<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225582</hangar_id>
 <dok_id>GG03215</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>215</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:215</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>215</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:04:09</publicerad>
 <titel>om Försiikringsöverdomstolen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03215/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03215</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03215</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:215&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om Försäkringsöverdomstolen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:215&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp&lt;br&gt;i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om att Regeringsrätten skall bli&lt;br&gt;högsta instans i socialförsäkringsmål m.m. och att de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna med länsrätt som första instans skall pröva&lt;br&gt;vissa mål som överklagas från Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att Försäkringsöverdomstolen skall läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att den nya instansordningen skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsordningen beträffande målen från Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;föreslås bli delvis införd redan fr.o.m. den 1 juli 1993. Det föreslås&lt;br&gt;vidare att möjligheten att få överklaganden prövade i Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen efter ändringsdispens avskaffas vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1529) om ändring i lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:1529) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:185 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt lagrådsremiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningama samt lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökan-&lt;br&gt;de m.fl., lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl., lagen (1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl., lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen&lt;br&gt;(1989:290), lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland,&lt;br&gt;Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller be-&lt;br&gt;handling, körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännan-&lt;br&gt;de och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den utsträckning som är föreskrivet i dessa&lt;br&gt;lagar samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är särskilt föreskrivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som enligt bestämmelse i annan lag prövas av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1529 samt proposition 1992/93:185 om tobakslag och&lt;br&gt;lagrådsremiss med telelag och lag om radiokommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:185 Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt lagrådsremiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Riksförsäkringsverket med tillämpning av&lt;br&gt;20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län prövar även mål enligt telelagen&lt;br&gt;(1993:000) och mål enligt lagen (1993:000) om radiokommunikation&lt;br&gt;i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen en-&lt;br&gt;ligt lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och&lt;br&gt;lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd prövas av&lt;br&gt;länsrätten i det län i vilket den&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller den&lt;br&gt;länsarbetsnämnd som beslutat&lt;br&gt;i första instans är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-,&lt;br&gt;taxerings- eller uppbördsförfattningama som har nära samband med&lt;br&gt;varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 14 § första stycket 2 den&lt;br&gt;1 januari 1993, och i övrigt den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 a g&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 35 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 36 § och&lt;br&gt;37 § tredje stycket om besvär&lt;br&gt;hos Regeringsrätten över kam-&lt;br&gt;marrättens beslut skall även&lt;br&gt;tillämpas på besvär hos För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen över&lt;br&gt;kammarrättens beslut. Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen skall dock&lt;br&gt;alltid meddela prövningstill-&lt;br&gt;stånd, om det finns anledning&lt;br&gt;att ändra det slut som kam-&lt;br&gt;marrätten har kommit till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär som har anförts av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket prövas&lt;br&gt;av Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;utan prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 35 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 36 § och&lt;br&gt;37 § tredje stycket om besvär&lt;br&gt;hos Regeringsrätten över kam-&lt;br&gt;marrättens beslut skall även&lt;br&gt;tillämpas på besvär hos För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen över&lt;br&gt;kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om mål som avgjorts av kammarrätt före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:211 (jfr 1991:363).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 98 och 102 §§ lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens beslut i ärende&lt;br&gt;angående medlems rätt till&lt;br&gt;ersättning eller medlemskap i&lt;br&gt;en arbetslöshetskassa enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;om inte annat följer av lagen&lt;br&gt;(1969:93) om begränsning av&lt;br&gt;samhällsstöd vid arbets-&lt;br&gt;konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket och som ej innebär&lt;br&gt;tillämpning av sistnämnda lag&lt;br&gt;får av Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen underställas Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolens pröv-&lt;br&gt;ning, om det för enhetlig&lt;br&gt;lagtolkning eller rätts-&lt;br&gt;tillämpning är av synnerlig&lt;br&gt;vikt att saken prövas av dom-&lt;br&gt;stolen eller annars särskilda&lt;br&gt;skäl finns för sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag i annat&lt;br&gt;fall än som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens beslut om fusion får&lt;br&gt;överklagas endast av sådan&lt;br&gt;arbetslöshetskassa som berörs&lt;br&gt;av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;beslut i ärende angående med-&lt;br&gt;lems rätt till ersättning eller&lt;br&gt;medlemskap i en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa enligt denna lag överkla-&lt;br&gt;gas hos länsrätt, om inte annat&lt;br&gt;följer av lagen (1969:93) om&lt;br&gt;begränsning av samhällsstöd&lt;br&gt;vid arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av överklagan-&lt;br&gt;de av länsrättens beslut i mål&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;nämndemän ingå i kammarrät-&lt;br&gt;ten, om nämndemän deltagit i&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut i mål&lt;br&gt;som avses i denna paragraf&lt;br&gt;överklagas hos Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag i annat&lt;br&gt;fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sens beslut om fusion får&lt;br&gt;överklagas endast av sådan&lt;br&gt;arbetslöshetskassa som berörs&lt;br&gt;av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i 41 § första stycket får styrelsen för&lt;br&gt;en förening som vägrats registrering såsom arbetslöshetskassa över-&lt;br&gt;klaga Arbetsmarknadsstyrelsens beslut i ärendet om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassas eller&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens be-&lt;br&gt;slut enligt denna lag gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat har&lt;br&gt;angetts i beslutet eller bestäms&lt;br&gt;av den myndighet som skall&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassas, Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstyrelsens eller&lt;br&gt;domstols beslut enligt denna&lt;br&gt;lag gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat har angetts i beslutet&lt;br&gt;eller bestäms av den myndig-&lt;br&gt;het som skall pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ärenden som avgjorts av Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 32 § lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens beslut angående rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;föres genom besvär hos För-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen, om ej&lt;br&gt;annat följer av lagen (1969:93)&lt;br&gt;om begränsning av samhälls-&lt;br&gt;stöd vid arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket och som ej innebär&lt;br&gt;tillämpning av sistnämnda lag&lt;br&gt;får av Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen underställas Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolens prövning, om&lt;br&gt;det för enhetlig lagtolkning&lt;br&gt;eller rättstillämpning är av&lt;br&gt;synnerlig vikt att saken prövas&lt;br&gt;av domstolen eller annars&lt;br&gt;särskilda skäl finns för sådan&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sens och Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets beslut enligt denna lag i&lt;br&gt;annat fall än som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket föres&lt;br&gt;talan hos regeringen genom&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;beslut angående rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt denna lag överkla-&lt;br&gt;gas genom besvär hos läns-&lt;br&gt;rätt, om inte annat följer av&lt;br&gt;lagen (1969:93) om begräns-&lt;br&gt;ning av samhällsstöd vid ar-&lt;br&gt;betskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av överklagan-&lt;br&gt;de av länsrättens beslut i mål&lt;br&gt;som avses i första stycket skall&lt;br&gt;nämndemän ingå i kammar-&lt;br&gt;rätten, om nämndemän deltag it&lt;br&gt;i länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut i mål&lt;br&gt;som avses i denna paragraf&lt;br&gt;överklagas hos Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;och Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;beslut enligt denna lag i annat&lt;br&gt;fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ärenden som avgjorts av Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1978:28) om Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mål som inte avgjorts av Försäkringsöverdomstolen före&lt;br&gt;upphävandet skall överlämnas till Regeringsrätten för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:209 (jfr 1991:363).