<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290400</hangar_id>
 <dok_id>GG03193</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>193</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:193</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>193</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:55</systemdatum>
 <publicerad>1993-03-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03193/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03193</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03193</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:193&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03193/prop_199293__193-1.png" style="width:41pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag av regeringsprotokollet den 25 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att registerhanteringen inom den allmänna sjuk-&lt;br&gt;försäkringen på lokal nivå lagregleras. Lagförslaget innebär att ett sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregister får föras med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(ADB) för vaije lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna&lt;br&gt;försäkringskasseorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren får i första hand användas av försäkringskassorna som ett&lt;br&gt;stöd vid handläggningen av sjukpenningärenden och vissa andra sjuk-&lt;br&gt;försäkrings- och sjuklöneärenden samt för försäkringskassornas rehabili-&lt;br&gt;teringsverksamhet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Regis-&lt;br&gt;tren skall också få användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;försäkringskassornas verksamhet och för att framställa statistik över den&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister skall i huvudsak bara få inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om försäkrad som genom inskrivning hör till lokalkon-&lt;br&gt;toret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan är registeransvarig för det eller de sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register som förs inom försäkringskassans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får tas in i ett regis-&lt;br&gt;ter. Förutom den försäkrades namn, personnummer och adress får ett&lt;br&gt;register innehålla ett flertal andra uppgifter om den försäkrade. Dessa&lt;br&gt;uppgifter skall vara mycket kortfattade. Uppgift om diagnos och sjuk-&lt;br&gt;domsorsak får inte registreras. Lagförslaget innehåller bestämmelser till&lt;br&gt;skydd för den enskildes integritet. Bl.a. föreslås att endast det lokal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontor som för registret skall få ha terminalåtkomst till registret. Vidare&lt;br&gt;upptar lagförslaget bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium, sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvariga&lt;br&gt;försäkringskassan samt gallring av uppgifter ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije lokalkontor inom en allmän försäkringskassa får för de ända-&lt;br&gt;mål som anges i 2-6 §§ med hjälp av automatisk databehandling föra ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor&lt;br&gt;om förmåner för sjömän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring får för samma ändamål&lt;br&gt;föra ett sjukförsäkringsregister över sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden om inskrivning hos försäkringskassan, fastställande&lt;br&gt;av sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid resor&lt;br&gt;till och från arbetet och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning för kostnader för sjuklön som avses i 16 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid tvist om sjuklön enligt 20 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. 3, 5 och 6 §§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans för-&lt;br&gt;beredande åtgärder för handläggning av ärenden som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans egen&lt;br&gt;och för Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för framställning&lt;br&gt;av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semester-&lt;br&gt;lönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Försäkringskassan är registeransvarig för det eller de sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister som förs inom kassans ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får innehålla uppgifter om&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;som genom inskrivning i försäkringskassan tillhör eller har tillhört lokal-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sjukförsäkringsregister som förs av en försäkringskassa enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket får innehålla uppgifter om sjömän för vilka den försäk-&lt;br&gt;ringskassan prövar där angivna förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett lokalkontor har fått ett uppdrag att pröva frågor om för-&lt;br&gt;måner, ersättningar eller rehabilitering som avses i 2 och 3 §§, får detta&lt;br&gt;lokalkontors sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter om den som&lt;br&gt;uppdraget avser. När uppgifterna inte längre behövs där, skall de över-&lt;br&gt;lämnas till det lokalkontor som han eller hon genom inskrivning i för-&lt;br&gt;säkringskassa hör till. Därefter får i registret bara anges personnummer,&lt;br&gt;namn, försäkringskassans beslut och uppgifter som avses i 14 § 3 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall även tillämpas i fråga om den&lt;br&gt;försäkringskassa som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett sjukförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om den som&lt;br&gt;i andra fall än som avses i 8 och 9 §§ förekommer eller har förekommit&lt;br&gt;i ärende som avses i 2 och 3 §§ hos den som för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För en person som avses i 8-10 §§ får i ett sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;anges följande allmänna ärendeuppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Utöver de allmänna ärendeuppgiftema får i ersättningsärenden som&lt;br&gt;avses i 2 § 1-3 i ett register anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tidpunkt för sjukanmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgiven grad av nedsatt arbetsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den försäkrades yrke och arbetsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-&lt;br&gt;givare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sjukskrivningsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetsgivares namn, adress, telefonnummer, organisations- eller&lt;br&gt;personnummer, arbetsställe, arbetsställenummer eller fartyg samt&lt;br&gt;näringsgren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förekomsten av anmälan om skada som avses i 2 § 2 samt tidpunk-&lt;br&gt;ten då sådan skada inträffat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjuklön och sjuklöneperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. anledning till att ersättningsärendet avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I ärenden om rehabilitering som avses i 3 § får i ett register dess-&lt;br&gt;utom anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förekomsten av annan utredning än rehabiliteringsutredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utöver de uppgifter som anges i 11 - 13 §§ får ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomster och andra förhållanden som har betydelse för att be-&lt;br&gt;stämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning samt de övriga&lt;br&gt;förmåner och ersättningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållanden som har betydelse för utbetalning av förmåner och er-&lt;br&gt;sättningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tidpunkter för andra registrerade förhållanden än dem som avses i&lt;br&gt;12 § 1, 2, 6, 8 och 9 samt 13 § 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försäkringskassans och domstols avgörande såvitt avser utgången&lt;br&gt;och de bestämmelser som har tillämpats samt förekomsten av över-&lt;br&gt;klagande av sådant avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att till-&lt;br&gt;godose ändamålen med ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En registrering enligt 11 - 13 §§ och 14 § 1-3 och 5 får inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om att den som registreringen avser misstänks eller har&lt;br&gt;dömts för brott, avtjänar eller har avtjänat straff, undergår eller har&lt;br&gt;undergått annan påföljd för brott eller är eller har varit föremål för&lt;br&gt;annat tvångsingripande för vård eller omsorg. Detta gäller också uppgif-&lt;br&gt;ter om diagnos och sjukdomsorsak, omdömen eller andra värderande&lt;br&gt;upplysningar i fråga om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;T erminalåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Terminalåtkomst till ett sjukförsäkringsregister får endast finnas&lt;br&gt;hos det lokalkontor som enligt 1 § första stycket får föra registret eller,&lt;br&gt;såvitt avser register enligt 1 § andra stycket, den försäkringskassa för&lt;br&gt;vars verksamhet registret förs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till ett annat lokalkontor, om den&lt;br&gt;registrerade genom inskrivning i försäkringskassa hör till det kontoret&lt;br&gt;eller om uppgifterna annars behövs där i ett ärende som avses i 2 och&lt;br&gt;3 §§ och som gäller den registrerade. Uppgifter i det sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register som avses i 1 § andra stycket får under samma förhållanden&lt;br&gt;lämnas ut på sådant medium till ett lokalkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till den försäkringskassa som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket, om uppgifterna behövs där i ett ärende som&lt;br&gt;avses i 2 och 3 § § och som gäller den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Uppgifter som avses i 11 § 1 och 2, 12 § 1 och 7 såvitt avser ar-&lt;br&gt;betsgivares namn och adress samt 14 § 2, 4 och 5 får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till Riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;verkställighet av försäkringskassans beslut i ärenden som avses i 2 § och&lt;br&gt;för utförande av andra adminstrativa åtgärder i sådana ärenden samt som&lt;br&gt;underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om andra ersättningar&lt;br&gt;och förmåner än som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 11 § 1 och 12 § 8 får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till Riksförsäkringsverket för handläggning av&lt;br&gt;ärenden enligt lagen (1957:243) om yrkesskadeförsäkring och motsvar-&lt;br&gt;ande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får uppgifter i ett sjukförsäkringsregister endast länmas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till den centrala förvaltningen&lt;br&gt;(centralkontoret) hos den försäkringskassa inom vars ansvarsområde&lt;br&gt;registret förs och till Riksförsäkringsverket för tillsyn, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 §§ eller för fram-&lt;br&gt;ställning av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § I ett sjukförsäkringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter&lt;br&gt;som avses i 11 § 1, 2 såvitt avser adress, 4 och 5, 12 § 1, 2, 4, 6, 7, 8&lt;br&gt;såvitt avser förekomsten av anmälan om skada, 9 och 10, 13 § 1 och 3&lt;br&gt;samt 14 § 4. Uppgifter som avses i 12 § 7 samt 13 § 1 och 3 får dock&lt;br&gt;bara användas som sökbegrepp i rehabiliteringsärenden som avses i 3 §&lt;br&gt;samt för uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2&lt;br&gt;och 3 §§ och för framställning av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får dessutom, enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;användas uppgifter som avses i 14 § 3 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Uppgifter som avses i 13 § skall gallras fem år efter utgången av&lt;br&gt;det år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats. Andra uppgif-&lt;br&gt;ter i ett sjukförsäkringsregister skall gallras tio år efter utgången av det&lt;br&gt;år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte för uppgifter som avses i 11 § 1-4 och 6 så länge den försäkrade&lt;br&gt;genom inskrivning skall tillhöra det lokalkontor som för registret eller,&lt;br&gt;såvitt avser register enligt 1 § andra stycket, så länge den försäkrade är&lt;br&gt;sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket såvitt&lt;br&gt;gäller bevarandet av ett urval av material för forskningens behov. Sådant&lt;br&gt;material skall överlämnas till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Försäkringskassan skall se till att personer som omfattas av ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister får information om registret. Informationen skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamålen med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som registret får innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och be-&lt;br&gt;varande av uppgifter som gäller för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Odell, Lundgren, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen utgör en central del av samhällets ekonomiska trygg-&lt;br&gt;hetssystem. Den består av ett antal olika grenar såsom sjukförsäkringen,&lt;br&gt;folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension (ATP) och ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen. Till sjukförsäkringen hör vidare frågor om reha-&lt;br&gt;bilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom&lt;br&gt;socialförsäkringen på regional och lokal nivå. Bestämmelserna om all-&lt;br&gt;männa försäkringskassor finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns 25 allmänna försäkringskassor i landet. I försäkringskassan&lt;br&gt;finns en styrelse där ordförande och vice ordförande utses av regering-&lt;br&gt;en. Huvuddelen av den verksamhet som innebär kontakt med de försäk-&lt;br&gt;rade sker vid något av de cirka 400 lokalkontoren. Styrelsen beslutar&lt;br&gt;huvudsakligen i frågor om budget, organisation, personal och lokaler.&lt;br&gt;Beslut i vissa socialförsäkringsfrågor fattas av socialförsäkringsnämnder&lt;br&gt;som är förtroendevalda och där ordföranden utses av regeringen. I ären-&lt;br&gt;den som inte avgörs av styrelsen eller socialförsäkringsnämnd fattas&lt;br&gt;beslut av en tjänsteman hos försäkringskassan. Det stora flertalet försäk-&lt;br&gt;ringsärenden avgörs genom tjänstemannabeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos försäkringskassorna finns för närvarande omkring 15 000 tjänste-&lt;br&gt;män, varav 80 % arbetar vid lokalkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central förvaltningsmyndighet inom socialförsäkringen är Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Verket skall enligt sin instruktion särskilt svara för den&lt;br&gt;centrala ledningen och för tillsynen av de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;verksamhet samt verka för att socialförsäkringssystemet tillämpas lik-&lt;br&gt;formigt och rättvist samt att aktiva åtgärder vidtas för att minska be-&lt;br&gt;hovet av långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket svarar också för handläggning av ärenden enligt&lt;br&gt;lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och vissa äldre författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas ad-&lt;br&gt;ministration av socialförsäkringen finns ett centralt ADB-system hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket. Försäkringskassornas central- och lokalkontor är&lt;br&gt;genom terminaler anslutna till den centrala anläggningen via ett gemen-&lt;br&gt;samt kommunikationsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande ADB-systemet byggdes upp i böljan av 1970-talet. I de&lt;br&gt;senaste årens budgetpropositioner har konstaterats att försäkringskassor-&lt;br&gt;na har behov av ett förbättrat och moderniserat ADB-stöd för att kassor-&lt;br&gt;na skall klara de ökade krav som ställs på dem. Ett förbättrat ADB-stöd&lt;br&gt;väntas leda till såväl minskade försäkringskostnader som lägre admini-&lt;br&gt;strationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:3)&lt;br&gt;anfördes att inriktningen vid en modernisering av socialförsäkringens&lt;br&gt;ADB-system bör vara att ge ett ändamålsenligt lokalt verksamhetsstöd&lt;br&gt;vid försäkringskassorna samtidigt som det är av yttersta vikt att den&lt;br&gt;enskildes personliga integritet skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringsregisterlag redovisar i delbetänkandet&lt;br&gt;Lokala sjukförsäkringsregister (SOU 1991:9) förslag i fråga om inrätt-&lt;br&gt;ande av lokala sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna jämte särskild lagreglering i form av en registerlag. En sam-&lt;br&gt;manfattning av utredningens betänkande bör fogas som bilaga 1 till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende. Utredningens författningsförslag bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;redovisas under respektive avsnitt i min föredragning. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En remis-&lt;br&gt;sammanställning har upprättats inom Socialdepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr S91/793/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyss nämnda kompletteringspropositionen uttalades att ytterligare&lt;br&gt;överväganden behövde göras innan ställning kunde tas till utformningen&lt;br&gt;av det framtida datorstödet. Som en viktig förändring i förhållande till&lt;br&gt;utredningsförslaget framhölls därvid att diagnosregistrering på ADB-&lt;br&gt;medium när det gäller enskilda personer inte skall få förekomma. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden uppdrog regeringen i maj 1992 åt Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;att i nära samarbete med försäkringskassorna närmare utreda modernise-&lt;br&gt;ringen av det lokala ADB-stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har redovisat utredningsresultatet i en rapport&lt;br&gt;den 27 augusti 1992. Riksförsäkringsverkets sammanfattning av rappor-&lt;br&gt;ten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 6) har regeringen&lt;br&gt;anmält sig dela Riksförsäkringsverkets uppfattning om behovet av ett&lt;br&gt;förbättrat lokalt ADB-stöd. Det förbättrade ADB-stödet väntas innebära&lt;br&gt;betydande kostnadsminskningar inte bara adminstrativt utan även av-&lt;br&gt;seende försäkringsutgiftema och samhällsekonomiskt i vidare bemärkel-&lt;br&gt;se. Vissa förslag har lagts fram i fråga om medel för inrättande av&lt;br&gt;lokala databaser under förutsättning av att riksdagen sedemera beslutar&lt;br&gt;om en sjukförsäkringsregisterlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i budgetpropositionen avser regeringen att tillsätta en be-&lt;br&gt;redning som skall utreda möjligheterna att flytta över huvudansvaret för&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringama till arbetsmarknadens parter. Direk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiv avses inom kort att utfärdas. Den aviserade förändringen av sjuk-&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkringama betyder inte enligt min mening att be-&lt;br&gt;hovet av ett förbättrat ADB-stöd hos försäkringskassorna blir mindre&lt;br&gt;angeläget. Jag anser att den inledda moderniseringen av det lokala ADB-&lt;br&gt;stödet bör fortsätta i den takt som hittills planerats och att försäkrings-&lt;br&gt;kassornas registerhållning bör lagregleras. I det följande (avsnitt 3)&lt;br&gt;kommer jag att närmare utveckla behovet av ett förbättrat ADB-stöd hos&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har upprättats ett förslag till lag om sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Datainspektionen&lt;br&gt;har den 16 februari 1993 avlämnat ett yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289). Inspektionen har därvid godtagit att lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register inrättas i enlighet med förslaget. Datainspektionens yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 februari 1993 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över ett förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna. Det till Lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilaga 6. Förslaget överensstämmer&lt;br&gt;med det förslag som Datainspektionen yttrat sig över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7. Jag har gjort några&lt;br&gt;redaktionella ändringar i det remitterade lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggning&lt;br&gt;inom sjukförsäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Det centrala datasystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det centrala datasystemet för socialförsäkringen ingår bl.a. ett sjukför-&lt;br&gt;säkrings-, ett pensions- och ett bidragsregister. Sjukförsäkringsregistret&lt;br&gt;innehåller uppgifter om sjukförsäkrade och andra som är berättigade till&lt;br&gt;dagersättning i form av sjukpenning, havandeskapspenning, föräldra-&lt;br&gt;penning, tillfällig föräldrapenning, frivillig sjukpenning, utbildnings-&lt;br&gt;bidrag, kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), dagpenning till värnpliktiga&lt;br&gt;m.fl., närståendepenning och smittbärarpenning. Pensionsregistret om-&lt;br&gt;fattar uppgifter om allmän pension, delpension samt arbetsskade- och&lt;br&gt;yrkesskadelivränta. Bidragsregistret innehåller uppgifter om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag och bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala anläggningen utnyttjas efter beslut i enskilda ärenden av&lt;br&gt;försäkringskassan för beräkning, beslutsexpedition och utbetalning.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket handhar datordriften samt förvaltar och utvecklar&lt;br&gt;systemen. Registren i det centrala datasystemet förs med stöd av till-&lt;br&gt;stånd av Datainspektionen. Riksförsäkringsverket är registeransvarig&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Innehållet i det centrala sjukförsäkringsregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det centrala sjukförsäkringsregistret innehåller uppgifter om samtliga&lt;br&gt;inskrivna försäkrade. Dessutom innehåller registret uppgifter om vissa&lt;br&gt;personer som är försäkrade men inte inskrivna i försäkringskassa. För&lt;br&gt;vaije person som antecknats i registret finns uppgift om bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;personnummer och namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;adress (även vistelseadress)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;civilstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;nationalitet för icke svenska medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkt för utlännings förvärv av svenskt medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven och det&lt;br&gt;lokalkontor som han tillhör samt den tidpunkt från vilken dessa&lt;br&gt;uppgifter gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenninggrundande inkomst, uppdelad på inkomstslag samt års-&lt;br&gt;arbetstid&lt;br&gt;karenstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;frivillig sjukpenningförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;koder för olika typer av pensionsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;hinder för utbetalning av ersättning på grund av t.ex. värnplikt,&lt;br&gt;häktning eller intagning i kriminalvårdsanstalt (s.k spärr-&lt;br&gt;markering)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;om särskild sekretessprövning skall göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;beslut om införsel och utmätning som skall beaktas vid utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;vilka utbetalningar som gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom uppgift om pågående ärenden finns i registret uppgift om&lt;br&gt;ersättningsärenden som avslutats under året och de två närmast före-&lt;br&gt;gående åren. Äldre ersättningsfall lagras på mikrofiche.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsregistret uppdateras regelbundet med uppgifter från&lt;br&gt;Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Vämpliktsverket, Vapenfri-&lt;br&gt;styrelsen, Centrala studiestödsnämnden m.fl. Dessutom förses registret&lt;br&gt;med aktuella pensionskoder från pensionsregistret och med uppgifter&lt;br&gt;från försäkringskassorna om ändrad sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 ADB-stödet hos försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i sjukförsäkringsregistret är via terminaler av persondator-&lt;br&gt;typ tillgängliga för försäkringskassans personal. Med hänsyn till att&lt;br&gt;registret innehåller personlig information begränsas de anställdas tillgång&lt;br&gt;till registerinformationen med hjälp av ett s.k. behörighetssystem. Detta&lt;br&gt;innebär att vaije anställd får tillgång till endast den information som&lt;br&gt;behövs för att fullgöra en viss arbetsuppgift. Uttag ur registret kan en-&lt;br&gt;dast ske genom vissa i förväg fastställda transaktioner, de s.k service-&lt;br&gt;rutinerna. Försäkringskassorna har möjlighet att ändra uppgifter i regi-&lt;br&gt;stren och initiera olika åtgärder genom terminaltransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen av ett sjukfall särende matas själva sjukanmälan in&lt;br&gt;på en terminal vid ett lokalkontor för vidare befordran till den centrala&lt;br&gt;ADB-anläggningen i Sundsvall. Därifrån sänds blanketten &amp;quot;Försäkran&lt;br&gt;för sjukpenning&amp;quot; till den försäkrade. På blanketten anges bl.a. fr.o.m.&lt;br&gt;vilken dag den försäkrade skall förete läkarintyg för att få sjukpenning.&lt;br&gt;Vidare anges storleken på sjukpenningen per dag och vissa andra ADB-&lt;br&gt;registrerade uppgifter. När handläggaren på lokalkontoret fattat beslut&lt;br&gt;om att bevilja sjukpenning matar handläggaren in beslutsunderlaget på&lt;br&gt;terminalen. Expeditionen av beslutet och utbetalningen av sjukpenningen&lt;br&gt;sker sedan via den centrala anläggningen i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall utfärdas beslut från centralanläggningen utan någon in-&lt;br&gt;matning av beslutsunderlag från försäkringskassan. Detta är t.ex. fallet&lt;br&gt;då Kriminalvårdsstyrelsen meddelat ADB-avdelningen att en försäkrad&lt;br&gt;tagits in i kriminalvårdsanstalt för verkställande av fängelsedom på ett år&lt;br&gt;eller mer. Den försäkrades sjukförsäkring ändras då automatiskt till att&lt;br&gt;omfatta endast sjukvårdsersättning. Inkomstförfrågan skickas auto-&lt;br&gt;matiskt ut i vissa fall, t.ex. när en person fått hel eller halv pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servicerutinema innebär att försäkringskassorna kan ta dataregistren&lt;br&gt;till hjälp för vissa bevakningsåtgärder. I sjukförsäkringsärenden kan det&lt;br&gt;t.ex. gälla fråga om att ge in läkarintyg eller om särskild kontroll av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst beträffande försäkrad som tidigare läm-&lt;br&gt;nat felaktiga uppgifter om sina inkomstförhållanden. En bevakning kan&lt;br&gt;även avse en utsänd inkomstförfrågan eller en s.k. vilande sjukpenning-&lt;br&gt;grundnade inkomst. Maskinella bevakningsrutiner möjliggör också för&lt;br&gt;försäkringskassorna att få underlag för att sätta i gång bl.a. rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredningar i sjukpenningärenden som pågått en viss tid eller att&lt;br&gt;dessförinnan få uppgift om sjukfall som behöver utredas. När sjukför-&lt;br&gt;säkringsregistret tillförts en uppgift som kan tänkas vara av betydelse för&lt;br&gt;t.ex. ett ersättningsärende, ett inskrivningsförhållande eller beslut om&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst får försäkringskassan meddelande om&lt;br&gt;detta. Meddelande lämnas också till försäkringskassan om det vid en&lt;br&gt;maskinell kontroll i det centrala registret skulle visa sig att en tillförd&lt;br&gt;uppgift är felaktig eller behöver kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan dataregistret användas för maskinell utskrift av intyg om&lt;br&gt;ersättning från försäkringskassan, kontrolluppgift m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Manuella register hos försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För bevakning av ärenden som inte kan bevakas maskinellt har försäk-&lt;br&gt;ringskassorna manuella bevakningsregister. Ett sådant fall är t.ex. när&lt;br&gt;försäkringskassan begär uppgift från en arbetsgivare. Hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna finns också manuella dagersättningsregister för bl.a. sjukfalls-&lt;br&gt;ärenden. Sistnämnda register används i sådana fall där läkarintyg krävts&lt;br&gt;för sjukpenning. Försäkringskassan bevakar därvid manuellt dels att&lt;br&gt;läkarintyg sänds in, dels - om beslut fattats att bevilja sjukpenning för&lt;br&gt;varje period - att utbetalning för en löpande sjukskrivningsperiod sker&lt;br&gt;med jämna mellanrum enligt den försäkrades önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De manuella registren förs med hjälp av kortlådor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lokalt ADB-stöd hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Försäkringskassorna är i behov av ett förbättrat&lt;br&gt;ADB-stöd såväl för rationalisering av den löpande ärendehand-&lt;br&gt;läggningen som för arbetet med en mer aktiv rehabilitering och&lt;br&gt;förebyggande insatser i försäkringsärendena. Ett förbättrat teknik-&lt;br&gt;stöd förutsätter att ytterligare vissa uppgifter utöver dem som&lt;br&gt;redan finns i det centrala sjukförsäkringsregistret kan lagras med&lt;br&gt;hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ändamålsenligt verksamhetsstöd under hänsynstagande till&lt;br&gt;den enskildes integritet förutsätter att registerinformationen röran-&lt;br&gt;de sjukförsäkringsregistren lagras lokalt. För vaije lokalkontors&lt;br&gt;verksamhetsområde inom en allmän försäkringskassa bör därför&lt;br&gt;med hjälp av ADB få föras ett sjukförsäkringsregister. Den för-&lt;br&gt;säkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor om&lt;br&gt;försäkringsförmåner för sjömän bör få föra ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register över sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett litet lokalkontor bör ha möjlighet att samverka med ett större&lt;br&gt;lokalkontor såtillvida att det mindre kontorets databas skall kunna&lt;br&gt;placeras hos det större kontoret. Även i dessa fall kommer det&lt;br&gt;emellertid att vara fråga om lokalt avgränsade register, över vilka&lt;br&gt;bara respektive lokalkontor kan förfoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min. Ut-&lt;br&gt;redningen har dock förutsatt att vaije lokalkontor skall ha egen utrust-&lt;br&gt;ning för lagring av sin databas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna delar uppfattningen&lt;br&gt;att de allmänna försäkringskassorna behöver ett förbättrat ADB-stöd för&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde. Ett antal remissinstanser har inte tagit ställning&lt;br&gt;till frågan om behovet av utvidgat teknikstöd utan har velat avvakta&lt;br&gt;resultatet av de vid tiden för remissbehandlingen av utredningens be-&lt;br&gt;tänkande pågående lagstiftningsåtgärderna inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;området i form av sjuklönelag och nya rehabiliteringsbestämmelser.&lt;br&gt;Bland dessa remissinstanser finns Riksrevisionsverket, JO, Arbetsmiljö-&lt;br&gt;fonden, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Forsknings-&lt;br&gt;rådsnämnden och Sveriges akademikers centralorganisation. Landstings-&lt;br&gt;förbundet och Svenska kommunförbundet anser dessutom att frågan om&lt;br&gt;inrättande av lokala sjukförsäkringsregister bör samordnas med en reg-&lt;br&gt;lering av de centrala registren. Datainspektionen anser också att en&lt;br&gt;sådan samordning borde ske men godtar att lokala sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;ter inrättas, om utredningens förslag kompletteras i vissa avseenden. Till&lt;br&gt;dessa kompletteringar återkommer jag i de följande avsnitten. Avstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag gör Sveriges Arbetsgivareförening, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Sveriges läkarförbund och Föreningen Svensk Före-&lt;br&gt;tagshälsovård som inte delar bedömningen att det för närvarande finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av ett utbyggt dataregister. Gemensamt för dessa remissinstanser&lt;br&gt;är också att de anser att frågor som hänger samman med den enskildes&lt;br&gt;integritet inte är tillfredsställande utredda eller lösta. När det gäller&lt;br&gt;datorkraftsstrukturen har Statskontoret ifrågasatt om vaije lokalkontor&lt;br&gt;bör ha en egen utrustning för lagring av sin databas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets rapport: Riksförsäkringsverket anför i sin&lt;br&gt;rapport den 27 augusti 1992 om modernisering av det lokala ADB-stödet&lt;br&gt;att en lokal informationslagring utgör ett väsentligt inslag i den pågående&lt;br&gt;decentraliseringen av verksamheten på socialförsäkringsområdet. Ett&lt;br&gt;kraftfullt ADB-stöd till den lokala handläggningen ökar enligt verket&lt;br&gt;servicegraden mot allmänheten. Verket konstaterar att dagens ADB-&lt;br&gt;system, som ursprungligen skapades för att hantera stora mängder utbe-&lt;br&gt;talningar, inte är uppbyggt för att ge effektivt handläggarstöd i rehabili-&lt;br&gt;teringsarbetet eller att vara ett instrument för kassornas arbete i övrigt&lt;br&gt;med att sänka ohälsotalet. ADB-systemen är inte heller anpassade för att&lt;br&gt;ge information och möjligheter till analys. De kan därför enligt verket&lt;br&gt;inte svara mot de krav som blir följden av regeringens verksamhetsmål&lt;br&gt;för resultatuppföljning och resultatanalyser. Möjligheter till lokal an-&lt;br&gt;passning av systemen är starkt begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverket innebär en decentralisering av datorkraft&lt;br&gt;till försäkringskassornas lokalkontor på sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;möjlighet till lokala anpassningar utifrån verksamhetens behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;större flexibilitet vid tillhandahållandet och utnyttjandet av infor-&lt;br&gt;mationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ökad förståelse för och påverkansmöjligheter på systemet från an-&lt;br&gt;vändaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ökad möjlighet för kontorsledningama att följa upp och analysera&lt;br&gt;verksamheten för att förbättra verksamhetsresultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;den snabbhet i iniativ och handläggning, som rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samheten kräver för att uppnå resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en konsekvent ansvarsfördelning genom att ansvaret för verksam-&lt;br&gt;het, manuellt registrerad information och ADB-registrerad infor-&lt;br&gt;mation hamnar inom samma ansvarsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;direkt ansvar för den utrustning som rymmer lokalkontorets hand-&lt;br&gt;läggningsinformation och därmed garanti för full disposition av&lt;br&gt;såväl utrustningen som dess innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Under de senaste åren har i princip all&lt;br&gt;individinriktad handläggning inom socialförsäkringen decentraliserats till&lt;br&gt;försäkringskassornas lokalkontor. Ett av syftena med decentraliseringen&lt;br&gt;har varit att höja effektiviteten i ärendehandläggningen och förbättra&lt;br&gt;servicen för allmänheten. Ett annat syfte har varit att skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för kassorna att aktivt arbeta för att främja rehabilitering och&lt;br&gt;motverka uppkomsten av långa sjukskrivningar och förtidspensione-&lt;br&gt;ringar. Decentraliseringen och satsningen på rehabilitering har fört med&lt;br&gt;sig att betydelsen av ADB-teknik hos kassorna ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handläggning på lokal nivå som både skall vara effektiv och ser-&lt;br&gt;viceinriktad gentemot allmänheten förutsätter att försäkringskassornas&lt;br&gt;handläggare har tillgång till nödvändiga uppgifter på ADB-medium. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande centrala sjukförsäkringsregistret används huvudsakligen för&lt;br&gt;uträkningar och utbetalningar av olika förmåner, utsändande av besluts-&lt;br&gt;meddelanden och olika blanketter samt för vissa typer av bevakningar åt&lt;br&gt;försäkringskassorna. Det nuvarande datasystemet är i mycket begränsad&lt;br&gt;utsträckning användbart som stöd vid försäkringskassornas ärendehand-&lt;br&gt;läggning. Den största delen av handläggningen i sjukpenningärenden&lt;br&gt;sker således manuellt, vilket naturligtvis innebär att hanteringen blir&lt;br&gt;tungrodd och tidskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 infördes i lagen om allmän försäkring nya bestäm-&lt;br&gt;melser om rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser innebär att försäkringskassornas arbete med rehabilitering har änd-&lt;br&gt;rats. Kassorna har fått ett övergripande samordningsansvar för rehabili-&lt;br&gt;teringsverksamheten, innefattande ansvar för regionalt och lokalt sam-&lt;br&gt;arbete mellan olika myndigheter och organ med uppgifter på rehabilite-&lt;br&gt;ringsområdet. Försäkringskassorna skall samordna och ha tillsyn över de&lt;br&gt;utredande och andra insatser som enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;krävs för rehabilitering av enskilda försäkrade. Kassorna skall också när&lt;br&gt;det behövs ta initiativ till sådana insatser. I ansvaret ingår att ge stöd åt&lt;br&gt;den enskilde i kontakter med andra rehabiliteringsansvariga. Gentemot&lt;br&gt;den försäkrades arbetsgivare har försäkringskassorna ett tillsynsansvar&lt;br&gt;för att denne fullgör sina rehabiliteringsuppgifter i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Arbetarskyddsverket har ansvaret för tillsyn över att arbetsgivaren har&lt;br&gt;en organisation för rehabilitering. I speciella fall skall kassorna överta&lt;br&gt;ansvaret för att en rehabiliteringsutredning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke bakom de nya rehabiliteringsbestämmelsema är att man&lt;br&gt;på ett tidigt stadium i ett sjukdomsfall skall kunna vidta sådana åtgärder&lt;br&gt;som leder till att den försäkrade kan återgå i arbete. För att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna skall kunna fullgöra sin uppgift i en sådan mera aktivt inriktad&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet krävs bl.a. att kassorna i enskilda fall snabbt&lt;br&gt;kan skaffa sig en uppfattning om på vilket stadium handläggningen av&lt;br&gt;ett ärende befinner sig. Genom det nuvarande centrala datasystemet kan&lt;br&gt;kassorna få impulser till rehabiliteringsåtgärder med ledning av ett på-&lt;br&gt;gående sjukfalls längd eller antalet sjukdomsfall under senare tid. Det är&lt;br&gt;dock bara möjligt att få impulser avseende långvariga sjukfall. Impul-&lt;br&gt;serna fås genom datautskrivna förteckningar över sjukdomsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handläggare på en försäkringskassa har hand om åtskilliga rehabili-&lt;br&gt;teringsärenden samtidigt. Tidsfaktorn är mycket viktig när det gäller att&lt;br&gt;lyckas med rehabilitering av sjukskrivna personer och det är därför&lt;br&gt;viktigt att nödvändiga åtgärder, särskilt kontakter med olika i ett reha-&lt;br&gt;biliteringsärende inblandade parter, vidtas i rätt tid och inte blir för-&lt;br&gt;dröjda. Utan förbättringar av ADB-stödet finns det en risk för att ade-&lt;br&gt;kvata insatser i enskilda fall kommer för sent eller rent av uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kunna göra samlade bedömningar av hur det ser ut på&lt;br&gt;olika arbetsplatser i och för kassornas arbete med samordning av hand-&lt;br&gt;läggningen av olika rehabiliteringsärenden samt olika rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder som skall vidtas. Sådan information är också av betydelse för&lt;br&gt;kassornas samverkan med andra aktörer, t.ex. arbetsgivarna och yrkes-&lt;br&gt;inspektionen, i de senares arbete för att förbättra arbetsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och med hänsyn till vad Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket anfört i sin rapport om modernisering av ADB-stödet&lt;br&gt;är det enligt min mening klart att ett utbyggt lokalt datorstöd är erfor-&lt;br&gt;derligt för att åstadkomma en rationell och effektiv ärendehandläggning&lt;br&gt;hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbättrat ADB-stöd förutsätter att ytterligare uppgifter utöver dem&lt;br&gt;som finns i det befintliga centrala sjukförsäkringsregistret behöver kunna&lt;br&gt;lagras på ADB-medium. Detta gäller såväl sjukpenningärenden som&lt;br&gt;rehabiliteringsärenden. Jag kommer längre fram att ta upp frågan om&lt;br&gt;vilka nya uppgifter som behöver dataregistreras. Jag vill dock redan här&lt;br&gt;framhålla att ett register endast bör få innehålla kortfattade noteringar av&lt;br&gt;olika förhållanden som rör den enskilde och som är nödvändiga för att&lt;br&gt;handläggaren skall kunna arbeta mera effektivt än hittills med alla ären-&lt;br&gt;den. Som jag inledningsvis nämnt skall diagnos eller sjukdomsorsak inte&lt;br&gt;få registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare anfört att det är av yttersta vikt att den enskildes per-&lt;br&gt;sonliga integritet skyddas vid en modernisering av försäkringskassornas&lt;br&gt;ADB-stöd. Av väsentlig betydelse för integritetsskyddet är frågan var&lt;br&gt;och hur lagringen av registerinformationen sker. Som Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket framhållit i sin rapport om modernisering av det lokala ADB-&lt;br&gt;stödet är det nödvändigt att allmänheten vet att uppgifterna som de läm-&lt;br&gt;nat till försäkringskassan endast utnyttjas inom kassornas och Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets områden. I likhet med Riksförsäkringsverket anser jag&lt;br&gt;att stor restriktivitet måste råda när det gäller att ge andra organisa-&lt;br&gt;tioner, som kan vara intresserade av registeruppgifterna för sin verksam-&lt;br&gt;het, tillgång till denna information. Enligt verkets mening borgar lokalt&lt;br&gt;lagrad information tillsammans med högvärdiga tekniska och admini-&lt;br&gt;strativa skydd for att integritetsskyddet kan upprätthållas. Jag delar&lt;br&gt;denna uppfattning. Detta innebär således att de uppgifter som skall regi-&lt;br&gt;streras blir effektivt skyddade mot obehörig åtkomst när de lagras i flera&lt;br&gt;små register, till vilka endast en mindre krets av personer har direkt-&lt;br&gt;åtkomst. Som Utredningen om socialförsäkringsregisterlag anfört bör&lt;br&gt;också ett register som endast omfattar en liten del av befolkningen vara&lt;br&gt;mindre intressant för obehörig åtkomst, t.ex. i politiskt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalt lagrad information har också andra fördelar jämfört med ett&lt;br&gt;centralt placerat register. I händelse av krig eller katastrofsituationer&lt;br&gt;innebär en lokal placering av datorutrustningen att sårbarheten i sjukför-&lt;br&gt;säkringssystemet minskar. Jag kan i detta sammanhang nämna att Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap i en skrivelse till Socialdepartementet fram-&lt;br&gt;hållit att den decentraliserade datoranvändning som utredningen föreslår&lt;br&gt;är ett högst väsentligt steg i riktning mot att säkra den datoranvändning&lt;br&gt;som samhället är beroende av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom nu angivna fördelar innebär lokala dataregister ökade möjlig-&lt;br&gt;heter att bygga upp en bred kompetens i ADB-frågor hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Vidare får de anställda där ett större inflytande över sin verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt mot bakgrund av de nya bestämmelserna om rehabilitering i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring är det viktigt att uppbyggnaden av lokala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register kan komma i gång så snart det är praktiskt möjligt. Jag anser&lt;br&gt;därför att en reglering av de lokala sjukförsäkringsregistren inte bör&lt;br&gt;anstå i avvaktan på att övriga register inom socialförsäkringsområdet&lt;br&gt;blir reglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att det för vaije&lt;br&gt;lokalkontors verksamhetsområde inom en allmän försäkringskassa bör få&lt;br&gt;föras ett sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller i fråga om sjömäns försäkringsförmåner.