<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284262</hangar_id>
 <dok_id>GG03206</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>206</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:206</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>206</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:57</systemdatum>
 <publicerad>1993-03-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03206/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03206</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03206</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:206&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i lagstiftningen för&lt;br&gt;värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03206/prop_199293__206-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:206&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagstiftningen för&lt;br&gt;värdepappersfonder. Bl.a. föreslås att fondbolag under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar - och efter tillstånd från Finansinspektionen - skall få möjlighet att&lt;br&gt;lägga samman resp, dela fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att värdepappersbolag undantas från aktiebolagslagens&lt;br&gt;låneförbud. I stället tas det i lagen om värdepappersrörelse, som reglerar&lt;br&gt;värdepappersbolagens verksamhet, in kreditjävsbestämmelser motsva-&lt;br&gt;rande de regler som finns i bankrörelselagen och lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen förelås ändrad så att det i lagen anges att Riksbanken&lt;br&gt;och Riksgäldskontoret blir kontoförande institut inom sina verksamhets-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag till ändringar i reglementet för&lt;br&gt;AP-fonden. Bl.a. föreslås att målet för fondstyrelsernas förvaltning av&lt;br&gt;fondmedlen renodlas med en koncentrering på kravet om långsiktigt hög&lt;br&gt;avkastning. Varje fondstyrelse skall fastställa närmare mål för sin place-&lt;br&gt;ringsverksamhet och göra en resultatuppföljning av verksamheten. Denna&lt;br&gt;skall redovisas årligen till regeringen. Vidare föreslås förenklingar av de&lt;br&gt;detaljerade placeringsbestämmelser som nu gäller för första-tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagen om allemanssparande föreslås att den avgift som får&lt;br&gt;tas ut vid överföring av sparmedel inom allemanssparandet höjs från 100&lt;br&gt;till 150 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om inkomstbeskattning vid ombildning av&lt;br&gt;värdepappersfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid sammanläggning eller delning av värdepappersfond enligt 33 a §&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall skattepliktig intäkt inte&lt;br&gt;anses uppkomma för andelsägarna. Har en sådan ombildning skett skall&lt;br&gt;de nya andelarna anses förvärvade till det anskaffningsvärde som&lt;br&gt;sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond har delats och den&lt;br&gt;skattskyldige erhållit andelar i mer än en nybildad fond skall det anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya&lt;br&gt;andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En sammanläggning eller delning av värdepappersfond skall inte&lt;br&gt;medföra uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid en sådan ombildning skall&lt;br&gt;en nybildad fonds tillgångar behålla sina tidigare anskaffningsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheter och skyldigheter i fråga om skatt som är hänförliga till&lt;br&gt;tiden före ombildningen och som inte utnyttjats eller fullgjorts övergår&lt;br&gt;till nybildad fond. Vid delning fördelas dessa rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;mellan de nybildade fondema i förhållande till deras värde vid delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17-20, 40 och 42 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 40 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 11, 15 a, 16, 21, 24, 25, 30, 32, 34, 43 och 44 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 7 a, 16 a och&lt;br&gt;45 §§ samt närmast före 45 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna finns i 2-25 och 44&lt;br&gt;§§ samt om fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelserna i 26, 28-30, 32-35, 37,&lt;br&gt;39, 40 och 42-44 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna finns i 2-76, 27-&lt;br&gt;25, 44 och 45 §§ samt om fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna i 26, 28-&lt;br&gt;30, 32-35, 37, 39 och 43-45 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot får inte hand-&lt;br&gt;lägga en fråga om avtal mellan&lt;br&gt;honom och fondstyrelsen. Han får&lt;br&gt;inte heller handlägga en fråga om&lt;br&gt;avtal mellan fondstyrelsen och&lt;br&gt;tredje man, om han i frågan har&lt;br&gt;ett väsentligt intresse som kan&lt;br&gt;strida mot fondstyrelsens. Med&lt;br&gt;avtal jämställs rättegång och&lt;br&gt;annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall, inom ramen&lt;br&gt;för vad som är förenligt med den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska politiken och&lt;br&gt;med beaktande av kreditmarkna-&lt;br&gt;dens funktionssätt, förvalta anför-&lt;br&gt;trodda medel på sådant sätt att de&lt;br&gt;blir till största möjliga gagn för&lt;br&gt;försäkringen för tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på god avkastning, tillfreds-&lt;br&gt;ställande betalningsberedskap och&lt;br&gt;betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall förvalta&lt;br&gt;anförtrodda medel på sådant sätt&lt;br&gt;att de blir till största möjliga nytta&lt;br&gt;för försäkringen för tilläggspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på långsiktigt hög avkast-&lt;br&gt;ning, tillfredsställande betalnings-&lt;br&gt;beredskap och riskspridning samt&lt;br&gt;betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna får uppdra åt&lt;br&gt;värdepappersinstitut eller annan&lt;br&gt;kapitalförvaltare att förvalta vissa&lt;br&gt;fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mtrje fondstyrelse skall faststäl-&lt;br&gt;la närmare mål för sin placerings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för&lt;br&gt;att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller för att bereda bostad&lt;br&gt;åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig&lt;br&gt;förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själv eller genom bolag&lt;br&gt;som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera fondstyrelser&lt;br&gt;gemensamt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärva aktier i ett bolag som har till ändamål att äga eller för-&lt;br&gt;valta sådan egendom (fastighetsbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av varje&lt;br&gt;fondstyrelses innehav av tillgångar&lt;br&gt;som förvärvats enligt andra stycket&lt;br&gt;får uppgå till belopp som motsva-&lt;br&gt;rar högst fem procent av det totala&lt;br&gt;anskaffningsvärdet av de tillgångar&lt;br&gt;som styrelsen förvaltar. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen skall tillgångar som förvär-&lt;br&gt;vats enligt 1 tas upp till anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden och tillgångar som&lt;br&gt;förvärvats enligt 2 till den andel av&lt;br&gt;anskaffningskostnaderna för fastig-&lt;br&gt;heterna i bolaget som motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda marknadsvär-&lt;br&gt;det av varje fondstyrelses innehav&lt;br&gt;av tillgångar som förvärvats enligt&lt;br&gt;andra stycket får uppgå till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar högst fem&lt;br&gt;procent av det totala marknadsvär-&lt;br&gt;det av de tillgångar som styrelsen&lt;br&gt;förvaltar. Om denna gräns efter&lt;br&gt;förvärvet kommer att överskridas,&lt;br&gt;skall innehavet avvecklas i motsva-&lt;br&gt;rande mån så snart det är lämp-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsens innehav av aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före den&lt;br&gt;1 april varje år redovisa för sin&lt;br&gt;förvaltning under föregående&lt;br&gt;räkenskapsår genom att lämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med resultat-&lt;br&gt;räkning samt balansräkning avseen-&lt;br&gt;de ställningen vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall tillgång-&lt;br&gt;arna tas upp till anskaffningskost-&lt;br&gt;naden. En osäker fordran skall&lt;br&gt;dock tas upp till det belopp som&lt;br&gt;kan beräknas komma att inflyta. En&lt;br&gt;värdelös fordran får inte tas upp&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;också fogas resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning som är uppställda&lt;br&gt;efter reala principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje fondstyrelse förordnar&lt;br&gt;regeringen fyra revisorer att gran-&lt;br&gt;ska styrelsens förvaltning. Av&lt;br&gt;revisorerna utses en på förslag av&lt;br&gt;finansinspektionen och två efter&lt;br&gt;samråd med de sammanslutningar&lt;br&gt;som enligt 4 § får föreslå leda-&lt;br&gt;möter i fondstyrelsen. De revisorer&lt;br&gt;som utses utan samråd skall vara&lt;br&gt;gemensamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den revisor som utsetts utan&lt;br&gt;förslag eller samråd skall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före den&lt;br&gt;1 april varje år lämna årsredovis-&lt;br&gt;ning. Denna består av resultaträk-&lt;br&gt;ning och balansräkning, samt för-&lt;br&gt;valtningsberättelse. Årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall upprättas i enlighet&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mirje fondstyrelse skall samtidigt&lt;br&gt;med att årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sionsberättelse överlämnas till&lt;br&gt;regeringen enligt 25 § också över-&lt;br&gt;lämna en egen utvärdering av&lt;br&gt;styrelsens förvaltning av fondmed-&lt;br&gt;len (resultatuppföljning) med&lt;br&gt;utgångspunkt i de närmare mål för&lt;br&gt;placeringsverksamheten som fast-&lt;br&gt;ställts enligt 11 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje fondstyrelse utser rege-&lt;br&gt;ringen två revisorer att granska&lt;br&gt;styrelsens förvaltning. Minst en av&lt;br&gt;revisorerna skall vara auktorise-&lt;br&gt;rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser en av de auk-&lt;br&gt;toriserade revisorerna att sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordförande leda revisionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ordna revisionen av fondstyrelser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kalenderår skall revi-&lt;br&gt;sorerna avge en revisionsberättelse,&lt;br&gt;som skall överlämnas till fondsty-&lt;br&gt;relsen inom fjorton dagar efter det&lt;br&gt;att förvaltningsberättelsen enligt&lt;br&gt;16 § har kommit revisorerna till&lt;br&gt;handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en redogörelse för om-&lt;br&gt;fattningen och resultatet av revi-&lt;br&gt;sorernas granskning och invente-&lt;br&gt;ring av de under styrelsens förvalt-&lt;br&gt;ning stående tillgångarna samt&lt;br&gt;uppgift om anmärkning föreligger&lt;br&gt;mot förvaltningsberättelsen med&lt;br&gt;resultaträkning, mot balansräk-&lt;br&gt;ningen, mot fondstyrelsens bokfö-&lt;br&gt;ring eller i övrigt mot fondstyrel-&lt;br&gt;sens förvaltning. Om det föreligger&lt;br&gt;anledning till anmärkning skall den&lt;br&gt;anges i revisionsberättelsen. Revi-&lt;br&gt;sorerna får också meddela de&lt;br&gt;erinringar i berättelsen som de&lt;br&gt;anser påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kalenderår skall revi-&lt;br&gt;sorerna avge en revisionsberättelse,&lt;br&gt;som skall överlämnas till fondsty-&lt;br&gt;relsen inom fjorton dagar efter det&lt;br&gt;att årsredovisningen enligt 16 § har&lt;br&gt;kommit revisorerna till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla en redogörelse för omfatt-&lt;br&gt;ningen och resultatet av revisorer-&lt;br&gt;nas granskning och inventering av&lt;br&gt;de under styrelsens förvaltning stå-&lt;br&gt;ende tillgångarna samt uppgift om&lt;br&gt;anmärkning föreligger mot års-&lt;br&gt;redovisningen, fondstyrelsens&lt;br&gt;bokföring eller i övrigt mot fond-&lt;br&gt;styrelsens förvaltning. Om det&lt;br&gt;föreligger anledning till anmärk-&lt;br&gt;ning skall den anges i revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen. Revisorerna får också&lt;br&gt;meddela de erinringar i berättelsen&lt;br&gt;som de anser påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt&lt;br&gt;uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen, om han inte avger&lt;br&gt;en särskild sådan berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till regeringen,&lt;br&gt;som senast den 15 oktober samma&lt;br&gt;år skall avgöra frågan om fast-&lt;br&gt;ställelse av balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen till regeringen, som senast&lt;br&gt;den 15 oktober samma år skall&lt;br&gt;avgöra frågan om fastställelse av&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av fjorton&lt;br&gt;ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter&lt;br&gt;förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av&lt;br&gt;rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssam-&lt;br&gt;manslutningar inom kooperationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omförslag inte avges, förordnar&lt;br&gt;regeringen ledamöter ändå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje ledamot utses i samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning en suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter skall&lt;br&gt;vara bosatta i Sverige och får inte&lt;br&gt;vara underåriga eller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter i fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna förord-&lt;br&gt;nas för tiden intill dess balansräk-&lt;br&gt;ning har fastställts under tredje&lt;br&gt;året efter det då förordnandet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans&lt;br&gt;uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit&lt;br&gt;förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot&lt;br&gt;respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall, inom ramen&lt;br&gt;för vad som gagnar försäkringen&lt;br&gt;för tilläggspension och är förenligt&lt;br&gt;med den allmänna ekonomiska&lt;br&gt;politiken samt med beaktande av&lt;br&gt;kreditmarknadens funktionssätt,&lt;br&gt;förvalta anförtrodda medel genom&lt;br&gt;placeringar på riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. Placeringarna skall&lt;br&gt;syfta till att förbättra riskkapital-&lt;br&gt;försörjningen till gagn för svensk&lt;br&gt;produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på god avkastning, lång-&lt;br&gt;siktighet och riskspridning till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 5 § andra stycket,&lt;br&gt;7-10 §§, 12 a§, 14 §, 15 §, 15&lt;br&gt;a § första stycket, 16 § samt 22-&lt;br&gt;25 §§ gäller också i fråga om&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall, inom ramen&lt;br&gt;för vad som är till nytta för försäk-&lt;br&gt;ringen för tilläggspension, förvalta&lt;br&gt;anförtrodda medel genom place-&lt;br&gt;ringar på riskkapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på långsiktigt hög avkast-&lt;br&gt;ning och tillfredsställande risk-&lt;br&gt;spridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena, 5 § första och andra&lt;br&gt;styckena, 7-10 §§, 11 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 12 a §, 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §, 15 a § första stycket, 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §, samt 27-25 §§ gäller också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter i fond-&lt;br&gt;styrelserna samt de arbetstagare&lt;br&gt;och uppdragstagare hos styrelsen&lt;br&gt;som styrelsen bestämmer skall&lt;br&gt;skriftligen anmäla sitt innehav och&lt;br&gt;ändring i innehavet av fondpapper&lt;br&gt;som anges i 2 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter i en&lt;br&gt;fondstyrelse, revisorerna för styrel-&lt;br&gt;sen samt de arbetstagare och&lt;br&gt;uppdragstagare hos styrelsen som&lt;br&gt;styrelsen bestämmer skall skrift-&lt;br&gt;ligen anmäla sitt innehav och änd-&lt;br&gt;ring i innehavet av fondpapper&lt;br&gt;som anges i 2 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V Sammanställning och&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall årligen göra en&lt;br&gt;sammanställning av fondstyrelser-&lt;br&gt;nas årsredovisningar och göra en&lt;br&gt;utvärdering av fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning av fondkapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen, fondstyrel-&lt;br&gt;sernas årsredovisningar och rege-&lt;br&gt;ringens utvärdering skall överläm-&lt;br&gt;nas till riksdagen senast den 15&lt;br&gt;oktober året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De tillgångar och skulder som första-femte löntagarfondstyrelsema&lt;br&gt;förvaltar skall från och med den 1 januari 1992 förvaltas av en avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelse. Avvecklingsstyrelsen skall bestå av fem ledamöter. För&lt;br&gt;ledamöterna skall finnas två suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter. Av ledamöterna förordnas en till ordförande och en till&lt;br&gt;vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall under år 1992 till avvecklingsstyrelsen&lt;br&gt;överföra de kvarstående medel som löntagarfondstyrelsema enligt den&lt;br&gt;upphävda 27 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden haft rätt att rekvirera hos verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 4 § fjärde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreskrifterna i 4 § fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, 5 § första och andra stycket, 5 § första och andra&lt;br&gt;styckena, 7-10 §§, 12 a §, 14 §, styckena, 7-10 §§, 12 a §, 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §, 15 a § första stycket, 16 §&lt;br&gt;första-tredje styckena, 22-25 §§,&lt;br&gt;29 §, 39 och 44 §§ lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden gäller&lt;br&gt;också i fråga om avvecklingsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För avvecklingsstyrelsen förord-&lt;br&gt;nar regeringen tre revisorer att&lt;br&gt;granska styrelsens förvaltning. Av&lt;br&gt;revisorerna utses en på förslag av&lt;br&gt;finansinspektionen. Revisorer får&lt;br&gt;vara gemensamma för fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelsen och avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser en av de utan&lt;br&gt;förslag utsedda revisorerna att som&lt;br&gt;ordförande leda revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket skall årligen&lt;br&gt;avge utlåtande över avveck-&lt;br&gt;lingsstyrelsens förvaltning av me-&lt;br&gt;del. Utlåtandet skall överlämnas&lt;br&gt;till regeringen före den 15 maj året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §, 15 a § första stycket, 16 §&lt;br&gt;första och andra styckena, 22-&lt;br&gt;25 §§, 29 §, 39 och 44 §§ lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden gäller&lt;br&gt;också i fråga om avvecklingsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreskrifterna om revisorer i&lt;br&gt;21 § gäller också i fråga om&lt;br&gt;avvecklingsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 17 § i sin tidigare lydelse tillämpas dock i fråga om räkenskapsåret&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån&lt;br&gt;som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 3 §§ aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827) skall följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande&lt;br&gt;institut meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret är inom sina verksam-&lt;br&gt;hetsområden kontoförande institut.&lt;br&gt;Tillstånd för någon annan att vara&lt;br&gt;kontoförande institut ges av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotter-&lt;br&gt;aktiebolag till värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ge&lt;br&gt;kontoförande institut tillstånd att sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoförande institut står under&lt;br&gt;tillsyn av bankinspektionen.&lt;br&gt;Instituten skall lämna inspektionen&lt;br&gt;de upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande&lt;br&gt;omständigheter som inspektionen&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande institut kan återkallas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det kontoförande&lt;br&gt;institutet genom att överträda denna lag eller på annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva verksamhet som sådant institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kontoförande institut än&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen och skall lämna&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;sin verksamhet och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande omständigheter som&lt;br&gt;inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att vara kontoförande institut får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattas att gälla tills vidare i avvaktan på att ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:205.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 33 § skall lyda &amp;quot;Upphörande och&lt;br&gt;överlåtelse av fondverksamhet m.m.&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 33 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen lägga samman&lt;br&gt;värdepappersfonder. Tillstånd till&lt;br&gt;en sammanläggning skall lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärden kan anses förenlig&lt;br&gt;med fondandelsägarnas intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de fonder som skall läggas&lt;br&gt;samman har placeringsinriktning&lt;br&gt;och fondbestämmelser som är&lt;br&gt;likartade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;sammanläggningen inte är&lt;br&gt;olämplig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag får efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen dela en&lt;br&gt;värdepappersfond. Tillstånd till en&lt;br&gt;delning skall lämnas om åtgärden&lt;br&gt;kan anses förenlig med fondan-&lt;br&gt;delsägarnas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag som fått tillstånd&lt;br&gt;till sammanläggning eller delning&lt;br&gt;skall genast underrätta andels-&lt;br&gt;ägarna om den planerade åtgärden&lt;br&gt;och inspektionens beslut. Denna&lt;br&gt;information skall också finnas att&lt;br&gt;tillgå hos fondbolaget och förva-&lt;br&gt;ringsinstitutet. En sammanläggning&lt;br&gt;eller delning får verkställas tidigast&lt;br&gt;efter tre månader från dagen för&lt;br&gt;Finansinspektionens beslut.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall föras in en ny paragraf,&lt;br&gt;8 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på grund av en utdel-&lt;br&gt;ningskupong till fondandelsbevis&lt;br&gt;enligt aktiefondslagen (1974:931)&lt;br&gt;preskriberas tre år efter förfallo-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fordran på utdelning enligt utdelningskupong till fondandelsbevis för&lt;br&gt;vilken preskription enligt äldre bestämmelser inte inträtt när denna lag&lt;br&gt;träder i kraft preskriberas vid utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:981) om värdepappersrö-&lt;br&gt;relse skall införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kreditgivning enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket gäller i stället för be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 kap. 7 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) följande&lt;br&gt;för värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får inte&lt;br&gt;på andra villkor än sådana som&lt;br&gt;bolaget normalt ställer upp lämna&lt;br&gt;kredit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en person som ensam eller i&lt;br&gt;förening med någon annan får&lt;br&gt;avgöra kreditärenden som ankom-&lt;br&gt;mer på styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en anställd som har en ledan-&lt;br&gt;de ställning inom bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. någon annan aktieägare än&lt;br&gt;staten med ett aktieinnehav som&lt;br&gt;motsvarar minst tre procent av&lt;br&gt;hela aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är make eller sambo&lt;br&gt;till någon som avses i 1-4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en juridisk person i vilken&lt;br&gt;någon som avses i 1-5 har ett&lt;br&gt;väsentligt ekonomiskt intresse i&lt;br&gt;egenskap av delägare eller med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar om en&lt;br&gt;anställd har sådan ledande ställ-&lt;br&gt;ning som avses i andra stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolagets styrelse&lt;br&gt;skall avgöra ärenden om kredit till&lt;br&gt;de personer och företag som avses&lt;br&gt;i andra stycket. Bolaget skall föra&lt;br&gt;in uppgifter om sådana krediter i&lt;br&gt;en förteckning. Regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall antecknas i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra-fjärde styckena tillämpas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också på krediter mot säkerhet av&lt;br&gt;borgen eller fordringsbevis som&lt;br&gt;utfärdas av någon som avses i&lt;br&gt;andra stycket. Detsamma gäller för&lt;br&gt;en fordran som bolaget förvärvar&lt;br&gt;och för vilken någon som avses i&lt;br&gt;andra stycket är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:1627) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse får placera de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av&lt;br&gt;staten, kommuner eller därmed&lt;br&gt;jämförliga samfälligheter, Sveriges&lt;br&gt;allmänna hypoteksbank, Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Svenska bostadskreditkassan, Sven-&lt;br&gt;ska skeppshypotekskassan eller&lt;br&gt;Skeppsfartens sekundärlånekassa&lt;br&gt;eller av kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i obligationer garanterade av&lt;br&gt;staten, kommuner eller därmed&lt;br&gt;jämförliga samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som har&lt;br&gt;offentligen utbjudits av svenska&lt;br&gt;bankaktiebolag,värdepappersbolag&lt;br&gt;eller Nordiska investeringsbanken&lt;br&gt;med undantag av konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev, skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning och&lt;br&gt;sådana obligationer med längre&lt;br&gt;löptid än ett år, som har utfärdats&lt;br&gt;av bankaktiebolag, sparbanker&lt;br&gt;eller centrala föreningsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1857.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt 1992:1627.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse får placera de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra skuldförbindelser&lt;br&gt;utfärdade av svenska aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomiska föreningar, till&lt;br&gt;belopp som sammanlagt motsvarar&lt;br&gt;högst fem procent av det totala&lt;br&gt;marknadsvärdet av de tillgångar&lt;br&gt;som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;i andra skuldförbindelser&lt;br&gt;utfärdade av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) staten, kommuner eller där-&lt;br&gt;med jämförliga samfälligheter,&lt;br&gt;Riksbanken, bankaktiebolag, spar-&lt;br&gt;banker, centrala föreningsbanker&lt;br&gt;eller andra kreditinrättningar som&lt;br&gt;regeringen godkänner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bolag, föreningar eller stiftel-&lt;br&gt;ser som i 2 § första stycket 1 sägs,&lt;br&gt;såvida staten, en kommun eller en&lt;br&gt;därmed jämförlig samfällighet har&lt;br&gt;iklätt sig borgen för förbindelser-&lt;br&gt;na,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) svenska aktiebolag eller eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar utan borgens-&lt;br&gt;åtaganden enligt b), till belopp&lt;br&gt;som sammanlagt motsvarar högst&lt;br&gt;fem procent av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;av de tillgångar som styrelsen&lt;br&gt;förvaltar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i skuldförbindelser utfärdade&lt;br&gt;av en annan fondstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i fordringar hos kreditinrätt-&lt;br&gt;ningar i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna om återlån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i aktier utgivna av Penning-&lt;br&gt;marknadsCentralen PmC Aktie-&lt;br&gt;bolag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som är utställda&lt;br&gt;i utländsk valuta och som har&lt;br&gt;offentligen utbjudits av ett emis-&lt;br&gt;sionsinstitut, dock med undantag&lt;br&gt;av konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;skuldebrev förenade med op-&lt;br&gt;tionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av varje&lt;br&gt;fondstyrelses innehav av tillgångar&lt;br&gt;som förvärvats enligt första stycket&lt;br&gt;8 får uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst tio procent av det&lt;br&gt;totala anskaffningsvärdet av de&lt;br&gt;tillgångar som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelser enligt första&lt;br&gt;stycket 1 får vara utställda i&lt;br&gt;utländsk valuta. Sådana skuld-&lt;br&gt;förbindelser skall vara föremål för&lt;br&gt;handel på en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad&lt;br&gt;marknad. Det sammanlagda mark-&lt;br&gt;nadsvärdet av varje fondstyrelses&lt;br&gt;innehav av skuldförbindelser i&lt;br&gt;utländsk valuta får uppgå till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar högst tio&lt;br&gt;procent av det totala marknads-&lt;br&gt;värdet av de tillgångar som styrel-&lt;br&gt;sen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket får en fondstyrelse inte&lt;br&gt;placera fondmedel i konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev eller skuldebrev förena-&lt;br&gt;de med optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av gränserna i denna&lt;br&gt;paragraf efter förvärvet kommer att&lt;br&gt;överskridas, skall innehavet av-&lt;br&gt;vecklas i motsvarande mån så snart&lt;br&gt;det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I fråga om placeringar av&lt;br&gt;medel som gjorts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det gäller paragrafen i sin äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om placeringar av&lt;br&gt;medel som gjorts före ikraftträdan-&lt;br&gt;det gäller paragrafen i sin äldre&lt;br&gt;lydelse, utom såvitt avser angivna&lt;br&gt;gränsvärden för innehav av vissa&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1983:890) om allemans-&lt;br&gt;sparande skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparmedel skall sättas in i en svensk bank som enligt överenskommelse&lt;br&gt;med Riksgäldskontoret förmedlar allemanssparande. En sparare får inte&lt;br&gt;spara på mer än ett allemanssparkonto och i fler än två allemansfonder.&lt;br&gt;Han får flytta sina sparmedel inom allemanssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken är berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning med högst 100 kronor av&lt;br&gt;spararen för sina kostnader för en&lt;br&gt;överföring. Någon uttagsavgift&lt;br&gt;enligt 6 § skall inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bank eller det fondbolag&lt;br&gt;som ombesörjer en överföring är&lt;br&gt;berättigad till ersättning med högst&lt;br&gt;150 kronor av spararen för sina&lt;br&gt;kostnader för överföringen. Någon&lt;br&gt;uttagsavgift enligt 6 § skall inte&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om&lt;br&gt;bank gäller, med undantag för bestämmelserna om lån för förvärv av&lt;br&gt;bostad och för bosättning i övrigt (bosparlån) i 8 a och 26-28 §§, också&lt;br&gt;i fråga om sparkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För visst sparande på sparkonto hos HSB:s Riksförbunds Sparkassa&lt;br&gt;(HSB:s Sparkassa) samt för visst sparande som är anordnat av&lt;br&gt;Riksbyggen ekonomisk förening gäller särskilda bestämmelser enligt 24&lt;br&gt;och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag betalar spararen till&lt;br&gt;banken en avgift motsvarande en&lt;br&gt;procent av det uttagna beloppet,&lt;br&gt;dock minst 20 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag betalar spararen till&lt;br&gt;banken eller fondbolaget en avgift&lt;br&gt;motsvarande en procent av det&lt;br&gt;uttagna beloppet, dock minst 20&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i lagstiftningen för&lt;br&gt;värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.&lt;br&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening hemställde i en skrivelse som kom in till Finans-&lt;br&gt;departementet i juni 1991 om vissa ändringar i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder. I skrivelsen begärs att det införs möjlighet att lägga samman och&lt;br&gt;dela värdepappersfonder och att detta skall kunna göras utan några&lt;br&gt;beskattningskonsekvenser för andelsägarna. Skrivelsen innehåller vidare&lt;br&gt;en begäran om en mildring av kravet för fondbolag att tillställa fond-&lt;br&gt;andelsägarna årsberättelser och halvårsredogörelser. Denna del av fram-&lt;br&gt;ställningen har redan lett till ändringar i lagstiftning genom riksdagsbeslut&lt;br&gt;under hösten 1992 (prop. 1992/93:90, bet. 1992/93:NU10, rskr.&lt;br&gt;1992/93:110, SFS 1992:1320). Frågan om tillåtande av sammanläggning&lt;br&gt;och delning av värdepappersfonder bedömdes emellertid behöva bli före-&lt;br&gt;mål för ytterligare överväganden (prop. 1992/93:90 s. 47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förenings skrivelse, såvitt avser frågorna om samman-&lt;br&gt;läggning och delning av fonder, bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 1. Skrivelsen har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena över de nu aktuella frågorna bör fogas till protokollet&lt;br&gt;som bilaga 2. Frågorna om sammanläggning och delning av fonder tas&lt;br&gt;upp i det följande (avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till Finansdepartementet i september 1992&lt;br&gt;hemställde Fondbolagens Förening om vissa lagstiftningsåtgärder beträf-&lt;br&gt;fande utdelningskuponger till fondandelsbevis enligt den upphävda aktie-&lt;br&gt;fondslagen (1974:931). Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 3. Skrivelsen har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 4. De frågor som&lt;br&gt;aktualiseras i denna senare skrivelse tas upp i det följande (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen, Fond-&lt;br&gt;bolagens Förening och Sparbankernas Bank hemställde i en gemensam&lt;br&gt;skrivelse, som kom in till Finansdepartementet i oktober 1992, om&lt;br&gt;ändringar i lagen om värdepappersfonder. I skrivelsen begärs att sådana&lt;br&gt;lagändringar vidtas så att andelar i värdepappersfonder skall kunna bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål för förvaltarregistrering. Även denna skrivelse har remiss- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;behandlats. Skrivelsen och en sammanställning av remissyttrandena bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 5 och 6. De frågor&lt;br&gt;som reses i anledning av denna skrivelse behandlas i det följande (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen hemställde i en skrivelse som kom in&lt;br&gt;till Finansdepartementet i december 1992 om ändringar i lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. De begärda ändringarna består i att värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall undantas från aktiebolagslagens regler om låneförbud och att&lt;br&gt;i stället en kreditjävsbestämmelse motsvarande reglerna i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen och kreditmarknadsbolagslagen skall föras in i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Skrivelsen har remissbehandlats. Skrivelsen och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttranden bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilagorna 7 och 8. Frågan tas upp i det följande (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till Justitiedepartementet i december 1992 och&lt;br&gt;som därefter överlämnats till Finansdepartementet har Riksbanken hem-&lt;br&gt;ställt om sådana ändringar i aktiekontolagen att banken kan fungera som&lt;br&gt;kontoförande institut i fråga om avstämningsregister för skuldförbin-&lt;br&gt;delser. Riksbanken begär vidare en begränsning i fråga om emittenters&lt;br&gt;rätt att få kännedom om sina borgenärers identitet. Även denna skrivelse&lt;br&gt;har remissbehandlats. Skrivelsen och en sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 9 och 10.&lt;br&gt;De frågor som aktualiseras i denna skrivelse tas upp i det följande&lt;br&gt;(avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens reglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har utarbetat promemorian AP-fondens förvaltning -&lt;br&gt;en översyn (Ds 1991:14), som bl.a. innehåller förslag om ny organisation&lt;br&gt;för AP-fonden och ändrade placeringsregler. Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En sammanfattning av promemorian och en sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena över promemorian bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilagorna 11 och 12. Frågorna om AP-fonden behandlas i&lt;br&gt;det följande (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om allemanssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret hemställde i en skrivelse som kom in till Finansde-&lt;br&gt;partementet i januari 1993 om ändring i lagen om allemanssparande. I&lt;br&gt;skrivelsen begärs att den högsta avgift som en bank får ta ut av en&lt;br&gt;sparare vid överföring av medel inom allemanssparandet höjs från 100&lt;br&gt;till 200 kronor. Skrivelsen har remissbehandlats. Skrivelsen och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende som bilagorna 13 och 14. Frågan tas upp i det följande (avsnitt Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren hemställde i en skrivelse som kom in till&lt;br&gt;Finansdepartementet i november 1992 om en ändring i lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet vad gäller den tidsperiod inom vilken bolag vars&lt;br&gt;aktier är börsregistrerade skall offentliggöra halvårsrapporter. Skrivelsen&lt;br&gt;har remissbehandlats. Skrivelsen och en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena bör fogas till protokollet som bilagorna 15 och 16. Frågan&lt;br&gt;behandlas i det följande (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 mars 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över inom Finansdepartementet upprättade förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 23 mars 1993 lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa redaktionella ändringar har gjorts i de remitterade lagförslagen.&lt;br&gt;Efter lagrådsgranskningen har vidare gjorts vissa följdändringar i&lt;br&gt;lagförslag 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de av Lagrådet granskade förslagen bör riksdagen föreläggas&lt;br&gt;ett förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Värdepappersfonder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Sammanläggning och delning av fonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fondbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;lägga samman eller dela fonder. I båda fallen krävs att åtgärden kan&lt;br&gt;anses förenlig med fondandelsägamas intressen. Vid sammanlägg-&lt;br&gt;ning fordras dessutom att fondema har placeringsinriktning och&lt;br&gt;fondbestämmelser som är likartade och att sammanläggningen inte&lt;br&gt;är olämplig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanläggning eller delning av värdepappersfond skall inte&lt;br&gt;utlösa inkomstbeskattning för andelsägarna. Sådan ombildning skall&lt;br&gt;inte heller leda till inkomstbeskattning av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förenings förslag överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund har i princip inget att invända mot att man&lt;br&gt;genom att utnyttja stordriftsfördelar åstadkommer en rationellare och&lt;br&gt;billigare skötsel av värdepappersfonder men menar att det måste göras&lt;br&gt;en analys av konsekvenserna för den enskilde fondandelsägaren och hans&lt;br&gt;intressen innan något förslag läggs fram. Enligt förbundet behöver analy-&lt;br&gt;seras bl.a. hur fondbestämmelsema skall sammanjämkas, om Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillstånd skall krävas och om andelsägare skall kunna&lt;br&gt;förhindra att sammanläggning och delning sker eller om åtgärden skall&lt;br&gt;föranleda extra avgiftsuttag från fondbolaget. Riksbanken anser att varje&lt;br&gt;enskild ombildning bör prövas av Finansinspektionen samt framhåller&lt;br&gt;vikten av att utförlig information ges direkt till andelsägarna inför even-&lt;br&gt;tuella ombildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgående uppfattning i remissyttrandena är att varken samman-&lt;br&gt;läggning eller delning bör utlösa någon beskattning för fondandelsägama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en gemensam skrivelse har Sveriges Aktiesparares Riksförbund, som&lt;br&gt;i sitt remissyttrande först avvisat tanken på sammanläggning av fonder,&lt;br&gt;och Fondbolagens Förening inkommit med synpunkter i fråga om de krav&lt;br&gt;som bör ställas för att sammanläggning av fonder skall kunna tillåtas. Det&lt;br&gt;huvudsakliga innehållet är att det skall krävas tillstånd från Finans-&lt;br&gt;inspektionen och att tillstånd endast skall få lämnas om fondema förvaltas&lt;br&gt;av samma fondbolag eller fondbolagskoncem och om fondernas place-&lt;br&gt;ringsinriktning och fondbestämmelser överensstämmer. Som ytterligare&lt;br&gt;förutsättning bör gälla att ett sammanläggningsförfarande skall framstå&lt;br&gt;som skäligt för andelsägarna. En andelsägare som inte vill ansluta sig till&lt;br&gt;den nya fonden bör erbjudas möjlighet att kostnadsfritt och helst utan&lt;br&gt;skattekonsekvens få byta till en annan värdepappersfond. Vidare betonas&lt;br&gt;vikten av att andelsägarna underrättas om planerna på en sammanlägg-&lt;br&gt;ning innan den genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler om värdepappersfonder kan en värdepappersfond&lt;br&gt;upplösas eller överlåtas. Fondbolagens Förenings förslag innebär att det&lt;br&gt;härutöver skall skapas möjlighet att lägga samman och dela fonder samt&lt;br&gt;att detta inte skall medföra beskattning för andelsägarna. Enligt före-&lt;br&gt;ningen innebär en sammanläggning i praktiken att flera fonders för-&lt;br&gt;mögenheter läggs ihop och att nya andelar ges ut i den nya fonden i&lt;br&gt;proportion till varje andelsägares andelsvärde vid tidpunkten för samman-&lt;br&gt;läggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har till stöd för sin framställan i huvudsak anfört följande.&lt;br&gt;Sedan den nya lagen om värdepappersfonder trädde i kraft har fond-&lt;br&gt;marknaden förändrats. Uppköp och sammanslagningar av fondbolag har&lt;br&gt;medfört att ett mindre antal fondbolag förvaltar ett större antal fonder än&lt;br&gt;tidigare. I dagsläget uppgår antalet fonder som står under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn till över 300. Floran av värdepappersfonder medför&lt;br&gt;att marknaden är svår att överblicka. För andelsägarna kan det vara&lt;br&gt;förvirrande om ett och samma fondbolag har ett stort antal fonder under&lt;br&gt;olika namn men med likartade placeringsinriktningar och fondbestäm-&lt;br&gt;melser. Föreningen har vidare påpekat att fondförmögenheterna stundtals&lt;br&gt;kan vara relativt små vilket medför att kostnaden för förvaltning blir&lt;br&gt;oproportionerligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:187 om individuellt pensionssparande föreslås&lt;br&gt;att de s.k. försäkringspremiefondema enligt lagen (1989:1079) om&lt;br&gt;livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder skall övergå till&lt;br&gt;att bli vanliga värdepappersfonder. Detta innebär att dessa i princip blir&lt;br&gt;öppna för alla former av sparande i fondandelar. Många av försäkrings-&lt;br&gt;premiefondema har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är&lt;br&gt;identiska med eller mycket lika existerande vanliga värdepappersfonder.