<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228922</hangar_id>
 <dok_id>GG03187</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>187</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:187</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>187</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:00</systemdatum>
 <publicerad>2013-06-25 09:30:27</publicerad>
 <titel>om individuellt pensionssparande</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03187/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03187</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03187</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:187&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om individuellt pensionssparande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:187&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 mars 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag dels om ett individuellt pensionssparande&lt;br&gt;utan försäkringsinslag, dels om en enhetlig schablonmässig metod för&lt;br&gt;beskattningen av avkastningen på kapitalet i det nya sparandet och för&lt;br&gt;pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och annat pensionskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellt pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktigt bundna sparande som får ske enligt särskilda, gynnsamma&lt;br&gt;skatteregler har hittills varit förbehållet sparande genom pensions-&lt;br&gt;försäkring. Sådana försäkringar innehåller normalt såväl ett sparmoment&lt;br&gt;som ett försäkringsmoment. I propositionen föreslås att sparande enligt&lt;br&gt;motsvarande skatteregler skall kunna ske även helt utan försäkringsinslag,&lt;br&gt;inom ramen för ett individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med förslaget är att möjliggöra ett renodlat sparande för&lt;br&gt;pensionen som bidrar till att bredda marknaden för sådant sparande och&lt;br&gt;därmed skapa förutsättningar för att fler väljer att spara för sin pension.&lt;br&gt;Ett annat syfte är att öka konkurrensen om sparandet för pensionen och&lt;br&gt;därmed skapa förutsättningar för en mer kostnadseffektiv förvaltning av&lt;br&gt;allmänhetens pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har som utgångspunkt att de skatteregler som idag gäller för Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;sparande i pensionsförsäkring också skall omfatta det nya individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Skattereglerna innebär i huvudsak följande. Avdrag&lt;br&gt;för sparandet ges det år då sparandet sker med högst ett basbelopp (f.n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 400 kr.). Nuvarande avdragsutrymme föreslås gälla gemensamt för&lt;br&gt;pensionsförsäkring och det individuella pensionssparandet. Inkomst-&lt;br&gt;beskattning sker först när pensionsbeloppen betalas ut. Vidare beskattas&lt;br&gt;avkastningen av pensionförsäkringskapital till en lägre skattesats, 9 %,&lt;br&gt;än den som gäller generellt för kapitalinkomster. Reglerna för det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet har även i övrigt utformats efter förebild av de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för pensionsförsäkring. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;utbetalningar av pension får ske tidigast då spararen uppnått en ålder av&lt;br&gt;55 år och att utbetalningarna normalt skall ske under minst 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civilrättsliga regler som idag gäller för pensionsförsäkring har i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning överförts till att gälla även för det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet. Det innebär möjlighet att förordna om&lt;br&gt;förmånstagare samt förbud mot överlåtelse, belåning och pantsättning,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det individuella pensionssparandet föreslås sparandet kunna ske i&lt;br&gt;följande sparformer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Andelar i värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Enskilda värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Inlåning på konto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i andelar i värdepappersfonder får ske i redan befintliga&lt;br&gt;värdepappersfonder. Även allemansfonder och utländska värdepappers-&lt;br&gt;fonder får användas. Vid sparande i fondandelar får spararen inte sälja&lt;br&gt;de andelar som anskaffats inom ramen för det individuella pensionsspa-&lt;br&gt;randet och använda likviden i strid med bestämmelserna för detta&lt;br&gt;sparande. Fondandelar som förvärvas inom det individuella pensionsspa-&lt;br&gt;randet måste därför redovisas separat i varje fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i enskilda värdepapper får ske i värdepapper noterade på en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknadsplats. Därmed säkerställs att värde-&lt;br&gt;papperen har en godtagbar likviditet och att rimliga krav på information&lt;br&gt;om handeln med värdepapperen är tillgodosedda. Den enskilde spararen&lt;br&gt;får med dessa begränsningar fritt välja sammansättningen av sitt sparande&lt;br&gt;i enskilda värdepapper - något krav på riskspridning ställs inte upp.&lt;br&gt;Spararen är ägare till de värdepapper som förvärvas och kan därmed&lt;br&gt;exempelvis utöva rösträtten för de aktier som anskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i inlåning på konto får ske endast på inlåningskonto i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika sparformerna kan utnyttjas på ett flexibelt sätt. Spararen får&lt;br&gt;fritt välja sparform och får även omplacera medel under spartiden, såväl&lt;br&gt;inom sparformerna som mellan dem. Genom dessa regler skapas stor&lt;br&gt;valfrihet för den enskilde spararen samtidigt som effektiviteten på&lt;br&gt;kapitalmarknaden befrämjas eftersom sparandet inte låses in i snävt&lt;br&gt;avgränsade sparformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att delta i det individuella pensionssparandet ingår spararen ett Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;pensionssparavtal med ett pensionssparinstitut som har Finansinspektio-&lt;br&gt;nens tillstånd att driva pensionssparrörelse. Tillstånd kan ges till&lt;br&gt;värdepappersinstitut, dvs. till banker och värdepappersbolag. Sparmedlen&lt;br&gt;placeras efter spararens önskemål i de sparformer institutet erbjuder. För&lt;br&gt;att tillförsäkra spararen så stor valfrihet som möjligt och stärka konkur-&lt;br&gt;rensen om sparandet har spararen rätt att flytta sitt sparande från ett&lt;br&gt;pensionssparinstitut till ett annat, givetvis under förutsättning att&lt;br&gt;pensionssparavtalet överflyttas till det nya pensionssparinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmässig avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också förslag om att all avkastning på olika&lt;br&gt;former av pensionskapital skall beskattas med samma metod. Det gäller&lt;br&gt;såväl för pensionskapital i livförsäkringsföretagen och pensionsstiftelserna&lt;br&gt;som i det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden innebär att en schablonmässig avkastning beräknas genom att&lt;br&gt;pensionskapitalet vid årets ingång multipliceras med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Den framräknade&lt;br&gt;avkastningen beskattas sedan med en skattesats på 9 %. Skatteuttaget&lt;br&gt;motsvarar på lång sikt vad den nuvarande skatten på pensionskapitalet&lt;br&gt;skulle ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För livförsäkringsföretagens och pensionsstiftelsernas del innebär för-&lt;br&gt;slaget att inkomstbeskattningen enligt dagens regler ersätts av en&lt;br&gt;schabloniserad avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en ny beskattningsmetod nu föreslås beror på de problem som är&lt;br&gt;förenade med de nuvarande sätten att beskatta pensionskapital. Med den&lt;br&gt;föreslagna metoden för avkastningsbeskattning uppnås förenklingar, ökad&lt;br&gt;likformighet i beskattningen av olika pensioneringssätt och ett stabilare&lt;br&gt;system på längre sikt. Alla skattemässigt betingade s.k. inlåsningseffekter&lt;br&gt;bortfaller. Omplaceringar av kapitaltillgångar blir helt skattefria, vilket&lt;br&gt;bör leda till en allmänt sett effektivare kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kapital placerat i kapitalförsäkring föreslås att beskattningen hos&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen skall ske på ett motsvarande sätt, men med en&lt;br&gt;skattesats på 20 %. Motsvarande skall gälla för kapital knutet till andra&lt;br&gt;personförsäkringar, t.ex sjuk- och olycksfallsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl förslaget om individuellt pensionssparande som förslaget om&lt;br&gt;schablonmässigt beräknad avkastningsskatt föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller sådant individuellt sparande för pension som sker&lt;br&gt;enligt särskilt avtal med ett pensionssparinstitut enligt villkoren i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sparande som omfattas av försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionssparavtai. sådant avtal som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionssparrörelse: verksamhet som består i att erbjuda allmän-&lt;br&gt;heten pensionssparavtai,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pensionssparinstitut: företag som har fått tillstånd att driva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionssparare: en person som ingått pensionssparavtai,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pensionssparkonto: sådant konto som avses i 3 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kontoinnehavare: pensionssparare och person som genom förmåns-&lt;br&gt;tagarförordnande eller bodelning förvärvat rätt enligt ett pensionssparav-&lt;br&gt;tai,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. värdepappersinstitut: vad som anges i 1 kap. 2 § 5 lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pensionssparrörelse skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;verksamheten upprätthålls och tillgångar på pensionssparkonton inte&lt;br&gt;otillbörligen riskeras samt i övrigt så att rörelsen kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pensionssparrörelse får bedrivas endast efter tillstånd av Finansin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd att driva pensionssparrörelse får endast meddelas värde-&lt;br&gt;pappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen, reglementet eller stadgarna inte strider mot denna&lt;br&gt;lag eller någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven&lt;br&gt;på en sund pensionssparrörelse och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för den tilltänkta Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en&lt;br&gt;verksamhetsplan skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Sparformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtna sparformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i värdepappersfond och allemansfond samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid inlåning skall pensionssparmedlen för spararens räkning placeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett svenskt eller utländskt bankföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid sparande i värdepappersfond och allemansfond skall pensions-&lt;br&gt;sparmedlen för spararens räkning placeras i en sådan värdepappersfond&lt;br&gt;som avses i lagen (1991:1114) om värdepappersfonder eller i en alle-&lt;br&gt;mansfond enligt lagen (1983:890) om allemanssparande. Pensionsspar-&lt;br&gt;medlen får även placeras i ett utländskt fondföretag som är underkastat&lt;br&gt;lagstiftning eller annan offentlig reglering som väsentligen stämmer&lt;br&gt;överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid sparande i andra fondpapper än andelar i värdepappersfond skall&lt;br&gt;pensionssparmedlen för spararens räkning placeras i fondpapper som är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller som i utlandet&lt;br&gt;är föremål för handel vid en reglerad marknad som är öppen för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparavtai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett pensionssparavtai skall vara skriftligt. I avtalet skall anges&lt;br&gt;spartiden, tidpunkten då utbetalningarna skall börja och det antal år&lt;br&gt;utbetalningar skall ske. Pensionssparavtalet skall även innehålla fullmakt&lt;br&gt;för pensionssparinstitutet att förfoga över tillgångar på pensionssparkonto&lt;br&gt;för betalning av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel. Avtalsvillkor som inte tagits in i avtalet är utan&lt;br&gt;verkan mot kontoinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ytterligare bestämmelser om villkor som skall tas in i ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai finns i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparmedlens förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pensionssparinstitutet skall, inom ramen för bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;om tillåtna sparformer, placera tillgångarna på pensionssparkontot på det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt kontoinnehavaren från tid till annan bestämmer. Placeringarna får Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;fördelas mellan sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pensionssparinstitutet skall för varje pensionssparavtai föra ett&lt;br&gt;pensionssparkonto. På kontot skall institutet fortlöpande anteckna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. in- och utbetalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp och försäljningar av fondandelar och andra fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. räntor och utdelningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatter och avgifter som dras från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparkontot skall vid varje tid utvisa vilka olika tillgångar som&lt;br&gt;förvaltas för kontoinnehavarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillgångar som inte placeras som inlåning i pensionssparinstitutet&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § skall hållas avskilda från institutets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fondpapper eller andelar i allemansfond får inte förvärvas eller&lt;br&gt;avyttras till ett pris som avviker från det gällande marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Pensionssparinstitutet får avyttra tillgångar på ett pensionssparkonto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den utsträckning det behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall kunna göras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att skatter och avgifter skall kunna tas ut från pensionssparkon-&lt;br&gt;tot, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning och byte av pensionssparinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Utbetalning från pensionssparkonto får ske endast enligt villkoren i&lt;br&gt;pensionssparavtalet eller enligt föreskrifter i denna lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kontoinnehavaren får flytta pensionssparavtalet till ett annat&lt;br&gt;pensionssparinstitut. Det institut från vilket pensionssparavtalet flyttas får&lt;br&gt;då ta ut en skälig avgift. Denna får dras från pensionssparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan flyttning som avses i 6 kap. 3 § får avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Pensionssparinstitutet skall, om inte annat har avtalats, skriftligen&lt;br&gt;underrätta kontoinnehavaren om omplaceringar av tillgångar som utförts&lt;br&gt;enligt 3 § och om den kostnad som dragits från pensionssparkontot till&lt;br&gt;följd av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig&lt;br&gt;redovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot. I&lt;br&gt;redovisningen skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas ingående och utgående värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas placering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som har inbetalats eller utbetalats,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. räntor och utdelningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skatter och avgifter som dragits från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om fondpapper på ett pensionssparkonto är registrerade i pensions-&lt;br&gt;sparinstitutets namn (förvaltarregistrerade) skall institutet, om inte annat&lt;br&gt;har avtalats, se till att kontoinnehavaren ändå får del av den information&lt;br&gt;som han annars skulle ha fått genom utgivaren av fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Spararens förfoganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Överlåtelse eller annat förfogande över tillgångar på ett pensionsspar-&lt;br&gt;konto eller över rätten enligt ett pensionssparavtai får inte ske på ett sätt&lt;br&gt;som strider mot denna lag eller mot villkor som enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) skall tas in i avtalet. Sådana förfoganden är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket hindrar dock inte utmätning eller över-&lt;br&gt;låtelse vid ackord eller konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om pensionssparavtalet upphör att gälla, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om begränsningar i rätten att förfoga över tillgångar på&lt;br&gt;pensionssparkontot inte längre tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om tillgångar på ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En pensionssparare får förordna sådana närstående som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 sjunde stycket av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) som förmånstagare till rätten enligt pensionssparavtalet. Ett&lt;br&gt;sådant förmånstagarförordnande kan återkallas av pensionsspararen, om&lt;br&gt;han inte gentemot förmånstagaren åtagit sig att inte återkalla det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagarförordnandet upphör att gälla, om förmånstagaren avlider&lt;br&gt;före pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett förmånstagarförordnande och ett villkor enligt 7 kap 2 § 5&lt;br&gt;äktenskapsbalken om att belopp som betalas ut enligt ett pensionssparav-&lt;br&gt;tai skall vara förmånstagarens enskilda egendom liksom en återkallelse&lt;br&gt;av ett sådant förordnande eller villkor skall, för att vara gällande,&lt;br&gt;skriftligen meddelas pensionssparinstitutet eller genom institutets försorg&lt;br&gt;antingen tas in i pensionssparavtalet eller antecknas på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsspararen har förenat ett förmånstagarförordnande med ett&lt;br&gt;villkor om att utbetalningar enligt ett pensionssparavtai skall vara&lt;br&gt;mottagarens enskilda egendom, skall pensionssparinstitutet skriftligen&lt;br&gt;underrätta förmånstagaren om villkoret när ett pensionsbelopp första&lt;br&gt;gången betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av förmånstagarförordnande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en förmånstagare förordnats, ingår de tillgångar som omfattas av&lt;br&gt;förordnandet inte i pensionsspararens kvarlåtenskap. Om förmånstagare&lt;br&gt;inte förordnats upphör pensionssparavtalet att gälla vid pensionsspararens&lt;br&gt;död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en pensionssparare efterlämnar make eller bröstarvinge och en&lt;br&gt;tillämpning av förmånstagarförordnandet skulle leda till ett resultat som&lt;br&gt;är oskäligt mot någon av dem, kan förordnandet jämkas så att tillgång-&lt;br&gt;arna på pensionssparkontot helt eller delvis tillfaller maken eller&lt;br&gt;bröstarvingen. Vid prövningen skall särskilt beaktas skälen för förordnan-&lt;br&gt;det samt förmånstagarens och makens eller bröstarvingens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en pensionssparares dödsfall inträffar sedan det dömts till äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad mellan pensionsspararen och dennes make eller sedan talan&lt;br&gt;om äktenskapsskillnad väckts men innan bodelning förrättats gäller, i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i 7 §, följande beträffande jämkning till&lt;br&gt;förmån för pensionsspararens make. Om maken vid bodelningen inte&lt;br&gt;kan få ut sin andel därför att rätten enligt pensionssparavtalet övergår till&lt;br&gt;någon annan som förmånstagare, är denne skyldig att av tillgångarna på&lt;br&gt;pensionssparkontot avstå vad som fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som vill begära jämkning enligt 7 eller 8 § skall väcka talan mot&lt;br&gt;förmånstagaren inom ett år från det att bouppteckning efter pensionsspar-&lt;br&gt;aren avslutades eller dödsboanmälan gjordes. Väcks inte talan inom&lt;br&gt;denna tid är rätten till jämkning förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid tolkning av bestämmelserna om förmånstagares rätt enligt ett&lt;br&gt;pensionssparavtai skall bestämmelserna i 105 § andra - ljärde styckena&lt;br&gt;lagen (1927:77) om försäkringsavtal tillämpas. Med försäkringstagare&lt;br&gt;skall då i stället avses pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser om förmånstagarförordnande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Under pensionsspararens livstid får förmånstagaren inte genom&lt;br&gt;överlåtelse eller på annat sätt förfoga över den rätt som förordnandet&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid pensionsspararens död övergår rätten enligt pensionssparavtalet&lt;br&gt;till förmånstagaren. Denne får dock inte göra inbetalningar till pensions-&lt;br&gt;sparkontot, ändra vad som bestämts i pensionssparavtalet om utbetal-&lt;br&gt;ningarnas storlek och utbetalningstiden eller själv förordna förmåns-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera samtidigt är förmånstagare får omplaceringar av tillgångar på Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;pensionssparkontot eller byte av pensionssparinstitut ske endast med&lt;br&gt;samtliga förmånstagares samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagama inte kan enas om tillgångarnas förvaltning skall&lt;br&gt;pensionssparinstitutet på begäran av någon av dem upprätta ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto för varje förmånstagare och fördela tillgångarna mellan&lt;br&gt;kontona. Vid fördelningen skall förmånstagama anses ha lika rätt om inte&lt;br&gt;annat följer av pensionsspararens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om rätten enligt ett pensionssparavtai övergått till någon annan av&lt;br&gt;en annan orsak än pensionsspararens eller en tidigare förmånstagares&lt;br&gt;död, upphör förmånstagarförordnandet att gälla, om det inte är ett&lt;br&gt;förordnande som enligt 4 § inte får återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om förmånstagare avlider sedan förmånstagarförordnandet börjat&lt;br&gt;tillämpas, upphör pensionssparavtalet att gälla. Är flera samtidigt&lt;br&gt;förmånstagare gäller vad nu sagts till den del tillgångarna vid en&lt;br&gt;fördelning enligt 12 § tredje stycket belöper på den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om det i förordnandet&lt;br&gt;föreskrivits att rätten till utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall&lt;br&gt;övergå till någon annan om förmånstagaren avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om någon genom brott uppsåtligen har dödat pensionsspararen eller&lt;br&gt;en förmånstagare, gäller bestämmelserna i 15 kap. ärvdabalken om&lt;br&gt;förlust av rätt att ta arv eller testamente för gärningsmannens rätt enligt&lt;br&gt;ett pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även när någon annars har orsakat pensionsspararens eller&lt;br&gt;en förmånstagares död genom en uppsåtlig gärning som innefattat våld&lt;br&gt;på den dödades person och utgjort brott för vilket lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i ett år inte är föreskrivet. Lika med våld anses att försätta&lt;br&gt;någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om den som har begått ett&lt;br&gt;brott gäller också var och en som har medverkat till brottet såsom sägs&lt;br&gt;i 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om vid bodelning rätten enligt ett pensionssparavtai helt eller delvis&lt;br&gt;har tillagts kontoinnehavarens make gäller för denne bestämmelserna i&lt;br&gt;12 § första stycket om förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten enligt pensionsparavtalet delats skall pensionsparinstitutet&lt;br&gt;upprätta ett pensionssparkonto även för den andre maken och fördela&lt;br&gt;tillgångarna mellan kontona i enlighet med vad som bestämts vid bodeln-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Förhållandet till spararens borgenärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillgångar på ett pensionssparkonto får utmätas för pensionsspararens&lt;br&gt;skulder endast om spartiden enligt avtalet understiger tio år eller om&lt;br&gt;spararen något år betalat in sparbelopp som är mer än dubbelt så stort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som genomsnittet av de årliga inbetalningar som har skett under Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;spartiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om tillgångarna på ett pensionssparkonto får utmätas och förmåns-&lt;br&gt;tagare har insatts enligt förordnande som kan återkallas, har efter&lt;br&gt;pensionsspararens död dennes borgenärer, i den utsträckning fordringarna&lt;br&gt;inte kan betalas ur kvarlåtenskapen, samma rätt till tillgångarna som om&lt;br&gt;de tillfallit förmånstagaren genom testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om pensionsspararen försätts i konkurs efter ansökan som gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från det att pensionssparavtalet ingicks eller om&lt;br&gt;offentligt ackord har fastställts inom samma tid skall bestämmelserna i&lt;br&gt;117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal också tillämpas i fråga om&lt;br&gt;möjligheten att av pensionssparinstitutet utkräva medel som pensions-&lt;br&gt;spararen betalat enligt pensionssparavtalet. Vid tillämpningen skall&lt;br&gt;paragrafens hänvisning till 116 och 102 §§ samma lag i stället gälla 1 §&lt;br&gt;respektive 4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 - 3 §§ skall, om byte av&lt;br&gt;pensionssparinstitut skett, överföring av tillgångar på ett pensionsspar-&lt;br&gt;konto till nytt konto inte anses som inbetalning. Prövningen såvitt gäller&lt;br&gt;tidpunkten för pensionssparavtalets ingående och spartiden skall ske&lt;br&gt;utifrån det ursprungliga avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Avveckling av pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om ett pensionssparinstituts tillstånd att bedriva pensionssparrörelse&lt;br&gt;återkallas eller annars upphör att gälla eller om institutet trätt i likvida-&lt;br&gt;tion eller försatts i konkurs, skall pensionssparrörelsen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett pensionssparinstitut får i annat fall än som sägs i 1 § avveckla sin&lt;br&gt;pensionssparrörelse endast med tillstånd av Finansinspektionen. Sådant&lt;br&gt;tillstånd får ges om avvecklingen bedöms kunna ske utan att kontoinne-&lt;br&gt;havamas ställning försämras eller om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för hur avvecklingen skall&lt;br&gt;ske. Pensionssparinstitutet skall lämna Finansinspektionen de ytterligare&lt;br&gt;upplysningar om den planerade avvecklingen och därmed samman-&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid avveckling av en pensionssparrörelse skall kontoinnehavama&lt;br&gt;underrättas om avvecklingen samt uppmanas att med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 9 § inom en viss tid, lägst två månader, flytta pensionssparkontots&lt;br&gt;tillgångar till ett annat pensionssparinstitut. Underrättelse skall ske genom&lt;br&gt;kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamåls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt sätt. Efter utgången av den tid som angetts får flyttning inte ske. Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;En upplysning om detta skall tas in i underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Efter utgången av den enligt 3 § bestämda tiden skall ett återstående&lt;br&gt;bestånd av pensionssparavtai om möjligt överlåtas till ett eller flera andra&lt;br&gt;pensionssparinstitut. Ett avtal om överlåtelse skall godkännas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen för att bli giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inspektionen anser att ett avtal skall godkännas, skall inspektionen&lt;br&gt;i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall innehålla föreläggande för&lt;br&gt;kontoinnehavama att inom en bestämd tid, minst en månad efter kun-&lt;br&gt;görelsens utfärdande, anmäla till inspektionen om de har något att&lt;br&gt;invända mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkänner inspektionen ett avtal om överlåtelse, övergår ansvaret för&lt;br&gt;pensionssparavtalen på det övertagande pensionssparinstitutet. Detta&lt;br&gt;institut skall underrätta kontoinnehavama om överlåtelsen och de&lt;br&gt;eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen medför. Finans-&lt;br&gt;inspektionen bestämmer på vilket sätt underättelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Pensionssparavtai som inte överlåtits inom sex månader från&lt;br&gt;utgången av den enligt 3 § bestämda tiden upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en pensionssparrörelse enligt vad som sägs i 1 § skall avvecklas&lt;br&gt;eller om ansökan om tillstånd enligt 2 § getts in, får nya pensions-&lt;br&gt;sparavtai inte ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Pensionsbelopp som förfaller till betalning efter det att ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut trätt i likvidation eller försatts i konkurs skall betalas ut i den&lt;br&gt;utsträckning tillgångar som avskilts för kontoinnehavarens räkning räcker&lt;br&gt;för betalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Pensionssparinstitut står under tillsyn av Finansinspektionen. Vid sin&lt;br&gt;tillsyn skall inspektionen se till att en sund pensionssparrörelse främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tillsynsfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9, 10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall tillämpas även ifråga om&lt;br&gt;pensionssparrörelse. Hänvisningarna till lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;skall därvid i stället gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Återkallas eller upphör ett pensionssparinstituts tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse upphör också tillståndet att bedriva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som ansöker om tillstånd enligt denna lag skall betala avgift för&lt;br&gt;prövningen enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar. Om&lt;br&gt;Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga i prövningen behöver&lt;br&gt;anlita någon med särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas&lt;br&gt;av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitut skall med årliga avgifter bekosta Finansinspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågor om tillstånd enligt denna lag får prövas före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 5 § ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är efter den döde testamente eller, om han var gift, äktenskapsförord&lt;br&gt;angående förmögenhetsordningen, skall det intagas i bouppteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i bestyrkt avskrift fogas därvid&lt;br&gt;Bouppteckningen skall jämväl&lt;br&gt;innehålla uppgift om sådan den&lt;br&gt;döde tillhörig livförsäkring som,&lt;br&gt;enär förmånstagare insatts, ej ingår&lt;br&gt;i kvarlåtenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bouppteckningen skall också&lt;br&gt;innehålla uppgift om livförsäk-&lt;br&gt;ringar och tillgångar på pensions-&lt;br&gt;sparkonto enligt lagen (1993:000)&lt;br&gt;om individuellt pensionssparande&lt;br&gt;som till följd av att förmånstagare&lt;br&gt;insatts, inte ingår i kvarlåtenskap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bland delägarna laglottsberättigad arvinge, skall, där delägare begär&lt;br&gt;det, i bouppteckningen uppgift lämnas om vad arvinge eller hans av-&lt;br&gt;komling av den döde mottagit i förskott eller eljest såsom gåva, så ock&lt;br&gt;om gåva som den efterlevande maken, dennes avkomling eller univer-&lt;br&gt;siell testamentstagare mottagit av den döde; och skall tillika uppgivas&lt;br&gt;vad arvinge i förskott erhållit av efterlevande makens giftorättsgods. Vad&lt;br&gt;nu är sagt skall ej gälla, där fråga är om sedvanliga skänker vilkas värde&lt;br&gt;icke står i missförhållande till givarens villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Balken omtryckt 1981:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2§, 10 kap. 3-5 §§, 11 kap. 4 § och&lt;br&gt;13 kap. 4 § äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild egendom är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra&lt;br&gt;maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det&lt;br&gt;villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av&lt;br&gt;arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendom som en make erhållit&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande&lt;br&gt;vid livförsäkring, olycksfallsförsäk-&lt;br&gt;ring eller sjukförsäkring som teck-&lt;br&gt;nats av någon arman än den andra&lt;br&gt;maken med det villkoret att egen-&lt;br&gt;domen skall vara mottagarens en-&lt;br&gt;skilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendom som en make erhållit&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande&lt;br&gt;vid livförsäkring, olycksfallsför-&lt;br&gt;säkring, sjukförsäkring&lt;br&gt;pensionssparande enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande som tecknats av&lt;br&gt;någon annan än den andra maken&lt;br&gt;med det villkoret att egendomen&lt;br&gt;skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1—5, om inte&lt;br&gt;annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egen-&lt;br&gt;domen är enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har&lt;br&gt;föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig&lt;br&gt;art skall inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för&lt;br&gt;rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av första stycket, skall rätt till pension på&lt;br&gt;grund av en försäkring som någon av makarna äger inte ingå i bodelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:925&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utfallande belopp skall beskattas som inkomst och försäkringen gäller&lt;br&gt;rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension eller invalidpension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efterlevandepension i fall då rätt till utbetalning av pensionen&lt;br&gt;föreligger vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som avses i&lt;br&gt;andra stycket skall dock helt eller&lt;br&gt;delvis ingå i bodelning, om det&lt;br&gt;med hänsyn till äktenskapets längd,&lt;br&gt;makarnas ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;skulle vara oskäligt att undanta&lt;br&gt;pensionsrätten från bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som tillkommer&lt;br&gt;någon av makarna på grund av&lt;br&gt;pensionssparavtai enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande skall inte ingå i&lt;br&gt;bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som avses i&lt;br&gt;andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;dock helt eller delvis ingå i bodel-&lt;br&gt;ning, om det med hänsyn till äk-&lt;br&gt;tenskapets längd, makarnas ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att undanta pensionsrätten från&lt;br&gt;bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har gjorts till en-&lt;br&gt;skild genom äktenskapsförord, lik-&lt;br&gt;som vad som har trätt i stället för&lt;br&gt;sådan egendom samt avkastning av&lt;br&gt;denna som är enskild egendom,&lt;br&gt;skall ingå i bodelning om makarna&lt;br&gt;kommer överens om det vid bodel-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller sådan rätt&lt;br&gt;till pension på grund av försäkring&lt;br&gt;som avses i 3 § andra stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i&lt;br&gt;bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra gifto-&lt;br&gt;rättsgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har gjorts till en-&lt;br&gt;skild genom äktenskapsförord, lik-&lt;br&gt;som vad som har trätt i stället för&lt;br&gt;sådan egendom samt avkastning av&lt;br&gt;denna som är enskild egendom,&lt;br&gt;skall ingå i bodelning om makarna&lt;br&gt;kommer överens om det vid bodel-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller sådan rätt&lt;br&gt;till pension på grund av försäkring&lt;br&gt;eller pensionssparavtai som avses&lt;br&gt;i 3 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkring eller försäkringsbelopp som vid försäkringstagarens död&lt;br&gt;tillfaller en förmånstagare finns bestämmelser i lagen (1927:77) om&lt;br&gt;försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagares rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtai finns bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1993:000) om indi-&lt;br&gt;viduellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den ena maken utan den andra makens samtycke mom tre år innan&lt;br&gt;talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom&lt;br&gt;gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka&lt;br&gt;värdet av sin enskilda egendom, skall den andra makens andel vid bodel-&lt;br&gt;ning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde&lt;br&gt;eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den&lt;br&gt;förstnämnda makens giftorättsgods. Dennes del i det sammanlagda gifto-&lt;br&gt;rättsgodset skall minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;enskild egendom skall även gälla&lt;br&gt;sådana rättigheter som enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § inte skall ingå i bodel-&lt;br&gt;ning. Därvid skall med ökning av&lt;br&gt;värdet av en sådan rättighet jäm-&lt;br&gt;ställas förvärv av rättigheten. Vida-&lt;br&gt;re skall, om en makes användning&lt;br&gt;av sitt giftorättsgods har medfört&lt;br&gt;att värdet av egen pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring ökat eller att maken förvärvat&lt;br&gt;förmån på grund av sådan försäk-&lt;br&gt;ring, bestämmelserna i första styc-&lt;br&gt;ket tillämpas även om den andra&lt;br&gt;maken har samtyckt till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;enskild egendom skall även gälla&lt;br&gt;sådana rättigheter som enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § inte skall ingå i bodel-&lt;br&gt;ning. Därvid skall med ökning av&lt;br&gt;värdet av en sådan rättighet jäm-&lt;br&gt;ställas förvärv av rättigheten. Vida-&lt;br&gt;re skall, om en makes användning&lt;br&gt;av sitt giftorättsgods har medfört&lt;br&gt;att värdet av egen pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller eget pensionssparkonto&lt;br&gt;ökat eller att maken förvärvat&lt;br&gt;förmån på grund av sådan försäk-&lt;br&gt;ring eller på grund av pensions-&lt;br&gt;sparavtai, bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket tillämpas även om den&lt;br&gt;andra maken har samtyckt till&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en makes andel enligt 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket beräknats som&lt;br&gt;om värde av en pensionsförsäkring&lt;br&gt;hade ingått bland tillgångarna och&lt;br&gt;kan maken vid bodelningen inte få&lt;br&gt;ut sin andel är försäkringsgivaren&lt;br&gt;skyldig att av försäkringstagarens&lt;br&gt;tillgodohavande betala tillbaka vad&lt;br&gt;som fattas. Återbetalningen får&lt;br&gt;göras direkt till försäkringstagarens&lt;br&gt;make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en makes andel enligt 11 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket beräknats som&lt;br&gt;om värde av en pensionsförsäkring&lt;br&gt;hade ingått bland tillgångarna och&lt;br&gt;kan maken vid bodelningen inte få&lt;br&gt;ut sin andel är försäkringsgivaren&lt;br&gt;skyldig att av försäkringstagarens&lt;br&gt;tillgodohavande betala tillbaka vad&lt;br&gt;som fattas. Återbetalningen får&lt;br&gt;göras direkt till försäkringstagarens&lt;br&gt;make. Vid som nu sagts skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:925&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas på motsvarande sätt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om tillgångar på pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparkonto.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag behandlas den sär-&lt;br&gt;skilda sparform (allemanssparande)&lt;br&gt;som är förenad med skattelättnader&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1988:847) om&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag behandlas den sär-&lt;br&gt;skilda sparform (allemanssparande)&lt;br&gt;som är förenad med skattelättnader&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1988:847) om&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparan-&lt;br&gt;de. Lagen gäller, med de undantag&lt;br&gt;som anges i andra stycket, även för&lt;br&gt;sådant sparande som sker i andelar&lt;br&gt;i allemansfond enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § andra -&lt;br&gt;fjärde styckena, 4, 6, 8, 8a, 9 och&lt;br&gt;19-28 §§ skall inte tillämpas i&lt;br&gt;fråga om sådant sparande i alle-&lt;br&gt;mansfond som sker enligt lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1497.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;31 § och punkt 3 a av anvisningar-&lt;br&gt;na till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1&lt;br&gt;nionde stycket och punkt 3 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;samt punkt 3 a av anvisningarna&lt;br&gt;till 33 &amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med&lt;br&gt;anknytning till värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 - 5 och 9 §§ lagen (1989:1079) om&lt;br&gt;livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller livförsäkringar&lt;br&gt;där premiema enligt försäkringsav-&lt;br&gt;talet skall placeras i en eller flera&lt;br&gt;värdepappersfonder som är av-&lt;br&gt;sedda för tillskott genom försäk-&lt;br&gt;ringspremier (försäkringspremie-&lt;br&gt;fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller livförsäkringar&lt;br&gt;där premiema enligt försäkringsav-&lt;br&gt;talet skall placeras i en eller flera&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;för försäkringsbolaget be-&lt;br&gt;stämmelserna i försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för försäkringspremiefonder&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;för försäkringsbolaget bestämmel-&lt;br&gt;serna i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolaget skall placera in-&lt;br&gt;betalda premier för försäkringen i&lt;br&gt;den eller de försäkringspremie-&lt;br&gt;fonder som försäkringstagaren från&lt;br&gt;tid till annan bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolaget skall placera in-&lt;br&gt;betalda premier för försäkringen i&lt;br&gt;den eller de värdepappersfonder&lt;br&gt;som försäkringstagaren från tid till&lt;br&gt;annan bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolaget har dock rätt&lt;br&gt;att i sina villkor begränsa antalet&lt;br&gt;fonder i vilka inbetalda premier får&lt;br&gt;placeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:1117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från en försäkringspre-&lt;br&gt;miefond på andelar som förvärvats&lt;br&gt;enligt 4 § får användas endast för&lt;br&gt;förvärv av nya fondandelar, utbe-&lt;br&gt;talning enligt försäkringsavtalet&lt;br&gt;eller täckning av försäkringstaga-&lt;br&gt;rens kostnader för försäkringen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från en värdepappers-&lt;br&gt;fond på andelar som förvärvats&lt;br&gt;enligt 4 § får användas endast för&lt;br&gt;förvärv av nya fondandelar, utbe-&lt;br&gt;talning enligt försäkringsavtalet&lt;br&gt;eller täckning av försäkringstaga-&lt;br&gt;rens kostnader för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolaget får utan hinder&lt;br&gt;av begränsningarna i 7 kap. 17 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;äga aktier i ett fondbolag som&lt;br&gt;förvaltar en försäkringspremie-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolaget får utan hinder&lt;br&gt;av begränsningarna i 7 kap. 17 a §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;äga aktier i ett fondbolag vars enda&lt;br&gt;uppgift är att förvalta sådana&lt;br&gt;värdepappersfonder som uteslutan-&lt;br&gt;de är avsedda för placeringar&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag får som ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;led i rörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämna råd i finansiella frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot värdepapper för förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta emot medel med redovisningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värdepappersrörelsen får ett värdepappersbolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett utländskt värdepappersföretag, efter tillstånd av Finansinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta emot medel på konto och lämna kredit mot säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns särskilda skäl får Finansinspektionen medge att ett värde-&lt;br&gt;pappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag utövar annan verk-&lt;br&gt;samhet än som anges i första och andra styckena, om den kan antas&lt;br&gt;komma att underlätta rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1993:000) om individu-&lt;br&gt;ellt pensionssparande finns bestäm-&lt;br&gt;melser om rätt för värdepappers-&lt;br&gt;institut att bedriva pensionsspar-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att 32 § 1 mom., 46 § 2 mom., 53 § 4 mom., punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 20 §, punkt 21 av anvisningarna till 23 §, punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §, punkt 4 av anvisningarna till 41 §, punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § och punkt 1 av anvisningarna till 48 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i anvisningarna till 31 § skall införas en ny punkt, 3, och i&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § en ny punkt, 7, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.' Till intäkt av tjänst hänförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i&lt;br&gt;pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag&lt;br&gt;av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det&lt;br&gt;inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av 2&lt;br&gt;mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av&lt;br&gt;livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur&lt;br&gt;eller för förlorat underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte&lt;br&gt;ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;periodisk intäkt som avses i 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av anvisningarna till 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) sådana förmåner och ersättningar m. m. som anges i punkterna 14&lt;br&gt;och 15 av anvisningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto till den del pensions-&lt;br&gt;sparavtalet upphör att gälla enligt&lt;br&gt;4 kap. 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1993:000) om individuellt&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssparande, samt till den del&lt;br&gt;behållningen tas i anspråk på&lt;br&gt;grund av utmätning, konkurs eller&lt;br&gt;ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avskattning enligt första&lt;br&gt;stycket j avses med pensions-&lt;br&gt;sparkontots behållning marknads-&lt;br&gt;värdet på kontots tillgångar efter&lt;br&gt;avräkning för den skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel som är hänförlig till&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — såsom&lt;br&gt;vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp —&lt;br&gt;vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,&lt;br&gt;att han enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses&lt;br&gt;som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från&lt;br&gt;fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt&lt;br&gt;reglerna för privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela&lt;br&gt;beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal-&lt;br&gt;ning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den&lt;br&gt;utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete&lt;br&gt;i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala&lt;br&gt;i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen&lt;br&gt;(1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om&lt;br&gt;den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i&lt;br&gt;Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret&lt;br&gt;för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av&lt;br&gt;arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) för inbetalning som den skatt-&lt;br&gt;skyldige under beskattningsåret har&lt;br&gt;gjort på pensionssparkonto i den&lt;br&gt;omfattning som framgår av punkt 7&lt;br&gt;av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret varit skyldig att betala&lt;br&gt;sjömansskatt, medges avdrag för&lt;br&gt;periodiskt understöd och avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring som anges i&lt;br&gt;första stycket 6, endast i den mån&lt;br&gt;hänsyn inte tagits till understödet&lt;br&gt;eller avgiften vid beräkningen av&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avgift som avses i&lt;br&gt;första stycket 6 medges endast i&lt;br&gt;den mån avdrag inte får ske från&lt;br&gt;intäkt av särskild förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret varit skyldig att betala&lt;br&gt;sjömansskatt, medges avdrag för&lt;br&gt;periodiskt understöd, avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring som anges i&lt;br&gt;första stycket 6 och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som anges i&lt;br&gt;första stycket 7, endast i den mån&lt;br&gt;hänsyn inte tagits till understödet,&lt;br&gt;avgiften eller inbetalningen vid&lt;br&gt;beräkningen av sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avgift som avses i&lt;br&gt;första stycket 6 och för inbetalning&lt;br&gt;som avses i första stycket 7 medges&lt;br&gt;endast i den mån avdrag inte får&lt;br&gt;ske från intäkt av särskild&lt;br&gt;förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av&lt;br&gt;beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper&lt;br&gt;på nämnda tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Överlåtes pensionsför-&lt;br&gt;säkring genom bodelning, skall&lt;br&gt;överlåtaren oavsett överlåtelsen&lt;br&gt;under sin livstid i förvärvarens&lt;br&gt;ställe vara skattskyldig för utfallan-&lt;br&gt;de belopp, såvida han icke skulle&lt;br&gt;ha varit berättigad till avdrag vid&lt;br&gt;utgivande av periodiskt understöd&lt;br&gt;till förvärvaren. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får skattemyndighet-&lt;br&gt;en efter ansökan besluta att&lt;br&gt;överlåtaren inte skall vara&lt;br&gt;skattskyldig i förvärvarens ställe,&lt;br&gt;även om överlåtaren inte skulle ha&lt;br&gt;varit berättigad till avdrag som här&lt;br&gt;avses. Skattemyndighetens beslut i&lt;br&gt;sådant ärende får överklagas hos&lt;br&gt;riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Överlåts genom bodel-&lt;br&gt;ning pensionsförsäkring eller rätt&lt;br&gt;enligt pensionssparavtai, skall&lt;br&gt;överlåtaren oavsett överlåtelsen&lt;br&gt;under sin livstid i förvärvarens&lt;br&gt;ställe vara skattskyldig för ut-&lt;br&gt;fallande belopp, såvida han inte&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till&lt;br&gt;avdrag vid utgivande av periodiskt&lt;br&gt;understöd till förvärvaren. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får skattemyn-&lt;br&gt;digheten efter ansökan besluta att&lt;br&gt;överlåtaren inte skall vara skatt-&lt;br&gt;skyldig i förvärvarens ställe, även&lt;br&gt;om överlåtaren inte skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till avdrag som här&lt;br&gt;avses. Skattemyndighetens beslut i&lt;br&gt;sådant ärende får överklagas hos&lt;br&gt;riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att&lt;br&gt;uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin&lt;br&gt;rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån&lt;br&gt;han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag&lt;br&gt;för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnads-&lt;br&gt;kostnader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar och avgifter&lt;br&gt;till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem. Avdrag&lt;br&gt;får dock göras för sådana premier&lt;br&gt;och avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §, 46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Till skattskyldigs levnadskost-&lt;br&gt;nader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar och avgifter&lt;br&gt;till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem. Avdrag&lt;br&gt;får dock göras för sådana premier&lt;br&gt;och avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §, 46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §. Avdrag får även&lt;br&gt;göras för inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 46 § 2 mom. och punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivar-&lt;br&gt;organisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till&lt;br&gt;den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att&lt;br&gt;hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med&lt;br&gt;större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter&lt;br&gt;för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård, för vilka&lt;br&gt;avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser&lt;br&gt;antingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande&lt;br&gt;i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskost-&lt;br&gt;nader för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-7 den upphävda förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälso-&lt;br&gt;vård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande&lt;br&gt;och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring. Avdraget&lt;br&gt;beräknas på inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet och inkomst av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den omfattning som anges i 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket 6 och fjärde&lt;br&gt;stycket samt i punkt 6 första —&lt;br&gt;fjärde och sjätte styckena av an-&lt;br&gt;visningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Avdrag får göras för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring och för inbe-&lt;br&gt;talning på eget pensionssparkonto.&lt;br&gt;Avdraget beräknas på inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och inkomst av&lt;br&gt;kapital i den omfattning som anges&lt;br&gt;i 46 § 2 mom. första stycket 6 och&lt;br&gt;7 och fjärde stycket, i punkt 6&lt;br&gt;första — fjärde och sjätte styckena&lt;br&gt;samt i punkt 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Med pension förstås dels be-&lt;br&gt;lopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av före-&lt;br&gt;gående tjänsteförhållande, dels&lt;br&gt;belopp, som på grund av lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;utgår i form av folkpension eller&lt;br&gt;tilläggspension, dels belopp som&lt;br&gt;utgår på grund av pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med pension förstås dels be-&lt;br&gt;lopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av före-&lt;br&gt;gående tjänsteförhållande, dels&lt;br&gt;belopp, som på grund av lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;utgår i form av folkpension eller&lt;br&gt;tilläggspension, dels belopp som&lt;br&gt;utgår på grund av pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring, dels belopp som utbetalas&lt;br&gt;från pensionssparkonto till pen-&lt;br&gt;sionsspararen, till förmånstagare&lt;br&gt;på grund av förmånstagarförord-&lt;br&gt;nande, till den som erhållit rätten&lt;br&gt;till pension genom bodelning, till&lt;br&gt;make eller bröstarvinge på grund&lt;br&gt;av jämkning av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande samt vid återbetalning&lt;br&gt;enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till&lt;br&gt;andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension eller efterlev-&lt;br&gt;andepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring&lt;br&gt;fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket,&lt;br&gt;att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om&lt;br&gt;invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med&lt;br&gt;tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara&lt;br&gt;för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås&lt;br&gt;också pensionsförsäkring, som — om en anställd avlidit — tagits av den&lt;br&gt;anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för&lt;br&gt;vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall&lt;br&gt;försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans&lt;br&gt;make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlev-&lt;br&gt;andepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts&lt;br&gt;som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamhet får ta försäkring avseende efterlevandepen-&lt;br&gt;sion. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den&lt;br&gt;efterlevande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas&lt;br&gt;i samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får dock skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under&lt;br&gt;den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra&lt;br&gt;när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den&lt;br&gt;första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än&lt;br&gt;samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensions-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den&lt;br&gt;skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt&lt;br&gt;planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår&lt;br&gt;av punkt 20 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende&lt;br&gt;ålderspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den&lt;br&gt;försäkrade, vara förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst&lt;br&gt;så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.&lt;br&gt;Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet&lt;br&gt;träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,&lt;br&gt;varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller&lt;br&gt;barn till person som angivits under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av&lt;br&gt;dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå&lt;br&gt;som om den avlidne varit försäkrad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till&lt;br&gt;förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista&lt;br&gt;meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och&lt;br&gt;får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i&lt;br&gt;föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i&lt;br&gt;annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den&lt;br&gt;försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den&lt;br&gt;tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan&lt;br&gt;efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt.&lt;br&gt;Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall&lt;br&gt;upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till&lt;br&gt;arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende&lt;br&gt;efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i&lt;br&gt;föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller&lt;br&gt;efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har&lt;br&gt;utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå&lt;br&gt;under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för&lt;br&gt;detta är dock att försörj ningsräntan skall kunna utgå endast till person&lt;br&gt;som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att försörj ningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller&lt;br&gt;med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå&lt;br&gt;omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans&lt;br&gt;årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den&lt;br&gt;inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension,&lt;br&gt;räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre&lt;br&gt;tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade&lt;br&gt;livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem&lt;br&gt;år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst&lt;br&gt;skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under&lt;br&gt;förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetal-&lt;br&gt;ningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under&lt;br&gt;vilken försörjningsräntan längst skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke&lt;br&gt;skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall&lt;br&gt;upphöra vid omgifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får&lt;br&gt;endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt&lt;br&gt;nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges&lt;br&gt;i nionde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför-&lt;br&gt;säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla&lt;br&gt;villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller&lt;br&gt;ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som&lt;br&gt;anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan&lt;br&gt;föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som&lt;br&gt;är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska&lt;br&gt;återköpsvärdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger och skattemyndigheten på särskild ansökan medger det.&lt;br&gt;Bestämmelserna i lagen hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap.&lt;br&gt;4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får&lt;br&gt;meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i&lt;br&gt;huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt om pensionsförsäkring. Har förklaring som här avses&lt;br&gt;meddelats kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring&lt;br&gt;svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund&lt;br&gt;av försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring&lt;br&gt;får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet&lt;br&gt;vid dess ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring&lt;br&gt;som huvudförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband&lt;br&gt;med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgiv-&lt;br&gt;aren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att&lt;br&gt;försäkringen har tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till&lt;br&gt;denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den&lt;br&gt;första femårsperioden inte utgår&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp samt att årsbelop-&lt;br&gt;pet av en försörj ningsränta inte&lt;br&gt;överstiger den livsvariga pensio-&lt;br&gt;nens årsbelopp, bortses i fråga om&lt;br&gt;försäkring enligt lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med aktiefond-&lt;br&gt;sanknytning från sådana föränd-&lt;br&gt;ringar av beloppen som föranleds&lt;br&gt;av kursutvecklingen på fondande-&lt;br&gt;larna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den&lt;br&gt;första femårsperioden inte utgår&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp samt att årsbelop-&lt;br&gt;pet av en försörj ningsränta inte&lt;br&gt;överstiger den livsvariga pensio-&lt;br&gt;nens årsbelopp, bortses i fråga om&lt;br&gt;försäkring enligt lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med anknytning&lt;br&gt;till värdepappersfonder från sådana&lt;br&gt;förändringar av beloppen som&lt;br&gt;föranleds av kursutvecklingen på&lt;br&gt;fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, fjärde,&lt;br&gt;sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överklagas&lt;br&gt;hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Pensionssparavtai, pensions-&lt;br&gt;sparkonto, pensionssparare och&lt;br&gt;kontoinnehavare har den innebörd&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett konto skall anses&lt;br&gt;utgöra ett pensionssparkonto for-&lt;br&gt;dras att kontot förs av ett svenskt&lt;br&gt;pensionssparinstitut eller av ett&lt;br&gt;utländskt instituts filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning från pensionsspar-&lt;br&gt;konto får, förutom betalning av&lt;br&gt;skatt, avgifter och ersättning för&lt;br&gt;förvärv av tillgångar, inte avse&lt;br&gt;annat än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension till pensionsspararen&lt;br&gt;(ålderspension),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension efter pensionsspararens&lt;br&gt;död till dem som avses i sjunde&lt;br&gt;stycket (efterlevandepension),&lt;br&gt;behållning som skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 7 mom. första stycket j,&lt;br&gt;belopp som utgår på grund av&lt;br&gt;jämkning av förmånstagarförord-&lt;br&gt;nande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning enligt 13 kap. 4 §&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får inte börja&lt;br&gt;betalas ut vid lägre ålder än 55 år.&lt;br&gt;Utbetalning får dock ske dessförin-&lt;br&gt;nan till den som fått rätt till för-&lt;br&gt;tidspension enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring. Om det i&lt;br&gt;andra fall finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att pension får börja be-&lt;br&gt;talas ut vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparkonto får avslutas&lt;br&gt;genom en utbetalning i förtid om&lt;br&gt;behållningen på kontot uppgår till&lt;br&gt;högst ett basbelopp enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och kontot inte&lt;br&gt;är förenat med ett oåterkalleligt&lt;br&gt;förmånstagarförordnande samt&lt;br&gt;inbetalning på kontot inte har skett&lt;br&gt;senare än 10 år före utbetalnings-&lt;br&gt;tillfället. Om det i andra fall finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får skattemyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan besluta att&lt;br&gt;kontot får avslutas genom utbe-&lt;br&gt;talning i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får betalas ut högst&lt;br&gt;så länge pensionsspararen lever&lt;br&gt;och skall utgå under minst fem år&lt;br&gt;eller, om pensionssparavtalet skall&lt;br&gt;upphöra när pensionsspararen&lt;br&gt;fyller 65 år, under minst tre år.&lt;br&gt;Pensionen skall under den första&lt;br&gt;femårsperioden för utbetalningarna&lt;br&gt;betalas ut med samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås&lt;br&gt;pension som efter pensionsspara-&lt;br&gt;rens död betalas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person med vilken den avlidne&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under&lt;br&gt;äktenskapsliknande förhållanden,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;barn till pensionsspararen&lt;br&gt;eller till person som angivits under&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension får betalas&lt;br&gt;ut högst så länge den efterlevande&lt;br&gt;lever och skall under den första&lt;br&gt;femårsperioden för utbetalningarna&lt;br&gt;betalas ut med samma belopp vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp. Har pensions-&lt;br&gt;spararen avlidit mindre än fem år&lt;br&gt;före den tidpunkt då utbetalningar-&lt;br&gt;na annars skulle ha upphört, får&lt;br&gt;dock efterlevandepension upphöra&lt;br&gt;vid sist nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtai får endast insät-&lt;br&gt;tas person till vilken efterlevande-&lt;br&gt;pension kan betalas enligt sjunde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparvillkor, som med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag är avgörande för frågan om&lt;br&gt;sparavtalet skall anses utgöra ett&lt;br&gt;pensionssparavtai, skall tas in i&lt;br&gt;pensionssparavtalet. Detta skall&lt;br&gt;dessutom innehålla villkor att rätt&lt;br&gt;enligt pensionssparavtai samt till-&lt;br&gt;gångar på ett pensionssparkonto&lt;br&gt;inte får pantsättas eller belånas.&lt;br&gt;Pensionssparavtalet får inte heller&lt;br&gt;ändras på sådant sätt att det inte&lt;br&gt;längre uppfyller de föreskrifter som&lt;br&gt;anges för ett sådant avtal i lag&lt;br&gt;eller innehålla villkor som är o-&lt;br&gt;förenliga med bestämmelserna om&lt;br&gt;pensionssparavtai i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto får endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på grund av utmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid ackord och konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den ordning som anges i 4&lt;br&gt;kap. 12 och 16 §§ lagen om in-&lt;br&gt;dividuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som övertagit rätt till be-&lt;br&gt;hållning på respektive utbetalning-&lt;br&gt;ar från pensionssparkonto skall&lt;br&gt;omedelbart underrätta det pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut somför kontot om&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av kravet att&lt;br&gt;en ålders- eller efterlevandepension&lt;br&gt;under den första femårsperioden&lt;br&gt;skall betalas ut med samma eller&lt;br&gt;med stigande belopp skall, för&lt;br&gt;sparande i värdepapper och värde-&lt;br&gt;pappersfonder, bortses från de&lt;br&gt;förändringar av beloppen som&lt;br&gt;beror på kursutvecklingen på vär-&lt;br&gt;depapperen och fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndighet enligt&lt;br&gt;fjärde och femte styckena av denna&lt;br&gt;anvisningspunkt får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att&lt;br&gt;inkomst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;br&gt;värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 7 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla för de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;år, då de verkligen blivit av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om&lt;br&gt;försäkringen ägs av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga sum- Avdraget får, tillsammans med&lt;br&gt;man av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avdrag för sådan inbetalning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1662.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet före av-&lt;br&gt;drag enligt punkt 21 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader enligt punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § på sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt och före avdrag för&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssparkonto som avses i&lt;br&gt;punkt 7, inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet före av-&lt;br&gt;drag enligt punkt 21 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader enligt punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § på sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt och på sådan inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto som&lt;br&gt;avses i punkt 7 och före avdrag för&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. första stycket h och i och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt&lt;br&gt;1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller året närmast dessförinnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får&lt;br&gt;uppgå till högst ett belopp motsvarande det basbelopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsåret och dessutom t fraga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt och före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;om socialavgifter till den del den&lt;br&gt;inte överstiger tjugo gånger nämn-&lt;br&gt;da basbelopp samt högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda basbe-&lt;br&gt;lopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt och på sådan inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som avses i&lt;br&gt;punkt 7 och före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;om socialavgifter till den del den&lt;br&gt;inte överstiger tjugo gånger nämn-&lt;br&gt;da basbelopp samt högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda basbe-&lt;br&gt;lopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt&lt;br&gt;i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35&lt;br&gt;procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen&lt;br&gt;om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig&lt;br&gt;dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke&lt;br&gt;beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.&lt;br&gt;Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer&lt;br&gt;än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga&lt;br&gt;det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda&lt;br&gt;rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett&lt;br&gt;basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av&lt;br&gt;de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring får medges med&lt;br&gt;högre belopp än som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i föregående styc-&lt;br&gt;ke. Därvid skall dock följande&lt;br&gt;gälla. För skattskyldig, som redo-&lt;br&gt;visar inkomst som är att anse som&lt;br&gt;inkomst endast av tjänst med bort-&lt;br&gt;seende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;br&gt;i men som i huvudsak saknar&lt;br&gt;pensionsrätt i anställning, får av-&lt;br&gt;drag medges högst med belopp,&lt;br&gt;beräknat som för skattskyldig som&lt;br&gt;avses i andra stycket b. Har sådan&lt;br&gt;skattskyldig erhållit särskild ersätt-&lt;br&gt;ning i samband med att anställning&lt;br&gt;upphört och har han ej skaffat sig&lt;br&gt;ett betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;dock avdrag medges med högre&lt;br&gt;belopp. Avdrag som avses i de två&lt;br&gt;närmast föregående meningarna får&lt;br&gt;dock inte beräknas för inkomst&lt;br&gt;som härrör från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening vari den skatt-&lt;br&gt;skyldige har sådant bestämmande&lt;br&gt;inflytande som avses i punkt 20 e&lt;br&gt;femte stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §. Har skattskyldig, som —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive inbe-&lt;br&gt;talning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i föregå-&lt;br&gt;ende stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skattskyl-&lt;br&gt;dig som avses i andra stycket b.&lt;br&gt;Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Avdrag&lt;br&gt;som avses i de två närmast föregå-&lt;br&gt;ende meningarna får dock inte&lt;br&gt;beräknas för inkomst som härrör&lt;br&gt;från aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening vari den skattskyldige har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;br&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själv eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person — bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet, upphört med driften i&lt;br&gt;förvärvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet före avdraget&lt;br&gt;samt på sådan intäkt av tjänst som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h. Avdraget får i detta fall beräk-&lt;br&gt;nas med beaktande av det antal år&lt;br&gt;den skattskyldige drivit närings-&lt;br&gt;verksamheten, dock högst för tio&lt;br&gt;år. Hänsyn skall vid bedömningen&lt;br&gt;av avdragets storlek tas till den&lt;br&gt;skattskyldiges övriga pensions-&lt;br&gt;skydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift som avses i 46 §&lt;br&gt;2 mom. första stycket 6. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett belopp&lt;br&gt;som för varje år som driften pågått&lt;br&gt;motsvarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring bestämts för det år driften i&lt;br&gt;förvärvskällan upphört och ej&lt;br&gt;heller summan av de belopp som&lt;br&gt;under beskattningsåret redovisats&lt;br&gt;som nettointäkt av förvärvskällan i&lt;br&gt;förekommande fall före avdraget,&lt;br&gt;före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt&lt;br&gt;23 av anvisningarna till 23 § på&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i denna anvisningspunkt och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om so-&lt;br&gt;cialavgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;br&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det högsta&lt;br&gt;belopp varmed avdrag för avgift&lt;br&gt;för försäkringen får medges. Här-&lt;br&gt;vid iakttas i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket av anvisningarna till 23 §.&lt;br&gt;Har skattskyldig, som — själv&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person — bedrivit näringsverksam-&lt;br&gt;het, upphört med driften i för-&lt;br&gt;värvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet före avdraget&lt;br&gt;samt på sådan intäkt av tjänst som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h. Avdraget får i detta fall beräk-&lt;br&gt;nas med beaktande av det antal år&lt;br&gt;den skattskyldige drivit närings-&lt;br&gt;verksamheten, dock högst för tio&lt;br&gt;år. Hänsyn skall vid bedömningen&lt;br&gt;av avdragets storlek tas till den&lt;br&gt;skattskyldiges övriga pensions-&lt;br&gt;skydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift och inbetalning&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6 och 7. Avdraget får dock&lt;br&gt;inte överstiga ett belopp som för&lt;br&gt;varje år som driften pågått mot-&lt;br&gt;svarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring bestämts för det år driften i&lt;br&gt;förvärvskällan upphört och ej&lt;br&gt;heller summan av de belopp som&lt;br&gt;under beskattningsåret redovisats&lt;br&gt;som nettointäkt av förvärvskällan i&lt;br&gt;förekommande fall före avdraget,&lt;br&gt;före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt&lt;br&gt;23 av anvisningarna till 23 § på&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i denna anvisningspunkt och&lt;br&gt;på sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om so-&lt;br&gt;cialavgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;br&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det högsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får över-&lt;br&gt;klagas hos riksskatteverket. Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift som&lt;br&gt;avses i 46 § 2 mom. första stycket&lt;br&gt;6 men har avdrag för avgiften helt&lt;br&gt;eller delvis inte kurmat utnyttjas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket, medges avdrag för ej&lt;br&gt;utnyttjat belopp vid taxering för det&lt;br&gt;påföljande beskattningsåret. Sådant&lt;br&gt;avdrag medges dock inte med&lt;br&gt;belopp som tillsammans med er-&lt;br&gt;lagd avgift sistnämnda år översti-&lt;br&gt;ger vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de före-&lt;br&gt;gående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 inte med högre&lt;br&gt;belopp än skillnaden mellan sam-&lt;br&gt;manlagda beloppet av inkomster&lt;br&gt;från olika förvärvskällor och övri-&lt;br&gt;ga avdrag enligt 46 §. Avdrag,&lt;br&gt;som på grund av vad nu sagts inte&lt;br&gt;kunnat utnyttjas vid taxeringen för&lt;br&gt;det beskattningsår då avgiften&lt;br&gt;betalades, får utnyttjas senast vid&lt;br&gt;taxeringen för sjätte beskattnings-&lt;br&gt;året efter betalningsåret. Inte heller&lt;br&gt;i sistnämnda fall får avdraget över-&lt;br&gt;stiga vad som återstår sedan övriga&lt;br&gt;avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp varmed avdrag för avgift&lt;br&gt;för försäkringen får medges. Här-&lt;br&gt;vid iakttas i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får över-&lt;br&gt;klagas hos riksskatteverket. Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift&lt;br&gt;eller gjort inbetalning som avses i&lt;br&gt;46 § 2 mom. första stycket 6 och 7&lt;br&gt;men har avdrag för avgiften eller&lt;br&gt;inbetalningen helt eller delvis inte&lt;br&gt;kunnat utnyttjas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket, medges&lt;br&gt;avdrag för ej utnyttjat belopp vid&lt;br&gt;taxering för det påföljande beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Sådant avdrag medges&lt;br&gt;dock inte med belopp som tillsam-&lt;br&gt;mans med erlagd avgift och gjord&lt;br&gt;inbetalning sistnämnda år överstig-&lt;br&gt;er vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de före-&lt;br&gt;gående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift eller inbetalning som avses&lt;br&gt;i 46 § 2 mom. första stycket 6 och&lt;br&gt;7 inte med högre belopp än skill-&lt;br&gt;naden mellan sammanlagda be-&lt;br&gt;loppet av inkomster från olika för-&lt;br&gt;värvskällor och övriga avdrag&lt;br&gt;enligt 46 §. Avdrag, som på grund&lt;br&gt;av vad nu sagts inte kunnat utnytt-&lt;br&gt;jas vid taxeringen för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då avgiften betalades eller&lt;br&gt;inbetalningen skedde, får utnyttjas&lt;br&gt;senast vid taxeringen för sjätte&lt;br&gt;beskattningsåret efter betalnings-&lt;br&gt;året. Inte heller i sistnämnda fall&lt;br&gt;får avdraget överstiga vad som&lt;br&gt;återstår sedan övriga avdrag enligt&lt;br&gt;46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första&lt;br&gt;hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del&lt;br&gt;avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Avdrag för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto får göras endast&lt;br&gt;såvitt gäller eget konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga sum-&lt;br&gt;man av de belopp som för motsvar-&lt;br&gt;ande fall anges i punkt 6. Att hän-&lt;br&gt;syn vid beräkningen av avdraget&lt;br&gt;skall tas till avgift som har betalats&lt;br&gt;för pensionsförsäkring framgår av&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakt-&lt;br&gt;tas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.&lt;br&gt;Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges&lt;br&gt;inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel&lt;br&gt;av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även&lt;br&gt;tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensions-&lt;br&gt;tillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket&lt;br&gt;första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av&lt;br&gt;den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som&lt;br&gt;tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget till 1,325 särskilt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. För övriga skattskyldiga uppgår&lt;br&gt;avdraget till 1,5 särskilt basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss&lt;br&gt;del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer&lt;br&gt;gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit&lt;br&gt;folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion, uppgår avdraget till 1,5 särskilt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som enligt&lt;br&gt;fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av förtidspension, halv eller en fjärdedels&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som avlidit: upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1581.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buren folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller 2&lt;br&gt;a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta som&lt;br&gt;avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen&lt;br&gt;i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det är&lt;br&gt;till fördel för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Pension som utgår&lt;br&gt;på grund av annan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring än tjänstepensionsförsäkring&lt;br&gt;reducerar dock inte det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Pension som utgår&lt;br&gt;på grund av annan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring än tjänstepensionsförsäkring&lt;br&gt;eller från pensionssparkonto redu-&lt;br&gt;cerar dock inte det särskilda grund-&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar&lt;br&gt;folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65&lt;br&gt;procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid&lt;br&gt;rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa&lt;br&gt;bestämmelser i stället hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 och 6 mom., 3 § 1 och 2 mom., 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom., 7 § 4, 8 och 10 mom. samt 10 a § lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mot-&lt;br&gt;tagare är bostadsföretag enligt&lt;br&gt;7 mom., investmentföretag enligt&lt;br&gt;10 mom. eller förvaltningsföretag&lt;br&gt;enligt 7 § 8 mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk&lt;br&gt;sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)&lt;br&gt;mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska&lt;br&gt;aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),&lt;br&gt;skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för&lt;br&gt;givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för&lt;br&gt;givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.&lt;br&gt;Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mot-&lt;br&gt;tagare är livförsäkringsföretag&lt;br&gt;enligt 6 mom., bostadsföretag&lt;br&gt;enligt 7 mom., investmentföretag&lt;br&gt;enligt 10 mom. eller förvaltnings-&lt;br&gt;företag enligt 7 § 8 mom. andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års&lt;br&gt;taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moderför-&lt;br&gt;etaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,&lt;br&gt;moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses&lt;br&gt;i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits&lt;br&gt;från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som&lt;br&gt;under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföreta-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget&lt;br&gt;ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första&lt;br&gt;stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela&lt;br&gt;beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren&lt;br&gt;började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren&lt;br&gt;genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas&lt;br&gt;att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när&lt;br&gt;moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte&lt;br&gt;i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat&lt;br&gt;lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefor-&lt;br&gt;dras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha&lt;br&gt;haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska per-&lt;br&gt;soner som avses i 2 § 12 mom. inte anses som svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att för-&lt;br&gt;utsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med&lt;br&gt;vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig&lt;br&gt;betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,&lt;br&gt;kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad&lt;br&gt;för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera&lt;br&gt;av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med livförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars&lt;br&gt;försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser person-&lt;br&gt;försäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring samt arbetslöshetsförsäkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livför-&lt;br&gt;säkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkrings-&lt;br&gt;rörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som före-&lt;br&gt;taget drivit här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförening, vilken enligt&lt;br&gt;sina stadgar får meddela annan&lt;br&gt;kapitalförsäkring än sådan som&lt;br&gt;omfattar kapitalunderstöd på högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kronor för medlem, anses i&lt;br&gt;denna lag som livförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag i fråga om verksamhet som är&lt;br&gt;hänförlig till livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkrings-&lt;br&gt;rörelse, som drivits av inländskt&lt;br&gt;livförsäkringsföretag, anses netto-&lt;br&gt;intäkten av företagets kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning med undantag&lt;br&gt;för den del av intäkten som be-&lt;br&gt;löper på dels pensionsförsäkringar,&lt;br&gt;vilka företaget meddelat direkt eller&lt;br&gt;meddelat i återförsäkring åt in-&lt;br&gt;ländskt försäkringsföretag, dels&lt;br&gt;avgångsbidragsförsäkringar med-&lt;br&gt;delade enligt grunder som fast-&lt;br&gt;ställts i kollektivavtal mellan ar-&lt;br&gt;betsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettointäkt som inte undantagits&lt;br&gt;från beskattning enligt tredje styc-&lt;br&gt;ket skall beräknas enligt reglerna&lt;br&gt;för näringsverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag. För den del av nettointäkten&lt;br&gt;som undantagits från beskattning&lt;br&gt;enligt nämnda stycke och som&lt;br&gt;avser pensionsförsäkringar gäller&lt;br&gt;särskilda regler i lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag frikallas&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag för dels den del av nettointäk-&lt;br&gt;ten som avser personförsäkring och&lt;br&gt;som är hänförlig till tillgångar och&lt;br&gt;skulder som förvaltas för försäk-&lt;br&gt;ringstagarnas räkning, dels influt-&lt;br&gt;na premier hänförliga till person-&lt;br&gt;försäkring. Avdrag får inte göras&lt;br&gt;för utgivet belopp hänförligt till&lt;br&gt;sådan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alt särskilda bestämmelser gäller&lt;br&gt;vid beskattning av livförsäkrings-&lt;br&gt;företag följer av lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt skade-&lt;br&gt;försäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av&lt;br&gt;inländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras&lt;br&gt;förutom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för&lt;br&gt;avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslut-&lt;br&gt;ning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga&lt;br&gt;skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen,&lt;br&gt;för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning&lt;br&gt;av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skul-&lt;br&gt;der enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;(premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbäring) minskade med värdet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den&lt;br&gt;reserv skadeförsäkringsföretag får&lt;br&gt;redovisa enligt en av regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de av försäkringsinspektionen fast-&lt;br&gt;ställd normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återförsäkringsgivares ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den&lt;br&gt;reserv skadeförsäkringsföretag får&lt;br&gt;redovisa enligt en av regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndigan-&lt;br&gt;de av Finansinspektionen fastställd&lt;br&gt;normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker-&lt;br&gt;hetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av&lt;br&gt;utjämningsfond skall anses som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedel-&lt;br&gt;bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag drivit här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-&lt;br&gt;säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven&lt;br&gt;försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets&lt;br&gt;försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att&lt;br&gt;dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags&lt;br&gt;verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom* Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jäm-&lt;br&gt;förliga förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid&lt;br&gt;bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fusions-&lt;br&gt;vederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och 11 kap.&lt;br&gt;7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från&lt;br&gt;utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från&lt;br&gt;svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som&lt;br&gt;medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde&lt;br&gt;(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet&lt;br&gt;för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte av-&lt;br&gt;skattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas inte&lt;br&gt;utdelning, vinst eller annan avkast-&lt;br&gt;ning på tillgångar som är hänförli-&lt;br&gt;ga tillpensionssparkonto som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § lagen (1993:000) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;br&gt;Bestämmelser om beskattning av&lt;br&gt;tillgångar hänförliga till ett sådant&lt;br&gt;konto finns i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteut-&lt;br&gt;gift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av&lt;br&gt;tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte&lt;br&gt;annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte&lt;br&gt;skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha&lt;br&gt;förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i&lt;br&gt;den mån inte annat anges i 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger&lt;br&gt;1 000 kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag&lt;br&gt;också göras för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkring i den omfattning som&lt;br&gt;anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag&lt;br&gt;också göras för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkring i den omfattning som&lt;br&gt;anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och för avdrag i motsvarande om-&lt;br&gt;fattning för inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto enligt punkt 7 av&lt;br&gt;nämnda anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt detta moment får&lt;br&gt;inte göras för omkostnader och för-&lt;br&gt;luster avseende tillgångar hänför-&lt;br&gt;liga till ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Överlåtes pensionsför-&lt;br&gt;säkring genom bodelning, skall&lt;br&gt;överlåtaren oavsett överlåtelsen&lt;br&gt;under sin livstid i förvärvarens&lt;br&gt;ställe vara skattskyldig för utfallan-&lt;br&gt;de belopp, såvida han icke skulle&lt;br&gt;ha varit berättigad till avdrag vid&lt;br&gt;utgivande av periodiskt understöd&lt;br&gt;till förvärvaren. Föreligga särskil-&lt;br&gt;da skäl, får riksskatteverket besluta&lt;br&gt;att överlåtaren icke skall vara skatt-&lt;br&gt;skyldig i förvärvarens ställe, även&lt;br&gt;om överlåtaren icke skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till avdrag som här&lt;br&gt;avses. Mot beslut som riksskatte-&lt;br&gt;verket meddelat i sådant ärende får&lt;br&gt;talan icke föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Överlåts genom bodelning&lt;br&gt;pensionsförsäkring eller rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtai, skall överlåtaren&lt;br&gt;oavsett överlåtelsen under sin&lt;br&gt;livstid i förvärvarens ställe vara&lt;br&gt;skattskyldig för utfallande belopp,&lt;br&gt;såvida han icke skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till avdrag vid utgivande&lt;br&gt;av periodiskt understöd till för-&lt;br&gt;värvaren. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får skattemyndigheten efter&lt;br&gt;ansökan besluta att överlåtaren inte&lt;br&gt;skall vara skattskyldig i förvärvar-&lt;br&gt;ens ställe, även om överlåtaren inte&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till av-&lt;br&gt;drag som här avses. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut i sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att&lt;br&gt;uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin&lt;br&gt;rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån&lt;br&gt;han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag&lt;br&gt;för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Understödsförening som&lt;br&gt;inte bedriver till livförsäkring&lt;br&gt;hänförlig verksamhet eller som&lt;br&gt;enligt sina stadgar inte får meddela&lt;br&gt;annan kapitalförsäkring än sådan&lt;br&gt;som omfattar kapitalunderstöd på&lt;br&gt;högst 1 000 kronor för medlem,&lt;br&gt;akademier, allmänna undervis-&lt;br&gt;ningsverk, sådana sammanslut-&lt;br&gt;ningar av studerande vid rikets&lt;br&gt;universitet och högskolor i vilka de&lt;br&gt;studerande enligt gällande stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Akademier, allmänna&lt;br&gt;undervisningsverk, sådana sam-&lt;br&gt;manslutningar av studerande vid&lt;br&gt;rikets universitet och högskolor i&lt;br&gt;vilka de studerande enligt gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgar är skyldiga att vara med-&lt;br&gt;lemmar, samarbetsorgan för sådana&lt;br&gt;sammanslutningar med ändamål att&lt;br&gt;fullgöra uppgifter som enligt nämn-&lt;br&gt;da stadgar ankommer på samman-&lt;br&gt;slutningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som erhåller statsbidrag, regional&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldiga att vara medlemmar,&lt;br&gt;samarbetsorgan för sådana sam-&lt;br&gt;manslutningar med ändamål att&lt;br&gt;fullgöra uppgifter som enligt nämn-&lt;br&gt;da stadgar ankommer på samman-&lt;br&gt;slutningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömanshus, företagareförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av&lt;br&gt;vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,&lt;br&gt;regleringsförening som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på&lt;br&gt;jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif-&lt;br&gt;telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan&lt;br&gt;organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge&lt;br&gt;avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till&lt;br&gt;förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd&lt;br&gt;till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering&lt;br&gt;av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitteringslöneer-&lt;br&gt;sättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen (1984:1009)&lt;br&gt;om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att&lt;br&gt;lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag&lt;br&gt;som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,&lt;br&gt;Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.&lt;br&gt;m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,&lt;br&gt;Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklings-&lt;br&gt;arbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för&lt;br&gt;svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jemkontoret&lt;br&gt;och SIS- Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets&lt;br&gt;respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål&lt;br&gt;och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,&lt;br&gt;Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse&lt;br&gt;och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt&lt;br&gt;utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företag-&lt;br&gt;sutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och&lt;br&gt;produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg,&lt;br&gt;Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin —&lt;br&gt;PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland,&lt;br&gt;Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds&lt;br&gt;universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskap-&lt;br&gt;liga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska&lt;br&gt;bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig&lt;br&gt;verksamhet, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges&lt;br&gt;turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof&lt;br&gt;Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp&lt;br&gt;frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom* Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har&lt;br&gt;uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har&lt;br&gt;uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande&lt;br&gt;företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är&lt;br&gt;avdragsgill för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte — direkt eller&lt;br&gt;indirekt — bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investment-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med undan-&lt;br&gt;tag av livförsäkringsföretag, invest-&lt;br&gt;mentföretag och förvaltningsföre-&lt;br&gt;tag, frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;aktier eller andelar. Detsamma&lt;br&gt;gäller svensk sparbank och svenskt&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.&lt;br&gt;Med näringsbetingad aktie eller&lt;br&gt;andel avses aktie eller andel som&lt;br&gt;inte utgör omsättningstillgång i&lt;br&gt;företagets verksamhet under förut-&lt;br&gt;sättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för&lt;br&gt;företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång motsvarade en&lt;br&gt;fjärdedel eller mer av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med undan-&lt;br&gt;tag av investmentföretag och för-&lt;br&gt;valtningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller an-&lt;br&gt;delar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag. Med&lt;br&gt;näringsbetingad aktie eller andel&lt;br&gt;avses aktie eller andel som inte&lt;br&gt;utgör omsättningstillgång i före-&lt;br&gt;tagets verksamhet under förut-&lt;br&gt;sättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för&lt;br&gt;företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång motsvarade en&lt;br&gt;fjärdedel eller mer av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:412.