&lt;br&gt;Sådana ärenden handläggs av Göteborgs allmänna försäkringskassa. För&lt;br&gt;dessa ärenden anser jag att ett särskilt sjukförsäkringsregister bör få&lt;br&gt;inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller datorkraftstrukturen har utredningen utgått från att vaije&lt;br&gt;lokalkontor får egen utrustning för lagring av data. Statskontoret har&lt;br&gt;emellertid ifrågasatt de små lokalkontorens möjligheter att upprätthålla&lt;br&gt;tillräcklig kompetens för att på ett säkert sätt svara för databasutrust-&lt;br&gt;ningen. Statskontoret föreslår därför att mindre lokalkontors databaser&lt;br&gt;lagras i utrustning hos större kontor, s.k. värdkontor, som har tillgång&lt;br&gt;till en databasadministratör. Det lilla kontorets register skall dock,&lt;br&gt;genom speciella s.k. åtkomstnycklar, bara vara tillgängligt för detta&lt;br&gt;kontors handläggare samt värdkontorets databasadministratör. Enligt&lt;br&gt;Statskontoret medför en sådan ordning en avsevärd kostnadsbesparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har under beredningen av detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende bekräftat att det kan vara förenat med vissa svårigheter för de&lt;br&gt;minsta lokalkontoren att klara den rent säkerhetsmässiga hanteringen av&lt;br&gt;en databasutrustning och att den av Statskontoret föreslagna lösningen&lt;br&gt;därför övervägs av verket inom ramen för ett pågående utredningsarbete&lt;br&gt;hos verket med ett utvecklat ADB-stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av det föreliggande lagförslaget hindrar inte att dator-&lt;br&gt;kraftstrukturen utformas enligt Statskontorets modell. Som jag nyss&lt;br&gt;anfört är ett gott tekniskt och administrativt skydd en förutsättning för&lt;br&gt;att den enskildes integritet inte skall trädas för nära. Även om fördelarna&lt;br&gt;från bl.a. sårbarhetssynpunkt inte blir lika påtagliga som i ett system där&lt;br&gt;vaije lokalkontor har sin egen utrustning för informationslagringen,&lt;br&gt;anser jag att den förordade lösningen bör kunna komma till stånd i de&lt;br&gt;fall där det bedöms lämpligt. Det bör vara en uppgift för Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket att efter samråd med försäkringskassorna och Statskontoret&lt;br&gt;samt andra berörda myndigheter göra den bedömningen. Jag förutsätter&lt;br&gt;att hänsyn tas till att befintlig datorutrustning på ett effektivt sätt kan&lt;br&gt;integreras i den nya ADB-lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Författningsreglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Registerlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Registerfrågorna, däribland de ändamål för vilka&lt;br&gt;registren får användas, skall regleras i en särskild lag om sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som delat bedöm-&lt;br&gt;ningen att det finns behov av att inrätta lokala sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;har också tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot att en lagreglering&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Flera av de uppgifter som finns i ärendena&lt;br&gt;hos försäkringskassorna och som föreslås bli registrerade med hjälp av&lt;br&gt;ADB är integritetskänsliga. De lokala sjukförsäkringsregistren blir per-&lt;br&gt;sonregister enligt 1 § datalagen (1973:289), vars bestämmelser till skydd&lt;br&gt;för registrerade personers integritet blir tillämpliga på registren. I likhet&lt;br&gt;med utredningens och flera remissinstansers uttalade uppfattning anser&lt;br&gt;jag att skyddet för den enskildes integritet bör förstärkas genom att man&lt;br&gt;i en särskild lag reglerar frågor som hänger samman med integriteten.&lt;br&gt;Lagen bör innehålla bestämmelser om registerändamål, registerinnehåll,&lt;br&gt;registeransvar, terminalåtkomst, sökmöjligheter, uppgiftslämnande på&lt;br&gt;ADB-medium, gallring samt en särskild informationsskyldighet om&lt;br&gt;registret för den registeransvarige gentemot registrerade personer. Ut-&lt;br&gt;redningens förslag om registerlag överensstämmer med den målsättning&lt;br&gt;om lagreglering av register med särskilt känsligt innehåll som har kom-&lt;br&gt;mit till uttryck i prop. 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB&lt;br&gt;och som varit föremål för riksdagens behandling (bet. 1990/91:KU11,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:160) under våren 1991. Förslaget är, med de ändringar&lt;br&gt;jag kommer att föreslå i det följande, väl ägnat att ligga till grund för&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Registerändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäk-&lt;br&gt;ringskassans handläggning av ärenden om inskrivning hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan, fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, rätt&lt;br&gt;till och utbetalning av sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning&lt;br&gt;för merutgifter för resor till och från arbetet och rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning samt för försäkringskassans förberedande åtgärder i&lt;br&gt;dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får ett register användas för försäkringskassans åtgärder&lt;br&gt;för rehabilitering av försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett register får även användas för försäkringskassans och Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäk-&lt;br&gt;ringskassans nu angivna verksamhet och för framställning av&lt;br&gt;statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sjukförsäkringsregister får slutligen användas vid handlägg-&lt;br&gt;ning av vissa ärenden enligt lagen (1991:1047) om sjuklön samt&lt;br&gt;enligt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt, utom i följande av-&lt;br&gt;seenden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ärenden enligt sjuklönelagen (bortsett från vissa förberedande åtgär-&lt;br&gt;der) och lagen om försäkring mot vissa semesterlönekostnader samt&lt;br&gt;ärenden som rör krigsskadeersättning till sjömän omfattas inte av ut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utredningsförslaget innehåller ingen bestämmelse om att ett register&lt;br&gt;får användas för tillsyn över försäkringskassornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Enligt utredningsförslaget får ett register, efter beslut av regeringen&lt;br&gt;eller Datainspektionen, för enskilda fall användas för forskning och&lt;br&gt;framställning av statistik som inte är begränsad till att avse försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredningens&lt;br&gt;ändamålsbeskrivningar eller lämnat dem utan erinran. Ett antal remiss-&lt;br&gt;instanser är dock kritiska på denna punkt. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;anser sålunda att Arbetsmarknadsverket för sitt uppdrag har behov av de&lt;br&gt;uppgifter som kommer att finnas i registren. Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;föreslår att registerändamålen utvidgas till att omfatta Arbetarskydds-&lt;br&gt;verkets behov av uppgifter om sjukfrånvaron, sammanställda på arbets-&lt;br&gt;ställenivå, samt vissa basfakta för alla fall av misstänkt arbetsrelaterade&lt;br&gt;skador. Arbetsmiljöinstitutet anser att försäkringskassornas behov av&lt;br&gt;information för handläggning av vissa vanligen förekommande ärenden&lt;br&gt;som en utgångspunkt för registerändamålen är en alltför snäv avgräns-&lt;br&gt;ning och att lokala sjukförsäkringsregister kan utformas till att utgöra&lt;br&gt;värdefulla redskap i uppföljning av arbetsgivares rehabiliteringsåtgärder.&lt;br&gt;Institutet anser vidare att registrens användning för forskning getts en&lt;br&gt;alltför ytlig beskrivning. Datainspektionen motsätter sig föreskriften att&lt;br&gt;registren får användas för forskning och framställning av statistik som&lt;br&gt;inte är begränsad till att avse försäkringskassans verksamhet. Om av-&lt;br&gt;sikten är att registren skall få användas av Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;centralkontoren för tillsyn över lokalkontorens sjukförsäkringsverk -&lt;br&gt;samhet, bör detta enligt Datainspektionen framgå av lagen. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket anser att registren bör få användas till verkets revision&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet och Svenska Läkaresällskapet anser att det inte är motiverat att det&lt;br&gt;skall krävas ett särskilt regeringsbeslut för att få använda registren för&lt;br&gt;forskning och statistik. Även Arbetarskyddsstyrelsen och Ombuds-&lt;br&gt;mannen mot etnisk diskriminering är tveksamma till en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att hindra otillbörligt intrång i registrera-&lt;br&gt;de personers integritet måste ändamålen med registren uttömmande&lt;br&gt;anges i lagen. Datalagens bestämmelser innebär att den som för ett per-&lt;br&gt;sonregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter registreras än&lt;br&gt;sådana som står i överensstämmelse med ändamålen och att registret inte&lt;br&gt;används i strid med dessa. Ändamålsbeskrivningen i sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registerlagen kommer alltså att utgöra ramen för registrens användning&lt;br&gt;och innehåll. Till frågan om registrens utnyttjande för forskning åter-&lt;br&gt;kommer jag längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for beskrivningen av ändamålen med ett lokalt sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregister bör enligt min mening vara att dessa ges en utform-&lt;br&gt;ning som svarar mot det behov av ett utvecklat ADB-stöd som konsta-&lt;br&gt;terats i det föregående. Detta innebär att ett register skall få användas&lt;br&gt;för försäkringskassans handläggning av ärenden som rör sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsförmåner. Den avgränsning av ärendetyper som utredningen gjort i&lt;br&gt;detta avseende har lämnats utan erinran av remissinstanserna och jag har&lt;br&gt;för egen del inget att invända mot den. De ärenden som avses är in-&lt;br&gt;skrivning hos försäkringskassa, fastställande av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst, samt rätt till och utbetalning av sjukpenning, sjukpenning-&lt;br&gt;tillägg, ersättning for merutgifter vid resor till och från arbetet och reha-&lt;br&gt;biliteringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön ankommer det på den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan att sköta vissa uppgifter. Försäkringskassan hand-&lt;br&gt;lägger sålunda ärenden om fastställande och utbetalning av ersättning för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön som en arbetsgivare haft till följd av att en arbets-&lt;br&gt;tagare med omfattande korttidsfrånvaro efter särskilt beslut av försäk-&lt;br&gt;ringskassan fått sjuklön enligt en högre kompensationsgrad än som an-&lt;br&gt;nars skulle ha tillämpats (16 § sjuklönelagen). Vidare handlägger försäk-&lt;br&gt;ringskassan enligt samma lag ärenden om ersättning till arbetstagare vid&lt;br&gt;tvist om arbetstagarens rätt till sjuklön (20 § sjuklönelagen). Även dessa&lt;br&gt;ärenden bör försäkringskassan få handlägga med stöd av det lokala sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret bör också få användas för försäkringskassans förberedande&lt;br&gt;åtgärder för handläggning av de ärenden som nu berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sjukförsäkringsregister bör vidare, i enlighet med den valda ut-&lt;br&gt;gångspunkten, få användas i försäkringskassans rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samhet. Som tidigare framgått har kassan till uppgift framför allt att&lt;br&gt;samordna och utöva tillsyn över de rehabiliteringsinsatser som behövs&lt;br&gt;för enskilda individer. När det gäller lagtextens utformning avseende&lt;br&gt;detta registerändamål föreslår jag en något annorlunda formulering än&lt;br&gt;utredningens. Till detta återkommer jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett sjukförsäkringsregister också skall få&lt;br&gt;användas för att följa och utvärdera försäkringskassans verksamhet i de&lt;br&gt;sjukförsäkringsärenden och den rehabiliteringsverksamhet som berörts&lt;br&gt;och för att framställa statistik över den verksamheten. Vad som avses är&lt;br&gt;såväl försäkringskassans uppgift att följa och utvärdera sin egen verk-&lt;br&gt;samhet som Riksförsäkringsverkets uppgift att följa och utvärdera social-&lt;br&gt;försäkringsverksamheten i hela landet. Utredningens förslag rörande&lt;br&gt;detta registerändamål har inte utsatts för någon kritik av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Jag har inte heller några invändningar i denna del. I detta sam-&lt;br&gt;manhang vill jag dock, som Datainspektionen varit inne på, föreslå att&lt;br&gt;ett register skall få användas för Riksförsäkringsverkets och den centrala&lt;br&gt;kassaförvaltningens tillsyn över lokalkontorens sjukförsäkrings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet. De nu angivna ändamålen bör också omfatta&lt;br&gt;de tidigare berörda ärendena enligt 16 och 20 §§ sjuklönelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har kritiserat utredningens förslag för att det&lt;br&gt;inte möjliggör för Arbetarskyddsverket att få tillgång till viss informa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion ur de föreslagna registren. Arbetsmiljöinstitutet anser också att&lt;br&gt;ändamålen med registren är för snävt formulerade, bl.a. med hänsyn till&lt;br&gt;arbetsgivares behov av information i arbetet med att förbättra arbets-&lt;br&gt;miljön. Även Arbetsmarknadsstyrelsen synes anse att ändamålen är för&lt;br&gt;snäva med hänsyn till Arbetsmarknadsverkets behov av information i&lt;br&gt;dess verksamhet med yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillgång för andra än försäkringskassan till ett sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister hänger bl.a. samman med frågan om samordning mellan&lt;br&gt;kassan och andra aktörer dels i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och&lt;br&gt;dels i rehabiliteringsverksamheten. Samordningsordningsfrågoma har&lt;br&gt;diskuterats ingående i de av riksdagen under våren 1991 behandlade&lt;br&gt;propositionerna om arbetsmiljö och rehabilitering (prop. 1990/91:140,&lt;br&gt;bet. 1990/91:AU22, rskr. 302) och om rehabilitering och rehabili-&lt;br&gt;teringsersättning (prop. 1990/91:141, bet. 1990/91:SfU16, rskr. 303). I&lt;br&gt;den förstnämnda propositionen understryks vikten av att yrkesinspektio-&lt;br&gt;nen och Arbetarskyddsstyrelsen knyts till det samarbete om rehabilite-&lt;br&gt;ringsfrågor mellan myndigheter som försäkringskassorna och Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket har ansvaret för. I den sistnämnda propositionen anfördes&lt;br&gt;bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukskrivningsmönstret på en arbetsplats är en viktig indikation på ar-&lt;br&gt;betsmiljöns tillstånd. Genom samarbetet med olika arbetsgivare om&lt;br&gt;rehabilitering av deras anställda kommer försäkringskassorna att få&lt;br&gt;insikter om problem och arbetsgivares förmåga att hantera rehabili-&lt;br&gt;teringsfrågor liksom om arbetsmiljön i företagen och dess inverkan på&lt;br&gt;rehabiliteringsbehoven. Dessa insikter bör, givetvis med beaktande av&lt;br&gt;gällande sekretessregler, tillvaratas i ett systematiskt samarbete med&lt;br&gt;yrkesinspektionen som ett stöd i den tillsyn inspektionen skall utöva&lt;br&gt;över efterlevnaden av arbetsmiljölagen. Därmed förstärks arbetet med&lt;br&gt;att förbättra arbetsmiljön genom att den nödvändiga kopplingen&lt;br&gt;mellan rehabiliteringsarbete och arbetsmiljöförbättring åstadkommes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i två särskilda rapporter (RFV ANSER 1990:5&lt;br&gt;respektive 1991:3) till regeringen närmare belyst formerna för försäk-&lt;br&gt;ringskassornas samarbete med yrkesinspektionen, arbetsförmedlingen&lt;br&gt;och andra myndigheter och organ som berörs av rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;heten. Även samverkan med arbetsgivare beskrivs utförligt i dessa rap-&lt;br&gt;porter. Riksförsäkringsverket framhåller att försäkringskassorna med&lt;br&gt;tillgång till lokala sjukförsäkringsregister som innehåller uppgifter om&lt;br&gt;bl.a. sjukperioder, diagnos, yrke, arbetsställe och arbetsgivare kommer&lt;br&gt;att kunna förse olika intressenter med sammanställningar av avidenti-&lt;br&gt;fierad registerinformation. Enligt verkets bedömning kommer dessa&lt;br&gt;intressenter att kunna vidta kraftfulla åtgärder på olika områden med&lt;br&gt;ledning av sådan information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har vid sin bedömning utgått från att diagnos-&lt;br&gt;registrering skulle få förekomma. Avsaknad av diagnosuppgifter medför&lt;br&gt;att värdet av den registerinformation som kan lämnas från försäkrings-&lt;br&gt;kassan till andra aktörer inom rehabiliteringsverksamheten och arbets-&lt;br&gt;miljön inte blir lika stort som det skulle bli om sådan registrering tilläts.&lt;br&gt;Jag gör emellertid den bedömningen att även den registerinformation&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan lämnas från ett register utan diagnosuppgifter ändå bör kunna&lt;br&gt;vara av väsentlig betydelse för de övriga aktörer som nyss nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har i sitt remissyttrande tagit upp en fråga som&lt;br&gt;särskilt rör sjukfrånvarostatistik. Styrelsen anför att personalen vid ett&lt;br&gt;enskilt arbetsställe kan tillhöra skilda lokalkontor inom en försäkrings-&lt;br&gt;kassa, i storstäderna kanske upp till 10-15 olika kontor och att det där-&lt;br&gt;för förefaller omöjligt att snabbt kunna sammanställa sjukfrånvaroupp-&lt;br&gt;gifter på arbetsställenivå i ett registersystem som består av lokala regist-&lt;br&gt;er och där endast lokalkontoret har tillgång till uppgifterna. Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen föreslår därför att det skapas författningsmässiga ramar&lt;br&gt;för att på en nivå som är överordnad lokalkontoren kunna göra sådana&lt;br&gt;sammanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket har behov av sjukfrånvarostatistik i sitt arbete,&lt;br&gt;dels för att identifiera områden där det finns behov av arbetsmiljöför-&lt;br&gt;bättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp risker vid enskilda ar-&lt;br&gt;betsställen som ett led i den rutinmässiga tillsynen. Ett sätt att få fram&lt;br&gt;sådan lokal statistik som Arbetarskyddsstyrelsen efterlyser skulle kunna&lt;br&gt;vara att samla information från de lokala sjukförsäkringsregistren i ett&lt;br&gt;centralt statistikregister, som då också skulle kunna ge rikstäckande&lt;br&gt;statistik över sjukfrånvaron. Arbetarskyddsverkets behov av information&lt;br&gt;från ett sådant register skulle sannolikt i allmänhet kunna tillgodoses i&lt;br&gt;avidentifierad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt delbetänkande rörande lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register berört frågan om skapande av ett centralt statistikregister för att&lt;br&gt;bl.a. tillgodose Arbetarskyddsverkets behov av information men har inte&lt;br&gt;lagt fram något förslag i den delen. Utredningen har nyligen avlämnat&lt;br&gt;sitt slutbetänkande Socialförsäkringsregister (SOU 1993:11) och därvid&lt;br&gt;berört frågan om Arbetarskyddsverkets möjligheter att få information&lt;br&gt;från ett socialförsäkringsregister, innefattande vissa uppgifter från lokala&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister. Något förslag som helt tillgodoser Arbetar-&lt;br&gt;skyddsverkets behov av information från ett lokalt sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;ter läggs dock inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behöver frågan om möjligheten att - på ett eller&lt;br&gt;annat sätt - förse Arbetarskyddsverket med information från de lokala&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistren och de integritetsfrågor som sammanhänger&lt;br&gt;med denna fråga ytterligare övervägas. Frågan bör på nytt aktualiseras i&lt;br&gt;samband med beredningen av utredningens förslag i slutbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad jag nu har anfört är jag inte beredd att föreslå någon&lt;br&gt;utvidgning av de av utredningen föreslagna registerändamålen för de&lt;br&gt;lokala sjukförsäkringsregistren i den riktning som Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmiljöinstitutet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets behov av uppgifter för revision är inte begränsat&lt;br&gt;till de lokala sjukförsäkringsregistren. Frågan om att ge verket möjlighet&lt;br&gt;att utnyttja registren för revision bör behandlas i ett vidare sammanhang.&lt;br&gt;Jag är därför inte beredd att föreslå att sjukförsäkringsregistren skall få&lt;br&gt;användas för extern revision av socialförsäkringsadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla utredningsförslaget om att regeringen&lt;br&gt;eller, om regeringen föreskriver det, Datainspektionen för enskilda fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får besluta att sjukförsäkringsregister får användas för forskning och&lt;br&gt;framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas kritik mot förslaget går dels ut på att det, om det&lt;br&gt;genomförs, blir ett ingrepp i principen om en fri och obunden forskning,&lt;br&gt;dels att det är en främmande lagstiftningsteknik i registerlagsammanhang&lt;br&gt;att föreskriva att ett administrativt register även får användas för forsk-&lt;br&gt;ning. Datainspektionen anför att det från integritetssynpunkt är viktigt&lt;br&gt;att administrativa register och forskningsregister hålls åtskilda. Flertalet&lt;br&gt;remissinstanser som är kritiska till förslaget i denna del anser att frågan&lt;br&gt;huruvida uppgifter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall få användas&lt;br&gt;för forskning bör prövas enligt vanliga regler. Här åsyftas bestämmel-&lt;br&gt;serna i datalagen och sekretesslagen eller reglering i särskild lag. Da-&lt;br&gt;tainspektionen anför i detta sammanhang att det från integritetssynpunkt&lt;br&gt;är av största vikt att ändamålet med ett forskningsregister är noga preci-&lt;br&gt;serat, liksom de föreskrifter i övrigt som skall gälla för registret. Av&lt;br&gt;särskild betydelse är därvid enligt inspektionen också frågan om den&lt;br&gt;enskildes samtycke till att uppgifter om honom används för forsknings-&lt;br&gt;ändamål. Forskningsrådsorganen framhåller den prövning av forsknings-&lt;br&gt;projekt som anslagsbeviljande instanser gör och hänvisar också till att&lt;br&gt;projekten vanligen blir granskade av en etisk kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregistrering för forskning och statistikändamål är inte särreg-&lt;br&gt;lerad i datalagen. I den mån ett forskningsregister inte är reglerat i ett&lt;br&gt;s.k. statsmaktsregister, dvs. register som inrättats efter beslut av riks-&lt;br&gt;dagen eller regeringen, krävs i allmänhet tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;för att inrätta personregister för forskning och statistik. Vid sin prövning&lt;br&gt;ifrågasätter som regel inte Datainspektionen det behov som anges för&lt;br&gt;inrättande av personregister. Däremot sätter inspektionen i det enskilda&lt;br&gt;fallet upp villkor för att minska intrånget i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett prövningsförfarande som innebär att regeringen prövar forsknings-&lt;br&gt;behovet skulle kunna medföra en inskränkning i den fria forskningen.&lt;br&gt;Jag har därför förståelse för forskningsföreträdamas kritik av utred-&lt;br&gt;ningsförslaget. Vidare kan jag instämma i den kritik mot lagstiftnings-&lt;br&gt;tekniken som främst Datainspektionen framfört. Jag delar således upp-&lt;br&gt;fattningen att frågan om ett sjukförsäkringsregister skall få användas för&lt;br&gt;forskning och framställning av statistik bör prövas enligt sedvanliga&lt;br&gt;regler, dvs. bestämmelserna i sekretesslagen och datalagen. Någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om registrens användning för forskning bör därför&lt;br&gt;inte tas in i registerlagen. Jag vill i detta sammanhang framhålla att&lt;br&gt;Datalagsutredningen (Ju 1989:02) i sitt slutbetänkande En ny datalag&lt;br&gt;(SOU 1993:10) föreslår särskilda bestämmelser om behandling av käns-&lt;br&gt;liga personuppgifter för forsknings- och statistikändamål. Förslaget är&lt;br&gt;för närvarande föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att försäkringskassornas handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden om ersättning enligt 16 respektive 20 § sjuklönelagen&lt;br&gt;skall få ske med stöd av sjukförsäkringsregistren. Försäkringskassorna&lt;br&gt;handlägger enligt sjuklönelagen också ett annat slag av ärenden, näm-&lt;br&gt;ligen sådana som rör arbetsgivares försäkring mot kostnader för sjuklön.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1993 skall en arbetsgivare hos försäkringskassan även&lt;br&gt;kunna försäkra sig mot vissa semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett beslut om ersättning till en arbetsgivare från någon av dessa&lt;br&gt;försäkringar behöver försäkringskassan kontrollera vilka sjukfall som&lt;br&gt;har förekommit hos arbetsgivaren. Genom de uppgifter om försäkrade&lt;br&gt;arbetstagare som enligt mitt förslag i det följande skall få finnas i ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister kan sådana sjukfallskontroller göras effektiva.&lt;br&gt;Registren bör därför få användas även för handläggning av dessa typer&lt;br&gt;av ärenden. ADB-stödet kan dock i dessa fall begränsas till åtgärder som&lt;br&gt;kan utföras på grundval av de uppgifter som samlas in i sjukpenning-&lt;br&gt;ärenden och de tidigare berörda ärendena enligt 16 och 20 §§ sjuklöne-&lt;br&gt;lagen. Handläggningen av ärenden om arbetsgivares kostnadsförsäk-&lt;br&gt;ringar nödvändiggör därför ingen registrering av uppgifter därutöver.&lt;br&gt;Det är alltså inte fråga om att i det lokala registret anteckna arbetsgiva-&lt;br&gt;rens försäkring som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Registeransvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan är registeransvarig för det eller&lt;br&gt;de sjukförsäkringsregister som förs inom kassans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Datainspektionen har särskilt uttalat sig&lt;br&gt;om registeransvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om registeransvar finns i data-&lt;br&gt;lagen. Med registeransvarig avses enligt 1 § datalagen den för vars&lt;br&gt;verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. Att ha&lt;br&gt;förfoganderätt över ett register innebär en behörighet såväl att påverka&lt;br&gt;innehållet i registret som att överföra innehållet till läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registeransvaret följer ett flertal skyldigheter som finns angivna i&lt;br&gt;datalagen. Dessa bestämmelser innebär i huvudsak följande. Den regis-&lt;br&gt;teransvarige skall iaktta att hanteringen av registret inte leder till att&lt;br&gt;otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer. Där-&lt;br&gt;vid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte&lt;br&gt;andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med regi-&lt;br&gt;strets ändamål, att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används&lt;br&gt;annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades&lt;br&gt;medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller&lt;br&gt;otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning. Hos den&lt;br&gt;registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över de person-&lt;br&gt;register som han är ansvarig för. Den registeransvarige skall rätta en&lt;br&gt;personuppgift som är oriktig eller missvisande, komplettera en uppgift&lt;br&gt;som är ofullständig, på begäran snarast lämna den registrerade utdrag&lt;br&gt;över de uppgifter om honom som finns i registret och förstöra de upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter i registret som inte längre är nödvändiga med hänsyn till registrets&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte&lt;br&gt;medför otillbörligt intrång i personlig integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen innehåller också sanktionsregler. Sålunda kan den som bl.a.&lt;br&gt;bryter mot Datainspektionens beslut om villkor, obehörigen lämnar ut&lt;br&gt;personuppgift, inte gallrar registret, inte lämnar riktigt registerutdrag&lt;br&gt;eller lämnar Datainspektionen osanna uppgifter i samband med tillsyn&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare gäller att den regis-&lt;br&gt;teransvarige skall ersätta skada som en registrerad tillfogas genom att ett&lt;br&gt;personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom.&lt;br&gt;Om någon tillfogas skada genom brott enligt datalagen, skall den som&lt;br&gt;har gjort sig skyldig till brottet ersätta skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att ett sjukförsäkringsregister skall&lt;br&gt;få föras för varje lokalkontors verksamhetsområde inom en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa. Jag kommer i det följande att föreslå att terminalåtkomst&lt;br&gt;till ett sjukförsäkringsregister endast skall få finnas hos det lokalkontor&lt;br&gt;som för registret. Ett lokalkontor kommer således att självständigt föra&lt;br&gt;registret och därmed också vara det organ inom försäkringskassan som&lt;br&gt;kommer att ha förfoganderätten över registret. I praxis har datalagens&lt;br&gt;registeransvarighetsbegrepp för personregister i det allmännas verksam-&lt;br&gt;het uttolkats så att registeransvaret åvilar myndigheten i fråga. Som&lt;br&gt;Datainspektionen anfört i sitt remissyttrande kan således ett organ inom&lt;br&gt;en myndighets förvaltningsorganisation inte vara registeransvarigt, oav-&lt;br&gt;sett att registret bara förs i organets verksamhet. I linje härmed bör,&lt;br&gt;som utredningen har funnit, registeransvaret för sjukförsäkringsregistren&lt;br&gt;läggas på försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att endast det lokalkontor som för ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register skall ha terminalåtkomst till registret har utredningen förordat&lt;br&gt;att beslutanderätten i registerfrågor delegeras till lämplig nivå, t.ex. till&lt;br&gt;en viss tjänsteman vid det registerförande lokalkontoret. Datainspek-&lt;br&gt;tionen har i sitt remissyttrande förklarat sig dela denna mening men har&lt;br&gt;samtidigt erinrat om att själva registeransvaret inte kan delegeras utan&lt;br&gt;åvilar försäkringskassan. Detta innebär enligt inspektionen att det straff-&lt;br&gt;rättsliga ansvaret för överträdelse av datalagens bestämmelser i princip&lt;br&gt;ligger hos den eller de personer som är ansvariga för kassans verksam-&lt;br&gt;het, dvs. ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del instämmer jag i vad utredningen och Datainspektionen&lt;br&gt;anfört. Den förordade lösningen överensstämmer med den som har valts&lt;br&gt;för de lokala folkbokföringsregistren. Enligt 4 § lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folbokföringsregister är skattemyndigheten i länet registeransvarig för&lt;br&gt;det eller de lokala folkbokföringsregister som förs inom myndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Registerinnehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får innehålla&lt;br&gt;uppgifter om den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och som genom inskrivning i försäkringskassa tillhör eller&lt;br&gt;har tillhört lokalkontoret. Från denna huvudregel görs undantag i&lt;br&gt;fråga om sådana fall då ett lokalkontor gett ett annat lokalkontor i&lt;br&gt;uppdrag att handlägga ett ärende och när det gäller personer som&lt;br&gt;är försäkrade men inte inskrivna hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse ges för sjukförsäkringsregistret över&lt;br&gt;sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka integritetskänsliga uppgifter om den enskilde försäkrade&lt;br&gt;som får finnas i ett sjukförsäkringsregister är uttömmande reglerat&lt;br&gt;i lagen. Uppgifterna kan i huvudsak delas in i tre kategorier. För&lt;br&gt;alla försäkrade får vissa allmänna ärendeuppgifter anges (person-&lt;br&gt;nummer och namn, sjukpenninggrundande inkomst m.m.) I sjuk-&lt;br&gt;ersättningsärenden får vissa ytterligare uppgifter anges (tidpunkt&lt;br&gt;för sjukanmälan, grad av nedsatt arbetsförmåga, förekomsten av&lt;br&gt;anmälan om arbetsskada m.m.). Vissa särskilda uppgifter skall&lt;br&gt;dessutom få antecknas i ärenden om rehabilitering (t.ex. före-&lt;br&gt;komsten av rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsplan). Upp-&lt;br&gt;gift om diagnos och sjukdomsorsak får inte förekomma i ett regis-&lt;br&gt;ter. Vissa uppgifter som är väsentligen utan betydelse för den en-&lt;br&gt;skildes integritet skall också få finnas i ett register. Regleringen&lt;br&gt;av dessa skall dock kunna ske genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En väsentlig skillnad från mitt förslag är att&lt;br&gt;utredningen föreslår att diagnosregistrering skall få ske. Utredningsför-&lt;br&gt;slaget innebär till skillnad från mitt förslag också att uppgift om läkares&lt;br&gt;och annan intygsgivares namn och telefonnummer, den försäkrades&lt;br&gt;företagshälsovårdstillhörighet samt förekomsten av utredning om sociala&lt;br&gt;förhållanden, som utförts av försäkringskassan, och arbetsplatsutredning&lt;br&gt;får anges i ett register. I övrigt överensstämmer utredningens förslag i&lt;br&gt;huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna föreslår såväl tillägg till som&lt;br&gt;inskränkningar i utredningens förslag. Tilläggen avser bl.a. arbets-&lt;br&gt;givares personnummer eller organisationsnummer, totala antalet anställ-&lt;br&gt;da hos en arbetsgivare och deras ålder, kön och arbetsuppgifter, före-&lt;br&gt;komst av föreskrift i läkarintyg samt vårdgivares personnummer, mot-&lt;br&gt;tagningsadress, specialitet, särskild behörighet och anslutning till allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. När det gäller inskränkningar föreslår Datainspektio-&lt;br&gt;nen att diagnos och sjukdomsorsak skall få registreras endast om vissa&lt;br&gt;inskränkningar görs i de föreslagna möjligheterna att använda sådana&lt;br&gt;uppgifter som sökbegrepp. Inspektionen anser vidare att tvångsin-&lt;br&gt;gripanden och förekomst av socialutredning inte bör framgå av ett regis-&lt;br&gt;ter. Svenska Läkaresällskapet anser att uppgift om sådana smittsamma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdomar som avses i smittskyddslagen bör undantas från registrering.&lt;br&gt;Statskontoret anser inte att registerlagen bör detaljreglera vad ett register&lt;br&gt;får innehålla. Enligt Statskontoret bör registren kunna anpassas och&lt;br&gt;underhållas utan att vaije förändring måste underställas riksdagen. Stats-&lt;br&gt;kontoret anser att registerlagen bör kompletteras med en förordning som&lt;br&gt;preciserar registerlagen och är enkel att att anpassa till förändringar i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det föregående har jag föreslagit att varje&lt;br&gt;lokalkontor inom en försäkringskassa skall få föra ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register för sitt verksamhetsområde. I linje härmed bör som huvudregel&lt;br&gt;gälla att endast det lokalkontor till vilket en person hör skall ha uppgif-&lt;br&gt;ter om denne. Under tid som ett lokalkontor handlägger ett ärende på&lt;br&gt;uppdrag av ett annat kontor skall dock det uppdragstagande kontoret få&lt;br&gt;ha uppgifter om den person som avses i sitt eget register. När handlägg-&lt;br&gt;ningen är avslutad bör dock - för att skydda den personliga integriteten&lt;br&gt;- uppgifterna tas bort ur registret och föras över till det lokalkontor till&lt;br&gt;vilket personen hör. För tillsynen, uppföljningen och utvärderingen av&lt;br&gt;verksamheten hos det kontor som utfört uppdraget bör dock vissa bas-&lt;br&gt;uppgifter om uppdragsärendet finnas kvar i det kontorets register. När&lt;br&gt;en persons kassatillhörighet ändras får av samma skäl, dvs. hänsynen till&lt;br&gt;den enskildes integritet, uppgifter om avslutade ärenden beträffande den&lt;br&gt;personen finnas kvar i det tidigare kontorets register. Historiska uppgif-&lt;br&gt;ter skall således inte automatiskt få föras över till det nya lokalkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det av väsentlig betydelse för integritetsskyddet&lt;br&gt;att det i lagen noga anges vad ett lokalt sjukförsäkringsregister får inne-&lt;br&gt;hålla. Jag delar därför inte Statskontorets uppfattning om lagstiftnings-&lt;br&gt;tekniken, såvitt gäller dessa register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om innehållet i de lokala registren bör utformas med&lt;br&gt;utgångspunkt i att registren i första hand skall vara ett stöd för försäk-&lt;br&gt;ringskassornas handläggning av sjukpenning- och rehabiliteringsärenden&lt;br&gt;samt tidigare berörda ärenden enligt 16 och 20 §§ lagen om sjuklön.&lt;br&gt;Däremot finns, som jag redan anfört (avsnitt 4.2), inget behov av att i&lt;br&gt;registren ha uppgifter om arbetsgivares försäkringar mot kostnader för&lt;br&gt;sjuklön och vissa semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de lokala registren bör därför föras in de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att kassorna skall kunna handlägga ärendena snabbt och effektivt och för&lt;br&gt;att kassorna skall kunna hålla en hög effektivitetsnivå i sin rehabili-&lt;br&gt;teringsverksamhet. Vissa uppgifter som behövs för uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen av försäkringskassornas verksamhet bör också få anges i&lt;br&gt;ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rehabiliteringsärendena förekommer i regel mer omfattande material&lt;br&gt;än i sjukpenningärenden och andra typer av massärenden. I rehabilite-&lt;br&gt;ringsärenden kan det sålunda vara fråga om material i form av utred-&lt;br&gt;ningar, planer, utlåtanden m.m. Som utredningen har anfört talar redan&lt;br&gt;praktiska skäl mot att sådant material tas in i sin helhet i ett sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister. Därtill kommer som utredningen har framhållit att mate-&lt;br&gt;rialet många gånger kan innehålla uppgifter som är mycket känsliga för&lt;br&gt;den enskilde och som av den anledningen inte bör förekomma i ett per-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sonregister. Jag delar utredningens uppfattning att ett register i rehabili-&lt;br&gt;teringsärenden främst bör användas för att ge handläggaren upplysning&lt;br&gt;om vilket material som finns i försäkringskassans handlingar och för att&lt;br&gt;underlätta de bevakningsrutiner som ofta kan förekomma i sådana ären-&lt;br&gt;den. Upplysningen om materialet får inte avse dess innehåll utan endast&lt;br&gt;förekomsten av handlingar. Detta innebär att även de uppgifter i ett&lt;br&gt;register som behövs för handläggning av rehabiliteringsärenden kan vara&lt;br&gt;kortfattade. Uppgifterna i ett sjukförsäkringsregister skall även kunna ut-&lt;br&gt;nyttjas för att försäkringskassan på ett tidigt stadium skall kunna hitta de&lt;br&gt;fall där rehabiliteringsåtgärder behöver sättas in. Detta ändamål bör&lt;br&gt;dock, som utredningen påpekat, inte få leda till att uppgifterna i registret&lt;br&gt;anges utförligare än vad som just behövs för handläggningen av enskilda&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att närmare ange de olika slag av uppgifter om de för-&lt;br&gt;säkrade som behöver registreras står det till en början klart att de upp-&lt;br&gt;gifter som i dag finns i det centrala registret i huvudsak också måste&lt;br&gt;finnas i de lokala registren. Därutöver behöver vissa ytterligare uppgif-&lt;br&gt;ter antecknas i registren. Utredningen har begränsat dessa till att i&lt;br&gt;huvudsak avse uppgifter som lämnas antingen av den försäkrade själv&lt;br&gt;eller som anges i de intyg och utlåtanden som den försäkrade själv ger&lt;br&gt;in. Vissa kortfattade uppgifter ur rehabiliteringsplanen som, om det är&lt;br&gt;möjligt, upprättas i samråd med den försäkrade skall dessutom få anges.