller för en-&lt;br&gt;skilda skogsägare, skogsbruket och samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kraven ställs att skogsvårdsorganisationen skall ha förmågan att möta&lt;br&gt;även framtida krav på förändringar, ha en stark lokal förankring samt kunna&lt;br&gt;verka i ett brett kontaktfält leder skogspolitiska kommitténs förslag, enligt&lt;br&gt;hans uppfattning, till att förändringar bör göras på alla nivåer i organisatio-&lt;br&gt;nen, d.v.s. förutom på lokal och regional nivå även inom centralmyndigheten&lt;br&gt;skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén instämmer i de nu redovisade slutsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren har också studerat kommitténs förslag angående&lt;br&gt;ett vidgat sektorsansvar för skogsvårdsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans slutsatser i denna del är att ett fungerande sektorsansvar mer är en&lt;br&gt;fråga om kunskap, attityder och legitimitet än formerna för arbetet mellan oli-&lt;br&gt;ka myndigheter och andra organisationer. Med denna slutsats som utgångs-&lt;br&gt;punkt föreslår han att de påbörjade insatserna för att öka kompetensen inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela organisationen vad gäller moderna och biologiskt väl grundade skogs-&lt;br&gt;bruksmetoder utökas väsentligt. Inriktningen bör vara att såväl den skogliga&lt;br&gt;som den biologiska kompetensen, och alldeles särskilt kombinationen av des-&lt;br&gt;sa båda, fördjupas. Syftet med insatserna är att dels skapa förutsättningar för&lt;br&gt;att kunna agera i vaije enskilt ärende utifrån de krav som miljömålet ställer,&lt;br&gt;dels via utbildnings- och rådgivningsinsatser kunna agera som en kompetens-&lt;br&gt;källa för hela skogsbruket I det senare fallet bör det vara fråga om betald råd-&lt;br&gt;givning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén delar även dessa slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren lämnar två alternativa förslag till regional organisa-&lt;br&gt;tion inklusive vissa förändringar på lokal nivå. Förslagen har tagits fram och&lt;br&gt;prövats mot den organisatoriska struktur som skogsnäringen utvecklas mot.&lt;br&gt;Vidare har förslagen prövats mot de idéer som framförts i Region- och Väst-&lt;br&gt;sverigeutredningen. Förslagen är att se om principförslag och anger i första&lt;br&gt;hand typ och omfattning av de förändringar som utredaren anser erfordras. I&lt;br&gt;båda alternativen har strävan varit att behålla en stark lokal förankring. Detta&lt;br&gt;åstadkoms genom att resurser flyttas från den centrala och regionala nivån till&lt;br&gt;distrikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny regional organisation av skogsvårdsorganisationen, lokalisering av&lt;br&gt;kanslier etc. bör beslutas av statsmakterna. Utifrån ett sådant inriktningsbe-&lt;br&gt;slut bör den fortsatta beredningen kunna överlåtas på Skogsstyrelsen i nära&lt;br&gt;kontakt med resp, länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 1 har som utgångspunkt att endast ytterligt angelägna föränd-&lt;br&gt;ringar i förhållande till dagsläget bör göras. Alternativet innebär 17 Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 2 innebär att organisationen delas in i tio regioner. Detta ger en-&lt;br&gt;ligt utredarens mening en långsiktigt mer stabil och utvecklingsbar organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller styrelsefrågan i respektive Skogsvårdsstyrelse föreslår han i&lt;br&gt;första hand att en regionmyndighet utgör en Skogsvårdsstyrelse med en sty-&lt;br&gt;relse. När det gäller utseendet av styrelseledamöter förslår han i alternativ 1&lt;br&gt;att dagens konstruktion i princip finns kvar. För alternativ 2 föreslår han en&lt;br&gt;lösning som innebär att regeringen utser alla ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren föreslår vidare att till vaije Skogsvårdsstyrelse&lt;br&gt;knyts ett rådsorgan - sektorsråd - för att förbättra kontakterna med näringen,&lt;br&gt;länsstyrelser, kommuner och de ideella organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han bedömer att en regionmyndighet i stor utsträckning kan byggas upp&lt;br&gt;enligt de principer som utvecklats inom skogsvårdsorganisationen under se-&lt;br&gt;nare år. Arbetet leds av en regionchef. Det operativa arbetet bör organiseras&lt;br&gt;länsvis och ledas av en &amp;quot;fältchef'. Fältchefen skall ha en överblick över skogs-&lt;br&gt;brukets utveckling inom länet och vara den som har hand om myndighetens&lt;br&gt;kontakter på länsplanet. Fältchefen bör också vara föredragande för länssty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bedömer vidare att utvecklingen mot färre distrikt är en nödvän-&lt;br&gt;dig utveckling. Han utgår i båda alternativen från att antalet distrikt minskas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ca 150 och bedömer att minskningen av årsarbetskrafter på distrikten blir&lt;br&gt;drygt 100 i alternativ 1.1 alternativ 2 blir den ca hälften så stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill i detta sammahang understyrka att det vid valet av alterna-&lt;br&gt;tiv är av stor betydelse att den lokala förankrningen kan behållas. Enligt vår&lt;br&gt;mening är en dryg halvering av antalet skogsvårdsstyrelser enligt alternativ 2&lt;br&gt;det alternativ som på lång sikt ger organisationen den bästa möjligheten att&lt;br&gt;möta de nya krav på verksamheten som vi föreslår i vårt huvudbetänkande.&lt;br&gt;Det gäller särskilt möjligheterna att bära olika specialistkompetenser inom&lt;br&gt;exempelvis miljöområdet. Alternativet gör också organisationen tåligare för&lt;br&gt;förändringar i uppdragsverksamheten. Kommittén förordar därför alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Som den särskilde utredaren angett bör statsmakternas beslut omfatta såväl&lt;br&gt;regionindelningen som val av huvudort för respektive kansli. I övrigt bör&lt;br&gt;beslutet få karaktär av inriktningsbeslut Den fortsatta beredningen bör där-&lt;br&gt;efter överlåtas på Skogsstyrelsen som därvid bör ha nära kontakter med&lt;br&gt;respektive länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser också att varje skogsvårdsstyrelse bör ledas av en sty-&lt;br&gt;relse som utses av regeringen. I det sammanhanget förutsätter kommittén att&lt;br&gt;styrelsen får en allsidig sammansättning. Kommittén instämmer i förslaget att&lt;br&gt;inrätta ett rådsorgan för att förbättra kontakterna med olika myndigheter och&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer, i överensstämmelse med den särskilde utredarens&lt;br&gt;slutsatser, att den nya regionmyndigheten i stor utsträckning kan byggas upp&lt;br&gt;enligt de principer som gäller för skogsvårdsorganisationen idag. Således bör&lt;br&gt;det förutom en regionchef finnas en fältchef/länsjägmästare i vaije län som an-&lt;br&gt;svarar för det operativa arbetet och som har nära kontakt med länsstyrelsen.&lt;br&gt;Kommittén vill i detta sammanhang understyrka att kommitténs förslag till&lt;br&gt;regionindelning, till skillnad från Regionutredningama, inte skär över nuva-&lt;br&gt;rande länssgränser. Detta medför att våra förslag gör det relativt enkelt för&lt;br&gt;den nya organisationen att anpassa sig till alternativa regionala indelningar i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att en nedskärning av antalet distrikt är nödvändig och att&lt;br&gt;förslaget som lämnats är väl avvägt. Vi förespråkar således att antalet distrikt&lt;br&gt;minskas till cirka 150. Härigenom behålls den lokala förankringen samtidigt&lt;br&gt;som distrikten ges möjlighet att förstärka sin kompetens och öka flexibilite-&lt;br&gt;ten. Det är enligt kommitténs uppfattning inte meningsfullt att vi pekar ut vil-&lt;br&gt;ka distrikt som skall dras in eller hur sammanslagningarna skall ske. Detta&lt;br&gt;måste överlåtas till organisationen att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att Skogsstyrelsen är resurssnål redan idag och att möj-&lt;br&gt;ligheten till nedskärningar är begränsad. Dock bör den administrativa voly-&lt;br&gt;men kunna minskas genom att uppgifter förs över på regionerna. Kommittén&lt;br&gt;föreslår också att vissa frågor bör utredas vidare. Det gäller skogsvårdsorgani-&lt;br&gt;sationens engagemang i virkesmätningen, prognosverksamhetens eventuella&lt;br&gt;samordning med Riksskogstaxeringen samt behovet, organisationesform och&lt;br&gt;lokalisering av Nämnden för skoglig fjärranalys. Härtill kommer att frågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skogsvårdsorganisationens innehav av de s.k. skogsvårdsgårdama bör&lt;br&gt;också utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de av kommittén föreslagna förändringarna kommer personalre-&lt;br&gt;surserna att behöva minskas med cirka 360 årsarbetskrafter varav 10-15 vid&lt;br&gt;Skogsstyrelsen och resterande vid skogsvårdsstyrelsema. Det innebär en&lt;br&gt;minskning med drygt 20 %. Genom kommitténs förslag att bolagisera frö-&lt;br&gt;och plantverksamheten kommer minskningen att bli sammanlagt cirka 840&lt;br&gt;årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för en del av den personal som blir övertalig föreslår&lt;br&gt;kommittén att inventeringarna av nyckelbiotoper och sumpskogar genomfors&lt;br&gt;på 4 år istället för 5-8 år som vi föreslagit i huvudbetänkandet. Framför allt&lt;br&gt;en del av den personal som sysslat med ÖSI skulle kunna projektanställas för&lt;br&gt;dessa inventeringar. Detta skulle kräva ett resurstillskott på 26,35 miljoner&lt;br&gt;kronor det första året och 24 miljoner kronor per år de följande tre åren. Detta&lt;br&gt;skall jämföras med uppsägningskostnaden för hela ÖSI personalen på&lt;br&gt;27 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att Skogsstyrelsen får i uppdrag att göra en närmare&lt;br&gt;bedömning av vilka resurser och insatser som erfordras för att introducera&lt;br&gt;den nya skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill avslutningsvis påpeka att det är angeläget att förändringar-&lt;br&gt;na av den allmänna verksamheten i så stor utrsträckning som möjligt koordi-&lt;br&gt;neras med bolagiseringen av frö- och plantverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommitténs författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 12 och 13 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7, 8, 10 och 11 §§ skall betecknas 6-9 §§, nuvarande&lt;br&gt;14-19 e §§ skall betecknas 10-20 §§ och nuvarande 20-30 §§ skall beteck-&lt;br&gt;nas 28-40 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2 och 5 §§, de nya 9, 10, 11, 12, 13, 17, 18, 20, 29, 31, 35-&lt;br&gt;37 och 39 §§ samt rubriken närmast före nya 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 18, 20, 21, 22 och 27 § §&lt;br&gt;skall sättas närmast före nya 10, 14, 28, 29, 32 respektive 37 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 21-27 § §, och närmast&lt;br&gt;före 21 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark med dess skog skall&lt;br&gt;genom lämpligt utnyttjande av mar-&lt;br&gt;kens virkesproducerande förmåga&lt;br&gt;skötas så att den varaktigt ger en hög&lt;br&gt;och värdefull virkesavkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till&lt;br&gt;naturvårdens och andra allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen är en nationell tillgång&lt;br&gt;som skall skötas sä att den uthålligt&lt;br&gt;ger en god avkastning samtidigt som&lt;br&gt;den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till&lt;br&gt;andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogsmark avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning används för annat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller&lt;br&gt;mot att fjäll gränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvud-&lt;br&gt;sak outnyttjad skall dock inte anses&lt;br&gt;som skogsmark, om den på grund&lt;br&gt;av särskilda förhållanden inte bör tas&lt;br&gt;i anspråk för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna&lt;br&gt;bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke&lt;br&gt;om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag hindrar inte att skogsmark tas i anspråk för annat ändamål än vir-&lt;br&gt;kesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av naturvårdslagen (1964:822) eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anläggning av skog på skogsmark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny skog skall anläggas på skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på&lt;br&gt;grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om marken ligger outnyttjad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om skogen är så gles eller till 3. om skogstillståndet är uppen-&lt;br&gt;så stor del består av för marken bart otillfredställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olämpligt trädslag att dess tillväxt är&lt;br&gt;avsevärt lägre än den tillväxt som är&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket skall vidtas i fall som anges i 1 och 2 utan&lt;br&gt;dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda förhållanden före-&lt;br&gt;ligger med hänsyn till naturvår-&lt;br&gt;dens, kulturmiljövårdens, rennä-&lt;br&gt;ringens eller andra intressen bort-&lt;br&gt;faller skyldighet enligt första styck-&lt;br&gt;et 2. och 3. Regeringen eller myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;anger de undantag som är påkallade&lt;br&gt;med hänsyn till nu angivna intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anläggning av ny skog skall de föryngringsåtgärder vidtas som kan be-&lt;br&gt;hövas för att trygga återväxten av skog av tillfredsställande täthet och beskaf-&lt;br&gt;fenhet i övrigt. Föreskrifter om föryngringsmetod, markberedning, sådd,&lt;br&gt;plantering, vård av plantskog och andra åtgärder i nämnda syfte meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt, får regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer&lt;br&gt;upp villkor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användning av visst slag av skogsodlingsmaterial av inhemskt eller ut-&lt;br&gt;ländskt ursprung vid anläggning av skog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handel med sådant material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogsodlingsmaterial avses frön, plantor, sticklingar och andra for-&lt;br&gt;mer av förökningsmaterial, avsedda för anläggning av skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är ansvarig för anläggning och vård av ny skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från 5, 7 och&lt;br&gt;9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från 4 och&lt;br&gt;6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avverkning av skog på skogsmark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare svarar för&lt;br&gt;att slutavverkning bedrivs i lämplig&lt;br&gt;omfattning så att en jämna åldersför-&lt;br&gt;delning av skogen på hans bruk-&lt;br&gt;ningsenhet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om hur stor andel av&lt;br&gt;en brukningsenhets skogsmarkareal&lt;br&gt;som högst får slutawerkas under en&lt;br&gt;viss period och om hur stor andel av&lt;br&gt;arealen som måste slutawerkas un-&lt;br&gt;der perioden. Sistnämnda andel får&lt;br&gt;inte överstiga hölften av den andel&lt;br&gt;som det är tillåtet att slutawerka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visst fall föreskrivs undantag&lt;br&gt;från första stycket i 19 b §. Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen får i övrigt i särskilda&lt;br&gt;fall medge undantag från första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På brukningsenheter som uppgår&lt;br&gt;till minst 1 000 hektar svarar markä-&lt;br&gt;garen för att slutawerkning bedrivs i&lt;br&gt;lämplig omfattning så att en jämn ål-&lt;br&gt;dersfördelning av skogen på hans&lt;br&gt;brukningsenhet främjas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar före-&lt;br&gt;skrifter om hur stor andel av en bruk-&lt;br&gt;ningsenhets skogsmarksareal som&lt;br&gt;högst får slutawerkas under en viss&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som brukningsenhet skall räknas den skogsmark inom en kommun som&lt;br&gt;tillhör samma ägare om ej annat följer av föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på&lt;br&gt;begäran meddela beslut på förhand&lt;br&gt;huruvida viss avverkning är fören-&lt;br&gt;lig med 13 eller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdstyrelsen skall på&lt;br&gt;begäran meddela beslut på förhand&lt;br&gt;huruvida viss avverkning är fören-&lt;br&gt;lig med 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avverkning som skall äga rum på hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd en-&lt;br&gt;ligt naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hyggesplöjning som skall äga&lt;br&gt;rum på hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vad han avser att göra för att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens intressen i&lt;br&gt;samband med avverkning på hans&lt;br&gt;mark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på tillstånd till avverkning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om att skog som är svår att föryngra på&lt;br&gt;grund av dess ogynnsamma läge eller som behövs som skydd mot sand- eller&lt;br&gt;jordflykt eller på att förhindra att fjällgränsen flyttas ned skall avsättas som&lt;br&gt;svårföryngrad skog eller skydsskog. Regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringens bestämmer meddelar också föreskrifter om vilka delar av den svår-&lt;br&gt;föryngrade skogen som skall anses utgöra fjällnära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inte ske utan skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd ges kan skogsvårdsstyrelsen besluta om åtgär-&lt;br&gt;der för att begränsa eller motverka olägenhet och trygga återväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer får för visst&lt;br&gt;eller vissa områden föreskriva att tillstånd till avverkning av svårföryngrad&lt;br&gt;skog inte får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om skog på mark som inte i genomsnitt kan producera minst en&lt;br&gt;kubikmeter virke om året per hektar, om det inte finns särskilda skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för byggande av skogsbilväg om nyttan av vägen för skogsbruket inte&lt;br&gt;motsvarar kostnaden för den eller om vägen inte kan passas in i en vägnäts-&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 15 § till avverkning i fjällnära skog skall sö-&lt;br&gt;kanden redovisa vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kul-&lt;br&gt;turmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas om avverkningen är oförenlig med intressen&lt;br&gt;som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, såsom i fråga om&lt;br&gt;hyggets storlek och förläggning samt tillåten avverkningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;stycket i vad de avser krav pä slutav-&lt;br&gt;verkning gäller inte i fråga om fjäll-&lt;br&gt;nära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela fö-&lt;br&gt;reskrifter om undantag från redovisningsskyldighet enligt första stycket i frå-&lt;br&gt;ga om brukningsenhet som omfattar högst 500 hektar skogsmark inom områ-&lt;br&gt;det för fjällnära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt 19&lt;br&gt;b § andra eller tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 §, 26 § första&lt;br&gt;stycket första meningen, 27 § första&lt;br&gt;meningen, 27 a §, 31 § andra styck-&lt;br&gt;et, 32 §, 33 § första stycket, 34 §,&lt;br&gt;35 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och andra stycket samt 36 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för skada till&lt;br&gt;följd av beslut enligt 17 § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 