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet vid regeringssammanträde den 11 mars&lt;br&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;br&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om Försäkringsöverdomstolen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 utarbetades inom Justitiedepartementet promemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:38) Domstolsväsendet - Organisation och administration i&lt;br&gt;framtiden. Promemorian utarbetades bl.a. mot bakgrund av dels&lt;br&gt;Domstolsutredningens (Ju 1989:06) förslag i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:106) Domstolarna inför 2000-talet, dels den generella&lt;br&gt;omvandlingen av de centrala förvaltningsmyndigheternas roll.&lt;br&gt;Promemorian innehåller förslag beträffande bl.a. tingsrättsorga-&lt;br&gt;nisationen och Domstolsverkets framtid. Den behandlar, såvitt nu är&lt;br&gt;av intresse, även specialdomstolama. Det konstateras att starka skäl&lt;br&gt;talar för att specialdomstolarna avskaffas och att deras verksamheter&lt;br&gt;inordnas i de allmänna domstolarna eller i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. I promemorian aviseras därför en närmare utredning om&lt;br&gt;specialdomstolarna. Det föreslås dock redan i promemorian att&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen skall läggas ned samt att Regeringsrätten&lt;br&gt;skall bli högsta instans i socialförsäkringsmål och länsrätt första&lt;br&gt;domstolsinstans i mål som överklagas från Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig över promemorian bör fogas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet i detta lagstiftningsärende som bilaga 1. En samman-&lt;br&gt;ställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet&lt;br&gt;(dnr 92-1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 februari 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslag om nedläggning av Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;m.m. Förslagen är likalydande med de som nu läggs fram. Lagrådet&lt;br&gt;lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får nu anmäla frågan om en proposition om Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag huvudsakligen mina överväganden och&lt;br&gt;förslag angående lagändringar. Det kan emellertid för dagen inte&lt;br&gt;fastslås när Försäkringsöverdomstolen kan läggas ned. Jag återkommer&lt;br&gt;därför till följdlagändringar till avskaffandet av domstolen när det kan&lt;br&gt;överblickas bättre när en nyordning kan träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till belysning av reformen kommer jag utöver lagförslagen att&lt;br&gt;uppehålla mig också vid några frågor som inte kräver riksdagens&lt;br&gt;ställningstagande. Mina närmare överväganden i dessa delar - bl.a.&lt;br&gt;rörande personalfrågor - kommer att ske vid senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även min avsikt att senare återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag till de förordningsändringar som den nya ordningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Organisationen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För överprövning av framför allt de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;beslut inrättades den 1 januari 1979 tre försäkringsrätter. Försäkrings-&lt;br&gt;rätternas beslut skulle överklagas till Försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;tidigare kallad Försäkringsdomstolen. Domstolen hade dessförinnan&lt;br&gt;varit högsta instans i ärenden som hade prövats av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets besvärsavdelning och i vissa ärenden där verket beslutat som&lt;br&gt;första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1991 infördes en ny instansordning för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål, dvs. mål enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;andra författningar om socialförsäkring. Den nya ordningen innebär&lt;br&gt;att socialförsäkringsmål nu överklagas från allmän försäkringskassa&lt;br&gt;eller Riksförsäkringsverket till länsrätt och därifrån till kammarrätt&lt;br&gt;samt till Försäkringsöverdomstolen som slutinstans. Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen överprövar också vissa beslut av Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ett socialförsäkringsmål prövat i Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen krävs i regel prövningstillstånd. Prövningstillstånd skall&lt;br&gt;meddelas om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att&lt;br&gt;talan prövas, s.k. prejudikatdispens, eller om det föreligger synnerliga&lt;br&gt;skäl att pröva talan, s.k. extraordinär dispens. Domstolen skall dock&lt;br&gt;alltid meddela prövningstillstånd, om domstolen anser att det finns&lt;br&gt;anledning att ändra på underinstansens slut, s.k. ändringsdispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Försäkringsöverdomstolen finns i dag 38 personer anställda,&lt;br&gt;varav en president, nio forsäkringsdomare och tretton föredragande.&lt;br&gt;I domstolens dömande verksamhet deltar icke lagfarna ledamöter som&lt;br&gt;förordnas av regeringen. De icke lagfarna ledamöterna nomineras av&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolens verksamhet regleras i lagen (1978:28)&lt;br&gt;om Försäkringsöverdomstolen och förordningen (1978:632) med&lt;br&gt;instruktion för Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Utredningsarbetet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den år 1991 införda instansordningen var att försäk-&lt;br&gt;ringsdomstolarna i en särskild rapport till regeringen hade framhållit&lt;br&gt;att det inom organisationen fanns betydande svårigheter, främst när det&lt;br&gt;gällde att rekrytera och behålla domare och föredragande. Dåvarande&lt;br&gt;justitieministern konstaterade i anledning härav i sin anmälan till 1988&lt;br&gt;års budgetproposition att det fanns skäl att överväga frågor om&lt;br&gt;domstolarnas arbetsformer och organisation m.m. (prop. 1987/88:100&lt;br&gt;bil. 4 s. 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket fick därefter i uppdrag att analysera förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att på sikt samordna försäkringsrätterna med de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. Vid riksdagsbehandlingen av 1988 års&lt;br&gt;budgetproposition uttalade justitieutskottet att Domstolsverket inom&lt;br&gt;ramen för sitt uppdrag också borde överväga Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolens ställning (bet. 1987/88:JuU29 s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket redovisade sitt uppdrag i rapporten (DV Rapport&lt;br&gt;1988:5) Försäkringsdomstolar och allmänna förvaltningsdomstolar. I&lt;br&gt;rapporten förordade verket en integration av försäkringsrätterna med&lt;br&gt;fem länsrätter. Verket förordade också en avveckling av Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen så snart rättsläget inom socialförsäkringen stabiliserat&lt;br&gt;sig och förklarade att endast mycket starka skäl borde kunna föranleda&lt;br&gt;att överdomstolen bibehölls efter mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om försäkringsdomstolamas organisation togs härefter upp&lt;br&gt;i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 4 s. 55 ff). I&lt;br&gt;propositionen föreslog regeringen vissa riktlinjer för en reform. Enligt&lt;br&gt;dessa skulle försäkringsrätterna i ett första skede integreras med tre av&lt;br&gt;kammarrätterna och Försäkringsöverdomstolen behållas som högsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instans inom socialförsäkringsområdet. På sikt skulle bl.a. frågan om&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolens ställning övervägas. Riksdagen godkände&lt;br&gt;riktlinjerna (bet. 1989/90: JuU24, rskr. 1989/90:192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog därefter åt Domstolsverket att utreda bl.a. de&lt;br&gt;organisatoriska frågor som den föreslagna integrationen av försäkrings-&lt;br&gt;rätterna med kammarrätterna skulle föranleda. Domstolsverket&lt;br&gt;redovisade en första del av sitt uppdrag i rapporten (DV Rapport&lt;br&gt;1990:2) Redovisning av regeringsuppdrag inför samordningen av&lt;br&gt;försäkringsrätterna med kammarrätterna; delrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutliga förslag om instansordningen i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål och försäkringsrätternas framtid kom, såsom framgått, att få&lt;br&gt;en annan inriktning än den som redovisades i 1990 års budgetpro-&lt;br&gt;position. I sin anmälan till en proposition om rättskipningen i social-&lt;br&gt;försäkringsmål anförde dåvarande justitieministern som skäl härför&lt;br&gt;bl.a. vissa kostnadsaspekter samt möjligheterna till en snabbare&lt;br&gt;handläggning med länsrätterna som första domstolsinstans (prop.