<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2296324</hangar_id>
 <dok_id>GG03207</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>207</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:207</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>207</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:57</systemdatum>
 <publicerad>1993-03-18 00:00:00</publicerad>
 <titel>om åtgärder mot penningtvätt</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03207/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03207</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03207</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:207&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om åtgärder mot penningtvätt&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03207/prop_199293__207-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03207/prop_199293__207-2.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:207&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ny lag om åtgärder mot penningtvätt&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med penningtvätt förstås åtgärder i syfte att dölja eller omsätta&lt;br&gt;vinningen från brottslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bygger på EG:s direktiv om åtgärder för att förhindra&lt;br&gt;att det finansiella systemet används för tvättning av pengar. Direktivet&lt;br&gt;ingår i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget omfattar i huvudsak företag som driver bankrörelse, liv-&lt;br&gt;försäkringsrörelse, värdepappersrörelse och verksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Enligt propositionens förslag skall&lt;br&gt;dessa företag kräva att kunder legitimerar sig när ett affärsförhållande&lt;br&gt;inleds eller, såvitt rör tillfälliga kunder, vid större transaktioner.&lt;br&gt;Företagen skall vidare granska alla transaktioner avseende medel som kan&lt;br&gt;antas härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag och anmäla alla&lt;br&gt;sådana förhållanden till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Lämnande av upplysningar med stöd av lagen&lt;br&gt;skall inte betraktas som brott mot någon sekretessregel om den som&lt;br&gt;lämnade uppgiften hade anledning att räkna med att uppgifterna borde&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något straffansvar föreslås inte för den som inte följer lagens bestäm- Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;melser. Det förutsätts att efterlevnanden av bestämmelserna skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas med stöd av arbetsrättslig lagstiftning och de avtal som&lt;br&gt;träffats på arbetsrättens område samt det sanktionssystem som&lt;br&gt;Finansinspektionen förfogar över i sin tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om åtgärder mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas till uppfyllande av Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har till syfte att förhindra sådana åtgärder med avseende på&lt;br&gt;egendom som har förvärvats genom brott, som kan medföra att denna&lt;br&gt;egenskap hos egendomen fördöljs, att den brottslige får möjlighet att&lt;br&gt;undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen&lt;br&gt;försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och&lt;br&gt;förvärv, innehav eller brukande av egendomen (penningtvätt).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i denna lag gäller företag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankrörelse och annan verksamhet som består i att från allmänheten&lt;br&gt;låna upp medel och att lämna krediter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livförsäkringsrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 kap. 3 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn och som&lt;br&gt;huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som&lt;br&gt;anges i 3 kap. 1 § 2-12 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses&lt;br&gt;i första stycket och som bedrivs från ett fest driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud att medverka vid vissa transaktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Att förfaranden som avses i 1 § andra stycket kan vara straffbara&lt;br&gt;som häleri eller häleriförseelse framgår av 9 kap. 6 och 7 §§ brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som avses i 2 § får inte heller annars medvetet medverka&lt;br&gt;vid transaktioner avseende medel som kan antas härröra från brottsliga&lt;br&gt;förvärv av allvarligare slag. Med sådana förvärv avses i denna lag&lt;br&gt;förvärv genom brott där fängelse mer än sex månader ingår i&lt;br&gt;straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Identitetskontroll&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Företaget skall kontrollera identiteten hos den som vill inleda en&lt;br&gt;affärsförbindelse med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll skall utföras också beträffande annan än den som&lt;br&gt;avses i första stycket vid transaktioner som överstiger 110 000 kronor.&lt;br&gt;Detsamma gäller om transaktionen inte överstiger nämnda belopp men&lt;br&gt;kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med&lt;br&gt;denna överstiger beloppet. Om summan inte är känd vid tidpunkten för&lt;br&gt;en transaktion skall identiteten kontrolleras så snart summan av trans-&lt;br&gt;aktionerna överstiger det angivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll behöver inte utföras beträffande företag med verk-&lt;br&gt;samhet som beskrivs i 2 § första stycket, om företaget är hemmahörande&lt;br&gt;inom EES. Detsamma gäller om transaktionen görs till ett konto som&lt;br&gt;tillhör någon vars identitet tidigare har kontrollerats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett livförsäkringsföretag behöver inte utföra identitetskontroll med&lt;br&gt;anledning av ett försäkringsavtal vars årliga premie uppgår till högst&lt;br&gt;7 000 kronor eller engångspremie till högst 18 000 kronor. Iden-&lt;br&gt;titetskontroll behöver inte heller göras med anledning av betalningar som&lt;br&gt;görs från ett konto som har öppnats i ett företag som avses i 4 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det kan antas att den som vill inleda en affärsförbindelse med&lt;br&gt;företaget eller göra en sådan transaktion som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;inte handlar för egen räkning, skall företaget på lämpligt sätt söka skaffa&lt;br&gt;sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning han handlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i de fäll som anges i 4 § tredje stycket eller&lt;br&gt;när särskilda skäl talar för att kontrollen är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den kontroll som anges i 4-6 §§ skall, även om det inte följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i de paragraferna, alltid utföras om det kan antas att en&lt;br&gt;transaktion avser medel som härrör från ett brottsligt förvärv av&lt;br&gt;allvarligare slag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall&lt;br&gt;i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen föreskriver bevaras i minst fem år från det att&lt;br&gt;affärsförbindelsen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gransknings- och uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Företaget skall granska alla transaktioner beträffande vilka företaget&lt;br&gt;har skäl att anta att transaktionen avser medel som härrör från ett&lt;br&gt;brottsligt förvärv av allvarligare slag. Företaget skall därvid lämna&lt;br&gt;uppgifter till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett företag som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras&lt;br&gt;ansvarigt för att det brutit mot någon sekretessregel, om företaget hade&lt;br&gt;anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Detsamma gäller en&lt;br&gt;styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för företagets&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Meddelandeförbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för&lt;br&gt;kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts&lt;br&gt;eller att uppgifter har lämnats enligt 9 § eller att polisen genomför en&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansinspektionens underrättelseskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Om Finansinspektionen vid en inspektion av ett företag eller på&lt;br&gt;annat sätt får kännedom om transaktioner avseende medel som kan antas&lt;br&gt;härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag, skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer om transaktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Interna rutiner och utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Företaget skall ha rutiner till förhindrande av att företaget utnyttjas&lt;br&gt;för transaktioner som har samband med brottsliga förvärv. Företaget skall&lt;br&gt;svara för att de anställda får behövlig information och utbildning för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om vilka rutiner som skall följas och&lt;br&gt;vilken information och utbildning som skall tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;beig, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om åtgärder mot penningtvätt&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med utkast till lagrådsremiss om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt utarbetades under sensommaren 1992 inom Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet. Promemorian remitterades till fullmäktige i Sveriges Riksbank,&lt;br&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Finans-&lt;br&gt;inspektionen, Generaltullstyrelsen, Svenska Bankföreningen, Sparbanker-&lt;br&gt;nas Bank, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam,&lt;br&gt;Livförsäkringsbolaget LIVIA, ömsesidigt, Utländska Försäkringsbolags&lt;br&gt;Förening och Svenska Bankmannaförbundet. Efter Lagrådets hörande har&lt;br&gt;lagrådsremissen med Lagrådets yttrande även remitterats till Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska&lt;br&gt;Revisorssamfundet och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementets akt i ärendet,&lt;br&gt;(dnr 4212/92). Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran. Synpunkter på enskildheter i förslaget har&lt;br&gt;anmärkts i specialmotiveringen, avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 december 1992 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över inom Finansdepartementet upprättat förslag till lag om&lt;br&gt;åtgärder mot penning tvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till Lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 12 januari 1993 yttrat sig över lagförslaget. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en lydelse av lagen som närmare ansluter till&lt;br&gt;EG-direktivets bestämmelser. Jag delar de synpunkter som Lagrådet&lt;br&gt;framfört i yttrandet och godtar i huvudsak Lagrådets förslag till&lt;br&gt;ändringar. Jag kommer i specialmotiveringen att närmare behandla&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med penningtvätt förstås åtgärder i syfte att dölja eller omsätta vinning&lt;br&gt;från brottslig verksamhet. Problemet har särskilt uppmärksammats i&lt;br&gt;anslutning till narkotikabrottslighet. På senare år har ett flertal inter-&lt;br&gt;nationella initiativ tagits i syfte att förstärka insatserna mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det straffrättsliga området finns ett internationellt samarbete mellan&lt;br&gt;rättsvårdande oigan genom Förenta Nationernas konvention den&lt;br&gt;19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa&lt;br&gt;ämnen, i fortsättningen benämnd narkotikabrottskonventionen. Konven-&lt;br&gt;tionen ställer krav på kriminalisering av penningtvätt i fråga om&lt;br&gt;inkomster från narkotikabrottslighet. Sverige har ratificerat konventionen.&lt;br&gt;Genom ändringar av bestämmelserna om häleri i 9 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;brottsbalken har Sverige anpassat sin strafflagstiftning till konventionens&lt;br&gt;krav (prop. 1990/91:127, bet. 1990/9l:JuU32, rskr. 1990/91:323, SFS&lt;br&gt;1991:451). Till skillnad från narkotikabrottskonventionen har de nya&lt;br&gt;straffbestämmelserna generell tillämpning, dvs. de omfattar även&lt;br&gt;egendom som härrör från andra typer av brott än narkotikabrottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europarådet har vidare utarbetats en konvention om förverkande&lt;br&gt;m.m. Även i denna konvention behandlas åtgärder mot penningtvätt. Den&lt;br&gt;europeiska konventionen gäller inte endast narkotikabrottslighet utan&lt;br&gt;omfattar i princip alla former av brott. Sverige har undertecknat&lt;br&gt;konventionen men ännu inte ratificerat den. Inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;har utarbetats en promemoria med förslag till vissa författningsändringar&lt;br&gt;med anledning av konventionen. Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det finansiella området har också träffats internationella överens-&lt;br&gt;kommelser i syfte att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för&lt;br&gt;penningtvätt. Här kan hänvisas till Europarådets rekommendation den&lt;br&gt;27 juni 1980 No. R(80)10 och till en principdeklaration som antagits i&lt;br&gt;december 1988 i Basel av tiogruppens banktillsynsmyndigheter. Vidare&lt;br&gt;kan hänvisas till de rekommendationer som antagits av den finansiella&lt;br&gt;aktionsgrupp mot tvättning av pengar som bildades vid ett möte i Paris&lt;br&gt;i juli 1989 mellan länderna i den s.k. G-7 gruppen och i vars arbete&lt;br&gt;Sverige deltagit från början (Financial Action Task Force on Money&lt;br&gt;Laundering, FATF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ministerråd antog mot denna bakgrund den 10 juni 1991 direk-&lt;br&gt;tivet om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för&lt;br&gt;tvättning av pengar (91/308/EEG). Till protokollet i detta ärende bör&lt;br&gt;direktivet i svensk översättning fogas som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom avtalet mellan EG och EFTA-ländema om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES), vilket väntas träda i kraft&lt;br&gt;under år 1993, åtagit sig att anpassa sin lagstiftning till direktivets&lt;br&gt;innehåll. Till EES hör förutom de tolv EG-ländema (Belgien, Danmark,&lt;br&gt;Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,&lt;br&gt;Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland) fem av de sju EFTA-&lt;br&gt;ländema (Finland, Island, Norge, Sverige, Österrike). Eventuellt&lt;br&gt;tillkommer även Liechtenstein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Direktivet om penningtvätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med direktivet är att samordna ländernas insatser för att hindra att&lt;br&gt;den frihet for kapitalrörelser och den frihet att tillhandahålla finansiella&lt;br&gt;tjänster som hör till ett finansiellt integrerat Europa utnyttjas för&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att omsätta tillgångar som härrör från brott främjar upp-&lt;br&gt;komsten av allvarlig kriminalitet. Det gäller inte minst narkotikabrotts-&lt;br&gt;ligheten där den stora lönsamheten utgör själva drivkraften i verksam-&lt;br&gt;heten. Om kreditinstitut och andra finansiella institut kan utnyttjas för&lt;br&gt;penningtvätt finns det, enligt direktivet, risk för att sundheten och stabili-&lt;br&gt;teten hos instituten allvarligt äventyras och att allmänhetens förtroende&lt;br&gt;för hela det finansiella systemet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att vaije enskilt land&lt;br&gt;kan fastställa strängare regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ovillkorlig skyldighet att vidta åtgärder i enlighet med direktivet&lt;br&gt;föreligger endast i fråga om tillgångar som härrör från narkotikabrottslig-&lt;br&gt;het. Enligt direktivet bör länderna emellertid överväga att utvidga&lt;br&gt;tillämpningen till andra former av brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar alla kreditinstitut och finansiella institut som de&lt;br&gt;definieras i direktivet. För dessa institut föreskrivs en skyldighet att i&lt;br&gt;vissa situationer kontrollera kundernas identitet. Vidare föreskrivs en&lt;br&gt;skyldighet för instituten att anmäla förhållanden som misstänks ha&lt;br&gt;samband med brottsliga gärningar. Instituten skall slutligen införa rutiner&lt;br&gt;för att hindra att de utnyttjas för transaktioner av medel som har samband&lt;br&gt;med brott samt se till att de anställda får information och utbildning i&lt;br&gt;frågor som rör sådana transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall medlemsstaterna se till att bestämmelserna&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta också andra institut än kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut, om den verksamhet som bedrivs där är särskilt ägnad&lt;br&gt;att utnyttjas för penningtvätt. EG-medlemsstatema har överenskommit att&lt;br&gt;avvakta med denna utvidgning till dess erfarenheter vunnits om hur&lt;br&gt;direktivet fungerar i praktiken. Detta framgår av det danska förslaget till&lt;br&gt;lagstiftning om förebyggande åtgärder mot penningtvätt (Lovforslag nr.&lt;br&gt;L 10, Folketinget 1992-93, Industrimin. J.nr.90-245-2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall upplysningar som instituten lämnar till myndig-&lt;br&gt;heterna i god tro inte betraktas som brott mot någon sekretessregel. Den&lt;br&gt;som lämnat uppgiften får inte göras ansvarig för att ha lämnat ut&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny lag om åtgärder mot penningtvätt införs.&lt;br&gt;Lagen bygger på bestämmelserna i EG:s direktiv om penningtvätt,&lt;br&gt;vilket omfattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas på alla transaktioner som avser medel som&lt;br&gt;härrör från brottsliga förvärv av allvarligare slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;utan erinran att lagstiftningen införs. Flera remissinstanser har synpunkter&lt;br&gt;på enskildheter i förslaget. Dessa redovisas i det följande i samband med&lt;br&gt;specialmotiveringen (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En ny lag om åtgärder mot penningtvätt bör&lt;br&gt;införas eftersom Sverige genom EES-avtalet är bundet att införa regler&lt;br&gt;med anledning av EG-direktivet om penningtvätt. I överensstämmelse&lt;br&gt;med de nya bestämmelserna om häleri i brottsbalken bör lagen dock få&lt;br&gt;en generell tillämpning, dvs. lagen skall tillämpas vid alla transaktioner&lt;br&gt;avseende medel som kan förmodas härröra från ett brottsligt förvärv av&lt;br&gt;allvarligare slag och inte begränsas till att avse endast medel som härrör&lt;br&gt;från narkotikabrott. Ett skäl för detta är att det skulle vara lika förödande&lt;br&gt;för tilltron till det finansiella systemet om det utnyttjades för penningtvätt&lt;br&gt;i fråga om annan brottslighet än narkotikabrottslighet. Ett annat skäl är&lt;br&gt;att det inledningsvis oftast torde vara omöjligt att avgöra om en&lt;br&gt;transaktion har samband med narkotikabrott, även om omständigheterna&lt;br&gt;i och för sig talar för att den har anknytning till brott. Regleringen skulle&lt;br&gt;därför bli skäligen meningslös om den begränsades till uteslutande&lt;br&gt;narkotikabrottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar av lagens tillämpningsområde bör dock göras.&lt;br&gt;Lagen bör bara gälla transaktioner avseende medel som härrör från&lt;br&gt;brottsliga förvärv. Såsom exempel på brottsliga förvärv brukar nämnas&lt;br&gt;muta, spelvinst som åtkommits genom dobbleri, inkomster vid försäljning&lt;br&gt;av stöldgods, smuggelgods eller olovligen tillverkad sprit, inkomster&lt;br&gt;genom verksamhet som kopplare eller langare samt inkomster genom&lt;br&gt;försäljning av vad som åtkommits genom olovlig jakt. Härutöver kan ett&lt;br&gt;mycket stort antal brott enligt specialstraffrättsliga författningar ge&lt;br&gt;upphov till brottsliga förvärv, t.ex. inkomster vid försäljning av narkotika&lt;br&gt;(se Förmögenhetsbrottsutredningens betänkande SOU 1983:50, s. 302).&lt;br&gt;Utanför detta område faller däremot sådana brott där egendom undan-&lt;br&gt;dragits beskattning, tull eller någon annan avgiftsskyldighet, vilka brott&lt;br&gt;visserligen medför ekonomiska fördelar för gärningsmannen men som&lt;br&gt;inte ger upphov till något omedelbart förvärv. Det kan visserligen ibland&lt;br&gt;vara svårt att avgöra om transaktioner har samband med sådan&lt;br&gt;brottslighet eller med någon annan typ av brott. Direktivet omfattar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid inte skattebrottslighet o dyl. Den i direktivet angivna Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;definitionen av penningtvätt anknyter sålunda till egendom som härrör&lt;br&gt;från brott. Det torde också föra för långt att låta lagen vara direkt&lt;br&gt;tillämplig på sådan brottslighet, bl.a. därför att det t.ex. i fråga om&lt;br&gt;skatteundandragande oftast skulle vara omöjligt för en bank att ha någon&lt;br&gt;uppfattning om huruvida fullbordat brott föreligger när transaktionen&lt;br&gt;görs. Genom anknytningen till brottsliga förvärv är lagens tillämpning&lt;br&gt;ändå vidsträckt. Och självklart bör banker och andra finansiella institut&lt;br&gt;avhålla sig från alla transaktioner som kan antas ha samband med&lt;br&gt;brottslig verksamhet oavsett av vilket slag denna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet omfattar som tidigare angetts endast transaktioner som har&lt;br&gt;samband med narkotikabrottslighet. Genom den generella tillämpning&lt;br&gt;som här föreslås kommer lagen att omfatta brott som i jämförelse med&lt;br&gt;narkotikabrott kan framstå som relativt sett ringa. Detta har inte varit&lt;br&gt;avsikten med direktivet. Den rätt omfettande kontroll- och&lt;br&gt;rapporteringsskyldighet som följer av direktivet är inte motiverad i fråga&lt;br&gt;om mera bagatellartad brottslighet. Jag anser därför att en avgränsning&lt;br&gt;bör ske till brott av allvarligare slag. En lämplig begränsning är enligt&lt;br&gt;min mening att låta lagen omfetta brott där fängelse mer än sex månader&lt;br&gt;kan följa. Det sagda innebär inte något slags legitimering av transaktioner&lt;br&gt;som har samband med brottslighet av lindrigare slag. Även sådana&lt;br&gt;transaktioner bör naturligtvis undvikas. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;erinra om att brottsbalkens häleribestämmelser kan vara tillämpliga, även&lt;br&gt;om en transaktion inte omfettas av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen bör omfetta den verksamhet som bedrivs av banker,&lt;br&gt;hypoteksinstitut, värdepappersinstitut, livförsäkringsföretag och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag. Lagens&lt;br&gt;huvuddrag bör vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall kontrollera kundens identitet när ett affärsförhållande&lt;br&gt;inleds eller, såvitt rör andra än festa kunder, när en transaktion avser ett&lt;br&gt;belopp som överstiger 110 000 kr. Om en transaktion görs för någon&lt;br&gt;annan skall företaget på lämpligt sätt försöka ta reda på för vem den&lt;br&gt;utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall granska alla transaktioner avseende medel som kan&lt;br&gt;antas härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag. Företaget skall&lt;br&gt;också anmäla alla sådana förhållanden till Rikspolisstyrelsen eller den&lt;br&gt;polismyndighet som regeringen bestämmer. Har ett företag vägrat att&lt;br&gt;medverka till en transaktion av medel som kan antas härröra från ett&lt;br&gt;brottsligt förvärv, skall företaget underrätta Rikspolisstyrelsen om&lt;br&gt;misstankarna och därvid lämna uppgifter om den begärda transaktionen.&lt;br&gt;Om det i efterhand visar sig att en sådan transaktion som avses här&lt;br&gt;genomförts, bör förhållandet vid upptäckten givetvis anmälas till&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6 i direktivet anges att medlemsstaterna får föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter som lämnas till myndigheterna får användas även för andra&lt;br&gt;ändamål än bekämpande av tvättning av pengar. Någon uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse härom eller om att eventuell överskottsinformation får&lt;br&gt;användas av myndigheterna behöver inte införas i den svenska lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt gäller nämligen att en myndighet har en grundläggande Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;skyldighet att på eget initiativ gå vidare med frågor som har kommit till&lt;br&gt;myndighetens kännedom i den mån det gäller forhållanden inom&lt;br&gt;myndighetens eget verksamhetsområde. På straffrättens området har&lt;br&gt;denna princip kommit till uttryck särskilt tydligt. Flera regler innefattar&lt;br&gt;en ovillkorlig skyldighet för myndigheterna att vidta åtgärder när fråga&lt;br&gt;är om att utreda och beivra brott. En polismyndighet eller en åklagare är&lt;br&gt;i princip skyldig att inleda en förundersökning så snart det finns&lt;br&gt;anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts (23&lt;br&gt;kap. 1 § rättegångsbalken). En åklagare är vidare skyldig att, om inte&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet, väcka åtal i fråga om brott som hör under&lt;br&gt;allmänt åtal (20 kap. 6 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 i direktivet skall medlemsstaterna se till att de foretag&lt;br&gt;som omlättas av direktivet avstår från att utföra en transaktion be-&lt;br&gt;träffande vilken misstanke uppstått, till dess behörig myndighet under-&lt;br&gt;rättats. Artikeln lämnar dock möjligheten öppen att genomföra en sådan&lt;br&gt;transaktion om underlåtenheten att genomföra den skulle vara ägnad att&lt;br&gt;motverka syftet med direktivet. Någon motsvarighet till direktivets&lt;br&gt;bestämmelse föreslås inte i lagen. I lagen föreslås ett absolut förbud för&lt;br&gt;de berörda instituten att medverka vid transaktioner som kan antas&lt;br&gt;härröra från ett brottsligt förvärv av allvarligare slag. Någon anledning&lt;br&gt;att mjuka upp detta förbud på det sätt som föreslås i artikel 7 föreligger&lt;br&gt;inte. En sådan bestämmelse skulle kunna skapa besvärliga avvägningar&lt;br&gt;mellan det straffansvar som enligt bestämmelserna om häleri i&lt;br&gt;brottsbalken kan riktas mot den som genomför en transaktion och de&lt;br&gt;intressen som lagstiftningen skall värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs inte något straffansvar för den som bryter mot&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Rikspolisstyrelsen anser att straffsanktioner bör&lt;br&gt;införas. För egen del har jag samma uppfattning som framfördes i&lt;br&gt;promemorian. På samma sätt som inom övrig finansiell lagstiftning är det&lt;br&gt;mest lämpliga tillvägagångssättet att bestämmelserna upprätthålls med&lt;br&gt;stöd av dels de regler som finns i lag och avtal på det arbetsrättsliga&lt;br&gt;området, dels genom de sanktioner som Finansinspektionen förfogar över&lt;br&gt;i sin tillsynsverksamhet. Riksåklagaren har också uppmärksammat att&lt;br&gt;denna inställning stämmer väl överens med de rekommendationer om&lt;br&gt;restriktivitet med nykriminalisering som förs fram i betänkandet Ett&lt;br&gt;reformerat åklagarväsende (SOU 1992:61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås i promemorian att regeringen får bestämma när lagen skall&lt;br&gt;träda i kraft, vilket avses bli samtidigt med EES-avtalets ikraftträdande.