<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284227</hangar_id>
 <dok_id>GG03179</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>179</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:179</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>179</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:03:05</publicerad>
 <titel>om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03179/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03179</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03179</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:179&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03179/prop_199293__179-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 23 februari 1993 för de åtgärder och&lt;br&gt;de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner den ramkonvention om&lt;br&gt;klimatförändringar som undertecknades under Förenta Nationernas&lt;br&gt;konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992. I proposi-&lt;br&gt;tionen redovisas också förslag till fortsatta åtgärder inom klimatom-&lt;br&gt;rådet. I denna del behandlas förslag lämnade av Biobränslekommissio-&lt;br&gt;nen, Naturvårdsverket och av trafikverken i samband med deras&lt;br&gt;miljörapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till riksdagen att godkänna klimatkonventionen&lt;br&gt;leder fram till en nationell strategi som bör vara att koldioxidutsläppen&lt;br&gt;från förbränning av fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå år&lt;br&gt;2000. En sektorsstrategi för att begränsa koldioxidutsläppen inom trans-&lt;br&gt;portsektorn redovisas. Denna sektorsstrategi omfattar ökad användning&lt;br&gt;av biobränslen och ekonomiska styrmedel, energieffektivisering, för-&lt;br&gt;bättrad kollektivtrafik, samhällsplanering samt forskning, utveckling och&lt;br&gt;demonstration. Program skall utarbetas för introduktion av motoralko-&lt;br&gt;holer samt el- och hybridfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. 1 januari&lt;br&gt;1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 (prop.&lt;br&gt;1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siera insatser vad gäller fömybar energi, energihushållning samt vissa Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;stödåtgärder i Baltikum och Östeuropa, bl.a. vad avser kärnsäkerheten&lt;br&gt;och insatser for att rena Östersjön. Förslag till fördelning av medel för&lt;br&gt;energieffektivisering, fömybara energikällor, strålskydd och kunskaps-&lt;br&gt;uppbyggnad i de baltiska staterna och miljö- och kämsäkerhetsåtgärder&lt;br&gt;kring Östersjön tas upp i propositionen. I propositionen föreslås också&lt;br&gt;att riksdagen godkänner de ändringar av Montrealprotokollet som an-&lt;br&gt;togs i Köpenhamn i november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993 Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Könberg,&lt;br&gt;Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Johansson, Thurdin, Hömgren, Odell, P.&lt;br&gt;Westerberg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsråden Johansson, Thurdin, Hömgren, Odell, P. Westerberg an-&lt;br&gt;mäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprotokollen för Kom-&lt;br&gt;munikations-, Jordbruks-, Närings-, resp. Miljö och naturresursdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Johansson anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning vad jag och de övriga statsråden har anfört hemställer&lt;br&gt;jag att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad vi har&lt;br&gt;anfört för de åtgärder och de ändamål vi har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har&lt;br&gt;anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i&lt;br&gt;underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson och - såvitt avser avsnittet 9.2 -&lt;br&gt;statsrådet Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om åtgärder mot&lt;br&gt;klimatpåverkan&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk fick i oktober 1990 regeringens uppdrag att&lt;br&gt;utföra en fördjupad analys över möjligheterna till en stabilisering av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen i Sverige till år 2000 på 1990 års nivå. Uppdraget&lt;br&gt;omfattade också en redovisning av kostnader for föreslagna åtgärder.&lt;br&gt;Naturvårdsverket skulle också redovisa en översiktlig analys över möj-&lt;br&gt;ligheterna till en reduktion av utsläppen med 20 % till år 2005. Möjlig-&lt;br&gt;heterna till en begränsning av utsläppen för andra växthusgaser skulle&lt;br&gt;också studeras. En delrapport lämnades i december 1991 och rapporten&lt;br&gt;i dess helhet förelåg i oktober 1992. En sammanfattning över rapporten&lt;br&gt;bör fogas till protokollet som bilaga 1.1. Såväl delrapporten som slut-&lt;br&gt;rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av de remissin-&lt;br&gt;stanser som har inkommit med yttranden bifogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 1.2. En komplett remissammanställning finns tillgänglig i Miljö-&lt;br&gt;och naturresursdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s klimatpanel, Intergovemmental Panel of Climate Change, IPCC,&lt;br&gt;bildades av FN:s Miljövårdsprogram (UNEP) och Världsmeteorologiska&lt;br&gt;Organisationen (WMO) år 1988. Dess uppdrag var att klarlägga kun-&lt;br&gt;skapsläget rörande växthusgaserna samt att beskriva effekterna av ett&lt;br&gt;varmare klimat och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa ut-&lt;br&gt;släppen av klimatpåverkande gaser. Panelens utvärdering blev färdig-&lt;br&gt;ställd till FN:s generalförsamling år 1990 som på basis av rapporten&lt;br&gt;tillsatte en mellanstatlig kommitté (INC) med uppgift att förhandla fram&lt;br&gt;en konvention för att skydda jordens klimat. En kompletterande rapport&lt;br&gt;redovisades i maj 1992 av IPCC inför denna kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal länder har deltagit i arbetet. Det omfattande materialet&lt;br&gt;har legat till grund for förhandlingarna om att bilda en klimatkonven-&lt;br&gt;tion. Klimatkonventionen undertecknades av 153 stater vid FN:s kon-&lt;br&gt;ferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992. I det följande&lt;br&gt;föreslås att riksdagen godkänner konventionen. Avtalstexten bör bifogas&lt;br&gt;protokollet som bilaga 1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser om att minska användningen av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen har tidigare träffats inom ramen för det s.k.&lt;br&gt;Montrealprotokollet. I det följande föreslås att riksdagen godkänner de&lt;br&gt;ändringar i Montrealprotokollet som antogs i Köpenhamn i november&lt;br&gt;1992. Avtalstexten bör bifogas protokollet som bilaga 1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mina förslag i korthet:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar klimatkonventionen till riksdagen för god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar ändringarna av Montrealprotokollet om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet till riksdagen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för&lt;br&gt;klimatrelaterad information och utbildning m.m. Syftet är att öka&lt;br&gt;kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat klimat och&lt;br&gt;förebyggande åtgärder och betydelsen av den enskildes agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljoner kronor anvisas for det bilaterala samarbetet om&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och Östeuropa&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta en vision for Östers-&lt;br&gt;jöområdet under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för fortsatt&lt;br&gt;strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105.5 miljoner kronor anvisas under budgetåret 1993/94 för i&lt;br&gt;första hand multilaterala miljö- och kämsäkerhetsprogram i Öster-&lt;br&gt;sjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar i korthet:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör ratificera klimatkonventionen. Därmed skall utsläp-&lt;br&gt;pen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Sverige bör&lt;br&gt;genomföra kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som interna-&lt;br&gt;tionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossi-&lt;br&gt;la bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till&lt;br&gt;1990 års nivå år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar utgå även vid&lt;br&gt;elproduktion. Skatten bör uppgå till 8 öre/kg koldioxid och utgå&lt;br&gt;från den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor bör ses som&lt;br&gt;kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30% till år&lt;br&gt;2000. Åtgärdsstrategier för de totala metanutsläppen och för övriga&lt;br&gt;växthusgaser bör anstå tills dess att kompletterande ny kunskap&lt;br&gt;tagits fram om förekomst m.m. samt om resp, växthusgas poten-&lt;br&gt;tiella betydelse i klimatsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser skall&lt;br&gt;utgöra en integrerad del av det framtida samhällsbyggandet och i&lt;br&gt;arbetet med att miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Klimatas-&lt;br&gt;pektema bör beaktas ingående inför energi- och transportsystemens&lt;br&gt;framtida utbyggnad, bostädernas och arbetsplatsernas lokalisering&lt;br&gt;och utformning och bli en drivkraft för den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vetenskaplig samordningsgrupp för klimatrelaterad forskning&lt;br&gt;och utveckling bör inrättas. Gruppen får i uppgift att samordna&lt;br&gt;svensk klimatrelaterad forskning när det gäller såväl naturveten-&lt;br&gt;skapliga, tekniska som ekonomiska och sociala aspekter. Gruppen&lt;br&gt;bör vidare svara för viss rapportering till nationella och interna-&lt;br&gt;tionella organ om svensk forskning inom området samt handa&lt;br&gt;andra uppgifter som regeringen ålägger den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna förslag till lämpliga&lt;br&gt;styrmedel för att ta tillvara metan från deponeringsanläggningar.&lt;br&gt;Målet bör vara att flertalet tippar även små och nedlagda depon-&lt;br&gt;eringsanläggningar, skall ha något system för att ta tillvara metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör vidare ges i uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av FC- och HFC-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda utformningen&lt;br&gt;av de åtgärder som måste vidtagas för att Sverige skall kunna upp-&lt;br&gt;fylla sina åtaganden enligt det år 1992 reviderade Montrealproto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att utreda even-&lt;br&gt;tuella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slut-&lt;br&gt;målet att användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Växthuseffekten och klimatförändringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:179&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Jordens klimatsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den naturliga s.k. växthuseffekten medför att klimatet på jorden är&lt;br&gt;varmare än det annars skulle ha varit. Utan den atmosfär som vi har i&lt;br&gt;dag skulle medeltemperaturen på jordytan vara ca 30°C kallare. De s.k.&lt;br&gt;växthusgaserna reglerar jordens energiutbyte med rymden. Det är&lt;br&gt;vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid, klorfluorkarboner (CFC&lt;br&gt;eller s.k. freoner) och ozon som är de viktigaste växthusgaserna. Dessa&lt;br&gt;ämnen absorberar långvågig strålning från markytan och förhindrar&lt;br&gt;därför att värmen går förlorad till rymden. Utsläpp från mänskliga&lt;br&gt;verksamheter har påtagligt ökat halten av växthusgaser i atmosfären.&lt;br&gt;Denna trend kommer att fortsätta om inga åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte bara växthusgaserna som reglerar jordens kli-&lt;br&gt;mat. Solens aktivitet, utsläpp av stoft från vulkaner och svavelutsläpp&lt;br&gt;spelar också roll. Det är känt att energitillförseln från solen varierar och&lt;br&gt;långsiktiga svängningar förekommer, vilket kan ha betydelse för sväng-&lt;br&gt;ningar i klimatet. Små aerosoler eller partiklar från vulkanutsläpp eller&lt;br&gt;svavelutsläpp från förbränning kan absorbera eller återkasta solenergi.&lt;br&gt;De senaste forskningsresultaten indikerar att de stora svavelutsläpp som&lt;br&gt;sker på den norra hemisfären har haft en viss kylande effekt på klima-&lt;br&gt;tet. Vanligtvis har partiklar och aerosoler en kort upphållstid i atmo-&lt;br&gt;sfären varför koncentrationerna i atmosfären förändras snabbt beroende&lt;br&gt;på utsläppsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har sammanställt de mätningar över jordens medeltemperatur&lt;br&gt;som finns beräknade sedan senare delen av 1800-talet (Figur 1). Den&lt;br&gt;globala temperaturhöjningen uppgår till 0,3 - 0,6°C sedan dess. Det&lt;br&gt;senaste årtiondet har varit det varmaste sedan temperaturmätningar&lt;br&gt;startade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1. Förändring av jordens medeltemperatur sedan år 1860.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03179/prop_199293__179-2.png" style="width:282pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ökningen överensstämmer, särskilt om man tar hänsyn till svavelutsläp-&lt;br&gt;pens kylande effekt på norra halvklotet, med gjorda modellberäkningar.&lt;br&gt;Det har fastslagits att den observerade temperaturhöjningen inte är en&lt;br&gt;effekt av mätproblem utan måste anses som verklig. Man kan däremot&lt;br&gt;inte med säkerhet ännu särskilja effekterna av växthusgaserna från andra&lt;br&gt;naturliga orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta växthusgaser har en lång livslängd i atmosfären. Det betyder&lt;br&gt;att ledtiderna är långa innan en jämvikt har inställt sig mellan utsläppen&lt;br&gt;av och sänkoma for växthusgaser. Det kommer att ta lång tid innan vi&lt;br&gt;ser någon effekt av eventuella åtgärder. Samspelet mellan atmosfär och&lt;br&gt;hav spelar en stor roll for klimatet. Haven verkar som en utjämnings-&lt;br&gt;bassäng för värmeförändringar och fördröjer en ökad temperatur på&lt;br&gt;jordytan. Det kan ta mer än 100 år innan en jämvikt har inställt sig. De&lt;br&gt;förändringar vi kan iakttaga i dag har orsakats av utsläpp som skett&lt;br&gt;sedan slutet på 1800-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Olika växthusgaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Schematiskt beror vaije växthusgas klimatpåverkan på vilken förmåga&lt;br&gt;den har att absorbera värmestrålning, hur länge den finns kvar i&lt;br&gt;atmosfären samt i hur stora mängder den tillförs atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid, dikväveoxid och CFC är långlivade gaser som kan stanna&lt;br&gt;i atmosfären upp till hundra år och mer. Ozon, metan och flertalet s.k.&lt;br&gt;HCFC-föreningar är betydligt mer kortlivade. HCFC är ofullständigt&lt;br&gt;halogenerade klorfluorkarboner som ersätter CFC i vissa användningar.&lt;br&gt;Även HCFC är en växthusgas. Andra kemikalier som används för att&lt;br&gt;ersätta CFC är HFC-fÖreningama, ofullständigt fluorerade karboner.&lt;br&gt;Dessa ämnen innehåller inget klor eller brom och har ingen&lt;br&gt;ozonnedbrytande effekt men de är växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ozon i atmosfären ger flera effekter. Ozon absorberar långvågig&lt;br&gt;strålning i den lägre delen av stratosfären och i den övre troposfären&lt;br&gt;och är därmed en växthusgas. Troposfären är atmosfärens nedersta skikt&lt;br&gt;(upptill ca 10 km) och stratosfären är skiktet ovanför. Troposfäriskt&lt;br&gt;ozon bildas genom reaktioner mellan luftens syre, kolväten och&lt;br&gt;kväveoxider under inverkan av solljus. Man kan därför säga att&lt;br&gt;kolväten och kväveoxider har en indirekt växthuseffekt, eftersom&lt;br&gt;utsläpp av ämnena leder till att växthusgaser bildas. Sambanden mellan&lt;br&gt;utsläppen av dessa ämnen och bildningen av ozon är en komplicerad&lt;br&gt;process. Det går ännu inte att kvantifiera effekten. Eftersom kolväten&lt;br&gt;och kväveoxider har en kort upphållstid i atmosfären kan man dessutom&lt;br&gt;förvänta sig stora regionala variationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ozon har också den viktiga egenskapen att den absorberar skadlig&lt;br&gt;kortvågig strålning. Den största mängden ozon förekommer i&lt;br&gt;stratosfären - det s.k. ozonskiktet. Utsläpp av CFC och andra ämnen&lt;br&gt;som påverkar ozonskiktet har förorsakat en reduktion av ozonhalten i&lt;br&gt;stratosfären. Förutom att UV-strålningen har ökat så har också&lt;br&gt;ozonmolekylemas absorption av värmestrålning minskat. Forskarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att denna kylande effekt ungefär kompenserar de uppvärmande&lt;br&gt;egenskaperna av CFC-gasema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom IPCC har räknat fram effektiviteten som växt-&lt;br&gt;husgas - global warming potential (GWP) - för olika ämnen. Dessa mått&lt;br&gt;- som anges per kg utsläpp - kan räknas fram för olika tidsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet växthusgaser bidrar - räknat per kg utsläpp - betydligt mer&lt;br&gt;till en ökad uppvärmning än koldioxid. Exempel på detta visas i tabell 1&lt;br&gt;som anger effektiviteten räknat för en hundraårsperiod. De indirekta&lt;br&gt;effekterna av växthusgaserna anges enbart schablonmässigt i tabellen.&lt;br&gt;Som tidigare framgått har CFC-gasema en kylande effekt och kolväten&lt;br&gt;kan i vissa fall bidra till uppkomsten av troposfäriskt ozon och&lt;br&gt;vattenånga i stratosfären. Dessa indirekta effekter kan för närvarande&lt;br&gt;inte kvantifieras med tillräcklig noggrannhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Effektiviteten som växthusgas - global warming potential&lt;br&gt;(GWP) - för några olika gaser i relation till koldioxid&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;GWP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indirekt&lt;br&gt;växthuspåverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;koldioxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ingen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;metan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;positiv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dikväveoxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;osäker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CFC 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;negativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CFC 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;negativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HCFC 22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;negativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HFC 134a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ingen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: IPCC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att många gaser - per viktenhet - bidrar betydligt effektivare till&lt;br&gt;en ökad uppvärmning än koldioxid är koldioxid ändå den viktigaste&lt;br&gt;växthusgasen. Det beror på att den tillförs atmosfären i mycket stora&lt;br&gt;mängder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Utsläpp och upptag av växthusgaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De gobala utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen&lt;br&gt;uppgår till ca 6 miljarder ton, räknat som kol, per år. Förbränning av&lt;br&gt;stenkol och olja svarar för merparten av utsläppen och i lika stora an-&lt;br&gt;delar. Betecknande är att tolv länder svarar för 75 % av världens&lt;br&gt;utsläpp av koldioxid av vilka det helt övervägande antalet är industrilän-&lt;br&gt;der. Sedan år 1950 har utsläppen ökat med nära tre gånger. Då svarade&lt;br&gt;koleldningen för merparten av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolets naturliga kretslopp innebär att koldioxid tas upp ur luften vid&lt;br&gt;växternas fotosyntes och sedan binds som kol i biomassan. Då växten&lt;br&gt;dör bryts biomassan så småningom ner och bildar återigen koldioxid,&lt;br&gt;som återgår till atmosfären. Detta är ett kretslopp som vid jämvikt inte&lt;br&gt;ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Då t.ex. skogs-&lt;br&gt;bestånd avverkas utan att någon återväxt sker omvandlas dock det bund-&lt;br&gt;na kolet till koldioxid och ökar koldioxidhalten. Det tydligaste exemplet&lt;br&gt;på detta är avverkningarna av de tropiska skogarna. Nettoutsläppen,&lt;br&gt;räknat som kol, på grund av denna förändring i markanvändningen har&lt;br&gt;uppskattas till ca 1,6 miljarder ton kol årligen. Osäkerheterna i denna&lt;br&gt;bedömning är betydande. En annan betydelsefull sänka för koldioxid är&lt;br&gt;absorption i havet. Man uppskattar att absorptionen i havet uppgår till&lt;br&gt;2 miljarder ton kol årligen. Osäkerheterna är stora då det gäller att be-&lt;br&gt;döma nettoupptaget av kol i biomassa. Genom balansstudier kan man&lt;br&gt;konstatera att haltökningen i atmosfären är mindre än förväntat med&lt;br&gt;hänsyn till vad man känner till om utsläpp och upptag av koldioxid.&lt;br&gt;Man bedömer därför att det finns en stor sänka på norra halvklotet, men&lt;br&gt;preciseringar av denna har inte kunnat ske. En arbetshypotes är att sko-&lt;br&gt;garna på norra halvklotet växer fortare till följd av gödslingseffekten av&lt;br&gt;kväveoxidutsläpp som människan orsakat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidhalten har ökat med ca 28 % under de senaste århundradet&lt;br&gt;och ökningen uppgår nu till ca 0,5 % per år. Variationen i halt under&lt;br&gt;året beror på upptaget i den växande biomassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metan bildas naturligt i våtmarker vid nedbrytning av organiskt mate-&lt;br&gt;rial under syrefattiga förhållanden. Likaså bildas metan under jäsning i&lt;br&gt;termitstackar och i idisslares matsmältningskanal. Den största enskilda&lt;br&gt;posten för utsläpp av metan har emellertid härletts till kolbrytning och&lt;br&gt;utvinning och distribution av naturgas. Andra antropogena - av männi-&lt;br&gt;skan skapade - källor är odling av ris, avfallsupplag, djurhållning och&lt;br&gt;avloppsreningsverk. Stora depåer av metan finns i tundran. Om&lt;br&gt;permafrosten ger vika till följd av ett varmare klimat kan eventuellt&lt;br&gt;stora mängder metan tillföras atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metan oxideras i atmosfären till koldioxid och vattenånga. Till en&lt;br&gt;mindre del kan metan tas upp direkt via markprocesser. Koncentratio-&lt;br&gt;nen av metan i atmosfären ökar för närvarande med ca 1 % per år och&lt;br&gt;halten har mer än fördubblats under de senaste hundra åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den mikrobiella reduktionen eller oxidationen av kväveföre-&lt;br&gt;ningar kan dikväveoxid bildas under vissa omständigheter. Bedöm-&lt;br&gt;ningar av utsläppsnivån är osäker beroende på de stora variationer i&lt;br&gt;utsläppsflöden som rapporterats. De naturliga utsläppen är den domine-&lt;br&gt;rande källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbrukssektorn avges dikväveoxid i samband med gödsling av&lt;br&gt;åkermark. Även omvandling av naturmark till åkermark genom ned-&lt;br&gt;huggning av tropiska skogar och förbränning av biomassan ökar be-&lt;br&gt;lastningen av dikväveoxid. En annan källa till dikväveoxidutsläpp är&lt;br&gt;förbränning av bränslen i pannor och motorer. Denna källa bedöms inte&lt;br&gt;vara särskilt stor. Det har visat sig att utsläppen av dikväveoxid är&lt;br&gt;större från förbränning i fluidiserade bäddar än från vanliga pannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dikväveoxid bryts ned i atmosfären främst under inverkan av solljus.&lt;br&gt;Ökningen av dikväveoxidutsläppen har varit måttlig under 1900-talet. I&lt;br&gt;dag uppgår haltökningen till 0,2 - 0,3 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klorfluorkarboner (CFC) har till skillnad från andra växthusgaser&lt;br&gt;ingen känd naturlig förekomst. CFC-föreningar används som jäsmedel i&lt;br&gt;mjuk och hård skumplast, som köldmedium i värme- och kylanlägg-&lt;br&gt;ningar, som lösningsmedel och avfettningsmedel, som isolergas och&lt;br&gt;som drivmedel i sprayburkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda kända processen som bryter ned CFC-föreningar är fotolys&lt;br&gt;i stratosfären. Haltökningen för CFC uppgår ännu till 3 - 4 % per år,&lt;br&gt;men en minskning av ökningstakten börjar nu märkas på grund av&lt;br&gt;kraftig nedgång i användningen under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Framtida klimatpåverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera olika matematiska simuleringsmodeller har använts för att bedöma&lt;br&gt;ändringar i jordens klimat. Dessa modeller är behäftade med osäker-&lt;br&gt;heter och vissa faktorer kan ännu inte modelleras tillfredsställande. De&lt;br&gt;nyckelfrågor, för vilka ett förbättrat underlag behöver tas fram, berör&lt;br&gt;molnbildningen och utbytet av energi mellan hav och atmosfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2. Global temperaturökning i Scenariet &amp;quot;Inga ytterligare åtgär-&lt;br&gt;der.&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03179/prop_199293__179-3.png" style="width:231pt;height:163pt;"/&gt;
&lt;p&gt;övre osäkerhets-&lt;br&gt;marginal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bästa uppskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre osäkerhets-&lt;br&gt;marginal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: IPCC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPCC har bedömt klimatpåverkan under olika antaganden om samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen. Scenariet &amp;quot;Inga ytterligare åtgärder&amp;quot; innebär - enligt de&lt;br&gt;modellberäkningar som gjorts - att den globala medeltemperaturen&lt;br&gt;skulle öka med omkring 0,3 grader (0,2 - 0,5° C) per decennium under&lt;br&gt;nästa sekel. Det betyder att den globala medeltemperaturen - jämfört&lt;br&gt;med i dag - skulle öka med omkring en grad till år 2025 och med när-&lt;br&gt;mare tre grader (1,5 - 4,5° C) före år 2100 (Figur 2). De regionala&lt;br&gt;förändringarna skulle bli än större eller mindre. Betydande förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nederbördens fördelning över jorden skulle också bli resultatet av en&lt;br&gt;global temperaturförändring. Jorden skulle bli betydligt varmare än&lt;br&gt;någon gång under de senaste 10 000 åren. Sådana förändringar skulle&lt;br&gt;förändra livsbetingelserna på jorden på ett omvälvande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett annat alternativ där man förutsätter en gradvis minskning av&lt;br&gt;utsläppen av växthusgaser efter år 2020 och en lägre befolkningstillväxt&lt;br&gt;kan ökningstakten begränsas till en takt som är av samma storleksord-&lt;br&gt;ning som skett av naturliga orsaker, dvs. 0,1 grad per årtionde. Den&lt;br&gt;totala temperaturökningen stannar vid drygt 1 grad i detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temperaturen vid markytan bedöms öka snabbare än temperaturen&lt;br&gt;över haven. Områden belägna på nordliga breddgrader bedöms vintertid&lt;br&gt;erhålla en större temperaturhöjning än förändringen av medeltemperatu-&lt;br&gt;ren på jorden. I övrigt är det är svårt att bedöma de regionala varia-&lt;br&gt;tionerna på jorden, särskilt i tropikerna och på södra halvklotet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havsytans nivå bedöms öka med ca 20 cm till år 2025 och med ca 65&lt;br&gt;cm till år 2100, om inga åtgärder vidtas. Detta är en långsammare&lt;br&gt;förändring än som tidigare diskuterats. Nivåhöjningen beror till en&lt;br&gt;större del på att havet blir varmare och till en mindre del på att glaciä-&lt;br&gt;rer smälter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Effekterna av en förhöjd temperatur på jorden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte har varit möjligt att beskriva de regionala tempera-&lt;br&gt;turhöjningarna särskilt noggrant, har man istället pekat ut de områden&lt;br&gt;på jorden som anses vara särskilt känsliga for ett förändrat klimat.&lt;br&gt;Allmänt sett är det inte medeltemperaturen i sig som är avgörande, utan&lt;br&gt;förekomst av extremvärden såsom sammanhängande perioder med hög&lt;br&gt;temperatur och torka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En global temperaturhöjning med 1,5 - 4,5 grader kommer att för-&lt;br&gt;skjuta klimatzonerna 10-40 mil inom loppet av en 50 års period. Eko-&lt;br&gt;systemen kan inte anpassa sig i samma takt som klimatzonerna för-&lt;br&gt;skjuts, vilket leder till förändrad artsammansättning och artdiversitet.&lt;br&gt;Tundrazonen i Asien bedöms på sikt försvinna, vilket också kan leda till&lt;br&gt;en ökad emission av metan från dessa marker. Minskad nederbörd kan&lt;br&gt;innebära en ökad ökenutbredning i de norra delarna av Afrika och&lt;br&gt;främre Orienten. De förväntade effekterna innebär att torkan i Sahelom-&lt;br&gt;rådet sprider sig till savannerna. Medelhavsområdet kan få problem&lt;br&gt;med ökad torka och saltvatteninträngning i vattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest utsatta jordbruksområdena återfinns i stora delar av Afrika, i&lt;br&gt;östra Brasilien, Sydostasien och Centralamerika på 25 - 40 graders&lt;br&gt;nordlig bredd. Det är stora skillnader mellan olika länders förmåga att&lt;br&gt;kunna anpassa sin jordbruksproduktion till de nya förhållandena. De&lt;br&gt;fattigaste länderna har minst förmåga att anpassa sig till de nya förut-&lt;br&gt;sättningarna. I de norra delarna av Europa kan jordbruket komma att&lt;br&gt;öka sin produktion om nederbörden inte minskar, vilket dock inte kan&lt;br&gt;uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest känsliga skogsbruksområdena är dels de skogar som har en&lt;br&gt;lång omloppstid där en anpassning försvåras, dels de områden som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag har ett halvtorrt klimat. Problem med insektsangrepp liksom med&lt;br&gt;föryngringen kan inträffa. En förändrad skogsproduktion kan också&lt;br&gt;orsaka problem i de områden där människan är beroende av skogen som&lt;br&gt;bränsle för matlagning och värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av havsytans nivå med 50 cm skulle göra miljontals män-&lt;br&gt;niskor hemlösa. Det är Egypten, Bangladesh, Indien, Pakistan, Indone-&lt;br&gt;sien, Vietnam och delar av Kina som är mest utsatta. Vissa ö-nationer&lt;br&gt;belägna i Indiska oceanen kan komma att drabbas hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av temperaturen kan också komma att medföra hälsoeffek-&lt;br&gt;ter. Heta perioder ökar sjukdomsfallen i hjärtkärlsjukdomar. De kemis-&lt;br&gt;ka förhållandena i atmosfären kan leda till en ökad ozonbildning nära&lt;br&gt;markytan. Man befarar också att virussjukdomar som sprids med&lt;br&gt;insekter kan få en ökad utbredning mot polerna. Härigenom kan&lt;br&gt;populationer drabbas som har liten motståndskraft mot sådana virussjuk-&lt;br&gt;domar. Den ökande saltvatteninträngningen kan också ge upphov till&lt;br&gt;problem med renvattenför sörj ningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Utsläppsreduktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare anfört är ledtiderna långa beroende på&lt;br&gt;trögheten i klimatsystemet och genom att livslängden för koldioxid och&lt;br&gt;andra växthusgaser i atmosfären är omkring 100 år. Det tar också tid&lt;br&gt;för det industrialiserade samhället med en omfattande infrastruktur och&lt;br&gt;specialutbildad arbetskraft att genomföra stora omställningar, särskilt av&lt;br&gt;energiförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som vidtas nu kan därför inte förväntas få något större&lt;br&gt;genomslag de närmaste decennierna. Detta förhållande får inte tas som&lt;br&gt;intäkt att vi kan vänta med att begränsa utsläppen, eftersom det då krävs&lt;br&gt;kraftfullare reduktionsprogram om målet är att inte överstiga en viss&lt;br&gt;temperaturstegringsnivå. Följaktligen är det av väsentlig betydelse att&lt;br&gt;redan nu vidtaga åtgärder och utforma långsiktiga handlingsprogram för&lt;br&gt;att begränsa växthusgaserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarna har beräknat hur stora reduktioner som krävs av utsläppen&lt;br&gt;för att halterna i atmosfären inte skall överstiga dagens nivå, som i sig&lt;br&gt;är betydligt högre än i förindustriell tid. Det är inte samma sak som att&lt;br&gt;enas om hur stor temperaturhöjningen, eller ökningstakten, högst kan få&lt;br&gt;vara med hänsyn till effekterna. Men det ger en viktig information vilka&lt;br&gt;förändringar i utsläppsnivåer som krävs för att inte förändra dagens&lt;br&gt;klimatsystem allt för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Erforderlig reduktion av antropogena utsläpp av växthusgaser Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;för att halten av dessa inte skall överstiga den nivå de har i dag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växthusgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Erforderlig reduktion [%]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 - 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dikväveoxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70-80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CFC-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CFC-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 - 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HCFC-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa IPCC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriländerna har ett särskilt ansvar för att få till stånd en minskning&lt;br&gt;av utsläppen. Huvuddelen av de utsläpp av växthusgaser som nu påver-&lt;br&gt;kar atmosfären har sitt ursprung från industriländerna. Det går inte att&lt;br&gt;hejda en klimatförändring utan en omfattande omställning av världens&lt;br&gt;energiförsöijning som innebär att fossilbränsleanvändningen måste&lt;br&gt;minska avsevärt. Industriländerna har också ett ansvar att medverka till&lt;br&gt;att utvecklingsländerna får del av effektiv och resurssnål teknik. Energi-&lt;br&gt;förbrukningen i utvecklingsländerna behöver emellertid öka för att till-&lt;br&gt;godose minimikraven för en godtagbar levnadsstandard och för att be-&lt;br&gt;kämpa fattigdomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Hittillsvarande arbete inom klimatområdet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Utsläpp av växthusgaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och står för huvuddelen av ut-&lt;br&gt;släppen av växthusgaser i Sverige. Mer än 90 % av utsläppen härrör&lt;br&gt;från användningen av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas. Även&lt;br&gt;förbränning av torv ger ett nettotillskott av koldioxid och torven bör&lt;br&gt;därför principiellt räknas ihop med de fossila bränslena. Förbränning av&lt;br&gt;biobränslen ger däremot inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären&lt;br&gt;om återplantering sker. Tabell 3 visar koldioxidutsläppens utveckling&lt;br&gt;mellan 1970 och 1991. För avfallsförbränning är enbart den del av&lt;br&gt;avfallet som kommer från fossilt material inräknad. Av tabellen framgår&lt;br&gt;även utsläppen från industriprocesser. Huvuddelen kommer från den&lt;br&gt;koldioxid som frigörs från kalksten vid cementproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Utsläpp av koldioxid i Sverige 1970-1991, miljoner ton/år. Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;____________________________________________________________________ Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbränning&lt;br&gt;av bränslen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samfärdsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;processer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa SNV och SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l)&lt;/sup&gt; För industriproduktion, el- och fjärrvärmeproduktion samt for andra uppvärmningändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid nådde en topp år 1970 då ca 100 miljoner ton&lt;br&gt;koldioxid släpptes ut i Sverige. Från slutet av 1970-talet och fram till&lt;br&gt;mitten av 1980-talet minskade koldioxidutsläppen markant. Efter denna&lt;br&gt;nedgång har utsläppen stabiliserats på en ny lägre nivå av ca 60&lt;br&gt;miljoner ton per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen skedde framfor allt genom att förbränning av fossila&lt;br&gt;bränslen minskade for industriproduktion och for uppvärmningsända-&lt;br&gt;mål. Utsläppsminskningen kan till en del ses som en konsekvens av&lt;br&gt;höjda oljepriser och ökad effektivisering och energibesparing. Be-&lt;br&gt;sparingarna inom bostäder/service har dock i stort sett motverkats av att&lt;br&gt;nya hus byggts. Den avgörande förklaringen till nedgången i koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen är övergång från olja till el och utbyggnad av kärnkraften som&lt;br&gt;skedde mellan år 1976 och 1984. Andra faktorer som påverkat utveck-&lt;br&gt;lingen är utbyggnaden av fjärrvärme och att den elproduktion med&lt;br&gt;oljeeldade kondenskraftverk som fanns under 1970-talet i stort sett er-&lt;br&gt;satts av kärnkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins minskade utsläpp under perioden har flera förklaringar.&lt;br&gt;Dels har olja ersatts med el i samband med kämkraftsutbyggnaden, dels&lt;br&gt;har höjda oljepriser lett till energibesparande åtgärder inom framför allt&lt;br&gt;energiintensiva industribranscher som massa- och pappersindustrin och&lt;br&gt;järn- och stålindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omstruktureringar inom industrin har också påverkat utvecklingen,&lt;br&gt;särskilt nedläggningar av råvarubaserad produktion och övergång till&lt;br&gt;produktion av mer förädlade produkter inom järn- och stålindustrin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metallurgisk industri och gruvindustri. I ett globalt perspektiv är det en&lt;br&gt;trend att energiintensiv råvaruproduktion flyttar från industriländer till&lt;br&gt;utvecklingsländer. Detta bör uppmärksammas vid jämförelser mellan&lt;br&gt;olika länder och vid bedömning av trender for koldioxidutsläpp.&lt;br&gt;Industrins koldioxidutsläpp är vidare starkt konjunkturberoende.&lt;br&gt;Svängningar i kapacitetsutnyttjande och produktion medför variationer i&lt;br&gt;utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan utsläppen från energisektorn - dvs. förbränning för uppvärm-&lt;br&gt;ningsändamål och för elproduktion - och från industrin stadigt har&lt;br&gt;minskat har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat sedan böljan&lt;br&gt;av 1970-talet, framför allt har utsläppen från vägtrafik ökat. Transport-&lt;br&gt;sektorns andel av de totala utsläppen har ökat från ca 17 % år 1970 till&lt;br&gt;ca 40 % år 1990. De senaste två åren har utsläppen från transportsek-&lt;br&gt;torn minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsmönstret för koldioxid skiljer sig betydligt mellan olika län-&lt;br&gt;der. Sveriges och Norges situation skiljer sig från flertalet västeuropeis-&lt;br&gt;ka länder genom att vi praktiskt taget inte har några koldioxidutsläpp&lt;br&gt;från elproduktionen. I Sverige produceras el genom ungefär lika delar&lt;br&gt;vattenkraft och kärnkraft. Frankrikes utsläppsmönster liknar Sveriges.&lt;br&gt;Frankrike har också en stor kämkraftsbaserad elproduktion. Österrike&lt;br&gt;och Schweiz har stora mängder vattenkraft och liten fossileldning. I&lt;br&gt;länder utan fossilbaserad elproduktion blir transportsektorns andel av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen stor. Danmark, Tyskland, Storbritannien och USA&lt;br&gt;har en stor fossilbaserad elproduktion. Genom att effektivisera&lt;br&gt;elproduktionen, framför allt genom att ersätta kolkraftverk med&lt;br&gt;gaseldade kraftverk kan en övergång från dyrt och subventionerat kol&lt;br&gt;till gas i det närmaste ge en halvering av koldioxidutsläppen. Sverige&lt;br&gt;och andra länder i liknande situationer måste däremot vidta åtgärder&lt;br&gt;inom transport-, industri- och uppvärmningssektom for att klara mot-&lt;br&gt;svarande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mängd olika faktorer påverkar koldioxidutsläppens storlek. En del&lt;br&gt;förhållanden har att göra med levnadsmönster, industristruktur,&lt;br&gt;transport- och energisystem etc. Andra faktorer har att göra med yttre&lt;br&gt;förhållanden som klimat, befolkningstäthet, tillgång till alternativa&lt;br&gt;energikällor samt är beroende av åtgärder som redan vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 4 framgår att Sverige har låga specifika utsläpp både per&lt;br&gt;capita och per BNP-enhet jämfört med andra industrialiserade länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Koldioxidindikatorer för olika länder (1989)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Land/Länder-&lt;br&gt;grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläpp per&lt;br&gt;invånare [ton/inv.J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläpp per&lt;br&gt;BNP-enhet [ton/USD]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbrittanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG och EFTA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östeuropa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Asien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SNV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogen utgör i dag en sänka för koldioxid. Tillväxten i&lt;br&gt;skogen är större än avverkningen, vilket leder till att koldioxid binds i&lt;br&gt;biomassan. Förråd av kol finns också i markens humus och i rötterna.&lt;br&gt;Sedan slutet av 1800-talet har ett effektivare skogsbruk medfört att&lt;br&gt;mängden skog stadigt ökat. Det ökande kvävenedfallet har sannolikt&lt;br&gt;också haft effekt på tillväxten. Som en konsekvens av detta ökar det&lt;br&gt;genomsnittliga virkesförrådet. Det ökande virkesförrådet motsvarar en&lt;br&gt;nettoackumulation av koldioxid i den svenska skogen på omkring 40&lt;br&gt;miljoner ton koldioxid per år. Till detta kommer att de utvunna produk-&lt;br&gt;terna binder koldioxid tills de brutits ned. Vid en fortsatt god skogsvård&lt;br&gt;kommer det samlade virkesförrådet att öka i ytterligare 20 till 60 år.&lt;br&gt;Om skogsbruket däremot upphör kommer virkesförrådet och därmed&lt;br&gt;bindningen av kol med tiden att återgå till vad som gäller för&lt;br&gt;naturskogar. Skogens framtida tillväxt hotas av nedfallet av försurande&lt;br&gt;ämnen från atmosfären. Vi kan i dag inte förutse konsekvenserna av det&lt;br&gt;sura nedfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga avgången av koldioxid från jordbruksmark har uppskattats&lt;br&gt;till i storleksordningen 6 miljoner ton koldioxid per år. Utdikning av&lt;br&gt;torvmossar ger på samma sätt ett tillskott av koldioxid. Då det under&lt;br&gt;tusentals år ackumulerade organiska materialet i torven används som&lt;br&gt;bränsle, eller oxideras under nedbrytningen på plats då vattennivån&lt;br&gt;sänks och luften får tillträde, omvandlas bundet kol till atmosfarisk&lt;br&gt;koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen påpekas att de biologiska processerna är av en annan&lt;br&gt;karaktär än den tekniska användningen av fossila bränslen. Det är i det&lt;br&gt;här sammanhanget av betydelse att skilja på skogen som en sänka for&lt;br&gt;koldioxid och som en reservoar för bundet kol. Skogens roll som sänka&lt;br&gt;är endast temporär. Då en jämvikt har inställt sig mellan nedbrytning&lt;br&gt;och upptag i skogen så fungerar skogen enbart som en reservoar.&lt;br&gt;Människans ingrepp i de naturliga biologiska processerna verkar i båda&lt;br&gt;riktningarna. Huvudsakligen har de dock inneburit ökade halter av&lt;br&gt;växthusgaser i atmosfären. Tillräckligt underlag finns inte i dag för att&lt;br&gt;på ett rättvisande sätt kunna subtrahera skogens upptag av koldioxid&lt;br&gt;från utsläppen av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av människan skapade utsläppen av metan i Sverige uppgår i dag&lt;br&gt;till ca 500 000 ton årligen. Avgången från upplagen beräknas vara ca&lt;br&gt;300 000 ton och djurhållningen svarar för 120 000 ton årligen. Dessa&lt;br&gt;båda källor svarar således för 80 % av de totala utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bildas metan i varierande grad vid olika förbränningsproces-&lt;br&gt;ser. Grovt sett kan man säga att ju bättre förbränning, desto mindre&lt;br&gt;metan bildas. Förbränningstekniska åtgärder och katalysatorer reducerar&lt;br&gt;därför metanutsläppen väsentligt. Metan bildas även vid vissa industri-&lt;br&gt;ella processer. Ofta sker utsläppen tillsammans med andra kolväten. En&lt;br&gt;stor naturlig källa är myrar och vattendränkta marker. Även sjöar,&lt;br&gt;vattendrag och havsområden avger metan. Data är dock här mycket&lt;br&gt;bristfälliga. Mänsklig påverkan av de naturliga systemen är en viktig&lt;br&gt;faktor. Utsläpp av närsalter skapar övergödning och därigenom syrefria&lt;br&gt;miljöer i sjöar och havsområden, vilket ökar avgången av metan. Ut-&lt;br&gt;dikningen av våtmarker från 1800-talet och fram till nu har däremot&lt;br&gt;verkat i andra riktningen. De naturliga källorna i Sverige bedöms vara&lt;br&gt;betydligt större än de som människan förorsakar. Osäkerheten i de&lt;br&gt;naturliga flödena är dock betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för metan är de antropogena tillskotten av dikväveoxid små i&lt;br&gt;förhållande till de naturliga flödena. Mänsklig påverkan på de naturliga&lt;br&gt;flödena genom förändrad markanvändning etc. är dock betydelsefull.&lt;br&gt;Mekanismerna bakom avgången av dikväveoxid från markprocesser är&lt;br&gt;komplicerade och kunskapen om hur olika faktorer samverkar och på-&lt;br&gt;verkar utsläppen är ofullständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott av kväve genom atmosfärisk deposition liksom kväveutsläpp&lt;br&gt;till vatten ökar bildningen av dikväveoxid. Kvävegödslingen inom jord-&lt;br&gt;bruket är sannolikt en betydelsefull källa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av dikväveoxid från tekniska processer är betydligt lägre än&lt;br&gt;från biologiska system. Vid vissa industriprocesser, ftämst salpetersyra-&lt;br&gt;tillverkning, bildas dikväveoxid. Dikväveoxid bildas även vid för-&lt;br&gt;bränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga växthusgaser är långlivade flourkolväten av in-&lt;br&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera ämnen av detta slag har tagits fram som ersättare för CFC. Den&lt;br&gt;mest aktuella är HFC 134a som ersätter CFC 12 i vissa kylanläggningar.&lt;br&gt;Den nuvarande användningen är liten men en snabb ökning kan förvän-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grupp är fullständigt fluorerade ämnen med mycket lång&lt;br&gt;livslängd i atmosfären. Användningen som kemikalie har hittills varit&lt;br&gt;begränsad, men ämnen ur denna grupp förekommer som &amp;quot;freon-fritt&amp;quot;&lt;br&gt;alternativ både som isolergas och som köldmedel. CF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; och QFg bildas&lt;br&gt;dessutom vid aluminiumtillverkning. Mängderna är osäkra men kan&lt;br&gt;vara betydande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Hittills vidtagna åtgärder i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet tog hösten 1988 upp frågan om effekten av kol-&lt;br&gt;dioxidutsläpp i Sverige. Utskottet uttalade &amp;quot;att regeringen bör klarlägga&lt;br&gt;energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och ut-&lt;br&gt;arbeta ett program för att minska koldioxidutsläppen till vad naturen tål.&lt;br&gt;Som ett nationellt delmål bör anges att koldioxidutsläppen icke bör ökas&lt;br&gt;utöver den nivå den har i dag.&amp;quot; Riksdagen ställde sig bakom detta ut-&lt;br&gt;talande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 tog den dåvarande regeringen initiativ till överläggningar&lt;br&gt;med företrädare för riksdagspartierna Folkpartiet liberalerna och Cen-&lt;br&gt;terpartiet, i syfte att skapa ett underlag för långsiktigt hållbara beslut&lt;br&gt;om energipolitiken. Överläggningarna slutfördes den 15 januari 1991&lt;br&gt;med en överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken. Överens-&lt;br&gt;kommelsen antogs av riksdagen (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:373). I regeringsdeklarationen hösten 1991 underströks&lt;br&gt;att energiöverenskommelsen ligger fest. I överenskommelsen ingår en&lt;br&gt;strategi mot klimatförändringar. I klimatstrategin lades stor vikt vid det&lt;br&gt;internationella arbetet. Det framhölls att industriländerna har en särskild&lt;br&gt;roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det interna-&lt;br&gt;tionella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av klimatpå-&lt;br&gt;verkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta gäller&lt;br&gt;mellan industriländer och utvecklingsländer men även inom den indus-&lt;br&gt;trialiserade världen. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan&lt;br&gt;vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a.&lt;br&gt;nuvarande utsläpp per invånare och till tidigare åtgärder som har min-&lt;br&gt;skat utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt klimatstrategin bör arbetet på det nationella planet utformas så&lt;br&gt;att Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet. Av strate-&lt;br&gt;gin framgår att;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Strategin bör omfatta koldioxid och andra klimatgaser. Ett&lt;br&gt;gemensamt EG/EFTA-mål, som senare kan breddas till övriga Europa&lt;br&gt;och OECD, bör vara att de samlade koldioxidutsläppen år 2000 for de&lt;br&gt;berörda ländergruppema inte får överstiga nuvarande nivå for att där-&lt;br&gt;efter minska. Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder nått en&lt;br&gt;principöverenskommelse med EG om att utarbeta en gemensam position&lt;br&gt;vad gäller stabilisering av koldioxidutsläpp. Åtaganden inom denna ram&lt;br&gt;bör fördelas kostnadseffektivt och rättvist mellan länderna. Formerna&lt;br&gt;för detta blir föremål för senare förhandlingar inom EG-EFTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samarbete mellan västeuropeiska länder kan även innehålla förslag&lt;br&gt;till samordnade ekonomiska styrmedel, stöd till åtgärder i Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. De insatser Sverige gör som stöd till omställningen i Östeuropa&lt;br&gt;bidrar till en mer effektiv energianvändning och därmed till minskad&lt;br&gt;klimatpåverkan. Utvecklingen mot en alltmer internationell elmarknad&lt;br&gt;nödvändiggör att åtgärder mot koldioxidutsläppen från elproduktion&lt;br&gt;samordnas med övriga länder i Västeuropa, så långt detta är möjligt.&lt;br&gt;Sverige bör i detta sammanhang verka för att prissättningen av el av-&lt;br&gt;speglar de verkliga kostnaderna inkl, miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella arbetet om klimatförändringar bör utformas så att&lt;br&gt;Sverige tillsammans med övriga västeuropeiska länder kan vara pådri-&lt;br&gt;vande i det internationella arbetet. En svensk klimatstrategi måste vara&lt;br&gt;åtgärdsinriktad. Den skall omfatta samtliga klimatpåverkande gaser och&lt;br&gt;samtliga samhällssektorer. Sverige skall aktivt verka för begränsningar&lt;br&gt;av utsläppen även från sektorer som är beroende av att konkurrera på&lt;br&gt;en internationell marknad. Långtgående sådana begränsningar förutsätter&lt;br&gt;internationellt samarbete.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa utsläppen av kol-&lt;br&gt;dioxid. Under 1991 introducerades en koldioxidskatt i Sverige motsva-&lt;br&gt;rande 25 öre per kg koldioxid. När det gäller trafiksektorn så trädde&lt;br&gt;höjningen i kraft redan den 1 juli 1990 på motorbensin. Skatten på&lt;br&gt;oblandad etanol har tagits bort. Från den 1 januari 1993 har&lt;br&gt;energibeskattningen ändrats. Nedsättningen av allmän energiskatt och&lt;br&gt;koldioxidskatt för industrin kommer i sin helhet att tas bort under år&lt;br&gt;1995. Nedsättningsreglema har inneburit att energibeskattningen inte&lt;br&gt;haft någon styrande effekt för de energiintensiva företagen så fort&lt;br&gt;energiskattebelastningen överskridit en viss procentsats av förädlingsvär-&lt;br&gt;det. Genom att slopa bestämmelserna kommer den energiintensiva&lt;br&gt;industrin i likhet med annan förbrukning att på marginalen drabbas av&lt;br&gt;skatt. Ändringen av koldioxidskatten innebär bl.a. höjning av koldiox-&lt;br&gt;idskatten från 25 öre per kg koldioxid till 32 öre. Vidare innebär för-&lt;br&gt;slaget att även den konkurrensutsatta industrin kommer att omfattas av&lt;br&gt;en likformig koldioxidskatt, i det fallet uppgående till 8 öre per kg.&lt;br&gt;Omläggningen av energibeskattningen innebär att Sverige befäster sin&lt;br&gt;tätposition internationellt sett vad gäller åtgärder på klimatområdet.&lt;br&gt;Från den första januari 1993 höjdes också bensinskatten med 77 öre/1&lt;br&gt;för blyfri bensin och med 97 öre/ för annan bensin. Skatten på bensin&lt;br&gt;är ett viktigt styrmedel inom klimatområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen våren 1992 (prop. 1991/92:150) angavs&lt;br&gt;att ett belopp om 500 miljoner kronor per år skulle användas till energi-&lt;br&gt;effektivisering, fömybara energikällor och vissa miljöåtgärder inom&lt;br&gt;Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra viktiga instrument i arbetet med att minska utsläppen av kol-&lt;br&gt;dioxid utgörs av särskilda program for omställning av det svenska&lt;br&gt;energisystemet. Stödsystemet uppgår i sin helhet till nära 3 miljarder&lt;br&gt;kronor under en femårsperiod. Cheferna for Jordbruks- och&lt;br&gt;Näringsdepartementen kommer senare att beskriva de olika stödsyste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt inslag i 1991 års energipolitiska beslut är att riks-&lt;br&gt;dagen och regeringen skall ha möjlighet att bedöma resultatet av in-&lt;br&gt;satserna för energihushållning och för ny kraft- och värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts att de resultat som uppnås genom de energipolitiska pro-&lt;br&gt;grammen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen.&lt;br&gt;Regeringen skall samtidigt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare&lt;br&gt;åtgärder som är motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt&lt;br&gt;att de energipolitiska programmen fortlöpande följs upp och utvärderas.&lt;br&gt;Chefen for Näringsdepartementet kommer senare att utveckla denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Konventionen om klimatförändringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Tillkomsten av konventionen om klimatförändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalförsamling behandlade under hösten 1988 ett förslag från&lt;br&gt;Malta att anta en resolution om Protection of Global Climate for Present&lt;br&gt;and Future Generations. Resolutionen antogs enhälligt av generalför-&lt;br&gt;samlingen i december 1988. Resolutionen uttrycker oro över att mänsk-&lt;br&gt;liga aktiviteter kan förändra det globala klimatsystemet i en sådan rikt-&lt;br&gt;ning att det hotar nuvarande och framtida generationer. Resolutionen&lt;br&gt;utmynnar i slutsatsen att klimatförändringar är ett gemensamt problem&lt;br&gt;för hela mänskligheten och att ett globalt samarbete är nödvändigt för&lt;br&gt;att ta tillvara dess gemensamma intressen. Sedan dess har en rad in-&lt;br&gt;ternationella möten med vetenskapsmän, tjänstemän och politiker hållits&lt;br&gt;och klimatfrågorna blev successivt en allt mer framträdande punkt på&lt;br&gt;den internationella agendan. Viktiga möten hölls i Toronto 1988, Haag&lt;br&gt;1989, Noordwijk 1990, Bergen 1990 och Genéve 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första ministerkonferensen hölls i Noordwijk i Holland år 1989.&lt;br&gt;Mötet enades om att industriländerna borde stabilisera sina utsläpp så&lt;br&gt;snart som möjligt, på nivåer som skulle anges av en klimatpanel, IPCC&lt;br&gt;(Intergovemmental Panel on Climate Change) och den andra världskon-&lt;br&gt;ferensen om klimatfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s miljöprogram (UNEP) och världsmeteorologiska organisationen&lt;br&gt;(WMO) bildade i slutet av år 1988 klimatpanelen (IPCC). Panelens&lt;br&gt;uppgift var att ge en samlad värdering av växthuseffekten och redovisa&lt;br&gt;möjliga åtgärder för att begränsa den. Ett mycket stort antal forskare&lt;br&gt;från mer än 70 länder har deltagit i arbetet. Till ordförande valdes pro-&lt;br&gt;fessor Bert Bolin, Stockholms universitet. IPCC:s första slutrapport&lt;br&gt;färdigställdes vid ett möte i Sundsvall år 1990. IPCC fick sedermera ett&lt;br&gt;uppdrag att uppdatera sin rapport i avsikt att komma till användning i&lt;br&gt;arbetet med att skapa en konvention om klimatförändringar. Arbetet&lt;br&gt;inom IPCC har haft en mycket stor betydelse för möjligheten att för-&lt;br&gt;handla fram en klimatkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att böija förhandla om en klimatkonvention diskuterades&lt;br&gt;under FN:s generalförsamling första gången under hösten 1989. Det var&lt;br&gt;länge oklart vilket organ som skulle ges förhandlingsuppdraget. Hösten&lt;br&gt;1990 beslöt generalförsamlingen att tillsätta en förhandlingskommitté&lt;br&gt;(INC) som fick i uppdrag att formulera ett internationellt avtal som&lt;br&gt;skulle kunna undertecknas vid FN:s konferens om miljö och utveckling&lt;br&gt;i juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om en klimatkonvention startade i februari 1991. Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;Fransmannen Jean Ripert valdes till ordförande och totalt genomfördes Bilaga 1&lt;br&gt;sex förhandlingssessioner. De små östaterna i Karibien och Stilla havet&lt;br&gt;var bland de mest pådrivande nationerna för att få till stånd ett bindande&lt;br&gt;och långtgående avtal. EG-kommissionen spelade en mycket aktiv roll i&lt;br&gt;förhandlingsarbetet, främst för att få gehör för åtgärdsprogram för att&lt;br&gt;begränsa koldioxidutsläppen. Flera av de oljeproducerande nationerna&lt;br&gt;intog däremot en avvaktande attityd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA deklarerade på ett tidigt stadium att man inte kunde acceptera en&lt;br&gt;bindande målsättning att stabilisera utsläppen av koldioxid till sekel-&lt;br&gt;skiftet. I stället betonade USA vikten av ett konkret åtgärdsprogram&lt;br&gt;som skulle omfatta samtliga växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsländerna fäste stor vikt vid att tillfoga ett avsnitt med&lt;br&gt;principer i klimatkonventionen. Utvecklingsländerna ville framför allt&lt;br&gt;slå fast att industriländerna svarar för de största utsläppen av växthus-&lt;br&gt;gaser och att industriländerna därför måste ta huvudansvaret för att lösa&lt;br&gt;klimatproblemen. En annan central fråga för utvecklingsländerna var att&lt;br&gt;skapa en finansiell mekanism för resursöverföringar från industriländer&lt;br&gt;till utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna var, enligt samstämmiga bedömningar, relativt kom-&lt;br&gt;plicerade inte minst mot bakgrund av att många regeringar hade utrustat&lt;br&gt;sina förhandlingsdelegationer med detaljerade mandat som medgav få&lt;br&gt;öppningar för kompromisser. Den 9 maj 1992 kunde konventionstexten&lt;br&gt;emellertid slutgiltigt antas med acklamation av mer än 170 nationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige underteckande tillsammans med 152 andra nationer klimat-&lt;br&gt;konventionen under FN-konferensen i Rio de Janeiro. Hittills har ett&lt;br&gt;flertal länder ratificerat konventionen, bl.a. Canada och USA. Om de&lt;br&gt;planer som nu föreligger för ratifikation realiseras kan konventionen&lt;br&gt;träda i kraft redan under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Konventionens huvudsakliga innehålli&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändring lägger grunden för fortsatt&lt;br&gt;internationellt samarbete på klimatområdet. Parterna förpliktar sig att&lt;br&gt;uppnå vissa generellt formulerade mål, nämligen att minska utsläppen&lt;br&gt;av växthusgaser, att öka upptagen av sådana gaser i sänkor och att&lt;br&gt;underlätta ekosystemens successiva anpassning till klimatförändring.