25 §, 26 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen och fjärde stycket, 27 § för-&lt;br&gt;sta meningen, 27 a §, 31 § andra&lt;br&gt;stycket, 32 §, 33 § första stycket, 34&lt;br&gt;§, 35 § första stycket första mening-&lt;br&gt;en och andra stycket samt 36 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan avverkning sker inom ett område där renskötsel får bedrivas enligt&lt;br&gt;rennäringslagen (1971:437) under hela året (renskötselns året-runt-marker)&lt;br&gt;skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd enligt föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt&lt;br&gt;19 § till avverkning skall sökanden&lt;br&gt;redovisa vad han avser att göra för&lt;br&gt;att tillgodose rennäringens intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt&lt;br&gt;75 § till avverkning skall sökanden&lt;br&gt;redovisa vad han avser att göra för&lt;br&gt;att tillgodose rennäringens intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom renskötselns året-runt-marker får tillstånd inte meddelas om avverk-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medför sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla till-&lt;br&gt;låtet renantal påverkas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till rennäringens intressen, såsom i fråga om hyggets storlek och för-&lt;br&gt;läggning samt tillåten avverkningsform. Sådana villkor får dock inte avse an-&lt;br&gt;nat än vad som uppenbart påkallas med hänsyn till renskötselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädellövskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädla lövträd avses i denna&lt;br&gt;lag de inhemska trådslagen alm, ask&lt;br&gt;avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och&lt;br&gt;lönn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädellövskog avses i denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skogsbestånd som utgörs av&lt;br&gt;lövträd till minst 70 procent och av&lt;br&gt;ädla lövträd till minst 50 procent och&lt;br&gt;vars areal år minst ett halvt hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trädbestånd på betesmarker,&lt;br&gt;om beståndet utgörs av lövträd till&lt;br&gt;minst 70 procent och av ädla lövträd&lt;br&gt;till minst 50 procent. Av de ädla löv-&lt;br&gt;träden skall minst tio träd per hektar&lt;br&gt;ha en diameter av minst 30 centime-&lt;br&gt;ter på en höjd av 1,3 meter över mar-&lt;br&gt;ken. Markens areal skall uppgå till&lt;br&gt;minst en hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skogsvårdsstyrelsen enligt&lt;br&gt;26 § beslutat viss trädslagssamman-&lt;br&gt;sättning vid föryngring av ädellöv-&lt;br&gt;skog, skall skogen betraktas som&lt;br&gt;ädellövskog även om andelen löv-&lt;br&gt;träd under en tid är lägre än som an-&lt;br&gt;ges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdstyrelsen skall på begä-&lt;br&gt;ran lämna besked om visst skogsbe-&lt;br&gt;stånd eller trädbestånd på betesmark&lt;br&gt;är att anse som ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestånd som avses i 22 § får&lt;br&gt;inte vidtas åtgärder som innebär an&lt;br&gt;beståndets egenskap av ädellövskog&lt;br&gt;förloras. Efter slutavverkning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsbestånd skall ny ädellövskog&lt;br&gt;anläggas på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från första stycket. I samband&lt;br&gt;med medgivande av undantag får&lt;br&gt;skogsvårdsstyrelsen föreskriva att&lt;br&gt;ny ädellövskog anläggs på annat&lt;br&gt;ställe inom en brukningsenhet. För&lt;br&gt;anläggning av ny ädellövskog gäller&lt;br&gt;26 § andra till fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 24 § första stycket&lt;br&gt;får mark användas i enlighet med de-&lt;br&gt;taljplan eller i enlighet med beslut&lt;br&gt;som gäller för företag vars tillåtlighet&lt;br&gt;prövats i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutavverkning i skogsbestånd&lt;br&gt;som avses i 22 § får inte påbörjas in-&lt;br&gt;nan skogsvärdssstyrelsen lämnat&lt;br&gt;medgivande därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med medgivande en-&lt;br&gt;ligt första stycket får skogsvårdssty-&lt;br&gt;relsen meddela föreläggande om det&lt;br&gt;sätt på vilket slutawerkning ochden&lt;br&gt;därav föranledda anläggningen av ny&lt;br&gt;ädellövskog skall genomföras. Före-&lt;br&gt;läggandefår även meddelas i annat&lt;br&gt;fall, om avverkning skett utan med-&lt;br&gt;givande enligt första stycket eller sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder behövs för skydd el-&lt;br&gt;ler vård av viss ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna medel kan lämnas bi-&lt;br&gt;drag till kostnader för åtgärder, som&lt;br&gt;behövs för att trygga återväxten av&lt;br&gt;ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Insektshärjning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om bekämpning av insektshäijning i skog och om upparbetning av&lt;br&gt;skadad skog, utforsling eller lagring av virke och andra åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att motverka uppkomsten av yngelhärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är ansvarig för att sådana åtgärder utförs. För före-&lt;br&gt;byggande åtgärder i samband med avverkning och lagring av virke är också&lt;br&gt;annan som har rätt att förfoga över skog eller virke ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hänsyn till naturvården, kulturmiljövården och rennäringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen vid skötseln&lt;br&gt;av skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av trädsam-&lt;br&gt;lingar, dikning och skogsbilvägars&lt;br&gt;sträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen på skogliga&lt;br&gt;impediment samt vid skötseln av&lt;br&gt;skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av träd och&lt;br&gt;trädsamlingar, dikning och skogsbil-&lt;br&gt;vägars sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så&lt;br&gt;ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogliga impediment är mark&lt;br&gt;med skog eller mark medförutsätt-&lt;br&gt;ningar att bära skog där marken i ge-&lt;br&gt;nomsnitt inte kan producera minst en&lt;br&gt;kubikmeter virke om året per hektar&lt;br&gt;utan produktionshöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötsel av skog skall i fråga om hyggens storlek och utläggning, be-&lt;br&gt;ståndsanläggning, kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträck-&lt;br&gt;ning och anpassning ske som uppenbart påkallas med hänsyn till rennäring-&lt;br&gt;en. Vid planläggning och genomförande av åtgärderna skall eftersträvas att&lt;br&gt;berörd sameby har årlig tillgång till sammanhängande betesområden och till&lt;br&gt;vegetation som behövs inom områden för samling, flyttning och rastning av&lt;br&gt;renarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills tåndsredo visning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije brukningsenhet skall fin-&lt;br&gt;nas en skogsbruksplan med riktlinjer&lt;br&gt;för skogens skötsel på enheten. Pla-&lt;br&gt;nen skall upprättas enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije brukningsenhet skall fin-&lt;br&gt;nas en redovisning av skogens till-&lt;br&gt;stånd på enheten. Redovisningen&lt;br&gt;skall upprättas enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringens be-&lt;br&gt;stämmer och skall innehålla uppgif-&lt;br&gt;ter om skogens tillstånd såsom mar-&lt;br&gt;kens produktionsförmåga samt sko-&lt;br&gt;gens utvecklingsstadium, trädslags-&lt;br&gt;sammansättning och täthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna&lt;br&gt;lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Skogsvårdsstyrelsen ut-&lt;br&gt;övar den närmare tillsynen inom länet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och handling-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsynen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet får meddela föreläggande eller förbud som behövs for&lt;br&gt;att denna lag eller föreskrift som har meddelats med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande eller förbud får meddelas sedan det har visat sig att myndig-&lt;br&gt;hetens råd och anvisningar inte har följts. I brådskande fall eller när det an-&lt;br&gt;nars finns särskilda skäl, får dock föreläggande eller förbud meddelas omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att efterkomma föreläggande, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;förordna att åtgärden skall vidtas på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder avverkning förhållandevis dyra återväxtåtgärder i större omfatt-&lt;br&gt;ning får skogsvårdsstyrelsen i samband med avverkningen förordna att säker-&lt;br&gt;het skall ställas för fullbordandet av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet får även krävas som Säkerhet får även krävas som vill-&lt;br&gt;villkor för tillstånd enligt 15 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kor för tillstånd enligt 15 § eller med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givande enligt 26 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställs inte säkerhet i fall som avses i första stycket, får skogsvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen meddela förbud att avverka skog på brukningsenheten utan skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan föreskriva att sär-&lt;br&gt;skilda avgifter skall tas ut i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;om avgifter för en myndighets verk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar och överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtli-&lt;br&gt;gen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 8 § första&lt;br&gt;stycket, 19 d § eller 20 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 12 § eller 13 § för-&lt;br&gt;sta stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot den avverkningsbe-&lt;br&gt;gränsning