<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222571</hangar_id>
 <dok_id>GG03220</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>220</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:220</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>220</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-05-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:21</publicerad>
 <titel>En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03220/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03220</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03220</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:220&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ny läroplan för grundskolan och ett nytt&lt;br&gt;betygssystem för grundskolan, sameskolan,&lt;br&gt;specialskolan och den obligatoriska särskolan&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03220/prop_199293__220-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet har statsrådet Ask varit föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 maj 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs förslag fram om riktlinjer för en ny läroplan för&lt;br&gt;grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;samt för nya kursplaner för grundskolan. Den nya läroplanen får en ny&lt;br&gt;struktur och blir kortare och tydligare än tidigare läroplaner. I ett inle-&lt;br&gt;dande avsnitt tas skolans värdegrund och uppgifter upp. Målen i läro-&lt;br&gt;planen bör vara tydliga och utvärderingsbara. De föreslås vara av två&lt;br&gt;slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. I läroplanen görs vidare en&lt;br&gt;klar ansvarsfördelning mellan skolans olika befattningshavare. Elever-&lt;br&gt;nas rätt till inflytande och ansvar lyfts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna föreslås ange ämnenas syfte, struktur och karaktär samt&lt;br&gt;mål att sträva mot. För det femte och nionde skolåret fastställs särskilda&lt;br&gt;mål att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att riksdagen fastställer en timplan för grundskolan&lt;br&gt;med en garanterad undervisningstid fördelad på ämnen och ämnesgrup-&lt;br&gt;per. Timplanen föreslås också innehålla tid för elevens egna val. Genom&lt;br&gt;en generell möjlighet till jämkning inom timplanens ram ges utrymme&lt;br&gt;för skolans val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlar propositionen riktlinjer för ett nytt betygssystem i&lt;br&gt;grundskolan. Riksgiltiga betyg i sex steg måste enligt förslaget ges i års-&lt;br&gt;kurs 9. Fram till det nionde skolåret bör skolan själv bestämma på vil-&lt;br&gt;ket sätt betyg och annan information om elevens studieresultat skall ges&lt;br&gt;till eleven och hemmet. Efter det femte året skall alla elever dock få&lt;br&gt;skriftlig information om sina resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförbarheten mellan olika betyg föreslås upprätthållas genom riks-&lt;br&gt;giltiga prov och genom betygskriterier som fogas till kursplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läroplanen föreslås införas successivt. Fr.o.m. läsåret 1994/95&lt;br&gt;får kommunerna övergå till den nya läroplanen i tillämpliga delar. Lä-&lt;br&gt;roplanen, kursplanerna och timplanen bör träda ikraft läsåret 1995/96&lt;br&gt;för årskurserna 1-7 i grundskolan, särskolan och specialskolan och i&lt;br&gt;hela sameskolan. Reformen bör vara helt genomförd läsåret 1997/98.&lt;br&gt;Det nya betygssystemet föreslås införas parallellt med kursplanerna och&lt;br&gt;vara helt genomfört läsåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 14 februari 1991 bemyndigade regeringen det stats-&lt;br&gt;råd som då hade att föredra skolfrågor att tillsätta en kommitté med&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen och&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet (dir. 1991:9). Kommittén skulle också lämna&lt;br&gt;förslag till riktlinjer och modeller för kursplaner samt förslag till tim-&lt;br&gt;planer för bl.a. grundskolan. Kommittén antog namnet Läroplanskom-&lt;br&gt;mittén. Den 19 december 1991 beslöt regeringen att ge kommittén nya&lt;br&gt;direktiv och delvis ny sammansättning (dir. 1991:117). De nya direkti-&lt;br&gt;ven skulle - till skillnad från de första - inte omfatta mål och riktlinjer&lt;br&gt;för barnomsorgen, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska sär-&lt;br&gt;skolan. I september 1992 överlämnade kommittén sitt huvudbetänkan-&lt;br&gt;de Skola för bildning (SOU 1992:94). Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs kursplanearbete har skett i två steg. I huvudbe-&lt;br&gt;tänkandet redovisades det första steget av arbetet, dvs. dels förslag till ny&lt;br&gt;läroplan för grundskolan samt för gymnasieskolan och komvux, dels&lt;br&gt;förslag till struktur för kursplanerna för alla ämnen i grundskolan och&lt;br&gt;färdiga kursplaneförslag i matematik, musik och svenska samt förslag&lt;br&gt;till huvudsakligt innehåll i övriga ämnen. Det andra steget i arbetet, att&lt;br&gt;utarbeta kursplaneförslag i samtliga ämnen, redovisades i slutbetänkan-&lt;br&gt;det Kursplaner för grundskolan (SOU 1993:2), som överlämnades i ja-&lt;br&gt;nuari 1993. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven (dir. 1991:117) till Läroplanskommittén angavs att en rad&lt;br&gt;skolformer inte skulle ingå i kommitténs uppdrag utan behandlas i sär-&lt;br&gt;skild ordning. Med utgångspunkt i Läroplanskommitténs förslag har en&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat en departements-&lt;br&gt;promemoria (Ds 1992:129) om läroplan för specialskolan och den obli-&lt;br&gt;gatoriska särskolan. I promemorian föreslås en gemensam läroplan för&lt;br&gt;grundskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Promemo-&lt;br&gt;rian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 25 oktober 1990 bemyndigade regeringen det statsråd som då ha-&lt;br&gt;de att föredra skolfrågor att tillkalla en beredning med uppdrag att läm-&lt;br&gt;na förslag till ett nytt betygssystem för grundskolan, gymnasieskolan och&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen. Enligt direktiven (dir. 1990:62)&lt;br&gt;skulle beredningen utgå från att de relativa betygen skulle avskaffas.&lt;br&gt;Elevernas studieresultat skulle bedömas i förhållande till mål och upp-&lt;br&gt;nådda kunskaper. Den 20 juni 1991 beslöt regeringen att utfärda till-&lt;br&gt;läggsdirektiv (dir. 1991:53). Enligt tilläggsdirektiven skulle Betygsbered-&lt;br&gt;ningen såsom parlamentarisk referensgrupp till Läroplanskommittén&lt;br&gt;tidsmässigt samordna sitt arbete med kommitténs. Den 5 december 1991&lt;br&gt;beslöt regeringen att utfärda nya tilläggsdirektiv (dir 1991:104). Enligt&lt;br&gt;dessa skulle huvudinriktningen ligga fast. Dock skulle betyg kunna ges i&lt;br&gt;fler steg än tidigare. Betyg skulle också kunna kompletteras. I april&lt;br&gt;1992 avgav Betygsberedningen en delrapport Läraruppdraget (SOU&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992:59). I september 1992 överlämnade Betygsberedningen sitt slutbe- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;tänkande Ett nytt betygssystem (SOU 1992:86). Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningsarbetet inom Utbildningsdepartementet har i enlighet med&lt;br&gt;utbildningsutskottets uttalande (bet. 1992/93:UbU7) följts av en grupp&lt;br&gt;med representanter för riksdagspartierna. Gruppen har under våren&lt;br&gt;1993 haft fyra sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till propositionen fogas arbetsgruppens förslag till läroplan för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet som bilaga A, regeringens exempel på betygs-&lt;br&gt;kriterier som bilaga B, en jämförelse med Lgr 80 som bilaga C och ex-&lt;br&gt;empel på lokala timplaner som bilaga D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av Läroplanskommitténs, Betygsberedningens och&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag samt sammanställningar av remissyttranden över&lt;br&gt;dessa bör fogas till denna proposition i en särskild bilagedel som bila-&lt;br&gt;gorna 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Skolan i en föränderlig värld&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;- Förändringar i skolans närhet och omvärld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall tecknas några utvecklingstendenser i det moderna&lt;br&gt;samhället som påverkar skolan och dess förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd ungdomstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Sveriges drygt åtta miljoner innevånare är nästan två miljoner barn&lt;br&gt;och ungdomar under 18 år. Under de närmaste åren kommer andelen&lt;br&gt;enligt tillgänglig statistik att öka ytterligare. 30 procent av barnen bor i&lt;br&gt;storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet barn och ungdomar går i skolan. En växande andel av dem&lt;br&gt;fortsätter till eftergymnasial utbildning. Den långa skoltiden innebär att&lt;br&gt;skolan har blivit alltmer betydelsefull för barns uppväxt och fostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjestrukturen har också ändrats i det moderna samhället. Ande-&lt;br&gt;len ensamföräldrar och hushåll utan barn har ökat. Olika former av&lt;br&gt;samboendeförhållanden är vanliga. Många barn lever i familjer med&lt;br&gt;styvföräldrar och halvsyskon och pendlar mellan sina nya familjer.&lt;br&gt;Kvinnor förvärvsarbetar i dag i nästan lika stor utsträckning som män&lt;br&gt;och många barn tillbringar större delen av sin vakna tid utanför hem-&lt;br&gt;met och familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urbaniseringen och förändrade familjemönster har inneburit att kon-&lt;br&gt;takterna över generationsgränserna har minskat. En större andel av de&lt;br&gt;unga har mor- och farföräldrar på annan ort och träffar dem bara på&lt;br&gt;lov. Många bostadsområden är påtagligt generationssegregerade. Den&lt;br&gt;starka kvinnodominansen bland anställda i barnomsorg och skolans läg-&lt;br&gt;re årskurser gör att många barn har få manliga vuxenkontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förändringar i familjestruktur och familjens ställning är viktiga,&lt;br&gt;men får heller inte överskattas. Många undersökningar visar att ungdo-&lt;br&gt;mar sätter en egen familj, goda vänner och en stabil tillvaro högst bland&lt;br&gt;livsmålen, i dag precis som förr. Många talar till och med om familjens&lt;br&gt;renässans. Under senare år finns klara tendenser till att unga bildar fa-&lt;br&gt;milj tidigare och prioriterar familjen högre än för några år sedan. Kvali-&lt;br&gt;tativa livsmål - att finna någon att dela livet med, sexuell och känslo-&lt;br&gt;mässig trohet, att uträtta något som är viktigt för andra, att bli en god&lt;br&gt;mor eller far, att tillbringa tid med sina barn - hamnar i dag högre i&lt;br&gt;ungdomars framtidsdrömmar än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längre skoltid - mer fritid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan är en viktig del av barns och ungdomars liv. Ändå är den tid&lt;br&gt;som tillbringas i skolan relativt kort och utgör mindre än 15 procent av&lt;br&gt;en elevs tid under skolåren. Sverige har också i förhållande till många&lt;br&gt;jämförbara länder ett kort skolår, med korta skoldagar och relativt lite&lt;br&gt;hemarbete. Samtidigt är de ungas plikter och åtaganden i hemmet färre&lt;br&gt;och mindre betungande än tidigare generationers. Detta gör att även om&lt;br&gt;skolåren har blivit fler, har tiden utanför skolan och hemmen ökat i be-&lt;br&gt;tydelse för barns utveckling och kunskapsinhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kamratkretsen är mer betydelsefull. Ett större utbud av massmedia&lt;br&gt;anpassade för ungdomar - radiokanaler, ungdomstidningar, video och&lt;br&gt;skivor, satellitkanaler, dataprogram - gör media betydelsefulla i många&lt;br&gt;ungas liv. Radions musikkanaler och TV:ns rockvideokanaler har fler&lt;br&gt;”veckotimmar” i många tonåringars liv än de flesta skolämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora delen ledig tid under skolåren, gör också att fler barn och&lt;br&gt;unga har en aktiv fritid i dag. Socialstyrelsens rapport om barns villkor&lt;br&gt;i förändringstider (So 1993) visar att barn och ungdomar generellt sett&lt;br&gt;blivit aktivare på sin fritid, även om deras aktiviteter och kulturmönster&lt;br&gt;inte har ändrat sig särskilt mycket under de senaste decennierna. Färre&lt;br&gt;barn och unga deltar i det traditionella föreningslivet, men fler än nå-&lt;br&gt;gonsin utövar någon idrott och sport på sin fritid eller är aktiva inom&lt;br&gt;musikområdet. Undersökningar visar att de läser mer skönlitteratur och&lt;br&gt;fler dagstidningar än förr. Fler reser och reser tidigt på egen hand och&lt;br&gt;många ungdomar har sin fritid lika intecknad med kurser, aktiviteter&lt;br&gt;och evenemang som någonsin någon vuxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomskulturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens unga lämnar vanligtvis inte skolan förrän efter myndighetsål-&lt;br&gt;dern. Många är innan de ens har lämnat skolan beresta, orienterade, ge-&lt;br&gt;nom feriearbeten erfarna från arbetsmarknaden och sedan flera år erfar-&lt;br&gt;na konsumenter, ofta med en konsumtionsnivå som det kommer att ta&lt;br&gt;många år att åter nå upp till när de väl har lämnat skolan och bildat fa-&lt;br&gt;milj. Samtidigt finns det starka tendenser till att unga människor blir&lt;br&gt;mer isolerade från vuxenvärlden och har färre vuxenkontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta har bidragit till framväxten av en särskild ungdomskultur&lt;br&gt;som har blivit en alltmer subtil och - för vuxna - komplicerad mosaik&lt;br&gt;av subkulturer, var och en med egna uttrycksformer i musik, kläder&lt;br&gt;och språk. Dessa uttrycksformer förstärks av att de unga är köpstarka&lt;br&gt;konsumenter som uppmärksammas och uppvaktas av underhållningsin-&lt;br&gt;dustri, media och reklam. Skolans ansvar när det gäller att vidga barns&lt;br&gt;och ungdomars värld och att ge dem erfarenheter och kunskaper utan-&lt;br&gt;för den snäva ålderskulturen blir i detta perspektiv tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre generationerna har alltid förfasat sig över de unga och deras&lt;br&gt;vanor. Varje ungdomsgeneration har någon gång beskrivits som den&lt;br&gt;”värsta någonsin”. Beskrivning av ungdomar och ungdomskulturer&lt;br&gt;skall därför tas med en nypa salt, eftersom den som beskriver också är&lt;br&gt;präglad av sin egen ungdom och sina, i takt med växande ålder, idyllise-&lt;br&gt;rade minnen av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därför finnas skäl att framhålla att Sverige i den nationella&lt;br&gt;handlingsplan, som utarbetades efter ett beslut på FN:s barnmöte i New&lt;br&gt;York 1990, konstaterar att ”de allra flesta barn och ungdomar i Sverige&lt;br&gt;har förmånen att få växa upp under materiellt och socialt trygga förhål-&lt;br&gt;landen. De flesta barn är vid god hälsa och mår psykiskt bra. Barnfa-&lt;br&gt;miljernas ekonomi är generellt sett god och boendestandarden hög”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likväl finns det mycket som talar för att många unga växer upp i en&lt;br&gt;hård tillvaro. Urbaniseringen har medfört omflyttningar och rotlöshet.&lt;br&gt;Många storstadsmiljöer har byggts med dålig känsla för, inte minst de&lt;br&gt;ungas, livsmiljö. Främlingsskap bidrar också till problembilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som ungdomstiden har förlängts och ungdomskulturer ut-&lt;br&gt;vecklats, har unga tidigare än förr förvärvat vuxna färdigheter och erfa-&lt;br&gt;renheter. Det ökade mediautbudet, ungas resande och större rörlighet&lt;br&gt;gör att de unga tidigare är kunniga och orienterade om sin omvärld,&lt;br&gt;men också att de tidigare får möta våld, råhet och droger såväl i under-&lt;br&gt;hållning, i nyhetssändningar som ofta nog också i verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ofta förekommande intrycket att ungdomsbrottsligheten ökar är&lt;br&gt;förvisso en sanning med modifikation. Klar är dock tendensen att kri-&lt;br&gt;minaliteten ökar i lägre åldrar. Mindre dramatiskt kan samma sak sägas&lt;br&gt;gälla företeelser som modemedvetenhet, umgängesformer och omvärlds-&lt;br&gt;medvetenhet. Barn blir i dessa avseenden vuxna tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att exempelvis social kompetens blir allt viktigare och&lt;br&gt;viktig allt tidigare. Många barn på daghem har redan före skolåldern&lt;br&gt;mött fler människor än vad människorna i forna tiders isolerade byar&lt;br&gt;gjorde under hela sitt liv. Förmågan att ta sig fram i tillvaron, att pröva,&lt;br&gt;granska, knyta kontakter, sovra och att kritiskt granska budskap och allt&lt;br&gt;annat som hör till denna svårdefinierade kompetens - blir viktig redan&lt;br&gt;för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en viss del har säkert vuxna en benägenhet att underskatta barns&lt;br&gt;och ungas förmåga att tillägna sig denna kompetens på egen hand. Da-&lt;br&gt;gens unga må växa upp i en tuffare värld, men de är också bättre skick-&lt;br&gt;ade att klara den. Men till en viss del ställer det också nya och högre&lt;br&gt;krav på de vuxna i allmänhet och på skolan i synnerhet. Skolans förmå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga att tidigt ge de unga tillräckliga kunskaper, men också social och mo- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ralisk kompetens att orientera sig bland många intryck, att sortera bort&lt;br&gt;det skadliga från det roliga i ungdomskulturer, att hitta kunskaper och&lt;br&gt;ta sig fram hel och oskadad - såväl i fysisk som i mer överförd betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- blir viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapers evighet och förgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har Europakartan snabbt förändrats. I stort sett varje&lt;br&gt;prognos om mikroelektronikens och bioteknikens utvecklingstakt har&lt;br&gt;visat sig vara en underskattning. Många av de populäraste yrkena hos&lt;br&gt;dem som lämnar gymnasieskolan i dag, fanns inte för en generation se-&lt;br&gt;dan. Nya rön och insikter om miljöeffekter, teknologiska förändringar,&lt;br&gt;nya upptäckter för medicinen, det snabbt växande utbudet av informa-&lt;br&gt;tion i olika media tvingar fram ständiga förändringar, revideringar och&lt;br&gt;kompletteringar av den mänskliga kunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns allt mer att kunna och att lära sig, samtidigt som många slag&lt;br&gt;av kunskap blir tidsbundna och förgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat och ständigt föränderligt utbud av varor, tjänster, studiekom-&lt;br&gt;binationer och möjliga yrken, ställer större krav på medborgarna som&lt;br&gt;konsumenter. Såväl den snabba förändringstakten som ungdomars pre-&lt;br&gt;ferenser talar också för att många inte kommer att välja en bana för li-&lt;br&gt;vet, utan kommer att byta yrke, yrkeskunskap och kompetens både en&lt;br&gt;och fler gånger under sin aktiva tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande snabba förändringar gäller för vad man brukar kalla&lt;br&gt;medborgarkunskap - det som man oavsett yrkesval och utbildning mås-&lt;br&gt;te kunna som medborgare i ett modernt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta måste med nödvändighet också leda till att frågan om vad sko-&lt;br&gt;lan skall lära ut och inte lära ut, blir föremål för en ständig diskussion&lt;br&gt;och prövning. Den snabba förändringstakten inom teknologi och sam-&lt;br&gt;hällssystem gör att mycket av det som skolan lär ut riskerar att bli för-&lt;br&gt;åldrat redan innan ens skoltiden är slut. Detta riktar uppmärksamheten&lt;br&gt;inte endast på skolans nya uppgifter, utan också på dess nödvändiga be-&lt;br&gt;gränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av detta blir dock inte att hela skolans pensum och alla&lt;br&gt;prioriteringar nödvändigtvis måste anpassas och förändras i takt med&lt;br&gt;förändringen i teknologi och samhälle. Tvärtom har det moderna sam-&lt;br&gt;hällets snabba förändringstakt lett till ett ökat intresse för ”tidlösa” kun-&lt;br&gt;skaper, där skolan är svår eller omöjlig att ersätta. Det finns också kun-&lt;br&gt;skaper, som skolan är mer eller mindre ensam om att förmedla. Det&lt;br&gt;gäller viktiga delar av kulturarvet i form av exempelvis kontakten med&lt;br&gt;historia, konst, litteratur och poesi. I en föränderlig tid blir det beståen-&lt;br&gt;de viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle där alla oftare och tidigare i livet ställs inför svåra val&lt;br&gt;och viktiga ställningstaganden, blir grunden för moraliska ställningsta-&lt;br&gt;ganden och den därigenom givna moraliska kompetensen och förmågan&lt;br&gt;att göra etiska bedömningar viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språket - det egna och främmande språk - och förmågan att kommu-&lt;br&gt;nicera i tal och skrift har ett växande värde alldeles oavsett tekniska, po-&lt;br&gt;litiska och samhälleliga förändringar. Den språkliga säkerhetens bety-&lt;br&gt;delse för individers livschanser och demokratiska kapacitet samt skolans&lt;br&gt;betydelse för språket är självklara konstateranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förflutna möter ett brett och växande intresse, och det gäller inte&lt;br&gt;bara historia i det avseende som speglas i skolans historieämne, utan&lt;br&gt;även i form av hantverk, musik, kunskap om hembygden och historiska&lt;br&gt;dimensioner inom andra områden från teknik till litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svår att beskriva, men lika viktig, är skolans uppgift att förbereda det&lt;br&gt;livslånga lärandet. Skolan måste ge en god grund och förberedelse för&lt;br&gt;utbildningar efter skolan. Kunskapen om kunskapen - kunskapen om&lt;br&gt;var och hur kunskap hittas och tillgodogörs, förmågan att granska, lära&lt;br&gt;sig att sovra bland information och förmågan att känna lärandets glädje.&lt;br&gt;Bland de kunskaper som bara skolan kan ge, är dessa redskap de vikti-&lt;br&gt;gaste som skolan kan ge de unga på färden mot framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationssamhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En påtaglig förändring i det moderna samhället är det växande informa-&lt;br&gt;tionsutbudet. Ibland talas det om ett informations- eller kunskapssam-&lt;br&gt;hälle, som ersätter industrisamhället. Men mer korrekt är att säga att&lt;br&gt;kunskaps- och informationsinnehållet i alla verksamheter - inte minst&lt;br&gt;industriproduktion - växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologin är den kanske starkaste kraften i denna ut-&lt;br&gt;veckling och den som fått störst genomslag i människors dagliga liv.&lt;br&gt;Användningen av datorer har förändrat stora delar av arbetslivet. Dator-&lt;br&gt;användningen i kombination med telekommunikation har möjliggjort&lt;br&gt;yrkesarbete på stort avstånd från arbetsplatsen. Den ger många möjlig-&lt;br&gt;het till ett rikare liv, samtidigt som det kan skapa nya problem med&lt;br&gt;utarmning av arbetsuppgifter, isolering och färre mänskliga kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens unga utsätts för ett stort flöde av nyheter, impulser, data, in-&lt;br&gt;tryck och osorterade fakta. Ett av de största problemen i detta informa-&lt;br&gt;tionsflöde är att skapa ordning, perspektiv och sammanhang i mängden&lt;br&gt;av information. Visserligen vet man mer, men risken är att kunskapen&lt;br&gt;blir fragmentiserad och saknar sammanhang i tid och rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information blir kunskap först när man kan ta den till sig, infoga den&lt;br&gt;i ett begripligt sammanhang och kombinera den med de kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter man redan har. Skolans uppgift blir också i hög grad att ge&lt;br&gt;de unga redskap för att hantera det stora informationsutbudet och göra&lt;br&gt;tidsbunden information och intryck användbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränslös värld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en stark internationalisering i hela världen. Utvecklingen på&lt;br&gt;kommunikationsområdet och i media är en av förutsättningarna för&lt;br&gt;detta. Ungdomars åsikter och smak när det gäller t.ex. film, litteratur&lt;br&gt;och musik skiljer sig allt mindre åt mellan olika länder. Dagens unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskar är ofta väl orienterade om världen, kunniga i främmande&lt;br&gt;språk och geografi och mer beresta än tidigare generationer. Likväl&lt;br&gt;kommer framtiden att kräva mer kunskaper på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker genomgripande förändringar i Europa, både i form av in-&lt;br&gt;tegrationssträvanden och dess motsats. Sverige har lämnat in sin med-&lt;br&gt;lemsansökan till den Europeiska Gemenskapen. EES-avtalet kommer,&lt;br&gt;om det går igenom, att inom en nära framtid påverka en rad förhållan-&lt;br&gt;den i Sverige och skapa nya möjligheter, inte minst inom utbildnings-&lt;br&gt;området. Samtidigt leder detta till att den tidigare så starka tonvikt på&lt;br&gt;anglosaxiska intryck och språk som präglat de svenska internationella&lt;br&gt;utblickarna, nu kompletteras med ett växande intresse för de andra sto-&lt;br&gt;ra europeiska kulturerna - språkligt, kulturellt och kontaktmässigt -&lt;br&gt;och även för vårt närområde i Baltikum och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det växande internationella utbytet får konsekvenser även för skolan.&lt;br&gt;Men denna utveckling leder inte bara till krav på nya kunskaper utan&lt;br&gt;aktualiserar också den växande betydelsen av förankring i det egna språ-&lt;br&gt;ket, historien och kulturen, av förankringen i den egna hembygden och&lt;br&gt;av den nordiska dimensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i den internationella ”masskulturens” och tågluffandets tide-&lt;br&gt;varv ofta ungdomen som har lättast att ta del i internationaliseringen.&lt;br&gt;För skolan gäller det att fånga upp och vidareutveckla detta. Så långt&lt;br&gt;möjligt utifrån egna upplevelser och erfarenheter måste varje ung män-&lt;br&gt;niska genom skolan få insikter i internationella beroenden och sam-&lt;br&gt;band, förståelse för andra kultur- och samhällstraditioner och kunska-&lt;br&gt;per i språk och om andra länder. Dessa frågor behandlas vidare i det&lt;br&gt;följande avsnittet om skolans roll och uppgifter. Betydelsen och konse-&lt;br&gt;kvenserna av internationaliseringen för skolväsendet finns utvecklade i&lt;br&gt;betänkandet Svensk skola i världen (SOU 1992:93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värld att vårda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågorna är viktiga frågor som tas upp i många olika sammanhang.&lt;br&gt;Allt fler blir medvetna om att det är nödvändigt för oss alla att vi väl&lt;br&gt;vårdar jordens resurser av energi, vatten, skog och odlingsbar mark. De&lt;br&gt;kriser som hotar världssamhället genom överbefolkning, miljökatastro-&lt;br&gt;fer och de vidgade klyftorna mellan rika och fattiga länder blir uppen-&lt;br&gt;bara för allt fler. Det gemensamma ansvaret för miljön och det ömsesi-&lt;br&gt;diga beroendet mellan folk och stater är frågor som måste tas upp ock-&lt;br&gt;så i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att ge eleverna kunskaper och perspektiv som ger dem möj-&lt;br&gt;ligheter både att ta ett ansvar för det de själva direkt kan påverka, t.ex.&lt;br&gt;egna konsumtions- och levnadsvanor, och att kunna förhålla sig till&lt;br&gt;mer övergripande och globala frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mångkulturellt samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är sedan länge ett invandrarland. Tusentals barn och ungdomar&lt;br&gt;i skolåldern är invandrare eller har invandrarbakgrund. Alltfler kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer också från avlägsna länder. Barn får i dag personliga kontakter&lt;br&gt;över språk- och kulturgränser på ett sätt som tidigare generationer ald-&lt;br&gt;rig har upplevt. Det vidgar och berikar barns och ungdomars perspek-&lt;br&gt;tiv. Det svenska samhället bör dock eftersträva att bättre än hittills till-&lt;br&gt;varata och dra nytta av den tillgång som invandrares annorlunda kun-&lt;br&gt;skaper och erfarenheter utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de senaste årens invandrare är flyktingar. Många kommer&lt;br&gt;från svåra förhållanden i länder som härjas av krig och katastrofer.&lt;br&gt;Många flyktingbarn har, när de kommer till Sverige, svåra upplevelser&lt;br&gt;bakom sig. Alla barn har inte sådana problem, men det faktum att så&lt;br&gt;många elever har rötter i andra kulturer innebär i sig att skolan måste&lt;br&gt;kunna hantera de skillnader i värderingar som kan finnas t.ex. i synen&lt;br&gt;på religion, skola, könsroller och uppfostran. Bostadssegregationen,&lt;br&gt;framför allt i storstäderna, leder till att vissa skolor har en stor andel in-&lt;br&gt;vandrarbarn. Språkproblem och motsättningar som kan uppstå på&lt;br&gt;grund av olikheter i bakgrund och tänkesätt hör till dessa skolors var-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans växande roll och betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är belagt att den allmänna folkskolans införande och den generellt&lt;br&gt;stigande utbildningsnivån har haft stor betydelse för den enorma ut-&lt;br&gt;vecklingen av Sverige till ett av världens rikaste länder under tiden från&lt;br&gt;1800-talets senare hälft och ett sekel framåt. Motsvarande samband kan&lt;br&gt;konstateras i andra länder med snabb tillväxt och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man talar om ett lands utbildningsväsende som dess intellektuella in-&lt;br&gt;frastruktur och betraktar den som minst lika viktig som den fysiska in-&lt;br&gt;frastrukturen för nationens förutsättningar att skapa välstånd. Ekonomi-&lt;br&gt;kommissionen konstaterar i sitt betänkande Nya villkor för ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt (SOU 1993:16) att det finns ett väl belagt samband mellan ut-&lt;br&gt;bildningsväsendets kvalitet, kunskaper och ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insikten om utbildningens betydelse för tillväxt och välstånd har lett&lt;br&gt;till ett allt större intresse för skolan, vad den kan och skall göra och hur&lt;br&gt;väl den lyckas med sin uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta leder till att skolans och det svenska utbildningsväsendets pre-&lt;br&gt;stationer i allt högre utsträckning också kommer att utsättas för gransk-&lt;br&gt;ning och jämförelser med andra länders. Skolans och utbildningsväsen-&lt;br&gt;dets kvalitet är en viktig konkurrensfaktor och den svenska skolan mås-&lt;br&gt;te, om vi skall förbli en välståndsnation, tillhöra de absolut bästa i värl-&lt;br&gt;den. Detta är ett oundvikligt faktum, trots alla de reservationer som kan&lt;br&gt;göras om svårigheten i att mäta skolans kvalitet och i att avgöra olika&lt;br&gt;kunskapers relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att större uppmärksamhet kommer att ägnas åt frågorna&lt;br&gt;om skolan ger tillräckliga grundkunskaper inom exempelvis språk, ma-&lt;br&gt;tematik och naturvetenskap för en framtida arbetsmarknad och efterföl-&lt;br&gt;jande utbildningsformer, tillräckliga medborgarkunskaper, i t.ex. förmå-&lt;br&gt;gan att sortera, systematisera och söka kunskap och information för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderna samhället och om skolan lyckas fömedla den kunskap och den Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;kunskap om lärandet, som är nödvändig för det livslånga lärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att nya krav kommer att ställas på lärare och rektorer&lt;br&gt;samt därmed på fortbildning och pedagogisk utveckling. Ambitionen att&lt;br&gt;definiera och utveckla lärares yrkeskunnande blir viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär också att skolan kommer att utsättas för fler och under-&lt;br&gt;stundom svårförenliga krav. Det är lätt att peka på kunskaper man gott&lt;br&gt;kan lära sig i skolan. En sådan diskussion är viktig och det är en stor&lt;br&gt;tillgång om den ständigt förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kommer detta också att ställa större krav på skolans be-&lt;br&gt;gränsningar, vad skolan inte bör göra. Att framhålla vad skolan inte bör&lt;br&gt;prioritera ger sällan applåder, men den diskussionen är inte mindre&lt;br&gt;viktig. För att kunna lyckas med det som skolan absolut inte får miss-&lt;br&gt;lyckas med, kan den inte bli den plats där alla förhoppningar om fram-&lt;br&gt;tiden och nästa generation skall infrias. Kraven på att även skolan prio-&lt;br&gt;riterar mellan aldrig så viktiga ambitioner ökar i takt med att kraven&lt;br&gt;på skolan växer. Dessa frågor berörs ytterligare i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många avseenden står Sverige i dag inför ett vägval, där våra förut-&lt;br&gt;sättningar att förbli en nation med hög levnadsstandard, väl utvecklad&lt;br&gt;kunskap och industri och god social omsorg kommer att avgöras. En&lt;br&gt;skola av hög kvalitet och med höga ambitioner är en viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för Sveriges framtid som välfärdsnation. Det är därför rimligt och&lt;br&gt;naturligt att förhoppningarna och förväntningarna på skolan kommer&lt;br&gt;att höjas. Men i det flöde av dystra prognoser och dåliga nyheter, som&lt;br&gt;präglat samhällsdebatten och bilden av Sverige under senare år, kan det&lt;br&gt;finnas skäl att påminna om att skolan i hög grad är ett barn av ljuset, av&lt;br&gt;framtidstro och utvecklingsoptimism och av den obändliga tron på var-&lt;br&gt;je människas inneboende förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Skolans roll och uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund, som nu tecknats, skall skolans uppgifter inför sekel-&lt;br&gt;skiftet och inledningen till 2000-talet beskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper och fostran har traditionellt angivits vara skolans huvud-&lt;br&gt;uppgifter. Dessa begrepp har formulerats på olika sätt och de har haft&lt;br&gt;delvis olika innebörd under skilda perioder. Den första folkskolans&lt;br&gt;uppgift var starkt relaterad till kyrkans krav. Successivt utökades emel-&lt;br&gt;lertid skolans uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1940 års skolberedning och 1946 års skolkommission lade grunden&lt;br&gt;till dagens skola. För skolkommissionen framstod det ”demokratins&lt;br&gt;samhälle”, för vilket skolan skulle utbilda och till vilket den skulle bi-&lt;br&gt;dra, som något av en nyskapelse. Den tidigare bildningsfilosofin och re-&lt;br&gt;formpedagogiken av tyskt ursprung tedde sig överspelad. Med hjälp av&lt;br&gt;främst den samtida nordamerikanska beteendevetenskapen, skulle sko-&lt;br&gt;lan omformas till ett redskap i kampen för detta goda samhälle. Skolan&lt;br&gt;skulle vara en spjutspets och dess uppgifter härleddes till en del ur fore-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningarna om det politiska liv, arbetsliv och sociala liv, som skulle&lt;br&gt;höra det framtida samhället till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens Sverige har ett sådant planeringstänkande till stor del förlorat&lt;br&gt;sin tillämplighet. Sverige har kommit att bli så beroende av en förän-&lt;br&gt;derlig omvärld att det förefaller omöjligt att låta läroplanen för grund-&lt;br&gt;skolan med någon större säkerhet återspegla det framtida samhällsliv vi&lt;br&gt;väntar eller önskar oss. Skolan har ett större och mer varaktigt uppdrag&lt;br&gt;än att effektuera den rådande konjunkturens och tidsandans krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller nu att göra det möjligt också för grundskolan att i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills tillgodose de behov av mångfald och valfrihet, som&lt;br&gt;finns hos barn och deras föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den motsättning mellan skolans kunskapsförmedlande och fostrande&lt;br&gt;uppgift, som tidvis lyfts fram i debatten, är skenbar. I en viss mening är&lt;br&gt;fostran en del av undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mål- och resultatorienterade styrning, som skall gälla för skolan,&lt;br&gt;fordrar tydliga nationella beskrivningar av vilka kunskaper eleverna&lt;br&gt;skall skaffa sig och utveckla. Detta förutsätter i sin tur en klar ansvars-&lt;br&gt;fördelning i skolan, liksom en kvalificerad kunskapsdiskussion i de en-&lt;br&gt;skilda skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans huvuduppgift är att ge nästa generation kunskaper och fost-&lt;br&gt;ran av hög kvalitet. Detta förhindrar inte att skolan har en rad andra&lt;br&gt;uppgifter och funktioner, inte minst som samhällsinstitution. Skolan är&lt;br&gt;vår största arbetsplats. I skolan knyts livslånga vänskapsband. Den är en&lt;br&gt;av de allra viktigaste kulturbärarna och arena för kulturskapande. Den&lt;br&gt;är en viktig mötesplats och i glesbygden kan skolan vara skillnaden&lt;br&gt;mellan en levande eller en döende bygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten utvecklas synen på skolans uppgifter; att ge be-&lt;br&gt;stående kunskaper och värden samt att utgöra en god miljö för lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestående kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall ge de viktiga, mer bestående kunskaperna. Urvalet&lt;br&gt;av vilka kunskaper som är centrala och vad som är skolans uppgift har&lt;br&gt;vartefter kodifierats i tidigare läroplaner. Det är nu dags att på nytt&lt;br&gt;granska skolans uppgifter. En viktig fråga är att finna balanspunkten&lt;br&gt;mellan å ena sidan den beständiga uppgift skolan har - att överföra ett&lt;br&gt;kulturarv - och å andra sidan de krav på nya kunskaper, som utveck-&lt;br&gt;lingen i olika avseenden ställer. Var ansvaret ligger i detta - vad man&lt;br&gt;skall föreskriva nationellt och var det lokala ansvaret tar vid - måste nu&lt;br&gt;formuleras tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har efter hand tillförts allt fler uppgifter. Kraven att behandla&lt;br&gt;nya områden har sedan efterkrigstiden successivt ökat. Skolan har inne-&lt;br&gt;hållsligt blivit överlastad. Det har alltid varit lättare att föra till nytt in-&lt;br&gt;nehåll än att visa på vad som kan tas bort eller minska. Det uppstår en&lt;br&gt;skillnad mellan de krav som ställs i läroplan och kursplaner och verk-&lt;br&gt;ligheten i den enskilda skolan, där urvalet av stoff till sist görs. Ofta nog&lt;br&gt;har samhällets oförmåga att prioritera mellan de krav och ambitioner,&lt;br&gt;som riktas mot skolan, lett till att lärarna fatt göra det. Samtidigt har lä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rarna också fått kritik när skolan inte lyckas förmedla alla de kunska-&lt;br&gt;per, all den information och all den goda fostran, som det funnits för-&lt;br&gt;hoppningar om. Allt detta är problem som skolor i hela den industriali-&lt;br&gt;serade delen av världen brottas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet i grundskolan skall koncentreras till grundläggande och mer&lt;br&gt;beständiga kunskaper. Vissa av skolans ursprungliga uppgifter - att lära&lt;br&gt;eleverna läsa, skriva och räkna - är alltjämt lika viktiga som självklara.&lt;br&gt;Med mer beständiga kunskaper skall här i övrigt förstås sådana kunska-&lt;br&gt;per som utgör kärninnehållet i skolans ämnen och som kommer till ut-&lt;br&gt;tryck i nationella kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tala om koncentration på beständiga och grundläggande kunska-&lt;br&gt;per, innebär inte att andra kunskaper skulle vara oviktiga eller att am-&lt;br&gt;bitionen i skolan skall sättas lågt. Tvärtom är detta endast ett uttryck för&lt;br&gt;att det är på dessa grundläggande kunskaper som fortsatta studier, och&lt;br&gt;möjligheten att tillgodogöra sig dessa, vilar. Det är också ett uttryck för&lt;br&gt;att skolan absolut inte får misslyckas med det som skolan gör bättre än&lt;br&gt;någon annan, bättre än efterföljande utbildningsformer, bättre än ar-&lt;br&gt;betslivet och bättre än media, föreningar, organisationer och andra in-&lt;br&gt;formationsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stödjer den kunskapssyn och den diskussion om bildning&lt;br&gt;i vår tid, som Läroplanskommittén givit uttryck för och fört. Det finns&lt;br&gt;skäl att också markera en speciell aspekt - även den uppmärksammad&lt;br&gt;av Läroplanskommittén - nämligen att skolan inte enbart kan syfta till&lt;br&gt;individens självbildning. Skolan har i varje samhälle till uppgift att sör-&lt;br&gt;ja för kulturens fortbestånd. Inget samhälle kan fortleva, om inte bety-&lt;br&gt;dande delar av de äldres kunskaper och erfarenheter förs vidare till de&lt;br&gt;yngre, en överföring, som i ett modernt samhälle, i hög grad ombesörjs&lt;br&gt;av skolan. För att använda ett ord, som ibland har fått en negativ klang:&lt;br&gt;skolan måste per definition ägna sig åt förmedlingspedagogik. Överfö-&lt;br&gt;ringen av vetande och värden tillhör skolans centrala och ofrånkomliga&lt;br&gt;uppgifter. Skolan skall ge eleverna tillträde till kunskapstraditioner.&lt;br&gt;Den klassiska bildningstanken har inte något gemensamt med föreställ-&lt;br&gt;ningen om fri fostran i form av ohämmad utveckling av förmågor, som&lt;br&gt;naturen har nedlagt i barnet. En sådan föreställning går stick i stäv med&lt;br&gt;uppfattningen att människan är en varelse som bildar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan är en verksamhet med mycket långa tidsperspektiv. Spännet&lt;br&gt;mellan den verklighetsuppfattning som präglar skolan för dem som&lt;br&gt;skriver, fattar beslut om eller genomför dagens läroplan och den tid-&lt;br&gt;punkt när kunskaper förvärvade enligt denna läroplan skall användas,&lt;br&gt;kan väl vara ett sekel. Det gör skolan, på gott och ont, till en konserve-&lt;br&gt;rande institution. Det kräver en stor portion av ödmjukhet och tålamod&lt;br&gt;inför skolan och dess uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan betraktas ofta med ett kortsiktigt perspektiv, präglat av tidsan-&lt;br&gt;dan. Det finns alltid en risk att varje generation betraktar sin egen tid&lt;br&gt;som så unik och så särskild från tidigare år, att den överskattar betydel-&lt;br&gt;sen av förändringar i t.ex. teknik och underskattar betydelsen av det be-&lt;br&gt;stående i de problem tekniken förutsätts lösa. I mänskliga värderingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drömmar, livsmål och prioriteringar finns många beständiga inslag, som Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ingår i våra egna kulturtraditioner t.ex. i kristendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med detta synsätt anser vi att konsekvenserna för&lt;br&gt;skolan av informationsteknologins utveckling främst bör ses som nya&lt;br&gt;förutsättningar för utbildning och undervisning och inte som ett nytt&lt;br&gt;innehåll i läroplan och kursplaner. Grundskolan bör ge allmänna kun-&lt;br&gt;skaper i teknik och om teknologins roll, men främst bör den ge verktyg&lt;br&gt;som - rätt använda - kan leda till en effektivare, mer levande och spän-&lt;br&gt;nande undervisning. Det finns en tendens till att ny teknik och nya&lt;br&gt;verktyg pedagogiseras, när de förs in i skolan i bemärkelsen att det un-&lt;br&gt;dervisas om dem i stället för med hjälp av dem. Att använda moderna&lt;br&gt;medier och upptäcka de möjligheter dessa ger, är också ofta ett överläg-&lt;br&gt;set sätt att lära sig något väsentligt om deras funktioner och konstruk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya verktyg i skolans arbete, som informationsteknologin bidrar&lt;br&gt;med kan dock inte förringa bokens roll och betydelse i skolan. Det&lt;br&gt;skrivna och talade ordet är ett ännu oöverträffat redskap för studier, för&lt;br&gt;mänskliga upplevelser i tid och rum och för utbyte av tankar och erfa-&lt;br&gt;renheter mellan människor. Grundskoleförordningen säger att varje&lt;br&gt;grundskola skall ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning&lt;br&gt;som behövs för en tidsenlig utbildning. Denna föreskrift, som bör gälla&lt;br&gt;också i framtiden, garanterar att det i varje kommun finns minst ett&lt;br&gt;bibliotek knutet till skolan där. Detta är en stor och utvecklingsbar till-&lt;br&gt;gång för alla kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan de möjligheter modern informationsteknologi ger i&lt;br&gt;skolan och den ännu begränsade användningen och den relativt låga&lt;br&gt;kompetensnivån hos dess användare och kanske också det låga intresse&lt;br&gt;för dess möjligheter, som finns i skolan, leder till en rad frågor. Det gäl-&lt;br&gt;ler t.ex. den ”generationsklyfta”, som är särskilt tydlig vad avser kun-&lt;br&gt;skap om ny teknik. Många elever har i dag - till skillnad från många lä-&lt;br&gt;rare - en kunnig, avspänd och vardaglig kontakt med tämligen avance-&lt;br&gt;rad informationsteknologi. Här ryms också både ett rättvise- och ett&lt;br&gt;jämställdhetsproblem. Många ungdomar - en övervägande del är pojkar&lt;br&gt;- får i hemmet tillgång till och erfarenhet av datorteknik, medan andra&lt;br&gt;helt saknar tillgång till sådant. Statens skolverk fick hösten 1992 rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag att ansvara för utvecklingen och genomförandet av den&lt;br&gt;nationella datapolitiken för skolan. Hösten 1993 skall verket lämna en&lt;br&gt;första rapport om arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestående kunskaper är inte bara en uppsättning kunskaper, som kan&lt;br&gt;sorteras efter skolans ämnesgränser. Det är också i hög grad färdigheter&lt;br&gt;och förmågan att se perspektiv, samband och helheter, som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att tolka och tillgodogöra sig annan kunskap och information. I&lt;br&gt;direktiven till Läroplanskommitténs arbete, och i andra sammanhang,&lt;br&gt;har regeringen pekat på tre perspektiv, som måste prägla skolans arbete.&lt;br&gt;Perspektiv, därför att de mer eller mindre återfinns i skolans samtliga&lt;br&gt;ämnen och dessutom leder till konsekvenser och ett ansvar för skolans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personal i dess uppträdande och förhållningssätt även utanför lektioner-&lt;br&gt;na och själva undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tre är det etiska perspektivet, som ytterligare kommenteras i&lt;br&gt;nästa avsnitt, det internationella perspektivet och miljöperspektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående internationaliseringen ställer skolan inför delvis nya&lt;br&gt;uppgifter med konsekvenser både för den nationella styrningen och för&lt;br&gt;det lokala arbetet i skolan. Bredare och bättre språkkunskaper krävs in-&lt;br&gt;te bara för kontakter med människor från och i andra länder och i det&lt;br&gt;europeiska integrationsarbetet. Alla skall lära sig tala och läsa engelska,&lt;br&gt;de flesta också ett andra och många ett tredje främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkkunskaper krävs också i allt högre utsträckning i arbetslivet och&lt;br&gt;för högre studier. Därför måste grundskolans språkprogram stärkas.&lt;br&gt;Liksom Läroplanskommittén vill regeringen i det här sammanhanget&lt;br&gt;peka på den stora språktillgång, som människor med utländsk bak-&lt;br&gt;grund utgör. I Sverige finns över hundra språk representerade i skolan,&lt;br&gt;på arbetsplatser och i bostadsområden. Det finns alla skäl att på olika&lt;br&gt;sätt betydligt bättre än hittills ta till vara denna fond av språkligt kun-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans uppgift att förmedla centrala delar av vårt kulturarv får ny&lt;br&gt;aktualitet som grund för internationell samverkan och för förståelse för&lt;br&gt;andra folks kulturer. Kunskap och medvetenhet om det egna kulturar-&lt;br&gt;vet - både det svenska och det som bär upp den vidare kulturkrets vi&lt;br&gt;tillhör - måste ges i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det svenska språket och svensk kultur och historia måste al-&lt;br&gt;la i skolan få kännedom också om språk, kultur och historia i våra nor-&lt;br&gt;diska grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av och kunskaper om den nordiska dimensionen blir allt&lt;br&gt;viktigare. Ofta har andra nordiska länder och skolor lyckats bättre i att&lt;br&gt;förmedla kunskap om nordiska språk och nordisk kultur. Men glädjan-&lt;br&gt;de nog märks en ökad insikt om den nordiska dimensionens betydelse&lt;br&gt;och vilken tillgång den kan vara. Inte minst handlar det om en insikt,&lt;br&gt;om vilken nationell tillgång ett levande finskt och samiskt språk- och&lt;br&gt;kulturarv i Sverige utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mer internationellt orienterat samhälle skärps alltså kraven på en&lt;br&gt;fast förankring i den egna kulturen, historien och språket. Förankring-&lt;br&gt;en i det egna kulturarvet står inte i motsats till den internationella soli-&lt;br&gt;daritet och till den förståelse och respekt för andra folk och kulturer&lt;br&gt;som är så nödvändig. Den är, tvärtom, en förutsättning. Det är först när&lt;br&gt;man är medveten om och trygg i sin egen nationella identitet, som man&lt;br&gt;kan öppna sig och vara generös och tolerant mot det som kan upplevas&lt;br&gt;som annorlunda och främmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöperspektivet. Dagens miljöproblem uppkommer främst som en&lt;br&gt;följd av våra konsumtionsmönster och levnadsvanor. Det innebär samti-&lt;br&gt;digt att lösningarna i större utsträckning än tidigare ligger på varje en-&lt;br&gt;skild människa i hennes egenskap av konsument, producent, trafikant&lt;br&gt;osv. Vanor måste förändras och då ställs det krav på var och en av oss.&lt;br&gt;Konsekvenserna av olika livsstilar måste bli uppenbara. Ökade kunska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per är därvid nödvändigt för att varaktigt förändra attityder och förhåll-&lt;br&gt;ningssätt. Dessa kunskaper måste framför allt ges i grundskolan. Därför&lt;br&gt;skall miljöfrågor med olika perspektiv behandlas inom ett flertal av&lt;br&gt;grundskolans ämnen. Särskilt viktiga är de naturvetenskapliga ämnena&lt;br&gt;liksom samhällskunskap, geografi och hemkunskap. Sambanden mellan&lt;br&gt;miljö och teknik, där teknik tolkas i en vid mening, är uppenbara.&lt;br&gt;Många miljöproblem har - liksom lösningarna på problemen - stark&lt;br&gt;anknytning till människans användning av tekniska produkter och pro-&lt;br&gt;duktionsprocesser. I likhet med Läroplanskommittén anser regeringen&lt;br&gt;att den nya läroplanen bör ange att rektor skall ha ansvaret för att en&lt;br&gt;god undervisning kommer till stånd inom sådana centrala kunskapsom-&lt;br&gt;råden som vilar på flera av skolans ämnen. Hit hör miljökunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med hjälp av de olika ämnena sammantagna som skolans mål&lt;br&gt;skall nås. Varje enskilt ämne har sin uppgift och sina mål formulerade i&lt;br&gt;kursplanen för respektive ämne. Där anges bl.a. minimikraven för vad&lt;br&gt;alla elever skall ha uppnått dels i årskurs 5, dels i årskurs 9. Där be-&lt;br&gt;skrivs också vad undervisning och inlärning skall sträva mot - ett ideal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för att nå en ständigt högre kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God miljö för lärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall vara en god miljö för lärande och stimulera till fort-&lt;br&gt;satt förkovran och bildning. I 1 kap. 2 § skollagen uttrycks dessa uppgif-&lt;br&gt;ter så här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i&lt;br&gt;samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till an-&lt;br&gt;svarskännande människor och samhällsmedlemmar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skollagen betonar elevernas harmoniska utveckling innebär det&lt;br&gt;att elevernas olika anlag - intellektuella, praktiska, fysiska och konst-&lt;br&gt;närliga - måste få utvecklas allsidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika skolämnena fyller olika funktioner och är olika till sin ka-&lt;br&gt;raktär. Några är främst inriktade på att utveckla elevernas språk och&lt;br&gt;kommunikativa förmåga, andra mot att utveckla elevernas kunskap och&lt;br&gt;föreställningar om omvärlden. Tillsammans bidrar de till elevernas har-&lt;br&gt;moniska utveckling. Eleverna får tillgång till olika slag av intellektuella&lt;br&gt;och manuella verktyg, liksom varierande medel för att uttrycka och ge-&lt;br&gt;stalta idéer och upplevelser och träna de olika sinnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har övertygande redovisat att skolans kunskaps-&lt;br&gt;uppgift inte enkelt kan reduceras till en fråga om urval av kunskaper&lt;br&gt;att förmedla. Läroplanskommittén beskriver fyra kunskapsformer, som,&lt;br&gt;mycket kortfattat kan sammanfattas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fakta är kunskap som information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förståelse är kunskap som meningsskapande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Färdigheter är kunskap som utförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förtrogenhet är kunskap som omdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper kan således inte betraktas som färdiga produkter, som kan&lt;br&gt;förstås isolerade från de sammanhang där de utvecklades. Elevernas&lt;br&gt;kunskapsutveckling påverkas också av hur skolans verksamhet är orga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niserad. Skolan måste erbjuda en miljö, där elevernas lärande blir me-&lt;br&gt;ningsfullt. Eleverna måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika&lt;br&gt;ämnesområden, så att dessa tillsammans kan fungera som intellektuella&lt;br&gt;verktyg. I skolan måste det finnas en balans mellan olika kunskapsfor-&lt;br&gt;mer. Genom reflektion över fakta och erfarenheter och genom bearbet-&lt;br&gt;ning av kunskaper utvecklas förmågan att tänka och reflektera. Kreati-&lt;br&gt;va, estetiska och etiska dimensioner är därför viktiga även i skolans ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta klassificerar man ämnena i olika grupper för att tydliggöra skill-&lt;br&gt;naden mellan dem. Så skilde man t.ex. tidigare mellan läroämnen, öv-&lt;br&gt;ningsämnen och yrkesämnen. Andra ämnesbeteckningar har varit fär-&lt;br&gt;dighetsämnen, kunskapsämnen, orienteringsämnen och praktisk-esteti-&lt;br&gt;ska ämnen. Det har också gjorts en åtskillnad mellan praktiska och teo-&lt;br&gt;retiska ämnen. Det finns många faror och nackdelar med att klassificera&lt;br&gt;ämnen på detta sätt. En är att man därigenom osynliggör den variation&lt;br&gt;av kunskaper och kunskapsformer, som finns inom ämnena. Det är in-&lt;br&gt;te bara i ett ämne man tecknar, det är inte bara i språkämnena man trä-&lt;br&gt;nar sin språkliga förmåga, det skall inte finnas enbart ett ämne, som ger&lt;br&gt;tillfälle till rörelse och motion under skoldagen, inte bara i ett ämne&lt;br&gt;man räknar etc. Det är viktigt att uppmärksamma de variationer av&lt;br&gt;kunskapsformer, som de enskilda ämnena rymmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans arbete måste organiseras på olika sätt beroende på elevernas&lt;br&gt;ålder, mognad m.m. Under de första skolåren skall barnen lära sig vissa&lt;br&gt;grundläggande saker och bygga upp en tillit till sin egen förmåga att lä-&lt;br&gt;ra. De första åren i skolan är en viktig grund för barnens fortsatta moto-&lt;br&gt;riska, intellektuella och sociala utveckling. De skall uppmuntras att for-&lt;br&gt;mulera sig och använda olika uttrycksformer - rita, måla, skriva,&lt;br&gt;sjunga, berätta och röra sig etc. Det är också viktigt, att barnen under&lt;br&gt;de första skolåren får upplevelser av olika slag, och att de successivt får&lt;br&gt;växa in i den lärande miljö, som skolan är. Under denna period går&lt;br&gt;barnen från talspråklighet till skriftspråklighet. Bilder och berättelser&lt;br&gt;måste få en stor plats, liksom samtal och praktiska färdigheter. För att&lt;br&gt;grundlägga en lust att lära och ta tillvara barnens nyfikenhet kan under-&lt;br&gt;visningen under den första skoltiden ofta organiseras utifrån barnens&lt;br&gt;frågor. Allteftersom de kommer i kontakt med olika kunskapsområden&lt;br&gt;blir organiseringen av innehållet i termer av ämnen ofta mer ändamåls-&lt;br&gt;enlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna skall ange respektive ämnes syfte, mål och innehåll.&lt;br&gt;Detta innebär inte att undervisningen måste ske ämnesvis. Den enskilda&lt;br&gt;skolan och läraren kan organisera undervisningen på det sätt, som bäst&lt;br&gt;leder mot målet. I det utvecklingsarbete som under 1980-talet bedrivits&lt;br&gt;med Lgr 80 som bas, har framsteg gjorts vad gäller utvecklingen av ar-&lt;br&gt;betsformer och arbetssätt. Detta har lett till fördjupade kunskapsdiskus-&lt;br&gt;sioner på skolorna. När nu skolväsendet går över till ett system, där lä-&lt;br&gt;rarna har ett tydligare ansvar för utvecklingen av verksamheten i sko-&lt;br&gt;lan, blir diskussionen om de kunskaps- och inlärningsteoretiska grun-&lt;br&gt;derna för verksamheten än viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarens arbete innebär ställningstaganden såväl till kunskap, lärande&lt;br&gt;och undervisning, som till hur detta omsätts i lärargärningen. En sådan&lt;br&gt;verksamhet kan inte styras genom statliga föreskrifter om dess utform-&lt;br&gt;ning. Det är i stället samspelet mellan lärarnas teoretiska kunskaper och&lt;br&gt;verksamhetens praktiska utformning som är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Barn är olika då de kommer till skolan. Skolan bör heller inte sträva&lt;br&gt;efter att göra dem lika. När de lämnar skolan bör de göra det med bibe-&lt;br&gt;hållen individualitet och särprägel och med en uppövad förmåga att re-&lt;br&gt;spektera individualiteten hos andra människor.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu citerade stycket är ett avsnitt ur Lgr 80, som skulle kunna stå&lt;br&gt;kvar i den läroplan som föreslås i denna proposition. Det är ett gott ex-&lt;br&gt;empel på att regeringen vill bevara och förstärka riktlinjer, som varit&lt;br&gt;giltiga för skolan under mer än tio år. Det kommer till uttryck i förslag&lt;br&gt;om ett väsentligt ökat utrymme för personliga val i skolan. Den nya lä-&lt;br&gt;roplanen bör också markera rätten för eleverna att utöva inflytande på&lt;br&gt;arbetet i skolan, framför allt genom att de, med stigande ålder, tar ett&lt;br&gt;allt större personligt ansvar för sin utbildning. Skolan skall vara en&lt;br&gt;plats där alla har en chans att lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarnas rätt till avgörande inflytande över och information om&lt;br&gt;sina barns skolgång understryks i denna proposition - inte minst i för-&lt;br&gt;slagen om bedömning och betyg. Förslag om utvidgad valfrihet och om&lt;br&gt;rätt att välja skola har tidigare förelagts riksdagen (prop. 1991/92:95 och&lt;br&gt;prop. 1992/93:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet bildning har, som Läroplanskommittén anfört, under två-&lt;br&gt;hundra år varit ett centralt begrepp i debatten om skolans värde och&lt;br&gt;mening. Det är egentligen bara under de senaste fyrtio åren, som det i&lt;br&gt;Sverige fallit bort ur läroplanerna och den officiella begreppsrepertoa-&lt;br&gt;ren om skolan. Våra förslag i det följande handlar om bildning i dess&lt;br&gt;djupaste och vidaste mening. Bildningsbegreppet och dess innebörd för&lt;br&gt;skolan borde därför åter aktualiseras och diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola med goda värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § skollagen föreskrivs att verksamheten i skolan skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.&lt;br&gt;Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje män-&lt;br&gt;niskas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges de grundläggande värden som gäller för skolan och som är&lt;br&gt;oförytterliga. Oförytterliga värden är de, som i en given kulturkrets för-&lt;br&gt;utsätts gälla under alla omständigheter. Dessa värden behöver inte moti-&lt;br&gt;veras med rationella argument. De är i kraft oavsett om de i enskilda&lt;br&gt;fall kan te sig opraktiska, oekonomiska eller ineffektiva och onyttiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande värden, som vårt samhällsliv vilar på är inte en&lt;br&gt;gång för alla givna. De måste förstås, förankras, förklaras, försvaras och&lt;br&gt;utvecklas. De normer, som skolans verksamhet skall bygga på, såsom&lt;br&gt;respekt för människans värdighet, individens frihet och integritet, jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män, omsorgen om den som har det svårt,&lt;br&gt;det personliga ansvaret, har en djup förankring i vårt land och vår kul-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tur. Det är normer, som således har djupa rötter i vår historiska utveck-&lt;br&gt;ling. Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kris-&lt;br&gt;ten etik och västerländsk humanism. Skolan har en viktig uppgift i att&lt;br&gt;hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och förankrats. Ele-&lt;br&gt;verna skall också få skolans hjälp med att utveckla ett personligt för-&lt;br&gt;hållningssätt till dem och till den grund de vilar på. De skall få sådana&lt;br&gt;kunskaper att de medvetet kan ta ställning i olika frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna kring det etiska perspektivet i skolan har mött ett ökat in-&lt;br&gt;tresse. Detta är inte ett uttryck för att de grundläggande värdena eller&lt;br&gt;etiken på något sätt är nya eller annorlunda än tidigare. Snarare bör det&lt;br&gt;tolkas som ett uttryck för insikten om att alla hamnar i situationer, där&lt;br&gt;de måste vägledas av sin egen etiska kompass och där yttre regler inte&lt;br&gt;räcker. Alla hamnar i sådana situationer som medborgare och familje-&lt;br&gt;medlemmar. De flesta gör det i yrkeslivet och allt fler gör det som be-&lt;br&gt;slutsfattare med möjlighet att påverka andras liv. Det är också en insikt&lt;br&gt;om att en etisk kompass och moralisk kompetens är en av de viktigaste&lt;br&gt;färdigheter med livslångt värde som skolan kan ge de unga. Även om&lt;br&gt;etik alltid är en högst personlig och individuell dygd, så finns det ett&lt;br&gt;kollektivt ansvar för att förmedla och upprätthålla den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de grundläggande värden som bildar etiken är sådana som&lt;br&gt;omfattas av en överväldigande majoritet av medborgarna, kan en diskus-&lt;br&gt;sion om dessa lätt uppfattas som att slå in öppna dörrar. Det är dock&lt;br&gt;viktigt att påpeka att även om etiska värden är ett arv, så är det för den&lt;br&gt;skull inte ett genetiskt arv som inte behöver läras utan ett arv som alltid&lt;br&gt;kan diskuteras. Samtidigt leder en ökad invandring och mångkulturella&lt;br&gt;inslag i samhället till att etiska frågor kräver större uppmärksamhet.&lt;br&gt;Dels finns tendenser till främlingsfientlighet, som i grunden strider mot&lt;br&gt;de mest fundamentala värden om alla människors rätt till värdighet, re-&lt;br&gt;spekt och integritet och som måste bemötas. Dels kommer många in-&lt;br&gt;vandrare från kulturer som har en annan syn på många samhällsfrågor&lt;br&gt;än flertalet svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spänningen - i ordets båda betydelser - i etiken kommer av det fak-&lt;br&gt;tum att den, trots värdeaxiomen, inte alltid tillhandahåller det enda sva-&lt;br&gt;ret. Därför uppstår en mål- och värdekonflikt. Detta gäller också de eti-&lt;br&gt;ska krav som ställs på skolan och dess undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall, enligt skollagen utformas på demokratins grund. Med&lt;br&gt;demokrati kan menas ett antal grundläggande värden nödvändiga för ett&lt;br&gt;gott samhälle, men det kan också snävt syfta på en beslutsform där en&lt;br&gt;majoritets åsikt får råda. Men allt som en majoritet bestämmer behöver&lt;br&gt;inte vara gott. Demokratin blir tom och innehållslös om den inte vilar&lt;br&gt;på grundläggande värden som respekt för minoriteten, för varje männi-&lt;br&gt;skas särart och för det individuella ansvaret för medmänniskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt kan sägas att kravet på att skolans undervisning skall&lt;br&gt;vara allsidig och neutral i åskådningsfrågor, inte får innebära att varje&lt;br&gt;åsikt och ståndpunkt är lika god som en annan. Tvärtom har skolan en&lt;br&gt;uppgift i att aktivt motarbeta åsikter och uttrycksformer som träder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra förnär och som strider mot grundläggande värderingar kring&lt;br&gt;människors lika värde och kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om etik och moral hör hemma inom i stort sett alla ämnen i&lt;br&gt;skolan och även utanför lektionstiden. Ämnet religionskunskap har na-&lt;br&gt;turligtvis en särskilt viktig roll. Men etiska perspektiv bör läggas i&lt;br&gt;mycket av undervisningen. Det gäller inte bara att undervisa om etiska&lt;br&gt;frågor utan om att ta upp de etiska frågor, som ligger i ämnenas förläng-&lt;br&gt;ning. I Lgr 80 framhålls de globala frågorna och att alla måste bli med-&lt;br&gt;vetna om vikten av att vårda jordens resurser av energi, vatten, skog och&lt;br&gt;odlingsbar mark liksom om de kriser som kan hota världssamhället ge-&lt;br&gt;nom överbefolkning, fattigdom och vidgade klyftor mellan länder. Det-&lt;br&gt;ta äger fortfarande sin giltighet som en viktig etisk värdegrund för sko-&lt;br&gt;lans undervisning om globala frågor. Kunskaper och perspektiv skall le-&lt;br&gt;da till en beredskap för ett ansvarsfullt och medvetet handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skolas förmåga att på ett bra sätt hantera mobbningsproblem är&lt;br&gt;kanske det bästa uttrycket för dess moraliska styrka. Aktuell forskning&lt;br&gt;tyder på att ca 10 procent av alla elever i grundskolan är utsatta för&lt;br&gt;mobbning. Det skulle således totalt röra sig om ca 100 000 barn varje&lt;br&gt;år. Några uppmärksammade fall har lett till åtal om misshandel och&lt;br&gt;därmed satt problemet i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning kring mobbning har avlivat flera myter kring mobbning&lt;br&gt;och också kunnat peka på framkomliga vägar att komma åt problemen.&lt;br&gt;En svårighet är att skolorna inte alltid känner till den mobbning som&lt;br&gt;förekommer i den egna skolan eller förhåller sig passiva när den upp-&lt;br&gt;träder. Enligt aktuella undersökningar uppger drygt 15 procent av alla&lt;br&gt;elever i grundskolan att de ibland eller ofta är inblandade i mobbning.&lt;br&gt;Enligt elevernas egna uppgifter vet ofta varken föräldrar eller lärare att&lt;br&gt;en elev är mobbare eller mobbad. Ett stort antal elever på mellanstadiet&lt;br&gt;och ännu fler på högstadiet säger att lärarna ”aldrig” eller bara ”någon&lt;br&gt;enstaka gång” gör något för att stoppa mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har självklart ett stort ansvar för att ingripa mot alla slags tra-&lt;br&gt;kasserier eller kränkande behandling av såväl elever som personal i sko-&lt;br&gt;lan. Passivitet eller tolerans kan i dessa sammanhang aldrig accepteras.&lt;br&gt;Skolans vuxna måste sätta klara gränser för vad som är tillåtet och icke&lt;br&gt;tillåtet beteende och vad som är rätt och vad som är fel. Förekomsten&lt;br&gt;av mobbning kan minska avsevärt genom olika slags insatser i skolan&lt;br&gt;och i hemmen. Skolverket tar för närvarande fram modeller och meto-&lt;br&gt;der för hur mobbning kan hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppmärksamhet måste också riktas mot rasistiska och främlingsfient-&lt;br&gt;liga tendenser, som kan förekomma i skolan. Uttryck för rasism och et-&lt;br&gt;nisk förföljelse måste alltid tas upp och bekämpas. Konflikter och mot-&lt;br&gt;sättningar mellan grupper med olika etnisk bakgrund får aldrig neglige-&lt;br&gt;ras och aktiva insatser bör göras för att närma sådana grupper till var-&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer senare (avsnitt 3.7) att föreslå en ändring i skollagen för&lt;br&gt;att markera ansvaret som vilar på skolans personal när det gäller att för-&lt;br&gt;hindra mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare framhållit skall den nya läroplanen tydligt markera&lt;br&gt;elevernas inflytande. Ett inflytande måste alltid vara knutet till ett an-&lt;br&gt;svar. Eleverna skall givetvis sköta sitt skolarbete, sina hemuppgifter,&lt;br&gt;passa tider och följa de regler i övrigt som man kommer överens om i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ansvaret och inflytandet inte bara kommer de elever&lt;br&gt;till del, som är vana att hävda sin rätt och sina synpunkter. Med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i den forskning, som utförts kring könsskillnader i klass-&lt;br&gt;rumsmiljön, är det väsentligt att pojkar inte får tillåtas att dominera på&lt;br&gt;flickornas bekostnad. Regeringens uppfattning är att den del av läropla-&lt;br&gt;nen, som rör elevernas ansvar och inflytande, skall utformas från bl.a.&lt;br&gt;dessa utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna bör också få ett större utrymme än för närvarande att forma&lt;br&gt;sin egen skolgång, såväl genom val av kurser och ämnen, som genom&lt;br&gt;ett större deltagande i planering och utvärdering av den dagliga under-&lt;br&gt;visningen. Varje lärare skall utgå från att eleverna - med hänsyn till vad&lt;br&gt;som är rimligt att begära - vill och kan ta ansvar för sina studier och&lt;br&gt;sin skolsituation. Att eleverna kan utöva ett reellt ansvar och inflytande&lt;br&gt;är av stor vikt både för utvecklingen av skolans arbetsklimat och för ut-&lt;br&gt;bildningens kvalitet. Läroplanen bör utformas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydelse, som skolan har, för att skapa de förhållningssätt och&lt;br&gt;vanor som kommer att prägla det framtida livet i vårt samhälle, är fun-&lt;br&gt;damental. Skolan kan inte garantera en vidareutveckling av demokra-&lt;br&gt;tin. Det vore att lägga en alltför stor uppgift på den. Men skolans bidrag&lt;br&gt;för att skapa förutsättningar för en gemensam värdekultur, som innefat-&lt;br&gt;tar aktning och respekt för andra och andras åsikter, förmåga att ta an-&lt;br&gt;svar för sig själv och sina medmänniskor, förmåga till lyhördhet och&lt;br&gt;förmåga att hävda en egen uppfattning - är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Academia Europaea har i en rapport till Europarådet, Schooling in&lt;br&gt;Modern European Society, beskrivit och analyserat skolans nutida si-&lt;br&gt;tuation och uppgifter i ett europeiskt perspektiv. Några av de slutsatser&lt;br&gt;som dras i rapporten är att skolan aldrig kan ersätta hemmen och att&lt;br&gt;ansträngningarna att bygga upp ett förtroendefullt samarbete med hem-&lt;br&gt;men är den väg som skolan måste fortsätta att följa. Det poängteras ock-&lt;br&gt;så - mot bakgrund av bl.a. de allt större problemen med ”dropouts” i&lt;br&gt;många länder - att skolan måste försöka utvecklas till en plats där barn&lt;br&gt;och ungdomar gärna vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tror att detta är viktigt att påpeka när skolans fostrande roll disku-&lt;br&gt;teras. Skolan varken kan eller skall ta över hemmens ansvar för barnens&lt;br&gt;fostran och utveckling. Att ens ge hemmet intryck av något sådant vore&lt;br&gt;att göra barnen en stor otjänst. Däremot kan och skall skolan vara ett&lt;br&gt;stöd för hemmen och därmed för den vidare uppgiften att vårda och ut-&lt;br&gt;veckla vårt samhälles grundläggande värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de framtida kompetenskraven på arbetskraften diskuteras - bl.a.&lt;br&gt;inom OECD - ställs förmågan att samarbeta och att ta initiativ och an-&lt;br&gt;svar i fokus. Att kunna arbeta tillsammans mot olika mål är en förut-&lt;br&gt;sättning för såväl effektivitet som för tillfredsställelse för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar också om att kunna samverka med de avnämare eller mål-&lt;br&gt;grupper, som organisationen är till för att betjäna. Man kan tala om so-&lt;br&gt;cial kompetens som en alltmer central faktor i hela arbetslivet. Den nya&lt;br&gt;läroplanen kommer att utformas i medvetenhet om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Skolutvecklingen under 1980-talet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lgr 80 m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen lade den 29 mars 1979 fram sin proposition&lt;br&gt;om läroplan för grundskolan m.m. (prop. 1978/79:180, bet.&lt;br&gt;1978/79:UbU45, rskr. 1978/79:422). Propositionen omfattade förslag till&lt;br&gt;ny läroplan för grundskolan, förslag som berörde sambandet mellan&lt;br&gt;grundskolan och gymnasieskolan samt förslag om betygssättningen i&lt;br&gt;grundskolan. Den nya läroplanen trädde i kraft läsåret 1982/83 efter en&lt;br&gt;förberedelsetid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För specialskolan fastställde dåvarande Skolöverstyrelsen (SÖ) 1983&lt;br&gt;kompletterande föreskrifter till Lgr 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den obligatoriska särskolan fastställdes en ny läroplan (Lsä 90) av&lt;br&gt;SÖ i april 1990. Ansvaret för särskolan har, efter beslut i enlighet med&lt;br&gt;förslag i propositionen (1991/92:94) om ändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;särskolan och särvux m.m., förts över från landstingen till kommuner-&lt;br&gt;na. Överföringen sker successivt, men skall vara avslutad före utgången&lt;br&gt;av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Läroplanskommittén tillsattes våren 1991 hade det reformskede&lt;br&gt;som i grunden ändrat den svenska skolans organisation och styrning re-&lt;br&gt;dan inletts. Efter år av diskussioner, utredningar och försök lades under&lt;br&gt;slutet av 1980-talet ett nytt styrsystem för hela det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det fast efter förslag i propositionerna 1988/89:4 om skolans utveckling&lt;br&gt;och styrning, 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare,&lt;br&gt;skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer samt 1990/91:18&lt;br&gt;om ansvaret för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några etapper genomfördes en ny ansvarsfördelning mellan stat och&lt;br&gt;kommun och ett nytt system med en mål- och resultatorienterad styr-&lt;br&gt;ning av skolan. Riksdag och regering skall i enlighet härmed svara för&lt;br&gt;den övergripande styrningen och lägga fast generella och riksgiltiga mål&lt;br&gt;för skolan, medan det fulla driftsansvaret för verksamheten ligger på&lt;br&gt;primärkommuner och landsting. Statsbidraget till skolan ingår numera&lt;br&gt;i det kommunalekonomiska utjämningsbidraget och har inte någon&lt;br&gt;som helst styrfunktion. Staten har kvar huvudmannaskapet för special-&lt;br&gt;skolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande styrdokumentet är skollagen. Regeringen skall&lt;br&gt;fastställa läroplaner, och, för grundskolans del, kursplaner. I anslutning&lt;br&gt;till den statliga budgetprocessen, med en prövning av verksamheten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;treårsintervaller, kommer fortlöpande underlag och riktlinjer för ut-&lt;br&gt;vecklingen på skolområdet att tas fram i en särskild nationell utveck-&lt;br&gt;lingsplan för skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga målen och riktlinjerna för utbildningen skall vara tydliga&lt;br&gt;och utvärderingsbara. För att regeringen skall kunna avgöra hur målen&lt;br&gt;uppfylls och kunna göra långsiktiga bedömningar av skolpolitisk art,&lt;br&gt;krävs dessutom underlag av uppföljnings- och utvärderingskaraktär av&lt;br&gt;hög kvalitet. Regeringen har i flera sammanhang, bl.a. i prop.&lt;br&gt;1991/92:150 bil. 11:5, framhållit att de krav på nationell likvärdighet&lt;br&gt;som gäller för skolan, gör det särskilt angeläget att kunna följa skolans&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall emellertid inte reglera på vilket sätt kommunerna skall&lt;br&gt;organisera sin skolverksamhet, det är en fråga för de lokala myndighe-&lt;br&gt;terna. Staten skall inte heller föreskriva vilka arbetssätt, metoder och ar-&lt;br&gt;betsformer som skall användas för att nå målen. Det skall lärare och&lt;br&gt;rektorer i skolan ta ett ansvar för. Den beslutade ansvarsfördelningen&lt;br&gt;för skolan innebär en tydligare fördelning av ansvaret mellan den cen-&lt;br&gt;trala och den lokala nivån och mellan dem som skall besluta om verk-&lt;br&gt;samhetens mål och inriktning, dvs. politikerna, och dem som skall ar-&lt;br&gt;beta för förverkligandet, främst lärare och skolledare. Det nya styrsyste-&lt;br&gt;met var ett av skälen för att ersätta Lgr 80. Den är utformad i enlighet&lt;br&gt;med ett annat styrsystem, och tar upp frågor som i hög grad rör organi-&lt;br&gt;sation, arbetsplanering, metoder och arbetssätt i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har numera det fulla ansvaret för skolans organisation&lt;br&gt;och drift och därmed också, i sin egenskap av huvudmän, det fulla ar-&lt;br&gt;betsgivaransvaret för samtliga anställda i skolan. Det är nu kommuner-&lt;br&gt;nas sak att se till att decentraliseringen inte stannar vid kommungrän-&lt;br&gt;sen, utan att beslut och ansvar förs ut till dem som skall genomföra&lt;br&gt;verksamheten, dvs. till skolledarna och lärarna. Det är också en uppgift&lt;br&gt;för skolans anställda att åstadkomma en dialog med föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibel skolstart och integrerad skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom såväl grundskolan och särskolan som barnomsorgen kommer&lt;br&gt;att ha kommunerna som huvudmän, försvinner en del av de hinder&lt;br&gt;som funnits för en nära samverkan mellan förskolan och skolan. Frå-&lt;br&gt;gan om en tidigare skolstart aktualiserades i slutet av 1980-talet och led-&lt;br&gt;de fram till ett riksdagsbeslut om flexibel skolstart 1991. Enligt nu gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser skall föräldrar, som så önskar, kunna ansöka om att&lt;br&gt;få skriva in sina barn i skolan det år de fyller sex år. Fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1997/98 har kommunerna en skyldighet att ta emot alla sexåringar som&lt;br&gt;anmäls. Endast ett litet antal sexåringar, ungefär tre procent läsåret&lt;br&gt;1992/93, har dock hittills börjat skolan, men en viss ökning kan iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har genomfört stora förändringar i sin organisation av&lt;br&gt;skola, förskola och skolbarnsomsorg. Förändringarna rör såväl den&lt;br&gt;kommunala nämndorganisationen, som hur verksamheten bedrivs och&lt;br&gt;hur t.ex. lokalerna används. Många kommuner har startat en särskild&lt;br&gt;sexårsverksamhet i nära anslutning till skolan eller har infört andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsformer mellan skola och förskola. Fritidsverksamheten för Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;skolbarn har på många håll integrerats i skolan. Personalen samverkar&lt;br&gt;på olika sätt och på många håll genomför man gemensam fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten om den flexibla skolstarten har också aktualiserat frågan om&lt;br&gt;en sänkt skolpliktsålder och i samband därmed en eventuell förläng-&lt;br&gt;ning av grundskolan. Regeringen har, bl.a. mot denna bakgrund, våren&lt;br&gt;1993 tillsatt en särskild utredningsman (dir. 1993:39) för att utreda frå-&lt;br&gt;gan om skolstarten och skoltidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en OECD-rapport från 1992 (DEELSA/ED(92)5)) påpekade de grans-&lt;br&gt;kande experterna att de såg förhållandevis lite av pedagogiskt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete vid sina skolbesök i svenska skolor. Dåvarande SÖ:s gransk-&lt;br&gt;ning av skolutvecklingen under 1980-talet som publicerats i rapporten&lt;br&gt;(R 91:14) Bilder från skola och vuxenutbildning visar bl.a. att studieda-&lt;br&gt;gar, som ett instrument för skolutveckling, har haft mycket begränsade&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelstyrningen av skolan blir nu minimal och många möjligheter&lt;br&gt;öppnas för att utforma och variera skolan på det sätt man lokalt finner&lt;br&gt;bäst. Föräldrar och elever skall aktivt ta ställning till vilken skola de fö-&lt;br&gt;redrar. Med allt detta följer rimligen ett ökat engagemang för pedago-&lt;br&gt;giskt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årens decentralisering och övergång från detaljregle-&lt;br&gt;ring till målstyrning har tidigare centrala regler och beslut blivit ett lo-&lt;br&gt;kalt ansvar. Det kan därför finnas skäl att närmare beröra frågan om&lt;br&gt;vad som avses med lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt behöver inte nödvändigtvis vara liktydigt med kommunalt.&lt;br&gt;Tvärtom är ett syfte med decentralisering att den spridning av beslut&lt;br&gt;och ansvar som har skett och sker från staten till kommunerna, skall&lt;br&gt;motsvaras av en fortsatt decentralisering inom kommunerna till de en-&lt;br&gt;skilda skolorna. Huvudprincipen måste vara att besluten skall fattas på&lt;br&gt;den nivå som är den närmast möjliga den eller de som berörs. Det inne-&lt;br&gt;bär att en rad beslut bör kunna fattas av lärare i samråd med hemmen&lt;br&gt;och eleverna, andra på skolnivå och några i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrad lärarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen har reformerats under 1980-talet. 1984/85 beslöt&lt;br&gt;riksdagen om en ny grundskollärarutbildning med två inriktningar, en&lt;br&gt;för årskurserna 1-7 och en för årskurserna 4-9. Läsåret 1992/93 tillkom&lt;br&gt;en med grundskollärarutbildningen för årskurserna 4-9 parallell lärar-&lt;br&gt;utbildning, som bygger på fritt valda ämnen och fördjupade ämneskun-&lt;br&gt;skaper. I propositionen (1991/92:75) om lärarutbildning markerades lä-&lt;br&gt;rarnas nyckelroll i arbetet med att förbättra kvaliteten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linjesystemet har numera avskaffats och fr.o.m. den 1 juli 1993 gäller Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;nya regler för den högre utbildningen. En examensordning införs (hög-&lt;br&gt;skoleförordningen 1993:100), som reglerar vilka examina som får avläg-&lt;br&gt;gas, vilka krav som skall vara uppfyllda samt vilka universitet och hög-&lt;br&gt;skolor som har rätt att utfärda olika examina. Följande lärarexamina&lt;br&gt;finns upptagna i högskoleförordningen; grundskollärarexamen med oli-&lt;br&gt;ka inriktning och gymnasielärarexamen med olika inriktning samt föl-&lt;br&gt;jande praktiskt/estetiska examina, bildlärar-, hushållslärar-, idrottslä-&lt;br&gt;rar-, musiklärar- och slöjdlärarexamen samt specialpedagogikexamen.&lt;br&gt;Det ankommer på universitet och högskolor att avgöra hur studierna&lt;br&gt;skall organiseras. Utgångspunkten är skolans behov och de studerandes&lt;br&gt;valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare nämnda proposition om skolans utveckling och styrning be-&lt;br&gt;handlades frågor som rörde skolans personal och utveckling. Bl.a. de-&lt;br&gt;centraliserades tillsättningen av skolledartjänsterna till kommunal nivå&lt;br&gt;och lärarnas arbetstider och åligganden förändrades. Vidare behandla-&lt;br&gt;des behovet av en förnyelse av specialundervisningen och en förbättrad&lt;br&gt;specialpedagogisk påbyggnadsutbildning inrättades. Alla lärare skall&lt;br&gt;också, efter beslut med anledning av propositionen, i sin allmänna lä-&lt;br&gt;rarkompetens ha grundläggande kunskaper i specialpedagogik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformerad gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter propositionen om ansvaret i skolan fortsatte en successiv reforme-&lt;br&gt;ring av skolväsendet. Förändringarna av gymnasieskolan ledde, efter fle-&lt;br&gt;ra utredningar och en omfattande försöksverksamhet, till en reforme-&lt;br&gt;ring av gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen efter&lt;br&gt;förslag i propositionen (1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr.&lt;br&gt;1990/91:356) Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen. I den nya gymnasieskolan organiseras utbildningen i ett an-&lt;br&gt;tal treåriga nationella program med ett antal gemensamma kärnämnen.&lt;br&gt;Utrymmet för personliga val och lokal profilering har ökat väsentligt.&lt;br&gt;Samverkan mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen har uppmuntrats och en rad hinder för en sådan samverkan har&lt;br&gt;avlägsnats. Alltfler kommuner inrättar också s.k. kunskapscentra med&lt;br&gt;en långtgående samordning av resurserna för olika utbildningsformer i&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större valfrihet i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av regeringens viktigaste ambitioner är att öka mångfalden och&lt;br&gt;valfriheten i skolan. Riksdagen beslöt våren 1991 att fristående skolor&lt;br&gt;på grundskolenivå skulle ges möjlighet att verka på i stort sett likvärdi-&lt;br&gt;ga villkor som kommunala skolor. Beslutet innebär att kommunerna är&lt;br&gt;skyldiga att lämna bidrag till godkända fristående grundskolor för de&lt;br&gt;elever som går där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att ge föräldrar och elever en stor valfrihet när det gäller att&lt;br&gt;välja inte bara mellan fristående skolor och kommunala skolor, utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också mellan skolor inom det offentliga skolväsendet. Regeringen har&lt;br&gt;också i propositionen (1992/93:230) Valfrihet i skolan lagt förslag om&lt;br&gt;att kommunerna i vissa fall skall kunna lägga ut undervisning på entre-&lt;br&gt;prenad. Härigenom kan skolväsendet erbjuda en större variation i utbu-&lt;br&gt;det och därmed åstadkomma den flexibilitet, som inte minst snabbheten&lt;br&gt;i samhällets förändringstakt kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén tillsätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolväsendet har således genomgått en omfattande förändring och refor-&lt;br&gt;mering sedan Lgr 80 infördes. De nya förutsättningarna ställer nya och&lt;br&gt;förändrade krav på läroplanerna för hela skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför tillsattes Läroplanskommittén våren 1991. Den fick efter rege-&lt;br&gt;ringsskiftet hösten 1991 nya direktiv och en delvis ny sammansättning.&lt;br&gt;Uppdraget kom enligt de nya direktiven att omfatta läroplan, timplan&lt;br&gt;och kursplaner för grundskolan samt läroplan för gymnasieskolan och&lt;br&gt;den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Det nya uppdraget om-&lt;br&gt;fattade, till skillnad från det första, inte mål och riktlinjer för barnom-&lt;br&gt;sorgen, sameskolan, specialskolan och särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, lämnat ett förslag till en gemensam läroplan för grundskolan,&lt;br&gt;specialskolan och särskolan. Vidare har företrädare för Utbildningsde-&lt;br&gt;partementet haft överläggningar med företrädare för Sameskolstyrelsen&lt;br&gt;om en gemensam läroplan, som också omfattar sameskolan. Härigenom&lt;br&gt;kan regeringen, i denna proposition och i den samma dag presenterade&lt;br&gt;propositionen om ny läroplan och nya betyg för ungdomar och vuxna,&lt;br&gt;förelägga riksdagen förslag till riktlinjer för nya läroplaner för hela&lt;br&gt;skolväsendet, där dessutom stora delar är gemensamma. Det ligger själv-&lt;br&gt;klart en stor fördel i att ge läroplanerna en enhetlig och samstämmig&lt;br&gt;utformning när det gäller det offentliga skolväsendets mål, ansvar och&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsfrågan utreds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skoldiskussionen de senaste årtiondena har betygsfrågan ständigt varit&lt;br&gt;aktuell. I regeringsförklaringen 1989 aviserades en kommande analys av&lt;br&gt;betygens betydelse i grundskolan och gymnasieskolan och en expert-&lt;br&gt;grupp tillsattes av regeringen i slutet av året. I direktiven framhölls be-&lt;br&gt;hovet av ett bredare perspektiv på betygsfrågan med tanke på den nedto-&lt;br&gt;ning som skett av betygens roll som urvalsinstrument till högre utbild-&lt;br&gt;ning, särskilt i ljuset av förändringar inom gymnasieskolan och ändrade&lt;br&gt;tillträdesregler för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen lämnade sina förslag i betänkandet Betygens effekter&lt;br&gt;på undervisningen (Ds 1990:60) i september 1990. Expertgruppen var&lt;br&gt;överens om att de grupprelaterade betygen spelat ut sin roll i den svens-&lt;br&gt;ka skolan. För grundskolans del lämnades två förslag. Hälften av leda-&lt;br&gt;möterna föreslog att elever, som lämnade grundskolan, skulle få ett&lt;br&gt;kompetensbevis med en samlad bedömning inte bara av kunskaps- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fårdighetsresultat utan också av egenskaper. Den andra hälften av leda-&lt;br&gt;möterna föreslog målrelaterade betyg i två steg i årskurserna 8 och 9.&lt;br&gt;Eleverna i gymnasieskolan föreslogs få målrelaterade betyg i tre steg&lt;br&gt;varje termin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utarbeta förslag till ett nytt betygssystem för såväl grundskolan&lt;br&gt;som gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen beslöt re-&lt;br&gt;geringen år 1990 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt beredning.&lt;br&gt;Utgångspunkterna för beredningens arbete var enligt direktiven (Dir.