&lt;br&gt;1990/91:80 s. 39 ff). Vidare hänvisade hon till det förändringsarbete&lt;br&gt;som pågick beträffande de materiella reglerna inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet och till den övergripande målsättningen att tyngdpunkten&lt;br&gt;i dömandet bör ligga så långt ned i domstolshierarkin som möjligt. I&lt;br&gt;propositionen konstaterades också (s. 45) att reformen på sikt högst&lt;br&gt;väsentligt skulle komma att påverka flödet av mål till Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen men att en utvärdering av reformen borde ske innan&lt;br&gt;man övervägde domstolens framtida ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagens beslut att lägga ned försäkringsrätterna&lt;br&gt;behandlades frågan om inte rättskipningen i socialförsäkringsmål på&lt;br&gt;sikt i dess helhet skulle föras över till de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna så att Regeringsrätten skulle bli högsta instans för dessa mål.&lt;br&gt;Justitieutskottet (bet. 1990/91 :JuU 18) noterade att en av orsakerna till&lt;br&gt;svårigheterna inom socialförsäkringsrättskipningen har sin grund i att&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen tillförs mål inte bara efter prejudikatdispens&lt;br&gt;utan också efter ändringsdispens. Enligt utskottet har denna ordning&lt;br&gt;begränsat överdomstolens möjligheter att fullgöra den viktiga uppgiften&lt;br&gt;att leda rättstillämpningen. Av intresse i sammanhanget ansåg utskottet&lt;br&gt;vara att systemet med ändringsdispens i den högsta instansen var ett&lt;br&gt;motiv för det tidigare fattade principbeslutet om enbart en domstols-&lt;br&gt;instans under överdomstolen. Det fanns därför - med hänsyn till de&lt;br&gt;försäkrades intresse av att snabbt nå rättskraftiga avgöranden - skäl att&lt;br&gt;överväga reformer också i frågan om den högsta instansen. Utskottet&lt;br&gt;menade emellertid att det också fanns omständigheter som talade för&lt;br&gt;att domstolen åtminstone under en övergångstid skulle finnas kvar.&lt;br&gt;Härtill kom att en förändring skulle påkalla överväganden om t.ex.&lt;br&gt;domstolens sammansättning och för detta saknades beslutsunderlag.&lt;br&gt;Utskottet anslöt sig därför till regeringens uppfattning att ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande borde anstå till dess en utvärdering skett av den&lt;br&gt;förestående integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden utarbetades förslaget om&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen i den inledningsvis nämnda promemorian&lt;br&gt;Domstolsväsendet - Organisation och administration i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Instansordningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Reformbehovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Frågan om slutinstans i socialförsäkringsmål&lt;br&gt;bör lösas snarast. Ställning bör därför nu tas till om Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen bör läggas ned och domstolens uppgifter&lt;br&gt;föras över till Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;ställt sig bakom de grundläggande resonemangen om Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen i promemorian. Riksrevisionsverket anser dock att&lt;br&gt;frågan om Försäkringsöverdomstolens framtid bör övervägas i&lt;br&gt;samband med övervägandena om övriga specialdomstolar. Enligt&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet finns det skäl att skynda långsamt. Förbun-&lt;br&gt;det anser att den år 1991 införda instansordningen för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål bör följas och utvärderas innan ytterligare steg tas. Kritiska&lt;br&gt;synpunkter har vidare framförts av Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Deras syn-&lt;br&gt;punkter redovisas i anslutning till övervägandena om en ändrad&lt;br&gt;slutinstans (avsnitt 3.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den nya instansordningen för&lt;br&gt;rättskipningen i socialförsäkringsmål har nu varit i kraft under drygt&lt;br&gt;ett och ett halvt år. Instansordningens effekter på tillströmningen av&lt;br&gt;mål till Försäkringsöverdomstolen kan emellertid ännu inte utläsas.&lt;br&gt;Någon utvärdering av integrationen har således inte gjorts. Hittills&lt;br&gt;vunna erfarenheter tyder dock på att den nya ordningen fungerar väl.&lt;br&gt;Till skillnad från Riksrevisionsverket och Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;anser jag att det inte är försvarbart att avvakta ytterligare tid innan&lt;br&gt;frågan om överdomstolens ställning övervägs. Skälet härtill är främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den stora tillströmningen av socialförsäkringsmål till domstolarna.&lt;br&gt;Frågan om instansordningen i dessa mål har därmed blivit akut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen hade vid ingången av år 1979, när&lt;br&gt;försäkringsrätterna inrättades, en balans på drygt 2 OCX) mål. Under&lt;br&gt;den första tiden var försäkringsrätterna under ett uppbyggnadsskede.&lt;br&gt;Det fick till följd en låg måltillströmning till överdomstolen som&lt;br&gt;möjliggjorde en viss minskning av balansen. För tiden härefter ökade&lt;br&gt;balansen ständigt och vid halvårsskiftet 1986 var balansen närmare&lt;br&gt;3 700 mål. Efter en viss nedgång de följande åren var den vid&lt;br&gt;utgången av år 1989 uppe i samma nivå. Den har härefter, trots en&lt;br&gt;ökande avverkningstakt, stigit ytterligare. Vid ingången av år 1993&lt;br&gt;uppgick balansen till ca 4 700 mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har måltillförseln till Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;varit mycket stor. År 1987 inkom omkring 1 800 mål. För år 1992&lt;br&gt;uppgick antalet till 2 928. Av dessa mål härrörde 1 939 från försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna, 670 från kammarrätterna och 319 från Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen. Antalet socialförsäkringsmål som hade prövats enligt den&lt;br&gt;nya instansordningen av såväl länsrätt som kammarrätt uppgick till&lt;br&gt;218. Under år 1992 inkom till länsrätterna 14 544 mål. Det innebär&lt;br&gt;en ökning med ca 280 procent jämfört med antalet inkomna mål år&lt;br&gt;1987 i försäkringsrätterna. Till kammarrätterna inkom 2 463 mål år&lt;br&gt;1992. Samtidigt övertog de ca 6 700 oavgjorda mål från försäkrings-&lt;br&gt;rätterna. Det finns således inga tecken på trendbrott vad gäller antalet&lt;br&gt;inkomna socialförsäkringsmål i domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till den stora tillströmningen av mål till Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen har under åren generellt sett inte haft sin förklaring i&lt;br&gt;att försäkringsrätterna avgjort fler mål utan i en ökad överklagandefre-&lt;br&gt;kvens från försäkringsrätterna till överdomstolen. I början av 1980-&lt;br&gt;talet låg den på 17 procent och från mitten av 1980-talet höll den sig&lt;br&gt;omkring 25 procent. Under år 1989 steg den till 31 procent och den&lt;br&gt;låg år 1991 på 34 procent. Den sammanvägda överklagandefrekvensen&lt;br&gt;från försäkringsrätterna och kammarrätterna uppgick år 1992 till 40&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med den stigande överklagandefrekvensen har dels&lt;br&gt;andelen mål i vilka prövningstillstånd inte beviljats ökat, dels ändrings-&lt;br&gt;frekvensen i mål som prövats sjunkit i Försäkringsöverdomstolen.&lt;br&gt;Andelen mål i vilka prövningstillstånd inte beviljades var 55 procent&lt;br&gt;år 1989. År 1992 hade den ökat till 73 procent. Av det totala antalet&lt;br&gt;avgjorda mål uppgick ändringsfrekvensen år 1989 till 24 procent, 1990&lt;br&gt;till 13 procent, 1991 till 9 procent och 1992 till 7 procent. Ändrings-&lt;br&gt;frekvensen i de 732 mål som prövades i sak år 1990 uppgick till 51&lt;br&gt;procent och i de 646 mål som prövades i sak år 1991 till 38 procent.&lt;br&gt;I de 678 mål som prövades i sak 1992, varav knappt hälften härrörde&lt;br&gt;från Arbetsmarknadsstyrelsen, uppgick ändringsfrekvensen till 31&lt;br&gt;procent. Siffrorna tyder på att rättsläget har stabiliserat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av flödet av socialförsäkringsmål i domstolarna är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt min mening skälen för en ändrad ordning i fråga om den högsta&lt;br&gt;instansen starka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från i Regeringsrätten tillämpas i Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen, som jag nyss nämnt, såväl prejudikatdispens som ändrings-&lt;br&gt;dispens. Detta påverkar i sig flödet av mål till överdomstolen men&lt;br&gt;givetvis också det arbete domstolen får lägga ned på mål som inte har&lt;br&gt;något prejudikatvärde. Det är inte rimligt med en instansordning där&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighets beslut kan överprövas av tre domstolar&lt;br&gt;samtidigt som den högsta instansen också handlägger andra mål än&lt;br&gt;sådana som har värde för prejudikatbildningen. Effekten blir också den&lt;br&gt;att mycket lång tid hinner gå innan de försäkrade får ett slutligt&lt;br&gt;besked. Vad avser åtskilliga mål kan detta vara mycket otillfreds-&lt;br&gt;ställande från rehabiliteringssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dömandet i första domstolsinstans i socialförsäkringsmål är nu&lt;br&gt;utspritt på 24 länsrätter. Det är därför angeläget att det finns en&lt;br&gt;stadgad praxis inom socialförsäkringsområdet. Den bästa vägen att&lt;br&gt;skapa garantier för detta är att den högsta instansen är en renodlad&lt;br&gt;prejudikatinstans. Det är också angeläget att den processordning som&lt;br&gt;tillämpas i olika typer av förvaltningsmål är likartad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser jag att frågan om slutinstans&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål bör lösas snarast möjligt, även om - som&lt;br&gt;framgår av det följande - det behövs en viss övergångstid innan en&lt;br&gt;nyordning kan börja tillämpas. Jag instämmer följaktligen i den&lt;br&gt;bedömning som görs i promemorian att ställning nu bör tas till om&lt;br&gt;domstolen bör läggas ned och domstolens uppgifter föras över till&lt;br&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Ändrad slutinstans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringsrätten blir högsta instans i socialför-&lt;br&gt;säkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO) har tillstyrkt att Regeringsrätten&lt;br&gt;blir högsta instans i socialförsäkringsmål. Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;framför att tillströmningen av socialförsäkringsmål, förändrad lagstift-&lt;br&gt;ning och Försäkringsöverdomstolens särskilda sammansättning i stället&lt;br&gt;kan tala för att domstolen behöver vara kvar. LO och TCO påpekar&lt;br&gt;bl.a. vikten av att ledamöter med särskild insikt i arbetsförhållanden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltar i dömandet i socialförsäkringsmål. Förbunden anser vidare att&lt;br&gt;det är av synnerlig vikt att ta till vara den specialistkompetens som&lt;br&gt;finns i Försäkringsöverdomstolen, en kompetens som förbunden anser&lt;br&gt;går förlorad om Regeringsrätten blir högsta instans. LO påpekar också&lt;br&gt;att det är olyckligt att ta bort möjligheten till ändringsdispens i&lt;br&gt;socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med beslutet år 1979 om&lt;br&gt;införande av försäkringsdomstolarna prövades frågan om inte besvärs-&lt;br&gt;organisationen inom socialförsäkringen i stället borde knytas till de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna (bet. 1977/78:SfUl5). Till stöd för&lt;br&gt;en sådan ordning anfördes bl.a. att nya specialdomstolar borde inrättas&lt;br&gt;endast om mycket starka skäl talar för det. Socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;tog emellertid avstånd från tanken under hänvisning till att social-&lt;br&gt;försäkringsärendena är en relativt enhetlig grupp av ärenden som rör&lt;br&gt;den enskildes behov av stöd i olika situationer och att kravet på snabb&lt;br&gt;handläggning därför är särskilt framträdande. Det anfördes också att&lt;br&gt;den pågående differentieringen av socialförsäkringsförmånerna medfört&lt;br&gt;att ärendeprövningen otvivelaktigt blivit svårare. Utskottet underströk&lt;br&gt;dock samtidigt att ställningstagandet inte hindrade att man i en framtid&lt;br&gt;kunde överväga att integrera försäkringsdomstolarna med de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. Så har nu skett beträffande försäkrings-&lt;br&gt;rätterna, bl.a. för att just tillgodose kravet på snabb handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan det förhållandet att försäkringsrätterna avskaffats och deras&lt;br&gt;mål överförts till länsrätterna med överklagande till kammarrätt talar&lt;br&gt;med betydande styrka för att också Försäkringsöverdomstolen upphör&lt;br&gt;som speciell sista instans. Socialförsäkringsområdet är en betydelsefull&lt;br&gt;del av förvaltningsrättskipningen. Med hänsyn härtill motiverar också&lt;br&gt;den nackdel som ligger i att det i dag finns två högsta instanser inom&lt;br&gt;förvaltningsrättskipningen att det bara skall finnas en slutinstans,&lt;br&gt;nämligen Regeringsrätten. Regeringsrätten är också den domstol som&lt;br&gt;prövar frågor om resning och återställande av försutten tid i fråga om&lt;br&gt;mål där Försäkringsöverdomstolen är högsta instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma riktning verkar det förslag som jag återkommer till och&lt;br&gt;som innebär att ändringsdispensen slopas hos Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen. Om ändringsdispensen avskaffas kommer nämligen&lt;br&gt;sannolikt de mål som skall prövas i sak att bli så få att det inte är&lt;br&gt;befogat att ha en särskild domstol för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även från utbildnings- och rekryteringssynpunkt är det en nackdel&lt;br&gt;med specialdomstolar. Detta har visat sig inte minst beträffande&lt;br&gt;försäkringsrätternas, men också beträffande Försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolens möjligheter att rekrytera föredragande. Överdomstolen&lt;br&gt;rekryterade tidigare sina föredragande från huvudsakligen försäkrings-&lt;br&gt;rätterna. Härefter har visserligen kammarrättsassessorerna ålagts&lt;br&gt;tjänstgöringsskyldighet i domstolen. Det framstår emellertid inte som&lt;br&gt;någon tillfredsställande lösning att kammarrätterna vid nyrekrytering&lt;br&gt;skall ha återväxten av föredragande i två högsta domstolsinstanser i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtanke. Detta gäller i synnerhet som stora personalförändringar inom&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna kan förväntas ske som en följd&lt;br&gt;av Domstolsutredningens förslag. Det är lättare att tillgodose behovet&lt;br&gt;av föredragande om målen är koncentrerade till en slutinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som kan tala för ett bibehållande av Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;är behovet av specialkompetens och önskvärdheten av deltagande av&lt;br&gt;icke lagfarna ledamöter i slutinstansen på målområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vissa remissinstanser anser jag att behovet av&lt;br&gt;specialkunskaper inom ett visst rättsområde kan tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt än genom särskilda domstolar för vissa måltyper. I den mån en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol behöver tillföras ytterligare sakkunskap bör&lt;br&gt;det i första hand ske i form av sakkunnigbevisning. Detta är för övrigt&lt;br&gt;även förhållandet för Försäkringsöverdomstolen. Den medicinska&lt;br&gt;sakkunskapen innehas inte av ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan återstår då om det enda och bärande skälet till att bibehålla&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen är den särskilda sammansättning som&lt;br&gt;domstolen har. Det kan nämligen inte komma i fråga att mål i&lt;br&gt;Regeringsrätten skall avgöras med deltagande av särskilda ledamöter&lt;br&gt;(jfr 11 kap. 1 § regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke lagfarna ledamöterna i Försäkringsöverdomstolen och&lt;br&gt;ersättarna för dessa förordnas av regeringen för tre år i sänder. Sådana&lt;br&gt;ledamöter och ersättare skall ha särskild erfarenhet av arbets-&lt;br&gt;förhållanden eller på annat sätt ha kunskaper av särskilt värde för&lt;br&gt;domstolen. Till skillnad mot vad som gäller för vissa andra special-&lt;br&gt;domstolar finns enligt lagen om Försäkringsöverdomstolen inte någon&lt;br&gt;uttrycklig rätt för en organisation att lämna förslag i fråga om vilka&lt;br&gt;ledamöter som skall förordnas. I praktiken har det emellertid utbildats&lt;br&gt;en ordning som överensstämmer med vad som tillämpas när intresse-&lt;br&gt;ledamöter förordnas vid andra specialdomstolar. Regeringen har&lt;br&gt;nämligen regelmässigt inhämtat förslag från organisationerna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden när icke lagfarna ledamöter i Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen skall förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lämpligheten av intresserepresentation i domstolar och&lt;br&gt;nämnder har sedan länge varit föremål för meningsskiljaktigheter.&lt;br&gt;Diskussionerna och den kritik som har förekommit har gällt intresse-&lt;br&gt;ledamöternas ställning och i vilken utsträckning jävsregler är tillämp-&lt;br&gt;liga på dem. Vissa har ansett att systemet har fördelar genom den&lt;br&gt;sakkunskap som tillförs domstolen. Andra har framhållit att det är&lt;br&gt;ofrånkomligt att det till ledamöter utses sådana personer som på ett&lt;br&gt;eller annat sätt är knutna till de förslagsställande organisationerna samt&lt;br&gt;att det kan förväntas att dessa personer solidariserar sig med syftet hos&lt;br&gt;den organisation de tillhör och att de är inställda på att verka för detta&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar av mer principiell natur som kan riktas mot&lt;br&gt;intresseledamöter har enligt min mening bärkraft även avseende de&lt;br&gt;icke lagfarna ledamöterna i Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt förordar jag att ändringsdispensen slopas i&lt;br&gt;socialförsäkringsmålen. Prövningen i sista instans blir därmed mer&lt;br&gt;inriktad på rättsfrågor och minskar i motsvarande mån skälen för att&lt;br&gt;icke lagfarna ledamöter deltar i avgörandena där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ståndpunkten blir därför att det inte längre finns tillräckliga motiv&lt;br&gt;att ha kvar andra ledamöter än yrkesdomare i slutinstansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är min slutsats att det inte finns skäl&lt;br&gt;att ha en särskild högsta domstol inom socialförsäkringsområdet.