&lt;br&gt;Konventionen är uppbyggd på ett processorienterat sätt med&lt;br&gt;bestämmelser om kontinuerlig uppföljning i form av rapportering från&lt;br&gt;parterna och granskning av nationella program och planer. Detta gör det&lt;br&gt;också möjligt för parterna att gå vidare inom konventionens ram genom&lt;br&gt;att ytterligare förstärka och kvantifiera sina åtaganden i ljuset av nya&lt;br&gt;mätdata och vetenskapliga forskningsrön om klimatutvecklingen och&lt;br&gt;sambanden mellan klimatförändring och växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens parter är uppdelade i två länderkategorier, utvecklade&lt;br&gt;industriländer och utvecklingsländer. Staterna i det tidigare Östeuropa&lt;br&gt;räknas till industriländerna, men det noteras att de befinner sig i ett&lt;br&gt;övergångsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor i det fortsatta internationella arbetet med Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;klimatfrågorna är att industriländerna enligt konventionen har åtagit sig Bilaga 1&lt;br&gt;att finansiera de extrakostnader som uppstår för utvecklingsländerna på&lt;br&gt;grund av de åtaganden som skall genomföras inom konventionens ram.&lt;br&gt;Industriländerna har därmed accepterat att bekosta de åtgärder man&lt;br&gt;förväntar sig från utvecklingsländerna för att bemöta den globala&lt;br&gt;klimatförändringen. De exakta kostnaderna för dessa åtgärder, och&lt;br&gt;sättet att beräkna kostnader, fastställs inte i konventionen utan det&lt;br&gt;uppdras åt partskonferensen att fetta erforderliga beslut. Kostnader för&lt;br&gt;projekt och liknande insatser i utvecklingsländer avses, åtminstone&lt;br&gt;under en interimsperiod, finansieras via den globala miljöfonden (GEF).&lt;br&gt;Kostnader för utvecklingsländernas nationella planer och rapportering&lt;br&gt;till partskonferensen avses finansieras med andra medel från&lt;br&gt;industriländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna starka koppling mellan industriländernas åtaganden att ställa&lt;br&gt;finansiella resurser till förfogande för att utvecklingsländerna skall&lt;br&gt;kunna genomföra åtgärder för att bemöta global klimatförändring gör&lt;br&gt;det mycket viktigt att tillräckliga resurser satsas på det vetenskapliga&lt;br&gt;arbetet inom konventionens ram. Övertygande bevis från vetenskaplig&lt;br&gt;expertis torde nämligen erfordras för att åstadkomma den&lt;br&gt;attitydförändring hos utvecklingsländerna som behövs om dessa länder&lt;br&gt;skall förmås att beakta den globala klimatförändringen när de fettar&lt;br&gt;ekonomiska och politiska beslut om långsiktiga tekniska vägval som&lt;br&gt;kommer att inverka på det globala klimatet under mycket lång tid.&lt;br&gt;Lyckas inte detta torde inustriländema vara hänvisade till alternativet att&lt;br&gt;tillhandahålla mycket stora finansiella resursöverföringar till&lt;br&gt;utvecklingsländerna om man vill få dessa länder att föra en politik som&lt;br&gt;gör det möjligt att stabilisera utsläppen av växthusgaser på längre sikt,&lt;br&gt;särskilt som utvecklingsländerna klart deklarerat att de för egen del&lt;br&gt;prioriterar ekonomisk utveckling och avskaffande av fattigdom och fått&lt;br&gt;dessa prioriteringar accepterade av industriländerna i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen innehåller ett inledande avsnitt samt 24 artiklar. Till&lt;br&gt;konventionstexten hör också en resolution som drar upp riktlinjer för&lt;br&gt;arbetet tills dess konventionen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen understryks klimatfrågans allvarliga karaktär och oron&lt;br&gt;över att mänskliga verksamheter förstärker den naturliga växthuseffek-&lt;br&gt;ten, vilket beferas leda till skadlig inverkan på människan och ekosyste-&lt;br&gt;men. I inledningen framhålls även vikten av att industriländer skrider&lt;br&gt;till omedelbar handling för att motverka växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 definieras en rad begrepp. Definitionerna är i huvudsak&lt;br&gt;vetenskapliga till sin karaktär. Det bör noteras att begreppen &amp;quot;utsläpp&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;källor&amp;quot; och &amp;quot;sänkor&amp;quot; omfattar alla utsläpp resp, processer, inte bara de&lt;br&gt;som förorsakas av mänskliga aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 anger konventionens mål. Den slutgiltiga målet är att&lt;br&gt;stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären vid en sådan nivå och&lt;br&gt;inom en sådan tidsram att livsmedelsproduktionen inte hotas och att&lt;br&gt;ekosystemen kan anpassa sig på ett naturligt sätt. Samtidigt festslås att&lt;br&gt;vidtagna åtgärder skall möjliggöra hållbar ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen lägger fest vissa grundläggande principer och synsätt Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;som vägledning för parterna i artikel 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 sägs att klimatet ska skyddas till förmån för nuvarande och&lt;br&gt;kommande generationer. Detta ska ske på ett rättvist sätt och med&lt;br&gt;beaktande av parternas gemensamma men diffrentierade ansvar och&lt;br&gt;förmåga att vidtaga åtgärder. Industriländerna har den ledande rollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall tas till utvecklingsländernas speciella behov och omstän-&lt;br&gt;digheter, vilket kommer till uttryck i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 i denna artikel slås försiktighetsprincipen fest. Avsaknaden&lt;br&gt;av fullständig vetenskaplig säkerhet får inte användas som skäl för att&lt;br&gt;inte vidta nödvändiga åtgärder. Åtgärder för att motverka klimatför-&lt;br&gt;ändringar ska vara kostnadseffektiva samt ta hänsyn till olika socio-&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Åtgärder får genomföras gemensamt i sam-&lt;br&gt;verkan mellan flera parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 slår fest rätten och skyldigheten att främja en hållbar ut-&lt;br&gt;veckling samt stryker under betydelsen av god ekonomisk utveckling för&lt;br&gt;att en part skall kunna vidta åtgärder till skydd för klimatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 betonar vikten av ett öppet internationellt ekonomiskt system&lt;br&gt;och att åtgärder inte får leda till störningar i den internationella handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4 beskrivs parternas åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 innehåller förpliktelser som gäller för alla parter. Vaije land&lt;br&gt;skall rapportera och publicera sina utsläppsdata för växthusgaser och&lt;br&gt;upptagen i sänkor. Parterna skall genomföra program i syfte att&lt;br&gt;begränsa utsläppen av växthusgaser. Programmen skall publiceras och&lt;br&gt;ses över regelbundet. Parterna skall främja användningen av tekniker&lt;br&gt;som begränsar eller eliminerar utsläpp av växthusgaser inom alla&lt;br&gt;sektorer. Politiska beslut förutsätts innehålla bedömningar av&lt;br&gt;konsekvenserna från klimatsynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall parterna samarbeta och främja vetenskaplig forskning och&lt;br&gt;utveckling inom alla områden som berör klimatet. Utbildning och&lt;br&gt;information om växthuseffekten skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra punkten är en av de mest centrala i konventionstexten. För&lt;br&gt;att differentiera åtagandena finns två listor av länder upptagna som&lt;br&gt;bilagor till konventionen, bilaga 1 omfattar OECD-ländema samt EG.&lt;br&gt;Bilaga 2 omfattar dessa parter samt f.d. östländer. De sistnämnda&lt;br&gt;länderna har i punkt 6 tillerkänts vissa övergångslösningar och omfattas&lt;br&gt;inte av åtagandet om resursöverföringar till utvecklingsländerna enligt&lt;br&gt;punkt 3 i samma artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2(a) skall industriländerna föra en nationell politik och&lt;br&gt;vidta åtgärder för att motverka klimatpåverkan. Sådana åtgärder bör&lt;br&gt;leda till att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser vid sekelskif-&lt;br&gt;tet bör återgå till tidigare nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid bör man beakta att det finns stora skillnader beträffande ut-&lt;br&gt;gångspunkter, förutsättningar och möjligheter mellan länderna. Åtgär-&lt;br&gt;derna måste därför ses mot bakgrund av det enskilda landets utgångs-&lt;br&gt;läge, ekonomiska situation m.m. Vidare finns en hänvisning till behovet&lt;br&gt;av rättvis fördelning av åtgärderna mellan länderna. Parterna ges möj-&lt;br&gt;lighet till att genomföra åtagandena gemensamt eller i samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För industriländerna gäller samtidigt enligt punkt 2(b) att rapportera&lt;br&gt;om den nationella klimatpolitikens inriktning, åtgärdsprogram liksom&lt;br&gt;projicerade utsläpp och upptag i sänkor. Dessa rapporter skall granskas&lt;br&gt;av den första partskonferensen. I samma stycke anges att syftet med&lt;br&gt;åtgärdsprogrammen är att utsläppen av koldioxid och andra växthus-&lt;br&gt;gaser bör återgå till den nivå som rådde år 1990. Denna rapporterings-&lt;br&gt;skyldighet kommer att bli föremål för parternas regelbundna gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första partskonferensen skall i enlighet med punkt 2(c) ta&lt;br&gt;ställning till metodik för utsläppsberäkningar och metoder för att be-&lt;br&gt;räkna upptag av växthusgaser. Vid det tillfället får man ta ställning till&lt;br&gt;om åtagandena att stabilisera utsläppen avser varje växthusgas för sig&lt;br&gt;eller om man kan räkna samman dem enligt någon vetenskapligt godtag-&lt;br&gt;bar metod. Detta framgår inte klart av konventionstexten. Vidare skall&lt;br&gt;kriterier för gemensamt genomförande utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 2(d) skall den första partskonferensen också pröva&lt;br&gt;tillämpligheten av bestämmelserna om åtagandet enligt (a) och (b) och&lt;br&gt;vidta de förändringar av konventionstexten som kan vara motiverade&lt;br&gt;med hänsyn till bl.a. vetenskapliga framsteg. En andra översyn av&lt;br&gt;samma slag skall göras senast under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att industriländerna skall tillhandahålla nya och addi-&lt;br&gt;tionella resurser för att bestrida de överenskommna totala kostnader&lt;br&gt;som utvecklingsländerna behöver för att uppfylla sina åtaganden vad&lt;br&gt;gäller rapportering. Sådana finansiella resurser skall också tillhandahål-&lt;br&gt;las för de överenskomna kostnaderna for utvecklingsländernas åtgärder&lt;br&gt;enligt artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 innebär att parterna i bilaga 2 skall stödja de utvecklings-&lt;br&gt;länder som är särskilt utsatta för klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 innehåller ett åtagande för länderna i bilaga 2 att överföra&lt;br&gt;teknologi till utvecklingsländerna och understödja utvecklingen av ut-&lt;br&gt;vecklingsländernas inhemska kapacitet och teknologier. Sista meningen&lt;br&gt;i denna paragraf stadgar att även andra länder som inte är listade i&lt;br&gt;bilaga 2 kan göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 behandlar utvecklingsländernas krav på bistånd för att&lt;br&gt;genomföra åtaganden enligt konventionen. Här förutsätts att resurs- och&lt;br&gt;teknologiöverföringar kommer till stånd innan utvecklingsländerna&lt;br&gt;förväntas genomföra några av åtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8 listas de kategorier av länder som har ansetts vara särskilt&lt;br&gt;känsliga för klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 9 har de minst utvecklade ländernas behov framhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 10 innehåller en hänvisning till de svårigheter som kan&lt;br&gt;uppkomma för länder som är beroende av inkomster från fossila bräns-&lt;br&gt;len eller som har svårt att finna alternativ till användningen av fossila&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5 behandlar behovet av forskning och systematisk insamling av&lt;br&gt;data inom klimatområdet. Parterna skall stödja och vidareutveckla&lt;br&gt;internationella forskningsorganisationer och program. Forsk-&lt;br&gt;ningsinsatserna bör stärkas, särskilt i utvecklingsländerna. Vidare skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partema främja utbyte av data mellan nationerna och ta särskild hänsyn&lt;br&gt;till utvecklingsländernas behov av att delta i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 åtar sig partema att främja och underlätta information&lt;br&gt;om klimatförändringar och dess effekter till allmänheten. Utbildningsin-&lt;br&gt;satser riktade till allmänheten och till yrkesverksamma inom teknik och&lt;br&gt;vetenskap betonas, liksom vikten av att alla medborgargrupper får&lt;br&gt;möjlighet att delta i informationsarbetet. För utvecklingsländerna under-&lt;br&gt;stryks behovet av expertutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen är konventionens högsta beslutande organ. Dess&lt;br&gt;viktigaste funktioner beskrivs i artikel 7. Partskonferensen skall se till&lt;br&gt;att partema fullgör sina åtaganden i konventionen eller i andra juridiskt&lt;br&gt;bindande dokument under konventionen. Rapporter skall regelbundet&lt;br&gt;utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för vetenskaplig forskning skall sötja för att vetenskapliga&lt;br&gt;utvärderingar om klimatförändringar utarbetas i enlighet med artikel 9.&lt;br&gt;Arbetet skall bedrivas under överinseende av partskonferensen och med&lt;br&gt;hänsyn tagen till existerande organ. Det egentliga utvärderingsarbetet&lt;br&gt;skall alltså inte ligga på kommittén, men den har till uppgift att ta fram&lt;br&gt;beslutsunderlag i form av vetenskapliga utvärderingar över effekten av&lt;br&gt;de åtgärder som har vidtagits under konventionen. Vidare skall&lt;br&gt;kommittén visa på effektiva teknologier och ge råd om hur de skall&lt;br&gt;kunna överföras till utvecklingsländerna. Kommittén skall också vara&lt;br&gt;rådgivande när det gäller att starta nya vetenskapliga program för&lt;br&gt;klimatförändringar. Slutligen skall kommittén bereda frågor som&lt;br&gt;uppkommer i andra organ under konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10 anges mandaten för kommittén för genomförande. Denna&lt;br&gt;artikel har varit föremål för kompakt motstånd från utvecklingsländerna.&lt;br&gt;Man har hävdat att någon sådan kommitté inte behövs och att arbetet&lt;br&gt;kan klaras av partskonferensen. Industriländerna har hävdat att denna&lt;br&gt;kommitté har en mycket viktig funktion för att få till stånd en kraftfull&lt;br&gt;konvention. Resultatet blev en mycket kortfattad text om kommitténs&lt;br&gt;uppgifter, samt att partskonferensen har det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;genomförandet. Kommittén skall ta emot och behandla rapporter från&lt;br&gt;parterna över vidtagna åtgärder, emissionsdata m.m. Kommittén skall&lt;br&gt;också hjälpa till att utvärdera om de åtgärder som åsyftas i&lt;br&gt;konventionen och som vidtas av parterna är tillräckliga med hänsyn till&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 anges ramarna för den finansiella mekanismen. Flera svåra&lt;br&gt;frågor t.ex. parternas relation till den operativa delen av den finansiella&lt;br&gt;mekanismen skall beslutas på konventionens första möte. Inom fyra år&lt;br&gt;efter konventionens första möte skall den finansiella mekanismen om-&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 etableras en finansiell mekanism för överföring av finan-&lt;br&gt;siella resurser inkl, teknologi till utvecklingsländer. Överföringen skall&lt;br&gt;ske på gåvobasis eller koncessionella villkor. Den skall fungera under&lt;br&gt;vägledning från och rapportera till partskonferensen som skall bestämma&lt;br&gt;inriktning av mekanismens arbete och prioritera i enlighet med konven-&lt;br&gt;tionens föreskrifter. Det operativa ansvaret skall anförtros åt ett eller&lt;br&gt;flera existerande internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mekanismen skall ha en rättvis och balanserad representation av Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;länder som skrivit på konventionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tredje punkten skall partskonferensen och den eller de&lt;br&gt;organisationer som anförtros det operativa ansvaret för den finansiella&lt;br&gt;mekanismen skall sluta en överenskommelse för att uppfylla punkterna&lt;br&gt;1 och 2. Överenskommelsen skall inkludera villkor för att garantera att&lt;br&gt;finansierade projekt uppfyller den policy och inriktning som festställts&lt;br&gt;av partskonferensen. Villkoren skall vara så utformade att de möjliggör&lt;br&gt;att ett enskilt projekt kan omprövas. Regler för rapportering från den&lt;br&gt;operativt ansvariga organisationen till partskonferensen skall festställas.&lt;br&gt;Vidare måste man lägga fest vilka resurser som är nödvändiga för att&lt;br&gt;uppfylla konventionen samt ange kriterier för regelbunden granskning&lt;br&gt;av om dessa är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ljärde punkten skall partskonferensen vid sitt första möte&lt;br&gt;genomföra denna överenskommelse och se över de interimsarrangemang&lt;br&gt;som finns i artikel 21 punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte punkten sägs att industriländer också får bistå utvecklings-&lt;br&gt;länderna med resurser för uppfyllandet av konventionen på bilateral och&lt;br&gt;regional basis samt via andra multilaterala kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 behandlar rapporteringsskyldigheten under konventionen.&lt;br&gt;Utvecklingsländerna har varit rädda för att konventionen skulle få en&lt;br&gt;form av överstatlighet, bl.a. till följd av föreskrifter om granskning av&lt;br&gt;nationella rapporter. Överenskommelse kunde nås genom att döpa om&lt;br&gt;artikeln från &amp;quot;Reporting&amp;quot; till &amp;quot;Communication of Information&amp;quot;.&lt;br&gt;Dessutom är åtaganden om rapportering olika för industriländer,&lt;br&gt;utvecklingsländer och för f.d. östländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla parter skall rapportera data för utsläpp och sänkor av&lt;br&gt;växthusgaser och ge en generell redovisning över vilka åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits med anledning av konventionen. Industriländerna skall&lt;br&gt;lämna en mer detaljerad redovisning och också göra en beräkning över&lt;br&gt;effekten av vidtagna åtgärder för att nedbringa utsläppen av&lt;br&gt;växthusgaser till 1990 års nivå vid slutet av seklet, i enlighet med&lt;br&gt;artikel 4. OECD-länderna skall dessutom visa vilka ekonomiska bidrag&lt;br&gt;man lämnat till den finansiella mekanismen, vilka åtgärder man vidtagit&lt;br&gt;för att underlätta teknologiöverföring och i vilket avseende man hjälpt&lt;br&gt;de särskilt utsatta länderna när det gäller att mildra effekten av&lt;br&gt;klimatförändrin gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsländerna kan i sina rapporter föreslå projekt inom klimat-&lt;br&gt;området som behöver ekonomiskt stöd m.m. för att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriländerna skall lämna sin första redovisning senast sex månader&lt;br&gt;efter det att konventionen trätt i kraft. Övriga länder efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13 stadgar att parterna vid sitt första möte har att ta ställning&lt;br&gt;till huruvida man skall etablera någon form av mekanism som skall&lt;br&gt;kunna anlitas för att behandla frågor som gäller genomförande av&lt;br&gt;konventionen. Flertalet industriländer önskade få en sådan mekanism&lt;br&gt;etablerad redan i konventionen. Utvecklingsländerna motsatte sig dock&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 om tvistlösning följer en traditionell modell med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingar som ett första steg. Om tvisten inte kunnat lösas inom 12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader kan den, på begäran av endera av parterna, hänskjutas till för-&lt;br&gt;likning. En särskild förlikningskommission skall då etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln innehåller även ett alternativt förfarande som gör det möjligt&lt;br&gt;för en part att acceptera bindande tvistlösning i form av skiljedom&lt;br&gt;och/eller hänskjutande av tvisten till Internationella domstolen i Haag&lt;br&gt;genom en skriftlig deklaration till depositarien. Innan erfarenhet vunnits&lt;br&gt;av hur konventionen kommer att fungera anser jag att Sverige inte bör&lt;br&gt;avge en sådan deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen innehåller i övrigt sedvanliga bestämmelser om bilagor,&lt;br&gt;ändringar, protokoll, ratifikation, ikraftträdande m.m. (artiklarna 15-&lt;br&gt;24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till konventionen hör också en resolution som stadgar betydelsen av&lt;br&gt;en tidig start av arbetet med åtgärder m.m. enligt konventionen. För att&lt;br&gt;nå detta syfte kommer man redan under år 1993 att börja förbereda den&lt;br&gt;första partskonferensen efter det att konventionen trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera uppgifter skall, som jag redan nämnt, behandlas av&lt;br&gt;partskonferensen vid dess första möte. Den kommer att besluta om&lt;br&gt;procedurfrågor och budget för de olika organen i konventionen inkl, för&lt;br&gt;sin egen verksamhet. För att konventionen skall bli meningsfull måste&lt;br&gt;den också besluta om en metodik för att beräkna utsläpp och sänkor av&lt;br&gt;växthusgaser och om kriterier för gemensamt genomförande.&lt;br&gt;Granskning av industriländernas politik och åtgärder för att uppfylla&lt;br&gt;åtagandena i punkt 4 skall också göras vid det första mötet. I det&lt;br&gt;sammanhanget skall parterna utvärdera om åtagandena enligt artikel 4,&lt;br&gt;punkt 2(a) och (b) är tillräckliga mot bakgrund av den tekniska och&lt;br&gt;vetenskapliga utvecklingen. De måste också besluta om den globala&lt;br&gt;miljöfonden (GEF) även efter övergångsperioden skall vara&lt;br&gt;konventionens finansiella mekanism. Det är också viktigt att arrangera&lt;br&gt;tekniskt och finansiellt stöd till utvecklingsländerna så att de skall kunna&lt;br&gt;ta fram nationella rapporter om vidtagna åtgärder, utsläppsberäkningar&lt;br&gt;m.m. Slutligen måste partskonferensen avgöra om det behövs ett&lt;br&gt;fristående arrangemang som kan behandla frågor om konventionens&lt;br&gt;genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Godkännande av klimatkonventionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen överlämnar klimatkonventionen till&lt;br&gt;riksdagen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det krävs långtgående åtgärder för att hejda&lt;br&gt;en ökning av växthusgaserna i atmosfären. Det vetenskapliga underlaget&lt;br&gt;tyder på att utsläppen måste minska med 50-80 %. Att låta utvecklingen&lt;br&gt;fortsätta i enlighet med dagens trender skulle förändra livsbetingelserna&lt;br&gt;på jorden på ett mycket påtagligt sätt. Växthusgasernas stora tröghet&lt;br&gt;och långa uppehållstid i atmosfären innebär att när en klimatförändring&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl har inträffat kommer det att ta mycket lång tid innan man kan återgå Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;till tidigare förhållanden. Det är därför utomordentligt viktigt att inrikta Bilaga 1&lt;br&gt;den långsiktiga samhällsutvecklingen mot kraftigt reducerade utsläpp.&lt;br&gt;Klimatkonventionen är en nödvändig bas för det fortsatta internationella&lt;br&gt;arbetet för att motverka klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkonventionen är en ramkonvention och dess artiklar medför&lt;br&gt;inte några problem i förhållandet till svensk rätt. Någon situation där&lt;br&gt;Sverige inte skulle kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen&lt;br&gt;kan för närvarande inte förutses. Jag kommer senare i dag att redogöra&lt;br&gt;för utformningen av den svenska klimatstrategin samt ange vissa&lt;br&gt;preciseringar av målsättningarna på klimatområdet. De förändringar jag&lt;br&gt;föreslår ligger helt i linje med klimatkonventionens inriktning och en-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Strategi och mål för en minskad klimatpåverkan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Kostnadseffektivitet och rättvis fördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Klimatfrågan är världsomfattande och resultat av utsläpp av klimatpå-&lt;br&gt;verkande gaser från alla jordens länder. Den helt övervägande delen&lt;br&gt;härrör från de rika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatpåverkan från växthusgaser är oberoende av var på jorden&lt;br&gt;utsläppen äger rum. Effekterna är svårbedömda, men hotbilden har&lt;br&gt;blivit allt tydligare i takt med att kunskapen har utvecklats på området.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund är det naturligt att försiktighetsprincipen måste&lt;br&gt;tillämpas i klimatpolitiken dvs. att bristen på kunskap inte får användas&lt;br&gt;som argument för att inte vidta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för att begränsa utsläppen och vidta andra åtgärder för&lt;br&gt;att motverka ökningen av växthusgaser i atmosfären varierar i hög grad.&lt;br&gt;Ett flertal internationella studier visar att kostnaderna för att begränsa&lt;br&gt;t.ex. koldioxidutsläpp spänner över stora intervall såväl inom som mel-&lt;br&gt;lan nationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan avsevärda reduktioner av utsläpp åstadkommas till låga&lt;br&gt;eller obetydliga kostnader och även vara ekonomiskt lönsamma för det&lt;br&gt;enskilda landet eller individen. I andra fåll kan kostnaden för reduktio-&lt;br&gt;ner vara betydande, särskilt i länder som redan genomfört långtgående&lt;br&gt;åtgärder för att effektivisera energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatfrågans komplexitet och globala omfattning innebär att ingen&lt;br&gt;enskild nation eller grupp av nationer på ett avgörande sätt kan bidra&lt;br&gt;med tillräckliga motåtgärder för att begränsa växthuseffekten. Uppgiften&lt;br&gt;är gemensam för världssamhället. Detta förhållande liksom den stora&lt;br&gt;variationen i kostnaderna för åtgärder har inneburit att kraven på&lt;br&gt;kostnadseffektivitet har blivit en utgångspunkt för klimatpolitiken både&lt;br&gt;nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadseffektivitet innebär att ett visst givet mål, exempelvis en&lt;br&gt;minskning av ett utsläpp uppnås till lägsta kostnad eller omvänt att vaije&lt;br&gt;satsad resurs skall ge största möjliga utsläppsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv strategi för att förhindra&lt;br&gt;klimatförändringarna påverkas emellertid av de stora ekonomiska&lt;br&gt;skillnaderna mellan i första hand industrialiserade västländer och länder&lt;br&gt;i tredje världen. Därför har också rättviseaspekten och krav på en&lt;br&gt;rimlig bördefordelning mellan olika länder blivit en utgångspunkt i det&lt;br&gt;internationella klimatsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen vad gäller utsläppen av växthusgaser innebär att&lt;br&gt;generellt verkande styrmedel ter sig särskilt attraktiva. Hittills har&lt;br&gt;koldioxidskatter böijat tillämpas i Sverige och några andra länder. På&lt;br&gt;lång sikt kan ännu oprövade system med överlåtbara utsläppskvoter bli&lt;br&gt;aktuella. Överlåtbara utsläppskvoter är också instrument som kan ge&lt;br&gt;kostnadseffektiva lösningar, men det återstår ett omfettande arbete innan&lt;br&gt;sådana system kan tillämpas i det internationella regelverket på&lt;br&gt;miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsinriktade styrmedel som skatter eller kvoter ger företag och&lt;br&gt;andra incitament att sträva efter att minska utsläppen på billigaste sätt.&lt;br&gt;De ger också tydliga signaler till marknaden att utforma nya tekniska&lt;br&gt;eller organisatoriska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I öststaterna har avsaknaden av väl fungerande marknader och en&lt;br&gt;kostnadsrelaterad prissättning på energi lett till ett mycket omfattande&lt;br&gt;slöseri och bristande energieffektivitet. Utsläpp av metan från läckande&lt;br&gt;naturgasledningar i det ryska naturgassystemet är en av de större källor-&lt;br&gt;na till metanutsläpp i Europa. Sådana läckage kan åtgärdas till mycket&lt;br&gt;låga kostnader och är ofta direkt lönsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i möjligheten att vidta åtgärder kan vara mycket stora&lt;br&gt;också mellan industriländer. I flera länder kan exempelvis en avveckling&lt;br&gt;av inhemsk kolproduktion till förmån för ett ökat utnyttjande av&lt;br&gt;naturgas innebära att den specifika koldioxidutsläppet per producerad&lt;br&gt;kWh elenergi halveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för ytterligare reduktioner utöver den minskning av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen som redan har åstadkommits i t.ex. de nordiska&lt;br&gt;länderna framstår som förhållandevis höga beroende på långtgående&lt;br&gt;effektivisering och en hög andel icke fossil energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för en begränsning av utsläppen på nationell nivå skiljer sig&lt;br&gt;därför i hög grad mellan länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatkonventionen är en bekräftelse på industriländernas vilja att gå&lt;br&gt;före övriga länder inte bara när det gäller att bära kostnadsbördan utan&lt;br&gt;även i hög grad när det gäller att genomföra åtgärder i det egna landet.&lt;br&gt;På detta sätt markerar också industriländerna trovärdighet och politisk&lt;br&gt;tyngd åt strävandena att motverka växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom Sverige bör insatser och åtgärder styras i huvudsak med&lt;br&gt;utgångspunkt i strävan efter kostnadseffektivitet. Överväganden av t.ex.&lt;br&gt;fördelningpolitisk eller energipolitisk art har emellertid betydelse i&lt;br&gt;avvägningen av insatemas fördelning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas med&lt;br&gt;övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot en intemationaliserad elmarknad nödvändiggör&lt;br&gt;internationellt samordnade åtgärder mot koldioxidutsläppen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elproduktionen. Sverige bör därför verka för att en koldioxidskatt på Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;elproduktion infors allmänt inom EG och övriga industriländer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om energi- och koldioxidskatt har väckts inom EG. Ett&lt;br&gt;införande har emellertid gjorts villkorligt av en introduktion av&lt;br&gt;motsvarande beskattning i övriga OECD-länder. Danmark och&lt;br&gt;Nederländerna har dock infört nationella energi-och koldioxidskatter,&lt;br&gt;vilka har godkänts av kommissionen, liksom undantagsreglerna för den&lt;br&gt;energiintensiva industrin. Den danska koldioxidskatten för&lt;br&gt;elproduktionen är en konsumtionsskatt och påverkar inte kraftutbytet&lt;br&gt;med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har föreslagit ett skattesystem där bränslen beläggs&lt;br&gt;med energiskatt och koldioxidskatt tas ut på elproduktion. Hur skatten&lt;br&gt;skall fördelas mellan energi och koldioxid samt mellan el och bränslen&lt;br&gt;är ännu ej bestämt. Andra olösta frågor rör skattens nivå, skattebasen&lt;br&gt;och beskattningen av inhemska bränslen. Jag vill understryka att&lt;br&gt;Sverige senast när ett direktiv på detta område träder i kraft måste&lt;br&gt;utöka skattebasen för koldioxidskatten i enlighet med direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Möjligheter att samverka med andra länder i&lt;br&gt;klimatpolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fri prisbildning och väl fungerande marknader är grundläggande&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv resurshushållning. Ett slopande av skatter&lt;br&gt;som har ogynnsamma miljöeffekter och att avlägsna subventioner kan&lt;br&gt;effektivt bidra till att växthuseffekten begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i marknadsprisbildningen kännetecknar särskilt länderna i&lt;br&gt;Östeuropa där möjligheterna till energiefifektivisering och&lt;br&gt;utsläppsminskningar är mycket stora. En angelägen uppgift för den&lt;br&gt;svenska östeuropapolitiken, såväl från humanitära och ekonomiska&lt;br&gt;överväganden som från klimatsynpunkt, är att stödja arbetet med att&lt;br&gt;åtgärda bristerna i marknadshushållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt klimatkonventionen kan åtgärderna mot klimatförändringar&lt;br&gt;vidtas gemensamt av flera av konventionens parter. I Artikel 4 i kon-&lt;br&gt;ventionen, som jag tidigare har kommenterat, öppnas möjlighet till&lt;br&gt;gemensamt genomförande (joint implementation) i anslutning till i-län-&lt;br&gt;demas åtaganden. I samma artikel föreskrivs att den första partskon-&lt;br&gt;ferensen skall utarbeta kriterier för gemensamt genomförande av kon-&lt;br&gt;ventionens åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om gemensamt genomförande har tagits in i&lt;br&gt;klimatkonventionen främst för att söka tillgodose kraven på&lt;br&gt;kostnadseffektivitet i åtgärdsarbetet. Detta innebär också att konventio-&lt;br&gt;nens parter inte ser någon motsättning mellan nationella ansträngningar&lt;br&gt;och t.ex. regionalt eller bilateralt samordnade insatser för att minska&lt;br&gt;globala miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att Sverige bör använda möjligheterna att samverka med&lt;br&gt;andra länder på det sätt som klimatkonventionen öppnat möjlighet för. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del är en sådan samverkan också angelägen med tanke på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder i energisystemen i framför allt Östeuropa är nödvändiga för att&lt;br&gt;minska nedfallet av försurande luftföroreningar från dessa länder. En&lt;br&gt;särskild utredare kommer inom kort att tillkallas för att närmare belysa&lt;br&gt;möjligheterna till gemensamt genomförande och redovisa förslag om&lt;br&gt;formerna för ett framtida samarbete med andra länder i klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Mål för den svenska klimatpolitiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för svensk del i det fortsatta arbetet med att begränsa&lt;br&gt;globala klimatförändringar är energiöverenskommelsen från år 1991&lt;br&gt;samt klimatkonventionens åtaganden. Av stor betydelse är också nya&lt;br&gt;forskningsresultat om klimatförändringar och i vilken takt och till vilka&lt;br&gt;kostnader andra länder vidtar konkreta åtgärder. Vid den närmare ut-&lt;br&gt;formningen av en svensk klimatstrategi måste jämförelser göras med&lt;br&gt;faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder för att undvika att Sverige&lt;br&gt;påtar sig en väsentligt större ekonomisk börda än våra konkurrentlän-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I klimatkonventionen har industriländernas särskilda ansvar tydlig-&lt;br&gt;gjorts genom att dessa länder har åtagit sig att anta nationella strategier&lt;br&gt;och åtgärder för att begränsa utsläppen av klimatgaser. Detta skall&lt;br&gt;enligt konventionstexten demonstrera industriländernas vilja att korrige-&lt;br&gt;ra den långsiktigt ökande utsläppstrenden för att uppnå konventionens&lt;br&gt;mål. Konventionen innehåller däremot inte några kvantitativa eller tids-&lt;br&gt;bestämda åtaganden för varje land. Bestämmelserna i klimatkonventio-&lt;br&gt;nen innebär inte några direkta krav på omorientering eller preciseringar&lt;br&gt;av den hittillsvarande svenska klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt i det internationella klimatarbetet har varit att&lt;br&gt;begränsa klimatförändringarna till den nivå som naturen tål. Jag har&lt;br&gt;uppskattat att detta innebär att ökningen av den globala medeltempera-&lt;br&gt;turen inte bör överstiga 0,1 grad per decenium eller 2 grader sedan&lt;br&gt;industrialismens början. För att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären&lt;br&gt;och för att motverka allvarliga effekter bör enligt min mening de&lt;br&gt;globala utsläppen av koldioxid minska med 50 - 80 % inom en 50-&lt;br&gt;årsperiod. Dessa angivna nivåer bör läggas till grund för den svenska&lt;br&gt;klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatpolitiken skall utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Generella&lt;br&gt;styrmedel i form av t.ex. koldioxid skatter kommer därför även i&lt;br&gt;fortsättningen att ha en central roll i den nationella miljöpolitiken. För&lt;br&gt;att underlätta den omfattande omställning av samhällsstrukturen som&lt;br&gt;krävs på sikt och för att minska anpassningskostnaderna bör de gener-&lt;br&gt;ella styrmedlen kompletteras med riktade insatser främst inom energi-&lt;br&gt;och transportområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åtgärdsprogram bör enligt det synsätt jag redovisat&lt;br&gt;inledningsvis utformas så att de i samklang med insatser i övriga&lt;br&gt;industriländer inkl, länderna i Östeuropa bidrar till en kostnadseffektiv&lt;br&gt;global strategi för att minska klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av koldioxid till år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Sverige bör ratificera klimatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed skall utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser&lt;br&gt;begränsas. Sverige bör genomföra kostnadseffektiva insatser såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila&lt;br&gt;bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års&lt;br&gt;nivå år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt bör i nytillkommande anläggningar utgå även vid&lt;br&gt;elproduktion. Skatten bör uppgå till 8 öre/kg koldioxid och utgå från&lt;br&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Förslaget om utsläppsmål överenstämmer i&lt;br&gt;princip med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker en nationell&lt;br&gt;stabilisering. Väg- och trafikinstitutet anser att denna ambition är för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Sverige har hittills i enlighet med energi-&lt;br&gt;överenskommelsen verkat för en överenskommelse mellan OECD-ländema&lt;br&gt;om i första hand stabilisering av koldioxidutsläppen till år 2000 samt att&lt;br&gt;åtgärderna vidtas på ett kostnadseffektivt och internationellt rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att utforma nationella klimatstrategier pågår sedan ett antal&lt;br&gt;år i de flesta OECD-länder. Svårigheterna att vidta åtgärder utan&lt;br&gt;internationell samordning har visat sig vara betydande. Den internationella&lt;br&gt;lågkonjunkturen under senare år har ytterligare minskat utrymmet för&lt;br&gt;åtgärder som på kort sikt riskerar att försämra det egna landets&lt;br&gt;konkurrenskraft. Det är i stort sett endast de nordiska länderna och&lt;br&gt;Nederländerna som beslutat om konkreta åtgärdsstrategier genom införande&lt;br&gt;av koldioxidskatter. I övriga OECD-länder är klimatstrategiema&lt;br&gt;fortfarande i beredningsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen presenterade under år 1992 ett förslag om kombinerad&lt;br&gt;koldioxid- och energiskatt som ett led i en strategi för att stabilisera de&lt;br&gt;samlade utsläppen till år 2000 på 1990 års nivå. Något beslut om införande&lt;br&gt;av denna skatt har ännu inte träffats. Ett villkor för att skatten skall införas&lt;br&gt;är att andra OECD-länder som Japan och USA också beslutar om&lt;br&gt;motsvarande åtgärder. Vidare bör enligt kommissionens förslag flera&lt;br&gt;undantag göras, bl.a. för energiintensiv industri. I Sverige kommer, till&lt;br&gt;skillnad från flera andra länder, den övervägande delen av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen från värmeförsörjning och transportsektorn, medan en&lt;br&gt;liten del av utsläppen kommer från elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa utsläppen av koldioxid i Sverige och i andra länder med&lt;br&gt;liknande förhållanden i elproduktionen krävs åtgärder främst inom&lt;br&gt;transportområdet, inom industrin och i uppvärmningssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har liksom Norge och Schweiz hög marginalkostnad för&lt;br&gt;utsläppsbegränsningar av koldioxid. Även om länder som Danmark,&lt;br&gt;Nederländerna och Tyskland skulle minska utsläppen med 20 % kommer&lt;br&gt;de fortfarande att ha ett utsläpp per invånare som överstiger dagens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska nivå. Å andra sidan överstiger dagens svenska utsläpp per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare den nivå som krävs för att nå de långsiktiga målen som jag&lt;br&gt;redogjort för tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kämkraftsaweckling, som innebär att hälften av den nuvarande&lt;br&gt;elproduktionen ersätts med ny energitillförsel eller med energi-&lt;br&gt;hushållningsåtgärder, kommer ansträngningarna för att begränsa koldi-&lt;br&gt;oxidutsläppen att bli kännbara för svensk del. Som ett räkneexempel kan&lt;br&gt;anges att även om tre tjärdedelar av de nuvarande reaktorernas elpro-&lt;br&gt;duktion kan ersättas med biobränslen, annan fömybar energi och&lt;br&gt;effektiviseringsåtgärder, motsvarar den återstående fjärdedelen knappt 8&lt;br&gt;miljoner ton koldioxid, om detta elbehov skulle tillgodoses vid naturgas-&lt;br&gt;baserade kondenskraftverk. Detta skulle innebära en ökning av koldioxi-&lt;br&gt;dutsläppen med ca 15 % jämfört med 1990 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt energiöverenskommelsen från år 1991 måste omställningen av&lt;br&gt;energisystemet, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet&lt;br&gt;av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När&lt;br&gt;kärnkraftsawecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs av&lt;br&gt;resultaten av hushållning med el, tillförseln av el från milj oacceptabel&lt;br&gt;kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt kon-&lt;br&gt;kurrenskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste 20-års perioden har Sverige minskat sina utsläpp av&lt;br&gt;koldioxid med ca 40 %. Sverige har dessutom infört en koldioxid-&lt;br&gt;beskattning, som ligger väsentligt högre än den föreslagna EG-nivån. I den&lt;br&gt;allmänna debatten har det bl.a. framförts att Sverige borde avvakta&lt;br&gt;införandet av åtgärder som ger motsvarande effekter i andra OECD-länder&lt;br&gt;innan nya beslut tas om att höja ambitionsnivån i den nationella&lt;br&gt;klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som Naturvårdsverket åberopar i sin rapport visar&lt;br&gt;emellertid att det finns goda möjligheter att stabilisera de nationella&lt;br&gt;utsläppen till år 2000 på 1990 års nivå. Vid beräkningarna har samma&lt;br&gt;modell använts som i 1990 års långtidsutredning. Modellstudierna utgår&lt;br&gt;från en genomsnittlig tillväxt av bruttonationalprodukten med 2 % per år&lt;br&gt;mellan år 1985 och år 2000. Resultaten visar att en stabilisering av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen inte ger några större effekter på bruttonationalprodukt&lt;br&gt;och bruttonationalinkomst oavsett om motsvarande åtgärder vidtas i andra&lt;br&gt;länder. En stabilisering till år 2000 förutsätter enligt Naturvårdsverket en&lt;br&gt;höjning av koldioxidskatten och ett återinförande av energiskatt för icke&lt;br&gt;energiintensiv industri. Naturvårdsverkets bedömning har här grundat sig&lt;br&gt;på prognoser som visat relativt höga utsläpp. Senare prognoser har visat&lt;br&gt;att utsläppen kan antas bli väsentligt lägre till följd av justeringar av&lt;br&gt;tillväxtantagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att den nationella strategin bör vara att&lt;br&gt;koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska energipolitiken bör i enlighet med energi-&lt;br&gt;överenskommelsen utformas så att den stimulerar till en ekonomiskt&lt;br&gt;försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på fömybara energislag&lt;br&gt;och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet, såsom kraftvärme.&lt;br&gt;Som en följd av den höga energieffektiviteten har kraftvärmen också&lt;br&gt;påtagliga miljöfördelar. Chefen för Näringsdepartementet kommer senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dag att föreslå särskilda medel för att främja utbyggnaden av Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;fjärrvärmenäten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de investeringar som görs i kraftvärmen i ökad&lt;br&gt;utsträckning baseras på användning av biobränslen. Sådana investeringar&lt;br&gt;främjas genom det investeringsbidrag för biobränslekraftvärme som&lt;br&gt;inrättades år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koldioxidskatt på elproduktionen skulle ytterligare stärka&lt;br&gt;biobränslenas konkurrenskraft i ny kraftproduktion. Biobränsle-&lt;br&gt;kommissionen har föreslagit en sådan koldioxidskatt på 8 öre/kg koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av Biobränslekommissionens betänkande har visat&lt;br&gt;att opinionen är delad i denna fråga. Bl.a. framhåller flera remissinstanser&lt;br&gt;att en svensk koldioxidskatt i elproduktion skulle störa det nordiska&lt;br&gt;kraftutbytet och verka prishöjande på den svenska elmarknaden. Andra&lt;br&gt;remissinstanser instämmer i Biobränslekommissionens slutsats att en&lt;br&gt;koldioxidskatt på elproduktion kan medverka till en viss marginell&lt;br&gt;minskning av koldioxidutsläppen. Vidare menar remissinstanserna att en&lt;br&gt;koldioxidskatt på elproduktion kan medverka till att sända signaler inför&lt;br&gt;nyinvesteringar i elproduktionskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många skäl kan emellertid anses tala för att införa en koldioxidskatt i&lt;br&gt;elproduktionen fr.o.m. beskattningsåret 1994. Denna bör vara 8 öre/kg&lt;br&gt;koldioxid. Med tanke på vad som framkommit i remissbehandlingen bör&lt;br&gt;skatten endast gälla nya anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beskattning enligt de linjer som här har redovisats innebär vissa&lt;br&gt;komplikationer av bl.a. teknisk natur. Inom regeringskansliet görs för&lt;br&gt;närvarande en översyn av kraftvärmens beskattning i en särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp. Koldioxidbeskattningen i elproduktionen bör beredas vidare i&lt;br&gt;denna grupp. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med sina&lt;br&gt;överväganden i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige inleder omedelbart insatser i de baltiska länderna i syfte att&lt;br&gt;effektivisera deras energisystem. I framtiden kan sådana svenska insatser i&lt;br&gt;utlandet i enlighet med klimatkonventionens stadganden om så kallat&lt;br&gt;gemensamt genomförande till del räknas som svenska insatser mot&lt;br&gt;klimatpåverkande gaser. På så sätt upprätthålles kostnadseffektivitet i de&lt;br&gt;svenska insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolsänkomas roll i klimatpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mdn bedömning: Satsningar från svensk sida på att utveckla sänkor&lt;br&gt;bör ses som kompletterande åtgärder till huvudstrategin att minska&lt;br&gt;utsläppen av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vattenfall, KRAFTSAM, Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Svenska Gasföreningen m.fl. anser att den svenska klimatpolitiken bör&lt;br&gt;inriktas på sänkoma för koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Virkesförrådet i den svenska skogen ökar.&lt;br&gt;Med en fortsatt god skogsvård kommer detta att kunna fortsätta i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare 20 - 60 år. Om skogstillväxten är större än virkesuttaget&lt;br&gt;fungerar skogen som en sänka för koldioxid. Den svenska skogens&lt;br&gt;nettoupptag av kol motsvarar i dag ca två tredjedelar av de samlade&lt;br&gt;koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Sverige. Med hänvisning till&lt;br&gt;denna sänka skulle Sverige i och för sig kunna hävda att ett mål om att&lt;br&gt;stabilisera koldioxiutsläppen kan nås utan särskilda åtgärder. I den&lt;br&gt;allmänna debatten har också förekommit argument som gått ut på att&lt;br&gt;åtgärder för att minska koldioxidbelastningen enbart borde riktas mot att&lt;br&gt;öka upptaget av kol i den svenska skogen och utveckla andra sänkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avvisar sådana förslag av flera skäl. Den svenska skogens långsiktiga&lt;br&gt;- och viktigaste - roll i klimatpolitiken är att bidra med produkter som&lt;br&gt;ersätter fossila bränslen. Skogens förmåga att fungera som sänka är enbart&lt;br&gt;temporär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogens produktionsförmåga hotas dessutom av försurning&lt;br&gt;och övergödning till följd av svavel- och kvävenedfall med ursprung i&lt;br&gt;andra länder. Insatser för att begränsa utsläppen från energi- och&lt;br&gt;trafikområdena kommer att åtföljas av gynnsamma effekter också för att&lt;br&gt;minska de miljöproblem som står högt i den nationella prioriteringen. Om&lt;br&gt;inte åtgärder vidtas för att minska depositionen av svavel och kväve&lt;br&gt;riskerar skogen att förlora sitt värde både som kolsänka och som bas för&lt;br&gt;uttag av fömybara bränslen eller råvaror till industriproduktionen.&lt;br&gt;Dessutom kommer den biologiska mångfalden att gå förlorad. Växt- och&lt;br&gt;djurarter kommer att gå förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda åtgärd som varaktigt kan minska risken för klimatföränringar&lt;br&gt;är en global minskning av koldioxidutsläppen på ca 50-80 %. En satsning&lt;br&gt;på att utveckla sänkoma kan vara en möjlighet att vinna tid för att utforma&lt;br&gt;tekniska och mindre kostsamma lösningar för att åtgärda koldioxidut-&lt;br&gt;släppen från fossil förbränning. Men, samtidigt är det enligt min&lt;br&gt;bedömning en uppenbar risk att en ensidig sastning på sänkor fördröjer&lt;br&gt;åtgärdsarbetet utan att bidra med några nya lösningar på huvudproblemet,&lt;br&gt;dvs. att begränsa koldioxidutsläppen från fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör därför bedömningen att satsningar på att utveckla sänkor från&lt;br&gt;svensk sida i första hand skall ses som kompletterande åtgärder till&lt;br&gt;huvudstrategin att minska koldioxiutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga växthusgaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska&lt;br&gt;med 30% till år 2000. Åtgärdsstrategier för de totala metanuts-&lt;br&gt;läppen och för övriga växthusgaser bör anstå tills dess att komplet-&lt;br&gt;terande ny kunskap tagits fram om förekomst m.m. samt om resp,&lt;br&gt;växthusgas potentiella betydelse i klimatsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i princip med min bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har haft mycket få kommentarer&lt;br&gt;till andra växthusgaser än koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I energiöverenskommelsen festslogs att en&lt;br&gt;Svensk åtgärdsstrategi skall omfetta samtliga växthusgaser och samtliga&lt;br&gt;samhällssektorer. Kunskapsunderlaget om andra växthusgaser än koldioxid&lt;br&gt;är fortfarande bristfälligt. För metan bör ett mål preciseras för de utsläpp&lt;br&gt;som kommer från avfallsupplag. Enligt min mening är återvinning av&lt;br&gt;metan från avfallsupplag ett sätt att minska användningen av fossila&lt;br&gt;bränslen samt en del i strategin att kretsloppsanpassa samhällsutvecklingen.&lt;br&gt;För övriga växthusgaser vid sidan av koldioxid instämmer jag i de&lt;br&gt;bedömningar som Naturvårdsverket gjort angående möjligheten att på kort&lt;br&gt;sikt fastställa åtgärdsstrategier. Beträffande utsläpp av dikväveoxid bör&lt;br&gt;utvecklingen noga följas och åtgärder övervägas med hänsyn till&lt;br&gt;möjligheterna att samtidigt reducera utsläpp av såväl kväveoxider som&lt;br&gt;dikväveoxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har ställt sig tveksam till att göra sammanvägningar av&lt;br&gt;alla växthusgaser och att sätta upp mål för utsläppsreduktioner i form av&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter. Jag delar Naturvårdsverkets bedömning att det inte&lt;br&gt;finns tillräcklig kunskap för att på kort sikt väga samman olika utsläpp.&lt;br&gt;Man kan dessutom behöva beakta kostnaderna för skilda åtgärder över&lt;br&gt;tiden. Samtidigt anser jag att man inte bör utesluta att sådan kunskap kan&lt;br&gt;tas fram. Många länder har i det internationella förhandlingsarbetet&lt;br&gt;förespråkat en sammanvägning för att kunna genomföra en kostnadsef-&lt;br&gt;fektiv klimatpolitik. Det gäller främst länder där stora metanutsläpp sker i&lt;br&gt;samband med produktion av fossila bränslen eller i länder med omfettande&lt;br&gt;nötköttsproduktion. Sverige bör inte minst för att underlätta det fortsatta&lt;br&gt;internationella förhandlingsarbetet delta i arbetet med att fastställa&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter för alla växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen efter år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Åtgärdsprogram för att minska utsläppen av&lt;br&gt;växthusgaser skall utgöra en integrerad del av det framtida&lt;br&gt;samhällsbyggandet och i arbetet med att miljöanpassa olika&lt;br&gt;samhällsaktiviteter. Klimataspektema bör beaktas ingående inför&lt;br&gt;energi- och transportsystemens framtida utbyggnad, bostädernas och&lt;br&gt;arbetsplatsernas lokalisering och utformning och bli en drivkraft för&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte närmare&lt;br&gt;kommenterat inriktningen av målen på medellång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag delar Naturvårdsverkets bedömning att&lt;br&gt;Sverige redan nu - parallellt med de åtgärder som föreslås på kort sikt -&lt;br&gt;bör inrikta sig på att utveckla långsiktigt hållbara system. En tidig&lt;br&gt;omställning torde på sikt också innebära ekonomiska fördelar för de länder&lt;br&gt;som tidigt böijat ställa om sina system. Genom en målmedveten satsning&lt;br&gt;på nya tekniska lösningar kan anpassningskostnaderna begränsas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsiktigheten bäddar också för att omställningen kan ske med bibehållen&lt;br&gt;stabilitet i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också Naturvårdsverkets bedömning att det inte är meningsfullt&lt;br&gt;att fastställa ytterligare kvantitativa mål vid sidan av att stabilisera&lt;br&gt;utsläppen fram till år 2000. De åtgärder som behövs för att vidmakthålla&lt;br&gt;stabila koldioxidutsläpp är som jag tidigare redovisat i hög grad beroende&lt;br&gt;av kämkraftsawecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energiöverenskommelsen från 1991 sägs bl.a.: &amp;quot;Riksdagen uttalade år&lt;br&gt;1980 (prop. 1979/80:170, bet. 1979/80:NU70, rskr. 1979/80:41) att&lt;br&gt;kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd.&lt;br&gt;Vidare angav riksdagen att den sista reaktorn skall stängas senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trovärdig politik för omställning och utveckling av energisystemet&lt;br&gt;förutsätter konkreta åtgärder som förenar en stabil och tillräcklig tillförsel&lt;br&gt;av energi med energipolitikens övergripande mål. Stränga miljökrav skall&lt;br&gt;gälla för all el- och värmeproduktion.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kombinera detta med en stabilisering av koldioxidutsläppen krävs&lt;br&gt;djupgående och kostsamma förändringar. Enligt beräkningar&lt;br&gt;Naturvårdsverket låtit genomföra skulle en koldioxidskatt på ca 1 kr/kg&lt;br&gt;behövas för att stabilisera koldioxidutsläppen under en&lt;br&gt;kämkraftsaweckling. En reduktion av koldioxidutsläppen med 20 % till år&lt;br&gt;2005 skulle tillsammans med en kämkraftsaweckling kräva än högre kol-&lt;br&gt;dioxidskatt och medföra kännbara kostnadsökningar för hushåll och&lt;br&gt;näringsliv. Utvecklingen mot en integrerad elmarknad innebär svårigheter&lt;br&gt;för enskilda länder att införa höga skatter på bränslen till elproduktion. En&lt;br&gt;hög svensk beskattning skulle då kunna leda till en import av fossilbaserad&lt;br&gt;el från länder med lägre skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att begränsa ökningen av koldioxidutsläppen vid en&lt;br&gt;kämkraftsaweckling är att stärka satsningarna på energieffektivisering och&lt;br&gt;att öka inslaget av vind- och solenergi samt biobränslen i energisystemet.&lt;br&gt;För att få till stånd kraftfulla satsningar på fömybara energislag är det av&lt;br&gt;stor betydelse att de program som finns för utveckling av dessa energislag&lt;br&gt;genomförs enligt planerna och att prisrelationema mellan fossila bränslen&lt;br&gt;och fömybar energi korrigeras genom skatter eller särskilda stödåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatta åtgärder för att stödja användningen av vind- och solenergi&lt;br&gt;samt biobränslen bereds fortlöpande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa utsläppen från transportsektorn krävs bl.a. åtgärder som&lt;br&gt;avser fordon och bränslen. Sådana åtgärder återkommer jag till längre&lt;br&gt;fram. För att åstadkomma ett miljöanpassat transportsystem är det&lt;br&gt;dämtöver nödvändigt att lägga fast en strategi för utvecklingen av&lt;br&gt;investeringar i bebyggelse och transportinfrastruktur samt åtgärder för att&lt;br&gt;främja övergång till miljövänliga transportsätt. En sådan strategi bör&lt;br&gt;utarbetas av den särskilda utredning om trafik- och miljöfrågor som chefen&lt;br&gt;för Kommunikationsdepartementet föreslår i sin föredragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en befarad ökning av koldioxidutsläppen i samband med kämkrafts-&lt;br&gt;awecklingen bör Sverige, med stöd av bestämmelserna om gemensamt&lt;br&gt;genomförande i klimatkonventionen, ha hög beredskap för att genomföra&lt;br&gt;motsvarande insatser för att minska koldioxidutsläppen företrädesvis i&lt;br&gt;Östeuropa där marginalkostnaderna för åtgärder är lägre än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör vidare också internationellt verka för att infrastruktur och Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;teknik utvecklas som underlättar omställningen av energi- och trafiksys- Bilaga 1&lt;br&gt;temen. Satsningar på nya fordonstyper och alternativa bränslen är centrala&lt;br&gt;i detta sammanhang liksom utvecklingen av fömybara energiformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att chefen för Kommunikationsdepartementet och&lt;br&gt;statsrådet Hörnlund senare kommer att föreslå regeringen att fördjupade&lt;br&gt;studier görs för åtgärder inom transportsektorn och för att främja&lt;br&gt;användningen av fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Det fortsatta internationella samarbetet på&lt;br&gt;klimatområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Klimatförändringarna är ett globalt problem som kräver samverkan mellan&lt;br&gt;alla jordens nationer för att komma närmare en lösning.&lt;br&gt;Klimatkonventionen utgör basen för det fortsatta internationella samarbetet,&lt;br&gt;men klimatfrågans vittomfattande karaktär kommer att få konsekvenser i&lt;br&gt;en rad internationella sammanhang, t.ex. i samband med Sveriges före-&lt;br&gt;stående förhandlingar med EG, i det nordiska elsamarbetet, vid utform-&lt;br&gt;ningen av regler för internationell handel, i biståndet till fottiga länder etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industrialiserade länderna svarar idag exempelvis för 75 % av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen. För att minska de totala koldioxidutsläppen och för att&lt;br&gt;ge utvecklingsländerna möjlighet att öka sin energianvändning kommer på&lt;br&gt;sikt mycket omfettande åtgärder att krävas av de industrialiserade länder-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med övriga industriländer ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;att ge klimatfrågan en framskjuten plats i det internationella samarbetet och&lt;br&gt;särskilt i relation till de u-länder där effekterna av eventuella klimatför-&lt;br&gt;ändringar kan förväntas bli särskilt allvarliga. Biståndsministern avser att&lt;br&gt;utfärda särskilda riktlinjer till SIDA, BITS och SAREC om att&lt;br&gt;klimataspektema skall beaktas i det svenska biståndet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1 EG-EFTA-frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En framtida svensk anslutning till EG och utvecklingen mot en integrerad&lt;br&gt;energi- och transportmarknad i Västeuropa innebär att en långsiktig svensk&lt;br&gt;klimatstrategi blir beroende av utvecklingen inom EG. Sverige har enligt&lt;br&gt;energiöverenskommelsen eftersträvat ett samarbete med EG och EFTA-&lt;br&gt;ländema för att få till stånd en stabilisering av de totala Västeuropeiska&lt;br&gt;koldioxidutsläppen och att utveckla kostnadseffektiva styrmedel. Det&lt;br&gt;interna arbetet inom EG har emellertid bara delvis lett till konkreta resultat&lt;br&gt;och fortfarande saknas beslut om en gemensam handlingslinje när det&lt;br&gt;gäller koldioxid- och energiskatter. EFTA-ländema har bl.a. genom&lt;br&gt;samarbete inom ramen för EFTA:s miljögrupp vidarebefordrat synpunkter&lt;br&gt;och erfarenheter av de gällande systemen i Finland, Norge och Sverige&lt;br&gt;och de planer som finns i Österrike och Schweiz. Det är enligt min&lt;br&gt;mening ytterst angeläget att Sverige verkar pådrivande för att få till stånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kostnadseffektiv europeisk strategi för att begränsa koldioxidutsläppen&lt;br&gt;innefattande bl.a. miniminivåer för en koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad chefen för Näringsdepartementet aviserade i sin&lt;br&gt;anmälan till propositionen om klimatfrågor m.m. (prop. 1992/93:99)&lt;br&gt;kommer Sverige nu att söka uppnå deltagande i EG:s program för att&lt;br&gt;utveckla fömybara energikällor och effektivisera energisystemen t.ex.