&lt;br&gt;1990:62) att de relativa betygen skulle avskaffas och att ett nytt betygssy-&lt;br&gt;stem skulle fungera bättre som informationsgivare till elever och hem&lt;br&gt;och inte enbart som urvalsinstrument för fortsatta studier. I och med&lt;br&gt;regeringsskiftet hösten 1991 slogs ännu en gång huvudinriktningen fast;&lt;br&gt;det nuvarande relativa betygssystemet skulle avskaffas och ersättas med&lt;br&gt;målrelaterade betyg. I tilläggsdirektiven (Dir. 1991:104) framhölls därut-&lt;br&gt;över att betyg skulle ges tidigare och i fler steg än tidigare samt att betyg&lt;br&gt;skulle vara möjliga att komplettera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En målstyrd skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommunaliseringen av verksamhetsansvaret för skolan, den nya&lt;br&gt;myndighetsstrukturen, den treåriga gymnasieskolan och kommunbidra-&lt;br&gt;get har fyra viktiga steg tagits mot en helt ny rollfördelning mellan stat&lt;br&gt;och kommun och mellan politiker och professionella. Enkelt uttryckt&lt;br&gt;är principen att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- riksdag och regering anger i författningar de grundläggande dra-&lt;br&gt;gen i det offentliga skolväsendet, så som motiveras av att skolvä-&lt;br&gt;sendet är en nationell angelägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- viss minimireglering av rättigheter och skyldigheter skall garan-&lt;br&gt;tera likvärdighet mellan olika kommuner och mellan olika ele-&lt;br&gt;ver samt ge garantier för rättssäkerheten inomskolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klara och definierade mål och krav från staten skall ge den ram&lt;br&gt;inom vilken den enskilda kommunen och ytterst skolpersonalen&lt;br&gt;har frihet att välja arbetsformer och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya styrsystemet skapar självklart en viss oro och osäkerhet i bör-&lt;br&gt;jan, men viktigare är att det öppnar nya möjligheter. I kommunerna&lt;br&gt;öppnas t.ex. stora möjligheter att rationalisera och få samordningsförde-&lt;br&gt;lar personellt, ekonomiskt och lokalmässigt genom att man numera an-&lt;br&gt;svarar för t.ex. både barnomsorg och skola och både skolverksamhet&lt;br&gt;och fritidsverksamhet inom områden som idrott och musik, för att bara&lt;br&gt;ta några exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läraryrket finns möjlighet att utveckla en kvalitetsdimension, som är&lt;br&gt;viktigare än tidsdimensionen. Det är inte längre timplanen och ett tungt&lt;br&gt;regelverk som skall styra arbetet i skolan, utan skollagen, läroplanen&lt;br&gt;och kursplanerna. Dessa ger i sin tur stort utrymme för att lägga upp&lt;br&gt;undervisningen, välja arbetsmetoder, stoff m.m. Allt detta gör naturligt-&lt;br&gt;vis lärararbetet svårare, men rimligen också intressantare och mer gi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt ger målstyrningen hemmen och eleverna större möjligheter Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;och skyldigheter att såväl ta aktiv del i skolan och utbildningen, som att&lt;br&gt;göra ställningstaganden vad gäller barnens skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstyrning innebär att politikerna i många frågor lämnar ifrån sig&lt;br&gt;makt. För skolans del innebär det att riksdag och regering inte längre&lt;br&gt;bör behandla frågor om t.ex. klasstorlek, ämnesgruppering, undervis-&lt;br&gt;ningens uppläggning och när man planerar in ämnen. Det innebär&lt;br&gt;självfallet inte att många av de frågor som dominerat den centrala poli-&lt;br&gt;tiska debatten mister sin betydelse, utan snarare att dessa blir frågor att&lt;br&gt;ta ställning till i egenskap av elev, förälder, rektor, lärare eller i vissa&lt;br&gt;fall kommunal beslutsfattare. Politiker på central nivå skall också regel-&lt;br&gt;bundet ta ställning till skolpolitiken i den nationella utvecklingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär heller inte att staten skall sluta styra skolan, eller att sko-&lt;br&gt;lan inte längre är en nationell angelägenhet. Staten skall, via klara och&lt;br&gt;entydiga mål, ange färdriktningen och tala om vad skolan skall åstad-&lt;br&gt;komma. Staten skall också ange vilka rättigheter och skyldigheter såväl&lt;br&gt;elever och föräldrar som skolhuvudmän och skolpersonal har. Staten&lt;br&gt;måste därför besitta god kompetens för att ange mål och för att mäta&lt;br&gt;och bedöma resultat. Den större friheten för kommuner och enskilda&lt;br&gt;skolor, liksom ett växande antal fristående skolor, ställer snarast större&lt;br&gt;krav på att skollag, läroplan och kursplaner klart och tydligt lyckas sät-&lt;br&gt;ta den ökade lokala frihetens ramar och definiera den nationella kärnan&lt;br&gt;av krav på kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läroplanen, timplanen och kursplanerna för grundskolan,&lt;br&gt;som nu föreslås, är ytterligare steg på vägen mot en mål- och resultat-&lt;br&gt;styrd skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Läroplanen - struktur och inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny läroplan för det obligatoriska skol-&lt;br&gt;väsendet gemensam för grundskolan, sameskolan, specialskolan&lt;br&gt;och särskolan införs. Läroplanen utformas i enlighet med föl-&lt;br&gt;jande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall ange skolans värdegrund och dess mål. Den&lt;br&gt;skall härigenom utgöra ett komplement till de grundläggande&lt;br&gt;mål för skolväsendet som finns angivna i skollagen med särskil-&lt;br&gt;da mål för olika utbildningar samt riktlinjer för arbetet i sko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall ange vem som har ansvar för olika delar av&lt;br&gt;skolverksamheten och vad detta ansvar innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens mål är av två slag, dels sådana mål som skolan&lt;br&gt;skall arbeta mot och sträva efter, dels sådana mål vilka skolan&lt;br&gt;har ett ansvar för att ge alla elever en möjlighet att nå, utbild-&lt;br&gt;ningens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen skall uttryckas i de kunskaper och erfarenheter som&lt;br&gt;eleven skall skaffa sig i utbildningen. De skall, för de olika skol-&lt;br&gt;formerna, utformas med hänsyn till elevernas förutsättningar&lt;br&gt;och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer grupperas i ett antal huvudområden. I lä-&lt;br&gt;roplanen ges därefter riktlinjer för rektors särskilda ansvar samt&lt;br&gt;riktlinjer för betyg och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs och arbetsgruppens förslag: Läroplanskommit-&lt;br&gt;tén har utarbetat ett förslag till ny läroplan för grundskolan. En arbets-&lt;br&gt;grupp inom Utbildningsdepartementet har därefter bearbetat förslaget&lt;br&gt;med särskild hänsyn till elevgrupperna i den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;och specialskolan. Gruppen har också utarbetat förslag till särskilda&lt;br&gt;mål att uppnå för specialskolan och särskolan. Arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;är fogad till denna proposition som bilaga A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Båda förslagen har varit ute på remiss. Remissin-&lt;br&gt;stanserna är genomgående mycket positiva till Läroplanskommitténs&lt;br&gt;förslag till uppläggning och inriktning. De som har yttrat sig över ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag till anpassad läroplan är också positiva till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av skälen för regeringens förslag: Regeringen föror-&lt;br&gt;dar i enlighet med Läroplanskommitténs förslag att läroplanen för&lt;br&gt;grundskolan får en ny struktur. Den nya läroplanen föreslås bli betyd-&lt;br&gt;ligt mindre omfångsrik än tidigare läroplaner. Den bör innehålla över-&lt;br&gt;gripande mål och riktlinjer för utbildningen i landet och kompletteras&lt;br&gt;med särskilda kursplaner och en timplan. Med läroplan avses för närva-&lt;br&gt;rande såväl mål och riktlinjer för skolans verksamhet, som timplaner&lt;br&gt;och kursplaner. Begreppet läroplan får med de förändringar som rege-&lt;br&gt;ringen nu föreslår således en annan innebörd än tidigare. Målen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till det nya ansvars- och styrsystemet i skolan vara tydliga Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;och utvärderingsbara. Ansvaret för verksamheten i skolan fördelas på&lt;br&gt;framför allt rektor och lärare. Elevernas ansvar markeras också tydligt.&lt;br&gt;Härigenom blir det en tydlig ansvarsfördelning och förbättrade möjlig-&lt;br&gt;heter både att utvärdera och att ta och utkräva ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen görs, med en viss anpassning och för första gången någon-&lt;br&gt;sin, gemensam för hela det obligatoriska skolväsendet. Härigenom upp-&lt;br&gt;når man det stora värde som ligger i att värdegrunden, de övergripande&lt;br&gt;mål- och riktlinjerna och ansvarsfrågorna blir gemensamma för de oli-&lt;br&gt;ka skolformerna inom den obligatoriska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av förnyelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande läroplanen för grundskolan, Lgr 80, infördes, som&lt;br&gt;framgår av de inledande avsnitten, läsåret 1982/83. Skolan och dess om-&lt;br&gt;värld har under de drygt tio år läroplanen varit ikraft genomgått en&lt;br&gt;snabb och i många avseenden omvälvande utveckling. Forskningen om&lt;br&gt;kunskap och lärande och den ständigt pågående skoldebatten har givit&lt;br&gt;ny kunskap och nya erfarenheter av betydelse för skolans inriktning&lt;br&gt;och arbete. Viktiga förutsättningar för den nu föreslagna läroplanen har&lt;br&gt;tagits upp i de inledande avsnitten till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det föregående (avsnitt 2.2) utvecklat vår syn på skolans roll&lt;br&gt;för utbildning och fostran. Läroplanen skall med utgångspunkt i denna&lt;br&gt;grundsyn på ett klart och entydigt sätt ange den värdegrund utbildning-&lt;br&gt;en skall vila på, målen för utbildningen och riktlinjer för arbetet i sko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatorienterad styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läroplanen måste utformas med hänsyn till de nya styr- och&lt;br&gt;ansvarsförhållandena i skolväsendet. Läroplanen skall således ange de&lt;br&gt;nationella målen för skolan och ge en grund för en mål- och resultat-&lt;br&gt;orienterad styrning av skolan. Läroplanen skall ange målen för utbild-&lt;br&gt;ningen i dess helhet. Målen skall uttryckas så tydligt och klart att lärare&lt;br&gt;och rektorer med ledning av dem lokalt skall kunna utforma mål för&lt;br&gt;den egna undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har redovisats, får läroplanen en helt ny struktur, den&lt;br&gt;omfattar enbart mål och riktlinjer för utbildningen. Läroplanen skall&lt;br&gt;inte längre innehålla sådant som redan står eller bör stå i andra förord-&lt;br&gt;ningar eller dokument. Den blir härigenom, tillsammans med skolla-&lt;br&gt;gen, det övergripande dokumentet för styrningen av skolans verksamhet&lt;br&gt;och skall för respektive skolform kompletteras med kursplaner, som an-&lt;br&gt;ger målen för utbildningen i de enskilda ämnena. För grundskolan fast-&lt;br&gt;ställs en timplan, som anger den garanterade undervisningstid eleverna&lt;br&gt;skall få. Timplanen föreslås utformas som en bilaga till skollagen. Vi&lt;br&gt;återkommer till denna fråga under avsnitt 3.5 i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i annan ordning att besluta om timplaner för de&lt;br&gt;övriga skolformerna. Härutöver kommer, liksom hittills, vissa regler för&lt;br&gt;verksamheten att ges i särskilda förordningar för respektive skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya läroplanen skall därutöver inte, i motsats till tidigare läropla-&lt;br&gt;ner, ge anvisningar om hur målen skall nås, dvs. val av stoff, arbetssätt&lt;br&gt;och arbetsmetoder. Det är uppgifter som åvilar rektorer, lärare och an-&lt;br&gt;nan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret när det gäller skolans styrning kommer härigenom att förde-&lt;br&gt;las på följande sätt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen svarar för den övergripande styrningen genom skolla-&lt;br&gt;gen och genom att fastställa timplanen och riktlinjer för läro-&lt;br&gt;och kursplaner. Härutöver kommer riksdagen att vart tredje år&lt;br&gt;lägga fast mål- och riktlinjer i en nationell utvecklingsplan för&lt;br&gt;skolområdet. Riksdagen beslutar också om statens bidrag till sko-&lt;br&gt;lans finansiering genom det kommunala utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer läroplaner, kursplaner och övriga skolför-&lt;br&gt;fattningar, främst de s.k. skolformsförordningarna. Regeringen&lt;br&gt;ger också i treårscykler direktiv till Skolverkets fördjupade an-&lt;br&gt;slagsframställning, fördelar tillgängliga medel i årliga reglerings-&lt;br&gt;brev och lämnar i övrigt de särskilda uppdrag till Skolverket som&lt;br&gt;är nödvändiga för att fullfölja riksdagens och regeringens ambi-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet och skall verka för att de mål och riktlinjer för sko-&lt;br&gt;lan som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas inom&lt;br&gt;givna ramar. Skolverket skall särskilt följa upp och utvärdera&lt;br&gt;skolan, lägga fram förslag och medverka till utveckling samt ut-&lt;br&gt;öva tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna svarar som huvudmän för att verksamheten genom-&lt;br&gt;förs inom fastlagda ramar. För sin skolverksamhet skall kommu-&lt;br&gt;nerna upprätta en skolplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorer och lärare svarar för att, i samråd med elever och föräld-&lt;br&gt;rar, planera och genomföra undervisningen samt för att omforma&lt;br&gt;de övergripande målen till undervisningsmål och se till att de&lt;br&gt;uppnås. De ansvarar för att lokala arbetsplaner upprättas för den&lt;br&gt;enskilda skolan och har i övrigt att fullgöra de uppgifter som&lt;br&gt;åläggs dem i skollag och läroplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdegrund och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Läroplanskommitténs förslag till inledning till läroplanen för grund-&lt;br&gt;skolan behandlar kommittén de frågor som rör skolans värdegrund, an-&lt;br&gt;svar och uppgifter. Regeringen bedömer att kommitténs förslag, som ef-&lt;br&gt;ter viss bearbetning av den särskilda arbetsgruppen, har fogats till denna&lt;br&gt;proposition som bilaga A, utgör en bra grund för regeringens arbete&lt;br&gt;med att utforma en ny läroplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det inledande avsnittet till denna proposition om skolans roll&lt;br&gt;och uppgifter utvecklat vår syn på skolans uppgifter inför nästa sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna inledning avser vi att här lyfta fram de frågor vi&lt;br&gt;bedömer som särskilt väsentliga i den kommande läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa frågor hör det nödvändiga i att grundskolans uppgift kon-&lt;br&gt;centreras till att ge mer grundläggande och bestående kunskaper. Sko-&lt;br&gt;lan kan inte, på den relativt korta tid som står till dess förfogande, ta&lt;br&gt;upp allt som barn behöver lära sig under sin uppväxttid eller ensam an-&lt;br&gt;svara för att undervisa barn om allt som kan vara nyttigt, användbart el-&lt;br&gt;ler roligt att kunna. I stället måste skolan ha förmåga att välja ut det,&lt;br&gt;som är mer beständigt och ger en grund för en fortsatt inlärning och för&lt;br&gt;att hantera de kunskaper eleverna får från många andra håll. Studiefär-&lt;br&gt;dighet och förmåga att tillägna sig och använda ny kunskap är därför&lt;br&gt;viktiga, liksom att kritiskt kunna granska fakta och förhållanden, se vik-&lt;br&gt;tiga samband och sammanhang samt inse konsekvenserna av olika alter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén beskriver den kunskap skolan skall förmedla i&lt;br&gt;fyra olika kunskapsformer; fakta, förståelse, färdigheter och förtrogen-&lt;br&gt;het. Detta vidgade kunskapsbegrepp finner regeringen ändamålsenligt&lt;br&gt;för att beskriva den kunskap skolan skall förmedla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén tar också upp de etiska perspektiven och fram-&lt;br&gt;håller att undervisningen i olika ämnen skall behandla dessa perspektiv&lt;br&gt;och ge en grund för att främja elevernas personliga ställningstaganden i&lt;br&gt;etiska frågor. Ytterst handlar det om skolans roll för att fostra det upp-&lt;br&gt;växande släktet. Regeringen anser i likhet med Läroplanskommittén att&lt;br&gt;skolan självklart delar denna uppgift med föräldrar och andra vuxna i&lt;br&gt;barnens omgivning. Regeringen har tidigare i avsnitt 2.2 närmare be-&lt;br&gt;handlat dessa frågor. Läroplanen bör således ta upp de grundläggande&lt;br&gt;värden som skall gälla för skolans arbete och som skall bibringas elever-&lt;br&gt;na. Regeringen kommer i arbetet med att utforma dessa centrala avsnitt&lt;br&gt;av läroplanen att ha god hjälp såväl av Läroplanskommitténs och ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag, som av remissinstansernas synpunkter. Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet har dessutom - som ett led i beredningsarbetet in-&lt;br&gt;för denna proposition - anordnat ett antal seminarier kring väsentliga&lt;br&gt;frågor som etik, kultur, miljö och betyg. Synpunkter från dessa semina-&lt;br&gt;rier har lämnat värdefulla bidrag till läroplansarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverksamheten måste bedrivas enligt demokratiska principer och&lt;br&gt;skall förbereda för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Skolan skall&lt;br&gt;också utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. I vår tid,&lt;br&gt;där samhällsfrågorna framstår som alltmer komplexa och där kraven&lt;br&gt;på vad man som medborgare måste kunna förstå och känna till ständigt&lt;br&gt;tycks växa, framstår skolans uppgift att ge en god grund för ett aktivt&lt;br&gt;medborgarskap som lika svår som nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att bibringa eleverna demokratiska värden är att låta dem få&lt;br&gt;ett inflytande över och ta ett aktivt ansvar för verksamheten i skolan. Vi&lt;br&gt;återkommer senare till frågorna om elevinflytande och vill här bara&lt;br&gt;framhålla att det redan av läroplanens inledning bör framgå att eleverna&lt;br&gt;skall tränas till inflytande och ansvar i skolan, i första hand genom att&lt;br&gt;ta ansvar för det egna och för det gemensamma arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Därför är det&lt;br&gt;viktigt att i läroplanen lyfta fram kravet på att eleverna i skolan skall få&lt;br&gt;använda och uppleva olika uttryck för kunskaper, erfarenheter, känslor&lt;br&gt;och stämningar. De skall, med Läroplanskommitténs formulering, få&lt;br&gt;pröva och utveckla olika uttrycksformer. Såväl intellektuella som prak-&lt;br&gt;tiska, sinnliga och estetiska aspekter skall uppmärksammas i skolan.&lt;br&gt;Just denna del av Läroplanskommitténs förslag har tagits upp av remiss-&lt;br&gt;instanserna, och många har framhållit att den här uttryckta synen på&lt;br&gt;skolans kunskapsförmedlande roll inte har fått tillräckligt genomslag i&lt;br&gt;framför allt timplaneförslaget. Det finns anledning att återkomma till&lt;br&gt;dessa frågor i samband med att förslagen till kurs- och timplaner be-&lt;br&gt;handlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall således sammanfattningsvis, med Läroplanskommitténs&lt;br&gt;formulering, stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inledande avsnitt i denna proposition och Läroplans-&lt;br&gt;kommitténs förslag till läroplanstext i bilaga A bör, tillsammans med&lt;br&gt;det nyss anförda, ge riksdagen en god bild av det konkreta innehållet i&lt;br&gt;avsnittet om skolans värdegrund och uppgifter i den nya läroplan, som&lt;br&gt;regeringen under förutsättning av riksdagens bifall till denna proposi-&lt;br&gt;tion avser att utforma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfrågorna lyfts fram och görs tydliga. Läroplanen skiljer på det&lt;br&gt;ansvar som åvilar skolhuvudmännen och på skolpersonalens ansvar.&lt;br&gt;Skolhuvudmännen skall således ange ramar för verksamheten och anvi-&lt;br&gt;sa resurser, medan skolpersonalen skall utforma verksamheten och un-&lt;br&gt;dervisningen med utgångspunkt i läroplanens mål och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå tydlighet när det gäller den ansvarsfördelning som läro-&lt;br&gt;planen eftersträvar, ges klara riktlinjer för lärarens respektive den övri-&lt;br&gt;ga skolpersonalens ansvar. Ansvaret formuleras under rubriker som ”lä-&lt;br&gt;raren skall” och ”alla som arbetar i skolan skall”. Det skall således all-&lt;br&gt;tid stå klart vem som har ansvaret för vad i skolan och var detta ansvar&lt;br&gt;skall kunna utkrävas. Det framgår också av remissynpunkterna att&lt;br&gt;många instanser ser mycket positivt på den klara ansvarsfördelningen&lt;br&gt;och tillstyrker förslagen i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som i första hand har lämnats rör rektorns roll och&lt;br&gt;ansvar. Flera remissinstanser understryker vikten av att rektorn får en&lt;br&gt;tydlig chefsroll och att hans/hennes ansvar för helheten i skolan beto-&lt;br&gt;nas. Sveriges Skolledarförbund konstaterar bl.a. att det blir rektors upp-&lt;br&gt;gift att entusiasmera lärare och annan personal inför utformningen av&lt;br&gt;lokala arbetsplaner och handlingsplaner samt att ha ansvaret för kon-&lt;br&gt;takten och samarbetet med föräldrarna och för föräldrainflytandet över&lt;br&gt;elevernas skolgång. Regeringen delar på den punkten Skolledarförbun-&lt;br&gt;dets beskrivning, liksom slutsatsen av vilka stora krav på ansvars- och&lt;br&gt;kompetensutveckling hos rektorerna, som detta ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan det finnas skäl att erinra om en forsknings-&lt;br&gt;rapport inom det s.k. SLAV-projektet vid pedagogiska institutionen,&lt;br&gt;Uppsala universitet. I denna rapport redovisas några forskningsrön, som&lt;br&gt;klargör att styrning, ledning och ledarskap i skolan är otydligt för icke-&lt;br&gt;undervisande personal i grundskolan. När nu läroplanen talar om all&lt;br&gt;personal i skolan, är det således viktigt att framhålla att med all perso-&lt;br&gt;nal avses också lokalvårdare, måltidspersonal, vaktmästare, kanslister,&lt;br&gt;elevomsorgspersonal m.fl. Det ligger i rektorns chefsroll att se till att&lt;br&gt;även den icke undervisande personalen i skolan görs medveten om sin&lt;br&gt;roll och sitt ansvar i förhållande till läroplanen och att rektorns ledar-&lt;br&gt;skap även på denna punkt blir tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen anger rektorn som den direkt ansvarige ledaren i skolan.&lt;br&gt;Enligt 2 kap. 2 § skollagen skall för ledningen av utbildningen i skolor-&lt;br&gt;na finnas rektorer. ”Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga&lt;br&gt;arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildning-&lt;br&gt;en utvecklas”. I den allmänna motiveringen till lagförslaget i proposi-&lt;br&gt;tionen (prop. 1990/91:18 s. 35) om Ansvaret för skolan utvecklas skälen&lt;br&gt;för denna reglering. Bl.a. framhålls statsmakternas ansvar för utbild-&lt;br&gt;ningens kvalitet och likvärdighet och för att rättssäkerhetsaspekter till-&lt;br&gt;godoses. Samtliga dessa intressen talade, enligt föredragandes uppfatt-&lt;br&gt;ning, för att en viss reglering bibehölls beträffande skolledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots föreskrifterna i lagen har många kommuner ändå valt att i sam-&lt;br&gt;band med omfattande omorganisation av skolväsendet ute i landet ersät-&lt;br&gt;ta de traditionella rektorerna med olika typer av chefer med varierande&lt;br&gt;titlar. Även om en sådan chef har rektors funktion och därmed uppfyl-&lt;br&gt;ler lagens mening, är det viktigt att understryka att avsikten med skolla-&lt;br&gt;gens formulering att det skall finnas en rektor som svarar för skolans&lt;br&gt;ledning, är att den person, som har huvudansvaret för en skolas myn-&lt;br&gt;dighetsutövning och för utvecklingen i skolan, skall vara klart och en-&lt;br&gt;kelt identifierbar såväl för statsmakterna som, framför allt, för elever&lt;br&gt;och föräldrar. Behovet av att tydligt peka ut vem som är rektor i en&lt;br&gt;skola accentueras nu av läroplanens klara markeringar av rektorns an-&lt;br&gt;svar. Med hänsyn till detta avser regeringen att senare utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om rektorn som den högste ansvarige i varje skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen får enligt de förslag, som presenteras i det följan-&lt;br&gt;de, ett stort inflytande över och ansvar för undervisningens planering.&lt;br&gt;Kursplanerna och timplanen ger vida ramar inom vilka skolorna själva&lt;br&gt;bör få besluta om undervisningstidens förläggning såväl till ämnen som&lt;br&gt;över och inom årskurserna. Ämnessamverkan och olika former av inte-&lt;br&gt;grering är också frågor där ansvaret överlämnas till skolan. Elevernas&lt;br&gt;ansvar och inflytande bör stärkas framför allt när det gäller arbetssätt&lt;br&gt;och arbetsformer. Rektorn bör därför ges ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;samarbetet och samverkan inom skolan och med skolans närmaste om-&lt;br&gt;värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att skolhuvudmännen såsom arbetsgivare&lt;br&gt;naturligtvis också har ett yttersta ansvar för att deras personal agerar i&lt;br&gt;enlighet med gällande lagar och förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn har slutligen huvudansvaret för att få till stånd en, framför&lt;br&gt;allt ur elevernas synpunkt, väl avvägd skoldag och ett väl avvägt skolår,&lt;br&gt;som en fungerande helhet över hela skoltiden. Detta senare framstår&lt;br&gt;som helt centralt när nu den enskilda skolan far möjligheter till en&lt;br&gt;mycket fri uppläggning av undervisningen inom de vida ramar kurs-&lt;br&gt;och timplanerna ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket påpekar att avsnittet i läroplanen om en rektors ansvars-&lt;br&gt;område när det gäller grundskolan bör harmoniera bättre med gymna-&lt;br&gt;sieskolans motsvarande avsnitt. Några remissinstanser tycker att försla-&lt;br&gt;gen rörande såväl rektorns som lärarnas ansvarsområden är alltför de-&lt;br&gt;taljerade. Regeringen avser att i samband med att läroplanerna slutligt&lt;br&gt;fastställs se över dem i bl.a. här nämnda avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang också påpekas, att det faktum att staten&lt;br&gt;inte rimligen kan reglera föräldrarnas ansvar och vad hemmen skall gö-&lt;br&gt;ra, inte får innebära att dessas roll och ansvar förringas. Tvärtom är,&lt;br&gt;som vi framhöll i avsnitt 2.3, hemmen alltid ytterst ansvariga för sina&lt;br&gt;barns fostran och utveckling. I praktiken innebär detta att hemmen&lt;br&gt;måste uppmuntras att ta aktiv del i och göra aktiva ställningstaganden&lt;br&gt;beträffande sina barns skolgång, samtidigt som skolorna måste utveckla&lt;br&gt;former för att ta till vara och dra nytta av den kompetens och de erfa-&lt;br&gt;renheter, som föräldrar och andra utanför skolan kan tillföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsbara mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya styrsystemet ingår uppföljning och utvärdering som de viktiga&lt;br&gt;instrument, med vilka staten, huvudmännen och de ansvariga i skolan&lt;br&gt;kan avläsa graden av måluppfyllelse och bedöma utbildningens resultat.&lt;br&gt;Målen i skolan skall således, på olika nivåer, utformas så att de kan ut-&lt;br&gt;värderas och utgöra grunden för en resultatbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har formulerat mål på två nivåer, dels sådana&lt;br&gt;mål som skolan skall arbeta mot och sträva efter, strävansmål, dels mål&lt;br&gt;vilka skolan skall ta ett ansvar för att alla elever ges möjligheter att nå,&lt;br&gt;uppnåendemål. Målen är uttryckta i de kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;som eleven skall ha efter det femte skolåret respektive vid utbildningens&lt;br&gt;slut. Remissinstanserna har i stort varit positiva till kommitténs uppdel-&lt;br&gt;ning på olika typer av mål. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Språk-&lt;br&gt;nämnden, har dock vänt sig mot kommitténs språkbruk när det gäller&lt;br&gt;beteckningen uppnåendemål och strävansmål. Vi har därför valt att inte&lt;br&gt;använda termerna strävansmål och uppnåendemål, utan i stället tala om&lt;br&gt;mål att sträva mot och mål att uppnå. De senare kan också uttryckas&lt;br&gt;som de kunskapskrav som kan ställas efter femte och nionde skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Riksförbundet Hem och Skola (RHS), har&lt;br&gt;framhållit att det finns en risk med att verksamheten i första hand in-&lt;br&gt;riktas mot kravnivån och att skolan inte skall känna sig lika förpliktad&lt;br&gt;att arbeta vidare mot de högre målen. Vi instämmer i vikten av att så&lt;br&gt;inte blir fallet. Andra har framhållit att kraven i vissa fall har ställts för&lt;br&gt;högt med tanke på att alla barn och ungdomar skall kunna nå denna&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning för regeringen att i den slutliga översynen av lä-&lt;br&gt;roplanens formuleringar se över innehållet i målformuleringarna så att&lt;br&gt;målen blir realistiska och utvärderingsbara. Översynen gäller i första&lt;br&gt;hand de särskilda skolformernas kunskapskrav. När det gäller målen att&lt;br&gt;sträva mot finns det också remissinstanser som framhåller att dessa mål&lt;br&gt;kan bli den vision som lärarna kan enas om att sträva mot. Därmed blir&lt;br&gt;de en viktig del i de pedagogiska diskussionerna. Genom att målen kon-&lt;br&gt;kretiseras i kursplanerna, skall de kunna bli tydliga för såväl lärare som&lt;br&gt;elever. Vi tror att det naturligt finns en strävan hos barn och ungdom&lt;br&gt;att spränga gränser och skaffa sig kunskaper också utöver de nödvändi-&lt;br&gt;ga. Det måste bli lärarnas pedagogiska uppgift att visa eleverna på möj-&lt;br&gt;ligheterna, hjälpa dem att sätta de egna målen högt och handleda dem i&lt;br&gt;deras strävan att nå dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever med behov av särskilt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt på skolans likvärdighetsmål är att alla elever skall få&lt;br&gt;det stöd de behöver för att uppnå kravnivåerna och i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning också arbeta vidare. Att läroplanen nu föreslås omfatta hela&lt;br&gt;det obligatoriska skolväsendet ställer ytterligare krav på att den är tydlig&lt;br&gt;när det gäller skolans ansvar för elever med behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i sina skiftande förutsättningar och behov genom-&lt;br&gt;för skolpliktiga elever sin skolgång i olika skolformer. Barn i allmänhet&lt;br&gt;har vanlig skolplikt, som normalt fullgörs i grundskolan. Barn som inte&lt;br&gt;kan gå i grundskolan därför att de är utvecklingsstörda, synskadade, dö-&lt;br&gt;va, hörselskadade eller talskadade har särskild skolplikt. Utvecklings-&lt;br&gt;störda tas i regel emot i särskolan och övriga i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men också inom de skilda skolformerna varierar elevernas förutsätt-&lt;br&gt;ningar väsentligt. Många remissinstanser har påpekat behovet av att sko-&lt;br&gt;lans ansvar för elever med svårigheter blir tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att i utformningen av riktlinjerna för arbetet&lt;br&gt;i skolan särskilt beakta att elever med behov av särskilt stöd uppmärk-&lt;br&gt;sammas och får den hjälp de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg och bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har i sitt läroplansförslag markerat behov av ett&lt;br&gt;avsnitt om betyg och bedömning men inte lämnat något textförslag, ef-&lt;br&gt;tersom ett sådant är beroende av Betygsberedningens förslag och rege-&lt;br&gt;ringens och riksdagens ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Betygsberedningen som Läroplanskommittén har dock övervägt&lt;br&gt;frågan om hur bedömningen av elevernas kunskaper skall kunna få&lt;br&gt;stöd i centrala måldokument som läroplan och kursplaner. Båda utred-&lt;br&gt;ningarna har varit överens om att kriterier för betygssättning lämpligen&lt;br&gt;kan fogas till grundskolans kursplaner. Läroplanskommittén har sär-&lt;br&gt;skilt betonat vikten av att kriterier för bedömning av prestationer bör&lt;br&gt;utformas i relation till de mål alla skall uppnå i ämnet och med hänsyn&lt;br&gt;till den kvalitetsambition som kommer till uttryck i målen att sträva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot. Kriterier som stöd för lärares bedömning av elevprestation bör&lt;br&gt;därför dels relateras till angivna mål i ämnet, dels ges en utformning så&lt;br&gt;att kraven på kunskapernas art och kvalitet klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på likvärdighet och att alla elever i grundskolan skall få en viss&lt;br&gt;gemensam fond av kunskaper ställer krav på att det finns nationellt an-&lt;br&gt;givna kriterier för vilka kunskaper eleverna skall ha. I avsnitt 3.6 pre-&lt;br&gt;senterar regeringen sitt förslag till betygssystem för det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet. I förslaget ingår ett fortsatt utvecklingsarbete rörande be-&lt;br&gt;tygskriterier i anslutning till varje ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet bör ingå ett avsnitt om&lt;br&gt;betyg och bedömning baserat på de förslag som redovisas i denna pro-&lt;br&gt;position. Avsnittet skall bl.a. behandla vikten av att läraren för eleverna&lt;br&gt;skall redovisa och tillsammans med eleverna diskutera på vilka grunder&lt;br&gt;betygssättning sker, att läraren fortlöpande i olika former skall ge ele-&lt;br&gt;verna besked om deras studieprestationer och att eleverna skall få träna&lt;br&gt;sig i att bedöma sina egna kunskaper och färdigheter i förhållande till&lt;br&gt;målen för ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam läroplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén utarbetade i enlighet med direktiven en läroplan&lt;br&gt;för grundskolan. Som framgår av det föregående har en särskild arbets-&lt;br&gt;grupp inom Utbildningsdepartementet bearbetat Läroplanskommitténs&lt;br&gt;förslag i avsikt att göra förslaget tillämpligt även för specialskolan och&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan. Överläggningar har härutöver ägt rum med&lt;br&gt;representanter för Sameskolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att den nya läroplanen omfattar hela&lt;br&gt;det obligatoriska skolväsendet, dvs. också sameskolan, specialskolan och&lt;br&gt;särskolan. I likhet med arbetsgruppen och en övervägande majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna ser regeringen det som en betydelsefull markering att&lt;br&gt;utbildningens värdegrund, mål och riktlinjer, samt ansvarsfördelning är&lt;br&gt;desamma för alla barn med skolplikt. Huvuddelen av läroplanen bör&lt;br&gt;därför, med en viss anpassning av formuleringar, göras gemensam för&lt;br&gt;hela det obligatoriska skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen till mål att uppnå för de&lt;br&gt;olika skolformerna, även om många har förslag till kompletteringar och&lt;br&gt;i vissa fall omformuleringar. Så understryker t.ex. flera remissinstanser&lt;br&gt;behovet av att anpassa skolformernas mål efter elevernas förutsättningar&lt;br&gt;liksom nödvändigheten av att kontinuerligt stämma av elevernas kun-&lt;br&gt;skapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga anpassningen av läroplanen gäller framför allt de oli-&lt;br&gt;ka kravnivåerna. Dels behövs, vilket bl.a. framgår av arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag, en viss omarbetning av målen att sträva mot, men det måste&lt;br&gt;också finnas separata kunskapskrav för de skilda elevgrupper som åter-&lt;br&gt;finns inom särskolan, specialskolan och sameskolan. När det gäller sär-&lt;br&gt;skolan har flera remissinstanser pekat på att det kanske inte alltid är&lt;br&gt;möjligt att ha en generell kravnivå. Kraven måste i stället utformas mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt. Regeringen kommer i det fortsatta läroplansarbetet att nog-&lt;br&gt;grant beakta de synpunkter som remissinstanserna har bidragit med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den gemensamma läroplanen och eventuella speciella&lt;br&gt;mål, skall de olika skolformerna ha för sina elevgrupper anpassade tim-&lt;br&gt;planer. Varje skolforms kursplaner måste dessutom anpassas till de oli-&lt;br&gt;ka elevgruppernas förutsättningar och behov. Regeringen avser att upp-&lt;br&gt;dra åt Skolverket att utarbeta förslag till timplaner och kursplaner för&lt;br&gt;sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Läroplanen - mål och riktlinjer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I den gemensamma läroplanen för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet anges mål och riktlinjer under sex&lt;br&gt;rubriker;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;elevernas ansvar och inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skola och hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skola - förskola - skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samverkan med andra skolformer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens förslag i denna proposition, skall&lt;br&gt;läroplanen gälla grundskolan, sameskolan, specialskolan och&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan. En viss anpassning med hänsyn till&lt;br&gt;de olika elevgrupperna i de skilda skolformerna måste göras,&lt;br&gt;särskilt vad avser de mål alla elever skall uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § skollagen finns de grundläggande bestämmelser-&lt;br&gt;na om hur det offentliga skolväsendet för barn och ungdom&lt;br&gt;skall utformas. De värderingar som där kommer till uttryck&lt;br&gt;skall genomsyra all verksamhet inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för barn och ungdom. Sålunda måste t.ex. föreskrifterna i läro-&lt;br&gt;planen alltid ses mot bakgrund av den färdriktning för verksam-&lt;br&gt;heten som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. För riksda-&lt;br&gt;gens information vill vi dock i det följande ta upp dessa i läroplanen&lt;br&gt;helt centrala avsnitt och ge vår bedömning av deras innehåll och ut-&lt;br&gt;formning. Härigenom får riksdagen information om hur föreskrifterna i&lt;br&gt;skollagen om t.ex. likvärdighet, utbildningens mål och verksamhetens&lt;br&gt;utformning följs upp i läroplanen tillika med viktigare synpunkter, som&lt;br&gt;har framförts av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen i det följande talar om förslaget till läroplan innebär&lt;br&gt;det också ett hänsynstagande dels till de förslag till anpassning av Läro-&lt;br&gt;planskommitténs förslag, som den tidigare nämnda arbetsgruppen har&lt;br&gt;gjort vad avser särskolan och specialskolan, dels till de samtal som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förts med Sameskolstyrelsen. Den text som regeringen i det följande Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;kommenterar återfinns i bilaga A till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller framför allt avsnitten om Kunskaper och om Normer&lt;br&gt;och värden, finns det anledning att betona vikten av att informationen&lt;br&gt;om och genomförandet av den nya läroplanen också måste innebära att&lt;br&gt;bakgrunds- och motivtexter görs tillgängliga för dem som skall tillämpa&lt;br&gt;läroplanen. Läroplanen skall vara kort och entydig, men förutsätter då&lt;br&gt;kännedom om bakomliggande resonemang för att bli tillräckligt tydlig&lt;br&gt;och tillämpbar. Det blir bl.a. en uppgift för Skolverket att utarbeta&lt;br&gt;lämpligt kommentar- och referensmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall ge eleverna de kunskaper som är nödvändiga för var och&lt;br&gt;en, både som individ och samhällsmedlem, och som ger en grund för&lt;br&gt;fortsatt utbildning. Mot denna första mening i förslaget till läroplan un-&lt;br&gt;der rubriken Kunskaper och färdigheter har inga allvarligare invänd-&lt;br&gt;ningar riktats, liksom inte heller mot målet att skolan skall bidra till&lt;br&gt;elevernas harmoniska utveckling. De finns ju också redan fastställda i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de inledande avsnitten till denna proposition, liksom i avsnittet 3.1&lt;br&gt;redogör regeringen för sin syn på skolans uppgifter när det gäller att&lt;br&gt;förmedla kunskaper. Det är denna grundsyn som bör prägla skolans ar-&lt;br&gt;bete och som får sin närmare utformning i detta avsnitt av läroplanen. I&lt;br&gt;de mål som formuleras som målen att sträva mot, och de mål som varje&lt;br&gt;elev som lämnar skolan skall ha möjligheter att uppnå, finns inarbetat&lt;br&gt;såväl krav på konkreta kunskaper som på färdigheter i mer kvalitativa&lt;br&gt;avseenden som förståelse, förmåga att kritiskt granska och värdera, själv-&lt;br&gt;ständighet och samarbetsförmåga. I det följande använder regeringen&lt;br&gt;därför begreppet kunskaper, som då innefattar såväl fakta, förståelse och&lt;br&gt;förtrogenhet som färdigheter, där skollagen talar om kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas skilda förutsättningar inom de olika skolformer för vilka&lt;br&gt;läroplanen skall gälla, ställer krav på särskilt anpassade mål för varje&lt;br&gt;skolform. Målen att sträva mot bör dock, liksom värdegrund och rikt-&lt;br&gt;linjer, i princip vara desamma för alla elever med skolplikt. Remissin-&lt;br&gt;stanserna ger ett mycket starkt stöd till arbetsgruppens förslag i detta av-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de kunskaper som alla elever som lämnar grundskolan skall ha,&lt;br&gt;vill några remissinstanser foga ytterligare områden. Överbefälhavaren&lt;br&gt;har t.ex. betonat vikten av att alla elever i grundskolan får kunskaper&lt;br&gt;om grunderna för den svenska säkerhetspolitiken och om sina rättighe-&lt;br&gt;ter och skyldigheter i samhället, däribland den allmänna värnplikten.&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet har speciellt framhållit skolans ansvar för att bi-&lt;br&gt;bringa eleverna hälsoundervisning och hälsofostran. Läroplansförslagets&lt;br&gt;krav på att eleverna skall få kännedom om centrala delar av kulturar-&lt;br&gt;vet, främst det svenska, men också det nordiska och det västerländska i&lt;br&gt;övrigt, kommenteras också av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av specialskolans elever skall, när de lämnar skolan efter tio&lt;br&gt;år, ha fått en utbildning som motsvarar grundskolans med de undantag&lt;br&gt;och tillägg som den enskilde elevens speciella funktionshinder motive-&lt;br&gt;rar. Remissinstanserna har, när det gäller döva och hörselskadade ele-&lt;br&gt;ver, särskilt poängterat vikten av tvåspråkighet och att såväl teckenspråk&lt;br&gt;som svenska måste ingå i utbildningen. Skolverket, Statens institut för&lt;br&gt;handikappfrågor i skolan (SIH) och Hällsboskolan är några av de re-&lt;br&gt;missinstanser som har framfört behovet av en för elevgruppen med gra-&lt;br&gt;va språkstörningar särskilt anpassad målformulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller eleverna i särskolan anser många remissinstanser att&lt;br&gt;kunskapskraven är för högt ställda för att samtliga elever skall kunna&lt;br&gt;nå upp till dem. Man ser hellre att målen för dessa elever utformas in-&lt;br&gt;dividuellt efter varje elevs förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer med hänsyn till vad remissinstanserna har fram-&lt;br&gt;hållit i bl.a. nu påtalade avseenden att se över läroplansförslagets formu-&lt;br&gt;leringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter varje elevs förutsättningar och behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplansförslaget finns särskilt markerat att alla som arbetar i skolan&lt;br&gt;skall hjälpa elever, som är i behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar i Sverige skall, inom varje skolform, ges en&lt;br&gt;likvärdig utbildning. Med en likvärdig utbildning, framhåller Läro-&lt;br&gt;planskommittén, menas inte att undervisningen skall utformas på sam-&lt;br&gt;ma sätt varhelst den erbjuds. Hänsyn skall tas till elevers olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar och behov samt till att det finns olika vägar att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har kommenterat såväl Läroplanskommitténs&lt;br&gt;som arbetsgruppens förslag i dessa avseenden. Många har också fram-&lt;br&gt;hållit att kommittén inte tillräckligt utförligt har behandlat skolans an-&lt;br&gt;svar för dels elever med behov av särskilt stöd, dels elever med olika&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. De Handikappades Centralorganisation (HCK) och SIH under-&lt;br&gt;stryker att elever med funktionshinder skall ha samma rätt till utbild-&lt;br&gt;ning som andra. SIH anser att avsnittet om skolans värdegrund och&lt;br&gt;uppgifter i läroplanen bör kompletteras med ett stycke om delaktighet,&lt;br&gt;gemenskap och jämlikhet med tanke på bl.a. elever med olika funk-&lt;br&gt;tionshinder. SIH understryker att detta är en viktig del av samhällets de-&lt;br&gt;mokratiska fostran och överensstämmer med den nationella handikapp-&lt;br&gt;politiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser, framför allt några universitet och högskolor&lt;br&gt;med lärarutbildning, menar att läroplanen starkare bör lyfta fram det&lt;br&gt;särskilda ansvar skolan måste ha för de elever som löper större risk än&lt;br&gt;andra att få svårigheter i skolan. Här visar också bl.a. SÖ:s granskning&lt;br&gt;(Rapport 91:14) ”Bilder från skola och vuxenutbildning” att skolan i&lt;br&gt;dag har en relativt dålig beredskap för att ge stöd åt elever med sociala,&lt;br&gt;psykiska och emotionella störningar. Granskningen visar dock också&lt;br&gt;positiva utvecklingstendenser. Det finns en ökad medvetenhet om sko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lans mål och en ökad kunskap om bl.a. hur man arbetar med och be- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;möter elever med svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen elever med ofullständig utbildning, dvs. de som lämnar&lt;br&gt;grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen, har varit relativt kon-&lt;br&gt;stant under 1980-talet och ligger nu på i genomsnitt 4,5 procent. Skol-&lt;br&gt;verkets delrapport från mars 1993 visar stora variationer mellan kom-&lt;br&gt;munerna; mellan 7,8 och 2,5 procent. Om läroplanens mål, att alla ele-&lt;br&gt;ver skall ha nått upp till kravnivån då de lämnar årskurs 9, skall upp-&lt;br&gt;fyllas, krävs således uppmärksamhet och insatser utöver vad skolhuvud-&lt;br&gt;männen hittills har lyckats klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor, som enligt tillgängliga undersökningar visar sig ha stor be-&lt;br&gt;tydelse för hur olika skolor lyckas med att ta ansvar för elever med svå-&lt;br&gt;righeter, är skolledarnas agerande. Skolledarna har t.ex. stor betydelse&lt;br&gt;när det gäller att klargöra studieledarnas och arbetsenheternas ansvar.&lt;br&gt;På låg- och mellanstadiet har medvetenheten om hur man arbetar med&lt;br&gt;elever med svårigheter enligt SÖ:s rapport ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang också vara värt att notera att det finns&lt;br&gt;aktuell forskning kring skolklimatets betydelse för elevernas prestatio-&lt;br&gt;ner. Bl.a. har Lennart Grosin i en forskningsrapport från pedagogiska&lt;br&gt;institutionen vid Stockholms universitet påvisat, att en skolas klimat&lt;br&gt;tycks utöva ett av social bakgrund delvis oberoende inflytande på ele-&lt;br&gt;vernas prestationer och uppförande i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya läroplanen får såväl elever och föräldrar som skolor och&lt;br&gt;skolhuvudmän en markant ökad valfrihet. Det förtjänar dock att ytterli-&lt;br&gt;gare understrykas att valfriheten inte syftar till en ökad segregering,&lt;br&gt;utan tvärtom till att fler skall få större möjligheter. Skolans ansvar mås-&lt;br&gt;te alltid gälla alla elever. Man kan välja olika vägar, men utbildningen&lt;br&gt;måste alltid vara likvärdig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, som framgår bl.a. av det nyss anförda, goda exempel att lyf-&lt;br&gt;ta fram. Ett ökat föräldraengagemang, en engagerad skolledning, ett ak-&lt;br&gt;tivt utvecklingsarbete, är några av de faktorer som erfarenhetsmässigt&lt;br&gt;ger resultat i skolan. Det kan också handla om att arbeta förebyggande&lt;br&gt;så att elever inte slås ut, att anpassa skolmiljö, arbetssätt och arbetsmeto-&lt;br&gt;der efter elevernas olika förutsättningar, att sätta in särskilda resurser av&lt;br&gt;elewårdskaraktär och särskilda hjälpmedel. Det är också viktigt att sko-&lt;br&gt;lan inte sluter sig i tron att den själv måste lösa alla problem, utan drar&lt;br&gt;nytta av såväl föräldrar, som kunskap hos t.ex. socialtjänst, polis, kyrka&lt;br&gt;och frivilligorganisationer. Riksdag och regering skall inte längre styra&lt;br&gt;hur och på vilket sätt huvudmännen och de professionella i skolan&lt;br&gt;skall arbeta. Det är emellertid viktigt att den övergripande målsättning-&lt;br&gt;en och de krav staten ställer på skolhuvudmännen tydliggörs. Regering-&lt;br&gt;en avser därför att speciellt se över de avsnitt i läroplanen som gäller ut-&lt;br&gt;bildningens likvärdighet och skolhuvudmännens ansvar för elever som&lt;br&gt;är i behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan inledningsvis nämnts ger skollagen de allmänna grunderna&lt;br&gt;för de värderingar och det förhållningssätt som skall prägla all verksam-&lt;br&gt;het i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt läroplansförslaget skall skolan aktivt och medvetet påverka och&lt;br&gt;stimulera barn och ungdomar att omfatta vårt samhälles grundläggande&lt;br&gt;värden och att låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig hand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för skolans etiska förhållningssätt och regeringens syn på&lt;br&gt;skolans fostrande roll utvecklas i de inledande avsnitten till denna pro-&lt;br&gt;position. Det är denna grundsyn som skall prägla de mål som uttrycks&lt;br&gt;under avsnittet om normer och värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturell mångfald och ett globalt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den etiska grunden för skolans arbete tar Läroplanskommittén&lt;br&gt;upp några väsentliga frågor, som också har kommenterats i remissvaren.&lt;br&gt;En sådan fråga är skolans sätt att handskas med den kulturella mångfald&lt;br&gt;som möter dagens barn. Enligt kommittén har skolan som social och&lt;br&gt;kulturell mötesplats en möjlighet och ett ansvar för att stärka barns och&lt;br&gt;ungdomars förmåga att leva med denna kulturella mångfald och se den&lt;br&gt;som en positiv kraft. Statens Invandrarverk (SIV) konstaterar att Läro-&lt;br&gt;planskommittén inte betraktar kulturell mångfald utifrån ett invandrar-&lt;br&gt;perspektiv eller ett enskilt etniskt perspektiv, utan som en naturlig del&lt;br&gt;av en ökad komplexitet i tillvaron som hör ihop med internationalise-&lt;br&gt;ringen, den europeiska interaktionen, sekulariseringsprocessen och mo-&lt;br&gt;derniseringen av samhällsstrukturen. Verket menar för sin del att det är&lt;br&gt;rätt och riktigt att se människan och inte invandraren. Regeringen delar&lt;br&gt;detta synsätt och anser att det bör komma till uttryck i läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén tar också upp kulturarvet, internationalisering-&lt;br&gt;en och miljöfrågorna i vid mening. Många remissinstanser har framhål-&lt;br&gt;lit vikten av att det nordiska och europeiska kulturarvet sätts in i ett vi-&lt;br&gt;dare internationellt perspektiv. En rad remissinstanser bl.a. Ekumenis-&lt;br&gt;ka Skoldelegationen, Riksförbundet Hem och Skola och flera högskolor&lt;br&gt;med lärarutbildning lyfter fram frågor som rör konflikter, krig och&lt;br&gt;fred, miljöproblem och jordens förstöring. Här måste skolan, framhåller&lt;br&gt;man, lägga grunden till en förståelse för de globala sambanden och för&lt;br&gt;länders och kontinenters ömsesidiga beroende av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att de etiska och all-&lt;br&gt;mänmänskliga perspektiven i skolan också måste omfatta frågor som&lt;br&gt;rör vidare sammanhang än den enskilde individens egna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas ansvar och inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skollagen anges att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning.&lt;br&gt;Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas&lt;br&gt;efter deras ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén tar upp elevinflytandet med en målformulering&lt;br&gt;som innebär att de demokratiska principerna om att kunna påverka, ta&lt;br&gt;ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas kunskaps-&lt;br&gt;mässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större eget&lt;br&gt;ansvar och att de får ett reellt inflytande på skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt visar aktuella undersökningar att elevernas eget ansvarsta-&lt;br&gt;gande utnyttjas dåligt i skolan. Elevmedverkan i planeringen av under-&lt;br&gt;visningen är paradoxalt nog vanligast på lågstadiet. Elevdemokratifrågor&lt;br&gt;har ofta koncentrerats till representativa beslutsformer och institutioner&lt;br&gt;såsom klass- och elevråd, medan det i mindre utsträckning präglat det&lt;br&gt;vardagliga skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang särskilt framhålla att läroplanen&lt;br&gt;betonar formuleringarna om att eleverna i de olika skolformerna skall&lt;br&gt;ta ett personligt ansvar for sina studier och sin arbetsmiljö och succes-&lt;br&gt;sivt kunna utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och sko-&lt;br&gt;lans verksamhet. Alla i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja&lt;br&gt;att ta ansvar för den fysiska, sociala, och kulturella skolmiljön. Både i&lt;br&gt;skollagen och i läroplanen framhålls således elevernas rätt att aktivt del-&lt;br&gt;ta såväl i undervisningens uppläggning och planering, som i skolans&lt;br&gt;verksamhet överhuvudtaget. Med rätten att delta och medverka i diskus-&lt;br&gt;sioner och beslut följer självklart också ett ansvar. Eleverna måste såle-&lt;br&gt;des få träning i att, efter sin förmåga, successivt ta och utveckla ett allt&lt;br&gt;större ansvar för delar av den egna utbildningen och skolans verksam-&lt;br&gt;het i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall också enligt Läroplanskommittén visa respekt för den&lt;br&gt;enskilde eleven och i vardagligt arbete utgå från ett demokratiskt för-&lt;br&gt;hållningssätt. Ett sådant förhållningssätt kan bäst praktiseras genom att&lt;br&gt;eleverna ges reella möjligheter att påverka och ta ansvar för den egna&lt;br&gt;arbetssituationen och arbetsmiljön i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Oberoende av kön”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skollagen slås fast att ”alla barn och ungdomar skall, oberoende av&lt;br&gt;kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ha&lt;br&gt;lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig varhelst&lt;br&gt;den anordnas i landet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsaspekterna på läroplanen tas upp av några remissinstan-&lt;br&gt;ser. Bl.a. Umeå universitet och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)&lt;br&gt;framhåller t.ex. att Läroplanskommittén visserligen i avsnittet om läro-&lt;br&gt;planens värdegrund säger att skolan skall verka för jämställdhet, men&lt;br&gt;utan att kommentera och motivera frågan. Universitetet menar att en&lt;br&gt;utförligare analys och motivering hade givit en nödvändig bakgrund till&lt;br&gt;läroplanens riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill därför lyfta fram jämställdhetsaspekter på skolans&lt;br&gt;verksamhet såväl i läroplanen som i kursplanerna, och därigenom ock-&lt;br&gt;så lägga en grund för en uppföljning och utvärdering av hur skolan le-&lt;br&gt;ver upp till jämställdhetsmålet. För att ge ytterligare underlag för jäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställdhetsaspekter i skolan, har Utbildningsdepartementet nyligen tillsatt Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;en särskild arbetsgrupp för att behandla frågor som rör kvinnligt och&lt;br&gt;manligt i skolan. Arbetsgruppen har speciellt fått i uppgift att se på sko-&lt;br&gt;lans arbetsformer, undervisningens utformning, ämnenas förläggning i&lt;br&gt;tiden och hur exempelvis skillnader mellan flickors och pojkars intres-&lt;br&gt;sen och förhållningssätt i olika åldrar kan bli en tillgång - och inte ett&lt;br&gt;hinder - i strävan att skapa lika möjligheter för kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola och hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i direktiven till Läroplanskommittén framhöll regeringen att för-&lt;br&gt;äldrarna har ett ansvar för att stödja sina barns skolgång. Samarbetet&lt;br&gt;mellan skolan och hemmet borde, enligt direktiven, utgå från det ge-&lt;br&gt;mensamma intresset att skapa goda uppväxtbetingelser för barnen, men&lt;br&gt;också från den naturliga fördelningen av huvudansvaret för å ena sidan&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen och å andra sidan den personliga fostran och&lt;br&gt;omvårdnaden. Föräldrarnas inflytande över elevens skolgång, framför&lt;br&gt;allt i de lägre årskurserna, framhölls därför som viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med de tidigare nämnda besluten om valfrihet i skolan har för-&lt;br&gt;äldrarna nu fått en större möjlighet att direkt påverka valet av skola för&lt;br&gt;sina barn. Denna valmöjlighet bör kunna öka föräldrarnas engagemang.&lt;br&gt;Det kan också ge ett incitament till skolorna att förbättra kontakten&lt;br&gt;med föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till läroplan har den målformulering som handlar om sam-&lt;br&gt;arbetet mellan skola och hem fått följande utformning, ”Skola och hem&lt;br&gt;skall med utgångspunkt i det gemensamma ansvaret för elevernas skol-&lt;br&gt;gång skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars ut-&lt;br&gt;veckling och lärande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn bör, i enlighet med förslaget, ges ett samlat ansvar för att for-&lt;br&gt;mer för samarbetet mellan skolan och hemmen utvecklas samt att för-&lt;br&gt;äldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om oli-&lt;br&gt;ka valalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang särskilt understryka vikten av att&lt;br&gt;elever och föräldrar får information om vad man som elev och förälder&lt;br&gt;har rätt att förvänta sig av skolan, men också vilka förväntningar och&lt;br&gt;krav skolan har rätt att ställa på elever och föräldrar. Vi återkommer&lt;br&gt;till frågan om information till elever och föräldrar, dels i avsnittet om&lt;br&gt;lokalt utformad studieinformation, dels i samband med att den nya lä-&lt;br&gt;roplanen införs under avsnittet 4. Ikraftträdande och genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola - förskola - skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplansförslagets målskrivning uttrycker att skolan skall sträva efter&lt;br&gt;att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen för att stödja barnets allsidiga utveckling. För de barn som ännu&lt;br&gt;inte börjat i skolan skall samarbetet särskilt inriktas på att underlätta&lt;br&gt;den skolförberedande verksamheten. Samarbetet skall utgå från de na-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skolan skall kunna erbjuda en så kvalificerad utbildningsmil-&lt;br&gt;jö som möjligt, är det självklart angeläget med ett nära och förtroende-&lt;br&gt;fullt samarbete med förskola och skolbarnsomsorg. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser har också tagit upp dessa frågor. Högskolan för lärarutbildning i&lt;br&gt;Stockholm framhåller t.ex. att utredningar både inom och utom landet,&lt;br&gt;har pekat på önskvärdheten av samverkan mellan skola, skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg och barnomsorg. Den nytillkomna rätten för barn att börja skolan&lt;br&gt;redan vid sex års ålder accentuerar enligt högskolan ytterligare behovet&lt;br&gt;av samverkan mellan skolan och förskolan. Socialstyrelsen framhåller&lt;br&gt;att Läroplanskommittén inte tillräckligt beaktat möjligheterna till sam-&lt;br&gt;verkan mellan skolan och skolbarnsomsorgen. Mycket talar enligt Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen för att eleverna berikas, om man från skolans sida tar till va-&lt;br&gt;ra de möjligheter som fritidshemmen har att hjälpa eleverna att knyta&lt;br&gt;samman teori och praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det inledande avsnittet framgår att den flexibla skolstarten och den&lt;br&gt;snabba utvecklingen i kommunerna när det gäller olika former av inte-&lt;br&gt;grering mellan skola och förskola och mellan skola och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg har lett till omfattande förändringar under de senaste åren när det&lt;br&gt;gäller samverkan mellan såväl skola och förskola som skola och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg. Många kommuner har också inrättat en gemensam&lt;br&gt;nämnd för skola och barnomsorgsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalsamarbetet är självklart viktigt. De olika personalkategorierna&lt;br&gt;måste ha kunskap om varandras arbetsområden och arbetssätt och ut-&lt;br&gt;veckla en ömsesidig respekt för varandras kompetens. I många kommu-&lt;br&gt;ner genomför man i samband med olika former av integration gemen-&lt;br&gt;samma fortbildningar, vilket kan vara en bra väg till samverkan och&lt;br&gt;samförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som tidigare nämnts, bl.a. mot bakgrund av den flex-&lt;br&gt;ibla skolstarten och förslagen till nya läroplaner för grundskolan och&lt;br&gt;gymnasieskolan, tillsatt en särskild utredare för frågor som samman-&lt;br&gt;hänger med skolstart, skolplikt samt de pedagogiska, organisatoriska&lt;br&gt;och ekonomiska konsekvenserna av olika modeller. Läroplanskommit-&lt;br&gt;tén har förordat en sådan samlad översyn och många remissinstanser&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget. Utbildningsutskottet har också i sitt betänkande&lt;br&gt;1992/93:UbU7 kommenterat denna i 1993 års budgetproposition avise-&lt;br&gt;rade utredning och anfört, att man finner det naturligt att riksdagens&lt;br&gt;ställningstagande till ny läroplan för grundskolan kan göras med beak-&lt;br&gt;tande av vad som kommer fram i utredningen. Därför skall utredning-&lt;br&gt;en i september 1993 lämna en delrapport som ett underlag för riksda-&lt;br&gt;gens beslut med anledning av denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på vidare utredning av frågan anser regeringen att det är&lt;br&gt;viktigt att ansvaret för att en samverkan kommer till stånd finns ut-&lt;br&gt;tryckt i läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med andra skolformer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska skolan skall nära samverka med gymnasieskolan samt&lt;br&gt;med arbetslivet och det omgivande samhället i övrigt. Detta krävs för att&lt;br&gt;eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av&lt;br&gt;ämnen och fortsatt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till förändringar av gymnasieskolan som regeringen senare&lt;br&gt;denna dag presenterar för riksdagen understryker ytterligare behovet av&lt;br&gt;samverkan mellan de olika obligatoriska skolformerna inom det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet och gymnasieskolan samt den frivilliga särskolan. Sko-&lt;br&gt;lan kommer enligt intentionerna i denna proposition att utvecklas mot&lt;br&gt;en större valfrihet. Eleverna kommer således att lämna grundskolan el-&lt;br&gt;ler dess motsvarigheter med olika kunskaper i respektive skolforms äm-&lt;br&gt;nen beroende på sina egna tillval och kommunernas profileringar.&lt;br&gt;Gymnasieskolans inriktning mot en mer kursutformad skola med stor&lt;br&gt;flexibilitet i val av kurser och ämnen underlättar en ömsesidig anpass-&lt;br&gt;ning mellan studierna i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna angelägna samverkan gäller självklart inte bara grundskolan&lt;br&gt;och gymnasieskolan utan i lika hög grad samverkan mellan andra skol-&lt;br&gt;former t.ex. den obligatoriska särskolan och grundskolan samt den fri-&lt;br&gt;villiga särskolan, mellan sameskolan och grundskolan etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studie- och yrkesvägledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Grundskola - gymnasieskola m.m. behandlar Läro-&lt;br&gt;planskommittén också frågorna om studie- och yrkesval och syoperso-&lt;br&gt;nalens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den obligatoriska skolan skall i enlighet med regeringens ambi-&lt;br&gt;tioner erbjuda valfrihet och mångfald. Det handlar både om att elever&lt;br&gt;och föräldrar skall kunna välja skola, och om att eleverna skall göra eg-&lt;br&gt;na val inom ramen för den garanterade undervisningstiden i skolan.&lt;br&gt;Valmöjligheterna skall inte begränsas av elevens kön eller sociala eller&lt;br&gt;kulturella bakgrund. En reell valfrihet och möjligheter att kunna ut-&lt;br&gt;nyttja den förutsätter en väl fungerande studie- och yrkesorienterande&lt;br&gt;verksamhet i skolan. För särskolans elever spelar yrkesvalslärarna en&lt;br&gt;utomordentligt viktig roll när det gäller att hjälpa dem att orientera sig&lt;br&gt;mot framtida yrkesutbildningar och yrkesval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn ges i Läroplanskommitténs förslag ett övergripande ansvar&lt;br&gt;för skolans syoverksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) tycker det&lt;br&gt;är bra att rektorns ansvar för syoverksamheten tydliggörs. AMS fram-&lt;br&gt;håller också att lärarnas insatser kan komplettera, men inte ersätta, den&lt;br&gt;specialkompetens i vägledning som syopersonalen har. Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet och flera kommuner påpekar att studie- och yrkesorien-&lt;br&gt;teringen är viktig, men att regering och riksdag inte skall tala om för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna hur de skall organisera sina insatser. Det räcker enligt&lt;br&gt;många remissinstanser med att ge ett övergripande ansvar till rektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att syopersonalen i grundskolan och sär-&lt;br&gt;skilt yrkesvalslärarna i särskolan har en viktig uppgift när det gäller att&lt;br&gt;ge eleverna stöd och vägledning. Det är därför väsentligt att, i enlighet&lt;br&gt;med Läroplanskommitténs förslag, lyfta fram och tydliggöra ansvarsför-&lt;br&gt;hållandena för skolans studie- och yrkesorientering. Hur studie- och&lt;br&gt;yrkesvägledningen skall organiseras och på vilket sätt skolan skall öpp-&lt;br&gt;nas för det omgivande samhället är emellertid frågor som huvudmän-&lt;br&gt;nen och skolans personal har att bestämma om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också erinra om den skyldighet som kommunerna enligt skol-&lt;br&gt;lagen har att informera eleverna om de studiemöjligheter som finns i&lt;br&gt;gymnasieskolan. En möjlighet, som vi nämner i timplaneexemplen i bi-&lt;br&gt;laga D, kan vara att låta eleverna mot slutet av grundskolan under någ-&lt;br&gt;ra perioder auskultera på något eller några av gymnasieskolans pro-&lt;br&gt;gram. Någon nationell reglering av praktik och arbetslivsorientering&lt;br&gt;kommer däremot inte längre att finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevvårdspersonal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till läroplan ges rektorn ett övergripande ansvar för att elev-&lt;br&gt;vårdsverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och&lt;br&gt;hjälp får detta. Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att detta&lt;br&gt;övergripande ansvar läggs på rektorn och klart uttalas i läroplanen.&lt;br&gt;Många remissinstanser har, som framgår av det föregående, framhållit&lt;br&gt;skolans stora ansvar för elever med behov av olika former av stöd och&lt;br&gt;hjälp. Här spelar naturligtvis, vid sidan av lärarna, den elevvårdande&lt;br&gt;personalen en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har i sina svar med anledning av arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag särskilt framhållit betydelsen av att elever med olika typer&lt;br&gt;av funktionshinder får stöd t.ex. i form av elevassistenter. Det kan tyck-&lt;br&gt;as självklart att sådant stöd alltid skall ges, men i det kärva ekonomiska&lt;br&gt;läge som många kommuner nu befinner sig, kan det ändå finnas anled-&lt;br&gt;ning att understryka, att även om staten inte längre skall reglera i vilken&lt;br&gt;form elevvård och annat stöd till elever med särskilda behov skall ges,&lt;br&gt;så innebär detta inte ett avkall på kravet att det skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan som lärande miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt av läroplanen föreslås också att alla som arbetar i skolan&lt;br&gt;skall verka för att genom kontakter med arbetsliv, föreningsliv och and-&lt;br&gt;ra verksamheter utanför skolan berika skolan som en lärande miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten i anslutning till Läroplanskommitténs förslag har från&lt;br&gt;många olika håll framförts synpunkter på vikten av att skolan skall för-&lt;br&gt;medla vårt gemensamma kulturarv och att, förutom att ge eleverna&lt;br&gt;kunskaper, också medverka till att de får utveckla sin kreativitet och&lt;br&gt;skaparlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart inom ramen för de olika ämnena på grundskolans&lt;br&gt;timplan som mycket av skolans kulturella arbete hör hemma. Det är in-&lt;br&gt;te enbart inom de ämnen som traditionellt förknippas med det prak-&lt;br&gt;tiskt-estetiska området, som eleverna skall få grundläggande insikter i&lt;br&gt;olika uttryck för mänskliga känslor, stämningar och erfarenheter eller&lt;br&gt;träna sin egen skaparförmåga. I många ämnen kan man i mycket högre&lt;br&gt;utsträckning än som sker i dag använda sig av undervisningsmetoder,&lt;br&gt;stoff och studieuppläggning som gynnar elevernas uttrycks-, inlevelse-&lt;br&gt;och kommunikationsförmåga och deras kreativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nu kommunernas och skolpersonalens ansvar att verka för att&lt;br&gt;skolan blir en öppen och lärande miljö, där det är naturligt att ha kon-&lt;br&gt;takt med arbetsliv, föreningsliv, kyrkor och olika kulturella institutio-&lt;br&gt;ner såväl inom ramen för den ordinarie undervisningen, som inom&lt;br&gt;andra aktiviteter i skolans vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgångspunkterna för läroplaner och kursplaner hör ett antal&lt;br&gt;grunddokument som Sverige har undertecknat i internationella fördrag&lt;br&gt;och konventioner. De dokument, som det åligger lärare och rektor att&lt;br&gt;beakta är bl.a. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Konven-&lt;br&gt;tionen om barnets rättigheter, Rekommendation om utbildning för in-&lt;br&gt;ternationell förståelse, samarbete och fred och undervisning om de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och Deklaration&lt;br&gt;och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor. Regeringen an-&lt;br&gt;ser det inte lämpligt att dessa dokument i enlighet med Läroplanskom-&lt;br&gt;mitténs förslag ges förordningskaraktär. Däremot bör de på annat lämp-&lt;br&gt;ligt sätt göras tillgängliga för och kända i skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kursplanerna - struktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Nya kursplaner för grundskolan fastställs&lt;br&gt;av regeringen. Kursplanerna utformas i enlighet med följande&lt;br&gt;riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kursplan skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ämnets syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ mål som undervisningen i ämnet skall sträva mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ämnets uppbyggnad och karaktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ krav - mål som skall ha uppnåtts efter det femte skolåret&lt;br&gt;respektive mål som skall ha uppnåtts vid grundskolans slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den obligatoriska särskolan, sameskolan och specialskolan&lt;br&gt;fastställs kursplanerna av regeringen, eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Remissinstanserna är i stort sett posi- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;tiva till förslagen om kursplanernas struktur och inriktning. Olika syn-&lt;br&gt;punkter har dock framförts när det gäller målen, framför allt vad gäller&lt;br&gt;målen att uppnå, som av många anses för högt ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanernas nya roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som läroplanen får kursplanerna en delvis ny roll vid en&lt;br&gt;mål- och resultatorienterad styrning. Kursplanerna skall, enligt Läro-&lt;br&gt;planskommitténs förslag, svara på frågor om varför man läser ämnet,&lt;br&gt;vad ämnets roll är i förhållande till läroplanens mål och vad skolämnet&lt;br&gt;är. De skall också ange den centrala kunskap, förståelse och färdighet&lt;br&gt;eleverna skall uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kursplanerna anges innehållet i skolans undervisning. De intar där-&lt;br&gt;för en central position i det nya styrsystemet. Kursplanerna skall kon-&lt;br&gt;kretisera läroplanens mål och tillsammans med läroplanen utgöra den&lt;br&gt;helhet från vilken undervisningen skall utgå. De bör även i fortsättning-&lt;br&gt;en utarbetas och fastställas av regeringen. Härigenom kan man säker-&lt;br&gt;ställa tillgången till en likvärdig skola i hela landet. För sameskolan,&lt;br&gt;specialskolan och den obligatoriska särskolan bör dock regeringen kun-&lt;br&gt;na bemyndiga Skolverket att fastställa kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag leder till att läroplanen och kursplanerna i mind-&lt;br&gt;re utsträckning kommer att reglera arbetsformerna och att timplanerna&lt;br&gt;får en väsentligt mindre styrande roll i skolan. I gengäld innebär detta&lt;br&gt;att större krav kommer att ställas på klarhet, stringens och realism i&lt;br&gt;skolans kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen, med den utformning som föreslås i denna proposition,&lt;br&gt;bör kunna få en lång livslängd, medan kursplanerna kommer att behö-&lt;br&gt;va prövas fortlöpande med avseende på innehåll och kunskapskrav. Vi&lt;br&gt;anser därför att det är viktigt att ett stort intresse i framtiden ägnas åt&lt;br&gt;kursplanerna och att en kursplanekultur utvecklas, där såväl lärare som&lt;br&gt;akademiska institutioner och andra deltar i ett kontinuerligt arbete med&lt;br&gt;att dels omsätta skolans kursplaner till en god undervisning, dels ge för-&lt;br&gt;slag till förbättringar. För att utveckla en sådan kultur är det viktigt att&lt;br&gt;se utvärdering, såväl för riket som lokalt, som ett instrument. Det är ge-&lt;br&gt;nom utvärdering som kunskap byggs upp om hur mål utarbetas och an-&lt;br&gt;passas till olika ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval av kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna skall utformas på ett sådant sätt, att de klargör vad alla&lt;br&gt;elever bör lära sig, samtidigt som de skall lämna ett stort utrymme för&lt;br&gt;lärare att, i samverkan med elever och hem, välja stoff och arbetsmeto-&lt;br&gt;der. Kursplanerna skall således lägga fast det innehåll av framför allt&lt;br&gt;grundläggande och bestående kunskaper som undervisningen skall för-&lt;br&gt;medla. De skall också ge förutsättningar för det stoffurval som måste gö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras lokalt. Regeringen vill gärna i detta sammanhang betona att det gäl-&lt;br&gt;ler att finna en god avvägning mellan å ena sidan det innehåll i skolan,&lt;br&gt;som är av sådan vikt att det bör utgöra en gemensam, nationell referens-&lt;br&gt;ram och som därför alla elever bör få kunskap om och å andra sidan ett&lt;br&gt;utrymme för lokala beslut om vilket innehåll som skall väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna skall således, i samråd med eleverna, lägga upp undervisning-&lt;br&gt;en så att eleverna når kunskapsmålet. Den målstyrda skolan ger lärarna&lt;br&gt;stora möjligheter att anpassa sina metoder och precisera stoffurvalet vid&lt;br&gt;olika tillfällen till den inlärningssituation eleverna befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren måste alltid ta huvudansvaret för undervisningen. Kurspla-&lt;br&gt;nernas krav riktar sig därför i hög grad till läraren. Men eleverna måste&lt;br&gt;också ta ett eget ansvar för sin inlärning. Läraren kan ge eleverna förut-&lt;br&gt;sättningarna och verktygen för inlärning; processen att ta till sig kun-&lt;br&gt;skaperna är elevens uppgift. Elevernas ansvar måste rimligen utvecklas&lt;br&gt;och stimuleras om de ges reella möjligheter att påverka och delta i un-&lt;br&gt;dervisningsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar att kursplanerna byggs upp enligt den modell som&lt;br&gt;Läroplanskommittén föreslår. Det innebär att de får en inledande text,&lt;br&gt;där ämnets syfte och roll i förhållande till skolans allmänna mål be-&lt;br&gt;skrivs och där ämnet sätts in i sitt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna delas sedan upp i tre huvudområden; mål att sträva&lt;br&gt;mot, ämnets uppbyggnad och karaktär samt mål som skall ha uppnåtts&lt;br&gt;efter det femte skolåret och mål som skall ha uppnåtts vid grundskolans&lt;br&gt;slut. Kursplanernas form kan variera beroende på ett ämnes karaktär&lt;br&gt;och behöver således inte vara enhetlig även om den skall bygga på sam-&lt;br&gt;ma grundstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanernas mål är således av två slag. Först beskrivs de mål som&lt;br&gt;uttrycker den inriktning undervisningen skall ha vad avser elevens ut-&lt;br&gt;veckling av insikter, färdighet, förståelse, erfarenheter osv. Dessa mål&lt;br&gt;skall inte sätta upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling, utan&lt;br&gt;vara vida och högt ställda för att ange den riktning mot vilken undervis-&lt;br&gt;ningen skall sträva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen av mål är de mål, som är kunskapskraven i ämnet.&lt;br&gt;Kraven skall uttrycka den grundläggande kunskaps- och färdighetsnivå&lt;br&gt;i ämnet, som alla elever skall ges möjlighet att uppnå. Syftet är att, i en-&lt;br&gt;lighet med Läroplanskommitténs förslag, dels definiera den minimini-&lt;br&gt;vå som eleverna skall ha nått efter det femte skolåret, dels att definiera&lt;br&gt;den miniminivå eleverna skall ha nått efter det nionde året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konstruktion av kursplanerna ger skolan goda möjligheter att&lt;br&gt;lägga upp en undervisning som är anpassad till varje elevs förutsättning-&lt;br&gt;ar. Kraven innebär att statsmakterna tydligt uttryckt och konkretiserat&lt;br&gt;innebörden av begreppet likvärdig utbildning. Nivån på kraven skall&lt;br&gt;sättas så att alla ges möjlighet att nå dem under den tid som ställs till&lt;br&gt;förfogande tillsammans med rimlig tid för arbetet utöver denna, t.ex. i&lt;br&gt;form av hemuppgifter. Kraven kan alltså sägas vara uttryck för en för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla gemensam grundkurs. De allra flesta elever kommer naturligtvis att&lt;br&gt;komma längre i sitt lärande. Målen att sträva mot ger ett stort utrymme&lt;br&gt;för fördjupning och breddning av elevernas kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare, i avsnitt 3.1, påtalat den risk som vissa re-&lt;br&gt;missinstanser angivit, nämligen risken att kravnivån kommer att bli&lt;br&gt;norm i ämnet. Som framgår av det tidigare anförda delar vi emellertid&lt;br&gt;inte remissinstansernas oro i detta avseende. Det kan ändå finnas anled-&lt;br&gt;ning att kraftigt understryka att kursplanernas kravnivå är golvet, den&lt;br&gt;nivå alla först skall nå, och att det sedan inte finns något tak för ett vi-&lt;br&gt;dare kunskapssökande. De flesta eleverna skall således kunna nå utöver&lt;br&gt;kravnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beskriver kursplanen ämnets uppbyggnad och karaktär. Här&lt;br&gt;anges också de särskilda perspektiv som skall läggas på olika kunskaps-&lt;br&gt;områden inom ämnet. Man beskriver ämnets kärna genom exempelvis&lt;br&gt;ämnets centrala begrepp, teorier, frågeställningar, perspektiv, aspekter,&lt;br&gt;kunskapsområden etc. Ämnets uppbyggnad ser olika ut i olika ämnen&lt;br&gt;och kommer också att beskrivas på skilda sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt avstämningstillfälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att krav i kursplanerna anges dels för de kunskaper&lt;br&gt;som eleven skall ha uppnått efter femte året, dels för de kunskaper som&lt;br&gt;eleven skall ha uppnått vid grundskolans slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt fastställda krav, som varje elev skall ha möjlighet att uppnå&lt;br&gt;efter femte året, fyller flera funktioner. Det behövs, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, en nationell avstämningstidpunkt under den nioåriga skol-&lt;br&gt;gången, som kan ligga till grund för inte bara lokal utan även för natio-&lt;br&gt;nell utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avstämningstillfället efter det femte året bör således en samlad&lt;br&gt;och allsidig bedömning av elevernas kunskaper och utveckling göras.&lt;br&gt;Det skall vara lärarnas skyldighet att göra en sådan bedömning med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i kursplanekraven och också att analysera orsakerna till&lt;br&gt;eventuella kunskapsbrister hos eleverna. Rektor skall få del av dessa be-&lt;br&gt;dömningar så att de kan ligga till grund för hur man lokalt fördelar re-&lt;br&gt;surser och planerar för den fortsatta utbildningen. Bedömningen skall&lt;br&gt;således mer ses som en utvärdering av skolans resultat, än av den enskil-&lt;br&gt;de elevens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ur elevernas och deras föräldrars synpunkt är det viktigt med en&lt;br&gt;avstämning. Bedömningen skall delges eleven och hemmet, något som&lt;br&gt;vi återkommer till i avsnitt 3.6. För lärarna kan avstämningen ge ett&lt;br&gt;stöd i planeringsarbetet. Det är också viktigt att skillnaderna mellan oli-&lt;br&gt;ka skolors förläggning av ämnen och delar av dessa i tiden inte alltför&lt;br&gt;mycket skiljer sig åt. Alltför stora skillnader mellan olika skolor försvå-&lt;br&gt;rar byte av skola och skulle kunna medföra avsevärda problem såväl för&lt;br&gt;den elev, som byter skola, som för den mottagande skolan/kommunen.&lt;br&gt;En avstämningspunkt av detta slag torde effektivt minska sådana risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är härutöver angeläget att få ett tillfälle utöver avslutningsåret, då&lt;br&gt;grundskolans resultat kan jämföras över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttryckt oro för att det av Läroplanskom- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;mittén föreslagna avstämningstillfället skall uppfattas som att varje en-&lt;br&gt;skild skolas kontinuerliga utvärderingsansvar skulle upphöra. De ut-&lt;br&gt;trycker bl.a. farhågor för att elevernas svårigheter i skolarbetet skulle&lt;br&gt;uppmärksammas, och relevanta stödåtgärder sättas in, först efter det&lt;br&gt;femte året. Regeringen delar uppfattningen om att så naturligtvis inte&lt;br&gt;får bli fallet. Tvärtom skall det ingå som en naturlig del i lärarnas arbe-&lt;br&gt;te att kontinuerligt utvärdera elevernas kunskaper och utveckling. Lä-&lt;br&gt;rarkårens yrkeskunnande innebär att skolan här har en stark tradition&lt;br&gt;att bedöma elevers behov av stöd under hela skoltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt medför den ökade lokala friheten och minskade timplane-&lt;br&gt;styrningen att olika skolor vid en given tidpunkt kan ha hunnit olika&lt;br&gt;långt. Den nationella avstämningen får därigenom också betydelse som&lt;br&gt;stöd för det lokala planeringsarbetet genom att markera hur långt alla&lt;br&gt;skolor minst måste ha nått efter femte året, så att kravet på likvärdighet&lt;br&gt;kan värnas. Som ett ytterligare stöd för skolans egen utvärdering och av-&lt;br&gt;stämning mot nationella mål föreslår regeringen vidare diagnostiska&lt;br&gt;prov vid två tillfällen, dels mellan första året och avstämningstillfället,&lt;br&gt;dels mellan avstämningstillfället och grundskolans slut. Dessa förslag&lt;br&gt;finns vidare utvecklade i avsnitt 3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de elever som, trots aktiva stödåtgärder från skolans sida, inte&lt;br&gt;lyckas uppnå kraven i kursplanerna bör olika åtgärder diskuteras. Om&lt;br&gt;hem och skola är överens härom, bör en individuellt inriktad studie-&lt;br&gt;gång eller en förlängning av skoltiden t.ex. vara möjlig. För skolan in-&lt;br&gt;nebär ett konstaterande av att nivån inte har uppnåtts en förnyad signal&lt;br&gt;om att ytterligare stödåtgärder måste sättas in. Ytterst har naturligtvis&lt;br&gt;kommunen ansvar för att tillräckliga resurser ställs till förfogande och&lt;br&gt;att verksamheten har en ändamålsenlig ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande kursplanerna är i hög grad inriktade mot att ange inne-&lt;br&gt;håll i form av huvudmoment. I de nya kursplanerna beskrivs i stället,&lt;br&gt;som framgår av det nyss anförda, ämnets syfte, mål och krav samt dess&lt;br&gt;uppbyggnad och karaktär. Därmed markeras tydligare gränsdragningen&lt;br&gt;mellan det nationella ansvaret att ange mål för verksamheten och det&lt;br&gt;professionella ansvaret att organisera undervisningen och att välja inne-&lt;br&gt;håll inom de ramar som kursplanerna anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall med utgångspunkt i kursplanerna lokalt kunna&lt;br&gt;organiseras på olika sätt, uppdelad i ämnen, som teman eller andra va-&lt;br&gt;rianter av integration. Kursplanernas uppläggning med tydliga krav och&lt;br&gt;mål ger förutsättningarna för de diskussioner om undervisningens upp-&lt;br&gt;läggning och innehåll, som måste vara ett naturligt inslag i lärarnas ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling kommer att ställa höga krav på lärarkåren. Egentli-&lt;br&gt;gen är det inga nya krav, utan snarare en naturlig utveckling av lärarnas&lt;br&gt;ansvar vad gäller urval av innehåll och utveckling av arbetsmetoder.&lt;br&gt;Däremot blir det tydligt att skolans behov av lärare som kan biträda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rektorn i de pedagogiska uppgifterna ökar. Vi anser att detta bör leda&lt;br&gt;till ökade möjligheter för lärarna att genom utveckling, fortbildning&lt;br&gt;och karriärmöjligheter få bredda och fördjupa sin lärarkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Kursplanerna - innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen fastställer nya kursplaner&lt;br&gt;för grundskolan i ämnena Bild, Biologi, Engelska, Främmande&lt;br&gt;språk, Fysik, Geografi, Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Ke-&lt;br&gt;mi, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Religionskunskap,&lt;br&gt;Samhällskunskap, Slöjd, Svenska, Teckenspråk samt Teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För specialskolan, särskolan och sameskolan fastställs kurspla-&lt;br&gt;nerna av regeringen, eller av den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering om alternativkurser i engelska och mate-&lt;br&gt;matik upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs forslag: Överensstämmer i stora delar med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Som framgår tidigare är remissinstanserna i hu-&lt;br&gt;vudsak positiva till kursplanernas struktur. Varierande åsikter framförs&lt;br&gt;beträffande de olika kursplanernas innehåll. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;påpekat att målformuleringarna bör förtydligas och preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Grundläggande för utformningen&lt;br&gt;av kursplaner i en mål- och resultatstyrd skola är att målet, inte meto-&lt;br&gt;derna att nå målet, är det centrala. Betoningen av målen i kursplanerna&lt;br&gt;skall inte tolkas så att kursplanerna inte får omfatta något av det inne-&lt;br&gt;håll som eleverna skall ha lärt sig i ämnet. Det skall av kursplanerna&lt;br&gt;tydligt framgå vad eleverna skall kunna när de lämnar skolan. Att ange&lt;br&gt;detta är en viktig del av den nationella skolpolitiken. Det är angeläget&lt;br&gt;att kursplanerna är tillräckligt konkreta för att fungera som underlag&lt;br&gt;för lärarnas och elevernas arbete. En alltför övergripande beskrivning&lt;br&gt;av ett ämnes innehåll kan annars få till följd att styrningen av skolans&lt;br&gt;innehåll överflyttas till läromedelsförlagen och att den statliga styrning-&lt;br&gt;en därmed blir konturlös och vag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likvärdig utbildning förutsätter nationellt fastställda kursplaner.&lt;br&gt;Det ankommer på regeringen att fastställa kursplaner för grundskolan.&lt;br&gt;Regeringens fortsatta arbete med kursplanerna kommer att utgå från&lt;br&gt;Läroplanskommitténs tidigare nämnda betänkande Kursplaner för&lt;br&gt;grundskolan, som har remissbehandlats under våren 1993. För riksda-&lt;br&gt;gens information lämnar regeringen här en kortfattad redogörelse för&lt;br&gt;utformningen av kursplanearbetet, liksom en översiktlig beskrivning av&lt;br&gt;ämnenas innehåll. En sammanställning av remissvaren kommer inom&lt;br&gt;kort att finnas tillgänglig i Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är att nationella kursplaner bör finnas för följande&lt;br&gt;ämnen; Bild, Biologi, Engelska, Främmande språk (B- och C-språk),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik, Geografi, Hemkunskap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och&lt;br&gt;hälsa, Matematik, Musik, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd,&lt;br&gt;Svenska, Teckenspråk samt Teknik. Till skillnad från Läroplanskom-&lt;br&gt;mittén anser vi dock inte att kursplaner i Barn- och ungdomskunskap,&lt;br&gt;Naturlära, Samhällslära och Teknik och miljö bör fastställas. Vi åter-&lt;br&gt;kommer i det följande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid och ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skolämne är, som påpekas i betänkandet Kursplaner för grundsko-&lt;br&gt;lan, inget naturgivet fenomen. De nuvarande ämnena på grundskolans&lt;br&gt;timplan har sin grund i den indelning av stoffet i den obligatoriska sko-&lt;br&gt;lan som gjordes omkring år 1860. Sedan dess har några ämnen delats&lt;br&gt;upp, andra har förts samman och en del nya har tillkommit. Sedan&lt;br&gt;1980 finns inte separata kursplaner för ett antal ämnen. Dessa har i stäl-&lt;br&gt;let samlats under rubrikerna naturorienterande respektive samhällsori-&lt;br&gt;enterande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens orienteringsämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nationella utvärderingen, som Skolöverstyrelsen redovisade&lt;br&gt;1991, bedrivs undervisningen i dag som s.k. blockundervisning i ca 15&lt;br&gt;procent av landets högstadieskolor. På låg- och mellanstadierna med&lt;br&gt;klasslärare förekommer mer av ämnesövergripande undervisning. Trots&lt;br&gt;att nuvarande kursplaner är gemensamma bedrivs alltså större delen av&lt;br&gt;undervisningen ämnesvis, åtminstone på högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra faktorer än kursplanens konstruktion tycks således ha betydel-&lt;br&gt;se vid valet av studieuppläggning. Inte minst torde lärarnas kompetens&lt;br&gt;och traditionen vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare visar SO:s nationella utvärdering att vissa ämnen dominerar&lt;br&gt;undervisningen. Detta är särskilt märkbart i samhällsorientering, där&lt;br&gt;geografi och historia dominerar kraftigt över samhällskunskap och reli-&lt;br&gt;gionskunskap. Separata kursplaner och tydliga mål för samtliga ämnen&lt;br&gt;kan motverka en fortsatt utveckling i denna riktning. Utvärderingar vi-&lt;br&gt;sar vidare att läroböckerna är en stark styrfaktor när det gäller stoffur-&lt;br&gt;val. Tydliga kursplaner i de olika ämnena kommer att ge en signal åt&lt;br&gt;bl.a. läromedelsproducenter om vilka kunskaper skolan skall ge elever-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser således att de nuvarande s.k. blockämnena, i enlighet med&lt;br&gt;Läroplanskommitténs förslag, bör delas upp i ett antal ämnen med sär-&lt;br&gt;skilda kursplaner för vart och ett av dessa. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;kritiserat kommitténs förslag om orienteringsämnenas uppdelning och&lt;br&gt;sett det som en signal om hur undervisningen skall läggas upp. Som&lt;br&gt;framgått behöver emellertid inte separata kursplaner för de olika ämne-&lt;br&gt;na styra de enskilda skolornas val av studieuppläggning. Varje avgräns-&lt;br&gt;ning av ett kunskapsområde - vare sig denna kallas ämne, tema eller&lt;br&gt;block - riskerar att försvåra gränsöverskridande synsätt och perspektiv.&lt;br&gt;Samtidigt är avgränsningar nödvändiga, om kunskaperna inte skall bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slumpmässiga och sakna sammanhang. Detta är ett svårlöst dilemma, Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;men den avvägning som rimligen bör vara konsekvensen av en målstyrd&lt;br&gt;skola, är att kursplanerna - vars uppgift är att garantera likvärdighet&lt;br&gt;och kvalitet i kunskaper - görs ämnesvisa, medan timplanen - vars&lt;br&gt;uppgift är att fördela undervisningens tid - ger stort utrymme för lokala&lt;br&gt;prioriteringar av tid och ämnessamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna skall ange målen för utbildningen, inte hur undervis-&lt;br&gt;ningen skall läggas upp. Det finns alltså inte heller i fortsättningen nå-&lt;br&gt;got som hindrar en ämnesövergripande undervisningsplanering eller te-&lt;br&gt;maarbeten. Däremot garanterar separata kursplaner med tydliga krav&lt;br&gt;på vad eleven skall lära sig inom ämnet, att alla ämnen verkligen blir&lt;br&gt;behandlade under skoltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att regeringen inte biträder Läroplans-&lt;br&gt;kommitténs förslag beträffande ämnena Samhällslära och Naturlära.&lt;br&gt;Det är mot den bakgrund vi här redovisat naturligt att det föreslagna in-&lt;br&gt;nehållet i dessa ämnen förs till de olika samhälls- och naturvetenskapli-&lt;br&gt;ga ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomskunskap, Teknik och miljö samt Svenska som&lt;br&gt;andraspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ytterligare tre punkter skiljer sig regeringens bedömning från kom-&lt;br&gt;mitténs. För det första gäller detta ämnet Barn- och ungdomskunskap.