&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolens uppgift att överpröva kammarrätts beslut&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål bör därför övertas av Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Ändrad instansordning i arbetslöshetsförsäkringsmål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mål som överklagas från Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;till domstol skall handläggas av länsrätt för att därefter kunna&lt;br&gt;överklagas enligt den instansordning som gäller för de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om en ny besvärsordning för mål&lt;br&gt;från Arbetsmarknadsstyrelsen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran&lt;br&gt;av en majoritet av remissinstanserna. Försäkringsöverdomstolen och&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen förordar dock att länsrätt görs till&lt;br&gt;besvärsinstans i Arbetsmarknadsstyrelsens ställe. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen själv påpekar att den utgår från att den föreslagna&lt;br&gt;besvärsordningen blir provisorisk i avvaktan på resultatet av den&lt;br&gt;pågående utredningen om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.&lt;br&gt;Utredaren (A 1992:03), som upplyser att Arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;roll som besvärsinstans kan komma att förändras, anser att den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med Försäkringsöverdomstolen som enda&lt;br&gt;domstolsinstans bör behållas i avvaktan på utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkringsöverdomstolen överprövar&lt;br&gt;inte bara socialförsäkringsmål som härrör från allmän försäkringskassa&lt;br&gt;och Riksförsäkringsverket utan också mål från Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen. Överdomstolen är i dessa mål både första och sista&lt;br&gt;domstolsinstans. Målen överklagas till styrelsen från arbetslöshetskassa&lt;br&gt;och länsarbetsnämnd. Det är fråga om mål om ersättning och med-&lt;br&gt;lemskap enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring samt mål&lt;br&gt;om ersättning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;br&gt;I styrelsens tillsynsbefogenheter avseende arbetslöshetskassorna har&lt;br&gt;också ansetts ligga att den - utan samband med ett överklagande - kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändra ett beslut vari en kassa tillerkänt en medlem ersättning, men där&lt;br&gt;rätten till ersättning satts i fråga. Ett sådant beslut av styrelsen anses&lt;br&gt;ha prejudiciell betydelse i fråga om arbetslöshetskassas rätt till&lt;br&gt;statsbidrag för den utgivna ersättningen och kan prövas av över-&lt;br&gt;domstolen efter överklagande av kassan. Både i fråga om ersättning&lt;br&gt;och medlemskap enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring samt&lt;br&gt;ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd har av prejudi-&lt;br&gt;katintresse styrelsen också rätt att underställa beslut överdomstolens&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu nämnda ordningen med Försäkringsöverdomstolen som&lt;br&gt;första och sista domstolsinstans i vissa mål strider helt mot de gällande&lt;br&gt;principerna för förvaltningsrättskipningen. Tillräckligt starka skäl för&lt;br&gt;att frångå dessa principer kan inte anses föreligga i fråga om de&lt;br&gt;aktuella måltyperna. Arbetsmarknadsstyrelsens ifrågavarande beslut&lt;br&gt;bör därför överklagas till länsrätt och helt följa den instansordning som&lt;br&gt;gäller för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det finns inga&lt;br&gt;principiella eller andra bärande skäl att koncentrera länsrättsprövningen&lt;br&gt;till viss domstol. Samtliga länsrätter bör därför bli behöriga att döma&lt;br&gt;i målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgörande av socialförsäkringsmål består länsrätt som regel av&lt;br&gt;en lagfaren domare och tre nämndemän. Samma domförhetsregel bör&lt;br&gt;gälla för nu aktuella typer av mål. Vid överprövning av sådana mål&lt;br&gt;bör också nämndemän ingå i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om den gällande ordningen med Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen som tillsynsmyndighet, besvärsinstans och part är lyckad&lt;br&gt;från processuell och allmän principiell utgångspunkt med tanke på att&lt;br&gt;den innebär en kombination av olika roller i en och samma myndighet.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringen och administrationsordningen för denna är&lt;br&gt;emellertid för närvarande föremål för utredning (dir. 1992:24). Även&lt;br&gt;om en mindre tillfredsställande processordning konstrueras genom att&lt;br&gt;föra över målen till de allmänna förvaltningsdomstolarna och behålla&lt;br&gt;styrelsen som besvärsinstans, bör därför frågan om styrelsens ställning&lt;br&gt;inte övervägas närmare i detta lagstiftningsärende. Det kan emellertid&lt;br&gt;inte komma i fråga att låta bestämmelsen om rätt för styrelsen att i&lt;br&gt;vissa fall underställa sina beslut domstols prövning kvarstå. Detta är&lt;br&gt;en rätt som för övrigt numera inte utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att man vad gäller målen från Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;inte bör avvakta utredarens förslag om styrelsens framtida roll. En&lt;br&gt;reform i fråga om Försäkringsöverdomstolen bör omfatta också dessa&lt;br&gt;mål. Sedan utredaren avslutat sitt arbete får i stället frågan om&lt;br&gt;processordningen aktualiseras på nytt. Liksom Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen anser jag den här förordade ordningen vara provisorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår alltså att länsrätt blir första domstolsinstans i fråga om&lt;br&gt;sådana beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen som överklagas till domstol&lt;br&gt;och att målen därefter skall följa den instansordning som gäller för de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Övergången till en ny slutinstansprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringsrätten blir högsta instans i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål och arbetslöshetsförsäkringsmål m.m. samtidigt med att&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Den nya instansordningen träder beträf-&lt;br&gt;fande nya mål i kraft den 1 juli 1993. Försäkringsöverdomstolen finns&lt;br&gt;kvar under en övergångstid, troligen till den 1 juli 1995, enbart för att&lt;br&gt;arbeta av inneliggande målbalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som&lt;br&gt;tillstyrkt att Regeringsrätten blir högsta instans i socialförsäkringsmål&lt;br&gt;m.m. - däribland Regeringsrätten själv och Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;- har avstyrkt den i promemorian föreslagna övergångslösningen. De&lt;br&gt;anser det olämpligt med två högsta instanser inom samma målområde,&lt;br&gt;även om det handlar om endast en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den i promemorian angivna lösningen&lt;br&gt;innebär att det under några år skulle finnas två prejudikatinstanser i&lt;br&gt;socialförsäkringsmål och mål från Arbetsmarknadsstyrelsen. I likhet&lt;br&gt;med flertalet remissinstanser anser jag att en sådan lösning är&lt;br&gt;otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Det finns nämligen en&lt;br&gt;risk att Regeringsrätten och Försäkringsöverdomstolen gör olika&lt;br&gt;bedömningar i samma måltyper. Den nya instansordningen bör därför&lt;br&gt;införas samtidigt med att Försäkringsöverdomstolen läggs ned. Jag är&lt;br&gt;dock väl medveten om att det inte är möjligt att flytta över nu&lt;br&gt;inneliggande målbalanser, ca 4 700 mål, från Försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen till Regeringsrätten för fortsatt handläggning enligt det regel-&lt;br&gt;system för prövningstillstånd som gäller för överdomstolen. Ett sätt att&lt;br&gt;komma till rätta med målbalanserna är att avskaffa möjligheten till&lt;br&gt;ändringsdispens för nya mål i Försäkringsöverdomstolen innan den&lt;br&gt;ändrade instansordningen genomförs. Sedan överdomstolens målbalans&lt;br&gt;på grund av dels den år 1991 införda instansordningen, dels slopandet&lt;br&gt;av ändringsdispensen sjunkit till en rimlig nivå kan Regeringsrätten bli&lt;br&gt;högsta instans i socialförsäkringsmål. Samtidigt skulle återstående mål&lt;br&gt;i Försäkringsöverdomstolen kunna överlämnas till Regeringsrätten och&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen läggas ned. Jag bedömer att målbalansen&lt;br&gt;under angivna förutsättningar om ett par år kan vara sådan att&lt;br&gt;domstolen kan läggas ned. Jag förordar en lösning av det slaget.&lt;br&gt;Förslaget innebär att Försäkringsöverdomstolen blir sista instans i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringsmålen m.m. under samma övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till tidpunkten för ikraftträdandet av den nya Prop. 1992/93:215&lt;br&gt;instansordningen (avsnitt 3.4) efter det att jag närmare redovisat min&lt;br&gt;inställning till bl.a. frågan om ändringsdispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5 Avskaffande av ändringsdispens m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ändringsdispensen avskaffas i Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen snarast möjligt. Även bestämmelsen att dom-&lt;br&gt;stolen skall pröva besvär av Riksförsäkringsverket utan pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte något förslag&lt;br&gt;i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal av de remissinstanser som&lt;br&gt;framfört kritik mot den i promemorian föreslagna övergångslösningen&lt;br&gt;har föreslagit att ändringsdispensen i Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;avskaffas för domstolens återstående verksamhetstid. Även Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, som i och för sig anser att domstolen skall finnas&lt;br&gt;kvar, förordar att domstolen görs till en renodlad prejudikatinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag sagt i det föregående finns det&lt;br&gt;anledning att överväga att avskaffa ändringsdispensen i Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen. Det är inte en tillfredsställande ordning att i social-&lt;br&gt;försäkringsmål, samtidigt med den långa instanskedjan, ha en ordning&lt;br&gt;där den högsta instansen även prövar mål som inte är av betydelse för&lt;br&gt;prejudikatbildningen. Ifrågavarande förvaltningsärenden har prövats av&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighet och dessutom omprövats av myndigheten&lt;br&gt;innan de når första domstolsinstans. Under sådana förhållanden kan&lt;br&gt;det inte av rättssäkerhetsskäl krävas ändringsdispens i den högsta&lt;br&gt;instansen. Tvärtom kan det påstås att rättssäkerheten gagnas av att den&lt;br&gt;högsta instansen kan koncentrera sig på de svårbedömda fallen och&lt;br&gt;meddela avgöranden som kan främja en enhetlig rättspraxis. Vikten av&lt;br&gt;prejudikatbildning gör sig inte mindre gällande för verksamheten i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen än för verksamheten i Regeringsrätten.