<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285025</hangar_id>
 <dok_id>GG03211</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>211</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:211</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>211</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:10</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:03:50</publicerad>
 <titel>om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03211/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03211</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03211</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:211&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan m.m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03211/prop_199293__211-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03211/prop_199293__211-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp&lt;br&gt;i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan. Det föreslås&lt;br&gt;bl.a. att Kammarkollegiet skall pröva frågan om vigselrätt för sådana&lt;br&gt;trossamfund samt förordna vigselförrättare inom samfund som har fått&lt;br&gt;vigselrätt. En annan nyhet är att de nuvarande behörighetsbevisen för&lt;br&gt;vigselförrättare avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präst eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare i ett annat trossam-&lt;br&gt;fund, om regeringen har medgett&lt;br&gt;samfundet vigselrätt och länssty-&lt;br&gt;relsen har utfärdat ett intyg om&lt;br&gt;prästens eller befattningshava-&lt;br&gt;rens behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan präst eller annan&lt;br&gt;befattningshavare i ett annat tros-&lt;br&gt;samfund som har förordnande&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:000) om rätt att förrätta&lt;br&gt;vigsel inom andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Annat trossamfund än Svenska kyrkan kan ges tillstånd att&lt;br&gt;förrätta vigsel, om samfundets verksamhet är varaktig och samfundet&lt;br&gt;har en sådan organisation att det på goda grunder kan antas att äkten-&lt;br&gt;skapsbalkens bestämmelser om vigsel och därmed sammanhängande&lt;br&gt;åtgärder kommer att iakttas. Har tillstånd givits, får vigsel inom&lt;br&gt;samfundet förrättas av den som förordnats enligt 2 § att vara&lt;br&gt;vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av Kammarkollegiet&lt;br&gt;efter ansökan av samfundet. Ett tillstånd gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kammarkollegiet får, efter ansökan av ett trossamfund som har&lt;br&gt;fått tillstånd att förrätta vigsel, förordna en präst eller någon annan&lt;br&gt;befattningshavare inom samfundet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en person förordnas till vigselförrättare skall Kammarkollegiet&lt;br&gt;pröva att han har de kunskaper som behövs för uppdraget. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet får uppdra åt trossamfundet att utföra denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare gäller tills vidare, om det&lt;br&gt;inte har begränsats att gälla till en angiven dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om Kammarkollegiet finner att ett trossamfund som fått tillstånd&lt;br&gt;att förrätta vigsel inte längre uppfyller kraven enligt 1 §, skall&lt;br&gt;Kammarkollegiet återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller en vigselförrättare inte längre kraven enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket eller missköter vigselförrättaren sin uppgift, skall Kammar-&lt;br&gt;kollegiet återkalla förordnandet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare skall återkallas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, om samfundet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vigselförrättare avlider, skall samfundet snarast anmäla detta&lt;br&gt;till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett trossamfund som har fått tillstånd att förrätta vigsel skall&lt;br&gt;hålla Kammarkollegiet underrättat om vem som är behörig att&lt;br&gt;företräda samfundet samt om samfundets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förordnats till vigselförrättare skall hålla Kammarkol-&lt;br&gt;legiet underrättat om sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av Kammarkollegiet enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet och som inte har upphört att gälla före den tidpunkten&lt;br&gt;gäller som om det hade meddelats med tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:211&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, David-&lt;br&gt;son, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om rätt att förrätta vigsel inom andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § äktenskapsbalken är präster och andra befattnings-&lt;br&gt;havare inom andra trossamfund än Svenska kyrkan behöriga att&lt;br&gt;förrätta vigsel om regeringen har medgett samfundet vigselrätt och&lt;br&gt;länsstyrelsen har utfärdat intyg om behörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det praktiska rättslivet har det visat sig att reglerna om när&lt;br&gt;behörigheten inträder har missuppfattats i en del fall. Detta har lett&lt;br&gt;till att vigslar har förrättats utan att vigselförrättaren har varit&lt;br&gt;behörig, vilket har fått till följd att förrättningarna har varit ogiltiga.&lt;br&gt;Det har också hänt att en vigsel har förrättats sedan vigselförrättarens&lt;br&gt;behörighet har upphört, även det med följd att förrättningen har varit&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Justitiedepartementet upprättad departementspromemoria,&lt;br&gt;Behörighet att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan m.m. (Ds 1992:94), föreslås att reglerna ändras. Enligt&lt;br&gt;förslagen skall beslut om vigselrätt för andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan samt om förordnande resp, entledigande av vigselförrättare&lt;br&gt;inom ett trossamfund som fått vigselrätt fattas av en myndighet,&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet&lt;br&gt;i detta ärende bör fogas en sammanfattning av promemorian som&lt;br&gt;bilaga 1, de lagförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 2&lt;br&gt;och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. Remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Justitiedepartemen-&lt;br&gt;tets dnr 92-3292).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 februari 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken och Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;förslag till lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Lagrådsremissens lagförslag bör bifogas protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;bör fogas vid protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gjort några redaktionella ändringar i de remitterade&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet har jag samrått med chefen för Civildepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan slutet av 18OO-talet har andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;kunnat få tillstånd att förrätta vigsel. Detta bygger på en sedan länge&lt;br&gt;gällande princip i svensk rätt om valfrihet i fråga om formen för&lt;br&gt;äktenskaps ingående. Det har ansetts stämma bäst med den principen&lt;br&gt;att vigsel inom trossamfund skall vara tillgänglig för alla, dock med&lt;br&gt;det förbehållet att vigsel skall kunna ske endast inom trossamfund&lt;br&gt;som har en organisation som erbjuder tillräckliga garantier för att&lt;br&gt;lagens föreskrifter om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder&lt;br&gt;iakttas (jfr prop. 1951:100 s. 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1952 grundades medgivanden av vigselrätt på samfundens&lt;br&gt;troslära. Vigselrätt medgavs generellt för prästerskapet inom vissa&lt;br&gt;erkända främmande trossamfund. Innan en präst inom ett sådant&lt;br&gt;trossamfund fick utöva sin behörighet att viga skulle det styrkas, i&lt;br&gt;Stockholm hos Överståthållarämbetet och på övriga orter hos länssty-&lt;br&gt;relsen, dels att samfundets prästerskap hade rätt att med laga verkan&lt;br&gt;förrätta vigsel och dels att personen i fråga var präst i samfundet och&lt;br&gt;enligt samfundets regler var behörig att viga (se prop. 1951:100 s.&lt;br&gt;83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1952 har frågan om medgivande av vigselrätt inte längre&lt;br&gt;samband med samfundens troslära. I förarbetena till 1951 års&lt;br&gt;religionsfrihetslag framhölls att något anspråk på rätt att viga med&lt;br&gt;laga verkan inte kan härledas ur rätten att åtnjuta religionsfrihet men&lt;br&gt;att varje samfund är oförhindrat att, på det sätt samfundet finner&lt;br&gt;lämpligt, omgärda sina medlemmars äktenskap med religiös helgd.