&lt;br&gt;Som flera remissinstanser påpekat innehåller detta ämne, som dessutom&lt;br&gt;har föreslagits få ett mycket litet antal timmar till förfogande, mål och&lt;br&gt;kunskapsområden som på ett naturligt sätt kan sägas höra hemma inom&lt;br&gt;ramen för andra föreslagna ämnen. Vi föreslår därför ingen kursplan i&lt;br&gt;Barn- och ungdomskunskap. I stället kommer regeringen i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet att på lämpligt sätt inarbeta ämnets föreslagna innehåll i övriga&lt;br&gt;kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det, som framgår av det nyss anförda, inget som hindrar&lt;br&gt;att elever eller skolor väljer ett ämnesövergripande tema t.ex. Bam och&lt;br&gt;ungdom - med det breda ungdomsperspektiv som Läroplanskommittén&lt;br&gt;beskriver - eller Teknik och miljö, som då kan sättas samman av delar&lt;br&gt;från olika kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra gäller det ämnet Teknik och miljö. Den huvudsakliga&lt;br&gt;invändningen mot det föreslagna nya ämnet har gällt risken att skolans&lt;br&gt;arbete med miljöfrågor skulle koncentreras till detta ämne. Därmed har&lt;br&gt;man befarat, att för miljöundervisningen viktiga kunskapsområden,&lt;br&gt;som har en naturlig utgångspunkt i t.ex. de naturvetenskapliga ämnena,&lt;br&gt;skulle gå förlorade. En annan invändning har gällt bristen på kompe-&lt;br&gt;tenta lärare. Regeringen delar uppfattningen att miljöperspektivet skall&lt;br&gt;behandlas i alla ämnen. Vi anser dock att en kursplan för ämnet Tek-&lt;br&gt;nik skall fastställas och återkommer strax till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje gör vi en från Läroplanskommittén avvikande bedöm-&lt;br&gt;ning när det gäller behovet av en särskild kursplan för svenska som&lt;br&gt;andraspråk. Syftet med denna undervisning är att ge elever med annat&lt;br&gt;modersmål än svenska sådana kunskaper att de så snart som möjligt kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergå till den reguljära undervisningen i svenska. Läroplanskommit-&lt;br&gt;téns förslag till kursplan för ämnet svenska som andraspråk visar, enligt&lt;br&gt;vår bedömning, på de svårigheter som är förknippade med att tillämpa&lt;br&gt;den valda strukturen på kursplaner inom detta område. För att tydligt&lt;br&gt;markera målsättningen med denna undervisning är det därför angeläget&lt;br&gt;att finna en annan form för regleringen av dess inriktning. Slutmålet&lt;br&gt;för undervisningen i svenska som andraspråk bör vara att eleverna så&lt;br&gt;snart som möjligt helt kan följa undervisningen på och i svenska. Nå-&lt;br&gt;gon kursplan i ämnet bör därför inte fastställas. Regeringen avser att ge&lt;br&gt;Skolverket i uppdrag att, med Läroplanskommitténs förslag som ut-&lt;br&gt;gångspunkt, utforma ett kommentarmaterial rörande undervisningen i&lt;br&gt;svenska som andraspråk. Rätten till undervisning bör också i framtiden&lt;br&gt;säkerställas genom föreskrifter i grundskoleförordningen. Skolverket&lt;br&gt;måste i sin utvärdering och uppföljning särskilt uppmärksamma in-&lt;br&gt;vandrarbarnens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt kursplanearbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att det fortsatta arbetet med kursplaner i ämnena&lt;br&gt;Bild, Biologi, Engelska, Främmande språk, Fysik, Geografi, Hemkun-&lt;br&gt;skap, Hemspråk, Historia, Kemi, Idrott och hälsa, Matematik, Musik,&lt;br&gt;Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd och Svenska i huvudsak kan&lt;br&gt;bedrivas med utgångspunkt i de av kommittén framlagda förslagen. De&lt;br&gt;av remissinstanserna framförda synpunkterna, kommer att beaktas i den&lt;br&gt;fortsatta beredningen. Vi ger här en kort beskrivning av inriktningen&lt;br&gt;på dessa ämnen samt kommenterar vissa synpunkter från remissinstan-&lt;br&gt;serna. Därutöver beskriver vi också den inriktning vi anser bör gälla för&lt;br&gt;ämnet Teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har inte lämnat något förslag till kursplan i&lt;br&gt;Teckenspråk. Regeringen har därför för avsikt att ge Skolverket i upp-&lt;br&gt;drag att utarbeta ett sådant förslag i samband med att kurs- och timpla-&lt;br&gt;ner för specialskolan och särskolan skall utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för ämnet bild är att eleven skall utveckla sin förmåga&lt;br&gt;att uttrycka sig kreativt med bilder samt att tillägna sig kunskaper och&lt;br&gt;begrepp som gör det möjligt att förstå och tolka bilder i olika samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologi skall ge förståelse för sammanhang i naturen med utgångspunkt&lt;br&gt;i naturupplevelser och iakttagelser. Syftet är vidare att ge kunskaper om&lt;br&gt;människan som biologisk varelse och om livets evolution. Ämnet skall&lt;br&gt;ha en central roll då det gäller att utveckla omsorg och respekt för det&lt;br&gt;levande och för naturen. Därmed får det, i samverkan med andra äm-&lt;br&gt;nen, ett stort ansvar för skolans miljöundervisning. Av kursplanen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare framgå att barns naturliga intresse för den fysiska omgivningen Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;och olika vardagsfenomen måste utgöra basen för undervisningen lik-&lt;br&gt;som vikten av att tillvarata och utveckla också flickors intresse för na-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade utbudet av engelska i massmedia och behovet av att kunna&lt;br&gt;kommunicera på engelska inom olika områden gör att kraven på bredd&lt;br&gt;och djup i engelskkunskaperna ständigt växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med undervisningen i ämnet engelska är att eleverna skall för-&lt;br&gt;värva så goda språkfärdigheter och så mycket av relevant samhälls- och&lt;br&gt;kulturkunskap att de kan fungera i olika engelskspråkiga sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De färdigheter och förhållningssätt som eleverna skall förvärva skall&lt;br&gt;ses som integrerade delar i en språkundervisning som kännetecknas av&lt;br&gt;en tyngdpunkt på muntlig och skriftlig kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främmande språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i främmande språk (B- och C-språk) skall ge eleverna&lt;br&gt;sådana färdigheter att de kan förstå och använda språket i tal och skrift.&lt;br&gt;Den skall också ge kunskaper som ger vidgade perspektiv på levnadsför-&lt;br&gt;hållanden, tänkesätt, seder och kultur i de länder vilkas språk eleverna&lt;br&gt;studerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med undervisningen i fysik är att utveckla elevernas kunskaper&lt;br&gt;om fysikaliska begrepp och modeller i syfte att förstå och beskriva det&lt;br&gt;vardagliga livets fenomen och företeelser. Skolverket har påpekat att det&lt;br&gt;för både fysik och kemi saknas mål om tillämpningar i vardagslivet.&lt;br&gt;Detta kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med geografiundervisningen skall vara att eleverna vidgar sina&lt;br&gt;kunskaper om natur och samhälle och får en förståelse för människors&lt;br&gt;livsvillkor i olika delar av världen. I samband med den revidering av&lt;br&gt;förslaget som föranleds av att vi föreslår att samhälls- och naturlära ut-&lt;br&gt;går, kommer bl.a. det nordiska perspektivet att beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i ämnet hemkunskap skall ge praktiska och teoretiska&lt;br&gt;kunskaper av betydelse för hälsa och resurshushållning. Undervisning-&lt;br&gt;en skall utveckla elevernas förmåga att analysera och lösa praktiska pro-&lt;br&gt;blem samt grundlägga en vana att reflektera över vilka konsekvenser&lt;br&gt;vardagliga handlingar får för hälsa, ekonomi och miljö. Ämnet hem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap skall omfatta kunskapsområdena mat, boende och konsument-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall leda till att eleverna utvecklar sin språkliga för-&lt;br&gt;måga och därmed främja deras utveckling till tvåspråkiga individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av kraven kommer särskild hänsyn att tas till att&lt;br&gt;ämnet kan läsas inom utrymmet för elevens val, som alternativ till B-&lt;br&gt;språk samt i vissa fall även fortsättningsvis, utanför den timplanebund-&lt;br&gt;na tiden. Tillämpningen av kursplanen måste vidare vara flexibel och&lt;br&gt;kunna anpassas till enskilda elevers studietid i ämnet samt till olika&lt;br&gt;elevgruppers språkförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ökad internationalisering växer betydelsen av kunskap om de&lt;br&gt;egna rötterna och om det gemensamma kulturarvet. Undervisningen i&lt;br&gt;historia skall dels förmedla den viktiga del av vårt kulturarv som histo-&lt;br&gt;riska kunskaper utgör, dels ge eleverna sådana kunskaper att de kan se&lt;br&gt;sig själva och företeelser i nutiden som ett led i ett historiskt skeende.&lt;br&gt;Det svenska och nordiska kulturarvet i vid bemärkelse skall ägnas sär-&lt;br&gt;skild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet idrott och hälsa skall bidra till elevernas harmoniska utveckling&lt;br&gt;såväl fysiskt som psykiskt och socialt. Genom vistelse i naturen och un-&lt;br&gt;der friluftsverksamheten skall eleverna få upplevelser, kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter som kan stimulera intresset för friluftsliv, natur och mil-&lt;br&gt;jöfrågor. För de mindre barnen skall leken ges ett stort utrymme. I un-&lt;br&gt;dervisningen skall grundläggande färdigheter i olika idrottsgrenar ges,&lt;br&gt;med syfte att stimulera till idrottslig verksamhet även utanför skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ämnet ges undervisning om sunda levnadsvanor som en väg till häl-&lt;br&gt;sa och välbefinnande. Denna undervisning är en fortsättning av den&lt;br&gt;hälsofostran i skolan som påbörjades under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemiundervisningen skall ge grundläggande kunskaper om materiens&lt;br&gt;olika former och omvandlingar mellan dessa. Den skall även ge kun-&lt;br&gt;skaper om materiens struktur, grundämnens egenskaper och om all-&lt;br&gt;mänt förekommande kemiska föreningar. Särskilt viktigt är att eleverna&lt;br&gt;blir medvetna om för- och nackdelar med vårt sätt att utnyttja våra&lt;br&gt;kunskaper om ämnen och deras kemiska egenskaper, t.ex. i samband&lt;br&gt;med industriell produktion. Kemin måste därför också sättas in i ett&lt;br&gt;samhälleligt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall ge eleverna sådana kunskaper i matematik som behövs för&lt;br&gt;att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer,&lt;br&gt;för att tolka och använda det ökande flödet av information samt för att&lt;br&gt;följa och delta i samhällets beslutsprocesser. Så inleder Läroplanskom-&lt;br&gt;mittén sitt förslag till kursplan i matematik. Regeringen delar kommit-&lt;br&gt;téns syn på matematik som ett av skolans kärnämnen av stor betydelse&lt;br&gt;för alla elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste syftena med undervisningen i matematik är att ut-&lt;br&gt;veckla elevernas problemlösningsförmåga. Undervisningen skall utfor-&lt;br&gt;mas så att eleverna utvecklar sin tilltro till det egna tänkandet samt till&lt;br&gt;den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i&lt;br&gt;olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i ämnet musik skall tillvarata elevernas intresse och be-&lt;br&gt;hov av musik så att de utvecklar en god musikalisk allmänbildning. Un-&lt;br&gt;dervisningen skall också ge eleverna möjlighet till specialisering och&lt;br&gt;personlig musikalisk utveckling. Den musikaliska kunskapsutveckling-&lt;br&gt;en i ämnet skall bidra till en personlig och social utveckling och också&lt;br&gt;kunna leda till ett glädjerikt och meningsfullt förhållande till musiken i&lt;br&gt;ett livslångt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och stimulera till&lt;br&gt;reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund&lt;br&gt;för varje elevs egna ställningstaganden. Undervisningen i ämnet reli-&lt;br&gt;gionskunskap skall fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge&lt;br&gt;dem tillfälle att reflektera över varje människas etiska och moraliska&lt;br&gt;ansvar. Undervisningen skall utveckla respekt för rätten till en egen&lt;br&gt;livsåskådning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lands religiösa liv är en del av dess kultur. Kristendomen har haft&lt;br&gt;och har stor betydelse i det svenska samhället och dess inflytande&lt;br&gt;sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rätts-&lt;br&gt;system, till samhällsmoral, sedvänjor och tradition. Ämnet skall därför&lt;br&gt;ge kunskaper om den kristna trons föreställningsvärld som en grund för&lt;br&gt;förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling&lt;br&gt;påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ämnet samhällskunskap är att eleverna skall få sådana kun-&lt;br&gt;skaper om nutida samhällsförhållanden och deras bakgrund att de i re-&lt;br&gt;flektion över nationella och internationella samhällsförhållanden själv-&lt;br&gt;ständigt kan ta ställning och förbereda sig för att aktivt delta i samhälls-&lt;br&gt;livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i ämnet slöjd skall ge eleverna praktiska och teoretiska&lt;br&gt;kunskaper i olika metoder inom slöjdområdet, känsla för estetiska vär-&lt;br&gt;den samt kunskaper om material och om hur redskap och maskiner&lt;br&gt;fungerar. Undervisningen skall ge eleverna kännedom om såväl slöjd-&lt;br&gt;traditioner ur ett nationellt, nordiskt och internationellt perspektiv,&lt;br&gt;som respekt och förståelse för människor och andra kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att ge alla ett gemensamt språk, som kan läsas och förstås,&lt;br&gt;skrivas, talas och användas är skolans allra mest grundläggande uppgift.&lt;br&gt;Ingen skola - oavsett förutsättningar, elevunderlag, inriktning eller hu-&lt;br&gt;vudmannaskap - får misslyckas med detta. Med hjälp av språket erövrar&lt;br&gt;eleverna nya begrepp, lär sig se sammanhang, granskar och värderar.&lt;br&gt;Med hjälp av språket får eleverna också redskap med vilket de kan ut-&lt;br&gt;trycka sina åsikter, känslor och argument. Undervisningen i svenska&lt;br&gt;skall ge grunden för elevernas möjligheter att utveckla sitt tänkande och&lt;br&gt;blir därför av största betydelse för arbetet i alla ämnen. Ansvaret för ele-&lt;br&gt;vernas språkutveckling kan emellertid inte bara tas av läraren i svenska&lt;br&gt;utan måste ses som en gemensam uppgift för alla i skolan. Ett uttryck&lt;br&gt;för denna skolans mest grundläggande uppgift är också det nationella&lt;br&gt;ämnesprovet i svenska, som i avsnitt 3.6.2, alla skolor föreslås bli skyldi-&lt;br&gt;ga att anordna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i synpunkterna från de remissinstanser som&lt;br&gt;har påtalat behovet av språklig säkerhet, språkriktighet och god språk-&lt;br&gt;behandling och avser att särskilt uppmärksamma detta i den fortsatta&lt;br&gt;beredningen. Även svenskämnets betydelse för vårt gemensamma svens-&lt;br&gt;ka och nordiska kulturarv bör speciellt beaktas i det fortsatta kursplane-&lt;br&gt;arbetet. Svensk och utländsk litteratur skall självfallet också behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med teknikundervisningen skall vara att göra eleverna förtrogna&lt;br&gt;med den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling, med&lt;br&gt;teknik och tekniska system. En väsentlig aspekt är samspelet mellan&lt;br&gt;teknik och individ, samhälle och miljö. Flera remissinstanser har ansett&lt;br&gt;att såväl teknik som miljö skall ingå i andra ämnen. Regeringen delar,&lt;br&gt;som vi tidigare har redovisat, inte den bedömningen vad gäller teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bland annat Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) påpekar kräver Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;dagens komplicerade tekniksamhälle att alla medborgare har kunskaper&lt;br&gt;om och förståelse för teknik. Detta både som förberedelse för att aktivt&lt;br&gt;kunna delta i samhällslivet och som förberedelse för yrkeslivet. Rege-&lt;br&gt;ringen instämmer i detta. Därutöver tillkommer att teknikundervis-&lt;br&gt;ningen har en mycket viktig roll vad gäller att stimulera elevernas, och&lt;br&gt;då kanske framför allt flickornas, intresse för teknik och naturveten-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning på teknikstudierna som Läroplanskommittén föresla-&lt;br&gt;git, inom ramen för ämnet Teknik och miljö, har i huvudsak mottagits&lt;br&gt;positivt av de remissinstanser som har kommenterat detta. Det är denna&lt;br&gt;nya inriktning, som regeringen anser bör ligga till grund för det fortsat-&lt;br&gt;ta arbetet med kursplanen i Teknik. Ett ämne, som sätter förhållandet&lt;br&gt;teknik - människa - natur i centrum och som därmed fokuserar tekni-&lt;br&gt;kens roll att tillfredsställa mänskliga behov, innebär något helt nytt så-&lt;br&gt;väl i den svenska skolan, som i ett internationellt perspektiv. Kunskaps-&lt;br&gt;utvecklingen inom området - teknikens historia, dess kulturtradition&lt;br&gt;osv. - ger enligt vår bedömning underlag för denna utveckling av äm-&lt;br&gt;net. Det skall hämta sitt innehåll dels från det praktiska arbetets kun-&lt;br&gt;skapstradition, dels från samhälls- och naturvetenskaperna. Den teknis-&lt;br&gt;ka utvecklingens betydelse för såväl uppkomsten av som möjligheter till&lt;br&gt;lösningar av miljöproblem skall också vara en viktig del av ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesövergripande kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare områden som det, enligt vår bedömning, är viktigt&lt;br&gt;att beakta i det fortsatta arbetet med kursplanerna. Skolan har ett ansvar&lt;br&gt;för att ge eleverna kunskaper inom områden som är av ämnesövergri-&lt;br&gt;pande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel är miljöfrågorna, som vi tidigare har berört. Vid FN:s&lt;br&gt;konferens om miljö och utveckling (UNCED), som ägde rum i Rio de&lt;br&gt;Janeiro 1992, antogs ett handlingsprogram, Agenda 21, för medlemslän-&lt;br&gt;dernas fortsatta arbete med dessa frågor. I regeringens skrivelse till riks-&lt;br&gt;dagen (Skr. 1992/93) redovisas arbetet med att följa upp de beslut som&lt;br&gt;fattades vid UNCED. Regeringen avser att i det fortsatta arbetet med&lt;br&gt;kursplanerna särskilt uppmärksamma de rekommendationer i Agenda&lt;br&gt;21 som berör utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hearing angående miljöfrågorna i läroplanen som Utbildningsde-&lt;br&gt;partementet anordnade under våren 1993 utgör tillsammans med re-&lt;br&gt;missinstansernas synpunkter, ett viktigt underlag för det fortsatta kurs-&lt;br&gt;planearbetet. Vi vill i detta sammanhang uppmärksamma den ansats,&lt;br&gt;som Läroplanskommittén har redovisat i form av en bilaga, att, i kom-&lt;br&gt;mentarer till kursplanerna bl.a. visa hur miljöfrågorna kan struktureras&lt;br&gt;och de krav på samordning mellan olika ämnen dessa ställer. Denna bi-&lt;br&gt;laga kan tjäna som underlag för Skolverkets arbete med att utforma&lt;br&gt;kommentar- och referensmaterial på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra exempel på ämnesövergripande frågor, som Skolverket bör&lt;br&gt;stödja med kommentar- och referensmaterial, är sex- och samlevnads-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor, alkohol, narkotika och tobak, konsumentkunskap, trafikfrågor&lt;br&gt;m.fl. Regeringen anser att det är viktigt att dessa frågor inte behandlas&lt;br&gt;isolerade, utan på ett naturligt sätt integreras i undervisningen i olika&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avser att i det kommande kursplanearbetet beakta sådana frågor,&lt;br&gt;som ofta berör flera ämnen och där kunskapsområdet inte naturligt i&lt;br&gt;sin helhet kan infogas i ett enda ämnes kursplan. Läroplanen kommer&lt;br&gt;också att uttrycka ett särskilt ansvar för rektorn att bevaka att skolans&lt;br&gt;arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas&lt;br&gt;så att de bildar en helhet för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat perspektiv som regeringen anser väsentligt att beakta i det&lt;br&gt;fortsatta kursplanearbetet är det historiska perspektivet. Läroplanskom-&lt;br&gt;mittén anger att ett sådant perspektiv behövs för att få förståelse för hur&lt;br&gt;kunskap förändrats och förändras. Det är också en förutsättning för att&lt;br&gt;förstå sin egen tid och sin omvärld. Regeringen instämmer i denna be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativkurser i engelska och matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan grundskolan infördes har undervisningen i engelska och matema-&lt;br&gt;tik bedrivits i två kurser, allmän kurs och särskild kurs. I Lgr 80 åter-&lt;br&gt;finns den centrala regleringen i en kort föreskrift till timplanen. Där&lt;br&gt;anges att alternativa kurser finns på högstadiet och att föräldrar efter&lt;br&gt;samråd med eleven väljer alternativkurs för varje läsår. Däremot finns&lt;br&gt;det endast en kursplan i engelska respektive i matematik. Betygssättning&lt;br&gt;har dock skett utifrån skilda referensgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett antal år har försöksverksamhet och utvecklingsarbete bedri-&lt;br&gt;vits för att komma fram till andra sätt att gruppera eleverna och diffe-&lt;br&gt;rentiera undervisningen. Ett växande antal skolor överger nu alternativ-&lt;br&gt;kurssystemet. Ett relativt stort antal elever väljer dock allmän kurs i års-&lt;br&gt;kurs 9 vilket kan tolkas som utslag av taktikval inför slutbetyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med de förändringar som ett nytt statsbidragssystem inneburit&lt;br&gt;har en central reglering av hur eleverna skall grupperas kommit i ett&lt;br&gt;nytt läge. Kommunerna bestämmer själva hur resurserna skall fördelas.&lt;br&gt;De förslag, som vi lägger i denna proposition om timplaneutrymme för&lt;br&gt;elevens fria val och lokal profilering, innebär därtill ökade möjligheter&lt;br&gt;för skolorna att tillgodose elevernas olika intressen och behov. Det är&lt;br&gt;en professionell bedömning som bör ligga till grund för hur eleverna&lt;br&gt;skall grupperas för att uppnå bästa möjliga studieresultat. Vi återkom-&lt;br&gt;mer till detta i avsnitt 3.5. De lokala förutsättningarna varierar. Elever&lt;br&gt;har skilda intressen, förutsättningar och behov och skolorna har möjlig-&lt;br&gt;heter att tillgodose dessa variationer på olika sätt. Ämnena är också oli-&lt;br&gt;ka till sin karaktär. Vi gör därför bedömningen att någon central regle-&lt;br&gt;ring av alternativa kurser i engelska och matematik inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Timplanen - struktur och innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen fastställer en timplan för grund-&lt;br&gt;skolan med en garanterad undervisningstid fördelad på ämnen&lt;br&gt;och ämnesgrupper. Härutöver finns tid för elevernas egna val&lt;br&gt;och för skolans val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen innehåller ingen årskursfördelning av undervisningsti-&lt;br&gt;den, som uttrycks i timmar om 60 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering av stadier i skolan upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;fastställs timplanen av regeringen, eller den myndighet regering-&lt;br&gt;en bestämmer med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 1 § skolla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, be-&lt;br&gt;myndigas att göra begränsade avvikelser i timplanen om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl samt att meddela de ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;för timplanen som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs och arbetsgruppens förslag: Överensstämmer&lt;br&gt;delvis med regeringens förslag. Kommitténs förslag innebär dock att en&lt;br&gt;minsta garanterad undervisningstid skall anges för alla ämnen och att&lt;br&gt;timplanen indelas i två skeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker Läroplanskom-&lt;br&gt;mitténs förslag till en timplan för grundskolan dock utan stadieindel-&lt;br&gt;ning. Många vill inte heller ha en fördelning av ämnena på två skeden.&lt;br&gt;Ett stort antal har uttryckt tillfredsställelse med att tiden uttrycks i tim-&lt;br&gt;mar och inte i lektionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad synpunkter har lämnats på förslaget till timfördelning i tim-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag vill ha en timplan, som omfattar hela utbildningstiden,&lt;br&gt;dock utan indelning i två skeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen fastställer en timplan för grundskolan,&lt;br&gt;som fogas till skollagen som en särskild bilaga. I timplanen skall, enligt&lt;br&gt;regeringens förslag, huvuddelen av undervisningstiden fördelas på ett&lt;br&gt;antal ämnen och grupper av ämnen. Vid sidan av ämnena och ämnes-&lt;br&gt;grupperna finns tid avsatt för elevens val. Härutöver finns ett antal tim-&lt;br&gt;mar till förfogande för skolans val. Den föreslagna timplanen tar inte i&lt;br&gt;anspråk all tid som ryms inom skoldagen och antalet skoldagar under&lt;br&gt;ett läsår enligt nuvarande reglering. Den utgör i stället ett minimikrav&lt;br&gt;för den undervisning som skall anordnas för varje elev. I förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i skollagen har timplanen tagits in som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att regeringen överhuvudtaget föreslår en av riksdagen fast- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ställd timplan hänger samman med den vikt vi lägger vid skollagens lik-&lt;br&gt;värdighetsmål. Det är viktigt att alla elever i grundskolan och motsva-&lt;br&gt;rande skolformer får möjligheter att skaffa en gemensam kunskapsbas.&lt;br&gt;Genom centralt fastställda kursplaner garanteras ämnesinnehållet och&lt;br&gt;genom timplanerna undervisningens minsta omfattning. En elev som&lt;br&gt;går ut den nioåriga grundskolan, skall således ha fått en undervisning av&lt;br&gt;minst denna omfattning oberoende av i vilken skola eleven har gått el-&lt;br&gt;ler var i landet han/hon bor. Timplanens funktion i det nya styrsyste-&lt;br&gt;met är således att värna om den gemensamma kärnan och att fungera&lt;br&gt;som ett stöd för den enskilda skolans planering och timfördelning. Där-&lt;br&gt;emot har timplanen inte längre någon betydelse för statens resursfördel-&lt;br&gt;ning. Inte heller kan den nationella timplanen uppfattas som liktydig&lt;br&gt;med elevernas schema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling på skolområdet innebär att statens styr-&lt;br&gt;ning genom timplaner har minskat. I stället för detaljerade föreskrifter&lt;br&gt;om hur tiden i skolan skall fördelas och rubriceras, handlar den statliga&lt;br&gt;styrningen om att definiera kunskapsinnehåll och att utvärdera att skol-&lt;br&gt;väsendet lyckas i sitt uppdrag. I denna proposition tas ytterligare steg i&lt;br&gt;denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är övertygad om att detta kan skapa förutsättningar för&lt;br&gt;bättre resultat och en mer stimulerande miljö såväl för elever som lära-&lt;br&gt;re i skolan. Framför allt genom att en sådan större frihet i timplanen&lt;br&gt;och större klarhet i kursplanen skapar bättre utrymme för individuali-&lt;br&gt;sering av undervisningen, samtidigt som lärarna ges större professionell&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt ställs också nya krav på staten. Uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ringssystemen blir viktiga och kraven på klarhet, realism och stringens i&lt;br&gt;kursplaner ökar. Det finns också på sina håll en oro för att lärare och&lt;br&gt;rektorer inte skulle ”vara mogna” denna större frihet i yrket, utan att&lt;br&gt;resultatet blir att vissa kunskaper eller ämnen kommer i kläm. Rege-&lt;br&gt;ringen anser det viktigt att så inte sker. Skolverket kommer därför att&lt;br&gt;under de kommande åren ges i uppdrag att i sitt uppföljningsarbete föl-&lt;br&gt;ja dessa frågor. Därvidlag bör speciell uppmärksamhet ägnas åt de äm-&lt;br&gt;nen som, i enlighet med vad som tidigare har nämnts, under blockäm-&lt;br&gt;nenas tid ofta kom i kläm. Inte minst handlar det om religionskunska-&lt;br&gt;pen, vars betydelse i skolan har framhållits vid flera tillfällen i denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande timplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande läroplanen, Lgr 80, innehåller en timplan där antalet&lt;br&gt;undervisningstimmar anges som veckotimmar per stadium. Denna tids-&lt;br&gt;angivelse får inte överskridas. Detta sätt att ange undervisningstiden var&lt;br&gt;också tidigare kopplat till statsbidragssystemet. När sektorsbidraget och&lt;br&gt;sedermera det kommunala utjämningsbidraget infördes, upphörde den-&lt;br&gt;na koppling. Inom de ramar som timplanen ger, får kommunerna nu-&lt;br&gt;mera inte enbart som tidigare fördela tid på olika årskurser inom sta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dierna, utan även själva besluta om gruppstorlekar och liknande. Det är&lt;br&gt;en uppgift för rektorn att besluta om undervisningen i vissa ämnen&lt;br&gt;skall bedrivas integrerat, eller i de olika ämnena var för sig. Möjligheter&lt;br&gt;att anpassa undervisningsvolymen efter elevernas behov finns vid t.ex.&lt;br&gt;anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp, sjukhusundervisning&lt;br&gt;m.m. Därutöver finns i vissa fall, t.ex. i hemspråksklasser, möjligheter&lt;br&gt;att jämka timplanen i enlighet med särskilda förordningar respektive&lt;br&gt;regeringsbeslut. Våren 1992 beslöt regeringen också att, som försöks-&lt;br&gt;verksamhet, tillåta lokala beslut om jämkning av timplanen på mellan-&lt;br&gt;och högstadierna inom vissa ramar för att möjliggöra lokala profilering-&lt;br&gt;ar och s.k. dubbelt tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har alltså gått mot en ökad frihet att lokalt bestämma&lt;br&gt;hur undervisningen skall ordnas och hur den tillgängliga undervis-&lt;br&gt;ningstiden skall fördelas mellan olika ämnen/kunskapsområden och sta-&lt;br&gt;dier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterad undervisningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund vi nu lägger fram vårt timplaneförslag. Vi&lt;br&gt;delar Läroplanskommitténs uppfattning att det är angeläget att fastställa&lt;br&gt;ett minimikrav för de resurser som kommunerna är skyldiga att avsätta&lt;br&gt;för grundskolans undervisning. Kravet anges i timplanen i form av en&lt;br&gt;garanterad undervisningstid. Det timtal som anges får inte underskridas,&lt;br&gt;men väl överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående framhållit att vårt timplaneförslag in-&lt;br&gt;te utnyttjar hela den tid som finns till förfogande i skolan. Det är emel-&lt;br&gt;lertid viktigt att framhålla att vårt förslag inte innebär en minskning av&lt;br&gt;den faktiska undervisningstiden i förhållande till dagsläget. I dag före-&lt;br&gt;kommer en rad aktiviteter i skolan, som tar i anspråk undervisningstid.&lt;br&gt;Det gäller terminsavslutningar, hälsoundersökningar o.dyl. I vårt tim-&lt;br&gt;planeförslag har vi, i likhet med Läroplanskommittén, utgått från en&lt;br&gt;nettotid för undervisning. Alla andra aktiviteter i skolan skall ske inom&lt;br&gt;den större ram som skoldagens längd och läsårets skoldagar utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang också kort kommentera utrym-&lt;br&gt;met för praktisk arbetslivsorientering (prao) och lägerskola m.m. Läro-&lt;br&gt;planskommittén har i sitt förslag gjort en reduktion av den totala till-&lt;br&gt;gängliga tiden med 161 timmar med utgångspunkt i den tid som finns&lt;br&gt;för sådana aktiviteter i Lgr 80. Denna tid har tidigare också tagits från i&lt;br&gt;timplanen avsatt undervisningstid. I sitt timplaneförslag har kommittén&lt;br&gt;sedan avsatt sammanlagt 120 timmar för praktisk arbetslivsorientering&lt;br&gt;m.m. Dessa timmar har regeringen i stället fördelat på ämnesgrupperna.&lt;br&gt;Härigenom ges de enskilda skolorna möjlighet att planera in sin arbets-&lt;br&gt;livsorientering som speciella studiebesök inom ramen för den tid tim-&lt;br&gt;planen ger eller under övrig tid av skoldagen. Däremot innebär rege-&lt;br&gt;ringens förslag självfallet inte att arbetslivsorientering i olika former&lt;br&gt;skall försvinna ur grundskolan. Dess omfattning regleras dock inte läng-&lt;br&gt;re på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med garanterad undervisningstid avser regeringen i enlighet med&lt;br&gt;kommitténs förslag lärarledd undervisning. Detta begrepp bör, som&lt;br&gt;kommittén föreslagit, definieras som ”arbete som planerats av lärare&lt;br&gt;och elev tillsammans och som eleven genomför under lärarens led-&lt;br&gt;ning”. Den kan naturligtvis rymma såväl traditionell undervisning i&lt;br&gt;klassrummet, som undervisning där eleven självständigt genomför ar-&lt;br&gt;betsuppgifter, vilka kräver t.ex. besök på bibliotek, institutioner, arbets-&lt;br&gt;platser, muséer etc. Tiden är angiven i klocktimmar. Tidsbegreppet in-&lt;br&gt;nebär däremot inte att undervisningen inte kan läggas upp i pass om 40,&lt;br&gt;60, 120 eller vilket antal minuter som helst. Lektionsbegreppet och defi-&lt;br&gt;nitionen av lektion bör därmed utgå ur skolförfattningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering av friluftsdagar bör också upphöra. I likhet med&lt;br&gt;Läroplanskommittén har regeringen räknat in utrymmet för friluftsda-&lt;br&gt;gar i den totala timvolymen och det står således skolhuvudmännen fritt&lt;br&gt;att arrangera friluftsdagar inom eller utom den fastställda timplanen&lt;br&gt;och i den utsträckning man anser önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan och särskolan tar emot elevgrupper med sinsemellan&lt;br&gt;mycket olika förutsättningar och behov. Den centralt fastställda garante-&lt;br&gt;rade undervisningstiden bör i dessa skolformer därför enbart avse re-&lt;br&gt;spektive skolforms totala timtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen stadie- eller skedesindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har föreslagit att timplanens undervisningstid för-&lt;br&gt;delas på årskurserna 1-5 och 6-9. Därmed skulle den nuvarande stadie-&lt;br&gt;indelningen försvinna, men timplanen få ett gränssnitt mellan femte&lt;br&gt;och sjätte skolåret. Regeringen anser emellertid, med stöd av en rad re-&lt;br&gt;missinstanser, att en sådan skedesindelning i timplanen är onödig och&lt;br&gt;gör därför ingen sådan fördelning av undervisningstiden. Grunden till&lt;br&gt;regeringens ställningstagande är uppfattningen, att det är kursplanerna&lt;br&gt;som skall styra undervisningens planering, uppläggning och innehåll. I&lt;br&gt;kursplanerna kommer, som vi berört under avsnittet 3.3, kunskapskrav&lt;br&gt;att anges för det femte och nionde skolåret. Någon reglering utöver den,&lt;br&gt;som avstämningstillfället mellan det femte och sjätte skolåret innebär,&lt;br&gt;anser vi således inte behövlig. Härigenom får kommunerna och skolor-&lt;br&gt;na en mycket stor frihet att lägga ut ämnen och timmar under skolda-&lt;br&gt;gen, skolveckan och läsåret, och med den begränsning som ligger i&lt;br&gt;kursplanerna, över hela skoltiden. Förslaget om slopad stadieindelning&lt;br&gt;medför ändringar i 4, 6 och 7 kap. skollagen. I fråga om 6 kap. avser re-&lt;br&gt;geringen att återkomma med förslag till ändring av berörd paragraf, 3 §,&lt;br&gt;i propositionen om ny läroplan och nya betyg för ungdomar och vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanens bestämmelser får inte utgöra ett hinder för pedagogiskt ny-&lt;br&gt;tänkande och förändring. En viss ytterligare flexibilitet är nödvändig. Vi&lt;br&gt;förordar därför att regeringen, eller den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, bemyndigas att göra begränsade avvikelser från timplanen om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns särskilda skäl. Det kan t.ex. gälla en skola som, utöver de valmöj- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ligheter som redan finns, vill göra någon mindre förändring i den föror-&lt;br&gt;dade timfördelningen. Det kan avse möjlighet för skolan att anordna&lt;br&gt;anpassad studiegång för elever som åberopar sjukdom eller andra sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter eller att jämka timplanen för enstaka elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår att timplanen förses med vissa tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter. Regeringen delar kommitténs uppfattning att det finns&lt;br&gt;behov av preciseringar när det gäller t.ex. definitionen av undervis-&lt;br&gt;ningstid, elevens personliga val, utrymmet för lokala timplanebeslut&lt;br&gt;och minsta gruppstorlek för undervisning i främmande språk. Rege-&lt;br&gt;ringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, bör utfärda de ytter-&lt;br&gt;ligare föreskrifter för timplanen som behövs. Sådana föreskrifter kan till&lt;br&gt;en del rymmas inom begreppet verkställighetsföreskrifter, som ligger in-&lt;br&gt;om regeringens egen kompetens. De kan dock förutses i viss mån gå ut-&lt;br&gt;över detta begrepp och de får i så fall utfärdas med stöd av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande från riksdagen. Det kan för tydlighetens skull vara lämpligt att ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande ges direkt i anslutning till timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen timplan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;br&gt;Idrott och hälsa&lt;br&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;br&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;br&gt;Kemi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(lokalt jämk-&lt;br&gt;ningsutrymme)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i sitt timplaneförslag utgått från Läroplanskommitténs&lt;br&gt;förslag, men har, mot bakgrund av det nyss anförda och med hänsyn till&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter, gjort en rad justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att, som Läroplanskommittén förordar, fördela den garan- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;terade undervisningstiden på grundskolans ämnen, har regeringen valt&lt;br&gt;att gruppera ämnena. En sådan gruppering ökar den lokala friheten att&lt;br&gt;ta ett professionellt ansvar för undervisningens uppläggning, fördelning&lt;br&gt;över tiden, och fördelningen av undervisningstiden i förhållande till&lt;br&gt;kursplanernas mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det nödvändigt att i kursplanearbetet utgå från ett anta-&lt;br&gt;gande om den tid som kan disponeras när kraven fastställs. Som rikt-&lt;br&gt;punkt för den fortsatta beredningen kommer regeringen därför att, med&lt;br&gt;utgångspunkt i den nu föreslagna timplanen, göra en översiktlig fördel-&lt;br&gt;ning av det tillgängliga timutrymmet på samtliga ämnen. Det bör påpe-&lt;br&gt;kas att denna fördelning i första hand skall vara en utgångspunkt för&lt;br&gt;fastställandet av kravnivåerna i kursplanerna. All tillgänglig tid i tim-&lt;br&gt;planen kommer därför inte att fördelas. Denna översiktliga timfördel-&lt;br&gt;ning kan självklart också ställas till skolornas förfogande, som ett stöd i&lt;br&gt;deras planering. Regeringen avser dock inte att ge dessa riktmärken ka-&lt;br&gt;raktären av bindande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förslag till timplan har ämnena Bild, Hemkunskap, Id-&lt;br&gt;rott och hälsa, Musik samt Slöjd samlats till en ämnesgrupp. Övriga&lt;br&gt;ämnen sammanförs i en grupp av samhällsvetenskapliga respektive na-&lt;br&gt;turvetenskapliga ämnen samt en språkgrupp. Ämnena Svenska, Engels-&lt;br&gt;ka och Matematik får vart och ett en egen timtilldelning. Elevens val&lt;br&gt;utgör en egen timresurs. Härutöver finns ett utrymme för skolans val.&lt;br&gt;Tid för orientering om utbildning och arbetsliv ingår i vårt förslag i de&lt;br&gt;olika ämnena respektive inom elevens och skolans val. Därmed marke-&lt;br&gt;ras att sådan orientering är en del av undervisningen. Grupperingen av&lt;br&gt;ämnen avser att ge ett större lokalt och professionellt utrymme för av-&lt;br&gt;vägningar om dispositionen av den tillgängliga tiden och av undervis-&lt;br&gt;ningens uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, med stöd av en överväldigande remissopinion, att&lt;br&gt;den praktiskt/estetiska ämnesgruppen erhåller mera tid än motsvarande&lt;br&gt;ämnen i Läroplanskommitténs förslag. I regeringens förslag har också&lt;br&gt;grupperna för samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen fått&lt;br&gt;en viss ökning av timtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra den förordade förstärkningen av nyss angivna äm-&lt;br&gt;nesgrupper har vi tagit i anspråk delar av den föreslagna tiden för ele-&lt;br&gt;vernas och skolans val. Regeringen gör bedömningen att dessa valmöj-&lt;br&gt;ligheter ändå har fått en tillfredsställande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang något kommentera den debatt,&lt;br&gt;som har förts i anslutning till Läroplanskommitténs timplaneförslag.&lt;br&gt;Kritik har framför allt riktats mot att kommitténs förslag, som remissin-&lt;br&gt;stanserna har uppfattat det, i alltför hög grad har prioriterat teoretiska&lt;br&gt;ämnen framför praktiska. Regeringen menar att kritiken bygger på en&lt;br&gt;konventionell och felaktig syn på skolans ämnen och undervisning.&lt;br&gt;Många remissinstanser har således utgått från den traditionella och&lt;br&gt;strikta uppdelningen av skolans ämnen i antingen praktiskt/estetiska el-&lt;br&gt;ler teoretiska, och bortsett från den variation av kunskaper och kun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsformer, som kan rymmas inom ämnena. De förra anses då enbart&lt;br&gt;främja elevens kreativa utveckling, medan de senare anses hämmande&lt;br&gt;för samma utveckling. All undervisning bör emellertid utgå från den&lt;br&gt;tillgängliga kunskapen om barns och ungdomars utveckling och läran-&lt;br&gt;de. Arbetet inom alla ämnen i skolan bör präglas av en variation i ar-&lt;br&gt;betssätt och metoder. I alla ämnen finns det teoretiska inslag och i alla&lt;br&gt;ämnen kan undervisningen läggas upp med ett större eller mindre an-&lt;br&gt;vändande av praktiska moment och kreativa uttrycksmedel. Samtidigt&lt;br&gt;är det väsentligt för elevernas allsidiga utveckling att det finns utrymme&lt;br&gt;för de ämnen där elevernas möjligheter till praktisk övning och moto-&lt;br&gt;risk och estetisk träning dominerar. Regeringens förslag tar därför sikte&lt;br&gt;på att garantera eleverna en väl avvägd fördelning mellan ämnen med&lt;br&gt;olika inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet för elevens val innebär att en elev skall kunna fördjupa och&lt;br&gt;bredda sina kunskaper inom ett eller flera av timplanens ämnen. Denna&lt;br&gt;fördjupning kommer med vårt förslag att kunna ske tidigare än i dag,&lt;br&gt;samtidigt som vi anser att utrymmet för de egna valen självfallet bör öka&lt;br&gt;i de högre klasserna. Regeringen ser möjligheten till egna val som en&lt;br&gt;mycket viktig utveckling i skolan. Skolan skall härigenom kunna ta till&lt;br&gt;vara elevernas speciella intressen och ge dem möjligheter att under en&lt;br&gt;del av skoltiden ägna sig åt studier, som de själva har önskat och valt.&lt;br&gt;Härigenom kan deras intressen, initiativ och engagemang stimuleras,&lt;br&gt;vilket bör öka elevernas studiemotivation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa gränser måste dock, framför allt av resursskäl men också av kva-&lt;br&gt;litetsskäl, sättas för valmöjligheterna. För det första förordar regeringen&lt;br&gt;att valen, i enlighet med Läroplanskommitténs förslag, begränsas till de&lt;br&gt;ämnen eller delar av ämnen för vilka det finns en centralt fastställd&lt;br&gt;kursplan. För det andra måste, om valen skall bli en realistisk möjlig-&lt;br&gt;het, elevunderlaget för det valda ämnet blir tillräckligt stort för att bilda&lt;br&gt;en undervisningsgrupp. Sådana föreskrifter bör rymmas inom det förut&lt;br&gt;åsyftade bemyndigandet att ge vissa kompletterande föreskrifter till tim-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här vill vi samtidigt gärna peka på de möjligheter som timplanens&lt;br&gt;stora flexibilitet ger, när det gäller ämnenas utläggning över studietiden.&lt;br&gt;Man kan t.ex. sätta samman undervisningsgrupper som består av elever&lt;br&gt;från olika klasser och åldersgrupper. Den föreslagna timplanen öppnar&lt;br&gt;således stora möjligheter för skolorna att anpassa sin undervisning efter&lt;br&gt;olika elevgruppers varierande behov, intressen och förutsättningar. Ge-&lt;br&gt;nom att skolan kan arbeta mindre årskursbundet kan t.ex. elever med&lt;br&gt;ett speciellt intresse för ett visst ämne studera detta tillsammans med&lt;br&gt;kamrater i högre årskurser. Elever med behov av särskilt stöd i något&lt;br&gt;ämne kan ges förstärkt undervisning i en gemensam grupp, även om de&lt;br&gt;inte går i samma årskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förslag till timplan finns ett utrymme om högst 410 tim-&lt;br&gt;mar angivet som skolans val. Detta utrymme får skolan ta i anspråk ge-&lt;br&gt;nom en jämkning inom timplanens ram. Timmar får således tas från&lt;br&gt;den praktiskt/estetiska, den samhällsvetenskapliga och den naturveten-&lt;br&gt;skapliga ämnesgruppen, dock inte i en sådan utsträckning att något äm-&lt;br&gt;ne drabbas oproportionerligt hårt. En alltför kraftig neddragning av ett&lt;br&gt;enskilt ämne är ju inte heller möjlig med tanke på att kursplanernas&lt;br&gt;mål skall uppnås i alla ämnen. Utrymmet för elevens val skall dock all-&lt;br&gt;tid utgöra minst 470 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att skolor, som så önskar, kan ge sin undervisning en&lt;br&gt;profil av ungefär samma omfattning som i dag. Denna möjlighet, som&lt;br&gt;således finns inom ramen för tidigare nämnda försöksverksamhet om&lt;br&gt;lokal profilering och dubbelt tillval, har utnyttjas av ett relativt litet an-&lt;br&gt;tal skolor. Den valda profileringen har oftast varit musik. Därutöver&lt;br&gt;har framför allt kultur, idrott och språk förekommit eller planerats. Ut-&lt;br&gt;rymmet kan dock användas på flera sätt. Lokala förhållanden kan t.ex.&lt;br&gt;motivera att vissa ämnen ges en förstärkt tidsresurs utan att detta upp-&lt;br&gt;fattas som en särskild profil. Hur det lokala timplaneutrymmet skall an-&lt;br&gt;vändas, är en fråga för rektorn att avgöra i samråd med lärarna. I bilaga&lt;br&gt;C görs en jämförelse mellan nu gällande timplan och den föreslagna&lt;br&gt;timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga D ges olika illustrationer av hur timplanen kan utnyttjas i en&lt;br&gt;enskild skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökande internationella samarbetet skärper allmänt kraven på breda-&lt;br&gt;re och bättre språkkunskaper. Goda språkkunskaper krävs därmed i allt&lt;br&gt;högre utsträckning i arbetslivet och för högre studier, liksom för den&lt;br&gt;som väljer att skaffa sig praktik och utbildning i andra länder. I flera&lt;br&gt;europeiska länder startar undervisningen i främmande språk tidigare än&lt;br&gt;i Sverige liksom undervisning i ett andra främmande språk. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att Sverige inte släpar efter, särskilt med tanke på att vi redan i ut-&lt;br&gt;gångsläget har ett huvudspråk, som är avsevärt mycket mindre än i län-&lt;br&gt;der som har engelska, tyska, franska eller spanska som modersmål. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden är det angeläget att undervisningen i främmande språk&lt;br&gt;förstärks i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelskan har i dag en självklar ställning som obligatoriskt första&lt;br&gt;främmande språk. Kursplanen i engelska skall ange den globala roll,&lt;br&gt;som det engelska språket har. Samtidigt är det, som vi konstaterade in-&lt;br&gt;ledningsvis, naturligt att den starka koncentrationen på engelskspråkiga&lt;br&gt;utblickar nu kompletteras med ett ökat intresse för de andra stora euro-&lt;br&gt;peiska språken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;e&lt;/sub&gt; Det positiva sambandet mellan den totala tiden för undervisning och&lt;br&gt;elevprestationerna i språk är väl dokumenterat inom språkpedagogisk&lt;br&gt;forskning. Regeringens förslag innebär att den nuvarande undervis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvolymen i engelska bibehålls på nuvarande nivå, samtidigt som B-&lt;br&gt;språket ges en kraftigt utökad timtid i förhållande till nuvarande tim-&lt;br&gt;plan. I likhet med många remissinstanser anser regeringen, att det inte&lt;br&gt;är rimligt att centralt föreskriva när undervisningen i engelska skall&lt;br&gt;starta. Eftersom den garanterade undervisningstiden är densamma oav-&lt;br&gt;sett om man startar under det första skolåret eller senare, är det rimligt&lt;br&gt;att lokala förhållanden får fälla utslaget. En lokal frihet att besluta när&lt;br&gt;den timplanebundna undervisningen i engelska skall påbörjas befrämjar&lt;br&gt;vidare, enligt regeringens uppfattning, utvecklingsinsatser anpassade till&lt;br&gt;olika förutsättningar och behov. Kommitténs förslag om en obligatorisk&lt;br&gt;start under det första skolåret, medför behov av stora fortbildningsinsat-&lt;br&gt;ser och är därmed kostnadskrävande. Med regeringens förslag kan dessa&lt;br&gt;insatser begränsas eller i varje fall spridas under en längre tidsperiod.&lt;br&gt;Regeringen utgår dock från att flertalet skolor kommer att starta eng-&lt;br&gt;elskundervisningen tidigare än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att alla elever skall ha skyldighet att göra ett&lt;br&gt;språkval. För de allra flesta bör detta inriktas på möjligheten att studera&lt;br&gt;ett andra främmande språk. Kommunen bör vara skyldig att erbjuda&lt;br&gt;undervisning i minst två av ämnena franska, tyska och spanska. I för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande läroplan innebär det en utökning med ett B-&lt;br&gt;språk, nämligen spanska. Spanskan åtnjuter i dag stor popularitet som&lt;br&gt;nybörjarspråk i gymnasieskolan. Det spanska språket är utbrett över sto-&lt;br&gt;ra delar av världen och är ett betydande handelsspråk. Det finns anled-&lt;br&gt;ning att tro att många elever skulle uppskatta att få påbörja sina studier&lt;br&gt;i spanska redan i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för kommunens skyldighet att anordna undervisning&lt;br&gt;i B-språk är dock att minst fem elever vid den enskilda skolan väljer re-&lt;br&gt;spektive språk. En annan förutsättning är att endast de språk skall er-&lt;br&gt;bjudas som eleven har möjlighet att fortsätta med i gymnasieskolan. Om&lt;br&gt;det i en kommun finns förutsättningar att anordna B-språksundervis-&lt;br&gt;ning i andra språk än de nämnda, skall denna möjlighet stå öppen. För-&lt;br&gt;utsättningen bör dock vara att eleven, om han/hon så önskar, kan till-&lt;br&gt;försäkras en möjlighet att fortsätta språkstudierna i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans språkprogram bör enligt Läroplanskommitténs förslag också&lt;br&gt;omfatta hemspråk och svenska som andraspråk. Regeringen, som är po-&lt;br&gt;sitiv till förslaget, anser att det är angeläget att undervisning i hemspråk&lt;br&gt;och svenska som andra språk ses som en integrerad del av språkpro-&lt;br&gt;grammet. Vi har tidigare redovisat hur undervisningen skall regleras för&lt;br&gt;svenska som andraspråk. Det blir genom våra förslag möjligt för skol-&lt;br&gt;ledning och lärare att planera hemspråksundervisningen utifrån samma&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för studier i andra språk. Elever, som är be-&lt;br&gt;rättigade till hemspråksundervisning, bör därför i stället för B-språk&lt;br&gt;och inom ramen för det utrymme som B-språket har i timplanen, kun-&lt;br&gt;na läsa hemspråk. Om hemspråk kan läsas som alternativ till B-språk,&lt;br&gt;behöver eleven heller inte gå miste om undervisning i andra ämnen.&lt;br&gt;Samma krav på minst fem elever, som vi föreslår skall gälla för B-&lt;br&gt;språk, bör gälla även här. Hemspråk skall härutöver kunna ges på tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad profilering, för vil- Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ken tiden för skolans val utnyttjas, eller utanför timplanebunden tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att de elever som vill fördjupa sina kunskaper&lt;br&gt;i samiska eller finska får möjlighet till detta som alternativ till B-språk.&lt;br&gt;Dessa språk intar en särställning i det svenska samhället. I nuvarande&lt;br&gt;reglering av kommunens skyldighet att anordna hemspråksundervisning&lt;br&gt;undantas samiska, tornedalsfinska och zigenska elever från kravet på&lt;br&gt;minst fem elever per undervisningsgrupp. Detta undantag bör gälla&lt;br&gt;även fortsättningsvis. Inom Utbildningsdepartementet har nyligen till-&lt;br&gt;satts en arbetsgrupp, som skall utreda och föreslå åtgärder för att stärka&lt;br&gt;det finska språkets ställning i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår vidare att skolan som alternativ till B-&lt;br&gt;språk också skall erbjuda undervisning i svenska, engelska eller tecken-&lt;br&gt;språk, om elev och föräldrar framfört önskemål härom. Regeringen,&lt;br&gt;som instämmer i förslaget, anser att det för vissa elever kan vara en för-&lt;br&gt;del att få förstärkt undervisning i dessa ämnen i stället för att påbörja&lt;br&gt;studier i ytterligare ett språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang förtjänar även de övriga nordiska språken, fram-&lt;br&gt;för allt danska och norska, att nämnas. Det är regeringens ambition att&lt;br&gt;Norden mer och mer skall betraktas som en stark gemenskap också på&lt;br&gt;utbildningens område. Det är därför angeläget att eleverna redan i&lt;br&gt;grundskolan lär sig läsa och förstå de skandinaviska språken. Regering-&lt;br&gt;en avser att - i likhet med Läroplanskommittén - markera detta i kurs-&lt;br&gt;planen för ämnet svenska. Det språkval, som här behandlas, kan då gö-&lt;br&gt;ra det möjligt för vissa elever att fördjupa sig i t.ex. danska eller norska&lt;br&gt;inom det utrymme som kursplanen i svenska ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av B-språk skall enligt förslaget göras inför årskurs 6. Många re-&lt;br&gt;missinstanser har varit negativa till detta och bl.a. pekat på organisatori-&lt;br&gt;ska och ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att man, på samma sätt som när det gäller undervisningen i&lt;br&gt;engelska, bör överlåta till skolhuvudmännen att avgöra när B-språk&lt;br&gt;skall starta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje främmande språk, C-språk, skall enligt kommittén erbjudas&lt;br&gt;inom ramen för utrymmet för elevernas eller skolans val. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i förslaget. För särskilt språkintresserade elever är det enligt&lt;br&gt;vår uppfattning positivt att skolan kan erbjuda ytterligare ett språk. I&lt;br&gt;det fortsatta kursplanearbetet kommer regeringen att utgå från Läro-&lt;br&gt;planskommitténs förslag att C-språk skall ha en omfattning om cirka&lt;br&gt;150 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av regeringens forslag och bedömningar: Ett mål- och&lt;br&gt;kunskapsrelaterat betygssystem ersätter det nuvarande grupprelaterade&lt;br&gt;betygssystemet. Endast slutbetyget och minimikraven för det femte året&lt;br&gt;regleras nationellt, medan den lokala friheten att utforma information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppnådda studieresultat blir betydande. Fr.o.m. slutet av det femte Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;skolåret skall informationen vara både muntlig och skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetyget anges uppnådda kunskaper i en sexgradig skala med be-&lt;br&gt;teckningarna A-F där A står för det högsta betyget och F för otillräckli-&lt;br&gt;ga kunskaper. Jämförbarhet upprätthålls genom i anslutning till kurs-&lt;br&gt;planerna utformade betygskriterier och riksgiltiga prov. Slutbetyg får&lt;br&gt;kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den obligatoriska särskolan skall i regel omdöme ges vid avslutad&lt;br&gt;skolgång. Studieomdöme skall också kunna utfärdas till elever i grund-&lt;br&gt;skolan och specialskolan som komplement till ett dåligt betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmännen ansvarar för att undervisningen har sådan kvalitet&lt;br&gt;att varje elev ges möjlighet att nå upp till de krav som ställs i läroplan&lt;br&gt;och kursplaner. För elever som riskerar att inte klara målen skall sko-&lt;br&gt;lan vara skyldig att sätta in tillräckliga stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fristående skolor som godkänts för fullgörande av vanlig skol-&lt;br&gt;plikt skall genomföra riksgiltiga ämnesprov i svenska i slutet av det&lt;br&gt;femte och nionde skolåret och skriftligt informera hemmen om elevens&lt;br&gt;resultat. De får dessutom rätt att utfärda riksgiltiga slutbetyg om de del-&lt;br&gt;tar i samtliga de ämnesprov som ingår i det nationella provsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.1 Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bedömning av elevernas kunskaper skall&lt;br&gt;ske med utgångspunkt i kursplanernas mål. Betygen relateras&lt;br&gt;till kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygens utformning regleras nationellt i de fall de medför&lt;br&gt;konsekvenser för den enskilde. Betyg i ämnen skall i slutbetyget&lt;br&gt;anges i en sexgradig skala med beteckningarna A-F, där A står&lt;br&gt;för det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall regelbundet informera elev och föräldrar om&lt;br&gt;elevens kunskapsutveckling. Det bör i första hand ankomma på&lt;br&gt;den enskilde läraren att avgöra utformningen av och innehållet&lt;br&gt;i denna information. Från och med slutet av det femte skolåret&lt;br&gt;skall sådan information vara både muntlig och skriftlig. Av den&lt;br&gt;skriftliga informationen vid slutet av det femte året skall fram-&lt;br&gt;gå om eleven uppnått kravnivån i respektive ämne eller ej.&lt;br&gt;Vårdnadshavaren skall kunna avsäga sig rätten till skriftlig in-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieomdöme kan utfärdas som ett komplement till betyg&lt;br&gt;till elever i grundskolan och specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever i den obligatoriska särskolan bör som regel få omdö-&lt;br&gt;me vid avslutad skolgång i stället för betyg. Elever i grundsär-&lt;br&gt;skola skall dock kunna få slutbetyg i stället för omdöme om&lt;br&gt;vårdnadshavaren begär det. I sådant slutbetyg anges elevernas&lt;br&gt;kunskaper i en tregradig skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;när det gäller att överge det grupprelaterade betygssystemet till förmån&lt;br&gt;för ett mål- och kunskapsrelaterat och att betygen skall relateras till&lt;br&gt;kursplanernas mål. Beredningens förslag överensstämmer också med re-&lt;br&gt;geringens när det gäller antalet betygssteg i grundskolan. När det gäller&lt;br&gt;förslag om åtgärder för elever med svårigheter överensstämmer Betygs-&lt;br&gt;beredningens förslag delvis med regeringens förslag. Därutöver föreslår&lt;br&gt;beredningen bl.a. generella betygskriterier och att betygssystemet skall&lt;br&gt;byggas upp utifrån en kunskapsprogression i ämnet varigenom de högre&lt;br&gt;betygen sällan blir aktuella i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser tillstyrker försla-&lt;br&gt;get att införa mål- och kunskapsrelaterade betyg. Många uttrycker sin&lt;br&gt;uppskattning över ett betygssystem som premierar kvalitativa kunskaps-&lt;br&gt;nivåer. En mycket stor majoritet avvisar dock beredningens förslag,&lt;br&gt;trots dess lovvärda ansats. Mest kritisk är man mot kunskapsprogressio-&lt;br&gt;nen och de generella betygskriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta anser att betygen måste kunna fungera som urvalsinstru-&lt;br&gt;ment, framför allt till högre utbildning, men även till gymnasieskolan.&lt;br&gt;Remissopinionen är delad när det gäller från vilken årskurs betyg skall&lt;br&gt;ges och antalet betygssteg i grundskolan. Knappt hälften av dem som&lt;br&gt;kommenterat frågan om när betyg skall ges första gången anser att betyg&lt;br&gt;bör ges tidigast från och med årskurs 7. Många remissinstanser vänder&lt;br&gt;sig också mot beredningens förslag till benämningar på de olika betygs-&lt;br&gt;stegen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna påpekar vikten av att ge regelbun-&lt;br&gt;den information till hemmen. Flera remissinstanser föreslår att det skall&lt;br&gt;vara möjligt för varje kommun/skola att avgöra när betyg skall ges och&lt;br&gt;hur de skall se ut, utöver något eller några få fastställda betygstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har understrukit vikten av att de svagpreste-&lt;br&gt;rande elevernas situation måste beaktas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för ett nytt betygssys-&lt;br&gt;tem är att det skall mäta kunskaper, vara kunskapsrelaterat. Det grupp-&lt;br&gt;relaterade betygssystemet skall överges. Regeringen ställer sig bakom&lt;br&gt;den syn på kunskaper som kännetecknar Betygsberedningens förslag&lt;br&gt;och som också kommer till uttryck i Läroplanskommitténs betänkande&lt;br&gt;”Skola för bildning” och ser det som angeläget att framför allt undervis-&lt;br&gt;ningen men också betygssystemet bidrar till en förståelseinriktad kun-&lt;br&gt;skapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Betygsberedningen och Läroplanskommittén har övervägt frå-&lt;br&gt;gan om hur bedömningen av elevernas kunskaper skall kunna få stöd i&lt;br&gt;centrala måldokument som läroplan och kursplaner. Båda kommittéer-&lt;br&gt;na har varit överens om att kriterier för betygssättning lämpligen kan&lt;br&gt;fogas till kursplanerna. Läroplanskommittén har särskilt betonat vikten&lt;br&gt;av att kriterier för bedömning av prestationer inte bör uttryckas i form&lt;br&gt;av mål, utan i stället utformas i relation till de mål alla skall uppnå i&lt;br&gt;ämnet med hänsyn till den kvalitetsambition, som kommer till uttryck i&lt;br&gt;de s.k. strävansmålen. Kriterier som stöd för en lärares bedömning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elevprestationer bör därför dels relateras till angivna mål i ämnet, dels&lt;br&gt;utformas så att kraven på kunskapernas art och kvalitet klart framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 3.3 har vi beskrivit kursplanernas struktur. Förslaget inne-&lt;br&gt;bär att kursplanerna kommer att innehålla dels mål som undervisning-&lt;br&gt;en skall sträva mot, dels nivåer som i princip alla elever skall nå efter&lt;br&gt;fem respektive nio skolår. Med utgångspunkt i kravnivån för det nionde&lt;br&gt;skolåret och med hänsyn tagen till de mål utbildningen skall sträva mot&lt;br&gt;bör ytterligare två nivåer över kravnivån specificeras i anslutning till&lt;br&gt;varje ämnes kursplan. Utöver den nivå som i princip alla elever skall&lt;br&gt;nå, godkändnivån, anges en nivå för god prestation och en nivå som&lt;br&gt;markerar utmärkt prestation av högsta kvalitet. Därigenom kan elever-&lt;br&gt;nas kunskapsutveckling bedömas i ett flertal steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever kommer att nå kursplanens mål med kvalitativt olika resultat.&lt;br&gt;För att precisera olika kvalitetsnivåer inom varje ämne bör betygskrite-&lt;br&gt;rier utarbetas. Kriterierna skall vara goda kännetecken på med vilken&lt;br&gt;kvalitet eleven nått kursplanernas mål. De skall också vara lätta att för-&lt;br&gt;stå och använda för både lärare, elever och föräldrar. Betyget kan på så&lt;br&gt;sätt baseras på för eleven i förväg kända kriterier. Läraren väger sam-&lt;br&gt;man elevens resultat inom ämnets olika delar utifrån kriterier som är&lt;br&gt;specifika för varje ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att utforma ämnesspecifika betygskriterier måste bli före-&lt;br&gt;mål för ytterligare utvecklingsarbete, något som såväl Betygsberedning-&lt;br&gt;en som många remissinstanser påpekar. Regeringen avser därför uppdra&lt;br&gt;åt Skolverket att utarbeta ämnesspecifika betygskriterier dels för kravni-&lt;br&gt;vån efter fem respektive nio skolår, dels för två nivåer över kravnivån&lt;br&gt;för grundskolans sista år. Som en belysning av hur kriterier för dessa&lt;br&gt;tre nivåer kan utformas har ett antal exempel utarbetats med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de föreslagna kursplanemålen i svenska, matematik och musik.&lt;br&gt;Exemplen som återfinns i bilaga B visar enligt vår mening att det är&lt;br&gt;möjligt att utforma betygskriterier som anger kvalitativa nivåer utan att&lt;br&gt;de leder till en begränsning av lärarens frihet att utforma undervisning-&lt;br&gt;en, dess innehåll och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt reglerade betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning av elevers arbetsresultat och prestationer i skolan behöver&lt;br&gt;ske i många olika sammanhang. Slutbetyget är det officiella beviset på&lt;br&gt;genomgången utbildning och förvärvade kunskaper. Det skall vidare&lt;br&gt;fungera vid urval till fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa två väsentliga funktioner har betyg också andra funktio-&lt;br&gt;ner. Betyg kan spela en betydelsefull roll som pedagogiskt hjälpmedel,&lt;br&gt;genom att visa vilka kunskaper skolan värdesätter, genom att premiera&lt;br&gt;goda kunskapsinsatser och motivera till nya tag och genom att träna ele-&lt;br&gt;verna i att arbeta mot uppsatta mål. Vidare kan betygen vara ett av de&lt;br&gt;sätt skolan använder för att ge hemmen information om elevens kun-&lt;br&gt;skapsutveckling. Slutligen kan betyg vara ett sätt att mäta kunskapsstan-&lt;br&gt;darden i olika skolor och i olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs alltså krav på att betyg skall fungera i en lång rad olika sam-&lt;br&gt;manhang. Det är inte realistiskt att ställa så stora och sinsemellan olika&lt;br&gt;krav på ett och samma betygssystem. Vi ser det därför som nödvändigt&lt;br&gt;att renodla betygens funktioner. De funktioner som kräver ett riksgiltigt&lt;br&gt;betygssystem bör särskiljas från sådana funktioner som bäst löses lokalt.&lt;br&gt;En skiljelinje finns mellan de funktioner där betygen huvudsakligen är&lt;br&gt;ett pedagogiskt hjälpmedel - att ge elever och hem information eller lä-&lt;br&gt;ra elever att arbeta mot i förväg uppställda krav - och de där betygen&lt;br&gt;medför konsekvenser för den enskilde, såsom att antas eller inte antas&lt;br&gt;på en utbildningsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urvalet till gymnasieskolan är en funktion som framstår som nödvän-&lt;br&gt;dig att lösa på samma sätt i hela landet. Kommunen har enligt 5 kap. 5&lt;br&gt;och 13 §§ skollagen skyldighet att erbjuda utbildning på nationella, spe-&lt;br&gt;cialutformade eller individuella program för samtliga ungdomar i kom-&lt;br&gt;munen fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tju-&lt;br&gt;go år. I och med denna skyldighet har grundskolans slutbetyg inte läng-&lt;br&gt;re samma stora betydelse som tidigare för intagning till gymnasieskolan.&lt;br&gt;Alla är ju garanterade en gymnasieplats. Vissa attraktiva utbildningar&lt;br&gt;kommer dock alltid att locka fler sökande än det finns plats för. Bety-&lt;br&gt;gen kommer därför att fortsätta att spela en roll som urvalsinstrument&lt;br&gt;till vissa utbildningar inom gymnasieskolan. Kraven på rättvis och lik-&lt;br&gt;artad behandling understryker behovet av ett nationellt betygssystem&lt;br&gt;med riksgiltiga och identiska betygssteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det nödvändigt med jämförbara betyg för att mäta kunskaps-&lt;br&gt;standarden mellan skolor, kommuner och delar av landet. Sådan jämfö-&lt;br&gt;relse behöver ske både vid slutet av skolgången och i samband med den&lt;br&gt;avstämning som föreslås ske i slutet av det femte skolåret. För elever&lt;br&gt;som riskerar att inte uppnå de mål som satts upp för utbildningen vid&lt;br&gt;dessa tidpunkter, har kommunen enligt skollagen ansvar för att sätta in&lt;br&gt;lämpliga stödåtgärder. Sådana åtgärder kan vara stödundervisning eller&lt;br&gt;extra undervisningsstid och de får därmed konsekvenser för eleven.&lt;br&gt;Därmed har också just kravnivån för det femte året konsekvenser i för-&lt;br&gt;sta hand för skolan men också för den enskilde. Denna nivå föreslås&lt;br&gt;också finnas fastställd i kursplanerna. Övriga betygssteg och betyg i and-&lt;br&gt;ra årskurser har inga sådana följder och i konsekvens därmed föreslås&lt;br&gt;existens och utformning av dessa bli lokala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan alltså konstatera att betyg har olika konsekvenser för den&lt;br&gt;enskilde. Terminsbetygen tjänar som information, vägledning och moti-&lt;br&gt;vation och är därmed i huvudsak ett pedagogiskt hjälpmedel för skolan&lt;br&gt;och ett sätt att ge information till elev och hem. Som sådant är de na-&lt;br&gt;turligtvis viktiga, vilket också speglar sig i de starka önskemål om be-&lt;br&gt;tygsgivning som oftast finns hos hemmen och eleverna själva. Dock be-&lt;br&gt;höver inte formerna för dessa betyg regleras nationellt utan de bör kun-&lt;br&gt;na ges i de former som hem, elever och skola finner bäst uppfyller de&lt;br&gt;informativa och pedagogiska uppgifterna. Och om elever, skola och&lt;br&gt;hem kommer överens om något annat sätt att förmedla informationen,&lt;br&gt;bör de ha rätt att göra det. Slutbetyget fungerar dock dessutom som ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentligt dokument på fullgjord skolgång med godtagbar kvalitet och&lt;br&gt;som underlag för urval till fortsatt utbildning. På dessa funktioner ställs&lt;br&gt;krav på nationell standard och jämförbarhet, vilket medför att inte en-&lt;br&gt;bart skolans skyldighet att ge skriftlig utvärdering utan också betygens&lt;br&gt;former måste regleras. Denna ordning innebär stor lokal frihet och kan&lt;br&gt;därigenom medföra variationer mellan olika skolor. Det vore dock fel&lt;br&gt;mot eleverna om dessa först under det sista året i grundskolan kommer&lt;br&gt;i kontakt med betyg av det slag som ges då. Vi förutsätter att föräldrar-&lt;br&gt;nas och elevernas önskemål vad gäller betygsgivningen kommer att till-&lt;br&gt;mätas stor betydelse och utgår från att betyg, utformade i huvudsaklig&lt;br&gt;överensstämmelse med utformningen av slutbetyget, kommer att ges ti-&lt;br&gt;digare än grundskolans sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygssteg och betygsbeteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har vi redovisat intentionen att i anslutning till&lt;br&gt;kursplanerna ange tre kvalitativa nivåer för gradering av elevernas kun-&lt;br&gt;skaper. Mellanliggande nivåer utformas av läraren. Genom en sådan&lt;br&gt;kombination av beprövad lärarerfarenhet och nationellt fastställda kri-&lt;br&gt;terier för vissa nivåer blir det möjligt att gradera elevernas kunskaper i&lt;br&gt;sex betygssteg. Utöver nivån godkänd (E), definieras i anslutning till&lt;br&gt;kursplanernas mål en nivå motsvarande den goda prestationen (C) och&lt;br&gt;en för den utmärkta elevprestationen (A). Betyget D kan då definieras&lt;br&gt;genom lärarens bedömning att eleven ligger klart över godkändnivån&lt;br&gt;men inte når upp till betyget C. På samma sätt kan den näst högsta be-&lt;br&gt;teckningen B definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt utformad studieinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg fungerar i hög grad som pedagogiskt hjälpmedel - ett sätt att ge&lt;br&gt;uppföljning till hem och elev, att träna elever att arbeta mot uppsatta&lt;br&gt;krav och mål och att tvinga skolan att redovisa resultatet av sitt arbete.&lt;br&gt;Skäl för riksövergripande reglering av dessa betygsfunktioner finns inte.&lt;br&gt;Betygens informerande och motiverande uppgift löses mer konstruktivt&lt;br&gt;och med sannolikt mycket större effekt om lärarnas yrkeskunnande och&lt;br&gt;föräldrarnas önskemål får styra formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan är i dag skyldig att ta kontakt med föräldrarna till samt-&lt;br&gt;liga barn två gånger per år. Klassföreståndaren har ansvar för dessa kon-&lt;br&gt;takter. De personliga samtalen och direktkontakten med föräldrarna är&lt;br&gt;en värdefull del av skolans samverkan med hemmen. Kontakterna sker&lt;br&gt;ofta i form av enskilda samtal, där eleverna kan delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att elever och föräldrar regelbundet får en fyllig infor-&lt;br&gt;mation om hur det går i skolan. Skyldigheten för skolan att informera&lt;br&gt;om elevens skolsituation och kunskapsutveckling slås nu fast genom&lt;br&gt;riktlinjerna i läroplanen. Innehållet i en sådan information till hem-&lt;br&gt;men bör inte ytterligare regleras centralt. Det bör således stå den skola&lt;br&gt;som så beslutar fritt att - efter samråd mellan rektor, lärare, elever och&lt;br&gt;föräldrar - ge omdömen om såväl kunskapsutveckling i olika ämnen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i flit, ambition, arbetsförmåga, uppträdande, uppmärksamhet, sam-&lt;br&gt;arbetsförmåga, självständighet, kreativitet, förmåga att kommunicera,&lt;br&gt;analysförmåga etc. Av särskild betydelse är att informationen inriktas&lt;br&gt;mot sådant som har betydelse för elevens utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för hur informationen till hemmen skall ske bör inte hel-&lt;br&gt;ler regleras centralt utan bör i princip avgöras lokalt. I följande avseen-&lt;br&gt;den bör dock formen vara enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att läraren fr.o.m. slutet av det femte skolåret utöver den&lt;br&gt;muntliga informationen skall ge hemmen en skriftlig redogörelse för&lt;br&gt;elevens kunskaper och prestationer minst en gång varje termin. Som&lt;br&gt;framgår ovan kan dock innehållet i och formerna för redogörelsen va-&lt;br&gt;riera, det är endast att informationen till hemmen fr.o.m. det femte&lt;br&gt;skolåret skall ske i skriftlig form som regleras. Det är naturligt att den&lt;br&gt;obligatoriska skriftliga informationen anpassas efter slutbetygets sex steg&lt;br&gt;ju högre upp eleven kommer i årskurserna. Ett skäl till detta är att ele-&lt;br&gt;verna under sjunde och åttonde året bör ha möjlighet att formulera sina&lt;br&gt;studiemål med utgångspunkt i de krav som de möter under sitt nionde&lt;br&gt;skolår. När och hur detta skall ske bör dock överlåtas åt skolan att be-&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller informationen i slutet av det femte skolåret skall det vi-&lt;br&gt;dare framgå om eleven nått upp till kravnivån eller ej. I den mån ele-&lt;br&gt;ven ännu inte når upp till den kunskapsnivå som ställts upp för skolans&lt;br&gt;femte år är det skolans skyldighet att sätta in lämpligt stöd. I informa-&lt;br&gt;tionen till hemmet kan det lämpligen ingå att redovisa vilket stöd man&lt;br&gt;avser att sätta in för att hjälpa eleven att nå utbildningens mål. Som&lt;br&gt;också tidigare framhållits står ett avstämningstillfälle i slutet av det fem-&lt;br&gt;te skolåret på intet sätt i motsatsförhållande till att läraren kontinuerligt&lt;br&gt;skall bedöma sina elevers utveckling för att skolan tidigt skall kunna ge&lt;br&gt;de elever som behöver det extra hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det skäl att något behandla frågan om of-&lt;br&gt;fentlighet och sekretess, något som flera remissinstanser också berört.&lt;br&gt;En skriftlig information om elevens studieresultat som upprättas av sko-&lt;br&gt;lan blir i likhet med betyg en allmän handling och som sådan i regel of-&lt;br&gt;fentlig. I fråga om skolans elevvårdande verksamhet - här bortses då&lt;br&gt;från den s.k. särskilda elevvården - kan uppgifter om enskildas person-&lt;br&gt;liga förhållanden bli föremål för sekretess. Till elevvården hör bl.a. sko-&lt;br&gt;lans åtgärder för att komma till rätta med skolsvårigheter som uppstår&lt;br&gt;för den enskilde eleven. Uppgifter som därvid hämtas in om t.ex. ele-&lt;br&gt;vers fysiska eller psykiska hälsa eller om deras beteenden och prestatio-&lt;br&gt;ner i skolan kan alltså bli föremål för sekretess. Uppgifter om en elevs&lt;br&gt;studieresultat räknas dock inte till elevvård i den betydelse detta be-&lt;br&gt;grepp har i 7 kap. 9 § sekretesslagen, utan är i likhet med skolbetyg en&lt;br&gt;offentlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka kommun har föreslagit att föräldrar skall kunna avsäga sig rät-&lt;br&gt;tigheten att få skriftliga omdömen om sina barns studieresultat. Vi inser&lt;br&gt;att det kan finnas behov av en sådan möjlighet och föreslår därför att&lt;br&gt;föräldrar skall beredas möjlighet att avsäga sig rättigheten till skriftlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information. Någon möjlighet att avsäga sig slutbetyg bör dock inte in-&lt;br&gt;föras, eftersom detta kan begränsa elevens framtida möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever med svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieomdöme som komplement till betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller, enligt 6 kap. grundskoleförordningen (1988:655,&lt;br&gt;omtryckt 1991:1083), att om en elev varit frånvarande från utbildningen&lt;br&gt;under längre tid, får rektor besluta att betyg inte skall sättas. När skol-&lt;br&gt;plikten upphör skall slutbetyg utfärdas med uppgift om den högsta års-&lt;br&gt;kurs eleven genomgått samt om elevens senaste betyg i ämnen, ämnes-&lt;br&gt;grupper och tillvalskurser. Om en elev avgår från en kommuns grund-&lt;br&gt;skola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om elevens avgång utfärdas.&lt;br&gt;Ett skäl till ofullständigt slutbetyg kan vara anpassad studiegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kommunen har skyldighet att se till att alla elever når läro-&lt;br&gt;planens kunskapskrav så kommer det att finnas elever som av olika skäl&lt;br&gt;inte når dit innan skolplikten upphör. Dessa elever bör - om de själva&lt;br&gt;eller föräldrarna så önskar - kunna få ett kompletterande omdöme ut-&lt;br&gt;görande skolans prognos på elevens förutsättningar att bedriva fortsatta&lt;br&gt;studier. Avsikten med studieomdömet är inte att ge någon värdering av&lt;br&gt;elevens kunskaper, utan det skall avse dennes möjlighet att bedriva vi-&lt;br&gt;dare studier. Konstruktionen liknar därmed de omdömen som kan ges&lt;br&gt;till elever vid folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieomdöme bör kunna komplettera slutbetyget för de elever i&lt;br&gt;grundskolan och specialskolan som får betyget F i fler än två ämnen el-&lt;br&gt;ler i något av ämnena svenska, matematik och engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också nämnas att vi längre fram (avsnitt&lt;br&gt;3.6.3) föreslår att slutbetyg får kompletteras och därmed förbättras.&lt;br&gt;Kommunen har också fortfarande kvar ett ansvar för eleverna efter&lt;br&gt;skolpliktens upphörande. Enligt skollagen är kommunen skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning på ett specialutformat eller individuellt pro-&lt;br&gt;gram åt alla ungdomar som efter avslutad grundskoleutbildning eller&lt;br&gt;motsvarande inte tagits emot i något nationellt program fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret de fyller tjugo år. Ett individuellt pro-&lt;br&gt;gram kan innehålla kompensatoriska åtgärder för elever som saknar&lt;br&gt;tillräckliga förkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningens förslag att omdömet till eleven dessutom skall in-&lt;br&gt;nehålla en redovisning av vilka stödåtgärder som vidtagits bör inte ge-&lt;br&gt;nomföras. En sådan redovisning hör mer hemma i en utvärdering av&lt;br&gt;skolan än av individen. Däremot bör en redovisning av sådana åtgärder&lt;br&gt;kunna vara ett underlag för mottagande skolas planering av fortsatta åt-&lt;br&gt;gärder. Redovisningen av grundskolans stödåtgärder bör dock endast&lt;br&gt;ske om mottagande skola begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar både för och emot betygssättning i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emot betyg kan anföras bl.a. att betyg från grundsärskolan eller trä-&lt;br&gt;ningsskolan inte har någon nämnvärd funktion som urvalsinstrument&lt;br&gt;för fortsatt skolverksamhet, eftersom samtliga elever har rätt till fortsatt&lt;br&gt;utbildning i den frivilliga särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När SÖ år 1990 fastställde läroplan för den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;(Lsä 90) angavs att betyg inte skulle ges i särskolan. Stöd för detta beslut&lt;br&gt;ansåg sig SÖ ha fått av de remissinstanser, som yttrade sig över SÖ:s för-&lt;br&gt;slag till Läroplan för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För någon form av betyg talar att den läroplan, som nu föreslås gälla&lt;br&gt;för det obligatoriska skolväsendet, kommer att innehålla särskilda mål&lt;br&gt;att uppnå för alla elever i olika skolformer. Grunden för att införa en&lt;br&gt;kvalitativ bedömning av elevernas kunskapsutveckling finns därigenom&lt;br&gt;även i särskolan. Särskolans, i första hand grundsärskolans, elever skul-&lt;br&gt;le kunna få sin kunskapsutveckling bedömd utifrån krav som särskilt&lt;br&gt;anpassas till skolformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleven behöver en dokumentation över genomgången utbildning bl.a.&lt;br&gt;för att kunna söka anställning. Särskoleelever som är individintegrerade&lt;br&gt;i grundskolan bör inte särbehandlas i jämförelse med sina klasskamra-&lt;br&gt;ter. Detta talar för att betyg bör ges till individintegrerade särskoleele-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsstörningens svårighetsgrad skiljer sig markant hos olika&lt;br&gt;individer och leder till större olikheter eleverna emellan än inom ex-&lt;br&gt;empelvis grundskolan. I andra avseenden än begåvningsfunktioner be-&lt;br&gt;höver en utvecklingsstörd inte vara hämmad i sin utveckling. Den stora&lt;br&gt;spridningen i nivå inom olika inlärnings- och träningsområden och&lt;br&gt;eventuella ytterligare handikapp hos eleverna gör att varje individ måste&lt;br&gt;bedömas utifrån sin egen utveckling. I särskolan skulle ett individrelate-&lt;br&gt;rat bedömningssystem vara att föredra framför ett kunskapsrelaterat. Av&lt;br&gt;värde för särskoleeleverna skulle vara att få en beskrivning över sin&lt;br&gt;kunskapsutveckling och sina starka sidor av lärare, som lärt känna ele-&lt;br&gt;verna väl. För grundsärskolans elever, framför allt de duktigaste, skulle&lt;br&gt;också ett omdöme över förmågan att bedriva studier kunna vara av stort&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en sammanvägning av skälen för och emot betyg anser regering-&lt;br&gt;en att alla elever i den obligatoriska särskolan bör få ett slutdokument,&lt;br&gt;ett intyg, som redovisar genomgången utbildning. Därutöver bör de ele-&lt;br&gt;ver vars vårdnadshavare begär det också kunna få ett studieomdöme.&lt;br&gt;Stor frihet att utforma ett sådant omdöme bör råda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever i grundsärskolan bör ha rätt att få betyg om de begär det. Betyg&lt;br&gt;bör i sådana fall sättas i timplanens ämnen och i relation till den krav-&lt;br&gt;nivå som anges i särskolans kursplaner. Betyg anges i en tregradig skala&lt;br&gt;med beteckningar för väl godkänd (VG), godkänd (G) och otillräckliga&lt;br&gt;kunskaper (O).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.2 Betyg och prov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Jämförbarheten i ett nationellt reglerat&lt;br&gt;betygssystem upprätthålls genom riksgiltiga prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningens förslag: Betygsberedningen framhåller att jämför-&lt;br&gt;barhet i betygssystemet i första hand skall upprätthållas genom ämnes-&lt;br&gt;specifika betygskriterier. När betygssystemet förankrats inom lärarkåren&lt;br&gt;förväntar sig beredningen att bedömaröverensstämmelsen blir så god att&lt;br&gt;betygen kan räcka för att upprätthålla jämförbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser framhåller att nationella&lt;br&gt;prov behövs för att garantera jämförbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: Utbildningspolitiken skall - enligt&lt;br&gt;regeringsförklaringen den 6 oktober 1992 - inriktas på att stärka Sverige&lt;br&gt;som en kunskapsnation. Att svenska skolor håller en internationellt&lt;br&gt;godtagbar kunskapsstandard är betydelsefullt likaväl som att kunskaps-&lt;br&gt;standarden inom landet är godtagbar och likvärdig. Det är därför av na-&lt;br&gt;tionellt intresse att bevaka kvaliteten i svenskt skolväsende, såväl inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet som i fristående skolor. Ett riksgiltigt betygs-&lt;br&gt;system som stöds av prov är ett sätt att bidra till en sådan kvalitetskon-&lt;br&gt;troll. Detta är av särskilt stor betydelse för betygens funktion som ur-&lt;br&gt;valsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att följa upp och utvärdera skolans verksamhet är en av Skolverkets&lt;br&gt;huvuduppgifter. Genom sin uppföljnings- och utvärderingsverksamhet&lt;br&gt;skall Skolverket ge politiker och andra beslutsfattare den samlade bild&lt;br&gt;av skolverksamheten som behövs för att konstatera vilka resultat som&lt;br&gt;uppnås i skolan, och ge underlag för beslut om förändringar. Kontroll&lt;br&gt;av kunskapsnivåer är en naturlig del av den utvärdering som Skolverket&lt;br&gt;skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundskolan ges för närvarande standardprov i engelska i årskurs 8&lt;br&gt;samt i svenska och matematik i årskurs 9. Provprogrammet regleras i&lt;br&gt;Lgr 80. Fristående skolor har rätt men inte skyldighet att delta i de prov&lt;br&gt;som anordnas. Flertalet deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har Skolverket utarbetat förslag till ett natio-&lt;br&gt;nellt provsystem som för grundskolans del omfattar dels ett utvärde-&lt;br&gt;ringsprov i slutet av årskurs 9, dels ämnesprov i svenska, engelska och&lt;br&gt;matematik i årskurs 9. Förslaget innehåller också diagnostiska prov i&lt;br&gt;svenska och matematik i årskurs 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt provsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett nationellt provsystem behövs av flera skäl. På&lt;br&gt;nationell nivå behövs centralt utarbetade prov för att bibehålla en lik-&lt;br&gt;värdig utbildning över riket och för att mäta kvalitet och kunskaper i&lt;br&gt;såväl det offentliga skolväsendet som i fristående skolor. En kvalitets-&lt;br&gt;kontroll behövs också för att utbildningsresultat i Sverige skall kunna&lt;br&gt;jämföras med andra länders. Kommunernas stora frihet att organisera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och driva sin skolverksamhet ställer ökade krav på central uppföljning Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;och utvärdering av att skolan verkligen ger alla barn en gemensam kär-&lt;br&gt;na av baskunskaper och alltså når upp till de nationellt fastställda må-&lt;br&gt;len i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också på lokal nivå kan ett nationellt provsystem behövas. Ny ut-&lt;br&gt;formning av timplaner och kursplaner ökar behovet av att lokalt kunna&lt;br&gt;stämma av att utbildningen är på rätt väg och kommer att uppfylla na-&lt;br&gt;tionellt satta mål. Skolan och lärarna måste kunna jämföra sina utbild-&lt;br&gt;ningsresultat med förväntade normalresultat bl.a. för att kunna sätta in&lt;br&gt;stödåtgärder till elever som behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nationellt provsystem för grundskolan bör dels ingå diagnostiska&lt;br&gt;prov och grundläggande färdighetsprov för det andra och sjunde skol-&lt;br&gt;året samt ämnesprov för alla elever i basämnen efter fem respektive nio&lt;br&gt;års skolutbildning, dels göras urvalsundersökningar för uppföljning av&lt;br&gt;kunskaper i olika ämnen och årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det skäl att framhålla att ett nationellt prov-&lt;br&gt;system innehåller såväl prov som alla skolor måste delta i, prov som ba-&lt;br&gt;ra det offentliga skolväsendets skolor måste delta i och prov som er-&lt;br&gt;bjuds som service. Det offentliga skolväsendets skolor skall delta i såväl&lt;br&gt;urvalsundersökningar som ingår i den nationella utvärderingen som&lt;br&gt;ämnesprov i slutet av det femte respektive nionde skolåret. För friståen-&lt;br&gt;de skolor med undantag av internationella skolor bör en minsta skyl-&lt;br&gt;dighet att delta i provprogrammet innebära att de skall delta i ämnes-&lt;br&gt;prov i svenska. Utöver dessa obligatoriska prov skall alla skolor ha till-&lt;br&gt;gång till diagnostiska prov för det andra respektive sjunde skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnesprovens huvudsakliga syfte är att kontrollera om eleven uppnått&lt;br&gt;kursplanernas kunskapskrav och att vara ett hjälpmedel för läraren vid&lt;br&gt;betygssättning. Behov av kontroll om eleverna nått kravnivån finns så-&lt;br&gt;väl vid avstämningstidpunkten efter fem skolår som när slutbetygen&lt;br&gt;skall sättas. Ämnesprov i svenska, engelska och matematik vid dessa tid-&lt;br&gt;punkter bör därför ingå i ett nationellt provsystem. Detta är ämnen där&lt;br&gt;vi i dag har god provkompetens i Sverige, vilket är betydelsefullt för ut-&lt;br&gt;veckling av ett nationellt provsystem med kvalitativt goda prov. Att ut-&lt;br&gt;veckla ytterligare prov i nya ämnen är förenat med stora kostnader. Det&lt;br&gt;bör därför räcka med ämnesprov i dessa tre ämnen. Däremot kan cen-&lt;br&gt;tralt utformade bedömningsinstrument i andra av skolans ämnen givet-&lt;br&gt;vis komma i fråga som en del av nationell kunskapsutvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagnostiska prov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har pekat på behovet av att stöd till elever med&lt;br&gt;svårigheter måste sättas in tidigt och att det inte får dröja ända till av-&lt;br&gt;stämningstidpunkten i slutet av det femte skolåret innan elever får stöd-&lt;br&gt;undervisning eller annan hjälp. Synpunkter har också framkommit om&lt;br&gt;att skolan kan behöva hjälp för att kunna göra en avstämning mot de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella målen, även under perioden mellan avstämningstillfället efter&lt;br&gt;det femte året och grundskolans slut. Vi delar dessa uppfattningar. Det-&lt;br&gt;ta kräver dock inte att nya kravnivåer eller nationella avstämningstill-&lt;br&gt;fällen införs, utan att staten erbjuder skolorna tillgång till diagnostiska&lt;br&gt;prov som kan hjälpa skolorna att bedöma sina förutsättningar att nå de&lt;br&gt;mål som skall uppnås vid avstämningstillfället respektive vid grundsko-&lt;br&gt;lans slut. Detta är viktigt inte minst för att skolan så snart som möjligt&lt;br&gt;skall kunna sätta in lämpliga stödåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang skulle tillgång till diagnostiska prov och ämnes-&lt;br&gt;prov i en central provbank kunna vara av stort värde. Särskilt angelägna&lt;br&gt;är prov som mäter grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räk-&lt;br&gt;na. Med prov för det andra skolåret skulle lärarnas möjligheter att tidigt&lt;br&gt;kunna diagnosticera elevernas svårigheter förbättras och underlaget för&lt;br&gt;tidiga åtgärder skulle bli bättre. Med prov under det sjunde året kan&lt;br&gt;skolan göra en bedömning av var eleverna står i förhållande till slutmå-&lt;br&gt;let. Regeringen avser därför ge Skolverket i uppdrag att utveckla sådana&lt;br&gt;prov. Det är angeläget att diagnostiskt material av olika slag utvecklas i&lt;br&gt;många ämnen som stöd för undervisningen. På lite längre sikt bör så-&lt;br&gt;dant material, tillsammans med tidigare givna ämnesprov, kunna ingå i&lt;br&gt;en central provbank varifrån lärare skall kunna rekvirera lämpligt sam-&lt;br&gt;mansatta prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella kunskaps- och färdighetsbedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 1980-talet utvecklade SÖ ett nationellt program för ut-&lt;br&gt;värdering av skolan som bl.a. innefattade kunskaps- och färdighetsbe-&lt;br&gt;dömningar i grundskolan. Den första ägde rum 1989 och omfattade ett&lt;br&gt;urval elever i årskurserna 2 och 5. Skolverket har genomfört den andra&lt;br&gt;nationella utvärderingen i denna form våren 1992. Den omfattade års-&lt;br&gt;kurserna 2, 5 och 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt förslag om nationella prov har Skolverket diskuterat ett avslu-&lt;br&gt;tande utvärderingsprov för samtliga grundskoleelever i årskurs 9. Det&lt;br&gt;föreslagna provet avser att mäta elevens förmåga att använda förvärvade&lt;br&gt;kunskaper för att självständigt formulera ståndpunkter i aktuella och&lt;br&gt;angelägna frågor och är starkt influerat av det problemlösande provet i&lt;br&gt;den nationella utvärderingen. Som Skolverket påpekar går den interna-&lt;br&gt;tionella utvecklingen inom nationella mätningar i riktning mot att ut-&lt;br&gt;veckla prov av detta slag. Provtypen är dock tämligen ny och oprövad i&lt;br&gt;större skala i Sverige. I avvaktan på ytterligare utveckling av dessa nya&lt;br&gt;modeller för utvärdering av elevresultat är regeringen inte beredd att nu&lt;br&gt;föreslå sådana utvärderingsprov för samtliga elever vid grundskolans&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skolverkets huvuduppgift ingår att utvärdera skolan och dess resul-&lt;br&gt;tat i olika delar av landet. Regeringen ser kunskaps- och färdighetsbe-&lt;br&gt;dömningar som en väsentlig del av denna utvärdering, av betydelse så-&lt;br&gt;väl på nationell nivå som lokal nivå, och finner det angeläget att de&lt;br&gt;fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.3 Komplettering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Slutbetyg från det obligatoriska skolvä-&lt;br&gt;sendet får kompletteras och därmed förbättras. Sådan komplet-&lt;br&gt;tering sker genom prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker Betygsberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den som erhållit slutbetyg från&lt;br&gt;årskurs 9 i grundskolan kan för närvarande visserligen förbättra sitt be-&lt;br&gt;tyg i ett visst ämne genom s.k. fyllnadsprövning. Vid intagning till gym-&lt;br&gt;nasieskolan beaktas dock endast sådant kompletterat betyg om det be-&lt;br&gt;hövs för behörighet. Däremot tillgodoräknas för närvarande inte det&lt;br&gt;kompletterade ämnesbetyget vid urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kunskapsrelaterat betygssystem är det mer naturligt att kunna&lt;br&gt;komplettera ett betyg än i ett grupprelaterat. Det nya betyget sätts ju i&lt;br&gt;relation till ytterligare förvärvade kunskaper och inte till hur eleven&lt;br&gt;förhåller sig till övriga elever. Generellt bör gälla att den som har för-&lt;br&gt;bättrat sina kunskaper och önskar få bevis på det, bör kunna få ett nytt&lt;br&gt;ämnesbetyg genom att genomgå prövning. Detta avser såväl ämnen som&lt;br&gt;eleven läst tidigare som sådana som tidigare inte studerats. Ett komplet-&lt;br&gt;terat betyg bör ges samma status som övriga ämnesbetyg i slutbetyget vid&lt;br&gt;antagning till fortsatt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.4 Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I likhet med offentliga skolor skall alla fri-&lt;br&gt;stående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skol-&lt;br&gt;plikt, oavsett profil, språk och huvudmannaskap, genomföra&lt;br&gt;riksgiltiga ämnesprov i svenska i slutet av det femte respektive&lt;br&gt;nionde skolåret och skriftligt informera hemmen om elevens re-&lt;br&gt;sultat på dessa prov. Undantag görs endast för skolor som enligt&lt;br&gt;skollagen definieras som internationella skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flertalet fristående skolor ger be-&lt;br&gt;tyg i den form och den utsträckning de själva väljer. Denna huvudregel&lt;br&gt;bör fortsättningsvis gälla. I ett fall finns dock skäl att fastställa riksgiltiga&lt;br&gt;normer som bör omfatta såväl kommunala som fristående skolor, näm-&lt;br&gt;ligen behovet av att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska. Alla&lt;br&gt;skolor, oavsett profil, språk och huvudman bör därför genomföra riks-&lt;br&gt;giltiga ämnesprov i svenska för eleverna i slutet av det femte och det&lt;br&gt;nionde skolåret. Skolan bör vara skyldig att skriftligt informera elev och&lt;br&gt;hem om elevens resultat på proven. Dessa skyldigheter bör framgå av&lt;br&gt;skollagen. Bestämmelser kan lämpligen tas in i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovanstående skyldighet kan många fristående skolor förväntas&lt;br&gt;vilja utfärda fullständiga slutbetyg som är jämförbara med betyg från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala skolor. Fristående skolor som är godkända för fullgörande&lt;br&gt;av vanlig skolplikt föreslås få rätt att utfärda slutbetyg med samma be-&lt;br&gt;teckningar och enligt samma kriterier som de offentliga skolorna. Vill-&lt;br&gt;koret är dock att de deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och&lt;br&gt;engelska som skall stödja betygssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.5 Skolans resultatansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunen har ett ansvar för att ut-&lt;br&gt;bildningen i grundskolan har sådan kvalitet att varje elev ges&lt;br&gt;möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav såsom de&lt;br&gt;uttrycks i läroplan och kursplaner. Motsvarande skyldighet för&lt;br&gt;skolhuvudmännen gäller gentemot eleverna i sameskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och den obligatoriska särskolan. För elever som ris-&lt;br&gt;kerar att inte klara målen för det femte respektive nionde skolå-&lt;br&gt;ret är skolan enligt skollagen skyldig att vidta lämpliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningens förslag: Överensstämmer när det gäller grundsko-&lt;br&gt;lan i stort med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker Betygsberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkten för skolans arbete&lt;br&gt;måste vara att alla elever vid slutet av sin skolgång i den obligatoriska&lt;br&gt;skolan skall ha nått de mål som ställts upp för skolgången. Utbild-&lt;br&gt;ningens mål finns uttryckta dels i skollagen, dels i läroplanen. Målet för&lt;br&gt;respektive ämne återfinns i kursplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska skolans viktigaste ansvar är att varje elev lämnar&lt;br&gt;skolan med en godkänd kunskaps- och kompetensnivå. För att leva&lt;br&gt;upp till detta ansvar måste skolan erbjuda de elever som så behöver ett&lt;br&gt;flexibelt, individuellt avpassat stöd vid just den tidpunkt då eleverna be-&lt;br&gt;höver det. Insatser för att motverka svårigheter och reparera brister får&lt;br&gt;inte anstå till slutet av grundskoletiden utan måste sättas in tidigt. För&lt;br&gt;att markera vikten av att insatser sätts in tidigt, har vi tidigare (avsnitt&lt;br&gt;3.6.2) föreslagit att skolan skall genomföra diagnostiska prov under det&lt;br&gt;andra och sjunde skolåret och att kursplanerna skall utformas med en&lt;br&gt;markerad kravnivå efter det femte skolåret. För de elever som riskerar&lt;br&gt;att bli efter är skolan skyldig att vidta lämpliga åtgärder så att eleven ges&lt;br&gt;hjälp att komma ifatt. Detta skolans resultatansvar framgår av 1 kap. 2&lt;br&gt;och 12 §§ skollagen. Med stödundervisning eller extra undervisning ef-&lt;br&gt;ter skoltid eller på del av ferierna bör eleven ges den särskilda hjälp&lt;br&gt;som behövs för att nå upp till grundskolans kunskapskrav. Om hem&lt;br&gt;och skola är överens därom bör också en förlängning av skoltiden i vis-&lt;br&gt;sa fall kunna vara möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skolhuvudman genomfört utbildningen i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifterna i skollagen, i läroplanen och i andra författningar samt i före-&lt;br&gt;kommande fall satt in särskilda stödåtgärder, måste huvudmannen anses&lt;br&gt;ha uppfyllt de krav som statsmakterna ställer på huvudmannen, även&lt;br&gt;om en elev trots detta inte lyckas nå uppsatta mål. För sådana ungdo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar har kommunen ett fortsatt ansvar, eftersom kommunen är skyldig Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;att dels erbjuda gymnasieutbildning åt ungdomar som avslutat grund-&lt;br&gt;skolan eller motsvarande, dels erbjuda särskolans elever utbildning i&lt;br&gt;den frivilliga särskolan. Denna skyldighet gäller utbildning som är av-&lt;br&gt;sedd att påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år&lt;br&gt;eleven fyller tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Övriga ändringar i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I skollagen åläggs skolans personal ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar för att förhindra att en elev utsätter andra för någon&lt;br&gt;form av kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skolla-&lt;br&gt;gen skall var och en som verkar inom skolan främja aktningen för varje&lt;br&gt;människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. I den all-&lt;br&gt;männa motiveringen till bestämmelsen som återfinns i propositionen&lt;br&gt;(1990/91:18) om ansvaret för skolan anges att aktningen för varje män-&lt;br&gt;niskas egenvärde måste räknas till skolans viktiga fostransmål. Skolan&lt;br&gt;måste på alla sätt söka främja att människor av olika ursprung och bak-&lt;br&gt;grund i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen. Att kraftfullt mot-&lt;br&gt;verka alla former av mobbning samt uttryck för rasism och främlings-&lt;br&gt;fientlighet är exempel på vad detta mål mer konkret innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar nu att 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen utfor-&lt;br&gt;mas så, att det av lagen klart framgår att den som verkar inom skolan&lt;br&gt;skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra&lt;br&gt;elever eller personal i skolan för olika former av kränkande behand-&lt;br&gt;ling, inte minst mobbning. Motsvarande tillägg bör även tas in i 1 kap.