&lt;br&gt;Detta ställningstagande påverkas inte av det förhållandet att Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen senare läggs ned. Det är nämligen också nödvän-&lt;br&gt;digt att komma till rätta med målbalansen innan så sker. Jag anser&lt;br&gt;därför att ändringsdispensen i domstolen bör avskaffas snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har att verka för att bestämmelserna om den&lt;br&gt;allmänna försäkringen tillämpas likformigt och rättvist. Verket får,&lt;br&gt;även till förmån för enskild part, överklaga domstols och allmän&lt;br&gt;försäkringskassas beslut. Verket har rätt att få sina överklaganden till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen prövade av domstolen utan prövningstill-&lt;br&gt;stånd. En motsvarande rättighet har givits Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;(JO) och Justitiekanslern (JK) beträffande vissa mål i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen&lt;br&gt;att ett överklagande prövas bör enligt min mening i princip vara förbe-&lt;br&gt;hållen domstolen. I betänkandet (SOU 1992:138) Några frågor&lt;br&gt;angående Regeringsrätten, som för närvarande remissbehandlas, har&lt;br&gt;i linje härmed föreslagits att dispensprövning skall införas avseende&lt;br&gt;bl.a. de mål i vilka JO och JK för talan i Regeringsrätten. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket har i vart fall inte en med exempelvis JO eller JK&lt;br&gt;jämförbar ställning. Även utan en rätt att föra upp mål i högsta instans&lt;br&gt;utan prövningstillstånd har verket möjlighet att följa och påverka rätts-&lt;br&gt;tillämpningen. Verket bör därför fortsättningsvis inte undantas från&lt;br&gt;regeln om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Personalfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Försäkringsdomarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Vid nedläggningen förflyttas försäkrings-&lt;br&gt;domarna till annan jämställd tjänst. Bedömningen av vilka&lt;br&gt;domartjänster som kan komma i fråga får anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Promemorian innehåller inte någon&lt;br&gt;bedömning av denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag redan nämnt finns det tio&lt;br&gt;domare i Försäkringsöverdomstolen i dag. Av dessa är nio ordinarie&lt;br&gt;domare. De omfattas därför av bestämmelsen i 11 kap. 5 § regerings-&lt;br&gt;formen enligt vilken ordinarie domare får förflyttas till annan jämställd&lt;br&gt;tjänst, om det påkallas av organisatoriska skäl. Enligt lagrummets&lt;br&gt;förarbeten är det ett villkor att domaruppgifterna är väsentligen&lt;br&gt;likartade i de båda tjänsterna. Förflyttning från allmän domstol till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och omvänt är enligt förarbetena inte tillåten mot&lt;br&gt;vederbörandes vilja. Däremot anses hinder inte möta mot en förflytt-&lt;br&gt;ning från överrätt till underrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är en förvaltningsdomstol. Arten av&lt;br&gt;arbetsuppgifter är väsentligen likartade i Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;och de allmänna förvaltningsdomstolarna. De innebär i de flesta fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en överprövning av förvaltningsmyndighets beslut. Det torde därför&lt;br&gt;inte råda någon tvekan om att det i princip finns en förflyttningsskyl-&lt;br&gt;dighet för de ordinarie domarna i Försäkringsöverdomstolen till de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna, om en omorganisation så kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra villkoret som enligt förarbetena skall uppfyllas är att det&lt;br&gt;skall vara fråga om en förflyttning till en domartjänst med samma eller&lt;br&gt;i huvudsak samma löneställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 11 kap. 5 § regeringsformen innebär således att rege-&lt;br&gt;ringen vid en reform som den förestående får förflytta en ordinarie&lt;br&gt;domare i Försäkringsöverdomstolen till en tjänst som vad gäller&lt;br&gt;löneställning och domaruppgifter är väsentligen likartad med den&lt;br&gt;innehavda tjänsten. Vilka sådana tjänster som blir aktuella kan i dag&lt;br&gt;inte överblickas. Personalsituationen inom domstolsväsendet kring&lt;br&gt;mitten av år 1995 är svårbedömbar. Detta har bl.a. sin förklaring i&lt;br&gt;Domstolsutredningens förslag om omfördelning av domstolarnas&lt;br&gt;arbetsuppgifter och om instansordningen i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. Dessa förslag kommer nämligen att få stora personal-&lt;br&gt;effekter. Bedömningen av vilka nya domartjänster som kan komma i&lt;br&gt;fråga för försäkringsdomama får därför anstå till dess jag ser vilka av&lt;br&gt;Domstolsutredningens förslag som skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Övrig personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Föredragandena återgår till sina s.k. botten-&lt;br&gt;tjänster. Bedömningen av möjligheten att bereda kansli-&lt;br&gt;personalen och den administrativa personalen plats inom&lt;br&gt;domstolsväsendet i övrigt får anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Promemorian innehåller inte någon&lt;br&gt;bedömning av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De nuvarande föredragandena i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen har samtliga tjänster i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. De är förordnade på viss tid i Försäkringsöverdomstolen.&lt;br&gt;Föredragandenas anställningsförhållanden får antas vara likartade vid&lt;br&gt;nedläggningen av domstolen. De kan därför vid nedläggningen återgå&lt;br&gt;till sina s.k. bottentjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet tillsvidareanställda inom grupperna kanslipersonal och&lt;br&gt;administrativ personal i Försäkringsöverdomstolen uppgår till 14&lt;br&gt;personer. Ambitionen bör vara att bereda dem plats inom domstols-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsendet i övrigt vid nedläggningen. I vilken utsträckning detta&lt;br&gt;kommer att vara möjligt kan jag av skäl som jag angett i det före-&lt;br&gt;gående (avsnitt 3.2.1) för närvarande inte överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reformerna är inledningsvis kostnadsneutrala.&lt;br&gt;Nedläggningen av Försäkringsöverdomstolen kommer att leda&lt;br&gt;till besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överenstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Regeringsrätten har uppgivit att den nya&lt;br&gt;instansordningen för socialförsäkringsmål kommer att leda till att&lt;br&gt;antalet årligen till Regeringsrätten inkomna mål ökar med ca 4 (XX).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det kan antas att effekterna av den&lt;br&gt;nya ordningen med en renodlad prejudikatinstans som högsta domstol&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål m.m. inte omedelbart kommer att påverka&lt;br&gt;benägenheten att överklaga. Mot den bakgrunden samt det förhållandet&lt;br&gt;att nu tillgängliga resurser i Försäkringsöverdomstolen så långt möjligt&lt;br&gt;bör avsättas till att arbeta ned målbalansen finns det inte anledning att&lt;br&gt;räkna med några rationaliseringsvinster under domstolens kvarstående&lt;br&gt;verksamhetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen från Arbetsmarknadsstyrelsen kommer att spridas på&lt;br&gt;länsrätterna. Den ökade arbetsbelastningen på flertalet domstolar blir&lt;br&gt;därför marginell. För främst Länsrätten i Stockholms län kommer&lt;br&gt;dock arbetsbelastningen att bli märkbar i organisationen. Förklaringen&lt;br&gt;härtill är att arbetslöshetskassorna till stor del är koncentrerade till&lt;br&gt;Stockholm. En viss förstärkning av den domstolen kan därför behöva&lt;br&gt;ske. Hänsyn skall emellertid tas till att den nya instansordningen totalt&lt;br&gt;sett medför en kostnadsminskning jämfört med dagens förhållande då&lt;br&gt;målen är koncentrerade till Försäkringsöverdomstolen. En resursför-&lt;br&gt;stärkning av de allmänna förvaltningsdomstolarna på grund av den nya&lt;br&gt;måltypen bör därför ske genom en omfördelning av medel inom&lt;br&gt;domstolsväsendets anslagsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedläggning av Försäkringsöverdomstolen kommer att leda till&lt;br&gt;besparingar. Storleken på dessa är dock för närvarande svår att&lt;br&gt;uppskatta. Overklagandefrekvensen till Regeringsrätten i de aktuella&lt;br&gt;måltyperna är svårbedömbar. Detsamma gäller för antalet mål som&lt;br&gt;Regeringsrätten kan komma att