<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2357465</hangar_id>
 <dok_id>GG0321</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-09-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:07:30</publicerad>
 <titel>1992/93:21</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:21&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0321/prop_199293__21-1.png" style="width:41pt;height:33pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;om det svenska el säkerhetsarbetet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0321/prop_199293__21-2.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1992/93:21&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 24 september 1992 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per V&amp;amp;sterberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas förslag rörande omfattning, organisation och&lt;br&gt;finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag presenteras bl.a. om marknadskontroll av elektrisk materiel, ut-&lt;br&gt;färdande och kontroll av behörighet att utföra elektriska installationer,&lt;br&gt;registrering och kontrollbesiktning av elektriska anläggningar samt rörande&lt;br&gt;Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bl.a. effektivisera och stärka elsäkerhetsarbetets ställning såväl i&lt;br&gt;nationella som i internationella sammanhang föreslås elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;organiseras i formen av ett eget verk. Verket föreslås starta sin verksamhet&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Hömlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om det svenska elsäkerhetsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i februari 1991 att tillkalla en särskild utredare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; för&lt;br&gt;att göra en översyn av det svenska elsäkerhetsarbetets framtida omfattning&lt;br&gt;och organisation (dir. 1991:10). Utredningen, som antog namnet Elsäker-&lt;br&gt;hetsutredningen redovisade i slutet av år 1991 sitt uppdrag i betänkandet&lt;br&gt;ELSU 91 Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det&lt;br&gt;svenska elsäkerhetsarbetet (SOU 1991:94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning och en sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena över betänkandet av Elsäkerhetsutredningen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 1. Som underlag för mina ställnings-&lt;br&gt;taganden ligger vidare inkomna skrivelser från bl.a. organisationer och&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredarens uppdrag ingick också att utarbeta förslag till hur den nuvar-&lt;br&gt;ande skadeståndsregleringen i ellagen borde kompletteras med bestämmel-&lt;br&gt;ser om produktansvar för att åstadkomma harmonisering med EG-direkti-&lt;br&gt;vet. Skadeståndsfrågan har efter förslag i prop. 1991/92:135 om produk-&lt;br&gt;tansvar för skador orsakade av elektrisk ström föranlett ändringar i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;br&gt;(bet. 1991/92:NU31, rskr. 1991/92:287, SFS 1992:668). Vad gäller utreda-&lt;br&gt;rens förslag till minskat statligt ägande i SEMKO vill jag hänvisa till rege-&lt;br&gt;ringens prop. 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, i vilken&lt;br&gt;SEMKO medtagits bland 35 företag där regeringen föreslår minskat statligt&lt;br&gt;ägande. Utredarens förslag i denna del har således behandlats. Jag åter-&lt;br&gt;kommer nu till övriga delar i betänkandet från Elsäkerhetsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utgångspunkter för elsäkerhetsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för det svenska elsäkerhetsarbetet är att förebygga&lt;br&gt;skada på person och egendom orsakad av elektrisk ström. Elsäkerhets-&lt;br&gt;arbetet bedrivs genom att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god&lt;br&gt;säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel. Detta&lt;br&gt;gäller såväl produktion som distribution och användning av elektricitet.&lt;br&gt;Säkerhetsnivån avser risker för direkta skador av elektrisk ström och&lt;br&gt;bränder orsakade av el men gäller även andra skador när de orsakas av&lt;br&gt;elektriskt fel t.ex. mekaniska skador, bränn- och strålskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentliga delar i elsäkerhetsarbetet är arbete med föreskrifter för el-&lt;br&gt;säkerhet där nödvändiga villkor fastställs för att skydda liv, hälsa, miljö&lt;br&gt;och ekonomiska värden. Även internationellt arbete såväl rörande&lt;br&gt;föreskrifter som säkerhetsstandardisering utgör betydelsefulla delar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Civilingenjören Hans Aronsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elsäkerhetsarbetet. Vad beträffar tillsynsverksamheten inriktas denna mot&lt;br&gt;att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och användare av&lt;br&gt;elektriska anläggningar och elektrisk materiel uppfyller elsäkerhetsföre-&lt;br&gt;skriftema. Marknadskontrollen bidrar till att tillverkare och importörer&lt;br&gt;marknadsför säker elmateriel samt i de fall ej säker elmateriel kommer ut&lt;br&gt;på marknaden vidtar åtgärder för att begränsa riskerna. Behörighetssyste-&lt;br&gt;met bidrar till att säkerställa att elinstallationer utförs enligt gällande säker-&lt;br&gt;hetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1983 - 1989 har i genomsnitt 262 elolycksfall och 11 eldöds-&lt;br&gt;fall per år inträffat i Sverige. Därutöver har 6 dödsfall per år inträffat&lt;br&gt;på grund av elbränder. Kostnaderna för elbränder är av storleksordningen&lt;br&gt;500 miljoner kronor per år. Därutöver har samhället kostnader för person-&lt;br&gt;skador i form av vård, förlorad arbetsförmåga osv. Till detta måste också&lt;br&gt;läggas en ej ekonomiskt kvantifierbar post i form av lidande och tragedier&lt;br&gt;som ofta blir följden av olycksfall och bränder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primär skada på person till följd av el förorsakas vanligen av ström-&lt;br&gt;genomgång, (elektrisk chock) eller av ljusbåge, som medför brännskador.&lt;br&gt;Sekundära skador kan uppstå till följd av brand med elektrisk felorsak eller&lt;br&gt;till följd av mekanisk skada, där elektricitet är den primära felkällan. Som&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas felaktig funktion hos en maskin på grund av&lt;br&gt;elektriskt fel och fall från t.ex. ledningsstolpe efter elchock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska fel kan även ge upphov till driftstörningar. Förutom ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenser för samhället, bland annat i den tillverkande industrin,&lt;br&gt;kan dessa medföra risk för sekundära personskador eller olägenheter ge-&lt;br&gt;nom att elberoende värmesystem upphör att fungera, människor fastnar i&lt;br&gt;hissar, operationer inte kan genomföras på sjukhus osv. Driftavbrott kan&lt;br&gt;även medföra andra risker, exempelvis brand eller andra skador om kyl-&lt;br&gt;systemet i en process upphör att fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsoiganisationen för elsäkerhet är uppbyggd med stöd av lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;br&gt;den s.k. ellagen. Lagen ändrades år 1988 för att skapa nödvändiga förut-&lt;br&gt;sättningar för den nya kontrollordning för elektrisk materiel som infördes&lt;br&gt;den 1 januari 1990 (prop. 1987/88:82, bet. 1987/88:NU30, rskr. 1987/&lt;br&gt;88:219, SFS 1988:218). Ellagen bemyndigar regeringen eller den som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som är påkallade från&lt;br&gt;elsäkerhetssynpunkt. Regeringen har i starkströmsförordningen (1957:601),&lt;br&gt;förordningen om elektrisk materiel (1989:420) och i elinstallatörsförord-&lt;br&gt;ningen (1990:806) delegerat uppgifter att meddela föreskrifter från elsäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt till elsäkerhetsmyndigheten (Närings-och teknikutveckling-&lt;br&gt;sverket, NUTEK). Myndighetstillsyn över starkströmsanläggningar vilar på&lt;br&gt;elsäkerhetsmyndigheten och under myndighetens överinseende och ledning&lt;br&gt;Statens elektriska inspektion. Enligt elmaterielförordningen är NUTEK&lt;br&gt;även tillsynsmyndighet för elektrisk materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är ansvarig myndighet rörande säkerheten för person- och egen-&lt;br&gt;domsskador vid produktion, distribution och användning av elektrisk kraft.&lt;br&gt;Verket utfärdar erforderliga säkerhetsföreskrifter och utövar även viss&lt;br&gt;tillsyn av att föreskrifterna efterlevs (för järnvägar m.m.). Den regionala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetstillsynen utövas av Statens elektriska inspektion. Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket är chefsmyndighet för inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s och inspektionens ansvar gäller elsäkerheten i all verksamhet,&lt;br&gt;såväl i bostäder, lokaler, fritidsanläggningar m.m. som på arbetsplatser.&lt;br&gt;Verksamheten bedrivs i samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesins-&lt;br&gt;pektionen, Konsumentverket m.fl. myndigheter och med näringslivs- och&lt;br&gt;arbetstagaroiganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av NUTEK och Statens elektriska inspektion har även andra&lt;br&gt;grupper ansvar för att elanläggningar och elutrustning konstrueras och&lt;br&gt;sköts så att föreskrivna säkerhetskrav uppfylls. Detta gäller bl. a. anlägg-&lt;br&gt;ningsägare, elinstallatörer, eldistributörer, besiktningsmän och konstruk-&lt;br&gt;törer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög svensk elsäkerhetsnivå är ett resultat av många berörda aktörers&lt;br&gt;arbete, deras säkerhetsmedvetande och skadeförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170 (bil. 11 s.5) om det europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet behandlades bl.a. varors fria rörlighet, tekniska&lt;br&gt;föreskrifter m.m. Jag anförde då att jag avsåg att under året återkomma&lt;br&gt;med förslag om hur det svenska elsäkerhetsarbetet skall utformas,&lt;br&gt;organiseras och finansieras för att upprätthålla en hög och med övriga&lt;br&gt;EES-länder samordnad säkerhetsnivå. Jag anförde vidare att i samband&lt;br&gt;därmed bör den exakta tidpunkten för svensk anpassning till lågspännings-&lt;br&gt;direktivet (LVD) avgöras. I EES-avtalet har Sverige fått rätt att avvakta&lt;br&gt;med anpassningen till lågspänningsdirektivet till den 1 januari 1994. Jag&lt;br&gt;återkommer nu till dessa frågor i samband med mina förslag om det&lt;br&gt;svenska elsäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kontroll av elektrisk materiel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Den nuvarande kontrollordningen för elek-&lt;br&gt;trisk materiel anpassas den 1 juli 1993 till EG:s lågspänningsdirektiv.&lt;br&gt;Detta sker genom att kvarvarande krav på statligt förhandsgod-&lt;br&gt;kännande för viss materiel liksom den statliga registreringen av elekt-&lt;br&gt;risk materiel med anknytande avgift slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadskontrollen av elektrisk materiel genom elsäkerhetsmyn-&lt;br&gt;dighetens försorg behålls. Finansieringen av denna behandlas i av-&lt;br&gt;snitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredaren tar upp marknadskontrollen. Han avser att&lt;br&gt;marknadskontrollen av elektriskt materiel genom myndighetens försorg&lt;br&gt;bibehålls och att den huvudsakligen bör bedrivas i projektform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vad utredaren anfört bemöts i huvudsak positivt&lt;br&gt;eller lämnas utan erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Inom EG gäller beträffande elektrisk&lt;br&gt;materiel det s.k. lågspänningsdirektivet, LVD, från år 1973, (73/23/EEG).&lt;br&gt;Detta innehåller vissa gemensamma bestämmelser i fråga om all elektrisk&lt;br&gt;materiel som är konstruerad för användning vid en spänning mellan 50 och&lt;br&gt;1 000 volt växelström. Direktivet täcker i stort sett konsumentprodukter&lt;br&gt;och materiel konstruerad för att användas inom dessa spänningsgränser,&lt;br&gt;dvs. hushållsapparater, handverktyg, belysningsmateriel, elektriska led-&lt;br&gt;ningar, kablar samt viss installationsmateriel. Direktivet gäller alla säker-&lt;br&gt;hetsaspekter för denna utrustning inkl, skydd mot mekaniska risker. Direk-&lt;br&gt;tivet omfattas av EES-avtalet (Bilaga n X. Elektrisk materiel nr 1). Enligt&lt;br&gt;avtalet skall Sverige, Finland och Island ha anpassat sig till LVD senast&lt;br&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken har beträffande elektrisk materiel skett en långtgående har-&lt;br&gt;monisering av produktkraven. Samma regler gäller i stort sett i Sverige&lt;br&gt;och övriga EFTA-länder som i EG. Harmoniseringen har skett inom ra-&lt;br&gt;men för standardiseringsverksamheten på området, framför allt spelar det&lt;br&gt;internationella standardiseringsorganet IEC och det europeiska CENELEC&lt;br&gt;en viktig roll. De svenska föreskrifterna om provning av elektrisk materiel&lt;br&gt;anknyter i mycket stor utsträckning till standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige beslutade riksdagen våren 1988 om en ny kontrollordning för&lt;br&gt;elektrisk materiel, m.m. (prop. 1987/88:82, bet. 1987/88:NU 30,rskr.