&lt;br&gt;Om särregleringen av försäkringspremiefondema upphör innebär detta att&lt;br&gt;beståndet av värdepappersfonder med lika karaktär ökar. En möjlighet till&lt;br&gt;sammanläggning av fonder framstår i det perspektivet som önskvärd. I&lt;br&gt;den nämnda propositionen har för övrigt uttalats att sammanläggnings-&lt;br&gt;frågan borde övervägas i det här lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om införande av en möjlighet att lägga samman värdepappers-&lt;br&gt;fonder bör i första hand besvaras med utgångspunkt i andelsägarnas in-&lt;br&gt;tresse i sammanhanget. Härvid kan urskiljas två grandkrav som för&lt;br&gt;andelsägarnas del bör vara tillgodosedda. Den fond som bildas vid en&lt;br&gt;sammanläggning får inte ha en annan karaktär vad gäller placerings-&lt;br&gt;inriktning och fondbestämmelser än de fonder som slås ihop. Det andra&lt;br&gt;kravet är att sammanläggningen inte skall medföra att förvaltnings-&lt;br&gt;kostnaderna blir högre för andelsägarna. Är dessa grundkrav uppfyllda&lt;br&gt;bör sammanläggning i princip kunna ske. Intresset av att&lt;br&gt;fondandelsägama skyddas medför emellertid att sammanläggningsför-&lt;br&gt;farandet måste ha särskilda restriktioner. Varje enskild sammanläggning&lt;br&gt;bör underkastas Finansinspektionens prövning och tillstånd. Tillstånd&lt;br&gt;skall få ges endast om sammanläggningen framstår som förenlig med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsägarnas intressen, varvid nyss nämnda krav skall vara tillgodo- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;sedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förenings framställning om införande av en möjlighet att&lt;br&gt;lägga samman fonder bygger på att vinster kan göras genom en mer&lt;br&gt;kostnadseffektiv förvaltning av de fonder som sammanläggs. Sådana&lt;br&gt;vinster blir givetvis mindre ju större de fonder är som läggs samman.&lt;br&gt;Sammanläggning av fonder som redan är stora ter sig i detta perspektiv&lt;br&gt;inte särskilt angelägen. Från allmän synpunkt är det viktigt att det finns&lt;br&gt;en fungerande konkurrens på fondmarknaden. Om sammanläggning av&lt;br&gt;större fonder skulle accepteras finns en uppenbar risk att det sker en icke&lt;br&gt;önskvärd koncentration av utbudet av fonder till ett mindre antal stora&lt;br&gt;fonder. Antalet aktörer på värdepappersmarknaden minskar därigenom&lt;br&gt;också. I fråga om fonder som placerar i aktier tillkommer ytterligare en&lt;br&gt;aspekt. Även om det finns begränsningar för hur mycket aktier som en&lt;br&gt;fond får inneha i samma bolag så leder en ökning av antalet stora fonder&lt;br&gt;till ökad koncentration av ägandet och därmed en sämre fungerande&lt;br&gt;värdepappersmarknad. Jag är inte villig att bidra till en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts bör det från allmän synpunkt inte&lt;br&gt;ges tillstånd till sammanläggning av fonder som redan är förhållandevis&lt;br&gt;stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelsägarna är det självfallet av största vikt att de i så god tid&lt;br&gt;som möjligt får information om en förestående sammanläggning. Fond-&lt;br&gt;bolagen bör därför vara skyldiga att lämna information till berörda&lt;br&gt;andelsägare i god tid innan en sammanläggning som godkänts av Finans-&lt;br&gt;inspektionen får genomföras. Det kan inte anses tillräckligt att sådan&lt;br&gt;information lämnas t.ex. genom annonsering i dagspressen, utan den bör&lt;br&gt;lämnas direkt till andelsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har föreslagits att de andelsägare som berörs av en sammanlägg-&lt;br&gt;ning borde få rätt att kostnadsfritt byta till en annan värdepappersfond.&lt;br&gt;Eftersom en förutsättning för sammanläggning skall vara att fondema har&lt;br&gt;en likartad karaktär vad gäller placeringsinriktning och fondbestäm-&lt;br&gt;melser, anser jag att det inte finns skäl att i lagstiftningen föra in en&lt;br&gt;sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att kunna dela en värdepappersfond är uppenbarligen inte&lt;br&gt;lika angeläget som behovet av sammanläggning. I framställningen från&lt;br&gt;Fondbolagens Förening framförs inte heller några direkta skäl för en&lt;br&gt;sådan åtgärd utöver att det existerar ett konkret fall med önskemål om att&lt;br&gt;kunna dela en värdepappersfond. Det kan dock trots detta finnas ett visst&lt;br&gt;behov av en möjlighet till delning. Delning av större fonder kan bidra till&lt;br&gt;att koncentrationen av ägandet minskas och därmed även bidra till att&lt;br&gt;förbättra värdepappersmarknadens funktionssätt. Jag är därför beredd att&lt;br&gt;tillstyrka att det öppnas även en sådan möjlighet i lagstiftningen.&lt;br&gt;Naturligtvis bör de krav beträffande förvaltningskostnader och informa-&lt;br&gt;tion som jag angett för sammanläggning av fonder vara tillgodosedda&lt;br&gt;även vid delning. De fonder som uppkommer efter en delning bör i&lt;br&gt;princip ha samma sammansättning på tillgångarna och vara ungefär lika&lt;br&gt;stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att lägga samman och dela fonder bör omfatta även alle- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;mansfonder. Med hänsyn till dessa fonders särdrag bör sammanläggning&lt;br&gt;av en sådan fond och en vanlig värdepappersfond inte få tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag och ekonomiska föreningar finns regler som eliminerar&lt;br&gt;inkomstskattekonsekvenser som kan försvåra en angelägen omstruktu-&lt;br&gt;rering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fusion mellan moderbolag och ett helägt dotterbolag kan genom-&lt;br&gt;föras utan att utlösa inkomstbeskattning hos något av bolagen och utan&lt;br&gt;att i övrigt medföra någon ändring av deras inkomstskattemässiga&lt;br&gt;situation. För aktieägarnas del finns bestämmelser som skjuter upp&lt;br&gt;beskattningen vid aktiebyten när företag går samman. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser har nyligen införts för vissa fall då företag delas (prop.&lt;br&gt;1990/91:167, bet. 1990/91 :SkU30, rskr. 1990/91:313, SFS 1991:412).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge faktiska förutsättningar för uppdelningar och samman-&lt;br&gt;läggningar av värdepappersfonder bör det införas bestämmelser som gör&lt;br&gt;beskattningen neutral i förhållande till nybildningen. Bestämmelsernas&lt;br&gt;utformning påverkas självfallet av att fondema inte är egna rättssubjekt&lt;br&gt;annat än i skattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nybildning som görs med Finansinspektionens tillstånd bör inte&lt;br&gt;utlösa en reavinst- eller utdelningsbeskattning för delägarna i fonden. De&lt;br&gt;får behålla sitt totala anskaffningsvärde, som fördelas på det nya antal&lt;br&gt;andelar som tas emot vid nybildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att full avdragsrätt skall medges för en förlust vid en andels-&lt;br&gt;försäljning gäller som grundförutsättning att fondförmögenheten skall till&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar bestå av aktier eller i sin helhet utgöras av sådana&lt;br&gt;räntebärande instrument som avses i 29 § lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. En ombildning av en fond kan rubba förutsättningarna för&lt;br&gt;full avdragsrätt trots att fonderna i övrigt har sådan karaktär att&lt;br&gt;sammanläggning kan tillåtas. Reglerna om fördelning av det &amp;quot;gamla''&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på de nya andelama bör även tillämpas i de fall då&lt;br&gt;nybildningen medför att en fond genom en förändrad andel obligationer&lt;br&gt;o.d. ändrar karaktär i nämnda hänseende. Det förhållandet att särregler&lt;br&gt;i vissa fall gäller för beräkning av de äldre andelarnas anskaffningsvärde&lt;br&gt;som fallet är t.ex. för andelar i äldre aktiesparfonder skall inte medföra&lt;br&gt;en ojämn fördelning av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de nya&lt;br&gt;andelama. Vid en delning skall, i de fall en andelsägare mottar andelar&lt;br&gt;i mer än en ny fond, anskaffningsvärdet för de äldre andelarna som byts&lt;br&gt;ut fördelas på de nya andelama efter värdet på fondförmögenheten i resp,&lt;br&gt;nybildad fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på Riksskatteverket att lämna rekommendationer om&lt;br&gt;fördelning av anskaffningsvärdet efter en ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdepappersfond är befriad från reavinstskatt vid försäljning av&lt;br&gt;aktier och liknande egendom. Befrielsen gäller däremot inte reavinst på&lt;br&gt;obligationer o.d. För dessa värdepapper gäller efter sammanläggning&lt;br&gt;eller delning i stället att en ny fond övertar det tidigare anskaff-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvärdet. Nybildningen skall vidare inte medföra uttagsbeskattning Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;hos fonden. En sammanläggning eller delning skall självfallet inte föränd-&lt;br&gt;ra det sammantagna utrymmet för schablonintäkt eller avdrag för utdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Preskription av utdelning på fondandelar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En treårig preskriptionstid återinförs för utdelnings-&lt;br&gt;kuponger till fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förenings förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En genomgående uppfattning i remissyttrandena&lt;br&gt;är att åtgärder av något slag måste vidtas för att komma till rätta med de&lt;br&gt;problem som Fondbolagens Förening påtalat i sin framställning. Svea&lt;br&gt;hovrätt anser att den ändring som infördes i skuldebrevslagen (1936:81)&lt;br&gt;den 1 januari 1991 inte kan tolkas på annat sätt än att den generella&lt;br&gt;tioårspreskriptionen enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130) gäller för&lt;br&gt;utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter den 1 januari 1988.&lt;br&gt;Hovrätten menar att det inte föreligger något hinder mot att nu förkorta&lt;br&gt;preskriptionstiden till tre år, förutsatt att andelsägarna inte drabbas av&lt;br&gt;några rättsförluster. Inte heller Finansinspektionen har något att invända&lt;br&gt;mot att en treårig preskriptionstid återinförs. Inspektionen påpekar dock&lt;br&gt;att med hänsyn till de retroaktiva verkningar en sådan lagändring kan få&lt;br&gt;bör uttryckligt undantag göras för rätten till sådan utdelning som blivit&lt;br&gt;tillgänglig under tiden intill dess den nya lagen träder i kraft. Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, som tillstyrker Fondbolagens Förenings förslag,&lt;br&gt;anser att det är väsentligt att åstadkomma en likställighet i preskrip-&lt;br&gt;tionshänseende mellan utdelning på olika slag av finansiella instrument&lt;br&gt;och menar att en översyn bör göras som omfattar alla slag av finansiella&lt;br&gt;instrument. Härvid bör eftersträvas en återgång till den tidigare fastlagda&lt;br&gt;treåriga preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med införandet av den nya lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91 :NU4, rskr.&lt;br&gt;1990/91:47, SFS 1990:1114) den 1 januari 1991 gjordes en ändring i&lt;br&gt;skuldebrevslagen (1936:81). Genom lagen (1990:1118) om ändring i&lt;br&gt;skuldebrevslagen ändrades 24 § så att den inte längre omfattade&lt;br&gt;utdelningskupongertill fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974:931)&lt;br&gt;utan enbart utdelningskuponger till aktiebrev. Fondbolagens Förening&lt;br&gt;påtalar i sin framställning att detta kommit att innebära att den treåriga&lt;br&gt;preskriptionstiden enligt 25 § samma lag därmed inte längre omfattar&lt;br&gt;utdelningskuponger till fondandelsbevis. I stället gäller för dessa den&lt;br&gt;generella tioårspreskriptionen enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har enligt föreningen bl.a. lett till vissa komplikationer i samband&lt;br&gt;med förskottering av kupongskatt. Enligt 8 § kupongskattelagen jämförd&lt;br&gt;med 12 § i samma lag skall ett förvaringsinstitut senast fyra månader&lt;br&gt;efter ett utdelningstillfälle betala in kupongskatt. När utdelning sedermera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lyfts och det visar sig att mottagaren inte var skyldig att erlägga kupong- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;skatt får förvaringsinstitutet ansöka hos Riksskatteverket (RSV) om att&lt;br&gt;återfå den förskotterade kupongskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan återbetalning sker om förvaringsinstitutet kan lämna in en utred-&lt;br&gt;ning till RSV som visar att den utdelningsberättigade inte var kupong-&lt;br&gt;skattskyldig. Enligt kupongskattelagen återbetalas dock inte sådan skatt&lt;br&gt;på utdelning som varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det&lt;br&gt;kalenderår då utredningen överlämnades till RSV. Fondbolagens Förening&lt;br&gt;påtalar att denna femårsfrist inte går att kombinera med den tioåriga frist&lt;br&gt;inom vilken innehavare av fondandelskupong kan komma och hämta sin&lt;br&gt;utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen pekar vidare på de problem som kommer att uppstå fr.o.m.&lt;br&gt;beskattningsåret 1994 då skyldighet att lämna kontrolluppgift och att&lt;br&gt;innehålla preliminär skatt inträder beträffande fondandelar vars ägare inte&lt;br&gt;är registrerade. Därför begär föreningen ändringar i lagstiftningen så att&lt;br&gt;dels klarhet skapas i fråga om vilken preskriptionstid som skall anses&lt;br&gt;gälla, dels att förenklingar i fråga om uppbörden av kupongskatt kommer&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande preskriptionstidens längd för utdelningskuponger gör jag&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olägenheter som Fondbolagens Förening påtalat och som till över-&lt;br&gt;vägande del sammanhänger med att preskriptionsfristen i fråga om&lt;br&gt;utdelningskuponger till fondandelsbevis kommit att förlängas anser jag&lt;br&gt;väl värda att beaktas. Då inte heller den förlängning som kommit att ske&lt;br&gt;tycks ha motiverats av några bärande sakskäl vill jag inte motsätta mig&lt;br&gt;att den treåriga preskriptionstiden återinförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör införas i form av en ny paragraf i promulgationslagen&lt;br&gt;(1990:1115) till lagen om värdepappersfonder och träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte rättsförluster skall uppstå för andelsinnehavare på grund av&lt;br&gt;den förkortade preskriptionstiden föreslås en treårig övergångstid för&lt;br&gt;fordran på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning och som inte&lt;br&gt;preskriberats före ikraftträdandet av den nu föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd beträffande frågan om preskription har skett med statsrådet&lt;br&gt;Laurén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med de problem som finns i fråga om uppbörd&lt;br&gt;av kupongskatt m.m. avser jag att återkomma med förslag i denna del&lt;br&gt;senare under året.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förvaltarregistrering av andelar i värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Något förslag om lagreglering av förvaltarregi-&lt;br&gt;strering hos fondbolag av andelar i värdepappersfonder bör inte&lt;br&gt;läggas fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningens med fleras förslag innebär i&lt;br&gt;huvudsak att det i lagen om värdepappersfonder skall tas in en bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse om förvaltarregistrering av fondandelar motsvarande aktiekonto- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;lagens regler om sådan registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Såväl Finansinspektionen som Riksskatteverket poängterar dock vikten av&lt;br&gt;att fondandelsägare som låter förvaltarregistrera sina andelar skall få&lt;br&gt;samma information från fondbolagen som andra fondandelsägare. Finans-&lt;br&gt;inspektionen ifrågasätter om inte bestämmelser angående pantsättning och&lt;br&gt;utmätning liknande dem som återfinns i 8 kap. 6 § aktiekontolagen&lt;br&gt;beträffande aktier behöver införas även beträffande fondandelar.&lt;br&gt;Riksbanken anser det vara önskvärt med en möjlighet till förvaltar-&lt;br&gt;registrering av fondandelar. En förutsättning är dock att de auktoriserade&lt;br&gt;förvaltarna kan uppfylla de föreslagna kraven på uppgiftslämnande&lt;br&gt;beträffande fondandelsägamas identitet och innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 31 § lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;skall fondbolag föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare&lt;br&gt;av fondandelar. Av samma paragraf framgår också att fondbolaget skall&lt;br&gt;lämna varje enskild fondandelsägare en skriftlig bekräftelse på att hans&lt;br&gt;fondandelsinnehav har registrerats. Bestämmelsen innebär att endast&lt;br&gt;fonder som registrerar andelsägarna är tillåtna. Den innebär också att&lt;br&gt;förvaltarregistrering av andelsägare är utesluten (prop. 1989/90:153&lt;br&gt;s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att det för varje fond skall finnas ett register över&lt;br&gt;andelsägarna infördes i och med lagen om värdepappersfonder, som den&lt;br&gt;1 januari 1991 ersatte aktiefondslagen (1974:931). Det främsta skälet till&lt;br&gt;att endast registrerande fonder skulle tillåtas var ökade krav på informa-&lt;br&gt;tion från fondbolagen till andelsägarna. Detta förutsatte att fondbolagen&lt;br&gt;kunde nå sina andelsägare på ett smidigt sätt. Enligt den gamla lagen&lt;br&gt;kunde fondema välja mellan att ge ut fondandelsbevis med karaktär av&lt;br&gt;löpande skuldebrev eller föra register över innehav av andelar i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för den begärda lagändringen har Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen m.fl. anfört bl.a. att förbudet mot förvaltarregistrering av&lt;br&gt;fondandelar avsevärt försvårar möjligheterna att ordna en samlad&lt;br&gt;förvaltning av enskilda personers värdepappersinnehav, att hanteringen&lt;br&gt;av pantsäkerheter kompliceras, särskilt vid omläggningen till ett&lt;br&gt;registreringsförfarande, och att problem kan uppstå för utländska&lt;br&gt;andelsägare om det i hemlandet ställs krav på s.k. nominee-registrering&lt;br&gt;eller förvaring i depå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idén med förvaltarregistrering är hämtad från aktiekontolagen. I den&lt;br&gt;lagen finns regler om det kontobaserade system för registrering av&lt;br&gt;värdepapper som hanteras av Värdepapperscentralen VPC AB. I detta&lt;br&gt;system har innehavet av ett fysiskt värdepapper ersatts med registrering&lt;br&gt;på konto i ett avstämningsregister som förs med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling (ADB). Det kontobaserade systemet omfattar främst&lt;br&gt;sådana rättigheter som i dokumentform motsvaras av aktier och ensidiga&lt;br&gt;skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning. Aktiekontolagen&lt;br&gt;innehåller utförliga bestämmelser om hur registreringen på konto i&lt;br&gt;avstämningsregistret skall gå till, vilka anteckningar som kan göras på ett&lt;br&gt;sådant konto och om de rättsverkningar som är knutna till en registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i sistnämnda hänseende framgår bl.a. att den som är Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;antecknad på ett konto för aktier eller skuldförbindelser blir behörig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— med de begränsningar som kan framgå av notering på kontot — förfoga&lt;br&gt;över resp, rättighet. Skydd mot överlåtarens borgenärer och mot den&lt;br&gt;tidigare ägaren efter ett godtrosförvärv inträder genom registrering av&lt;br&gt;förvärvet. Det finns också bestämmelser som reglerar rättsverkningarna&lt;br&gt;vid dubbelöverlåtelse och vid förvärv från någon som oriktigt är&lt;br&gt;antecknad som ägare till aktie eller skuldförbindelse på konto i&lt;br&gt;avstämningsregistret. Utförliga bestämmelser finns vidare om registrering&lt;br&gt;av panträtt och det skydd som panthavare får gentemot pantsättarens&lt;br&gt;borgenärer i och med att pantsättningen registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen inrymmer som tidigare antytts även bestämmelser om&lt;br&gt;förvaltarregistrering. En sådan registrering innebär att en av Finans-&lt;br&gt;inspektionen auktoriserad förvaltare antecknas på konto för aktier eller&lt;br&gt;skuldförbindelser i avstämningsregistret i stället för ägaren. Aktiekonto-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om rättsverkningarna av registrering i det kontoba-&lt;br&gt;serade systemet är — med vissa anpassningar — tillämpliga även för&lt;br&gt;aktier och skuldförbindelser som är förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom aktiekontolagen bygger lagen om värdepappersfonder på regi-&lt;br&gt;strering av innehavarna av de aktuella rättigheterna, vilka beträffande&lt;br&gt;en värdepappersfond utgörs av andelarna i fonden. Motsvarighet till&lt;br&gt;aktiekontolagens bestämmelser om registreringen och dess rättsverkningar&lt;br&gt;saknas emellertid helt i lagen om värdepappersfonder. Dessa frågor&lt;br&gt;berördes inte heller i motiven. Vid tillkomsten av aktiefondslagen gjordes&lt;br&gt;emellertid vissa uttalanden av föredragande departementschef (prop.&lt;br&gt;1974:128 s. 132). Enligt dessa skulle fondandelsägarens rättigheter i&lt;br&gt;förhållande till fondbolaget bygga på att hans innehav registrerats. Efter&lt;br&gt;registreringen skulle fondandelsägaren anses som ägare gentemot fond-&lt;br&gt;bolaget till dess att han avförts ur registret eller annan person antecknats&lt;br&gt;som ägare till samma fondandel. Det konstaterades att anteckningen i&lt;br&gt;registret i princip hade samma betydelse som innehav av ett fondandels-&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen om värdepappersfonder framgår inte hur det i registrerings-&lt;br&gt;hänseende eller i övrigt skall förfaras vid överlåtelser av andelar i vanliga&lt;br&gt;värdepappersfonder. För allemansfonderna finns dock en regel som inne-&lt;br&gt;bär att andelsägarens andel i fonden skall betalas ut, om rätten till&lt;br&gt;andelarna genom överlåtelse eller på annat sätt övergår till någon annan&lt;br&gt;eller om andelarna pantsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det stora antalet sparare som är andelsägare i värde-&lt;br&gt;pappersfonderna, inkl, allemansfonderna, och de betydande tillgångar&lt;br&gt;som finns i dessa fonder får den nuvarande rättsliga regleringen av&lt;br&gt;andelsägarregistreringen anses otillfredsställande. Jag avser därför att ta&lt;br&gt;initiativ till en översyn av lagstiftningen om värdepappersfonder i detta&lt;br&gt;avseende. Därvid bör utredas bl.a. formerna för och de rättsliga&lt;br&gt;verkningarna av andelsägarregistreringen. I samband därmed bör också&lt;br&gt;övervägas om regler för överlåtelse, pantsättning, konkurs och utmätning&lt;br&gt;m.m. bör tas in i lagen. Även andra frågor såsom t.ex. fondbolagets&lt;br&gt;ansvar för registreringsåtgärder m.m. kan behöva regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltarregistrering och verkningarna av en sådan har ett omedelbart Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;samband med de grundläggande reglerna om registrering av fondandel-&lt;br&gt;sägare och av eventuella inskränkningar i andelsägares förfoganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör därför dessa frågor utredas i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna formen av förvaltarregistrering kan medföra svårig-&lt;br&gt;heter även i skatteavseende. Fr.o.m. 1995 års taxering gäller nämligen&lt;br&gt;att fondbolag enligt 3 kap. 32 a § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgift skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrar andel&lt;br&gt;i allemansfond. Kontrolluppgiften skall avse skattepliktig reavinst eller&lt;br&gt;avdragsgill reaförlust (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93:SkUl 1, rskr.&lt;br&gt;1992/93:146, SFS 1992:1659). Bestämmelserna har införts som ett led&lt;br&gt;i det förenklade deklarationsförfarandet, som bl.a. innebär att de flesta&lt;br&gt;för taxeringen nödvändiga uppgifterna skall kunna förtryckas på den&lt;br&gt;blankett för förenklad självdeklaration som skickas ut till de skatt-&lt;br&gt;skyldiga. Kontrolluppgiftsskyldigheten förutsätter att fondbolaget har&lt;br&gt;kunskap om andelsägarens totala innehav av andelar av ett visst slag och&lt;br&gt;om samtliga transaktioner som skett under året. Om en andelsägares&lt;br&gt;fondandelar helt eller delvis är förvaltarregistrerade och fondbolaget&lt;br&gt;således saknar kännedom om såväl hans identitet som storleken av inne-&lt;br&gt;havet och under året gjorda transaktioner kan en korrekt reavinst-&lt;br&gt;beräkning inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att pågående utredningsarbete i samband med&lt;br&gt;ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet kan resultera i att&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten i framtiden utsträcks till att omfatta även&lt;br&gt;vanliga värdepappersfonder. Enligt min uppfattning fordras ytterligare&lt;br&gt;överväganden i fråga om vilka lösningar på detta problem som är möjliga&lt;br&gt;och lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och med att frågorna kring registrering av andelsägarna i värde-&lt;br&gt;pappersfonder blir föremål för utredning ökar även förutsättningarna för&lt;br&gt;samordning med det arbete som bedrivs på skatte- och taxeringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av översynen torde de problem Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen m.fl. pekat på i vart fall delvis kunna lösas genom&lt;br&gt;föreskrifter i resp, fondbolags fondbestämmelser. I fondbolagets register&lt;br&gt;skulle i anslutning till fondandelsägarens namn t.ex. kunna antecknas att&lt;br&gt;fondandelarna förvaltas av en viss förvaltare och får disponeras endast&lt;br&gt;av denne eller med dennes samtycke. En sådan ordning torde inte stå i&lt;br&gt;strid med bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder. I 9 § 9 före-&lt;br&gt;skrivs t.ex. att fondbestämmelsema skall ange hur pantsättning av&lt;br&gt;fondandelar skall gå till. Fondbolagen måste också - även om lagen inte&lt;br&gt;uttryckligen föreskriver att detta skall regleras i fondbestämmelsema - ha&lt;br&gt;rutiner för notering av andra inskränkningar i fondandelsägarens&lt;br&gt;förfoganderätt. Detta gäller t.ex. vid utmätning av fondandelar. Någon&lt;br&gt;principiell skillnad mellan en sådan notering och en notering om för-&lt;br&gt;valtare torde inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som nu sagts framgår att jag inte är beredd att i detta ärende&lt;br&gt;medverka till lagändringar för att möjliggöra förvaltarregistrering av&lt;br&gt;andelar i värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Kreditjävs regler för värdepappersbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdepappersbolag undantas från aktiebolagslagens&lt;br&gt;låneförbud. I värdepappersrörelselagen tas i stället in en kreditjävs-&lt;br&gt;bestämmelse motsvarande reglerna i bankrörelselagen och lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningens förslag överensstämmer med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser att det i förtydligande syfte bör anges i&lt;br&gt;lagtexten att reglerna gäller för sådan kreditgivning som är tillåten enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § andra stycket lagen om värdepappersrörelse samt att kredit-&lt;br&gt;jävsreglema bör träda i kraft samtidigt för värdepappersbolag och kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Värdepappersrörelse, dvs. yrkesmässig handel&lt;br&gt;med finansiella instrument för egen eller annans räkning och viss annan&lt;br&gt;närliggande verksamhet får drivas endast med tillstånd av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Sådana får beviljas bl.a. svenska aktiebolag (värdepappersbolag)&lt;br&gt;och bankinstitut. Företag som har fått tillstånd att driva värdepappers-&lt;br&gt;rörelse står under tillsyn av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om värdepappersrörelse gäller särskilda rörelseregler för&lt;br&gt;värdepappersbolag. Bl.a. får kredit lämnas endast mot betryggande säker-&lt;br&gt;het och bara för att underlätta värdepappersrörelsen. Kreditgivning&lt;br&gt;fordrar vidare tillstånd av Finansinspektionen. För värdepappersbolag&lt;br&gt;gäller, förutom reglerna i lagen om värdepappersrörelse, de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna om aktiebolag i aktiebolagslagen. Detta innebär att det&lt;br&gt;s.k. låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen gäller även för värde-&lt;br&gt;pappersbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av aktiebolagslagens låneförbud är i korthet följande. Enligt&lt;br&gt;12 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte lämna&lt;br&gt;penninglån till aktieägare eller till styrelseledamöter eller verkställande&lt;br&gt;direktören i bolaget eller i något annat bolag inom den koncern bolaget&lt;br&gt;tillhör. Som en följd av 8 kap. 1 § fjärde stycket och 8 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen gäller förbudet även penninglån till styrelse-&lt;br&gt;suppleanter och vice verkställande direktören i bolag inom koncernen.&lt;br&gt;För att hindra ett kringgående av förbudet har lagstiftaren utsträckt det&lt;br&gt;till att gälla också penninglån till fysiska eller juridiska personer som är&lt;br&gt;närstående till en person i den nyss angivna primärkretsen. I paragrafens&lt;br&gt;andra stycke finns vissa undantag från låneförbudet. Utöver det nu&lt;br&gt;beskrivna låneförbudet finns i paragrafens tredje stycke ett särskilt förbud&lt;br&gt;mot penninglån i syfte att förvärva aktier i det långivande bolaget. Detta&lt;br&gt;förbud gäller i princip i förhållande till envar. I fjärde stycket finns dock&lt;br&gt;vissa undantag även från detta senare förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med låneförbudet är dels att förebygga en urholkning av det&lt;br&gt;skydd som bolagets bundna kapital utgör för borgenärer, aktieägare och&lt;br&gt;anställda, dels att hindra skatteundandragande genom att aktieägare eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer i ledande ställning i ett bolag tar lån från detta för privat Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker gäller i stället för aktiebolagslagens låneförbud en&lt;br&gt;bestämmelse om kreditjäv i 2 kap. 17 § bankrörelselagen. Enligt denna&lt;br&gt;får en bank inte — på andra villkor än sådana som banken normalt ställer&lt;br&gt;upp — lämna kredit till vissa i paragrafen uppräknade fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer som står banken nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har till stöd för sin framställning&lt;br&gt;anfört att rättslig likhet bör råda mellan olika slag av kreditgivande&lt;br&gt;företag samt att en många gånger lämplig och angelägen breddning av ett&lt;br&gt;värdepappersbolags aktieägarkrets till kunder i bolaget kan omöjliggöras&lt;br&gt;av låneförbudets regler. Föreningen har också pekat på de svårigheter&lt;br&gt;som uppstår i förhållande till kunder som är aktieägare i ett bolag i&lt;br&gt;samma koncern som värdepappersbolaget och på att bevakningen av&lt;br&gt;låneförbudet är förknippad med en tungrodd kontrollapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om låneförbudets tillämpning på företag som driver värde-&lt;br&gt;pappersrörelse har aktualiserats tidigare. Värdepappersmarknads-&lt;br&gt;utredningen föreslog i sitt betänkande Värdepappersmarknaden (SOU&lt;br&gt;1984:2) att kreditjävsbestämmelser skulle införas såväl i den då gällande&lt;br&gt;fondkommissionslagen som i finansbolagslagen och kreditaktie-&lt;br&gt;bolagslagen. I den av Riksdagen nyligen antagna lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:109) har också bolag som driver finansieringsverksamhet med&lt;br&gt;tillstånd enligt lagen undantagits från låneförbudet. För sådana bolag,&lt;br&gt;dvs. de nuvarande finansbolagen och kreditaktiebolagen, gäller i stället&lt;br&gt;en kreditjävsbestämmelse motsvarande den i bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sitt ställningstagande anförde värdepappersmarknads-&lt;br&gt;utredningen bl.a. följande. Kreditgivning är ett normalt inslag i de&lt;br&gt;ifrågavarande bolagens verksamhet och det bör vara naturligt att utgå&lt;br&gt;från att erhållande av lån från det egna bolaget är ett fullt legitimt och&lt;br&gt;naturligt utnyttjande av bolagets tjänster. Härtill kommer att bolagen har&lt;br&gt;svårt att förebygga att låneförbudet överträds, vilket är följden dels av&lt;br&gt;mängden kreditärenden, dels den vittomfattande krets som enligt 12 kap.&lt;br&gt;7 § aktiebolagslagen är utestängd från lån. En ytterligare väsentlig aspekt&lt;br&gt;är att det inte finns anledning att för bolagens kreditgivning uppställa&lt;br&gt;längre gående restriktioner än som gäller för bankerna. Med hänsyn till&lt;br&gt;likheterna och beröringspunkterna mellan bolagens och bankernas verk-&lt;br&gt;samhet är det tvärtom naturligt att en sådan reglering av bolagens&lt;br&gt;kreditgivningsrätt väljs som står i nära överensstämmelse med banklag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som talar för att även för värdepappersbolagens del ersätta&lt;br&gt;låneförbudet med en kreditjävsbestämmelse är enligt min uppfattning&lt;br&gt;tungt vägande. Med tanke på de särskilda regler som gäller för&lt;br&gt;värdepappersbolagens verksamhet anser jag inte heller att en sådan&lt;br&gt;ändring skulle innebära några nackdelar i förhållande till de intressen&lt;br&gt;låneförbudet avser att skydda. Jag föreslår därför att värdepappersbolagen&lt;br&gt;skall undantas från aktiebolagslagens låneförbud och att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditjävsbestämmelse motsvarande reglerna i bankrörelselagen och Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen förs in även i lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar förordat att den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten förtydligas i fråga om den nya regelns tillämpningsområde.&lt;br&gt;Som jag redovisat ovan får ett värdepappersbolag lämna kredit endast&lt;br&gt;under vissa förutsättningar. Den nu föreslagna regeln om kreditjäv är&lt;br&gt;som framgått inte avsedd att vidga denna allmänna ram för&lt;br&gt;värdepappersbolagens kreditgivning. För att markera detta bör i enlighet&lt;br&gt;med vad inspektionen anfört kreditjävsbestämmelsen kompletteras med&lt;br&gt;en hänvisning till 3 kap. 4 § andra stycket så att det tydligt framgår att&lt;br&gt;det är fråga om reglering av vissa krediter inom det tillåtna området och&lt;br&gt;inte en utvidgning av detta. Härigenom uppnås också lagteknisk&lt;br&gt;överensstämmelse med de andra bestämmelserna om kreditgivning i&lt;br&gt;3 kap. 6 och 7 §§, vilka innehåller motsvarande hänvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att kreditjävsbestämmelsen i&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen bör träda i kraft samtidigt med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om kreditmarknadsbolag. Den sistnämnda lagen&lt;br&gt;träder enligt riksdagens beslut i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Skälet för denna lösning är att lagen innehåller ett flertal regler som är&lt;br&gt;beroende av ikraftträdandet av EES-avtalet. Detta gäller emellertid inte&lt;br&gt;den nu aktuella bestämmelsen. Mot denna bakgrund och då värde-&lt;br&gt;pappersbolagen och kreditmarknadsbolagen inte konkurrerar med&lt;br&gt;varandra finner jag inga vägande skäl att för värdepappersbolagens del&lt;br&gt;knyta ikraftträdandet av kreditjävsbestämmelsen till ikraftträdandet av&lt;br&gt;lagen om kreditmarknadsbolag. Därvid bör beaktas att motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse enligt bankrörelselagen redan gäller för bankerna. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den nya regeln i värdepappersrörelselagen skall träda&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Aktiebolagskommitténs uppdrag (Dir. 1990:46) ingår att överväga&lt;br&gt;utformningen av låneförbudsreglema i aktiebolagslagen. Huruvida denna&lt;br&gt;översyn kommer att föranleda några ändringar i de låneregler som i och&lt;br&gt;med mitt förslag kommer att gälla lika för de bolag som yrkesmässigt&lt;br&gt;beviljar krediter kan för närvarande inte bedömas. Kommittén tillstyrker&lt;br&gt;emellertid i sitt remissyttrande den föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Aktiekontolagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Riksbanken och Riksgäldskontoret som kontoförande&lt;br&gt;institut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksbanken och Riksgäldskontoret blir kontoförande&lt;br&gt;institut inom sina verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens förslag, som avser enbart Riksbankens förhållanden,&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund framhåller att det för en väl fungerande&lt;br&gt;penningmarknad är en förutsättning att Riksbanken kan vara kontoförande&lt;br&gt;institut. Clearingutredningen har för det fall att utredningens betänkande&lt;br&gt;inte går att avvakta ingen erinran mot att aktiekontolagen ändras så att&lt;br&gt;Riksbanken får möjlighet att fungera som kontoförande institut.&lt;br&gt;Utredningen framhåller att en centralbank har ett uppenbart behov av att&lt;br&gt;kunna verka inom sådana system som hanterar de instrument vari&lt;br&gt;centralbanken gör sina affärer. Enligt utredningen bör Riksbanken därvid&lt;br&gt;kunna agera direkt på marknaden utan att behöva anlita någon&lt;br&gt;mellanhand. Ur främst lagteknisk synvinkel är det utredningens&lt;br&gt;uppfattning att Riksbankens rätt att vara kontoförande institut bör knytas&lt;br&gt;till Riksbankens uppgifter och inte till vissa instrument, såsom&lt;br&gt;Riksbanken föreslagit. Skälet till detta är att en regel knuten till vissa&lt;br&gt;finansiella instrument snabbt blir föråldrad på en marknad som bl.a.&lt;br&gt;kännetecknas av en fortgående introduktion av nya sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissvar anför Riksgäldskontoret att kontoret under förutsättning&lt;br&gt;att det väljer att låta registrera sina emissioner hos Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC AB vill ha möjlighet att utöva de befogenheter som tillkommer&lt;br&gt;kontoförande institut enligt aktiekontolagen. Under beredningen av&lt;br&gt;lagstiftningsärendet har Riksgäldskontoret vidare framfört att det vore en&lt;br&gt;fördel om kontoret får möjlighet att fungera som kontoförande institut,&lt;br&gt;eftersom det möjliggör en fortsatt tillämpning av kontorets&lt;br&gt;emissionsteknik utan inblandning av någon mellanhand. För att undvika&lt;br&gt;risk för fördröjning beträffande kontorets möjlighet att ansluta sig till och&lt;br&gt;verka inom Värdepapperscentralens kontobaserade system för penning-&lt;br&gt;marknaden finner kontoret det angeläget att redan från ikraftträdandet av&lt;br&gt;nu aktuella lagändringar bli kontoförande institut inom sitt verksamhets-&lt;br&gt;område. Riksgäldskontoret framhåller att det inte bör omfattas av Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. 1 § aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;skall Värdepapperscentralen på begäran av den som vill utfärda eller har&lt;br&gt;utfärdat ensidiga skuldförbindelser som var avsedda för den allmänna&lt;br&gt;omsättningen besluta att skuldförbindelserna skall registreras i ett&lt;br&gt;avstämningsregister. Kontoförande institut har rätt att öppna konton i&lt;br&gt;avstämningsregister och vidta registreringsåtgärder. Tillstånd att vara&lt;br&gt;kontoförande institut meddelas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den numera upphävda lagen (1991:195) om penningmarknads-&lt;br&gt;konton möjliggjordes införandet av ett kontobaserat system för hantering&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser som var avsedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;som omfattades av låneemissioner förvaltade av Penningmarknads-&lt;br&gt;Centralen PmC Aktiebolag (Penningmarknadscentralen). Systemet var i&lt;br&gt;första hand avsett för instrument som traditionellt ansetts vara utan risk.&lt;br&gt;Berättigade att öppna penningmarknadskonton var, förutom den som hade&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. Bl.a.&lt;br&gt;på grund av oenighet bland systemets intressenter togs systemet aldrig i&lt;br&gt;bruk. Lagen om penningmarknadskonton upphävdes därför (prop.&lt;br&gt;1992/93:19, bet. 1992/93:LU5, rskr. 1992/93:23, SFS 1992:1311).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen planerar att, under förutsättning av Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;Finansinspektionens godkännande, under våren 1993 starta ett&lt;br&gt;registreringssystem för den svenska penningmarknaden. Enligt&lt;br&gt;Riksbankens framställning kommer, om Värdepapperscentralens&lt;br&gt;systemförslag godkänns, större delen av de penningmarknadsinstrument&lt;br&gt;i vilka Riksbanken gör sina marknadstransaktioner att läggas om till&lt;br&gt;elektronisk registrering i detta system. Enligt framställningen måste&lt;br&gt;Riksbanken i sådant fall ha möjlighet att genomföra sina transaktioner på&lt;br&gt;penningmarknaden via Värdepapperscentralens penningmarknadssystem.&lt;br&gt;Detta förutsätter, enligt framställningen, att Riksbanken kan arbeta som&lt;br&gt;kontoförande institut, eftersom det annars finns risk att det kontoförande&lt;br&gt;institut som anlitas får insyn i Riksbankens värdepappersportfölj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som framförts av bl.a. Clearingutredningen,&lt;br&gt;nämligen att Riksbanken måste kunna agera på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna utan någon mellanhand. Vad beträffar frågan om vilken&lt;br&gt;avgränsning som skall gälla för Riksbankens verksamhet som&lt;br&gt;kontoförande institut ansluter jag mig till vad Clearingutredningen anfört&lt;br&gt;om att en avgränsning bör göras utifrån Riksbankens verksamhet. En&lt;br&gt;regel som ger Riksbanken rätt att vara kontoförande institut knuten till&lt;br&gt;vissa finansiella instrument kan snabbt bli föråldrad och är därmed&lt;br&gt;opraktisk. Jag föreslår därför att Riksbanken får bli kontoförande institut&lt;br&gt;inom sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för Riksgäldskontoret finns behov av att kunna fungera som&lt;br&gt;kontoförande institut enligt aktiekontolagen. Riksgäldskontoret bör vid ett&lt;br&gt;deltagande i Värdepapperscentralens penningmarknadssystem kunna&lt;br&gt;utföra sin emissionsverksamhet utan inblandning av någon mellanhand.&lt;br&gt;Detta förutsätter att Riksgäldskontoret tillåts att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. I likhet med vad som föreslagits beträffande Riksbanken bör&lt;br&gt;Riksgäldskontorets rätt att vara kontoförande institut knytas till dess&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiekontolagen står kontoförande institut under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Något behov av att ställa Riksbanken och&lt;br&gt;Riksgäldskontoret under sådan tillsyn finns inte. Riksbanken bör&lt;br&gt;dessutom av konstitutionella skäl inte stå under tillsyn av en myndighet&lt;br&gt;som lyder under regeringen. Riksbanken och Riksgäldskontoret bör&lt;br&gt;därför i lagen uttryckligen undantas från Finansinspektionens tillsyn över&lt;br&gt;kontoförande institut. Det får förutsättas att varken Riksbanken eller&lt;br&gt;Riksgäldskontoret agerar i strid med de föreskrifter som&lt;br&gt;Finansinspektionen meddelar för de andra kontoförande instituten. Om&lt;br&gt;problem skulle uppstå får inspektionen ta upp saken med regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Emittentens rätt till insyn i avstämningsregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Något förslag om ändring i aktiekontolagen så att&lt;br&gt;borgenärer får anonymitetsskydd gentemot emittenter bör inte läggas&lt;br&gt;fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens förslag: Riksbanken hemställer att emittenters rätt att få&lt;br&gt;kännedom om sina borgenärers identitet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Clearingutredningen anser det något tveksamt om&lt;br&gt;en lagändring lämpligen bör genomföras med så kort beredningstid.