ta upp till prövning. Därtill kommer&lt;br&gt;att resurserna i Regeringsrätten inledningsvis måste anpassas till antalet&lt;br&gt;oavgjorda mål i Försäkringsöverdomstolen vid nedläggningen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns dock inte anledning att tro att tillströmningen av socialför-&lt;br&gt;säkringsmål blir så stor som Regeringsrätten uppgivit. Enligt Dom-&lt;br&gt;stolsverkets beräkningar kan den uppskattas till ca 1 500 mål i ett&lt;br&gt;skede då den nya ordningen fått fullständig genomslagskraft. Med&lt;br&gt;beaktande av reglerna om prövningstillstånd skulle då de ökade&lt;br&gt;lönekostnaderna i Regeringsrätten enligt Domstolsverket uppgå till ca&lt;br&gt;7 miljoner kr. Den totala kostnaden för Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;uppgår till ungefär 18 miljoner kr. Den nya instansordningen skulle&lt;br&gt;alltså medföra en årlig besparing på ungefär 11 miljoner kr., om inga&lt;br&gt;lokalkostnader uppstår. Hänsyn skall dessutom tas till att den nu&lt;br&gt;aktuella reformen kan komma att sammanfalla med genomförandet av&lt;br&gt;reformförslag som lämnats av Domstolsutredningen och som innebär&lt;br&gt;besparingar i Regeringsrätten. En samlad bedömning av resursbehovet&lt;br&gt;i Regeringsrätten får därför göras vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är med hänsyn till målutvecklingen och det fortsatta reformarbetet&lt;br&gt;av stor vikt att ändringsdispensen i Försäkringsöverdomstolen tas bort&lt;br&gt;snarast möjligt, nämligen den 1 juli 1993. Samma tidpunkt bör gälla&lt;br&gt;beträffande den delvis nya besvärsordningen för målen från Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen bör emellertid enbart komma i fråga beträf-&lt;br&gt;fande mål som inte avgjorts av kammarrätt eller Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt nu kan bedömas bör målbalansen i Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen om ca två år ha sjunkit väsentligt. Det kan antas att det då&lt;br&gt;knappast finns kvar några mål som skall prövas enligt den nuvarande&lt;br&gt;regeln om ändringsdispens. Vid sådant förhållande kan kvarvarande&lt;br&gt;oavgjorda mål lämnas över till Regeringsrätten. Det skulle innebära att&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen kan läggas ned den 1 juli 1995. Med&lt;br&gt;hänsyn till den osäkerhet som finns beträffande tidpunkten, bör&lt;br&gt;emellertid regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De oavgjorda mål som i samband med nedläggningen av Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen överlämnas till Regeringsrätten för prövning kan&lt;br&gt;komma att ha handlagts enligt flera olika besvärsordningar och med&lt;br&gt;olika regler om prövningstillstånd. Förslagen erfordrar därför vissa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som jag återkommer till i samband med&lt;br&gt;följdlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1529) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen 3 och 4 har upprättats i samråd med chefen för Arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet. Jag har också samrått i ärendet med statsrådet&lt;br&gt;Könberg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1529) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar länsrätternas målområde. Tillägget i femte stycket&lt;br&gt;innebär att varje länsrätt, i enlighet med vad som följer av 98 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 32 § lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd, är behörig att pröva mål som överklagas&lt;br&gt;från Arbetsmarknadsstyrelsen. Avgörande för länsrättens behörighet&lt;br&gt;är om den arbetslöshetshetskassa eller länsarbetsnämnd som beslutat&lt;br&gt;i första instans är belägen i samma län. Med belägen avses för arbets-&lt;br&gt;löshetskassa orten där styrelsen har sitt säte. Styrelsens säte skall&lt;br&gt;enligt 43 § lagen om arbetslöshetsförsäkring anges i kassans stadgar.&lt;br&gt;Ansökningar om kontant arbetsmarknadsstöd handläggs av endast fyra&lt;br&gt;av landets länsarbetsnämnder. Vilka dessa är framgår av 4 a §&lt;br&gt;förordningen (1976:1067) om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att paragrafen föreslås ändrad den 1 juli 1993&lt;br&gt;även i andra propositioner. Det gäller bl.a. propositionen 1992/93:185&lt;br&gt;om tobakslag. Paragrafen föreslås också ändrad i en lagrådsremiss&lt;br&gt;med förslag om telelag och lag om radiokommunikation. I propo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitionen om tobakslag har i punkten 6 till här aktuell paragraf tagits in&lt;br&gt;en generell bestämmelse om länsrättsprövning. Den nya lydelsen av&lt;br&gt;punkten 6 kommer därigenom att omfatta bl.a. ett förslag om en ny&lt;br&gt;punkt 8 i propositionen 1992/93:140 om svensk verksamhet i&lt;br&gt;Antarktis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som redan i dag har vissa lagtekniska brister, får&lt;br&gt;genom propositionen om tobakslag en provisorisk utformning. En helt&lt;br&gt;ny lydelse av paragrafen kommer att aktualiseras sedan beredningen&lt;br&gt;av Domstolsutredningens betänkande i denna del avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1992:1529) om ändring i lagen har gjorts en ändring i&lt;br&gt;14 § första stycket punkten 2. Den ändringen har trätt i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993. I samma lagändring har i första stycket lagts till två nya&lt;br&gt;punkter, 6 och 7. Dessa punkter omfattas fr.o.m. den 1 juli 1993 av&lt;br&gt;den nya lydelsen av punkten 6 i propositionen om tobakslag, då också&lt;br&gt;här föreslagen ändring träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;37 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar bl.a. förutsättningarna för prövningstillstånd i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen. Som nämnts i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;kan enligt gällande föreskrifter överklaganden prövas i överdomstolen&lt;br&gt;efter antingen prejudikatdispens, extraordinär dispens eller ändrings-&lt;br&gt;dispens. Förslaget innebär att möjligheten att få överklaganden&lt;br&gt;prövade efter ändringsdispens tas bort och att prövningstillstånd&lt;br&gt;således endast får meddelas enligt föreskrifterna i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att paragrafens andra stycke upphävs.&lt;br&gt;Följden härav blir att prövningstillstånd erfordras även i mål där&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket överklagat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som redan finns i Försäkringsöverdomstolen vid ikraftträdandet&lt;br&gt;skall givetvis handläggas enligt 37 a § i sin äldre lydelse. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla för vissa mål som ännu inte kommit in till överdomstolen.&lt;br&gt;Utslagsgivande för om de äldre eller nya föreskrifterna skall tillämpas&lt;br&gt;blir tidpunkten för kammarrättens avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att mål som vid nedläggningen av försäkrings-&lt;br&gt;rätterna den 1 juli 1992 överlämnades från försäkringsrätt till&lt;br&gt;kammarrätt för prövning kan komma att omfattas av den nya regeln&lt;br&gt;om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att mål som avgjorts av försäkringsrätt enligt den före den 1 juli&lt;br&gt;1991 gällande instansordningen inte omfattas av de nya föreskrifterna&lt;br&gt;framgår av övergångsbestämmelsen till lagen (1991:211; jfr 1991:363)&lt;br&gt;om ändring i förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att de beslut av Arbetsmarknadstyrelsen som i dag&lt;br&gt;överklagas direkt till Försäkringsöverdomstolen fortsättningsvis skall&lt;br&gt;överklagas till länsrätt och därifrån till kammarrätt samt att Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen blir högsta instans. Att länsrättens beslut kan över-&lt;br&gt;klagas till kammarrätten följer av 33 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291). Den nuvarande möjligheten för styrelsen att i vissa fall&lt;br&gt;underställa sina beslut domstols prövning har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Försäkringsöverdomstolen kommer i och med den ändrade&lt;br&gt;instansordningen den nya lydelsen av 37 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;att bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär vidare att nämndemän skall ingå i kammarrätt&lt;br&gt;vid överprövning av målen, om nämndemän deltagit i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag innebär enbart redaktionella ändringar. Eftersom&lt;br&gt;lagarna är föremål för översyn har begreppet besvär inte utmönstrats&lt;br&gt;ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att Försäkringsöverdomstolen är behörig att i&lt;br&gt;enlighet med de äldre föreskrifterna direkt överpröva samtliga ärenden&lt;br&gt;som avgjorts av Arbetsmarknadsstyrelsen före ikraftträdandet. I dessa&lt;br&gt;mål gäller som i dag ingen dispensprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:28)&lt;br&gt;om Försäkringsöverdomstolen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen reglerar Försäkringsöverdomstolens organisation och verk-&lt;br&gt;samhet. Förslaget innebär att lagen upphävs och därmed att Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen läggs ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör, som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4),&lt;br&gt;utgå från att verksamheten i Försäkringsöverdomstolen fortgår till den&lt;br&gt;1 juli 1995. Ett bemyndigande för regeringen att bestämma den&lt;br&gt;närmare tidpunkten har tagits in i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med all sannolikhet kommer det att finnas oavgjorda mål