som avses i 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 19 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller avverk-&lt;br&gt;ningen och som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 19 § andra stycket, 19 b §&lt;br&gt;tredje stycket eller 19 e§ tredje styck-&lt;br&gt;et,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underlåter att fullgöra anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms ej till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtli-&lt;br&gt;gen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 7 $ första&lt;br&gt;stycket, 19 § eller 28 § första styck-&lt;br&gt;et,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot den avverkningsbe-&lt;br&gt;gränsning som avses i 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 75 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller avverk-&lt;br&gt;ning och har meddelats med stöd av&lt;br&gt;75 § andra stycket, 17 § tredje styck-&lt;br&gt;et eller 20 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 35 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underlåter att fullgöra anmäl-&lt;br&gt;ningsskydlighet som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underlåter att iaktta föreläggan-&lt;br&gt;de eller bryter mot förbud som har&lt;br&gt;meddelats för att 30 § eller föreskrift&lt;br&gt;enligt 29 § skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underlåter att iaktta föreläggan-&lt;br&gt;de eller bryter mot förbud som har&lt;br&gt;meddelats för att 27 a § eller före-&lt;br&gt;skrift enligt 21 § skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall enligt 1-6 första styck-&lt;br&gt;et döms ej till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet genom av-&lt;br&gt;verkning eller andra åtgärder bryter&lt;br&gt;mot 24 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen, 26 § första stycket eller mot&lt;br&gt;ett föreläggande om avverkning som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 26 § and-&lt;br&gt;ra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning som avses i första stycket gäller 23 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till an-&lt;br&gt;svar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virke efter avverkning som innebär brott enligt denna lag eller värdet därav&lt;br&gt;skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart obilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk får över-&lt;br&gt;klaga skogsvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;fall som avses i 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom denna lag upphävs ädellövskogslagen (1984:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 ärende som avses i 13 § skall markägaren, även om anmälan gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet av denna lag, om skogsvårdsstyrelsen begär det, kom-&lt;br&gt;plettera anmälan med vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens&lt;br&gt;intressen i samband med avverkning på sin mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om naturvårdslagen (1964:822)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 26 och 27 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför föreskrifter enligt 5, 8 eller 9 § eller förbud enligt 20 § eller 21 §&lt;br&gt;andra stycket att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd&lt;br&gt;del av en fastighet eller att mark tas i anspråk, är fastighetsägaren och inneha-&lt;br&gt;vare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av staten för den&lt;br&gt;skada de härigenom lider. Har föreskrifterna eller förordnande enligt 43 §&lt;br&gt;tredje stycket beslutats av en kommunal myndighet, skall ersättningen i stället&lt;br&gt;betalas av kommunen. En begränsning av rätten till jakt efter björn, lo, varg,&lt;br&gt;järv, älg eller öm som föreskrivs enligt 5 § medför inte rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär föreskrift eller beslut enligt 5 eller 8 § eller 21 § andra stycket för-&lt;br&gt;bud att vidta viss åtgärd utan tillstånd, utgår ersättning endast om tillstånd väg-&lt;br&gt;rats eller förenats med särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förbud meddelats enligt 11 § och vägas tillstånd som där avses, gäller&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skada i fall som&lt;br&gt;avses i första till tredje stycket skall&lt;br&gt;minskas med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar vad som pä grund av första&lt;br&gt;stycket skall tålas utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer i fall som avses i&lt;br&gt;26 § första stycket synnerligt men&lt;br&gt;vid användningen av fastigheten,&lt;br&gt;må ägaren fordra att fastigheten&lt;br&gt;löses. Därvid äger 26 § andra styck-&lt;br&gt;et motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer i fall som avses i&lt;br&gt;26 § första stycket synnerligt men&lt;br&gt;vid användningen av fastigheten,&lt;br&gt;må ägaren fordra att fastigheten&lt;br&gt;löses. Därvid äger 26 § andra och&lt;br&gt;fjärde stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade lagförslagen&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 och 13 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7, 8, 10 och 11 §§ skall betecknas 6-9 §§, nuvarande&lt;br&gt;12, 14—19 e §§ skall betecknas 10-21 §§ och nuvarande 20-30 §§ skall&lt;br&gt;betecknas 29-41 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2 och 5 §§, de nya 9-11, 13, 14, 18, 19, 21, 30, 32, 35-38 §§&lt;br&gt;samt rubriken närmast före nya 32 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 18, 20, 21, 22 och 27 §§&lt;br&gt;skall sättas närmast före nya 10,15,29, 30,33 respektive 38 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 22-28 §§, och närmast&lt;br&gt;före 22 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark med dess skog skall&lt;br&gt;genom lämpligt utnyttjande av mar-&lt;br&gt;kens virkesproducerande förmåga&lt;br&gt;skötas så att den varaktigt ger en hög&lt;br&gt;och värdefull virkesavkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till&lt;br&gt;naturvärdens och andra allmänna in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen är en nationell tillgång&lt;br&gt;som skall skötas så att den uthålligt&lt;br&gt;ger en god avkastning samtidigt som&lt;br&gt;den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skötseln skall hänsyn tas till&lt;br&gt;andra allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogsmark avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig ut-&lt;br&gt;sträckning används för annat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller&lt;br&gt;mot att fjällgränsen flyttas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som&lt;br&gt;skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk&lt;br&gt;för virkesproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna&lt;br&gt;bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke&lt;br&gt;om året per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skogliga impediment avses i&lt;br&gt;denna lag mark som inte är lämplig&lt;br&gt;för virkesproduktion utan produk-&lt;br&gt;tionshöjande åtgärder, men som bär&lt;br&gt;skog eller har förutsättningar att bära&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny skog skall anläggas på skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om markens virkesproducerande förmåga efter avverkning eller på&lt;br&gt;grund av skada på skogen inte tas till vara på ett godtagbart sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om marken ligger outnyttjad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om skogen är så gles eller till&lt;br&gt;så stor del består av för marken&lt;br&gt;olämpligt trädslag att dess tillväxt är&lt;br&gt;avsevärt lägre än den tillväxt som är&lt;br&gt;möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om skogstillståndet är uppen-&lt;br&gt;bart otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket skall vidtas i fall som anges i 1 och 2 utan&lt;br&gt;dröjsmål och i fall som anges i 3 inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från 5,7 och&lt;br&gt;9§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen får i särskil-&lt;br&gt;da fall medge undantag från 5 och&lt;br&gt;6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkning på skogsmark får&lt;br&gt;inte ske på annat särt än genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. röjning eller gallring som främ-&lt;br&gt;jar skogens utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. slutavverkning som år ända-&lt;br&gt;målsenlig för anläggning av ny&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkning på skogsmark skall&lt;br&gt;vara ändamålsenlig för återväxt av&lt;br&gt;ny skog eller främja skogens utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får till&lt;br&gt;skydd för den yngre skogen föreskri-&lt;br&gt;va att trädbestånd under en viss ålder&lt;br&gt;inte får avverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra försöksverk-&lt;br&gt;samhet får Skogsvårdsstyrelsen i&lt;br&gt;särskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare svarar för&lt;br&gt;att slutawerkning bedrivs i lämplig&lt;br&gt;omfattning så att en jämn åldersför-&lt;br&gt;delning av skogen på hans bruk-&lt;br&gt;ningsenhet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om hur stor andel av en&lt;br&gt;brukningsenhets skogsmarksareal&lt;br&gt;som högst får slutawerkas under en&lt;br&gt;viss period och om hur stor andel av&lt;br&gt;arealen som måste slutawerkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om större skogsinnehav&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer föreskri-&lt;br&gt;va att endast en andel av en bruk-&lt;br&gt;ningsenhets skogsmarksareal högst&lt;br&gt;får awerkas under en viss period för&lt;br&gt;att därigenom främja en jämn ålders-&lt;br&gt;fördelning av skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga skogsinnehav&lt;br&gt;får föreskrifter enligt första stycket&lt;br&gt;innebära att awerkning inte får ske i&lt;br&gt;sådan utsträckning att mer än hälften&lt;br&gt;av brukningsenhetens produktiva&lt;br&gt;skogsmarksareal kommer att bestå&lt;br&gt;av kalmark och yngre skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 14 § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under perioden. Sistnämnda andel&lt;br&gt;får inte överstiga hälften av den an-&lt;br&gt;del som det är tillåtet att slutawerka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visst fall föreskrivs undantag&lt;br&gt;frän första stycket i 19 b §. Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen får i övrigt i särskilda&lt;br&gt;fall medge undantag från första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran meddela beslut på förhand hu-&lt;br&gt;ruvida viss avverkning är förenlig&lt;br&gt;med 13 eller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran meddela beslut på förhand hu-&lt;br&gt;ruvida viss avverkning är förenlig&lt;br&gt;med föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avverkning som skall äga rum på hans mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd en-&lt;br&gt;ligt naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad han avser att göra för att&lt;br&gt;tillgodose naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövärdens intressen i samband&lt;br&gt;med avverkning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 79 §&lt;br&gt;till avverkning i fjällnära skog skall&lt;br&gt;sökanden redovisa vad han avser att&lt;br&gt;göra för att tillgodose naturvårdens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 76 §&lt;br&gt;till avverkning i fjällnära skog skall&lt;br&gt;sökanden redovisa vad han avser att&lt;br&gt;göra för att tillgodose naturvårdens&lt;br&gt;och kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte meddelas om avverkningen är oförenlig med intressen&lt;br&gt;som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall Skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen, såsom i fråga om&lt;br&gt;hyggets storlek och förläggning samt tillåten avverkningsfoim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;stycket i vad de avser krav på slutav-&lt;br&gt;verkning gäller inte ifråga om fjäll-&lt;br&gt;nära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 17 § 1991:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 b § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag frän re-&lt;br&gt;dovisningsskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket i fråga om brukningsenhet&lt;br&gt;som omfattar högst 500 hektar&lt;br&gt;skogsmark inom området för fjäll-&lt;br&gt;nära skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;19 b § andra eller tredje stycket gäl-&lt;br&gt;ler bestämmelserna i 25 §, 26 § för-&lt;br&gt;sta stycket första meningen, 27 §&lt;br&gt;första meningen, 27 a §, 31 § andra&lt;br&gt;stycket, 32 §, 33 § första stycket,&lt;br&gt;34 §, 35 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen och andra stycket samt 36 §&lt;br&gt;naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt till ersättning för&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut enligt&lt;br&gt;18 § andra eller tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 §, 26 § första&lt;br&gt;stycket första meningen, 27 § första&lt;br&gt;meningen, 27 a §, 31 § andra styck-&lt;br&gt;et, 32 §, 33 § första stycket, 34 §,&lt;br&gt;35 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och andra stycket samt 36 § natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 19 §&lt;br&gt;till avverkning skall sökanden redo-&lt;br&gt;visa vad han avser att göra för att till-&lt;br&gt;godose rennäringens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;till avverkning skall sökanden redo-&lt;br&gt;visa vad han avser att göra för att till-&lt;br&gt;godose rennäringens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom renskötselns året-runt-marker får tillstånd inte meddelas om avverk-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medför sådant väsentligt bortfall av renbete att möjligheterna att hålla&lt;br&gt;tillåtet renantal påverkas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omöjliggör sedvanlig samling och flyttning av renhjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillstånd ges skall Skogsvårdsstyrelsen besluta om vilka hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till rennäringens intressen, såsom i fråga om hyggets storlek och för-&lt;br&gt;läggning samt tillåten avverkningsform. Sådana villkor får dock inte avse an-&lt;br&gt;nat än vad som uppenbart påkallas med hänsyn till renskötselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ädellövskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädla lövträd avses i denna&lt;br&gt;lag de inhemska trädslagen alm, ask,&lt;br&gt;avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och&lt;br&gt;lönn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 c § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 19 e § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ädellövskog avses i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skogsbestånd som utgörs av&lt;br&gt;lövträd till minst 70 procent och av&lt;br&gt;ädla lövträd till minst 50 procent och&lt;br&gt;vars areal år minst ett halvt hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trädbestånd på betesmarker,&lt;br&gt;om beståndet utgörs av lövträd till&lt;br&gt;minst 70 procent och av ädla lövträd&lt;br&gt;till minst 50 procent. Av de ädla löv-&lt;br&gt;träden skall minst tio träd per hektar&lt;br&gt;ha en diameter av minst 30 centime-&lt;br&gt;ter pä en höjd av 73 meter över mar-&lt;br&gt;ken. Markens areal skall uppgå till&lt;br&gt;minst ett hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Skogsvårdsstyrelsen enligt&lt;br&gt;27 § beslutat viss trädslagssamman-&lt;br&gt;sättning vid föryngring av ädellöv-&lt;br&gt;skog, skall skogen betraktas som&lt;br&gt;ädellövskog även om andelen löv-&lt;br&gt;träd under en tid är lägre än som an-&lt;br&gt;ges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsen skall på be-&lt;br&gt;gäran lämna besked om ett visst&lt;br&gt;skogsbestånd eller trädbestånd på&lt;br&gt;betesmark är att anse som ädellöv-&lt;br&gt;skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ ett bestånd som avses i 23 § får&lt;br&gt;det inte vidtas åtgärder som leder till&lt;br&gt;att beståndet upphör att vara ädellöv-&lt;br&gt;skog. Efter annan awerkning än röj-&lt;br&gt;ning eller gallring skall ny ädellöv-&lt;br&gt;skog anläggas på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från första stycket. I samband&lt;br&gt;med medgivande av undantag får&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsen besluta att ny&lt;br&gt;ädellövskog skall anläggas på ett an-&lt;br&gt;nat ställe inom en brukningsenhet.&lt;br&gt;För anläggning av ny ädellövskog&lt;br&gt;gäller 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen vid skötseln&lt;br&gt;av skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av trädsam-&lt;br&gt;lingar, dikning och skogsbilvägars&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som föreskrivs i 25 §&lt;br&gt;första stycket får mark användas i en-&lt;br&gt;lighet med en detaljplan eller i enlig-&lt;br&gt;het med beslut som gäller för företag&lt;br&gt;vars tillåtlighet har prövats enligt nå-&lt;br&gt;gon annan lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av nå-&lt;br&gt;gon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan avverkning än röjning el-&lt;br&gt;ler gallring i bestånd som avses i&lt;br&gt;23 § får inte påbörjas innan Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen lämnat tillstånd till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd skall sökan-&lt;br&gt;den redovisa vad han avser att göra&lt;br&gt;för att tillgodose naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd med-&lt;br&gt;delas får Skogsvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;sluta om det sätt på vilket avverk-&lt;br&gt;ningen och den därav föranledda&lt;br&gt;anläggningen av ny ädellövskog&lt;br&gt;skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag kan lämnas av allmänna&lt;br&gt;medel till kostnader för åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att trygga återväxten av&lt;br&gt;ädellövskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den hänsyn som&lt;br&gt;skall tas till naturvårdens och kultur-&lt;br&gt;miljövårdens intressen vid skötseln&lt;br&gt;av skog, såsom i fråga om hyggens&lt;br&gt;storlek och utläggning, beståndsan-&lt;br&gt;läggning, kvarlämnande av träd och&lt;br&gt;trädsamlingar, gödsling, dikning&lt;br&gt;och skogsbilvägars sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa intressen&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 21 § 1991:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet medför inte befo-&lt;br&gt;genhet att meddela föreskrifter som&lt;br&gt;är så ingripande att pågående markan-&lt;br&gt;vändning avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om förbud mot avverk-&lt;br&gt;ning och andra skogsbruksätgärder&lt;br&gt;på skogliga impediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i första stycket&lt;br&gt;medför inte befogenhet att meddela&lt;br&gt;föreskrifter som är så ingripande att&lt;br&gt;pågående markanvändning avsevärt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03226/prop_199293__226-1.png" style="width:21pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För varje brukningsenhet skall fin-&lt;br&gt;nas en skogsbruksplan med riktlinjer&lt;br&gt;för skogens skötsel på enheten. Pla-&lt;br&gt;nen skall upprättas enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;föreläggande eller förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;meddelas sedan det har visat sig att&lt;br&gt;myndighetens råd och anvisningar&lt;br&gt;inte har följts. I brådskande