&lt;br&gt;Frågan om religiösa ceremonier också skall bilda utgångspunkt för&lt;br&gt;äktenskapets borgerliga rättsverkningar sades vara ett praktiskt&lt;br&gt;spörsmål som måste avgöras med hänsyn inte bara till kravet på&lt;br&gt;likställighet utan också till behovet av garantier för att lagens&lt;br&gt;bestämmelser om vigsel iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande av vigselrätt måste, enligt propositionen, grundas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på att det finns ett tillräckligt behov. Det ansågs dock böra ankomma Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;på trossamfunden att själva, med hänsyn till behovet av vigselförrätta-&lt;br&gt;re och övriga omständigheter, avgränsa de befattningar som skulle&lt;br&gt;vara förenade med vigselrätt och uppställa sådana utbildnings- och&lt;br&gt;kompetenskrav att dessa befattningar kunde bilda underlag för ett mer&lt;br&gt;generellt medgivande. Det skulle ankomma på regeringen att, efter&lt;br&gt;en utredning av omständigheterna i varje särskilt fall, avgöra om de&lt;br&gt;religiösa samfundens präster eller predikanter skulle få viga med&lt;br&gt;rättslig verkan. Om förutsättningar för ett mer generellt medgivande&lt;br&gt;saknades, ansågs det inte vara något hinder att regeringen begränsade&lt;br&gt;sitt medgivande till att gälla vissa personer med personliga förordnan-&lt;br&gt;den (se prop. 1951:100 s. 91 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt äktenskapsbalken är präster och andra befattningshavare i&lt;br&gt;andra trossamfund än Svenska kyrkan behöriga att förrätta vigsel, om&lt;br&gt;regeringen har medgett trossamfundet vigselrätt och länsstyrelsen har&lt;br&gt;utfärdat intyg om behörigheten (4 kap. 3 § äktenskapsbalken). Ett&lt;br&gt;sådant intyg skall enligt förordningen (1987:1017) om vigselförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat trossamfund än Svenska kyrkan utfärdas på samfundets&lt;br&gt;begäran av länsstyrelsen i det län där samfundets styrelse har sitt&lt;br&gt;säte. Samfundet har inte skyldighet att meddela länsstyrelsen att en&lt;br&gt;vigselförrättares behörighet har upphört. Om samfundet har medgetts&lt;br&gt;vigselrätt före den 1 januari 1988, finns dock en sådan skyldighet (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § kungörelsen /1951:7O3/ med vissa bestämmelser ang. vigselför-&lt;br&gt;rättare inom annat trossamfund än svenska kyrkan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av frågor som rör vigselrätt har regeringen i&lt;br&gt;enlighet med vad som uttalades i 1951 års förarbeten hållit fast vid&lt;br&gt;principen att ett trossamfund som skall medges vigselrätt skall kunna&lt;br&gt;erbjuda tillräckliga garantier för att äktenskapsbalkens föreskrifter om&lt;br&gt;vigsel och därmed sammanhängande åtgärder iakttas. Enligt den&lt;br&gt;praxis som har utvecklats görs en samlad bedömning av flera&lt;br&gt;omständigheter. Det krävs att det sökande samfundet har en till-&lt;br&gt;räckligt fast organisation och att det kan betraktas som varaktigt.&lt;br&gt;Samfundets verksamhet skall sålunda ha pågått under en inte&lt;br&gt;obetydlig tid och den skall ha en viss omfattning. I regel krävs&lt;br&gt;därjämte ett ganska betydande antal medlemmar. Som ett riktmärke&lt;br&gt;har använts att medlemmarna bör vara fler än 3 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs också i regel att samfundet har antagit stadgar varav&lt;br&gt;framgår bl.a. dess beslutande organ, hur styrelsen utses och var&lt;br&gt;styrelsen skall ha sitt säte. Också villkoren för medlemskap i&lt;br&gt;samfundet bör framgå av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har kvalifikationerna hos den eller dem som avses bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vigselförrättare tillmätts betydelse. Slutligen har det fordrats att sam- Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;fundet har en vigselordning som uppfyller vad som krävs för att en&lt;br&gt;vigsel skall vara giltig enligt äktenskapsbalkens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller formen för förordnande av vigselförrättare har&lt;br&gt;regeringen hållit fast vid de principer som uttalades i 1951 års&lt;br&gt;förarbeten. Vissa trossamfund som har medgetts vigselrätt har&lt;br&gt;anförtrotts uppgiften att själva utse vigselförrättare. I regeringens&lt;br&gt;beslut om vigselrätt har angivits vilket organ inom samfundet som&lt;br&gt;skall utse vigselförrättare och vilka kvalifikationskrav som vig-&lt;br&gt;selförrättaren skall uppfylla. Ofta följer rätten att förrätta vigsel en&lt;br&gt;viss befattning inom samfundet. För andra trossamfund har regering-&lt;br&gt;en begränsat sina medgivanden till att avse vigselrätten och förbehållit&lt;br&gt;sig rätten att utse de enskilda vigselförrättarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då regeringen utser vigselförrättare anges numera i beslutet&lt;br&gt;att förordnandet gäller så länge vigselförrättaren kvarstår i sin&lt;br&gt;befattning. Beslutet brukar dessutom innehålla en upplysning om att&lt;br&gt;den som fått rätt att förrätta vigsel inte är behörig att göra det förrän&lt;br&gt;länsstyrelsen har utfärdat ett intyg om behörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Behov av ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en vigsel skall vara giltig fordras bl.a. att vigselförrättaren är&lt;br&gt;behörig (se 4 kap. 2 § äktenskapsbalken). Detta krav grundar sig på&lt;br&gt;vigselns egenskap av offentlig förrättning, vilken egenskap det har&lt;br&gt;ansetts vara viktigt att strängt hålla fast vid (jfr Tottie, Äktenskaps-&lt;br&gt;balken s. 69). Enligt giftermålsbalkens regler inträdde behörighet för&lt;br&gt;vigselförrättaren i och med själva förordnandet. Visserligen fick&lt;br&gt;behörigheten inte utövas innan länsstyrelsen hade utfärdat behörig-&lt;br&gt;hetsintyg, men om så ändå skedde var en förrättad vigsel inte ogiltig.&lt;br&gt;När äktenskapsbalken infördes sammanfördes de bestämmelser som&lt;br&gt;gällde vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan med&lt;br&gt;reglerna om behörighet att förrätta vigsel till en lagparagraf, 4 kap.&lt;br&gt;3 § äktenskapsbalken. Då uppställdes som ett ytterligare villkor för&lt;br&gt;behörigheten att länsstyrelsen har utfärdat behörighetsintyg för&lt;br&gt;vigselförrättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning har visat sig medföra problem. Det har förekommit&lt;br&gt;att vigselförrättare inte har uppfattat att ett intyg från länsstyrelsen är&lt;br&gt;en förutsättning för behörighet. Vigsel har sålunda i många fall&lt;br&gt;förrättats av personer som väl förordnats att vara vigselförrättare men&lt;br&gt;för vilka behörighetsbevis inte utfärdats. Detta har medfört att förrätt-&lt;br&gt;ningarna är ogiltiga som vigslar. Det har också förekommit att vigslar&lt;br&gt;har förrättats sedan vigselförrättarens behörighet har upphört,&lt;br&gt;exempelvis därför att personen i fråga har lämnat det samfund för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket vigselrätten medgetts. Vigselförrättningarna har därmed varit Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vigselförrättaren, som i de fall jag har nämnt, inte varit behörig&lt;br&gt;och är vigselförrättningen därför ogiltig, kan regeringen godkänna&lt;br&gt;förrättningen om det finns synnerliga skäl. Sådana synnerliga skäl kan&lt;br&gt;föreligga exempelvis om vigseln är ogiltig trots att alla inblandade&lt;br&gt;utgått från att den var giltig. Frågan om godkännande tas upp av&lt;br&gt;regeringen på ansökan av mannen eller kvinnan eller, om någon av&lt;br&gt;dem har avlidit, av arvingar till den avlidne (4 kap. 2 § äktenskaps-&lt;br&gt;balken). Ett godkännande innebär att äktenskapet anses ha bestått&lt;br&gt;alltsedan vigseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan en vigsel många gånger godkännas i efterhand på&lt;br&gt;grund av synnerliga skäl. En sådan situation är dock förenad med&lt;br&gt;svårigheter och oro för enskilda. Vidare kan det förhållandet att&lt;br&gt;vigseln inte är civilrättsligt giltig föra med sig problem av moralisk&lt;br&gt;eller religiös art för personer som har upptagit äktenskapligt samliv&lt;br&gt;i förlitan på att de genom vigseln blivit att betrakta som makar inte&lt;br&gt;bara i religiöst hänseende utan också rättsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör enligt min mening ändras så att det inte riskeras att&lt;br&gt;vigslar blir ogiltiga på det sätt som kunnat ske hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört i det föregående (avsnitt 2.1) är det i Sverige en&lt;br&gt;gammal princip att vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall vara möjlig. Sedan länge har också olika trossamfund medgetts&lt;br&gt;vigselrätt. De problem som jag har redovisat hör samman med denna&lt;br&gt;princip så till vida att de inte skulle ha uppkommit om inte vigselrätt&lt;br&gt;hade medgetts andra trossamfund än Svenska kyrkan. Enligt min&lt;br&gt;mening bör vi dock slå vakt om den angivna principen. De problem&lt;br&gt;som finns synes också i huvudsak kunna lösas genom att reglerna om&lt;br&gt;medgivande av vigselrätt och förordnande av vigselförrättare&lt;br&gt;utformas något annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang avser jag också att ta upp frågan om ärenden&lt;br&gt;angående vigselrätt kan handläggas av en myndighet i stället för, som&lt;br&gt;i dag, av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Vem skall besluta i frågor om vigselrätt för trossamfund?