&lt;br&gt;THERMIE, ALTENER och SAVE. Sverige deltar även i ECE:s program&lt;br&gt;Energy Efficiency 2000 som i avser att stärka samarbetet mellan de väst-&lt;br&gt;och östeuropeiska länderna på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller trafikfrågorna bör Sverige aktivt driva på arbetet med att få&lt;br&gt;till stånd effektiva gemensamma regler for utsläpp av koldioxid från i&lt;br&gt;första hand lätta fordon inom EG. Vidare bör vi följa och driva&lt;br&gt;utvecklingen inom EG i fråga om övergång till energisnåla hushålls-&lt;br&gt;apparater m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Klimatkonventionen och IPCC&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna inför den första partskonferensen i klimatkonventionen har&lt;br&gt;redan påbörjats i den förhandlingskommitté som på mandat från general-&lt;br&gt;församlingen i FN förhandlat fram klimatkonventionen. Den första&lt;br&gt;partskonferensen skall besluta om en rad frågor bl.a. metodologier för&lt;br&gt;rapportering av utsläpp och upptag i sänkor av växthusgaser, kriterier för&lt;br&gt;gemensamt genomförande, konventionens samspel med GEF, den globala&lt;br&gt;miljöfonden, samt om arbetet i konventionens olika delorgan. Den första&lt;br&gt;partskonferensen skall också pröva om i-ländemas åtagande är ända-&lt;br&gt;målsenliga och en andra översyn rörande i-ländemas åtagande skall göras&lt;br&gt;senast år 1998. En central fråga inför det fortsatta arbetet är också&lt;br&gt;relationerna till IPCC och OECD:s inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPCC och OECD har fått i uppdrag att utarbeta de metodologier och&lt;br&gt;rutiner som skall tillämpas vid rapporteringen av i-ländemas åtaganden&lt;br&gt;enligt konventionen. Sverige bör i detta sammanhang kraftfullt hävda att&lt;br&gt;t.ex. koldioxidutsläpp från biobränsleförbränning inte skall räknas in i&lt;br&gt;bruttoutsläppen av koldioxid i länder som bedriver ett uthålligt skogsbruk.&lt;br&gt;Det ankommer i första hand på Naturvårdsverket och NUTEK att&lt;br&gt;medverka i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har hittills spelat en framträdande roll i IPCC genom professor&lt;br&gt;Bert Bolins uppskattade ordförandeskap. Det är angeläget att den svenska&lt;br&gt;medverkan i IPCC kan vidmakthållas på en ambitiös nivå såväl när det&lt;br&gt;gäller att bidra med forskningsresultat om det globala klimatsystemet som&lt;br&gt;att medverka i analyser av åtgärdsstrategier. Den samrådsgrupp för&lt;br&gt;klimatforskning som jag återkommer till senare kommer att få en central&lt;br&gt;roll för att samordna den svenska medverkan i bl.a. IPCC Här förutsätts&lt;br&gt;även en aktiv och bred insats från myndigheter och organisationer med&lt;br&gt;kompetens inom det samhällsekonomiska området. En inventering av&lt;br&gt;pågående svensk forskning med anknytning till klimatområdet bör&lt;br&gt;omedelbart genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör vid översynen av konventionsåtagandena verka för att&lt;br&gt;industriländerna gemensamt åtar sig att minska utsläppen av koldioxid och&lt;br&gt;andra växthusgaser eller - om det visar sig möjligt med hänsyn till nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskaper - utsläppen av koldioxidekvivalenter enligt en preciserad&lt;br&gt;tidtabell. Industriländernas gemensamma åtagande bör vidare fördelas på&lt;br&gt;ett kostnadseffektivt och rättvist sätt mellan industriländerna. Sverige bör&lt;br&gt;verka för att ekonomiska styrmedel, i första hand likformiga koldioxid-&lt;br&gt;och energiskatter för alla samhällssektorer, införs gemensamt. Möjligheter-&lt;br&gt;na att långsiktigt införa ett system med överlåtbara kvoter bör ytterligare&lt;br&gt;analyseras. Sverige bör även verka för att konkreta åtgärdsplaner och&lt;br&gt;kvantitativa åtaganden fastställs för så många länder som möjligt efter&lt;br&gt;principen om att klimatarbetet är en gemensam fråga för alla länder och att&lt;br&gt;länderna skall bidra till det gemensamma målet utifrån sina egna&lt;br&gt;förutsättningar av social och ekonomisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Övrigt internationellt samarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom Nordiska ministerrådet har ett stort antal projekt beröringspunkter till&lt;br&gt;klimatområdet. Det är angeläget att samordna nordiska insatser t.ex. när&lt;br&gt;det gäller att bedöma framtida klimatförändringars effekter på klimatet i&lt;br&gt;våra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande nordiska elsamarbetet inom Nordel har haft stor&lt;br&gt;betydelse för vår gemensamma elförsörjning. En viktig aspekt på detta&lt;br&gt;samarbete har varit den positiva miljöeffekten av ett optimalt utnyttjande&lt;br&gt;av de sammantagna nordiska elproduktionsresursema, främst vattenkraften.&lt;br&gt;Förutsättningarna för det nordiska elsamarbetet förändras nu när stora&lt;br&gt;förändringar av våra länders elmarknader har genomförts eller kommer att&lt;br&gt;genomföras. Även olikheter i ländernas beskattning av koldioxidutsläpp i&lt;br&gt;samband med elproduktion påverkar elsamarbetet. Det är angeläget att&lt;br&gt;studera hur vi i det framtida nordiska elsamarbetet kan ta till vara de&lt;br&gt;fördelar jag nyss nämnt. En sådan gemensam nordisk studie har redan&lt;br&gt;föreslagits inom Nordiska Rådet. Jag har i denna fråga samrått med chefen&lt;br&gt;för Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Forskning och utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En vetenskaplig samordningsgrupp för klimat-&lt;br&gt;relaterad forskning och utveckling bör inrättas. Gruppen får i&lt;br&gt;uppgift att samordna svensk klimatrelaterad forskning när det&lt;br&gt;gäller såväl naturvetenskapliga, tekniska som ekonomiska och&lt;br&gt;sociala aspekter. Gruppen bör vidare svara för viss rapportering&lt;br&gt;till nationella och internationella organ om svensk forskning inom&lt;br&gt;området samt handa andra uppgifter som regeringen ålägger den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Forskningsfrågorna har behandlats i&lt;br&gt;regeringens proposition om forskning och utveckling (prop. 1992/93:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171). I propositionen betonas vikten av ökade forskningsinsatser kring Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;konsekvenserna av klimatförändringar for våra nordiska ekosystem. Bilaga 1&lt;br&gt;Större vikt skall läggas på forskningstillämpning. Vidare understryks&lt;br&gt;också vikten av att en samhällsrelaterad klimatforskning stöds och ut-&lt;br&gt;vecklas. Det gäller inte minst ekonomiska analyser och värderingar av&lt;br&gt;effekter av klimatförändringar och erforderliga motåtgärder. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk har en betydelsefull roll när det gäller forskning kring&lt;br&gt;effekter på ekosystemen. Myndigheten svarar också för sammanhållna&lt;br&gt;förslag till regeringen inom klimatområdet. Forskning och finansiering&lt;br&gt;av forskning om klimatfrågor är dock fördelad på många olika forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutioner, finansieringsorgan/forskningsråd och sektorsorgan,&lt;br&gt;däribland Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), NUTEK och&lt;br&gt;SMHI. Det finns därför starka skäl att i en vetenskaplig samrådsgrupp&lt;br&gt;försöka samordna och knyta samman klimatrelaterade forskningsinsatser&lt;br&gt;inom olika områden, inte minst mot bakgrund av klimatforskningens&lt;br&gt;internationella karaktär. Representationen i gruppen bör avspegla de&lt;br&gt;olika intressenter som nämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samordnas grundläggande klimatforskning av World&lt;br&gt;Climate Research Programme (WCRP) inom ramen för Världsmeteo-&lt;br&gt;rologiska organisationen (WMO) och International Council of Scientific&lt;br&gt;Unions (ICSU). International Biosphere-Geosphere Programme (IGBP)&lt;br&gt;har också en betydelsefull roll när det gäller forskning kring globala&lt;br&gt;miljöfrågor. Samhällsrelaterad klimatforskning har en internationell&lt;br&gt;sammanhållning genom programmet &amp;quot;Human Dimension of Global&lt;br&gt;Change&amp;quot;. Den internationella aktiviteten att utvärdera klimatforskningen&lt;br&gt;kommer att bli en viktig uppgift för FN:s klimatkommitté (IPCC) som&lt;br&gt;underlag för de fortsatta förhandlingarna inom klimatkonventionens&lt;br&gt;ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsgruppen kommer att få en viktig roll såväl när det gäller&lt;br&gt;nationell samordning som vissa kontakter internationellt och då främst i&lt;br&gt;förhållande till IPCC. Gruppen skall också ha en rådgivande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen bör vidare kunna svara för rapportering om klimatforskning&lt;br&gt;och stödja svenskt deltagande i olika internationella organ inom om-&lt;br&gt;rådet. Genom denna samordning skapas också förutsättningar för att ge&lt;br&gt;enhetliga råd om hur forsknings- och utvecklingsresultaten kan tillämpas&lt;br&gt;inför nationella beslut och inför internationella överläggningar. Gruppen&lt;br&gt;bör följa upp utvecklingen och uppmärksamma regeringen på frågor&lt;br&gt;som ligger inom dess kompetensområde. Gruppen skall också kunna ta&lt;br&gt;hand om andra frågor som regeringen ålägger den. Jag kommer att&lt;br&gt;under våren 1993 föreslå regeringen att en sådan grupp inrättas och&lt;br&gt;närmare ange de organisatoriska formerna för dess arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt när det gäller utvecklingsfrågor kommer senare stasrådet&lt;br&gt;Hörnlund att föreslå riksdagen att ytterligare medel satsas på att utveck-&lt;br&gt;la tekniken när det gäller förbränning av biobränslen i små&lt;br&gt;hetvattencentraler. Vidare kommer han att föreslå ökat stöd till utveck-&lt;br&gt;ling av effektiv teknik för framställning av alkoholer ur biomassa. Vad&lt;br&gt;gäller stöd till fordonsflottor och teknikupphandlingsprogram inom&lt;br&gt;transportsektorn avser jag återkomma. Chefen för Kommunikations- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementet kommer senare att föreslå åtgärder inom transportområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Slutligen kommer chefen för Näringsdepartementet att redogöra för Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;ytterligare åtgärder inom sitt ansvarsområde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Information om klimatfrågan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;för klimatrelaterad information och utbildning m.m. Syftet är att&lt;br&gt;öka kunskapen hos allmänheten om effekten av ett förändrat&lt;br&gt;klimat och förebyggande åtgärder och betydelsen av den enskildes&lt;br&gt;agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har pekat på att Natur-&lt;br&gt;vårdsverket inte har beaktat betydelsen av att öka kunskaperna hos och&lt;br&gt;information till allmänheten om effekter av en klimatförändring och&lt;br&gt;vilka åtgärder som kan vidtagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: För att långsiktigt åstadkomma de krafti-&lt;br&gt;ga reduktioner av växthusgaser som behövs för att förebygga klimatför-&lt;br&gt;ändringar krävs det långtgående förändringar i samhället. Att skapa ett&lt;br&gt;uthålligt samhälle kräver en förändring av den nuvarande livsstilen. Alla&lt;br&gt;medborgare måste ges möjlighet att se sina handlingar i ett globalt och&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv. För detta krävs tillgång på korrekt och heltäckan-&lt;br&gt;de information. Brist på kunskap kan också vara en anledning till att&lt;br&gt;vidtagna styrmedel inte får avsedd effekt. Kunskap måste spridas om&lt;br&gt;klimatfrågorna och dess vittomfattande konsekvenser i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes attityder till miljöproblem och diskussion av livsstilsför-&lt;br&gt;ändringar är av stor betydelse för det fortsatta arbetet. Samtidigt tar det&lt;br&gt;lång tid att få till stånd avgörande attitydförändringar. En kretsloppsan-&lt;br&gt;passad samhällsutveckling är nödvändig för att minska energianvänd-&lt;br&gt;ningen och utsläppen av växthusgaser. Information om kretsloppssam-&lt;br&gt;hället bör därför vara en naturlig del av informationen om klimatfrågor.&lt;br&gt;För att få genomslag bör informationskampanjer förberedas noggrant.&lt;br&gt;Det är önskvärt att branschorganisationer och folkbildningsinstitut enga-&lt;br&gt;geras i arbetet. Jag kommer därför att ta upp överläggningar med före-&lt;br&gt;trädare för olika branscher och med arbetsmarknadens organisationer.&lt;br&gt;Naturvårdsverket, NUTEK, Konsumentverket m.fl. myndigheter bör&lt;br&gt;ges i uppdrag att närmare utforma informationsinsatserna inom sina&lt;br&gt;resp, områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 bör anvisas ett belopp om 5 miljoner kronor&lt;br&gt;över samma huvudtitels anslag Utredningar m.m. för informations- och&lt;br&gt;utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Trafikfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kommunikationsdepartementet kommer senare att redovisa&lt;br&gt;en översikt över transportsektorns bidrag till växthuseffekten och olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder som övervägts. Jag kommer i det följande att ta upp vissa Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;åtgärder inom transportsektorn som berör Miljö- och naturresursdepar- Bilaga 1&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde. Några av åtgärderna kommer att behand-&lt;br&gt;las av den utredning om trafik- och miljöfrågor som chefen för Kom-&lt;br&gt;munikationsdepartementet föreslår i sin föredragning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.3.1 Koldioxidutsläpp frän fordon&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stor potential for att förbättra bränsleeffektiviteten hos lätta&lt;br&gt;fordon. Olika styrmedel är möjliga för att den potentialen skall tas till&lt;br&gt;vara. Ett sådant styrmedel är regler för att begränsa koldioxidutsläpp.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har föreslagit intensifierade insatser för att få till stånd&lt;br&gt;emissionsgränser för koldioxidutsläpp från lätta fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG-kommissionen pågår för närvarande ett arbete med ett för-&lt;br&gt;slag till direktiv om koldioxidutsläpp från personbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de förslag som förekommit i olika sammanhang när det gäller&lt;br&gt;regler för att begränsa koldioxidutsläpp från bilar har olika principer&lt;br&gt;tillämpats. Exempelvis kan reglerna bygga på obligatoriska gränsvär-&lt;br&gt;den, användning av ekonomiska styrmedel eller en kombination av&lt;br&gt;dessa båda principer. I vissa fall har hänsyn tagits till fordonens vikt&lt;br&gt;och i andra inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholmsgruppen, som utgörs av representanter på expertnivå från&lt;br&gt;länder med särskilt höga ambitioner på bilavgasområdet, och där Sveri-&lt;br&gt;ge har ordförandeskapet, har tidigare utarbetat ett förslag till obligato-&lt;br&gt;riska emissionsgränser för koldioxidutsläpp, där hänsyn tas till fordo-&lt;br&gt;nens vikt. Förslaget bygger på ett förslag som tidigare utarbetats av&lt;br&gt;Tyskland i samband med arbetet i EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med ekonomiska styrmedel kan bli verkningsfullt om&lt;br&gt;styrmedlen blir tillräckligt starka. Om detta inte är möjligt, kan ett&lt;br&gt;system med obligatoriska kravnivåer vara att föredra från&lt;br&gt;miljösynpunkt. Effektiva system kan konstrueras oavsett om de görs&lt;br&gt;beroende av fordonsvikten eller ej. Man kan dock konstatera att ett&lt;br&gt;gränsvärde som är oberoende av fordonets vikt främst drabbar tillverka-&lt;br&gt;re som i första hand producerar större bilar. Ett sådant system styr&lt;br&gt;också bilparken snabbare mot lättare bilar, vilket kan vara i konflikt&lt;br&gt;med strävanden att uppnå högre krocksäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att regler för koldioxidutsläpp från personbilar är&lt;br&gt;en möjlig åtgärd för att minska vägtrafikens bidrag till utsläppen. Såda-&lt;br&gt;na regler får störst effekt om de samordnas mellan olika länder. En&lt;br&gt;samordning med EG är därför viktig. Regeringen bör därför på olika&lt;br&gt;sätt bidra till att kommande gemensamma europeiska fordonskrav får en&lt;br&gt;utformning som medför en påtaglig minskning av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.3.2 Miljöklasser och andra miljöfrämjande åtgärder avseende Prop. 1992/93:179&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;motorfordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Systemet med miljöklasser för motorfordon bör&lt;br&gt;vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med min be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har uttalat sig om&lt;br&gt;detta är positiva till att vidareutveckla miljöklassystemet i syfte att&lt;br&gt;minska koldioxidutsläppen. Några betonar vikten av internationell sam-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Ett system med miljöklasser och&lt;br&gt;differentierade försäljningsskatter för motorfordon introducerades i&lt;br&gt;Sverige den 1 juli 1992. Miljöklassystemet avser bilar fr.o.m. 1993 års&lt;br&gt;modeller. I bilavgasförordningen (1991:1481) definieras tre miljöklass-&lt;br&gt;er. Miljöklass 3 motsvarar de grundläggande, obligatoriska kraven och&lt;br&gt;klasserna 2 och 1 innehåller successivt strängare krav. För att påskynda&lt;br&gt;introduktionen av fordon som uppfyller mer långtgående miljökrav har&lt;br&gt;försäljningsskatten differentierats mellan de olika klasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet har börjat fungera när det gäller lätta fordon. Flera modeller&lt;br&gt;i miljöklass 2 finns nu tillgängliga på marknaden. Introduktionen har&lt;br&gt;dock gått sämre när det gäller tunga fordon. Bilindustrin har hänvisat&lt;br&gt;till ett antal introduktionsproblem. Man har även anfört kritik mot&lt;br&gt;skattesystemets konstruktion. Vidare har nybilsförsäljningen av både&lt;br&gt;tunga och lätta fordon gått ned kraftigt på grund av lågkonjunkturen.&lt;br&gt;Riksdagen har beslutat att den nya försäljningsskatten inte skall tas ut på&lt;br&gt;tunga fordon av 1993 och tidigare års modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från olika håll hävdats att utformningen av systemet med&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel inte medför de miljöeffekter som eftersträvas.&lt;br&gt;Detta gäller framför allt tunga fordon, där en ny försäljningsskatt inför-&lt;br&gt;des samtidigt som de grundläggande avgaskraven skärptes. Naturvårds-&lt;br&gt;verket har tidigare föreslagit att utformningen av de ekonomiska styrme-&lt;br&gt;del som är kopplade till miljöklasserna ändras så att stimulansen sker&lt;br&gt;genom subventioner i stället for avgifter och att subventionerna finansi-&lt;br&gt;eras med avgifter på den äldre fordonsparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening behöver en vidareutveckling av miljöklassystemet&lt;br&gt;ske. Detta motiveras dels av Sveriges närmande till EG, dels av behovet&lt;br&gt;att vidareutveckla systemet som ett verkningsfullt miljöpolitiskt styrme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget att vidareutveckla miljöklassystemet bör ingå att skissera&lt;br&gt;alternativa lösningar som underlag vid framtida diskussioner inom EG&lt;br&gt;om gemensamma regler och i expertdiskussionema inom ramen för&lt;br&gt;EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I definitionen av de svenska miljöklasserna anges gränsvärden för ut-&lt;br&gt;släpp av skadliga ämnen som koloxid, kolväten, kväveoxider och partik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lar. I uppdraget bör ingå att överväga om en komplettering av miljö-&lt;br&gt;klasserna med gränsvärden för utsläpp av koldioxid är ett verkningsfullt&lt;br&gt;och ekonomiskt försvarbart sätt att minska dessa utsläpp. I uppdraget&lt;br&gt;bör också ingå att överväga om definitionen av miljöklasserna skall&lt;br&gt;kompletteras med gränsvärden för utsläpp av andra skadliga ämnen än&lt;br&gt;de som regleras i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska miljöklassystemet för personbilar motsvarar miljöklass 3&lt;br&gt;de grundläggande, obligatoriska avgaskraven, miljöklass 2 de krav som&lt;br&gt;införs federalt i USA år 1994 och miljöklass 1 den kommande krav-&lt;br&gt;nivån TLEV (Transitional Low Emission Vehicles) i Kalifornien. Från&lt;br&gt;1994 års modeller skall en del av nybilsförsäljningen i Kalifornien&lt;br&gt;uppfylla kraven enligt TLEV. Kraven i miljöklass 1 kan klaras med&lt;br&gt;sådana bränslen som i dag finns på den svenska marknaden. Enligt&lt;br&gt;proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon m.m. skall&lt;br&gt;elbilar hänföras till miljöklass 1. I propositionen sägs att det då inte&lt;br&gt;förelåg något behov av en särskild miljöklass för fordon med mycket&lt;br&gt;låga utsläpp, men att det inte kunde uteslutas att miljöklassindelningen i&lt;br&gt;framtiden kan behöva utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med miljöklasser för motorfordon bör vidareutvecklas. Upp-&lt;br&gt;draget att vidareutveckla miljöklassystemet bör påbörjas under våren&lt;br&gt;1993 och samordnas med de utredningar inom skatteområdet som berör&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den miljömässiga drivkraften bakom utvecklingen på elfordonssidan&lt;br&gt;har främst varit att minska avgasutsläppen i tätorter. För att uppnå de&lt;br&gt;av Naturvårdsverket utfärdade riktvärdena for luftkvalitet i tätorter&lt;br&gt;krävs långtgående minskningar av avgasutsläppen. Det gäller särskilt i&lt;br&gt;våra största tätorters centrala delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En introduktion av elfordon har emellertid också betydelse från&lt;br&gt;klimatsynpunkt, eftersom elmotorn har betydligt högre verkningsgrad än&lt;br&gt;en konventionell förbränningsmotor. Detta gäller särskilt under stads-&lt;br&gt;köming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen av elfordon försvåras av de höga merkostnaderna i in-&lt;br&gt;ledningsskedet, främst på grund av små tillverkningsserier. Enligt min&lt;br&gt;mening kan små provserier hjälpas fram genom demonstrationsprojekt&lt;br&gt;där man förutom de tekniska lösningarna följer upp frågor om infra-&lt;br&gt;struktur för laddning, service, utbildning m.m. En introduktion i större&lt;br&gt;skala kräver dock mer generellt verkande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kommunikationsdepartementet kommer i det följande att&lt;br&gt;föreslå att medel avsätts till utvecklings- och demonstrationsprojekt för&lt;br&gt;att bana vägen för en introduktion av el- och elhybridfordon i större&lt;br&gt;skala. Även chefen for Näringsdepartementet kommer att redovisa&lt;br&gt;åtgärder rörande fordon och drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthus-&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;gaser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Naturvårdsverket bör få i uppdrag att lämna&lt;br&gt;förslag till lämpliga styrmedel för att ta tillvara metan från&lt;br&gt;deponeringsanläggningar. Målet bör vara att flertalet tippar, även&lt;br&gt;små och nedlagda deponeringsanläggningar, skall ha något system&lt;br&gt;för att ta tillvara metan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör vidare ges i uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;fortsatta åtgärder för att begränsa utsläppen av FC- och HFC-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ser positivt på att ta&lt;br&gt;tillvara metan från soptippar. Vad gäller restriktioner på användningen&lt;br&gt;av HFC-föreningar anser Bilindustriföreningen att förslaget om begräns-&lt;br&gt;ningar av HFC bör konkretiseras. Föreningen anser att det är viktigare&lt;br&gt;att begränsa CFC-användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En stor del av metanutsläppen i Sverige&lt;br&gt;sker från avfallsupplag. Åtgärder för att minska utsläppen från&lt;br&gt;avfallsupplag innebär i huvudsak en utbyggnad av deponigasuppsamling&lt;br&gt;på samtliga upplag vars gasproduktion anses vara väsentlig. Mindre&lt;br&gt;upplag skall på sikt kunna ta om hand metanutsläppen genom oxidation&lt;br&gt;i täckskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av utbyggnad av metangasutvinning varierar mellan&lt;br&gt;upplagen. Upplagets utformning och sammansättning ger olika&lt;br&gt;förutsättningar för gasbildning. I första hand bör utbyggnad kombineras&lt;br&gt;med energiutvinning som kan ersätta fossila bränslen. Det som är mest&lt;br&gt;aktuellt är användning av gasen för fjärrvärmeändamål, eventuellt i&lt;br&gt;kombination med elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel för att få till stånd ett omhändertagande av gasen kan varie-&lt;br&gt;ra. Naturvårdsverket kommer enligt vad jag erfarit att utarbeta allmänna&lt;br&gt;råd till sommaren 1993. Råden är avsedda att vara till vägledning vid&lt;br&gt;prövning av deponiema enligt miljöskyddslagen. För att påskynda till-&lt;br&gt;varatagandet av metan och för att få till stånd åtgärder på de nedlagda&lt;br&gt;deponiema bör man överväga andra typer av styrmedel. Enligt min&lt;br&gt;mening bör Naturvårdsverket, i samråd med NUTEK, ges i uppdrag att&lt;br&gt;lämna förslag till lämpliga styrmedel. Som utgångspunkt för förslaget&lt;br&gt;bör gälla att flertalet tippar ska ha någon form av uppsamling av metan&lt;br&gt;till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HFC- och FC-föreningar är kraftfulla växthusgaser. Det finns för när-&lt;br&gt;varande en trend att HFC ersätter CFC- och HCFC-föreningar. Viss&lt;br&gt;användning är också nödvändig för att så snabbt som möjligt avveckla&lt;br&gt;användningen av CFC- och HCFC-föreningar. Det bör dock inte ses&lt;br&gt;som en slutlig lösning på grund av föreningarnas växthuseffekt. Det kan&lt;br&gt;finnas andra ämnen än HFC men med mindre miljöpåverkan. Använd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av FC-föreningar är däremot i dag liten. Jag avser senare föreslå Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;regeringen att ge ett uppdrag till Naturvårdsverket att kartlägga och Bilaga 1&lt;br&gt;analysera utsläpp och användning av HFC- och FC-föreningar för att&lt;br&gt;skapa ett bättre underlag för eventuella framtida åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Vissa avfallsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till propositionen om riktlinjer för ett kretsloppsanpassad&lt;br&gt;samhällsutveckling (prop. 1992/93:180) redogjorde jag för min syn på&lt;br&gt;den framtida avfallshanteringen. Jag förordade ett system med källsorte-&lt;br&gt;ring av avfåll, som ger möjlighet till ökad återvinning och återanvänd-&lt;br&gt;ning av avfallet. Vid en sådan sortering kan även en brännbar fraktion&lt;br&gt;erhållas med högt energivärde som närmast kan karakteriseras som&lt;br&gt;biobränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att statsrådet Hörnlund i det följande kommer att före-&lt;br&gt;slå att ett reducerat investeringsbidrag kan utgå till avfallsanläggningar&lt;br&gt;i de fall där en källsorterad avfallsfraktion av i huvudsak biobränsle an-&lt;br&gt;vänds.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Åtgärder till skydd för ozonskiktet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det stratosfäriska ozonskiktet skyddar jorden mot skadlig ultraviolett&lt;br&gt;solstrålning som vid ökande doser kan ge upphov till en ökande&lt;br&gt;frekvens av hudcancer och skador på växter och djur. Påverkan på&lt;br&gt;växtplankton runt Antarktis tycks nu även visa på ett hot mot havens&lt;br&gt;ekosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttunningen av ozonskiktet fortgår. Alltför stora utsläpp av&lt;br&gt;ozonförstörande ämnen producerade av människan innebär en ozonför-&lt;br&gt;störande klor- och brombelastning i stratosfären som beräknas nå sin&lt;br&gt;kulmen om cirka tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter larmrapporter sedan flera år tillbaka om uttunningen över södra&lt;br&gt;halvklotet, har ozonskiktet nu även böijat tunnas ut markant över norra&lt;br&gt;halvklotet. Uttunningen i norr är statistiskt signifikant alla årstider utom&lt;br&gt;hösten. Under kortare tidsperioder kan extremt låga stratosfäriska ozon-&lt;br&gt;halter uppmätas. I februari 1993 var ozonskiktet enligt SMHI tidvis&lt;br&gt;40% tunnare än normalt. Den största genomsnittliga uttunningen, år&lt;br&gt;1992 ca 8%, har observerats under vår-vintern. Den mindre genomsnitt-&lt;br&gt;liga uttunningen på hittills ca 3% under sommaren är dock allvarligare&lt;br&gt;eftersom solen då står högre och mer skadlig kortvågig ultraviolett (UV-&lt;br&gt;B) strålning därmed når jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som behöver vidtagas är dels att stoppa utsläppen av de&lt;br&gt;långlivade ozonförstörande kemikalierna som klorfluorkarboner (CFC)&lt;br&gt;och haloner med syfte att långsiktigt återställa de naturliga halterna av&lt;br&gt;ozon i stratosfären, dels att minska den nämnda toppbelastningen. Det&lt;br&gt;senare kräver även åtgärder beträffande de mer kortlivade ämnena som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner (HCFC) och 1,1,1-&lt;br&gt;trikloretan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.1.1 Internationella åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Uttunningen av ozonskiktet är ett i högsta grad globalt miljöproblem.&lt;br&gt;Internationella överenskommelser spelar därför en mycket viktig roll.&lt;br&gt;Sverige ratificerade Wienkonventionen år 1986 och dess Montreal-&lt;br&gt;protokoll år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den internationella insikten om ozonproblemets allvar och&lt;br&gt;dimensioner har den internationellt överenskomna avvecklingsplanen for&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen skärpts, först i London år 1990, sedan i no-&lt;br&gt;vember 1992 i Köpenhamn. Wienkonventionen och Montrealprotokollet&lt;br&gt;har i dag ratificerats av ca 100 stater, Londonändringama av hälften av&lt;br&gt;dessa. Ratifikation av Köpenhamnsändringama har påböljats. Sverige&lt;br&gt;ratificerade år 1991 Londonändringama. En viktig del av Sveriges&lt;br&gt;arbete inom Montrealprotokollet är att verka for att fler länder ansluter&lt;br&gt;sig till denna överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att föreslå regeringen att överlämna de ändringar som&lt;br&gt;överenskommits i Köpenhamn till riksdagen för godkännande, samt att&lt;br&gt;utan fördröjning ratificera dessa. Jag återkommer senare till denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.1.2 Åtgärder i Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige blev tidigt medvetet om faran med utsläpp av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen. Redan år 1979 förbjöds CFC som drivmedel i aerosoler. Riks-&lt;br&gt;dagen antog år 1988 (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr.&lt;br&gt;1987/88:373) en avvecklingsplan för CFC med en betydligt högre&lt;br&gt;ambitionsnivå än vad som då internationellt krävdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt år 1991 att revidera den svenska avvecklingsplanen&lt;br&gt;genom att kraftigt begränsa användningen av även andra&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen som halon, 1,1,1-trikloretan och koltetraklorid,&lt;br&gt;samt införa reglering av användningen av övergångsämnena, främst&lt;br&gt;HCFC-föreningama (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr.&lt;br&gt;1990/91:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen har gått snabbare och har inneburit färre problem än&lt;br&gt;väntat. Vi ligger nu väl framme vad gäller avvecklingen av tidigt regle-&lt;br&gt;rade ämnen som CFC. År 1992 förbrukades mindre än 1 100 ton&lt;br&gt;jämfört med 5 140 ton CFC år 1986, en minskning med 75%. Den&lt;br&gt;minskade användningen har på flera områden möjliggjorts genom att&lt;br&gt;utnyttja andra ämnen och annat produktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statens naturvårdsverk bör få i uppdrag att utreda&lt;br&gt;utformningen av de ytterligare åtgärder som måste vidtagas för att&lt;br&gt;Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det år 1992&lt;br&gt;reviderade Montrealprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör vidare erhålla ett uppdrag att utreda eventu-&lt;br&gt;ella ytterligare svenska begränsningsåtgärder i syfte att nå slutmålet&lt;br&gt;att användningen av ozonnedbrytande ämnen upphör helt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I ljuset av nya vetenskapliga rön har allt&lt;br&gt;fler länder anslutit sig till uppfattningen att en fullständig och global av-&lt;br&gt;veckling av samtliga ozonnedbrytande ämnen är nödvändig. Jag delar&lt;br&gt;denna uppfattning och anser att all användning av dessa ämnen i Sverige&lt;br&gt;bör upphöra. Den nuvarande svenska avvecklingsplanen med dess förord-&lt;br&gt;ning (1988:716) om CFC och halon m.m. är inte tillräcklig för att detta&lt;br&gt;mål skall kunna uppnås. Avvecklingsplanen bör alltså ses över. Slutav-&lt;br&gt;vecklingen av samtliga ozonnedbrytande ämnen måste dock med hänsyn&lt;br&gt;till industrin och andra användare ske under en viss tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslutade skärpningarna i Montrealprotokollet innebär att parterna&lt;br&gt;måste följa upp med nationella åtgärder, läck vare Sveriges tidigare åt-&lt;br&gt;gärder krävs endast begränsade kompletteringar som kan omfatta ett im-&lt;br&gt;portförbud för CFC, halon och ofullständigt halogenerade bromfluorkarbo-&lt;br&gt;ner (HBFC) samt användningsbegränsande åtgärder för metylbromid. I ett&lt;br&gt;längre tidsperspektiv krävs även att HCFC användningen upphör helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika utbytande av ett miljöproblem mot ett annat måste på&lt;br&gt;sikt ersättningsämnena HFC och FC bytas ut mot milj ovänligare alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare styrmedel för HCFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCFC-föreningar skall endast ses som övergångsämnen för att påskynda&lt;br&gt;och underlätta avvecklingen av CFC användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den av riksdagen beslutade begränsningen av HCFC an-&lt;br&gt;vändningen uppdrog regeringen i maj 1992 åt Statens naturvårdsverk att&lt;br&gt;utreda och föreslå utformning av styrmedel för att ytterligare begränsa&lt;br&gt;användningen av HCFC-föreningar. Uppdraget redovisades i november&lt;br&gt;1992 i rapporten Ytterligare styrmedel för HCFC, vilken remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten föreslår Naturvårdsverket att ett förbud införs från den 1&lt;br&gt;januari 1995 mot HCFC användning vid tillverkning av expanderad&lt;br&gt;polystyren (XPS), fjärrvärmerör och polyuretan-(PUR) isolering. Vissa&lt;br&gt;särskilda tillämpningar föreslås erhålla ytterligare några få års respittid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket föreslår vidare att en skatt på 300 kronor per kg HCFC införs&lt;br&gt;från den 1 januari 1995 för användning som köldmedium. Denna skatt&lt;br&gt;avses inte gälla redan installerade mängder i befintliga aggregat. För att&lt;br&gt;undvika att det ter sig billigare att behålla CFC som köldmedium eller för&lt;br&gt;särskilda isoleringsändamål, föreslås att en skatt på 600 kr/kg CFC införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt. Denna föreslås gälla nytillverkat CFC och CFC som kan Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;återanvändas som köldmedium. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen, som även inkluderar införande av miljömärkning, undergår&lt;br&gt;nu fortsatt beredning. De beslut som togs i Köpenhamn i november 1992&lt;br&gt;kan innebära att vissa av de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att på&lt;br&gt;sikt uppfylla våra åtaganden under Montrealprotokollet. Under den fort-&lt;br&gt;satta beredningen kommer även remissinstansernas synpunkter och förslag&lt;br&gt;att noga beaktas. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Godkännande av 1992 års revideringar av Montreal-&lt;br&gt;protokollet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid det möte mellan partema i Montrealprotokollet som ägde rum i&lt;br&gt;Köpenhamn i november 1992 beslutades om justeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och ändring-&lt;br&gt;ar&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i protokollet (se bilaga 1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som fattades vid mötet redovisas i huvudsak nedan. Juste-&lt;br&gt;ringarna i protokollet, som innebär ytterligare skärpningar i av-&lt;br&gt;vecklingsplanema for de ämnen som redan omfattas av protokollets be-&lt;br&gt;stämmelser, är direkt bindande for partema. Ändringarna i protokollet,&lt;br&gt;där bl.a. nya ämnen tillkommer, träder dock i kraft först efter ratifice-&lt;br&gt;ring. Innan ratificering sker bör ändringarna underställas riksdagens&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Sveriges årliga bidrag till den 1992 permanentade&lt;br&gt;finansiella mekanismen med dess multilaterala fond till stöd för&lt;br&gt;utvecklingsländers deltagande har behandlats i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4, huvudtiteln Multilateralt&lt;br&gt;utvecklingssamarbete, avsnittet om miljöinsatser under anslaget C 1.).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.2.1 Montrealprotokollets huvudsakliga innehåll efter&lt;br&gt;revisionen 1992&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet är ett proto-&lt;br&gt;koll under Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet, vilken trädde i&lt;br&gt;kraft år 1988. Protokollet, som trädde i kraft år 1989, består av en&lt;br&gt;inledning och 20 artiklar. I inledningen slås fest att det slutliga målet&lt;br&gt;för protokollets bestämmelser är att eliminera utsläppen av ämnen som&lt;br&gt;bryter ned ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montrealprotokollet finns i sin ursprungliga version i bilaga 6.6 till&lt;br&gt;regeringens proposition 1987/88:85, medan de revideringar som gjordes&lt;br&gt;i London år 1990 framgår av bilaga 13.16 till prop. 1990/91:90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Motsvarande benämndes i prop. 1990/91:90 &amp;quot;ändringar&amp;quot;, för överensstäm-&lt;br&gt;melse med övriga konventionsöversättningar har benämningen anpassats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande benämndes i prop. 1990/91:90 &amp;quot;tillägg&amp;quot;, för överensstämmelse&lt;br&gt;med övriga konventionsöversättningar har benämningen anpassats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ämnen som, efter 1992 års beslut i Köpenhamn om ytterligare Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;justeringar och ändringar, regleras genom protokollet, framgår av dess Bilaga 1&lt;br&gt;bilagor A, B, C och E. Dessa s.k. kontrollerade ämnen utgörs av&lt;br&gt;samtliga CFC-föreningar, HCFC- och HBFC-föreningar, haloner,&lt;br&gt;koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och metylbromid. I artikel 1, punkt 5&lt;br&gt;klargörs att kontrollerade ämnen som används vid tillverkning av andra&lt;br&gt;kemikalier inte skall omfattas av protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga C fanns tidigare endast HCFC-föreningar, under beteckning-&lt;br&gt;en övergångsämnen. Den reviderade bilaga C innehåller nu de kontrol-&lt;br&gt;lerade ämnena HCFC- och HBFC-föreningar, med värden på resp,&lt;br&gt;ämnes ozonnedbrytande potential. En helt ny bilaga, bilaga E,&lt;br&gt;innehåller det kontrollerade ämnet metylbromid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skärpningar av gällande åtaganden avseende CFC och&lt;br&gt;halon framgår av artikel 2A och 2B. För klorfluorkarbonema (CFC)&lt;br&gt;skall förbrukning och produktion ha minskat med 75 % till år 1994&lt;br&gt;(jämfört med 1986) och helt ha upphört senast den 1 januari 1996.&lt;br&gt;Avvecklingsbeslutet för haloner innebär att förbrukning och produktion&lt;br&gt;skall ha upphört helt den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i Londonrevideringen introducerade artikel 2C, som innehåller&lt;br&gt;dessförinnan ej kontrollerade CFC-fÖreningar, har ändrats på samma&lt;br&gt;sätt som artikel 2A, dvs. artikeln föreskriver nu 75 % reduktion till år&lt;br&gt;1994 och ett upphörande av all förbrukning och produktion till den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2D innehåller avvecklingsbesluten för koltetraklorid. Förbruk-&lt;br&gt;ning och produktion skall år 1995 vara nere i 15 % av 1989 års nivå&lt;br&gt;och en total avveckling skall vara genomförd till den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingsplanen för 1,1,1-trikloretan är även den påskyndad och nu&lt;br&gt;uppdelad i endast tre steg som framgår av artikel 2E. Förbrukning och&lt;br&gt;produktion skall år 1993 uppgå till högst 1989 års nivå. Under år 1994&lt;br&gt;skall en 50-procentig reduktion kunna uppvisas och en 100-procentig&lt;br&gt;reduktion skall vara genomförd till senast den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ofullständigt halogenerade klorfluorkarbonemas (HCFC) avveck-&lt;br&gt;ling regleras nu i artikel 2F. Från den 1 januari 1996 skall parterna&lt;br&gt;sträva efter att HCFC inte används där milj ovänligare alternativ finns&lt;br&gt;och att användningen begränsas till de områden där HCFC ersätter de&lt;br&gt;kontrollerade ämnena CFC, halon, koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och&lt;br&gt;HBFC. HCFC förbrukningen från och med år 1996 får uppgå till högst&lt;br&gt;den kalkylerade nivån för år 1989 (vilken beräknas som summan av&lt;br&gt;3,1% av den ODP viktade&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; CFC förbrukningen och hela den ODP&lt;br&gt;viktade HCFC förbrukningen detta år). Till år 2004 skall förbrukningen&lt;br&gt;ha reducerats med 35% och till år 2010 med 65%, för att år 2015 vara&lt;br&gt;nere i 10% av 1989 års kalkylerade förbrukning. Den slutliga&lt;br&gt;utfasningen skall i princip vara genomförd till år 2020, då endast 0,5 %&lt;br&gt;av tidigare förbrukning tillåts. All förbrukning skall ha upphört till år&lt;br&gt;2030.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Den ozonnedbrytande potentialen (ODP) för resp, kontrollerat ämne&lt;br&gt;multipliceras med faktisk volym för ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofullständigt halogenerade bromfluorkarboner (HBFC) behandlas i Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;artikel 2G och avvecklingsplanen innehåller ett enda steg. All Bilaga 1&lt;br&gt;förbrukning och produktion skall ha upphört senast till år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av metylbromid kan i och med tillkomsten av artikel&lt;br&gt;2H sägas vara inledd. Tillsvidare finns dock ingen tidsplan för&lt;br&gt;slutavveckling. Till år 1995 skall förbrukning och produktion högst&lt;br&gt;motsvara 1991 års nivå. Mängder som används till karantänsbehandling&lt;br&gt;eller vid förberedelser för utförsel skall inte inräknas. Förutom artikel&lt;br&gt;2H, antogs i Köpenhamn en resolution där parterna åtar sig att efter&lt;br&gt;bästa förmåga återvinna, återanvända och minska utsläppen av metyl-&lt;br&gt;bromid i avvaktan på ytterligare vetenskapligt beslutsunderlag. Senast&lt;br&gt;vid parternas sjunde möte år 1995, skall beslut fettas om en&lt;br&gt;avvecklingsplan där 25 % reduktion till år 2000 indikerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa undantag medges inom protokollets ram. För CFC, halon,&lt;br&gt;koltetraklorid, 1,1,1-trikloretan och HBFC gäller att parterna, om det&lt;br&gt;visar sig nödvändigt, kan komma överens om en mycket begränsad&lt;br&gt;förbrukning och produktion för definierade oumbärliga ändamål, trots&lt;br&gt;det generella stoppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Montrealprotokollet anges inte på vilket sätt en minskning av&lt;br&gt;förbrukning och produktion av ozonnedbrytande ämnen skall uppnås,&lt;br&gt;utan det ankommer på varje part att utforma erforderliga styrmedel. Av&lt;br&gt;artikel 2, punkt 11 framgår att det står varje part fritt att genomföra en&lt;br&gt;snabbare avveckling än vad som krävs enligt protokollet. Vad som&lt;br&gt;stipuleras i protokollet skall alltså ses som minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsländernas situation beaktas liksom tidigare i artikel 5.&lt;br&gt;Respittiden på upp till 10 år gäller de ämnen som reglerades före&lt;br&gt;Köpenhamnsrevideringen av Montrealprotokollet. Åtaganden avseende&lt;br&gt;de nytillkomna kontrollerade ämnena i artiklarna 2E, 2G och 2H&lt;br&gt;(HCFC, HBFC och metylbromid) gäller för utvecklingsländer först efter&lt;br&gt;det att beslut tagits på ett särskilt partsmöte, vilket skall hållas senast år&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringsskyldigheten enligt artikel 7, innefettar nu även krav på&lt;br&gt;inrapportering av årlig import och export av återvunnen HCFC och&lt;br&gt;halon, eftersom återanvändning förväntas få ökad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 behandlar införande av rutiner för att säkerställa parternas&lt;br&gt;efterlevnad av bestämmelserna i protokollet. Regler för kontroll av&lt;br&gt;efterlevnaden antogs vid parternas fjärde möte i Köpenhamn. I enlighet&lt;br&gt;med antagna förfaranden kan parterna vid ett särskilt möte besluta om&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder, t.ex. erbjudande av assistans, utfärdande av&lt;br&gt;varning och i sista hand uteslutning i enlighet med internationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella mekanismen med dess multilaterala fond, vilken skall&lt;br&gt;svara för utvecklingsländernas behov av täckning av tilläggskostnader&lt;br&gt;för genomförande av åtaganden enligt protokollet, behandlas i artikel&lt;br&gt;10. Fonden förändrades genom parternas beslut i Köpenhamn från att&lt;br&gt;vara en interimistisk instans till att ges en permanent status från den&lt;br&gt;1 januari 1993. Dess sekretariat skall även i fortsättningen vara lokalise-&lt;br&gt;rat till Montreal, Kanada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av fonden sker enligt den år 1990 antagna artikel 10, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6. Fördelningen mellan givarländema baseras på FN:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsskala. Sveriges andel utgör for år 1993 1,30 % (avrundat) av det&lt;br&gt;totala tillskottet till fonden. Bilateralt och i vissa fall regionalt samarbete&lt;br&gt;kan få medräknas som bidrag till fonden. Detta får dock högst uppgå till&lt;br&gt;20% av det nationella bidraget. Antalet givarländer inom&lt;br&gt;Montrealprotokollet, samt utvecklingen vad gäller bidragen från f.d.&lt;br&gt;öst-länder med ekonomier i omvandling, kan under kommande år&lt;br&gt;påverka Sveriges bidragsandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna enades i Köpenhamn om att icke-utvecklingsländer år 1993&lt;br&gt;skall bidra med 113,34 miljoner dollar (USD) till den multilaterala&lt;br&gt;fonden, med ytterligare tillskott år 1994 med minst samma belopp. För&lt;br&gt;perioden 1994 till år 1996 bedöms fondens storlek att sannolikt kunna&lt;br&gt;komma att ligga inom intervallet 340 till 500 miljoner USD. Det högre&lt;br&gt;beloppet är baserat på antaganden om att ytterligare utvecklingsländer&lt;br&gt;ansluter sig som parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mötet i Köpenhamn beslutades att uppmana parterna att samla&lt;br&gt;upp, återanvända och, när så är möjligt, destruera de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena. Vidare enades parterna om vilka destruktionstekniker som skall&lt;br&gt;anses uppfylla kraven på en miljömässigt acceptabel destruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.2.2 Godkännande av de senaste ändringarna av Montreal-&lt;br&gt;protokollet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Jag föreslår att regeringen överlämnar ändringarna&lt;br&gt;av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet till&lt;br&gt;riksdagen för godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Åtgärderna som i flera steg vidtagits världen&lt;br&gt;över i enlighet med hittillsvarande internationella avtal har visat sig vara&lt;br&gt;otillräckliga for att bromsa nedbrytningen av det skyddande stratosfaris-&lt;br&gt;ka ozonskiktet. Uttunningen böijar nu bli betydande även på norra halv-&lt;br&gt;klotet. En allt större grad av samstämmighet hos de allt fler parterna i&lt;br&gt;Montrealprotokollet ger dock hopp om och möjlighet till förbättring av&lt;br&gt;läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under parternas fjärde möte år 1992 lyckades man, som jag nyss&lt;br&gt;beskrivit, enas om betydelsefulla skärpningar i och utvidgningar av&lt;br&gt;protokollet för att snabbare nå den punkt då den negativa utvecklingen&lt;br&gt;bryts. Det är angeläget att Sverige och övriga parter snarast ratificerar&lt;br&gt;ändringarna av Montrealprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har under förhandlingarna om skärpningar i protokollet i hög&lt;br&gt;grad eftersträvat undvikande av allvarliga omställningssvårigheter for&lt;br&gt;industri och samhälle. Sverige ligger dessutom väl framme i avveckling-&lt;br&gt;en. Ett uppfyllande av skärpningarna bedöms därför inte medföra några&lt;br&gt;problem av betydelse. Efter de begränsade ändringar i den svenska&lt;br&gt;förordningen (1988:716) om CFC och halon m.m, som jag aviserat i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 8.1.3, medför det nyligen reviderade Montrealprotokollet inte Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;några problem i forhållandet till svensk rätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar med tillfredsställelse att de stora användarna av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen, EG och USA, nyligen aviserat att i sin&lt;br&gt;lagstiftning gå längre än vad de i Köpenhamn beslutade ändringarna i&lt;br&gt;protokollet kräver. De viktigaste industriländerna har nu i det närmaste&lt;br&gt;anslutit sig till den svenska awecklingsplanens tidtabell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Östersjöfrågor inkl, strålskyddsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 5 miljoner kronor anvisas för det bilaterala&lt;br&gt;samarbetet om kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I propositionen 1992/93:99 (bet.&lt;br&gt;1992/93:JoUll, rskr. 1992/93:138) behandlades Sveriges bilaterala&lt;br&gt;samarbete för kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det bilaterala samarbetet kring miljöfrågor med&lt;br&gt;länderna i Central- och Östeuropa kan upprätthållas. Jag anser att det&lt;br&gt;bilaterala samarbetet direkt mellan myndigheter i Sverige och dessa&lt;br&gt;länder bör fortsätta och utvecklas vidare. Det är viktigt att på detta sätt&lt;br&gt;kunna främja överföring av praktiska kunskaper på miljöområdet till&lt;br&gt;relevanta myndigheter och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att 5 miljoner kronor begärs av riksdagen för detta ända-&lt;br&gt;mål under budgetåret 1993/94. Medlen bör föras upp under ett nytt&lt;br&gt;reservationsanslag under fjortonde huvudtiteln som benämns Miljöinsat-&lt;br&gt;ser i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Vision för Östersjöområdet år 2010&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 1,5 miljoner kronor anvisas för att utarbeta en&lt;br&gt;vision för Östersjöområdet under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I augusti 1992 möttes miljö- och planerings-&lt;br&gt;ansvariga ministrar från samtliga länder runt Östersjön, inkl. Norge,&lt;br&gt;Island, EG-kommissionen och Europeiska utvecklingsbanken i&lt;br&gt;Karlskrona. Vid mötet enades man om att gemensamt utarbeta doku-&lt;br&gt;mentet &amp;quot;Vision and strategies for the Baltic Sea Region 2010&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med det svenska initiativet är att åstadkomma ett för&lt;br&gt;Östersjöområdet gemensamt planeringsunderlag som kan ge vägledning&lt;br&gt;för hur energisystem, naturresurser, infrastruktur, kommunikationer etc.&lt;br&gt;bör utnyttjas på ett rationellt och miljöhushållande sätt i framtiden .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beviljade i enlighet med prop. 1992/93:99 1,5 miljoner&lt;br&gt;kronor för de svenska åtagandena rörande en Östersjövision under år&lt;br&gt;1993. Sveriges totala åtagande har hittills beräknats till 3 miljoner&lt;br&gt;kronor för kostnader i samband med att man från svensk sida åtagit sig&lt;br&gt;att inledningsvis upprätthålla sekretariatsfimtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska initiativet till en Östersjövision har rönt ett positivt in-&lt;br&gt;tresse. Det faktum att Tyskland, Danmark och EG-kommissionen för-&lt;br&gt;klarat sig stödja initiativet ger arbetet en EG-dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de baltiska länderna, Polen, Ryssland och Vitryssland har Östersjö-&lt;br&gt;visionen välkomnats som ett viktigt komplement till andra initiativ.&lt;br&gt;Flera länder och organisationer har inlett eller står i begrepp att inleda&lt;br&gt;biståndsinsatser på samhällsplaneringens område i de baltiska länderna&lt;br&gt;och övriga Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell kontaktgrupp har etablerats for arbetet med Östersjö-&lt;br&gt;visionen. Gruppens första uppgift blir att inför nästa konferens, som&lt;br&gt;äger rum i Polen år 1993, identifiera viktiga samarbetsområden och&lt;br&gt;redovisa underlag om regionens förutsättningar vad gäller demografi&lt;br&gt;och ekonomisk utveckling, miljö, speciella regioner inkl, gränsområden,&lt;br&gt;infrastrukturutbyggnad inkl, transporter och telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidtabellen för arbetet bör samordnas med EG-kommissionens&lt;br&gt;motsvarande planeringsarbete Europa 2000. EG-kommissionen har&lt;br&gt;nyligen inlett arbetet med Europa 2000+ , som innebär en utvidgning av&lt;br&gt;planeringen till EG:s gränsområden, inkl. Norden och Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konferensen i Karlskrona erbjöd sig Sverige att tillhandahålla&lt;br&gt;nödvändiga sekretariatsresurser genom Östersjöinstitutet i Karlskrona,&lt;br&gt;som skall ställa samman de nationella bidragen och samordna arbetet&lt;br&gt;med andra initiativ son berör Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har givit Boverket i Karlskrona i uppdrag att samman-&lt;br&gt;ställa kunskapsunderlag för den svenska delen av det samlade dokumen-&lt;br&gt;tet. Verket skall fortlöpande informera om sitt arbete så att det kan&lt;br&gt;samordnas med arbetet med Östersjövisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att 1,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för detta&lt;br&gt;ändamål under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör anvisas över § ortonde huvudtitelns anslag Bidrag till in-&lt;br&gt;ternationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Strålskydd och kärnsäkerhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 12 miljoner kronor anvisas under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 för fortsatt strålskyddssamarbete med de baltiska staterna&lt;br&gt;och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sverige har intagit en pådrivande roll i&lt;br&gt;kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet i Östersjöregionen. Hittills har&lt;br&gt;sammanlagt 83,1 miljoner kronor avsatts för dessa ändamål. Därutöver&lt;br&gt;har åtaganden gjorts om ett extraordinärt bidrag om 35 miljoner kronor&lt;br&gt;för teknisk utrustning avsedd att öka säkerheten vid kärnkraftverket&lt;br&gt;Ignalina i Litauen. I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100) har&lt;br&gt;under tredje huvudtitelns anslag G 1. Samarbete med länderna i Cent-&lt;br&gt;ral- och Östeuropa föreslagits ytterligare 25 miljoner kronor för kärnsä-&lt;br&gt;kerhets- och strålskyddssamarbete under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska insatserna koncentreras främst på förbättrad säkerhet vid&lt;br&gt;kärnkraftverken i vårt närområde samt på stöd till de nationella tillsyns-&lt;br&gt;och kontrollorganen i de baltiska staterna samt Ryssland, Ukraina och&lt;br&gt;Kaszakstan. De bilaterala kämsäkerhetsprogrammen koordineras genom&lt;br&gt;samarbete inom G-24 där Sverige medverkar. Denna koordinering avser&lt;br&gt;i huvudsak projekt med anknytning till säkerhetshöjande insatser i&lt;br&gt;kärnkraftverk och behandlar således inte strålskyddssamarbete i ett miljö-&lt;br&gt;och hälsoperspektiv som inte är direkt kopplat till säkerhetsförhållande-&lt;br&gt;na i de östeuropeiska kärnkraftverken och de därmed sammanhängande&lt;br&gt;riskbedömningarna av en kämkraftsolycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska projekten inom kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbetet&lt;br&gt;administreras och samordnas av Statens kämkraftinspektion (SKI) och&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom medverkan i direkt kämsäkerhetsrelaterade projekt har SSI&lt;br&gt;även inlett samarbete med de baltiska staterna och Ryssland kring bl. a.&lt;br&gt;omhändertagande och deponering av förbrukade strålkällor och radioak-&lt;br&gt;tivt avfall från industrier och sjukhus. I samarbete med finska, norska&lt;br&gt;och estniska myndigheter och företag har ett projekt inletts för att be-&lt;br&gt;döma riskerna med och föreslå åtgärder för sanering och återställning&lt;br&gt;av en sedimenteringsdamm för produktionsavfall från uranutvinning i&lt;br&gt;Sillamäe i Estland. SSI har också inlett samarbete med de baltiska&lt;br&gt;staterna för att bygga upp den nationella mätkompetensen i resp, land&lt;br&gt;för att bl a kunna genomföra egna radonundersökningar i bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Östersjörådets arbete med bl. a. kärnsäkerhets- och&lt;br&gt;strålskyddsfrågor har behovet av samarbete kring Sillamäedammen och&lt;br&gt;omhändertagande och slutförvaring av vissa strålkällor understrukits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår sålunda att 12 miljoner kronor begärs av riksdagen för att&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 kunna fortsätta samarbetet inom de angelägna&lt;br&gt;strålskyddsprojekt som inletts med de baltiska staterna och Ryssland och&lt;br&gt;som inte är direkt kopplade till reaktorsäkerhetsfrågor. Medlen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisas under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln som&lt;br&gt;benämns Miljöinsatser i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fortsatta insatser som hör samman med reaktorsäkerhetsfrågor&lt;br&gt;har, som jag nämnde, förslag lagts fram om att anvisa ytterligare medel&lt;br&gt;under tredje huvudtiteln för budgetåret 1993/94. Jag räknar dock med&lt;br&gt;att bilateralt och även multilateralt samarbete av detta slag kommer att&lt;br&gt;behöva fortgå under flera år och att medel för svenska insatser kommer&lt;br&gt;att behöva ställas till förfogande i viss omfattning från statsbudgeten&lt;br&gt;även under de närmaste åren. Utrymme härför bör därför skapas inom&lt;br&gt;ramen för de medel som jag föreslår senare, i den mån framtida an-&lt;br&gt;visningar till Öststatssamarbete under tredje huvudtiteln inte är tillräck-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Övriga insatser i Östersjöområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 105,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för&lt;br&gt;insatser i Östersjöområdet utöver de som tidigare föreslagits i&lt;br&gt;denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De medel jag nu föreslår är i första hand&lt;br&gt;avsedda för multilaterala insatser för miljö och kärnsäkerhet. I proposi-&lt;br&gt;tionen till riksdagen om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Öster-&lt;br&gt;sjöregionen (prop. 1992/93:99) beskrivs Åtgärdsprogrammet för Öster-&lt;br&gt;sjön och den finansieringskonferens som kommer att anordnas i Gdansk&lt;br&gt;i mars 1993. Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas åt Åtgärds-&lt;br&gt;programmets finansiering. Avsikten är att vid konferensen redovisa dels&lt;br&gt;bankernas arbete med att finna finansiellt stöd till åtgärdsobjekten dels&lt;br&gt;nationella bidrag som stöd för åtgärdsprogrammet. För förslag om&lt;br&gt;multilaterla insatser som kan komma att presenteras vid konferensen&lt;br&gt;måste det från svensk sida finnas beredskap att bistå med resurser.&lt;br&gt;Sveriges roll som initiativtagare till Ronneby-konferensen och därmed&lt;br&gt;till Åtgärdsprogrammet ger oss ett särskilt ansvar för att multilaterala&lt;br&gt;insatser kommer till stånd. Genom att kraftfullt stödja insatser i denna&lt;br&gt;form kan Sverige bidra till ett ökat totalt engagemang i Östersjöpro-&lt;br&gt;grammet från andra givarländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt behandlades strålskydd- och kämsäkerhetsfrågor.&lt;br&gt;I prop 1992/93:99 redovisas det internationella arbete som pågår för att&lt;br&gt;bilda en multilateral fond i syfte att åtgärda omedelbara behov av in-&lt;br&gt;satser för förbättrad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Öst-&lt;br&gt;europa. Fonden förutses administreras av EBRD. Förhandlingsprocessen&lt;br&gt;är ännu inte slutförd. Min bedömning är dock att fonden snart kommer&lt;br&gt;att upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid kommer det att krävas medel för insatser på kämsäkerhetsom-&lt;br&gt;rådet. Dessa medel kompletterar de satsningar på bilateralt kämsäker-&lt;br&gt;hetsarbete som väntas ske med stöd av medel under tredje huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är idag omöjligt att precisera exakta belopp för ovanstående ända- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;mål för budgetåret 1993/94. Med hänsyn till de förslag som hittills förts Bilaga 1&lt;br&gt;fram samt med tanke på Sveriges särskilda roll i Östersjösamarbetet&lt;br&gt;bedömer jag att vi bör ha en betydande beredskap för insatser på detta&lt;br&gt;område. Mot denna bakgrund föreslår jag att 105,5 milj kr avsätts för&lt;br&gt;för deltagande i, i första hand, multilaterala program i samband med&lt;br&gt;implementeringen av Östersjöprogrammet samt den planerade fonden&lt;br&gt;för ökad säkerhet vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig att de samlade svenska åtagandena till multilaterala&lt;br&gt;miljö- och kämsäkerhetsprogram under budgetåret 1993/94 skulle un-&lt;br&gt;derstiga 105,5 miljoner kronor bör riksdagen bemyndiga regeringen att&lt;br&gt;använda resterande medel för miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen,&lt;br&gt;Ryssland och Polen. Dessa insatser bör när så är lämpligt koordineras&lt;br&gt;med internationella insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att 105,5 miljoner kronor begärs av&lt;br&gt;riksdagen för multilaterala insatser i Östersjöområdet utöver de som&lt;br&gt;tidigare föreslagits i denna proposition. Medlen bör föras upp under ett&lt;br&gt;nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln som benämns Miljöin-&lt;br&gt;satser i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna Förenta Nationernas ramkonvention om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klimatfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bryter ned ozonskiktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna de strategier för minskad klimatpåverkan som jag för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordat i avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Miljö-&lt;br&gt;insatser i Östersjöregionen anvisa för budgetåret 1993/94 122 500 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisa ett&lt;br&gt;belopp som är 5 000 000 kronor högre än vad som tidigare har före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1992/93:100. bil. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till internationellt&lt;br&gt;samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisa ett belopp som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500 000 kronor högre än vad som har föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:100. bil. 15,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. forskning och utveckling i avsnitt 7.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;trafikfrågor i avsnitt 7.3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser i&lt;br&gt;avsnitt 7.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. vissa avfallsfrågor i avsnitt 7.5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. åtgärder till skydd mot ozonskiktet i avsnitt 8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av Statens naturvårdsverks rapport Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;Bilaga 1.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Åtgärder mot klimatförändringar, SNV-rapport&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;4120&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Klimatproblemet och behovet av åtgärder globalt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;IPCC (Intergovemmental Panel on Climate Change) uppdaterade under&lt;br&gt;år 1992 sin tidigare utvärdering av klimatproblemet. Utvärderingen&lt;br&gt;utfördes och granskades av ett mycket stort antal vetenskapsmän världen&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPCC konstaterar att de tidigare slutsatserna står sig. Den samlade&lt;br&gt;bedömningen innebär att fortsatta utsläpp av koldioxid och andra växt-&lt;br&gt;husgaser kommer att höja temperaturen globalt. Ett troligt scenario&lt;br&gt;utifrån nuvarande trender, dvs utan kraftfullare motåtgärder, leder till&lt;br&gt;en temperaturhöjning på ca 0,3 °C per decennium (mellan 0,2 och&lt;br&gt;0,5 °C per decennium) under nästa århundrade. Detta innebär 1° över&lt;br&gt;dagens nivå - eller ca 2° över förindustriell nivå - till ungefär år 2030.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPCC har också summerat de nya rön som gjorts. De i detta samman-&lt;br&gt;hang viktigaste är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nedbrytningen av ozon i den lägre stratosfären på höga breddgrader&lt;br&gt;och på mellanbreddgradema har resulterat i en minskad växthuseffekt&lt;br&gt;som är av samma storleksordning som den direkta växthuseffekt som&lt;br&gt;orsakats av CFC-föreningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utsläpp av svavelföreningar har en nedkylande effekt. På norra halv-&lt;br&gt;klotet har svavelutsläppen hittills dolt en avsevärd del av växthus-&lt;br&gt;effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Faktorer som uttrycker vaije gas växthuseffekt jämfört med koldioxid&lt;br&gt;s k GWP-faktorer (Global Warming Potential) är fortfarande använd-&lt;br&gt;bara. Uppskattningen av den indirekta komponenten, dvs den kompo-&lt;br&gt;nent som anger växthuseffekten till följd av gasens effekt på andra&lt;br&gt;gaser i atmosfären, är osäker. GWP kvantifieras nu bara avseende&lt;br&gt;den direkta växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av de kommande globala temperaturhöjningarna är rela-&lt;br&gt;tivt samstämmig. Även om förutsägelserna har stora osäkerheter har&lt;br&gt;relativt preciserade bedömningar av osäkerhetsintervallet kunnat göras.&lt;br&gt;Det är mer osäkert hur olika regioner kommer att påverkas av en global&lt;br&gt;temperaturhöjning. Detta gäller både hur temperatur, nederbörd och&lt;br&gt;vindförhållanden kommer att utvecklas i olika regioner och vilka effek-&lt;br&gt;ter dessa klimatförändringar för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid en tydlig hotbild vad gäller följande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En global uppvärmning innebär att vattenståndet i haven höjs. Den Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;sammantagna effekten blir enligt IPCC en ökning på 30-110 cm fram Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till år 2100. Särskilt utsatta blir befolkning och jordbruksområden i&lt;br&gt;lågt liggande kusttrakter och deltaområden, speciellt i fettiga länder&lt;br&gt;med otillräckliga fördämningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De allvarligaste effekterna på havsekosystemen förväntas uppkomma&lt;br&gt;genom ändringar i oceancirkulationen vilket påverkar näringstill-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En global uppvärmning med 2-5 °C över nutida nivå innebär att&lt;br&gt;jorden når en temperatumivå som inte förekommit på över 120 000&lt;br&gt;år. Förväntade klimatförändringar väntas t ex leda till att den tropiska&lt;br&gt;skogen i Afrika minskar snabbare och att torkan i Sahelområdet spri-&lt;br&gt;der sig till savannerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vissa regioners jordbruk kan gynnas, andras missgynnas. Torka är&lt;br&gt;det största hotet. IPCC förutser minskad vattentillgång i betydande&lt;br&gt;delar av det varmtempererade området, bl a över centrala Nord-&lt;br&gt;amerikas högavkastande områden. Länder, med små resurser för att&lt;br&gt;anpassa sig till antingen ökad torka eller översvämningar, drabbas&lt;br&gt;hårdast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Environment Institute (SEI) har i en studie föreslagit miljö-&lt;br&gt;mål som både tar hänsyn till hastigheten och storleken av klimat-&lt;br&gt;förändringen. Den övre gränsen för vad naturen tål bedöms vara följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En maximal förändringshastighet på 0,1° per årtionde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En maximal total temperaturökning på 1° (lågriskgräns) till 2° (hög-&lt;br&gt;riskgräns) över förindustriell nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den maximala förändringshastigheten är gränsen för vad ekosystem och&lt;br&gt;arter behöver för att hinna anpassa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temperaturstegringar över den maximala temperaturökningen bedöms&lt;br&gt;kunna utlösa snabba, oforutsägbara och icke-linjära responser som kan&lt;br&gt;leda till omfattande skador på ekosystemen. Bortom det övre absoluta&lt;br&gt;värdet bedöms riskerna för allvarliga ekosystemskador öka snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utsläpp och utsläppsmål - globalt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid är den dominerande växthusgasen. Utsläppen av koldioxid&lt;br&gt;beräknas svara för mellan 60 och 80% av den samlade växthuseffekten&lt;br&gt;från de globala antropogena utsläppen. Metan står för mellan 15 och&lt;br&gt;18% och dikväveoxid för ca 5% av de totala utsläppen omräknade till&lt;br&gt;koldioxidekvivalenter. Den angivna osäkerheten beror på osäkerhet om&lt;br&gt;vilken nettoeffekt CFC -utsläppen har på växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen har ökat&lt;br&gt;alltsedan industrialiseringen tog fert under 1700-talet. Efter det andra&lt;br&gt;världskriget accelererade utsläppsökningen och huvuddelen av den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koldioxid som har tillförts atmosfären har släppts ut de senaste 50 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoflödet av koldioxid till atmosfären påverkas också av hur marken Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;brukas. Under tidigare århundraden var det främst i världens temperera- Bilaga 1.1&lt;br&gt;de områden som skogarnas areal minskade och därmed bidrog till ökade&lt;br&gt;halter av koldioxid i atmosfären. Idag är det nedhuggningen av de&lt;br&gt;tropiska regnskogarna som framför allt bidrar till nettoflödet av kol-&lt;br&gt;dioxid till atmosfären. Ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen&lt;br&gt;från mänsklig verksamhet beräknas nu komma från eldningen av fossila&lt;br&gt;bränslen medan den återstående femtedelen kan hänföras till förändring-&lt;br&gt;ar i markanvändningen, i första hand nedhuggningen av skogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industrialiserade länderna - i väst och i öst - har idag 25 procent&lt;br&gt;av jordens befolkning men svarar för 75 procent av koldioxidutsläppen.&lt;br&gt;Utvecklingsländerna - inklusive Kina - har 75 procent av befolkningen&lt;br&gt;men bara ca 25 procent av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPCC utarbetade under 1990 ett antal scenarier som bl a visar effekten&lt;br&gt;av olika omfattande åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser.&lt;br&gt;Scenariet med de mest radikala åtgärderna innebär bl a kraftigt förbätt-&lt;br&gt;rad energieffektivitet, betydande användning av fömybara energikällor&lt;br&gt;och nyplantering av skogar. Det krävs åtgärder i nivå med detta&lt;br&gt;scenario för att begränsa den förväntade temperaturstegringen till 2°&lt;br&gt;över förindustriell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att lågriskgränsen för den absoluta temperatur-&lt;br&gt;stegringen, 1° över förindustriell nivå, redan har passerats. För att klara&lt;br&gt;SEI:s högriskmål krävs globala minskningar av koldioxidutsläppen med&lt;br&gt;minst 50-60%. För att u-ländema skall få utrymme att utvecklas måste&lt;br&gt;i-ländemas utsläpp minskas mer än så. En tysk parlamentarisk utredning&lt;br&gt;(Enquete C ommission) anger att målet för i-länderma bör vara att&lt;br&gt;minska sina koldioxidutsläpp med 80%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att det finns en mycket stort gap mellan de mål som&lt;br&gt;har beslutats och den minskning av på koldioxidutsläppen på 50-80% i&lt;br&gt;industriländerna under de nästa 50 åren som krävs för att klara miljö-&lt;br&gt;målet. Även om vi har tid på oss att klara miljömålet så kräver detta en&lt;br&gt;så fundamental omställning av konsumtions- och produktionsmönster att&lt;br&gt;omställningen måste börjas snarast. Det tar mycket lång tid att förändra&lt;br&gt;transport- och energistrukturer. Samtidigt krävs stora investeringar i&lt;br&gt;infrastruktur och produktionsapparat.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sveriges utsläppssituation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser också i&lt;br&gt;Sverige. Mer än 90% av utsläppen härrör från användningen av fossila&lt;br&gt;bränslen dvs kol, olja och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rapport behandlar koldioxid, metan, dikväveoxid och stabila&lt;br&gt;fluorföreningar (HFC och FC-föreningar). CFC och HCFC har inte&lt;br&gt;tagits med, dels på grund av osäkerheten om dessa ämnens växthus-&lt;br&gt;effekt, dels på grund av att det redan finns beslut om avveckling och&lt;br&gt;begränsningar i syfte att skydda ozonskiktet. Osäkerheten om de in-&lt;br&gt;direkt verkande gaserna kolmonoxid, NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; och VOC (flyktiga organiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar) är också stor enligt IPCC:s senaste utvärdering. Vi har Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;därför inte behandlat dessa gaser nu i denna rapport. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen i Sverige har minskat betydligt de senaste tio åren&lt;br&gt;genom energieffektivisering och övergång från olja till el. Övergången&lt;br&gt;till el har skett i takt med utbyggnaden av kärnkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan utsläppen från energisektorn och ftån industrin stadigt har&lt;br&gt;minskat har trafikens utsläpp av koldioxid successivt ökat sedan böijan&lt;br&gt;av 70-talet. Transportsektorns andel av utsläppen har ökat från knappt&lt;br&gt;20% 1970 till ca 40% 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsmönstret för koldioxid skiljer sig betydligt mellan olika län-&lt;br&gt;der. Detta påverkar ländernas förutsättningar för att genomföra åtgärder&lt;br&gt;för att stabilisera och minska utsläppen. Sveriges har praktiskt taget inte&lt;br&gt;några koldioxidutsläpp från elproduktionen. I länder som har en stor&lt;br&gt;fossilbaserad elproduktion kan man begränsa koldioxidutsläppen genom&lt;br&gt;att effektivisera elproduktionen och ersätta kolkraftverk med gaseldade&lt;br&gt;kraftverk. En övergång från kol till gas ger i stort sett en halvering av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen. Sverige och andra länder med liknande utsläpps-&lt;br&gt;mönster måste däremot vidta åtgärder inom transport-, industri och&lt;br&gt;uppvärmningssektom för att klara motsvarande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden blir för Sveriges del ännu större när kärnkraften avvecklas,&lt;br&gt;då i stort sett halva elproduktionen skall ersättas genom energihushåll-&lt;br&gt;ning eller ny energitillförsel. Om detta skall ske utan att koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen ökar krävs mer långtgående åtgärder än i många andra länder.&lt;br&gt;Det finns dock även faktorer som är gynnsamma for Sverige. Särskilt&lt;br&gt;tillgången på biobränsle gynnar Sverige i förhållande till andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har Sverige som avancerat industriland med stor tillgång på&lt;br&gt;biobränsle och en högteknologisk industri inom bl a områdena transport-&lt;br&gt;medelstillverkning, husbyggnad och energiproduktion möjligheter att&lt;br&gt;ligga i spetsen för utvecklingen. En internationell utveckling mot ett&lt;br&gt;samhälle som leds in mot tekniker som är energi- och resurssnåla&lt;br&gt;kommer därför också att i längden vara fördelaktig för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärdsmöjligheter och kostnader i relation till de globala&lt;br&gt;koldioxidutsläppen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Analyser med globala ekonomiska modeller visar att koldioxidutsläppen&lt;br&gt;skulle kunna minskas betydligt inom ramen för en uthållig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt - förutsatt att energiförsörjningens struktur, industriproduktio-&lt;br&gt;nens sammansättning osv kan anpassas på ett flexibelt och kostnads-&lt;br&gt;effektivt sätt till förändrade förutsättningar. I flera modellstudier har&lt;br&gt;man t ex analyserat konsekvenserna av att minska de globala utsläppen&lt;br&gt;med 20 procent jämfört med i dag till en bit in på 2000-talet. Analyser-&lt;br&gt;na av sådana utsläppsreduktioner visar att den årliga globala BNP-till-&lt;br&gt;växten i de flesta fallen minskar med mellan 0 och 0,3 procentenheter&lt;br&gt;till följd av att koldioxidutsläppen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna for att minska koldioxidutsläppen skiljer sig mellan olika &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regioner och länder. Modellstudierna tyder på att kostnaderna för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsa utsläppen på sikt kommer att vara störst i u-ländema. Det&lt;br&gt;beror på att dessa länder ännu är i ett tidigt skede av sin industrialise-&lt;br&gt;ring och på att den ekonomiska tillväxten förväntas bli snabbare än i&lt;br&gt;industriländerna. Även om u-ländema ökar utsläppen upp till en viss&lt;br&gt;nivå medan de industrialiserade länderna skär ned kan kostnaderna -&lt;br&gt;som procentuell BNP-förlust eller realinkomstförlust - bli högre i u-&lt;br&gt;ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD har vidareutvecklat sin globala ekonomiska modell (GREEN)&lt;br&gt;och gjort nya beräkningar sedan vi lämnade delrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av de nya beräkningarna är bl. a. att en utsläppsminskning,&lt;br&gt;som endast gäller OECD, i mycket liten grad motverkas av utsläpps-&lt;br&gt;ökningar i andra länder. Den energiintensiva industrins tillväxt inom&lt;br&gt;OECD jämfört med andra länder ändras bara obetydligt. Effekterna via&lt;br&gt;sänkta världsmarknadspriser på fossila bränslen när OECDs efterfrågan&lt;br&gt;minskar synes också bli små enligt dessa kalkyler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar även att det vore gynnsamt från såväl ekonomisk&lt;br&gt;synpunkt som miljösynpunkt att avskaffa existerande subventioner - i bl&lt;br&gt;a Östereuopa och många u-länder - till de fossila bränslena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har man arbetat för att skapa friare marknader&lt;br&gt;både för energi och för transporter inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens strategi för genomförandet av en inre energimarknad&lt;br&gt;omfattar tre steg. I det första steget skall kommissionen verka för att de&lt;br&gt;direktiv som ministerrådet antagit om transitering på övergripande nät&lt;br&gt;av el eller gas samt förbättrad insyn i prisbildningen (transparens) för el&lt;br&gt;och gas införlivas i medlemsländernas lagstiftning före slutet av år&lt;br&gt;1992. Steg två avses genomföras 1993, och är en slags begränsad Third&lt;br&gt;Party Access (TPA) som bygger på direktivförslaget från januari 1992.&lt;br&gt;Det berör tredje parts tillgång till näten och innebär att större energi-&lt;br&gt;förbrukare och distributörer får köpa el och gas var som helst inom EG.&lt;br&gt;Detta skall enligt planerna komma att utökas under steg tre - 1996 - då&lt;br&gt;även små förbrukare skall få samma rättigheter. 1996 är alltså året för&lt;br&gt;fullständig TPA. Om denna tidsram kan hållas återstår att se eftersom&lt;br&gt;förslagen som ingår i steg två ännu inte har godtagits av ministerrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 enades kommissionen om en strategi för att begränsa&lt;br&gt;risken för klimatförändringar. Strategin har sin utgångspunkt i&lt;br&gt;ministerrådets beslut i oktober 1990 om att stabilisera EG:s totala kol-&lt;br&gt;dioxidutsläpp på 1990 års nivå senast år 2000. Kommissionen har fått i&lt;br&gt;uppdrag att presentera en strategi för detta med förslag till konkreta&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som presenterats innehåller konkreta förslag till råds-&lt;br&gt;direktiv/beslut på fyra områden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ramdirektiv om energihushållningsprogrammet SAVE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Beslut om ALTENER, ett program för fömybara energikällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till direktiv om energi-/koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till beslut om inventering av utsläppen av koldioxid och Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;andra växthusgaser inom EG &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som blivit mest omdebatterat är det som gäller införandet av&lt;br&gt;en energi-/koldioxidskatt. Skatten skall motsvara 17,75 ECU per ton&lt;br&gt;oljeekvivalenter Ar 1993, för att sedan ökas gradvis till nära 60 ECU&lt;br&gt;per ton oljekvivalenter år 2000. (Vid den nivå som skall vara uppnådd&lt;br&gt;år 2000 motsvarar koldioxidkomponenten ca 7 öre per kg CO2 och den&lt;br&gt;sammanlagda skatten ca 14 öre per kg CO2. Detta kan jämföras med&lt;br&gt;den svenska koldioxidskatten som kommer att uppgå till 32 öre/kg för&lt;br&gt;hushåll och 8 öre/kg för industrin från och med år 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor som ställs upp i kommissionens förslag är att skatten skall&lt;br&gt;tillämpas först när andra OECD-länder vidtar liknande åtgärder. Det är&lt;br&gt;ministerrådet som med kvalificerad majoritet avgör när detta villkor är&lt;br&gt;uppfyllt. Protesterna mot denna klausul har varit livliga från flera av&lt;br&gt;medlemsländerna och minst fem av dem - Tyskland, Nederländerna,&lt;br&gt;Danmark, Luxemburg och Italien - har förordat att EG inför skatten&lt;br&gt;oavsett vad USA och Japan gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten skall skatteförslaget behandlas av Europaparlamentet.&lt;br&gt;Införandet av skatten var ursprungligen tänkt till den 1 januari 1993,&lt;br&gt;men på grund av nyss nämnda villkor har ikraftträdandet nu skjutits&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De europeiska transportmarknademas utveckling kommer också att&lt;br&gt;präglas av bildandet av den inre marknaden. När den blir verklighet i&lt;br&gt;januari 1993 kommer dock transportsektorn fortfarande att vara reglerad&lt;br&gt;i vissa avseenden. Principerna för avgifter och skatter på trafik, liksom&lt;br&gt;nivån på avgiftsuttaget, kommer att variera en hel del. Vad gäller&lt;br&gt;skatter har man hittills har man bara fettat beslut om miniminivåer för&lt;br&gt;beskattningen av bensin och diesel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av den inre marknaden väntas öka såväl person- som gods-&lt;br&gt;transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen arbetar för att skatter och avgifter i framtiden skall&lt;br&gt;inkludera såväl infrastrukturkostnader som externa kostnader. Det&lt;br&gt;totala uttaget av skatter och avgifter på trafik kommer troligtvis att öka&lt;br&gt;i de flesta nuvarande EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en generell beskattning av koldioxid riktad mot fossila&lt;br&gt;bränslen kan man vänta sig separata insatser för att begränsa koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen från bilar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Energi- och transportmarknaderna i Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Också de svenska energi- och transportmarknadema är på väg att för-&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket Vattenfell har omvandlats till ett statligt aktiebolag och&lt;br&gt;verksamheten i storkraftnätet har förts över till det nybildade Svenska&lt;br&gt;kraftnät. En särskild utredare ser för närvarande över ellagen. I en&lt;br&gt;första etapp skall bl a utredas förutsättningarna för att upplåta lokala nät&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för transitering till större kunder. I en andra etapp skall konsekvenserna&lt;br&gt;övervägas av ett fullständigt öppnande av de lokala näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående reformeringen av den svenska elmarknaden stämmer&lt;br&gt;väl överens med arbetet att realisera en inre marknad för el inom EG.&lt;br&gt;Närmandet till EG kommer knappast att ställa krav på någon mer långt-&lt;br&gt;gående liberalisering än den som redan har inletts. Sverige ligger sna-&lt;br&gt;rast före EG-ländema i sin tidtabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med el över gränserna kan successivt väntas öka. I perspekti-&lt;br&gt;vet fram till år 2000 är det främst utbytet av el inom Norden som kan&lt;br&gt;väntas påverka den svenska elmarknaden. Den planerade kabeln till&lt;br&gt;Tyskland - liksom förstärkta förbindelser mellan Danmark och Tyskland&lt;br&gt;- kommer dock att möjliggöra ett ökat utbyte med kontinenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på kraft bedöms vara fortsatt god i Sverige under 90-talet.&lt;br&gt;NUTEK utgår i sin senaste prognos från att ett måttligt behov av ny&lt;br&gt;kraft uppkommer först mot slutet av decenniet. Råkraftpriset bedöms då&lt;br&gt;stiga med 25 procent. En ökad export kan påskynda prisuppgången i&lt;br&gt;Sverige, medan en ökad import kommer att verka dämpande. NUTEK&lt;br&gt;räknar i sin prognos med en - jämfört med idag - något ökad import av&lt;br&gt;fast kraft till Sverige år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elhandelns roll kan bli väsentligt mycket större när kärnkraften böijar&lt;br&gt;avvecklas. Det är dock svårt att nu närmare bedöma denna utveckling.&lt;br&gt;En ökad konkurrens på energimarknaderna kan vara gynnsam från&lt;br&gt;miljösynpunkt, t ex om den förbättrar avvägningen mellan energisparan-&lt;br&gt;de och investeringar i ny produktionskapacitet och om den gör det&lt;br&gt;lättare att introducera tekniker baserade på fömybara energislag. Det är&lt;br&gt;dock svårt att bedöma hur utvecklingen kommer att bli på de olika&lt;br&gt;marknaderna där ju antalet konkurrerande företag även fortsättningsvis&lt;br&gt;kan väntas vara begränsat. Den närmare utformningen av konkurrens-&lt;br&gt;reglerna kan påverka utfallet. Det är därför angeläget att de förslag till&lt;br&gt;nya regler som förs fram av utredningar, myndigheter och andra organ&lt;br&gt;åtföljs av noggranna miljökonsekvensbedömningar och att besluten på&lt;br&gt;området tydligt beaktar behoven av minskade utsläpp av växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liberaliseringen av transportmarknadema i Sverige har också gått&lt;br&gt;långt. SJ och banverket har skilts med möjligheter för nya operatörer att&lt;br&gt;öppna trafik. Taxi och flygtrafik har avreglerats och en process mot en&lt;br&gt;fullständig avreglering av den långväga busstrafiken har inletts. Sverige&lt;br&gt;ligger således även vad gäller avregleringen av transportmarknadema&lt;br&gt;väl framme i sin tidtabell jämfört med EG-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det trafikpolitiska beslutet från år 1988 slår tydligt fest det samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska marginalkostnadsansvaret. Det har varit och är ett intensivt&lt;br&gt;arbete med att utveckla ekonomiska styrinstrument. Bland annat har&lt;br&gt;miljöklassning av fordon och bränslen införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska erfarenheterna av skatte- och avgiftssystem för trafiken&lt;br&gt;kommer att vara väsentliga i det internationella arbetet. Det är bl a&lt;br&gt;ekonomiska styrinstrument utgående från marginalkostnadstänkande som&lt;br&gt;kommer att behövas även utanför Sveriges gränser om det skall vara&lt;br&gt;möjligt att uppnå &amp;quot;sustainable mobility&amp;quot; enligt EGs s k green paper.&lt;br&gt;Den förväntade snabba transporttillväxten i Europa kan sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis komma att öka både klimatpåverkan och föroreningsbelast-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen på den svenska miljön. När det gäller regler för utsläpp från Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;fordon kan det på kort sikt finnas svårigheter att vidmakthålla ett ut- Bilaga 1.1&lt;br&gt;vecklat regelsystem for fordon med hänsyn till EGs typgodkännande-&lt;br&gt;regler. Det finns dock förutsättningar att på längre sikt konstruera regel-&lt;br&gt;system - även omfattande koldioxid på som är kopplade till ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Framtida koldioxidutsläpp i Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Transportsektorns koldioxidutsläpp väntas öka med ca 15% mellan 1990&lt;br&gt;och år 2000. Energisektorn ökar med knappt 10% till år 2000 jämfört&lt;br&gt;med 1990 års verkliga utsläpp. Jämfört med 1990 års klimatkorrigerade&lt;br&gt;utsläpp blir utsläppen år 2000 i stort sett lika stora. Industrins process-&lt;br&gt;utsläpp förväntas inte ändras i någon högre grad (tabell 1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger detta en ökning på 6,4 Mton, eller drygt 10% till år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 jämfört med de verkliga utsläppen år 1990. Om man korrigerar&lt;br&gt;för att 1990 var ett ovanligt milt år blir ökningen 3,7 Mton eller drygt&lt;br&gt;5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningarna av de framtida utsläppen bygger för energisektorns&lt;br&gt;del på NUTEKs energiprognos, för transportsektorn på de olika trafik-&lt;br&gt;verkens prognoser. Prognoserna förutsätter att redan fettade beslut&lt;br&gt;genomförs, men inga ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa ut-&lt;br&gt;släppen av växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla prognoser är behäftade med stora osäkerheter. Den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen och konjunktursvängningarna påverkar starkt den framtida&lt;br&gt;utsläppsbilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utsläpp av koldioxid i Sverige 1990 och utsläpps- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;cenario år 2000 (Mton CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;/år) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;omräknat enligt prognoser från Nutek och&lt;br&gt;trafikverken)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verkliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;klimatkorrigerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förvänta-&lt;br&gt;de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fjärrvärme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oljeraffinaderier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;industrins energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostäder/service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;industrins processer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Efter år 2000 får den begynnade kämkraftavvecklingen stor betydelse&lt;br&gt;för utsläppen. I utredningen Ett miljöanpassat energisystem bedömdes&lt;br&gt;koldioxidutsläppen öka med 160% mellan 1987 och 2015 i basfallet&lt;br&gt;med hög ekonomisk tillväxt och med 70% i basfallet med låg eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt. Då antogs all kärnkraft var avvecklad efter år 2010 och&lt;br&gt;inga åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Medel för att minska koldioxidutsläppen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen kan bara begränsas genom att energisektorn, trafik-&lt;br&gt;sektorn och andra viktiga samhällssektorer förändras. Energin måste&lt;br&gt;utnyttjas mer effektivt i alla led. Fömybara energislag måste vinna&lt;br&gt;marknad i förhållande till de fossila bränslena. Styrmedel för att be-&lt;br&gt;gränsa koldioxidutsläppen kan därmed komma att gripa in starkt på&lt;br&gt;många områden. Det handlar om energi- och trafikbeskattningen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkterna for den fysiska planeringen, vilka ramar som skall&lt;br&gt;gälla for avreglerade marknader osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella ekonomiska styrmedel som en koldioxidskatt eller över-&lt;br&gt;förbara utsläppskvoter för koldioxid ger incitament till kostnadseffektiva&lt;br&gt;utsläppsreduktioner och innebär en stark stimulans till teknisk utveck-&lt;br&gt;ling. De ekonomiska styrmedlens fördelar i fråga om kostnadseffektivi-&lt;br&gt;tet och incitament till teknisk utveckling är särskilt påtagliga när det är&lt;br&gt;fråga om att påverka många olika slags aktörer vars åtgärdsmöjligheter&lt;br&gt;och åtgärdskostnader skiftar väsentligt. Användningen av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel underlättas också av att det inte spelar någon roll på vilken&lt;br&gt;plats utsläppen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ser till kostnadseffektivitet på ett nationellt plan, och bortser&lt;br&gt;från fördelningspolitiska problem, bör en koldioxidskatt omfatta alla&lt;br&gt;sektorer och vara lika hög överallt. Tills det finns internationellt - eller&lt;br&gt;åtminstone regionalt - samordnade lösningar för de energiintensiva bran-&lt;br&gt;scherna får man emellertid räkna med någon form av särregler för&lt;br&gt;dessa, liksom för det internationella flyget och den internationella sjö-&lt;br&gt;farten. Beskattningen av insatsbränslen i elproduktionen måste beakta&lt;br&gt;utvecklingen mot en integrerad europeisk elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi- och transportmarknadema kännetecknas i vissa avseenden av&lt;br&gt;bristande konkurrens och av institutionella förhållanden som snedvrider&lt;br&gt;prissignalema till dem som använder bränslen och drivmedel.&lt;br&gt;Investeringar i energisparande uteblir ofta trots att de kan vara mer&lt;br&gt;lönsamma per energienhet än investeringar i ny produktionskapacitet.&lt;br&gt;Det kan förklaras av t.ex. bristande information, dåligt fungerande&lt;br&gt;kapitalmarknader eller taxor som ger en felaktig bild av kostnaderna.&lt;br&gt;Skattereglerna för tjänstebilar och arbetsresor är annat exempel på&lt;br&gt;denna typ av imperfektioner. På grund av dessa omständigheter måste&lt;br&gt;man räkna med ett stort inslag av mera direkta åtgärder som komple-&lt;br&gt;ment till en koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av samhällets infrastruktur är viktig från klimatsyn-&lt;br&gt;punkt. Effekterna av t ex höjda bensinpriser är starkt beroende av till-&lt;br&gt;gången på alternativ till personbilstrafiken. Investeringar i bl a miljö-&lt;br&gt;vänlig kollektivtrafik är därför en förutsättning för en effektiv styrning&lt;br&gt;med hjälp av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt ekonomiskt styrmedel i kombination med andra styr-&lt;br&gt;medel ger sannolikt den billigaste lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser av att begränsa de svenska koldioxidutsläppen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Låga kostnader fram till år 2000&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De tekniskt inriktade studier som har genomförts pekar mot att det finns&lt;br&gt;stora möjligheter att minska koldioxidutsläppen genom effektivisering&lt;br&gt;och övergång till energiformer med lägre utsläpp bl a biobränslen.&lt;br&gt;Profu AB har på uppdrag av Naturvårdsverket använt energisystem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modellen MARKAL för att studera effekterna av att begränsa utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MARKAL är en energisystemmodell som utvecklats inom Internatio-&lt;br&gt;nal Energy Agency (IEA). Utifrån det som anges beträffande bl a&lt;br&gt;tekniska prestanda, världsmarknadspriser och efterfrågan på nyttig&lt;br&gt;energi optimerar modellen det tekniska energisystemet, däri inkluderat&lt;br&gt;möjligheterna att spara energi genom olika tekniska åtgärder. Efter-&lt;br&gt;frågan på nyttig energi antas vara given utifrån. Modellen tar således&lt;br&gt;inte hänsyn till att hushållen och företagen kan ändra sin efterfrågan på&lt;br&gt;nyttig energi om energipriserna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I MARKAL-beräkningamas grundfeli förblir koldioxidutsläppen&lt;br&gt;konstanta fram till år 2000. Koldioxidutsläppen skulle alltså enligt detta&lt;br&gt;resultat kunna hållas oförändrade till år 2000 utan extra kostnader. Det&lt;br&gt;förutsätter att energisystemet optimeras så att kostnaderna för att spara&lt;br&gt;energi på marginalen blir lika med kostnaderna för att producera mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts finns det emellertid hinder av olika slag som måste&lt;br&gt;övervinnas. Man kan inte räkna med att hela potentialen av tekniskt sett&lt;br&gt;lönsamma sparåtgärder automatiskt kommer att tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den ekonomiskt inriktade analys som professor Lars Bergman&lt;br&gt;vid Handelshögskolan i Stockholm gjort på uppdrag av Naturvårds-&lt;br&gt;verket pekar emellertid mot att det finns goda möjligheter att stabilisera&lt;br&gt;koldioxidutsläppen till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Bergman har bedömt de samhällsekonomiska effekterna av att&lt;br&gt;begränsa utsläppen. Han har utnyttjat en modell över den svenska&lt;br&gt;ekonomin som belyser utvecklingen av produktion, priser och resurs-&lt;br&gt;användning i olika sektorer vid fullt kapacitetsutnyttjande. Tillväxten i&lt;br&gt;BNP förutsätts vara i genomsnitt 2 procent per år mellan år 1985 och år&lt;br&gt;2000 i beräkningarnas basfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen antas bli begränsade genom en koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att även ganska långtgående restriktioner på kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen får små effekter på BNP. I fellen då koldioxidutsläppen&lt;br&gt;stabiliseras till år 2000 blir BNP-nivån detta år ca 0,1 procent lägre än&lt;br&gt;i fellet utan någon utsläppsbegränsning. I fellen då utsläppen minskas&lt;br&gt;med ca 15 procent till år 2000 blir BNP-nivån år 2000 ca 0,3 procent&lt;br&gt;lägre än i fellet utan någon begränsning av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalinkomsten (BNI) påverkas mer än BNP, åtminstone i&lt;br&gt;vissa fell. Det beror på att Sveriges bytesförhållande med utlandet kan&lt;br&gt;försämras när export från energiintensiva branscher till en del skall&lt;br&gt;ersättas av annan export. BNI är ett mått på de samlade fektor-&lt;br&gt;inkomstemas reala köpkraft. BNI påverkas till skillnad från BNP av&lt;br&gt;förändringar i bytesförhållandet med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på BNI beror på hur en koldioxidskatt utformas och i&lt;br&gt;vilken utsträckning åtgärder för att begränsa koldioxidutsläppen är&lt;br&gt;samordnade mellan olika länder. BNI påverkas mest om koldioxid-&lt;br&gt;skatten är enhetlig (dvs lika hög för den energiintensiva industrin som&lt;br&gt;för resten av ekonomin) och om Sverige är ensamt om att vidta åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på BNI kan begränsas om åtgärderna för att begränsa kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen samordnas mellan olika länder. I brist på sådan sam-&lt;br&gt;ordning kan BNI-förlustema begränsas genom att skatten differentieras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan i första hand den energiintensiva delen av näringslivet och Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;ekonomin i övrigt (Lars Bergman räknar i sina kalkyler med att skatten Bilaga 1.1&lt;br&gt;för hela industrin i sådana fäll sätts ned till en fjärdedel av full skatt. En&lt;br&gt;känslighetskalkyl visar emellertid att det är nedsättningen för den&lt;br&gt;energiintensiva delen av näringslivet som är avgörande för att hålla&lt;br&gt;BNI-förlustema små).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en differentierad koldioxidskatt blir BNI år 2000 0,1 procent&lt;br&gt;lägre än i basfallet vid en stabilisering och 0,4 procent lägre än i bas-&lt;br&gt;fallet vid en utsläppsminskning med 15 procent. Produktionen inom stål&lt;br&gt;och baskemi faller med ca 10 procent jämfört med basfallet vid stabili-&lt;br&gt;seringen och med ca 15 procent vid minskningen med 15 procent.&lt;br&gt;Skogsindustrin påverkas mindre eftersom kostnaderna för utsläpps-&lt;br&gt;begränsningar till en del antas kunna övervältras bakåt på virkespriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på BNI blir mycket små eller till och med positiva om om-&lt;br&gt;världen antas vidta åtgärder mot koldioxidutsläppen i ungefär samma&lt;br&gt;omfattning som Sverige. Produktionen inom stål och baskemi ändras på&lt;br&gt;ungefär samma sätt som i fellet med differentierad skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på BNI kan således hållas låga om koldioxidskatten för den&lt;br&gt;energiintensiva delen av näringslivet bestäms till en lägre nivå än för&lt;br&gt;ekonomin i övrigt. En sådan differentiering av skatten begränsar också&lt;br&gt;skattens effekter på de energiintensiva branschernas produktion.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avsevärt svårare efter sekelskiftet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med fortsatt ekonomisk tillväxt och begynnande kämkraftavveckling&lt;br&gt;blir det betydligt svårare att begränsa koldioxidutsläppen efter sekel-&lt;br&gt;skiftet. Vi har bedömt konsekvenserna av att begränsa utsläppen i detta&lt;br&gt;tidsperspektiv med utgångspunkt i bl a MARKAL-beräkningama och&lt;br&gt;beräkningarna i den tidigare utredningen Ett miljöanpassat energi-&lt;br&gt;system. Lars Bergman har inte kunnat göra några kalkyler för perioden&lt;br&gt;efter år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ytterligare sparåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vindkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;biobaserad kraftvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som framstår som kostnadsefifektiva förändringar i det tekniska energi-&lt;br&gt;systemet i perspektivet efter år 2000. Fram till år 2000 används relativt&lt;br&gt;stora kvantiteter biobränsle för fjärrvärmeproduktion i hetvattenpannor&lt;br&gt;enligt MARKAL-kalkylema. Efter sekelskiftet minskar denna använd-&lt;br&gt;ning samtidigt som kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen alltså&lt;br&gt;ökar mycket kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kämkraftavvecklingen skulle skjutas framåt i tiden minskar be-&lt;br&gt;hovet av effektivisering och fömybara energislag närmast efter sekel-&lt;br&gt;skiftet vid en begränsning av koldioxidutsläppen. Biobränslen bedöms&lt;br&gt;dock även i ett sådant fäll bli dominerande inom fjärrvärmeproduktio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen. Strategin för hur biobränslena skall utnyttjas ändras emellertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kärnkraft kvar kommer de att användas i hetvattenpannor och Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;endast i liten utsträckning i kraftvärmeverk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsning av koldioxidutsläppen leder i kombination med käm-&lt;br&gt;kraftavvecklingen till kraftigt ökade priser på bl a el och fjärrvärme.&lt;br&gt;Den koldioxidskatt som behövs för att stabilisera utsläppen blir också&lt;br&gt;hög i perspektivet efter sekelskiftet. Med en snabb ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;kan det bli fråga om en koldioxidskatt på 1 krona per kg CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; eller mer&lt;br&gt;för hushållen och den icke-energiintensiva delen av näringslivet. Om&lt;br&gt;kämkraftavvecklingen skjuts framåt i tiden dröjer det längre innan&lt;br&gt;energipriser och koldioxidskatt når höga nivåer. Energiprisökningama&lt;br&gt;kan också dämpas om Sverige får möjligheter att importera större&lt;br&gt;mängder el än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;En breddad eller höjd koldioxidskatt kan minska utsläppen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I analyserna med MARKAL har vi även studerat effekterna av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebelägga elproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låta den icke-energiintensiva industrin betala samma skatt som hus-&lt;br&gt;hållen även efter 1993&lt;br&gt;höja skattenivån för all användning av fossila bränslen till 50 öre/kg&lt;br&gt;CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koldioxidskatt på de bränslen som används för elproduktion får -&lt;br&gt;under år med normal tillgång på vattenkraft och kärnkraft - ingen&lt;br&gt;märkbar effekt på utsläppen under resten av nittiotalet. Det är först efter&lt;br&gt;sekelskiftet, då fossila bränslen blir aktuella för elproduktion, som&lt;br&gt;skatten får en styrande effekt. Då minskar utsläppen tydligt jämfört med&lt;br&gt;fallet utan skatt. Emissionerna minskar i stort sett proportionellt mot&lt;br&gt;skattens storlek. NUTEK har dragit liknande slutsatser i beräkningar åt&lt;br&gt;biobränslekommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om koldioxidutskatten höjs till 32 öre/kg för den icke-energiintensiva&lt;br&gt;industrin minskar de totala koldioxidutsläppen med ca 1 milj ton år&lt;br&gt;2000 och ca 4 milj ton år 2015 enligt MARKALberäkningama. Beräk-&lt;br&gt;ningarna gäller fallet med hög energitillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen minskar markant i det fall en skatt på 50 öre per&lt;br&gt;kg antas gälla för all användning av fossila bränslen. När kärnkraften&lt;br&gt;har avvecklats är dock skatten inte tillräckligt hög för att stabilisera&lt;br&gt;utsläppen. Det är framförallt inom elproduktionen men också inom&lt;br&gt;industrin som utsläppen minskar. Biobränslen blir mycket konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar den potentiella styrka som en koldioxidskatt har&lt;br&gt;när den appliceras brett. I praktiken kan utvecklingen i andra länder&lt;br&gt;väntas sätta gränser för hur hög skatten på den energiintensiva delen av&lt;br&gt;näringslivet kan vara. Beskattningen av insatsbränslen i elproduktionen&lt;br&gt;kommer att vara beroende av de skattenivåer som överenskoms inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid observeras att beskattningen av elproduktionen inte Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;kan avvika hur mycket som helst från koldioxidbeskattningen i övrigt Bilaga 1.1&lt;br&gt;när Sverige får ett tillskott av fossilbaserad elproduktion. Om elproduk-&lt;br&gt;tionen förblir skattefri och koldioxidskatten i övrigt höjs, exempelvis till&lt;br&gt;50 öre/kg som vi räknade med i vårt exempel, kan utsläppen efter&lt;br&gt;sekelskiftet öka jämfört med om nivån ligger kvar vid 32 öre. Det beror&lt;br&gt;på att el i sådant fall blir mycket konkurrenskraftigt samtidigt som&lt;br&gt;emissionerna från elproduktionen på marginalen blir stora. En alltför&lt;br&gt;differentierad beskattning kan alltså i ett sådant läge få oönskade konse-&lt;br&gt;kvenser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattande bedömning av möjligheterna att minska&lt;br&gt;koldioxidutsläppen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Stabilisering till år 2000&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som gjorts inom uppdraget pekar sammanfattningsvis&lt;br&gt;mot att koldioxidutsläppen kan stabiliseras till låg kostnad i perspektivet&lt;br&gt;till år 2000. Det kräver förhållandevis små höjningar eller&lt;br&gt;kompletteringar av befintliga skatter och avgifter och förhållandevis små&lt;br&gt;ändringar av andra styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Stabilisering efter år 2000&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som krävs för att vidmakthålla koldioxidutsläppen på 1990&lt;br&gt;års nivå efter år 2000 beror starkt på i vilken takt kärnkraften avveck-&lt;br&gt;las. En avveckling av kärnkraften till år 2010 enligt gällande riksdags-&lt;br&gt;beslut kräver djupgående förändringar inom energisystemet för att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att stabilisera koldioxidutsläppen. Bland annat måste&lt;br&gt;stora mängder biobränslen och vindkraft introduceras. Inom trafik-&lt;br&gt;sektorn får man räkna med stränga bränsleeffektivitetskrav på trafik-&lt;br&gt;medel, införande av alternativa biobaserade bränslen och omfattande&lt;br&gt;utbyggnad av kollektivtrafik. Förändringarna inom energi- och trafik-&lt;br&gt;systemen kommer att innebära högre energipriser och ändrade förutsätt-&lt;br&gt;ningar for vårt dagliga liv. För hushållen och den icke-energiintensiva&lt;br&gt;industrin kan det t ex bli fråga om elpriser på 1 kr per kWh eller mer&lt;br&gt;snarare än dagens ca 50 öre/kWh. Den koldioxidskatt som - till-&lt;br&gt;sammans med andra åtgärder - behövs för att driva fram förändringarna&lt;br&gt;kan med en snabb ekonomisk tillväxt komma att ligga kring 1 kr/kg&lt;br&gt;koldioxid eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utsläppsminskning med 20 procent&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En minskning av de svenska koldioxidutsläppen med 20 procent till år &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2005 och en avveckling av kärnkraften till år 2010 kräver att alla möj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligheter till minskad elanvändning tas till vara tillsammans med kraftigt Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;ökad användning av fömybara energikällor. Detta kan inte genomföras Bilaga 1.1&lt;br&gt;utan väsentliga förändringar av samhällsstrukturen. Arbetet med att&lt;br&gt;ställa om energi- och trafiksystemen måste inledas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förändringar i ett längre tidsperspektiv&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet att avveckla kärnkraften till år 2010 ändrades skulle givet-&lt;br&gt;vis mindre långtgående åtgärder behövas för att nå en stabilisering eller&lt;br&gt;minskning av utsläppen efter år 2010. Det skulle också göra det enklare&lt;br&gt;att nå en minskning med 20 procent till år 2005. Detta förutsätter att&lt;br&gt;kärnkraftverken skulle kunna drivas med nuvarande prestanda vilket&lt;br&gt;givetvis är osäkert. Förr eller senare kommer emellertid under alla&lt;br&gt;omständigheter kärnkraftverken att ha tjänat ut. Om man inte vill&lt;br&gt;ersätta dem med ny kärnkraft måste man vid den tidpunkten ställa om&lt;br&gt;till ett system med kraftigt förbättrad hushållning och ökat utnyttjande&lt;br&gt;av fömybara energikällor för att kunna begränsa koldioxidutsläppen.&lt;br&gt;Det grundläggande kravet att ställa om till ett mer hållbart system finns&lt;br&gt;således oavsett hur man ser på tidtabellen för kärnkraftverkens avveck-&lt;br&gt;ling. Avvecklingen påverkar i första hand hur snabbt det måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mål för svenska åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Svenska åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser syftar till&lt;br&gt;att Sverige skall ta sin del av ansvaret för att lösa ett globalt miljö-&lt;br&gt;problem. Det nationella åtgärdsprogrammet bör utformas så att det&lt;br&gt;bidrar till effektiva globala och europeiska program och ger Sverige en&lt;br&gt;god beredskap att klara kommande internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet är att få till stånd åtgärder som på sikt be-&lt;br&gt;gränsar temperaturstegringen till högst 0,l°C per decennium och högst&lt;br&gt;2° C totalt. Detta innebär enligt nuvarande kunskap att koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen långsiktigt behöver mer än halveras globalt samtidigt som de&lt;br&gt;tropiska skogarna så långt möjligt bevaras och utsläppen också av andra&lt;br&gt;växthusgaser än koldioxid begränsas. Om u-ländema skall få möjlighet&lt;br&gt;att utvecklas måste utsläppen minskas förhållandevis mest i industri-&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klimatpåverkan skall kunna minskas till lägsta kostnad bör de&lt;br&gt;åtgärdsprogram som formuleras - internationellt och nationellt - omfatta&lt;br&gt;samtliga växthusgaser och beakta sänkor likaväl som källor. Det är&lt;br&gt;däremot enligt vår åsikt inte ändamålsenligt - vare sig internationellt&lt;br&gt;eller nationellt - att väga samman nettoutsläppen av alla växthusgaser&lt;br&gt;och sätta upp mål för utsläppsreduktioner uttryckta i koldioxidekviva-&lt;br&gt;lenter. Kunskapen om hur människan påverkar utsläppen av växthus-&lt;br&gt;gaser från de biologiska systemen är ännu ofullständig. Mål för de&lt;br&gt;sammanvägda växthusgasutsläppen blir föga precisa och svåra att följa&lt;br&gt;upp. De tidsintervall som är relevanta för olika typer av utsläpp och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptag varierar också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår mot denna bakgrund att målen för Sveriges utsläpps- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;begränsande åtgärder formuleras växthusgas för växthusgas och att Bilaga 1.1&lt;br&gt;direkta utsläpp från &amp;quot;tekniska källor&amp;quot; beaktas separat från upptag i&lt;br&gt;biologiska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett första delmål bör enligt vår uppfattning vara att de svenska kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen från och med år 2000 begränsas till högst 1990 års&lt;br&gt;nivå. Kostnaderna för att - på marginalen - minska utsläppen skiljer sig&lt;br&gt;inte på något avgörande sätt mellan energisektorn och trafiksektorn&lt;br&gt;enligt de beräkningar vi kunnat göra. Man bör därför kunna sikta till en&lt;br&gt;stabilisering i båda sektorerna i detta tidsperspektiv. Efter år 2000&lt;br&gt;måste elproduktionen få ett visst utrymme att öka sina utsläpp varför&lt;br&gt;värmeproduktionen och trafiken då måste kunna minska sina utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de osäkerheter som kämkraftavvecklingen innebär - en&lt;br&gt;fossilbaserad elproduktion motsvarande kärnkraftverkens ger ett tillskott&lt;br&gt;av koldioxid som svarar mot 50 - 100 procent av Sveriges totala kol-&lt;br&gt;dioxidutsläpp - kan Sverige i dag knappast precisera ett mer långtgående&lt;br&gt;mål för år 2000 än att stabilisera utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att minska utsläppen förbättras sett på längre sikt efter-&lt;br&gt;som förändringar i energi- och trafiksystemens uppbyggnad, bostädernas&lt;br&gt;och arbetsplatsernas utformning, konsumtionsmönstren m m då kan få&lt;br&gt;större genomslag liksom nyutvecklad teknik. Sverige bör redan nu -&lt;br&gt;parallellt med att vidta de åtgärder som behövs för att stabilisera ut-&lt;br&gt;släppen på kort sikt - inrikta sig på att utveckla långsiktigt hållbara&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metan, dikväveoxid och stabila fluorföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kända antropogena utsläppen av metan härrör framför allt från&lt;br&gt;avfållsdeponier och djurhållning. En utbyggd utvinning av metan från&lt;br&gt;deponier beräknas kunna reducera de totala utsläppen av metan med ca&lt;br&gt;20 procent inom 5 - 10 år. Övriga metanutsläpp bör åtminstone kunna&lt;br&gt;hållas konstanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att målet blir att reducera metanutsläppen med 20 procent&lt;br&gt;till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flödena av dikväveoxid är osäkra. En ökning av utsläppen kan eve-&lt;br&gt;ntuellt förväntas från från kväveoxidrening i katalysatorbilar och vid&lt;br&gt;förbränning av fasta bränslen i fluidiserad bädd. Som preliminärt mål&lt;br&gt;bör gälla att dessa tillskott begränsas så att de totala utsläppen inte ökar&lt;br&gt;till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av HFC-föreningar kommer att öka då dessa ämnen&lt;br&gt;ersätter CFC. Växthuseffekten av denna ökning bedöms dock vara&lt;br&gt;betydligt mindre än växthuseffekten av den förväntade minskningen av&lt;br&gt;FC-utsläppen från tillverkning av aluminium. Som mål bör sättas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläppen av HFC- och FC-föreningar skall minska till år 2000 uttryckt Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;som samlad växthuseffekt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtgärdsprogrammets inriktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammen för att minska utsläppen av klimatgaser bör&lt;br&gt;utarbetas som en integrerad del av samlade åtgärdsprogram för att&lt;br&gt;miljöanpassa olika samhällsaktiviteter. Då kan även andra miljömål&lt;br&gt;beaktas vid utformningen av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att sikta till en strategi som klarar uppställda mål till så&lt;br&gt;låg kostnad som möjligt. Generella ekonomiska styrmedel - som en&lt;br&gt;koldioxidskatt - har fördelar härvidlag. De ger incitament till&lt;br&gt;kostnadsefifektiva utsläppsreduktioner och innebär en stark stimulans till&lt;br&gt;teknisk utveckling. Vi ser därför koldioxidskatten som ett mycket viktigt&lt;br&gt;instrument för att påverka de svenska koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som diskuterats ovan behöver koldioxidskatten kompletteras med andra&lt;br&gt;styrmedel bl a ökade miljöhänsyn vid utbyggnaden av samhällets infra-&lt;br&gt;struktur och stöd till forskning och utveckling. Styrmedel som gäller&lt;br&gt;övriga växthusgaser måste också utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Åtgärdsprogram - energi&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt och övrig beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att koldioxidskattens nivå är tillräckligt hög för den&lt;br&gt;närmaste framtiden på de områden där den tillämpas fullt ut. Den ger&lt;br&gt;där en god styreffekt nationellt och även en god demonstrationseffekt&lt;br&gt;internationellt. De förändringar av beskattningen som bör genomföras&lt;br&gt;snarast möjligt för energisektorn är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lägga en koldioxidskatt på bränslen för elproduktion, inled-&lt;br&gt;ningsvis 8 öre/kg CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bestämma koldioxid- och energiskatten för den icke-energiin-&lt;br&gt;tensiva delen av näringslivet till samma nivå som för hushållen;&lt;br&gt;koldioxidskatten på denna del av näringslivet bör alltså från och&lt;br&gt;med 1993 vara 32 öre/kg i stället för 8 öre/kg; elskatten bör vara&lt;br&gt;8,5 öre/kWh i stället för 0 öre/kWh; energiskatterna på olja, kol&lt;br&gt;och gas bör ligga kvar på 1992 års nivåer&lt;br&gt;att återinföra energiskatt för kraftvärme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen &amp;quot;Normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater&lt;br&gt;m.m.