fall eller&lt;br&gt;när det annars finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock föreläggande eller förbud&lt;br&gt;meddelas omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller för-&lt;br&gt;bud kan tillsynsmyndigheten utsätta&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att efterkomma&lt;br&gt;föreläggande, får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten förordna att åtgärden skall vidtas&lt;br&gt;på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att det skall finnas beskriv-&lt;br&gt;ningar som gör det möjligt att bedö-&lt;br&gt;ma vilken inverkan nya metoder för&lt;br&gt;skogens skötsel och skogsodlings-&lt;br&gt;material har på miljön. Föreskrifter-&lt;br&gt;na får innebära att miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar skall upprättas av den&lt;br&gt;som avser att använda metoden eller&lt;br&gt;skogsodlingsmaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får meddela&lt;br&gt;de förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs för att denna lag eller föreskrift&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;meddelas sedan det har visat sig att&lt;br&gt;myndighetens råd inte har följts. I&lt;br&gt;brådskande fall eller når det behövs&lt;br&gt;for att bevara natur- eller kulturmiljö-&lt;br&gt;värden eller när det annars finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, får dock ett föreläggande&lt;br&gt;eller förbud meddelas omedelbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om föreläggande eller&lt;br&gt;förbud kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte rättar sig efter ett&lt;br&gt;föreläggande, får tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten besluta att åtgärden skall vidtas&lt;br&gt;på den försumliges bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 21 a § 1983:427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder awerkning förhållande-&lt;br&gt;vis dyra återväxtåtgärder i större om-&lt;br&gt;fattning, får Skogsvårdsstyrelsen i&lt;br&gt;samband med avverkningen förord-&lt;br&gt;na att säkerhet skall ställas för fullgö-&lt;br&gt;randet av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet får även krävas som vill-&lt;br&gt;kor för tillstånd enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avverkning föranleder för-&lt;br&gt;hållandevis dyra återväxtåtgärder i&lt;br&gt;större omfattning, får Skogsvårdssty-&lt;br&gt;relsen i samband med avverkningen&lt;br&gt;besluta att säkerhet skall ställas för&lt;br&gt;fullgörandet av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet för även krävas som vill-&lt;br&gt;kor för tillstånd enligt 16 § eller till-&lt;br&gt;stånd enligt 27 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställs inte säkerhet i fall som avses i första stycket, får Skogsvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen meddela förbud att avverka skog på brukningsenheten utan Skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan föreskriva att sär-&lt;br&gt;skilda avgifter skall tas ut i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 8 § första&lt;br&gt;stycket, 19 d § eller 20 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 12 § eller 13 § för-&lt;br&gt;sta stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot den awerkningsbe-&lt;br&gt;gränsning som avses i 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 79 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller avverk-&lt;br&gt;ningen och som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 19 § andra stycket, 19 b §&lt;br&gt;tredje stycket eller 19 e § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underlåter att fullgöra anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet som har föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om avgifter för en myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet enligt denna lag el-&lt;br&gt;ler enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader döms den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot en föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 7 § första&lt;br&gt;stycket, 10 § andra stycket, 11 §,&lt;br&gt;20 § eller 29 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot 10 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 76 § första stycket&lt;br&gt;eller mot villkor som gäller awerk-&lt;br&gt;ning och som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 16 § andra stycket, 18 § tred-&lt;br&gt;je stycket eller 21 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot awerkningsförbud&lt;br&gt;som avses i 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte fullgör anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het som har föreskrivits med stöd av&lt;br&gt;14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte rättar sig efter ett föreläg-&lt;br&gt;gande eller bryter mot ett förbud&lt;br&gt;som har meddelats för att 31 § eller&lt;br&gt;en föreskrift enligt 30 § skall följas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse för förutvarande 27 § 1990:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underlåter att iaktta föreläggan-&lt;br&gt;de eller bryter mot förbud som har&lt;br&gt;meddelats för att 21 a § eller före-&lt;br&gt;skrift enligt 21 § skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms ej till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i första stycket gäller&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt vitesföreläg-&lt;br&gt;gande eller vitesförbud döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt denna lag för gärning&lt;br&gt;som omfattas av föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. genom awerkning eller andra&lt;br&gt;åtgärder bryter mot 25 § första styck-&lt;br&gt;et första meningen, 27 § första styck-&lt;br&gt;et eller mot ett beslut om awerkning&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av 27 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till en gär-&lt;br&gt;ning som avses i första stycket gäller&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har överträtt ett vitesfö-&lt;br&gt;reläggande eller ett vitesförbud&lt;br&gt;döms inte till ansvar enligt denna lag&lt;br&gt;för en gärning som omfattas av före-&lt;br&gt;läggandet eller förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Skogsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsens beslut i ett särskilt fall enligt lagen eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk får överklaga&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsens beslut i fall&lt;br&gt;som avses i 25 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs ädellövskogslagen (1984:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som före ikraftträdandet har gjort anmälan enligt 14 § skall på begä-&lt;br&gt;ran av Skogsvårdsstyrelsen komplettera anmälan med uppgift om vad han av-&lt;br&gt;ser att göra för att tillgodose naturvårdens intressen i samband med avverk-&lt;br&gt;ning på hans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut&lt;br&gt;enligt ädellövskogslagen som har meddelats före den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 29 § 1990:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-02-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad,&lt;br&gt;f.d. kanslichefen i Riksdagens justitieutskott Björn Edqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1993 har regering-&lt;br&gt;en på hemställan av statsrådet Karl Erik Olsson beslutat inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel&lt;br&gt;över skogsmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassesom Lena&lt;br&gt;Ingvarsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget är avsett att ligga till grund för en ny skogspoli-&lt;br&gt;tik. Det innebär att miljövårdens betydelse i skogsbruket betonas och för-&lt;br&gt;stärks. Förslaget syftar också till en betydande avTeglering. Lagtekniskt inne-&lt;br&gt;bär förslaget att ett stort antal lagrum får ändrad lydelse, att ädellövskogslagen&lt;br&gt;(1984:119) inarbetas i skogsvårdslagen, att vissa bestämmelser i skogsvårdsla-&lt;br&gt;gen skall upphöra att gälla samt att, med några få undantag, paragraferna får&lt;br&gt;en ny numrering. Med hänsyn till denna omfattande omarbetning av lagen&lt;br&gt;hade det enligt Lagrådets mening varit en fördel om förslaget utformats som&lt;br&gt;en helt ny skogsvårdslag. Lagrådet vill dock inte motsätta sig den föreslagna&lt;br&gt;lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändrade paragrafnumreringen medför bl.a. att nuvarande&lt;br&gt;21 b § blir 32 §. Paragrafen föreslås få en ändrad lydelse. Ändringen innebär&lt;br&gt;att bestämmelserna om skogsbruksplan i 21 b § skall upphöra att gälla och att&lt;br&gt;det i stället införs bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar. Det är så-&lt;br&gt;ledes i själva verket fråga om ett upphävande av 21 b § och ett införande av&lt;br&gt;en helt ny 32 §. Den föreslagna ingressen till lagförslaget bör ändras så att det-&lt;br&gt;ta förhållande framgår tydligare. Av ingressen bör också framgå att den nya&lt;br&gt;16 §, såsom Lagrådet föreslår i det följande, ges ändrad lydelse. Även vissa&lt;br&gt;andra justeringar bör göras i ingressen. Lagrådet föreslår att ingressen får följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 13 och 21 b §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 21 b § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7, 8 och 10-12 §§ skall betecknas 6-10 §§, nuvarande&lt;br&gt;14-19 e §§ skall betecknas 11-21 §§, nuvarande 20-21 a §§ skall betecknas&lt;br&gt;29-31 §§ och nuvarande 22-30 §§ skall betecknas 33-41 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2 och 5 §§, de nya 9-11, 13,14, 16, 18, 19, 21, 30, 35-38 §§&lt;br&gt;och 40 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före nuvarande 12, 18, 20, 21, 22 och 27 §§&lt;br&gt;skall sättas närmast före nya 10,15, 29, 30,33 respektive 38 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 22-28 och 32 §§, samt&lt;br&gt;närmast före 22 respektive 32 §§ nya rubriker av följande lydelse.