&lt;br&gt;Härutöver skall enligt utredningen i princip endast få antecknas före-&lt;br&gt;komsten av olika handlingar och göras noteringar, avsedda för försäk-&lt;br&gt;ringskassans bevakning av handläggningen. Jag delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning om att dessa utgångspunkter bör gälla vid urvalet av uppgifter&lt;br&gt;som skall få tas in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första måste vissa allmänna uppgifter om de försäkrade kunna&lt;br&gt;finnas i de lokala sjukförsäkringsregistren. Här avses uppgift om person-&lt;br&gt;nummer och namn, adress och telefonnummer, medborgarskap, folk-&lt;br&gt;bokföringsfastighet och folkbokföringsort, sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst, årsarbetstid och karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala sjukförsäkringsregistret finns dessutom uppgifter om&lt;br&gt;civilstånd, tidpunkt för utlännings förvärv av svenskt medborgarskap och&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst. De två sistnämnda slagen av uppgifter&lt;br&gt;behövs inte i ett lokalt sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har hävdat att uppgift om civilstånd behövs i&lt;br&gt;registren. Uppgiften har huvudsakligen betydelse för handläggning av&lt;br&gt;bidrags- och pensionsärenden. Jag kan därför inte se att det finns något&lt;br&gt;egentligt behov av den i sjukpenningärendena och den bör således inte få&lt;br&gt;tas in i de lokala sjukförsäkringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handläggningen av sjukersättningsärenden behövs utöver de all-&lt;br&gt;männa ärendeuppgiftema vissa andra uppgifter i registren. De uppgifter&lt;br&gt;som behövs i dessa fall är uppgift om tidpunkt för sjukanmälan, sjuk-&lt;br&gt;period, den försäkrades yrke och arbetsuppgifter, uppgiven grad av&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga, förekomsten av intyg och utlåtande av läkare&lt;br&gt;eller annan intygsgivare och sjukskrivningsperiod. Hit hör också uppgift&lt;br&gt;om förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av statligt personskadeskydd och personskada som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelser om krigsskadeersättning till sjömän samt tidpunkt då sådan&lt;br&gt;skada inträffat. Särskilt för handläggningen av ärenden enligt 16 och&lt;br&gt;20 §§ sjuklönelagen behövs också vissa uppgifter om den försäkrades&lt;br&gt;arbetsgivare samt uppgift om sjuklön och sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige har föreslagit att uppgift om före-&lt;br&gt;komsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare bör&lt;br&gt;kompletteras på så sätt att även &amp;quot;uppgift i förekommande fall om före-&lt;br&gt;skrift i sådant intyg&amp;quot; skall få anges i ett register. Exempel på sådana&lt;br&gt;föreskrifter är enligt försäkringsrätten &amp;quot;vila&amp;quot; och &amp;quot;får vistas ute&amp;quot;. För-&lt;br&gt;säkringsrätten motiverar tillägget med att uppgifter av detta slag kan&lt;br&gt;vara av intresse vid handläggning av sjukpenning- och rehabiliterings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att sådana föreskrifter av integritetsskäl inte bör&lt;br&gt;få förekomma i ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter om arbetsgivare har utredningen föreslagit att&lt;br&gt;arbetsgivares namn, adress och telefonnummer skall få anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet har föreslagit att&lt;br&gt;lagtexten beträffande registrering av uppgifter om arbetsgivare komp-&lt;br&gt;letteras så, att det klart framgår att även arbetsgivares personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer får antecknas i registret. Som remissinstan-&lt;br&gt;serna påpekat har utredningen förutsatt att arbetsgivares personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer skall få anges i ett sjukförsäkringsregister.&lt;br&gt;Jag delar uppfattningen att detta bör framgå av lagtexten. Uppgifterna&lt;br&gt;behövs bl.a. för att förhindra förväxling vid utbetalning av ersättning till&lt;br&gt;arbetsgivare enligt 16 § sjuklönelagen. Jag föreslår således att det i ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister skall få anges arbetsgivares namn, adress och&lt;br&gt;telefonnummer samt organisations- eller personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att uppgift om arbetsställe hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, arbetsställenummer eller fartyg samt näringsgren skall få anges i&lt;br&gt;registren och har som motiv härför anfört att uppgifterna behövs för&lt;br&gt;handläggningen av rehabiliteringsärenden. För att kunna göra samman-&lt;br&gt;ställningar över den samlade ohälsan på en arbetsplats finns dock behov&lt;br&gt;av dessa uppgifter även i ärenden som inte lett till någon rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation har&lt;br&gt;beträffande registrering av arbetsställeuppgifter anfört att en sådan regi-&lt;br&gt;strering i sig medför risker för företagsintegriteten. Samköming med de&lt;br&gt;register som redan finns i dag, t.ex. det centrala företags- och arbets-&lt;br&gt;ställeregistret, CFAR, är enligt dessa remissinstanser mycket olämpligt.&lt;br&gt;De anser att registreringen gör det möjligt att kartlägga samtliga anställ-&lt;br&gt;da på en arbetsplats, inte enbart vad avser sjukdomar utan även deras&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Dessutom hotar enligt organisationerna sam-&lt;br&gt;kömingar rikets säkerhet på grund av detaljeringsgraden i uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först betona att uppgifter om diagnos inte skall få&lt;br&gt;registreras enligt mitt förslag. Sådan kartläggning av sjukdomar hos&lt;br&gt;anställda som remissinstanserna åsyftar är redan av det skälet utesluten.&lt;br&gt;Vidare innebär den snäva ändamålsbeskrivningen för registren i förening&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med de bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium som&lt;br&gt;jag kommer att föreslå i det följande att risken för att ett sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister skall kunna komma att utnyttjas i otillbörligt syfte inte&lt;br&gt;framstår som så beaktansvärd att den bör leda till att uppgifter om ar-&lt;br&gt;betsställe undantas från registrering. I detta sammanhang vill jag också&lt;br&gt;erinra om att arbetsgivares rapporteringsskyldighet enligt sjuklönelagen&lt;br&gt;av korta sjukfall enligt av riksdagen godkända uttalanden i propositionen&lt;br&gt;om sjuklön m.m. bör omfatta arbetsställenummer (prop. 1990/91:181 s.&lt;br&gt;49 och bet. 1990/91:SfU18 s. 23, rskr. 372). Jag föreslår därför att&lt;br&gt;utredningens förslag i dessa delar genomförs och att anteckning i ett&lt;br&gt;register får göras även i sådana fall då någon rehabilitering inte är ak-&lt;br&gt;tuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet har beträffande registrering av uppgifter om&lt;br&gt;arbetsgivare föreslagit att dessa skall få omfatta uppgift om det totala&lt;br&gt;antalet anställda, ålders- och könsfördelning bland de anställda samt&lt;br&gt;deras arbetsuppgifter. Förbundet menar att dessa uppgifter har betydelse&lt;br&gt;i försäkringskassans arbete med att spåra, eliminera och förhindra ohälsa&lt;br&gt;i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i och för sig förbundets uppfattning om betydelsen av dessa&lt;br&gt;uppgifter i arbetet för att få ner ohälsotalet. En sådan kollektiv registre-&lt;br&gt;ring av uppgifter innebär dock att registren blir utförligare än vad som&lt;br&gt;behövs för handläggningen av enskilda ärenden. På grund härav men&lt;br&gt;framför allt av hänsyn till den enskildes integritet bör en sådan registre-&lt;br&gt;ring inte tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Riksförsäkringsverket, har föreslagit&lt;br&gt;att även uppgift om avslutningsanledning för sjukfall eller med andra&lt;br&gt;ord, anledning till att ett ersättningsärende avslutats skall få antecknas i&lt;br&gt;registren. Härmed avses uppgift om t.ex. återgång till arbetet, förtids-&lt;br&gt;pension eller ålderspension. Riksförsäkringsverket har i detta samman-&lt;br&gt;hang anfört följande. Uppgift om avslutningsanledning är av vital be-&lt;br&gt;tydelse för uppföljning och utvärdering av sjukfrånvaromönstret och&lt;br&gt;förändringar i detta samt vid analys av rehabiliteringsarbetet. Uppgiften&lt;br&gt;ger bl.a. möjlighet att studera vilket slags rehabiliteringsåtgärder som&lt;br&gt;ger bäst effekt i olika situationer. En möjlighet att registrera avslutnings-&lt;br&gt;anledning kan på så sätt medverka till successivt förbättrade metoder,&lt;br&gt;till gagn för såväl den enskilde som för de rehabiliteringsansvariga myn-&lt;br&gt;digheterna och arbetsgivarna m.fl. Denna uppföljning görs såväl på den&lt;br&gt;lokala som den regionala och centrala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i vad Riksförsäkringsverket anfört och föreslår således&lt;br&gt;att uppgift om anledning till att ett ersättningsärende avslutats skall få&lt;br&gt;anges i ett sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla frågan vilka uppgifter som behövs i&lt;br&gt;registren särskilt för handläggning av rehabiliteringsärenden samt till&lt;br&gt;frågan om registrering av vissa övriga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya rehabiliteringslagstiftningen innebär att försäkringskassorna&lt;br&gt;skall arbeta på ett mer aktivt sätt än tidigare som ett led i syftet att mot-&lt;br&gt;verka långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Enligt min me-&lt;br&gt;ning är det en mycket angelägen uppgift att se till att intentionerna som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger bakom den nya lagstiftningen realiseras. Intresset av att försäk-&lt;br&gt;ringskassornas arbete blir så effektivt som möjligt får dock inte leda till&lt;br&gt;allvarliga inskränkningar i enskildas personliga integritet. Denna int-&lt;br&gt;ressekonflikt gör sig särskilt starkt gällande i fråga om diagnosregistre-&lt;br&gt;ring. En avvägning måste göras mellan å ena sidan effektivitetsvinster&lt;br&gt;vad gäller arbetsmiljöuppföljning och rehabilitering och å andra sidan de&lt;br&gt;olägenheter för den personliga integriteten som en registrering på ADB-&lt;br&gt;medium av så känsliga uppgifter skulle medföra. Som anfördes redan i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:3)&lt;br&gt;skall vid en sådan avvägning hänsynen till den personliga integriteten&lt;br&gt;överväga. Utredningsförslaget bör därför inte realiseras på den punkten.&lt;br&gt;Jag har alltså gått längre i hänsynstagandet till den enskildes integritet än&lt;br&gt;vad både Datainspektionen och Svenska Läkaresällskapet gjort i sina&lt;br&gt;remissyttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att diagnosregistrering inte skall få förekomma innebär&lt;br&gt;att behovet av att ange uppgifter om läkare och annan intygsgivare i ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister väsentligt minskar. En registrering av läkares&lt;br&gt;eller annan intygsgivares namn innebär också en viss risk för att en&lt;br&gt;enskild försäkrads sjukdom eller i vart fall art av sjukdom indirekt&lt;br&gt;skulle kunna identifieras. Av dessa skäl föreslår jag att utredningens&lt;br&gt;förslag inte heller på den punkten genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare när det gäller behovet av uppgifter i rehabilite-&lt;br&gt;ringsärenden föreslagit registrering av uppgift om den företagshälsovård&lt;br&gt;som den försäkrade tillhör, förekomsten av utredning om sociala för-&lt;br&gt;hållanden som utförts av försäkringskassan, förekomsten av arbetsplats-&lt;br&gt;utredning och annan utredning, förekomsten av rehabiliteringsutredning,&lt;br&gt;ansökan om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan&lt;br&gt;samt arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har beträffande dessa uppgifter inte framfört några&lt;br&gt;krav på inskränkningar utom i ett avseende. Datainspektionen har i sitt&lt;br&gt;remissyttrande ansett att anteckning om förekomsten av utredning om&lt;br&gt;sociala förhållanden av integritetsskäl inte bör framgå av registren. När-&lt;br&gt;mare uppgifter om sådan utredning får enligt inspektionen hämtas i&lt;br&gt;akterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Uppgift om företagshälsovårds-&lt;br&gt;tillhörighet torde inte vara absolut nödvändig för en effektiv ärendehand-&lt;br&gt;läggning hos försäkringskassan. Även om denna typ av uppgift inte hör&lt;br&gt;till det mest integritetskänsliga slaget av uppgifter bör den därför kunna&lt;br&gt;avvaras i sjukförsäkringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgift om förekomsten av utredning om sociala för-&lt;br&gt;hållanden delar jag Datainspektionens ståndpunkt. Detta slag av uppgift&lt;br&gt;bör alltså inte få tas in ett register. Detsamma bör gälla i fråga om upp-&lt;br&gt;gift om förekomst av arbetsplatsutredning. Däremot bör i ett register få&lt;br&gt;föras in en uppgift om att det finns annan utredning än rehabiliteringsut-&lt;br&gt;redning, dock utan att det framgår vilket slag av utredning det gäller. I&lt;br&gt;annat fall kan arbetet för den enskilde handläggaren hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan bli tungrott genom att han måste söka i akterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om arten av föreslagna, planerade eller vidtagna rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder är av stor betydelse för försäkringskassornas rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Inte minst vid upphandling av rehabiliteringstjänster är&lt;br&gt;uppgift om föreslagen rehabiliteringsåtgärd väsentlig. För att kunna göra&lt;br&gt;en riktig upphandling måste handläggaren veta vilka åtgärder som före-&lt;br&gt;slagits. De medel som anslås för köp av yrkesinriktade rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder riskerar annars att inte bli utnyttjade på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt. Uppgifterna är därför nödvändiga för en effektiv handläggning hos&lt;br&gt;försäkringskassorna. Uppgifterna är emellertid känsliga. Liksom be-&lt;br&gt;träffande uppgift om läkares namn föreligger även här en viss risk för&lt;br&gt;att en enskild försäkrads sjukdom eller art av sjukdom indirekt kan iden-&lt;br&gt;tifieras. Vad som behöver antecknas i ett register är dock endast kort-&lt;br&gt;fattade uppgifter. Olika slag av medicinska behandlingsåtgärder får inte&lt;br&gt;antecknas. Det är tillräckligt att ange &amp;quot;medicinsk behandling&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har under två punkter föreslagit att vissa uppgifter som&lt;br&gt;har betydelse för utbetalning av sjukpenning skall få registreras. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. uppgift om tid under vilken den försäkrade är intagen för&lt;br&gt;vård på sjukhus eller i särskilt hem, tid i kriminalvårdsanstalt eller i&lt;br&gt;häkte. För sådan tid skall sjukpenningen enligt lag reduceras eller inte&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har när det gäller dessa punkter motsatt sig en regi-&lt;br&gt;strering av sådana uppgifter som innebär att det direkt eller indirekt&lt;br&gt;framgår att någon är föremål för tvångsingripande. Inspektionen har,&lt;br&gt;under hänvisning till 4 § första stycket datalagen, anfört att denna typ&lt;br&gt;av uppgifter tillhör den allra känsligaste kategorin av uppgifter och att&lt;br&gt;inspektionen t.ex. får meddela tillstånd till ett register som skall inne-&lt;br&gt;hålla sådana uppgifter endast om det finns synnerliga skäl. Enligt in-&lt;br&gt;spektionen torde det vara tillräckligt att i sjukförsäkringsregistren ange&lt;br&gt;att ersättning inte skall betalas ut eller att den skall nedsättas med visst&lt;br&gt;belopp för viss tid. Därigenom skulle ur dataregistret inte kunna utläsas&lt;br&gt;orsaken till att ersättning inte skall betalas ut eller till att den skall sättas&lt;br&gt;ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Datainspektionens uppfattning att registren inte bör innehålla&lt;br&gt;uppgift att någon är eller har varit föremål för tvångsingripande. Det bör&lt;br&gt;i sådana fall på sätt inspektionen föreslagit vara tillräckligt med en an-&lt;br&gt;teckning om att utbetalning inte skall ske eller att sjukpenning skall&lt;br&gt;betalas ut med reducerat belopp. I övrigt biträder jag utredningens för-&lt;br&gt;slag på dessa punkter. Jag kommer i specialmotiveringen att närmare&lt;br&gt;redogöra för vilka uppgifter som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också under en särskild punkt föreslagit att uppgifter&lt;br&gt;om inkomster och andra förhållanden som har betydelse för att bestäm-&lt;br&gt;ma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning etc. skall få registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i anslutning till detta förslag i sitt remissyttrande&lt;br&gt;särskilt framhållit att inspektionen utgår från att sådana känsliga uppgif-&lt;br&gt;ter som anges i 4 § första stycket och 6 § andra stycket datalagen därvid&lt;br&gt;inte antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i de angivna lagrummen är bl.a. uppgifter om att&lt;br&gt;någon misstänks för eller har dömts för brott eller har avtjänat straff&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för tvångs-&lt;br&gt;ingripande för vård eller omsorg enligt vissa särskilda lagar samt per-&lt;br&gt;sonuppgift som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om&lt;br&gt;den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Datainspektionens uppfattning att sådana känsliga uppgifter&lt;br&gt;som jag nu har angett inte skall få antecknas i ett sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon erinran i övrigt mot utredningsförslaget på denna punkt har inte&lt;br&gt;framförts av remissinstanserna och jag är för egen del beredd att godta&lt;br&gt;förslaget. Vilka uppgifter som här närmare avses kommer jag att beröra&lt;br&gt;i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget innebär att de beslut som försäkringskassan fattar&lt;br&gt;i sådana ärenden som får handläggas med stöd av sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;tret också skall få antecknas i registret, såvitt avser utgången och de&lt;br&gt;bestämmelser som har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen har föreslagit att utredningsförslaget komp-&lt;br&gt;letteras med uppgift om avgöranden från högre instans. Jag delar den&lt;br&gt;uppfattningen och föreslår för egen del att även uppgift om förekomst av&lt;br&gt;överklagande får antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter jag nu har behandlat måste, som utredningen har&lt;br&gt;föreslagit, ett register få innehålla uppgifter om tidpunkter för de för-&lt;br&gt;hållanden som får registreras. Slutligen måste ett register få innehålla&lt;br&gt;olika slag av tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;uppfylla ändamålen med registret. Härmed avses uppgifter som främst&lt;br&gt;har att göra med försäkringskassans egen verksamhet och inte med den&lt;br&gt;enskilde. En förutsättning är dock att uppgifterna framstår som väsent-&lt;br&gt;ligen utan betydelse från integritetssynpunkt när det gäller försäkrade&lt;br&gt;eller andra personer om vilka ett sjukförsäkringsregister innehåller upp-&lt;br&gt;gifter. Den närmare regleringen av sådana tekniska och administrativa&lt;br&gt;uppgifter bör kunna ske genom verkställighetsföreskrifter. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till frågan i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den tidigare framställningen i detta avsnitt hänför sig&lt;br&gt;uppgifterna om de enskilda försäkrade i ett register till olika stadier i&lt;br&gt;försäkringskassans ärendehandläggning. För den som inte varit sjuk-&lt;br&gt;anmäld eller fått sjuklön kommer ett register i regel bara att innehålla de&lt;br&gt;allmänna ärendeuppgiftema. I sjukersättningsärenden får ytterligare&lt;br&gt;anteckningar ske beträffande den försäkrade. Flest uppgifter av olika&lt;br&gt;slag kommer att finnas i rehabiliteringsärendena. Dessa olika stadier bör&lt;br&gt;återspeglas i lagtexten. Jag föreslår därför en något annorlunda utform-&lt;br&gt;ning av lagtexten än vad utredningen gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss vid behandlingen av vad ett sjukförsäkringsregister bör få&lt;br&gt;innehålla på ett par punkter anfört att en anteckning i ett register inte får&lt;br&gt;innehålla uppgift om att en försäkrad är eller har varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt särskilda lagar eller misstänks eller har dömts&lt;br&gt;för brott. Inte heller skall anteckningar som innefattar omdöme eller&lt;br&gt;annan värderande upplysning om en försäkrad få göras i ett register.&lt;br&gt;Ställningstagandet att uppgift om diagnos inte skall få anges i ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister fordrar också särskild uppmärksamhet, särskilt när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller anteckningar i ett register av uppgifter i rehabiliteringsärenden.&lt;br&gt;En anteckning t.ex. om arten av föreslagen, planerad eller vidtagen&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärd får inte innehålla uppgift om diagnos eller sjuk-&lt;br&gt;domsorsak beträffande en försäkrad. En särskild erinran om att en an-&lt;br&gt;teckning av en uppgift i ett register inte får innehålla uppgift om sådana&lt;br&gt;ömtåliga förhållanden som jag nu har berört bör tas in i registerlagen.&lt;br&gt;Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Terminalåtkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Terminalåtkomst till ett sjukförsäkringsregister får&lt;br&gt;endast finnas hos det lokalkontor som får föra registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sjukförsäkringsregistret över sjömän får terminal-&lt;br&gt;åtkomst till registret finnas endast hos den försäkringskassa som&lt;br&gt;för detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har berört frågan om ter-&lt;br&gt;minalåtkomst. Försäkringsöverdomstolen, som i dag har tillgång till det&lt;br&gt;centrala sjukförsäkringsregistret via terminal, har uttryckt förståelse för&lt;br&gt;att det kan finnas vissa svårigheter att ge domstolen terminaltillgång till&lt;br&gt;alla lokala sjukförsäkringsregister även om svårigheterna enligt dom-&lt;br&gt;stolen inte behöver överdrivas. Domstolsverket anser inte att det finns&lt;br&gt;något behov för försäkringsdomstolama att ha terminaltillgång till regi-&lt;br&gt;stren. Försäkringsrätten för Mellansverige anser däremot att domstolarna&lt;br&gt;bör ha sådan åtkomst till registren. Handikappförbundens centralkom-&lt;br&gt;mitté och Svenska Läkaresällskapet har framfört förslag om att behörig-&lt;br&gt;heten för lokalkontorens tjänstemän att få åtkomst till registret genom&lt;br&gt;terminal närmare regleras i registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den som har terminalåtkomst till ett ADB-&lt;br&gt;register kan ta del av registerinnehållet med hjälp av bildskärm. Från&lt;br&gt;integritetssynpunkt är det, som utredningen anfört, angeläget att man&lt;br&gt;inte låter åtkomsten till ett lokalt sjukförsäkringsregister omfatta fler&lt;br&gt;användare än som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken&lt;br&gt;registret förs. Eftersom registren i första hand inrättas för att lokal-&lt;br&gt;kontoren skall få ett förbättrat handläggningsstöd i sin individinriktade&lt;br&gt;verksamhet, ligger det nära till hands att begränsa terminalåtkomsten till&lt;br&gt;behöriga tjänstemän hos det registerförande lokalkontoret. Utredningen&lt;br&gt;har övervägt att av effektivitetsskäl och av administrativa skäl låta kret-&lt;br&gt;sen av dem som skall ha terminaltillgång till registren få omfatta andra&lt;br&gt;lokalkontor och respektive centralkontor. Utredningen har emellertid&lt;br&gt;funnit att detta inte är möjligt med hänsyn till risken för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i de registrerades personliga integritet. Utredningen har därför&lt;br&gt;ansett att terminalåtkomsten bör begränsas till det lokalkontor som för&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att ett sjukförsäkringsregister enligt mitt förslag får ett mera be-&lt;br&gt;gränsat innehåll än vad utredningen har förslagit gör jag samma bedöm-&lt;br&gt;ning som utredningen har gjort i fråga om terminalåtkomst för andra&lt;br&gt;lokalkontor och centralkontor. Av integritetsskäl bör inte heller dom-&lt;br&gt;stolarna inom socialförsäkringsområdet ha terminalåtkomst till de lokala&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistren. I detta sammanhang vill jag erinra om att den&lt;br&gt;nya instansordningen för rättskipningen i socialförsäkringsmål, som gällt&lt;br&gt;sedan den 1 juli 1991, innebär att det numera finns betydligt fler dom-&lt;br&gt;stolar än tidigare som handlägger socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de frågor som tagits upp av Handikappförbundens cen-&lt;br&gt;tralkommitté och Svenska Läkaresällskapet anser jag inte att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att i registerlagen ta in mer detaljerade bestämmelser om termi-&lt;br&gt;nalåtkomsten till ett register än vad utredningen föreslagit. Jag påminner&lt;br&gt;om att datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter,&lt;br&gt;om tillsyn och om straff och skadestånd blir tillämpliga i fråga om de&lt;br&gt;lokala sjukförsäkringsregistren. Datainspektionen har vidare utfärdat&lt;br&gt;allmänna råd om ADB-säkerhet för personregister. I dessa anges bl.a.&lt;br&gt;vad som bör iakttas i fråga om användarnas tillgång till uppgifter i regi-&lt;br&gt;stren. Råden innefattar sådana behörighetsfrågor som Handikappförbun-&lt;br&gt;dens centralkommitté och Svenska Läkaresällskapet anser bör regleras i&lt;br&gt;registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Utlämnande av uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I registerlagen anges uttömmande i vilka fall uppgif-&lt;br&gt;ter i ett lokalt sjukförsäkringsregister skall få lämnas ut på ADB-&lt;br&gt;medium, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till ett annat lokalkontor när den försäkrade genom inskriv-&lt;br&gt;ning hos försäkringskassa skall tillhöra det kontoret eller om upp-&lt;br&gt;gifterna annars behövs där i ett ärende som gäller den försäkrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Riksförsäkringsverket när det gäller uppgifter som behövs&lt;br&gt;där för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verkställighet av beslut i ärenden som handläggs med stöd av&lt;br&gt;de lokala sjukförsäkringsregistren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andra administrativa åtgärder i sådana ärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;uppdatering av Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;som underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om er-&lt;br&gt;sättningar och förmåner som handläggs utan stöd av lokalt&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verkets handläggning av yrkesskadeärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i övrigt endast till försäkringskassans centralkontor och Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket för tillsyn, uppföljning och utvärdering av den&lt;br&gt;ärendehandläggning hos försäkringskassan för vilken ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister får användas samt för framställning av statistik&lt;br&gt;över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt när det&lt;br&gt;gäller punkterna 1 och 2. Utlämnande enligt punkten 3 skall enligt ut-&lt;br&gt;redningsförslaget endast få ske efter en behovsprövning av regeringen&lt;br&gt;för särskilda fall. Utredningsförslaget innehåller också en bestämmelse&lt;br&gt;om utlämnande på ADB-medium som ansluter till utredningens förslag&lt;br&gt;om att regeringen eller, om regeringen föreskriver det, Datainspektionen&lt;br&gt;skall få besluta om att ett sjukförsäkringsregister för enskilda fall skall&lt;br&gt;få användas för forskning och framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte särskilt uttalat&lt;br&gt;sig om utlämnande av uppgifter från sjukförsäkringsregistren på ADB-&lt;br&gt;medium. Vissa har dock tagit upp frågan. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;anser sålunda att det bör övervägas att ge domstolen och eventuellt ock-&lt;br&gt;så de allmänna förvaltningsdomstolarna tillgång till vissa uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium. Enligt Datainspektionen bör bestämmelserna om att rege-&lt;br&gt;ringen i vissa fall skall besluta om utlämnande av uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium kunna utgå ur förslaget. Arbetarskyddsstyrelsen föreslår att&lt;br&gt;vissa uppgifter skall få föras över till Arbetarskyddsverket på ADB-&lt;br&gt;medium. Riksrevisionsverket framhåller att verket har behov av uppgif-&lt;br&gt;ter på ADB-medium för revision av försäkringskassorna och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Enligt Handikappförbundens centralkommitté skall identi-&lt;br&gt;fierbara uppgifter inte utan den enskildes medgivande kunna få lämnas&lt;br&gt;ut på ADB-medium till instans utanför försäkringskassan. Centralkom-&lt;br&gt;mittén anser också att i de fall uppgifter om den enskilde lämnas ut,&lt;br&gt;även inom socialförsäkringsadministrationen, bör den enskilde få skrif-&lt;br&gt;tligt besked om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Flertalet av de uppgifter som enligt mitt för-&lt;br&gt;slag i det föregående skall få anges i ett sjukförsäkringsregister omfattas&lt;br&gt;av sekretess. Gällande sekretessbestämmelser inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;området innebär att en uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden inte får lämnas ut eller på annat sätt röjas om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs (7 kap. 7 § sekretesslagen). Sekretessen&lt;br&gt;hindrar emellertid inte att en uppgift lämnas ut till en myndighet om det&lt;br&gt;följer av en uppgiftsskyldighet som är bestämd i lag eller förordning&lt;br&gt;(14 kap. 1 § sekretesslagen). Ett exempel på en sådan skyldighet är för-&lt;br&gt;ordningen (1980:995) om skyldighet för de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;na att lämna uppgifter till andra myndigheter. I denna förordning före-&lt;br&gt;skrivs bl.a. att en försäkringskassa på begäran skall lämna uppgifter om&lt;br&gt;enskilda till domstol, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensions-&lt;br&gt;verk, en annan allmän försäkringskassa eller en arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;het om uppgifterna behövs där i ärenden enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;annan jämförbar lagstiftning om ekonomisk förmån för enskilda eller&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift får vidare lämnas ut till en myndighet om det är uppenbart&lt;br&gt;att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse&lt;br&gt;som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen).&lt;br&gt;Denna generalklausul gäller dock endast under förutsättning att uppgifts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlämnandet inte strider mot sådan specialreglering av utlämnandet som&lt;br&gt;finns i lag eller förordning. När det gäller uppgift i personregister enligt&lt;br&gt;datalagen kan Datainspektionen vidare genom föreskrifter begränsa eller&lt;br&gt;utesluta tillämpning av generalklausulen (14 kap. 3 § andra stycket sek-&lt;br&gt;retesslagen). Utan hinder av sekretess får också uppgifter om utbetalda&lt;br&gt;ersättningar lämnas ut även till vissa enskilda (20 kap. 9 a § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring jämförd med 7 kap. 7 § fjärde stycket sekretesslagen).&lt;br&gt;För ytterligare beskrivning av sekretessen inom socialförsäkringen hän-&lt;br&gt;visar jag till avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bestämmelser som nu nämnts finns för uppgifter i person-&lt;br&gt;register en särskild sekretessbestämmelse i 7 kap. 16 § sekretesslagen&lt;br&gt;till skydd för enskildas personliga integritet. I denna bestämmelse före-&lt;br&gt;skrivs att sekretess gäller för personuppgift i personregister som avses i&lt;br&gt;datalagen, om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften&lt;br&gt;används för ADB-behandling i strid med datalagen. Om den registeran-&lt;br&gt;svarige finner att så är fallet när en fråga om utlämnande av en uppgift&lt;br&gt;aktualiseras, får uppgiften inte lämnas ut. Ett exempel på användning&lt;br&gt;som är oförenlig med datalagen är att uppgiften kan komma att föras in&lt;br&gt;i ett personregister för vilket behövligt tillstånd enligt datalagen saknas.&lt;br&gt;Ett annat fall är då den som är registeransvarig för ett personregister&lt;br&gt;enligt en föreskrift från Datainspektionen saknar befogenhet att föra in&lt;br&gt;uppgiften i fråga i registret. Om mottagaren har författningsstöd för att&lt;br&gt;föra personregister som skall innehålla de uppgifter som begärs utläm-&lt;br&gt;nade, kan uppgifterna lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet enligt bestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller oav-&lt;br&gt;sett på vilket medium uppgiften lämnas ut. Om förutsättningar finns för&lt;br&gt;att lämna ut uppgifter från ett personregister, bestämmer den utlämnande&lt;br&gt;myndigheten i vilken form utlämnande skall ske. Denna befogenhet kan&lt;br&gt;inskränkas genom föreskrifter i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta fall har utredningen med hänsyn till integritetsaspektema funnit&lt;br&gt;att det bör meddelas uttömmande föreskrifter om utlämnandet av uppgif-&lt;br&gt;ter på ADB-medium. Utredningen har vidare funnit att dessa föreskrifter&lt;br&gt;bör tas in den lag som reglerar de lokala sjukförsäkringsregistren. Den-&lt;br&gt;na bedömning har inte ifrågasatts av remissinstanserna, dock att Data-&lt;br&gt;inspektionen tvekat om behovet av föreskrifter i ett par avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar i huvudsak utredningens bedömning men förordar en något&lt;br&gt;annorlunda reglering än den som utredningen har föreslagit. Jag åter-&lt;br&gt;kommer strax till detta och till Datainspektionens synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en böljan står det klart att en rationell handläggning av ärendena&lt;br&gt;hos försäkringskassornas lokalkontor i ett par situationer förutsätter att&lt;br&gt;registeruppgifter får överföras på ADB-medium från ett lokalkontor till&lt;br&gt;ett annat. Det ena fallet är när en försäkrads kontorstillhörighet ändras,&lt;br&gt;t.ex. på grund av byte av bostadsort. Det andra är när ett lokalkontor&lt;br&gt;gett ett annat lokalkontor i uppdrag att handlägga ett ärende. I dessa&lt;br&gt;båda fall bör alltså överföring av uppgifter få ske på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den decentralisering av ärendehandläggningen som skett inom social-&lt;br&gt;försäkringsadministrationen under senare år innebär inte att utbetalning-&lt;br&gt;en av olika ersättningar som försäkringskassan beslutat om sker på det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala planet. För detta ändamål utnyttjas den centrala ADB-anläggning-&lt;br&gt;en hos Riksförsäkringsverket i Sundsvall. Detta gäller såväl de ersätt-&lt;br&gt;ningsärenden som skall kunna handläggas med stöd av ett lokalt sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister som vissa andra ersättningsärenden som handläggs av&lt;br&gt;försäkringskassan. Exempel på sistnämnda ersättningsformer är föräldra-&lt;br&gt;penning och ersättning för närståendevård. Utbyggnaden och modernise-&lt;br&gt;ringen av det lokala ADB-stödet innebär emellertid inte att de nuvarande&lt;br&gt;utbetalningsfunktionema kommer att decentraliseras när det gäller de&lt;br&gt;ärenden som får handläggas med stöd av ett lokalt sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;ter. Utbetalningar skall alltså även i fortsättningen ske via Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets ADB-anläggning i Sundsvall. För att försäkringskassan&lt;br&gt;skall kunna verkställa sina beslut i dessa ärenden måste därför vissa&lt;br&gt;uppgifter få föras över till det centrala sjukförsäkringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan rutin som kommer att finnas kvar i den centrala anläggning-&lt;br&gt;en är utskrift av olika blanketter för försäkringskassans räkning. Även&lt;br&gt;för denna rutin behöver vissa uppgifter från de lokala registren föras&lt;br&gt;över till det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans beslut i de andra typer av ersättningsärenden som&lt;br&gt;jag nyss nämnde baseras delvis på samma uppgifter som ligger till grund&lt;br&gt;för beslut i sjukpenningärenden. Dessa ärenden kommer tills vidare att&lt;br&gt;handläggas med hjälp av det centrala registret. För att beslut i dessa&lt;br&gt;ärenden skall grundas på ett riktigt underlag måste vissa uppgifter från&lt;br&gt;de lokala sjukförsäkringsregistren få föras över till det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtexten bör framgå för vilka syften uppgiftsöverföringen får ske.&lt;br&gt;Jag kommer att i specialmotiveringen redogöra för de uppgifter som&lt;br&gt;behöver föras över för de ändamål jag nu har behandlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått inledningsvis svarar Riksförsäkringsverket för handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och vissa äldre&lt;br&gt;författningar. För samordningen av handläggningen av dessa ärenden&lt;br&gt;och ärenden enligt lagen om arbetsskadeförsäkring är uppgiften att det&lt;br&gt;gjorts en anmälan om arbetsskada till försäkringskassan av betydelse.&lt;br&gt;Den uppgiften jämte uppgift om den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;namn bör därför få föras över till Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna sjukförsäkringsregistren skall få användas för att följa&lt;br&gt;och utvärdera den ärendehandläggning som får ske med stöd av ett regi-&lt;br&gt;ster och för att framställa statistik över den verksamheten. Uppfölj-&lt;br&gt;ningen, utvärderingen och statistikframställningen är uppgifter som&lt;br&gt;utförs - förutom av lokalkontoren - av centralkontoren och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. För att kunna utföra dessa uppgifter kommer central-&lt;br&gt;kontoren och Riksförsäkringsverket att behöva få tillgång till information&lt;br&gt;ur de lokala sjukförsäkringsregistren. Ofta torde, som utredningen an-&lt;br&gt;fört, detta informationsbehov kunna tillgodoses genom avidentifierade&lt;br&gt;uppgifter. Det kan emellertid förekomma att studier måste göras på&lt;br&gt;material som inte är avidentifierat. I likhet med utredningen anser jag att&lt;br&gt;det bör finnas en möjlighet att lämna ut uppgifter i ett lokalt sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister på ADB-medium till respektive centralkontor och till Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket. Enligt mitt förslag skall de lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren också få användas för centralkontorens och Riksförsäkrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets tillsyn över den registerstödda ärendehandläggningen hos lokal-&lt;br&gt;kontoren. Även för detta ändamål bör överföring av uppgifter kunna få&lt;br&gt;ske på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att ett regelmässigt utlämnande inte bör tillåtas&lt;br&gt;av integritetsskäl. Utredningen har därför föreslagit att regeringen för&lt;br&gt;särskilda fall får medge att uppgifter i ett sjukförsäkringsregister får&lt;br&gt;lämnas ut till den centrala förvaltningen inom försäkringskassan (central-&lt;br&gt;kontoret) eller till Riksförsäkringsverket, om det behövs för att följa och&lt;br&gt;utvärdera verksamheten eller för att framställa statistik över verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt remissyttrande uttalat förståelse för utred-&lt;br&gt;ningens förslag att lägga beslutanderätten i dessa fall på regeringen men&lt;br&gt;har velat framhålla att de föreslagna bestämmelserna endast reglerar&lt;br&gt;formen för utlämnande och att det finns en viss fara med en sådan regle-&lt;br&gt;ring. Enligt inspektionen kan det ligga nära till hands att anta att ett&lt;br&gt;medgivande från regeringen om att få lämna ut uppgifter på ADB-me-&lt;br&gt;dium innebär att ett s.k. statsmaktsregister inrättas i sådana fall då mot-&lt;br&gt;tagaren inte har stöd för att ADB-registrera uppgifterna och det i rege-&lt;br&gt;ringsbeslutet inte klargörs att det inte är fråga om inrättande av ett stats-&lt;br&gt;maktsregister. Eftersom utredningen säkerligen inte ansett att ett rege-&lt;br&gt;ringsbeslut skall ha till följd att ett statsmaktsregister inrättas, kommer&lt;br&gt;det därför enligt inspektionen att på vanligt sätt att krävas att mottagaren&lt;br&gt;har tillstånd att hantera uppgifterna med hjälp av ADB. I fråga om det&lt;br&gt;tillståndskrav som gäller för personregister blir det då enligt inspektio-&lt;br&gt;nen ingen skillnad i förhållande till det fallet att centralkontoret och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket med hjälp av ADB vill registrera uppgifter från&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister som man fått på papper i stället för på ADB-&lt;br&gt;medium. Inspektionen har därför ifrågasatt den reella betydelsen av&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som Datainspektionen anfört talar för att den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna ordningen inte bör genomföras. Av stor betydelse för integri-&lt;br&gt;tetsskyddet är emellertid att det av registerlagen uttömmande skall kunna&lt;br&gt;utläsas till vilka utlämnande av uppgifter på ADB-medium skall få ske.