&amp;quot; har NUTEK och Konsumentverket föreslagit att normer för&lt;br&gt;maximal elförbrukning i hushållsapparater skall införas. Normerna skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara frivilliga och kombineras med obligatorisk energideklaration. Vi Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;stöder dessa förslag. Det är ytterst angeläget att arbetet med normer Bilaga 1.1&lt;br&gt;snarast påböijas, då det tar lång tid innan normer av denna typ får fullt&lt;br&gt;genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen föreslås som mål att en elbesparing för hushållsel och el&lt;br&gt;för bostadsuppvärmning på 10 procent skall uppnås inom tio år. Vi&lt;br&gt;stöder det föreslagna målet i ett kortsiktigt perspektiv, men det bör&lt;br&gt;poängteras att på längre sikt krävs mer långtgående reduktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningarna på effektiv energianvändning bör intensifieras även i&lt;br&gt;övrigt. NUTEKs program för effektivare energianvändning bör&lt;br&gt;fullföljas och kompletteras med ytterligare insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen har idag svårt att konkurrera med fossila bränslen för&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion. Investeringsstödet till biobränslekraftvärme är&lt;br&gt;viktigt för att ett visst antal biobränslebaserade kraftvärmeverk trots allt&lt;br&gt;skall kunna byggas och den tekniska kompetensen utvecklas. Vi stöder&lt;br&gt;biobränslekommissionens förslag om ett års förlängning av investerings-&lt;br&gt;stödet till biobränslebaserad kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att långsiktigt förbättra konkurrenskraften för biobränslen är det&lt;br&gt;likaså viktigt att satsa på forskning och utveckling för förgasning och&lt;br&gt;förbränning av biobränslen. Dessa satsningar bör kunna ske inom&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet, där stöd till utveckling av biobränsleteknik&lt;br&gt;bör vara ett prioriterat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag till beskattning av industrin får den energiintensiva&lt;br&gt;industrin lägre energibeskattning än andra verksamheter. För dessa&lt;br&gt;industrier finns ett behov av andra lösningar för att stimulera till&lt;br&gt;effektiv energianvändning och låga utsläpp av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att energifrågorna bör prövas i samband med miljöskydds-&lt;br&gt;prövning av energiintensiva industrier. Tilläggsdirektiv bör ges till&lt;br&gt;miljöskyddskommitten för att snabbutreda hur detta skall ingå i&lt;br&gt;kommande miljölagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppet av metan från energisektorn bör begränsas genom teknikut-&lt;br&gt;veckling. Behoven är därvid mest påtagliga vad gäller småskalig vedeld-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppet av dikväveoxid från energisektorn bör begränsas genom&lt;br&gt;teknikutveckling och krav vid miljöskyddsprövningen. Insatserna bör i&lt;br&gt;första hand gälla förbränning i fluidiserad bädd och anläggningar med&lt;br&gt;ureainjektion.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Åtgärdsprogram - transportsektorn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att ge trafikverk, kommuner och andra sektororgan ett ökat&lt;br&gt;ansvar för att miljöanpassa trafiksystemen måste drivas vidare och ut-&lt;br&gt;vecklas till såväl form som innehåll. De berörda sektororganen bör&lt;br&gt;avsätta större resurser än hittills för att tillsammans med miljömyndig-&lt;br&gt;heterna åstadkomma denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatt och annan beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom transportsektorn utgör en koldioxidskatt ett viktigt styrmedel&lt;br&gt;men på grund av mycket långa genomslagstider för olika åtgärder och&lt;br&gt;de starka kopplingar som finns mellan åtgärder för att komma till rätta&lt;br&gt;med olika miljöstörningar kommer också andra styrmedel att komma i&lt;br&gt;fråga i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinskatten och koldioxidskatten kommer att höjas från och med&lt;br&gt;1993. Den förändring av beskattningen som nu bör prioriteras är&lt;br&gt;enligt vår uppfattning att utforma nya regler för tjänstebilsförmåner och&lt;br&gt;reseavdrag. De studier som gjordes av utredningen om reformerad&lt;br&gt;inkomstbeskattning (RINK) och Miljöavgiftsutredningen (MIA) visade&lt;br&gt;att sådana förändringar får stor effekt - inte bara på koldioxidutsläppen&lt;br&gt;utan även på andra miljöstörningar - till låg samhällsekonomisk kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur, planering och FoU - allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett långsiktigt program för utbyggnad av kollektivtrafiksystemen i våra&lt;br&gt;tätorter och utbyggnad av miljövänliga transportslag i övrigt bör ut-&lt;br&gt;arbetas. Övergripande planer för infrastruktursatsningar och stora&lt;br&gt;investeringar i enskilda objekt bör miljökonsekvensbeskrivas och värde-&lt;br&gt;ras innan de genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala trafikplaner och andra fysiska planer som är av betydelse&lt;br&gt;från miljösynpunkt bör miljökonsekvensbedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av miljöhänsyn måste fortsätta och stärkas i olika FoU-&lt;br&gt;program. Transportforskningsberedningens (TFB:s) sammanhållande&lt;br&gt;roll bör stärkas i enlighet med beredningens eget förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon med alternativa drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de samlade miljöproblemen kommer det - utöver ökad&lt;br&gt;kapacitet i kollektivtrafiken - att krävas ett ökat inslag av kollektivtrafik-&lt;br&gt;fordon och distributionsfordon som baseras på annan drivteknik än&lt;br&gt;dagens - t ex elfordon - eller drivs med andra bränslen än dieselbränn-&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår flottförsök med motoralkoholdrivna fordon.&lt;br&gt;Något motsvarande program för lätta fordon finns inte. Här skulle&lt;br&gt;elbilen kunna vara ett intressant alternativ. För att stimulera utveckling&lt;br&gt;och användning av elbilar bör ett flottförsök göras motsvarande det som&lt;br&gt;görs för motoralkoholer.TFB bör tilldelas medel för att i samråd med&lt;br&gt;NUTEK och Naturvårdsverket genomföra ett sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsgränser för utsläppen för lätta fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsgränser för koldioxidutsläppen får störst effekt på utveck-&lt;br&gt;lingen av motorer och fordon om utsläppsgränsema samordnas mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika länder. Diskussioner pågår inom EG och inom Stockholms-&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör enligt vår åsikt arbeta aktivt för att få till stånd ett system&lt;br&gt;med obligatoriska emissionsgränser för koldioxidutsläppen från de lätta&lt;br&gt;fordonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidareutveckling av system för miljöklassning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med en översyn av miljöklassningssystemet för fordon bör&lt;br&gt;övervägas att komplettera systemet med ekonomiska incitament avseen-&lt;br&gt;de bl a koldioxid. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utforma ett&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket och sjöfartsverket bör få i uppdrag att utforma system&lt;br&gt;för miljörelaterade landningsavgifter för flyg respektive hamnavgifter&lt;br&gt;för s jöfart. Sådana system syftar främst till att begränsa andra miljö-&lt;br&gt;störningar än utsläpp av koldioxid. De berörda myndigheterna bör i sitt&lt;br&gt;arbete undersöka om sådana system också bör innefatta styrmedel röran-&lt;br&gt;de utsläpp av koldioxid liksom andra klimatgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassat hastighetssystem pä vära vägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för hastighetsbegränsning på våra vägar bör ändras så att kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen och utsläppen av andra föroreningar begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen bör innefatta ändringar av de skyltade hastighetema&lt;br&gt;och - framför allt - en utökad övervakning och strängare sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metan och dikväveoxid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av dikväveoxid och metan bör beaktas vid utveckling av&lt;br&gt;reningssystem mm och vid introduktion av alternativa drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorövergripande förslag - energi och trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till nya lagar mm som arbetas fram för marknader som skall&lt;br&gt;avregleras måste åtföljas av noggranna miljökonsekvensbedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av energi- och koldioxidbeskattningen - liksom av övriga&lt;br&gt;styrmedel -bör följas upp så att skatteregler m m vid behov kan juste-&lt;br&gt;ras. En ny samlad bedömning av möjligheterna att klara uppsatta mål&lt;br&gt;bör redovisas senast 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av växthusgaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgången av klimatgaser från jord- och skogsbruket är av annan karak-&lt;br&gt;tär jämfört med övriga samhällssektorer. Utsläppen härrör i regel från&lt;br&gt;påverkan på de naturliga emissionerna av växthusgaser, vilket gör det&lt;br&gt;svårt att dra en gräns mellan naturliga och antropogena utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt släpps ca 60 Mton koldioxid av antropogent ursprung per år ut&lt;br&gt;från Sverige, vilket kan jämföras med de ca 40 Mton som f.n. binds&lt;br&gt;upp i den svenska skogen. De antropogent betingade utsläppen av metan&lt;br&gt;och dikväveoxid uppgår årligen till ca 490 resp. 11 kton. Jord- och&lt;br&gt;skogsbrukets direkta bidrag till detta har uppskattats vara 170 resp. 6&lt;br&gt;kton (31% respektive 3%).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskogningen inom tropiska och subtropiska klimatområden beräknas&lt;br&gt;f.n. medföra nettoemissioner av främst koldioxid uppgående till ca 5000&lt;br&gt;Mton per år. Skogen inom de boreala och tempererade klimatområdena&lt;br&gt;ackumulerar enligt de senaste beräkningarna (IPCC) ca 3000 Mton kol-&lt;br&gt;dioxid per år. Inom det boreala området finns dessutom ett stort&lt;br&gt;kollager bundet i markens humus samt i torv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en betydande potential för ökad användning av biobränslen i&lt;br&gt;Sverige. Den sammanlagda bränslepotentialen enbart från skogen be-&lt;br&gt;räknas uppgå till drygt 100 TWh/år tillfört bränsle. Till detta kommer&lt;br&gt;biobränslen från jordbruket. Den framtida potentialen för en ökning av&lt;br&gt;dessa energislag bedöms vara stor sett bl.a. mot bakgrund av alternativ&lt;br&gt;användning av jordbruksmark som tagits ur annan produktion. Den&lt;br&gt;totala tillgången på biobränslen inom landet har på 10-15 års sikt upp-&lt;br&gt;skattats av Biobränslekommissionen till maximalt ca 180 TWh/år, dvs&lt;br&gt;mellan två och tre gånger den nuvarande användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrins fortsatta rationalisering och den ökade användningen&lt;br&gt;av returfiber vid massaframställning möjliggör att en ökad användning&lt;br&gt;av skogsbränsle kan komma till stånd. En sådan utveckling är gynnsam&lt;br&gt;av flera skäl och den kan bidra till en reduktion av de svenska emissio-&lt;br&gt;nerna av växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för att kunna klara ett kommande svenskt&lt;br&gt;åtagande beträffande stabilisering och reducering av utsläppen av växt-&lt;br&gt;husgaser är att bölja ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energi-&lt;br&gt;slag som biobränslen. Samtidigt ger en påböljad satsning på inhemska&lt;br&gt;biobränslen en handlingsberedskap när kärnkraften börjar avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När torv eller fossila bränslen utnyttjas som bränsle frigörs koldioxid&lt;br&gt;som annars skulle ha förblivit bundet i bränslet. Detta är en avgörande&lt;br&gt;skillnad gentemot biobränslen. Utdikningen av torvmarken leder å andra&lt;br&gt;sidan till minskad avgång av metan. Det är önskvärt att storleken av de&lt;br&gt;naturliga flödena av framför allt metan och dikväveoxid fastställs med&lt;br&gt;större säkerhet. Beräkningarna visar att brytning och förbränning av&lt;br&gt;torv sammantaget ger upphov till en nettoemission av växthusgaser både&lt;br&gt;i ett kort och långt tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder och åtgärder i skogsbruket som kan vara motiverade av andra&lt;br&gt;skäl men som också innebär reducerade utsläpp av växthusgaser är de i&lt;br&gt;första hand lämpligaste. Sådana åtgärder är samtidigt de mest kostnads-&lt;br&gt;effektiva från klimatsynpunkt, genom att de bedömts som lönsamma att&lt;br&gt;genomföra utan hänsyn till deras emissionsreducerande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avverkningens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande samhällsmålen och skogskonjunkturema kommer inom&lt;br&gt;överskådlig tid att ha det avgörande inflytandet på avverkningarnas&lt;br&gt;storlek. Mycket talar för att virkestillgångama kommer att byggas upp&lt;br&gt;ytterligare under de kommande 20-60 åren till följd av en fortsatt hög&lt;br&gt;tillväxt i skogen och en i förhållande till tillväxten förväntad mindre&lt;br&gt;avverkning av virke. Detta leder till en ökad bindning av koldioxid på&lt;br&gt;kort sikt. På lång sikt (över flera skogsgenerationer) är det storleken på&lt;br&gt;kollagret i skog och skogsmark som är intressant. Ett stort kollager i&lt;br&gt;skogen kan underhållas långsiktigt och uthålligt genom lämplig skogs-&lt;br&gt;skötsel som samtidigt möjliggör stora virkesuttag. I de tidsperspektiv&lt;br&gt;som är mest aktuella ifråga om klimatförändringar och påverkan från&lt;br&gt;klimatgaser (50-100 år eller mer) är tillfällig låg avverkning av skog av&lt;br&gt;underordnad betydelse för växthuseffekten. En användning av virket för&lt;br&gt;att ersätta fossila bränslen ger däremot en påtaglig och långsiktig minsk-&lt;br&gt;ning av utsläppen av växthusgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador på skogen genom inverkan av luftföroreningar kan riskera&lt;br&gt;både virkesförrådets och kollagrets storlek och åtgärder för att begränsa&lt;br&gt;dessa förtjänar nu allvarlig uppmärksamhet, även från växthusgas-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidmakthållet eller förbättrat kolförråd i marken har stor betydelse&lt;br&gt;för skogens totala kollager. I samband med skogsbruksåtgärder omsätts&lt;br&gt;skogsmarkens humus varvid emissioner av växthusgaser främst kol-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dioxid och dikväveoxid sker. Åtgärder som bevarar skogsmarkens Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;humuslager är meningsfulla genom att de begränsar storleken av dessa Bilaga 1.1&lt;br&gt;emissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbrukets åtgärder med inriktning mot ståndortsanpassning gynnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stort även kollagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Uppmärksamma risken för emissioner av olika växthusgaser vid&lt;br&gt;utförande av åtgärder i skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ta hänsyn till risken för ökade emissioner av växthusgaser i sam-&lt;br&gt;band med införande av nya metoder i skogsbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Behålla skogsmarken så intakt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Stärk åtgärder som motverkar försurning och skogsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruket är det främst från utdikade organogena jordar som det&lt;br&gt;förekommer en nettoavgång av koldioxid. Avgången är till stor del&lt;br&gt;kopplad till intensiteten i odlingen (jordbearbetningen) och beror bl.a.&lt;br&gt;på att det organiska materialet oxideras fortare vid ökad syretillförsel.&lt;br&gt;En storskalig satsning på odling av energigrödor skulle innebära att&lt;br&gt;jordbruket mer aktivt bidrar till att minska de totala utsläppen av kol-&lt;br&gt;dioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste källan i jordbruket är husdjuren och då främst idisslarna.&lt;br&gt;Metanutsläppen från djurhållning etc. uppgår till ca 150 kton metan per&lt;br&gt;år. Att höja produktionen per djur är det mest effektiva sättet att&lt;br&gt;minska metanemissionema. En tänkbar åtgärd är att minska andelen&lt;br&gt;extensivt bete till förmån för mer spannmål eller intensivt odlat grov-&lt;br&gt;foder samt att använda förädlade, högavkastande djur. Ur natur- och&lt;br&gt;kulturmiljösynpunkt är det emellertid mycket angeläget att öka andelen&lt;br&gt;extensivt bete för att bevara värdefulla ängs- och hagmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som minskar avgången av ammoniak från gödsel och där-&lt;br&gt;med ökar ammoniakkoncentrationen i gödselbehållaren, förhindrar&lt;br&gt;sannolikt även aktiviteten hos de metanbildande bakterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dikväveoxid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgången från jordbruksmark beror på en mängd olika faktorer. Störst&lt;br&gt;betydelse har tillgången på lättillgängligt kväve i marken. Åtgärder som&lt;br&gt;minskar mängden lättlösligt kväve i markprofilen är bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ge lägre givor kvävegödselmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Anpassa gödselgivoma tidsmässigt till grödans behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Minska ammoniakavgången&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övriga verksamheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av metan och dikväveoxid från industrins processer är inte&lt;br&gt;fullständigt kartlagda, men bedöms inte vara så betydande att några sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder föreslås i denna rapport. Utsläppen bör dock uppmärk-&lt;br&gt;sammas och begränsas i miljöskyddsprövningen där så är tekniskt möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av metanutvinningen ur avfållsdeponier föreslås. Som&lt;br&gt;styrmedel bör en kombination av föreskrifter och differentierade bidrag&lt;br&gt;väljas. Föreskrifterna bör innehålla krav på utbyggnad enligt de tre&lt;br&gt;klasser som utvecklats i allmänna råd från Naturvårdsverket och skulle&lt;br&gt;därmed omfatta de ca 300 största tipparna, aktiva som nerlagda. Bidra-&lt;br&gt;get skulle byggas upp så att en större andel går till nerlagda och små&lt;br&gt;tippar, dvs där kostnaderna är högst. Utbyggnaden beräknas, med ovan-&lt;br&gt;stående styrmedel, ta minst 5-10 år men skulle sedan reducera utsläppen&lt;br&gt;av metan med ca 110 kton per år motsvarande drygt 2 Mton CO2-&lt;br&gt;ekvivalenter. Investeringsbehovet uppskattas till ca 700 Mkr, driftkost-&lt;br&gt;nader, information och utbildning mm till ca 210 Mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av dikväveoxid från de kommunala reningsverken är små&lt;br&gt;och det pågående utbyggnadsprogrammet för kvävereduktion har sanno-&lt;br&gt;likt marginell effekt på utsläppen av dikväveoxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att användningen av FC-föreningar (t ex CF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt; och&lt;br&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;) ökar i Sverige och kan förväntas öka ytterligare om inte åtgärder&lt;br&gt;vidtas. För merparten av användningsområdena finns idag alternativ&lt;br&gt;som kan användas. De miljöegenskaper man känner till idag; lång&lt;br&gt;atmosfarisk livslängd, höga GWP-värden och osäkerhet om eventuell&lt;br&gt;påverkan i den övre atmosfären, är oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående anser vi att förbud mot försäljning,&lt;br&gt;import och yrkesmässig användning av FC-föreningar bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av FC-föreningar från aluminiumtillverkning är betydande.&lt;br&gt;En omprövning enligt miljöskyddslagen av aluminiumsmältverket i&lt;br&gt;Sundsvall bör genomföras med syfte att kartlägga och minska utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att användningen av HFC- föreningar begränsas till de om-&lt;br&gt;råden där de behövs för att snabbt avveckla CFC och i vissa fall HCFC&lt;br&gt;användningen. Detta kan t ex vara vissa områden inom kylsektom. För&lt;br&gt;en närmare precisering behövs ytterligare utredning. För att påskynda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvecklingen även inom dessa områden kan i ett senare skede eko-&lt;br&gt;nomiska styrmedel införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömässigt bra alternativ till användning av SF6 saknas för många&lt;br&gt;användningsområden. Utsläpp från den elektriska industrin kan begrän-&lt;br&gt;sas genom krav på uppsamling och återanvändning eller destruktion vid&lt;br&gt;skrotning samt krav på täta utrustningar. Denna hantering sker till stor&lt;br&gt;del redan idag på frivillig basis. Kostnaderna bedöms som låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsreduktion till följd av föreslagna åtgäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom energisektorn är det i första hand de föreslagna förändringarna av&lt;br&gt;skattereglerna för den icke energiintensiva industrin och kraftvärmen&lt;br&gt;samt åtgärderna för att effektivisera elanvändningen som kan väntas slå&lt;br&gt;igenom till år 2000 (tabell 1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.2 Utsläppsreduktion år 2000 (jämfört med prognos i&lt;br&gt;tabell 8.4) till följd av vissa föreslagna åtgärder, milj&lt;br&gt;ton CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade skatteregler för icke &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiintensiv industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att effektivisera &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elanvändningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidkrav på lätta fordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklat miljöklassningssystem, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörelaterade landnings- och hamn-&lt;br&gt;avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av tjänstebilsförmåner och 0,9&lt;br&gt;regler för reseavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassat hastighetssystem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktion av elbilar och bio- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;baserade drivmedel m m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ca 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att kvantifiera effekterna av ändrade regler för kraft-&lt;br&gt;värmen. De övriga nämnda förslagen för energisektorn torde kunna&lt;br&gt;minska utsläppen år 2000 med ca 3 milj ton jämfört med fallet utan&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som föreslagits for trafiken torde tillsammans kunna ge&lt;br&gt;en liknande utsläppsreduktion. Härtill kommer effekterna av den höj-&lt;br&gt;ning av bensinskatten som föreslås i krispaketet (ca 0,7 milj ton år&lt;br&gt;2000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räknat i förhållande till 1990 års verkliga utsläpp kräver en stabili-&lt;br&gt;sering av koldioxidutsläppen att de förväntade utsläppen år 2000&lt;br&gt;minskas med ca 6 milj ton. Räknat i förhållande till 1990 års klimat-&lt;br&gt;korrigerade värde är den behövliga utsläppsreduktionen ca 4 milj ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna torde således - även om de inte är fullt ut&lt;br&gt;adderbara - räcka för att stabilisera koldioxidutsläppen givet nu till-&lt;br&gt;gängliga prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanställning av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Naturvårdsverkets rapport Åtgärder mot klimatföränd-&lt;br&gt;ringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över rapporten lämnats av Styrelsen för&lt;br&gt;internationell utveckling, Kommerskollegium, Statens Järnvägar,&lt;br&gt;Vägverket, Statens väg- och trafikinstitut, Transportforskningsbered-&lt;br&gt;ningen, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-&lt;br&gt;stitut (SMHI), Statistiska centralbyrån, Riksskatteverket, Göteborgs&lt;br&gt;Universitet, Linköpings Universitet, Stockholms Universitet, Veten-&lt;br&gt;skapsakademien, Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Kon-&lt;br&gt;kurrensverket, Statens institut för byggnadsforskning, Statens råd för&lt;br&gt;byggnadsforskning, Ingenjörsvetenskapsakademien, Affärsverket Sven-&lt;br&gt;ska Kraftnät, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergöt-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Konsumentverket, Koncessionsnämnden for miljöskydd,&lt;br&gt;Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Göteborgs kommun, Sydkraft AB, Vattenfall AB,&lt;br&gt;Svenska Elverksföreningen, Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;KRAFTS AM, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska värmeverksföreningen, Sveriges Industriförbund, Svensk&lt;br&gt;Industriförening, Svenska bioenergiföreningen, Svenska gasföreningen,&lt;br&gt;Svenska kolinstitutet, Svenska Petroleum Institutet, Svenska trädbränsle-&lt;br&gt;föreningen, Svenska torvproducentföreningen, Bilindustriföreningen,&lt;br&gt;Motormännens Riksförbund, Naturskyddsföreningen. Yttranden har&lt;br&gt;också inkommit från Sveriges Geologiska undersökning och Jordens&lt;br&gt;Vänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning över remissinstansernas yttranden finns tillgänglig&lt;br&gt;i Miljö- och naturresursdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNITED NATIONS FRAMEWORK&lt;br&gt;CONVENTION ON CLIMATE&lt;br&gt;CHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Parties to this Convention,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acknowledging that change in the Earth’s&lt;br&gt;climate and its adverse effects are a common&lt;br&gt;concern of humankind,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Concerned that human activities have been&lt;br&gt;substantially increasing the atmospheric con-&lt;br&gt;centrations of greenhouse gases, that these in-&lt;br&gt;creases enhance the natural greenhouse effect,&lt;br&gt;and that this will result on average in an addi-&lt;br&gt;tional warming of the Earth’s surface and at-&lt;br&gt;mosphere and may adversely affect natural&lt;br&gt;ecosystems and humankind,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting that the largest share of historical&lt;br&gt;and current global emissions of greenhouse&lt;br&gt;gases has originated in developed countries,&lt;br&gt;that per capita emissions in developing coun-&lt;br&gt;tries are still relatively low and that the share&lt;br&gt;of global emissions originating in developing&lt;br&gt;countries will grow to meet their social and de-&lt;br&gt;velopment needs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware of the role and importance in terrest-&lt;br&gt;rial and marine ecosystems of sinks and reser-&lt;br&gt;voirs of greenhouse gases,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting that there are many uncertainties in&lt;br&gt;predictions of climate change, particularly&lt;br&gt;with regard to the timing, magnitude and re-&lt;br&gt;gional patterns thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acknowledging that the global nature of cli-&lt;br&gt;mate change calls for the widest possible&lt;br&gt;cooperation by all countries and their parti-&lt;br&gt;cipation in an effective and appropriate Inter-&lt;br&gt;national response, in accordance with their&lt;br&gt;common but differentiated responsibilities&lt;br&gt;and respective capabilities and their social and&lt;br&gt;economic conditions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling the pertinent provisions of the De-&lt;br&gt;claration of the United Nations Conference on&lt;br&gt;the Human Environment, adopted at Stock-&lt;br&gt;holm on 16 June 1972,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling also that States have, in accord-&lt;br&gt;ance with the Charter of the United Nations&lt;br&gt;and the principles of international law, the&lt;br&gt;sovereign right to exploit their own resources&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRENTA NATIONERNAS&lt;br&gt;RAM-KONVENTION OM&lt;br&gt;KLIMAT-FÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens parter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som konstaterar att förändring av jordens&lt;br&gt;klimat och dess skadliga verkningar är en ge-&lt;br&gt;mensam angelägenhet för hela mänskligheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är oroade över att mänskliga verksam-&lt;br&gt;heter i avsevärd grad har ökat koncentratio-&lt;br&gt;nerna av växthusgaser i atmosfären, att detta&lt;br&gt;förstärker den naturliga växthuseffekten och&lt;br&gt;att det kommer att leda till en genomsnittlig&lt;br&gt;ytterligare uppvärmning av jordens yta och at-&lt;br&gt;mosfär och kan inverka skadligt på naturliga&lt;br&gt;ekosystem och mänsklighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finner att den största andelen av tidi-&lt;br&gt;gare och nuvarande globala utsläpp av växt-&lt;br&gt;husgaser har härstammat från industriländer,&lt;br&gt;att utsläpp per capita i utvecklingsländer fort-&lt;br&gt;farande är relativt låga och att andelen globala&lt;br&gt;utsläpp som härstammar från utvecklingslän-&lt;br&gt;der kommer att öka för att tillgodose dessa&lt;br&gt;länders sociala och utvecklingsbehov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är medvetna om de terrestra och marina&lt;br&gt;ekosystemens roll och betydelse som sänkor&lt;br&gt;och reservoarer för växthusgaser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som finner att det finns många osäkerheter i&lt;br&gt;förutsägelser om klimatförändring, i synner-&lt;br&gt;het vad gäller tidsbestämning, omfattning och&lt;br&gt;dess regionala mönster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som konstaterar att klimatförändringens&lt;br&gt;globala karaktär kräver bredast möjliga sam-&lt;br&gt;arbete mellan alla länder, med deltagande i en&lt;br&gt;effektiv och lämplig internationell svarsreak-&lt;br&gt;tion i enlighet med deras gemensamma men&lt;br&gt;olikartade ansvar och respektive förmåga samt&lt;br&gt;deras sociala och ekonomiska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som erinrar om de relevanta föreskrifterna i&lt;br&gt;deklarationen från Förenta nationernas konfe-&lt;br&gt;rens om den mänskliga miljön, antagen i&lt;br&gt;Stockholm den 16 juni 1972,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som också erinrar om att stater, i överens-&lt;br&gt;stämmelse med Förenta nationernas stadga&lt;br&gt;och folkrättens principer, har den suveräna&lt;br&gt;rättigheten att utnyttja sina egna tillgångar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pursuant to their own environmental and de-&lt;br&gt;velopmental policies, and the responsibility to&lt;br&gt;ensure that activities within their jurisdiction&lt;br&gt;or control do not cause damage to the environ-&lt;br&gt;ment of other States or of areas beyond the&lt;br&gt;limits of national jurisdiction,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaffirming the principle of sovereignty of&lt;br&gt;States in International cooperation to address&lt;br&gt;climate change,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing that States should enact effect-&lt;br&gt;ive environmental legislation, that environ-&lt;br&gt;mental standards, management objectives and&lt;br&gt;priorities should reflect the environmental and&lt;br&gt;developmental context to which they apply,&lt;br&gt;and that standards applied by some countries&lt;br&gt;may be inappropriate and of unwarranted&lt;br&gt;economic and social cost to other countries, in&lt;br&gt;particular developing countries,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling the provisions of General Assem-&lt;br&gt;bly resolution 44/228 of 22 December 1989 on&lt;br&gt;the United Nations Conference on Environ-&lt;br&gt;ment and Development, and resolutions 43/53&lt;br&gt;of 6 December 1988, 44/207 of 22 December&lt;br&gt;1989, 45/212 of 21 December 1990 and 46/169&lt;br&gt;of 19 December 1991 on protection of global&lt;br&gt;climate for present and future generations of&lt;br&gt;mankind,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling also the provisions of General As-&lt;br&gt;sembly resolution 44/206 of 22 December 1989&lt;br&gt;on the possible adverse effects of sea level rise&lt;br&gt;on islands and Coastal areas, particularly low-&lt;br&gt;lying Coastal areas and the pertinent provisions&lt;br&gt;of General Assembly resolution 44/172 of 19&lt;br&gt;December 1989 on the implementation of the&lt;br&gt;Plan of Action to Combat Desertification,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling further the Vienna Convention for&lt;br&gt;the Protection of the Ozone Layer, 1985, and&lt;br&gt;the Montreal Protocol on Substances that De-&lt;br&gt;plete the Ozone Layer, 1987, as adjusted and&lt;br&gt;amended on 29 June 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting the Ministerial Declaration of Se-&lt;br&gt;cond World Climate Conference adopted on 7&lt;br&gt;November 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Conscious of the valuable analytical work&lt;br&gt;being conducted by many States on climate&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med sin egen miljö-och utvecklings-&lt;br&gt;politik, och ansvaret för att tillse att aktiviteter&lt;br&gt;inom sin jurisdiktion eller kontroll inte föror-&lt;br&gt;sakar skada på miljön i andra stater eller i om-&lt;br&gt;råden utanför gränserna för nationell jurisdik-&lt;br&gt;tion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ånyo bekräftar principen om staters su-&lt;br&gt;veränitet i det internationella samarbetet med&lt;br&gt;att bemöta klimatförändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att stater bör införa effektiv mil-&lt;br&gt;jölagstiftning, att miljönormer, verksamhets-&lt;br&gt;mål och prioriteringar bör avspegla det miljö-&lt;br&gt;och utvecklingsmässiga sammanhang de till-&lt;br&gt;lämpas i, och att normer som tillämpas av vissa&lt;br&gt;länder kan vara olämpliga och ge oberättigade&lt;br&gt;ekonomiska och sociala kostnader för andra&lt;br&gt;länder, i synnerhet utvecklingsländer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som erinrar om föreskrifterna i generalför-&lt;br&gt;samlingens resolution 44/228 av den 22 decem-&lt;br&gt;ber 1989 om Förenta nationernas konferens&lt;br&gt;om miljö och utveckling samt om resolutio-&lt;br&gt;nerna 43/53 av den 6 december 1988, 44/207 av&lt;br&gt;den 22 december 1989, 45/212 av den 21 de-&lt;br&gt;cember 1990 och 46/169 av den 19 december&lt;br&gt;1991 om skydd av det globala klimatet för nu-&lt;br&gt;tida och framtida generationer av mänsklighe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som också erinrar om föreskrifterna i gene-&lt;br&gt;ralförsamlingens resolution 44/206 av den 22&lt;br&gt;december 1989 om de möjliga skadliga effek-&lt;br&gt;terna av stigande havsnivå på öar och kustom-&lt;br&gt;råden, i synnerhet lågt liggande kustområden,&lt;br&gt;samt de relevanta föreskrifterna i generalför-&lt;br&gt;samlingens resolution 44/172 av den 19 decem-&lt;br&gt;ber 1989 om genomförande av handlingspla-&lt;br&gt;nen för att bekämpa ökenspridning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vidare erinrar om Wienkonventionen&lt;br&gt;av år 1985 för skydd av ozonskiktet och Mont-&lt;br&gt;realprotokollet av år 1987 om ämnen som bry-&lt;br&gt;ter ned ozonskiktet, i dess lydelse av den 29&lt;br&gt;juni 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som noterar ministerdeklaration från den&lt;br&gt;andra världsklimatkonferensen, antagen den 7&lt;br&gt;november 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är medvetna om det värdefulla analy-&lt;br&gt;tiska arbete som utförs av många stater om kli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;change and of the important contributions of&lt;br&gt;the World Meteorological Organization, the&lt;br&gt;united Nations Environment Programme and&lt;br&gt;other organs, organizations and bodies of the&lt;br&gt;United Nations system, as well as other inter-&lt;br&gt;national and intergovernmental bodies, to the&lt;br&gt;exchange of results of scientific research and&lt;br&gt;the coordination of research,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing that steps required to under-&lt;br&gt;stand and address climate change will be envir-&lt;br&gt;onmentally, socially and economically most ef-&lt;br&gt;fective if they are based on relevant scientific,&lt;br&gt;technical and economic considerations and&lt;br&gt;continually re-evaluated in the light of new&lt;br&gt;findings in these areas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing that various actions to address&lt;br&gt;climate change can be justified economically&lt;br&gt;in their own right and can also help in solving&lt;br&gt;other environmental problems,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing also the need for developed&lt;br&gt;countries to take immediate action in a flexible&lt;br&gt;manner on the basis of clear priorities, as a&lt;br&gt;first step towards comprehensive response&lt;br&gt;strategies at the global, national and, where&lt;br&gt;agreed, regional levels that take into account&lt;br&gt;all greenhouse gases, with due consideration&lt;br&gt;of their relative contributions to the enhance-&lt;br&gt;ment of the greenhouse effect,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing further that low-lying and other&lt;br&gt;small island countries, countries with low-ly-&lt;br&gt;ing Coastal, arid and semi-arid areas or areas&lt;br&gt;liable to floods, drought and desertification,&lt;br&gt;and developing countries with fragile moun-&lt;br&gt;tainous ecosystems are particularly vulnerable&lt;br&gt;to the adverse effects of climate change,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing the special difficulties of those&lt;br&gt;countries, especially developing countries,&lt;br&gt;whose economies are particularly dependent&lt;br&gt;on fossil fuel production, use and exportation,&lt;br&gt;as a consequence of action taken on limiting&lt;br&gt;greenhouse gas emissions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affirming that responses to climate change&lt;br&gt;should be coordinated with social and&lt;br&gt;economic development in an integrated man-&lt;br&gt;ner with a view to avoiding adverse impacts on&lt;br&gt;the latter, taking into full account the legitim-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;matförändring, och om de viktiga bidragen&lt;br&gt;från Meteorologiska världsorganisationen,&lt;br&gt;Förenta nationernas miljöprogram och andra&lt;br&gt;organ, organisationer och delar inom Förenta&lt;br&gt;nationerna liksom andra internationella och&lt;br&gt;mellanstatliga organ, till utbytet av vetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsresultat och till samordningen&lt;br&gt;av forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att steg som erfordras för att för-&lt;br&gt;stå och bemöta klimatförändring kommer att&lt;br&gt;vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt&lt;br&gt;mest effektiva om de baseras på relevanta ve-&lt;br&gt;tenskapliga, tekniska och ekonomiska övervä-&lt;br&gt;ganden och kontinuerligt omvärderas i ljuset&lt;br&gt;av nya rön inom dessa områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att olika åtgärder för att bemöta&lt;br&gt;klimatförändring kan ha ett eget ekonomiskt&lt;br&gt;berättigande och också kan bidra till att lösa&lt;br&gt;andra miljöproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som också inser behovet av att industrilän-&lt;br&gt;der skrider till omedelbar handling på ett flexi-&lt;br&gt;belt sätt på grundval av klara prioriteringar,&lt;br&gt;som ett första steg mot övergripande åtgärds-&lt;br&gt;strategier på global, nationell och, då så över-&lt;br&gt;enskommits, regional nivå, som beaktar alla&lt;br&gt;växthusgaser, med vederbörlig hänsyn tagen&lt;br&gt;till dessas relativa bidrag till ökningen av växt-&lt;br&gt;huseffekten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vidare anser att lågt liggande och andra&lt;br&gt;små Öländer, länder med lågt liggande kustom-&lt;br&gt;råden, torra eller halvtorra områden eller om-&lt;br&gt;råden som är utsatta för översvämningar,&lt;br&gt;torka och ökenspridning, och utvecklingslän-&lt;br&gt;der med ömtåliga bergiga ekosystem är sär-&lt;br&gt;skilt sårbara för de skadliga effekterna av kli-&lt;br&gt;matförändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inser de särskilda svårigheterna för de&lt;br&gt;länder, i synnerhet utvecklingsländer, vars&lt;br&gt;ekonomi är särskilt beroende av produktion,&lt;br&gt;användning och export av fossila bränslen, till&lt;br&gt;följd av åtgärder som vidtas för att begränsa&lt;br&gt;utsläpp av växthusgaser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bekräftar att motåtgärder mot klimat-&lt;br&gt;förändring borde samordnas med social och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling på ett integrerat sätt i&lt;br&gt;syfte att undvika skadlig inverkan på denna ut-&lt;br&gt;veckling med fullt beaktande av utvecklings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ate priority needs of developing countries for&lt;br&gt;the achievement of sustained economic&lt;br&gt;growth and the eradication of poverty,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing that all countries, especially&lt;br&gt;developing countries, need access to resources&lt;br&gt;required to achieve sustainable social and&lt;br&gt;economic development and that, in order for&lt;br&gt;developing countries to progress towards that&lt;br&gt;goal, their energy consumption will need to&lt;br&gt;grow taking into account the possibilities for&lt;br&gt;achieving greater energy efficiency and for&lt;br&gt;controlling greenhouse gas emissions in gen-&lt;br&gt;eral, including through the application of new&lt;br&gt;technologies on terms which make such an ap-&lt;br&gt;plication economically and socially beneficial,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Determined to protect the climate system for&lt;br&gt;present and future generations,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländernas rättmätiga prioriterade behov att&lt;br&gt;uppnå varaktig ekonomisk tillväxt och avskaf-&lt;br&gt;fande av fattigdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att alla länder, i synnerhet utveck-&lt;br&gt;lingsländer, behöver tillgång till erforderliga&lt;br&gt;resurser för att uppnå en hållbar social och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling, och att för att utveck-&lt;br&gt;lingsländer skall kunna göra framsteg i rikt-&lt;br&gt;ning mot detta mål, kommer deras energiför-&lt;br&gt;brukning att behöva öka, med hänsyn tagen&lt;br&gt;till möjligheterna att uppnå högre energieffek-&lt;br&gt;tivitet och begränsa utsläppen av växthusgaser&lt;br&gt;i allmänhet, inklusive genom tillämpning av&lt;br&gt;nya teknologier på villkor som gör sådan till-&lt;br&gt;lämpning ekonomiskt och socialt fördelaktig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är beslutna att skydda klimatsystemet åt&lt;br&gt;nutida och framtida generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enats om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitions&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of this Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ”Adverse effects of climate change” me-&lt;br&gt;ans changes in the physical environment or bi-&lt;br&gt;ota resulting from climate change which have&lt;br&gt;significant deleterious effects on the composi-&lt;br&gt;tion, resilience or productivity of natural and&lt;br&gt;managed ecosystems or on the operation of so-&lt;br&gt;cio-economic systems or on human health and&lt;br&gt;welfare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ”Climate change” means a change of cli-&lt;br&gt;mate which is attributed directly or indirectly&lt;br&gt;to human activity that alter the composition of&lt;br&gt;the global atmosphere and which is in addition&lt;br&gt;to natural climate variability observed over&lt;br&gt;comparable time periods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ”Climate system” means the totality of&lt;br&gt;the atmosphere, hydrosphere, biosphere and&lt;br&gt;geosphere and their interactions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna konvention avses med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ”Skadliga effekter av klimatförändring”:&lt;br&gt;förändringar i den fysiska miljön eller i ett om-&lt;br&gt;rådes växt- och djurliv till följd av klimatför-&lt;br&gt;ändring som har betydande skadlig inverkan&lt;br&gt;på sammansättningen, motståndskraften eller&lt;br&gt;produktiviteten hos naturliga eller anlagda&lt;br&gt;ekosystem eller på funktionen av socio-ekono-&lt;br&gt;miska system eller på mänsklig hälsa&lt;br&gt;och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ”Klimatförändring”: en förändring av kli-&lt;br&gt;matet, som är direkt eller indirekt hänförlig till&lt;br&gt;mänsklig verksamhet, som ändrar samman-&lt;br&gt;sättningen av den globala atmosfären, och som&lt;br&gt;går utöver naturliga klimatvariationer som ob-&lt;br&gt;serverats under jämförbara tidsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ”Klimatsystem”: atmosfären, hydrosfä-&lt;br&gt;ren, biosfären och geosfären sammantagna,&lt;br&gt;samt dessas inbördes samspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h Titles of artides are included solely to assist the&lt;br&gt;reader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Artiklarnas titlar är medtagna enbart som en hjälp&lt;br&gt;för läsaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ”Emissions” means the release of green-&lt;br&gt;house gases and/or their precursors into the at-&lt;br&gt;mosphere over a specified area and period of&lt;br&gt;time.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ”Greenhouse gases” means those gaseous&lt;br&gt;constituents of the atmosphere, both natural&lt;br&gt;and anthropogenic, that absorb and re-emit&lt;br&gt;infrared radiation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ”Regional economic integration organ-&lt;br&gt;ization” means an organization constituted by&lt;br&gt;sovereign States of a given region which has&lt;br&gt;competence in respect of matters governed by&lt;br&gt;this Convention or its protocols and has been&lt;br&gt;duly authorized, in accordance with its in-&lt;br&gt;ternal procedures, to sign, ratify, accept, ap-&lt;br&gt;prove or accede to the instruments concerned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ”Reservoir” means a component or com-&lt;br&gt;ponents of the climate system where a green-&lt;br&gt;house gas or a precursor of a greenhouse gas is&lt;br&gt;stored.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ”Sink” means any process, activity or&lt;br&gt;mechanism which removes a greenhouse gas,&lt;br&gt;an aerosol or a precursor of a greenhouse gas&lt;br&gt;from the atmosphere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ”Source” means any process or activity&lt;br&gt;which releases a greenhouse gas, an aerosol or&lt;br&gt;a precursor of a greenhouse gas into the atmo-&lt;br&gt;sphere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ”Utsläpp”: frigörandet av växthusgaser&lt;br&gt;och/eller ämnen till atmosfären över ett angi-&lt;br&gt;vet område och en angiven tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ”Växthusgaser”: de gasformiga bestånds-&lt;br&gt;delar i atmosfären, både naturliga och antro-&lt;br&gt;pogena, som absorberar och återsänder infra-&lt;br&gt;röd strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ”Organisation för regional ekonomisk in-&lt;br&gt;tegration”: en organisation, bildad av suve-&lt;br&gt;räna stater i en viss region, som har behörighet&lt;br&gt;vad gäller frågor som regleras i denna konven-&lt;br&gt;tion eller dess protokoll och som vederbörli-&lt;br&gt;gen har bemyndigats, i överensstämmelse med&lt;br&gt;sina interna förfaranden, att underteckna, ra-&lt;br&gt;tificera, godta, godkänna eller ansluta sig till&lt;br&gt;de berörda handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ”Reservoar”: en eller flera komponenter&lt;br&gt;av klimatsystemet där en växthusgas eller ett&lt;br&gt;ämne som kan bilda en växthusgas lagras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ”Sänka”: varje process, aktivitet eller me-&lt;br&gt;kanism som avlägsnar en växthusgas, en aero-&lt;br&gt;sol eller ett ämne som kan bilda en växthusgas,&lt;br&gt;från atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ”Källa”: varje process eller aktivitet som&lt;br&gt;frigör en växthusgas, en aerosol eller ett ämne&lt;br&gt;som kan bilda en växthusgas till atmosfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Objective&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The ultimate objective of this Convention&lt;br&gt;and any related legal instruments that the&lt;br&gt;Conference of the Parties may adopt is to&lt;br&gt;achieve, in accordance with the relevant provi-&lt;br&gt;sions of the Convention, stabilization of green-&lt;br&gt;house gas concentrations in the atmosphere at&lt;br&gt;a level that would prevent dangerous anthro-&lt;br&gt;pogenic interference with the climate system.&lt;br&gt;Such a level should be achieved within a time&lt;br&gt;frame sufficient to allow ecosystems to adapt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutmålet för denna konvention och varje&lt;br&gt;hithörande legal handling som partskonferen-&lt;br&gt;sen kan komma att anta är att uppnå, i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med de relevanta förskrifterna i&lt;br&gt;konventionen, att atmosfärens koncentration&lt;br&gt;av växthusgaser stabiliseras på en nivå som&lt;br&gt;skulle förhindra farlig antropogen störning i&lt;br&gt;klimatsystemet. En sådan nivå bör vara upp-&lt;br&gt;nådd inom en tidsram som är tillräcklig för att&lt;br&gt;tillåta ekosystem att anpassa sig naturligt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturally to climate change, to ensure that&lt;br&gt;food production is not threatened and to en-&lt;br&gt;able economic development to proceed in a&lt;br&gt;sustainable manner.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klimatförändring, att säkerställa att livsme-&lt;br&gt;delsproduktion inte hotas och att möjliggöra&lt;br&gt;för ekonomisk utveckling att fortgå på ett håll-&lt;br&gt;bart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principles&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In their actions to achieve the objective of&lt;br&gt;the Convention and to implement its provi-&lt;br&gt;sions, the Parties shall be guided, inter alia, by&lt;br&gt;the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Parties should protect the climate&lt;br&gt;system for the benefit of present and future&lt;br&gt;generations of humankind, on the basis of&lt;br&gt;equity and in accordance with their common&lt;br&gt;but differentiated responsibilities and respect-&lt;br&gt;ive capabilities. Accordingly, the developed&lt;br&gt;country Parties should take the lead in com-&lt;br&gt;bating climate change and the adverse effects&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The specific needs and special circum-&lt;br&gt;stances of developing country Parties, espe-&lt;br&gt;cially those that are particularly vulnerable to&lt;br&gt;the adverse effects of climate change, and of&lt;br&gt;those Parties, especially developing country&lt;br&gt;Parties, that would have to bear a dispropor-&lt;br&gt;tionate or abnormal burden under the Con-&lt;br&gt;vention, should be given full consideration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Parties should take precautionary&lt;br&gt;measures to anticipate, prevent or minimize&lt;br&gt;the causes of climate change and mitigate its&lt;br&gt;adverse effects. Where there are threats of ser-&lt;br&gt;ious or irreversible damage, lack of full&lt;br&gt;scientific certainty should not be used as a&lt;br&gt;reason for postponing such measures, taking&lt;br&gt;into account that policies and measures to deal&lt;br&gt;so as to ensure global benefits at the lowest&lt;br&gt;possible cost. To accieve this, such policies and&lt;br&gt;measures should take into account different&lt;br&gt;socio-economic contexts, be comprehensive,&lt;br&gt;cover all relevant sources, sinks and reservoirs&lt;br&gt;of greenhouse gases and adaptation, and com-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt agerande för att uppnå konventionens&lt;br&gt;mål och genomföra dess bestämmelser skall&lt;br&gt;parterna vägledas av, bland annat följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Parterna bör skydda klimatsystemet åt&lt;br&gt;nutida och framtida generationer av mänsklig-&lt;br&gt;heten på grundval av rättvisa och i överens-&lt;br&gt;stämmelse med sitt gemensamma, men olikar-&lt;br&gt;tade ansvar och respektive förmåga. Således&lt;br&gt;bör parter som är industriländer ta ledningen i&lt;br&gt;kampen mot klimatförändring och dess skad-&lt;br&gt;liga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De särskilda behoven och speciella om-&lt;br&gt;ständigheterna hos parter som är utvecklings-&lt;br&gt;länder, speciellt de som är särskilt sårbara för&lt;br&gt;skadliga effekter av klimatförändring, och hos&lt;br&gt;de parter, särskilt parter som är utvecklings-&lt;br&gt;länder, som skulle komma att tvingas bära en&lt;br&gt;oproportionerlig och onormal börda enligt&lt;br&gt;konventionen, bör tas under fullt övervä-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Parterna bör vidta förebyggande åtgärder&lt;br&gt;för att förutse, förhindra eller minimera orsa-&lt;br&gt;kerna till klimatförändring och motverka dess&lt;br&gt;skadliga effekter. Där det föreligger hot om&lt;br&gt;allvarlig eller oåterkallelig skada, bör inte av-&lt;br&gt;saknaden av full vetenskaplig säkerhet använ-&lt;br&gt;das som förevändning för att uppskjuta sådana&lt;br&gt;åtgärder, med beaktande av att politik och åt-&lt;br&gt;gärder för att hantera klimatförändring bör&lt;br&gt;vara kostnadseffektiva så att de säkerställer&lt;br&gt;globala fördelar till lägsta möjliga kostnad.&lt;br&gt;För att uppnå detta bör politiken och åtgär-&lt;br&gt;derna ta hänsyn till olika socio-ekonomiska&lt;br&gt;sammanhang, vara övergripande, gälla alla re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prise all economic sectors. Efforts to address&lt;br&gt;climate change may be carried out cooper-&lt;br&gt;atively by interested Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Parties have right to, and should,&lt;br&gt;promote sustainable development. Policies&lt;br&gt;and measures to protect the climate system&lt;br&gt;against human-induced change should be ap-&lt;br&gt;propriate for the specific conditions of each&lt;br&gt;Party and should be integrated with national&lt;br&gt;development programmes, taking into ac-&lt;br&gt;count that economic development is essential&lt;br&gt;for adopting measures to address climate&lt;br&gt;change.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The Parties should cooperate to promote&lt;br&gt;a supportive and open international economic&lt;br&gt;system that would lead to sustainable&lt;br&gt;economic growth and development in all par-&lt;br&gt;ties, particularly developing country Parties,&lt;br&gt;thus enabling them better to address the prob-&lt;br&gt;lems of climate change. Measures taken to&lt;br&gt;combat climate change, including unilateral&lt;br&gt;ones, should not constitute a means of&lt;br&gt;arbitrary of unjustifiable discrimination or a&lt;br&gt;disguised restriction on international trade.