&lt;br&gt;Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Administrativa och statsfinansiella konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inga ekonomiska eller administrativa konsekvenser för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 1 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med hänvisningen i paragrafens första stycke till Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser enligt EES-avtalet är att fästa tillämparens uppmärksamhet&lt;br&gt;på att EES-avtalet och EG-rätten kan ha betydelse för tolkningen av&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Syftet är också att erinra om att regler med EES-&lt;br&gt;bakgrund har företräde framför andra regler vid s.k. lagval enligt 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbete (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med Lagrådets förslag har i andra stycket införts&lt;br&gt;en definition av begreppet penningtvätt, vilken anknyter till motsvarande&lt;br&gt;bestämning av uttrycket &amp;quot;tvättning av pengar&amp;quot; i direktivet. En viss&lt;br&gt;språklig jämkning har gjorts i förhållande till Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 1 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och har med en teknisk&lt;br&gt;justering utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter som omfattas av lagen räknas upp i första stycket.&lt;br&gt;Som framgår av Lagrådets yttrande omfattas inte sådan verksamhet som&lt;br&gt;innebär åtgärder rörande uthyrning av lokaler m.m. inom ramen för&lt;br&gt;bankers och försäkringsföretags kapitalförvaltning. Det som avses är&lt;br&gt;företagstypemas kärnverksamhet riktad mot företagets kunder. Detta&lt;br&gt;förhållande kommer också till uttryck i andra stycket. Riksbanken,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och Finansinspektionen vill att lagen också skall&lt;br&gt;omfetta sådan verksamhet som bedrivs av valutaväxlingskontor.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen vill att lagen därutöver skall omfetta totalisatorspel,&lt;br&gt;konst- och guldhandel samt annan hantering där en större mängd pengar&lt;br&gt;regelmässigt omsätts. Finansinspektionen påpekar att också Postens&lt;br&gt;verksamhet borde omfattas av lagen men utgår från att omstruktureringen&lt;br&gt;inom Posten kommer att medföra att i vart fell Postgirots verksamhet&lt;br&gt;kommer att falla inom lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaväxlingskontoren är för närvarande under utredning av Betal-&lt;br&gt;tjänstutredningen (Fi 1992:14). I avvaktan på utredningens förslag är jag&lt;br&gt;inte beredd att föreslå att valutaväxlingskontorens verksamhet skall&lt;br&gt;omfettas. Som jag anförde i avsnitt 3 har EG-medlemsstatema kommit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överens om att inte utvidga direktivets tillämpning innan erfarenhet Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;vunnits av hur direktivets bestämmelser fungerar i praktiken. Jag finner&lt;br&gt;därför inte skäl att nu utvidga direktivets tillämpning till andra institut än&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen blir tillämplig på alla svenska företag som driver de angivna&lt;br&gt;slagen av verksamhet liksom utländska företag som driver sådan&lt;br&gt;verksamhet från filial här i landet. Även gränsöverskridande verksamhet&lt;br&gt;som sker från svenska företag eller utländska företags etableringar i&lt;br&gt;Sverige omfattas av de svenska reglerna. Däremot omfattas inte sådan&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet till Sverige som t.ex. bankföretag&lt;br&gt;hemmahörande i ett annat land inom EES kan bedriva. Dessa företag är&lt;br&gt;nämligen underkastade motsvarande lagstiftning, grundad på EG-&lt;br&gt;direktivet, i sina hemländer. Svenska företags verksamhet från filialer&lt;br&gt;eller andra etableringar utomlands omfattas inte heller av de svenska&lt;br&gt;bestämmelserna. Även i dessa fäll gäller att det inte finns något behov av&lt;br&gt;att utsträcka den svenska lagens tillämpningsområde eftersom övriga&lt;br&gt;EES-länder, liksom åtskilliga andra länder, förutsätts ha egen lagstiftning&lt;br&gt;i ämnet. I den mån svenska företag driver verksamhet i länder som inte&lt;br&gt;har någon lagstiftning om penningtvätt skulle det dessutom kunna uppstå&lt;br&gt;betydande praktiska komplikationer om företagen skulle vara skyldiga att&lt;br&gt;följa den svenska lagen. Det skulle exempelvis kunna vara svårt för&lt;br&gt;företaget att fullgöra uppgiftsskyldigheten enligt 9 § när man inte kan&lt;br&gt;räkna med att den utländska rättsordningen skall respektera det skydd&lt;br&gt;för uppgiftslämnande som följer av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lagen inte görs tillämplig på svenska företags verksamhet från filial&lt;br&gt;eller annan etablering utomlands betyder naturligtvis inte att det skulle&lt;br&gt;vara lämpligt eller ens tillåtet för svenska företag att delta i penningtvätt&lt;br&gt;utomlands. Om ett företag skulle självt - eller genom ett utländskt&lt;br&gt;dotterföretag - bryta mot principerna i direktivet och den svenska lagen,&lt;br&gt;får man tvärtom räkna med att detta, i allvarliga fäll, skulle ge anledning&lt;br&gt;för svenska myndigheter att återkalla det eller de tillstånd som har&lt;br&gt;beviljats för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att medverka vid vissa transaktioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artiklarna 1 och 2 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare nämnda ändringarna som gjorts i bestämmelserna om häleri&lt;br&gt;och häleriförseelse i 9 kap 6 och 7 §§ brottsbalken kriminaliserar&lt;br&gt;medverkan till att omsätta egendom eller till att företa någon liknande&lt;br&gt;åtgärd som är ägnad att dölja att egendomen härrör från brott. Även&lt;br&gt;transaktioner som är mer eller mindre klart inriktade på att hjälpa&lt;br&gt;brottslingar att dölja vad de har tjänat på sina brott omfättas av kriminali-&lt;br&gt;seringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för häleri enligt de nya bestämmelserna kan alltså utkrävas av&lt;br&gt;den som med uppsåt att dölja egendomens ursprung medverkar till att&lt;br&gt;bortföra, överlåta, omsätta eller vidta någon annan sådan åtgärd med&lt;br&gt;egendom som härrör från ett brottsligt förvärv. Ansvar kan också komma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga för den som på något annat sätt otillbörligen främjar möjlig- Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;hetema för någon att tillgodogöra sig sådan egendom eller värdet därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av oaktsamhet företar sådana gärningar kan på motsvarande sätt&lt;br&gt;ställas till ansvar för häleriförseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i 3 § har utformats i anslutning till bestämmelserna om häleri&lt;br&gt;i brottsbalken. Förbudet omfattar därför alla transaktioner avseende&lt;br&gt;medel som kan antas härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag.&lt;br&gt;Med detta uttryck avses de förfaranden som ryms under beteckningen&lt;br&gt;penningtvätt bli täckta av förbudet. I paragrafen har uttryckligen angetts&lt;br&gt;vad som avses med uttrycket brottsligt förvärv av allvarligare slag. Jag&lt;br&gt;har därvid använt mig av en något annan formulering än den Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit eftersom avsikten inte är att fängelse sex månader skall vara&lt;br&gt;stadgat som minimistraff för brottet utan ingå i dess straffskala.&lt;br&gt;Exempelvis är straffet för narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64) fängelse i högst tre år. Medel som härrör från sådan&lt;br&gt;brottslighet skall givetvis omfattas av lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundet har ifrågasatt om inte beviskravet bör ställas högre&lt;br&gt;än vad rekvisitet &amp;quot;kan antas&amp;quot; ger vid handen. Samfundet har därvid&lt;br&gt;hänvisat till att det i direktivet anges att det fordras &amp;quot;vetskap om att&lt;br&gt;egendomen härrör från brott eller från medverkan till brott&amp;quot; för att&lt;br&gt;åtgärder mot &amp;quot;tvättningen&amp;quot; skall behöva vidtagas (jfr. definitionen av&lt;br&gt;&amp;quot;tvättning av pengar&amp;quot; i artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening innebär emellertid direktivet en skyldighet för&lt;br&gt;företag som omfattas av detta att redan när det föreligger misstanke om&lt;br&gt;penningtvätt kräva att kunden identifierar sig och att göra anmälan till&lt;br&gt;behörig myndighet, se artiklarna 3.6 och 6. Kravet på &amp;quot;vetskap&amp;quot; i artikel&lt;br&gt;1 torde i stället avse den kund som vill genomföra transaktionen. Jag&lt;br&gt;anser som följd härav att företag som driver verksamhet som omfettas av&lt;br&gt;lagen även bör vara förbjudna att befetta sig med medel som kan antas&lt;br&gt;härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag. Det skulle annars&lt;br&gt;kunna uppstå situationer där företaget visserligen misstänker att en&lt;br&gt;transaktion avser medel som härrör från brott och i enlighet med lagens&lt;br&gt;regler om identitetskontroll och gransknings- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;kräver legitimation av kunden och rapporterar transaktionen till polisen,&lt;br&gt;men ändå genomför den eftersom man inte har vetskap om att det&lt;br&gt;verkligen är fråga om penningtvätt. Sådana situationer bör givetvis&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med transaktioner avseende medel menas här och i följande paragrafer&lt;br&gt;alla former av dispositioner som kunder gör i mellanhavandet med en&lt;br&gt;bank eller annat företag som omfattas av lagen, såsom avtalsslut avseende&lt;br&gt;öppnande av inlåningskonto, uppdrag om betalningsförmedling,&lt;br&gt;uppläggning av värdepappersdepå, tecknande av kapital- eller pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring etc. Även förhyrning av bank- eller värdefeck skall&lt;br&gt;omfattas om det kan antas att detta kommer att utnyttjas för att t.ex.&lt;br&gt;dölja medel som härrör från brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan i sådana transaktioner som omfettas av förbudet är således&lt;br&gt;straffbelagd enligt bestämmelserna i brottsbalken. Någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse om ansvar för häleri eller häleriförseelse för medverkan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda i de foretag som omfattas av lagen behövs därför inte. I Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;kommentaren till 2 § har behandlats vilka verksamheter som omfattas av&lt;br&gt;lagstiftningen. Om ett företag som driver någon av dessa verksamheter&lt;br&gt;vidareförmedlar transaktionen inom sin koncern, vare sig förmedlingen&lt;br&gt;sker inom landet eller utomlands, torde sakna betydelse i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök, förberedelse och stämpling till häleri eller häleriförseelse är&lt;br&gt;visserligen inte straffbelagda enligt bestämmelserna i brottsbalken. I viss&lt;br&gt;utsträckning kommer dock förbudet i 3 § att täcka sådana förfaranden.&lt;br&gt;Det torde också framstå som självklart att de företag som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn och som omfettas av denna lag inte skall&lt;br&gt;medverka ens i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har pekat på svårigheten att i alla situationer kunna&lt;br&gt;undvika en medverkan från företagets sida och därvid särskilt hänvisat&lt;br&gt;till att ett flertal transaktioner i dag sker utan att kunden besöker ett&lt;br&gt;bankkontor. Betalningsmottagare får vidare pengar insatta på konto direkt&lt;br&gt;genom utväxling av transaktionsdata mellan bankernas datacentraler. En&lt;br&gt;omfettande del av betalningstrafiken går också gentemot utlandet via&lt;br&gt;elektroniska betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar förbud mot en avsiktlig medverkan från företagets&lt;br&gt;sida. Ett företag bör således med befriande verkan kunna utnyttja de&lt;br&gt;betalningssystem som är brukliga och de rutiner som är allmänt godkända&lt;br&gt;även om det finns en allmän risk för att ett betalningssystem utnyttjas&lt;br&gt;för penningtvätt. Det får ankomma på Finansinspektionen att särskilt&lt;br&gt;övervaka att nu tillämpade rutiner inom den finansiella sektom för&lt;br&gt;transaktioner inte kommer att utnyttjas för penningtvätt. Med stöd av&lt;br&gt;13 § andra stycket kan regeringen eller, efter bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen utfärda närmare föreskrifter om de eventuella nya&lt;br&gt;rutiner som kan behövas för att förhindra penningtvätt i dessa samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har framfört att kompensation&lt;br&gt;för uppkommen skada måste kunna utgå till den som förvägras göra en&lt;br&gt;transaktion som sedemera visar sig vara helt legitim. Jag är emellertid&lt;br&gt;inte beredd att föreslå någon särskild regel om rätt till skadestånd i&lt;br&gt;sådana situationer. Eventuell skadeståndsskyldighet får prövas enligt de&lt;br&gt;allmänna skadeståndsreglerna. Det kan anmärkas att exempelvis en bank&lt;br&gt;inte har någon skyldighet att ställa upp på vilken transaktion som helst.&lt;br&gt;Bankerna har redan i dag som praxis att vägra utföra tjänster åt en&lt;br&gt;bankkund om man av någon anledning misstänker att transaktionen kan&lt;br&gt;vara olaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 4 föreslås inget straffensvar för den som&lt;br&gt;åsidosätter lagens bestämmelser. De sanktionsmedel som står till buds är&lt;br&gt;i stället regler som finns i lag eller avtal på det arbetsrättsliga området&lt;br&gt;samt de sanktioner som Finansinspektionen förfogar över i sin&lt;br&gt;tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 3.1, 3.2 och 3.7 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena föreskriver identitetskontroll när en affärs-&lt;br&gt;förbindelse inleds eller när någon, som inte kan sägas ha en affärsför-&lt;br&gt;bindelse med företaget i fråga, utför en transaktion som omfattar ett&lt;br&gt;större belopp än 110 000 kr. Om transaktionen utförs i flera steg som&lt;br&gt;verkar ha samband med vartannat skall det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;beaktas. Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund har anfört att beloppsgränsen bör göras&lt;br&gt;värdebeständig. Riksåklagaren har därvid föreslagit att gränsen sätts till&lt;br&gt;tre och ett halvt basbelopp. Jag har förståelse för denna uppfattning.