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att inneha-&lt;br&gt;vet av aktien eller andelen betingas&lt;br&gt;av verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;företaget eller av företag som med&lt;br&gt;hänsyn till äganderättsförhållanden&lt;br&gt;eller organisatoriska förhållanden&lt;br&gt;kan anses stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att inneha-&lt;br&gt;vet av aktien eller andelen betingas&lt;br&gt;av verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;företaget eller av företag som med&lt;br&gt;hänsyn till äganderättsförhållanden&lt;br&gt;eller organisatoriska förhållanden&lt;br&gt;kan anses stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investment-&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländskt bolag under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta&lt;br&gt;moment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat&lt;br&gt;är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna&lt;br&gt;lag, om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom. Understödsföreningar,&lt;br&gt;vilka enligt sina stadgar äger med-&lt;br&gt;dela annan kapitalförsäkring än&lt;br&gt;sådan som omfattar kapitalunder-&lt;br&gt;stöd på högst 1 000 kronor för&lt;br&gt;medlem och som bedriver även&lt;br&gt;annan verksamhet än livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet, frikallas från&lt;br&gt;skattskyldighet för all inkomst&lt;br&gt;utom sådan som är hänförlig till&lt;br&gt;livförsäkringsverksamhet eller&lt;br&gt;utgör inkomst av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom. Understödsföreningar fri-&lt;br&gt;kallas från skattskyldighet för all&lt;br&gt;inkomst utom för inkomst av fas-&lt;br&gt;tighet, som ej förvaltas i livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:1061.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;För andra skattskyldiga än fysiska&lt;br&gt;personer, dödsbon, värdepappers-&lt;br&gt;fonder och livförsäkringsföretag,&lt;br&gt;utgör statlig inkomstskatt 30 pro-&lt;br&gt;cent av den beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten. För värdepappersfonder&lt;br&gt;och livförsäkringsföretag utgör&lt;br&gt;statlig inkomstskatt 25 procent av&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra skattskyldiga än fysiska&lt;br&gt;personer, dödsbon och värdepap-&lt;br&gt;persfonder, utgör statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt 30 procent av den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara inkomsten. För värde-&lt;br&gt;pappersfonder utgör statlig in-&lt;br&gt;komstskatt 25 procent av den be-&lt;br&gt;skattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-&lt;br&gt;ningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal insatts&lt;br&gt;såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död&lt;br&gt;förfoganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas,&lt;br&gt;utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda&lt;br&gt;bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 104 § andra stycket nämnda lag. Hälften av vad som tillfaller&lt;br&gt;försäkringstagarens make i egenskap av förmånstagare är fritt från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring,&lt;br&gt;tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på&lt;br&gt;grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116 §&lt;br&gt;första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för&lt;br&gt;någonderas gäld, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom, vid skattens&lt;br&gt;beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av&lt;br&gt;förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex&lt;br&gt;gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det&lt;br&gt;år under vilket skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande&lt;br&gt;av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv, som&lt;br&gt;jämlikt 37 § 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva, får&lt;br&gt;likväl från värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagar-&lt;br&gt;en ej avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldighet&lt;br&gt;inträdde för det senaste förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och&lt;br&gt;kapitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare&lt;br&gt;skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall&lt;br&gt;så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen&lt;br&gt;och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari&lt;br&gt;insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och&lt;br&gt;försäkringstagaren skolat äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1206.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension&lt;br&gt;som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte&lt;br&gt;heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än&lt;br&gt;pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av&lt;br&gt;samma person tillfallit den berättigade inte överstiger 2 500 kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring stadgas i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om&lt;br&gt;förmånstagarförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke&lt;br&gt;föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på&lt;br&gt;grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller&lt;br&gt;enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan&lt;br&gt;förmån från kommun, som avses i punkt 1 adertonde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av&lt;br&gt;förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av&lt;br&gt;arvsskatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstag-&lt;br&gt;aren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller&lt;br&gt;sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade&lt;br&gt;varit utländsk — skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra&lt;br&gt;stycket a), tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på&lt;br&gt;grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga&lt;br&gt;förvärv av livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i fjärde stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en&lt;br&gt;utomlands bedriven försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte för&lt;br&gt;rätt till pension på grund av&lt;br&gt;pensionssparavtai enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:000) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande. När behållning&lt;br&gt;på pensionssparkonto skall tas upp&lt;br&gt;som en tillgång i dödsboet och av-&lt;br&gt;skattning skall ske enligt 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket j kommunal-&lt;br&gt;skattelagen skall behållningen tas&lt;br&gt;upp till halva värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § och 3 § 2 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avkastningsskatt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7. avkastningsskatt i fall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 2 § första stycket 1—5&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annuitet på avdikningslån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om social-&lt;br&gt;avgifter även tillämpas ifråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har&lt;br&gt;tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller&lt;br&gt;som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Pre-&lt;br&gt;liminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i&lt;br&gt;10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis&lt;br&gt;lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1177.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare&lt;br&gt;understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkomst som avses i punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undantagsförmåner och sådant&lt;br&gt;periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk intäkt&lt;br&gt;för vilken givaren enligt 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen är berättigad&lt;br&gt;till avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inkomst som avses i punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anvisningarna till 32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. undantagsförmåner och sådant&lt;br&gt;periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk intäkt&lt;br&gt;för vilken givaren enligt 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen är berättigad&lt;br&gt;till avdrag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tillgångar på pensionssparkon-&lt;br&gt;to som skall avskattas enligt 32 § 7&lt;br&gt;mom. första stycket j kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller&lt;br&gt;saknar skattsedel på preliminär skatt skall preliminär A-skatt, med de&lt;br&gt;undantag som föreskrivs i 10 §, betalas för sådan ränta och utdelning&lt;br&gt;som lämnas i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om dagpenning från arbetslöshetskassa, korttidsstudiestöd eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt&lt;br&gt;skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12&lt;br&gt;eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges&lt;br&gt;i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan&lt;br&gt;ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva&lt;br&gt;särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss&lt;br&gt;del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att&lt;br&gt;skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller&lt;br&gt;att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skatt-&lt;br&gt;skyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras&lt;br&gt;eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får&lt;br&gt;skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär&lt;br&gt;A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögen-&lt;br&gt;heten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preli-&lt;br&gt;minära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skatte- Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;tabellen anges för inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § 1 mom. lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sann-&lt;br&gt;olikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) underskott i förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utbetalning av periodiskt understöd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avgift för sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring, som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6) kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avgift för sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring, som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) eller för inbetal-&lt;br&gt;ning på sådant pensionssparkonto&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 7 samma lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant&lt;br&gt;avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskatt-&lt;br&gt;ningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 3 § lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotteri vinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961: 372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen (1972:&lt;br&gt;820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa&lt;br&gt;kassettband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraftverk, lagen (1984: 351)&lt;br&gt;om totalisatorskatt, lagen&lt;br&gt;(1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:410) om avgift&lt;br&gt;på bekämpningsmedel, lagen&lt;br&gt;(1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582)om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1480.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961: 372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam, lagen (1972:&lt;br&gt;820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa&lt;br&gt;kassettband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraftverk, lagen (1984: 351)&lt;br&gt;om totalisatorskatt, lagen&lt;br&gt;(1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:410) om avgift&lt;br&gt;på bekämpningsmedel, lagen&lt;br&gt;(1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582)om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1990:661)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:662) om skatt på vissa pre-&lt;br&gt;miebetalningar, lagen (1990:1087)&lt;br&gt;om lagerskatt på vissa oljeproduk-&lt;br&gt;ter, lagen (1990:1427) om särskild&lt;br&gt;premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;m.m., lagen (1991:1482) om lotte-&lt;br&gt;riskatt, lagen (1991:1483) om skatt&lt;br&gt;på vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på&lt;br&gt;bensin,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen&lt;br&gt;(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om&lt;br&gt;avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruks-&lt;br&gt;produkter m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning som anges i första stycket eller i författning som&lt;br&gt;utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel, lagen (1990:662) om skatt&lt;br&gt;på vissa premiebetalningar, lagen&lt;br&gt;(1990:1087) om lagerskatt på vissa&lt;br&gt;oljeprodukter, lagen (1990:1427)&lt;br&gt;om särskild premieskatt för grup-&lt;br&gt;plivförsäkring, m.m., lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt, lagen&lt;br&gt;(1991:1483) om skatt på vinstspa-&lt;br&gt;rande m.m., lagen (1992:1479) om&lt;br&gt;lagerskatt på viss bensin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från denna lag gäller dock den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatt enligt författningarna i 1&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 1 är ka-&lt;br&gt;lendermånad redovisningsperiod.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser gäller i&lt;br&gt;fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1982:691) om&lt;br&gt;skatt på vissa kassettband och&lt;br&gt;lagen (1983:1053) om skatt på om-&lt;br&gt;sättning av vissa värdepapper och&lt;br&gt;lagen( 1990:662) om skatt på vissa&lt;br&gt;premiebetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatt enligt författningarna i 1&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 1 är ka-&lt;br&gt;lendermånad redovisningsperiod.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser gäller i&lt;br&gt;fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1982:691) om&lt;br&gt;skatt på vissa kassettband, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsätt-&lt;br&gt;ning av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa&lt;br&gt;premiebetalningar och lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2 är&lt;br&gt;kalendermånad redovisningsperiod om Jordbruksverket eller Fiskeriverket&lt;br&gt;inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för så-&lt;br&gt;dana skattskyldiga som kan beräknas redovisa skatt med låga belopp&lt;br&gt;medge att redovisningsperioden tills vidare skall vara ett halvt eller ett&lt;br&gt;helt beskattningsår. Riksskatteverket, Jordbruksverket eller Fiskeriverket&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om redovisningsperiod för fall då den skattskyl-&lt;br&gt;dige har försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1992/93:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 13 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 12, 13 och 14 §§ skall betecknas 14, 12 respektive&lt;br&gt;13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 4, 7 och nya 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 12 § skall sättas närmast före nya 14 §,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 15—17 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk&lt;br&gt;juridisk person har haft intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för vilken han beskattats i utländsk stat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han — med den inskränkning&lt;br&gt;som följer av 2 § — genom avräk-&lt;br&gt;ning av den del av den utländska&lt;br&gt;skatten som belöper på intäkten&lt;br&gt;rätt att erhålla nedsättning av stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt och kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt i enlighet med vad&lt;br&gt;som framgår av 4—73 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han — med den inskränkning&lt;br&gt;som följer av 2 § — genom avräk-&lt;br&gt;ning av den del av den utländska&lt;br&gt;skatten som belöper på intäkten&lt;br&gt;rätt att erhålla nedsättning av stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt och kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt i enlighet med vad&lt;br&gt;som framgår av 4—77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt&lt;br&gt;för en i utlandet belägen privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ett svenskt företag vid pröv-&lt;br&gt;ning enligt 7 § 8 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt inte visa att den inkomst-&lt;br&gt;beskattning som det utländska&lt;br&gt;bolaget är underkastat är jämförlig&lt;br&gt;med den inkomstbeskattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ett svenskt företag vid pröv-&lt;br&gt;ning enligt 7 § 8 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt inte visa att den inkomst-&lt;br&gt;beskattning som det utländska&lt;br&gt;bolaget är underkastat är jämförlig&lt;br&gt;med den inkomstbeskattning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 12 § 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha skett enligt lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt om inkomsten&lt;br&gt;hade förvärvats av svenskt före-&lt;br&gt;tag, och är mottagen utdelning&lt;br&gt;därför skattepliktig i Sverige, men&lt;br&gt;är övriga förutsättningar för att er-&lt;br&gt;hålla skattefrihet för utdelningen i&lt;br&gt;nämnda moment uppfyllda har&lt;br&gt;företaget, utöver den avräkning&lt;br&gt;som medges enligt första stycket&lt;br&gt;och enligt dubbelbeskattningsavtal,&lt;br&gt;genom avräkning rätt att erhålla&lt;br&gt;nedsättning av statlig inkomstskatt&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande tio&lt;br&gt;procent av den skattepliktiga ut-&lt;br&gt;delningens bruttobelopp. Vid sådan&lt;br&gt;avräkning gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 4—77 §§.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha skett enligt lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt om inkomsten&lt;br&gt;hade förvärvats av svenskt före-&lt;br&gt;tag, och skall mottagen utdelning&lt;br&gt;därför beskattas i Sverige, men är&lt;br&gt;övriga förutsättningar för att er-&lt;br&gt;hålla skattefrihet för utdelningen i&lt;br&gt;nämnda moment uppfyllda har&lt;br&gt;företaget, utöver den avräkning&lt;br&gt;som medges enligt första stycket&lt;br&gt;och enligt dubbelbeskattningsavtal,&lt;br&gt;genom avräkning rätt att erhålla&lt;br&gt;nedsättning av statlig inkomstskatt&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande tio&lt;br&gt;procent av denna utdelnings brutto-&lt;br&gt;belopp. Vid sådan avräkning gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 4—73 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket föreligger inte om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt, den utländska skatten samt&lt;br&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Med att&lt;br&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal avses även&lt;br&gt;fall då någon intäkt av i utlandet&lt;br&gt;belägen privatbostad inte uppburits&lt;br&gt;men, om sådan intäkt hade upp-&lt;br&gt;burits, denna omfattats av dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal. Rätt till avräk-&lt;br&gt;ning enligt 1 § andra stycket före-&lt;br&gt;ligger inte om statlig fastighetsskatt&lt;br&gt;omfattas av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal. Vid avräkning med stöd av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal tillämpas&lt;br&gt;dock bestämmelserna i 4—74 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall ske från statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. I den mån den stat-&lt;br&gt;liga inkomstskatten understiger vad&lt;br&gt;som enligt 1—77 §§ får avräknas,&lt;br&gt;skall avräkning ske från statlig&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1443&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket föreligger inte om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt, den utländska skatten samt&lt;br&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Med att&lt;br&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal avses även&lt;br&gt;fall då någon intäkt av i utlandet&lt;br&gt;belägen privatbostad inte uppburits&lt;br&gt;men, om sådana intäkt hade upp-&lt;br&gt;burits, denna omfattats av dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal. Rätt till avräk-&lt;br&gt;ning enligt 1 § andra stycket före-&lt;br&gt;ligger inte om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt omfattas av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsavtal. Vid avräkning med stöd&lt;br&gt;av dubbelbeskattningsavtal tilläm-&lt;br&gt;pas dock bestämmelserna i&lt;br&gt;4—73 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall ske från statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. I den mån den stat-&lt;br&gt;liga inkomstskatten understiger vad&lt;br&gt;som enligt 1—73 §§ får avräknas,&lt;br&gt;skall avräkning ske från statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt. I den mån den&lt;br&gt;statliga inkomstskatten och den&lt;br&gt;statliga fastighetsskatten samman-&lt;br&gt;lagt understiger vad som enligt&lt;br&gt;1—11 §§ får avräknas, skall avräk-&lt;br&gt;ning ske från kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt. I den mån den stat-&lt;br&gt;liga inkomstskatten och den statliga&lt;br&gt;fastighetsskatten sammanlagt un-&lt;br&gt;derstiger vad som enligt 1—13 §§&lt;br&gt;får avräknas, skall avräkning ske&lt;br&gt;från kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering&lt;br&gt;det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering&lt;br&gt;här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig&lt;br&gt;med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt&lt;br&gt;eller liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund&lt;br&gt;av taxering samma år som den utländska skatten fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de&lt;br&gt;utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som&lt;br&gt;hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och&lt;br&gt;näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga&lt;br&gt;respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska för-&lt;br&gt;värvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses&lt;br&gt;utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommuna-&lt;br&gt;la inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som dessa&lt;br&gt;inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst av&lt;br&gt;olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad förvärvsin-&lt;br&gt;komst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del&lt;br&gt;av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalin-&lt;br&gt;komsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig&lt;br&gt;erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så stor&lt;br&gt;del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda be-&lt;br&gt;loppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har att&lt;br&gt;erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första&lt;br&gt;meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till&lt;br&gt;privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt före sådan reduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då skattskyldig enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel har att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då skattskyldig enligt&lt;br&gt;2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel har att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala avkastningsskatt som tas ut&lt;br&gt;på skatteunderlag som anges i 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket samma lag skall&lt;br&gt;följande gälla. Vid beräkningen av&lt;br&gt;spärrbeloppet skall, vid bestäm-&lt;br&gt;mande enligt första stycket av den&lt;br&gt;statliga inkomstskatt som hänför&lt;br&gt;sig till de utländska inkomsterna,&lt;br&gt;sådan avkastningsskatt jämställas&lt;br&gt;med statlig inkomstskatt på för-&lt;br&gt;värvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2 § 1—4 lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel har genom avräk-&lt;br&gt;ning av utländsk skatt rätt att er-&lt;br&gt;hålla nedsättning av sådan avkast-&lt;br&gt;ningsskatt. Dock skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i 1—3 §§,&lt;br&gt;4 § andra stycket, 5—9, 11,13 och&lt;br&gt;14 äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel har, till den del den statliga&lt;br&gt;inkomstskatten, den statliga fastig-&lt;br&gt;hetsskatten och den kommunala in-&lt;br&gt;komstskatten sammanlagt under-&lt;br&gt;stiger vad som enligt 1—11 §§ får&lt;br&gt;avräknas, genom avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt rätt att till denna del&lt;br&gt;erhålla nedsättning av sådan av-&lt;br&gt;kastningsskatt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala avkastningsskatt som tas ut&lt;br&gt;på skatteunderlag som beräknas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 § första&lt;br&gt;och femte styckena samma lag&lt;br&gt;skall följande gälla. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av spärrbeloppet skall, vid&lt;br&gt;bestämmande enligt första stycket&lt;br&gt;av den statliga inkomstskatt som&lt;br&gt;hänför sig till de utländska inkom-&lt;br&gt;sterna, sådan avkastningsskatt&lt;br&gt;jämställas med statlig inkomstskatt&lt;br&gt;på förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2 § 1-4 och 6&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel har genom&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt rätt att&lt;br&gt;erhålla nedsättning av sådan av-&lt;br&gt;kastningsskatt. Avräkning skall&lt;br&gt;därvid ske för utländsk skatt som&lt;br&gt;erlagts under kalenderåret närmast&lt;br&gt;före beskattningsåret och som&lt;br&gt;belöper på avkastning — på den&lt;br&gt;skattskyldiges utländska tillgångar&lt;br&gt;— som vid beräkning av avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel in-&lt;br&gt;går i kapitalunderlaget för ifråga-&lt;br&gt;varande beskattningsår. Med ut-&lt;br&gt;ländsk skatt i denna paragraf avses&lt;br&gt;sådan allmän slutlig skatt på in-&lt;br&gt;komst samt skatt jämförlig med den&lt;br&gt;statliga fastighetsskatten och skatt&lt;br&gt;som beräknats på schablonintäkt&lt;br&gt;eller liknande på fastighet i utlan-&lt;br&gt;det, som erlagts till utländsk stat,&lt;br&gt;delstat eller lokal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel har, till den del den statliga&lt;br&gt;inkomstskatten, den statliga fastig-&lt;br&gt;hetsskatten och den kommunala&lt;br&gt;inkomstskatten sammanlagt under-&lt;br&gt;stiger vad som enligt 1—73 §§ får&lt;br&gt;avräknas, genom avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt rätt att till denna del&lt;br&gt;erhålla nedsättning av sådan av-&lt;br&gt;kastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;får dock ske med högst ett på&lt;br&gt;följande sätt beräknat spärrbelopp.&lt;br&gt;Spärrbeloppet utgör den avkast-&lt;br&gt;ningsskatt som hänför sig till de&lt;br&gt;utländska tillgångar som ingår i&lt;br&gt;kapitalunderlaget. Den avkast-&lt;br&gt;ningsskatt som hänför sig till de&lt;br&gt;utländska tillgångarna skall anses&lt;br&gt;utgöra så stor del av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges hela avkastningsskatt,&lt;br&gt;beräknad utan avräkning, som&lt;br&gt;värdet av dessa tillgångar utgör av&lt;br&gt;den skattskyldiges i kapitalunderla-&lt;br&gt;get ingående totala värde av till-&lt;br&gt;gångar före avdrag för finansiella&lt;br&gt;skulder. Vid beräkning av spärrbe-&lt;br&gt;loppet skall såsom värdet av ut-&lt;br&gt;ländska tillgångar emellertid en-&lt;br&gt;dast anses ett belopp motsvarande&lt;br&gt;värdet av det kapital som under&lt;br&gt;hela kalenderåret närmast före&lt;br&gt;beskattningsåret har varit placerat&lt;br&gt;i sådana tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den mån avräkning inte kunnat&lt;br&gt;erhållas det beskattningsår då&lt;br&gt;avräkning enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;skall ske därför att summan avräk-&lt;br&gt;ningsbar utländsk skatt som enligt&lt;br&gt;nämnda stycke skall avräknas detta&lt;br&gt;beskattningsår överstiger det enligt&lt;br&gt;15 § beräknade spärrbeloppet är&lt;br&gt;den skattskyldige efter yrkande om&lt;br&gt;detta berättigad att senast tredje&lt;br&gt;beskattningsåret därefter erhålla&lt;br&gt;avräkning av det överskjutande&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett visst beskattningsår får&lt;br&gt;dock det sammanlagda belopp för&lt;br&gt;vilket avräkning högst får medges&lt;br&gt;inte överstiga det för det året enligt&lt;br&gt;15 § beräknade spärrbeloppet.&lt;br&gt;Yrkar skattskyldig avräkning för&lt;br&gt;avräkningsbara utländska skatter&lt;br&gt;som enligt bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;första stycket är hänförliga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika år gäller följande. Avräkning&lt;br&gt;skall ske så att utländska skatter&lt;br&gt;hänförliga till tidigare år alltid&lt;br&gt;skall avräknas före utländska skat-&lt;br&gt;ter hänförliga till senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger skattskyldig som anges&lt;br&gt;i 2 § 1—4 lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;respektive pensionssparinstitut som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 2 § 3 lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande att förebringa den&lt;br&gt;utredning som behövs för prövning&lt;br&gt;av fråga om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas beträffande&lt;br&gt;utländsk skatt som erläggs efter utgången av år 1993. Lagen skall&lt;br&gt;emellertid inte tillämpas beträffande utländsk skatt för vilken avräkning&lt;br&gt;kan erhållas enligt äldre regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller&lt;br&gt;avgift (taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:661) om avkast- 6. lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 2 § första stycket 1—5&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;br&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål&lt;br&gt;om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för&lt;br&gt;fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1750.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § samt 3 kap. 14, 16, 17 a, 23, 27&lt;br&gt;och 32 a §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo får, om inte annat följer av 13 §, lämna&lt;br&gt;förenklad självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration före den 15 april under taxeringsåret översända en&lt;br&gt;förtryckt deklarationsblankett. Följande uppgifter, grundade på innehållet&lt;br&gt;i inkomna kontrolluppgifter och övriga av myndigheten kända uppgifter,&lt;br&gt;skall förtryckas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,&lt;br&gt;postadress och hemortskommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall sam-&lt;br&gt;taxeras eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och avdrag i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avdrag för avgift för pensions- 4. avdrag för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkring, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkring och för inbetalning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionssparkonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av försäkrings-&lt;br&gt;företag och understödsförening avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte-&lt;br&gt;plikt för beloppet föreligger eller på grund av återköp av sådan försäk-&lt;br&gt;ring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på&lt;br&gt;grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. eller&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) även&lt;br&gt;om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den till vilken beloppet har betalats&lt;br&gt;ut om det utbetalade beloppet&lt;br&gt;uppgår till sammanlagt minst 200&lt;br&gt;kronor för hela året. Kontroll-&lt;br&gt;uppgiften skall ta upp utbetalt&lt;br&gt;belopp och avdragen preliminär&lt;br&gt;A-skatt. Av kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;framgå om pension utgått på grund&lt;br&gt;av tjänstepensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om pension och&lt;br&gt;sådant belopp som skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 7 mom. första stycket j&lt;br&gt;kommunalskattelagen lämnas av&lt;br&gt;pensionssparinstitut som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § lagen (1993:000) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den till vilken beloppet har betalats&lt;br&gt;ut om det utbetalade beloppet&lt;br&gt;uppgår till sammanlagt minst 200&lt;br&gt;kronor för hela året. Kontrollupp-&lt;br&gt;giften skall ta upp utbetalt belopp&lt;br&gt;och avdragen preliminär A-skatt.&lt;br&gt;Av kontrolluppgiften skall framgå&lt;br&gt;om pension utgått på grund av&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Med&lt;br&gt;utbetalt belopp likställs avskatt-&lt;br&gt;ningsbelopp som avses i andra&lt;br&gt;stycket. Kontrolluppgift om avskatt-&lt;br&gt;ningsbeloppet skall lämnas för den&lt;br&gt;som skall ta upp beloppet som&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall&lt;br&gt;särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på&lt;br&gt;grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och&lt;br&gt;utbetalningsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt 14 eller&lt;br&gt;15 §, som avser pensionsförsäkring&lt;br&gt;tagen på annat sätt än i samband&lt;br&gt;med tjänst, skall innehålla uppgift&lt;br&gt;om tidigare och nuvarande ägare&lt;br&gt;till försäkringen och, om möjligt,&lt;br&gt;på vilket sätt äganderätten övergått&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, den&lt;br&gt;som fått förfoganderätten till för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt 14 eller&lt;br&gt;15 §, som avser pensionsförsäkring&lt;br&gt;tagen på annat sätt än i samband&lt;br&gt;med tjänst, skall innehålla uppgift&lt;br&gt;om tidigare och nuvarande ägare&lt;br&gt;till försäkringen och, om möjligt,&lt;br&gt;på vilket sätt äganderätten övergått&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, den&lt;br&gt;som fått förfoganderätten till för-&lt;br&gt;säkringen. Motsvarande uppgifter&lt;br&gt;skall även lämnas beträffande&lt;br&gt;pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 §, som avser pensionsförsäkring&lt;br&gt;tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den som enligt&lt;br&gt;tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om avgift för pen- Kontrolluppgift om avgift för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring skall lämnas av sionsförsäkring skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag och understöds-&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;försäkringstagaren. Kontrollupp-&lt;br&gt;giften skall ta upp betald avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag och understöds-&lt;br&gt;förening. Kontrolluppgift om inbe-&lt;br&gt;talning på pensionssparkonto skall&lt;br&gt;lämnas av pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;försäkringstagaren och pensions-&lt;br&gt;spararen. Kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;ta upp betald avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkringen och inbetalningen på&lt;br&gt;pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag,&lt;br&gt;aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-&lt;br&gt;mer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den&lt;br&gt;allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte&lt;br&gt;hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847)&lt;br&gt;om skattelättnader för allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller&lt;br&gt;organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om&lt;br&gt;räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller - om&lt;br&gt;kontot innehas av mer än en person - ränta för var och en av kontohavar-&lt;br&gt;na understiger 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta&lt;br&gt;på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta&lt;br&gt;som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet inte skall medräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för ränta och fordran på sär-&lt;br&gt;skilt konto i bank enligt skogskon-&lt;br&gt;tolagen (1954:142), lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakon-&lt;br&gt;to eller lagen (1982:2) om uppfin-&lt;br&gt;narkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för ränta och fordran på sär-&lt;br&gt;skilt konto i bank enligt skogskon-&lt;br&gt;tolagen (1954:142), lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakon-&lt;br&gt;to, lagen (1982:2) om uppfmnar-&lt;br&gt;konto eller lagen (1993:000) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är&lt;br&gt;avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepap-&lt;br&gt;persfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som&lt;br&gt;förvaltar svensk värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags&lt;br&gt;försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-&lt;br&gt;papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper&lt;br&gt;förvaras i depå eller kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för&lt;br&gt;egen del vid utdelningstillfället och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning&lt;br&gt;och avdragen preliminär skatt samt i förekommande fall uppgift om&lt;br&gt;utdelningen avser sådan utbetalning som avses i punkt 2 tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift&lt;br&gt;enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;paragraf föreligger inte för utdel-&lt;br&gt;ning som inte utgör skattepliktig&lt;br&gt;inkomst enligt lagen (1988:847)&lt;br&gt;om skattelättnader för allemansspa-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;paragraf föreligger inte för till-&lt;br&gt;gångar på pensionssparkonto eller&lt;br&gt;för utdelning på sådana tillgångar&lt;br&gt;eller för utdelning som inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1988:847) om skattelättnader för&lt;br&gt;allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om realisationsvinst eller realisationsförlust vid avyttring&lt;br&gt;av andel i allemansfond skall lämnas av fondbolag som avses i 1 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som har avyttrat andel i alle-&lt;br&gt;mansfond. Kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;ta upp realisationsvinst eller real-&lt;br&gt;isationsförlust till den del den är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som har avyttrat andel i alle-&lt;br&gt;mansfond som inte är tillgång på&lt;br&gt;pensionssparkonto. Kontrollupp-&lt;br&gt;giften skall ta upp realisationsvinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1659.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig respektive avdragsgill&lt;br&gt;enligt lagen (1988:847) om skatte-&lt;br&gt;lättnader för allemanssparande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller realisationsförlust till den del&lt;br&gt;den är skattepliktig respektive&lt;br&gt;avdragsgill enligt lagen (1988:847)&lt;br&gt;om skattelättnader för allemansspa-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:654) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får&lt;br&gt;avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga&lt;br&gt;skatt för inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fysiska personer och dödsbon.&lt;br&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 § 6&lt;br&gt;mom. och sådana företag som&lt;br&gt;avses i 2 § 7 mom. och 10 mom.&lt;br&gt;samt 7 § 4 mom. och 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt är inte berättigade till&lt;br&gt;avdrag. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om dödsbon som behandlas som&lt;br&gt;handelsbolag. Att särskilda regler&lt;br&gt;gäller i fråga om handelsbolag&lt;br&gt;framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana företag som avses i 2 § 7&lt;br&gt;mom. och 10 mom. samt 7 § 4&lt;br&gt;mom. och 8 mom. andra stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt är&lt;br&gt;inte berättigade till avdrag. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om dödsbon&lt;br&gt;som behandlas som handelsbolag.&lt;br&gt;Att särskilda regler gäller i fråga&lt;br&gt;om handelsbolag framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings-&lt;br&gt;lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot&lt;br&gt;avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget&lt;br&gt;skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-&lt;br&gt;ningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 och 6 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5, 6 respektive 8 §§ skall betecknas 9, 11 respektive 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2-4 och nya 9-11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5-8 och 12 §§ av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här&lt;br&gt;i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under&lt;br&gt;rubriken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under&lt;br&gt;rubriken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i Sverige bosatt innehavare av&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:000) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;behandlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 7 § 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget avrundas nedåt till&lt;br&gt;helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i 2 § 1 och 3 utgörs&lt;br&gt;av nettointäkten av den kapital-&lt;br&gt;och fastighetsförvaltning som be-&lt;br&gt;löper på pensionsförsäkringar som&lt;br&gt;meddelats direkt eller meddelats i&lt;br&gt;återförsäkring åt annat inländskt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 2 utgörs av netto-&lt;br&gt;intäkten av den kapital- och fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning, som härrör från&lt;br&gt;bolagets här i riket bedrivna för-&lt;br&gt;säkringsrörelse och som belöper på&lt;br&gt;pensionsförsäkringar som meddel-&lt;br&gt;ats direkt eller meddelats i återför-&lt;br&gt;säkring åt inländskt försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 4 utgörs av netto-&lt;br&gt;intäkten av stiftelsens kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i 2 § 5 utgörs av&lt;br&gt;pensionsskuldens belopp vid in-&lt;br&gt;gången av beskattningsåret, såvitt&lt;br&gt;avser sådana pensionsåtaganden för&lt;br&gt;vilkas tryggande avdragsrätt före-&lt;br&gt;ligger enligt punkt 20 d jämfört&lt;br&gt;med punkt 20 e av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och såvitt avser sådana&lt;br&gt;pensionsåtaganden för vilka av-&lt;br&gt;dragsrätt föreligger enligt 8 § lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget är kapitalunder-&lt;br&gt;laget enligt andra — sjätte styc-&lt;br&gt;kena, multiplicerat med den ge-&lt;br&gt;nomsnittliga statslåneräntan under&lt;br&gt;kalenderåret närmast före ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret. Skatteunderla-&lt;br&gt;get avrundas nedåt till helt hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 1—4 utgörs kapital-&lt;br&gt;underlaget av värdet av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges tillgångar vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret efter avdrag för&lt;br&gt;finansiella skulder vid samma&lt;br&gt;tidpunkt. För skattskyldig som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 2 medräk-&lt;br&gt;nas dock endast sådana tillgångar&lt;br&gt;och skulder som är hänförliga till&lt;br&gt;den i Sverige bedrivna försäkrings-&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag&lt;br&gt;enligt andra stycket skall bortses&lt;br&gt;från tillgångar och skulder som är&lt;br&gt;hänförliga till avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkringar meddelade enligt grunder&lt;br&gt;som fastställts i kollektivavtal mel-&lt;br&gt;lan arbetsmarknadens huvudorga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag&lt;br&gt;skall även bortses från den del av&lt;br&gt;tillgångar och skulder som inte&lt;br&gt;förvaltas för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av pensionsskuldens be-&lt;br&gt;lopp vid ingången av beskattnings-&lt;br&gt;året. Vid bestämning av pensions-&lt;br&gt;skuldens belopp skall beaktas såda-&lt;br&gt;na pensionsåtaganden för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt föreligger&lt;br&gt;enligt punkt 20 d jämfört med&lt;br&gt;punkt 20 e av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och sådana pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1348) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1975:1347) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettointäkten av&lt;br&gt;kapital- och fastighetsförvaltning&lt;br&gt;som avses i 3 § första — tredje&lt;br&gt;styckena skall reglerna för inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet vid taxe-&lt;br&gt;ring enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtaganden för vilka avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1975:1348) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1975:1347) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i 2 § första stycket 6&lt;br&gt;utgörs av värdet av de tillgångar&lt;br&gt;som vid ingången av kalenderåret&lt;br&gt;är hänförliga till pensionssparkon-&lt;br&gt;tot. Avdrag får ske för obetald&lt;br&gt;skatt enligt denna lag som är hän-&lt;br&gt;förlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång hos återförsäkrings-&lt;br&gt;tagare räknas inte värdet av åter-&lt;br&gt;försäkringsgivares ansvarighet på&lt;br&gt;grund av försäkringar som denne&lt;br&gt;har övertagit i form av återförsäk-&lt;br&gt;ring. Om återförsäkring skett hos&lt;br&gt;en utländsk återförsäkringsgivare&lt;br&gt;skall dock ett belopp motsvarande&lt;br&gt;dennes ansvarighet räknas som till-&lt;br&gt;gång, i den mån ansvarigheten&lt;br&gt;överstiger värdet av reservdeposi-&lt;br&gt;tion som ställts av återförsäkrings-&lt;br&gt;givaren hos återförsäkringstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aterförsäkringsgivares fordran&lt;br&gt;hos återförsäkringstagare på grund&lt;br&gt;av reservdepositionen upptas inte&lt;br&gt;som tillgång. Den skuld som redo-&lt;br&gt;visas av återförsäkringstagaren på&lt;br&gt;grund av depositionen är inte&lt;br&gt;avdragsgill för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 — 8 §§&lt;br&gt;tas tillgångar och skulder upp till&lt;br&gt;bokfört värde. För skattskyldig som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 6 skall&lt;br&gt;tillgångarna dock tas upp till sitt&lt;br&gt;marknadsvärde om inte annat följer&lt;br&gt;av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet tas upp till marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper, som är noterat vid&lt;br&gt;en svensk eller utländsk börs eller&lt;br&gt;noterat vid en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats eller som annars är&lt;br&gt;föremål för regelbunden handel vid&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad&lt;br&gt;som är öppen för allmänheten, tas&lt;br&gt;upp till det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett bolag skilda aktieslag&lt;br&gt;av vilka ett eller flera är börsnote-&lt;br&gt;rade eller föremål för sådan note-&lt;br&gt;ring som avses i första stycket,&lt;br&gt;skall de aktier i bolaget som inte&lt;br&gt;är noterade tas upp till samma&lt;br&gt;värde som de noterade aktierna. År&lt;br&gt;flera aktieslag noterade, skall de&lt;br&gt;inte noterade aktierna tas upp till&lt;br&gt;samma värde som de noterade&lt;br&gt;aktier som har den lägsta kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid värdering enligt de&lt;br&gt;föregående styckena finns synnerli-&lt;br&gt;ga skäl anta att det noterade vär-&lt;br&gt;det inte motsvarar vad som skulle&lt;br&gt;kunna påräknas vid en försäljning&lt;br&gt;under normala förhållanden, får i&lt;br&gt;stället det beräknade priset vid en&lt;br&gt;sådan försäljning läggas till grund&lt;br&gt;för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktie eller andel i dotterbolag,&lt;br&gt;som har till ändamål att äga fastig-&lt;br&gt;heter eller tomträtter (fastighets-&lt;br&gt;bolag) skall värderas med ledning&lt;br&gt;av marknadsvärdena på bolagets&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran som inte omfattas av 7 §&lt;br&gt;skall tas upp till sitt anskaffnings-&lt;br&gt;värde jämte upplupen ränta. Av-&lt;br&gt;drag för skuld får göras med be-&lt;br&gt;lopp som beräknas på motsvar-&lt;br&gt;ande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 10 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3 § första -&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 1,1 procent&lt;br&gt;av skatteunderlaget enligt 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket. I det fall beskatt-&lt;br&gt;ningsåret är längre eller kortare än&lt;br&gt;12 månader skall skattesatsen&lt;br&gt;jämkas i motsvarande mån. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om pensions-&lt;br&gt;skuld som avses i nyssnämnda&lt;br&gt;stycke helt upplöses under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller vid taxering till&lt;br&gt;avkastningsskatt. I fråga om debi-&lt;br&gt;tering och uppbörd av avkastnings-&lt;br&gt;skatt gäller bestämmelserna i upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 5 § 1991:1847.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 8 § 1991:1915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäker fordran får tas upp till&lt;br&gt;det belopp som kan beräknas bli&lt;br&gt;betalat. Värdelös fordran tas inte&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 9 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3 § om inte&lt;br&gt;annat följer av andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av skatteunderlaget&lt;br&gt;som hos sådan skattskyldig som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1 - 3 är&lt;br&gt;hänförligt till annan personförsäk-&lt;br&gt;ring än pensionsförsäkring uppgår&lt;br&gt;skatten till 20 procent av skatte-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i motsvar-&lt;br&gt;ande mån. Sådan jämkning skall&lt;br&gt;också göras om hela behållningen&lt;br&gt;på ett pensionssparkonto avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller pensionsskuld som avses i&lt;br&gt;3 § femte stycket helt upplöses&lt;br&gt;under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) vid&lt;br&gt;taxering till avkastningsskatt och&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fråga om debitering&lt;br&gt;och uppbörd av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt som skall tas ut&lt;br&gt;av sådan skattskyldig som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 6 skall för den&lt;br&gt;skattskyldiges räkning betalas av&lt;br&gt;det pensionssparinstitut med vilket&lt;br&gt;den skattskyldige träffat avtal om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid be-&lt;br&gt;skattningen ifall som avses i andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter i tillämp-&lt;br&gt;liga delar. Med skattskyldig avses&lt;br&gt;därvid det pensionssparinstitut&lt;br&gt;med vilket den skattskyldige träffat&lt;br&gt;pensionssparavtai. Pensionsspar-&lt;br&gt;institutets beskattningsår är redo-&lt;br&gt;visningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom pensionssparinstitutet&lt;br&gt;får även skattskyldig som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 6 överklaga&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;om skatt enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalas skatt hänförlig till ett&lt;br&gt;pensionssparkonto till ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut skall beloppet tillsam-&lt;br&gt;mans med räntan enligt 5 kap.&lt;br&gt;13 § lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter tillgodoföras&lt;br&gt;kontot. Har kontot avslutats skall&lt;br&gt;institutet ombesörja att beloppet i&lt;br&gt;stället överförs till det pensions-&lt;br&gt;sparkonto till vilket de tillgångar&lt;br&gt;som var hänförliga till det avsluta-&lt;br&gt;de kontot har överförts. Finns inte&lt;br&gt;sådant konto skall institutet betala&lt;br&gt;ut beloppet på det sätt som gäller&lt;br&gt;för utbetalningar enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i förvärvskällan göra&lt;br&gt;avdrag för sådan avkastningsskatt&lt;br&gt;som tas ut på i 3 § fjärde stycket&lt;br&gt;angivet underlag. Avdrag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 får utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan av-&lt;br&gt;kastningsskatt som tas ut på i 3 §&lt;br&gt;första och femte styckena angivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 6 § 1990:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid medges för avkastningsskat- &amp;nbsp;underlag. Avdrag skall därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten före eventuell nedsättning &amp;nbsp;medges för avkastningsskatten före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom avräkning av utländsk skatt, eventuell nedsättning genom avräk-&lt;br&gt;ning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7 § andra stycket)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar i denna lag har&lt;br&gt;samma betydelse som i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket 1-5 tillämpas lagen första gången vid 1995&lt;br&gt;års taxering, dock att äldre bestämmelser gäller för beskattningsår som&lt;br&gt;har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har uppskovsbelopp fastställts enligt 2 § lagen (1990:655) om åter-&lt;br&gt;föring av obeskattade reserver för skattskyldig som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 gäller följande. Aterföring av den del av uppskovsbeloppet&lt;br&gt;som inte återförts senast vid 1994 års taxering till statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall ske vid 1995 års taxering till avkastningsskatt eller, om taxering&lt;br&gt;inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Därvid skall det vid taxeringen&lt;br&gt;beräknade skatteunderlaget enligt 3 § som är hänförligt till andra person-&lt;br&gt;försäkringar än pensionsförsäkring ökas med det återstående uppskovs-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 § 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning&lt;br&gt;eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan&lt;br&gt;anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk&lt;br&gt;kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap&lt;br&gt;av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del&lt;br&gt;beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den&lt;br&gt;som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet&lt;br&gt;överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats&lt;br&gt;med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till&lt;br&gt;den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten&lt;br&gt;eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. belopp, som utgår på grund&lt;br&gt;av annan pensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring, om&lt;br&gt;försäkringen meddelats i här i riket&lt;br&gt;bedriven försäkringsrörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. belopp, som utgår på grund&lt;br&gt;av annan pensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring, om&lt;br&gt;försäkringen meddelats i här i riket&lt;br&gt;bedriven försäkringsrörelse samt&lt;br&gt;belopp som utbetalas från pen-&lt;br&gt;sionssparkonto fört av ett svenskt&lt;br&gt;pensionssparinstitut eller av ett&lt;br&gt;utländskt instituts filial i Sverige&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om indivi-&lt;br&gt;duellt pensionssparande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension&lt;br&gt;eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande&lt;br&gt;tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som&lt;br&gt;utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till&lt;br&gt;sjömän;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad&lt;br&gt;inkomst av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den&lt;br&gt;mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 §&lt;br&gt;2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts&lt;br&gt;ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för&lt;br&gt;avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt&lt;br&gt;lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.&lt;br&gt;Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här&lt;br&gt;i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra&lt;br&gt;tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under&lt;br&gt;kringresande (t. ex. handelsresande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst&lt;br&gt;som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på inkomster&lt;br&gt;som uppbärs efter utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret&lt;br&gt;uppkomna skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å ena sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avsättning till pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ökning av konto Avsatt till pensioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av&lt;br&gt;tj änstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,&lt;br&gt;å andra sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) gottgörelse från pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) minskning av konto Avsatt till pensioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 9,9 procent av bokförd skuld&lt;br&gt;på konto Avsatt till pensioner vid enligt 3 § lagen (1990:661) om&lt;br&gt;beskattningsårets ingång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift för sådan&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall posten h i första stycket&lt;br&gt;jämkas i motsvarande mån. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om pensions-&lt;br&gt;skuld som avses i posten h helt&lt;br&gt;upplöses under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 91 procent av skatteunderlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall posten h i första stycket&lt;br&gt;jämkas i motsvarande mån. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om pensions-&lt;br&gt;skuld som avses i 3 § femte stycket&lt;br&gt;lagen om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel helt upplöses under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i&lt;br&gt;första stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om&lt;br&gt;detta är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från&lt;br&gt;en utfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar&lt;br&gt;utfästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av&lt;br&gt;den övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga grun-&lt;br&gt;der tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;för det beskattningsåret till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 17,69&lt;br&gt;procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;som medges avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;för det beskattningsåret till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 17,69&lt;br&gt;procent på avgiften. Detsamma&lt;br&gt;gäller för enskild person som med-&lt;br&gt;ges avdrag för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för be-&lt;br&gt;skattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:1493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt skall införas en ny punkt, 5, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Behållning på pensionsspar-&lt;br&gt;konto enligt 1 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande räknas inte som&lt;br&gt;skattepliktig tillgäng.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas vid 1995 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;br&gt;Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om individuellt pensionssparande&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter internt utredningsarbete färdigställdes inom Finansdepartementet i&lt;br&gt;juni 1992 en promemoria med förslag till dels ett nytt individuellt&lt;br&gt;pensionssparande utan försäkringsinslag, dels ett förslag till enhetlig&lt;br&gt;beskattning av avkastningen på pensionskapital. Promemorian,&lt;br&gt;Individuellt pensionssparande (Ds 1992:45), har remissbehandlats. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas promemorians sammanfattning som&lt;br&gt;bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 2. En&lt;br&gt;sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finans-&lt;br&gt;departementet (dnr 3291/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall i det följande ta upp de frågor som behandlas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över vissa lagförslag rörande individuellt pensionssparande. De av&lt;br&gt;de remitterade lagförslagen som föranlett erinringar från Lagrådet bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Övriga remitterade&lt;br&gt;lagförslag överensstämmer med dem jag nu kommer att lägga fram, bort-&lt;br&gt;sett från smärre redaktionella ändringar. Dessa lagförslag har därför&lt;br&gt;utelämnats i bilagan. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 4. De allmänna synpunkter som Lagrådet anfört tar jag upp till&lt;br&gt;diskussion i det följande i ett avsnitt om allmänna principer för&lt;br&gt;individuellt pensionssparande (avsnitt 3.1) medan de särskilda tekniska&lt;br&gt;anmärkningar som framförts tas upp i de avsnitt som behandlar de olika&lt;br&gt;frågorna (avsnitten 3.5, 3.6, 3.8, 3.9.2, 3.9.4, 3.11, 4.2, 4.3.1, 4.5,&lt;br&gt;9.1, 9.3, 9.9 och 9.18). Jag har i allt väsentligt beaktat Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Behov av ökad konkurrens om pensionssparandet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparandet i Sverige har internationellt sett varit lågt sedan mitten av&lt;br&gt;1970-talet. Investeringarna har varit otillräckliga och konsumtionen hållits&lt;br&gt;uppe genom bl.a. upplåning i utlandet. Sverige har haft så gott som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;permanenta bytesbalansunderskott. Sparandets betydelse för den inhemska Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;kapitalbildningen kan visserligen sägas minska i och med att kapital-&lt;br&gt;marknaderna alltmer integreras internationellt. Integrationen med&lt;br&gt;omvärlden är emellertid på många områden ofullständig och sannolikt en&lt;br&gt;tidskrävande process. Ett långsiktigt högt inhemskt sparande kan bedömas&lt;br&gt;ge en stabilare grund för en mer balanserad tillväxt, samtidigt som det&lt;br&gt;håller tillbaka utlandsupplåning och bidrar till ökad trovärdighet för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Därtill kommer sparandets centrala roll för att&lt;br&gt;omfördela konsumtionen över tiden och mellan generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har hushållens sparande legat på en markant högre&lt;br&gt;nivå än tidigare vilket delvis är resultatet av en nödvändig anpassning av&lt;br&gt;skuldsättningen. Det finns goda skäl att också långsiktigt eftersträva en&lt;br&gt;högre sparkvot än vi normalt haft i Sverige under de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk politik som generellt ger incitament till ett högre&lt;br&gt;sparande i olika former är då grundläggande. Reformeringen av det&lt;br&gt;svenska skattesystemet och nedväxlingen av inflationstakten är struktu-&lt;br&gt;rella förändringar som innebär ett i grunden gynnsammare sparklimat.&lt;br&gt;Omstruktureringen från offentlig till privat sektor ställer högre krav på&lt;br&gt;det privata sparandet, där hushållen utgör en central målgrupp. Hushålls-&lt;br&gt;sparandet har under långa perioder legat på en internationellt sett mycket&lt;br&gt;låg nivå och tidvis t.o.m. visat negativa tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella och svenska erfarenheter ger inte någon klar bild av&lt;br&gt;värdet av s.k. riktade sparstimulanser. Effekterna på det totala netto-&lt;br&gt;sparandet visar sig ofta vara begränsade. I första hand verkar det i stället&lt;br&gt;ske omfördelningar av sparandet. Det konstateras även av utredningen&lt;br&gt;om hushållssparandet i samhällsekonomin (SOU 1992:97). Undersök-&lt;br&gt;ningar i bl.a. USA visar dock att sparandet även totalt sett kan stärkas&lt;br&gt;om stimulanser kopplas till konkreta, meningsfulla sparmål. Ett sådant&lt;br&gt;utgör sparande för pension, där sparstimulanser för särskilt&lt;br&gt;pensionsförsäkringar (P-försäkring) är vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sverige har sedan lång tid tillbaka genom särskilda skatteregler&lt;br&gt;stimulerat det försäkringssparande som sker i form av P-försäkring i&lt;br&gt;försäkringsbolag. Skattereglerna torde ha varit en avgörande faktor&lt;br&gt;bakom P-försäkringens snabbt växande popularitet från särskilt senare&lt;br&gt;delen av 1970-talet. Det kan samtidigt konstateras att det frivilliga privata&lt;br&gt;sparandet för pensionen är av stor och växande betydelse för många&lt;br&gt;individer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Pensionsförsäkring - skatteregler och sparutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att översiktligt beskriva skattereglerna för P-&lt;br&gt;försäkring. Denna är en form av livförsäkring och omfattar normalt en&lt;br&gt;försäkringsdel och en spardel som i strikt mening inte kan särskiljas.&lt;br&gt;Försäkringsdelen kan exempelvis bestå av att försäkringstagaren erhåller&lt;br&gt;ålderspension under hela sin återstående livstid, även om de inbetalade&lt;br&gt;premierna inte räcker till för att betala hela ålderspensionen och av att en&lt;br&gt;efterlevandepension tillfaller efterlevande vid försäkringstagarens döds-&lt;br&gt;fall, oavsett om de inbetalade premiema täcker denna pension eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spardelen kan sägas bestå av den del av de inbetalade premiema, inkl,&lt;br&gt;avkastningen på dessa, som med stor sannolikhet kommer att återgå till&lt;br&gt;spararen eller hans efterlevande som pensionsutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella P-försäkringen utmärks av att försäkringsbolaget åtar&lt;br&gt;sig att utbetala vissa periodiska belopp och att sparkapitalet minst kan&lt;br&gt;förräntas med en på förhand bestämd räntesats. Överskott återgår till&lt;br&gt;försäkringstagarna i form av återbäring. Kapitalet förvaltas i försäkrings-&lt;br&gt;bolagets rörelse inom vissa i lag fastställda placeringsregler. Den enskilde&lt;br&gt;försäkringstagaren har i traditionell P-försäkring inget inflytande över&lt;br&gt;sparkapitalets placering och avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkring med fondanknytning (s.k. unit linked) tecknas i särskilda&lt;br&gt;försäkringsbolag. Försäkringsformen utmärks av att försäkringstagaren&lt;br&gt;själv kan påverka förvaltningen av sitt sparkapital. Detta möjliggörs&lt;br&gt;genom att spardelen placeras som andelar i särskilda värdepappersfonder,&lt;br&gt;s.k. försäkringspremiefonder, förvaltade av fondbolag. Spararen kan välja&lt;br&gt;vilken eller vilka fonder medlen skall placeras i. Det betyder att spararen&lt;br&gt;själv bestämmer över den finansiella risken i sitt sparkapital. Några&lt;br&gt;utfästelser på förhand om storleken på kommande utbetalningar kan&lt;br&gt;således normalt inte lämnas. Tillgångarna hänförs till den enskilde&lt;br&gt;försäkringstagaren i och med att denne har inflytande över förvaltningen.&lt;br&gt;Den s.k. ömsesidighetsprincipen i den traditionella livförsäkringen, dvs.&lt;br&gt;att allt överskott tillfaller försäkringstagarna kollektivt, gäller därför inte&lt;br&gt;i livförsäkring med fondanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommunalskattelagen (1928:370), KL, delas livförsäkringar in i två&lt;br&gt;huvudgrupper, pensionsförsäkring (P-försäkring) och kapitalförsäkring&lt;br&gt;(K-försäkring). För att en försäkring skall behandlas som en P-försäkring&lt;br&gt;uppställs ett antal s.k. kvalitativa villkor avseende i första hand olika&lt;br&gt;pensionsförmåner. Livförsäkringar som inte uppfyller dessa kvalitativa&lt;br&gt;villkor anses skattemässigt vara K-försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P-försäkringen har sedan lång tid tillbaka varit skattemässigt gynnad.&lt;br&gt;Denna särbehandling har syftat till att underlätta uppbyggnaden av ett&lt;br&gt;tillfredsställande pensionsskydd. De skattemässiga fördelarna med P-&lt;br&gt;försäkringar kan beskrivas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt sett sker en utjämning av beskattningen över tiden. Premie-&lt;br&gt;inbetalningarna är avdragsgilla vilket innebär att sparandet sker med&lt;br&gt;obeskattade pengar. Avdragen för premiema görs under sparandetiden&lt;br&gt;mot den årliga arbetsinkomsten, medan pensionsbeloppen faller ut och&lt;br&gt;beskattas under en period då arbetsinkomster ofta saknas. Det betyder att&lt;br&gt;pensionen i många fall träffas av en lägre skattesats än den mot vilken&lt;br&gt;avdragen har gjorts. Progressiviteten i beskattningen lindras alltså.&lt;br&gt;Avsikten är att utjämna livsinkomsten och minska den genomsnittliga&lt;br&gt;skattebelastningen över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördel den enskilde har av en lägre beskattning av utfallande&lt;br&gt;pensionsbelopp jämfört med en omedelbar beskattning när inkomsterna&lt;br&gt;tjänades in har sedan länge ansetts vara fullt acceptabel. 1944 års&lt;br&gt;allmänna skattekommitté uttalade i den frågan att &amp;quot;man torde hava ansett&lt;br&gt;det riktigt, att vid en skattskyldigs inplacering i den progressiva&lt;br&gt;skatteskalan hans skattekraft mätes genom en på nämnt sätt i tiden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämnad inkomst&amp;quot; (SOU 1948:22 s. 83). På ett annat ställe sägs att Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;denna inkomstutjämning ger ett riktigt uttryck för skatteförmågeprincipen&lt;br&gt;(a.a. s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på dessa skatteeffekter var tidigare betydande men i samband&lt;br&gt;med de senaste årens reformering av skattesystemet har de blivit väsent-&lt;br&gt;ligt mindre. Det beror på att progressiviteten i inkomstskatteskalan&lt;br&gt;numera är avsevärt lägre än förut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skattemässig fördel har varit att någon beskattning tidigare&lt;br&gt;inte har skett av avkastningen på sparkapitalet. Detta har i stället kunnat&lt;br&gt;tillväxa hos försäkringsgivaren utan andra avbräck än dennes omkost-&lt;br&gt;nader för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera påförs dock livförsäkringsföretagen, som tidigare alltså inte&lt;br&gt;betalade någon skatt på P-försäkringskapitalets avkastning, en särskild&lt;br&gt;avkastningsskatt. Den utgår fr.o.m. år 1992 med 10 % av avkastningen&lt;br&gt;på nämnda kapital, dvs. med en skattesats som är avsevärt lägre än den&lt;br&gt;generella kapitalinkomstskattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots utjämningen av skatteskalorna och avkastningsskatten kan dock&lt;br&gt;skillnaden i avkastning efter skatt mellan sparande i P-försäkring och&lt;br&gt;annat sparande alltjämt vara betydande. Görs t.ex. avdraget för inbetald&lt;br&gt;försäkringspremie mot en marginalskattesats på 50 % medan utbetalning&lt;br&gt;av pension sker till en skattesats om 30 % blir, vid samma nominella&lt;br&gt;avkastning, utfallet efter 30 år ungefär dubbelt så stort för P-försäkring&lt;br&gt;som för vanligt banksparande. Även om in- och utbetalning sker till&lt;br&gt;samma marginalskatt blir behållningen ungefär 35 % större för P-&lt;br&gt;försäkring beroende på den lägre skatten på avkastningen. Ytterligare en&lt;br&gt;fördel är att förmögenhetsbeskattning inte sker av det sparkapital som är&lt;br&gt;knutet till en P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gynnsamma beskattningen har varit en stark drivkraft bakom den&lt;br&gt;relativt höga tillväxten i svenska hushålls försäkringssparande under&lt;br&gt;1980-talet. Detta står i kontrast till den svaga utvecklingen i stort för det&lt;br&gt;finansiella sparandet. Under andra hälften av 1980-talet försämrades detta&lt;br&gt;påtagligt från låga men positiva tal i storleksordningen 1 % till negativa&lt;br&gt;tal i storleksordningen 4—5 % av hushållens disponibla inkomster. En&lt;br&gt;väsentlig orsak var en ökad skuldsättning. Under de senaste åren har&lt;br&gt;emellertid en klar förbättring skett till ett relativt högt positivt finansiellt&lt;br&gt;sparande. Omsvängningen beror i allt väsentligt på att hushållens upplå-&lt;br&gt;ning minskat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksparandet utgör traditionellt ryggraden i hushållens finansiella&lt;br&gt;sparande. Relativt de disponibla inkomsterna har banksparandet inklusive&lt;br&gt;allemansspar dock stagnerat. Mot detta kan ställas en klart positiv trend&lt;br&gt;för det frivilliga försäkringssparandet. I början av 1980-talet var bank-&lt;br&gt;sparandet omkring sju gånger större, men under senare år har&lt;br&gt;försäkringssparandet tidvis legat på en jämförbar nivå motsvarande drygt&lt;br&gt;20 miljarder kr. för P- och K-försäkringar sammantaget. Härav har P-&lt;br&gt;försäkring under senare år svarat för omkring hälften. Under tioårs-&lt;br&gt;perioden 1978—1988 var den genomsnittliga ökningstakten i nytecknade&lt;br&gt;P-försäkringar så hög som 25 %. Antalet nyteckningar har ökat från ca&lt;br&gt;40 000 i början av 1980-talet till över 500 000 år 1990. Den genom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snittliga premien har med den kraftiga tillväxten naturligen minskat. Åren&lt;br&gt;1990-1991 uppgick den ny tecknade premievolymen för P-försäkring till&lt;br&gt;mellan 5 och 6 miljarder kr. P-försäkring med fondanknytning utgör en&lt;br&gt;mindre men växande del härav, ca 700 miljoner kr. för år 1991. Tenden-&lt;br&gt;sen är dock en dämpning av sparandet i P-försäkring och under år 1992&lt;br&gt;har nyteckningen minskat relativt kraftigt jämfört med föregående år.&lt;br&gt;Intresset för utländska livförsäkringar har samtidigt ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fondförsäkringen uppgick antalet försäkringspremiefonder vid&lt;br&gt;slutet av år 1991 till 67, antingen av blandad typ eller som rena aktie-&lt;br&gt;respektive räntefonder. De rena aktiefonderna dominerar stort i antal följt&lt;br&gt;av räntefonder. Fördelningen av det totala fondvärdet på olika fondtyper&lt;br&gt;är däremot jämnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande P-försäkringens sammansättning har funnits två tendenser&lt;br&gt;utöver det att fondförsäkringen vunnit insteg på marknaden. Antalet&lt;br&gt;engångsbetalda försäkringar har ökat. I sparandetermer betyder det att det&lt;br&gt;regelbundna sparandet fått stå tillbaka för engångssparandet, även om&lt;br&gt;vissa engångsbetalningar kan vara en del av ett i övrigt regelbundet&lt;br&gt;sparande. Vidare har spardelen i försäkringarna ökat. En inriktning har&lt;br&gt;skett mot produkter med tyngdpunkt i det egna sparandet. Försäkringar&lt;br&gt;med livsvarig ålderspension eller omfattande efterlevandeskydd har t.ex.&lt;br&gt;fått stå tillbaka för alternativ med temporär pension. I och med införandet&lt;br&gt;av fondförsäkring torde tendensen mot en relativt större sparandedel ha&lt;br&gt;förstärkts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Motiv för ett individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga, bundna sparande som sker inom ramen för de skatte-&lt;br&gt;regler som gäller för P-försäkring har således hittills avgränsats till att&lt;br&gt;avse enbart den sparform som försäkringsbolagen kan erbjuda i kombina-&lt;br&gt;tion med ett försäkringsmoment av större eller mindre betydelse. I&lt;br&gt;promemorian Individuellt pensionssparande (Ds 1992:45) framhålls att&lt;br&gt;ett regelverk avgränsat på detta sätt beskär mångfalden i utbudet av&lt;br&gt;sparformer och motverkar en önskvärd konkurrens. Ett rent pensions-&lt;br&gt;sparande i traditionella sparformer utan försäkring skulle öka tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till sparande för pensionen. Därmed skapas också förutsättningar&lt;br&gt;för att sparandet totalt sett kan öka, även om det totala skattegynnade&lt;br&gt;pensionssparandet för varje enskild individ också fortsättningsvis föreslås&lt;br&gt;ske inom samma utrymme som idag gäller för P-försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har i promemorian prövats om det finns några&lt;br&gt;omständigheter som är så specifika för sparandet i P-försäkringar att&lt;br&gt;särskilda skatteregler bör förbehållas denna typ av sparande eller om&lt;br&gt;dessa skatteregler även kan omfatta ett pensionssparande utan försäk-&lt;br&gt;ringsinslag. Utgångspunkten för denna prövning är att den enskildes&lt;br&gt;sparande för pension är ett önskvärt, långsiktigt uppbyggt målsparande&lt;br&gt;som av tradition är gynnat med särskilda skatteregler. Någon omprövning&lt;br&gt;av skälen för skattereglerna för detta sparande har däremot inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att det huvudsakliga motivet till att i Sverige&lt;br&gt;ge skattelindring för P-försäkringar var, som det framställdes av 1944 års&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna skattekommitté, att medborgarna skulle stimuleras att själva Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;trygga sin ålderdom och sina efterlevandes ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att endast ett sparande i kombination med försäkring berätti-&lt;br&gt;gar till skatteförmåner kan enligt promemorian ifrågasättas. Av sociala&lt;br&gt;skäl och trygghetsskäl kan själva sparandet i sig vara väl så viktigt som&lt;br&gt;försäkringen. Denna synpunkt har under senare år fått ökad aktualitet&lt;br&gt;eftersom P-försäkringar ofta kommit att innehålla mer av sparande och&lt;br&gt;mindre av försäkring. Försäkringsavtal kan numera utformas så att&lt;br&gt;försäkringsinslaget trots ett krav på visst minsta riskinnehåll får sägas&lt;br&gt;vara av marginell betydelse sett ur den enskilde försäkringstagarens&lt;br&gt;synvinkel. En ålderspension kan t.ex. utformas som en temporär pension&lt;br&gt;utan dödsfallsskydd resp, premiebefrielse vid sjukdom. Det utbetalda&lt;br&gt;årsbeloppets storlek beror i sådana fall, efter avdrag för omkostnader,&lt;br&gt;endast på hur mycket försäkringstagaren sparat, avkastningen härav samt&lt;br&gt;uppkomna arvsvinster i försäkringstagarkollektivet. Försäkringsdelen kan&lt;br&gt;i dessa fall sägas bestå av uppkomna arvsvinster, dvs. det sparande som&lt;br&gt;ackumulerats av &amp;quot;för tidigt&amp;quot; avlidna försäkringstagare. Slutsatsen i&lt;br&gt;promemorian är att detta från allmän synpunkt knappast är ett skydd som&lt;br&gt;i sig motiverar en skattemässig särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att motiven för den skattemässiga särbehand-&lt;br&gt;lingen av försäkringsbolagens förvaltning av försäkringstagarnas sparande&lt;br&gt;ytterligare försvagades i och med att livförsäkring med fondanknytning&lt;br&gt;infördes. Det principiellt viktiga med denna försäkringsform är att&lt;br&gt;placeringen av sparmedel inte sker i enlighet med de placeringsregler&lt;br&gt;som de traditionella försäkringsbolagen är underkastade. Försäkrings-&lt;br&gt;tagaren får själv välja inriktning av sparandet inom det utrymme som de&lt;br&gt;olika fondernas egna placeringsstrategier skapar. Den finansiella risken&lt;br&gt;är således i hög grad överförd till den enskilde och beror på hans egna&lt;br&gt;beslut. Den garanti om en lägsta nivå på avkastningen som återfinns i&lt;br&gt;den traditionella P-försäkringen förekommer därför normalt inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats i promemorian är att P-försäkringens starka sociala anknyt-&lt;br&gt;ning och trygghetsmotiv inte är lika framträdande som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de argument som under årens lopp förts fram till förmån för en&lt;br&gt;gynnsam skattemässig behandling av P-försäkringssparandet är det enligt&lt;br&gt;promemorian endast några som kan sägas vara knutna till själva försäk-&lt;br&gt;ringsmomentet. Utmärkande för en P-försäkring är att ett kapital omedel-&lt;br&gt;bart står till förfogande efter det att försäkringen tecknats och försäk-&lt;br&gt;ringsfallet inträffar. Även om den försäkrade avlider kort tid efter&lt;br&gt;ingåendet av ett försäkringsavtal skyddas därför hans efterlevande&lt;br&gt;ekonomiskt just genom detta försäkringsmoment. Liknande argument kan&lt;br&gt;anföras i invaliditetsfallen. Även de som tecknar livsvarig ålderspension&lt;br&gt;får ett skydd som för den enskilde innehåller ett tydligt försäkrings-&lt;br&gt;moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för P-försäkringspremie omfattar, som påpekas i prome-&lt;br&gt;morian, emellertid såväl själva riskpremien som sparpremien. Även det&lt;br&gt;rena sparandet omfattas alltså av gynnsamma skatteregler. Som fram-&lt;br&gt;hållits förekommer dessutom P-försäkringar som innefattar endast ett&lt;br&gt;litet riskskydd. Avdraget för en sådan försäkring omfattar således i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett bara dess sparpremie. I de nu nämnda fallen föreligger enligt prome- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;morian inte tillräckliga skäl för att skattemässigt särbehandla P-försäk-&lt;br&gt;ringar jämfört med ett pensionssparande utan försäkringsinslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat förhållande som lyfts fram i promemorian är att endast liv-&lt;br&gt;försäkringsföretagen kan samla upp det långsiktigt bundna, skattemässigt&lt;br&gt;gynnade sparandet. Det anses inte finnas några samhällsekonomiska skäl&lt;br&gt;för detta. Det tidigare starka sambandet mellan långsiktigt bundet&lt;br&gt;sparande och lagstadgade placeringsregler har luckrats upp i och med&lt;br&gt;fondförsäkringen. Utvecklingen av P-försäkringen mot i första hand&lt;br&gt;förvaltning av ett långsiktigt sparande tenderar vidare att försvaga&lt;br&gt;livbolagens försäkringsmässiga roll i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhålls i promemorian att en likabehandling av försäkringsbolag&lt;br&gt;och andra finansiella institut har sina gränser. Skyddsintressen och&lt;br&gt;grundläggande uppgifter är i vissa hänseenden olika. Stora delar av&lt;br&gt;verksamheterna är emellertid närbesläktade såsom att förvalta sparkapital&lt;br&gt;och hantera risker. Numera finns möjligheter till en betydande ägar-&lt;br&gt;mässig integration av försäkrings- och annan finansiell verksamhet, inte&lt;br&gt;minst inom fondförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian framhålls slutligen att fler hushållsgrupper sannolikt kan&lt;br&gt;engageras i ett sparande för den egna ålderdomen om det kan erbjudas&lt;br&gt;i fler former och av fler institut än försäkringsbolag. Det anses också&lt;br&gt;vara av betydelse att sparandevillkoren är relativt enkla att förstå.&lt;br&gt;Försäkringssparande har ofta svårförståeliga inslag där spar- resp,&lt;br&gt;riskkomponenter framstår som mer eller mindre sammanflätade. En för&lt;br&gt;försäkringstagaren lättbegriplig information från bolagens sida kan enligt&lt;br&gt;promemorian vara svår att ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i allt väsentligt i promemorians bedömningar och slut-&lt;br&gt;satser att det inte finns något avgörande skäl som talar för att endast&lt;br&gt;försäkringssparandet bör gynnas av de särskilda skattereglerna. 1 grunden&lt;br&gt;är det också fråga om att tillämpa en bärande princip vid beskattning av&lt;br&gt;medel avsatta för pension, nämligen att de skall beskattas först när de&lt;br&gt;faller ut som pension vilket t.ex. sker inom ATP-systemet. Enligt min&lt;br&gt;mening kan fördelar vinnas på flera olika områden om dessa regler också&lt;br&gt;kan omfatta ett pensionssparande utan försäkringsanknytning. Genom att&lt;br&gt;utvidga befintliga stimulanser till att omfatta flera slag av institut och&lt;br&gt;sparformer skapas en mer pluralistisk sparmiljö. I termer av generella&lt;br&gt;resp, riktade sparstimulanser kan det ses som en breddning av en tidigare&lt;br&gt;alltför snäv institutionell avgränsning. Konkurrensen om pensions-&lt;br&gt;sparandet kan stärkas och hushållens valfrihet främjas. En sådan&lt;br&gt;utveckling är positiv för avkastningen på sparandet för den enskilde och&lt;br&gt;ökar möjligheterna att anpassa sparproduktema till hushållens skilda&lt;br&gt;önskemål. En ökad tillgänglighet bör även leda till att fler deltar i sådant&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det således starka skäl för en utvidgning av&lt;br&gt;det befintliga systemet för pensionssparande. En viktig utgångspunkt bör&lt;br&gt;vara att reglerna för ett sådant pensionssparande skall anknyta till dem&lt;br&gt;som nu gäller för P-försäkring, såväl vad avser regler för insättning och&lt;br&gt;uttag som civilrättsliga och skattemässiga regler. Den nya sparformen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses som både alternativ och komplement till P-försäkringen. Det bredare Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;system som nu föreslås föranleder inte någon utökad avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ett system för individuellt pensionssparande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Allmänna principer för sparandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt system för individuellt pensionssparande&lt;br&gt;införs med regler som väsentligen motsvarar dem som gäller för&lt;br&gt;sparande i P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtna sparformer skall vara de allmänt förekommande på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna, nämligen andelar i värdepappersfonder,&lt;br&gt;enskilda värdepapper samt inlåning på konto. Sparmedlen skall&lt;br&gt;kunna fördelas och flyttas mellan de olika sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet är positiva till utökade möjligheter&lt;br&gt;att pensionsspara och tillstyrker förslaget i sina huvuddrag. Hit hör&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Bankföre-&lt;br&gt;ningen, Sparbankernas Bank, Finansbolagens Förening, Fondbolagens&lt;br&gt;Förening, Fondhandlareföreningen, SEB Försäkring, Aktiespararna,&lt;br&gt;Aktiefrämjandet, Industriförbundet, Arbetsgivarföreningen, Saco och&lt;br&gt;TCO. Vissa av de nämnda instanserna har dock invändningar mot delar&lt;br&gt;av förslaget, i första hand vad gäller tillåtna sparformer.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket är positivt men vill skjuta på förslaget tills klarhet&lt;br&gt;nåtts om det framtida offentliga pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Riksgäldskontoret och Obligationsfrämjandet är negativa&lt;br&gt;till en fortsatt användning av selektiva stimulanser vilka inte anses bidra&lt;br&gt;till ett högre nettosparande i ekonomin. Därtill är de kritiska mot några&lt;br&gt;av de föreslagna sparformerna. Av dessa skäl avstyrker de förslaget.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret hyser även farhågor att statens upplåning kan fördyras&lt;br&gt;om sparandet införs. Obligationsfrämjandet anser att inlåsning av spar-&lt;br&gt;medel kan motverka ett högre totalt sparande och menar att det bundna&lt;br&gt;sparandet bör ske inom ramen för det allmänna pensionssystemet. I&lt;br&gt;stället efterlyses en utredning om motiven för det avdragsgilla sparandet&lt;br&gt;i P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet, Folksam, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarie-&lt;br&gt;nämnd, Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund och ytterligare&lt;br&gt;några organisationer inom försäkringssektorn avstyrker förslaget i första&lt;br&gt;hand på grund av att försäkringssparandets konkurrensvillkor i olika&lt;br&gt;avseenden anses bli otillräckliga. Flera av remissinstanserna på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet är annars positiva till ökad konkurrens om pensions-&lt;br&gt;sparandet. Även LO är negativ till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag nyss redovisat instämmer jag i&lt;br&gt;promemorians slutsats att det idag inte finns sakliga skäl att avgränsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande skatteregler för pensionssparande till att enbart gälla P- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;försäkringar. Jag anser det därför väl motiverat att införa ett mer renodlat&lt;br&gt;individuellt pensionssparande i huvudsak inom ramen för de skatteregler&lt;br&gt;som gäller för P-försäkring. En sådan breddning av det privata pensions-&lt;br&gt;sparandet bör enligt min bedömning kunna genomföras även i beaktande&lt;br&gt;av att det offentliga pensionssystemets framtida utformning är under&lt;br&gt;prövning och att hushållen därför inte kan ges fullständig information om&lt;br&gt;vilka pensionsvillkor som totalt sett kommer att råda. Jag vill här erinra&lt;br&gt;om att det nu föreslagna systemet skall rymmas inom ramen för gällande&lt;br&gt;avdragsrätt för P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den mer övergripande kritiken mot förslaget i promemorian hör&lt;br&gt;frågan om selektiva sparstimulanser. Som jag tidigare framhållit har de&lt;br&gt;generella åtgärder som vidtagits lagt grunden till ett förmånligare spar-&lt;br&gt;klimat. Jag anser dock att det alltjämt finns skäl att behålla en viss extra&lt;br&gt;stimulans för det bundna pensionssparandet. Det är ett sparande byggt på&lt;br&gt;långsiktighet och tradition som därtill är allmänt förekommande inter-&lt;br&gt;nationellt. Den internationella aspekten blir allt viktigare i takt med den&lt;br&gt;ökade integrationen och öppnare konkurrensen. Mitt förslag innebär att&lt;br&gt;pensionssparandet i flera avseenden blir mindre selektivt. Den tidigare&lt;br&gt;snäva avgränsningen till försäkringsbolag luckras upp. Om fler spar-&lt;br&gt;former tillkommer tonas det selektiva inslaget ner. En minskad grad av&lt;br&gt;selektivitet i systemet kan också sägas ha följt av den genomförda föränd-&lt;br&gt;ringen i skattesystemet med lägre skattesatser i allmänhet och lägre&lt;br&gt;marginalskatter i synnerhet. Därigenom har effekten av de särskilda&lt;br&gt;skattereglerna för P-försäkringssparandet blivit mindre kraftfull än&lt;br&gt;tidigare. Sammanfattningsvis kommer således mer generella och flexibla&lt;br&gt;regler att gälla inom pensionssparandets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller eventuella effekter på statens upplåningskostnader hänvisar&lt;br&gt;jag till de allmänna budgeteffekterna av förslaget, som jag senare åter-&lt;br&gt;kommer till (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligationsfrämjandet vill utreda effekterna av att de särskilda skatte-&lt;br&gt;reglerna i stället helt slopas. Enligt min mening bör dock pensions-&lt;br&gt;sparandet i Sverige ske på villkor liknande dem som vanligen gäller i&lt;br&gt;jämförbara länder. Även den tidigare nämnda sparutredningen anser det&lt;br&gt;välmotiverat att se över regelverket för privat pensionssparande. Utred-&lt;br&gt;ningen konstaterar dock att en avvägning måste göras mot förhållandena&lt;br&gt;i andra länder. Skulle den internationella utvecklingen gå mot att stimu-&lt;br&gt;lanser för pensionssparande alltmer ifrågasätts anser jag att även det&lt;br&gt;svenska systemet kan behöva granskas. Min bedömning är emellertid att&lt;br&gt;inte minst EG-ländema under överblickbar framtid kommer att behålla&lt;br&gt;särskilda skatteregler för hushållens pensionssparande. Någon utredning&lt;br&gt;av de särskilda skattereglernas effekter kan därför inte nu anses motive-&lt;br&gt;rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som riktats mot förslaget från försäkringsbranschen är i&lt;br&gt;huvudsak att det nya sparandet inte är konkurrensneutralt mot sparande&lt;br&gt;i P-försäkring. Vissa regler av såväl civilrättslig som skatterättslig natur&lt;br&gt;anses ha utformats på ett enklare och mindre restriktivt sätt än motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser för P-försäkring. Som jag tidigare angett har för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget i promemorian utformats i direkt anslutning till reglerna för P- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;försäkring. Enligt min mening är detta en nödvändig utgångspunkt för att&lt;br&gt;få ett så långt möjligt konkurrensneutralt system. Här måste dock upp-&lt;br&gt;märksammas att vissa bestämmelser om P-försäkring tillkommit och&lt;br&gt;utformats med hänsyn till de särskilda förhållandena på försäkrings-&lt;br&gt;området. I några av de fallen är det inte möjligt att upprätthålla&lt;br&gt;neutralitet mellan systemen, i andra är det inte önskvärt eller lämpligt att&lt;br&gt;göra det. Det förhållandet framhålls också av flera remissinstanser som&lt;br&gt;betonar att systemen inte kan jämföras i alla avseenden bl.a. eftersom&lt;br&gt;försäkringar innehåller en riskdel som saknas i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Samtidigt krävs på andra grunder en långtgående neutralitet&lt;br&gt;mellan de båda systemen. Kraven från försäkringssidan blir därmed i viss&lt;br&gt;mån sinsemellan motstridiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns skillnader i detaljer mellan systemen är ostridigt, men&lt;br&gt;detta kan enligt min mening inte vara av avgörande betydelse. I stället&lt;br&gt;måste en övergripande bedömning av konkurrensneutraliteten göras. Vid&lt;br&gt;en sådan bedömning kommer jag till slutsatsen att förslagen i promemo-&lt;br&gt;rian inte skulle innebära otillbörliga konkurrensfördelar för det nya&lt;br&gt;pensionssparandet. Det innebär emellertid inte att de problem försäk-&lt;br&gt;ringsbranschen fört fram saknar grund. I vissa fall framstår kraven som&lt;br&gt;väl värda en närmare prövning främst avseende en del skatteregler som&lt;br&gt;kan framstå som något föråldrade eller onödigt komplicerade. Jag delar&lt;br&gt;därför uppfattningen att det finns anledning göra en översyn av olika&lt;br&gt;skattebestämmelser som rör försäkring. De önskemål som förts fram är&lt;br&gt;emellertid omfattande och kräver delvis betydande förändringar både vad&lt;br&gt;gäller P-försäkringsreglema och på andra näraliggande områden, t.ex.&lt;br&gt;beträffande avdragsregler och bestämmelser om tjänstepensionering.&lt;br&gt;Regelverket är emellertid i många avseenden komplext varför eventuella&lt;br&gt;ändringar enligt min mening måste bli föremål för mer ingående över-&lt;br&gt;väganden. För detta krävs ett utredningsarbete som inte ryms inom ramen&lt;br&gt;för det nu aktuella lagstiftningsärendet. Formerna och tidsperspektivet för&lt;br&gt;det arbetet återkommer jag till längre fram i samband med att jag disku-&lt;br&gt;terar ikraftträdandet av det nya individuella pensionssparandet (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag även behandla de allmänna synpunkter som&lt;br&gt;Lagrådet tar upp i sitt yttrande. Lagrådet anför att regleringen i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om individuellt pensionssparande i flera hänseenden är&lt;br&gt;komplicerad och som helhet inte särskilt lättillgänglig. Att så blivit fallet&lt;br&gt;anges ha flera orsaker. Strävandena efter ett från spararnas synpunkt&lt;br&gt;mycket flexibelt system framhålls som en orsak men av mer avgörande&lt;br&gt;betydelse sägs vara målsättningen att nå lösningar vilka innebär att de&lt;br&gt;nya sparformerna i så stor utsträckning som möjligt blir jämställda med&lt;br&gt;motsvarande sparande genom P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller dessa mer övergripande synpunkter — som också fram-&lt;br&gt;skymtar på några håll i remissvaren — vill jag framhålla att jag ser den&lt;br&gt;strävan efter långtgående flexibilitet för den enskilde spararen som en av&lt;br&gt;förslagets grundpelare. Den höga grad av valfrihet som ges spararna&lt;br&gt;inom ramen för det individuella pensionssparandet är avsedd att göra&lt;br&gt;pensionssparandet så attraktivt som möjligt för den enskilde och utgör ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;led i försöken att nå nya grupper av sparare. Det är således väsentliga Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;intressen som tillgodoses genom flexibiliteten i systemet. Jag vill också&lt;br&gt;poängtera att komplexiteten knappast kommer att drabba spararna. Den&lt;br&gt;ligger i stället på den administrativa sidan, dvs. hos pensionsspar-&lt;br&gt;instituten. Dessa institut torde dock — inte minst genom de krav som&lt;br&gt;kommer att ställas vid Finansinspektionens tillståndsgivning — vara väl&lt;br&gt;skickade att handha eventuellt uppkommande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av grundpelarna i det individuella pensionssparandet är att en&lt;br&gt;långtgående konkurrensneutralitet bör finnas gentemot sparande i P-&lt;br&gt;försäkring. Denna neutralitet är eftersträvansvärd dels för att ge spararna&lt;br&gt;så bra och kostnadseffektiva pensionsaltemativ som möjligt, dels för att&lt;br&gt;inte på ett olämpligt sätt rubba konkurrensförutsättningarna för olika&lt;br&gt;företag på den finansiella marknaden och dels för att förbättra effekti-&lt;br&gt;viteten på kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av Lagrådet anförda allmänna synpunkterna avser sakliga förhållan-&lt;br&gt;den som inte kan principiellt förändras utan att väsentliga kvaliteter i&lt;br&gt;förslaget om individuellt pensionssparande går förlorade. För att lösa de&lt;br&gt;lagtekniska problem som Lagrådet pekar på torde krävas att förslagets&lt;br&gt;grundprinciper delvis överges. Mot bakgrund av vad jag nyss sagt är jag&lt;br&gt;emellertid inte beredd att förorda någon sådan genomgripande förändring&lt;br&gt;av de i remissen framlagda förslagen. Jag vill också erinra om att skill-&lt;br&gt;naderna mellan de båda sparformerna tillåtits slå igenom vid regel-&lt;br&gt;utformningen där så har ansetts vara möjligt utan att balansen dem&lt;br&gt;emellan rubbas. Med hänsyn till detta och då jag gör bedömningen att de&lt;br&gt;tekniska och administrativa frågorna är hanterbara för pensionsspar-&lt;br&gt;instituten vidhåller jag att utformningen av sparformen bör ske enligt de&lt;br&gt;i lagrådsremissen framlagda grundlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande återgår jag till att beskriva huvuddragen i det nya&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande motiv för att bredda pensionssparandet är att öka&lt;br&gt;konkurrensen om detta sparande. En utveckling med fler aktörer och&lt;br&gt;sparprodukter bör innebära bättre anpassning till kundernas skiftande&lt;br&gt;behov samt bättre kostnadseffektivitet. Ökad valfrihet ger ökad till-&lt;br&gt;gänglighet och bättre förutsättningar att nå bredare hushållsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor principiell betydelse att det nya pensionssparandet saknar&lt;br&gt;försäkringsmoment. Det innebär nämligen att sparandets inriktning pri-&lt;br&gt;märt kan bestämmas av den enskilde själv till skillnad från främst tradi-&lt;br&gt;tionell P-försäkring, där sparandet förvaltas av försäkringsbolag&lt;br&gt;underkastade olika slag av placeringsregler. Redan inom fondförsäkringen&lt;br&gt;har den enskilde getts väsentligt större inflytande över sparandets&lt;br&gt;inriktning. Det nya förslaget innebär en ytterligare ökad frihet i det&lt;br&gt;avseendet. Denna grundläggande skillnad gentemot i första hand tradi-&lt;br&gt;tionell P-försäkring anser jag vara en viktig utgångspunkt vid utform-&lt;br&gt;ningen av det individuella pensionssparandet. Ett varierat utbud av&lt;br&gt;sparformer med så stor valfrihet som möjligt bör således eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par förhållanden måste dock beaktas. Sparmedlen är långsiktigt&lt;br&gt;bundna och har karaktären av ett socialt sparande som bidrar till en&lt;br&gt;tryggare ålderdom. Vidare måste sparandet kunna uppfylla kraven på god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av att givna regler efterföljs samt vara förenligt med effektiv Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;hantering av in- och utgående betalningsströmmar. Det skall även vara&lt;br&gt;förenat med rimliga kostnader för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda restriktioner innebär att sparande i konst, antikviteter etc. inte&lt;br&gt;kan innefattas. Jag anser också att den önskvärda valfriheten i systemet&lt;br&gt;i vissa avseenden måste beakta det faktum att beskattningen av sparandet&lt;br&gt;är förmånlig. Sparinstrument som till sin karaktär kan vara uppenbart&lt;br&gt;spekulativa eller riskfyllda kan det därför finnas skäl att hålla utanför&lt;br&gt;systemet. Sparformer kan också bedömas vara olämpliga i beaktande av&lt;br&gt;att sparandet skall utbetalas i form av regelbunden pension. Det är då&lt;br&gt;inte möjligt att tillåta sådana sparformer som de facto kommer spararen&lt;br&gt;till del redan under den aktiva tiden, t.ex. sparande i den egna bostaden&lt;br&gt;eller i det egna företaget. Även kraven på att sparandet skall ha en&lt;br&gt;tillräcklig grad av likviditet i samband med regelbundna utbetalningar av&lt;br&gt;pension sätter gränser för möjliga sparformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa aspekter anser jag att möjliga sparalternativ i&lt;br&gt;princip skall utgöras av finansiella placeringar som normalt erbjuds&lt;br&gt;hushållen på kredit- och kapitalmarknaden, nämligen andelar i värde-&lt;br&gt;pappersfonder, olika slag av värdepapper samt inlåning. Remissin-&lt;br&gt;stansernas kritik mot enskilda sparformer avser jag ta upp i samband med&lt;br&gt;att jag behandlar dem närmare var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet skall vidare, inom det regelverk&lt;br&gt;som behövs för att syftet med sparandet skall uppfyllas, erbjuda den&lt;br&gt;enskilde spararen så stor flexibilitet som möjligt. Som jag tidigare anfört&lt;br&gt;anser jag detta vara en av hörnstenarna i förslaget. Spararen bör därför&lt;br&gt;fritt kunna fördela sitt sparande mellan de möjliga sparformerna men&lt;br&gt;också omplacera sparmedlen under spartiden. På så sätt befrämjas även&lt;br&gt;effektiviteten på kapitalmarknaden eftersom sparandet inte blir inlåst i&lt;br&gt;specifika placeringar. Den restriktion som spararen åläggs är att, som är&lt;br&gt;fallet med P-försäkring, sparmedlen inte kan tas ut innan de särskilda&lt;br&gt;utbetalningsreglema medger det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Tillståndsplikt och pensionssparinstitut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparrörelse, dvs. verksamhet som består i att&lt;br&gt;erbjuda allmänheten avtal om individuellt pensionssparande, får be-&lt;br&gt;drivas endast med tillstånd av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas företag som har tillstånd att bedriva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse (värdepappersinstitut). I denna grupp finns banker,&lt;br&gt;värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag med filial i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran. Konkurrensverket efterlyser ett&lt;br&gt;alternativ där spararen själv kan organisera sitt sparande utan att gå via&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett pensionssparinstitut och framhåller det som önskvärt att sparande Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;också skall kunna ske direkt i utländska institut. Företagens Upp gifts -&lt;br&gt;lämnardelegation anser att tillståndskravet kan ersättas av ett krav på&lt;br&gt;anmälan till Finansinspektionen. Riksgäldskontoret vill kunna verka som&lt;br&gt;pensionssparinstitut. Fondbolagens Förening framför att även fondbolag&lt;br&gt;bör kunna få tillstånd till pensionssparrörelse samt att kraven i övrigt för&lt;br&gt;tillstånd klarare bör anges i lagen. Finansbolagens Förening anser att&lt;br&gt;även andra finansiella institut som står under tillsyn borde kunna komma&lt;br&gt;i fråga som pensionssparinstitut. Enligt SEB Försäkring och Koopera-&lt;br&gt;tionens Pensionsanstalt bör livförsäkringsbolag få vara pensions-&lt;br&gt;sparinstitut. Denna mening delas av Sparbankernas Bank, som vidare&lt;br&gt;anser att även fondbolag och fondadministrationsbolag bör ges möjlighet&lt;br&gt;att verka som pensionssparinstitut. Sveriges Försäkringsförbund anser att&lt;br&gt;försäkringsbolag bör tillåtas att verka som förmedlare vid transaktioner&lt;br&gt;avseende finansiellla instrument, så att försäkringsbolagens marknads-&lt;br&gt;organisation kan användas vid marknadsföring av individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De gynnsamma skatteregler som gäller för&lt;br&gt;sparande i P-försäkring och som nu föreslås omfatta även det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet bygger på att sparandet är långsiktigt och bundet.