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levanta källor, sänkor och reservoarer för&lt;br&gt;växthusgaser och anpassning samt omfatta alla&lt;br&gt;ekonomiska sektorer. Ansträngningar för att&lt;br&gt;bemöta klimatförändring kan utföras på sam-&lt;br&gt;arbetsbasis mellan intresserade parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Parterna har rätt till och bör främja en&lt;br&gt;hållbar utveckling. Politik och åtgärder för att&lt;br&gt;skydda klimatsystemet mot förändringar för-&lt;br&gt;orsakade av människan bör vara anpassade till&lt;br&gt;varje lands specifika förhållanden och integre-&lt;br&gt;rade i nationella utvecklingsprogram, under&lt;br&gt;beaktande av att ekonomisk utveckling är vä-&lt;br&gt;sentlig för vidtagande av åtgärder för att be-&lt;br&gt;möta klimatförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Parterna bör samarbeta om att främja ett&lt;br&gt;stödjande och öppet internationellt ekono-&lt;br&gt;miskt system som skulle leda till hållbar eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt och utveckling för alla parter,&lt;br&gt;särskilt parter som är utvecklingsländer, och&lt;br&gt;därmed möjliggöra för dem att bättre bemöta&lt;br&gt;problemen med klimatförändring. Åtgärder&lt;br&gt;vidtagna för att bekämpa klimatförändring,&lt;br&gt;inklusive unilaterala åtgärder, bör inte utgöra&lt;br&gt;ett medel för godtycklig eller oberättigad dis-&lt;br&gt;kriminering eller en förtäckt begränsning av&lt;br&gt;internationell handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Commitments&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. All Parties, taking into account their com-&lt;br&gt;mon but differentiated responsibilities and&lt;br&gt;their specific national and regional develop-&lt;br&gt;ment priorities, objectives and circumstances,&lt;br&gt;shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Develop, periodically update, publish&lt;br&gt;and make available to the Conference&lt;br&gt;of the Parties, in accordance with Art-&lt;br&gt;ide 12, national inventories of anthro-&lt;br&gt;pogenic emissions by sources and re-&lt;br&gt;movals by sinks of all greenhouse gases&lt;br&gt;not controlled by the Montreal proto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Alla parter, med hänsyn tagen till sitt ge-&lt;br&gt;mensamma men olikartade ansvar och sina&lt;br&gt;särskilda nationella och regionala utvecklings-&lt;br&gt;prioriteter, mål och förhållanden, skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Utveckla, periodiskt uppdatera, publi-&lt;br&gt;cera och ställa till partskonferensens&lt;br&gt;förfogande, i enlighet med artikel 12,&lt;br&gt;nationella inventeringar över antropo-&lt;br&gt;gena utsläpp från källor och upptag i&lt;br&gt;sänkor av alla växthusgaser som inte re-&lt;br&gt;gleras av Montrealprotokollet, med an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;col, using comparable methodologies to&lt;br&gt;be agreed upon by the Conference of&lt;br&gt;the parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Formulate, implement, publish and&lt;br&gt;regularly update national and, where&lt;br&gt;appropriate, regional programmes con-&lt;br&gt;taining measures to mitigate climate&lt;br&gt;change by addressing anthropogenic&lt;br&gt;emissions by sources and removals by&lt;br&gt;sinks of all greenhouse gases not con-&lt;br&gt;trolled by the Montreal protocol, and&lt;br&gt;measures to facilitate adequate adapta-&lt;br&gt;tion to climate change;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Promote and cooperate in the develop-&lt;br&gt;ment, application and diffusion, includ-&lt;br&gt;ing transfer, of technologies, practices&lt;br&gt;and processes that control, reduce or&lt;br&gt;prevent anthropogenic emissions of&lt;br&gt;greenhouse gases not controlled by the&lt;br&gt;Montreal Protocol in all relevant sec-&lt;br&gt;tors, including the energy, transport, in-&lt;br&gt;dustry, agriculture, forestry and waste&lt;br&gt;management sectors;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Promote sustainable management, and&lt;br&gt;promote and cooperate in the conserva-&lt;br&gt;tion and enhancement, as appropriate,&lt;br&gt;of sinks and reservoirs of all greenhouse&lt;br&gt;gases not controlled by the Montreal&lt;br&gt;Protocol, including biomass, forests&lt;br&gt;and oceans as well as other terrestrial,&lt;br&gt;Coastal and marine ecosystems;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Cooperate in preparing for adaptation&lt;br&gt;to the impacts of climate change, de-&lt;br&gt;velop and elaborate appropriate and in-&lt;br&gt;tegrated plans for Coastal zone manage-&lt;br&gt;ment, water resources and agriculture,&lt;br&gt;and for the protection and rehabilita-&lt;br&gt;tion of areas, particularly in Africa, af-&lt;br&gt;fected by drought and desertification,&lt;br&gt;as well as floods;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Take climate change considerations into&lt;br&gt;account, to the extent feasible, in their&lt;br&gt;relevant social, economic and environ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändande av jämförbar metodik att&lt;br&gt;enas om vid partskonferensen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Formulera, genomföra, publicera och&lt;br&gt;regelbundet uppdatera nationella och,&lt;br&gt;då så är tillämpligt, regionala program&lt;br&gt;som innehåller åtgärder för att mot-&lt;br&gt;verka klimatförändring genom inrikt-&lt;br&gt;ning på antropogena utsläpp från källor&lt;br&gt;och upptag i sänkor av alla växthusgaser&lt;br&gt;som inte regleras av Montrealprotokol-&lt;br&gt;let, och åtgärder för att underlätta än-&lt;br&gt;damålsenlig anpassning till klimatför-&lt;br&gt;ändring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Främja och samarbeta om utveckling,&lt;br&gt;tillämpning och spridning, inklusive&lt;br&gt;överföring av teknologier, kunnande&lt;br&gt;och processer som reglerar, minskar el-&lt;br&gt;ler förhindrar antropogena utsläpp av&lt;br&gt;växthusgaser som inte regleras av&lt;br&gt;Montrealprotokollet inom alla rele-&lt;br&gt;vanta sektorer, inklusive energi-, tran-&lt;br&gt;sport-, industri-, jordbruks-, skogs-&lt;br&gt;bruks- och avfallshanteringssektorerna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Främja hållbar skötsel, och främja och&lt;br&gt;samarbeta om bevarande och ökning, i&lt;br&gt;tillämpliga fall, av sänkor och reservoa-&lt;br&gt;rer för alla växthusgaser som inte regle-&lt;br&gt;ras av Montrealprotokollet, inklusive&lt;br&gt;biomassa, skogar och oceaner, såväl&lt;br&gt;som andra ekosystem på land, vid kus-&lt;br&gt;ter och i vatten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Samarbeta om förberedelser för an-&lt;br&gt;passning till följderna av klimatföränd-&lt;br&gt;ring; utveckla och förfina lämpliga och&lt;br&gt;samordnade planer för kustområdesför-&lt;br&gt;valtning, vattenresurser och jordbruk,&lt;br&gt;och för skydd och rehabilitering av om-&lt;br&gt;råden, särskilt i Afrika, påverkade av&lt;br&gt;torka och ökenspridning såväl som&lt;br&gt;översvämningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) beakta klimatförändringar, så långt det&lt;br&gt;är rimligt, i relevant social, ekonomisk&lt;br&gt;och miljömässig politik och handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mental policies and actions, and employ&lt;br&gt;appropriate methods, for example im-&lt;br&gt;pact assessments, formulated and de-&lt;br&gt;termined nationally, with a view to min-&lt;br&gt;imizing adverse effects on the economy,&lt;br&gt;on public health and on the quality of&lt;br&gt;the environment, of projects or meas-&lt;br&gt;ures undertaken by them to mitigate or&lt;br&gt;adapt to climate change;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Promote and cooperate in scientific,&lt;br&gt;technological, technical, socio-&lt;br&gt;economic and other research, system-&lt;br&gt;atic observation and development of&lt;br&gt;data archives related to the climate sys-&lt;br&gt;tem and intended to further the under-&lt;br&gt;standing and to reduce or eliminate the&lt;br&gt;remaining uncertainties regarding the&lt;br&gt;causes, effects, magnitude and timing of&lt;br&gt;climate change and the economic and&lt;br&gt;social consequences of various response&lt;br&gt;strategies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Promote and cooperate in the full, open&lt;br&gt;and prompt exchange of relevant&lt;br&gt;scientific, technological, technical, so-&lt;br&gt;cio-economic and legal information re-&lt;br&gt;lated to the climate system and climate&lt;br&gt;change, and to the economic and social&lt;br&gt;consequences of various response strat-&lt;br&gt;egies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Promote and cooperate in education,&lt;br&gt;training and public awareness related to&lt;br&gt;climate change and encourage the&lt;br&gt;widest participation in this process, in-&lt;br&gt;cluding that of non-governmental or-&lt;br&gt;ganizations; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) Communicate to the Conference of the&lt;br&gt;Parties information related to imple-&lt;br&gt;mentation, in accordance with Article&lt;br&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The developed country Parties and&lt;br&gt;other Parties included in annex I com-&lt;br&gt;mit themselves specifically as provided&lt;br&gt;for in the following:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt utnyttja lämpliga metoder, till ex-&lt;br&gt;empel konsekvensbedömningar, natio-&lt;br&gt;nellt formulerade och fastställda, i syfte&lt;br&gt;att minimera skadliga effekter på eko-&lt;br&gt;nomin, folkhälsan och miljöns kvalitet&lt;br&gt;av projekt eller åtgärder som de vidtar&lt;br&gt;för att motverka eller anpassa sig till kli-&lt;br&gt;matförändring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) främja och samarbeta om vetenskaplig,&lt;br&gt;teknologisk, teknisk, socioekonomisk&lt;br&gt;och annan forskning, systematisk ob-&lt;br&gt;servation och utveckling av dataarkiv&lt;br&gt;angående klimatsystemet och avsedd&lt;br&gt;att öka förståelsen och att minska eller&lt;br&gt;undanröja de kvarstående osäkerhe-&lt;br&gt;terna om orsakerna, verkningarna, om-&lt;br&gt;fattningen och tidsbestämningen av kli-&lt;br&gt;matförändring och de ekonomiska och&lt;br&gt;sociala konsekvenserna av olika svars-&lt;br&gt;strategier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Främja och samarbeta om fullt, öppet&lt;br&gt;och snabbt utbyte av relevant, veten-&lt;br&gt;skaplig, teknologisk, teknisk, socio-&lt;br&gt;ekonomisk och rättslig information an-&lt;br&gt;gående klimatsystemet och klimatför-&lt;br&gt;ändring, och de ekonomiska och sociala&lt;br&gt;följderna av olika åtgärdsstrategier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Främja och samarbeta om utbildning,&lt;br&gt;yrkesträning och allmänhetens medve-&lt;br&gt;tenhet avseende klimatförändring och&lt;br&gt;uppmuntra till det bredaste deltagande i&lt;br&gt;denna process, inklusive av icke-statliga&lt;br&gt;organisationer; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) Överlämna information angående ge-&lt;br&gt;nomförande till partskonferensen, i en-&lt;br&gt;lighet med artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Parterna från industriländer och övriga&lt;br&gt;parter upptagna i bilaga 1 åtar sig specifikt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i det följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Each of these Parties shall adopt&lt;br&gt;national&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; policies and take corre-&lt;br&gt;sponding measures on the mitigation of&lt;br&gt;climate change, by limiting its anthro-&lt;br&gt;pogenic emissions of greenhouse gases&lt;br&gt;and protecting and enhancing its green-&lt;br&gt;house gas sinks and reservoirs. These&lt;br&gt;policies and measures will demonstrate&lt;br&gt;that developed countries are taking the&lt;br&gt;lead in modifying longer-term trends in&lt;br&gt;anthropogenic emissions consistent&lt;br&gt;with the objective of the Convention,&lt;br&gt;recognizing that the return by the end of&lt;br&gt;the present decade to earlier levels of&lt;br&gt;anthropogenic emissions of carbon di-&lt;br&gt;oxide and other greenhouse gases not&lt;br&gt;controlled by the Montreal protocol&lt;br&gt;would contribute to such modification,&lt;br&gt;and taking into account the differences&lt;br&gt;in these Parties’ starting points and ap-&lt;br&gt;proaches, economic structures and re-&lt;br&gt;source bases, the need to maintain&lt;br&gt;strong and sustainable economic&lt;br&gt;growth, available technologies and&lt;br&gt;other individual circumstances, as well&lt;br&gt;as the need for equitable and appropri-&lt;br&gt;ate contributions by each of these Par-&lt;br&gt;ties to the global effort regarding that&lt;br&gt;objective. These Parties may imple-&lt;br&gt;ment such policies and measures jointly&lt;br&gt;with other Parties and may&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assist other Parties in contributing to&lt;br&gt;the achievement of the objective of the&lt;br&gt;Convention and, in particular, that of&lt;br&gt;this subparagraph;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) In order to promote progress to this&lt;br&gt;end, each of these Parties shall&lt;br&gt;communicate, within six months of the&lt;br&gt;entry into force of the Convention for it&lt;br&gt;and periodically thereafter, and in ac-&lt;br&gt;cordance with Article 12, detailed in-&lt;br&gt;formation on its policies and measures&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Var och en av dessa parter skall föra&lt;br&gt;nationell&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; politik och vidta motsvarande&lt;br&gt;åtgärder för att motverka klimatföränd-&lt;br&gt;ring, genom att begränsa sina antropo-&lt;br&gt;gena utsläpp av växthusgaser och&lt;br&gt;skydda och öka sina sänkor och reser-&lt;br&gt;voarer för växthusgaser. Denna politik&lt;br&gt;och dessa åtgärder kommer att visa att&lt;br&gt;industriländer tar ledningen i att för-&lt;br&gt;ändra långsiktiga trender för antropo-&lt;br&gt;gena utsläpp i överensstämmelse med&lt;br&gt;konventionens mål, och anser att åter-&lt;br&gt;gången i slutet av innevarande decen-&lt;br&gt;nium till tidigare nivåer för antropo-&lt;br&gt;gena utsläpp av koldioxid och andra&lt;br&gt;växthusgaser som inte regleras av&lt;br&gt;Montrealprotokollet skulle bidra till en&lt;br&gt;sådan förändring, och beaktar olikhe-&lt;br&gt;terna i dessa parters utgångslägen och&lt;br&gt;angreppssätt, ekonomiska strukturer&lt;br&gt;och resurstillgångar, behovet av att vid-&lt;br&gt;makthålla stark och hållbar ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt, tillgängliga teknologier och&lt;br&gt;andra individuella omständigheter, så-&lt;br&gt;väl som behovet av rättvisa och lämp-&lt;br&gt;liga bidrag från var och en av dessa par-&lt;br&gt;ter till den globala strävan mot detta&lt;br&gt;mål. Dessa parter kan genomföra sådan&lt;br&gt;politik och sådana åtgärder gemensamt&lt;br&gt;med andra parter och kan bistå andra&lt;br&gt;parter att bidra till uppfyllandet av kon-&lt;br&gt;ventionens mål, särskilt det mål som an-&lt;br&gt;ges i detta stycke;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) För att främja framsteg i detta syfte,&lt;br&gt;skall var och en av dessa parter, inom&lt;br&gt;sex månader efter det att konventionen&lt;br&gt;har trätt i kraft för berörd part och där-&lt;br&gt;efter med regelbundna intervaller, och i&lt;br&gt;enlighet med artikel 12, överlämna de-&lt;br&gt;taljerad information om sin politik och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2)&lt;/sup&gt; This includes policies and measures adopted by re-&lt;br&gt;gional economic integration organizations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Detta innefattar målsättningar och åtgärder som&lt;br&gt;antas av organsationer för regional ekonomisk inte-&lt;br&gt;gration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;referred to in subparagraph (a) above,&lt;br&gt;as well as on its resulting projected an-&lt;br&gt;thropogenic emissions by sources and&lt;br&gt;removals by sinks of greenhouse gases&lt;br&gt;not controlled by the Montreal Protocol&lt;br&gt;for the period referred to in subpara-&lt;br&gt;graph (a), with the aim of returning in-&lt;br&gt;dividually or jointly to their 1990 levels&lt;br&gt;of these anthropogenic emissions of car-&lt;br&gt;bon dioxide and other greenhouse gases&lt;br&gt;not controlled by the Montreal Proto-&lt;br&gt;col. This information will be reviewed&lt;br&gt;by the Conference of the Parties, at its&lt;br&gt;first session and periodically thereafter,&lt;br&gt;in accordance with Article 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Calculations of emissions by sources&lt;br&gt;and removals by sinks of greenhouse&lt;br&gt;gases for the purposes of subparagraph&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) above should take into account the&lt;br&gt;best available scientific knowledge, in-&lt;br&gt;cluding of the effective capacity of sinks&lt;br&gt;and the respective contributions of such&lt;br&gt;gases to climate change. The Confer-&lt;br&gt;ence of the Parties shall consider and&lt;br&gt;agree on methodologies for these calcu-&lt;br&gt;lations at its first session and review&lt;br&gt;them regularly thereafter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) The conference of the Parties shall, at&lt;br&gt;its first session, review the adequacy of&lt;br&gt;subparagraphs (a) and (b) above. Such&lt;br&gt;review shall be carried out in the light of&lt;br&gt;the best available scientific information&lt;br&gt;and assessment on climate change and&lt;br&gt;its impacts, as well as relevant tech-&lt;br&gt;nical, social and economic information.&lt;br&gt;Based on this review, the Conference of&lt;br&gt;the Parties shall take appropriate ac-&lt;br&gt;tion, which may include the adoption of&lt;br&gt;amendments to the commitments in&lt;br&gt;subparagraphs (a) and (b) above. The&lt;br&gt;Conference of the Parties, at its first ses-&lt;br&gt;sions, shall also take decisions regard-&lt;br&gt;ing criteria for joint implementation as&lt;br&gt;indicated in subparagraph (a) above. A&lt;br&gt;second review of subparagraphs (a) and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) shall take place not later than 31 De-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina åtgärder enligt punkt (a) ovan, så-&lt;br&gt;väl som om sina därefter beräknade an-&lt;br&gt;tropogena utsläpp från källor och upp-&lt;br&gt;tag i sänkor av växthusgaser som inte&lt;br&gt;regleras av Montrealprotokollet för den&lt;br&gt;period som anges i punkt (a), med må-&lt;br&gt;let att individuellt eller gemensamt&lt;br&gt;återgå till sina 1990 års nivåer för dessa&lt;br&gt;antropogena utsläpp av koldioxid och&lt;br&gt;andra växthusgaser som inte regleras av&lt;br&gt;Montrealprotokollet. Denna informa-&lt;br&gt;tion kommer att granskas av partskon-&lt;br&gt;ferensen vid dess första möte och regel-&lt;br&gt;bundet därefter, i enlighet med&lt;br&gt;artikel 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Beräkningar av utsläpp från källor och&lt;br&gt;upptag i sänkor av växthusgaser för de&lt;br&gt;syften som anges i punkt (b) ovan, bör&lt;br&gt;ta i beaktande bästa tillgängliga veten-&lt;br&gt;skapliga kunskap, inklusive den effek-&lt;br&gt;tiva kapaciteten hos sänkor och de re-&lt;br&gt;spektive bidragen från sådana gaser till&lt;br&gt;klimatförändring. Partskonferensen&lt;br&gt;skall överväga och enas om metodiker&lt;br&gt;för dessa beräkningar vid sitt första&lt;br&gt;möte och därefter regelbundet granska&lt;br&gt;dem;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Partskonferensen skall vid sin första&lt;br&gt;session pröva om bestämmelserna i&lt;br&gt;punkterna (a) och (b) ovan är tillräck-&lt;br&gt;liga. Prövningen skall ske i ljuset av&lt;br&gt;bästa tillgängliga vetenskapliga infor-&lt;br&gt;mation och utvärdering av klimatför-&lt;br&gt;ändring och dess följder såväl som rele-&lt;br&gt;vant teknisk, social och ekonomisk in-&lt;br&gt;formation. På grundval av denna pröv-&lt;br&gt;ning skall partskonferensen vidta lämp-&lt;br&gt;liga åtgärder, som kan innefatta anta-&lt;br&gt;gande av ändringar av åtagandena i&lt;br&gt;punkterna (a) och (b) ovan. Partskonfe-&lt;br&gt;rensen skall, vid sitt första möte, också&lt;br&gt;fatta beslut om kriterier för gemensam&lt;br&gt;implementering såsom indikerats i&lt;br&gt;punkt (a) ovan. En andra prövning av&lt;br&gt;punkterna (a) och (b) skall äga rum inte&lt;br&gt;senare än den 31 december 1998, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cember 1998, and thereafter at regular&lt;br&gt;intervals determined by the Conference&lt;br&gt;of the Parties, until the objective of the&lt;br&gt;Convention is met;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Each of these Parties shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) coordinate, as appropriate with&lt;br&gt;other such Parties, relevant&lt;br&gt;economic and administrative in-&lt;br&gt;struments developed to achieve&lt;br&gt;the objective of the Convention;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) identify and periodically review its&lt;br&gt;own policies and practices which&lt;br&gt;encourage activities that lead to&lt;br&gt;greater levels of anthropogenic&lt;br&gt;emissions of greenhouse gases not&lt;br&gt;controlled by the Montreal Proto-&lt;br&gt;col than would otherwise occur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) The Conference of the Parties shall re-&lt;br&gt;view, not later than 31 December 1998,&lt;br&gt;available information with a view to&lt;br&gt;taking decisions regarding such amend-&lt;br&gt;ments to the lists in annexes I and II as&lt;br&gt;may be appropriate, with the approval&lt;br&gt;of the party concerned;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Any Party not included in annex I may,&lt;br&gt;in its instrument of ratification, accept-&lt;br&gt;ance, approval or accession, or at any&lt;br&gt;time thereafter, notify the Depositary&lt;br&gt;that it intends to be bound by subparag-&lt;br&gt;raphs (a) and (b) above. The Deposit-&lt;br&gt;ary shall inform the other signatories&lt;br&gt;and Parties of any such notification.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därefter med regelbundna intervall,&lt;br&gt;fastställda av partskonferensen, tills&lt;br&gt;konventionens mål är uppnått;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Var och en av dessa parter skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) samordna, om tillämpligt med&lt;br&gt;andra sådana parter, relevanta&lt;br&gt;ekonomiska och administrativa in-&lt;br&gt;strument som utvecklats för att&lt;br&gt;uppnå konventionens mål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) identifiera och regelbundet pröva&lt;br&gt;den egna politik och praxis som&lt;br&gt;uppmuntrar aktiviteter som leder&lt;br&gt;till högre nivåer av antropogena&lt;br&gt;utsläpp av växthusgaser som inte&lt;br&gt;regleras av Montrealprotokollet&lt;br&gt;än vad som eljest skulle vara fallet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Partskonferensen skall, inte senare än&lt;br&gt;den 31 december 1998, granska tillgäng-&lt;br&gt;lig information i syfte att fatta beslut om&lt;br&gt;sådana tillägg till listorna i bilagorna I&lt;br&gt;och II som kan vara lämpliga, med god-&lt;br&gt;kännande av den part som berörs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Varje part som inte är upptagen i bilaga&lt;br&gt;1 kan i sitt ratifikations-, godtagande-,&lt;br&gt;godkännande-, eller anslutningsinstru-&lt;br&gt;ment eller vid varje tidpunkt därefter&lt;br&gt;anmäla till depositarien att den anser&lt;br&gt;sig vara bunden av punkterna (a) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) ovan. Depositarien skall informera&lt;br&gt;de övriga undertecknarna och parterna&lt;br&gt;om varje sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The developed country Parties and other&lt;br&gt;developed Parties included in annex II shall&lt;br&gt;provide new and additional financial resources&lt;br&gt;to meet the agreed full costs incurred by devel-&lt;br&gt;oping country Parties in complying with their&lt;br&gt;obligations under Article 12, paragraph 1.&lt;br&gt;They shall also provide such financial re-&lt;br&gt;sources, including for the transfer of techno-&lt;br&gt;logy, needed by the developing country Parties&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Parterna från industriländer och övriga&lt;br&gt;utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall till-&lt;br&gt;handahålla nya och additionella finansiella re-&lt;br&gt;surser för att bestrida de överenskomna totala&lt;br&gt;kostnaderna som parter från utvecklingslän-&lt;br&gt;der vidkänns för uppfyllandet av sina förplik-&lt;br&gt;telser enligt artikel 12, punkt 1. De skall också&lt;br&gt;tillhandahålla sådana finansiella resurser, in-&lt;br&gt;klusive teknologiöverföring, som parter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to meet the agreed full incremental costs of im-&lt;br&gt;plementing measures that are covered by para-&lt;br&gt;graph 1 of this Article and that are agreed be-&lt;br&gt;tween a developing country Party and the in-&lt;br&gt;ternational entity or entities referred to in Art-&lt;br&gt;icle 11, in accordance with that Article. The&lt;br&gt;implementation of these commitments shall&lt;br&gt;take into account the need for adequacy and&lt;br&gt;predictability in the flow of funds and the im-&lt;br&gt;portance of appropriate burden sharing&lt;br&gt;among the developed country Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The developed country Parties and other&lt;br&gt;developed Parties included in annex II shall&lt;br&gt;also assist the developing country Parties that&lt;br&gt;are particularly vulnerable to the adverse ef-&lt;br&gt;fects of climate change in meeting costs of ad-&lt;br&gt;aptation to those adverse effects.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The developed country Parties and other&lt;br&gt;developed Parties included in annex II shall&lt;br&gt;take all practicable steps to promote, facilitate&lt;br&gt;and finance, as appropriate, the transfer of, or&lt;br&gt;access to, environmentally sound technologies&lt;br&gt;and know-how to other Parties, particularly&lt;br&gt;developing country Parties, to enable them to&lt;br&gt;implement the provisions of the Convention.&lt;br&gt;In this process, the developed country Parties&lt;br&gt;shall support the development and enhance-&lt;br&gt;ment of endogenous capacities and technolo-&lt;br&gt;gies of developing country Parties. Other Par-&lt;br&gt;ties and organizations in a position to do so&lt;br&gt;may also assist in facilitating the transfer of&lt;br&gt;such technologies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. In the implementation of their commit-&lt;br&gt;ments under paragraph 2 above, a certain de-&lt;br&gt;gree of flexibility shall be allowed by the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties to the Parties included in&lt;br&gt;annex I undergoing the process of transition to&lt;br&gt;a market economy, in order to enhance the&lt;br&gt;ability of these Parties to address climate&lt;br&gt;change, including with regard to the historical&lt;br&gt;level of anthropogenic emissions of green-&lt;br&gt;house gases not controlled by the Montreal&lt;br&gt;Protocol chosen as a reference.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsländer behöver för att bestrida de&lt;br&gt;överenskomna totala tillkommande kostna-&lt;br&gt;derna för genomförande av åtgärder som om-&lt;br&gt;fattas av punkt 1 i denna artikel och som har&lt;br&gt;överenskommits mellan en part som är ett ut-&lt;br&gt;vecklingsland och den internationella enhet el-&lt;br&gt;ler de internationella enheter som åsyftas i ar-&lt;br&gt;tikel 11, i överensstämmelse med den artikeln.&lt;br&gt;Vid genomförandet av dessa åtaganden skall&lt;br&gt;hänsyn tas till behovet av tillräcklighet och för-&lt;br&gt;utsebarhet i medelsflödet samt vikten av lämp-&lt;br&gt;lig bördefördelning mellan parterna från indu-&lt;br&gt;striländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Parterna från industriländer och övriga&lt;br&gt;utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall&lt;br&gt;också bistå parter från utvecklingsländer, som&lt;br&gt;är särskilt sårbara för skadliga effekter av kli-&lt;br&gt;matförändring med att bestrida kostnader för&lt;br&gt;anpassning till sådana skadliga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Parterna från industriländer och övriga&lt;br&gt;utvecklade parter upptagna i bilaga 2 skall&lt;br&gt;vidta alla praktiskt genomförbara steg för att&lt;br&gt;främja, underlätta och finansiera, om lämp-&lt;br&gt;ligt, överföring av eller tillgång till, miljömäs-&lt;br&gt;sigt sunda teknologier och kunnande till andra&lt;br&gt;parter, särskilt parter från utvecklingsländer,&lt;br&gt;för att möjliggöra för dessa att uppfylla kon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser. I denna process&lt;br&gt;skall parterna från industriländer stödja ut-&lt;br&gt;vecklingen och förbättringen av utvecklings-&lt;br&gt;ländernas inhemska kapaciteter och teknolo-&lt;br&gt;gier. Andra parter och organisationer med&lt;br&gt;möjlighet därtill kan också bistå med att un-&lt;br&gt;derlätta överföring av sådana teknologier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vid genomförandet av åtagandena enligt&lt;br&gt;punkt 2 ovan skall partskonferensen medge en&lt;br&gt;viss flexibilitet för de parter i bilaga I som ge-&lt;br&gt;nomgår en process för övergång till marknads-&lt;br&gt;ekonomi, för att stärka dessa parters förmåga&lt;br&gt;att bemöta klimatförändring, inklusive i för-&lt;br&gt;hållande till den tidigare nivå som valts som&lt;br&gt;jämförelse för antropogena utsläpp av växt-&lt;br&gt;husgaser, som inte regleras av Montrealproto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. The extent to which developing country&lt;br&gt;Parties will effectively implement their com-&lt;br&gt;mitments under the Convention will depend&lt;br&gt;on the effective implementation by developed&lt;br&gt;country Parties of their commitments under&lt;br&gt;the Convention related to financial resources&lt;br&gt;and transfer of technology and will take fully&lt;br&gt;into account that economic and social develop-&lt;br&gt;ment and poverty eradication are the first and&lt;br&gt;overriding priorities of the developing country&lt;br&gt;Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. In the implementation of the commit-&lt;br&gt;ments in this Article, the Parties shall give full&lt;br&gt;consideration to what actions are necessary&lt;br&gt;under the Convention, including actions re-&lt;br&gt;lated to funding, insurance and the transfer of&lt;br&gt;technology, to meet the specific needs and&lt;br&gt;concerns of developing country parties arising&lt;br&gt;from the adverse effects of climate change&lt;br&gt;and/or the impact of the implementation of re-&lt;br&gt;sponse measures, especially on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Small island countries;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Countries with low-lying Coastal areas;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Countries with arid and semi-arid areas,&lt;br&gt;forested areas and areas liable to forest&lt;br&gt;decay;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Countries with areas prone to natural&lt;br&gt;disasters;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Countries with areas liable to drought&lt;br&gt;and desertification;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Countries with areas of high urban at-&lt;br&gt;mospheric pollution;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Countries with areas with fragile eco-&lt;br&gt;systems, including mountainous ecosys-&lt;br&gt;tems;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Countries whose economies are highly&lt;br&gt;dependent on income generated from&lt;br&gt;the production, processing and export,&lt;br&gt;and/or on consumption of fossil fuels&lt;br&gt;and associated energy-intensive prod-&lt;br&gt;ucts; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Land-locked and transit countries.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den omfattning i vilken parterna från ut-&lt;br&gt;vecklingsländer effektivt kommer att genom-&lt;br&gt;föra sina åtaganden under konventionen kom-&lt;br&gt;mer att vara avhängig av att parter från indu-&lt;br&gt;striländer effektivt genomför sina åtaganden&lt;br&gt;under konventionen beträffande finansiella&lt;br&gt;resurser och teknologiöverföring, och kom-&lt;br&gt;mer att till fullo beakta att ekonomisk och so-&lt;br&gt;cial utveckling och avskaffande av fattigdom&lt;br&gt;är de första och övergripande prioriteterna för&lt;br&gt;parterna från utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid genomförandet av åtagandena i&lt;br&gt;denna artikel skall parterna till fullo överväga&lt;br&gt;vilka åtgärder som är nödvändiga enligt kon-&lt;br&gt;ventionen, inklusive åtgärder som rör finan-&lt;br&gt;siering, försäkring och teknologiöverföring,&lt;br&gt;för att tillgodose de särskilda behoven och an-&lt;br&gt;gelägenheterna hos parter från utvecklingslän-&lt;br&gt;der som uppstår på grund av de skadliga effek-&lt;br&gt;terna av klimatförändring och/eller inverkan&lt;br&gt;av genomförandet av motåtgärder, i synnerhet&lt;br&gt;på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) små Öländer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) länder med lågt liggande kustområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) länder med torra och halvtorra områ-&lt;br&gt;den, skogbevuxna områden och områ-&lt;br&gt;den som riskerar skogsdöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) länder med områden som ofta utsätts&lt;br&gt;för naturkatastrofer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) länder som riskerar torka och öken-&lt;br&gt;spridning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) länder med hög luftförorening i stor-&lt;br&gt;stadsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) länder med områden med känsliga eko-&lt;br&gt;system, inklusive bergs- ekosystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) länder, vars ekonomier är mycket bero-&lt;br&gt;ende av inkomster som härrör från till-&lt;br&gt;verkning, bearbetning och export och/-&lt;br&gt;eller förbrukning av fossila bränslen och&lt;br&gt;besläktade energiintensiva produkter,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) länder utan egen kust och länder med&lt;br&gt;genomfartstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Further, the Conference of the Parties may&lt;br&gt;take actions, as appropriate, with respect to&lt;br&gt;this paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. The Parties shall take full account of the&lt;br&gt;specific needs and special situations of the le-&lt;br&gt;ast developed countries in their actions with&lt;br&gt;regard to funding and transfer of technology.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. The Parties shall, in accordance with&lt;br&gt;Article 10, take into consideration in the im-&lt;br&gt;plementation of the commitments of the Con-&lt;br&gt;vention the situation of Parties, particularly&lt;br&gt;developing country Parties, with economies&lt;br&gt;that are vulnerable to the adverse effects of the&lt;br&gt;implementation of measures to respond to cli-&lt;br&gt;mate change. This applies notable to Parties&lt;br&gt;with economies that are highly dependent on&lt;br&gt;income generated from the production,&lt;br&gt;Processing and export, and/or consumption of&lt;br&gt;fossil fuels and associated energy-intensive&lt;br&gt;products and/or the use of fossil fuels for which&lt;br&gt;such Parties have serious difficulties in switch-&lt;br&gt;ing to alternatives.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kan partskonferensen vidta åtgär-&lt;br&gt;der, om så är lämpligt, med avseende på denna&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Parterna skall till fullo beakta de specifika&lt;br&gt;behoven och de speciella förhållandena hos de&lt;br&gt;minst utvecklade länderna i sina åtgärder av-&lt;br&gt;seende finansiering och teknologiöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 . Parterna skall, i enlighet med artikel 10,&lt;br&gt;vid genomförandet av sina åtaganden enligt&lt;br&gt;konventionen överväga situationen hos parter,&lt;br&gt;i synnerhet utvecklingsländer, med ekonomier&lt;br&gt;som är sårbara för skadliga effekter av genom-&lt;br&gt;förandet av åtgärder för att bemöta klimatför-&lt;br&gt;ändring. Detta gäller särskilt för parter med&lt;br&gt;ekonomier som är mycket beroende av in-&lt;br&gt;komster som härrör från produktionen, bear-&lt;br&gt;betningen och exporten och/eller förbruk-&lt;br&gt;ningen av fossila bränslen och besläktade&lt;br&gt;energiintensiva produkter och/eller från an-&lt;br&gt;vändningen av fossila bränslen, för vilka så-&lt;br&gt;dana parter har stora svårigheter att byta till&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Research and systematic observation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In carrying out their commitments under&lt;br&gt;Article 4, paragraph 1 (g), the Parties shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Support and further develop, as appro-&lt;br&gt;priate, international and intergovern-&lt;br&gt;mental programmes and networks of&lt;br&gt;organizations aimed at defining, con-&lt;br&gt;ducting, assessing and financing re-&lt;br&gt;search, data collection and systematic&lt;br&gt;observation, taking into account the&lt;br&gt;need to minimize duplication of effort;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Support international and intergovern-&lt;br&gt;mental efforts to strengthen systematic&lt;br&gt;observation and national scientific and&lt;br&gt;technical research capacities and capab-&lt;br&gt;ilities, particularly in developing coun-&lt;br&gt;tries, and to promote access to, and ex-&lt;br&gt;change of, data and analyses thereof&lt;br&gt;obtained from areas beyond national&lt;br&gt;jurisdiction; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och systematisk observation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de utför sina åtaganden enligt artikel 4,&lt;br&gt;punkt 1 (g) skall parterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Stödja och ytterligare utveckla, om så&lt;br&gt;är lämpligt, internationella och mellan-&lt;br&gt;statliga program och nätverk av organi-&lt;br&gt;sationer som syftar till att definiera, ut-&lt;br&gt;föra, värdera och finansiera forskning,&lt;br&gt;datainsamling och systematisk observa-&lt;br&gt;tion, med beaktande av behovet av att&lt;br&gt;minimera dubbelarbete;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Stödja internationella och mellanstat-&lt;br&gt;liga ansträngningar för att stärka syste-&lt;br&gt;matisk observation och nationell veten-&lt;br&gt;skaplig och teknisk forskningskapacitet&lt;br&gt;och forskningsförmåga, i synnerhet hos&lt;br&gt;utvecklingsländer, och för att främja&lt;br&gt;tillgång till, och utbyte av, data och ana-&lt;br&gt;lyser av dessa data från områden&lt;br&gt;bortom nationell jurisdiktion samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Take into account the particular con-&lt;br&gt;cerns and needs of developing countries&lt;br&gt;and cooperate in improving their endo-&lt;br&gt;genous capacities and capabilities to&lt;br&gt;participate in the efforts referred to in&lt;br&gt;subparagraphs (a) and (b) above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Education, training and public awareness&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In carrying out their commitments under&lt;br&gt;Article 4, paragraph l(i), the Parties shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Promote and facilitate at the national&lt;br&gt;and, as appropriate, subregional and re-&lt;br&gt;gional levels, and in accordance with&lt;br&gt;national laws and regulations, and&lt;br&gt;within their respective capacities:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the development and implementa-&lt;br&gt;tion of educational and public&lt;br&gt;awareness programmes on climate&lt;br&gt;change and its effects;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) public access to information on cli-&lt;br&gt;mate change and its effects;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) public participation in addressing&lt;br&gt;climate change and its effects and&lt;br&gt;developing adequate responses;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) training of scientific, technical and&lt;br&gt;managerial personnel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Cooperate in and promote, at the inter-&lt;br&gt;national level, and, where appropriate,&lt;br&gt;using existing bodies:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the development and exchange of&lt;br&gt;educational and public awareness&lt;br&gt;material on climate change and its&lt;br&gt;effects; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) the development and implementa-&lt;br&gt;tion of education and training pro-&lt;br&gt;grammes, including the&lt;br&gt;strengthening of national institu-&lt;br&gt;tions and the exchange or second-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Beakta de speciella intressena och be-&lt;br&gt;hoven hos utvecklingsländer och samar-&lt;br&gt;beta om att förbättra dessas inhemska&lt;br&gt;kapacitet och förmåga att delta i de an-&lt;br&gt;strängningar, som åsyftas i punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) och (b) ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning, yrkesträning och allmänhetens&lt;br&gt;medvetenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de utför sina åtaganden enligt artikel 4,&lt;br&gt;punkt 1 (i) skall parterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Främja och underlätta på nationell och,&lt;br&gt;om så är lämpligt, subregional och re-&lt;br&gt;gional nivå, och i överensstämmelse&lt;br&gt;med nationell lagstiftning och bestäm-&lt;br&gt;melser, och inom sina respektive kapa-&lt;br&gt;citeter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) utveckling och genomförande av&lt;br&gt;program för utbildning och för att&lt;br&gt;höja allmänhetens medvetenhet&lt;br&gt;om klimatförändring och dess ef-&lt;br&gt;fekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) tillgång för allmänheten till infor-&lt;br&gt;mation om klimatförändring och&lt;br&gt;dess effekter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) deltagande av allmänheten i bemö-&lt;br&gt;tande av klimatförändring och dess&lt;br&gt;effekter och i utveckling av ända-&lt;br&gt;målsenliga motåtgärder, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iv) träning av vetenskaplig, teknisk&lt;br&gt;och ledande administrativ perso-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Samarbeta om och främja, på interna-&lt;br&gt;tionell nivå, samt, där så är lämpligt,&lt;br&gt;med utnyttjande av befintliga organ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) utvecklandet och utbytet av mate-&lt;br&gt;rial för utbildning och för att höja&lt;br&gt;allmänhetens medvetenhet om kli-&lt;br&gt;matförändring och dess effekter,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) utvecklandet och genomförandet&lt;br&gt;av utbildnings- och träningspro-&lt;br&gt;gram, inklusive stärkande av na-&lt;br&gt;tionella institutioner och utbyte el-&lt;br&gt;ler tillhandahållande av personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment of personnel to train experts&lt;br&gt;in this field, in particular for devel-&lt;br&gt;oping countries.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att träna experter inom detta&lt;br&gt;område, i synnerhet för utveck-&lt;br&gt;lingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Conference of the Parties&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A Conference of the Parties is hereby es-&lt;br&gt;tablished.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The Conference of the Parties, as the su-&lt;br&gt;preme body of this Convention, shall keep&lt;br&gt;under regular review the implementation of&lt;br&gt;the Convention and any related legal instru-&lt;br&gt;ments that the Conference of the Parties may&lt;br&gt;adopt, and shall make, within its mandate, the&lt;br&gt;decisions necessary to promote the effective&lt;br&gt;implementation of the Convention. To this&lt;br&gt;end, it shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Periodically examine the obligations of&lt;br&gt;the Parties and the institutional ar-&lt;br&gt;rangements under the Convention, in&lt;br&gt;the light of the objective of the Conven-&lt;br&gt;tion, the experience gained in its imple-&lt;br&gt;mentation and the evolution of&lt;br&gt;scientific and technological knowledge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Promote and facilitate the exchange of&lt;br&gt;information on measures adopted by&lt;br&gt;the Parties to address climate change&lt;br&gt;and its effects, taking into account the&lt;br&gt;differing circumstances, responsibilities&lt;br&gt;and capabilities of the Parties and their&lt;br&gt;respective commitments under the&lt;br&gt;Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Facilitate, at the request of two or more&lt;br&gt;Parties, the coordination of measures&lt;br&gt;adopted by them to address climate&lt;br&gt;change and its effects, taking into ac-&lt;br&gt;count the differing circumstances, re-&lt;br&gt;sponsibilities and capabilities of the&lt;br&gt;Parties and their respective commit-&lt;br&gt;ments under the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Promote and guide, in accordance with&lt;br&gt;the objective and provisions of the Con-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En partskonferens upprättas härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partskonfererensen skall, som högsta or-&lt;br&gt;gan för denna konvention, regelbundet&lt;br&gt;granska implementeringen av konventionen&lt;br&gt;och varje härmed sammanhängande juridiskt&lt;br&gt;instrument som partskonferensen kan komma&lt;br&gt;att anta, och skall, inom sitt mandat, fatta de&lt;br&gt;beslut som är nödvändiga för att främja det ef-&lt;br&gt;fektiva genomförandet av konventionen. För&lt;br&gt;detta ändamål skall den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Med jämna mellanrum granska parter-&lt;br&gt;nas förpliktelser och de institutionella&lt;br&gt;arrangemangen under konventionen i&lt;br&gt;ljuset av konventionens mål, erfarenhet&lt;br&gt;vunnen vid dess genomförande samt ut-&lt;br&gt;vecklingen av vetenskaplig och teknolo-&lt;br&gt;gisk kunskap;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Främja och underlätta utbytet av infor-&lt;br&gt;mation om åtgärder som vidtagits av&lt;br&gt;parterna för att bemöta klimatföränd-&lt;br&gt;ring och dess effekter, med hänsyn ta-&lt;br&gt;gen till parternas olika omständigheter,&lt;br&gt;ansvar och förmåga och deras respek-&lt;br&gt;tive åtaganden under konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Underlätta, på begäran av två eller flera&lt;br&gt;parter, samordningen av åtgärder som&lt;br&gt;de vidtagit för att bemöta klimatföränd-&lt;br&gt;ring och dess effekter, med hänsyn ta-&lt;br&gt;gen till parternas olika omständigheter,&lt;br&gt;ansvar och förmåga och deras respek-&lt;br&gt;tive åtaganden under konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Främja och vägleda, i enlighet med&lt;br&gt;konventionens mål och bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vention, the development and periodic&lt;br&gt;refinement of comparable methodolo-&lt;br&gt;gies, to be agreed on by the Conference&lt;br&gt;of the Parties, inter alia, for preparing&lt;br&gt;inventories of greenhouse gas emissions&lt;br&gt;by sources and removals by sinks and&lt;br&gt;for evaluating the effectiveness of meas-&lt;br&gt;ures to limit the emissions and enhance&lt;br&gt;the removals of these gases.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Assess, on the basis of all information&lt;br&gt;made available to in accordance with&lt;br&gt;the provisions of the Convention, the&lt;br&gt;implementation of the Convention by&lt;br&gt;the Parties, the overall effects of the&lt;br&gt;measures taken pursuant to the Con-&lt;br&gt;vention, in particular environmental,&lt;br&gt;economic and social effects as well as&lt;br&gt;their cumulative impacts and the extent&lt;br&gt;to which progress towards the objective&lt;br&gt;of the Convention is being achieved;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Consider and adopt regular reports on&lt;br&gt;the implementation of the Convention&lt;br&gt;and ensure their publication;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Make recommendations on any matters&lt;br&gt;necessary for the implementation of the&lt;br&gt;Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Seek to mobilize financial resources in&lt;br&gt;accordance with Article 4, paragraphs&lt;br&gt;3, 4 and 5, and Article 11;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Establish such subsidiary bodies as are&lt;br&gt;deemed necessary for the implementa-&lt;br&gt;tion of the Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) Review reports submitted by its&lt;br&gt;subsidiary bodies and provide guidance&lt;br&gt;to them;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) Agree upon and adopt, by consensus,&lt;br&gt;rules of procedure and financial rules&lt;br&gt;for itself and for any subsidiary bodies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) Seek and utilize, where appropriate,&lt;br&gt;the services and cooperation of, and in-&lt;br&gt;formation provided by, competent in-&lt;br&gt;ternational organizations and intergov-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen och den återkommande&lt;br&gt;förbättringen av jämförbar metodik,&lt;br&gt;som parts-konferensen skall enas om,&lt;br&gt;bland annat för färdigställandet av in-&lt;br&gt;venteringar över utsläpp av växthusga-&lt;br&gt;ser från källor och upptag i sänkor, samt&lt;br&gt;för utvärdering av effektiviteten av åt-&lt;br&gt;gärder för att begränsa utsläppen och&lt;br&gt;öka upptagen av dessa gaser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Utvärdera, på grundval av all informa-&lt;br&gt;tion som tillställts den i enlighet med&lt;br&gt;konventionens bestämmelser, parter-&lt;br&gt;nas genomförande av konventionen, de&lt;br&gt;övergripande effekterna av de åtgärder&lt;br&gt;som vidtagits med anledning av konven-&lt;br&gt;tionen, i synnerhet miljömässiga, eko-&lt;br&gt;nomiska och sociala effekter liksom&lt;br&gt;dessas samlade inverkan och den ut-&lt;br&gt;sträckning i vilken framsteg görs i rikt-&lt;br&gt;ning mot konventionens mål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Behandla och anta regelbundna rappor-&lt;br&gt;ter om genomförandet av konventionen&lt;br&gt;och tillse att dessa publiceras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Utfärda rekommendationer i frågor&lt;br&gt;som är nödvändiga för genomförandet&lt;br&gt;av konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Sträva efter att anskaffa finansiella re-&lt;br&gt;surser i enlighet med artikel 4, punk-&lt;br&gt;terna 3 till 5, samt artikel 11;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Upprätta sådana underorgan som be-&lt;br&gt;döms nödvändiga för genomförandet av&lt;br&gt;konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) Granska rapporter från underorganen&lt;br&gt;och tillhandahålla vägledning för dessa;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) Enas om och, i samstämmighet, anta&lt;br&gt;procedurregler och finansiella regler för&lt;br&gt;partskonferensen och underorganen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) Söka och utnyttja, då så är lämpligt, de&lt;br&gt;tjänster, det samarbete och de upplys-&lt;br&gt;ningar som tillhandahålls av kompe-&lt;br&gt;tenta internationella organisationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ernmental and non-governmental bod-&lt;br&gt;ies; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) Exercise such other functions as are re-&lt;br&gt;quired for the achievement of the ob-&lt;br&gt;jective of the Convention as well as&lt;br&gt;other functions assigned to it under the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Conference of the Parties shall, at its&lt;br&gt;first session adopt its own rules of procedure&lt;br&gt;as well as those of the subsidiary bodies estab-&lt;br&gt;lished by the Convention, which shall include&lt;br&gt;decision-making procedures for matters not&lt;br&gt;already covered by decision-making proce-&lt;br&gt;dures stipulated in the Convention. Such&lt;br&gt;procedures may include specified majorities&lt;br&gt;required for the adoption of particular de-&lt;br&gt;cisions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The first session of the Conference of the&lt;br&gt;Parties shall be convened by the interim sec-&lt;br&gt;retariat referred to in Article 21 and shall take&lt;br&gt;place not later than one year after the date of&lt;br&gt;entry into force of the Convention. Thereaf-&lt;br&gt;ter, ordinary sessions of the Conference of the&lt;br&gt;Parties shall be held every year unless other-&lt;br&gt;wise decided by the Conference of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Extraordinary sessions of the Conference&lt;br&gt;of the Parties shall be held at such other times&lt;br&gt;as may be deemed necessary by the Confer-&lt;br&gt;ence, or at the written request of any Party,&lt;br&gt;provided that, within six months of the request&lt;br&gt;being communicated to the Parties by the sec-&lt;br&gt;retariat, it is supported by at least one-third of&lt;br&gt;the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;The United Nations, its specialized&lt;br&gt;agencies and the International Atomic Energy&lt;br&gt;Agency, as well as any State member thereof&lt;br&gt;or observers thereto not Party to the Conven-&lt;br&gt;tion, may be represented at sessions of the&lt;br&gt;Conference of the Parties as observers. Any&lt;br&gt;body or agency, whether national or interna-&lt;br&gt;tional, governmental or non-governmental,&lt;br&gt;which is qualified in matters covered by the&lt;br&gt;Convention, and which has informed the sec-&lt;br&gt;retariat of its wish to be represented at a ses-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellanstatliga och icke-statliga organ;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) Utöva sådana övriga funktioner som er-&lt;br&gt;fordras för att uppnå konventionens&lt;br&gt;mål, liksom alla andra funktioner som&lt;br&gt;den tilldelats i enlighet med konventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Partskonferensen skall, vid sitt första&lt;br&gt;möte, anta procedurregler för sig och för de&lt;br&gt;underorgan som upprättats genom konventio-&lt;br&gt;nen, vilket skall inkludera beslutsprocedurer&lt;br&gt;för frågor som inte redan omfattas av besluts-&lt;br&gt;procedurer föreskrivna i konventionen. Så-&lt;br&gt;dana procedurer kan innehålla krav på specifi-&lt;br&gt;cerade majoriteter för fattande av vissa beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Partskonferensens första möte skall sam-&lt;br&gt;mankallas av det interimssekretariat som åsyf-&lt;br&gt;tas i artikel 21 och skall äga rum inte senare än&lt;br&gt;ett år efter den dag konventionen träder i&lt;br&gt;kraft. Därefter skall ordinarie möten hållas&lt;br&gt;varje år, om inte partskonferensen beslutar&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Extra möten med partskonferensen skall&lt;br&gt;hållas vid sådana övriga tidpunkter som kan&lt;br&gt;komma att bedömas nödvändiga av konferen-&lt;br&gt;sen, eller på skriftlig begäran av någon part,&lt;br&gt;förutsatt att denna begäran, inom sex månader&lt;br&gt;efter det att den har sänts ut till alla parter av&lt;br&gt;sekretariatet, stöds av minst en tredjedel av&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Förenta nationerna, dess fackorgan och&lt;br&gt;Internationella atomenergikommissionen lik-&lt;br&gt;som varje medlemsstat eller observatörer i&lt;br&gt;dessa som inte är part i konventionen får re-&lt;br&gt;presenteras vid partskonferensens möten som&lt;br&gt;observatörer. Varje organ eller fackorgan, så-&lt;br&gt;väl nationellt som internationellt, statligt eller&lt;br&gt;icke-statligt, som är behörigt i frågor som om-&lt;br&gt;fattas av konventionen och som har informerat&lt;br&gt;sekretariatet om sin önskan att vara represen-&lt;br&gt;terat vid partskonferensens möte som obser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion of the Conference of the Parties as an ob-&lt;br&gt;server, may be so admitted unless at least one-&lt;br&gt;third of the Parties present object. The admis-&lt;br&gt;sion and participation of observers shall be&lt;br&gt;subject to the rules of procedure adopted by&lt;br&gt;the Conference of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Secretariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A secretariat is hereby established.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The functions of the secretariat shall be:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) To make arrangements for sessions of&lt;br&gt;the Conference of the Parties and its&lt;br&gt;subsidiary bodies established under the&lt;br&gt;Convention and to provide them with&lt;br&gt;services as required;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) To compile and transmit reports sub-&lt;br&gt;mitted to it;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) To facilitate assistance to the Parties,&lt;br&gt;particularly developing country Parties,&lt;br&gt;on request, in the compilation and com-&lt;br&gt;munication of information required in&lt;br&gt;accordance with the provisions of the&lt;br&gt;Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) To prepare reports on its activities and&lt;br&gt;present them to the Conference of the&lt;br&gt;Parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) To ensure the necessary coordination&lt;br&gt;with the secretariats of other relevant&lt;br&gt;international bodies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) To enter, under the overall guidance of&lt;br&gt;the Conference of the Parties, into such&lt;br&gt;administrative and contractual arrange-&lt;br&gt;ments as may be required for the effec-&lt;br&gt;tive discharge of its functions; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) To perform the other secretariat func-&lt;br&gt;tions specified in the Convention and in&lt;br&gt;any of its protocols and such other func-&lt;br&gt;tions as may be determined by the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Conference of the Parties, at its first&lt;br&gt;session, shall designate a permanent secreta-&lt;br&gt;riat and make arrangement for its functioning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vatör kan ges tillträde, såvida inte minst en&lt;br&gt;tredjedel av de närvarande parterna motsätter&lt;br&gt;sig. Observatörers tillträde och deltagande&lt;br&gt;skall följa de procedurregler som antagits av&lt;br&gt;partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretariat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett sekretariat upprättas härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sekretariatets funktioner skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Att arrangera för möten med partskon-&lt;br&gt;ferensen och dess underorgan, upprät-&lt;br&gt;tade enligt konventionen, och att till-&lt;br&gt;handahålla de tjänster som erfordras&lt;br&gt;för dessa;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Att sammanställa och vidarebefordra&lt;br&gt;rapporter som inlämnas till det;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Att underlätta bistånd till parterna, i&lt;br&gt;synnerhet parter från utvecklingslän-&lt;br&gt;der, på begäran, för sammanställande&lt;br&gt;och spridning av information som er-&lt;br&gt;fordras i enlighet med konventionens&lt;br&gt;bestämmelser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Att sammanställa rapporter om sina ak-&lt;br&gt;tiviteter och framlägga dessa för parts-&lt;br&gt;konferensen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Att säkerställa den nödvändiga samord-&lt;br&gt;ningen med sekretariaten för andra re-&lt;br&gt;levanta internationella organ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Att under övergripande vägledning från&lt;br&gt;partskonferensen ingå sådana administ-&lt;br&gt;rativa och kontraktsenliga arrangemang&lt;br&gt;som kan erfordras för ett effektivt full-&lt;br&gt;görande av sina funktioner; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Att utföra de andra sekretariatsuppgif-&lt;br&gt;ter som specificeras i konventionen och&lt;br&gt;i något av dess protokoll, samt sådana&lt;br&gt;övriga uppgifter som kan komma att be-&lt;br&gt;stämmas av partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Partskonferensen skall, vid sitt första&lt;br&gt;möte, utse ett permanent sekretariat och ar-&lt;br&gt;rangera för dess funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiary body for scientific and technological&lt;br&gt;advice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A subsidiary body for scientific and tech-&lt;br&gt;nological advise is hereby established to pro-&lt;br&gt;vide the Conference of the Parties and, as ap-&lt;br&gt;propriate, its other subsidiary bodies with ti-&lt;br&gt;mely information and advice on scientific and&lt;br&gt;technological matters relating to the Conven-&lt;br&gt;tion. This body shall be open to participation&lt;br&gt;by all Parties and shall be multidisciplinary. It&lt;br&gt;shall comprise government representatives&lt;br&gt;competent in the relevant field of expertise. It&lt;br&gt;shall report regularly to the Conference of the&lt;br&gt;Parties on all aspects of its work.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under the guidance of the Conference of&lt;br&gt;the Parties, and drawing upon existing compe-&lt;br&gt;tent international bodies, this body shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Provide assessments of the State of&lt;br&gt;scientific knowledge relating to climate&lt;br&gt;change and its effects;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Prepare scientific assessments on the ef-&lt;br&gt;fects of measures taken in the imple-&lt;br&gt;mentation of the Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Identify innovative, efficient and state-&lt;br&gt;of-the-art technologies and know-how&lt;br&gt;and advise on the ways and means of&lt;br&gt;promoting development and/or trans-&lt;br&gt;ferring such technologies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Provide advice on scientific program-&lt;br&gt;mes, international cooperation in re-&lt;br&gt;search and development related to cli-&lt;br&gt;mate change, as well as on ways and&lt;br&gt;means of supporting endogenous capa-&lt;br&gt;city-building in developing countries;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Respond to scientific, technological and&lt;br&gt;methodological questions that the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties and its subsidiary&lt;br&gt;bodies may put to the body.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The functions and terms of reference of&lt;br&gt;this body may be further elaborated by the&lt;br&gt;Conference of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underorgan för vetenskaplig och teknologisk&lt;br&gt;rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett underorgan för vetenskaplig och tek-&lt;br&gt;nologisk rådgivning upprättas härmed för att&lt;br&gt;förse partskonferensen och, om så är lämpligt,&lt;br&gt;dess övriga underorgan med läglig information&lt;br&gt;och rådgivning i vetenskapliga och teknolo-&lt;br&gt;giska frågor som rör konventionen. Detta un-&lt;br&gt;derorgan skall vara öppet för deltagande av&lt;br&gt;alla parter och det skall representera olika&lt;br&gt;fackinriktningar. Det skall bestå av regerings-&lt;br&gt;representanter med kompetens inom relevant&lt;br&gt;expertområde. Det skall rapportera regelbun-&lt;br&gt;det till partskonferensen om alla delar av sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under vägledning från partskonferensen&lt;br&gt;och med utnyttjande av befintliga kompetenta&lt;br&gt;internationella organ skall detta organ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Tillhandahålla utvärderingar av det ve-&lt;br&gt;tenskapliga kunskapsläget vad gäller&lt;br&gt;klimatförändring och dess effekter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Sammanställa vetenskapliga utvärde-&lt;br&gt;ringar av effekterna av åtgärder som&lt;br&gt;vidtas för konventionens genomfö-&lt;br&gt;rande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Identifiera nyskapande, effektiva och&lt;br&gt;aktuella teknologier och kunnande och&lt;br&gt;yttra sig över sätt och medel att främja&lt;br&gt;utveckling och/eller att överföra sådana&lt;br&gt;teknologier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Tillhandahålla råd om vetenskapliga&lt;br&gt;program, internationellt samarbete&lt;br&gt;inom forskning och utveckling av-&lt;br&gt;seende klimatförändring, såväl som om&lt;br&gt;sätt och medel att stödja inhemskt upp-&lt;br&gt;byggande av kapacitet i utvecklingslän-&lt;br&gt;der; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Svara på vetenskapliga, teknologiska&lt;br&gt;och metodologiska frågor som parts-&lt;br&gt;konferensen och dess underorgan kan&lt;br&gt;komma att ställa till organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifterna och direktiven för detta or-&lt;br&gt;gan kan vidareutvecklas av partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subsidiary body for implementation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A subsidiary body for implementation is&lt;br&gt;hereby established to assist the Conference of&lt;br&gt;the Parties in the assessment and review of the&lt;br&gt;effective implementation of the Convention.