&lt;br&gt;Bakgrunden till tveksamheten är att frågan inte är helt okomplicerad och&lt;br&gt;att överväganden i tidigare lagstiftningssammanhang har gett upphov till&lt;br&gt;skilda lösningar i närbesläktade författningar (9 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;aktiekontolagen jämförda med 6 kap. 2 § i den numera upphävda lagen&lt;br&gt;om penningmarknadskonton). Enligt utredningen bör frågan om&lt;br&gt;anonymitetsskydd kunna lösas tillfälligt av penningmarknadens aktörer&lt;br&gt;genom exempelvis avtal om avstående från rätten till insyn.&lt;br&gt;Finansinspektionen delar Riksbankens uppfattning att ett&lt;br&gt;anonymitetsskydd är påkallat i vart fall såvitt avser de skuldebrev som&lt;br&gt;är föremål för handel på penning- och obligationsmarknaden. Eftersom&lt;br&gt;det är tveksamt om samma hänsyn bör tas till önskemålet om&lt;br&gt;anonymitetskydd vad beträffar exempelvis konvertibla skuldebrev bör, i&lt;br&gt;avvaktan på att frågan ytterligare utreds, anonymitetsskyddet tills vidare&lt;br&gt;enbart gälla skuldebrev som är föremål för handel på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 9 kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen&lt;br&gt;har en emittent av skuldförbindelser generell rätt att få kännedom om&lt;br&gt;borgenärernas identitet. Denna rätt gäller även i fråga om förvaltar-&lt;br&gt;registrerade skuldförbindelser. Avsikten med reglerna är att tillgodose&lt;br&gt;emittentens behov av insyn i avstämningsregistret (prop. 1987/88:108&lt;br&gt;s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av lagen om penningmarknadskonton avvisades&lt;br&gt;tankarna på att i den lagen införa en regel motsvarande den i&lt;br&gt;aktiekontolagen av bl.a. Penningmarknadscentralen. Det hävdades att en&lt;br&gt;sådan rätt till insyn för emittenten - som saknar motsvarighet i ett&lt;br&gt;dokumentbaserat system - inte fyller något legitimt ändamål och skulle&lt;br&gt;kunna ge emittenten en från konkurrenssynpunkt skadlig möjlighet till&lt;br&gt;insyn i andra instituts affärshemligheter, något som i sin tur skulle kunna&lt;br&gt;leda till oförutsebara effekter på marknaden (prop. 1990/91:106 s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör hänsyn tas till de farhågor som framförts om att&lt;br&gt;en generell rätt för emittenten att få sådan information som anges i 9&lt;br&gt;kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen kan innebära risk för insyn i&lt;br&gt;affärshemligheter och därmed ge negativa effekter på marknaden. Det&lt;br&gt;kan därför finnas skäl att ändra de nämnda bestämmelserna om&lt;br&gt;anonymitetsskydd i aktiekontolagen. Emellertid är frågan inte helt&lt;br&gt;okontroversiell och den är inte enkel lagtekniskt sett. Härtill kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken under beredningen av lagstiftningsärendet uttalat att den inte Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;motsätter sig att anonymitetsskyddet, i avvaktan på Clearingutredningens&lt;br&gt;betänkande, tills vidare tillgodoses genom avtal. Mot bakgrund härav och&lt;br&gt;då flera remissinstanser framfört synpunkter som bör övervägas i ett&lt;br&gt;fortsatt lagstiftningsarbete är jag för närvarande inte beredd att lägga&lt;br&gt;fram något förslag i frågan om borgenärers anonymitetsskydd gentemot&lt;br&gt;emittenter. I avvaktan på resultatet av Clearingutredningens arbete bör&lt;br&gt;denna fråga kunna lösas genom avtal mellan inblandade parter. Detta kan&lt;br&gt;exempelvis ske på det sätt som Clearingutredningen föreslår i sitt&lt;br&gt;remissvar, nämligen genom att penningmarknadens aktörer träffar avtal&lt;br&gt;om avstående från rätten till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänna pensionsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Effektiv förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fondstyrelserna skall förvalta AP-fondens medel på&lt;br&gt;sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension. Fondmedlen skall placeras så att de ger hög avkast-&lt;br&gt;ning på lång sikt. Första-tredje fondstyrelserna skall, vilket redan&lt;br&gt;gäller för fjärde och femte fondstyrelserna, placera fondmedlen så&lt;br&gt;att krav på tillfredsställande riskspridning tillgodoses. De för första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna uppställda kraven på tillfredsställande betal-&lt;br&gt;ningsberedskap och betryggande säkerhet behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna förenk-&lt;br&gt;las inom ramen för nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall årligen redovisa en utvärdering av sin&lt;br&gt;egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse får anlita externa kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser det vara av stor vikt&lt;br&gt;att fondstyrelserna får möjlighet till en effektiv förvaltning. Bland dessa&lt;br&gt;anser dåvarande Försäkringsinspektionen och Riksförsäkringsverket att&lt;br&gt;frågan om ändrade placeringsregler bör övervägas tillsammans med&lt;br&gt;huvudfrågan om fondens omfattning och roll i framtiden. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser, bl.a. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Fondhandlareföreningen, framhåller att det enda&lt;br&gt;som kan trygga pensionssystemet är ekonomisk tillväxt i samhället och&lt;br&gt;att fondens avkastning därför är av marginell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian AP-fondens förvaltning - en översyn (Ds&lt;br&gt;1991:14) föreslås en ny lagstiftning för förvaltningen av Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden. Förslaget innebär en reformering av AP-fondens orga-&lt;br&gt;nisation, av placeringsbestämmelsema samt av revisionen och gransk-&lt;br&gt;ningen av förvaltningen. Målet för fondstyrelsernas verksamhet renodlas&lt;br&gt;till en effektiv förvaltning av fondmedlen. Kravet på hög avkastning får&lt;br&gt;större tyngd i syfte att fonderna skall bli till största möjliga nytta för&lt;br&gt;tilläggspensioneringen. Fondstyrelserna får större utrymme att själva&lt;br&gt;utforma verksamheten. Styrelserna bestämmer — inom vissa ramar —&lt;br&gt;placeringsinriktning och riskprofil. AP-fonden får en ny organisation.&lt;br&gt;Revisionen och granskningen av förvaltningen effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som promemorian innehåller innebär mycket genomgripande&lt;br&gt;förändringar av AP-fonden, framför allt beträffande organisationen och&lt;br&gt;möjligheterna att placera fondmedel. De utökade möjligheter till placering&lt;br&gt;av fondmedel på riskkapitalmarknaden som föreslås skulle, enligt min&lt;br&gt;mening, endast leda till ett ökat statligt ägande av företagen utan att de&lt;br&gt;utökade placeringsmöjlighetema skulle få någon betydelse för tryggandet&lt;br&gt;av pensionerna. Jag motsätter mig därför bestämt att AP-fondens medel&lt;br&gt;får placeras på aktiemarknaden i större utsträckning än vad som nu&lt;br&gt;gäller. Följaktligen föreslår jag inte några förändringar i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i AP-fondens organisation som föreslås i promemorian&lt;br&gt;- bl.a. inrättande av en fullmäktige med 40 ledamöter för varje&lt;br&gt;fondstyrelse - innebär enligt min mening ett tungrott system till synes&lt;br&gt;utan möjlighet att bedriva den effektiva förvaltning av fondmedlen som&lt;br&gt;är nödvändig. Pensionsarbetsgruppen (Dir. 1991:102) gör för närvarande&lt;br&gt;en översyn av ATP-systemet och skall enligt sina direktiv utarbeta förslag&lt;br&gt;till förändringar av detta. Enligt vad jag erfarit kan gruppens översyn&lt;br&gt;komma att omfatta AP-fondens organisation. Mot bakgrund av vad jag&lt;br&gt;nu anfört anser jag att det inte finns anledning att nu föreslå några&lt;br&gt;ingående förändringar i AP-fondens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående översynen av ATP-systemet hindrar emellertid inte att&lt;br&gt;det görs vissa ändringar i reglerna för AP-fonden som även i ett längre&lt;br&gt;perspektiv bör vara av värde. Förslag om sådana ändringar med utgångs-&lt;br&gt;punkt i promemorian tar jag upp i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för AP-fondens förvaltning och utvärdering av förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ursprungliga lydelsen av 11 § lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden angavs att fondmedlen skulle förvaltas på&lt;br&gt;sådant sätt att de blev till största möjliga nytta för försäkringen för&lt;br&gt;allmän tilläggspension. Placeringarna av fondmedel skulle tillgodose&lt;br&gt;kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande&lt;br&gt;betalningsberedskap. Bestämmelsen ändrades år 1979 och fick då i allt&lt;br&gt;väsentligt den nuvarande lydelsen som föreskriver att fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltning skall vara förenlig med den allmänna ekonomiska politiken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och beakta kreditmarknadens funktionssätt. Som skäl till ändringen Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;angavs bl.a. AP-fondens dominerande ställning vilken innebar att fondens&lt;br&gt;placeringsbeslut kunde ha en mycket större genomslagskraft än åtgärder&lt;br&gt;av något annat kreditinstitut (prop. 1978/79:165 s. 115, 116, 177 och&lt;br&gt;178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fjärde fondstyrelsen gällde från dess start år 1974 samma&lt;br&gt;rambestämmelse som för de övriga fondstyrelserna. När löntagarfonderna&lt;br&gt;infördes år 1984 ändrades rambestämmelsen för fjärde fondstyrelsen så&lt;br&gt;att fondmedlen skulle placeras så att kraven på god avkastning, lång-&lt;br&gt;siktighet och riskspridning tillgodosågs. Dessutom infördes bestämmelser&lt;br&gt;om att fjärde fondstyrelsen skulle placera fondmedel i syfte att förbättra&lt;br&gt;riskkapitalförsörjningen till nytta för svensk produktion och syssel-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet har huvudsakligen karaktären av ett fördelningssystem.&lt;br&gt;Under ATP-systemets två första decennier var avgiftsuttaget högre än vad&lt;br&gt;som svarade mot utbetalda pensioner. Detta överskott användes för att&lt;br&gt;bygga upp en pensionsfond. Som skäl för att bygga upp en fond inom&lt;br&gt;ramen för ett fördelningssystem angavs för det första att det fanns ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt behov att öka det offentliga sparandet eftersom det&lt;br&gt;privata sparandet förväntades minska. Det andra skälet var att bygga upp&lt;br&gt;en buffert i systemet för att på så sätt kunna undvika tillfälliga kraftiga&lt;br&gt;höjningar i avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur AP-fonden utvecklas bestäms av nivån på ATP-avgiften, reglerna&lt;br&gt;för pensionsutbetalningar, demografiska förändringar, den samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och avkastningen på AP-fondens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningama är under en relativt lång period bestämda av&lt;br&gt;redan upparbetade pensionsrättigheter. De som redan uppbär ATP-&lt;br&gt;pension är garanterade en realt oförändrad pensionsnivå och för de som&lt;br&gt;pensioneras bestäms pensionsnivån av historiska inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bedömningar kommer AP-fondens tillgångar att växa&lt;br&gt;till omkring år 2000. Därefter utsätts pensionssystemet för större&lt;br&gt;påfrestningar bl.a. därför att stora barnkullar födda på 1940-talet kommer&lt;br&gt;att börja pensioneras. Utifrån förutsättningar om oförändrat avgiftsuttag&lt;br&gt;och en årlig tillväxt i ekonomin på en alternativt två procent kommer då&lt;br&gt;en allt större del av AP-fonden att behöva tas i anspråk för utbetalningar&lt;br&gt;av pensioner. Den uppbyggnad av AP-fonden som sker är också inriktad&lt;br&gt;på att möta dessa anspråk för att på så sätt förhindra kraftiga höjningar&lt;br&gt;i avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade betydelse för finansieringen av ATP-systemet som fondens&lt;br&gt;avkastning kommer att få har medfört att enighet råder om att&lt;br&gt;fondstyrelserna skall bedriva en placeringspolitik som är på lång sikt&lt;br&gt;avkastningsmaximerande. Med hänsyn bl.a. härtill anser jag att avkast-&lt;br&gt;ningskravet bör renodlas och att det alltså bör ställas krav på att&lt;br&gt;fondmedlen förvaltas så att det på lång sikt uppnås en hög avkastning.&lt;br&gt;Jag delar den åsikt som några remissinstanser anfört, att det avgörande&lt;br&gt;för pensionssystemets trygghet är den ekonomiska tillväxten i samhället.&lt;br&gt;Enligt min uppfattning utgör inte detta skäl för att avstå från att uppställa&lt;br&gt;krav på långsiktigt hög avkastning i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden har en dominerande ställning på kreditmarknaden. Enligt Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;min mening ligger det i AP-fondens intresse att agera på denna marknad&lt;br&gt;under hänsynstagande till att fonden har en sådan ställning. Eftersom en&lt;br&gt;väl fungerande kreditmarknad utgör en viktig förutsättning för att uppnå&lt;br&gt;det uppställda avkastningskravet betraktar jag det som självklart att AP-&lt;br&gt;fonden inte kommer att agera på sådant sätt att kreditmarknaden skadas.&lt;br&gt;Jag anser därför att de nuvarande kraven om hänsynstagande till vad&lt;br&gt;som är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken och&lt;br&gt;kreditmarknadens funktionssätt inte behöver stå i APR och därför kan&lt;br&gt;utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk produktion och sysselsättning gynnas på lång sikt av en&lt;br&gt;kapitalmarknad utan detaljerade regler som styr kapitalplaceringar. Enligt&lt;br&gt;min mening kommer därför inte svensk produktion och sysselsättning att&lt;br&gt;missgynnas av att de särskilda rambestämmelserna för fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna tas bort. Det finns därför inte någon anledning att för&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna ha kvar ett särskilt krav om att&lt;br&gt;fondmedel skall placeras i syfte att förbättra riskkapitalförsörjningen till&lt;br&gt;nytta för svensk produktion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas uppgift bör vara att förvalta tillgångarna på ett effektivt&lt;br&gt;sätt. Detaljerade regler för hur en effektiv förvaltning av fondmedel skall&lt;br&gt;bedrivas är inte möjliga att formulera i lag. En effektiv förvaltning kräver&lt;br&gt;en flexibel beslutsprocess så att anpassningar av gjorda placeringar kan&lt;br&gt;ske med hänsyn till ändrade förhållanden och ny information om risker&lt;br&gt;och avkastningsmöjligheter. Om statsmakterna närmare angav målen för&lt;br&gt;fondstyrelsernas placeringsverksamhet skulle detta vara förenat med&lt;br&gt;avsevärda nackdelar. En sådan bestämning skulle i hög grad bli styrande&lt;br&gt;för fondstyrelsernas verksamhet, eftersom statsmakterna då skulle&lt;br&gt;bestämma den måttstock mot vilken förvaltningen skulle mätas. Om det&lt;br&gt;exempelvis föreskrevs att aktieförvaltningen skulle jämföras med&lt;br&gt;Stockholms fondbörs generalindex, skulle avvikelser från indexets&lt;br&gt;sammansättning vara av stor vikt för uppfattningen om den av&lt;br&gt;fondstyrelsen beslutade risknivån i förvaltningen. En av statsmakterna&lt;br&gt;fastlagd måttstock för utvärderingen av förvaltningen skulle därför i&lt;br&gt;praktiken utgöra en inskränkning av fondstyrelsernas nuvarande&lt;br&gt;oberoende och frihet att, inom placeringsreglementets ram och med&lt;br&gt;beaktande av de övergripande bestämmelserna för förvaltningen, besluta&lt;br&gt;om placeringarna i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det bör ankomma på fondstyrelserna att tillse att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs så att den är förenlig med fondens övergripande&lt;br&gt;mål för förvaltningen. För att uppnå detta föreslår jag att varje&lt;br&gt;fondstyrelse fastställer närmare mål för sin placeringsverksamhet. För&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna bör gälla att placeringsverksamheten sker&lt;br&gt;inom ramen för kraven på tillfredsställande betalningsberedskap och&lt;br&gt;riskspridning samt betryggande säkerhet. För fjärde-femte fondstyrelserna&lt;br&gt;bör gälla att placeringsverksamheten sker inom ramen för kraven på en&lt;br&gt;tillfredsställande riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna förvaltar utomordentligt stora belopp. Det är därför av Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;största vikt att förvaltningen sker på ett effektivt sätt. För att kontrollera&lt;br&gt;detta är det nödvändigt att göra en fortlöpande utvärdering av resultatet&lt;br&gt;av fondstyrelsernas placeringsverksamhet. En sådan utvärdering bör&lt;br&gt;göras av fondstyrelserna själva och redovisas årligen till regeringen.&lt;br&gt;Fondstyrelsernas utvärdering bör ligga till grund för regeringens gransk-&lt;br&gt;ning och rapportering till riksdagen av fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas utvärdering (resultatuppföljning) görs naturligen&lt;br&gt;genom att det faktiska resultatet av förvaltningen jämförs med en&lt;br&gt;alternativ möjlig förvaltningsstrategi. Det kan röra sig om att en&lt;br&gt;jämförelse görs med andra förvaltare som har liknande mål och restrik-&lt;br&gt;tioner för förvaltningen, eller att en jämförelse görs med en alternativ&lt;br&gt;hypotetisk förvaltningsstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resultatuppföljningen bör tillgångar och kontrakt värderas till&lt;br&gt;marknadsvärde. Enligt bokföringslagen skall i redovisningen av tillgångar&lt;br&gt;(och kontrakt) dessa värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det&lt;br&gt;verkliga värdet. Detta är en skillnad mellan redovisningen och resultat-&lt;br&gt;mätningen. Dessutom görs i redovisningsreglerna en åtskillnad mellan&lt;br&gt;realiserat och icke-realiserat resultat. I resultatuppföljning däremot sker&lt;br&gt;värdering av tillgångar och kontrakt alltid till marknadsmässiga värden,&lt;br&gt;där sådana föreligger, per rapportperiodens utgång. På så sätt erhålls,&lt;br&gt;enligt min mening, en så rättvisande bild som möjligt av det resultat som&lt;br&gt;fondförvaltningen uppnått under rapportperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklare placeringsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APR:s placeringsbestämmelser avseende första-tredje fondstyrelserna har&lt;br&gt;i huvudsak tillkommit under en tid då kapitalmarknaden var reglerad.&lt;br&gt;Detta förhållande, tillsammans med önskemålet att AP-fonden skulle ha&lt;br&gt;en lågriskprofil i sina placeringar, har säkerligen varit en starkt&lt;br&gt;bidragande orsak till att bestämmelserna i många fall utformats på sådant&lt;br&gt;sätt att de tenderar att detalj styra fondstyrelsernas verksamhet. De&lt;br&gt;restriktiva bestämmelserna kan också ses mot bakgrund av hur ATP-&lt;br&gt;systemet finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna anger i detalj i vilka tillgångar första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna får placera sina medel. Medlen skall i första hand&lt;br&gt;placeras på obligations- och penningmarknaden. I bestämmelserna anges&lt;br&gt;att första-tredje fondstyrelserna bl.a. får placera medel i obligationer och&lt;br&gt;andra för den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser utfärdade&lt;br&gt;av vissa uppräknade subjekt. Placeringar utställda i utländsk valuta får&lt;br&gt;ske i begränsad omfattning. Dessa får motsvara högst 10 % av det totala&lt;br&gt;anskaffningsvärdet av de tillgångar som varje fondstyrelse förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna har också möjlighet att lämna s.k. direktlån, dvs.&lt;br&gt;sådana räntebärande placeringar som inte är avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning. Sådana placeringar i lån till det privata näringslivet, förutom&lt;br&gt;banker m.fl., är begränsade till ett belopp som sammanlagt svarar mot&lt;br&gt;5 % av de tillgångar som en styrelse förvaltar. För placeringar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondmedel i utländska och svenska fastigheter är motsvarande Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;begränsning också 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen på den svenska kapitalmarknaden och den&lt;br&gt;ökande internationaliseringen samt tillkomsten av nya finansiella&lt;br&gt;instrument medför att alltför detaljerade placeringsregler, särskilt i&lt;br&gt;lagform, kan vara till nackdel för en kapitalförvaltare. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser riskerar också att snabbt bli föråldrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening väger skälen för generella bestämmelser således allt&lt;br&gt;tyngre. Jag föreslår därför att enklare och mer generella&lt;br&gt;placeringsbestämmelser införs för första-tredje fondstyrelserna. Dessa bör&lt;br&gt;enligt liksom nu omfatta placeringar på obligations- och penning-&lt;br&gt;marknaden. Bestämmelserna bör även omfatta placeringar i s.k. direkt-&lt;br&gt;lån till bl.a. staten, kommunerna och mellanhandsinstitut. För placeringar&lt;br&gt;i sådana tillgångar bör som enda restriktion gälla att dessa har låg&lt;br&gt;kreditrisk. Det bör på samma sätt som i dag finnas möjlighet att placera&lt;br&gt;fondmedel i direktlån till näringslivet. För dessa uppställs inte samma&lt;br&gt;krav på att varje enskild skuldförbindelse skall ha låg kreditrisk. Däremot&lt;br&gt;innebär bestämmelserna i APR om tillfredsställande riskspridning och&lt;br&gt;betryggande säkerhet att placeringar i direktlån till näringslivet som inte&lt;br&gt;har låg kreditrisk måste anpassas så att den totala förvaltningen uppfyller&lt;br&gt;dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gränsvärden för vissa slag av placeringar, t.ex. tillgångar i utländsk&lt;br&gt;valuta, som i dag gäller för första-tredje fondstyrelserna är satta i relation&lt;br&gt;till anskaffningsvärdet för de tillgångar som resp, fondstyrelse förvaltar.&lt;br&gt;I promemorian föreslås att tillgångarnas marknadsvärde skall användas&lt;br&gt;i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anfört bör fondstyrelsernas tillgångar vid resultat-&lt;br&gt;uppföljningen värderas till marknadsvärdet. Övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att också använda tillgångarnas marknadsvärde vid beräkning av gräns-&lt;br&gt;värden för innehav av tillgångar i utländsk valuta och i fastigheter samt&lt;br&gt;placering av fondmedel i direktlån till det privata näringslivet. Skulle&lt;br&gt;någon av de angivna gränserna, till följd av förändrade fastighetsvärden,&lt;br&gt;kurser eller liknande, komma att överskridas måste engagemanget till ett&lt;br&gt;motsvarande belopp avvecklas så snart det lämpligen kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna omfattas av placeringsbestämmelser&lt;br&gt;med annat innehåll än första-tredje fondstyrelserna. Detta följer av att de&lt;br&gt;förstnämnda fondstyrelserna, till skillnad från de sistnämnda, i första&lt;br&gt;hand har att placera sina medel på aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna får placera medel i bl.a. aktier i&lt;br&gt;svenska aktiebolag, standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier&lt;br&gt;i svenska aktiebolag samt aktier i utländska bolag. För aktier i utländska&lt;br&gt;bolag gäller dock att det sammanlagda värdet inte får överstiga 10 % av&lt;br&gt;värdet av de medel som resp, styrelse förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fjärde och femte fondstyrelserna föreligger enligt min mening inte&lt;br&gt;samma behov av förenkling av placeringsbestämmelsema som för första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna. Jag föreslår därför inte några ändringar i&lt;br&gt;placeringsbestämmelsema för fjärde och femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Externa kapitalförvaltare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att fondema får rätt att anlita externa förvaltare&lt;br&gt;för förvaltning av delar av fondmedlen. Som grund härför anförs bl.a.&lt;br&gt;att det knappast är möjligt för en fondstyrelse att upprätthålla hög&lt;br&gt;kompetens på alla de områden som de i promemorian föreslagna fria&lt;br&gt;placeringsreglema öppnar för. Detta framhålls särskilt i fråga om&lt;br&gt;placeringar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det förslag till ändrade placeringsbestämmelser som jag nu&lt;br&gt;lämnar innebär att placeringsutrymmet inte blir lika vidsträckt som det&lt;br&gt;som förordas i promemorian finns det ändå anledning att införa en&lt;br&gt;möjlighet för fondstyrelserna att anlita externa kapitalförvaltare med&lt;br&gt;särskild kompetens och specialistkunskap. Genom att etablera kontakt&lt;br&gt;med och köpa tjänster från andra kapitalförvaltare kan fondstyrelsen få&lt;br&gt;tillgång till den kunskap som analytiker på annat håll byggt upp. Detta&lt;br&gt;bör skapa bättre förutsättningar för att uppfylla kravet på en effektiv&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Återlån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheten för de avgiftsbetalande företagen att&lt;br&gt;erhålla återlån avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I de ursprungliga bestämmelserna för AP-&lt;br&gt;fonden tilldelades återlån en viktig roll. Avsikten med lånen är att ge&lt;br&gt;avgiftsbetalama en möjlighet att hos banker låna en viss del av de&lt;br&gt;inbetalade avgiftsbeloppen. Återlån medges efter sedvanlig kredit-&lt;br&gt;bedömning, vilken görs av banken. Återlån får — med vissa begräns-&lt;br&gt;ningar — beviljas med högst hälften av de avgifter som erlagts under det&lt;br&gt;närmast föregående året eller med högst hälften av de avgifter som&lt;br&gt;erlagts under de fem senaste åren. Ett kreditinstitut som beviljat återlån&lt;br&gt;får till motsvarande belopp erhålla lån från någon av första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna. Lånet skall beviljas av den fondstyrelse som har att&lt;br&gt;förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka återlånet&lt;br&gt;beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kunde bankerna rebelåna återlånen (refinansieringslån)&lt;br&gt;hos fonden till en subventionerad ränta och på så sätt tillgodogöra sig&lt;br&gt;hela eller större delen av subventionen. År 1984 ändrades reglerna för&lt;br&gt;återlån så att fondstyrelserna kunde sätta marknadsräntor på refinansie-&lt;br&gt;rings lånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas refinansiering av återlån uppgår för närvarande till ca&lt;br&gt;150 miljoner kronor. I mitten av 1980-talet var motsvarande summa ca&lt;br&gt;8 miljarder kronor. Låneformen har således i stort sett upphört och någon&lt;br&gt;nyutlåning förekommer inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av första-tredje fondstyrelsen får enligt gällande Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;bestämmelser (12 § första stycket 4c APR) låna ut pengar till svenska&lt;br&gt;aktiebolag och ekonomiska föreningar till ett belopp som sammanlagt&lt;br&gt;motsvarar högst 5 % av anskaffningsvärdet av de tillgångar som resp,&lt;br&gt;fondstyrelse förvaltar. Dessa s.k. direktlån uppgår i dag till ca&lt;br&gt;10 miljarder kronor. Fondstyrelserna har möjlighet att låna ut ett ungefär&lt;br&gt;lika stort belopp inom ramen för gällande bestämmelser för direktlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår jag i överensstämmelse med&lt;br&gt;promemorians förslag att möjligheten till återlån avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Årsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Resultaträkning, balansräkning och förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.&lt;br&gt;Fondstyrelserna behöver inte längre upprätta resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning uppställda efter reala principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bokföringsnämnden anser att ett lagförslag&lt;br&gt;tydligare måste göra en gränsdragning mellan årsredovisningen och&lt;br&gt;resultatuppföljningen än vad som gjorts i promemorian. Nämnden anser&lt;br&gt;vidare att hela bokföringen bör ske i enlighet med bokföringlagens krav&lt;br&gt;på god redovisningssed. Föreningen Auktoriserade Revisorer tillstyrker&lt;br&gt;förslaget i vad avser redovisning och revision. Förslaget kommenteras&lt;br&gt;inte av övriga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om fondstyrelsernas årsredovisning anger hur&lt;br&gt;vissa tillgångar skall värderas i balansräkningen. Bl.a. annat anges att&lt;br&gt;tillgångarna skall tas upp till anskaffningsvärdet och att en värdelös&lt;br&gt;fordran inte får tas upp som tillgång. I bestämmelserna om&lt;br&gt;årsredovisning anges emellertid inte att resultaträkning, balansräkning och&lt;br&gt;förvaltningsberättelse skall upprättas med iakttagande av god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i utlåtande över fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelsernas samt dåvarande löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1990 anfört att verket utgår ifrån att fond-&lt;br&gt;styrelserna skall tillämpa bokföringslagens bestämmelser och i övrigt&lt;br&gt;följa Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendationer. Principen&lt;br&gt;om att upprätta årsredovisningshandlingar med iakttagande av god redo-&lt;br&gt;visningssed bör naturligtvis gälla också för AP-fondsförvaltningen. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att det införs en bestämmelse som klart uttalar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning efter reala principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande bestämmelser anges att det till förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;fogas resultaträkning och balansräkning som är uppställda efter reala&lt;br&gt;principer. I förarbetena till denna bestämmelse angavs att det fanns ett&lt;br&gt;behov av att fondstyrelserna i sina förvaltningsberättelser redovisade en&lt;br&gt;realt beräknad utdelningstillväxt. På så sätt skulle man bättre kunna&lt;br&gt;utvärdera det avkastningskrav som angavs i 28 § APR om att fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen och dåvarande löntagarfondstyrelsema skulle överföra en&lt;br&gt;avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till 3 % av&lt;br&gt;nuvärdet av förvaltade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare angavs i förarbetena (prop. 1987/88:11 s. 35-37) följande. Det&lt;br&gt;totala avkastningskravet för fondema är långsiktigt och en bedömning&lt;br&gt;av medelsförvaltningen måste därför ske i ett längre perspektiv. Detta&lt;br&gt;innebär att man inte bör fästa alltför stort avseende vid det reala&lt;br&gt;resultatet för ett enskilt år. Däremot ger den reala balansräkningen över&lt;br&gt;tiden en god bild av värdeutvecklingen i fondema i förhållande till det&lt;br&gt;långsiktiga resultatkravet. Den reala redovisningen skall således ses mot&lt;br&gt;bakgrund av intresset av en trygg avkastning på de ATP-medel som&lt;br&gt;fondstyrelserna förvaltar och ett allmänt intresse av att löpande kunna&lt;br&gt;följa resultat- och värdeutvecklingen i förhållande till avkastningskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kom också att omfatta första-tredje fondstyrelserna även&lt;br&gt;om det för dessa inte finns några avkastningkrav i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de riktlinjer för fondstyrelsernas resultatuppföljning som jag&lt;br&gt;tidigare redogjort för och den redogörelse till regeringen över denna&lt;br&gt;uppföljning som föreslås i det följande (se avsnitt 5.4) finns det enligt&lt;br&gt;min mening inte längre något behov av att avkräva fondstyrelserna en&lt;br&gt;redovisning efter reala principer. Jag föreslår därför att kravet i APR på&lt;br&gt;att fondstyrelserna skall lämna en redovisning efter reala principer tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Sammanställning och granskning av fondstyrelsernas&lt;br&gt;årsredovisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen skall sammanställa och analysera fond-&lt;br&gt;styrelsernas årsredovisningar och redogörelser för resultatupp-&lt;br&gt;följning. Därefter skall regeringen med en egen bedömning redovisa&lt;br&gt;AP-fondens förvaltning till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket skall inte längre&lt;br&gt;utvärdera fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Finansanalytikers Förening anser att&lt;br&gt;någon form av resultatredovisning bör lämnast senast inom två månader.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande gör första-tredje fondsty- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;relserna en sammanställning av samtliga fondstyrelsers verksamhets-&lt;br&gt;berättelser. Sammanställningen överlämnas till regeringen. Vidare skall&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket årligen avge utlåtande&lt;br&gt;över fjärde och femte fondstyrelsernas medelsförvaltning (tidigare även&lt;br&gt;över löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning). Den utvärdering som&lt;br&gt;därvid sker skall göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av&lt;br&gt;en trygg avkastning på det av styrelserna förvaltade kapitalet samt en god&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin. Regeringen överlämnar därefter med egna kommen-&lt;br&gt;tarer första-tredje fondstyrelsernas sammanställning och fondstyrelsernas&lt;br&gt;verksamhetsberättelser till riksdagen. I regeringsskrivelsen kan regeringen&lt;br&gt;vid behov motivera beslut som har fattats i enligt med bestämmelserna&lt;br&gt;i APR och vidare ge uttryck för sin uppfattning om förhållandena inom&lt;br&gt;fondförvaltningen utifrån de bestämmelser som styr den. Enligt&lt;br&gt;riksdagsordningens tilläggsbestämmelser 3.11.2 får riksdagsledamöterna&lt;br&gt;avlämna motioner med anledning av skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att löntagarfondstyrelsema avskaffats finns inte längre&lt;br&gt;samma skäl för att första-tredje fondstyrelserna skall göra en samman-&lt;br&gt;ställning över de olika delfondema. Enligt min mening bör i stället,&lt;br&gt;särskilt mot bakgrund av att varje fondstyrelse till regeringen skall&lt;br&gt;redovisa en resultatuppföljning av sin placeringsverksamhet, en förenk-&lt;br&gt;ling ske så att regeringen sammanställer fondstyrelsernas årsredovis-&lt;br&gt;ningar. Regeringen analyserar materialet innan den med en egen utvär-&lt;br&gt;dering överlämnar ärendet till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl anser jag att det inte längre är befogat att Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och Riksrevisionsverket utvärderar fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelsernas medelsförvaltning. Den särskilda kompetens som finns&lt;br&gt;hos Riksrevisionsverket bör i stället tas till vara när regeringen utser&lt;br&gt;revisorer för varje fondstyrelse (se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de förändringar av bestämmelserna om sammanställning och&lt;br&gt;granskning av årsredovisningshandlingama som nu föreslås kommer&lt;br&gt;sammanfattningsvis följande att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Samtliga fondstyrelser skall senast den 1 april lämna årsredovis-&lt;br&gt;ningshandlingama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Revisorerna skall inom 14 dagar efter det att årsredovisnings-&lt;br&gt;handlingama kommit dem tillhanda avge revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Efter det att en fondstyrelse fått revisionsberättelsen skall styrelsen&lt;br&gt;genast överlämna berättelsen tillsammans med årsredovisningshand-&lt;br&gt;lingama och resultatuppföljningen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Regeringen skall senast den 75 oktober avgöra frågan om fastställelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fondstyrelsernas balansräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Regeringen skall överlämna en sammanställning av fondstyrelsernas&lt;br&gt;årsredovisningar och en utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning&lt;br&gt;av fondkapitalet till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För varje fondstyrelse skall finnas två revisorer varav&lt;br&gt;minst en skall vara auktoriserad. Bland de auktoriserade revisorerna&lt;br&gt;skall utses en som samordnar revisionen av samtliga fem&lt;br&gt;fondstyrelser. Samtliga revisorer skall utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Varje fond skall granskas av tre revisorer&lt;br&gt;varav regeringen utser en och det föreslagna fullmäktigeorganet två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommerskollegium ifrågasätter om förslaget att&lt;br&gt;en revisor skall leda revisionen är förenligt med god revisionssed enligt&lt;br&gt;vilken varje revisor i princip är ansvarig för hela den granskning som&lt;br&gt;ingår i uppdraget. Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser utser&lt;br&gt;regeringen fyra revisorer för fondstyrelserna. Av dessa utses en efter&lt;br&gt;förslag av Finansinspektionen och två efter samråd med de samman-&lt;br&gt;slutningar som har rätt att föreslå styrelseledamöter. Syftet med denna&lt;br&gt;ordning är att bereda olika intressen inflytande vid tillsättningen av&lt;br&gt;revisorer. Vidare gäller att den utan förslag utsedde revisorn skall som&lt;br&gt;ordförande leda revisionen av styrelsen. Det finns inget uttryckligt krav&lt;br&gt;på att en revisor skall vara auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att revisorer för fondstyrelserna utses med utgångspunkt&lt;br&gt;i deras yrkeskunnande. Jag föreslår därför att minst en revisor i varje&lt;br&gt;fondstyrelse skall vara auktoriserad. När regeringen utser en auktoriserad&lt;br&gt;revisor bör den ta tillvara den sakkunskap inom detta område som finns&lt;br&gt;inom Riksrevisionsverket och utse revisor efter samråd med verket. Detta&lt;br&gt;samråd kan lämpligen ske genom informella kontakter och behöver därför&lt;br&gt;inte regleras i någon författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det angivna förfarandet innebär enligt min mening att det inte längre&lt;br&gt;finns några bärande skäl att utse revisorer efter förslag av Finans-&lt;br&gt;inspektionen eller efter samråd med de sammanslutningar som har rätt att&lt;br&gt;föreslå styrelseledamöter. Regeringen bör således utse samtliga revisorer&lt;br&gt;utan förslag. Bland de auktoriserade revisorerna bör utses en som skall&lt;br&gt;samordna revisionen i avsikt att få enhetligare revidering av fondsty-&lt;br&gt;relsernas förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av vad Kommerskollegium anfört i den sist-&lt;br&gt;nämnda frågan framhålla att avsikten med lagförslaget inte är att frångå&lt;br&gt;de principer som allmänt gäller för hur en revisor skall utföra sitt&lt;br&gt;uppdrag. Den revisor som skall samordna fondstyrelsernas revision skall&lt;br&gt;därför endast verka för att denna blir enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Revisorernas värdepappersinnehav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Revisorer för fondstyrelserna skall skriftligen anmäla&lt;br&gt;sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 §&lt;br&gt;insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folksam anser att den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;kan diskuteras eftersom det kan ifrågasättas om revisorerna kommer i&lt;br&gt;kontakt med särskilt mycket kurspåverkande information. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser (44 § APR)&lt;br&gt;är ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna anmälningsskyldiga för&lt;br&gt;sina innehav och ändringar i innehav av sådana fondpapper som anges i&lt;br&gt;2 § insiderlagen (1990:1342). Arbets- och uppdragstagare hos en fond-&lt;br&gt;styrelse kan åläggas anmälningsskyldighet av resp, styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det inte helt klart om revisorer för&lt;br&gt;fondstyrelserna kan betraktas som uppdragstagare hos styrelsen och&lt;br&gt;därmed kunna åläggas anmälningsskyldighet beträffande sina värde-&lt;br&gt;pappersinnehav. I motiven till insiderlagen (prop. 1990/91:42 s. 81) sägs&lt;br&gt;att med uppdragstagare avses envar som åtagit sig att fullgöra en&lt;br&gt;arbetsprestation för någon. De aktuella revisorerna utses av regeringen&lt;br&gt;och får således sitt uppdrag av den. Regeringen beslutar också om&lt;br&gt;arvoden och andra ersättningar till revisorerna. Det är därför tveksamt&lt;br&gt;om de kan betraktas som uppdragstagare hos resp, fondstyrelse och&lt;br&gt;därmed kan åläggas anmälningsskyldighet enligt 44 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga funktionärer kan ha kännedom om icke offentliggjord&lt;br&gt;information som kan påverka kursen på fondpapper. Det är angeläget att&lt;br&gt;förhindra att offentliga funktionärers handel för egen räkning med&lt;br&gt;fondpapper leder till att allmänhetens förtroende för myndigheterna&lt;br&gt;skadas eller att funktionärernas opartiskhet sätts i fråga. Vissa offentliga&lt;br&gt;funktionärer kan därför åläggas anmälningsskyldighet enligt bestämmelser&lt;br&gt;i 11 § insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer i aktiemarknadsbolag anses enligt insiderlagen ha insyns-&lt;br&gt;ställning i bolaget och är därför ålagda anmälningsskyldighet enligt den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl till att offentliga funktionärer skall vara anmälningsskyldiga&lt;br&gt;som jag redogjort för har enligt min mening relevans även i fråga om&lt;br&gt;revisorer för fondstyrelserna. Det är därför angeläget att det klargörs att&lt;br&gt;dessa är anmälningsskyldiga för sitt innehav och ändring i innehavet av&lt;br&gt;sådana fondpapper som anges i 2 § insiderlagen. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;det införs en sådan bestämmelse i 44 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Jävsbestämmelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal&lt;br&gt;mellan honom och styrelsen. Han får inte heller handlägga en fråga&lt;br&gt;om avtal mellan styrelsen och tredje man, om han i frågan har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse som kan strida mot styrelsens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna kommenterar inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I APR saknas bestämmelser om jäv. I ett&lt;br&gt;ärende hos Justitiekanslem (beslut 1985-09-13) aktualiserades frågan om&lt;br&gt;den då gällande förvaltningslagens bestämmelser om jäv var tillämpliga&lt;br&gt;på de dåvarande löntagarfondstyrelsema inom AP-fonden. Justitiekanslem&lt;br&gt;fann vid sin prövning att så var fallet. Han uttalade samtidigt att reglerna&lt;br&gt;om jäv i förvaltningslagen var mindre väl lämpade för fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltande verksamhet och att intresset av opartiskhet i den offentliga&lt;br&gt;förvaltningen motiverade jävsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening viktigt att upprätthålla allmänhetens tilltro till&lt;br&gt;att förvaltningen av medlen i AP-fonden sker på ett korrekt sätt. Det får&lt;br&gt;därför inte råda någon oklarhet i frågan om tillämpliga jävsbestämmelser.&lt;br&gt;Mot bakgrund härav bör det enligt min mening, med aktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser om jäv som förebild, införas sådana bestämmelser i APR.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Överföringsavgiften m.m. inom&lt;br&gt;allemanssparandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Maximigränsen för avgiften vid en överföring av&lt;br&gt;sparmedel mellan konton inom allemanssparandet höjs från 100 till&lt;br&gt;150 kronor. Avgiftsbestämmelsema i lagen om allemanssparande&lt;br&gt;ändras så att det framgår att ett fondbolag som medverkar vid&lt;br&gt;överföring eller uttag från en allemansfond får uppbära avgiften för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontorets förslag, vilket grundar sig på en framställning som&lt;br&gt;kontoret i sin tur fått från Svenska Bankföreningen, innebär att&lt;br&gt;maximiavgiften höjs till 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Såväl Finansinspektionen som Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen och Fondbolagens Förening påtalar att bestämmelsen&lt;br&gt;i fråga om vem som har rätt att uppbära ersättning bör utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även fondbolag, eftersom överföring kan ske mellan två&lt;br&gt;allemansfonder eller från en allemansfond till ett allemanssparkonto. I&lt;br&gt;dessa fall blir det fråga om en kostnad som drabbar det fondbolag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 206&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har att ombesörja överföringen. Svenska Fondhandlareföreningen och Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;Fondbolagens Förening framhåller att motsvarande förtydligande även&lt;br&gt;bör göras i fråga om vem som skall ha rätt att uppbära uttagsavgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 3 § andra stycket lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande framgår att en bank är berättigad till ersättning med&lt;br&gt;högst 100 kronor av en sparare för kostnader för en överföring av&lt;br&gt;sparmedel inom allemanssparandet. Någon uttagsavgift enligt 6 § skall&lt;br&gt;inte betalas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen 100 kronor för överföring av sparmedel inom&lt;br&gt;allemanssparandet infördes 1986 (prop. 1985/86:150 bil.l, bet.