&lt;br&gt;Främst tydlighetsskäl talar dock för att gränsen bestäms i ett fäst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En affärsförbindelse kan naturligtvis ha mycket skiftande karaktär&lt;br&gt;beroende på vilken tjänst som efterfrågas. I uttrycket förbindelse får dock&lt;br&gt;läggas ett förhållande av mer stadigvarande slag. Uttrycket affärsför-&lt;br&gt;bindelse skulle då inte omfatta förhållandet att en person vid ett enstaka&lt;br&gt;tillfälle växlar sedlar eller mynt eller förvärvar premieobligationer. Inte&lt;br&gt;heller omfattas den situationen då en person för en betalning tillfälligt&lt;br&gt;anlitar en bank där vederbörande inte är regelbunden kund. På försäk-&lt;br&gt;ringsområdet bör tecknandet av försäkringsavtalet utgöra utgångspunkten&lt;br&gt;för en affärsförbindelse. Med kunden får då förstås den som tecknar&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontrollen förutsätts ske enligt vanlig bankpraxis, dvs. med&lt;br&gt;körkort eller någon annan allmänt godtagen legitimationshandling. Redan&lt;br&gt;i dag kräver banker och andra kreditinstitut regelmässigt legitimation när&lt;br&gt;en affärsförbindelse inleds som innefattar öppnande av ett konto eller&lt;br&gt;förhyrning av ett bankfack. Riksbanken har pekat på ett särskilt problem&lt;br&gt;när försäljning av en vara, t.ex. premieobligationer, sker per postorder.&lt;br&gt;Identitetskontrollen kommer då att utföras av Posten och inte av det&lt;br&gt;säljande företaget. Om en sådan försäljning avser ett större belopp bör&lt;br&gt;det säljande företaget instruera Posten att iaktta särskild vaksamhet när&lt;br&gt;det gäller utlämnandet av varorna. Av en sådan instruktion bör också&lt;br&gt;framgå att Posten bör vägra att genomföra utlämnandet om någon&lt;br&gt;misstanke uppstår om att den likvid som överlämnas för varan härrör&lt;br&gt;från ett brottsligt förvärv av allvarligare slag. Posten bör vidare&lt;br&gt;regelmässigt till det säljande företaget översända uppgifter om den&lt;br&gt;företagna identitetskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet har påtalat ett motsvarande problem när det gäller&lt;br&gt;livförsäkringar som förmedlas av försäkringsmäklare. Vid sådana&lt;br&gt;situationer kommer försäkringsbolaget oftast inte in i bilden förrän en&lt;br&gt;affärsförbindelse redan har inletts. I dessa fall bör, enligt min mening,&lt;br&gt;försäkringsbolaget kunna uppdra åt försäkringsmäklaren att utföra&lt;br&gt;legitimationskontrollen. Det bör därvid åligga försäkringsbolaget att&lt;br&gt;instruera mäklaren om de regler som gäller för när legitimationskontroll&lt;br&gt;skall genomföras och hur det skall ske. Uppgifter som lämnas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollen bör förvaras av försäkringsbolaget. Ett sådant förfaringssätt Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;har också överenskommits mellan EG-kommissionen och EG:s minister-&lt;br&gt;råd enligt det &amp;quot;Consultation Paper&amp;quot; som föregått Storbritanniens&lt;br&gt;lagstiftning på området (54:e stycket) och som finns tillgängligt i Finans-&lt;br&gt;departementets akt i ärendet (dnr 4212/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har angetts i vilka fåll undantag medges från kravet på&lt;br&gt;identitetskontroll. När kunden är ett företag med verksamhet av det slag&lt;br&gt;som anges i 2 §, hemmahörande i ett land inom EES, krävs inte&lt;br&gt;identitetskontroll. Det får nämligen förutsättas att denna typ av företag&lt;br&gt;är underkastad motsvarande regler om identitetskontroll i sitt hemland.&lt;br&gt;I detta sammanhang bör understrykas att undantaget endast gäller den&lt;br&gt;obligatoriska kontroll som krävs enligt denna paragraf. Utebliven kontroll&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse behöver därför inte i och för sig utesluta att&lt;br&gt;straffbestämmelserna om häleri kan vara tillämpliga. Vidare kan&lt;br&gt;identitetskontroll krävas enligt 7 §. Vilken betydelse den uteblivna&lt;br&gt;kontrollen kan ha i det sammanhanget får avgöras efter omständigheterna&lt;br&gt;i det enskilda fallet. Det sagda gäller också i andra fall där det i denna&lt;br&gt;lag inte ställs krav på obligatorisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det danska förslaget till lagstiftning om förebyggande av åtgärder&lt;br&gt;mot penningtvätt (Lovforslag nr. L 10, Folketinget 1992-93, Industrimin.&lt;br&gt;J. nr.90-245-2) framgår att EG-kommissionen till Rådets protokoll&lt;br&gt;förklarat att det inte är nödvändigt att kräva legitimation beträffande&lt;br&gt;personer som sätter in pengar på ett konto som har öppnats av en kund&lt;br&gt;vars identitet tidigare kontrollerats. Denna inskränkning framgår också&lt;br&gt;av paragrafens tredje stycke. Undantaget gäller dock inte när sådana&lt;br&gt;omständigheter som avses i 7 § föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 5 § krävs inte någon kontroll såvitt gäller betalning av&lt;br&gt;försäkringspremier, om transaktionen sker från ett konto som öppnats i&lt;br&gt;kundens namn hos ett kreditinstitut som omfattas av lagen eller är&lt;br&gt;hemmahörande inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 3.3 och 3.8 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet art. 3.3 och 3.8 finns möjligheter att göra ytterligare&lt;br&gt;undantag från kravet på identitetskontroll i fråga om försäkringsavtal i&lt;br&gt;livförsäkringsföretag. Sådana undantag har införts genom denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 3.5 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar situationen när en affärsförbindelse inleds eller en&lt;br&gt;transaktion görs för någon annans räkning. Om det kan antas att t.ex. en&lt;br&gt;betalning sker för någon annans räkning skall företaget enligt första&lt;br&gt;stycket på lämpligt sätt söka skaffa sig kännedom om identiteten hos den&lt;br&gt;för vars räkning betalningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget behöver endast söka skaffa sig kännedom om identiteten hos&lt;br&gt;den för vars räkning betalningen sker. Något krav på att institutet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägra att verkställa transaktionen enbart på den grunden att Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;uppdragsgivarens identitet inte har kunnat fästställas ställs inte upp i&lt;br&gt;lagen. Som tidigare har understrukits utesluter detta dock inte att ett&lt;br&gt;straffrättsligt ansvar enligt bestämmelserna i brottsbalken om häleri kan&lt;br&gt;komma i fråga, om omständigheterna är sådana att transaktionen ändå&lt;br&gt;inte hade bort genomföras. Det faktum att identiteten hos den för vars&lt;br&gt;räkning betalningen sker inte kunnat fästställas borde också normalt&lt;br&gt;innebära att företaget iakttar särskild försiktighet om transaktionen ändå&lt;br&gt;avses bli genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vissa undantag från undersökningsplikten i första&lt;br&gt;stycket. För det första medges undantag motsvarande de som finns i 4 §&lt;br&gt;tredje stycket. Det rör sig således dels om fallet när den som gör&lt;br&gt;transaktionen för någon annans räkning är ett sådant företag som självt&lt;br&gt;är underkastat lagen, eller motsvarande lag i något land inom EES, dels&lt;br&gt;om transaktioner till konton vars innehavare redan kontrollerats.&lt;br&gt;Undantaget i sistnämnda fäll är en komplettering i förhållande till vad&lt;br&gt;som har föreslagits i lagrådsremissen. I och med att undantagsmöjligheten&lt;br&gt;finns i 4 § bör den enligt min mening också finnas i fråga om&lt;br&gt;undersökningsplikten i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har efter förslag av Lagrådet införts en möjlighet till&lt;br&gt;undantag från kontroll när särskilda skäl talar för att sådan är obehövlig.&lt;br&gt;Lagrådet har i sitt yttrande som skäl för detta undantag bl.a. pekat på att&lt;br&gt;det inte kan uteslutas &amp;quot;att det beträffände vissa rörelseidkare med&lt;br&gt;klientmedelskonton, t.ex. advokater och revisorer som i särskild ordning&lt;br&gt;står under tillsyn, kan visa sig vara lämpligt att göra vissa undantag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR konstaterar i sitt remissvar att&lt;br&gt;auktoriserade och godkända revisorer i dagsläget är förhindrade att ha&lt;br&gt;klientmedelskonton. Detta på grund av de s.k. affärsverksamhets- och&lt;br&gt;medelsförvaltningsförbuden i 10 § revisorsförordningen respektive 22 §&lt;br&gt;Kommerskollegiets revisorsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundet har pekat på att även en klients identitet fäller under&lt;br&gt;advokatens tystnadsplikt. I allt fäll torde klienten, enligt samfundet, ha&lt;br&gt;anspråk på att storleken av anförtrodda medel anses fälla under&lt;br&gt;tystnadsplikten. Vidare konstaterar samfundet att det givetvis måste anses&lt;br&gt;höra till god advokatsed att vägra ta befattning med medel som skulle&lt;br&gt;tänkas medföra anmälningsplikt enligt lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Lagrådets uppfättning att en möjlighet bör öppnas till&lt;br&gt;undantag från det krav på kontroll som föreskrivs i första stycket när&lt;br&gt;särskilda skäl talar för att kontrollen är obehövlig. Motivet för undantag&lt;br&gt;bör främst vara att den som handlar för annans räkning av sekretesskäl&lt;br&gt;är förhindrad att röja sin klients identitet. Den som utför transaktionen&lt;br&gt;bör även stå under någon form av reglerad tillsyn. Dessa krav gör att det&lt;br&gt;för närvarande torde vara främst advokater med klientmedelskonton som&lt;br&gt;kommer att omfattas av undantaget. Det bör i detta sammanhang dock&lt;br&gt;anmärkas att advokater i många fäll förvaltar klientmedel på konton&lt;br&gt;öppnade i klientens namn. I det av Advokatsamfundets styrelse beslutade&lt;br&gt;s.k. bokföringsreglementet föreskrivs nämligen i 2 § tredje stycket att&lt;br&gt;bank- eller postgiroräkning på vilken klientmedel sätts in skall, förutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i de fall då lag så föreskriver, vara öppnad i klientens namn, då detta Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;med hänsyn till beloppets storlek, tiden för förvaltningen eller&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt måste anses lämpligt. Vidare föreskrivs att om&lt;br&gt;ett gemensamt klientmedelskonto används det skall tydligt framgå att&lt;br&gt;innestående medel utgör klientmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har för tydlighetens skull påpekat att den kontroll som anges&lt;br&gt;i 6 § i Lagrådets förslag alltid skall företas under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges där. För att ingen oklarhet skall råda om att detta även gäller&lt;br&gt;kontrollen enligt förevarande paragraf har 6 och 7 §§ i Lagrådets förslag&lt;br&gt;fått byta plats i propositionsförslaget. Samtidigt har en redaktionell&lt;br&gt;jämkning av texten gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 3.6 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i huvudsak utformats i överensstämmelse med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas att identitetskontroll alltid skall företas om det kan&lt;br&gt;antas att transaktionen avser medel som härrör från ett brottsligt förvärv&lt;br&gt;av allvarligare slag. Vid bedömning av om en transaktion är av detta slag&lt;br&gt;skall transaktionens art och omfattning beaktas. Generella indikationer på&lt;br&gt;att medlen kan härröra från brottsliga förvärv eller utgöra penningtvätt&lt;br&gt;kan t.ex. vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en eller flera transaktioner förefaller ovanliga med hänsyn till&lt;br&gt;institutets kännedom och erfarenhet av den eller dem som är inblandade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppläggningen av en transaktion tyder på att dess egentliga syfte är&lt;br&gt;olagligt eller att det ekonomiska motivet för transaktionen i vart fåll inte&lt;br&gt;genast kan förstås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stora belopp sätts in på ett konto för att kort tid därefter åter tas ut&lt;br&gt;utan att kunden som disponerar kontot, såvitt känt, driver någon&lt;br&gt;verksamhet som motiverar denna typ av transaktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en transaktion på ett anmärkningsvärt sätt avviker från vad som är&lt;br&gt;normalt för institutet eller det aktuella kontoret och det inte finns någon&lt;br&gt;godtagbar förklaring till varför just det institutet eller kontoret valts för&lt;br&gt;transaktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att ett konto som i stort sett varit inaktivt plötsligt böljar användas&lt;br&gt;i stor utsträckning utan att det finns någon rimlig förklaring till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen bör också sannolikheten av kundens förklaringar till&lt;br&gt;transaktionen och dess syfte övervägas och, om det är möjligt, i&lt;br&gt;tveksamma fall närmare undersökas. Enligt 9 § skall företagen också&lt;br&gt;granska alla transaktioner där omständigheterna ger anledning till&lt;br&gt;antagande att transaktionen avser medel som härrör från ett brottsligt&lt;br&gt;förvärv av allvarligare slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att de ovan uppräknade omständigheterna bara är&lt;br&gt;exempel på vad som kan indikera att den egentliga avsikten med en&lt;br&gt;transaktion är att tvätta pengar. Av 13 § framgår att instituten skall&lt;br&gt;utarbeta närmare rutiner och anordna utbildning och information för sina&lt;br&gt;anställda så att dessa skall kunna upptäcka misstänkta transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kunden vägrar att identifiera sig förutsätts att affärsförhållandet Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;inte inleds eller att transaktionen inte genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda någon tvekan om att bestämmelsen även är&lt;br&gt;tillämplig vid den kontroll som skall ske när en transaktion görs för&lt;br&gt;någon annans räkning har bestämmelsen kompletterats med en hänvisning&lt;br&gt;till 6 §. Som angetts i specialmotiveringen till denna paragraf har för&lt;br&gt;tydlighetens skull paragrafernas ordningsföljd ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av handlingar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 4 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som utformats i enlighet med vad Lagrådet föreslagit,&lt;br&gt;föreskriver en skyldighet att spara de handlingar eller uppgifter som&lt;br&gt;används vid identitetskontrollen i minst fem år från det affärsförhållandet&lt;br&gt;med kunden upphörde. Enligt artikel 4 i direktivet skall handlingar eller&lt;br&gt;uppgifter som utgör underlag för transaktioner sparas i minst fem år från&lt;br&gt;det transaktionen utfördes. Merparten av de handlingar eller uppgifter&lt;br&gt;som det här kan bli fråga om torde vara att anse som räkenskapshand-&lt;br&gt;lingar i bokföringslagens mening. Sådana handlingar skall redan i dag&lt;br&gt;sparas i tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret&lt;br&gt;avslutades. Någon särskild bestämmelse om att spara transaktions-&lt;br&gt;handlingar behövs därför inte i denna lag. Finansinspektionen har dock&lt;br&gt;pekat på att en total överensstämmelse inte föreligger när det gäller&lt;br&gt;identitetshandlingar. Vidare förutsätter paragrafen att handlingar och&lt;br&gt;uppgifter som använts vid identitetskontroll skall sparas i fem år efter det&lt;br&gt;att ett affärsförhållande upphört. Dessa handlingar kan alltså ha varit&lt;br&gt;upprättade längre tid tillbaka än tio år. Enligt min mening avses härmed&lt;br&gt;framför allt sådana handlingar och uppgifter som lämnats vid inledandet&lt;br&gt;av en affärsförbindelse. Jag är medveten om att den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen kan komma att medföra merarbete för de företag som&lt;br&gt;omfattas av lagen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen bör få möjlighet att utforma närmare föreskrifter om&lt;br&gt;hur den föreslagna förvaringen skall gå till. Härigenom bör de problem&lt;br&gt;som kan uppkomma kunna begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gransknings- och uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artiklarna 5 och 6 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en transaktion avser medel som kan antas härröra från ett brottsligt&lt;br&gt;förvärv skall enligt paragrafen transaktionen granskas närmare. De flesta&lt;br&gt;transaktionerna inom det finansiella systemet genomförs i dag på elektro-&lt;br&gt;nisk väg utan någon reell möjlighet att granska vaije enskild transaktion&lt;br&gt;i det syfte som lagen uppställer. Någon förhandsgranskning blir därför&lt;br&gt;i normalfallet inte aktuell. I praktiken torde det i stället bli fråga om att&lt;br&gt;granska transaktioner som redan genomförts. Om en transaktion därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framstår som misstänkt i lagens bemärkelse skall uppgift härom lämnas Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;till Rikspolisstyrelsen (eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer). Vid en sådan granskning kan vidare samband mellan olika&lt;br&gt;transaktioner, som var för sig verkar korrekta, avslöjas och sammantaget&lt;br&gt;kan det visa sig att de medel som transaktionerna avser härrör från ett&lt;br&gt;brottsligt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har anfört att uppgiftsskyldigheten lämpligen bör&lt;br&gt;fullgöras till åklagarmyndigheten och inte till polismyndigheten, såsom&lt;br&gt;föreslogs i promemorian. Med hänsyn till uppgiftsskyldighetens utform-&lt;br&gt;ning kan man inte annat än i undantagsfall räkna med att en enskild&lt;br&gt;uppgift som lämnas har sådan karaktär att den ensam kan ligga till grund&lt;br&gt;för ett inledande av förundersökning, medan däremot ett flertal uppgifter&lt;br&gt;som pekar i samma riktning väl skulle kunna göra det. Vid ett sådant&lt;br&gt;förhållande är enligt min mening en polismyndighet bäst lämpad att ta&lt;br&gt;emot uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om misstanke uppstår om att en transaktion avser medel som härrör&lt;br&gt;från brott innan transaktionen utförts är vidare företaget redan på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 3 § förbjudet att genomföra den. Den som&lt;br&gt;medverkar vid transaktionen riskerar också som tidigare har påpekats&lt;br&gt;ansvar enligt bestämmelserna om häleri i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktioner av angiven art skall alltså rapporteras till Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen. Det förutsätts att Rikspolisstyrelsen informerar de foretag som&lt;br&gt;berörs av bestämmelserna vilken enhet inom styrelsen som skall under-&lt;br&gt;rättas. Det troliga är att sådana rapporter skall samlas centralt för hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att gransknings- och uppgiftsskyldighet skall föreligga krävs att&lt;br&gt;man kan anta att en transaktion avser medel som härrör från ett brottsligt&lt;br&gt;förvärv. Vad som skall bedömas är i första hand arten och omfattningen&lt;br&gt;av transaktionen men också andra omständigheter, som t.ex. kundens&lt;br&gt;uppträdande, kan naturligtvis få betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller själva transaktionens art avses sättet på vilket&lt;br&gt;transaktionen genomförs. Med omfattningen avses beloppets storlek. I&lt;br&gt;kommentaren till 7 § har något närmare utvecklats vad som bör beaktas&lt;br&gt;när bedömningen om medlen härrör från brott skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen enligt denna&lt;br&gt;paragraf bryter den tystnadsplikt som kan föreligga för den anställde. Se&lt;br&gt;närmare om detta i kommentaren till 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 9 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § bankrörelselagen (1 kap. 10 § samma lag enligt SFS&lt;br&gt;1992:1613, vilken ännu ej trätt i kraft) får enskildas förhållande till bank&lt;br&gt;inte obehörigen röjas. Motsvarande bestämmelser finns i de lagar som&lt;br&gt;rör kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag m.fl. Någon särskild&lt;br&gt;tystnadsplikt finns dock för närvarande inte i försäkringsverksamhet. Ett&lt;br&gt;åsidosättande av en sekretessbestämmelse medför enligt några lagar, men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte enligt alla, straffansvar för den anställde. Den anställde kan vidare Prop. 1992/93:207&lt;br&gt;göras ansvarig med stöd av de förfåttningsmässiga och avtalsmässiga&lt;br&gt;regler som gäller för anställningsförhållandet. Vidare kan institutet bli&lt;br&gt;skadeståndsansvarigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten är dock inte absolut. Bestämmelserna i 9 § bryter&lt;br&gt;tystnadsplikten. En underrättelse som lämnas med stöd av en författning&lt;br&gt;kan aldrig anses vara obehörig. Däremot krävs att de i lagen uppställda&lt;br&gt;förutsättningarna för underrättelse föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förhållandet när en anmäld misstanke om att medel&lt;br&gt;härrör från brott i och för sig är ogrundad men den som lämnar&lt;br&gt;uppgiften, utifrån sin kunskap och tillgänglig information, tror att&lt;br&gt;transaktionen har samband med ett brottsligt förvärv, dvs. är i god tro&lt;br&gt;såvitt avser skyldigheten att rapportera. Något ansvar för sekretessbrott&lt;br&gt;får enligt paragrafen inte utkrävas av ett företag som lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift om en i och för sig korrekt transaktion i tron att den har samband&lt;br&gt;med något brottsligt. Företaget kan således inte på den grunden göras&lt;br&gt;ansvarigt för den skada som kan ha uppkommit genom underrättelsen.&lt;br&gt;Vad som här sagts om företaget gäller även styrelseledamot eller den&lt;br&gt;person som har lämnat ut uppgiften för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelandeförbud&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 8 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, vars lydelse överensstämmer med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;får företaget, dess styrelseledamöter eller anställda inte underrätta kunden&lt;br&gt;i fråga eller någon annan om att en granskning har genomförts eller att&lt;br&gt;uppgifter har lämnats enligt 9 §. Underrättelse får inte heller ske om att&lt;br&gt;polisen har inlett en undersökning med anledning av lämnade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att straffrättsligt ansvar inte kan följa för den&lt;br&gt;som bryter mot bestämmelsen i första stycket. Detta är i överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som gäller bl.a. för den som bryter mot banksekre-&lt;br&gt;tessen i bankrörelselagen. Ansvar enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen&lt;br&gt;och skadeståndsskyldighet kan dock komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens underrättelseskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 10 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § föreskrivs en skyldighet för berörda företag att lämna uppgift om&lt;br&gt;förhållanden som ger anledning till antagande att en transaktion har&lt;br&gt;samband med ett brottsligt förvärv. Också Finansinspektionen har&lt;br&gt;skyldighet att till Rikspolisstyrelsen rapportera sådana förhållanden, då&lt;br&gt;de kommer till inspektionens kännedom i tillsynsverksamheten. Av 14&lt;br&gt;kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) framgår att den sekretess som enligt&lt;br&gt;8 kap. 5 § gäller i inspektionens verksamhet inte hindrar nu föreslagen&lt;br&gt;lagstadgad uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interna rutiner och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(se artikel 11 i direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall de foretag som omfattas&lt;br&gt;av lagen ha vissa rutiner för att förhindra att instituten utnyttjas för&lt;br&gt;transaktioner som har samband med brottsliga förvärv. Företagen skall&lt;br&gt;också se till att de anställda får information och utbildning i frågor&lt;br&gt;rörande sådana transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om detta får meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag&lt;br&gt;om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om åtgärder mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas till uppfyllande av Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller verksamhet i Sverige under tillsyn av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen som bedrivs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. banker och andra företag vilkas verksamhet består i att från allmän-&lt;br&gt;heten låna upp medel och att lämna krediter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdepappersinstitut enligt lagen (1991:981)om värdepappersrörelse,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra företag, vilkas huvudsakliga verksamhet består i att utföra en&lt;br&gt;eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § 2-12 lagen&lt;br&gt;(1992:000) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud att medverka vid penningtvätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett företag som avses i 2 § får inte i verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;denna lag avsiktligen medverka vid transaktioner avseende medel som&lt;br&gt;kan antas härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag. Med sådana&lt;br&gt;brottsliga förvärv avses i denna lag brott där fängelse i lägst sex månader&lt;br&gt;ingår i strafflatituden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om häleri finns i 9 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Identitetskontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Företaget skall kontrollera identiteten hos den som vill inleda en&lt;br&gt;affärsförbindelse med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll skall utföras också beträffande annan än den som&lt;br&gt;avses i första stycket vid transaktioner som överstiger 110 000 kronor,&lt;br&gt;vare sig en sådan transaktion genomförs på en gång eller i flera led som&lt;br&gt;kan antas ha samband med varandra. Om summan inte är känd vid tid-&lt;br&gt;punkten för transaktionen skall identiteten kontrolleras så snart summan&lt;br&gt;av flera delbetalningar överstiger det angivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll behöver inte utföras beträffande företag av det slag&lt;br&gt;som anges i 2 § om företaget är hemmahörande inom EES. Detsamma&lt;br&gt;gäller om transaktionen görs till ett konto som tillhör någon vars identitet&lt;br&gt;tidigare kontrollerats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett livförsäkringsföretag behöver inte utföra identitetskontroll med&lt;br&gt;anledning av premiebetalningar som tillsammans under ett år uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 7 000 kronor eller beträffende betalningar av engångspremier som&lt;br&gt;uppgår till högst 18 000 kronor. Identitetskontroll behöver inte heller&lt;br&gt;göras med anledning av betalningar som görs från ett konto som har&lt;br&gt;öppnats i ett företag av sådant slag som anges i 2 §, vilket är hemmahö-&lt;br&gt;rande inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Identitetskontroll skall, trots vad som sägs i 4 och 5 §§, alltid&lt;br&gt;utföras om det kan antas att en transaktion avser medel som härrör från&lt;br&gt;ett brottsligt förvärv av allvarligare slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det kan antas att någon som omfattas av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag om identitetskontroll inte handlar för egen räkning, skall företaget på&lt;br&gt;lämpligt sätt söka skaffe sig kännedom om identiteten hos den för vars&lt;br&gt;räkning transaktionen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll enligt&lt;br&gt;4 § skall bevaras i minst fem år från det att affärsförhållandet upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gransknings- och uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Företaget skall granska alla transaktioner där det kan antas att&lt;br&gt;transaktionen avser medel som härrör från ett brottsligt förvärv av all-&lt;br&gt;varligare slag och lämna uppgifter till Rikspolisstyrelsen, eller den