&lt;br&gt;This body shall be open to participation by all&lt;br&gt;Parties and comprise government representa-&lt;br&gt;tives who are experts on matters related to cli-&lt;br&gt;mate change. It shall report regularly to the&lt;br&gt;Conference of the Parties on all aspects of its&lt;br&gt;work.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under the guidance of the Conference of&lt;br&gt;the Parties, this body shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Consider the information commu-&lt;br&gt;nicated in accordance with Article 12,&lt;br&gt;paragraph 1, to assess the overall aggre-&lt;br&gt;gated effect of the steps taken by the&lt;br&gt;Parties in the light of the latest scientific&lt;br&gt;assessments concerning climate change;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Consider the information commu-&lt;br&gt;nicated in accordance with Article 12,&lt;br&gt;paragraph 2, in order to assist the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties in carrying out the&lt;br&gt;reviews required by Article 4, para-&lt;br&gt;graph 2(d); and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Assist the Conference of the Parties, as&lt;br&gt;appropriate, in the preparation and im-&lt;br&gt;plementation of its decisions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underorgan för genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett underorgan för genomförande etable-&lt;br&gt;ras härmed, för att bistå partskonferensen&lt;br&gt;med utvärdering och granskning av konventio-&lt;br&gt;nens faktiska genomförande. Detta organ&lt;br&gt;skall vara öppet för deltagande av alla parter&lt;br&gt;och bestå av regeringsrepresentanter som är&lt;br&gt;experter på frågor som rör klimatförändring.&lt;br&gt;Det skall regelbundet rapportera till partskon-&lt;br&gt;ferensen om alla delar av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under vägledning från partskonferensen&lt;br&gt;skall detta organ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Överväga den information som lämnats&lt;br&gt;i enlighet med artikel 12, punkt 1 för att&lt;br&gt;utvärdera den övergripande samman-&lt;br&gt;lagda effekten av de åtgärder som vidta-&lt;br&gt;gits av parterna i ljuset av de senaste ve-&lt;br&gt;tenskapliga rönen i fråga om klimatför-&lt;br&gt;ändring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Överväga den information som lämnats&lt;br&gt;i enlighet med artikel 12, punkt 2, för&lt;br&gt;att bistå partskonferensen med att ut-&lt;br&gt;föra de granskningar som erfordras en-&lt;br&gt;ligt artikel 4, punkt 2 (d); samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Bistå partskonferensen, om så är lämp-&lt;br&gt;ligt, med förberedelse och genomfö-&lt;br&gt;rande av dess beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Final Mechanism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A mechanism for the provision of finan-&lt;br&gt;cial resources on a grant or concessional basis,&lt;br&gt;including for the transfer of technology, is he-&lt;br&gt;reby defined. It shall function under the gui-&lt;br&gt;dance of and be accountable to the Confe-&lt;br&gt;rence of the parties, which shall decide on its&lt;br&gt;policies, programme priorities and eligibility&lt;br&gt;criteria related to this Convention. Its opera-&lt;br&gt;tion shall be entrusted to one or more existing&lt;br&gt;international entities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsmekanism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En mekanism för tillhandahållande av fi-&lt;br&gt;nansiella resurser på gåvobasis eller konces-&lt;br&gt;sionella villkor, inklusive överföring av tekno-&lt;br&gt;logi, definieras härmed. Den skall fungera un-&lt;br&gt;der vägledning från och vara redovisningsskyl-&lt;br&gt;dig inför partskonferensen, som skall besluta&lt;br&gt;om dess politik, programprioriteringar och be-&lt;br&gt;hörighetskriterier i anslutning till denna kon-&lt;br&gt;vention. Dess förvaltning skall anförtros åt en&lt;br&gt;eller flera befintliga internationella enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The financial mechanism shall have an&lt;br&gt;equitable and balanced representation of all&lt;br&gt;Parties within a transparent system of gover-&lt;br&gt;nance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Conference of the Parties and the en-&lt;br&gt;tity or entities entrusted with the operation of&lt;br&gt;the financial mechanism shall agree upon ar-&lt;br&gt;rangements to give effect to the above para-&lt;br&gt;graphs, which shall include the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Modalities to ensure that the funded&lt;br&gt;projects to address climate change are&lt;br&gt;in conformity with the policies, pro-&lt;br&gt;gramme priorities and eligibility criteria&lt;br&gt;established by the Conference of the&lt;br&gt;Parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Modalities by which a particular fun-&lt;br&gt;ding decision may be reconsidered in&lt;br&gt;light of these policies, programme prio-&lt;br&gt;rities and eligibility criteria;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Provision by the entity or entities of re-&lt;br&gt;gular reports to the Conference of the&lt;br&gt;Parties on its funding operations, which&lt;br&gt;is consistent with the requirement for&lt;br&gt;accountability set out in paragraph 1&lt;br&gt;above;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Determination in a predictable and&lt;br&gt;identifiable manner of the amount of&lt;br&gt;funding necessary and available for the&lt;br&gt;implementation of this Convention and&lt;br&gt;the conditions under which that amount&lt;br&gt;shall be periodically reviewed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Conference of the Parties shall make&lt;br&gt;arrangements to implement the above mentio-&lt;br&gt;ned provisions at its first session, reviewing&lt;br&gt;and taking into account the interim arrange-&lt;br&gt;ments referred to in Article 21, paragraph 3,&lt;br&gt;and shall decide whether these interim arran-&lt;br&gt;gements shall be maintained. Within four&lt;br&gt;years thereafter, the Conference of the Parties&lt;br&gt;shall review the financial mechanism and take&lt;br&gt;appropriate measures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den finansiella mekanismen skall ha en&lt;br&gt;rättvis och balanserad representation från alla&lt;br&gt;parter inom ett styrsystem som är öppet för in-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Partskonferensen och den enhet eller de&lt;br&gt;enheter som anförtros förvaltningen av den fi-&lt;br&gt;nansiella mekanismen skall enas om arrange-&lt;br&gt;mang för att verkställa innehållet i ovanstå-&lt;br&gt;ende stycken, vilket skall inkludera följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Former för att säkerställa att de finan-&lt;br&gt;sierade projekten för att bemöta kli-&lt;br&gt;matförändring överensstämmer med&lt;br&gt;den politik och de programpriorite-&lt;br&gt;ringar och behörighetskriterier som&lt;br&gt;fastställts av partskonferensen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Former genom vilka ett visst finansie-&lt;br&gt;ringsbeslut kan omprövas i ljuset av&lt;br&gt;denna politik och dessa programpriori-&lt;br&gt;teringar och behörighetskriterier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Tillhandahållande, från enheten/enhe-&lt;br&gt;terna till partskonferensen, av regel-&lt;br&gt;bundna rapporter om finansierings-&lt;br&gt;verksamheten, som överensstämmer&lt;br&gt;med kravet på redovisningsskyldighet&lt;br&gt;enligt punkten 1 ovan; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Bestämning på ett förutsägbart och&lt;br&gt;identifierbart sätt av det medelsbelopp&lt;br&gt;som är nödvändigt och tillgängligt för&lt;br&gt;genomförandet av denna konvention&lt;br&gt;och de villkor under vilka detta belopp&lt;br&gt;med jämna mellanrum skall omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Partskonferensen skall vidta åtgärder för&lt;br&gt;att genomföra ovannämnda föreskrifter vid&lt;br&gt;sitt första möte, under granskning av och med&lt;br&gt;hänsyn till de interimsanordningar som anges&lt;br&gt;i artikel 21, punkt 3, och skall besluta om huru-&lt;br&gt;vida dessa interimsanordningar skall bibehål-&lt;br&gt;las. Inom fyra år därefter skall partskonferen-&lt;br&gt;sen göra en översyn av den finansiella meka-&lt;br&gt;nismen och vidta lämpliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The developed country Parties may also&lt;br&gt;provide and developing country Parties avail&lt;br&gt;themselves of, financial resources related to&lt;br&gt;the implementation of the Convention&lt;br&gt;through bilateral, regional and other multila-&lt;br&gt;teral channels.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Parterna från industriländer kan också&lt;br&gt;tillhandahålla, och parter från utvecklingslän-&lt;br&gt;der tillgodogöra sig, finansiella resurser i an-&lt;br&gt;slutning till genomförandet av konventionen&lt;br&gt;genom bilaterala, regionala eller andra multi-&lt;br&gt;laterala kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Communication of information related to im-&lt;br&gt;plementation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. In accordance with Article 4, paragraph&lt;br&gt;1, each Party shall communicate to the Confe-&lt;br&gt;rence of the Parties, through the secretariat,&lt;br&gt;the following elements of information:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) A national inventory of anthropogenic&lt;br&gt;emissions by sources and removals by&lt;br&gt;sinks of all greenhouse gases not cont-&lt;br&gt;rolled by the Montreal Protocol, to the&lt;br&gt;extent its capacities permit, using com-&lt;br&gt;parable methodologies to be promoted&lt;br&gt;and agreed upon by the Conference of&lt;br&gt;the Parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) A general description of steps taken or&lt;br&gt;envisaged by the Party to implement the&lt;br&gt;Convention; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Any other information that the Party&lt;br&gt;considers relevant to the achievement&lt;br&gt;of the objective of the Convention and&lt;br&gt;suitable for inclusion in its communica-&lt;br&gt;tion, including, if feasible, material re-&lt;br&gt;levant for calculations of global emis-&lt;br&gt;sion trends.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each developed country Party and each&lt;br&gt;other Party included in annex I shall incorpo-&lt;br&gt;rate in its communication the following ele-&lt;br&gt;ments of information:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) A detailed description of the policies&lt;br&gt;and measures that it has adopted to im-&lt;br&gt;plement its commitment under Article&lt;br&gt;4, paragraphs 2(a) and 2(b); and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av information rörande genomfö-&lt;br&gt;rande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I enlighet med artikel 4, punkt 1 skall&lt;br&gt;varje part lämna följande information till part-&lt;br&gt;skonferensen genom sekretariatet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) En nationell inventering av antropo-&lt;br&gt;gena utsläpp från källor och upptag i&lt;br&gt;sänkor för alla växthusgaser som inte&lt;br&gt;regleras av Montrealprotokollet, i den&lt;br&gt;utsträckning dess förmåga tillåter och&lt;br&gt;med användande av jämförbara meto-&lt;br&gt;diker, som partskonferensen skall&lt;br&gt;främja och enas om;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) En allmän beskrivning av åtgärder par-&lt;br&gt;ten vidtagit eller planerat för att genom-&lt;br&gt;föra konventionen; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Varje annan information som parten&lt;br&gt;anser relevant för att uppnå konventio-&lt;br&gt;nens mål och lämpad att inkludera i sin&lt;br&gt;rapport inklusive, om rimligt, material&lt;br&gt;som är relevant för beräkningar av glo-&lt;br&gt;bala utsläppstrender.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje part från industriländer och varje&lt;br&gt;annan part upptagen i bilaga 1 skall i sin rap-&lt;br&gt;port medta följande information:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) En detaljerad beskrivning av den poli-&lt;br&gt;tik och de åtgärder som har vidtagits för&lt;br&gt;att genomföra dess åtaganden enligt ar-&lt;br&gt;tikel 4, punkterna 2 (a) och 2 (b); samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) A specific estimate of the effects that&lt;br&gt;the policies and measures referred to in&lt;br&gt;subparagraph (a) immediately above&lt;br&gt;will have on anthropogenic emissions&lt;br&gt;by its sources and removals by its sinks&lt;br&gt;of greenhouse gases during the period&lt;br&gt;referred to in Article 4, paragraph 2(a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In addition, each developed country&lt;br&gt;Party and each other developed Party included&lt;br&gt;in annex II shall incorporate details of measu-&lt;br&gt;res taken in accordance with Article 4, para-&lt;br&gt;graphs 3, 4 and 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Developing country Parties may, on vo-&lt;br&gt;luntary basis, propose projects for financing,&lt;br&gt;including specific technologies, materials,&lt;br&gt;equipment, techniques or practices that would&lt;br&gt;be needed to implement such projects, along&lt;br&gt;with, if possible, an estimate of all incremental&lt;br&gt;costs, of the reductions of emissions and incre-&lt;br&gt;ments of removals of greenhouse gases, as well&lt;br&gt;as an estimate of the consequent benefits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Each developed country Party and each&lt;br&gt;other Party included in annex I shall make its&lt;br&gt;initial communication within six months of the&lt;br&gt;entry into force of the Convention for that&lt;br&gt;Party. Each Party not so listed shall make its&lt;br&gt;initial communication within three years of the&lt;br&gt;entry into force of the Convention for that&lt;br&gt;party, or of the availability of financial resour-&lt;br&gt;ces in accordance with Article 4, paragraph 3.&lt;br&gt;Parties that are least developed countries may&lt;br&gt;make their initial communication at their disc-&lt;br&gt;retion. The frequence of subsequent Commu-&lt;br&gt;nications by all Parties shall be determined by&lt;br&gt;the Conference of the Parties, taking into ac-&lt;br&gt;count the differentiated timetable set by this&lt;br&gt;paragraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Information communicated by Parties un-&lt;br&gt;der this Article shall be transmitted by the sec-&lt;br&gt;retariat as soon as possible to the Conference&lt;br&gt;of the Parties and to any subsidiary bodies con-&lt;br&gt;cerned. If necessary, the procedures for the&lt;br&gt;communication of information may be further&lt;br&gt;considered by the Conference of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) En specificerad uppskattning av de ef-&lt;br&gt;fekter den politik och de åtgärder som&lt;br&gt;åsyftas i delpunkt under punkt (a) ovan&lt;br&gt;kommer att ha på antropogena utsläpp&lt;br&gt;från dess källor och upptag i dess sänkor&lt;br&gt;för växthusgaser under den period som&lt;br&gt;åsyftas i artikel 4, punkt 2 (a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Dessutom skall varje part från industri-&lt;br&gt;länder och varje annan utvecklad part uppta-&lt;br&gt;gen i bilaga 2 medta detaljerade uppgifter om&lt;br&gt;åtgärder vidtagna i enlighet med artikel 4&lt;br&gt;punkterna 3, 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Parter från utvecklingsländer kan, på fri-&lt;br&gt;villig basis, föreslå projekt för finansiering, in-&lt;br&gt;klusive specifika teknologier, material, utrust-&lt;br&gt;ning, tekniker eller förfaranden, som skulle&lt;br&gt;behövas för att genomföra sådana projekt till-&lt;br&gt;sammans med, om möjligt, en beräkning av&lt;br&gt;alla tillkommande kostnader, av utsläppsre-&lt;br&gt;duktionerna och de ökade upptagen av växt-&lt;br&gt;husgaser, såväl som en beräkning av de därav&lt;br&gt;följande fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part från industriländer och varje&lt;br&gt;annan part upptagen i bilaga 1 skall inlämna&lt;br&gt;sin första rapport inom sex månader efter det&lt;br&gt;att konventionen har trätt i kraft för denna&lt;br&gt;part. Varje part som inte är upptagen i bilagan&lt;br&gt;skall inlämna sin första rapport inom tre år ef-&lt;br&gt;ter det att konventionen har trätt i kraft för&lt;br&gt;denna part, eller efter det att finansiella resur-&lt;br&gt;ser tillhandahålles i enlighet med artikel 4,&lt;br&gt;punkt 3. Parter som är minst utvecklade länder&lt;br&gt;får inlämna sin första rapport efter eget gott-&lt;br&gt;finnande. Frekvensen för efterföljande rap-&lt;br&gt;porter från alla parter skall avgöras av part-&lt;br&gt;skonferensen, med hänsyn tagen till den diffe-&lt;br&gt;rentierade tidsplan som fastställs i detta&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Information inlämnad av parterna enligt&lt;br&gt;denna artikel skall snarast möjligt vidarebe-&lt;br&gt;fordras av sekretariatet till partskonferensen&lt;br&gt;och till eventuella berörda underorgan. Om&lt;br&gt;nödvändigt kan procedurerna för inlämnande&lt;br&gt;av information övervägas ytterligare av parts-&lt;br&gt;konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. From its first session, the Conference of&lt;br&gt;the Parties shall arrange for the provision to&lt;br&gt;developing country Parties of technical and fi-&lt;br&gt;nancial support, on request, in compiling and&lt;br&gt;communicating information under this Ar-&lt;br&gt;ticle, as well as in identifying the technical and&lt;br&gt;financial needs associated with proposed pro-&lt;br&gt;jects and response measures under Article 4.&lt;br&gt;Such support may be provided by other Par-&lt;br&gt;ties, by competent international organizations&lt;br&gt;and by the secretariat, as appropriate.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Any group of Parties may, subject to gui-&lt;br&gt;delines adopted by the Conference of the Par-&lt;br&gt;ties, and to prior notification to the Confe-&lt;br&gt;rence of the Parties, make a joint communica-&lt;br&gt;tion in fulfilment of their obligations under&lt;br&gt;this Article, provided that such a communica-&lt;br&gt;tion includes information on the fulfilment by&lt;br&gt;each of these Parties of its individual obliga-&lt;br&gt;tions under the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Information received by the secretariat&lt;br&gt;that is designated by a Party as confidential, in&lt;br&gt;accordance with criteria to be established by&lt;br&gt;the Conference of the Parties, shall be aggre-&lt;br&gt;gated by the secretariat to protect its confiden-&lt;br&gt;tiality before being made available to any of&lt;br&gt;the bodies involved in the communication and&lt;br&gt;review of information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Subject to paragraph 9 above, and wit-&lt;br&gt;hout prejudice to the ability of any Party to&lt;br&gt;make public its communication at any time,&lt;br&gt;the secretariat shall make Communications by&lt;br&gt;Parties under this Article publicly available at&lt;br&gt;the time they are submitted to the Conference&lt;br&gt;of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resolution of questions regarding implementa-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Conference of the Parties shall, at its&lt;br&gt;first session, consider the establishment of a&lt;br&gt;multilateral consultative process, available to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Från och med sitt första möte skall parts-&lt;br&gt;konferensen ordna med tillhandahållande av&lt;br&gt;tekniskt och finansiellt stöd till parter från ut-&lt;br&gt;vecklingsländer, på begäran, för att samman-&lt;br&gt;ställa och inlämna information enligt denna ar-&lt;br&gt;tikel såväl som för att identifiera de tekniska&lt;br&gt;och finansiella behov som är förknippade med&lt;br&gt;föreslagna projekt och motåtgärder enligt arti-&lt;br&gt;kel 4. Sådant stöd kan tillhandahållas av andra&lt;br&gt;parter, av behöriga internationella organisa-&lt;br&gt;tioner och av sekretariatet, om lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Varje grupp av parter kan, med förbehåll&lt;br&gt;för riktlinjer antagna av partskonferensen och&lt;br&gt;förhandsanmälan till partskonferensen, in-&lt;br&gt;lämna en gemensam rapport om uppfyllandet&lt;br&gt;av sina åtaganden enligt denna artikel, under&lt;br&gt;förutsättning att en sådan rapport innehåller&lt;br&gt;information om hur var och en av dessa parter&lt;br&gt;uppfyller sina enskilda förpliktelser under&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Information som mottagits av sekretaria-&lt;br&gt;tet och som är betecknad som konfidentiell av&lt;br&gt;en part, i enlighet med kriterier som skall fast-&lt;br&gt;ställas av partskonferensen, skall av sekreta-&lt;br&gt;riatet föras samman med annan information&lt;br&gt;för att skydda dess konfidentiella karaktär in-&lt;br&gt;nan den görs tillgänglig för något av de organ&lt;br&gt;som handhar förmedling och granskning av in-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Med förbehåll för punkt 9 ovan, och&lt;br&gt;utan att prejudicera varje parts möjlighet att&lt;br&gt;offentliggöra sin rapport när den så önskar,&lt;br&gt;skall sekretariatet göra rapporter från par-&lt;br&gt;terna under denna artikel allmänt tillgängliga&lt;br&gt;vid den tidpunkt då de överlämnas till parts-&lt;br&gt;konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösande av frågor angående genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen skall vid sitt första möte&lt;br&gt;överväga upprättandet av en multilateral kon-&lt;br&gt;sultativ process, tillgänglig för parterna på des-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parties on their request, for the resolution of&lt;br&gt;questions regarding the implementation of the&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sas begäran, för lösande av frågor angående&lt;br&gt;genomförandet av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Settlement of disputes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. In the event of a dispute between any two&lt;br&gt;or more Parties concerning the interpretation&lt;br&gt;or application of the Convention, the Parties&lt;br&gt;concerned shall seek a settlement of the di-&lt;br&gt;spute through negotiation or any other peace-&lt;br&gt;ful means of their own choice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. When ratifying, accepting, approving or&lt;br&gt;acceding to the Convention, or at any time&lt;br&gt;thereafter, a Party which is not a regional eco-&lt;br&gt;nomic integration organization may declare in&lt;br&gt;a written instrument submitted to the Deposi-&lt;br&gt;tary that, in respect of any dispute concerning&lt;br&gt;the interpretation or application of the Con-&lt;br&gt;vention, it recognizes as compulsory ipsofacto&lt;br&gt;and without special agreement, in relation to&lt;br&gt;any Party accepting the same obligation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Submission of the dispute to the Inter-&lt;br&gt;national Court of Justice and/or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Arbitration in accordance with proce-&lt;br&gt;dures to be adopted by the Conference&lt;br&gt;of the Parties as soon as practicable, in&lt;br&gt;an annex or arbitration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Party which is a regional economic inte-&lt;br&gt;gration organization may make declaration&lt;br&gt;with like effect in relation to arbitration in ac-&lt;br&gt;cordance with the procedures referred to in&lt;br&gt;subparagraph (b) above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A declaration made under paragraph 2&lt;br&gt;above shall remain in force until it expires in&lt;br&gt;accordance with its terms or until three&lt;br&gt;months after written notice of its revocation&lt;br&gt;has been deposited with the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A new declaration, a notice of revocation&lt;br&gt;or the expiry of a declaration shall not in any&lt;br&gt;way affect proceedings pending before the In-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvistlösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I händelse av tvist mellan två eller flera&lt;br&gt;parter rörande tolkning eller tillämpning av&lt;br&gt;konventionen skall de berörda parterna söka&lt;br&gt;bilägga tvisten genom förhandling eller andra&lt;br&gt;fredliga medel enligt deras eget val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid ratifikation, godtagande och godkän-&lt;br&gt;nande av eller anslutning till konventionen, el-&lt;br&gt;ler närhelst därefter, kan en part som inte är&lt;br&gt;en organisation för regional ekonomisk inte-&lt;br&gt;gration deklarera i ett skriftligt dokument som&lt;br&gt;inlämnas till depositarien att den, vad gäller&lt;br&gt;tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av&lt;br&gt;konventionen, i och med detta och utan sär-&lt;br&gt;skild överenskommelse erkänner som obliga-&lt;br&gt;toriskt gentemot alla parter som godtar samma&lt;br&gt;förpliktelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Hänskjutande av tvisten till Internatio-&lt;br&gt;nella domstolen, och/eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Skiljedom enligt procedurer som antas&lt;br&gt;av partskonferensen så snart detta är&lt;br&gt;görligt, intagna i en bilaga om skilje-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part som är en organisation för regional&lt;br&gt;ekonomisk integration kan utfärda en deklara-&lt;br&gt;tion med lika effekt i fråga om skiljedom enligt&lt;br&gt;de procedurer som åsyftas i (b) ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En deklaration enligt punkt 2 ovan skall&lt;br&gt;förbli i kraft tills den upphör i enlighet med&lt;br&gt;sina villkor eller tills tre månader efter det att&lt;br&gt;skriftlig anmälan om dess återkallande har in-&lt;br&gt;lämnats till depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En ny deklaration, en anmälan om åter-&lt;br&gt;kallande eller en deklarations upphörande&lt;br&gt;skall på intet sätt påverka pågående förhand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ternational Court of Justice or the arbitral tri-&lt;br&gt;bunal, unless the parties to dispute otherwise&lt;br&gt;agree.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Subject to the operation of paragraph 2&lt;br&gt;above, if after twelve moths following notifica-&lt;br&gt;tion by one Party to another that a dispute ex-&lt;br&gt;ists between them, the Parties concerned have&lt;br&gt;not been able to settle their dispute through&lt;br&gt;the means mentioned in paragraph 1 above,&lt;br&gt;the dispute shall be submitted, at the request&lt;br&gt;of any of the parties to the dispute, to concilia-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. A conciliation commission shall be crea-&lt;br&gt;ted upon the request of one of the parties to&lt;br&gt;the dispute. The commission shall be compo-&lt;br&gt;sed of an equal number of members appointed&lt;br&gt;by each party concerned and a chairman cho-&lt;br&gt;sen jointly by the members appointed by each&lt;br&gt;party. The commission shall render a recom-&lt;br&gt;mendatory award, which the parties shall con-&lt;br&gt;sider in good faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Additional procedures relating to conci-&lt;br&gt;liation shall be adopted by the Conference of&lt;br&gt;the Parties, as soon as practicable, in an annex&lt;br&gt;on conciliation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. The provisions of this Article shall apply&lt;br&gt;to any related legal instrument which the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties may adopt, unless the in-&lt;br&gt;strument provides otherwise.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar inför Internationella domstolen eller&lt;br&gt;skiljedomstolen, såvida inte parterna i tvisten&lt;br&gt;enas om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Med förbehåll för punkt 2 ovan, om efter&lt;br&gt;tolv månader från anmälan av en part till en&lt;br&gt;annan om att en tvist föreligger dem emellan,&lt;br&gt;de berörda parterna inte har kunnat lösa sin&lt;br&gt;tvist genom de medel som anges i punkt 1&lt;br&gt;ovan, skall tvisten på begäran av någon av de&lt;br&gt;tvistande parterna underställas förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En förlikningskommission skall bildas på&lt;br&gt;begäran av en av de tvistande parterna. Kom-&lt;br&gt;missionen skall bestå av lika antal ledamöter&lt;br&gt;utsedda av varje berörd part samt en ordfö-&lt;br&gt;rande vald gemensamt av de av vardera parten&lt;br&gt;utsedda ledamöterna. Kommissionen skall&lt;br&gt;lämna ett förslag till lösning, som parterna för-&lt;br&gt;utsättningslöst skall ta under övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ytterligare procedurer avseende förlik-&lt;br&gt;ning skall antas av partskonferensen så snart&lt;br&gt;detta är görligt, i en bilaga om förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Bestämmelserna i denna artikel skall till-&lt;br&gt;lämpas på alla tillhörande juridiska instrument&lt;br&gt;som partskonferensen kan komma att anta, så-&lt;br&gt;vida inte det enskilda instrumentet anger an-&lt;br&gt;nat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amendments to the convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any Party may propose amendments to&lt;br&gt;the Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Amendments to the Convention shall be&lt;br&gt;adopted at an ordinary session of the Confe-&lt;br&gt;rence of the Parties. The text of any proposed&lt;br&gt;amendment to the Convention shall be com-&lt;br&gt;municated to the Parties by the secretariat at&lt;br&gt;least six months before the meeting at which&lt;br&gt;is proposed for adoption. The secretariat shall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part kan föreslå ändringar av konven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ändringar av konventionen skall antas&lt;br&gt;vid ett ordinarie möte med partskonferensen.&lt;br&gt;Texten till varje föreslagen ändring av konven-&lt;br&gt;tionen skall överlämnas till parterna av sekre-&lt;br&gt;tariatet åtminstone sex månader före det&lt;br&gt;möte, vid vilket den föreslås bli antagen. Sek-&lt;br&gt;retariatet skall också meddela föreslagna änd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;also communicate proposed amendments to&lt;br&gt;the signatories to the Convention and, for in-&lt;br&gt;formation, to the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Parties shall make every effort to&lt;br&gt;reach agreement on any proposed amendment&lt;br&gt;to the Convention by consensus. If all efforts&lt;br&gt;at consensus have been exhausted, and no ag-&lt;br&gt;reement reached, the amendment shall as a&lt;br&gt;last resort be adopted by a three-fourths majo-&lt;br&gt;rity vote of the Parties present and voting at&lt;br&gt;the meeting. The adopted amendment shall be&lt;br&gt;communicated by the secretariat to the Depo-&lt;br&gt;sitary, who shall circulate it to all Parties for&lt;br&gt;their acceptance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Instruments of acceptance in respect of an&lt;br&gt;amendment shall be deposited with the Depo-&lt;br&gt;sitary. An amendment adopted in accordance&lt;br&gt;with paragraph 3 above shall enter into force&lt;br&gt;for those Parties having acceed it on the nine-&lt;br&gt;tieth day after the date of receipt by the Depo-&lt;br&gt;sitary of an instrument of acceptance by at&lt;br&gt;least three-fourths of the Parties to the Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The amendment shall enter into force for&lt;br&gt;any other Party on the ninetieth day after the&lt;br&gt;date on which that Party deposits with the De-&lt;br&gt;positary its instrument of acceptance of the&lt;br&gt;said amendment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. For the purposes of this Article, ”Parties&lt;br&gt;present and voting” means Parties present and&lt;br&gt;casting an affirmative or negative vote.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar till konventionens signatärer samt, för&lt;br&gt;kännedom, till depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Parterna skall göra sitt yttersta för att&lt;br&gt;komma överens om varje föreslagen ändring&lt;br&gt;av konventionen med enhällighet. Om alla an-&lt;br&gt;strängningar till enhällighet är uttömda och&lt;br&gt;ingen överenskommelse uppnådd, skall änd-&lt;br&gt;ringen som en sista utväg antas med tre fjärde-&lt;br&gt;dels röstmajoritet bland de parter som är när-&lt;br&gt;varande och röstar vid mötet. Den antagna&lt;br&gt;ändringen skall av sekretariatet meddelas till&lt;br&gt;depositarien, som skall delge den till alla par-&lt;br&gt;ter för dessas godtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Instrument avseende godtagande av en&lt;br&gt;ändring skall överlämnas till depositarien. En&lt;br&gt;ändring antagen i enlighet med punkt 3 ovan&lt;br&gt;skall träda i kraft för de parter som har godta-&lt;br&gt;git den på den nittionde dagen efter den dag&lt;br&gt;då depositarien har mottagit instrument om&lt;br&gt;godtagande från minst tre fjärdedelar av kon-&lt;br&gt;ventionens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ändringen skall träda i kraft för varje an-&lt;br&gt;nan part på den nittionde dagen efter den dag&lt;br&gt;som denna part har överlämnat till deposita-&lt;br&gt;rien ett instrument om godtagande av berörd&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I denna artikel betyder ”parter som är&lt;br&gt;närvarande och röstar” parter som är närva-&lt;br&gt;rande och som avger en jakande eller nekande&lt;br&gt;röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoption and amendment of annexes to the&lt;br&gt;Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Annexes to the Convention shall form an&lt;br&gt;integral part thereof and, unless otherwise ex-&lt;br&gt;pressly provided, a reference to the Conven-&lt;br&gt;tion constitutes at the same time a reference to&lt;br&gt;any annexes thereto. Without prejudice to the&lt;br&gt;provisions of Article 14, paragraphs 2(b) and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagande och ändring av bilagor till konven-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bilagor till konventionen skall utgöra en&lt;br&gt;integrerad del av denna och, såvida inte annat&lt;br&gt;uttryckligen anges, utgör en hänvisning till&lt;br&gt;konventionen samtidigt en hänvisning till&lt;br&gt;varje annex till denna. Utan inskränkning av&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 14, punkterna 2(b)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7, such annexes shall be restricted to lists,&lt;br&gt;forms and any other material of a descriptive&lt;br&gt;nature that is of a scientific, technical, proce-&lt;br&gt;dural or administrative character.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Annexes to the Convention shall be pro-&lt;br&gt;posed and adopted in accordance with the pro-&lt;br&gt;cedure set forth in Article 15, paragraphs 2, 3&lt;br&gt;and 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. An annex that has been adopted in accor-&lt;br&gt;dance with paragraph 2 above shall enter into&lt;br&gt;force for all Parties to the Convention six&lt;br&gt;months after the date of the communication by&lt;br&gt;the Depositary to such Parties of the adoption&lt;br&gt;of the annex, except for those Parties that have&lt;br&gt;notified the Depositary, in writing, within that&lt;br&gt;period of their non-acceptance of the annex.&lt;br&gt;The annex shall enter into force for Parties&lt;br&gt;which withdraw their notification of non-ac-&lt;br&gt;ceptance on the ninetieth day after the date on&lt;br&gt;which withdrawal of such notification has been&lt;br&gt;received by the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The proposal, adoption and entry into&lt;br&gt;force of amendments to annexes to the Con-&lt;br&gt;vention shall be subject to the same procedure&lt;br&gt;as that for the proposal, adoption and entry&lt;br&gt;into force of annexes to the Convention in ac-&lt;br&gt;cordance with paragraphs 2 and 3 above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. If the adoption of an annex or an amend-&lt;br&gt;ment to an annex involves an amendment to&lt;br&gt;the Convention, that annex or amendment to&lt;br&gt;an annex shall not enter into force until such&lt;br&gt;time as the amendment to the Convention en-&lt;br&gt;ters into force.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 7 skall sådana annex begränsas till förteck-&lt;br&gt;ningar, formulär och annat beskrivande mate-&lt;br&gt;rial som är av vetenskaplig, teknisk, procedu-&lt;br&gt;rell eller administrativ karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bilagor till konventionen skall föreslås&lt;br&gt;och antas i enlighet med den procedur som an-&lt;br&gt;ges i artikel 15, punkterna 2, 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En bilaga som har antagits i enlighet med&lt;br&gt;punkt 2 ovan skall träda i kraft för alla konven-&lt;br&gt;tionens parter sex månader efter den dag då&lt;br&gt;depositarien informerat dessa parter om att bi-&lt;br&gt;lagan antagits, med undantag för de parter&lt;br&gt;som dessförinnan skriftligen har anmält till de-&lt;br&gt;positarien att de inte godtar bilagan. Bilagan&lt;br&gt;skall träda i kraft för parter som återkallar sin&lt;br&gt;anmälan att de inte godtar bilagan, på den nit-&lt;br&gt;tionde dagen efter den dag då depositarien har&lt;br&gt;erhållit en sådan anmälan om återkallande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag om, antagande av och ikraftträ-&lt;br&gt;dande av ändringar av bilagor till konventio-&lt;br&gt;nen skall vara föremål för samma procedur&lt;br&gt;som gäller för förslag om, antagande av och&lt;br&gt;ikraftträdande av bilagor till konventionen en-&lt;br&gt;ligt punkterna 2 och 3 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om antagandet av en bilaga eller en änd-&lt;br&gt;ring av en bilaga innebär en ändring av kon-&lt;br&gt;ventionen, skall denna bilaga eller ändring av&lt;br&gt;en bilaga inte träda i kraft förrän vid den tid-&lt;br&gt;punkt då ändringen av konventionen träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocols&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Conference of the Parties may, at any&lt;br&gt;ordinary session, adopt protocols to the Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The text of any proposed protocol shall be&lt;br&gt;communicated to the Parties by the secretariat&lt;br&gt;at least six months before such a session.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Partskonferensen kan vid varje ordinarie&lt;br&gt;session anta protokoll till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Texten till varje föreslaget protokoll skall&lt;br&gt;tillställas parterna av sekretariatet minst sex&lt;br&gt;månader före en sådan session.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The requirements for the entry into force&lt;br&gt;of any protocol shall be established by that in-&lt;br&gt;strument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Only Parties to Convention may be Par-&lt;br&gt;ties to a protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Decisions under any protocol shall be ta-&lt;br&gt;ken only by the Parties to the protocol concer-&lt;br&gt;ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Right to vote&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party to the Convention shall have&lt;br&gt;one vote, except as provided for in paragraph&lt;br&gt;2 below.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regional economic integration organiza-&lt;br&gt;tions, in matters within their competence,&lt;br&gt;shall exercise their right to vote with a number&lt;br&gt;of votes equal to the number of their member&lt;br&gt;States that are Parties to the Convention. Such&lt;br&gt;an organization shall not exercise its right to&lt;br&gt;vote if any of its member States exercises its&lt;br&gt;right, and vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Villkoren för ett protokolls ikraftträ-&lt;br&gt;dande skall anges i det instrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Endast konventionsparter får vara parter&lt;br&gt;till ett protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut under ett protokoll skall fattas av&lt;br&gt;endast parterna till det berörda protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Var och en av konventionens parter skall&lt;br&gt;ha en röst, med undantag för vad som anges i&lt;br&gt;punkt 2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Organisationer för regional ekonomisk&lt;br&gt;integration skall, i frågor inom sitt behörig-&lt;br&gt;hetsområde, utöva sin rösträtt med ett antal&lt;br&gt;röster som är lika med det antal av dessas med-&lt;br&gt;lemsstater som är parter i konventionen. En&lt;br&gt;sådan organisation skall inte utöva sin rätt att&lt;br&gt;rösta om någon av dess medlemsstater utövar&lt;br&gt;sin rätt, och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depositary&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary-General of the United Na-&lt;br&gt;tions shall be the Depositary of the Conven-&lt;br&gt;tion and of protocols adopted in accordance&lt;br&gt;with Article 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Depositarie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationernas generalsekreterare&lt;br&gt;skall vara depositarie för konventionen och för&lt;br&gt;protokoll antagna i enlighet med artikel 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signature&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Convention shall be open for signature&lt;br&gt;by States Members of the United Nations or of&lt;br&gt;any of its specialized agencies or that are Par-&lt;br&gt;ties to the Statue of the International Court of&lt;br&gt;Justice and by regional economic integration&lt;br&gt;organizations at Rio de Janeiro, during the&lt;br&gt;United Nations Conference on Environment&lt;br&gt;and Development, and thereafter at United&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall stå öppen för un-&lt;br&gt;dertecknande av stater som är medlemmar i&lt;br&gt;Förenta nationerna eller i något av dess fack-&lt;br&gt;organ, eller som är anslutna till Internationella&lt;br&gt;domstolens stadga och av organisationer för&lt;br&gt;regional ekonomisk integration i Rio de&lt;br&gt;Janeiro, under Förenta nationernas Konferens&lt;br&gt;om miljö och utveckling, samt därefter vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nations Headquarters in New York from 20&lt;br&gt;June 1992 to 19 June 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interim Arrangements&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The secretariat functions referred to in&lt;br&gt;Article 8 will be carries out on an interim basis&lt;br&gt;by the secretariat established by the General&lt;br&gt;Assembly of the United Nations in its resolu-&lt;br&gt;tion 45/212 of 21 December 1990, until the&lt;br&gt;completion of the first session of the Confe-&lt;br&gt;rence of the Parties.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The head of the interim secretariat refer-&lt;br&gt;red to in paragraph 1 above will cooperate clo-&lt;br&gt;sely with the Intergovernmental Panel on Cli-&lt;br&gt;mate Change to ensure that the Panel can re-&lt;br&gt;spond to the need for objective scientific and&lt;br&gt;technical advice. Other relevant scientific bo-&lt;br&gt;dies could also be consulted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The Global Environment Facili ty of the&lt;br&gt;United Nations Development Programme, the&lt;br&gt;United Nations Environment Programme and&lt;br&gt;the International Bank for Reconstruction and&lt;br&gt;Development shall be the international entity&lt;br&gt;entrusted with the operation of the financial&lt;br&gt;mechanism referred to in Article 11 on an inte-&lt;br&gt;rim basis. In this connection, the Global Envi-&lt;br&gt;ronment Facility should be appropriately re-&lt;br&gt;structured and its membership made universal&lt;br&gt;to enable it to fulfil the requirements of Article&lt;br&gt;11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratification, acceptance, approval or accession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Convention shall be subject to ratifi-&lt;br&gt;cation, acceptance, approval or accession by&lt;br&gt;States and by regional economic integration&lt;br&gt;organizations. It shall be open for accession&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationernas högkvarter i New York&lt;br&gt;från den 20 juni 1992 till och med den 19 juni&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interimsanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De sekretariatsfunktioner som åsyftas i&lt;br&gt;artikel 8 skall utföras på interimsbasis av det&lt;br&gt;sekretariat som upprättades av Förenta natio-&lt;br&gt;nernas generalförsamling i dess resolution&lt;br&gt;45/212 av den 21 december 1990, tills parts-&lt;br&gt;konferensens första möte är avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Chefen för det interimssekretariat som&lt;br&gt;åsyftas i punkt 1 ovan kommer att nära samar-&lt;br&gt;beta med den Mellanstatliga panelen för kli-&lt;br&gt;matförändring (Intergovernmental Panel on&lt;br&gt;Climate Change) för att säkerställa att panelen&lt;br&gt;kan svara upp till behovet av objektiv veten-&lt;br&gt;skaplig och teknisk rådgivning. Andra rele-&lt;br&gt;vanta vetenskapliga organ kan också konsulte-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Globala miljöfonden inom Förenta natio-&lt;br&gt;nernas utvecklingsprograms, Förenta natio-&lt;br&gt;nernas miljöprograms och Internationella&lt;br&gt;återuppbyggnads- och utvecklingsbankens&lt;br&gt;struktur skall vara den internationella enhet&lt;br&gt;som anförtros förvaltningen av den finansiella&lt;br&gt;mekanism, som åsyftas i artikel 11, på inte-&lt;br&gt;rimsbasis. I detta sammanhang bör Globala&lt;br&gt;miljöfonden omstruktureras på lämpligt sätt&lt;br&gt;och dess medlemsskap göras universiellt för&lt;br&gt;att möjliggöra för fonden att uppfylla kraven i&lt;br&gt;artikel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ratifikation, godtagande, godkännande eller&lt;br&gt;anslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Konventionen skall vara föremål för rati-&lt;br&gt;fikation, godtagande, godkännande eller an-&lt;br&gt;slutning därtill av stater och av organisationer&lt;br&gt;för regional ekonomisk integration. Den skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;from the day after the date on which the Con-&lt;br&gt;vention is closed for signature. Instruments of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or accession&lt;br&gt;shall be deposited with the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any regional economic integration orga-&lt;br&gt;nization which becomes a Party to the Conven-&lt;br&gt;tion without any of its member States being a&lt;br&gt;Party shall be bound by all the obligations un-&lt;br&gt;der the Convention. In the case of such organi-&lt;br&gt;zations, one or more of whose member States&lt;br&gt;is a Party to the Convention, the organization&lt;br&gt;and its member States shall decide on their re-&lt;br&gt;spective responsibilities for the performance&lt;br&gt;of their obligations under the Convention. In&lt;br&gt;such cases, the organization and the member&lt;br&gt;States shall not be entitled to exercise rights&lt;br&gt;under the Convention concurrently.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In their instruments of ratification, accep-&lt;br&gt;tance, approval or accession, regional econo-&lt;br&gt;mic integration organizations shall declare the&lt;br&gt;extent of their competence with respect to the&lt;br&gt;matters governed by the Convention. These&lt;br&gt;organizations shall also inform the Depositary,&lt;br&gt;who shall in turn inform the Parties, of any&lt;br&gt;substantial modification in the extent of their&lt;br&gt;competence.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara öppen för anslutning från dagen efter den&lt;br&gt;dag då konventionen stängts för underteck-&lt;br&gt;nande. Instrument avseende ratificering, god-&lt;br&gt;tagande, godkännande eller anslutning skall&lt;br&gt;överlämnas till depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje organisation för regional ekono-&lt;br&gt;misk integration som blir part i konventionen&lt;br&gt;utan att någon av dess medlemsstater är part&lt;br&gt;skall vara bunden av alla förpliktelser under&lt;br&gt;konventionen. Om för en sådan organisation&lt;br&gt;en eller flera av dess medlemsstater är part i&lt;br&gt;konventionen, skall organisationen och dess&lt;br&gt;medlemsstater besluta om sitt respektive an-&lt;br&gt;svar för uppfyllandet av sina förpliktelser un-&lt;br&gt;der konventionen. I sådana fall skall organisa-&lt;br&gt;tionen och medlemsstaterna inte tillåtas att&lt;br&gt;samtidigt utöva sina rättigheter under konven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Organisationer för regional ekonomisk&lt;br&gt;integration skall i sina instrument avseende ra-&lt;br&gt;tificering, godtagande, godkännande eller an-&lt;br&gt;slutning uppge omfattningen av sin behörighet&lt;br&gt;vad gäller de frågor som regleras av konven-&lt;br&gt;tionen. Dessa organisationer skall också infor-&lt;br&gt;mera depositarien, som i sin tur skall infor-&lt;br&gt;mera parterna, om varje väsentlig förändring&lt;br&gt;av omfattningen av deras behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entry into force&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Convention shall enter into force on&lt;br&gt;the ninetieth day after the date of deposit of&lt;br&gt;the fiftieth instrument of ratification, accep-&lt;br&gt;tance, approval or accession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For each State or regional economic inte-&lt;br&gt;gration organization that ratifies, accepts or&lt;br&gt;approves the Convention or accedes thereto&lt;br&gt;after the deposit of the fiftieth instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or acces-&lt;br&gt;sion, the Convention shall enter into force on&lt;br&gt;the ninetieth day after the date of deposit by&lt;br&gt;such State or regional economic integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Konventionen skall träda i kraft på den&lt;br&gt;nittionde dagen efter dagen för överlämnande&lt;br&gt;av det femtionde instrumentet avseende ratifi-&lt;br&gt;cering, godtagande, godkännande eller anslut-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För varje stat eller organisation för regio-&lt;br&gt;nal ekonomisk integration som ratificerar,&lt;br&gt;godtar, godkänner eller ansluter sig till kon-&lt;br&gt;ventionen efter överlämnandet av det fem-&lt;br&gt;tionde instrumentet avseende ratificering,&lt;br&gt;godtagande, godkännande eller anslutning&lt;br&gt;skall konventionen träda i kraft på den nit-&lt;br&gt;tionde dagen efter dagen för överlämnande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organization of its instrument of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval or accession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. For the purposes of paragraphs 1 and 2&lt;br&gt;above, any instrument deposited by a regional&lt;br&gt;economic integration organization shall not be&lt;br&gt;counted as additional to those deposited by&lt;br&gt;States member of the organization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservations&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No reservations may be made to the Con-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Withdrawal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. At any time after three years from the&lt;br&gt;date on which the Convention has entered into&lt;br&gt;force for a party, that Party may withdraw&lt;br&gt;from the Convention by giving written notifi-&lt;br&gt;cation to the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any such withdrawal shall take effect&lt;br&gt;upon expiry of one year from the date of re-&lt;br&gt;ceipt by the Depositary of the notification of&lt;br&gt;withdrawal, or on such later date as may be&lt;br&gt;specified in the notification of withdrawal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Any Party that withdraws from the Con-&lt;br&gt;vention shall be considered as also having&lt;br&gt;withdrawn from any protocol to which it is a&lt;br&gt;Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Authentic texts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Original of this Convention, of which&lt;br&gt;the Arabic, Chinese, English, French, Russian&lt;br&gt;and Spanish texts are equally authentic, shall&lt;br&gt;be deposited with the Secretary-General of the&lt;br&gt;United Nations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IN WITNESS WHEREOF the undersig-&lt;br&gt;ned, being duly authorized to that effect, have&lt;br&gt;signed this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DONE at New York this ninth day of May&lt;br&gt;one thousand nine hundred and ninety-two.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna stats eller organisations instrument av-&lt;br&gt;seende ratificering, godtagande, godkännande&lt;br&gt;eller anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad gäller punkterna 1 och 2 ovan får ett&lt;br&gt;instrument som överlämnas av en organisation&lt;br&gt;för regional ekonomisk integration inte med-&lt;br&gt;räknas i tillägg till de instrument som överläm-&lt;br&gt;nas av organisationens medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga reservationer får göras till konventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fränträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. När som helst, efter tre år från den dag då&lt;br&gt;konventionen har trätt i kraft för en part kan&lt;br&gt;denna part frånträda konventionen genom&lt;br&gt;skriftlig underrättelse till depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje sådant frånträde skall träda i kraft&lt;br&gt;ett år efter den dag då depositarien erhållit un-&lt;br&gt;derrättelse därom, eller vid den senare tid-&lt;br&gt;punkt som kan vara angiven i underrättelsen&lt;br&gt;om frånträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje part som frånträder konventionen&lt;br&gt;skall även anses ha frånträtt varje protokoll&lt;br&gt;som den är part till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Autentiska texter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Originalet till denna konvention, vars ara-&lt;br&gt;biska, engelska, franska, kinesiska, ryska och&lt;br&gt;spanska texter har lika giltighet skall depone-&lt;br&gt;ras hos Förenta nationernas generalsekrete-&lt;br&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade,&lt;br&gt;därtill vederbörligen bemyndigade, under-&lt;br&gt;tecknat denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättad i New York den 9 maj 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ANNEX 1&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Australia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Austria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belarus&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulgaria&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Czechoslovakia&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Community&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estonia&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;France&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Germany&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Greece&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hungary&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iceland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I re land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Latvia&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lithuania&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxembourg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netherlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;New Zealand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norway&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poland&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romania&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Russian Federation&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spain&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Switzerland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkey&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ukraine&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United Kingdom of Great&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britain and Northern Ireland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United States of America&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;BILAGA 1&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Australien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litauen ’/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;br&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya Zeeland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polen '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rumänien '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen ’/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjeckoslovakien '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ukraina '/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungern ’/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Countries that are undergoing the process of &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Länder som genomgår en process för över-&lt;br&gt;transition to a market economy &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gång till marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ANNEX 2&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Australia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Austria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Canada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Community&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;France&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Germany&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Greece&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iceland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ireland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxembourg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netherlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;New Zealand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norway&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spain&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Switzerland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkey&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United Kingdom of Great&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britain and Northern Ireland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;United States of America&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;BILAGA 2&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Australien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Island&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya Zeeland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turkiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ANNEX II TO THE REPORT OF THE&lt;br&gt;COMMITTEE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;BILAGA 2 TILL&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;KOMMITTÉNS RAPPORT&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;RESOLUTION ADOPTED BY THE IN-&lt;br&gt;TERGOVERNMENTAL NEGOTIATING&lt;br&gt;COMMITTEE FOR A FRAMEWORK&lt;br&gt;CONVENTION ON CLIMATE CHANGE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INC/1992/1. Interim arrangements&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Intergovernmental Negotiating Com-&lt;br&gt;mittee for a Framework Convention on Cli-&lt;br&gt;mate Change,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having agreed upon and adopted the text of&lt;br&gt;the United Nations Framework Convention&lt;br&gt;on Climate Change,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that preparations are required&lt;br&gt;for an early and effective operation of the&lt;br&gt;Convention once it has entered into force,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Further considering that, in the interim ar-&lt;br&gt;rangements, involvement in the negotiations&lt;br&gt;of all participants in the Committee is essen-&lt;br&gt;tial,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recalling General Assembly resolutions&lt;br&gt;45/212 of 21 December 1990 and 46/169 of 19&lt;br&gt;December 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Calls upon all States and regional econo-&lt;br&gt;mic integration organizations entitled to do so&lt;br&gt;to sign the Convention during the United Na-&lt;br&gt;tions Conference on Environment and Devel-&lt;br&gt;opment in Rio de Janeiro or at the earliest sub-&lt;br&gt;sequent opportunity and thereafter to ratify,&lt;br&gt;accept, approve or accede to the Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Requests the Secretary-General to make&lt;br&gt;the necessary arrangements for convening a&lt;br&gt;session of the Committee, in accordance with&lt;br&gt;paragraph 4 of General Assembly resolution&lt;br&gt;46/169, to prepare for the first session of the&lt;br&gt;Conference of the Parties as specified in the&lt;br&gt;Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Requests further the Secretary-General to&lt;br&gt;make recommendations to the General As-&lt;br&gt;sembly at its forty-seventh session regarding&lt;br&gt;arrangements for further sessions of the Com-&lt;br&gt;mittee until the entry into force of the Conven-&lt;br&gt;tion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESOLUTION ANTAGEN AV DEN MEL-&lt;br&gt;LANSTATLIGA FÖRHANDLINGSKOM-&lt;br&gt;MITTÉN FÖR EN RAMKONVENTION&lt;br&gt;OM KLIMATFÖRÄNDRING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INC/1992/1. Interimsanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mellanstatliga förhandlingskommittén&lt;br&gt;för en ramkonvention om klimatförändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har enats om och antagit texten till För-&lt;br&gt;enta nationernas konvention om klimatför-&lt;br&gt;ändring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att förberedelser erfordras för en&lt;br&gt;snabb och effektiv tillämpning av konventio-&lt;br&gt;nen när den har trätt i kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vidare anser att, under interimsanord-&lt;br&gt;ningarna, är engagemang i förhandlingarna&lt;br&gt;från samtliga deltagare i kommittén väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som erinrar om generalförsamlingens reso-&lt;br&gt;lutioner 45/212 av den 21 december 1990 och&lt;br&gt;46/169 av den 19 december 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppmanar alla stater och organisationer&lt;br&gt;för regional ekonomisk integration, som är be-&lt;br&gt;rättigade därtill, att underteckna konventio-&lt;br&gt;nen under Förenta nationernas konferens om&lt;br&gt;miljö och utveckling i Rio de Janeiro eller vid&lt;br&gt;tidigast möjliga tidpunkt därefter samt att se-&lt;br&gt;dan ratificera, godta, godkänna eller ansluta&lt;br&gt;sig til! konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmodar generalsekreteraren att vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att sammankalla&lt;br&gt;kommittén till ett möte, i enlighet med punkt&lt;br&gt;4 i generalförsamlingens resolution 46/169, för&lt;br&gt;att förbereda för det första mötet med part-&lt;br&gt;skonferensen såsom angivet i konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmodar vidare generalsekreteraren att&lt;br&gt;utfärda rekommendationer till generalförsam-&lt;br&gt;lingen vid dess fyrtiosjunde session angående&lt;br&gt;åtgärder för ytterligare kommittémöten tills&lt;br&gt;konventionen träder i kraft;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Invites the Secretary-General to include&lt;br&gt;in his report to the General Assemble, as re-&lt;br&gt;quired in paragraphs 4 and 9 of resolution&lt;br&gt;46/169, proposals that would enable the secre-&lt;br&gt;tariat established under resolution 45/212 to&lt;br&gt;continue its activities until the designation of&lt;br&gt;the secretariat of the Convention by the Con-&lt;br&gt;ference of the Parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Appeals to Governments and organiza-&lt;br&gt;tions to make voluntary contributions to the&lt;br&gt;extrabudgetary funds established under Gene-&lt;br&gt;ral Assembly resolution 45/212 in order to&lt;br&gt;contribute to the costs of the interim arrange-&lt;br&gt;ments, and to ensure full and effective partici-&lt;br&gt;pation of developing countries, in particular&lt;br&gt;the least developed countries and small island&lt;br&gt;developing countries, as well as developing&lt;br&gt;countries stricken by drought and desertifica-&lt;br&gt;tion, in all the sessions of the Committee;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Invites States and regional economic inte-&lt;br&gt;gration organizations entitled to sign the Con-&lt;br&gt;vention to communicate as soon as feasible to&lt;br&gt;the head of the secretariat information regar-&lt;br&gt;ding measures consistent with the provisions&lt;br&gt;of the Convention pending its entry into force.