&lt;br&gt;1987/88:219). Enligt beslutet öppnades möjlighet för tillverkare och im-&lt;br&gt;portör att - som alternativ till SEMKO-kontroll med åtföljande S-märkning&lt;br&gt;- utföra motsvarande kontroll vid vissa andra med SEMKO samarbetande&lt;br&gt;provningsinstitutioner eller att själva utföra denna kontroll, som i så fall&lt;br&gt;övervakas av SEMKO. Kravet på typgodkännande av SEMKO (S-märk-&lt;br&gt;ning) ersattes med ett krav på registrering före marknadstillträdet. Beträf-&lt;br&gt;fande vissa produkter behölls kravet på förhandsgodkännande. Den därmed&lt;br&gt;etablerade ordningen innebar en anpassning till LVD i väsentliga avseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fullständiga anpassning till LVD som EES-avtalet nu kräver innebär&lt;br&gt;att all statlig förhandsprövning och registrering som förutsättning för mar-&lt;br&gt;knadsföring upphör. Enligt LVD är certifiering av fristående organ frivil-&lt;br&gt;lig, men en stor del av produkterna är ändå certifierade och märkta med&lt;br&gt;certifieringsorganets märke. För att tillgodose behovet av ömsesidigt god-&lt;br&gt;tagande av sådana märken har LVD en ordning där länderna anmäler&lt;br&gt;organ vars certifikat och märken får vissa rättsverkningar enligt direktivet.&lt;br&gt;EG-kommissionen har föreslagit att LVD kompletteras med bestämmelser&lt;br&gt;om märkning med det s.k. EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska kontrollorganet SEMKO har ingått en rad överenskommel-&lt;br&gt;ser som syftar till att förenkla provningsprocedurema (se prop. 1986/&lt;br&gt;87:82, s.15). Någon funktion enligt LVD har dock SEMKO och dess S-&lt;br&gt;märke inte kunnat få innan direktivet tillämpas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska uppskovet med anpassningen till LVD enligt EES-avtalet&lt;br&gt;var föranlett av praktiska svårigheter i samband med byte av kontrollord-&lt;br&gt;ning. Enligt min bedömning bör dock detta byte kunna ske redan den 1&lt;br&gt;juli 1993. Min avsikt är därför att föreslå regeringen att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redogörelse för EG:s syn på bedömning av överensstämmelse, var-&lt;br&gt;med avses det förfarande varmed man styrker att en produkt uppfyller&lt;br&gt;ställda krav, finns i EES-propostitionen (bil. 11, s.39ff). Därav framgår&lt;br&gt;(s. 57f) att en aktiv kontroll av de produkter som finns på marknaden&lt;br&gt;utgör en viktig beståndsdel. Övervakningen syftar till att kontrollera att&lt;br&gt;tillverkare/importörer följer direktivens bestämmelser med avseende på&lt;br&gt;produkter, kontrollförfaranden och märkning. Marknadskontrollen, som&lt;br&gt;inte får förväxlas med kontroll före marknadsintroduktionen, är en uppgift&lt;br&gt;för säkerhetsmyndighetema i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av EES-propositionen kommer frågan om utformning och&lt;br&gt;finansiering av marknadskontroll mot bakgrund av EES-samarbetets krav&lt;br&gt;att närmare utredas. Jag avser att ge Styrelsen för teknisk ackreditering i&lt;br&gt;uppdrag att skyndsamt utreda denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sker en viss marknadskontroll av elektrisk materiel inom&lt;br&gt;ramen för kontrolloidningen (se prop 1987/88:82, s.20f). Denna ordning&lt;br&gt;bör som utredaren har angett behållas. En särskild fråga gäller finansie-&lt;br&gt;ringen, där en ny lösning måste finnas då registreringsavgiften upphör. Jag&lt;br&gt;återkommer till detta i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Behörighet att utföra elektriska installationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Den nuvarande ordningen för utfärdande och&lt;br&gt;kontroll av behörighet att utföra elektriska installationer bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av den godkännande myndigheten bör ske så att den&lt;br&gt;motsvarar de krav som ställs på sådant certifierande organ som ställs&lt;br&gt;i Europanormen EN 45013.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredarens förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget bemöts i huvudsak positivt eller lämnas&lt;br&gt;utan erinran av nästan alla remissinstanserna. Kraftverksföreningen fram-&lt;br&gt;håller dock att vid en översyn av nu gällande förordningar med en inrikt-&lt;br&gt;ning på avreglering bör man också pröva frågan om den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen med behörighet utfärdad av statlig myndighet kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Det svenska behörighetsbegreppet&lt;br&gt;innebär dels rätten att fatta vissa beslut eller att utföra visst arbete, dels&lt;br&gt;skyldigheten att uppvisa och vidmakthålla särskild kompetens för arbets-&lt;br&gt;uppgiften. Behörighet utfärdas av den statliga elsäkerhetsmyndigheten.&lt;br&gt;Erfarenheter från de senaste åren visar att svåra olycksfall och dödsolyckor&lt;br&gt;ofta har sin grund i felaktigt gjorda installationer, i många fall utförda av&lt;br&gt;personer utan kompetens inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slopande av den nuvarande behörighetsordningen skulle för allmän-&lt;br&gt;heten kunna framstå som en signal om att det inte krävs fackkompetens för&lt;br&gt;att göra installationsarbeten. Flera av de dödsolyckor som inträffat utgör&lt;br&gt;exempel på de risker för olyckor som uppkommer som en följd av att icke&lt;br&gt;behöriga gör installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetsföreskrifter av samma slag som i Sverige förekommer också&lt;br&gt;i de övriga nordiska länderna. I en särskild kommitté (Nordiska kommittén&lt;br&gt;för samordning av elektriska säkerhetsfrågor, NSS) pågår ett arbete som&lt;br&gt;syftar till en samordning av de nordiska behörighetsreglerna. Det skulle&lt;br&gt;bland annat kunna göra det möjligt att få ett nordiskt kompetensbevis som&lt;br&gt;medger att en elinstallatör kan utföra arbeten i lågspänningsområdet i&lt;br&gt;samtliga nordiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa utanför Norden är situationen olika mellan länderna. Vanligen&lt;br&gt;gör distributören av elektrisk energi kontroll av att anläggningarna är&lt;br&gt;utförda enligt gällande bestämmelser t.ex. föreskrifter och standarder.&lt;br&gt;Behörighetsregler saknas helt i vissa länder, t.ex. Storbritannien, där&lt;br&gt;övervakningen av dem som utför installationsarbete och deras yrkeskun-&lt;br&gt;nande helt vilar på installationsföretagen själva. I och med skapandet av&lt;br&gt;den inre marknaden inom EG anser man på många håll i Europa att även&lt;br&gt;installationsföretag bör få rätt att utföra arbete i andra länder än det egna.&lt;br&gt;Förutsättningen är dock att arbetet utförs på det sätt som är godtaget i det&lt;br&gt;enskilda landet. Något EG-direktiv som tar ställning för hur säkra elekt-&lt;br&gt;riska installationer skall utföras finns ännu inte. Enligt min mening bör&lt;br&gt;därför den nuvarande svenska ordningen för utfärdande och kontroll av&lt;br&gt;behörighet att utföra elektriska installationer bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På certifieringsorgan för certifiering av personer ställs vissa krav enligt&lt;br&gt;Europanormen EN 45 013. Bland annat skall den enhet som utfärdar god-&lt;br&gt;kännandet av installatörer vara separerad från den enhet som har föreskri-&lt;br&gt;vande uppgifter för behörighetsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av den svenska godkännande elsäkerhetsmyndigheten bör&lt;br&gt;därför ske så att den motsvarar de krav som ställs på sådant certifierande&lt;br&gt;organ enligt Europanormen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Registrering och kontrollbesiktning av&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Den nuvarande ordningen för registrering&lt;br&gt;och kontrollbesiktning av elektriska anläggningar bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredaren föreslår att vissa elektriska anläggningar blir före-&lt;br&gt;mål för obligatorisk registrering. Registreringsplikten föreslås åvila anlägg-&lt;br&gt;ningens ägare eller brukare om den senare genom avtal övertagit ansvaret&lt;br&gt;för anläggningen. Utredaren föreslår vidare att registrerade anläggningar&lt;br&gt;skall vara föremål för särskild obligatorisk kontrollbesiktning vart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje år. För vissa större eller farligare anläggningar kan elsäkerhets-&lt;br&gt;myndigheten föreskriva annan besiktningsfrekvens. Myndigheten kan även&lt;br&gt;medge längre intervall än tre år om anläggningens karaktär ger anledning&lt;br&gt;till detta. För registrerade anläggningar skall betalas en särskild årlig&lt;br&gt;registreringsavgift. Den myndighet som certifierar besiktningsförrättare&lt;br&gt;anpassas så att den motsvarar de krav som ställs på sådant certifierande&lt;br&gt;organ i Europanormen EN 45 013.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredarens förslag rörande registrering och kon-&lt;br&gt;trollbesiktning av vissa elektriska anläggningar får ett blandat mottagande&lt;br&gt;av remissinstanserna. Av de remissinstanser som yttrat sig i denna del be-&lt;br&gt;möter ett antal förslaget positivt, (bl.a. Närings- och teknikutvecklingsver-&lt;br&gt;ket, Statens elektriska inspektion, Svenska Brandförsvarsföreningens Elekt-&lt;br&gt;riska Nämnd (EN) och SEMKO) medan ungefär lika många av remissin-&lt;br&gt;stanserna är kritiska och framför synpunkter mot förslaget (bl.a. Stats-&lt;br&gt;kontoret, Kraftverksföreningen, Riksförbundet Energileverantörema och&lt;br&gt;Sydkraft).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Redan i inledningen av industrins&lt;br&gt;elektrifiering och utbredningen av elektricitetens användning i samhället i&lt;br&gt;övrigt uppmärksammade försäkringsbolagen de risker för bränder och&lt;br&gt;andra skadehändelser som elektrifieringen innebar. De första föreskrifterna&lt;br&gt;om vissa säkerhetsåtgärder och om utförandet av elektriska installationer&lt;br&gt;utfärdades av försäkringsbolagen redan före sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Sveriges goda tillgång på vattenkraft och av andra skäl kom ut-&lt;br&gt;vecklingen att gå mycket snabbt. De statliga myndigheterna insåg också&lt;br&gt;tidigt att användningen av elektrisk energi skulle komma att innebära&lt;br&gt;avsevärda säkerhetsproblem. I böljan av 1930-talet togs därför för-hand-&lt;br&gt;lingar upp mellan staten och de svenska skadeförsäkringsbolagen för att&lt;br&gt;hitta en lösning på de problem som från säkerhetssynpunkt uppkommit&lt;br&gt;genom den snabba utvecklingen av elanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frivilliga överenskommelse som sedan träffades innebar att skade-&lt;br&gt;försäkringsbolagen åtog sig ansvaret för den säkerhetskontroll av industrins&lt;br&gt;elanläggningar som var nödvändig, medan staten åtog sig att genom lags-&lt;br&gt;tiftning och föreskrifter ge den rättsliga grund som fordrades dels för&lt;br&gt;elsäkerheten inom industrin, dels för att allmänheten genom elektrifiering-&lt;br&gt;en inte skulle utsättas för onödiga risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen har inneburit att lagstiftningen på området har kun-&lt;br&gt;nat begränsas och att staten därutöver har kunnat begränsa resurserna&lt;br&gt;insatta i övervakningen av elsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska skadeförsäkringsbolagen har fullföljt sin del av överens-kom-&lt;br&gt;melsen med staten om elsäkerhetsåtgärder genom att i sina för-säkringsvill-&lt;br&gt;kor för industri och företag införa bestämmelser som innebär dels att&lt;br&gt;elektriska anläggningar skall vara utförda på av myndigheten föreskrivet&lt;br&gt;sätt, dels att elektrisk revision sbesiktning ska ske regelbundet om anlägg-&lt;br&gt;ningen finns upptagen i en av bolagen gemensamt framställd förteckning&lt;br&gt;över anläggningstyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra detta träffade de då verksamma svenska skade-&lt;br&gt;försäkringsbolagen redan i samband med överläggningarna med staten&lt;br&gt;sinsemellan en överenskommelse som innebär att alla berörda bolag på&lt;br&gt;denna punkt har likalydande försäkringsvillkor. Bolagen tog också initiati-&lt;br&gt;vet till bildandet av Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd&lt;br&gt;som därefter svarat för registerhållning och administration av den elektris-&lt;br&gt;ka besiktningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagens fristående ställning har inte lett till brist på teknisk&lt;br&gt;utveckling eller sakkunskap vad gäller säkerhetsåtgärder inom elområdet.