&lt;br&gt;1985/86:FiU34, rskr. 1985/86:362, SFS 1986:522). Reglerna beträffande&lt;br&gt;överföring var då sådana att en sparare fick överföra, helt eller delvis,&lt;br&gt;behållningen i en allemansfond till en annan sådan fond. Överföring fick&lt;br&gt;vidare ske av hela behållningen på ett allemanssparkonto till sådant konto&lt;br&gt;i en annan bank. Överföring av sparmedel mellan sparkonto och&lt;br&gt;allemansfond var emellertid inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att det i lagen infördes en övre gräns för överföringsavgiftens&lt;br&gt;belopp var att höga sådana avgifter ansågs kunna hämma konkurrensen&lt;br&gt;mellan allemansfonderna, eftersom de skapade inlåsningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att sparare fr.o.m. den 1 januari 1990 tilläts att, mot&lt;br&gt;en överföringsavgift, fritt omdisponera sina sparade medel mellan&lt;br&gt;allemanssparandets båda sparformer allemanssparkonto och allemans-&lt;br&gt;fond uttalade föredragande statsrådet (prop. 1989/90:31 s. 7) att den&lt;br&gt;gällande överföringsavgiften på högst 100 kronor inte i alla sammanhang&lt;br&gt;skulle komma att täcka kostnaderna för byte mellan allemansfonder och&lt;br&gt;mellan de båda sparformerna. Han fann emellertid inte skäl att då föreslå&lt;br&gt;någon ändring av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximigränsen för den avgift som får tas ut vid överföring av&lt;br&gt;sparmedel inom allemanssparandet har varit oförändrad sedan 1986. Jag&lt;br&gt;finner det med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen motiverat&lt;br&gt;att nu höja maximigränsen. Avgiftstaket bör dock inte höjas till den nivå&lt;br&gt;som har begärts. Jag finner det tillräckligt att en avgift om högst&lt;br&gt;150 kronor får tas ut vid överföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har tagit upp frågan om ändringar i 3 och 6 §§&lt;br&gt;lagen om allemanssparande vad gäller rätten att uppbära överförings-&lt;br&gt;resp. uttagsavgifter. Enligt nuvarande lydelser av paragraferna är det&lt;br&gt;banker som uppbär dessa avgifter. Vid såväl överföring som uttag från&lt;br&gt;en allemansfond kan det emellertid vara fondbolaget som ombesörjer&lt;br&gt;dessa transaktioner. De ifrågavarande paragraferna bör därför ändras så&lt;br&gt;att det framgår att även fondbolag kan uppbära avgifterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Tidsgränsen för offentliggörande av&lt;br&gt;halvårsrapporter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den tid inom vilken börsregistrerade aktiebolag&lt;br&gt;skall offentliggöra sina halvårsrapporter bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammarens förslag innebär att den tidsperiod&lt;br&gt;inom vilken halvårsrapporter skall offentliggöras förlängs från två till&lt;br&gt;fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;och Sveriges Aktiesparares Riksförbund men avstyrks av övriga&lt;br&gt;remissinstanser. Finansinspektionen anför bl.a. att den ändring som&lt;br&gt;handelskammaren föreslår inte kan ses isolerad utan måste övervägas&lt;br&gt;även utifrån aktiebolagslagens regler om delårsrapporter och att två-&lt;br&gt;månadersfristen i börslagstiftningen korresponderar med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i aktiebolagslagen för delårsrapporter. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket har med utgångspunkt från bestämmelserna i EG-&lt;br&gt;direktivet om halvårsrapporter påpekat att den tidsfrist som där anges för&lt;br&gt;offentliggörandet har karaktären av minimikrav och att detta innebär att&lt;br&gt;medlemsländerna kan besluta om bestämmelser som är strängare,&lt;br&gt;förutsatt att de tillämpas generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgående uppfattning hos remissinstanserna är att tidsfristen på&lt;br&gt;två månader är väl avvägd och att kravet på snabb information är det&lt;br&gt;primära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1993. Enligt 5 kap 6 § i den lagen skall ett&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier är inregistrerade vid en börs under varje&lt;br&gt;räkenskapsår som omfattar mer än tio månader offentliggöra en redo-&lt;br&gt;görelse för bolagets verksamhet och resultat under räkenskapsårets första&lt;br&gt;sex månader (halvårsrapport). Rapporten skall offentliggöras inom två&lt;br&gt;månader från halvårets utgång. Vid offentliggörandet skall halvårs-&lt;br&gt;rapporten ges in till börsen. Om det finns särskilda skäl, får börsen&lt;br&gt;medge anstånd med offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten för börsregistrerade bolag att offentliggöra halvårs-&lt;br&gt;rapporter innebär inte någon inskränkning i bolagens skyldighet att även&lt;br&gt;avge delårsrapporter i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 12-14 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Detta betyder att börsregistrerade bolag i princip skall&lt;br&gt;avge två slags rapporter under ett räkenskapsår. Såsom anförts i&lt;br&gt;förarbetena till bestämmelsen om halvårsrapporter kan det emellertid av&lt;br&gt;rationella skäl vara lämpligt att förena rapporterna i en och samma&lt;br&gt;handling under förutsättning att såväl börslagens som aktiebolagslagens&lt;br&gt;krav beträffande innehåll och tidpunkt för avlämnande av rapporten&lt;br&gt;iakttas (prop. 1991/92:113 s. 192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om halvårsrapporter i den nya börslagstiftningen&lt;br&gt;innebär en anpassning till de regler som gäller inom EG, nämligen det&lt;br&gt;s.k. tredje börsdirektivet (82/121/EEG), och som omfattas av EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet. Enligt direktivet skall halvårsrapporter offentliggöras senast fyra Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;månader efter rapportperiodens utgång. Detta är emellertid ett&lt;br&gt;minimikrav. Varje enskilt medlemsland får således sätta en kortare&lt;br&gt;tidsgräns för offentliggörandet, om denna tillämpas generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren hävdar som stöd för den begärda&lt;br&gt;ändringen att de svenska börsföretagen skulle drabbas av ökade kostnader&lt;br&gt;i förhållande till företag i övriga Europa och att den tertialvisa&lt;br&gt;rapportering som de svenska företagen i dag normalt gör skulle kunna&lt;br&gt;upphöra, om inte tidsgränsen för offentliggörandet av halvårsrapporter&lt;br&gt;förlängdes till de fyra månader som EG-reglema tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till intresset av att informationen är aktuell är det, såsom&lt;br&gt;flertalet remissinstanser framhållit, angeläget att halvårsrapporter&lt;br&gt;offentliggörs så snart som möjligt efter rapportperiodens utgång. Den&lt;br&gt;gällande tidsgränsen om två månader överensstämmer också med&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen beträffande delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som framförts av handelskammaren till stöd för en&lt;br&gt;förlängning av perioden för offentliggörandet kan enligt min mening inte&lt;br&gt;uppväga kravet på snabb information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nu anförda skäl är jag inte beredd att medverka till någon ändring&lt;br&gt;av den tid inom vilken börsregistrerade bolag skall offentliggöra sina&lt;br&gt;halvårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet kan börsen medge anstånd med offentliggörande av halvårs-&lt;br&gt;rapport. Finansinspektionen har i sitt remissyttrande hävdat att det är&lt;br&gt;oklart huruvida ett sådant dispensbeslut överensstämmer med&lt;br&gt;aktiebolagslagens tvåmånadersfrist för ingivande av delårsrapport till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Jag ser här inga motstridigheter eftersom&lt;br&gt;reglerna om halvårsrapporter i börslagstiftning är fristående i förhållande&lt;br&gt;till reglerna om delårsrapporter i aktiebolagslagen. Ett anståndsbeslut av&lt;br&gt;en börs beträffande ett börsregistrerat bolags halvårsrapport har därför&lt;br&gt;ingen verkan när det gäller bolagets skyldighet att avge delårsrapport&lt;br&gt;enligt aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen 1-7 har granskats av Lagrådet. Lagförslaget 8 ligger inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskningsområde. Förslaget är emellertid av sådan enkel&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om inkomstbeskattning vid ombildning&lt;br&gt;av värdepappersfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen har angetts att ett utbyte av fondandelar vid samman-&lt;br&gt;läggning eller delning av värdepappersfonder inte skall leda till&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för fondandelsägama. I paragrafen regleras också&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för andelarna i en på så sätt nybildad fond. Vid en&lt;br&gt;ombildning skall anskaffningsvärdet för de skattskyldigas nya andelar&lt;br&gt;motsvara det totala anskaffningsvärdet på fondandelarna i de ursprungliga&lt;br&gt;fonderna. När en delning har skett på så sätt att den skattskyldige får&lt;br&gt;andelar i två eller flera fonder skall relationen mellan dessa fonders&lt;br&gt;förmögenhetsvärden bestämma fördelningen av det tidigare anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på de nya fondandelarna. Det bör understrykas att en samman-&lt;br&gt;läggning eller delning medför att nya fonder bildas. Inte i något av fallen&lt;br&gt;lever således en ursprunglig fond vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar fondens beskattning. Bestämmelsen i första styckets&lt;br&gt;första mening befriar de ombildade fondema från uttagsskatt. Dessutom&lt;br&gt;slås det i stycket fast att en kontinuitetsprincip skall gälla för att&lt;br&gt;bestämma anskaffningsvärde på tillgång som förvärvats före ombild-&lt;br&gt;ningen. Eftersom endast andra tillgångar än aktier o.d., dvs. de som inte&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, kan bli&lt;br&gt;föremål för reavinstbeskattning är sistnämnda regel bara tillämplig på&lt;br&gt;vissa räntebärande värdepapper. I paragrafens andra stycke har förts in&lt;br&gt;en bestämmelse om övertagande i skattehänseende av rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter. Bestämmelsen tar bl.a. sikte på eftertaxeringsfall. Vid&lt;br&gt;delning fördelas rättigheter och skyldigheter som är hänförliga till tiden&lt;br&gt;före ombildningen på varje nybildad fond i förhållande till fondens&lt;br&gt;relativa storlek vid delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar har gjorts i paragrafens andra stycke till följd av att vissa&lt;br&gt;paragrafer har upphört att gälla. Vidare har införts en hänvisning till en&lt;br&gt;ny paragraf, 45 §, vari bestämmelser om regeringens redovisning till&lt;br&gt;riksdagen m.m. numera återfinns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller regler om jäv för fondstyrelsernas&lt;br&gt;ledamöter och motsvarar i sak reglerna i 8 kap. 10 § aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Den nya jävsbestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;5.7). ’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen omfattar&lt;br&gt;denna paragraf inte någon regel beträffande verkställande direktör. Skälet&lt;br&gt;härtill är att det i APR inte finns någon bestämmelse som reglerar dennes&lt;br&gt;ställning. Det förutsätts dock att en verkställande direktör respekterar&lt;br&gt;jävsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har kraven på att första-tredje fondstyrelserna skall&lt;br&gt;förvalta fondmedlen på ett sätt som är förenligt med den allmänna&lt;br&gt;ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt tagits bort. Skälen för denna ändring har redovisats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket uttrycker de allmänna krav som ställs&lt;br&gt;på en styrelses förvaltning av fondmedlen. Avkastningskravet har genom&lt;br&gt;den ändrade lydelsen förtydligats. Fondmedlen skall förvaltas så att de&lt;br&gt;på lång sikt ger en hög avkastning. Detta skall ses mot bakgrund av vad&lt;br&gt;som anförts i allmänmotiveringen (avsnitt 5.1) om den uppbyggnad av&lt;br&gt;buffert som sker i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på att fondmedlen skall placeras med betryggande säkerhet&lt;br&gt;ligger bl.a. att medlen skall investeras huvudsakligen i förbindelser med&lt;br&gt;låg kreditrisk. Med kreditrisk avses här risken för förlust till följd av&lt;br&gt;låntagares oförmåga att betala ränta eller amorteringar på sina lån.&lt;br&gt;Fondstyrelserna skall således ha en låg riskprofil i sina placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya bestämmelsen i tredje stycket öppnas möjlighet för&lt;br&gt;fondstyrelserna att anlita externa fondförvaltare för att placera fondmedel.&lt;br&gt;Extern förvaltning kan utnyttjas så att en kapitalförvaltare ges i uppdrag&lt;br&gt;att för en fondstyrelses räkning genomföra placeringar i enlighet med de&lt;br&gt;villkor som preciseras i ett uppdragsavtal. En fondstyrelse som anlitar&lt;br&gt;externa förvaltare måste försäkra sig om att få nödvändiga uppgifter om&lt;br&gt;de ändringar som görs i den portfölj som uppdraget avser för att kunna&lt;br&gt;bevaka att uppdraget fullföljs på rätt sätt. Ytterst är det nämligen&lt;br&gt;styrelsen som bär ansvaret för förvaltningen av fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redogjorts för i allmänmotiveringen (avsnitt 5.1) bör den externa Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;fondförvaltningen i första hand bli aktuell när en fondstyrelse i något&lt;br&gt;avseende saknar erforderlig kompetens. Omfattningen av de externa&lt;br&gt;förvaltningsuppdragen bör inte vara så stor att den avser större delen av&lt;br&gt;de medel som resp, fondstyrelse förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya fjärde stycket har tagits in bestämmelser om att varje&lt;br&gt;fondstyrelse skall fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet.&lt;br&gt;Varje fondstyrelse skall därvid utifrån de restriktioner som gäller för&lt;br&gt;resp, styrelse närmare ange hur målet om långsiktigt hög avkastning skall&lt;br&gt;uppnås. Målformuleringarna bör också ange hur avkastning och risk skall&lt;br&gt;mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera verksamhetens&lt;br&gt;resultat samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Limiter bör fastställas för bl.a. ränte-, kredit- och valutarisker.&lt;br&gt;De närmare mål som en fondstyrelse fastställt för sin&lt;br&gt;placeringsverksamhet måste redovisas till regeringen senast i samband&lt;br&gt;med att resultatuppföljningen enligt 16 a § överlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fondstyrelsernas skyldighet att svara för&lt;br&gt;resultatuppföljning finns i en ny paragraf, 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som begränsar storleken av fondstyrelsernas placeringar&lt;br&gt;i fast egendom (direkt eller indirekt genom aktier i fastighetsbolag),&lt;br&gt;innebär att jämförelsen nu skall göras mellan tillgångarnas marknadsvärde&lt;br&gt;i stället för som tidigare mellan tillgångarnas anskaffningsvärde. Skälen&lt;br&gt;till denna ändring har angetts i allmänmotiveringen (avsnitt 5.1). För att&lt;br&gt;undvika att hamna i situationer då egendom måste avvecklas därför att&lt;br&gt;gränsvärdet i tredje stycket överskrids bör fondstyrelserna hålla en viss&lt;br&gt;marginal så att normala värdeändringar kan rymmas inom den angivna&lt;br&gt;ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att gränsen för placeringar i fastigheter enligt tredje stycket relateras&lt;br&gt;till marknadsvärdet av innehavet kan få den konsekvensen att en fond-&lt;br&gt;styrelse kommer att överskrida 5-procentsgränsen till följd av&lt;br&gt;värdeförändringar i tillgångarna. Fondstyrelsen måste då avveckla&lt;br&gt;fastighetsinnehav till ett motsvarande belopp så att engagemanget ryms&lt;br&gt;inom ramen. En sådan avveckling skall göras så snart det är lämpligt.&lt;br&gt;Fondstyrelsen bör därmed ha rätt att avvakta med en avyttring till dess&lt;br&gt;att den kan genomföras på affärsmässigt försvarbara grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger att varje fondstyrelse skall lämna en&lt;br&gt;redogörelse för hur de uppställda målen för styrelsen placerings-&lt;br&gt;verksamhet (se 11 § fjärde stycket) uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inslag i den resultatuppföljning som fondstyrelsen skall göra med&lt;br&gt;utgångspunkt i uppställda mål för placeringsverksamheten bör vara att&lt;br&gt;den avkastning som uppnåtts jämförs med avkastningen för ett lämpligt&lt;br&gt;jämförelseobjekt, t.ex. annan institutionell förvaltare, riktmärkesportfölj&lt;br&gt;eller index. Frågan har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.1).&lt;br&gt;När en fondstyrelse överlämnar sin resultatuppföljning behöver inte&lt;br&gt;styrelsens fullständiga målbeskrivning för placeringsverksamheten&lt;br&gt;bifogas. Det är tillräckligt att regeringen får en sammanfattning av denna&lt;br&gt;av vilken huvuddragen kan utläsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljningen skall inte tas in i fondstyrelsens årsredovisning.&lt;br&gt;Revisorerna behöver därför inte avge något utlåtande över resultat-&lt;br&gt;uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första och andra stycke är följdändringar (jfr&lt;br&gt;16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring (jfr 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tre sista stycken har upphävts. I stället har i 43 § införts en&lt;br&gt;hänvisning till 4 § andra-fjärde styckena som innehåller samma&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om styrelseledamöternas mandattid har&lt;br&gt;upphävts. I stället har i 43 § tagits in en hänvisning till 5 § första stycket&lt;br&gt;som innehåller samma bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillkommit flera hänvisningar till föreskrifter som skall&lt;br&gt;gälla första-tredje fondstyrelserna och som skall gälla även i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde och femte fondstyrelserna. Särskilt bör noteras hänvisningen till de Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;nya bestämmelserna i 11 § tredje och fjärde styckena om extern&lt;br&gt;kapitalförvaltning resp, fastställande av mål för styrelsernas placerings-&lt;br&gt;verksamhet. Vidare kan noteras hänvisningen till den nya 16 a § som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om fondstyrelsernas skyldighet att till regeringen&lt;br&gt;lämna redovisning för sin resultatuppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet reglerar vilka personer som har anmälningsskyldighet för&lt;br&gt;sina innehav och ändring i innehavet av sådana fondpapper som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;§ insiderlagen (1990:1342). Ändringar i första stycket har&lt;br&gt;kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i 17 § som&lt;br&gt;upphört att gälla. Beträffande paragrafens sakliga innehåll hänvisas till&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 5.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om revisorer i punkten 4 har anpassats till vad som gäller&lt;br&gt;för första-femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser till den nu föreslagna lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 framgår att de nya bestämmelserna för regeringens&lt;br&gt;redovisning till riksdagen av fondstyrelsernas förvaltning av fondmedlen&lt;br&gt;skall tillämpas första gången i fråga om räkenskapsåret 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 innebär att 18-20 §§, som upphävs, skall gälla i fråga om&lt;br&gt;återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån som har beviljats&lt;br&gt;eller sökts före ikraftträdandet, dvs. före den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har införts en bestämmelse som innebär att Riksbanken&lt;br&gt;och Riksgäldskontoret blir kontoförande institut inom resp, verksamhets-&lt;br&gt;område. Riksbankens verksamhetsområde avgränsas i huvudsak genom&lt;br&gt;19 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank enligt vilken Riksbanken&lt;br&gt;bl.a. får köpa, sälja och förmedla svenska statspapper, s.k. marknads-&lt;br&gt;operationer, i syfte att påverka kreditmarknaden. Riksgäldskontorets&lt;br&gt;verksamhetsområde avgränsas i huvudsak genom bestämmelserna i 1 §&lt;br&gt;förordningen (1989:248) med instruktion för Riksgäldskontoret. Enligt&lt;br&gt;dessa skall kontoret ta upp och förvalta lån till staten i enlighet med&lt;br&gt;lagen (1988:1387) om statens upplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har som följd av ändringen i 1 § införts en bestämmelse&lt;br&gt;som undantar Riksbanken och Riksgäldskontoret från Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn. Detta innebär att Riksbanken och Riksgäldskontoret inte har den&lt;br&gt;upplysningsskyldighet som andra kontoförande institut har enligt denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i rubriken närmast före 33 § motiveras av att den nya&lt;br&gt;paragrafen, 33 a §, behandlar annat än upphörande och överlåtelse av&lt;br&gt;fondverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast fonder som förvaltas av samma fondbolag kan göras till föremål&lt;br&gt;för sammanläggning. Sammanläggning av fonder som förvaltas av olika&lt;br&gt;fondbolag kan alltså endast ske efter en överflyttning av förvaltningen till&lt;br&gt;ett av bolagen enligt reglerna i 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att de fonder som skall kunna läggas samman skall ha likartad&lt;br&gt;placeringsinriktning innebär t.ex. att aktiefonder med inriktning på olika&lt;br&gt;branscher eller olika geografiska områden inte bör få läggas samman.&lt;br&gt;Räntefonder med skilda tidshorisonter på sina placeringar kan inte heller&lt;br&gt;anses ha likartad placeringsinriktning. Således bör inte en räntefond&lt;br&gt;inriktad på placeringar i värdepapper med kort löptid få läggas samman&lt;br&gt;med en fond som placerar i s.k. långa papper. Det som nu nämnts är&lt;br&gt;bara några exempel på fonder som inte bör anses ha likartad&lt;br&gt;placeringsinriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på Finansinspektionen att i varje enskilt fall göra en&lt;br&gt;bedömning av om de i paragrafen angivna kriterierna för samman-&lt;br&gt;läggning och delning är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggning av fler än två fonder kan tillåtas om kriterierna för&lt;br&gt;sammanläggning är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delning av en värdepappersfond får komma till stånd under&lt;br&gt;förutsättning att åtgärden kan anses vara förenlig med fondandelsägamas&lt;br&gt;intressen och med beaktande av de krav som i övrigt ställs upp i fråga&lt;br&gt;om förvaltningskostnader och information. En situation som kan komma&lt;br&gt;att uppstå är att en fond delas, inte endast i två delar, utan i flera delar.&lt;br&gt;Något förbud mot detta finns inte, utan det avgörande är om en sådan&lt;br&gt;delning kan anses förenlig med fondandelsägamas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket innebär att information skall lämnas&lt;br&gt;direkt till varje andelsägare. Med tanke på detta bör inte tillstånd till&lt;br&gt;sammanläggning eller delning kunna komma i fråga för en fond beträf-&lt;br&gt;fande vilken fondbolaget utfärdat fondandelsbevis enligt aktiefondslagen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bolaget inte kan anses ha uppfyllt kravet på registrering av Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;andelsägarna enligt 5 § lagen om ikraftträdande av lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder; detta betyder inte att registrering av ägare till varje&lt;br&gt;utfärdat fondandelsbevis måste ha skett. Det kan nämligen finnas&lt;br&gt;innehavare av fondandelsbevis som inte anmält sig till fondbolaget för&lt;br&gt;registrering. Fondbolag som utfärdat fondandelsbevis enligt den gamla&lt;br&gt;lagen skall enligt nu gällande lydelse av nämnda paragraf ha registrerat&lt;br&gt;andelsägarna senast den 31 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1115) om&lt;br&gt;ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med preskription avses detsamma som i 8 § preskriptionslagen&lt;br&gt;(1981:130).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 2 kap. 17 § bankrörelselagen och 3 kap. 10 §&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen innehåller kreditjävsbestämmelser för&lt;br&gt;värdepappersbolag. Dessa bolag har tidigare i stället omfattats av&lt;br&gt;låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen. Paragrafen har samma&lt;br&gt;sakinnehåll som bestämmelsen i 3 kap. 10 § kreditmarknadsbolagslagen.&lt;br&gt;Vissa språkliga bearbetningar har emellertid gjorts varför lydelsen inte&lt;br&gt;är helt identisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs för värdepappersbolag ett uttryckligt&lt;br&gt;undantag från låneförbudet i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen, vilket annars&lt;br&gt;skulle ha varit tillämpligt på bolagen. Genom hänvisning till 4 § andra&lt;br&gt;stycket markeras att bestämmelsen avser kreditgivning som är tillåten&lt;br&gt;enligt den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket läggs den grundläggande principen fast att ett&lt;br&gt;värdepappersbolag inte får bevilja kredit till någon av de i punkterna 1-&lt;br&gt;6 upptagna fysiska och juridiska personerna på andra villkor än de som&lt;br&gt;företaget normalt uppställer. Revisor i företaget omfattas inte av&lt;br&gt;ifrågavarande bestämmelse. I 10 kap. 4 § första stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;sägs nämligen att den kan inte vara revisor som står i låneskuld till&lt;br&gt;aktiebolaget eller annat bolag i samma koncern eller som har förpliktelser&lt;br&gt;för vilka sådant bolag ställt säkerhet. Av 14 § lagen om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. följer att denna bestämmelse även gäller för utländska filialer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som angavs i förarbetena till motsvarande regel i&lt;br&gt;bankrörelselagen (prop. 1986/87:12 s. 246) kan anmärkas att&lt;br&gt;huvudregeln är allmänt hållen. Det är inte fråga om att i detalj reglera&lt;br&gt;villkoren för de krediter som bolagen lämnar till de angivna personerna.&lt;br&gt;Vid kreditgivning till dessa personer bör det inte vara förenat med större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårigheter att konstatera vilka villkor som värdepappersbolagen normalt Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;uppställer i motsvarande situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket prövar Finansinspektionen om en anställd har en&lt;br&gt;sådan ledande ställning som avses i andra stycket 3. Bedömningen av&lt;br&gt;vilka anställda som skall anses tillhöra denna grupp kan lämpligen ske i&lt;br&gt;samband med prövningen av tillstånd till kreditgivning enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket. För de värdepappersbolag som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;redan beviljats sådana tillstånd torde lämnande av de uppgifter som&lt;br&gt;erfordras för prövning av personkretsen falla in under bestämmelserna&lt;br&gt;om upplysningsskyldighet i 6 kap. 1 och 2 §§. Detsamma gäller allmänt&lt;br&gt;i fråga om personalförändringar och ändringar i organisationen som kan&lt;br&gt;påverka bedömningen av vilka anställda som har en ledande ställning i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att värdepappersbolagets styrelse alltid skall&lt;br&gt;fatta beslut om kredit till de i paragrafen nämnda personerna. Företaget&lt;br&gt;skall också föra en förteckning över dessa kreditärenden. Alla villkor&lt;br&gt;som gäller en kredit är emellertid inte ay intresse. Efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande kan därför Finansinspektionen lämna närmare föreskrifter&lt;br&gt;angående vilka villkor och andra uppgifter som förteckningen skall&lt;br&gt;innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1627) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande detaljerade placeringsbestämmelsema i denna paragraf har&lt;br&gt;ersatts med enklare och mer generella bestämmelser. I sak innebär&lt;br&gt;ändringen att placeringar som görs enligt nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;princip kommer att vara tillåtna enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket låg kreditrisk i punkten 1 i första stycket avses att risken&lt;br&gt;för förlust till följd av låntagarens oförmåga att betala ränta eller&lt;br&gt;amortering på sina lån är liten. Exempel på placeringar med låg&lt;br&gt;kreditrisk är obligationer eller andra skuldförbindelser som getts ut eller&lt;br&gt;garanterats av staten, kommuner eller därmed jämförbara samfälligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra placeringar i skuldförbindelser utgivna av emittenter som&lt;br&gt;omfattas av första styckets nuvarande bestämmelser kan vara förenliga&lt;br&gt;med den nya bestämmelsen, om placeringen i varje enskilt fall kan anses&lt;br&gt;innebära en låg kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bedömningen av vilka tillgångar som kan anses ha låg&lt;br&gt;kreditrisk går det att få vägledning från den kreditvärdering (&amp;quot;rating&amp;quot;)&lt;br&gt;som regelbundet utförs av exempelvis internationella kreditvärderings-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relativt stor del av fondmedeln torde - i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;i dag - placeras i obligationer och skuldförbindelser som är föremål för&lt;br&gt;allmän omsättning. Sådana placeringar måste i vart fall ske i en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning att kravet på tillfredsställande betalningsberedskap i 11 § Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkten 2 i första stycket begränsar fondstyrelsernas&lt;br&gt;s.k. direktutlåning till det privata näringslivet. Begränsningen motsvarar&lt;br&gt;den som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns bestämmelser om fondstyrelsernas&lt;br&gt;möjligheter att placera medel i tillgångar utställda i utländsk valuta.&lt;br&gt;Sådana placeringar får endast avse obligationer eller andra&lt;br&gt;skuldförbindelser vilka är föremål för handel på en svensk eller utländsk&lt;br&gt;börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.&lt;br&gt;Marknadsvärdet av dessa tillgångar får uppgå till högst 10 procent av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet för de tillgångar som varje fondstyrelse förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har införts bestämmelser om konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av&lt;br&gt;aktier. Dessa utgör förstadier till aktieägande. Eftersom aktieförvärv i&lt;br&gt;princip inte är tillåtet för första-tredje fondstyrelserna får, liksom nu,&lt;br&gt;placeringar inte göras i den typen av skuldebrev. Detta gäller även i de&lt;br&gt;fall skuldebreven är utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att gränserna för placeringar i skuldförbindelser enligt punkten 2 i&lt;br&gt;första stycket och i tillgångar i utländsk valuta enligt andra stycket&lt;br&gt;relateras till marknadsvärdet av innehavet kan medföra att en fondstyrelse&lt;br&gt;råkar överskrida någon av dessa gränser på grund av kursförändringar.&lt;br&gt;Fondstyrelsen måste då avveckla innehav inom den aktuella sektorn så&lt;br&gt;att engagemanget ryms inom angivet gränsvärde. En sådan avveckling&lt;br&gt;skall enligt fjärde stycket göras så snart det är lämpligt. Fondstyrelsen&lt;br&gt;bör därmed ha rätt att avvakta med avyttringen till dess att den kan&lt;br&gt;genomföras på affärsmässigt försvarbara grunder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom SFS 1992:1627 gjordes vissa ändringar i 12 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 i reglementet för Allmänna pensionsfonden. Ändringarna, som&lt;br&gt;avsåg uppräkningar av emittenter i nämnda punkter, har dock ännu inte&lt;br&gt;trätt i kraft. Anledningen är att ändringarna faller tillbaka på&lt;br&gt;bestämmelser som är beroende av att EES-avtalet träder i kraft. Med den&lt;br&gt;nu föreslagna nya lydelsen av 12 § mister ändringarna i SFS 1992:1667&lt;br&gt;sin betydelse. Ikraftträdandet har därför kunnat bestämmas till visst&lt;br&gt;datum, nämligen den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 följer att tillgångar som fondstyrelserna förvärvat enligt&lt;br&gt;de placeringsbestämmelser som gällde före ikraftträdandet får&lt;br&gt;fondstyrelserna fortsätta att inneha. Exempel på sådana placeringar är&lt;br&gt;fordringar hos kreditinrättningar som lämnat återlån enligt de upphävda&lt;br&gt;bestämmelserna i 18-20 §§ (se förslaget till lag om ändring i lagen med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden) och aktier i&lt;br&gt;Penningmarknadscentralen PmC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna har kommenterats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utdrag ur skrivelse 1991-06-19 till&lt;br&gt;Finansdepartementet från Fondbolagens Förening&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 2593/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ang ändring i lag 1990:1114 om värdepappersfonder (VPL) m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening, som sammansluter de fondförvaltande företagen&lt;br&gt;i Sverige i en gemensam intresseorganisation, vill härmed föreslå vissa&lt;br&gt;ändringar i lagen om värdepappersfonder samt i lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Möjlighet att sammanlägga och dela fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att genom ett tillägg till 33 § i lagen om värdepappersfonder möjlighet&lt;br&gt;införes att sammanlägga resp dela fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att genom tillägg till 27 § 4 mom i lagen 1947:576 om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt uttryckligen stadgas att sådan sammanläggning/delning som anges&lt;br&gt;i 33 § VPL inte medför beskattning för andelsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till de föreslagna förändringarna är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare hälften av 1980-talet expanderade fondmarknaden mycket&lt;br&gt;kraftigt. Ett stort antal fonder etablerades i Sverige. Under 90-talets&lt;br&gt;första år har denna utveckling i viss mån dämpats. På ägarsidan i fond-&lt;br&gt;branschen har skett en rad uppköp och sammanslagningar, en utveck-&lt;br&gt;ling som p g a branschglidning och internationalisering sannolikt kommer&lt;br&gt;att fortsätta framöver. Stordriftsfördelama med fondförvaltning är uppen-&lt;br&gt;bara för såväl andelsägare som förvaltare. Kostnaderna för att förvalta ett&lt;br&gt;större kapital stiger inte proportionellt med fondförmögenheten, och det&lt;br&gt;kan därför bli mer kostnadseffektivt för andelsägaren att spara i en större&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har vi en situation där ett antal fondbolag p g a sammanslagning-&lt;br&gt;ar av respektive ägare förvaltar flera parallella eller likartade fonder&lt;br&gt;under olika namn. Det är ett önskemål från branschen — och, vad vi&lt;br&gt;erfarit, även från tillsynsmyndigheten — att möjlighet öppnas, såväl&lt;br&gt;civilrättsligt som skatterättsligt, att strukturrationalisera förvaltningen på&lt;br&gt;ett smidigt sätt utan att detta drabbar andelsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär en sammanslagning att man helt enkelt lägger sam-&lt;br&gt;man två fonders förmögenheter och ger ut nya andelar i den samman-&lt;br&gt;lagda fonden i proportion till varje andelsägares andelsvärde på avstäm-&lt;br&gt;ningsdagen. En sådan sammanslagning bör självklart inte utlösa beskatt-&lt;br&gt;ning, då detta endast innebär ett byte av värdepapper och inte någon&lt;br&gt;realisering av kapital (jfr RSV Dnr 6970/91/019).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag finns enligt lagen endast möjlighet att avveckla en fond och ut-&lt;br&gt;skifta nettobehållningen till andelsägarna. Föreningen föreslår därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bestämmelse om möjlighet för fondbolag att sammanslå resp dela&lt;br&gt;fonder införes i ett nytt stycke i 33 § efter andra alternativt tredje&lt;br&gt;stycket. Rubriken bör då också ändras till &amp;quot;Upphörande och överlåtelse&lt;br&gt;av fondverksamhet mm&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skälen till att kunna dela en fond, vill föreningen anföra&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har på marknaden exempel på gemensamägda/samförvaltade fonder,&lt;br&gt;vars ägare på grund av ändrad organisation eller ägarstruktur är ange-&lt;br&gt;lägna om att kunna genomföra en delning av förvaltningen. I det åsyftade&lt;br&gt;fallet finns redan två separata register och två olika förvaringsbanker,&lt;br&gt;men en formell, legal möjlighet att fullfölja delningen saknas. Förslaget&lt;br&gt;att införa möjlighet till delning av fonder kan kanske uppfattas som stick&lt;br&gt;i stäv mot den argumentering som anförts angående behovet av att slå&lt;br&gt;samman fonder. Föreningen föreslår ändå mot bakgrund av vad som an-&lt;br&gt;förts ovan att delningsmöjligheten införs — förslagsvis som en dispens-&lt;br&gt;regel — så att fondbolag, efter angivande av särskilda skäl, kan av bank-&lt;br&gt;inspektionen beviljas tillstånd till delning av fond. Sådan uppdelning bör&lt;br&gt;inte heller utlösa någon beskattning hos andelsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen hemställer om en översyn av de bestämmelser som berörts&lt;br&gt;ovan samt anhåller om så skyndsam handläggning som möjligt avseende&lt;br&gt;regler om sammanslagning/delning av fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FONDBOLAGENS FÖRENING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Lidgard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;br&gt;1991-06-19 från Fondbolagens Förening såvitt Bilaga 2&lt;br&gt;avser frågorna om sammanläggning och delning av&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Riksbanken, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Industriförbundet, Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;br&gt;(SARF), Aktiefrämjandet, Stockholms Fondbörs (numera Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs AB), Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Sparbanksföreningen (numera Sparbanken Sverige AB),&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund (numera Föreningsbanken AB).&lt;br&gt;Stadshypotekskassan, Landsorganisationen i Sverige (LO), Värdepapper-&lt;br&gt;scentralen VPC AB och Svenska Arbetsgivareföreningen SAF har&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att yttra sig. Yttranden har inte avgetts av&lt;br&gt;Obligationsfrämjandet och dåvarande Penningmarknadscentralen PmC&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter angående förslaget om sammanläggning och&lt;br&gt;delning av värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Kammarrätten i Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens framställning är kortfattad och ofullständig. Förslagen är&lt;br&gt;således inte så väl utarbetade och underbyggda som önskvärt vore.&lt;br&gt;Kammarrätten vill emellertid, från de synpunkter sett som kammarrätten&lt;br&gt;har att företräda, anföra följande. Enligt nuvarande regler om värdepap-&lt;br&gt;persfonder kan en värdepappersfond upplösas eller överlåtas. Föreningens&lt;br&gt;förslag innebär att lagen ändras så att det därutöver införs en möjlighet&lt;br&gt;att sammanlägga och dela fonder samt att en sådan sammanläggning&lt;br&gt;respektive delning inte skall medföra beskattning för andelsägarna.&lt;br&gt;Föreningen framhåller därvid att det är önskvärt med regler som möjlig-&lt;br&gt;gör strukturrationalisering av förvaltningen av fonder på ett smidigt sätt&lt;br&gt;utan att detta drabbar andelsägarna. Kammarrätten saknar i och för sig&lt;br&gt;möjlighet att bedöma i vilken omfattning behov av regler som möjliggör&lt;br&gt;sammanläggning respektive delning av fonder föreligger. Om det är så&lt;br&gt;att nuvarande regler hindrar önskvärda strukturrationaliseringar synes&lt;br&gt;hinder emellertid inte möta att ändra reglerna på det föreslagna sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om beskattningen gör kammarrätten följande&lt;br&gt;bedömning. Den föreslagna regeln innebär att uppskov med realisations-&lt;br&gt;beskattningen regelmässigt erhålls då fondandelar avyttras mot vederlag&lt;br&gt;i form av nya andelar i den sammanlagda respektive delade fonden. I&lt;br&gt;syfte att erhålla enhetliga och likformiga regler och för att minimera&lt;br&gt;skattekreditema bör uppskov med realisationsvinstbeskattningen generellt&lt;br&gt;undvikas. För aktier gäller fr o m 1992 års taxering en regel enligt vilken&lt;br&gt;uppskov med beskattningen regelmässigt erhålls då aktier avyttras mot&lt;br&gt;vederlag i form av aktier i det köpande bolaget. Regeln gäller uteslutande&lt;br&gt;när vederlaget utgörs av nyemitterade aktier i köparbolaget. En överlåtel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se av aktier till ett bolag mot vederlag i form av aktier i köparbolagets&lt;br&gt;dotterbolag föranleder således inte uppskov. I förarbetena till bestämmel-&lt;br&gt;sen anförde departementschefen att sammanslagning av aktiebolag ofta&lt;br&gt;innebär en strukturrationalisering som är önskvärd från samhällsekono-&lt;br&gt;misk synpunkt. Han uttalade vidare att det fanns anledning att slopa det&lt;br&gt;resurskrävande dispensförfarandet som tillämpades och föreslog att den&lt;br&gt;tidigare dispensbestämmelsen skulle avskaffas och att uppskov regel-&lt;br&gt;mässigt skulle erhållas då aktier avyttrades mot vederlag i aktier i det&lt;br&gt;köpande bolaget. I och med att förslaget innebar ett uppskov med&lt;br&gt;beskattningen utan annan prövning än den som sker vid granskningen av&lt;br&gt;deklarationen ansågs dock att regeln bara borde gälla fall där betalning&lt;br&gt;skedde uteslutande i nyemitterade aktier och endast för aktier och inte&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev (prop 1989/90:110 s 453). Departementschefen&lt;br&gt;framhöll således bl a behovet av att underlätta strukturrationaliseringar&lt;br&gt;som kunde anses önskvärda från allmän synpunkt. Kammarrätten anser&lt;br&gt;att det i och för sig skulle innebära ett avsteg från reglerna om likformig&lt;br&gt;kapitalbeskattning att medge uppskov med beskattningen vid överlåtelse&lt;br&gt;av fondandelar även om ersättningen uteslutande utgår i form av nya&lt;br&gt;andelar. Om ett sådant förfarande i allmänhet anses kunna utgöra led i&lt;br&gt;en önskvärd strukturrationalisering bör emellertid förslaget till skadereg-&lt;br&gt;lering i konsekvens med det anförda kunna accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank har inget att erinra mot en lagändring som möjliggör&lt;br&gt;sammanslagning respektive delning av värdepappersfonder. För att ett&lt;br&gt;sådant ombildningsförfarande skall bli meningsfullt krävs att processen&lt;br&gt;kan genomföras utan att beskattning utlöses. Det senare förutsätter&lt;br&gt;ändring i skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om möjligheter till ombildning öppnas på sätt som föreslås, menar&lt;br&gt;fullmäktige att sådana ombildningar bör prövas av finansinspektionen i&lt;br&gt;det enskilda fallet. Det är nämligen angeläget att inte sammanslagning&lt;br&gt;eller delning sker som leder till försämring av värdet på de ursprungliga&lt;br&gt;andelarna. Fullmäktige vill i sammanhanget också framhålla vikten av att&lt;br&gt;en utförlig information ges direkt till andelsägarna inför sådana om-&lt;br&gt;bildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte någon erinran mot förslaget att det införs en&lt;br&gt;möjlighet att lägga samman eller dela värdepappersfonder samt att sådan&lt;br&gt;sammanläggning eller delning inte skall utlösa beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ansluter sig till föreningens förslag, att genom ett&lt;br&gt;tillägg i lagen om värdepappersfonder, möjlighet införs att sammanlägga&lt;br&gt;respektive dela fonder. Inspektionen stöder även föreslaget tillägg i lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, att sammanläggningar respektive Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;delningar av fonder ej skall medföra beskattning hos fondandelsägama. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den nya lagen om värdepappersfonder har trätt i&lt;br&gt;kraft har fondmarknaden genomgått förändringar. Ett flertal uppköp och&lt;br&gt;sammanslagningar av fondbolag har ägt rum. Detta har medfört att ett&lt;br&gt;färre antal fondbolag idag förvaltar ett större antal fonder än tidigare. Då&lt;br&gt;flera av fonderna har likartad placeringsinriktning eller i vissa fall mycket&lt;br&gt;små fondförmögenheter, delar inspektionen föreningens synpunkter att&lt;br&gt;möjligheter bör öppnas såväl civilrättsligt som skattemässigt, att&lt;br&gt;strukturrational isera förvaltningen på ett smidigt sätt utan att detta&lt;br&gt;drabbar fondandelsägama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har utifrån de intressen som verket har att bevaka&lt;br&gt;ingenting att erinra mot att möjlighet ges att lägga samman respektive&lt;br&gt;dela värdepappersfonder. Om möjlighet införs att lägga samman&lt;br&gt;respektive dela fonder bör detta regleras även skatterättsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket vill anföra följande beträffande utformningen av en&lt;br&gt;eventuell lagstiftning. Enligt 27 § 5 mom 2 st och 6 mom SIL gäller för&lt;br&gt;vissa värdepappersfonder särskilda regler vid reavinstbeskattningen. Det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om ett uppskov av beskattningen skall medges i de fall&lt;br&gt;andra beskattningsregler kommer att gälla för de nya andelarna än vad&lt;br&gt;som gäller för dem som innehafts före ombildningen. Av lagtexten bör&lt;br&gt;framgå att vid sammanläggning av flera fonder eller delning av en fond&lt;br&gt;skall de andelar som erhålles i utbyte mot gamla fondandelar anses&lt;br&gt;förvärvade till det skattemässiga anskaffningsvärde som gällde för de&lt;br&gt;gamla andelarna. Det bör anges att det samlade anskaffningsvärdet får&lt;br&gt;anses jämnt fördela sig på de nya andelarna även om för de gamla&lt;br&gt;andelarna gällt särskilda regler för anskaffningskostnaden, något som är&lt;br&gt;fallet för aktiesparfonder. Det är önskvärt att andelsägarna i samband&lt;br&gt;med utbytet erhåller uppgift om de anskaffningsvärden som enligt vad&lt;br&gt;ovan är sagt skall gälla för de nya andelarna. Slutligen kan påpekas att&lt;br&gt;det enligt RSVs mening kan framstå som lika naturligt att ta in de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 24 § 2 mom 4 st SIL, där beskattning vid upplösning&lt;br&gt;av värdepappersfonder regleras, som i 27 § 4 mom samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet har i princip inget att invända mot att man genom att&lt;br&gt;utnyttja stordriftsfördelar åstadkommer en rationellare och billigare&lt;br&gt;skötsel av värdepappersfonder. Innan förslaget genomförs torde det&lt;br&gt;emellertid krävas en analys av dess konsekvenser för den enskilde&lt;br&gt;fondandelsägaren och hans intressen. Det krävs t ex överväganden om&lt;br&gt;hur fondbestämmelser skall sammanjämkas, huruvida finansinspektionens&lt;br&gt;tillåtelse skall erfordras, om andelsägare skall kunna förhindra att&lt;br&gt;sammanläggning eller delning sker, om sammanslagningen eller&lt;br&gt;delningen skall föranleda extra avgiftsuttag från fondbolaget osv. Ser man&lt;br&gt;till internationella förhållanden så synes vare sig de Europeiska riktlin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jerna för aktiefonder eller OECDs standardregler för aktiefonders &amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet behandla sammanslagning och delning av fonder. Det kunde Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sammanhanget vara av värde att undersöka huruvida dessa möjligheter&lt;br&gt;att åstadkomma stordriftsfördelar vad gäller fondskötsel finns i andra&lt;br&gt;länder och vilka erfarenheter man där har. I sammanhanget bör beaktas&lt;br&gt;att såväl de ovan nämnda riktlinjerna och standardreglerna som den&lt;br&gt;nuvarande svenska regleringen ger möjlighet att föra över fonder från ett&lt;br&gt;fondbolag till ett armat fondbolag. Också genom sådana överföringar kan&lt;br&gt;vissa hanteringsfördelar uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med en alltmer gynnad situation för indirekta innehav av värdepap-&lt;br&gt;per har den direktägda andelen av börsvärdet minskat hos privatpersoner.&lt;br&gt;Marknadens funktionssätt är idag ej tillfredsställande. Detta beror till stor&lt;br&gt;del på att en effektiv marknad kräver ett stort antal aktörer. Pluralismen&lt;br&gt;i detta sammanhang innefattar att marknadens aktörer skall ha olika&lt;br&gt;preferenser med sina placeringar. Sammanfaller avkastningskrav,&lt;br&gt;tidshorisont, analysmodeller hos marknadens aktörer medför detta att&lt;br&gt;marknaden ej fungerar tillfredsställande. Detta drabbar framför allt de&lt;br&gt;små och medelstora företagen genom att fondema av rent tekniska&lt;br&gt;orsaker företrädesvis placerar i de absolut största bolagen. Fondernas&lt;br&gt;förmåga att agera som ägare och inte bara förvaltare kan starkt ifrågasät-&lt;br&gt;tas. FF hävdar i sin skrivelse att &amp;quot;stordriftsfördelama med fondförvalt-&lt;br&gt;ning är uppenbara för såväl andelsägare som förvaltare&amp;quot;. SARF anser ej&lt;br&gt;detta vara så uppenbart i ett något längre perspektiv. Marknadens&lt;br&gt;funktionssätt är en sådan vital betydelse även för det ekonomiska utfallet&lt;br&gt;att i skrivelsen presenterade förslag angående sammanläggning av fonder&lt;br&gt;inte alls framstår som någon uppenbar fördel. SARF avvisar således att&lt;br&gt;en sådan möjlighet införs. Möjligheten att dela upp fondema i mindre&lt;br&gt;enheter välkomnar SARF. Förslaget bör emellertid även i realiteten&lt;br&gt;medföra en uppdelning i mindre förvaltningsenheter med en starkare&lt;br&gt;ställning för andelsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiefrämjandet stöder förslaget om att kunna dela/sammanlägga fonder&lt;br&gt;under förutsättnig att man följer bestämmelserna för nedläggning.&lt;br&gt;Delning och sammanläggning skall inte utlösa beskattning av fondande-&lt;br&gt;larna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Stockholms Fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs tillstyrker de föreslagna förändringarna i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder samt i lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget utan någon motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen instämmer i vad Fondbolagens Förening anfört&lt;br&gt;i sin framställning och tillstyrker denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen instämmer helt i de synpunkter som framlagts av&lt;br&gt;Fondbolagens Förening och tillstyrker därför föreningens framställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund tillstyrker framställningen i sin&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse 1992-09-07 till&lt;br&gt;Fondbolagens Förening&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 4279/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt — preskription av fondandelskuponger m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening, som sammansluter de fondförvaltande bolagen&lt;br&gt;i Sverige i en gemensam intresseorganisation, hemställer om följande&lt;br&gt;åtgärder för att lösa de problem som uppstått genom ofullständiga&lt;br&gt;övergångsregler beträffande oregistrerade andelar i värdepappersfonder&lt;br&gt;vilka innehafts genom andelsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ofullständiga övergångsregler har utdelningskuponger till fond-&lt;br&gt;andelar som innehafts genom fondandelsbevis kommit att få tio års&lt;br&gt;preskriptionstid i stället för som tidigare tre års preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt att återfå förskotterad kupongskatt på dessa kuponger gäller en&lt;br&gt;frist på fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller fr o m den 1 januari 1993 att för utdelning på oregistre-&lt;br&gt;rade fondandelar föreligger i vissa fall skyldighet att både betala&lt;br&gt;kupongskatt och att innehålla preliminärskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening får med anledning härav hemställa om följande&lt;br&gt;ändringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tre års preskriptionstid för rätt till utdelning på fondandelsbevis&lt;br&gt;återinförs. Om detta inte är möjligt, erfordras ett klargörande av vilka&lt;br&gt;utdelningar som omfattas av den tioåriga preskriptionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kupongskattelagen (1970:624) ändras så att eventuell kupongskatt inte&lt;br&gt;skall innehållas förrän utdelning betalas ut. Alternativt — om tre års&lt;br&gt;preskriptionstid för fondandelskuponger inte kan återinföras eller om&lt;br&gt;den föreslagna ändringen av kupongskattelagen inte införs — bör&lt;br&gt;kupongskattelagen ändras så att förvaringsinstitut ges en frist på tio år&lt;br&gt;för att återfå förskotterad kupongskatt på utdelning på oregistrerade&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övergångsbestämmelsen till lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter ändras så att utdelning på oregistrerade fondandelar&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att innehålla preliminärskatt även efter 1993&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till hemställan redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Preskription av utdelning på fondandelskupong&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall alla fonder vara&lt;br&gt;registerfonder (prop. 1989/90:153). Avsikten är att alla fondandelsinneha-&lt;br&gt;vare skall vara registrerade. Fondbolaget som förvaltar fonden skall&lt;br&gt;därmed känna till vem som är andelsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare aktiefondslagen (1974:931) medgav att fondandelar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehades genom fondandelsbevis. Förvaltaren kände i sådana fall inte&lt;br&gt;till vem som innehade beviset. Utdelning betalades till den som uppvisade&lt;br&gt;en utdelningskupong.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagstiftningen finns inga utdelningskuponger utan utdelningen&lt;br&gt;betalas till den som är registrerad som andelsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en smidig övergång till enbart registerfonder&lt;br&gt;medgavs f d aktiefonder en frist på två år, fram till utgången av 1992,&lt;br&gt;för att hinna registrera alla innehavare. Enligt 5 § lagen (1990:1115) om&lt;br&gt;införande av lagen om värdepappersfonder skall 33 § i aktiefondslagen&lt;br&gt;gälla för utestående fondandelsbevis, intill den 31 december 1992. I 33 §&lt;br&gt;aktiefondslagen sägs bl a att i 24 och 25 §§ lagen (1936:81) om skulde-&lt;br&gt;brev finns bestämmelser om utdelningskuponger till fondandelsbevis.&lt;br&gt;Några sådana bestämmelser finns emellertid inte längre i skuldebrevs-&lt;br&gt;lagen. I 2 kap. 25 § skuldebrevslagen anges att &amp;quot;har ränte- eller utdel-&lt;br&gt;ningskupong varom i 23 eller 24 § sägs ej företetts till inlösen inom tre&lt;br&gt;år från förfallodagen, vare den ej vidare gällande.&amp;quot; Det är den treåriga&lt;br&gt;preskriptionsregeln som tidigare gällde både fondandelsbevis och aktie-&lt;br&gt;brev. I 24 § skuldebrevslagen stadgades nämligen intill den 1 januari&lt;br&gt;1991 följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äro utdelningskuponger utfärdade till aktiebrev eller fondandelsbevis&lt;br&gt;enligt aktiefondslagen (1974:931), tillkommer kuponghavaren att, mot&lt;br&gt;kupongens överlämnande uppbära utdelning ändå att han ej är&lt;br&gt;aktieägare eller fondandelsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lag (1990:1118) om ändring i skuldebrevslagen ändrades 24 § till&lt;br&gt;att endast avse utdelningskuponger till aktiebrev. Den treåriga preskrip-&lt;br&gt;tionsbestämmelsen i 25 § samma lag kom därmed att inte längre omfatta&lt;br&gt;utdelningskuponger till fondandelsbevis. I stället gäller för dessa&lt;br&gt;utdelningar den generella tioårspreskriptionen enligt 2 § preskriptions-&lt;br&gt;lagen (1981:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart för vilka utdelningar de ändrade preskriptionsbestämmelser-&lt;br&gt;na skall tillämpas och vilka som fortfarande omfattas av de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i skuldebrevslagen trädde i kraft den 1 januari 1991&lt;br&gt;och är inte försedd med några övergångsbestämmelser. Tio års preskrip-&lt;br&gt;tion torde därför gälla i vart fall för utdelning som blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning den 1 januari 1991 eller senare. Den nya längre preskriptions-&lt;br&gt;tiden kommer därmed att omfatta även utdelning på oregistrerade&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning på fondandelsbevis som blev tillgänglig för lyftning efter&lt;br&gt;den 1 januari 1988 men före den 1 januari 1991, dvs där den tidigare&lt;br&gt;treårspreskriptionen inte hade hunnit inträda när den nya trädde i kraft,&lt;br&gt;är det mera oklart vilken bestämmelse som gäller. När tre år hade&lt;br&gt;förflutit hade tioårsregeln redan börjat gälla. I frånvaro av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser torde därför tio års preskription gälla även för sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är olyckligt att inte utdelning på alla oregistrerade fondandelar vid&lt;br&gt;övergången fick behålla tre års preskriptionstid för all framtid. Det är&lt;br&gt;vidare beklagligt att det råder oklarhet beträffande utdelning som blivit&lt;br&gt;tillgänglig för lyftning mellan den 1 januari 1988 och den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här inte fråga om att förvaringsinstitutet skall avstå av egna&lt;br&gt;medel för att betala ut utdelning till någon som eventuellt inte är&lt;br&gt;berättigad till det — då skulle problemet inte vara lika stort. Här är det&lt;br&gt;i stället fråga om att avgöra vem av flera fondandelsinnehavare som har&lt;br&gt;rätt till ett visst utdelningsbelopp. Antingen skall utdelning betalas ut till&lt;br&gt;en fondandelsägare efter treårspreskriptionen men inom tio år eller så&lt;br&gt;skall förvaringsinstitutet vägra att göra utbetalningen och då tillfaller&lt;br&gt;beloppet fondandelsinnehavama som kollektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan oklarhet i lagstiftningen är inte acceptabel när det gäller&lt;br&gt;denna slags näringsrättsliga lagstiftning. Det är därför önskvärt med ett&lt;br&gt;klarläggande från lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand anser föreningen att lagen om införande av lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder bör ändras så att oregistrerade fondandelar får&lt;br&gt;behålla tre års preskriptionstid för utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand, om det av retroaktivitetsskäl inte skulle vara möjligt att&lt;br&gt;införa en sådan ändring, hemställer föreningen att lagen (1990:1118) om&lt;br&gt;ändring i skuldebrevslagen ändras så att där klargörs huruvida den&lt;br&gt;tidigare treårspreskriptionen skall tillämpas på utdelning som blev&lt;br&gt;tillgänglig för lyftning fr o m den 1 januari 1988 men före den 1 januari&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta alternativ har dock den nackdelen att utdelning på oregistrerade&lt;br&gt;fondandelar som blir tillgänglig för lyftning efter den 1 januari 1991 för&lt;br&gt;all framtid kommer att ha en tioårig preskriptionstid. Dessa fondandelar&lt;br&gt;kan bli bortglömda i många tiotal år för att hittas t ex i ett bankfack i&lt;br&gt;samband med en bouppteckning. Äganderätten till en oregistrerad andel&lt;br&gt;upphör inte oavsett hur lång tid som förflyter, om inte fonden upphör&lt;br&gt;enligt 36 § lagen om värdepapperfonder. Den till andelen hörande rätten&lt;br&gt;till utdelning upphör därför inte heller på annat sätt än att fordrings-&lt;br&gt;rättema till utdelning successivt blir preskriberade då tio år förflutit från&lt;br&gt;det att utdelningen blev tillgänglig för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kupongskatt på ej uthämtade kuponger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskattelagen föreskriver att kupongskatt skall förskotteras till RSV&lt;br&gt;senast inom fyra månader från det en utdelning blev tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning om det inte är klarlagt att kupongskatt inte skall utgå. Detta&lt;br&gt;gäller även om utdelningen inte betalats ut till den utdelningsberättigade.&lt;br&gt;Denna ordning gäller däremot inte för t ex preliminär A-skatt på räntor&lt;br&gt;och utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för kupongskatten medför administrativa&lt;br&gt;merkostnader för staten och de företag som sköter utbetalningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningar. Först skall kupongskatten förskotteras in för alla som inte&lt;br&gt;har hämtat ut sin utdelning inom fyra månader. Sedermera skall företagen&lt;br&gt;ansöka om att kupongskatten i de allra flesta fallen skall betalas tillbaka.&lt;br&gt;I ett mycket litet antal fall visar det sig att just de utdelningar där&lt;br&gt;kupongskatt har betalats, utgör utdelning till i utlandet bosatta som även&lt;br&gt;slutligen skall belastas med kupongskatt. I alla andra fall har kupongskat-&lt;br&gt;ten förskotterats in i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund hemställer föreningen i första hand att för&lt;br&gt;kupongskatt införas samma system som för preliminärskatt, dvs att&lt;br&gt;skatten innehålls först när utdelningen betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förfarandet vid inbetalning av kuponskatt inte skulle ändras — eller&lt;br&gt;om den föreslagna ändringen av preskriptionsreglerna för utdelnings-&lt;br&gt;kuponger inte införs — krävs en ändring av den frist inom vilken&lt;br&gt;förvaringsinstitutet har rätt att återfå kupongskatt. Även om förfarande&lt;br&gt;skulle ändras krävs en övergångsvis ändring av fristen för oregistrerade&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § jämfört med 12 § första stycket kupongskattelagen skall&lt;br&gt;förvaringsinstitutet senast fyra månader efter ett utdelningstillfälle betala&lt;br&gt;in kupongskatt. Banken är alltså skyldig att förskottera kupongskatt för&lt;br&gt;alla utdelningsberättigade som inte hämtat ut utdelningen inom fyra&lt;br&gt;månader. När utdelningen sedermera lyfts och det visar sig att mottaga-&lt;br&gt;ren inte var skyldig erlägga kupongskatt får banken ansöka hos RSV om&lt;br&gt;att återfå den förskotterade kupongskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning sker om banken till RSV inlämnar utredning som visar&lt;br&gt;att den utdelningsberättigade inte var kupongskattskyldig. Enligt 9 §&lt;br&gt;andra stycket kupongskattelagen sker ej återbetalning av kupongskatt på&lt;br&gt;utdelning som varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det&lt;br&gt;kalenderår då utredningen överlämnades till RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna &amp;quot;femårspreskription&amp;quot; går uppenbarligen inte att kombinera med&lt;br&gt;den tioåriga frist inom vilken innehavare av fondandelskupong kan&lt;br&gt;komma att hämta sin utdelning. Förvaringsinstitutet kan knappast ens&lt;br&gt;ansöka om att få tillbaka kupongskatten även om femårsgränsen närmar&lt;br&gt;sig och utdelningen inte hämtats ut. Förvaringsinstitutet kan ju inte&lt;br&gt;prestera det som föreskrivs i lagen, nämligen utredning som visar att&lt;br&gt;andelsägaren inte varit skattskyldig för kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand — om det inte sker någon lagändring som gör att tre års&lt;br&gt;preskription gäller för alla fondandelskuponger och om inte förfarandet&lt;br&gt;av kupongskatt görs om — hemställer därför föreningen att kupongskatte-&lt;br&gt;lagen ändras så att den frist inom vilken förvaringsinstitut har möjlighet&lt;br&gt;att återfå förskotterad kupongskatt förlängs till tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Preliminärskatt på fondandelskuponger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen om värdepapper-&lt;br&gt;fonder gäller vissa äldre regler i aktiefondslagen fram till årsskiftet&lt;br&gt;1992/93 för fondandelar vars ägare inte är registrerade utan andelen ägs&lt;br&gt;genom ett andelsbevis. Enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (SFS 1990:1136), skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t o m 1993 års taxering vid utdelning till fondandelsägare som inte är&lt;br&gt;registrerad, mottagaren fylla i s k särskild uppgift enligt 3 kap 28 § lagen&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter i dess äldre lydelse. Däremot&lt;br&gt;skall inte kontrolluppgift lämnas. Skyldigheten att innehålla preliminär-&lt;br&gt;skatt är ju knuten till kontrolluppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning på oregistrerade fondandelar skall således inte innehållas&lt;br&gt;någon preliminärskatt för 1993. Fr o m den 1 januari 1993 kommer där-&lt;br&gt;emot skyldigheten att lämna kontrolluppgift och att innehålla preliminär-&lt;br&gt;skatt gälla även fondandelar vars ägare inte är registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte den ovan förslagna ändringen av förfarandet vid uttag av&lt;br&gt;kupongskatt införs, innebär detta att när en andelsägare inte har hämtat&lt;br&gt;ut sin utdelning inom fyra månader är förvaringsinstitutet först skyldigt&lt;br&gt;att förskottera in kupongskatt och därefter — när utdelning sedermera&lt;br&gt;betalas ut — även innehålla preliminärskatt om det visar sig vara en i&lt;br&gt;Sverige bosatt person. I dessa fall kommer utdelningen tillfälligt att&lt;br&gt;belastas med minst 50 procent skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många värdepappersfonder har fondbestämmelser som stadgar att&lt;br&gt;utdelade belopp — med undantag för den del som skall betalas i prelimi-&lt;br&gt;närskatt — omedelbart skall omvandlas till fondandelar. Så sker även för&lt;br&gt;de utdelningsbelopp som avser oregistrerade andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utdelningen först har belastats med kupongskatt därför att en&lt;br&gt;oregistrerad fondandelsägare inte har hämtat ut utdelningen inom fyra&lt;br&gt;månader, kommer det inte att finnas kontanter till att betala in prelimi-&lt;br&gt;närskatt när han sedermera hämtar ut utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av 1992 uppkommer således ett likviditetsproblem för&lt;br&gt;fonder där 75 procent av utdelningsbara belopp omvandlas till fondande-&lt;br&gt;lar redan när utdelningen blir tillgänglig för lyftning. Även utdelningar&lt;br&gt;där 30 procents kupongskatt har betalats före 1993 kan träffas av&lt;br&gt;skyldighet att innehålla preliminärskatt efter 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att skatteförvaltningen redan har fått kupongskatt med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar preliminärskatten är det osäkert det finns utrymme i&lt;br&gt;lagstiftningen för att få denna direkt ombokad till preliminärskatt. Även&lt;br&gt;om så skulle kunna ske är det förenat med stora administrativa insatser.&lt;br&gt;En del av den kupongskatt som har innehållits för ett kollektiv av&lt;br&gt;andelsägare, skall bokas om till preliminärskatt för en viss person som&lt;br&gt;skall få inbetalningen beaktad när hans slutliga inkomstskatt fastställs.&lt;br&gt;Det skulle bli fråga om en manuell hantering med många möjliga&lt;br&gt;felkällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 4 av övergångsreglerna till lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter tar inte hänsyn till att utdelningar på fondan-&lt;br&gt;delsbevis kan uppkomma även efter 1992 års utgång. De är emellertid&lt;br&gt;uppenbart att så kommer att ske i ett stort antal fall. Inte ens hälften av&lt;br&gt;de oregistrerade fondandelsägama har låtit registrera sina andelar i början&lt;br&gt;på september 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte ovan beskriven ändring av kupongskattelagen sker är det&lt;br&gt;därför önskvärt att punkt 4 av övergångsreglerna ändras så att be-&lt;br&gt;gränsningen &amp;quot;till och med 1993 års taxering&amp;quot; tas bort. Övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen skulle med en sådan ändring gälla så länge det finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oregistrerade fondandelsägare kvar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna är av brådskande karaktär varför det är&lt;br&gt;angeläget att regeringen behandlar dem så skyndsamt att de kan&lt;br&gt;föreläggas riksdagen redan under hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Lidgard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;br&gt;1992-09-07 från Fondbolagens Förening&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Svea hovrätt, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksskatteverket, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB, Aktiefrämjan-&lt;br&gt;det. Riksbanken har förklarat sig avstå från att yttra sig. Yttranden har&lt;br&gt;inte avgetts av Sparbankernas Bank och Sveriges Aktiesparares Riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten inskränker sitt yttrande till att avse frågan om återinförande av&lt;br&gt;tre års preskriptionstid för utdelning på kupong till fondandelsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hovrättens mening kan den ändring som infördes i lagen&lt;br&gt;(1936:81) om skuldebrev den 1 januari 1991 inte tolkas på annat sätt än&lt;br&gt;att den generella tioårspreskriptionen enligt 2 § preskriptionslagen&lt;br&gt;(1981:130) gäller för utdelning som blev tillgänglig för lyftning efter den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1988. Hovrätten anser det inte föreligga något hinder mot att&lt;br&gt;nu förkorta preskriptionstiden i likhet med vad som skedde vid införandet&lt;br&gt;av preskriptionslagen. För att inte rättsförluster skall uppstå bör&lt;br&gt;emellertid föreskrivas en viss övergångstid under vilken kuponginnehava-&lt;br&gt;re äger rätt att lyfta utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i huvudsak ingenting att erinra mot de förslag&lt;br&gt;Fondbolagens Förening framställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ikraftträdandet den 1 januari 1991 av lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder har genom ändring i lagen (1936:81) om&lt;br&gt;skuldebrev preskriptionstiden avseende rätt till utdelning på kupong till&lt;br&gt;fondandelsbevis kommit att utsträckas från tre till tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har ingenting att invända mot att treårig preskrip-&lt;br&gt;tionstid återinförs. Med hänsyn till de retroaktiva verkningar en sådan&lt;br&gt;lagändring kan får bör uttryckligt undantag göras beträffande rätten till&lt;br&gt;sådan utdelning som blivit tillgänglig under tiden intill dess den nya lagen&lt;br&gt;träder ikraft. Däremot anser Finansinspektionen det vara mer tveksamt&lt;br&gt;att lagstiftaren, som Fondbolgens Förening föreslår i andra hand&lt;br&gt;genomför en lagändring som innebär ett klarläggande i efterhand av&lt;br&gt;innebörden av den tidigare beslutande lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande föreningens hemställan, att kupongskattelagen (1970:624)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändras så att kupongskatten inte behöver förskotteras utan innehålls först Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;när den på fondandelen löpande utdelningen betalas ut, har Finans- Bilaga 4&lt;br&gt;inspektionen ingenting att erinra mot en sådan ändring. Finansinspektio-&lt;br&gt;nen har inte heller någonting att erinra mot att kupongskattelagen ändras&lt;br&gt;på så sätt att den nu femåriga frist, inom vilken förvaringsinstitutet har&lt;br&gt;möjlighet att återfå förskotterad kupongskatt, förlängs till en motsvarande&lt;br&gt;tioårig frist i de fall rätten till utdelning omfattas av tio års preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lag (1992:1664) om ändring i lagen (1990:1136) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen med innebörd att en oregistrerad andelsägare i en&lt;br&gt;värdepappersfond inte skall betala preliminär A-skatt för utdelning från&lt;br&gt;fonden kommit att utsträckas till att gälla även i fråga om utdelning som&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning vid 1994 års taxering. Härigenom har&lt;br&gt;Fondbolagens Förenings önskemål tillmötesgåtts på kort sikt. Finans-&lt;br&gt;inspektionen har ingenting att erinra mot att övergångsbestämmelsen i&lt;br&gt;enlighet med föreningens önskemål ändras till att gälla så länge det finns&lt;br&gt;oregistrerade andelsägare kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens beskrivning av konsekvenserna av att den treåriga preskrip-&lt;br&gt;tionstiden för utdelning på kupong till fondandelsbevis slopats och ersatts&lt;br&gt;av en tioårig preskriptionstid framstår som riktig. Fr.o.m. 1991-01-01&lt;br&gt;gäller således en tioårig preskiptionstid för inlösen av utdelningskuponger&lt;br&gt;på fondandelar samtidigt som en frist på fem år gäller för återbetalning&lt;br&gt;av förskottsvis inbetalad kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att innehålla preliminärskatt för utdelning på oregistrerade&lt;br&gt;fondandelar gäller fr.o.m. 1993-01-01. Om andelsägare inte hämtat ut sin&lt;br&gt;utdelning inom fyra månader blir förvaringsinstitutet skyldigt att dels&lt;br&gt;förskottera kupongskatt och dels, när utdelningen sedermera betalas ut,&lt;br&gt;innehålla preliminärskatt om andelsägaren är bosatt i Sverige. Ut-&lt;br&gt;delningen kommer således att tillfälligt belastas med minst 50 %&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med dessa förhållanden hemställer Föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att följande lagändringar genomförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tre års preskriptionstid för rätt till utdelning på fondandelsbevis&lt;br&gt;återinförs. Om detta inte är möjligt, erfordras ett klargörande av vilka&lt;br&gt;utdelningar som omfattas av den tioåriga preskriptionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kupongskattelagen (1970:624) ändras så att eventuell kupongskatt inte&lt;br&gt;skall innehållas förrän utdelning betalas ut. Alternativet — om tre års&lt;br&gt;preskriptionstid inte kan återinföras eller om den föreslagna ändringen av&lt;br&gt;kupongskattelagen inte införs — bör kupongskattelagen ändras så att&lt;br&gt;förvaringsinstitut ges en frist på tio år för att återfå förskotterad&lt;br&gt;kupongskatt på utdelning på oregistrerade fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter (LSK) ändras så att utdelning på oregistrerade Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;fondandelar undantas från kontrolluppgiftsskyldighet och därmed också Bilaga 4&lt;br&gt;från skyldigheten att innehålla preliminärskatt även efter 1993 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkandena är delvis alternativa och delvis beroende av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslaget enligt punkt 1 (d.v.s. återinförande av&lt;br&gt;3 års preskriptionstid med retroaktiv verkan fr.o.m. 1991-01-01) synes&lt;br&gt;även förutsätta att förslaget enligt punkt 3 genomförs. Detta gäller även&lt;br&gt;för andrahandsyrkandet i punkt 1, där ett klargörande begärs om hur den&lt;br&gt;tidigare treårspreskriptionen skall tillämpas på utdelning som blev&lt;br&gt;tillgänglig för lyftning under tiden 1988-01-01 - 1990-12-31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förstahandsyrkandet enligt punkt 2 (d.v.s. att&lt;br&gt;kupongskatt innehålls först vid utdelning) förutsätter övergångsvis ett&lt;br&gt;retroaktivt återinförande av den treåriga preskriptionstiden för rätt till&lt;br&gt;utdelning på fondandelsbevis och ett klargörande av hur det tidigare&lt;br&gt;treårspreskriptionen skall tillämpas på utdelning som blev tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning under tiden 1988-01-01 - 1990-12-31. Ett genomförande av&lt;br&gt;andrahandsyrkandet i punkt 2 (införande av en tioårig frist för att återfå&lt;br&gt;kupongskatt) kräver däremot inga ytterligare åtgärder för att komma till&lt;br&gt;rätta med problemet med skillnaden mellan den tioåriga preskriptions-&lt;br&gt;tiden för utdelning på fondandelsbevis och den frist på fem år som nu&lt;br&gt;gäller för återbetalning av förskottsvis inbetald kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget enligt punkt 3 behöver inte genomföras om förstahandsyrkan-&lt;br&gt;det enligt punkt 2 genomförs. Regeringen har dock i prop. 1992/93:86&lt;br&gt;föreslagit att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till LSK ändras så att&lt;br&gt;utdelning på oregistrerade fondandelser undantas från kontrollupp-&lt;br&gt;giftsskyldighet t.o.m. 1994 års taxering. Ett beslut enligt propositionen&lt;br&gt;innebär således att avdrag för preliminärskatt på utdelning på oregistrera-&lt;br&gt;de fondandelar inte behöver ske under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV), som beretts tillfälle att avge yttrande, gör&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att retroaktivt återinföra treårspreskriptionen för rätt till utdelning på&lt;br&gt;oregistrerade fondandelar framstår som mindre lämpligt, bl.a. av det&lt;br&gt;skälet att utdelningar som blev tillgängliga för lyftning under åren 1988-&lt;br&gt;1989 redan kan ha hunnit betalas ut efter treårsgränsens slopande, d.v.s.&lt;br&gt;betalning kan ha skett under tiden 1991-01-01 till dags dato.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med de aktuella problemen anser RSV att man&lt;br&gt;i stället bör välja en kombination av förslagen enligt punkt 2. För&lt;br&gt;utdelning på oregistrerade fondandelar som blir tillgänglig för lyftning&lt;br&gt;under år 1994 och senare år föreslås övergångsvis, till dess att andelarna&lt;br&gt;är registrerade, att innehållande av kupongskatt eller preliminär skatt&lt;br&gt;inte skall behöva ske förrän vid utbetalning av utdelningen, d.v.s. någon&lt;br&gt;förskottering av kupongskatten skall inte ske. Vid utbetalning av&lt;br&gt;utdelningen bör det vara möjligt att dels inhämta uppgifter som grundval&lt;br&gt;för registrering av andelen och dels avgöra om preliminär skatt eller&lt;br&gt;kupongskatt skall erläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utdelning som varit tillgänglig för lyftning under åren 1988-1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för vilken kupongskatt således förskotterats bör övergångsvis införas&lt;br&gt;en tioårig frist att återfå den förskotterade skatten. Fristen bör gälla från&lt;br&gt;den dag kupongskatten förskottsvis betalades in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser det vidare angeläget att en översyn av kupongskatteförfaran-&lt;br&gt;det kommer till stånd i syfte att anpassa det till dagens förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förenings framställning bygger i några grundläggande&lt;br&gt;avseenden på det förhållandet att fondbolag skall registrera alla an-&lt;br&gt;delsägare i värdepappersfond. Sedan framställningen gjorts har regering-&lt;br&gt;en i prop. 1992/93:90 föreslagit att denna registreringsskyldighet skall&lt;br&gt;skjutas framåt i tiden till årsskiftet 1993/94. Såsom antyds av finans-&lt;br&gt;departementet i samband med remissen påverkar det en del av de&lt;br&gt;tidsmässiga faktorerna i framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det gjorda påpekandet om den nämnda tidsfaktorn tillstyrker&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen den remitterade framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen vill samtidigt ta tillfället i akt att understryka&lt;br&gt;vikten av att fondandelar tillåts bli förvaltarregistrerade, såsom framhålls&lt;br&gt;i den av bl a fondhandlareföreningen gjorda framställning, vilken&lt;br&gt;föranlett det nämnda uppskovet med registreringsskyldigheten. Lagstifta-&lt;br&gt;ren bör utnyttja den tid som uppskovet medför till att i så god tid som&lt;br&gt;möjligt skapa de legala förutsättningarna för förvaltarregistrering. En god&lt;br&gt;tidsmässig framförhållning underlättar den praktiska omläggningen till&lt;br&gt;förvaltarregistrering i de fall sådan omläggning kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den remitterade framställningen vill fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen också peka på det väsentliga förhållandet att vad som sägs&lt;br&gt;i framställningen om preskription av rätt till utdelning på fondandelsbevis&lt;br&gt;gäller också utdelning på andra viktiga slag av finansiella instrument.&lt;br&gt;Den legala utgångspunkten i dessa fall var tidigare att preskription skulle&lt;br&gt;inträda efter tre år. Tillkomsten av bl a olika slag av kontobaserade&lt;br&gt;system baserad på särskild lagreglering har dock förändrat dessa&lt;br&gt;förutsättningar. Det gäller t ex aktier som är kontoförda enligt aktiekon-&lt;br&gt;tolagen. De aviserade avsikterna att i VPCs VP-system kunna lägga in&lt;br&gt;också obligationer kommer att ändra förutsättningarna i detta avseende&lt;br&gt;också för sådana instrument. Gällande lagstiftning föranleder således att&lt;br&gt;preskriptionstiden för finansiella instrument skiljer sig åt beroende på&lt;br&gt;instrumentens fysiska form. Skillnaden uppkommer till följd såväl av&lt;br&gt;bestämmelserna i 24 § skuldebrevslagen som av den olikartade be-&lt;br&gt;handlingen av finansiella instrument i kupongskattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen anser det väsentligt att åstadkomma en&lt;br&gt;likställdhet i preskriptionshänseende mellan utdelning på olika slag av&lt;br&gt;finansiella instrument. De av Fondbolagens Förening begärda ändringarna&lt;br&gt;med avseende på utdelning på fondandelar — som fondhandlareföreningen&lt;br&gt;alltså tillstyrker — bör föranleda en motsvarande översyn beträffande alla&lt;br&gt;berörda slag av finansiella instrument. Inriktningen bör vara en återgång&lt;br&gt;till den tidigare principiellt fastlagda treåriga preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen instämmer i de synpunkter och förslag som&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareförenignen har framfört i rubricerade ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen har påtalats de problem som uppkommer i samband med&lt;br&gt;förskotteringen av kupongskatt inom fyra månader från det en utdelning&lt;br&gt;blev tillgänglig för lyftning om det inte är klarlagt att kupongskatt inte&lt;br&gt;skall utgå. Vidare att återbetalning av förskotterad kupongskatt inte sker&lt;br&gt;om utdelningen varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det&lt;br&gt;kalenderår då utdelningen överlämnades till riksskatteverket. Såsom&lt;br&gt;framförts innebär det senare att det råder en inkongruens mellan&lt;br&gt;kupongskattelagstiftningen och lagstiftningen om tioårig frist inom vilken&lt;br&gt;innehavare äger rätt att erhålla utdelning. Detta innebär problem för&lt;br&gt;samtliga inblandade parter, varför det är angeläget att en ändring vidtas.&lt;br&gt;Huruvida ändringen bör utformas på ett sådant sätt att kupongskatt uttas&lt;br&gt;när utdelningen betalas ut eller att tiden för återbetalning av förskotterade&lt;br&gt;kupongskatt förlängs är ur VPCs synvinkel likvärdigt. Det vikigaste är&lt;br&gt;att en ändring vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid preskiption av rätt till utdelning på kupong till fondandelsbevis m.m.&lt;br&gt;åsamkas vissa sparare förluster på grund av att de inte nåtts av infor-&lt;br&gt;mation härom. Om man förkortar preskriptionstiden bör detta förenas&lt;br&gt;med ett vidgat informationsansvar för fondbolagen. Informationspro-&lt;br&gt;blemet löses mest effektivt om de berörda fondbolagen samordnar sina&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför föreslår vi att Finansdepartementet upptar en diskussion härom&lt;br&gt;med Fondbolagens Förening innan man tar ställning till frågan om&lt;br&gt;preskriptionstidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse 1992-10-01 till Finansdepartementet från&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 4745/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltarregistrering av fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknade organisationer får hemställa att lagändringar genomförs&lt;br&gt;så att andelar i värdepappersfonder enligt vad som anges i det följande&lt;br&gt;kan bli föremål för förvaltarregistrering. Det är angeläget att ändringarna&lt;br&gt;genomförs snabbt. Bakgrunden och förslag till lagändringar framläggs i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall fondbolag&lt;br&gt;låta registrera alla andelsägare i en fond. Det skall ske senast fr o m&lt;br&gt;årsskiftet 1992/93 såvitt avser andelar för vilka f n finns fondandelsbevis.