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kammarkollegiet, och inte som nu regeringen, skall&lt;br&gt;pröva frågor om vigselrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian&lt;br&gt;s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. En remissinstans anser att den&lt;br&gt;nuvarande ordningen bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Att delegera regeringsärenden har sedan Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;länge varit ett viktigt sätt att rationalisera regeringens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller både ärenden som regeringen avgör efter besvär och&lt;br&gt;ärenden som regeringen prövar som första och enda instans. Enligt&lt;br&gt;de riktlinjer som gäller för delegeringsarbetet bör regeringen befrias&lt;br&gt;från ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen&lt;br&gt;som politiskt organ (jfr prop. 1989/90:100 bil. 2 s. 49). Jag anser att&lt;br&gt;det därför bör övervägas om prövningen av frågor om vigselrätt för&lt;br&gt;andra trossamfund än Svenska kyrkan kan delegeras till en myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av redogörelsen i det föregående (avsnitt 2.2) har i&lt;br&gt;regeringens praxis, vilken får ses i belysning av tidigare förarbetsut-&lt;br&gt;talanden, utbildats fasta normer för bedömningen av frågor om&lt;br&gt;vigselrätt för trossamfund. En samlad bedömning görs av flera&lt;br&gt;omständigheter, såsom samfundets organisation och verksamhet,&lt;br&gt;antalet medlemmar i samfundet och samfundets vigselordning. Även&lt;br&gt;kvalifikationerna hos den eller dem som avses bli vigselförrättare&lt;br&gt;ingår i denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att utveckla längre fram (avsnitt 2.3.4) bör&lt;br&gt;väsentligen samma principer tillämpas även i fortsättningen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta finns det knappast fog för att anse att prövningen&lt;br&gt;av frågor om vigselrätt kräver ett ställningstagande av regeringen som&lt;br&gt;politiskt organ. En klar majoritet av remissinstanserna delar denna&lt;br&gt;ståndpunkt. Prövningen av ärenden om vigselrätt bör därför flyttas till&lt;br&gt;ett underordnat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att Kammarkollegiet skall pröva dessa&lt;br&gt;frågor. Majoriteten av remissinstanserna är positiva till det. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet uttalar för egen del att kollegiet är lämpat att handlägga&lt;br&gt;frågor om vigselrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) anser att&lt;br&gt;det bör övervägas om prövningen skall flyttas över till nämnden eller&lt;br&gt;om nämndens kompetens bör tas till vara på något annat sätt.&lt;br&gt;Nämnden, som består av företrädare för olika trossamfund och&lt;br&gt;församlingar, har till uppgift att fördela statsbidrag till andra trossam-&lt;br&gt;fund än Svenska kyrkan (se 1 och 2 §§ förordningen /1989:272/ med&lt;br&gt;instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund).&lt;br&gt;Sveriges frikyrkoråd och De fria kristna samfundens råd instämmer&lt;br&gt;i SST:s synpunkter. Det anmärks dock att det finns olika upp-&lt;br&gt;fattningar bland medlemssamfunden om SST:s roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser för min del - i likhet med de flesta remissinstanserna - att&lt;br&gt;Kammarkollegiet är den myndighet som är mest lämpad att pröva&lt;br&gt;frågor om vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan. SST&lt;br&gt;har dock kunskaper om olika trossamfund som bör tas till vara. Till&lt;br&gt;detta återkommer jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans ifrågasätter om det är nödvändigt att pröva frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett trossamfund skall anförtros vigselrätt. Det anförs att beslutet Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;om förordnande av vigselförrättare får anses innebära även ett&lt;br&gt;ställningstagande till frågan om samfundets vigselrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan om vigselrätt prövas skall det göras en samlad be-&lt;br&gt;dömning av flera omständigheter. Jag återkommer längre fram till&lt;br&gt;dessa (avsnitt 2.3.4). Vad som främst skall bedömas är samfundets&lt;br&gt;organisation och verksamhetens varaktighet. Denna prövning är av&lt;br&gt;särskilt slag och av grundläggande betydelse. Den bör, enligt min&lt;br&gt;mening, hållas åtskild från prövningen av enskilda vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund kan i vissa fall fråntas sin vigselrätt. Även denna&lt;br&gt;prövning bör anförtros åt Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Förordnande och entledigande av vigselförrättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut om förordnande av vigselförrättare skall&lt;br&gt;meddelas av Kammarkollegiet. De nuvarande behörighetsbevisen&lt;br&gt;skall avskaffas och behörigheten att viga inträda omedelbart&lt;br&gt;genom beslutet. Ett förordnande skall gälla tills vidare eller till en&lt;br&gt;viss angiven dag. Förordnande av vigselförrättare skall kunna åter-&lt;br&gt;kallas av Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian&lt;br&gt;s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. En remissinstans anser att vigselförrättare bör förordnas av&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler är präster och&lt;br&gt;andra befattningshavare i andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;behöriga att viga, om dels regeringen har medgett samfundet&lt;br&gt;vigselrätt och dels länsstyrelsen har utfärdat intyg om behörigheten.&lt;br&gt;En följd av att behörighetsbevis utfärdas är, förutom att vigselförrät-&lt;br&gt;taren blir behörig, att det hos olika länsstyrelser finns uppgifter om&lt;br&gt;vilka som är behöriga vigselförrättare. Enligt min mening är det, med&lt;br&gt;hänsyn till att det rör sig om myndighetsutövning, ställt utom tvivel&lt;br&gt;att uppgifter om behöriga vigselförrättare måste finnas hos någon&lt;br&gt;myndighet. I detta avseende fyller tydligen behörighetsbevisen en god&lt;br&gt;funktion. Samtidigt måste man konstatera att det faktum att behörig-&lt;br&gt;heten inträder först när behörighetsbevis har utfärdats är orsaken till&lt;br&gt;många av de olägenheter som jag tidigare har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har nämligen visat sig att ordningen med behörighetsbevis har&lt;br&gt;missuppfattats på många håll. Man har inte förstått att behörighets-&lt;br&gt;bevisen är en förutsättning för att vigselförrättaren skall vara behörig.&lt;br&gt;Vigslar har därför i flera fall förrättats av personer som väl varit&lt;br&gt;förordnade som vigselförrättare men som inte fått behörighetsbevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen kom till när äktenskapsbalken infördes.&lt;br&gt;Tidigare gällde att vigselförrättaren var behörig innan länsstyrelsen&lt;br&gt;hade utfärdat något intyg. Behörigheten fick visserligen inte utövas&lt;br&gt;dessförinnan, men om så skedde ansågs vigseln ändå giltig. Om&lt;br&gt;behörigheten gäller från förordnandet elimineras tydligen de nyss-&lt;br&gt;nämnda problemen. En ny ordning bör därför utformas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återgång till den ordning som gällde före äktenskapsbalken&lt;br&gt;skulle dock innebära att det inte kommer att finnas helt tillförlitliga&lt;br&gt;register över behöriga vigselförrättare hos någon myndighet. Som jag&lt;br&gt;tidigare har berört utser trossamfunden själva vigselförrättare i de&lt;br&gt;flesta fall. Det är visserligen möjligt att ålägga trossamfunden en&lt;br&gt;skyldighet att hos en myndighet anmäla vilka vigselförrättare som&lt;br&gt;förordnats, men man kan enligt min mening inte bortse från att&lt;br&gt;sådana uppgifter, t.ex. av förbiseende, kan försenas eller helt utebli.&lt;br&gt;Att införa en uppgiftsskyldighet med exempelvis vite som sanktion&lt;br&gt;gör ingen skillnad i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag har sagt leder till den slutsatsen att beslut om förordnande&lt;br&gt;av vigselförrättare bör fattas av en myndighet. Vigselförrättarens&lt;br&gt;behörighet bör, som jag redan sagt, inträda genast med beslutet.