&lt;br&gt;9 § och gälla det offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla i skolan har rätt att känna sig trygga och kunna gå till skolan&lt;br&gt;utan rädsla för förföljelser eller trakasserier av något slag. De vuxna i&lt;br&gt;skolan har därför ett stort ansvar för att vara uppmärksamma på ansat-&lt;br&gt;ser till mobbning och lyhörda för sådana signaler som kan tyda på dåli-&lt;br&gt;ga kamratrelationer i skolan eller på att en enskild elev inte mår bra.&lt;br&gt;De verksamma i skolan bör således gripa in och vidta lämpliga åtgärder&lt;br&gt;vid tecken på vantrivsel eller mobbning i skolan. En avvaktande attityd&lt;br&gt;kan förvärra problemen och innebära en mycket svår situation för&lt;br&gt;mobbningsoffret. Den kan också tolkas som en tyst sanktion av mobbar-&lt;br&gt;nas beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid en rad exempel på åtgärder som har visat sig&lt;br&gt;framgångsrika i kampen mot mobbning. Det viktigaste är självklart att&lt;br&gt;skapa en öppen och tillitsfull atmosfär i skolan, där eleven får möta en&lt;br&gt;trygg gemenskap och blir bemött med respekt för sin person. Varje sko-&lt;br&gt;la bör också ha ett åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en hand-&lt;br&gt;lingsberedskap, om problem skulle uppstå. Ett klart uttalande i skolla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen kan bli ytterligare incitament för skolorna att utarbeta sådana åt-&lt;br&gt;gärdsprogram. Det kan också bli ett stöd för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock starkt understryka att denna nya bestämmelse i&lt;br&gt;skollagen inte får uppfattas som om skolan skulle vara en plats, där an-&lt;br&gt;nan lagstiftning, som rör våld och trakasserier, inte skulle gälla. Tvär-&lt;br&gt;tom är det en markering av skolans särskilda ansvar för att vara upp-&lt;br&gt;märksam på tendenser till ett icke acceptabelt beteende. I detta ansvar&lt;br&gt;bör också ingå att skolan inte skall sluta sig i en missriktad ambition att&lt;br&gt;”lösa sina egna problem”, utan aktivt bör samarbeta med exempelvis&lt;br&gt;polis och socialtjänst, i syfte att göra klart att samhällets övriga lagar&lt;br&gt;och regelsystem gäller också i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att avskaffa stadieindelningen i grundskolan leder till att&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 kap. skollagen om stadierelaterat bidrag till fristående&lt;br&gt;skolor, som godkänts för vanlig skolplikt måste ändras. Regeringen av-&lt;br&gt;ser att återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ikraftträdande och genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya läroplanen för det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet införs successivt. Fr.o.m. läsåret 1994/95 får kom-&lt;br&gt;munerna övergå till den nya läroplanen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen, kursplanerna och timplanen träder i kraft läså-&lt;br&gt;ret 1995/96 för årskurserna 1-7 i grundskolan, särskolan och&lt;br&gt;specialskolan och för hela sameskolan. De som är högstadieele-&lt;br&gt;ver läsåret 1995/96 skall ges möjlighet att gå ut högstadiet enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Reformen skall vara helt genomförd i&lt;br&gt;grundskolan och särskolan läsåret 1997/98 samt i specialskolan&lt;br&gt;1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya betygssystemet införs parallellt med kursplanerna&lt;br&gt;och skall vara helt genomfört läsåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansvarar för en genomförandeplan och fördelar&lt;br&gt;disponibla resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs forslag: Läroplanskommittén föreslår att den&lt;br&gt;nya läroplanen i princip skall tillämpas för hela grundskolan från 1 juli&lt;br&gt;1994. Man presenterar också några tänkbara alternativ, ett där kurspla-&lt;br&gt;ner och timplan tillämpas fullt ut för årskurs 1-6 från den 1 juli 1994&lt;br&gt;medan årskurserna 7-9 får fullfölja sin utbildning och ett där brytpunk-&lt;br&gt;ten läggs efter årskurs 5 och årskurserna 6-9 får fullfölja utbildningen&lt;br&gt;enligt tidigare system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att Skolverket ges det samlade ansvaret för ge-&lt;br&gt;nomförandet och att en särskild genomföranderesurs ställs till kommu-&lt;br&gt;nernas förfogande under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till genomförandestrategi överensstämmer i hu-&lt;br&gt;vudsak med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Ett antal remissinstanser, som har ytt-&lt;br&gt;rat sig om ikraftträdandet, tillstyrker Läroplanskommitténs förslag.&lt;br&gt;Många förordar dock att kommunerna själva skall få välja tidpunkt för&lt;br&gt;övergången till nya kursplaner och timplan eller att genomförandetid-&lt;br&gt;punkten senareläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner framför att en statlig genomföranderesurs bör stäl-&lt;br&gt;las till kommunernas förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkt för genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den nya läroplanen kan genomföras så snart som&lt;br&gt;möjligt, såväl med tanke på behovet av en reformering av skolan, som&lt;br&gt;på de förväntningar som nu finns hos alla berörda. Samtidigt måste den&lt;br&gt;process, som ett införande av en ny läroplan innebär, ta en viss tid. Re-&lt;br&gt;geringen räknar med att kunna fastställa läroplan och kursplaner samt&lt;br&gt;utfärda övriga förordningar tidigast under senhösten 1993 och senast&lt;br&gt;under våren 1994, under förutsättning av att riksdagen tar beslut om&lt;br&gt;propositionen under höstens riksmöte. Skolhuvudmännen, skolans per-&lt;br&gt;sonal och andra berörda måste få en rimlig planeringsperiod efter det&lt;br&gt;att relevanta styrdokument finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Skolverket, Lärarförbundet och några&lt;br&gt;kommuner har framhållit att det är viktigt att den nya läroplanen bör-&lt;br&gt;jar tillämpas vid samma tidpunkt i alla grundskolor. Regeringen delar&lt;br&gt;denna uppfattning och menar att det ligger ett stort värde i att alla barn&lt;br&gt;i landet följer samma läroplan och samma kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar med hänsyn till det anförda att läroplanen i sin&lt;br&gt;helhet samt kursplaner och timplaner införs läsåret 1995/96 för årskur-&lt;br&gt;serna 1-7. I likhet med Läroplanskommittén anser regeringen att ele-&lt;br&gt;verna i grundskolans högsta årskurser bör få möjlighet att gå ut skolan&lt;br&gt;enligt Lgr 80. Vissa delar av läroplanen, t.ex. de delar som rör utbild-&lt;br&gt;ningens allmänna inriktning, ansvarsfördelningen inom skolan etc., bör&lt;br&gt;dock kunna tillämpas i hela grundskolan redan läsåret 1994/95. Det kan&lt;br&gt;ligga en fördel i att i den mån läroplanen föranleder organisatoriska&lt;br&gt;och administrativa förändringar i skolan, sådana förändringar genom-&lt;br&gt;förs successivt under planeringsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen och timplanen lämnar, som framgår av det föregående, ett&lt;br&gt;mycket stor utrymme för lokal planering och lokala initiativ. Takten i&lt;br&gt;de förändringar som man kan och vill genomföra lokalt, kan man häri-&lt;br&gt;genom bestämma själv. Timplanens flexibilitet ger t.ex. möjlighet att&lt;br&gt;planera med nuvarande förhållanden som utgångspunkt och först så&lt;br&gt;småningom genomföra mer genomgripande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i skolan ställer stora krav på kompe-&lt;br&gt;tensutveckling hos alla berörda personalkategorier. Den förhållandevis&lt;br&gt;korta planeringsperioden ger inte utrymme för mer än ett första steg&lt;br&gt;vad gäller information, fortbildning och olika andra kompetensutveck-&lt;br&gt;lande åtgärder. Regeringen tänker sig dock att relativt massiva insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan genomföras från det att riksdagsbesluten finns tillgängliga och fram&lt;br&gt;till läsårsstarten 1995/96. Sedan får ett fortsatt utvecklingsarbete och en&lt;br&gt;successiv kompetensutveckling ske allteftersom reformen vinner insteg&lt;br&gt;ute i skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett mål- och resultatorienterat styrsystem blir de centrala styrdoku-&lt;br&gt;menten särskilt viktiga. Det är i några få övergripande dokument, bl.a.&lt;br&gt;läroplan och kursplaner, som staten skall lägga fast skolans mål och&lt;br&gt;riktlinjer. Det är därför väsentligt att styrdokumenten är tydliga och an-&lt;br&gt;givna mål utvärderingsbara. Dokumenten måste dessutom vara väl kän-&lt;br&gt;da och kunna utnyttjas som redskap i arbetet av dem som har att tilläm-&lt;br&gt;pa dem. Staten måste således ta på sig ett stort ansvar inte bara för do-&lt;br&gt;kumentens innehåll och utformning, utan också för informationen om&lt;br&gt;och implementeringen av dem. Detta gäller inte minst intentionerna&lt;br&gt;bakom de statliga bestämmelserna och motiven för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för information om den nya läroplanen, kursplanerna&lt;br&gt;och timplanen bör således ligga på staten. Regeringen har också i direk-&lt;br&gt;tiven till Skolverkets fördjupade anslagsframställning uppdragit åt ver-&lt;br&gt;ket att lägga fram en plan för genomförandet av skolreformerna. Skol-&lt;br&gt;verket har i sitt remissvar på Läroplanskommitténs betänkande fram-&lt;br&gt;hållit att verket förutsätter att man får det samlade ansvaret för de cen-&lt;br&gt;trala insatserna innefattande genomförande, information, stöd för lokal&lt;br&gt;kompetensutveckling samt stöd till utveckling och idéspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare för avsikt att låta utarbeta en central informa-&lt;br&gt;tion med tyngdpunkt på utbildningspolitiska mål, motiv och intentio-&lt;br&gt;ner bakom skolväsendets reformering. Denna information är i första&lt;br&gt;hand avsedd för skolans beslutsfattare, skolans personal, lärarutbild-&lt;br&gt;ningsinstitutionernas personal m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande elev- och föräldrainformationen har det ansvariga statsrå-&lt;br&gt;det aviserat sin avsikt att låta utarbeta ett särskilt informationsmaterial&lt;br&gt;riktat till elever och föräldrar med barn i skolan. Materialet skall ge ele-&lt;br&gt;ver och föräldrar (vårdnadshavare) en god information om de rättighe-&lt;br&gt;ter och möjligheter skolan erbjuder, men också om de krav skolan stäl-&lt;br&gt;ler när det gäller t.ex. skolplikt, ansvar, elev- och föräldramedverkan i&lt;br&gt;skolan etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en så genomgripande reform skall få genomslag och fungera i&lt;br&gt;hela skolväsendet krävs, som flera remissinstanser också har framhållit,&lt;br&gt;ett långsiktigt utvecklingsarbete. Huvuddelen av detta arbete ligger lo-&lt;br&gt;kalt på kommunerna som ansvariga skolhuvudmän, och på de enskilda&lt;br&gt;skolornas personal. Kommunerna har således ett stort ansvar för att för-&lt;br&gt;ankra förändringarna och intentionerna bakom dem bland alla berörda.&lt;br&gt;Kommunerna skall ju också med de statliga bestämmelserna som grund&lt;br&gt;utforma egna skolplaner och de enskilda skolorna arbetsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera den flexibilitet som Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;ligger i kursplaner och i timplanen och framför allt den stora frihet&lt;br&gt;som finns såväl vad avser undervisningens uppläggning och planering&lt;br&gt;som vad avser det pedagogiska arbetet i skolan. Denna flexibilitet ställer&lt;br&gt;stora krav på både skolhuvudmän och de professionella i skolan, men&lt;br&gt;ger samtidigt stora utvecklingsmöjligheter. Den öppnar, som vi nyss har&lt;br&gt;påpekat, möjligheter att skapa utrymme för en successiv utveckling i&lt;br&gt;linje med den nya läroplanen. Det är t.ex. inte nödvändigt att omedel-&lt;br&gt;bart införa en maximal profilering, radikalt ändra scheman och studie-&lt;br&gt;uppläggning etc. Sådana förändringar kan i stället genomföras i enlighet&lt;br&gt;med ett lokalt kompetens- och utvecklingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun påpekar i sitt remissvar apropå behovet av föränd-&lt;br&gt;ring i skolan, att det ändå inte handlar så mycket om ökade krav på&lt;br&gt;skolan som om andra krav än tidigare. Ett sådant annorlunda krav, som&lt;br&gt;förtjänar att framhållas, är det krav på ett ökat elevinflytande, som nu-&lt;br&gt;mera finns inskrivet i skollagen. Elevinflytandet förutsätter ett arbets-&lt;br&gt;sätt i skolan, där det t.ex. förs öppna samtal mellan lärare och elever&lt;br&gt;om arbetsplaner och om utbildningens uppläggning, arbetsformer och&lt;br&gt;utvärdering. Elevorganisationen framhåller i detta sammanhang vikten&lt;br&gt;av att också eleverna får information om de nya förutsättningar som&lt;br&gt;gäller i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På central nivå kommer ett utvecklingsarbete att starta för utarbetan-&lt;br&gt;de av kvalitativa betygskriterier i anslutning till kursplanerna. Avsikten&lt;br&gt;är att dessa kriterier skall vara utarbetade i god tid före våren 1998 då&lt;br&gt;slutbetyg enligt det nya systemet skall sättas för första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som med ett sammanfattande begrepp brukar kallas kompetensut-&lt;br&gt;veckling, dvs. lokalt utvecklingsarbete, fortbildning, vidareutbildning&lt;br&gt;och personalutveckling, är ett av de viktigaste styrmedlen i skolan. Se-&lt;br&gt;dan den 1 januari 1991 har kommunerna det fulla arbetsgivaransvaret&lt;br&gt;för lärarna och är enligt skollagen skyldiga att se till att fortbildning an-&lt;br&gt;ordnas för den personal som har hand om utbildningen. De nya princi-&lt;br&gt;perna för skolans styrning innebär även att Skolverket har ett tydligare&lt;br&gt;ansvar och stora befogenheter att direkt leda den statligt finansierade&lt;br&gt;fortbildningsverksamheten och också att ange dess konkreta innehåll&lt;br&gt;utifrån de mål riksdagen och regeringen ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformer som innebär förändringar av så centrala&lt;br&gt;måldokument som läroplan och kursplaner är det naturligt att staten&lt;br&gt;tar ett särskilt ansvar för kompetensutveckling. Som vi har redovisat&lt;br&gt;ovan har Skolverket därför fått i uppdrag att i sin fördjupade anslags-&lt;br&gt;framställning hösten 1993 presentera sin planering av hur läroplansre-&lt;br&gt;formen skall genomföras. I samband därmed skall verket också redovisa&lt;br&gt;planerna för genomförande av lärares och skolledares kompetensut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för planeringen av kompetensutvecklingen på kommunal ni-&lt;br&gt;vå är till stor del delegerat till enskilda rektorsområden. Rektorer, and-&lt;br&gt;ra skolledare och fortbildningsansvariga blir därför en viktig första mål-&lt;br&gt;grupp för fortbildning. I stor utsträckning är det de som kommer att&lt;br&gt;planera och prioritera de lokala utvecklingsinsatserna varför de tidigt&lt;br&gt;måste få en god bild av bakgrunden och tankarna bakom reformeringen&lt;br&gt;av läroplan och betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse är också att lokala skolpolitiker och tjänstemän be-&lt;br&gt;reds tillfälle att sätta sig in i avsikten med reformen och dess konse-&lt;br&gt;kvenser för kommunen och de enskilda skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All personal i skolan behöver få ordentlig information om läroplans-&lt;br&gt;reformen och om ett nytt betygssystem. Det är viktigt att en allmän ut-&lt;br&gt;bildning om reformen inte enbart riktas till undervisande personal utan&lt;br&gt;att alla som är verksamma inom skolan blir väl informerade om nyhe-&lt;br&gt;terna och vad reformeringen av grundskolan innebär för deras arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den målgrupp som behöver mest omfattande kompetensutveckling är&lt;br&gt;givetvis den undervisande personalen. En ny läroplan, nya riktlinjer&lt;br&gt;med tydlig ansvarsfördelning, nya kursplaner, en ny timplan och ett&lt;br&gt;nytt betygssystem innebär behov av en omfattande kompetensutveckling&lt;br&gt;för att reformen skall få genomslag och leda till en mål- och resultatori-&lt;br&gt;enterad styrning av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de målgrupper som tidigt bör bli väl insatta i reformen hör också&lt;br&gt;lärarutbildarna. Såväl till blivande som till redan verksamma lärare är&lt;br&gt;lärarutbildningsinstitutionerna viktiga kunskapsförmedlare i samband&lt;br&gt;med skolreformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De målgrupper som således i första hand bör utbildas med de statliga&lt;br&gt;medel Skolverket disponerar är dels grupper som svarar för planering&lt;br&gt;av kompetensutveckling som rektor, fortbildningsansvariga m.fl., dels&lt;br&gt;grupper som kan fungera som kunskapsförmedlare och direkt stöd i lo-&lt;br&gt;kal kompetensutveckling, t.ex. lärarutbildare, kursledare och cirkelleda-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutvecklingsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanens tydliga ansvarsfördelning leder till att varje skola, utifrån&lt;br&gt;den ansvarsfördelning som för närvarande råder på skolan, nu måste fö-&lt;br&gt;ra en diskussion och fatta beslut om hur man skall organisera undervis-&lt;br&gt;ningen för att nå de nationella målen. Elevernas nya roll med reellt in-&lt;br&gt;flytande över sina studier och ökade valmöjligheter ställer krav på stu-&lt;br&gt;dieorganisationen, på lärarnas kompetens och på information till ele-&lt;br&gt;verna. Vidare behöver man gemensamt diskutera igenom hur informa-&lt;br&gt;tionen till hemmen om elevernas studieresultat skall utformas. Allt det-&lt;br&gt;ta är frågor som behöver hanteras med utgångspunkt i den egna skolans&lt;br&gt;behov och som måste bygga på lokalt förankrad kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om de växande kraven på kompetens hos lärare och skolle-&lt;br&gt;dare har stor aktualitet. I propositionen (1992/93:250) Ny läroplan och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya betyg för ungdomar och vuxna förs en diskussion om dessa frågor&lt;br&gt;som, i tillämpliga delar, också äger giltighet för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av kompetensutveckling om mål- och resultatorienterad styr-&lt;br&gt;ning som metod blir aktuellt med anledning av kursplanernas mål att&lt;br&gt;sträva mot och att uppnå. Nära samman med målstyrning och kurspla-&lt;br&gt;nernas kravnivåer hör också utvärdering av skolans undervisning och&lt;br&gt;bedömning av elevernas färdigheter. Okade kunskaper om såväl meto-&lt;br&gt;der för lokal utvärdering som olika bedömningskriterier kommer att&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya och ändrade kursplaner aktualiserar behovet av fördjupade och i&lt;br&gt;några fall nya ämneskunskaper för vissa lärargrupper. Tidigarelagd un-&lt;br&gt;dervisning i engelska och andra språk fordrar såväl ökade språkkunska-&lt;br&gt;per som metodkunskaper hos lärare, som undervisar i grundskolans ti-&lt;br&gt;digare årskurser. Den nya läroplanen fäster också en ökad uppmärk-&lt;br&gt;samhet på miljöperspektivet och den etiska dimensionen i skolans un-&lt;br&gt;dervisning. Detta innebär ett fortbildningsbehov när det gäller fråge-&lt;br&gt;ställningar i vid mening och framför allt när det gäller religionskun-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild ämnesfortbildning för sameskolans, specialskolans och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolans lärare kan komma att behövas när kursplaner&lt;br&gt;och timplaner för dessa skolformer har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser som står till Skolverkets förfogande bör i första hand an-&lt;br&gt;vändas för att stödja kommunernas kompetensutvecklingsarbete inom&lt;br&gt;ovanstående områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till stöd för kompetensutveckling ingår sedan den 1 januari&lt;br&gt;1993 i det generella statsbidragssystemet till kommunerna. Budgetåret&lt;br&gt;1990/91, det sista året då medel specialdestinerades till lokal skolutveck-&lt;br&gt;ling, uppgick statsbidraget till hela skolväsendet till sammanlagt drygt&lt;br&gt;470 mkr. Flertalet kommuner avsatte 1991/92 oförändrade resurser för&lt;br&gt;fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största resursen för fortbildning utgörs dock av lärarnas tid.&lt;br&gt;Kommunen har rätt att använda fem studiedagar per år för fortbildning&lt;br&gt;och har dessutom enligt avtal möjlighet att disponera lärarna för fort-&lt;br&gt;bildning, planering och utvärdering på ferietid under högst 24 dagar&lt;br&gt;under en treårsperiod. Tillsammans med feriearbetstiden är studiedagar-&lt;br&gt;na en betydelsefull resurs för fortbildning. Maximalt utnyttjad kan tiden&lt;br&gt;räcka till 13-17 dagars fortbildning per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9) har för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 föreslagits att drygt 85 mkr skall reserveras för sådan&lt;br&gt;fortbildning som Skolverket beslutar om samt för statlig rektorsutbild-&lt;br&gt;ning. Vidare har föreslagits att Skolverket fr.o.m. den 1 juli 1993 skall&lt;br&gt;disponera ett nytt anslag på 125 mkr för genomförande av skolreformer.&lt;br&gt;Här vill regeringen anmäla sin avsikt att avsätta en viss del av detta be-&lt;br&gt;lopp till regeringens disposition för information i samband med riksda-&lt;br&gt;gens beslut om ny läroplan och nytt betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförsörjning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlar i denna proposition inte lärarutbildnings- och lä-&lt;br&gt;rarförsörjningsfrågorna utöver det nyss anförda vad gäller kompetensut-&lt;br&gt;vecklingen för redan verksamma lärare. Vi vill dock något kommentera&lt;br&gt;de konsekvenser för den framtida lärarutbildningen, som den nu föror-&lt;br&gt;dade reformeringen av grundskolan kan få. På kort sikt dominerar såle-&lt;br&gt;des kompetensutvecklingsfrågorna, men på lång sikt kan förändringarna&lt;br&gt;i skolans styrsystem och de konsekvenser de får för skolans organisation&lt;br&gt;och undervisning också föranleda en översyn av nuvarande lärarutbild-&lt;br&gt;ningar och av hur väl de är anpassade till skolans behov. Kommunernas&lt;br&gt;möjligheter att ta lokala timplanebeslut, skolans och elevernas val, un-&lt;br&gt;dervisningens uppläggning, är exempel på förhållanden, som kan påver-&lt;br&gt;ka behovet av lärare och den inriktning och kompetens som kommer&lt;br&gt;att efterfrågas i framtiden. Samtidigt är detta förhållanden, som inte re-&lt;br&gt;dan nu går att överblicka eller förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har nyss framhållit att en tidigare språkstart kan medföra konse-&lt;br&gt;kvenser för lärarutbildningen, liksom överhuvudtaget det utvidgade&lt;br&gt;språkprogrammet. Andra förändringar, som kan innebära konsekvenser&lt;br&gt;för de av regeringen årligen fastställda lärarexamina och annan högre&lt;br&gt;utbildning, är den starka betoningen på miljöfrågor, ett ökat behov av&lt;br&gt;lärare med en ny och annorlunda kompetens på det tekniska området&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om den högre utbildningen (prop.&lt;br&gt;1992/93:169) behandlat lärarförsörjningen. De examenskrav som ställs&lt;br&gt;upp för universitet och högskolor för den kommande treåriga budgetpe-&lt;br&gt;rioden bör innebära att lärarbehovet, med samma behörighetsgrad som&lt;br&gt;i dagsläget, kan täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss osäkerhet gäller de prognoser som förutser att det totala behovet&lt;br&gt;av lärare kommer att öka mot slutet av 1990-talet. I början av perioden&lt;br&gt;förutses behovet av tidigarelärare vara störst, men mot slutet av decen-&lt;br&gt;niet bör i stället utbildningen av senarelärare ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser mot bakgrund av det nyss anförda att noga följa ut-&lt;br&gt;vecklingen vad gäller det framtida behovet av lärare, liksom av behovet&lt;br&gt;av förändringar i lärarutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen bör kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggas nya uppgifter, utan att de samtidigt ges möjlighe-&lt;br&gt;ter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Om statsmak-&lt;br&gt;terna fattar beslut, som medför utgiftsökningar för kommunsektorn, bör&lt;br&gt;dessa således finansieras genom en ökning av statsbidragen, eller genom&lt;br&gt;att staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Finansieringsprinci-&lt;br&gt;pen innebär också att statsbidragen bör minska om kommunerna från-&lt;br&gt;tas skyldigheter eller om de till följd av regelförändringar får möjlighet&lt;br&gt;att bedriva en effektivare verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de förslag som lämnas i denna proposition&lt;br&gt;inte är av den art att de medför några ökade utgifter för kommunerna.&lt;br&gt;Visserligen kan kostnadsbilden förändras genom den nya timplanen.&lt;br&gt;Det ökade utrymmet för elevens och skolans val skulle kunna medföra&lt;br&gt;ökade kostnader för skolverksamheten om valen leder till flera små un-&lt;br&gt;dervisningsgrupper. Å andra sidan kombineras den ökade valfriheten&lt;br&gt;med en betydande kommunal frihet i fråga om hur man planerar och&lt;br&gt;genomför verksamhet. En ökad flexibilitet och förbättrade möjligheter&lt;br&gt;till lokala anpassningar präglar för övrigt hela timplaneförslaget. Sam-&lt;br&gt;mantaget leder detta till att förutsättningarna ökar för en rationell och&lt;br&gt;kostnadseffektiv verksamhet. Regeringens bedömning är således att de&lt;br&gt;förslag som har lämnats i propositionen generellt sett inte medför ökade&lt;br&gt;utgifter för kommunerna. Det kan emellertid inte heller göras gällande&lt;br&gt;att följden av förslagen blir sådana regelförändringar att de med stöd av&lt;br&gt;finansieringsprincipen skulle motivera någon minskning av de kommu-&lt;br&gt;nala bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som tidigare har anförts har inom Utbildningsdepar-&lt;br&gt;tementet upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hem-&lt;br&gt;vist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till ut-&lt;br&gt;bildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen&lt;br&gt;skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i sam-&lt;br&gt;arbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvars-&lt;br&gt;kännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hän-&lt;br&gt;syn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grund-&lt;br&gt;läggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan&lt;br&gt;skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår&lt;br&gt;gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda&lt;br&gt;sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkan-&lt;br&gt;de behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in ett tillägg att den som verkar inom skolan&lt;br&gt;särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsät-&lt;br&gt;ta andra för kränkande behandling. Bestämmelsen avser sålunda mobb-&lt;br&gt;ningsförsök både mot andra elever och mot exempelvis skolpersonal.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare skälen för tillägget, som framför allt syftar till att stävja Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;mobbning, har behandlats i avsnittet 3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Det offentliga skolväsendet for vuxna skall ge vuxna tillfälle att i&lt;br&gt;enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härige-&lt;br&gt;nom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka&lt;br&gt;sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild-&lt;br&gt;ningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.&lt;br&gt;Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för&lt;br&gt;varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Sär-&lt;br&gt;skilt skall den som verkar inom skolväsendet bemöda sig om att hindra&lt;br&gt;varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket stämmer överens med vad som enligt 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § föreslås skall komma att gälla för det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom. Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats i av-&lt;br&gt;snittet 3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Grundskolan skall ha nio årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår&lt;br&gt;skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång,&lt;br&gt;om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 3.5 föreslås att den nuvarande stadieindelningen i grundsko-&lt;br&gt;lan skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i grundskolan&lt;br&gt;(timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av timplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra begränsade avvikelser från timplanen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny paragraf, 3 a §, och i en ny bilaga, bilaga 3, har tagits in bestäm-&lt;br&gt;melser om utbildningens omfattning, dvs. timplanen. Timplanens struk-&lt;br&gt;tur och innehåll har behandlats utförligt i avsnittet 3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till den nya timplanen behandlas i punkt 2 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 3.5 har betonats vikten av att även elever inom det övriga&lt;br&gt;offentliga obligatoriska skolväsendet garanteras en minsta undervis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;kommer därför att med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 1 § skollagen&lt;br&gt;fastställa timplaner för särskolan, specialskolan och sameskolan. Grund-&lt;br&gt;skolans timplan kommer därvid att tjäna som utgångspunkt, men tim-&lt;br&gt;planerna måste givetvis anpassas till förhållandena vid de tre skolfor-&lt;br&gt;merna, vilket också framhålls i motiveringen i avsnitt 3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadieindelningen föreslås upphöra i samtliga skolformer inom det of-&lt;br&gt;fentliga obligatoriska skolväsendet (avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbild-&lt;br&gt;ning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolor-&lt;br&gt;na är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsen-&lt;br&gt;det som genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksom-&lt;br&gt;fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att in-&lt;br&gt;formera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid så-&lt;br&gt;dana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet för fristående skolor som är godkända för vanlig&lt;br&gt;skolplikt att genomföra riksomfattande ämnesprov i svenska och att in-&lt;br&gt;formera elev och hem om elevens resultat på proven har behandlats i&lt;br&gt;avsnittet 3.6.4. Det framgår där att skyldigheten inte skall gälla för fri-&lt;br&gt;stående skolor med internationell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för&lt;br&gt;huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 §&lt;br&gt;att delta i uppföljning och utvärdering samt riksomfattande prov. Det-&lt;br&gt;samma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna infor-&lt;br&gt;mation om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgade skyldigheten för fristående skolor i det nya stycket i 11 §&lt;br&gt;får till följd att ändringar måste göras också i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap. 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i årskurserna&lt;br&gt;1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret&lt;br&gt;1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av den nya timplanen i grundskolan har behandlats i avsnit-&lt;br&gt;tet 4. Härav framgår att timplanen skall tillämpas i årskurserna 1-7&lt;br&gt;fr.o.m. läsåret 1995/96. Timplanen för högstadiet i Lgr 80 kommer såle-&lt;br&gt;des att tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och&lt;br&gt;för eleverna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Fr.o.m. läsåret 1997/98&lt;br&gt;kommer den nya timplanen att tillämpas i hela grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Ärendet till riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;br&gt;dels godkänner de föreslagna riktlinjerna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kursplanernas struktur (avsnitt 3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett mål och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner vad regeringen har anfört om den nya läropla-&lt;br&gt;nens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 och 9 §§, 4 kap. 3 §, 7 kap. 3 § samt 9 kap. 11 och&lt;br&gt;12 § § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 3 a § och en ny&lt;br&gt;bilaga, bilaga 3, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist&lt;br&gt;samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbild-&lt;br&gt;ning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen&lt;br&gt;skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i sam-&lt;br&gt;arbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvars-&lt;br&gt;kännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall&lt;br&gt;hänsyn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall främja aktning&lt;br&gt;för varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma mil-&lt;br&gt;jö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall främja aktning&lt;br&gt;för varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma mil-&lt;br&gt;jö. Särskilt skall den som verkar in-&lt;br&gt;om skolan bemöda sig om att hind-&lt;br&gt;ra varje försök från elever att utsätta&lt;br&gt;andra för kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i en-&lt;br&gt;lighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härige-&lt;br&gt;nom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stär-&lt;br&gt;ka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Ut-&lt;br&gt;bildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den an-&lt;br&gt;ordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för vuxna skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom det skolväsendet skall främ-&lt;br&gt;ja aktning för varje människas&lt;br&gt;egenvärde och respekt för vår ge-&lt;br&gt;mensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för vuxna skall ut-&lt;br&gt;formas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom det skolväsendet skall främja&lt;br&gt;aktning för varje människas egen-&lt;br&gt;värde och respekt för vår gemen-&lt;br&gt;samma miljö. Särskilt skall den&lt;br&gt;som verkar inom skolväsendet be-&lt;br&gt;möda sig om att hindra varje försök&lt;br&gt;från elever att utsätta andra för&lt;br&gt;kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall ha nio års- Grundskolan skall ha nio års-&lt;br&gt;kurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadi- kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;um, 4-6 mellanstadium och 7-9&lt;br&gt;högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår&lt;br&gt;skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång,&lt;br&gt;om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om utbild-&lt;br&gt;ningens omfattning i grundskolan&lt;br&gt;(timplan) framgår av bilaga 3. Re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddela de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter angående tillämpning av timpla-&lt;br&gt;nen som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra begränsade avvikelser&lt;br&gt;från timplanen, om det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan skall för utbild-&lt;br&gt;ning på grundskolenivå ha tio års-&lt;br&gt;kurser, som fördelas på lågstadium,&lt;br&gt;mellanstadium och högstadium en-&lt;br&gt;ligt föreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan skall för utbild-&lt;br&gt;ning på grundskolenivå ha tio års-&lt;br&gt;kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbild-&lt;br&gt;ning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolor-&lt;br&gt;na är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsen-&lt;br&gt;det som genomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 §&lt;br&gt;är vidare skyldiga att delta i riksom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som av-&lt;br&gt;ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-&lt;br&gt;ler kraven för godkännande och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter påpe-&lt;br&gt;kande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattande prov t den utsträckning&lt;br&gt;som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Skolorna är också skyldi-&lt;br&gt;ga att informera eleverna och deras&lt;br&gt;vårdnadshavare om elevens resultat&lt;br&gt;vid sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som av-&lt;br&gt;ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-&lt;br&gt;ler kraven för godkännande och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter påpe-&lt;br&gt;kande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering samt&lt;br&gt;riksomfattande prov. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler också om skolan åsidosätter sin&lt;br&gt;skyldighet att lämna information&lt;br&gt;om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Enligt prop. 1992/93:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Enligt prop. 1992/93:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för&lt;br&gt;ämnen och ämnesgrupper samt totalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;br&gt;Hemkunskap&lt;br&gt;Idrott och hälsa&lt;br&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap. 2 och&lt;br&gt;9 § § och i övrigt den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i årskurserna&lt;br&gt;1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret&lt;br&gt;1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens förslag till läroplan för&lt;br&gt;grundskolan, specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras ett förslag till en gemensam läroplan för hela&lt;br&gt;det obligatoriska skolväsendet, dvs. grundskolan, specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet och är baserat på Läroplanskommitténs för-&lt;br&gt;slag i avsnitt 6.2 i betänkandet (SOU 1992:94) ”Skola för bildning”. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen presenterar sitt förslag i promemorian (Ds 1992:129) ”Ny&lt;br&gt;läroplan för specialskolan och den obligatoriska särskolan”. Ändringar&lt;br&gt;och tillägg i förhållande till Läroplanskommitténs förslag har marke-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till läroplan för grundskolan, specialskolan&lt;br&gt;och den obligatoriska särskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna läroplan har tillkommit 150 år efter det att Sverige fick en all-&lt;br&gt;män folkskola. Av den ”Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga” som Carl XIV Jo-&lt;br&gt;han undertecknade den 18 juni 1842 framgår att det var varje stadsför-&lt;br&gt;samlings och varje sockens skyldighet att inrätta en skola. Vid sin till-&lt;br&gt;komst var således folkskolan en lokal angelägenhet. Någon läroplan i&lt;br&gt;dagens mening fanns inte. Staten styrde genom lärarutbildning och ge-&lt;br&gt;nom att se till att endast de läroböcker som godkänts av staten fick an-&lt;br&gt;vändas. Med tiden utgavs statliga normalplaner och 1919 kom en un-&lt;br&gt;dervisningsplan för rikets folkskolor. Den första läroplanen kom med&lt;br&gt;grundskolans genomförande år 1962. Den innehöll, liksom senare läro-&lt;br&gt;planer, allmänna mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner. Här fö-&lt;br&gt;religgande läroplan omfattar endast mål och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även undervisning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning-&lt;br&gt;ar har lång tradition och stark förankring i Sverige. Skolor för blinda&lt;br&gt;och döva grundades i början av 1800-talet och 1869 utfärdades en kung-&lt;br&gt;lig kungörelse ”angående läroplan för undervisning i döfstumskolor”.&lt;br&gt;Genom 1967 års omsorgslag fick även gravt utvecklingsstörda elever&lt;br&gt;med tilläggshandikapp skolplikt och rätt till utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen är det dokument som skall styra skolans verksamhet och&lt;br&gt;ange vem som har ansvar för olika delar av skolverksamheten och vad&lt;br&gt;detta ansvar innebär. Detta uttrycks dels i grundläggande värden, dels i&lt;br&gt;mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vil-&lt;br&gt;ka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan och&lt;br&gt;vilka krav skolan ställer på elever och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen anger utbildningens värdegrund och dess mål - den bild-&lt;br&gt;ning och utbildning som samhället skall svara för. En läroplan är där-&lt;br&gt;med ett av de viktigaste kulturdokumenten i samhället. Här och i kurs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planerna uttrycks vilka värden, kunskaper och färdigheter som skall&lt;br&gt;överföras från den vuxna generationen till barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhälle som för 150 år sedan fick en allmän folkskola var ett&lt;br&gt;jordbrukarsamhälle statt i förändring mot industrialisering och urbani-&lt;br&gt;sering. Denna läroplan skall verka i ett samhälle med delvis andra krav&lt;br&gt;på skolans mål och innehåll, där den samlade kunskapen och antalet&lt;br&gt;informationskällor växer snabbt. Den skall svara mot en omvärld i för-&lt;br&gt;ändring och en förändrad styrning av skolans verksamhet samt mot ut-&lt;br&gt;vecklingen inom pedagogisk och ämnesdidaktisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande målen för skolväsendet anges i skollagens första ka-&lt;br&gt;pitel. Dessa mål innebär att alla barn och ungdomar skall ha lika till-&lt;br&gt;gång till utbildning och få en likvärdig utbildning inom varje skolform.&lt;br&gt;Skolan skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete&lt;br&gt;med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande&lt;br&gt;människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till&lt;br&gt;elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa mål finns i denna läroplan särskilda mål för utbildning-&lt;br&gt;en samt riktlinjer för arbetet. De nationella utbildningsmålen utgörs av&lt;br&gt;målen i läroplanen samt de mål i kursplanerna för de olika ämnena&lt;br&gt;som utbildningen skall sträva mot. Dessa utbildningsmål skall konkreti-&lt;br&gt;seras i den lokala arbetsplanen och i de undervisningsmål som varje lä-&lt;br&gt;rare tillsammans med eleverna utformar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för utbildningen är således organiserade i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mål för utbildningen i sin helhet - läroplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mål för utbildningen i de enskilda ämnena - kursplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen är utformad på följande sätt. Inledningsvis anges den vär-&lt;br&gt;degrund som skolans arbete skall vila på och de uppgifter skolan har.&lt;br&gt;De mål och riktlinjer som därpå följer skall förstås mot denna bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen är av två slag. Det är dels sådana mål som skolan skall arbeta&lt;br&gt;mot och sträva efter, dels mål vilka skolan har ansvar för att alla elever&lt;br&gt;når. Målen är uttryckta i de kunskaper, färdigheter och erfarenheter&lt;br&gt;som eleven skall skaffa sig i utbildningen. Riktlinjerna är utformade så&lt;br&gt;att ansvarsfördelningen i skolan framgår tydligt. Ansvaret för att skolans&lt;br&gt;arbete bedrivs i riktning mot målen vilar på såväl skolhuvudmännen&lt;br&gt;som skolans personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer är grupperade i sex områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper och färdigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas ansvar och inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola och hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola - förskola - skolbarnsomsorg&lt;br&gt;Samverkan med gymnasieskola m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter ges riktlinjer för rektors särskilda ansvar samt riktlinjer för&lt;br&gt;betyg och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har från den 1 juli 1991 ett odelat ansvar för att skol-&lt;br&gt;verksamheten genomförs i enlighet med lag och förordning. Senast den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1996 skall kommunerna ta över ansvaret för särskolan. Staten&lt;br&gt;är huvudman för specialskolan som undervisar elevgrupper som är syn-&lt;br&gt;skadade, döva/hörselskadade samt gravt språkstörda. Denna läroplan är&lt;br&gt;anpassad till den nya ansvarsfördelningen och till en mål- och resultat-&lt;br&gt;orienterad styrning av skolan. Den har därför en annan uppbyggnad än&lt;br&gt;tidigare läroplaner. Den anger värden, mål och väsentliga riktlinjer för&lt;br&gt;arbetet i skolan. Det ankommer på lärare och skolledare att tillsam-&lt;br&gt;mans med eleverna välja arbetsmetoder och arbetsformer för att nå må-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 till läroplanen anges de styrdokument och definieras de be-&lt;br&gt;grepp som ansvarsfördelning och styrning vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har som nation förbundit sig att följa vissa internationella&lt;br&gt;överenskommelser. Av betydelse för skolan är främst sådana som har&lt;br&gt;sin grund i de mänskliga fri- och rättigheterna som de proklamerades&lt;br&gt;av Förenta Nationerna den 10 december 1948. De är förankrade i vårt&lt;br&gt;rättsliga och politiska system och ger uttryck för det svenska folkets&lt;br&gt;ställningstaganden i dessa frågor. De utgör därför en given grund för&lt;br&gt;skolans verksamhet. I bilaga 2 anges vissa överenskommelser som Sveri-&lt;br&gt;ge anslutit sig till och åtagit sig att verka för inom bl.a. skolans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans värdegrund och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. En demokrati&lt;br&gt;är inte värdeneutral, den speglar samhälleliga värden som historiskt&lt;br&gt;vuxit fram. Detta uttrycks i skollagen på följande vis: ”Verksamheten i&lt;br&gt;skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokra-&lt;br&gt;tiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja akt-&lt;br&gt;ning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma&lt;br&gt;miljö.” Dessa värden skall utgöra grunden för det kulturarv skolväsen-&lt;br&gt;det skall föra vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga&lt;br&gt;och utsatta samt alla människors lika värde utgör kärnan i de värden&lt;br&gt;skolan skall gestalta och förmedla. Tillsammans med aktningen för var-&lt;br&gt;je människas egenvärde och respekten för det levande, utgör de den eti-&lt;br&gt;ska grunden för skolans arbete. Det är värden som bland annat genom&lt;br&gt;kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om öppenhet och respekt för människor med olika vär-&lt;br&gt;deringar och ursprung hör till grunderna för demokratin. Ingen skall i&lt;br&gt;skolan behöva utsättas för mobbning eller trakasserier. Fientlighet mot&lt;br&gt;eller avståndstagande från det som är annorlunda måste i skolan bemö-&lt;br&gt;tas med kunskap, öppen diskussion och medmänsklighet som främsta&lt;br&gt;vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom internationaliseringen och en stor rörlighet över gränserna&lt;br&gt;ställs höga krav på förmågan att leva med kulturell mångfald och se den&lt;br&gt;som en positiv kraft. Skolan har som social och kulturell mötesplats en&lt;br&gt;möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbe-&lt;br&gt;tar där. Medvetenhet och kunskap om kulturarvet - såväl det svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som från den vidare kulturkrets vi tillhör - och en trygg identitet är&lt;br&gt;viktiga att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in&lt;br&gt;i andras villkor och värderingsgrunder. Kontakter med skolor och ung-&lt;br&gt;domar i andra länder bidrar till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall vara öppen för och uppmuntra att skilda uppfattningar&lt;br&gt;framförs och hävda betydelsen av personliga ställningstaganden. I frågor&lt;br&gt;där det föreligger olika uppfattningar skall undervisningen alltid vara&lt;br&gt;saklig och allsidig. Skolan tar emot barn från alla grupper i samhället.&lt;br&gt;Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till&lt;br&gt;skolan, förvissade om att dessa inte blir ensidigt påverkade till förmån&lt;br&gt;för den ena eller andra av mot varandra kämpande åskådningar. Alla&lt;br&gt;som verkar i skolan skall dock alltid hävda vårt samhälles väsentliga&lt;br&gt;värden och klart ta avstånd från det som strider mot dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och be-&lt;br&gt;hov. Skollagen fastslår att ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av&lt;br&gt;kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha&lt;br&gt;lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var-&lt;br&gt;helst den anordnas i landet.” Normerna för likvärdigheten anges genom&lt;br&gt;de nationellt fastställda målen. Men likvärdig utbildning innebär inte&lt;br&gt;att undervisningen varhelst den erbjuds skall utformas på samma sätt.&lt;br&gt;Hänsyn skall tas till elevers olika förutsättningar. Det finns också olika&lt;br&gt;vägar att nå målen. Med dessa utgångspunkter kan undervisningen ald-&lt;br&gt;rig bli lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skolplikt som gäller för alla barn och ungdomar, innebär ett an-&lt;br&gt;svar från skolans sida. Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vil-&lt;br&gt;ka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter elever och föräldrar har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla grundläggande&lt;br&gt;demokratiska värderingar. Skolverksamheten måste bedrivas enligt de-&lt;br&gt;mokratiska principer och förbereda för ett aktivt deltagande i samhälls-&lt;br&gt;livet. Den skall utveckla elevernas förmåga att ta personligt ansvar. En&lt;br&gt;förutsättning för elevers och föräldrars rätt till inflytande och påverkan&lt;br&gt;är att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbets-&lt;br&gt;former. Detta är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val&lt;br&gt;av skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra&lt;br&gt;ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en genera-&lt;br&gt;tion till nästa. Detta är ett delat ansvar mellan hem och skola. Skolans&lt;br&gt;huvuduppgift är att ge eleverna kunskaper och färdigheter och i samar-&lt;br&gt;bete med hemmen främja deras utveckling till ansvarskännande männi-&lt;br&gt;skor och samhällsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har uppgiften att dels överföra värden, kunskaper och färdig-&lt;br&gt;heter, dels förbereda eleverna för att leva och verka i det framtida sam-&lt;br&gt;hället. Skolan skall förmedla sådana mer beständiga kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver och som hjälper eleverna att orientera sig i en komplex verk-&lt;br&gt;lighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Studiefär-&lt;br&gt;digheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir där-&lt;br&gt;för viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga&lt;br&gt;att kritiskt kunna granska fakta och förhållanden och inse konsekven-&lt;br&gt;serna av olika alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och&lt;br&gt;miljöfrågornas komplexitet ställer krav på människors kunskaper. Detta&lt;br&gt;ställer också krav på deras förmåga att ta initiativ och ansvar och på att&lt;br&gt;kunna arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De etiska perspektiven är av betydelse i många av de frågor som tas&lt;br&gt;upp i skolan. Undervisningen i olika ämnen skall därför behandla dessa&lt;br&gt;perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till per-&lt;br&gt;sonliga ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I&lt;br&gt;undervisningen i skolans ämnen skall läggas ett historiskt perspektiv&lt;br&gt;som bland annat låter eleverna utveckla en beredskap inför framtiden&lt;br&gt;och som främjar förmågan till dynamiskt tänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall&lt;br&gt;åstadkommas genom en varierad sammansättning av olika ämnen och&lt;br&gt;kunskapsformer. De gemensamma erfarenheter samt det sociala samspel&lt;br&gt;och lärande, som skolan i sin helhet ger, skapar också förutsättningar&lt;br&gt;för en sådan utveckling. För barn och ungdomar med språkliga svårig-&lt;br&gt;heter är tillgång till också andra uttrycksmedel än det verbala språket&lt;br&gt;väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper, erfarenheter,&lt;br&gt;känslor och stämningar. De skall få pröva och utveckla olika uttrycks-&lt;br&gt;former. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild och&lt;br&gt;form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk bildnings-&lt;br&gt;gång omfattar inslag av såväl manuellt som intellektuellt arbete. Förmå-&lt;br&gt;ga till eget konstnärligt och annat skapande hör till de färdigheter ele-&lt;br&gt;verna skall tillägna sig. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de&lt;br&gt;praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och att växa med sina&lt;br&gt;uppgifter. Skolan verkar i en omgivning med många olika kunskapskäl-&lt;br&gt;lor. Uppgiften är att söka skapa de bästa samlade betingelserna för ele-&lt;br&gt;vernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet&lt;br&gt;och självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har också en viktig&lt;br&gt;roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje&lt;br&gt;och få erfara den tillfredsställelse som dagliga framsteg och övervinnan-&lt;br&gt;det av svårigheter innebär. Eleven måste därför få möta respekt för sin&lt;br&gt;person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande soci-&lt;br&gt;al gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans verksamhet som helhet måste utvecklas för att svara mot upp-&lt;br&gt;ställda mål. Därvid skall den ta tillvara kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;bland annat från det övriga arbetslivet. Utprövande av nya metoder, ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdering och ifrågasättande är nödvändigt inte bara för elevernas utan&lt;br&gt;också för skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper och färdigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för var och en, både som individ och samhällsmedlem och som&lt;br&gt;ger en grund för fortsatt utbildning. De skall få kännedom om centrala&lt;br&gt;delar av kulturarvet, främst det svenska, men också det nordiska och&lt;br&gt;det västerländska i övrigt. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska&lt;br&gt;utveckling. I alla ämnen skall strävan vara att praktiska och teoretiska&lt;br&gt;kunskaper balanseras och integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan i skolan skall vara att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområ-&lt;br&gt;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att&lt;br&gt;vårda sitt språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kan använda sina kunskaper som redskap för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- formulera och pröva antaganden och lösa problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reflektera över erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utvecklar nyfikenhet och lust att lära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utvecklar sitt eget sätt att lära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade&lt;br&gt;på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ lär sig arbeta både självständigt och tillsammans med andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kan kommunicera på flera än ett främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev som lämnar grundskolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska det svenska språket så att eleven kan lyssna och läsa ak-&lt;br&gt;tivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska grundläggande matematiskt tänkande för att kunna lösa&lt;br&gt;vardagliga problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang in-&lt;br&gt;om naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och huma-&lt;br&gt;nistiska kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna kommunicera i tal och skrift på engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha insikt i centrala delar av det svenska och västerländska kulturar-&lt;br&gt;vet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat sin förmåga att uttrycka sig i konstnärliga och andra&lt;br&gt;skapande former samt ha kunskaper om medier och deras roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till grunderna för samhällets lagar och regler samt sina rät-&lt;br&gt;tigheter och skyldigheter i skolan och i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om internationell samverkan och globala samband&lt;br&gt;samt om förutsättningar för en god miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om förutsättningar för en god hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.&lt;br&gt;Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att dessa mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev som lämnar specialskolan for döva och hörselskadade skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska teckenspråk och det svenska språket så att eleven kan&lt;br&gt;lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i teckenspråk&lt;br&gt;och skrift eller alternativ kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska grundläggande matematiskt tänkande för att kunna lösa&lt;br&gt;vardagliga problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang in-&lt;br&gt;om naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och huma-&lt;br&gt;nistiska kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna kommunicera i skrift på engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha insikt i centrala delar av det svenska och västerländska kulturar-&lt;br&gt;vet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat sin förmåga att uttrycka sig i konstnärliga och andra&lt;br&gt;skapande former samt ha kunskaper om medier och deras roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till grunderna för samhällets lagar och regler samt sina rät-&lt;br&gt;tigheter och skyldigheter i skolan och i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om internationell samverkan och globala samband&lt;br&gt;samt om förutsättningar för en god miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om förutsättningar för en god hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.&lt;br&gt;Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att dessa mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev som lämnar specialskolan för synskadade skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska det svenska språket så att eleven kan lyssna och läsa ak-&lt;br&gt;tivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift eller alternativ&lt;br&gt;kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ behärska grundläggande matematiskt tänkande för att kunna lösa&lt;br&gt;vardagliga problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang in-&lt;br&gt;om naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och huma-&lt;br&gt;nistiska kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna kommunicera i tal och skrift på engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha insikt i centrala delar av det svenska och västerländska kulturar-&lt;br&gt;vet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat sin förmåga att uttrycka sig i konstnärliga och andra&lt;br&gt;skapande former samt ha kunskaper om medier och deras roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; känna till grunderna för samhällets lagar och regler samt sina rät-&lt;br&gt;tigheter och skyldigheter i skolan och i samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om internationell samverkan och globala samband&lt;br&gt;samt om förutsättningar för en god miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om förutsättningar för en god hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat sin förmåga att använda färdigheter som kompenserar&lt;br&gt;verkningarna av funktionsnedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att dessa mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev som lämnar grundsärskolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ vara medveten om sin egen person och kunna använda sina inne-&lt;br&gt;boende resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha fördjupade kunskaper inom några ämnesområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat ett aktivt intresse inom något område som kan utveck-&lt;br&gt;la individen och berika tillvaron också utanför skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna söka kunskap och veta var man får hjälp att söka kunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna kommunicera och behärska det svenska språket/teckenspråk&lt;br&gt;eller alternativ kommunikation så att eleven aktivt kan lyssna och&lt;br&gt;läsa, uttrycka tankar muntligt och skriftligt för sitt vardagsbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskap om medier och deras roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till och förstå grundläggande sammanhang i sin egen om-&lt;br&gt;värld med begrepp från naturvetenskapliga, tekniska, samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga och humanistiska kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat färdigheter i matematik för att lösa problem i sin dag-&lt;br&gt;liga livsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kunna använda engelska för dagligt behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kunskaper om den egna kulturen samt känna till och visa för-&lt;br&gt;ståelse för andra kulturer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha utvecklat sin förmåga att dels kreativt uttrycka sig i skapande&lt;br&gt;verksamhet, dels tolka budskap som förmedlas genom sådana arbe-&lt;br&gt;ten och aktiviteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ för sitt dagliga behov känna till grunderna för samhällets lagar och&lt;br&gt;regler samt sina rättigheter och skyldigheter i skolan och samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kännedom om internationell samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ha kännedom om förutsättningar för en god miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ känna till grunderna för en god hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att dessa mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev som lämnar träningsskolan skall ha utvecklat sin förmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ i socialt samspel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ i kommunikation samt att använda signaler, symboler och språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i&lt;br&gt;sin omvärld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att få kunskap om sin kropp och dess rörelseförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ till fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att vara nyfiken och ta initiativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att reagera på egna känslor och vara mottaglig för intryck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt ska-&lt;br&gt;pande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att medverka i och ta ansvar för återkommande aktiviteter i sitt&lt;br&gt;dagliga liv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att&lt;br&gt;fungera i vardagslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ att uppfatta sig själv som individ och ha förståelse för andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ till ett aktivt intresse inom något område som kan utveckla indivi-&lt;br&gt;den och berika tillvaron också utanför skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att dessa mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter&lt;br&gt;och tänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ stärka varje elevs vilja och tillit till sin förmåga att lära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ organisera arbetet så att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras&lt;br&gt;att använda hela sin förmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsut-&lt;br&gt;vecklingen går framåt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- får stöd i sin språkutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget&lt;br&gt;ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ allsidigt bedöma elevens kunskapsutveckling och arbete och föra&lt;br&gt;en fortlöpande dialog med elev och föräldrar om denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ vid slutet av det femte skolåret utifrån kursplanernas krav allsidigt&lt;br&gt;värdera varje elevs kunskaps- och färdighetsutveckling, muntligt&lt;br&gt;och skriftligt redovisa detta för elev och föräldrar samt informera&lt;br&gt;rektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ge utrymme för elevens förmåga till eget skapande och användning&lt;br&gt;av olika uttrycksmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever&lt;br&gt;med svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som arbetar i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ hjälpa elever som är i behov av särskilt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ samverka för att göra skolan till en miljö för lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normer och värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barn och ung-&lt;br&gt;domar att omfatta demokratins grundläggande värden och att låta dessa&lt;br&gt;komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan i skolan skall vara att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utvecklar en förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden&lt;br&gt;grundade på kunskaper och personliga erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ respekterar andra människors integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och medverkar&lt;br&gt;till att bistå människor som har problem och svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kan leva sig in i och förstå hur andra människor har det och ut-&lt;br&gt;vecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett&lt;br&gt;vidare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets grund-&lt;br&gt;läggande värden och konsekvenserna av dessa för det personliga&lt;br&gt;handlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar&lt;br&gt;och problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron&lt;br&gt;i gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ samarbeta med föräldrarna i fostran av barn och ungdom och där-&lt;br&gt;vid klargöra skolans normer och regler och hur dessa lägger en&lt;br&gt;grund för arbetet i skolan och för samarbetet med hemmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ut-&lt;br&gt;gå från ett demokratiskt förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som arbetar i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar&lt;br&gt;för människor också utanför den närmaste gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper&lt;br&gt;både inom och utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas ansvar och inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De demokratiska principerna om att kunna påverka, ta ansvar och vara&lt;br&gt;delaktig skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och socia-&lt;br&gt;la utveckling förutsätter att de tar ett allt större eget ansvar och att de&lt;br&gt;får ett reellt inflytande på skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan i skolan skall vara att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och&lt;br&gt;skolans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ har kunskap om demokratins principer och kan och vill arbeta i&lt;br&gt;demokratiska former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlär-&lt;br&gt;ning och sitt arbete i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund&lt;br&gt;får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervis-&lt;br&gt;ningens innehåll och att detta inflytande ökar med stigande ålder&lt;br&gt;och mognad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ aktivt verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande&lt;br&gt;över och utrymme i undervisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som arbetar i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ verka för att demokratiska arbetsformer utvecklas och praktiseras i&lt;br&gt;skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ främja elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för den sociala,&lt;br&gt;kulturella och fysiska skolmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola och hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola och hem skall med utgångspunkt i det gemensamma ansvaret för&lt;br&gt;elevernas skolgång skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och&lt;br&gt;ungdomars utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ med utgångspunkt i det ansvar föräldrarna har samverka med dem&lt;br&gt;och fortlöpande informera om elevens skolsituation och kunskaps-&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation&lt;br&gt;och därvid iaktta respekt för elevens integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som arbetar i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ samarbeta med och stödja samarbetet mellan elevernas föräldrar så&lt;br&gt;att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola - förskola - skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med försko-&lt;br&gt;lan och skolbarnsomsorgen för att stödja barnets allsidiga utveckling.&lt;br&gt;För de barn som ännu inte börjat i skolan skall samarbetet särskilt in-&lt;br&gt;riktas på att underlätta den skolförberedande verksamheten. Samarbetet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för&lt;br&gt;respektive verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ tillsammans med personal inom förskolan och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ ta del av förskolepersonalens kunskaper och erfarenheter och sam-&lt;br&gt;verka med den inför barnets skolstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ samverka med personal inom skolbarnsomsorgen i syfte att främja&lt;br&gt;barnets skolgång och allsidiga utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med gymnasieskola m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan skall nära samverka med gymnasieskolan samt med arbetslivet&lt;br&gt;och det omgivande samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall&lt;br&gt;få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser och&lt;br&gt;fortsatt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan i skolan skall vara att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna&lt;br&gt;träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinrikt-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som&lt;br&gt;rör den egna framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ får inblick i det omgivande samhällets arbetsliv, kulturliv och för-&lt;br&gt;eningsliv, liksom kännedom om möjligheter till utbildning i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ bidra med underlag för den enskilda elevens val av fortsatt utbild-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ utveckla kontakter med gymnasieskolan, med organisationer, före-&lt;br&gt;tag eller andra som kan medverka till att nå uppsatta undervis-&lt;br&gt;ningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som arbetar i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ verka för att genom kontakter med arbetsliv, föreningsliv och and-&lt;br&gt;ra verksamheter utanför skolan berika skolan som en lärande mil-&lt;br&gt;jö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och&lt;br&gt;yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bak-&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syopersonalen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ informera och vägleda eleverna inför fortsatt utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesoriente-&lt;br&gt;rande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektors ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor har ansvar för att en lokal arbetsplan upprättas och för att arbe-&lt;br&gt;tet med de uppsatta undervisningsmålen och verksamhetsmålen fortlö-&lt;br&gt;pande följs och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet&lt;br&gt;inriktas på att nå de nationellt fastställda målen. Rektor har därvid, in-&lt;br&gt;om givna ramar, ett särskilt ansvar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ lärare och annan personal får möjligheter till den utveckling och&lt;br&gt;fortbildning som krävs för att de professionellt skall kunna genom-&lt;br&gt;föra sina uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till hand-&lt;br&gt;ledning samt läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva&lt;br&gt;kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och&lt;br&gt;andra tekniska hjälpmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra,&lt;br&gt;samordnas så att de bildar en helhet för eleven samt för att elever-&lt;br&gt;na får undervisning om trafikfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ undervisning och elewårdsverksamhet utformas så att elever som&lt;br&gt;behöver särskilt stöd och hjälp får detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ former för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas samt&lt;br&gt;att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta&lt;br&gt;och om olika valalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ föräldrarna kontaktas om det uppstår problem och svårigheter för&lt;br&gt;eleven i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den samlade värde-&lt;br&gt;ring av elevernas utveckling som lärare gör efter det femte skolåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ i samverkan med förskola och skolbarnsomsorg skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för samsyn och samplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ genom samverkan med gymnasieskolan och arbetslivet utanför&lt;br&gt;skolan tillse att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydel-&lt;br&gt;se för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att&lt;br&gt;eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och&lt;br&gt;inför val av fortsatt utbildningsväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ skolans internationella kontakter utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsmålen anger de värden och principer undervisningen skall&lt;br&gt;omfatta och de kunskaper, färdigheter m.m. eleven skall ha efter avslu-&lt;br&gt;tad skolgång. Grunden för skolans mål och arbete anges i skollagens&lt;br&gt;första kapitel 2 §. Målen utvecklas i tre steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• I läroplanen anges de mål som gäller för utbildningen i sin helhet.&lt;br&gt;Här anges också de riktlinjer som gäller för arbetet. Målen är av&lt;br&gt;två slag: dels mål som skolan skall arbeta mot och sträva efter, dels&lt;br&gt;mål som skolan har ansvar för att alla elever uppnår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• I kursplanerna anges hur dessa mål kommer till uttryck i enskilda&lt;br&gt;ämnen. Detta uttrycks dels i de mål som utbildningen i ämnet&lt;br&gt;skall sträva mot, dels i de mål som utgör grund för utvärdering av&lt;br&gt;elevernas kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den lokala arbetsplanen utgör en konkretisering för den enskilda&lt;br&gt;skolenheten av läroplan och kursplaner samt kommunens skol-&lt;br&gt;plan. I den anges verksamhetsmål och undervisningsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen tar målen gestalt i planeringen och genomförandet av un-&lt;br&gt;dervisningen inom enskilda ämnen, ämnesområden och teman samt i&lt;br&gt;olika arbetsuppgifter för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett stöd för skolornas planering, arbete med den lokala arbetspla-&lt;br&gt;nen, uppföljning och utvärdering skall Skolverket utge kommentarer&lt;br&gt;och referensmaterial. Detta utgörs av kommentarer till läroplan och&lt;br&gt;kursplaner och redovisar resultat från forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;och exempel på olika lösningar, metoder och arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall upprätta en skolplan. Skolplanen antas av kommun-&lt;br&gt;fullmäktige. I den skall anges hur kommunens skolväsende skall gestal-&lt;br&gt;tas och utvecklas. Det skall särskilt framgå vilka åtgärder kommunen&lt;br&gt;avser att vidta för att de nationellt fastställda målen skall uppnås. Kom-&lt;br&gt;munen skall kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen garanterar varje elev en minsta undervisningstid i bl.a. oli-&lt;br&gt;ka ämnen. Timplanen anger också en balans mellan ämnena och skall&lt;br&gt;bidra till att eleverna får en likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsmål är de mål som den enskilde läraren tillsammans&lt;br&gt;med eleverna ställer upp för undervisningen. Därigenom konkretiseras&lt;br&gt;och kompletteras de nationellt fastställda utbildningsmålen. Det sker ge-&lt;br&gt;nom val av stoff, sekvensering och organiserande av stoffet samt genom&lt;br&gt;val av arbetsmetoder. Det är varje lärares skyldighet att tillsammans&lt;br&gt;med eleverna utforma sina undervisningsmål och genomföra sin under-&lt;br&gt;visning så att de i läroplan och kursplaner fastställda utbildningsmålen&lt;br&gt;uppnås. Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens&lt;br&gt;om att använda för att uppnå målen för undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgångspunkterna för läroplaner och kursplaner hör också ett antal&lt;br&gt;grunddokument som Sverige undertecknat i internationella fördrag och&lt;br&gt;konventioner. Dels utgör dessa en grund för skrivningarna i läroplaner&lt;br&gt;och kursplaner, dels har Sverige åtagit sig att i utbildningen föra ut kän-&lt;br&gt;nedomen om dokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument som det åligger lärare och rektor att beakta är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (antagen av FN:s&lt;br&gt;generalförsamling år 1948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om barnets rättigheter (antagen av FN:s generalför-&lt;br&gt;samling år 1989).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendation om utbildning för internationell förståelse, sam-&lt;br&gt;arbete och fred och undervisning om de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och grundläggande friheterna (antagen av UNESCO:s generalkon-&lt;br&gt;ferens år 1974).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklaration och rekommendationer om undervisning i miljöfrågor&lt;br&gt;(antagen vid UNESCO:s ministerkonferens i Tblisi år 1977).