i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen vid nedläggningen. Dessa mål skall enligt förslaget&lt;br&gt;lämnas över till Regeringsrätten för handläggning. Vilka regler om&lt;br&gt;prövningstillstånd m.m. som skall gälla för målen kommer att framgå&lt;br&gt;av övergångsbestämmelser till följdlagstiftning som avses komma vid&lt;br&gt;senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1529) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över departementspromemorian har efter remiss avgivits av&lt;br&gt;Högsta domstolen, Regeringsrätten, Justitiekanslem, Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen, Bostadsdomstolen, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndig-&lt;br&gt;heten, Riksåklagaren, Riksförsäkringsverket, Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Patentbesvärsrätten, Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Marknadsdomstolen,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Konsumentverket, Svea hovrätt, Göta hovrätt,&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätten för Övre Norrland,&lt;br&gt;Huddinge tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Hallsbergs tingsrätt,&lt;br&gt;Karlskoga tingsrätt, Lindesbergs tingsrätt, Örebro tingsrätt, Falu&lt;br&gt;tingsrätt, Hedemora tingsrätt, Leksands tingsrätt, Ludvika tingsrätt,&lt;br&gt;Mora tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Mjölby tingsrätt, Motala tingsrätt,&lt;br&gt;Jönköpings tingsrätt, Oskarshamns tingsrätt, Västerviks tingsrätt,&lt;br&gt;Falköpings tingsrätt, Skövde tingsrätt, Karlshamns tingsrätt, Karls-&lt;br&gt;krona tingsrätt, Ronneby tingsrätt, Sölvesborgs tingsrätt, Klippans&lt;br&gt;tingsrätt, Simrishamns tingsrätt, Ängelholms tingsrätt, Malmö&lt;br&gt;tingsrätt, Ystads tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Strömstads tingsrätt,&lt;br&gt;Uddevalla tingsrätt, Borås tingsrätt, Sjuhäradsbygdens tingsrätt,&lt;br&gt;Vänersborgs tingsrätt, Åmåls tingsrätt, Arvika tingsrätt, Kristinehamns&lt;br&gt;tingsrätt, Sunne tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Ljusdals tingsrätt,&lt;br&gt;Sollefteå tingsrätt, Örnsköldsviks tingsrätt, Svegs tingsrätt, Östersunds&lt;br&gt;tingsrätt, Umeå tingsrätt, Bodens tingsrätt, Haparanda tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten&lt;br&gt;i Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Malmöhus län,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsrätten i Kalmar län, Länsrätten i Norrbottens län, Länsrätten i&lt;br&gt;Västernorrlands län, Hyresnämnden och arrendenämnden i Stockholm,&lt;br&gt;Hyresnämnden och arrendenämnden i Västerås, Hyresnämnden och&lt;br&gt;arrendenämnden i Örebro, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Malmö, Hyresnämnden och arrendenämnden i Göteborg, Hyresnämn-&lt;br&gt;den och arrendenämnden i Gävle, Hyresnämnden och arrendenämnden&lt;br&gt;i Sundsvall, Hyresnämnden och arrendenämen i Umeå, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Luleå, Riksdagens ombudmän (JO), Utred-&lt;br&gt;ningen om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A 1992:03),&lt;br&gt;Riksskatteverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Nacka tingsrätt, Riksskatteverket, Nyköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Gotlands tingsrätt, Sala tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Värnamo&lt;br&gt;tingsrätt, Ljungby tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Hässleholms&lt;br&gt;tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Eslövs tingsrätt, Halmstads tingsrätt,&lt;br&gt;Mölndals tingsrätt, Gävle tingsrätt, Sandvikens tingsrätt, Gällivare&lt;br&gt;tingsrätt, Länsrätten i Uppsala län, Länsrätten i Kristianstads län,&lt;br&gt;Länsrätten i Älvsborgs län, Länsrätten i Värmlands län, Länsrätten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län, Länsrätten i Kronobergs län, Länsrätten i Blekinge&lt;br&gt;län, Länsrätten i Örebro län, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kristianstads län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tierps kommun, Mjölby kommun,&lt;br&gt;Motala kommun, Jönköpings kommun, Oskarshamns kommun,&lt;br&gt;Karlshamns kommun, Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun,&lt;br&gt;Simrishamns kommun, Strömstads kommun, Åmåls kommun,&lt;br&gt;Falköpings kommun, Sunne kommun, Hallsbergs kommun, Karlskoga&lt;br&gt;kommun, Lindesbergs kommun, Hedemora kommun, Leksands&lt;br&gt;kommun, Ludvika kommun, Ljusdals kommun, Sollefteå kommun,&lt;br&gt;Härjedalens kommun, Bodens kommun, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Nämndemännens Riksförbund, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Kooperativa Förbundet, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, HSB:s Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation [med yttrande från Förbundet för&lt;br&gt;jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK ) som sitt eget],&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Statstjänstemannaförbundet,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges&lt;br&gt;Jordbruksarrendatorers Förbund (SJA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;LAGRADET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1529) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om upphävande av lagen (1978:28) om Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulla&lt;br&gt;Pålsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition ............................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ............. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag .................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 mars 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;  9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ............................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund ............................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Organisationen m.m.................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Utredningsarbetet m.m.................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmän motivering ....................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Instansordningen m.m.................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.1 Reformbehovet ................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.2 Ändrad slutinstans ................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.3 Ändrad instansordning i arbetslöshets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsmål m.m................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.4 Övergången till en&amp;nbsp;ny slutinstansprövning ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1.5 Avskaffande av ändringsdispens m.m...... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Personalfrågor ....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Försäkringsdomama ............... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Övrig personal ................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kostnader ......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Ikraftträdande m.m.................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag ..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering ....................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar .................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) &amp;nbsp;&amp;nbsp;..................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring och lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd ..... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:28)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om Försäkringsöverdomstolen ............. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iom/o&amp;lt;j.oic&lt;br&gt;livp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;............................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser .......... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 2 mars 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43292. Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss ändring i lagtext samt betr. ikraft- trädandet</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 02:08:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03215</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 02:08:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03215</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__215.pdf</filnamn>
<filstorlek>1306690</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om Försiikringsöverdomstolen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ECF51C14-F9CE-4947-87D6-F39A70443386</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Länsrätternas behörighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU33</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försäkringsöverdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:215&lt;br/&gt;
Försäkringsöverdomstolen</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:215 Försäkringsöverdomstolen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:215&lt;br/&gt;
Försäkringsöverdomstolen</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:215 Försäkringsöverdomstolen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:215&lt;br/&gt;
Försäkringsöverdomstolen</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:215 Försäkringsöverdomstolen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:215&lt;br/&gt;
Försäkringsöverdomstolen</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:215 Försäkringsöverdomstolen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>