&lt;br&gt;Myndigheten får därigenom en aktuell förteckning över de personer&lt;br&gt;som är behöriga att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan uppkommer då om det finns anledning att behålla de&lt;br&gt;särskilda behörighetsbevis som länsstyrelserna i dag utfärdar.&lt;br&gt;Förutom att de medför behörighet för vigselförrättare och innehåller&lt;br&gt;vissa uppgifter om vigselförrättare torde behörighetsbevisen inte ha&lt;br&gt;någon annan funktion än att de gör det möjligt för vigselförrättaren&lt;br&gt;att styrka sin behörighet (jfr NJA II 1951 s. 315). I alla dessa&lt;br&gt;hänseenden kan behörighetsbevisen enligt den föreslagna ordningen&lt;br&gt;ersättas av det förordnande som myndigheten utfärdar. Särskilda&lt;br&gt;behörighetsbevis kan därför undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att Kammarkollegiet skall anförtros pröv-&lt;br&gt;ningen av vilka trossamfund som skall ha vigselrätt. Det ter sig då&lt;br&gt;naturligt att Kammarkollegiet också får besluta om förordnande och&lt;br&gt;entledigande av vigselförrättare. Detta är också promemorians&lt;br&gt;förslag. Det tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anser att vigselförrättare bör förordnas och&lt;br&gt;entledigas av länsstyrelserna eftersom dessa har god lokal- och&lt;br&gt;personkännedom och dessutom förordnar borgerliga vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna sysslar i dag med vigselärenden därigenom att de&lt;br&gt;förordnar borgerliga vigselförrättare och utfärdar behörighetsbevis för&lt;br&gt;vigselförrättare i andra trossamfund än Svenska kyrkan. Som jag nyss&lt;br&gt;har anfört bör behörighetsbevisen inte längre finnas kvar. Att ge&lt;br&gt;länsstyrelserna uppgiften att pröva frågor om förordnande och&lt;br&gt;entledigande av vigselförrättare skulle innebära en spridning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningen till ett stort antal myndigheter, vilka var för sig endast Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;undantagsvis skulle komma i kontakt med denna ärendetyp. En sådan&lt;br&gt;ordning skulle också innebära att uppgifter om behöriga vigselförrät-&lt;br&gt;tare inte skulle vara samlade vid en myndighet, vilket försvårar för&lt;br&gt;den som vill kontrollera om en viss vigselförrättare är behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats är att Kammarkollegiet bör besluta inte bara i frågor&lt;br&gt;om vigselrätt för trossamfund utan också i frågor om förordnande av&lt;br&gt;vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt bör Kammarkollegiet besluta i frågor som rör&lt;br&gt;återkallelse av ett förordnande att vara vigselförrättare. Härigenom&lt;br&gt;uppnås, även i fråga om behörighetens upphörande, att registret över&lt;br&gt;vigselförrättare kan hållas aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inte trossamfunden själva utan Kammarkollegiet beslutar om&lt;br&gt;återkallelse medför visserligen att en person under en kortare tid kan&lt;br&gt;vara behörig att viga, trots att hans samfund inte önskar det. Men&lt;br&gt;denna konsekvens, som får vägas mot fördelen av att det inte kan&lt;br&gt;råda någon tvekan om när behörigheten upphör, kan enligt min&lt;br&gt;mening accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är för hur lång tid behörigheten skall gälla. För&lt;br&gt;närvarande utformas förordnandena för vigselförrättare i regel så att&lt;br&gt;de gäller så länge vigselförrättaren har kvar sin befattning. Det kan&lt;br&gt;emellertid uppstå situationer där det inte är alldeles klart huruvida en&lt;br&gt;vigselförrättare har lämnat sin befattning eller inte. Även detta har&lt;br&gt;orsakat problem med vigslar som visat sig vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det vid varje givet tillfälle bör stå klart huruvida&lt;br&gt;behörighet att viga föreligger eller inte. Förordnanden att vara&lt;br&gt;vigselförrättare bör därför inte knytas till en viss händelse utan gälla&lt;br&gt;antingen tills vidare, dvs. intill dess att beslut meddelas om åter-&lt;br&gt;kallelse, eller också till en viss angiven dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga rör prövningen av vigselförrättarens lämplighet&lt;br&gt;för uppdraget. För närvarande gäller att denna uppgift i många fall&lt;br&gt;har anförtrotts samfundet. Huruvida en ändring i detta förhållande&lt;br&gt;bör göras måste bli beroende av om det finns sakliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det resonemang jag har fört i det föregående har utmynnat i att den&lt;br&gt;formella beslutanderätten bör flyttas från samfunden till Kammarkol-&lt;br&gt;legiet. Men det har inte framkommit något i detta ärende som ger&lt;br&gt;anledning att anse att de samfund som i dag utför kunskapspröv-&lt;br&gt;ningen av vigselförrättare inte skulle kunna göra detta även fram-&lt;br&gt;deles. Tvärtom är jag övertygad om att den nuvarande ordningen i&lt;br&gt;detta avseende från många aspekter är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört leder till slutsatsen att Kammarkollegiet bör&lt;br&gt;kunna uppdra åt vissa trossamfund att själva utföra prövningen av&lt;br&gt;tänkta vigselförrättare. Jag skall strax återkomma till frågan om vad&lt;br&gt;denna prövning bör innefatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som regeringen i dag har att i efterhand giltigförklara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ogiltig vigsel vid synnerliga skäl bör behållas (se 4 kap. 2 § Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;äktenskapsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Vilka krav bör ställas på trossamfunden resp, vigselför-&lt;br&gt;rättarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om medgivande av vigselrätt och för-&lt;br&gt;ordnande av vigselförrättare skall samlas i en ny lag. I lagen&lt;br&gt;anges dels vad som krävs av ett trossamfund för att det skall få&lt;br&gt;vigselrätt, dels vilka krav som ställs på vigselförrättare. Vidare&lt;br&gt;anges förutsättningarna för att vigselrätten resp, förordnandet&lt;br&gt;skall få återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt (se&lt;br&gt;promemorian s. 20 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några in-&lt;br&gt;vändningar mot förslaget. Några remissinstanser har haft synpunkter&lt;br&gt;på den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med den nya ordning som jag föreslår bör&lt;br&gt;reglerna om vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;samlas i en ny lag. I lagen bör det anges dels vad som krävs av ett&lt;br&gt;trossamfund för att det skall få vigselrätt, dels vilka krav som ställs&lt;br&gt;på vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att ett trossamfund skall medges vigselrätt bör&lt;br&gt;vara väsentligen desamma som enligt regeringens hittillsvarande&lt;br&gt;praxis (se avsnitt 2.2). I lagen bör därvid uttryckligen anges att&lt;br&gt;samfundet skall ha en varaktig verksamhet och en organisation som&lt;br&gt;gör att det kan antas att äktenskapsbalkens bestämmelser om vigsel&lt;br&gt;kommer att iakttas. Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa&lt;br&gt;tillämpningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan har varit inne på (se avsnitt 2.3.2) kan ett trossam-&lt;br&gt;fund i vissa fall fråntas sin vigselrätt. Förutsättningarna för det - som&lt;br&gt;bör anges i den nya lagen - bör liksom hittills vara att samfundet inte&lt;br&gt;längre uppfyller de krav som gäller för att få vigselrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör vidare anges vilka krav som skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att någon skall kunna förordnas till vigselförrättare.&lt;br&gt;Liksom hittills bör krävas att den som skall förordnas har de&lt;br&gt;kunskaper som behövs för att äktenskapsbalkens regler om vigsel&lt;br&gt;skall iakttas. Han måste också känna till de åtgärder som en vigsel-&lt;br&gt;förrättare i övrigt måste vidta i samband med vigseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt (se avsnitt 2.3.3) bör Kammarkollegiet&lt;br&gt;kunna återkalla ett förordnande att vara vigselförrättare när det finns&lt;br&gt;skäl för det. Grunderna för att en sådan återkallelse skall få ske bör&lt;br&gt;anges i lagen. Återkallelse bör kunna ske dels när det framkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den ifrågavarande vigselförrättaren inte längre uppfyller de Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;kunskapskrav som ställts upp i lagen, dels när vigselförrättaren&lt;br&gt;missköter sitt uppdrag, t.ex. genom att inte iaktta de bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har berört tidigare är det samfunden som bör få vigsel-&lt;br&gt;rätten. Det är också samfunden som avgör om man skall ansöka om&lt;br&gt;att en viss person skall utses till vigselförrättare. Systemet bygger&lt;br&gt;alltså på att den som utses till vigselförrättare har samfundets&lt;br&gt;förtroende. Det är då också logiskt att samfundet skall kunna få en&lt;br&gt;vigselförrättare entledigad utan vidare prövning av de skäl som&lt;br&gt;samfundet kan ha för en begäran om entledigande. Av lagen bör&lt;br&gt;därför framgå att Kammarkollegiet skall återkalla ett förordnande att&lt;br&gt;vara vigselförrättare, om det begärs av samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Bör Kammarkollegiets beslut i vigselärenden kunna&lt;br&gt;överklagas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kammarkollegiets beslut i vigselärenden skall inte&lt;br&gt;kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian&lt;br&gt;s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna godtar förslaget.