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Exempel på betygskriterier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för nedanstående betygskriterier är de mål som skall&lt;br&gt;ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret i Läroplanskommitténs för-&lt;br&gt;slag till kursplaner i matematik, musik och svenska. Syftet med betygs-&lt;br&gt;kriterierna är att precisera olika kvalitetsnivåer inom varje ämne. Krite-&lt;br&gt;rierna skall vara goda kännetecken på att en elev nått någon av följande&lt;br&gt;nivåer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ E eller godkändnivån, den nivå som i princip alla elever i årskurs&lt;br&gt;9 skall uppnå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ C, en god prestation som enligt erfarna lärares uppfattning vanligt-&lt;br&gt;vis uppnås av en stor grupp elever,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;★ A, en utmärkt prestation av högsta kvalitet som endast en liten&lt;br&gt;grupp elever kan tänkas nå upp till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för de olika nivåerna skall vara lätta att förstå och använ-&lt;br&gt;da både av lärare, elever och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna kommer att nå kursplanens mål med kvalitativt olika resul-&lt;br&gt;tat. Läraren väger samman elevens resultat inom ämnets olika delar ut-&lt;br&gt;ifrån kriterier som är specifika för varje ämne. Betyget blir beroende av&lt;br&gt;de samlade prestationerna i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter har följande betygskriterier i matematik,&lt;br&gt;musik och svenska utarbetats. Kriterierna är exempel på hur sådana&lt;br&gt;kan utformas och är inte heller heltäckande i förhållande till kurspla-&lt;br&gt;nemålen. När kursplanerna fastställts bör ämnesspecifika kriterier för&lt;br&gt;olika kvalitetssteg utvecklas i anslutning till respektive kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå E bör eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musicerande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna tillämpa elementära kunskaper och färdigheter i enkla musika-&lt;br&gt;liska förlopp enskilt och i grupp, exempelvis genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- korrekt återge en melodi vokalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- spela en bekant, enkel melodi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musiklyssnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha enkla analysredskap för att orientera sig i samhällets musikutbud,&lt;br&gt;t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- känna igen och namnge enskilda instrument, musikgenrer och en-&lt;br&gt;sembletyper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beskriva musikens funktion i olika samhällen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musikkunnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha grundläggande allmänbildande musikkunskaper som kan tillämpas&lt;br&gt;individuellt, t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gehörsmässigt kunna samordna rytm och puls i enkla och sam-&lt;br&gt;mansatta taktarter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- veta tangentnamn på klaviaturens vita tangenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna konstruera treklang i moll och dur på tangentinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musikskapande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna tillämpa enkla ämneskunskaper i skapande individuellt eller i&lt;br&gt;grupp, t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;välja ljudillustrationer till given text, bild eller ”story”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå C bör eleven därutöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i musicerande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna delta i gruppmusicerande så att det egna musicerandet samord-&lt;br&gt;nas med gruppens t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samordna en melodistämma vokalt med andra stämmor i ett enkelt&lt;br&gt;flerstämmigt förlopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka med melodispel i grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musiklyssnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna analysera och diskutera musik med användning av ämnets be-&lt;br&gt;grepp t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beskriva likheter och skillnader mellan olika slag av musik och&lt;br&gt;musikens funktioner i olika kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musikkunnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha kunskaper i musik som ger möjlighet att mer självständigt tillgodo-&lt;br&gt;göra sig nytt stoff och delta i grupp/klassmusicerande exempelvis genom&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kunna läsa och utföra symboler för tidvärden och rytmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- veta tangentnamn på klaviaturens svarta tangenter samt notbild till&lt;br&gt;vita tangenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna namnge huvudtreklanger i några olika tonarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musikskapande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha mer utvecklad förmåga att arbeta kreativt med musik i skapande&lt;br&gt;med eller utan notation genom att exempelvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- improvisera eller komponera melodi till given text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå A bör eleven därutöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i musicerande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha självständigt och mer utvecklat personligt musicerande som kan&lt;br&gt;samordnas i grupp t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna improvisera vokalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- läsa och återge melodi från noter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musiklyssnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna lyssna kritiskt på musik och göra personliga värderingar ge-&lt;br&gt;nom att exempelvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna pröva olika värderingar av musik från olika kulturer och&lt;br&gt;epoker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I musikkunnande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha generella kunskaper i musik som kan tillämpas på nytt stoff och&lt;br&gt;som ger grund för självständigt musicerande t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förstå samband mellan puls, rytm, takt och taktenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återge notbild där vita och svarta tangenter skall användas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- välja ackord till en given melodi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 musikskapande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha ett mer komplext musikaliskt skapande baserat på en personlig till-&lt;br&gt;lämpning av musikens uttrycksmedel t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra egen musik och använda melodi, ackord och rytm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå E bör eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tal och skrift:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna delta i samtal och diskussion, berätta sammanhängande i tal&lt;br&gt;och skrift samt skriva i, för en elev, funktionella sammanhang, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om egna upplevelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om sådant som har anknytning till skolans vardag och till aktuella&lt;br&gt;nyheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om ämnesanknutna arbetsuppgifter som hör ihop med litteratur&lt;br&gt;eller annan läsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid behov anteckna, summera, skriva brev och därvid använda&lt;br&gt;hjälpmedel som ordlista, dator och andra människors kunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillämpa grundläggande regler för stavning och för användning av&lt;br&gt;de vanligaste skiljetecknen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läsning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna läsa skön- och saklitteratur, som är anpassad för åldern, samt&lt;br&gt;dagstidningstext flytande och med förståelse, t.ex. så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innehållet kan återges sammanhängande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;egen erfarenhet kan sättas i relation till fiktiva händelser och per-&lt;br&gt;soner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- händelser i omvärlden blir möjliga att reflektera över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- instruktioner, allmän information och anvisningar kan användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- viktiga avsnitt i en text blir mer uppmärksammade än mindre cen-&lt;br&gt;trala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå C bör eleven därutöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tal och skrift:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna uttrycka idéer och tankar, egna och andras, så att samband och&lt;br&gt;syften blir tydliga och i någon mån variera det språkliga uttrycket efter&lt;br&gt;mottagaren och situationen, t.ex. för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- driva en tydlig linje i framställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra iakttagelser om uppläggning, uttrycksfullhet och språkriktig-&lt;br&gt;het i egna och andras texter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förstå och kunna använda grundläggande grammatiska begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läsning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna läsa skönlitteratur med förståelse för syftet med och bakgrun-&lt;br&gt;den till textens innehåll, känna till litterära personer och förstå något&lt;br&gt;om litteratur som källa till kunskap och upplevelse; läsa saklitteratur&lt;br&gt;och tidningstext med insikten att olika åsikter speglas, t.ex. så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;läsningen leder till ett eget förhållningssätt till texten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jämförelser mellan texter innebär en fördjupad förståelse av inne-&lt;br&gt;hållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reflektioner om texters form kan göras; iakttagelser om enskilda&lt;br&gt;formuleringar i texten eller hur den är uppbyggd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- läsningen skärper blicken för språklig variation och uttrycksfull-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå A bör eleven därutöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tal och skrift:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna dra slutsatser och tillämpa tidigare förvärvade kunskaper i nya&lt;br&gt;sammanhang samt anpassa framställningen efter mottagare och syfte,&lt;br&gt;t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- resonera kring olika åsikter för att komma fram till en ståndpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pröva hur olika sätt att framföra ett budskap påverkar innebörden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha en god uppfattning om och kunna tillämpa de krav som ställs&lt;br&gt;på uppläggning och språkriktighet i texter av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läsning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna uttrycka både upplevelse och nyanserad värdering vid läsning&lt;br&gt;av skön- och saklitteratur samt visa ett eget förhållningssätt till skönlit-&lt;br&gt;teratur och andra texter, t.ex. så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innehållet i en text kan tolkas på mer än ett sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- texter sätts in i ett sammanhang och i relation till aktuella händel-&lt;br&gt;ser och förhärskande idéer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunskaper om hur språket lever och förändras har betydelse för&lt;br&gt;förståelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå E bör eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att kun-&lt;br&gt;na lösa problem och hantera situationer som vanligen förekommer i&lt;br&gt;hem och samhälle t.ex. genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna avgöra vilken information som behövs för att formulera och&lt;br&gt;lösa ett sådant matematiskt problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna på lämpligt sätt beräkna styckepriset, kilopriset eller liter-&lt;br&gt;priset på en vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 aritmetik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännetecknas detta t.ex. genom att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förstår och kan använda positionssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan storleksordna tal som omväxlande är skrivna i bråkform och&lt;br&gt;decimalform,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med säkerhet kan beräkna storleken av ett aritmetiskt uttryck in-&lt;br&gt;nehållande flera räknessätt med hjälp av miniräknare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännetecknas detta t.ex. genom att eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan tolka och använda en tidtabell med ankomst- och avgångstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kan genomföra en enkel statistisk undersökning och presentera re-&lt;br&gt;sultatet på lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå C bör eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i aritmetik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstå och kunna använda grundläggande talbegrepp och räkning med&lt;br&gt;reella tal, närmevärden, proportionalitet och procent genom att t.ex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna beskriva och använda flera olika sätt att storleksordna reella&lt;br&gt;tal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna förenkla numeriska uttryck med hjälp av räknelagarna utan&lt;br&gt;att använda miniräknare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstå och kunna använda grundläggande statistiska begrepp och me-&lt;br&gt;toder samt jämföra viktiga egenskaper hos statistisk information genom&lt;br&gt;att t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna ge olika exempel på hur man kan ljuga med statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna tolka likheter och skillnader mellan olika statistiska materi-&lt;br&gt;al beskrivna i en och samma diagramform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nivå A bör eleven därutöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i aritmetik t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna redogöra för grundläggande likheter och skillnader mellan&lt;br&gt;naturliga tal, rationella tal och reella tal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i statistik t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunna redogöra för hur man med hjälp av statistiska metoder kan&lt;br&gt;skapa underlag för beslut och prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jämförelse med Lgr 80&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för regeringens förslag till timplan är det totala antalet&lt;br&gt;timmar som står till förfogande enligt nu gällande timplan. De s.k. sta-&lt;br&gt;dieveckotimmarna (omfattande 40 min/vecka) som totalt uppgår till 283&lt;br&gt;för hela grundskolan har omräknats till klocktimmar (60 min). Läsåret&lt;br&gt;har beräknats vara 35,6 veckor (minst 178 dagar). Det totala antalet tim-&lt;br&gt;mar blir då 6 717. Idag reduceras undervisningen av olika ”schemabry-&lt;br&gt;tande” aktiviteter. Det gäller t.ex. friluftsdagar, prao och skolavslutning-&lt;br&gt;ar. De olika ämnena har därför i jämförelsen reducerats proportionellt&lt;br&gt;för detta (-387 tim). Den angivna tiden för resp, ämne är avrundad&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förslag anges garanterad undervisningstid för ämne eller&lt;br&gt;ämnesgrupp. Denna får inte underskridas annat än som en följd av att&lt;br&gt;skolans val utnyttjas, dvs. om en jämkning skett (upp till 410 timmar).&lt;br&gt;En sådan jämkning innebär att tid omfördelas till del av eller hela äm-&lt;br&gt;nen eller ämnesgrupper, som temastudier eller liknande. Tid för upp-&lt;br&gt;rop, skolavslutningar o.dyl. har inte medräknats i förslaget varför det to-&lt;br&gt;tala antalet timmar är 6 665. Däremot förutsätter förslaget att arbetslivs-&lt;br&gt;orientering och eventuella lägerskolor ingår i undervisningstiden för de&lt;br&gt;olika ämnena. På samma sätt ingår också tid för friluftsdagar i den an-&lt;br&gt;givna tiden för berörda ämnen. Inga hinder föreligger för att lokalt be-&lt;br&gt;sluta om mer tid än den föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelsen utgår vi från de föreslagna ämnesbeteckningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tekniska skäl har tiden för matematik avrundats nedåt (1498.52 tim.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lgr 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen timplan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1588&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bamkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Friluftsdagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prao m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolavslutningar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(lokalt jämknings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utrymme)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4756&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; För de nuvarande orienteringsämnena anges här den sammanlagda tiden. Dessa ämnen&lt;br&gt;ges i dag dels tid som helt block på lågstadiet, dels tid för natur- resp, samhällsorientering&lt;br&gt;på mellan- och högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Här har tiden för fria aktiveteter angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Barnkunskap ingår i regeringens förslag i flera andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Maximalt tillåten jämkning enligt nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Exempel på lokala timplaner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till timplan ger kommunerna inflytande och där-&lt;br&gt;med ansvar för hur den garanterade undervisningstiden skall dispone-&lt;br&gt;ras, såväl mellan ämnen som inom och mellan olika årskurser i grund-&lt;br&gt;skolan. Kommunen beslutar därutöver också om eventuell ytterligare&lt;br&gt;undervisningstid. De bedömningar som bör ligga till grund för beslut i&lt;br&gt;timplanefrågor är i första hand en fråga för lärarna och rektorn. Det är&lt;br&gt;professionella bedömningar, av de lokala behoven och av tillgänglig&lt;br&gt;kompetens samt samråd med föräldrar och elever, som ger underlag för&lt;br&gt;sådana beslut. För varje skola måste alltså en mer detaljerad lokal tim-&lt;br&gt;plan bestämmas. Utifrån denna skall sedan schemaläggningen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer sex exempel på olika lokala tillämpningar av&lt;br&gt;timplanen att ges. Exemplen skall endast ses som illustrationer av de&lt;br&gt;möjligheter som timplanen ger. De är enbart teoretiska konstruktioner&lt;br&gt;och skall inte betraktas som rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden i exemplen anges som timmar per årskurs. Dessa har i exemp-&lt;br&gt;len avrundats till hela timmar varför totalsumman inte alltid stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Exempel 1 - Hammarskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ljushammar är ett gammalt brukssamhälle. Det är en liten ort med stor&lt;br&gt;inflyttning av invandrare. Många av dessa arbetar på den enda större in-&lt;br&gt;dustrin som numera finns på orten. För att öka samhörigheten mellan&lt;br&gt;invandrarelever och svenska elever har Hammarskolan valt att särskilt&lt;br&gt;under de första åren satsa på en undervisning med hembygdsprofil. Ett&lt;br&gt;viktigt komplement till profilen är en förstärkt religionsundervisning.&lt;br&gt;Motiven för detta är bl.a. det stora behov av ökade kunskaper om vårt&lt;br&gt;kristna kulturarv som lärarna upplever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna utarbetar en modell för vilket innehåll som skall väljas och&lt;br&gt;hur undervisningen skall organiseras. Skolledningen godkänner försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den godkända modellen innehåller bl.a. följande inslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur såg här ut för 50 år sedan, 100 år, 200 år, 300 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dåtidens industrier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Dåtidens invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livet på det gamla bruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur bodde man, mäns och kvinnors arbetssituation, barnens si-&lt;br&gt;tuation, skolgång, kyrkans betydelse, fackföreningsrörelsens och&lt;br&gt;nykterhetsrörelsens framväxt, effekter av ny teknik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ljushammaråns betydelse för ortens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur ser det ut i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna fortsätter sedan arbetet med att utveckla profilen, såväl dess&lt;br&gt;innehåll, som dess omfattning. Man väljer följande konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första fem åren läggs ett tema kallat Hembygden, till vilket&lt;br&gt;tid och innehåll från ämnena samhällskunskap, historia, geografi, biolo-&lt;br&gt;gi, hemkunskap och teknik används. Utlagt per vecka får därmed temat&lt;br&gt;Hembygden ca 1,5 timme under det första året och drygt 3 timmar un-&lt;br&gt;der det femte skolåret. Viss jämkning av tid görs från de naturveten-&lt;br&gt;skapliga ämnena till de samhällsvetenskapliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hammarskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hembygden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;808&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Exempel 2 - Fredriksbergsskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En alldeles vanlig skola har den alltid varit, Fredriksbergsskolan. En&lt;br&gt;stabil lärarkår, gott skolklimat och eleverna trivs. Skolans lärare är nöj-&lt;br&gt;da med de resultat som skolan uppnår och tycker att det är naturligt att&lt;br&gt;fortsätta att undervisa i huvudsak som tidigare. Flera av lärarna närmar&lt;br&gt;sig pensionsåldern och menar att skolan kan avvakta med större föränd-&lt;br&gt;ringar tills nya lärare tar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn, som delar lärarnas bedömning, beslutar att fördela tiden för&lt;br&gt;skolans val på ett sätt som gör förändringarna relativt små i jämförelse&lt;br&gt;med timfördelningen i Lgr 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram t.o.m. det sjätte skolåret läggs undervisningen i både de sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga och de naturvetenskapliga ämnena samt tekniken&lt;br&gt;upp i ett orienteringsämne. De olika ämnenas kursplaner tjänar som&lt;br&gt;mål för vad eleverna bör kunna inom respektive ämne och som vägled-&lt;br&gt;ning för lärarnas uppläggning av undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. det sjunde skolåret organiseras undervisningen i samhällskun-&lt;br&gt;skap, historia, geografi och religionskunskap som ett samhällsvetenskap-&lt;br&gt;ligt område. Härigenom kan den ämnessamverkan fortsätta, som lärarna&lt;br&gt;under flera års tid funnit vara värdefull för att ge eleverna sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och helhet. På liknande sätt planeras undervisningen i biologi, fysik och&lt;br&gt;kemi som ett sammanhängande naturvetenskapligt undervisningsområ-&lt;br&gt;de. Det nya ämnet teknik ges under de senare årskurserna egen tid bl.a.&lt;br&gt;för att underlätta samverkan med hemkunskap under sjunde och åtton-&lt;br&gt;de året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årskurs 7 påbörjas också studierna i det andra främmande språket.&lt;br&gt;Tiden till elevens personliga val har i detta exempel antagits fördela sig&lt;br&gt;på praktiskt-estetiska ämnen och ett tredje främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredriksbergsskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Orienteringsämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Samhällsorientering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturorientering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;832&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;Exempel 3 - Hagaskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Hagaskolan finns ett par musiklärare som sedan flera år arbetat med&lt;br&gt;körverksamhet för skolans elever. Vid skolavslutningar, luciatåg och&lt;br&gt;examensfester är det självklart att någon av skolkörerna skall sjunga. Nu&lt;br&gt;senast har eleverna skrivit och uppfört en musikal som blev en stor&lt;br&gt;framgång. Musikalprojektet var möjligt att genomföra genom samarbete&lt;br&gt;med den kommunala musikskolan, som stod för blåsensemblen och lå-&lt;br&gt;nade ut instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu växer efterfrågan på att få vara med i någon av körerna. Några ele-&lt;br&gt;ver vill ha hjälp med arrangemang till sin musikgrupp. På flera möten&lt;br&gt;diskuteras frågan hur skolan skall kunna ta tillvara det stora intresse&lt;br&gt;som finns bland eleverna och förslag kommer om att starta särskilda&lt;br&gt;musikklasser. Dessutom är det flera föräldrar från andra delar av kom-&lt;br&gt;munen som väljer Hagaskolan just för dess duktiga musiklärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfrågad av rektor gör musiklärarna en skiss över hur de skulle kun-&lt;br&gt;na tänka sig att organisera musikklasser, förslag till timfördelning och&lt;br&gt;vilka resurser som i så fall skulle behövas. Viss instrumentalundervis-&lt;br&gt;ning skulle kunna ske i samarbete med den kommunala musikskolan,&lt;br&gt;som också dras in i förberedelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn inser ganska snart att skolans egna resurser måste förstärkas. Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;Bl.a. behöver man ytterligare en tjänst som musiklärare för att kunna Bilaga D&lt;br&gt;arbeta med mindre grupper och ett nytt piano i samlingssalen. I en skri-&lt;br&gt;velse till skolstyrelsen redovisar hon planerna på att i samarbete med&lt;br&gt;kommunala musikskolan starta utvidgad musikundervisning i särskilda&lt;br&gt;klasser samt de resurser detta ställer krav på. Skolstyrelsen behandlar&lt;br&gt;frågan i samband med den årliga budgetberedningen och eftersom det&lt;br&gt;ses som ett angeläget förslag tillstyrks det efter att skoldirektören visat&lt;br&gt;att det var möjligt att genomföra genom en omprioritering av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Hagaskolan utnyttjar rektorn det tidsutrymmet som timplanen ger&lt;br&gt;för skolans val på en musikklass per årskurs. Den klassen får, om ele-&lt;br&gt;verna utnyttjar den tid de själva kan välja, härigenom musikundervis-&lt;br&gt;ning under de fem första åren med 1,5-3,5 timmar per vecka, och med&lt;br&gt;3,5-5 timmar per vecka under de fyra senare åren. I tiden kan då ingå&lt;br&gt;instrumentalundervisning, som kommunala musikskolan ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hagaskolans uppläggning av sin musikklass ger mer tid för musikun-&lt;br&gt;dervisning än flertalet av de försök med musikklasser som bedrivs. Om-&lt;br&gt;räknat i 40-minuterslektioner skulle musikklasseleverna i Hagaskolan&lt;br&gt;kunna få 10 stadieveckotimmar under lågstadiet, 15 under mellanstadiet&lt;br&gt;och 20 under högstadiet. Den försöksverksamhet med musikklasser,&lt;br&gt;som många kommuner nu driver, ger i allmänhet musikklasseleverna&lt;br&gt;upp till 15 stadieveckotimmar under mellanstadiet och 12 på högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hagaskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;838&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Exempel 4 - Sörängsskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sörängsskolan är en grundskola med alla årskurser i en förort till&lt;br&gt;Stockholm. Det är ett relativt nybyggt och invandrartätt område. Skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är bara några år gammal med stora och ändamålsenliga lokaler, men&lt;br&gt;det finns redan tendenser till vandalisering och slitage. Skolan har en&lt;br&gt;integrerad sexårsverksamhet i en s.k. barnskola och en integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledningen konstaterade att såväl den nationella som lokala utvär-&lt;br&gt;deringar visade att skolans resultat låg under genomsnittet i landet. Spe-&lt;br&gt;ciellt var svenskkunskaperna hos de många invandrareleverna dåliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledningen bestämde sig för göra en grundlig inventering av såväl&lt;br&gt;skolans problem som dess möjligheter. I denna inventering drogs alla&lt;br&gt;personalkategorier, såväl som elever och föräldrar in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man konstaterade tillsammans att behovet av en förbättrad svenskun-&lt;br&gt;dervisning var stort och att många elever hade dåliga motionsvanor. På&lt;br&gt;plussidan nämndes särskilt den engagerade personalkåren där många&lt;br&gt;var lite besjälade av pionjärandan på en ny skola, bra lokaler, en väl&lt;br&gt;fungerande skolbarnsomsorg och framför allt en vilja till utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledningen föreläde ungdoms- och utbildningsnämnden ett hand-&lt;br&gt;lingsprogram vid dess majsammanträde 1994. Detta antogs av nämnden,&lt;br&gt;som också gick med på att omprioritera vissa resurser så att Sörängssko-&lt;br&gt;lan fick ett mindre budgettillskott. Tillskottet skulle användas för att&lt;br&gt;förbättra mathållningen i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1995/96 lade sedan skolledningen ut en timplan som innebar&lt;br&gt;att större delen av resurserna för skolans val lades på en förstärkning av&lt;br&gt;idrottsämnet, en mindre förstärkning av hemkunskap och en kraftig&lt;br&gt;förstärkning av svenska. Eleverna uppmuntrades att i de egna valen väl-&lt;br&gt;ja hemspråk, vilket många elever också gjorde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entusiasmerade av alla diskussionerna på skolan och ivriga att få vara&lt;br&gt;med i det nya tog en rad lärare initiativ till temaundervisning och sam-&lt;br&gt;verkan. Som exempel kan nämnas att ett par klasslärare tillsammans&lt;br&gt;med svenskläraren och bildläraren startade ett projekt där invandrarele-&lt;br&gt;ver fick skriva berättelser om sina hemländer, som illustrerades på bild-&lt;br&gt;lektionerna. För högstadieeleverna växte det ut till rena tvärvetenskapli-&lt;br&gt;ga projekt som sträckte sig över svenska, geografi, samhällskunskap,&lt;br&gt;bild m.fl. ämnen. Många egna val hamnade inom dessa projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sörängsskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 667&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;Exempel 5 - Ytterstaskolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På Ytterstaskolan, en äldre skola med undervisning i årskurserna 7-9,&lt;br&gt;har sedan flera år funnits ett väl fungerande samarbete mellan lärarna i&lt;br&gt;de naturvetenskapliga ämnena. En gemensam syn på undervisningen i&lt;br&gt;dessa ämnen har utvecklats. Lärarna är mycket medvetna om att många&lt;br&gt;elever, främst flickor, brukar tappa intresset för naturvetenskap och tek-&lt;br&gt;nik i den senare delen av grundskolan. Sedan ett par år har man därför&lt;br&gt;ett samarbete med klasslärarna på de skolor som utgör upptagningsom-&lt;br&gt;råde. Detta samarbete har bland annat kommit till uttryck genom att&lt;br&gt;eleverna redan i årskurs 3 fått möjlighet att nyttja de särskilda labora-&lt;br&gt;tionssalarna vid Ytterstaskolan. Eleverna i årskurs 9 har också fungerat&lt;br&gt;som handledare för sina yngre kamrater och själva, tillsammans med&lt;br&gt;sin lärare, utarbetat olika stationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor vid skolan gav, med anledning av de nya kursplanerna och&lt;br&gt;den nya timplanen, denna lärargrupp i uppdrag att utarbeta ett förslag&lt;br&gt;till hur de nya möjligheterna skulle kunna användas för att ytterligare&lt;br&gt;utveckla och förstärka undervisningen i både naturvetenskap och tek-&lt;br&gt;nik. Lärarna som uppfattade uppdraget som positivt gav sig i kast med&lt;br&gt;uppgiften. Resultatet blev bifogade timplan och en lokal arbetsplan, i&lt;br&gt;vilken särskilt perspektivet 1-9 och gruppens ambitioner vad avser ut-&lt;br&gt;veckling av undervisningen lyfts fram. Arbetet presenterades för övriga&lt;br&gt;lärare såväl vid Ytterstaskolan som vid de andra skolor som berördes.&lt;br&gt;Efter en del diskussioner framträdde en stor enighet om att ”i perspek-&lt;br&gt;tiv av det allmänna behovet av förstärkt teknisk/naturvetenskaplig kom-&lt;br&gt;petens för att kunna delta i samhällslivet, men också för att öka intres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set hos flickor och därmed bredda rekryteringsunderlaget till teknisk/ Prop. 1992/93:220&lt;br&gt;naturvetenskaplig utbildning” satsa på att utveckla undervisningen i Bilaga D&lt;br&gt;den föreslagna riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor beslutar därefter att tillämpa den föreslagna timplanen. I den-&lt;br&gt;na hade de naturvetenskapliga ämnena, under de första fem åren, inte-&lt;br&gt;grerats i ett naturvetenskapligt ämnesblock med tonvikt på biologi. Un-&lt;br&gt;der de fyra senare skolåren sker en uppdelning i biologi, fysik, kemi.&lt;br&gt;Undervisningen vid skolan planeras så att de naturvetenskapliga ämne-&lt;br&gt;na sammanläggs i längre sammanhängande arbetspass. Därigenom kan&lt;br&gt;de samverkande lärarna utan större svårigheter genomföra exkursioner&lt;br&gt;och andra former av undersökningar utanför skolbyggnaderna. Alla ele-&lt;br&gt;ver ges dessutom möjlighet att, inom ramen för studie- och yrkesorien-&lt;br&gt;teringen, auskultera på NT-, Industri- och Elteletekniska programmet&lt;br&gt;vid kommunens gymnasieskola. Ett särskilt program för att göra dessa&lt;br&gt;auskultationer till positiva upplevelser för flickorna utarbetas i samar-&lt;br&gt;bete med lärarna vid gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikämnet, som har starka beröringspunkter med bl.a. slöjd, hem-&lt;br&gt;kunskap och historia ges tid redan från andra året. Den tidiga starten&lt;br&gt;motiveras främst med att man för att utveckla flickornas intresse för&lt;br&gt;teknik måste påbörja undervisningen när deras spontana intresse för&lt;br&gt;området är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterstaskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturorientering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Exempel 6 - Axviksskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Axviksskolan har undervisning i alla årskurser och är belägen i närhe-&lt;br&gt;ten av havet. Varje skola skall senast i maj till skolstyrelsen redovisa sin&lt;br&gt;lokala arbetsplan tillsammans med uppgifter om hur skolan avser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördela undervisningstiden. Rektorn skall enligt kommunens skolplan&lt;br&gt;fatta beslut efter samråd med lärare, elever och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de diskussioner, som förs med anledning av kommunens beslut, fast-&lt;br&gt;nar man vid Axviksskolan för att betona miljöfrågorna. Huvudargu-&lt;br&gt;mentet är att man ser möjligheter i att bygga på elevernas intresse och&lt;br&gt;engagemang i miljöfrågor bland annat för att skapa en stark motivation&lt;br&gt;för skolarbetet. Kollegiet ser också miljöfrågorna som mycket centrala&lt;br&gt;och vill förstärka undervisningen i dessa frågor i syfte att ge eleverna&lt;br&gt;bättre handlingsberedskap inför deras fortsatta liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den lokala arbetsplanen, efter diskussioner bland lärarna och med&lt;br&gt;elever och föräldrar, fastställer rektor därför den föreslagna inriktning-&lt;br&gt;en. Under de första 6 åren sker undervisningen i ett orienteringsämne&lt;br&gt;bestående av geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap, bio-&lt;br&gt;logi, fysik, kemi och teknik. Genom att utnyttja de möjligheter till om-&lt;br&gt;fördelning som skolans val ger, tillsammans med bidrag från främst de&lt;br&gt;naturvetenskapliga ämnena skapas ett genomgående tema under hela&lt;br&gt;skoltiden - strimman - som benämns miljö. Denna tidsfördelning be-&lt;br&gt;slutas av rektorn efter förslag från lärarna. Målen för detta tema hämtas&lt;br&gt;ur kursplanerna för biologi, fysik, kemi, teknik och samhällskunskap.&lt;br&gt;Arbetslaget som har ansvar för strimman består dock av representanter&lt;br&gt;också för bl.a. hemkunskap. På detta sätt försäkrar man sig om att un-&lt;br&gt;dervisningen i de olika ämnena planeras så att samverkan kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn beslutar också att avsätta resurser för att under två år särskilt&lt;br&gt;följa den valda uppläggningen. Framförallt syftar utvärderingen, som&lt;br&gt;görs av en utomstående utvärderare, till att säkerställa att kursplanernas&lt;br&gt;mål i respektive ämne uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axviksskolan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Orienteringsämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö-strimma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;676&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, P. Westerberg,&lt;br&gt;Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Ask anmäler fråga om en ny läroplan och ett nytt betygssystem&lt;br&gt;för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särsko-&lt;br&gt;lan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen besutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, samesko-&lt;br&gt;lan, specialskolan och den obligatoriska särskolan i enlighet med bila-&lt;br&gt;gan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ........................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Skolan i en föränderlig värld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förändringar i skolans närhet och omvärld ......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Skolans roll och uppgifter ...................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Skolutvecklingen under 1980-talet................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag .......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Läroplanen - struktur och inriktning ............. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Läroplanen - mål och riktlinjer .................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kursplanerna - struktur ........................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Kursplanerna - innehåll ....................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Timplanen - struktur och innehåll ............... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem ........ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.1 Riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betygssystem ............................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.2 Betyg och prov .......................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.3 Komplettering........................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.4 Fristående skolor ........................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.5 Skolans resultatansvar ..................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Övriga ändringar i skollagen .................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och genomförande .................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag............................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ................................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen ............................. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag .............................. 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A Arbetsgruppens förslag till läroplan för grundskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialskolan och den obligatoriska särskolan ...... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga B Exempel på betygskriterier..................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga C Jämförelse med Lgr 80 ........................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga D Exempel på lokala timplaner ................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet 1993-05-19 &amp;nbsp;............... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43824, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Läroplanskommitténs&lt;br&gt;betänkande (SOU 1992:94) Skola för bildning&lt;br&gt;Uppdraget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har främst haft till uppgift att utarbeta förslag till&lt;br&gt;läroplaner för grundskolan, gymnasieskolan och komvux samt till timp-&lt;br&gt;lan och kursplaner för grundskolan. Vidare har den haft att utarbeta&lt;br&gt;förslag till utgångspunkter för den skolförberedande verksamheten och&lt;br&gt;förslag till förstärkt undervisning i svenska och språk i de olika skolfor-&lt;br&gt;merna. Kommittén har även haft vissa andra uppdrag som rör den gym-&lt;br&gt;nasiala utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund och motiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett läroplansarbete handlar ytterst om frågor kring utbildningens grund&lt;br&gt;och vad ett offentligt skolväsende kan göra och skall göra. Det handlar&lt;br&gt;också om bildning i dess djupaste och vidaste mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån detta har kommittén haft följande frågor som utgångspunkter&lt;br&gt;för sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka uppgifter blir viktiga och möjliga för skolan att ha i framti-&lt;br&gt;den?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka mål skall skolan ha och hur skall de utformas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilket innehåll skall väljas ut för lärande och hur skall det organi-&lt;br&gt;seras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vad skall styras nationellt och vilken frihet skall finnas lokalt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med en ny läroplan kan aldrig ske förutsättningslöst. Nu gäl-&lt;br&gt;lande läroplaner och den utbildningsdiskussion som pågår inom och ut-&lt;br&gt;om landets gränser måste utgöra en utgångspunkt. Hänsyn måste också&lt;br&gt;tas till hur ansvaret för skolans utveckling nu är fördelat mellan politi-&lt;br&gt;ker och professionella, mellan stat och kommun. Hänsyn måste vidare&lt;br&gt;tas till behovet av att säkerställa en likvärdig och kvalitativt god utbild-&lt;br&gt;ning över hela landet och att samtidigt ge utrymme för en lokal och in-&lt;br&gt;dividuell valfrihet. Andra viktiga utgångspunkter är den övergripande&lt;br&gt;struktur som beslutade reformer utgör, de förändringar som skett och&lt;br&gt;sker i skolans omvärld liksom aktuell forskning om kunskap och läran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Läroplaner och skolans uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner är viktiga i ett pluralistiskt samhälle för att fastställa och le-&lt;br&gt;gitimera såväl skolans värdegrund som urvalet och organisationen av in-&lt;br&gt;nehållet i skolan. En läroplan måste sålunda innehålla både värden och&lt;br&gt;mål. I skollagen anges de grundläggande värden som skall gälla för det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning,&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värderingar, varje människas egenvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respekt för vår gemensamma miljö. Sådana värden, som även kommer&lt;br&gt;till uttryck i bl.a. grundlagen, i FN:s deklaration om de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna och i FN:s konvention om barnets rättigheter, kan kallas&lt;br&gt;oförytterliga, genom att de i en given kulturkrets gäller under alla om-&lt;br&gt;ständigheter. De kan aldrig sättas ur spel, även om de under vissa om-&lt;br&gt;ständigheter kan te sig opraktiska, oekonomiska eller onyttiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål anger däremot sådant som skall uppnås eller eftersträvas. Målen i&lt;br&gt;läroplanen, och i kursplanerna, skall inte sätta ett tak för kunskapsut-&lt;br&gt;vecklingen. Utöver värden och mål skall läroplanen innehålla riktlinjer&lt;br&gt;för arbetet i skolan. Riktlinjerna avser rättesnören eller principer för&lt;br&gt;arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har läroplans- och kursplanearbete länge betraktats som en&lt;br&gt;angelägenhet för politiker, adminstratörer och ämnesexperter. De som&lt;br&gt;är verksamma i skolan har förväntats ”förverkliga” läroplanen. En kon-&lt;br&gt;sekvens av den förändrade styrningen av det offentliga skolväsendet och&lt;br&gt;av de nya möjligheterna att etablera fristående skolor är att skolans per-&lt;br&gt;sonal fått ett större ansvar för hur stoff väljs ut och organiseras och för&lt;br&gt;val av arbetssätt och metoder. Lärare och elever får anledning att arbeta&lt;br&gt;med frågor som tidigare i hög grad skötts av den centrala skoladmini-&lt;br&gt;strationen och läromedelsförlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade styrningen ger förnyad aktualitet också åt frågan om&lt;br&gt;likvärdighet och valfrihet. Likvärdighet har varit ett centralt begrepp&lt;br&gt;för utvecklingen av svensk skola, och har motiverat en lång rad av stat-&lt;br&gt;liga insatser för att styra den svenska skolan. Frågan om valfrihet har&lt;br&gt;emellertid också varit central i diskussionen om skolan och har under&lt;br&gt;årens lopp tagit sig olika uttryck. De gångna årens erfarenheter visar att&lt;br&gt;frågor om likvärdighet och valfrihet är lika viktiga som någonsin tidiga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska skolan skall ge alla barn och ungdomar en gemen-&lt;br&gt;sam grund att stå på, men möjligheterna att på lokalt och enskilt initia-&lt;br&gt;tiv utforma en skola som präglas av rik mångfald och variation måste&lt;br&gt;också säkerställas. Förslagen till nya måldokument måste därför utfor-&lt;br&gt;mas så att nationell likvärdighet bevaras och att utrymme finns för lokal&lt;br&gt;och individuell frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kunskap och färdigheter” och ”fostran” har angetts som skolans hu-&lt;br&gt;vuduppgifter i nästan alla styrdokument för skolan. Dessa uppgifter har&lt;br&gt;ibland ställts mot varandra, men motsättningen dem emellan är sken-&lt;br&gt;bar. All undervisning innebär fostran i någon mening. Bakom detta&lt;br&gt;ryms emellertid frågor som en större läroplansförändring väcker och&lt;br&gt;som varje tid måste ge sina svar på. Några exempel på sådana frågor är:&lt;br&gt;Vilka uppgifter för skolan är viktiga och möjliga i framtiden? Vilka mål&lt;br&gt;skall skolan ha och vilket innehåll skall väljas ut? Vilken frihet skall&lt;br&gt;finnas? De grundläggande frågorna kring undervisningens mål och hur&lt;br&gt;dessa skall förverkligas måste ställas och besvaras av alla verksamma i&lt;br&gt;skolan. Läroplanerna ger inga färdiga svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje skolsystem och läroplan bygger på vissa bestämda föreställning-&lt;br&gt;ar om människans förmåga och möjligheter att lära. Varje tidsepok har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina dominerande föreställningar om vad som är meningsfullt att lära&lt;br&gt;och vad lärande är. Olika bildningstraditioner, inklusive våra inhemska&lt;br&gt;är därför en viktig plattform när frågorna skall besvaras. Frågan om vad&lt;br&gt;bildning i vår tid är, måste ställas i relation till det konkreta arbetets&lt;br&gt;förutsättningar och villkor. Med varje genomgripande läroplansföränd-&lt;br&gt;ring aktualiseras den klassiska bildningsfrågan och därmed frågor kring&lt;br&gt;vad ett offentligt utbildningsväsende kan göra och vilken roll det skall&lt;br&gt;ha. Frågorna kan aldrig ges ett enkelt svar eftersom framtiden inte kan&lt;br&gt;förutsägas. Frågorna måste dock ställas då de markerar att skolan inte&lt;br&gt;kan nöja sig med att verkställa nuets krav. Skolans bildningsarbete mås-&lt;br&gt;te snarare bygga på seklers samlade erfarenheter. Detta handlar dock in-&lt;br&gt;te om att söka återskapa något som funnits tidigare. En skola för alla,&lt;br&gt;där bildningsarbetet är huvudsak, har aldrig funnits.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kunskaper och lärande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Varje skolsystem och varje läroplan bygger på föreställningar om vad&lt;br&gt;kunskap är och hur lärande sker. I ett system där staten endast skall an-&lt;br&gt;ge mål för och inriktning av skolverksamheten blir det än viktigare att i&lt;br&gt;läroplansarbetet redovisa en uppfattning om kunskap och lärande. Mål-&lt;br&gt;och resultatstyrning ställer krav på tydliga nationella beskrivningar av&lt;br&gt;vilka kunskaper eleverna skall utveckla och detta förutsätter i sin tur en&lt;br&gt;kvalificerad kunskapsdiskussion bland skolledare, lärare och elever på&lt;br&gt;de lokala skolorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för förslagen om vilka slags kunskaper det är skolans upp-&lt;br&gt;gift att förmedla redovisas en uppfattning om kunskap och lärande med&lt;br&gt;utgångspunkt i aktuell forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt tre aspekter av kunskap, vars betydelse kommit&lt;br&gt;alltmer i fokus under de senaste decennierna. Den första är kunskapens&lt;br&gt;konstruktiva aspekt. Detta innebär att kunskap inte är en avbildning av&lt;br&gt;världen, utan ett sätt att göra världen begriplig. Kunskaper utvecklas i&lt;br&gt;ett växelspel mellan vad man vill uppnå, den kunskap man redan har,&lt;br&gt;problem man upplever med utgångspunkt i denna samt de erfarenheter&lt;br&gt;man gör. Den andra aspekten på kunskap är den kontextuella. Kunskap&lt;br&gt;är beroende av sitt sammanhang, vilket utgör den grund mot vilken&lt;br&gt;kunskapen blir begriplig. Den tredje är kunskapens funktionella, eller&lt;br&gt;instrumentella, aspekt dvs. kunskap som redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns kunskaper av olika slag. Man kan t.ex. veta att saker förhål-&lt;br&gt;ler sig på vissa sätt, man kan veta hur något skall göras och kunna göra&lt;br&gt;det, man kan förstå sammanhang och innebörder och man kan handla&lt;br&gt;med gott omdöme. Fyra olika kunskapsformer diskuteras i betänkandet;&lt;br&gt;fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det måste finnas en balans&lt;br&gt;mellan dessa kunskapsformer eftersom de kompletterar varandra och&lt;br&gt;utgör varandras förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén ger vidare en redovisning av hur inlärningsforskningen&lt;br&gt;bidragit till en förändrad förståelse av individers lärande. Förändringen&lt;br&gt;kan beskrivas i tre steg, nämligen lärande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- införlivande av yttre kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förståelse utifrån elevens utvecklingsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett samspel mellan individ och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människans förståelse och tänkande är inte något enbart mentalt. Det&lt;br&gt;är alltid något som skall förstås av någon i ett sammanhang. Detta sam-&lt;br&gt;manhang är såväl språkligt som praktiskt. Det är genom interaktion&lt;br&gt;med andra människor såväl som med den fysiska omgivningen som in-&lt;br&gt;dividen lär sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den forskningsgenomgång som kommittén gjort&lt;br&gt;kan skolans kunskapsuppgift inte enkelt reduceras till en fråga om ur-&lt;br&gt;val av kunskaper att förmedla. Kunskaper kan inte betraktas som färdi-&lt;br&gt;ga produkter, som kan förstås isolerade från de sammanhang där de ut-&lt;br&gt;vecklades. På samma sätt påverkas elevernas kunskapsutveckling av hur&lt;br&gt;skolans verksamhet är organiserad. Skolan måste erbjuda ett socialt&lt;br&gt;sammanhang där elevernas ”kunskapande” blir meningsfullt. Eleverna&lt;br&gt;måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika ämnesområden på&lt;br&gt;ett sätt så att de kan fungera som intellektuella verktyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skolan skall det finnas en balans mellan praktiska och teoretiska&lt;br&gt;kunskaper. Genom reflektion över praktiska erfarenheter och genom&lt;br&gt;praktisk erfarenhet av teoretiskt arbete utvecklas förmågan till tänkande&lt;br&gt;och reflektion. Härigenom läggs en första grund för utveckling av ett&lt;br&gt;vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. I det kunskapande arbetet ingår&lt;br&gt;också kreativa, estetiska och etiska dimensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgången av begreppen kunskap och lärande mynnar ut i en dis-&lt;br&gt;kussion om de kunskaper skolan skall förmedla, samt hur detta kan&lt;br&gt;komma till uttryck i läro- och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skolan och omvärldsförändringarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om urval och organisation av kunskap behandlas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de förändringar som aktualiserats främst sedan de nu gällande&lt;br&gt;läroplanerna utformades. Förändringar både i och utanför skolan, i&lt;br&gt;Sverige såväl som i det övriga Europa och världen ställer successivt nya&lt;br&gt;krav riktade mot skolan. Kraven måste noggrant prövas i relation till de&lt;br&gt;huvuduppgifter det offentliga skolväsendet har och till den ansvarsför-&lt;br&gt;delning som nu gäller på skolområdet. I fokus står därmed de urvalsfrå-&lt;br&gt;gor som är knutna till vad som nationellt skall anges och vad som är fö-&lt;br&gt;remål för lokala beslut och överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns och ungdomars livsvärldar påverkas av strukturen hos och roll-&lt;br&gt;fördelningen mellan familj, skola och samhället i övrigt. Skolans roll&lt;br&gt;och betydelse har ökat samtidigt som den både som informationsför-&lt;br&gt;medlare och normskapare utsätts för konkurrens på ett annat sätt än ti-&lt;br&gt;digare. Skolans, främst då grundskolans, samverkan med hemmen mås-&lt;br&gt;te utvecklas. Skolan som en trygg, utvecklande och socialt fostrande&lt;br&gt;plats måste samtidigt betonas. Skolans verksamhet skall bygga på och&lt;br&gt;har som en viktig uppgift att förmedla och stärka grundläggande demo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kratiska och etiska värden. En viktig förutsättning för detta är att ele-&lt;br&gt;vernas personliga ansvar och inflytande i skolan stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående internationaliseringen ställer skolan inför delvis nya&lt;br&gt;uppgifter. Detta har konsekvenser såväl för de nationella styrdokumen-&lt;br&gt;ten som för det lokala arbetet i skolan. Utbildningen i främmande språk&lt;br&gt;behöver förstärkas. Skolans uppgift att förmedla centrala delar av vårt&lt;br&gt;kulturarv får ny aktualitet som grund för internationell samverkan och&lt;br&gt;för förståelse och respekt för andra folks kultur och värdegrund. Skolan&lt;br&gt;präglas av en allt större mångkulturalitet som i sig kan utveckla kultu-&lt;br&gt;rell medvetenhet och bidra till att skilda kulturmönster och språk som&lt;br&gt;representeras i skolan, ses som en tillgång. Kontakter med skolor i and-&lt;br&gt;ra länder samt utbildningsutbyte av skilda slag skall aktivt främjas. In-&lt;br&gt;ternationell samverkan, t.ex. i form av överenskommelser och konven-&lt;br&gt;tioner, är viktig att stödja och sprida kännedom om inom skolans värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medialt präglade samhället skapar nya villkor för opinionsbild-&lt;br&gt;ning och bidrar till framväxten av olika ungdomskulturer. För att få&lt;br&gt;överblick i informationsflödet, förstå sin omgivning och sin egen tid&lt;br&gt;och ta ställning till öppna och dolda budskap, behövs förmåga att kun-&lt;br&gt;na sovra och kritiskt granska samt att kunna tolka ord och bild - läsa&lt;br&gt;det visuella språket. Det är förmågor som skolan bör utveckla genom&lt;br&gt;att låta eleverna använda sig av moderna hjälpmedel som datorer, video&lt;br&gt;m.m. Det är mer fråga om att använda sig av nya hjälpmedel och till-&lt;br&gt;gänglig teknik än att göra dessa till ett innehåll i skolan. Informations-&lt;br&gt;teknologins utveckling ger nya förutsättningar för bl.a. tillgång till nya&lt;br&gt;kunskapskällor för kontakter mellan skolor och även för lärarfortbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgen om den gemensamma miljön, lokalt och nationellt såväl&lt;br&gt;som internationellt, förutsätter grundläggande kunskaper om centrala&lt;br&gt;sammanhang såsom resursförbrukning, kretslopp och ekologiska sys-&lt;br&gt;tem. Konsekvenser av materiell konsumtion och levnadsvanor måste bli&lt;br&gt;klara för alla, engagemang och uppfinningsrikedom krävs för ett be-&lt;br&gt;mästrande av miljöproblemen. Miljökunskap behöver i grundskolan få&lt;br&gt;en fast ämnesförankring samtidigt som samverkan mellan ämnen är vä-&lt;br&gt;sentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i samhället innesluter ökade krav på medborgerligt in-&lt;br&gt;flytande och att kunna välja mellan alternativ. Skolan har en viktig roll&lt;br&gt;i att ge medborgerlig bildning. Detta innebär bl.a. att kunna, vilja och&lt;br&gt;våga använda det talade och skrivna språket, ha förmåga till kritisk&lt;br&gt;granskning och att kunna möta och värdera argument. Det innebär&lt;br&gt;också en vana att fungera i demokratiska former och en delaktighet i&lt;br&gt;vårt kulturarv i vid mening. Kraven på inflytande och eget ansvar ställs&lt;br&gt;också alltmer i arbetslivet, där människors kompetens, förmåga att vär-&lt;br&gt;dera kompetens samt kommunikations- och samarbetsförmåga accen-&lt;br&gt;tueras. Förändringar i ungdomars villkor och i arbetslivet innebär att&lt;br&gt;arbetslivsorientering och studie- och yrkesorientering även fortsättnings-&lt;br&gt;vis måste vara en del av skolans verksamhet, men formerna för bl.a. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan skall främst vara före-&lt;br&gt;mål för lokalt bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förståelsen av förändringar som sker i omvärlden och även förståel-&lt;br&gt;sen av kunskapens förändring, kräver ett historiskt perspektiv inte bara&lt;br&gt;i ämnen inriktade på samhällets utveckling utan i all undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De etiska grundfrågorna har alltid varit närvarande men de aktualise-&lt;br&gt;ras på nya sätt genom internationalisering, teknologisk utveckling och&lt;br&gt;andra förändringar i samhället. Etiska perspektiv skall läggas i undervis-&lt;br&gt;ningen i många ämnen. Genom att tas upp i naturliga sammanhang, bå-&lt;br&gt;de i skolans vardagshändelser och som en aspekt av kunskapens konse-&lt;br&gt;kvenser, skapas förutsättningar för utveckling av elevernas medvetna&lt;br&gt;personliga ställningstaganden och för att de kan grunda dessa på såväl&lt;br&gt;värderingar som kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Måldokumenten och styrsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade ansvarsfördelningen för skolan innebär en tydligare för-&lt;br&gt;delning av ansvaret mellan den nationella och den lokala nivån och&lt;br&gt;mellan dem som skall besluta om verksamhetens mål och inriktning&lt;br&gt;(politiker) och dem som skall arbeta för förverkligandet (främst lärare&lt;br&gt;och skolledare). Detta ställer nya krav på styrdokumentens form och&lt;br&gt;funktion. Det ställer också krav på de instrument som måste utvecklas&lt;br&gt;för att nationellt följa och utvärdera skolans verksamhet och för vilka&lt;br&gt;Statens skolverk har ett ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatorientering innebär att skolans verksamhet inte be-&lt;br&gt;höver eller skall styras främst genom regler och föreskrifter utan genom&lt;br&gt;de nationellt uppsatta målen. Lärare, skolledare och elever skall omfor-&lt;br&gt;ma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den eg-&lt;br&gt;na skolan och på det sättet utforma sin lokala arbetsplan. Genom detta&lt;br&gt;och det större utrymme som skall finnas lokalt att bestämma vägarna&lt;br&gt;och medlen för att nå målen kan en slags deltagande målstyrning åstad-&lt;br&gt;kommas. Graden av måluppfyllelse skall sedan avgöras genom de utvär-&lt;br&gt;deringsinsatser som utvecklas nationellt och lokalt. Utvärderingen skall&lt;br&gt;ge signaler tillbaka till beslutsfattarna om var något behöver förbättras&lt;br&gt;och var resurser skall sättas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevers och föräldrars delaktighet och inflytande över elevernas skol-&lt;br&gt;gång yttrar sig bl.a. i rätten att välja skola och inriktning på utbildning-&lt;br&gt;en. Därutöver är möjligheten för elever att inom ramen för en utbild-&lt;br&gt;ning göra individuella val en viktig form av inflytande som bör stärkas.&lt;br&gt;Men också läroplanernas och kursplanernas form och inriktning har&lt;br&gt;stor betydelse för möjligheterna lokalt att komma överens om hur man&lt;br&gt;skall arbeta och vilket konkret innehåll undervisningen skall ha. Målen&lt;br&gt;som anges nationellt måste vara tydliga i sin inriktning men samtidigt&lt;br&gt;lämna ett friutrymme för den lokala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplan har i svenskt språkbruk i regel avsett ett dokument som in-&lt;br&gt;nesluter såväl övergripande mål och riktlinjer som timplaner och kurs-&lt;br&gt;planer. I våra direktiv anges att läroplanerna skall innehålla övergripan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de mål och riktlinjer för utbildningen i landet medan kursplaner och&lt;br&gt;timplaner skall vara särskilda dokument. När vi fortsättningsvis talar&lt;br&gt;om läroplan avser vi alltså endast övergripande mål och riktlinjer. Detta&lt;br&gt;ligger också närmare det synsätt som alltmer vinner internationell ter-&lt;br&gt;räng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationellt fastställda målen föreslås vara av två principiellt skilda&lt;br&gt;slag. ”Strävansmål” är sådana mål som man skall sträva mot och arbeta&lt;br&gt;efter. De skall styra inriktningen av arbetet i skolan. Strävansmålen är&lt;br&gt;vida och högt ställda och meningen är inte att de skall kunna uppnås&lt;br&gt;helt, men de skall vara utgångspunkter för undervisningen. De skall&lt;br&gt;spegla de möjligheter till utveckling som finns i skolan och de skall ge&lt;br&gt;stöd för den lokala urvalsdiskussionen. Till skillnad från strävansmål&lt;br&gt;anger ”uppnåendemål” de kunskaper alla elever skall garanteras att få i&lt;br&gt;grundskolan. Sådana mål skall vara en grund för utvärdering, lokalt&lt;br&gt;och nationellt, och ge signaler om hur långt eleverna har nått i sin kun-&lt;br&gt;skapsutveckling och om resurser av olika slag behöver omfördelas.&lt;br&gt;Kursplanerna för grundskolan föreslås därför innehålla sådana uppnå-&lt;br&gt;endemål som avser slutet av det femte resp, det nionde skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner och kursplaner skall således lämna ett friutrymme för en&lt;br&gt;professionell lokal utveckling av skolan utan att den nationella likvär-&lt;br&gt;digheten äventyras. Samma principer skall gälla den timplan som natio-&lt;br&gt;nellt fastställs för skolan. Timplanen skall främst utgöra en grund för&lt;br&gt;vilka resurser kommunen minst måste avsätta för undervisning och an-&lt;br&gt;ge en minsta garanterad tid för bl.a. de för alla elever obligatoriska äm-&lt;br&gt;nena. Till styrdokumenten på lokal nivå hör skolplanen som fastställs&lt;br&gt;av kommunfullmäktige. Den anger bl.a. vilka resurser kommunen an-&lt;br&gt;slår för att de nationella målen skall nås och hur det kommunala skol-&lt;br&gt;väsendet skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samverkan med förskola och skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att skolan skall kunna erbjuda en så trygg och utvecklande miljö&lt;br&gt;som möjligt är det viktigt att skolan har ett nära och förtroendefullt&lt;br&gt;samarbete med förskola och skolbarnsomsorg. Samarbetet med försko-&lt;br&gt;lan skall främst sikta till att utveckla en skolförberedande verksamhet&lt;br&gt;som skapar kontinuitet för barnen och underlättar skolstarten. Genom&lt;br&gt;en samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg kan man inom de oli-&lt;br&gt;ka verksamheterna skapa optimala förutsättningar för barnets allsidiga&lt;br&gt;utveckling och lärande. Skolan skall ta sin del av ansvaret för att en&lt;br&gt;samverkan kommer till stånd. Förutsättningarna för samverkan har vä-&lt;br&gt;sentligt underlättats av att kommunerna fått rätt att fritt organisera sina&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste förutsättningen för ett gott samarbete mellan skola, för-&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg är att samverkan mellan de olika personal-&lt;br&gt;grupperna bygger på en ömsesidig respekt för varandras yrkeskunnan-&lt;br&gt;de. Det handlar inte om en sammanvävning av roller och uppgifter&lt;br&gt;utan om en nära kommunikation för att skapa gemensamma synsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lösa gemensamma problem. Betydelsen av en sådan samverkan bör&lt;br&gt;avspeglas både i grundskolans läroplan och i pedagogiska program för&lt;br&gt;förskola och fritidshem. För skolans del bör såväl rektors som lärares&lt;br&gt;ansvar framgå. Hur samarbetet skall formas och underlättas liksom frå-&lt;br&gt;gor om ändamålsenlig lokalplanering och gemensam fortbildning ligger&lt;br&gt;på kommunal nivå att besluta om. Barnets behov av kontinuitet, trygg-&lt;br&gt;het och allsidig stimulans måste stå i förgrunden. Detta skall speglas i&lt;br&gt;läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på en läroplan är att den skall svara på frågor om vilka värden&lt;br&gt;utbildningen skall vila på och vilken slags kunskap som skall väljas ut&lt;br&gt;för lärande. Den skall ange vilket kulturarv i vid mening som skall&lt;br&gt;överföras från en generation till nästa och hur skolan skall förbereda&lt;br&gt;för en omvärld i förändring. Den skall också klargöra ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan olika inblandade aktörer och hur ansvaret skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen skall ange de nationella målen, men den skall, till skill-&lt;br&gt;nad från tidigare, inte ge anvisningar om hur målen skall nås, dvs. val&lt;br&gt;av stoff, arbetssätt och arbetsmetod. Detta innebär inte att urvalsfrågan&lt;br&gt;helt läggs över på lokal nivå. I stället ökar kraven på att de nationellt&lt;br&gt;fastställda målen skall vara tydliga och kunna utgöra en grund för loka-&lt;br&gt;la prioriteringar. Samtidigt ges inflytande och ansvar till lärare och rek-&lt;br&gt;torer att utforma verksamhetsmål och undervisningsmål i linje med de&lt;br&gt;nationella målen och att i det praktiska arbetet verka för att nå dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs betänkande i sin helhet kan ses som en kommentar till&lt;br&gt;läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs läroplansförslag innefattar skolans värdegrund och upp-&lt;br&gt;gifter, nationella utbildningsmål samt väsentliga riktlinjer för arbetet i&lt;br&gt;skolan, för skolans samarbete med hemmen samt för samverkan med&lt;br&gt;förskola, gymnasieskola m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska skolväsendet vilar på grundläggande demokratiska värden&lt;br&gt;som historiskt vuxit fram och fått förankring i vårt land. Våra förslag&lt;br&gt;bygger liksom nuvarande läroplaner på denna grund. Förslagen till lä-&lt;br&gt;roplan för grundskolan respektive gymnasieskolan och komvux har sto-&lt;br&gt;ra likheter. Grundläggande värden samt övergripande mål och riktlinjer&lt;br&gt;är i huvudsak gemensamma för de olika skolformerna. Det som skiljer&lt;br&gt;skolformerna åt, deras olika uppdrag, målgrupper, elevernas ålder&lt;br&gt;m.m., kommer främst fram i andra måldokument samt genom hur man&lt;br&gt;på lokal nivå organiserar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lägger förslag till läroplan för grundskolan och till en gemensam&lt;br&gt;läroplan för gymnasieskolan och komvux. Våra läroplansförslag skiljer&lt;br&gt;sig från tidigare läroplaner främst genom att de har en annan uppbygg-&lt;br&gt;nad och form. De främsta skillnaderna är att våra förslag till läroplaner&lt;br&gt;generellt har ett mindre omfång, är mer koncentrerade, skiljer mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden, mål och riktlinjer, inte har anvisningar om arbetssätt, arbetsfor-&lt;br&gt;mer m.m. utan endast väsentliga riktlinjer samt har tydliga adressater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen är i läroplansförslagen disponerade i några områden. Gemen-&lt;br&gt;samma områden i de båda läroplanerna är Kunskaper och färdigheter,&lt;br&gt;Normer och värden samt Elevernas ansvar och inflytande. Målen ut-&lt;br&gt;trycks i ett elevperspektiv; det är elevens kunskapsutveckling som är ut-&lt;br&gt;gångspunkten. Till målen är också knutna riktlinjer där lärarens och&lt;br&gt;skolpersonalens skyldigheter anges. I ett särskilt avsnitt ges riktlinjer för&lt;br&gt;rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanen används, så som vi tidigare redovisat, två typer av mål;&lt;br&gt;strävansmål som skolan skall arbeta mot och sträva efter och, under av-&lt;br&gt;snittet Kunskaper och färdigheter, uppnåendemål som uttrycker vad&lt;br&gt;vatje elev minst skall ha med sig när hon eller han lämnar grundsko-&lt;br&gt;lan. Det är skolhuvudmannens och skolans ansvar att verksamheten in-&lt;br&gt;riktas mot de nationella strävansmålen och att alla elever når de angiv-&lt;br&gt;na uppnåendemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanernas riktlinjer anges lärarens respektive skolpersonalens&lt;br&gt;ansvar. Läroplanen uttrycker därför vad läraren skall, vad all personal&lt;br&gt;skall respektive vad rektor särskilt skall ansvara för. I och med att det&lt;br&gt;läggs ansvar på någon kan också ansvaret utkrävas. Skolpersonal, elever,&lt;br&gt;föräldrar, politiker vet vem som är ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi dels skapar vissa nya begrepp, dels använder etablerade&lt;br&gt;begrepp med delvis nya innebörder föreslår vi också att vissa definitio-&lt;br&gt;ner m.m. läggs som bilaga 1 till läroplanen. Vi föreslår också att som bi-&lt;br&gt;laga 2 till läroplanen skall förtecknas internationella konventioner och&lt;br&gt;andra överenskommelser som Sverige förbundit sig att verka för på ut-&lt;br&gt;bildningens område och som det ankommer på lärare och rektor att be-&lt;br&gt;akta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplaner för grundskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har enligt våra direktiv i uppdrag att för grundskolan lämna färdiga&lt;br&gt;kursplaneförslag i svenska, matematik och musik och förslag till huvud-&lt;br&gt;sakligt innehåll i övriga ämnen senast den 1 september. Färdiga kurs-&lt;br&gt;planeförslag i övriga ämnen skall redovisas senast den 30 december&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst genom undervisningen i ämnena som skolans övergri-&lt;br&gt;pande mål skall nås. Läroplanen är därför en av de viktigaste utgångs-&lt;br&gt;punkterna för kursplanerna i olika ämnen. Inte bara läroplanens utan&lt;br&gt;också kursplanernas roll förändras vid övergång till en mål- och resul-&lt;br&gt;tatorienterad styrning. Kursplanerna skall enligt vårt förslag ge svar på&lt;br&gt;frågor om varför man läser ämnet, vad ämnets roll är i förhållande till&lt;br&gt;läroplanens mål och vad skolämnet består i. De skall ange centrala kun-&lt;br&gt;skaper, uttryckta i t.ex. förståelse, färdighet och erfarenhet, som elever-&lt;br&gt;na skall uppnå i ett visst ämne och därvid skapa förutsättningar för na-&lt;br&gt;tionell likvärdighet. Samtidigt skall de lämna ett utvecklingsmässigt fri-&lt;br&gt;rum till lärare och elever. De skall vara utvärderingsbara både i ett na-&lt;br&gt;tionellt och ett individuellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen i kursplanerna är liksom i läroplanen av två slag, strävansmål&lt;br&gt;och uppnåendemål. Det som skall styra undervisningen är, förutom&lt;br&gt;strävansmålen, det som anges om ämnets kärna och de centrala per-&lt;br&gt;spektiv ämnet bygger på. Uppnåendemålen anger vad eleverna minst&lt;br&gt;skall ha nått i slutet av det femte resp, nionde skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävansmålens utformning innebär således att det finns utrymme in-&lt;br&gt;om kursplanens ram för både den fördjupning eller breddning i ett äm-&lt;br&gt;ne som eleverna vill göra inom sitt fria val och den profil skolan väljer&lt;br&gt;inom sitt disponibla timutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån läroplanens och kursplanens mål skall lärare och elever for-&lt;br&gt;mulera sina undervisningsmål, välja konkret innehåll, metoder och ar-&lt;br&gt;betsformer. Eleverna skall med ökande mognad ha ett allt större infly-&lt;br&gt;tande i denna process. Kursplanerna kommer inte att ge anvisningar&lt;br&gt;om hur detta skall gå till och inte ange några vägar till målen. De kan&lt;br&gt;därigenom komma att uppfattas som torftiga jämfört med tidigare kurs-&lt;br&gt;planer. Det ligger inom Skolverkets generella uppdrag att via kommen-&lt;br&gt;tarer och referensmaterial kring bl.a. olika ämnen stödja utvecklingen i&lt;br&gt;skolan och på så sätt bidra till att underlätta skolornas övergång till en&lt;br&gt;mer målstyrd verksamhet. I bilaga 7 till detta betänkande ger vi ett ex-&lt;br&gt;empel på kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår ambition har inte varit att göra kursplanerna formmässigt enhet-&lt;br&gt;liga. Detta skulle vara att göra våld på ämnenas karaktär. Vi har valt att&lt;br&gt;ha en i huvudsak enhetlig disposition, men inom den ramen har läm-&lt;br&gt;nats stort utrymme för anpassning till respektive ämne. Punkt 2 nedan&lt;br&gt;kan exempelvis ha olika rubriker beroende på ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanerna har en inledande text där ämnets syfte och roll i förhål-&lt;br&gt;lande till skolans allmänna mål beskrivs, och där ämnet sätts in i sitt&lt;br&gt;sammanhang. Kursplanen är sedan uppdelad i fyra huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mål för ämnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ämnets uppbyggnad, ”väsen” eller struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mål som skall ha uppnåtts vid slutet av femte årskursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Mål som skall ha uppnåtts vid grundskolans slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för ämnet är uttryckta i vad eleven skall kunna, behärska, ha&lt;br&gt;insikt i, utveckla etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uttrycker vad skolan skall sträva efter och arbeta mot och de anger&lt;br&gt;inriktningen på arbetet i skolan. I ett målorienterat system kan inte äm-&lt;br&gt;net definieras genom sitt innehåll i meningen det stoff eller de moment&lt;br&gt;som skall behandlas. I stället beskrivs ämnets kärna eller karaktär ge-&lt;br&gt;nom exempelvis ämnets centrala begrepp, teorier, frågeställningar, per-&lt;br&gt;spektiv, aspekter, kunskapsområden etc. Denna ämnets struktur ser oli-&lt;br&gt;ka ut i olika ämnen och beskrivs också på skilda sätt. Mål och struktur&lt;br&gt;kan sägas tillsammans definiera ämnet som skolämne på den nivå som&lt;br&gt;kursplanen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnåendemålen i kursplanen anger vad varje elev minst skall ha&lt;br&gt;uppnått i ämnet. Alla elever kan inte komma lika långt, men i en obli-&lt;br&gt;gatorisk skola skall alla garanteras en mimininivå. Målen för vad elever-&lt;br&gt;na minst skall ha nått vid slutet av det femte skolåret avses vara en sorts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollstation. Även om eleverna utvecklas olika snabbt, även om en&lt;br&gt;del börjar skolan vid 6 års ålder och andra vid 7 bör det finnas en av-&lt;br&gt;stämningspunkt där en samlad och allsidig bedömning av elevens kun-&lt;br&gt;skaper och utveckling sker. Det skall vara lärarens skyldighet att göra&lt;br&gt;en sådan bedömning med utgångspunkt i kursplanens mål och att ock-&lt;br&gt;så analysera orsakerna till eventuella kunskapsbrister hos eleverna. Rek-&lt;br&gt;tor skall få del av dessa bedömningar så att de kan ligga till grund för&lt;br&gt;hur man lokalt fördelar resurser och planerar för eleverna fortsatta ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna avstämning får inte likställas med en traditionell betygsättning&lt;br&gt;av eleverna. Syftet är att skolan skall kunna göra rätt avvägning av vilka&lt;br&gt;insatser som behövs för elevernas fortsatta utveckling. Detta är särskilt&lt;br&gt;viktigt med tanke på de skillnader i mognad och utveckling som finns&lt;br&gt;bland elever i dessa åldrar. Elever och föräldrar skall få ta del av den&lt;br&gt;samlade bedömningen skriftligt men också ges möjlighet att i samtal&lt;br&gt;diskutera den och planeringen framåt. Detta skall vara en naturlig fort-&lt;br&gt;sättning på den dialog mellan hem och skola som fortlöpande bör ha&lt;br&gt;skett. För att inte den utvärdering som målen för femte skolåret medför&lt;br&gt;skall bli alltför formell eller bunden till test, ser vi det som viktigt att&lt;br&gt;olika modeller att över tid dokumentera elevernas utveckling tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolans timplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen kommer framöver att ha en annan funktion än tidigare.&lt;br&gt;Knytningen till statsbidragssystemet har upphört. Timplaneförslaget an-&lt;br&gt;ger den minsta undervisningstid som eleverna har rätt att få och därmed&lt;br&gt;den tid som kommunen minst är skyldig att avsätta resurser för. Kom-&lt;br&gt;munen kan om den så vill använda tid utöver timplanen inom ramen&lt;br&gt;för skoldagens längd och läsårets skoldagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All tid i timplanen avser lärarledd undervisning, dvs. undervisning&lt;br&gt;som planerats av lärare och elev och som eleven genomför under lära-&lt;br&gt;res ledning. Tiden uttrycks i timmar (60 minuter) och inte i veckotim-&lt;br&gt;mar som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen föreslås bestå av i princip fyra olika tidsutrymmen. Hu-&lt;br&gt;vuddelen upptas av minsta garanterad tid för i timplanen angivna obli-&lt;br&gt;gatoriska ämnen. Skolan skall lokalt ha ett timplaneutrymme för sin&lt;br&gt;profilering och ett utrymme skall finnas för elevens personliga val. Des-&lt;br&gt;sa båda tidsutrymmen upptar vardera ca 8 procent av timplanens totala&lt;br&gt;tid. Ett mindre utrymme finns slutligen för undervisning som syftar till&lt;br&gt;att ge orientering om utbildning och arbetsliv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom behovet av en avstämning eller ”kontrollstation” vid slutet av&lt;br&gt;det femte skolåret och en övergång från integrerade ämnen till ämnes-&lt;br&gt;uppdelning, har kommittén funnit skäl att presentera timplanen med&lt;br&gt;en uppdelning mellan å ena sidan årskurserna 1-5 och å andra sidan&lt;br&gt;årskurserna 6-9. Denna uppdelning av tiden föreslår vi skall kunna&lt;br&gt;jämkas genom beslut av styrelsen för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de obligatoriska ämnena har i förslaget till timplan fått en&lt;br&gt;ökad timtid, t.ex. svenska och främmande språk samt matematik. Andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnen har, som konsekvens bl.a. av att skolan och eleven skall ha ett&lt;br&gt;valutrymme, i förslaget fått en minsta timtid som i regel understiger den&lt;br&gt;tid ämnet har i gällande timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de övriga förslag som vi lägger i anslutning till förslaget till&lt;br&gt;timplanen märks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vissa ämnen har fått en ny inriktning och ny benämning, bl.a. äm-&lt;br&gt;nena teknik och miljö samt barn- och ungdomskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Språkprogrammet i grundskolan förstärks. Engelska föreslås starta&lt;br&gt;första skolåret (med viss övergångstid) och ett obligatoriskt B-&lt;br&gt;språksval införs fr.o.m. år 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I stället för B-språk skall elev som önskar kunna läsa svenska, eng-&lt;br&gt;elska, I teckenspråk eller hemspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Eleverna skall inom ramen för sitt personliga val eller skolans pro-&lt;br&gt;fil kunna välja att läsa ett tredje främmande språk, C-språk, under&lt;br&gt;grundskolans sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nuvarande reglering om altemativkurser i engelska och matematik&lt;br&gt;föreslås upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagen ingår också att frågorna om skolpliktsålder och ett tionde&lt;br&gt;skolår utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom förslaget till ny timplan lämnas också förslag till föreskrifter&lt;br&gt;till denna timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan och komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån en diskussion om måldokumenten för gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux föreslås att Skolverket får i uppdrag att utarbeta programmål&lt;br&gt;för den kommunala vuxenutbildningen och dess olika delar samt för&lt;br&gt;individuella program, specialutformade program och kompletterings-&lt;br&gt;kurser i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika vägar att höja den gymnasiala utbildningens kvalitet diskuteras&lt;br&gt;utifrån tid, elevernas förkunskaper, lärarnas kompetens, studieorganisa-&lt;br&gt;tion, lokaler och utrustning samt gymnasieutbildning som förberedelse&lt;br&gt;för högskolestudier och yrkesliv. Förstärkning av undervisning i svens-&lt;br&gt;ka och främmande språk behandlas i särskilda avsnitt liksom frågan om&lt;br&gt;studiekontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis förordar kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en snabbare utveckling mot en kursutformad gymnasieskola och&lt;br&gt;ökad flexibilitet i gymnasieskolans organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utveckling mot grundskole- och gymnasieutbildning som en&lt;br&gt;sammanhängande studiegång, med gemensamma kommentar- och&lt;br&gt;referensmaterial och på sikt gemensamma kursplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en spridning via Skolverket av idéer och resultat från lokala ut-&lt;br&gt;vecklingsprojekt som rör bl.a. kursutformad gymnasieskola, kun-&lt;br&gt;skapscentra m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att regelsystemet medger att elever kan slutföra ett gymnasiepro-&lt;br&gt;gram på kortare tid än tre år samt att frågan om ett tionde skolår&lt;br&gt;utreds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kontakterna och utbytet mellan gymnasieskolan och högskolan&lt;br&gt;utvecklas och utvidgas liksom mellan gymnasieskolan och arbetsli-&lt;br&gt;vet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att översyn görs av utbildning och kompetenskrav för yrkeslärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att karaktärsdelen i de studieförberedande programmen tillförs en&lt;br&gt;kurs i svenska om 50 timmar, med inriktning mot mer avancerade&lt;br&gt;studier och att garantitiden för ämnet idrott på de studieförbere-&lt;br&gt;dande programmen minskas med 50 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det i läroplanen betonas att eleverna skall ha ansvar för sina&lt;br&gt;studier, kunna arbeta självständigt, överblicka större kunskapsfält,&lt;br&gt;utveckla kritiskt tänkande och ett alltmer vetenskapligt sätt att ar-&lt;br&gt;beta och tänka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det förslag till kurssystem i engelska som Skolverket utvecklat&lt;br&gt;genomförs generellt i den gymnasiala utbildningen, att ett liknande&lt;br&gt;kurssystem utvecklas för B- och C-språk och att kursutformade&lt;br&gt;modeller utvecklas också för andra ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att i läroplanen betonas att eleverna skall utveckla sin självkänned-&lt;br&gt;om och förmåga till individuell studieplanering och att det läggs&lt;br&gt;på rektors ansvar att eleverna i dialog med skolan gör upp en indi-&lt;br&gt;viduell planering för sina studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en fortsatt avreglering för att skapa utrymme för lokal utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande och genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om när föreslagna styrdokument m.m. skall träda i kraft och&lt;br&gt;hur genomförandet av förslagen skall ske, har inte legat i kommitténs&lt;br&gt;uppdrag. Några tänkbara alternativ diskuteras dock i betänkandet efter-&lt;br&gt;som detta är viktiga frågor för den remissbehandling som skall ske av&lt;br&gt;våra förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att från statens sida föreskriva hur ett implementationsarbete kring&lt;br&gt;nya läroplaner och andra styrdokument skall gå till på lokal nivå, skul-&lt;br&gt;le strida mot andan i det nya ansvars- och styrsystemet. Sådana beslut&lt;br&gt;måste fattas i kommunerna. Däremot bör man på nationell nivå infor-&lt;br&gt;mera olika grupper, erbjuda fortbildning till nyckelpersoner i den loka-&lt;br&gt;la organisationen och erbjuda idé- och studiematerial som stöd och ser-&lt;br&gt;vice för det lokala arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en genomföranderesurs ställs till kommunernas förfo-&lt;br&gt;gande under exempelvis en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;Läroplanskommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1992:94) Skola för bildning&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Brottsförebyggande rådet (BRÅ),&lt;br&gt;Socialstyrelsen (SOS), Statens handikappråd (SHR), Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handi-&lt;br&gt;kappfrågor i skolan (SIH), Verket för högskoleservice (VHS), Centrala&lt;br&gt;Studiestödsnämnden (CSN), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Statens&lt;br&gt;invandrarverk (SIV), Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Statens&lt;br&gt;ungdomsråd, Universitetet i Stockholm, Tekniska högskolan i Stock-&lt;br&gt;holm, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Konstfackskolan,&lt;br&gt;Musikhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm, Universi-&lt;br&gt;tetet i Uppsala, Högskolan i Falun/Borlänge, Högskolan i Gävle/Sandvi-&lt;br&gt;ken, Högskolan i Örebro, Universitetet i Linköping, Högskolan i Jön-&lt;br&gt;köping, Universitetet i Lund, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Kristi-&lt;br&gt;anstad, Högskolan i Växjö, Universitetet i Göteborg, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola, Högskolan i Karlstad, Universitetet i Umeå, Högskolan i Lu-&lt;br&gt;leå, Högskolan i Sundsvall/Härnösand, Svenska Språknämnden, Läro-&lt;br&gt;planskommittén, Botkyrka, Danderyds, Haninge, Nacka, Stockholms,&lt;br&gt;Södertälje, Österåkers, Enköpings, Uppsala, Älvkarleby, Eskilstuna,&lt;br&gt;Katrineholms, Nyköpings, Kinda, Linköpings, Motala, Norrköpings,&lt;br&gt;Ödeshögs, Gislaveds, Gnosjö, Jönköpings, Markaryds, Tingsryds, Växjö,&lt;br&gt;Borgholms, Emmaboda, Kalmars, Oskarshamns, Vimmerby, Gotlands,&lt;br&gt;Karlskrona, Olofströms, Hässleholms, Helsingborgs, Malmö, Svedala,&lt;br&gt;Trelleborgs, Halmstads, Göteborgs, Orusts, Öckerö, Borås, Färgelanda,&lt;br&gt;Vänersborgs, Gullspångs, Götene, Lidköpings, Skara, Skövde, Tibro, Ar-&lt;br&gt;vika, Grums, Karlstads, Torsby, Karlskoga, Nora, Örebro, Norbergs,&lt;br&gt;Skinnskattebergs, Västerås, Borlänge, Faluns, Bollnäs, Gävle, Hofors,&lt;br&gt;Ljusdals, Sundsvalls, Ånge, Östersunds, Lycksele, Skellefteå, Umeå, Vil-&lt;br&gt;helmina, Vindelns, Bodens, Jokkmokks, Luleå, Piteå och Övertorneå&lt;br&gt;kommuner, Stockholms och Västerbottens läns landstingskommuner,&lt;br&gt;Svenska Akademien, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Kung-&lt;br&gt;liga Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sven-&lt;br&gt;ska Kommunförbundet (SK), Landstingsförbundet (LF), Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation (FR),&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges Akademikers Centralorga-&lt;br&gt;nisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsor-&lt;br&gt;ganisationen i Sverige (LO), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Skolledarförbund, Riksförbundet Hem och Skola (RHS),&lt;br&gt;Elevorganisationen i Sverige, Samarbetsorganisationen för Sveriges vux-&lt;br&gt;enstuderande (SAMVUX), Elevkårernas centralorganisation (ECO),&lt;br&gt;Ekumeniska Skoldelegationen, Handikappförbundens Centralkommit-&lt;br&gt;té (HCK), De Handikappades Riksförbund (DHR), Överbefälhavaren&lt;br&gt;(ÖB), Folkhälsoinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Trafiksäker-&lt;br&gt;hetsverket (TSV), Statens Livsmedelsverk, Statens kulturråd, Statens na-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turvårdsverk, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Barnmiijörådet, Förening-&lt;br&gt;en Norden, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL), Läro-&lt;br&gt;medelsförfattarnas Förening, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS),&lt;br&gt;Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna&lt;br&gt;(FUB), Humanetiska förbundet, Svenska naturskyddsföreningen, Sveri-&lt;br&gt;ges Riksidrottsförbund, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU),&lt;br&gt;Svenska Dyslexistiftelsen/Svenska Dyslexiföreningen, Förbundet mot&lt;br&gt;läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Föräldrar för ordblinda barn, Riksför-&lt;br&gt;bundet för rörelsehindrade barn och ungdom (RBU), Svenska Förbun-&lt;br&gt;det för specialpedagogik, Rädda Barnen, Samarbetsorgan för Invandrar-&lt;br&gt;organisationer i Sverige (SIOS), Biologilärarnas förening, FilosofiPsyko-&lt;br&gt;logilärarföreningen, Fransklärarföreningen, Föreningen lärare i ekono-&lt;br&gt;miska ämnen, Föreningen lärare i religionskunskap, Föreningen lärare&lt;br&gt;i samhälls- och socialkunskap, Geografilärarnas förening, Historielärar-&lt;br&gt;nas förening, Lärare i matematik, fysik och kemi (LMFK), Lärare i mo-&lt;br&gt;derna språk (LMS), Svensklärarföreningen, Svenska skolläkarförening-&lt;br&gt;en, Sveriges skolkuratorers förening, Föreningen Sveriges Socialchefer,&lt;br&gt;Utbildningssamrådet för grundskollärarstudenter, Barn- och ungdoms-&lt;br&gt;delegationen, Jämställdhetsarbetares förening (JA), Kooperativa Institu-&lt;br&gt;tet, Lutherhjälpen, Kyrkornas U-forum, Sveriges kristna ungdomsråd,&lt;br&gt;Svenska kyrkans mission, Svenska Missionsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från lokala föreningar, samman-&lt;br&gt;slutningar och enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Disposition av remissammanställningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bakgrund och motiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Läroplaner för grundskolan samt gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kursplaner för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Timplan för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Speciella förslag för gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ikraftträdande och genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de remissinstanser som kommenterat betänkandet i dess&lt;br&gt;helhet tillstyrker detta. Grundtonen är positiv även hos dem som endast&lt;br&gt;har haft synpunkter på delar av förslaget. Flera instanser, bland annat&lt;br&gt;Skolverket, RHS, SFS, Västerås kommun, Karlstads kommun, Lunds Uni-&lt;br&gt;versitet och Högskolan i Kristianstad, anser inledningskapitlen vara så&lt;br&gt;värdefulla och intressanta att de borde spridas till en vidare krets, t.ex. i&lt;br&gt;samband med fortbildning. I förkortad och strukturerad form borde de&lt;br&gt;publiceras tillsammans med läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de som är övervägande positiva har emellertid nästan alltid nå-&lt;br&gt;gon eller några invändningar eller påpekanden. De flesta av dessa gäller&lt;br&gt;bristande samstämmighet mellan den inledande bildningssynen, vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av läroplanen samt grundskolans timplan. Några instanser, bland&lt;br&gt;andra HCK, beklagar att den viktiga frågan om skolans framtid inte bli-&lt;br&gt;vit tillräckligt utredd p.g.a. tidsskäl. Många påtalar den bristande sam-&lt;br&gt;ordningen med Betygsberedningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande allmänna synpunkter, som gäller alla skolformer, riktar&lt;br&gt;sig invändningarna främst mot delar av resonemangen om internationa-&lt;br&gt;lisering, miljö och etik/humanism. Det förekommer även synpunkter&lt;br&gt;på bland annat textavsnitten om bildningsbegreppet, kunskapssynen,&lt;br&gt;mål- och resultatorientering, utvärdering, jämställdhet, valfrihet samt&lt;br&gt;omsorgen om elever med svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas remissinstansernas synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bakgrund och motiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet Bakgrund och motiv tar upp vissa faktorer som påver-&lt;br&gt;kat och påverkar läroplaners innehåll och utformning. I kapitlet&lt;br&gt;Kunskap och lärande ges en samlad syn på lärande och kunskaps-&lt;br&gt;utveckling. Vissa förändringar i omvärlden såsom den pågående&lt;br&gt;internationaliseringen, miljöfrågor och informationsteknologins&lt;br&gt;utveckling, aktualiserar frågor på ett nytt sätt och ställer nya krav&lt;br&gt;på skolan. Dessa frågor tas upp i kapitlet Skolan och omvärlds-&lt;br&gt;förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ansvarsfördelningen för skolan och övergången från re-&lt;br&gt;gelstyrning till mål- och resultatorientering tas upp i kapitlet&lt;br&gt;Måldokumenten och styrsystemet. I kapitlet Samverkan med för-&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg konstateras att en skolförberedande&lt;br&gt;verksamhet behövs. Frågan om skolpliktens inträdande och skol-&lt;br&gt;tidens längd föreslås ges en samlad översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till avsnittet i&lt;br&gt;dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplaner och skolans uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna skriver i stort sett positiva kommentarer till detta av-&lt;br&gt;snitt. Så noterar exempelvis Högskolan Falun/Borlänge med tillfredsstäl-&lt;br&gt;lelse ansatsen i betänkandets två första kapitel och anser kapitlen myck-&lt;br&gt;et viktiga som utgångspunkt inom såväl det allmänna skolväsendet, som&lt;br&gt;inom lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis Uppsala Universitet ser dock vissa spänningar, mellan de&lt;br&gt;”oförytterliga värdena” och dels skolvardagen i resursbristens tecken,&lt;br&gt;dels kravet på pluralism och mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa instanser saknar ett tydligare bakgrundsresonemang och klarare&lt;br&gt;ställningstagande beträffande olika typer av segregation. Högskolan i&lt;br&gt;Kristianstad efterlyser såväl klass- som könsperspektiv och invandrarper-&lt;br&gt;spektiv. LO vill sätta jämlikhetsmålet i förgrunden. Bl.a. Umeå Universi-&lt;br&gt;tet, Statens Ungdomsråd och Luleå kommun efterlyser tydligare skriv-&lt;br&gt;ningar om flickors och pojkars olika och ojämlika villkor i skolan. Lä-&lt;br&gt;rarförbundet, Statens Skolverk, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1 samt. Nr 220, 250 bilagoi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet, Göteborgs Universitet, RBU, Olofströms kommun,&lt;br&gt;Grums kommun och Skara kommun m.fl. påpekar att helhetssynen på&lt;br&gt;elever med behov av särskilt stöd inte betonas tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildningsbegreppet och kunskapssynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser instämmer, vissa entusiastiskt, i kommitténs&lt;br&gt;resonemang om humanistisk bildning samt synen på kunskap. Tillstyr-&lt;br&gt;ker gör bland andra Göteborgs Universitet, Högskolan för lärarutbildning&lt;br&gt;i Stockholm, Lärarförbundet, LO, Skolledarförbundet, Statens Ungdoms-&lt;br&gt;råd och Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar finns, likaså påpekanden om att vissa aspekter saknas&lt;br&gt;eller är för vagt utformade. Högskolan i Linköping menar i fråga om&lt;br&gt;bildningsbegreppet att kommittén allt för mycket koncentrerat sig på&lt;br&gt;det kognitiva och borde ha försökt tillämpa sitt resonemang också på så-&lt;br&gt;dant som i tidigare läroplaner diskuterats i personlighets- eller värdeter-&lt;br&gt;mer. Konstfackskolan, bland andra, anser att kommitténs bildningsbe-&lt;br&gt;grepp saknar två väsentliga områden, bildkonst och musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro, Högskolan i Karlstad m.fl. anser att det dynamis-&lt;br&gt;ka bildningsideal som kommittén pläderar för i avsnittet Bakgrund och&lt;br&gt;motiv tyvärr inte går att återfinna i förslagsdelen, där i stället ett statiskt&lt;br&gt;bildningsideal dominerar. Högskolan i Kristianstad ställer sig frågande&lt;br&gt;till om bildningsbegreppet går att förena med speciella uppnåendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Högskolan i Jönköping framstår utredningens förslag som posi-&lt;br&gt;tivt och konstruktivt på ett sådant sätt att harmoniseringen gömmer den&lt;br&gt;konkreta vardag i vilken människorna i skolan befinner sig. LO menar&lt;br&gt;att utredningens analys och diskussion av kunskapsbegreppet inte till-&lt;br&gt;räckligt beaktat skillnader i elevernas inlärningsvillkor med hänsyn till&lt;br&gt;social bakgrund, intresse, kön och begåvningsprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kungl. Vetenskapsakademien är det i gymnasieskolan ett möjligt&lt;br&gt;och önskvärt förhållningssätt att beakta kunskapers relativitet; för lägre&lt;br&gt;stadier har detta föga relevans. Huvuddelen av undervisningen i grund-&lt;br&gt;skolan bör gälla områden och frågor där baskunskapen är etablerad och&lt;br&gt;allmänt accepterad och inte sådant som ligger vid den aktiva forsknings-&lt;br&gt;fronten där olika tolkningar av resultatens innebörd alltjämt är möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gläder sig åt betoningen av det historiska perspektivet. Riksan-&lt;br&gt;tikvarieämbetet vill i bildningssammanhanget framhålla den pedagogiska&lt;br&gt;potential som finns i de fysiska föremål som presenteras i muséerna och&lt;br&gt;som i form av fornlämningar, äldre byggnader och kulturmiljöer finns&lt;br&gt;bevarade i kulturlandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de kunskaper och färdigheter som alla elever som lämnar grund-&lt;br&gt;skolan skall ha, vill några remissinstanser foga ytterligare områden. ÖB&lt;br&gt;har t.ex. betonat vikten av att alla elever i skolan får kunskaper om&lt;br&gt;grunderna för den svenska säkerhetspolitiken och om sina rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter i samhället, däribland den allmänna värnplikten. Folk-&lt;br&gt;hälsoinstitutet har speciellt framhållit skolans ansvar för att bibringa ele-&lt;br&gt;verna hälsoundervisning och hälsofostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga anmärkningar gäller exempelvis avvägningen teori/praktik och&lt;br&gt;ett allför insnävat humaniorabegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen i världen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser instämmer i att internationaliseringen utgör&lt;br&gt;en viktig faktor att ta hänsyn till. Ett stort antal instanser, däribland&lt;br&gt;Rädda Barnen, SFS, Högskolan i Kalmar, Vänersborgs, Bollnäs, Umeå&lt;br&gt;och Skellefteå kommuner, menar dock att det globala perspektivet mås-&lt;br&gt;te lyftas fram tydligare i texten. Det påpekas att det egna kulturarvet&lt;br&gt;och europeisk identitet betonas på bekostnad av global förståelse. Hög-&lt;br&gt;skolan för lärarutbildning i Stockholm anser att vissa internationella frå-&lt;br&gt;gor som miljö, krig, etniska konflikter, internationell solidaritet och&lt;br&gt;förståelse och respekt för andra folk inte ges tillräcklig tyngd i uppnåen-&lt;br&gt;demålen. SIV menar att utvecklingen i vårt samhälle under senare tid&lt;br&gt;varit så präglad av orientering mot EG att den nordiska dimensionen&lt;br&gt;kommit i skymundan. Även Föreningen Norden påpekar att behovet av&lt;br&gt;nordiskt samarbete tydligare behöver framskrivas i läroplanerna. För-&lt;br&gt;eningen Norden föreslår bl.a. att Helsingforsavtalet, som anger riktlinjer&lt;br&gt;för de nordiska ländernas samarbete, läggs till de internationella över-&lt;br&gt;enskommelser som ingår som bilaga i läroplansförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS anser att överlevnadsfrågorna och det globala perspektivet blivit&lt;br&gt;allt för nedtonat - konflikter, krig och fred, miljöproblem och jordens&lt;br&gt;försörjning ges inte det utrymme som det borde ha. Svenska kyrkans&lt;br&gt;mission m.fl. hävdar att fredsperspektivet saknas helt och anser att det är&lt;br&gt;betecknande för utredningen att den inte funnit det angeläget att förnya&lt;br&gt;eller fördjupa solidaritets- och rättvisebegreppet. Ekumeniska skoldelega-&lt;br&gt;tionen menar att internationaliseringen och etiken måste behandla frå-&lt;br&gt;gor som t.ex. en global människosyn, där rättvise-, freds- och miljöfrå-&lt;br&gt;gor integreras med ekonomiska, historiska, etiska och religiösa aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår gemensamma miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser finner det glädjande att miljöfrågorna fått en&lt;br&gt;så stark roll i den nya läroplanen. En del instanser vill dock inte att&lt;br&gt;miljö behandlas ensidigt kopplat till teknik, eftersom den berör männi-&lt;br&gt;skor på många skilda områden (se vidare avsnittet om Teknik och mil-&lt;br&gt;jö).