polis-&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, om alla sådana transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett företag som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras&lt;br&gt;ansvarigt eller skadeståndskyldigt för att det brutit mot någon sekretess-&lt;br&gt;regel, om företaget hade anledning att räkna med att uppgiften borde&lt;br&gt;lämnas. Detsamma gäller den som lämnar uppgifter för företagets räk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Meddelandeförbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget får inte röja för kunden eller för någon utomstående att&lt;br&gt;en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 9 §&lt;br&gt;eller att polisen genomför en undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansinspektionens underrättelseskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Om Finansinspektionen vid en inspektion av ett företag eller på&lt;br&gt;annat sätt får kännedom om transaktioner av medel som kan antas här-&lt;br&gt;röra från brottsliga förvärv av allvarligare slag, skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta Rikspolisstyrelsen, eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, om dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Interna rutiner och utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Företaget skall ha rutiner till förhindrande av att företaget utnyttjas&lt;br&gt;för transaktioner som har samband med brottsliga förvärv. Företaget skall&lt;br&gt;svara för att de anställda får behövlig information och utbildning för att&lt;br&gt;motverka sådana transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndigande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare föreskrifter om vilka handlingar eller upp-&lt;br&gt;gifter som skall bevaras enligt bestämmelserna i 8 § och hur det skall&lt;br&gt;gå till, samt om vilka rutiner som skall följas och vilken information och&lt;br&gt;utbildning som skall tillhandahållas enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-01-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-&lt;br&gt;Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till lag om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Hans&lt;br&gt;Schedin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har av lagrådet underkastats en formell bearbetning,&lt;br&gt;varvid en närmare anslutning till EG-direktivets bestämmelser eftersträ-&lt;br&gt;vats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till lydelse framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om följande paragrafer vill lagrådet tillfoga dessa kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det EG-direktiv som föranlett lagförslaget finns en definition av&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;tvättning av pengar&amp;quot;, vilket begrepp skall motsvara pen-&lt;br&gt;ningtvätt som används i bl.a. rubriken till den föreslagna lagen. I&lt;br&gt;lagförslaget har emellertid inte intagits någon bestämning av begreppet&lt;br&gt;liknande den nämnda definitionen. Visserligen är denna i många stycken&lt;br&gt;oklar och svår att passa in i en svensk lagtext. Eftersom lagen emellertid&lt;br&gt;ändock är helt inriktad på de förhållanden som avses med samma&lt;br&gt;definition och vissa bestämmelser torde böra knytas till dessa förhållan-&lt;br&gt;den anser lagrådet att en komprimerad definition bör intas i lagen,&lt;br&gt;lämpligen som ett andra stycke till förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten torde vara att i förevarande paragraf ange att lagens föreskrifter&lt;br&gt;skall iakttas vid bedrivandet av viss verksamhet. Paragrafens utformning&lt;br&gt;tar emellertid mer sikte på att avgränsa vissa foretag än att ange&lt;br&gt;verksamheten. I allmänhet torde lagens omfattning bli densamma. Så blir&lt;br&gt;dock inte alltid fallet. Under lagrådsföredragningen har det framkommit&lt;br&gt;att avsikten inte är att t.ex. åtgärder rörande uthyrning av lokaler m.m.&lt;br&gt;inom ramen för bankers och försäkringsföretags kapitalförvaltning skall&lt;br&gt;omfattas. I syfte att lagtexten skall ge utrymme för en dylik mer&lt;br&gt;inskränkande tolkning av lagens tillämpningsområde föreslår lagrådet en&lt;br&gt;omformulering av paragrafen så att de olika företagstypemas kärnverk-&lt;br&gt;samhet sätts i fokus. I ett andra stycke i paragrafen har gjorts ett tillägg&lt;br&gt;som avser att ytterligare klargöra förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragningen har vidare gett vid handen att lagens regler inte skall&lt;br&gt;omfatta den gränsöverskridande verksamhet till Sverige som bedrivs av&lt;br&gt;ett företag från en annan stat inom EES. I fråga om denna avses Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böra fälla tillbaka på den kontroll som äger rum i företagets hemstat.&lt;br&gt;Däremot skall de svenska reglerna tillämpas på sådan gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet som sker från svenska företag eller utländska företags&lt;br&gt;etableringar i Sverige. Paragrafens andra stycke föreslås få ett innehåll&lt;br&gt;som innebär ett klarläggande även på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har i lagrådsremissen fått en utformning som kan&lt;br&gt;föranleda tvekan om under vilka förutsättningar en identitetskontroll av&lt;br&gt;angivet slag skall äga rum med avseende på den för vars räkning någon&lt;br&gt;handlar när ett affärsförhållande med företaget inleds eller en transaktion&lt;br&gt;görs. Under föredragningen av remissen har framkommit att avsikten är&lt;br&gt;att en dylik kontroll skall göras inte bara när affärsförhållandet inleds&lt;br&gt;utan också när transaktionen görs; i sistnämnt fäll även om den som har&lt;br&gt;affärsförhållande med företaget redan kontrollerats. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;paragrafen omformuleras i syfte att tydligare svara mot det sålunda&lt;br&gt;angivna syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den formulering paragrafen får synes den särskilda regeln om&lt;br&gt;kontroll av den för vars räkning någon annan handlar komma att omfätta&lt;br&gt;de vanligt förekommande klientmedelskonton som skilda rörelseidkare&lt;br&gt;har i sin verksamhet. Varken denna omständighet i och för sig eller&lt;br&gt;frågan huruvida regeln kan komma att medföra svårigheter för de&lt;br&gt;kontrollerande företagen och för dem som kontrolleras som går utöver&lt;br&gt;vad som rimligen erfordras för ändamålet har berörts i lagrådsremissen.&lt;br&gt;Lagrådet vill inte utesluta att det beträffände vissa rörelseidkare med&lt;br&gt;klientmedelskonton, t.ex. advokater och revisorer som i särskild ordning&lt;br&gt;står under tillsyn, kan visa sig lämpligt att göra vissa undantag. Under&lt;br&gt;föredragningen har upplysts att frågan skall bli föremål för ytterligare&lt;br&gt;överväganden och lagrådet har i sitt förslag till formulering av paragrafen&lt;br&gt;velat beakta detta genom ett tillägg i andra stycket om undantag från&lt;br&gt;kontroll när särskilda skäl talar för att sådan är obehövlig. För tyd-&lt;br&gt;lighetens skull bör påpekas att den kontroll som anges i 6 § alltid skall&lt;br&gt;företas under de förutsättningar som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till lagrådets&lt;br&gt;protokoll 1993-01-12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om åtgärder mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas till uppfyllande av Sveriges&lt;br&gt;förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har till syfte att förhindra sådana åtgärder med avseende på&lt;br&gt;egendom som har förvärvats genom brott, att denna egenskap hos&lt;br&gt;egendomen fördöljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig&lt;br&gt;rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt&lt;br&gt;sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller&lt;br&gt;brukande av egendomen (penningtvätt).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i denna lag gäller företag som bedriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankrörelse och annan verksamhet som består i att från allmänheten&lt;br&gt;låna upp medel och att lämna krediter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livförsäkringsrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet av det slag som beskrivs i 3 § 1-5 lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn och som&lt;br&gt;huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som&lt;br&gt;anges i 3 kap. 1 § 2-12 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses&lt;br&gt;i första stycket och som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud att medverka vid vissa transaktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Att förfaranden som avses i 1 § andra stycket kan vara straffbara&lt;br&gt;som häleri eller häleriförseelse framgår av 9 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som avses i 2 § får inte heller annars medvetet medverka&lt;br&gt;vid transaktioner avseende medel som kan antas härröra från brottsliga&lt;br&gt;förvärv av allvarligare slag. Med sådana förvärv avses i denna lag&lt;br&gt;förvärv genom brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse&lt;br&gt;i sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Identitetskontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Företaget skall kontrollera identiteten hos den som vill inleda en&lt;br&gt;affärsförbindelse med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll skall utföras också beträffande annan än den som&lt;br&gt;avses i första stycket vid transaktioner som överstiger 110 000 kronor.&lt;br&gt;Detsamma gäller om transaktionen inte överstiger nämnda belopp men&lt;br&gt;kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med&lt;br&gt;denna överstiger beloppet. Om summan inte är känd vid tidpunkten för&lt;br&gt;en transaktion skall identiteten kontrolleras så snart summan av trans-&lt;br&gt;aktionerna överstiger det angivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll behöver inte utföras beträffande företag med&lt;br&gt;verksamhet som beskrivs i 2 § första stycket, om företaget är&lt;br&gt;hemmahörande inom EES. Detsamma gäller om transaktionen görs till&lt;br&gt;ett konto som tillhör någon vars identitet tidigare har kontrollerats enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett livförsäkringsföretag behöver inte utföra identitetskontroll med&lt;br&gt;anledning av ett försäkringsavtal vars årliga premie uppgår till högst&lt;br&gt;7 000 kronor eller engångspremie till högst 18 000 kronor. Iden-&lt;br&gt;titetskontroll behöver inte heller göras med anledning av betalningar som&lt;br&gt;görs från ett konto som har öppnats i ett företag som avses i 4 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Identitetskontroll skall, även om det inte följer av 4 och 5 §§, alltid&lt;br&gt;utföras om det kan antas att en transaktion avser medel som härrör från&lt;br&gt;ett brottsligt förvärv av allvarligare slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det kan antas att den som vill inleda en affärsförbindelse med&lt;br&gt;företaget eller göra en sådan transaktion som avses i 4 § andra stycket&lt;br&gt;inte handlar för egen räkning, skall företaget på lämpligt sätt söka skaffe&lt;br&gt;sig kännedom om identiteten hos den för vars räkning han handlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om den som kan antas handla för annans&lt;br&gt;räkning är ett företag som avses i 4 § tredje stycket första meningen eller&lt;br&gt;när särskilda skäl talar för att kontrollen är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontroll skall&lt;br&gt;i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen föreskriver bevaras i minst fem år från det att&lt;br&gt;affärsförbindelsen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gransknings- och uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Företaget skall granska alla transaktioner beträffande vilka företaget&lt;br&gt;har skäl att anta att transaktionen avser medel som härrör från ett&lt;br&gt;brottsligt förvärv av allvarligare slag. Företaget skall därvid lämna&lt;br&gt;uppgifter till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett företag som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras&lt;br&gt;ansvarigt för att det brutit mot någon sekretessregel, om företaget hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Detsamma gäller en&lt;br&gt;styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för företagets&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Meddelandeförbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för&lt;br&gt;kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts&lt;br&gt;eller att uppgifter har lämnats enligt 9 § eller att polisen genomför en&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som&lt;br&gt;bryter mot förbudet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansinspektionens underrättelseskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Om Finansinspektionen vid en inspektion av ett företag eller på&lt;br&gt;annat sätt får kännedom om transaktioner avseende medel som kan antas&lt;br&gt;härröra från brottsliga förvärv av allvarligare slag, skall inspektionen&lt;br&gt;underrätta Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer om transaktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Interna rutiner och utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Företaget skall ha rutiner till förhindrande av att företaget utnyttjas&lt;br&gt;för transaktioner som har samband med brottsliga förvärv. Företaget skall&lt;br&gt;svara för att de anställda får behövlig information och utbildning för&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om vilka rutiner som skall följas och&lt;br&gt;vilken information och utbildning som skall tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV&lt;br&gt;av den 10 juni 1991&lt;br&gt;om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(91/308/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT&lt;br&gt;DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 första och tredje&lt;br&gt;meningarna och artikel 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samarbete med Europaparlamentet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kreditinstitut och finansiella institut utnyttjas för tvättning&lt;br&gt;av sådana tillgångar som erhållits genom brottslig verksamhet&lt;br&gt;(i fortsättningen kallat tvättning av pengar), kan detta allvarligt&lt;br&gt;äventyra sundheten och stabiliteten i det ifrågavarande in-&lt;br&gt;stitutet och minska allmänhetens förtroende för hela det&lt;br&gt;finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gemenskapen inte ingriper mot tvättning av pengar, kan&lt;br&gt;detta leda till att medlemsstaterna för att skydda sina finans-&lt;br&gt;iella system vidtar åtgärder som inte är förenliga med full-&lt;br&gt;bordandet av den inre marknaden. Om inte vissa åtgärder för&lt;br&gt;samordning på gemenskapsnivå vidtas, kan de som tvättar&lt;br&gt;pengar, för att underlätta sin brottsliga verksamhet komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 106, 28.4.1990, s. 6 och&lt;br&gt;EGT nr C 319, 19.12.1990, s. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 324, 24.12.1990, s. 264 och&lt;br&gt;EGT nr C 129, 20.5.1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr C 332, 31.12.1990, s. 86.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöka dra nytta av den frihet för kapitalrörelser och den&lt;br&gt;frihet att tillhandahålla finansiella tjänster som hör till det&lt;br&gt;integrerade finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvättning av pengar har en tydlig inverkan på uppkomsten av&lt;br&gt;organiserad brottslighet i allmänhet och narkotikahandel i&lt;br&gt;synnerhet. Det finns en alltmer ökande insikt om att kampen&lt;br&gt;mot tvättning av pengar är ett av de mest verksamma sätten för&lt;br&gt;att bekämpa denna typ av brottslighet, som utgör en särskild&lt;br&gt;samhällsfara i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvättning av pengar måste bekämpas främst med straffrättsliga&lt;br&gt;medel och inom ramen för internationellt samarbete mellan&lt;br&gt;rättsvårdande organ, så som skett på narkotikaområdet genom&lt;br&gt;Förenta nationernas konvention mot olaglig handel med&lt;br&gt;narkotika och psykotropiska preparat, antagen den 19 decem-&lt;br&gt;ber 1988 i Wien (i fortsättningen kallad Wienkonventionen)&lt;br&gt;och mer allmänt, med avseende på all brottslig verksamhet,&lt;br&gt;genom Europarådets konvention om tvättning, uppspårande,&lt;br&gt;beslag och förverkande av utbyte av brott, vilken öppnats för&lt;br&gt;undertecknande den 8 november 1990 i Strasbourg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvättning av pengar bör emellertid inte bekämpas endast med&lt;br&gt;straffrättsliga medel, eftersom det finansiella systemet kan&lt;br&gt;spela en högst verksam roll. Det skall här hänvisas till&lt;br&gt;Europarådets rekommendation av den 27 juni 1980 och till den&lt;br&gt;principdeklaration som antagits i december 1988 i Basel av&lt;br&gt;tiogruppens banktillsynsmyndigheter, vilka dokument båda&lt;br&gt;utgör betydande steg i riktning mot att förhindra användning&lt;br&gt;av det finansiella systemet för tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvättning av pengar genomförs vanligtvis i en internationell&lt;br&gt;miljö, så att pengarnas brottsliga ursprung kan döljas bättre.&lt;br&gt;Åtgärder på enbart nationell nivå, vidtagna utan hänsyn till&lt;br&gt;internationell samordning och samverkan, skulle få en mycket&lt;br&gt;begränsad verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla åtgärder som vidtas av gemenskapen inom detta område&lt;br&gt;bör stå i samklang med åtgärder som vidtas i andra internatio-&lt;br&gt;nella fora. Särskilt bör det för vaije gemenskapsåtgärd tas&lt;br&gt;hänsyn till de rekommendationer som antas av den finansiella&lt;br&gt;aktionsgrupp mot tvättning av pengar, som bildats vid Paris-&lt;br&gt;mötet i juli 1989 mellan de sju mest utvecklade länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet har i flera resolutioner begärt att gemen-&lt;br&gt;skapen skall anta ett globalt handlingsprogram för bekämpning&lt;br&gt;av narkotikahandel, vari skall ingå bestämmelser som hindrar&lt;br&gt;tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv har definitionen av tvättning av pengar hämtats&lt;br&gt;från den som lagts fast i Wienkonventionen. Men eftersom&lt;br&gt;tvättning av pengar förekommer inte endast beträffande utbyte&lt;br&gt;av brott som har anknytning till narkotika, utan även be-&lt;br&gt;träffande utbyte av annan brottslig verksamhet (som organise-&lt;br&gt;rad brottslighet och terrorism), bör medlemsstaterna i sin&lt;br&gt;lagstiftning utsträcka vad som skall gälla enligt detta direktiv&lt;br&gt;till att omfatta även utbyte av sådan verksamhet, i den&lt;br&gt;utsträckning den är ägnad att ge upphov till tvättning av&lt;br&gt;pengar som motiverar sådana påföljder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pengar måste det tillses att kreditinstitut och finansiella institut&lt;br&gt;med särskild uppmärksamhet granskar alla transaktioner som,&lt;br&gt;på grund av deras karaktär, bedöms med särskilt stor sannolik-&lt;br&gt;het kunna ha samband med tvättning av pengar. Instituten bör&lt;br&gt;därför ägna särskild uppmärksamhet åt transaktioner med&lt;br&gt;sådana tredje länder, vilka i fråga om tvättning av pengar inte&lt;br&gt;tillämpar normer, som är jämförbara med dem som införts av&lt;br&gt;gemenskapen, eller andra likvärdiga normer som lagts fast i&lt;br&gt;internationella fora och som antagits av gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa ändamål får medlemsstaterna begära av kreditinstitut&lt;br&gt;och finansiella institut att de skriftligen dokumenterar resultatet&lt;br&gt;av den granskning de är skyldiga att utföra, och att de ser till&lt;br&gt;att detta resultat hålls tillgängligt för de myndigheter som har&lt;br&gt;att svara för åtgärder med ändamål att undanröja tvättning av&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att förhindra att det finansiella systemet används för&lt;br&gt;tvättning av pengar kan inte fullgöras av de myndigheter som&lt;br&gt;har att bekämpa företeelsen annat än i samarbete med kredit-&lt;br&gt;institut och finansiella institut och deras tillsynsmyndigheter.&lt;br&gt;I sådana fall måste banksekretessen hävas. En obligatorisk ord-&lt;br&gt;ning för rapportering av misstänkta transaktioner, som inne-&lt;br&gt;fattar garantier för att sådana uppgifter lämnas till de nämnda&lt;br&gt;myndigheterna utan att berörda kunder varnas, utgör det mest&lt;br&gt;effektiva medlet för att få till stånd ett sådant samarbete. Det&lt;br&gt;behövs en särskild skyddsregel för att kreditinstitut, finansiella&lt;br&gt;institut och deras anställda skall befrias från ansvar för&lt;br&gt;överträdelse av sekretessregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud i medlemsstaternas lagstiftning mot tvättning av&lt;br&gt;pengar, förenat med lämpliga åtgärder och påföljder, är en&lt;br&gt;nödvändig förutsättning för att bekämpa denna företeelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste tillses att kreditinstitut och finansiella institut kräver&lt;br&gt;att kunderna identifierar sig då ett affärsförhållande inleds eller&lt;br&gt;då transaktioner över vissa gränsvärden sker, detta för att&lt;br&gt;hindra dem som tvättar pengar att utnyttja anonymiteten för sin&lt;br&gt;brottsliga verksamhet. Motsvarande regler måste så långt det&lt;br&gt;är möjligt utsträckas till att gälla dem för vars räkning någon&lt;br&gt;annan uppträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och finansiella institut skall i minst fem år&lt;br&gt;förvara kopior av eller uppgifter från föreskrivna identifika-&lt;br&gt;tionshandlingar samt på motsvarande sätt hålla uppgifts-&lt;br&gt;underlag och arkiv av dokument, eller kopior därav, hänförliga&lt;br&gt;till transaktioner, tillgängliga i domstolsförfaranden enligt&lt;br&gt;gällande nationell lag, att användas som bevisning i under-&lt;br&gt;sökningar om tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upprätthållande av sundhet och integritet hos det finans-&lt;br&gt;iella systemet och som ett led i kampen mot tvättning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information som myndigheterna tagit emot i enlighet med&lt;br&gt;detta direktiv bör få användas endast i samband med bekäm-&lt;br&gt;pandet av tvättning av pengar. Medlemsstaterna bör likväl få&lt;br&gt;föreskriva att sådan information får användas för andra&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rutiner för intemkontroll och de utbildningsprogram som&lt;br&gt;kreditinstituten och de finansiella instituten inför inom detta&lt;br&gt;område utgör kompletterande åtgärder, utan vilka övriga&lt;br&gt;insatser enligt detta direktiv skulle kunna bli verkningslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tvättning av pengar kan utföras inte bara genom&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut utan även genom andra&lt;br&gt;yrkesgrupper och företagskategorier, så måste medlemsstaterna&lt;br&gt;utvidga, helt eller delvis, bestämmelserna i detta direktiv till att&lt;br&gt;omfatta dessa övriga yrkesgrupper och företag, vilkas verk-&lt;br&gt;samhet är särskilt ägnad att utnyttjas för tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att medlemsstaterna särskilt sörjer för att&lt;br&gt;samordnade insatser sker inom gemenskapen, när det finns&lt;br&gt;starka skäl att tro att yrkesgrupper eller företag, vilkas rörelse-&lt;br&gt;betingelser harmoniserats på gemenskapsnivå, utnyttjas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviteten av de insatser som görs för att undanröja&lt;br&gt;tvättning av pengar är beroende särskilt av en nära samordning&lt;br&gt;av nationella åtgärder. Detta slags samordning, som pågår i&lt;br&gt;olika internationella organ, ställer för gemenskapens del krav&lt;br&gt;på samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i en&lt;br&gt;kontaktkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på vaije medlemsstat att anta de regler som&lt;br&gt;behövs, och att bestraffa överträdelser av sådana regler på&lt;br&gt;lämpligt sätt, för att detta direktiv skall kunna tillämpas fullt&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditinstitut: ett kreditinstitut, så som definierats i&lt;br&gt;artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;br&gt;senast ändrat genom direktiv 89/646/EEG&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, omfattande&lt;br&gt;även inom gemenskapen belägna filialer, i den betydelse&lt;br&gt;som anges i samma artikels tredje strecksats, till kredi-&lt;br&gt;tinstitut med huvudkontor utanför gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansiellt institut: ett företag som inte är ett kreditinsti-&lt;br&gt;tut men vars huvudsakliga verksamhet består i att utföra&lt;br&gt;en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna&lt;br&gt;2-12 och 14 i bilagan till direktiv 86/646/EEG, eller ett&lt;br&gt;försäkringsbolag auktoriserat i enlighet med direktiv&lt;br&gt;79/267/EEG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;90/619/EEG&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;, om företaget bedriver verksamheter som&lt;br&gt;täcks av det direktivet; denna definition omfattar även&lt;br&gt;inom gemenskapen belägna filialer till finansiella institut&lt;br&gt;med huvudkontor utanför gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;tvättning av pengar: följande förfaranden när de sker&lt;br&gt;uppsåtligt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Omvandling eller överföring av egendom i vetskap&lt;br&gt;om att egendomen härrör från brott eller från med-&lt;br&gt;verkan till brott och i syfte att hemlighålla eller&lt;br&gt;dölja egendomens olagliga ursprung, eller för att&lt;br&gt;hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att&lt;br&gt;undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms&lt;br&gt;rätta beskaffenhet eller ursprung, av dess belägen-&lt;br&gt;het, av förfogandet över den, av dess förflyttning,&lt;br&gt;av de rättigheter som är knutna till den, eller av&lt;br&gt;äganderätten till den, i vetskap om att egendomen&lt;br&gt;härrör från brott eller från medverkan till brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Förvärv, innehav eller brukande av egendom i vet-&lt;br&gt;skap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen&lt;br&gt;härrörde från brott eller från medverkan till brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Medverkan till, överenskommelse att utföra, försök&lt;br&gt;och medhjälp till, främjande och underlättande av,&lt;br&gt;samt rådgivning för utförande av någon av de&lt;br&gt;gärningar som sägs i föregående strecksatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetskap, uppsåt och ändamål som utgör rekvisit för de&lt;br&gt;ovannämnda gärningarna, får härledas ur objektiva, faktiska&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvättning av pengar skall betraktas som sådan även i fall då de&lt;br&gt;gärningar, som frambringat den egendom som skall tvättas,&lt;br&gt;begåtts inom någon annan medlemsstats eller ett tredje lands&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Med egendom avses tillgångar av vaije slag, vare sig&lt;br&gt;fysiska eller icke fysiska, av fast eller lös natur, materi-&lt;br&gt;ella eller immateriella, samt juridiska dokument eller&lt;br&gt;instrument som styrker rätten till eller intresset i sådana&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Med brott avses brottsliga gärningar som angivits i&lt;br&gt;artikel 3.1 a i Wienkonventionen samt de övriga brotts-&lt;br&gt;liga gärningar, beträffande vilka respektive medlemsstat&lt;br&gt;föreskrivit att detta direktiv skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;Med behöriga myndigheter avses de nationella myndig-&lt;br&gt;heter som i lag eller annan författning givits behörighet&lt;br&gt;att utöva tillsyn över kreditinstitut eller finansiella&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att tvättning av pengar enligt&lt;br&gt;definitionen i detta