&lt;br&gt;Tre remissinstanser anser dock att beslut i vigselärenden bör kunna&lt;br&gt;överklagas till regeringen. Två remissinstanser anser att det bör&lt;br&gt;finnas en möjlighet för Kammarkollegiet att i särskilt komplicerade&lt;br&gt;fall överlämna en fråga om vigselrätt till regeringen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kammarkollegiets prövning av vigselfrå-&lt;br&gt;gor har ofta stor betydelse för de berörda trossamfunden och för&lt;br&gt;enskilda personer. Prövningen kan också ibland innefatta besvärliga&lt;br&gt;bedömningar. Detta talar för att besluten skall kunna överklagas.&lt;br&gt;Ärendena är emellertid av ett sådant slag att den handläggande&lt;br&gt;myndigheten snabbt kommer att upparbeta en exklusiv kompetens. En&lt;br&gt;fast praxis är etablerad sedan länge och det finns enligt min mening&lt;br&gt;inte anledning att avvika från de principer som följts hittills.&lt;br&gt;Prövningen torde därför sällan bereda några svårigheter. I de fall där&lt;br&gt;nya omständigheter kan tillföras eller sökanden vill anföra nya&lt;br&gt;argument finns det möjlighet att ta upp frågan till ny prövning.&lt;br&gt;Samfundens möjligheter att inge förnyade ansökningar till prövnings-&lt;br&gt;myndigheten är i princip obegränsade. Därtill kommer att samfunden&lt;br&gt;enligt vad jag tidigare har anfört (avsnitt 2.3.4) bör ha rätt att efter&lt;br&gt;anmälan få en vigselförrättares behörighet återkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför, vid en samlad bedömning, att det får anses&lt;br&gt;tillräckligt att frågorna prövas i en instans. Ärendena är inte av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant slag att de avser enskildas civila rättigheter. Att Sverige är Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;bundet av Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna föranleder därför enligt&lt;br&gt;min mening inte någon annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det finns skäl att införa en ordning som innebär&lt;br&gt;att komplicerade ärenden kan överlämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna har till syfte att rationalisera verksamheten&lt;br&gt;och att minska antalet fall där en vigsel i efterhand kan visa sig vara&lt;br&gt;ogiltig. Ändringarna innebär att prövningen av ärenden om vigselrätt&lt;br&gt;för andra trossamfund än Svenska kyrkan och frågor om förordnande&lt;br&gt;av vigselförrättare skall skötas av Kammarkollegiet samt att regering-&lt;br&gt;ens och länsstyrelsernas befattning med ärendena upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna medför en minskning av arbetsbelastningen hos&lt;br&gt;regeringen och hos länsstyrelserna. Där frigörs alltså resurser. För&lt;br&gt;såväl regeringen som de enskilda länsstyrelserna torde dock, som&lt;br&gt;flera remissinstanser har framhållit, resursbesparingen vara av&lt;br&gt;marginell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet får ökade arbetsuppgifter. Frågan om finansiering-&lt;br&gt;en av detta får prövas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. En&lt;br&gt;lämplig tidpunkt är den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ansökningar om vigselrätt eller om förordnande av vigselförrät-&lt;br&gt;tare som har gjorts hos regeringen före den 1 juli 1993 men som inte&lt;br&gt;har fattats beslut om vid denna tidpunkt bör överlämnas till Kammar-&lt;br&gt;kollegiet för avgörande. För detta behövs inte några särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser (jfr prop. 1972:8 s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigselförrättare som har förordnats med tillämpning av nuvarande&lt;br&gt;regler är behöriga att viga först efter det att länsstyrelsen har utfärdat&lt;br&gt;ett behörighetsbevis. Med de föreslagna reglerna försvinner behörig-&lt;br&gt;hetsbevisen och behörigheten inträder direkt genom förordnandet.&lt;br&gt;Som föreslås i promemorian bör de nya reglerna gälla även i de fall&lt;br&gt;då ett förordnande har meddelats före ikraftträdandet. Det betyder att&lt;br&gt;den som är förordnad som vigselförrättare men för vilken behörig-&lt;br&gt;hetsbevis inte har utfärdats blir behörig genom att lagen träder i&lt;br&gt;kraft. Vidare betyder det att förordnandet kan upphöra endast efter&lt;br&gt;beslut av Kammarkollegiet, om det inte angetts i förordnandet att det&lt;br&gt;upphör en viss dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett praktiskt problem av övergångskaraktär är hur Kammarkollegiet Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;skall få kännedom om vilka personer som för närvarande är behöriga&lt;br&gt;att förrätta vigsel. Länsstyrelserna har uppgifter om de vigselförrätta-&lt;br&gt;re som enligt nuvarande regler är behöriga att förrätta vigsel. Har&lt;br&gt;vederbörande avlidit eller har hans befattning upphört efter den 1&lt;br&gt;januari 1988 är detta dock inte känt för länsstyrelsen. Självfallet har&lt;br&gt;länsstyrelsen inte heller kännedom om sådana vigselförrättare som är&lt;br&gt;förordnade men som inte anmälts till länsstyrelsen för utfärdande av&lt;br&gt;behörighetsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna bör självfallet överlämna de uppgifter de har om&lt;br&gt;vigselförrättare till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet bör också hos&lt;br&gt;de trossamfund som enligt nuvarande regler har rätt att förordna&lt;br&gt;vigselförrättare höra efter vilka personer som har förordnats till&lt;br&gt;vigselförrättare inom samfundet. Vidare bör Kammarkollegiet ta reda&lt;br&gt;på om något förordnande har återkallats eller om någon behörig&lt;br&gt;vigselförrättare har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de åtgärder som jag nu har beskrivit torde Kammarkollegiet&lt;br&gt;kunna få kompletta eller nära nog kompletta uppgifter om behöriga&lt;br&gt;vigselförrättare. Skall man få en garanti för att uppgifterna är&lt;br&gt;kompletta torde det behöva föreskrivas att de vigselförrättare som har&lt;br&gt;förordnats före lagens ikraftträdande behåller sin behörighet endast&lt;br&gt;om samfunden före en viss dag lämnar uppgifter om dem till&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Jag instämmer i promemorians ståndpunkt (s. 19)&lt;br&gt;att det inte är påkallat med en sådan övergångsregel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrättare är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan präst eller annan befattningshavare i ett annat trossamfund&lt;br&gt;som har förordnande enligt bestämmelserna i lagen (1993:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund ån Svenska kyrkan, Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om vilka som är behöriga att förrätta&lt;br&gt;vigsel. I punkt 2 har gjorts en ändring beträffande vigselförrättare i&lt;br&gt;andra trossamfund än Svenska kyrkan. Den nya lydelsen innehåller&lt;br&gt;en hänvisning till den nya lagen om rätt att förrätta vigsel inom andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan. I den lagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;tillstånd att förrätta vigsel för andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;och om förordnande av vigselförrättare i sådana samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om rätt att förrätta vigsel inom&lt;br&gt;andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat trossamfund än Svenska kyrkan kan ges tillstånd att förrätta&lt;br&gt;vigsel, om samfundets verksamhet är varaktig och samfundet har en&lt;br&gt;sådan organisation att det på goda grunder kan antas att äkten-&lt;br&gt;skapsbalkens bestämmelser om vigsel och därmed sammanhängande&lt;br&gt;åtgärder kommer att iakttas. Har tillstånd givits, får vigsel inom&lt;br&gt;samfundet förrättas av den som förordnats enligt 2 § att vara&lt;br&gt;vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt första stycket prövas av Kammarkollegiet&lt;br&gt;efter ansökan av samfundet. Ett tillstånd gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf kan andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;medges