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna påpekar dock att be-&lt;br&gt;tänkandet inte följer de synpunkter som förts fram på UNCED-konfe-&lt;br&gt;rensen 1992 i dokumentet Agenda 21. Där uppmanas regeringarna att&lt;br&gt;förbereda strategier med mål att integrera miljö och utveckling i över-&lt;br&gt;gripande strukturer på alla nivåer i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa instanser, t.ex. Umeå kommun, anser inte att miljö skall kopplas&lt;br&gt;så hårt till internationella frågor, eftersom miljö inte enbart är en inter-&lt;br&gt;nationell fråga och internationella frågor är mycket mer än miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket uppmärksammar några av de mest påtagliga förändringarna&lt;br&gt;i barnets närmaste omvärld: bilismens utveckling har förändrat de ung-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;as närmiljö och skapat stora risker för deras fysiska, psykiska och socia-&lt;br&gt;la hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det kulturella perspektivet menar SIV att det är rätt och&lt;br&gt;riktigt att betrakta kulturell mångfald som en naturlig del av ökad kom-&lt;br&gt;plexitet i tillvaron som hör ihop med internationaliseringen, den euro-&lt;br&gt;peiska integrationen, sekulariseringsprocessen och moderniseringen av&lt;br&gt;samhällsstrukturen. SIV anser vidare att detta nya perspektiv tydligt&lt;br&gt;måste föras in i all lärarutbildning och läromedelsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIOS menar att kommittén negligerar det faktum att Sverige är ett&lt;br&gt;mångkulturellt samhälle och att det idag i den svenska skolan finns&lt;br&gt;hundratusentals elever med annan språklig och kulturell bakgrund.&lt;br&gt;Botkyrka kommun vill framhålla att människor med annat ursprung än&lt;br&gt;det nuvarande svenska utgör en stor resurs i sin kunskap om såväl det&lt;br&gt;egna landets kultur som det så kallade genuint svenska, vilket gör att de&lt;br&gt;kan jämföra och överföra kunskaper som är oerhört värdefulla för att&lt;br&gt;fungera i ett internationellt samhälle. Även Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;kommittén inte tillräckligt beaktat den tillgång som de många språk&lt;br&gt;och kulturer som eleverna representerar utgör i dagens skola och den&lt;br&gt;resurs som de flerkulturella eleverna kan bli i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristen etik och västerländsk humanism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta område finns den mest påtagliga spännvidden i åsiktsformule-&lt;br&gt;ringen, alltfrån önskemål om mer uttalad betoning på just den kristna&lt;br&gt;etiken till avståndstagande från det kristna med hänvisning till reli-&lt;br&gt;gionsfriheten. Vissa önskar mer fokusering på allmänmänskliga etiska&lt;br&gt;värden. Ordet livstolkning anses oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekumeniska skoldelegationen bland andra anser att den kristna etiken&lt;br&gt;behöver definieras närmare än vad som sker i bilaga 8 beträffande sko-&lt;br&gt;lans värdegrund och mål, tillämpbarhet i skolans vardag och undervis-&lt;br&gt;ningen i olika ämnen, särskilt religionskunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänersborgs kommun, bland andra, anser att den kristna etiken allena&lt;br&gt;inte kan ligga till grund för de värderingar som präglar ett mångkultu-&lt;br&gt;rellt samhälle som Sverige. Högskolan i Sundsvall påpekar vikten av att&lt;br&gt;den starka betoningen på tio Guds bud och humanismens grundläggan-&lt;br&gt;de principer inte ställs i motsatsförhållande till andra religioners och&lt;br&gt;kulturers etiska grundprinciper. Högskolan i Kalmar menar att det tydli-&lt;br&gt;gare bör framgå att kristendomen är en av många religioner, och att den&lt;br&gt;inte, i ett globalt perspektiv, har en överlägsen ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå anser att den etiska grunden, betydelsen av att stär-&lt;br&gt;ka det egna kulturarvet som grund för samverkan, att utveckla förmåga&lt;br&gt;att förstå och leva sig in i andras villkor, ytterligare borde förstärkas, så&lt;br&gt;att läroplanens behandling av frågorna inte blir så snävt Europacentre-&lt;br&gt;rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatorienterad styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet Måldokument och styrsystem har fått övervägande positiv kri-&lt;br&gt;tik bland remissinstanserna. Bland andra Ekumeniska skoldelegationen&lt;br&gt;ställer sig positiv till den nya ansvarsfördelningen för skolan och över-&lt;br&gt;gången från en regelstyrning till en mål- och resultatorienterad sådan,&lt;br&gt;under förutsättning att såväl individens som samhällets bästa står i cent-&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIOS anser dock att kommittén, i ambitionen att ange tydliga mål och&lt;br&gt;riktlinjer, påtagligt har förbisett att det i den svenska skolan finns ett&lt;br&gt;ansenligt antal invandrar- och minoritetselever med annat modersmål&lt;br&gt;än svenska och ”om skolan skall främja dessa elevers harmoniska ut-&lt;br&gt;veckling” krävs angivelse av tydliga mål och riktlinjer. RBU menar att&lt;br&gt;de nationellt fastställda målen kräver en betydligt mer distinkt skrivning&lt;br&gt;vad avser behoven hos elever med rörelsehinder än vad som nu är fal-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet påpekar att frågan huruvida en centralt reglerad&lt;br&gt;timplan är förenlig med en mål- och resultatstyrd skola, bör övervägas i&lt;br&gt;ett längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan med förskola och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om samverkan med förskola och skolbarnsomsorg beklagar ett&lt;br&gt;antal instanser, däribland Högskolan för lärarutbildning i Stockholm,&lt;br&gt;Högskolan i Sundsvall!Härnösand, Lärarförbundet, TCO och Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Socialchefer, att de tidigare intentionerna med ett gemensamt&lt;br&gt;styrdokument för barnomsorg och skola inte fullföljdes. Skellefteå kom-&lt;br&gt;mun anser att en gemensam arbetsplan för såväl förskola som skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg med fördel kan utarbetas lokalt. Växjö kommun före-&lt;br&gt;språkar att en tydligare definition av vem som har ansvaret för att sam-&lt;br&gt;verkan kommer till stånd och genomförs, exempelvis rektor, bör utta-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRA anser att det till de motiv kommittén anger för skolans samver-&lt;br&gt;kan med förskola och skolbarnsomsorg bör läggas det förebyggande. Se-&lt;br&gt;nare års forskning tyder, enligt BRÅ, på att tidiga insatser är av stort&lt;br&gt;brottsförebyggande värde. Bollnäs kommun framhåller i sammanhanget&lt;br&gt;att förskolan har ett egenvärde och att förskolepersonalens kompetens&lt;br&gt;bör tillvaratas, inte bara i en samverkan inför skolstarten, utan också i&lt;br&gt;övrigt i undervisningen, framför allt på lågstadiet. Statens ungdomsråd&lt;br&gt;tillstyrker resonemanget om samarbetet med skolbarnsomsorgen, men&lt;br&gt;påpekar att liknande resonemang om samverkan mellan skola och soci-&lt;br&gt;altjänsten samt fritids- och kulturverksamhet möjligen saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skoltidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal instanser, däribland LR, Lärarförbundet, RBU, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Högskolan i Karlstad, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärarutbild-&lt;br&gt;ning i Stockholm, Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Malmö, Markaryd,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka, Örebro, Katrineholms, Gotlands, Motala, Vilhelmina, Öster-&lt;br&gt;sunds och Hässleholms kommuner, instämmer i att frågan om skoltidens&lt;br&gt;längd och skolpliktens inträdande kräver en samlad översyn. Ljusdals&lt;br&gt;kommun menar att frågan om tidpunkt för skolstart och skoltidens&lt;br&gt;längd bör avgöras innan en ny läroplan fastställes. Även Borås kommun&lt;br&gt;anser att det hade varit bra om läroplanskommittén haft ett förslag till&lt;br&gt;lösning och inte bara ett krav på översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun anser att vi även fortsättningsvis bör ha en nioårig&lt;br&gt;skola, men med möjlighet till ett tionde frivilligt år för de elever som&lt;br&gt;så önskar eller som inte kunnat nå de mål som anges för den obligatori-&lt;br&gt;ska skolan. Tibro kommun förespråkar att ett tionde skolår införs för att&lt;br&gt;undvika minskning av de praktisk-estetiska ämnena och för att möjlig-&lt;br&gt;göra de nya områden som kommittén förslår, bl.a. en satsning på språk-&lt;br&gt;inlärning och teknik- och miljöområdet. Lärarförbundet föreslår en&lt;br&gt;obligatorisk förskola för sexåringar, som skulle innebära att det sista&lt;br&gt;året i förskola utgör det första i en tioårig skolgång för alla barn. Social-&lt;br&gt;styrelsen delar kommitténs uppfattning att en samlad översyn behövs,&lt;br&gt;men anser samtidigt att kommittén inte beaktat de möjligheter till sam-&lt;br&gt;verkan mellan skola och skolbarnsomsorg som finns såväl organisato-&lt;br&gt;riskt som innehållsmässigt. Barnmiljörådet ser med stor oro på den tidi-&lt;br&gt;garelagda skolstarten och dess konsekvenser för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Läroplaner för grundskolan samt gymnasieskolan och komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen avser de övergripande målen och riktlinjerna för&lt;br&gt;grundskolan respektive gymnasieskolan och komvux. Läroplaner-&lt;br&gt;na fastställer även skolformernas värdegrund och uppgifter. Må-&lt;br&gt;len är disponerade i bl.a. områdena: Kunskaper och färdigheter,&lt;br&gt;Normer och värden samt Elevernas ansvar och inflytande. Vikti-&lt;br&gt;ga byggstenar i förslaget är uppdelningen av mål i strävansmål&lt;br&gt;och uppnåendemål. Nedan behandlas några av de delar i läro-&lt;br&gt;plansförslagen remissinstanserna haft synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har den övervägande de-&lt;br&gt;len i princip tillstyrkt förslagen. Instanserna har särskilt uppskattat den&lt;br&gt;kortfattade strukturen och den tydliga ansvarsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser påpekar att samstämmigheten mellan begyn-&lt;br&gt;nelsekapitlen och läroplanens utformning är bristfällig. T.ex. Skolverket,&lt;br&gt;Lunds Universitet, Högskolan i Växjö, Göteborgs Universitet, BRÅ och&lt;br&gt;RBU saknar en koppling, i flera sammanhang, mellan de inledande re-&lt;br&gt;sonemangen och läroplansförslaget. Remissinstanserna har i regel inte&lt;br&gt;uttalat sig om läroplanen för gymnasieskolan och komvux separat, ut-&lt;br&gt;om i vissa begränsade avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser stöder förslaget att gymnasieskolan och kom-&lt;br&gt;vux får en gemensam läroplan. Detta anses förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för ett livslångt lärande och minska risken för återvändsgränder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att samtliga läroplaner borde ha omarbetats sam-&lt;br&gt;tidigt. Det borde, enligt Socialstyrelsen ha prövats om mål och riktlinjer&lt;br&gt;för grundskola, grundsärskola, träningsskola och specialskola kunde&lt;br&gt;sammanföras till ett måldokument. Teologiska institutionen vid Lunds&lt;br&gt;Universitet förordar att samtliga avsnitt om skolans värdegrund ses över&lt;br&gt;igen, samordnas, preciseras och får ett enhetligt språkbruk - allt med&lt;br&gt;syftet att skapa teoretisk klarhet, men också underlätta för alla dem som&lt;br&gt;sedan skall försöka omsätta detta i skolans arbete. Högskolan i Gävle/&lt;br&gt;Sandviken framhåller att texten till läroplanen bör omarbetas så att ele-&lt;br&gt;ver och lärare förstår syfte och innehåll. RHS påpekar att det kan bli&lt;br&gt;svårt att få en djupare förståelse för ”målet” då texterna i förslaget är&lt;br&gt;korta och få motiveringar finns med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans värdegrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans värdegrund tillstyrks på samtliga punkter av Skolverket. Den&lt;br&gt;etik, som utredningen föreslår att skolan skall präglas av, har sin histo-&lt;br&gt;riska bakgrund i kristendomens ställning och den västerländska tradi-&lt;br&gt;tionen i det svenska samhället. Skolverket vill dock föreslå, med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från den faktiska verkligheten i dagens mångkulturella sam-&lt;br&gt;hälle, att det inte görs en inskränkning till kristendom och västerländsk&lt;br&gt;humanism. Kommunförbundet menar däremot att den kristna etiken&lt;br&gt;och den västerländska humanismen såsom grund för skolans arbete tyd-&lt;br&gt;ligare bör framhållas och inte sammanblandas med andra värdegrunder.&lt;br&gt;Elevorganisationen anser att hänvisningarna till kristen etik och väster-&lt;br&gt;ländsk humanism bör lyftas ur förslaget, då de kan misstolkas, även om&lt;br&gt;synen på att vårt samhälle i mångt och mycket bygger på detta delas av&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Skellefteå kommun föreslår att begreppen ”kristen etik och väs-&lt;br&gt;terländsk humanism” stryks på alla punkter där de ingår i förslagen.&lt;br&gt;Motiveringen är att begreppen har vållat en omfattande diskussion där&lt;br&gt;varje inlägg vittnat om att definitionerna av begreppen är lika många&lt;br&gt;som antal personer som deltar i debatten. Skellefteå kommun framhål-&lt;br&gt;ler vidare att det är viktigt att skolans undervisning är neutral i religion&lt;br&gt;i vårt pluralistiska samhälle. Utbildningssamrådet för grundskollärarstu-&lt;br&gt;denter påpekar att genom att hävda den kristna etiken, och därmed kris-&lt;br&gt;tendomen som religion, som vägledande följer en direkt motsägelse i&lt;br&gt;kravet på kulturell mångfald. Utbildningssamrådet anser att den svenska&lt;br&gt;skolan måste anamma samtliga konsekvenser av en alltmer internatio-&lt;br&gt;naliserad tillvaro och bygga på en demokratisk samhällssyn och en hu-&lt;br&gt;manistisk människosyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS anser att den beskrivning av kulturarvet som ges i den inledande&lt;br&gt;texten och i uppnåendemålen i avsnittet Kunskap och färdigheter är&lt;br&gt;alltför etnocentrisk. Det är enligt SFS orimligt att elevernas insikter&lt;br&gt;skall begränsas till svenska och västerländska värden då vi går mot en&lt;br&gt;alltmer mångkulturell värld. SFS anser också att förslaget alltför lättvin-&lt;br&gt;digt avfärdar den komplexa problematik som jämställdhet mellan kö-&lt;br&gt;nen utgör och menar att frågan bör få en mer framskjuten plats under&lt;br&gt;rubriken Normer och värden. Även Utbildningssamrådet för grundskol-&lt;br&gt;lärarstudenter saknar normer om jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;br&gt;Jämställdhetsarbetares förening (JA) konstaterar att jämställdhetsaspekter&lt;br&gt;kan och bör läggas på alla de fem huvudområden som behandlas i mål&lt;br&gt;och riktlinjer i läroplanen. Föreningen har förslag till skrivningar som&lt;br&gt;omfattar bl.a. nyfikenhet och intresse för det som är för könet otraditio-&lt;br&gt;nellt, medvetenhet om värderingar kring kvinnligt och manligt, behovet&lt;br&gt;av att utveckla en trygg och tidsenlig könsidentitet etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår att målet om det svenska samhällets grundläggande&lt;br&gt;värden och konsekvenserna för det personliga handlandet bör komplet-&lt;br&gt;teras så att även konflikter mellan grundläggande värden och existeran-&lt;br&gt;de verklighet skall belysas. Bland annat Högskolan i Kristianstad och&lt;br&gt;Naturvårdsverket anser att miljöfrågorna behöver ges större tyngd i läro-&lt;br&gt;plansförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att de föreslagna läroplanerna är alltför likartade. Man vill&lt;br&gt;att det skall framgå att grundskolan skall ge alla elever en tillräcklig&lt;br&gt;medborgerlig bildning medan gymnasieskolan skall förbereda för yrkes-&lt;br&gt;liv och högskolestudier. Flera remissinstanser, exempelvis Göteborgs&lt;br&gt;kommun och SAMVUX, påpekar att läroplanstexten i vissa avsnitt bör&lt;br&gt;kompletteras i syfte att åstadkomma vuxenanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR påpekar i likhet med t.ex. Komvux Kristianstad att den utformning&lt;br&gt;som läroplansförslaget har fått ibland leder till oklarhet om vilken skol-&lt;br&gt;form som avses. Begreppen ”skolan” och ”eleven” känns fel eller otyd-&lt;br&gt;ligt när man avser vuxna studerande. Vidare påpekar LR i likhet med&lt;br&gt;t.ex. Stockholms, Enköpings och Gävle kommuner, att vissa strävansmål&lt;br&gt;under rubriken Kunskaper och färdigheter uppenbarligen endast gäller&lt;br&gt;elever i gymnasieskolan som läser ett helt program. Det gäller målen&lt;br&gt;kan kommunicera på minst två främmande språk” och har en god&lt;br&gt;insikt i centrala delar av det svenska och västerländska kulturarvet”.&lt;br&gt;Dessa strävansmål kan inte gälla för studerande i komvux, som t.ex. lä-&lt;br&gt;ser enstaka yrkesämnen eller deltar i grundläggande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till läroplan för grundskolan finns bland riktlinjerna en&lt;br&gt;uppmaning till grundskolan att nära samverka med gymnasieskolan.&lt;br&gt;Flera remissinstanser framhåller att det bör vara ett åliggande även för&lt;br&gt;gymnasieskolan att samverka med grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnåendemål och strävansmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som kommenterat uppnåendemålen&lt;br&gt;och strävansmålen har ställt sig positiva till förslaget. De synpunkter&lt;br&gt;som dock framkommer gäller framförallt ordvalet och uppdelningens&lt;br&gt;tillämpbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Svenska Akademien, Högskolan i Kalmar och Örebro&lt;br&gt;kommun avvisar orden som sådana och föreslår i stället de språkliga&lt;br&gt;konstruktionerna ”mål att sträva efter”, ”mål att uppnå”. Vidare före-&lt;br&gt;slår Högskolan i Sundsvall!Härnösand begreppen ”visioner och mål”.&lt;br&gt;Svenska språknämnden rekommenderar ”mål och ideal”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att uppdelningen strävans-uppnåendemål är riktig men fin-&lt;br&gt;ner samtidigt att den kan vara svår att tillämpa. Även Högskolan i Öre-&lt;br&gt;bro är i huvudsak positiv till uppdelningen men framhåller att innebör-&lt;br&gt;den av den måste preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KTH menar att strävansmålen är, om de tolkas bokstavligt, alltför uto-&lt;br&gt;piska, medan Högskolan i Kristianstad ställer sig frågande till om bild-&lt;br&gt;ningsbegreppet går att förena med speciella uppnåendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Vetenskapsakademien pekar på vissa oklarheter vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av uppdelningen av målen. Bland annat är det, enligt Veten-&lt;br&gt;skapsakademien, oklart hur uppnåendemålen skall relateras till skolans&lt;br&gt;läroplaner och hur utbildningen skall bedrivas i skolans verklighet.&lt;br&gt;Statskontoret anser det angeläget att måldefinitionerna klarläggs. T.ex.&lt;br&gt;bör mål, enligt Statskontorets mening, vara konsistenta och uppfölj-&lt;br&gt;ningsbara. Strävansmålen motsvarar mer den anda och det förhållnings-&lt;br&gt;sätt som bör prägla skolarbetet. De motsvarar närmast begreppet riktlin-&lt;br&gt;jer, menar Statskontoret. Även Utbildningssamrådet för grundskollärar-&lt;br&gt;studenter har synpunkter på uppdelningen och menar att man måste se&lt;br&gt;över vad som ska stå var. Det finns, enligt Utbildningssamrådet, exem-&lt;br&gt;pel på strävansmål som i stället borde vara uppnåendemål. Stockhoms&lt;br&gt;Universitet framhåller att ”strävansmålen” dels är värderingar som bor-&lt;br&gt;de utarbetas i skolorna, dels är svåra att följa upp. ”Uppnåendemålen”&lt;br&gt;däremot kan och bör följas upp på såväl lokal som nationell nivå. Lu-&lt;br&gt;leå kommun anser att uppdelningen i två slags mål är överarbetad och&lt;br&gt;medför att målformuleringarna blir onödigt otydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Barn- och ungdomsdelegationen påpekar att det är viktigt&lt;br&gt;att uppnåendemålens minimikrav inte blir maximikrav. Elevernas am-&lt;br&gt;bitioner måste, enligt delegationen, uppmuntras. T.ex. Skolledarförbun-&lt;br&gt;det, Högskolan i Sundsvall/Härnösand, Karlstads, Norrköpings och Nykö-&lt;br&gt;pings kommuner menar att uppnåendemålen i vissa fall är orealistiska&lt;br&gt;och vill varna för att sätta målen för högt. RHS föreslår att även uppnå-&lt;br&gt;endemål formuleras som inte direkt är inriktade på kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter som t.ex. förmågan att samarbeta, att generellt lösa problem, att&lt;br&gt;ta personlig ställning, att ta ansvar osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis Skolverket, Oskarshamns kommun, HCK, SIH och RBU ut-&lt;br&gt;trycker oro över att uppnåendemålen i vissa fall är formulerade så att&lt;br&gt;de ej kan uppnås av elever med svårigheter. Oskarshamns kommun anser&lt;br&gt;att sådana mål bör omformuleras till strävansmål. Svenska Förbundet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogik menar att den styrning av kunskapsutveckling som&lt;br&gt;uppnåendemålen kan leda till är olycklig för elever med vissa svårighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs Universitet anser att vissa strävansmål som formulerats i lä-&lt;br&gt;roplansförslaget för gymnasieskolan och komvux är intetsägande och in-&lt;br&gt;te visar något av de kompetenskrav i arbetslivet som betänkandet kort&lt;br&gt;diskuterar (sid. 108): ”Kommunikations- och observationsförmåga, ana-&lt;br&gt;lytisk förmåga och förmåga att ta initiativ och att arbeta i lag blir vikti-&lt;br&gt;gare än faktakunskaper med kort livslängd.” Universitetet anser detta&lt;br&gt;olyckligt både med tanke på de krav på en utvidgad kompetens som har&lt;br&gt;rests från näringslivets sida och med utgångspunkt i de vetenskapliga&lt;br&gt;studier som har visat på problemen i gymnasieskolan med just utveck-&lt;br&gt;lingen av denna sorts kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen bland skolans personal har generellt fått ett posi-&lt;br&gt;tivt mottagande bland remissinstanserna. Ett antal instanser har dock&lt;br&gt;vissa kommentarer. Östersunds kommun anser att den statliga styrningen&lt;br&gt;fortfarande är för stor på skolområdet. Kommunens ansvar bör omfatta&lt;br&gt;mer än enbart medelstilldelningen och med det möjligheten att uppnå&lt;br&gt;de nationella målen. Ansvarsfördelningen bör kommunen svara för och&lt;br&gt;den bör inte regleras av den nya läroplanen. Högskolan i Karlstad sak-&lt;br&gt;nar svar på ansvar för skolans verksamhetsplanering i förslaget. Det är&lt;br&gt;enligt högskolan väsentligt att lärarna ges en stor del av ansvaret för&lt;br&gt;verksamhetsutvecklingen såväl i mer snäv mening inom den egna äm-&lt;br&gt;neskompetensen, som inom skolan som helhet. SFS framhåller att rek-&lt;br&gt;tor skall vara ytterst ansvarig för att arbetet utvärderas och att resultatet&lt;br&gt;synliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciellt rektors ansvar är det flera remissinstanser som har synpunk-&lt;br&gt;ter på. Skolverket påpekar att avsnittet om rektors ansvarsområde när&lt;br&gt;det gäller grundskolan bör harmonieras bättre med gymnasieskolans&lt;br&gt;motsvarande avsnitt. LR ser det som angeläget att ett antal uppgifter,&lt;br&gt;som i förslaget lagts under såväl rektors som lärares ansvar, samlas un-&lt;br&gt;der rektors ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. SAF och LR vill att rektors personalansvar tydligare skall fram-&lt;br&gt;gå. SAF anser att det tydligare bör anges i läroplanen att rektor har en&lt;br&gt;chefsroll för all personal i skolan samt ett samlat ansvar för att skolan&lt;br&gt;producerar ett bra utbildningsresultat. Skolledarförbundet konstaterar&lt;br&gt;bl.a. att det blir rektors uppgift att entusiasmera lärare och annan perso-&lt;br&gt;nal inför utformningen av lokala arbetsplaner och handlingsplaner lik-&lt;br&gt;som att ansvara för kontakten och samarbetet med föräldrarna och an-&lt;br&gt;svaret för föräldrainflytandet över elevernas skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, och även LR, vill i läroplanen betona rektors&lt;br&gt;ansvar för att i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna om in-&lt;br&gt;ternkontroll av arbetsmiljön integrera arbetsmiljöarbetet i den övriga&lt;br&gt;verksamheten. Rektors ansvar för trafikundervisning ifrågasätts, bland&lt;br&gt;annat av Helsingborgs kommun och Arvika kommun. Vägverket anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot att det är ytterst angeläget att läroplanen klarlägger rektors an-&lt;br&gt;svar för att se till att eleverna har säkra skolvägar samt att trafiksäker-&lt;br&gt;hetsfrågor tas upp i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet och BRA anser att rektor eller annan lämplig per-&lt;br&gt;son bör tilldelas särskilt ansvar för områdena sex och samlevnad, alko-&lt;br&gt;hol, narkotika och tobak, trafikfrågor samt bok- och bibliotekskunskap&lt;br&gt;på motsvarande sätt som gäller för gymnasieskolan. Borås kommun och&lt;br&gt;Bibliotekshögskolan i Borås saknar den nuvarande läroplanens skrivning&lt;br&gt;om ansvar för att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Arvika kom-&lt;br&gt;mun vill att rektors ansvar för miljöfrågorna lyfts fram mer i läropla-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen påpekar att rektors ansvar bör omfatta även uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av samarbetet mellan grundskola, förskola och&lt;br&gt;skolbarnomsorg. Företeelserna skolk och mobbning borde, enligt Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen, ha belysts i betänkandet. Särskilt rektors och lärares ansvar&lt;br&gt;borde tydliggöras. RHS påpekar vikten av att rektor ges ett tydligare an-&lt;br&gt;svar för att skolverksamheten i sin helhet bedrivs med utgångspunkt&lt;br&gt;från alla uttryckta strävansmål i läroplanen. RHS vill även att läropla-&lt;br&gt;nen starkare betonar rektors ansvar för att samverkansformer mellan&lt;br&gt;skola och föräldrar utvecklas och att föräldrarna får inflytande över ele-&lt;br&gt;vernas skolgång. Även bl.a. BRA och Ljusdals kommun anser att kom-&lt;br&gt;mitténs behandling av samverkan mellan skola och hem är alltför de-&lt;br&gt;fensiv och enkelriktad. Svenska förbundet för specialpedagogik framhål-&lt;br&gt;ler att man klarare än som skett bör markera skolans ansvar för samver-&lt;br&gt;kan med hemmen, särskilt under det inledande gymnasieåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet riktar på vissa punkter kritik mot den detaljerings-&lt;br&gt;nivå som Läroplanskommittén använder i utformningen av ansvaret på&lt;br&gt;olika nivåer. Ett exempel är regleringen av SYO-personalens arbetsupp-&lt;br&gt;gifter. Kommunförbundet och flera kommuner påpekar att studie- och&lt;br&gt;yrkesorienteringen är viktig, men att regering och riksdag inte skall tala&lt;br&gt;om för kommunerna hur de skall organisera sina insatser. Det räcker&lt;br&gt;enligt många remissinstanser med att ge ett övergripande ansvar till rek-&lt;br&gt;torn. AMS tycker att det är bra att rektorns ansvar för syoverksamheten&lt;br&gt;tydliggörs. AMS framhåller också att lärarnas insatser kan komplettera,&lt;br&gt;men inte ersätta, den specialkompetens i vägledning som syopersonalen&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Barnmiljörådet och BRÅ vill betona att stor vikt måste läggas på&lt;br&gt;skolans arbetssätt. Det blir enligt Barnmiljörådet viktigare att utveckla&lt;br&gt;metoder för hur inlärningen skall gå till än att precisera exakt vad barn&lt;br&gt;skall lära sig. Enligt BRA:s uppfattning finns det en risk att arbetsupp-&lt;br&gt;gifter som kräver samarbete och gemensamt ansvarstagande, vilket är&lt;br&gt;viktigt att eleverna får träning i, kommer att minska. Skolledarförbundet&lt;br&gt;saknar i betänkandet begreppen arbetsenheter och studieledare, vilket&lt;br&gt;är en arbetsgrupp, som rektor även i fortsättningen behöver. Skolkurato-&lt;br&gt;rers förening vill att det i läroplanen anges vilka uppgifter elewårdsper-&lt;br&gt;sonalen skall arbeta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS framhåller att Läroplanskommittén inte genomgående använt si-&lt;br&gt;na kunskaper om inlärningssituationen vid utformandet av läroplanen.&lt;br&gt;Nästan genomgående har kommittén formulerat sig att ”skolan skall ge&lt;br&gt;kunskaper, eleverna får kunskaper, lärarna skall ge eleverna”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen och Statens ungdomsråd anser att de av Läroplans-&lt;br&gt;kommittén föreslagna formuleringarna om elevinflytande är för gene-&lt;br&gt;rella och svaga. Rådet tar i sitt remissyttrande också upp problemet med&lt;br&gt;mobbning och refererar till en intervjuundersökning av ungdomar i ål-&lt;br&gt;dern 16-25 år. Drygt en fjärdedel uppgav att de någon gång blivit utsat-&lt;br&gt;ta för mobbning, den övervägande delen i skolan. Bara en fjärdedel av&lt;br&gt;dem som utsatts för mobbning hade diskuterat det med, fått stöd eller&lt;br&gt;hjälp av en lärare. Enligt rådets uppfattning skulle mobbningsproble-&lt;br&gt;men kunna förebyggas bättre genom ett utvidgat inflytande och ansvars-&lt;br&gt;tagande för lärare och elever inom detta område. Rådet framhåller lika-&lt;br&gt;så att elevernas sociala utveckling främjas av delaktighet och ansvarsta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås komun framhåller att lärares skyldighet att samverka över&lt;br&gt;ämnesgränserna uttryckligen bör framgå av läroplanen medan SFS före-&lt;br&gt;slår att det i lärares åligganden bör ingå att kontinuerligt hålla sig å jour&lt;br&gt;med utvecklingen både inom de egna ämnena och den pedagogiska&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för svaga elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att det saknas en övergripande idé om hur&lt;br&gt;skolan skall möta och förebygga svårigheter för dels elever med en&lt;br&gt;komplicerad inlärningssituation, dels elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Lärarförbun-&lt;br&gt;det, Umeå Universitet, Uppsala Universitet, Göterborgs Universitet, SIH,&lt;br&gt;Rädda Barnen, Statens Ungdomsråd, Kooperativa institutet, Skara, Umeå,&lt;br&gt;Grums och Österåkers kommuner menar att större uppmärksamhet bor-&lt;br&gt;de riktas mot de svaga eleverna. Socialstyrelsen anser att Läroplanskom-&lt;br&gt;mittén i alltför liten utsträckning berört olika grupper av elever som be-&lt;br&gt;höver speciella insatser för att utbildningen skall bli likvärdig för alla.&lt;br&gt;Att den föreslagna nedskärningen av praktiskt-estetiska ämnena är sär-&lt;br&gt;skilt olycklig för dessa elever poängteras av t.ex. Skolledarförbundet, LO,&lt;br&gt;Svedalas och Nyköpings kommuner. Bl.a. SIH har påpekat att läropla-&lt;br&gt;nerna skall omfatta alla elever, dvs även dem som har funktionshinder&lt;br&gt;av olika art och grad och att läroplansförslaget därför måste bearbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kursplanerna uppskattas allmänt avsnittet i kursplanen&lt;br&gt;i Svenska om barn med behov av stöd. Däremot anser t.ex. Skolverket,&lt;br&gt;Lärarförbundet, HCK, Rädda Barnen och Trelleborgs kommun att samtli-&lt;br&gt;ga kursplaner bör innehålla ett avsnitt om barn, som behöver särskilt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har, när det gäller döva och hörselskadade elever,&lt;br&gt;särskilt poängterat vikten av tvåspråkighet och att såväl teckenspråk&lt;br&gt;som svenska måste ingå i utbildningen. Bl.a. Skolverket och SIH har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framfört behovet av en, för elevgruppen med grava språkstörningar, sär-&lt;br&gt;skilt anpassad målformulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klarare skrivning i ansvarsfördelningen vad gäller elever med svå-&lt;br&gt;righeter efterfrågas av bl.a. RBU, Lärarförbundet, Utbildningssamrådet för&lt;br&gt;grundskollärarstudenter, SFS och Umeå kommun. Elewårdspersonalens&lt;br&gt;roll behöver särskilt klargöras enligt t.ex. Sveriges Skolkuratorers För-&lt;br&gt;ening, Svenska Förbundet för Specialpedagogik, Lärarförbundet, Umeå&lt;br&gt;och Borås kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Grundskolans kursplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén redovisar i betänkandet färdiga kursplane-&lt;br&gt;förslag i svenska, matematik och musik och förslag till huvudsak-&lt;br&gt;ligt innehåll i övriga ämnen. Det ges även en allmän redovisning&lt;br&gt;av kursplanernas funktion, struktur och uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser, som har kommenterat kursplanerna, tillstyrker&lt;br&gt;de flesta förslaget. Skolverket delar Läroplanskommitténs syn på kurs-&lt;br&gt;planernas roll, funktion, struktur och uppbyggnad. I de förslag som har&lt;br&gt;lagts fram krävs dock, enligt Skolverket, en tydligare åtskillnad mellan&lt;br&gt;de delar i kursplanerna som har föreskriftsstatus, och de delar, som&lt;br&gt;måste anses vara kommentarer till kursplaner. Skellefteå kommun sak-&lt;br&gt;nar i kursplaner och timplan utrymme för aktiviteter, som ej går att&lt;br&gt;hänföra till enskilt ämne, eftersom de ofta är ämnesövergripande eller&lt;br&gt;integrerade. Det gäller tema och/eller projektstudier, periodläsning&lt;br&gt;m.m., som nuvarande läroplan uppmanar till. Statskontoret anser att&lt;br&gt;målstrukturen och hierarkin i förslagen till kursplaner inte är konsis-&lt;br&gt;tenta. Som exempel hänvisar Statskontoret till kursplanen i B-språk där&lt;br&gt;delmålen går längre i kraven på kunskaper än huvudmålet för ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnåendemål och strävansmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller uppdelningen av mål i uppnåendemål och strävans-&lt;br&gt;mål ställer sig de flesta instanser, som har yttrat sig, positiva. Ett antal&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Skolverket, Skolledarförbundet, Högskolorna i&lt;br&gt;Kalmar och Luleå, Elevorganisationen, Norrköpings, Grums, Ånge och&lt;br&gt;Trelleborgs kommuner, anser dock att uppnåendemålen i vissa fall, sär-&lt;br&gt;skilt när det gäller svenska, matematik och musik, är orealistiska och&lt;br&gt;har satts för högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bollnäs kommun varnar för att det i och med uppdelningen i uppnå-&lt;br&gt;endemål och strävansmål finns en risk för att uppnåendemålen blir allt-&lt;br&gt;för styrande. Bollnäs kommun anser även att kursplanerna bör kom-&lt;br&gt;pletteras med en tydligare och utförligare skrivning kring bl.a. flykting-&lt;br&gt;frågor, rasism och resursfördelning i ett globalt perspektiv. SFS påpekar&lt;br&gt;att uppnåendemålen stannar vid det direkt mätbara, vilket kan bidra till&lt;br&gt;att undervisningen begränsas till detta. Vidare menar SFS att klargöran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av lärarens och skolans skyldigheter har försvunnit på kursplaneni-&lt;br&gt;vå. Många av de mål som är strävansmål borde, enligt SFS, i stället ut-&lt;br&gt;tryckas som åligganden för läraren, varigenom de blir lättare att utvär-&lt;br&gt;dera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Grundskolans timplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplaneförslaget anger den minsta undervisningstid som elever-&lt;br&gt;na har rätt att få och därmed den tid som kommunen minst är&lt;br&gt;skyldig att avsätta resurser för. Tiden uttrycks i timmar (60 minu-&lt;br&gt;ter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen anger en minsta garanterad tid för angivna obligatori-&lt;br&gt;ska ämnen. Härutöver anges ett lokalt timplaneutrymme för pro-&lt;br&gt;filering och ett utrymme för elevens personliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom behovet av en avstämning eller ”kontrollstation” i slutet&lt;br&gt;av det femte skolåret och en övergång från integrerade ämnen till&lt;br&gt;ämnesuppdelning, har kommittén funnit skäl att presentera tim-&lt;br&gt;planen med en uppdelning mellan å ena sidan årskurserna 1-5&lt;br&gt;och å andra sidan årskurserna 6-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de obligatoriska ämnena har i förslaget till timplan fått&lt;br&gt;en ökad timtid, t.ex. svenska och främmande språk samt matema-&lt;br&gt;tik. Andra ämnen har, som konsekvens bl.a. av att skolan och&lt;br&gt;eleven skall ha ett valutrymme, i förslaget fått en minsta timtid&lt;br&gt;som i regel understiger den tid ämnet har i gällande timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de övriga förslag som Läroplanskommittén lägger i anslut-&lt;br&gt;ning till förslaget till timplan märks:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vissa ämnen har fått en ny inriktning och ny benämning, bl.a.&lt;br&gt;ämnena teknik och miljö samt barn- och ungdomskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Språkprogrammet i grundskolan förstärks. Engelska föreslås&lt;br&gt;starta första skolåret (med viss övergångstid) och ett obligato-&lt;br&gt;riskt B-språksval införs fr.o.m. årskurs 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I stället för B-språk skall elev som så önskar kunna läsa svens-&lt;br&gt;ka, engelska, teckenspråk eller hemspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Eleverna skall inom ramen för sitt personliga val eller skolans&lt;br&gt;profil kunna välja att läsa ett tredje främmande språk, C-språk,&lt;br&gt;under grundskolans sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nuvarande reglering om alternativkurser i engelska och mate-&lt;br&gt;matik föreslås upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan framförs remissinstansernas synpunkter kring vissa av dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen utgör det område som remissinstanserna ställt sig mest&lt;br&gt;kritiska till. Minskningen av tid för praktiskt-estetiska ämnen, och då&lt;br&gt;särskilt Idrott, lek och hälsa, är det förslag, som instanserna i störst ut-&lt;br&gt;sträckning vänt sig emot, men även uppdelningen av timplanen i ske-&lt;br&gt;den 1-5 och 6-9, införandet av engelska från årskurs 1 och B-språk från&lt;br&gt;årskurs 6, har varit föremål för flera remissinstansers ogillande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland t.ex. LO, Nacka kommun och Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen, ser en inkonsekvens mellan läroplansförslaget och&lt;br&gt;förslaget till timplan. Olofströms kommun hävdar att det inte alltid&lt;br&gt;känns som om författarna till kursplaner och beräknama av timplaner&lt;br&gt;har läst den egna inledningen. Enligt Sundsvalls kommun är det en kva-&lt;br&gt;litativ förändring av undervisningen som behövs och inte kvantitativ,&lt;br&gt;mer lärartimmar, som Läroplanskommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kommunförbundet räcker systemet med en garanterad minimi-&lt;br&gt;tid för att tillgodose kravet på likvärdighet över landet. Det bör dock&lt;br&gt;överlåtas till varje enskild kommun att fördela timmarna över hela&lt;br&gt;grundskoletiden. Bestämmelserna om senaste tidpunkt för att införa vis-&lt;br&gt;sa ämnen är tillräckliga som reglering, menar Kommunförbundet. RHS&lt;br&gt;föreslår att timplanen görs friare för att ge större möjligheter till tema-&lt;br&gt;studier och mera övergripande kunskapsområden. Östersunds och&lt;br&gt;Nacka kommuner är inne på möjligheten att helt låta läroplanen med&lt;br&gt;tillhörande kursplaner styra undervisningens mål. SFS menar att frågan&lt;br&gt;om hur målen i kursplaner och läroplan bäst uppnås, borde åligga varje&lt;br&gt;skola att avgöra utifrån varje elevs behov och skolans förutsättningar. I&lt;br&gt;detta arbete är, enligt SFS, timplanen ett hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö anser att relationen mellan teoretiska och praktiska&lt;br&gt;ämnen i timplanen utgår från argument som inte är analyserade. En&lt;br&gt;analyserad argumentering i förslaget kunde, enligt Högskolan, ha lett&lt;br&gt;till andra pedagogiskt sakliga alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssamrådet för grundskollärarstudenter anser att den ämnesin-&lt;br&gt;delning som timplanen föreskriver är irrationell. Frågan om hur målen&lt;br&gt;i kursplaner/läroplaner bäst uppnås, borde åligga varje skola att avgöra.&lt;br&gt;I detta arbete är timplanen ett hinder, fastslår Utbildningssamrådet, och&lt;br&gt;reserverar sig mot hela timplaneförslaget. Högskolan i Linköping frågar&lt;br&gt;sig hur Läroplanskommittén motiverat varför lärandet skall delas upp i&lt;br&gt;just de ämnen kursplaner och timplaner avser och med just den angiv-&lt;br&gt;na blandningen av akademiskt motiverade ämnen och skolmotiverade&lt;br&gt;ämnen. RHS ställer sig kritisk till en strikt uppdelning av timplanen i&lt;br&gt;traditionella skolämnen, i stället för en uppdelning i kunskapsområden.&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen konstaterar att förslaget innebär en minskning av&lt;br&gt;disponibel tid för de fastlagda ämnesstudierna. Det kan därför diskute-&lt;br&gt;ras om utrymmet är tillräckligt för att ge de baskunskaper som behövs&lt;br&gt;för struktur och förståelse och som skall betygsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att man genom att på lämpligt sätt fördela elevens totala ar-&lt;br&gt;betstid mellan traditionell lärarledd undervisning, eget arbete med till-&lt;br&gt;gång till handledning och helt självständigt arbete, kan frilägga resurser&lt;br&gt;i skolan. Dessutom menar SAF att timtalet på lågstadiet bör kunna utö-&lt;br&gt;kas med ca 20% inom ramen för oförändrade resurser. Detta gör det&lt;br&gt;t.ex. möjligt att organisera om timplanen i grundskolan så att ett ökat&lt;br&gt;utrymme för t.ex. C-språk eller andra ämnen med låg timtilldelning&lt;br&gt;skapas. Även Västerås kommun anser att man, på längre sikt, måste höja&lt;br&gt;det totala timtalet i skolorna. Detta kan man, enligt Västerås kommun,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra genom att ta ut fler timmar per vecka eller förlänga skolåret. Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen efterlyser en utredning av möjligheterna att förlänga den tota-&lt;br&gt;la veckoarbetstiden i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner har ur ett glesbygdsperspektiv synpunkter på timpla-&lt;br&gt;neförslaget. I och med att timplanen skall ange en minsta garanterad&lt;br&gt;undervisningstid för eleverna frågar sig Motala kommun bl.a. om det&lt;br&gt;kommer att uppstå skillnader mellan kommuner på grund av olika re-&lt;br&gt;surser och om det kommer att uppstå problem för elev som byter skola&lt;br&gt;mellan kommuner med olika system. Tingsryds kommun framhåller att&lt;br&gt;förslaget för en landsbygdskommun kommer att medföra vissa problem&lt;br&gt;och ökade kostnader. Detta gäller i främsta rummet dels den mer äm-&lt;br&gt;nesinriktade undervisningen i orienteringsämnen från årskurs 6, dels B-&lt;br&gt;språket från samma årskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadieindelning, kontrollstation i årskurs 5 och ämnesuppdelning i årskurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den föreslagna kontrollstationen i årskurs 5 och ämnesuppdelningen&lt;br&gt;av natur- och samhällsorienterande blocken i årskurs 6 hänger så intimt&lt;br&gt;samman med frågan om stadieindelning, behandlas dessa frågor delvis&lt;br&gt;ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om avskaffandet av nuvarande stadieindelning tillstyrks all-&lt;br&gt;mänt av remissinstanserna. Däremot uppfattas den föreslagna avstäm-&lt;br&gt;ningspunkten i årskurs 5 och ämnesuppdelningen av natur- och sam-&lt;br&gt;hällsorienterande blocken generellt som en ny stadieindelning 1-5 och&lt;br&gt;6-9, vilket flertalet instanser motsätter sig. Några instanser, däribland&lt;br&gt;Högskolan i Växjö och Högskolan i Örebro, efterlyser ett klargörande&lt;br&gt;på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller frågan om en avstämningspunkt i årskurs 5 väger&lt;br&gt;de negativa rösterna över. Förutom att det framförs synpunkter på att&lt;br&gt;kontrollstationen förstärker känslan av stadieindelning, riktar kritiken&lt;br&gt;framför allt in sig på att det är för få avstämningstillfällen och att första&lt;br&gt;kontrolltillfället kommer för sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av natur- och samhällsorienterande blocken i årskurs 6&lt;br&gt;avstyrks av en övervägande majoritet av de instanser som kommmente-&lt;br&gt;rat frågan. Remissinstanserna menar bland annat att ämnesuppdelning-&lt;br&gt;en förstärker stadieindelningen. Vidare påpekar några remissinstanser&lt;br&gt;att helhetsbilden går förlorad och att man går miste om ämnessamver-&lt;br&gt;kan, vilket leder till ineffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket ställer sig positiv till förslaget till timplan, med den reser-&lt;br&gt;vationen att ingen uppdelning görs i två skeden. Därigenom blir möjlig-&lt;br&gt;heterna till lokala lösningar större, och hela grundskoletiden ses i ett&lt;br&gt;samlat perspektiv, menar Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet frågar sig om det inte finns en risk för att den nya&lt;br&gt;stadietimplanen medför alltför många lokala varianter, som kan urhol-&lt;br&gt;ka begreppet en likvärdig skola och försvåra möjligheterna att byta sko-&lt;br&gt;la.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. Vetenskapsakademien motsätter sig avskaffandet av den nuva-&lt;br&gt;rande stadieindelningen. Goda skäl talar, enligt Vetenskapsakademien,&lt;br&gt;för denna då uppdelningen har motiverats av en successiv utveckling av&lt;br&gt;utbildningens innehåll och utformning. Bl.a. är det stimulerande och&lt;br&gt;värdefullt för eleverna att få markera sina framsteg i utbildningen ge-&lt;br&gt;nom att vart tredje år flyttas upp till ett högre skolstadium med nytt in-&lt;br&gt;nehåll och nya lärare, menar Vetenskapsakademien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun ställer sig däremot bakom förslaget till uppdel-&lt;br&gt;ning av grundskolan i två stadier. Stockholms kommun framhåller&lt;br&gt;dock att förslaget, tillsammans med förstärkt språkundervisning, ställer&lt;br&gt;ekonomiska krav på skolorna, såväl vad gäller fortbildning av lärare&lt;br&gt;som nya krav på lokalerna. Borås kommun vänder sig mot den föreslag-&lt;br&gt;na stadieindelningen, men föreslår i stället att grundskolan delas i två&lt;br&gt;stadier, 1-6 och 7-9 med bibehållande av nuvarande högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat Svenska Förbundet för Specialpedagogik, Luleå, Borås,&lt;br&gt;Gävle, Helsingborgs, Skellefteå och Bodens kommuner, menar att helhets-&lt;br&gt;synen, som framförs i bakgrundsdelen i betänkandet, går förlorad med&lt;br&gt;en uppdelning i två skeden. T.ex. Gävle kommun hävdar att grundsko-&lt;br&gt;lan i och med denna uppdelning riskerar att klyvas i två helt skilda de-&lt;br&gt;lar. Grundskolan bör i stället, enligt Gävle kommun vara så väl sam-&lt;br&gt;manhållen som möjligt med helhetssyn på både elever och kunskaper.&lt;br&gt;Enligt Botkyrka kommun strider förslaget mot målstyrning, decentrali-&lt;br&gt;sering och den pedagogiska grundsyn som redovisas i betänkandets in-&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomsdelegationen anser att förslaget till stadieindelning&lt;br&gt;kan missförstås och leda till en permanentning av den gamla tradition&lt;br&gt;från folkskolans och realskolans tid som vi, enligt delegationen, aldrig&lt;br&gt;lyckats bli av med. Oskarshamns kommun ser förslaget som ett steg i ut-&lt;br&gt;vecklingen mot en stadielös grundskola, vilket uppfattas som positivt.&lt;br&gt;De föreslagna två stadierna får dock, enligt kommunen, inte innebära&lt;br&gt;att vi får ett ”klasslärarstadium” och ett ”ämneslärarstadium”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Högskolan i Luleå, Högskolan i Fa-&lt;br&gt;lunJBorlänge, Borås, Motala, Uppsala, Växjö, Luleå, Bollnäs, Skellefteå&lt;br&gt;och Nacka kommuner, menar att förslaget dåligt korresponderar med in-&lt;br&gt;tentionerna bakom den genomförda förändringen av grundskollärarut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Lärarförbundet, Göteborgs Universitet, Högskolan i Gävle! Sand-&lt;br&gt;viken och Botkyrka kommun, avvisar förslaget med hänvisning till att de&lt;br&gt;saknar pedagogiska och organisatoriska motiveringar till skedesindel-&lt;br&gt;ningen. FR anser att uppdelningen endast får någon pedagogisk betydel-&lt;br&gt;se om de två blocken betraktas som årskurslösa och respektive kursplan&lt;br&gt;får klart definierade s.k. uppnåendemål. Enligt Botkyrka kommun har&lt;br&gt;förslaget inneburit negativa konsekvenser i den pedagogisk/didaktiska&lt;br&gt;diskussionen. T.ex. Älvkarleby kommun menar att förslaget leder till or-&lt;br&gt;ganisatoriska konsekvenser som starkt kommer att begränsa den lokala&lt;br&gt;skolans möjligheter att välja ”egen väg” fram till målen. Även Statskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagoi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;toret menar, att skedesindelningen kan medföra olika former av struk-&lt;br&gt;turella och organisatoriska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal kommuner har ur ett glesbygdsperspektiv synpunkter på&lt;br&gt;den föreslagna skedesindelningen, med avstämningspunkt och ämnes-&lt;br&gt;uppdelning i årskurs 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trelleborgs kommun anser att kontrollstationen i årskurs 5 inte får ha&lt;br&gt;en sådan utformning att det blir en avgränsning mellan årskurs 1-5 och&lt;br&gt;6-9. Den föreslagna timplanen med garanterad undervisningstid bör&lt;br&gt;följaktligen, enligt Trelleborgs kommun, inte delas upp utan överlåtas&lt;br&gt;till kommmunerna att själva avgöra när de ämnen som kommittén före-&lt;br&gt;slår skall starta i årskurs 6-9. Även Skara kommun avvisar en ny tving-&lt;br&gt;ande indelning i skeden och utgår från att man lokalt i varje kommun&lt;br&gt;får möjlighet att lösa praktiska problem som kan uppstå vid införande&lt;br&gt;av en ny läroplan vad gäller årskursernas fördelning på skolenheten och&lt;br&gt;lärarnas tjänstgöring på bästa sätt utan styrande regleringar. Kalmar&lt;br&gt;kommun ställer sig tveksam till att dela upp timplanen i två skeden och&lt;br&gt;påpekar att den kontrollstation som man lägger in i slutet av femte&lt;br&gt;skolåret inte får uppfattas som ett organisatoriskt hinder för hur skol-&lt;br&gt;verksamheten kan organiseras ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet och även Östersunds och Emmaboda kommuner&lt;br&gt;ställer sig tveksamma till förslaget då de ser en rad negativa konsekven-&lt;br&gt;ser: risk för nedläggning av vissa glesbygdsskolor, brist på utrymme i&lt;br&gt;högstadieskolorna, ökade skolskjutskostnader, dyrare undervisning, be-&lt;br&gt;hov av lärarfortbildning och vissa problem med lärartillgång. Skolledar-&lt;br&gt;förbundet pekar även på extra kostnader då organisationen av arbetet&lt;br&gt;med ämnesundervisning i fyra i stället för tre årskurser kommer att krä-&lt;br&gt;va större skolledarresurser. Även Barn- och ungdomsdelegationen, Luleå,&lt;br&gt;Gotlands, Lycksele, Svedala och Motala kommuner befarar ökade kostna-&lt;br&gt;der och problem för landsbygdsskolor. Motala kommun efterlyser bätt-&lt;br&gt;re motiveringar, analyser och konsekvensbeskrivningar. Ljusdals kom-&lt;br&gt;mun anser att stadieindelningen kommer att innebära en omorganisa-&lt;br&gt;tion av skolan, främst i glesbygdskommuner med många låg- och mel-&lt;br&gt;lanstadieskolor. Detta kommer, genom flyttning mellan kommuner el-&lt;br&gt;ler mellan skolor med olika system, att medföra problem för den en-&lt;br&gt;skilde individen, menar kommunen. Lycksele kommun hävdar att den&lt;br&gt;föreslagna skedesindelningen, för en glesbygdskommun, innebär bety-&lt;br&gt;dande merkostnader utan motsvarande pedagogiska vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertorneå kommun menar att förslaget innebär en ”ny” stadieindel-&lt;br&gt;ning som starkt missgynnar de kommuner som försöker behålla små-&lt;br&gt;skolor i glesbygden eftersom elevunderlaget minskar kraftigt. Piteå kom-&lt;br&gt;mun och även Högskolan i Kristianstad anser att förslaget innebär stora&lt;br&gt;svårigheter att organisera skolverksamheten i en kommun med många&lt;br&gt;små skolor. Förslaget är mer anpassat för storstadsområde än genom-&lt;br&gt;tänkt för hela landet, hävdar kommunen och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings kommun ser ingen konflikt i att man i en årskurs 1-9 sko-&lt;br&gt;la, från centralt håll, anger när vissa ämnen introduceras - exempelvis&lt;br&gt;B-språk från årskurs 6, men anser att timplanen bör anges i ett 1-9 per-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektiv. Även Umeå kommun anser att den bästa lösningen är att hela&lt;br&gt;grundskoletiden utgör ett stadium och att avgörandet om kontrollstatio-&lt;br&gt;neras placering får göras på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skinnskattebergs kommun föreslår att timplanen fastställs för hela&lt;br&gt;grundskolan och att varje kommun får besluta om fördelningen mellan&lt;br&gt;årskurserna och att kontrollstationen utformas så, att den inte blir sty-&lt;br&gt;rande för timmarnas utläggning på årskurser. Även Jönköpings kommun&lt;br&gt;förordar en sammanhållen kurs- och timplan för grundskolan, dvs. för&lt;br&gt;årskurs 1-9, där en garanti för förekomsten av de olika delarna bör&lt;br&gt;skrivas in i timplaneföreskrifterna. Haninge kommun föreslår att det bör&lt;br&gt;ligga på kommunens och skolstyrelsens ansvar att ur ett pedagogiskt,&lt;br&gt;metodiskt och ämnesorganisatoriskt och administrativt perspektiv beslu-&lt;br&gt;ta om hur förändringen mellan årskurserna 5 och 6 skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun framhåller att en ny tvingande stadieindelning&lt;br&gt;motsäger den överenskomna ansvarsfördelningen mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun om staten på nytt skall kunna styra kommunens organisation av&lt;br&gt;skolverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland Lärarförbundet, Göteborgs Uni-&lt;br&gt;versitet, Umeå Universitet, Rädda Barnen, HCK, Botkyrka, Borås, Gävle,&lt;br&gt;Lycksele, Svedala, Linköpings, Piteå och Örebro kommuner, avvisar för-&lt;br&gt;slaget om kontrollstation i årskurs 5 med hänvisning till att arbetet i&lt;br&gt;skolan kontinuerligt bör stämmas av. Flera instanser menar att utvär-&lt;br&gt;deringen måste påbörjas tidigare. T.ex. RHS och Gotlands kommun före-&lt;br&gt;slår att kontrollstationen i årskurs 5 flyttas till årskurs 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DHR framhåller att det inte är acceptabelt att elever tidigt delas in i&lt;br&gt;en A- och en B-grupp. För att motverka detta måste skolan tidigt sätta&lt;br&gt;in resurser för elever med särskilda behov. Skolan kan, enligt DHR, in-&lt;br&gt;te vänta med att göra detta tills en avstämningsstation har infunnit sig&lt;br&gt;(efter årskurs 5 och 9). Utbildningssamrådet för grundskollärarstudenter&lt;br&gt;föreslår att utvärdering görs vid olika tillfällen för olika ämnen. Det&lt;br&gt;har, enligt Utbildningssamrådet, bl.a. framförts från företrädare för ma-&lt;br&gt;tematikämnet att det vore önskvärt med en tidigare kontroll av elever-&lt;br&gt;nas utveckling i matematik. Dessutom kan en stor utvärdering bli allt-&lt;br&gt;för betonad så att den viktigaste utvärderingen, den kontinuerliga, blir&lt;br&gt;åsidosatt, menar Utbildningssamrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Lärarförbundet och Elevorganisationen motsätter sig en avstäm-&lt;br&gt;ningspunkt i årskurs 5, då detta kan leda till att skolans resurser kon-&lt;br&gt;centreras till det andra skedet trots att det är bättre att koncentrera spe-&lt;br&gt;cialresurser till de första årskurserna. SFS vill, för att motarbeta tenden-&lt;br&gt;serna till stadieindelning, sprida utvärderingarna så att olika ämnen ut-&lt;br&gt;värderas vid olika tillfällen. Även Lärarhögskolan i Lund motsätter sig&lt;br&gt;den utformning som kontrollstationen i årskurs 5 fått i förslaget och&lt;br&gt;förordar i stället en gradvis ämnesdifferentiering och förändring i övrigt&lt;br&gt;av grundskolans struktur och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun menar att det föreslagna systemskiftet i undervis-&lt;br&gt;ningen mellan årskurserna 5 och 6, med bl.a. nya lärare i årskurs 6, för-&lt;br&gt;svårar den önskade uppföljningen av elevernas fortsatta utveckling. Gö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tene kommun anser att behovet av utvärdering efter årskurs 5 och års-&lt;br&gt;kurs 9 kan lösas utan den föreslagna stadieindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun ifrågasätter starkt gränsen mellan årskurs 5 och&lt;br&gt;6 och menar att ett genomförande av förslaget förutsätter, sett ur såväl&lt;br&gt;pedagogisk som ekonomisk synvinkel, att många olika organisatoriska&lt;br&gt;lösningar tillåts. Högskolan i Linköping menar att både pedagogiska och&lt;br&gt;ekonomiska skäl talar för att mellanutvärderingarna i grundskolan för-&lt;br&gt;delas över flera årskurser. Timplanen bör därför, enligt Högskolan, då&lt;br&gt;inte heller utformas så att den uppmuntrar en skarp stadiegräns, som&lt;br&gt;lätt blir en ny skarp gräns mellan lärarkategorier och styr lokalutnytt-&lt;br&gt;jandet. Umeå Universitet vill understryka att årskurs 5 inte får ses som&lt;br&gt;en ”vattendelare” vad avser användandet av klass- respektive ämneslära-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Skolverket, Kommunförbundet, LO och Olofströms kommun till-&lt;br&gt;styrker förslaget om en obligatorisk skriftlig och muntlig utvärdering av&lt;br&gt;varje elev i årskurs 5. Formerna för den övriga kontinuerliga utvärde-&lt;br&gt;ringen av eleverna och kontakten mellan skola och föräldrar bör dock,&lt;br&gt;enligt Kommunförbundet, vara en fråga för den enskilda kommunen el-&lt;br&gt;ler skolan att avgöra. LO påpekar att det faktum att ”ribban” läggs vid&lt;br&gt;5:e årskursen inte innebär någon frihet att avstå från uppföljning av&lt;br&gt;varje enskild elevs kunskapsutveckling under tidigare årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgholms kommun tycker att kommitténs förslag om uppnåendemål&lt;br&gt;för årskurs 5 respektive 9 är bra. Kommunen anser dock att det vore&lt;br&gt;önskvärt med en kontrollstation även i årskurs 8, för det nationella&lt;br&gt;uppföljningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Norrköpings kommun tillstyrker den föreslagna avstämnings-&lt;br&gt;punkten i årskurs 5, vilken är positiv utifrån kommunens/skolans an-&lt;br&gt;svar för elevernas studieresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersunds kommun anser att en kontrollstation efter fem och nio år&lt;br&gt;kan vara bra men ej nödvändig. Det viktigaste är, enligt kommunen, att&lt;br&gt;en kontinuerlig uppföljning sker genom åren, med individuell utbild-&lt;br&gt;ningsplanering och uppföljning av eleverna med ett eventuellt åtgärds-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget om ämnesuppdelningen av natur- och sam-&lt;br&gt;hällsorienterande blocken framhåller ett flertal instanser att helhetssy-&lt;br&gt;nen i undervisningen går förlorad. Några exempel på instanser som&lt;br&gt;framför denna åsikt är Lärarförbundet, Barn- och ungdomsdelegationen,&lt;br&gt;BRÅ, Sundsvalls, Gotlands, Borås, Ånge, Skellefteå, Västerås, Kristianstad,&lt;br&gt;Bollnäs, Eskilstuna, Lycksele och Umeå kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO hävdar att Läroplanskommittén i liten utsträckning intresserat&lt;br&gt;sig för kopplingen mellan skolan och det omgivande samhället. Om&lt;br&gt;kommittén hade gjort det skulle den knappast ha föreslagit en starkt&lt;br&gt;ämnesuppdelad undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekumeniska skoldelegationen anser däremot att ett blockämne som&lt;br&gt;samhällslära försvårar överblick och progressionstänkande för kurspla-&lt;br&gt;nernas utformning och för de lärare som skall tolka och tillämpa dem.&lt;br&gt;Skoldelegationen menar att varje ämne behöver en egen kursplan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga årskurser och samhällslära bör därför ersättas med samma se-&lt;br&gt;parata ämnen som i årskurs 6-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle och även Malmö och Kalmar kommuner menar att&lt;br&gt;en tematisk uppläggning av studierna är väsentlig och avvisar därför&lt;br&gt;förslaget. RBU anser att ämnesuppdelningen blir speciellt problematisk&lt;br&gt;för elever med rörelsehinder. För dessa elever är det, enligt RBU, vä-&lt;br&gt;sentligt att det finns möjligheter till tematisk läsning och sammanhän-&lt;br&gt;gande arbetspass utan avbrott och tidspress. Barnmiljörådet vill betona&lt;br&gt;att ett ämnesöverskridande arbetssätt underlättar ett arbetssätt som utgår&lt;br&gt;från barns egna frågor, vilka sällan är insnävade inom ett enda ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS hävdar att ämnesuppdelningen är ett hinder för det ämnesöver-&lt;br&gt;gripande arbetssätt, som utredningen själv argumenterar för. Karlskrona&lt;br&gt;kommun anser att samverkan mellan de undervisande lärarna i respekti-&lt;br&gt;ve block ytterligare bör betonas. Högskolan i Kalmar vill att samverkan,&lt;br&gt;såväl inom som mellan ämnesgrupperna, tydligare bör skrivas fram.&lt;br&gt;Kooperativa institutet förordar att skolan uppmuntras att använda sig av&lt;br&gt;ämnesövergripande studier och av projektarbetsmetodik i undervisning-&lt;br&gt;en. Högskolan i Linköping anser att det som skrivs i läroplansförslaget&lt;br&gt;om skolans värdegrund och uppgifter måste förverkligas i samverkan&lt;br&gt;mellan ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trelleborgs kommun framhåller att ämnesuppdelningen kommer att&lt;br&gt;leda till en splittrad och i kunskapshänseende ineffektiv undervisning.&lt;br&gt;Trelleborgs kommun vill, tillsammans med t.ex. Lycksele kommun, peka&lt;br&gt;på risken för att undervisningen blir fragmentarisk. TCO anser att för-&lt;br&gt;slaget om en ämnesuppdelad undervisning går stick i stäv med utveck-&lt;br&gt;lingen i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borås kommun anser att avskaffandet av blockämnen innebär ett stort&lt;br&gt;steg tillbaka och påpekar, tillsammans med t.ex. Högskolan i Luleå, att&lt;br&gt;den nya grundskollärarutbildningen bygger på ett ämnesintegrerat ar-&lt;br&gt;betssätt. Även Botkyrka kommun ser förslaget som en tillbakagång och&lt;br&gt;anser att undervisningen bör organiseras utifrån ett tvärvetenskapligt&lt;br&gt;och problemorienterat synsätt. Umeå Universitet ser förslaget som olyck-&lt;br&gt;ligt och menar att det inom lärarutbildningen gjorts goda erfarenheter&lt;br&gt;vad gäller integration och samverkan mellan olika delämnen inom na-&lt;br&gt;tur- respektive samhällslära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå menar att den trygghet och arbetsro barnen och&lt;br&gt;ungdomarna behöver motverkas och påpekar även att den komplexa&lt;br&gt;verkligheten inte är uppdelad ämnesvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad varnar för att förslaget kan uppfattas som en&lt;br&gt;återgång till den gamla realskolans tradition, där ämnena lästes isolera-&lt;br&gt;de från varandra. Lärarförbundet anser bl.a. att en strikt ämnesindelad&lt;br&gt;undervisning motverkar arbete i lärarlag, står i strid med decentraliser-&lt;br&gt;ingssträvandena och att årskurs 6 kan komma att betraktas som en del&lt;br&gt;av det traditionella högstadiet. Oskarshamns kommun anser att samhälls-&lt;br&gt;och naturlära tidigast kan uppdelas i årskurs 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomsdelegationen anser att undervisningen organisato-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskt och pedagogiskt bör anordnas så att man får en växelverkan mel-&lt;br&gt;lan ämnesuppdelning och integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skinnskattebergs kommun föreslår att varje enskild kommun ges befo-&lt;br&gt;genhet att själv fatta beslut ifall undervisningen skall ske integrerat eller&lt;br&gt;med mer omfattande ämnesfördelning samt att kommunens befogenhet&lt;br&gt;inrymmer möjlighet att själv avgöra i vilken årsklass och i vilken om-&lt;br&gt;fattning i övrigt ämnesfördelningen skall genomföras. Katrineholms&lt;br&gt;kommun menar att det borde falla inom ramen för den pedagogiska&lt;br&gt;professionen - läraren tillsammans med eleverna - att avgöra vilken or-&lt;br&gt;ganisationsprincip man vill arbeta efter. Renodlad ämnesundervisning&lt;br&gt;eller temaundervisning med stoff från olika So-/No-ämnen är två orga-&lt;br&gt;nisationsprinciper som, enligt kommunen, bägge kan leda fram till de&lt;br&gt;uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm poängterar att skrivningen i&lt;br&gt;läroplanen om skolans/arbetslagets/lärarens möjlighet att organisera un-&lt;br&gt;dervisningen som de själva vill bör förtydligas. Högskolan vill peka på&lt;br&gt;att även om betygen ska sättas i varje enskilt ämne, kan undervisningen&lt;br&gt;organiseras i större ämnesblock. Skolverket framhåller att det klart bör&lt;br&gt;framgå i skrivningarna i kursplanerna, att innehåll och organisation in-&lt;br&gt;te är givna av att varje ämne får en garanterad undervisningstid. Skol-&lt;br&gt;verket konstaterar vidare att den garantin kan lösas på fler sätt än med&lt;br&gt;en strikt ämnesindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas valfrihet och skolornas profilering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig i frågan ställer sig posi-&lt;br&gt;tiva till ökat timplaneutrymme för valfrihet för elever och lokal profile-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kommuner som har negativa kommentarer kring förslaget ut-&lt;br&gt;gör majoriteten kommuner av mindre storlek. Kritiken, som i huvud-&lt;br&gt;sak riktar in sig på den lokala profileringen, utgår från ett glesbygdsper-&lt;br&gt;spektiv. Några små kommuner som t.ex. Borgholms, Gullspångs, Ljus-&lt;br&gt;dals och Vilhelminas kommuner och även andra instanser, t.ex. Umeå&lt;br&gt;Universitet och Högskolan i Kristianstad, påpekar att den lokala profiler-&lt;br&gt;ingen i praktiken kan medföra att valet för elever inskränks för dem&lt;br&gt;som ej kan välja skola. Kommunförbundet anser emellertid att en ännu&lt;br&gt;större andel av den totala tiden i timplanen borde användas för lokal&lt;br&gt;profilering. Härigenom skulle kommunerna få större möjligheter att er-&lt;br&gt;bjuda eleverna ett rikare utbud inom bl.a. det praktiskt-estetiska områ-&lt;br&gt;det, menar Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner, och andra instanser, har kommentarer av olika slag&lt;br&gt;till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö kommun påpekar att förslaget kommer att skapa svårigheter i&lt;br&gt;den kommunala verksamheten, på grund av bl.a. att kostnaderna ökar&lt;br&gt;för mindre grupper och att profileringen skapar problem för elever som&lt;br&gt;byter skola. Gävle kommun menar att valfriheten vid små enheter blir&lt;br&gt;ytterst begränsad, eftersom ekonomin inte tillåter små grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun menar att förslaget bygger på ett storstadstänkande, då&lt;br&gt;möjligheterna att realisera detta förutsätter stort befolkningsunderlag,&lt;br&gt;stora skolor och god tillgång på välutbildade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun menar att existensen av en mindre låg- och&lt;br&gt;mellanstadieskola på landsbygden kan bli hotad om rätten att välja sko-&lt;br&gt;la görs obegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun bedömer det som orealistiskt med en utveckling&lt;br&gt;som innebär att alla skolor skulle kunna erbjuda alla typer av efterfrå-&lt;br&gt;gade ämnen/kurser inom ramen för elevernas fria val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskarshamns kommun föreslår att valfrihet och lokal profilering slås&lt;br&gt;samman och att det överlåts till kommunerna att avgöra fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södertälje kommun är positiv till förslaget, men anser att det krävs att&lt;br&gt;sektorsbidraget justeras så att kommunerna ges ekonomiska möjligheter&lt;br&gt;att leva upp till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket konstaterar att de ökade valmöjligheterna ställer stora krav&lt;br&gt;på informationsinsatser och kvalificerad studievägledning från skolans&lt;br&gt;sida samt en organisatorisk och pedagogisk utveckling inom skolan så&lt;br&gt;att inte elevernas valmöjligheter i praktiken begränsas till ett fåtal äm-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK vill understryka att en ökad valfrihet inom skolväsendet inte får&lt;br&gt;leda till att elever med funktionshinder drabbas av ökad ojämlikhet.&lt;br&gt;DHR och SIH poängterar att alla skolor måste vara tillgängliga för alla&lt;br&gt;elever. Göteborgs Universitet framhåller att omfattande ”fria” val är för-&lt;br&gt;bundna med en klar risk för socialt baserad segregering. TCO påpekar&lt;br&gt;att ett större utrymme för val alltid innebär en risk för skiktning av ele-&lt;br&gt;verna efter kön och samhällsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen avvisar förslaget om lokalt timplaneutrymme och&lt;br&gt;elevens fria val med hänvisning till att organisationen vill se en sam-&lt;br&gt;manhållen grundskola. Det problem organisationen ser med valfriheten&lt;br&gt;är att den stjäl så mycket utrymme från de obligatoriska ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet anser att det kan övervägas om valfriheten i stället&lt;br&gt;kan tillgodoses genom ett s.k. dubbelt tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad understryker att valfrihet alltid innebär frihet att&lt;br&gt;såväl välja till som bort. Det innebär att ämnen kan riskera få låg prio-&lt;br&gt;ritet av ekonomiska skäl (på den kommunala nivån) och av kortsiktigt&lt;br&gt;nyttoinriktade skäl (på den individuella nivån). Högskolan menar att en&lt;br&gt;konsekvensdiskussion om denna sida av valfriheten hade varit på sin&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå Universitet anser att valfriheten främst bör gälla val av stoff och&lt;br&gt;arbetsmetoder, och menar att kommittén utförligt borde ha diskuterat&lt;br&gt;valfrihetens gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Ungdomsråd anser att elevinflytande, vad gäller att delta i un-&lt;br&gt;dervisningens uppläggning och att delta i de formella beslutsprocesserna&lt;br&gt;om skolans ekonomi och förvaltning, bör betonas hårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO ställer sig positiv till förslaget, men menar att utrymmet för sko-&lt;br&gt;lans val och elevens val måste vara underordnat de ”resultatmål” som&lt;br&gt;är satta, enligt LO:s synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Lärarförbundet, LR, Högskolan för lä-&lt;br&gt;rarutbildning i Stockholm, Högskolan i Kristianstad, RHS, Kungliga&lt;br&gt;Skogs- och Lantbruksakademien, Enköpings, Karlskoga, Kalmar, Jönkö-&lt;br&gt;pings, Karlstads, Borås, Helsingborgs, Hässleholms, Eskilstuna, Götene, Pi-&lt;br&gt;teå och Gävle kommuner, några av dem positiva till själva grunden i för-&lt;br&gt;slaget, vill dra ner på tiden för elevernas valfrihet och särskilt det lokala&lt;br&gt;timplaneutrymmet. Ett antal instanser vill att reduceringen ska ske till&lt;br&gt;förmån för mer tid för den obligatoriska ämnesundervisningen och sär-&lt;br&gt;skilt de praktiskt-estetiska ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JämO är av den åsikten att neddragningarna av antalet timmar i äm-&lt;br&gt;nena Hemkunskap och Lek, idrott och hälsa, inte kan uppvägas av ele-&lt;br&gt;vens fria val. Det är när alla elever, oavsett kön, deltar i dessa ämnen i&lt;br&gt;lika stor utsträckning som jämställdheten främjas på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet förhåller sig något tveksamt till omfattningen av&lt;br&gt;den valfria delen av utbildningen. Det torde, enligt Universitetet, bli&lt;br&gt;svårt att med en så stor valfrihet inom utbildningen uppnå den ur na-&lt;br&gt;tionell synpunkt likvärdiga och kvalitativt goda utbildning som är ett av&lt;br&gt;målen i förslaget. Universitetet påpekar även att irrationella övervägan-&lt;br&gt;den kan leda till att elever kan göra tillval som försvårar deras senare&lt;br&gt;utbildning. Detta gäller framför allt flickor och deras tillval av matema-&lt;br&gt;tik, naturvetenskap och teknik. Även KTH vill varna för att ett alltför&lt;br&gt;stort utrymme lämnas för elevens personliga val och skolornas profile-&lt;br&gt;ring. För att kunna garantera kunskapsnivån, när en elev lämnar&lt;br&gt;grundskolan respektive gymnasiet, måste det finnas centralt fastställda,&lt;br&gt;tvingande kursplaner i alla läroämnen, menar KTH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS är i princip positiv till valfrihet och profilering, men påpekar att&lt;br&gt;detta förutsätter att det finns en reell möjlighet att välja. Det finns det&lt;br&gt;ännu inte, enligt RHS, och många kommer sannolikt ”tvingas” välja en&lt;br&gt;annan inriktning än man egentligen vill. Då det, enligt Rädda Barnen,&lt;br&gt;finns en risk för att de kommunala besparingarna omintetgör många&lt;br&gt;val, förordar organisationen särskilda föreskrifter till timplanen som ga-&lt;br&gt;ranterar det fria valet. Detta, i kombination med den lokala profilering-&lt;br&gt;en, innebär annars att eleven kan ”påtvingas” ämnen eller ökat antal&lt;br&gt;timmar i ämnen som hon inte skulle ha valt själv. RRV pekar på risken&lt;br&gt;att tillgången på lärare i olika ämnen blir styrande för valet av lokal&lt;br&gt;profil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS välkomnar förslaget. Utrymmet för elevens fria val ger dels ele-&lt;br&gt;vens skolgång en personlig prägel, dels en vana att göra vägval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand ser möjligheten att lokalt planera för&lt;br&gt;fria val och profilering som ett bemyndigande av skolenheter, elever&lt;br&gt;och föräldrar. Kanske återvänder arbetsglädjen till skolan när eleven får&lt;br&gt;ökad valmöjlighet, menar högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekumeniska skoldelegationen ställer sig mycket positiv till ett utveck-&lt;br&gt;lingsarbete kring lokal profilering av mer konfessionell inriktning och&lt;br&gt;till annan form av samverkan med lokala församlingar. Skoldelegatio-&lt;br&gt;nen föreslår vidare att Skolverket får i uppdrag att i kommentarmaterial&lt;br&gt;ta fram några sådan exempel på hur lokal profiltid skall kunna använ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;das. Statens Kulturråd ser profilering och valfrihet som en utmaning och&lt;br&gt;möjlighet också för kulturområdet. Munkfors kommun anser att profil-&lt;br&gt;valet skall styras så att det blir praktisk-estetisk verksamhet som erbju-&lt;br&gt;des eleverna vid detta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkens ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår en förstärkning av språkprogrammet i&lt;br&gt;skolan. Bl.a. föreslås engelska starta första skolåret och att ett obligato-&lt;br&gt;riskt B-språksval införs fr.o.m. årskurs 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som kommenterat förslaget ställer&lt;br&gt;sig positiva till att språkens ställning stärks. Däremot har flera remissin-&lt;br&gt;stanser synpunkter på tidigareläggandet av introduktionen av engelska&lt;br&gt;och införandet av B-språk i årskurs 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om introduktion av engelska i årskurs 1 möter massiv kritik&lt;br&gt;bland de instanser som kommenterat frågan. Kritikerna menar i huvud-&lt;br&gt;sak att det inte finns några pedagogiska argument för en tidigarelägg-&lt;br&gt;ning och att det är bättre för eleverna att först lära sig svenska ordent-&lt;br&gt;ligt. Det skulle dessutom, enligt flera instanser, kräva kostsamma fort-&lt;br&gt;bildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller införandet av B-språk i årskurs 6, väger de negati-&lt;br&gt;va rösterna över. Kritiken riktar framför allt in sig på praktiska pro-&lt;br&gt;blem och att det bör anpassas till skolornas olika förutsättningar. Flera&lt;br&gt;remissinstanser vill senarelägga starten för B-språk och lägga över beslu-&lt;br&gt;tet till kommunen och skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV förespråkar att alla elever från och med det första läsåret läser ett&lt;br&gt;tredje språk förutom svenska och engelska. Detta skulle, enligt SIV, mo-&lt;br&gt;tiveras av samhällets internationalisering och den nationella resurs som&lt;br&gt;finns i de olika språkgruppernas modersmålskunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF menar att näringslivets krav på främmande språk, i och med för-&lt;br&gt;slaget, är tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kommun har en positiv inställning till en tidigarelagd och ut-&lt;br&gt;ökad språkundervisning, men pekar samtidigt på vissa konsekvenser&lt;br&gt;och svårigheter: t.ex. fortbildning av 1-7 lärare, utveckling av metodi-&lt;br&gt;ken i språk, praktiska problem för skolor som inte ligger i direkt an-&lt;br&gt;slutning till högstadieskolor med tanke på lärarkompetens och elevun-&lt;br&gt;derlag för minst två B-språksalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyckseles kommun konstaterar att bristen på behöriga språklärare och&lt;br&gt;fåtalet elever i respektive språkgrupp endast ger skenbara valmöjligheter&lt;br&gt;för eleverna i glesbygdsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun delar kommitténs uppfattning om språkens bety-&lt;br&gt;delse. Kommunen anser emellertid att betydelsen av kommunikativ för-&lt;br&gt;måga, att utrycka sig och förstå även på annat sätt än genom det talade&lt;br&gt;och skrivna språket, bör komma till tydligare uttryck i strävansmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är tveksam till att de främ-&lt;br&gt;mande språken får en så stor plats i den obligatoriska timplanen. Hög-&lt;br&gt;skolans förslag är att införa engelska i årskurs 4 i stället för i årskurs 1&lt;br&gt;och att inte göra valet av ytterligare ett främmande språk obligatoriskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från årskurs 6, vilket skulle ge utrymme för den ökning av timtalet för&lt;br&gt;de hårdast drabbade ämnena, som högskolan anser nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland Svenska Akademien, Svenska&lt;br&gt;Språknämnden, Botkyrka, Sundsvall, Karlstads, Vänersborgs, Österåkers&lt;br&gt;kommuner, Umeå Universitet, Uppsala Universitet och Göteborgs Univer-&lt;br&gt;sitet, framhåller att det inte finns några pedagogiska motiveringar till att&lt;br&gt;introducera engelskan redan i årskurs 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner, däribland Malmö, Katrineholms, Trelleborgs, Kal-&lt;br&gt;mar, Bollnäs och Gotlands kommuner, och även Skolverket och Lärarför-&lt;br&gt;bundet, förespråkar att tidpunkten för engelskundervisningens början&lt;br&gt;överlämnas för beslut på lokal nivå. Uppsala kommun anser däremot in-&lt;br&gt;te det alternativet vara möjligt, då många elever flyttar mellan olika sko-&lt;br&gt;lor. Kommunen finner vidare att undervisningen i engelska bör påbör-&lt;br&gt;jas i årskurs 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen ställer sig något tveksam till förslaget om engelska&lt;br&gt;från årskurs 1, då man anser att det beror på hur förhållandena i den&lt;br&gt;lokala skolan ser ut. Västerås kommun anser att skolan bör erbjuda flera&lt;br&gt;”starttillfällen” för engelskundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad avslår förslaget att engelska skall vara obliga-&lt;br&gt;toriskt från årskurs 1, främst p.g.a. kostnader för fortbildning och för-&lt;br&gt;ändring av lärarutbildningen för att alla lärare skall kunna undervisa i&lt;br&gt;ämnet. Även bl.a. Högskolan i Kalmar samt Karlstads, Österåkers och&lt;br&gt;Motala kommuner känner tveksamhet till förslaget p.g.a. de krävande&lt;br&gt;fortbildningsinsatserna. LR tillstyrker att engelska förekommer som&lt;br&gt;komplement i andra ämnens undervisning redan under de första skolå-&lt;br&gt;ren, men accepterar inte på grund av brist på kompetenta lärare att äm-&lt;br&gt;net får egen tid på timplanen redan under de första årskurserna. Stats-&lt;br&gt;kontoret och Barn- och ungdomsdelegationen konstaterar att omfattning-&lt;br&gt;en av fortbildning kan bli avsevärd, vilket innebär kostnader som faller&lt;br&gt;på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborgs kommun tillstyrker förslaget, men vill betona vikten av&lt;br&gt;att engelskundervisningen inleds under de första grundskoleåren med&lt;br&gt;en för eleverna anpassad pedagogisk uppläggning. Detta kräver, enligt&lt;br&gt;kommunen, omfattande fortbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun anser att man kan tillvarata elevernas naturliga kon-&lt;br&gt;takter med engelska i lämpliga sammanhang utan att för den skull ta in&lt;br&gt;en bestämmelse om att språket skall påbörjas i årskurs 1. RHS menar&lt;br&gt;att engelska bör ingå naturligt i kommunikativa övningar från år ett,&lt;br&gt;men inte utgöra ett eget ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Svenska Språknämnden uttrycker farhågor för att elevernas&lt;br&gt;svenskkunskaper kan bli lidande genom en tidig start av engelskunder-&lt;br&gt;visningen. Bodens och Eskilstuna kommuner anser att satsningarna i stäl-&lt;br&gt;let bör göras på svenska. Borås kommun vänder sig emot förslaget om&lt;br&gt;engelska från årskurs 1, och hänvisar till att många lärare hävdar att in-&lt;br&gt;lärningen i svenska blir lidande. Botkyrka kommun kan inte ställa sig&lt;br&gt;bakom förslaget, med hänvisning till att det är viktigt att de första års-&lt;br&gt;kurserna satsa på modersmålet, oavsett vilket modersmålet är. Även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vimmerby och Färgelanda kommuner menar att det är angeläget att först&lt;br&gt;utveckla goda kunskaper i modersmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falu kommun anser inte att elevernas tid för engelska behöver utökas.&lt;br&gt;Kommunen menar att införandet av engelska i årskurs 1 kan möjliggö-&lt;br&gt;ras inom ramen för skolans profilering, om så önskas. Även Kommun-&lt;br&gt;förbundet, LR och Barn- och ungdomsdelegationen anser att eleverna bör&lt;br&gt;kunna erbjudas engelska i de första årskurserna inom ramen för det&lt;br&gt;personliga valet eller inom skolans lokala profil vid skolor som har lä-&lt;br&gt;rare utbildade för undervisning i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i SundsvalHHärnösand ställer sig positiv till tidigarelagda&lt;br&gt;studier i B-språk och C-språk, vilket ses som en anpassning till sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen och internationaliseringen. Även Elevorganisationen&lt;br&gt;ställer sig positiv till förslaget om obligatoriskt B-språk. Organisationen&lt;br&gt;vill dock betona hur viktigt det är att en ordentlig förändring av under-&lt;br&gt;visningen i främmande språk kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS och även Bodens kommun anser att B-språk bör vara frivilligt&lt;br&gt;och föreslår därför ett system liknande dagens med möjlighet till dubbla&lt;br&gt;tillval. Även Umeå Universitet och Eskilstuna kommun är inne på att er-&lt;br&gt;bjuda B-språk i årskurs 6 men utan att göra valet tvingande. Högskolan&lt;br&gt;i Gävlel Sandviken menar att B-språket i fortsättningen bör vara ett&lt;br&gt;valfritt ämne, och att starten i huvudsak bör förläggas till samma tid-&lt;br&gt;punkt som i nuvarande läroplan. Västerås kommun är tveksam till att&lt;br&gt;tvinga alla elever i grundskolan att lära sig ett andra främmande språk&lt;br&gt;utöver engelska. Borås kommun anser det för tidigt att börja studera ett&lt;br&gt;B-språk redan vid 11-12 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår att det inte skall regleras vilket år studierna i B-&lt;br&gt;språk skall påbörjas. Detta p.g.a. att Läroplanskommittén, enligt Skol-&lt;br&gt;verket, underskattat svårigheterna med att omedelbart införa ett andra&lt;br&gt;främmande språk. Ett sådant beslut kommer bl.a. att medföra kostnads-&lt;br&gt;ökningar i många kommuner, främst vad gäller transporter mellan låg-&lt;br&gt;och mellanstadieskolor och högstadieskolor. Det kommer även att be-&lt;br&gt;hövas en viss fortbildning för att göra något bra av situationen, menar&lt;br&gt;Skolverket. Vidare föreslår Skolverket att spanskan blir ett nytt alterna-&lt;br&gt;tiv till franska och tyska, som B-språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Oskarshamns, Borgholms och Bollnäs kommuner konstaterar att&lt;br&gt;B-språksundervisning från årskurs 6 kommer att ge kommunen ekono-&lt;br&gt;miska, organisatoriska och pedagogiska problem. Även Hässleholms&lt;br&gt;kommun påpekar att införandet av B-språk från årskurs 6 innebär prak-&lt;br&gt;tiska problem för skolor på mindre orter och för bygdeskolor med en-&lt;br&gt;bart låg- och mellanstadier beträffande tillgång till lärare. Gotlands kom-&lt;br&gt;mun avstyrker införandet av B-språk i årskurs 6 och konstaterar att det&lt;br&gt;för kommuner med glesbygdsskolor innebär att små resurskrävande&lt;br&gt;språkgrupper bildas och att eleverna i de små skolorna får en inskränkt&lt;br&gt;valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vimmerby kommun tillstyrker att skolan skall erbjuda undervisning i&lt;br&gt;B-språk och C-språk enligt förslaget, dock under förutsättning att B-&lt;br&gt;språkstillvalet kan ske årskurs 7 efter lokalt beslut. Motiveringen är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst de problem och ökade kostnader som en glesbygdskommun har&lt;br&gt;för att kunna erbjuda ett rimligt B-språkstillval i årskurs 6. Även&lt;br&gt;Örebro kommun och Katrineholms kommun föreslår att B-språk startar i&lt;br&gt;årskurs 7, p.g.a. organisatoriska problem av både tids- och kostnadsart.&lt;br&gt;LR avstyrker förslaget om en obligatorisk start i årskurs 6. I stället bör&lt;br&gt;det, enligt LR, till de särskilda föreskrifterna till timplanen fogas en re-&lt;br&gt;gel om att B-språket skall påbörjas senast i årskurs 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun och Växjö kommun föreslår att obligatoriskt B-språk i&lt;br&gt;stället kallas obligatoriskt språkval, då språkvalet avser B-språk, hem-&lt;br&gt;språk, teckenspråk eller förstärkning i svenska eller engelska. Gävle&lt;br&gt;kommun föreslår beteckningen språkligt tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska och matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med de främmande språken har svenska samt matematik fått en&lt;br&gt;förstärkning i timplaneförslaget. De flesta remissinstanser tillstyrker i&lt;br&gt;och för sig denna förstärkning, t.ex. Svenska Akademien och LO, men&lt;br&gt;vissa är kritiska till effekterna på tidsfördelningen till övriga ämnen.&lt;br&gt;T.ex. Vimmerby och Borlänge kommuner menar att tiden för svenska&lt;br&gt;och matematik bör reduceras. Genom en mer stram kursplan, menar&lt;br&gt;Vimmerby kommun att undervisningen i stället bör kunna effektiviseras.