&lt;br&gt;Tvärtom har t.ex. i Tyskland betydande resurser avsatts för detta ändamål&lt;br&gt;endera genom egna insatser hos bolagen eller genom fristående organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för utredarens förslag anges vara att förändringar i försäkrings-&lt;br&gt;benägenheten, möjligheterna att bilda egna självägda försäkringsföretag&lt;br&gt;och inträdet av utländska försäkringsbolag på den svenska marknaden kan&lt;br&gt;leda till att antalet elektriska revisionsbesiktningar administrerade av EN&lt;br&gt;kommer att minska. Därigenom skulle en för elsäkerheten viktig förebyg-&lt;br&gt;gande ordning urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag, i likhet med Statskontoret, att en försäkringsmo-&lt;br&gt;dell som den nuvarande torde vara bättre anpassad till det system som&lt;br&gt;förespråkas inom EG än ett lagstiftat obligatorium av den typ som utreda-&lt;br&gt;ren föreslår. Jag delar vidare uppfattningen att det kan befaras att införan-&lt;br&gt;det av ett lagstiftat obligatorium kan leda till onödiga kostnadsökningar,&lt;br&gt;vilket flera av remissinstanserna också framhållit. Vad beträffar utredarens&lt;br&gt;resonemang rörande förändringar i försäkringsbenägenhet, möjligheter att&lt;br&gt;bilda självägda försäkringsföretag och inträde av utländska försäkrings-&lt;br&gt;bolag på den svenska marknaden menar jag att förhållandet mellan riskex-&lt;br&gt;ponering och premie som kan uppstå inte nödvändigtvis behöver leda till&lt;br&gt;en avsevärd minskning av antalet elektriska revisionsbesiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör således den nuvarande ordningen för registrering&lt;br&gt;och kontrollbesiktning av elektriska anläggningar bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Svenska Brandförsvarsföreningens&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Elektriska Nämnd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Nuvarande ordning och verksamhet vid&lt;br&gt;Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredaren föreslår att regeringen uppdrar åt elsäkerhetsmyn-&lt;br&gt;digheten att uppta förhandlingar med Svenska Brandförsvarsföreningen om&lt;br&gt;förändrat ägande och utökade uppgifter för Svenska Brandförsvarsföre-&lt;br&gt;ningens Elektriska Nämnd (EN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredarens förslag om förändrat ägande och ut-&lt;br&gt;ökade uppgifter för Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd&lt;br&gt;får ett blandat mottagande av remissinstanserna. Av de remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig i denna del bemöter ett tiotal förslaget positivt (bl.a. Nä-&lt;br&gt;rings- och teknikutvecklingsverket, EN och SEMKO) medan ungefär&lt;br&gt;hälften så många av remissinstanserna framför synpunkter mot förslagen&lt;br&gt;och ser inget behov av förändringar (bl.a. Statens elektriska inspektion,&lt;br&gt;Statskontoret och Kraftverksföreningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Som jag nyss berörde (avsnitt 5 om&lt;br&gt;registrering och kontrollbesiktning av elektriska anläggningar) tillkom EN&lt;br&gt;under 1930-talet som ett resultat av överläggningar mellan staten och&lt;br&gt;huvudsakligen de då verksamma svenska skadeförsäkringsbolagen. Över-&lt;br&gt;läggningarna ledde till att staten avstod från en mer långtgående lagstift-&lt;br&gt;ning inom elsäkerhetsområdet i utbyte mot att försäkringsbolagen lovade&lt;br&gt;att genom bestämmelser i sina sakförsäkringsvillkor se till att de elektriska&lt;br&gt;anläggningarna inom industrin och de större företagen blev föremål för&lt;br&gt;regelbunden och yrkesmässig revisionsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sinsemellan har skadeförsäkringsbolagen träffat en överenskommelse&lt;br&gt;som innebär förpliktelser att ha lika eller nära lika villkorsbestämmelser,&lt;br&gt;att informera varandra via EN om någon försäkringstagare försöker undgå&lt;br&gt;besiktningsplikten eller underlåta att rätta uppdagade fel etc. Överenskom-&lt;br&gt;melsen innebär också att skadeförsäkringsbolagen åtar sig att stötta nämn-&lt;br&gt;den ekonomiskt. Samtliga svenska skadeförsäkringsbolag biträder över-&lt;br&gt;enskommelsen med något undantag. Av utländska försäkringsbolag deltar&lt;br&gt;av naturliga skäl endast de som har tillstånd att bedriva försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt utgör EN endast en verksamhetsgren inom Svenska Brandför-&lt;br&gt;svar sföreningen. Nämnden har emellertid en egen styrelse och gentemot&lt;br&gt;föreningen i övrigt en fri ställning. Styrelsens ordförande har traditionellt&lt;br&gt;utsetts bland de ledande tjänstemännen inom NUTEK eller dess företrädare&lt;br&gt;statens energiverk. De övriga styrelsemedlemmarna hämtas från försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen, från intressenter inom området och från marknadens aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EN:s operativa verksamhet sköts av ett kansli med en kanslichef som&lt;br&gt;arbetsledare. Övrig personal utgörs av såväl tekniker som administratörer.&lt;br&gt;Inom nämnden finns ett värdefullt register över alla de elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar för vilka det enligt försäkringsbolagens bestämmelser krävs att&lt;br&gt;elektriska revisionsbesiktningar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 om registrering och besiktning av elektriska anläggningar har&lt;br&gt;jag redogjort för mitt ställningstagande och anfört att den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen för detta bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således att statens engagemang i Svenska Brandförsvarsföre-&lt;br&gt;ningens Elektriska Nämnd inte bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;7 Elsäkerhetsarbetets organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Elsäkerhetsarbetet handhas av ett fristående verk, som&lt;br&gt;inrättas den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredarens förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om elsäkerhetsarbetets organisation och&lt;br&gt;om att elsäkerhetsarbetet organiseras i formen av ett eget verk bemöts i&lt;br&gt;huvudsak positivt eller lämnas utan erinran av en majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Några remissinstanser är kritiska och för fram synpunkter mot&lt;br&gt;förslaget. Närings- och teknikutvecklingsverket anser att de förutsättningar&lt;br&gt;för verksamheten som enligt utredaren bör föreligga kan skapas inom&lt;br&gt;NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör elsäkerhetsarbetet hand-&lt;br&gt;has av ett fristående verk bl.a. därför att detta medför en förstärkning av&lt;br&gt;elsäkerhetsmyndighetens roll. Ett eget verk kommer att innebära att verk-&lt;br&gt;samheten blir mer tydlig hos de som berörs av denna inom landet och ge&lt;br&gt;en stärkt ställning i de ökande internationella sammanhangen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:N-&lt;br&gt;U35, rskr. 1990/91:319) bildades en ny näringspolitisk myndighet för tek-&lt;br&gt;nik, industri-, energi- och regionalpolitik. Den nya myndigheten, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, inrättades den 1 juli 1991. Statens energiverk,&lt;br&gt;Statens industriverk och Styrelsen för teknisk utveckling lades samtidigt&lt;br&gt;ned. I avvaktan på översynen av det svenska elsäkerhetsarbetets framtida&lt;br&gt;omfattning och organisation fick elsäkerhetsfrågor utgöra ett arbetsområde&lt;br&gt;inom den nya näringspolitiska myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till utredningen (dir. 1991:10) om det svenska elsäkerhets-&lt;br&gt;arbetets framtida omfattning och organisation ingick som en viktig del att&lt;br&gt;bearbeta frågan om vilken myndighet som skall ha huvudmannaskapet för&lt;br&gt;elsäkerhetsfrågor och möjligheterna att lägga huvudmannaskapet på annan&lt;br&gt;myndighet än den nya näringspolitiska myndigheten. I betänkandet från&lt;br&gt;elsäkerhetsutredningen framhålls att EES-avtalet och beräknat inträde i EG&lt;br&gt;innebär att Sverige i ännu högre grad än för närvarande blir deltagare i ett&lt;br&gt;Europeiskt eller internationellt samarbete. Inte minst gäller detta de teknis-&lt;br&gt;ka områdena. Vidare framhålls att det inom ett tekniskt så avancerat om-&lt;br&gt;råde som elsäkerheten måste finnas en slagkraftig och tekniskt högt kvalifi-&lt;br&gt;cerad organisation. Behovet av personal med hög kompetens är påtagligt.&lt;br&gt;Jag delar utredarens uppfattning i denna del. Den erforderliga kompetensen&lt;br&gt;är dessutom av speciellt slag vilket gör det svårt att få rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster genom att samordna elsäkerhetsarbetet med annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rationell myndighetsorganisation är en förutsättning för ett effektivt&lt;br&gt;elsäkerhetsarbete. Hur denna myndighet organiseras och lokaliseras har&lt;br&gt;stor betydelse för hur effektivt myndigheten kan fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bl.a. Statens elektriska inspektion och SEMKO anser jag att&lt;br&gt;utredarens förslag att elsäkerhetsarbetet organiseras som ett eget verk&lt;br&gt;kommer att innebära en effektivisering och att elsäkerhetsverksamhetens&lt;br&gt;ställning i bl.a. internationella sammanhang stärks. Likaså bör rekryte-&lt;br&gt;ringen av personer med nödvändigt hög kompetens kunna komma att&lt;br&gt;underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör därför elsäkerhetsarbetet handhas av ett eget&lt;br&gt;verk. Primära arbetsuppgifter för myndigheten bör vara frågor rörande&lt;br&gt;elanläggningssäkerhet, tillsynsfrågor och frågor om elinstallatörsbehörig-&lt;br&gt;het. Uppgifter för elsäkerhetsmyndigheten bör vidare vara elmaterielsäker-&lt;br&gt;het och därmed sammanhängande tillsyn och kontroll av elmateriel. An-&lt;br&gt;svar för utarbetandet av elsäkerhetsföreskrifter och för arbete med tekniska&lt;br&gt;regler bör även vara uppgifter för myndigheten. I elsäkerhetsmyndigheten&lt;br&gt;bör därför ingå de delar av NUTEK som i dag ansvarar för dessa områd-&lt;br&gt;en. Den nuvarande regionala tillsynsorganisationen, Statens elektriska&lt;br&gt;inspektion, bör vidare utgöra en naturlig del av elsäkerhetsmyndigheten&lt;br&gt;och bibehålla sin decentraliserade organisation. Den föreslagna myndig-&lt;br&gt;heten bör starta sin verksamhet den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lägga fram förslag om den närmare organisationen av och för-&lt;br&gt;bereda inrättandet av elsäkerhetsmyndigheten bör en särskild utredare till-&lt;br&gt;kallas. I enlighet med regeringens direktiv (dir. 1992:50) till kommittéer&lt;br&gt;och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser skall&lt;br&gt;den särskilda utredaren belysa konsekvenserna av en lokalisering av den&lt;br&gt;nya myndigheten utanför Stockholmsregionen. Det ankommer på reger-&lt;br&gt;ingen att besluta om myndighetens organisation och lokalisering på grund-&lt;br&gt;val av utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att elsäkerhetsmyndigheten skall kunna arbeta på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt är det väsentligt med ett nära samarbete med bl.a. regeringskansliet,&lt;br&gt;andra centrala myndigheter och intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8. Finansiering av elsäkerhetsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Verksamheten finansieras till den 1 juli 1993 med&lt;br&gt;medel som har anvisats till NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tiden därefter avses verksamheten bli avgiftsfinansierad.&lt;br&gt;Förslag i detta hänseende avses att läggas fram i 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredaren föreslår att en särskild elsäkerhetsavgift tas ut av&lt;br&gt;elleverantörerna. Avgiften skall beräknas med hänsyn till antalet sålda&lt;br&gt;kWh. Avgiftens storlek fastställs årligen av regeringen på förslag av el-&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheten. De elleverantörer eller producenter som ej är an-&lt;br&gt;slutna till allmänt nät och som utnyttjar en produktionsanläggning med en&lt;br&gt;högsta effekt av 250 kW föreslås vara undantagna från elsäkerhetsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1“ Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredarens förslag rörande finansiering av elsäker-&lt;br&gt;hetsarbetet får ett blandat mottagande av remissinstanserna. Av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig i denna del bemöter ett antal förslaget&lt;br&gt;positivt (bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket, EN och SEMKO)&lt;br&gt;medan ungefär lika många av remissinstanserna är kritiska och framför&lt;br&gt;synpunkter mot förslaget (bl.a. Sveriges Industriförbund och Sydkraft).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1988 om en ny kon-&lt;br&gt;trollordning för elektrisk materiel, m.m. som jag tidigare redovisat. Enligt&lt;br&gt;riksdagens beslut öppnades möjlighet för tillverkare och importör att - som&lt;br&gt;alternativ till SEMKO-kontroll med åtföljande S-märkning - utföra motsva-&lt;br&gt;rande kontroll vid vissa andra med SEMKO samarbetande provningsin-&lt;br&gt;stitutioner eller att själva utföra denna kontroll, som i så fall övervakas av&lt;br&gt;SEMKO. Kravet på typgodkännande av SEMKO (S-märkning) ersattes&lt;br&gt;med ett krav på registrering före marknadstillträdet. Kontrollen av de&lt;br&gt;produkter som finns på marknaden förstärktes samtidigt. Verksamheten&lt;br&gt;finansieras för närvarande med avgifter som tas ut i samband med registre-&lt;br&gt;ring av elektriska anordningar och elektrisk materiel. Intäkterna från re-&lt;br&gt;gistreringsavgiftema tillförs anslaget under tolfte huvudtiteln G 12. Elsäk-&lt;br&gt;erhet m.m. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp&lt;br&gt;av 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG regleras elmaterielsäkerheten i lågspänningsdirektivet, LVD. I&lt;br&gt;en av de inledande artiklarna anges att medlemsstaterna skall vidta alla&lt;br&gt;erforderliga åtgärder för att säkerställa att elektrisk materiel endast får&lt;br&gt;saluföras om den efter att ha tillverkats i enlighet med vad som anses vara&lt;br&gt;god säkerhetsteknisk praxis inte riskerar säkerheten för människor, djur&lt;br&gt;eller egendom. Sverige följer i dag med några få undantag internationella&lt;br&gt;och europeiska normer i fråga om krav på produkter. Detta innebär att när&lt;br&gt;det gäller kravnivåer medför en EES-anpassning mycket små förändringar&lt;br&gt;för svenskt vidkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet medför att Sverige måste frångå kravet på obligatorisk&lt;br&gt;förhandskontroll av tredjepartsoigan. Det är heller inte möjligt för Sverige&lt;br&gt;att behålla ett registreringssystem. Det är då viktigt att bl.a. finna andra&lt;br&gt;former för finansiering av marknadskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar verksamheten vid Statens elektriska inspektion finansieras&lt;br&gt;denna i dag från ett ramanslag över statsbudgeten, under tolfte huvudtiteln,&lt;br&gt;anslaget G 13. Statens elektriska inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redogjort för under avsnitt 5 om registrering och kon-&lt;br&gt;trollbesiktning av elektriska anläggningar förordar jag att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen bibehålls. Utredarens förslag om uttag av årlig avgift för regis-&lt;br&gt;trerade anläggningar faller därmed. Mot bl.a. denna bakgrund anser jag att&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetet nästa budgetår bör finansieras genom att medel för&lt;br&gt;verksamheten tillförs via elabonnentavgifter. För innevarande budgetår,&lt;br&gt;1992/93, bör verksamheten finansieras även sedan denna överförts till den&lt;br&gt;nya elsäkerhetsmyndigheten, med de medel riksdagen redan beslutat om&lt;br&gt;för denna verksamhet. Jag avser att återkomma närmare till anslagsfrågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utformningen av elabonnentavgiften för budgetåret 1993/94 vid min&lt;br&gt;anmälan till budgetpropositionen 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna att en ny elsäkerhetsmyndighet inrättas den 1 januari 1993&lt;br&gt;(avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna de riktlinjer för oiganisation och finansiering för innevaran-&lt;br&gt;de budgetår av den föreslagna elsäkerhetsmyndigheten som jag har för-&lt;br&gt;ordat (avsnitt 7 och 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta del av vad jag i övrigt har anfört om det svenska elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;(avsnitt 3-6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de&lt;br&gt;åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning och sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttranden över betänkandet av elsäkerhets-&lt;br&gt;utredningen, ELSU 91 Förslag till omfattning,&lt;br&gt;organisation och finansiering av det svenska&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetet (SOU 1991:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet, ELSU 91,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1991:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering och kontrollbesiktning av vissa&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av elektrisk materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet att utföra elektriska installationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Elsäkerhetens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering av elsäkerhetsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;SEMKO och Svenska Brandförsvarsföreningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av betänkandet, ELSU 91, (SOU 1991:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har enligt direktiven för utredningen - översyn av det svenska&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetets framtida omfattning och oiganisation - utrett vilka&lt;br&gt;ändringar i den svenska lagstiftningen i första hand ellagen, som bör göras&lt;br&gt;för att åstadkomma harmonisering med EG:s direktiv om produktansvar i&lt;br&gt;vilka inget undantag görs för elektrisk kraft. Utredaren har studerat&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetets omfattning, inriktning och organisation och huruvida&lt;br&gt;annan myndighet än NUTEK kan vara huvudman för elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;samt på vilket sätt elsäkerhetsarbetet bör finansieras. Även frågor rörande&lt;br&gt;hur elsäkerhetsarbetet påverkas av Sveriges närmande till EG och om&lt;br&gt;effektivitetsvinster kan göras genom ett sådant närmande har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande uppgift för utredningen har varit att lämna sådana förslag&lt;br&gt;att en långsiktigt tillfredsställande elsäkerhet kan bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anför att sedan elektrisk kraft böljade användas i Sverige har&lt;br&gt;förbrukningen ökat mycket kraftigt. Särskilt stor har ökningen varit under&lt;br&gt;tiden från andra världskrigets slut. Samtidigt har antalet elolycksfall&lt;br&gt;minskat, i vart fall fram till 1970-talet. Trots att elförbrukningen fortsatt&lt;br&gt;att öka i accelerande takt även under 1980-talet har antalet elolycksfall&lt;br&gt;stannat på en låg nivå. Antalet bränder med elektriska fel som bakom-&lt;br&gt;liggande brandorsak har inte minskat i samma grad, även om en minskning&lt;br&gt;skett. Under de senaste åren är emellertid antalet elbränder som&lt;br&gt;procentuell andel av alla bränder oförändrat medan skadekostnaden stiger.&lt;br&gt;Under 1990-talet kan ökningstakten i elförbrukningen antas bli något lägre.&lt;br&gt;Det sker emellertid samtidigt som antalet elektriska föremål ökar och de&lt;br&gt;enskilda installationerna blir allt mer tekniskt komplicerade. Bland annat&lt;br&gt;de hushållningsåtgärder som ligger bakom uppbromsningen av elförbruk-&lt;br&gt;ningen kräver mer komplicerade styr- och reglerutrustningar. Den lägre&lt;br&gt;takten i ökningen av elförbrukningen kan inte tas till intäkt för att antalet&lt;br&gt;elolycksfall eller elbränder kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige infördes från årsskiftet 1989/90 en ny kontrollordning för bl.a.&lt;br&gt;elektrisk materiel som omfattas av EG:s lågspänningsdirektiv. Den nya&lt;br&gt;kontrollordningen innebär ett steg i anpassningen till de regler som gäller&lt;br&gt;inom EG. Denna anpassning kommer enligt utredaren att leda till&lt;br&gt;minskade krav på förhandskontroll och verifikation av säkerheten hos&lt;br&gt;elmateriel. För att detta inte skall leda till en ökad frekvens av elolycksfall&lt;br&gt;och elbränder krävs en effektivisering av kontrollen såväl av elmaterielen&lt;br&gt;i sig som av de anläggningar där den används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anför att för närvarande kan inte elleverantörernas besiktningar&lt;br&gt;av abonnenternas anläggningar anses ske i tillräcklig utsträckning. Sam-&lt;br&gt;tidigt hotar den besiktningsverksamhet som styrs av försäkringsbolagens&lt;br&gt;krav att avta på grund av att fler anläggningsägare väljer att försäkra sina&lt;br&gt;anläggningar i utländska försäkringsbolag med andra villkorsföreskrifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att ordna riskfinansieringen på annat sätt än genom försäkring i de&lt;br&gt;traditionella svenska sakförsäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren lämnar i betänkandet förslag till vilka ändringar som bör göras&lt;br&gt;i ellagen för att uppnå den önskade harmoniseringen med EG:s direktiv om&lt;br&gt;produktansvar. Utredaren har även övervägt möjligheten att föreslå en&lt;br&gt;ändring i den produktskadelag om vilken regeringen tidigare lämnat en&lt;br&gt;proposition (1990/91:197). Ändringen skulle i så fall innebära att elektrisk&lt;br&gt;kraft i lagen jämställs med lös sak. Trots att därigenom en fullständig&lt;br&gt;harmonisering med EG:s direktiv uppnås anser utredaren att de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i ellagen är bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att vissa större eller farligare elektriska anläggningar&lt;br&gt;blir föremål för obligatorisk registrering. Registreringsplikten åtföljs av en&lt;br&gt;skyldighet att genomföra regelbundna kontrollbesiktningar (revisionsbesikt-&lt;br&gt;ningar). Revisionsbesiktningama skall utföras av för uppgiften certifierade&lt;br&gt;besiktningsingenjörer. Utredaren förutsätter att den organisation som certi-&lt;br&gt;fierar sådana ingenjörer uppfyller de krav som inom Europa ställs på&lt;br&gt;certifieringsoigan för certifiering av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registreringen föreslås anläggningens ägare bli skyldig betala en årlig&lt;br&gt;registreringsavgift. Undantagna från registreringsplikten är anläggningar&lt;br&gt;belägna i vissa byggnader avsedda för bostads- eller kontorsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att marknadskontrollen av elektrisk materiel bibehålls&lt;br&gt;men att den i större utsträckning skall ske i projektform. Likaså föreslår&lt;br&gt;utredaren att den nuvarande svenska ordningen för utfärdande av behö-&lt;br&gt;righet bibehålls. Utredaren förutsätter att den myndighet som utfärdar&lt;br&gt;behörigheten uppfyller ovan nämnda krav på certifieringsorgan för cer-&lt;br&gt;tifiering av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att elsäkerhetsarbetet oiganiseras som ett eget verk. Ett&lt;br&gt;nära samarbete med NUTEK kan dock bestå om effektivitetsvinster kan&lt;br&gt;göras därigenom. Ingen ytterligare ny myndighet skapas genom förslaget,&lt;br&gt;däremot föreslår utredaren att tillsynsmyndighetens namn skall vara statens&lt;br&gt;elektriska tillsyn för att därigenom markera att myndighetens tillsyns-&lt;br&gt;uppgift är övergripande. Statens elektriska inspektion, som en integrerad&lt;br&gt;del av myndigheten, med dess praktiska inspektionsverksamhet bibehålls.&lt;br&gt;Utredaren föreslår att den verksamheten tilldelas något större resurser och&lt;br&gt;att det till myndigheten knyts ett elsäkerhetsråd med ledamöter även från&lt;br&gt;andra myndigheter och intresseorganisationer, som berörs av elsäkerhets-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den tidigare nämnda avgiften för registrering av vissa större an-&lt;br&gt;läggningar föreslår utredaren att elsäkerhetsarbetet finansieras genom en&lt;br&gt;särskild elsäkerhetsavgift som erläggs av elleverantörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår vidare att statens ägarandel i SEMKO minskas. Istället&lt;br&gt;bör andra intressenter från försäkringsbolag och oiganisationer bli nya&lt;br&gt;delägare. SEMKO kommer att fylla en betydelsefull funktion som prov-&lt;br&gt;nings- och certifieringsorgan även om en anpassning till den europeiska&lt;br&gt;kontrollformen för provningsorganen och certifieringsoiganen innebär att&lt;br&gt;andra provnings- och certifieringsorgan kan tillkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Elektriska Nämndens del föreslås att nämnden ombildas till aktiebolag&lt;br&gt;där Svenska Brandförsvarsföreningen alltjämt kan vara en betydande del-&lt;br&gt;ägare men där även andra intressenter, t.ex. försäkringsbolag, bör kunna&lt;br&gt;vara aktieägare. En lämplig aktieägare kan också vara SEMKO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av förslagen blir att ägarna och brukarna av större elektriska&lt;br&gt;anläggningar åläggs en mer omfattande säkerhetskontroll av sina anlägg-&lt;br&gt;ningar. Särskilt har det betydelse för de statligt ägda anläggningarna som&lt;br&gt;nu, på grund av att försäkring saknas utom i vissa fall, inte är föremål för&lt;br&gt;elektrisk revisionsbesiktning på det sätt som de försäkrade anläggningarna&lt;br&gt;är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behöringa elinstallatörer och behörighetssökande kommer förslagen&lt;br&gt;endast att innebära en anpassning till vissa europeiska krav. Ifråga om&lt;br&gt;materielkontrollen sker en viss förändring av arbetssättet och en redan&lt;br&gt;existerande anpassning till förhållandena i övriga Europa fortgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ägande i SEMKO ändras genom utredarens förslag. Ändringarna i&lt;br&gt;Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd (EN) är mer långtgå-&lt;br&gt;ende men av i princip samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Remissförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet, ELSU 91 Förslag till omfatt-&lt;br&gt;ning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet (SOU&lt;br&gt;1991:94), avgetts av Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens elek-&lt;br&gt;triska inspektion, Justitiekanslem, Kommerskollegium, Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap, Statens räddningsverk, Statens järnvägar, Banverket,&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Sprängämnes-&lt;br&gt;inspektionen, Statens provningsanstalt, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Statens strålskyddsinstitut, Elektriska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen, Elektriska Installatörsoiganisationen, Elektriska Nämnden,&lt;br&gt;Föreningen för Industriell Elteknik, Försäkringsbranschens Service-&lt;br&gt;aktiebolag, Kraftverksföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Rejlers Ingenjörer AB, SEMKO AB, Svenska Brandför-&lt;br&gt;svarsföreningen, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Elektriska Kommissionen, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Elektroindustriförening, Sveriges Industriförbund, Sydkraft AB, Vattenfall&lt;br&gt;AB och ÅF-Elteknik AB. Yttrande har även inkommit från Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Riksförbundet Energileverantörema, Göteborg Energi AB, Stiftel-&lt;br&gt;sen Institutet för Företagsutveckling, Stockholm Energi, Bruno Svensson&lt;br&gt;och Ludvig Wikman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Registrering och kontrollbesiktning av vissa&lt;br&gt;elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag rörande registrering och kontrollbesiktning av vissa&lt;br&gt;elektriska anläggningar får ett blandat mottagande av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) stödjer i princip förslaget&lt;br&gt;till kontrollordning för elanläggningar. Förslaget om att införa obligatoris-&lt;br&gt;ka regelbundna besiktningar för att bibehålla en hög el säkerhetsnivå inom&lt;br&gt;elektriska anläggningar får stöd av verket som framhåller att ett obliga-&lt;br&gt;torium är nödvändigt främst med tanke på förändrade förutsättningar för&lt;br&gt;försäkringsbranschen och att många anläggningar är ej försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK stöder även förslaget i den delen att revisionsbesiktningarna skall&lt;br&gt;genomföras av besiktningsmän certifierade för sitt uppdrag av Elektriska&lt;br&gt;Nämnden, EN. NUTEK anser att undantag för egenbesiktning ej skall&lt;br&gt;medges men att certifiering för begränsat slag av anläggningar kan tilläm-&lt;br&gt;pas. NUTEK delar vidare utredarens generella principer för fastställande&lt;br&gt;av besiktningspliktiga anläggningar och besiktningsintervall. Vad beträffar&lt;br&gt;förslaget om att redan existerande anläggningar bör ha en övergångstid på&lt;br&gt;förslagsvis 3 år vid införande av