&lt;br&gt;Detta medför att alla innehavare av fondandelar måste registrera sig för&lt;br&gt;de andelar i en fond som de tidigare haft och för vilka andelsbevis&lt;br&gt;utfärdats. Det gäller även för de i mycket stor utsträckning förekomman-&lt;br&gt;de fallen att andelsbevisen överlämnas till en bank eller ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag för förvaltning. Vid tillkomsten av den nyss nämnda bestämmelsen&lt;br&gt;uttalades nämligen att förvaltarregistrering av fondandelar var utesluten&lt;br&gt;som en följd av kravet på att fondbolag skall föra register över samtliga&lt;br&gt;andelsägare (prop. 1989/90:153 s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förvaltarregistrering av fondandelar är utesluten omöjlig-&lt;br&gt;görs så gott som helt för en andelsägare att förvalta fondandelar&lt;br&gt;tillsammans med annat innehav av finansiella instrument. Det finns ett&lt;br&gt;mycket starkt kundintresse att kunna förvalta alla finansiella instrument&lt;br&gt;på ett sammanhållet sätt. Den ordning som från årsskiftet 1992/93 blir&lt;br&gt;en följd av lagen medför därför en stor och uppenbar nackdel för&lt;br&gt;fondandelsägama och leder till försämrad service för dem. Inte minst är&lt;br&gt;det ytterst problematiskt för utländska andelsägare. Det gäller givetvis&lt;br&gt;inte minst i de fall det i ägarens hemland ställs krav på förvaring i depå&lt;br&gt;eller s k nomineeregistrering, vilket inte är ovanligt. Det vore praktiskt&lt;br&gt;mycket problematiskt att i ett rent registreringssystem behandla utländska&lt;br&gt;fondandelsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också hanteringen av pantsäkerheter i finansiella instrument försvåras&lt;br&gt;om förvaltningen inte kan hållas samman i depåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare anledning att peka på de problem som uppkommer i&lt;br&gt;fråga om fondandelar som ägs av omyndig och vilka nedsatts i öppet&lt;br&gt;förvar enligt bestämmelserna i föräldrabalken. En banks skyldighet enligt&lt;br&gt;lag torde inte kunna uppfyllas, om banken inte får registreras för den&lt;br&gt;omyndiges andelsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att förvaltarregistrering av fondandelar är utesluten&lt;br&gt;strider mot en sedan länge såväl på svensk som utländsk värdepappers-&lt;br&gt;marknad grundläggande princip om möjlighet till förvaltarregistrering av&lt;br&gt;finansiella instrument. Här behöver endast pekas på 8 kap aktiekontola-&lt;br&gt;gen (1989:827). Någon särskild risk med en förvaltarregistrering på just&lt;br&gt;detta område kan inte antas föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen till ett system med direktregistrering hos fondbolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nuvarande depålagda fondandelsbevis skulle komma att medföra ett&lt;br&gt;mycket omfattande och kostsamt arbete, som inte kan motiveras av&lt;br&gt;rimliga sakskäl. Det skulle således övergångsvis medföra avsevärda&lt;br&gt;arbets- och kostnadsbesparingar för fondbolag, förvaringsinstitut och&lt;br&gt;förvaltare, om registrering av de nu förvaltade fondandelarna kunde&lt;br&gt;registreras i förvaltarens namn i stället för ägarens redan före årsskiftet&lt;br&gt;så att möjlighet till förvaltarregistrering skapas dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt allvarligt problem vid en omläggning till registrerings-&lt;br&gt;förfarande gäller för pappersbaserade fondandelar som är pantförskrivna&lt;br&gt;vid omläggningen. Dessa ligger f n — i stor mängd — i depå hos&lt;br&gt;panthavare. Vid en övergång till registrering hos fondbolag torde det bli&lt;br&gt;nödvändigt med ett omfattande denuntiationsförfarande, eftersom den&lt;br&gt;traditionsprincip, på vilken nu gällande pantsättningar vilar, inte har&lt;br&gt;någon bäring i ett registreringssystem. Från det kommande årsskiftet&lt;br&gt;skulle — med nu föreskriven omläggning till registrering — de &amp;quot;gamla&amp;quot;&lt;br&gt;fondandelsbevisen framdeles ha endast bevisvärde och inte längre vara&lt;br&gt;bärare av några rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till förvaltarregistrering av fondandelar, såsom föreningarna&lt;br&gt;uppfattat förslaget kan visserligen komma att införas i samband med ett&lt;br&gt;individuellt pensionssparande, om detta införs enligt förslag i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Individuellt pensionssparande (Ds 1992:45). Det torde&lt;br&gt;dock inte ske förrän efter kommande årsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kan konstateras att det är ytterst&lt;br&gt;angeläget att förvaltarregistrering av fondandelar tillåts. Det måste ske&lt;br&gt;med stor skyndsamhet, eftersom stora svårigheter skulle uppkomma redan&lt;br&gt;vid kommande årsskifte med tanke på de registreringskrav som då gäller&lt;br&gt;enligt den nämnda bestämmelsen i lagen om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagändring av innebörd att förvaltarregistrering tillåts bör kunna&lt;br&gt;göras mycket enkel och okomplicerad. Den bör genomföras i samband&lt;br&gt;med den pågående EES-anpassningen av lagstiftningen om värdepappers-&lt;br&gt;handel. I det sammanhanget tas upp ett antal ändringar i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Den ytterligare ändring som skulle medföra rätt till&lt;br&gt;förvaltarregistrering bör enkelt kunna tas med i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att följande lagändringar är tillräckliga för att&lt;br&gt;åstadkomma nu påkallad möjlighet till förvaltarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt stycke (lämpligen det sista i paragrafen) bör införas i 31 §&lt;br&gt;lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är auktoriserad förvaltare av aktier enligt 8 kap 1 § aktiekon-&lt;br&gt;tolagen (1989:827) får införas i det register fondbolag skall föra eller&lt;br&gt;låta föra enligt första stycket istället för den fondandelsägare vars&lt;br&gt;fondandelar denne förvaltar. Därvid skall särskilt anmärkas att&lt;br&gt;fondandelen förvaltas för annans räkning. Förvaltaren skall tillställa&lt;br&gt;fondandelsägare för vars räkning förvaltaren är införd i registret den&lt;br&gt;information och de andra uppgifter förvaltaren erhållit från fond-&lt;br&gt;bolaget. På begäran av fondbolaget eller den som på fondbolagets&lt;br&gt;uppdrag för registret skall en auktoriserad förvaltare lämna uppgift till&lt;br&gt;fondbolaget om fondandelsägares namn, personnummer eller annat&lt;br&gt;identifikationsnummer samt postadress. Förvaltaren skall dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppge det antal fondandelar som varje fondandelsägare äger.&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna bestämmelsen bör träda i kraft den 1 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller allra senast vid årsskiftet 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör följande lagändringar göras med samma tid för ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgift bör&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 ersättas av följande nya punkt (betecknad 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande detta förslag bör i övergångsbestämmelserna göras undantag&lt;br&gt;för kontrolluppgift avseende icke registrerad andel enligt tidigare gjord&lt;br&gt;framställning från Fondbolagens Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § Kupongskattelagen (1970:624) bör slutligen följande tillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras i första stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, vid förvaltarregistrering enligt 31 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder, förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ändringen i kupongskattelagen kan eventuellt&lt;br&gt;undvaras, men ger en angelägen likställighet med instrument vilka är&lt;br&gt;förvaltarregistrerade enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA FONDHANDLAREFÖRENINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA BANKFÖRENINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FONDBOLAGENS FÖRENING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPARBANKERNAS BANK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;br&gt;1992-10-01 från Svenska Fondhandlareföreningen &lt;sup&gt;Bllaga6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksskatteverket, Värdepapperscentralen VPC AB&lt;br&gt;och Aktiefrämjandet. Yttrande har inte avgetts av Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlarföreningen, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening och Sparbankernas Bank har i skrivelse hemställt om vissa&lt;br&gt;lagändringar i syfte att möjliggöra fortsatt förvaltarregistrering av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 värdepappersfonder. Det är idag vanligt förekommande att de an-&lt;br&gt;delsägare som innehar s.k. fondandelsbevis överlämnar sitt innehav till&lt;br&gt;förvaltning i banker och värdepappersbolag. Ovan nämnda organisationer&lt;br&gt;understryker i hemställan att starka kund- och serviceintressen talar för&lt;br&gt;att en möjlighet till förvaltarregistrering lämnas öppen även i fortsättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersfonder föreskriver att fondbolagen skall föra&lt;br&gt;register över alla fondandelsägare, även de som innehar s.k. fondandels-&lt;br&gt;bevis. För fondandelsbevisen finns en särskild övergångsbestämmelse om&lt;br&gt;att registrering skall ha skett före utgången av 1993. Av motivuttalanden&lt;br&gt;till lagen om värdepappersfonder framgår vidare att förvaltarregistrering&lt;br&gt;av fondandelar anses utesluten, till följd av kravet på att fondbolagen&lt;br&gt;skall föra register över samtliga andelsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund hemställs nu om en lagändrig med innebörden att&lt;br&gt;förvaltarregistrering av fondandelar blir tillåten under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Den som är förvaltare åläggs genom tillägg till 31 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder en vidgad informationsskyldighet dels gentemot&lt;br&gt;fondandelsägama, dels gentemot berörda fondbolag. I det senare fallet&lt;br&gt;föreslås förvaltaren bli skyldig att lämna uppgifter rörande fondandelsäga-&lt;br&gt;ren och det antal fondandelar som innehavet omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Riksbankens utgångspunkt framstår de motiv för lagändring som&lt;br&gt;återfinns i den remitterade skrivelsen väl värda att beakta. Fullmäktige&lt;br&gt;delar uppfattningen att det är önskvärt att en möjlighet till förvaltarregi-&lt;br&gt;strering av fondandelar lämnas öppen även i fortsättningen. Fullmäktige&lt;br&gt;har heller ingen erinran mot det förslag till lagändring som skrivelsen&lt;br&gt;innehåller, förutsatt att de banker eller andra institut som uppträder som&lt;br&gt;auktoriserade förvaltare kan uppfylla där angivna krav på uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har — utifrån de synpunkter inspektionen har att&lt;br&gt;beakta — inte något att erinra mot den aktuella framställningen. Inspek-&lt;br&gt;tionen har förståelse för att det kan finnas ett intresse av att förvaltningen&lt;br&gt;av en kunds samtliga finansiella instrument kan ske på ett &amp;quot;sammanhållet&lt;br&gt;sätt&amp;quot; och ligga på &amp;quot;en hand&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat krav på information från fondbolagen till andelsägarna har&lt;br&gt;legat till grund för att fondbolagen skall föra eller låta föra ett register&lt;br&gt;över samtliga andelsägare i fonden. Det är då av vikt att, om det blir&lt;br&gt;möjligt att förvaltarregistrera fondandelar, fondandelsägare som låter göra&lt;br&gt;detta också erhåller samma information från fondbolagen som andra&lt;br&gt;fondandelsägare. Inspektionen vill för sin del endast understryka&lt;br&gt;betydelsen av det som sägs i förslaget om att en förvaltare — förutom att&lt;br&gt;underrätta fondandelsägaren om att vederbörandes andelar registrerats i&lt;br&gt;fondbolagets register — även skall vara skyldig att tillsätta andelsägaren&lt;br&gt;all den information som fondbolaget lämnar andra andelsägare, såsom&lt;br&gt;infomationsbroschyrer, årsberättelser och halvårsredogörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen utgår vidare från att en möjlighet till förvaltarregistrering&lt;br&gt;inte kommer att förhindra eller försvåra pantsättning och utmätning av&lt;br&gt;fondandelar. Det kan ifrågasättas om nu nämnda förhållande bör framgå&lt;br&gt;explicit i lag i likhet med vad som stadgas beträffande aktier i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill Finansinspektionen peka på det faktum att förvaltar-&lt;br&gt;registrering av fondandelar rent teoretiskt skulle kunna göra det möjligt&lt;br&gt;för förvaltaren att medverka till s.k. inbördes affärer. Inspektionen utgår&lt;br&gt;dock av flera skäl från att förslaget inte är avsett att skapa någon sådan&lt;br&gt;möjlighet, bl.a. saknas ju motsvarighet till skyldigheten att till börsen&lt;br&gt;efteranmäla inbördes gjorda aktieaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovannämnda organisationer har i framställning 1992-10-01 hemställt att&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder skall ändras så, att andelar i värdepappers-&lt;br&gt;fonder kan bli föremål för förvaltarregistrering. Därutöver föreslås vissa&lt;br&gt;följdändringar i 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter (LSK) och i 12 § kupongskattelagen (1970:624).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket vill, med hänsyn till de skäl som anförts i framställ-&lt;br&gt;ningen, inte motsätta sig att de föreslagna lagändrigama genomförs.&lt;br&gt;Fondandelsägamas behov av information från fondbolagen synes bli&lt;br&gt;tillgodosett genom det föreslagna nya stycket i 31 § lagen om värdepap-&lt;br&gt;persfonder. Enligt prop. 1989/90:153 (sid 41) har andelsägarnas behov&lt;br&gt;av information varit den främsta anledningen till att registreringsplikt&lt;br&gt;införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 3 kap. 27 § LSK innebär vidare att&lt;br&gt;förvaltare blir skyldiga att lämna kontrolluppgift på utbetald utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom är även skattemyndigheternas behov av kontrolluppgifter Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;tillgodosett. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC tillstyrker framställningen om att fondandelar skall kunna bli&lt;br&gt;föremål för förvaltarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC har från fondbolag erhållit frågan om VPC har möjlighet att handha&lt;br&gt;registreringen av fondandelar. Enligt nu gällande lagstiftning är detta inte&lt;br&gt;möjligt, dock pågår för närvarande en översyn av aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) i vilken det sannolikt kommer att ske en utvidgning av VPCs&lt;br&gt;rätt att låta registrera värdepapper i det kontobaserade systemet (vp-&lt;br&gt;systemet). När VPC vidareutvecklat systemet för att hantera fondandelar&lt;br&gt;skulle möjlighet öppnas för fondbolag, som anser att vp-systemet skulle&lt;br&gt;vara till fördel för såväl fondbolaget som dess fondandelsinnehavare, att&lt;br&gt;kunna registrera fondandelarna hos VPC. I aktiekontolagen föreskrivs&lt;br&gt;att de värdepapper som omfattas av lagen kan vara förvaltarregistrerade,&lt;br&gt;varför det ur VPCs synvinkel är omöjligt att ta in fondandelar i VP-&lt;br&gt;systemet om dessa inte skulle kunna förvaltarregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiefrämjandet har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse den 1992-12-08 till Finansdepartementet&lt;br&gt;från Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 6146/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneförbudet i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av vad som anförs i det följande får Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen hemställa om ändring i lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse till överensstämmelse med 3 kap 10 § i den i prop.&lt;br&gt;1992/93:89 föreslagna lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om värdepappersrörelse är värdepappersbolag svenskt&lt;br&gt;aktiebolag. Följ aktligen gäller aktiebolagslagen (1975:1385) för värdepap-&lt;br&gt;persbolagen och därmed också bestämmelsen i 12 kap 7 § om det s k&lt;br&gt;låneförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda skiljer värdepappersbolagen från andra företag med kredit-&lt;br&gt;givning i sin verksamhet. I 2 kap 17 § bankrörelselagen (1987:167) finns&lt;br&gt;således speciella bestämmelser med avseende på banks kreditgivning i här&lt;br&gt;avsedda fall. Den nämnda bestämmelsen i förslaget till lag om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag motsvarar bankrörelselagens bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersbolag, som enligt 3 kap 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse lämnar kredit, gäller i praktiskt hänseende&lt;br&gt;detsamma som för banker och andra kreditgivande företag, såsom t ex&lt;br&gt;de nuvarande kreditmarknadsbolagen. Med hänsyn till att en rättslig&lt;br&gt;likhet bör råda mellan olika slag av kreditgivande företag, bör värde-&lt;br&gt;pappersbolagen med avseende på låneförbudet behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som de övriga nämnda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta likställighetsskäl kommer praktiska skäl för en ändring för&lt;br&gt;värdepappersbolagens del med avseende på låneförbudet. Såsom för&lt;br&gt;andra yrkesmässiga kreditgivare är det för värdepappersbolagen&lt;br&gt;förknippat med en tungrodd kontrollapparat att bevaka låneförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med strukturella förändringar av värdepappersbolags rörelse-&lt;br&gt;förutsättningar har det förekommit breddning av bolags aktieägarkrets.&lt;br&gt;Därvid har de hos bolaget etablerade kunderna erbjudits att förvärva&lt;br&gt;aktier i bolaget. En sådan ordning synes många gånger vara såväl lämplig&lt;br&gt;som angelägen. Det kan således mycket väl tänkas att den kommer till&lt;br&gt;bruk också framdeles. För att en dylik breddning av aktieägarkretsen till&lt;br&gt;kunder dock över huvud taget skall vara möjlig måste kundema/aktie-&lt;br&gt;ägama även efter det att de blivit aktieägare kunna behålla sina depåer&lt;br&gt;med krediträtt på samma sätt som innan de var aktieägare. Den i låneför-&lt;br&gt;budet upptagna gränsen på 500 aktier kan dock omöjliggöra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om kunder/aktieägare i värdepappersbolag gäller&lt;br&gt;också aktieägare i koncernbolag i samma koncern som värdepappers-&lt;br&gt;bolag. Det gäller t ex aktieägare i AB Volvo och ett antal andra bolag&lt;br&gt;med starkt spridda aktier. En tillämpning av låneförbudets gräns på 500&lt;br&gt;aktier i sådana bolag är praktiskt svårkontrollerad. Sakligt sett är det&lt;br&gt;svårt att se det rimliga i att en sådan aktieägare i t ex Volvo inte kan får&lt;br&gt;kredit hos ett koncernbolag som har myndighets tillstånd att ge kredit.&lt;br&gt;Exemplet AB Volvo kopplat till Alfred Berg Fondkommission AB har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett antal andra motsvarigheter såvitt avser bolag, vilka likt Volvo har ett&lt;br&gt;spritt aktieägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikterna med låneförbudet har varit helt andra än att förhindra sådan&lt;br&gt;ägarspridning som nu sagts eller begränsa värdepappersbolagens verk-&lt;br&gt;samhet. Den kreditgivning som förekommer hos värdepappersbolag&lt;br&gt;påverkar inte bolagets bundna kapital negativt och har inga negativa&lt;br&gt;skatteeffekter. En bestämmelse motsvarande bankrörelselagen skulle&lt;br&gt;utgöra ett tillräckligt hinder mot olämpliga förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneförbudet i aktiebolagslagen är visserligen föremål för översyn av&lt;br&gt;aktiebolagskommittén. Den översynen, som inte kan förväntas leda till&lt;br&gt;lagstiftning förrän om ett par år torde dock inte göra låneförbudet mera&lt;br&gt;lämpat än f n för yrkesmässigt kreditgivande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av det anförda anser Svenska Fondhandlareföreningen att&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse bör tillföras en bestämmelse, lämpligen i&lt;br&gt;3 kap, av innebörd att i stället för bestämmelserna i 12 kap 7 § aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen skall för värdepappersbolag gälla det som föreslås gälla för&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. En ny bestämmelse i lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;skulle således kunna ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för bestämmelserna i 12 kap 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) gäller följande för värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag får inte på andra villkor än sådana som&lt;br&gt;bolaget normalt ställer upp lämna kredit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på&lt;br&gt;styrelsen ankommande kreditärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anställd som innehar en ledande ställning inom bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar&lt;br&gt;minst tre procent av hela aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till person som avses under 1-4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-5 har&lt;br&gt;ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar om en anställd har sådan ledande&lt;br&gt;ställning som avses i andra stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersbolagets styrelse skall avgöra ärenden om kredit till&lt;br&gt;sådana personer som avses i andra stycket. Bolaget skall i en förteck-&lt;br&gt;ning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller&lt;br&gt;företag som avses i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall antecknas i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra-fjärde styckena tillämpas på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdas av&lt;br&gt;någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran&lt;br&gt;som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket&lt;br&gt;är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA FONDHANDLAREFÖRENINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per-Ola Jansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Nordström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;br&gt;1992-12-08 från Svenska Fondhandlareföreningen &lt;sup&gt;Bllaga 8&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund, Stiftelsen Aktiefrämjandet, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, OM Stockholm Aktiebolag, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund och Aktiebolagskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och Aktiemarknadsnämnden har förklarat sig avstå&lt;br&gt;från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas Bank, Sveriges Föreningsbank och Svenska Handels-&lt;br&gt;kammarförbundet har inte yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken har inte något att erinra mot bifall till&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen har i framställning till Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet 1992-12-08 hemställt om ändring i lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;till överenstämmelse med 3 kap 10 § lagen (1992:1610) om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Detta lagrum, som träder i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer, har i sin tur sin förebild i 2 kap 17 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617). Genom den föreslagna ändringen skulle även värdepappers-&lt;br&gt;bolag undantas från bestämmelserna i 12 kap 7 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) och i stället omfattas av särskilda regler för sin kreditgivning&lt;br&gt;mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillstyrker att den föreslagna ändringen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom reglerna syftar till att träffa företag som yrkesmässigt sysslar&lt;br&gt;med kreditgivning bör enligt inspektionens mening i förtydligande syfte&lt;br&gt;i lagtexten anges att de särskilda reglerna skall gälla för värdepappers-&lt;br&gt;bolag som har tillstånd att lämna kredit enligt 3 kap 4 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse, och för krediter som lämnats för att&lt;br&gt;underlätta värdepappersrörelsen. Reglerna bör träda i kraft samtidigt för&lt;br&gt;värdepappersbolag och kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagen om värdepappersrörelse (1991:981) har värdepappersbolag&lt;br&gt;rätt att under vissa förutsättningar lämna kredit. Jag delar Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningens uppfattning att rättslig likhet bör råda mellan&lt;br&gt;olika slag av kreditgivande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också Svenska Fondhandlareföreningens uppfattning att det&lt;br&gt;är angeläget att värdepappersbolags kunder skall kunna förvärva aktier&lt;br&gt;i bolaget. Det förefaller orimligt att den i låneförbudet angivna gränsen&lt;br&gt;på 500 aktier skulle förhindra värdepappersbolags kunder/aktieägare att&lt;br&gt;inneha depåer med krediträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förbudet i 12 kapitlet 7 § aktiebolagslagen är att eliminera&lt;br&gt;risken för dels att aktiebolag genom utlåning till aktieägare töms på&lt;br&gt;likvida medel dels att aktieägare genom lån av bolaget skall kunna undgå&lt;br&gt;beskattning av det sålunda lånade beloppet. I de ärenden där överträdel-&lt;br&gt;ser mot låneförbudet anmäls till åklagare är det normalt fråga om en-&lt;br&gt;eller fåmansbolag där den interna kontrollen inte förekommer i samma&lt;br&gt;utsträckning som i stora bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från åklagarsynpunkt fyller låneförbudet i aktiebolagslagen en viktig&lt;br&gt;funktion beträffande de bolag som nämns ovan. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att åtminstone allvarligare överträdelser av låneförbudet är straffsanktio-&lt;br&gt;nerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för straffsanktionen i aktiebolagslagen föreslår Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen kreditrestriktioner för värdepappersbolagen.&lt;br&gt;Dessa restriktioner är i överensstämmelse med reglerna i 2 kapitlet 17 §&lt;br&gt;bankrörelselagen och de föreslagna reglerna i kreditmarknadsbolagslagen.&lt;br&gt;Vid överträdelse av kreditrestriktionema skall Finansinspektionen kunna&lt;br&gt;tvinga fram beslut om ändring av kreditvillkoren eller om uppsägning av&lt;br&gt;krediten. Slutligen kan Finansinspektionen återkalla tillståndet. Dessa&lt;br&gt;motåtgärder från Finansinspektionens sida för att komma tillrätta med&lt;br&gt;överträdelser förefaller vara tillräckliga. Med beaktande härav samt att&lt;br&gt;de bolag som normalt torde vara aktuella vid åtal för brott mot låneför-&lt;br&gt;budet inte är värdepappersbolag eller andra större bolag med bl.a&lt;br&gt;kreditgivning i verksamheten, har jag ingen erinran emot Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har ingen erinran mot att lagen om värde-&lt;br&gt;papperbolag ändras på sätt som föreslås i rubricerade framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i skrivelsen framlagda förslagen till lagändring medför ej någon&lt;br&gt;erinran från SARFs sida. Det är väsentligt att regleringar inom detta&lt;br&gt;område överensstämmer med påkallat behov om rättslig likhet mellan&lt;br&gt;olika slag av yrkesmässigt kreditgivande företag. Värdepappersbolag bör&lt;br&gt;härmed inte särbehandlas negativt vad gäller kreditgivning. Avsikten med&lt;br&gt;låneförbud för aktiebolag är att förhindra negativ kapitalöverföring från&lt;br&gt;bolaget till en enskild ägare men i detta fall påverkas varken bolagets&lt;br&gt;eget kapital eller skatten. Om det sedan rent praktiskt innebär en förenk-&lt;br&gt;ling genom att bolagen slipper bevakningen av låneförbundet, så finner&lt;br&gt;SARF inte anledning att motsätta sig den lagändring som Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Stiftelsen Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Aktiefrämjandet har inget att invända mot att i detta avseende&lt;br&gt;jämställa värdepappersbolag med kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund har ingen erinran mot att det nu gällande&lt;br&gt;låneförbudet i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse tas bort och att&lt;br&gt;det i stället införes en ny regel om krediter till styrelseledamöter m fl&lt;br&gt;som överensstämmer med den som införts för kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill förbundet fästa uppmärksamheten på att i 12 kap&lt;br&gt;12 § försäkringsrörelselagen (1982:713) finns ett förbud mot att lämna&lt;br&gt;penninglån till styrelseledamöter, verkställande direktören eller aktuarien&lt;br&gt;i bolaget eller i något annat företag i samma koncern. Motsvarande gäller&lt;br&gt;för penninglån till dessa personers närstående. Låneförbudet är dock inte&lt;br&gt;generellt och Finansinspektionen kan enligt 12 kap 13 § försäkringsrö-&lt;br&gt;relselagen medge undantag om det finns synnerliga skäl till detta. Det&lt;br&gt;kan enligt förbundet övervägas om inte även försäkringsrörelselagens&lt;br&gt;regler om möjlighet att ge lån borde anpassas till vad som gäller i övrigt&lt;br&gt;inom den finansiella sektorn på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens förening har inte några invändningar mot den föreslagna&lt;br&gt;lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 OM Stockholm Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM Stockholm instämmer i den begäran Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen gör i sin skrivelse till Finansdepartementet om att lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse tillförs en bestämmelse, lämpligen i 3 kap, av innebörd&lt;br&gt;att i stället för bestämmelserna i 12 kap 7 § aktiebolagslagen skall för&lt;br&gt;värdepappersbolag gälla det som föreslås gälla för kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de skäl som anförs av Fondhandlareföreningen tillstyrker advokatsam-&lt;br&gt;fundet att lagstiftningsåtgärder vidtas i enlighet med det remitterade för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Aktiebolagskommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagskommittén tillstyrker den i den remitterade skrivelsen fram-&lt;br&gt;ställda begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse 1992-12-17 till Justitiedepartementet från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;br&gt;Riksbanken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 9&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 432/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken hemställer i denna skrivelse om att regeringen&lt;br&gt;måtte i proposition till riksdagen föreslå sådan ändring av aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) att Riksbanken i fråga om avstämningsregister för skuldför-&lt;br&gt;bindelser kan fungera som kontoförande institut och att emittenters rätt&lt;br&gt;att får kännedom om sina borgenärers identitet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän motivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog 1991 en lag (1991:195) om penningmarknadskonton&lt;br&gt;(prop. 1990/91:106, LU33). Denna lag utgick från att systemet med&lt;br&gt;skuldebrev skulle avskaffas i fråga om ensidiga skuldförbindelser som&lt;br&gt;var avsedda för allmän omsättning och omfattades av låneemissionen som&lt;br&gt;enligt avtal skulle förvaltas av PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebo-&lt;br&gt;lag (penningmarknadscentralen). De rättsverkningar som förbindes med&lt;br&gt;skuldebrev skulle i stället knytas till registrering på konto hos pen-&lt;br&gt;ningmarknadscentralen. Lagen om penningmarknadskonton, som enligt&lt;br&gt;antagen promulgationsbestämmelse skulle träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämde, har nu upphävts i anledning av att delägarna i penningmar-&lt;br&gt;knadscentralen under hösten 1991 bestämde sig för att ej genomföra&lt;br&gt;projektet (prop. 1992/93:19, LU5, rskr. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom närmare utvecklades i propositionen om ett kontobaserat&lt;br&gt;penningmarknadssystem är det emellertid i hög grad angeläget att skapa&lt;br&gt;ett sådant system för handel på den svenska penningmarknaden som med&lt;br&gt;uppfyllande av högt ställda säkerhetskrav dels undanröjer de problem&lt;br&gt;som följer med värdepapper i fysisk form, dels tillförsäkrar likvid mot&lt;br&gt;leverans dels ock förhindrar att s.k. dominoeffekter slår ut marknaden&lt;br&gt;(prop. s. 29-31). Förslag till sådana handels- och registreringssystem har&lt;br&gt;utarbetats av några företag och granskas för närvarande av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Ett av dessa företag är Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag (värdepapperscentralen), vars verksamhet regleras genom&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). Om VPC:s systemförslag godkännes av&lt;br&gt;Finansinspektionen räknar VPC med att kunna igångsätta sin verksamhet&lt;br&gt;på penningmarknaden i mars 1993 för att sedan successivt utvidga denna.&lt;br&gt;Blir så förhållandet skulle större delen av de penningmarknadsinstrument&lt;br&gt;i vilka Riksbanken gör sina marknadstransaktioner komma att efter hand&lt;br&gt;omläggas till elektronisk registrering i VPC-systemet. Riksbanken måste&lt;br&gt;i sådant fall ha möjlighet att genomföra sina transaktioner på pen-&lt;br&gt;ningmarknaden genom detta system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna skrivelse framlägges förslag till lagändringar för att möjliggöra&lt;br&gt;detta. Såsom redovisats är dock VPC ännu ej av Finansinspektionen&lt;br&gt;godkänd för avsedd verksamhet på penningmarknaden och fullmäktige&lt;br&gt;understryker att i denna skrivelse framlagda förslag framföres endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att sådant godkännande kommer att lämnas. Klarhet Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;härvidlag kan väntas föreligga före propositionstidens utgång den Bilaga 9&lt;br&gt;10 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet för Riksbanken att vara kontoförande instiut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldförbindelse, som registerars och handlas inom VPC-systemet,&lt;br&gt;registreras i s.k. avstämningsregister som består av en daglig journal och&lt;br&gt;konton för de skuldförbindelser som omfattas av registret (9 kap. 1 och&lt;br&gt;3 §§ aktiekontolagen). Avstämningsregister föres av VPC (1 kap. 1 §)&lt;br&gt;och registreringsåtgärder på kontot vidtas av s.k. kontoförande institut (4&lt;br&gt;kap. 1 §). Tillstånd att vara kontoförande institut meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer (3 kap. 1 §). Kontoföran-&lt;br&gt;de institut står under tillsyn av Finansinspektionen (3 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de penningmarknadsinstrument vari Riksbanken gör transaktioner&lt;br&gt;registreras inom VPC-systemet, måste Riksbanken verka inom detta&lt;br&gt;system. Detta förutsätter att Riksbanken kan arbeta såsom kontoförande&lt;br&gt;institut, eftersom Riksbanken rimligen inte kan tänkas göra sina affärer&lt;br&gt;via bank eller värdepappersbolag. En sådan ordning skulle f.ö. också&lt;br&gt;medföra den för Riksbanken oacceptabla konsekvensen att det kontoför-&lt;br&gt;ande institut Riksbanken utnyttjade efterhand finge en ganska fullständig&lt;br&gt;insyn i Riksbankens värdepappersportfölj. På motsvarande sätt som&lt;br&gt;Riksbanken genom direkt stadgande i lagen om penningmarknadskonton&lt;br&gt;gavs rätten att öppna sådana konton (2 kap. 1 §), bör därför Riksbanken&lt;br&gt;i aktiekontolagen ges möjlighet att öppna konton för de skuldförbindelser&lt;br&gt;som omfattas av VPC:s avstämningsregister och att vidta registreringsåt-&lt;br&gt;gärder såvitt avser dessa konton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige lämnar öppet hur en sådan regel tekniskt bör utformas. En&lt;br&gt;möjlighet vore att behålla reglerna om kontoförande institut i 3 kap.&lt;br&gt;aktiekontolagen oförändrade men i en ytterligare paragraf i detta kapitel&lt;br&gt;tillägga ett stadgande med föreskrift om att Riksbanken, såvitt avser&lt;br&gt;avstämningsregister för skuldförbindelser, utövar de befogenheter som&lt;br&gt;tillkommer kontoförande institut. Härigenom skulle vinnas att regelkom-&lt;br&gt;plexet beträffande kontoförande institut kan behållas oförändrat i 3 kap.&lt;br&gt;1-4 §§ samtidigt som Riksbankens befogenheter inom VPC-systemet&lt;br&gt;begränsas till skuldförbindelser. Eftersom Riksbanken enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank kan förvärva aktier endast &amp;quot;inom&lt;br&gt;ramen för Riksbankens uppgifter som centralbank&amp;quot; och några sådana&lt;br&gt;aktier ej lär komma att vara registrerade inom VPC, saknas nämligen&lt;br&gt;anledning att utvidga Riksbankens befogenheter inom VPC också till&lt;br&gt;aktiehantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens befogenheter bör sålunda begränsa sig till skuldförbindel-&lt;br&gt;ser enligt 9 kap. 1 § första stycket aktiekontolagen med uteslutande av&lt;br&gt;de särskilda med skuldförbindelser likställda rättigheter som behandlas&lt;br&gt;i andra stycket samma lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handel med penningmarknadsinstrument skulle upptas inom VPC&lt;br&gt;innan önskad lagändring hinner träda i kraft, bör Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pröva möjligheten att temporärt ge Riksbanken ställningen av kontoföran- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;de institut. Önskvärt är likväl att om sådan handel upptages inom VPC, Bilaga 9&lt;br&gt;föreslagen lagändring träder i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen har en emittent av skuldförbin-&lt;br&gt;delser generell rätt att få kännedom om borgenärernas identitet. Detta&lt;br&gt;gäller även i fråga om förvaltarregisterade skuldförbindelser, dvs.&lt;br&gt;situationer där någon förvaltar förbindelsen för annans räkning men själv&lt;br&gt;står registerad som förvaltare av den. Vid tillkomsten av lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton, som för övrigt i stort sett är uppbyggd på&lt;br&gt;liknande sätt som aktiekontolagen, ansågs emellertid omöjligt att&lt;br&gt;acceptera motsvarande öppenhet. Som argument härför anfördes att en&lt;br&gt;sådan insynsrätt för emittenten, som saknar motsvarighet i ett dokument-&lt;br&gt;baserat system, inte fyller något ligitimt ändamål. Möjligheten till insyn&lt;br&gt;skulle också kunna ge emittenten en från konkurrenssynpunkt skadlig&lt;br&gt;möjlighet till insyn i andra instituts affärshemligheter, vilket skulle kunna&lt;br&gt;leda till oförutsebara effekter på marknaden. Men hänsyn härtill och&lt;br&gt;eftersom emittentema i normalfallen inte hade något egentligt behov av&lt;br&gt;att få del av uppgifter om borgenärerna, kom penningmarknadskontola-&lt;br&gt;gen ej att uppta någon generell rätt för emittent att få information om de&lt;br&gt;borgenärer som placerat i hans skuldförbindelse. Undantag gjordes endast&lt;br&gt;för de fall att en emittent hänvisades till att göra inlösen- eller räntebetal-&lt;br&gt;ningar utanför systemet (lagen om penningmarkandskonton 6 kap. 2 §,&lt;br&gt;prop. s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om, såsom nu förutsättes, handel med penningmarknadsinstrument&lt;br&gt;överföres till VPC bör den vidsträckta insynsrätt för emittenter som&lt;br&gt;medges i aktiekontolagen begränsas på motsvarande sätt som skett i lagen&lt;br&gt;om penningmarknadskonton. Det skulle innebära att en emittent skulle&lt;br&gt;kunna få kännedom om borgenärernas identitet endast om så föreskrivs&lt;br&gt;i lånevillkoren; förutom i de specialfall som anges i 6 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton. Emittenters behov att i övrigt kunna kommuni-&lt;br&gt;cera med borgenärerna, t.ex. för uppbyggnad av lånestatistik eller för&lt;br&gt;utsändande av förlängningserbjudanden eller andra meddelanden,&lt;br&gt;förutsättes kunna tillgodoses genom VPC:s försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige lämnar därhän, huruvida en sådan lagändring bör göras&lt;br&gt;generellt gällande för alla inom VPC registerade skuldförbindelser — med&lt;br&gt;undantag för dem som registrerats före lagändringens ikraftträdande —&lt;br&gt;eller aktiekontolagen bör i detta avseende skilja på två olika typer av&lt;br&gt;skuldförbindelser; de ena med och de andra utan ovillkorlig rätt till insyn&lt;br&gt;för emittenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken hemställer att regeringen i proposition till&lt;br&gt;riksdagen måtte föreslå de ändringar i aktiekontolagen beträffande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoförande institut och emittenters insyn i avstämningsregistren som Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ovan angivits. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På fullmäktiges vägnar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staffan Burenstam Linder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Kindgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelse&lt;br&gt;1992-12-17 från Riksbanken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgivits av Finansinspektionen, Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret, Clearingutredningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC AB, Stockholms Fondbörs AB, OM Stock-&lt;br&gt;holm AB och Penningmarknadsinformation PMI AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har in-&lt;br&gt;kommit med gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna Sparbanken Sverige AB, Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och Swedesettle AB har inte inkommit med yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen tillstyrker att det i aktiekontolagen införs en be-&lt;br&gt;stämmelse av innehåll att Riksbanken får fungera som kontoförande insti-&lt;br&gt;tut i fråga om skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenter&lt;br&gt;delar Finansinspektionen Riksbankens bedömning att ett sådant skydd är&lt;br&gt;påkallat i vart fall såvitt gäller de skuldebrev som är föremål för handel&lt;br&gt;på penning- och obligationsmarknaden. Däremot är det inte säkert att&lt;br&gt;motsvarande anonymitet är påkallad i fråga om aktierelaterade skuldebrev&lt;br&gt;t.ex. konvertibla skuldebrev. Enligt Finansinspektionens bedömning bör&lt;br&gt;det således tills frågan utretts ytterligare, i aktiekontolagens 9 kap. finnas&lt;br&gt;två olika regleringar i denna fråga varvid den av Riksbanken föreslagna&lt;br&gt;ordningen endast bör gälla skuldebrev som är föremål för handel med&lt;br&gt;penning- och obligationsmarknaden (ej aktier mot utbytbara skuldebrev)&lt;br&gt;medan den nuvarande regleringen alltjämt bör gälla för konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har inte något att erinra mot förslagen. Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret vill i detta sammanhang framhålla att under förutsättning att kontoret&lt;br&gt;väljer att låta registrera sina emissioner i VPC och Finansinspektionen&lt;br&gt;godkänner VPC:s penningmarknadssystem, kommer även Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret att vilja ha möjlighet att utöva de befogenheter som tillkommer&lt;br&gt;kontoförande institut enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Clearingutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven (Dir 1991:111 s. 10) omfattas de kontobaserade syste-&lt;br&gt;men av clearingutredningens uppdrag och det är därvid särskilt anmärkt&lt;br&gt;att utredningen skall beakta vad som framkom vid justitiedepartementets&lt;br&gt;hearing om aktiekontolagen i januari 1992. De av Riksbanken framlagda&lt;br&gt;förslagen berör sådana områden som Clearingutredningen avser att be-&lt;br&gt;handla i sitt kommande betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall detta betänkande inte anses böra avvaktas har utredningen&lt;br&gt;ingen erinran mot att aktiekontolagen ändras på så sätt att Riksbanken får&lt;br&gt;möjlighet att fungera som kontoförande institut. Beträffande förslaget att&lt;br&gt;emittentemas rätt att få kännedom om sina borgenärers identitet skall&lt;br&gt;begränsas anser utredningen det något tveksamt om en lagändring lämp-&lt;br&gt;ligen bör genomföras med så kort beredningstid som kommer att gälla&lt;br&gt;om förslag i ärendet skall framläggas för Riksdagen redan i vår. Bak-&lt;br&gt;grunden till tveksamheten är att frågan inte är helt okomplicerad och att&lt;br&gt;överväganden i tidigare lagstiftningssammanhang har gett upphov till&lt;br&gt;skilda lösningar i närbesläktade författningar (9 kap. 9 och 10 §§ aktie-&lt;br&gt;kontolagen jämförda med 6 kap. 2 § i den numera upphävda lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton). I denna del föreslår utredningen, för det fall&lt;br&gt;VPC under 1993 påbörjar verksamhet avseende penningmarknaden, att&lt;br&gt;frågan interimistiskt löses av penningmarknadens aktörer genom exempel-&lt;br&gt;vis avtal om avstående från rätten till insyn. Skälen för utredningens&lt;br&gt;bedömning är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En centralbank har ett uppenbart behov av att kunna verka inom sådana&lt;br&gt;system som hanterar de instrument vari centralbanken gör sina affärer.&lt;br&gt;Det sagda gäller såväl börser och marknadsplatser som system för regist-&lt;br&gt;rering, clearing och avveckling av nämnda instrument. Vid handeln och&lt;br&gt;i systemen bör en centralbank kunna agera direkt, dvs utan att behöva&lt;br&gt;anlita en mellanhand. Utredningen delar alltså den i Riksbankens skrivel-&lt;br&gt;se framförda uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens behov av att kunna verka på penningmarknaden har också&lt;br&gt;föranlett särskilda överväganden av lagstiftaren, förutom i lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton, även i den nyligen antagna lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet (se 3 kap. 1 § 1 och prop. 1991/92:113 s.&lt;br&gt;79). Det kan dessutom anmärkas att t.ex. centralbanken i Danmark, Dan-&lt;br&gt;marks Nationalbank, är kontoförande institut enligt den danska lagen om&lt;br&gt;kontosystem (se 3 kap. 6 § Vaerdirpapircentralloven).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur främst lagteknisk synvinkel är det utredningens uppfattning att Riks-&lt;br&gt;bankens rätt att vara kontoförande institut bör knytas till Riksbankens&lt;br&gt;uppgifter och inte till vissa instrument. Det sista årtiondet har de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna kännetecknats av en ständig ström av nya finansiella&lt;br&gt;instrument. Även nya handelsvägar och ny handelsteknik utmärker de&lt;br&gt;senaste årens utveckling på de finansiella marknaderna. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund synes det något vanskligt att såsom Riksbanken föreslagit knyta&lt;br&gt;dess behörighet till ett visst slag av instrument. En sådan regel kan lätt&lt;br&gt;bli föråldrad. Slutligen skall endast anmärkas att Riksbankens skrivelse&lt;br&gt;kan aktualisera frågan om det föreligger ett behov för Riksgäldskontoret&lt;br&gt;att vara kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Finansinspektionen som Svenska Bankföreningen ansåg vid den&lt;br&gt;ovan nämnda hearingen att frågan om emittenters insynsrätt borde över-&lt;br&gt;vägas närmare. I ett senare ingivet skriftligt yttrande i anledning av&lt;br&gt;hearingen har Bankföreningen tillsammans med Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen och Sparbanksgruppen angivit att de i princip anser att&lt;br&gt;nuvarande ordning med insynsrätt för emittent bör bestå men att möjlig-&lt;br&gt;het bör ges för en emittent att avstå från denna rätt. Insynsrätten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också nyligen varit föremål för diskussion på ett sammanträde i clearing- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;utredningen, varvid skilda uppfattningar framkom. Som tidigare nämnts Bilaga 10&lt;br&gt;har också skilda ståndpunkter i insynsfrågan intagits i aktiekontolagen&lt;br&gt;respektive lagen om penningmarknadskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att reglerna för skuldförbindelser i aktiekontolagen&lt;br&gt;även omfattar andra instrument, t.ex. konverteringsrätter, optionsrätter,&lt;br&gt;depåbevis och inköpsrätter, och att det inte är säkert att samma regler för&lt;br&gt;insynsrätten skall gälla dessa instrument som de Riksbanken föreslår skall&lt;br&gt;gälla för skuldförbindelser. Detta bör beaktas vid den lagtekniska utform-&lt;br&gt;ningen av en ändrad reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är alltså inte helt okomplicerad från lagteknisk synpunkt. Med&lt;br&gt;beaktande härav, av att det förefaller råda delade meningar i frågan och&lt;br&gt;av att flera intressenter betonat behovet av att frågan utreds anser&lt;br&gt;clearingutredningen i första hand att frågan om möjligt bör lösas interi-&lt;br&gt;mistiskt genom avtal i avvaktan på utredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Svenska Bankföreningen och Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet för Riksbanken att vara kontoförande institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker riksbankens framställning i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna instämmer i vad riksbanken uttalar om att emittentemas&lt;br&gt;insyn i skuldböcker behöver begränsas jämfört med vad som nu gäller&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen. När det t ex gäller utländska marknader råder&lt;br&gt;normalt sett fullständig sekretess om vilka som är placerare. Såsom riks-&lt;br&gt;banken föreslår bör det vara tillfyllest att öppenhet för emittent att få&lt;br&gt;kännedom om placerare gäller endast om sådan öppenhet anges i låne-&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker således i huvudsak riksbankens förslag också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna del. Två påpekanden bör dock göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan det finnas en praktisk anledning att utnyttja identi-&lt;br&gt;tetsuppgiftema rörande placerarna som finns i skuldboken vid t ex ut-&lt;br&gt;skick till placerarna. Det bör dock kunna lösas så att emittenten beställer&lt;br&gt;en sådan tjänst av registerföraren, dvs VPC, som med sekretess om&lt;br&gt;placeraridentiteten gentemot emittenten, genomför en sådan tjänst. En&lt;br&gt;sådan möjlighet bör kunna anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra vill föreningarna påpeka att det torde finnas anledning&lt;br&gt;att bibehålla de aktieanknutna bestämmelser som gäller för konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev och andra former av aktierelaterade instrument. I vart fall&lt;br&gt;måste en längre gående sekretessbeläggning än f n på aktieområdet före-&lt;br&gt;gås av en noggrann utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund har inga erinringar mot att aktiekontolagen&lt;br&gt;ändras så att Riksbanken ges möjlighet att verka som kontoförande insti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tut på sätt som föreslås i skrivelsen. Förslaget blir enligt skrivelsen&lt;br&gt;aktuellt endast om VPC ges tillstånd av Finansinspektionen för sitt&lt;br&gt;handels- och registreringssystem. Det är enligt förbundets uppfattning en&lt;br&gt;förutsättning för en väl fungerande penningmarknad att Riksbanken kan&lt;br&gt;vara kontoförande institut. Förbundet vill erinra om att i lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonto gavs Riksgäldskontoret samma ställning som&lt;br&gt;Riksbanken (2 kap. 1 § andra st). För det fall aktiekontolagen ändras på&lt;br&gt;sätt som Riksbanken föreslår bör samtidigt Riksgäldskontorets ställning&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet delar också uppfattningen att emittenters möjlighet till insyn&lt;br&gt;i borgenärsregistret måste begränsas. Förbundet finner att den av Riks-&lt;br&gt;banken föreslagna modellen fyller detta syfte och tillstyrker således för-&lt;br&gt;slaget även i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Sverige Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet tillstyrker Riksbankens hemställan att vara kontoförande&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om borgenärernas anonymitetsskydd gentemot emittenten vill&lt;br&gt;inte förbundet invända mot Riksbankens begäran. Dock vill förbundet&lt;br&gt;starkt understyka vikten av att insynen inte begränsas mera än vad som&lt;br&gt;krävs med hänsyn till Riksbankens hemställan. Från bolagens utgångs-&lt;br&gt;punkter finns klara behov av insyn och en ändring av aktiekontolagen bör&lt;br&gt;endast avse det som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen har inte något att erinra mot Riksbankens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 OM Stockholm AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM Stockholm instämmer i den hemställan som fullmäktige i Riksbanken&lt;br&gt;gör i skrivelsen om att Riksbanken i fråga om avstämningsregister för&lt;br&gt;skuldförbindelser kan fungera som kontoförande institut och att emitten-&lt;br&gt;ters rätt att få kännedom om sina borgenärers identitet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Penningmarknadsinformation PMI AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningmarknadsinformation PMI AB instämmer i det yttrande som&lt;br&gt;avges av Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;AP-fondens förvaltning - En översyn (Ds 1991:14) &lt;sup&gt;Bllaga 11&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 1310/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemorian föreslås en ny lagstiftning för förvaltningen av&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden. Förslaget innebär en reformering av AP-&lt;br&gt;fondens organisation, av placeringsbestämmelsema samt av revisionen&lt;br&gt;och granskningen av förvaltningen. Målet för fondstyrelsernas verksam-&lt;br&gt;het renodlas till en effektiv förvaltning av fondmedlen. Kravet på hög&lt;br&gt;avkastning får större tyngd i syfte att fondema skall bli till största&lt;br&gt;möjliga nytta för tilläggspensioneringen. Fondstyrelserna får större ut-&lt;br&gt;rymme att själva utforma verksamheten. Styrelserna bestämmer — inom&lt;br&gt;vissa ramar — placeringsinriktning och riskprofil. AP-fonden får en ny&lt;br&gt;organisation. Revisionen och granskningen av förvaltningen effektivise-&lt;br&gt;ras. Förslagen innebär i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De medel som idag förvaltas av de fem AP-fondstyrelsema och de&lt;br&gt;fem löntagarfondstyrelsema slås samman och fördelas på fem nya AP-&lt;br&gt;fonder. Dessa skall vara fristående från varandra och ha likalydande&lt;br&gt;placeringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje AP-fond styrs av en fondstyrelse. En fondstyrelse består av sju&lt;br&gt;ledamöter, vilka utses på grundval av sina personliga förutsättningar att&lt;br&gt;främja målet för fondens verksamhet. Varje fondstyrelse har ett eget&lt;br&gt;kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För varje AP-fond finns ett fullmäktige. Fullmäktiges uppgift är bl.a.&lt;br&gt;att utse ledamöter i fondstyrelsen och att besluta om fastställelse av&lt;br&gt;fondstyrelsernas resultaträkning och balansräkning. Varje fullmäktige&lt;br&gt;består av 40 ledamöter. Ordförande och vice ordförande utses av rege-&lt;br&gt;ringen. Även övriga 38 ledamöter utses av regeringen, men efter förslag&lt;br&gt;av organisationer på arbetsmarknaden. Varje fullmäktige har en regional&lt;br&gt;anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. AP-fondema tilldelas i utgångsläget och därefter varje år lika mycket&lt;br&gt;medel. Varje fond bidrar med lika stora belopp till den del av pensionsut-&lt;br&gt;betalningama som inte täcks av ATP-avgiftema. Därigenom skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för att jämföra fondernas avkastning på förvaltade medel och&lt;br&gt;riskhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det övergripande målet för fondstyrelsernas verksamhet är att förvalta&lt;br&gt;anförtrodda medel på ett effektivt sätt med hänsyn till avkastning och&lt;br&gt;risk. Detta innebär att fondstyrelserna skall sträva efter att uppnå högsta&lt;br&gt;möjliga avkastning samtidigt som krav på tillfredsställande betalningsbe-&lt;br&gt;redskap, säkerhet och riskspridning tillgodoses. Placeringsmöjlighetema&lt;br&gt;begränsas i tre avseenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Ett belopp motsvarande minst 40 % av marknadsvärdet av de till-&lt;br&gt;gångar en fondstyrelse förvaltar skall vara placerade i obligationer&lt;br&gt;eller andra räntebärande skuldförbindelser med låg kreditrisk. Denna&lt;br&gt;restriktion begränsar risknivån i förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;En fond får liksom ett försäkringsbolag förvärva högst så många&lt;br&gt;aktier i ett svenskt eller utländskt börsnoterat företag som motsvarar&lt;br&gt;5 % av röstetalet för samtliga aktier i företaget. Denna restriktion&lt;br&gt;begränsar fondernas ägarinflytande. Bestämmelserna omfattar dock&lt;br&gt;inte aktier eller andra andelar i s.k. fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Marknadsvärdet av en fonds innehav av utländska tillgångar får upp-&lt;br&gt;gå till ett belopp som motsvrar högst 15 % av marknadsvärdet av&lt;br&gt;fondens samtliga tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En fondstyrelse får överlåta åt annan kapitalförvaltare att placera en&lt;br&gt;del av de förvaltade medlen. Härigenom får styrelsen bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar att tillgodose de krav som ställs på förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En fondstyrelse skall på begäran av en lokal facklig organisation vid&lt;br&gt;ett svenskt företag i vilket styrelsen har förvärvat aktier överlåta åt&lt;br&gt;organisationen att utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal. Detta&lt;br&gt;förslag syftar till att behålla de möjligheter till lokalt fackligt inflytande&lt;br&gt;som de nuvarande löntagarfonderna ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Tidsramarna för redovisningen av fondstyrelsernas förvaltning ut-&lt;br&gt;sträcks. Varje fondstyrelse skall avge årsredovisning. Fullmäktige skall&lt;br&gt;senast den 30 april året efter räkenskapsåret till regeringen överlämna&lt;br&gt;årsredovisningen. Regeringen skall göra en sammanställning av fondsty-&lt;br&gt;relsernas årsredovisningar och överlämna sammanställningen tillsammans&lt;br&gt;med årsredovisningarna till riksdagen senast den 15 oktober samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. För varje fond utses tre revisorer. Av revisorerna utses två av full-&lt;br&gt;mäktige och en av regeringen. Den av regeringen utsedda revisorn skall&lt;br&gt;vara gemensam för fondema och också som ordförande leda revisionen.&lt;br&gt;Minst en av de revisorer som utses av fullmäktige samt den revisor som&lt;br&gt;utses av regeringen skall vara auktoriserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta syftet med den nya organisationen och inriktningen av AP-&lt;br&gt;fondens verksamhet och de vidgade placeringsmöjlighetema är att för-&lt;br&gt;valtningen av AP-fondema skall ske på ett sätt som är till så stor nytta&lt;br&gt;som möjligt för tilläggspensioneringen. De nya reglerna kan på lång sikt&lt;br&gt;förväntas öka AP-fondemas årliga avkastning med 1-2 procentenheter,&lt;br&gt;vilket i dagens läge motsvarar 4-8 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer att den föreslagna nyordningen förväntas leda till ett&lt;br&gt;ökat utbud av riskkapital och bättre fungerande kapitalmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De friare placeringsreglema medger bl.a. att en större andel av AP-&lt;br&gt;fondemas medel kan placeras i aktier. Det har uttryckts farhågor för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondema därigenom skulle kunna få ett för stort ägarinflytande i&lt;br&gt;svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid ett antal faktorer som begränsar ägarinflytandet.&lt;br&gt;Med hänsyn till kraven på tillfredsställande riskhantering torde ökningen&lt;br&gt;av aktieinnehavet bli måttlig. Aktieandelen av tillgångarna kan på sikt&lt;br&gt;förväntas öka från ca 10 % idag till högst 20-30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessutom väsentligt att notera att fondernas verksamhet inriktas&lt;br&gt;mer än idag på en effektiv kapitalförvaltning. En AP-fond får inte äga&lt;br&gt;mer än 5 % av rösterna i ett börsbolag. Detta är samma begränsning som&lt;br&gt;gäller för livförsäkringsbolag. AP-fondema tillsammans kan alltså uppnå&lt;br&gt;högst 25 % av rösterna i ett enskilt börsbolag. Idag får AP-fondens inne-&lt;br&gt;hav av röster i ett enskilt bolag inte uppgå till 50 % eller mer. Nuvaran-&lt;br&gt;de möjligheter till överlåtelse av rösträtt till de lokala fackliga organisa-&lt;br&gt;tionerna behålls. Samtidigt minskar den högsta möjliga rösteandelen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12,5 %. Den är idag 25 % förutsatt att även fjärde och femte fondstyrel-&lt;br&gt;serna överlåter hälften av rösträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom öppnas möjligheter att överlåta förvaltningen av en del av&lt;br&gt;medlen på arman kapitalförvaltare och ökas möjligheterna att placera i&lt;br&gt;utländska aktier. De vidgade möjligheterna för AP-fonden att placera i&lt;br&gt;aktier kan också ses som en motvikt mot att utländska placerare i takt&lt;br&gt;med internationaliseringen kan öka sitt inflytande i svenskt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De makroekonomiska effekterna torde i övrigt bli begränsade. I någon&lt;br&gt;mån kan valutaflöden, räntor och aktiekurser påverkas. Omplaceringar&lt;br&gt;av fondens tillgångar tar med nödvändighet lång tid, vilket gör att de&lt;br&gt;belopp som omplaceras varje år blir av begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning över remissyttranden över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;promemorian AP-fondens förvaltning - en översyn &lt;sup&gt;Bllaga 12&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(Ds 1991:14)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av bankinspektionen (numera Finans-&lt;br&gt;inspektionen), försäkringsinspektionen (numera Finansinspektionen),&lt;br&gt;Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Göta hovrätt, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Bokföringsnämnden, Statskontoret, Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden (dåvarande andra löntagarfondstyrelsen), Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden (dåvarande fjärde löntagarfondstyrelsen), Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska sparbanksföreningen (numera Sparbanken Sverige&lt;br&gt;AB), Sveriges Föreningsbankers Förbund (numera Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen), Svenska Fondhandlareföreningen, Finansbolagens Förening,&lt;br&gt;Styrelsen för Stockholms fondbörs (numera Stockholms Fondbörs AB),&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation, Industrins&lt;br&gt;finansförening, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam, Stiftelsen Aktie-&lt;br&gt;främjandet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Handels-&lt;br&gt;kammarförbundet, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Grossistför-&lt;br&gt;bundet — Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Hyresgästernas Riks-&lt;br&gt;förbund, Kooperativa förbundet (KF), Sveriges Fastighetsförbund, Sve-&lt;br&gt;riges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges Köp-&lt;br&gt;mannaförbund, Sveriges Redareförening, Pensionärernas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion (PRO) och Sveriges Finansanalytikers Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankförening och Svenska Fondhandlareföreningen har in-&lt;br&gt;kommit med gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har också avgetts av Företagarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion, Sveriges Köpmannaförbund och Grossistförbundet — Svensk&lt;br&gt;Handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttrande inkommit från TCOare för medlemsdemokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har överlämnat inkommet remissvar från Svenska Fabriksarbetare-&lt;br&gt;förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligationsfrämjandet har förklarat att det på grund av att stiftelsen&lt;br&gt;nyligen bildats inte varit möjligt för stiftelsen att utarbeta ett remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har förklarat sig avstå från att yttra sig:&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Fullmäktige i Sveriges Riksbank, Närings-&lt;br&gt;frihetsombudsmannen, Statens industriverk (SIND), Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden (första-tredje fondstyrelserna), Allmänna pensionsfonden (fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen), Stadshypotekskassan, Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag (SBAB), Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC AB, Sveriges Advokatsamfund, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Skogsindustriförbund vars&lt;br&gt;yttrande hänvisar till SAF:s yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inte inkommit med yttrande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, Allmänna pensionsfonden (dåvarande femte Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;fondstyrelsen), Allmänna pensionsfonden (dåvarande tredje löntagarfond- Bilaga 12&lt;br&gt;styrelsen), Allmänna pensionsfonden (dåvarande femte löntagarfondssty-&lt;br&gt;relsen), Foreign Bankers Association in Sweden, Föreningen Svenska&lt;br&gt;Penningmarknadsmäklama, Föreningsbankemas bank, Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypotekskassa, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska Revisorssam-&lt;br&gt;fundet, Utländska Föreningsbolags Förening, Penningmarknadscentralen&lt;br&gt;PmC AB, Svenska Kraftverksföreningen och Försäkringsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanställningen redovisas endast de remissvar som rör frågor som&lt;br&gt;behandlats i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.1 Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att det utifrån de intressen som verket har att&lt;br&gt;bevaka inte finns någonting att erinra mot de förslag som framförs i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssystemets utformning i framtiden är för närvarande under&lt;br&gt;diskussion. I pensionsberedningens betänkande (Allmän pension SOU&lt;br&gt;1990:76) diskuteras ett flertal frågor av vilka en del avser förändringar&lt;br&gt;som kan komma att få stor betydelse för fondbildningen. Det finns ett&lt;br&gt;flertal olika spörsmål som berör fondens omfattning i framtiden och där&lt;br&gt;ännu inga beslut har fattats. Riksförsäkringsverket anser att frågan om&lt;br&gt;AP-fondens placeringsregler bör behandlas i anslutning till huvudfrågan&lt;br&gt;om fondens omfattning och roll framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstår från att avge yttrande över promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation (Staffan Burenstam Linder och Christer Eirefelt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondernas storlek och förvaltning bör anpassas med hänsyn till hur&lt;br&gt;pensionssystemet utformas. Därför bör i varje fall konturerna till ett&lt;br&gt;framtida pensionssystem vara klara innan större förändringar i fond-&lt;br&gt;förvaltningen vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden tillskapades inte primärt för att finansiera pensionerna.&lt;br&gt;Fonderingen av arbetsgivaravgifterna sågs enbart som ett sätt att balan-&lt;br&gt;sera ett befarat bortfall av privat sparande, särskilt i inledningsskedet,&lt;br&gt;och som en buffert för att utjämna svängningarna i pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningama. Under 1980-talet blev det emellertid praxis att utöver arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna också utnyttja avkastningen för att betala pensionerna.&lt;br&gt;Avkastningens andel av pensionsutbetalningama kunde under de senare&lt;br&gt;åren av 1980-talet uppgå till ca 20 %. Denna förändring av finans-&lt;br&gt;ieringen skedde utan några principiella överväganden om fondavkast-&lt;br&gt;ningens roll i ATP-systemet. Mot denna bakgrund ter det sig angeläget&lt;br&gt;att man tar ställning till denna fråga i samband med att kraven på AP-&lt;br&gt;fondemas placeringar omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeställningar som behöver beaktas vid en jämförelse mellan olika Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;pensionssystem är hur sambanden mellan premieinbetalningar och pen- Bilaga 12&lt;br&gt;sionsutbetalningar kan förstärkas, på vilket sätt pensionsnivån skall sättas&lt;br&gt;i relation till inkomstnivån för den yrkesverksamma befolkningen och hur&lt;br&gt;avgiftsbördan kan fördelas på ett sätt som är acceptabelt såväl från för-&lt;br&gt;delningssynpunkt som från sparande- och tillväxtsynpunkt. Först när&lt;br&gt;ställning tagits till dessa för pensionssystemens utformning principiella&lt;br&gt;frågor och till vilken roll fondavkastningen bör ha i dessa system kan det&lt;br&gt;enligt fullmäktiges bedömning bli meningsfullt att företa en ändring av&lt;br&gt;AP-fondemas organisation och förvaltning av så genomgripande slag som&lt;br&gt;föreslås i föreliggande översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att inga ändringar bör göras i AP-fondens place-&lt;br&gt;ringsregler förrän det har beslutats hur ATP-systemet skall utformas i&lt;br&gt;framtiden och vilken roll AP-fonden då skall ha. Att ändra placerings-&lt;br&gt;reglema, innan dessa andra övergripande frågor har beslutats, vore att&lt;br&gt;angripa problemen i helt felaktig ordning. Organisationerna avstyrker&lt;br&gt;därför promemorians förslag om ändringar i reglerna för AP-fondens&lt;br&gt;förvaltning och placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Svenska Sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian påpekas att den framtida utformningen av pensionssyste-&lt;br&gt;met inte är fastlagd och att mycket talar för att det kan ske förändringar&lt;br&gt;i såväl ATP-systemet som i de kollektiva och privata systemen. Men&lt;br&gt;hänsyn härtill anser Sparbanksföreningen att en genomgripande analys av&lt;br&gt;pensionssystemet bör göras snarast. Som omtalats ovan har ATP-syste-&lt;br&gt;met och AP-fonden ett nära samband. ATP-systemets utformning i fram-&lt;br&gt;tiden blir därför avgörande för AP-fondens roll. Dess roll påverkar i sin&lt;br&gt;tur placeringsbestämmelsemas utfomning. Enligt Sparbanksföreningens&lt;br&gt;uppfattning bör därför nuvarande placeringsregler inte ändras förrän&lt;br&gt;ATP-systemets framtida utformning klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om AP-fondens organisation och placeringsrätt är i sig, enligt&lt;br&gt;föreningens mening, beroende av det framtida pensionssystemets utform-&lt;br&gt;ning. Denna senare fråga har en långtgående principiell räckvidd och är&lt;br&gt;ytterst, avgörande för sparandet i samhället och kreditmarknadens villkor.&lt;br&gt;Att under förhållanden då ovisshet råder om pensionssystemets utform-&lt;br&gt;ning tillråda förändringar enligt nu liggande förslag, finner föreningen&lt;br&gt;inte möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Stockholms Fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt börsstyrelsens mening måste beslut fattas om det svenska pensions-&lt;br&gt;systemets framtida utformning innan AP-fondens organisation och place-&lt;br&gt;ringsregler bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden har stor betydelse för tryggad ålderdom genom ATP, för&lt;br&gt;sparande, investeringar och förmögenhetsfördelning. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;rubricerade promemoria tar fasta på det som är bra i nuvarande förvalt-&lt;br&gt;ning och samtidigt eliminerar det som är mindre bra, dvs. placeringsbe-&lt;br&gt;gränsningar, tillstyrker LO förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens storlek och avkastning har en marginell betydelse när det&lt;br&gt;gäller att trygga framtida pensionsutbetalningar. Skälet till detta är att det&lt;br&gt;i princip inte går att fondera pensionsutrymme. De resurser som används&lt;br&gt;till framtida ATP-utbetalningar måste tas ur den samlade produktionen&lt;br&gt;vid utbetalningstillfället. Avgörande för möjligheten att uppfylla de fram-&lt;br&gt;tida pensionsutfästelserna inom ATP-systemet är om de förvärvsaktiva då&lt;br&gt;är villiga avstå en tillräckligt stor del av inkomsterna för att löftena skall&lt;br&gt;infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 Sveriges Arbetsgivareförening (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt SAFs uppfattning en märklig turordning att regeringen nu&lt;br&gt;vill fatta beslut om förändringar i formerna för AP-fondens förvaltning&lt;br&gt;innan några beslut fattats om ATP-systemets framtida utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11 Svensk Industriförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att staten fastställer spelreglerna för sitt eget deltagande på&lt;br&gt;den öppna penningplaceringsmarknaden kan inte på några villkor accep-&lt;br&gt;teras. Staten och därmed politikerna bestämmer spelreglerna på markna-&lt;br&gt;den och denna roll är inte förenlig med rollen som ägare och aktör på&lt;br&gt;densamma. Ett pluralistiskt samhälle måste bygga på en ansvarsfördel-&lt;br&gt;ning mellan näringsliv och stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.12 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det problem som borde angripas innan man diskuterar den underordnade&lt;br&gt;frågan om placeringsreglema för AP-fondema är behovet av omorgani-&lt;br&gt;sation av hela pensionssystemet. Enligt förbundet måste man på sikt&lt;br&gt;övergå till ett system där den enskildes sparande också grundar rätten&lt;br&gt;till pension, såsom sker i ett premiereservsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet vänder sig bl.a. mot att friare placeringsmöjligheter för AP-&lt;br&gt;fondema skulle vara av betydelse för att trygga de pensioner som betalas&lt;br&gt;ut från ATP-systemet. Detta är ju ett fördelningssystem, där förmånerna,&lt;br&gt;dvs de utbetalade pensionerna, varje år skall finansieras med de avgifter&lt;br&gt;som betalas in för de yrkesaktiva. Huvudsyftet med AP-fonden via syste-&lt;br&gt;mets tillkomst var att den skulle ersätta det privata sparande som be-&lt;br&gt;farades minska när ATP infördes, och inte att den skulle trygga pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionera. Syftet att fonden skulle utgöra en buffert för att undvika kraftiga&lt;br&gt;tillfälliga höjningar av avgiftsuttaget var av underordnad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.13 Folksam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam menar att det framlagda förslaget innebär en efterlängtad&lt;br&gt;rationalisering och att det i huvudsak är väl avvägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.14 Stiftelsen Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiefrämjandet anser att man, innan man låser fast sig i mer drastiska&lt;br&gt;förändringar av AP-fondemas placeringsregler, snabbt måste överväga&lt;br&gt;hur hela det framtida systemet för tjänstepensioner skall se ut. Istället bör&lt;br&gt;vi genast ta itu med utvecklingen av ett nytt pensionssystem som är mer&lt;br&gt;sparfrämjande och bättre anpassat till den internationella kapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Oavsett tekniskt utformning måste ett pensionssystems placeringar&lt;br&gt;vara kemiskt rena från politisk styrning för att systemet skall vara god-&lt;br&gt;tagbart på aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.15 Svenska Handelskammarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundproblemet är inte AP-fondens förvaltning och avkastning utan kon-&lt;br&gt;struktionen av ATP-systemet som sådant. Med en svag ekonomisk&lt;br&gt;utveckling kommer problemen att öka oavsett avkastningsnivå. Proble-&lt;br&gt;men accentueras av den demografiska utvecklingen med en starkt ökande&lt;br&gt;andel pensionärer i början av 2000-talet. Följden blir antagligen&lt;br&gt;oacceptabla avgifter eller urholkade pensioner. Det är inte AP-fondens&lt;br&gt;förvaltning som kräver en översyn utan hela ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.16 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF anser att eventuella förändringar av reglerna för 1-3 AP-fondema&lt;br&gt;bör anstå tills ett nytt framtida pensionssystem utretts. Härvid bör man&lt;br&gt;särskilt belysa möjligheterna att omforma det kollektiva ATP-systemet till&lt;br&gt;ett premiereservsystem med individuell anknytning av behållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.17 Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet bör enligt förbundets mening visserligen refomeras men&lt;br&gt;inte enligt de linjer som betänkandet drar ut. Däremot vill förbundet se&lt;br&gt;en skyndsam reformering av det svenska pensionssystemet, vilken möj-&lt;br&gt;liggör tillväxt i realvärdet av pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Effektiv förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över promemorian ang. &amp;quot;En tekniska översyn av AP-&lt;br&gt;fondens reglemente (Ds 1990:90)&amp;quot; utvecklade bankinspektionen närmare&lt;br&gt;varför kreditgivning och ägande hållits åtskilt hos bankerna. I de i prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:154 föreslagna ändringarna i banklagstiftningen har emellertid&lt;br&gt;denna princip övergivits. Bankinspektionen är fortfarande tveksam till om&lt;br&gt;det är lämpligt att i AP-fondema bygga upp en organisation för kredit-&lt;br&gt;givning. Det skulle innebära att fondema övergår från att vara enbart&lt;br&gt;portfölj förvaltare till att även ägna sig åt projektfinansiering. Bedömning&lt;br&gt;av projektfinansiering ställer krav av ett annat slag på analys och&lt;br&gt;uppföljning av en kredittagare än ett aktieförvärv. Såsom också fram-&lt;br&gt;hållits i promemorian saknar krediter andrahandsvärde, varför ett sådant&lt;br&gt;engangemang inte kan avvecklas på samma sätt som ett aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen konstaterar att avsikten med förslaget är att renodla&lt;br&gt;fondernas verksamhet till att avse största möjliga avkastning samtidigt&lt;br&gt;som kraven på säkerhet och riskspridning iakttages. Även om fondernas&lt;br&gt;bidrag till finansieringen av pensionssystemet är av begränsad betydelse&lt;br&gt;anser inspektionen att det är viktigt att regelsystemet ses över i syfte att&lt;br&gt;möjliggöra en från avkastningssynpunkt effektivare förvaltning. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det är fråga om en genomgripande ändring av placerings-&lt;br&gt;systemet finns dock starka skäl för att pröva omläggningen först i&lt;br&gt;samband med en kommande större översyn av pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur pensionssystemet synvinkel är maximering av avkastningen ett&lt;br&gt;viktigt mål för fondförvaltningen. Frågan kan emellertid inte beaktas&lt;br&gt;isolerad från samhällsekonomin i stort. Pensionssystemets utformning&lt;br&gt;spelar en viktig roll för samhällets sparande och tillväxt. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket anser därför att de frågor som behandlas i pensionsberedningens&lt;br&gt;betänkande har stor betydelse för ställningstagande i frågan om AP-&lt;br&gt;fondens placeringsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation (Staffan Burenstam Linder och Christer Eirefelt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget betonas att AP-fondemas placeringar skall ske på samma&lt;br&gt;sätt som hos motsvarande privata placerare, och att maximal avkastning&lt;br&gt;bör eftersträvas. Placeringsvillkoren för AP-fondema har därför likställts&lt;br&gt;med dem som gäller för andra institutionella placerare. Därmed bör&lt;br&gt;enligt förslaget fondernas avkastning långsiktigt kunna höjas, samtidigt&lt;br&gt;som konkurrensen och effektiviteten på de finansiella marknaderna&lt;br&gt;främjas. Detta synsätt synes emellertid grunda sig på antagandet att&lt;br&gt;fonderna är placerare som har naturliga incitament att bete sig som andra&lt;br&gt;aktörer på kreditmarknaden, ett förhållande som kan ifrågasättas bl.a.&lt;br&gt;mot bakgund av att avkastningens roll för finansiering av pensionerna&lt;br&gt;inte är preciserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Allmänna pensionsfonden (dåvarande andra&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad avkastning viktigt mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Fond Väst hälsar med tillfredsställelse att möjligheterna till&lt;br&gt;bättre avkastning på fondema ökar. Också vårt gemensamma pensions-&lt;br&gt;system bör ges samma möjligheter att tjäna pengar på lönsam verksamhet&lt;br&gt;som andra företag och institutioner i samhället redan har. Det är närmast&lt;br&gt;ett villkor för att ATP-pensioner skall kunna betalas ut i framtiden enligt&lt;br&gt;de regler som nu gäller och som de försäkrade hela tiden förutsätter när&lt;br&gt;nya avgifter betalas in. Utgångspunkten bör vara att Allmänna Pensions-&lt;br&gt;fonden och de privata försäkringsbolagen bör ha samma placeringsregler.&lt;br&gt;Det är orimligt att AP-fonden skall ha sämre möjlighet till avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre sårbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Fond Väst har skrivit i detta yttrande om att man inte bör se alltför&lt;br&gt;snävt på uppgiften att åstadkomma bästa möjliga avkastning av sina&lt;br&gt;placeringar ska inte tolkas som att fonden inte skulle stödja målsättningen&lt;br&gt;att öka avkastningen på placeringarna. Det är viktigt att understryka&lt;br&gt;detta. Det måste tvärtom vara ett huvudsyfte att också vårt gemensamma&lt;br&gt;pensionssystem har lika goda möjligheter att tjäna pengar som privata&lt;br&gt;kapitalägare har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret vill påpeka att en jämförande resultatuppföljning förutsätter&lt;br&gt;att de (självständiga) fondstyrelserna upprättar förvaltningsinstruktioner&lt;br&gt;som gör jämförelser möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande granskar organisationerna närmare de viktigaste skäl som&lt;br&gt;i promemorian angetts för AP-fondemas aktieköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först kan konstateras att AP-fondens avkastning inte är av betydelse&lt;br&gt;för att trygga pensionerna, eftersom ATP-systemet hittills är ett&lt;br&gt;fördelningssystem. Varje års pensionsutbetalningar skall finansieras med&lt;br&gt;samma års ATP-avgifter. Av promemorians Tabell 2.2 (sid 22) framgår&lt;br&gt;att år 1990 täcktes pensionsutbetalningama till 98 % av avgifterna. Om&lt;br&gt;AP-fonden genom ändrade placeringar lyckas förbättra sin avkastning&lt;br&gt;med någon procent eller bråkdelar därav, är detta således av oväsentlig&lt;br&gt;betydelse för pensionsutbetalningama. Pensionernas storlek grundas&lt;br&gt;dessutom på pensionstagamas tidigare inkomster och påverkas inte av&lt;br&gt;avkastningen på AP-fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser inte att AP-fonden skall ägna sig åt direktut-&lt;br&gt;låning till allmänheten — vilket föreslås i promemorian, trots att däri&lt;br&gt;konstateras (sid 69): &amp;quot;En omfattande direktlåneverksamhet skulle öka&lt;br&gt;fondernas riskexponering eftersom sådana lån inte kan omsättas på någon&lt;br&gt;andrahandsmarknad&amp;quot;. Organisationerna vill för det första påpeka att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktlåneverksamheten givetvis inte behöver vara omfattande för att Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;riskexponeringen skall öka. För det andra sammanhänger riskexponering- Bilaga 12&lt;br&gt;en inte främst med att direktlån inte kan omsättas på andrahandsmarkna-&lt;br&gt;den utan med den vanligtvis svårare kreditbedömningen och sämre&lt;br&gt;säkerheten vid direktlån än vid exempelvis obligationsplaceringar. För det&lt;br&gt;tredje är det ett samhällsekonomiskt slöseri med resurser att vid varje&lt;br&gt;AP-fonds kansli bygga upp en expertis för kreditbedömning, kredithante-&lt;br&gt;ring m.m. när sådan expertis sedan länge finns vid flera tusen bankkontor&lt;br&gt;över hela Sverige. Konkurrensen beträffande direklån till allmänheten är&lt;br&gt;intensiv mellan den mångfald kreditgivare som redan finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för AP-fondens kapitalplaceringar bör vara att ge&lt;br&gt;en god avkastning men att samtidigt ha en positiv effekt på den framtida&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten. Hur stor fonden bör vara ska bestämmas av den&lt;br&gt;samhällsekonomiska utvecklingen i stort, dvs. av hur stort sparandet ska&lt;br&gt;vara i ekonomin med hänsyn till bytesbalansen mot utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden kännetecknas f.n. av stela och väl avgränsade placerings-&lt;br&gt;reglementen, där varje fondstyrelse har begränsade möjligheter att&lt;br&gt;placera medlen i olika typer av marknadspapper. Fondstyrelserna har&lt;br&gt;var och en i stort sett haft enbart en typ av instrument att placera i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv kapitalmarknad kräver att de olika intressenter som finns&lt;br&gt;på marknaden får liknande förutsättningar för sitt agerande, så att de kan&lt;br&gt;placera det kapital de är satta att förvalta med så god avkastning som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken bakom förslaget om ytterligare aktieköp med AP-fondsmedel är&lt;br&gt;att en ökad avkastning på AP-fonden skulle kunna minska behovet av&lt;br&gt;framtida höjningar av ATP-avgiften. Det är värt att notera att samma&lt;br&gt;resonemang skulle kunna användas för vilken offentlig utgift som helst&lt;br&gt;som kan förväntas öka i framtiden. Det skulle kunna argumenteras för en&lt;br&gt;aktieköpande sjukvårdsfond för att minska behovet av skattefinansiering&lt;br&gt;av framtidens sjukvård osv. Ju större statligt ägande, desto mindre behov&lt;br&gt;av skatteinkomster. Av utvecklingen i Östeuropa vet vi emellertid att&lt;br&gt;resonemanget är ohållbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets egna beräkningar visar därtill att dessa effekter&lt;br&gt;endast är marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Industrins finansförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondemas syfte är att trygga avkastningen på insatta medel. Spekula-&lt;br&gt;tiv verksamhet bör därför begränsas. Tillväxten i fondema står i direkt&lt;br&gt;relation till avsättningarnas storlek. AP-fondemas stora dominans på&lt;br&gt;finansmarknaden är en begränsning för att uppnå optimal avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår inlaga baseras enbart på marknadsmässig hänsyn. Eventuella Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;politiska aspekter på AP-fondemas uppdelning eller investeringspolicy Bilaga 12&lt;br&gt;lämnar vi därhän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsmål måste sättas på respektive fondförvaltare. En aktiv och&lt;br&gt;professionell förvaltning bör höja avkastningen på insatta medel och&lt;br&gt;konkurrens mellan fondema är en bra grund för att höja effektiviteten i&lt;br&gt;hanteringen av respektive fond. Dessutom kommer likviditeten att&lt;br&gt;befrämjas, vilket bör bidra till att de stora svängningar som tidigare&lt;br&gt;präglat marknaden dämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv förvaltning behöver ej innebära stora kreditrisker. I en&lt;br&gt;lågkonjunktur är kreditrisken större, men vi anser att man generellt bör&lt;br&gt;vara restriktiv när det gäller risktagning vid kreditgivning, speciellt som&lt;br&gt;ersättningen för ökad kreditrisk är för låg. En anpassning är att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Folksam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placerings reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna anknyter till vad som tidigare har redovisats i Ds 1990:90.&lt;br&gt;Bestämmelserna innehåller gränser för innehavaren av olika sorters&lt;br&gt;finansiella instrument, men ger avsevärt utrymme för fondstyrelserna att&lt;br&gt;sätta samman portföljerna olika. Med de vida gränser som reglerna stakar&lt;br&gt;ut krävs interna instruktioner inom varje enskild fondstyrelse. Detta har&lt;br&gt;betydelse för den interna kontrollen i varje fond men också för jämförel-&lt;br&gt;se och utvärdering fonderna emellan. Enligt Folksams mening är&lt;br&gt;skyldigheten för respektive fondstyrelse att upprätta ett placerings-&lt;br&gt;reglemente så väsentlig att den bör komma till uttryck i den föreslagna&lt;br&gt;lagen. Jfr vad Folksam har anfört om legala placeringsregler och om&lt;br&gt;placeringsinstruktioner i yttrandet över Ds 1990:90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den tänkta omorganisationen är &amp;quot;att fondema skall bli till&lt;br&gt;största möjliga nytta för tilläggspensioneringen&amp;quot;. Bakom denna for-&lt;br&gt;mulering ligger tanken att en hög avkastning kan motverka framtida&lt;br&gt;behov av kraftig höjning av ATP-avgiftema. Samma resonemang skulle&lt;br&gt;kunna tillämpas på alla utgiftskategorier, varvid vi skulle stå inför&lt;br&gt;gigantiska fonderingsperspektiv. Nu beror Sveriges förmåga att betala ut&lt;br&gt;pensioner, ge sjukvård och klara barnomsorgen inte av avkastningen på&lt;br&gt;fonder av skilda slag utan på marknadsvärdet av landets produktion och&lt;br&gt;tillväxten i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemet är i huvudsak inte heller ett premiereservfondsystem&lt;br&gt;utan ett fördelningssystem. Fondema i systemet borde därför vara av&lt;br&gt;buffertkaraktär. Deras uppgift skulle alltså vara att möjliggöra jämna&lt;br&gt;avgiftsuttag. Sådana fonder skulle i dag att döma av erfarenheter från&lt;br&gt;andra länder endast behöva vara en femtedel av AP-fondemas aktuella&lt;br&gt;storlek. De skulle dessutom ha två viktiga egenskaper: säker avkastning&lt;br&gt;och hög likviditet. Fonder av detta slag borde av naturliga skäl inte bestå&lt;br&gt;av aktier utan av tre- å sexmånaders statspapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelsema som föreslagits bör på ett tillfredsställande sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka för att kraven på hög avkastning samt tillfredsställande betalnings-&lt;br&gt;beredskap, säkerhet och riskspridning uppnås om gränsen för hur mycket&lt;br&gt;som får placeras utomlands höjs. Det är önskvärt att ha en god risksprid-&lt;br&gt;ning. Detta kan inte uppnås om större delen av kapitalet placeras på den&lt;br&gt;i detta sammanhang lilla svenska kapitalmarknaden. Dessutom leder en&lt;br&gt;liten utlandsdel till en dyr förvaltning för en liten del av kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF ställer sig positiv till förslaget att tillåta att externa förvaltare kan&lt;br&gt;utnyttjas för delar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Pensionärernas Riksorganisation (PRO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1982 fram till 1989 har arbetsgivaravgifterna inte räckt till&lt;br&gt;finansieringen av ATP-pensionema. En växande andel av pensionsutbe-&lt;br&gt;talningama har fått betalas ur avkastningen av AP-fondema. För 1990&lt;br&gt;synes läget däremot vara sådant att arbetsgivaravgifterna, genom höjning&lt;br&gt;av ATP-avgiften, täckte utbetalningarna av ATP-pensioner. Men i takt&lt;br&gt;med den kommande ökningen av utbetalda pensionsbelopp kommer&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna inte att räcka till utan AP-fonden måste genom sin&lt;br&gt;avkastning bidra till finansieringen. Det är då för PRO av väsentlig&lt;br&gt;betydelse att förvaltningen av AP-fonden sker på sådant sätt att största&lt;br&gt;möjliga avkastning erhålls för att begränsa och om möjligt undvika&lt;br&gt;avgiftshöjningar inom ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt PROs mening synnerligen viktigt för ATP-systemet att&lt;br&gt;AP-fondemas avkastning kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO tillstyrker samtliga förslag till ändringar som framförs i pro-&lt;br&gt;memorian avseende förvaltning av fondmedlen och placeringsbestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.1 Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade revisorer skall i all sin yrkesutövning iaktta god revisors-&lt;br&gt;sed. Av denna följer bland annat att de skall utöva sitt yrke med&lt;br&gt;självständighet och objektivitet, utan hänsyn till för revisionsarbetet&lt;br&gt;ovidkommande intressen. Vidare skall de i revisionsfrågor beakta god&lt;br&gt;revisionssed. Dessa regler gäller - i tillämpliga delar - i all revisionsu-&lt;br&gt;tövning oavsett associationsrättsform. I promemorian återfinns förslag&lt;br&gt;som skulle kunna verka hämmande på revisorns möjligheter att fullfölja&lt;br&gt;sitt arbete enligt dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således anges i lagförslaget att den som utsett en revisor beslutar om&lt;br&gt;arvoden och andra ersättningar till honom. Det framgår inte om tanken&lt;br&gt;är att revisionsarvodet skall utgöra ett i förväg fastlagt belopp eller ej.