&lt;br&gt;Systemet måste därför utformas så att det ger garantier för att spararen&lt;br&gt;kan disponera över sparmedlen endast i enlighet med lagens regler. Detta&lt;br&gt;förutsätter enligt min mening bl.a. att sparandet administreras och&lt;br&gt;förvaltas av särskilda institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandets karaktär innebär att allmänheten&lt;br&gt;måste kunna hysa förtroende för institutens tillförlitlighet och stabilitet&lt;br&gt;också i ett längre perspektiv. Ett första krav bör därför vara att instituten&lt;br&gt;skall stå under tillsyn. Pensionssparandet är också förenat med ett bety-&lt;br&gt;dande informationsansvar. Instituten måste därför kunna svara för att&lt;br&gt;spararen ges en allsidig och fullständig information om sparandets villkor&lt;br&gt;i olika avseenden. Det måste vidare ställas särskilda administrativa krav&lt;br&gt;på de institut som spararen tecknar kontrakt med. Sparmedlen skall&lt;br&gt;bindas för ofta långa perioder, alla transaktioner skall noteras fort-&lt;br&gt;löpande, årlig redovisning skall ske till spararen över behållningen och&lt;br&gt;utbetalningar skall göras enligt särskilda regler. Instituten skall vidare&lt;br&gt;kunna bistå spararen med placeringsråd och annan vägledning och i före-&lt;br&gt;kommande fall, själva sköta förvaltningen av sparmedlen. Dessutom&lt;br&gt;skall instituten även ansvara för uttag av avkastningsskatt (se avsnitt 5)&lt;br&gt;som skall dras från spararens behållning och inbetalas till skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Skattemedlen bör givetvis kunna göras tillgängliga på ett&lt;br&gt;smidigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte utan vidare antas att alla finansiella institut kan möta de&lt;br&gt;särskilda krav på administrativa rutiner, kompetens och organisation som&lt;br&gt;enligt vad jag nu angett bör ställas på ett pensionssparinstitut. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att pensionssparrörelse skall få bedrivas endast efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilka slag av institut som bör kunna komma i fråga som&lt;br&gt;pensionssparinstitut måste flera faktorer beaktas. Ett naturligt krav är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instituten har erfarenhet av och kan erbjuda minst en av de föreslagna Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;sparformerna. Instituten bör också normalt ha förutsättningar att uppfylla&lt;br&gt;de krav i administrativa och andra avseenden som jag tidigare angett. De&lt;br&gt;företag som därvid först bör komma i fråga är de som har tillstånd att&lt;br&gt;bedriva värdepappersrörelse, dvs. värdepappersinstitut enligt lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse. Inom denna grupp ryms banker,&lt;br&gt;värdepappersbolag och utländska värdepappersföretag med filial i&lt;br&gt;Sverige. Dessa företag har en verksamhetsinriktning som i allmänhet är&lt;br&gt;väl anpassad till förvaltning av sparande i de former som föreslås. De är&lt;br&gt;också underkastade enhetliga rörelse- och tillsynsregler. Vissa enskilda&lt;br&gt;värdepappersbolag kan synas vara väl begränsade företagsenheter för att&lt;br&gt;på egen hand administrera ett långsiktigt pensionssparande. Vilka företag&lt;br&gt;inom denna grupp som kan anses lämpliga som pensionssparinstitut bör&lt;br&gt;emellertid prövas av Finansinspektionen i samband med ansökan om till-&lt;br&gt;stånd. Jag avser att återkomma till denna fråga i samband med behand-&lt;br&gt;lingen av tillståndskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från olika remissinstanser har framställts önskemål att även andra&lt;br&gt;finansiella institut än värdepappersinstitut skall få bedriva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse eller förmedla sådana tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolag som bedriver fondverksamhet enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder har en verksamhet som i flera avseenden skulle kunna utgöra&lt;br&gt;grund även för pensionssparrörelse. Sverige har dock genom EES-avtalet&lt;br&gt;förbundit sig att följa de regler för fondverksamhet som gäller inom EG.&lt;br&gt;Den svenska lagen om värdepappersfonder är också utformad utifrån&lt;br&gt;bestämmelserna i det s.k. UCITS-direktivet (85/611/EEG). Där före-&lt;br&gt;skrivs att ett fondbolag inte får ägna sig åt annan verksamhet än&lt;br&gt;förvaltning av värdepappersfonder och investeringsbolag. Detta skulle&lt;br&gt;utesluta fondbolag från möjligheten att bedriva pensionssparrörelse. I en&lt;br&gt;av EG-kommissionen utgiven inofficiell kommentar uttalas dock att&lt;br&gt;bestämmelsen inte hindrar fondbolag från att i anslutning till sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet även engagera sig i andra aktiviteter, såsom&lt;br&gt;administration av sparprogram baserade på fondandelar. Hur långt detta&lt;br&gt;undantag från förbudet mot annan verksamhet skulle sträcka sig framgår&lt;br&gt;dock inte. Med hänsyn till det föreslagna pensionssparandets utformning&lt;br&gt;framstår det som tveksamt om detta överhuvudtaget kan anses som en&lt;br&gt;sådan biverksamhet som skulle kunna tillåtas enligt dessa regler. Verk-&lt;br&gt;samheten skulle under alla förhållanden endast kunna omfatta sparande&lt;br&gt;i fondandelar, vilket ter sig alltför begränsat. Jag är mot denna bakgrund&lt;br&gt;inte beredd att nu inkludera fondbolagen i den grupp företag som kan ges&lt;br&gt;tillstånd att verka som pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsbolagen bedriver sedan lång tid en verksamhet som i&lt;br&gt;stora delar sammanfaller med vad som nu föreslås gälla för pensions-&lt;br&gt;sparrörelse. Bolagen har också administrativa rutiner och kompetens som&lt;br&gt;skulle göra dem väl lämpade som pensionssparinstitut. Den nu gällande&lt;br&gt;försäkringslagstiftningen hindrar emellertid försäkringsbolag att själva&lt;br&gt;vara kontraktspart i avtal om rent sparande utan försäkringsinslag.&lt;br&gt;Försäkringslagstiftningen är för närvarande föremål för en genom-&lt;br&gt;gripande översyn i försäkringsutredningen (Dir. 1990:56). I avvaktan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultatet av detta arbete är jag inte beredd att i detta sammanhang Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;föreslå några ändringar av de grundläggande förutsättningarna för&lt;br&gt;försäkringsverksamhet. Frågan om det är lämpligt att genom lagändringar&lt;br&gt;öka försäkringsbolagens möjlighet att utnyttja sin marknadsorganisation&lt;br&gt;för förmedling av tjänster inom det individuella pensionssparandets ram&lt;br&gt;fordrar ytterligare överväganden. Jag är därför inte beredd att nu föreslå&lt;br&gt;sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kategorier av finansiella institut, såsom finansbolag och kredit-&lt;br&gt;aktiebolag, skulle kunna vara tänkbara som pensionssparinstitut även om&lt;br&gt;reglerna i lagen om värdepappersrörelse skulle inskränka de sparformer&lt;br&gt;som kan erbjudas. En sådan möjlighet skulle emellertid öppna för ett&lt;br&gt;mycket brett spektrum av företag. En alltför heterogen krets av pensions-&lt;br&gt;sparinstitut får anses mindre lämpligt. Enligt min mening bör därför inte&lt;br&gt;heller dessa företag inkluderas i gruppen av institut som kan få tillstånd&lt;br&gt;till pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret erbjuder genom allemanssparkonto och riksgälds-&lt;br&gt;konto två sparformer för hushållen. Denna verksamhet utgör en naturlig&lt;br&gt;del av Riksgäldskontorets funktion som organ för statens upplåning. Det&lt;br&gt;är enligt min mening mindre naturligt att Riksgäldskontoret i konkurrens&lt;br&gt;med företag på den privata marknaden bedriver pensionssparrörelse. Jag&lt;br&gt;vill med hänsyn härtill och till de begränsningar jag i övrigt förordat inte&lt;br&gt;föreslå någon sådan utvidgning av Riksgäldskontorets verksamhets-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning av möjligheten att bedriva pensionssparrörelse som&lt;br&gt;jag föreslår utesluter inte att flertalet av de nu behandlade företagen ändå&lt;br&gt;indirekt kan ta del av marknaden för pensionssparande genom olika&lt;br&gt;former av koncernbildningar. Inom bank- och försäkringsområdet före-&lt;br&gt;ligger t.ex. redan en betydande finansiell integration. Vidare kommer&lt;br&gt;naturligtvis värdepapper som ges ut av företag inom den finansiella&lt;br&gt;sektorn att kunna ingå i pensionssparamas placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Tillståndskraven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För tillstånd att verka som pensionssparinstitut fordras&lt;br&gt;att den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla vissa&lt;br&gt;grundläggande kvalitets- och sundhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för den tänkta&lt;br&gt;verksamheten. Finansinspektionen får, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, meddela närmare föreskrifter om innehållet i en sådan&lt;br&gt;verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen framhåller att&lt;br&gt;det är av särskild betydelse att instituten kan visa dels att pensions-&lt;br&gt;sparmedlen kommer att hållas avskilda, dels att kravet på fortlöpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;notering av alla transaktioner kan uppfyllas. Sveriges Försäkringsförbund Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;anser att de i lagen angivna förutsättningarna för tillstånd bör&lt;br&gt;kompletteras med ett krav på skälighet motsvarande det som gäller för&lt;br&gt;försäkringsrörelse. Förbundet ifrågasätter också om det inte borde krävas&lt;br&gt;att pensionssparrörelse skall separeras från annan verksamhet, t.ex. i en&lt;br&gt;särskild juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare redovisat innebär mitt&lt;br&gt;förslag att endast värdepappersinstitut kan beviljas tillstånd att bedriva&lt;br&gt;pensionssparrörelse. Dessa företag står redan i denna egenskap under&lt;br&gt;tillsyn av Finansinspektionen. De är också underkastade lagstiftning som&lt;br&gt;är särskilt utformad för verksamhet som även kommer att ingå i&lt;br&gt;pensionssparrörelse, nämligen handel, förmedling och förvaltning av&lt;br&gt;finansiella instrument. Härigenom tillgodoses de grundläggande krav som&lt;br&gt;bör gälla för ett pensionssparinstitut. I enlighet med vad jag tidigare&lt;br&gt;anfört (se avsnitt 3.2) måste det emellertid härutöver i flera avseenden&lt;br&gt;ställas särskilda krav på ett institut som vill bedriva pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första och självklar förutsättning för tillstånd bör vara att företaget&lt;br&gt;uppfyller de villkor som följer av lagen om pensionssparande eller av&lt;br&gt;annan lag eller författning. Jag föreslår därutöver som ett tillståndskrav&lt;br&gt;att den planerade verksamheten kan antas uppfylla kraven på en sund&lt;br&gt;pensionssparrörelse. I bedömningen av om rörelsen kan anses sund ingår&lt;br&gt;bl.a. prövning av hur verksamheten allmänt är organiserad, kontroll- och&lt;br&gt;säkerhetsrutiner, utformningen av avtalsvillkor och informationsmaterial&lt;br&gt;samt vilken rådgivning och vägledning som kan erbjudas spararen. Som&lt;br&gt;Finansinspektionen betonat är det av särskild betydelse att pensions-&lt;br&gt;sparmedel kan hållas avskilda från institutets tillgångar där så skall ske.&lt;br&gt;Avskiljandet innebär att medlen inte kan utmätas för institutets skulder&lt;br&gt;och inte heller ingår i konkursboet i fall av institutets konkurs. En annan&lt;br&gt;viktig faktor är att det finns tillförlitliga rutiner för fortlöpande notering&lt;br&gt;av alla transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsrörelselagen finns bestämmelser om att livförsäkrings-&lt;br&gt;verksamhet skall bedrivas så att krav på bl.a. skälighet tillgodoses.&lt;br&gt;Reglerna är avsedda att utgöra ett skydd för försäkringstagarna mot&lt;br&gt;alltför höga kostnads- och premieuttag. Inom det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet tillgodoses detta intresse på ett annat sätt. De regler som&lt;br&gt;föreslås, särskilt kravet på tydlig redovisning av alla kostnader och&lt;br&gt;möjligheten att byta pensionssparinstitut, skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;betydande konkurrens mellan instituten i fråga om såväl avgifter som&lt;br&gt;servicenivå. En sådan konkurrens utgör enligt min mening ett väl så gott&lt;br&gt;skydd mot en för hög kostnadsnivå som ett lagstadgat krav på skälighet.&lt;br&gt;Jag anser det därför inte motiverat med en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det individuella pensionssparandet skall pensionssparmedel som&lt;br&gt;huvudregel hållas avskilda från institutets tillgångar. Det enda undantaget&lt;br&gt;gäller medel som av spararen placeras som inlåning i en bank som också&lt;br&gt;är hans pensionssparinstitut. Med hänsyn till detta saknas enligt min&lt;br&gt;mening skäl att ställa upp ett krav på att pensionssparrörelse skall&lt;br&gt;bedrivas i separata juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd för pensionssparrörelse skall fogas en plan för Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;den verksamhet som institutet avser att bedriva. I planen, som skall&lt;br&gt;utgöra det huvudsakliga underlaget för Finansinspektionens tillstånds-&lt;br&gt;prövning, bör redovisas de förhållanden som enligt vad jag tidigare har&lt;br&gt;angett bör vara avgörande för om verksamheten kan anses sund. Planen&lt;br&gt;behöver i normalfallet endast innehålla upplysningar som har avseende&lt;br&gt;på pensionssparrörelsen. Söks samtidigt tillstånd till värdepappersrörelse&lt;br&gt;skall denna prövning givetvis ske utifrån de regler som gäller härför. Jag&lt;br&gt;ser dock inga hinder mot att vid samtidiga ansökningar använda en&lt;br&gt;gemensam verksamhetsplan. Det bör anförtros åt Finansinspektionen att,&lt;br&gt;efter bemyndigande av regeringen, utfärda närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;en verksamhetsplan skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Sparformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Inlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparmedel får placeras som inlåning i ett&lt;br&gt;svenskt eller utländskt bankföretag. För detta skall inom pensions-&lt;br&gt;sparandets ram gälla samma regler som nu gäller för annan bank-&lt;br&gt;inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;kommenterar det inte. Riksbanken avstyrker inlåning som sparform med&lt;br&gt;hänvisning till statens särskilda ansvar för betalningssystemet och därmed&lt;br&gt;för bankernas inlåning samt den konkurrenssnedvridning som kan följa&lt;br&gt;härav. Obligationsfrämjandet och Sveriges Livförsäkringsföreningars&lt;br&gt;Riksförbund delar Riksbankens synpunkter. Svenska Livförsäkringsbolags&lt;br&gt;Aktuarienämnd framför att det i fråga om inlåningskonton bör gälla&lt;br&gt;samma placeringsregler som för livförsäkringsbolags försäkringstekniska&lt;br&gt;skulder. Finansinspektionen anser att sparande på bankkonto bör omfattas&lt;br&gt;av inlåningsförsäkring. Riksgäldskontoret anser att såväl allemans-&lt;br&gt;sparkonto som riksgäldskonto bör ingå bland sparformerna.&lt;br&gt;Finansbolagens Förening anför att den föreslagna sparformen inte kan&lt;br&gt;jämställas med sedvanlig inlåning på konto i bank och att möjligheten att&lt;br&gt;ta emot pensionssparmedel på konto bör stå öppen för alla institut som&lt;br&gt;står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inlåning är i princip förbehållen bankerna och&lt;br&gt;förvaltas i den egna rörelsen. Inlåning på bankkonto torde vara den&lt;br&gt;vanligaste finansiella sparformen. Det är en form av sparande som är&lt;br&gt;enkel att förstå och som är väl känd hos allmänheten. Sparande i bank&lt;br&gt;förekommer både för kortsiktiga och långsiktiga ändamål. Således&lt;br&gt;konkurrerar inlåningen sedan länge med andra sparformer på de finansi-&lt;br&gt;ella marknaderna, t.ex. obligationssparande och försäkringssparande.&lt;br&gt;Mitt förslag innebär ingen ändring av denna konkurrenssituation. Inlåning&lt;br&gt;bör få konkurrera om hushållens sparande även inom ramen för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuella pensionssparandet. Att inlåning formellt är kortfristig och Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;sker till rörlig ränta är enligt min mening inte skäl för att utestänga den&lt;br&gt;som sparform. För konkurrens och mångfald bör inlåning kunna fylla en&lt;br&gt;funktion som ett enkelt och förutsebart placeringsaltemativ. Inlåning kan&lt;br&gt;också på kort eller längre sikt komplettera sparande i enskilda&lt;br&gt;värdepapper eller fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vanlig bankinlåning, som vid varje tillfälle är&lt;br&gt;disponibel för valfritt ändamål, kan emellertid det inlånade kapitalet i&lt;br&gt;pensionssparandet inte disponeras genom att sparandet avslutas i förtid.&lt;br&gt;En sådan möjlighet skulle uppenbart strida mot gällande regler för P-&lt;br&gt;försäkring och utgöra en betydande konkurrensolikhet, både i förhållande&lt;br&gt;till försäkringssparandet och till övrigt bundet pensionssparande. Även&lt;br&gt;inlåningen måste därför från kundens sida sett vara bunden för sitt&lt;br&gt;ändamål. I enlighet med vad jag i övrigt föreslår i fråga om förvaltningen&lt;br&gt;av det individuella pensionssparandet bör emellertid uttag medges för&lt;br&gt;omflyttning av tillgångar inom ramen för pensionssparandet. Från&lt;br&gt;bankens sida sett kommer därmed inlåning för pensionssparande princi-&lt;br&gt;piellt inte att skilja sig från annan inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande form av kontoinsättningar i andra institut än banker skulle&lt;br&gt;teoretiskt vara tänkbar inom pensionssparandets ram. Emellertid innebär&lt;br&gt;de flyttningsregler som jag föreslår att insättningarna får en obundenhet&lt;br&gt;som gör andra institut än banker alltför utsatta vid större omflyttningar&lt;br&gt;av sparmedel. Det är i huvudsak endast bankerna som har det slag av&lt;br&gt;rörelseregler och i övrigt omgärdas av sådan skyddslagstiftning, som gör&lt;br&gt;dem lämpliga att finansiera sig med medel som när som helst kan lyftas.&lt;br&gt;Detta har också kommit till uttryck i bankrörelselagen (1987:617) och i&lt;br&gt;förarbetena till de senaste ändringarna i denna (prop. 1990/91:154, s. 50-&lt;br&gt;52). Jag anser att denna allmänna princip bör upprätthållas även i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Riksbankens m.fl. synpunkter vill jag säga följande. Det&lt;br&gt;kan hävdas att den kreditrisk spararen utsätter sig för inte regleras genom&lt;br&gt;placeringsregler av det slag som gäller för försäkringsbolagen. Mot detta&lt;br&gt;kan anföras att bankerna är omgärdade av en betydande skyddslag-&lt;br&gt;stiftning med stränga rörelseregler. Å andra sidan kan sägas att det inte&lt;br&gt;föreligger någon avgörande skillnad från kreditrisksynpunkt mellan att&lt;br&gt;pensionsspara i obligationer utgivna av en bank och på inlåningskonto i&lt;br&gt;samma bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett annat avseende kan sägas att frågan om den eventuella kreditrisken&lt;br&gt;i inlåning är direkt kopplad till statens och Riksbankens ansvar för&lt;br&gt;betalningssystemet. Allmänheten uppfattar kreditrisken på olika sätt från&lt;br&gt;tid till annan. De svenska bankernas växande problem under senare år&lt;br&gt;har sannolikt ökat medvetenheten om att en risk trots allt kan föreligga.&lt;br&gt;De generella åtaganden gentemot bankernas fordringsägare som stats-&lt;br&gt;makterna till skydd för betalningssystemet bedömt nödvändiga (se prop.&lt;br&gt;1992/93:135, bet. 1992/93:NU 16, rskr. 1992/93:155) innebär i princip&lt;br&gt;att kreditrisken tills vidare lyfts bort från inlåningen. På lång sikt kan&lt;br&gt;emellertid ett sådant generellt och explicit åtagande inte förutsättas gälla.&lt;br&gt;I stället torde det skydd för insättamas medel som bedöms nödvändigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att bygga på någon form av inlåningsförsäkring. Sådana system Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;förekommer i andra länder, såväl inom som utanför EG. För närvarande&lt;br&gt;är det inte möjligt att ange vilka belopp eller vilken typ av&lt;br&gt;inlåningskonton som lämpligen bör omfattas av en sådan försäkring.&lt;br&gt;Detta gäller även behandlingen av pensionssparmedel i ett sådant system.&lt;br&gt;Dessa och andra frågor rörande en inlåningsförsäkring bör prövas i ett&lt;br&gt;senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag mot bakgrund av det sagda att det från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt inte finns några avgörande skäl att hålla inlåning&lt;br&gt;utanför pensionssparandet. Jag delar inte Riksbankens farhågor för att&lt;br&gt;inlåning skulle komma att uppfattas som extra skyddad av staten enbart&lt;br&gt;för att den ges samma skatteförmån som andra sparformer inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemanssparandet byggdes upp som en del av ett sparsystem med bl.a.&lt;br&gt;syftet att öka Riksgäldskontorets upplåningsmöjligheter hos hushållen.&lt;br&gt;Stora budgetunderskott hade ackumulerats i början av 1980-talet och&lt;br&gt;marknaden för statsskuldsfinansieringen var ännu outvecklad. Sparandet&lt;br&gt;sker genom insättning i bank och medlen slussas därefter till Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret. Den gynnsammare beskattningen av allemanssparandet har&lt;br&gt;successivt urholkats. Riksdagen har under hösten 1992 beslutat att den&lt;br&gt;skattemässiga särbehandlingen helt skall upphöra vid utgången av 1992&lt;br&gt;(prop. 1992/93:50 bil. 5, bet. 1992/93:FiUl och 1992/93:SkU 18, rskr.&lt;br&gt;1992/93:158, SFS 1992:1488). Jag anser inte att denna form av&lt;br&gt;statsskuldsfinansiering nu skall utvidgas. Jag finner därför inte skäl att&lt;br&gt;tillgodose Riksgäldskontorets önskemål i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande på riksgäldskonto sker genom insättning på ett konto i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret med fast ränta under bestämd löptid. Räntan baseras&lt;br&gt;på marknadsräntan för statsobligationer vid insättningstillfället. Medlen&lt;br&gt;kan lyftas även före förfallodagen. Därvid sker en avräkning i förhållan-&lt;br&gt;de till det då gällande ränteläget. Insättningar på riksgäldskonto är&lt;br&gt;således inte att anse som inlåning. Det är i stället fråga om ett kontobase-&lt;br&gt;rat låneinstrument. Riksgäldskontot faller emellertid inte heller in under&lt;br&gt;definitionen av fondpapper, eftersom det i princip inte får överlåtas och&lt;br&gt;då inte heller kan bli föremål för marknadsmässig handel. Placeringar på&lt;br&gt;riksgäldskonto faller därmed utanför de ramar för tillåtna placeringar som&lt;br&gt;jag anser bör gälla inom det individuella pensionssparandet. Eftersom&lt;br&gt;sparformen därtill är direkt förknippad med Riksgäldskontorets möjlighet&lt;br&gt;att verka som pensionssparinstitut, vilket jag tidigare bedömt vara en för&lt;br&gt;statens upplåningsmyndighet mindre naturlig verksamhet, anser jag inte&lt;br&gt;att riksgäldskonto bör ingå bland de tillåtna sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Värdepappersfonder och allemansfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparmedel får placeras i svenska värde-&lt;br&gt;pappersfonder och allemansfonder samt i utländska fondföretag&lt;br&gt;som är underkastade lagstiftning eller annan offentlig reglering&lt;br&gt;som motsvarar den som gäller i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller kommen-&lt;br&gt;terar inte förslaget. Riksgäldskontoret anser att reglerna för allemansspa-&lt;br&gt;randet bör ändras så att särskilda konton kan öppnas inom allemansfon-&lt;br&gt;derna för pensionssparandet och att det bör specificeras hur övergången&lt;br&gt;från premiegrundande allemansfondssparande till pensionsanknutet&lt;br&gt;allemansfondssparande skall gå till. Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;br&gt;avstyrker sparande i fonder, och då särskilt i allemansfonder, med&lt;br&gt;hänvisning att detta skulle öka den redan alltför stora maktkoncentratio-&lt;br&gt;nen i svenskt näringsliv och medföra andra negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sparande i värdepappersfonder och allemans-&lt;br&gt;fonder har blivit en omtyckt sparform. Antalet sparare är mycket stort.&lt;br&gt;Marknaden för livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder,&lt;br&gt;s.k. unit linked-försäkring, har också ökat snabbt sedan systemet&lt;br&gt;infördes. Fondkonstruktionen möjliggör ett sparande i värdepapper till&lt;br&gt;rimliga kostnader och med en betydande riskspridning även för den som&lt;br&gt;inte disponerar ett större kapital. Mot denna bakgrund är det enligt min&lt;br&gt;mening naturligt att inkludera fondsparande bland sparformerna i det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen uttrycktes oro för att ett ökat fondsparande&lt;br&gt;skulle medföra ökad maktkoncentration och bristande likviditet främst på&lt;br&gt;aktiemarknaden. Jag kan i viss utsträckning dela denna oro. En väl&lt;br&gt;fungerande värdepappersmarknad förutsätter att antalet aktörer inte är&lt;br&gt;alltför litet. Detta är speciellt viktigt på en relativt begränsad marknad&lt;br&gt;som den svenska. Jag anser emellertid att det ökade fondsparande som&lt;br&gt;kan bli en följd av förslaget uppvägs av möjligheten att inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet placera i enskilda aktier. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt med tanke på att den modell för avkastningsskatt som föreslås&lt;br&gt;innebär att omplaceringar kan ske utan skattekonsekvenser. Härigenom&lt;br&gt;ökar spararnas möjlighet att bedriva en aktiv förvaltning och skapas&lt;br&gt;förutsättningar för en förbättrad likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pensionssparande i form av andelar i värdepappersfonder kan ses&lt;br&gt;som en tillämpning av systemet med P-försäkring med fondanknytning.&lt;br&gt;Fondema i det systemet är underkastade samma lagstadgade placerings-&lt;br&gt;regler som övriga värdepappersfonder. Avsikten med reglerna är främst&lt;br&gt;att förhindra en kraftig koncentration till enskilda papper. Ytterst kan&lt;br&gt;placeringsreglema sägas vara ett konsumentskydd motiverat av att&lt;br&gt;spararen i en fond inte själv har någon kontroll över den enskilda fondens&lt;br&gt;inriktning. Det finns ingen anledning att överväga vare sig strängare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liberalare placeringsregler för fondsparande inom det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fonder på den svenska marknaden är idag relativt stort. Inte&lt;br&gt;minst av kostnadsskäl bör en utgångspunkt vara att ett individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall kunna introduceras och vidareutvecklas inom&lt;br&gt;ramen för befintliga värdepappersfonder. Med den föreslagna upplägg-&lt;br&gt;ningen av sparandet bör detta vara det naturliga tillvägagångssättet. Det&lt;br&gt;krav som ställs är att fondema i sin förvaltning kan hålla isär pensions-&lt;br&gt;sparandet från det vanliga fondsparandet så att en separat redovisning kan&lt;br&gt;ske av de bundna andelar som tillhör pensionssparandet. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att säkra att fondandelar inte säljs vid andra tillfällen än&lt;br&gt;då sparandet omplaceras eller då utbetalningar får ske. Spararen skall&lt;br&gt;kunna förfoga över andelama endast genom sitt pensionssparinstitut och&lt;br&gt;i enlighet med lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allemansfonderna är särskilda fonder som förvaltar värdepappersspara-&lt;br&gt;ndet inom ramen för allemanssparsystemet. Sparandet sker enligt&lt;br&gt;särskilda regler och placeringsbestämmelsema är för närvarande mer&lt;br&gt;kringskurna än för vanliga värdepappersfonder. I huvudsak tillåts endast&lt;br&gt;placeringar i svenska börsföretag. Fondema har numera en dominerande&lt;br&gt;position på fondmarknaden och förvaltar mer än halva förmögenheten i&lt;br&gt;aktieplacerande svenska fonder. De är som jag tidigare angett väl kända&lt;br&gt;av allmänheten. Det finns inte något avgörande hinder mot att tillåta att&lt;br&gt;andelar i allemansfonder inryms i fondsparandet inom det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Sedan riksdagen beslutat att det pensionsanknutna&lt;br&gt;premiegrundande allemanssparandet skall avbrytas (jfr prop.&lt;br&gt;1991/92:133, bet. 1992/93:FiU9, rskr. 1992/93:135, SFS 1992:1325&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och prop. 1992/93:149) torde någon överflyttning av medel till pensions-&lt;br&gt;sparande inte komma att aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för övriga värdepappersfonder krävs att allemansfonderna&lt;br&gt;redovisningsmässigt särskiljer de andelar som ingår i pensionssparandet.&lt;br&gt;Sådana andelar bör omfattas av regelverket för det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Andelama kommer att vara undantagna från det ordinarie&lt;br&gt;allemanssparandets regler om högsta tillåtna månadsinsättning, avgifter&lt;br&gt;och beskattning av avkastning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Enskilda värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparmedel får placeras i andra fondpapper&lt;br&gt;än andelar i värdepappersfond, vilka är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller som i utlandet är föremål för&lt;br&gt;handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller kommen-&lt;br&gt;terar inte förslaget. Riksbanken ställer sig tveksam till att tillåta place-&lt;br&gt;ringar i enskilda värdepapper. Som skäl härför anges att detta skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara kostsamt och innebära svårigheter ur riskspridningssynpunkt samt Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ge möjlighet att genom högriskplaceringar göra nästintill obeskattade&lt;br&gt;vinster. Även Finansinspektionen avstyrker förslaget med hänvisning till&lt;br&gt;förlustrisken. Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund och Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund framför liknande synpunkter. Riksskatteverket anser&lt;br&gt;att förvärv eller avyttringar enbart skall få ske över en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser att&lt;br&gt;sparandet bör kombineras med ett riskspridningsvillkor. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Sparbankernas&lt;br&gt;Bank vill att placeringar skall få ske också i derivatinstrument. SEB&lt;br&gt;Fondförsäkring, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska Livförsäkrings-&lt;br&gt;bolags Aktuarienämnd anser att möjligheten att placera i enskilda&lt;br&gt;värdepapper skall utvidgas till att omfatta även fondförsäkringsbolagens&lt;br&gt;kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sparande i enskilda aktier eller räntebärande&lt;br&gt;värdepapper utgör en viktig del av hushållens sparmöjligheter. Räntebä-&lt;br&gt;rande papper har under senare år vunnit allt större intresse både som&lt;br&gt;individuell placering och i form av s.k. räntefonder. Orsakerna är främst&lt;br&gt;lägre skatt på ränteinkomster samt stigande realräntor som följd av&lt;br&gt;kraftigt sjunkande inflationstakt. Det finns skäl att anta att sparande i&lt;br&gt;t.ex. obligationer successivt kommer att vinna terräng. Marknaden för&lt;br&gt;hushållens obligationssparande är i Sverige tämligen outvecklad jämfört&lt;br&gt;med en del andra länder, t.ex. Danmark. Sparande i individuella aktier&lt;br&gt;är historiskt sett en mer etablerad sparform men har under lång tid gått&lt;br&gt;tillbaka relativt sett till förmån för fondsparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt inriktat sparande i värdepapper inom pensionssparandets&lt;br&gt;ram kan enligt min mening av flera skäl ses som ett viktigt komplement&lt;br&gt;till fondsparandet. Avgörande är att individen själv får möjlighet att&lt;br&gt;bestämma sammansättningen av sitt sparande i värdepapper. Vidare har&lt;br&gt;som nämnts det enskilda aktieägandet under lång tid fått stå tillbaka för&lt;br&gt;det mer kollektivt uppbyggda fondsparandet. En stimulans av det enskilda&lt;br&gt;ägandet medför flera positiva effekter. Kapitalmarknaden blir effektivare&lt;br&gt;med fler självständiga aktörer. Med det privata ägandet följer en rösträtt&lt;br&gt;och möjlighet att göra synpunkter hörda på ett mer direkt sätt än vid&lt;br&gt;fondandelsägande. Vidare utgör ett ökat enskilt ägande en motvikt till&lt;br&gt;marknadens ofta naturliga utveckling mot koncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför starka skäl att möjliggöra ett individuellt pensionsspa-&lt;br&gt;rande i enskilda värdepapper. Sparformen reser emellertid en del frågor&lt;br&gt;av både principiell och teknisk art. Ett självständigt sparande i värde-&lt;br&gt;papper av samma slag som i nuvarande notariatdepåer, kan i princip&lt;br&gt;innebära ett sparande i mycket koncentrerade former. I extrema fall&lt;br&gt;antingen ett utomordentligt säkert sparande, t.ex. i enbart statspapper,&lt;br&gt;eller ett mycket riskfyllt i form av onoterade aktier i ett enda bolag.&lt;br&gt;Däremellan finns alla tänkbara sammansättningar. Jag anser därför att&lt;br&gt;vissa restriktioner i placeringsfriheten bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig aspekt är grundad på frågor av teknisk art. Utbetalning från&lt;br&gt;pensionssparkonto skall ske enligt vissa regler i form av periodisk&lt;br&gt;pension. Inom ett fondsystem sker detta genom att ett antal fondandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vid varje tillfälle givet värde, inlöses eller säljs till andra sparare. Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;Fonden förutsätts ha administrativ vana och beredskap för detta. I många&lt;br&gt;fall har en fond också möjlighet att utjämna köp och försäljningar av&lt;br&gt;andelar i syfte att minimera de praktiska problemen med utbetalningarna.&lt;br&gt;Ett individuellt sparande kan t.ex. bestå av få papper med höga valörer&lt;br&gt;vilket kan göra utförsäljningar problematiska både från likviditets- och&lt;br&gt;värdesynpunkt. Det innebär att tillgångar i god tid kan behöva omvandlas&lt;br&gt;till mer likvida medel inom pensionssparandets ram som beredskap inför&lt;br&gt;kommande utbetalningar. Med hjälp av flexibla omplacerings- eller&lt;br&gt;flyttningsregler samt god likviditet i värdepapperen anser jag emellertid&lt;br&gt;att detta bör kunna hanteras och kunna ske utan negativa konsekvenser&lt;br&gt;för spararen. Självklart blir detta dock besvärligare om även onoterade&lt;br&gt;värdepapper skulle tillåtas. En annan komplikation med onoterade papper&lt;br&gt;skulle kunna uppstå i samband med uttag av avkastningsskatt. Ett&lt;br&gt;rättvisande marknadsvärde som utgör underlag för skatten blir svårt att&lt;br&gt;fastställa för värdepapper som sällan eller aldrig är föremål för handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de regler som tillämpas för värdepappersfonder&lt;br&gt;kan placeringsreglema sägas fylla två funktioner, nämligen dels garantera&lt;br&gt;en viss kvalitet på värdepapperen, dels garantera en viss riskspridning.&lt;br&gt;En kvalitetsstämpel kan användas för att styra vilka slag av papper som&lt;br&gt;får ingå bland placeringsmöjlighetema. För värdepappersfonder gäller att&lt;br&gt;i huvudsak endast värdepapper som är inregistrerade vid en börs eller&lt;br&gt;som är föremål för regelbunden handel får ingå. Ordet kvalitet förknippas&lt;br&gt;då med omsättningsbarhet och krav på information och inte med&lt;br&gt;värdebeständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riskspridningsregel kan, på liknande sätt som gäller för fondverk-&lt;br&gt;samhet, innehålla bestämda gränser för dels andelen medel placerade i&lt;br&gt;enskilda värdepapper, dels fördelningen mellan olika sådana papper. Av&lt;br&gt;kontroll- och kostnadsskäl kan enklare varianter av en riskspridningsregel&lt;br&gt;givetvis tänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till arten av de olika komplicerande aspekter som ovan&lt;br&gt;nämnts, anser jag det ligga närmast till hands att ställa krav avseende&lt;br&gt;information och omsättningsbarhet av det slag som gäller för värde-&lt;br&gt;pappersfonder. Mindre avseende bör däremot av flera skäl fästas vid&lt;br&gt;graden av koncentration i sparandet. Varje riskspridningsregel kan sakligt&lt;br&gt;sett kritiseras utifrån någon aspekt varför det är svårt att finna en&lt;br&gt;välavvägd princip för en sådan regel inom det individuella pensionsspa-&lt;br&gt;randet. Därtill kommer problem och kostnader för kontrollen som i ett&lt;br&gt;enskilt värdepapperssparande kan bli mycket betungande. Fördelen av att&lt;br&gt;den enskilde själv bestämmer om sparmedlens placering får därför anses&lt;br&gt;överväga. De risker som ett sparande i enskilda värdepapper kan inne-&lt;br&gt;bära anser jag i stället bör motverkas genom information och rådgivning&lt;br&gt;från pensionssparinstitutens sida. Behovet av sådan vägledning kan&lt;br&gt;givetvis variera beroende på den enskilde spararens kunskaper och&lt;br&gt;erfarenhet. Upplysningar om riskspridningsprinciper bör alltid ingå i den&lt;br&gt;information som spararen skall få del av vid tecknandet av ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai. Instituten bör emellertid även under det fortlöpande sparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i normalfallet uppmärksamma spararen på sådana frågor när tilltänkta Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;placeringar framstår som särskilt riskfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har svårt att se att placeringar i enskilda värdepapper inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandets ram skulle medföra vinstmöjligheter som&lt;br&gt;framstår som obilliga i förhållande till annat värdepapperssparande.&lt;br&gt;Möjligheten till vinst motsvaras som annars av en risk att det satsade&lt;br&gt;kapitalet går förlorat. Genom att de belopp som lyfts i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet blir föremål för inkomstbeskattning kommer enligt min&lt;br&gt;mening vinster av detta slag inte heller att medföra någon otillbörlig&lt;br&gt;skatteförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslås att placeringsreglema för det enskilda&lt;br&gt;värdepapperssparandet inom ramen för det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;begränsas till att omfatta fondpapper som är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller som i utlandet är föremål för handel på&lt;br&gt;en reglerad marknad som är öppen för allmänheten. Däremot bör som&lt;br&gt;jag tidigare motiverat inte något formellt riskspridningskrav ställas upp.&lt;br&gt;I begreppet fondpapper ingår aktie och obligation samt sådana andra&lt;br&gt;delägar- eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel&lt;br&gt;i värdepappersfond och aktieägares rätt mot den som för hans räkning&lt;br&gt;förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om derivatinstrument som optioner och terminer,&lt;br&gt;vilka inte faller in under definitionen av fondpapper, bör vara tillåtna&lt;br&gt;sparformer inom det individuella pensionssparandet. Dessa instrument&lt;br&gt;ställer krav på särskilda kunskaper hos den enskilde spararen och är&lt;br&gt;allmänt sett mer riskfyllda än investeringar i vanliga värdepapper.&lt;br&gt;Konstruktionen av vissa instrument är sådan att investeraren förutom&lt;br&gt;risken att förlora det satsade kapitalet även kan ådra sig en i princip&lt;br&gt;obegränsad betalningsförpliktelse. Å andra sidan förekommer också&lt;br&gt;instrument där riskerna är betydligt mindre. Olika typer av derivatinstru-&lt;br&gt;ment kan också användas för att skydda en värdepappersportfölj mot bl.a.&lt;br&gt;kursförluster och således minska risknivån i sparandet. Ett tillåtande av&lt;br&gt;sådana instrument i det individuella pensionssparandet skulle således&lt;br&gt;kunna medföra både ökade och minskade risker. En kompromisslösning&lt;br&gt;kunde vara att tillåta endast vissa typer av instrument. Vid en samlad&lt;br&gt;bedömning finner jag emellertid att övervägande skäl talar för att tills&lt;br&gt;vidare undanta derivatinstrumenten från de tillåtna sparformerna. Jag är&lt;br&gt;dock inte främmande för att ta upp denna fråga till förnyad prövning&lt;br&gt;när viss erfarenhet vunnits av det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsregeln kan sammanfattningsvis sägas begränsa de typer av&lt;br&gt;instrument som tillåts, men samtidigt ge full placeringsfrihet inom den&lt;br&gt;givna ramen. En eventuell framtida utveckling mot auktoriserade&lt;br&gt;marknadsplatser av regional karaktär skulle kunna innebära att även&lt;br&gt;aktier i bolag som i dag inte är aktuella för notering kommer att kunna&lt;br&gt;ingå i sparsystemet. Även sådana aktier skall emellertid uppfylla de&lt;br&gt;särskilda krav i fråga om information och aktiespridning som den&lt;br&gt;enskilda marknadsplatsen ställer upp. Dessa krav skall anmälas till&lt;br&gt;Finansinspektionen i samband med ansökan om auktorisation som&lt;br&gt;marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att sparandet i värdepapper inom ramen för det Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;individuella pensionssparandet normalt får antas komma att ske genom&lt;br&gt;att spararen använder en värdepappersdepå eller liknande i det institut&lt;br&gt;som tillhandahåller sparformen. Detta torde vara det enklaste sättet att&lt;br&gt;inom pensionssparandet åstadkomma en okomplicerad och rationell&lt;br&gt;förvaltning av sparande i enskilda värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga vid sidan av placeringsreglema gäller huruvida&lt;br&gt;värdepapperen måste förvärvas på marknaden eller på annat sätt kan&lt;br&gt;lyftas in i den enskildes värdepappersdepå, t.ex. från tidigare innehav.&lt;br&gt;Med hänsyn dels till pensionssparandets allmänna karaktär av omfördel-&lt;br&gt;ning av inkomst över tiden, dels till skattemässiga komplikationer anser&lt;br&gt;jag att sparandet skall ske genom att pengar betalas in på pensionsspar-&lt;br&gt;kontot. Någon rätt att skjuta till egna värdepapper bör således inte finnas.&lt;br&gt;Däremot torde det inte alltid vara nödvändigt att göra transaktionerna&lt;br&gt;över en börs. Jag ser således inte något hinder mot ett förfarande som&lt;br&gt;innebär att en sparare först sätter in pengar på sitt pensionssparkonto och&lt;br&gt;därefter via exempelvis pensionssparinstitutet förvärvar aktier som han&lt;br&gt;redan äger. Det måste dock i det fallet gälla att försäljningen av aktie-&lt;br&gt;posten till institutet och förvärvet därifrån till pensionssparandet skall&lt;br&gt;ske till marknadsmässigt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som nu föreslås att spara i enskilda värdepapper inom&lt;br&gt;det individuella pensionssparandet reser frågan huruvida motsvarande&lt;br&gt;sparande bör införas även inom det fondanknutna försäkringssparandet.&lt;br&gt;Motivet härför skulle i huvudsak vara likformiga konkurrensvillkor. Jag&lt;br&gt;är emellertid inte beredd att nu föreslå någon utvidgning av fondförsäk-&lt;br&gt;ringens placeringsramar. Fondförsäkringen är en internationellt vederta-&lt;br&gt;gen försäkringsform med placeringsregler i god överensstämmelse med&lt;br&gt;dem som gäller i Sverige. Ändringar i dessa avseenden bör därför ske&lt;br&gt;med försiktighet. De organisatoriska och institutionella lösningar som&lt;br&gt;lagstiftningen numera medger på det finansiella området torde delvis&lt;br&gt;kunna uppväga de konkurrensskillnader som kan uppstå. Beroende på den&lt;br&gt;framtida utvecklingen av marknaden för pensionssparande vill jag&lt;br&gt;emellertid inte ställa mig avvisande till att denna fråga på nytt tas under&lt;br&gt;övervägande vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Pensionssparavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett pensionssparavtai skall vara skriftligt. I avtalet&lt;br&gt;skall anges spartidens längd samt när utbetalningarna skall börja&lt;br&gt;och det antal år de skall pågå. Avtalet skall även innehålla full-&lt;br&gt;makt för pensionssparinstitutet att förfoga över tillgångar på&lt;br&gt;pensionssparkonto för betalning av avkastningsskatt. Villkor som&lt;br&gt;inte tagits in i avtalet är utan verkan mot kontoinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om individuellt pensionssparande tas in en hänvisning till&lt;br&gt;ytterligare villkor som enligt kommunalskattelagens bestämmelser&lt;br&gt;skall tas in i ett pensionssparavtai. Dessa regler innebär bl.a. för-&lt;br&gt;bud mot överlåtelse av pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås som obligatoriska&lt;br&gt;uppgifter endast tidpunkten då utbetalningarna skall börja och den tid&lt;br&gt;under vilken dessa skall pågå. Beträffande avtalets innehåll i fråga om&lt;br&gt;institutets förfoganderätt över tillgångar på pensionssparkontot finns en&lt;br&gt;hänvisning till lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran eller kommenterar det inte. Finansinspektionen anser att&lt;br&gt;pensionssparavtalet bör innehålla regler om hur pensionsbeloppen skall&lt;br&gt;bestämmas samt att det bör föreskrivas att spararen innan ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai sluts skall få information om villkoren och de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna, att sådan information särskilt skall framhållas i avtalet&lt;br&gt;och att också avtalsvillkor som skriftligen meddelats spararen innan han&lt;br&gt;fått del av det slutliga avtalet skall vara gällande mot honom. Också&lt;br&gt;Riksskatteverket framhåller vikten av att spararen får information om att&lt;br&gt;han står den finansiella risken i sparandet. Sveriges Försäkringsförbund&lt;br&gt;framför att det av bestämmelserna om pensionssparavtai bör framgå att&lt;br&gt;villkoren får ändras inom den ram som lagstiftningen medger samt att det&lt;br&gt;för rättsverkan skall vara tillräckligt med en hänvisning till allmänna&lt;br&gt;villkor. Förbundet efterlyser också förtydliganden i fråga om vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall vara obligatoriska; dit bör höra tidpunkten då&lt;br&gt;utbetalningarna tidigast får börja, spartidens längd och sparandets nivå.&lt;br&gt;Enligt förbundet bör det slutligen framhållas att Finansinspektionens&lt;br&gt;tillståndsprövning skall omfatta en granskning med avseende på kraven&lt;br&gt;på information till spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare angett föreslås spararen&lt;br&gt;kunna utnyttja de tre sparformerna och fördela sparandet mellan dem&lt;br&gt;efter eget önskemål. Därvid skall ett eller flera pensionssparavtai&lt;br&gt;upprättas med ett eller flera pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparavtalet mellan spararen och institutet måste innehålla ett&lt;br&gt;antal obligatoriska uppgifter. Till dessa hör enligt promemorians förslag&lt;br&gt;tidpunkt för första utbetalning samt antal utbetalningsår. Jag anser med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktande av vad remissinstanserna framfört att till sådana villkor bör Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;höra även spartidens längd. Denna uppgift är bl.a. av betydelse för&lt;br&gt;frågan om utmätning i visst fall får ske. Någon obligatorisk reglering av&lt;br&gt;sparbeloppens storlek finner jag däremot inte skäl för, även om det är&lt;br&gt;naturligt att en sådan uppgift kommer att ingå. Avtalet bör i dessa&lt;br&gt;avseenden kunna ändras inom den ram som lagstiftningen medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vikt är också att avtalet innehåller uppgifter om de sparregler och&lt;br&gt;skatteregler som gäller för pensionssparandet. Härigenom delges med&lt;br&gt;säkerhet spararen dessa olika villkor på samma sätt som gäller för P-&lt;br&gt;försäkring. Jag anser det i detta avseende inte vara tillräckligt med endast&lt;br&gt;en hänvisning till allmänna villkor utan de regler som skall gälla för&lt;br&gt;sparandet bör tas in i avtalet antingen direkt eller genom att standard-&lt;br&gt;villkor fogas till avtalet som en bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga faktorer av intresse för parterna såsom storlek på inbetal-&lt;br&gt;ningarna (periodvisa eller engångsbetalningar), val av sparformer,&lt;br&gt;inbetalningssätt, avgifter m.m. bör också lämpligen regleras i samband&lt;br&gt;med att ett avtal ingås om pensionssparande. Inget hindrar dock att&lt;br&gt;inbetalningsreglema görs mycket flexibla så att spararen ges möjlighet att&lt;br&gt;sätta in medel när det passar honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande påtalat det lagtekniskt otillfredställande att&lt;br&gt;splittra civilrättsliga bestämmelser och placera en del av dem i skatte-&lt;br&gt;författningar. Enligt Lagrådets mening bör det därför övervägas om inte&lt;br&gt;i varje fall det tämligen kortfattade villkor som föreslås i lagen om&lt;br&gt;avkastningskatt på pensionsmedel i stället borde tas in i lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Jag delar Lagrådets allmänna uppfattning.&lt;br&gt;Motsvarande uppdelning av bestämmelserna föreligger emellertid redan&lt;br&gt;i fråga om P-försäkring. Med tanke på att de två systemen är avsedda att&lt;br&gt;så långt möjligt vara jämförbara i materiellt avseende ligger det enligt&lt;br&gt;min mening ett värde i att de även lagtekniskt utformas på samma sätt.&lt;br&gt;Jag anser därför att den föreslagna uppdelningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;huvudsak bör bibehållas. I enlighet med vad Lagrådet förordat anser jag&lt;br&gt;det dock lämpligt att ersätta den tidigare föreslagna hänvisningen till en&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel med en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse i lagen om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får antas att de olika pensionssparinstituten kommer att utforma&lt;br&gt;standardavtal för det individuella pensionssparandet. Utöver de enligt&lt;br&gt;lagen obligatoriska uppgifterna bör dessa kunna innehålla villkor som&lt;br&gt;varje institut i olika avseenden bedömer lämpliga med hänsyn till den&lt;br&gt;egna verksamheten och sina administrativa rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss i anslutning till behandlingen av reglerna om tillstånds-&lt;br&gt;plikt och tillståndskrav angett att stränga krav bör ställas på instituten vad&lt;br&gt;gäller kravet på information om vad sparandet innebär såväl i fråga om&lt;br&gt;finansiella risker som beträffande skillnaderna gentemot t.ex försäkring.&lt;br&gt;Jag delar således i allt väsentligt de uppfattningar som framförts av&lt;br&gt;remissinstansserna i detta avseende. Som jag tidigare anfört bör det an-&lt;br&gt;komma på Finansinspektionen att i sin tillstånds- och tillsynsverksamhet&lt;br&gt;ta ställning till den närmare utformningen av informationskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om överlåtelseförbud m.m. återkommer jag till i samband Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;med behandlingen av spararens förfoganden (avsnitt 3.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Pensionssparmedlens förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparinstitutet skall inom ramen för de tillåtna&lt;br&gt;sparformerna placera sparmedlen på det sätt kontoinnehavaren från&lt;br&gt;tid till annan bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje pensionssparavtai skall föras ett pensionssparkonto. På&lt;br&gt;kontot skall samtliga transaktioner antecknas. Kontot skall vid varje&lt;br&gt;tid utvisa vilka tillgångar som är hänförliga till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparmedel som inte placeras som inlåning i pensionsspar-&lt;br&gt;institutet skall hållas avskilda från institutets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet får avyttra tillgångar på ett pensionssparkonto i den mån&lt;br&gt;detta är nödvändigt för täckande av skatter och avgifter eller om det&lt;br&gt;annars följer av lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås regler om att pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet i vissa fall skall samråda med spararen i fråga om förvärv&lt;br&gt;och avyttringar av värdepapper. Vidare skall värdepappersbolag tillåtas&lt;br&gt;att i viss utsträckning ta emot medel på konto. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;promemorians förslag i allt väsentligt med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det så långt det är&lt;br&gt;möjligt skall ställas krav på förvaltarregistrering. Finansinspektionen&lt;br&gt;framför att andra pensionssparinstitut än banker inte bör tillåtas att öppna&lt;br&gt;kundkonton inom ramen för det individuella pensionssparandet och att i&lt;br&gt;stället kundernas medel omedelbart skall avskiljas. Inspektionen pekar&lt;br&gt;också på att det vid placeringar i utlandet måste garanteras att uppgifter&lt;br&gt;om sparande och avkastning lämnas och att spararen själv inte kan&lt;br&gt;disponera över tillgångarna. Sveriges Försäkringsförbund är av samma&lt;br&gt;uppfattning och ifrågasätter om inte pensionssparinstitutet bör stå som&lt;br&gt;ägare vid placeringar i utländska värdepappersfonder. Fondbolagens&lt;br&gt;Förening påpekar att en möjlighet att förvaltarregistrera fondandelar,&lt;br&gt;vilket föreningen är positiv till, kräver ändring i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Samma påpekande görs av Sparbankernas Bank,&lt;br&gt;som vidare instämmer med Svenska Bankföreningens uppfattning att&lt;br&gt;reglerna om samråd med spararen vid vissa placeringar och avyttringar&lt;br&gt;bör vara dispositiva och att ansvaret i första hand bör ligga på spararen.&lt;br&gt;De två sistnämnda remissinstanserna anser också att det bör klargöras att&lt;br&gt;ett institut får föra flera pensionssparkonton för samme sparare om denne&lt;br&gt;har flera pensionssparavtai med institutet. Även Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund önskar ett klarläggande på denna punkt. Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen anser att värdepappersbolag inom det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet skall få använda kundkonton utan andra inskränkningar än vad&lt;br&gt;som annars gäller för värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om kontoinnehavarens placerings- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;frihet är uttryck för en grundtanke inom det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Kontoinnehavaren skall således inom lagens gränser för&lt;br&gt;tillåtna sparformer själv kunna välja hur hans medel skall placeras och&lt;br&gt;fördelas mellan sparformerna. Han skall också när som helst kunna göra&lt;br&gt;omplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparkontot är det sammanhållande konto där kontoinnehavarens&lt;br&gt;samtliga transaktioner och tillgångar skall antecknas. Det skall föras ett&lt;br&gt;konto för varje pensionssparavtai. Om en sparare har flera avtal med&lt;br&gt;samma institut skall således föras motsvarande antal pensionssparkonton.&lt;br&gt;Detta har förtydligats genom en omformulering av lagtexten i förhållande&lt;br&gt;till promemorians förslag. Det är av stor vikt att kontot förs på ett&lt;br&gt;noggrant sätt. Detta har jag också framhållit i anslutning till att jag&lt;br&gt;behandlat vissa andra frågor, bl.a. tillståndskraven. Vad som har&lt;br&gt;antecknats på kontot är av avgörande betydelse såväl för avkastnings-&lt;br&gt;skatten som för t.ex. frågor om utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om värdepappersrörelse kan värdepappersbolag ges till-&lt;br&gt;stånd av Finansinspektionen att ta emot kunders medel på konto, dvs.&lt;br&gt;utan skyldighet att avskilja dem, om detta underlättar rörelsen. I&lt;br&gt;promemorian föreslås detsamma gälla även i fråga om pensionsspar-&lt;br&gt;medel. I motiveringen anges dock att denna möjlighet bör användas&lt;br&gt;restriktivt. Finansinspektionen har emellertid avstyrkt förslaget i denna&lt;br&gt;del och framfört att kundernas medel inom det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet i stället omedelbart bör avskiljas. Enligt min mening bör stor&lt;br&gt;vikt läggas vid tillsynsmyndighetens uppfattning i denna fråga. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att det enda undantaget från skyldigheten att avskilja&lt;br&gt;kundernas medel skall gälla medel som placeras som inlåning direkt i en&lt;br&gt;bank som också är pensionssparinstitut i förhållande till kontoinne-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga i anslutning härtill rör formerna för registrering m.m. av&lt;br&gt;spararens innehav av värdepapper och andra tillgångar. Detta är av&lt;br&gt;betydelse både vad gäller avskiljande av medel och för att förhindra att&lt;br&gt;en kontoinnehavare disponerar över sparmedlen i strid med lagens&lt;br&gt;bestämmelser. I fråga om aktier och vissa andra fondpapper bör som&lt;br&gt;huvudregel gälla att dessa skall förvaltarregisteras i pensionssparinstitutets&lt;br&gt;namn. På motsvarande sätt bör i fråga om inlåning sådana konton föras&lt;br&gt;i pensionssparinstitutets namn med angivande av att det är fråga om&lt;br&gt;kundmedel och alltså inte institutets egna tillgångar. Såvitt gäller&lt;br&gt;värdepappersfonder är förvaltarregistering av fondandelar hos fondbolaget&lt;br&gt;för närvarande inte möjlig. En framställning om ändringar i lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder så att sådan registrering skall kunna ske har i oktober&lt;br&gt;1992 getts in till Finansdepartementet från bl.a. Fondbolagens Förening.&lt;br&gt;Denna fråga kommer därför att tas upp i särskild ordning. Innan en&lt;br&gt;möjlighet till förvaltarregistrering av fondandelar har öppnats får&lt;br&gt;registrering ske i kontoinnehavarens namn med markering att andelarna&lt;br&gt;är hänförliga till ett pensionssparkonto och därmed i olika avseenden är&lt;br&gt;underkastade reglerna i lagen om individuellt pensionssparande. De&lt;br&gt;principer jag nu redovisat bör i förekommande fall tillämpas även i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utländska placeringar. Det bör därvid i samtliga fall, enligt de regler Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;som gäller i det aktuella landet, anges att medlen har särskild karaktär&lt;br&gt;och inte får disponeras direkt av kontoinnehavaren. Hur frågor om&lt;br&gt;avskiljande och hinder mot dispositioner direkt av kontoinnehavaren&lt;br&gt;hanteras anser jag vara av central betydelse vid bedömning av om en&lt;br&gt;pensionssparrörelse kan anses sund. Det bör därför ankomma på Finans-&lt;br&gt;inspektionen att i sin tillstånds- och tillsynsverksamhet bevaka institutens&lt;br&gt;rutiner i dessa avseenden. Därvid åligger det instituten att visa att&lt;br&gt;rutinerna även hos de organ eller företag som ansvarar för registrering&lt;br&gt;av innehav m.m. beträffande de placeringar instituten erbjuder ger&lt;br&gt;garantier för att lagens krav uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande påtalat ett flertal problem i fråga om de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om skyldighet för institutet att i vissa fall samråda&lt;br&gt;med spararen vid förvärv och avyttringar av värdepapper. Lagrådet har,&lt;br&gt;med hänvisning till att någon egentlig nackdel med att låta bestäm-&lt;br&gt;melserna utgå inte synes föreligga, uttalat att de bör slopas. Jag ansluter&lt;br&gt;mig till vad Lagrådet anfört i denna del. Lagrådet har vidare pekat på&lt;br&gt;möjligheten att ersätta samrådsreglema med en bestämmelse om att&lt;br&gt;institutet på begäran skall lämna pensionsspararen information i nu&lt;br&gt;aktuella avseenden. Enligt min uppfattning torde dock detta i rimlig&lt;br&gt;omfattning följa av institutets allmänna informations- och rådgivn-&lt;br&gt;ingsansvar. Jag anser därför att en sådan särskild bestämmelse inte&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Information till kontoinnehavaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kontoinnehavaren skall om inte annat har avtalats&lt;br&gt;skriftligen underrättas om vidtagna omplaceringar och om kostnaden&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutet skall årligen ge kontoinnehavaren en redo-&lt;br&gt;visning av det ingående och utgående värdet av tillgångarna på&lt;br&gt;pensionssparkontot och av samtliga transaktioner som bokförts på&lt;br&gt;kontot under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper har förvaltarregistrerats skall pensionssparinsti-&lt;br&gt;tutet om inte annat har avtalats se till att kontoinnehavaren ändå får&lt;br&gt;del av samma information som han annars skulle ha fått genom&lt;br&gt;utgivarens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Svenska Bankföreningen anser att det i fråga om&lt;br&gt;förvärv eller avyttring av aktier bör vara tillräckligt med avräkningsnota&lt;br&gt;och att beträffande fondandelar vanliga regler kan tillämpas.&lt;br&gt;Sparbankernas Bank framhåller att informationen bör ges på ett så lite&lt;br&gt;administrations- och kostnadskrävande sätt som möjligt och att informa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionskraven bör kunna tillgodoses genom de rutiner som redan tillämpas Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I min redovisning av skälen för det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet har jag framhållit att det är önskvärt dels att det&lt;br&gt;långsiktiga hushållssparandet ökar och når ut till nya grupper av sparare,&lt;br&gt;dels att konkurrensen om sådant sparande skärps. För att uppnå dessa&lt;br&gt;mål är det enligt min mening av stor betydelse att informationsreglema&lt;br&gt;för det nya sparandet utformas på ett sådant sätt att kontoinnehavaren&lt;br&gt;garanteras full inblick i hur hans medel förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den löpande informationen anser jag att huvudregeln bör&lt;br&gt;vara att kontoinnehavaren skriftligen skall underrättas om omplaceringar&lt;br&gt;och om kostnaden för dessa. Detta skall i princip gälla för alla omplace-&lt;br&gt;ringar och oberoende av om de skett på kontoinnehavarens initiativ eller&lt;br&gt;som ett led i en förvaltning som institutet bedriver på kontoinnehavarens&lt;br&gt;uppdrag. Jag anser det emellertid vara att driva informationskravet för&lt;br&gt;långt att göra en sådan regel tvingande. För en del kontoinnehavare,&lt;br&gt;kanske särskilt i de fall förvaltningen av medlen anförtrotts pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet, kan denna typ av löpande information vara ointressant. I&lt;br&gt;sammanhanget bör också beaktas att informationsverksamheten medför&lt;br&gt;kostnader som i sista hand kommer att belasta kontoinnehavama. Det bör&lt;br&gt;inte minst därför finnas möjlighet för den som inte värdesätter sådan&lt;br&gt;information att komma överens med institutet om inskränkningar i&lt;br&gt;informationsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av remissynpunkterna också beröra i vilken&lt;br&gt;form informationen skall lämnas. Bestämmelsen om institutens&lt;br&gt;underrättelseskyldighet är utformad i första hand med tanke på enhetliga&lt;br&gt;skriftliga underrättelser för alla typer av placeringar. Ett sådant system&lt;br&gt;gör informationen mer lättillgänglig särskilt för den som inte tidigare har&lt;br&gt;erfarenhet av placeringar i t.ex. aktier och andra värdepapper.&lt;br&gt;Bestämmelsens utformning ger emellertid även i detta avseende parterna&lt;br&gt;möjlighet att avtala om avsteg från huvudregeln. Avtalsfriheten bör&lt;br&gt;däremot inte utnyttjas för att genom standardmässiga avtal sänka&lt;br&gt;informationsnivån på ett sådant sätt att syftet bakom lagens bestämmelser&lt;br&gt;går förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om årlig redovisning av pensionssparkontot är till skillnad&lt;br&gt;från regeln om löpande underrättelser tvingande. Jag anser att en årlig&lt;br&gt;samlad redovisning av sparandet är av så grundläggande betydelse att&lt;br&gt;avsteg härifrån inte bör få ske. Med tanke på att redovisningen skall&lt;br&gt;lämnas endast en gång per år och att registreringar på pensions-&lt;br&gt;sparkonton kan förutsättas ske i system för automatisk databehandling är&lt;br&gt;också kostnadsaspekten mindre uttalad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstituten bör även svara för att kontoinnehavare vars&lt;br&gt;aktier eller andra fondpapper är förvaltarregistrerade i institutets namn&lt;br&gt;ändå får del av samma information som de annars skulle fått direkt&lt;br&gt;genom utgivaren av värdepapperen. Jag tänker då i första hand på&lt;br&gt;årsredovisningar och liknande, men det kan även röra sig om annan&lt;br&gt;information. Liksom beträffande transaktionsuppgifter bör det i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna typ av information vara möjligt för kontoinnehavaren att avstå från Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;material som han inte har behov av eller saknar intresse för.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Flyttning av pensionssparavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kontoinnehavaren skall ha rätt att flytta pensions-&lt;br&gt;sparavtalet till ett annat pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyttning får institutet ta ut en skälig avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att avgiften inte fick&lt;br&gt;överstiga institutets direkta kostnader för flyttningen. I övrigt&lt;br&gt;överenstämmer promemorians förslag i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Riksskatteverket framhåller att det är viktigt att avgifternas&lt;br&gt;storlek inte hämmar möjligheten till flyttning. Samma ståndpunkt har&lt;br&gt;även Sveriges Advokatsamfund. Motsvarande uppfattning framförs också&lt;br&gt;av Finansinspektionen, som föreslår att ett tak för avgifternas storlek&lt;br&gt;anges i lagen. Konkurrensverket anser å andra sidan att avgifterna inte&lt;br&gt;alls bör regleras i lagen. SEB Försäkring vill att flyttningsmöjligheten&lt;br&gt;skall utsträckas även till fondförsäkring och till det traditionella&lt;br&gt;pensionsförsäkringssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett grundläggande motiv för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet är att öka konkurrens och valfrihet avseende det&lt;br&gt;långsiktigt bundna sparandet. Det ställer krav på ett öppet och flexibelt&lt;br&gt;system som dels bör garantera att spararen kan flytta sitt sparande mellan&lt;br&gt;tillgängliga sparformer, dels bör ge möjlighet för pensionssparinstitut&lt;br&gt;med olika inriktning att verka på marknaden. Härigenom befrämjas en&lt;br&gt;effektiv kapitalmarknad och skapas förutsättningar för att spararnas&lt;br&gt;skiftande önskemål på bästa sätt tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondförsäkringssystemet har frågan om valfrihet lösts så att&lt;br&gt;försäkringsbolagen upprättar ett försäkringskontrakt och i den egna&lt;br&gt;rörelsen förvaltar försäkringspremierna. För sparpremiema agerar&lt;br&gt;bolagen som mellanliggande institut och kanaliserar medlen till den eller&lt;br&gt;de försäkringspremiefonder kunden önskar, såväl egna som andra fonder.&lt;br&gt;Omplacering av sparade medel har spararen rätt till enligt lag. Av&lt;br&gt;försäkringstekniska skäl tillåter dock inte systemet att försäkrings-&lt;br&gt;kontraktet flyttas från det ursprungliga fondförsäkringsbolaget. Som jag&lt;br&gt;tidigare redovisat är jag inte villig att nu göra några ändringar av de&lt;br&gt;försäkringsmässiga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det individuella pensionssparandet övertas fondförsäkringsbolagens&lt;br&gt;roll av ett pensionssparinstitut som upprättar ett pensionssparavtai med&lt;br&gt;spararen. En viktig skillnad är därvid att det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet grundas på ett pensionssparavtai utan det försäkringsinslag,&lt;br&gt;som vid fondförsäkring binder försäkringskontraktet till det bolag som&lt;br&gt;kontraktet upprättats med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir härigenom möjligt att lösa frågorna om valfrihet och flexibilitet Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;på ett delvis annorlunda sätt i det individuella pensionssparandet. Som jag&lt;br&gt;tidigare redovisat bör, liksom är fallet vid fondförsäkring, flera olika&lt;br&gt;pensionssparavtai få upprättas med samma eller olika institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutet kan ge kunden möjlighet till omplacering mellan&lt;br&gt;de sparformer som institutet erbjuder för pensionssparandet. Det bör inte&lt;br&gt;finnas något som hindrar att sparinstitutet erbjuder kunden att placera&lt;br&gt;medel även i sparformer som förvaltas av ett annat institut, under förut-&lt;br&gt;sättning att reglerna för det individuella pensionssparandet upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av olika skäl, såväl administrativa som marknadsmässiga, kan det dock&lt;br&gt;vara mindre lämpligt att såsom är fallet i fondförsäkringssystemet i lag&lt;br&gt;föreskriva att pensionssparinstituten måste kunna slussa sparandet vidare&lt;br&gt;till alla de placeringar eller de förvaltare av sparmedlen spararen önskar.&lt;br&gt;Många institut kommer att kunna klara av detta men vissa kan få svårt&lt;br&gt;att uppfylla en sådan flexibilitet med tanke på att marknaden i olika&lt;br&gt;avseenden nu blir bredare och mer mångsidig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna garantera valfrihet och konkurrens även i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet föreslås därför att kontoinnehavaren i stället ges rätt&lt;br&gt;att flytta pensionssparavtalet till ett annat pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontoinnehavare kan således, om han av något skäl är missnöjd&lt;br&gt;med sitt pensionssparinstitut, flytta sitt avtal till ett annat institut som&lt;br&gt;erbjuder individuellt pensionssparande. Beroende på vilka sparformer det&lt;br&gt;nya institutet erbjuder, får överflyttningen av tillgångarna ske genom&lt;br&gt;omregistrering till det nya institutet eller genom att sparandet realiseras&lt;br&gt;och de likvida medlen placeras i det nya institutets sparformer. Det avtal&lt;br&gt;som upprättas med med det nya institutet skall därvid anses som en direkt&lt;br&gt;fortsättning på det tidigare avtalet med de ändringar som föranleds av&lt;br&gt;flyttningen. I fråga om utmätning och återvinning i konkurs föreslås på&lt;br&gt;Lagrådets inrådan en uttrycklig lagregel om kontinuitet vid flyttning.&lt;br&gt;Bestämmelsen kommenteras i det följande (avsnitt 3.9.4). Som jag&lt;br&gt;framhållit tidigare skall ändringar även i ett befintligt kontrakt alltid skall&lt;br&gt;kunna ske under förutsättning att ändringarna inte står i strid med&lt;br&gt;bestämmelserna för det individuella pensionssparandet i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå reell valfrihet är det naturligtvis viktigt att avgifts-&lt;br&gt;nivåerna inte är så höga att flyttning hindras. Jag anser dock att det ger&lt;br&gt;ett alltför stelt system att i lagen ange vissa högsta avgiftsbelopp. I stället&lt;br&gt;föreslår jag i enlighet med vad Lagrådet förordat en regel om att avgiften&lt;br&gt;skall vara skälig. Som Lagrådet anfört får det ankomma på Finans-&lt;br&gt;inspektionen att i sitt tillsynsarbete vid behov ingripa mot för höga&lt;br&gt;flyttningsavgifter. Skulle det trots detta senare visa sig att avgifts-&lt;br&gt;sättningen blir sådan att att flyttningsmöjlighetema och därmed&lt;br&gt;konkurrensen påverkas negativt är jag dock beredd att ompröva mitt&lt;br&gt;ställningstagande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Civilrättsliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.9.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De civilrättsliga regler som föreslås gälla inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet utformas med nära anknytning till&lt;br&gt;vad som i dessa avseenden gäller i fråga om livförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller kommenterar inte förslaget. I några&lt;br&gt;remissvar påtalas vissa skillnader i förhållande till de nu gällande&lt;br&gt;reglerna beträffande försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftet med det nya individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet är att skapa ett alternativ till det traditionella&lt;br&gt;försäkringssparande som sker för att ge en ålderspension för försäkrings-&lt;br&gt;tagaren eller en efterlevandepension åt dennes nära anhöriga. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund är det naturligt att de civilrättsliga förutsättningarna så långt&lt;br&gt;som möjligt utformas efter mönster av vad som gäller för försäkrings-&lt;br&gt;sparandet och då i första hand de kvalitativa villkor som gäller för det&lt;br&gt;skattegynnade sparandet i P-försäkring. De regler som därvid i första&lt;br&gt;hand berörs är bestämmelserna om förmånstagarförordnanden och de&lt;br&gt;särskilda regler som gäller för försäkringar i fråga om bodelning m.m.&lt;br&gt;och beträffande förhållandet till spararens borgenärer. Valet av lösningar&lt;br&gt;på olika områden måste dock prövas var för sig. Det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet har i förhållande till försäkring en principiellt&lt;br&gt;annorlunda uppbyggnad. Av denna anledning torde fullständig parallellitet&lt;br&gt;mellan regelsystemen inte kunna uppnås. Enligt min uppfattning bör dock&lt;br&gt;strävan vara att skillnaderna i dessa avseenden blir så små att de inte&lt;br&gt;annat än i undantagsfall verkar styrande vid val av sparform. De enskilda&lt;br&gt;förslagen kommenteras i de följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.2 Spararens förfoganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En pensionssparare får till förmån för sina efter-&lt;br&gt;levande förfoga över sin rätt enligt pensionssparavtalet genom&lt;br&gt;förmånstagarförordnande. Regler om detta, vilka i allt väsentligt&lt;br&gt;överensstämmer med dem som gäller i fråga om P-försäkringar, tas&lt;br&gt;in i lagen om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfoganden som skett i strid med lagens bestämmelser eller med&lt;br&gt;villkor som enligt kommunalskattelagen skall tas in i pensions-&lt;br&gt;sparavtalet är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran eller avstår från att kommentera det. I några av remissvaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås vissa förtydliganden och kompletteringar med avseende på Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;detaljer. Folksam och Sveriges Försäkringsförbund önskar ett klar-&lt;br&gt;läggande av i vilken utsträckning en förmånstagare kan förfoga över&lt;br&gt;pensionssparkontot. Svenska Bankföreningen anser att förbudet mot&lt;br&gt;överlåtelse av pensionssparavtai bör tas in i lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En betydelsefull del av den nya pensions-&lt;br&gt;formen är de efterlevandes rättsliga ställning efter spararens död. Här är&lt;br&gt;olika lösningar möjliga och detta oavsett om dödsfallet sker under&lt;br&gt;sparandetiden eller sedan pension börjat utgå men tillgångar fortfarande&lt;br&gt;finns kvar vid spararens död. Den viktigaste frågeställningen på detta&lt;br&gt;område är om förmånstagarförordnanden skall tillåtas eller om de vid&lt;br&gt;dödsfallet befintliga sparmedlen på vanligt sätt skall ingå i kvarlåten-&lt;br&gt;skapen efter den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har gjorts en jämförande granskning av det ekonomiska&lt;br&gt;utfallet enligt de två alternativen. Granskningen av några tänkta&lt;br&gt;typsituationer ger vid handen att alternativet med förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande i flertalet fall är det mest gynnsamma för de berörda&lt;br&gt;individerna. Enligt min bedömning är skillnaderna i ekonomiskt utfall så&lt;br&gt;pass stora att ett individuellt pensionssparande med kvarlåtenskaps-&lt;br&gt;altemativet skulle riskera att inte bli tillräckligt attraktivt i förhållande till&lt;br&gt;försäkringssparandet. Bestämmelserna om förmånstagarförordnanden&lt;br&gt;reglerar på försäkringsområdet också i väsentliga delar vad som i detta&lt;br&gt;avseende skall gälla familjerättsligt och i förhållande till borgenärer. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att det i lagen om individuellt pensionssparande tas in&lt;br&gt;regler om förmånstagarförordnanden som i relevanta avseenden svarar&lt;br&gt;mot vad som gäller för försäkring. Dessa finns intagna i lagen (1927:77)&lt;br&gt;om försäkringsavtal och innehåller bestämmelser om förmånstagarföror-&lt;br&gt;dnandens form, innehåll, tolkning och verkan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de mera centrala punkterna innebär detta för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet bl.a. att sparbeloppet inte kommer att ingå i spararens&lt;br&gt;kvarlåtenskap, om förmånstagare har förordnats, dock att jämknings-&lt;br&gt;möjligheter motsvarande vad som anges i 104 § försäkringsavtalslagen&lt;br&gt;bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från försäkringsavtalslagen bör också föras över en motsvarighet till&lt;br&gt;den nyligen införda bestämmelsen om förlust av rätt till ersättning från&lt;br&gt;livförsäkring om någon genom brott uppsåtligen dödat försäkringstagaren,&lt;br&gt;den försäkrade eller en förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att det bör vara möjligt att förena ett förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande med föreskrift att utfallande belopp skall vara mottagarens&lt;br&gt;enskilda egendom. En sådan ordning har kommer från den 1 april 1993&lt;br&gt;att gälla i fråga om försäkring (prop. 1992/93:148, bet. 1992/93:LU23,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:169, SFS 1993:130). I anslutning härtill bör reglerna i 7&lt;br&gt;kap. 2 § äktenskapsbalken om vad som utgör enskild egendom&lt;br&gt;kompletteras med en föreskrift som svarar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en förmånstagares rätt att efter spararens eller en tidigare&lt;br&gt;förmånstagares död förfoga över pensionssparkontot bör gälla att&lt;br&gt;förmånstagaren kan göra omplaceringar och även flytta kontot till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat institut enligt de vanliga reglerna för detta. Detta bör gälla även om&lt;br&gt;förordnandet innebär att rätten till utbetalningar skall övergå till någon&lt;br&gt;annan i händelse av den förste förmånstagarens död. På grund av förord-&lt;br&gt;nandets testamentariska karaktär bör förmånstagaren däremot inte kunna&lt;br&gt;ändra avtalet i fråga om utbetalningarnas storlek eller utbetalningstiden&lt;br&gt;eller själv sätta in förmånstagare. Förhållandet kommer således att likna&lt;br&gt;det som gäller beträffande testamentarisk sekundosuccession. Förmåns-&lt;br&gt;tagaren bör heller inte själv få göra inbetalningar till pensionssparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmånstagarförordnanden bör i övrigt kunna tillämpas&lt;br&gt;väsentligen samma regler som i praxis har utvecklats på försäkringssidan.&lt;br&gt;Det bör således t.ex. vara möjligt för en förmånstagare att avstå från&lt;br&gt;sin rätt helt eller delvis. Jag kan inte heller se något hinder mot delade&lt;br&gt;förordnanden. Detta gäller såväl att förordnandet delas mellan olika&lt;br&gt;personer som att förordnandet omfattar endast en viss andel av till-&lt;br&gt;gångarna. I fråga om de enskilda reglerna om förmånstagarförordnande&lt;br&gt;och verkningar härav hänvisas till specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skattegynnade försäkringssparandet innefattar regler som i princip&lt;br&gt;förbjuder överlåtelse av en P-försäkring och som förbjuder belåning och&lt;br&gt;pantsättning av försäkringen. Motsvarande regler bör gälla också för det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Bestämmelserna bör, även om de närmast&lt;br&gt;är civilrättsliga till sin karaktär, enligt min mening lämpligen tas in i de&lt;br&gt;kvalitativa regler i KL som avgränsar den nya sparformen. Jag har tidi-&lt;br&gt;gare (avsnitt 3.1) med anledning av vad Lagrådet anfört i denna del&lt;br&gt;redovisat skälen för den av mig förordade lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till reglerna i KL bör anknyta en bestämmelse i lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande om att ett förfogande över den rätt som följer av ett&lt;br&gt;pensionssparavtai är ogiltigt om det sker i strid med de villkor för&lt;br&gt;sparandet som gäller enligt KL. På detta sätt blir regleringen kongruent&lt;br&gt;med den som gäller för försäkringssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.3 Bodelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätt till pension som tillkommer en make på grund&lt;br&gt;av ett pensionssparavtai skall undantas från bodelning. En sådan&lt;br&gt;pensionsrätt skall dock på samma sätt som vid försäkring, helt eller&lt;br&gt;delvis ingå i bodelning om det skulle vara oskäligt att undanta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar skall ha möjlighet att avtala att en pensionsrätt som annars&lt;br&gt;skulle ha varit undantagen skall ingå i bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en make har använt sitt giftorättsgods för att öka värdet på&lt;br&gt;sitt pensionssparkonto eller för att förvärva rätt enligt pensions-&lt;br&gt;sparavtai skall i vissa fall andelsberäkningen ske som om åtgärden&lt;br&gt;inte vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag skiljer sig från mitt förslag i fråga om bodel-&lt;br&gt;ning i normalfallet. I promemorian föreslås att rätt till pension skall&lt;br&gt;undantas om förmånstagare förordnats och bodelningen sker i spararens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livstid, eller om förmånstagare finns och rätt till utbetalning enligt Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;pensionssparavtalet föreligger vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge framför att, till skillnad mot vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;försäkring, värdet av såväl efterlevandeskyddet som ålders- och&lt;br&gt;invaliditetsskyddet synes komma att ingå i en bodelning om förmåns-&lt;br&gt;tagare insatts och bodelningen sker i spararens livstid, och att full&lt;br&gt;parallellitet därför inte föreligger i detta avseende. Samma förhållande&lt;br&gt;uppmärksammas av SEB Försäkring och Svenska Bankföreningen som&lt;br&gt;påtalar att rätt till pension i det individuella pensionssparandet som&lt;br&gt;huvudregel kommer att ingå i bodelning, medan privata P-försäkringar&lt;br&gt;i flertalet fall inte gör det. Vidare anges som en nackdel att sparande med&lt;br&gt;förmånstagarförordnande kan komma att ingå i bodelning vid spararens&lt;br&gt;makes dödsfall, s.k. fel dödsfall. Det föreslås därför att rätt till pension&lt;br&gt;enligt lagen om individuellt pensionssparande som huvudregel bör undan-&lt;br&gt;tas från bodelning. Försäkringsförbundet anser att man i stället för den&lt;br&gt;föreslagna lösningen bör överväga en utformning grundad på en försäk-&lt;br&gt;ringsteknisk beräkning av den andel som kan anses utgöra ålderspension.&lt;br&gt;Härför skulle krävas antaganden om den framtida kapitalavkastningen och&lt;br&gt;dödligheten. Förbundet pekar också, liksom Folksam, på att en sparare&lt;br&gt;inför en förestående äktenskapsskillnad får möjlighet att undandra&lt;br&gt;pensionsrätten från bodelning genom att återkalla förmånstagar-&lt;br&gt;förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare angett bör en strävan vara&lt;br&gt;att vid utformningen av bestämmelserna för det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet så nära som möjligt anknyta till reglerna för försäkrings-&lt;br&gt;sparande. Detta gäller även beträffande bodelning och vissa andra frågor&lt;br&gt;i anslutning härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om vad som skall ingå i bodelning återfinns i 10 kap. äkten-&lt;br&gt;skapsbalken. I 3 § första stycket anges att rättigheter som inte kan&lt;br&gt;överlåtas eller annars är av personlig art inte skall ingå i bodelning om&lt;br&gt;detta skulle strida mot vad som gäller för rättighet. Enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket skall, även om det inte följer av första stycket, rätt till pension&lt;br&gt;på grund av en P-försäkring som någon av makarna äger inte ingå i&lt;br&gt;bodelning om försäkringen gäller rätt till ålders- eller invalidpension,&lt;br&gt;eller efterlevandepension i fall då rätt till utbetalning av pensionen&lt;br&gt;föreligger vid bodelningen. Paragrafens tredje stycke innehåller en&lt;br&gt;jämkningsregel som anger att en pensionsrätt enligt andra stycket helt&lt;br&gt;eller delvis skall ingå i bodelning om det med hänsyn till äktenskapets&lt;br&gt;längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;skulle vara oskäligt att undanta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär, med bortseende från jämkningssituationen, att en P-&lt;br&gt;försäkring kommer att ingå i bodelning då försäkringen helt eller delvis&lt;br&gt;gäller efterlevandepension och bodelning sker i anledning av äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad. Avser försäkringen ålders- eller invalidpension skall den&lt;br&gt;undantas från bodelning, oavsett om denna sker i samband med&lt;br&gt;äktenskapsskillnad eller efter ena makens död. Sker bodelning i anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av försäkringstagarens död kommer inte heller efterlevandepension efter Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;denne att dras in i bodelningen, eftersom rätt till utbetalning av pensionen&lt;br&gt;då föreligger. En efterlevandepension förutsätter för övrigt att en&lt;br&gt;förmånstagare är insatt. Om så är fallet följer redan enligt 104 § försäk-&lt;br&gt;ringsavtalslagen att försäkringsbelopp som utfaller efter försäkrings-&lt;br&gt;tagarens död inte ingår i dennes kvarlåtenskap. Däremot kommer en rätt&lt;br&gt;till efterlevandepension som den ena maken tillskiftats vid bodelning i ett&lt;br&gt;tidigare äktenskap att ingå i bodelningen om försäkringsfallet, dvs. den&lt;br&gt;tidigare makens död, då inte inträffat. I det fallet föreligger ju inte rätt&lt;br&gt;till utbetalning av pensionen. Det senast sagda gäller dock inte om maken&lt;br&gt;endast insatts som förmånstagare till den tidigare makens försäkring,&lt;br&gt;eftersom förmånstagaren enligt 109 § försäkringsavtalslagen inte under&lt;br&gt;försäkringstagarens livstid får förfoga över sin rätt genom överlåtelse&lt;br&gt;eller på annat sätt. I den situationen skall rätten enligt&lt;br&gt;förmånstagarförordnandet undantas från bodelning enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som föreslås i promemorian bygger på att ålderspension&lt;br&gt;enligt försäkring bör jämställas med ett individuellt pensionssparande där&lt;br&gt;förmånstagare inte förordnats. Vid bodelning i spararens livstid, dvs.&lt;br&gt;vid äktenskapsskillnad eller vid spararens makes död, skall således rätten&lt;br&gt;till sparmedlen enligt pensionssparavtalet undantas om förmånstagare inte&lt;br&gt;förordnats. Saknas förmånstagare och spararen avlider blir sparmedlen&lt;br&gt;en tillgång i dödsboet. Om förmånstagare däremot förordnats skall&lt;br&gt;sparandet enligt promemorians förslag jämföras med efterlevandepension&lt;br&gt;i försäkringsfallet. Detta innebär att rätten till sparmedlen då undantas&lt;br&gt;från bodelning bara i det fallet att rätt till utbetalning enligt sparavtalet&lt;br&gt;finns vid bodelningen, dvs. endast om spararen avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekats i remissyttrandena medför promemorians förslag i fråga&lt;br&gt;om reglerna för det individuella pensionssparandet i vissa avseenden inte&lt;br&gt;oväsentliga skillnader i förhållande till vad som gäller för försäkring. Om&lt;br&gt;förmånstagare har förordnats, vilket kan antas bli det normala, kommer&lt;br&gt;rätten till pension enligt ett pensionssparavtai i sin helhet alltid att ingå&lt;br&gt;i bodelning vid äktenskapsskillnad. Av min tidigare redovisning framgår&lt;br&gt;att detta skiljer sig från vad som gäller för P-försäkring, där pensions-&lt;br&gt;rätten skall ingå endast om eller i den mån den avser efterlevande-&lt;br&gt;pension. Huruvida så är fallet resp, storleken av denna bestäms av de&lt;br&gt;försäkringstekniska reserverna för de två typerna av pension. Denna&lt;br&gt;fördelning kan givetvis variera mellan olika försäkringar. Enligt vad som&lt;br&gt;påpekats i remissomgången torde dock i flertalet fall försäkringar till&lt;br&gt;övervägande del avse ålderspension och därigenom stå utanför bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det otillfredställande med en ordning som innebär att&lt;br&gt;resultatet av en bodelning i normalfallet kommer att skilja sig på detta&lt;br&gt;sätt mellan de två pensionsformema. En annan utformning bör därför&lt;br&gt;övervägas. Försäkringsförbundet har därvid anvisat en lösning som&lt;br&gt;innebär en försäkringstekniskt grundad beräkning av den andel av&lt;br&gt;sparmedlen som kan anses som ålders- resp efterlevandepension. En&lt;br&gt;sådan beräkning skulle därvid bygga på antaganden om dödlighet och&lt;br&gt;framtida kapitalavkastning. Härigenom skulle kunna uppnås en i princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullständig överensstämmelse med regleringen för P-försäkringar. Detta Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;är emellertid en metod som framstår som främmande i ett system som är&lt;br&gt;helt utan försäkringsinslag. Sparandet skall också administreras av institut&lt;br&gt;som saknar kompetens på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i stället att rätt till pension som tillkommer en make på&lt;br&gt;grund av pensionssparavtai skall undantas från bodelning. Detta skall&lt;br&gt;gälla oavsett om förmånstagare förordnats eller inte. Resultatet av detta&lt;br&gt;blir vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad att hela&lt;br&gt;pensionsrätten blir att behandla som ålders- eller invalidpension enligt&lt;br&gt;försäkring. I 10 kap. 3 § äktenskapsbalken bör således som ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke tas in en bestämmelse i enlighet med vad som nu sagts. Den nu&lt;br&gt;valda lösningen kommer i en del fall att innebära att rätt till pension&lt;br&gt;enligt pensionssparandet undantas från bodelning i större utsträckning än&lt;br&gt;vid försäkring. I de fall detta skulle medföra resultat som framstår som&lt;br&gt;oskäliga bör jämkning kunna ske med tillämpning av regeln i 3 § sista&lt;br&gt;stycket. Jag föreslår därför att där tas in en hänvisning så att det framgår&lt;br&gt;att den jämkningsregeln också skall gälla för det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap 4 § äktenskapsbalken finns en regel som ger makar möjlighet&lt;br&gt;komma överens om att viss enskild egendom skall ingå i bodelning och&lt;br&gt;att denna därvid skall anses utgöra giftorättsgods. Detsamma gäller rätt&lt;br&gt;till pension enligt P-försäkring. Vid införande av det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet bör samma möjlighet införas beträffande rätt till&lt;br&gt;pension på grund av pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör den i 10 kap. 5 § äktenskapsbalken intagna erinran om&lt;br&gt;bestämmelserna om förmånstagare i försäkringsavtalslagen kompletteras&lt;br&gt;med en hänvisning till motsvarande regler i lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en vederlagsregel i 11 kap. 4 § äktenskapsbalken skall, om en&lt;br&gt;make använt sitt giftorättsgods för ökning av värdet av egen P-försäkring&lt;br&gt;eller för förvärv av förmån på grund av sådan försäkring, beräkningen&lt;br&gt;av makarnas andel i boet i vissa fall ske som om åtgärden inte vidtagits.&lt;br&gt;Motsvarande regler bör gälla även om en make använt sitt giftorättsgods&lt;br&gt;för inbetalningar enligt ett pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.4 Förhållandet till spararens borgenärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillgångar på ett pensionssparkonto får utmätas endast&lt;br&gt;om spartiden enligt avtalet understiger tio år eller om något år&lt;br&gt;inbetalats ett sparbelopp som är mer än dubbelt så stort som genom-&lt;br&gt;snittet av de årliga inbetalningar som skett under spartiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgångar på ett pensionssparkonto får utmätas och det finns&lt;br&gt;ett återkalleligt förmånstagarförordnande har spararens borgenärer&lt;br&gt;efter dennes död samma rätt till medlen som om de tillagts förmåns-&lt;br&gt;tagaren genom testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsspararen försätts i konkurs inom tio år från det att&lt;br&gt;pensionssparavtalet ingicks, och har han under de senaste tre åren&lt;br&gt;före konkursansökan till ett pensionssparkonto vars tillgångar inte får&lt;br&gt;utmätas inbetalat belopp som inte stod i skäligt förhållande till hans&lt;br&gt;villkor då betalningarna skedde, får konkursboet hos pensionsspar-&lt;br&gt;institutet utkräva vad som erlagts för mycket i den mån tillgångar-&lt;br&gt;na på kontot räcker för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av de angivna bestämmelserna skall, om byte av&lt;br&gt;pensionssparinstitut skett, överföring av tillgångar på ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto till ett nytt konto inte anses som en inbetalning. Pröv-&lt;br&gt;ningen såvitt gäller tidpunkten för pensionssparavtalets ingående och&lt;br&gt;spartiden skall ske utifrån det ursprungliga avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Utmätning skall få ske endast om spartiden&lt;br&gt;enligt avtalet är kortare än tio år och något år inbetalats sparbelopp som&lt;br&gt;uppgått till mer än en femtedel av vad som skulle erlagts om betal-&lt;br&gt;ningarna lika fördelats på tio år och endast i den mån inbetalningarna&lt;br&gt;överstigit belopp för vilka avdrag medgetts vid taxering. I promemorian&lt;br&gt;saknades förslag om kontinuitet vid byte av pensionssparinstitut.&lt;br&gt;Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser kommenterar inte för-&lt;br&gt;slaget. Riksskatteverket anser att reglerna i detta avseende bör samordnas&lt;br&gt;med dem som kommer att föreslås i en kommande personförsäkringslag.&lt;br&gt;Verket anser vidare att om utbetalningar från ett pensionssparkonto inte&lt;br&gt;kan anses utgöra pension i löneexekutivt hänseende en bestämmelse av&lt;br&gt;denna innebörd bör införas. Sveriges Försäkringsförbund anför att det&lt;br&gt;grundläggande utmätningsskyddet inte kan konstrueras på det sätt som&lt;br&gt;föreslås i promemorian, eftersom detta bygger på att pensionsförmånerna&lt;br&gt;redan från början kan bestämmas till vissa belopp och att &amp;quot;tioårspremie&amp;quot;&lt;br&gt;på denna grund kan beräknas försäkringstekniskt. Förbundet pekar vidare&lt;br&gt;på möjligheten att undandra medel genom att ingå ett tioårsavtal med&lt;br&gt;höga sparbelopp, inbetala första årets sparbelopp och därefter avbryta&lt;br&gt;sparandet. Slutligen anges att det är oklart hur utmätningsreglema skall&lt;br&gt;tillämpas om pensionssparkontot har flyttats. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge anmärker att något skydd mot utmätning för belopp under den&lt;br&gt;skattemässiga avdragsramen inte föreligger beträffande P-försäkring.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande uppmärksammas också av de övriga refererade Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;remissinstanserna samt av SEB Försäkring och Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;vilka också avstyrker förslaget i denna del med hänvisning dels till&lt;br&gt;olikhet gentemot försäkringssparandet, dels till tillämpningssvårigheter.&lt;br&gt;Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd vill i stället införa&lt;br&gt;motsvarande utmätningsskydd även beträffande P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De civilrättsliga reglerna på försäkrings-&lt;br&gt;området innebär att bestämmelserna om förmånstagarförordnande förutom&lt;br&gt;sin familjerättsliga anknytning också i olika avseenden har samband med&lt;br&gt;förhållandet till spararens borgenärer. Jag förordar därför att det, i&lt;br&gt;överensstämmelse med den familjerättsliga reglering som föreslås, tas in&lt;br&gt;bestämmelser i lagen om individuellt pensionssparande som ger i huvud-&lt;br&gt;sak jämförbara konsekvenser även i utsökningsrättsligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheten att under spararens livstid utmäta rätten till&lt;br&gt;pension bygger regleringen på försäkringssidan på att utmätningsskydd&lt;br&gt;skall föreligga om sparandet är långsiktigt och sker med en viss regel-&lt;br&gt;bundenhet. Motsvarande anser jag bör gälla även för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. I promemorians förslag har också bestämmelsen om&lt;br&gt;utmätningsskydd utformats med 116 § försäkringsavtalslagen som direkt&lt;br&gt;förebild. Som påtalats i remissomgången torde med hänsyn till de två&lt;br&gt;systemens olika grund denna lösning passa mindre väl i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Jag föreslår därför en något annorlunda utformning&lt;br&gt;som emellertid i materiellt hänseende får väsentligen samma innehåll.&lt;br&gt;Enligt mitt förslag skall således tillgångar på ett pensionssparkonto få&lt;br&gt;utmätas om spartiden enligt avtalet understiger tio år eller om något år&lt;br&gt;inbetalats belopp som är mer än dubbelt så stort som genomsnittet av&lt;br&gt;inbetalningarna under spartiden. Den regel som på försäkringssidan finns&lt;br&gt;om &amp;quot;tioårspremie&amp;quot; ersätts således med en beräkning som baserats på de&lt;br&gt;inbetalningar som faktiskt skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att avgränsningen av utmätningsskyddet kan med-&lt;br&gt;föra tillämpningssvårigheter. Bl.a. har pekats på att personer med ojämna&lt;br&gt;inkomster, t.ex. konstnärer, måste göra noggranna beräkningar av vilka&lt;br&gt;högsta belopp som kan betala in under ett gynnsamt inkomstår utan att&lt;br&gt;utmätningsskyddet äventyras och vidare på att det är oklart vilken&lt;br&gt;inverkan som ett eller flera uppehåll i sparandet medför. Som jag tidigare&lt;br&gt;anfört bygger både reglerna för försäkring och de som jag föreslår för&lt;br&gt;det individuella pensionssparandet på att en förutsättning för utmätnings-&lt;br&gt;skydd skall vara att sparandet är långsiktigt och sker med en viss&lt;br&gt;regelbundenhet. Detta kan givetvis drabba personer vars möjligheter att&lt;br&gt;avsätta medel för pensionssparande varierar kraftigt mellan olika år. Jag&lt;br&gt;kan emellertid inte se någon metod för att med bibehållna principer för&lt;br&gt;avgränsning av utmätningsfriheten utsträcka skyddet även till personer i&lt;br&gt;denna situation. En pensionssparare som gör insättningar som varierar&lt;br&gt;kraftigt beloppsmässigt eller gör uppehåll i sparandet kan därför liksom&lt;br&gt;vid försäkring gå miste om sitt utmätningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet till flyttning av pensionssparavtalet som jag föreslagit&lt;br&gt;reser i detta sammanhang frågor som saknar motsvarighet för försäkring,&lt;br&gt;där flyttning av försäkringar mellan olika bolag inte är tillåten. Jag anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt gäller prövning av om spartiden är tillräckligt lång för att ge skydd Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;för utmätning, att spararen vid flyttning av pensionssparavtalet självklart&lt;br&gt;bör få tillgodoräkna sig tiden enligt det ursprungliga avtalet. Sparare med&lt;br&gt;ett långsiktigt och regelbundet sparande skulle annars riskera att gå miste&lt;br&gt;om utmätningsskydd vid flyttningar som sker t.ex. för att ett annat&lt;br&gt;institut erbjuder en högre servicenivå eller lägre avgifter. Ett krav som&lt;br&gt;bör ställas är dock att det vid ingående av ett avtal med ett annat institut&lt;br&gt;på ett tydligt sätt markeras att det är fråga om flyttning och vad det&lt;br&gt;tidigare kontraktet innehåller i nu aktuella avseenden. Rent praktiskt&lt;br&gt;skulle detta t.ex. kunna ske genom att det ursprungliga avtalet fogas som&lt;br&gt;bilaga till det som träffas med det nya institutet och att i detta en&lt;br&gt;hänvisning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i enlighet med vad Lagrådet förordat en uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse om att kontinuitet vad gäller pensionssparavtalet skall gälla vid&lt;br&gt;byte av pensionssparinstitut. Regeln innebär att överföring av tillgångar&lt;br&gt;till ett nytt pensionssparkonto inte skall anses som en inbetalning och att&lt;br&gt;prövningen såvitt gäller tidpunkten för avtalets ingående och spartiden&lt;br&gt;skall ske utifrån det ursprungliga avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innehöll också en regel som begränsade utmät-&lt;br&gt;ningsmöjligheten till belopp som översteg den skattemässiga avdrags-&lt;br&gt;ramen. Regeln saknar motsvarighet beträffande försäkringar. Detta har&lt;br&gt;påtalats av flera remissinstanser som också avstyrkt införandet av en&lt;br&gt;sådan regel. Jag anser visserligen att det är en tilltalande lösning att&lt;br&gt;knyta skyddet mot utmätning till de belopp som genom skattelag-&lt;br&gt;stiftningen ges en förmånlig behandling. De tillämpningssvårigheter&lt;br&gt;remissinstanserna pekat på är dock betydande. Jag vill av denna&lt;br&gt;anledning inte föreslå någon sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med den lösning jag nu föreslår kvarstår en viss möjlighet till&lt;br&gt;undandragande av belopp från utmätning genom att teckna ett sparavtal&lt;br&gt;och första året göra en stor inbetalning. Vid bedömandet av konsekven-&lt;br&gt;serna av detta bör emellertid beaktas att P-försäkringar i praktiken nästan&lt;br&gt;aldrig blir föremål för utmätning. Detta har också påpekats av Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Jag vill även peka på att inbetalade belopp i normalfallet&lt;br&gt;kommer att bindas för lång tid och att inbetalningar som överstiger&lt;br&gt;avdragsramen kommer att inkomstbeskattas när beloppen betalas ut, utan&lt;br&gt;någon motsvarande reduktion vid det tillfälle inbetalningen sker. Dessa&lt;br&gt;faktorer torde i vart fall i viss utsträckning verka avhållande för den som&lt;br&gt;vill undgå utmätning. Även de regler för konkursfallet som jag föreslår&lt;br&gt;skall gälla bör verka i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid spararens död skall borgenärerna under vissa förutsättningar, mot-&lt;br&gt;svarande vad som gäller enligt 116 § andra stycket försäkringsavtals-&lt;br&gt;lagen, kunna göra sina anspråk gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktären på det individuella pensionssparandet är sådan att en åter-&lt;br&gt;vinningsmöjlighet motsvarande vad som i konkursfall föreskrivs i 117 §&lt;br&gt;försäkringsavtalslagen också bör gälla. Vad gäller förhållandet till&lt;br&gt;borgenärerna kommer detta att svara mot vad som gäller på försäkrings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om 5 kap. 8 § utsökningsbalken bör vara tillämplig&lt;br&gt;på pension i den nya formen. I nämnda lagrum sägs att rätt till pension&lt;br&gt;eller livränta inte får utmätas i den mån rättigheten behövs för&lt;br&gt;gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet som&lt;br&gt;åvilar honom. Det ges ingen definition av begreppet pension. Av förar-&lt;br&gt;betena till balken framgår emellertid att om en periodisk förmån från&lt;br&gt;början är bestämd att utgå visst antal år utan att på något sätt vara knuten&lt;br&gt;till rättighetshavarens livstid, så kan den inte ses som livränta eller&lt;br&gt;pension. Mot denna bakgrund synes det vara svårt att komma till annan&lt;br&gt;slutsats än att rätten till pension, oavsett beteckningen, enligt det nya&lt;br&gt;sparsystemet inte kommer att omfattas av bestämmelsen. Enligt min&lt;br&gt;mening föreligger inte tillräckliga starka skäl för att genom en särskild&lt;br&gt;bestämmelse ändra denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Avveckling av pensionssparrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om ett instituts tillstånd att bedriva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse upphör att gälla, eller om institutet trätt i likvidation&lt;br&gt;eller försatts i konkurs, skall rörelsen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avveckling i annat fall erfordras Finansinspektionens tillstånd.