&lt;br&gt;Det är därför nödvändigt att ta in en bestämmelse i registerlagen som&lt;br&gt;gäller utlämnande av uppgifter till ett centralkontor och till Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket för tillsyn, uppföljning och utvärdering av försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhet det här är fråga om samt för framställning av statis-&lt;br&gt;tik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den markering av integritetsskyddet som ligger i en lagregel som före-&lt;br&gt;skriver att endast regeringen för särskilda fall får besluta om överföring&lt;br&gt;av uppgifter på ADB-medium kan ha ett värde i sig när det gäller att&lt;br&gt;upprätthålla respekten för den enskildes integritet. Hänsynen till den&lt;br&gt;enskilde bör dock bli tillgodosedd i tillräcklig utsträckning genom att det&lt;br&gt;som en följd av 7 kap. 16 § sekretesslagen och bestämmelserna i data-&lt;br&gt;lagen kommer att krävas att Riksförsäkringsverket och centralkontoren&lt;br&gt;har tillstånd av Datainspektionen, om det inte följer av lag eller förord-&lt;br&gt;ning, att ADB-behandla uppgifterna för att utlämnande skall kunna ske.&lt;br&gt;Att det i den förslagna registerlagen tas in en bestämmelse om att utläm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande får ske på ADB-medium innebär således inte i sig att Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och centralkontoren fått sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad jag nu anfört anser jag att utredningens förslag om att&lt;br&gt;utlämnande på ADB-medium endast skall få ske för särskilda fall efter&lt;br&gt;beslut av regeringen inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat frågan att ge de domstolar som handlägger&lt;br&gt;socialförsäkringsmål möjlighet att få tillgång till uppgifter i ett lokalt&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Utredningen har emellertid&lt;br&gt;inte funnit det motiverat att uppgifter i registren skall få lämnas ut på&lt;br&gt;ADB-medium i dessa fall. Enligt utredningen bör försäkringskassorna&lt;br&gt;med utnyttjande av datatekniken lätt kunna göra de sammanställningar&lt;br&gt;och utskrifter som domstolarna behöver för handläggningen av över-&lt;br&gt;klagade ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen har i sitt remissyttrande framhållit att en&lt;br&gt;möjlighet att få tillgång till registeruppgifter på ADB-medium skulle&lt;br&gt;betyda en inbesparing av åtskilligt merarbete för både domstolar och&lt;br&gt;försäkringskassor och skulle säkra en fortsatt snabbhet i informations-&lt;br&gt;inhämtandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitetsskäl talar naturligtvis för Försäkringsöverdomstolens upp-&lt;br&gt;fattning. Dock framstår dessa skäl enligt min mening inte som så starka&lt;br&gt;att de väger över de försäkrades intresse av att registerlagen innehåller&lt;br&gt;ett så starkt integritetsskydd som möjligt. Jag anser således att det inte&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl för att låta Försäkringsöverdomstolen och övriga&lt;br&gt;berörda domstolar få tillgång till uppgifter i sjukförsäkringsregistren på&lt;br&gt;ADB-medium. Jag noterar därvid att Domstolsverket i sitt remissytt-&lt;br&gt;rande förklarat sig dela utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1992/93:215 föreslagit att Försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen läggs ned och att Regeringsrätten skall bli högsta instans&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål. Om riksdagen godtar förslaget anser jag att den&lt;br&gt;bedömning jag nyss gjort bör vara relevant också när det gäller Rege-&lt;br&gt;ringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte heller att det förebringats tillräckliga skäl för att tillåta&lt;br&gt;en överföring av uppgifter på ADB-medium från sjukförsäkringsregi-&lt;br&gt;stren till Riksrevisionsverket. Jag påminner om att jag tidigare inte hel-&lt;br&gt;ler varit beredd att låta ändamålen med registren omfatta Riksrevisions-&lt;br&gt;verkets behov av uppgifter för revision av socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har i detta sammanhang tagit upp frågan om en&lt;br&gt;viss samordning av de lokala sjukförsäkringsregistren med Arbetar-&lt;br&gt;skyddsverkets informationssystem om arbetsskador, det s.k. ISA-syste-&lt;br&gt;met. Syftet med ISA-systemet är att bl.a. ge underlag för en detaljerad&lt;br&gt;arbetsskadestatistik. Arbetsskadeanmälan enligt lagen om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring utgör grunden i systemet. Arbetarskyddsstyrelsen har nu fram-&lt;br&gt;fört det förslaget att vissa uppgifter som är gemensamma för de före-&lt;br&gt;slagna registren och ISA-systemet skall få föras över från dessa till ISA-&lt;br&gt;systemets ADB-register. Styrelsen anser att överföring via ADB-medium&lt;br&gt;skall få göras för alla sjukfall där en arbetsskadeanmälan från arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare föreligger eller där den försäkrade angett misstänkt arbetsskada&lt;br&gt;som grund för sin sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sjukförsäkringsregister med det innehåll jag har föreslagit i det&lt;br&gt;föregående innebär att vissa uppgifter om misstänkt arbetsskadade per-&lt;br&gt;soner kommer att tas in i registret. Flera av dessa uppgifter kommer&lt;br&gt;också att tas in Arbetarskyddsstyrelsens ISA-register på grundval av&lt;br&gt;material som översänds från försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har i sitt remissyttrande anfört att en stor del&lt;br&gt;av det manuella arbetet med att skicka papper mellan försäkringskassan&lt;br&gt;och yrkesinspektionen skulle upphöra vid en samordning av ADB-regi-&lt;br&gt;streringen. Enligt Arbetarskyddsstyrelsen skulle också nuvarande bortfall&lt;br&gt;i den manuella hanteringen försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ifrågasätter inte att det uppkommer vissa rationaliserings- och&lt;br&gt;effektivitetsvinster med en sådan samordning av registren som Arbetar-&lt;br&gt;skyddstyrelsen föreslår. De uppgifter från en arbetsskadeanmälan eller&lt;br&gt;uppgifter som försäkringskassan i ett senare skede tillställer Arbetar-&lt;br&gt;skyddsverket i ett arbetsskadefall och som registreras i ISA-registret är&lt;br&gt;dock betydligt flera än dem som kommer att finnas i ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register av det slag som jag har föreslagit. En manuell registrering i&lt;br&gt;ISA-registret av uppgifter från arbetsskadeanmälan eller annat pappers-&lt;br&gt;dokument från försäkringskassan kommer därför ändå att få ske hos&lt;br&gt;Arbetarskyddsverket. Jag finner mot den bakgrunden och med hänsyn&lt;br&gt;till mängden av lokala register som måste blandas in vid en ADB-över-&lt;br&gt;föring att den samordning av ISA-registret med de lokala registren som&lt;br&gt;Arbetarskydsstyrelsen förordat inte är lämplig. Denna fråga får över-&lt;br&gt;vägas i samband med frågan om reglering av de centrala registren. Jag&lt;br&gt;biträder därför inte Arbetarskyddsstyrelsens förslag. Jag utesluter där-&lt;br&gt;med inte att sådana överväganden som jag nyss nämnde kan komma att&lt;br&gt;leda till att lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna, om den godtagits av riksdagen, behöver ändras för att&lt;br&gt;möjliggöra utlämnanden av uppgifter på ADB-medium till ett centralt&lt;br&gt;statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar i möjligheterna att lämna ut uppgifter på ADB-me-&lt;br&gt;dium som jag har föreslagit i det föregående utgör i förening med sekre-&lt;br&gt;tessreglerna ett mycket gott skydd för den enskildes integritet. Enligt&lt;br&gt;min bedömning är det därför inte nödvändigt att, som Handikappför-&lt;br&gt;bundens centralkommitté förespråkat, särskilt föreskriva att samtycke&lt;br&gt;från den enskilde skall föreligga för att utlämnande av uppgifter från ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister skall få ske på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i ett följande avsnitt att föreslå att de registeransvariga&lt;br&gt;försäkringskassorna skall vara skyldiga att allmänt informera de försäk-&lt;br&gt;rade om ändamålet med ett sjukförsäkringsregister, om registrets inne-&lt;br&gt;håll m.m. Jag anser därför man kan undvara bestämmelser om sådana&lt;br&gt;särskilda besked till de försäkrade som Handikappförbundens central-&lt;br&gt;kommitté förordat. En sådan underrättelseskyldighet skulle innebära en&lt;br&gt;betydande byråkratisering av försäkringskassans arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Sökbegrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Användningen av integritetskänsliga uppgifter som&lt;br&gt;sökbegrepp i ett sjukförsäkringsregister regleras i lagen om sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de allmänna ärendeuppgifterna och uppgifterna i&lt;br&gt;ersättningsärenden får användas som sökbegrepp. Uppgifter som&lt;br&gt;inte behöver vara sökbara för försäkringskassans handläggning av&lt;br&gt;ärenden har uteslutits som sökbegrepp. Detta gäller t.ex. uppgift&lt;br&gt;om den försäkrades telefonnummer och grad av nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga. Uppgift om medborgarskap har av integritetsskäl ute-&lt;br&gt;slutits som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i rehabiliteringsärenden får användas som sökbegrepp&lt;br&gt;endast i sådana ärenden samt för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhet och för framställning av statistik&lt;br&gt;över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver får vissa tekniska och administrativa uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att tillgodose ändamålen med ett register användas som&lt;br&gt;sökbegrepp enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Till&lt;br&gt;skillnad från mitt förslag får enligt utredningsförslaget uppgift om diag-&lt;br&gt;nos, sjukdomsorsak, företagshälsovårdstillhörighet samt vissa uppgifter&lt;br&gt;om läkare eller annan intygsgivare registreras. Utredningens förslag&lt;br&gt;innebär att dessa uppgifter i viss utsträckning också skall få användas&lt;br&gt;som sökbegrepp. Förslaget saknar bestämmelse om sökbegrepp när det&lt;br&gt;gäller uppgift om anledning till att ett ersättningsärende avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett mindre antal remissinstanser har uttalat&lt;br&gt;sig om sökbegreppen. Landstingsförbundet och Tjänstemännens central-&lt;br&gt;organisation uttrycker tillfredsställelse med utredningsförslaget. Om-&lt;br&gt;budsmannen mot etnisk diskriminering understryker vikten av att uppgif-&lt;br&gt;ter om medborgarskap inte får vara sökbara. Datainspektionen anser att&lt;br&gt;utredningens förslag om sökmöjligheter beträffande uppgifter om diag-&lt;br&gt;nos och sjukdomsorsak bör begränsas ytterligare. Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Försäkringskasseförbundet, Medicinska forsknings-&lt;br&gt;rådet och Socialvetenskapliga forskningsrådet anser att uppgifter i ett&lt;br&gt;register om läkare och annan intygsgivare bör vara sökbara i större&lt;br&gt;utsträckning än vad utredningen har föreslagit. De tre förstnämnda av&lt;br&gt;dessa remissinstanser anser dessutom - i likhet med Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige och Försäkringsanställdas förbund - att avslutningsanledning&lt;br&gt;för sjukfall eller uppgift om anledning till att ett ersättningsärende av-&lt;br&gt;slutats bör tillåtas som sökbegrepp. Riksrevisionsverket anser också att&lt;br&gt;tillåtna sökmöjligheter även bör få användas för revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt mitt förslag om innehållet i ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister får ingen diagnosregistrering ske. Inte heller skall i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register få antecknas uppgifter om läkare eller annan intygsgivare. Vad&lt;br&gt;remissinstanserna anfört i fråga om sökmöjligheter beträffande sådana&lt;br&gt;uppgifter föranleder därför inte någon vidare kommentar från min sida.&lt;br&gt;Jag övergår nu till att något beröra frågan om offentlighetsprincipens&lt;br&gt;tillämpning på ADB-upptagningar som en bakgrund till den närmare&lt;br&gt;motiveringen av mitt förslag om sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att allmänheten har rätt att ta del&lt;br&gt;av allmänna handlingar. Med handling avses enligt tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen inte endast pappersdokument utan även upptagningar som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med hjälp av tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet&lt;br&gt;och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet. En&lt;br&gt;ADB-upptagning anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är&lt;br&gt;tillgänglig för myndigheten för överföring i sådan form att den kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Vaije sammanställning av&lt;br&gt;sakligt sammanhängande uppgifter i en upptagning som en myndighet&lt;br&gt;kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som en handling&lt;br&gt;som förvaras hos myndigheten. En förutsättning är dock att samman-&lt;br&gt;ställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Detta innebär&lt;br&gt;att sammanställningen skall kunna göras med en enkel arbetsinsats och&lt;br&gt;utan nämnvärda kostnader eller andra komplikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information i allmänna handlingar i ett ADB-system som är till-&lt;br&gt;gänglig för en myndighet skall på begäran lämnas ut till allmänheten,&lt;br&gt;om informationen inte är sekretessbelagd. Detta innebär att allmänheten&lt;br&gt;och myndigheten i princip är likställda när det gäller tillgången till in-&lt;br&gt;formationen. Principen gäller oavsett om myndigheten faktiskt själv har&lt;br&gt;gjort en sammanställning av informationen eller inte och oberoende av&lt;br&gt;om informationen behövs för myndighetens verksamhet. Om informa-&lt;br&gt;tionen är tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder, skall den på begäran&lt;br&gt;lämnas ut. En tänkt sammanställning av uppgifter kan alltså vara att&lt;br&gt;anse som en allmän handling, även om det tidigare inte existerat någon&lt;br&gt;sådan sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets möjligheter - och därmed allmänhetens - att få tillgång&lt;br&gt;till sammanställningar av sådana uppgifter som finns i myndighetens&lt;br&gt;ADB-system kan underkastas såväl tekniska som rättsliga begränsningar.&lt;br&gt;När det gäller personregister följer av 2 kap. 3 § andra stycket tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen att en myndighets befogenhet att göra upptagningar&lt;br&gt;tillgängliga för egen räkning kan begränsas genom lag, förordning eller&lt;br&gt;särskilda beslut, som grundar sig på lag. Rättsliga begränsningar av&lt;br&gt;detta slag kan ske genom föreskrifter om användningen av s.k. sök-&lt;br&gt;begrepp i personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga begränsningar görs av sökbegreppen i ett personregister,&lt;br&gt;följer av offentlighetsprincipen att en myndighet måste använda sig av&lt;br&gt;alla till buds stående sökmöjligheter när någon begär uppgifter ur myn-&lt;br&gt;dighetens ADB-register. Genom att olika registeruppgifter används som&lt;br&gt;sökbegrepp kan, som utredningen framhållit, oönskade och oförutsedda&lt;br&gt;följder uppstå. En sådan följd är att ett urval och en sammanställning av&lt;br&gt;i och för sig harmlösa uppgifter kan framstå som integritetskränkande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår känsliga uppgifter i en sådan sammanställning kan denna komma&lt;br&gt;att upplevas som mycket kränkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av regeringens prop. 1989/90:40 om tull-&lt;br&gt;registerlag uttalade riksdagen att frågan om vilka sökbegrepp som skall&lt;br&gt;få användas i ett register är av stor betydelse för den personliga integri-&lt;br&gt;teten och att det därför är viktigt att sökbegrepp som är känsliga från&lt;br&gt;integritetssynpunkt endast används i begränsad utsträckning. Använd-&lt;br&gt;ningen av sådana sökbegrepp bör enligt riksdagsuttalandet regleras i lag&lt;br&gt;medan användningen i andra fall bör kunna regleras genom verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter (yttr. 1989/90:KU5y, bet. 1989/90:SkU19, rskr.&lt;br&gt;1989/90:188).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala sjukförsäkringsregistren kommer enligt mitt förslag i det&lt;br&gt;föregående att innehålla flera uppgifter som är känsliga från integritets-&lt;br&gt;synpunkt. Användningen av dessa uppgifter som sökbegrepp bör därför&lt;br&gt;regleras i själva lagen. I vilken utsträckning vaije uppgift skall få an-&lt;br&gt;vändas som sökbegrepp får - med beaktande av riksdagens uttalande -&lt;br&gt;bedömas efter en avvägning mellan å ena sidan de försäkrades intresse&lt;br&gt;av integritetsskydd och å andra sidan det allmänna intresset av att verk-&lt;br&gt;samheten hos försäkringskassorna bedrivs effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att vissa registrerade uppgifter skall få&lt;br&gt;användas som sökbegrepp utan några särskilda begränsningar. Till denna&lt;br&gt;grupp hör uppgifter om en försäkrads personnummer, namn, adress,&lt;br&gt;folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en försäkrads personnummer och namn är absolut nöd-&lt;br&gt;vändiga för ärendehandläggningen hos försäkringskassan. Behövliga för&lt;br&gt;handläggningen är också adressuppgifter. Som utredningen anfört kan ett&lt;br&gt;lokalkontor behöva få uppgift om vilka försäkrade som bor i ett visst&lt;br&gt;område när försäkringsk issan önskar gå ut med viss lokal information.&lt;br&gt;Vid eventuella ändringar i ett lokalkontors verksamhetsområde så att det&lt;br&gt;inte längre omfattar hela församlingar måste försäkringskassan också&lt;br&gt;kunna få fram uppgifter om vilken fastighet en försäkrad är folkbokförd&lt;br&gt;på. Sökning på uppgift om folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort&lt;br&gt;bör därför kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den angivna gruppen av sökbegrepp har utredningen vidare hänfört&lt;br&gt;uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. Sökning&lt;br&gt;på uppgift om sjukpenninggrundande inkomst motiverar utredningen&lt;br&gt;med att försäkringskassan vid höjningar av basbeloppet skall kunna&lt;br&gt;utreda frågan om det sjukpenninggrundande inkomstbeloppet skall höjas&lt;br&gt;för dem som redan har en sjukpenninggrundande inkomst motsvarande&lt;br&gt;sju och ett halvt basbelopp, det s.k. taket. Jag ansluter mig till den be-&lt;br&gt;dömningen. Uppgift om årsarbetstid behöver vara sökbar bl.a. för upp-&lt;br&gt;följning av frågor som rör deltidsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om tidpunkt för sjukanmälan, sjukperiod, sjukskri vnings-&lt;br&gt;period, förekomsten av anmälan om arbetsskada samt uppgift om försäk-&lt;br&gt;ringskassans beslut, såvitt avser utgången och de bestämmelser som har&lt;br&gt;tillämpats är också uppgifter som enligt utredningens förslag är sökbara&lt;br&gt;utan särskilda begränsningar. Motivet när det gäller uppgift om tidpunkt&lt;br&gt;för sjukanmälning och sjukperiod är behovet av att kunna bevaka långa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukfall och göra sjukkontroller. Jag instämmer i den motiveringen.&lt;br&gt;Några särskilda motiveringar för övriga nu nämnda uppgifter har ut-&lt;br&gt;redningen inte redovisat. Det framstår emellertid som uppenbart att&lt;br&gt;dessa uppgifter behövs som sökbegrepp framför allt for uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av försäkringskassornas verksamhet och för framställning av&lt;br&gt;statistik över den verksamheten. Jag ansluter mig till utredningens för-&lt;br&gt;slag även i dessa delar. Som sökbegrepp bör vid sidan av uppgift om&lt;br&gt;försäkringskassans beslut också få användas uppgifter om beslut från&lt;br&gt;högre instans och om överklagande, vilka uppgifter jag tidigare före-&lt;br&gt;slagit skall få ingå ett lokalt sjukförsäkringsregister. Vidare bör som&lt;br&gt;sökbegrepp få användas uppgift om sjuklön och sjuklöneperiod. Dessa&lt;br&gt;uppgifter behöver vara sökbara för kontroller vid handläggning av ären-&lt;br&gt;den enligt 16 och 20 §§ sjuklönelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den grupp av sökbegrepp som jag nu har uppehållit mig vid bör&lt;br&gt;enligt min mening också hänföras uppgift om anledning till att ett ersätt-&lt;br&gt;ningsärende avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att vissa uppgifter skall få användas&lt;br&gt;som sökbegrepp i begränsad utsträckning, nämligen bara i rehabili-&lt;br&gt;teringsärenden samt för uppföljning, utvärdering, forskning och fram-&lt;br&gt;ställning av statistik. De uppgifter som utredningen har avsett är, bort-&lt;br&gt;sett från uppgifter om diagnos och sjukdomsorsak, uppgifter om arbets-&lt;br&gt;givare, dennes adress och telefonnummer, näringsgren och arbetsställe&lt;br&gt;eller arbetsställenummer eller fartyg, den företagshälsovård som den&lt;br&gt;försäkrade tillhör, yrke och arbetsuppgifter, förekomsten av rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredning, ansökan om rehabiliteringsersättning, fastställd rehabili-&lt;br&gt;teringsplan samt arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller&lt;br&gt;vidtagna åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående (avsnitt 4.4) föreslagit att uppgift om företags-&lt;br&gt;hälsovårdstillhörighet inte skall få registreras. Frågan om denna typ av&lt;br&gt;uppgift som sökbegrepp är därför inte aktuell. I övrigt behövs nyss&lt;br&gt;angivna uppgifter som sökbegrepp för att försäkringskassans verksamhet&lt;br&gt;enligt den nya rehabiliteringslagstiftningen skall bli effektiv, bl.a. i arbe-&lt;br&gt;tet med att tillse att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter i rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamheten och att nödvändiga åtgärder vidtas. De nu berörda&lt;br&gt;sökbegreppen behövs också, som utredningen anfört, för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av försäkringskassans verksamhet som avses i 2 och&lt;br&gt;3 §§ och för framställning av statistik över den verksamheten. Detta har&lt;br&gt;inte ifrågasatts från något håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av mitt tidigare ställningstagande att registerlagen inte&lt;br&gt;bör innehålla någon bestämmelse om att ett register får användas för&lt;br&gt;forskning bör inte heller i lagen föreskrivas att vissa uppgifter får an-&lt;br&gt;vändas som sökbegrepp för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vid sina överväganden om vilka uppgifter som skall få&lt;br&gt;användas som sökbegrepp funnit att vissa uppgifter inte behöver vara&lt;br&gt;sökbara för försäkringskassornas handläggning av ärenden. Hit hör&lt;br&gt;uppgift om en försäkrads telefonnummer, karenstid, grad av nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga, förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan&lt;br&gt;intygsgivare, tidpunkt för inträffad arbetsskada, förekomsten av utred-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning om sociala förhållanden som utförts av försäkringskassan samt&lt;br&gt;arbetsplatsutredning och annan utredning, uppgifter som har betydelse&lt;br&gt;för att bestämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning m.m.&lt;br&gt;samt uppgifter som har betydelse för utbetalning av sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående (avsnitt 4.4) föreslagit att uppgift om före-&lt;br&gt;komsten av utredning om sociala förhållanden, som utförts av försäk-&lt;br&gt;ringskassan, och arbetsplatsutredning inte skall få registreras annat än&lt;br&gt;under benämningen &amp;quot;annan utredning&amp;quot;. Frågan om dessa typer av upp-&lt;br&gt;gifter som sökbegrepp är därför inaktuell redan av detta skäl. I övrigt&lt;br&gt;ansluter jag mig i nu berörda delar till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att uppgift om medborgarskap av integritetsskäl&lt;br&gt;inte bör tillåtas som sökbegrepp. Jag vill i detta sammanhang anföra&lt;br&gt;följande. Som Statens invandrarverk anfört i sitt remissyttrande finns&lt;br&gt;bland invandrare grupper med särskilt hög frekvens av långtidssjuk-&lt;br&gt;skrivna och förtidspensionerade. I arbetet med att få ner ohälsotalet och&lt;br&gt;därmed minska kostnaderna för sjukförsäkringen är det en angelägen&lt;br&gt;uppgift att även utröna orsakerna till de långa sjukfallen och förtidspen-&lt;br&gt;sioneringarna bland invandrargrupperna. Att få använda uppgift om&lt;br&gt;medborgarskap som sökbegrepp skulle därvid vara värdefullt. Till detta&lt;br&gt;kommer den betydelse för försäkringskassan som en sökmöjlighet på&lt;br&gt;medborgarskap skulle ha för att t.ex. kunna nå ut med information till&lt;br&gt;vissa invandrargrupper om rätt till sjukpenning och andra förmåner. Mot&lt;br&gt;att använda uppgift om medborgarskap som sökbegrepp kan emellertid,&lt;br&gt;som utredningen framhållit, anföras att detta kan användas för att i otill-&lt;br&gt;börligt syfte spåra flyktingar och andra invandrare från ett visst land.&lt;br&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har särskilt framhållit att&lt;br&gt;främlingsfientlig verksamhet i landet inte på något sätt får underlättas&lt;br&gt;eller underbyggas. Trots att starka skäl talar för att uppgift om med-&lt;br&gt;borgarskap skall få användas som sökbegrepp finner jag vid en avväg-&lt;br&gt;ning mellan dessa skäl och det enskilda skyddsintresset att det sist-&lt;br&gt;nämnda intresset ändå väger så tungt att en sådan sökmöjlighet inte bör&lt;br&gt;tillåtas. I detta sammanhang kan erinras om att sökning på medborgar-&lt;br&gt;skap inte heller är tillåten enligt lagen (1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register. Jag vill dock här nämna att om uppgifter i ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register lämnas ut för forskning och Datainspektionen lämnar tillstånd&lt;br&gt;att för detta ändamål få bearbeta uppgifterna med hjälp av ADB så an-&lt;br&gt;kommer det på inspektionen att meddela de föreskrifter som behövs&lt;br&gt;beträffande sökbegrepp. Frågan om att få använda uppgift om medbor-&lt;br&gt;garskap som sökbegrepp kan alltså komma att bli prövad på nytt i annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framgått skall ett sjukförsäkringsregister enligt mitt&lt;br&gt;förslag få innehålla uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden&lt;br&gt;och om de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålen med registret. Regleringen av dessa avses ske&lt;br&gt;genom verkställighetsföreskrifter. Det är då som utredningen anfört inte&lt;br&gt;möjligt att på ett mera ingående sätt i lagen reglera sökmöjligheterna&lt;br&gt;beträffande dessa uppgifter. Uppgifterna är dock inte av integritets-&lt;br&gt;känslig natur och det bör därför, som utredningen har föreslagit, kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer att meddela närmare föreskrifter om användningen av dessa uppgif-&lt;br&gt;ter som sökbegrepp. I lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna bör därför tas in ett bemyndigande i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare förklarat att jag inte är beredd att föreslå att ända-&lt;br&gt;målen med registren skall få omfatta Riksrevisionsverkets behov av&lt;br&gt;information för revision av socialförsäkringsadministrationen. Enligt min&lt;br&gt;mening kan det då inte heller vid utformningen av sökbegreppen komma&lt;br&gt;i fråga att beakta behovet av uppgifter för revision. Jag vill dock i detta&lt;br&gt;sammanhang erinra om att sammanställningar ur registret som försäk-&lt;br&gt;ringskassan gör eller kan göra med tillåtna sökmöjligheter är att betrakta&lt;br&gt;som allmänna handlingar. De är därför tillgängliga för Riksrevisions-&lt;br&gt;verket inom ramen för gällande regler om offentlighet och sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Gallring m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Enligt huvudregeln skall uppgifter i ett ärende som&lt;br&gt;finns i ett sjukförsäkringsregister gallras tio år efter det att ärendet&lt;br&gt;avslutats. Vissa uppgifter i ärenden om rehabilitering skall dock&lt;br&gt;gallras fem år efter utgången av det år då ärendet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer har avslutats. Undantag från gallringsplikten görs för&lt;br&gt;grunduppgifter som den försäkrades personnummer och namn,&lt;br&gt;adress och telefonnummer, medborgarskap, folkbokföringsfastig-&lt;br&gt;het och folkbokföringsort. Dessa uppgifter får inte gallras så länge&lt;br&gt;den försäkrade är inskriven vid det lokalkontor, eller i fråga om&lt;br&gt;sjömän den försäkringskassa, som för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett urval av ett registermaterial får utan hinder av gallringsplik-&lt;br&gt;ten bevaras för forskningens behov. Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;bevarande får meddelas av regeringen eller av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Sådant material skall överlämnas till arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag, bortsett från&lt;br&gt;den femåriga gallringsfristen för vissa uppgifter i rehabiliteringsärenden,&lt;br&gt;undantaget från gallringsplikten för vissa grunduppgifter samt bestäm-&lt;br&gt;melsen om att material som bevaras för forskningen skall överlämnas till&lt;br&gt;arkivmyndighet. Utredningsförslaget innehåller en bestämmelse om en&lt;br&gt;treårig gallringsfrist för uppgifter som inte skall få registreras enligt mitt&lt;br&gt;förslag, nämligen diagnos, sjukdomsorsak samt uppgifter om läkare och&lt;br&gt;annan intygsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har berört frågorna om&lt;br&gt;gallring och bevarande. Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker&lt;br&gt;uttryckligen utredningens förslag. Riksförsäkringsverket anser att den&lt;br&gt;treåriga gallringsfristen enligt utredningens förslag även bör omfatta&lt;br&gt;uppgifter om tid då sjukpenning inte skall utgå, bl.a. på grund av intag-&lt;br&gt;ning i kriminal vårdsanstalt. Flera av remissinstanserna betonar betydel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen av att material ur registren bevaras för forskning. Riksarkivet anser&lt;br&gt;att det i lag bör regleras dels vilka uppgifter som skall bevaras för forsk-&lt;br&gt;ning, dels på vilket sätt lagring och förvaring skall ske. Riksarkivet&lt;br&gt;anser också att frågan om överlämnande till arkivmyndighet av material&lt;br&gt;som skall bevaras för forskning bör regleras i lag eller förordning. Ar-&lt;br&gt;betsmiljöinstitutet framhåller att utredningen fört en nyanserad dis-&lt;br&gt;kussion om gallring med avseende på den motsättning som finns mellan&lt;br&gt;forskningens behov av uppgifter och den enskildes behov av integritets-&lt;br&gt;skydd. Institutet anser dock att utredningens förslag inte i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning beaktar behovet av att i vissa fall kunna spara uppgifter&lt;br&gt;under lång tid. Medicinska forskningsrådet välkomnar förslaget att rege-&lt;br&gt;ringen bemyndigas ta närmare ställning till urvalet av uppgifter för&lt;br&gt;forskning. Medicinska forskningsrådet, Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet och Samhall betonar vikten av att urvalet görs så, att longitudinella&lt;br&gt;studier i olika avseenden blir möjliga att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om bevarande och gallring av&lt;br&gt;allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen (1990:782).&lt;br&gt;Lagen gäller också för de allmänna försäkringskassorna. Huvudprin-&lt;br&gt;cipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar skall bevaras. Gallring&lt;br&gt;får ske, men därvid skall alltid beaktas att återstående material skall&lt;br&gt;kunna tillgodose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätten att ta del av allmänna handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser om gallring ges i an-&lt;br&gt;nan lag eller i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt sjukförsäkringsregister kommer att innehålla känsliga uppgif-&lt;br&gt;ter och utgångspunkten bör därför, som utredningen har anfört, vara att&lt;br&gt;uppgifterna i registret skall gallras. Bestämmandet av den tid efter vilken&lt;br&gt;uppgifterna skall gallras får ske efter en avvägning mellan å ena sidan&lt;br&gt;integritetsintresset och å andra sidan insyns- och rättssäkerhetsaspekter,&lt;br&gt;myndigheternas informationsbehov samt forskningsintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som huvudregel föreslagit att uppgifterna i registret&lt;br&gt;skall gallras tio år efter utgången av det år då ärendet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer har avslutats. Utredningen har därvid beaktat dels den tids-&lt;br&gt;rymd under vilken försäkringskassan behöver ha tillgång till uppgifterna&lt;br&gt;för sitt löpande arbete, dels under hur lång tid uppgifterna måste bevaras&lt;br&gt;för att tillgodose kravet på att enskilda inte skall gå miste om sina rättig-&lt;br&gt;heter enligt socialförsäkringarna. I sistnämnda avseende har utredningen&lt;br&gt;särskilt beaktat vad som föreskrivs om rätt till ersättning för förfluten tid&lt;br&gt;för olika förmåner, bl.a. att den längsta tid under vilken ersättnings-&lt;br&gt;anspråk kan göras gällande är den sexårsfrist för ansökan om bl.a. sjuk-&lt;br&gt;penning som finns angiven i lagen om arbetsskadeförsäkring. Utredning-&lt;br&gt;en har i sin bedömning av bevarandetidens längd även vägt in möjlig-&lt;br&gt;heten av att ett beslut av försäkringskassan kan komma att överklagas&lt;br&gt;och att uppgifterna i ärendet kan behöva kompletteras under dom-&lt;br&gt;stolsprocessen. Utredningens bedömningar om en tioårig bevarandetid&lt;br&gt;som huvudregel för uppgifter i ett sjukförsäkringsregister har godtagits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av flertalet remissinstanser som yttrat sig om gallring. För egen del&lt;br&gt;finner jag också att denna tid synes vara väl avvägd och jag ansluter mig&lt;br&gt;därför till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest integritetskänsliga uppgifterna i ett sjukföijsäkringsregister en-&lt;br&gt;ligt mitt förslag är de som kan förekomma i rehabiliteringsärenden. Det&lt;br&gt;gäller här uppgift om förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan&lt;br&gt;om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan, förekomst-&lt;br&gt;en av annan utredning än rehabiliteringsutredning samt arten av och&lt;br&gt;tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna rehabiliterings-&lt;br&gt;åtgärder. Hänsynen till den enskildes integritet i fråga om detta slag av&lt;br&gt;uppgifter väger så pass tungt att en kortare gallringsfrist än tio år bör&lt;br&gt;gälla. Jag anser att en lämpligt avvägd gallringstidpunkt är fem år efter&lt;br&gt;utgången av det år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats.&lt;br&gt;Den föreslagna tidsfristen överensstämmer med vad som gäller enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen om gallring av uppgifter om ömtåliga personliga för-&lt;br&gt;hållanden som finns antecknade i personregister hos socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grunduppgifter bör alltid finnas för en försäkrad som genom in-&lt;br&gt;skrivning fortlöpande hör till det lokalkontor som för sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registret. Detta bör också gälla i fråga om försäkrade som är registrera-&lt;br&gt;de i det särskilda sjukförsäkringsregistret över sjömän. Undantag från&lt;br&gt;gallringsskyldigheten bör därför göras för uppgifter om personnummer&lt;br&gt;och namn, adress och telefonnummer, medborgarskap, folkbokförings-&lt;br&gt;fastighet och folkbokföringsort. Om karenstid gäller i sjukförsäkringen&lt;br&gt;bör inte heller denna uppgift gallras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag att en treårig gallringsfrist skall gälla&lt;br&gt;för uppgift om tid då sjukpenning på grund av olika tvångsingripanden&lt;br&gt;skall reduceras eller inte utges är inte längre aktuellt. Som jag tidigare&lt;br&gt;anfört skall orsaken till att sjukpenning skall reduceras eller inte utges i&lt;br&gt;sådana fall inte få framgå av ett sjukförsäkringsregister. En uppgift om&lt;br&gt;att sjukpenning inte skall utges eller att reducerad sjukpenning skall&lt;br&gt;utges kan enligt min mening omfattas av den tioåriga gallringsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att en del av uppgifterna i sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren bör få sparas för forskningens behov och har föreslagit att en&lt;br&gt;bevaranderegel tas in i registerlagen. Undantag från gallringsskyldig-&lt;br&gt;heten skall således få göras genom föreskrifter som har meddelats i en&lt;br&gt;förordning eller med stöd av förordning och som gäller bevarande av ett&lt;br&gt;urval av material for forskningens behov. Undantaget bör enligt utred-&lt;br&gt;ningen gälla uppgifter som utgör ett representativt urval av län och kom-&lt;br&gt;muner (intensivdataområden) och beträffande övriga delar av landet ett&lt;br&gt;representativt urval av personer (individbaserade urval). Urval för for-&lt;br&gt;skningens behov skall också kunna göras genom att endast vissa uppgif-&lt;br&gt;ter sparas. Enligt utredningen bör det dock ankomma på regeringen att&lt;br&gt;närmare utforma gallringsundantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda lösningen har kritiserats av Riksarkivet. Enligt Riksarkivet&lt;br&gt;bör särbestämmelser som tar över arkivlagens grundregler om gallring&lt;br&gt;ha lagform. Således bör enligt Riksarkivet föreskrifter om vilka uppgif-&lt;br&gt;ter som skall undantas från gallring och hur dessa skall lagras och för-&lt;br&gt;varas meddelas i registerlagen. Riksarkivet anser också att bevarande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som sker genom urval inom intensivdataområden och genom&lt;br&gt;individbaserade urval inte helt täcker forskningens behov. Riksarkivet&lt;br&gt;anför bl.a. att hela landet ibland måste inkluderas i en undersökning för&lt;br&gt;att vetenskapligt säkra resultat skall kunna nås. Vissa uppgifter som kan&lt;br&gt;bedömas ha ett bredare forskningsintresse bör därför enligt Riksarkivet&lt;br&gt;inte bevaras enbart i statistiskt eller geografiskt urval utan rikstäckande.&lt;br&gt;Riksarkivet föreslår att sådana uppgifter ”avställs&amp;quot; tre eller tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år då ärendet där uppgifterna förekommer har avslutats&lt;br&gt;beroende på uppgiftens art. Avställda uppgifter kan enligt Riksarkivet&lt;br&gt;lagras sekvensiellt på ADB-medium eller överföras på annat medium,&lt;br&gt;t.ex. mikrofilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet har framhållit behovet av att spara uppgifter under&lt;br&gt;tillräckligt lång tid för att försäkringskassornas lokalkontor skall kunna&lt;br&gt;avläsa eventuella effekter av insatta rehabiliteringsåtgärder. Institutet&lt;br&gt;anser att de gallringsgrunder för forskning som utredningen har före-&lt;br&gt;slagit inte ger lokalkontoren sådana möjligheter. Lokalkontoren bör&lt;br&gt;därför enligt institutet ges befogenhet att i särskilda fall bevara data&lt;br&gt;under längre tid än vad som följer av de tidsfrister för gallring av upp-&lt;br&gt;gifter som utredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. De lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren kommer att innehålla information av intresse för olika slag av&lt;br&gt;forskning såsom medicinsk, yrkesmedicinsk eller epidemiologisk forsk-&lt;br&gt;ning eller forskning som är arbetsmiljörelaterad eller relaterad till den&lt;br&gt;yttre miljön. I sådan forskning är det ofta nödvändigt att ha tillgång till&lt;br&gt;individrelaterade uppgifter som har bevarats kontinuerligt under en&lt;br&gt;längre tid. Detta är t.ex. fallet vid forskning som går ut på att utröna&lt;br&gt;eventuella samband mellan sjukdom och olika faktorer i arbetsmiljön.&lt;br&gt;Det är därför viktigt att uppgifterna i sjukförsäkringsregistren bevaras i&lt;br&gt;så stor omfattning som möjligt. I vilken utsträckning bevarande skall få&lt;br&gt;ske måste bedömas efter en avvägning mellan de enskildas intresse av&lt;br&gt;skydd för sin personliga integritet och forskningens behov av uppgifter.&lt;br&gt;Lika med utredningen anser jag att en sådan avvägning leder till att&lt;br&gt;vissa uppgifter måste få sparas för forskningens behov. Detta innebär att&lt;br&gt;det behövs föreskrifter om undantag från den tidigare föreslagna huvud-&lt;br&gt;regeln om gallringsplikt för att forskningsintresset skall kunna tillgodo-&lt;br&gt;ses. Jag är därmed inne på den författningsmässiga regleringen av gall-&lt;br&gt;ringsundan tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat medger arkivlagen att bestämmelser om&lt;br&gt;gallring som avviker från arkivlagens gallringsregler ges i annan lag&lt;br&gt;eller förordning. Motivet för detta undantag är att gallring på vissa om-&lt;br&gt;råden behöver ske efter delvis andra kriterier än de som ställs upp i&lt;br&gt;arkivlagens gallringsregel. Ett sådant område är där bevarandefrågan&lt;br&gt;måste bedömas också med särskild hänsyn till integritetsaspekten. I&lt;br&gt;förarbetena till arkivlagen sägs att särbestämmelser som skall ta över&lt;br&gt;grundregeln för gallring som regel bör ha lagform. Vidare sägs att det&lt;br&gt;dock kan tänkas fall då det vore en onödig åtgärd att lagreglera enbart&lt;br&gt;med hänsyn till en gallringsbestämmelse. En viss möjlighet borde därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas att ge avvikande bestämmelser även i förordning (se prop.&lt;br&gt;1989/90:72 s. 44 och bet. 1989/90:KrU29 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återgivna förarbetsuttalandena, på vilka Riksarkivet uppenbarligen&lt;br&gt;grundar sin uppfattning, syftar enligt min mening i första hand på så-&lt;br&gt;dana särbestämmelser om gallringsplikt för integritetskänsligt material&lt;br&gt;som jag har föreslagit i det föregående. Däremot kan knappast avsikten&lt;br&gt;ha varit att undantag från en sådan gallringsplikt alltid bör regleras i lag.&lt;br&gt;Denna uppfattning vinner stöd av uttalanden som gjordes i proposi-&lt;br&gt;tionen med förslaget till arkivlag i samband med behandling av frågan&lt;br&gt;om att göra särregler om gallring i då befintliga registerförfattningar&lt;br&gt;mer enhetliga (prop. 1989/90:72 s. 44 ff.). Det konstaterades därvid att&lt;br&gt;författningar som reglerade olika integritetskänsliga register i regel inne-&lt;br&gt;höll gallringsregler som var omvända i förhållande till de föreslagna&lt;br&gt;gallringsreglema i arkivlagen, dvs. materialet skall förstöras efter en&lt;br&gt;viss tid, om det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. Denna&lt;br&gt;omvända princip ansågs emellertid rimlig med hänsyn till de integritets-&lt;br&gt;aspekter som kunde föreligga på de särskilda registerlagarnas område.