&lt;br&gt;Denna oklarhet föranleder kollegiet att peka på att enligt god revisorssed&lt;br&gt;skall ett revisionsarvode inte utgöras av ett i förväg fastlagt belopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt begränsas så att det kan verka inskränkande på den Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;granskningsinsats revisorn bedömer erforderlig i det enskilda fallet. Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den revisor regeringen skall utse för varje fond,&lt;br&gt;förutom att inneha detta uppdrag i samtliga fonder, även skall leda&lt;br&gt;revisionen som ordförande. Den konkreta innebörden i begreppet &amp;quot;leda&amp;quot;&lt;br&gt;framgår inte av promemorian. Det finns därför anledning understryka att&lt;br&gt;i varje specifikt uppdrag där flera revisorer utsetts är enligt god&lt;br&gt;revisionssed varje revisor i princip ansvarig för hela den granskning som&lt;br&gt;ingår i uppdraget. Vad gäller revision i aktiebolag skulle kollegiet ej&lt;br&gt;acceptera om en av flera valda revisorer intog en ledarställning som&lt;br&gt;innebar att denne revisor hade ett bestämmande inflytande över revisions-&lt;br&gt;arbetets innehåll och omfattning. Varje revisor har således att under eget&lt;br&gt;ansvar göra en självständig bedömning av den totala erforderliga&lt;br&gt;granskningen. Däremot kan revisorerna sinsemellan komma överens om&lt;br&gt;arbetsfördelning och i samråd dra upp riktlinjer för revisionsarbetet. Ett&lt;br&gt;gemensamt uppträdande i principfrågor är eftersträvansvärt. Kan enighet&lt;br&gt;om inriktning, omfattning eller utförande av revisionen inte nås måste&lt;br&gt;den enskilde revisorn utföra den granskning han anser erforderlig. Skilda&lt;br&gt;uppfattningar i principfrågor skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig tidpunkt för när fondstyrelsen senast skall överlämna&lt;br&gt;sitt förslag till årsredovisning till revisorerna för granskning föreslås inte.&lt;br&gt;Kollegiet anser detta olyckligt eftersom det försvårar revisorernas&lt;br&gt;planeringsarbete. Vidare torde det innebära stor risk för att revisorerna&lt;br&gt;får förslaget så sent att det kan verka inskränkande på erforderliga&lt;br&gt;granskningsinsatser. Enligt kollegiets uppfattning bör årsredovisnings-&lt;br&gt;handlingama, i likhet med de tidsramar som gäller enligt aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen, avlämnas till revisorerna minst en månad före ordinarie fullmäktige-&lt;br&gt;sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Bokföringsnämnden (BFN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt BFNs uppfattning har i promemorian gjorts en sammanblandning&lt;br&gt;av årsredovisningen - vilken föreslås upprättas med iakttagande av god&lt;br&gt;redovisningssed och därigenom i huvudsak torde motsvara årsredovis-&lt;br&gt;ningen enligt aktiebolagslagens (1975:1385) krav - och resultatupp-&lt;br&gt;följningen, vilken i ett aktiebolag torde motsvaras av den interna&lt;br&gt;redovisningen och som i princip inte omfattas av god redovisningssed.&lt;br&gt;Tydligast kommer denna sammanblandning till uttryck på s 126 där det&lt;br&gt;anges att revisorerna vid granskningen av årsredovisningen bör fastställa&lt;br&gt;&amp;quot;att presentationen är rättvisande så att samtliga tillgångar är riktigt&lt;br&gt;klassificerade och avgränsade mot övriga balansposter samt att avkast-&lt;br&gt;ningen är riktigt redovisad med avseende på realiserat och icke-realiserat&lt;br&gt;resultat&amp;quot;. En grund för redovisningslagstiftningen, liksom för god&lt;br&gt;redovisningssed, är nämligen att värderingen skall vara förenlig med&lt;br&gt;lägsta värdets princip. Orealiserade vinster skall sålunda enligt god&lt;br&gt;redovisningssed i princip inte ingå i det i årsredovisningen redovisade&lt;br&gt;resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är BFNs bedömning att förslaget grundas på en&lt;br&gt;delvis felaktig uppfattning om innebörden i god redovisningssed. Skall&lt;br&gt;förslaget ligga till grund för lagstiftning bör därför en tydligare gräns-&lt;br&gt;dragning mellan årsredovisningen - som lämpligen bör upprättas enligt&lt;br&gt;god redovisningssed - och resultatuppföljningen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFN vill slutligen påpeka att inte bara årsredovisningen utan hela&lt;br&gt;bokföringen, dvs. löpande bokföring, årsbokslut och arkivering, bör ske&lt;br&gt;i enlighet med bokföringslagens krav och god revisionssed. En sådan&lt;br&gt;generell bestämmelse skulle också överensstämma med vad som föreslås&lt;br&gt;beträffande statliga myndigheters redovisning i det i promemorian (s 125)&lt;br&gt;omnämnda betänkandet (SOU 1990:64) Årlig redovisning i statsförvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Folksam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § av den föreslagna lagen stadgas om anmälningsskyldighet för vissa&lt;br&gt;insiders. Regeln anknyter nära till 44 § i reglementet för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden. Här kan diskuteras om en anmälningsskyldighet för&lt;br&gt;revisorerna är nödvändig. Det kan ifrågasättas om dessa kommer i&lt;br&gt;beröring med särskilt mycket kurspåverkande information. Vidare kan en&lt;br&gt;utvidgning av anmälningsskyldigheten till make/sambo och hemmavaran-&lt;br&gt;de barn diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FARs yttrande nedan gäller endast förslaget i vad det avser redovisning&lt;br&gt;och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF har inga kommentarer till reglerna för fondstyrelsernas förvaltning&lt;br&gt;respektive granskning och revision. Föreningen kan dock inte se någon&lt;br&gt;anledning att AP-fondema ska lämna sina årsredovisningar 30 april vilket&lt;br&gt;är senare än andra liknande aktörer på marknaden. Någon form av&lt;br&gt;resultaträkning bör lämnas efter 30-60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Pensionärernas Riksorganisation (PRO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO tillstyrker förslaget att möjligheten för de avgiftsbetalande företagen&lt;br&gt;att erhålla återlån avskaffas. Denna låneform har idag i stort sett&lt;br&gt;nämligen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO har ingen erinran mot de övriga förslagen som bl.a. innefattar&lt;br&gt;överlåtelse av rösträtt, revision och granskning samt vissa övergångs-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse 1993-01-15 till Finansdepartementet från&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Riksgäldskontoret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 357/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om höjning av bankernas ersättning vid flyttning av&lt;br&gt;allemanskonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förhandlingarna om ersättning för bankernas medverkan&lt;br&gt;i allemanssparandet tog bankerna upp frågan om en höjning av avgiften&lt;br&gt;för flyttning av allemanskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankerna har därefter till Riksgäldskontoret överlämnat bifogad&lt;br&gt;skrivelse där bankerna framhåller att överföringsavgiften inte täcker&lt;br&gt;bankernas kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret instämmer i bankernas bedömning att avgiften bör&lt;br&gt;höjas till högst 200 kr. Avgiften är reglerad i lagen om allemans-&lt;br&gt;sparande. Riksgäldskontoret hemställer därför om att regeringen tar&lt;br&gt;initiativ till en höjning av avgiften vid överföring mellan två&lt;br&gt;allemanskonton till högst 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKSGÄLDSKONTORET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Camhagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håkan Tiderman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om höjning av bankernas ersättning vid flyttning av Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;allemanskonton_____________________________________________________ Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för såväl allemansfondkonto som allemanssparkonto medger att&lt;br&gt;sparande genom banks försorg överförs till annan allemansfond eller&lt;br&gt;annat allemanssparkonto, varvid kontoföraren har rätt att ta ut ersättning&lt;br&gt;med högst etthundra kronor av kontohavaren för kostnader i samband&lt;br&gt;med överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nämnda ersättningsbeloppet har gällt sedan år 1986. Tidigare&lt;br&gt;tillämpades fri avgiftssättning, varvid ersättningsbeloppet tvåhundra&lt;br&gt;kronor var vanligt förekommande. Det nuvarande beloppet täcket inte&lt;br&gt;den kostnad bankerna har för det tämligen omfattande arbetet vid&lt;br&gt;överförande av alla nödvändiga uppgifter till ny bank. Behovet av&lt;br&gt;kostnadstäckning för överföringsmomenten har blivit större, inte minst&lt;br&gt;på grund av att bankernas ersättning från Riksgäldskontoret för ad-&lt;br&gt;ministrationen av Allemanssparandet har minskat i besvärande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen hemställer härmed om Riksgäldskontorets medverkan&lt;br&gt;till att reglerna om Allemanssparandet ändras så, att ersättning får tas ut&lt;br&gt;med högst tvåhundra kronor. (Detta belopp tillämpas som regel vid&lt;br&gt;överföring av bankernas Vinnarkonton respektive Miljonkonto.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas Bank och Sveriges Föreningsbank har deltagit i&lt;br&gt;beredningen av detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA BANKFÖRENINGEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt-Göran Löwenthal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Göran Strömgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;framställning 1993-01-15 från Riksgäldskontoret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF), Aktiefrämjandet och&lt;br&gt;Sveriges Bankkunders Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har avgetts av Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;och Fondbolagens förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har inte något att erinra mot bifall till framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen hemställer Riksgäldskontoret att regeringen skall ta&lt;br&gt;initiativ till en höjning av avgiften för överföring av medel mellan två&lt;br&gt;allemanskonton, från nuvarande 100 kr till högst 200 kr. Riksgäldskonto-&lt;br&gt;rets framställning är baserad på en skrivelse från bankerna till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret med en motsvarande begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen vill inte motsätta att den begärda höjningen genom-&lt;br&gt;förs. Samtidigt vill inspektionen fästa uppmärksamhet på följande&lt;br&gt;förhållande. Bestämmelsen om att avgiften får tas ut av en sparare i&lt;br&gt;samband med en överföring av medel inom allemanssparandet återfinns&lt;br&gt;i 3 § andra stycket lagen (1983:890) om allemanssparande. I den&lt;br&gt;bestämmelsen sägs att banken är berättigad till ersättning med högst 100&lt;br&gt;kr av spararen för sin kostnad för en överföring. En regel med detta&lt;br&gt;innehåll går självfallet att tillämpa när det är fråga om en överföring&lt;br&gt;mellan två allemanssparkonton eller från ett allemanssparkonto till en&lt;br&gt;allemansfond. Vid andra förhållanden, exempelvis när det är fråga om&lt;br&gt;en överföring mellan två allemansfonder, eller från en allemansfond till&lt;br&gt;ett allemanssparkonto, är det inte lika klart hur regeln skall tillämpas.&lt;br&gt;Här är det ju fråga om en kostnad som drabbar det fondbolag som har&lt;br&gt;att ombesörja överföringen till en annan allemansfond eller ett allemans-&lt;br&gt;sparkonto. Regeln har i sådana sammanhang vållat besvär redan i&lt;br&gt;samband med att inspektionen haft att ta ställning till fondbestämmelser&lt;br&gt;med innehåll att avgiften skall tillfalla det överförande fondbolaget. Med&lt;br&gt;hänsyn till lagtextens utformning har fondbestämmelsema härvid måst&lt;br&gt;ändras till att - något oegentligt - avse &amp;quot;banken&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda vill inspektionen föreslå att den angivna&lt;br&gt;bestämmelsen utvidgas till att också avse ersättning till det fondbolag som&lt;br&gt;ombesörjer en överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF avvisar förslaget att höja den avgift som kontoförare har rätt att&lt;br&gt;utta vid flyttning av allemanskonto. Att som sparare ha möjlighet att utan&lt;br&gt;bestraffande avgifter flytta sitt sparande borde vara en självklarhet. SARF&lt;br&gt;föreslår därför att den nu gällande avgiften om 100 kronor bibehålies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparandet bör betraktas som en helhet och bedömandet av&lt;br&gt;olika moments lönsamhet bör ha underordnad betydelse. Att därvid tillåta&lt;br&gt;höjning av ett enskilt moment som är en kostnad för kontoföraren&lt;br&gt;framstår som mindre beaktansvärt. I syfte att stimulera enskilt sparande&lt;br&gt;på en marknad som erbjuder pluralism i placeringsaltemativen borde&lt;br&gt;flyttning av allemanskonton få ske avgiftsfritt, men för att kompensera&lt;br&gt;kontoförare för kostnader samt stävja eventuellt missbruk accepterar&lt;br&gt;SARF ett bibehållande av nuvarande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i samråd med Sparbankernas Bank och&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank gjort framställan om att få höja bankernas&lt;br&gt;ersättning vid flyttning av allemanskonton, från 100 till 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stifelsen Aktiefrämjandet anser att det är vikitgt att möjliggöra en hög&lt;br&gt;rörlighet till så låga transaktionskostnader som möjligt bland de två&lt;br&gt;miljonerna fondsparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;tyvärr har staten komplicerat sparandet och dess administration genom&lt;br&gt;att vid olika tidpunkter tillämpa olika reaskatteregler. De innebär dyrare&lt;br&gt;hantering för banken/fondbolaget och en näst intill obegriplig&lt;br&gt;skatteredovisning för spararna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är inte 200 kr i överföringsavgift oskäligt och det är närmast&lt;br&gt;fråga om den som nu skall belasta alla spararna i en fond eller de&lt;br&gt;flyttande spararna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sveriges Bankkunders Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nedanstående motivering avstyrker vi Svenska bankföreningens&lt;br&gt;framställning om höjning av bankernas ersättning för flyttning av&lt;br&gt;allemanskonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter vi inhämtat tillgår denna typ av transaktion praktiskt&lt;br&gt;på följande sätt: en bild hämtas upp på datorn genom inslagning av&lt;br&gt;kontonummer, en kod för överföring till annan bank väljs och resten är&lt;br&gt;automatik. Marginalkostnaden för en dylik transaktion bör rimligen&lt;br&gt;understiga 100 kronor. Eftersom ingen som helst kalkyl ingår i själva&lt;br&gt;framställningen, har vi inget annat underlag för vår bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formuleringen &amp;quot;Behovet för kostnadstäckning för överföringsmomentet&lt;br&gt;har blivit större&amp;quot; i Bankföreningens skrivelse kan tolkas som att av-&lt;br&gt;giftshöjningen skall göras för att kompensera problem på annat håll. Ett&lt;br&gt;sådant sätt att andvända avgifter anser vi alltid synnerligen olämpligt.&lt;br&gt;Dessutom anser vi att med den turbulenta situation vi har idag, torde&lt;br&gt;fördubblingen av en bankavgift i varje fall inte bidra till den nödvändiga&lt;br&gt;förbättringen av bankernas förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna tillstyrker Svenska Bankföreningens m. fl. hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna vill samtidigt ta tillfället i akt och peka på en&lt;br&gt;semantisk tveksamhet. I både 3 och 6 §§ i lagen om allemanssparande&lt;br&gt;används ordet &amp;quot;banken&amp;quot; i meningar rörande vem som är berättigad till&lt;br&gt;ersättning i samband med uttag eller överföringar inom allemanssparan-&lt;br&gt;det. Organisationerna vill framhålla att det på svenska fondmarknaden&lt;br&gt;finns ett antal fristående fondbolag, som inte är äganderättsligt knutna till&lt;br&gt;någon bank. Kostnader för överföringar och uttag drabbar naturligtvis&lt;br&gt;även dessa aktörer, och det bör av lagstiftningen direkt framgå att det&lt;br&gt;inte endast är &amp;quot;banken&amp;quot; som är ersättningsberättigad. Enligt lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder är det vidare tillåtet att ha även &amp;quot;annat kreditinstitut&amp;quot;&lt;br&gt;som förvaringsinstitut, varför texten i 3 och 6 §§ alltså bör omfatta även&lt;br&gt;&amp;quot;fondbolag eller förvaringsinstitut&amp;quot; som avses i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelse 1992-11-27 till Finansdepartementet från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:206&lt;br&gt;Sydsvenska Handelskammaren &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 15&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets dnr 5947/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ang. ny lag om börs- och clearingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubricerade lag utfärdades den 4 juni 1992 och stadgar i 5 kap. 6 § &amp;quot;Ett&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier är inregistrerade vid en börs skall under varje&lt;br&gt;räkenskapsår som omfattar mer än tio månader offentliggöra en redo-&lt;br&gt;görelse för räkenskapsårets första sex månader (halvårsrapport).&lt;br&gt;Rapporten skall offentliggöras inom två månader från halvårets utgång.&lt;br&gt;Vid offentliggörandet skall halvårsrapporten ges in till börsen. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får börsen medge anstånd med offentliggörandet.&lt;br&gt;Halvårsrapporten skall innehålla en redogörelse för bolagets verksamhet&lt;br&gt;och resultat under räkenskapsårets första sex månader.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1991/92:113 &amp;quot;Ny börslagstiftning m.m.&amp;quot; som&lt;br&gt;legat till grund för lagen, framhålls på sid 100 angående halvårsrapporter&lt;br&gt;att sakinnehållet i reglerna skall anpassas till minimireglerna i EG:s tredje&lt;br&gt;börsdirektiv. I EG:s tredje börsdirektiv 82/121/EEG 1982-02-15 före-&lt;br&gt;skrivs att bolag vilkas aktier är officiellt noterade vid fondbörs skall&lt;br&gt;offentliggöra halvårsrapporter som innehåller uppgifter om verksamheten&lt;br&gt;och resultatet under de sex första månaderna av räkenskapsåret.&lt;br&gt;Offentliggörandet skall ske inom fyra månader från utgången av den&lt;br&gt;aktuella halvårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda ställer den nya svenska lagstiftningen på området hårdare krav&lt;br&gt;när det gäller senaste tidpunkt för offentliggörande av halvårsrapport än&lt;br&gt;EG:s egen lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kombination med den svenska semesterlagen, som ger arbetstagare&lt;br&gt;rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti,&lt;br&gt;kommer det svenska tidskravet på halvårsrapporter att innebära märkbart&lt;br&gt;ökade kostnader för de svenska börsföretagen gentemot övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag lämnar företagen normalt två delårsrapporter förutom årsbokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rapportering sker tertialvis med maximalt två månaders eftersläp-&lt;br&gt;ning i offentliggörandet. Den tertialvisa rapporteringen kan idag ske med&lt;br&gt;rimlig planering med hänsyn till företagens operativa verksamhet och&lt;br&gt;övriga ekonomiska rapporterings- och planeringsarbete. En regel som&lt;br&gt;innebär att halvårsrapporter skall offentliggöras inom två månader leder&lt;br&gt;sannolikt till färre delårsrapporter från det stora flertalet av företagen,&lt;br&gt;vilket klart skulle försämra den ekonomiska informationen till kapital-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enkel lösning på problemet vore att anpassa svensk lagstiftning&lt;br&gt;avseende tidsfristen för offentliggörande av halvårsrapport fullt ut till&lt;br&gt;EG:s minimikrav och sålunda ändra tidsfristen från två månader till fyra&lt;br&gt;månader. Med en sådan lösning skulle sannolikt risken för ett minskat&lt;br&gt;antal tertialrapporter reduceras då företagen skulle kunna offentliggöra&lt;br&gt;sin andra tertialrapport samtidigt med halvårsrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren hemställer, med hänvisning till ovanstående, att&lt;br&gt;lagstiftningens tidskrav på offentliggörande av halvårsrapporter anpassas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till gällande EG-lagstiftning, vilket skulle innebära att halvårsrapporter Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;skall offentliggöras inom fyra månader från halvårets utgång i stället för Bilaga 15&lt;br&gt;nuvarande två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SYDSVENSKA HANDELSKAMMAREN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Bengtsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;br&gt;1992-11-27 från Sydsvenska Handelskammaren&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Finansinspektionen, Patent- och&lt;br&gt;Registreringsverket, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Industriförbund, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund, Aktiefrämjandet, Sveriges Försäkringsför-&lt;br&gt;bund och Stockholms Fondbörs AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen avstyrker Sydsvenska Handelskammarens förslag att&lt;br&gt;tiden för halvårsrapports offentliggörande enligt 5 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet (börslagen) anpassas till&lt;br&gt;minimireglerna i EG:s tredje börsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren har i skrivelse 1992-11-27 till Finansde-&lt;br&gt;partementet hemställt om att tidsfristen för offentliggörandet av halvårs-&lt;br&gt;rapporter ändras till lyra månader från nuvarande två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen som beretts tillfälle att yttra sig över Sydsvenska&lt;br&gt;Handelskammarens skrivelse får härmed anföra följande. Den ändring&lt;br&gt;som föreslås i Sydsvenska Handelskammarens skrivelse kan inte ses&lt;br&gt;isolerad utan måste övervägas även utifrån aktiebolagslagens regler om&lt;br&gt;delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 12 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) sägs&lt;br&gt;att aktiebolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall minst en&lt;br&gt;gång under räkenskapsår som omfattar mer än 10 månader avge särskild&lt;br&gt;redovisning (delårsrapport). Av andra stycket i nämnda lagrum följer att&lt;br&gt;delårsrapport som omfattar minst hälften och högst två tredjedelar av&lt;br&gt;räkenskapsåret skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i&lt;br&gt;avskrift insändas till registreringsmyndigheten. Tvåmånadersfristen i&lt;br&gt;börslagen korresponderar således med nämnda bestämmelse i ABL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen två månader bör ses mot bakgrund av aktiemarknadens krav&lt;br&gt;på snabb rapportering. De skäl som Sydsvenska Handelskammaren&lt;br&gt;framfört till stöd för sin hemställan framstår mot bakgrund härav inte&lt;br&gt;som vägande särskilt tungt. Finansinspektionen avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta önskar Finansinspektionen tillägga följande. Av 5 kap. 6 §&lt;br&gt;börslagen följer bl.a. att börsen kan medge anstånd med offentliggörandet&lt;br&gt;av halvårsrapport. Innebörden av ett sådant medgivande är således att&lt;br&gt;offentliggörandet får ske senare än två månader efter halvårets utgång.&lt;br&gt;Hur ett sådant dispensbeslut överensstämmer med ABL:s ovan redovisade&lt;br&gt;tvåmånadersfrist för ingivande av delårsrapport till registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten har inte kommenterats i prop. 1991/92:113 till ny börslagstift-&lt;br&gt;ning m.m. Lagstiftningen synes vara oklar på denna punkt. Frågan borde&lt;br&gt;bli föremål för ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Patent- och Registreringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) avstyrker Sydsvenska Handelskam-&lt;br&gt;marens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRVs skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV vill inledningsvis, med hänsyn till de skäl som anförs i Sydsvenska&lt;br&gt;Handelskammarens skrivelse, påtala att inte alla börsföretag har&lt;br&gt;kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av prop. 1991/92:113, s. 101, har bestämmelsen i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 i direktiv 82/121/EEG angående offentliggörande av halvårsrapporter&lt;br&gt;formen av minimikrav. Det innebär att medlemsländerna kan besluta om&lt;br&gt;bestämmelser som är strängare, förutsatt att de tillämpas generellt. PRV&lt;br&gt;saknar i dag kännedom om hur regeln implementerats eller kommer att&lt;br&gt;införlivas i de olika staterna. PRV kan alltså för sin del inte slå fast att&lt;br&gt;den svenska lagen ställer högre krav än dem som gäller inom EG. PRV&lt;br&gt;ställer sig också något frågande till Handelskammarens uttalande att&lt;br&gt;tvåmånadersfristen i lagen om börs- och clearingverksamhet relativt sett&lt;br&gt;skulle innebära märkbart ökade kostnader för svenska börsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större aktiebolagens årsredovisningar, som avges en gång om året,&lt;br&gt;täcker inte det informationsbehov som finns om bolagen. Såväl&lt;br&gt;aktiemarknad som kreditgivare, anställda m.fl. kräver därför korrekt och&lt;br&gt;aktuell information om bolagens ekonomiska utveckling under löpande&lt;br&gt;räkenskapsår. Kravet på aktualitet har också kommit till uttryck i 11 kap.&lt;br&gt;12 § 2 st 3 p aktiebolagslagen (1975:1385) som gäller delårsrapport. I&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrivs att en delårsrapport skall omfatta minst hälften&lt;br&gt;och högst två tredjedelar av räkenskapsåret och att rapporten skall sändas&lt;br&gt;till PRV senast två månader efter rapportperiodens utgång. PRV har inte&lt;br&gt;uppmärksammat någon kritik mot denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV anser för sin del att en tidsram på två månader för att färdigställa&lt;br&gt;en delårsrapport eller en halvårsrapport är väl avvgäd främst med hänsyn&lt;br&gt;till kraven på aktualitet, konsekvens och enkelhet. PRV avstyrker därför&lt;br&gt;Handelskammarens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen tillstyrker Sydsvenska Handelskammarens&lt;br&gt;förslag att den svenska lagstiftnigens tidskrav på offentliggörande av&lt;br&gt;halvårsrapporter anpassas till motsvarande regler i EG:s tredje börsdirek-&lt;br&gt;tiv (82/121/EEG). Detta direktiv föreskriver att halvårsrapporter skall&lt;br&gt;offentliggöras inom fyra månader från halvårets utgång, medan den&lt;br&gt;svenska lagen för närvarande anger en strängare tidsgräns på högst två&lt;br&gt;månader. Det svenska kravet på publicering senast i slutet av augusti&lt;br&gt;skulle medföra stora olägenheter på grund av de anställdas rätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;semesterlagen till fyra veckors sammanhängande semester under juni- Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;augusti. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren behandlar i sin skrivelse sambanden&lt;br&gt;mellan halvårsrapporter och eventuella tertialrapporter. Vad gäller&lt;br&gt;bankernas delårsrapporter vill bankföreningen nämna att föreningens&lt;br&gt;styrelse vid sitt sammanträde 1992-11-19 beslöt att de börsregistrerade&lt;br&gt;bankerna fr.o.m. 1993 skall övergå till tre kvartalsrapporter från&lt;br&gt;nuvarande två tertialrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlarföreningen ställer sig avvisande till handelskammarens&lt;br&gt;framställning. Skälen för detta är att offentliggörande av delårsrapporter&lt;br&gt;är en del i underlaget för en bedömning av kurssättning m.m. på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden. Det är då rimligt att informationen presenteras&lt;br&gt;inom två månader från &amp;quot;mättidpunkten&amp;quot; och inte så långt fram i tiden&lt;br&gt;som handelskammaren föreslår. En förskjutning av det tidsmässiga kravet&lt;br&gt;skulle innebära en försämring av informationsläget på värdepappersmark-&lt;br&gt;naden jämfört med den alldeles nya lagstiftningen på området. Det är&lt;br&gt;dessutom så att inom EG flera länder begränsar tiden till två månader&lt;br&gt;trots att EG-direktivet i och för sig medger en längre tid. Skälet rörande&lt;br&gt;den svenska semesterlagen synes inte hållbart att åberopa vid en&lt;br&gt;anpassning till vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sveriges Industriförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på publicering av halvårsrapporter inom två månader efter&lt;br&gt;periodens utgång vållar svårigheter för vissa företag, vilket också anges&lt;br&gt;i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl som talar för att fristen för publicering inte&lt;br&gt;får vara alltför lång. Särskilt tungt väger härvidlag marknadens behov av&lt;br&gt;snabb information, varför det framstår som betänkligt om en halvårs-&lt;br&gt;rapport inte offentliggörs förrän efter fyra månader. I sammanhanget&lt;br&gt;måste också noteras att flera av de företag som haft tertialrapportering&lt;br&gt;förmodligen kommer att gå över till kvartalsrapporter i och med kravet&lt;br&gt;på halvårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser Industriförbundet, att skälen för en förläng-&lt;br&gt;ning av tidsfristen inte uppväger vad som kan anföras mot en sådan&lt;br&gt;ordning. Förbundet utgår också från att bolagen, särskilt under de första&lt;br&gt;åren, kan få börsens tillstånd att vänta med offentliggörandet om&lt;br&gt;tillräckliga skäl finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt advokatsamfundets mening är den nuvarande tidsfristen för&lt;br&gt;offentliggörande av halvårsrapporter enligt 5 kap. 6 § lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet väl avvägd. Det är angeläget att halvårsrapporten&lt;br&gt;offentliggörs inom inte allt för lång tid efter räkenskapshalvårets utgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den valda tidsfristen överensstämmer med den period som gäller för&lt;br&gt;delårsrapporter enligt aktiebolagslagen. Det är inte troligt att den valda&lt;br&gt;tidsfristen kommer att medföra att rapporteringen till aktiemarknaden blir&lt;br&gt;sämre. Det förhållandet att tidpunkten för offentliggörandet kan komma&lt;br&gt;att infalla under semesterperioder och därmed eventuellt medföra ökade&lt;br&gt;kostnader för börsbolagen är inte ett tillräckligt tungt vägande skäl för att&lt;br&gt;utsträcka tidsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ovan angivna skäl avstyrker advokatsamfundet det remitterade&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF ställer sig positiv till den av Sydsvenska Handelskammarens&lt;br&gt;föreslagna förändringen att halvårsrapporten skall offentliggöras inom&lt;br&gt;fyra månader från halvårets utgång i stället för nuvarande två. Med en&lt;br&gt;sådan lösning skulle sannolikt risken för ett minskat antal tertialrapporter&lt;br&gt;reduceras då företagen skulle kunna offentliggöra sin andra tertialrapport&lt;br&gt;samtidigt med halvårsrapporten. Den föreslagna förändringen innebär&lt;br&gt;också att lagstiftningens tidskrav på offentliggörande av halvårsrapporter&lt;br&gt;anpassas till gällande EG-lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Aktiefrämjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brevet föreslås att lagen skall ändras så att börsnoterade företag skall&lt;br&gt;få offentliggöra sin halvårsrapport senast före oktober månads utgång&lt;br&gt;istället för augusti. Lagen baseras på ett EG-direktiv som medger fyra&lt;br&gt;istället för två månaders publiceringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelskammaren anger som skäl bl.a. att företagens redovisningsper-&lt;br&gt;sonal har semester under juni, juli och augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiefrämjandet anser inte att detta är relevant. Tvåmånadersgränsen&lt;br&gt;har satts av aktiemarknadsskäl. Handeln med aktier pågår under&lt;br&gt;sommaren. Behovet av auktuell information är inte mindre då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för tvåmånadersgränsen är att en annan lag,&lt;br&gt;aktiebolagslagen, stadgar att delårsrapporter skall avges inom två&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska riskkapitalförsörjningen är mycket beroende av det&lt;br&gt;utländska intresset för svenska aktier. Under de två senaste åren har&lt;br&gt;utländska placerare varit de enda nettoplacerama på svensk&lt;br&gt;aktiemarknad. Det är ett överordnat intresse att vår marknad är väl&lt;br&gt;anpassad till de utländska marknader varifrån placerarna kommer, dvs&lt;br&gt;den nordamerikanska och brittiska marknaden. På den amerikanska gäller&lt;br&gt;regeln om kvartalsrapporter. Den tillämpas av de svenska företag som är&lt;br&gt;noterade på amerikanska börser. Det är tänkbart att Storbritannien och&lt;br&gt;andra konkurrerande europeiska marknader inför samma system. Vi bör&lt;br&gt;då, på gott och ont, överväga att göra sammaledes här - genom lag-&lt;br&gt;stiftning eller genom initiativ från fondbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock möjligt att den nya lagen medför svårbemästrade omställ-&lt;br&gt;nings- och planeringsproblem just instundande sommar. Enligt lagen kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i så fall Stockholms fondbörs med hänsyn till särskilda skäl medge Prop. 1992/93:206&lt;br&gt;halvårsrapportering i år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund delar i princip den i skrivelsen anförda&lt;br&gt;uppfattningen att det inte finns anledning att ställa hårdare krav på&lt;br&gt;tidpunkten för avlämnande av halvårsrapport än vad EG:s tredje&lt;br&gt;börsdirektiv kräver. De större börsnoterade företagen torde inte ha&lt;br&gt;svårigheter att uppfylla kravet på rapportering inom två månader, men&lt;br&gt;för de mindre kan de i skrivelsen anförda problemen med semesterplane-&lt;br&gt;ring osv. ha större betydelse. Det är dock viktigt att information från&lt;br&gt;halvårsrapporterna når marknaden så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om även icke börsnoterade försäkringsbolag genom Finansinspek-&lt;br&gt;tionens föreskrifter skulle åläggas samma rapporteringsskyldighet som&lt;br&gt;börsnoterade bolag kan inte bortses från att ovannämnda olägenheter kan&lt;br&gt;uppstå för de mindre försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Stockholms Fondbörs AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbörsen vill till en början anmärka att den nya börslagens regler om&lt;br&gt;sexmånadersrapportering inte framstår som helt kongruenta med&lt;br&gt;aktiebolagslagens bestämmelser om delårsrapporter. Handelskammarens&lt;br&gt;förslag till ändring av börslagen skulle göra den bristande överensstäm-&lt;br&gt;melsen än mer påtaglig och bör redan av detta skäl avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns enligt Fondbörsens mening anledning att fråga om de av&lt;br&gt;Handelskammaren åberopade skälen är bärkraftiga. Fondbörsen anser ej&lt;br&gt;att de kostnadsökningar som en ändrad förläggning av vissa sommarferier&lt;br&gt;kan medföra motiverar fördröjning av bolagens delårsrapportering. Det&lt;br&gt;finns - inte minst mot bakgrund av vad som är vanligt på utvecklade&lt;br&gt;utländska kapitalmarknader - ej heller i övrigt några skäl att ändra ABLs&lt;br&gt;krav på offentliggörande inom två månader från rapporteringsperiodens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Fondbörsen har förståelse för att vissa företag - innan&lt;br&gt;erforderliga nya rutiner utarbetats - kan möta vissa svårigheter under&lt;br&gt;sommaren 1993, utgör nämnda förhållande ej tillräckliga skäl för&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Inger Nyström,&lt;br&gt;regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1993 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om inkomstbeskattning vid vissa ombildningar av värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092)&lt;br&gt;med reglemente för Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Gunnel Schön-Aldenstig och Lars Bergendal samt hovrättsassessorn&lt;br&gt;Lennart Östblom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition............................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ............... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 mars 1993 ........................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Ärendet och dess beredning ................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Värdepappersfonder......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sammanläggning och delning av fonder .......... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Preskription av utdelning på fondandelar m.m....... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förvaltarregistrering av andelar i värdepappersfonder . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Kreditjävsregler för värdepappersbolag ............. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Aktiekontolagen........................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Riksbanken och Riksgäldskontoret som kontoförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;institut ................................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Emittentens rätt till insyn i avstämningsregistret ..... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Allmänna pensionsfonden ..................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Effektiv förvaltning ...................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Återlån.............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Årsredovisning ......................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Sammanställning och granskning av fondstyrelsernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningar........................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Revisorer............................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Revisorernas värdepappersinnehav.............. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Jävsbestämmelse ........................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Överföringsavgiften m.m. inom allemanssparandet...... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Tidsgränsen för offentliggörande av halvårsrapporter..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Uprättade lagförslag ........................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Specialmotivering.......................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om inkomstbeskattning vid ombildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av värdepappersfond ....................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente för Allmänna pensionsfonden........... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder........................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1115) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse........................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1627) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden .......................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allemanssparande......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan............................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Beslut................................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1: Utdrag ur skrivelse den 19 juni 1991 från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolagens Förening........................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2: Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga 1 ................................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3: Skrivelse den 7 september 1992 från Fondbolagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förening................................. 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4: Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga 3 ................................ 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5: Skrivelse den 1 oktober 1992 från Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen m.fl..................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6: Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga 5 ................................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7: Skrivelse den 8 december 1992 från Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondhandlareföreningen........................ 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8: Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga 7 ................................ 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9: Skrivelse den 17 december 1992 från Riksbanken . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10: Sammanställning av remissyttranden över skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga 9 ................................ 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11: Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens förvaltning - en översyn (Ds 1991:14) ....... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12: Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementspromemorian i bilaga 11 ............... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13: Skrivelse den 15 januari 1993 från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret ........................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14: Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelsen i bilaga 13......................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15: Skrivelse den 27 november 1992 från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren.................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16: Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelsen i bilaga 15......................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17: Lagrådets yttrande.................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:10:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03206</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:10:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03206</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__206.pdf</filnamn>
<filstorlek>5636580</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/28EFCD71-6BF8-4DCE-8BF6-6B6A3C79C570</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i värdepappersfondslagstiftningen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:206&lt;br/&gt;
Ändringar i lagstiftningen för värdepapperfonder, Allmänna  pensionsfonden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:206 Ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:206&lt;br/&gt;
Ändringar i lagstiftningen för värdepapperfonder, Allmänna  pensionsfonden m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:206 Ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>