&lt;br&gt;Sådant tillstånd får ges om avvecklingen kan ske utan att kontoinne -&lt;br&gt;havamas ställning försämras eller om det finns särskilda skäl. Till&lt;br&gt;ansökan om tillstånd skall fogas en plan för hur avvecklingen skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen tas in bestämmelser om förfarandet vid avveckling. Dessa&lt;br&gt;innebär i huvudsak att beståndet av pensionssparavtai om möjligt&lt;br&gt;skall överlåtas till ett annat institut. Kvarstår ett pensionssparavtai&lt;br&gt;efter avslutade avvecklingsåtgärder upphör avtalet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överenstämmer i allt väsentligt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen önskar ett förtydligande av vad som skall gälla om ett&lt;br&gt;pensionssparavtai ligger kvar hos ett pensionssparinstitut efter avslutade&lt;br&gt;avvecklingsåtgärder. Kammarrätten i Stockholm anser att det i anslutning&lt;br&gt;till bestämmelsen om att spararen efter avslutade avvecklingsåtgärder i&lt;br&gt;vissa fall får förfoga över pensionsparmedlen bör tas in en erinran om att&lt;br&gt;medlen i dessa fall skall avskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag i det föregående redovisat i fråga om&lt;br&gt;tillståndsplikt för pensionssparrörelse (avsnitt 3.2) skall vid tillstånds-&lt;br&gt;prövningen läggas vikt vid institutens långsiktiga tillförlitlighet och&lt;br&gt;stabilitet. Instituten kommer också att stå under löpande tillsyn av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Det kan trots detta inte helt uteslutas att ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut försätts i konkurs eller tvingas träda i likvidation. Rörelsen&lt;br&gt;kan då inte fortsätta. Detsamma gäller i det fallet att Finansinspektionen&lt;br&gt;återkallar ett instituts tillstånd till pensionssparrörelse eller till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse överhuvudtaget. I de nu nämnda fallen måste gälla&lt;br&gt;ett krav på obligatorisk avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid tänkas att ett pensionssparinstitut även utan att något&lt;br&gt;av de tidigare nämnda förhållandena är för handen önskar avveckla&lt;br&gt;pensionssparrörelsen. Detta kan givetvis betingas av många olika skäl.&lt;br&gt;Näraliggande exempel är kanske att pensionssparrörelsen bedöms vara&lt;br&gt;långsiktigt olönsam eller att företagets verksamhetsinriktning skall ändras.&lt;br&gt;Det skulle möjligen kunna göras gällande att en pensionssparrörelse av&lt;br&gt;hänsyn till kontoinnehavama överhuvudtaget inte skulle få avvecklas av&lt;br&gt;sådana skäl. Detta är emellertid ett orealistiskt krav. Det torde inte heller&lt;br&gt;i praktiken finnas möjlighet att tvinga ett företag att fortsätta en rörelse&lt;br&gt;det inte längre önskar bedriva. Företaget kan t.ex. genom att sätta sina&lt;br&gt;avgifter tillräckligt högt eller genom andra förfaranden göra sig av med&lt;br&gt;sina kunder, framkalla en återkallelse av tillståndet eller helt enkelt träda&lt;br&gt;i likvidation. Sådana förfaranden får anses vara till skada för såväl&lt;br&gt;kontoinnehavama som för de berörda företagen. Det bör därför vara&lt;br&gt;möjligt för ett institut att upphöra med en pensionssparrörelse företaget&lt;br&gt;inte längre önskar bedriva. Å andra sidan talar hänsynen till kontoinne-&lt;br&gt;havama för att en rörelse av detta slag inte skall få läggas ned på ett&lt;br&gt;godtyckligt sätt. Enligt min mening bör en lämplig avvägning mellan&lt;br&gt;dessa intressen vara att det för frivillig avveckling skall fordras tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Tillstånd bör därvid kunna ges om avvecklingen&lt;br&gt;bedöms kunna ske utan att kontoinnehavamas ställning försämras eller&lt;br&gt;om det annars finns särskilda skäl som talar för att en avveckling bör&lt;br&gt;tillåtas. Genom tillståndsförfarandet ges instituten också incitament att&lt;br&gt;själva skapa förutsättningar för en avveckling i god ordning som inte&lt;br&gt;medför nackdelar för kontoinnehavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den faktiska avvecklingen bör denna bygga på den princip&lt;br&gt;om kontoinnehavarens rätt att flytta pensionssparavtalet som i övrigt&lt;br&gt;gäller inom det individuella pensionssparandet. Kontoinnehavama bör&lt;br&gt;således underrättas om avvecklingen och uppmanas att inom en viss tid&lt;br&gt;flytta sina pensionssparavtai till ett annat institut som de själva väljer.&lt;br&gt;Det kan emellertid inte antas att samtliga kontoinnehavare kommer att&lt;br&gt;utnyttja denna möjlighet. De pensionssparavtai som då kan komma att&lt;br&gt;återstå bör då genom institutets, eller den som annars är ansvarig för&lt;br&gt;avvecklingen, försorg så långt möjligt överlåtas till ett eller flera andra&lt;br&gt;institut. För att överlåtelsen skall kunna ske utan att beståndet av&lt;br&gt;pensionssparavtai fortlöpande förändras bör kontoinnehavama efter&lt;br&gt;utgången av den frist de getts inte tillåtas att själva flytta pensions-&lt;br&gt;sparavtalen till andra institut. Sedan överlåtelse av beståndet väl skett&lt;br&gt;skall dock flyttning på kontoinnehavamas initiativ kunna ske enligt&lt;br&gt;vanliga regler. Ett avtal om överlåtelse bör för att bli giltigt godkännas&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Det kan annars föreligga en risk att avtalet inte&lt;br&gt;i tillräcklig utsträckning tillgodoser kontoinnehavamas intressen. Av&lt;br&gt;samma skäl bör kontoinnehavama få möjlighet att hos inspektionen fram-&lt;br&gt;ställa invändningar mot överlåtelseavtalets innehåll. Om avtalet godkänns&lt;br&gt;övergår ansvaret för pensionssparavtalen på det nya institutet. Självfallet&lt;br&gt;skall de kontoinnehavare som berörs underrättas om överlåtelsen och vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den innebär för dem. Det bör ankomma på det övertagande institutet att&lt;br&gt;under Finansinspektionens överinseende ansvara för underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de nu beskrivna åtgärderna torde avvecklingen i allmänhet vara&lt;br&gt;avslutad. För det fall det ändå återstår pensionssparavtai som inte&lt;br&gt;överlåtits ser jag ingen annan rimlig lösning än att pensionssparandet&lt;br&gt;upplöses. Med hänsyn till intresset att avvecklingen skall kunna slutföras&lt;br&gt;inom en viss tid är jag inte benägen att i detta skede på nytt tillåta&lt;br&gt;flyttningar inom pensionssparandets ram. Jag föreslår därför att kvar-&lt;br&gt;stående pensionssparavtai skall upphöra att gälla efter utgången av de&lt;br&gt;tidsfrister som stadgas för avvecklingen. Kontoinnehavarna får då, liksom&lt;br&gt;i andra fall av pensionssparavtalets upphörande, fritt förfoga över&lt;br&gt;tillgångarna på pensionssparkontot. Som jag kommer att redovisa i det&lt;br&gt;följande skall tillgångarna därvid inkomstbeskattas. Jag anser dock inte&lt;br&gt;att någon erinran om detta behöver tas in i den bestämmelse som reglerar&lt;br&gt;verkningarna av att ett avtal upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.11 Tillsyn m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pensionssparinstitut skall stå under tillsyn av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Vid sin tillsyn skall inspektionen se till att en sund&lt;br&gt;pensionssparrörelse främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillsynen skall bestämmelserna om tillsyn och överklagande i&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas eller upphör ett pensionssparinstituts tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse upphör även tillståndet till pensionssparrörelse&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om tillstånd skall institutet betala avgift.&lt;br&gt;Behöver inspektionen vid prövningen anlita någon med särskild&lt;br&gt;fackkunskap skall institutet betala även denna kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instituten skall bekosta Finansinspektionens löpande verksamhet&lt;br&gt;genom årliga avgifter. Regeringen meddelar närmare bestämmelser&lt;br&gt;om avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs en regel om&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet för skador som pensionssparinstitutet orsakat en&lt;br&gt;sparare genom överträdelse av lagen om individuellt pensionssparande&lt;br&gt;eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Promemorians&lt;br&gt;förslag överenstämmer i övrigt med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna kommenterar inte förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran. Finansinspektionen anser att det vore värdefullt med en&lt;br&gt;utveckling av skälen för skadeståndsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som framgått av vad jag tidigare anfört&lt;br&gt;kommer inom det individuella pensionssparandet ett betydande ansvar att&lt;br&gt;läggas på Finansinspektionen. Det gäller såväl den grundläggande&lt;br&gt;tillståndsprövningen som den löpande tillsynen. Det övergripande målet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inspektionens tillsyn bör vara att främja en sund pensionssparrörelse. Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;Detta begrepp har sin motsvarighet i de senare lagarna på värdepappers-&lt;br&gt;marknadsområdet såsom lagen om värdepappersrörelse och lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Jag har i samband med&lt;br&gt;behandlingen av frågor om tillståndsplikt resp, tillståndskrav (avsnitt 3.2&lt;br&gt;och 3.3) även redovisat vilka omständigheter som i första hand bör&lt;br&gt;beaktas vid prövning av om verksamheten kan anses sund. Detta har&lt;br&gt;bäring även i fråga om den löpande tillsynen. Jag vill dock i detta&lt;br&gt;sammanhang särskilt nämna vikten av att pensionssparmedlen hålls&lt;br&gt;avskilda från institutets egna tillgångar i de fall detta föreskrivs och att&lt;br&gt;redovisning av tillgångar och transaktioner på pensionssparkontot sker på&lt;br&gt;ett tillförlitligt sätt. En annan viktig faktor är att instituten har rutiner för&lt;br&gt;att hantera flyttning av pensionssparavtai så att sådana transaktioner kan&lt;br&gt;ske på ett smidigt och tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillsynsreglema föreslår jag att reglerna härom i lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse genom hänvisning görs tillämpliga även beträffande&lt;br&gt;det individuella pensionssparandet. Finansinspektionen ges härigenom&lt;br&gt;ett enhetligt regelsystem som ger samma möjligheter till insyn i en&lt;br&gt;pensionssparrörelse som för närvarande gäller för den verksamhet som&lt;br&gt;annars bedrivs i ett värdepappersinstitut. Finansinspektionen får bl.a.&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande meddela föreskrifter om vilka upplys-&lt;br&gt;ningar instituten skall lämna inspektionen och om ett instituts löpande&lt;br&gt;bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt om förvaring och invente-&lt;br&gt;ring av värdehandlingar. Vidare får inspektionen förordna en egen&lt;br&gt;revisor i ett institut samt sammankalla institutets styrelse och delta i&lt;br&gt;överläggningarna. Beträffande tillsynsreglema i övrigt hänvisas till lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse och till vad som uttalats i förarbetena till den&lt;br&gt;lagen (prop. 1990/91:142 s. 131-132, 135 och 171-177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett tillstånd till pensionssparrörelse upphör att gälla samtidigt som&lt;br&gt;tillståndet till värdepappersrörelse följer egentligen redan av de grund-&lt;br&gt;läggande tillståndskraven för ett pensionssparinstitut. Jag föreslår ändå&lt;br&gt;av tydlighetsskäl en uttrycklig bestämmelse med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande påtalat att det av lagrådsremissen inte&lt;br&gt;framgår vilka ställningstaganden som ligger bakom den föreslagna skade-&lt;br&gt;ståndsregeln. Lagrådet har vidare pekat på att bestämmelsen kan ge&lt;br&gt;upphov till vissa tolkningssvårigheter och att det i remissen inte berörs&lt;br&gt;vad som avses gälla i fråga om ansvar för förfaranden som faller utanför&lt;br&gt;paragrafens tillämpningsområde. Jag vill efter övervägande av vad&lt;br&gt;Lagrådet uttalat anföra följande. Skadeståndsregeln var avsedd att träffa&lt;br&gt;fall där en skadeståndstalan inte kan grundas på pensionssparavtalet.&lt;br&gt;Emellertid torde det ligga implicit i avtalet att institutet skall följa såväl&lt;br&gt;lagen som föreskrifter och uttalanden av Finansinspektionen. För sådana&lt;br&gt;överträdelser skulle kontoinnehavaren således kunna stödja en skade-&lt;br&gt;ståndstalan på kontraktsrättsliga grunder. Det skyddsbehov bestämmelsen&lt;br&gt;var avsedd att täcka torde därigenom var tillgodosett. Jag anser därför att&lt;br&gt;bestämmelsen kan utgå. Vad gäller brottsliga förfaranden, t.ex. försking-&lt;br&gt;ring och liknande brott, kan en skadeståndstalan grundas på skadestånds-&lt;br&gt;lagens bestämmelser. I fråga om råd och upplysningar som institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat spararen och som denne anser ha medfört skada för honom får Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;tillämpas allmänna regler om ansvar för felaktig rådgivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstituten bör vara underkastade samma typ av avgifts-&lt;br&gt;reglering som andra finansiella institut. Vid avgiftsbestämningen bör&lt;br&gt;självklart beaktas att det är fråga om företag som redan står under tillsyn&lt;br&gt;i sin egenskap av värdepappersinstitut. Detta gäller i fråga om såväl den&lt;br&gt;inledande tillståndsprövningen som tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.12 Försäkringspremiefondernas ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda försäkringspremiefonderna övergår till&lt;br&gt;att bli vanliga värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondförsäkringsbolagen ges möjlighet att begränsa antalet fonder&lt;br&gt;som erbjuds försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Avviker från mitt förslag endast på så sätt att&lt;br&gt;där saknades möjlighet för fondförsäkringsbolag att begränsa antalet&lt;br&gt;erbjudna fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller&lt;br&gt;kommenterar inte förslaget. SEB Försäkring, Svenska Livförsäkrings-&lt;br&gt;bolags Aktuarienämnd och Sveriges Försäkringsförbund anser att&lt;br&gt;fondförsäkringsbolagen bör kunna inskränka antalet erbjudna fondalter-&lt;br&gt;nativ för att undvika höga administrativa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslaget till individuellt pensionssparande&lt;br&gt;aktualiserar vissa ändringar angående förvaltningen av sparandet i&lt;br&gt;livförsäkringar med fondanknytning. I samband med att fondförsäkringen&lt;br&gt;infördes bedömdes det vara mest lämpligt att sparandet förvaltades av&lt;br&gt;särskilda för ändamålet skapade försäkringspremiefonder. Det viktigaste&lt;br&gt;skälet för detta var att förutsättningar därigenom skapades för en&lt;br&gt;skattemässig likabehandling med den traditionella P-försäkringen (prop.&lt;br&gt;1989/90:34 s. 40). Flera remissinstanser var emellertid av uppfattningen&lt;br&gt;att en väl tillgodosedd likabehandling borde kunna ske även genom att&lt;br&gt;utnyttja redan existerande fonder. I samband med det individuella&lt;br&gt;pensionssparande som jag nu föreslår, aktualiseras frågan om försäkrings-&lt;br&gt;premiefondemas legala ställning. I första hand är det förslaget till ny&lt;br&gt;metod för uttag av avkastningsskatt (se avsnitt 5) som gör det fullt&lt;br&gt;möjligt att förvalta även sparandet inom fondförsäkringssystemet i&lt;br&gt;traditionella värdepappersfonder. Någon avgörande skillnad finns inte&lt;br&gt;gentemot det individuella pensionssparandet vad gäller villkoren för&lt;br&gt;förvaltning av sparmedlen. Begreppet försäkringspremiefond skulle&lt;br&gt;därmed kunna ersättas av det övergripande begreppet värdepappersfond.&lt;br&gt;I praktiken innebär detta att nuvarande försäkringspremiefonder övergår&lt;br&gt;till att bli vanliga värdepappersfonder, i princip öppna för alla former av&lt;br&gt;sparande i fondandelar på samma sätt som avses gälla för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. En konsekvens av detta med viss praktisk betydelse&lt;br&gt;kan vara den nuvarande lagfästa rättigheten för spararen att i fondförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringssystemet kunna byta till vilken försäkringspremiefond som önskas Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;med bibehållet kontrakt i det ursprungliga fondförsäkringsbolaget. Den&lt;br&gt;rättigheten skulle med nu föreslagna ändringar kunna utsträckas till att&lt;br&gt;gälla i princip samtliga värdepappersfonder på marknaden. Som påpekats&lt;br&gt;skulle detta emellertid kunna medföra svårigheter och kostnader för&lt;br&gt;fondförsäkringsbolagen. Jag föreslår därför att det i samband med&lt;br&gt;övergången från försäkringspremiefonder till vanliga värdepappersfonder&lt;br&gt;införs en möjlighet att begränsa antalet fonder i vilka inbetalda premier&lt;br&gt;får placeras. Ett villkor härför måste dock vara att försäkringssparamas&lt;br&gt;valfrihet inte på något avgörande sätt begränsas i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag. Det bör ankomma på Finansinspektionen att här göra en&lt;br&gt;bedömning från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ändringarna kan dock frågan uppstå huruvida&lt;br&gt;nuvarande försäkringspremiefonder, om de så önskar, fortsättningsvis kan&lt;br&gt;få förbli värdepappersfonder som enbart tar emot ett sparande inom&lt;br&gt;ramen för privat livförsäkring, eventuellt utvidgat med det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Fondema har byggts upp och organiserats för ett&lt;br&gt;speciellt sparande och det kan finnas skäl för vissa av dem att förbli&lt;br&gt;avgränsade till den marknaden. Behovet av en sådan avgränsning är svårt&lt;br&gt;att bedöma idag, men det finns enligt min mening knappast anledning att&lt;br&gt;uttryckligen förbjuda värdepappersfonder att specialisera sig på&lt;br&gt;fondförsäkring eller individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang aktualiseras emellertid också en annan fråga.&lt;br&gt;Fondförsäkringsbolag gavs vid tillkomsten av fondförsäkringssystemet,&lt;br&gt;som ett undantag från den allmänna försäkringslagstiftningen, rätt att utan&lt;br&gt;begränsning äga fondbolag som förvaltar en försäkringspremiefond.&lt;br&gt;Förbudet mot annan rörelse förhindrade att fondbolaget drev allmän&lt;br&gt;värdepappersfondsverksamhet. Numera har emellertid försäkringsbolag&lt;br&gt;även fått möjlighet att inom viss högsta ram och efter tillstånd förvärva&lt;br&gt;aktier eller andelar i företag som driver någon form av finansiell&lt;br&gt;verksamhet, t.ex. fondbolag som förvaltar vanliga värdepappersfonder.&lt;br&gt;Inom denna ram kan således nuvarande försäkringspremiefonder&lt;br&gt;tillhöriga ett försäkringsbolagsägt fondbolag övergå till att bli&lt;br&gt;konventionella värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av värdepappersfonder som uteslutande används för försäk-&lt;br&gt;ringspremier är på ett särskilt sätt intimt knutet till försäkringsrörelsen.&lt;br&gt;Därför bör liksom tidigare fondbolag fritt kunna ägas av försäkrings-&lt;br&gt;bolag, utan hinder av de ramar som anges i 7 kap. 17 a § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713), under förutsättning att fondbolaget i fråga har&lt;br&gt;som enda uppgift att förvalta värdepappersfonder som uteslutande är&lt;br&gt;avsedda för kapitaltillskott genom premier för fondanknutna livförsäk-&lt;br&gt;ringar. Skulle däremot en fond vara öppen för kapitaltillskott genom&lt;br&gt;såväl försäkringspremier som individuellt pensionssparande och eventuellt&lt;br&gt;andra medel bör enligt min mening försäkringsrörelselagens allmänna&lt;br&gt;bestämmelse om ram och eventuellt tillstånd gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av försäkringspremiefondemas särskilda status reser&lt;br&gt;slutligen frågan om möjligheten att sammanlägga fonder. Denna fråga har&lt;br&gt;redan tidigare aktualiserats av Fondbolagens Förening i en skrivelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kom in till Finansdepartementet i juni 1991. I skrivelsen föreslogs bl.a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det genom ändringar i lagen om värdepappersfonder och i skattelag-&lt;br&gt;stiftningen skulle öppnas möjlighet för sammanslagning och delning av&lt;br&gt;värdepappersfonder. Förslag till sådan lagändringar har tagits in i en&lt;br&gt;lagrådsremiss om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder,&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden m.m. som beslutats av regeringen den 11 mars&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inkomstskatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande bestämmelser i huvuddrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu redovisa de skatteregler som föreslås gälla för det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet bortsett från avkastningsskatten på det&lt;br&gt;sparade pensionskapitalet, som jag senare återkommer till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbeskattning av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt&lt;br&gt;den ena medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade&lt;br&gt;avgifterna. I sådana fall beskattas inte de belopp som faller ut från&lt;br&gt;försäkringen. Denna metod gäller för K-försäkring. Den andra principen&lt;br&gt;innebär att den skattskyldige medges avdrag för försäkringspremien. Mot&lt;br&gt;detta svarar skatteplikt för den utfallande ersättningen från försäkringen.&lt;br&gt;Den senare principen gäller för P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två beskattningsprincipema har utformats inom skattesystemets ram&lt;br&gt;och saknar motsvarighet i försäkringslagstiftningen. Inom civilrätten finns&lt;br&gt;således inte någon uppdelning mellan P- och K-försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika&lt;br&gt;delar. I KL finns tre skilda regelsystem. De kompletteras av bestäm-&lt;br&gt;melser utanför KL om beskattningen av avkastningen på det sparkapital&lt;br&gt;som hör till sådana försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelsystem som karaktäriserar de olika försäkringsslagen brukar&lt;br&gt;kallas kvalitativa villkor. De finns i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL&lt;br&gt;och fick i allt väsentligt sin nuvarande utformning vid 1975 års reform&lt;br&gt;av försäkringsbeskattningen. I anvisningspunkten anges de villkor som&lt;br&gt;måste vara uppfyllda för att en P-försäkring skall föreligga. En försäk-&lt;br&gt;ring som inte uppfyller definitionen på P-försäkring klassas skattemässigt&lt;br&gt;som K-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till avdrag för avgift för P-försäkring framgår av de s.k. kvanti-&lt;br&gt;tativa villkoren, som är intagna i punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL.&lt;br&gt;Här anges de begränsningar som finns i avdragsrätten för inbetalade&lt;br&gt;försäkringspremier. Avdragsrätten var länge obegränsad men har efter-&lt;br&gt;hand inskränkts. Väsentliga förändringar skedde år 1975 i samband med&lt;br&gt;den då genomförda reformen av beskattningen på livförsäkringsområdet.&lt;br&gt;Vid 1990 års skattereform gjordes inga principiella förändringar i dessa&lt;br&gt;villkor. I samband med reformen justerades dock det gällande regel-&lt;br&gt;systemet med anledning av att enskilda näringsidkare numera i första&lt;br&gt;hand skall göra sitt P-försäkringsavdrag i förvärvskällan och inte som ett&lt;br&gt;allmänt avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvalitativa och kvantitativa reglerna kompletteras av bestämmelsen&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket b KL enligt vilken pensioner beskattas&lt;br&gt;under inkomst av tjänst. De belopp som faller ut på en P-försäkring&lt;br&gt;beskattas alltså på samma sätt som inkomster av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon förmögenhetsbeskattning av det sparkapital som är knutet till en&lt;br&gt;P-försäkring har aldrig skett. En förmögenhetsskatt har visserligen disku-&lt;br&gt;terats vid skilda tillfällen men lagstiftning har avvisats av främst praktiska&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som utgår på grund av en P-försäkring arvsbeskattas&lt;br&gt;inte. En förmånstagare som efter den försäkrades död erhåller pension&lt;br&gt;från en sådan försäkring blir således inte arvsbeskattad för de utfallande&lt;br&gt;beloppen eller det kapitaliserade värdet av dessa belopp. Däremot be-&lt;br&gt;skattas förmånstagaren på vanligt sätt för erhållna pensionsbelopp under&lt;br&gt;inkomst av tjänst. Någon gåvobeskattning blir inte aktuell till följd av&lt;br&gt;förbudet mot överlåtelse av P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utgångspunkt för utformningen av skattereglerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattereglerna för det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;utformas med utgångspunkt i att de skall vara neutrala i förhållande&lt;br&gt;till reglerna för privat P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsförbundet och övriga företrädare för&lt;br&gt;försäkringsbranschen framhåller att förslagets skatteregler är mindre&lt;br&gt;restriktiva än de som gäller för P-försäkring. Dessa remissinstanser&lt;br&gt;efterlyser förändringar i reglerna för P-försäkring för att uppnå&lt;br&gt;konkurrensneutralitet till den nya sparformen. Även Finansinspektionen&lt;br&gt;anser att olikheterna mellan de aktuella sparformerna bör tas bort av&lt;br&gt;konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En viktig utgångspunkt för det förslag till&lt;br&gt;individuellt pensionssparande som lades fram i promemorian var att det&lt;br&gt;så långt som möjligt skulle vara neutralt i jämförelse med sparande i P-&lt;br&gt;försäkring. Skattereglerna skulle således utformas så att snedvridande&lt;br&gt;effekter inte uppkommer i konkurrensen om pensionssparmedlen.&lt;br&gt;Jämförelsen skall göras med det skattegynnade försäkringssparandet,&lt;br&gt;vilket bl.a. betyder att reglerna för K-försäkring inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan konstatera att det finns vissa skillnader mellan reglerna för&lt;br&gt;individuellt pensionssparande enligt promemorieförslaget och reglerna för&lt;br&gt;P-försäkring. Jag vill här hänvisa till vad jag tidigare anfört om neutra-&lt;br&gt;litet mellan sparformerna (avsnitt 3.1). Det är således angeläget att sträva&lt;br&gt;efter lika regler för de skilda sparformerna. Jag har därför tagit initiativ&lt;br&gt;till en översyn av skattereglerna för försäkringssparandet. I avvaktan på&lt;br&gt;resultatet av denna översyn kommer vissa skillnader mellan reglerna för&lt;br&gt;privat P-försäkring och den nya sparformen att föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på att målsättningen att jämställa den nya spar- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;formen med sparande i P-försäkring leder till problem av lagteknisk och&lt;br&gt;materiell natur. Som jag tidigare nämnt gör jag dock bedömningen att&lt;br&gt;kopplingen till P-försäkring måste behållas och att vissa lagtekniska&lt;br&gt;problem tills vidare inte kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kvalitativa regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Pensionsbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbetalningar från det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;beskattas som inkomst av tjänst. Begreppet individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande bestäms i skattereglerna på motsvarande sätt som i&lt;br&gt;nuvarande skattebestämmelser som anger vad som avses med en P-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas över lag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Gällande bestämmelser är så utformade&lt;br&gt;att det i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 31 § KL finns en&lt;br&gt;särskild definition som anger vad som inkomstskattemässigt avses med&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen inleds med ett klargörande av att ersättning som utbetalas&lt;br&gt;på grund av att en person tidigare haft ett anställningsförhållande utgör&lt;br&gt;pension i inkomstskattehänseende. Till detta kommer att utbetalningar&lt;br&gt;som görs med stöd av lagen om allmän försäkring och som avser de i&lt;br&gt;den lagen definierade begreppen folkpension och tilläggspension också&lt;br&gt;räknas som pension i KL:s mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom definitionen kommer också ersättning som betalas ut från en P-&lt;br&gt;försäkring att skattemässigt räknas som pension. Även vinstandel, åter-&lt;br&gt;bäring och belopp som erhålls vid återköp av en P-försäkring beskattas&lt;br&gt;under inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av begreppet pension omfattar alltså belopp som utgår på&lt;br&gt;grund av P-försäkring. Det är därför av väsentlig betydelse att klarlägga&lt;br&gt;vad som avses med P-försäkring och de kvalitativa reglerna innehåller&lt;br&gt;också en definition av begreppet. Med P-försäkring förstås försäkring&lt;br&gt;som har meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse, under&lt;br&gt;förutsättning att inga andra försäkringsbelopp skall kunna falla ut från&lt;br&gt;försäkringen än ålders-, efterlevande- eller invalidpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkring som har tecknats i ett utomlands bedrivet försäkrings-&lt;br&gt;företag kan inte utgöra en P-försäkring enligt den gällande definitionen.&lt;br&gt;Utländska livförsäkringar kommer därför automatiskt att klassas som K-&lt;br&gt;försäkringar. Skattemyndigheten kan dock dispensvägen förklara att en&lt;br&gt;utländsk livförsäkring skattemässigt får likställas med en svensk P-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom rätten till avdrag mot tjänsteinkomster&lt;br&gt;för inbetalningar i det individuella pensionssparandet byggs detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparande upp av obeskattade förvärvsinkomster för att förbättra den Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ekonomiska situationen efter spararens pensionering eller frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna bör därför anses utgöra pension och tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning under inkomst av tjänst på samma sätt som sker med andra&lt;br&gt;pensionsutbetalningar. För att det inte skall råda någon tvekan om den&lt;br&gt;skattemässiga karaktären av en sådan utbetalning bör det anges i KL att&lt;br&gt;beloppet anses utgöra pension. En bestämmelse om detta bör tas in i&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL i anslutning till den definition av&lt;br&gt;pensionsbegreppet som finns där. Genom denna definition kommer utbe-&lt;br&gt;talda belopp från det individuella pensionssparandet att falla in under&lt;br&gt;bestämmelsen i 32 § 1 mom. första stycket b KL om att pension anses&lt;br&gt;utgöra intäkt av tjänst. Vid utformningen av definitionen har Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter i fråga om utbetalning av jämkning beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller på försäkringssidan bör det finnas en&lt;br&gt;särskild skattebestämmelse som anger vad som skall anses utgöra&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Denna regel bör knyta an till den särskilda&lt;br&gt;lagen om individuellt pensionssparande som föreslås bilda ramen för den&lt;br&gt;nya sparformen. Regeln bör byggas upp på samma sätt som gäller för P-&lt;br&gt;försäkring. Det innebär att den bör innehålla dels en bestämmelse som&lt;br&gt;anger att pensionssparavtalet skall vara tecknat i ett institut som bedriver&lt;br&gt;sin rörelse i Sverige, dels att inga andra pensionsslag får rymmas inom&lt;br&gt;avtalet än ålders- och efterlevandepension. Jag kommer i det följande att&lt;br&gt;behandla frågan om den nya sparformen också bör omfatta invalidpension&lt;br&gt;(avsnitt 4.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen skall alltså sparavtalet tecknas med ett svenskt&lt;br&gt;pensionssparinstitut eller ett utländskt pensionssparinstituts filial i&lt;br&gt;Sverige. Denna fråga återkommer jag till (avsnitt 4.4). Detsamma gäller&lt;br&gt;frågan om dispens bör kunna meddelas så att avtal som ingås med utländ-&lt;br&gt;ska institut skall kunna jämställas med pensionssparande. Redan här bör&lt;br&gt;det dock understrykas att i Sverige verksamma utlandsägda institut som&lt;br&gt;motsvarar svenska pensionssparinstitut själva skall kunna ingå&lt;br&gt;pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen innebär alltså att utbetalningar från pensionssparkonton&lt;br&gt;inte får avse andra slag av pensioner än de som kan utgå från en P-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna för ålderspension genom det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet skall i princip motsvara reglerna för ålders-&lt;br&gt;pension på grund av P-försäkring. Bestämmelserna för det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet skiljer sig från de som gäller för ålders-&lt;br&gt;pension från en försäkring på så sätt att sparkapitalet i den nya&lt;br&gt;sparformen kan falla ut i pensionsspararens dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser konstaterar att de föreslagna Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;reglerna inte kan överensstämma med nuvarande försäkringsregler i de&lt;br&gt;fall då spararen inte har sådana arvingar som kan tas in som förmåns-&lt;br&gt;tagare till en försäkring. För att minska denna skillnad föreslår&lt;br&gt;Riksskatteverket att det ställs krav på en högsta ålder för första&lt;br&gt;utbetalning och en högsta ålder för sista utbetalning. Bankföreningen&lt;br&gt;m.fl. har vänt sig mot den metod att beräkna minimipensionen under den&lt;br&gt;första femårsperioden som anvisas i promemorian för sparande i värde-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: För P-försäkring gäller för närvarande&lt;br&gt;följande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension kan utgå endast under den försäkrades livstid. En sådan&lt;br&gt;pension kan således inte övergå till annan person efter försäkrings-&lt;br&gt;tagarens död. Det är inte möjligt att sätta in någon förmånstagare till&lt;br&gt;ålderspension på en privat P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta ålder för utbetalningar från en P-försäkring är 55 år. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten har emellertid möjlighet att meddela dispens, vilket kan&lt;br&gt;medföra rätt till utbetalningar vid lägre ålder än 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid skall pensionen enligt huvudregeln utgå&lt;br&gt;under minst fem år. Ålderspension behöver således inte vara livsvarig&lt;br&gt;utan kan mycket väl avse en på förhand bestämd tidsperiod. Enligt en&lt;br&gt;undantagsregel är det dessutom möjligt att inskränka minimitiden för&lt;br&gt;utbetalning till lägst tre år. Det får ske om pensionen skall upphöra vid&lt;br&gt;65 års ålder. Syftet med undantagsregeln är att tillgodose ett behov av&lt;br&gt;kompletterande pension före det att allmän pension börjar utgå. Även&lt;br&gt;femårsregeln kan fylla ett sådant behov men detta är inte huvudsyftet&lt;br&gt;med regeln. Femårsregeln har i stället tillkommit för att det med försäk-&lt;br&gt;ringen avsedda pensioneringsändamålet skall tillgodoses i rimlig utsträck-&lt;br&gt;ning. Regeln medför att pensionsutbetalningama blir spridda över en&lt;br&gt;relativt lång period, vilket inte behöver vara fallet med utbetalningar från&lt;br&gt;en K-försäkring. Ett annat syfte med bestämmelsen är att motverka&lt;br&gt;skatteundandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en särskild regel gäller vidare att pensionen under de första fem&lt;br&gt;åren inte får utgå med fallande belopp. Däremot finns inget förbud mot&lt;br&gt;stigande pensionsbelopp och i praktiken sker utbetalningarna ofta med sti-&lt;br&gt;gande belopp på grund av tilldelad återbäring. Även denna bestämmelse&lt;br&gt;är avsedd att förstärka försäkringens pensioneringsfunktion och motverka&lt;br&gt;skatteundandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fondförsäkringar har regeln om förbud mot sjunkande pensions-&lt;br&gt;belopp utformats på ett något annorlunda sätt beroende på att värdet av&lt;br&gt;fondandelarna förändras med marknadsvärdena på de värdepapper som&lt;br&gt;finns i fonden. För en sådan försäkring gäller att man under den första&lt;br&gt;femårsperioden skall bortse från sådana förändringar av beloppen som&lt;br&gt;föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna. I detta fall kan pensio-&lt;br&gt;nen således komma att utgå med sjunkande belopp under de första fem&lt;br&gt;åren, men detta beror i så fall på att värdet av fondandelarna har sjunkit.&lt;br&gt;Inget hindrar att pensionen under de första fem åren betalas ut med&lt;br&gt;stigande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåts en treårsperiod som minsta utbetalningstid gäller kravet på de Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;utbetalda beloppens storlek på motsvarande sätt under den perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna för ålderspension enligt det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet bör så långt det är möjligt motsvara reglerna för&lt;br&gt;P-försäkring. Ålderspension bör således endast utgå till spararen själv&lt;br&gt;under dennes livstid. Till skillnad från vad som gäller för sparande i en&lt;br&gt;&amp;quot;ren&amp;quot; ålderspensionsförsäkring men på samma sätt som gäller för en&lt;br&gt;försäkring som även ger rätt till efterlevandepension skall det vara&lt;br&gt;möjligt att fortsätta utbetalningarna efter spararens död under förut-&lt;br&gt;sättning att denne har satt in en eller flera förmånstagare till spar-&lt;br&gt;kapitalet. De av spararen som ålderspension uppburna beloppen kan&lt;br&gt;således fortsätta att utgå efter hans död i form av efterlevandepension till&lt;br&gt;en eller flera förmånstagare (jfr avsnitt 4.3.4). Om det saknas förmåns-&lt;br&gt;tagarförordnande eller om det inte finns förmånstagare inom den krets av&lt;br&gt;anhöriga som är tillåten tillfaller sparkapitalet i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet spararens dödsbo. En P-försäkring upphör däremot i motsva-&lt;br&gt;rande fall. Någon full motsvarighet till den ålderspension som utgår från&lt;br&gt;en försäkring utan efterlevandeskydd kan därmed inte uppnås. Detta&lt;br&gt;behöver dock i praktiken inte föra med sig en snedvridning av konkur-&lt;br&gt;rensen mellan sparformerna. Skillnaderna mellan sparformerna är näm-&lt;br&gt;ligen mindre markanta när försäkringen också innefattar ett efterlevande-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller på försäkringsområdet bör det finnas en&lt;br&gt;minimiålder på 55 år för rätten att ta ut pengar från pensionssparandet.&lt;br&gt;Likaså bör finnas möjligheter att göra avsteg från ålderskravet vid t.ex.&lt;br&gt;varaktig sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga (jfr avsnitt 4.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att det införs krav på högsta ålder för&lt;br&gt;första resp, sista utbetalning för att motverka att sparandet utnyttjas för&lt;br&gt;annat än pensionsändamål. Jag har övervägt en sådan reglering men&lt;br&gt;stannat för att inskränkningar av detta slag i vart fall inte bör införas&lt;br&gt;innan resultatet av översynen av reglerna för P-försäkring föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För P-försäkringar gäller ytterligare ett tidskrav, nämligen att utbetal-&lt;br&gt;ningstiden skall uppgå till minst fem år. Enligt en undantagsregel är det&lt;br&gt;dock möjligt att inskränka denna frist till lägst tre år. Det kan ske om&lt;br&gt;pensionen skall upphöra vid 65 års ålder. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;bör gälla för det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt pensionssparavtalet skall således normalt gälla att utbetalningarna&lt;br&gt;skall sträcka sig över minst en femårsperiod. En kortare tid är dock&lt;br&gt;möjlig i de fall utbetalningarna börjar efter 60 års ålder. Tiden skall då&lt;br&gt;kunna inskränkas till lägst tre år. Det betyder alltså att den senaste&lt;br&gt;tidpunkt vid vilken undantagsregeln kan börja gälla är när spararen&lt;br&gt;uppnår 62 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringssparandet gäller som huvudregel att pensionen under den&lt;br&gt;första femårsperioden inte får utgå med fallande belopp. För sparande i&lt;br&gt;fondförsäkring finns dock en särregel. Dessa bestämmelser bör överföras&lt;br&gt;till det individuella pensionssparandet och kan lämpligen utformas på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionssparande som sker på inlåningskonto kan de utgående&lt;br&gt;pensionsbeloppen beräknas utifrån det sammanlagda kapital som finns på&lt;br&gt;spararens konto vid utbetalningstidens början. Någon särskild regel&lt;br&gt;behövs inte för detta fall utan huvudregeln blir direkt tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sparandet sker i värdepappersfond bör de nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melserna för fondförsäkring tillämpas. Reglerna innebär att när&lt;br&gt;minimibeloppen bestäms bortses från värdeförändringar som beror på&lt;br&gt;kursutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sparande i enskilda värdepapper anvisades i promemorian en&lt;br&gt;beräkningsmetod baserad på det totala värdet på depån. Enligt&lt;br&gt;promemorian kunde minimibeloppet normalt bestämmas som en viss&lt;br&gt;kvotdel av depåns totala värde vid det första utbetalningstillfället.&lt;br&gt;Bankföreningen kritiserar den i promemorian föreslagna beräknings-&lt;br&gt;metoden som krånglig och förordar att pensionen får betalas ut med en&lt;br&gt;viss kvotdel av sparbeloppets värde vid ingången av resp, utbetalningsår.&lt;br&gt;Kvotdelen bestäms efter kvarvarande antal år. Jag delar föreningens&lt;br&gt;uppfattning att även denna senare metod ryms inom de i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 § KL angivna ramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbetalning som skall göras under ett visst år bör bestämmas med&lt;br&gt;ledning av värdet på depån vid ingången av året. En sådan ordning är&lt;br&gt;lämplig bl.a. för att motsvarande värde föreslås ligga till grund för&lt;br&gt;avkastningsskatten (jfr avsnitt 5). Utbetalningarna får självfallet inte&lt;br&gt;inkräkta på det kontoutrymme som skall tas i anspråk för skatt. Det&lt;br&gt;innebär att särskild uppmärksamhet måste riktas mot skattesituationen&lt;br&gt;under det sista året för pensionsutbetalningar från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen har efterlyst en bestämmelse som anger att vid sidan&lt;br&gt;av kursförändringar skall bortses från värdeminskningar på grund av&lt;br&gt;skatte- och avgiftsuttag. För min del anser jag inte att det finns till-&lt;br&gt;räckliga skäl för att införa en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avtalet mellan spararen och kontraktsinstitutet bör framgå hur&lt;br&gt;pensionsutbetalningama skall ske i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Invalidpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjuk- och invalidpension får betalas ut i form av&lt;br&gt;förtida ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt men krävde dispens&lt;br&gt;i varje enskilt fall från åldersgränsen på 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har över lag godtagits men Riks-&lt;br&gt;skatteverket ifrågasätter om dispens behövs i samtliga sjuk- och invali-&lt;br&gt;ditetsfall. Verket anser att beslut om förtidspension, som inte innefattar&lt;br&gt;endast ett tidsbegränsat sjukbidrag, bör vara tillräckligt för en pensions-&lt;br&gt;utbetalning utan särskild dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: En invalidpension (sjukpension) på&lt;br&gt;grund av försäkring karakteriseras av att den utbetalas till den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.&lt;br&gt;Under den tid arbetsförmågan är nedsatt gäller att invalidpensionen får&lt;br&gt;upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet ingicks.&lt;br&gt;Bestämmelserna om förmånstagare är desamma som gäller för en ålders-&lt;br&gt;pension. Det är således inte tillåtet att sätta in förmånstagare till en privat&lt;br&gt;invalidförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Flera skäl talar mot att även invalidpension&lt;br&gt;(sjukpension) skall kunna ges ut från pensionssparandet. Sparandet skulle&lt;br&gt;ofta ge endast ett marginellt skydd eftersom det i många fall kan antas&lt;br&gt;att det sparade kapitalet är ganska litet om kronisk sjukdom eller invali-&lt;br&gt;ditet skulle uppträda innan ålderspension har börjat utgå. Något försäk-&lt;br&gt;ringsskydd finns heller inte som kan öka utrymmet för utbetalningar. I&lt;br&gt;många fall kommer därför en sjuk- eller invalidpension inte att kunna&lt;br&gt;medföra någon större förbättring i ekonomiskt avseende för den&lt;br&gt;drabbade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan dock sparandet vara av sådan storlek att en invalid-&lt;br&gt;pension skulle innebära en betydande hjälp. Det kan heller inte bortses&lt;br&gt;från att även mindre pensionsbelopp i en del fall kan vara till hjälp i en&lt;br&gt;sjuk- eller invaliditetssituation. Därför bör även det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet ge möjlighet att spara till sådan pension. Reglerna bör dock&lt;br&gt;utformas på ett annat sätt än på försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en lösning som innebär att sjuk- och invalid-&lt;br&gt;pensioneringen inordnas inom ramen för åldersdispens vid ålderspension.&lt;br&gt;I frånvaro av försäkringsskydd torde därmed skillnaden mellan ålders-&lt;br&gt;och invalidpension i det individuella pensionssparandet bestå i att ålders-&lt;br&gt;kravet inte behöver uppfyllas och att en sjuk- eller invaliditetssituation&lt;br&gt;skall föreligga i det senare fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Riksskatteverkets uppfattning att en bedömning av om en&lt;br&gt;sjuk- eller invaliditetssituation föreligger inte behöver göras i varje enskilt&lt;br&gt;fall genom en dispensprövning. Förutsättningarna kan i stället regleras i&lt;br&gt;lag och anknytas till beslut om förtidspension enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Jämte dessa fall torde det för vissa sparsamt före-&lt;br&gt;kommande särfall finnas ett behov av ett dispensinstitut. Denna dispens-&lt;br&gt;prövning bör, liksom hittills såvitt gäller dispens från ålderskravet på&lt;br&gt;55 år, göras av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Efterlevandepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Motsvarande regler som gäller för P-försäkring i fråga&lt;br&gt;om tillåtna förmånstagare, minimitid för pensionsutbetalning och&lt;br&gt;storleken på de utbetalda beloppen under denna tid skall gälla för det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Efterlevandepension på grund av&lt;br&gt;sådant sparande beskattas som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser hävdar att efter- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;levandepension enligt det individuella pensionssparandet kan utgå i&lt;br&gt;betydligt större omfattning än i försäkringsfallen. Det framhålls att&lt;br&gt;efterlevandepension i den sparformen kan utgå till barn utan åldersgräns&lt;br&gt;och utan samband med ålderspension eller efterlevandepension till make&lt;br&gt;samt att det inte finns några regler för längsta utbetalningstid.&lt;br&gt;Remissopinionen inom bl.a. försäkringsbranschen gör därvid en jäm-&lt;br&gt;förelse med spärreglerna för försörjningsränta. Riksskatteverket anför att&lt;br&gt;avsaknaden av regler såväl om barns högsta ålder som egen högsta ålder&lt;br&gt;och utbetalningstid medför att sparandet i vissa fall kan ske i annat syfte&lt;br&gt;än för pensionsändamål. Verket efterlyser också regler som anger om&lt;br&gt;förmånstagarförordnandena måste omfatta hela behållningen på pensions-&lt;br&gt;sparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Efterlevandepension på grund av försäk-&lt;br&gt;ring är en pension som kan utgå efter den försäkrades död till vissa&lt;br&gt;närstående personer som förmånstagare. Den krets av efterlevande som&lt;br&gt;kan komma i fråga är make, sambo, barn och barn till make eller sambo.&lt;br&gt;En efterlevandepension kan enligt huvudregeln utgå endast så länge den&lt;br&gt;efterlevande lever. Under dennes livstid får pensionen under den första&lt;br&gt;femårsperioden inte utgå med fallande belopp. På samma sätt som gäller&lt;br&gt;för ålderspension finns inget hinder mot att pensionsbeloppen stiger under&lt;br&gt;denna tidsperiod. För efterlevandepension som grundas på en fondför-&lt;br&gt;säkring gäller motsvarande beloppsbestämmelser som jag tidigare har&lt;br&gt;redovisat för ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension till make eller sambo får upphöra när denne ingår&lt;br&gt;nytt äktenskap. I övriga fall gäller dock att pensionsförmånerna skall utgå&lt;br&gt;under minst fem år efter den försäkrades död, om inte denne avlidit&lt;br&gt;mindre än fem år från den tidpunkt då försäkringsavtalet annars skulle&lt;br&gt;ha upphört. I det sist nämnda fallet får efterlevandepensionen upphöra&lt;br&gt;före femårsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension till barn skall enligt huvudregeln upphöra senast&lt;br&gt;när barnet fyller 20 år. Här finns dock flera undantagsregler. Den&lt;br&gt;viktigaste anger att pensionen får utgå så länge barnet lever om det är&lt;br&gt;varaktigt oförmöget att arbeta. Om försäkringen är tagen på makes eller&lt;br&gt;sambos liv gäller enligt en annan undantagsregel att pensionen skall&lt;br&gt;upphöra senast när barnet fyller 16 år. Detta slag av pension är närmast&lt;br&gt;avsedd att täcka försäkringstagarens kostnader för t.ex. skötsel och&lt;br&gt;passning av barnet efter makens eller sambons död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda, detaljerade bestämmelser finns om efterlevandepension i&lt;br&gt;form av försörjningsränta. Med försörjningsränta avses en pension som,&lt;br&gt;om försäkrad eller efterlevande make avlider innan ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven&lt;br&gt;minsta tid, skall utgå under återstoden av denna tid. Vissa inskränkande&lt;br&gt;regler finns. Den viktigaste kan sägas vara att försörjningsräntan endast&lt;br&gt;får utgå till make, sambo, barn eller barn till make eller sambo. Det är&lt;br&gt;således samma krets som kan vara förmånstagare till en vanlig efter-&lt;br&gt;levandepension. Vidare ställs i särskilda detaljregler vissa krav på bl a&lt;br&gt;premieinbetalningama, utbetalade årsbelopp och utbetalningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I de kvalitativa villkoren för det individuella Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;pensionssparandet bör anges vad som förstås med efterlevandepension&lt;br&gt;och vem som kan komma i fråga som förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillåtna kretsen av förmånstagare bör vara make, sambo, barn och&lt;br&gt;barn till make eller sambo. I bestämmelserna för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet bör även ingå regler om minimitid för utbetalning av&lt;br&gt;pension och om kravet på de utbetalda beloppens storlek under denna tid.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser motsvarar dem som gäller för P-försäkring och&lt;br&gt;bidrar till att stärka pensionskaraktären på det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de frågor om konkurrensneutralitet som ett flertal&lt;br&gt;företrädare för försäkringsbranschen aktualiserar nöjer jag mig med att&lt;br&gt;hänvisa till vad jag tidigare anfört i denna sak (avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som framförts för att sparandet kan komma att ske för&lt;br&gt;annat än pension anser jag vara överdrivna. Jag är emellertid inte&lt;br&gt;främmande för vissa regeländringar i inskränkande riktning om en&lt;br&gt;översyn av de kvalitativa villkoren för P-försäkring visar att det finns ett&lt;br&gt;sådant behov (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension som utgår till en förmånstagare skall inte arvsbe-&lt;br&gt;skattas. Beskattningen sker i stället enligt de vanliga reglerna för pension,&lt;br&gt;dvs. som intäkt av tjänst. Det kan i sammanhanget påpekas att något krav&lt;br&gt;att förmånstagarförordnandena skall avse hela behållningen i sparandet&lt;br&gt;inte ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att i ett senare sammanhang ta upp frågorna om avskatt-&lt;br&gt;ning av behållning på pensionssparkonto när förmånstagarförordnande&lt;br&gt;saknas vid spararens död och när förmånstagare avlider utan att någon&lt;br&gt;träder in i hans ställe (avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Förtida uttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förtida uttag medges om kontobehållningen under-&lt;br&gt;stiger ett basbelopp och ny sparande inte skett de senaste tio åren.&lt;br&gt;En möjlighet att få särskilt tillstånd av skattemyndigheten till förtida&lt;br&gt;uttag i vissa andra fall skall också finnas. Uttaget beskattas som&lt;br&gt;intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förtida uttag medges endast om skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämnar dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankföreningen, SEB Försäkring och Koopera-&lt;br&gt;tionens Pensionsanstalt anser att förtida uttag under viss beloppsgräns bör&lt;br&gt;medges utan särskilt tillstånd. Även Folksam och Riksskatteverket&lt;br&gt;förordar en sådan gräns. Gränsen föreslås vara ett basbelopp.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att en förtida utbetalning bör föranleda avskattning&lt;br&gt;även av den förmån som erhållits under sparandetiden till följd av den&lt;br&gt;lägre beskattningen av avkastningen på sparkapitalet. Verket anser vidare&lt;br&gt;att ett förtida uttag endast bör kunna ske i form av likvida medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam efterlyser en dispensmöjlighet till återköp när pensionsspararen Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;avlider kort tid efter att sparandet har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Före 1975 års ändring av skattelag-&lt;br&gt;stiftningen fanns inga lagregler om återköp av livförsäkring. Bestäm-&lt;br&gt;melser om återköp kunde dock finnas i de av livförsäkringsföretagen&lt;br&gt;bestämda grunderna för försäkringen. Dessa grunder medgav i vissa fall&lt;br&gt;återköp av försäkringen medan det i andra fall inte fanns någon sådan&lt;br&gt;möjlighet. Utöver vad som kan gälla enligt grunderna för en viss försäk-&lt;br&gt;ring finns numera även en särskild bestämmelse i ämnet bland de kvali-&lt;br&gt;tativa villkoren. Enligt denna finns möjlighet att återköpa en P-&lt;br&gt;försäkring med ett tekniskt återköpsvärde på högst 10 000 kr. Det tek-&lt;br&gt;niska återköpsvärdet kan sägas motsvara den fordran som försäkringens&lt;br&gt;ägare har mot försäkringsgivaren vid en viss given tidpunkt. Detta värde&lt;br&gt;utgörs av summan av de sparpremier som har inbetalats på försäkringen&lt;br&gt;jämte den av försäkringsföretaget garanterade räntan på sparpremiema&lt;br&gt;efter avräkning för administrativa omkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är således att återköp endast kan ske om försäkringens&lt;br&gt;värde är relativt lågt. Om återköpsvärdet överstiger den i KL angivna&lt;br&gt;beloppsgränsen på 10 000 kr finns emellertid en möjlighet att från&lt;br&gt;skattemyndigheten erhålla dispens för återköp av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan dispens krävs att särskilda skäl föreligger. Återköp har ofta&lt;br&gt;medgetts för värden under ett basbelopp. Återköpsförbudet motiveras av&lt;br&gt;sociala skäl medan fiskala skäl inte anses föreligga beroende på att åter-&lt;br&gt;köpsbeloppet beskattas (jfr prop. 1975/76:31 s. 71 och 127 samt SOU&lt;br&gt;1975:21 s. 112 och 151).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det får antas att det även i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet kommer att uppstå fall där det sparade beloppet är litet&lt;br&gt;och där nysparande dessutom inte sker. Det sparade beloppet kan vara&lt;br&gt;i stort sett utan betydelse för spararen samtidigt som det är betungande&lt;br&gt;och kostsamt för sparinstitutet att administrera så små sparbelopp. Det&lt;br&gt;kan därför finnas skäl att tillåta att ett sådant sparande avslutas och att&lt;br&gt;sparmedlen återbetalas till spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet är långsiktigt. Någon valfrihet att&lt;br&gt;avsluta sparandet under spartiden bör därför inte komma i fråga. Efter-&lt;br&gt;som sparandet dessutom är förenat med skattefördelar finns det starka&lt;br&gt;skäl att inte tillåta ett fritt utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte rimligt att en person under alla förhållanden skall&lt;br&gt;tvingas kvarstå i pensionssparandet. Det bör finnas en möjlighet att vid&lt;br&gt;väsentligt förändrade förhållanden få rätt att utträda ur sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar remissinstansernas bedömning att det av förenklingsskäl bör&lt;br&gt;ställas upp en beloppsgräns på samma sätt som vid återköp av en försäk-&lt;br&gt;ring. Beloppsgränsen bör dock knytas till den i dispenspraxis på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet ofta utnyttjade gränsen, nämligen ett basbelopp. Ett sådant&lt;br&gt;fribelopp bör dock knytas till krav på en viss längre period utan ny-&lt;br&gt;sparande. Jag anser att krav på en sådan period på tio år innebär en&lt;br&gt;lämplig avvägning. Även härutöver bör det finnas möjlighet att efter&lt;br&gt;dispens avsluta pensionssparandet i förtid. En sådan dispensgivning bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock vara mycket restriktiv med hänsyn till sparandets långsiktiga karak- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det finns skäl för särregler vid förtida uttag i fråga&lt;br&gt;om utbetalning i kontanta medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har efterlyst en särskild avskattningsregel vid förtida&lt;br&gt;uttag som inte enbart omfattar inkomst av tjänst utan även avkastnings-&lt;br&gt;skatt. Med hänsyn till att rätten till återköp är starkt begränsad anser jag&lt;br&gt;att en sådan avskattningsregel kan undvaras. Enligt min mening skulle en&lt;br&gt;sådan regel även medföra att systemet blir alltför komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Inskränkningar i förfoganderätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: På i huvudsak samma sätt som gäller för P-försäk-&lt;br&gt;ring skall överlåtelse av rätt till utbetalningar från ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto resp, rätt till behållning på kontot endast kunna ske vid&lt;br&gt;bodelning och i utmätnings- och obeståndssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Även bestämmelserna om förfoganderätt&lt;br&gt;till P-försäkring fick sin principiella utformning genom 1975 års&lt;br&gt;lagstiftning. Syftet med regleringen var att förhindra skatteundan-&lt;br&gt;draganden och annat missbruk av försäkringsformen. De tidigare närmast&lt;br&gt;oinskränkta möjligheterna att civilrättsligt förfoga över en P-försäkring&lt;br&gt;kringskars i betydande grad. Detta skedde genom att förbud infördes mot&lt;br&gt;överlåtelse, pantsättning och belåning av P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsbestämmelsema infördes bland de kvalitativa reglerna. Denna&lt;br&gt;reglering bedömdes emellertid inte vara tillräcklig. De nämnda förbuden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— liksom det principiella förbudet mot återköp av försäkring — ansågs så&lt;br&gt;viktiga att de också borde gälla mot tredje man. Regelsystemet utvid-&lt;br&gt;gades därför även på den civilrättsliga sidan genom en motsvarande&lt;br&gt;ogiltighetsregel i 3 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseförbudet grundas på den principiella uppfattningen att P-&lt;br&gt;försäkringens syfte är att tillgodose behovet av en jämn, löpande inkomst&lt;br&gt;efter den yrkesverksamma tiden. Det har därför ansetts olämpligt att&lt;br&gt;försäkringstagaren skall kunna avhända sig sin rätt till pension på grund&lt;br&gt;av försäkringen. Från allmän synpunkt har det också ansetts motiverat att&lt;br&gt;den person som är skattskyldig för pensionen också skall kunna ta den&lt;br&gt;i anspråk för skattebetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att överlåtelse inte får ske av en P-försäkring under&lt;br&gt;den försäkrades livstid. Några undantagsregler finns dock. Enligt dessa&lt;br&gt;är en överlåtelse giltig om den sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;till följd av anställningsförhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;på grund av utmätning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;vid konkurs och ackord samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om överlåtelse till följd av anställningsförhållande avser tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring. I de fall en överlåtelse sker genom bodelning finns&lt;br&gt;en särskild bestämmelse i 53 § 4 mom. KL resp. 6 § 4 mom. SIL som&lt;br&gt;reglerar beskattningen av utfallande försäkringsbelopp. Huvudregeln är&lt;br&gt;att beskattningen alltjämt skall ske hos överlåtaren. Denne är alltså&lt;br&gt;skattskyldig för de utbetalda försäkringsbeloppen i förvärvarens ställe.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle vara berättigad till avdrag&lt;br&gt;för utgivet periodiskt understöd till förvärvaren. Till regeln har fogats en&lt;br&gt;dispensbestämmelse som ger skattemyndigheten möjlighet att efter&lt;br&gt;ansökan besluta att beskattningen i stället skall ske hos förvärvaren av&lt;br&gt;försäkringen. Dispens får meddelas om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beskattning efter bodelning har införts bland annat&lt;br&gt;för att förhindra att överföring sker av en P-försäkring mellan makar i&lt;br&gt;syfte att nedbringa inkomstskatten på pensionsbeloppen. En dylik över-&lt;br&gt;föring av beskattningen från ena maken till den andra tillåts alltså&lt;br&gt;normalt endast i samband med försäkringsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden mot belåning och pantsättning infördes för att förhindra miss-&lt;br&gt;bruk av de gynnsamma regler som gäller för P-försäkring. En belåning&lt;br&gt;skulle nämligen innebära att försäkringstagaren kunde utnyttja värdet av&lt;br&gt;sitt obeskattade sparande till konsumtion på samma sätt som om han&lt;br&gt;hade gjort ett förtida uttag från försäkringen, vilket skulle strida mot&lt;br&gt;pensioneringssyftet. Ett motsvarande resonemang kan föras vad gäller&lt;br&gt;pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelserna om förfoganderätt över P-&lt;br&gt;försäkring syftar till att förhindra skatteundandraganden och annat&lt;br&gt;missbruk av försäkringsformen. En ordning bör gälla beträffande det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet som i stora delar ansluter till försäk-&lt;br&gt;ringsreglema. Jag anser därför att - frånsett betalning av skatt och&lt;br&gt;avgifter hänförliga till kontot resp, ersättning för förvärv av konto-&lt;br&gt;tillgångar - överlåtelse av tillgångar på ett pensionssparkonto endast bör&lt;br&gt;tillåtas i vissa särskilda situationer, nämligen vid utmätning, ackord,&lt;br&gt;konkurs och bodelning. För bodelningsfallen bör rätten att överlåta hela&lt;br&gt;eller del av kontot inskränkas till bodelning av annan anledning än makes&lt;br&gt;död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för P-försäkringar vid bodelning, med en kvar-&lt;br&gt;stående skattskyldighet för överlåtaren trots att pensionen tillfaller annan,&lt;br&gt;bör tills vidare även tillämpas för det individuella pensionssparandet.&lt;br&gt;Genom en sådan reglering kan såväl makarnas egna intressen som intres-&lt;br&gt;set av att skatteförmånerna inte missbrukas tillgodoses. Bestämmelserna&lt;br&gt;på denna punkt kan emellertid i vissa fall ha oönskade verkningar och&lt;br&gt;bör därför bli föremål för översyn i den av mig initierade regel-&lt;br&gt;genomgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett spartillgodohavande eller en rätt till pension överlåts i enlighet&lt;br&gt;med de regler om överlåtelse som kommer att gälla enligt lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande bör det åligga den nye ägaren eller rättig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsinnehavaren att omedelbart underrätta pensionssparinstitutet om Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående (avsnitt 3.9.2) föreslagit ett förbud mot&lt;br&gt;pantsättning och belåning av ett tillgodohavande inom pensionssparandet.&lt;br&gt;Skälen för detta är desamma som för P-försäkring, nämligen intresset av&lt;br&gt;att de framtida pensionsförmånerna inte urholkas. Några undantag synes&lt;br&gt;inte nödvändiga att göra för dessa fall. Pantsättnings- och&lt;br&gt;belåningsförbuden bör således gälla generellt. Reglerna bör ingå bland&lt;br&gt;de kvalitativa villkoren. Regleringen innebär att förfoganden i strid med&lt;br&gt;dessa bestämmelser är ogiltiga och att detta också gäller i förhållande till&lt;br&gt;tredje man. Bestämmelserna bör även ingå som en del av pensionsspar-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kvantitativa regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Belopp som sätts in i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet är avdragsgilla vid beskattningen inom samma ramar som&lt;br&gt;gäller för sparande i P-försäkring. Avdragsutrymmet är gemensamt&lt;br&gt;för de båda sparformerna. Tillstånd till högre avdrag kan på samma&lt;br&gt;sätt som för försäkringssparandet medges i vissa fall bl.a. när&lt;br&gt;näringsidkare avslutar sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna : Remissopinionen är i huvudsak positiv.&lt;br&gt;Bankföreningen och Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd anser&lt;br&gt;att avdragsramen bör höjas. Fondhandlareföreningen förordar ett helt&lt;br&gt;slopande av avdragsramen. Bankföreningen föreslår att avdragsrätt införs&lt;br&gt;för inbetalningar för makes resp, sambos räkning. Riksskatteverket&lt;br&gt;avstyrker förslaget om förhöjt avdrag efter dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I de kvantitativa bestämmelserna anges&lt;br&gt;de ramar som gäller för avdrag för premier för P-försäkring. Avdrag kan&lt;br&gt;medges dels i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet och&lt;br&gt;dels som allmänt avdrag. Bestämmelserna om detta finns i punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL och i 46 § 2 mom. samma lag. De hänvisar&lt;br&gt;i sin tur till punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL, som reglerar&lt;br&gt;avdragsramen och beräkningen av avdraget. Den bestämmelsen har juste-&lt;br&gt;rats bl.a. genom lagstiftning under våren 1991 (prop. 1990/91:166, bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU29, SFS 1991:692). Justeringen syftade dock inte till någon&lt;br&gt;principiell ändring av avdragsutrymmet utan företogs för att anpassa detta&lt;br&gt;till de ändrade förhållanden som för egenföretagamas del inträffade&lt;br&gt;genom skattereformen. I övrigt föranledde inte 1990 års skattereform&lt;br&gt;några förändringar i de kvantitativa reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande regeln är att alla har rätt till avdrag med ett&lt;br&gt;basbelopp. Egenföretagare, som har inkomst av aktiv näringsverksamhet,&lt;br&gt;skall enligt huvudregeln göra avdraget i förvärvskällan. Inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passiv näringsverksamhet berättigar däremot i sig inte till något P- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;försäkringsavdrag, vare sig i förvärvskällan eller som allmänt avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För löntagare görs avdraget liksom tidigare som allmänt avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har inkomst såväl av aktiv näringsverksamhet som av&lt;br&gt;tjänst skall en proportionering göras av basbeloppsavdraget mellan&lt;br&gt;förvärvskälla och allmänt avdrag. I sådana fall skall en så stor del av det&lt;br&gt;fasta basbeloppsavdraget dras av i förvärvskällan som motsvarar närings-&lt;br&gt;inkomstens andel av de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbeloppsavdraget är det grundläggande avdraget för P-försäkrings-&lt;br&gt;premier. Utöver detta finns i vissa fall rätt att erhålla ytterligare avdrag&lt;br&gt;både i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet och som&lt;br&gt;allmänt avdrag. I fråga om allmänt avdrag är denna avdragsram något&lt;br&gt;olika utformad beroende på om den skattskyldige anses ha pensionsrätt&lt;br&gt;i sin anställning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala avdragsramen i aktiv näringsverksamhet är summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 25 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 20 % av inkomsten mellan 20 och 40 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som allmänt avdrag är avdragsramen för den som har pensionsrätt i&lt;br&gt;anställning summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett basbelopp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 % av inkomsten mellan 10 och 20 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som anses sakna pensionsrätt i anställning och inte är anställd&lt;br&gt;som företagsledare i ett fåmansföretag är avdragsramen — som allmänt&lt;br&gt;avdrag — summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 35 % av inkomsten upp till 20 basbelopp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 25 % av inkomsten mellan 20 och 30 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat avdragsutrymme kan även erhållas genom dispens för den som&lt;br&gt;lägger ned sin näringsverksamhet. I korthet är reglerna om dispens&lt;br&gt;utformade på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens kan meddelas av skattemyndigheten om särskilda skäl före-&lt;br&gt;ligger. En person som själv eller genom en juridisk person har bedrivit&lt;br&gt;näringsverksamhet men upphört med driften i förvärvskällan och under&lt;br&gt;sin verksamhetstid inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd kan&lt;br&gt;få ökat avdragsutrymme. Vid bedömande av den dispenssökandes&lt;br&gt;pensionsskydd görs en jämförelse med de pensionsförmåner som i det&lt;br&gt;aktuella inkomstläget utgår enligt allmän pensionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget beräknas i dispensfallen med beaktande av det antal år som&lt;br&gt;näringsidkaren bedrivit verksamheten, hans befintliga pensionsskydd och&lt;br&gt;hans möjligheter att i framtiden tjäna in ytterligare pension. Det finns&lt;br&gt;även regler som begränsar avdragsrätten men dessa förbigås här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens för utökad avdragsrätt kan också erhållas i vissa fall där&lt;br&gt;anställning inte är förenad med rätt till pension och vid anställnings&lt;br&gt;upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En P-försäkring måste tecknas i ett i Sverige verksamt försäkrings-&lt;br&gt;företag. Det är således inte möjligt att teckna en livförsäkring i utlandet&lt;br&gt;och få den godtagen som en svensk P-försäkring. Skattemässigt klassas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan utländsk försäkring som en K-försäkring. Avdrag kan således Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;inte erhållas för premiebetalningar som görs på en utländsk livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte något utländskt försäkringsföretag som&lt;br&gt;har koncession att driva livförsäkringsrörelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock en undantagsbestämmelse som gör det möjligt att få en&lt;br&gt;utländsk livförsäkring godtagen som P-försäkring. Skattemyndigheten kan&lt;br&gt;efter ansökan förklara att en försäkring som har meddelats i en utomlands&lt;br&gt;bedriven försäkringsrörelse skall anses som en P-försäkring. Om en&lt;br&gt;sådan förklaring har meddelats gäller därefter samma skatteregler för den&lt;br&gt;utländska försäkringen som för en svensk P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Belopp som sätts in i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet bör vara avdragsgilla vid beskattningen inom samma&lt;br&gt;ramar som gäller för försäkringssparandet. Reglerna bör i huvudsak&lt;br&gt;utformas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för insättningar i det individuella pensionssparandet skall kunna&lt;br&gt;medges i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet men även&lt;br&gt;som allmänt avdrag. Rätten till avdrag för de båda sparformerna skall&lt;br&gt;följa vad som idag gäller för P-försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala avdragsramen bör inte förändras vid införandet av det nya&lt;br&gt;pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsutrymmet bör således vara gemensamt för de båda sparfor-&lt;br&gt;merna och i varje enskilt fall kunna utnyttjas efter den enskildes eget&lt;br&gt;gottfinnande. Denne skall alltså kunna fördela sitt avdrag mellan premie&lt;br&gt;för P-försäkring och insättningar i pensionssparandet inom den totala&lt;br&gt;avdragsram som gäller för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria fördelningen bör gälla även för näringsidkare. Dessa blir dock&lt;br&gt;skyldiga att i förekommande fall fördela sitt basbeloppsavdrag mellan&lt;br&gt;förvärvskällan och allmänt avdrag. På grundval av en sådan fördelning&lt;br&gt;bör det dock inte finnas några restriktioner i valet mellan de båda&lt;br&gt;sparformerna. Som ett exempel kan anföras att en näringsidkare därför&lt;br&gt;bör — sedan väl fördelningen mellan förvärvskällan och allmänt avdrag&lt;br&gt;blivit beloppsmässigt bestämd — kunna fylla hela avdragsutrymmet i&lt;br&gt;förvärvskällan med avgiften för P-försäkring men välja att dela utrymmet&lt;br&gt;för allmänt avdrag mellan försäkring och pensionssparande. Den fria&lt;br&gt;fördelningsprincipen medger givetvis att avdragsutrymmet kan användas&lt;br&gt;på många andra sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avdragsreglema bör utformas på samma sätt som gäller för P-&lt;br&gt;försäkring innebär att även bestämmelserna om avdragsbegränsning för&lt;br&gt;att förhindra underskott liksom rätten att i vissa fall förskjuta avdrag till&lt;br&gt;senare beskattningsår skall tillämpas (punkt 6 fjärde och femte styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 46 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från Riksskatteverket anser jag att den dispens för utvid-&lt;br&gt;gad avdragsrätt för P-försäkringspremie som idag kan ges till en närings-&lt;br&gt;idkare som upphör med sin näringsverksamhet bör kunna ges även i det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Det genom dispens tilldelade avdrags-&lt;br&gt;utrymmet skall kunna fördelas av näringsidkaren mellan sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att det för närvarande inte finns skäl att införa den&lt;br&gt;avdragsrätt för inbetalningar för make resp, sambo som föreslås av Bank-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen. Frågan kräver ytterligare överväganden, bl.a. med hänsyn till Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;att det efter förmögenhetsbeskattningens avskaffande år 1995 inte finns&lt;br&gt;någon kvarstående rest av sambeskattning i skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även ta upp två frågor med internationell&lt;br&gt;anknytning. Det gäller dels avdragsrättens tillåtlighet i EES- och EG-&lt;br&gt;perspektiv, dels avdragsrättens begränsning till sparande i ett institut som&lt;br&gt;bedriver verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avdragsförbud för sparande i utländska försäkringar framstår i&lt;br&gt;förstone som diskriminerande både för den enskilde spararen och de&lt;br&gt;utländska sparinstituten. Två avgöranden av EG-domstolen visar emeller-&lt;br&gt;tid att ett så snävt synsätt inte alltid skall tillämpas. Domstolens slutsats&lt;br&gt;är tvärtom att i fråga om P-försäkring är detta förenligt med den&lt;br&gt;nuvarande EG-rätten (domar i målen C-204/90 och C-300/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den belgiska regleringen av avdragsrätten för livförsäkringspremier&lt;br&gt;som prövats av domstolen liknar i mycket hög grad den svenska. Det är&lt;br&gt;därför berättigat att dra den slutsatsen att inte heller de svenska&lt;br&gt;avdragsreglema för P-försäkring står i strid med gällande EG-rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitt förslag utsträcks avdragsrätten till att omfatta även pensions-&lt;br&gt;sparande utan försäkringsinslag. Fråga uppkommer då om detta förhål-&lt;br&gt;lande föranleder en annan slutsats beträffande avdragsrätten än för&lt;br&gt;försäkringssparandets del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vid bedömning av den frågan värt att beakta att det i Danmark&lt;br&gt;sedan år 1987 förekommer ett pensionssparande utan försäkringsinslag,&lt;br&gt;där det årliga sparandet är avdragsgillt vid inkomstbeskattningen för att&lt;br&gt;sedan beskattas som utfallande pensionsinkomst. Sparandet kan ske på&lt;br&gt;konto i bank eller i värdepapper. EG-domstolens synsätt om sambanden&lt;br&gt;i skattesystemen och konstruktionen av det danska pensionssparandet utan&lt;br&gt;försäkringsinslag leder till den slutsatsen att inte heller avdragsreglema&lt;br&gt;för det individuella pensionssparandet står i strid med gällande EG-rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gäller om även utländska företag skall kunna verka&lt;br&gt;som pensionssparinstitut. I avvaktan på praktiska erfarenheter av den nya&lt;br&gt;sparformen anser jag att det inte nu finns tillräckliga skäl för att införa&lt;br&gt;en dispensregel för sparavtal som träffas med utländska institut. Jag vill&lt;br&gt;emellertid påpeka att utländska institut kommer att kunna verka som&lt;br&gt;pensionssparinstitut om de har filial i Sverige och kontot förs i denna&lt;br&gt;filial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Utbetalningar av annat än pension m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förmånstagare betalar inte arvsskatt för rätt till&lt;br&gt;pension på grund av det individuella pensionssparandet. Medel på&lt;br&gt;pensionssparkonto som blir tillgängliga på annat sätt än som&lt;br&gt;pensionsutbetalningar skattas av som intäkt av tjänst. Preliminär&lt;br&gt;skatt innehålls vid en sådan avskattning. Arvsbeskattning skall i&lt;br&gt;förekommande fall ske av halva kontotillgodohavandets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Något&lt;br&gt;förslag om preliminär skatt vid avskattning redovisas dock inte. Vid&lt;br&gt;arvsbeskattningen skulle hänsyn tas till inkomstskatteskulden på annat sätt&lt;br&gt;än genom en schablonmässig avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket och Försäkringsförbundet&lt;br&gt;efterlyser en närmare beskrivning av vilken verkan en jämkning av&lt;br&gt;förmånstagarförordnande har. De begär dessutom en precisering av&lt;br&gt;reglerna för avräkning av inkomstskatt vid arvsbeskattningen.&lt;br&gt;Riksskatteverket tar också upp frågor om skattskyldighetens inträde,&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet samt uttag av preliminär skatt. Bankföreningen pekar&lt;br&gt;på att vid sidan av utbetalning från kontot kan ianspråktagande ske&lt;br&gt;genom att kontot klassas om till ett inte skattegynnat konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den allmänna målsättningen att uppnå ett så&lt;br&gt;långt möjligt neutralt regelsystem mellan P-försäkring och individuellt&lt;br&gt;pensionssparande föranleder kompletteringar av ytterligare ett antal&lt;br&gt;skattebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För P-försäkring gäller att förmånstagare inte arvsbeskattas för rätt till&lt;br&gt;pension som utgår på grund av försäkringen. Motsvarande bör gälla för&lt;br&gt;det breddade pensionssparandet, vilket kräver en komplettering i lagen&lt;br&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider en kontoinnehavare utan att det finns ett giltigt förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande i hans pensionssparavtai ingår tillgodohavandet på pensions-&lt;br&gt;sparkontot på vanligt sätt i kvarlåtenskapen. Vidare kan den situationen&lt;br&gt;uppstå att det inte finns någon annan person som skall träda in i en&lt;br&gt;avliden förmånstagares ställe. Beträffande P-försäkring sker i sådana&lt;br&gt;situationer ingen ytterligare utbetalning på försäkringen. Det eventuella&lt;br&gt;&amp;quot;överskott&amp;quot; som finns i försäkringen tillfaller försäkringstagarkollektivet.&lt;br&gt;Är det i stället fråga om ett sparande på pensionssparkonto och finns&lt;br&gt;medel kvar på kontot skall dessa ingå i den avlidne kontoinnehavarens&lt;br&gt;resp, förmånstagarens dödsbo. Arvsbeskattning blir då aktuell. I den&lt;br&gt;uppkomna situationen skall emellertid avskattning av skattekrediten ske&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL. Endast nettobeloppet bör arvsbe-&lt;br&gt;skattas, dvs kontotillgodohavandets värde vid dödsfallet efter avräkning&lt;br&gt;för inkomstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har av förenklingsskäl förordat en schablonmässig avräkning&lt;br&gt;av inkomstskatten i stället för den i lagrådsremissen föreslagna avräk-&lt;br&gt;ningen av inkomstskatt på grund av ett beräknat uttag. Jag delar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets bedömning och föreslår därför en regel i AGL som innebär att Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;inkomstskatten beaktas schablonmässigt genom att tillgodohavandet tas&lt;br&gt;upp till halva värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som utgår till efterlevande make eller bröstarvinge på grund av&lt;br&gt;jämkning av förmånstagarförordnande ingår inte i kvarlåtenskapen efter&lt;br&gt;den döde. Lagrådet har tagit upp frågan om ett sådant belopp skall&lt;br&gt;beskattas enligt nyss nämnda avskattningsbestämmelser eller som&lt;br&gt;pension. Med beaktande av vad Lagrådet har anfört på denna punkt&lt;br&gt;förordar jag en lösning som innebär att jämkningsbeloppen beskattas som&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar Riksskatteverkets bedömning att regler om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;och uttag av preliminär skatt bör införas för avskattningsfallen. Preli-&lt;br&gt;minär skatt bör tas ut med avskattningsbeloppet som underlag. Preliminär&lt;br&gt;skatt tas endast ut i den utsträckning det finns kontanta medel för&lt;br&gt;skatteinbetalningen. Det blir därför aldrig nödvändigt att avyttra värde-&lt;br&gt;papper på kontot för inbetalning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmögenhetsbeskattning av tillgodohavanden på pensionssparkonton&lt;br&gt;kan bli aktuell vid 1995 års taxering (jfr prop. 1992/93:50, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiUl och 1992/93:SkU 18, SFS 1992:1489). Dessa tillgodoha-&lt;br&gt;vanden bör emellertid i likhet med P-försäkringar inte förmögenhets-&lt;br&gt;beskattas. En särskild undantagsregel bör därför införas om detta i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om mervärdeskatt på sparinstitutets tjänster har tagits upp av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. Riksskatteverket och Bankföreningen. Enligt mervärdeskatte-&lt;br&gt;bestämmelsema undantas från skatteplikt bank- och finansieringstjänster&lt;br&gt;samt värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet. Med värde-&lt;br&gt;pappershandel och därmed jämförlig verksamhet avses omsättning och&lt;br&gt;förmedling av aktier, andra andelar och fordringar. Med sådan verksam-&lt;br&gt;het avses också ett fondbolags förvaltning av värdepappersfond. Om&lt;br&gt;sparinstitutet, som en självständig tjänst, bistår spararen med placerings-&lt;br&gt;råd och annan rådgivning eller om institutet fått i uppdrag att sköta&lt;br&gt;placeringarna utgår således för närvarande mervärdeskatt på denna tjänst.&lt;br&gt;När institutets insatser i huvudsak inskränker sig till att utföra spararens&lt;br&gt;placeringsanvisningar utgår däremot inte mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det i inte nu införas bestämmelser om mer-&lt;br&gt;värdeskatt som enbart tar sikte på det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föranleder det individuella pensionssparandet vissa justeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i uppbördslagen (1953:272), lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, lagen (1987:813)&lt;br&gt;om homosexuella sambor och lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter. Ändringar i den sistnämnda lagen bör utformas på det&lt;br&gt;sätt Lagrådet föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Avkastningsskatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidigare beskattades inte avkastningen på kapital hänförligt till P-&lt;br&gt;försäkring vare sig hos försäkringsgivaren eller försäkringstagaren. Efter&lt;br&gt;1990 års skattereform är dock detta pensionskapital föremål för&lt;br&gt;avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel. Sedan den 1 januari 1992 är skattesatsen för avkastningsskatt på&lt;br&gt;privata P-försäkringar sänkt från 15 % till 10 %. Samma skattesats gäller&lt;br&gt;för avkastningen på kapital hänförligt till tjänstepensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kapital anknutet till K-försäkring tillämpas en annan ordning.&lt;br&gt;Avkastningen beskattas hos livförsäkringsföretagen inom ramen för den&lt;br&gt;vanliga inkomstbeskattningen. Fr.o.m. år 1992 är skattesatsen sänkt från&lt;br&gt;den ordinarie bolagsskattesatsen på 30 % till 25 %. Sänkningen hänger&lt;br&gt;samman med justeringen av skatten på P-försäkringskapitalets avkastning.&lt;br&gt;Även kapital hänförligt till andra slag av personförsäkringar än P- och K-&lt;br&gt;försäkringar beskattas enligt denna modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna innebär alltså en enhetlig skattesats för&lt;br&gt;avkastningsskatt på allt P-försäkringskapital. Skattesatsen är dessutom&lt;br&gt;betydligt gynnsammare än vad som gäller för övrigt sparande, inklusive&lt;br&gt;sparande i K-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattesatsen är lika för all avkastning på det skattegynnade&lt;br&gt;pensionskapitalet innebär emellertid inte att beskattningen är problemfri&lt;br&gt;på detta område. De problemställningar som finns på området har redov-&lt;br&gt;isats i promemorian (avsnitt 7.1 - 7.4) och kan sammanfattas på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatt som skall tas ut skall fördelas mellan försäkringstagarna. Vid&lt;br&gt;den fördelningen finns flera olika problem. Bl.a. måste hänsyn tas till de&lt;br&gt;uppdelningar av förmögenhetsmassan som regelmässigt finns hos bolagen&lt;br&gt;med olika former av dels individuell fördelning på försäkringarna dels&lt;br&gt;kollektivt konsolideringskapital. Ett annat problem gäller frågan hur&lt;br&gt;orealiserade värdeförändringar på pensionskapitalet skall beaktas. Vid&lt;br&gt;beskattning av fondförsäkringskapital accentueras den problematiken&lt;br&gt;ytterligare på grund av att avkastningen där varierar mellan olika&lt;br&gt;försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på skatteuttaget beror dels på skattesatsens nivå, dels på hur&lt;br&gt;bestämningen sker av det underlag som ligger till grund för beskatt-&lt;br&gt;ningen, dvs. på skattebasens utformning. Den nu tillämpade definitionen&lt;br&gt;av skattebasen skiljer sig åt mellan olika kategorier av pensions-&lt;br&gt;avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med skattefördelningen gör att en likformig beskattning är&lt;br&gt;svår för att inte säga omöjlig att åstadkomma. De olika sätten att&lt;br&gt;bestämma skattebasen ökar olikformigheten i beskattningen av pensions-&lt;br&gt;kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fondförsäkringen finns ytterligare problem. Dessa är komplexa&lt;br&gt;och sammanhänger delvis med att strukturen på beskattningen är hierar-&lt;br&gt;kisk i tre nivåer, försäkringspremiefond, fondförsäkringsbolag och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringstagare. De på marknaden verksamma fondförsäkringsbolagen Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;tillämpar olika modeller för uttag av skatt från försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen tenderar därför att bli oenhetlig på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra problem hänförliga till beskattningen av fondförsäkring har&lt;br&gt;påpekats av Finansinspektionen i en skrivelse till Finansdepartementet&lt;br&gt;(dnr 1870/92). Ett av dessa är att beskattningen kan komma att träffa&lt;br&gt;orealiserade värdestegringar på fondandelar vid omföring av dem från&lt;br&gt;innehav för företagets egen räkning till andelar för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning i samband med de transaktioner som försäkringstagarna gör.&lt;br&gt;Detta avviker helt från vad som gäller för andra försäkringsföretag. Ett&lt;br&gt;annat problem gäller värderingen av fondandelar på tillgångssidan resp,&lt;br&gt;som försäkringsteknisk skuld. Finansinspektionen har här löst problemet&lt;br&gt;med särskilda värderingsföreskrifter som i vissa avseenden markant&lt;br&gt;skiljer sig från de föreskrifter som gäller på försäkringsområdet i övrigt.&lt;br&gt;Enligt inspektionens uppfattning är dessutom skattereglerna så utformade&lt;br&gt;att det resultat som uppkommer i bolaget på dess egen rörelse undgår&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det individuella pensionssparandet föreslås tre olika sparformer,&lt;br&gt;nämligen inlåning på konto, värdepapper och andelar i värdepappers-&lt;br&gt;fonder. Den strävan efter likformighet i behandlingen av olika&lt;br&gt;pensionsaltemativ som låg till grund för förslagen i promemorian ledde&lt;br&gt;till slutsatsen att avkastningen på sparmedlen i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet också borde beskattas. I promemorian framhölls att det&lt;br&gt;i och för sig inte är förenat med några avgörande svårigheter att beräkna&lt;br&gt;den årliga avkastningen på de tillgångar som finns i de olika spar-&lt;br&gt;formerna och att därefter skattebelägga denna avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian ifrågasattes emellertid om den nuvarande ordningen vad&lt;br&gt;gäller avkastningsskatt och annan inkomstskatt på pensionskapital är&lt;br&gt;tillfredsställande, särskilt på längre sikt. Vidare framhölls att olik-&lt;br&gt;formigheten skulle förstärkas ytterligare om avkastningsskatteregler för&lt;br&gt;det individuella pensionssparandet skulle inordnas i nuvarande regel-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda slutsatserna har i stort lämnats oemotsagda av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Även enligt min mening är det lämpligt att nu ta upp frågan&lt;br&gt;om beskattningen av pensionskapitalets avkastning i ett vidare perspektiv.&lt;br&gt;Jag delar den i promemorian framförda uppfattningen att utgångspunkten&lt;br&gt;bör vara att försöka utforma regler som dels är långsiktigt stabila och&lt;br&gt;dels uppfyller kraven på neutralitet mellan olika slag av pensionskapital.&lt;br&gt;Med tanke på att ett av syftena med det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;är att nå nya spargrupper är det dessutom av stor vikt att reglerna görs&lt;br&gt;så enkla som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gjorda genomgången visar också att spörsmålet om beskatt-&lt;br&gt;ningens utformning rör ett flertal delfrågor. Till detta kommer att den i&lt;br&gt;promemorian föreslagna ändringen av beskattningen innebär att en ny&lt;br&gt;metod införs för att bestämma skatteunderlag och avkastning.&lt;br&gt;Inledningsvis är det därför lämpligt att ge en utförligare beskrivning av&lt;br&gt;de nuvarande reglernas utformning och bakgrund och att särskilt redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problemen vid beskattningen av fondförsäkringar och företag som med- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;delar sådan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Nuvarande avkastningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;P-försäkringskapitalet kan delas upp i två huvuddelar. Det är anknutet till&lt;br&gt;dels tjänstepensioner och dels privata pensioner. Tjänstepensionerna är&lt;br&gt;i huvudsak reglerade i avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare där&lt;br&gt;arbetsgivaren ombesörjer premiebetalning eller annan form av tryggande&lt;br&gt;medan privata pensioner utgörs av traditionell P-försäkring eller P-&lt;br&gt;försäkring med fondanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereglerna för avkastningen på det kapital som hör till tjänste-&lt;br&gt;pensioner kan delas in i tre huvudkategorier enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetsgivaren köper försäkring. Försäkringsbolaget betalar avkast-&lt;br&gt;ningsskatt med 10 % på den avkastning som det förvaltade pensionsk-&lt;br&gt;apitalet genererar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Arbetsgivaren gör avsättning till en pensionsstiftelse. Stiftelsen är&lt;br&gt;skattskyldig och betalar skatt med 10 % av den realiserade avkastningen&lt;br&gt;på kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Arbetsgivaren gör avsättning i balansräkningen till kontot &amp;quot;Avsatt till&lt;br&gt;pensioner&amp;quot;. En schablonmässig avkastning beräknas. Den är för närva-&lt;br&gt;rande 11 % av pensionsskuldens bokförda värde vid räkenskapsårets&lt;br&gt;början. Skatt tas ut med 10 % av den schablonmässigt beräknade avkast-&lt;br&gt;ningen, vilket innebär att skatten uppgår till 1,1 % av pensionsskuldens&lt;br&gt;bokförda värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller privata P-försäkringar finns två system för beskattningen&lt;br&gt;av pensionskapitalets avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den realiserade avkastningen på kapital hänförligt till privat P-försäk-&lt;br&gt;ring beskattas med 10 % hos försäkringsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Reglerna för beskattning av fondförsäkring är betydligt krångligare.&lt;br&gt;Systematiken är som tidigare nämnts hierarkisk och uppbyggd i tre&lt;br&gt;nivåer, försäkringspremiefond, fondförsäkringsbolag och försäkrings-&lt;br&gt;tagare. Försäkringspremiefonden beskattas som en värdepappersfond,&lt;br&gt;dvs. skatten är 25 % på erhållna utdelningar, räntor och en schablon-&lt;br&gt;intäkt om 1,5 % av värdepapperens marknadsvärde vid beskattningsårets&lt;br&gt;ingång. Skatten på schablonintäkten ersätter skatt på realiserade&lt;br&gt;värdestegringar på fondens aktier och därmed jämställda värdepapper. En&lt;br&gt;värdepappersfond har samtidigt avdragsrätt för lämnad utdelning.&lt;br&gt;Avsikten är också att försäkringspremiefondema skall lämna sådan&lt;br&gt;utdelning. Beskattningen sker därför inte i fonden utan hos fondförsäk-&lt;br&gt;ringsbolaget med en avkastningsskatt som uppgår till 10 % på mottagen&lt;br&gt;utdelning och realiserade värdeökningar. Skattesatsen är alltså densamma&lt;br&gt;som gäller för traditionella livförsäkringsföretag. Försäkringstagarens&lt;br&gt;beskattning beror på de bestämmelser som fondförsäkringsbolaget har&lt;br&gt;fastställt. Någon direkt beskattning sker således inte hos försäkrings-&lt;br&gt;tagaren. I stället övervältrar fondförsäkringsbolaget sin skattekostnad på&lt;br&gt;kollektivet av försäkringstagare. Detta sker på olika sätt i de bolag som&lt;br&gt;är verksamma på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Bakgrunden till avkastningsskatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen förändrades skattereglerna bl.a. med ledning av&lt;br&gt;principerna om likformighet och neutralitet. Tillämpningen av dessa&lt;br&gt;principer medförde att en avkastningsskatt infördes för beskattningen av&lt;br&gt;pensionskapital. Skattebasen kom dock att definieras på olika sätt på&lt;br&gt;grund av pensionssystemens olika konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i promemorian kan det teoretiskt riktiga sägas vara att&lt;br&gt;identifiera den avkastning som i varje pensionssystem är hänförlig till&lt;br&gt;pensionskapitalet. Avkastningsskatten skall träffa denna avkastning vilket&lt;br&gt;medför att neutralitetskravet uppfylls. I fråga om pensionsformema&lt;br&gt;försäkring och stiftelse vad gäller tjänstepension samt traditionell privat&lt;br&gt;P-försäkring lever beskattningen upp till detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskapitalet hos ett företag som tryggar pensioner genom konto-&lt;br&gt;avsättning är inte i sig identifierbart. Det avsatta kapitalet blir kvar bland&lt;br&gt;arbetsgivarens övriga arbetande kapital. Man kan uttrycka det så att&lt;br&gt;arbetsgivaren lånar arbetstagarnas pensionskapital för att finansiera den&lt;br&gt;löpande verksamheten. Skulden justeras årligen, vilket kan ses som att&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar ränta till arbetstagarna för det lånade kapitalet.&lt;br&gt;Denna ränta läggs till pensionsskulden, som alltså ökar. Nivån på juste-&lt;br&gt;ringen (räntan) beräknas med ledning av den avkastning som SPP (ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som huvudsakligen förvaltar tjänstepensionskapital)&lt;br&gt;uppnår. Syftet med den årliga justeringen är att uppnå samma ekono-&lt;br&gt;miska utfall för en arbetstagare vars arbetsgivare tryggar pensionen&lt;br&gt;genom kontoavsättning som för en arbetstagare där arbetsgivaren köper&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gjorda beskrivningen är förenklad och döljer flera tekniskt&lt;br&gt;komplicerade faktorer, vilket föranledde det ställningstagande som&lt;br&gt;gjordes i skattereformen. För att uppnå likformighet mellan de olika&lt;br&gt;tryggandeformema infördes en löpande beskattning av kontoavsätt-&lt;br&gt;ningama. Den årliga justeringen av pensionsskulden lämpar sig emellertid&lt;br&gt;mindre väl som grundval för bestämmandet av skattebasen. Avkastningen&lt;br&gt;på just den kapitalmassa som i balansräkningen motsvarar posten &amp;quot;Avsatt&lt;br&gt;till pensioner&amp;quot; kan inte beräknas med tillräcklig precision. På grund av&lt;br&gt;detta valdes det bokförda värdet på kontot &amp;quot;Avsatt till pensioner&amp;quot; som&lt;br&gt;bas för beskattningen trots att det innehåller moment som inte kan sägas&lt;br&gt;ha samband med en beräknad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1985 till 1989 uppgick den genomsnittliga realiserade&lt;br&gt;avkastningen hos försäkringsbolagen på pensionskapital till 11 %.&lt;br&gt;Avkastningsskatten, som skulle utgöra 10 % av realiserad avkastning,&lt;br&gt;uttrycktes därför som 1,1 % av pensionsskuldens bokförda värde vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1989 beslutade riksdagen att införa livförsäkring med&lt;br&gt;anknytning till värdepappersfonder. Samtidigt pågick arbetet med skatte-&lt;br&gt;reformen. Vissa preliminära ställningstaganden som då gjordes i frågor&lt;br&gt;som hade inverkan på beskattningen av fondförsäkringar frångicks&lt;br&gt;emellertid senare. Det innebär alltså att det underlag lagstiftaren hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att skapa skatteregler på fondförsäkringsområdet inte överenstämmer Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;med det underlag som skattereformen slutligen medförde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämndes beskattas kapital hänförligt till K-försäkring och&lt;br&gt;andra personförsäkringar än P-försäkring inom ramen för den statliga&lt;br&gt;inkomstskatten med en skattesats på 25 %. Beräkningen av den skatte-&lt;br&gt;pliktiga avkastningen sker emellertid på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;avkastningsskatten. Skillnaden mellan de båda beskattningsformema är&lt;br&gt;därför i princip endast skatteuttagets höjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget betyder detta att målsättningen om en så långt möjligt&lt;br&gt;avkastningsskattemässig likabehandling mellan skilda pensionsystem inte&lt;br&gt;är uppfylld. Olika regler gäller för K-försäkring, kontoavsättningar,&lt;br&gt;traditionell P-försäkring och fondförsäkring. Ytterligare såväl skatte-&lt;br&gt;rättsliga som civilrättsliga diskrepanser finns mellan de två sist nämnda&lt;br&gt;försäkringsformerna, även när de båda tillhör kategorin P-försäkring. Jag&lt;br&gt;skall nu ta upp dessa diskrepanser till diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Problem med nuvarande skatteregler för fondförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt rör beskattningen av fondförsäkringar såväl&lt;br&gt;försäkringspremiefond och fondförsäkringsbolag som försäkringstagare.