&lt;br&gt;När det gällde de undantag från gallringsskyldigheten som kunde komma&lt;br&gt;i fråga på registerlagarnas område fann föredragande departements-&lt;br&gt;chefen anledning att se något olika på dem från lagstiftningsteknisk&lt;br&gt;synpunkt. Sammanfattningsvis anförde departementschefen därvid att&lt;br&gt;undantag som förestavades av hänsyn till insynsaspekten, myndigheter-&lt;br&gt;nas informationsbehov och rättssäkerhetsaspekter som regel borde tas in&lt;br&gt;direkt i den särskilda registerlagen. Ytterligare undantag från gallrings-&lt;br&gt;skyldigheten skulle däremot kunna få föreskrivas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämde. Det fick enligt departementschefen&lt;br&gt;förutsättas att dessa bemyndiganden skulle komma att användas enbart&lt;br&gt;för att bevara material med hänsyn till forskningens behov och då främst&lt;br&gt;ett representativt urval av material. Tanken bakom den återgivna ord-&lt;br&gt;ningen är att generella bestämmelser inte är någon lämplig form för att&lt;br&gt;i konkreta fall avgöra vad som skall bevaras med hänsyn till forskning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftningsteknik som jag nu berört kan inte anses begränsad till&lt;br&gt;de registerlagar som var i kraft vid arkivlagens tillkomst. De skäl som&lt;br&gt;för dessa fall lett till att en närmare reglering av gallringsundantaget för&lt;br&gt;forskning inte görs i lagform är också relevanta när det gäller reglering-&lt;br&gt;en av gallringsundantaget för forskning i lagen om lokala sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister. Jag delar alltså inte Riksarkivets uppfattning att det i lagen&lt;br&gt;om lokala sjukförsäkringsregister skall tas in föreskrifter om vilka upp-&lt;br&gt;gifter som skall undantas från gallring för forskningens behov. Inte&lt;br&gt;heller bör föreskrifter ges i lagen om lagring och förvaring av uppgif-&lt;br&gt;terna. Jag ansluter mig alltså till utredningens förslag att den närmare&lt;br&gt;regleringen av gallringsundantaget för forskning bör vara en uppgift för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av utredningen förordade urvalsmetoderna, intensivdataområdes-&lt;br&gt;modellen och individurvalsmetoden, har i princip godtagits av Medicin-&lt;br&gt;ska forskningsrådet och Socialvetenskapliga forskningsrådet. Riks-&lt;br&gt;arkivets förslag om vilka uppgifter i registren som bör bevaras rikstäck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande omfattar flertalet av de mest känsliga uppgifter som föreslås få&lt;br&gt;antecknas i ett register och är inte begränsat till vissa grupper av indivi-&lt;br&gt;der. Att bevara uppgifter i en sådan omfattning är enligt min mening&lt;br&gt;inte godtagbart från integritetssynpunkt. Urval enligt intensivdata-&lt;br&gt;områdesmodellen och individbaserade urval är de metoder som i första&lt;br&gt;hand kommer i fråga när undantag skall göras för forskningen. Om&lt;br&gt;riksdagen antar förslaget till lag om sjukförsäkringsregister kommer&lt;br&gt;regeringen att föreläggas ett förslag till närmare reglering av gallrings-&lt;br&gt;undantaget för forskning. Ställning kommer då också att tas till Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutets förslag om att försäkringskassornas lokalkontor skall ges&lt;br&gt;befogenhet att i särskilda fall bevara data under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i att ytterligare stärka integritetsskyddet har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att det material i ett sjukförsäkringsregister som skall undantas&lt;br&gt;från gallring bör överlämnas till en arkivmyndighet. Utredningen har&lt;br&gt;inte ansett det nödvändigt att frågan om överlämnande till arkivmyndig-&lt;br&gt;het regleras i lag utan har förutsatt att frågan kan lösas genom överens-&lt;br&gt;kommelser mellan försäkringskassorna och arkivmyndigheterna. Riks-&lt;br&gt;arkivet har i sitt remissyttrande instämt i utredningens slutsats om att de&lt;br&gt;uppgifter som undantas från gallring skall överlämnas till statlig arkiv-&lt;br&gt;myndighet men anser att frågan om överlämnande behöver regleras i lag&lt;br&gt;eller i en förordning. Enligt Riksarkivet ger arkivlagen och andra an-&lt;br&gt;slutande författningar i regel inte Riksarkivet möjlighet att föreskriva att&lt;br&gt;materialet skall överlämnas annat än om materialet inte sköts på ett&lt;br&gt;korrekt sätt eller om lämpliga lokaler saknas. Utredningens förslag om&lt;br&gt;att överlåta åt arkivmyndigheterna och försäkringskassorna att reglera&lt;br&gt;frågan genom frivilliga överenskommelser är därför enligt Riksarkivet&lt;br&gt;inte tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § arkivförordningen (1991:446) får Riksarkivet, om rege-&lt;br&gt;ringen inte föreskriver annat, meddela föreskrifter för statliga myndig-&lt;br&gt;heters arkiv om bl.a. överlämnande av hela eller delar därav till en&lt;br&gt;annan myndighet eller till en arkivmyndighet. Rätten att meddela sådana&lt;br&gt;föreskrifter gäller också i fråga om arkiv hos de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Bemyndigandet gör det alltså möjligt att föreskriva att material&lt;br&gt;som skall undantas från gallring skall överlämnas från försäkringskassan&lt;br&gt;till arkivmyndighet. Någon ytterligare författningsreglering är därför&lt;br&gt;egentligen inte nödvändig. Eftersom de föreslagna gallringsbestämmel-&lt;br&gt;sema utgör en reglering som avviker från arkivlagens bestämmelser, bör&lt;br&gt;dock i klarhetens intresse redan i registerlagen anges att det material&lt;br&gt;som skall bevaras skall överlämnas till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 ADB-säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Några särskilda regler om ADB-säkerhet införs&lt;br&gt;inte i lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna. Datainspektionen får med stöd av datalagen med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter som behövs från säkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Datainspektionen och Statskontoret har&lt;br&gt;berört säkerhetsfrågorna. Datainspektionen framhåller att det är av cen-&lt;br&gt;tral betydelse från integritetssynpunkt att de krav på ADB-säkerhet som&lt;br&gt;följer av de allmänna råd om ADB-säkerhet för personregister som&lt;br&gt;inspektionen utfärdat uppfylls för sjukförsäkringsregistren. Enligt Stats-&lt;br&gt;kontoret måste behörighetssystemet för tillgång till informationen i ett&lt;br&gt;register vara utformat så att det blir möjligt att upptäcka oegentligheter&lt;br&gt;som kan ha skett från behörig personals sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: De lokala sjukförsäkringsregistren kom-&lt;br&gt;mer att innehålla känsliga uppgifter. Det är därför viktigt att ADB-&lt;br&gt;säkerheten för registren är god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § datalagen skall Datainspektionen meddela föreskrifter om&lt;br&gt;bl.a. kontroll och säkerhet vid förande av personregister i den mån det&lt;br&gt;behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig inte-&lt;br&gt;gritet. Denna föreskriftsskyldighet gäller enligt 6 a § datalagen också i&lt;br&gt;fråga om personregister som inrättats av riksdagen eller regeringen (s.k.&lt;br&gt;statsmaktsregister) i den mån inte regeringen eller riksdagen meddelat&lt;br&gt;föreskrift i samma hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den registeransvariges skyldigheter enligt datalagen ingår att se till att&lt;br&gt;uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse&lt;br&gt;eller mot otillåten ändring eller spridning (7 § 5 datalagen). I anslutning&lt;br&gt;till denna bestämmelse har Datainspektionen utfärdat allmänna råd om&lt;br&gt;ADB-säkerhet för personregister. Råden är inte bindande men ligger till&lt;br&gt;grund för de föreskrifter om ADB-säkerhet som Datainspektionen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de allmänna råden rekommenderas att vaije personregister känslig-&lt;br&gt;hetsgraderas. Faktorer som påverkar klassningen är bl.a. arten och&lt;br&gt;mängden av de uppgifter som ingår i ett register. Känslighets-&lt;br&gt;graderingen omfattar tre s.k. integritetsklasser. Att ett register hänförs&lt;br&gt;till en viss integritetsklass innebär att skyddsåtgärder motsvarande en&lt;br&gt;viss nivå skall iakttas. Integritetsklass 3 innebär att skyddsåtgärder mot-&lt;br&gt;svarande en grundnivå av ADB-säkerhet skall iakttas. Klass 2 innebär en&lt;br&gt;hög nivå av ADB-säkerhet och integritetsklass 1 innebär att den register-&lt;br&gt;ansvarige bör vidta skyddsåtgärder motsvarande en mycket hög nivå av&lt;br&gt;ADB-säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt remissyttrande anfört att sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren enligt utredningens förslag bör hänföras till integritetsklass 1.&lt;br&gt;Inspektionen har gjort den bedömningen med hänsyn till arten och&lt;br&gt;mängden av uppgifter om vaije person som registren föreslås innehålla.&lt;br&gt;Inspektionen framhåller att detta bl.a. innebär att sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren inte bör lagras eller bearbetas på persondatorer som används i&lt;br&gt;oskyddad kontorsmiljö eller liknande miljöer och att datamedier där&lt;br&gt;personuppgifter lagras bör förvaras i säkerhetsskåp försedda med larm&lt;br&gt;eller i värdeskåp då de inte används. Den lämpligaste ordningen för att&lt;br&gt;se till att kraven på ADB-säkerhet enligt de allmänna råden blir upp-&lt;br&gt;fyllda är enligt Datainspektionens mening att inspektionen med stöd av&lt;br&gt;6 a § datalagen meddelar föreskrifter om ADB-säkerhet i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att registren anmäls till inspektionen enligt 7 § andra stycket dataförord-&lt;br&gt;ningen (1982:480).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening utgör Datainspektionens allmänna råd och inspek-&lt;br&gt;tionens möjligheter att meddela föreskrifter en tillräcklig garanti för att&lt;br&gt;en god ADB-säkerhet kommer att kunna upprätthållas för de lokala&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistren. Jag anser det därför inte nödvändigt att riks-&lt;br&gt;dagen eller regeringen meddelar särskilda föreskrifter om ADB-säker-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i vilken utsträckning försäkringskassornas lokalkontor skall ha&lt;br&gt;egen utrustning för lagring av sin databas har jag behandlat i det före-&lt;br&gt;gående (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens allmänna råd innehåller utförliga rekommendationer&lt;br&gt;om behörighetssystemens utformning för personregister som är hänför-&lt;br&gt;liga till de olika integritetsklassema. Inte heller i detta avseende behövs&lt;br&gt;enligt min mening några föreskrifter av riksdagen eller regeringen för&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistren. Med anledning av vad Statskontoret anfört vill&lt;br&gt;jag dock särskilt framhålla att de allmänna råden innehåller en rekom-&lt;br&gt;mendation om att skyddsåtgärder inte bör utformas så, att de medför&lt;br&gt;risk för otillbörligt intrång i personalens integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan skall se till att de försäkrade får&lt;br&gt;information om ett sjukförsäkringsregister. Informationen skall&lt;br&gt;omfatta ändamålet med ett sjukförsäkringsregister och vad regis-&lt;br&gt;tret får innehålla. Informationen skall vidare innehålla upplysning&lt;br&gt;om de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och om&lt;br&gt;rätten att få registerutdrag enligt datalagen. I övrigt skall infor-&lt;br&gt;mationen innehålla upplysning om de begränsningar beträffande&lt;br&gt;terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sök-&lt;br&gt;begrepp och bevarande av uppgifter som gäller i fråga om ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte särskilt berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen har föreslagit en lösning som i&lt;br&gt;huvudsak överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Informationen till de försäkrade om sjukför-&lt;br&gt;säkringsregistren är mycket viktig för att förebygga oro för otillbörliga&lt;br&gt;integritetskränkningar. Datainspektionen menar att möjligheterna att&lt;br&gt;åstadkomma detta huvudsakligen ligger i att de försäkrade får kunskap&lt;br&gt;om dels användningen av inhämtade uppgifter, dels de sekretess- och&lt;br&gt;säkerhetsbestämmelser som gäller och hur de tillämpas. Den kanske&lt;br&gt;viktigaste informationen att sprida är enligt Datainspektionens mening&lt;br&gt;vilka rättigheter den enskilde har. Datainspektionen anser det därför&lt;br&gt;nödvändigt att de försäkrade får en fyllig information om rätten enligt&lt;br&gt;datalagen att få registerutdrag och om möjligheten att få rättelse till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd i registren. Datainspektionen har föreslagit att i lagen om sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse om informationsskyldighet gentemot de försäkrade efter modell&lt;br&gt;av lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Datainspektionens uppfattning att registerlagen bör innehålla&lt;br&gt;en bestämmelse om att de försäkrade skall informeras i de avseenden&lt;br&gt;som inspektionen anfört. Härigenom skapas en nödvändig grund för att&lt;br&gt;allmänheten skall kunna få förtroende för registren. Enligt min mening&lt;br&gt;bör informationen till de försäkrade också omfatta en orientering om de&lt;br&gt;begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som föreslås&lt;br&gt;gälla för sjukförsäkringsregistren. Informationsskyldigheten bör ligga på&lt;br&gt;den registeransvariga försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Internationell harmonisering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna stämmer överens med internatio-&lt;br&gt;nella regler, riktlinjer och rekommendationer om dataskydd för&lt;br&gt;enskilda vid ADB-behandling av personuppgifter som Sverige&lt;br&gt;åtagit sig att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG saknas en gemensam ordning när det gäller använd-&lt;br&gt;ningen av ADB inom den offentliga förvaltningen. EG-kommis-&lt;br&gt;sionen har i oktober 1992 lagt fram ett omarbetat förslag till&lt;br&gt;direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter.&lt;br&gt;Mitt förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna ligger i linje med den reglering av integritets-&lt;br&gt;skyddet som föreslås i direktivförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har i sina överväganden inte&lt;br&gt;tagit upp frågan hur dess förslag förhåller sig till internationella data-&lt;br&gt;skyddsregler. När det gäller EG-aspekter har utredningen ansett att det&lt;br&gt;inte är möjligt att ange på vilket sätt direktivarbetet inom EG kommer&lt;br&gt;att inverka på den typ av reglering som utredningens lagförslag innebär.&lt;br&gt;Utredningen har därför inte heller funnit det möjligt att lägga några&lt;br&gt;sådana aspekter på sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Arbetsgivareföreningen, Företagarnas&lt;br&gt;Riksförbund samt Universitets- och högskoleämbetet har ifrågasatt för-&lt;br&gt;slagets överensstämmelse dels med de internationella dataskyddsreg-&lt;br&gt;lema, dels med ett i september 1990 inom EG framlagt kommissions-&lt;br&gt;förslag om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. Att ut-&lt;br&gt;redningen inte kunnat beakta EG-direktiv på området anser Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund vara ett viktigt skäl att vänta med registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I det internationella samarbetet har ut-&lt;br&gt;arbetats vissa regler och riktlinjer m.m. i fråga om skydd för den enskil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de vid ADB-behandling av personuppgifter. Aktuella i detta samman-&lt;br&gt;hang är Europarådets dataskyddskonvention som trädde i kraft år 1985,&lt;br&gt;OECD:s riktlinjer från år 1980 om dataskydd, med anslutande rekom-&lt;br&gt;mendation till medlemsländerna att beakta riktlinjerna i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning, samt Europarådets rekommendation (Recommendation No.R[86]l)&lt;br&gt;från år 1986 om skydd for personuppgifter som används för social-&lt;br&gt;försäkringsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillträtt dataskyddskonventionen och har utfäst sig att följa&lt;br&gt;övriga riktlinjer och rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataskyddskonventionen gäller för personregister och ADB-behandling&lt;br&gt;av personregister i allmän eller enskild verksamhet. Den centrala delen&lt;br&gt;av konventionen innehåller bestämmelser om krav på beskaffenheten av&lt;br&gt;personuppgifter som undergår ADB-behandling. Kraven innebär bl.a. att&lt;br&gt;uppgifterna skall inhämtas och behandlas på ett korrekt sätt och vara&lt;br&gt;relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa typer av uppgifter får inte&lt;br&gt;ADB-behandlas, om inte den nationella lagen ger ett ändamålsenligt&lt;br&gt;skydd. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro eller&lt;br&gt;annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig&lt;br&gt;eller otillåten förstörelse m.m. Vidare föreskrivs vissa ytterligare&lt;br&gt;skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla som är regist-&lt;br&gt;rerade i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret och&lt;br&gt;möjlighet att få felaktiga uppgifter rättade. Vissa undantag får göras i&lt;br&gt;fråga om kraven på uppgifternas beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådsrekommendationen är tillämplig på personuppgifter som&lt;br&gt;används för socialförsäkringsändamål inom såväl den offentliga som den&lt;br&gt;privata sektorn när sådana uppgifter fors med hjälp av ADB. Uttrycket&lt;br&gt;socialförsäkringsändamål omfattar alla de uppgifter som socialförsäk-&lt;br&gt;ringsinstitutioner fullgör vad gäller olika former av understöd, t.ex.&lt;br&gt;sjuk- och havandeskapspenning, pensioner, arbetslöshetsersättning och&lt;br&gt;familjeunderstöd. Enligt rekommendationen skall respekten för den en-&lt;br&gt;skildes personliga integritet garanteras vid insamling, lagring, använd-&lt;br&gt;ning, överföring och bevarande av personuppgifter. Lämpliga åtgärder&lt;br&gt;för kontroll som är tillräckliga för att garantera skyddet skall vidtas&lt;br&gt;inom vaije socialförsäkringsinstitution. Insamling och lagring av person-&lt;br&gt;uppgifter skall begränsas till sådant som är nödvändigt för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsinstitutionema för att fullfölja deras uppgifter. Insamling och lag-&lt;br&gt;ring av känsliga uppgifter får ske endast inom de gränser som fastställts&lt;br&gt;av inhemsk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-riktlinjema innehåller i huvudsak samma grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser som dataskyddskonventionen. Här kan särskilt nämnas den&lt;br&gt;grundläggande principen att personuppgifter inte får röjas, göras till-&lt;br&gt;gängliga eller på annat användas för andra ändamål än de preciserade,&lt;br&gt;om det inte sker med den registrerades medgivande eller med stöd av&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en närmare genomgång av den nu berörda internationella data-&lt;br&gt;skyddsregleringen hänvisar jag till delbetänkandet Lokala sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister (SOU 1991:9) av Utredningen om socialförsäkringsregister-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag och till de översikter som finns i Datalagsutredningens slutbe-&lt;br&gt;tänkande En ny datalag (SOU 1993:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringsregisterlag har i sina överväganden&lt;br&gt;inte berört frågan hur dess förslag förhåller sig till överenskommelser&lt;br&gt;om internationellt dataskydd. Remissinstanserna har inte närmare ut-&lt;br&gt;vecklat sina farhågor om bristande överensstämmelse mellan lagför-&lt;br&gt;slaget och den internationella regleringen. För egen del anser jag att de&lt;br&gt;bestämmelser jag föreslagit i det föregående väl tillgodoser de krav på&lt;br&gt;garantier för ett ändamålsenligt skydd för registrerade uppgifter som&lt;br&gt;ställs upp i dataskyddskonventionen och i de riktlinjer och rekommenda-&lt;br&gt;tioner i övrigt om dataskydd för uppgifter om enskilda som nu berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till EG-aspektema på lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen konstaterat finns inom EG ingen gemensam ordning&lt;br&gt;när det gäller användningen av ADB inom den offentliga förvaltningen.&lt;br&gt;Ett arbete med att ta fram direktiv på området pågår dock. EG-kommis-&lt;br&gt;sionen lade i september 1990 fram ett förslag till direktiv angående&lt;br&gt;skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter (Proposal for a&lt;br&gt;Council Directive conceming the protection of individuals in relation to&lt;br&gt;the processing of personal data, COM[90] 314 final - SYN 287, OJ C&lt;br&gt;277/1990). Bakgrunden till förslaget var att man ansett att en hög nivå&lt;br&gt;för skydd mot integritetskränkning i samband med automatisk eller elek-&lt;br&gt;tronisk behandling av personuppgifter är nödvändig för att säkerställa&lt;br&gt;det önskade fria flödet av information mellan medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget var avsett att träda i kraft den 1 januari 1993. Efter behand-&lt;br&gt;ling i EG-parlamentet gick frågan tillbaka till kommissionen som i&lt;br&gt;oktober 1992 lämnat ett omarbetat förslag till direktiv på området (Pro-&lt;br&gt;posal for a Council Directive on the protection of individuals with re-&lt;br&gt;gard to the processing of personal data and on the free movement of&lt;br&gt;such data, COM[92] 422 final - SYN 287). Det omarbetade direktiv-&lt;br&gt;förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. En sammanfattning av&lt;br&gt;förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en översiktlig jämförelse med det omarbetade direktivförslaget kan&lt;br&gt;konstateras att mitt förslag till registerlag ligger i linje med den reg-&lt;br&gt;lering av integritetsskyddet som föreslås i direktivförslaget. Jag vill&lt;br&gt;också i detta sammanhang erinra om att Datalagsutredningen i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande En ny datalag (SOU 1993:10) gjort en noggrann genomgång&lt;br&gt;av direktivförslaget. Utredningens betänkande är som jag nämnt i det&lt;br&gt;föregående föremål för remissbehandling. Under det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med att ta fram en ny datalag får, om mitt förslag till registerlag godtas&lt;br&gt;av riksdagen, övervägas om registerlagen behöver ändras i något av-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sekretess m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon ändring behöver i detta sammanhang inte&lt;br&gt;göras av reglerna om sekretess inom socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gor om sekretess. Datainspektionen och Sveriges läkarförbund anser att&lt;br&gt;sekretesskyddet inom socialförsäkringsområdet bör förstärkas så att&lt;br&gt;skyddet blir detsamma som inom hälso- och sjukvården och socialtjän-&lt;br&gt;sten. Riksarkivet anser att man bör överväga att stärka sekretesskyddet&lt;br&gt;för uppgifter som överlämnats till arkivmyndighet. Enligt Riksrevisions-&lt;br&gt;verket bör utredningen i en kommande etapp närmare belysa behovet av&lt;br&gt;ändringar i sekretesslagstiftningen med hänsyn till det ökade informa-&lt;br&gt;tionsutbyte som förutsätts ske mellan olika myndigheter och organ som&lt;br&gt;deltar i rehabiliteringsverksamheten. Handikappförbundens centralkom-&lt;br&gt;mitté anser att utredningen alltför lätt avfärdat en ändring av sekretess-&lt;br&gt;reglerna. Försäkringsrätten för Mellansverige har, när det gäller utläm-&lt;br&gt;nande av uppgifter på ADB-medium, ansett att en hänvisning till lagen&lt;br&gt;om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna bör tas&lt;br&gt;in i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I utredningens uppdrag har ingått att se&lt;br&gt;över regleringen av sekretesskyddet för känsliga personuppgifter, sär-&lt;br&gt;skilt för rehabiliteringsverksamheten. Utredningen har i detta samman-&lt;br&gt;hang också haft till uppgift att behandla frågan hur sekretesslagen för-&lt;br&gt;håller sig till utlämnande av uppgifter, t.ex. för rehabilitering, till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att det inte finns något behov av ändringar av&lt;br&gt;sekretesslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har anfört att försäkringskassans utvidgade verksam-&lt;br&gt;het på rehabiliteringsområdet med bl.a. ett övergripande samordningsan-&lt;br&gt;svar, innefattande ansvar för regionalt och lokalt samarbete mellan olika&lt;br&gt;myndigheter och organ med uppgifter på rehabiliteringsområdet, i stora&lt;br&gt;delar påminner om den som finns inom socialtjänsten och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet. Datainspektionen anser därför att det är nödvändigt&lt;br&gt;att förstärka sekretesskyddet och enligt inspektionen är det naturligt att&lt;br&gt;samma skaderekvisit bör gälla för socialförsäkringssekretessen som för&lt;br&gt;socialtjänst- och sjukvårdssekretessen. Datainspektionen har därvid ock-&lt;br&gt;så ifrågasatt om den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen&lt;br&gt;bör vara tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på den närmare redogörelsen för skälen för min be-&lt;br&gt;dömning vill jag först framhålla att några av de mest känsliga slagen av&lt;br&gt;uppgifter, nämligen diagnos, tvångsingripande samt förekomsten av&lt;br&gt;utredning om sociala förhållanden som utförts av försäkringskassan&lt;br&gt;enligt mitt förslag inte skall få registreras i ett lokalt sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register. Detta förhållande måste enligt min mening tas i betraktande vid&lt;br&gt;övervägande om vilket sekretesskydd som skall gälla för personuppgifter&lt;br&gt;i försäkringskassans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redan i det föregående (avsnitt 4.6 om utlämnande av uppgif-&lt;br&gt;ter på ADB-medium) berört gällande sekretessbestämmelser. Som därvid&lt;br&gt;framgick finns huvudbestämmelsen om sekretess inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Paragrafen är&lt;br&gt;tillämplig hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och dom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild.&lt;br&gt;Sekretessen gäller för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon som är närstående till honom lider men om uppgiften röjs. Sekre-&lt;br&gt;tessen är utformad med ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär att&lt;br&gt;presumtionen är för offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården är sekretessen för uppgift om någons häl-&lt;br&gt;sotillstånd eller andra personliga förhållanden formulerad på ett annat&lt;br&gt;sätt än inom socialförsäkringen. För hälso- och sjukvårdssekretessen&lt;br&gt;gäller enligt sekretesslagen ett omvänt skaderekvisit. Detta innebär att en&lt;br&gt;uppgift inte får lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon som är närstående till honom lider&lt;br&gt;men. Presumtionen är alltså för sekretess. Detsamma gäller inom social-&lt;br&gt;tjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden. För hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som inte omfattas av sekretesslagens bestämmelser, dvs. sådan&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som drivs i enskild regi, finns bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdsper-&lt;br&gt;sonalen m.fl. Enligt förarbetena till den lagen skall det i princip råda&lt;br&gt;samma sekretess inom den privata hälso- och sjukvården som inom&lt;br&gt;sådan vård som bedrivs inom det allmänna (se prop. 1980/81:28 s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av sekretesslagen anförde den i propositionsärendet&lt;br&gt;föredragande departementschefen med avseende på utformningen av&lt;br&gt;sekretessen i socialförsäkringsärenden att det inte kunde råda någon&lt;br&gt;tvekan om att det förelåg ett påtagligt behov av att skydda enskildas&lt;br&gt;privatsfär hos de myndigheter som handlägger ärenden om socialförsäk-&lt;br&gt;ring m.m., främst hos de allmänna försäkringskassorna. A andra sidan&lt;br&gt;var enligt departementschefen ett beaktansvärt offentlighetsintresse&lt;br&gt;knutet särskilt till de överprövande instansernas tillämpning av lagstift-&lt;br&gt;ningen på området. Härtill kom ett fullt legitimt intresse för myndigheter&lt;br&gt;och vissa enskilda subjekt att få del av upplysningar från försäkrings-&lt;br&gt;kassan och andra myndigheter för den egna verksamheten. Departe-&lt;br&gt;mentschefen konstaterade vidare att ett rakt skaderekvisit för sekre-&lt;br&gt;tessens avgränsning som föreslagits i den departementspromemoria som&lt;br&gt;låg till grund för propositionen med förslag till ny sekretesslag hade&lt;br&gt;godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Departe-&lt;br&gt;mentschefen fann inte heller anledning att frångå promemorieförslaget&lt;br&gt;när det gällde att använda ett rakt skaderekvisit som förutsättning för&lt;br&gt;sekretess. Fastän detta innebar en presumtion för offentlighet ansåg&lt;br&gt;departementschefen att detta inte skulle behöva leda till någon ändring&lt;br&gt;av rådande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av de egentliga sekretessbestämmel-&lt;br&gt;serna i sekretesslagen har varit att inte skapa mera sekretess än som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändigt. För socialförsäkringsområdet har denna&lt;br&gt;utgångspunkt, som nyss framgått, inneburit att ett rakt skaderekvisit&lt;br&gt;valts för att avgränsa det sekretesskyddade området, dvs. den enskildes&lt;br&gt;hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Enligt min mening&lt;br&gt;innebär inte den omständigheten att försäkringskassan fått ett över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gripande samordningsansvar för rehabiliteringsverksamheten i och för&lt;br&gt;sig att de överväganden som sålunda legat till grund för utformningen&lt;br&gt;av socialförsäkringssekretessen inte längre skulle vara relevanta. Mot de&lt;br&gt;försäkrades intresse av sekretesskydd står nu liksom tidigare behovet hos&lt;br&gt;myndigheter och andra som deltar i rehabiliteringen av försäkrade att få&lt;br&gt;information från försäkringskassan för sitt rehabiliteringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya rehabiliteringslagstiftningen innebär vidare att försäkrings-&lt;br&gt;kassan i samråd med den försäkrade skall se till att dennes behov av&lt;br&gt;rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för&lt;br&gt;en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan skall också, om den försäk-&lt;br&gt;rade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med den för-&lt;br&gt;säkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra&lt;br&gt;myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan skall därvid&lt;br&gt;verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på medgivande från den försäkrade har tillkommit för&lt;br&gt;att den försäkrades personliga integritet inte skall kränkas. I förarbetena&lt;br&gt;sägs att försäkringskassan redan i ett inledningsskede bör inhämta den&lt;br&gt;försäkrades medgivande till samarbete med andra rehabiliteringsan-&lt;br&gt;svariga. Vidare sägs att kassan bör vara uppmärksam på att viss infor-&lt;br&gt;mation om den försäkrade kan vara sekretessbelagd och att kassan där-&lt;br&gt;för i förekommande fall bör diskutera med den försäkrade om samtycke&lt;br&gt;kan lämnas till att informationen får användas i samarbete med andra (se&lt;br&gt;prop. 1990/91:141 s. 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utformningen av de nya rehabiliteringsbestämmelsema har kra-&lt;br&gt;vet på den försäkrades medverkan i rehabiliteringen blivit tydliggjort på&lt;br&gt;ett sätt som hittills inte varit fallet. I och för sig innebär inte ett med-&lt;br&gt;givande från den enskilde att försäkringskassan får samverka med annan&lt;br&gt;att den enskilde givit klartecken för att uppgifter om hans hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga förhållanden får lämnas ut till annan. Detta för-&lt;br&gt;hållande har som nyss framgått uppmärksammats i förarbetena. I den&lt;br&gt;mån samtycke till att lämna ut uppgifter inte går att få från den enskilde&lt;br&gt;får försäkringskassan pröva om bestämmelsen i 7 kap. 7 § sekretess-&lt;br&gt;lagen medger utlämnande utan samtycke. När det gäller tillämpningen&lt;br&gt;av den bestämmelsen kan ledning hämtas från bl.a. uttalanden av JO (se&lt;br&gt;JO:s ämbetsberättelse 1984/85 s. 265 ff.). JO har bl.a. anfört att, även&lt;br&gt;om hälso- och sjukvårdssekretessen har ett starkare skaderekvisit än&lt;br&gt;socialförsäkringssekretessen, bör uttalandena i förarbetena om hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdssekretessen (prop. 1979/80:2 del A s. 168) vara till ledning vid&lt;br&gt;tolkningen av socialförsäkringssekretessen. Detta innebär i princip att&lt;br&gt;man alltid först bör försöka få den försäkrades samtycke till utlämnande&lt;br&gt;av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att den nuvarande&lt;br&gt;utformningen av socialförsäkringssekretessen ger de försäkrade ett till-&lt;br&gt;fredsställande skydd även i den nya rehabiliteringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frågan kan då ställas om de ADB-baserade sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registren kommer att innebära att sekretesskyddet blir sämre. I likhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med utredningen vill jag framhålla de långt gående begränsningar som&lt;br&gt;har föreslagits i fråga om åtkomst och utlämnande av uppgifter från&lt;br&gt;registren. Endast om ett utlämnande kan ske enligt sekretessbestämmel-&lt;br&gt;serna kan det bli aktuellt att lämna ut uppgifter på ADB-medium. De&lt;br&gt;enda som kan få uppgifter på ADB-medium enligt mitt förslag är andra&lt;br&gt;lokalkontor, centralkontor och Riksförsäkringsverket. Hos de mot-&lt;br&gt;tagande instanserna är sekretessen densamma som hos det utlämnande&lt;br&gt;lokalkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört anser jag att det inte är nöd-&lt;br&gt;vändigt att infora ett omvänt skaderekvisit för sekretessprövningen på&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen har också be-&lt;br&gt;rörts i det föregående (avsnitt 4.6). I det promemorieförslag som låg till&lt;br&gt;grund för propositionen om sekretesslagen uttalades att hänsynen till de&lt;br&gt;enskildas integritet talade för att en sådan skönsmässig avvägning som&lt;br&gt;generalklausulen förutsätter inte borde äga rum vid de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna. I propositionen uttalade föredragande departementschefen&lt;br&gt;att frågan om i vilka fall en försäkringskassa skall få lämna sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter till annan myndighet huvudsakligen skulle vara författ-&lt;br&gt;ningsreglerad. Därmed skulle utrymmet för att med tillämpning av gene-&lt;br&gt;ralklausulen lämna ut uppgifter bli begränsat. Mot den bakgrunden fanns&lt;br&gt;enligt departementschefen inte skäl att göra undantag för general-&lt;br&gt;klausulen i fråga om sekretessen hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det ingen anledning att nu göra någon annan&lt;br&gt;bedömning av generalklausulens tillämpning hos försäkringskassan än&lt;br&gt;vid sekretesslagens tillkomst. Någon ändring av bestämmelserna i&lt;br&gt;14 kap. 3 § sekretesslagen är därför inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har i sitt remissyttrande framfört den uppfattningen att det&lt;br&gt;bör övervägas om inte sekretesskyddet kan förstärkas när material från&lt;br&gt;ett sjukförsäkringsregister överlämnats till statlig arkivmyndighet, så att&lt;br&gt;uppgifterna inte får begagnas för andra ändamål än forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 kap. 4 § sekretesslagen jämförd med 7 kap. 7 § samma lag&lt;br&gt;gäller socialförsäkringssekretessen även hos arkivmyndighet som för&lt;br&gt;arkivering från en försäkringskassa fått uppgifter som är sekretessbe-&lt;br&gt;lagda hos försäkringskassan. Som jag nyss anfört anser jag att socialför-&lt;br&gt;säkringssekretessen i dess nuvarande utformning ger ett tillräckligt&lt;br&gt;skydd för de enskilda i ärenden enligt socialförsäkringslagstiftningen.&lt;br&gt;Arkivmyndigheterna har att tillämpa sekretessbestämmelsen på samma&lt;br&gt;sätt som försäkringskassorna. I praktiken torde också utrymmet för en&lt;br&gt;arkivmyndighet att lämna ut uppgifter vara något mer begränsat än hos&lt;br&gt;försäkringskassan. Bestämmelserna i t.ex. 1 kap. 5 § sekretesslagen om&lt;br&gt;s.k. nödvändigt utlämnande torde sällan bli tillämpbara hos arkiv-&lt;br&gt;myndigheten. Jag anser därför inte att det är påkallat med någon ändring&lt;br&gt;av det slag som Riksarkivet har berört. För övrigt torde en sådan lag-&lt;br&gt;stiftningsåtgärd få återverkningar på andra områden och frågan bör i så&lt;br&gt;fall tas upp i ett vidare sammanhang och inte bara inom ramen för detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige har tagit upp frågan om ett tillägg&lt;br&gt;i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Försäkringsrätten anser att den exklusiva&lt;br&gt;regleringen i den föreslagna registerlagen om möjligheterna att lämna ut&lt;br&gt;uppgifter från ett sjukförsäkringsregister på ADB-medium innebär en&lt;br&gt;viss inskränkning i förhållande till sekretesslagen. Enligt försäkrings-&lt;br&gt;rätten bör därför i den angivna paragrafen i sekretesslagen tas in en&lt;br&gt;bestämmelse som ger upplysning om att utlämnande på ADB-medium av&lt;br&gt;uppgift ur ett register enligt lagen om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna är reglerat i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen är en myndighet inte skyl-&lt;br&gt;dig att lämna ut upptagningar för ADB-behandling i annan form än&lt;br&gt;utskrift. En föreskrift som endast innebär en begränsning av möjligheten&lt;br&gt;att lämna ut en ADB-upptagning på maskinläsbart medium utgör således&lt;br&gt;inte någon begränsning i rätten att få ut allmänna handlingar. Det är inte&lt;br&gt;heller i övrigt att se som ett beslut om sekretess (se prop. 1979/80:2 del&lt;br&gt;A s. 213 och prop. 1990/91:60 s. 41). Något sådant tillägg i 7 kap. 7 §&lt;br&gt;sekretesslagen som Försäkringsrätten för Mellansverige föreslagit är&lt;br&gt;därför inte behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag i detta avsnitt ta upp ett par frågor som väckts av&lt;br&gt;Statskontoret vid remissbehandlingen av utredningens förslag. Enligt&lt;br&gt;Statskontoret är det rimligt att staten, när det gäller ett integritetskänsligt&lt;br&gt;register som omfattar en stor del av befolkningen, påtar sig ett större&lt;br&gt;skadeståndsansvar än vad som följer av 23 § datalagen. Statskontoret&lt;br&gt;anser sålunda att skadeståndsansvaret inte som nu - förutom skada på&lt;br&gt;grund av brott - bör vara begränsat till att avse skada som tillfogats en&lt;br&gt;registrerad genom att ett personregister innehåller oriktig eller miss-&lt;br&gt;visande uppgift om honom. Enligt Statskontoret bör staten påta sig ett&lt;br&gt;utökat strikt skadeståndsansvar som innebär att en skada skall ersättas,&lt;br&gt;oavsett om den härrör från oriktig eller missvisande uppgift, läckage&lt;br&gt;eller olika former av dataintrång. Skadeståndsansvaret kan enligt Stats-&lt;br&gt;kontoret utformas efter den modell som tillämpas för patientförsäkringar&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården och en regel med motsvarande innehåll bör&lt;br&gt;enligt Statskontoret skrivas in i lagen om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna. Statskontoret anser också att integritets-&lt;br&gt;skyddet förbättras om det i registerlagen tas in en hänvisning till data-&lt;br&gt;lagens straffbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag bara konstatera att det för närvarande inte finns&lt;br&gt;något underlag för att överväga eventuella ändringar i gällande skade-&lt;br&gt;ståndsregler. Detta är också en fråga som måste behandlas i ett vidare&lt;br&gt;sammanhang än vad som kan ske inom ramen för detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende. Någon hänvisning till datalagens straffbestämmelser anser jag&lt;br&gt;inte behövs. Jag noterar i detta sammanhang att frågan om skadestånd&lt;br&gt;behandlas i Datastraffrättsutredningens betänkande Information och den&lt;br&gt;nya InformationsTeknologin. (SOU 1992:110) och Datalagsutredning-&lt;br&gt;ens slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10). Betänkandena är för&lt;br&gt;närvarande föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utbildning och kompetens&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av lokala sjukförsäkringsregister innebär att det kommer att&lt;br&gt;ställas delvis nya krav på de anställda hos försäkringskassorna när det&lt;br&gt;gäller hanteringen av integritets- och sekretessfrågor. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att personalen får utbildning som är särskilt inriktad på de til-&lt;br&gt;lämpningssvårigheter som det nya systemet kan ge upphov till så att&lt;br&gt;felaktigheter och oegentligheter i tillämpningen kan undvikas. En sådan&lt;br&gt;tillämpningsfråga som särskilt bör beaktas i utbildningssammanhang är&lt;br&gt;hur försäkringskassornas sammanställningar över sjukfrånvaron på en&lt;br&gt;arbetsplats bör utformas utan att enstaka individer kan identifieras. Vik-&lt;br&gt;tigt är därvid att personalen görs uppmärksam på frågan om s.k. bak-&lt;br&gt;vägsidentifikation. Jag vill i detta sammanhang också framhålla hur&lt;br&gt;viktigt det är att personalen instrueras om att de textbehandlingssystem&lt;br&gt;som finns hos försäkringskassan inte får utnyttjas så att man skapar nya&lt;br&gt;register vid sidan av sjukförsäkringsregistren. Som utredningen har&lt;br&gt;betonat och som understrukits av Datainspektionen i dess remissyttrande&lt;br&gt;får det inte förekomma att textbehandlingssystem används för att lagra&lt;br&gt;uppgifter om registrerade personer i syfte att återvinna information om&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Riksförsäkringsverket har utarbetats ett kompetensutvecklings-&lt;br&gt;program för försäkringskassorna med anledning av utvecklingen på&lt;br&gt;ADB-området. I detta program ingår att bygga upp kompetens för drif-&lt;br&gt;ten av lokala sjukförsäkringsregister. Förutom utbildning i frågor om&lt;br&gt;offentlighet, sekretess och integritet omfattar programmet utbildning i&lt;br&gt;ADB med avseende på säkerhet, teknik och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka det betydelsefulla i att kompetensutvecklings-&lt;br&gt;programmet genomförs och att personalens kompetens därefter upprätt-&lt;br&gt;hålls genom vidareutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har granskats av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket föreskrivs att vaije lokalkontor inom en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa med hjälp av automatisk databehandling får föra ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister för sitt verksamhetsområde. När det gäller de ändamål&lt;br&gt;för vilka ett register skall föras görs i första stycket en hänvisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 - 6 §§ i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseorganisationen är reglerad i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män forsäkring. 118 kap. 1 § den lagen föreskrivs att en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas erforderligt.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om lokalkontor ges i Riksförsäkringsverkets före-&lt;br&gt;skrifter (RFFS 1987:6) om organisationen av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Enligt dessa föreskrifter skall försäkringskassan ha minst ett&lt;br&gt;lokalkontor i vaije kommun. Om det finns fler än ett lokalkontor i en&lt;br&gt;kommun, skall vaije lokalkontors område omfatta en eller flera försam-&lt;br&gt;lingar. För att indelningen skall få ske på annat sätt fordras medgivande&lt;br&gt;från Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhetsområde enligt bestämmelsen i första stycket avses det&lt;br&gt;geografiska område som lokalkontoret verkar inom. Bestämmelsen utgår&lt;br&gt;från att vaije del av landet täcks av ett lokalkontor. Den innebär att ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister för det geografiska område som kontoret om-&lt;br&gt;fattar bara kan föras hos kontoret. Det är således uteslutet att föra ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister för området hos någon annan organisatorisk del&lt;br&gt;av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkrades tillhörighet till försäkringskassorna - och därmed till&lt;br&gt;lokalkontoren - grundar sig som regel på folkbokföring eller bosättning.&lt;br&gt;Enligt vissa särskilda bestämmelser prövas sjukförsäkrings- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringsfrågor som gäller sjömän av Göteborgs allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa. De särskilda bestämmelser som här avses är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 34 § sjömanslagen (1973:282) utgår lön till en sjöman ombord&lt;br&gt;även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada. Rätt&lt;br&gt;till lön föreligger också under begränsad tid dels efter det att sjömannen&lt;br&gt;lämnat sin befattning ombord, dels under väntetid. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän har arbets-&lt;br&gt;givaren i sådana fall rätt att uppbära den sjukpenning som tillkommer&lt;br&gt;sjömannen. I förordningen föreskrivs att ersättningen beslutas av&lt;br&gt;Göteborgs allmänna försäkringskassa efter ansökan av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring föreskrivs att&lt;br&gt;anmälan om arbetsskada i fråga om sjömän i vissa fall skall göras till&lt;br&gt;Göteborgs allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § tredje stycket i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS&lt;br&gt;1985:16) om inskrivning och avregistrering enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring föreskrivs att frågor om förmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring till vissa sjömän som inte är inskrivna hos försäk-&lt;br&gt;ringskassa skall prövas av Göteborgs allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets tidigare nämnda föreskrifter om organi-&lt;br&gt;sationen av de allmänna försäkringskassorna skall vid centralkontoret i&lt;br&gt;Göteborgs allmänna försäkringskassa finnas en för alla försäkringskassor&lt;br&gt;gemensam enhet för sjukförsäkrings-, arbetsskadeförsäkrings- och vissa&lt;br&gt;pensionsfrågor som gäller sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av förevarande paragraf har tagits in en bestämmelse&lt;br&gt;som föreskriver att den försäkringskassa som enligt särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser prövar frågor om förmåner för sjömän enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring och lagen om arbetsskadeförsäkring får föra ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register över sjömän. I bestämmelsen anges också att ändamålen med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret över sjömän är desamma som för de register som regleras i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i paragrafens andra stycke innebär således att det vid cen-&lt;br&gt;tralkontoret i Göteborgs allmänna försäkringskassa får föras ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister över sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande anfört att paragrafen förutsätter&lt;br&gt;att begreppet sjukförsäkringsregister är definierat i annat sammanhang.&lt;br&gt;Enligt Socialstyrelsens mening bör en sådan definition ingå i register-&lt;br&gt;lagen liksom det av lagen bör framgå vilken population som registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Socialstyrelsen anfört vill jag framhålla att&lt;br&gt;någon allmän definition av begreppet sjukförsäkringsregister inte görs i&lt;br&gt;något annat sammanhang. Ett sjukförsäkringsregister kan sägas vara det&lt;br&gt;samlade innehållet i 1 - 6 och 8 - 15 §§ i registerlagen. Någon för-&lt;br&gt;klaring i registerlagen vad ett sjukförsäkringsregister är för något anser&lt;br&gt;jag inte nödvändig. En sådan upplysning har knappast någon självständig&lt;br&gt;betydelse. Vilka personer som ett sjukförsäkringsregister får omfatta&lt;br&gt;anges i 8 - 10 §§ i registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen utgör den första av fem paragrafer som reglerar ändamålen&lt;br&gt;med sjukförsäkringsregistren. Registerändamålen har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;4.2. Som där berörts följer av datalagen (1973:289) att uppgifter i ett&lt;br&gt;personregister inte får användas annat än i överensstämmelse med regi-&lt;br&gt;strets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning&lt;br&gt;eller i enlighet med den registrerades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens inledning anges som första registerändamål försäkrings-&lt;br&gt;kassans handläggning av ärenden om inskrivning hos kassan och fast-&lt;br&gt;ställande av sjukpenninggrundande inkomst. Försäkringskassan skall&lt;br&gt;inskriva försäkrad, så snart kassan har fått kännedom om att han skall&lt;br&gt;vara inskriven. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas få&lt;br&gt;tills vidare för eget arbete. Sjukpenninggrundande inkomst fastställs av&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen av paragrafen anges ytterligare registerändamål under&lt;br&gt;tre punkter. De gäller försäkringskassans handläggning av ärenden om&lt;br&gt;olika förmåner och ersättningar. Den första punkten omfattar sjuk-&lt;br&gt;penning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid resor till och&lt;br&gt;från arbetet och rehabiliteringsersättning, allt enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra punkten omfattar sjukpenning enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande&lt;br&gt;äldre bestämmelser. Med motsvarande äldre bestämmelser avses här i&lt;br&gt;första hand lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Gängse lagstift-&lt;br&gt;ningsteknik på socialförsäkringsområdet har varit att ny lagstiftning inte&lt;br&gt;tillämpas på skadefall som inträffat före ny lags ikraftträdande. Det kan&lt;br&gt;därför inträffa att ännu äldre lagstiftning än lagen om yrkesskadeförsäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring kan bli aktuell att tillämpa på arbetsskadeförsäkringsområdet. Även&lt;br&gt;dessa äldre bestämmelser omfattas av regleringen i första stycket andra&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje punkten i första stycket avser ersättning för kostnader för&lt;br&gt;sjuklön enligt 16 § lagen (1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid&lt;br&gt;tvist om sjuklön enligt 20 § samma lag (s.k. sjuklönegaranti). Dessa&lt;br&gt;bestämmelser innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § sjuklönelagen skall försäkringskassan - efter ansökan av en&lt;br&gt;arbetstagare som på grund av sjukdom kan antas komma att vara borta&lt;br&gt;från arbetet i särskilt stor omfattning - kunna besluta att särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser skall gälla för en sådan arbetstagare och dennes arbets-&lt;br&gt;givare. Ett beslut varigenom kassan bifallit en sådan ansökan medför att&lt;br&gt;arbetstagaren har rätt till sjuklön efter en kompensationsgrad av 90 %&lt;br&gt;också för de tre första dagarna med sjuklön i vaije sjuklöneperiod. Er-&lt;br&gt;sättning kan enligt 16 § sjuklönelagen utges till arbetsgivaren från sjuk-&lt;br&gt;försäkringen enligt lagen om allmän försäkring för kostnader för sjuklön&lt;br&gt;till arbetstagaren till följd av ett beslut enligt 13 § sjuklönelagen. Ersätt-&lt;br&gt;ningen betalas ut av försäkringskassan efter ansökan av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönegarantin enligt 20 § sjuklönelagen gäller vid tvist mellan en&lt;br&gt;arbetstagare och en arbetsgivare om rätt till lön vid sjukdom. Om tvisten&lt;br&gt;gäller huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida ett arbetstagar-&lt;br&gt;förhållande föreligger kan försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av&lt;br&gt;arbetstagaren, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen&lt;br&gt;avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. Ersättning till arbetstagaren lämnas med skäligt belopp om det&lt;br&gt;finns sannolika skäl för att denne har rätt till den begärda sjuklönen eller&lt;br&gt;del därav. I den utsträckning som ersättning enligt 20 § sjuklönelagen&lt;br&gt;utbetalats inträder försäkringskassan enligt 24 § samma lag i arbetstaga-&lt;br&gt;rens rätt enligt sjuklönelagen mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av de ärenden som avses i de tre punkterna omfattar&lt;br&gt;inte bara frågan om rätten till en förmån utan också frågan om utbetal-&lt;br&gt;ning av förmånen. Sjukförsäkringsregistret får alltså användas när för-&lt;br&gt;säkringskassan skall undersöka om det finns något hinder mot utbetal-&lt;br&gt;ning eller om någon avräkning skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt remissyttrande föreslagit att i paragrafens&lt;br&gt;inledning, vars lydelse i den delen överensstämmer med utredningens&lt;br&gt;författningsförslag, mellan orden &amp;quot;användas&amp;quot; och &amp;quot;för&amp;quot; skjuts in orden&lt;br&gt;&amp;quot;som stöd&amp;quot;. Därigenom markeras enligt inspektionen på ett bättre sätt&lt;br&gt;att ett sjukförsäkringsregister endast är avsett att användas som ett hjälp-&lt;br&gt;medel vid handläggning och administration av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del har jag funnit ett sådant tillägg onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av registerändamålet till försäkringskassans handlägg-&lt;br&gt;ning hindrar inte att uppgifter i ett sjukförsäkringsregister lämnas till&lt;br&gt;domstolar och andra myndigheter när uppgiftsskyldigheten följer av lag&lt;br&gt;eller annan författning. Föreskrifter om försäkringskassans uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet finns bl.a. i förordningen (1980:995) om skyldighet för de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i denna förordning har delvis återgetts i avsnitt 4.6. Av&lt;br&gt;14 kap. 1 § sekretesslagen följer att även sekretessbelagda uppgifter får&lt;br&gt;lämnas ut i sådana fall. I 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring finns&lt;br&gt;vidare bestämmelser om att bl.a. försäkringskassan i vissa fall får lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om ersättningar som betalats ut till enskilda enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring. Uppgifter får&lt;br&gt;sålunda lämnas till försäkringsinrättningar, försäkringsbolag, arbets-&lt;br&gt;löshetskassor och arbetsgivare, om dessa behöver uppgifterna för sam-&lt;br&gt;ordning med ersättning därifrån. Sådant uppgiftslämnande hindras inte&lt;br&gt;heller av ändamålsbestämningen i denna paragraf. I vilken utsträckning&lt;br&gt;ett enligt sekretesslagen tillåtet uppgiftslämnande skall få ske på ADB-&lt;br&gt;medium regleras i 17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att ett sjukförsäkringsregister får användas för&lt;br&gt;försäkringskassans handläggning av ärenden om rehabilitering enligt&lt;br&gt;22 kap. 3, 5 och 6 § § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 3 § nämnda lag föreskrivs att försäkringskassan skall överta&lt;br&gt;arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredningen, om det finns skäl&lt;br&gt;till det. För de åtgärder som försäkringskassan behöver vidta i anledning&lt;br&gt;av denna bestämmelse får försäkringskassan använda sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 kap. 5 § lagen om allmän försäkring har försäkringskassan&lt;br&gt;ansvaret för samordning av och tillsyn över de insatser som behövs för&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamheten enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans samordning av rehabiliteringsverksamheten går ut&lt;br&gt;på att se till att nödvändiga rehabiliteringsinsatser klarläggs och blir till-&lt;br&gt;gängliga. I ansvaret för samordningen ingår att ge den försäkrade stöd i&lt;br&gt;kontakterna med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att de&lt;br&gt;tar aktiv del i rehabiliteringsarbetet. Ändamålsbestämmelsen innebär att&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistret kan användas för sådana syften. Den innebär&lt;br&gt;också att kassan kan sammanställa uppgifter om rehabiliteringsbehov och&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder beträffande flera försäkrade i registret. På grund-&lt;br&gt;val av sådana sammanställningar kan det skapas en möjlighet för kassan&lt;br&gt;att samordna rehabiliteringsåtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans tillsyn gäller främst att arbetsgivarna fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av rehabilitering och att&lt;br&gt;vidta nödvändiga åtgärder. Förevarande ändamålsbestämmelse gör det&lt;br&gt;möjligt att med hjälp av sjukförsäkringsregistret se till att skyldigheter-&lt;br&gt;na fullgörs. Tillsynen kan avse enskilda redan påböljade rehabiliterings-&lt;br&gt;ärenden. Den kan också gälla fall där fråga uppkommer om huruvida det&lt;br&gt;finns ett behov av utredningar och åtgärder. Det som nu har sagts inne-&lt;br&gt;bär inte att sekretessbelagda uppgifter utan vidare kan lämnas ut exem-&lt;br&gt;pelvis till arbetsgivare. För ett utlämnande av sådana uppgifter krävs i&lt;br&gt;princip den försäkrades samtycke. Frågan om sekretess har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 kap. 6 § lagen om allmän försäkring skall försäkringskassan&lt;br&gt;upprätta en rehabiliteringsplan, om den försäkrade behöver en rehabili-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teringsåtgärd for vilken rehabiliteringsersättning kan utges. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans ansvar upphör inte i och med att planen har upprättats. Försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att&lt;br&gt;det vid behov görs nödvändiga ändringar i den. För detta ändamål får&lt;br&gt;försäkringskassan använda sjukförsäkringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 3 §§ tar sikte på handläggning av ärenden som&lt;br&gt;har väckts hos försäkringskassan. I förevarande paragraf föreskrivs att&lt;br&gt;ett sjukförsäkringsregister också får användas då försäkringskassan vid-&lt;br&gt;tar förberedande åtgärder för sådan handläggning innan något ärende har&lt;br&gt;väckts. Detta innebär att försäkringskassan kan registrera namn-&lt;br&gt;ändringar, adressändringar och andra uppgifter som inte har anknytning&lt;br&gt;till något aktuellt ärende. Härigenom underlättas handläggningen när ett&lt;br&gt;ärende väcks. Till förberedande åtgärder hör också anteckning av upp-&lt;br&gt;gifter som arbetsgivare lämnar enligt 12 § lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;br&gt;samt beslut enligt 13 § samma lag (angående sistnämnda paragraf hän-&lt;br&gt;visas till kommentaren till 2 §). Även försäkringskassans beslut enligt&lt;br&gt;10 § sjuklönelagen om åläggande i vissa fall för arbetstagare att styrka&lt;br&gt;nedsättningen av arbetsförmågan kan behövas vid eventuell senare hand-&lt;br&gt;läggning av ärende enligt 20 § sjuklönelagen om sjuklönegaranti. Para-&lt;br&gt;grafen möjliggör att ett register även får användas för anteckning av&lt;br&gt;sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 kap. 2 § lagen om allmän försäkring utövar Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som har att rätta sig&lt;br&gt;efter verkets anvisningar. Inom försäkringskassan leds arbetet från ett&lt;br&gt;centralkontor enligt de anvisningar som styrelsen för försäkringskassan&lt;br&gt;meddelar. Ett sjukförsäkringsregister får enligt förevarande paragraf&lt;br&gt;användas för Riksförsäkringsverkets och ett centralkontors tillsyn av&lt;br&gt;lokalkontorens verksamhet enligt 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av försäkringskassans uppgifter är att följa och utvärdera socialför-&lt;br&gt;säkringsverksamheten inom sitt verksamhetsområde. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket har en sådan uppgift när det gäller socialförsäkringsverksamheten&lt;br&gt;i hela landet. Genom denna paragraf blir det möjligt att använda ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister i sådan uppföljning och utvärdering av försäk-&lt;br&gt;ringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§. Ett sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;får också användas för att framställa statistik över denna verksamhet. I&lt;br&gt;18 § finns bestämmelser om utlämnande på ADB-medium av uppgifter i&lt;br&gt;fall som avses i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf får ett sjukförsäkringsregister användas för försäk-&lt;br&gt;ringskassans handläggning av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön samt enligt lagen (1993:16) om försäkring mot&lt;br&gt;vissa semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § sjuklönelagen kan en arbetsgivare, vars sammanlagda löne-&lt;br&gt;kostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för&lt;br&gt;året gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan mot kost-&lt;br&gt;nader för sjuklön. Närmare bestämmelser om försäkringen finns i för-&lt;br&gt;ordningen (1991:1395) om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt&lt;br&gt;17 § lagen (1991:1047) om sjuklön. Dessa innebär bl.a. att vid beräk-&lt;br&gt;ning av en arbetsgivares sammanlagda lönekostnader bortses från arbets-&lt;br&gt;givarens lönekostnader för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § sjuk-&lt;br&gt;lönelagen gäller (arbetstagare med omfattande korttidsfrånvaro) samt&lt;br&gt;från ersättning som arbetsgivaren betalar till försäkringskassan enligt&lt;br&gt;24 § sjuklönelagen. Försäkringskassans rätt till ersättning från arbetsgi-&lt;br&gt;varen inträder i den utsträckning ersättning enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;sjuklönegaranti i 20 § sjuklönelagen har betalats ut till arbetstagaren.&lt;br&gt;Beträffande innehållet i 13 och 20 §§ sjuklönelagen hänvisas till kom-&lt;br&gt;mentaren till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § i den nyss nämnda förordningen ersätter försäkringen ar-&lt;br&gt;betsgivarens kostnader för bl.a. sjuklön enligt 6 § sjuklönelagen. För-&lt;br&gt;säkringen ersätter inte kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka&lt;br&gt;beslut enligt 13 § sjuklönelagen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 träder lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semes-&lt;br&gt;terlönekostnader i kraft. Den lagen innebär att en arbetsgivare kan för-&lt;br&gt;säkra sig hos den allmänna försäkringskassan för kostnader för den del&lt;br&gt;av arbetstagares semesterlön som grundar sig på frånvaro enligt 17 §&lt;br&gt;semesterlagen (1977:480), om de sammanlagda lönekostnaderna under&lt;br&gt;ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Rätten till semester-&lt;br&gt;lönegrundande frånvaro enligt 17 § semesterlagen omfattar bl.a. ledighet&lt;br&gt;på grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av förevarande paragraf kan försäkringskassan i ärenden som&lt;br&gt;rör arbetsgivares kostnadsförsäkringar genom sjukförsäkringsregistret&lt;br&gt;kontrollera vilka sjukfall som förekommit hos arbetsgivaren och som har&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av försäkringsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ett lokalkontor behöver inhämta uppgifter från ett annat&lt;br&gt;lokalkontor om t.ex. ett beslut enligt 13 § sjuklönelagen gäller för en&lt;br&gt;viss arbetstagare får detta ske inom ramen för gällande regler om offent-&lt;br&gt;lighet och sekretess. Uppgifter kan i sådant fall dock inte lämnas ut på&lt;br&gt;ADB-medium, eftersom detta inte är föreskrivet i de bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar sådant utlämnande (17 och 18 §§).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 4.3. I paragrafen regleras register-&lt;br&gt;ansvaret för ett sjukförsäkringsregister. Registeransvaret åvilar den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan och gäller alla sjukförsäkringsregister inom&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralkontoret hos en allmän försäkringskassa kan inte med hjälp av&lt;br&gt;bildskärm ta del av innehållet i ett sjukförsäkringsregister som förs hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett lokalkontor hos kassan. Som förordats i avsnitt 4.3 bör därför försäk- Prop. 1992/93:193&lt;br&gt;ringskassan i regel delegera beslutanderätten i registerfrågor till någon&lt;br&gt;lämplig befattningshavare vid lokalkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns föreskrifter om vilka personer som ett sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister får innehålla uppgifter om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får registret innehålla uppgifter om sådana försäk-&lt;br&gt;rade enligt lagen om allmän försäkring som genom inskrivning i försäk-&lt;br&gt;ringskassa tillhör lokalkontoret. Begreppet försäkrad omfattar enligt den&lt;br&gt;lagen dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara svenska&lt;br&gt;medborgare är bosatta i Sverige. En försäkrad som lämnar Sverige skall&lt;br&gt;fortfarande anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara&lt;br&gt;längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den månad som en försäkrad uppnår 16 års ålder skall han,&lt;br&gt;om han är bosatt i Sverige, vara inskriven hos en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa. Den försäkrade skall skrivas in hos den kassa inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde han är folkbokförd. Om han inte är folkbokförd här, skall&lt;br&gt;han vara inskriven hos den kassa, inom vars verksamhetsområde han är&lt;br&gt;bosatt vid årets ingång. Om han bosätter sig här senare under året, skall&lt;br&gt;han skrivas in hos den kassa inom vars verksamhetsområde bosättningen&lt;br&gt;sker. Riksförsäkringsverket har meddelat föreskrifter av motsvarande&lt;br&gt;innebörd när det gäller de försäkrades tillhörighet till lokalkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i första stycket får det också finnas uppgifter i&lt;br&gt;ett sjukförsäkringsregister om försäkrade som genom inskrivning hos&lt;br&gt;försäkringskassa har hört till lokalkontoret. Härigenom blir det möjligt&lt;br&gt;att ha kvar uppgifter om den som flyttar från kontorets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde eller som av andra skäl inte längre hör dit. Från integritetssynpunkt&lt;br&gt;är det nämligen betydelsefullt att inte uppgifterna om den enskilde i av-&lt;br&gt;slutade ärenden förs över till det nya kontoret annat än vid behov. En&lt;br&gt;lämplig ordning vid sådana flyttningar är därför att det nya kontoret&lt;br&gt;registrerar grundläggande identitetsuppgifter och uppgifter som har som&lt;br&gt;har att göra med pågående ärenden medan uppgifter om avslutade ären-&lt;br&gt;den stannar kvar hos det gamla kontoret. Om det nya kontoret i något&lt;br&gt;nytt ärende behöver uppgifter om avslutade ärenden från det gamla&lt;br&gt;kontoret, får uppgifterna lämnas ut på ADB-medium enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 1 § andra stycket framgår att det finns vissa sjö-&lt;br&gt;män vars förmåner skall prövas av Göteborgs allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;och att ett sjukförsäkringsregister får föras över sådana sjömän. Andra&lt;br&gt;stycket i förevarande paragraf innebär att det sjukförsäkringsregistret får&lt;br&gt;innehålla uppgifter om dessa sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om registrering av uppgifter i ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister vid uppdragsverksamhet mellan försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tar sikte på de fall då ett lokalkontor&lt;br&gt;har fått ett uppdrag att pröva frågor om ersättning eller rehabilitering be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffande någon som inte hör till kontoret. Uppdraget kan lämnas av ett Prop. 1992/93:193&lt;br&gt;annat lokalkontor inom samma försäkringskassa eller inom någon annan&lt;br&gt;kassa. Även den försäkringskassa som prövar förmåner till sjömän kan&lt;br&gt;lämna uppdrag. Föreskrifter om överlämnande av sådana uppdrag finns&lt;br&gt;i lagen om allmän försäkring, lagen om arbetsskadeförsäkring och sjuk-&lt;br&gt;lönelagen. Sådana bestämmelser finns även i Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning och avregistrering enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lokalkontor som har fått ett sådant uppdrag får med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket föra in uppgifter i sitt sjukförsäkringsregis-&lt;br&gt;ter om den som uppdraget gäller. I detta stycke finns också bestämmel-&lt;br&gt;ser om vad som skall ske med uppgifterna när uppdraget är avslutat.&lt;br&gt;Enligt dessa bestämmelser skall samtliga uppgifter överlämnas till det&lt;br&gt;kontor som den försäkrade hör till genom inskrivning. I sjukförsäkrings-&lt;br&gt;registret hos det kontor som har utfört uppdraget får därefter bara finnas&lt;br&gt;kvar ett fåtal uppgifter, nämligen personnummer, namn och uppgifter&lt;br&gt;som avses i 14 § 3 och 5. Vidare får de beslut som försäkringskassan&lt;br&gt;fattat under uppdragstiden vara kvar i registret. Det kan i detta samman-&lt;br&gt;hang erinras om föreskriften i 14 § 4. Enligt den föreskriften får beslut&lt;br&gt;anges i registret endast såvitt avser utgången och de bestämmelser som&lt;br&gt;har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringskassa som prövar frågor om förmåner till sjömän kan&lt;br&gt;också få uppdrag. Bestämmelserna i andra stycket innebär att föreskrif-&lt;br&gt;terna i första stycket om lokalkontor i sådana fall även gäller den försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att ett sjukförsäkringsregister får innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om försäkrade som i andra fall än som avses 8 och 9 §§ före-&lt;br&gt;kommer eller har förekommit i ärenden hos den som för registret. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är tillämplig på vissa arbetsskadeärenden och på ärenden&lt;br&gt;beträffande försäkrade som är under 16 år. Den som är under 16 år är&lt;br&gt;inte inskriven i försäkringskassa men kan likväl förekomma i ärenden&lt;br&gt;där, t.ex. i ärenden om fastställande av sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;och om rätt till och utbetalning av sjukpenning. Föreskriften gör det&lt;br&gt;möjligt att ha uppgifter om sådana försäkrade i sjukförsäkringsregistret&lt;br&gt;även efter det att ärendena avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen utgör den första av fem paragrafer som reglerar vilka upp-&lt;br&gt;gifter som får finnas i ett sjukförsäkringsregister i fråga om personer&lt;br&gt;som avses i 8 - 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges under sex punkter vilka allmänna ärendeuppgifter&lt;br&gt;som får anges i ett register. Enligt punkterna 1 - 4 får personnummer,&lt;br&gt;namn, adress, telefonnummer, medborgarskap, folkbokföringsfastighet&lt;br&gt;och folkbokföringsort anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften om namn avser förnamn med tilltalsnamn, mellannamn och Prop. 1992/93:193&lt;br&gt;efternamn eller motsvarande. Svenska namn anges enligt svenskt namn-&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om adress avser både bostads- och postadress. I postadress&lt;br&gt;ingår postnummer. I förekommande fall får även särskild vistelseadress&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med telefonnummer avses telefonnummer både till bostaden och till&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är svensk medborgare skall eventuellt utländskt medbor-&lt;br&gt;garskap inte antecknas. För den som är statslös får detta anges. Med-&lt;br&gt;borgarskapet har betydelse för tillämpningen av vissa bestämmelser som&lt;br&gt;är knutna till internationella konventioner på socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med folkbokföringsort avses församling. Folkbokföringsuppgiftema&lt;br&gt;har betydelse för att avgöra till vilket lokalkontor en försäkrad skall&lt;br&gt;höra. I de flesta fall räcker det med uppgiften om folkbokföringsort. Att&lt;br&gt;ange folkbokföringsfastighet kan dock bli aktuellt om en församling&lt;br&gt;kommer att omfattas av två eller flera lokalkontors verksamhets-&lt;br&gt;områden. Som framgår av kommentaren till 1 § fordrar en sådan indel-&lt;br&gt;ning särskilt medgivande från Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande inkomst enligt punkt 5 är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar eller skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas att tills&lt;br&gt;vidare få för eget arbete. Den som är försäkrad och inskriven hos all-&lt;br&gt;män försäkringskassa har rätt till sjukpenning, om hans sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr. I vissa fall gäller detta&lt;br&gt;också personer som inte är inskrivna men där inskrivningsvillkoret ändå&lt;br&gt;skall anses uppfyllt, se 3 kap. 1 § andra stycket lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. Enligt punkt 5 får också uppgift om årsarbetstid anges i ett regis-&lt;br&gt;ter. Årsarbetstiden har betydelse för beräkning av s.k. timsjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 avser uppgift om karenstid. Den som är försäkrad för en sjuk-&lt;br&gt;penning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete än anställning&lt;br&gt;kan - om han vill det - välja karenstid för sådan sjukpenning. Karens-&lt;br&gt;tiden kan efter den försäkrades önskemål bestämmas till 3 eller 30&lt;br&gt;dagar. Detta innebär att sjukpenning som grundas på annat arbete än&lt;br&gt;anställning i dessa fall inte utges för de första 3 eller 30 dagarna av en&lt;br&gt;sjukperiod, insjuknandedagen inräknad. Om en ny sjukperiod börjar&lt;br&gt;inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut skall de båda sjuk-&lt;br&gt;perioderna från karenstidssynpunkt betraktas som en sjukperiod. Den&lt;br&gt;som vill ha karenstid för sin sjukpenningförsäkring måste anmäla detta&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges under tio punkter de uppgifter utöver de allmän-&lt;br&gt;na ärendeuppgifterna som får anges i ett sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 2 avser tidpunkt för sjukanmälan resp, sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter har betydelse för rätten till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser uppgiven grad av nedsatt arbetsförmåga. Denna uppgift&lt;br&gt;antecknas i registret på grundval av uppgift i läkarintyg m.m. eller från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade. Graden av nedsatt arbetsförmåga har betydelse för be-&lt;br&gt;stämmande av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 avser den försäkrades yrke och arbetsuppgifter. Dessa uppgif-&lt;br&gt;ter är centrala för bedömningen av rätt till sjukpenning. I vilken ut-&lt;br&gt;sträckning en försäkrads arbetsförmåga är nedsatt skall i de flesta fall&lt;br&gt;bedömas i förhållande till hans yrke och arbetsuppgifter. Dessa uppgifter&lt;br&gt;har också betydelse för eventuell rehabilitering. Uppgifterna antecknas&lt;br&gt;på grundval av upplysningar från den försäkrade eller intyg eller utlåtan-&lt;br&gt;den från läkare eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygsgivare&lt;br&gt;får anges enligt punkt 5. Några uppgifter ur intygen eller utlåtandena&lt;br&gt;kan inte anges i registret med stöd av denna punkt. Tidpunkter för intyg&lt;br&gt;och utlåtanden får registreras med stöd av 14 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukskrivningsperiod enligt punkt 6 avses den av läkare eller&lt;br&gt;annan intygsgivare angivna tiden för nedsättning av arbetsförmåga på&lt;br&gt;grund av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 upptar arbetsgivares namn, adress, telefonnummer, organisa-&lt;br&gt;tions- eller personnummer, arbetsställe, arbetsställenummer eller fartyg&lt;br&gt;samt näringsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften om fartyg gäller för sjömän som avses i 1 § andra stycket.&lt;br&gt;När det gäller arbetsställenummer har utredningen utgått från att anteck-&lt;br&gt;ning skall ske av sådana arbetsställenummer som Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB) tilldelar arbetsgivare enligt lagen (1984:553) om arbetsställe-&lt;br&gt;nummer m.m., s.k. AST-nummer. Riksförsäkringsverket har i sitt re-&lt;br&gt;missyttrande anfört att verket i samband med förberedelserna för en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen funnit att AST-numren inte är&lt;br&gt;användbara inom socialförsäkringen för registrering av arbetsställen. I&lt;br&gt;stället bör enligt verket arbetsställenummer från SCB:s centrala företags-&lt;br&gt;och arbetsställeregister, det s.k. CFAR-numret användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i Riksförsäkringsverkets uppfattning och förordar att det&lt;br&gt;s.k. CFAR-numret används för att i ett sjukförsäkringsregister ange&lt;br&gt;arbetsställenummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 8 får anges förekomsten av anmälan om arbetsskada,&lt;br&gt;yrkesskada, skada som omfattas av statligt personskadeskydd och sådan&lt;br&gt;skada som avses i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän&lt;br&gt;samt tidpunkt då sådan skada inträffat. Inga andra uppgifter ur anmäl-&lt;br&gt;ningar om arbetsskada etc. kan anges i registret med stöd av denna&lt;br&gt;punkt. Tidpunkt för anmälan får anges med stöd av 14 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tidpunkt för inträffad arbetsskada etc. har betydelse för&lt;br&gt;den tid under vilken den försäkrade är berättigad till sjukpenning och ut-&lt;br&gt;trycket avser såväl dag för olycksfall som dag då en skada till följd av&lt;br&gt;annat än olycksfall visade sig. Uppgiften kan avse både en av den för-&lt;br&gt;säkrade eller arbetsgivaren uppgiven tidpunkt och en tidpunkt som för-&lt;br&gt;säkringskassan har fastställt. Den fastställda tidpunkten har betydelse för&lt;br&gt;under vilken tid den försäkrade har rätt till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 9 får uppgift om sjuklön och sjuklöneperiod antecknas i&lt;br&gt;ett register. Uppgifterna behövs för handläggningen av ärenden enligt 16&lt;br&gt;och 20 §§ lagen (1991:1047) om sjuklön men även i förberedande syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för handläggning av sjukpenningärenden enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och lagen (1977:265) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 10 får anledning till att ersättningsärendet avslutats an-&lt;br&gt;tecknas i registret. Denna punkt har behandlats i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges under tre punkter de uppgifter som får registreras i&lt;br&gt;ärenden om rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 får i ett register anges förekomsten av rehabliterings-&lt;br&gt;utredning, ansökan om rehabiliteringsersättning och fastställd rehabilite-&lt;br&gt;ringsplan. I den mån annan utredning än rehabiliteringsutredning före-&lt;br&gt;kommer får detta enligt punkt 2 anges endast genom uttrycket ”annan&lt;br&gt;utredning&amp;quot;. Inga uppgifter ur de nämnda utredningarna får anges i regi-&lt;br&gt;stret med stöd av denna punkt. Tidpunkter för utredningarna får anges&lt;br&gt;med stöd av 14 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 får uppgifter om arten av och tidpunkter för föreslagna,&lt;br&gt;planerade och vidtagna rehabiliteringsåtgärder anges. Med föreslagen&lt;br&gt;åtgärd avses läkares eller annan intygsgivares förslag. Uppgifterna är till&lt;br&gt;för att underlätta försäkringskassans samordning och tillsyn över reha-&lt;br&gt;biliteringsverksamheten. Bestämmelsen medger endast att kortfattade&lt;br&gt;uppgifter om rehabiliteringsåtgärdema förs in i registret. Bl.a. får an-&lt;br&gt;tecknas vem som har ansvaret för en åtgärd, t.ex. länsarbetsnämnden.&lt;br&gt;Den närmare informationen om åtgärderna får hämtas ur handlingarna i&lt;br&gt;ärendet. Denna punkt har också berörts närmare i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges under fem punkter vad som får antecknas i ett&lt;br&gt;register utöver de uppgifter som har räknats upp i 11 - 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 avser uppgifter om inkomster och andra förhållanden som har&lt;br&gt;betydelse för att bestämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning&lt;br&gt;och de övriga förmåner och ersättningar som avses i 2 §. Med &amp;quot;andra&lt;br&gt;förhållanden&amp;quot; åsyftas bl.a. sådana omständigheter som enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring medför att sjukpenningförsäkringen skall&lt;br&gt;omprövas. Detta är fallet t.ex. när vissa pensionsförmåner beviljats den&lt;br&gt;försäkrade. I 3 kap. 4 § samma lag finns ytterligare förhållanden an-&lt;br&gt;givna som har betydelse för att fastställa sjukpenning m.m., t.ex. att den&lt;br&gt;försäkrade erhåller lön från arbetsgivaren för samma tid som sjuk-&lt;br&gt;penningen avser. Punkt 1 medger också att ännu kvarvarande s.k. hem-&lt;br&gt;mamakeförsäkringsfall får anges i ett sjukförsäkringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2 får ett sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse för utbetalning av förmåner och ersätt-&lt;br&gt;ningar som avses i 2 §. Sådana förhållanden är skatteavdrag, såväl för&lt;br&gt;preliminär som kvarstående skatt. Vid utbetalning beaktas också beslut&lt;br&gt;om utmätning och införsel. I sådana fall får i registret anges uppgifter&lt;br&gt;om utmätningsbelopp och utmätningsfria belopp respektive införsel-&lt;br&gt;belopp och förbehållsbelopp. Också förhållanden som innebär att sjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning eller annan förmån som avses i 2 § skall reduceras eller inte&lt;br&gt;betalas ut får antecknas enligt denna punkt, dock endast i den mån en&lt;br&gt;sådan anteckning inte kommer i konflikt med förbudet i 15 § mot regi-&lt;br&gt;strering av vissa känsliga förhållanden. Här hänvisas vidare till kom-&lt;br&gt;mentaren till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 föreskrivs att ett sjukförsäkringsregister även får innehålla&lt;br&gt;andra uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden än de som&lt;br&gt;anges i 12 § 1, 2, 6, 8 och 9 samt 13 § 3. En förutsättning för att upp-&lt;br&gt;gifterna skall få registreras är att de behövs för att tillgodose ändamålen&lt;br&gt;med registret. Som anförts i avsnitt 4.4 behövs t.ex. inte tidpunkt för&lt;br&gt;utlännings förvärv av svenskt medborgarskap antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 får försäkringskassans beslut såvitt avser utgången och&lt;br&gt;de bestämmelser som har tillämpats anges i ett sjukförsäkringsregister.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om domstolsavgöranden. Enligt punkt 4 får&lt;br&gt;registret även innehålla uppgift om att ett avgörande av försäkrings-&lt;br&gt;kassan eller domstol har överklagats. Uppgifterna är nödvändiga för&lt;br&gt;frågan om verkställighet av ett avgörande, t.ex. utbetalning av en be-&lt;br&gt;slutad ersättning. Beslut som får antecknas med stöd av denna punkt kan&lt;br&gt;avse förelägganden av olika slag, t.ex. ett föreläggande att ge in läkar-&lt;br&gt;intyg enligt 3 kap. 7 § lagen om allmän försäkring eller 10 § sjuklöne-&lt;br&gt;lagen. Hur denna punkt förhåller sig till förbudet i 15 § framgår av&lt;br&gt;kommentaren till sistnämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 får tekniska och administrativa uppgifter anges i ett&lt;br&gt;register. Bestämmelsen gör det möjligt att ange till vilken försäkrings-&lt;br&gt;kassa och till vilket lokalkontor som den försäkrade hör och har hört.