rätt att förrätta vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges som en första förutsättning att samfundet&lt;br&gt;skall ha en varaktig verksamhet. Om det är fråga om en samman-&lt;br&gt;slutning som vid en samlad bedömning kan antas vara av mera&lt;br&gt;tillfällig karaktär, skall vigselrätt alltså inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om verksamheten skall anses varaktig bör bedömas bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till den tid som den har pågått. I första hand bör därvid&lt;br&gt;beaktas den verksamhet som bedrivits i Sverige men även verksamhet&lt;br&gt;utomlands kan tillmätas viss betydelse. I kravet på varaktighet ligger&lt;br&gt;också att det skall kunna antas att verksamheten kommer att fortsätta&lt;br&gt;under lång tid. Vid denna bedömning kan samfundets storlek och om-&lt;br&gt;fattningen av dess verksamhet vara av betydelse men också dess&lt;br&gt;stabilitet i övrigt. En omständighet som ofta kan ge ledning är om&lt;br&gt;samfundet har beviljats statsbidrag för sin verksamhet av Samarbets-&lt;br&gt;nämnden för statsbidrag till trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra förutsättning för vigselrätt är att samfundet skall ha en&lt;br&gt;organisation som erbjuder tillräckliga garantier för att bestämmelserna&lt;br&gt;om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder iakttas. De bestäm-&lt;br&gt;melser som är aktuella är dels 4 kap. 2 § äktenskapsbalken om hur&lt;br&gt;en vigsel skall gå till, dels 4 kap. 5 - 8 §§ äktenskapsbalken om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordningen för vigseln, kontroll av hindersbevis och underrättelse till Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;skattemyndighet. I första hand är detta skyldigheter som åligger den&lt;br&gt;enskilda vigselförrättaren. Organisationen måste dock vara sådan att&lt;br&gt;även samfundet tar ett ansvar för att bestämmelserna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis som hittills har utbildats bör kunna ge ledning även&lt;br&gt;framdeles vid bedömningen av om förutsättningar för tillstånd att&lt;br&gt;förrätta vigsel föreligger. Denna praxis har redovisats i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att frågan om vigselrätt prövas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet efter ansökan av samfundet. Härav följer att samfundet&lt;br&gt;måste ha utsett någon eller några som är behöriga att företräda&lt;br&gt;samfundet. Inget sägs i lagen om vad ansökningen skall innehålla.&lt;br&gt;Självfallet bör dock samfundet redovisa sådant som är av betydelse&lt;br&gt;för Kammarkollegiets prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att förrätta vigsel skall gälla tills vidare. I 3 § första&lt;br&gt;stycket anges under vilka förutsättningar ett tillstånd att förrätta vigsel&lt;br&gt;skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet får, efter ansökan av ett trossamfund som har fått&lt;br&gt;tillstånd att förrätta vigsel, förordna en präst eller någon annan&lt;br&gt;befattningshavare inom samfundet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en person förordnas till vigselförrättare skall Kammarkollegiet&lt;br&gt;pröva att han har de kunskaper som behövs för uppdraget. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet får uppdra åt trossamfundet att utföra denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare gäller tills vidare, om det&lt;br&gt;inte har begränsats att gälla till en angiven dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om förordnande av vigselförrättare.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att endast den som har förordnats till vigselför-&lt;br&gt;rättare av Kammarkollegiet är behörig att förrätta vigsel. Enligt första&lt;br&gt;stycket kan ett sådant förordnande meddelas endast på begäran av&lt;br&gt;trossamfundet. Förordnandet bör utformas så att det namnger den&lt;br&gt;eller de befattningshavare som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vigselförrättare skall ha sådana kunskaper att äktenskapsbalkens&lt;br&gt;regler om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder kommer att&lt;br&gt;iakttas. Innan ett förordnande att vara vigselförrättare meddelas måste&lt;br&gt;det därför prövas om den föreslagne har sådana kunskaper. Det följer&lt;br&gt;av andra stycket. Vigselförrättaren måste ha kännedom om innehållet&lt;br&gt;i bestämmelserna i 4 kap. 2 och 5 - 8 §§ äktenskapsbalken. Av de&lt;br&gt;krav som enligt 1 § ställs på samfundet framgår att samfundet har ett&lt;br&gt;ansvar för att vigselförrättama får tillräckliga kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det redan av de handlingar som har fogats till&lt;br&gt;ansökan om förordnande av vigselförrättare framgå att den föreslagne&lt;br&gt;vigselförrättaren har de kunskaper som krävs för uppdraget. Om så&lt;br&gt;inte är fallet får Kammarkollegiet på annat sätt förvissa sig om att&lt;br&gt;han besitter erforderliga kunskaper, exempelvis genom ett personligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträffande. Ett annat sätt som har använts i regeringens Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;handläggning är att lagmannen vid en tingsrätt ombeds att vid ett&lt;br&gt;personligt sammanträffande förhöra sig om den föreslagne vigselför-&lt;br&gt;rättarens kunskaper och därefter avge ett skriftligt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen är avsedd att säkerställa att vigselförrättaren har&lt;br&gt;erforderliga kunskaper om gällande regler om vigslar. Någon&lt;br&gt;ytterligare prövning är inte avsedd att äga rum. Bedömningen av en&lt;br&gt;vigselförrättares kvalifikationer och lämplighet i övrigt får således&lt;br&gt;ankomma på trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har möjlighet att överlämna den kunskapsprövning&lt;br&gt;som annars ankommer på kollegiet till trossamfundet. Avsikten med&lt;br&gt;denna föreskrift är att vissa trossamfund, främst sådana som hittills&lt;br&gt;har haft rätt att förordna vigselförrättare, även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;kunna anförtros uppgiften att fullt ut pröva presumtiva vigselförrätta-&lt;br&gt;res lämplighet. Uppdraget till samfundet torde i regel kunna utformas&lt;br&gt;generellt, men det finns inget hinder mot att uppdraget begränsas till&lt;br&gt;ett enskilt fall om förhållandena så påkallar. Har Kammarkollegiet&lt;br&gt;uppdragit åt ett trossamfund att utföra kunskapsprövningen av&lt;br&gt;blivande vigselförrättare, får samfundets ansökan om förordnande av&lt;br&gt;en viss person anses innebära att samfundet konstaterat att veder-&lt;br&gt;börande besitter tillräckliga kunskaper. Ansökan kan då bifallas&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gällde tidigare inträder behörigheten att&lt;br&gt;viga omedelbart genom Kammarkollegiets tillståndsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare gäller enligt tredje stycket&lt;br&gt;som huvudregel tills vidare. Det betyder att vigselförrättaren är&lt;br&gt;behörig att viga intill dess att Kammarkollegiet meddelar beslut om&lt;br&gt;upphävande av förordnandet. I vissa fall kan det dock finnas skäl att&lt;br&gt;begränsa förordnandet. Ett skäl kan vara att det rör sig om en&lt;br&gt;pensionerad vigselförrättare som tillfälligtvis skall fylla en vakans.&lt;br&gt;Kammarkollegiet har då möjlighet att begränsa förordnandet att gälla&lt;br&gt;till en viss dag. Däremot får förordnandet inte utformas så att det&lt;br&gt;upphör när en viss händelse inträffar. Skälen för detta har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 2.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Kammarkollegiet finner att ett trossamfund som fått tillstånd att&lt;br&gt;förrätta vigsel inte längre uppfyller kraven enligt 1 §, skall Kammar-&lt;br&gt;kollegiet återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller en vigselförrättare inte längre kraven enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket eller missköter vigselförrättaren sin uppgift, skall Kammarkol-&lt;br&gt;legiet återkalla förordnandet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare skall återkallas av Kammar-&lt;br&gt;kollegiet, om samfundet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vigselförrättare avlider, skall samfundet snarast anmäla detta&lt;br&gt;till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om återkallelse av vigselrätt, om återkallelse av Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;förordnande för vigselförrättare och om åtgärder i anledning av&lt;br&gt;vigselförrättares död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett samfund inte längre uppfyller kraven enligt 1 § skall&lt;br&gt;Kammarkollegiet besluta att återkalla vigselrätten. Detta följer av&lt;br&gt;första stycket. En situation som kan göra ett sådant beslut aktuellt är&lt;br&gt;att ett trossamfund ändras organisatoriskt på ett sådant sätt att det inte&lt;br&gt;längre kan antas att äktenskapsbalkens bestämmelser om vigsel och&lt;br&gt;därmed sammanhängande åtgärder kommer att iakttas. En annan&lt;br&gt;situation kan vara att ett trossamfund helt eller delvis upphör med sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att Kammarkollegiet kan återkalla behörig-&lt;br&gt;heten för en vigselförrättare. Vigselförrättare kan förekomma endast&lt;br&gt;inom trossamfund som har vigselrätt. Om Kammarkollegiet återkallar&lt;br&gt;vigselrätten, skall också förordnanden av vigselförrättare återkallas.