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att paragrafens avsedda innebörd skall framgå klarare föreslår Lagrådet&lt;br&gt;att paragrafen får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i fråga&lt;br&gt;om större skogsinnehav, för att främja en jämn åldersfördelning av skogen&lt;br&gt;föreskriva att högst en viss andel av en brukningsenhets skogsmarksareal får&lt;br&gt;avverkas under en viss period.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119 b § i nu gällande skogsvårdslag finns i första stycket intaget en föreskrift&lt;br&gt;om att i ansökan enligt 19 § om tillstånd till avverkning i fjällnära skogar sök-&lt;br&gt;anden skall redovisa vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och&lt;br&gt;kulturmiljövårdens intressen. Det sistnämnda lagrummet innehåller en före-&lt;br&gt;skrift att avverkning inte får ske i svårföryngrad skog eller skyddsskog utan&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsens tillstånd. I det remitterade lagförslaget har 19 b § fått&lt;br&gt;nummer 18 och 19 § nummer 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föredragningen inför Lagrådet har påpekats att den fjällnära skogen&lt;br&gt;utgör ett speciellt slag av svårföryngrad skog och att det även för annan svår-&lt;br&gt;föryngrad skog och skyddsskog bör kunna krävas att tillståndssökanden redo-&lt;br&gt;visar vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövår-&lt;br&gt;dens intressen. En föreskrift om sådan redovisningsskyldighet skulle lämpli-&lt;br&gt;gen kunna tas in som ett nytt andra stycke i den nya 16 §. Lagrådet ansluter&lt;br&gt;sig till denna ståndpunkt och föreslår att paragrafen får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inte ske utan&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan om tillstånd skall sökanden redovisa vad han avser att göra för&lt;br&gt;att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd ges kan Skogsvårdsstyrelsen besluta om åtgär-&lt;br&gt;der för att begränsa eller motverka olägenhet och trygga återväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveck-&lt;br&gt;ling.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i första stycket intagna bestämmelsen blir - om Lagrådets förslag till ny&lt;br&gt;lydelse av 16 § godtas - onödig och bör i så fall utgå. Om första stycket slo-&lt;br&gt;pas bör en viss justering göras i paragrafens andra stycke. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;att stycket, som nu blir paragrafens första stycke, får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Tillstånd till avverkning i fjällnära skog får inte meddelas om avverkning-&lt;br&gt;en är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården&lt;br&gt;eller kulturmiljövården.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag att 18 § första stycket skall utgå föranleder att hänvisningar-&lt;br&gt;na i 19 § till 18 § andra och tredje styckena skall ändras till att avse 18 § förs-&lt;br&gt;ta och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämmelsens avsedda innebörd skall framgå klarare kan den ges för-&lt;br&gt;slagsvis följande avfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;att det i ärenden enligt denna lag skall finnas miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;som gör det möjligt att bedöma vilken inverkan nya metoder för skogens sköt-&lt;br&gt;sel och nya skogsodlingsmaterial har på miljön. Föreskrifterna får innebära&lt;br&gt;att en sådan beskrivning skall upprättas av den som avser att använda en ny&lt;br&gt;metod eller ett nytt skogsodlingsmaterial.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innehåller jämfört med gällande föreskrift i&lt;br&gt;26 § bl.a. den nyheten att regeringen får delegera till underlydande myndighet&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om avgifter. På den punkten har Lagrådet ingen erin-&lt;br&gt;ran mot förslaget. I övrigt föreligger den sakliga skillnaden mellan gällande&lt;br&gt;regel och den föreslagna att den förstnämnda gör det möjligt att föreskriva att&lt;br&gt;”särskilda avgifter skall tas ut i ärende enligt denna lag” medan den föreslagna&lt;br&gt;regeln möjliggör föreskrifter om ”avgifter för en myndighets verksamhet en-&lt;br&gt;ligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen”.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening ger den föreslagna avfattningen inte en tillräckligt&lt;br&gt;klar avgränsning av bemyndigandet. Något skäl att såvitt nu är ifråga frångå&lt;br&gt;avgränsningen enligt gällande bestämmelse har inte framkommit. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår mot den nu angivna bakgrunden att den nya bestämmelsen ges följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;att särskilda avgifter skall tas ut i ärende enligt denna lag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslaget innebär, bl.a., att den nuvarande regleringen i ädellövskogs-&lt;br&gt;lagen förs över till skogsvårdslagen. Detta gäller även straffbestämmelserna i&lt;br&gt;9 § ädellövskogslagen. För brott som avses med det lagrummet föreskrivs där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som påföljd böter eller fängelse i högst sex månader. I nuvarande 27 § skogs-&lt;br&gt;vårdslagen föreskrivs som påföljd för där angivna gärningar enbart böter. Vid&lt;br&gt;sammanföringen av straffbestämmelserna i de båda lagarna till förevarande&lt;br&gt;lagrum utformas den nya bestämmelsen i fråga om påföljden i enlighet med&lt;br&gt;vad som gäller enligt ädellövskogslagen, dvs. påföljden anges till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader. Som ett särskilt skäl härför framförs i remissen&lt;br&gt;uppfattningen att det bör markeras att överträdelser av skogsvårdslagstiftning-&lt;br&gt;ens bestämmelser är av allvarlig karaktär, inte minst när överträdelserna rör na-&lt;br&gt;turvårdshänsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget överförs från nuvarande 27 § skogsvårdslagen&lt;br&gt;till den nya 38 § som ett tredje stycke en föreskrift om att 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken skall gälla i fall när flera har medverkat till en gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förslaget att påföljden anges till böter eller fängelse i högst sex måna-&lt;br&gt;der har Lagrådet inget att erinra. Emellertid förordar Lagrådet en jämkning av&lt;br&gt;den nya straffbestämmelsen som sammanhänger med att fängelse innefattas i&lt;br&gt;straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fängelse ingår i straffskalan för ett brott mot en bestämmelse utanför&lt;br&gt;brottsbalken tillämpas enligt vedertagen ordning brottsbalkens medverkans-&lt;br&gt;regler analogiskt, såvida det inte föreligger några speciella omständigheter i&lt;br&gt;fråga om brottets konstruktion. Några sådana omständigheter föreligger inte&lt;br&gt;här, och då bör det inte i den nya paragrafen föras in någon uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse om medverkan. Lagrådet förordar därför att det föreslagna tredje styck-&lt;br&gt;et utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör - om vad Lagrådet förordat beträffande 16 och 18 §§ godtas&lt;br&gt;- hänvisningarna i första stycket 3 till 16 § andra stycket och 18 § tredje styck-&lt;br&gt;et ändras till att avse 16 § tredje stycket respektive 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 föreslås att den som före ikraftträdandet gjort anmälan enligt 14 §&lt;br&gt;skall på begäran av Skogsvårdsstyrelsen komplettera anmälan med uppgift&lt;br&gt;om vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens intressen i samband&lt;br&gt;med avverkning på hans mark. Hänvisningen till 14 § bör enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening ändras till det nummer paragrafen hade då anmälan gjordes (17§).&lt;br&gt;Med hänsyn till Lagrådets förslag till ändring av 16 § (19 § i nuvarande lag)&lt;br&gt;bör en motsvarande kompletteringsskyldighet införas för det fall att en ansök-&lt;br&gt;an om tillstånd gjorts enligt den paragrafen. Detsamma bör också gälla i fråga&lt;br&gt;om anmälan som gjorts med stöd av 7 § ädellövskogslagen. Dessutom bör i&lt;br&gt;denna punkt omnämnas även kulturmiljövårdens intressen. Lagrådet förordar&lt;br&gt;att punkt 3 i övergångsbestämmelserna får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3. Den som före ikraftträdandet har gjort anmälan enligt 17 § eller ansökt&lt;br&gt;om tillstånd enligt 19 § i paragrafernas då gällande lydelser eller ansökt om&lt;br&gt;tillstånd enligt 7 § ädellövskogslagen (1984:119) skall på begäran av Skogs-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen komplettera anmälan eller ansökan med uppgift om vad han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen&lt;br&gt;i samband med avverkning på hans mark.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör övergångsbestämmelserna dessutom kom-&lt;br&gt;pletteras med en punkt 5 där det anges att beslut enligt 4, 5 och 7 § § ädellöv-&lt;br&gt;skogslagen skall anses meddelade med stöd av motsvarande nya föreskrifter i&lt;br&gt;skogsvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition ........................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag............................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1993 ..... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ....................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Allmänt .................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Lagrådet.................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Kommitténs nulägesbeskrivning.................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Kommitténs utvärdering av skogspolitiken............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Kommitténs framtidsbedömning.................