&lt;br&gt;Alla tre kategorierna är underkastade olika skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondförsäkringsbolagen kan idag mer eller mindre fritt välja modell för&lt;br&gt;uttag av skatt från försäkringstagarna. Skatteuttagsmodellema är inte&lt;br&gt;lagreglerade. I praktiken tillämpas ett flertal olika modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäkringstagare byter fond och bolaget måste realisera fondan-&lt;br&gt;delar uppkommer en reavinst/förlust för bolaget. En försäkringstagares&lt;br&gt;försäljning av fondandelar kan dock för bolaget uppvägas av en annan&lt;br&gt;försäkringstagares köp. Bolaget behöver då inte omsätta några andelar.&lt;br&gt;Vidare kan ett fondförsäkringsbolag inneha ett handelslager av andelar&lt;br&gt;som gör det möjligt för bolaget att undvika externa köp och försäljningar&lt;br&gt;av fondandelar i samband med försäkringstagarnas transaktioner. Den&lt;br&gt;bristande korrespondensen mellan försäkringstagarnas omsättning av&lt;br&gt;fondandelar och bolagens faktiska anskaffning/avyttring av dessa andelar&lt;br&gt;försvårar, eller kanske t.o.m. omöjliggör en rättvis modell för uttag av&lt;br&gt;skatt från försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget måste vidare säkerställa sina skattebetalningar, vilket kan leda&lt;br&gt;till ett överuttag av medel från försäkringstagarna. Detta överuttag skall&lt;br&gt;på något sätt återföras till försäkringstagarna. Detta regleras vanligen i&lt;br&gt;grunderna för försäkringen. Resultatet kan i vissa fall bli att de personer,&lt;br&gt;till vilka bolagets reservering för skatt hänför sig, inte längre äger&lt;br&gt;andelar i den fond som gav upphov till att reserveringen gjordes. I andra&lt;br&gt;fall kan överreserverad skatt komma alla försäkringstagare i bolaget till&lt;br&gt;godo och då även försäkringstagare som inte gjort omplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatterättsliga komplikationerna innefattar även andra problem. Som&lt;br&gt;jag tidigare har angett har Finansinspektionen i en skrivelse till Finans-&lt;br&gt;departementet begärt en översyn av skattereglerna för försäkringsbolag&lt;br&gt;som meddelar livförsäkring med fondanknytning. Finansinspektionen&lt;br&gt;upplyser att man den 19 december 1991 fastställt föreskrifter (FFFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:19) beträffande årsredovisning för fondförsäkringsbolag som i vissa Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;avseenden markant avviker från de föreskrifter som gäller för tradi-&lt;br&gt;tionella livförsäkringsbolag. Finansinspektionen anför att man bedömt&lt;br&gt;dessa avvikelser som nödvändiga men påpekar att de kan leda till inte&lt;br&gt;önskvärda beskattningskonsekvenser. Problemen kan beskrivas på föl-&lt;br&gt;jande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag skall enligt 7 kap. 1 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) redovisa ansvaret för löpande försäkringar som skuld i balans-&lt;br&gt;räkningen. För ett fondförsäkringsbolag uppgår detta ansvar i princip till&lt;br&gt;marknadsvärdet på de fondandelar som bolaget innehar för försäkrings-&lt;br&gt;tagarnas räkning. På tillgångssidan finns motsvarande post av fondan-&lt;br&gt;delar. Dessa får dock enligt vanliga regler inte tas upp till ett högre&lt;br&gt;värde än anskaffningsvärdet. Vid en tillämpning av de redovisnings-&lt;br&gt;principer som gäller för övriga försäkringsbolag skulle en kursuppgång&lt;br&gt;på andelarna medföra att det egna kapitalet påverkas negativt. Skulden&lt;br&gt;skulle öka samtidigt som värdet av fondandelarna på tillgångssidan skulle&lt;br&gt;förbli oförändrat, vilket i sin tur leder till den nämnda negativa effekten&lt;br&gt;på bolagets egna kapital. Även vid en måttlig uppgång av andelsvärdena&lt;br&gt;skulle bolaget kunna bli skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning.&lt;br&gt;Bolagets redovisning ger under sådana omständigheter inte en rättvisande&lt;br&gt;bild av resultat och ställning. För att undvika dessa komplikationer har&lt;br&gt;inspektionen föreskrivit att fondandelarna vid tillgångsberäkningen får tas&lt;br&gt;upp till sitt marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har även pekat på ett annat skatteproblem. Fond-&lt;br&gt;försäkringsbolaget äger formellt de andelar som inköpts för försäkrings-&lt;br&gt;tagarnas räkning. Utöver dessa kan bolaget inneha andelar för egen&lt;br&gt;räkning, bl.a. för att förenkla rörelsen. När en försäkringstagare påkallar&lt;br&gt;inköp av andelar i en bestämd fond kan den situationen uppstå att bolaget&lt;br&gt;endast gör en bokföringstransaktion, som innebär att andelar som innehas&lt;br&gt;för egen räkning överförs till att vara andelar för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning. De för egen räkning innehavda andelarna är enligt vanliga regler&lt;br&gt;bokförda enligt lägsta värdets princip medan de för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning innehavda andelarna enligt de ovan nämnda föreskrifterna får tas&lt;br&gt;upp till sitt marknadsvärde. Resultatet av en sådan ombokföring av ande-&lt;br&gt;lar som gått upp i värde kan bli att en orealiserad värdestegring kommer&lt;br&gt;att ingå i bolagets beskattningsbara resultat. Detta avviker helt från de&lt;br&gt;regler som gäller för traditionella livbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin skrivelse tar inspektionen upp ytterligare en beskattningsfråga som&lt;br&gt;rör fondförsäkringsbolagen. Avkastningen på det kapital som är hänför-&lt;br&gt;ligt till P- och K-försäkring beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel resp, inom den vanliga inkomstbeskattningen för företag.&lt;br&gt;För avkastning på bolagets eget kapital liksom för intäkter som uppkom-&lt;br&gt;mer vid försäljning av fondandelar och i bolagets administrativa verksam-&lt;br&gt;het saknas emellertid enligt inspektionens uppfattning tillämpliga skatte-&lt;br&gt;regler. Det innebär enligt inspektionen att beskattning inte kommer att&lt;br&gt;ske av den vinst som uppstår i bolagets egen rörelse. Eftersom fond-&lt;br&gt;försäkringsbolag tillåts dela ut vinstmedel skulle detta medföra att&lt;br&gt;utdelning kan ske av obeskattad vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Beskattningsmetod för pensionskapital&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beskattningen av avkastningen på kapital hänförligt&lt;br&gt;till pensioner skall ske enligt en schablonmetod som i princip är&lt;br&gt;enhetlig för alla slag av pensionsavsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. De flesta instanser som&lt;br&gt;har yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget eller accepterar schablon-&lt;br&gt;metoden i sig men med ändringar i olika detaljfrågor i förhållande till&lt;br&gt;förslaget i promemorian. Endast ett fåtal remissinstanser anser att&lt;br&gt;beskattning bör ske av faktisk realiserad avkastning. Remissinstanserna&lt;br&gt;från försäkringssidan är överlag kritiska till schablonmetoden. Den&lt;br&gt;huvudsakliga invändningen mot förslaget från deras sida är att skatte-&lt;br&gt;uttaget skulle komma att bli för högt. Den kritiken förs också fram av&lt;br&gt;Bankföreningen, SAF och Industriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De problem i den nuvarande beskattningen&lt;br&gt;av pensionskapital som jag tidigare har redovisat leder till slutsatsen att&lt;br&gt;de nuvarande reglerna är behäftade med avsevärda brister. Jag delar&lt;br&gt;alltså den uppfattning som framförs i promemorian. Även remissinstan-&lt;br&gt;serna synes i stort acceptera den problembeskrivning som ges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna medför inte en tillfredsställande neutralitet vid&lt;br&gt;behandlingen av olika slag av pensionskapital. På fondförsäkringsområdet&lt;br&gt;är bestämmelserna olika för skilda bolag och dessutom svårtillgängliga.&lt;br&gt;Till bilden hör också problemen att på ett rättvist sätt fördela fond-&lt;br&gt;försäkringsbolagets skattekostnad mellan försäkringstagarna. Motsvarande&lt;br&gt;problem finns i de traditionella livbolagen även om detta är föga upp-&lt;br&gt;märksammat. Slutligen tillkommer den av Finansinspektionen påtalade&lt;br&gt;oklarheten i beskattningen av fondförsäkringsbolagens egna verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening borde skatt tas ut på avkastningen inom det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet på ett sätt som står i överensstämmelse med&lt;br&gt;nuvarande skatteregler. Det betyder emellertid att olika regler blir&lt;br&gt;aktuella för de föreslagna sparformerna. För inlåning och värdepappers-&lt;br&gt;depå kan den faktiska avkastningen beräknas och beläggas med avkast-&lt;br&gt;ningsskatt. Även vid sparande i värdepappersfonder skulle en sådan&lt;br&gt;beskattningsmetod vara möjlig men det naturligaste vore att välja en&lt;br&gt;lösning som är neutral i förhållande till metoden att beskatta fond-&lt;br&gt;försäkring. Någon sådan metod går emellertid inte att finna eftersom&lt;br&gt;fondförsäkringsbolagens sätt att ta ut skatt från försäkringstagarna är&lt;br&gt;oenhetligt. En annan komplikation är att tillgångarna i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet skall ägas direkt av spararna. Beskattningen av avkast-&lt;br&gt;ningen bör därför direkt träffa den enskilde spararen som skattesubjekt.&lt;br&gt;Detta skiljer sig från den nuvarande beskattningen av pensionskapital&lt;br&gt;vilken sker hos de företag som förvaltar kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden bör kompletteras med de svårigheter och olikformigheter som Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;nuvarande beskattningsregler medför. De problem som är knutna till&lt;br&gt;beskattningen av fondförsäkringama har jag tidigare redovisat. De har&lt;br&gt;noterats också i promemorian. I denna görs bedömningen att problemen&lt;br&gt;måste anses vara av betydande omfattning och svårighetsgrad. Där fram-&lt;br&gt;förs också den uppfattningen att en beskattning enligt de nu diskuterade&lt;br&gt;principerna av avkastningen på kapital investerat i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet snarast skulle öka komplexiteten och olikformigheten&lt;br&gt;i beskattningen. Slutsatsen i promemorian blev därför att ett förslag med&lt;br&gt;den nu angivna inriktningen inte skulle utgöra en tillfredsställande&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har påpekats att schabloner i varierande omfattning&lt;br&gt;tillämpas i det nuvarande systemet för beskattning av avkastning på&lt;br&gt;pensionskapital. Detta gäller t.ex. vid pensionsavsättning till konto.&lt;br&gt;Avkastningen bestäms till en viss procentdel av behållningen på kontot.&lt;br&gt;Den på detta sätt framräknade avkastningen beskattas sedan med den för&lt;br&gt;pensionskapital gällande skattesatsen på 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fondförsäkringssystemet använder försäkringsbolagen i varierande&lt;br&gt;grad schabloner för att ta ut skattekostnaden från försäkringstagarna. Den&lt;br&gt;enklaste metoden innebär att skatten beräknas som en viss procentdel av&lt;br&gt;det förvaltade sparkapitalet vid årsskiftet. Denna skatt fördelas sedan av&lt;br&gt;bolaget mellan försäkringstagarna på grundval av deras resp, pensions-&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda metoderna företer betydande likheter med varandra.&lt;br&gt;Som framhålls i promemorian utgör de exempel på att det är möjligt att&lt;br&gt;finna metoder som förenar enkelhet och praktisk hanterbarhet med en&lt;br&gt;godtagbar precision i beskattningen. Från dessa utgångspunkter gjordes&lt;br&gt;i promemorian en undersökning om en sådan schablonmetod skulle kunna&lt;br&gt;göras generellt tillämpbar för beskattningen av hela pensionskapitalet och&lt;br&gt;därmed utgöra ett alternativ till de nuvarande skattereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian utformades en schablonmetod på följande sätt. Till&lt;br&gt;grund för all avkastningsskatt på pensionskapital skall ligga en schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknad avkastning, som motsvarar en viss procentdel av det&lt;br&gt;pensionskapital som finns hos de skattskyldiga vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång. Som ett mått på avkastningen ansågs det lämpligt att välja den&lt;br&gt;genomsnittliga statslåneräntan under beskattningsåret. Denna räntefaktor&lt;br&gt;skall således multipliceras med pensionskapitalets värde. Den på detta&lt;br&gt;sätt framräknade schablonmässiga avkastningen beskattas sedan med&lt;br&gt;gällande skattesats på 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian beskrevs den nu diskuterade schablonmetodens för- och&lt;br&gt;nackdelar på följande sätt (s. 155 - 157):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenkling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler är komplicerade och svåra att förstå. Att förklara för&lt;br&gt;en potentiell köpare av en fondförsäkring alla skatteuttagsmodeller&lt;br&gt;som de skilda bolagen tillämpar eller för en pensionsberättigad varför&lt;br&gt;tjänstepension beskattas olika beroende på tryggandeform framstår&lt;br&gt;som nästan omöjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett av målen med att införa det individuella pensions- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;sparandet är att nå nya grupper och på så sätt öka sparandet måste&lt;br&gt;höga krav ställas på enkelhet i regler och hantering. Schablon-&lt;br&gt;metoden fyller dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fördel är att de många skatteuttagsmodeller som nu&lt;br&gt;används av bolagen inom fondförsäkringen kan avskaffas. Skatte-&lt;br&gt;systemet blir således mer enhetligt och lättare att förstå vilket också&lt;br&gt;ökar möjligheterna att jämföra olika pensionsaltemativ. En förenkling&lt;br&gt;av avkastningsskatten genom schablonisering underlättar alltså förstå-&lt;br&gt;elsen av sparvillkoren. Detta måste ses som en fördel eftersom den&lt;br&gt;individuella medvetenheten om pensioner och dess villkor med stor&lt;br&gt;sannolikhet kommer att öka i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fördel är att en förenkling av förvaltningen uppnås&lt;br&gt;eftersom det inte blir nödvändigt med speciella fonder för fondförsäk-&lt;br&gt;ring eller pensionssparande. De vanliga värdepappersfonderna kan&lt;br&gt;användas för det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att de administrativa komplikationer som&lt;br&gt;finns idag beroende på att olika schabloner används för olika&lt;br&gt;pensionssystem undanröjs. Även tjänstepensionskapitalet kan&lt;br&gt;beskattas på ett enhetligt sätt med denna metod. Detsamma gäller för&lt;br&gt;kapital knutet till K-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likformighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en schablonmetod blir skatten oberoende av om kapitalet&lt;br&gt;omplaceras, dvs. alla typer av skattebetingade inlåsningar elimineras.&lt;br&gt;Omplaceringar kan således göras i både traditionella livförsäkrings-&lt;br&gt;företag och mellan olika slag av värdepappersfonder utan att detta&lt;br&gt;utlöser beskattning. Detsamma gäller sparande på inlåningskonto och&lt;br&gt;i depå. De snedvridande effekter en skatt medför minimeras. Detta&lt;br&gt;kommer att gälla för hela pensionskapitalet om metoden görs gene-&lt;br&gt;rellt tillämplig. Att uppnå en så långtgående likformighet är utan&lt;br&gt;tvivel en tungt vägande fördel med schablonmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omplaceringar blir skattefria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av intentionerna bakom fondförsäkringen var att försäkrings-&lt;br&gt;tagarna skulle ges möjlighet att påverka placeringsinriktningen på sitt&lt;br&gt;pensionskapital. I förarbetena till lagstiftningen framhölls vikten av&lt;br&gt;att det ekonomiska utfallet för en sådan försäkring skulle likna tradi-&lt;br&gt;tionell P-försäkring i möjligaste mån. Det ansågs vid denna tidpunkt&lt;br&gt;att en skattskyldighet för reavinster på fondandelar vid omplacering&lt;br&gt;var förenlig med den nämnda intentionen. Trots detta framstår det&lt;br&gt;idag som uppenbart att den skatt som uppkommer vid omplaceringar&lt;br&gt;på ett icke försumbart sätt negativt påverkar försäkringstagarens&lt;br&gt;möjligheter att själv ta ansvar för placeringsinriktningen. Med en&lt;br&gt;schabloniserad avkastningsskatt kommer omplaceringar mellan olika&lt;br&gt;tillgångar inte att utlösa någon beskattning. På detta sätt kan den&lt;br&gt;åsyftade fördelen med fondförsäkringen uppnås fullt ut. Motsvarande&lt;br&gt;fördelar uppkommer i det individuella pensionssparandet. Frånvaron&lt;br&gt;av skattemässigt betingade inlåsningseffekter bör också möjliggöra&lt;br&gt;en effektivare kapitalförvaltning hos övriga förvaltare av pensions-&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabilitet vid internationell integration &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens fondförsäkringskapital måste placeras i svenska försäk-&lt;br&gt;ringspremiefonder. Det kan ifrågasättas om Sverige under någon&lt;br&gt;längre tid kan tvinga denna form av pensionskapital att stanna i&lt;br&gt;svenska fonder. Om placeringar i utländska tillgångar måste accep-&lt;br&gt;teras kommer också basen för avkastningsskatt att undergrävas på&lt;br&gt;grund av att fonder i vissa länder beskattas lindrigare än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en schabloniserad avkastningsskatt möjliggörs placeringar i&lt;br&gt;utländska tillgångar utan att skattebasen påverkas. Till skillnad från&lt;br&gt;dagens regler innebär det en lösning som kan upprätthållas även på&lt;br&gt;längre sikt. Den bidrar därför på ett positivt sätt till Sveriges&lt;br&gt;internationella integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden har också vissa nackdelar. Med en schabloniserad avkast-&lt;br&gt;ningsskatt görs avsteg från vad som kan hävdas vara den teoretiskt&lt;br&gt;riktiga beskattningsmetoden. Detta kan sägas vara principiellt felak-&lt;br&gt;tigt eftersom beskattning kan komma att ske av icke realiserade&lt;br&gt;värdeförändringar. Likaså skulle beskattning komma att ske när&lt;br&gt;transaktionerna under beskattningsåret totalt sett visar förlust. Med&lt;br&gt;en schabloniserad avkastningsskatt skulle skatt komma att utgå även&lt;br&gt;om det samlade fondandelsvärdet eller värdet på en värdepappersdepå&lt;br&gt;minskat under året. En nackdel kan också föreligga om investeringar&lt;br&gt;sker i egendom som inte ger tillräcklig löpande avkastning för skatte-&lt;br&gt;betalningarna. Nackdelarna framstår som mest tydliga vid pensions-&lt;br&gt;sparande i fondandelar och i en enskild värdepappersdepå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom pensionskapitalet ackumuleras under en längre period bör&lt;br&gt;emellertid skillnaden mellan en schablonbeskattning och beskattning&lt;br&gt;av verklig avkastning minska över tiden. Snedvridningarna bör bli&lt;br&gt;påtagligt mindre än för beskattning av annat kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har överlag godtagit dessa slutsatser. Många av dem&lt;br&gt;framhåller vikten av att alla slag av pensionskapital beskattas på ett&lt;br&gt;likformigt sätt. Några av dem har dock understrukit metodens nackdelar&lt;br&gt;och bl.a. föreslagit att spärrar skall finnas mot beskattning vid negativt&lt;br&gt;resultat under beskattningsåret eller när värdet av tillgångarna sjunkit.&lt;br&gt;Farhågor uttrycks också för att skatten i vissa fall inte skall kunna betalas&lt;br&gt;med den löpande avkastning som erhållits under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag instämmer i de slutsatser rörande schablonmetodens för- och&lt;br&gt;nackdelar som finns i promemorian. Jag vill särskilt understryka värdet&lt;br&gt;av att metoden medför en beskattning som uppfyller höga krav på enhet-&lt;br&gt;lig behandling av olika slag av pensionskapital. Det är en från&lt;br&gt;konkurrenssynvinkel viktig aspekt att beskattningen sker på ett likformigt&lt;br&gt;sätt oavsett pensionsform. En annan mycket betydelsefull faktor är att&lt;br&gt;metoden tillåter att omplacering av kapital sker utan någon skatte-&lt;br&gt;belastning. De inlåsningseffekter som följer av de nuvarande skatte-&lt;br&gt;reglernas utformning undanröjs helt. En nackdel med metoden är onek-&lt;br&gt;ligen att beskattning kommer att ske även om en värdenedgång skett på&lt;br&gt;kapitalmassan eller det faktiska resultatet är negativt under ett enstaka&lt;br&gt;år. Enligt min uppfattning överväger emellertid fördelarna med rätten&lt;br&gt;till skattefri omplacering klart den nämnda nackdelen. Möjligheterna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefritt omplacera tillgångar bör dessutom kunna reducera betydelsen Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;av de negativa faktorerna. Till detta kommer att det årliga skatteuttaget&lt;br&gt;endast uppgår till ca 1 % av tillgångarnas nettovärde. Invändningen om&lt;br&gt;likviditetsproblem i samband med skattebetalningen väger därför inte&lt;br&gt;särskilt tungt. Det är ju också möjligt att lösa eventuella sådana problem&lt;br&gt;genom lämplig fördelning av det årliga sparbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att föreslå att beskattningstidpunkten skall förläggas&lt;br&gt;till årets ingång, vilket skiljer sig från förslaget i promemorian. Det&lt;br&gt;kommer därför redan vid den tidpunkten att stå klart hur stor skatte-&lt;br&gt;belastningen blir under det kommande året. På så sätt ökar möjligheterna&lt;br&gt;till en ekonomiskt riktig planering av det kommande årets investeringar&lt;br&gt;och omplaceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser uttrycker farhågor för att schablonmetoden skall&lt;br&gt;vara svår att förklara med hänsyn till att skatt utgår även under år med&lt;br&gt;förluster och kapitalminskning. Risken för att metoden skall framstå som&lt;br&gt;pedagogisk svårförklarlig för den individuelle pensionsspararen finner&lt;br&gt;jag dock betydligt överdriven. Årets skattebelastning står klar för den&lt;br&gt;enskilde spararen redan vid årets ingång. Han vet dessutom att han kan&lt;br&gt;omplacera sina tillgångar helt skattefritt under året. Med vetskap om&lt;br&gt;dessa två förhållanden kan den enskilde inrikta sin uppmärksamhet på&lt;br&gt;sparkapitalets förvaltning. Metoden framstår därför snarast som både&lt;br&gt;lättförklarad och lättförståelig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till schablonmetoden är som nämnts att inordna det indivi-&lt;br&gt;duella pensionssparandet i nuvarande regelsystem. De regler som då&lt;br&gt;skulle vara aktuella har jag tidigare beskrivit. De fördelar som skulle&lt;br&gt;uppnås med en schablonmetod är betydande och måste enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning anses överväga nackdelarna. Jag delar alltså den i promemorian och&lt;br&gt;av flertalet remissinstanser gjorda bedömningen att det är lämpligt att nu&lt;br&gt;införa bestämmelser som innebär att all avkastning på pensionskapital&lt;br&gt;skall beskattas med en schablonmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull del av en schablonmetod är givetvis hur den avkast-&lt;br&gt;ning som skall ligga till grund för beskattningen bestäms. En annan&lt;br&gt;viktig faktor är skattesatsen. Jag skall nu ta upp dessa frågor till&lt;br&gt;behandling. Min redovisning av hur schablonmetoden bör utformas gäller&lt;br&gt;såväl inom det individuella pensionssparandet som för livförsäkrings-&lt;br&gt;företag, pensionsstiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Schablonmetodens närmare utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatteunderlaget skall bestämmas i två steg. Först&lt;br&gt;beräknas ett kapitalunderlag och därefter beräknas en schablon-&lt;br&gt;mässig avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget utgörs av pensionskapitalets värde vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets ingång. I det individuella pensionssparandet skall värdet&lt;br&gt;bestämmas med ledning av marknadsvärdena på den egendom som&lt;br&gt;är antecknad på pensionssparkontot. För livförsäkringsföretag m.fl.&lt;br&gt;görs tillgångsvärderingen på samma sätt varefter värdet av de&lt;br&gt;finansiella skulderna avräknas från tillgångarnas sammanlagda&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra steget beräknas den schablonmässiga avkastningen&lt;br&gt;genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan för kalenderåret närmast före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framräknade avkastningen beskattas sedan med den skatte-&lt;br&gt;sats på 9 % som skall gälla för P-försäkringskapital och därmed&lt;br&gt;jämställt pensionskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt med de undantagen&lt;br&gt;att beskattningstidpunkten var förlagd till beskattningsårets utgång, att&lt;br&gt;den genomsnittliga statslåneräntan för beskattningsåret skulle användas&lt;br&gt;och att skattesatsen föreslogs vara 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Principerna för fastställande av kapitalunderlaget&lt;br&gt;godtas av det stora flertalet remissinstanser men flera av dem anser att&lt;br&gt;kapitalunderlaget bör reduceras till en kvotdel av det framräknade värdet.&lt;br&gt;Bankföreningen föreslår en reduktion till 30 %, medan Finansbolagens&lt;br&gt;Förening förordar att underlaget skall halveras. Ett stort antal remissin-&lt;br&gt;stanser anser att beskattningstidpunkten skall flyttas från årets utgång till&lt;br&gt;dess ingång. Det huvudsakliga argumentet för denna ändring är att det&lt;br&gt;då på ett tidigt stadium av beskattningsåret står klart hur stort skatte-&lt;br&gt;uttaget blir. Några remissinstanser anser att denna lösning är principiellt&lt;br&gt;mest riktig med hänsyn till att avkastningen under året bör beräknas på&lt;br&gt;det kapital som finns vid beskattningsårets ingång. Stark kritik riktas mot&lt;br&gt;skatteuttagets höjd från näringslivshåll. Man framhåller att pensions-&lt;br&gt;kapital utomlands har större skatteförmåner, antingen så att skatt inte alls&lt;br&gt;tas ut på avkastningen eller att en sådan skatt är låg. Den i promemorian&lt;br&gt;föreslagna beskattningens höjd anses av dessa instanser menligt inverka&lt;br&gt;på de svenska livförsäkringsbolagens internationella konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnde har flertalet remiss-&lt;br&gt;instanser tillstyrkt att en schablonmetod införs även om vissa av dem&lt;br&gt;anmärker på olika detaljer i promemorieförslaget. Sammantaget har&lt;br&gt;metoden fått ett gott mottagande just vad gäller dess principiella utform-&lt;br&gt;ning. Jag delar uppfattningen att metoden bör utformas på det föreslagna&lt;br&gt;sättet med fastställande av ett kapitalunderlag som i sin tur används vid&lt;br&gt;beräkningen av den skattepliktiga avkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian uttrycks den uppfattningen att avkastningen bör bestäm- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;mas med beaktande av dels att en schablonskatt är effektiv, dels att det&lt;br&gt;är fråga om ett såväl privat- som samhällsekonomiskt betydelsefullt&lt;br&gt;sparande och dels att sparandet är långsiktigt bundet. Det sägs att dessa&lt;br&gt;omständigheter bör föranleda att såväl skattebas som skattesats bestäms&lt;br&gt;så att någon överbeskattning inte kommer till stånd. Det påpekas att en&lt;br&gt;sådan målsättning visserligen kan sägas innebära att en skicklig placerare&lt;br&gt;eller kapitalförvaltare får en fördel om den verkliga avkastningen är&lt;br&gt;högre än den schablonmässigt beräknade, men att detta inte bör uppfattas&lt;br&gt;som någon nackdel med metoden utan snarast som en fördel. Jag ansluter&lt;br&gt;mig till dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bestämningen av kapitalunderlaget finner jag en naturlig&lt;br&gt;utgångspunkt vara att beräkna värdet av tillgångarna vid ett visst bestämt&lt;br&gt;tillfälle och att därefter i förekommande fall avräkna värdet av skulderna&lt;br&gt;vid samma tillfälle. Jag delar den av många remissinstanser framförda&lt;br&gt;uppfattningen att beskattningsårets ingång är den lämpligaste beskatt-&lt;br&gt;ningstidpunkten. På det sättet får man en överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;redan gäller enligt lagen om avkastningsskatt och det blir — som jag&lt;br&gt;redan tidigare påpekat — möjligt att på ett tidigt stadium överblicka&lt;br&gt;skattekonsekvenserna och därmed få en bättre grund för den ekonomiska&lt;br&gt;planeringen för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den i promemorian redovisade uppfattningen att tillgångarnas&lt;br&gt;marknadsvärde skall utgöra grunden för beräkningen av kapitalunder-&lt;br&gt;laget. Inom det individuella pensionssparandet kan ingen annan skuld&lt;br&gt;förekomma än en skatteskuld för avkastningsskatt, vilket betyder att&lt;br&gt;beräkningen av kapitalunderlaget stannar vid att summera tillgångs-&lt;br&gt;värdena och därifrån dra av en eventuell skatteskuld. För livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagen och andra förvaltare av pensionskapital bör avräkning få&lt;br&gt;ske för företagets finansiella skulder. Detta överensstämmer med vad som&lt;br&gt;angetts i promemorian och jag ansluter mig således till det synsättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår därefter att ta ställning till frågan om beskattningens nivå.&lt;br&gt;Frågeställningen består av två delfrågor, nämligen hur beräkningen av&lt;br&gt;avkastningen skall ske och vilken skattesats som skall tillämpas. Dessa&lt;br&gt;två delfrågor bör behandlas samtidigt eftersom de var för sig påverkar&lt;br&gt;storleken på skatteuttaget. De remissinstanser som kritiserar förslaget i&lt;br&gt;promemorian har också angripit endera av de båda faktorerna eller deras&lt;br&gt;sammantagna effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian erhålls en lämplig avvägning genom att bestämma&lt;br&gt;den schablonmässiga avkastningen till pensionskapitalets värde vid&lt;br&gt;utgången av året multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan&lt;br&gt;under beskattningsåret. Det framhölls vidare att man genom valet av den&lt;br&gt;genomsnittliga statslåneräntan undviker att tillfälliga förändringar i&lt;br&gt;räntenivån får oförutsedda effekter på skatteuttaget. Slutligen hävdades&lt;br&gt;att den genomsnittliga nivån på statslåneräntan ger en god överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan verklig och schablonberäknad avkastning, särskilt sett&lt;br&gt;över en längre tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller storleken på skatteuttaget vill jag framhålla följande. Vi&lt;br&gt;befinner oss för närvarande i en mycket besvärlig samhällsekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation med djupgående strukturella obalanser. För att komma till rätta Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;med dessa problem träffade regeringen under hösten 1992 en omfattande&lt;br&gt;uppgörelse med den socialdemokratiska oppositionen. I uppgörelsen ingår&lt;br&gt;som målsättning att en årlig budgetförstärkning på i storleksordningen&lt;br&gt;40 miljarder kronor skall uppnås. Detta sker genom såväl utgifts-&lt;br&gt;nedskämingar som skattehöjningar. Uppgörelsen omfattar inte någon&lt;br&gt;ändring av skatteuttaget på livförsäkringsföretag och andra förvaltare av&lt;br&gt;pensionskapital. En ofinansierad skattesänkning på det aktuella området&lt;br&gt;kan under nuvarande omständigheter inte komma ifråga. Jag måste&lt;br&gt;således konstatera att det i den uppkomna situationen inte finns något&lt;br&gt;utrymme för att sänka skatten på pensionskapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteuttaget bör således ligga på en nivå som motsvarar det nuvarande&lt;br&gt;uttaget. Från vissa remissinstanser hävdas att förslaget i promemorian&lt;br&gt;kommer att leda till ett högre skatteuttag än det nuvarande. Å andra sidan&lt;br&gt;anges i promemorian att schablonmetoden kommer att leda till ett lägre&lt;br&gt;skatteuttag såväl på kort som på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man lägger fast en schablonmetod är det enligt min mening viktigt&lt;br&gt;att beakta att pensionskapital normalt förvaltas under mycket lång tid.&lt;br&gt;Det är därför nödvändigt att på ett realistiskt sätt försöka bedöma både&lt;br&gt;den avkastning och den värdestegring som tillgångarna i pensionskapitalet&lt;br&gt;ger på lång sikt. Det är vidare viktigt att hålla i minnet att en schablon-&lt;br&gt;metod tenderar att utjämna beskattningen över tiden. Den schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknade avkastningen kommer att bli lägre än den verkliga i&lt;br&gt;tider med god avkastning och värdestegring men högre i tider då avkast-&lt;br&gt;ningen är lägre och värdestegringen låg eller obefintlig. Mitt intryck är&lt;br&gt;att de kritiska remissinstanserna överlag har tagit en alltför kort tids-&lt;br&gt;period i beaktande när de hävdar att skatteuttaget kommer att öka med&lt;br&gt;schablonmetoden. I några fall torde deras bedömningar i huvudsak&lt;br&gt;koncentrera sig till den allra närmaste framtiden. Med ett sådant allt för&lt;br&gt;kort tidsperspektiv riskar man enligt min mening att slutsatserna om&lt;br&gt;skatteuttag inte blir helt korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av skatteutfall har gjorts inom Finansdepartementet (se&lt;br&gt;avsnitt 6). Resultatet av beräkningarna leder till slutsatsen att&lt;br&gt;statslåneräntan kan fungera som ett mått på den årliga avkastningen.&lt;br&gt;Detta har ifrågasatts av några remissinstanser, som hävdar att denna ränta&lt;br&gt;inte är relevant vid en sådan beräkning. Man påpekar att statslåneräntan&lt;br&gt;inte speglar kursutvecklingen på aktier och att värdet av obligations-&lt;br&gt;stockama tenderar att ändras på ett mot statslåneräntans förändring&lt;br&gt;omvänt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del kan jag instämma i iakttagelserna om statslåneräntans&lt;br&gt;förändring jämfört med värdeändringar på olika tillgångsslag. Jag menar&lt;br&gt;emellertid att statslåneräntan trots detta förhållande på lång sikt ger en&lt;br&gt;bra ledning när det gäller att beräkna avkastningen på ett pensionskapital.&lt;br&gt;Jag kan därför inte finna någon anledning att frångå den tidigare&lt;br&gt;bedömningen på denna punkt. Som föreslås i promemorian bör man dock&lt;br&gt;använda en genomsnittlig ränta beräknad över en längre tid. Med anled-&lt;br&gt;ning av mitt förslag att beskattningstidpunkten skall vara årets ingång är&lt;br&gt;det emellertid nödvändigt att ändra promemorieförslaget att det är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittliga räntan under beskattningsåret som skall användas. Jag Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;föreslår i stället att den skattepliktiga avkastningen skall bestämmas med&lt;br&gt;ledning av den genomsnittliga statslåneräntan för året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Detta har också föreslagits av flera remissinstanser som&lt;br&gt;begärt att beskattningstidpunkten skall flyttas. De påpekar att en sådan&lt;br&gt;ändring torde vara utan reell betydelse med hänsyn till att den skall&lt;br&gt;tillämpas på kapital som förvaltas under lång tid. Jag ansluter mig till den&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den sedan gäller skattesatsen gör jag följande bedömning. I prome-&lt;br&gt;morian föreslogs att skattesatsen skulle sättas till 10 % och det angavs att&lt;br&gt;skatteuttaget därmed skulle komma att ligga på en något lägre nivå i&lt;br&gt;framtiden än vad som gäller för närvarande. Sedan dessa bedömningar&lt;br&gt;gjordes har emellertid skadeutfallet vid 1992 års taxering blivit känt.&lt;br&gt;Detta utfall ligger på ca 3,1 miljarder kr., vilket är mindre än hälften&lt;br&gt;jämfört med det i skattereformen beräknade utfallet. Att det faktiska&lt;br&gt;skadeutfallet blivit betydligt lägre än det beräknade torde bero på flera&lt;br&gt;olika faktorer, bl.a. den dåliga konjunkturen för aktier och fastigheter&lt;br&gt;och den övergångsregel som togs in i lagen om avkastningsskatt när&lt;br&gt;denna skatt infördes. Övergångsregeln var avsedd att undanta sådan&lt;br&gt;värdestegring på värdepapper och fastigheter som uppkommit före år&lt;br&gt;1991 från beskattning. Sedan konjunkturen vänt har emellertid regeln&lt;br&gt;använts av livförsäkringsföretagen för att skapa fiktiva förluster. De nu&lt;br&gt;nämnda faktorerna leder till slutsatsen att skatteuttaget med nuvarande&lt;br&gt;skattebas och skattesats normalt ligger på en betydligt högre nivå än den&lt;br&gt;som anges av utfallet vid 1992 års taxering. Enligt min uppfattning kan&lt;br&gt;dessa faktorer emellertid inte helt förklara diskrepansen mellan faktisk&lt;br&gt;och beräknad skatt. I ljuset av skatteutfallet vid 1992 års taxering torde&lt;br&gt;därför en något lägre skattesats än den i promemorian föreslagna bättre&lt;br&gt;svara mot det faktiska skatteuttag som riksdagen syftade till när&lt;br&gt;skattesatsen under hösten 1991 bestämdes till 10 %. (jfr. prop.&lt;br&gt;1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS 1991:1847). Enligt min bedöm-&lt;br&gt;ning bör därför skattesatsen sänkas något. En skattesats på 9 % torde&lt;br&gt;medföra ett skatteuttag som över tiden är väl balanserat i jämförelse med&lt;br&gt;det nuvarande uttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt leder till slutsatsen att schablonmetoden bör utformas&lt;br&gt;på följande sätt. Ett kapitalunderlag beräknas med ledning av marknads-&lt;br&gt;värdena på de tillgångar som ingår i pensionskapitalet vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång. Det sammanlagda tillgångsvärdet minskas med värdet av de&lt;br&gt;finansiella skulderna hos livförsäkringsföretagen medan någon annan&lt;br&gt;skuldavräkning inte görs i det individuella pensionssparandet än för en&lt;br&gt;eventuell skatteskuld. Den schablonmässiga avkastningen framräknas&lt;br&gt;därefter genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under året före beskattningsåret. Skatten tas därefter ut&lt;br&gt;med 9 % på det framräknade avkastningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schabloniserade avkastningsskatten har karaktär av definitiv&lt;br&gt;källskatt för skattskyldiga som sparar i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Det är därför nödvändigt att för dem införa nya bestämmelser&lt;br&gt;om taxerings- och uppbördsförfarandet. Någon särskild lag föreslås inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förfarandet. Det kan emellertid finnas skäl att överväga en sådan Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ordning. Om de förnyade övervägandena leder fram till slutsatsen att en&lt;br&gt;särskild lag är bättre lämpad för taxerings- och uppbördsförfarandet avser&lt;br&gt;jag att senare återkomma till riksdagen i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhölls att även om den föreslagna schablonmetoden&lt;br&gt;för avkastningsbeskattningen har betydande fördelar det naturligtvis fanns&lt;br&gt;anledning att noga följa utvecklingen och den praktiska hanteringen om&lt;br&gt;metoden skulle införas. De därvid vunna erfarenheterna borde enligt&lt;br&gt;promemorian kunna föranleda en omprövning av metoden om en sådan&lt;br&gt;tedde sig påkallad. Det påpekades också att en omprövning kunde bli&lt;br&gt;aktuell även i samband med en större översyn av beskattningsreglerna på&lt;br&gt;pensionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uttalanden har föranlett viss remisskritik. Den grundas på&lt;br&gt;uppfattningen att beskattningen av pensionskapital bör vara långsiktigt&lt;br&gt;stabil och att ett uttalande av detta slag är ägnat att inge oro för framtida&lt;br&gt;förändringar. Jag har förståelse för den kritiken. Det är dock viktigt att&lt;br&gt;påpeka att den nu föreslagna schablonmetoden har goda förutsättningar&lt;br&gt;att utgöra ett långsiktigt och stabilt alternativ för avkastnings-&lt;br&gt;beskattningen. Jag anser det emellertid också uppenbart att möjligheter&lt;br&gt;måste finnas att ompröva metoden om den skulle visa sig fungera mindre&lt;br&gt;väl eller om större ändringar görs av försäkringsskatte- eller pensions-&lt;br&gt;reglerna i övrigt eller i det generella systemet för inkomstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall slutligen ta upp några frågor med internationell anknytning,&lt;br&gt;nämligen skattskyldighet till avkastningsskatt för utomlands bosatta,&lt;br&gt;kupongskatt och avräkning för erlagd utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare sagt bör skattskyldigheten till&lt;br&gt;avkastningsskatt knytas till pensionsspararen, även om det är pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet som sköter den praktiska hanteringen av skattefrågan för&lt;br&gt;spararens räkning och också betalar in skatten. Avkastningsskatten är en&lt;br&gt;skatt på pensionskapitalets avkastning. Skatten är visserligen schabloni-&lt;br&gt;serad men är avsedd att ersätta skatt på faktiskt utgående ränta, utdelning&lt;br&gt;och reavinst. I dubbelbeskattningsavtalens mening torde avkastnings-&lt;br&gt;skatten ses som en skatt på faktisk avkastning. I våra avtal med andra&lt;br&gt;stater förbehåller vi oss regelmässigt rätten att beskatta utdelning och i&lt;br&gt;vissa fall också reavinster medan beskattningsrätten till ränteinkomster&lt;br&gt;endast undantagsvis förbehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger i och för sig inte några hinder mot att ta ut avkastnings-&lt;br&gt;skatt av utomlands bosatta personer. Vad jag nu sagt innebär emellertid&lt;br&gt;att det för utomlands bosatta personer torde bli nödvändigt att i varje&lt;br&gt;enskilt fall undersöka skattesituationen med hänsyn till faktiskt erhållen&lt;br&gt;avkastning. Detta skulle vara fullt möjligt att utföra med den administra-&lt;br&gt;tiva ordning som jag föreslår skall gälla för det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Det är emellertid uppenbart att hanteringen av dessa frågor&lt;br&gt;skulle bli betungande. Som jag nyss anförde torde avkastningsskatten i&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtalens mening anses vara en skatt på faktisk avkast-&lt;br&gt;ning, dvs. jämförbar med en inkomstskatt. Det kan emellertid inte ute-&lt;br&gt;slutas att avkastningsskatten i dubbelbeskattningssammanhang skulle&lt;br&gt;kunna hävdas vara en förmögenhetsskatt. I det fall förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av dubbelbeskattningsavtal föreligger nästan aldrig svensk Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;beskattningsrätt till detta slags tillgångar i det fall de tillhör någon person&lt;br&gt;med hemvist i den andra avtalsslutande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika administrativt krångel och risken att komma i konflikt&lt;br&gt;med åtaganden i dubbelbeskattningsavtalen och då det får förutsättas att&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger i en ny bosättningsstat föreslår jag att en&lt;br&gt;bestämmelse införs i avkastningsskattelagen som fritar personer som inte&lt;br&gt;är bosatta i Sverige från skattskyldighet. En sådan ordning torde stats-&lt;br&gt;finansiellt sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som sammanhänger med den nu diskuterade frågan rör skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för kupongskatt. Med den lösning jag föreslår vad avser&lt;br&gt;skattskyldighet för avkastningsskatt finns det ingen anledning att&lt;br&gt;inskränka skattskyldigheten till kupongskatt. En i utlandet bosatt person&lt;br&gt;som är befriad från skyldigheten att betala avkastningsskatt bör således&lt;br&gt;vara skattskyldig till kupongskatt enligt nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har tagit upp frågan om avräkning för erlagd&lt;br&gt;utländsk skatt, som kan komma att påföras en pensionssparare som&lt;br&gt;placerat i utländska tillgångar. I den frågan gör jag följande bedömning.&lt;br&gt;Om en pensionssparare väljer att placera sitt sparande i svenska tillgångar&lt;br&gt;kommer den löpande avkastningen liksom reavinster på dessa tillgångar&lt;br&gt;att undantas från kapitalinkomstbeskattning genom en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i SIL. Sparkapitalet träffas i dessa fall endast av avkastningsskatt.&lt;br&gt;I den mån placeringar görs i utländska värdepapper eller fonder kan&lt;br&gt;utländsk skatt komma att påföras pensionsspararen på den löpande&lt;br&gt;avkastning eller värdestegring som är hänförlig till egendomen. Det&lt;br&gt;betyder att sådana investeringar skulle missgynnas i förhållande till&lt;br&gt;investeringar i svenska värdepapper om avräkning inte får ske för den&lt;br&gt;utländska skatten. Enligt min uppfattning bör därför en rätt till sådan&lt;br&gt;avräkning finnas. Pensionskapital i livförsäkringsföretagen och pensions-&lt;br&gt;stiftelserna kommer liksom pensionskapitalet i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet att beskattas med den schablonmässiga avkastningsskatten.&lt;br&gt;Detta medför att reglerna om avräkning av utländsk skatt måste ändras&lt;br&gt;även för livförsäkringsföretagen och pensionsstiftelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning av utländsk skatt bör högst få ske med belopp motsvarande&lt;br&gt;den svenska avkastningsskatt som kan anses hänförlig till de utländska&lt;br&gt;tillgångarna enligt samma principer som i andra fall gäller för avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt. För att inte avkastningsskatt på avkastning som&lt;br&gt;erhållits på i Sverige placerade tillgångar skall komma att tas i anspråk&lt;br&gt;för avräkning bör dock vid bestämmandet av detta belopp, det s.k.&lt;br&gt;spärrbeloppet, endast värdet av det kapital som under hela kalenderåret&lt;br&gt;närmast före beskattningsåret varit placerat i utländska tillgångar beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konstruktion innebär emellertid att den skattskyldige under ett&lt;br&gt;år då pensionssparandet påbörjas eller under år då placeringen i utländska&lt;br&gt;tillgångar ökar antingen på grund av insättningar i pensionssparandet eller&lt;br&gt;på grund av omplaceringar av tillgångar, kommer att få ett alltför lågt&lt;br&gt;beräknat spärrbelopp. I vissa fall, t.ex. det år då pensionssparandet&lt;br&gt;påbörjas, kommer spärrbeloppet t.o.m. att bli noll. Denna nackdel är&lt;br&gt;emellertid svår att komma ifrån om man vill undvika att avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på svenska tillgångar tas i anspråk för avräkning. Jag vill emellertid i Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;detta sammanhang särskilt framhålla möjligheten att avräkna dessa&lt;br&gt;utländska skatter ett senare år (carry forward) om utrymme då finns och&lt;br&gt;att denna eftersläpning i avräkningen av utländska skatter ändå framstår&lt;br&gt;som acceptabel med hänsyn till pensionssparandets långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Livförsäkringsföretagens beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beskattningen av livförsäkringsföretagen skall ske&lt;br&gt;enligt schablonmetoden och omfatta allt kapital som företagen inne-&lt;br&gt;har för försäkringstagarnas räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avkastning på kapital hänförligt till P-försäkring tas avkast-&lt;br&gt;ningsskatt ut med 9 % medan avkastning på kapital hänförligt till K-&lt;br&gt;försäkring beskattas med en skattesats på 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på kapital hänförligt till andra personförsäkringar&lt;br&gt;än P-försäkring beskattas på samma sätt som K-försäkringskapitalet,&lt;br&gt;dvs med en skattesats på 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för livförsäkringsföretag skall också tillämpas på&lt;br&gt;pensionsstiftelser och understödsföreningar. För företag som gör&lt;br&gt;avsättning till kontot &amp;quot;Avsatt till pensioner&amp;quot; i sina räkenskaper&lt;br&gt;anpassas de nuvarande bestämmelserna till den nya schablonregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kapital som livförsäkringsföretagen förvaltar för egen räkning&lt;br&gt;skall beskattas enligt de vanliga bestämmelserna för&lt;br&gt;näringsverksamhet. Tills vidare kommer detta slag av beskattning&lt;br&gt;endast att gälla för den egna rörelsen i fondförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt bortsett från att&lt;br&gt;skattesatserna föreslogs vara 10 resp. 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker att beskattningen utformas på&lt;br&gt;föreslaget sätt eller lämnar förslaget utan erinran. Främst remiss-&lt;br&gt;instanserna på försäkringssidan uttrycker farhågor för att beskattningen&lt;br&gt;av K-försäkringskapitalet skall blir så ogynnsam att de svenska livbolagen&lt;br&gt;inte förmår konkurrera internationellt på det området. TCO anför att&lt;br&gt;försäkringar som saknar sparmoment bör undantas helt från beskattning&lt;br&gt;medan Försäkringsförbundet, Försäkringsjuridiska Föreningen och&lt;br&gt;Folksam hävdar att förslaget inte tar hänsyn till sådana försäkringar.&lt;br&gt;Industriförbundet och SAF befarar att kostnaderna för arbetsgivarna kan&lt;br&gt;öka om förslaget genomförs. De framhåller även att det är felaktigt att&lt;br&gt;beskatta FPG/PRI-försäkringar och försäkringar utan sparmoment med&lt;br&gt;samma skattesats som gäller för andra försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett livförsäkringsföretag definieras i 2 § 6&lt;br&gt;mom. SIL som ett företag vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott&lt;br&gt;som uteslutande avser personförsäkring. Med personförsäkring avses&lt;br&gt;livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;(AGB) och arbetslöshetsförsäkring. Försäkringsföretag som inte uppfyller&lt;br&gt;denna definition anses skattemässigt utgöra skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag beskattas för avkastningen av den kapital- och Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;fastighetsförvaltning som drivs medan skadeförsäkringsföretag beskattas&lt;br&gt;enligt vanliga regler för inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar beskattas som livförsäkringsföretag för den del&lt;br&gt;av verksamheten som avser livförsäkring. Min diskussion av livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagens beskattning omfattar också understödsföreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad jag tidigare anfört bör den schabloniserade&lt;br&gt;avkastningsskatten omfatta allt pensionskapital. Innebörden av detta är att&lt;br&gt;även avkastningen på kapital knutet till K-försäkringar bör beskattas&lt;br&gt;enligt schablonmetoden. En sådan lösning medför en betydligt högre grad&lt;br&gt;av neutralitet mellan olika pensionsaltemativ i skattehänseende än vad&lt;br&gt;som för närvarande är fallet. Som framgått är denna lösning också&lt;br&gt;förenad med andra betydelsefulla fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till frågan om vilka förändringar som aktualiseras i&lt;br&gt;beskattningen av livförsäkringsföretag med anledning av förslaget om&lt;br&gt;schablonbeskattning av pensionskapital. Diskussionen blir i princip också&lt;br&gt;tillämplig för utländska försäkringsföretag som kan komma att driva&lt;br&gt;livförsäkringsrörelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att börja med att ta ställning till frågan om övergången&lt;br&gt;från inkomstskatt till schabloniserad avkastningsskatt bör omfatta inte&lt;br&gt;bara pensionskapitalet utan också övrigt kapital i livförsäkringsföretagen.&lt;br&gt;Det är här frågan om kapital knutet till gruppliv-, sjuk- och olycksfalls-&lt;br&gt;försäkringar som i stor utsträckning tecknats i kollektiva former genom&lt;br&gt;överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Några remissinstan-&lt;br&gt;ser har motsatt sig den i promemorian föreslagna lösningen och hävdat&lt;br&gt;antingen att dessa försäkringar inte alls borde beskattas eller att skatten&lt;br&gt;borde vara lägre än den som gäller för P-försäkringskapital. Det huvud-&lt;br&gt;sakliga argumentet är att dessa försäkringar inte innehåller någon spardel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringar det här är fråga om beskattas enligt gällande rätt på&lt;br&gt;samma sätt som K-försäkringar. Det betyder att beskattningen sker inom&lt;br&gt;ramen för den statliga inkomstbeskattningen och att skatt tas ut med&lt;br&gt;25 % på avkastningen av försäkringskapitalet. Vid övergång till en&lt;br&gt;schabloniserad avkastningsskatt kommer det kapital som finns vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång att ligga till grund för beskattningen. Framför&lt;br&gt;allt är det denna omständighet som väckt farhågor om ett förhöjt&lt;br&gt;skatteuttag. Med hänsyn till att premiema torde kunna fördelas så att de&lt;br&gt;inflyter relativt jämnt under året bör rimligtvis uttaget av skatt med en&lt;br&gt;schablonmetod inte komma att bli högre än vad som nu är fallet. Jag kan&lt;br&gt;alltså inte dela de farhågor om att skatteuttaget skulle bli för högt med&lt;br&gt;schablonmetoden som några remissinstanser har uttryckt. Som jag&lt;br&gt;tidigare framhållit finns det för närvarande inte något utrymme att sänka&lt;br&gt;skatteuttaget på försäkringskapital. Något principiellt skäl för att nu&lt;br&gt;genomföra en skattesänkning på kapital knutet till vissa slag av försäk-&lt;br&gt;ringar kan jag heller inte finna. Även vid tillämpning av den schablo-&lt;br&gt;niserade beskattningsmetoden bör därför skillnaden i skatteuttag&lt;br&gt;bibehållas mellan de båda ifrågavarande försäkringskategoriema. Jag har&lt;br&gt;tidigare föreslagit att P-försäkringskapitalet skall beskattas med en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattesats på 9 %. Med ett motsvarande resonemang för övrigt försäk- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ringskapital kan skattesatsen lämpligen bestämmas till 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min slutsats blir således att kapital knutet till de nu diskuterade&lt;br&gt;personförsäkringama bör beskattas på motsvarande sätt som för&lt;br&gt;närvarande, dvs. enligt de regler som gäller för K-försäkring. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med vad som har föreslagits i promemorian. Jag delar&lt;br&gt;också slutsatsen i promemorian att beskattningen blir enklare på detta sätt&lt;br&gt;än om flera olika beskattningssystem skall tillämpas hos livförsäkrings-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att beskattning inte sker i ett livförsäkringsföretag av&lt;br&gt;avkastning och kapital anknutet till AGB-försäkring. Även i det nya&lt;br&gt;beskattningssystemet bör sådan försäkring vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammantagna effekten av mina förslag blir att beskattningen av i&lt;br&gt;princip allt kapital som förvaltas för försäkringstagarnas räkning kommer&lt;br&gt;att ske enligt schablonmetoden. Beskattningsreglerna bör tas in i lagen&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel. Det betyder att i stort sett all&lt;br&gt;inkomstbeskattning av livförsäkringsföretagen enligt SIL upphör. Det&lt;br&gt;återstår emellertid att ta ställning till hur den del av verksamheten hos ett&lt;br&gt;sådant företag som inte är hänförlig till förvaltning av kapital för&lt;br&gt;försäkringstagarnas räkning skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslogs att beskattningen av den egna rörelsen inom&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen skulle ske enligt vanliga bolagsskatteregler. Den&lt;br&gt;egna rörelsen i dessa företag avser förvaltning av det egna kapitalet samt&lt;br&gt;utförande av externa tjänster och förvaltningsuppdrag o.d. Det föreligger&lt;br&gt;med andra ord inga principiella skillnader mellan en sådan rörelse och&lt;br&gt;rörelsen i många andra företag som är verksamma i den finansiella&lt;br&gt;sektorn. De senare beskattas enligt vanliga bolagsskatteregler. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning är den beskattningsmodellen välmotiverad även i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu föreslagit innebär således att den del av&lt;br&gt;livförsäkringsföretagens förvaltning som avser den egna rörelsen kommer&lt;br&gt;att ligga kvar under inkomstbeskattning enligt SIL och anslutande lagar.&lt;br&gt;För närvarande betyder det att sådan konventionell inkomstbeskattning&lt;br&gt;i praktiken enbart kommer att gälla för fondförsäkringsföretag. Endast&lt;br&gt;för dessa företag är det enligt försäkringsrörelselagstiftningen tillåtet att&lt;br&gt;driva verksamhet för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbeskattningen av fondförsäkringsföretag bör således ske enligt&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller för näringsverksamhet i bolagssektom. I&lt;br&gt;promemorian gjordes ingen närmare redovisning av vad denna förändring&lt;br&gt;skulle innebära för fondförsäkringsföretagen med hänsyn till den översyn&lt;br&gt;som då pågick beträffande företagsbeskattningen. I stället uttalades att&lt;br&gt;detaljutformningen av regelsystemet borde anstå till dess att företags-&lt;br&gt;skattefrågorna togs upp i samband med det lagstiftningsarbete på området&lt;br&gt;som var aviserat till hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda översynen resulterade i betänkandet Fortsatt reformering&lt;br&gt;av företagsbeskattningen (SOU 1992:67), som lades fram under&lt;br&gt;sommaren 1992. Som nyss nämndes var avsikten att betänkandet skulle&lt;br&gt;utgöra grund för en reformering av företagsbeskattningen under hösten&lt;br&gt;1992. Den överenskommelse som regeringen ingick med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialdemokraterna med anledning av den ekonomiska krisen medgav Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;emellertid inte att detta reformarbete fullföljdes på planerat sätt. Det&lt;br&gt;visade sig således nödvändigt att skjuta på den planerade reformen. I det&lt;br&gt;läge som nu föreligger föreslår jag därför att fondförsäkringsföretagen&lt;br&gt;integreras i det gällande regelsystemet på bolagsområdet. Den kommande&lt;br&gt;reformen av bolagsbeskattningen kommer då att gälla även för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör inga särbestämmelser gälla för dessa företag inom&lt;br&gt;inkomstbeskattningen. Det finns dock anledning att på några punkter&lt;br&gt;närmare kommentera reglernas utformning och innebörd. Jag åsyftar&lt;br&gt;frågorna om livförsäkringsföretagens inkomstskattemässiga ställning&lt;br&gt;beträffande koncernbidrag och deras skattskyldighet för utdelning samt&lt;br&gt;deras rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller koncernbidrag innebär gällande rätt att ett livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag inte med skattemässig verkan kan ge eller ta emot koncern-&lt;br&gt;bidrag (2 § 3 mom. första stycket SIL). Livförsäkringsföretagen beskattas&lt;br&gt;idag i stor utsträckning enligt särskilda regler i lagen om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt. Samtidigt är de undantagna från möjligheten att ge och ta&lt;br&gt;emot koncernbidrag för den del av verksamheten som beskattas enligt&lt;br&gt;SIL. Mitt förslag innebär att bolagen i framtiden kommer att avkast-&lt;br&gt;ningsbeskattas. Det nu sagda gäller fullt ut för konventionella livbolag&lt;br&gt;men i allt väsentligt även för fondförsäkringsföretagen. Samtidigt skall&lt;br&gt;den egna rörelsen i fondförsäkringsföretagen inkomstbeskattas enligt&lt;br&gt;vanliga bolagsregler. Något skäl att undanta livförsäkringsföretagen från&lt;br&gt;rätten att ge och ta emot koncernbidrag föreligger enligt min mening&lt;br&gt;inte. Den nuvarande regeln i 2 § 3 mom. första stycket SIL bör därför&lt;br&gt;ändras så att den åsyftade effekten uppnås. Jag vill dock understryka att&lt;br&gt;regelsystemet är så utformat att överföring av koncernbidrag endast&lt;br&gt;kommer att kunna göras mellan sådana företag i en livförsäkringskoncem&lt;br&gt;som beskattas enligt SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL om skattskyldighet för&lt;br&gt;erhållen utdelning på näringsbetingade aktier är principiellt sett nära&lt;br&gt;anknuten till systemet med koncernbidrag. Till den del en utdelning&lt;br&gt;skulle kunna hävdas belöpa på den kapitalförvaltning som sker för&lt;br&gt;försäkringstagarnas räkning sker enligt mitt förslag ingen inkomst-&lt;br&gt;beskattning. För den del som belöper på fondförsäkringsföretagets egen&lt;br&gt;rörelse bör ingen skillnad göras gentemot vanliga rörelsedrivande företag.&lt;br&gt;Slutsatsen blir därför att utdelning på näringsbetingade aktier bör vara&lt;br&gt;skattefri för fondförsäkringsföretagen på samma villkor som gäller&lt;br&gt;generellt enligt den nämnda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i fråga om möjligheten till avdrag för avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv bör det gälla några särregler för livförsäkrings-&lt;br&gt;företag. Avsättning kommer givetvis endast att kunna ske hos de företag&lt;br&gt;som inkomstbeskattas och hos dem på ett underlag som är hänförligt till&lt;br&gt;den delen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen ta upp ett par frågor av övergångskaraktär. En av dem&lt;br&gt;gäller den nu pågående återföringen av de obeskattade reserver som&lt;br&gt;avsattes före 1990 års skattereform. Även livförsäkringsföretagen är&lt;br&gt;skyldiga att återföra sådana reserver till beskattning. På grund av mitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag om avkastningsbeskattning av livförsäkringsföretagen uppkommer Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;spörsmålet om hur den återstående avskattningen av reserverna skall&lt;br&gt;genomföras för deras del. Mitt förslag om ikraftträdande av de nya&lt;br&gt;skattereglerna för livförsäkringsföretag innebär att 1994 års taxering sker&lt;br&gt;enligt nuvarande skattebestämmelser. Återföringen av uppskovsbelopp har&lt;br&gt;då skett till minst 75 %. Den sista fjärdedelen av uppskovsbeloppet&lt;br&gt;kvarstår att återföra. Uppskovsbeloppet är hänförligt till K-försäk-&lt;br&gt;ringskapitalet, som var den enda del av livbolagens verksamhet som&lt;br&gt;beskattades i det gamla skattesystemet. En lämplig lösning är därför att&lt;br&gt;den återstående delen av uppskovsbeloppet läggs till skatteunderlaget för&lt;br&gt;K-försäkring vid 1995 års taxering. Det återförda uppskovsbeloppet&lt;br&gt;kommer då att träffas av i princip samma skatt som skulle ha utgått om&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna hade gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har uttryckt farhågor för att retroaktivitets-&lt;br&gt;effekter skall uppkomma vid övergången till schabloniserad skatt. Enligt&lt;br&gt;denna uppfattning kan sådana effekter uppkomma om de ingångsvärden&lt;br&gt;som fick användas på tillgångar hänförliga till P-försäkring när&lt;br&gt;skattskyldighet till avkastningsskatt infördes den 1 januari 1991 inte kan&lt;br&gt;utnyttjas för kvittning. Vad som åsyftas är att en del av dessa tillgångar&lt;br&gt;har sjunkit i värde sedan övergångstillfället och att det i vissa fall kan&lt;br&gt;vara svårt att utnyttja förluster och potentiella förluster för kvittning mot&lt;br&gt;vinster innan schablonbeskattningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga vill jag först slå fast att de av mig föreslagna skatte-&lt;br&gt;reglerna inte står i strid med retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 §&lt;br&gt;regeringsformen. De flesta pensionsförvaltare redovisar dessa tillgångar&lt;br&gt;— obligationer, aktier och fastigheter — som omsättningstillgångar. Det&lt;br&gt;betyder att de värdenedgångar som skett sedan årsskiftet 1990/91 slår&lt;br&gt;igenom i det redovisade resultatet på grund av lagervärderingsreglemas&lt;br&gt;utformning. Några problem för deras del kan därför knappast föreligga.&lt;br&gt;För de pensionsstiftelser som redovisar tillgångarna som anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar bör möjligheterna vara goda att utnyttja eventuella förluster,&lt;br&gt;inte minst med hänsyn till att värdenedgångama kan beaktas även vid&lt;br&gt;1994 års taxering. Något behov av särskilda regler på detta område anser&lt;br&gt;jag därför inte påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis medveten om att de nu föreslagna reglerna om&lt;br&gt;beskattning av fondförsäkringsföretag kan komma att ändras i vissa&lt;br&gt;avseenden inom en relativt snar framtid. Med hänsyn till det ikraft-&lt;br&gt;trädande jag föreslår (se avsnitt 7) torde detta dock inte behöva medföra&lt;br&gt;några egentliga problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schabloniserade avkastningsskatten innebär att en viss skatt&lt;br&gt;kommer att belasta företaget vid ingången av beskattningsåret. Denna&lt;br&gt;skattekonstruktion leder till att problemet med fördelningen av bolagens&lt;br&gt;skattekostnad på försäkringstagarna bör kunna lösas på ett enklare och&lt;br&gt;rättvisare sätt än vad nu är fallet. Detta gäller främst fondförsäkrings-&lt;br&gt;bolagen men även i övriga livförsäkringsföretag torde skatteövervält-&lt;br&gt;ringen kunna göras på ett rättvisare sätt. Bl.a. behöver hänsyn vid&lt;br&gt;fördelningen inte längre tas till latenta skatteskulder på tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om schablonbeskattning innebär att det av Finansinspek- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;tionen påtalade problemet med beskattning av orealiserade värdesteg-&lt;br&gt;ringar bortfaller. Den av inspektionen påtalade oklarheten i beskattningen&lt;br&gt;av fondförsäkringsföretagens egna rörelse får också sin lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tredje frågeställningen som Finansinspektionen tar&lt;br&gt;upp i sin skrivelse, dvs värderingen av fondandelarna i olika situationer&lt;br&gt;framhölls följande i promemorian (s. 160 - 161):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skuld som fondförsäkringsföretaget har till försäkringstagarna&lt;br&gt;skall givetvis värderas med ledning av marknadsvärdet på fond-&lt;br&gt;andelarna. På tillgångssidan skall normalt en försiktigare värdering&lt;br&gt;göras, vilket betyder att anskaffningsvärdet på andelarna i princip&lt;br&gt;skall användas. I sina föreskrifter (FFFS 1991:19) har Finansinspek-&lt;br&gt;tionen uttalat att värderingen även på tillgångssidan bör ske till&lt;br&gt;marknadsvärde. En sådan värdering torde vara fullt godtagbar i den&lt;br&gt;faktiskt föreliggande situationen. I fondförsäkringsbolagets tillgångar&lt;br&gt;ingår ju alltid de andelar som på skuldsidan redovisas till sitt&lt;br&gt;marknadsvärde. En viss värdemässig avvikelse kan dock förekomma&lt;br&gt;i fråga om försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall och&lt;br&gt;sjukräntor på grund av premiebefrielseförsäkringar där försäkrings-&lt;br&gt;givaren ofta lämnar en nominell utfästelse. Vid beräkning av mot-&lt;br&gt;svarande försäkringstekniska skulder ingår antaganden om en fram-&lt;br&gt;tida förräntning. I det fallet uppstår en marknadsrisk som täcks av&lt;br&gt;försäkringsföretagets egna tillgångar. I det stora hela är det alltså&lt;br&gt;så, att det vid varje tidpunkt i princip finns en tillgångsmassa i&lt;br&gt;bolaget som motsvarar skuldbeloppet. Tillgångsvärderingen framstår&lt;br&gt;därför som ett problem mest på grund av utformningen av värde-&lt;br&gt;ringsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär att den av inspektionen anvisade lösningen&lt;br&gt;får anses vara fullt tillfredsställande. Någon åtgärd med anledning av&lt;br&gt;inspektionens skrivelse i denna del torde därför inte vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon kritik har inte riktats mot denna bedömning av situationen och den&lt;br&gt;redovisade slutsatsen. Jag delar uppfattningen att denna lösning är fullt&lt;br&gt;godtagbar. Någon ytterligare åtgärd i frågan från min sida är därför inte&lt;br&gt;påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskapital kan också förvaltas genom en pensionsstiftelse. Den&lt;br&gt;schabloniserade avkastningsskatten bör omfatta också dessa stiftelser,&lt;br&gt;som alltså bör jämställas med livförsäkringsföretagen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskapital kan även förvaltas inom ramen för ett företags vanliga&lt;br&gt;verksamhet. Det sker om pension tryggas genom avsättning till kontot&lt;br&gt;&amp;quot;Avsatt till pensioner&amp;quot; i företagets räkenskaper. På detta område&lt;br&gt;tillämpas redan idag en schabloniserad avkastningsskatt. I promemorian&lt;br&gt;föreslås att denna pensionsform bör inordnas under den föreslagna&lt;br&gt;schablonmetoden med bibehållande av nuvarande skattebas men med&lt;br&gt;tillämpning av nya regler för fastställande av avkastning och för&lt;br&gt;skattesats. Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att särskilda regler skall gälla för taxerings-&lt;br&gt;och uppbördsförfarandet inom det individuella pensionssparandet. När&lt;br&gt;det gäller livförsäkringsföretagen och företag som är jämställda med dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande avkastningsskatt bör nuvarande taxerings- och uppbörds- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;bestämmelser behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen understryka att mitt förslag om ändrad beskattning av&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen inte är avsett att till någon del beröra skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagen. Det gäller således även gränsdragningen mellan de båda&lt;br&gt;slagen av försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska aspekter och finansiella&lt;br&gt;konsekvenser för det allmänna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom individuellt pensionssparande skapas ett regelsystem med skatte-&lt;br&gt;förmåner som vanliga sparformer saknar. Samtidigt öppnas möjlighet att&lt;br&gt;avsätta medel för pensionsändamål helt utan försäkringsinslag. Ett av&lt;br&gt;motiven för skatteförmånerna är att långsiktigt sparande är av stor&lt;br&gt;samhällsekonomisk betydelse. Incitament för individerna att själva ta ett&lt;br&gt;större ansvar för sin försörjning efter den aktiva yrkestiden kan skapas&lt;br&gt;genom att skattebelastningen på arbetsinkomster utjämnas över större&lt;br&gt;delen av livscykeln. Detta sker genom att avdrag medges för sparpre-&lt;br&gt;miema, dvs. sparandet sker med obeskattade medel. En annan förmån&lt;br&gt;är den lägre skatten på pensionskapitalets avkastning. Dessa förmåner&lt;br&gt;kan motiveras dels med internationella konkurrensaspekter, dels som&lt;br&gt;selektiv sparstimulans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu närmare diskutera dessa skatteförmåner från ekonomisk&lt;br&gt;synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avdragsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den sparpremie en individ har betalt under inkomståret är avdragsgill vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen. Detta betyder alltså att sparandet sker med ej&lt;br&gt;inkomstbeskattade medel. Avdragsrätten vid inbetalning balanseras dock&lt;br&gt;i princip av att premiema inkl, avkastningen på dem inkomstbeskattas vid&lt;br&gt;utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av denna skatteförmån kan givetvis diskuteras. Det är emellertid&lt;br&gt;helt klart att med nuvarande skattesystem — med betydligt lägre&lt;br&gt;progressivitet än tidigare — är förmånen mindre än i det gamla skatte-&lt;br&gt;systemet. Med färre antal marginalskattenivåer kommer fler pensions-&lt;br&gt;sparare, kanske t.o.m. flertalet, att möta samma marginalskatt under&lt;br&gt;aktiv yrkestid som efter pensioneringen. Om så är fallet begränsas&lt;br&gt;skatteförmånen i systemet till den lägre beskattningen av avkastningen på&lt;br&gt;sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det allmänna är förutom den lägre beskattningen av avkastningen&lt;br&gt;också differensen mellan genomsnittlig marginalskatt vid avdrag för&lt;br&gt;sparpremiema och genomsnittlig marginalskatt på inkomster från&lt;br&gt;pensionssparandet av intresse. Så länge denna differens är positiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer omperiodiseringen av skatteuttaget kombinerat med den lägre Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;skatten på avkastningen att medföra lägre skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differensen mellan marginalskatterna vid in- och utbetalning kan i&lt;br&gt;princip beräknas på statistiskt material. Förändringar under senare år —&lt;br&gt;främst skattesystemets reformering men även tillkomsten av nya grupper&lt;br&gt;pensionssparare med lägre inkomster — innebär emellertid att&lt;br&gt;informationsvärdet i beräkningar på sådant historiskt material är av&lt;br&gt;begränsat värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att anta att en inte oväsentlig del av det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet åstadkoms genom växling från annat sparande,&lt;br&gt;antingen köp av P-försäkring eller annat sparande utan avdragsrätt. Till&lt;br&gt;den del det nya pensionssparandet, bl.a. som en följd av den ökade&lt;br&gt;konkurrensen på området, ersätter köp av P-försäkring uppkommer inget&lt;br&gt;skattebortfall för det allmänna. Internationella erfarenheter talar för att&lt;br&gt;även nysparande tillkommer. Detta ger åtminstone på kort sikt ett skatte-&lt;br&gt;bortfall. Bortfallet bör emellertid bedömas i relation till att det ökade&lt;br&gt;hushållssparandet är högst angeläget i ett långsiktigt tidsperspektiv och&lt;br&gt;i samhällsekonomiskt avseende utgör en balanserande faktor. Till den&lt;br&gt;del det individuella pensionssparandet ersätter annat sparande utan&lt;br&gt;avdragsrätt måste ytterligare faktorer beaktas. Som tidigare påpekats&lt;br&gt;finns det skäl att även fortsättningsvis ha ett system med skatteförmåner&lt;br&gt;för pensionskapital. Jag anser därför att reglerna måste utformas så att&lt;br&gt;maximal konkurrens inom detta system uppnås. Med detta synsätt får&lt;br&gt;man acceptera det skattebortfall som uppstår genom växling från annat&lt;br&gt;sparande till pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller att den utvidgade avdragsrätten kan medföra&lt;br&gt;ett skattebortfall. Bortfallet är emellertid svårt att kvantifiera. Ökad&lt;br&gt;konkurrens inom sektorn för pensionskapital och ett långsiktigt högre&lt;br&gt;hushållssparande måste dock i samhällsekonomiskt avseende tillmätas&lt;br&gt;större betydelse än skattebortfallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Avkastningsskatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna omläggningen av avkastningsskatten innebär att ett system&lt;br&gt;med beskattning av faktisk avkastning ersätts med beskattning av en&lt;br&gt;schablonmässigt uppskattad avkastning på pensionskapitalet. Det budget-&lt;br&gt;mässiga utfallet av en sådan omläggning är av olika skäl svårbedömbart,&lt;br&gt;särskilt vad gäller effekterna på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskapital förvaltas genom placeringar i olika slag av tillgångar,&lt;br&gt;huvudsakligen aktier, fastigheter och räntebärande värdepapper. En&lt;br&gt;bedömning av den långsiktiga budgeteffekten vid den föreslagna omlägg-&lt;br&gt;ningen kan baseras på historiska uppgifter över fördelningen mellan olika&lt;br&gt;tillgångsslag och genomsnittliga innehavstider för dessa. På grundval av&lt;br&gt;en sådan bedömning redovisades i promemorian ett skattebortfall med&lt;br&gt;anledning av förändrat avkastningsskattesystem om 890 miljoner kronor,&lt;br&gt;vid en skattesats på 10 %. Samma bedömning gjordes i den tidigare&lt;br&gt;lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen i promemorian och lagrådsremissen fanns inga Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;utfallsdata från någon taxering enligt nu gällande regler. Det nu&lt;br&gt;tillgängliga utfallet från 1992 års taxering — där inkomsterna från&lt;br&gt;avkastningsskatten på pensionsmedel uppgick till 3,1 miljarder kr —&lt;br&gt;ligger på en lägre nivå än vad som förutsågs i den tidigare bedömningen.&lt;br&gt;Till betydande del beror den låga nivån vid denna taxering på låg-&lt;br&gt;konjunkturen, som dels allmänt sett sänkt avkastningsnivåema, dels&lt;br&gt;möjliggjort kvittning av vinster på vissa tillgångar mot förluster på andra&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några års sikt kommer skattenivåerna vid nu gällande regler att&lt;br&gt;betydligt överstiga utfallet vid 1992 års taxering. Det förefaller emellertid&lt;br&gt;mindre sannolikt att den varaktiga nivån skulle komma att ligga så högt&lt;br&gt;som vid schablonmässig avkastningsskatt på 10 %. För att ge en skatte-&lt;br&gt;belastning på pensionssparande på samma nivå som vid gällande regler&lt;br&gt;har jag därför tidigare föreslagit att det i lagrådsremissen föreslagna&lt;br&gt;procenttalet justeras ned något, nämligen till 9 %, vilket kan beräknas ge&lt;br&gt;skatteintäkter på ca 5 miljarder kronor. Med den valda nivån kommer&lt;br&gt;omläggningen av avkastningsbeskattningen inte att ha några varaktiga&lt;br&gt;budgetmässiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Marknadseffekter och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagstiftningen om det nya individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet skall träda i kraft den 1 januari 1994. Detsamma gäller&lt;br&gt;de nya bestämmelserna om avkastningsskatt på pensionskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Ikraftträdande den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta godtar förslaget om ikraftträdande.&lt;br&gt;Remissinstanserna på försäkringsområdet menar dock allmänt att&lt;br&gt;förslagets ikraftträdande bör skjutas upp så att de krav som framförts om&lt;br&gt;ändringar i bl.a. reglerna om P-försäkring hinner utredas och göras till&lt;br&gt;föremål för lagstiftning med samtidigt ikraftträdande som det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Finansinspektionen anser att ikraftträdandet kan&lt;br&gt;skjutas upp till den 1 juli 1993. Inspektionen får då bättre möjligheter att&lt;br&gt;innan ikraftträdandet behandla ansökningarna om att få bedriva&lt;br&gt;pensionssparverksamhet och kan även meddela samtidiga tillstånd för&lt;br&gt;flera sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning och skälen för mitt förslag: Huvudsyftena med det&lt;br&gt;nya sparförslaget är som jag tidigare nämnt att bredda möjligheterna att&lt;br&gt;pensionsspara samt öka konkurrensen, dels mellan det nya&lt;br&gt;pensionssparandet och det traditionella sparandet i P-försäkring, dels&lt;br&gt;inom det nya sparsystemet. Ett nytt konkurrensläge bör även stimulera&lt;br&gt;försäkringsbolagen att marknadsföra nya produktkombinationer och öka&lt;br&gt;informationen om bl.a. P-försäkringens innebörd och användnings-&lt;br&gt;områden. Styrkan i marknadseffektema blir beroende av inte bara de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika sparformernas relativa attraktivitet utan även av det allmäne-&lt;br&gt;konomiska läget. Som tidigare beskrivits har nyteckningen av P-&lt;br&gt;försäkringar dämpats väsentligt under 1992. Erfarenheter från bl.a.&lt;br&gt;Danmark visar att ett pensionssparande vid sidan om försäkringsbolagen&lt;br&gt;inledningsvis kan förutses ta en betydande andel av nysparandet för&lt;br&gt;pensionsändamål. Utöver nyteckningen eller nysparandet kan en viss&lt;br&gt;annullering av redan ingångna försäkringskontrakt inte uteslutas. I&lt;br&gt;allmänhet är det emellertid ganska kostsamt för den enskilde att avbryta&lt;br&gt;sitt sparande i förtid. Dessutom gäller i princip att återköp av en P-&lt;br&gt;försäkring endast kan ske efter dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om således försäkringsbolagen kommer att få vidkännas konkurrens på&lt;br&gt;pensionssparområdet med vad det innebär av ökad ekonomisk press på&lt;br&gt;bolagen, uppvägs detta enligt min mening av de positiva effekter som det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet i olika avseenden kommer att leda till. Det&lt;br&gt;nya sparsystemet kan vidare förutses bidra till fortsatta strukturella&lt;br&gt;förändringar av skilda slag. Konkurrensbilden i stort för försäkrings-&lt;br&gt;bolagen är komplicerad och påverkas av en rad omvärldsförändringar.&lt;br&gt;Hit hör de nya integrationsmöjlighetema mellan främst bank och&lt;br&gt;försäkring. Den s.k. branschglidningen ger möjligheter för&lt;br&gt;försäkringsbolagen att inom koncernbildningar eller på annat sätt delta&lt;br&gt;i bl.a. det breddade pensionssparandet. Vidare ställer den fortgående&lt;br&gt;integrationen med EG banker, värdepappersbolag och försäkringsbolag&lt;br&gt;inför nya utmaningar och möjligheter. Även inom ramen för det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet kan t.ex. utländska etableringar komma att&lt;br&gt;konkurrera med inhemska sparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag att förslaget till individuellt&lt;br&gt;pensionssparande är ett välkommet steg på vägen mot en mer öppen och&lt;br&gt;konkurrensutsatt marknad för långsiktigt sparande och för försäkrings-&lt;br&gt;bolagen. Som jag tidigare framhållit är det emellertid viktigt och&lt;br&gt;nödvändigt att också följa upp och pröva vilka ändringar i reglerna för&lt;br&gt;försäkringsbolagens verksamhet som utvecklingen motiverar.&lt;br&gt;Remissinstanserna på i första hand försäkringssidan har väckt ett antal&lt;br&gt;frågor av mer genomgripande karaktär beträffande såväl försäkrings-&lt;br&gt;bolagens verksamhetsområde som reglerna för olika försäkrings-&lt;br&gt;produkter. Vissa av dessa frågor kan sägas falla inom ramen för den&lt;br&gt;sittande försäkringsutredningens arbete, medan andra bör bli föremål för&lt;br&gt;prövning på annat sätt, bl.a. i samband med den fortlöpande anpass-&lt;br&gt;ningen av de svenska försäkringsrörelsereglema till de krav som ställs av&lt;br&gt;integrationen med EG. Till dessa senare frågor får jag därför anledning&lt;br&gt;att återkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kraven på ändringar i skattereglerna för P-försäkring har&lt;br&gt;jag redan tidigare redovisat den bedömningen att reglerna idag kan&lt;br&gt;framstå som något föråldrade och onödigt komplicerade. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas bestämmelserna om efterlevandepension och försörjnings-&lt;br&gt;ränta. De begärda ändringarna är delvis av betydande svårighetsgrad och&lt;br&gt;fordrar ytterligare överväganden. Jag har därför tagit initiativ till att en&lt;br&gt;översyn nu görs inom Finansdepartementet av de aktuella bestämmelserna&lt;br&gt;på skatteområdet. Det är naturligtvis eftersträvansvärt att eventuella nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteregler för P-försäkring skall kunna träda i kraft i så nära anslutning Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;som möjligt till införandet av det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tidpunkten för det nya pensionssparandets införande vill jag&lt;br&gt;framhålla några omständigheter som särskilt bör beaktas. Sparsystemet&lt;br&gt;bygger på en omfattande lagstiftning av såväl civilrättslig som&lt;br&gt;skatterättslig natur. Ett stort antal regler och bestämmelser skall tillämpas&lt;br&gt;av olika slag av sparinstitut. Finansinspektionen men även andra remiss-&lt;br&gt;instanser har framhållit betydelsen av att instituten är väl förberedda att&lt;br&gt;inte bara administrera och förvalta sparandet enligt givna regler utan&lt;br&gt;också att ge spararna en fullständig information om de olika slag av&lt;br&gt;regler som är förbundna med sparandet. Detta är naturligtvis av största&lt;br&gt;vikt. Önskemål har också framförts från Finansinspektionen att rimlig tid&lt;br&gt;skall stå till buds för att ge tillstånd att driva pensionssparrörelse med&lt;br&gt;tanke på de omfattande krav som måste ställas på instituten samt att ett&lt;br&gt;antal tillstånd bör kunna ges samtidigt. Dessa synpunkter bör enligt min&lt;br&gt;mening beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också enligt min mening skäl att i nuvarande ekonomiska&lt;br&gt;läge med hårt ansträngda statsfinanser ta hänsyn till att ett nytt&lt;br&gt;avdragsgillt sparande får vissa direkta effekter på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida. Mot bakgrund av den mycket svaga efterfrågan i ekonomin&lt;br&gt;bör det även eftersträvas att åtgärder som stimulerar hushållens sparande&lt;br&gt;får effekt något senare i konjunkturförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda leder mig till slutsatsen att den nya lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande och anslutande lagstiftning bör träda i kraft först sedan&lt;br&gt;en förhållandevis lång tid gått efter ett riksdagsbeslut. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att det individuella pensionssparandet införs den 1 januari 1994.&lt;br&gt;Motsvarande bör gälla det nya systemet för uttag av avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med&lt;br&gt;anknytning till värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd har skett med statsrådet Laurén beträffande lagförslagen 2, 3&lt;br&gt;och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Lagen om individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår inledningsvis att lagens reglering avser&lt;br&gt;individuellt sparande som bedrivs av en enskild person. Utanför&lt;br&gt;tillämpningsområdet faller således såväl sparande som sker i kollektiva&lt;br&gt;former som sparformer som är individuellt inriktade, men som ombesörjs&lt;br&gt;av någon annan än den berättigade, t.ex. en arbetsgivare. Sparandet skall&lt;br&gt;vidare ske för pensionsändamål. Häri ligger att sparandet i princip skall&lt;br&gt;vara utformat på ett sätt som svarar mot vad som normalt uppfattas som&lt;br&gt;syftet med pension, dvs. att omfördela inkomster från aktiva år till år då&lt;br&gt;förvärvsförmågan på grund av ålder eller andra skäl är mindre än&lt;br&gt;tidigare. I KL anges vilka krav i fråga om bl.a. tidpunkt för utbetalning&lt;br&gt;och varaktighet som gäller för att avdrag skall medges för avsatta medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för att lagen skall vara tillämplig är att&lt;br&gt;sparandet sker enligt ett särskilt avtal med ett sådant pensionssparinstitut&lt;br&gt;som anges i lagen och att avtalet uppfyller de krav i övrigt som uppställs&lt;br&gt;i lagen. Sparande som sker hos andra institut eller på villkor som avviker&lt;br&gt;från föreskrifter i lagen omfattas således inte heller av lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att försäkringssparande inte omfattas av lagens bestämmelser följer&lt;br&gt;indirekt av reglerna i 1 kap. 5 § om tillåtna sparinstitut. Med hänsyn den&lt;br&gt;föreslagna sparformens likhet med ett sparande i form av P-försäkring&lt;br&gt;har emellertid i andra stycket för tydlighets skull intagits ett uttryckligt&lt;br&gt;stadgande att lagen inte gäller sparande som omfattas av försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner av begreppen pensionssparavtai,&lt;br&gt;pensionssparrörelse, pensionssparinstitut, pensionssparare, pensionsspar-&lt;br&gt;konto, kontoinnehavare, värdepappersinstitut och fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionssparavtai avses sådant avtal som anges i 1 kap. 1 § ,&lt;br&gt;dvs. ett avtal om individuellt pensionssparande med ett pensionssparin-&lt;br&gt;stitut. Vilka företag som kan få tillstånd till pensionssparrörelse och&lt;br&gt;därmed vara pensionssparinstitut anges i 1 kap. 5 §. Regler om pensions-&lt;br&gt;sparavtai finns i 3 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparrörelse är enligt lagens definition en verksamhet som&lt;br&gt;består i att erbjuda allmänheten pensionssparavtai. Föreskriften att&lt;br&gt;verksamheten skall rikta sig till allmänheten innebär att sparande som står&lt;br&gt;öppet endast för en sluten krets, t.ex. de anställda i ett visst företag faller&lt;br&gt;utanför lagens tillämpningsområde. Användningen av ordet &amp;quot;rörelse&amp;quot;&lt;br&gt;liksom kretsen av tillåtna sparinstitut indikerar vidare att verksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas fortlöpande och yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionssparinstitut avses företag som fått Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd att bedriva pensionssparrörelse. Regler om vilka företag som kan&lt;br&gt;beviljas sådant tillstånd och förutsättningarna för detta återfinns som&lt;br&gt;tidigare nämnts i 1 kap. 5 §. Bestämmelserna kommenteras vidare nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionssparare är som anges i paragrafen en person som träffat&lt;br&gt;avtal om pensionssparande med ett pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparkonto är det sammanhållande konto som skall föras av&lt;br&gt;pensionssparinstitutet. I 3 kap. 4 § anges vad som skall antecknas på&lt;br&gt;pensionssparkontot. Reglerna om sådana konton kommenteras närmare&lt;br&gt;i anslutning till denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen kontoinnehavare har tillagts paragrafen vid en genomgång&lt;br&gt;av de terminologiska oklarheter som påtalats av Lagrådet. Genom&lt;br&gt;användande av detta begrepp har lagtetexten kunnat förenklas och mellan&lt;br&gt;paragraferna varierande uttryckssätt i förekommande fall undvikas.&lt;br&gt;Kontoinnehavare till ett pensionssparkonto är dels pensionssparare, dvs.&lt;br&gt;de som ursprungligen har tecknat ett pensionssparavtai, dels de som&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande eller bodelning förvärvat rätt enligt ett&lt;br&gt;pensionssparvatal. Om flera samtidigt är förmånstagare och tillgångarna&lt;br&gt;inte fördelats mellan flera pensionssparkonton enligt bestämmelserna i 4&lt;br&gt;kap. 12 § tredje stycket är samtliga förmånstagare att anse som konto-&lt;br&gt;innehavare med avseende på det gemensamma kontot. Som framgår av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänmotiveringen är den som är berättigad enligt ett pensionssparavtai Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ägare till tillgångarna på pensionssparkontot. Denna äganderätt är dock&lt;br&gt;inskränkt genom begränsningarna i möjligheterna att förfoga över&lt;br&gt;tillgångarna. Med rätt enligt ett pensionssparavtai avses denna inskränkta&lt;br&gt;äganderätt, dvs. i första hand rätten att besluta om tillgångarnas&lt;br&gt;förvaltning inom de ramar som lagen ger och att uppbära regelbundna&lt;br&gt;betalningar enligt pensionssparavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersinstitut är enligt 1 kap 2 § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse ett företag som fått tillstånd att bedriva värde-&lt;br&gt;pappersrörelse. Kretsen av företag som kan erhålla sådant tillstånd utgörs&lt;br&gt;enligt samma lag av svenska aktiebolag, bankinstitut, dvs. bankaktiebo-&lt;br&gt;lag, sparbank, central föreningsbank och utländskt bankföretag som fått&lt;br&gt;tillstånd att driva bankrörelse från filial här i landet, samt utländska&lt;br&gt;värdepappersföretag. De närmare förutsättningarna för tillstånd för de&lt;br&gt;olika typerna av företag anges i 2 kap. lagen om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper utgörs av vad som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument, dvs. aktie och obligation samt sådana&lt;br&gt;andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän&lt;br&gt;omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den&lt;br&gt;som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs ett grundläggande sundhetskrav för den som&lt;br&gt;bedriver pensionssparrörelse. Bestämmelsen är utformad efter förebild av&lt;br&gt;motsvarande regler i bl.a. lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument och lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Med anledning&lt;br&gt;av Lagrådets påpekanden i terminologiskt hänseende har det i lagråds-&lt;br&gt;remissen använda uttrycket &amp;quot;pensionssparmedel&amp;quot; ersatts med &amp;quot;tillgångar&lt;br&gt;på pensionssparkonton&amp;quot;. Sundhetskravet skall ligga till grund för&lt;br&gt;prövningen av verksamhetens organisation och bedrivande. I detta&lt;br&gt;innefattas bedömning av t.ex. kontroll- och säkerhetsrutiner, utformning-&lt;br&gt;en av avtalsvillkor, rutiner för hantering av byte av pensionssparinstitut,&lt;br&gt;informationen och rådgivning till spararna och placeringstrategier. Vid&lt;br&gt;prövningen av om verksamheten kan anses vara sund bör särskild hänsyn&lt;br&gt;tas till att det är fråga om ett långsiktigt, ur spararens synvinkel bundet&lt;br&gt;sparande. Sundhetskravet skall givetvis tillämpas såväl vid den inledande&lt;br&gt;tillståndsprövningen som vid den löpande tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller det grundläggande tillståndskravet för bedrivande&lt;br&gt;av pensionssparrörelse, dvs. att härför fordras tillstånd av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Skälet till detta har redovisats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.2).&lt;br&gt;Förutsättningarna för tillstånd kommenteras i anslutning till 1 kap. 5 och&lt;br&gt;6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger vilka företag som får meddelas tillstånd att driva&lt;br&gt;pensionssparrörelse. Vad som avses med värdepappersinstitut anges ovan&lt;br&gt;i kommentaren till 1 kap. 2 §. Avgränsningen till värdepappersinstitut&lt;br&gt;innebär att pensionssparinstituten kommer att omfattas av de allmänna&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för sådana företag, t.ex de rörelseregler och&lt;br&gt;regler om kapitaltäckning som gäller enligt bankrörelselagen och lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ges kriterierna för den materiella tillståndsprövningen. Punkterna 1&lt;br&gt;och 3 fordrar ingen ytterligare kommentar. Innebörden i det i punkten 2&lt;br&gt;uppställda sundhetskravet har behandlats i anslutning till 1 kap. 3 §.&lt;br&gt;Sundhetskravet har också kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.3, 3.6 och 3.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad efter förebild i lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Syftet är att ge Finansinspektionen ett fullgott underlag för bedömning av&lt;br&gt;tillståndsfrågan. Det framstår som naturligt att i planen bl.a. anges vilken&lt;br&gt;eller vilka sparformer verksamheten skall omfatta, hur dessa är tänkta att&lt;br&gt;utformas, rutiner för bokföring, registrering och förvaring av värde-&lt;br&gt;papper och andra uppgifter av betydelse för tillståndsfrågan. Några&lt;br&gt;detalj föreskrifter om verksamhetsplanens innehåll bör inte tas in i lagen.&lt;br&gt;Det bör i stället överlåtas åt regeringen, eller efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen att vid behov meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Sparformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges de sparformer det individuella pensionssparandet omfattar. Av&lt;br&gt;formuleringen framgår att sparandet får fördelas mellan inlåning, andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 värdepappersfond och andra fondpapper, dvs. aktier, obligationer m.m.&lt;br&gt;Tillgångarna på pensionssparkontot också flyttas mellan de olika&lt;br&gt;sparformerna och mellan olika placeringar. Detta framgår av 3 kap. 3 §.&lt;br&gt;De enskilda sparformerna kommenteras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet bankföretag omfattar både det som avses med bankinstitut i&lt;br&gt;1 kap. 2 § 3 lagen om värdepappersrörelse, d.v.s. bankaktiebolag, spar-&lt;br&gt;bank, central föreningsbank och utländskt bankföretag som fått tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att driva bankrörelse från filial här i landet, och utländskt bankföretag Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;utan etablering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlåningsbegreppet har behandlats i prop. 1990/91:154 om rörelseregler&lt;br&gt;för bank m.m. I allmänmotiveringen (s. 52) uttalas som kännetecknande&lt;br&gt;för bankinlåning att den avser kontoinlåning från allmänheten med i&lt;br&gt;princip likalydande villkor från alla insättare, att behållningen är&lt;br&gt;nominellt säker och helt likvid och att den inte är förknippad med några&lt;br&gt;skyldigheter för insättama och inte heller kopplad till någon annan typ av&lt;br&gt;näringsverksamhet eller rörelse. Vidare framhålls att det är viktigt att&lt;br&gt;inlåningsverksamhet med dessa kännetecken förbehålls bankerna. Skälen&lt;br&gt;för sparformens avgränsning till inlåning i denna mening har behandlats&lt;br&gt;i allmänmotiveringen (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får enligt 3 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vissa fall lämna tillstånd för värdepappersbolag och utländska värde-&lt;br&gt;pappersföretag att ta emot medel på konto, d.v.s utan skyldighet att&lt;br&gt;avskilja insatta medel. Sådana insättningar är emellertid inte inlåning i&lt;br&gt;den mening som avses här och således inte heller en tillåten sparform.&lt;br&gt;Kontoinsättningar av detta slag får inte heller i övrigt användas inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Detta har redovisats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen (1990:1114) om värdepappersfonder trädde i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1991. Beträffande reglerna för sådana fonder hänvisas till lagen&lt;br&gt;och förarbetena till denna (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91 :NU4, rskr.&lt;br&gt;1990/91:47). Reglerna i lagen om värdepappersfonder är en anpassning&lt;br&gt;till innehållet i EG:s direktiv (85/611/EEG) om samordning av lagar,&lt;br&gt;förordningar och administrativa föreskrifter som avser företag för&lt;br&gt;kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS-direktivet).&lt;br&gt;Hänvisningen i paragrafen till utländska fondföretag avser sådana som&lt;br&gt;uppfyller kraven i direktivet. De fonder som blir aktuella är således i&lt;br&gt;första hand fonder i länder inom EG, vilka är underkastade i allt&lt;br&gt;väsentligt samma regler som svenska fonder. Placeringar får dock ske&lt;br&gt;även i fonder i andra länder under förutsättning att de lyder under&lt;br&gt;motsvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placering får även ske i allemansfond enligt lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande. Beträffande vilka särskilda regler som då gäller&lt;br&gt;hänvisas till de föreslagna ändringarna i lagen om allemanssparande och&lt;br&gt;specialmotiveringen till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra fondpapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar placeringar i enskilda värdepapper. Begreppet&lt;br&gt;fondpapper har behandlats i anslutning till 1 kap 2 §. Häri ingår även&lt;br&gt;andel i värdepappersfond. Vad som avses i denna bestämmelse är således&lt;br&gt;andra fondpapper än andelar i värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att placeringar får ske endast i papper som är Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller som är&lt;br&gt;föremål för handel vid en marknad i utlandet som är reglerad och öppen&lt;br&gt;för allmänheten. För denna begränsning finns flera skäl. Generellt sett är&lt;br&gt;det endast marknader av detta slag som som kan tillgodose de krav på&lt;br&gt;säkerhet och likviditet i handeln som bör uppställas vid ett sparande av&lt;br&gt;detta slag. En annan viktig aspekt är de regler som normalt gäller vid&lt;br&gt;sådana marknader i fråga om information, såväl om själva handeln som&lt;br&gt;om utgivarna av noterade värdepapper. Vidare underlättas beräkningen&lt;br&gt;av den avkastningsskatt som föreslås väsentligt av att de tillgångar på&lt;br&gt;vilka skatten skall beräknas kan åsättas ett tillförlitligt marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vad som avses med börs och auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;och vilka regler som gäller för dessa hänvisas till lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet och förarbetena till denna lag (prop.&lt;br&gt;1991/92:113). Formuleringen &amp;quot;reglerad marknad som är öppen för all-&lt;br&gt;mänheten&amp;quot; har hämtats från placeringsreglema i 18 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder, vilka i sin tur bygger på EGs direktiv om sådana fonder,&lt;br&gt;det s.k. UCITS-direktivet (85/622/EEG). Avgränsningen av begreppet&lt;br&gt;har belysts i den nämnda propositionen (s. 119 - 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparavtai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs ett krav på skriftlig form för pensionssparavtai.&lt;br&gt;Kravet motiveras av att avtalet ofta kommer att gälla under lång tid och&lt;br&gt;kan komma att tillämpas även efter spararens död. Obligatoriska&lt;br&gt;uppgifter är spartiden, tidpunkten då utbetalningarna skall börja och det&lt;br&gt;antal år utbetalningar skall ske. Med anledning av Lagrådets övervä-&lt;br&gt;ganden i fråga om uppdelningen av bestämmelser mellan lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande och olika skatteförfattningar har till före-&lt;br&gt;varande paragraf flyttats den tidigare i lagen om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel föreslagna föreskriften att pensionssparavtalet även skall&lt;br&gt;innehålla fullmakt för pensionssparinstitutet att förfoga över tillgångar på&lt;br&gt;pensionssparkonto för betalning av avkastningsskatt. I ett pensionsspar-&lt;br&gt;avtai måste givetvis regleras även andra frågor. Särskilda föreskrifter&lt;br&gt;om avtalets innehåll i övrigt kan inte bedömas vara nödvändiga i lagen&lt;br&gt;om pensionssparande. Däremot föreskrivs att sådana villkor för att&lt;br&gt;civilrättsligt kunna åberopas mot kontoinnehavaren skall tas in i avtalet.&lt;br&gt;Motivet för detta är i huvudsak detsamma som för kravet på skriftlig&lt;br&gt;form. Regeln är också ägnad att inskärpa vikten av att pensionssparavtai&lt;br&gt;utformas på ett tydligt och fullständigt sätt. Den i lagrådsremissen&lt;br&gt;använda formuleringen &amp;quot;pensionspararen eller den som förvärvat rätt&lt;br&gt;enligt pensionssparavtalet&amp;quot; har ersatts med &amp;quot;kontoinnehavaren&amp;quot;. Detta&lt;br&gt;begrepp har kommenterats under 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om de krav som i inkomstskatterättsligt hänseende&lt;br&gt;ställs på innehållet i ett pensionssparavtai. Föreskrifter om detta föreslås&lt;br&gt;i punkt 3 av anvisningarna till 31 § KL. Den tidigare föreslagna&lt;br&gt;hänvisningen till lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;har strukits med anledning av den ovan kommenterade ändringen i 1 §.