registreringsplikten menar verket att detta&lt;br&gt;kan införas relativt snabbt t.ex. den 1 januari 1994. NUTEK stöder för-&lt;br&gt;slaget om att registreringsavgiften ska finansiera myndighetens och nya&lt;br&gt;EN:s kostnader avseende elanläggningar. Verket anser att på samma sätt&lt;br&gt;som inom elmaterielkontrollområdet myndigheten efter samråd med RRV&lt;br&gt;och efter regeringens medgivande får utfärda föreskrifter om registrerings-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion (SEI) tillstyrker i huvudsak utredarens förslag&lt;br&gt;och framhåller vidare att lämpligt tidsintervall för besiktning beror inte&lt;br&gt;bara på anläggningens storlek utan också på typ av verksamhet m.m. In-&lt;br&gt;spektionen menar att det är nödvändigt att reglerna för registreringsplikt&lt;br&gt;blir entydiga och att registreringsplikten täcker de typer av anläggningar&lt;br&gt;där erfarenheten visar på eftersatt underhåll, där många människor finns&lt;br&gt;och där händelser kan ge stora ekonomiska konsekvenser. Bl.a. därför bör&lt;br&gt;t.ex. inte större hyres- och kontorsfastigheter undantas. Vad beträffar re-&lt;br&gt;gisterhållningen föreslår SEJ att denna överlåts till ett av certifieringsverk-&lt;br&gt;samhet oberoende organ. Skälet till detta förslag är att det inte bör skapas&lt;br&gt;monopol för certifieringsverksamheten, dvs. mer än ett certifieringsorgan&lt;br&gt;bör kunna bli ackrediterat. SEI tillstyrker utredarens förslag att regelbun-&lt;br&gt;den besiktning skall göras av för anläggningstypen certifierad person, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antingen kan vara anställd i anläggningsinnehavarens företag eller vara&lt;br&gt;fristående (entreprenör). Undantag från certifieringskravet bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar har inga invändningar av principiellt slag mot utredarens&lt;br&gt;förslag. SJ påtalar att om elektriska dragfordon och vagnar med&lt;br&gt;elutrustning avses bli registreringspliktiga kan SJ.s register över fordonen&lt;br&gt;lätt kompletteras med de uppgifter som elanläggningsregistreringen kräver.&lt;br&gt;Genom att låta elsäkerhetsmyndigheten ta del av detta register torde ett&lt;br&gt;särskilt register hos myndigheten inte krävas. Vad beträffar kontrollbesikt-&lt;br&gt;ningar påtalar SJ att elektriska anläggningar på jämvägsfordon erhåller&lt;br&gt;periodisk kontroll i samband med översyner och revisioner. Intervallet&lt;br&gt;mellan kontrollbesiktningarna får överenskommas med myndigheten. SJ&lt;br&gt;förutsätter att egen personal med lämplig kompetens kan anlitas för&lt;br&gt;besiktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anför att de elanläggningar som avses i utredningen är av helt&lt;br&gt;annan karaktär än huvudparten av de elanläggningar som finns inom Ban-&lt;br&gt;verket. Verket anser att vederbörlig hänsyn tas till ovanstående vid be-&lt;br&gt;dömning av grunden för beräkning av Banverkets registreringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsinspektionen, Statens provningsanstalt, Svenska Elektrikerförbun-&lt;br&gt;det och SACO-föreningen vid NUTEK instämmer i allt väsentligt i utreda-&lt;br&gt;rens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Arbetsgivareföreningen och Elektriska Installatörsorganisationen&lt;br&gt;anser att endast bostäder skall undantas från den obligatoriska registre-&lt;br&gt;ringsplikten. De är vidare positiva till utredningens förslag om att utföra&lt;br&gt;egenbesiktning med personer som är anställda hos företaget och certifie-&lt;br&gt;rade av EN. De delar däremot inte förslaget om att myndigheten skall&lt;br&gt;fastställa besiktningsplanen vid egenbesiktning utan anser att den uppgiften&lt;br&gt;skall delegeras till EN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Nämnden, EN, tillstyrker utredarens förslag om registrering av&lt;br&gt;elanläggningar som grund för regelbundna revisionsbesiktningar. EN före-&lt;br&gt;slår att uppgiften att föra registret åläggs EN AB. Eftersom ENAB för sin&lt;br&gt;verksamhet ändå måste ha ett register över alla besiktningspliktiga anlägg-&lt;br&gt;ningar, skulle man riskera ett onödigt dubbelarbete, om registeruppgiften&lt;br&gt;lades på ett annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag, FSAB, stöder förslaget till&lt;br&gt;obligatorisk registrering och kontrollbesiktning av vissa elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar och betonar vikten av att eldistributören före leveransens början&lt;br&gt;skall förvissa sig om att anmälan till registret har skett. FSAB anser det&lt;br&gt;vara väsentligt att kvalitet och omfattning av de obligatoriska kontroll-&lt;br&gt;besiktningarna ej tillåts bli av lägre kvalitet eller av mindre omfattning än&lt;br&gt;vad som är fallet idag då även andra författningar som framförallt berör&lt;br&gt;brandskydd och miljö beaktas. FSAB delar utredarens uppfattning att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevakning och tillsyn av revisionsbesiktningen även fortsättningsvis bör&lt;br&gt;handhas av Elektriska Nämnden. Likaledes anser bolaget att certifiering av&lt;br&gt;såväl egenbesiktningspersonal som entreprenadbesiktningsingenjörer bör&lt;br&gt;handhas av EN enligt de gällande europastandarderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO anser att införandet av ett system för registrering och kontrollbe-&lt;br&gt;siktning av vissa elektriska anläggningar är välbetänkt. Det är ett sam-&lt;br&gt;hälleligt intresse av både säkerhets- och rättviseskäl att ett likformigt&lt;br&gt;system införs att ersätta det begränsade besiktningssystem som den svenska&lt;br&gt;försäkringsbranschen nu driver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Brandförsvarsföreningen, SBF, stöder förslaget om registrering&lt;br&gt;och kontrollbesiktning av vissa elektriska anläggningar. Föreningen anser&lt;br&gt;det ur SBFs perspektiv, dvs det förebyggande brandskyddets, synnerligen&lt;br&gt;värdefullt om det begränsade besiktningssystem som idag tillämpas av den&lt;br&gt;svenska försäkringsbranschen, utvidgas på det sätt utredaren föreslår.&lt;br&gt;Föreningen ser inget hinder att Elektriska Nämndens nuvarande register&lt;br&gt;utvidgas att utgöra det register som kommer att krävas om registrerings-&lt;br&gt;obligatorium införs och utgår vidare ifrån att registerhållning, tillsyn och&lt;br&gt;bevakning av revisionsbesiktningama utförs av SBFEN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund tillstyrker förslaget beträffande registrering av&lt;br&gt;elanläggningar som grund för regelbundna revisionsbesiktningar och att&lt;br&gt;EN Aktiebolag blir oigan för registrering av besiktningspliktiga anlägg-&lt;br&gt;ningar. Förbundet tillstyrker vidare förslaget beträffande statligt krav på&lt;br&gt;regelbundna revisionsbesiktningar som ersättning för det nuvarande syste-&lt;br&gt;met med besiktningskrav i försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅF-Elteknik AB pekar på att industriell verksamhet belägen i markplan&lt;br&gt;inom bostad eller kontorsfastigheter bör bli föremål för obligatorisk be-&lt;br&gt;siktning. Bolaget avstyrker utredarens förslag att den elektriska revisions-&lt;br&gt;besiktningen kan ske genom s k egenkontroll och anför att all erfarenhet&lt;br&gt;visar att egenkontrollen inom industrin hittills inte har fungerat på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att det inte finns tillräckliga motiv för utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Tvärtom leder bolagi seringen av Vattenfall och privatise-&lt;br&gt;ringen av statliga anläggningar till att fler elektriska anläggningar försäk-&lt;br&gt;ras. Den snabba förändringen i samhället innebär också att många äldre&lt;br&gt;anläggningar försvinner och ersätts av nya säkrare anläggningar. Dessutom&lt;br&gt;väntas elanvändningen under 1990-talet öka i betydligt långsammare takt&lt;br&gt;än tidigare. Föreningen anser att registrering och kontrollbesiktning bör&lt;br&gt;fortsätta i samma former som hittills och avstyrker därför utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet avvisar förslagen i betänkandet i de delar de avser&lt;br&gt;obligatorisk inspektion av elektriska anläggningar inom landstingens verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhetsområde. Landstingen har egna driftoiganisationer där bl.a. elkom-&lt;br&gt;petens ingår varför förbundet finner det omotiverat med en myndighets-&lt;br&gt;kontroll av elsäkerheten hos landstingen. Enligt Landstingsförbundet bör&lt;br&gt;besiktning åläggas anläggningsägare med egen driftkompetens eller av&lt;br&gt;anläggningsägaren inhyrd besiktningsingenjör (motsvarande) snarare än att&lt;br&gt;detta ansvar överlåts på en tillsynsmyndighet. Förbundet anser att det är&lt;br&gt;svårt att bedöma de kostnader som skulle drabba landstingen enligt be-&lt;br&gt;tänkandets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen avstyrker utredningens förslag att elleverantör&lt;br&gt;skall ha skyldighet att förvissa sig om att registrering skett innan leverans&lt;br&gt;av elektrisk ström påbörjas. Elleverantörerna bör inte påtvingas någon&lt;br&gt;myndighetsroll mot sina kunder och ägare. Elverksföreningen avstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag om registreringsplikt för elanläggning som nu omfet-&lt;br&gt;tas av områdes- eller linjekoncession och därigenom redan är registrerad&lt;br&gt;hos elmyndigheten. Vidare avstyrker föreningen de delar av föreslagen&lt;br&gt;finansiering av elsäkerhetsarbetet som omfettar avgifter på elräkningarna&lt;br&gt;och som inbetalas av landets elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen föreslår att gränsen för registreringsplikt görs mera&lt;br&gt;flexibel efter samråd med myndigheter, anläggningsinnehavare och&lt;br&gt;branschorganisationer. Föreningen förutsätter även att behovet av åter-&lt;br&gt;kommande säkerhetskontroll får bli föremål för successiv omprövning för&lt;br&gt;olika typer av anläggningar med hänsyn till konstaterad skadeutveckling&lt;br&gt;t ex enligt elbrandstatistiken. Enligt föreningens erfarenheter bör den åter-&lt;br&gt;kommande säkerhetskontrollen som administreras av Elektriska Nämnden&lt;br&gt;endast omfetta anläggningar med stor brand- eller explosionsrisk, dvs&lt;br&gt;anläggningar med stor brandbelastning men ej vattenkraftstationer eller&lt;br&gt;fristående ställverksbyggnader etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft avvisar förslaget om registrering av vissa elektriska anläggningar,&lt;br&gt;i den omfattning som anges. Enligt Sydkraft kommer detta att leda till&lt;br&gt;ökad byråkratisering, administrativt merarbete och onödiga kostnadsök-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB anser att ett centralt register över samtliga elektriska stark-&lt;br&gt;strömsanläggningar inte behövs. Vattenfell föreslår att myndigheten&lt;br&gt;registrerar endast innehavare av elektrisk starkström sanläggning och att&lt;br&gt;innehavaren av elektrisk starkströmsanläggning registrerar egna delanlägg-&lt;br&gt;ningar. Vattenfell föreslår vidare att gränsen för registrerad delanläggning&lt;br&gt;görs mera flexibel och överenskommes i samråd myndighetsinnehavare av&lt;br&gt;elektrisk starkströmsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Energileverantörema anser inte att något anläggningsregister&lt;br&gt;skall tillskapas. Förslaget till obligatorisk revisionsbesiktning av an-&lt;br&gt;läggningar i registret avstyrkes likaså. Förbundet anser att revisionsbesikt-&lt;br&gt;ningarna utan tvivel har en säkerhetshöjande effekt, men skall inte regleras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i någon nationell förordning utan på basis av en överenskommelse med&lt;br&gt;ekonomiska incitament, alternativt som försäkringsvillkor mellan försäk-&lt;br&gt;ringstagaren och försäkringsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anför att utredningens förslag innebär att den för Sverige&lt;br&gt;unika lösningen där skadeförsäkringsbolagen ansvarar för revisionsbesikt-&lt;br&gt;ning av vissa större eller farligare anläggningar ersätts med obligatorisk&lt;br&gt;registrering och kontrollbesiktning. Ett försäkringssystem har enligt Stats-&lt;br&gt;kontoret bättre förutsättningar att utnyttja de incitament som vinstdrivande&lt;br&gt;verksamhet har till att vidta kostnadseffektiva säkerhetsåtgärder. Statskon-&lt;br&gt;toret menar att det förefaller som en renodlad försäkringsmodell är bättre&lt;br&gt;anpassad till det säkerhetssystem som förespråkas i EG än ett lagstiftat&lt;br&gt;obligatorium av den typ som här föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att utredningens förslag om myndighets-&lt;br&gt;reglering och avgiftsfinansiering bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvig Wikman anser att lagstadgad obligatorisk registrering av vissa&lt;br&gt;elanläggningar och besiktning av dessa samt lagstadgad certifiering av&lt;br&gt;elbesiktningsmän inte bör införas. Han anser att utredarens motiv inte är&lt;br&gt;bärande för sådana krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Kontroll av elektrisk materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag att marknadskontrollen av elektrisk materiel genom&lt;br&gt;myndighetens försorg bibehålls och att marknadskontrollen huvudsakligen&lt;br&gt;skall ske i projektform bemöts i huvudsak positivt eller lämnas utan erin-&lt;br&gt;ran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket stödjer således utredarens förslag om&lt;br&gt;att marknadskontrollen av elektrisk materiel genom myndighetens försorg&lt;br&gt;bibehålls. Verket erinrar om att den svenska kontrollordningen kommer att&lt;br&gt;behöva harmoniseras med kontrollordningen inom EG. Stora förändringar&lt;br&gt;kommer därför att äga rum. Obligatorisk typprovning före marknadsföring&lt;br&gt;slopas. Detsamma