direktiv, är förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut kräver av sina kunder att de styrker sin&lt;br&gt;identitet när ett affärsförhållande inleds, särskilt då ett spar-&lt;br&gt;konto eller annat konto öppnas och då bankfackstjänster&lt;br&gt;erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Identifikationskravet skall tillämpas även vid trans-&lt;br&gt;aktioner med andra kunder än sådana som avses i punkt 1, då&lt;br&gt;transaktionen gäller ett belopp motsvarande 15 000 ecu eller&lt;br&gt;mer, vare sig transaktionen genomförs på en gång eller i flera&lt;br&gt;led som verkar ha samband. Om summan inte är känd då&lt;br&gt;transaktionen utförs, skall det berörda institutet begära identifi-&lt;br&gt;kation så snart det fått kännedom om summan och konstaterat&lt;br&gt;att gränsvärdet uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 skall, i fråga om&lt;br&gt;försäkring som sådana försäkringsföretag som avses i direktiv&lt;br&gt;79/267/EEG har meddelat inom ramen för verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av det direktivet, identifikationskravet inte tillämpas&lt;br&gt;vid sådana periodiska premiebetalningar, eller premiebetal-&lt;br&gt;ningar som skall ske visst år, som inte överstiger 1 000 ecu,&lt;br&gt;inte heller vid engångspremiebetalningar som uppgår till högst&lt;br&gt;2 500 ecu. Om de periodiska premiebetalningama, eller&lt;br&gt;premiebetalningama som skall ske visst år, höjs så att de&lt;br&gt;överstiger gränsvärdet 1 000 ecu, skall identifikation krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att identifikationskravet&lt;br&gt;inte skall vara obligatoriskt i fråga om pensionsförsäkring som&lt;br&gt;grundar sig på ett anställningskontrakt eller den försäkrades&lt;br&gt;yrkesverksamhet, detta förutsatt att försäkringsbrevet inte&lt;br&gt;innehåller någon återköpsklausul och inte får användas som&lt;br&gt;säkerhet för lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I de fall då det råder osäkerhet om huruvida sådana&lt;br&gt;kunder, som avses i föregående punkter, handlar för egen del,&lt;br&gt;samt i de fall då det står klart att de inte handlar för egen del,&lt;br&gt;skall kreditinstituten och de finansiella instituten vidta lämpliga&lt;br&gt;åtgärder för att skaffa sig upplysningar om den verkliga&lt;br&gt;identiteten hos de personer, för vilkas räkning kunderna i fråga&lt;br&gt;handlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditinstitut och finansiella institut skall genomföra&lt;br&gt;sådan identifikation även om transaktionsbeloppet är lägre än&lt;br&gt;föreskrivet gränsvärde, närhelst det föreligger misstanke om&lt;br&gt;tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditinstitut och finansiella institut skall inte vara&lt;br&gt;skyldiga att genomföra identifikation enligt denna artikel, om&lt;br&gt;även kunden är ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut som&lt;br&gt;omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna får föreskriva att identifikationskravet,&lt;br&gt;såvitt gäller transaktioner som avses i punkterna 3 och 4, skall&lt;br&gt;anses tillgodosett när det har klarlagts att betalningen skall ske&lt;br&gt;från ett konto som i enlighet med föreskrifterna i punkt 1&lt;br&gt;öppnats i kundens namn hos ett kreditinstitut som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut förvarar följande som bevismaterial i eventuella&lt;br&gt;undersökningar om tvättning av pengar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— När det gäller identifikation skall en kopia av eller&lt;br&gt;uppgifter om den bevisning som krävts behållas i minst&lt;br&gt;fem år efter det att affärsförhållandet med kunden har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller transaktioner skall uppgiftsunderlag och&lt;br&gt;arkiv, bestående av originaldokument eller sådana kopior&lt;br&gt;som i enlighet med gällande nationell lag får företes i&lt;br&gt;domstol sförfaranden, behållas i minst fem år efter det att&lt;br&gt;transaktionerna utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut med särskild uppmärksamhet granskar alla transaktioner&lt;br&gt;som de, med hänsyn till transaktionernas natur, bedömer med&lt;br&gt;särskilt stor sannolikhet kunna ha samband med tvättning av&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut samt dessas styrelseledamöter och anställda samarbetar&lt;br&gt;fullt ut med de myndigheter, som har att bekämpa tvättning av&lt;br&gt;pengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;genom att självmant lämna dessa myndigheter upp-&lt;br&gt;lysningar om alla förhållanden som kan tyda på tvättning&lt;br&gt;av pengar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;&amp;nbsp;genom att på begäran av dessa myndigheter förse dem,&lt;br&gt;i enlighet med vad som gäller enligt tillämplig lag, med&lt;br&gt;alla uppgifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första stycket skall lämnas vidare till de&lt;br&gt;myndigheter som har att bekämpa tvättning av pengar i den&lt;br&gt;medlemsstat, inom vars territorium det uppgiftslämnande&lt;br&gt;institutet är beläget. Uppgifterna skall normalt lämnas vidare&lt;br&gt;av den person eller de personer som kreditinstitutet eller det&lt;br&gt;finansiella institutet utsett i enlighet med vad som sägs i artikel&lt;br&gt;11.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som lämnas till myndigheterna i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket får användas endast i samband&lt;br&gt;med bekämpandet av tvättning av pengar. Medlemsstaterna får&lt;br&gt;dock föreskriva att uppgifterna får användas även för andra&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut, till dess de underrättat de myndigheter som avses i&lt;br&gt;artikel 6, avstår från att utföra sådana transaktioner som de vet&lt;br&gt;har eller misstänker ha samband med tvättning av pengar.&lt;br&gt;Dessa myndigheter får, under de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;enligt deras respektive nationella lagar, ge föreläggande om att&lt;br&gt;transaktionen inte skall utföras. I de fall då en sådan trans-&lt;br&gt;aktion misstänks föranleda tvättning av pengar och det inte är&lt;br&gt;möjligt att på angivet sätt underlåta att utföra transaktionen&lt;br&gt;eller underlåtenheten är ägnad att motverka försök att efter-&lt;br&gt;forska dem som gynnas av ett misstänkt förfarande för&lt;br&gt;tvättning av pengar, skall det berörda institutet i efterhand&lt;br&gt;omedelbart underrätta myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och finansiella institut samt deras styrelseleda-&lt;br&gt;möter och anställda får inte röja för kunden i fråga eller för&lt;br&gt;någon tredje person att upplysningar har lämnats till myndig-&lt;br&gt;heterna i enlighet med artiklarna 6 och 7, eller att en under-&lt;br&gt;sökning om tvättning av pengar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anställd eller en styrelseledamot i ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;finansiellt institut i god tro har röjt upplysningar, som avses i&lt;br&gt;artiklarna 6 och 7, för de myndigheter som har att bekämpa&lt;br&gt;tvättning av pengar, skall detta inte innebära överträdelse av&lt;br&gt;någon sekretessregel som följer av ett avtal eller av någon&lt;br&gt;föreskrift i lag eller annan författning, och inte föranleda&lt;br&gt;ansvar i någon form för kreditinstitutet, det finansiella institutet&lt;br&gt;eller deras styrelseledamöter eller anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att behöriga myndigheter, om de&lt;br&gt;vid inspektion av ett kreditinstitut eller finansiellt institut, eller&lt;br&gt;på något annat sätt har upptäckt omständigheter som skulle&lt;br&gt;kunna utgöra bevis för tvättning av pengar, underrättar de&lt;br&gt;myndigheter som har att bekämpa tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att kreditinstitut och finansiella&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inför tillfredsställande rutiner för intemkontroll och&lt;br&gt;samordning för att förekomma och hindra förfaranden&lt;br&gt;som har samband med tvättning av pengar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidtar lämpliga åtgärder för att bringa bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv till de anställdas kännedom. Bland annat&lt;br&gt;skall vederbörande anställda delta i särskilda utbild-&lt;br&gt;ningsprogram, avsedda att såväl hjälpa dem känna igen&lt;br&gt;förfaranden som kan ha samband med tvättning av&lt;br&gt;pengar, som ge dem vägledning för hur de skall handla&lt;br&gt;i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall se till att bestämmelserna i detta&lt;br&gt;direktiv utvidgas, helt eller delvis, till att omfatta andra&lt;br&gt;yrkesgrupper och företagskategorier än kreditinstitut och&lt;br&gt;finansiella institut som avses i artikel 1, då den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs är särskilt ägnad att utnyttjas för tvättning av&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En kontaktkommitté (i fortsättningen kallad kommittén)&lt;br&gt;skall bildas under kommissionen. Den skall ha till uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att, såvitt det är förenligt med artiklarna 169 och 170 i&lt;br&gt;fördraget, underlätta ett samordnat genomförande av&lt;br&gt;detta direktiv genom regelbundet samråd om alla&lt;br&gt;praktiska problem som uppkommer vid dess tillämpning&lt;br&gt;och där ett åsiktsutbyte bedöms vara av värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;att underlätta samråd mellan medlemsstaterna om sådana&lt;br&gt;strängare eller ytterligare villkor och skyldigheter som&lt;br&gt;de får föreskriva nationellt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;att vid behov rekommendera kommissionen tillägg eller&lt;br&gt;ändringar i detta direktiv, eller jämkningar som bedöms&lt;br&gt;nödvändiga, särskilt för att samordna verkningarna av&lt;br&gt;artikel 12,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att undersöka om en viss yrkesgrupp eller företagskate-&lt;br&gt;gori bör omfattas av artikel 12, när det klarlagts att en&lt;br&gt;sådan yrkesgrupp eller företagskategori har utnyttjats i&lt;br&gt;en medlemsstat för tvättning av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det skall inte ingå i kommitténs uppgifter att bedöma&lt;br&gt;skälen för beslut som behöriga myndigheter fattat i enskilda&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommittén skall bestå av personer som utsetts av med-&lt;br&gt;lemsstaterna och av företrädare för kommissionen. Ett sekreta-&lt;br&gt;riat skall tillhandahållas av kommissionen. En företrädare för&lt;br&gt;kommissionen skall vara ordförande. Kommittén skall sam-&lt;br&gt;mankallas av ordföranden antingen på dennes eget initiativ&lt;br&gt;eller på begäran av delegationen för en medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för&lt;br&gt;fullständig tillämpning av alla bestämmelser i detta direktiv&lt;br&gt;och skall särskilt föreskriva vilka påföljder som skall gälla vid&lt;br&gt;överträdelse av regler som antagits på grund av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får till hinder för tvättning av pengar införa&lt;br&gt;eller behålla strängare regler inom det område som omfattas av&lt;br&gt;detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före&lt;br&gt;den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När en medlemsstat antar sådana bestämmelser, skall&lt;br&gt;dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv&lt;br&gt;utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som&lt;br&gt;de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall ett år efter den 1 januari 1993 och&lt;br&gt;därefter närhelst det är påkallat och minst vart tredje år&lt;br&gt;upprätta en rapport om genomförandet av detta direktiv, vilken&lt;br&gt;skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 10 juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J.-C. JUNCKER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1992/93:207&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag........................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 mars 1993............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Direktivet om penningtvätt...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmän motivering........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Administrativa och statsfinansiella konsekvenser........ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättat lagförslag......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Specialmotivering.......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Hemställan.............................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beslut.................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur Lagrådets protokoll den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 januari 1993 ............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åt-&lt;br&gt;gärder för att förhindra att det finansiella syste-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met används för tvättning av pengar................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43425, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03207</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:12:26</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03207</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__207.pdf</filnamn>
<filstorlek>1622122</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder mot penningtvätt</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BF8278C4-A727-4B18-990F-C2F0944DF713</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU37</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Bergqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Bergqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sverre Palm  och Bo Forslund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:207&lt;br/&gt;
Åtgärder mot penningtvätt</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sverre Palm  och Bo Forslund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>