&lt;br&gt;De skatterättsliga reglerna har behandlats utförligt i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparmedlens förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen uttrycks en grundprincip bakom den föreslagna lagstift-&lt;br&gt;ningen, nämligen att kontoinnehavaren själv, inom de ramar som lagen&lt;br&gt;anger, får bestämma hur tillgångarna vid varje tid skall förvaltas.&lt;br&gt;Pensionssparinstitutet skall således följa kontoinnehavarens anvisningar&lt;br&gt;i fråga om placeringar. Därvid måste givetvis iakttas de begränsningar&lt;br&gt;av tillåtna placeringar som följer av reglerna i 2 kap. Däremot gäller&lt;br&gt;inget krav på att t.ex aktier faktiskt måste förvärvas på en sådan marknad&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 4 §, utan det är tillräckligt att de är noterade där. Ett&lt;br&gt;pensionssparinstitut kan således erbjuda kontoinnehavaren aktier ur eget&lt;br&gt;handelslager. I så fall måste dock reglerna i 3 kap 6 § iakttas. I lagen ges&lt;br&gt;inga föreskrifter om att placeringarna måste fördelas på visst sätt inom&lt;br&gt;eller mellan de olika sparformerna. Den som önskar prioritera säkerhet&lt;br&gt;i sparande kan som placering välja inlåning eller värdepappersfonder,&lt;br&gt;vilka är underkastade särskilda placeringsregler för att sprida riskerna.&lt;br&gt;Det föreligger emellertid inga lagliga hinder mot att hela kapitalet&lt;br&gt;placeras t.ex. i aktier i ett enda bolag, även om detta normalt ter sig&lt;br&gt;olämpligt ur riskspridningssynpunkt. Som en naturlig del i pensionsspar-&lt;br&gt;rörelse bör ingå att institutet i den utsträckning kontoinnehavaren önskar&lt;br&gt;och behöver det, bistår denne med placeringsråd och annan vägledning.&lt;br&gt;Härigenom torde i flertalet fall kunna undvikas förluster till följd av&lt;br&gt;oförsiktighet eller bristande kunskaper. Kontoinnehavaren kan också&lt;br&gt;uppdra åt pensionssparinstitutet att sköta placeringarna. Institutet skall&lt;br&gt;därvid självfallet iaktta föreskrifterna om tillåtna sparformer och de&lt;br&gt;begränsningar som kan följa av spararens instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har med anledning av Lagrådets yttrande vissa terminolo-&lt;br&gt;giskajusteringar skett. Därjämte har en tidigare i ett andra stycke intagen&lt;br&gt;föreskrift om samråd mellan pensionssparinstitutet och spararen&lt;br&gt;beträffande vissa förvärv av fondpapper tagits bort. Den sistnämnda&lt;br&gt;ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitutet skall för varje pensionssparavtai föra ett särskilt&lt;br&gt;pensionssparkonto. Detta skall skiljas från inlåningskonton. Pensionsspar-&lt;br&gt;kontot är det sammanhållande kontot för samtliga placeringar. På&lt;br&gt;pensionssparkontot skall fortlöpande antecknas alla förvaltningsåtgärder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vidtas och kontot skall vid varje tidpunkt ge en samlad bild av hur Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;kontoinnehavarens tillgångar är placerade. Bestämmelsen har kommente-&lt;br&gt;rats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen följer av den valda lösningen att kontoinnehavaren förblir&lt;br&gt;ägare till medel som inte placeras som inlåning direkt i pensionssparinsti-&lt;br&gt;tutet. Sparmedel som inbetalas till annat pensionssparinstitut än bank&lt;br&gt;skall således avskiljas och hållas avskilda från institutets tillgångar.&lt;br&gt;Detsamma gäller fondpapper som förvärvas för kontoinnehavarens&lt;br&gt;räkning oavsett om institutet är en bank eller annat värdepappersinstitut.&lt;br&gt;Beträffande avskiljande och formerna härför gäller vanliga regler.&lt;br&gt;Avskiljandet innebär att tillgångarna inte kan utmätas för pensionssparin-&lt;br&gt;stitutets skulder och inte heller ingår i konkursboet i fall av institutets&lt;br&gt;konkurs. Frågor om avskiljande och hithörande frågor har behandlats i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betämmelsen är tillkommen för att hindra att en kontoinnehavare&lt;br&gt;kringgår de regler som gäller för utbetalning från pensionssparkonto eller&lt;br&gt;regler om reavinstbeskattning genom transaktioner med t.ex någon när-&lt;br&gt;stående. Frågan om en avvikelse från marknadsvärdet skall anses före-&lt;br&gt;ligga eller inte kan inte ges ett generellt svar. Detta måste i stället&lt;br&gt;bedömas från fall till fall med beaktande av omständigheterna. En rikt-&lt;br&gt;punkt bör emellertid vara att priset skall ligga inom den prisvariation&lt;br&gt;som normalt förekommer under en dags handel. Bestämmelsen har också&lt;br&gt;berörts i allmänmotiveringen (avsnitt 3.4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges pensionssparinstitutet rätt att för i paragrafen angivna&lt;br&gt;ändamål avyttra tillgångar på ett pensionssparkonto för att göra likvida&lt;br&gt;medel tillgängliga. Punkterna 1 och 2 fordrar ingen närmare kommentar.&lt;br&gt;Punkten 3 avser i första hand utsöknings- och familjerättsliga förhållan-&lt;br&gt;den. Avyttringen bör ske med utgångspunkt från vad som bedöms vara&lt;br&gt;mest förmånligt för kontoinnehavaren. Med anledning av Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter har en i ett andra stycke tidigare intagen föreskrift om samråd&lt;br&gt;i fråga om vilka tillgångar som skall avyttras tagits bort. Denna ändring&lt;br&gt;har kommenterats i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning och byte av pensionssparinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om i vilka fall utbetalning får ske anger genom hänvisningen&lt;br&gt;till villkoren i pensionssparavtalet att det är fråga om ett bundet sparande.&lt;br&gt;I avtalet skall enligt de föreslagna reglerna i KL, till vilka hänvisas i 3&lt;br&gt;kap. 2 §, innehålla villkor bl.a. om när utbetalningar tidigast får börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare innehållet i dessa regler har behandlats i den allmänna Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;motiveringen. Möjligheten till utbetalningar i andra fall avser i första&lt;br&gt;hand utsöknings- och familjerättsliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen får spararen flytta tillgångarna mellan de tillåtna&lt;br&gt;sparformerna och också flytta pensionssparavtalet till ett annat pensions-&lt;br&gt;sparinstitut. Den sistnämnda flyttningsmöjligheten är primärt avsedd att&lt;br&gt;tillsammans med reglerna om information i 10, 11 och 12 §§ bidra till&lt;br&gt;konkurrens mellan instituten i fråga om avgifter och service. Flyttning av&lt;br&gt;pensionssparavtalet förutsätter att ett avtal träffas med ett annat pensions-&lt;br&gt;sparinstitut. Det avtal som träffas med detta institut skall därvid anses&lt;br&gt;utgöra en direkt fortsättning av det tidigare. Det åligger det institut med&lt;br&gt;vilket avtal ursprungligen träffats att kontrollera att det föreligger ett&lt;br&gt;avtal med ett annat institut innan några tillgångar överförs. Av 8 § följer&lt;br&gt;att några tillgångar inte får betalas ut till spararen. Överföringen skall i&lt;br&gt;stället ske mellan de berörda instituten. I 5 kap. 4 § finns en uttrycklig&lt;br&gt;reglel som förhindrar att skyddet mot utmätning m.m. försämras vid en&lt;br&gt;flyttning. Bestämmelsen kommenteras i anslutning till den paragrafen.&lt;br&gt;Frågan har också behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 3.9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyttning får tas ut en avgift. På förslag av Lagrådet har den&lt;br&gt;tidigare föreslagna avgiftsbegränsningen ersatts med en föreskrift att&lt;br&gt;avgiften skall vara skälig. Även denna fråga har behandlats i allmänmoti-&lt;br&gt;veringen (avsnitt 3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 3 § regleras flyttning av sparmedel i samband med avveckling&lt;br&gt;av pensionssparrörelse. För flyttning i sådant fall får avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som gäller om avräkningsnotor,&lt;br&gt;men omfattar här även andra transaktioner såsom flyttning av medel&lt;br&gt;mellan olika inlåningskonton. Regeln gäller om inte annat har avtalats&lt;br&gt;mellan parterna. Sådant undantag kan aktualiseras t.ex i de fall konto-&lt;br&gt;innehavaren uppdragit åt institutet att bestämma hur sparmedlen skall&lt;br&gt;placeras och inte själv tar aktiv del i förvaltningen. Alla transaktioner&lt;br&gt;skall dock redovisas på pensionssparkontot enligt reglerna i 4 § och&lt;br&gt;anges i den årliga redovisningen enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen åläggs pensionssparinstitutet skyldighet att årligen ge&lt;br&gt;kontoinnehavaren en utförlig redovisning av tillgångarnas förvaltning.&lt;br&gt;Denna regel är tvingande. Kontoinnehavaren får härigenom en överblick&lt;br&gt;av tillgångarnas placering, värde och avkastning. I redovisningen kan&lt;br&gt;också avläsas vilka kostnader som varit förenade med sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen tillförsäkras en kontoinnehavare vars innehav av&lt;br&gt;fondpapper är förvaltarregistrerat i pensionssparinstitutets namn samma&lt;br&gt;information som om han varit registrerad som ägare under eget namn.&lt;br&gt;Den information som avses är i första hand årsredovisningar o.d. men&lt;br&gt;bestämmelsen gäller även annan information som t.ex. ett bolag skickar&lt;br&gt;till sina aktieägare. Som i 10 § gäller regeln endast om inte annat avtalats&lt;br&gt;mellan parterna. Den som inte har intresse av sådan information kan&lt;br&gt;således avstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Spararens förfoganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är utformad huvudsakligen efter förebild av 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal, innehåller en civil-&lt;br&gt;rättslig ogiltighetsregel beträffande förfoganden över tillgångar på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto eller över den rätt som följer av ett sparavtal om&lt;br&gt;förfogandet skett i strid mot lagens bestämmelser eller mot villkor som&lt;br&gt;enligt KL skall tas tas in i avtalet. De sistnämnda villkoren skall enligt&lt;br&gt;förslaget till ändring i KL tas in i punkt 3 tionde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 31 §. Vad som avses med rätt enligt ett pensionssparavtai har&lt;br&gt;kommenterats i anslutning till 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 5 § utsökningsbalken finns ett principiellt förbud mot utmätning&lt;br&gt;av egendom som inte får överlåtas. Med hänsyn till denna föreskrift&lt;br&gt;behövs en regel om att överlåtelseförbudet som sådant inte hindrar&lt;br&gt;utmätning och andra exekutiva förfaranden. I 3 § försäkringsavtalslagen&lt;br&gt;finns en regel med samma innebörd. Med anledning av vad Lagrådet&lt;br&gt;uttalat har dock i förevarande paragraf ett förbehåll för föreskrift i lag&lt;br&gt;eller annan författning tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har skett terminologiska justeringar med anledning av vad&lt;br&gt;Lagrådet uttalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tydlighetssyfte anges uttryckligen att lagens begränsningar i fråga om&lt;br&gt;möjligheterna att förfoga över medel på ett pensionssparkonto inte gäller&lt;br&gt;om pensionssparavtalet upphör att gälla. Bestämmelsen anknyter till&lt;br&gt;reglerna i 6 och 14 §§ och 6 kap. 5 § om att pensionssparavtalet upphör&lt;br&gt;i de fall som anges i paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet är konstruerat så att kontoinnehavaren&lt;br&gt;är ägare till värdepapper och fondandelar som antecknats på pensions-&lt;br&gt;sparkontot. I olika situationer kan då en samäganderätt uppkomma. Så&lt;br&gt;kan t.ex. bli fallet om pensionsspararen avlider och flera personer är&lt;br&gt;insatta som förmånstagare. Samäganderättslagen skulle då bli tillämplig.&lt;br&gt;Den lagens regler, t.ex. om förordnande av god man och om färsäljning&lt;br&gt;på offentlig auktion, framstår dock som onödigt tyngande, eftersom&lt;br&gt;samäganderätten inom det individuella pensionssparandet kan avse endast&lt;br&gt;ett slags lätt omsättbara tillgångar som dessutom förvaltas av särskilda&lt;br&gt;institut. Genom en särskild bestämmelse undantas därför tillgångar på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto från samäganderättslagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Samägandesituationer regleras i stället 4 kap. 12 och 16 §§ lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Dessa bestämmelser kommenteras i&lt;br&gt;anslutning till resp, paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet svarar mot 102 § försäkringsavtalslagen som innehåller den&lt;br&gt;grundläggande regeln om möjlighet för försäkringstagaren att förordna&lt;br&gt;förmånstagare, varvid förordnandet kan göras oåterkalleligt. Kretsen av&lt;br&gt;förmånstagare begränsas till nära anhöriga på sätt som anges i punkt 3&lt;br&gt;nionde stycket av anvisningarna till 31 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln svarar mot 106 § försäkringsavtalslagen och avser fallet att&lt;br&gt;förmånstagaren avlider före pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild i 103 § försäkringsavtalslagen gäller formkravet att ett&lt;br&gt;förmånstagarförordnande och återkallelse därav skall skriftligen meddelas&lt;br&gt;pensionssparinstitutet eller dokumenteras i pensionssparavtalet. Paragra-&lt;br&gt;fen har i övrigt utformats i enlighet med den nyligen gjorda ändringen i&lt;br&gt;103 § försäkringsavtalslagen (prop. 1992/93:148, bet. 1992/93:LU23,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:169, SFS 1993:131) I fråga om skälen för förslaget i detta&lt;br&gt;avseende hänvisas till den propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i huvudsak oförändrad överförts från den nya lydelsen&lt;br&gt;av i 103 § andra stycket försäkringsavtalslagen som angetts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 104 § första stycket försäkringsavtalslagen och&lt;br&gt;innehåller huvudregeln att sparmedlen inte ingår i spararens kvarlåten-&lt;br&gt;skap, om en förmånstagare har förordnats. Avlider pensionsspararen utan&lt;br&gt;att förmånstagare förordnats upphör pensionssparavtalet att gälla. Verkan&lt;br&gt;av detta har behandlats i anslutning till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i paragrafen angivna jämkningsregeln till förmån för efterlevande&lt;br&gt;make eller bröstarvinge har utformats efter mönster av bestämmelsen i&lt;br&gt;104 § andra stycket försäkringsavtalslagen. Med anledning av Lagrådets&lt;br&gt;yttrande angående verkan av jämkning har formuleringen &amp;quot;rätten till&lt;br&gt;pensionssparmedlen” ersatts med &amp;quot;tillgångarna på pensionssparkontot&amp;quot;&lt;br&gt;för att markera att det är fråga om en engångsbetalning till maken eller&lt;br&gt;bröstarvingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här återfinns motsvarigheten till den jämkningsregel som i försäkringsav-&lt;br&gt;talslagen finns i 104 § tredje stycket. Det är alltså fråga om en situation&lt;br&gt;då spararen avlider sedan det dömts till äktenskapsskillnad mellan honom&lt;br&gt;och hans maka eller sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts. Vid&lt;br&gt;försäkring skall, såsom Lagrådet påpekat, prövningen av om maken &amp;quot;får&lt;br&gt;ut sin andel&amp;quot; grundas på försäkringens återköpsvärde. Eftersom något&lt;br&gt;återköpsvärde inte finns vid det individuella pensionssparandet får vid&lt;br&gt;beräkningen användas marknadsvärdet av tillgångarna på pensionsspar-&lt;br&gt;kontot. På motsvarande sätt som skett i 7 § har paragrafen omformulerats&lt;br&gt;för att markera att det även i denna situation är fråga om en engångsbe-&lt;br&gt;talning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt försäkringsavtalslagen (104 § Ijärde&lt;br&gt;stycket) gäller en ettårig preskriptionstid för väckande av talan mot en&lt;br&gt;förmånstagare om jämkning enligt vad som anges i 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 105 § försäkringsavtalslagen finns vissa tolkningsregler i fråga om&lt;br&gt;bestämmelser som rör en förmånstagares rätt till försäkringsbelopp. I&lt;br&gt;andra stycket anges att om make betecknats som förmånstagare förord-&lt;br&gt;nandet skall gälla för den som försäkringstagaren var gift med vid sin&lt;br&gt;död. Vidare skall ett sådant förordnande anses förfallet om mål om&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan makarna då pågick. I tredje stycket föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i det fall försäkringstagarens barn insatts som förmånstagare, Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;förordnandet skall gälla till förmån för försäkringstagarens bröstarvingar,&lt;br&gt;därvid beloppet skall fördelas mellan dem efter de grunder som gäller i&lt;br&gt;fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren. Fjärde stycket innehåller&lt;br&gt;tolkningsregler för det fall make och barn insatts som förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har föreskrivits att nämnda tolkningsregler i&lt;br&gt;försäkringsavtalslagen skall på motsvarande sätt tillämpas beträffande&lt;br&gt;tolkningen av bestämmelser om förmånstagares rätt enligt ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser om förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen svarar mot 109 § försäkringsavtalslagen och anger att en&lt;br&gt;förmånstagare inte under spararens livstid får förfoga över sin rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtalet. Detta gäller oavsett att förordnandet gjorts oåterkal-&lt;br&gt;leligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pragrafen har terminologiska justeringar skett med anledning av&lt;br&gt;lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ankyter till 11 § och anger ramarna för en förmånstagares&lt;br&gt;förfoganden sedan förordnandet börjat tillämpas. Grundregeln är att&lt;br&gt;förmånstagaren inträder i pensionsspararens rätt enligt pensionssparav-&lt;br&gt;talet. Förmånstagaren får således göra omplaceringar och också byta&lt;br&gt;pensionssparinstitut. Förmånstagaren får däremot inte ändra vad som&lt;br&gt;bestämts i pensionssparavtalet om utbetalningarnas storlek eller utbetal-&lt;br&gt;ningstiden eller själv förordna förmånstagare. Sådana förfaranden skulle&lt;br&gt;om flera insatts som förmånstagare efter varandra kunna inkräkta på en&lt;br&gt;senare förmånstagares rätt. Det skulle också kunna göra förvaltningen av&lt;br&gt;sparmedlen komplicerad och svåröverskådlig, t.ex. om flera samtidiga&lt;br&gt;förmånstagare var för sig ändrar utbetalningstidema och sätter in egna&lt;br&gt;förmånstagare. För att göra regleringen kongruent med vad Lagrådet&lt;br&gt;förordat i fråga om makes rätt efter bodelning (jfr 16 §) har i paragrafen&lt;br&gt;tagits in en föreskrift att förmånstagare inte heller får göra inbetalningar&lt;br&gt;till pensionssparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser situationen att flera samtidigt inträder som förmåns-&lt;br&gt;tagare. Det mest praktiska exemplet är kanske att förordnandet gjorts till&lt;br&gt;förmån för pensionsspararens barn eller make/maka och barn. Som&lt;br&gt;angetts i anslutning till 3 § gäller då inte samäganderättslagen. I&lt;br&gt;förevarande stycke har i stället intagits bestämmelser som i materiellt&lt;br&gt;avseende väsentligen motsvarar de grundläggande reglerna i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omplaceringar och byte av pensionssparinstitut fordrar således samtliga Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;förmånstagares samtycke. Några undantagsregler motsvarande de i sam-&lt;br&gt;äganderättslagen har med hänsyn till tillgångarnas art inte ansetts&lt;br&gt;nödvändiga. Vid längre sjukdom eller frånvaro torde förmånstagaren i&lt;br&gt;allmänhet företrädas god man enligt reglerna i föräldrabalken. Det före-&lt;br&gt;ligger inte heller några hinder mot att en förmånstagare enligt vanliga&lt;br&gt;regler ger någon annan fullmakt att företräda honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagama inte kan enas, kan några förvaltningsåtgärder inte&lt;br&gt;vidtas. En sådan låsning är olämplig. I tredje stycket föreskrivs därför att&lt;br&gt;en förmånstagare i sådant fall kan begära att pensionssparinstitutet skall&lt;br&gt;upprätta ett konto för var och en av förmånstagama och fördela till-&lt;br&gt;gångarna mellan kontona. En sådan delning kan också föreskrivas av&lt;br&gt;pensionsspararen i anslutning till förmånstagarförordnandet. Varje&lt;br&gt;förmånstagare kan därefter själv besluta om tillgångarna på sitt konto&lt;br&gt;inom ramen för reglerna i första stycket. Vid fördelningen skall&lt;br&gt;förmånstagama anses ha lika rätt till pensionssparmedlen om inte&lt;br&gt;pensionsspararen fördelat andelama på annat sätt i förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 111 § försäkringsavtalslagen anges att ett återkalleligt förordnande om&lt;br&gt;förmånstagare förfaller, om försäkringstagaren överlåter den rätt&lt;br&gt;försäkringsavtalet medför i förhållande till försäkringsgivaren. Samma&lt;br&gt;verkan torde följa av bodelning och utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med det sagda föreskrivs i denna paragraf att ett&lt;br&gt;förmånstagarförordnande upphör att gälla, om rätten enligt ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai övergått på arman av arman orsak än pensionsspararens eller en&lt;br&gt;tidigare förmånstagares död och om det är fråga om ett förordnande som&lt;br&gt;kan återkallas. Som framgått av den allmänna motiveringen blir dock&lt;br&gt;möjligheterna till övergång av sparmedlen till annan kraftigt begränsade.&lt;br&gt;I paragrafen har skett en terminologisk justering med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges som huvudregel att pensionsparavtalet upphör att gälla om&lt;br&gt;sedan pensionsspararen avlidit också förmånstagaren avlider. Tillgodo-&lt;br&gt;havandet på pensionssparkontot faller då ut i förmånstagarens dödsbo.&lt;br&gt;Härvid gäller reglerna i 2 §. Efter förslag av Lagrådet har för det fall att&lt;br&gt;det finns flera samtidiga förmånstagare tillagts en bestämmelse som anger&lt;br&gt;att regeln i första meningen då gäller till den del tillgångarna vid en&lt;br&gt;fördelning enligt 12 § tredje stycket belöper på den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln stadgar undantag från huvudregeln i första stycket för det fall&lt;br&gt;spararen i det ursprungliga förmånstagarförordnandet föreskrivit att detta&lt;br&gt;skall övergå på annan om den förste förmånstagaren avlider. Även för&lt;br&gt;förordnanden av detta slag gäller KL:s bestämmelser i fråga om kretsen&lt;br&gt;av tillåtna förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen upptas de bestämmelser som - i enlighet med vad som&lt;br&gt;redovisats i den allmänna motiveringen - svarar mot de regler som&lt;br&gt;fr.o.m. 1992 gäller i fråga om förverkande av eventuell rätt till försäk-&lt;br&gt;ringsbelopp när någon orsakat en försäkringstagares eller en förmåns-&lt;br&gt;tagares död genom vissa våldsbrott. I förhållande till den i lagrådsre-&lt;br&gt;missen föreslagna lydelsen har föremålet för förverkandet angetts som&lt;br&gt;&amp;quot;gärningsmannens rätt enligt ett pensionssparavtai&amp;quot;, eftersom bestämmel-&lt;br&gt;sen endast avser förmånstagarförvärv. Om förmånstagarförordnande&lt;br&gt;saknas upphör pensionssparavtalet att gälla vid dödsfallet och tillgångarna&lt;br&gt;faller då ut i dödsboet efter den avlidne. Därvid gäller i stället reglerna&lt;br&gt;i 15 kap. ärvdabalken om förlust av rätten att ta arv eller testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras fallet att rätten enligt ett pensionssparavtai vid&lt;br&gt;bodelning helt eller delvis tillagts kontoinnehavarens make. Om rätten&lt;br&gt;enligt pensionssparavtalet i sin helhet övergått till den andre maken&lt;br&gt;övertar denne också pensionssparkontot. Har rätten enligt avtalet delats&lt;br&gt;skall pensionssparinstitutet upprätta ett pensionssparavtai även för den&lt;br&gt;andre maken och fördela tillgångarna mellan kontona i enlighet med vad&lt;br&gt;som bestämts vid bodelningen. Genom hänvisning till vad som gäller för&lt;br&gt;förmånstagare enligt 12 § första stycket anges att den som genom&lt;br&gt;bodelning förvärvat rätt enligt ett pensionssparavtai inte får göra egna&lt;br&gt;inbetalningar till pensionssparkontot och inte heller ändra vad som&lt;br&gt;bestämts om utbetalningarnas storlek eller utbetalningstiden eller själv&lt;br&gt;förordna förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats med ledning av vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Förhållandet till spararens borgenärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är, som framgår av allmänmotiveringen, att rätten till&lt;br&gt;medel enligt pensionssparavtai så långt möjligt likställs med annan&lt;br&gt;egendom vad gäller möjligheten till utmätning för spararens skulder.&lt;br&gt;Efter den princip som gäller enligt försäkringsavtalslagen (116 § första&lt;br&gt;stycket) undantas genom bestämmelser i förevarande paragraf från&lt;br&gt;utmätning fall, där sparandet sker över en längre spartid och har en viss&lt;br&gt;jämnhet. Bestämmelsen har dock vad gäller bestämmandet av rekvisitet&lt;br&gt;för jämna betalningar en arman utformning än motsvarigheten i försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsavtalslagen. Utmätning får ske om spartiden enligt avtalet understi- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;ger tio år eller om pensionsspararen något år betalat in ett belopp som är&lt;br&gt;mer än dubbelt så stort som genomsnittet av de årliga betalningar som&lt;br&gt;skett under spartiden. Det sistnämnda innebär att utmätningsskyddet&lt;br&gt;påverkas både av avbrott i sparandet och variationer i inbetalningarnas&lt;br&gt;storlek. Bestämmelsen har kommenterats i allmänmotiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.9.4). Om det föreligger ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande och&lt;br&gt;pensionsspararen således inte kan förfoga över rätten enligt pensionsspar-&lt;br&gt;avtalet torde följa av allmänna principer att inte heller utmätning får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmånstagare har insatts ingår belopp som utbetalas efter&lt;br&gt;spararens död inte i dennes kvarlåtenskap (4 kap. 6 §). I denna paragraf&lt;br&gt;öppnas - som en motsvarighet till 116 § andra stycket försäkringsavtals-&lt;br&gt;lagen - möjlighet för den avlidnes borgenärer att ta i anspråk tillgångar&lt;br&gt;på ett pensionssparkonto, om det är fråga om ett icke utmätningsfritt&lt;br&gt;sparande med ett återkalleligt förmånstagarförordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 117 § försäkringsavtalslagen om möjlighet under vissa&lt;br&gt;förutsättningar till återvinning i konkurs m.m. har getts motsvarande&lt;br&gt;tillämpning på sparande enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny paragraf har på Lagrådets inrådan tagits in uttryckliga bestäm-&lt;br&gt;melser om att full kontinuitet i exekutionshänseende skall gälla mellan&lt;br&gt;nya och gamla konton vid byte av pensionssparinstitut. Detta innebär att&lt;br&gt;den överföring till ett nytt pensionssparkonto som sker efter ett byte av&lt;br&gt;pensionssparinstitut inte skall anses som en inbetalning i den mening som&lt;br&gt;avses i detta kapitel och således inte påverka spararens skydd mot&lt;br&gt;exekutiva åtgärder. På motsvarande sätt skall prövningen av om till-&lt;br&gt;gångar på ett pensionssparkonto får tas i anspråk ske utifrån det&lt;br&gt;ursprungliga pensionssparavtalet. Ett byte av pensionssparinstitut skall&lt;br&gt;således inte heller i dessa avseenden påverka spararens skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Avveckling av pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller en uttrycklig föreskrift att pensionssparrörelse&lt;br&gt;skall upphöra i de fall som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig avveckling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparrörelse får i annat fall än som anges i 1 § avvecklas endast&lt;br&gt;med Finansinspektionens tillstånd. Regeln betingas av hänsyn till&lt;br&gt;kontoinnehavama. Något rent förbud mot avveckling av pensionssparrö-&lt;br&gt;relsen på institutets initiativ bör emellertid inte uppställas. Ett sådant&lt;br&gt;förbud skulle t.ex. kunna kringås genom ett avsiktligt framkallande av en&lt;br&gt;återkallelse av tillståndet och därmed en avveckling. Detta framstår som&lt;br&gt;olämpligt. Tillstånd får meddelas om avvecklingen bedöms kunna&lt;br&gt;genomföras utan försämring av komntoinnehavamas ställning eller om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl. Sådana skäl skulle t.ex. kunna vara att rörelsen&lt;br&gt;drar oproportionerligt höga kostnader i förhållande till sin storlek eller&lt;br&gt;att den övriga rörelsens inriktning skall ändras på sådant sätt att det inte&lt;br&gt;skäligen kan begäras att pensionssparrörelsen skall fortsättas. Även andra&lt;br&gt;skäl för tillstånd kan föreligga. Bestämmelsen har behandlats i allmän-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Finansinspektionen skall kunna göra en bedömning av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillstånd till avvecklingen och av allmänna tillsynsskäl skall&lt;br&gt;ansökan åtföljas av en plan för hur avvecklingen skall ske. Institutet skall&lt;br&gt;även i övrigt lämna de upplysningar som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar det inledande skedet i en avveckling. Med hänsyn till&lt;br&gt;den fria flyttningsrätt mellan olika institut som i övrigt gäller inom&lt;br&gt;pensionssparandet bör kontoinnehavama även i en avvecklingssituation&lt;br&gt;beredas tillfälle att i första hand själva välja till vilket institut de vill&lt;br&gt;flytta sina sparmedel. Det kan dock inte antas att alla berörda utnyttja sin&lt;br&gt;flyttningsrätt och ett antal pensionssparavtai kommer då att kvarstå. I&lt;br&gt;nästa paragraf föreskrivs för detta fall överlåtelse av det återstående&lt;br&gt;beståndet. För att en sådan överlåtelse skall kunna genomföras på ett&lt;br&gt;ordnat sätt krävs att beståndet av pensionssparavtai inte fortlöpande&lt;br&gt;förändras. Av detta skäl har i förevarande paragraf föreskrivits att&lt;br&gt;flyttning inte får ske efter utgången av en viss tidsfrist. Som angetts i&lt;br&gt;anslutning till 3 kap. 9 § får avgift inte tas ut för flyttning av sparmedel&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i huvudsak oförändrad överförts från 14 kap. 26 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen. Reglerna gäller dock här oberoende av skälet för&lt;br&gt;avvecklingen. Vidare saknas motsvarighet till det registreringsförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller enligt försäkringsrörelselagen. Sedan en överlåtelse skett Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;gäller inte längre begränsningen i föregående paragraf, utan kontoinne-&lt;br&gt;havaren kan härefter enligt de vanliga reglerna byta sparinstitut om han&lt;br&gt;så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar fallet att det efter de åtgärder som skall vidtas&lt;br&gt;enligt 3 och 4 §§ ändå finns ett kvarstånde bestånd av pensionssparavtai.&lt;br&gt;Förebilden till bestämmelsen finns i 14 kap. 27 § försäkringsrörelselagen.&lt;br&gt;Skillnaderna i utformningen betingas av pensionssparandets annorlunda&lt;br&gt;konstruktion. Således föreskrivs att de återstående avtalen upphör att&lt;br&gt;gälla efter utgången av den angivna fristen. Av bestämmelsen i 4 kap.&lt;br&gt;2 § framgår att kontoinnehavaren därefter fritt får förfoga över tillgångar&lt;br&gt;som antecknats på pensionssparkontot. Enligt bestämmelsen i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket j kommunalskattelagen skall dock först en avskatt-&lt;br&gt;ning ske av värdet av tillgångarna på kontot. En erinran om detta har&lt;br&gt;tagits in i 4 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller förbud mot att träffa nya pensionssparavtai när en&lt;br&gt;avveckling är inledd eller förestående. En liknande bestämmelse finns i&lt;br&gt;14 kap. 23 § försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att pensionsutbetalningama i angivet fall skall&lt;br&gt;fortsätta i den mån det finns avskilda medel tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges en allmän anvisning om tillsynens inriktning.&lt;br&gt;Innebörden i sundhetskravet har behandlats i anslutning till 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tillsynsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen utnyttjas genom hänvisning till lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;den lagens generella regler om tillsyn över värdepappersinstitut och om&lt;br&gt;överklagande av Finansinspektionens beslut i tillsynsfrågor. Vad som där&lt;br&gt;anges gälla enligt den lagen skall i stället avse lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 5 § får tillstånd att bedriva pensionssparrörelse endast&lt;br&gt;meddelas företag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse. I&lt;br&gt;konsekvens härmed skall om sådant tillstånd återkallas eller annars&lt;br&gt;upphör att gälla detsamma gälla även tillståndet att bedriva pensionsspar-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som betecknades 7 kap. 5 § i lagrådsremissens förslag,&lt;br&gt;har hämtas från 11 kap. 9 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet. Beträffande motiven för den föreslagna utformningen hänvisas&lt;br&gt;till förarbetena till denna lag (prop. 1991/92:113 s. 138 - 140 och 209 -&lt;br&gt;210).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 medges av praktiska skäl att tillståndsfrågor får prövas redan&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Ärvdabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har tillagts en föreskrift att bouppteckningen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift även om tillgångar på pensionssparkonto som till&lt;br&gt;följd av att förmånstagare förordnats inte ingår i den dödes kvarlåten-&lt;br&gt;skap. Därjämte har gjorts en språklig bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bygger på paragrafens lydelse enligt lagen (1993:130) om&lt;br&gt;ändring i äktenskapsbalken, vilken träder i kraft den 1 april 1993. Genom&lt;br&gt;den lagen införs i äktenskapsbalken en bestämmelse om att egendom som&lt;br&gt;har förvärvats genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycks-&lt;br&gt;fallsförsäkring eller sjukförsäkring som har tecknats av någon annan än&lt;br&gt;den andra maken skall vara mottagarens enskilda egendom om försäk-&lt;br&gt;ringstagaren har föreskrivit det. Det nu föreslagna tillägget i punkten 5&lt;br&gt;syftar till att jämställa reglerna om förmånstagare i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet med dem vid försäkring, såvitt angår möjligheten att&lt;br&gt;i förordnandet ange att utfallande belopp skall vara mottagarens enskilda&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har i ett nytt tredje stycke tagits in en bestämmelse om att&lt;br&gt;pension som tillkommer någon av makarna enligt lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall undantas från bodelning. Bestämmelsen har sin&lt;br&gt;grund i att det inom det individuella pensionssparandet inte kan göras&lt;br&gt;någon skillnad mellan ålders- och invalidpension resp, efterlevandepen-&lt;br&gt;sion. Innebörden av bestämmelsen blir att pension enligt ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai i bodelninghänseende kommer att jämställas med en på en&lt;br&gt;försäkring grundad rätt till ålders- eller invalidpension. Den kommer&lt;br&gt;således att undantas från bodelningen. Bestämmelsen har kommenterats&lt;br&gt;i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket, som tidigare utgjorde paragrafens tredje stycke, kompletteras&lt;br&gt;med en hänvisning till det nu tillagda tredje stycket. Härigenom kommer&lt;br&gt;den i stycket intagna jämkningsregeln att bli tillämplig även på det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet. Jämkningsmöjligheten har kommenterats&lt;br&gt;i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 och 5 §§, 11 kap. 4 § och 13 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ändringar i balken har karaktär av konsekvensändringar och syftar&lt;br&gt;till att jämställa det individuella pensionsparandet med sparande i P-&lt;br&gt;försäkring. Den föreslagna lydelsen av 13 kap. 4 § har justerats i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lagen (1983:980) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta även sparande i&lt;br&gt;andelar i allemansfond enligt bestämmelserna i lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande. Innebörden av detta är alltså att placeringar i det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet kan göras i allemansfonder. Däremot kan&lt;br&gt;placering inte ske på allemanssparkonto. Om en placering har gjorts i&lt;br&gt;andelar i allemansfond gäller inte de särskilda bestämmelserna om&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparande. I stället sker beskattningen i form&lt;br&gt;av avkastningsskatt enligt skattereglerna för det individuella pensionsspar-&lt;br&gt;andet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens första paragraf kompletteras med ett nytt andra stycke där&lt;br&gt;sparande i allemansfond inom det individuella pensionssparandet undantas&lt;br&gt;från vissa av lagens bestämmelser. Dessa avser bl.a. insättningsbegräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar, vissa avgifter, utbetalning vid överlåtelse, allemanssparkonton Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;och de särskilda reglerna om företagsanknutna allemansfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeln i punkt 6 om jämställande av homosexuella sambor med andra&lt;br&gt;sambor när det gäller förmånstagare till P-försäkring har utvidgats med&lt;br&gt;en motsvarande bestämmelse för utbetalningar från ett pensionssparkonto&lt;br&gt;till en efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Lagen (1989:1079) om livförsäkring med anknytning till&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda begreppet försäkringspremiefonder utmönstras. Försäkrings-&lt;br&gt;premierna skall fortsättningvis i princip kunna placeras i alla fonder som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolaget skall alltjämt, om inte annat anges i denna lag,&lt;br&gt;gälla vad som sägs i försäkringsrörelselagen. Eftersom det inte kommer&lt;br&gt;att finnas någon särskild form av fonder för försäkringspremier erfordras&lt;br&gt;ingen hänvisning till lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Denna&lt;br&gt;lag blir i stället automatiskt tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet försäkringspremiefond ersätts med värdepappersfond som en&lt;br&gt;konsekvens av att det förstnämnda begreppet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytillagt andra stycke ges försäkringsbolag möjlighet att i sina&lt;br&gt;villkor begränsa antalet fonder som står öppna för placeringar av&lt;br&gt;försäkringspremier. Begränsningsmöjligheten föranleds av att försäkrings-&lt;br&gt;bolagen i annat fall skulle komma att åläggas en principiell skyldighet att&lt;br&gt;placera medel i alla på marknaden befintliga fonder, vilket skulle&lt;br&gt;medföra svårigheter och kostnader. I allmänmotiveringen (avsnitt 3.12)&lt;br&gt;har angetts att denna möjlighet inte får användas för att inskränka&lt;br&gt;försäkringstagarnas valfrihet i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats som en konsekvens av att begreppet försäkrings-&lt;br&gt;premiefond försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet försäkringspremiefond som en lagteknisk definition tas bort.&lt;br&gt;Försäkringsbolag skall emellertid även fortsättningsvis ha möjlighet att&lt;br&gt;utan de begränsningar som anges i 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;äga fondbolag som förvaltar försäkringspremier. Den tidigare hänvisning-&lt;br&gt;en till 7 kap 17 § måste av dessa skäl modifieras. Här anges därför att&lt;br&gt;försäkringsbolag utan hinder av begränsningarna i 7 kap. 17 a § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen skall kunna äga aktier i fondbolag som är inriktade på&lt;br&gt;försäkringspremieförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen tas i ett nytt sista stycke in en erinran om att värdepappers-&lt;br&gt;institut även har möjlighet att bedriva pensionssparrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna nya lydelsen av bestämmelsen i punkt 1 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 § KL får utbetalningar från ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto normalt karaktär av pension. Bestämmelsen i första stycket av&lt;br&gt;detta moment under punkten b leder till att sådana utbetalningar kommer&lt;br&gt;att beskattas som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts i momentet genom en ny punkt j i första stycket&lt;br&gt;och ett nytt andra stycke. Den ny införda regeln tar sikte på fyra olika&lt;br&gt;situationer. Det är dels det fallet att innehavaren av ett pensionssparkonto&lt;br&gt;avlider utan att ett giltigt förmånstagarförordnande finns, dels det fallet&lt;br&gt;att förmånstagare till utbetalningar från ett sådant konto avlidit utan att&lt;br&gt;rätten till utbetalningarna från kontot skall övergå till ny förmånstagare,&lt;br&gt;dels det fallet att pensionssparavtalet upphör att gälla i samband med&lt;br&gt;avvecklingen av en pensionssparrörelse enligt 6 kap. 5 § lagen om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande och dels fall då tillgångar på kontot tas i&lt;br&gt;anspråk på grund av utmätning, konkurs eller ackord. I de två första&lt;br&gt;fallen skall den del av behållningen på kontot som efter dödsfallet ingår&lt;br&gt;i pensionsspararens resp, förmånstagarens kvarlåtenskap utgöra inkomst&lt;br&gt;och tas till beskattning som intäkt av tjänst. Värdepapper och kontanta&lt;br&gt;medel som är hänförliga till kontot skall ingå i underlaget för avskatt-&lt;br&gt;ningen. Tillgångarna på kontot värderas till sina marknadsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikten utlöses när rätten att förfoga över kontobehållningen inte&lt;br&gt;längre bestäms av pensionssparavtalet. I de två först nämnda situationerna&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten således vid dödsfallet. Det blir då dödsboet&lt;br&gt;efter pensionsspararen resp, förmånstagaren som blir skyldigt att redovisa&lt;br&gt;kontobehållningen till beskattning i den deklaration som inges för&lt;br&gt;dödsfallsåret. Kontobehållningen kommer i dessa fall att läggas samman&lt;br&gt;med den avlidnes och dödsboets övriga förvärvsinkomster under det&lt;br&gt;beskattningsåret. Dödsboet blir skyldigt att på vanligt sätt betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighetens inträde i avskattningsfallen regleras särskilt i punkt 4 Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;av anvisningarna till 41 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionssparavtalet upphör att gälla för del av tillgångarna på&lt;br&gt;kontot eller för hela behållningen utlöses avskattningen. Avskattningen&lt;br&gt;omfattar de tillgångar som inte längre regleras av avtalet. Medlen som&lt;br&gt;lämnar kontot beskattas efter avskattningen på vanligt sätt. Det betyder&lt;br&gt;att ränta eller annan löpande avkastning som belöper på kontotillgångama&lt;br&gt;efter avskattningen beskattas som inkomst av kapital. Även reavinstbe-&lt;br&gt;skattningen vid avyttring av tillgångar hänförliga till kontot sker efter&lt;br&gt;avskattningen under inkomst av kapital. De marknadsvärden som använts&lt;br&gt;vid avskattningen utgör anskaffningsvärde för resp, värdepapper. Det nu&lt;br&gt;sagda gäller oavsett om tillgångarna finns kvar i dödsboet eller har&lt;br&gt;skiftats ut till dödsbodelägarna. Det bör understrykas att ett byte av&lt;br&gt;kontoinnehavare eller pensionssparinstitut i sig inte utlöser avskattning på&lt;br&gt;grund av den kontinuitetsprincip som gäller för avtalet. Principen innebär&lt;br&gt;att det avtal som kommer att gälla efter bytet utgör en direkt fortsättning&lt;br&gt;av det ursprungliga avtalet och således inte ett fristående avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagare är insatt kommer denne att uppbära utbetalningarna&lt;br&gt;från kontot efter pensionsspararens död och beskattning enligt punkten j&lt;br&gt;blir inte aktuell annat än om förordnandet endast omfattar viss del av&lt;br&gt;kontobehållningen. Detsamma gäller om en ny förmånstagare träder in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rätten till utbetalningarna vid en tidigare förmånstagares död. I dessa&lt;br&gt;fall beskattas utfallande belopp i stället som pension enligt punkt b i&lt;br&gt;momentets första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om avskattning vid en pensionssparrörelses avveckling&lt;br&gt;tillämpas på motsvarande sätt. Skatteplikten utlöses när den skattskyldige&lt;br&gt;får rätt att förfoga över sparmedlen vid pensionssparavtalets upphörande&lt;br&gt;(jfr punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskattning skall också ske för de tillgångar på kontot som utmäts eller&lt;br&gt;tas i anspråk genom konkurs eller ackord. I detta fall är den person som&lt;br&gt;överlåter tillgångarna skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avskattning beräknas skatt på behållningen efter avräkning för den&lt;br&gt;avkastningsskatt som belöper på kontot. En särskild bestämmelse om&lt;br&gt;jämkning av avkastningsskatten finns i 9 § lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel. Behållningen skall självfallet också&lt;br&gt;reduceras med de avgifter som sparinstitutet kan ha debiterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avskattningsfallen har det införts en särskild bestämmmelse i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. andra stycket 6 uppbördslagen (1953:272) om uttag av prelimi-&lt;br&gt;när skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som utgår till make eller bröstarvinge på grund av jämkning av&lt;br&gt;förmånstagarförordnande beskattas som pension. Detsamma gäller&lt;br&gt;återbetalning till make enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I dessa fall&lt;br&gt;sker således inte någon beskattning enligt avskattningsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt avdrag får göras för inbetalning på pensionssparkonto. Avdrags-&lt;br&gt;rätten är principiellt uppbyggd på samma sätt som för en P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta framgår av tillägget 7) i första stycket. Hänvisningen till punkt 7 Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;av anvisningarna motsvarar den hänvisning som för P-försäkringens del&lt;br&gt;sker till anvisningspunkt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger endast för inbetalningar som görs av&lt;br&gt;pensionsspararen på eget konto. Det betyder att avdrag inte medges för&lt;br&gt;inbetalning på makes eller annan persons pensionssparkonto. Avdrag&lt;br&gt;medges inte för inbetalningar som dödsboet gör efter pensionsspararens&lt;br&gt;död. Något hinder mot avdrag föreligger dock inte i det fallet att&lt;br&gt;spararen själv har gjort inbetalningarna men avlidit före utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret. Bestämmelserna motsvarar även i dessa fall vad som&lt;br&gt;gäller för P-försäkring. Det bör i detta sammanhang påpekas att&lt;br&gt;inbetalningar inte får göras på konto som gått över till ny kontoinneha-&lt;br&gt;vare genom bodelning eller genom spararens dödsfall och förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att avdragsrätten kan vara begränsad för&lt;br&gt;skattskyldig som under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt. Även denna bestämmelse motsvarar vad som gäller på P-&lt;br&gt;försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För näringsidkare skall avdrag för P-försäkring enligt huvudregeln&lt;br&gt;göras i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse införs nu i tredje stycket beträffande det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En P-försäkring kan överlåtas från ena maken till den andra i samband&lt;br&gt;med bodelning. I momentet slås fast att beskattningen av utfallande&lt;br&gt;pensionsbelopp i sådana fall enligt huvudregeln skall ske hos överlåtaren&lt;br&gt;även för tiden efter överlåtelsen. Om överlåtaren är berättigad till avdrag&lt;br&gt;när han lämnar periodiskt understöd till förvärvaren sker beskattningen&lt;br&gt;av pensionsutbetalningama hos förvärvaren. Skattemyndigheten kan för&lt;br&gt;vissa fall bevilja dispens som medför att beskattningen av utfallande&lt;br&gt;belopp sker hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i momentet föreskrivs att motsvarande bestämmels-&lt;br&gt;er skall gälla för överlåtelse av pensionssparkonto i samband med&lt;br&gt;bodelning. Regeln tar såvitt gäller det individuella pensionssparandet&lt;br&gt;sikte på bodelning under äktenskapet eller med anledning av äktenskaps-&lt;br&gt;skillnad. Regeln avser således inte fall av bodelning på grund av&lt;br&gt;pensionsspararens eller förmånstagarens död. Om pensionsutbetalningar&lt;br&gt;i ett sådant fall inte skall göras från kontot ingår sparmedlen i kvarlåten-&lt;br&gt;skapen och pensionssparavtalet upphör då att gälla vid dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten anges att avdrag inte medges för den skattskyldiges&lt;br&gt;levnadskostnader. Som ett undantag från avdragsförbudet gäller&lt;br&gt;emellertid att avdrag får göras för avgift för P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket av anvisningspunkten har kompletterats med en&lt;br&gt;bestämmelse som klargör att ett undantag från avdragsförbudet också&lt;br&gt;skall gälla för inbetalning på pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i anvisningspunkten ger näringsidkare rätt att göra avdrag&lt;br&gt;för avgift för P-försäkring i sin näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringen avser att möjliggöra för näringsidkare att göra avdrag&lt;br&gt;för inbetalningar på eget pensionssparkonto i förvärvskällan. I den mån&lt;br&gt;ett sådant avdrag inte kan göras i förvärvskällan har näringsidkaren rätt&lt;br&gt;att inom gällande avdragsram göra allmänt avdrag för inbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkaren kan själv bestämma hur avdraget skall fördelas mellan&lt;br&gt;P-försäkring och individuellt pensionssparande genom sin fördelning av&lt;br&gt;betalningen mellan de båda sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har utvidgats genom att till definitionen av vad som skall&lt;br&gt;räknas som pension också har fogats utbetalning från pensionssparkonto.&lt;br&gt;Detta får betydelse för beskattningen av de belopp som utbetalas från ett&lt;br&gt;sådant konto (jfr kommentaren till 32 § 1 mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av definitionen följer bl.a. att förtida uttag enligt punkt 3 fjärde och&lt;br&gt;femte styckena av anvisningarna till 31 § KL utgör pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pension räknas inte betalningar som faller ut i dödsbon. Detta&lt;br&gt;gäller utbetalning såväl till pensionsspararens dödsbo som, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, till dödsboet efter förmånstagare. Sådana utbetalningar till ett&lt;br&gt;dödsbo beskattas i stället enligt bestämmelsen i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket j KL. Det bör påpekas att en omföring av kontot till ett annat&lt;br&gt;kontoslag än pensionssparkonto är att jämställa med utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pension räknas också utbetalningar till den som fått rätten till&lt;br&gt;pension genom bodelning. Dessutom anses utbetalningar till make eller&lt;br&gt;bröstarvinge på grund av jämkning av förmånstagarförordnande som&lt;br&gt;pension. Det gäller även återbetalning till make enligt 13 kap. 4 §&lt;br&gt;äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tjugotredje stycket har en ändring i en lagbeteckning beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna anvisningspunkt är ny och innehåller de kvalitativa reglerna för&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Bestämmelserna motsvarar alltså de&lt;br&gt;kvalitativa regler för P-försäkring som finns i punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket definieras termerna pensionssparavtai, pensionssparkon-&lt;br&gt;to, pensionssparare och kontoinnehavare genom en hänvisning till lagen&lt;br&gt;om individuellt pensionssparande. När dessa termer sedan används i&lt;br&gt;anvisningspunkten och på andra ställen i KL har de alltså en bestämd&lt;br&gt;betydelse, vilket bl.a. innebär att andra avtal om sparande och pensions-&lt;br&gt;konton av olika slag inte kan medföra de effekter som avses följa med&lt;br&gt;det skattegynnade pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En precisering av begreppet pensionssparkonto finns i andra stycket.&lt;br&gt;För att ett sådant konto skall föreligga i KL:s mening måste pensions-&lt;br&gt;sparkontot föras av svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt&lt;br&gt;instituts filial i Sverige. På så sätt kan tillämpningen av regler om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet m.m. säkerställas (jfr avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 5 § lagen om individuellt pensionssparande framgår att&lt;br&gt;endast värdepappersinstitut, dvs. banker och värdepappersbolag kan&lt;br&gt;meddelas tillstånd att verka som pensionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger vilka utbetalningar som får göras från ett&lt;br&gt;pensionssparkonto utöver betalning av skatt och avgifter hänförliga till&lt;br&gt;kontot och vederlag för förvärv av tillgångar till kontot. I stycket finns&lt;br&gt;inledningsvis en huvudregel för utbetalningar följd av en undantagsregel&lt;br&gt;för avskattningsfallen enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL samt belopp&lt;br&gt;som utgår på grund av jämkning av förmånstagarförordnande och&lt;br&gt;återbetalningar enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln anger att utbetalningar kan ske i form av ålderspension&lt;br&gt;och efterlevandepension. Invalid- eller sjukpension skall kunna utgå inom&lt;br&gt;ramen för ålderspension. Det senare framgår av bestämmelserna i fjärde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en undantagsbestämmelse finns möjlighet till utbetalningar från&lt;br&gt;kontot i de fall en avskattning skall ske enligt 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;j KL. Att kontobehållningen efter pensionsspararens död under vissa&lt;br&gt;förutsättningar skall betalas ut till dödsboet framgår redan av det&lt;br&gt;förhållandet att sparavtalet i dessa fall upphört att gälla i och med&lt;br&gt;dödsfallet. Utbetalning i dödsboet skall ske till den del pensionssparav-&lt;br&gt;talet inte innefattar något giltigt förmånstagarförordnande. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i förekommande fall efter förmånstagares död. Själva utbetalningen&lt;br&gt;föranleder ingen beskattning. Däremot sker en avskattning av skattekredi-&lt;br&gt;ten vid dödsfallet. De skatteregler som då blir tillämpliga finns som&lt;br&gt;nämnts i 32 § 1 mom. första stycket j KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare undantag från huvudregeln finns för dels belopp som betalas&lt;br&gt;ut på grund av jämkning av förmånstagarförordnande, dels återbetal-&lt;br&gt;ningar enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I första fallet medges&lt;br&gt;utbetalning från pensionssparinstitut till pensionsspararens make eller&lt;br&gt;bröstarvinge. Det andra fallet avser utbetalning till pensionsspararens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;make om denne vid bodelning inte kan få ut sin andel och behållningen Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;på pensionssparkontot inräknats bland tillgångarna vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet bland de kvalitativa reglerna för P-&lt;br&gt;försäkring i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för ålderspension har tagits in i fjärde stycket. På samma&lt;br&gt;sätt som gäller för P-försäkring får utbetalningar av sådan pension inte&lt;br&gt;påbörjas förrän pensionsspararen har fyllt 55 år. I sparavtalet kan&lt;br&gt;givetvis intas villkor att utbetalningarna skall påbörjas vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invalid- eller sjukpension skall kunna utgå inom ramen för ålders-&lt;br&gt;pension i de fall beslut meddelats om förtidspension enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket resp. 13 kap. 1 § första stycket lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Endast ett beslut om sjukbidrag är således inte till-&lt;br&gt;räckligt. Om starka skäl föreligger för utbetalning i andra fall då det&lt;br&gt;föreligger en långt gående och bestående försämring av försörjningsmöj-&lt;br&gt;ligheterna skall skattemyndigheten kunna meddela dispens för utbetal-&lt;br&gt;ning. Dispensprövningen bör vara restriktiv. Dispensregeln finns i ljärde&lt;br&gt;stycket och avser även andra fall då försöijningsförmåga saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket finns en bestämmelse som ger möjlighet att avsluta&lt;br&gt;kontot genom ett uttag i förtid om kontobehållningen uppgår till högst ett&lt;br&gt;basbelopp och nysparande inte skett de senaste 10 åren. Dessutom krävs&lt;br&gt;för ett sådant avslutande av kontot i förtid att sparandet inte omfattas av&lt;br&gt;ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande. Stycket innehåller även en&lt;br&gt;dispensbestämmelse som ger skattemyndigheten möjlighet att medge att&lt;br&gt;kontot avslutas med en utbetalning i förtid även när det brister i förut-&lt;br&gt;sättningarna för utbetalning enligt första meningen. Bestämmelsen avser&lt;br&gt;förtida uttag såväl före som efter 55 år. Dispensregeln kräver synnerliga&lt;br&gt;skäl och är avsedd att tillämpas när en utebliven utbetalning närmast&lt;br&gt;framstår som stötande. Det är således inte tillräckligt för dispens att den&lt;br&gt;skattskyldige hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållan-&lt;br&gt;dena är ömmande. Dispensprövningen bör, mot bakgrund av att reglerna&lt;br&gt;avser ett långsiktigt pensionssparande, vara starkt restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket har intagits en regel som, på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;försäkringssparandet, är avsedd att stärka det individuella sparandets&lt;br&gt;pensionskaraktär. I bestämmelsen anges att ålderspension enligt huvud-&lt;br&gt;regeln måste utgå i minst fem år. I pensionssparavtalet skall alltså intas&lt;br&gt;en klausul som uppfyller detta villkor och det åligger givetvis pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet att se till att regeln efterföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om spararen avlider skall ålderspensionen upphöra och efterlevande-&lt;br&gt;pension i stället betalas ut till förmånstagare eller kontobehållningen&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall får den minsta utbetalningstiden sättas ned till tre år. Det&lt;br&gt;krävs i detta fall att pensionen slutar utgå när pensionsspararen uppnår&lt;br&gt;65 års ålder. Treårsregeln är avsedd att stärka möjligheterna att ta ut&lt;br&gt;pension före det att allmän folkpension eller tilläggspension börjar utgå.&lt;br&gt;Bestämmelsens utformning gör att pensionen i detta fall senast kan börja&lt;br&gt;utbetalas vid 62 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte stycket innehåller därutöver ytterligare en regel avsedd att stärka Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;pensionskaraktären på sparandet. Det är bestämmelsen att pensionsut-&lt;br&gt;betalningama under den första femårsperioden måste utgå med samma&lt;br&gt;eller stigande belopp. Till bestämmelsen anknyter regeln i trettonde&lt;br&gt;stycket, enligt vilken det vid tillämpningen av beloppsregeln skall bortses&lt;br&gt;från sådana förändringar i beloppen som föranleds av kursutvecklingen&lt;br&gt;på de värdepapper och fondandelar som kan vara knutna till ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension definieras i sjunde stycket som en pension som&lt;br&gt;efter pensionsspararens död utgår till vissa personer som förmånstagare.&lt;br&gt;Den krets av personer som kan komma i fråga som förmånstagare har&lt;br&gt;bestämts på samma sätt som gäller inom försäkringssparandet. Det är&lt;br&gt;alltså fråga om pensionsspararens make, sambo eller barn. Även barn&lt;br&gt;till make eller sambo som inte är gemensamt kan utses till förmånstagare.&lt;br&gt;Som barn räknas även styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åttonde stycket innehåller bestämmelser som för efterlevandepension&lt;br&gt;i princip motsvarar dem som finns för ålderspension i sjätte stycket. I de&lt;br&gt;delarna hänvisas till kommentaren till det stycket. Därutöver finns en&lt;br&gt;särskild regel om upphörande av efterlevandepension före den generella&lt;br&gt;femårsperiodens utgång. Sådan pension får upphöra när pensionsspararen&lt;br&gt;avlidit inom fem år före det att hans ålderspension skulle ha upphört. I&lt;br&gt;det fallet kan utbetalningarna av efterlevandepension alltså avslutas vid&lt;br&gt;den tidpunkt då ålderspension till pensionsspararen skulle ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nionde stycket har angetts vem som får sättas in som förmånsta-&lt;br&gt;gare. Som tidigare nämnts består kretsen av make, sambo, barn och barn&lt;br&gt;till make och sambo. Förmånstagarförordnande skall för att vara giltigt&lt;br&gt;tas in i pensionssparavtalet. Det åligger självfallet pensionssparinstitutet&lt;br&gt;att se till att den som angetts som förmånstagare tillhör den tillåtna&lt;br&gt;kretsen. Ett förmånstagarförordnande som utpekar person utanför den&lt;br&gt;tillåtna kretsen som förmånstagare är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För P-försäkring gäller att avtalsvillkor som är avgörande för&lt;br&gt;klassificeringen av en försäkring som P-försäkring skall tas in i försäk-&lt;br&gt;ringsavtalet. En motsvarande regel har införts för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Regeln, som har tagits in i tionde stycket, stadgar att&lt;br&gt;villkoren enligt KL för ett pensionssparavtai och ett pensionssparkonto&lt;br&gt;skall ingå som en del av pensionssparavtalet samt att detta inte får ändras&lt;br&gt;på ett sådant sätt att avtalet inte längre uppfyller de krav som ställs i KL&lt;br&gt;eller annan lag. Avtalet får inte vara oförenligt med lagreglerna på så&lt;br&gt;sätt att utrymme inte finns för t.ex. rätt till förtida uttag vid beslut om&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta gäller enligt tionde stycket förbud mot pantsättning och&lt;br&gt;belåning av ett pensionssparkonto. Dessa förbud är ovillkorliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för ett pensionssparkonto är att det inte får överlåtas.&lt;br&gt;Detta principiella överlåtelseförbud överensstämmer med ett motsvarande&lt;br&gt;mot överlåtelse av P-försäkring. I vissa undantagssituationer tillåts dock&lt;br&gt;överlåtelse av en sådan försäkring. I elfte stycket har en korresponderan-&lt;br&gt;de regel införts vad gäller det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i elfte stycket anger att rätt till behållning på pensions- Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;sparkonto får överlåtas vid vissa obeståndssituationer. Överlåtelse får ske&lt;br&gt;på grund av utmätning samt vid ackord och konkurs. Dessutom får&lt;br&gt;kontot helt eller delvis överlåtas vid bodelning av annan anledning än&lt;br&gt;makes dödsfall. Om en förmånstagare har rätt till utbetalningar från&lt;br&gt;kontot kan överlåtelse ske av behållning på pensionssparkonto till dennes&lt;br&gt;borgenärer i motsvarande obeståndsfall. Även om kontot överlåts under&lt;br&gt;äktenskapet eller vid äktenskapsskillnad är överlåtaren normalt skattskyl-&lt;br&gt;dig under sin livstid för utfallande pensionsbelopp (jfr 53 § 4 mom. KL).&lt;br&gt;Med begreppet behållning avses även del av behållningen och således&lt;br&gt;även viss tillgång. Överlåtelseförbudet enligt stycket hindrar självfallet&lt;br&gt;inte omplaceringar inom kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i tidigare sammanhang har pensionssparinstitutet ett&lt;br&gt;omfattande ansvar för att pensionssparandet sker enligt de olika&lt;br&gt;lagbestämmelser som gäller på området. För att institutet skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina åligganden är det nödvändigt att en förvärvare av en rätt till&lt;br&gt;utbetalningar från pensionssparkonto underrättar institutet om överlåtel-&lt;br&gt;sen. Detsamma gäller den som tar behållning på kontot i anspråk genom&lt;br&gt;utmätning e.d. Upplysningsplikten gäller även dödsbo som får förfogan-&lt;br&gt;derätten över kontobehållning vid pensionsspararens eller förmånstagares&lt;br&gt;död. I tolfte stycket har tagits in en regel som anger att en sådan&lt;br&gt;rättighetsöverlåtelse omedelbart skall meddelas till det pensionssparinstitut&lt;br&gt;som har utfärdat kontot. Det är den nya rättighetsinnehavaren som skall&lt;br&gt;fullgöra underrättelseskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trettonde stycket behandlar beräkningen av utgående pensionsbelopp&lt;br&gt;när sparandet omfattar värdepapper. Begreppet värdepappersfonder i&lt;br&gt;stycket omfattar här, liksom på skatteområdet i övrigt, även allemansfon-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsutbetalningar från konto med värdepapper kan med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i stycket komma att utgå med fallande belopp. Om kontot&lt;br&gt;undergår en värdeminskning utöver vad som följer av pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningama tillåts nämligen att ett lägre belopp utgår vid senare utbetal-&lt;br&gt;ningar. En sådan sänkning av utbetalningarna får endast göras i den mån&lt;br&gt;förändringen är direkt hänförlig till en värdeförändring på kontotillgång-&lt;br&gt;ama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de utbetalningar som skall göras under ett visst år bestäms&lt;br&gt;med ledning av värdet på kontot vid ingången av året. Ett exempel på&lt;br&gt;metod för utbetalningar i dessa fall är betalningar med en viss kvotdel av&lt;br&gt;kontotillgångamas värde vid ingången av resp, utbetalningsår. Om&lt;br&gt;utbetalningarna skall ske under fem år utgår en femtedel det första året.&lt;br&gt;Nästa år, då det återstår fyra år av utbetalningarna, utgår en fjärdedel av&lt;br&gt;värdet vid ingången av det året. När tre år återstår betalas en tredjedel&lt;br&gt;ut och när två år återstår betalas hälften ut. Det sista året betalas&lt;br&gt;resterande medel ut (efter avdrag för skatt och avgifter hänförliga till&lt;br&gt;kontot).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet på tillgångarna skulle stiga kan en kvotberäkning leda till&lt;br&gt;ett högre pensionsbelopp än det minsta tillåtna. Det finns inte något&lt;br&gt;hinder mot utbetalning av ett sådant högre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sparkapital har fördelats av spararen på två eller alla tre Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;sparformerna måste en beräkning av minimibeloppet göras med ledning&lt;br&gt;av bestämmelserna för de olika sparformerna. Om en person t.ex. har sitt&lt;br&gt;sparkapital fördelat på ett bankkonto och andelar i en värdepappersfond&lt;br&gt;beräknas vid utbetalningstidens början ett sammanlagt pensionsbelopp på&lt;br&gt;grundval av dels behållningen på kontot och dels värdet av fondandelar-&lt;br&gt;na. Bestämmelserna om minimibelopp för de olika sparformerna skall&lt;br&gt;tillämpas på utbetalningarna även i ett sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om de utbetalda pensionsbeloppens storlek under den&lt;br&gt;första femårsperioden betyder inte att själva utbetalningarna i förekom-&lt;br&gt;mande fall också måste tas från båda eller alla tre sparformerna. Om&lt;br&gt;spararen i det nyss nämnda exemplet önskar det bör det inte möta några&lt;br&gt;hinder att pensionen t.ex. först utbetalas från bankkontot och därefter&lt;br&gt;från andelarna i fonden. Givetvis gäller dock att de utbetalda beloppen&lt;br&gt;minst skall motsvara summan av de beräknade delbeloppen från de båda&lt;br&gt;sparformerna enligt femårsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avtalet mellan spararen och kontraktsinstitutet bör framgå hur&lt;br&gt;pensionsutbetalningama skall ske i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjortonde stycket finns bestämmelser som reglerar rätten att överklaga&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut angående dispens enligt Ijärde och femte&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts till anvisningspunkten där skattskyldighetens inträde&lt;br&gt;vid avskattning enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL uttryckligen&lt;br&gt;regleras. Skattskyldigheten inträder när pensionssparavtalet upphör att&lt;br&gt;gälla för de tillgångar som skall avskattas. Vid samma tidpunkt upphör&lt;br&gt;inskränkningarna i förfoganderätten. Skattskyldigheten inträder således&lt;br&gt;vid pensionsspararens eller förmånstagarens död när behållningen genom&lt;br&gt;dödsfallet ingår i kvarlåtenskapen efter den döde. I utmätnings-, konkurs-&lt;br&gt;och ackordsfallen inträder skattskyldigheten vid den tvångsvisa&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten reglerar avdragsrätten för P-försäkring. Genom&lt;br&gt;hänvisningen från den nya punkten 7 av anvisningarna till samma&lt;br&gt;paragraf kommer bestämmelserna om avdragsrätten att bli tillämpliga&lt;br&gt;också på inbetalningar till pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att avdragsramen skall beräknas gemensamt för&lt;br&gt;de båda sparformerna. Här anges också hur beräkningen av avdraget&lt;br&gt;skall ske i olika fall. Regleringen innebär att de bestämmelser i frågan&lt;br&gt;som för närvarande gäller på försäkringsområdet också skall tillämpas för&lt;br&gt;inbetalningar på pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av avdraget mellan de två sparformerna regleras inte. Det Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;betyder alltså att den skattskyldige fritt kan välja hur fördelningen skall&lt;br&gt;ske inom den avdragsram som gäller för honom. Ett yrkande om avdrag&lt;br&gt;enligt bägge sparformerna skall självfallet för varje sparform motsvaras&lt;br&gt;av verkliga inbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten är ny. Den reglerar rätten till avdrag för inbetalning&lt;br&gt;på pensionssparkonto. Det anges särskilt att inbetalningen måste göras på&lt;br&gt;eget konto för att avdragsrätt skall föreligga. Den som helt eller delvis&lt;br&gt;har övertagit kontot genom bodelning eller förmånstagarförordnande&lt;br&gt;saknar enligt lagen om individuellt pensionssparande rätt att göra&lt;br&gt;inbetalningar på kontot. Någon avdragsrätt aktualiseras därför inte för en&lt;br&gt;kontoinnehavare som inte fungerat som pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i övrigt av avdragsrätten sker genom en hänvisning till de&lt;br&gt;bestämmelser om avdragsrätt som finns för P-försäkring i punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till samma paragraf. Hänvisningen medför att hela regel-&lt;br&gt;systemet för avdrag för P-försäkringspremier blir tillämpligt. Det gäller&lt;br&gt;således även dispensregeln för förhöjt avdrag vid avslutad näringsverk-&lt;br&gt;samhet. De särskilda bestämmelserna om avdragsbegränsning och tids-&lt;br&gt;mässig förskjutning av avdrag som är intagna i fjärde och femte styckena&lt;br&gt;i punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL är också tillämpliga. Detsamma&lt;br&gt;gäller för sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås också fast att avdrag endast får göras av skattskyl-&lt;br&gt;dig för inbetalning på eget pensionssparkonto. Om en skattskyldig gör&lt;br&gt;insättningar på ett sådant konto tillhörigt annan person föreligger inte rätt&lt;br&gt;till avdrag i något fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunktens andra stycke erinras också om att hänsyn vid&lt;br&gt;avdragsberäkningen skall tas till avgift för P-försäkring. Innebörden av&lt;br&gt;detta är att avdragsberäkningen är gemensam för de två sparformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riZZ 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten regleras det särskilda grundavdraget för pensionärer.&lt;br&gt;I fjärde stycket anges att det särskilda grundavdraget skall reduceras i&lt;br&gt;vissa fall, dock inte när pension utgår på grund av P-försäkring.&lt;br&gt;Bestämmelsen har kompletterats så att sådan reduktion inte heller skall&lt;br&gt;ske om pension utbetalas från ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i KL föreslås träda i kraft den 1 januari 1994,&lt;br&gt;vilket innebär att de skall tillämpas första gången vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 momentet finns bestämmelserna om koncernbidrag. Det tidigare&lt;br&gt;förbudet för livförsäkringsföretag att ge och ta emot koncernbidrag har&lt;br&gt;tagits bort. De vanliga livförsäkringsföretagen berörs inte av denna&lt;br&gt;ändring eftersom de enligt förslaget inte beskattas enligt SIL. Däremot&lt;br&gt;infogas fondförsäkringsbolagen i koncembidragssystemet. De kommer&lt;br&gt;alltså att kunna ge och ta emot koncernbidrag med skattemässig verkan.&lt;br&gt;En tänkbar situation är att fondförsäkringsbolaget har ett fastighetsförval-&lt;br&gt;tande dotterbolag och att koncernbidrag ges mellan dessa två bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i momentet hänger samman med förslaget att livförsäkrings-&lt;br&gt;företagen i princip skall beskattas enligt lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel. Den del av ett livförsäkringsföretags&lt;br&gt;verksamhet som inte är hänförlig till förvaltning av kapital för försäk-&lt;br&gt;ringstagarnas räkning kommer dock alltjämt att beskattas enligt SIL. Det&lt;br&gt;är den verksamhet som sådana företag i undantagsfall driver för egen&lt;br&gt;räkning, dvs den egna rörelsen. För närvarande innebär förslaget att&lt;br&gt;beskattning enligt SIL endast kommer att ske av den egna rörelsen i&lt;br&gt;fondförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar beskattas som livförsäkringsföretag för den del&lt;br&gt;av verksamheten som avser livförsäkring. Även dessa föreningar kommer&lt;br&gt;enligt förslaget att beskattas med en schabloniserad avkastningsskatt. Det&lt;br&gt;nuvarande tredje stycket har därför utgått. Skulle en sådan förening&lt;br&gt;bedriva även annan verksamhet än livförsäkringsrörelse kommer&lt;br&gt;beskattningen i denna del att följa de vanliga bestämmelserna för&lt;br&gt;näringsverksamhet i SIL och anslutande lagar. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;om verksamheten avser fastighetsförvaltning, jfr kommentaren till 7 §&lt;br&gt;10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna nya tredje stycket anges gränserna för beskattningen av&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen. Någon skattskyldighet enligt SIL finns inte för&lt;br&gt;avkastningen på den fastighets- och kapitalförvaltning som dessa företag&lt;br&gt;driver för försäkringstagarnas räkning. Det gäller såväl för livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamheten som för den verksamhet som i övrigt avser personför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen för den egna rörelsens resultat är avsedd att följa de&lt;br&gt;regler som gäller för andra företag som inkomstbeskattas enligt SIL.&lt;br&gt;Denna del av verksamheten liknar i hög grad den verksamhet som drivs&lt;br&gt;i många andra företag inom den finansiella sektorn. För dem gäller i&lt;br&gt;princip de vanliga rörelsereglema vid beräkningen av inkomsten av&lt;br&gt;näringsverksamheten. Även för försäkringsföretagens egna rörelser&lt;br&gt;föreslås vanliga bolagsregler gälla, dock med ett par särbestämmelser.&lt;br&gt;Skattskyldighet föreligger inte för intäkter i form av influtna försäkrings-&lt;br&gt;premier. Å andra sidan får avdrag inte göras för utbetalda ersättningar&lt;br&gt;o.d. Denna reglering motsvarar vad som för närvarande gäller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livförsäkringsföretagen inom ramen för inkomstbeskattningen. Intäkter i Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;den egna rörelsen blir däremot skattepliktiga. Det kan gälla avkastning&lt;br&gt;på det egna kapitalet samt provisioner och avgifter som tas ut vid&lt;br&gt;utförande av uppdrag åt utomstående. Avdrag får göras för andra&lt;br&gt;kostnader än utbetalda ersättningar i den mån de är hänförliga till den&lt;br&gt;inkomstskattepliktiga verksamheten. Den intäkts- och kostnadsfördelning&lt;br&gt;som tillämpas för närvarande för att skilja ut den egna rörelsens resultat&lt;br&gt;från resultatet i den verksamhet som drivs för försäkringstagarnas räkning&lt;br&gt;torde kunna användas även framdeles. Av momentets sista stycke framgår&lt;br&gt;att en sådan fördelning skall göras på ett skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erinran om att särskilda beskattningsregler för livförsäkringsföretag&lt;br&gt;finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har tagits&lt;br&gt;in i momentets fjärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åttonde stycket har gjorts en redaktionell ändring till följd av att&lt;br&gt;Försäkringsinspektionens uppgifter har övertagits av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skadeförsäkringsföretagens del skall beskattningen även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ske enligt nuvarande regler. Ingen ändring föranleds alltså för&lt;br&gt;deras del av de nu framlagda förslagen om schabloniserad avkastnings-&lt;br&gt;beskattning och beskattningen av livbolagens egna rörelser. Gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan skade- och livförsäkringsföretag skall också ske på samma&lt;br&gt;sätt som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet anges vad som räknas till intäkt av kapital. I ett nytt sista&lt;br&gt;stycke har undantag gjorts vid tillämpningen av momentet för tillgångar&lt;br&gt;som är hänförliga till ett pensionssparkonto. Som intäkt av kapital räknas&lt;br&gt;således till ingen del utdelning, reavinst eller annan avkastning av&lt;br&gt;tillgångar som är investerade i det individuella pensionssparandet. Sådan&lt;br&gt;inkomst har helt undantagits från inkomstbeskattning. Som anges i&lt;br&gt;styckets sista mening sker beskattningen av pensionssparmedel i stället&lt;br&gt;enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto ligger&lt;br&gt;hos pensionsspararen. När det gäller enskilda värdepapper och fondande-&lt;br&gt;lar förvärvas dessa emellertid genom pensionssparinstitutets försorg.&lt;br&gt;Genom denna ordning uppkommer inte någon svårighet att avgöra om&lt;br&gt;den ifrågavarande tillgången skall beskattas enligt de vanliga bestämmel-&lt;br&gt;serna för inkomst av kapital eller enligt avkastningsskattereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställandet av vilka tillgångar som skall anses vara hänförliga till ett&lt;br&gt;pensionssparkonto får betydelse främst när skatteunderlaget för avkast-&lt;br&gt;ningsskatt skall fastställas och vid avskattningssituationer. Frågan är&lt;br&gt;emellertid av betydelse även i detta sammanhang. Som ledning för&lt;br&gt;bedömningen i frågan kan följande riktlinjer ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inbetalning av kontanta medel bör dessa anses hänförliga till kontot&lt;br&gt;i och med att inbetalningen registreras. Vid utbetalningar bör tidpunkten&lt;br&gt;för medlens avförande från kontot användas som kriterium för om&lt;br&gt;medlen i fråga skall anses hänförliga till kontot eller ej. Vid köp av&lt;br&gt;värdepapper bör dessa anses hänförliga till kontot när betalning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverans skett. En motsvarande princip bör tillämpas vid avyttringar. Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;Detta överensstämmer med numera vedertagen ordning på värdepappers-&lt;br&gt;området. Vid köp och försäljningar blir följden att någon diskrepans inte&lt;br&gt;uppkommer beträffande tillgångarnas totala värde. Har t.ex. värdepapper&lt;br&gt;sålts och avförts från kontot utan att betalning ännu influtit skall en&lt;br&gt;motsvarande fordran i stället anses hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avskattning av pensionssparmedel enligt 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket j KL skall tillgångar som varit hänförliga till ett pensionssparkon-&lt;br&gt;to inkomstbeskattas som tidigare. Det betyder alltså att beskattningen sker&lt;br&gt;under inkomst av kapital. Denna ändring i beskattningen sker omedelbart&lt;br&gt;efter avskattningen, vilket innebär att vanliga inkomstskatteregler kommer&lt;br&gt;att gälla fr.o.m. dagen efter den dag då kontoinnehavaren eller förmåns-&lt;br&gt;tagaren avled. I fråga om löpande kapitalavkastning blir därför sådan&lt;br&gt;avkastning som är tillgänglig för lyftning efter dödsfallsdagen inkomstbe-&lt;br&gt;skattad, antingen hos dödsboet eller hos den person till vilken tillgången&lt;br&gt;i fråga har skiftats ut. Ränta på inlåningskonto skall beräknas per&lt;br&gt;avskattningsdagen och ingår således i den kontobehållning som avskattas.&lt;br&gt;Den ränta som därefter kan vara hänförlig till inlåningsmedlen beskattas&lt;br&gt;på vanligt sätt som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande ordning gäller för tillgångar som avyttras. Sker&lt;br&gt;avyttringen efter dödsfallsdagen reavinstbeskattas den försålda tillgången&lt;br&gt;under inkomst av kapital. Eftersom tillgången har avskattats hos dödsboet&lt;br&gt;till sitt marknadsvärde följer av kontinuitetsprincipen inom reavinstbe-&lt;br&gt;skattningen att detta värde gäller som anskaffningsvärde vid en senare&lt;br&gt;avyttring. Detta kommer att gälla också för upplupen ränta och utdelning&lt;br&gt;som är hänförlig till värdepapperet. Löpande avkastning som blir&lt;br&gt;tillgänglig för lyftning efter avskattningstillfället beskattas alltså som&lt;br&gt;inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionssparrörelse avvecklas gäller det nu sagda på motsva-&lt;br&gt;rande sätt från den dag då tillgångarna på kontot blev tillgängliga för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt 6 kap. 5 § lagen om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i bestämmelsen är en följd av att tillgångarna i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet beskattas i särskild ordning. Den tillkommande&lt;br&gt;bestämmelsen, som har införts i ett nytt sista stycke, motsvarar på&lt;br&gt;avdragssidan regeln i 3 § 1 mom. sista stycket avseende skattefrihet för&lt;br&gt;kapitalintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får till ingen del göras för omkostnader och reaförluster på&lt;br&gt;tillgångar som är hänförliga till ett pensionssparkonto. Detta gäller&lt;br&gt;således även för sådana förvaltningskostnader som omnämns i momentets&lt;br&gt;ljärde stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget till sjätte stycket framgår att en näringsidkare under vissa&lt;br&gt;förutsättningar har rätt till avdrag från intäkt av kapital när han har&lt;br&gt;upphört med sin näringsverksamhet och beviljats dispens av skattemyn-&lt;br&gt;digheten för avdrag för inbetalning i pensionssparandet utöver den ram&lt;br&gt;som normalt gäller för sådant avdrag. I de fallen kan avdrag således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medges mot t.ex. den intäkt av kapital som uppkommit vid avyttringen Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;av näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar den som finns i samma fråga i 53 § 4 mom. KL&lt;br&gt;och har kommenterats under den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta har en anpassning skett till de bestämmelser som numera&lt;br&gt;i princip gäller generellt för dispenser i inkomstskattehänseende. Det&lt;br&gt;innebär att en ansökan om dispens för överflyttning av skattskyldighet&lt;br&gt;efter bodelning skall inges till skattemyndigheten, som beslutar i första&lt;br&gt;instans. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket,&lt;br&gt;som är andra och sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar har uteslutits från uppräkningen i första stycket.&lt;br&gt;Beskattningen av sådana föreningar regleras enligt förslaget av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 7 § 10 mom., se kommentaren till det momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket innebär att livförsäkringsbolagen inte längre&lt;br&gt;skall vara skattskyldiga för utdelning på näringsbetingade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet regleras beskattningen av understödsföreningar. Denna&lt;br&gt;bestämmelse, liksom ändringen av 7 § 4 mom. har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödföreningar beskattas idag endast för inkomst av livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet och av fastighet. Som framgår av kommentaren till 2 §&lt;br&gt;6 mom. SIL föreslås att inkomstbeskattning inte längre skall ske för&lt;br&gt;livförsäkringsverksamheten. Enligt förslaget beskattas föreningarna i&lt;br&gt;stället med en schabloniserad avkastningsskatt för sådan verksamhet.&lt;br&gt;Momentet har justerats med anledning av detta förslag. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utformats så att inkomstbeskattningen endast kommer att träffa&lt;br&gt;inkomst av sådan fastighet som inte ingår i en förenings livförsäkrings-&lt;br&gt;verksamhet. Denna lösning överensstämmer i sak med vad som redan&lt;br&gt;gäller för annan verksamhet i en understödsförening än sådan som avser&lt;br&gt;livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges den skattesats som gäller för olika slag av företag.&lt;br&gt;Bestämmelserna har justerats med anledning av den föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringen av livförsäkringsföretagens beskattning. Någon särskild skattesats&lt;br&gt;skall inte gälla för dessa företag vid beskattningen av den verksamhet&lt;br&gt;som fortfarande föreslås ske enligt SIL. Den vanliga bolagsskattesatsen&lt;br&gt;på för närvarande 30 % blir i stället tillämplig. Även understödsförening-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar som bedriver inkomstskattepliktig fastighetsförvaltning kommer att Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;beskattas för resultatet av denna med den vanliga bolagsskattesatsen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i SIL föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och bli&lt;br&gt;tillämpliga första gången vid 1995 års taxering. För företag med brutna&lt;br&gt;räkenskapsår skall de nya bestämmelserna tillämpas för beskattningsår&lt;br&gt;som påbörjas efter ikraftträdandet. Några särskilda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser i övrigt har inte ansetts påkallade eftersom förslagen är föranledda&lt;br&gt;av tillkomsten av ett helt nytt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillkommit ett nytt sista stycke med anledning av det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i nionde stycket avser att klargöra att en förmånsta-&lt;br&gt;gare till utbetalningar från ett pensionssparkonto inte skall arvsbeskattas&lt;br&gt;för utfallande belopp eller det kapitaliserade värdet av beloppen.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller såväl för en ursprunglig förmånstagare som för den&lt;br&gt;som trätt in i en avliden förmånstagares ställe. Bestämmelsen motsvarar&lt;br&gt;den som enligt fjärde stycket första meningen i samma paragraf gäller för&lt;br&gt;förmånstagare till P-försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckets andra mening behandlar de fall då medel finns på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto som efter ett dödsfall inte skall utbetalas som pension&lt;br&gt;utan i stället skall ingå i den dödes kvarlåtenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första avses det fallet att ett pensionssparavtai vid spararens&lt;br&gt;död inte innehåller något giltigt förmånstagarförordnande. Det spelar&lt;br&gt;ingen roll om spararen har avstått från att göra ett sådant förordnande&lt;br&gt;eller om ett förordnande har förfallit, t.ex på grund av att den utsedde&lt;br&gt;förmånstagaren har avlidit. Finns inget giltigt förordnande skall&lt;br&gt;kontobehållningen ingå i kvarlåtenskapen efter pensionsspararen. En&lt;br&gt;motsvarande situation föreligger i det fallet en förmånstagare, som inträtt&lt;br&gt;i sin rätt, avlider utan att någon ny förmånstagare skall träda in i hans&lt;br&gt;ställe. Den återstående delen av medlen på kontot skall då ingå i&lt;br&gt;kvarlåtenskapen efter förmånstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från behållningen skall i dessa fall dock avräknas inkomstskatt på&lt;br&gt;grund av avskattningen enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL. Den&lt;br&gt;inkomstskatt som skall avräknas bestäms schablonmässigt till halva&lt;br&gt;behållningen. Hänsyn tas således till inkomstskatteskulden på så sätt att&lt;br&gt;tillgångarna tas upp till halva värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.11 Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel har tillagts att sådan skatt skall utgå på individuellt pensionssparan-&lt;br&gt;de. Eftersom taxering och uppbörd av skatten i de fallen skall ske enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter har den nu aktuella paragrafen justerats med anledning av detta.&lt;br&gt;Ändringen innebär ingen saklig förändring, dvs. uppbördslagen kommer&lt;br&gt;även framdeles att vara tillämplig på avkastningsskatt i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har lagts till en ny punkt, punkt 6, för att avskattnings-&lt;br&gt;belopp enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL skall bli föremål för&lt;br&gt;preliminärskatteuttag. Av de allmänna reglerna för sådant skatteuttag&lt;br&gt;följer att avdrag för preliminärskatt skall göras endast i den utsträckning&lt;br&gt;det finns kontanta medel på kontot. Preliminärskatten skall dock i före-&lt;br&gt;kommande fall beräknas även på den del av kontobehållningen som&lt;br&gt;utgörs av värdepapper och fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.12 Lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;72 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges vissa förhållanden som kan medföra jämkning av&lt;br&gt;beskattningsbar inkomst. I ett tillägg till första stycket c föreslås att&lt;br&gt;jämkning även skall kunna föranledas av att sjömannen har gjort&lt;br&gt;inbetalning på ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.13 Lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har tillagts att lagen gäller för avkastningsskatt som skall&lt;br&gt;tas ut på pensionssparande enligt lagen om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket hänvisas till lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel,&lt;br&gt;där det i 10 § tredje stycket sägs att redovisningsperiod för avkastnings-&lt;br&gt;skatt på individuellt pensionssparande är beskattningsåret för pensions-&lt;br&gt;sparinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.14 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Prop. 1992:93/187&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1, 2 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i dessa paragrafer är redaktionella och utgör följdändringar&lt;br&gt;med anledning av att tidigare 13 och 14 §§ numera skall betecknas 12&lt;br&gt;respektive 13 § och att dessa två paragrafer endast skall tillämpas i fall&lt;br&gt;då avräkning sker med stöd av 1 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § tredje stycket har ytterligare en redaktionell ändring vidtagits i&lt;br&gt;förtydligande syfte. Den hittillsvarande hänvisningen till att mottagen&lt;br&gt;utdelning är &amp;quot;skattepliktig&amp;quot; som förekommer på två ställen framstår som&lt;br&gt;mindre lyckad eftersom det är skattskyldigheten och inte skatteplikten för&lt;br&gt;utdelningsinkomster som det i vissa fall medges undantag ifrån. Detta har&lt;br&gt;därför klarlagts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens tredje stycke är endast redaktionell och utgör en&lt;br&gt;följdändring med anledning av att systematiken i 3 § lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket första meningen har lagts till att även skattskyldig enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § punkt 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, dvs.&lt;br&gt;innehavare av pensionssparkonto, har rätt till avräkning av utländsk skatt&lt;br&gt;från sådan avkastningsskatt. I andra meningen föreskrivs att det är&lt;br&gt;utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskattnings-&lt;br&gt;året som får avräknas. Skälen till detta är dels att avkastningsskatt&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid beskattningsårets ingång&lt;br&gt;då de utländska skatter som kommer att erläggas senare under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret ännu inte är kända och dels att denna ordning framstår som&lt;br&gt;rimlig eftersom den utländska avkastning som erhållits under året före&lt;br&gt;beskattningsåret och som de utländska skatterna hänför sig till kommer&lt;br&gt;att, efter avdrag för sådana skatter, ingå i kapitalunderlaget för beräk-&lt;br&gt;ningen av avkastningsskattens storlek. I sista meningen har föreskrivits&lt;br&gt;vilka typer av utländska skatter som är avräkningsbara mot avkastnings-&lt;br&gt;skatten. Dessa regler överensstämmer med vad som hittills gällt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är endast redaktionell och utgör en följdändr-&lt;br&gt;ing med anledning av att tidigare 13 och 14 §§ numera skall betecknas&lt;br&gt;12 respektive 13 § och att dessa paragrafer endast skall tillämpas i fall&lt;br&gt;då avräkning sker med stöd av 1 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs hur det s.k. spärrbeloppet skall beräknas i de&lt;br&gt;fall då skattskyldighet till avkastningsskatt på pensionsmedel föreligger.&lt;br&gt;Utgångspunkten är att spärrbeloppet utgörs av den avkastningsskatt som&lt;br&gt;hänför sig till avkastningen på de utländska tillgångar som ingår i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalunderlaget och som därigenom påverkar avkastningsskattens Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utländska skatter på avkastningen, som normalt sett tas ut&lt;br&gt;löpande på faktisk avkastning under året allteftersom tillgångarna&lt;br&gt;genererar avkastning, skall avräknas från en svensk skatt som beräknas&lt;br&gt;på en fiktiv avkastning baserad på tillgångarnas värde en viss given dag&lt;br&gt;varje beskattningsår, erfordras vissa specifika regler för detta ändamål.&lt;br&gt;Det har därför föreskrivits i tredje meningen i första stycket att avkast-&lt;br&gt;ningsskatten före avräkning skall multipliceras med ett bråktal där&lt;br&gt;tälj aren består av ett belopp motsvarande värdet av de utländska&lt;br&gt;tillgångarna och nämnaren består av ett belopp motsvarande värdet av i&lt;br&gt;kapitalunderlaget ingående totala tillgångar, allt i förekommande fall&lt;br&gt;beräknat före avdrag för finansiella skulder. Nämnaren kommer&lt;br&gt;härigenom alltid att motsvara kapitalunderlaget före avdrag för de&lt;br&gt;finansiella skulderna vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tälj aren har emellertid i sista meningen föreskrivits att&lt;br&gt;såsom värdet av utländska tillgångar skall endast anses ett värde&lt;br&gt;motsvarande det kapital som den skattskyldige under hela kalenderåret&lt;br&gt;närmast före beskattningsåret har haft placerat i utländska tillgångar. I de&lt;br&gt;fall då storleken av den skattskyldiges utländska tillgångar har ändrats&lt;br&gt;under året kommer därför endast det lägsta värde som de utländska&lt;br&gt;tillgångarna uppgått till under året att beaktas vid spärrbeloppsberäk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid observeras att reglerna i denna paragraf, liksom&lt;br&gt;reglerna i 16 och 17 §§, inte gäller för skattskyldig enligt 2 § punkt 5&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, dvs. för&lt;br&gt;arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken&lt;br&gt;Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. Sådan skattskyldig behandlas i stället enligt de&lt;br&gt;allmänna reglerna om avräkning av utländsk skatt i 1—13 §§ eftersom&lt;br&gt;någon utländsk skatt i detta fall aldrig kan vara direkt hänförlig till&lt;br&gt;underlaget för beräkningen av avkastningsskatt på pensionsmedel. Endast&lt;br&gt;om sådan skattskyldig inte kan erhålla avräkning för utländska skatter,&lt;br&gt;som enligt 5 respektive 6 § får avräknas, från den statliga inkomst-&lt;br&gt;skatten, den statliga fastighetsskatten och den kommunala inkomstskatten,&lt;br&gt;kan avkastningsskatt på pensionsmedel komma att tas i anspråk för&lt;br&gt;avräkning. Avkastningsskatten påverkar i dessa fall även spärrbeloppets&lt;br&gt;storlek enligt reglerna i 7 § tredje stycket. Dessa regler är emellertid&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har samlats bestämmelserna om s.k. carry forward.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa överensstämmer med vad som hittills gällt enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har intagits motsvarande bestämmelse som återfinns i&lt;br&gt;nya 13 § (tidigare 14 §). 13 § gäller för alla övriga skattskyldiga som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till avräkning av utländsk skatt. I 17 § framgår att, i fall av Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;individuellt pensionssparande, det ankommer på pensionssparinstitutet att&lt;br&gt;förebringa den utredning som behövs för prövning av fråga om avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.15 Taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel har i punkt 6 angetts att sådan skatt skall utgå på individuellt&lt;br&gt;pensionssparande. Eftersom taxering och uppbörd av skatten i de fallen&lt;br&gt;skall ske enligt bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter har bestämmelsen i förevarande paragrafs första&lt;br&gt;stycke 6 justerats med anledning av detta. Ändringen innebär ingen saklig&lt;br&gt;förändring, dvs. taxeringslagen kommer även framdeles att vara&lt;br&gt;tillämplig på avkastningsskatt i samma omfattning som idag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.16 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att uppgift om&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto skall finnas i den förtryckta deklara-&lt;br&gt;tionsblankett som skickas till dem som kan antas få lämna förenklad&lt;br&gt;självdeklaration. Vad som avses med pensionssparkonto anges i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § lagen om individuellt pensionssparande med viss komplettering i&lt;br&gt;punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 31 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med ett nytt andra stycke för att ange att ett&lt;br&gt;pensionssparinstitut skall lämna kontrolluppgift avseende pension som&lt;br&gt;betalas ut från ett pensionssparkonto. Motsvarande kontrolluppgift skall&lt;br&gt;lämnas för avskattningsbelopp enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL.&lt;br&gt;Skyldigheten att lämna kontrolluppgift åligger pensionssparinstitut som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 2 § lagen om individuellt pensionssparande. Ett sådant&lt;br&gt;institut skall ha Finansinspektionens tillstånd att driva pensionssparrörel-&lt;br&gt;se. Vilka institut som blir kontrolluppgiftsskyldiga kommer således att&lt;br&gt;kunna bestämmas entydigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har som ett klarläggande lagts till en&lt;br&gt;bestämmelse som, oavsett om en formlig utbetalning sker eller ej,&lt;br&gt;likställer avskattningsbeloppet enligt 32 § 1 mom. första stycket j KL&lt;br&gt;med ett utbetalt belopp. Genom tillägget klarläggs också att kontrollupp-&lt;br&gt;gift skall lämnas för överlåtaren av tillgångar på pensionssparkonto som&lt;br&gt;tas i anspråk genom utmätning, konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pensionssparinstitut som är skyldigt att lämna kontrolluppgift enligt&lt;br&gt;3 kap. 14 § är även skyldigt att i uppgiften ange tidigare och nuvarande&lt;br&gt;innehavare av ett pensionssparkonto. Under begreppet innehavare faller&lt;br&gt;förmånstagare som efter spararens död inträtt i sin rätt och den som&lt;br&gt;övertagit konto på grund av bodelning. Även i de fall då behållningen på&lt;br&gt;pensionssparkontot faller ut i dödsbo när sparare eller förmånstagare dör&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om förfoganderättsövergången och om såväl mot-&lt;br&gt;tagare av behållningen som tidigare kontoinnehavare. Sparinstitutet skall&lt;br&gt;om möjligt uppge på vilket sätt rätten enligt pensionssparavtalet övergått.&lt;br&gt;I punkt 3 tolfte stycket av anvisningarna till 31 § KL föreskrivs att en ny&lt;br&gt;kontoinnehavare skall meddela sparinstitutet om överlåtelsen. I samband&lt;br&gt;med ett sådant meddelande kan sparinstitutet få vetskap om karaktären&lt;br&gt;av överlåtelsen. Denna vetskap kan givetvis även ha erhållits på annat&lt;br&gt;sätt. I dessa fall är institutet således skyldigt att lämna ut uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg till paragrafen har angetts att pensionssparinstitutet skall&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift för pensionsspararen om belopp som har betalts in&lt;br&gt;på pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar undantagen från den kontrolluppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;finns för banker m.fl. beträffande räntor och fordringar enligt 3 kap.&lt;br&gt;22 §. Tillägget i punkt 6 medför att kontrolluppgift inte heller behöver&lt;br&gt;lämnas för ränta och fordran som är hänförlig till ett pensionssparkonto.