gäller sannolikt registreringssystemet för elmateriel. För&lt;br&gt;att bibehålla säkerhetsnivån behöver marknadskontrollen förstärkas i Sveri-&lt;br&gt;ge. NUTEK stödjer vidare utredarens förslag om att marknads-&lt;br&gt;kontrollen finansieras med den särskilda elsäkerhetsavgiften för levererad&lt;br&gt;elektrisk ström. Genom avgifterna i nuvarande kontrollordning för el-&lt;br&gt;materiel finansieras även myndighetens arbete med föreskrifter och el-&lt;br&gt;säkerhetsstandard. Verket anser att även finansiering av detta arbete bör&lt;br&gt;ske med den särskilda elsäkerhetsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion tillstyrker utredarens förslag att marknadskon-&lt;br&gt;trollen av elektrisk materiel bibehålls. Även statens räddningsverk,&lt;br&gt;Elektriska Arbetsgivareföreningen, Elektriska Installatörsorganisationen,&lt;br&gt;Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag, Svenska Brandförsvarsföreningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Svenska Elverksföreningen stöder utredningens förslag rörande mark-&lt;br&gt;nadskontrollen av elektrisk materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium instämmer i betänkandets påpekande att en anpassning&lt;br&gt;av det svenska kontrollsystemet för elektrisk materiel i linje med EG:s är&lt;br&gt;behövlig. I ett EES-perspektiv kommer en sådan anpassning att vara nöd-&lt;br&gt;vändig. Ett effektivt marknadskontnollsystem är därvidlag av stor vikt&lt;br&gt;varvid såväl erfarenhetsutbyte som internationell samverkan torde vara&lt;br&gt;både nödvändig och fördelaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt anser att beträffande marknadskontrollen är det&lt;br&gt;anvisade sättet att arbeta i projektform, att utnyttja entreprenörer med&lt;br&gt;sakkunskap, ett bra sätt att nå effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret påtalar att i EG:s system läggs stor vikt vid att med-&lt;br&gt;lemsstaterna utövar aktiv kontroll av att de produkter som förekommer på&lt;br&gt;marknaden uppfyller direktivens krav. Marknad skontrollens genomförande&lt;br&gt;kan, enligt Statskontorets mening, ske i de ansvariga myndigheternas regi&lt;br&gt;eller genom anlitande av kompetent entreprenör. Val av organ bör ske&lt;br&gt;efter upphandling i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att förslaget att bibehålla marknadskontroll och&lt;br&gt;utföra denna mer i projektform med stark styrning mot olika områden som&lt;br&gt;t ex materiel, som används utomhus eller i fuktiga miljöer och apparater&lt;br&gt;och utrustning för barn är bra. Denna arbetsform, kompletterad med uttag&lt;br&gt;av produkter som man tidigare erfarenhetsmässigt valt ut, bör ge en hel-&lt;br&gt;täckande kontroll. Om marknadskontrollen ska ha någon möjlighet att bli&lt;br&gt;effektiv måste det sättas av tillräckligt med ekonomiska resurser. Kon-&lt;br&gt;sumentverket anser att det finns mycket starka skäl för att bibehålla regist-&lt;br&gt;reringen av elektriska materiel. Registreringen innebär bl a möjlighet att&lt;br&gt;hindra spridning av farliga produkter och att prova materielen på ett tidig-&lt;br&gt;are stadium. Verket anser att SEMKO även framdeles är bäst skickat att&lt;br&gt;sköta kontrollen och registreringen, då det har sakkunskap och stora er-&lt;br&gt;farenheter om området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut har inget att erinra mot elsäkerhetsutredningens&lt;br&gt;förslag. Institutet vill dock framhålla att i vissa fall är marknadsförd elekt-&lt;br&gt;risk materiel behäftad även med andra slags risker än de elektriska. Sol-&lt;br&gt;lampor och olika slags apparatur som innehåller laserstrålkällor är några&lt;br&gt;exempel på detta. Det synes självfallet rationellt om den marknadskontroll&lt;br&gt;som utredningen föreslår även kunde täcka sådana säkerhetsaspekter. Den&lt;br&gt;föreslagna elsäkerhetsavgiften bör i konsekvens härav därför dimensioneras&lt;br&gt;så, att även andra berörda myndigheters kostnader i samband med mark-&lt;br&gt;nadskontrollen kan täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen menar att marknadskontrollen av elektrisk materiel&lt;br&gt;genom myndighetens försorg är en fråga om hur myndigheten prioriterar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina interna resurser. Föreningen anser att det är viktigt att kontrollen&lt;br&gt;effektiviseras och att dubbelarbete undviks. Det är också angeläget att&lt;br&gt;bevaka möjligheterna att avreglera även kontrollen och registreringen av&lt;br&gt;elektrisk materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO stöder förslaget om att den myndighetsledda marknadskontrollen&lt;br&gt;av elektrisk materiel bibehålls. Speciellt i ett perspektiv av ett framtida&lt;br&gt;sannolikt försvagat eller slopat registreringssystem för elmateriel är det av&lt;br&gt;vikt att redan nu fastslå betydelsen av en bibehållen eller helst förstärkt&lt;br&gt;marknadskontroll av elmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Energileverantörema anför att sedan länge har olika länder&lt;br&gt;utmärkt sig med krav på individuellt godkännande av elmateriel. REL ser&lt;br&gt;med tillfredsställelse fram emot en tid då materiel som provats och god-&lt;br&gt;känts eller tillverkats enligt internationell standard, kan användas utan&lt;br&gt;nationella hinder. Kvarvarande svenska särkrav bör enligt förbundet av-&lt;br&gt;lägsnas. Registreringen av elektrisk materiel kan sannolikt avvecklas utan&lt;br&gt;större förlust av elsäkerheten. REL delar utredningens uppfattning att det&lt;br&gt;föreligger ett behov av marknadskontroll och att detta arbete bör ligga&lt;br&gt;inom tillsynsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Behörighet att utföra elektriska installationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att den nuvarande ordningen bibehålls för utfärdande och kon-&lt;br&gt;troll av behörighet att utföra elektriska installationer bemöts positivt&lt;br&gt;eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket stödjer utredarens förslag att den&lt;br&gt;nuvarande ordningen för utfärdande och kontroll av behörighet att utföra&lt;br&gt;elektriska installationer bibehålls. Statens elektriska inspektion tillstyrker&lt;br&gt;utredarens förslag att nuvarande regler om behörighet mm bibehålls tills&lt;br&gt;vidare och anser att den utfärdande myndigheten skall vara ackrediterad.&lt;br&gt;Statens räddningsverk stöder utredarens förslag att den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen för utfärdande och kontroll av behörighet att utföra elektriska in-&lt;br&gt;stallationer bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket framhåller att behörighetskravet för utförande av elinstallationer&lt;br&gt;är en viss garanti att dessa utföres korrekt. Brister i elanläggningama&lt;br&gt;orsakas ofta av att obehörig (och därmed i regel okunnig) personal har&lt;br&gt;utfört elinstallationsarbete. Verket anser det därför vara bra att behörig-&lt;br&gt;hetskravet kan bibehållas. Jämvägsinspektionen instämmer i allt väsentligt&lt;br&gt;i utredarens bedömning. Sprängämnesinspektionen berör frågan om be-&lt;br&gt;hovet av behörighet alternativt kompetenskrav för installatörer och besikt-&lt;br&gt;ningsmän inom Ex-områden och anför att denna fråga har inte behandlats&lt;br&gt;i utredningen. Statens provningsanstalt tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anför att behörighet att utföra en installation innebär&lt;br&gt;rätten att fatta vissa beslut eller att utföra visst arbete samt skyldighet att&lt;br&gt;uppvisa och vidmakthålla särskild kompetens för arbetsuppgiften. Verket&lt;br&gt;stödjer förslaget att bibehålla nuvarande krav för utfärdande och kontroll&lt;br&gt;av behörighet. En uppluckring på detta område skulle medföra stora risker&lt;br&gt;för felaktiga och därigenom farliga installationer, som utförts av personer&lt;br&gt;som saknar kompetens på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska installatörsorganisationen, Elektriska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag, Svenska Brandförsvarsföreningen&lt;br&gt;och Svenska Elverksföreningen tillstyrker utredningens förslag om be-&lt;br&gt;hörighet att utföra elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO stöder förslaget om bibehållande av nuvarande ordning för utfär-&lt;br&gt;dande och kontroll av behörighet att utföra elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibknikområdet och konsekvenserna av ev felaktiga arbeten motiverar&lt;br&gt;enligt SEMKO detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Energileverantörema tillstyrker utredningens förslag att&lt;br&gt;nuvarande ordning för utfärdande och kontroll av behörighet bibehålls. På&lt;br&gt;sikt, då enhetliga installationsnormer antagits inom EG-området, torde&lt;br&gt;också enhetliga auktoriseringskrav ha etablerats. Därmed öppnas marknad-&lt;br&gt;en för konkurrens, vilket kan ge såväl positiva som negativa effekter för&lt;br&gt;svenska installatörer. REL anser att man från svenskt håll vid överlägg-&lt;br&gt;ningar kring kompetensfrågan bör hävda, att en auktoriserad installatör&lt;br&gt;skall ha omfattande dokumenterade kunskaper samt ha ett bekräftat försäk-&lt;br&gt;ringsskydd för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret pekar på att enligt europanormen EN 45 013 skall den enhet&lt;br&gt;som utfärdar godkännanden av installatörer separeras från den enhet som&lt;br&gt;har föreskrivande uppgifter för behörighetsverksamheten. Statskontoret&lt;br&gt;anser att uppgiften att utfärda godkännande av installatörer bör läggas på&lt;br&gt;något certifieringsorgan, t ex SEMKO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen menar att vid en översyn av nu gällande förord-&lt;br&gt;ningar med inriktning på avreglering bör man också pröva frågan om den&lt;br&gt;nuvarande ordningen med behörighet utfärdad av statlig myndighet kan&lt;br&gt;slopas. Föreningen anser att de svenska reglerna bör anpassas till de krav&lt;br&gt;som kommer att gälla i andra EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Elsäkerhetens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om elsäkerhetens organisation och om att elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;organiseras i formen av ett eget verk bemöts i huvudsak positivt eller&lt;br&gt;lämnas utan erinran av majoriteten av remissinstanserna. Några remis-&lt;br&gt;sinstanser för fram synpunkter mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion tillstyrker således utredarens förslag att el-&lt;br&gt;säkerhetsarbetet organiseras som eget verk. Ett eget verk kommer, fram-&lt;br&gt;håller inspektionen, att innebära att verksamheten blir mera tydlig hos dem&lt;br&gt;som berörs av denna inom landet och ge en väsentligt högre status i de&lt;br&gt;ökande internationella sammanhangen. Likaså kommer rekryteringen av&lt;br&gt;personer med nödvändig hög kompetens att väsentligt underlättas. Inspek-&lt;br&gt;tionen pekar vidare på att möjligheten av att externt upphandla admini-&lt;br&gt;strativa tjänster bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk, Statens järnvägar, Jämvägsinspektionen, Statens&lt;br&gt;provningsanstalt, Elektriska Nämnden, Försäkringsbranschens Service-&lt;br&gt;bolag, Svenska Brandförsvarsföreningen samt Svenska Elektriska Kom-&lt;br&gt;missionen ser positivt på förslaget rörande att elsäkerhetsfrågoma lyfts&lt;br&gt;fram och organiseras i formen av ett eget verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anser att det måste finnas en stark övergripande organisation för&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetet inom landet. Förslaget med ett elsäkerhetsråd är bra och&lt;br&gt;bör realiseras menar verket. Verket framhåller vidare att behovet av kon-&lt;br&gt;takter mellan myndigheter och aktörer på marknaden liksom mellan myn-&lt;br&gt;digheter kommer att öka vid en eventuell anslutning till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har inga direkta kommentarer till utredningens&lt;br&gt;innehåll och förslag men påpekar att förslagen förefaller vara väl förenliga&lt;br&gt;med styrelsens verksamhet. Boverket anför att verket inte har något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprängämnesinspektionen har ingen erinran mot förslaget att bilda en ny&lt;br&gt;myndighet. Däremot konstaterar SÄI att utredaren utgår från befintliga&lt;br&gt;personalresurser - med viss förstärkning av elektriska inspektionen. Det&lt;br&gt;hade enligt SÄI varit befogat att göra en något närmare analys av resurs-&lt;br&gt;behovet, bl a mot bakgrund av det av utredaren förutsedda minskade be-&lt;br&gt;hovet av nationella regler och mot det ökade behovet av resursinsatser för&lt;br&gt;det europeiska standardiseringssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Installatörsorganisationen och Elektriska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag när det gäller elmyndighetens organisation.