&lt;br&gt;Dessa uppgifter har betydelse bl.a. i de uppdragsfall som berörts i kom-&lt;br&gt;mentaren till 9 §. Även uppgift om särskild sekretessprövning kan regi-&lt;br&gt;streras med stöd av andra stycket. En sådan uppgift anger att det finns&lt;br&gt;särskild anledning att närmare pröva frågan om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;ur registret eller ur försäkringskassans handlingar. Till tekniska och ad-&lt;br&gt;ministrativa uppgifter hör också uppgifter i ett s.k. back-up-register,&lt;br&gt;olika kodnummer för registerföring och markeringar av förekomsten av&lt;br&gt;tekniska fel samt namn på försäkringskassa, lokalkontor och hand-&lt;br&gt;läggare. Vidare bör anteckningar kunna göras om att handlingar har&lt;br&gt;expedierats eller infordrats och att vissa kontrollåtgärder har&lt;br&gt;vidtagits. Också när det gäller uppgifter enligt denna punkt är en förut-&lt;br&gt;sättning för registrering att uppgifterna behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målen med registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan erinras om att en uppgift i en allmän handling&lt;br&gt;aldrig får raderas bort. Om man rättar en uppgift måste den felaktiga&lt;br&gt;uppgiften fortfarande vara klart avläsbar. Detta gäller även allmänna&lt;br&gt;handlingar i form av ADB-upptagningar (se prop. 1990/91:60 s. 36 med&lt;br&gt;där gjord hänvisning till bet. KU 1982/83:12 s. 22). Med den felaktiga&lt;br&gt;uppgiften bör förfaras så att den inte ger upphov till missuppfattningar&lt;br&gt;och misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf gäller viktiga inskränkningar vid anteckning i ett&lt;br&gt;register av uppgifter som får anges enligt 11-14 §§. En anteckning&lt;br&gt;enligt dessa bestämmelser får, med visst undantag som strax skall be-&lt;br&gt;röras, sålunda inte innehålla uppgifter om vissa känsliga förhållanden.&lt;br&gt;Syftet med inskränkningarna är att hindra att sådana förhållanden fram-&lt;br&gt;går av ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana känsliga förhållanden som avses är att den som uppgiften avser&lt;br&gt;misstänks eller har dömts för brott, avtjänar eller har avtjänat straff,&lt;br&gt;undergår eller har undergått annan påföljd för brott eller som är eller&lt;br&gt;har varit föremål för annat tvångsingripande för vård eller omsorg.&lt;br&gt;Andra känsliga förhållanden som anges i paragrafen är diagnos och&lt;br&gt;sjukdomsorsak, omdöme eller annan värderande upplysning i fråga om&lt;br&gt;den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De registeranteckningar som här åsyftas är i första hand sådana som&lt;br&gt;sker med stöd av 14 § 1 och 2. Båda dessa bestämmelser innehåller&lt;br&gt;allmänt hållna beskrivningar av vad som får antecknas, nämligen &amp;quot;för-&lt;br&gt;hållanden som har betydelse&amp;quot; för bestämmande respektive utbetalning av&lt;br&gt;förmåner och ersättningar. Regleringen i förevarande paragraf hindrar&lt;br&gt;således att sådana känsliga förhållanden som nyss sagts antecknas med&lt;br&gt;stöd av dessa allmänt hållna beskrivningar. Om t.ex. sjukpenning inte&lt;br&gt;skall betalas ut på grund av att den försäkrade sitter häktad eller är&lt;br&gt;intagen i kriminalvårdsanstalt eller är omhändertagen enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får orsaken till&lt;br&gt;att utbetalning inte skall ske inte anges i registret med stöd av 14 § 1&lt;br&gt;eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningarna enligt denna paragraf kan också göra sig gällande vid&lt;br&gt;andra registeranteckningar enligt 11-14 §§. Som exempel kan anges&lt;br&gt;anteckning om &amp;quot;arten av föreslagna, planerade eller vidtagna rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder&amp;quot; enligt 13 § 3. En anteckning om en sådan åtgärd får&lt;br&gt;alltså inte innefatta uppgift om t.ex. ett omdöme eller annan värderande&lt;br&gt;upplysning som kan ha gjorts i fråga om den försäkrade. Inte heller får&lt;br&gt;en sådan anteckning innehålla uppgift om diagnos eller sjukdomsorsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna enligt denna paragraf gäller inte uppgift som anteck-&lt;br&gt;nas med stöd av 14 § 4. Det är således tillåtet att t.ex. ange de bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen om allmän försäkring som tillämpats vid ett beslut att inte&lt;br&gt;betala ut eller reducera sjukpenning, även om grunden för beslutet är ett&lt;br&gt;sådant känsligt förhållande som här avses. Denna reglering överensstäm-&lt;br&gt;mer med vad som t.ex. gäller för register inom socialtjänsten, se 59 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst till ett sjukförsäkringsregister får endast finnas hos det&lt;br&gt;lokalkontor som enligt 1 § första stycket får föra registet eller, såvitt&lt;br&gt;gäller register enligt 1 § andra stycket, den försäkringskassa för vars&lt;br&gt;verksamhet registret förs. Frågan om terminalåtkomst har kommenterats&lt;br&gt;i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen utgör den första av två som reglerar utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett sjukförsäkringsregister på ADB-medium. Vad som regleras i dessa&lt;br&gt;paragrafer avser endast sådant utlämnande som kan ske utan hinder av&lt;br&gt;sekretess. I den mån socialförsäkringssekretessen eller sekretessen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 § sekretesslagen lägger hinder i vägen för ett utlämnande kan&lt;br&gt;detta således inte ske. Sekretessreglerna har beskrivits i avsnitt 4.6 samt&lt;br&gt;avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är det, med den nyss gjorda reservationen, tillåtet att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter i ett sjukförsäkringsregister på ADB-medium till ett&lt;br&gt;annat lokalkontor när den försäkrades kontorstillhörighet ändras. Ut-&lt;br&gt;lämnande på ADB-medium får enligt paragrafen också ske i och för&lt;br&gt;sådan uppdragsverksamhet som berörts i kommentaren till 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Riksförsäkringsverket förs med tillstånd av Datainspektionen ett&lt;br&gt;ADB-baserat sjukförsäkringsregister. Registret får användas för admini-&lt;br&gt;stration av sjukförsäkring, föräldraförsäkring, utbildningsbidrag, studie-&lt;br&gt;stöd, dagpenning till värnpliktiga m.fl., närståendepenning och frivillig&lt;br&gt;sjukpenningförsäkring. Vidare förs, också med tillstånd av Datainspek-&lt;br&gt;tionen, ett personregister när det gäller yrkesskador. Detta register an-&lt;br&gt;vänds för att administrera utbetalning av yrkesskadelivräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av förevarande paragraf föreskrivs att vissa uppgifter i&lt;br&gt;ett sjukförsäkringsregister får lämnas ut på ADB-medium till Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Skälen för denna bestämmelse har behandlats i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får sålunda för verkställighet av försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut i ärenden som avses i 2 § och för utförande av andra&lt;br&gt;administrativa åtgärder i sådana ärenden lämnas uppgift om den försäk-&lt;br&gt;rades namn, personnummer, adress, telefonnummer, tidpunkt för sjuk-&lt;br&gt;anmälan, arbetsgivares namn och adress, andra förhållanden som har&lt;br&gt;betydelse för utbetalning av förmåner och ersättningar som avses i 2 §,&lt;br&gt;försäkringskassans beslut, såvitt avser utgången och tillämpade bestäm-&lt;br&gt;melser samt de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålen med ett register. Med uttrycket &amp;quot;andra administra-&lt;br&gt;tiva åtgärder&amp;quot; avses främst maskinell framställning av olika blanketter,&lt;br&gt;t.ex. &amp;quot;Försäkran för sjukpenning&amp;quot; och utsändande av förfrågningar och&lt;br&gt;förelägganden till de försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket innebär även att sjukförsäkringsregi-&lt;br&gt;stret hos Riksförsäkringsverket kan förses med aktuella uppgifter för en&lt;br&gt;försäkringskassas handläggning av ärenden om andra ersättningar och&lt;br&gt;förmåner än dem som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs att uppgift om en registrerad per-&lt;br&gt;sons namn och personnummer samt förekomsten av anmälan om arbets-&lt;br&gt;skada, yrkesskada och annan skada som som avses i 2 § 2 samt tidpunkt&lt;br&gt;då sådan skada inträffat får lämnas ut på ADB-medium till Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket för dess handläggning av ärenden enligt lagen (1957:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser. Som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförts i avsnitt 4.6 behövs uppgifterna för samordning av handlägg-&lt;br&gt;ningen med ärenden enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Om försäk-&lt;br&gt;ringskassan för över en uppgift om att en arbetsskadeanmälan inkommit,&lt;br&gt;kan man undvika att samma skada godkänns både som arbetsskada och&lt;br&gt;yrkesskada. Frågan om ersättning för en sjukperiod som inträffat efter&lt;br&gt;den 1 juli 1977 skall nämligen prövas enligt lagen om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring om skadan ursprungligen visat sig före nämnda datum, medan pröv-&lt;br&gt;ningen skall göras enligt lagen om arbetsskadeförsäkring om skadan&lt;br&gt;visat sig först därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § får ett sjukförsäkringsregister användas för försäkrings-&lt;br&gt;kassans egen och för Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för&lt;br&gt;att framställa statistik över den verksamheten. I allmänhet torde tillsyns-&lt;br&gt;abetet etc. kunna klaras med avidentifierade uppgifter men i vissa fall&lt;br&gt;kan det dock bli aktuellt att göra studier på material som kan knytas till&lt;br&gt;individer. Ändamålsbestämmelsen i 5 § innebär i sig inte att ett utläm-&lt;br&gt;nande av uppgifter får ske på ADB-medium. I tredje stycket i före-&lt;br&gt;varande paragraf har därför tagits in en bestämmelse som gör det möj-&lt;br&gt;ligt att lämna ut uppgifter på ADB-medium till det centralkontor inom&lt;br&gt;försäkringskassan som det registerförande lokalkontoret hör till och till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i paragrafens första - tredje stycken innebär att uppgifter&lt;br&gt;i vissa fall får lämnas ut på ADB-medium till Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;till ett registerförande kontors centralkontor. Avsikten med bestämmel-&lt;br&gt;serna är att ange de gränser som skall gälla för lokalkontorens möjlig-&lt;br&gt;heter att lämna ut uppgifter på ADB-medium utöver vad som följer av&lt;br&gt;17 §. Några regler för registreringen av uppgifterna hos Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och centralkontoren ges inte denna lag. I dessa fall blir data-&lt;br&gt;lagen (1973:289) tillämplig på registerföringen. Enligt 2 § första stycket&lt;br&gt;datalagen får personregister inrättas och föras endast av den som har&lt;br&gt;anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis om detta av inspektionen&lt;br&gt;(licens). Utöver licens behövs tillstånd av Datainspektionen bl.a. för att&lt;br&gt;inrätta och föra personregister som skall innehålla personuppgifter som&lt;br&gt;inhämtas från något annat personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förhållandet mellan denna utlämnandebestämmelse och&lt;br&gt;regler om sekretess hänvisas till kommentaren till 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges de sökbegrepp som skall få användas i ett sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregister. Detta har kommenterats utförligt i avsnitt 4.7. Här&lt;br&gt;skall dock understrykas att i den mån försäkringskassan till följd av&lt;br&gt;regleringen av sökbegreppen helt saknar befogenhet att göra viss sam-&lt;br&gt;manställning av information från sjukförsäkringsregistret anses en sådan&lt;br&gt;sammanställning enligt 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;inte förvarad hos kassan. Den är då inte heller att betrakta som en all-&lt;br&gt;män handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om möjligheterna att använda vissa uppgifter som sökbegrepp är&lt;br&gt;begränsade, är uppgifterna och sammanställningar av uppgifterna med&lt;br&gt;andra uppgifter att anse som allmänna handlingar. Uppgifterna kommer&lt;br&gt;därför också att kunna användas som sökbegrepp vid fullgörandet av&lt;br&gt;skyldigheten att lämna ut allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen. Detta följer av tryckfrihetsförordningen. Någon särskild bestäm-&lt;br&gt;melse härom har därför inte ansetts behövlig i lagen om sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register hos de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De begränsningar av sökmöjligheterna som föreskrivs i förevarande&lt;br&gt;paragraf bör motsvaras av ADB-tekniska åtkomstbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns sådana särskilda bestämmelser som tar över&lt;br&gt;arkivlagens föreskrifter om gallring. Den särskilda regleringen beror&lt;br&gt;framför allt på hänsynen till de försäkrades integritet. Den närmare&lt;br&gt;motiveringen framgår av avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs som huvudregel att uppgifterna i ett sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister skall gallras efter tio år. För vissa uppgifter i rehabilite-&lt;br&gt;ringsärenden, nämligen de som anges i 13 §, gäller dock att gallring&lt;br&gt;skall ske redan efter fem år. Beträffande samtliga uppgifter räknas tiden&lt;br&gt;från utgången av det år då ärendet i vilket uppgifter förekommer av-&lt;br&gt;slutades. Uppgift om försäkrads personnummer, namn, adress, telefon-&lt;br&gt;nummer, medborgarskap, folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort&lt;br&gt;behöver dock inte gallras så länge den försäkrade genom inskrivning&lt;br&gt;skall tillhöra det lokalkontor som för registret. Detta gäller också för&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistret över sjömän enligt 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer göra undantag från gallringsplikten enligt första&lt;br&gt;stycket. Undantaget får bara gälla bevarandet av ett urval av material för&lt;br&gt;forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som undantas från gallring skall enligt en föreskrift i andra&lt;br&gt;stycket överlämnas till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 4.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs en skyldighet för försäkrings-&lt;br&gt;kassan att informera de försäkrade om sjukförsäkringsregistret. Infor-&lt;br&gt;mationen skall innehålla upplysning om ändamålen med registret, de&lt;br&gt;uppgifter som registret får innehålla, de sekretess- och säkerhetsbestäm-&lt;br&gt;melser som gäller för registret, rätten att få registerutdrag och rättelse&lt;br&gt;till stånd enligt datalagen samt de begränsningar i fråga om terminal-&lt;br&gt;åtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och&lt;br&gt;bevarande av uppgifter som gäller för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen behöver inte ges individuellt till vaije försäkrad utan&lt;br&gt;kan ske genom t.ex. annonser, broschyrer eller anslag i lokalkontorets&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Utredningens om&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterlag betänkande&lt;br&gt;Lokala sjukförsäkringsregister (SOU 1991:9)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till stöd for administrationen av socialförsäkringen finns i dag en central&lt;br&gt;dataanläggning vid riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall.&lt;br&gt;Till denna dataanläggning är försäkringskassorna anslutna via det&lt;br&gt;gemensamma kommunikationsnätet. I det centrala systemet finns riks-&lt;br&gt;täckande register för sjukförsäkrings-, pensions- resp, bidragsärenden.&lt;br&gt;Även riksförsäkringsverket och några andra myndigheter kan via ter-&lt;br&gt;minal ta del av vissa uppgifter ur registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas datasystem fick sin nuvarande utformning i&lt;br&gt;böijan av 1970-talet. Redan efter några år konstaterades att systemet&lt;br&gt;borde förbättras. En parlamentarisk utredning, ALLFA-kommittén, lade&lt;br&gt;under år 1981 fram förslag till ändringar i datasystemet, men förslagen&lt;br&gt;genomfördes inte. Riksförsäkringsverket fick i stället i uppdrag att göra&lt;br&gt;en ny utredning, och efter flera års utredande lade den s.k. FAS 90-&lt;br&gt;utredningen under år 1988 fram ett förslag som bl.a. innebar att grund-&lt;br&gt;informationen för sjuk- och föräldraförsäkringen skulle lagras i lokala&lt;br&gt;register, medan lagring av register där betydande stordriftsfördelar fanns&lt;br&gt;(pensioner, barnbidrag, bidragsförskott m.m.) i första hand skulle ske&lt;br&gt;centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i FAS 90-utredningens förslag är avsikten nu att i&lt;br&gt;en första etapp registrera uppgifter om sjukpenning- och rehabiliterings-&lt;br&gt;ärenden i register som skall föras vid försäkringskassornas lokalkontor.&lt;br&gt;De centrala registren i övrigt skall tills vidare finnas kvar. Det gäller&lt;br&gt;även utbetalningsfunktionema i det centrala systemet. För närvarande&lt;br&gt;skall några ändringar inte heller göras i rutinerna med utskrifter av&lt;br&gt;beslutsmeddelanden och blanketter från ADB-avdelningen i Sundsvall.&lt;br&gt;Målsättningen, sådan den angivits av regeringen, är att de lokala regist-&lt;br&gt;ren skall ha inrättats senast den 1 juli 1992. I en senare etapp skall&lt;br&gt;uppgifter om föräldraförsäkringen och ev. andra ersättningsförmåner&lt;br&gt;förläggas till lokala register.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande centrala registren förs med stöd av tillstånd från datain-&lt;br&gt;spektionen. Behovet av en författningsreglering av registren har aktuali-&lt;br&gt;serats bl.a. i samband med de planerade lokala sjukförsäkringsregistren,&lt;br&gt;och vi har fått i uppdrag att utarbeta förslag till de författningsregler&lt;br&gt;som behövs. I direktiven anges att riksdagen bör ta ställning till regle-&lt;br&gt;ringen av registren. I en första etapp skall förslag lämnas till reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de lokala sjukförsäkringsregistren. Utgångspunkten för utrednings-&lt;br&gt;arbetet skall vara gällande bestämmelser på socialförsäkringsområdet,&lt;br&gt;men utredaren måste även beakta och hålla sig underrättad om det arbete&lt;br&gt;som pågår i syfte att bl.a. effektivisera försäkringskassornas rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett delbetänkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven lägger vi i detta delbetänkande fram förslag till&lt;br&gt;en registerlag för de lokala sjukförsäkringsregistren. I enlighet med vad&lt;br&gt;som anförts i direktiven har vi under hand tagit del av information om&lt;br&gt;propositionsarbetet rörande rehabiliteringsverksamheten. Vi har även&lt;br&gt;beaktat att enligt ett principbeslut av riksdagen skall en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;införas som innebär att arbetsgivarna svarar för ersättningen till de&lt;br&gt;anställda under de första 14 dagarna i vaije sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall först i nästa etapp av utredningsarbetet lämna förslag till en&lt;br&gt;reglering av de centrala registren inom riksförsäkringsverket och försäk-&lt;br&gt;ringskassorna. Vi kan därför få anledning att återkomma till vissa frågor&lt;br&gt;i det fortsatta utredningsarbetet. Det gäller bl.a. frågan om inrättande av&lt;br&gt;ett centralt statistikregister där uppgifter från de lokala registren skall&lt;br&gt;kunna samlas och användas i icke personidentifierbar form.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkringskassorna behöver bättre teknikstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar (se avsnitt 11.1.1) att - även om en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;införs i sjukförsäkringen - det är angeläget att försäkringskassorna får&lt;br&gt;tillgång till ett betydligt bättre teknikstöd än för närvarande vid sin&lt;br&gt;handläggning av ärenden om sjukpenninggrundande inkomst och om&lt;br&gt;sjukpenning. För att rehabiliteringsverksamheten skall bli effektiv&lt;br&gt;behöver försäkringskassorna även vid denna handläggning få tillgång till&lt;br&gt;ett förbättrat teknikstöd (se avsnitt 11.1.2). Vi konstaterar vidare att, om&lt;br&gt;datasystemet skall kunna utgöra ett sådant förbättrat teknikstöd, ytterli-&lt;br&gt;gare vissa uppgifter måste få föras in i registren utöver dem som redan&lt;br&gt;finns i de nuvarande centrala registren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter på integritetsskyddet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I en verksamhet där man prövar enskilda personers rätt till ersättning&lt;br&gt;vid sjukdom är det självfallet att uppgifter om enskildas hälso- och&lt;br&gt;sjukdomstillstånd och andra mycket integritetskänsliga uppgifter behövs&lt;br&gt;i stor omfattning vid handläggningen. En hel del sådana uppgifter ingår&lt;br&gt;redan i dag i det centrala försäkringsregistret. Övriga uppgifter finns i&lt;br&gt;handlingar av olika slag, främst i intyg eller utlåtanden från läkare, som&lt;br&gt;förvaras på försäkringskassan. Även om uppgifterna således redan finns&lt;br&gt;att tillgå vid försäkringskassorna innebär en registrering på ADB-&lt;br&gt;medium i sig en ökad risk för otillbörligt intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att avgöra vilka uppgifter som skall få föras in i ett&lt;br&gt;ADB-register och vad som i övrigt skall gälla för registret måste en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 193&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noggrann avvägning göras mellan hänsynen till den personliga integritet-&lt;br&gt;en och försäkringskassornas behov av tillgång till uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium. Vi anser att en grundläggande förutsättning därvid skall vara&lt;br&gt;att de uppgifter av integritetskänslig karaktär som försäkringskassorna&lt;br&gt;behöver ha tillgång till på ADB-medium så långt möjligt enbart skall&lt;br&gt;lagras i lokala dataregister och att möjligheterna att sprida uppgifterna&lt;br&gt;utanför detta register skall vara ytterst begränsade. En annan utgångs-&lt;br&gt;punkt skall vara att de lokala sjukförsäkringsregistren om möjligt skall&lt;br&gt;helt regleras i lag. I vart fall bör lagen innebära en fullständig reglering&lt;br&gt;när det gäller integritetskänsliga uppgifter. Genom att införa begräns-&lt;br&gt;ningar såvitt gäller innehållet i och användningen av registret samt&lt;br&gt;beträffande terminalåtkomst, utlämnande och sökmöjligheter kan skyddet&lt;br&gt;för den personliga integriteten stärkas. Detta gäller även föreskrifter om&lt;br&gt;en tidig gallring av särskilda känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bättre skydd mot obehörig åtkomst i lokala register&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att ADB-registrerade uppgifter i regel är mer skyddade mot&lt;br&gt;obehörig åtkomst i ett register som förs vid ett lokalkontor och där&lt;br&gt;endast personlen vid lokalkontoret får ha direktåtkomst till registret via&lt;br&gt;terminal än i ett centralt fört register. Vi anser också att ett register som&lt;br&gt;endast omfattar en mindre del av befolkningen är mindre intressant för&lt;br&gt;obehörig åtkomst t.ex. i politiska syften. En lokal placering av datorut-&lt;br&gt;rustningen innebär dessutom en minskad sårbarhet för socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet totalt sett i händelse av krig eller andra katastrofsituationer. Ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister skall därför föras av vaije lokalkontor för det&lt;br&gt;kontorets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamålen med registren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt sjukförsäkringsregister skall i första hand utgöra ett stöd för&lt;br&gt;försäkringskassornas personal vid handläggningen av sjukpenningärend-&lt;br&gt;en och vissa andra sjukförsäkringsärenden samt för försäkringskassornas&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet. I registren skall endast få föras in uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för denna handläggning. Registren skall emellertid&lt;br&gt;också få användas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för&lt;br&gt;deras uppföljning av nämnda verksamhet och för statistik över verksam-&lt;br&gt;heten. Om regeringen eller, i förekommande fall, datainspektionen för&lt;br&gt;visst fall så beslutar, får ett sjukförsäkringsregister även användas för&lt;br&gt;forskning och framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon försäljning av uppgifter i ett sjukförsäkringsregister får således&lt;br&gt;inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vad får registren innehålla?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi har utgått från att i huvudsak de uppgifter som i dag finns i de&lt;br&gt;centrala registren i fortsättningen måste få finnas i de lokala registren.&lt;br&gt;Härutöver skall för handläggningen av sjukpenningärenden även få&lt;br&gt;anges vissa andra uppgifter som medger att ärendena i stor utsträckning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan handläggas med stöd enbart av registret. Rehabiliteringsärenden lär&lt;br&gt;i allmänhet bli mer komplicerade och innehålla mer omfattande material.&lt;br&gt;Här bör registret därför främst användas för att ge handläggaren upplys-&lt;br&gt;ning om vilket material som finns i försäkringskassans handlingar och&lt;br&gt;för att underlätta nödvändiga bevakningsrutiner. För båda ärende-&lt;br&gt;grupperna blir det dock endast fråga om mycket kortfattade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag skall innehållet i registret vara i det närmaste&lt;br&gt;fullständigt reglerat i registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Diagnosuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att försäkringskassorna vid handläggningen av ett sjukpenning-&lt;br&gt;ärende skall få registrera bl.a. angiven diagnos eller sjukdomsorsak, och&lt;br&gt;vi har i ett särskilt avsnitt (11.6.1) redovisat våra överväganden i denna&lt;br&gt;fråga. I den mån man begränsar åtkomsten till uppgifterna i ett lokalt&lt;br&gt;dataregister och likaså begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter ur&lt;br&gt;registret på ADB-medium kan uppgifterna vara mer skyddade mot&lt;br&gt;obehörig åtkomst i ett dataregister än om läkarintyg och andra hand-&lt;br&gt;lingar förvaras i kortlådor som liksom för närvarande står framme på&lt;br&gt;lokalkontoret. Uppgifter om diagnos eller sjukdomsorsak skall endast få&lt;br&gt;finnas kvar i registret under tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om diagnos eller sjukdomsorsak behövs i första hand för att&lt;br&gt;försäkringskassan skall kunna ta ställning till om en persons arbetsför-&lt;br&gt;måga är nedsatt av sådan orsak och i sådan omfattning att han har rätt&lt;br&gt;till sjukpenning. Uppgifterna får betydelse även i försäkringskassans&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet. Genom att också registrera uppgift om vid&lt;br&gt;vilken arbetsplats en person arbetar och vilka arbetsuppgifter han har&lt;br&gt;kan försäkringskassan dessutom i många fall få en uppfattning om vilken&lt;br&gt;omfattning sjukfrånvaron har vid en viss arbetsplats och huruvida vissa&lt;br&gt;typer av sjukdomsbesvär är mer förekommande än andra. Genom denna&lt;br&gt;information ges försäkringskassan möjlighet att snabbt få en uppfattning&lt;br&gt;om vilka personer som är i behov av rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begränsade sökmöjligheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller integritetskänsliga uppgifter anser vi att sökmöjligheterna&lt;br&gt;skall regleras i lagen och begränsas så långt möjligt. Vi föreslår t.ex. att&lt;br&gt;man vid handläggningen av sjukpenningärenden inte skall få ställa&lt;br&gt;samman uppgifter med utgångspunkt i diagnosen. Uppgiften skall&lt;br&gt;således endast ha betydelse vid handläggningen i det enskilda fallet. För&lt;br&gt;att försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet skall bli effektiv har&lt;br&gt;en motsvarande begränsning dock inte kunnat göras för denna verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begränsad utlämning av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från ett lokalt sjukförsäkringsregister skall endast få lämnas ut&lt;br&gt;på ADB-medium i de fall det anges i registerlagen. Uppgifter får lämnas&lt;br&gt;från ett lokalkontor till ett annat rörande en person som skall tillhöra det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra lokalkontoret. Det gäller också när det andra lokalkontoret i&lt;br&gt;enskilda fall skall handlägga ett ärende rörande en person som inte är&lt;br&gt;inskriven där. Uppgifter måste få lämnas ut på ADB-medium för att&lt;br&gt;utbetalning av olika försäkringsförmåner skall kunna ske och för att de&lt;br&gt;centrala rutinerna med utskrift av olika meddelanden eller blanketter&lt;br&gt;skall kunna utnyttjas. En uppgift om att anmälan om arbetsskada ingivits&lt;br&gt;skall få föras över till riksförsäkringsverket för dess handläggning av&lt;br&gt;y rkesskadeärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall utlämnande endast kunna ske till riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och försäkringskassans centralkontor för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;ifrågavarande verksamhet samt för forsknings- och statistikändamål. Ett&lt;br&gt;sådant utlämnande förutsätter särskilt tillstånd. I andra fall får uppfölj-&lt;br&gt;ningen m.m. baseras på avidentifierade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgifterna skall gallras efter en viss tid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att uppgifterna i sjukförsäkringsregistret inte sparas längre&lt;br&gt;tid än som är nödvändigt. Vi föreslår därför att alla uppgifter i ett&lt;br&gt;ärende skall tas bort ur registret tio år efter det att ärendet avslutats.&lt;br&gt;Dessutom skall vissa uppgifter, t.ex. om diagnos, tas bort ur registret&lt;br&gt;redan tre år efter det att ärendet avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett urval av uppgifterna skall dock få sparas efter dessa tidpunkter om&lt;br&gt;regeringen så förordnar. Sådana sparade uppgifter skall förvaras av&lt;br&gt;arkivmyndighet och skall endast få användas för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens om socialförsäkringsregisterlag&lt;br&gt;författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije lokalkontor inom en allmän försäkringskassa skall för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 2 - 5 §§ med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;föra ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor&lt;br&gt;om förmåner för sjömän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall för samma ända-&lt;br&gt;mål föra ett sjukförsäkringsregister över sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden om inskrivning hos försäkringskassan, fastställ-&lt;br&gt;ande av sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid resor&lt;br&gt;till och från arbetet och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och motsvarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får användas för försäkringskassans förberedande åtgärder&lt;br&gt;för handläggning som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;tillsyn och samordning av de insatser som behövs i rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samheten enligt 00 kap. 00 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och för försäkringskassans egna åtgärder för rehabilitering av försäkrade&lt;br&gt;enligt 00 kap. 00 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig användning av sjukförsäkringsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för att följa och utvärdera&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för att framställa&lt;br&gt;statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller, om regeringen föreskriver det, datainspektionen&lt;br&gt;får för enskilda fall besluta att sjukförsäkringsregister får användas för&lt;br&gt;forskning och framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Försäkringskassan är registeransvarig för det eller de sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister som förs inom kassans ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får innehålla uppgifter om&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;som genom inskrivning i försäkringskassa tillhör eller har tillhört&lt;br&gt;lokalkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sjukförsäkringsregister som förs av en försäkringskassa enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket får innehålla uppgifter om sjömän för vilka den försäk-&lt;br&gt;ringskassan prövar förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett lokalkontor har fått ett uppdrag att pröva frågor om förmåner&lt;br&gt;eller rehabilitering som avses i 2 och 3 §§, får lokalkontorets sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister innehålla uppgifter om den som uppdraget avser. När&lt;br&gt;uppgifterna inte längre behövs där, skall de överlämnas till det lokal-&lt;br&gt;kontor som han genom inskrivning i försäkringskassa hör till. Därefter&lt;br&gt;får i registret bara anges personnummer, namn, försäkringskassans&lt;br&gt;beslut och uppgifter som avses i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om lokalkontor som har fått ett upp-&lt;br&gt;drag gäller även den försäkringskassa som enligt 1 § andra stycket för&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister över sjömän, om den har fått ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett sjukförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om den som&lt;br&gt;i andra fall än som avses i 7 och 8 §§ förekommer eller har förekommit&lt;br&gt;i ärende som avses i 2 och 3 §§ hos den som för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I fråga om personer som avses i 7 - 9 §§ får i ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare, dennes adress och telefonnummer, näringsgren och&lt;br&gt;arbetställe eller arbetsställenummer eller fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. karenstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. den företagshälsovård som den försäkrade tillhör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tidpunkt för sjukanmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. tidpunkter för sjukdomsfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. diagnos och sjukdomsorsak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. yrke och arbetsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. uppgiven grad av nedsatt arbetsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-&lt;br&gt;givare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. läkares och annan intygsgivares namn och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sjukskrivningsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. tidpunkter för sjukhusvård och för sådan vård som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a § och 15 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. förekomsten av anmälan om arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. tidpunkt för inträffad arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. förekomsten av utredning om sociala förhållanden som utförts av&lt;br&gt;försäkringskassan samt arbetsplatsutredning och annan utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. uppgifter om inkomster och andra förhållanden som har betydelse&lt;br&gt;för att bestämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning och de&lt;br&gt;övriga förmåner som avses i 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. uppgifter som utöver dem som anges i 17 har betydelse för utbe-&lt;br&gt;talning av sjukpenning och de övriga förmåner som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. försäkringskassans beslut såvitt avser utgången och de bestäm-&lt;br&gt;melser som har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får även innehålla uppgifter om tidpunkter för registrerade&lt;br&gt;förhållanden utöver dem som anges i första stycket 9, 10, 16, 17, 19&lt;br&gt;och 22 samt de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålen med registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;T enninalåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Endast den som enligt 1 § skall föra ett sjukförsäkringsregister får&lt;br&gt;ha terminalåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till ett annat lokalkontor, om den&lt;br&gt;registrerade genom inskrivning i försäkringskassa hör till det kontoret&lt;br&gt;eller om uppgifterna annars behövs där i ett ärende som gäller den&lt;br&gt;registrerade. Uppgifter i det sjukförsäkringsregister som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket får under samma förhållanden lämnas ut på sådant medium&lt;br&gt;till ett lokalkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till den försäkringskassa som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket, om uppgifterna behövs där i ett ärende som&lt;br&gt;gäller den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om det behövs för att följa och utvärdera sådan socialförsäkrings-&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 och 3 §§ eller för att framställa statistik över&lt;br&gt;den verksamheten, får regeringen för särskilda fall medge att uppgifter&lt;br&gt;i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till den centrala förvaltningen hos den försäk-&lt;br&gt;ringskassa inom vars ansvarsområde registret förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § De uppgifter i ett sjukförsäkringsregister som avses i 10 § första&lt;br&gt;stycket 1 - 4, 9, 17 - 19 och 23 - 25 samt de administrativa uppgifter&lt;br&gt;som avses i 10 § andra stycket får lämnas ut på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling till riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att följa och utvärdera sådan socialförsäkringsverk-&lt;br&gt;samhet som avses i 2 och 3 §§ eller för att framställa statistik över den&lt;br&gt;verksamheten, får regeringen för särskilda fall medge att även andra&lt;br&gt;uppgifter i ett sjukförsäkringsregister lämnas ut på medium för automa-&lt;br&gt;tisk databehandling till riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett sjukförsäkringsregister enligt ett beslut som avses i 5 § får&lt;br&gt;användas för forskning eller framtällning av statistik, får uppgifter ur&lt;br&gt;registret lämnas ut för angivna ändamål på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § I ett sjukförsäkringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter&lt;br&gt;som avses i 10 § första stycket 1, 2 såvitt avser adress, 4, 5, 7 - 12, 15,&lt;br&gt;16, 18, 21, 22 och 25. Uppgifter som avses i 15 får dock bara användas&lt;br&gt;som sökbegrepp för framställning av utdrag enligt 10 § datalagen&lt;br&gt;(1973:289). Vidare får uppgifter som avses i 5, 8, 11, 12, 21 och 22&lt;br&gt;bara användas som sökbegrepp i rehabiliteringsärenden som avses i 3 §&lt;br&gt;samt för uppföljning, utvärdering, forskning och framställning av&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får dessutom, enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;användas uppgifter som avses i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppgifter som avses i 10 § andra stycket 11 och 15 skall gallras tre&lt;br&gt;år efter utgången av det år då ärendet där uppgiften förekommer har&lt;br&gt;avslutats. Andra uppgifter som avses i 10 § skall gallras tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket gäller föreskrifter som har meddelats i en&lt;br&gt;förordning eller med stöd av en förordning och som gäller bevarande av&lt;br&gt;ett urval av material för forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991. Intill utgången av juni 1992&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 1 § tillämpas i den lydelse som följer av att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;skall&amp;quot; i första och andra styckena byts ut mot &amp;quot;får&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över utredningens betänkande (SOU 1991:9) Lokala sjukför-&lt;br&gt;säkringsregister har avgetts av Justitiekanslem, Försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen, Försäkringsrätten för Mellansverige, Domstolsverket, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Överstyrelsen för civil beredskap, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Riksarkivet, Universitets- och hög-&lt;br&gt;skoleämbetet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbets-&lt;br&gt;livsfonden, Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmiljöfonden, Invandrarverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, Statens&lt;br&gt;arbetsgivarverk, Riksdagens ombudsmän (JO), Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering, Forskningsrådsnämnden, Medicinska forsknings-&lt;br&gt;rådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Samhall, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akade-&lt;br&gt;mikers centralorganisation, Försäkringsanställdas förbund, Handikapp-&lt;br&gt;förbundens centralkommitté, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkar-&lt;br&gt;förbund, Föreningen Svensk Företagshälsovård och Arbetslöshetskassor-&lt;br&gt;nas samorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 193&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets rapport&lt;br&gt;den 27 augusti 1992 om modernisering av det lokala&lt;br&gt;ADB-stödet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen under våren 1992 angavs som förutsätt-&lt;br&gt;ning för det fortsatta beredningsarbetet att registrering av diagnos på&lt;br&gt;ADB-media inte bör få förekomma. Detta ledde dels till att omedelbara&lt;br&gt;åtgärder i linje med uttalandet företogs i pågående projektarbete vad&lt;br&gt;avser decentraliserad försäkringsinformation och dels till det uppdrag&lt;br&gt;som denna skrivelse avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot diagnosregistrering medför att stödet till rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet försvagas. Det får tydliga konsekvenser i synnerhet för det före-&lt;br&gt;byggande arbetet och folkhälsoarbetet. Rationaliseringseffekterna min-&lt;br&gt;skar med 300 årsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal informationslagring utgör emellertid fortfarande, förbudet mot&lt;br&gt;diagnosregistrering oaktat, enligt verkets mening ett väsentligt inslag i&lt;br&gt;den pågående decentraliseringen av verksamheten och för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationens förmåga att ge ett kraftfullt ADB-stöd till den&lt;br&gt;lokala handläggningen för att ytterligare öka servicegraden gentemot&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således fortfarande starka motiv för att decentralisera viss&lt;br&gt;försäkringsinformation och därmed starkt grundad anledning att till-&lt;br&gt;varata hittills uppnådda arbetsresultat genom att låta detta utgöra en av&lt;br&gt;grunderna för det fortsatta utvecklingsarbetet. Detta synsätt får i sin tur&lt;br&gt;hög påverkan på det fortsatta förnyelsearbetets inriktning och priorite-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har i direkt samarbete med försäkringskassorna nyligen genom-&lt;br&gt;fört en översyn av planerna för det fortsatta förnyelsearbetet inom ADB-&lt;br&gt;området. Det är ett stort men också viktigt förnyelsearbete som före-&lt;br&gt;ligger:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbättrade möjligheter till lokalt ADB-stöd för uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingsverksamhet - något som starkt efterfrågas av försäkrings-&lt;br&gt;kassorna som ett medel för bättre styrning av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbrytning av utbetalnings- och redovisningsfunktioner från försäk-&lt;br&gt;ringssystemen till ett särskilt redovisnings- och utbetalningssystem-&lt;br&gt;område - något som både ger bättre möjlighet att uppfylla inre och&lt;br&gt;yttre redovisningskrav och ge bättre underlag för styrning av försäk-&lt;br&gt;ringskassornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Införande av automatiserade utbetalningsrutiner och vänteregister för&lt;br&gt;samtliga ersättningsområden och en likartad tillämpningsutformning&lt;br&gt;för samtliga dagersättningar - något som ger ytterligare ökade&lt;br&gt;rationaliseringseffekter och förstärker det lokala ADB-stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En genomgripande modernisering av ADB-systemen inom pensions-&lt;br&gt;området - något som är nödvändigt för att klara kommande reformer&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En konsolidering och vidareutveckling av teknikmiljön - något som&lt;br&gt;möjliggör ett flexibelt och effektivt ianspråktagande av såväl centrala&lt;br&gt;som lokala ADB-resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen visar försäkringskassornas behov av lokalt ADB-stöd&lt;br&gt;inom praktiskt taget samtliga försäkringsområden. Vad det i grunden&lt;br&gt;handlar om är försäkringstagarnas rättighet till rätt ersättning i rätt tid&lt;br&gt;kombinerat med information och service på individuell nivå. Detta skall&lt;br&gt;ses i belysningen av de stora förändringar som sker och beräknas ske&lt;br&gt;inom socialförsäkringen samtidigt som en anpassning och handläggning&lt;br&gt;enligt EG-regler kan komma att införas. Detta sammantaget kräver ett&lt;br&gt;både modernt och kvalificerat teknikstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har verkets utredningsarbete lett till slutsatserna att&lt;br&gt;en decentralisering av sjukförsäkringsinformationen bör genomföras på&lt;br&gt;samma sätt och i samma omfattning som skulle ha gällt för system med&lt;br&gt;diagnosregistrering. I den ambitionen ingår fortfarande högt ställda krav&lt;br&gt;på tekniskt och administrativt integritetsskydd. Samtidigt påverkar, tids-&lt;br&gt;och inriktningsmässigt, regeringens och riksdagens beslut med avseende&lt;br&gt;på lagreglering av socialförsäkringsadministrationens ADB-register och&lt;br&gt;de investeringsmedel som behöver ställas till utvecklingsarbetets för-&lt;br&gt;fogande även det fortsatta utvecklingsarbetet inom andra försäkringsom-&lt;br&gt;råden, varför snara beslut är av nöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksförsäkringsverkets skrivelse till regeringen i februari 1991 under-&lt;br&gt;ströks vikten av att beslut skyndsamt fattades beträffande registerlag och&lt;br&gt;investeringsmedel för att inte få en för utvecklingsarbetet och verksam-&lt;br&gt;heten ogynnsam tidsförskjutning. En av de faktorer som då utpekades&lt;br&gt;var om en ny upphandling skulle behöva genomföras. Såvitt verket kan&lt;br&gt;bedöma måste en sådan ny upphandling ske. Detta betyder att kravspeci-&lt;br&gt;fikationen för den tekniska upprustningen skall revideras, förnyade&lt;br&gt;offerter infordras, utvärdering ske samt förhandlingar föras och avtal&lt;br&gt;slutas. Det är just nu inte möjligt för verket att bedöma den sammantag-&lt;br&gt;na ledtiden av beslut avseende registerlag och investeringsmedel samt&lt;br&gt;genomförande och avslut av en upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ekonomiska bedömningarna är omständigheterna&lt;br&gt;sådana att en noggrann kalkyl inte låter sig göras. Verket har emellertid&lt;br&gt;inriktat sig på en studie beträffande å ena sidan erhållna och förväntade&lt;br&gt;investeringsmedel och å andra sidan beräknade rationaliseringseffekter.