&lt;br&gt;Ett sådant beslut kan också bli aktuellt om det visar sig att vigselför-&lt;br&gt;rättaren inte har de kunskaper som enligt 2 § krävs för uppdraget.&lt;br&gt;Kammarkollegiet kan även återkalla förordnandet om kollegiet får&lt;br&gt;kännedom om att en vigselförrättare vid upprepade tillfallen har&lt;br&gt;åsidosatt äktenskapsbalkens bestämmelser, t.ex. genom att viga utan&lt;br&gt;föregående hindersprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i andra fall kan det finnas anledning att upphäva ett förord-&lt;br&gt;nande. Det vanligaste skälet torde vara att vigselförrättaren lämnar&lt;br&gt;den befattning som har föranlett att han blivit vigselförrättare. Det&lt;br&gt;kan också vara så att trossamfundet av andra skäl inte vill ha kvar en&lt;br&gt;viss person som vigselförrättare. Detta är frågor som samfundet har&lt;br&gt;att bestämma om. Enligt tredje stycket skall därför Kammarkollegiet&lt;br&gt;alltid upphäva ett förordnande att vara vigselförrättare, om trossam-&lt;br&gt;fundet begär detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla de fall då ett samfunds vigselrätt eller en vigselförrättares&lt;br&gt;förordnande återkallas, upphör tillståndet eller behörigheten omedel-&lt;br&gt;bart genom Kammarkollegiets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ordningsskäl föreskrivs i fjärde stycket att trossamfund snarast&lt;br&gt;skall anmäla till Kammarkollegiet när en vigselförrättare har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund som har fått tillstånd att förrätta vigsel skall hålla&lt;br&gt;Kammarkollegiet underrättat om vem som är behörig att företräda&lt;br&gt;samfundet samt om samfundets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förordnats till vigselförrättare skall hålla Kammarkol-&lt;br&gt;legiet underrättat om sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § syftar till att åstadkomma att Kammarkollegiet&lt;br&gt;skall ha tillgång till de uppgifter som kollegiet behöver för att snabbt&lt;br&gt;kunna kommunicera med ett trossamfund som har vigselrätt eller med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en vigselförrättare. Detta kan vara av betydelse bl.a. vid förändringar Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;i vigselrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild sanktion för den händelse att ett samfund eller en&lt;br&gt;vigselförrättare inte följer bestämmelserna i förevarande paragraf har&lt;br&gt;inte ställts upp. En återkommande misskötsamhet i detta avseende kan&lt;br&gt;naturligtvis läggas i den negativa vågskålen vid en bedömning av om&lt;br&gt;det finns skäl att återkalla vigselrätt eller förordnande som vigselför-&lt;br&gt;rättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Kammarkollegiet enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Kammarkollegiets beslut inte kan överklagas medför att beslut om&lt;br&gt;tillstånd att förrätta vigsel och förordnande av vigselförrättare gäller&lt;br&gt;omedelbart. Detsamma gäller beträffande beslut om återkallelse av&lt;br&gt;vigselrätten och om entledigande av vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet och som inte har upphört att gälla före den tidpunkten&lt;br&gt;gäller som om det hade meddelats med tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelsen skall tidigare meddelade förordnanden&lt;br&gt;att vara vigselförrättare gälla som om de hade meddelats med&lt;br&gt;tillämpning av den nya lagen. Den nya lagens regler om att en&lt;br&gt;förordnad vigselförrättare omedelbart blir behörig att viga får alltså&lt;br&gt;betydelse även beträffande vigselförrättare som förordnats av&lt;br&gt;regeringen eller utsetts av ett frikyrkosamfund enligt tidigare gällande&lt;br&gt;regler. En sådan vigselförrättare är följaktligen alltid behörig att viga&lt;br&gt;efter den nya lagens ikraftträdande, även om behörighetshandlingar&lt;br&gt;enligt tidigare regler inte har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också reglerna i den nya lagen om återkallelse av förordnande&lt;br&gt;kommer att gälla samtliga vigselförrättare, oavsett när de förordnats.&lt;br&gt;Det betyder till en början att det endast är Kammarkollegiet som kan&lt;br&gt;återkalla ett förordnande att vara vigselförrättare. Det betyder också&lt;br&gt;att förordnanden som inte har begränsats att gälla till en viss dag&lt;br&gt;kommer att gälla tills vidare, dvs. till dess att Kammarkollegiet&lt;br&gt;återkallar förordnandet eller vigselförrättaren avlider. Sådana&lt;br&gt;förordnanden som har meddelats före den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;och som innehåller att förordnandet gäller så länge vederbörande&lt;br&gt;kvarstår i sin befattning kommer alltså efter den nya lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande att gälla tills vidare. Men har ett sådant förordnande enligt&lt;br&gt;sin lydelse upphört före ikraftträdandet skall det naturligtvis alltjämt&lt;br&gt;anses ha upphört när den nya lagen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det sägs uttryckligen gäller naturligtvis ett tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande om vigselrätt för ett samfund även efter det att den nya Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft. Den nya lagens regler om återkallelse av&lt;br&gt;vigselrätt gäller även beträffande sådana äldre medgivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Följdändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föranleder att förordningen (1951:703) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser ang. vigselförrättare inom annat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan och förordningen (1987:1017) om vigselförrättare i&lt;br&gt;annat trossamfund än Svenska kyrkan bör upphävas. Det får an-&lt;br&gt;komma på regeringen att vidta dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av departementspromemorian Behörighet att Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan Bilaga 1&lt;br&gt;m.m. (Ds 1992:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria föreslås ändringar i de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan. Bl.a. föreslås att&lt;br&gt;Kammarkollegiet skall pröva frågan om vigselrätt för sådana&lt;br&gt;trossamfund. Vidare föreslås att det alltid skall ankomma på en&lt;br&gt;myndighet att förordna resp, entlediga vigselförrättare inom ett sådant&lt;br&gt;samfund som har fått vigselrätt och att denna myndighet skall vara&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Det föreslås vidare att Kammarkollegiets beslut i&lt;br&gt;sådana frågor inte skall kunna överklagas. Ytterligare en nyhet är att&lt;br&gt;de nuvarande behörighetsbevisen för vigselförrättare föreslås&lt;br&gt;avskaffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präst eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare i annat trossamfund,&lt;br&gt;om regeringen har medgett sam-&lt;br&gt;fundet vigselrätt och länsstyrel-&lt;br&gt;sen har utfärdat intyg om präst-&lt;br&gt;ens eller befattningshavarens&lt;br&gt;behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präst eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare i annat trossamfund&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:000) om rätt att förrätta&lt;br&gt;vigsel inom andra trossamfund&lt;br&gt;än svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Andra trossamfund än Svenska kyrkan kan medges rätt att&lt;br&gt;förrätta vigsel inom samfundet. En förutsättning är att samfundet har&lt;br&gt;en sådan organisation att det måste antas att äktenskapsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder&lt;br&gt;kommer att iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om medgivande av vigselrätt prövas av Kammarkollegiet&lt;br&gt;efter ansökan av samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande av vigselrätt gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kammarkollegiet får efter ansökan av ett trossamfund som har&lt;br&gt;medgetts vigselrätt förordna en präst eller någon annan befattningsha-&lt;br&gt;vare inom samfundet att förrätta vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare gäller tills vidare, om det&lt;br&gt;inte har begränsats att gälla till en angiven dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en person förordnas som vigselförrättare, skall Kammarkolle-&lt;br&gt;giet pröva att denne har de kunskaper som erfordras för uppdraget.