&lt;br&gt;Även Västerås kommun anser att man, innan man höjer timantalet i ett&lt;br&gt;visst ämne, bör pröva om man inte kan nå samma mål genom att effek-&lt;br&gt;tivisera undervisningen. Bl.a. Vänersborgs och Skellefteå kommuner kan&lt;br&gt;inte se något stöd för att just tiden för matematikundervisningen måste&lt;br&gt;utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt-estetiska ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att vissa av de obligatoriska ämnena i förslaget&lt;br&gt;fått en ökad timtid, t.ex. främmande språk, svenska samt matematik, har&lt;br&gt;de flesta andra ämnen fått en minsta timtid som understiger den tid&lt;br&gt;som ämnet har i gällande timplan. Däribland återfinns de praktiskt-&lt;br&gt;estetiska ämnena, vilket har medfört en massiv kritikerstorm bland re-&lt;br&gt;missinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överväldigande majoritet av remissinstanserna avstyrker Läro-&lt;br&gt;planskommitténs förslag om minskad garanterad tid för de praktiskt-&lt;br&gt;estetiska ämnena; lek, idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hemkun-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstaser, t.ex Lärarförbundet, Lunds Universitet, LO, Hög-&lt;br&gt;skolan för lärarutbildning i Stockholm, RHS, Elevorganisationen, Rädda&lt;br&gt;Barnen, Folkhälsoinstitutet, Botkyrka, Umeå, Nyköpings, Lycksele, Vim-&lt;br&gt;merby, Trelleborgs, Gävle, Hässleholms, Enköpings, Svedala, Katrine-&lt;br&gt;holms, Vilhelmina, Borgholms, Norbergs och Färgelanda kommuner me-&lt;br&gt;nar att förslaget innebär en alltför markant övervikt av teoretiska mo-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå anser att den underton som finns i förslaget inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bär en tydlig icke acceptabel markering av de praktiskt-estetiska ämne-&lt;br&gt;na som mindre betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sudsvall/Härnösand anser att ett inslag av de praktiskt-&lt;br&gt;estetiska ämnena i alla ämnen och områden har positiva konsekvenser&lt;br&gt;för elevers totala inlärning och deras progression vad gäller senare kun-&lt;br&gt;skapsinhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.ex. Lärarförbundet, Högskolan i Luleå, Barn- och ungdomsdelegatio-&lt;br&gt;nen, Ljusdals, Ödeshögs och Falu kommuner påtalar de praktiskt-&lt;br&gt;estetiska ämnenas betydelse för bl.a. intellektuell och känslomässig per-&lt;br&gt;sonlighetsutveckling och för ett stärkt självförtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Motala, Bodens och Skinnskattebergs kommuner påpekar de&lt;br&gt;praktiskt-estetiska ämnenas funktion som ”ventil” eller ”andningshål” i&lt;br&gt;det övriga skolarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att timplaneförslaget ligger i linje med strävan att&lt;br&gt;stärka skolans roll som kunskapsförmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas kritiska synpunkter har framför allt gällt lek, id-&lt;br&gt;rott och hälsa. Flera remissinstanser, däribland t.ex. LR, Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping, Umeå Universitet, Högskolan i Kristianstad, Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen, Folkhälsoinstitutet, Barn- och ungdomsdelegationen, Barnmiljörå-&lt;br&gt;det, Västerbottens läns landsting, Nyköpings, Östersunds, Borås, Västerås,&lt;br&gt;Eskilstuna, Skövde, Ljusdals och Orust kommuner hänvisar till att folk-&lt;br&gt;hälsan blir lidande av en tidsnedskärning i timplanen. Idrottshögskolan&lt;br&gt;framhåller att ämnet är viktigt för den unga generationens framtida häl-&lt;br&gt;sa och därmed för den framtida samhällsekonomin. Även SAF påtalar&lt;br&gt;att elevernas fysiska hälsa är en god investering för samhället. Förening-&lt;br&gt;en Sveriges Socialchefer befarar att arbetsskadorna inom vårdyrket kan&lt;br&gt;komma att öka om undervisningen och utövandet av lek, idrott och&lt;br&gt;hälsoämnet skärs ner i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK, SIH, SRF och RBU poängterar att lek, idrott och hälsa och även&lt;br&gt;andra praktiskt-estetiska ämnen, har stor betydelse för många elever&lt;br&gt;med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal instanser, däribland Borås och Motala kommuner påtalar att&lt;br&gt;Läroplanskommittén konstaterar att andelen barn och ungdomar som&lt;br&gt;inte alls ägnar sig åt idrott under sin fritid ökar markant, vilket uppfat-&lt;br&gt;tas stå i motsatsförhållande till själva förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan anser inte att det fria valet löser de problem den före-&lt;br&gt;slagna timplanen skapar. Det är i och för sig troligt att vissa skolor pro-&lt;br&gt;filerar sig mot idrott, men denna profilering kommer då självfallet att&lt;br&gt;attrahera redan idrottsaktiva elever, menar högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, t.ex. LR framför att bild och konst har betydel-&lt;br&gt;se för elevernas kreativitet. Chalmers tekniska högskola menar att ämnet&lt;br&gt;har betydelse för t.ex. arkitektutbildningen, men även för civilingenjörs-&lt;br&gt;och ingenjörsutbildningarna. Högskolan i Kristianstad påpekar bildäm-&lt;br&gt;nets nyckelroll när det gäller att förstå och tolka bilder. Barnmiljörådet&lt;br&gt;och Ljusdals kommun menar att bildämnet ger eleverna en rimlig möj-&lt;br&gt;lighet att analysera och värja sig mot massmedias stora påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyköpings kommun konstaterar att även själen måste må bra under&lt;br&gt;skolåren. Därför behövs, enligt kommunen, både bild och musiklektio-&lt;br&gt;ner för att eleverna ska kunna hämta kraft till den övriga delen av skol-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att den kraftiga minskningen av ämnet musik i årskurserna&lt;br&gt;6-9 utgör en allvarlig fara för att elevernas intresse för musik i alltför&lt;br&gt;hög grad kommer att styras av det kommersiella musikutbudet. Statens&lt;br&gt;kulturråd påpekar att nedrustningen i många kommuner av den frivilli-&lt;br&gt;ga kulturverksamheten innebär att skolan får ett större ansvar för ele-&lt;br&gt;vernas musikutveckling. Högskolan i Kristianstad menar att ämnet läro-&lt;br&gt;plansmässigt är bra, men att timplanen inte medger att förslaget kan ge-&lt;br&gt;nomföras. Eskilstuna kommun anser att ämnena bild och musik inte ba-&lt;br&gt;ra är viktiga för enskilda elever, utan också för kulturlivet i stort i vårt&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF menar att ämnet hemkunskap ger eleverna en för alla nödvändig&lt;br&gt;vardagskunskap. Kooperativa institutet vill ha en förstärkt hemkunskap&lt;br&gt;respektive konsumentkunskap, då eleverna behöver en handlingsbered-&lt;br&gt;skap i sin roll som blivande konsumenter. KF betonar att hemkunska-&lt;br&gt;pen inrymmer starka kreativa inslag där skapandet sker parallellt med&lt;br&gt;tillämpningar av annars enbart teoretiska kunskaper från andra ämnes-&lt;br&gt;områden t.ex. matematik. JämO anser att antalet timmar för ämnet&lt;br&gt;hemkunskap även fortsättningsvis bör ligga kvar på dagens nivå, då äm-&lt;br&gt;net främjar jämställdheten mellan könen. Folhälsoinstitutet påtalar hem-&lt;br&gt;kunskapens roll i det hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande ar-&lt;br&gt;betet i skolan, vilket på sikt kan förbättra folkhälsan väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Nyköpings kommun anser att alla behöver de kunskaper eleverna&lt;br&gt;får i slöjd och hemkunskap för att klara sin vardag som vuxen. Eskilstu-&lt;br&gt;na kommun betonar att slöjdämnet är en väl förankrad kulturell verk-&lt;br&gt;samhet i skolan, som samtidigt utvecklar elevernas konstnärliga anlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhälls- och naturkunskapsämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även timantalet för de samhälls- och naturvetenskapliga blocken har&lt;br&gt;minskat. Detta kritiseras av ett antal remissinstanser, även om omfatt-&lt;br&gt;ningen inte går att jämföra med reaktionen mot tidsminskningen för de&lt;br&gt;praktiskt-estetiska ämnena. T.ex. Borlänge kommun och Naturskyddsför-&lt;br&gt;eningen vänder sig mot minskningen av tiden för SO-och NO-ämnen i&lt;br&gt;helhet. Ekumeniska skoldelegationen vänder sig mot att tidsminskningen&lt;br&gt;relativt sett drabbat SO-ämnena hårdare. Vissa instanser vänder sig mot&lt;br&gt;tidsminskningen för separata ämnen. T.ex. Riksantikvarieämbetet anser&lt;br&gt;att timantalet för historia bör utökas. Borgholms kommun tycker att det&lt;br&gt;är märkligt att ämnen som historia och religionskunskap misshandlats i&lt;br&gt;timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnen med en ny inriktning och nytt innehåll: Teknik och miljö, Barn-&lt;br&gt;och ungdomskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ämnen har fått en ny inriktning och ny benämning, bl.a. ämnena&lt;br&gt;teknik och miljö samt barn- och ungdomskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ämnet Teknik och miljö ställer sig remissinstanserna&lt;br&gt;generellt positiva till att miljöfrågorna uppmärksammas. Däremot anser&lt;br&gt;majoriteten av de instanser som kommenterat förslaget, däribland Lä-&lt;br&gt;rarförbundet, LR, Elevorganisationen, RHS, LRF, Konsumentverket, Na-&lt;br&gt;turskyddsföreningen, Kungliga Vetenskapsakademien, Högskolan i Kristi-&lt;br&gt;anstad, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Högskolan i Jönköping,&lt;br&gt;Borås, Gävle, Katrineholms, Kalmar, Svedala och Trelleborgs kommuner,&lt;br&gt;att undervisningen i natur- respektive samhällsorienterande ämnen är&lt;br&gt;en bättre utgångspunkt för skolans miljöundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bl.a. Skolverket, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Lu-&lt;br&gt;leå, Högskolan i Linköping, Umeå Universitet, KF, Naturvårdsverket, Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet, Örebro, Bollnäs, Götene och Sundsvalls kommuner, är&lt;br&gt;tveksamma till att koppla miljöfrågorna så ensidigt till teknikämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm tillstyrker kommitténs för-&lt;br&gt;slag, men vill kraftigt understryka att samarbete/samverkan med andra&lt;br&gt;ämnen skall vara uttalat, eftersom miljöämnet måste ses ur många olika&lt;br&gt;perspektiv och behandlas inom flera av skolans ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF påpekar att det är viktigt att teknik och miljö får en sådan ut-&lt;br&gt;formning att det konskvent stödjer naturvetenskaperna och blir en till-&lt;br&gt;lämpning av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet menar att ämnets införande är förenat med lärar-&lt;br&gt;svårigheter, då olika lösningar kommer att behövas lokalt eftersom inga&lt;br&gt;lärare har kompetens för hela ämnet. Även Chalmers tekniska högskola&lt;br&gt;och Uppsala Universitet påpekar att det är nödvändigt att ha frågan om&lt;br&gt;lärarkompetens aktuell vid arbetet med kursplaner för ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om ämnet barn- och ungdomskunskap ställer sig remiss-&lt;br&gt;instanserna allmänt positiva till att barn- och ungdomsfrågor lyfts fram.&lt;br&gt;Precis som med ämnet Teknik och miljö, ser dock majoriteten av de in-&lt;br&gt;stanser som kommenterat förslaget, t.ex. LR, Trelleborgs, Gullspångs,&lt;br&gt;Borås, Gävle, Vimmerby, Örebro, Växjö och Svedala kommuner, hellre&lt;br&gt;att barn- och ungdomskunskapen integreras i andra, redan existerande&lt;br&gt;ämnen. T.ex. Kungliga Vetenskapsakademien föreslår att ämnets biologis-&lt;br&gt;ka innehåll ingår i biologiämnet och att det sociala innehållet ingår i&lt;br&gt;samhällskunskapen. De etiska frågorna bör, enligt Vetenskapsakade-&lt;br&gt;mien, behandlas i religionskunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet påpekar att ett genomförande av förslaget kräver&lt;br&gt;en lärarkompetens som med säkerhet torde saknas i dag. Ange kommun&lt;br&gt;ser ett problem att i glesbygd kunna finna all den kompetens som be-&lt;br&gt;hövs för en bra undervisning. Elevorganisationen poängterar att det är&lt;br&gt;viktigt att det satsas resurser på utbildning av nya lärare samt fortbild-&lt;br&gt;ning av redan verksamma lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studie- och yrkesvägledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stödjer allmänt att särskild tid avsätts i timplanen för&lt;br&gt;undervisning och orientering om utbildning och arbetsliv. Däremot an-&lt;br&gt;ser ett antal instanser, t.ex. Sveriges Vägledärförening, AMS, TCO, RHS&lt;br&gt;och Kooperativa institutet, att tiden för syoinsatser inte får reduceras, vil-&lt;br&gt;ket är en konsekevens av Läroplanskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Speciella forslag för gymnasieskolan och komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén lägger förslag till en gemensam läroplan för&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux. Man anser att det är angeläget att&lt;br&gt;så långt möjligt ha gemensamma måldokument för skolformer&lt;br&gt;som nära skall samverka med varandra för att ge både ungdomar&lt;br&gt;och vuxna tillgång till ett större och rikhaltigare utbildningsut-&lt;br&gt;bud. Värden samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet är i&lt;br&gt;huvudsak gemensamma redan i nuvarande läroplaner för gymna-&lt;br&gt;sieskolan och komvux. De delvis skilda uppgifter och mål som&lt;br&gt;gäller för de båda skolformerna liksom vilka målgrupper de vän-&lt;br&gt;der sig till bör enligt Läroplanskommitténs mening i första hand&lt;br&gt;framkomma i andra måldokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser stöder förslaget att gymnasieskolan och kom-&lt;br&gt;vux får en gemensam läroplan. Detta anses förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för ett livslångt lärande och minska risken för återvändsgränder. Man&lt;br&gt;uppskattar också att förutsättningarna för samverkan mellan de båda&lt;br&gt;skolformerna ökar. Det anses positivt med ett gemensamt måldokument&lt;br&gt;”där också skillnaderna skapar en kompletterande helhet” (Botkyrka&lt;br&gt;kommun). Många saknar dock en tydlig markering vad gäller utbild-&lt;br&gt;ningsmål och organisation i de olika skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, LR, Göteborgs, Ange och Bodens kommuner, Komvux Karl-&lt;br&gt;stad, SAMVUX m.fl. framhåller att målskrivningarna måste korrigeras&lt;br&gt;så att skolformernas skilda profiler tydligt lyfts fram. En översyn av för-&lt;br&gt;slaget bör göras så att det klart framgår vad som är unikt för respektive&lt;br&gt;skolform. Ett särskilt avsnitt bör föras in i läroplanen om komvux mål,&lt;br&gt;uppgifter och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också remissinstanser som opponerar sig mot en gemensam&lt;br&gt;läroplan för gymnasieskolan och komvux. Elevkårernas Centralorganisa-&lt;br&gt;tion (ECO) och Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) anser att&lt;br&gt;vuxen- och ungdomsutbildning bäst gynnas av att utvecklas parallellt&lt;br&gt;och helst med separata läroplaner. ECO ser skäl att bevara, hålla sam-&lt;br&gt;man och renodla det som kännetecknar vuxenutbildningen i stället för&lt;br&gt;att röra ihop den med andra utbildningsformer. TCO anser också att&lt;br&gt;det är mycket som talar för att det skall vara skilda läroplaner för gym-&lt;br&gt;nasieskolan respektive komvux, vilket inte hindrar att vissa delar av in-&lt;br&gt;nehållet kan vara gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmål för den kommunala vuxenutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmål finns för gymnasieskolans nationella program (gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar för gymnasial vuxenutbildning) och för den&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildningen. Läroplanskommittén föreslår&lt;br&gt;att Skolverket ges i uppdrag att till regeringen föreslå program-&lt;br&gt;mål för hela den kommunala vuxenutbildningen. I programmå-&lt;br&gt;len skall anges de allmänna målen för vuxenutbildningen och&lt;br&gt;vad komvux uppgift är i relation till dem. Dessutom skall kom-&lt;br&gt;vux målgrupper, mål och specifika riktlinjer för verksamheten&lt;br&gt;framgå. Programmålen bör bestå av en gemensam del och specifi-&lt;br&gt;ka delar för grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning respektive påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett mindre antal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga.&lt;br&gt;Åsikterna går isär. Tolkningen av svaren kompliceras dessutom av att&lt;br&gt;några instanser uppfattat förslaget som att samtliga gymnasieskolans&lt;br&gt;program borde ha en speciell komvuxversion, vilket inte har varit kom-&lt;br&gt;mitténs avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta tillstyrker Läroplanskommitténs förslag om gemensamma&lt;br&gt;mål för komvux som helhet, exempelvis Högskolan i Karlstad, Oskars-&lt;br&gt;hamns kommun och AMS. Hälften av dem som tillstyrker anser emeller-&lt;br&gt;tid att termen programmål i detta fall är olycklig. Man rekommenderar,&lt;br&gt;som exempelvis Nyköpings kommun, Elevkårernas Centralorganisation,&lt;br&gt;Göteborgs och Gävle kommuner, någon annan benämning, t.ex. ”utbild-&lt;br&gt;ningsmål” eller ”gemensamma mål”. Norrköpings kommun liksom Lä-&lt;br&gt;rarförbundet anser att komvux mål med fördel kan tas in i läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av dem som yttrat sig tillstyrker också separata mål för kom-&lt;br&gt;vux olika delar. Även här föreslår hälften av instanserna, bl.a. LR, an-&lt;br&gt;nan benämning än programmål, t.ex. ”särskilda mål” eller ”speciella&lt;br&gt;mål”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare programmål inom gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår att Skolverket får i uppdrag att till&lt;br&gt;regeringen förslå programmål för gymnasieskolans individuella&lt;br&gt;program, specialutformade program, kompletteringskurser samt&lt;br&gt;lärlingsutbildning på motsvarande sätt som för vuxenutbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett tiotal instanser har uttalat sig i denna fråga. Remissbilden&lt;br&gt;är splittrad och svårtolkad: ungefär hälften tillstyrker läroplanskommit-&lt;br&gt;téns förslag medan övriga är helt negativa eller anser att programmål&lt;br&gt;för de nämnda utbildningsvägarna inte kommer att behövas i en kursut-&lt;br&gt;formad gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala, Oskarshamns, Malmö och Göteborgs kommuner är i stort sett&lt;br&gt;positiva till Läroplanskommitténs förslag. Göteborgs kommun anser&lt;br&gt;dock att kompletteringskurser inte kommer att behövas i en kursutfor-&lt;br&gt;mad skola, eftersom det skapas möjlighet till lokalt profilerade kurser&lt;br&gt;av kompletteringskaraktär. Norrköpings kommun och Företagarnas Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation ifrågasätter om de föreslagna programmålen alls behövs i&lt;br&gt;en kursutformad gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att det är styrelsen för individuella program,&lt;br&gt;specialutformade program och lärlingsutbildning som fastställer inrikt-&lt;br&gt;ningen. De individuella programmen skall utgå från de enskilda elever-&lt;br&gt;nas behov och från de lokala förutsättningarna. De specialutformade&lt;br&gt;programmen skall tillgodose de krav och önskemål som inte ryms inom&lt;br&gt;de nationella programmen. Lärlingsutbildning kombinerar studier på&lt;br&gt;gymnasieskolan och utbildning på ett företag. Kommunförbundet anser&lt;br&gt;att de syftesangivelser som finns i skollag och gymnasieförordning räck-&lt;br&gt;er. Några insnävningar genom särskilda programmål är inte nödvändi-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket delar kommitténs uppfattning om att det behövs styrdoku-&lt;br&gt;ment även för individuella program, där det specifika med dem poäng-&lt;br&gt;teras. Termen programmål är dock inte lämplig menar Skolverket, som&lt;br&gt;för detta anför samma motiv som Kommunförbundet. För lärlingsut-&lt;br&gt;bildningen bör enligt Skolverket också fastställas ett måldokument, som&lt;br&gt;dock endast bör omfatta kärnämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skolverkets mening kommer utvecklingen mot en kursutfor-&lt;br&gt;mad gymnasieskola att kräva en prövning av de nuvarande programmå-&lt;br&gt;len för de nationella programmen, eftersom besluten om nationella&lt;br&gt;program har fattats utifrån något andra förutsättningar än dem som&lt;br&gt;kommer att gälla för en kursutformad utbildning. Skolverket anser där-&lt;br&gt;för att det bör göras en förutsättningslös prövning av utformningen av&lt;br&gt;målen för såväl gymnasieskolan som den kommunala vuxenutbildning-&lt;br&gt;en. Bl.a. Västerås kommun anser att alla programmål för gymnasiesko-&lt;br&gt;lans nationella program bör flyttas över till Mål och riktlinjer i läropla-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att höja den gymnasiala utbildningens kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i läroplanens mål som innebär mål att sträva&lt;br&gt;efter definierar läroplanskommittén kvalitet som hög måluppfyl-&lt;br&gt;lelse. Man väljer också ut för diskussion vissa speciella faktorer:&lt;br&gt;tid, elevernas förkunskaper, studieorganisatoriska förutsättningar,&lt;br&gt;gymnasieutbildningen som förberedelse för högskolestudier och&lt;br&gt;yrkesliv, lärarnas kompetens samt lokaler och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga remissinstanser kommenterar närmare betänkandets kvalitetsde-&lt;br&gt;finition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstyrning eller tidsstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommitténs åsikt är att man skall låta målen styra mer&lt;br&gt;än tiden och låta elever gå vidare när målen är nådda. Vidare vill&lt;br&gt;kommittén att man överväger en annan fördelning mellan lärar-&lt;br&gt;ledd undervisning, handledning och elevens eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser påpekar i skilda sammanhang att tidsstyrning&lt;br&gt;och organisationsstyrning står i principiell motsats till kravet på mål-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och resultatstyrd utbildning, likaså till själva bildningsbegreppet. Så gott&lt;br&gt;som alla som berör frågan anser att målen skall styra och inte tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis Katrineholms och Göteborgs kommuner samt RHS vill att&lt;br&gt;målen skall styra och tidsåtgången anpassas utifrån elevernas förutsätt-&lt;br&gt;ningar och behov. Malmö kommun framhåller att en längre studietid är&lt;br&gt;lämplig bl.a. för handikappade elever. Ett gymnasieförberedande år är&lt;br&gt;viktigt för att göra gymnasieskolan till en skola som alla elever kan kla-&lt;br&gt;ra av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet konstaterar att den hierarki av styrdokument som&lt;br&gt;föreslås i betänkandet i stort sett är ändamålsenlig ur kommunal syn-&lt;br&gt;punkt. Man ifrågasätter dock om en centralt reglerad timplan är fören-&lt;br&gt;lig med en mål- och resultatstyrd skola. Även ur pedagogisk synvinkel&lt;br&gt;ifrågasätts denna tidsstyrning, speciellt med hänsyn till att centralt regle-&lt;br&gt;rade timplaner är ganska unikt i en internationell jämförelse. Kom-&lt;br&gt;munförbundet föreslår inte i dag ett avskaffande av nationella timplaner&lt;br&gt;men anser att frågan bör övervägas i ett längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en annan fördelning mellan lärarledd tid, handledning,&lt;br&gt;elevens eget arbete och utrymmet för stöd till vissa elever tillstyrks av&lt;br&gt;flera instanser, t.ex. Norrköpings och Malmö kommuner, Universitetet i&lt;br&gt;Linköping och SAF. Man påpekar att förslaget är intressant både ur eko-&lt;br&gt;nomisk och studieteknisk synvinkel. Malmö kommun framhåller dock&lt;br&gt;att förslaget måste både förankras och utvecklas lokalt och blir beroen-&lt;br&gt;de av om arbetstidsöverenskommelser kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En 12-årig studiegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de förändringar som Läroplanskommittén föreslagit för&lt;br&gt;grundskolan genomförs, kommer eleverna att ha bättre förkun-&lt;br&gt;skaper när de kommer till gymnasieskolan. I många ämnen blir&lt;br&gt;det då möjligt att se kunskapsutvecklingen i ett 12-årsperspektiv.&lt;br&gt;Läroplanskommittén förordar en utveckling mot grundskole- och&lt;br&gt;gymnasieutbildning som en sammanhängande studiegång, med&lt;br&gt;gemensamma kommentar- och referensmaterial och på sikt ge-&lt;br&gt;mensamma kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsprogression genom de olika skolformerna tillstyrks av re-&lt;br&gt;missinstanserna. Det påpekas att det bara är möjligt i de ämnen som&lt;br&gt;verkligen följer eleverna genom grundskola och gymnasieskola. Man&lt;br&gt;framhåller också att det är viktigt med nära samarbete mellan grund-&lt;br&gt;skolan och gymnasieskolan, bland annat för att förhindra onödig repeti-&lt;br&gt;tion. Det finns dock delade meningar om hur nära banden skall knytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, exempelvis LR, Ekumeniska Skoldelegationen, Lycksele&lt;br&gt;kornmun och Liberala Ungdomsförbundet tillstyrker tanken på progres-&lt;br&gt;sion genom alla skolformer och anser att den bör genomföras konse-&lt;br&gt;kvent. Östersunds och Karlstads kommuner påpekar dock att svårigheter-&lt;br&gt;na inte får underskattas, exempelvis de båda skolformernas skilda mål&lt;br&gt;och uppgifter och elevernas spännvidd i ålder, förkunskaper och mog-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun är tveksam till om strävan efter helhetssyn, över-&lt;br&gt;blick och kontakter skall drivas så långt som till gemensamma kurspla-&lt;br&gt;ner, bl.a. med hänsyn till det betygssystem som Betygsberedningen före-&lt;br&gt;slår. Grundskola och gymnasieskola måste även i fortsättningen betrak-&lt;br&gt;tas som olika skolformer med skilda målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursutformad. gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) presen-&lt;br&gt;terades tankegångar om en kursutformad gymnasieskola. Rege-&lt;br&gt;ringen angav under våren 1992 i propositionen om vissa gymna-&lt;br&gt;sie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop. 1991/92:157) ännu&lt;br&gt;tydligare en sådan inriktning. Läroplanskommittén förordar en&lt;br&gt;snabbare utveckling mot en kursutformad gymnasieskola samt&lt;br&gt;ökad flexibilitet i gymnasieskolans organisation så att det finns&lt;br&gt;möjligheter för elever att genomföra ett nationellt program på&lt;br&gt;kortare tid än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inte uttalat sig specifikt om kursut-&lt;br&gt;formning utan i allmänna ordalag tillstyrkt förslaget för gymnasieskolan&lt;br&gt;och komvux i dess helhet. Av dem som uttalat sig om en kursutformad&lt;br&gt;gymnasieskola är de flesta övervägande positiva, bland annat med hän-&lt;br&gt;visning till den ökade flexibiliteten och valfriheten. Det råder dock en&lt;br&gt;viss osäkerhet om den exakta innebörden av en kursutformad gymnasie-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla verkar ta för givet att utvecklingen går mot ett kurssystem&lt;br&gt;med hänvisning till ovan nämnda propositioner. Många är inte bara&lt;br&gt;välvilligt inställda utan dessutom entusiastiska. Trots detta ser även de&lt;br&gt;instanser, som är positiva, svårigheter som måste övervinnas, och de ut-&lt;br&gt;trycker tveksamhet inför vissa aspekter. Å andra sidan visar också de,&lt;br&gt;som är övervägande negativa, intresse för kursutformning i ett längre&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser framhåller behovet av individuell studieplane-&lt;br&gt;ring och en stödjande syofunktion i samband med kursutformning. Se&lt;br&gt;vidare härom under rubriken Studiekontrakt och syo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Stockholms kommun, Hässleholms kommun, Socialstyrelsen, Hög-&lt;br&gt;skolan i Falun!Borlänge och AMS välkomnar förslaget om en kursutfor-&lt;br&gt;mad gymnasieskola, inspirerad av komvux erfarenheter. Det skulle radi-&lt;br&gt;kalt kunna bidra till en önskvärd flexibilitet och frihet i utbildningsva-&lt;br&gt;let och vara anpassningsbar till de enskilda människornas varierande in-&lt;br&gt;tressen och behov av yrkesutbildning. Malmö kommun utgår från att&lt;br&gt;man kommer att bygga vidare på erfarenheter från tidigare försöksverk-&lt;br&gt;samheter (dubbelt timtal i språk, grund- och tilläggskurser m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö t.ex. ser det som en stor fördel, såväl ur samhällets&lt;br&gt;som ur den enskildes perspektiv, att den enskilde eleven ges stort ut-&lt;br&gt;rymme till individuella val, dels ur motivationssynpunkt, dels också&lt;br&gt;med hänsyn till att vi därigenom erhåller en variations- och innehålls-&lt;br&gt;rik kunskapsmångfald. Gotlands kommun räknar dock med att det ald-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rig kan bli en total frihet, eftersom yrkesförberedande program rimligt-&lt;br&gt;vis måste leda fram till en fastlagd kompetensnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket påpekar att en gymnasieskola på kortare tid än 3 år ligger i&lt;br&gt;linje med att skolan är mål- och resultatstyrd. Det bör dock prövas om&lt;br&gt;förslaget överensstämmer med riksdagens beslut om minsta garanterad&lt;br&gt;undervisningstid. En sådan är främst ett medel att garantera elevers rätt&lt;br&gt;till undervisning och således en likvärdighetsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nacka kommun tillstyrker kursutformning och en flexibel organisa-&lt;br&gt;tion, eftersom gymnasieskolan nu skall ta emot elever från grundskolan&lt;br&gt;med mycket skiftande förkunskaper och tillgodose alla elevers behov&lt;br&gt;och krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Skolledarförbundet, Universitetet i Linköping, Högskolan&lt;br&gt;för lärarutbildning i Stockholm, Växjö och Karlstads kommuner tillstyr-&lt;br&gt;ker på sikt en övergång till en kursutformad gymnasieskola men hyser&lt;br&gt;tveksamhet utifrån elevernas sociala situation utan klassgemenskap.&lt;br&gt;Man räknar med att det kan vara en fara för de svagare, lågpresterande&lt;br&gt;och tysta. RBU anser att flexibiliteten behövs men behöver kombineras&lt;br&gt;med ett tydligare ansvarstagande i fråga om skol- och undervisningssi-&lt;br&gt;tuationer för elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enköpings, Vimmerby, Gotlands och Jönköpings kommuner bland and-&lt;br&gt;ra påpekar att kursutformningen ställer stora organisatoriska och sche-&lt;br&gt;matekniska krav och att de ekonomiska aspekterna av en sådan utveck-&lt;br&gt;ling bör belysas. Skolledarförbundet hyser samma farhågor och framhål-&lt;br&gt;ler även att samverkan över ämnesgränserna försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen i Sverige, TCO och Universitetet i Lund ställer sig&lt;br&gt;tveksamma till kursutformning. Kurser blir lätt stoffuppbyggda och&lt;br&gt;kurserna blir hårt styrda vilket minskar elevinflytandet. TCO rekom-&lt;br&gt;menderar ett omfattande utredningsarbete där frågan blir allsidigt och&lt;br&gt;förutsättningslöst belyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra KTH och Universitetet i Linköping framhåller att kursut-&lt;br&gt;formningen skulle göra det svårt för högskolorna vid intagningen.&lt;br&gt;Eventuellt får högskolorna anordna egna behörighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Liberala Ungdomsförbundet föreslår en modell med färre&lt;br&gt;kärnämnen. Föreningen Lärare i Samhällskunskap och Socialkunskap&lt;br&gt;samt Komvux Kronborg i Malmö anser att det är riktigt att varje kärn-&lt;br&gt;ämne skall ha en gemensam baskurs för alla program och sedan inrik-&lt;br&gt;tas mot respektive programs speciella profil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Kommunförbundet och Vil-&lt;br&gt;helmina kommun anser det tveksamt om det går att leva upp till önskad&lt;br&gt;valfrihet i kommuner utanför storstadsregionerna och hyser farhågor att&lt;br&gt;de mindre kommunerna kan få stora svårigheter att erbjuda ett brett&lt;br&gt;programutbud. Samverkan med komvux kan vara en lösning i detta av-&lt;br&gt;seende. Kommunförbundet framhåller att det i landets kommuner finns&lt;br&gt;ett stort intresse av att utveckla egna modeller för kursutformning. Det&lt;br&gt;är därför viktigt att denna utveckling inte hämmas av en centralt fast-&lt;br&gt;ställd modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Danderyds kommun räknar med att kursutformning&lt;br&gt;kommer att ställa krav på en reformering av lärarnas arbetstidssystem.&lt;br&gt;Det bör då vara ett lokalt ansvar att se till att arbetsbördan svarar mot&lt;br&gt;arbetets krav och de enskilda lärarnas förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa instanser, t.ex. Södertälje kommun, framhåller att kursindelning-&lt;br&gt;en kan vara svår att förena med det betygsförslag som Betygsberedning-&lt;br&gt;en föreslår. Betygen Godkänt och Väl Godkänt räcker för delkurser. De&lt;br&gt;kurser ett ämne delas in i måste vara väl definierade och lika över riket.&lt;br&gt;Kursindelningen bör alltså ske centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skolledarförbundet bör man först genomföra programgymnasiet&lt;br&gt;för att sedan successivt anpassa kursutformning och arbetssätt i under-&lt;br&gt;visningen till utökad valfrihet. Katrineholms kommun har liknande åsik-&lt;br&gt;ter. Enligt Norrköpings kommun däremot är det angeläget och önskvärt&lt;br&gt;att kommunerna ges möjlighet att gå olika vägar mot en kursutformad&lt;br&gt;gymnasieskola, eventuellt även utan att först gå ”omvägen” över pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets förslag till kursutformad språkutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har utvecklat ett förslag till kursutformad språkutbild-&lt;br&gt;ning (Ett kursutformat gymnasium - förslag till kurssystem, krav-&lt;br&gt;nivåer och betyg i engelska, Skolverket 1992-03-29). Kommittén&lt;br&gt;föreslår att Skolverket också för andra ämnen på likartat sätt ut-&lt;br&gt;vecklar och prövar modeller för kursutformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett mindre antal remissinstanser har kommenterat Skolverkets&lt;br&gt;kursplan i engelska. Meningarna är delade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis LR och Växjö kommun tillstyrker kommitténs förslag.&lt;br&gt;Elevorganisationen i Sverige och Lärarförbundet hävdar att grundkursen&lt;br&gt;i engelska måste ge allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun ser fördelar med generella kursmål i språk, efter-&lt;br&gt;som svaga elever kan få betyg i engelska som C- eller B-språk, medan&lt;br&gt;duktiga elever kan uppnå A- eller B-nivå i flera språk. Man tillstyrker&lt;br&gt;däremot inte det föreliggande förslaget till kursutformning av engelska&lt;br&gt;utan rekommenderar att erfarenheterna från komvux i första hand tas&lt;br&gt;till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår att en översyn görs av utbildning&lt;br&gt;och kompetenskrav för yrkeslärarna. Kommittén instämmer i de&lt;br&gt;synpunkter som framförs i propositionen om lärarutbildning&lt;br&gt;(prop. 1991/92:75) om vikten av att olika åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;öka antalet forskarutbildade lärare i den gymnasiala utbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Läroplanskommitténs mening är det både möjligt och&lt;br&gt;önskvärt att på olika vägar stimulera kontakterna mellan den&lt;br&gt;gymnasiala utbildningen och högskolan liksom mellan gymnasie-&lt;br&gt;skolan och arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av utbildning och kompetenskrav för yrkeslärarna tillstyrks&lt;br&gt;genomgående. Flera instanser varnar dock för att yrkesläraren-prakti-&lt;br&gt;kem byts ut mot en teoretiker. Flera tillstyrker också en ökning av an-&lt;br&gt;talet lärare med forskningsinriktning. För att inte skolan skall förlora&lt;br&gt;de lärare som vidareutbildar sig föreslår några instanser att det för lära-&lt;br&gt;re skall räcka med en något kortare väg med slutmålet licentiatexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser framhåller att en kvalitetshöjning av gymnasieskolan&lt;br&gt;kräver en kvalitetshöjning av hela lärarkåren. Förutom fortbildning&lt;br&gt;krävs översyn av all lärarutbildning. Man bör beakta konsekvenser även&lt;br&gt;för lärarutbildare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis Skolverket, Socialstyrelsen, Kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Verkstadsindustrier, SAF, LO, TCO, LR, Lärarförbundet, Skolledarför-&lt;br&gt;bundet, ett tiotal högskolor, ett tiotal kommuner samt Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation uttalar sig övervägande positivt till kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun saknar i betänkandet en analys av läroplansföränd-&lt;br&gt;ringarnas konsekvenser för grundläggande lärarutbildning och för lärar-&lt;br&gt;utbildare. Bland andra Högskolan i Kalmar, Högskolan i Sundsvall!Härn-&lt;br&gt;ösand, Universitetet i Lund, SFS och Stockholms kommun önskar en&lt;br&gt;översyn av utbildningen för alla gymnasielärare, eftersom den kun-&lt;br&gt;skapssyn som beskrivs i betänkandet ställer nya och stora krav på lära-&lt;br&gt;ren. För att förslagets intentioner skall kunna genomföras krävs ett för-&lt;br&gt;ändrat innehåll i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping påpekar att det är stor risk att gymnasielärare&lt;br&gt;som ägnar fem till sex år åt doktorandstudier, inte återvänder till gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Universitetet föreslår därför en kortare väg som leder till&lt;br&gt;en licentiatexamen med tonvikten förskjuten mot doktorandkurser.&lt;br&gt;Uppsala Universitet anser att ett samarbete med högskolans lärare i&lt;br&gt;gymnasieskolan är i högsta grad önskvärt vad avser föreläsningar, tjäns-&lt;br&gt;tebyten och läromedelsutveckling. Man konstaterar att det dock är nöd-&lt;br&gt;vändigt att formulera incitament för en sådan verksamhet vad beträffar&lt;br&gt;högskolans lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF hävdar att det är viktigt att det skapas möjlighet för gymnasiesko-&lt;br&gt;lor att erbjuda statligt finansierade påbyggnadsutbildningar i anslutning&lt;br&gt;till skolor med teknisk och ekonomisk profil. Man föreslår att utbild-&lt;br&gt;ningarna utformas tillsammans för företrädare för en närliggande hög-&lt;br&gt;skola och för aktuell bransch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelse för högskolestudier och yrkesverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anger som ett mål i läroplanen att eleverna skall kun-&lt;br&gt;na ta allt större ansvar för sina studier, kunna arbeta självständigt,&lt;br&gt;överblicka större kunskapsfält, utveckla kritiskt tänkande och ett&lt;br&gt;alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som uttalat sig i frågan tillstyrker enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt initierad fortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén framhåller att den förändrade ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen och nya måldokument ställer krav på en professionell ut-&lt;br&gt;veckling och kompetenshöjning med fokus på mål- och resultat-&lt;br&gt;styrningens konsekvenser på lokal nivå. Kommittén föreslår att&lt;br&gt;en genomföranderesurs ställs till kommunernas förfogande under&lt;br&gt;exempelvis en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna framför genomgående starka önskemål om resurser&lt;br&gt;för omfattande fortbildning som en förutsättning för implementering.&lt;br&gt;Många skilda områden föreslås, exempelvis kunskapssyn, värdegrund,&lt;br&gt;media, nya ämneskunskaper, fördjupade språkkunskaper, didaktik, in-&lt;br&gt;ternationella frågor, etniska frågor, etik, kultur, lokala arbetsplaner, ut-&lt;br&gt;veckling av elevmedmerkan, kursutformning, målformulering och ut-&lt;br&gt;värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR betonar särskilt behovet av ämnesfortbildning, speciellt i nya äm-&lt;br&gt;nen som tillkommit genom gymnasiereformen. Vidare behövs fortbild-&lt;br&gt;ning om och i den kursutformade gymnasieskolan samt i metoder för&lt;br&gt;målbeskrivningar och utvärderingar. Skolledarförbundet vill för rekto-&lt;br&gt;rernas del ha fortbildningsinsatser inom områdena målformulering, pla-&lt;br&gt;nering och utvärderingsmetodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall!Härnösand framhåller att fortbildningen kring&lt;br&gt;en ny läroplan måste vara processinriktad med den egna skolverklighe-&lt;br&gt;ten som arbetsmaterial och kopplas samman med utveckling av lokala&lt;br&gt;måldokument. Med en hög abstraktionsnivå går det att dölja motsätt-&lt;br&gt;ningar, men ju konkretare målen blir desto mer kontroversiella kan de&lt;br&gt;te sig. Att utveckla fortbildning på detta område är en grannlaga uppgift&lt;br&gt;som måste få såväl tid som ekonomiska resurser. Liknande tankegångar&lt;br&gt;framförs av flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaler och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén framhåller att en modern utbildning kräver&lt;br&gt;tillgång till ändamålsenliga lokaler och kvalificerad utrustning.&lt;br&gt;Man pekar på värdet av att utveckla kunskapscentra samt på möj-&lt;br&gt;ligheterna att använda modeller, prototyper och simuleringspro-&lt;br&gt;gram för att minska investeringsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i läroplanskommitténs synpunkter. Vis-&lt;br&gt;sa påpekar att alla skollokaler bör vara anpassade för elever med funk-&lt;br&gt;tionshinder. För att spara resurser föreslås samverkan med museer och&lt;br&gt;bibliotek samt med andra utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DHR och SHR framhåller att det är mycket viktigt att alla skolor blir&lt;br&gt;tillgängliga för alla elever och att funktionshindrade elever får anpassa-&lt;br&gt;de hjälpmedel och läromedel. Om så inte sker begränsas valmöjligheter-&lt;br&gt;na kraftigt för elever med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet pekar på att en utökad samverkan mellan utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare och arbetsliv, bland annat i fråga om lokaler och utr-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ustning, kan främja utvecklingen av yrkesutbildningen. Man framhåller&lt;br&gt;också vikten av samråd beträffande ekonomiska konsekvenser av olika&lt;br&gt;kursplaneförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén vill att den avreglering som skett på skolans&lt;br&gt;område skall fortsätta för att skapa utrymme för lokal utveckling&lt;br&gt;som kan medföra högre kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser instämmer helt allmänt i att avregleringen&lt;br&gt;skall fortsätta utan att precisera område. Det fåtal konkreta förslag som&lt;br&gt;lämnas gäller i regel olika former av tidsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Göteborgs och Skinnskattebergs kommuner samt Skolver-&lt;br&gt;ket anser att nuvarande tids- och organisationsreglering måste granskas&lt;br&gt;noga och omprövas. Uppsala kommun reagerar mot bestämmelser om&lt;br&gt;vad som får ingå i individuella val och lokala tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun ställer i princip upp på ökad flexibilitet liksom&lt;br&gt;en fortsatt avreglering men rekommenderar ändå att man tar ett steg i&lt;br&gt;taget; det kan annars skapas ett system som blir organisatoriskt och ad-&lt;br&gt;ministrativt svårhanterat och man riskerar den nationella jämförbarhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkt undervisning i svenska 50 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av svenskämnets centrala roll för kunskapsutveckling&lt;br&gt;och på grund av de brister i skriftlig framställnig och förmåga till&lt;br&gt;kritisk prövning, som framkommit i riksdagens revisorers gransk-&lt;br&gt;ning av resultatet i gymnasieskolan, föreslår Läroplanskommittén&lt;br&gt;en förstärkning på de studieförberedande programmen av ämnet&lt;br&gt;svenska med 50 timmar inom ramen för karaktärsämnena. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att dessa 50 timmar tas från ämnet idrott och häl-&lt;br&gt;sa som därmed får samma timtal som i övriga program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har inte yttrat sig specifikt i denna fråga. Av&lt;br&gt;dem som yttrat sig är en övervägande majoritet positiva till förstärkt&lt;br&gt;svenska men de flesta vill inte att timmarna skall tas från idrott. De som&lt;br&gt;avstyrker neddragning av ämnet idrott och hälsa har oftast inte något al-&lt;br&gt;ternativt förslag till varifrån timmarna skall tas. Det finns också en del&lt;br&gt;som generellt avstyrkt neddragning i idrottsämnet i gymnasieskolan i&lt;br&gt;samband med att man uttalat sig om idrott i allmänhet eller i grundsko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns önskemål om att den separata kursen i svenska även skall&lt;br&gt;kunna erbjudas studerande på övriga program som individuellt tillval.&lt;br&gt;Flera instanser föreslår också andra sätt att förstärka svenskämnet inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis Universitetet i Linköping, LR, Lärarförbundet, Skolledarför-&lt;br&gt;bundet och Uppsala kommun stöder förslaget om 50 timmar eftersom al-&lt;br&gt;la måste kunna kommunicera, men man är tveksam till om timmarna&lt;br&gt;skall tas från idrott. Olika förslag till förstärkning framförs: en större&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel hemuppgifter och självverksamhet, eleverna måste möta menings-&lt;br&gt;fulla skrivsituationer också i andra ämnen. SAF anser att kursen i sven-&lt;br&gt;ska på 50 timmar bör kunna arrangeras inom ramen för en kursutfor-&lt;br&gt;mad skola utan att tid speciellt reserveras från något annat ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö påpekar att höjningen med 50 timmar med fördel&lt;br&gt;skulle kunna användas till delning av undervisningsgrupper för att göra&lt;br&gt;en intensivare, mer avancerad och mer individanpassad språkträning&lt;br&gt;möjlig. Ännu en del skulle kunna användas till förstärkt förberedelse&lt;br&gt;inför specialarbetet. Dessa synpunkter delas också av Svensklärarför-&lt;br&gt;eningen. Elevorganisationen i Sverige påpekar att svenska måste ses i ett&lt;br&gt;1-12-perspektiv. Förbättringar på grundskolan får genomslag även på&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting, Landstingsförbundet, Skolverket samt&lt;br&gt;Malmö och Halmstads kommuner anser att även elever på yrkesinriktade&lt;br&gt;program skall erbjudas utökning av svenskämnet. De förordar därför en&lt;br&gt;nationell tillvalskurs tillgänglig för alla elever oberoende av studiepro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvika, Torsby och Gävle kommuner avstyrker bestämt flyttning av&lt;br&gt;timmar från idrott till svenska. Man framhåller att det speciellt kommer&lt;br&gt;att drabba flickor, som röker i större omfattning och är mindre engage-&lt;br&gt;rade i idrottsaktiviteter på sin fritid än jämnåriga pojkar. Problemet in-&lt;br&gt;rymmer således även en jämställdhetsdimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare vid Lerums gymnasieskola är kritiska till förslaget om en ge-&lt;br&gt;mensam referensgrupp för samtliga elever på gymnasieskolan i ämnet&lt;br&gt;svenska. ”Meningsfullt stoff” betyder inte samma sak i olika program.&lt;br&gt;Vid Lerums gymnasieskola integreras svenskan i yrkesämnet på de yr-&lt;br&gt;kesförberedande linjerna. Den delen är omöjlig att jämföra med de stu-&lt;br&gt;dieförberedande linjernas svenskundervisning. Om målen inte skall sät-&lt;br&gt;tas högre än att alla elever kan uppnå dem, då är 15-20 % av eleverna&lt;br&gt;fullärda redan innan de börjar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förslag till timplaneändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ges många olika förslag till förstärkning av ämnen, ofta utifrån sär-&lt;br&gt;intressen. Bland ämnen som förslås tillkomma eller utökas märks id-&lt;br&gt;rott, företagsekonomi, datateknik, ordbehandling inkl, tangentbordstek-&lt;br&gt;nik, miljökunskap, historia, filosofi, psykologi, konst- och musikhisto-&lt;br&gt;ria, engelska, svenska som andraspråk, finska och samiska som moders-&lt;br&gt;mål, sexual- och samlevnadsundervisning samt punktskrift för vuxen-&lt;br&gt;blinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås och Umeå kommuner samt SAF anser att man också bör se&lt;br&gt;över tillgängligheten för övriga praktiskt estetiska ämnen under utrym-&lt;br&gt;met för tillval. De estetiska valämnena inom individuella valets ram&lt;br&gt;ställs mot språkvalen. Detta innebär en klar försämring jämfört med ti-&lt;br&gt;digare vad avser valmöjligheterna och ingen förstärkning av språkens&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO hävdar att utifrån den bildnings- och kunskapssyn som redovisats&lt;br&gt;av Läroplanskommittén och som LO stöder, är det svårt att börja disku-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tera ”timmar hit och timmar dit” inom de olika ämnesområdena. En&lt;br&gt;helhetssyn på elevernas inlärning borde utgå ifrån att de professionella i&lt;br&gt;skolan själva gör en bedömning utifrån varje elevs behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främmande språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén föreslår att Skolverket får i uppdrag att ut-&lt;br&gt;veckla ett nytt kurssystem i B-och C-språk i gymnasieskolan lik-&lt;br&gt;nande det som skisserats för engelska. Enligt kommitténs mening&lt;br&gt;bör man uppmuntra försöksverksamhet med undervisning på&lt;br&gt;främmande språk i andra ämnen (bilingual education). Däremot&lt;br&gt;avvisar kommittén ett återinförande av kravet på B-språksstudier&lt;br&gt;i grundskolan för de språk man önskar studera i de studieförbere-&lt;br&gt;dande programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta som uttalat sig har varit positiva till förstärkning av utrym-&lt;br&gt;met för främmande språk. Man betonar ofta vikten att se språken i ett&lt;br&gt;1-12-perspektiv, dvs. den gymnasiala kvalitetsnivån är beroende av vad&lt;br&gt;man uppnår i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man är tveksam till vissa delfrågor, speciellt om gruppstorlekar och&lt;br&gt;antal grupper i språk, eftersom eleverna kommer från grundskolan bå-&lt;br&gt;de med många språk och med många nivåer, såväl organisatoriskt (B-&lt;br&gt;och C-språk i olika antal år) som individuellt. Kommer små kommuner&lt;br&gt;i praktiken att kunna ge ett tillräckligt stort utbud av kurser i språk?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra KTH ställer sig positiv till ökad tid för främmande språk.&lt;br&gt;Som avnämare till gymnasieskolan ser KTH helst att betoningen av&lt;br&gt;främmande språk läggs på tyska och franska med minst tre årskurser i&lt;br&gt;något av dessa språk i stället för att erbjuda ett mycket varierande utbud&lt;br&gt;av främmande språk: en civilingenjör bör kunna behärska minst två&lt;br&gt;främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad påpekar att garantitiden för kärnämnet engelska&lt;br&gt;innebär en minskning av timtalet och uttrycker oro för att svaga elever&lt;br&gt;inte kompenserar detta bortfall av språk. Liknande anmärkningar fram-&lt;br&gt;förs av Universitetet i Lund, Högskolan i SundsvalllHärnösand och Bor-&lt;br&gt;länge kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIV anser det önskvärt att utrymmet för orientering om och studium&lt;br&gt;av också andra språk och kulturer hålls öppet. Utöver den nordiska&lt;br&gt;aspekt som all svensk undervisning bör kännetecknas av finns goda skäl&lt;br&gt;att stimulera intresset för t.ex. Rysslands, de baltiska staternas och Po-&lt;br&gt;lens språk och kultur, vidare invandrarnas språk och kulturområden,&lt;br&gt;t.ex. arabiska. Den nordiska aspekten betonas även av Svenska Språk-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Fransklärarföreningen och Uppsala kommun tillstyrker ut-&lt;br&gt;veckling av bilingual education där förutsättningarna är gynnsamma.&lt;br&gt;En mer realististisk tanke är i annat fall att man uppmuntrar till läs-&lt;br&gt;ning av texter på tyska och franska i vissa kursavsnitt av andra ämnen.&lt;br&gt;Skolverket framhåller betydelsen av att elever läser engelskt material i&lt;br&gt;alla ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Språknämnden framhåller att det kan uppstå diskutabla kon-&lt;br&gt;sekvenser av undervisning på engelska i andra ämnen: de enskilda ele-&lt;br&gt;vernas svenskkunskaper kan försämras. Det finns också risk att välut-&lt;br&gt;bildade svenska elever inte kan tala om teknik, ekonomi etc på svenska,&lt;br&gt;och att svenska språket utarmas och inte kan användas i sådana sam-&lt;br&gt;manhang. Man frågar sig också hur det sociala umgänget påverkas och&lt;br&gt;vem som utvärderar och sprider information om dessa aspekter. Lik-&lt;br&gt;nande synpunkter framförs även av Universitetet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad och Universitet i Uppsala tycker att ett återinfö-&lt;br&gt;rande av kravet på B-språksstudier för de studieförberedande program-&lt;br&gt;men bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvika och Torsby kommuner hävdar att vissa av kommitténs förslag&lt;br&gt;till förändringar i undervisningen av moderna språk är orealistiska för&lt;br&gt;små skolor, t.ex. alternativkurser inom B- och C-språk, kraftiga inslag&lt;br&gt;av programspecifika texter och dubbla timtal i ett språk i stället för van-&lt;br&gt;ligt timtal i två språk. Först vid en skolstorlek på 6-8 paralleller kan&lt;br&gt;kommitténs förslag bli tillämpliga. Liknande åsikter framförs av Vim-&lt;br&gt;merby kommun som räknar med att förslagets konsekvenser kan bli att&lt;br&gt;grupperna på olika nivåer blir så små att undervisningen ej kan komma&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Finska Lärarförbund påpekar att finska språket har en särställ-&lt;br&gt;ning bland hemspråken. En minskning av hemspråksundervisning i fin-&lt;br&gt;ska kan åstadkomma ökade kostnader på andra områden, t.ex. äldreom-&lt;br&gt;sorgen som kräver ökande andel tvåspråkig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiekontrakt och syo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom begreppet studiekontrakt har vissa nackdelar, föreslår&lt;br&gt;Läroplanskommittén i stället termen ”individuell studieplan”.&lt;br&gt;Kommittén föreslår vidare att det läggs på rektors ansvar att varje&lt;br&gt;elev i dialog med skolan gör upp en individuell planering för si-&lt;br&gt;na studier. Den lokala skolan bör själv besluta om utformning&lt;br&gt;och rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som uttalat sig om studiekontrakt är nästan alla positiva. De&lt;br&gt;flesta använder dock hellre uttrycket individuella studieplaner. Många&lt;br&gt;betonar att studievägledning blir en mycket viktig uppgift för skolan i&lt;br&gt;samband med elevernas studieplanering i en kursutformad gymnasie-&lt;br&gt;skola. Tveksamhet gäller om svårigheter av organisatorisk och schema-&lt;br&gt;teknisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som uttalar sig om syo gör det för att betona dess viktiga roll,&lt;br&gt;dels för individen, dels för ett optimalt utnyttjande av samhällets utbild-&lt;br&gt;ningstjänster. Man påpekar också behovet av information om interna-&lt;br&gt;tionella utbildningsmöjligheter. Några vill ändra benämningen till stu-&lt;br&gt;die- och yrkesvägledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till kommitténs förslag är bland andra RHS, Uppsala och Jön-&lt;br&gt;köpings kommuner, CSN och Statens skolverk. Elevorganisationen i Sveri-&lt;br&gt;ge tycker att beteckningen individuell studieplan är bra, däremot inte&lt;br&gt;”studiekontrakt”: det är mycket viktigt att ömsesidigheten vid utfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandet av den individuella studieplanen betonas. I Jönköpings och&lt;br&gt;Karlstads kommuner anser man med tanke på den ekonomiska situation&lt;br&gt;som råder i dag att förslaget bör utformas som en rekommendation i&lt;br&gt;stället för att göras till ett åliggande för rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS framhåller att behovet av vägledning kommer att öka inte bara&lt;br&gt;för gymnasieskolans elever utan även för personer i vuxen ålder och att&lt;br&gt;det är viktigt att se samhällets syo som en samlad resurs. En gemensam&lt;br&gt;uppgift för vägledarna i skolan och på arbetsförmedlingarna är att ge-&lt;br&gt;mensamt tydliggöra utvecklingen i arbetslivet och de förändringar som&lt;br&gt;har betydelse för utbildnings- och yrkesvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, Stockholms kommun och Högskolan i Gävle!Sandviken understry-&lt;br&gt;ker att syo skall vara ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i skolan.&lt;br&gt;Detta måste få konsekvenser för grundutbildning och fortbildning av lä-&lt;br&gt;rare. För en vidgad integration av arbetslivsinformation i alla ämnen&lt;br&gt;ställs större krav på lärarnas kännedom om yrkeslivet utanför skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO påpekar att yrkesråden är en viktig kanal mellan skolan och ar-&lt;br&gt;betslivet. Både SAF och LO anser att näringsliv och arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter bör ta på sig ett större ansvar för aktiv information. Halmstads&lt;br&gt;kommun anser att den information som skolan skall ge om internatio-&lt;br&gt;nella utbildningsmöjligheter måste öka betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun efterlyser i läroplansförslaget något avsnitt om den ex-&lt;br&gt;tra riktade rådgivning som elever med långvariga sjukdomar och handi-&lt;br&gt;kapp behöver (medicinsk syo) och som i dag ges av skolhälsovården i&lt;br&gt;samverkan med syokonsulenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och Skolverket anser att&lt;br&gt;ILO-konvention nr 142 om yrkesvägledning och yrkesutbildning vid ut-&lt;br&gt;veckling av mänskliga resurser bör läggas till i bilaga 2, Internationella&lt;br&gt;överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Genomforande och ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte haft som specifikt uppdrag att lägga förslag&lt;br&gt;om tidpunkt för ikraftträdande, plan för genomförande eller för&lt;br&gt;implementation och fortbildning men lämnar ändå vissa syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen och övriga måldokument för gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux hör naturligt samman med den pågående reformeringen&lt;br&gt;av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detsamma gäller fler-&lt;br&gt;talet av de övriga förslag kommittén lägger med inriktning att hö-&lt;br&gt;ja kvaliteten på den gymnasiala utbildningen. Kommittén näm-&lt;br&gt;ner den 1 juli 1993 som datum för ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som berör grundskolan är av en mer genomgripande&lt;br&gt;karaktär och berör större delen av grundskolans organisation.&lt;br&gt;Olika alternativ för ikraftträdande och genomförande är tänkba-&lt;br&gt;ra. Kommittén föreslår dock att den nya läroplanen i princip till-&lt;br&gt;lämpas för hela grundskolan från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta som uttalar sig i frågan betonar behovet av en genomföran-&lt;br&gt;deresurs och en omfattande fortbildning. Flera kommuner önskar ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt införande med angivande av en sista tidpunkt. Man framhål-&lt;br&gt;ler också att det är viktigt med synkronisering mellan införande av pro-&lt;br&gt;gram och kursutformning samt mellan kursplaner och betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta som uttalat sig om behovet av fortbildning (se avsnittet om&lt;br&gt;Centralt initierad fortbildning) har också poängterat att kommunerna&lt;br&gt;får ett stort ansvar för att implementera tankegångarna i betänkandet&lt;br&gt;och få dessa att påverka verksamheten i skolan. Många framhåller att&lt;br&gt;genomförandet kräver stora resurser. Sveriges skolledarförbund, LR, Lä-&lt;br&gt;rarförbundet, RHS, Elevorganisationen i Sverige, Socialstyrelsen och ett&lt;br&gt;antal kommuner, t.ex. Malmö, Göteborg och Östersund, uttalar sig med&lt;br&gt;skärpa om att genomförandet står och faller med grundlig fortbildning&lt;br&gt;och lokalt förankringsarbete för att leda till den önskvärda kvalitativa&lt;br&gt;förändringen. Ekumeniska skoldelegationen påpekar att också lärarut-&lt;br&gt;bildningen måste få resurser till olika slag av utvecklingsarbete i anslut-&lt;br&gt;ning till de nya styrdokumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna uttalar sig i regel inte om något exakt datum för&lt;br&gt;införande av läroplanen för gymnasieskolan och komvux. Beträffande&lt;br&gt;kursutformning finns dock skillnader mellan remissinstansernas önskan&lt;br&gt;om i vilken takt utvecklingen skall gå. Norrköpings kommun exempelvis&lt;br&gt;önskar gå direkt till en kursutformad gymnasieskola utan att ta omvä-&lt;br&gt;gen över program. Andra remissinstanser, såsom Skolledarförbundet, vill&lt;br&gt;att programgymnasiet först genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, t.ex. Norrköpings kommun påpekar att det är angeläget&lt;br&gt;med en synkronisering vid införandet av den nya läroplanen av pro-&lt;br&gt;gram och den kursutformade gymnasieskolan. Bland andra Halmstads&lt;br&gt;kommun och Skolledarförbundet vill ha en total samordning som också&lt;br&gt;innefattar det nya betygssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som kommenterat genomförandet av läroplan&lt;br&gt;för grundskolan vill majoriteten senarelägga ikraftträdandet. Bland and-&lt;br&gt;ra Kommunförbundet samt Östersunds, Trelleborgs, Helsingborgs, Katrine-&lt;br&gt;holms och Stockholms kommuner förordar att kommunerna själva skall&lt;br&gt;få avgöra när den nya organisationen skall gälla, samt att detta knyts till&lt;br&gt;en bestämmelse om sista tidpunkt för genomförande. RHS vill också ha&lt;br&gt;ett successivt införande för att ge rådrum för planering och anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet, Arvika kommun och Kommunförbundet anser att&lt;br&gt;fortbildningsresursen skall gå öronmärkt till kommunerna för fördel-&lt;br&gt;ning genom skolstyrelsen till skolorna. Detta hindrar inte att Skolverket&lt;br&gt;kan erbjuda informationsinsatser och stöd till utvecklingsarbete. Skol-&lt;br&gt;verket betonar att ett informationsuppdrag kommer att ta en betydande&lt;br&gt;del av Skolverkets samlade resurser i anspråk under genomförandepe-&lt;br&gt;rioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen i Sverige och Malmö kommun framhåller att elever-&lt;br&gt;na skall få en ny roll med reellt inflytande och ansvar. Läroplaner och&lt;br&gt;kursplaner skall ingå som en naturlig del av undervisningen och ställer&lt;br&gt;förändrade krav på såväl lärare som annan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Betygsberedningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1992:86) Ett nytt&lt;br&gt;betygssystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen har som utgångspunkt för sitt arbete att ge förslag&lt;br&gt;till ett nytt betygssystem haft dels de i oktober 1990 fastställda direkti-&lt;br&gt;ven, dels de tilläggsdirektiv som fastställdes i december 1991. Dessa di-&lt;br&gt;rektiv överensstämmer i det väsentligaste med varandra. Detta gäller&lt;br&gt;främst den grundläggande utgångspunkten, nämligen att ”det nuvarande&lt;br&gt;relativa betygssystemet skall avskaffas och ersättas med målrelaterade be-&lt;br&gt;tyg” (dir. 1991:104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningens uppgift att föreslå ett nytt betygssystem innebar att det&lt;br&gt;var nödvändigt att utgå från att läraren vid betygsättningen måste kunna&lt;br&gt;ange ”hur elevernas kunskaper och färdigheter förhåller sig till upp-&lt;br&gt;ställda mål” (dir. 1990:62, s. 4). Beredningen kunde emellertid redan&lt;br&gt;från början konstatera att viktiga utgångspunkter, t.ex. målen i läropla-&lt;br&gt;ner och kursplaner, saknades. Eftersom riktlinjer för Läroplanskommit-&lt;br&gt;téns arbete enligt planerna skulle föreligga först den 14 februari 1991,&lt;br&gt;skulle inte ens sådana utgångspunkter finnas för beredningens arbete&lt;br&gt;förrän vid denna tidpunkt. - Med utgångspunkt från att beredningens&lt;br&gt;uppdrag enligt direktiven skulle vara slutfört med juni månads utgång&lt;br&gt;1991, beslöt beredningen att begära tilläggsdirektiv med avseende på ti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiven, som fastställdes i juni 1991, samordnades&lt;br&gt;Betygsberedningens och Läroplanskommitténs uppdrag tidsmässigt. Av-&lt;br&gt;sikten var att det därigenom också skulle vara möjligt för beredningen&lt;br&gt;att arbeta fram en lösning av betygsfrågorna, vilken bygger på samma&lt;br&gt;kunskapssyn som läroplanerna och således överensstämmer med lärop-&lt;br&gt;lanernas. För att bereda väg för ett samarbete mellan de båda kommitté-&lt;br&gt;erna, fick beredningen uppdraget att vara parlamentarisk referensgrupp&lt;br&gt;till Läroplanskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiven från den 5 december 1991 framhålls att huvudin-&lt;br&gt;riktningen i direktiven från den 25 oktober 1990 ”ligger fast - det nuva-&lt;br&gt;rande grupprelaterade betygssystemet skall avskaffas och ersättas med&lt;br&gt;målrelaterade betyg”. De väsentliga ändringarna sammanfattas på följan-&lt;br&gt;de sätt: ”Jag föreslår nu att betygsberedningens direktiv ändras så att en&lt;br&gt;utgångspunkt skall vara att betyg skall ges tidigare och i flera steg än&lt;br&gt;idag. Betyg skall också kunna kompletteras i efterhand.” Beredningens&lt;br&gt;uppgift vad gäller antalet steg skall vara att ”analysera hur många nivåer&lt;br&gt;som behövs i ett kvalitativt inriktat betygssystem” (s. 2). I dessa direktiv&lt;br&gt;understryks också kravet på samarbete med Läroplanskommittén: ”Det&lt;br&gt;är angeläget att ett kunskaps- och målrelaterat betygssystem tas fram i&lt;br&gt;nära samarbete med läroplanskommittén” (s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Läroplanskommitténs nya direktiv (dir. 1991:117, ss. 5-6) på-&lt;br&gt;bjuds under hänvisning till Betygsberedningens olika direktiv samarbete&lt;br&gt;mellan de båda kommittéerna: ”Kursplaner resp, riktlinjer för sådana&lt;br&gt;skall utformas så att det blir möjligt att införa målrelaterad betygsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i en skala som omfattar mer än fem steg. Kommittén skall vad gäl-&lt;br&gt;ler grundskolan också utgå från att betygsättning kommer att ske tidiga-&lt;br&gt;re än i dag. Kommittén skall i denna del nära samråda med betygsbe-&lt;br&gt;redningen” (dir. 1990:62, 1991:53 och 104).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa samlade dokument jämte de uppdrag beredningen initierat,&lt;br&gt;t.ex. ”Läraruppdraget” samt uppdrag till expertgrupper, ger underlag&lt;br&gt;för de beskrivningar, förslag, rekommendationer och bedömningar, vil-&lt;br&gt;ka sammanfattas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till betänkandet har fogats en reservation av ledamoten Stefan&lt;br&gt;Kihlberg samt särskilda yttranden av ledamöterna Ann Cathrine Hag-&lt;br&gt;lund och Ylva Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kort tillbakablick på betygen i Sverige ges i kapitel 2 en överblick&lt;br&gt;över vad betyg relaterats till och hur betyg definierats under olika pe-&lt;br&gt;rioder t.o.m. i dag. Dessutom redovisas olika betygsutredningars ställ-&lt;br&gt;ningstaganden i dessa frågor sedan början av 1960-talet. Skälen bakom&lt;br&gt;införandet av betygsättning med s.k. avpassad målrelatering i Norge re-&lt;br&gt;dovisas i avsnittet Betyg i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 redovisas hur olika betygsutredningar alltsedan 1940-talet&lt;br&gt;sett på betygens olika uppgifter och hur väl betygen ansetts fylla sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 föreslås i fråga om&lt;br&gt;syn på kunskap och lärande&lt;br&gt;att grunden för betygssystemet skall vara att kunskapsutvecklingen&lt;br&gt;betraktas som en process; den ser olika ut för olika individer och&lt;br&gt;är relaterad till ämnesinnehåll i situationer och sammanhang. I&lt;br&gt;skolan skall undervisningen leda till att eleverna över tid och ge-&lt;br&gt;nom erfarenhet omtolkar och omstrukturerar sitt kunnande mot&lt;br&gt;allt större djup,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relationen mellan mål och betygskriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betygskriterier skall vara knutna till kursplanernas mål; att krite-&lt;br&gt;rierna - till skillnad från målens uppräkningar av moment - for-&lt;br&gt;muleras så, att de utgör ett koncentrat av listade moment, där&lt;br&gt;kvaliteten i det ämneskunnande som avses framträder,&lt;br&gt;tydliga kravgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betygskriterierna skall arbetas fram ämnesvis, i förhållande till&lt;br&gt;elevernas kunskapsutveckling i ämnet och i samarbete med lära-&lt;br&gt;re, eftersom betygsnivåer kvalitativt skall skilja sig från varandra,&lt;br&gt;dvs. vara tydligt avgränsade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag for betygsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att elevers kunnande bedöms och betygsätts utifrån de kvaliteter ele-&lt;br&gt;verna visar upp i förhållande till de betygskriterier som betygsste-&lt;br&gt;gen representerar, dvs. icke utifrån i förväg givna procentfördel-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att jämförbarheten i betygsättningen i första hand skall upprätthållas&lt;br&gt;genom de ämnesspecifika kriterierna för betygsnivåerna, eftersom&lt;br&gt;de skall ange tydliga kravgränser för varje betygssteg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formulerade och för berörda parter kända kriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betygskriterierna skall vara formulerade och därmed från början&lt;br&gt;kända av elever, föräldrar och avnämare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal betygssteg, beteckning och benämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett betygssystem införs som omfattar sex betygssteg, varav fem steg&lt;br&gt;avser godkänd och däröver. Beteckningarna utgör initialer i be-&lt;br&gt;tygsstegens benämningar, vilka är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu icke godkänd = ÄIGHcke godkänd = IG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkänd = G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väl godkänd = VG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket väl godkänd = MVG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framstående = F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkt = U,&lt;br&gt;godkänd och betyg därunder&lt;br&gt;att eleven för betyget Godkänd skall ha för vardagligt samhällsliv/yr-&lt;br&gt;kesliv nödvändiga kunskaper om och/eller i ämnet och kunna visa&lt;br&gt;detta i ord och handling. För betyg under Godkänd skall ett steg&lt;br&gt;finnas. Två benämningar används för detta, nämligen Ännu icke&lt;br&gt;godkänd i de årskurser där betyg ges till och med höstterminen i&lt;br&gt;årskurs 9 och Icke godkänd från och med vårterminen i årskurs&lt;br&gt;9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av betygsnivåerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att eftersom det föreslagna betygssystemet är uppbyggt utifrån en&lt;br&gt;kunskapsprogression i ämnet, endast de nivåer/steg skall användas&lt;br&gt;som rimligen kan vara aktuella, dvs. de nivåer som motsvarar så-&lt;br&gt;dana kvaliteter som eleverna faktiskt visar upp. Betygsstegen skall&lt;br&gt;således inte användas så, att man vid alla tillfällen försöker förde-&lt;br&gt;la alla steg inom en elevgrupp, eftersom systemet inte bygger på&lt;br&gt;grupprelatering med i förväg bestämda betygsfördelningar,&lt;br&gt;införandet av betygssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det nya betygssystemet införs successivt under en treårsperiod&lt;br&gt;med början i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 1 i gymnasie-&lt;br&gt;skolan och samordnas med införandet av nya läroplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 belyses förutsättningarna för att införa någon form av betyg&lt;br&gt;eller omdömen i ordning eller uppförande. Beredningen föreslår&lt;br&gt;att betyg i ordning och uppförande inte skall ges men rekommende-&lt;br&gt;rar samtalsinstitutionen som en modell för att lösa de problem&lt;br&gt;som måste hanteras i skolans vardag, samt att information till&lt;br&gt;hemmen ges i form av mycket väl strukturerade omdömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 föreslås i fråga om&lt;br&gt;betygsstart och betygsfrekvens&lt;br&gt;att betyg - med utgångspunkt från nuvarande stadieindelning - skall&lt;br&gt;sättas terminsvis från och med höstterminen i årskurs 7. Om för-&lt;br&gt;ändring av stadieindelning införs i grundskolan, bör frågan prö-&lt;br&gt;vas på nytt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörighet för gymnasieskolans nationella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att eleven skall vara godkänd i alla ämnen i avgångsbetyget från&lt;br&gt;grundskolan för generell behörighet för gymnasieskolans nationel-&lt;br&gt;la program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elevers skilda förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den avlämnande grundskolan har ett särskilt ansvar för elever&lt;br&gt;som i sitt avgångsbetyg har betyget Icke godkänd i fler än ett par&lt;br&gt;ämnen eller i något av ämnena svenska, matematik och engelska.&lt;br&gt;Detta ansvar innebär att skolan skall - utöver betyg - avge omdö-&lt;br&gt;men i de ämnen som markerats med Icke godkänd. Dessa omdö-&lt;br&gt;men skall innehålla en beskrivning av elevens kunskapsutveck-&lt;br&gt;ling och stödåtgärder som satts in i grundskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skolan skall ta ställning till om omdömen skall ges i stället för be-&lt;br&gt;tyg till elever som till följd av olika slag av handikapp har betyget&lt;br&gt;Icke godkänd i ett flertal ämnen - trots individuellt inriktade&lt;br&gt;stödåtgärder och egna ansträngningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativa urvalsgrunder till gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att arbetsprover och provperioder (t.ex. inom vårdutbildning) i kom-&lt;br&gt;bination med intervjuer används - med eller utan användning av&lt;br&gt;betyg - som urvalsgrund till utbildningsprogram i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan; att hänsyn också skall tas till verksamhet utöver grundskolan,&lt;br&gt;såvida denna är av värde för det sökta utbildningsprogrammets&lt;br&gt;inriktning eller elevens egen utveckling - i synnerhet om eleven&lt;br&gt;visat intresse i form av upprepad ansökan-, att beredningen förordar&lt;br&gt;att viktning av betyg används i vissa fall, nämligen i de fall då yt-&lt;br&gt;terligare urval mellan elever med jämngoda betyg behöver göras,&lt;br&gt;betygsättning av specialarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att specialarbetet i gymnasieskolan skall betygsättas enligt samma be-&lt;br&gt;tygsskala som övriga ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettering av betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att komplettering får göras av avgångsbetyg från såväl komvux som&lt;br&gt;gymnasieskolan och grundskolan, dock tidigast den 1 oktober för&lt;br&gt;avgångsbetyg från slutet av vårterminen samma år; att prövning&lt;br&gt;för komplettering i största möjliga utsträckning skall göras för be-&lt;br&gt;höriga lärare i skolan, såväl i komvux som i gymnasieskolan och&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 - ”Förankringen av betygssystemet” - behandlar beredning-&lt;br&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels hur de olika beskrivningarna av betygskriterierna skall relateras&lt;br&gt;till och förankras i måldokumenten läroplaner, kursplaner och lokala ar-&lt;br&gt;betsplaner samt i nationella och lokala prov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels hur betygssystemet bör förankras i skolan genom fortbildning av&lt;br&gt;lärare och i lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;Betygsberedningens betänkande (SOU 1992:86)&lt;br&gt;Ett nytt betygssystem&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Brottsförebyggande rådet (BRÅ),&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skol-&lt;br&gt;verk (Skolverket), Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH),&lt;br&gt;Verket för högskoleservice (VHS), Jämställdhetsombudsmannen&lt;br&gt;(JämO), Universitetet i Stockholm, Tekniska högskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Konstfackskolan, Musik-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm, Universitetet i Uppsala, Högskolan i Falun/Bor-&lt;br&gt;länge, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Örebro, Universitetet&lt;br&gt;i Linköping, Högskolan i Jönköping, Universitetet i Lund, Högskolan i&lt;br&gt;Kalmar, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Växjö, Universitetet i&lt;br&gt;Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Karlstad, Universi-&lt;br&gt;tetet i Umeå, Högskolan i Luleå, Högskolan i Sundsvall/Härnösand, Lä-&lt;br&gt;roplanskommittén, Botkyrka, Danderyds, Haninge, Nacka, Stockholms,&lt;br&gt;Södertälje, Täby, Österåkers, Enköpings, Uppsala, Linköpings, Motala,&lt;br&gt;Norrköpings, Jönköpings, Värnamo, Markaryds, Växjö, Kalmar, Os-&lt;br&gt;karshamns, Vimmerby, Gotlands, Karlskrona, Olofströms, Hässleholms,&lt;br&gt;Helsingborgs, Lunds, Malmö, Svedala, Trelleborgs, Halmstads, Göte-&lt;br&gt;borgs, Orusts, Öckerö, Borås, Vänersborgs, Gullspångs, Skara, Karl-&lt;br&gt;stads, Torsby, Hällefors, Karlskoga, Nora, Örebro, Skinnskattebergs,&lt;br&gt;Västerås, Borlänge, Faluns, Gävle, Ljusdals, Sundsvalls, Ånge, Öster-&lt;br&gt;sunds, Lycksele, Umeå, Vilhelmina, Vindelns, Bodens, Luleå och Piteå&lt;br&gt;kommuner, Stockholms, Östergötlands och Kalmar läns landsting,&lt;br&gt;Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation (FR), Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LRF), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige (LO), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbundet, Sveriges Skolle-&lt;br&gt;darförbund, Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Elevorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande (SAM-&lt;br&gt;VUX), Elevkårernas centralorganisation (ECO), Sveriges Förenade Stu-&lt;br&gt;dentkårer (SFS), Ekumeniska Skoldelegationen, Handikappförbundens&lt;br&gt;Centralkommitté (HCK), De Handikappades Riksförbund (DHR), Riks-&lt;br&gt;förbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB),&lt;br&gt;Svenska Dyslexistiftelsen/Svenska Dyslexiföreningen, Förbundet mot&lt;br&gt;läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Föräldrar för ordblinda barn, Svenska&lt;br&gt;Förbundet för specialpedagogik, Rädda Barnen, Fransklärarföreningen,&lt;br&gt;Föreningen lärare i ekonomiska ämnen, Föreningen lärare i samhälls-&lt;br&gt;och socialkunskap, Lärare i moderna språk (LMS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från ett femtiotal sammanslut-&lt;br&gt;ningar, föreningar etc. samt enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna synpunkter på beredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att ett nytt kunskaps- och målrelaterat&lt;br&gt;betygssystem skall införas, där elevens faktiska prestationer skall&lt;br&gt;bedömas. Grunden för betygssystemet skall vara att kunskapsut-&lt;br&gt;vecklingen betraktas som en process. Betygsstegen anger en pro-&lt;br&gt;gression inom respektive ämne från grundläggande kunskaper till&lt;br&gt;ett avancerat kunnande, som i många fall inte nås förrän i slutet&lt;br&gt;av gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna hälsar med tillfredsställelse förslaget&lt;br&gt;att avskaffa det relativa betygssystemet och ersätta det med ett mål- och&lt;br&gt;kunskapsrelaterat betygssystem. De flesta ställer sig även bakom bered-&lt;br&gt;ningens allmänna utgångspunkter om kunskapsutveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den lovvärda ansats som remissinstanserna uppfattar i Betygsbe-&lt;br&gt;redningens förslag ser sig de flesta tvungna att avvisa förslaget i dess nu-&lt;br&gt;varande form, främst på grund av den föreslagna progressionen och de&lt;br&gt;generella kriterier som utformats för de olika betygsstegen, men också&lt;br&gt;på grund av den bristande överensstämmelsen med vad som sägs i Läro-&lt;br&gt;planskommitténs förslag. Förslaget uppfattas vidare som motsägelsefullt&lt;br&gt;och svårt att förstå och därigenom svårgenomförbart i praktiken, samt&lt;br&gt;långt ifrån färdigt. Därför anser många instanser att det är angeläget att&lt;br&gt;betygsfrågan utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Uppsala universitet pekar på att det är särskilt angeläget att ett&lt;br&gt;nytt betygssystem blir så enkelt och lätt att förklara för lärare, elever&lt;br&gt;och allmänhet, att det inte omedelbart genom felaktiga tolkningar och&lt;br&gt;tillämpningar går samma öde till mötes som det relativa systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga remissinstanser vänder sig emot den progres-&lt;br&gt;sionsuppbyggnad som beredningen föreslår. Enligt den tolkning flerta-&lt;br&gt;let instanser gör av förslaget skulle resultatet bli att de högsta betygen&lt;br&gt;inte blir aktuella att använda förrän i årskurs 3 i gymnasieskolan, om&lt;br&gt;ens då, vilket uppfattas som meningslöst. Flertalet instanser förordar&lt;br&gt;därför skolformsrelaterade betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hela betygsskalan skall kunna utnyttjas vid varje betygstillfälle un-&lt;br&gt;derstryks av bl.a. Högskolan i Karlstad, Göteborgs universitet och flera&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet påpekar dessutom att utredningens förslag bygger&lt;br&gt;på två oförenliga principer, dels principen om kunskapsprogression,&lt;br&gt;som egentligen bara skall vara tillämplig för avgångsbetyg, dels princi-&lt;br&gt;pen att lärarna lokalt skall arbeta fram kriterier för terminsbetyg. Uni-&lt;br&gt;versitetet anser att det i princip blir omöjligt för lärarna, att specificera&lt;br&gt;kriterier i olika ämnen och för olika årskurser som stämmer med de&lt;br&gt;sex generellt definierade kvaliteterna för årskurs 9 i grundskolan och&lt;br&gt;årskurs 3 i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser det oacceptabelt att införa ett betygssystem,&lt;br&gt;där eleven vid varje betygssättningstillfälle skall jämföras med de ulti-&lt;br&gt;mativa kunskapsmålen för skolväsendet eller skolformen som helhet.&lt;br&gt;Det är i stället självklart att elevernas prestationer måste bedömas i för-&lt;br&gt;hållande till konkreta, klart formulerade och för lärare, elever och för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldrar förståeliga krav för respektive ämne på de nivåer där betyg skall&lt;br&gt;sättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet, Högskolan i Karlstad, Trelleborgs kommun m.fl.&lt;br&gt;påpekar att det föreslagna systemet mindre än någonsin kommer att&lt;br&gt;kunna motivera eleverna, eftersom de högre betygen kan nås först i års-&lt;br&gt;kurs 9 eller senare. Ingen hänsyn har tagits till elevens behov av för-&lt;br&gt;stärkning nära i tiden, utan beredningen förutsätter att varje enskild in-&lt;br&gt;divid på varje mognadsnivå har ett mycket långt studieperspektiv. Även&lt;br&gt;informationsvärdet av betygen före årskurs 9 blir lågt under sådana för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att oklarhet råder om hur progressio-&lt;br&gt;nen tar sig uttryck i det korta perspektivet, läsåret, i förhållande till den&lt;br&gt;totala utbildningstiden. Så framhåller exempelvis Skolverket att syste-&lt;br&gt;met med lokala mål jämsides med nationella skulle kunna innebära oli-&lt;br&gt;ka kravnivåer i olika årskurser, och att betygsskalan därmed får olika&lt;br&gt;innebörd under en skolform och i slutet av en skolform. Även Skolle-&lt;br&gt;darförbundet uttrycker farhågor för att svaga elever kan få positiv för-&lt;br&gt;stärkning under arbetets gång men ”klassas ut” vid betygssättningen en-&lt;br&gt;ligt de nationella kriterierna. Förbundet anser att samhället inte får ge&lt;br&gt;så motstridiga signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa förslag till betygssystem har presenterats av Avdelningen&lt;br&gt;för språkpedagogik vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik-&lt;br&gt;psykologi vid Högskolan i Karlstad m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Antal betygssteg, betygsstart, beteckningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Antal betygssteg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår sex betygssteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser påpekar att antalet betygssteg som i realiteten&lt;br&gt;blir möjliga att använda i grundskolan är färre än sex, om man skall&lt;br&gt;följa Betygsberedningens resonemang om kunskapsprogression.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tredjedelar av det trettiotal remissinstanser som berört frågan för-&lt;br&gt;ordar färre betygssteg än sex, framför allt i gymnasieskolan. LO anser att&lt;br&gt;fyra nivåer räcker med tanke på det merarbete lärarna måste lägga ned&lt;br&gt;på en så ytterst sofistikerad bedömning som sex steg innebär. Den ar-&lt;br&gt;betstiden anser LO kan vara bättre utnyttjad i undervisningssituationen.&lt;br&gt;RHS påpekar risken med en orimlig provtäthet för att verifiera rätt be-&lt;br&gt;tygsnivå vid alltför många steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär en tredjedel anser att betygsstegen skall vara fler än sex. Dan-&lt;br&gt;deryds kommun föreslår t.ex. tolv steg med motiveringen att det enstaka&lt;br&gt;betyget blir mindre avgörande med ett större antal steg, samtidigt som&lt;br&gt;det blir lättare att sätta betyg. Även Täby kommun påpekar att betygens&lt;br&gt;värde och tillförlitlighet ökar med antalet steg på skalan. LR föreslår en&lt;br&gt;7-gradig betygsskala som skall kunna användas fullt ut på vaije kurs och&lt;br&gt;i varje ämne i både grundskolan och gymnasieskolan, men med olika&lt;br&gt;kriterier anpassade efter realistiska krav i respektive skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad föreslår ett system där läraren dels bedömer ele-&lt;br&gt;vernas kunskaper med utyttjande av tre kvalitetskategorier, dels bedö-&lt;br&gt;mer elevernas takt att utveckla sina kunskaper i tre kvaliteter. På det&lt;br&gt;sättet kan man utnyttja nio olika benämningar för lärarnas bedömning&lt;br&gt;av elevernas kunskapskvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen för språkpedagogik vid Göteborgs universitet presenterar&lt;br&gt;ett förslag till ett niogradigt betygssystem. Det nya i förslaget är att det är&lt;br&gt;nivårelaterat och sägs därmed i princip överensstämma med det system&lt;br&gt;som tillämpas inom komvux. Även andra remissinstanser, t.ex. Skara&lt;br&gt;kommun och ECO, anser att det betygssystem som i dag gäller för kom-&lt;br&gt;vux är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Betygsstart och betygsfrekvens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att betyg skall sättas terminsvis från&lt;br&gt;och med höstterminen i årskurs 7, förutsatt att stadieindelningen&lt;br&gt;i grundskolan inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knappt hälften av de ca 60 remissinstanser som yttrat sig i frågan an-&lt;br&gt;ser att betyg bör ges tidigast från och med årskurs 7 och stöder därmed i&lt;br&gt;princip Betygsberedningens förslag. En stor grupp förordar senare, me-&lt;br&gt;dan något färre förordar tidigare betygsstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danderyds kommun framhåller att betygsstarten måste ske tidigare än i&lt;br&gt;årskurs 7, eftersom få betygssteg och en sen betygsstart innebär att varje&lt;br&gt;betygstillfälle ses som något mycket dramatiskt och viktigt. Därför anser&lt;br&gt;Danderyd att betyg bör ges senast i årskurs 5 med möjlighet till tidigare&lt;br&gt;betygsstart för de kommuner som så önskar. Täby kommun, som under-&lt;br&gt;stryker att betyg som ges ofta hjälper eleverna att uppnå personligt ställ-&lt;br&gt;da mål, och att betyg vid flera tillfällen avdramatiserar betygen, anser att&lt;br&gt;det skall finnas möjlighet att efter varje kommuns/skolas eget avgörande&lt;br&gt;ge betyg även i årskurserna 4 och 5. Synpunkter på möjlighet att lokalt&lt;br&gt;bestämma om och när betyg skall ges före årskurs 7 framförs av flera&lt;br&gt;andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att betygsstart i årskurs 6 stämmer bätt-&lt;br&gt;re överens med Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan, medan&lt;br&gt;andra, t.ex. SAF, tycker det blir bättre anpassning till Läroplanskommit-&lt;br&gt;téns förslag genom att ge eleverna betyg i samband med kontrollstatio-&lt;br&gt;nen i årskurs 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet kan tänka sig betyg t.ex. på vårterminen i årskurs 5&lt;br&gt;men då med en snävare betygsskala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun understryker att kontrollen efter femte skolåret&lt;br&gt;inte skall ses som ett betyg utan som en kontroll av undervisningens ef-&lt;br&gt;fekter och vara grund för skolans åtgärder kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland Lunds universitet, RHS och Os-&lt;br&gt;karshamns kommun, anser att de betyg som sätts före avgångsbetygen bör&lt;br&gt;vara en lokal angelägenhet, medan andra, t.ex. SFS och Nora kommun,&lt;br&gt;anser att betyg skall sättas så sent som möjligt och egentligen inte be-&lt;br&gt;hövs i grundskolan före årskurs 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun anser att det borde vara upp till varje enskild&lt;br&gt;skola att avgöra när betyg skall ges och hur de skall se ut. Men trots det-&lt;br&gt;ta är det med tanke på behörighet och urval nödvändigt med ett cen-&lt;br&gt;tralt system som anger från när betyg senast skall ges. Därutöver bör&lt;br&gt;skolorna själva avgöra om och när betyg skall ges. Även Liberala ung-&lt;br&gt;domsförbundet anser att skolorna själva borde få välja former för utvär-&lt;br&gt;dering. Detta skulle passa bättre i ett skolsystem där skolorna själva väl-&lt;br&gt;jer pedagogik och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet kan inte finna några vägande skäl till varför man skul-&lt;br&gt;le införa fler betygstillfällen i grundskolan än vad som finns i dag, utan&lt;br&gt;anser i stället att betygssättningens roll bör tonas ner i grundskolan. Om&lt;br&gt;betyg ges, skall dessa kompletteras med en allsidig bedömning av ele-&lt;br&gt;vens utveckling vid en personlig kontakt mellan läraren, eleven och&lt;br&gt;föräldrarna. Enbart betyg ger enligt Lärarförbundet en ofullständig in-&lt;br&gt;formation om elevernas studieprestationer och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter framförs av t.ex. Bodens kommun, som vill ta&lt;br&gt;arbetslivets utvecklingssamtal som modell i skolan. Även Danderyds&lt;br&gt;kommun förordar utvecklingssamtal, och påpekar att om betygen grun-&lt;br&gt;das på sådana kontinuerliga samtal kommer betyget inte som någon&lt;br&gt;överraskning för vare sig elev eller förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad föreslår att eleverna under högstadietiden varje&lt;br&gt;år förutom betyg får två timmars nyanserad och personifierad informa-&lt;br&gt;tion från klassföreståndaren, där en värdering sker av elevernas kun-&lt;br&gt;skapskvalitet och deras takt att utveckla kunskap. Denna individualise-&lt;br&gt;rade information skall förberedas genom samtal med olika ämnens lära-&lt;br&gt;re, så att klassföreståndaren kan föra fram kvalitetsbedömningarna på&lt;br&gt;ett insiktsfullt sätt. Informationen bör lämpligen även finnas i skriftlig&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser förordar en mer eller mindre betygsfri grund-&lt;br&gt;skola. Botkyrka kommun påpekar att betyg för allt för många elever in-&lt;br&gt;nebär misslyckande och utslagning. En bättre metod än enstaka siffror&lt;br&gt;och ord är regelbundna samtal kring elevens studiemål och resultat en-&lt;br&gt;ligt den modell som är etablerad för personalutveckling på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Liknande synpunkter framförs av bl.a. Föreningen för en demo-&lt;br&gt;kratiserande och aktiverande skola (DAKS), Bodens kommun m.fl. Cen-&lt;br&gt;terns ungdomsförbund förordar ett system med utbildningsbevis som fås&lt;br&gt;vid grundskolans respektive gymnasieskolans slut och kontinuerliga&lt;br&gt;samtal under hela skoltiden där elevens prestationer utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Beteckningar. Benämningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningarna utgör initialerna i betygsstegens benämningar vil-&lt;br&gt;ka är Ännu icke godkänd/Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd,&lt;br&gt;Mycket väl godkänd, Framstående och Utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser föreslår att betygsstegen betecknas med siffror&lt;br&gt;eller med bokstäver i stället för de av Betygsberedningen föreslagna be-&lt;br&gt;nämningarna, eftersom i synnerhet stegen under godkänd kan uppfattas&lt;br&gt;som värderande. Alnö Hem och Skolaförening formulerar det så: ”Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tyckas vara bagatellartat om dåliga betyg delas ut i form av låga siff-&lt;br&gt;ror eller negativa benämningar. Men för de elever som klarar sig sämst,&lt;br&gt;oavsett betygssystem, innebär det ytterligare en psykologisk belastning&lt;br&gt;att vara Icke godkänd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Förbundet för Specialpedagogik och Västerås kommun påpekar&lt;br&gt;att användningen av initialerna i benämningarna kommer att göra det&lt;br&gt;svårt för den oinvigde, och likaledes i internationella sammanhang, att&lt;br&gt;förstå de olika betygsstegens inbördes relationer. I stället föreslås att&lt;br&gt;man använder bokstäverna A till F. Flera andra remissinstanser framför&lt;br&gt;liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Studiehandledarna i svenska vid Komvux i Göteborg och Fransklä-&lt;br&gt;rarföreningen påpekar att det inte är självklart för alla svenskar att Ut-&lt;br&gt;märkt är ett högre betyg än Framstående.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Godkänd och betyg därunder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att för betyget Godkänd skall eleven&lt;br&gt;ha för vardagligt samhällsliv/yrkesliv och fortsatta studier nödvän-&lt;br&gt;diga kunskaper om och/eller i ämnet och kunna visa detta i ord&lt;br&gt;och handling. För betyg under Godkänd skall ett steg finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av Betygsberedningens förslag om kunskapsprogression blir&lt;br&gt;att eleverna i grundskolan i stor utsträckning kommer att få betyget Än-&lt;br&gt;nu icke godkänd. Många av remissinstanserna hävdar att risken är stor&lt;br&gt;att elever därigenom slås ut. Informationsvärdet av betyget blir inte hel-&lt;br&gt;ler särskilt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser inte att godkändgränsen kan kopplas till om en indi-&lt;br&gt;vid har acceptabel kunskapsnivå för att kunna fungera i samhället.