&lt;br&gt;Undantaget följer av att beskattningen av avkastning och tillgångar på ett&lt;br&gt;sådant konto sker i särskild ordning enligt lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket har kompletterats för att klargöra att uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;kapitalinkomstbeskattningen inte föreligger beträffande sparmedel på&lt;br&gt;pensionssparkonto och utdelning på sådana medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har införts ett undantag från den nya kontrolluppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten för vinster resp, förluster på fondandelar. Undantaget gäller&lt;br&gt;vinster och förluster på andelar i allemansfond tillhöriga ett pensionsspar-&lt;br&gt;konto eftersom sådan avkastning inte skall kapitalinkomstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.17 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och understödsföreningar har uteslutits i uppräk-&lt;br&gt;ningen i andra stycket. Innebörden av detta är att hinder inte längre skall&lt;br&gt;föreligga för sådana företag att göra avsättning till skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv. Livförsäkringsföretag beskattas enligt de nu framlagda förslagen för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet endast beträffande den egna rörelsen och&lt;br&gt;understödsföreningar endast för sådan fastighetsförvaltning som inte ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 livförsäkringsverksamheten. Det blir alltså enbart i dessa verksamheter&lt;br&gt;som survavsättningar kan komma ifråga. Underlaget för avsättning&lt;br&gt;begränsas till de tillgångar och den utbetalda lön som är hänförlig till den&lt;br&gt;inkomstbeskattade delen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpningen av survlagen har några särregler inte ansetts&lt;br&gt;behövliga för de nämnda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.18 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en komplettering skett i vilken anges att även en&lt;br&gt;innehavare av ett pensionssparkonto är skattskyldig till avkastningsskatt.&lt;br&gt;Denna ändring har samband med den schabloniserade skatt som skall&lt;br&gt;tas ut på avkastningen på allt pensionskapital. Den allmänna motiveringen&lt;br&gt;för skattskyldigheten har redovisats i avsnitt 5.5 och 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kontoinnehavare avses den som har rätt att förfoga över kontot i&lt;br&gt;enlighet med pensionssparavtalet, dvs. pensionsspararen eller person som&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande eller bodelning förvärvat rätt enligt ett&lt;br&gt;pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av ett pensionssparkonto är inte skattskyldig för inkomst&lt;br&gt;av kapital enligt SIL, se kommentaren till 3 § 1 och 2 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 5.6 är utomlands bosatta personer inte&lt;br&gt;skattskyldiga till avkastningsskatt. Detta framgår av punkt 6 genom att&lt;br&gt;där anges att endast i Sverige bosatta pensionssparare är skattskyldiga till&lt;br&gt;avkastningsskatt. Bosättningsbegreppet har här samma innebörd som i&lt;br&gt;inkomstskattelagstiftningen, jfr 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring av 2 § 6 mom. SIL definieras en understödsförening&lt;br&gt;inte längre som ett livförsäkringsföretag. Avkastningsbeskattningen av&lt;br&gt;sådana föreningar kommer därför i framtiden att ske med stöd av första&lt;br&gt;stycket punkt 3. Samtliga understödsföreningar som bedriver livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Vad som avses med en&lt;br&gt;understödsförening framgår av 1 § lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar. Bestämmelsen om understödsföreningar har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur skatteunderlaget bestäms för olika kategorier av&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen framgår av första stycket. Skatteunderlaget bestäms i&lt;br&gt;två steg. Först bestäms ett kapitalunderlag som i princip består av värdet&lt;br&gt;av den skattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets ingång minskat med&lt;br&gt;värdet av de skulder som föreligger vid samma tidpunkt. I det andra&lt;br&gt;steget av beräkningen skall detta kapitalunderlag multipliceras med den&lt;br&gt;genomsnittliga statslåneräntan för det kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret. Statslåneräntan bestäms av Riksgäldskontoret en gång&lt;br&gt;i veckan och det är det genomsnittliga värdet av dessa olika räntetal som&lt;br&gt;utgör den faktor med vilken kapitalunderlaget skall multipliceras. Samma&lt;br&gt;genomsnittliga räntevärde skall användas oavsett om den skattskyldige&lt;br&gt;har kalenderåret som räkenskapsår eller använder brutet räkenskapsår.&lt;br&gt;För alla beskattningsår som påbörjas under ett visst kalenderår blir det&lt;br&gt;således räntevärdet för det föregående kalenderåret som skall användas.&lt;br&gt;Riksskatteverket bör årligen ange detta räntevärde till ledning för&lt;br&gt;taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu redovisade beräkningen framkommer den schablon-&lt;br&gt;mässigt bestämda avkastningen. Ett något avvikande förfarande tillämpas&lt;br&gt;dock för bestämning av skatteunderlag för arbetsgivare med kontoavsätt-&lt;br&gt;ningar och innehavare av pensionssparkonton, se kommentaren till femte&lt;br&gt;och sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har också intagits en regel som innebär att skatteunder-&lt;br&gt;laget skall avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Ändringen av&lt;br&gt;den nuvarande ordningen med avrundning till närmast lägre tusental&lt;br&gt;kronor är föranledd av önskemålet att minimera skillnaden i faktiskt&lt;br&gt;skatteuttag mellan sparande i P-försäkring och i det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges hur kapitalunderlaget skall beräknas för livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag, understödsföreningar och pensionsstiftelser. Samtliga&lt;br&gt;tillgångar som förvaltas för försäkrings- resp, pensionstagamas räkning&lt;br&gt;skall tas med vid värderingen. Detta innebär bl.a. att såväl omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar som anläggningstillgångar skall tas med av sådan skattskyldig&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig. Hur själva värderingen skall göras framgår av&lt;br&gt;5 - 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för finansiella skulder. Till sådana skulder hör t.ex.&lt;br&gt;skulder i form av lån som har tagits upp mot säkerhet i egna fastigheter&lt;br&gt;liksom redovisningstekniskt betingade periodiseringar av inkomster och&lt;br&gt;utgifter. Avdragsrätt föreligger också för företagets avsättningar till&lt;br&gt;pensioner för anställda och tidigare anställda. Det nu sagda innebär alltså&lt;br&gt;att försäkringstekniska skulder och återbäringsmedel inte utgör avdrags-&lt;br&gt;gilla poster vid beräkningen av skatteunderlaget. Inte heller obeskattad&lt;br&gt;reserv som kan förekomma är avdragsgill. Detsamma gäller för&lt;br&gt;garantikapital eller eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska livförsäkringsföretag medräknas endast de tillgångar och Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna livförsäkringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket innebär att kapital hänförligt till AGB-&lt;br&gt;försäkringar undantas från beskattning. Enligt gällande rätt beskattas inte&lt;br&gt;avkastningen på det kapital som är hänförligt till sådana försäkringar. En&lt;br&gt;motsvarande princip föreslås gälla även fortsättningsvis. I den mån&lt;br&gt;tillgångar och skulder inte kan hänföras direkt till AGB-försäkringama&lt;br&gt;får en uppdelning göras av kapitalunderlaget som i princip motsvarar den&lt;br&gt;som idag görs för att skilja ut den skattefria avkastningen från den&lt;br&gt;skattepliktiga delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondförsäkringsbolagens beskattningssituation kompletteras genom&lt;br&gt;bestämmelsen i fjärde stycket. Bestämmelsen är visserligen generellt&lt;br&gt;avfattad men kan tills vidare endast bli tillämplig på fondförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag. De beskattas enligt förslaget med avkastningsskatt för den del av&lt;br&gt;kapitalet som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Den egna&lt;br&gt;rörelsen i ett sådant bolag beskattas enligt SIL, dvs. inom ramen för den&lt;br&gt;vanliga inkomstbeskattningen för företag. Till den egna rörelsen hör bl.a.&lt;br&gt;eget kapital och den del av eventuella konsolideringsfonder som kan&lt;br&gt;anses belöpa på det egna kapitalet. Hit hör även provisioner och liknande&lt;br&gt;intäkter som uppkommer vid utförande av externa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket avser arbetsgivare som tryggar pensioner genom&lt;br&gt;avsättning till kontot Avsatt till pensioner i sin balansräkning. För dessa&lt;br&gt;skattskyldiga har endast en förändring gjorts i förhållande till vad som&lt;br&gt;redan gäller. Skatteunderlaget bestäms enligt förslaget genom att&lt;br&gt;pensionsskuldens värde (kapitalunderlaget) skall multipliceras med den&lt;br&gt;genomsnittliga statslåneräntan för kalenderåret närmast före ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret. I detta fall bestäms således skatteunderlaget på ett sätt&lt;br&gt;som avviker från vad som gäller för livförsäkringsföretag, understöds-&lt;br&gt;föreningar och pensionsstiftelser. Skillnaden hänger samman med att en&lt;br&gt;avgränsning av de tillgångar som kan anses motsvara pensionsskulden&lt;br&gt;inte låter sig göras med tillräcklig precision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens sjätte stycke anges hur kapitalunderlaget bestäms för&lt;br&gt;skattskyldiga som deltar i det individuella pensionssparandet. Samtliga&lt;br&gt;tillgångar som är hänförliga till ett pensionssparkonto skall tas med vid&lt;br&gt;beräkningen. I specialmotiveringen till 3 § 1 mom. SIL kommenteras vad&lt;br&gt;som avses med att en tillgång är hänförlig till ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 5 § andra stycket skall tillgångarna i princip värderas&lt;br&gt;till sina resp, marknadsvärden. Avräkning för skuld kan endast förekom-&lt;br&gt;ma i ett fall. Det är om föregående års avkastningsskatt ännu inte har&lt;br&gt;betalats, vilket är möjligt på grund av att pensionssparinstitutets&lt;br&gt;beskattningsår är avgörande för tidpunkten för skatteinbetalning. Har det&lt;br&gt;föregående årets avkastningsskatt ännu inte betalats när nästa års skatt&lt;br&gt;skall fastställas får alltså det föregående årets skatt avräknas som en&lt;br&gt;skuld. I övrigt kan ingen skuldavräkning ske eftersom skulder i princip&lt;br&gt;inte kan vara knutna till ett pensionssparkonto. Inte heller i övrigt&lt;br&gt;föreligger någon avdragsrätt för pensionsspararens skulder. Det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om denne har tagit upp ett lån för att kunna göra en inbetalning på Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;pensionssparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det på detta sätt framräknade värdet multipliceras sedan med den&lt;br&gt;genomsnittliga statslåneräntan för det kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret. Den genomsnittliga statslåneräntan bestäms på samma&lt;br&gt;sätt som angetts ovan i kommentaren till första stycket. Beskattningsåret&lt;br&gt;bestäms genom hänvisningen i 12 §, vilket betyder att KL:s regler om&lt;br&gt;beskattningsår blir tillämpliga. För den enskilde pensionsspararen innebär&lt;br&gt;detta att kalenderåret blir beskattningsår. Det bör observeras att den&lt;br&gt;administrativa hanteringen av skatten följer den ordning som gäller enligt&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Det innebär&lt;br&gt;att det är pensionssparinstitutets beskattningsår som används i det&lt;br&gt;sammanhanget, jfr 10 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar några situationer som förekommer i samband med&lt;br&gt;återförsäkring. Bestämmelserna utgör alltså preciseringar av vad som&lt;br&gt;skall räknas in bland tillgångar och skulder vid bestämningen av&lt;br&gt;kapitalunderlaget hos livförsäkringsföretagen. Avsikten är att de&lt;br&gt;redovisningsmässigt betingade fordringar och skulder som har samband&lt;br&gt;med återförsäkring inte skall påverka beräkningen av skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran som återförsäkringstagaren har på återförsäkringsgivaren på&lt;br&gt;grund av de försäkringar som denne har övertagit i form av återförsäk-&lt;br&gt;ring tas enligt första stycket inte upp som tillgång. Ett undantag från detta&lt;br&gt;gäller dock vid återförsäkring hos utländsk återförsäkringsgivare. I ett&lt;br&gt;sådant fall räknas värdet av dennes ansvarighet som tillgång till den del&lt;br&gt;ansvarsbeloppet överstiger reservdeposition som återförsäkringstagaren&lt;br&gt;har ställt hos återförsäkringsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återförsäkring är det vanligt förekommande att återförsäkringsgi-&lt;br&gt;varen deponerar tillgångar hos återförsäkringstagaren motsvarande värdet&lt;br&gt;av de försäkringstekniska skulderna hos denne. I andra stycket behandlas&lt;br&gt;den nämnda situationen och där slås fast att en fordran på grund av sådan&lt;br&gt;reservdeposition inte räknas som tillgång i detta sammanhang. På&lt;br&gt;motsvarande sätt är skulden hänförlig till reservdepositionen inte&lt;br&gt;avdragsgill för återförsäkringstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges huvudprinciperna för värderingen av tillgångar och&lt;br&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att tillgångar och skulder skall tas upp till bokfört&lt;br&gt;värde om inte annat följer av de särskilda värderingsreglerna för&lt;br&gt;fastigheter och värdepapper i 6 - 8 §§. För värderingen av skulder finns&lt;br&gt;ingen ytterligare bestämmelse, bortsett från den särskilda regeln i 8 § för&lt;br&gt;onoterade skulder. För skattskyldig som inte är bokföringsskyldig blir det&lt;br&gt;skuldens nominella värde som skall tas upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som deltar i det individuella pensionssparandet skall enligt&lt;br&gt;andra stycket ta upp tillgångarna till deras resp, marknadsvärden. Medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som står inne på inlåningskonto skall tas upp till sitt nominella belopp Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;inklusive den ränta som belöper på kontot per den 1 januari. Värdering&lt;br&gt;av värdepapper och fondandelar sker enligt de principer som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §, se kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att fastigheter skall tas upp till sina resp, marknads-&lt;br&gt;värden. Detta gäller oavsett om en fastighet anses utgöra omsättnings-&lt;br&gt;eller anläggningstillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Finansinspektionens föreskrifter skall livförsäkringsbolagen i&lt;br&gt;sina årsredovisningar ange marknadsvärdet på sina fastigheter vid&lt;br&gt;bokslutstillfället (FFFS 1992:30). I föreskrifterna anges hur denna&lt;br&gt;marknadsvärdering skall göras. Föreskrifterna omfattar samtliga slag av&lt;br&gt;fastigheter som ett livförsäkringsföretag kan inneha. För dessa företag&lt;br&gt;finns således aktuella marknadsvärden på samtliga innehavda fastigheter.&lt;br&gt;Dessa värden bör lämpligen användas vid beräkningen av kapitalunder-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indirekt ägda fastigheter värderas med stöd av 7 § sista stycket, se&lt;br&gt;kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § lagen (1972:262) om understödsföreningar anges hur en&lt;br&gt;understödsförening skall redovisa sina tillgångar. Fastigheter värderas&lt;br&gt;med ledning av taxeringsvärde eller ett uppskattat värde. De större&lt;br&gt;föreningarna värderar sitt fastighetsbestånd på grundval av en särskild&lt;br&gt;värdering (uppskattat värde). Detta innebär att värderingen sker på i&lt;br&gt;princip samma sätt som gäller för livförsäkringsbolagen. Även för dessa&lt;br&gt;föreningar finns således ett beräknat marknadsvärde som kan användas&lt;br&gt;vid fastställande av kapitalunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de mindre understödsföreningarna och pensionsstiftelserna finns&lt;br&gt;inga bestämmelser som motsvarar de värderingsregler som redovisats&lt;br&gt;ovan. Fastigheter som innehas av de nu nämnda rättssubjekten kan därför&lt;br&gt;behöva värderas på annat sätt. Om det finns en aktuell marknadsvärde-&lt;br&gt;ring på en sådan fastighet bör denna användas. I övriga fall får fastig-&lt;br&gt;hetsvärdena uppskattas från andra utgångspunkter, t. ex. med ledning av&lt;br&gt;ett till 133 % uppräknat taxeringsvärde. I det sist nämnda fallet bör det&lt;br&gt;för fastigheten vid ingången av beskattningsåret gällande taxeringsvärdet&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om fastighetsvärdering har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier och liknande värdepapper skall enligt huvudregeln i första stycket&lt;br&gt;tas upp till sitt noterade värde. Normalt bör betalkursen på årets sista&lt;br&gt;börsdag användas men om någon betalkurs inte har noterats bör i stället&lt;br&gt;den sista köpkursen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onoterade aktier i aktiebolag som har något aktieslag noterat värderas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i andra stycket. Sådana aktier tas upp till samma&lt;br&gt;värde som gäller för noterade aktieslag i samma bolag. Finns flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktieslag noterade skall värderingen ske med ledning av det lägsta Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;noterade värdet för dessa aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onoterade aktier kan finnas på ett pensionssparkonto om noteringen har&lt;br&gt;upphört sedan pensionsspararen har gjort sin investering. Något förbud&lt;br&gt;att behålla sådana onoterade aktier finns inte i det individuella pensions-&lt;br&gt;sparandet. Vid värderingen kan i vissa fall ledning fås av bestämmelsen&lt;br&gt;i andra stycket. Finns inte något värde noterat för ett bolags aktier bör&lt;br&gt;dessa värderas till det värde som kan påräknas vid en försäljning som&lt;br&gt;sker under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en regel som gör det möjligt att värdera ett noterat&lt;br&gt;värdepapper till ett lägre belopp än det noterade värdet. Bestämmelsen&lt;br&gt;är avsedd att utnyttjas endast i sällsynta undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i fastighetsbolag värderas enligt bestämmelsen i sista stycket.&lt;br&gt;Där anges att värderingen skall ske med ledning av värdet på fastighets-&lt;br&gt;bolagets innehav av fastigheter. En substansvärdering skall alltså göras.&lt;br&gt;Bolagets fastigheter tas därvid upp till sina resp, marknadsvärden,&lt;br&gt;varefter skulderna i bolaget avräknas. Fastighetsvärderingen bör ske på&lt;br&gt;samma sätt som gäller för direkt ägda fastigheter, jfr kommentaren till&lt;br&gt;6 §. I förekommande fall fördelas substansvärdet på aktierna i fastighets-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen fastighetsbolag har i lagtexten definierats som ett dotterbolag&lt;br&gt;som har till ändamål att äga fastigheter och tomträtter, vilket motsvarar&lt;br&gt;den definition som används i 7 kap. 9 § första stycket punkt 11&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen för att ange de tillgångar som kan finnas i ett&lt;br&gt;livförsäkringsbolag till täckande av de försäkringstekniska skulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om aktievärdering i fastighetsbolag gäller på&lt;br&gt;motsvarande sätt för andelar i sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar värdering av fordringar och skulder som inte är&lt;br&gt;noterade. Som framgår av första stycket skall sådana fordringar tas upp&lt;br&gt;till sitt anskaffningsvärde med tillägg för upplupen ränta. För fordringar&lt;br&gt;som inte löper med någon formell ränta torde god redovisningssed inne-&lt;br&gt;bära att värdestegringen fördelas över löptiden. Även om principen om&lt;br&gt;god redovisningssed inte direkt kan tillämpas i detta fall bör värderingen&lt;br&gt;ske på ett sätt som överensstämmer med denna princip. Det medför lik-&lt;br&gt;formig behandling av upplupen ränta oavsett om den är hänförlig till en&lt;br&gt;noterad eller en onoterad fordran. Ett onoterat värdepapper skall alltså&lt;br&gt;under innehavstiden normalt sett värderas med stigande belopp för varje&lt;br&gt;beskattningstillfälle. Det sagda gäller på motsvarande sätt för onoterade&lt;br&gt;fordringar som löper med en inte marknadsmässig ränta. Samma princip&lt;br&gt;tillämpas vid värderingen av de finansiella skulder som kan vara&lt;br&gt;hänförliga till kategorin onoterade värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges regler för fordringar som inte kan väntas bli betalda&lt;br&gt;med fullt belopp. En osäker fordran skall tas upp till det belopp som&lt;br&gt;beräknas bli betalat av gäldenären. Om en fordran har blivit värdelös&lt;br&gt;skall den inte medräknas som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de skattesatser som skall tillämpas för olika fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln, som finns i första stycket anger att skatten utgår med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 % av skatteunderlaget. Denna skattesats gäller för samtliga skattskyl-&lt;br&gt;diga, om inte något av undantagen i andra och tredje styckena är&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre skattesatsen på 20 % gäller enligt andra stycket för liv-&lt;br&gt;försäkringsföretag för den del av verksamheten som inte avser P-&lt;br&gt;försäkring. Det är alltså bl.a. kapital hänförligt till K-försäkring som&lt;br&gt;beskattas med en skattesats på 20 % av skatteunderlaget. Även unders-&lt;br&gt;tödsföreningar kommer att beskattas med den högre skattesatsen på den&lt;br&gt;del av kapitalet som inte är hänförligt till P-försäkring. För pensions-&lt;br&gt;stiftelserna blir dock endast den lägre skattesatsen på 9 % tillämplig.&lt;br&gt;Detsamma gäller för arbetsgivare som gjort avsättning till kontot Avsatt&lt;br&gt;till pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en särskild regel för det fall att ett beskattningsår&lt;br&gt;är kortare eller längre än 12 månader. I de fallen sänks eller höjs&lt;br&gt;skattesatsen i motsvarande mån. Ett till exempelvis 18 månader förlängt&lt;br&gt;beskattningsår för alltså med sig att skattesatsen höjs till 13,5 resp.&lt;br&gt;30 %. Motsvarande gäller om en arbetsgivare avvecklar en pensionsskuld&lt;br&gt;helt. Som exempel kan nämnas att en avveckling som sker efter sex&lt;br&gt;månader av beskattningsåret medför en nedsättning av skattesatsen till&lt;br&gt;4,5 %. Avvecklas pensionsskulden endast delvis skall skattesatsen inte&lt;br&gt;justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande justering skall göras om beskattningsåret avkortas i&lt;br&gt;samband med att ett pensionssparavtai upphör att gälla, dvs. i en&lt;br&gt;avskattningssituation. Observera att ett pensionssparavtai inte anses&lt;br&gt;upphöra vid byte av pensionssparinstitut eller av kontoinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar taxering och uppbörd av avkastningsskatt. För&lt;br&gt;livförsäkringsföretagen, understödsföreningarna och pensionsstiftelserna&lt;br&gt;skall de redan tidigare gällande reglerna alltjämt äga tillämpning. Detta&lt;br&gt;framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande styckena finns bestämmelser om taxering och uppbörd av&lt;br&gt;avkastningsskatt för pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att varje pensionssparare är skattskyldig, men&lt;br&gt;att ansvaret för redovisning och betalning av skatten har lagts på&lt;br&gt;pensionssparinstituten. Enligt 3 kap. 1 § lagen om individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande skall ett pensionssparavtai innehålla fullmakt för institutet att ta&lt;br&gt;ut medel från pensionssparkontot för att betala skatten. Om en pensions-&lt;br&gt;sparare har avtal om sparande med flera olika pensionssparinstitut gäller&lt;br&gt;det nu sagda givetvis för varje enskilt institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall&lt;br&gt;enligt tredje stycket tillämpas vid beskattningsförfarandet. Pensionsspar-&lt;br&gt;instituten anses därvid som skattskyldiga. Det är alltså dessa institut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall sköta den praktiska hanteringen av avkastningsskatten i den Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;skattskyldige pensionsspararens ställe. Det medför bl.a. att pensionsspar-&lt;br&gt;institutet får stå för eventuella dröjsmålsavgifter eller respiträntor&lt;br&gt;eftersom pensionsspararen inte kan påverka skattebetalningar o.d. I&lt;br&gt;stycket sägs slutligen att beskattningsåret skall utgöra redovisningsperiod,&lt;br&gt;vilket innebär att skatten enligt lagen om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter skall redovisas senast den 25 i månaden efter utgången av&lt;br&gt;pensionssparinstitutets beskattningsår (5 kap 1 § och 2 kap. 8 §). Om&lt;br&gt;institutet har kalenderåret som beskattningsår betyder det att inbetalning&lt;br&gt;av skatten skall ske senast den 25 januari året efter det år till vilket&lt;br&gt;skatten är hänförlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga beslut om avkastningsskatt kan gå ut över de skattskyldiga&lt;br&gt;varför det i fjärde stycket särskilt sägs att även de får överklaga&lt;br&gt;beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket reglerar den situation som uppstår om skatt återbetalas&lt;br&gt;från skattemyndigheten. Sker en återbetalning på grund av att den&lt;br&gt;inbetalade skatten överstiger vad som enligt beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;eller domstols beslut skall betalas, skall pensionssparinstitutet överföra&lt;br&gt;beloppet till pensionssparkontot. Detsamma gäller eventuell ränta på&lt;br&gt;beloppet eftersom pengarna enligt fullmakt dras från den skattskyldiges&lt;br&gt;pensionssparkonto. Slutligen regleras det fallet att det pensionssparkonto&lt;br&gt;till vilket skatten är hänförlig har avslutats. Regleringen hänger samman&lt;br&gt;med förbudet för pensionsspararen att förfoga över sina sparmedel i&lt;br&gt;förtid. 1 första hand skall det återbetalade beloppet överföras till annat&lt;br&gt;pensionssparkonto. I andra hand får utbetalning ske av medlen. Hur en&lt;br&gt;sådan utbetalning skattemässigt skall klassificeras beror på det sätt på&lt;br&gt;vilket kontot har avslutats. Har t.ex avslutandet skett genom pensionsut-&lt;br&gt;betalningar skall även det återbetalade skattebeloppet anses utgöra&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som gör avsättning till kontot Avsatt till pensioner i&lt;br&gt;balansräkningen får göra avdrag för avkastningsskatten vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen. Avdragsrätten är en följd av att dubbelbeskattning annars skulle&lt;br&gt;ske av avkastningen på pensionskapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen motsvarar vad&lt;br&gt;som redan gäller enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att beteckningar som används i avkastningsskattelagen&lt;br&gt;har samma betydelse som i KL och SIL. Med hänsyn till det starka&lt;br&gt;samband som finns mellan avkastningsskatt och annan inkomstskatt är det&lt;br&gt;naturligt att samma begrepp används. Hänvisningen innebär bl.a. att&lt;br&gt;beskattningsår enligt avkastningsskattelagen har samma betydelse som i&lt;br&gt;KL och SIL och att bosättningsbegreppet skall bedömas enligt de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsregler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. För skattskyldiga med brutna räkenskapsår&lt;br&gt;sker dock ett löpande ikraftträdande allteftersom nya beskattningsår&lt;br&gt;påbörjas efter den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 behandlas en särskild situation som rör återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver. Dessa reserver fastställdes vid 1992 års taxering till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt och tas normalt fram till beskattning vid 1992 - 1995&lt;br&gt;års taxeringar. De nya reglerna för beskattning av livförsäkringsföretag&lt;br&gt;medför att de inte längre kommer att beskattas i det vanliga inkomst-&lt;br&gt;skattesystemet. Det betyder i sin tur att den återföring av reserver som&lt;br&gt;skulle ha skett vid 1995 års taxering inte kommer till stånd enligt de&lt;br&gt;vanliga reglerna. I stället skall återföringen ske vid 1995 eller undantags-&lt;br&gt;vis 1996 års taxering till avkastningsskatt. Det sker genom att det&lt;br&gt;skatteunderlag som vid den aktuella taxeringen beräknas för kapital&lt;br&gt;knutet till arman försäkring än P-försäkring skall ökas med det återstå-&lt;br&gt;ende uppskovsbeloppet. Detta blir således beskattat med skattesatsen&lt;br&gt;20 %.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.19 Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i första stycket 6. likställs utbetalning från pensionsspar-&lt;br&gt;konto med utbetalning på grund av en P-försäkring. En pensionsutbetal-&lt;br&gt;ning från ett sådant konto torde normalt likställas med livränta i&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtalens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med pensionssparinstitut och pensionssparkonto anges&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § lagen om individuellt pensionssparande. Att ett sådant&lt;br&gt;institut skall vara verksamt i Sverige framgår av punkt 3 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.20 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget avräknas enligt första stycket h den&lt;br&gt;del som kan anses ha träffats av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel. På grund av den förändrade&lt;br&gt;tekniken för beräkning av avkastningsskatt har en justering skett av&lt;br&gt;punkten h).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utvidgats så att den skall omfatta även inbetalning på&lt;br&gt;ett pensionssparkonto. En näringsidkare som medges avdrag för en sådan&lt;br&gt;inbetalning skall alltså betala särskild löneskatt med 17,69 % beräknat på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det avdragsbelopp som har medgetts vid taxeringen. Skyldigheten att Prop. 1992:93/187&lt;br&gt;betala särskild löneskatt avser endast avdrag som medges i förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverksamhet. Om en näringsidkare medges&lt;br&gt;allmänt avdrag för en kontoinbetalning skall löneskatt givetvis inte utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.21 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I en ny övergångsbestämmelse till lagen anges att tillgångar hänförliga&lt;br&gt;till ett pensionssparkonto inte är skattepliktiga till förmögenhetsskatt.&lt;br&gt;Regeln blir endast tillämplig vid 1995 års taxering eftersom taxering till&lt;br&gt;förmögenhetsskatt därefter inte längre skall äga rum (jfr prop.&lt;br&gt;1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl och 1992/93:SkU 18, SFS 1992:1489).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med&lt;br&gt;anknytning till värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992:93/187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av förslagen i promemorian&lt;br&gt;(Ds 1992:45) Individuellt pensionssparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria lämnas förslag dels om ett individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande utan försäkringsinslag, dels om en enhetlig schablonmässig&lt;br&gt;metod för beskattningen av avkastningen på kapitalet i såväl det nya&lt;br&gt;sparandet som för pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellt pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktigt bunda sparandet som får ske enligt särskilda, gynnsamma&lt;br&gt;skatteregler har hittills varit förbehållet det sparande som sker genom att&lt;br&gt;pensionsförsäkringar tecknas i försäkringsbolag. Pensionsförsäkringar&lt;br&gt;innehåller normalt såväl ett sparmoment som ett försäkringsmoment. I&lt;br&gt;denna promemoria föreslås att sparande enligt motsvarande skatteregler&lt;br&gt;skall kunna ske även helt utan försäkringsinslag, inom ramen för ett&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Ett syfte med förslaget är att möjliggöra&lt;br&gt;en enkel renodlad sparform för pensionen som bidrar till att bredda&lt;br&gt;marknaden för sådant sparande och därmed skapa förutsättningar för att&lt;br&gt;fler väljer att spara för sin pension. Ett annat syfte är att öka konkurren-&lt;br&gt;sen om sparandet för pensionen och därmed skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;mer kostnadseffektiv förvaltning av allmänhetens pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har som utgångspunkt att de skatteregler som idag gäller för&lt;br&gt;sparande i pensionsförsäkring också skall omfatta det nya individuella&lt;br&gt;pensionssparandet. Skattereglerna innebär i huvudsak att avdrag för&lt;br&gt;sparandet ges det år då sparandet sker med högst ett basbelopp (f.n.&lt;br&gt;33 700 kr) och att inkomstbeskattning sker först när pensionsbeloppen&lt;br&gt;betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av pensionsförsäkringskapital&lt;br&gt;till en lägre skattesats, 10 %, än den som gäller generellt för kapitalin-&lt;br&gt;komster. Nuvarande avdragsutrymme föreslås gälla gemensamt för&lt;br&gt;pensionsförsäkring och det individuella pensionssparandet. Reglerna i&lt;br&gt;övrigt för det individuella pensionssparandet har utformats i anknytning&lt;br&gt;till dem som gäller för pensionsförsäkring. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;utbetalningar av pension får ske tidigast då spararen uppnått en ålder av&lt;br&gt;55 år och att utbetalningarna normalt skall ske under minst 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det individuella pensionssparandet föreslås sparandet kunna ske i&lt;br&gt;följande sparformer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Andelar i värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Enskilda värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;Inlåning på konto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spararen kan utnyttja de olika sparformerna på ett flexibelt sätt.&lt;br&gt;Spararen får fritt välja sparform och får även omplacera medel under&lt;br&gt;spartiden, såväl inom resp, sparform som mellan dem, allt inom ramen&lt;br&gt;för de sparformer som spararens pensionssparinstitut väljer att erbjuda.&lt;br&gt;Genom dessa regler skapas stor valfrihet för den enskilde spararen&lt;br&gt;samtidigt som effektiviteten på kapitalmarknaden befrämjas eftersom&lt;br&gt;sparandet inte låses in i snävt avgränsade sparformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i andelar i värdepappersfonder får ske i redan befintliga&lt;br&gt;värdepappersfonder. Även allemansfonder och utländska värdepappers-&lt;br&gt;fonder får användas. Vid sparande i fondandelar får naturligtvis inte&lt;br&gt;spararen sälja de andelar som anskaffats inom ramen för det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet och använda likviden i strid med bestämmelserna för&lt;br&gt;detta sparande. Fondandelar som förvärvas inom det individuella&lt;br&gt;pensionssparandet måste därför redovisas separat i varje fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i enskilda värdepapper får ske i värdepapper noterade vid en&lt;br&gt;börs eller auktoriserad marknadsplats. Därmed säkerställs att värdepappe-&lt;br&gt;ren har en godtagbar likviditet och att rimliga krav på information om&lt;br&gt;handeln med värdepapperen m.m. är tillgodosedda. Den enskilde&lt;br&gt;spararen får med dessa begränsningar fritt välja sammansättningen av sitt&lt;br&gt;sparande i enskilda värdepapper — något krav på riskspridning ställs inte&lt;br&gt;upp. Spararen är ägare till de värdepapper som förvärvas inom det&lt;br&gt;individuella pensionssparandet och kan därmed exempelvis utöva&lt;br&gt;rösträtten för de aktier som anskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i inlåning på konto får ske endast på inlåningskonto i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De civilrättsliga regler som idag gäller för pensionsförsäkring har i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning överförts till att gälla även för det in-&lt;br&gt;dividuella pensionssparandet. Det innebär bl.a. möjlighet att förordna om&lt;br&gt;förmånstagare samt förbud mot överlåtelse, belåning och pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att delta i det individuella pensionssparandet ingår spararen ett&lt;br&gt;pensionssparavtai med ett pensionssparinstitut som har tillstånd att driva&lt;br&gt;pensionssparrörelse. Tillstånd ges av Finansinspektionen. Tillstånd kan&lt;br&gt;ges till värdepappersinstitut, dvs. till banker och värdepappersbolag.&lt;br&gt;Sparmedlen placeras i de sparformer institutet erbjuder efter spararens&lt;br&gt;önskemål. För att tillförsäkra spararen så stor valfrihet som möjligt och&lt;br&gt;stärka konkurrensen om sparandet har spararen rätt att flytta sitt sparande&lt;br&gt;från ett pensionssparinstitut till ett annat, givetvis under förutsättning att&lt;br&gt;ett pensionssparavtai upprättas med det pensionssparinstitut som&lt;br&gt;pensionssparmedlen flyttas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmässig avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian lämnas också förslag om att all avkastning på olika&lt;br&gt;former av pensionskapital skall beskattas med samma metod. Det gäller&lt;br&gt;såväl för pensionskapital i livförsäkringsföretagen och pensionsstiftelserna&lt;br&gt;som i det individuella pensionssparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden innebär att en schablonmässig avkastning beräknas genom att&lt;br&gt;pensionskapitalet vid årets utgång multipliceras med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under året. Den framräknade avkastningen beskattas sedan&lt;br&gt;med en skattesats på 10 %. Den årliga skatten kommer på så sätt att&lt;br&gt;uppgå till ca 1 % av pensionskapitalets värde. Det är något mindre än&lt;br&gt;vad den nuvarande skatten på pensionskapitalet ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För livförsäkringsföretagens och pensionsstiftelsernas del innebär&lt;br&gt;förslaget att nettovinstbeskattningen enligt dagens regler ersätts av en&lt;br&gt;schabloniserad avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en ny beskattningsmetod nu föreslås beror på de problem som är Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;förenade med de nuvarande sätten att beskatta pensionskapital. Vid Bilaga 1&lt;br&gt;införandet av det individuella pensionssparandet har det inte bedömts&lt;br&gt;lämpligt att bygga ut det nuvarande systemet med ytterligare skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna metoden för avkastningsbeskattning uppnås&lt;br&gt;förenklingar, ökad likformighet i beskattningen av olika pensioneringssätt&lt;br&gt;och ett stabilare system på längre sikt. Alla skattemässigt betingade s.k.&lt;br&gt;inlåsningseffekter bortfaller. Omplaceringar av kapitaltillgångar blir helt&lt;br&gt;skattefria, vilket bör leda till en allmänt sett effektivare kapitalförvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kapital placerat i kapitalförsäkring föreslås att beskattningen skall&lt;br&gt;ske på ett motsvarande sätt hos livförsäkringsföretagen, men med en&lt;br&gt;skattesats på 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian (Ds 1992:45) Individuellt&lt;br&gt;pensionssparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken,&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV), Datainspektionen, Bokföringsnämnden, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV), Riksgäldskontoret, Statskontoret, Finans-&lt;br&gt;inspektionen, Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne- och pensionsverk&lt;br&gt;(SPV), Konkurrensverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Aktiefrämjandet, Centralorganisationen SACO/SR,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Folksam, Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation (FUD), Försäkringsjuridiska föreningen,&lt;br&gt;Försäkringstjänstemannaförbundet (FTF), Kooperationens pensionsanstalt&lt;br&gt;(KP), Landsorganisationen i Sverige (LO), Obligationsfrämjandet, SEB-&lt;br&gt;Försäkring, Stockholms fondbörs, Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;(SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Livförsäkrings-&lt;br&gt;föreningars Riksförbund, Svenska Sparbanksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF), Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund och Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbank har hänvisat till det yttrande som avgetts av&lt;br&gt;Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Företagsjuridik, Nord &amp;amp; Co AB&lt;br&gt;och från Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG) samt&lt;br&gt;Pensionsregistreringsinstitutet (PRI) gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens författningsförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:187&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller sådant individuellt sparande för pension som sker&lt;br&gt;enligt särskilt avtal med ett pensionssparinstitut enligt villkoren i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte sparande som omfattas av försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionssparavtai. sådant avtal som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionssparrörelse: verksamhet som består i att erbjuda allmän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten pensionssparavtai,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pensionssparinstitut: företag som har fått tillstånd att driva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionssparare: en person som ingått pensionssparavtai,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pensionssparkonto: sådant konto som avses i 3 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. värdepappersinstitut: vad som anges i 1 kap. 2 § 5 lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pensionssparrörelse skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;verksamheten upprätthålls och pensionssparmedlen inte otillbörligen&lt;br&gt;riskeras samt i övrigt så att rörelsen kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pensionssparrörelse får bedrivas endast efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillstånd att driva pensionssparrörelse får endast meddelas värdepap-&lt;br&gt;persinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordningen, reglementet eller stadgarna inte strider mot denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller någon annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en sund pensionssparrörelse och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget uppfyller de villkor som i övrigt anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för den tilltänkta Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Bilaga 3&lt;br&gt;Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en&lt;br&gt;verksamhetsplan skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Sparformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtna sparformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inlåningskonto hos bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i värdepappersfond och allemansfond samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid inlåning skall pensionssparmedlen för spararens räkning placeras&lt;br&gt;som inlåning i svenskt eller utländskt bankföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid sparande i värdepappersfond och allemansfond skall pensions-&lt;br&gt;sparmedlen för spararens räkning placeras i sådan värdepappersfond som&lt;br&gt;avses i lagen (1991:1114) om värdepappersfonder eller i allemansfond&lt;br&gt;enligt lagen (1983:890) om allemanssparande. Pensionssparmedlen får&lt;br&gt;även placeras i utländskt fondföretag som är underkastat lagstiftning eller&lt;br&gt;annan offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som&lt;br&gt;gäller för värdepappersfonder här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid sparande i andra fondpapper än andelar i värdepappersfond skall&lt;br&gt;pensionssparmedlen för spararens räkning placeras i andra fondpapper&lt;br&gt;som är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats eller som&lt;br&gt;i utlandet är föremål för handel vid en reglerad marknad som är öppen&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparavtai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett pensionssparavtai skall vara skriftligt. I avtalet skall anges&lt;br&gt;spartiden, tidpunkten då utbetalningarna skall börja och det antal år&lt;br&gt;utbetalningar skall ske. Avtalsvillkor som inte tagits in i avtalet är utan&lt;br&gt;verkan mot pensionsspararen eller den som har förvärvat rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ytterligare bestämmelser om villkor som skall tas in i ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai finns i kommunalskattelagen (1928:370) och i lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparmedlens förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pensionssparinstitutet skall, inom ramen för bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;om tillåtna sparformer, placera inbetalda sparmedel på det sätt pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spararen från tid till annan bestämmer. Placeringarna får fördelas mellan Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;sparformerna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat har avtalats skall pensionssparinstitutet dock samråda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med spararen innan pensionssparmedel placeras på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;enligt institutets bedömning krävs försäljning av fondpapper eller andelar&lt;br&gt;i allemansfond för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall kunna göras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatter och avgifter skall kunna tas ut från pensionssparkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Pensionssparinstitutet skall för varje pensionssparavtai föra ett&lt;br&gt;pensionssparkonto. På kontot skall institutet fortlöpande anteckna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. in- och utbetalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp och försäljningar av fondandelar och andra fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. räntor och utdelningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatter och avgifter som dras från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparkontot skall vid varje tid utvisa vilka tillgångar som&lt;br&gt;förvaltas för pensionsspararens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Tillgångar som inte placeras som inlåning i pensionssparinstitutet&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § skall hållas avskilda från institutets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fondpapper eller andelar i allemansfond får inte förvärvas eller&lt;br&gt;avyttras till ett pris som avviker från det gällande marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Pensionssparinstitutet får avyttra tillgångar på ett pensionssparkonto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den utsträckning det behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall kunna göras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att skatter och avgifter skall kunna tas ut från pensionssparkon-&lt;br&gt;tot, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall, om inte annat avtalats, samråda med pensionsspararen&lt;br&gt;om vilka tillgångar som skall avyttras, om detta är möjligt. I annat fall&lt;br&gt;får beslut om vad som skall avyttras fattas av pensionssparinstitutet&lt;br&gt;utifrån vad som bedöms vara mest förmånligt för pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning och byte av pensionssparinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Pensionssparmedel får betalas ut endast enligt villkoren i pensions-&lt;br&gt;sparavtalet eller enligt föreskrifter i denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om pensionsspararen träffar pensionssparavtai med något annat&lt;br&gt;pensionssparinstitut, får pensionssparkontot flyttas till detta institut. Det&lt;br&gt;institut från vilket pensionssparkontot flyttas får då ta ut en avgift. Denna&lt;br&gt;får dras från pensionssparkontot. Avgiften får inte överstiga institutets&lt;br&gt;direkta kostnader för flyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan flyttning som avses i 6 kap. 3 § får avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Pensionssparinstitutet skall, om inte annat har avtalats, skriftligen&lt;br&gt;underrätta pensionsspararen om omplaceringar av tillgångar som utförts&lt;br&gt;enligt 3 § och om den kostnad som dragits från pensionssparkontot till&lt;br&gt;följd av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Pensionssparinstitutet skall årligen ge pensionsspararen en skriftlig&lt;br&gt;redovisning av sparmedlens förvaltning. I redovisningen skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionssparkontots ingående och utgående värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionssparmedlens placering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köp, försäljningar och andra omplaceringar som skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. belopp som har inbetalats eller utbetalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. räntor och utdelningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skatter och avgifter som dragits från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om fondpapper som antecknats på ett pensionssparkonto är&lt;br&gt;registrerade i pensionssparinstitutets namn (förvaltarregistrerade) skall&lt;br&gt;institutet, om inte annat har avtalats, se till att pensionsspararen ändå får&lt;br&gt;del av den information som han annars skulle ha fått genom utgivaren av&lt;br&gt;fondpapperen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Spararens förfoganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Överlåtelse eller annat förfogande över tillgångar som antecknats på&lt;br&gt;ett pensionssparkonto eller över den rätt som följer av ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai får inte ske på ett sätt som strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;villkor som enligt kommunalskattelagen (1928:370) skall tas in i avtalet.&lt;br&gt;Sådana förfoganden är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket hindrar dock inte utmätning eller&lt;br&gt;överlåtelse vid ackord eller konkurs om inte något annat är föreskrivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om pensionssparavtalet upphör att gälla, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag om begränsningar i rätten att förfoga över pensionssparmedel&lt;br&gt;inte längre tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen (1928:370) finns&lt;br&gt;bestämmelser om att behållningen på pensionssparkontot i sådant fall&lt;br&gt;skall anses utgöra intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om tillgångar som antecknats på ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En pensionssparare får förordna sådan närstående person som avses&lt;br&gt;i punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) som förmånstagare till rätten enligt pensionssparavtalet. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant förmånstagarförordnande kan återkallas av pensionsspararen, om Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;han inte gentemot förmånstagaren åtagit sig att inte återkalla det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagarförordnandet upphör att gälla, om förmånstagaren avlider&lt;br&gt;före pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett förmånstagarförordnande och ett villkor enligt 7 kap 2 § 6&lt;br&gt;äktenskapsbalken om att belopp som betalas ut enligt ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai skall vara förmånstagarens enskilda egendom liksom en&lt;br&gt;återkallelse av ett sådant förordnande eller villkor skall, för att vara&lt;br&gt;gällande, skriftligen meddelas pensionssparinstitutet eller genom&lt;br&gt;institutets försorg antingen tas in i pensionssparavtalet eller antecknas på&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsspararen har förenat ett förmånstagarförordnande med ett&lt;br&gt;villkor om att utbetalningar enligt ett pensionssparavtai skall vara&lt;br&gt;mottagarens enskilda egendom, skall pensionssparinstitutet skriftligen&lt;br&gt;underrätta förmånstagaren om villkoret när ett pensionsbelopp första&lt;br&gt;gången betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om förmånstagare förordnats, ingår de medel som omfattas av&lt;br&gt;förordnandet inte i pensionsspararens kvarlåtenskap. Om förmånstagare&lt;br&gt;inte förordnats upphör pensionssparavtalet att gälla vid pensionsspararens&lt;br&gt;död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av förmånstagarförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en pensionssparare efterlämnar make eller bröstarvinge och en&lt;br&gt;tillämpning av förmånstagarförordnandet skulle leda till ett resultat som&lt;br&gt;är oskäligt mot någon av dem, kan förordnandet jämkas så att rätten till&lt;br&gt;pensionssparmedlen helt eller delvis tillfaller maken eller bröstarvingen.&lt;br&gt;Vid prövningen skall särskilt beaktas skälen för förordnandet samt&lt;br&gt;förmånstagarens och makens eller bröstarvingens ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en pensionssparares dödsfall inträffar sedan det dömts till&lt;br&gt;äktenskapsskillnad mellan pensionsspararen och dennes make eller sedan&lt;br&gt;talan om äktenskapsskillnad väckts men innan bodelning förrättats gäller,&lt;br&gt;i stället för vad som föreskrivs i 7 §, följande beträffande jämkning till&lt;br&gt;förmån för pensionsspararens make. Om maken vid bodelningen inte&lt;br&gt;kan få ut sin andel därför att rätten till pensionssparmedlen tillfaller&lt;br&gt;någon annan som förmånstagare, är denne skyldig att avstå vad som&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som vill begära jämkning enligt 7 eller 8 § skall väcka talan&lt;br&gt;mot förmånstagaren inom ett år från det att bouppteckning efter pensions-&lt;br&gt;spararen avslutades eller dödsboanmälan gjordes. Väcks inte talan inom&lt;br&gt;denna tid är rätten till jämkning förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning av förmånstagarförordnande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;t- .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid tolkning av bestämmelserna om formanstagares rätt enligt ett&lt;br&gt;pensionssparavtai skall bestämmelserna i 105 § andra - fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1927:77) om försäkringsavtal tillämpas. Med försäkringstagare&lt;br&gt;skall då i stället avses pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser om förmånstagarförordnande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Under pensionsspararens livstid får förmånstagaren inte genom&lt;br&gt;överlåtelse eller på annat sätt förfoga över den rätt som förordnandet&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid pensionsspararens död övergår rättigheterna enligt pensions-&lt;br&gt;sparavtalet till förmånstagaren. Denne får dock inte ändra vad som&lt;br&gt;bestämts i pensionssparavtalet om utbetalningarnas storlek och utbetal-&lt;br&gt;ningstiden eller själv förordna förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera samtidigt är förmånstagare får omplaceringar av sparmedel&lt;br&gt;eller flyttning av pensionssparkontot ske endast med samtliga förmånsta-&lt;br&gt;gares samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagama inte kan enas om pensionssparmedlens förvaltning&lt;br&gt;skall pensionssparinstitutet på begäran av någon av dem upprätta ett&lt;br&gt;pensionssparkonto för varje förmånstagare och fördela pensionssparmed-&lt;br&gt;len mellan kontona. Vid fördelningen skall förmånstagama anses ha lika&lt;br&gt;rätt till pensionssparmedlen om inte annat följer av pensionsspararens&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om den rätt som följer av ett pensionssparavtai övergått till någon&lt;br&gt;annan av en annan orsak än pensionsspararens eller en tidigare förmån-&lt;br&gt;stagares död, upphör förmånstagarförordnandet att gälla, om det inte är&lt;br&gt;ett förordnande som enligt 4 § inte får återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om förmånstagare avlider sedan förmånstagarförordnandet börjat&lt;br&gt;tillämpas, upphör pensionssparavtalet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om det i förordnandet&lt;br&gt;föreskrivits att rätten till utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall&lt;br&gt;övergå till någon annan om förmånstagaren avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om någon genom brott uppsåtligen har dödat pensionsspararen&lt;br&gt;eller en förmånstagare, gäller bestämmelserna i 15 kap. ärvdabalken om&lt;br&gt;förlust av rätt att ta arv eller testamente för gärningsmannens rätt till&lt;br&gt;tillgångar som har antecknats på ett pensionssparkonto eller rätt till&lt;br&gt;utbetalningar enligt ett pensionssparavtai.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även när någon annars har orsakat pensionsspararens eller&lt;br&gt;en förmånstagares död genom en uppsåtlig gärning som innefattat våld&lt;br&gt;på den dödades person och utgjort brott för vilket lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i ett år inte är föreskrivet. Lika med våld anses att försätta&lt;br&gt;någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om den som har begått ett Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;brott gäller också var och en som har medverkat till brottet såsom sägs Bilaga 3&lt;br&gt;i 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om vid bodelning rätten enligt ett pensionssparavtai helt eller&lt;br&gt;delvis har tillagts någon annan än pensionsspararen, får han inte utan&lt;br&gt;samtycke av den som fått sådan rätt ändra vad som bestämts i pensions-&lt;br&gt;sparavtalet om utbetalningarnas storlek och utbetalningstiden. Om rätten&lt;br&gt;enligt pensionssparavtalet har delats skall i fråga om pensionssparmedlens&lt;br&gt;förvaltning bestämmelserna i 12 § andra och tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Förhållandet till spararens borgenärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillgångar på ett pensionssparkonto får utmätas för pensions-&lt;br&gt;spararens skulder endast om spartiden enligt avtalet understiger tio år&lt;br&gt;eller om spararen något år betalat in sparbelopp som är mer än dubbelt&lt;br&gt;så stort som genomsnittet av de årliga inbetalningar som har skett under&lt;br&gt;spartiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om tillgångarna på ett pensionssparkonto får utmätas och förmånsta-&lt;br&gt;gare har insatts enligt förordnande som kan återkallas, har efter&lt;br&gt;pensionsspararens död dennes borgenärer, i den utsträckning fordringarna&lt;br&gt;inte kan betalas ur kvarlåtenskapen, samma rätt till tillgångarna som om&lt;br&gt;de tillfallit förmånstagaren genom testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om pensionsspararen försätts i konkurs efter ansökan som gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från det att pensionssparavtalet ingicks eller har&lt;br&gt;offentligt ackord fastställts inom samma tid skall bestämmelserna i 117 §&lt;br&gt;lagen (1927:77) om försäkringsavtal också tillämpas i fråga om möjlig-&lt;br&gt;heten att av pensionssparinstitutet utkräva medel som pensionsspararen&lt;br&gt;betalat enligt pensionssparavtalet. Vid tillämpningen skall paragrafens&lt;br&gt;hänvisning till 116 och 102 §§ samma lag i stället gälla 1 § respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Avveckling av pensionssparrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om ett pensionssparinstituts tillstånd att bedriva pensionssparrörelse&lt;br&gt;återkallas eller annars upphör att gälla eller om institutet trätt i likvida-&lt;br&gt;tion eller försatts i konkurs, skall pensionssparrörelsen avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig avveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett pensionssparinstitut får i annat fall än som sägs i 1 § avveckla&lt;br&gt;sin pensionssparrörelse endast med tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Sådant tillstånd får ges om avvecklingen bedöms kunna ske utan att&lt;br&gt;pensionsspararnas ställning försämras eller om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om tillstånd skall fogas en plan för hur avvecklingen skall&lt;br&gt;ske. Pensionssparinstitutet skall lämna Finansinspektionen de ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysningar om den planerade avvecklingen och därmed samman- Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen begär. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av avvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid avveckling av en pensionssparrörelse skall pensionssparama och&lt;br&gt;de som förvärvat rätt på grund av ett pensionssparavtai underrättas om&lt;br&gt;avvecklingen samt uppmanas att med tillämpning av 3 kap. 9 § inom en&lt;br&gt;viss tid, lägst två månader, flytta pensionssparkontots tillgångar till ett&lt;br&gt;annat pensionssparinstitut. Underrättelse skall ske genom kungörelse i&lt;br&gt;Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt. Efter&lt;br&gt;utgången av den tid som angetts får flyttning inte ske. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Efter utgången av den enligt 3 § bestämda tiden skall ett återstående&lt;br&gt;bestånd av pensionssparavtai om möjligt överlåtas till ett eller flera andra&lt;br&gt;pensionssparinstitut. Ett avtal om överlåtelse skall godkännas av&lt;br&gt;Finansinspektionen för att bli giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inspektionen anser att ett avtal skall godkännas, skall inspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall innehålla föreläggande för&lt;br&gt;pensionssparama att inom en bestämd tid, minst en månad efter&lt;br&gt;kungörelsens utfärdande, anmäla till inspektionen om de har något att&lt;br&gt;invända mot avtalet. Även annan som förvärvat rätt på grund av ett&lt;br&gt;pensionssparavtai skall få möjlighet att framföra invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkänner inspektionen ett avtal om överlåtelse, övergår ansvaret för&lt;br&gt;pensionssparavtalen på det övertagande pensionssparinstitutet. Detta&lt;br&gt;institut skall underrätta pensionssparama och dem som förvärvat rätt på&lt;br&gt;grund av ett pensionssparavtai om överlåtelsen och de eventuella&lt;br&gt;ändringar i villkoren som överlåtelsen medför. Finansinspektionen&lt;br&gt;bestämmer på vilket sätt underättelsen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Pensionssparavtai som inte överlåtits inom sex månader från&lt;br&gt;utgången av den enligt 3 § bestämda tiden, upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en pensionssparrörelse enligt vad som sägs i 1 § skall avvecklas&lt;br&gt;eller om ansökan om tillstånd enligt 2 § getts in, får nya pensions-&lt;br&gt;sparavtai inte ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Pensionsbelopp som förfaller till betalning efter det att ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut trätt i likvidation eller försatts i konkurs skall betalas ut i den&lt;br&gt;utsträckning tillgångar som avskilts för pensionsspararens räkning räcker&lt;br&gt;för betalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Pensionssparinstitut står under tillsyn av Finansinspektionen. Vid sin&lt;br&gt;tillsyn skall inspektionen se till att en sund pensionssparrörelse främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga tillsynsfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i 6 kap. 2, 7, 9, 10 och 12 §§ samt i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall tillämpas även ifråga om&lt;br&gt;pensionssparrörelse. Hänvisningarna till lagen om värdepappersrörelse&lt;br&gt;skall därvid i stället gälla denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Återkallas eller upphör ett pensionssparinstituts tillstånd att bedriva&lt;br&gt;värdepappersrörelse upphör också tillståndet att bedriva pensions-&lt;br&gt;sparrörelse att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en pensionssparare orsakats skada genom att pensionssparinstitu-&lt;br&gt;tet brutit mot denna lag eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall institutet ersätta skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som ansöker om tillstånd enligt denna lag skall betala avgift för&lt;br&gt;prövningen enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar. Om&lt;br&gt;Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga i prövningen behöver&lt;br&gt;anlita någon med särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas&lt;br&gt;av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparinstitut skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektio-&lt;br&gt;nens verksamhet enligt de närmare föreskrifter regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågor om tillstånd enligt denna lag får prövas före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 §, 10 kap. 3-5 §§, 11 kap. 4 § och&lt;br&gt;13 kap. 4 § äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt lagråds- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remiss om enskild egen-&lt;br&gt;dom genom förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild egendom är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra&lt;br&gt;maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det&lt;br&gt;villkoret att den skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av&lt;br&gt;arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendom som en make erhållit&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande&lt;br&gt;vid livförsäkring, olycksfallsförsäk-&lt;br&gt;ring eller sjukförsäkring som teck-&lt;br&gt;nats av någon annan än den andra&lt;br&gt;maken med det villkoret att egen-&lt;br&gt;domen skall vara mottagarens en-&lt;br&gt;skilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendom som en make erhållit&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande&lt;br&gt;vid livförsäkring, olycksfallsförsäk-&lt;br&gt;ring, sjukförsäkring eller vid&lt;br&gt;pensionssparande enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande som tecknats av&lt;br&gt;någon annan än den andra maken&lt;br&gt;med det villkoret att egendomen&lt;br&gt;skall vara mottagarens enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 7—5, om inte&lt;br&gt;annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken&lt;br&gt;egendomen är enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har&lt;br&gt;föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig&lt;br&gt;art skall inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för&lt;br&gt;rättigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om det inte följer av första stycket, skall rätt till pension pa&lt;br&gt;grund av en försäkring som någon av makarna äger inte ingå i bodelning,&lt;br&gt;om utfallande belopp skall beskattas som inkomst och försäkringen gäller&lt;br&gt;rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension eller invalidpension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efterlevandepension i fall då&lt;br&gt;föreligger vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som avses i&lt;br&gt;andra stycket skall dock helt eller&lt;br&gt;delvis ingå i bodelning, om det&lt;br&gt;med hänsyn till äktenskapets längd,&lt;br&gt;makarnas ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;skulle vara oskäligt att undanta&lt;br&gt;pensionsrätten från bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till utbetalning av pensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som tillkommer&lt;br&gt;någon av makarna på grund av&lt;br&gt;pensionssparavtai enligt lagen&lt;br&gt;(1992:000) om individuellt pen-&lt;br&gt;sionssparande skall inte ingå i bo-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till pension som avses i&lt;br&gt;andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;dock helt eller delvis ingå i bodel-&lt;br&gt;ning, om det med hänsyn till äk-&lt;br&gt;tenskapets längd, makarnas ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att undanta pensionsrätten från&lt;br&gt;bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har gjorts till en-&lt;br&gt;skild genom äktenskapsförord,&lt;br&gt;liksom vad som har trätt i stället&lt;br&gt;för sådan egendom samt avkastning&lt;br&gt;av denna som är enskild egendom,&lt;br&gt;skall ingå i bodelning om makarna&lt;br&gt;kommer överens om det vid bodel-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller sådan rätt&lt;br&gt;till pension på grund av försäkring&lt;br&gt;som avses i 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har gjorts till en-&lt;br&gt;skild genom äktenskapsförord,&lt;br&gt;liksom vad som har trätt i stället&lt;br&gt;för sådan egendom samt avkastning&lt;br&gt;av denna som är enskild egendom,&lt;br&gt;skall ingå i bodelning om makarna&lt;br&gt;kommer överens om det vid bodel-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller sådan rätt&lt;br&gt;till pension på grund av försäkring&lt;br&gt;eller pensionssparavtai som avses&lt;br&gt;i 3 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i&lt;br&gt;bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra&lt;br&gt;giftorättsgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkring eller försäkringsbelopp som vid försäkringstagarens död&lt;br&gt;tillfaller en förmånstagare finns bestämmelser i lagen (1927:77) om&lt;br&gt;försäkringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagares rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtai finns bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1992:000) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den ena maken utan den andra makens samtycke mom tre ar innan&lt;br&gt;talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom&lt;br&gt;gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka&lt;br&gt;värdet av sin enskilda egendom, skall den andra makens andel vid bo-&lt;br&gt;delning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans&lt;br&gt;värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i&lt;br&gt;den förstnämnda makens giftorättsgods. Dennes del i det sammanlagda&lt;br&gt;giftorättsgodset skall minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;enskild egendom skall även gälla&lt;br&gt;sådana rättigheter som enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § inte skall ingå i bodel-&lt;br&gt;ning. Därvid skall med ökning av&lt;br&gt;värdet av en sådan rättighet jäm-&lt;br&gt;ställas förvärv av rättigheten. Vida-&lt;br&gt;re skall, om en makes användning&lt;br&gt;av sitt giftorättsgods har medfört&lt;br&gt;att värdet av egen pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring ökat eller att maken förvärvat&lt;br&gt;förmån på grund av sådan försäk-&lt;br&gt;ring, bestämmelserna i första styc-&lt;br&gt;ket tillämpas även om den andra&lt;br&gt;maken har samtyckt till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;enskild egendom skall även gälla&lt;br&gt;sådana rättigheter som enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § inte skall ingå i bodel-&lt;br&gt;ning. Därvid skall med ökning av&lt;br&gt;värdet av en sådan rättighet jäm-&lt;br&gt;ställas förvärv av rättigheten. Vida-&lt;br&gt;re skall, om en makes användning&lt;br&gt;av sitt giftorättsgods har medfört&lt;br&gt;att värdet av egen pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller eget pensionssparkonto&lt;br&gt;ökat eller att maken förvärvat&lt;br&gt;förmån på grund av sådan försäk-&lt;br&gt;ring eller på grund av pensions-&lt;br&gt;sparavtai, bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket tillämpas även om den&lt;br&gt;andra maken har samtyckt till&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en makes andel enligt 11 kap. 4 § andra stycket beräknats som om&lt;br&gt;värde av en pensionsförsäkring hade ingått bland tillgångarna och kan&lt;br&gt;maken vid bodelningen inte få ut sin andel är försäkringsgivaren skyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:925.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att av försäkringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas.&lt;br&gt;Återbetalningen får göras direkt till försäkringstagarens make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall tillämpas på motsvarande sätt&lt;br&gt;i fråga om värde av pensionsspar-&lt;br&gt;konto. \åd som sägs om försäk-&lt;br&gt;ringsgivare och försäkringstagare&lt;br&gt;skall därvid i stället gälla pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut och pensions-&lt;br&gt;sparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 32 § 1 mom., 46 § 2 mom., 53 § 4 mom., punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 20 §, punkt 21 av anvisningarna till 23 §, punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §, punkt 4 av anvisningarna till 41 §, punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § och punkt 1 av anvisningarna till 48 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i anvisningarna till 31 § skall införas en ny punkt, 3, och i&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § en ny punkt, 7, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av tjänst hänförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avlöning, arvode och kostnadsersättning samt annan förmån i&lt;br&gt;pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller&lt;br&gt;skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag&lt;br&gt;av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån det&lt;br&gt;inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av 2&lt;br&gt;mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i fråga om sådan i c) angiven livränta, som utgår till följd av&lt;br&gt;personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt, den del av&lt;br&gt;livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur&lt;br&gt;eller för förlorat underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgått i annan form än livränta på grund av sjuk-&lt;br&gt;eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte&lt;br&gt;ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;periodisk intäkt som avses i 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt enligt punkt 1 av anvisningarna till 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag&lt;br&gt;som enligt 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt av tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) sådana förmåner och ersättningar m. m. som anges i punkterna 14&lt;br&gt;och 15 av anvisningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) behållning på pensionsspar-&lt;br&gt;konto (avskattning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid pensionsspararens död, i den&lt;br&gt;mån behållningen inte omfattas av&lt;br&gt;ett giltigt förmånstagarförordnan-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid förmånstagares död när&lt;br&gt;denne inträtt i sin rätt, i den mån&lt;br&gt;inte rätten till utbetalning enligt&lt;br&gt;förordnandet skall övergå till an-&lt;br&gt;nan förmånstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid pensionssparavtalets upp-&lt;br&gt;hörande i fall som avses i 6 kap.&lt;br&gt;5 § lagen (1992:000) om individu-&lt;br&gt;ellt pensionssparande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid överlåtelse av kontotillgångar&lt;br&gt;på grund av utmätning, konkurs&lt;br&gt;eller ackord i den utsträckning&lt;br&gt;behållningen tas i anspråk. I sist&lt;br&gt;nämnda fall utgör beloppet en&lt;br&gt;intäkt för överlåtaren. I övriga fall&lt;br&gt;skall beloppet tas upp som intäkt&lt;br&gt;av den som fått rätt att förfoga&lt;br&gt;över medlen. Med behållning avses&lt;br&gt;i denna punkt marknadsvärdet på&lt;br&gt;tillgångarna på pensionssparkontot&lt;br&gt;efter avräkning för den skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel som är&lt;br&gt;hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — såsom&lt;br&gt;vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp —&lt;br&gt;vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,&lt;br&gt;att han enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses&lt;br&gt;som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från&lt;br&gt;fastigheten, räknas som intäkt av näringsverksamhet eller behandlas enligt&lt;br&gt;reglerna för privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela&lt;br&gt;beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal-&lt;br&gt;ning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den&lt;br&gt;utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete&lt;br&gt;i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala&lt;br&gt;i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen&lt;br&gt;(1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om&lt;br&gt;den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i&lt;br&gt;Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret&lt;br&gt;för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av&lt;br&gt;arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret varit skyldig att betala&lt;br&gt;sjömansskatt, medges avdrag för&lt;br&gt;periodiskt understöd och avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring som anges i&lt;br&gt;första stycket 6, endast i den mån&lt;br&gt;hänsyn inte tagits till understödet&lt;br&gt;eller avgiften vid beräkningen av&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avgift som avses i&lt;br&gt;första stycket 6 medges endast i&lt;br&gt;den mån avdrag inte får ske från&lt;br&gt;intäkt av särskild förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) för inbetalning som den skatt-&lt;br&gt;skyldige under beskattningsåret har&lt;br&gt;gjort på pensionssparkonto till den&lt;br&gt;del han har rätt till utbetalningar&lt;br&gt;från kontot och i den omfattning&lt;br&gt;som framgår av punkt 7 av an-&lt;br&gt;visningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret varit skyldig att betala&lt;br&gt;sjömansskatt, medges avdrag för&lt;br&gt;periodiskt understöd, avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring som anges i&lt;br&gt;första stycket 6 och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som anges i&lt;br&gt;första stycket 7, endast i den mån&lt;br&gt;hänsyn inte tagits till understödet,&lt;br&gt;avgiften eller inbetalningen vid&lt;br&gt;beräkningen av sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avgift som avses i&lt;br&gt;första stycket 6 och för inbetalning&lt;br&gt;som avses i första stycket 7 medges&lt;br&gt;endast i den mån avdrag inte får&lt;br&gt;ske från intäkt av särskild för-&lt;br&gt;värvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av&lt;br&gt;beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper&lt;br&gt;på nämnda tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Överlåtes pensionsför-&lt;br&gt;säkring genom bodelning, skall&lt;br&gt;överlåtaren oavsett överlåtelsen&lt;br&gt;under sin livstid i förvärvarens&lt;br&gt;ställe vara skattskyldig för utfallan-&lt;br&gt;de belopp, såvida han icke skulle&lt;br&gt;ha varit berättigad till avdrag vid&lt;br&gt;utgivande av periodiskt understöd&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Överlåts pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller rätt till pension på grund&lt;br&gt;av pensionssparavtai genom bodel-&lt;br&gt;ning, skall överlåtaren oavsett&lt;br&gt;överlåtelsen under sin livstid i&lt;br&gt;förvärvarens ställe vara skattskyl-&lt;br&gt;dig för utfallande belopp, såvida&lt;br&gt;han inte skulle ha varit berättigad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förvärvaren. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får skattemyndighet-&lt;br&gt;en efter ansökan besluta att överlå-&lt;br&gt;taren inte skall vara skattskyldig i&lt;br&gt;förvärvarens ställe, även om över-&lt;br&gt;låtaren inte skulle ha varit berätti-&lt;br&gt;gad till avdrag som här avses.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos riksskat-&lt;br&gt;teverket. Riksskatteverkets beslut&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till avdrag vid utgivande av perio-&lt;br&gt;diskt understöd till förvärvaren.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att överlåtaren inte skall&lt;br&gt;vara skattskyldig i förvärvarens&lt;br&gt;ställe, även om överlåtaren inte&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till av-&lt;br&gt;drag som här avses. Skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut i sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att&lt;br&gt;uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin&lt;br&gt;rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån&lt;br&gt;han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag&lt;br&gt;för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskost-&lt;br&gt;nader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar och avgifter&lt;br&gt;till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem. Avdrag&lt;br&gt;får dock göras för sådana premier&lt;br&gt;och avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §, 46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Till skattskyldigs levnadskost-&lt;br&gt;nader, för vilka avdrag enligt&lt;br&gt;denna paragraf ej medges, räknas&lt;br&gt;bland annat premier för egna per-&lt;br&gt;sonliga försäkringar och avgifter&lt;br&gt;till kassor, föreningar och andra&lt;br&gt;sammanslutningar, i vilka den&lt;br&gt;skattskyldige är medlem. Avdrag&lt;br&gt;får dock göras för sådana premier&lt;br&gt;och avgifter i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 33 §, 46 § 2 mom., punk-&lt;br&gt;terna 21 och 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § och punkt 6 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §. Avdrag får även&lt;br&gt;göras för inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto i den omfattning som&lt;br&gt;anges i 46 § 2 mom. och punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte avgifter till arbetsgivar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsema i första stycket&lt;br&gt;organisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till&lt;br&gt;den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad&lt;br&gt;avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna&lt;br&gt;alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisa-&lt;br&gt;tionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med&lt;br&gt;verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla&lt;br&gt;affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för&lt;br&gt;företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten,&lt;br&gt;stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att&lt;br&gt;hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med&lt;br&gt;större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter&lt;br&gt;för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte&lt;br&gt;med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård, för vilka&lt;br&gt;avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser&lt;br&gt;antingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande&lt;br&gt;i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskost-&lt;br&gt;nader för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren för bidrag&lt;br&gt;enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande&lt;br&gt;och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring. Avdraget&lt;br&gt;beräknas på inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet och inkomst av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den omfattning som anges i 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket 6 och fjärde&lt;br&gt;stycket samt i punkt 6 första —&lt;br&gt;fjärde och sjätte styckena av an-&lt;br&gt;visningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Avdrag får göras för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring och för inbe-&lt;br&gt;talning på pensionssparkonto.&lt;br&gt;Avdraget beräknas på inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och inkomst av&lt;br&gt;kapital i den omfattning som anges&lt;br&gt;i 46 § 2 mom. första stycket 6 och&lt;br&gt;7 och fjärde stycket, i punkt 6&lt;br&gt;första — fjärde och sjätte styckena&lt;br&gt;samt i punkt 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Med pension förstås dels be-&lt;br&gt;lopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av före-&lt;br&gt;gående tjänsteförhållande, dels&lt;br&gt;belopp, som på grund av lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;utgår i form av folkpension eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:692.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med pension förstås dels be-&lt;br&gt;lopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av före-&lt;br&gt;gående tjänsteförhållande, dels&lt;br&gt;belopp, som på grund av lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;utgår i form av folkpension eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggspension, dels belopp som tilläggspension, dels belopp som&lt;br&gt;utgår på grund av pensionsförsäk- utgår på grund av pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ring, dels belopp som utbetalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från pensionssparkonto till pen-&lt;br&gt;sionsspararen, till förmånstagare&lt;br&gt;på grund av förmånstagarförord-&lt;br&gt;nande, till den som erhållit rätten&lt;br&gt;till pension genom bodelning eller&lt;br&gt;till den som får återbetalning enligt&lt;br&gt;13 kap. 4 § äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till&lt;br&gt;andra försäkringsbelopp än ålderspension, invalidpension eller efterlev-&lt;br&gt;andepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring&lt;br&gt;fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket,&lt;br&gt;att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse.&lt;br&gt;Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om&lt;br&gt;invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband&lt;br&gt;med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att&lt;br&gt;ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring&lt;br&gt;förstås också pensionsförsäkring, som — om en anställd avlidit — tagits&lt;br&gt;av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande&lt;br&gt;och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning&lt;br&gt;av hela avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall&lt;br&gt;försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans&lt;br&gt;make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden barn under 16 år, får han ta försäkring avseende efterlev-&lt;br&gt;andepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts&lt;br&gt;som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyldig som här i riket&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamhet får ta försäkring avseende efterlevandepen-&lt;br&gt;sion. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den&lt;br&gt;efterlevande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas&lt;br&gt;i samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, får dock skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under&lt;br&gt;den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra&lt;br&gt;när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den&lt;br&gt;första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än&lt;br&gt;samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensions-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den&lt;br&gt;skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt&lt;br&gt;planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår&lt;br&gt;av punkt 20 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende&lt;br&gt;ålderspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den&lt;br&gt;försäkrade, vara förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst&lt;br&gt;så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.&lt;br&gt;Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet&lt;br&gt;träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,&lt;br&gt;varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller&lt;br&gt;barn till person som angivits under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av&lt;br&gt;dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå&lt;br&gt;som om den avlidne varit försäkrad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till&lt;br&gt;förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista&lt;br&gt;meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och&lt;br&gt;får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i&lt;br&gt;föregående stycke 1. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i&lt;br&gt;annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den&lt;br&gt;försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den&lt;br&gt;tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan&lt;br&gt;efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt.&lt;br&gt;Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall&lt;br&gt;upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till&lt;br&gt;arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende&lt;br&gt;efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i&lt;br&gt;föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller&lt;br&gt;efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har&lt;br&gt;utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå&lt;br&gt;under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för&lt;br&gt;detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person&lt;br&gt;som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller&lt;br&gt;med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå&lt;br&gt;omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans&lt;br&gt;årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den&lt;br&gt;inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension,&lt;br&gt;räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre&lt;br&gt;tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade&lt;br&gt;livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem&lt;br&gt;år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst&lt;br&gt;skall utgå, samt att inte vid utgången av något kalenderår under&lt;br&gt;förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger&lt;br&gt;det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetal-&lt;br&gt;ningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under&lt;br&gt;vilken försörjningsräntan längst skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke&lt;br&gt;skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall&lt;br&gt;upphöra vid omgifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får&lt;br&gt;endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt&lt;br&gt;nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person som anges&lt;br&gt;i nionde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför-&lt;br&gt;säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla&lt;br&gt;villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller&lt;br&gt;ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som&lt;br&gt;anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan&lt;br&gt;föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som&lt;br&gt;är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska&lt;br&gt;återköpsvärdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger och skattemyndigheten på särskild ansökan medger det.&lt;br&gt;Bestämmelserna i lagen hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap.&lt;br&gt;4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får&lt;br&gt;meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i&lt;br&gt;huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningspunkt om pensionsförsäkring. Har förklaring som här avses&lt;br&gt;meddelats kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring&lt;br&gt;svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund&lt;br&gt;av försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring&lt;br&gt;får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet&lt;br&gt;vid dess ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring&lt;br&gt;som huvudförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband&lt;br&gt;med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgiv-&lt;br&gt;aren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att&lt;br&gt;försäkringen har tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till&lt;br&gt;denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den&lt;br&gt;första femårsperioden inte utgår&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp samt att årsbelop-&lt;br&gt;pet av en försörjningsränta inte&lt;br&gt;överstiger den livsvariga pensio-&lt;br&gt;nens årsbelopp, bortses i fråga om&lt;br&gt;försäkring enligt lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med aktiefond-&lt;br&gt;sanknytning från sådana föränd-&lt;br&gt;ringar av beloppen som föranleds&lt;br&gt;av kursutvecklingen på fondande-&lt;br&gt;larna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den&lt;br&gt;första femårsperioden inte utgår&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp samt att årsbelop-&lt;br&gt;pet av en försörjningsränta inte&lt;br&gt;överstiger den livsvariga pensio-&lt;br&gt;nens årsbelopp, bortses i fråga om&lt;br&gt;försäkring enligt lagen (1989:1079)&lt;br&gt;om livförsäkringar med anknytning&lt;br&gt;till värdepappersfonder från sådana&lt;br&gt;förändringar av beloppen som&lt;br&gt;föranleds av kursutvecklingen på&lt;br&gt;fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, fjärde,&lt;br&gt;sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överklagas&lt;br&gt;hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Pensionssparavtai, pensions-&lt;br&gt;sparkonto och pensionssparare har&lt;br&gt;den innebörd som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1992:000) om individu-&lt;br&gt;ellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett konto skall anses&lt;br&gt;utgöra ett pensionssparkonto for-&lt;br&gt;dras att det till kontot anknutna&lt;br&gt;pensionssparavtalet har ingåtts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett här i landet verksamt pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning från pensionsspar-&lt;br&gt;konto får inte avse andra belopp&lt;br&gt;än ålderspension, efterlevande-&lt;br&gt;pension, behållning som skall&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket j samt återbetalning enligt&lt;br&gt;13 kap. 4 § äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får inte börja&lt;br&gt;betalas ut vid lägre ålder än 55 år.&lt;br&gt;Utbetalning får dock ske dessförin-&lt;br&gt;nan till den som fått rätt till för-&lt;br&gt;tidspension i annan form än sjuk-&lt;br&gt;bidrag enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Om det i andra&lt;br&gt;fall finns särskilda skäl, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan besluta&lt;br&gt;att pension får börja betalas ut vid&lt;br&gt;lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet får avslutas genom en&lt;br&gt;utbetalning iförtid om kontobehåll-&lt;br&gt;ningen uppgår till högst ett basbe-&lt;br&gt;lopp enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring och kontot inte är förenat&lt;br&gt;med ett oåterkalleligt förmånsta-&lt;br&gt;garförordnande samt inbetalning&lt;br&gt;på kontot inte har skett senare än&lt;br&gt;10 år före utbetalningstillfället. Om&lt;br&gt;det i andra fall finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, får skattemyndigheten efter&lt;br&gt;ansökan besluta att kontot får&lt;br&gt;avslutas genom utbetalning iförtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får betalas ut&lt;br&gt;högst så länge pensionsspararen&lt;br&gt;lever, men under dennes livstid&lt;br&gt;lägst fem år eller, om pensions-&lt;br&gt;sparavtalet skall upphöra när pen-&lt;br&gt;sionsspararen fyller 65 år, lägst tre&lt;br&gt;år. Pensionen skall under den&lt;br&gt;första femårsperioden för utbetal-&lt;br&gt;ningarna betalas ut med samma&lt;br&gt;belopp vid varje utbetalningstillfäl-&lt;br&gt;le eller med stigande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås&lt;br&gt;pension som efter pensionsspara-&lt;br&gt;rens död betalas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person med vilken den avlidne&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under&lt;br&gt;äktenskapsliknande förhållanden,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. barn till pensionsspararen&lt;br&gt;eller till person som angivits under&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension får betalas&lt;br&gt;ut högst så länge den efterlevande&lt;br&gt;lever och skall under den första fe-&lt;br&gt;mårsperioden för utbetalningarna&lt;br&gt;betalas ut med samma belopp vid&lt;br&gt;varje utbetalningstillfälle eller med&lt;br&gt;stigande belopp. Har pensions-&lt;br&gt;spararen avlidit mindre än fem år&lt;br&gt;före den tidpunkt då utbetalningar-&lt;br&gt;na annars skulle ha upphört, får&lt;br&gt;dock efterlevandepension upphöra&lt;br&gt;vid sist nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till rätt enligt&lt;br&gt;pensionssparavtai får endast insät-&lt;br&gt;tas person till vilken efterlevande-&lt;br&gt;pension kan betalas enligt sjunde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparvillkor, som med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag är avgörande för frågan om&lt;br&gt;sparavtalet skall anses utgöra ett&lt;br&gt;pensionssparavtai, skall tas in i&lt;br&gt;pensionssparavtalet. Detta skall&lt;br&gt;dessutom innehålla villkor att rätt&lt;br&gt;enligt pensionssparavtai samt till-&lt;br&gt;gångar knutna till ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto inte får pantsättas eller&lt;br&gt;belånas. Pensionssparavtalet får&lt;br&gt;inte heller ändras på sådant sätt&lt;br&gt;att det inte längre uppfyller de&lt;br&gt;föreskrifter som anges för ett så-&lt;br&gt;dant avtal i denna lag eller inne-&lt;br&gt;hålla villkor som är oförenliga med&lt;br&gt;bestämmelserna om pensionsspa-&lt;br&gt;ravtai i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto får endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på grund av utmätning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid ackord eller konkurs.&lt;br&gt;Rätten till pension får, förutom&lt;br&gt;genom förmånstagarförordnande,&lt;br&gt;endast övergå genom bodelning av&lt;br&gt;annan anledning än makes död.&lt;br&gt;Har rätten till utbetalning från&lt;br&gt;pensionssparkonto övergått till&lt;br&gt;förmånstagare eller genom bodel-&lt;br&gt;ning gäller vad som nu sagts om&lt;br&gt;överlåtelse på motsvarande sätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånstagaren respektive den som&lt;br&gt;tilldelats rätten vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som övertagit rätt till be-&lt;br&gt;hållning på respektive utbetalning-&lt;br&gt;ar från pensionssparkonto skall&lt;br&gt;omedelbart underrätta det pen-&lt;br&gt;sionssparinstitut somför kontot om&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av kravet att&lt;br&gt;en ålders- eller efterlevandepension&lt;br&gt;under den första femårsperioden&lt;br&gt;skall betalas ut med samma eller&lt;br&gt;med stigande belopp skall, för&lt;br&gt;sparande i värdepapper och vär-&lt;br&gt;depappersfonder, bortses från de&lt;br&gt;förändringar av beloppen som&lt;br&gt;beror på kursutvecklingen på vär-&lt;br&gt;depapperen och fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndighet enligt&lt;br&gt;fjärde och femte styckena av denna&lt;br&gt;anvisningspunkt får överklagas hos&lt;br&gt;riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller såsom allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits eller&lt;br&gt;blivit för honom tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till godo,&lt;br&gt;detta oberoende av huruvida in-&lt;br&gt;komsten intjänats under året eller&lt;br&gt;tidigare. Har den skattskyldige på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Lydelse enligt lagrådsremiss om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepapper på förmånliga villkor, värdepapper på förmånliga villkor,&lt;br&gt;tas förmånen upp till beskattning tas förmånen upp till beskattning&lt;br&gt;det år förvärvet skedde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det år förvärvet skedde. I fall då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j inträder skattskyl-&lt;br&gt;digheten när pensionssparavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla för de tillgångar&lt;br&gt;som skall avskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den&lt;br&gt;skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare&lt;br&gt;förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-&lt;br&gt;ringen ägs av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga sum-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får, tillsammans med&lt;br&gt;avdrag för sådan inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som anges i&lt;br&gt;46 § 2 mom. första stycket 7, inte&lt;br&gt;överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet före av-&lt;br&gt;drag enligt punkt 21 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader enligt punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § på sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt och på sådan inbetal-&lt;br&gt;ning på pensionssparkonto som&lt;br&gt;avses i punkt 7 och före avdrag för&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt&lt;br&gt;1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller året närmast dessförinnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får&lt;br&gt;uppgå till högst ett belopp motsvarande det basbelopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före&lt;br&gt;taxeringsåret och dessutom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av&lt;br&gt;aktiv näringsverksamhet före av-&lt;br&gt;drag enligt punkt 21 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 §, före avdrag för&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader enligt punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § på sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt och före avdrag för&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1832.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt och på sådan inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto som avses i&lt;br&gt;punkt 7 och före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;om socialavgifter till den del den&lt;br&gt;inte överstiger tjugo gånger nämn-&lt;br&gt;da basbelopp samt högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda basbe-&lt;br&gt;lopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt&lt;br&gt;i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt&lt;br&gt;20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35&lt;br&gt;procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen&lt;br&gt;om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig&lt;br&gt;dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger&lt;br&gt;tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke&lt;br&gt;beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.