&lt;br&gt;Vad beträffar elmyndighetens uppbyggnad och bemanning anser de att&lt;br&gt;utredningens förslag till myndighetens organisatoriska uppbyggnad borde&lt;br&gt;plattas till i syfte att uppnå bättre direkt samarbete mellan myndighetens&lt;br&gt;befattningshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för Industriell Elteknik instämmer i att elsäkerhetsarbetet orga-&lt;br&gt;niseras som ett eget verk. Föreningen anser att Statens elektriska inspek-&lt;br&gt;tion bör vara direkt underställd verkschefen och på samma nivå som övri-&lt;br&gt;ga enheter i verket. Inspektörerna bör ges sådana resurser, att de i större&lt;br&gt;omfattning än idag får tid att ägna sig åt kontroll av såväl distributörernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som industrins organisation och anläggningars beskaffenhet enligt före-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO anser det vara välbetänkt att myndigheternas elsäkerhetsarbete ges&lt;br&gt;en organisationsform som ger verksamheten acceptans och styrka både&lt;br&gt;nationellt och internationellt. I det alltmer internationella regelskapandet är&lt;br&gt;det enligt SEMKO av stor vikt för vår nationella elsäkerhet att elmyndig-&lt;br&gt;heten har tillgång till kvalificerade resurser för medverkan i det internatio-&lt;br&gt;nella elsäkerhetsarbetet. Ett övergripande samlat ansvar för det eltekniska&lt;br&gt;området bör också eftersträvas. SEMKO stöder vidare förslaget att knyta&lt;br&gt;ett elsäkerhetsråd till elmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elektrikerförbundet finner att utredningen väl överensstämmer&lt;br&gt;med de intentioner för elsäkerhetsarbetets utförande och omfattning som&lt;br&gt;förbundet sedan många år pläderat för. Genom bildandet av NUTEK riske-&lt;br&gt;rar elsäkerhetsarbetet att få en undanskymd roll och därför anser förbundet&lt;br&gt;det vara nödvändigt att detta arbete oiganiseras i formen av ett eget verk.&lt;br&gt;Det är också nödvändigt att myndigheten kompletteras med ett elsäkerhets-&lt;br&gt;råd, vartill såväl myndigheter som intresseoiganisationer, inkl, fackliga&lt;br&gt;organisationer, knyts. Organisationen av detta verk kan lämpligen byggas&lt;br&gt;upp enligt utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen tillstyrker att myndigheternas elsäkerhetsarbete&lt;br&gt;ges en organisation som medför högre status både nationellt och internatio-&lt;br&gt;nellt. Det föreslagna separata verket kan enligt föreningen vara en lämplig&lt;br&gt;form. Svenska Elverksföreningen framhåller speciellt vikten av att elmyn-&lt;br&gt;digheten ges kvalificerade resurser för att medverka i det internationella&lt;br&gt;standardiserings- och elsäkerhetsarbetet så att landets intressen kan främjas&lt;br&gt;och en smidig anpassning av vårt nationella regelsystem till bl a EGs kan&lt;br&gt;ske. Föreningen är även positiv till förslaget att ett speciellt elsäkerhetsråd&lt;br&gt;knyts till elmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid NUTEK tillstyrker utredarens förslag. Ett eget verk&lt;br&gt;kommer enligt föreningen att innebära att verksamheten blir mera tydlig&lt;br&gt;hos dem som berörs av denna inom landet och ge en väsentligt högre&lt;br&gt;status i de ökande internationella sammanhangen. Likaså kommer rekryte-&lt;br&gt;ringen av personer med nödvändig hög kompetens att väsentligt under-&lt;br&gt;lättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund tillstyrker utredningens förslag att bilda en från&lt;br&gt;NUTEK fristående myndighet. Den nya myndigheten - med elsäkerhet som&lt;br&gt;specialitet - får därvid den status, som krävs för att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna genomföras med den tyngd som är erforderlig. Elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;kommer alltmer att intemationaliseras och det är viktigt att verket ges en&lt;br&gt;formellt tillräckligt hög status för de personer, som skall företräda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten. Förbundet tillstyrker även förslaget att bilda ett säkerhets-&lt;br&gt;råd där marknadens aktörer inom el facket kan diskutera sina synpunkter&lt;br&gt;och påverka elsäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB tillstyrker förslaget att elsäkerhetsarbetet oiganiseras i ett eget&lt;br&gt;verk och förordar att det inrättas inom NUTEK:s ram. Den föreslagna&lt;br&gt;centrala myndigheten bör dock enligt bolaget kunna bantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB betonar vikten av att elsäkerhetsarbetet värdesätts och upp-&lt;br&gt;muntras. Detta är speciellt viktigt i en tid med ökad kunkurrens mellan&lt;br&gt;elföretagen. Säkerheten får inte bli en handelsvara. Vattenfall tillstyrker&lt;br&gt;utredarens huvudförslag att elsäkerhetsarbetet oiganiseras som en särskild&lt;br&gt;tillsynsmyndighet i nära anslutning till NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅF-Elteknik delar utredarens uppfattning att ett elsäkerhetsråd bör skapas.&lt;br&gt;Ledamöterna i rådet bör i första hand representera olika intressenter inom&lt;br&gt;elområdet såsom leverantörer, entreprenörer, eldistributörer, konsult-&lt;br&gt;företag m fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Energileverantörema tillstyrker tankarna att på sikt inrätta&lt;br&gt;ett samordnat tillsynsorgan men anser att för närvarande bör den nuvaran-&lt;br&gt;de organisationen behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna har framfört synpunkter mot förslaget om&lt;br&gt;elsäkerhetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket stödjer ej utredarens förslag om ett&lt;br&gt;eget verk för elsäkerhetsverksamheten. NUTEK anser att de förutsätt-&lt;br&gt;ningar för verksamheten som enligt utredaren bör föreligga kan skapas&lt;br&gt;inom NUTEK i en avdelning direkt underställd GD. Verket framhåller att&lt;br&gt;mellan elsäkerhetsverksamheten och NUTEK :s verksamheter avseende dis-&lt;br&gt;tribution, leverans- och driftsäkerhet förekommer även viss samverkan.&lt;br&gt;Dessa faktorer är viktiga frågor för näringslivet och i hög grad beroende&lt;br&gt;av elsäkerheten. NUTEK stöder utredningens förslag om att till myn-&lt;br&gt;digheten knyta ett elsäkerhetsråd med ledamöter från myndigheter och&lt;br&gt;oiganisationer som berörs av elsäkerhetsarbetet. NUTEK stöder att statens&lt;br&gt;elektriska inspektion införlivas i elsäkerhetsmyndigheten som en regional&lt;br&gt;organisation något som enligt verket innebär en tydligare och effektivare&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret menar att organisationsförslaget inte bör genomföras och att&lt;br&gt;myndighetsuppgifterna bör kunna begränsas. Statskontoret tar upp arbets-&lt;br&gt;uppgifterna för den nya myndigheten och ifrågasätter bl a det föreslagna&lt;br&gt;lagobligatoriet för tillsyn av elektriska anläggningar. Godkännande av&lt;br&gt;installatörer bör vidare enligt statskontoret vara en uppgift för cer-&lt;br&gt;tifieringsorgan. I likhet med utredaren utgår statskontoret från att det är en&lt;br&gt;myndighetsuppgift att svara för marknadskontrollen av elmateriel. Frågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är, anför statskontoret, hur ansvaret bör fördelas mellan olika berörda stat-&lt;br&gt;liga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser inte att nackdelarna med att elsäkerhetsfrågoma&lt;br&gt;utgör ett arbetsområde inom NUTEK är så stora att någon ändring be-&lt;br&gt;höver ske. Föreningen avstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet menar att tillskapande av nya regler och nya&lt;br&gt;statliga verk inte sällan leder till en omfettande och kostnadsdrivande&lt;br&gt;detaljstyrning. Förbundet anser därför att myndighetsutövningen bör kunna&lt;br&gt;ske inom ramen för nu befintliga resurser. Effektivitets- och rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster bör kunna uppnås genom fortsatt samverkan mellan olika myn-&lt;br&gt;dighetsfunktioner inom elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvid Wikman anser att elsäkerhetsarbetet bör bedrivas i chefsmyndighet&lt;br&gt;och tillsynsmyndighet som idag men med en chefsmyndighet som har en&lt;br&gt;oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Finansiering av elsäkerhetsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om finansiering av elsäkerhetsarbetet och att en särskild elsäker-&lt;br&gt;hetsavgift tas ut av elleverantörerna får ett blandat mottagande av re-&lt;br&gt;missinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket stödjer utredarens förslag om finan-&lt;br&gt;siemg av elsäkerhetsverksamheten. NUTEK menar vidare att utredarens&lt;br&gt;förslag om resurser vid myndigheten skapar förutsättningar för en bra&lt;br&gt;fungerande elsäkerhetsmyndighet av stab skaraktär. Det mesta av arbetet&lt;br&gt;för att bibehålla elsäkerhetsnivån i Sverige görs av andra intressenter inom&lt;br&gt;elområdet. Myndigheten köper omfettande tjänster externt. Förslaget om&lt;br&gt;anläggningsregistrering och obligatorisk återkommande anläggningsbe-&lt;br&gt;siktning ökar detta behov ytterligare. Behovet av resurser för externa&lt;br&gt;tjänster beror även på hur säkerhetsnivån förändras. Utredaren har enligt&lt;br&gt;NUTEK gjort en realistisk beräkning av kostnaderna. Införandet av&lt;br&gt;obligatorisk återkommande besiktning av vissa anläggningar kommer att&lt;br&gt;innebära i viss mån förändrade och nya arbetsuppgifter för myndigheten.&lt;br&gt;Eftersom den återkommande kontrollen blir föreskriven kommer besikt-&lt;br&gt;ningarna att leda till ett stort antal myndighetsärenden för främst SEI.&lt;br&gt;NUTEK anser att den föreslagna förstärkningen är en förutsättning för att&lt;br&gt;den föreslagna kontrollordningen för elanläggningar skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Arbetsgivareföreningen, Elektriska Installatörsorganisationen,&lt;br&gt;Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag och Svenska Brandförsvarsföre-&lt;br&gt;ningen tillstyrker utredningens förslag rörande finansiering av el-&lt;br&gt;säkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Nämnden tillstyrker utredarens förslag till finansiering genom&lt;br&gt;en elsäkerhetsavgift och en registreringsavgift. En separat hantering av&lt;br&gt;registreringsavgiften kräver vissa administrativa insatser. Enligt nämnden&lt;br&gt;kan detta begränsas om man inför gemensam hantering av elskatten, el-&lt;br&gt;säkerhets- och registreringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEMKO stöder utredningens förslag till finansiering av det svenska el-&lt;br&gt;säkerhetsarbetet. Att på föreslaget sätt komplettera registreringsavgifter&lt;br&gt;med en elsäkerhetsavgift, som tas ut via elleverantörerna i proportion till&lt;br&gt;energiförbrukning, medför att kostnaden belastar användarna av elenergi&lt;br&gt;och elektrisk materiel. Om denna finansieringsform ej är genomförbar,&lt;br&gt;rekommenderar SEMKO finansiering via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elektrikerförbundet understryker vikten av att elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;finansieras på ett tillfredsställande sätt. Förbundet anser att förslaget till&lt;br&gt;finansiering ter sig väl avvägt samtidigt som det garanterar täckning för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anför att verket redan idag satsar många miljoner årligen på det&lt;br&gt;interna elsäkerhetsarbetet och anser det rimligt att en reducering sker av&lt;br&gt;elsäkerhetsavgiften med hänsyn till detta. Ett särskilt avtal mellan Ban-&lt;br&gt;verket och blivande myndighet om finansiering av myndighetens kostnad&lt;br&gt;för utfört elsäkerhetsarbete föreslås upprättas. Kostnaden för den nya&lt;br&gt;myndighetens verksamhet bör hållas på samma nivå som kostnaden för den&lt;br&gt;nuvarande organisationen. Konsumenten skall ej belastas med högre kost-&lt;br&gt;nader för ändrad organisation för kontroll av elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för Industriell Elteknik föreslår, beträffande den föreslagna&lt;br&gt;elsäkerhetsavgiften att en maximigräns sätts med hänsyn till att den mycket&lt;br&gt;elintensiva industrin annars skulle belastas med orimligt höga kostnader.&lt;br&gt;Alternativt kan avgiften bestämmas efter anläggningens storlek och/&lt;br&gt;eller komplexitet i elektriskt avseende anser föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅF-Elteknik AB avstyrker upprättande av ett statligt register och därmed&lt;br&gt;bortfaller intäkter i form av registreringsavgifter. Bolaget föreslår istället&lt;br&gt;att denna intäkt tas via anslag i statens budget i enlighet med nuvarande&lt;br&gt;finansiering. Bolaget tillstyrker i övrigt utredarens förslag angående finan-&lt;br&gt;siering av elsäkerhetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion avstyrker den föreslagna registreringsavgiften&lt;br&gt;och föreslår istället en enda avgiftskälla, t ex en elleverantörsavgift eller&lt;br&gt;en produktion savgift i likhet med vad som tillämpas för Sprängämnes-&lt;br&gt;inspektionen. Inspektionen anför vidare att om antalet registrerade anlägg-&lt;br&gt;ningar blir stort, torde administrationskostnaden komma att ta en allt för&lt;br&gt;stor del av den enskilda registreringsavgiften. Utredarens förslag med&lt;br&gt;registreringsavgifter för anläggningar med större servissäkring än 63 A&lt;br&gt;innebär att småföretag kommer att drabbas av avgifter som de tidigare ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haft. En elleverantörs- eller produktionsavgift kommer endast i mindre&lt;br&gt;omfattning att drabba småindustrin i form av en mindre höjning av eneigi-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar anför att om de avgifter som föreslås i betänkandet till&lt;br&gt;fullo tas ut av SJ uppkommer för SJ helt oacceptabla kostnader. Detta&lt;br&gt;gäller i första hand pålägget på energipriset. Merparten av den av SJ från&lt;br&gt;Banverket inköpta energin åtgår för tågdriften och därmed sammanhängan-&lt;br&gt;de verksamheter. Elsäkerhetsarbetet i samband med detta utförs och be-&lt;br&gt;kostas till den övervägande delen av SJ och Banverket i form av utbildning&lt;br&gt;av personal samt utarbetande av elsäkerhetsföreskrifter och handhavan-&lt;br&gt;deinstruktioner. Vid eventuell registrering av SJ:s fordon kan SJ handlägga&lt;br&gt;detta utan kostnad för elsäkerhetsmyndigheten. Endast en begränsad del av&lt;br&gt;den inköpta elenergin förbrukas i SJ:s fastigheter och i andra verksamheter&lt;br&gt;av de slag som enligt betänkandet bör bära huvuddelen av kostnaderna för&lt;br&gt;det statliga elsäkerhetsarbetet. Ett uttag av den i betänkandet angivna&lt;br&gt;summan per kWh skulle belasta SJ långt utöver