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Grunderna för en ny skogspolitik ....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Skogspolitiska mål................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänt.................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Miljömålet för skogsbruket....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Produktionsmålet för skogsbruket .................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Medlen i skogspolitiken.............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt.................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Skogsbrukets sektorsansvar för miljövården ........... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Myndigheternas sektorsansvar för miljön ............. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Nya skogsbruksmetoder......................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Skogsvårdslagstiftningen............................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Inledningsparagrafen........................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Lagens tillämpningsområde....................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Anläggning av ny skog på skogsmark................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Avverkning av skog ........................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Insektshärjningar ............................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Hänsyn till naturvården och kulturmiljövården .......... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Miljökonsekvensbeskrivningar .................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Skogsbruksplaner............................. 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kunskapsförsörjning ............................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Allmänt.................................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Inventering ................................. 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Utbildning och forskning........................ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Rådgivning och information ...................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Statligt ekonomiskt stöd.............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Bevarande av den biologiska mångfalden .................. 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Skogsvårdsmyndigheten ............................. 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Frö-och plantverksamheten ........................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Upprättade lagförslag ............................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Specialmotivering.................................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Skogsvårdslagen .............................. 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Övriga lagförslag .............................. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Hemställan ...................................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 .................... 98 &amp;nbsp;Prop. 1992/93:226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Beslut..........................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1992:76) Skogspolitiken inför 2000-talet.........105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1992:111) Den framtida skogsvårdsorganisationen ... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs författningsförslag....................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;De remitterade lagförslagen.......................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43270, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om miljömålet och produktionsmålet för skogsbruket (avsnitt 3.2 och 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om miljömålet och produktionsmålet för skogsbruket (avsnitt 3.2 och 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om inventeringar (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om inventeringar (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket (avsnitt 4.1 och 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till skogsbruket (avsnitt 4.1 och 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om bevarande av den biologiska mångfalden (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om bevarande av den biologiska mångfalden (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om riktlinjer för överföring av fast egendom från staten till ett aktiebolag för produktion av skogsfrö och skogsplantor (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om riktlinjer för överföring av fast egendom från staten till ett aktiebolag för produktion av skogsfrö och skogsplantor (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet till ett aktiebolag enligt de riktlinjer som förordats (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet till ett aktiebolag enligt de riktlinjer som förordats (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier eller på annat sätt minska statens ägarandel i det nya bolaget (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja aktier eller på annat sätt minska statens ägarandel i det nya bolaget (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om medlen i skogspolitiken (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om medlen i skogspolitiken (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om skogsbrukets sektorsansvar för miljövården (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om skogsbrukets sektorsansvar för miljövården (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om myndigheters sektorsansvar för miljön (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om myndigheters sektorsansvar för miljön (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om nya skogsbruksmetoder (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om nya skogsbruksmetoder (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om föryngringsmetoder och skogsodlingsmaterial (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om föryngringsmetoder och skogsodlingsmaterial (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om insektshärjningar (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om insektshärjningar (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om utbildning och forskning (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om utbildning och forskning (avsnitt 6.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om rådgivning och information (avsnitt 6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om rådgivning och information (avsnitt 6.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om skogsvårdsmyndigheten (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som anförts om skogsvårdsmyndigheten (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1993/94 anvisar 55 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1993/94 anvisar 55 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 15.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom skogsvårdsorganisationens ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom skogsvårdsorganisationens ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter anvisar ett ramanslag på 275 305 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter anvisar ett ramanslag på 275 305 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 90 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:04:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03226</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:04:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03226</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__226.pdf</filnamn>
<filstorlek>6939300</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en ny skogspolitik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A0AE3402-7DB4-4E92-8B13-A24F1FD077EF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JoU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JoU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226  En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226  En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Jansson  och Laila Strid-Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226  En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Jansson  och Laila Strid-Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Georg Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Georg Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göthe Knutson  och Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göthe Knutson  och Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Dau  och Olle Lindström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Dau  och Olle Lindström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harald Bergström  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harald Bergström  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av John Andersson  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226  En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av John Andersson  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C) och Pontus Wiklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C) och Pontus Wiklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  och Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  och Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Marklund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Marklund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Attefall  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:226&lt;br/&gt;
En ny skogspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>