&lt;br&gt;Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer&lt;br&gt;än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga&lt;br&gt;det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda&lt;br&gt;rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett&lt;br&gt;basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av&lt;br&gt;de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring får medges med&lt;br&gt;högre belopp än som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i föregående styc-&lt;br&gt;ke. Därvid skall dock följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt och före avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;om socialavgifter till den del den&lt;br&gt;inte överstiger tjugo gånger nämn-&lt;br&gt;da basbelopp samt högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda basbe-&lt;br&gt;lopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive inbe-&lt;br&gt;talning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i föregå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla. För skattskyldig, som redo-&lt;br&gt;visar inkomst som är att anse som&lt;br&gt;inkomst endast av tjänst med bort-&lt;br&gt;seende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 men som i huvudsak saknar&lt;br&gt;pensionsrätt i anställning, får av-&lt;br&gt;drag medges högst med belopp,&lt;br&gt;beräknat som för skattskyldig som&lt;br&gt;avses i andra stycket b. Har sådan&lt;br&gt;skattskyldig erhållit särskild ersätt-&lt;br&gt;ning i samband med att anställning&lt;br&gt;upphört och har han ej skaffat sig&lt;br&gt;ett betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;dock avdrag medges med högre&lt;br&gt;belopp. Avdrag som avses i de två&lt;br&gt;närmast föregående meningarna får&lt;br&gt;dock inte beräknas för inkomst&lt;br&gt;som härrör från aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening vari den skatt-&lt;br&gt;skyldige har sådant bestämmande&lt;br&gt;inflytande som avses i punkt 20 e&lt;br&gt;femte stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §. Har skattskyldig, som —&lt;br&gt;själv eller genom förmedling av&lt;br&gt;juridisk person — bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet, upphört med driften i&lt;br&gt;förvärvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet före avdraget&lt;br&gt;samt på sådan intäkt av tjänst som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h. Avdraget får i detta fall beräk-&lt;br&gt;nas med beaktande av det antal år&lt;br&gt;den skattskyldige drivit närings-&lt;br&gt;verksamheten, dock högst för tio&lt;br&gt;år. Hänsyn skall vid bedömningen&lt;br&gt;av avdragets storlek tas till den&lt;br&gt;skattskyldiges övriga pensions-&lt;br&gt;skydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift som avses i 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket 6. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett belopp&lt;br&gt;som för varje år som driften pågått&lt;br&gt;motsvarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring bestämts för det år driften i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skattskyl-&lt;br&gt;dig som avses i andra stycket b.&lt;br&gt;Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Avdrag&lt;br&gt;som avses i de två närmast föregå-&lt;br&gt;ende meningarna får dock inte&lt;br&gt;beräknas för inkomst som härrör&lt;br&gt;från aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening vari den skattskyldige har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;br&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 §.&lt;br&gt;Har skattskyldig, som — själv&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person — bedrivit näringsverksam-&lt;br&gt;het, upphört med driften i för-&lt;br&gt;värvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet före avdraget&lt;br&gt;samt på sådan intäkt av tjänst som&lt;br&gt;avses i 32 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;h. Avdraget får i detta fall beräk-&lt;br&gt;nas med beaktande av det antal år&lt;br&gt;den skattskyldige drivit närings-&lt;br&gt;verksamheten, dock högst för tio&lt;br&gt;år. Hänsyn skall vid bedömningen&lt;br&gt;av avdragets storlek tas till den&lt;br&gt;skattskyldiges övriga pensions-&lt;br&gt;skydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift och inbetalning&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6 och 7. Avdraget får dock&lt;br&gt;inte överstiga ett belopp som för&lt;br&gt;varje år som driften pågått mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvskällan upphört och ej&lt;br&gt;heller summan av de belopp som&lt;br&gt;under beskattningsåret redovisats&lt;br&gt;som nettointäkt av förvärvskällan i&lt;br&gt;förekommande fall före avdraget,&lt;br&gt;före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt&lt;br&gt;23 av anvisningarna till 23 § på&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i denna anvisningspunkt och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om so-&lt;br&gt;cialavgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;br&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det högsta&lt;br&gt;belopp varmed avdrag för avgift&lt;br&gt;för försäkringen får medges. Här-&lt;br&gt;vid iakttas i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får över-&lt;br&gt;klagas hos riksskatteverket. Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6 men har avdrag för av-&lt;br&gt;giften helt eller delvis inte kunnat&lt;br&gt;utnyttjas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket, medges avdrag för&lt;br&gt;ej utnyttjat belopp vid taxering för&lt;br&gt;det påföljande beskattningsåret.&lt;br&gt;Sådant avdrag medges dock inte&lt;br&gt;med belopp som tillsammans med&lt;br&gt;erlagd avgift sistnämnda år översti-&lt;br&gt;ger vad som anges i andra stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring bestämts för det år driften i&lt;br&gt;förvärvskällan upphört och ej&lt;br&gt;heller summan av de belopp som&lt;br&gt;under beskattningsåret redovisats&lt;br&gt;som nettointäkt av förvärvskällan i&lt;br&gt;förekommande fall före avdraget,&lt;br&gt;före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt&lt;br&gt;23 av anvisningarna till 23 § på&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i denna anvisningspunkt och&lt;br&gt;på sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om so-&lt;br&gt;cialavgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;br&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det högsta&lt;br&gt;belopp varmed avdrag för avgift&lt;br&gt;för försäkringen får medges. Här-&lt;br&gt;vid iakttas i tillämpliga delar be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får över-&lt;br&gt;klagas hos riksskatteverket. Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift&lt;br&gt;eller gjort inbetalning som avses i&lt;br&gt;46 § 2 mom. första stycket 6 och 7&lt;br&gt;men har avdrag för avgiften eller&lt;br&gt;inbetalningen helt eller delvis inte&lt;br&gt;kunnat utnyttjas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra stycket, medges&lt;br&gt;avdrag för ej utnyttjat belopp vid&lt;br&gt;taxering för det påföljande beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Sådant avdrag medges&lt;br&gt;dock inte med belopp som tillsam-&lt;br&gt;mans med erlagd avgift och gjord&lt;br&gt;inbetalning sistnämnda år överstig-&lt;br&gt;er vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de före-&lt;br&gt;gående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 inte med högre&lt;br&gt;belopp än skillnaden mellan sam-&lt;br&gt;manlagda beloppet av inkomster&lt;br&gt;från olika förvärvskällor och övri-&lt;br&gt;ga avdrag enligt 46 §. Avdrag,&lt;br&gt;som på grund av vad nu sagts inte&lt;br&gt;kunnat utnyttjas vid taxeringen för&lt;br&gt;det beskattningsår då avgiften&lt;br&gt;betalades, får utnyttjas senast vid&lt;br&gt;taxeringen för sjätte beskattnings-&lt;br&gt;året efter betalningsåret. Inte heller&lt;br&gt;i sistnämnda fall får avdraget över-&lt;br&gt;stiga vad som återstår sedan övriga&lt;br&gt;avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de före-&lt;br&gt;gående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift eller inbetalning som avses&lt;br&gt;i 46 § 2 mom. första stycket 6 och&lt;br&gt;7 inte med högre belopp än skill-&lt;br&gt;naden mellan sammanlagda be-&lt;br&gt;loppet av inkomster från olika för-&lt;br&gt;värvskällor och övriga avdrag&lt;br&gt;enligt 46 §. Avdrag, som på grund&lt;br&gt;av vad nu sagts inte kurmat utnytt-&lt;br&gt;jas vid taxeringen för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då avgiften betalades eller&lt;br&gt;inbetalningen skedde, får utnyttjas&lt;br&gt;senast vid taxeringen för sjätte&lt;br&gt;beskattningsåret efter betalnings-&lt;br&gt;året. Inte heller i sistnämnda fall&lt;br&gt;får avdraget överstiga vad som&lt;br&gt;återstår sedan övriga avdrag enligt&lt;br&gt;46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första&lt;br&gt;hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den&lt;br&gt;del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar&lt;br&gt;i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Avdrag för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto får göras endast&lt;br&gt;till den del den skattskyldige har&lt;br&gt;rätt till utbetalningar från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får inte överstiga sum-&lt;br&gt;man av de belopp som för motsvar-&lt;br&gt;ande fall anges i punkt 6 andra&lt;br&gt;och tredje styckena. Att hänsyn vid&lt;br&gt;beräkningen av avdraget skall tas&lt;br&gt;till avgift som har betalats för pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring framgår av nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas&lt;br&gt;följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges&lt;br&gt;inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel&lt;br&gt;av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även&lt;br&gt;tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensions-&lt;br&gt;tillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket&lt;br&gt;första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av&lt;br&gt;den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som&lt;br&gt;tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget till 1,325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår&lt;br&gt;avdraget till 1,5 basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss del av&lt;br&gt;beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift&lt;br&gt;vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit&lt;br&gt;folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpen-&lt;br&gt;sion, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela&lt;br&gt;beskattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som&lt;br&gt;enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av förtidspension, halv eller en fjärdedels&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som avlidit:&lt;br&gt;uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller&lt;br&gt;2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta som&lt;br&gt;avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen&lt;br&gt;i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det är&lt;br&gt;till fördel för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Pension som utgår&lt;br&gt;på grund av annan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring än tjänstepensionsförsäkring&lt;br&gt;reducerar dock inte det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;reduceras med 65 procent av den&lt;br&gt;del av uppburen pension som över-&lt;br&gt;stiger det för den skattskyldige&lt;br&gt;enligt andra stycket gällande av-&lt;br&gt;dragsbeloppet. Pension som utgår&lt;br&gt;på grund av annan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring än tjänstepensionsförsäkring&lt;br&gt;eller från pensionssparkonto redu-&lt;br&gt;cerar dock inte det särskilda grund-&lt;br&gt;avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar&lt;br&gt;folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65&lt;br&gt;procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid&lt;br&gt;rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa&lt;br&gt;bestämmelser i stället hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 och 6 mom., 3 § 1 och 2 mom., 6 §&lt;br&gt;4 mom., 7 § 8 och 10 mom. samt 10 a § lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller motta-&lt;br&gt;gare är bostadsföretag enligt 7&lt;br&gt;mom., investmentföretag enligt 10&lt;br&gt;mom. eller förvaltningsföretag&lt;br&gt;enligt 7 § 8 mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk&lt;br&gt;sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)&lt;br&gt;mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska&lt;br&gt;aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),&lt;br&gt;skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för&lt;br&gt;givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för&lt;br&gt;givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.&lt;br&gt;Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mot-&lt;br&gt;tagare är livförsäkringsföretag&lt;br&gt;enligt 6 mom., bostadsföretag&lt;br&gt;enligt 7 mom., investmentföretag&lt;br&gt;enligt 10 mom. eller förvaltnings-&lt;br&gt;företag enligt 7 § 8 mom. andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års&lt;br&gt;taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moder-&lt;br&gt;företaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,&lt;br&gt;moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses&lt;br&gt;i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits&lt;br&gt;från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som&lt;br&gt;under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföreta-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som&lt;br&gt;inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget&lt;br&gt;ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik-&lt;br&gt;tig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket&lt;br&gt;a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattnings-&lt;br&gt;året för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började&lt;br&gt;bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom&lt;br&gt;fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att&lt;br&gt;uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när&lt;br&gt;moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte&lt;br&gt;i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat&lt;br&gt;lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebeford-&lt;br&gt;ras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha&lt;br&gt;haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska&lt;br&gt;personer som avses i 2 § 12 mom. inte anses som svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att&lt;br&gt;förutsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med&lt;br&gt;vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig&lt;br&gt;betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,&lt;br&gt;kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad&lt;br&gt;för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera&lt;br&gt;av de förutsättningar som anges i första—tredje styckena inte är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med livförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars&lt;br&gt;försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser&lt;br&gt;personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring,&lt;br&gt;avgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än&lt;br&gt;livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som&lt;br&gt;företaget drivit här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförening, vilken enligt&lt;br&gt;sina stadgar får meddela annan&lt;br&gt;kapitalförsäkring än sådan som&lt;br&gt;omfattar kapitalunderstöd på högst&lt;br&gt;1 000 kronor för medlem, anses i&lt;br&gt;denna lag som livförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag i fråga om verksamhet som är&lt;br&gt;hänförlig till livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkrings-&lt;br&gt;rörelse, som drivits av inländskt&lt;br&gt;livförsäkringsföretag, anses netto-&lt;br&gt;intäkten av företagets kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning med undantag&lt;br&gt;för den del av intäkten som belöper&lt;br&gt;på dels pensionsförsäkringar, vilka&lt;br&gt;företaget meddelat direkt eller&lt;br&gt;meddelat i återförsäkring åt in-&lt;br&gt;ländskt försäkringsföretag, dels&lt;br&gt;avgångsbidragsförsäkringar med-&lt;br&gt;delade enligt grunder som fast-&lt;br&gt;ställts i kollektivavtal mellan ar-&lt;br&gt;betsmarknadens huvudorganisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettointäkt som inte undantagits&lt;br&gt;från beskattning enligt tredje styc-&lt;br&gt;ket skall beräknas enligt reglerna&lt;br&gt;för näringsverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag. För den del av nettointäkten&lt;br&gt;som undantagits från beskattning&lt;br&gt;enligt nämnda stycke och som&lt;br&gt;avser pensionsförsäkringar gäller&lt;br&gt;särskilda regler i lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag frikallas&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag för dels den del av nettointäk-&lt;br&gt;ten som avser personförsäkring och&lt;br&gt;som är hänförlig till tillgångar och&lt;br&gt;skulder som förvaltas för försäk-&lt;br&gt;ringstagarnas räkning, dels influt-&lt;br&gt;na premier hänförliga till person-&lt;br&gt;försäkring. Avdrag får inte göras&lt;br&gt;för utgivet belopp hänförligt till&lt;br&gt;sådan försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda bestämmelser gäller&lt;br&gt;vid beskattning av livförsäkrings-&lt;br&gt;företag följer av lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av&lt;br&gt;inländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras&lt;br&gt;förutom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för&lt;br&gt;avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslut-&lt;br&gt;ning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga&lt;br&gt;skador, vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen,&lt;br&gt;för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning&lt;br&gt;av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåter-&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana&lt;br&gt;skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och&lt;br&gt;tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares&lt;br&gt;ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den&lt;br&gt;reserv skadeförsäkringsföretag får&lt;br&gt;redovisa enligt en av regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande av Finansinspektionen fast-&lt;br&gt;ställd normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den&lt;br&gt;reserv skadeförsäkringsföretag får&lt;br&gt;redovisa enligt en av regeringen&lt;br&gt;eller efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande av försäkringsinspektionen&lt;br&gt;fastställd normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av&lt;br&gt;säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning av&lt;br&gt;utjämningsfond skall anses som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till&lt;br&gt;omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag drivit här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-&lt;br&gt;säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven&lt;br&gt;försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets&lt;br&gt;försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att&lt;br&gt;dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags&lt;br&gt;verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och&lt;br&gt;annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att&lt;br&gt;hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat&lt;br&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed&lt;br&gt;jämförliga förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt räntebidrag för bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av&lt;br&gt;fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen och 11&lt;br&gt;kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från&lt;br&gt;utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från&lt;br&gt;svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall&lt;br&gt;hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som&lt;br&gt;medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde&lt;br&gt;(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet&lt;br&gt;för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte&lt;br&gt;avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas inte&lt;br&gt;utdelning, vinst eller annan avkast-&lt;br&gt;ning på tillgångar som är hänförli-&lt;br&gt;ga tillpensionssparkonto som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § lagen (1992:000) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande.&lt;br&gt;Bestämmelser om beskattning av&lt;br&gt;tillgångar hänförliga till ett sådant&lt;br&gt;konto finns i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteut-&lt;br&gt;gift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av&lt;br&gt;tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte&lt;br&gt;annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte&lt;br&gt;skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför-&lt;br&gt;lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha&lt;br&gt;förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i&lt;br&gt;den mån inte annat anges i 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra&lt;br&gt;liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag&lt;br&gt;också göras för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkring i den omfattning som&lt;br&gt;anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från intäkt av kapital får avdrag&lt;br&gt;också göras för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkring i den omfattning som&lt;br&gt;anges i punkt 6 tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 46 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och för avdrag i motsvarande&lt;br&gt;omfattning för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt punkt 7&lt;br&gt;av nämnda anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt detta moment får&lt;br&gt;inte göras för omkostnader och&lt;br&gt;förluster avseende tillgångar hän-&lt;br&gt;förliga till ett pensionssparkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Överlåtes pensionsför-&lt;br&gt;säkring genom bodelning, skall&lt;br&gt;överlåtaren oavsett överlåtelsen&lt;br&gt;under sin livstid i förvärvarens&lt;br&gt;ställe vara skattskyldig för utfallan-&lt;br&gt;de belopp, såvida han icke skulle&lt;br&gt;ha varit berättigad till avdrag vid&lt;br&gt;utgivande av periodiskt understöd&lt;br&gt;till förvärvaren. Föreligga särskil-&lt;br&gt;da skäl, får riksskatteverket besluta&lt;br&gt;att överlåtaren icke skall vara&lt;br&gt;skattskyldig i förvärvarens ställe,&lt;br&gt;även om överlåtaren icke skulle ha&lt;br&gt;varit berättigad till avdrag som här&lt;br&gt;avses. Mot beslut som riksskatte-&lt;br&gt;verket meddelat i sådant ärende får&lt;br&gt;talan icke föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att&lt;br&gt;uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin&lt;br&gt;rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån&lt;br&gt;han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag&lt;br&gt;för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Överlåts pensionsför-&lt;br&gt;säkring eller rätt till pension på&lt;br&gt;grund av pensionssparavtai genom&lt;br&gt;bodelning, skall överlåtaren oavsett&lt;br&gt;överlåtelsen under sin livstid i&lt;br&gt;förvärvarens ställe vara skattskyl-&lt;br&gt;dig för utfallande belopp, såvida&lt;br&gt;han icke skulle ha varit berättigad&lt;br&gt;till avdrag vid utgivande av perio-&lt;br&gt;diskt understöd till förvärvaren.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att överlåtaren inte skall&lt;br&gt;vara skattskyldig i förvärvarens&lt;br&gt;ställe, även om överlåtaren inte&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till av-&lt;br&gt;drag som här avses. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut i sådant ärende får&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har upp-&lt;br&gt;burits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har&lt;br&gt;uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande&lt;br&gt;företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är&lt;br&gt;avdragsgill för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte — direkt eller&lt;br&gt;indirekt — bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte investmentföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med undan-&lt;br&gt;tag av livförsäkringsföretag, invest-&lt;br&gt;mentföretag och förvaltningsföre-&lt;br&gt;tag, frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;aktier eller andelar. Detsamma&lt;br&gt;gäller svensk sparbank och svenskt&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.&lt;br&gt;Med näringsbetingad aktie eller&lt;br&gt;andel avses aktie eller andel som&lt;br&gt;inte utgör omsättningstillgång i&lt;br&gt;företagets verksamhet under förut-&lt;br&gt;sättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för&lt;br&gt;företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång motsvarade en&lt;br&gt;fjärdedel eller mer av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att inne-&lt;br&gt;havet av aktien eller andelen be-&lt;br&gt;tingas av verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av företaget eller av företag som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsförhåll-&lt;br&gt;anden eller organisatoriska förhåll-&lt;br&gt;anden kan anses stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med undan-&lt;br&gt;tag av investmentföretag och för-&lt;br&gt;valtningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller ande-&lt;br&gt;lar. Detsamma gäller svensk spar-&lt;br&gt;bank och svenskt ömsesidigt skade-&lt;br&gt;försäkringsföretag. Med närings-&lt;br&gt;betingad aktie eller andel avses&lt;br&gt;aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för&lt;br&gt;företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång motsvarade en&lt;br&gt;fjärdedel eller mer av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att inne-&lt;br&gt;havet av aktien eller andelen be-&lt;br&gt;tingas av verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av företaget eller av företag som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsförhåll-&lt;br&gt;anden eller organisatoriska förhåll-&lt;br&gt;anden kan anses stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländskt bolag under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta&lt;br&gt;moment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat&lt;br&gt;är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, om inkomsten hade förvärvats&lt;br&gt;10 mom.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Understödsföreningar,&lt;br&gt;vilka enligt sina stadgar äger med-&lt;br&gt;dela annan kapitalförsäkring än&lt;br&gt;sådan som omfattar kapitalunder-&lt;br&gt;stöd på högst 1 000 kronor för&lt;br&gt;medlem och som bedriver även&lt;br&gt;annan verksamhet än livförsäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet, frikallas från&lt;br&gt;skattskyldighet för all inkomst&lt;br&gt;utom sådan som är hänförlig till&lt;br&gt;livförsäkringsverksamhet eller&lt;br&gt;utgör inkomst av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra skattskyldiga än fysiska&lt;br&gt;personer, dödsbon, värdepappers-&lt;br&gt;fonder och livförsäkringsföretag,&lt;br&gt;utgör statlig inkomstskatt 30 pro-&lt;br&gt;cent av den beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten. För värdepappersfonder&lt;br&gt;och livförsäkringsföretag utgör&lt;br&gt;statlig inkomstskatt 25 procent av&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom. Understödsföreningar&lt;br&gt;frikallas från skattskyldighet för all&lt;br&gt;inkomst utom/ör inkomst av sådan&lt;br&gt;fastighet, som ej förvaltas i livför-&lt;br&gt;säkringsverksamhet .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra skattskyldiga än fysiska&lt;br&gt;personer, dödsbon och värde-&lt;br&gt;pappersfonder, utgör statlig in-&lt;br&gt;komstskatt 30 procent av den be-&lt;br&gt;skattningsbara inkomsten. För&lt;br&gt;värdepappersfonder utgör statlig&lt;br&gt;inkomstskatt 25 procent av den&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskatt-&lt;br&gt;ningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:1061.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1833.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal insatts&lt;br&gt;såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död för-&lt;br&gt;foganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas,&lt;br&gt;utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda&lt;br&gt;bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom.&lt;br&gt;Vad nu sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 104 § andra stycket nämnda lag. Hälften av vad som tillfaller&lt;br&gt;försäkringstagarens make i egenskap av förmånstagare är fritt från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring men ej livränteförsäkring,&lt;br&gt;tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på&lt;br&gt;grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116 §&lt;br&gt;första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för&lt;br&gt;någonderas gäld, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom, vid skattens&lt;br&gt;beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmåns-&lt;br&gt;tagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år&lt;br&gt;under vilket skattskyldigheten inträdde. Har på grund av förordnande av&lt;br&gt;samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv, som jäm-&lt;br&gt;likt 37 § 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva, får likväl&lt;br&gt;från värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagaren ej&lt;br&gt;avräknas mer än ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring för det år under vilket skattskyldighet in-&lt;br&gt;trädde för det senaste förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och&lt;br&gt;kapitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare&lt;br&gt;skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall&lt;br&gt;så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen&lt;br&gt;och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insätt-&lt;br&gt;ningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäk-&lt;br&gt;ringstagaren skolat äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1206.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension&lt;br&gt;som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte&lt;br&gt;heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än&lt;br&gt;pensionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av&lt;br&gt;samma person tillfallit den berättigade inte överstiger 2 500 kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring stadgas i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om&lt;br&gt;förmånstagarförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke&lt;br&gt;föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på&lt;br&gt;grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller&lt;br&gt;enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan&lt;br&gt;förmån från kommun, som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 31 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av&lt;br&gt;förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs-&lt;br&gt;skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstag-&lt;br&gt;aren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller&lt;br&gt;sjukdom eller är fråga om en sådan försäkring som — om den inte hade&lt;br&gt;varit utländsk — skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra&lt;br&gt;stycket a), tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på&lt;br&gt;grund av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga&lt;br&gt;förvärv av livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i fjärde stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en&lt;br&gt;utomlands bedriven försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte&lt;br&gt;heller för rätt till pension på grund&lt;br&gt;av pensionssparavtai enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1992:000) om indivi-&lt;br&gt;duellt pensionssparande. När&lt;br&gt;behållning på pensionssparkonto&lt;br&gt;skall tas upp som en tillgång i&lt;br&gt;dödsboet och avskattning skall ske&lt;br&gt;enligt 32 § 7 mom. första stycket j&lt;br&gt;kommunalskattelagen och 2 § 1&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behållningen&lt;br&gt;minskas med den inkomstskatt som&lt;br&gt;kan beräknas utgå vid avskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 - 8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 och 6 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 9 - 12 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmast före 3, 9, 10 och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här&lt;br&gt;i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under&lt;br&gt;rubriken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under&lt;br&gt;rubriken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i Sverige bosatt innehavare av&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:000) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;behandlas som handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med understödsförening avses i&lt;br&gt;denna lag förening, vilken enligt&lt;br&gt;sina stadgar får meddela annan&lt;br&gt;kapitalförsäkring än sådan&lt;br&gt;som omfattar kapitalunderstöd på&lt;br&gt;högst 1 000 kronor för medlem.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1991:1915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(7 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget avrundas nedåt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 1 och 3 utgörs av&lt;br&gt;nettointäkten av den kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning som belöper&lt;br&gt;pä pensionsförsäkringar som med-&lt;br&gt;delats direkt eller meddelats i&lt;br&gt;återförsäkring åt annat inländskt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 2 utgörs av netto-&lt;br&gt;intäkten av den kapital- och fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning, som härrör från&lt;br&gt;bolagets här i riket bedrivna för-&lt;br&gt;säkringsrörelse och som belöper på&lt;br&gt;pensionsförsäkringar som meddel-&lt;br&gt;ats direkt eller meddelats i återför-&lt;br&gt;säkring åt inländskt försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 4 utgörs av netto-&lt;br&gt;intäkten av stiftelsens kapital- och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget är kapitalunder-&lt;br&gt;laget enligt andra — sjätte styc-&lt;br&gt;kena, multiplicerat med. den ge-&lt;br&gt;nomsnittliga statslåneräntan under&lt;br&gt;kalenderåret närmast före ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret. Skatteunder-&lt;br&gt;laget avrundas nedåt till helt hun-&lt;br&gt;dratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket i—4 utgörs kapital-&lt;br&gt;underlaget av värdet av den skatt-&lt;br&gt;skyldiges tillgångar vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret efter avdrag för&lt;br&gt;finansiella skulder vid samma&lt;br&gt;tidpunkt. För skattskyldiga som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 2 medräk-&lt;br&gt;nas dock endast sådana tillgångar&lt;br&gt;och skulder som är hänförliga till&lt;br&gt;den i Sverige bedrivna försäkrings-&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag&lt;br&gt;enligt andra stycket skall bortses&lt;br&gt;från tillgångar och skulder som är&lt;br&gt;hänförliga till avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkringar meddelade enligt grunder&lt;br&gt;som fastställts i kollektivavtal mel-&lt;br&gt;lan arbetsmarknadens huvudorga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag&lt;br&gt;skall även bortses från den del av&lt;br&gt;tillgångar och skulder som inte&lt;br&gt;förvaltas för försäkringstagarnas&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 7 § 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § 5 utgörs av&lt;br&gt;pensionsskuldens belopp vid in-&lt;br&gt;gången av beskattningsåret, såvitt&lt;br&gt;avser sådana pensionsåtaganden för&lt;br&gt;vilkas tryggande avdragsrätt före-&lt;br&gt;ligger enligt punkt 20 d jämfört&lt;br&gt;med punkt 20 e av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 &amp;nbsp;§ kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och såvitt avser sådana&lt;br&gt;pensionsåtaganden för vilka av-&lt;br&gt;dragsrätt föreligger enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1975:1348) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1975:1347) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av pensionsskuldens be-&lt;br&gt;lopp vid ingången av beskattnings-&lt;br&gt;året. Vid bestämning av pensions-&lt;br&gt;skuldens belopp skall beaktas såda-&lt;br&gt;na pensionsåtaganden för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt föreligger&lt;br&gt;enligt punkt 20 d jämfört med&lt;br&gt;punkt 20 e av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden för vilka avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1348) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1975:1347) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldi-&lt;br&gt;ga som avses i 2 § första stycket 6&lt;br&gt;utgörs av värdet av de tillgångar&lt;br&gt;som vid ingången av kalenderåret&lt;br&gt;är hänförliga till pensionssparkon-&lt;br&gt;tot. Avdrag får ske för till kontot&lt;br&gt;hänförlig obetald skatt enligt denna&lt;br&gt;lag för föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettointäkten av&lt;br&gt;kapital- och fastighetsförvaltning&lt;br&gt;som avses i 3 § första — tredje&lt;br&gt;styckena skall reglerna för inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet vid taxer-&lt;br&gt;ing enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång hos återförsäkrings-&lt;br&gt;tagare räknas inte värdet av åter-&lt;br&gt;försäkringsgivares ansvarighet på&lt;br&gt;grund av försäkringar som denne&lt;br&gt;har övertagit i form av återförsäk-&lt;br&gt;ring. Om återförsäkring skett hos&lt;br&gt;en utländsk återförsäkringsgivare&lt;br&gt;skall dock ett belopp motsvarande&lt;br&gt;dennes ansvarighet räknas som till-&lt;br&gt;gång, i den mån ansvarigheten&lt;br&gt;överstiger värdet av reservdeposi-&lt;br&gt;tion som ställts av återförsäkrings-&lt;br&gt;givaren hos återförsäkringstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återförsäkringsgivares fordran&lt;br&gt;hos återförsäkringstagare på grund&lt;br&gt;av reservdepositionen upptas inte&lt;br&gt;som tillgång. Den skuld som redo-&lt;br&gt;visas av återförsäkringstagaren på&lt;br&gt;grund av depositionen är inte&lt;br&gt;avdragsgill för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 6 — 8 §§&lt;br&gt;tas tillgångar och skulder upp till&lt;br&gt;bokfört värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 skall tillgångarna&lt;br&gt;tas upp till sitt marknadsvärde om&lt;br&gt;inte annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighet tas upp till det högsta&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet och 33 pro-&lt;br&gt;cent av det vid ingången av be-&lt;br&gt;skattningsåret gällande taxerings-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetens värde under&lt;br&gt;året före taxeringsåret sänkts på&lt;br&gt;grund av skogsavverkning eller&lt;br&gt;täktverksamhet eller till följd av&lt;br&gt;brand, vattenflöde eller jämförlig&lt;br&gt;händelse och fastställs inte nytt&lt;br&gt;taxeringsvärde vid särskild fastig-&lt;br&gt;hetstaxering, får fastigheten tas&lt;br&gt;upp till 133 procent av ett på mot-&lt;br&gt;svarande grunder uppskattat värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper, som är noterade vid&lt;br&gt;en svensk eller utländsk börs eller&lt;br&gt;noterade vid en auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats eller som annars är&lt;br&gt;föremål för regelbunden handel vid&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad&lt;br&gt;som är öppen för allmänheten, tas&lt;br&gt;upp till det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett bolag skilda aktieslag&lt;br&gt;av vilka ett eller flera är börsnote-&lt;br&gt;rade eller föremål för sådan note-&lt;br&gt;ring som avses i första stycket,&lt;br&gt;skall de aktier i bolaget som inte&lt;br&gt;är noterade tas upp till samma&lt;br&gt;värde som de noterade aktierna. Är&lt;br&gt;flera aktieslag noterade, skall de&lt;br&gt;inte noterade aktierna tas upp till&lt;br&gt;samma värde som de noterade&lt;br&gt;aktier som har den lägsta kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid värdering enligt de&lt;br&gt;föregående styckena bedöms att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noterade värdet inte motsvarar vad&lt;br&gt;som skulle kunna påräknas vid en&lt;br&gt;försäljning under normala för-&lt;br&gt;hållanden, får i stället priset vid en&lt;br&gt;sådan försäljning läggas till grund&lt;br&gt;för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran som inte omfattas av 7 §&lt;br&gt;skall tas upp till sitt anskaffnings-&lt;br&gt;värde jämte upplupen ränta. Avd-&lt;br&gt;rag för skuld får göras med belopp&lt;br&gt;som beräknas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäker fordran får tas upp till&lt;br&gt;det belopp som kan beräknas bli&lt;br&gt;betalat. Värdelös fordran tas inte&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 10 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3 § första -&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 1,1 procent&lt;br&gt;av skatteunderlaget enligt 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket. I det fall beskatt-&lt;br&gt;ningsåret är längre eller kortare än&lt;br&gt;12 månader skall skattesatsen&lt;br&gt;jämkas i motsvarande mån. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om pensions-&lt;br&gt;skuld som avses i nyssnämnda&lt;br&gt;stycke helt upplöses under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 10 procent av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 3 § om inte&lt;br&gt;annat följer av andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av skatteunderlaget&lt;br&gt;som hos skattskyldig som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 1 - 3 är hänför-&lt;br&gt;ligt till annan personförsäkring än&lt;br&gt;pensionsförsäkring uppgår skatten&lt;br&gt;till 25 procent av skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i motsvar-&lt;br&gt;ande mån. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;om pensionsskuld som avses i 3 §&lt;br&gt;femte stycket helt upplöses under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 5 § 1991:1847.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller vid taxering till&lt;br&gt;avkastningsskatt. I fråga om debi-&lt;br&gt;tering och uppbörd av avkastnings-&lt;br&gt;skatt gäller bestämmelserna i upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 8 § 1991:1915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) vid&lt;br&gt;taxering till avkastningsskatt och&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fråga om debitering&lt;br&gt;och uppbörd av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt som skall tas ut&lt;br&gt;av sådan skattskyldig som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 6 skall för den&lt;br&gt;skattskyldiges räkning betalas av&lt;br&gt;det pensionssparinstitut som den&lt;br&gt;skattskyldige träffat avtal om indi-&lt;br&gt;viduellt pensionssparande med.&lt;br&gt;Pensionssparavtai skall innehålla&lt;br&gt;fullmakt för pensionssparinstitutet&lt;br&gt;att förfoga över den skattskyldiges&lt;br&gt;pensionssparmedel för betalning av&lt;br&gt;avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid be-&lt;br&gt;skattningen ifall som avses i andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter i tillämp-&lt;br&gt;liga delar. Med skattskyldig avses&lt;br&gt;därvid det pensionssparinstitut&lt;br&gt;som den skattskyldige träffat&lt;br&gt;pensionssparavtai med. Pensions-&lt;br&gt;sparinstitutets beskattningsår är&lt;br&gt;redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom pensionssparinstitutet&lt;br&gt;får även skattskyldig som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 6 överklaga&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;om skatt enligt bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalas skatt hänförlig till ett&lt;br&gt;pensionssparkonto till ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut skall beloppet tillsam-&lt;br&gt;mans med räntan enligt 5 kap.&lt;br&gt;13 § lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter tillgodoföras&lt;br&gt;kontot. Har kontot avslutats skall&lt;br&gt;institutet ombesörja att beloppet i&lt;br&gt;stället överförs till det pensions-&lt;br&gt;sparkonto till vilket de medel och&lt;br&gt;tillgångar som var hänförliga till&lt;br&gt;det avslutade kontot har överförts.&lt;br&gt;Finns inte sådant konto skall insti-&lt;br&gt;tutet betala ut beloppet på det sätt&lt;br&gt;som gäller för utbetalningar enligt&lt;br&gt;lagen (1992:000) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 § 5&lt;br&gt;får utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i 20 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i förvärvskällan göra&lt;br&gt;avdrag för sådan avkastningsskatt&lt;br&gt;som tas ut på i 3 § fjärde stycket&lt;br&gt;angivet underlag. Avdrag skall&lt;br&gt;därvid medges för avkastningsskat-&lt;br&gt;ten före eventuell nedsättning&lt;br&gt;genom avräkning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 får utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan av-&lt;br&gt;kastningsskatt som tas ut på i 3 §&lt;br&gt;första och femte styckena angivet&lt;br&gt;underlag. Avdrag skall därvid&lt;br&gt;medges för avkastningsskatten före&lt;br&gt;eventuell nedsättning genom avräk-&lt;br&gt;ning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för&lt;br&gt;beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 6 § 1990:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse av 7 § 1990:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har uppskovsbelopp fastställts enligt 2 § lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver för skattskyldig som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 - 3 gäller följande. Återföring av den del av uppskovsbeloppet&lt;br&gt;som inte återförts senast vid 1994 års taxering till statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall ske vid 1995 års taxering till avkastningsskatt eller, om taxering&lt;br&gt;inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Därvid skall det vid taxeringen&lt;br&gt;beräknade skatteunderlaget enligt 3 § som är hänförligt till andra&lt;br&gt;personförsäkringar än pensionsförsäkring ökas med det återstående&lt;br&gt;uppskovsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur Protokoll vid sammanträde 1993-01-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Inger Nyström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknyt-&lt;br&gt;ning till värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Peter&lt;br&gt;Kindlund, hovrättsassessorn Hans Nyman, kammarrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Bergendal och kammarrättsfiskalen Roland Gustafsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En mer sammanfattande observation är att ifrågavarande förslag utar-&lt;br&gt;betats på grundval av en departementspromemoria som — i förhållande&lt;br&gt;till de behandlade frågekomplexens betydelse, omfång och svårhetsgrad&lt;br&gt;— framstår som jämförelsevis kortfattad och i en del stycken otillräckligt&lt;br&gt;övervägd. Detta gäller inte minst de i promemorian redovisade special-&lt;br&gt;motiveringarna, som därigenom inte alltid kan antas bli särskilt vägle-&lt;br&gt;dande inför uppkommande tillämpningsproblem. Nu anförda brister har&lt;br&gt;enligt lagrådets mening inte helt kunnat avhjälpas under den fortsatta&lt;br&gt;beredningen inom regeringskansliet. Till detta kan ha bidragit att även&lt;br&gt;remissinstanserna synes ha avgett sina yttranden under viss tidspress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen omfattar en betydande mängd lagtext. De mest cen-&lt;br&gt;trala bestämmelserna angående de nya pensionssparformema har förts&lt;br&gt;samman i förslag till lag om individuellt pensionssparande. Regleringen&lt;br&gt;i denna lag är i flera hänseenden komplicerad och som helhet inte särskilt&lt;br&gt;lättillgänglig. Att så blivit fallet har flera orsaker. Redan strävandena&lt;br&gt;efter ett från spararnas synpunkt mycket flexibelt system utgör en grund&lt;br&gt;härtill. Av mer avgörande betydelse i sammanhanget är dock målsätt-&lt;br&gt;ningen att nå lösningar vilka innebär att de nya sparformerna i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt blir jämställda med motsvarande sparande&lt;br&gt;genom pensionsförsäkringar. Vad nu sagts gäller såväl de skattemässiga&lt;br&gt;som de civilrättsliga aspekterna på sparandet. Både den tidigare nämnda&lt;br&gt;flexibiliteten i det nya systemet och den omständigheten att det här blir&lt;br&gt;fråga om ett sparande utan något som helst inslag av försäkring har&lt;br&gt;därvid medfört åtskilliga problem av lagteknisk och materiell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förebild från vad som nu gäller beträffande förhållandet mellan&lt;br&gt;lagen (1927:77) om försäkringsavtal och kommunalskattelagen (1928:370,&lt;br&gt;KL) finns i förevarande lagförslag en föreskrift (3 kap. 2 §) som anger&lt;br&gt;att ytterligare bestämmelser om villkor som skall tas in i ett pensions-&lt;br&gt;sparavtai finns i KL och i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel. Att på detta sätt splittra viktiga civilrättsliga bestämmel-&lt;br&gt;ser och placera en del av dem i skatteförfattningar framstår som en otill-&lt;br&gt;fredsställande lagteknisk lösning. Enligt lagrådets mening bör det därför&lt;br&gt;övervägas om inte i varje fall det i lagen om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel föreslagna, tämligen kortfattade villkoret bör tas in i lagen&lt;br&gt;om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen till vad som gäller beträffande pensionsförsäkringar har&lt;br&gt;vidare fått till följd att 4 kap. med bestämmelser om &amp;quot;Spararens för-&lt;br&gt;foganden&amp;quot; blivit jämförelsevis omfattande, delvis mycket detaljerat och&lt;br&gt;i vissa stycken ganska svårtillgängligt. Vad sist sagts gäller även en del&lt;br&gt;av regleringen i 5 kap. om &amp;quot;Förhållandet till spararens borgenärer&amp;quot;. Den&lt;br&gt;efter förebild från 116 § lagen om försäkringsavtal utformade bestämmel-&lt;br&gt;sen i sistnämnda kapitels första paragraf utgör för övrigt ett exempel på&lt;br&gt;att själva flexibiliteten i det föreslagna nya systemet, med bl.a. tänkta&lt;br&gt;inbetalningar av varierande storlek och kontinuitet, lätt kan medföra ett&lt;br&gt;annorlunda rättsläge än den eftersträvade jämställdheten med sparande&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller vidare en del terminologiska oklarheter. Med&lt;br&gt;&amp;quot;pensionssparmedel&amp;quot; synes främst avses de medel som spararen betalar&lt;br&gt;in till pensionssparinstitutet (t.ex. i 2 kap.). Samma uttryck har dock i&lt;br&gt;andra sammanhang en annan innebörd, t.ex. 3 kap. 8 § samt 4 kap. 2&lt;br&gt;och 12 §§. Ordet &amp;quot;medel&amp;quot; i 4 kap. 6 § torde åter ha en annan betydelse.&lt;br&gt;Vad som i skilda sammanhang avses med &amp;quot;tillgångar som antecknats på&lt;br&gt;ett pensionssparkonto&amp;quot; liksom &amp;quot;behållningen påpensionssparkonto&amp;quot; i för-&lt;br&gt;hållande till &amp;quot;den rätt som följer av ett pensionssparavtai&amp;quot; (4 kap. 1 §)&lt;br&gt;eller &amp;quot;rätten respektive rättigheterna enligt pensionsavtalet&amp;quot; (4 kap. 4 och&lt;br&gt;12 §§) är inte alltid uppenbart. I vissa fall används därtill &amp;quot;pensionsspar-&lt;br&gt;kontot&amp;quot; som beteckning på de till kontot hörande tillgångarna (t.ex.&lt;br&gt;3 kap. 9 §). I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör därför en noggrann&lt;br&gt;genomgång göras av de bestämmelser där nu nämnda eller liknande&lt;br&gt;uttryckssätt förekommer samt närmare klargöras vad som i förekomman-&lt;br&gt;de fall är innebörden i den &amp;quot;rätt&amp;quot; eller de &amp;quot;rättigheter&amp;quot; vilka &amp;quot;följer av&amp;quot;&lt;br&gt;eller föreligger &amp;quot;enligt&amp;quot; pensionsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu redovisade omständigheter liksom regleringens komplexa natur har&lt;br&gt;medfört vissa svårigheter vid lagrådets granskning av de remitterade&lt;br&gt;förslagen. De allmänna invändningarna mot dem är emellertid inte så&lt;br&gt;allvarliga att hinder får anses föreligga mot att förslagen, efter ytterligare&lt;br&gt;bearbetning, läggs till grund för lagstiftning. Utöver vad tidigare sagts&lt;br&gt;om enskilda bestämmelser behandlar lagrådet i det följande en del sär-&lt;br&gt;skilda problem i anslutning till de olika förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 - 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa paragrafer finns regler om hur medel som betalats in på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto skall förvaltas. Av 3 kap. 3 § första stycket framgår&lt;br&gt;att inbetalda sparmedel skall, inom ramen för tillåtna sparformer,&lt;br&gt;placeras på det sätt pensionsspararen från tid till annan bestämmer. Enligt&lt;br&gt;paragrafens andra stycke skall pensionssparinstitutet dock samråda med&lt;br&gt;spararen innan sparmedel placeras på sådant sätt att det enligt institutets&lt;br&gt;bedömning krävs försäljning av fondpapper eller andelar i allemansfond&lt;br&gt;för att utbetalningar enligt pensionssparavtalet skall kunna göras eller&lt;br&gt;skatter och avgifter skall kunna tas ut från kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av tillgångar på ett pensionssparkonto skall, om inte&lt;br&gt;annat avtalats, pensionssparinstitutet enligt 3 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;samråda med spararen om detta är möjligt. I annat fall får beslut om vad&lt;br&gt;som skall avyttras fattas av institutet utifrån vad som bedöms vara mest&lt;br&gt;förmånligt för pensionsspararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samrådsregeln i 3 kap. 3 § andra stycket synes vara att göra&lt;br&gt;pensionsspararen uppmärksam på de förlustrisker som kan följa av mer&lt;br&gt;omedelbart framtvingade försäljningar av värdepapper. Det är dock enligt&lt;br&gt;lagrådets mening tveksamt om den föreslagna regeln tillgodoser detta&lt;br&gt;syfte. Att märka är till en början att regeln är dispositiv. Det finns&lt;br&gt;således inget som hindrar att avtalsparterna kommer överens om att&lt;br&gt;samråd skall ske på annat sätt eller att samråd över huvud taget inte skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekomma. Som lagtexten är formulerad är samrådsplikten vidare inte&lt;br&gt;begränsad till förvärv som till följd av kontots likviditetsläge kan antas&lt;br&gt;bli av kortfristig natur. Eftersom alla fondpapper skall säljas förr eller&lt;br&gt;senare måste nämligen enligt ordalydelsen samråd ske även inför en&lt;br&gt;långfristig placering. Detta har uppenbarligen inte varit avsikten. Med&lt;br&gt;den utformning regeln fått ges dock inte någon vägledning om hur lång&lt;br&gt;den beräknade innehavstiden måste vara för att ett institut skall vara&lt;br&gt;befriat från skyldigheten att samråda med spararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets uppfattning är det förenat med stora svårigheter att i&lt;br&gt;lagtext ange hur ett pensionssparinstitut bör förfara när spararen ger&lt;br&gt;direktiv om inköp av värdepapper. Det kan givetvis finnas anledning för&lt;br&gt;institutet att peka på behovet av likviditet på pensionssparkontot liksom&lt;br&gt;de risker och transaktionskostnader som kan följa av olika placeringar.&lt;br&gt;Som framhållits i remissen är det dock spararen själv som i sista hand&lt;br&gt;skall avgöra hur medlen på kontot skall placeras. En i lag föreskriven&lt;br&gt;skyldighet för institutet att i viss situation samråda med spararen är ägnad&lt;br&gt;att skapa osäkerhet om vem som bär ansvaret för vidtagna dispositioner.&lt;br&gt;Det finns också anledning att befara att frågan om samrådspliktens&lt;br&gt;omfattning och innebörd kan vålla tillämpningsproblem om spararen&lt;br&gt;hävdar att brister i samrådet åsamkat honom ekonomiska förluster (jfr&lt;br&gt;skadeståndsbestämmelsen i 7 kap. 4 §). Lagrådet återkommer i det&lt;br&gt;följande till denna problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anmärkningar som nu riktats mot samrådsbestämmelsen i 3 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket har också viss bärkraft vad gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;7 § andra stycket. Även här synes lämpligheten av att i lag föreskriva i&lt;br&gt;vilka fall samråd skall äga rum mellan institutet och spararen inför en&lt;br&gt;värdepappersavyttring kunna ifrågasättas. Om en avyttring i efterhand&lt;br&gt;visar sig oförmånlig torde tvist lätt kunna uppkomma rörande frågan om&lt;br&gt;institutet fullgjort sin samrådsskyldighet. Bestämmelsen att institutet skall,&lt;br&gt;såvida samråd inte avtalats bort eller varit omöjligt att åstadkomma,&lt;br&gt;besluta om vad som skall avyttras utifrån vad som bedöms vara mest&lt;br&gt;förmånligt för spararen, kan vidare inge denne föreställning om att en&lt;br&gt;professionell placerare kan förutse hur värdepappersmarknaden kommer&lt;br&gt;att utvecklas. På en effektivt fungerande marknad torde emellertid&lt;br&gt;utrymmet för prognoser av detta slag vara ytterst begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder lagrådet till slutsatsen att bestämmelserna i 3 kap. 3&lt;br&gt;och 7 §§ om samråd i samband med förvärv och försäljning av värde-&lt;br&gt;papper skapar fler problem än de löser. Någon egentlig nackdel med att&lt;br&gt;låta bestämmelserna utgå — och därmed i princip införa full avtalsfrihet&lt;br&gt;på området — synes inte föreligga. Båda paragrafernas andra stycken bör&lt;br&gt;därför enligt lagrådets mening slopas. Möjligen kan som ersättning tas&lt;br&gt;in en allmän bestämmelse om att institutet på begäran av pensionsspa-&lt;br&gt;raren skall lämna information angående förvärv och avyttring av&lt;br&gt;fondpapper liksom om andra angelägenheter angående pensionssparandet.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse synes lämpligen kunna placeras som ett första&lt;br&gt;stycke i 3 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har en pensionssparare, som träffat pensionssparavtai&lt;br&gt;med annat pensionssparinstitut, rätt att flytta sitt pensionssparkonto till&lt;br&gt;det nya institutet. Det institut från vilket kontot flyttas får då ta ut en&lt;br&gt;avgift. Denna får inte överstiga institutets direkta kostnader för flytt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en pensionssparare skall kunna flytta över till-&lt;br&gt;gångar på sitt konto till ett konto hos annat institut är således att han&lt;br&gt;träffat ett pensionssparavtai med detta institut. Fråga uppkommer därvid&lt;br&gt;om det nya pensionssparavtalet skall ses som en direkt fortsättning på det&lt;br&gt;gamla avtalet eller om det skall behandlas helt fristående från detta.&lt;br&gt;Frågan har betydelse bl.a. vad gäller förhållandet mellan spararen och&lt;br&gt;dennes borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 1 § framgår att tillgångar på ett pensionssparkonto får&lt;br&gt;utmätas för spararens skulder endast om spartiden enligt avtalet under-&lt;br&gt;stiger tio år eller om spararen något år betalat in ett sparbelopp som är&lt;br&gt;mer än dubbelt så stort som genomsnittet av de årliga inbetalningar som&lt;br&gt;har skett under spartiden. I den allmänna motiveringen uttalas att&lt;br&gt;spararen, såvitt gäller prövningen av om spartiden är tillräckligt lång för&lt;br&gt;att ge skydd mot utmätning, bör få tillgodoräkna sig tiden enligt det&lt;br&gt;tidigare avtalet. Någon bestämmelse om detta har dock inte tagits in i&lt;br&gt;lagtexten. Av denna kan inte heller utläsas om värdet av de överflyttade&lt;br&gt;tillgångarna skall betraktas som en engångsbetalning på det nya kontot&lt;br&gt;eller om bedömningen av utmätningsfriheten skall baseras på storleken&lt;br&gt;av de belopp som faktiskt betalats in på det gamla och de belopp som&lt;br&gt;efter institutsbytet kan komma att betalas in på det nya kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 3 § kan en borgenär under förutsättning bl.a. att&lt;br&gt;pensionsspararen försätts i konkurs efter ansökan som gjorts innan tio år&lt;br&gt;förflutit från det pensionssparavtalet ingicks utkräva medel som spararen&lt;br&gt;betalat enligt avtalet. Lagtexten innehåller inte någon regel om att en&lt;br&gt;sparare som bytt institut får beräkna tioårsfristen från den dag då det&lt;br&gt;första pensionssparavtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet delar den i remissen uttalade uppfattningen att full kontinuitet&lt;br&gt;i flyttningsfallen bör råda mellan det gamla och det nya kontot. Vid&lt;br&gt;prövningen av om utmätning eller återvinning i konkurs kan komma i&lt;br&gt;fråga bör äldre och nyare konton sålunda i princip betraktas som ett enda&lt;br&gt;konto. Detta bör enligt lagrådets mening komma till direkt uttryck i&lt;br&gt;lagtexten. Lagrådet utgår från att erforderlig komplettering sker under det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående får det institut från vilket ett pensions-&lt;br&gt;sparkonto flyttats inte ta ut högre avgift för flyttningen än institutets&lt;br&gt;direkta kostnader för denna. Lämpligheten av denna regel synes kunna&lt;br&gt;diskuteras. Det torde för det första inte vara lätt att fastställa vilka&lt;br&gt;kostnader i samband med en flyttning av ett konto som kan klassificeras&lt;br&gt;som &amp;quot;direkta&amp;quot;. Den omständigheten att avgiften inte till någon del får&lt;br&gt;täcka institutets indirekta kostnader innebär vidare att varje flyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför en subventionering som sannolikt ytterst får bäras av institutets&lt;br&gt;övriga pensionssparare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen har som motiv för den valda begränsningen av avgiftens&lt;br&gt;storlek anförts att avgifterna inte får vara så höga att de hindrar flyttning.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening kan detta syfte emellertid tillgodoses på ett&lt;br&gt;enklare sätt än genom en koppling till institutets direkta flyttningskost-&lt;br&gt;nader. En lösning som synes kunna övervägas är att i lagtexten ange att&lt;br&gt;institutet får ta ut skälig avgift för sina kostnader för flyttningen. Det får&lt;br&gt;sedan ankomma på Finansinspektionen att i sitt tillsynsarbete vid behov&lt;br&gt;ingripa mot för höga flyttningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller en civilrättslig ogiltighetsregel avseende över-&lt;br&gt;låtelse eller annat förfogande över &amp;quot;tillgångar som antecknats på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto&amp;quot; eller över den &amp;quot;rätt som följer av ett pensionsspar-&lt;br&gt;avtai&amp;quot;, om förfogandet skett på ett sätt som strider mot förevarande lag&lt;br&gt;eller mot villkor som enligt KL skall vara intaget i avtalet. Regeln är&lt;br&gt;utformad med 3 § andra stycket lagen om försäkringsavtal som förebild.&lt;br&gt;I sistnämnda stycke anges dock att överlåtelseförbudet inte skall &amp;quot;utgöra&lt;br&gt;hinder mot utmätning eller överlåtelse vid ackord eller konkurs i vidare&lt;br&gt;mån än sådant hinder föreligger på grund av vad eljest föreskrivits i lag&lt;br&gt;eller annan författning&amp;quot;. En regel med i sak samma innehåll beträffande&lt;br&gt;tillgångar på pensionssparkonto återfinns som ett andra stycke i nu&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot överlåtelse av pensionsförsäkring infördes som en nyhet&lt;br&gt;i lagen om försäkringsavtal den 1 januari 1976. Lagstiftningsärendet&lt;br&gt;avsåg i huvudsak ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar och&lt;br&gt;arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering.&lt;br&gt;Överlåtelseförbudet motiverades bl.a. med att pensionsförsäkring enbart&lt;br&gt;var ett pensionsskydd för försäkringstagaren och hans familj och inte&lt;br&gt;lämplig som &amp;quot;handelsvara&amp;quot; (prop. 1975/76:31 s. 123 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om överlåtelseförbudet och undantagen därifrån i den nu före-&lt;br&gt;slagna paragrafen således har en direkt förebild i lagen om försäkrings-&lt;br&gt;avtal kan paragrafen inte sägas vara lättillgänglig. Lagrådet har inled-&lt;br&gt;ningsvis berört frågan om tolkningen av de i lagtexten använda begreppen&lt;br&gt;&amp;quot;tillgångar som antecknats på ett pensionssparkonto&amp;quot; och &amp;quot;den rätt som&lt;br&gt;följer av ett pensionssparavtai&amp;quot;. Vad som i nu förevarande sammanhang&lt;br&gt;vållar ytterligare oklarhet är bestämmelsens förhållande till bl.a. 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 5 § utsökningsbalken får egendom, som till följd av sin&lt;br&gt;beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på annan&lt;br&gt;grund som gäller mot envar ej får överlåtas, ej heller utmätas, om inte&lt;br&gt;antingen egendomen är förvärvad på kredit med återtagarförbehåll eller&lt;br&gt;annat följer av särskild föreskrift. Denna bestämmelse synes tillsammans&lt;br&gt;med lagförslagets 4 kap. 1 § kunna medföra ett cirkelresonemang. Om&lt;br&gt;således, vid en tillämpning av utsökningsbalken, tillgångarna på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto på grund av överlåtelseförbudet i 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket anses utgöra egendom, som faller under 5 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;utsökningsbalken, kan dessa ej utmätas, om utmätning inte är tillåten&lt;br&gt;enligt särskild föreskrift. En sådan särskild föreskrift återfinns dock i&lt;br&gt;4 kap. 1 § andra stycket, enligt vilket utmätning får ske, om inte något&lt;br&gt;annat är föreskrivet i lag eller annan författning. Någon enkel möjlighet&lt;br&gt;att förstå vilken eller vilka författningsbestämmelser utöver 5 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ förevarande lag som därvid åsyftas finns inte. Det mest nära-&lt;br&gt;liggande är då att gå till de centrala bestämmelserna på området och&lt;br&gt;därigenom på nytt vara hänvisad till 5 kap. utsökningsbalken om&lt;br&gt;undantag från utmätning. Lagrådsremissen ger här ingen ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6-16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det individuella pensionssparandet bygger på principen att tillgångar som&lt;br&gt;finns på ett pensionssparkonto skall tas i anspråk för utbetalning av&lt;br&gt;ålderspension till pensionsspararen. Avlider pensionsspararen innan&lt;br&gt;perioden för ålderspension gått till ända skall — såvida förmånstagare&lt;br&gt;förordnats — tillgångarna på kontot användas för efterlevandepension till&lt;br&gt;spararens make och barn. Från denna princip finns ett antal undantag.&lt;br&gt;Undantagen gäller förfoganden såväl under pensionsspararens livstid som&lt;br&gt;när denne har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller förfoganden under pensionsspararens livstid synes de före-&lt;br&gt;slagna bestämmelserna om bodelning vara av särskilt intresse. Enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken skall som huvudregel gälla&lt;br&gt;att rätt till pension som tillkommer någon av makarna på grund av&lt;br&gt;pensionssparavtai undantas från bodelning. Av paragrafens nya fjärde&lt;br&gt;stycke framgår dock att rätt till sådan pension skall helt eller delvis ingå&lt;br&gt;i bodelningen om det med hänsyn till omständigheterna skulle vara&lt;br&gt;oskäligt att undanta pensionsrätten från bodelning. Med stöd av 10 kap.&lt;br&gt;4 § äktenskapsbalken kan makarna vidare, om de är överens, fritt&lt;br&gt;bestämma att rätten till pension på grund av ett pensionssparavtai skall&lt;br&gt;ingå i bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pension förstås enligt punkt 1 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;31 § KL bl.a. belopp som utbetalas från pensionssparkonto till den som&lt;br&gt;erhållit rätten till pension genom bodelning. 153 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;KL anges emellertid att överlåtande make — och alltså inte den make&lt;br&gt;som uppbär pensionen — är skattskyldig för de utfallande beloppen under&lt;br&gt;sin livstid såvida han inte är berättigad till avdrag för periodiskt under-&lt;br&gt;stöd till den andre maken. Från denna särskilda regel om skattskyldighet&lt;br&gt;för utbetald pension kan dock skattemyndigheten på ansökan medge&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att rätten till pension överförts genom bodelning&lt;br&gt;innebär inte att det ursprungliga pensionssparavtalet upphör att gälla. Den&lt;br&gt;make som träffat avtalet med institutet kan således vara pliktig att svara&lt;br&gt;för överenskomna inbetalningar på kontot trots att rätten till utbetalningar&lt;br&gt;från kontot helt eller delvis tillkommer den andre maken. Från skattesyn-&lt;br&gt;punkt synes sådana inbetalningar vara påtagligt ogynnsamma. Enligt&lt;br&gt;förslagets punkt 7 första stycket av anvisningarna till 46 § KL får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen avdrag för inbetalning på pensionssparkonto göras endast till&lt;br&gt;den del den skattskyldige har rätt till utbetalningar från kontot. Det kan&lt;br&gt;därför finnas anledning för makarna att träffa en överenskommelse med&lt;br&gt;institutet om att inbetalningskyldigheten skall flyttas över från den ene till&lt;br&gt;den andre maken. Genom ett sådant tilläggsavtal torde även efter en&lt;br&gt;bodelning avdrag kunna medges för alla belopp som betalas in på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 16 § finns regler om bestämmanderätten över ett pensionsspar-&lt;br&gt;konto som helt eller delvis blivit föremål för bodelning. Den make som&lt;br&gt;ursprungligen ingått pensionssparavtalet beslutar även i fortsättningen om&lt;br&gt;tillgångarnas förvaltning m.m. Han får dock inte utan samtycke av den&lt;br&gt;andre maken ändra vad som bestämts i pensionssparavtalet om utbetal-&lt;br&gt;ningstid. Om rätten enligt pensionsparavtalet delats mellan makarna skall&lt;br&gt;vidare, om makarna inte kan enas om hur tillgångarna på pensionsspar-&lt;br&gt;kontot skall förvaltas, institutet på begäran av någon av makarna upprätta&lt;br&gt;ett konto för envar av dem och fördela tillgångarna mellan dessa konton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av de nu återgivna reglerna om&lt;br&gt;överföring av rätt till pension enligt pensionssparavtai genom bodelning&lt;br&gt;har enligt remissen varit att i möjligaste mån uppnå parallellitet med vad&lt;br&gt;som gäller beträffande pensionsförsäkringar. Lagrådet kan i och för sig&lt;br&gt;ansluta sig till målsättningen att reglerna för individuellt pensionssparande&lt;br&gt;skall framstå som neutrala i förhållande till reglerna för pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring. Som framhållits tidigare måste emellertid hållas i minnet att det&lt;br&gt;finns grundläggande skiljaktigheter mellan de två systemen. Inte minst&lt;br&gt;bristen på försäkringsmässigt inslag vid pensionssparandet kan motivera&lt;br&gt;avsteg från en strikt neutralitetsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område där det kan vara befogat att avvika från pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet är skattereglerna i samband med inbetalningar till och&lt;br&gt;utbetalningar från sådant pensionssparkonto som överförts genom bodel-&lt;br&gt;ning. Som framgår av det föregående synes de föreslagna reglerna medge&lt;br&gt;att en make beskattas för utbetalningar som tillfaller den andre maken&lt;br&gt;och som därtill finansierats med inbetalningar som sistnämnde maken fått&lt;br&gt;avdrag för. En sådan ordning förefaller — oavsett vad som må gälla&lt;br&gt;beträffande pensionsförsäkringar — knappast rimlig och skapar dessutom&lt;br&gt;utrymme för olika former av skatteflykt. Såvitt lagrådet kan finna skulle&lt;br&gt;merparten av dessa olägenheter undvikas och systemet bli enklare att&lt;br&gt;tillämpa om dels möjligheten för makar att ha ett gemensamt pensions-&lt;br&gt;sparkonto slopades, dels rätten att göra inbetalning bortföll såvitt gäller&lt;br&gt;pensionssparkonto som make förvärvat genom bodelning. Lagrådet för-&lt;br&gt;ordar en lösning efter dessa riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godtagande av lagrådets förslag innebär att en överföring av rätt till&lt;br&gt;pension enligt pensionssparavtai genom bodelning alltid leder till att ett&lt;br&gt;nytt pensionssparkonto upprättas för den mottagande maken. Till detta&lt;br&gt;konto kan ytterligare inbetalningar inte göras. Utbetalningar från kontot&lt;br&gt;beskattas hos den make som ingått det ursprungliga pensionssparavtalet&lt;br&gt;— och också svarat för inbetalningarna — såvida denne inte är berättigad&lt;br&gt;till avdrag för periodiskt understöd eller skattemyndigheten beviljat&lt;br&gt;dispens. För det fall bodelningen inte omfattat rätten till all pension&lt;br&gt;måste tillgångarna på det ursprungliga kontot fördelas mellan detta konto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det nya kontot. Liksom i flyttningsfallen bör de nya kontona i fråga Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;om spartid och sparbelopp ses som en direkt fortsättning av det ursprung- Bilaga 4&lt;br&gt;liga avtalet (jfr vad lagrådet i det föregående anfört i anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider pensionsspararen skall, såvida förmånstagare inte förordnats,&lt;br&gt;pensionssparavtalet enligt 4 kap. 6 § upphöra att gälla. Behållningen på&lt;br&gt;pensionssparkontot skall då inkomstbeskattas hos dödsboet (avskattas) och&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som annan egendom som tillhört den avlidne.&lt;br&gt;Någon möjlighet att genom bodelning överföra rätt till pension till den&lt;br&gt;andre maken föreligger inte i denna situation. Är förmånstagare insatt&lt;br&gt;beskattas denne fortlöpande för utfallande belopp som pension. Dödsfallet&lt;br&gt;föranleder i denna situation inte någon avskattning av behållningen på&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt synes de regler som skall tillämpas vid pensionsspararens död&lt;br&gt;inte behöva ge upphov till några större problem. Viss osäkerhet synes&lt;br&gt;dock råda om vad som kommer att gälla i de fall då ett förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande jämkas till förmån för efterlevande make, bröstarvinge eller&lt;br&gt;förutvarande make enligt 4 kap. 7 eller 8 §. Jämkning med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 § innebär att &amp;quot;rätten till pensionssparmedel helt eller delvis till-&lt;br&gt;faller maken eller bröstarvingen&amp;quot;. Sker jämkning med stöd av 4 kap.&lt;br&gt;8 § är förmånstagaren skyldig att till maken &amp;quot;avstå vad som fattas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga som inställer sig är på vilket sätt efterlevande make&lt;br&gt;eller bröstarvinge avses få ut det belopp varmed jämkning skall ske. Ett&lt;br&gt;alternativ är att maken eller bröstarvingen behandlas som förmånstagare&lt;br&gt;och uppbär utbetalningar i samma takt som den egentlige förmånstagaren.&lt;br&gt;Lagtexten ger dock föga stöd för detta alternativ. En annan möjlighet är&lt;br&gt;att genomföra jämkningen i form av en engångsbetalning till maken eller&lt;br&gt;bröstarvingen. Ett sådant tillvägagångssätt synes bättre överensstämma&lt;br&gt;med jämkningens syfte men är inte utan vidare förenligt med den i punkt&lt;br&gt;3 tredje stycket av anvisningarna till 31 § KL gjorda uppräkningen av&lt;br&gt;tillåtna betalningar från ett pensionssparkonto. Det synes angeläget att&lt;br&gt;den nu diskuterade frågan klarläggs under det fortsatta lagstiftningsar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade förslagen ger inte heller säkert besked om de skatte-&lt;br&gt;mässiga konsekvenserna vid jämkning enligt 4 kap. 7 eller 8 §. Belopp&lt;br&gt;som utbetalas i samband med jämkning av detta slag omfattas inte av den&lt;br&gt;i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL givna definitionen på pension.&lt;br&gt;Utbetalningen skiljer sig i detta hänseende från vad som gäller vid&lt;br&gt;bodelning och återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. Någon&lt;br&gt;beskattning av make eller bröstarvinge såsom för pension kan därför inte&lt;br&gt;komma i fråga. Det kan däremot möjligen hävdas att jämkningen gör&lt;br&gt;förmånstagarförordnandet ogiltigt i följd varav den mot jämkningen&lt;br&gt;svarande behållningen på pensionssparkontot jämlikt grunderna för 4 kap.&lt;br&gt;6 § och 32 § 1 mom. första stycket j KL skall avskattas hos dödsboet.&lt;br&gt;Om en sådan avskattning avsetts komma till stånd bör detta enligt&lt;br&gt;lagrådets mening komma till tydligare uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller 4 kap. 8 § vill lagrådet slutligen anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller som nämnts en särskild regel om möjlighet till Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;jämkning av förmånstagarförordnande i fall då pensionsspararen avlidit Bilaga 4&lt;br&gt;sedan det dömts till äktenskapsskillnad — eller sedan talan därom väckts&lt;br&gt;— men innan bodelning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin förebild i 104 § tredje stycket lagen om försäk-&lt;br&gt;ringsavtal. I förarbetena till denna reglering (NJA II 1987 s. 146)&lt;br&gt;illustreras dess innebörd med ett exempel i vilket det är fråga om en&lt;br&gt;kapitalförsäkring på 200 000 kr som genom förmånstagarförordnande&lt;br&gt;tillfaller den avlidnes arvingar. Vid bodelningen förutsätts emellertid att&lt;br&gt;endast försäkringens återköpsvärde, 50 000 kr, skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda exemplet väcker frågan hur i förevarande fall — där det&lt;br&gt;inte kan vara fråga om något &amp;quot;återköpsvärde&amp;quot; — den beräkning skall ske&lt;br&gt;som utvisar att maken vid bodelningen &amp;quot;inte kan få ut sin andel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 14 § första stycket anger att i fall då förmånstagaren avlider&lt;br&gt;sedan förordnandet har börjat tillämpas så upphör pensionssparavtalet. I&lt;br&gt;andra stycket av paragrafen finns sedan det undantaget att nämnda huvud-&lt;br&gt;regel inte gäller om det i förmånstagarförordnandet har föreskrivits att&lt;br&gt;utbetalningarna enligt pensionssparavtalet skall övergå till någon annan&lt;br&gt;om förmånstagaren avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen tar således inte sikte på de sannolikt inte&lt;br&gt;ovanliga fall då det primärt finns flera förmånstagare. Avlider en av&lt;br&gt;dessa synes lämpligen den inledande åtgärden böra vidtas att en fördel-&lt;br&gt;ning av &amp;quot;pensionssparmedlen&amp;quot; görs på sätt anges i 12 § tredje stycket&lt;br&gt;samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning kan åstadkommas om i första stycket tilläggs en&lt;br&gt;andra mening med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Är flera samtidigt förmånstagare gäller vad nu sagts till den del&lt;br&gt;tillgångarna på pensionssparkontot vid en fördelning enligt 12 § tredje&lt;br&gt;stycket belöper på den avlidne&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf stadgas, att tillgångar som antecknats på ett&lt;br&gt;pensionssparkonto får utmätas för pensionsspararens skulder endast om&lt;br&gt;spartiden enligt avtalet understiger tio år eller om spararen något år&lt;br&gt;betalat in sparbelopp som är mer än dubbelt så stort som genomsnittet av&lt;br&gt;de årliga inbetalningar som har skett under spartiden. Bestämmelsen&lt;br&gt;innehåller således vissa villkor för att tillgångar på ett pensionssparkonto&lt;br&gt;skall kunna utmätas. Den motsvarar, med en något annorlunda bestäm-&lt;br&gt;ning av vad som utgör jämna betalningar, 116 § lagen om försäkringsav-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts finns ett samband mellan reglerna i 4 kap. 1 § och&lt;br&gt;förevarande paragraf. Dessa bestämmelser är mycket knapphändigt&lt;br&gt;kommenterade i lagrådsremissen. Enligt lagrådets mening kan det inte&lt;br&gt;uteslutas, att bestämmelserna kan ge upphov till vissa svårigheter vid&lt;br&gt;tillämpningen för såväl den enskilde pensionsspararen som exekutiva&lt;br&gt;myndigheter. Vad gäller pensionsspararen måste sålunda en person med&lt;br&gt;ojämna inkomster, t.ex. en konstnär, alltid göra en noggrann beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vilket högsta belopp som han under ett gynnsamt inkomstår kan betala Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;in på sitt konto utan att därmed utmätningsskyddet äventyras. För den Bilaga 4&lt;br&gt;exekutiva myndigheten kan bl.a. uppkomma fråga vilken inverkan som&lt;br&gt;ett eller flera uppehåll i sparandet medför. Det framstår vidare som oklart&lt;br&gt;vad som gäller då pensionsspararen förordnat en förmånstagare till rätten&lt;br&gt;enligt pensionssparavtalet och tillika gentemot förmånstagaren åtagit sig&lt;br&gt;att inte återkalla förordnandet. Dessa frågor, liksom det tidigare nämnda&lt;br&gt;sambandet med 4 kap. 1 §, förtjänar en närmare analys i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en regel om skadeståndsskyldighet i fall då en&lt;br&gt;pensionssparare förorsakats skada genom att hans pensionssparinstitut&lt;br&gt;&amp;quot;brutit mot denna lag eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen”.&lt;br&gt;Regelns innebörd får antas vara att institutet i angivna fall har ett strikt&lt;br&gt;ersättningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissen framgår inte vilka ställningstaganden som ligger bakom&lt;br&gt;förslaget i denna del och inte heller huruvida bestämmelsen är tvingande.&lt;br&gt;Några närmare överväganden varför inte allmänna principer om skade-&lt;br&gt;ståndsansvar för ett företag, som gentemot en konsument åtar sig att&lt;br&gt;utföra tjänster av det slag det här är fråga om, samt skadeståndslagens&lt;br&gt;regler kan anses utgöra ett tillräckligt skydd för en pensionssparare&lt;br&gt;redovisas således inte i remissen. Troligtvis har regleringen dock sin&lt;br&gt;utgångspunkt i en allmän strävan att stärka en pensionssparares ställning&lt;br&gt;i förhållande till sitt pensionssparinstitut. Eftersom det inte angetts någon&lt;br&gt;förebild till bestämmelsen kunde i så fall också ha övervägts, om inte en&lt;br&gt;föreskrift om ett s.k. presumtionsansvar (jfr 31 § konsumenttjänstlagen,&lt;br&gt;1985:716) vore en tänkbar lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare påpekas att remissen inte alls berör vad som avses gälla&lt;br&gt;i fråga om pensionssparinstitutets ansvar för andra förfaranden än de&lt;br&gt;direkta &amp;quot;föreskriftsbrott&amp;quot; som paragrafen omfattar, t.ex. i fall då en&lt;br&gt;anställd hos institutet lämnat sådana råd eller upplysningar till pensions-&lt;br&gt;spararen som denne senare hävdar har medfört en skada för honom. Det&lt;br&gt;finns slutligen skäl ifrågasätta om inte paragrafens begränsning i vad&lt;br&gt;avser &amp;quot;föreskrift som meddelats med stöd av lagen&amp;quot; kan tänkas ge&lt;br&gt;upphov till vissa tolkningsproblem t.ex. vad beträffar olika uttalanden&lt;br&gt;från tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya andra stycket i paragrafen synes lämpligen kunna&lt;br&gt;ersättas med en ny andra mening i första stycket av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vad nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tillgångar&lt;br&gt;på pensionssparkonto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;32 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket j hänförs till intäkt av tjänst behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto (avskattning) vid pensionsspararens död, i den mån behållning-&lt;br&gt;en inte omfattas av ett giltigt förmånstagarförordnande. Som lagrådet&lt;br&gt;anfört i det föregående synes lagtexten inte ge klart besked om denna&lt;br&gt;bestämmelse om avskattning skall tillämpas i de fall då ett förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande jämkas till förmån för efterlevande make eller bröstarvinge&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 eller 8 § lagen om individuellt pensionssparande. Det kan&lt;br&gt;nämligen inte utan vidare hävdas att ett förmånstagarförordnande är&lt;br&gt;ogiltigt bara för att det blir föremål för jämkning. Rent praktiskt inträder&lt;br&gt;vidare den komplikationen att talan om jämkning kan väckas lång tid&lt;br&gt;efter utgången av det år då pensionsspararen avled (se 4 kap. 9 § nyss-&lt;br&gt;nämnda lag). Frågan om avskattning på grund av jämkning synes alltså&lt;br&gt;kunna aktualiseras först sedan spararens inkomsttaxering avseende&lt;br&gt;dödsåret vunnit laga kraft. Vad nu anförts kan möjligen tala för att&lt;br&gt;jämkningsbelopp — liksom återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskaps-&lt;br&gt;balken — bör behandlas som pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jämkningsbelopp enligt 4 kap. 7 eller 8 § lagen om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande finnes böra beskattas hos mottagaren som pension&lt;br&gt;måste den i första stycket gjorda uppräkningen kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 av anvisningarna till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att utbetalning från pensionssparkonto inte får avse&lt;br&gt;andra belopp än ålderspension, efterlevandepension, behållning som skall&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j samt återbetalning enligt&lt;br&gt;13 kap. 4 § äktenskapsbalken. Väljes den lösningen att jämkningsbelopp&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 eller 8 § lagen om individuellt pensionssparande skall&lt;br&gt;beskattas som pension — och alltså inte föranleda avskattning hos&lt;br&gt;dödsboet — måste de i tredje stycket angivna utbetalningsfallen utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I elfte stycket föreskrivs att rätt till behållning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;överlåtas endast på grund av utmätning eller vid ackord eller konkurs.&lt;br&gt;Härvid synes inte ha beaktats den överlåtelse i samband med bodelning&lt;br&gt;som enligt förslaget torde kunna äga rum med stöd av 4 kap. 16 § jäm-&lt;br&gt;fört med 4 kap. 12 § tredje stycket lagen om individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande. Som lagrådet tidigare påpekat kan det finnas skäl att införa en&lt;br&gt;obligatorisk skyldighet för institutet att för mottagande makes räkning&lt;br&gt;upprätta ett nytt pensionssparkonto i de fall då rätt till pension enligt ett&lt;br&gt;pensionssparavtai överförs genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 av anvisningarna till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att avdrag för inbetalning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;göras endast till den del den skattskyldige har rätt till utbetalningar från&lt;br&gt;kontot. Som framhållits i det föregående bör enligt lagrådets mening&lt;br&gt;makar inte ha möjlighet att genom bodelning få förfoga över ett gemen-&lt;br&gt;samt pensionssparkonto. Avdragsregeln synes som en konsekvens av&lt;br&gt;detta kunna utformas på ett enklare sätt, exempelvis genom en föreskrift&lt;br&gt;om att avdrag endast medges för inbetalaning på eget konto.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande understödsföreningar är avsikten att beskattning skall ske&lt;br&gt;enligt förevarande lag för inkomst av fastighet på samma sätt som gäller&lt;br&gt;för närvarande och enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel för livförsäkringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagtexten leder enligt lagrådets uppfattning inte fullt ut&lt;br&gt;till det åsyftade resultatet samtidigt som den lagtekniska utformningen har&lt;br&gt;blivit onödigt komplicerad. Lagrådet förordar därför att reglerna om&lt;br&gt;understödsföreningar i denna lag samlas på ett ställe och att den före-&lt;br&gt;slagna definitionen av understödsförening i 2 § sista stycket lagen om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande lag bör regleringen lämpligen utformas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § 4 mom. bör understödsföreningarna slopas i uppräkningen av&lt;br&gt;skattesubjekt och en heltäckande reglering för dessa föreningar i stället&lt;br&gt;tas in i 7 § 10 mom. Den senare bestämmelsen kan därvid utformas på&lt;br&gt;följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Understödsföreningar frikallas från skattskyldighet för all inkomst utom&lt;br&gt;för inkomst av fastighet, som ej förvaltas i livförsäkringsverksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel bör således definitionen&lt;br&gt;på understödsförening i 2 § i remissförslaget utgå. Eftersom understöds-&lt;br&gt;föreningar inte längre skall definieras som livförsäkringsföretag enligt 2 §&lt;br&gt;6 mom. förevarande lag kommer den här föreslagna lösningen att inne-&lt;br&gt;bära att samtliga understödsföreningar avkastningsbeskattas för sin liv-&lt;br&gt;försäkringsverksamhet med stöd av bestämmelsen i 2 § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt&lt;br&gt;och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att avdrag skall göras vid arvsbeskattningen för den&lt;br&gt;inkomstskatt som kan beräknas utgå enligt bestämmelsen om avskattning&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket j KL. Storleken av denna inkomstskatt är&lt;br&gt;ofta okänd när arvsskatten skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppskattning av inkomstskattenivån kan i åtskilliga fall vara&lt;br&gt;komplicerad och medföra ett betungande merarbete för den myndighet&lt;br&gt;som bestämmer arvsskatten. En ordning som underlättar arvsskattelägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen är därför att föredra framför den valda metoden. En lämplig Prop. 1992/93:187&lt;br&gt;lösning kan vara att den inkomstskatt som skall avräknas fastställs Bilaga 4&lt;br&gt;schablonmässigt. Det ligger i så fall nära till hands att tillämpa samma&lt;br&gt;ordning som gäller vid värdering av medel på skogskonton m.m. enligt&lt;br&gt;23 § C tredje stycket förevarande lag. Sådana medel skall med hänsyn&lt;br&gt;till den latenta skatteskulden tas upp till halva värdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya bestämmelserna i 18 § om möjlighet för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att inhämta vissa uppgifter från pensionssparinstitut med stöd av ett&lt;br&gt;särskilt föreläggande framstår som överflödig. Institutet har nämligen&lt;br&gt;enligt lagförslaget ålagts en uppgiftsskyldighet som är så långtgående att&lt;br&gt;den synes omfatta även de uppgifter som avses i nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de skattskyldiga till avkastningsskatt upptas i första stycket 3&lt;br&gt;understödsföreningar som bedriver till livförsäkringsrörelse hänförlig&lt;br&gt;verksamhet. Såsom lagrådet redan anfört i anslutning till lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt bör definitionen på understödsförening i sista stycket utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreslås bestämmelser om värdering av fastighet. Enligt&lt;br&gt;lagrådets uppfattning kan bestämmelsen i första stycket om anskaffnings-&lt;br&gt;värde leda till tillämpningsproblem om fastighetens värde förändras efter&lt;br&gt;anskaffningstidpunkten, exempelvis till följd av delavyttring, skogsav-&lt;br&gt;verkning eller ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör därför utformas på annat sätt. Under lagrådsföre-&lt;br&gt;dragningen har upplysts att Finansinspektionen den 10 december 1992&lt;br&gt;har utfärdat föreskrifter som ålägger livförsäkringsbolag att ange&lt;br&gt;marknadsvärdet på sina fastigheter i årsredovisningen (FFFS 1992:30).&lt;br&gt;Eftersom aktuella marknadsvärden på livförsäkringsbolagens fastigheter&lt;br&gt;således kommer att finnas tillgängliga föreslår lagrådet att bestämmelsen&lt;br&gt;om fastighetsvärdering i stället utformas med enbart marknadsvärdet som&lt;br&gt;värderingsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdandebestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 skulle enligt lagrådets mening bli klarare med följande formule-&lt;br&gt;ring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket 1-5 tillämpas lagen första gången vid 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;års taxering, dock att äldre bestämmelser gäller för beskattningsår som Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har påbörjats före ikraftträdandet.&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ............... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om individuellt pensionssparande........... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lag om ändring&amp;nbsp;i ärvdabalken................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Lag om ändring&amp;nbsp;i äktenskapsbalken.............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1983:980)&amp;nbsp;om allemanssparande .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1987:813)&amp;nbsp;om homosexuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambor............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anknytning till värdepappersfonder ........... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse...................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt............................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gåvoskatt.............................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ........ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisregleringsavgifter....................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländsk skatt ........................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Lag om ändring i taxeringslagen&amp;nbsp;(1990:324)......... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter....................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningsreserv...................... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionsmedel......................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta .............. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionskostnader....................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1947:577) om statlig&amp;nbsp;förmögenhetsskatt ....... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 mars 1993 ........................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning............................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Behov av ökad konkurrens&amp;nbsp;om&amp;nbsp;pensionssparandet....... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund ............................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Pensionsförsäkring - skatteregler och sparutveckling ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Motiv för ett individuellt pensionssparande........ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ett system för individuellt pensionsaparande.......... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Allmänna principer för sparandet.............. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Tillståndsplikt och pensionssparinstitut ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Tillståndskraven ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Sparformer ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Inlåning .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Värdepappersfonder och allemansfonder ......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Enskilda värdepapper .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Pensionssparavtalet.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Pensionssparmedlens förvaltning ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Information till spararen ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 Flyttning av pensionssparavtalet...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 Civilrättsliga frågor ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.1 Allmänna utgångspunkter...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.2 Spararens förfoganden.................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.3 Bodelning m.m......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9.4 Förhållandet till spararens borgenärer........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Avveckling av pensionssparrörelse ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 Tillsyn m.m...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 Försäkringspremiefondemas ställning...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Inkomstskatt.............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Gällande bestämmelser i huvuddrag ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Utgångspunkt för utformningen av skattereglerna ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kvalitativa regler........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Pensionsbegreppet ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Ålderspension......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Invalidpension......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 Efterlevandepension ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 Förtida uttag.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 Inskränkningar i förfoganderätten ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Kvantitativa regler.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Utbetalningar av annat än pension m.m..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Avkastningsskatt...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Allmänna utgångspunkter...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Nuvarande avkastningsskatt..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Bakgrunden till avkastningsskatten .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Problem med nuvarande skatteregler för fondförsäkring .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Beskattningsmetod för pensionskapital ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Schablonmetodens närmare utformning...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Livförsäkringsföretagens beskattning ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ekonomiska aspekter och finansiella konsekvenser för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna ...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Allmänt .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Avdragsrätten ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Avkastningsskatten.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Marknadseffekter och ikraftträdande...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Upprättade lagförslag........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Specialmotivering..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Lagen om individuellt pensionssparande..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Ärvdabalken...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Äktenskapsbalken ....................... 197 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1992/93:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Lagen (1983:980) om allemanssparande.......... 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 Lagen (1987:813) om homosexuella sambor ....... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 Lagen (1989:1079) om livförsäkring............ 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anknytning till värdepappersfonder.......... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 Lagen (1991:981) om värdepappersrörelse ........ 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 Kommunalskattelagen (1928:370).............. 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt......... 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt...... 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 Uppbördslagen (1953:272) ................. 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 Lagen (1958:295) om sjömansskatt............ 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 Lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisregleringsavgifter...................... 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt . . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 Taxeringslagen (1990:324) ................. 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.16 Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgifter........................ 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.17 Lagen (1990:654) om&amp;nbsp;skatteutjämningsreserv...... 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.18 Lagen (1990:661) om&amp;nbsp;avkastningsskatt&amp;nbsp;på pensionsmedel 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.19 Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta ...................... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.20 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader ....................... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.21 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig förmögenhetsskatt................. 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan............................. 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Beslut................................ 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1992:45) Individuellt pensionssparande ........... 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian (Ds 1992:45) Individuellt&amp;nbsp;pensionssparande . . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens författningsförslag .......... 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande ..................... 285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43427, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:45:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03187</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:45:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03187</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__187.pdf</filnamn>
<filstorlek>14089949</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om individuellt pensionssparande</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AF8F8149-3A4B-4064-843C-D99B5D78C97F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03187</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__187.pdf</filnamn>
<filstorlek>14089949</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om individuellt pensionssparande</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A4BF5E1C-82C8-4CF3-A90A-9C82631B998A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU34</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sänkning av dieseloljeskatten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Lantz  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:187&lt;br/&gt;
Individuellt pensionssparande</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:187 Individuellt pensionssparande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>