vad tillsynen över SJ&lt;br&gt;kommer att kosta myndigheten. SJ föreslår därför att SJ befrias från alla i&lt;br&gt;betänkandet föreslagna pålagor och att i stället ett rimligt årligt engångsbe-&lt;br&gt;lopp uttas av SJ. Storleken på beloppet kan överenskommas mellan SJ-&lt;br&gt;ledningen och ansvarigt departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprängämnesinspektionen anför att ifråga om finansieringen av den nya&lt;br&gt;myndighetens verksamhet har inspektionen förståelse för att en lösning&lt;br&gt;med avgiftsfinansiering föreslagits. Däremot anser SÄI den föreslagna&lt;br&gt;metoden med två finansieringskällor och ett mycket stort antal betal-&lt;br&gt;ningsskyldiga är administrativt betungande och kostsam. Enligt SÄI bör&lt;br&gt;det vara möjligt att finna ett finansieringssystem som är mindre tungrott&lt;br&gt;och som t ex bör kunna läggas på elproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen fäster uppmärksamheten på att elleverantörerna&lt;br&gt;svarar för uppbörden av elskatten som uppgår till åtta miljarder kronor per&lt;br&gt;år. Att då införa en särskild elsäkerhetsavgift för att få in 40 miljoner&lt;br&gt;kronor per år kan inte vara rationellt. En avreglering och rationalisering av&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetet kommer att medföra lägre kostnader. Föreningen anser&lt;br&gt;att elsäkerhetsarbetet tills vidare bör finansieras över statsbudgeten och&lt;br&gt;avstyrker därför utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen är mycket tveksam till vissa delar av föreslagen&lt;br&gt;finansiering av elsäkerhetsarbetet. Föreningen anser att staten genom&lt;br&gt;punktskatten på el samt därpå moms ges tillräckliga medel att finansiera&lt;br&gt;elsäkerhetsarbetet utan att belasta elkollektivet med ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,027 öre/kWh. Föreningen vill undvika byråkratisering och onödiga&lt;br&gt;administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att om utredningens förslag genomförs&lt;br&gt;blir konsekvenserna ökade kostnader för kommunerna och kommunägda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiföretag. Det är angeläget att kostnaderna hålls nere. Förbundet pekar&lt;br&gt;på att ett sätt att hålla kostnaderna nere skulle kunna vara en utvidgad&lt;br&gt;egenkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid NU TEK avstyrker den föreslagna registreringsavgif-&lt;br&gt;ten och föreslår i stället en enda avgiftskälla, t ex en elleverantörsavgift&lt;br&gt;eller en produktionsavgift i likhet med vad som tillämpas för Spräng-&lt;br&gt;ämnesinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund kan inte av principiella skäl tillstyrka utred-&lt;br&gt;ningens förslag till finansiering genom en elsäkerhetsavgift och en regi-&lt;br&gt;streringsavgift. Eftersom besiktning är ett allmänintresse bör den, anser&lt;br&gt;förbundet, finansieras via skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft avstyrker förslaget om en särskild elsäkerhetsavgift. Bolaget&lt;br&gt;förordar i stället alternativet med anslag via statsbudgeten eftersom el-&lt;br&gt;säkerhetsarbetet ligger i hela samhällets intresse och kommer allmänheten&lt;br&gt;tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB ansluter sig till att elsäkerhetsarbetet bör ha en bred finan-&lt;br&gt;siering. Enklast synes enligt bolaget vara att betrakta en del av nuvarande&lt;br&gt;elskatt, som finansieringskälla via statsbudgeten. Den särskilda elsäker-&lt;br&gt;hetsavgift som utredaren förordar bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 SEMKO och Svenska Brandförsvarsföreningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att staten minskar sin ägarandel i SEMKO bemöts huvudsak-&lt;br&gt;ligen positivt av remissinstanserna. Vad beträffar förslaget om förändrat&lt;br&gt;ägande och utökade uppgifter för Svenska Brandförsvarsföreningens Elekt-&lt;br&gt;riska Nämnd får detta ett blandat mottagande av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket framför bl a att verket kan ta&lt;br&gt;initiativet till diskussioner med berörda intressenter för bildandet av&lt;br&gt;bolaget nya EN. Vad beträffar förslaget rörande SEMKO anför verket att&lt;br&gt;NUTEK inte har några invändningar mot att staten minskar sin ägarandel&lt;br&gt;i SEMKO AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsinspektionen, Statens provningsanstalt och Svenska Elektrikerför-&lt;br&gt;bundet instämmer i allt väsentligt i utredarens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Arbetsgivareföreningen och Elektriska Installatörsorganisationen&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag om förändrad ägarandel i SEMKO och om&lt;br&gt;förändrat ägande av Elektriska Nämnden samt att Elektriska Nämnden får&lt;br&gt;utökade uppgifter. De anser vidare att till Elektriska Nämnden skall bl a&lt;br&gt;delegeras uppgifterna att registerhålla besiktningspliktiga anläggningar,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följa upp att besiktningarna utförs och att besiktningsanmärkningar åtgär-&lt;br&gt;das inom fastställda tidsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska Nämnden tillstyrker bildandet av ett oigan Elektriska Nämnden&lt;br&gt;AB (ENAB), som ägs av intressenterna på marknaden. Nämnden tillstyr-&lt;br&gt;ker vidare utredarens förslag beträffande system för certifiering av per-&lt;br&gt;sonal för regelbundna revisionsbesiktningar samt system för registrering av&lt;br&gt;elanläggningar som grund för regelbundna revisionsbesiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller EN:s roll i det föreslagna registrerings- och besiktningssystemet&lt;br&gt;för elektriska anläggninar anser SEMKO att oiganisationsstrukturen får&lt;br&gt;studeras. SEMKO är intresserat av att tillsammans med Svenska Brandför-&lt;br&gt;svarsföreningen gemensamt finna en sådan form för EN att EN tillsam-&lt;br&gt;mans med SEMKO på myndighetens uppdrag kan handha det föreslagna&lt;br&gt;registret över elektriska anläggningar. Vad gäller utredningens förslag till&lt;br&gt;minskat statligt ägande i SEMKO vill SEMKO referera till regeringens&lt;br&gt;proposition (1991/92:69) om privatisering av statligt ägada företag, i vil-&lt;br&gt;ken SEMKO medtagits bland 35 företag där regeringen föreslår minskat&lt;br&gt;statligt ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen är positiv till att staten minskar sin ägarandel i&lt;br&gt;SEMKO och att nya intressenter erbjuds delägande. Föreningen är även&lt;br&gt;positiv beträffande förslagen rörande Svenska Brandförsvarsföreningens&lt;br&gt;Elektriska Nämnd. En väsentlig fråga som därvid förväntas tas upp är&lt;br&gt;prioriteringar i Nämndens verksamhet så att största möjliga måluppfyllelse&lt;br&gt;(minskad skadefrekvens) erhålls med hänsyn till de totala kostnaderna för&lt;br&gt;den föreskrivna återkommande säkerhetskontrollen. Verksamheten kan&lt;br&gt;därför komma att förändras och förenklas med tiden varför såväl personal-&lt;br&gt;behov som kostnader för verksamheten inte bör låsas fast nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund tillstyrker utredningens förslag beträffande bil-&lt;br&gt;dandet av ett organ EN aktiebolaget, som ägs av intressenterna på mark-&lt;br&gt;naden. Industriförbundet tillstyrker vidare förslagen rörande system för&lt;br&gt;certifiering av personal för regelbundna revisionsbesiktningar och att EN&lt;br&gt;aktiebolag blir det opartiska oigan, som ackrediteras för certifiering av&lt;br&gt;personal för revisionsbesiktningar, egenbesiktningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för Industriell Elteknik anför att EN oiganisatoriskt bör kop-&lt;br&gt;plas till det föreslagna nya Elsäkerhetsverket och därmed även kunna åtaga&lt;br&gt;sig revisionsbesiktning av all elsäkerhetskontroll, således inte bara besikt-&lt;br&gt;ning ur brandsäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens elektriska inspektion tillstyrker utredarens förslag såvitt avser&lt;br&gt;SEMKO. Vad beträffar Elektriska Nämnden avstyrker dock inspektionen&lt;br&gt;utredarens förslag. SEI framhåller att myndigheten inte bör knyta certifie-&lt;br&gt;ringen av besiktningsman till ett specificerat organ och att registerhåll-&lt;br&gt;ningen bör överlåtas till av certifieringsverksamhet oberoende organ. SEI&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser därför att det saknas motiv för myndighet att engagera sig i EN:s&lt;br&gt;verksamhet. Möjligheten torde finnas för EN att utveckla sin verksamhet&lt;br&gt;på en öppen marknad utan statlig inblandning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att staten bör sälja ut sin ägarandel i SEMKO. Stats-&lt;br&gt;kontoret anser vidare att staten inte bör gå in som delägare i EN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag stöder utredarens förslag om&lt;br&gt;minskad statlig ägareandel i SEMKO. Vad gäller förslaget att ombilda EN&lt;br&gt;till aktiebolag framhåller bolaget att redan idag har EN en mycket själv-&lt;br&gt;ständig ställning och att någon ändring av EN i denna del är därför inte&lt;br&gt;särskilt motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen ser inte något behov av omedelbara förändringar vad&lt;br&gt;beträffar SEMKO och Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska&lt;br&gt;Nämnd. Istället bör enligt föreningen utredningens förslag anpassas till hur&lt;br&gt;motsvarande ansvarsområden är organiserade i flertalet länder inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Brandförsvarsföreningen förordar ett bibehållande av SBFEN som&lt;br&gt;en avdelning bland andra inom SBF och kan inte godta utredarens förslag&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid NUTEK tillstyrker utredarens förslag om SEMKO.&lt;br&gt;Vad beträffar Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd avstyr-&lt;br&gt;ker föreningen utredarens förslag. SACO-föreningen framhåller att myn-&lt;br&gt;digheten inte bör knyta certifieringen av besiktningsman till ett specificerat&lt;br&gt;organ och att registerhållningen bör överlåtas till av certifieringsverksam-&lt;br&gt;het oberoende organ. En effektiv tillsyn förutsätter en organisation med en&lt;br&gt;tydligt självständig ställning och med långtgående beslutsbefogenheter.&lt;br&gt;Föreningen framhåller vidare att en självständig ställning är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för rekrytering av personal med hög kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1992/93:21&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om det svenska elsäkerhetsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utgångspunkter för elsäkerhetsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kontroll av elektrisk materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Behörighet att utföra elektriska installationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Registrering och kontrollbesiktning av elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Svenska Brandförsvarsföreningens Elektriska Nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Elsäkerhetsarbetets organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Finansiering av elsäkerhetsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1. Sammanfattning och sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet av elsäkerhetsutredningen, ELSU 91 Förslag till omfattning,&lt;br&gt;organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet&lt;br&gt;(SOU 1991:94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42043, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en ny elsäkerhetsmyndighet inrättas den 1 januari 1993 (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en ny elsäkerhetsmyndighet inrättas den 1 januari 1993 (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för organisation och finansiering för innevarande budgetår av den föreslagna elsäkerhetsmyndigheten som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för organisation och finansiering för innevarande budgetår av den föreslagna elsäkerhetsmyndigheten som föredragande statsrådet har förordat (avsnitt 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om det svenska elsäkerhetsarbetet (avsnitt 3--6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om det svenska elsäkerhetsarbetet (avsnitt 3--6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:12:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:12:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0321</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>skr_199293__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>1624760</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>1992/93:21</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7B4208A7-D80C-4447-AD76-04F6CA92388B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU5</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Det svenska elsäkerhetsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:21&lt;br/&gt;
Det svenska elsäkerhetsarbetet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:21 Det svenska elsäkerhetsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:21&lt;br/&gt;
Det svenska elsäkerhetsarbetet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:21 Det svenska elsäkerhetsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Nyhage  och Lars Björkman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:21&lt;br/&gt;
Det svenska elsäkerhetsarbetet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:21 Det svenska elsäkerhetsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Nyhage  och Lars Björkman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:21&lt;br/&gt;
Det svenska elsäkerhetsarbetet</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:21 Det svenska elsäkerhetsarbetet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>