&lt;br&gt;Kammarkollgiet får dock uppdra åt trossamfundet att utföra denna&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Föreligger inte längre förutsättningarna för ett lämnat medgivan-&lt;br&gt;de av vigselrätt eller ett förordnande av vigselförrättare, skall Kam-&lt;br&gt;markollegiet upphäva detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare skall alltid upphävas av&lt;br&gt;Kammarkollegiet, om samfundet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vigselförrättare avlider, skall trossamfundet snarast anmäla&lt;br&gt;detta till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett trossamfund som har medgivits vigselrätt skall hålla&lt;br&gt;Kammarkollegiet underrättat om vem som är behörig att företräda&lt;br&gt;samfundet samt om samfundets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förordnats som vigselförrättare skall hålla Kammarkol-&lt;br&gt;legiet underrättat om sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av Kammarkollegiet enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare som har meddelats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande gäller som om det hade meddelats med tillämp-&lt;br&gt;ning av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;promemorian Behörighet att förrätta vigsel inom andra Bilaga 3&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan m.m. (Ds 1992:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Göta hovrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå tingsrätt, Riksskatteverket, Statens invandrarverk, Kammarkol-&lt;br&gt;legiet, länsstyrelserna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Malmö län och Uppsala län samt Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, De fria kristna&lt;br&gt;samfundens råd / Samråd, Sveriges frikyrkoråd och Pingstförsam-&lt;br&gt;lingarnas vigselnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagradsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präst eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare i ett annat trossam-&lt;br&gt;fund, om regeringen har medgett&lt;br&gt;samfundet vigselrätt och länssty-&lt;br&gt;relsen har utfärdat ett intyg om&lt;br&gt;prästens eller befattningshava-&lt;br&gt;rens behörighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att vara vigselförrätta-&lt;br&gt;re är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. präst i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. präst eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavare i andra trossamfund&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:000) om rätt att förrätta&lt;br&gt;vigsel inom andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagfaren domare i tingsrätt,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som länsstyrelsen har&lt;br&gt;förordnat till vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Andra trossamfund än Svenska kyrkan kan ges tillstånd att&lt;br&gt;förrätta vigsel, om samfundets verksamhet är varaktig och samfundet&lt;br&gt;har en sådan organisation att det måste antas att äktenskapsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder&lt;br&gt;kommer att iakttas. Har tillstånd givits, får vigsel inom samfundet&lt;br&gt;förrättas endast av någon som efter ansökan av samfundet förordnats&lt;br&gt;enligt 2 § att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd att förrätta vigsel prövas av Kammarkollegiet&lt;br&gt;efter ansökan av samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att förrätta vigsel gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kammarkollegiet får, efter ansökan av ett trossamfund som har&lt;br&gt;fått tillstånd att förrätta vigsel, förordna en präst eller någon annan&lt;br&gt;befattningshavare inom samfundet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare gäller tills vidare, om det&lt;br&gt;inte har begränsats att gälla till en angiven dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en person förordnas till vigselförrättare skall Kammarkollegiet&lt;br&gt;pröva att han har de kunskaper som behövs för uppdraget. Kammar-&lt;br&gt;kollegiet får uppdra åt trossamfundet att utföra denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om Kammarkollegiet finner att ett trossamfund som fått tillstånd&lt;br&gt;att förrätta vigsel inte längre uppfyller kraven enligt 1 §, skall&lt;br&gt;Kammarkollegiet återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller en vigselförrättare inte längre kraven enligt 2 § tredje&lt;br&gt;stycket eller missköter vigselförrättaren sin uppgift, skall Kammar-&lt;br&gt;kollegiet återkalla förordnandet att vara vigselförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare skall alltid återkallas av&lt;br&gt;Kammarkollegiet, om samfundet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en vigselförrättare avlider, skall samfundet snarast anmäla detta&lt;br&gt;till Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett trossamfund som har fått tillstånd att förrätta vigsel skall&lt;br&gt;hålla Kammarkollegiet underrättat om vem som är behörig att&lt;br&gt;företräda samfundet samt om samfundets postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förordnats till vigselförrättare skall hålla Kammarkol-&lt;br&gt;legiet underrättat om sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av Kammarkollegiet enligt denna lag får inte överklagas. Prop. 1992/93:211&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande att vara vigselförrättare som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet och som inte har upphört att gälla före den tidpunkten&lt;br&gt;gäller som om det hade meddelats med tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-02-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande-, justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gudrun&lt;br&gt;Antemar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition ...................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll............... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 februari 1993 ........................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering....................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Bakgrund ........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Nuvarande ordning .................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Överväganden ..................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Behov av ändringar .............. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Vem skall besluta i frågor om vigselrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för trossamfund? ................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Förordnande och entledigande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vigselförrättare ................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Vilka krav bör ställas på trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resp, vigselförrättama?............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Bör Kammarkollegiets beslut i vigsel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden kunna överklagas? ......... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Kostnader ........................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag..................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&amp;nbsp;äktenskapsbalken .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om rätt att förrätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Följdändringar...................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ........................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .............................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian .......... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Promemorians lagförslag ............... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna......... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 16 februari 1993 .................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43236, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU42</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:42:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03211</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:42:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03211</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__211.pdf</filnamn>
<filstorlek>1164369</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B178E2C9-7349-494D-B8DE-78FDE1308837</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU42</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>