&lt;br&gt;Även om denna analys är starkt förenklad torde den för de beslut som&lt;br&gt;just nu behöver fattas vara tillräcklig. Verket har dessutom inhämtat&lt;br&gt;uppgifter som tyder på att den kommande relativa ADB-kostnaden för&lt;br&gt;verket väsentligt understiger motsvarande historiska kostnadsandel inom&lt;br&gt;de privata nordiska försäkringsbolagen. I övrigt hänvisas till de tidigare&lt;br&gt;och i flera andra sammanhang avlämnade mera omfattande ekonomiska&lt;br&gt;analyser som gjorts. Verket har också för avsikt att redovisa efterkal-&lt;br&gt;kyler när förutsättningar för sådana föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) över förslag till lag om sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register hos de allmänna försäkringskassorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har anmodats att avge yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) över ett inom socialdepartementet upprättat förslag till&lt;br&gt;lagrådsremiss med förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har tidigare lämnat remissyttrande över ett delbe-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1991:9), som avlämnats av utredningen om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsregisterlag. I betänkandet föreslogs att lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register skulle inrättas. Betänkandet ligger till grund för det nu upprätta-&lt;br&gt;de förslaget. Inspektionen konstaterade i sitt remissyttrande att reglering-&lt;br&gt;en av socialförsäkringsregistren skulle bli ofullständig, eftersom utred-&lt;br&gt;ningen ännu inte behandlat frågan hur personregistreringen i övrigt inom&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen skall utformas. Inspektionen godtog&lt;br&gt;för sin del att lokala sjukförsäkringsregister inrättades, om utredningens&lt;br&gt;förslag kompletterades i vissa angivna avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen vidhåller att det vore en fördel att avvakta utredning-&lt;br&gt;ens slutbetänkande som väntas under våren. Emellertid konstaterar&lt;br&gt;inspektionen med tillfredsställelse att inspektionens huvudsynpunkter i&lt;br&gt;remissyttrandet har tillgodosetts genom att särskilt känsliga personupp-&lt;br&gt;gifter enligt 15 § lagförslaget numera inte får föras in i registret. Data-&lt;br&gt;inspektionen godtar därför att lokala sjukförsäkringsregister inrättas i&lt;br&gt;enlighet med förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att försäkringskassorna fullgör sin skyldighet enligt 7 §&lt;br&gt;dataförordningen (1982:480) att göra anmälan till Datainspektionen om&lt;br&gt;registren kommer inspektionen att pröva behovet av säkerhetsföre-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije lokalkontor inom en allmän försäkringskassa får för de ända-&lt;br&gt;mål som anges i 2 - 6 §§ med hjälp av automatisk databehandling föra&lt;br&gt;ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringskassa som enligt särskilda bestämmelser prövar frågor&lt;br&gt;om förmåner för sjömän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring får för samma ändamål&lt;br&gt;föra ett sjukförsäkringsregister över sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden om inskrivning hos försäkringskassan, fast-&lt;br&gt;ställande av sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifiter vid resor&lt;br&gt;till och från arbetet och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning för kostnader för sjuklön som avses i 16 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön samt ersättning vid tvist om sjuklön enligt 20 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. 3, 5 och 6 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;förberedande åtgärder för handläggning av ärenden som avses i 2 och&lt;br&gt;3 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans egen&lt;br&gt;och för Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhet enligt 2 och 3 §§ och för framställning&lt;br&gt;av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden om försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047)&lt;br&gt;om sjuklön samt lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlöne-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Försäkringskassan är registeransvarig för det eller de sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister som förs inom kassans ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får innehålla uppgifter om&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;som genom inskrivning i försäkringskassan tillhör eller har tillhört&lt;br&gt;lokalkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sjukförsäkringsregister som förs av en försäkringskassa enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket får innehålla uppgifter om sjömän för vilka den försäk-&lt;br&gt;ringskassan prövar förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett lokalkontor har fått ett uppdrag att pröva frågor om för-&lt;br&gt;måner, ersättningar eller rehabilitering som avses i 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;lokalkontorets sjukförsäkringsregister innehålla uppgifter om den som&lt;br&gt;uppdraget avser. När uppgifterna inte längre behövs där, skall de&lt;br&gt;överlämnas till det lokalkontor som han eller hon genom inskrivning i&lt;br&gt;försäkringskassa hör till. Därefter får i registret bara anges person-&lt;br&gt;nummer, namn, försäkringskassans beslut och uppgifter som avses i&lt;br&gt;14 § 3 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser om lokalkontor som har fått ett uppdrag gäller&lt;br&gt;även den försäkringskassa som enligt 1 § andra stycket för sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister över sjömän, om den kassan har fått ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett sjukförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om den som&lt;br&gt;i andra fall än som avses i 8 och 9 §§ förekommer eller har förekommit&lt;br&gt;i ärende som avses i 2 och 3 §§ hos den som för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För personer som avses i 8 - 10 §§ får i ett sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;anges följande allmänna ärendeuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet och folkbokföringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Utöver de allmänna ärendeuppgiftema får i ersättningsärenden som&lt;br&gt;avses i 2 § 1 - 3 i ett register anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tidpunkt för sjukanmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgiven grad av nedsatt arbetsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den försäkrades yrke och arbetsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-&lt;br&gt;givare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sjukskrivningsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetsgivares namn, adress, telefonnummer, organisations- eller&lt;br&gt;personnummer, arbetsställe, arbetsställenummer eller fartyg samt&lt;br&gt;näringsgren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förekomsten av anmälan om arbetsskada och annan skada som avses&lt;br&gt;i 2 § 2 samt tidpunkt då sådan skada inträffat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjuklön och sjuklöneperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avslutningsanledning för sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I ärenden om rehabilitering som avses i 3 § får i ett register dess-&lt;br&gt;utom anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förekomsten av rehabiliteringsutredning, ansökan om rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning och fastställd rehabiliteringsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förekomsten av annan utredning än rehabiliteringsutredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade eller vidtagna&lt;br&gt;rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utöver de uppgifter som anges i 11 - 13 §§ får ett sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomster och andra förhållanden som har betydelse för att be-&lt;br&gt;stämma sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning samt de övriga&lt;br&gt;förmåner och ersättningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållanden som har betydelse för utbetalning av förmåner och&lt;br&gt;ersättningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tidpunkter för andra registrerade förhållanden än dem som avses i&lt;br&gt;12 § 1, 2, 6, 8 och 9 samt 13 § 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försäkringskassans och domstols avgörande såvitt avser utgången&lt;br&gt;och de bestämmelser som har tillämpats samt förekomsten av över-&lt;br&gt;klagande av försäkringskassans eller domstols avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att till-&lt;br&gt;godose ändamålen med ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En registrering enligt 11 - 13 §§ och 14 § 1 - 3 och 5 får inte&lt;br&gt;innehålla uppgifter om att den som registreringen avser misstänks eller&lt;br&gt;har dömts för brott, avtjänar eller har avtjänat straff, undergår eller har&lt;br&gt;undergått annan påföljd för brott eller är eller har varit föremål för&lt;br&gt;annat tvångsingripande för vård eller omsorg. Detta gäller också upp-&lt;br&gt;gifter om diagnos och sjukdomsorsak, omdömen eller andra värderande&lt;br&gt;upplysningar i fråga om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;T erminalåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Endast den som enligt 1 § får föra ett sjukförsäkringsregister får ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på&lt;br&gt;ett medium för automatisk databehandling till ett annat lokalkontor, om&lt;br&gt;den registrerade genom inskrivning i försäkringskassa hör till det konto-&lt;br&gt;ret eller om uppgifterna annars behövs där i ett ärende som avses i 2&lt;br&gt;och 3 §§ och som gäller den registrerade. Uppgifter i det sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsregister som avses i 1 § andra stycket får under samma förhålland-&lt;br&gt;en lämnas ut på sådant medium till ett lokalkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister får lämnas ut på ett&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till den försäkringskassa som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket, om uppgifterna behövs där i ett ärende som&lt;br&gt;avses i 2 och 3 §§ och som gäller den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Uppgifter som avses i 11 § 1 och 2, 12 § 1 och 7 såvitt avser&lt;br&gt;arbetsgivares namn och adress samt 14 § 2, 4 och 5 får lämnas ut på ett&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till Riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;verkställighet av försäkringskassans beslut i ärenden som avses i 2 § och&lt;br&gt;för utförande av andra adminstrativa åtgärder i sådana ärenden samt som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag för försäkringskassans beslut i ärenden om andra ersättningar&lt;br&gt;och förmåner än som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 11 § 1 och 12 § 8 får även lämnas ut på ett&lt;br&gt;medium för automatisk databehandling till Riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt lagen (1957:243) om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring och motsvarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får uppgifter i ett lokalkontors sjukförsäkringsregister endast&lt;br&gt;lämnas ut på ett medium för automatisk databehandling till den centrala&lt;br&gt;förvaltningen (centralkontoret) hos den försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;ansvarsområde registret förs och till Riksförsäkringsverket för tillsyn,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2 och 3 §§&lt;br&gt;eller för framställning av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § I ett sjukförsäkringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter&lt;br&gt;som avses i 11 § 1, 2 såvitt avser adress, 4 och 5, 12 § 1, 2, 4, 6, 7, 8&lt;br&gt;såvitt avser förekomsten av anmälan om skada, 9 och 10, 13 § 1 och 3&lt;br&gt;samt 14 § 4. Uppgifter som avses i 12 § 7 samt 13 § 1 och 3 får dock&lt;br&gt;bara användas som sökbegrepp i rehabiliteringsärenden som avses i 3 §&lt;br&gt;samt för uppföljning och utvärdering av sådan verksamhet som avses i 2&lt;br&gt;och 3 §§ och för framställning av statistik över den verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får dessutom, enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;användas uppgifter som avses i 14 § 3 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Uppgifter som avses i 13 § skall gallras fem år efter utgången av&lt;br&gt;det år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats. Andra upp-&lt;br&gt;gifter i ett sjukförsäkringsregister skall gallras tio år efter utgången av&lt;br&gt;det år då ärendet där uppgiften förekommer har avslutats. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för uppgifter som avses i 11 § 1 - 4 och 6 så länge den&lt;br&gt;försäkrade genom inskrivning skall tillhöra det lokalkontor eller den&lt;br&gt;försäkringskassa som avses i 1 § andra stycket som för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots första stycket första och andra meningarna gäller föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats i en förordning eller med stöd av en förordning och&lt;br&gt;som gäller bevarandet av ett urval av material för forskningens behov.&lt;br&gt;Sådant material skall överlämnas till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Försäkringskassan skall se till att personer som omfattas av ett&lt;br&gt;sjukförsäkringsregister får information om registret. Informationen skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamålen med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som registret får innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och&lt;br&gt;bevarande av uppgifter som gäller för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Könberg beslutat inhämta lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hyresrådet Rune Thomsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslag till EG-direktiv om&lt;br&gt;skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter&lt;br&gt;(Proposal for a Council Directive on the protection of&lt;br&gt;individuals with regard to the processing of personal&lt;br&gt;data and the free movement of such data, COM[92]&lt;br&gt;422 final - SYN 287)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Syftet med förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I direktivförslagets inledning sägs bl.a. att inrättandet och upprätthållan-&lt;br&gt;det av den inre marknaden inom EG med fri rörlighet för varor, perso-&lt;br&gt;ner, tjänster och kapital kräver att personuppgifter fritt får växlas mellan&lt;br&gt;medlemsländerna. Ett sådant utbyte förutsätter i sin tur att individens&lt;br&gt;grundläggande rättigheter skyddas. Med hänsyn till att nivån när det&lt;br&gt;gäller skyddet av personuppgifter skiljer sig mellan de olika medlems-&lt;br&gt;länderna och att dessa skillnader kan medföra att det erforderliga infor-&lt;br&gt;mationsutbytet hindras, har det ansetts nödvändigt att skapa för med-&lt;br&gt;lemsländerna gemensamma regler när det gäller skyddet av människors&lt;br&gt;fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivförslagets första artikel föreskrivs sålunda att medlemsländer-&lt;br&gt;na vid behandling av personuppgifter skall vara skyldiga att - i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i direktivet - skydda enskilda personers fri- och&lt;br&gt;rättigheter, särskilt när det gäller privatlivet. Vidare föreskrivs att en&lt;br&gt;medlemsstat i förhållande till en annan medlemsstat inte skall få be-&lt;br&gt;gränsa eller förbjuda ett fritt utbyte av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I direktivförslaget (artikel 2) anges vissa grundläggande definitioner. Av&lt;br&gt;dessa kan här nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgift avses vaije uppgift som kan hänföras till en identi-&lt;br&gt;fierad eller identifierbar enskild person (den registrerade).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med behandling av personuppgifter avses vaije åtgärd som vidtas med&lt;br&gt;uppgifterna. Som exempel anges bl.a. insamling, lagring, bearbetning,&lt;br&gt;förändring, överföring, blockering och utplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persondataansvarig Är vaije fysisk eller juridisk person som behandlar&lt;br&gt;eller låter behandla personuppgifter och som beslutar om ändamålet med&lt;br&gt;behandlingen, vilka personuppgifter som skall behandlas, vilka åtgärder&lt;br&gt;som får vidtas med upgiftema och vilka utomstående som får ha tillgång&lt;br&gt;till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tredje man avses vaije annan fysisk eller juridisk person än den&lt;br&gt;registrerade, den persondataansvarige eller annan som är behörig att&lt;br&gt;behandla personuppgifter under den persondataansvariges direkta överin-&lt;br&gt;seende eller för hans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den registrerades samtycke avses vaije uttrycklig viljeyttring,&lt;br&gt;varigenom den registrerade tillkännager sitt samtycke till att personupp-&lt;br&gt;gifter som rör honom får behandlas. En förutsättning är att han dessför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan har fått tillgång till information om ändamålet med behandlingen,&lt;br&gt;uppgifter eller kategorier av uppgifter som avses med behandlingen,&lt;br&gt;mottagare av uppgifterna samt den persondataansvariges namn och&lt;br&gt;adress. Ett samtycke måste vara frivilligt lämnat och kan när som helst&lt;br&gt;tas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall direktivet vara tillämpligt vid behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter som sker helt eller delvis automatiskt och vid manuell&lt;br&gt;behandling som innebär att uppgifterna är eller avses bli ordnade i ett&lt;br&gt;register (artikel 3). Medlemsländerna skall anpassa sin lagstiftning i&lt;br&gt;enlighet med direktivet (artikel 4). Direktivet föreslås gälla för såväl den&lt;br&gt;allmänna som den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna bestämmelser om lagligheten av behandling av&lt;br&gt;personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivförslaget innehåller ett flertal grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;lagligheten av behandling av personuppgifter. Med beaktande av dessa&lt;br&gt;bestämmelser får medlemsländerna närmare ange under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar behandling av personuppgifter skall anses laglig (artikel 5). De&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna innebär bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgifternas beskaffenhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det först gäller beskaffenheten av personuppgifter föreslås i artikel 6&lt;br&gt;att sådana skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) behandlas ärligt och lagligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) insamlas för specifika, uttryckliga och lagliga ändamål och användas&lt;br&gt;på ett sätt som är förenligt med dessa ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vara lämpliga, relevanta och inte överflödiga i förhållande till de&lt;br&gt;ändamål för vilka de lagras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vara korrekta och, om nödvändigt aktuella; felaktiga eller ofullstän-&lt;br&gt;diga uppgifter skall strykas eller rättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bevaras i en form som inte gör det möjligt att identifiera den regist-&lt;br&gt;rerade under längre tid än som är nödvändigt för de ändamål för vilka&lt;br&gt;uppgifterna lagrats; undantag får göras för personuppgifter som på ett&lt;br&gt;säkert sätt lagras for historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;När behandling av personuppgifter får ske&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7 anges sex fall då behandling av personuppgifter skall vara&lt;br&gt;tillåten, nämligen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den registrerade gett sitt samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) behandlingen är nödvändig för att kunna fullfölja ett avtal som&lt;br&gt;träffats med den registrerade eller för att kunna upprätta ett avtal med&lt;br&gt;denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) behandlingen är nödvändig for att kunna uppfylla en laglig skyldig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) behandlingen är nödvändig för att skydda den registrerades vitala&lt;br&gt;intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift i det allmännas&lt;br&gt;intresse eller i myndighetsutövning som utförs av den persondata-&lt;br&gt;ansvarige eller av tredje man till vilken personuppgifter har utlämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) behandlingen är nödvändig för att tillgodose ett allmänt intresse eller&lt;br&gt;den persondataansvariges eller tredje mans legitima intressen, dock&lt;br&gt;endast i sådana fall där dessa intressen väger tyngre än den registrerades&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Känsliga uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser föreslås när det gäller skyddet av känsliga&lt;br&gt;personuppgifter (artikel 8). Till känsliga uppgifter hör uppgift om ras&lt;br&gt;eller etniskt ursprung, politisk uppfattning, religiös tro, filosofisk eller&lt;br&gt;etisk övertygelse, facklig tillhörighet samt uppgifter som rör hälsotill-&lt;br&gt;stånd och sexualliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel föreslås att behandling av känsliga uppgifter skall vara&lt;br&gt;förbjuden. Undantag från huvudregeln medges om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den registrerade gett sitt skriftliga samtycke till behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) behandlingen sker hos politisk, filosofisk eller religiös sammanslut-&lt;br&gt;ning eller hos fackförening som ett led i dessas legitima verksamhet&lt;br&gt;samt under förutsättning att behandlingen endast rör medlemmar och att&lt;br&gt;uppgifterna inte lämnas ut till tredje man,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) behandlingen sker på ett sätt som uppenbarligen utesluter kränk-&lt;br&gt;ningar av privatlivet eller grundläggande friheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter får också&lt;br&gt;göras genom nationell lagstiftning eller genom beslut av datatillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten, om det behövs för att tillgodose ett viktigt allmänt intresse. I&lt;br&gt;lagstiftningen eller beslutet skall anges vilket slag av uppgifter som får&lt;br&gt;behandlas, till vilka uppgifterna får lämnas ut, vem som är persondata-&lt;br&gt;ansvarig samt specifikation på lämpliga säkerhetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att någon dömts för brott får handhas endast av domstol,&lt;br&gt;polismyndighet och annan rättsvårdande myndighet. Undantag härifrån&lt;br&gt;får göras genom nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Användningen av personnummer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personnummer eller annat generellt identifieringssätt&lt;br&gt;föreslås medlemsstaterna få en skyldighet att bestämma under vilka&lt;br&gt;förutsättningar sådan identifiering skall få användas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Personuppgiftsbehandling i förhållande till yttrandefrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna förslås få en skyldighet att göra sådana undantag från&lt;br&gt;direktivet för pressen, audiovisuella medier och journalister som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att en lämplig avvägning mellan rätten till ett privatliv och yttrande- Prop. 1992/93:193&lt;br&gt;frihet skall uppkomma (artikel 9). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skyldighet att informera den registrerade&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1. Information om förekomsten av behandling m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10 i förslaget skall envar ha rätt att på begäran få känne-&lt;br&gt;dom om förekomsten av en behandling, dess ändamål, vilket slag av&lt;br&gt;uppgifter som behandlingen avser, till vilka tredje män eller kategorier&lt;br&gt;av tredje män uppgifter skall lämnas ut samt den persondataansvariges&lt;br&gt;eller hans ställföreträdares namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall kunna göra undantag från denna information-&lt;br&gt;skyldighet av hänsyn bl.a. till nationell säkerhet, försvaret, allmän&lt;br&gt;säkerhet (undantagsfallen anges i sin helhet i artikel 14, se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Information vid insamling av uppgifter från den registrerade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter samlas in från den registrerade skall han enligt artikel 11&lt;br&gt;bli informerad i vart fall om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) behandlingens ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om uppgiftslämnandet är obligatoriskt eller frivilligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) konsekvenserna om han vägrar lämna uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) mottagare eller kategorier av mottagare av uppgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) rätten till tillgång till och rättelse av personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den persondataansvariges eller hans ställföreträdares namn och&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna informationsskyldighet gäller inte sådana fall där informationen&lt;br&gt;till den registrerade skulle hindra myndighetsutövning eller upprätt-&lt;br&gt;hållandet av allmän ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3. Information vid utlämnande till tredje man&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12 skall i vissa fall vid utlämnande av uppgifter till tredje&lt;br&gt;man den registrerade informeras. De fall som avses är de som anges i&lt;br&gt;artikel 7 b), c), e) och f), se ovan. Den registrerade skall senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt som utlämnandet sker informeras om utlämnandet och om&lt;br&gt;-den persondataansvariges eller hans ställföreträdares namn och adress,&lt;br&gt;-ändamålet med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-vilka uppgifter som avses med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-mottagare eller kategorier av mottagare av uppgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-rätten till tillgång till uppgifterna, rättelse av dem samt invändning mot&lt;br&gt;att de behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsskyldigheten enligt föregående stycke gäller inte om&lt;br&gt;-den registrerade i förväg har informerats om utlämnandet,&lt;br&gt;-utlämnandet följer av lag som dessutom innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;undantag från informationsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppgifterna lämnas ut i fall som avses i artikel 14 (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall dessutom kunna bemyndiga datatillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten att föreskriva undantag från informationsskyldigheten bl.a. i&lt;br&gt;sådana fall där det visar sig omöjligt eller innebär ett oproportionellt&lt;br&gt;stort arbete att förse den registrerade med information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ytterligare bestämmelser om den registrerades rätt att få del&lt;br&gt;av uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna föreslås enligt artikel 13 få en skyldighet att garantera&lt;br&gt;alla, vars personuppgifter behandlas, följande rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den registrerade skall på begäran och med rimliga mellanrum samt&lt;br&gt;utan onödiga förseningar och kostnader få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-bekräftelse på vilka personuppgifter som finns om honom,&lt;br&gt;-information i begriplig form om deras innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-uppgift om varifrån de hämtats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-allmän information om deras användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall kunna bestämma att medicinska data får för-&lt;br&gt;medlas endast genom praktiserande läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den enskilde skall ha rätt att vägra uppfylla en begäran från tredje&lt;br&gt;man om att utnyttja informationsrätten för att förse tredje mannen eller&lt;br&gt;annan med uppgifter, om inte tredje mannens begäran grundas på&lt;br&gt;nationell rätt eller EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Allt efter omständigheterna skall den registrerade erhålla rättelse av&lt;br&gt;felaktiga eller ofullständiga uppgifter samt radering eller blockering av&lt;br&gt;uppgifter som behandlats i strid med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Då punkt 3 är tillämplig skall den registrerade få meddelande om att&lt;br&gt;tredje man till vilken uppgifterna lämnats ut fått kännedom om rättelsen,&lt;br&gt;raderingen eller blockeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om en automatisk behandling av personuppgifter medför någon&lt;br&gt;nackdel för den enskilde, skall han informeras om skälen för behand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Undantag från den registrerades rätt att få del av uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 14 i direktivförslaget skall medlemsländerna genom&lt;br&gt;nationell lagstiftning kunna göra undantag från informationsskyldigheten&lt;br&gt;enligt artikel 10 och rätten att få del av uppgifter enligt artikel 13&lt;br&gt;punkt 1, om sådana undantag är nödvändiga med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) nationell säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) försvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) straffrättsliga förfaranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) allmän säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ett välgrundat allmänt ekonomiskt eller finansiellt intresse hos ett&lt;br&gt;medlemsland eller inom EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) myndighets tillsynsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) en motsvarande rättighet hos ett annat rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om begränsning av informationsrätten sker i enlighet med någon av de&lt;br&gt;angivna punkterna, skall datatillsynsmyndigheten på den enkildes be-&lt;br&gt;gäran kunna inspektera behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rätt att motsätta sig behandling av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den registrerade skall enligt artikel 15 ha rätt att när som helst på&lt;br&gt;legitima grunder motsätta sig att personuppgifter som rör honom be-&lt;br&gt;handlas. Som exempel då sådan grund för vägran föreligger anges i en&lt;br&gt;kommentar i direktivförslaget att behandlingen sker i strid med en&lt;br&gt;rättslig reglering av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en berättigad invändning från den registrerade föreligger skall den&lt;br&gt;persondataansvarige upphöra med behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 16 skall en enskild person inte, vare sig i allmän eller&lt;br&gt;privat verksamhet, behöva bli utsatt för ett för honom ogynnsamt beslut&lt;br&gt;som grundas på en beskrivning av hans person som erhållits genom&lt;br&gt;automatisk databehandling. Av kommentaren i direktivförslaget till&lt;br&gt;denna bestämmelse framgår att ADB-behandling får utnyttjas som&lt;br&gt;beslutsstöd, men inte i sådan utsträckning att beslutsfattaren enbart med&lt;br&gt;hjälp av ADB får fram en personlighetsbeskrivning som läggs till grund&lt;br&gt;för ett negativt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automatiskt framställda beslut får dock bl.a. förekomma, om det följer&lt;br&gt;av lag som också innehåller bestämmelser om på vilket sätt den registre-&lt;br&gt;rades berättigade intressen skall skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till dataskyddsdirektiv innehåller i övrigt bestämmelser om&lt;br&gt;-säkerhet vid behandling av personuppgifter (artikel 17),&lt;br&gt;-skyldighet för den persondataansvarige att underrätta datatillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten innan igångsättning av ADB-behandling av personuppgifter&lt;br&gt;sker (artikel 18),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-förenkling i och undantag från underättelseskyldigheten enligt&lt;br&gt;artikel 18 (artikel 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-manuell behandling av personuppgifter (artikel 20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—förteckning över underrättelser om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;(artikel 21),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-domstolsprövning, skadeståndsansvar och straff (artiklarna 22 - 25),&lt;br&gt;-överföring av personuppgifter till tredje land (artiklarna 26 och 27),&lt;br&gt;-tillämpningsregler för olika sektorer (artiklarna 28 och 29),&lt;br&gt;-tillsynsmyndighet och arbetsgrupp för skyddet av individen vid be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter (artiklarna 30 - 32),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-kommissionens rätt att utfärda bestämmelser (artiklarna 33 och 34),&lt;br&gt;-avslutande bestämmelser om bl.a. implementering (artiklarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 - 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen..................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993 . . 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ADB-stöd och ärendehandläggning inom sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringen ...............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Det centrala datasystemet ...................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Innehållet i det centrala sjukförsäkringsregistret.....10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;ADB-stödet hos försäkringskassorna............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Manuella register hos försäkringskassorna........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalt ADB-stöd hos de allmänna försäkringskassorna .... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsreglering ........................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Registerlag...........................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Registerändamål........................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Registeransvar.........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Registerinnehåll........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Terminalåtkomst........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter...................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Sökbegrepp...........................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Gallring m.m..........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;ADB-säkerhet .........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Information...........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell harmonisering....................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess m.m.............................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning och kompetens.....................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Utredningens om social försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsregisterlag betänkande Lokala sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register (SOU 1991:9)....................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens om socialförsäkringsregisterlag för-&lt;br&gt;fattningsförslag ........................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..............89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Riksförsäkringsverkets rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 27 augusti 1992 om modernisering av det lokala&lt;br&gt;ADB-stödet...........................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:289) över förslag till lag om sjukförsäkrings-&lt;br&gt;register hos de allmänna försäkringskassorna ......92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av förslag till EG-direktiv om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd för enskilda vid behandling av personupp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter, m.m...........................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43461. Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 05:42:49</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03193</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 05:42:49</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03193</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__193.pdf</filnamn>
<filstorlek>5290543</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4F80C308-8D24-4E3B-8D8E-1C1FA186D31E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU19</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:193&lt;br/&gt;
Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>