&lt;br&gt;Många andra remissinstanser framför samma synpunkt, t.ex. Högskolan&lt;br&gt;i Karlstad, som hävdar att ett betygssystem i en obligatorisk skola inte&lt;br&gt;bör klassificera kunskaper som acceptabla eller oacceptabla ur en sam-&lt;br&gt;hällelig aspekt, utan nöja sig med att finna benämningar över vilken&lt;br&gt;kvalitet kunskaperna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser föreslår att betyg före avgångsklassen inte skall&lt;br&gt;ges förrän nivån Godkänd är uppnådd. Bl.a. Lärarförbundet, Högskolan&lt;br&gt;i Karlstad, Piteå kommun, Rädda barnen och Elevorganisationen framhål-&lt;br&gt;ler att ett betygssystem för en obligatorisk skola inte skall omfatta bety-&lt;br&gt;get Icke godkänd. Trelleborgs kommun hävdar att konsekvensen av att&lt;br&gt;det är kommunens och skolans ansvar att alla elever som lämnar&lt;br&gt;grundskolan har uppnått de mål som krävs för betyget Godkänd borde&lt;br&gt;bli att det aldrig bör bli aktuellt med betyget Icke godkänd. Universitetet&lt;br&gt;i Stockholm anser att det faktum att en obligatorisk skola avlämnar icke&lt;br&gt;godkända elever till samhället snarare måste ses som ett underbetyg för&lt;br&gt;skolan och samhället än för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Användningen av betygsnivåerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att endast de nivåer/steg används som&lt;br&gt;motsvarar sådana kvaliteter som eleverna faktiskt visar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser tolkar förslaget så att följden blir att endast&lt;br&gt;ett fåtal steg på betygsskalan kommer att utnyttjas i grundskolan. Detta&lt;br&gt;är majoriteten negativt inställd till. Man anser att betygsskalan skall&lt;br&gt;kunna användas fullt ut på varje kurs och i varje ämne i både grund-&lt;br&gt;skolan och i gymnasieskolan, men då med olika kriterier. Den syn-&lt;br&gt;punkten företräds av Österåkers, Enköpings, Gullspångs kommuner samt&lt;br&gt;Högskolan för lärarutbildning i Stockholm m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgående synpunkt är att det inte är självklart att ett och sam-&lt;br&gt;ma betygssystem bör användas i alla skolformerna, utan att betygen bör&lt;br&gt;vara relaterade till den skolform i vilken de skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket påpekar att det noga bör övervägas om det räcker med ett&lt;br&gt;mindre antal steg i vissa ämnen, t.ex. i yrkesämnen i gymnasieskolan&lt;br&gt;och i ämnen med litet antal undervisningstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser pekar på den bristande samstämmigheten mel-&lt;br&gt;lan å ena sidan riksdagens och Läroplanskommitténs krav på en allt&lt;br&gt;tydligare kursutformad gymnasieskola och å andra sidan Betygsbered-&lt;br&gt;ningens krav på betygssystemets utformning. Betyg i kursindelade äm-&lt;br&gt;nen bör sättas i relation till de kurser som studerats i stället för till äm-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Betygskriterierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1 Generella kriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen har formulerat generella kriterier för sex be-&lt;br&gt;tygsnivåer, som skall avse samtliga ämnen. Till dessa skall fogas&lt;br&gt;ämnesspecifika kriterier som ansluter till kursplanen i respektive&lt;br&gt;ämne. I förhållande till de undervisningsmål och det stoffurval&lt;br&gt;som görs på lokal nivå skall kriterier för de olika betygsnivåerna&lt;br&gt;arbetas fram lokalt på skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser, däribland Skolverket, Läroplanskommit-&lt;br&gt;tén, Uppsala universitet, TCO, Malmö kommun och RHS, avvisar tanken&lt;br&gt;att det skulle finnas sex generella kvalitativa nivåer i kunskapsutveck-&lt;br&gt;lingen, som gäller alla elever och i samtliga ämnen. Göteborgs universi-&lt;br&gt;tets uppfattning är att det inte finns en naturlig och icke-godtycklig ge-&lt;br&gt;mensam kunskapsstruktur för alla ämnen - från matematik till t.ex.&lt;br&gt;slöjd eller musik. Även Läroplanskommitténs ämnesexperter ställer sig&lt;br&gt;tveksamma till om de kvalitativa steg som beredningen anser sig kunna&lt;br&gt;identifiera i den generella kunskapsutvecklingen är tillämpliga i ämne-&lt;br&gt;na matematik, musik eller svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringen på ett visst betygssteg är resultatet av en sammanvägning&lt;br&gt;av flera möjliga dimensioner i kunskapsutvecklingen. Kunskapsutveck-&lt;br&gt;ling har också en kvantitativ dimension. En ytterligare faktor som kom-&lt;br&gt;plicerar bilden är undervisningstiden. Därför föreslår Läroplanskommit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tén att ämnesexperter får utveckla en ordnande princip för den kvalita-&lt;br&gt;tiva kunskapsutvecklingen i ämnet inom ramen för de mål som under-&lt;br&gt;visningen i ämnet skall sträva mot. Denna princip bör sedan komplette-&lt;br&gt;ras med en kvantitativ dimension och relateras till den garanterade ti-&lt;br&gt;den i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna anser att de föreslagna kriterierna är&lt;br&gt;alltför abstrakt formulerade och medför en intellektualisering av under-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så påpekar t.ex. Borås kommun att kraven på Godkänd är för höga för&lt;br&gt;många grundskoleelever, och Lunds universitet, anser att kriterierna för&lt;br&gt;de högre betygsstegen snarare leder tanken till universitetet än till barn-&lt;br&gt;och ungdomsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare påpekar Göteborgs universitet att det rimligen måste vara sko-&lt;br&gt;lans krav som skall uppfyllas, och inte de krav som skulle kunna upp-&lt;br&gt;fyllas om man utgår från den kunskap om och i ett ämne som faktiskt&lt;br&gt;finns tillgänglig i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS) på-&lt;br&gt;pekar att förslaget är ensidigt inriktat mot det verbala/abstrakta, medan&lt;br&gt;Lunds universitet saknar den motoriska liksom den emotionella utveck-&lt;br&gt;lingen i definitionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner, däribland Halmstads kommun, anser att skillnader-&lt;br&gt;na mellan olika betygssteg är hårfina och svåra att tyda. Ett mål- och&lt;br&gt;kursrelaterat betygssystem måste bygga på betygsnivåer som kvalitativt&lt;br&gt;skiljer sig tydligt från varandra och som är jämförbara när det gäller&lt;br&gt;kunskapsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Formulerade och för berörda parter kända kriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att betygskriterierna skall vara formu-&lt;br&gt;lerade och från början kända av elever, föräldrar och avnämare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som tagit upp frågan instämmer i&lt;br&gt;förslaget. Däremot påpekar många, att det är väsentligt att i så fall for-&lt;br&gt;mulera kriterierna så att de är möjliga att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, t.ex. Skolledarförbundet och RHS, påpekar att&lt;br&gt;detta kräver tid för information och samtal som kommer att ta under-&lt;br&gt;visningstiden i anspråk. Enligt RHS bör ansvaret för denna information&lt;br&gt;ingå i rektors uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen är den enda remissinstans som vänder sig emot för-&lt;br&gt;slaget. Elevorganisationen accepterar inte att någon ämnesexpert i sam-&lt;br&gt;arbete med någon byråkrat på Skolverket bestämmer och formulerar&lt;br&gt;det man skall lära sig. I stället för att meddela eleverna ett i förväg be-&lt;br&gt;stämt och formulerat ämnesinnehåll handlar mycket av skolans verk-&lt;br&gt;samhet om att göra eleverna delaktiga i en gemensam kunskapsprocess,&lt;br&gt;så att de själva kan ta över processen och styra sin egen utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 &amp;nbsp;Jämförbarhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att jämförbarheten i betygssättningen i&lt;br&gt;första hand skall upprätthållas genom de ämnesspecifika krite-&lt;br&gt;rierna för betygsnivåerna. När systemet har förankrats inom lä-&lt;br&gt;rarkåren kan man förvänta sig att bedömaröverensstämmelsen&lt;br&gt;blir så god att betygen kan räcka för att upprätthålla jämförbarhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de ca 20 remissinstanser som yttrat sig i frågan ställer sig&lt;br&gt;tveksamma inför möjligheten att uppnå jämförbarhet på det sätt som&lt;br&gt;Betygsberedningen föreslår. Skolverket framhåller att nationella prov är&lt;br&gt;en viktig del i utvärderingen av utbildningen, vilket i sin tur är en för-&lt;br&gt;utsättning för att behålla en likvärdig utbildningsstandard över riket.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av flera andra remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Stockholms kommun, Umeå universitet och Skolledarförbundet, som dess-&lt;br&gt;utom gärna ser att gymnasieinspektörer återinförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF menar att en central provbank kan ge exempel på godkändgrän-&lt;br&gt;sen och högre betygssteg både i grundskolan och gymnasieskolan. För&lt;br&gt;yrkesinriktade kurser är SAFs förbund beredda att ta fram prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna påpekar dessutom att det med tanke på&lt;br&gt;den ökade internationaliseringen är synnerligen viktigt att det svenska&lt;br&gt;betygssystemet är jämförbart med andra länders system, och att betyg&lt;br&gt;från Sverige kan översättas till andra språk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 &amp;nbsp;Ordning och uppförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att betyg i ordning och uppförande&lt;br&gt;inte skall ges, men rekommenderar samtalsinstitutionen för att&lt;br&gt;lösa problem i skolvardagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som kommenterat frågan stöder be-&lt;br&gt;redningens förslag att betyg inte skall ges i ordning och uppförande.&lt;br&gt;Däremot avvisar de flesta förslaget till formaliserade omdömen efter en&lt;br&gt;färdig mall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att elevsamtal skall vara så lite formaliserade och schabloni-&lt;br&gt;serade som möjligt. De skall hållas när de behövs, dvs. även i akuta si-&lt;br&gt;tuationer. Samma synpunkter framförs av t.ex. RHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att samtal med elever bör utgå från behovet av ett&lt;br&gt;kontinuerligt gensvar på elevens skolarbete i sin helhet där elevens för-&lt;br&gt;måga till självständigt arbete, kreativitet, samarbete, ordning, passa tider&lt;br&gt;etc. är olika aspekter på elevens samlade prestationer som alla bidrar&lt;br&gt;till resultatet i skolan och till en bra arbetsmiljö i skolan. Skolverket&lt;br&gt;anser vidare att det är synnerligen angeläget att bevara traditionen med&lt;br&gt;de så kallade föräldrakvartarna. Skriftlig information till föräldrar bör&lt;br&gt;ses som ett komplement till det personliga samtalet. De samtal som be-&lt;br&gt;skrivs av Betygsberedningen är snarare exempel på konfliktlösning, vil-&lt;br&gt;ket naturligtvis är nödvändigt av och till i kontakterna med elever.&lt;br&gt;Principen om erkännande, förlåtelse, upprättelse och gottgörelse som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt för samtal kräver god utbildning och träning i samtalsme-&lt;br&gt;todik för att kunna hanteras på ett icke dömande sätt. Enligt Högskolan&lt;br&gt;för lärarutbildning i Stockholm ger principen om erkännande-förlåtelse-&lt;br&gt;upprättelse-gottgörelse uttryck för en negativ människosyn som leder&lt;br&gt;till en fostran till medmänsklighet grundad på tvång och skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna tar upp problemet med tystnadsplikt för&lt;br&gt;skolan. Nacka kommun föreslår att föräldrar skall kunna avsäga sig rät-&lt;br&gt;tigheten att få skriftliga omdömen om sina barns studieresultat, uppfö-&lt;br&gt;rande och ordning - dock inte betygen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal remissinstanser anser att betyg skall ges i ordning och uppfö-&lt;br&gt;rande. Täby kommun anser att krav skall ställas i skolan och att betygen&lt;br&gt;är ett besked om hur dessa krav har uppfyllts. Därför bör betyg i ord-&lt;br&gt;ning och uppförande ges från och med årskurs 1, men kompletteras&lt;br&gt;med skriftlig information samt föräldrasamtal. SAF understryker vikten&lt;br&gt;av att eleverna får förståelse för och lär sig respektera de regler som gäl-&lt;br&gt;ler för ett fungerande arbetsliv och tror att sänkt betyg i uppförande&lt;br&gt;och ordning kan vara ett sätt att säga ifrån på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Betyg som urvalsgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna delar inte Betygsberedningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att betygens uppgift att ge ett rättvist underlag för urval håller på&lt;br&gt;att bli inaktuell. Tvärtom hävdar många att betygen även fortsättningsvis&lt;br&gt;kommer att utgöra en viktig del i ett första urval till både gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Behörighet for gymnasieskolans nationella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att eleven skall vara godkänd i alla&lt;br&gt;ämnen i grundskolan för generell behörighet till gymnasieskolans&lt;br&gt;nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks i allmänhet, med vissa reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket delar principiellt Betygsberedningens uppfattning men vill&lt;br&gt;betona vikten av att de elever, som av olika skäl inte blir godkända i nå-&lt;br&gt;got eller några ämnen, erbjuds individuell studieplanering i nära sam-&lt;br&gt;verkan med föräldrar, avlämnande grundskola och mottagande gymna-&lt;br&gt;sieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads kommun tillstyrker att begreppet generell behörighet infö-&lt;br&gt;res. Om gymnasieorganisationen inte medger att alla behöriga elever in-&lt;br&gt;tas på sitt förstahandsval skall särskilt urvalsförfarande, som bestämmes&lt;br&gt;lokalt, genomföras och detta skall utgå från de särskilda krav som bör&lt;br&gt;ställas för aktuellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet påpekar att förslaget kommer att få direkta ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenser för kommunerna, och föreslår därför en närmare&lt;br&gt;granskning av konsekvenserna av förslaget att eleverna i sitt avgångsbe-&lt;br&gt;tyg från grundskolan skall ha betyget Godkänd i alla ämnen för generell&lt;br&gt;behörighet till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun anser att ansvarsfördelningen mellan grundskolan, åt-&lt;br&gt;gärdsansvaret och gymnasieskolan ytterligare bör utredas, inte minst&lt;br&gt;med tanke på att de olika förslagen är förenade med kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevorganisationen vill inte att de som av skolan bedöms som Icke&lt;br&gt;godkända skall nekas tillträde till gymnasieskolan. Organisationen krä-&lt;br&gt;ver att betyg överhuvudtaget inte används till urval. Om urval till den&lt;br&gt;nya gymnasieskolan måste ske, vilket endast skall ske i undantagsfall,&lt;br&gt;bör antagningsprov i olika former användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Alternativa urvalsgrunder till gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår arbetsprover och provperioder i kom-&lt;br&gt;bination med intervjuer som urvalsgrund, att hänsyn tas till verk-&lt;br&gt;samhet utöver grundskolan och upprepad ansökan, samt viktning&lt;br&gt;av betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser ställer sig bakom tankarna i Betygsberedningens&lt;br&gt;förslag, men understryker också att de alternativa urvalsgrunderna inte&lt;br&gt;kan ersätta betygen utan bör fungera som komplement till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet hävdar starkare än vad som gjorts i betänkandet att&lt;br&gt;betyg skall kunna viktas för intagning till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser det värdefullt att andra urvalsgrunder än&lt;br&gt;betyg prövas vid urval till gymnasieskolan. Om det blir aktuellt med&lt;br&gt;provperioder för t.ex. sökande till omvårdnadsprogrammet, måste upp-&lt;br&gt;läggningen ske i nära samarbete med vård- och omsorgsverksamheten.&lt;br&gt;Även Landstinget i Östergötlands län anser att arbetsprover och liknande&lt;br&gt;kan vara av värde när det gäller vissa utbildningar. Modeller härför bör&lt;br&gt;utarbetas, som kan bli nationella rekommendationer, och försök bör&lt;br&gt;komma igång för att utveckla metoder med syfte att undersöka fallenhet&lt;br&gt;för vissa yrkesområden. Socialstyrelsen är positiv till att t.ex. provperio-&lt;br&gt;der i kombination med intervjuer införs som urvalsgrund till vårdut-&lt;br&gt;bildning - utöver betygen - men framhåller vikten av att noga överväga&lt;br&gt;och testa ett sådant urvalsinstrument innan det ingår bland ordinarie&lt;br&gt;urvalsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstads kommun tillstyrker arbetsprover inom det Estetiska pro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har inga principiella invändningar men vill betona att före-&lt;br&gt;slagna alternativa urvalsgrunder under många år tillämpats för vissa ut-&lt;br&gt;bildningar, och att erfarenheterna inte är entydigt positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet, Linköpings kommun m.fl. påpekar att även om det&lt;br&gt;i grunden är positivt att betygens roll som urvalsinstrument reduceras,&lt;br&gt;så kan alternativa urvalsgrunder innebära ökat arbete och ökade kostna-&lt;br&gt;der för kommunerna. Linköpings kommun påpekar dessutom att de sö-&lt;br&gt;kande måste garanteras rättssäkerhet och objektivitet i urvalssituatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser ställer sig tvekande till förslaget om alternativa&lt;br&gt;urvalsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledarföreningen delar inte beredningens uppfattning att eleverna i&lt;br&gt;dag i så stor utsträckning tas in på sitt förstahandsval. De nya betygen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste därför utformas så att de är användbara och jämförbara vid urva-&lt;br&gt;let till gymnasieskolan. De alternativa urvalsgrundema som Betygsbe-&lt;br&gt;redningen föreslår är bra med avseende på t.ex. det Estetiska program-&lt;br&gt;met och Hantverksprogrammet. Däremot skulle de bli alltför omfattan-&lt;br&gt;de och kostbara för att vara användbara vid urvalet till övriga nationella&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Stockholms län uttrycker tveksamhet till den provperiod&lt;br&gt;som förslås ligga till grund för urval till t.ex. vårdlinjen, eftersom det är&lt;br&gt;mycket svårt att finna några få provområden för ett program som leder&lt;br&gt;till en mycket komplex arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Stockholms kommun som Malmö kommun påpekar det orealistis-&lt;br&gt;ka i att generellt tillämpa intervjuer och provperioder i de fall man har&lt;br&gt;ett stort antal sökande. Ansökningarna skall behandlas under stark tids-&lt;br&gt;press, vilket förutsätter att intagningen kan skötas genom ett datoriserat&lt;br&gt;förfarande på ett centralt kansli och att betyg kan användas som urvals-&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun anser att i första hand betygen skall utgöra grund&lt;br&gt;för urval men kan acceptera de föreslagna alternativen som komple-&lt;br&gt;ment. Kommunen önskar att anvisningarna för intagning kompletteras&lt;br&gt;med skrivningar, som motsvarar dagens fri kvot-intagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH påpekar att utredningar visat att viktning endast marginellt för-&lt;br&gt;ändrar intagning. För att viktning skall få en realistisk effekt fordras det&lt;br&gt;att de ämnen som viktas, minst viktas med faktor fem för att en större&lt;br&gt;förändring av intagningen skall ske. Det gör att övriga betyg blir bety-&lt;br&gt;delselösa och den allsidiga utveckling som grundskolan skall ge av ele-&lt;br&gt;ven kan bli snedvriden om eleven enbart koncentrerar sig på de fåtal&lt;br&gt;ämnen som viktas. Enligt Betygsberedningens förslag är det inte heller&lt;br&gt;möjligt att poängsätta de olika betygsnivåerna, varför en matematisk&lt;br&gt;viktning knappast blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Halmstads och Oskarshamns kommuner understryker att kommu-&lt;br&gt;nen själv bör få avgöra vilka urvalskriterier som skall användas vid in-&lt;br&gt;tagning till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Antagning till högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Betygsberedningens uppdrag ingick att uppmärksamma vilken&lt;br&gt;betydelse en vidgad användning av högskoleprovet skulle få för&lt;br&gt;arbetet i gymnasieskolan. På grund av tidsbrist har inte bered-&lt;br&gt;ningen kunnat fullgöra det uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna betonar att det är svårt att finna ur-&lt;br&gt;valsinstrument som helt kan ersätta betygen vid antagning till högsko-&lt;br&gt;lan. Särskilt högskolorna ställer sig negativa till den tanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VHS framhåller att internationella erfarenheter visar att det är svårt&lt;br&gt;att finna urvalsinstrument som helt kan ersätta betygen. Högskoleprovet&lt;br&gt;i sin nuvarande form är inte lämpligt som enda urvalsinstrument, efter-&lt;br&gt;som det visat sig att flera grupper missgynnats i testsituationen, bl.a.&lt;br&gt;kvinnor, personer med annat modersmål än svenska och sådana med&lt;br&gt;handikapp av olika slag. För att högskoleprovet skall kunna ersätta be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tygen krävs ett omfattande utvecklingsarbete. Andra urvalsinstrument&lt;br&gt;har använts vid antagningen till högskoleutbildning i begränsad ut-&lt;br&gt;sträckning. Gemensamt för dessa är att de är mycket kostnadskrävande&lt;br&gt;att använda. Manuella inslag i rättning och värderingar är så tids- och&lt;br&gt;kostnadskrävande att de knappast kan tillämpas i större skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet framhåller att avgångsbetygen från skolan ger den&lt;br&gt;bästa och i förhållande till urvalskostnaderna billigaste prognosen för&lt;br&gt;studieframgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS anser att högskolorna lokalt skall få välja enligt vilka kriterier de&lt;br&gt;skall anta studenter, och att det måste vara möjligt för högskolorna att&lt;br&gt;använda betygen för detta syfte, om de så väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand uttrycker farhågor för att gymnasie-&lt;br&gt;reformens intentioner om en ökad möjlighet till högskolestudier för&lt;br&gt;elever med 3-åriga yrkesgymnasieprogram inte kommer att förverkligas&lt;br&gt;om högskoleprovet blir den dominerande antagningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping frågar sig vilka reaktioner som kan förutses&lt;br&gt;från högskolorna som nu förfogar över rätten att själva formulera behö-&lt;br&gt;righetskraven. En möjlighet vore att högskolorna anordnade egna behö-&lt;br&gt;righetsprov i de ämnen där man vill kunna förutsätta vissa förkunska-&lt;br&gt;per. Nästa fråga blir då hur sådana reaktioner kan förväntas återverka&lt;br&gt;på gymnasieskolan. Sådana behörighetsprov kommer kanske att styra&lt;br&gt;gymnasisternas och därmed lärarnas arbete på ett långt ifrån obetydligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Elevers skilda förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att för elever som har betyget Icke&lt;br&gt;godkänd i flera ämnen i avgångsbetyget från grundskolan skall&lt;br&gt;skolan avge omdömen i de icke godkända ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att det föreslagna betygssystemet inte tar&lt;br&gt;tillräcklig hänsyn till elever som har särskilda svårigheter och uttrycker&lt;br&gt;tveksamhet inför förslaget om omdömen. RHS framhåller att risken är&lt;br&gt;att eleverna blir utpekade, och att ett omdöme som det är utformat i&lt;br&gt;förslaget kommer att lägga ytterligare börda på barn som redan tidigare&lt;br&gt;har det svårt och som har behov av särskilt stöd och uppmuntran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK understryker att det är skolans ansvar att skapa en sådan under-&lt;br&gt;visningssituation att alla kan vara delaktiga. Ett omdöme i stället för be-&lt;br&gt;tyg får inte ges därför att skolan inte fullgjort sitt ansvar. HCK ser heller&lt;br&gt;inga skäl till att det skall anges i betyget vilka resurser skolan har satt&lt;br&gt;in. SIH framhåller att en sådan beskrivning hör hemma i en utvärde-&lt;br&gt;ring av den enskilda skolan och inte av individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun framhåller att det är uttryck för en negativ elevsyn att&lt;br&gt;skriva omdömen om varför eleven inte är godkänd. Det riktiga borde&lt;br&gt;vara att skriva intyg som visar att eleven är godkänd i de moment ele-&lt;br&gt;ven kunnat göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades riksförbund anser att i den mån omdömen ges skall det&lt;br&gt;ske i samråd med eleven och föräldrarna, och att det måste finnas en&lt;br&gt;möjlighet för eleven själv och för föräldrarna att lämna en kommentar&lt;br&gt;till betyget Icke godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera organisationer, t.ex. Dyslexistiftelsen, pekar på att den kommuni-&lt;br&gt;kativa förmågan både i tal och skrift betonas i de flesta ämnen, vilket&lt;br&gt;gör att många elever missgynnas. Ingenstans nämns det heller att det&lt;br&gt;existerar olika metoder för utvärdering/bedömning, t.ex. muntlig redo-&lt;br&gt;visning i stället för skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betygssättning av specialarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att specialarbetet skall betygssättas en-&lt;br&gt;ligt samma skala som övriga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som kommenterat frågan tillstyrker&lt;br&gt;att specialarbetet betygsätts, men de flesta anser att det bör ske med fär-&lt;br&gt;re betygssteg än de sex föreslagna. Tre betygssteg är det vanligaste försla-&lt;br&gt;get med motiveringen att specialarbetet är en förberedelse för högskole-&lt;br&gt;studier och därför bör bedömas enligt den betygsskala som troligtvis blir&lt;br&gt;generell för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kornmun avstyrker förslaget med hänvisning till svårigheten&lt;br&gt;att ange kriterier för betygsstegen som går att tillämpa för de vitt skilda&lt;br&gt;slag av specialarbeten som förekommer i gymnasieskolan. Man förordar&lt;br&gt;i stället någon form av omdömen som tas in i elevens slutbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Komplettering av betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att komplettering får göras av av-&lt;br&gt;gångsbetyg från såväl komvux som gymnasieskolan och grundsko-&lt;br&gt;lan, dock tidigast den 1 oktober samma år som avgångsbetyget er-&lt;br&gt;hållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tillstyrks, men de flesta instanserna anser att det inte bör&lt;br&gt;finnas någon datumgräns för komplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täby kommun påpekar vikten av att komplettering av betyg av rättssä-&lt;br&gt;kerhetsskäl innebär samma grundliga prövning av kunskaperna som det&lt;br&gt;ursprungliga betyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK understryker att kompletteringen inte får ersätta skolan, så att&lt;br&gt;man hänvisar elev till att göra dessa kompletteringar i stället för att del-&lt;br&gt;ta i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som enda instans avstyrker däremot Högskolan för lärarutbildning i&lt;br&gt;Stockholm att komplettering skall kunna ske för att nå ett högre betyg&lt;br&gt;även om godkända kunskaper redan finns, s.k. konkurrenskomplette-&lt;br&gt;ring. Främsta skälen mot konkurrenskomplettering är att prognosvärdet&lt;br&gt;av ett givet avgångsbetyg försämras, och att det gynnar den som har god&lt;br&gt;ekonomi och stöd från hemmet och därmed ökar den sociala selektio-&lt;br&gt;nen i högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både HLS och Skolverket pekar på att kompletteringen medför ökade&lt;br&gt;kostnader för såväl den enskilde som för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Inforande/genomforande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betygsberedningen föreslår att det nya betygssystemet införs suc-&lt;br&gt;cessivt med början i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 1 i&lt;br&gt;gymnasieskolan och samordnas med införandet av nya läropla-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stöder Betygsberedningens förslag att införa betygs-&lt;br&gt;systemet samtidigt med introduktionen av nya läroplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom man i likhet med de flesta remissinstanserna uppfattar en&lt;br&gt;vidare bearbetning av betygsförslaget som nödvändig, påpekar Norrkö-&lt;br&gt;pings kommun att ett samtidigt införande bara får ske under förutsätt-&lt;br&gt;ning att man då hinner med den nödvändiga vidareutvecklingen och&lt;br&gt;kan ligga i fas med implementation och fortbildning för båda föränd-&lt;br&gt;ringarna samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det krävs förankring i lärarkåren anser Skolverket att en försöks-&lt;br&gt;verksamhet bör bedrivas under två år innan ett nytt betygssystem tilläm-&lt;br&gt;pas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet föreslår att betänkandet får utgöra ett fortbildnings-&lt;br&gt;material för landets lärare under t.ex. en treårsperiod. Det skulle kunna&lt;br&gt;utmynna i en livlig försöksverksamhet i landets skolor. Dessutom ser&lt;br&gt;man det positivt att en fortsatt utveckling i betygsfrågan kan ske genom&lt;br&gt;att skolans lärare och lärarutbildningarnas personal och studerande till-&lt;br&gt;sammans bedriver ett utvecklingsarbete kring frågor som gäller betyg,&lt;br&gt;prov, provkonstruktion, mål, kunskapssyn, utvärdering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet poängterar särskilt att förtrogenhet med t.ex. den&lt;br&gt;förändrade kunskapssynen och de kriterier för bedömning av eleverna&lt;br&gt;denna ger upphov till inte är självgenererande bland lärarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på att det är bra med en längre genomförandeperiod&lt;br&gt;framförs bl.a. av Haninge kommun och Landstinget i Östergötlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Malmö kommun, framhåller vikten av att&lt;br&gt;utvecklingsarbetet sker på skolorna, dvs. att genomförandet sker inifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enighet råder om att omfattande fortbildningsinsatser kommer att&lt;br&gt;krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget genomförs kommer detta att kräva en mycket starkare&lt;br&gt;betoning av momentet bedömning, betygssättning och utvärdering i lä-&lt;br&gt;rarutbildningen framhåller Högskolan i Kristianstad. Sådant utrymme är&lt;br&gt;obetydligt i dagens lärarutbildning. Även SFS påpekar att det kommer&lt;br&gt;att bli svårt att finna utrymme för dessa moment i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun påpekar att utredningen inte berör att det nya be-&lt;br&gt;tygssystemet kräver en omfattande och kostnadskrävande information.&lt;br&gt;Även RHS betonar informationens betydelse för att elever, föräldrar,&lt;br&gt;skolans personal och många andra opinionsbildare skall få den insikt&lt;br&gt;som ger acceptans för det nya systemet. Ett nytt och bättre betygssystem&lt;br&gt;blir verklighet först när det förstås och omfattas av alla berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet saknar en analys av de kostnader som införandet&lt;br&gt;av ett nytt betygssystem kommer att medföra. Inte heller om ansvarsför-&lt;br&gt;delning mellan stat och kommun har Betygsberedningen lagt några för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand anser att kostnaderna för utbild-&lt;br&gt;nings- och fortbildningsinsatser bör belasta de nya resurser som förut-&lt;br&gt;sätts avdelas av statsmakterna inför en så omfattande reform som denna.&lt;br&gt;Högskolan i Falun!Borlänge och Halmstads kommun, t.ex., förutsätter att&lt;br&gt;särskilda medel ställs till förfogande. Motala kommun påpekar dessutom&lt;br&gt;att det måste klargöras varifrån tiden till fortbildningen skall tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:129) Ny läroplan för specialskolan och&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan för&lt;br&gt;grundskolan betänkandet (SOU 1992:94) Skola för bildning har en ar-&lt;br&gt;betsgrupp inom Utbildningsdepartementet utarbetat rubricerade prome-&lt;br&gt;moria med förslag till en gemensam läroplan för grundskolan, special-&lt;br&gt;skolan och den obligatoriska särskolan. Ett diskussionsmaterial för rege-&lt;br&gt;ringskansliets fortsatta arbete med timplaner och kursplaner för special-&lt;br&gt;skolan och den obligatoriska särskolan har också utarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;Arbetsgruppens förslag till läroplan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skolans värdegrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen framhåller att de värden, såsom aktning för varje männi-&lt;br&gt;skas egenvärde, likvärdig utbildning, rätten att utvecklas i skolan etc.,&lt;br&gt;vilka framhålls som grundskolans värdegrund, även gäller specialskolan&lt;br&gt;och särskolan. Samma värdegrund föreslås därför gälla för samtliga tre&lt;br&gt;skolformer. Enligt arbetsgruppens mening bör dock separata timplaner&lt;br&gt;och kursplaner utformas för specialskolan och särskolan. Dessa tim-&lt;br&gt;och kursplaner skall tydligt markera skillnaderna i skolformerna, deras&lt;br&gt;uppdrag, målgrupper m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avsnittet om skolans värdegrund skall kunna omfatta såväl&lt;br&gt;grundskolan som specialskolan och särskolan har arbetsgruppen före-&lt;br&gt;slagit vissa smärre ändringar i Läroplanskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;”Strävansmål”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att de mål skolan skall arbeta för, sträva mot, ut-&lt;br&gt;trycks på samma sätt för såväl grundskolan som specialskolan och sär-&lt;br&gt;skolan. För att Läroplanskommitténs förslag till strävansmål skall kun-&lt;br&gt;na tillämpas på specialskolan och särskolan, föreslår gruppen att strä-&lt;br&gt;vansmål nummer två ”utvecklar ett rikt och nyanserat språk i tal och&lt;br&gt;skrift samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,” och nummer fem&lt;br&gt;”får insikt om sitt eget sätt att lära” omformuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot föreslås ingen ändring av det mål som anger att skolan bör&lt;br&gt;sträva efter att eleven kan kommunicera på fler än ett främmande&lt;br&gt;språk, trots att ytterst få av särskolans elever kan lära sig mer än ett&lt;br&gt;främmande språk. Som strävansmål bör det dock kvarstå för det fåtal&lt;br&gt;elever som skulle vilja studera ytterligare ett främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 ”Uppnåendemål”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens mening bör varje skolform ha egna s.k. uppnåen-&lt;br&gt;demål. Motiveringen härtill är bl.a. att särskolan och specialskolan vän-&lt;br&gt;der sig till elevgrupper med funktionsnedsättningar. Dessa elever - med&lt;br&gt;olika former av funktionsnedsättningar - bör inte ha uppnåendemål av&lt;br&gt;samma lydelse och innebörd som grundskolans elever. För varje skol-&lt;br&gt;form tydliga uppnåendemål spelar dock en stor roll både för arbetet i&lt;br&gt;skolan och som informationskanal till föräldrar om vad barn inom de&lt;br&gt;olika skolformerna normalt förväntas uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet elever i specialskolan skall så småningom ut på samma arbets-&lt;br&gt;marknad som grundskolans elever och behöver därför få samma kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter från sin skoltid som grundskoleeleverna. Därtill&lt;br&gt;behöver de undervisning inom sådana områden som motiveras av deras&lt;br&gt;funktionsnedsättningar. Arbetsgruppen föreslår skilda uppnåendemål&lt;br&gt;för döva och hörselskadade respektive synskadade elever i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För döva och hörselskadade bör sådana mål som innehåller formule-&lt;br&gt;ringar med tal ändras och uttryckas på annat sätt, vilket skett i arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För synskadade har tillförts ett mål för den individuella träningen,&lt;br&gt;som i nuvarande läroplan omfattar bl.a. förflyttningsteknik, läsning&lt;br&gt;med tekniska hjälpmedel och synträning. Mot bakgrund av dessa äm-&lt;br&gt;nens innehåll och den variation som finns när det gäller elevernas&lt;br&gt;funktionsnedsättningar framhåller målet utveckling mer än en lägsta ni-&lt;br&gt;vå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att vara aktiva i det dagliga livet samt att förbereda dem för vux-&lt;br&gt;enlivet. Uppnåendemålen för särskolans elever behöver därför i hög&lt;br&gt;grad vara personrelaterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har upprättat förslag till särskilda uppnåendemål för&lt;br&gt;såväl grundsärskolan som träningsskolan. Enligt gruppen är det viktigt&lt;br&gt;att det klart framgår vilka mål utbildningen har samt vilka krav de båda&lt;br&gt;skolformerna ställer på eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att uppnåendemålen för träningskolan skall be-&lt;br&gt;skriva eftersträvad utveckling av varje elevs förmåga inom ett antal om-&lt;br&gt;råden. Härigenom kan målen inte sägas ge uttryck för en viss lägsta ni-&lt;br&gt;vå som alla elever i träningskolan skall uppnå. Däremot ger de en bild&lt;br&gt;av vad verksamheten står för och vad lärare och elever skall arbeta med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén anger för varje område riktlinjer som beskriver&lt;br&gt;ansvarsfördelningen i skolan. Enligt arbetsgruppen är riktlinjerna tydli-&lt;br&gt;ga och täcker specialskolans och särskolans verksamheter. Riktlinjerna&lt;br&gt;bör därför kunna vara gemensamma för alla tre skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Kursplaner och timplaner - ett&lt;br&gt;diskussionsmaterial&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I kapitel tre presenterar arbetsgruppen ett antal frågeställningar inför&lt;br&gt;regeringskansliets fortsatta arbete med utformningen av kursplaner och&lt;br&gt;timplaner för specialskolan och den obligatoriska särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Timplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen presenterar två alternativ när det gäller stadieindelning-&lt;br&gt;en:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 1 skulle timplanerna för specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan kunna anges på samma sätt som för&lt;br&gt;grundskolan, dvs. ett skede för årskurserna 1-5 och ett skede för&lt;br&gt;årskurserna 6-10 i specialskolan respektive 6-9 i den obligatoris-&lt;br&gt;ka särskolan. Enligt alternativ 2 skulle timplanetiden kunna an-&lt;br&gt;ges för hela utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att undervisningen i specialskolan och den obligatoriska särsko-&lt;br&gt;lan anges i klocktimmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den garanterade undervisningstiden endast avser skolformens&lt;br&gt;totala timtal eftersom styrelsen för respektive skolform måste&lt;br&gt;kunna jämka timplanen och anpassa utbildningen efter varje&lt;br&gt;elevs förutsättningar och behov. Därför kan inte alla elever ga-&lt;br&gt;ranteras samma timtal i de olika ämnena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det även inom ramen för specialskolans och den obligatoriska&lt;br&gt;särskolans timplaner bör finnas utrymme för eleverna att välja&lt;br&gt;ämne/ämnen samt för skolan att profilera sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att minst 120 timmar avsätts för orientering om utbildning och&lt;br&gt;arbetsliv även för specialskolan och den obligatoriska särskolans&lt;br&gt;elever. Enligt gruppen kan emellertid detta utrymme behöva utö-&lt;br&gt;kas framför allt för särskolans del. Styrelsen i respektive skola bör&lt;br&gt;därför i viss omfattning ha möjlighet att dels ta i anspråk tid från&lt;br&gt;andra ämnen, dels disponera tid som avsatts för skolans lokala&lt;br&gt;profilering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att specialskolans extra tionde skolår tydligare skall användas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förstärka utbildningen i teckenspråk/svenska samt i handi-&lt;br&gt;kappkompenserande ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det föreslagna ämnet lek, idrott och hälsa bör behålla en rela-&lt;br&gt;tivt stor omfattning i såväl specialskolan som i den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan. Motivet för detta är att eleverna inte har samma möj-&lt;br&gt;ligheter som eleverna i grundskolan att på sin fritid delta i olika&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser beträffande timplanen för den obligatoriska sär-&lt;br&gt;skolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förutom ämnet lek, idrott och hälsa bör ämnen som hemkun-&lt;br&gt;skap och slöjd behålla ett relativt stort utrymme i timplanen för&lt;br&gt;särskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ämnena naturlära och samhällslära inte bör delas upp i olika&lt;br&gt;ämnen i årskurs 6-9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det bör övervägas om ämnet barn- och ungdomskunskap, som&lt;br&gt;har stor betydelse för särskolans elever, skall ha samma tidsmässi-&lt;br&gt;ga uppräkning som i grundskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att B-språk inte bör vara ett ämne i grundsärskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser beträffande timplanen för träningsskolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samma konstruktion som den nuvarande bör kunna behållas i&lt;br&gt;framtiden, dvs. en timplanekonstruktion som anger en minsta&lt;br&gt;procent för vatje undervisninsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser beträffande timplanen för specialskolan för döva&lt;br&gt;och hörselskadade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nuvarande språkblocket teckenspråk, svenska och engelska&lt;br&gt;kan ersättas av en uppdelning i dels engelska, dels teckenspråk/&lt;br&gt;svenska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att engelska bör införas först i årskurs 3 eller 4 med hänsyn till&lt;br&gt;att eleverna i årskurs 1 startar med teckenspråk och svenska,&lt;br&gt;att ämnesgruppen teckenspråk och svenska liksom i nuvarande&lt;br&gt;läroplan bör syfta till en tvåspråkighet, vilket skall framgå av&lt;br&gt;kursplan och timplan. Det bör prövas om ämnena bör skiljas åt i&lt;br&gt;de sista årskurserna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att timförstärkningen i årskurs 1-4 kan användas bättre om den&lt;br&gt;flyttades över till ämnet lek, idrott och hälsa och fördelades över&lt;br&gt;alla årskurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser beträffande timplanen för specialskolan för syn-&lt;br&gt;skadade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ämnet maskinskrivning skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Kursplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser beträffande kursplaner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det finns goda skäl för att ha en avstämning på nationell nivå&lt;br&gt;efter ett första skede i utbildningen. Lämplig tidpunkt för en så-&lt;br&gt;dan kan vara efter årskurs 5 när utbildningen kommit halvvägs.&lt;br&gt;Utvärderingen skall ge underlag för vilka åtgärder som är nöd-&lt;br&gt;vändiga för skolan att vidta för att eleven skall kunna nå de mål&lt;br&gt;som satts upp för utbildningen i dess helhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kursplanerna i princip kan ha samma uppbyggnad och struk-&lt;br&gt;tur som för grundskolan, dvs. varje ämne bör i enlighet med Lä-&lt;br&gt;roplanskommitténs förslag ha s.k. uppnåendemål för årskurserna&lt;br&gt;5 och 9 eller 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är viktigt att såväl grundsärskolan som träningskolan har&lt;br&gt;egna kursplaner eftersom de utgör underlag för elevers och lära-&lt;br&gt;res beslut om val av stoff och arbetsmetoder. Dessa bör ges en så-&lt;br&gt;dan utformning att det särskilt framgår att särskolan är en sär-&lt;br&gt;skild skolform,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att specialskolan bör ha egna kursplaner endast i de ämnen som&lt;br&gt;inte finns eller skiljer sig från de ämnen som finns i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1992:129) Ny&lt;br&gt;Läroplan för specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Statens skolverk, Statens institut&lt;br&gt;för handikappfrågor i skolan (SIH), Statens handikappråd (SHR), Bir-&lt;br&gt;gittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i&lt;br&gt;Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg, Östervångsskolan i Lund, Eke-&lt;br&gt;skolan i Örebro, Åsbackaskolan i Gnesta, Hällsboskolan i Sigtuna,&lt;br&gt;Tomtebodaskolans resurscenter (TRC), Haninge, Stockholms, Södertäl-&lt;br&gt;je, Katrineholms, Norrköpings, Gotlands, Lunds, Malmö, Falkenbergs,&lt;br&gt;Varbergs, Göteborgs, Lidköpings, Örebro, Sala, Avesta, Bollnäs, Kram-&lt;br&gt;fors, Sundsvalls, Östersunds och Piteå kommuner, Stockholms, Uppsa-&lt;br&gt;la, Kalmar, Blekinge, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs läns lands-&lt;br&gt;tingskommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Riks-&lt;br&gt;förbundet Hem och Skola (RHS), Sveriges Dövas Riksförbud (SDR),&lt;br&gt;Hörselskadades Riksförbund (HRF), Riksförbundet för döva, hörselska-&lt;br&gt;dade och språkstörda barn (DHB), Synskadades Riksförbund (SRF),&lt;br&gt;Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), För-&lt;br&gt;eningen Sveriges Dövblinda, Riksföreningen Autism (RFA), Riksför-&lt;br&gt;bundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från Särskolans och specialsko-&lt;br&gt;lans yrkesvalslärares intresseförening (Syvi) samt från ytterligare ett&lt;br&gt;mindre antal representanter för föreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänt om arbetsgruppens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande majoriteten av remissinstanserna ställer sig i huvud-&lt;br&gt;sak positiva till arbetsgruppens förslag men har synpunkter på framför&lt;br&gt;allt de föreslagna uppnåendemålen, både vad gäller innehåll och formu-&lt;br&gt;leringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. SHR och DHB anser att arbetsgruppen alltför mycket har foku-&lt;br&gt;serat sig på elevernas begränsningar och funktionshinder och inte lyft&lt;br&gt;fram möjligheterna. Även RBU anser att flertalet förslag präglas av ett&lt;br&gt;synsätt på elever med funktionshinder som om de snarare utgör pro-&lt;br&gt;blem och belastning för skolan än av att människors särart berikar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun, däremot, anser att läroplanen som den presenteras i&lt;br&gt;promemorian verkar i rätt riktning för att förbereda de funktionshind-&lt;br&gt;rade barnen och ungdomarna på ett realistiskt sätt för vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB anser att man bör ta bort grundskola och särskola som särskilda&lt;br&gt;skolformer och i stället skapa en gemensam skolform för alla barn i den&lt;br&gt;obligatoriska skolan som ett led mot en skola för alla. Skolverket före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1 saml. Nr 220, 250 bilagor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slår att man avskaffar uppdelningen i grundsärskola/träningsskola och i&lt;br&gt;stället ersätter den obligatoriska särskolan med särskild grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser, t.ex. SDR och DHB, anser att specialskolan för&lt;br&gt;döva och hörselskadade bör benämnas teckenspråkig grundskola för att&lt;br&gt;markera att eleverna valt en skolform där undervisningen sker på teck-&lt;br&gt;enspråk och där de dövas kultur betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera håll påpekas att remisstiden varit för kort. Några remissin-&lt;br&gt;stanser beklagar dessutom att inte samtliga skolformer behandlades i ett&lt;br&gt;sammanhang av Läroplanskommittén. Vidare anser några det också&lt;br&gt;otillfredsställande att förslaget om gemensam läroplan för gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och övriga frivilliga skolformer inte går ut på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Gemensam läroplan för grundskolan,&lt;br&gt;specialskolan och den obligatoriska särskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan&lt;br&gt;för grundskolan föreslår arbetsgruppen en gemensam läroplan&lt;br&gt;för grundskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;med gemensam värdegrund, gemensamma strävansmål men sepa-&lt;br&gt;rata uppnåendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 34 remissinstanser som berört frågan är samtliga positiva till&lt;br&gt;förslaget om en gemensam läroplan för de aktuella skolformerna. En&lt;br&gt;gemensam läroplan skapar bättre möjligheter till samverkan mellan&lt;br&gt;skolformerna och bidrar till att jämställa dem. De ändringar och tillägg&lt;br&gt;till den föreslagna läroplanen för grundskolan som arbetsgruppen före-&lt;br&gt;slår uppfattas av bl.a. Malmö kommun som välformulerade och som ett&lt;br&gt;naturligt komplement till Läroplanskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att arbetsgruppens förslag har en realistisk&lt;br&gt;utformning med samma grundläggande värderingar och långsiktiga mål&lt;br&gt;för skolformerna, medan den praktiska utformningen av undervisning-&lt;br&gt;en och kraven på eleverna kan anpassas till de faktiska förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Stockholms län påpekar att det bör vara självklart att sär-&lt;br&gt;skolans och specialskolans mål skall relateras till samma värden som är&lt;br&gt;grunden för grundskolan. Det är också ett värde i sig att målen som&lt;br&gt;skolan skall arbeta för, uttrycks på samma sätt för alla tre skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH föreslår som tillägg till femte stycket avsnittet Skolans värdegrund&lt;br&gt;och uppgifter: ”Skolan skall verka för delaktighet, gemenskap och jäm-&lt;br&gt;likhet för alla.” Detta överensstämmer med de nationella handikappoli-&lt;br&gt;tiska målen. Även RHS menar att ett handikappolitiskt ställningstagan-&lt;br&gt;de bör föras in och förtydligas under skolans värdegrund, eftersom det&lt;br&gt;finns elever med funktionshinder i hela det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskolans del påpekar flera remissinstanser att det är naturligt&lt;br&gt;och logiskt med en gemensam läroplan när kommunerna tar över an-&lt;br&gt;svaret för särskolan, och att detta kommer att underlätta överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Kalmar län och Norrköpings kommun hoppas att en ge-&lt;br&gt;mensam läroplan kommer att innebära att man på sikt avvecklar sär-&lt;br&gt;skolan som egen skolform, medan Haninge kommun i stället uppfattar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det som att förslaget om en gemensam läroplan, där man samtidigt mar-&lt;br&gt;kerar skillnaderna i skolformerna genom egna kurs- och timplaner, bi-&lt;br&gt;drar till att särskolan tillåts utvecklas som en egen skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strävansmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ha gemensamma strävansmål uppfattas positivt av en majo-&lt;br&gt;ritet av remissinstanserna, med en viss tveksamhet för särskolan. Det&lt;br&gt;finns även en del synpunkter på formuleringar och förslag till tillägg.&lt;br&gt;Flera instanser föreslår t.ex. tillägget ”utifrån sina förutsättningar” eller&lt;br&gt;liknande för att göra strävansmålen mer realistiska och därmed verkli-&lt;br&gt;gen ange färdriktningen i utbildningen för alla elevgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SDR:s uppfattning, som överensstämmer med bl.a. flertalet specialsko-&lt;br&gt;lors, är att så få avvikelser som möjligt gentemot vad som gäller för&lt;br&gt;grundskolan i övrigt skall göras för elever i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som ser problem i gemensamma strävansmål är t.ex. Kom-&lt;br&gt;munförbundet och Landstinget i Blekinge län, som påpekar att för högt&lt;br&gt;satta mål bidrar till att diskussioner med föräldrar och andra blir orea-&lt;br&gt;listiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO (Lärarförbundet) anser att strävansmålen inte kan vara helt iden-&lt;br&gt;tiska med grundskolans. Den framtida läroplanen bör även innehålla&lt;br&gt;skrivningar om värdet av att eleverna också utvecklar sina ostörda funk-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersunds kommun anser att arbetsgruppens bearbetningar av strä-&lt;br&gt;vansmålen i Läroplanskommitténs betänkande är bearbetningar i rätt&lt;br&gt;riktning men inte tillräckliga. Så är t.ex. samtliga strävansmål utom ett i&lt;br&gt;Läroplanskommitténs betänkande inom det teoretiska lärandeområdet,&lt;br&gt;vilket är naturligt för grundskolan. Därför har kommunen formulerat&lt;br&gt;egna delvis alternativa strävansmål. Även Landstinget i Blekinge län upp-&lt;br&gt;fattar strävansmålen som for abstrakta och anser att de bör omformule-&lt;br&gt;ras till en konkret nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun understryker vikten av att vara vaksam på att strä-&lt;br&gt;vansmålen formuleras så tydligt att de verkligen har möjlighet att gälla&lt;br&gt;för samtliga skolformer. Genom att ha särskilt avpassade strävansmål&lt;br&gt;för särskolan visar man respekt och tolerans för de svårigheter som sär-&lt;br&gt;skolans elever har, och därigenom förstärks också särskolans ställning&lt;br&gt;som egen skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser genom LR att särskolan skall ges egna strävansmål efter-&lt;br&gt;som förbundet uppfattar det som angeläget att målen omfattar alla ele-&lt;br&gt;ver inom skolformen. Vidare påpekar SACO genom Sveriges psykolog-&lt;br&gt;förbund att man visserligen uppnår likformighet genom gemensamma&lt;br&gt;strävansmål men riskerar att ställa vissa elevgrupper utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Uppnåendemål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna stöder förslaget om egna uppnående-&lt;br&gt;mål för de olika skolformerna. Flera instanser saknar emellertid förslag&lt;br&gt;till uppnåendemål för gruppen språkstörda barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ofta återkommande synpunkt är att ”skall” bör bytas ut mot&lt;br&gt;”bör”, och det är många som föreslår, liksom för strävansmålen, tillägg&lt;br&gt;som ”efter sin förmåga” eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande grundsärskolan betonar flertalet remissinstanser att upp-&lt;br&gt;nåendemålen bör vara individrelaterade och formuleras i samma termer&lt;br&gt;som de föreslagna målen för träningsskolan. Gotlands kommun anser&lt;br&gt;dessutom att vissa av träningsskolans mål också bör finnas med för&lt;br&gt;grundsärskolans elever: utveckling i socialt samspel, hantera tid, rum,&lt;br&gt;kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld m.m. Även SA-&lt;br&gt;CO, RHS m.fl. betonar att uppnåendemål bör formuleras också för var-&lt;br&gt;dagsfärdigheter och sociala färdigheter, dvs. förmåga att samarbeta, ta&lt;br&gt;ansvar och i övrigt fungera i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Skolverket föreslår att individuella utvecklingsprogram anges&lt;br&gt;som planeringsgrund för varje elev. I individuella utvecklingsprogram&lt;br&gt;vidgas ansvaret till att ta hänsyn till elevens totala situation samtidigt&lt;br&gt;som uppnåendemålen inkluderas. Även Norrköpings kommun anser att&lt;br&gt;man i den nya läroplanen borde kräva att varje elev i särskolan far ett&lt;br&gt;eget undervisningsprogram där målen ställs med hänsyn till elevens för-&lt;br&gt;utsättningar. Målen för eleven i träningsskolan uppfattar kommunen&lt;br&gt;däremot som realistiska och användbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Södertälje kommun hävdar att för elever som har särskild skol-&lt;br&gt;plikt bör uppnåendemålen vara mycket individuellt utformade utifrån&lt;br&gt;det enskilda barnet och dessutom färre och mindre specificerade än i&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Uppsala län hävdar att läroplanen skall ställa strävansmå-&lt;br&gt;len men lämna uppnåendemålen öppna vad avser måluppfyllelsen. Om&lt;br&gt;uppnåendemålen för grundsärskolan skall tolkas absolut, uppfattar&lt;br&gt;Landstinget att det innebär att vissa elever inte blir godkända och und-&lt;br&gt;rar vad som händer då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för specialskolan har flera förslag till ändringar och tillägg läm-&lt;br&gt;nats, men i stort stöder remissinstanserna grundtankarna i arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarens uppgifter och rektors ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om mål och riktlinjer räknas upp dels ett antal punk-&lt;br&gt;ter som läraren skall sörja för i sitt arbete, dels ett antal punkter&lt;br&gt;som rektor skall ha särskilt ansvar för. Arbetsgruppen har inte&lt;br&gt;gjort några ändringar gentemot Läroplanskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av dem som yttrat sig över riktlinjerna är positiva till&lt;br&gt;den klara ansvarsfördelning som förslaget lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser lämnar förslag till kompletteringar och tillägg. Exem-&lt;br&gt;pelvis framförs under avsnittet Kunskaper och färdigheter önskemål om&lt;br&gt;att lärarens ansvar för att ge eleven stöd i sin språkutveckling skall&lt;br&gt;kompletteras med tal- och språkutveckling. Vidare föreslås under av-&lt;br&gt;snittet Samverkan med gymnasieskolan m.m. att lärarens och syoperso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nålens samarbete med föräldrarna poängteras, eftersom föräldrarna spe-&lt;br&gt;lar en så stor roll för särskolans elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Stockholms län och Piteå kommun stöder arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag vad gäller rektors ansvar och anser det vara heltäckande. Lands-&lt;br&gt;tinget i Uppsala län tycker också att riktlinjerna för rektors ansvar är ut-&lt;br&gt;märkt skrivna, likaså gör Östervångsskolan som dock finner det märkligt&lt;br&gt;att trafikfrågorna lyfts fram som ett eget ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande rektors ansvarsområde lämnar flera instanser förslag&lt;br&gt;till kompletteringar. Man vill t.ex. förtydliga rektors ansvar för arbets-&lt;br&gt;miljön med att föra in ett ansvar även för personella hjälpmedel och då&lt;br&gt;särskilt för elever med funktionshinder. Vidare vill man att rektors an-&lt;br&gt;svar för att anpassa resursfördelning och stödåtgärder betonas särskilt&lt;br&gt;för elever med funktionshinder samt att det skall ske fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO vill komplettera rektors ansvar med en punkt om att i samver-&lt;br&gt;kan med föräldrar skapa förutsättningar för en god skolsituation för ele-&lt;br&gt;ver med funktionsnedsättningar. Landstinget i Stockholms län har ett&lt;br&gt;liknande önskemål men vill då att samverkan skall ske även med handi-&lt;br&gt;kapporganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB påpekar att hela rektors ansvarsområde förutsätter att det bland&lt;br&gt;skolledarna finns specialpedagogisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom Läroplanskommittén anser arbetsgruppen att rektor skall&lt;br&gt;ha ett särskilt ansvar för att undervisning och elewårdsverksam-&lt;br&gt;het utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO beklagar att elevvården inte, som man uttrycker det, fått plats i&lt;br&gt;promemorian utan endast nämns översiktligt som ett rektors ansvar.&lt;br&gt;Organisationen påpekar att elevvården inom specialskolan och särsko-&lt;br&gt;lan har en unik kompetens och att den i nära samarbete med läraren&lt;br&gt;kan diagnosticera och behandla elevens svårigheter så att både skolarbe-&lt;br&gt;tet och elevens utveckling främjas. Man anser att elevvården måste beto-&lt;br&gt;nas på ett helt annat sätt i läroplanen och lyftas fram under en egen hu-&lt;br&gt;vudrubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Blekinge län och Skolverket anser att elevassistenterna är&lt;br&gt;en så viktig personalgrupp att den särskilt bör omnämnas beträffande&lt;br&gt;arbete, medverkan och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesvalsläraren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat yrkesvalslärarens betydelse för särsko-&lt;br&gt;lans elever. Yrkesvalsläraren har en vidare funktion än motsvarigheten i&lt;br&gt;grundskolan, vilket bör framgå av riktlinjerna anser t.ex. Landstinget i&lt;br&gt;Blekinge län. Man anser att den funktionen inte kan ersättas med någon&lt;br&gt;annan syofunktionär. Yrkesvalsläraren har genom sina kunskaper om&lt;br&gt;särskolan och den tidiga kännedomen om varje elev en möjlighet att&lt;br&gt;hjälpa eleverna inför valet och övergången till den frivilliga särskolan&lt;br&gt;och därefter ut i arbetslivet. Landstinget i Kalmar län har ett liknande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synsätt och menar att yrkesvalslärarfunktionen bör nämnas särskilt och&lt;br&gt;inte ingå bland övrig syopersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering efter årskurs 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser liksom Läroplanskommittén att läraren vid&lt;br&gt;slutet av det femte skolåret allsidigt skall värdera varje elevs kun-&lt;br&gt;skaps- och färdighetsutveckling utifrån kursplanernas krav, samt&lt;br&gt;muntligt och skriftligt redovisa detta för elev och föräldrar och&lt;br&gt;informera rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de instanser som lämnat synpunkter på förslaget tar&lt;br&gt;avstånd från en sådan utvärdering efter årskurs 5, framför allt när det&lt;br&gt;gäller särskolan. En kontinuerlig utvärdering av eleverna anses mycket&lt;br&gt;viktigare, och många uttrycker farhågor för att avstämningen kommer&lt;br&gt;att ske på bekostnad av en mera fortlöpande utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella avstämningen behandlas också i samband med kurs-&lt;br&gt;planerna (punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Timplaner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i promemorians tredje och fjärde kapitel presenterat&lt;br&gt;ett diskussionsmaterial för arbetet med timplaner och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Skedesindelning, garanterad undervisningstid, klocktimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skedesindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen presenterar två alternativ för timplanens kon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 1 föreslås timplanerna för specialskolan och sär-&lt;br&gt;skolan få samma utformning som grundskolans timplan, dvs. ett&lt;br&gt;skede för årskurserna 1-5 och ett skede för årskurserna 6-9 i sär-&lt;br&gt;skolan, respektive 6-10 i specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 2 föreslås att timplanetiden skall anges för hela&lt;br&gt;utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar majoritet av de instanser som uttalat sig om timplanen före-&lt;br&gt;drar den sammanhängande. Som skäl för detta framförs att det är viktigt&lt;br&gt;att undervisningen får organiseras och utformas med så stor flexibilitet&lt;br&gt;som möjligt eftersom det måste finnas möjligheter att göra avsteg från&lt;br&gt;timplanerna för att kunna tillgodose den enskilde elevens möjligheter.&lt;br&gt;Östervångsskolan påpekar dessutom att en skedeslös timplan underlättar&lt;br&gt;åldersintegrerad undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som ställer sig positiva till en skedesindelning gör det&lt;br&gt;främst med motiveringen att man för specialskolans och särskolans del&lt;br&gt;vill ha samma timplaneindelning som i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskolans del påpekar både Varbergs kommun och FUB att en&lt;br&gt;sammanhängande timplan kan innebära onödiga hinder i samverkan&lt;br&gt;med grundskolan. Haninge kommun menar att eleverna själva också ofta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är angelägna om att de yttre ramarna skall vara så lika grundskolan som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterad undervisningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att den garanterade undervisningstiden&lt;br&gt;för specialskolan och särskolan skall avse skolformens totala tim-&lt;br&gt;tal. Skolans styrelse måste kunna jämka timplanen och anpassa&lt;br&gt;utbildningen efter varje elevs förutsättningar. Därför kan inte alla&lt;br&gt;elever ges rätt till en minsta garanterad undervisningstid i samtli-&lt;br&gt;ga obligatoriska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klar majoritet av dem som yttrat sig i frågan stöder arbetsgruppens&lt;br&gt;resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SDR däremot vänder sig mot förslaget och anför att döva elever lik-&lt;br&gt;som hörande skall ges rätt till en minsta garanterad undervisningtid i&lt;br&gt;samtliga obligatoriska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO påpekar för särskolans del att individualiseringen av undervis-&lt;br&gt;ningen i första hand bör ske genom att anpassa innehåll och metoder&lt;br&gt;till elevens förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är oklart menar Landstinget i Stockholms län samtidigt som&lt;br&gt;man anser att individanpassningen inte behöver utesluta att varje elev&lt;br&gt;garanteras en minimiundervisning i varje ämne. Styrelsen bör i stället&lt;br&gt;ha rätt att befria en elev från undervisning om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klocktimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att undervisningstiden för specialskolan och&lt;br&gt;särskolan liksom för grundskolan skall anges i klocktimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande delen av de remissinstanser som berört frågan tycker det&lt;br&gt;är bra att man anger undervisningstiden i klocktimmar och därmed&lt;br&gt;frångår den tidigare 40-minutersindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast SACO har genom LR invänt mot ett införande av klocktim-&lt;br&gt;mar och anser att liksom för grundskolans timplaner bör dessa bygga&lt;br&gt;på tidsenheter om 40 minuter för att motsvara nuvarande lektionstider&lt;br&gt;och uppbyggnaden av lärarnas arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Elevens personliga val och lokalt timplaneutrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att det även inom ramen för specialskolans&lt;br&gt;och särskolans verksamhet bör finnas utrymme för eleverna att&lt;br&gt;göra egna val av ämnen samt för skolorna att profilera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En knapp majoritet av dem som lämnat synpunkter på elevernas&lt;br&gt;valfrihet och skolans profilering instämmer i förslaget. Främst anser&lt;br&gt;man att specialskolans och särskolans elever och föräldrar måste ges&lt;br&gt;samma möjligheter som eleverna i grundskolan och deras föräldrar att&lt;br&gt;göra egna val av ämnen, samt att skolorna måste ges samma möjligheter&lt;br&gt;att profilera sig. Synpunkter finns också på omfattningen av både ele-&lt;br&gt;vens val och på skolans profilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser påpekar dock att det i verkligheten inte före-&lt;br&gt;ligger någon valfrihet för specialskolans och särskolans elever eftersom&lt;br&gt;det endast finns åtta specialskolor i hela landet och ungefär en särskola&lt;br&gt;per kommun. Det är också den begränsade reella valfriheten som är hu-&lt;br&gt;vudargument för de remissinstanser som är negativa till förslaget. Flera&lt;br&gt;vänder sig starkt mot att man inleder texten med att erbjuda eleverna&lt;br&gt;valfrihet och sedan fortsätter med att påpeka att de har begränsad möj-&lt;br&gt;lighet att välja mellan skolor med olika profilering och att skälen härför&lt;br&gt;är praktiska och ekonomiska. Detta upplevs som motsägelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RBU reagerar mot, som förbundet uttrycker det, denna uppenbara di-&lt;br&gt;skriminering och inkonsekvens som elever och föräldrar inom special-&lt;br&gt;skola och särskola utsätts för. RFA konstaterar att den valfrihet som är&lt;br&gt;så viktig för ”den vanliga eleven” inte gäller för elever och föräldrar in-&lt;br&gt;om specialskolan och särskolan. Norrköpings kommun påpekar att läro-&lt;br&gt;planstexten bör utformas på ett sådant sätt att den för alla skolformer&lt;br&gt;gemensamma texten stämmer med de faktiska förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En synpunkt som SACO för fram genom LR är att särskolor inte bör&lt;br&gt;sträva efter en egen profil eftersom kravet på den individuella anpass-&lt;br&gt;ningen av ämnesinnehåll och särskolans metodik ger varje skola en&lt;br&gt;egen profil. Östervångsskolan är på liknande sätt tveksam till om skolan&lt;br&gt;skall ha en egen profil jämfört med de andra specialskolorna. En unik&lt;br&gt;kompetens ligger i att de erbjuder undervisning på teckenspråk för döva&lt;br&gt;och hörselskadade samt att de har en tvåspråkig målsättning. Skolan fö-&lt;br&gt;reslår i stället att de timmar som avsatts till profilering reduceras till&lt;br&gt;förmån för de praktiskt estetiska ämnena. Flera instanser har även på-&lt;br&gt;pekat att man måste ta hänsyn till dessa ämnen när man bestämmer&lt;br&gt;omfånget på elevernas valfrihet och på den lokala profileringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Orientering om utbildning och arbetsliv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att minst 120 timmar avsätts för oriente-&lt;br&gt;ring om utbildning och arbetsliv samt att styrelsen för respektive&lt;br&gt;skola därutöver skall ha möjlighet att dels ta i anspråk tid från&lt;br&gt;andra ämnen, dels disponera tid som avsatts för skolans profile-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskolan föreslår arbetsgruppen dessutom att delar av det fri-&lt;br&gt;villiga tionde skolåret skall kunna användas till orientering om&lt;br&gt;utbildning och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande delen av dem som yttrat sig i frågan ser det som en nöd-&lt;br&gt;vändighet att styrelsen för respektive skola ges möjlighet att utöka tiden&lt;br&gt;för orientering om utbildning och arbetsliv så att den anpassas efter var-&lt;br&gt;je elevs behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO föreslår att tid dessutom skall kunna tas även från elevens per-&lt;br&gt;sonliga val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet anser för särskolans del att de 120 timmarna är otillräckliga&lt;br&gt;för både praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och orientering om ut-&lt;br&gt;bildning och arbetsliv, eftersom eleverna, som RBU och Skolverket på-&lt;br&gt;pekar, behöver lång tid på sig för att kunna närma sig arbetslivet på ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positivt sätt. Man föreslår att ämnet far minst 240 timmar. Syvi anser&lt;br&gt;på liknande sätt att de 120 timmarna får ses som den tid eleverna behö-&lt;br&gt;ver för teoretisk syo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser påpekar den praktiska arbetslivsorienteringens&lt;br&gt;betydelse för eleverna i specialskolan och särskolan och menar att&lt;br&gt;tyngdpunkten i ämnet måste ligga just på den praktiska delen. Man me-&lt;br&gt;nar att den i särskolan måste ges minst samma omfattning som den har&lt;br&gt;i dag, dvs. 36 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Praktiskt estetiska ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att det föreslagna ämnet lek, idrott och hälsa&lt;br&gt;bör behålla en relativt stor omfattning i såväl specialskolan som&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För särskolans del är det också viktigt att ämnena hemkunskap&lt;br&gt;och slöjd får behålla ett relativt stort utrymme i timplanen. Det&lt;br&gt;bör även prövas om ämnet bild skall öka sitt utrymme i förhål-&lt;br&gt;lande till Lsä 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga 23 remissinstanser som har lämnat sina synpunkter instäm-&lt;br&gt;mer i förslaget att ämnet lek, idrott och hälsa även i fortsättningen skall&lt;br&gt;ges en relativt stor omfattning. Som främsta skäl härför anger man ele-&lt;br&gt;vernas begränsade möjligheter att utanför skolan delta i olika fritidsakti-&lt;br&gt;viteter och motorikens stora betydelse för elevernas utveckling och in-&lt;br&gt;lärningskapacitet. Många betonar också vikten av att ämnet ges minst&lt;br&gt;samma tid som det har i den nuvarande timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ser gärna att de övriga praktiskt estetiska ämnena&lt;br&gt;får ett större utrymme i timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Timplanefrågor for specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teckenspråk och svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att det nuvarande språkblocket teckenspråk,&lt;br&gt;svenska och engelska skulle kunna ersättas av en uppdelning i&lt;br&gt;dels engelska, dels i teckenspråk och svenska för eleverna i speci-&lt;br&gt;alskolan för hörselskadade och döva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan stöder arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om att språkblocket skall delas upp. Flertalet betonar också att&lt;br&gt;ämnena teckenspråk och svenska för döva och hörselskadade är två skil-&lt;br&gt;da språk och att de måste vara skilda åt under hela utbildningstiden.&lt;br&gt;Kristinaskolan t.ex. menar att det som är specifikt för specialskolan för&lt;br&gt;döva och hörselskadade är dövas tvåspråkighet - att de döva eleverna&lt;br&gt;har teckenspråk som sitt första språk och svenska som sitt andra språk&lt;br&gt;genom undervisning i första hand i läst och skriven form. Skolan påpe-&lt;br&gt;kar också att de båda språken skall vara skilda åt under hela skoltiden.&lt;br&gt;Liknande synpunkter förs fram av Birgittaskolan, Manillaskolan, Väner-&lt;br&gt;skolan, SDR och DHB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHR påpekar att det är viktigt att den nya läroplanen, i likhet med&lt;br&gt;Lgr 80, ger ett konkret och entydigt stöd för dövas tvåspråkighet. Man&lt;br&gt;anser inte att förslaget ger tillräckligt uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Asbackaskolan anser helt i överensstämmelse med förslaget att&lt;br&gt;teckenspråk och svenska bör vara skilda åt under skoltidens sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att eleverna i specialskolan för döva och hörsel-&lt;br&gt;skadade startar med teckenspråk och svenska i årskurs 1 föreslår&lt;br&gt;arbetsgruppen att engelska införs först i årskurs 3 eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre remissinstanser som har lämnat synpunkter på förslaget ställer&lt;br&gt;sig positiva, men det finns önskemål om ett mer flexibelt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolans tionde år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att det tionde skolåret i specialskolan tyd-&lt;br&gt;ligare skall användas till att förstärka undervisningen i tecken-&lt;br&gt;språk och svenska samt i handikappkompenserande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra instanser som berört frågan anser att det extra året i huvudsak&lt;br&gt;skall användas till att förstärka teckenspråk och svenska. Man ser emel-&lt;br&gt;lertid gärna att tiden utnyttjas även på annat sätt såsom till undervisning&lt;br&gt;av de dövas kulturarv och historia samt övriga ämnen, däribland de&lt;br&gt;handikappkompenserande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuell träning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att det finns skäl att överväga om den indi-&lt;br&gt;viduella träningen i ämnen som exempelvis läsning med tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel även i fortsättningen skall ha samma speciella karak-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som lämnat synpunkter på förslaget instämmer&lt;br&gt;samtliga utan att lämna några särskilda skäl härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SRF påpekar dessutom att även synskadade elever i grundskolan och&lt;br&gt;särskolan kan ha behov av och måste ges möjlighet till individuell trä-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extratimmar i idrott i specialskolan för döva och hörselskadade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att de tolv extra stadieveckotimmarna i spe-&lt;br&gt;cialskolan för döva och hörselskadade skulle kunna användas&lt;br&gt;bättre om de flyttades över till ämnet lek, idrott och hälsa och&lt;br&gt;fördelades över alla årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan har något att&lt;br&gt;invända mot omfördelningen av de tolv timmarna. Däremot har man&lt;br&gt;olika uppfattning om vad timmarna skall användas till. Flera instanser&lt;br&gt;anser att resursen bör fördelas på de ämnen som bygger upp elevernas&lt;br&gt;dövidentitet såsom exempelvis teckenspråk, dövas historia, drama och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällskunskap. Någon anser att timmarna bör användas som en för-&lt;br&gt;stärkning av alla ämnen medan en annan instämmer i arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag och menar att resursen mycket väl kan användas till lek, idrott&lt;br&gt;och hälsa men även till språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Timplanefrågor för särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B-språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser inte att B-språk skall vara ett ämne i grund-&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som yttrat sig angående B-språk instämmer&lt;br&gt;utan några särskilda motiveringar i arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturlära och Samhällslära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att undervisningen i ämnena naturlära och&lt;br&gt;samhällslära för särskolans del inte skall delas upp på olika äm-&lt;br&gt;nen i årskurserna 6-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem instanser som har uttalat sig om ämnena vill liksom arbets-&lt;br&gt;gruppen inte att man genomför någon uppdelning i respektive ämne&lt;br&gt;under de sista årskurserna. Man har inte heller något att invända mot&lt;br&gt;de motiveringar arbetsgruppen anför vilka är förutsättningar för elever-&lt;br&gt;na att tillgodogöra sig undervisningen och deras behov av anpassad un-&lt;br&gt;dervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att det bör övervägas om ämnet barn- och&lt;br&gt;ungdomskunskap skall ha samma tidsmässiga uppräkning i sär-&lt;br&gt;skolan som i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bollnäs, Falkenbergs och Gotlands kommuner ser en uppräkning i äm-&lt;br&gt;net som något positivt. FUB betonar vikten av att ämnet ges samma tids-&lt;br&gt;omfattning som i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik och miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att moment av ämnet teknik och miljö för&lt;br&gt;särskolans del skulle kunna föras till naturlära och hemkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun och Landstinget i Kalmar län instämmer i arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag. Katrineholms kommun föreslår att man i stället skapar&lt;br&gt;ett nytt ämne, miljölära, av ämnena naturlära, samhällslära, teknik och&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Timplanefrågor for träningsskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att träningsskolan behåller sin nuvarande&lt;br&gt;timplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande delen av de instanser som lämnat synpunkter på försla-&lt;br&gt;get anser att den nuvarande timplanen för träningsskolan bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Kursplaner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att kursplanerna för specialskolan och sär-&lt;br&gt;skolan bör ha samma uppbyggnad som grundskolans med en na-&lt;br&gt;tionell avstämning efter årskurs 5 och med uppnåendemål för&lt;br&gt;årskurs 5 och 9 alternativt 10 i varje ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser vidare att såväl grundsärskolan som trä-&lt;br&gt;ningsskolan bör ha egna kursplaner, medan specialskolan så långt&lt;br&gt;möjligt bör ha samma kursplaner som grundskolan men egna&lt;br&gt;kursplaner i de ämnen som skiljer sig från grundskolans ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser det viktigt att läroplanerna för grundsko-&lt;br&gt;lan, specialskolan och särskolan får så stor samstämmighet som möjligt&lt;br&gt;till innehåll och struktur. Flera pekar också på att en överströmning av&lt;br&gt;elever sker mellan skolformerna, eftersom spännvidden i elevernas ut-&lt;br&gt;vecklingsnivå är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en avstämning på nationell nivå efter årskurs 5 uttrycker&lt;br&gt;ett flertal remissinstanser emellertid tveksamhet, framför allt vad avser&lt;br&gt;särskolans elever. Många av de synpunkter som refereras här beträffan-&lt;br&gt;de den nationella avstämningen gäller även för den utvärdering läraren&lt;br&gt;skall göra vid slutet av årskurs 5 (se avsnittet Riktlinjer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket avstyrker en sådan avstämning, eftersom undervisningen i&lt;br&gt;dag bygger på individuell planering med kontinuerlig avstämning och&lt;br&gt;målkorrigering på individnivå. Skolverket kan inte heller uppleva tids-&lt;br&gt;relaterade uppnåendemål på nationell grund som meningsfulla på&lt;br&gt;grund av den varierande graden av utvecklingsstörning inom skolfor-&lt;br&gt;men, vilket ofta kan göra att även fastställda uppnåendemål kan bli strä-&lt;br&gt;vansmål för vissa elever. Även Landstinget i Stockholms län avstyrker&lt;br&gt;förslaget som orealistiskt med motiveringen att en utvärdering av sär-&lt;br&gt;skoleeleverna måste ske fortlöpande, eftersom eleverna uppvisar ytterst&lt;br&gt;stora interindividuella skillnader. Ytterligare ett stort antal remissinstan-&lt;br&gt;ser, däribland SIH, Landstinget i Blekinge län samt Gotlands och Sunds-&lt;br&gt;valls kommuner pekar på behovet av en kontinuerlig och individrelate-&lt;br&gt;rad utvärdering inom särskolan och ser inte skälen och motiven till en&lt;br&gt;utvärdering efter just årskurs 5 på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser, t.ex. LR och Landstinget i Gävleborgs&lt;br&gt;län, är direkt positiva till den nationella avstämningen. Haninge kom-&lt;br&gt;mun påpekar att det är av stor vikt att den nationella utvärderingen ut-&lt;br&gt;formas så att eleverna endast jämförs med sig själva, eftersom uppnåen-&lt;br&gt;demålen är personrelaterade. Östervängsskolan och TRC anser att av-&lt;br&gt;stämningen i en tioårig specialskola bör ske efter årskurs 6. Man kan&lt;br&gt;då enklare jämföra elevernas kunskaper i grundskolan och specialsko-&lt;br&gt;lan eftersom de i princip arbetar efter samma kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande kursplanernas uppnåendemål för årskurs 5 och 9 al-&lt;br&gt;ternativt 10 råder tveksamhet bland remissinstanserna när det gäller sär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan. Piteå kommun anser att det vore en omöjlighet att ha uppnåen-&lt;br&gt;demål i kursplanerna för särskolan med tanke på elevernas skiftande&lt;br&gt;förutsättningar och den helt individanpassade undervisningen, medan&lt;br&gt;FUB hävdar att uppnåendemålen för vissa elever bör anpassas till ele-&lt;br&gt;vens individuella förutsättningar och vara realistiska och möjliga att&lt;br&gt;uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Uppsala län anser att resonemangen kring uppnående-&lt;br&gt;målen - och det gäller för alla skolformer - känns svåra att acceptera,&lt;br&gt;eftersom det inte ges utrymme för individuella skillnader och det kan&lt;br&gt;underförstås att det med tillräcklig träning skall gå att nå uppnående-&lt;br&gt;målen. Läroplanen kan därmed ge falska förhoppningar om vad skolan&lt;br&gt;kan åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RBU anser att förslaget om uppnåendemål för varje ämne är direkt&lt;br&gt;oförenligt med förslaget angående timplaner för grundsärskolan med te-&lt;br&gt;maundervisning i vissa ämnen. Förbundet hävdar att de uppnåendemål&lt;br&gt;som formuleras bör relateras till förslaget om temaläsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekeskolan framhåller att styrelsen för specialskolan för synskadade&lt;br&gt;bör ges möjlighet att efter elevens förmåga avgöra när bedömningen av&lt;br&gt;uppnåendemålen skall ske och avvisar därmed arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun ser det däremot som positivt med uppnåendemålen i&lt;br&gt;årskurs 5 och 9 alternativt 10 och anser att det bör ge garantier för att&lt;br&gt;eleverna får erforderliga undervisningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget har flera remissinstanser noterat att det ing-&lt;br&gt;enstans i promemorian nämns något om betyg. Den genomgående syn-&lt;br&gt;punkten är att betyg i traditionell mening inte skall ges i den obligatori-&lt;br&gt;ska särskolan, vilket framhålls av t.ex. Landstinget i Uppsala län och&lt;br&gt;Varbergs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att grundsärskolan och träningsskolan skall ha egna kurspla-&lt;br&gt;ner stöds av en majoritet av de remissinstanser som kommenterat försla-&lt;br&gt;get. Däribland finns t.ex. Landstingen i Blekinge och Kalmar län, SACO&lt;br&gt;samt ett antal kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge kommun välkomnar ett tydliggörande av särskolan som egen&lt;br&gt;skolform, men understryker att man bör ta speciell hänsyn till de inte-&lt;br&gt;grerade elevernas situation, och att speciella anvisningar kommer att be-&lt;br&gt;hövas. För dessa elever var det en fördel att grundsärskolans kursplaner&lt;br&gt;i Lsä 90 gjordes liktydiga med grundskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland FUB, Falkenbergs och Lidköpings&lt;br&gt;kommuner samt Landstingen i Örebro och Blekinge län, anser att grund-&lt;br&gt;särskolan skall använda grundskolans kursplaner i tillämpliga delar,&lt;br&gt;medan träningsskolan bör ha egna kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisande till förslaget ställer sig däremot bl.a. Landstinget i Stock-&lt;br&gt;holm, som uppfattar arbetsgruppens förslag som mycket utmanande.&lt;br&gt;Landstinget vill inte att kursplanerna för grundsärskolan skall markera&lt;br&gt;gruppen som avvikande, eftersom gränsen mellan grundsärskolan och&lt;br&gt;grundskolans svagpresterande elever är synnerligen flytande. Det som&lt;br&gt;föreslås för specialskolan, nämligen egna kursplaner endast i ämnen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte finns eller skiljer sig från de ämnen som finns i grundskolan,&lt;br&gt;borde kunna gälla även för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att de förslag till kursplaner för grundskolan som Lä-&lt;br&gt;roplanskommittén presenterat (SOU 1993:2) ger goda möjligheter att&lt;br&gt;formulera undervisningsmål för elever med lindrig psykisk utvecklings-&lt;br&gt;störning inom ramen för individuella utvecklingsprogram. Därför fin-&lt;br&gt;ner inte Skolverket skäl för att särskilda kursplaner skall utformas ut-&lt;br&gt;över den anpassning av träningsskolans kursplaner som anges i prome-&lt;br&gt;morian. Skolverket föreslår att en bearbetning av Läroplanskommitténs&lt;br&gt;förslag med kompletterande kursplaner för träningsskolan får tjäna som&lt;br&gt;kursplaneunderlag för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att specialskolan så långt möjligt skall ha samma kursplaner&lt;br&gt;som grundskolan stöds av samtliga specialskolor som berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östervångsskolan påpekar att det är mycket viktigt att kursplaner så&lt;br&gt;fort som möjligt tas fram i teckenspråk, svenska som andraspråk för dö-&lt;br&gt;va och vissa andra ämnen speciellt för specialskolan för döva och hör-&lt;br&gt;selskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRC hävdar att särskild vikt bör läggas vid kursplanearbetet kring de&lt;br&gt;handikappkompenserande ämnena. Kursplaner i dessa ämnen kommer&lt;br&gt;också att ge vägledning till lärare i grundskolan som undervisar handi-&lt;br&gt;kappade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Läroplanskommitténs betänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:94) Skola för bildning .............. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över Läroplans-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1992:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola för bildning ......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av Betygsberedningens betänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:86) Ett nytt betygssystem ........... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över Betygs-&lt;br&gt;beredningens betänkande (SOU 1992:86) Ett nytt&lt;br&gt;betygssystem ............................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:129) Ny läroplan för specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan ..................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning av remissyttranden över departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1992:129) Ny Läroplan för&lt;br&gt;specialskolan och den obligatoriska särskolan .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43817, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för läroplanens struktur och inriktning (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för kursplanernas struktur (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för timplanens struktur och innehåll (avsnitt 3.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett mål och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett mål och kunskapsrelaterat betygssystem (avsnitt 3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om den nya läroplanens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om den nya läroplanens ikraftträdande och genomförande (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-06-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-06-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-06-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03220</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03220</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__220.pdf</filnamn>
<filstorlek>10970051</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/104C3D36-1002-43B2-AB1C-F13DCAE2717E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU20</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:UbU1</uppgift>
<ref_dok_id>GH01UbU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny läroplan för grundskolan, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birthe Sörestedt  och Bo Bernhardsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birthe Sörestedt  och Bo Bernhardsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotte Branting  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotte Branting  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver JOnsson  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver JOnsson  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  och Harry Staaf  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  och Harry Staaf  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  och Åke Carnerö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  och Åke Carnerö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harry Staaf  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harry Staaf  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Håkan Holmberg  m.fl. (FP, S, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Holmberg  m.fl. (FP, S, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger René  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger René  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kent Olsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Olsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kristina Svensson  och Margareta Winberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kristina Svensson  och Margareta Winberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Israelsson  m.fl. (S, KD, FP, C, V, -)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Israelsson  m.fl. (S, KD, FP, C, V, -)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Viklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Viklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olle Schmidt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olle Schmidt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  och Harry Staaf  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  och Harry Staaf  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Rosa Östh  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Rosa Östh  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  och Alwa Wennerlund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  och Alwa Wennerlund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Pettersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Pettersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  och Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  och Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:220&lt;br/&gt;
En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för  grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>