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 May 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inbjuder generalsekreteraren att i sin rap-&lt;br&gt;port till generalförsamlingen, som krävs i&lt;br&gt;punkterna 4 och 9 av resolution 46/169, inklu-&lt;br&gt;dera förslag som skulle göra det möjligt för det&lt;br&gt;sekretariat, som upprättats i enlighet med re-&lt;br&gt;solution 45/212, att fortsätta sin verksamhet,&lt;br&gt;tills partskonferensen har sett konventionssek-&lt;br&gt;retariatet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vädjar till regeringar och organisationer&lt;br&gt;att lämna frivilliga bidrag till de extrabudge-&lt;br&gt;tära fonder, som upprättats i enlighet med ge-&lt;br&gt;neralförsamlingens resolution 45/212 för att&lt;br&gt;bestrida kostnaderna för interimsanordning-&lt;br&gt;arna och att säkerställa fullt och effektivt del-&lt;br&gt;tagande från utvecklingsländer, i synnerhet de&lt;br&gt;minst utvecklade länderna och små Öländer&lt;br&gt;samt utvecklingsländer drabbade av torka och&lt;br&gt;ökenspridning, vid alla möten med kommit-&lt;br&gt;tén;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inbjuder stater och organisationer för re-&lt;br&gt;gional ekonomisk integration som har rätt att&lt;br&gt;underteckna konventionen att, så snart detta&lt;br&gt;är rimligt, lämna information till chefen för&lt;br&gt;sekretariatet om åtgärder som är förenliga&lt;br&gt;med bestämmelserna i konventionen, i avvak-&lt;br&gt;tan på dess ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 maj 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1992 års revideringar av Montrealprotokollet om ämnen som&lt;br&gt;bryter ned ozonskiktet.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ADJUSTMENTS TO ARTIGT. ES 2A AND&lt;br&gt;2B OF THE MONTREAL PROTOCOL&lt;br&gt;ON SUBSTANCES THAT DEPLETE&lt;br&gt;THE OZONE LAYER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Fourth Meeting of the Parties to the&lt;br&gt;Montreal Protocol on Substances that Deplete&lt;br&gt;the Ozone Layer decides, on the basis of the&lt;br&gt;assessments made pursuant to Article 6 of the&lt;br&gt;Protocol, to adopt adjustments and reductions&lt;br&gt;of production and consumption of the controll-&lt;br&gt;ed substances in Annex A to the Protocol as&lt;br&gt;follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSTERINGAR* AV ARTIKLARNA 2A&lt;br&gt;OCH 2B I MONTREALPROTOKOLLET&lt;br&gt;OM ÄMNEN SOM BRYTER NED OZON-&lt;br&gt;SKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde konferensen med parterna i Mon-&lt;br&gt;trealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet beslutar att, på grundval av de&lt;br&gt;utvärderingar som har gjorts i enlighet med&lt;br&gt;artikel 6 i protokollet, anta följande just-&lt;br&gt;eringar och minskningar av produktion och&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnen som&lt;br&gt;anges i bilaga A till protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Article 2A: CFCs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraphs 3 to 6 of Article 2A of the&lt;br&gt;Protocol shall be replaced by the following&lt;br&gt;paragraphs, which shall be numbered para-&lt;br&gt;graphs 3 and 4 of Article 2A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1994, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex A does not exceed,&lt;br&gt;annually, twenty-five per cent of its&lt;br&gt;calculated level of consumption in 1986.&lt;br&gt;Each Party producing one or more of these&lt;br&gt;substances shall, for the same periods,&lt;br&gt;ensure that its calculated level of production&lt;br&gt;of the substances does not exceed, annually,&lt;br&gt;twenty-five per cent of its calculated level of&lt;br&gt;production in 1986. However, in order to&lt;br&gt;satisfy the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of production&lt;br&gt;may exceed that limit by up to ten per cent&lt;br&gt;of its calculated level of production in 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Artikel 2A: CFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2A punkterna 3 till 6 i protokollet&lt;br&gt;skall ersättas med följande punkter, som skall&lt;br&gt;numreras punkt 3 och punkt 4 i artikel 2A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1994, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga A inte överstiger&lt;br&gt;tjugofem procent av den beräknade for-&lt;br&gt;brukningsnivån år 1986. Vaije part som&lt;br&gt;producerar ett eller flera av dessa ämnen&lt;br&gt;skall under samma period tillse att dess&lt;br&gt;beräknade nivå avseende produktion av&lt;br&gt;ämnena inte årligen överstiger tjugofem&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1986. För att tillgodose de grund-&lt;br&gt;läggande inhemska behoven hos parter som&lt;br&gt;avses i artikel 5, punkt 1 får dock en parts&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå överstiga denna&lt;br&gt;gräns med upptill tio procent av den&lt;br&gt;beräknade produktionsnivån år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1996, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex A does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing one or more of these&lt;br&gt;substances shall, for the same periods,&lt;br&gt;ensure that its calculated level of production&lt;br&gt;of the substances does not exceed zero.&lt;br&gt;However, in order to satisfy the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties operating&lt;br&gt;under paragraph 1 of Article 5, its&lt;br&gt;calculated level of production may exceed&lt;br&gt;that limit by up to fifteen per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production in 1986. This&lt;br&gt;paragraph will apply save to the extent that&lt;br&gt;the Parties decide to permit the level of pro-&lt;br&gt;duction or consumption that is necessary to&lt;br&gt;satisfy uses agreed by them to be essential.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böljar den 1 januari&lt;br&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga A inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ett eller&lt;br&gt;flera av dessa ämnen skall under samma&lt;br&gt;period tillse att dess beräknade nivå&lt;br&gt;avseende produktion av ämnena inte&lt;br&gt;överstiger noll. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till femton&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1986. Denna punkt skall tillämpas utom&lt;br&gt;i den utsträckning som parterna beslutar att&lt;br&gt;tillåta den produktions- eller förbruknings-&lt;br&gt;nivå som är nödvändig för att tillgodose&lt;br&gt;användningsområden som de enats om är&lt;br&gt;oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Article 2B: Halons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraphs 2 to 4 of Article 2B of the&lt;br&gt;Protocol shall be replaced by the following&lt;br&gt;paragraph, which shall be numbered para-&lt;br&gt;graph 2 of Article 2B:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1994, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group II of Annex A does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing one or more of these&lt;br&gt;substances shall, for the same periods,&lt;br&gt;ensure that its calculated level of production&lt;br&gt;of the substances does not exceed zero.&lt;br&gt;However, in order to satisfy the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties operating&lt;br&gt;under paragraph 1 of Article 5, its&lt;br&gt;calculated level of production may exceed&lt;br&gt;that limit by up to fifteen per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production in 1986. This&lt;br&gt;paragraph will apply save to the extent that&lt;br&gt;the Parties decide to permit the level of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Artikel 2B: Haloner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 till 4 i artikel 2B i protokollet&lt;br&gt;skall ersättas med följande punkt, som skall&lt;br&gt;numreras punkt 2 i artikel 2B:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1994, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp II i bilaga A inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ett eller&lt;br&gt;flera av dessa ämnen skall, under samma&lt;br&gt;period, tillse att dess beräknade nivå&lt;br&gt;avseende produktion av ämnena inte&lt;br&gt;överstiger noll. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till femton&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1986. Denna punkt skall tillämpas utom&lt;br&gt;i den utsträckning som parterna beslutar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;production or consumption that is necessary&lt;br&gt;to satisfy uses agreed by them to be&lt;br&gt;essential.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;II&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ADJUSTMENTS TO ARTICLF.S 2C, 2D&lt;br&gt;AND 2E OF THE MONTREAL PROTO-&lt;br&gt;COL ON SUBSTANCES THAT DEPLETE&lt;br&gt;THE OZONE LAYER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Fourth Meeting of the Parties to the&lt;br&gt;Montreal Protocol on Substances that Deplete&lt;br&gt;the Ozone Layer decides, on the basis of the&lt;br&gt;assessments made pursuant to Article 6 of the&lt;br&gt;Protocol, to adopt adjustments and reductions&lt;br&gt;of production and consumption of the controll-&lt;br&gt;ed substances in Annex B to the Protocol as&lt;br&gt;follows:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåta den produktions- eller förbruknings-&lt;br&gt;nivå som är nödvändig för att tillgodose&lt;br&gt;användningsområden som de enats om är&lt;br&gt;oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;II&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;JUSTERINGAR&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; AV ARTIKLARNA 2C,&lt;br&gt;2D OCH 2E I MONTREALPROTO-&lt;br&gt;KOLLET OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde konferensen med parterna i Mon-&lt;br&gt;trealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet beslutar att, på grundval av de&lt;br&gt;utvärderingar som har gjorts i enlighet med&lt;br&gt;artikel 6 i protokollet, anta följande juster-&lt;br&gt;ingar och minskningar av produktion och&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnen som&lt;br&gt;anges i bilaga B till protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Article 2C: Other Fully Halogenated CFCs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2C of the Protocol shall be replaced by&lt;br&gt;the following Article:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2C: Other Fully Halogenated CFCs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1993, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex B does not exceed,&lt;br&gt;annually, eighty per cent of its calculated&lt;br&gt;level of consumption in 1989. Each Party&lt;br&gt;producing one or more of these substances&lt;br&gt;shall, for the same period, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;substances does not exceed, annually, eighty&lt;br&gt;per cent of its calculated level of production&lt;br&gt;in 1989. However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties operat-&lt;br&gt;ing under paragraph 1 of Article 5, its&lt;br&gt;calculated level of production may exceed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Artikel 2C: Andra fullständigt halo-&lt;br&gt;generade CFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2C i protokollet skall ersättas med&lt;br&gt;följande artikel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2C: Andrafullständigt halogenerade&lt;br&gt;CFC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som börjar den 1 januari&lt;br&gt;1993 dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;åttio procent av den beräknade&lt;br&gt;forbrukningsnivån år 1989. Varje part som&lt;br&gt;producerar ett eller flera av dessa ämnen&lt;br&gt;skall, under samma period, tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende&lt;br&gt;ämnena inte överstiger åttio procent av den&lt;br&gt;beräknade produktionsnivån år 1989. För&lt;br&gt;att tillgodose de grundläggande inhemska&lt;br&gt;behoven hos de parter som avses i artikel&lt;br&gt;5, punkt 1 får dock en parts beräknade pro-&lt;br&gt;duktionsnivå överstiga denna gräns med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;that limit by up to ten per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production in 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1994, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex B does not exceed,&lt;br&gt;annually, twenty-five per cent of its&lt;br&gt;calculated level of consumption in 1989.&lt;br&gt;Each Party producing one or more of these&lt;br&gt;substances shall, for the same periods,&lt;br&gt;ensure that its calculated level of production&lt;br&gt;of the substances does not exceed, annually,&lt;br&gt;twenty-five per cent of its calculated level of&lt;br&gt;production in 1989. However, in order to&lt;br&gt;satisfy the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of production&lt;br&gt;may exceed that limit by up to ten per cent&lt;br&gt;of its calculated level of production in 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1996, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex B does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing one or more of these&lt;br&gt;substances shall, for the same periods,&lt;br&gt;ensure that its calculated level of production&lt;br&gt;of the substances does not exceed zero.&lt;br&gt;However, in order to satisfy the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties operating&lt;br&gt;under paragraph 1 of Article 5, its&lt;br&gt;calculated level of production may exceed&lt;br&gt;that limit by up to fifteen per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production in 1989. This&lt;br&gt;paragraph will apply save to the extent that&lt;br&gt;the Parties decide to permit the level of&lt;br&gt;production or consumption that is necessary&lt;br&gt;to satisfy uses agreed by them to be&lt;br&gt;essential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp till tio procent av den beräknade&lt;br&gt;produktionsnivån år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böljar den 1 januari&lt;br&gt;1994, och under varje tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;tjugofem procent av den beräknade for-&lt;br&gt;brukningsnivån år 1989. Varje part som&lt;br&gt;producerar ett eller flera av dessa ämnen&lt;br&gt;skall, under samma period, tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende&lt;br&gt;ämnena inte årligen överstiger tjugofem&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989. För att tillgodose de grund-&lt;br&gt;läggande inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 får dock en&lt;br&gt;parts beräknade produktionsnivå överstiga&lt;br&gt;denna gräns med upp till tio procent av den&lt;br&gt;beräknade produktionsnivån år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böljar den 1 januari&lt;br&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ett eller&lt;br&gt;flera av dessa ämnen skall, under samma&lt;br&gt;period, tillse att dess beräknade&lt;br&gt;produktionsnivå avseende ämnena inte&lt;br&gt;överstiger noll. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till femton&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom&lt;br&gt;i den utsträckning som parterna beslutar att&lt;br&gt;tillåta den produktions- eller förbruknings-&lt;br&gt;nivå som är nödvändig för att tillgodose&lt;br&gt;användningsområden som de enats om är&lt;br&gt;oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Article 2D: Carbon Tetrachloride&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2D of the Protocol shall be replaced&lt;br&gt;by the following Article:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2D: Carbon Tetrachloride&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1995, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Group II of Annex B does not exceed,&lt;br&gt;annually, fifteen per cent of its calculated&lt;br&gt;level of consumption in 1989. Each party&lt;br&gt;producing the substance shall, for the same&lt;br&gt;period, ensure that its calculated level of&lt;br&gt;production of the substance does not exceed,&lt;br&gt;annually, fifteen per cent of its calculated&lt;br&gt;level of production in 1989. However, in&lt;br&gt;order to satisfy the basic domestic needs of&lt;br&gt;the Parties operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of production&lt;br&gt;may exceed that limit by up to ten per cent&lt;br&gt;of its calculated level of production in 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1996, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Group II of Annex B does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing the substance shall,&lt;br&gt;for the same periods, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;substance does not exceed zero. However,&lt;br&gt;in order to satisfy the basic domestic needs&lt;br&gt;of the Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may exceed that limit by up to&lt;br&gt;fifteen per cent of its calculated level of pro-&lt;br&gt;duction in 1989. This paragraph will apply&lt;br&gt;save to the extent that the Parties decide to&lt;br&gt;permit the level of production or consump-&lt;br&gt;tion that is necessary to satisfy uses agreed&lt;br&gt;by them to be essential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Artikel 2D: Koltetraklorid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2D i protokollet skall ersättas med&lt;br&gt;följande artikel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2D: Koltetraklorid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1995 dess beräknade nivå avseende för-&lt;br&gt;brukning av det kontrollerade ämnet under&lt;br&gt;grupp II i bilaga B inte överstiger femton&lt;br&gt;procent av den beräknade förbruknings-&lt;br&gt;nivån år 1989. Vaije part som producerar&lt;br&gt;ämnet skall, under samma period, tillse att&lt;br&gt;dess beräknade produktionsnivå avseende&lt;br&gt;ämnet inte överstiger femton procent av&lt;br&gt;den beräknade produktionsnivån år 1989.&lt;br&gt;För att tillgodose de grundläggande in-&lt;br&gt;hemska behoven hos de parter som avses i&lt;br&gt;artikel 5, punkt 1 får dock en parts be-&lt;br&gt;räknade produktionsnivå överstiga denna&lt;br&gt;gräns med upp till tio procent av den be-&lt;br&gt;räknade produktionsnivån år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;under grupp II i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ämnet&lt;br&gt;skall under samma period tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende ämnet&lt;br&gt;inte överstiger noll. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till femton&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom&lt;br&gt;i den utsträckning som parterna beslutar att&lt;br&gt;tillåta den produktions- eller förbruknings-&lt;br&gt;nivå som är nödvändig för att täcka&lt;br&gt;användningsområden som de enats om är&lt;br&gt;oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Article 2E: 1,1,1-Trichloroethane&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Methyl Chloroform)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2E of the Protocol shall be replaced by&lt;br&gt;the following Article:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2E: 1,1,1-Trichloroethane (Methyl&lt;br&gt;Chloroform)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1993, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Group III of Annex B does not exceed,&lt;br&gt;annually, its calculated level of consumption&lt;br&gt;in 1989. Each Party producing the substance&lt;br&gt;shall, for the same period, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the sub-&lt;br&gt;stance does not exceed, annually, its calcu-&lt;br&gt;lated level of production in 1989. However,&lt;br&gt;in order to satisfy the basic domestic needs&lt;br&gt;of the Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5, its calculated level of produc-&lt;br&gt;tion may exceed that limit by up to ten per&lt;br&gt;cent of its calculated level of production in&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1994, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Group III of Annex B does not exceed,&lt;br&gt;annually, fifty per cent of its calculated&lt;br&gt;level of consumption in 1989. Each Party&lt;br&gt;producing the substance shall, for the same&lt;br&gt;periods, ensure that its calculated level of&lt;br&gt;production of the substance does not exceed,&lt;br&gt;annually, fifty per cent of its calculated&lt;br&gt;level of production in 1989. However, in&lt;br&gt;order to satisfy the basic domestic needs of&lt;br&gt;the Parties operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of production&lt;br&gt;may exceed that limit by up to ten per cent&lt;br&gt;of its calculated level of production in 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Artikel 2E: 1,1,1-trikloretan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2E i protokollet skall ersättas med&lt;br&gt;följande artikel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2E: 1,1,1-trikloretan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1993 dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;under grupp III i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;den beräknade forbrukningsnivån år 1989.&lt;br&gt;Vaije part som producerar ämnet skall,&lt;br&gt;under samma period, tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende ämnet&lt;br&gt;inte överstiger den beräknade produktions-&lt;br&gt;nivån år 1989. För att tillgodose de grund-&lt;br&gt;läggande inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 får dock en&lt;br&gt;parts beräknade produktionsnivå överstiga&lt;br&gt;denna gräns med upp till tio procent av den&lt;br&gt;beräknade produktionsnivån år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1994, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;under grupp Hl i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;femtio procent av den beräknade forbruk-&lt;br&gt;ningsnivån år 1989. Vaije part som pro-&lt;br&gt;ducerar ämnet skall, under samma period,&lt;br&gt;tillse att dess beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;avseende ämnet inte årligen överstiger&lt;br&gt;femtio procent av den beräknade produk-&lt;br&gt;tionsnivån år 1989. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till tio&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;January 1996, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Group III of Annex B does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing the substance shall,&lt;br&gt;for the same periods, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;substance does not exceed zero. However,&lt;br&gt;in order to satisfy the basic domestic needs&lt;br&gt;of the Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may exceed that limit by up to&lt;br&gt;fifteen per cent of its calculated level of pro-&lt;br&gt;duction for 1989. This paragraph will apply&lt;br&gt;save to the extent that the Parties decide to&lt;br&gt;permit the level of production or consumpt-&lt;br&gt;ion that is necessary to satisfy uses agreed&lt;br&gt;by them to be essential.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;III&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;AMENDMENT TO THE MONTREAL&lt;br&gt;PROTOCOL ON SUBSTANCES THAT&lt;br&gt;DEPLETE THE OZONE LAYER&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ARTICLE 1: AMENDMENT&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;A. Article 1, paragraph 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 4 of Article 1 of the Protocol,&lt;br&gt;for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or in Annex B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, Annex B, Annex C or Annex E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Article 1, paragraph 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraph 9 of Article 1 of the Protocol shall&lt;br&gt;be deleted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;under grupp Hl i bilaga B inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ämnet&lt;br&gt;skall, under samma period, tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende ämnet&lt;br&gt;inte överstiger noll. För att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven hos de&lt;br&gt;parter som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med upp till femton&lt;br&gt;procent av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989. Denna punkt skall tillämpas utom&lt;br&gt;i den utsträckning som parterna beslutar att&lt;br&gt;tillåta den produktions- eller förbruknings-&lt;br&gt;nivå som är nödvändig för att tillgodose&lt;br&gt;användningsområden som de enats om är&lt;br&gt;oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;III&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ÄNDRING&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; AV MONTREALPROTO-&lt;br&gt;KOLLET OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ARTIKEL 1: ÄNDRING&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;A. Artikel 1, punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1, punkt 4 i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, B, C eller E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Artikel 1, punkt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1, punkt 9 skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Article 2, paragraph 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 5 of Article 2 of the Protocol,&lt;br&gt;after the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be added:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and Article 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Artikel 2, punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2, punkt 5 i protokollet skall efter&lt;br&gt;orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande tillägg göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Article 2, paragraph 5 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted after&lt;br&gt;paragraph 5 of Article 2 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 bis. Any Party not operating under para-&lt;br&gt;graph 1 of Article 5 may, for one or more&lt;br&gt;control periods, transfer to another such&lt;br&gt;Party any portion of its calculated level of&lt;br&gt;consumption set out in Article 2F, provided&lt;br&gt;that the calculated level of consumption of&lt;br&gt;controlled substances in Group I of Annex&lt;br&gt;A of the Party transferring the portion of its&lt;br&gt;calculated level of consumption did not&lt;br&gt;exceed 0.25 kilograms per capita in 1989&lt;br&gt;and that the total combined calculated levels&lt;br&gt;of consumption of the Parties concerned do&lt;br&gt;not exceed the consumption limits set out in&lt;br&gt;Article 2F. Such transfer of consumption&lt;br&gt;shall be notified to the Secretariat by each&lt;br&gt;of the Parties concerned, stating the terms&lt;br&gt;of such transfer and the period for which it&lt;br&gt;is to apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Article 2, paragraphs 8 (a) and 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraphs 8 (a) and 11 of Article 2 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted each time they&lt;br&gt;occur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Artikel 2, punkt 5 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 2,&lt;br&gt;punkt 5 i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 bis. Vaije part som inte avses i artikel 5,&lt;br&gt;punkt 1 får, under en eller flera kontroll-&lt;br&gt;perioder, till en annan sådan part överföra&lt;br&gt;vaije del av sin beräknade förbrukningsnivå&lt;br&gt;enligt artikel 2F, förutsatt att den beräk-&lt;br&gt;nade förbrukningsnivån avseende de kon-&lt;br&gt;trollerade ämnena under grupp I i bilaga A&lt;br&gt;för den part som överför en del av sin&lt;br&gt;beräknade förbrukningsnivå inte översteg&lt;br&gt;0,25 kg per capita under år 1989 och att de&lt;br&gt;sammanlagda beräknade förbruknings-&lt;br&gt;nivåema för de berörda parterna inte över-&lt;br&gt;stiger de förbrukningsgränser som anges i&lt;br&gt;artikel 2F. En sådan överföring av för-&lt;br&gt;brukning skall meddelas till sekretariatet av&lt;br&gt;var och en av de berörda parterna, med&lt;br&gt;uppgift om villkoren för överföringen och&lt;br&gt;den period under vilken den skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Artikel 2, punkterna 8 (a) och 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2, punkterna 8 (a) och 11 i pro-&lt;br&gt;tokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgående ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. Article 2, paragraph 9 (a)(i)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragrapah 9 (a)(i) of Article 2 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and/or Annex B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, Annex B, Annex C and/or Annex E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Article 2F: Hydrochlorofluorocarbons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following Article shall be inserted after&lt;br&gt;Article 2E of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2F: Hydrochlorofluorocarbons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 1996, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed,&lt;br&gt;annually, the sum of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Three point one per cent of its calculated&lt;br&gt;level of consumption in 1989 of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of Annex&lt;br&gt;A; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Its calculated level of consumption in&lt;br&gt;1989 of the controlled substances in Group&lt;br&gt;I of Annex C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 2004, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed,&lt;br&gt;annually, sixty-five per cent of the sum&lt;br&gt;referred to in paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. Artikel 2, punkt 9 (a)(i)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2, punkt 9 (a)(i) i protokollet skall&lt;br&gt;orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och/eller i bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, B, C och/eller E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Artikel 2F: Ofullständigt halo generade&lt;br&gt;klorfluorkarboner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande artikel skall införas efter artikel 2E&lt;br&gt;i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2F: Ofullständigt halo generade&lt;br&gt;klorfluorkarboner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;summan av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Tre komma en procent av den beräkna-&lt;br&gt;de förbrukningsnivån år 1989 avseende de&lt;br&gt;kontrollerade ämnena under grupp I i&lt;br&gt;bilaga A, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) den beräknade förbrukningsnivån år&lt;br&gt;1989 avseende de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som börjar den 1 januari&lt;br&gt;2004, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;sextiofem procent av den summa som&lt;br&gt;anges i punkt 1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som börjar den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;January 2010, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed,&lt;br&gt;annually, thirty-five per cent of the sum&lt;br&gt;referred to in paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 2015, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed,&lt;br&gt;annually, ten per cent of the sum referred to&lt;br&gt;in paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Each Party shall ensusre that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 2020, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed,&lt;br&gt;annually, zero point five per cent of the sum&lt;br&gt;referred to in paragraph 1 of this Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing on 1&lt;br&gt;January 2030, and in each twelve-month&lt;br&gt;period thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C does not exceed zero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. As of 1 January 1996, each Party shall&lt;br&gt;endeavour to ensure that:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The use of controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C is limited to those&lt;br&gt;applications where other more environ-&lt;br&gt;mentally suitable altemative substances or&lt;br&gt;technologies are not available;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The use of controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C is not outside the areas&lt;br&gt;of application currently met by controlled&lt;br&gt;substances in Annexes A, B and C, except&lt;br&gt;in rare cases for the protection of human life&lt;br&gt;or human health; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2010, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;trettiofem procent av den summa som&lt;br&gt;anges i punkt 1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;2015, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger tio&lt;br&gt;procent av den summa som anges i punkt&lt;br&gt;1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;2020, och under varje tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;noll komma fem procent av den summa&lt;br&gt;som anges i punkt 1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vaije part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;2030, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Från den 1 januari 1996 skall vaije part&lt;br&gt;sträva efter att tillse att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) användandet av kontrollerade ämnen&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C begränsas till de&lt;br&gt;tillämpningar för vilka andra mer miljö-&lt;br&gt;anpassade alternativa ämnen eller tekniker&lt;br&gt;saknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) användandet av kontrollerade ämnen&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte överskrider&lt;br&gt;de tillämpningsområden som for närvaran-&lt;br&gt;de täcks av kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;bilagorna A, B och C, utom i sällsynta fall&lt;br&gt;för att skydda människors liv eller hälsa,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C are selected for use in a manner&lt;br&gt;that minimizes ozone depletion, in addition&lt;br&gt;to meeting other environmental, safety and&lt;br&gt;economic considerations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. Article 2 G: Hydrobromofluorocarbons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following Article shall be inserted after&lt;br&gt;Article 2F of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2G: Hydrobromofluorocarbons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Party shall ensure that for the twelve-&lt;br&gt;month period commencing on 1 January&lt;br&gt;1996, and in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group II of Annex C does not exceed zero.&lt;br&gt;Each Party producing the substances shall,&lt;br&gt;for the same periods, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;substances does not exceed zero. This para-&lt;br&gt;graph will apply save to the extent that the&lt;br&gt;Parties decide to permit the level of product-&lt;br&gt;ion or consumption that is necessary to&lt;br&gt;satisfy uses agreed by them to be essential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Article 2H: Methyl Bromide&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following Article shall be inserted after&lt;br&gt;Article 2G of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2H: Methyl Bromide&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Party shall ensure that for the twelve-&lt;br&gt;month period commencing on 1 January&lt;br&gt;1995, and in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;consumption of the controlled substance in&lt;br&gt;Annex E does not exceed, annually, its&lt;br&gt;calculated level of consumption in 1991.&lt;br&gt;Each Party producing the substance shall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) kontrollerade ämnen under grupp I i&lt;br&gt;bilaga C väljs ut för användande på ett sätt&lt;br&gt;som minimerar nedbrytning av ozonskiktet,&lt;br&gt;utöver att tillgodose andra miljömässiga,&lt;br&gt;säkerhetsmässiga och ekonomiska över-&lt;br&gt;väganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. Artikel 2G: Ofullständigt halogenerade&lt;br&gt;bromfluorkarboner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande artikel skall införas efter artikel 2F&lt;br&gt;i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2G: Ofullständigt halogenerade&lt;br&gt;bromfluorkarboner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje part skall tillse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1996, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av de kontrollerade ämnena&lt;br&gt;under grupp II i bilaga C inte överstiger&lt;br&gt;noll. Vaije part som producerar ämnena&lt;br&gt;skall, under samma period, tillse att dess&lt;br&gt;beräknade produktionsnivå avseende&lt;br&gt;ämnena inte överstiger noll. Denna punkt&lt;br&gt;skall tillämpas utom i den utsträckning som&lt;br&gt;parterna beslutar att tillåta den produktions-&lt;br&gt;eller förbrukningsnivå som är nödvändig&lt;br&gt;för att tillgodose användningsområden som&lt;br&gt;de enats om är oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Artikel 2H: Metylbromid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande artikel skall införas efter artikel 2G&lt;br&gt;i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2H: Metylbromid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje part skall tilllse att under den tolv-&lt;br&gt;månadersperiod som böijar den 1 januari&lt;br&gt;1995, och under vaije tolvmånadersperiod&lt;br&gt;därefter, dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;förbrukning av det kontrollerade ämnet i&lt;br&gt;bilaga E inte överstiger dess beräknade&lt;br&gt;förbrukningsnivå år 1991. Varje part som&lt;br&gt;producerar ämnet skall, under samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for the same periods, ensure that its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;substance does not exceed, annually, its&lt;br&gt;calculated level of production in 1991.&lt;br&gt;However, in order to satisfy the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties operating&lt;br&gt;under paragraph 1 of Article 5, its&lt;br&gt;calculated level of production may exceed&lt;br&gt;that limit by up to ten per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production in 1991. The&lt;br&gt;calculated levels of consumption and&lt;br&gt;production under this Article shall not&lt;br&gt;include the amounts used by the Party for&lt;br&gt;quarantine and pre-shipment applications.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period, tillse att dess beräknade produk-&lt;br&gt;tionsnivå avseende ämnet inte överstiger&lt;br&gt;dess beräknade produktionsnivå år 1991.&lt;br&gt;För att tillgodose de grundläggande in-&lt;br&gt;hemska behoven hos de parter som avses i&lt;br&gt;artikel 5, punkt 1 får dock en parts be-&lt;br&gt;räknade produktionsnivå överstiga denna&lt;br&gt;gräns med upp till tio procent av den be-&lt;br&gt;räknade produktionsnivån år 1991. De&lt;br&gt;beräknade nivåerna avseende förbrukning&lt;br&gt;och produktion av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;under denna artikel skall inte inkludera de&lt;br&gt;mängder som används av parten for karan-&lt;br&gt;tänsbehandling och vid förberedelser för&lt;br&gt;utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In Article 3 of the Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A to 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or Annex B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted each time they&lt;br&gt;occur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, Annex B, Annex C or Annex E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. Article 4, paragraph 1 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted&lt;br&gt;after paragraph 1 bis of Article 4 of the Pro-&lt;br&gt;tocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ter. Within one year of the date of entry&lt;br&gt;into force of this paragraph, each Party shall&lt;br&gt;ban the import of any controlled substances&lt;br&gt;in Group II of Annex C from any State not&lt;br&gt;Party to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall genomgående ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, B, C eller E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. Artikel 4, punkt 1 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 4,&lt;br&gt;punkt 1 bis i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ter. Inom ett år efter det att denna punkt&lt;br&gt;trätt i kraft skall vaije part förbjuda import&lt;br&gt;av kontrollerade ämnen under grupp II i&lt;br&gt;bilaga C från vaije stat som inte är part i&lt;br&gt;detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. Article 4, paragraph 2 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted&lt;br&gt;after paragraph 2 bis of Article 4 of the Pro-&lt;br&gt;tocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 ter. Commencing one year after the date&lt;br&gt;of entry into force of this paragraph, each&lt;br&gt;Party shall ban the export of any controlled&lt;br&gt;substances in Group II of Annex C to any&lt;br&gt;State not Party to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. Artikel 4, punkt 2 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 4,&lt;br&gt;punkt 2 bis i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 ter. Med början ett år efter det att denna&lt;br&gt;punkt trätt i kraft skall vaije part förbjuda&lt;br&gt;export av kontrollerade ämnen under grupp&lt;br&gt;II i bilaga C till vaije stat som inte är part&lt;br&gt;i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M. Article 4, paragraph 3 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted&lt;br&gt;after paragraph 3 bis of Article 4 of the Pro-&lt;br&gt;tocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ter. Within three years of the date of entry&lt;br&gt;into force of this paragraph, the Parties&lt;br&gt;shall, following the procedures in Article 10&lt;br&gt;of the Convention, elaborate in an annex a&lt;br&gt;hst of products containing controlled&lt;br&gt;substances in Group II of Annex C. Parties&lt;br&gt;that have not objected to the annex in&lt;br&gt;accordance with those procedures shall ban,&lt;br&gt;within one year of the annex having become&lt;br&gt;effective, the import of those products from&lt;br&gt;any State not Party to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N. Article 4, paragraph 4 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted&lt;br&gt;after paragraph 4 bis of Article 4 of the Pro-&lt;br&gt;tocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 ter. Within five years of the date of entry&lt;br&gt;into force of this paragraph, the Parties shall&lt;br&gt;determine feasibility of banning or&lt;br&gt;restricting, from States not Party to this&lt;br&gt;Protocol, the import of products produced&lt;br&gt;with, but not containing, controlled&lt;br&gt;substances in Group II of Annex C. If&lt;br&gt;determined feasible, the Parties shall,&lt;br&gt;following the procedures in Article 10 of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M. Artikel 4, punkt 3 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall inforas efter artikel 4,&lt;br&gt;punkt 3 bis i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ter. Inom tre år efter det att denna punkt&lt;br&gt;trätt i kraft skall parterna, i enlighet med&lt;br&gt;de förfaranden som anges i artikel 10 i&lt;br&gt;konventionen, utarbeta en bilaga med en&lt;br&gt;förteckning över produkter som innehåller&lt;br&gt;kontrollerade ämnen under grupp II i bilaga&lt;br&gt;C. Parter som inte har anmält invändningar&lt;br&gt;mot bilagan i enlighet med nämnda&lt;br&gt;förfaranden skall, inom ett år efter det att&lt;br&gt;bilagan trätt i kraft, förbjuda import av&lt;br&gt;dessa produkter från vaije stat som inte är&lt;br&gt;part i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N. Artikel 4, punkt 4 ter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 4,&lt;br&gt;punkt 4 bis i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 ter. Inom fem år efter det att denna&lt;br&gt;punkt trätt i kraft skall parterna avgöra&lt;br&gt;huruvida det är möjligt att förbjuda eller&lt;br&gt;begränsa import av produkter som till-&lt;br&gt;verkas med hjälp av, men inte innehåller,&lt;br&gt;kontrollerade ämnen under grupp II i bilaga&lt;br&gt;C. Om detta bedöms möjligt, skall parter-&lt;br&gt;na, i enlighet med de förfaranden som&lt;br&gt;anges i artikel 10 i konventionen, utarbeta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention, elaborate in an annex a list of&lt;br&gt;such products. Parties that have not objected&lt;br&gt;to the annex in accordance with those&lt;br&gt;procedures shall ban or restrict, within one&lt;br&gt;year of the annex having become effective,&lt;br&gt;the import of those products from any State&lt;br&gt;not Party to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O. Article 4, paragraphs 5, 6 and 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraphs 5, 6 and 7 of Article 4 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;controlled substances&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;controlled substances in Annexes A and B&lt;br&gt;and Group II of Annex C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Article 4, paragraph 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 8 of Article 4 of the Protocol,&lt;br&gt;for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;referred to in paragraphs 1, 1 bis, 3, 3 bis,&lt;br&gt;4 and 4 bis and exports referred to in para-&lt;br&gt;graphs 2 and 2 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and exports referred to in paragraphs 1 to 4&lt;br&gt;ter of this Article&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and after the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be added:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, Article 2G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q. Article 4, paragraph 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted&lt;br&gt;after paragraph 9 of Article 4 of the Protocol:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bilaga med en förteckning över sådana&lt;br&gt;produkter. Parter som inte anmält invänd-&lt;br&gt;ningar mot bilagan i enlighet med nämnda&lt;br&gt;förfaranden skall, inom ett år efter det att&lt;br&gt;bilagan trätt i kraft, förbjuda eller begränsa&lt;br&gt;import av dessa produkter från vaije stat&lt;br&gt;som inte är part i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O. Artikel 4, punkterna 5, 6 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4, punkterna 5, 6 och 7 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollerade ämnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollerade ämnena i bilagorna A och B&lt;br&gt;samt under grupp II i bilaga C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Artikel 4, punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4, punkt 8 i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i punkterna 1, 1 bis, 3, 3 bis, 4&lt;br&gt;och 4 bis samt export som avses i punkter-&lt;br&gt;na 2 och 2 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och export som avses i punkterna 1 till 4&lt;br&gt;ter i denna artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och efter orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall följande tillägg göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 2G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q. Artikel 4, punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 4,&lt;br&gt;punkt 9 i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. By 1 January 1996, the Parties shall&lt;br&gt;consider whether to amend this Protocol in&lt;br&gt;order to extend the measures in this Article&lt;br&gt;to trade in controlled substances in Group I&lt;br&gt;of Annex C and in Annex E with States not&lt;br&gt;Party to the Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. Article 5, paragraph 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following words shall be added at the&lt;br&gt;end of paragraph 1 of Article 5 of the Pro-&lt;br&gt;tocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, provided that any further amendments to&lt;br&gt;the Adjustments or Amendments adopted at&lt;br&gt;the Second Meeting of the Parties in Lon-&lt;br&gt;don, 29 June 1990, shall apply to the Parties&lt;br&gt;operating under this paragraph after the&lt;br&gt;review provided for in paragraph 8 of this&lt;br&gt;Article has taken place and shall be based&lt;br&gt;on the conclusions of that review.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Article 5, paragraph 1 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be added after&lt;br&gt;paragraph 1 of Article 5 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bis. The Parties shall, taking into account&lt;br&gt;the review referred to in paragraph 8 of this&lt;br&gt;Article, the assessments made pursuant to&lt;br&gt;Article 6 and any other relevant infor-&lt;br&gt;mation, decide by 1 January 1996, through&lt;br&gt;the procedure set forth in paragraph 9 of&lt;br&gt;Article 2:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) With respect to paragraphs 1 to 6 of&lt;br&gt;Article 2F, what base year, initial levels,&lt;br&gt;control schedules and phase-out date for&lt;br&gt;consumption of the controlled substances in&lt;br&gt;Group I of Annex C will apply to Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of this Article;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) With respect to Article 2G, what phase-&lt;br&gt;out date for production and consumption of&lt;br&gt;the controlled substances in Group II of An-&lt;br&gt;nex C will apply to Parties operating under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Före den 1 januari 1996 skall parterna&lt;br&gt;överväga om detta protokoll skall ändras&lt;br&gt;för att utsträcka åtgärderna i denna artikel&lt;br&gt;till att omfatta handel med kontrollerade&lt;br&gt;ämnen under grupp I i bilaga C och i&lt;br&gt;bilaga E med stater som inte är part i detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R. Artikel 5, punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande skall läggas till i slutet av artikel&lt;br&gt;5, punkt 1 i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, förutsatt att alla ytterligare ändringar av&lt;br&gt;de Justeringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och Ändringar&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som antogs&lt;br&gt;vid andra partskonferensen i London, den&lt;br&gt;29 juni 1990, skall gälla for de parter som&lt;br&gt;avses i denna punkt efter det att den&lt;br&gt;granskning som föreskrivs i punkt 8 i&lt;br&gt;denna artikel har ägt rum och skall baseras&lt;br&gt;på slutsatserna av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Artikel 5, punkt 1 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall läggas till efter artikel&lt;br&gt;5, punkt 1 i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bis. Parterna skall, med beaktande av den&lt;br&gt;granskning som åsyftas i punkt 8 i denna&lt;br&gt;artikel, de utvärderingar som görs enligt&lt;br&gt;artikel 6 och all annan relevant infor-&lt;br&gt;mation, fore den 1 januari 1996 genom den&lt;br&gt;procedur som anges i artikel 2, punkt 9 be-&lt;br&gt;sluta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) beträffande punkterna 1 till 6 i artikel&lt;br&gt;2F, vilket basår, vilka ingångsnivåer, vilka&lt;br&gt;tidsscheman för kontroll och vilket utfas-&lt;br&gt;ningsdatum som skall gälla för förbrukning&lt;br&gt;av de kontrollerade ämnena under grupp I&lt;br&gt;i bilaga C för de parter som avses i punkt&lt;br&gt;1 i denna artikel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) beträffande artikel 2G, om vilket ut-&lt;br&gt;fasningsdatum som skall gälla för produk-&lt;br&gt;tion och förbrukning av de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp II i bilaga C för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraph 1 of this Article; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parter som avses i punkt 1 i denna artikel;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) With respect to Article 2H, what base&lt;br&gt;year, initial levels and control schedules for&lt;br&gt;consumption and production of the con-&lt;br&gt;trolled substance in Annex E will apply to&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1 of this&lt;br&gt;Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) beträffande artikel 2H, vilket basår,&lt;br&gt;vilka ingångsnivåer och vilka tidsscheman&lt;br&gt;för kontroll som skall gälla för förbrukning&lt;br&gt;och produktion av det kontrollerade ämnet&lt;br&gt;i bilaga E för de parter som avses i punkt&lt;br&gt;1 i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. Article 5, paragraph 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 4 of Article 5 of the Protocol,&lt;br&gt;for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U. Article 5, paragraph 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 5 of Article 5 of the Protocol,&lt;br&gt;after the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set out in Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be added:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, and any control measures in Artides 2F to&lt;br&gt;2H that are decided pursuant to paragraph 1&lt;br&gt;bis of this Article,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Article 5, paragraph 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 6 of Article 5 of the Protocol,&lt;br&gt;after the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligations laid down in Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be added:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, or any or all obligations in Artides 2F to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. Artikel 5, punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5, punkt 4 i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U. Artikel 5, punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5, punkt 5 i protokollet skall efter&lt;br&gt;orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de i artiklarna 2A till 2E angivna kontroll-&lt;br&gt;åtgärderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande tillägg göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, och de andra kontrollåtgärder hänförtiga&lt;br&gt;till artiklarna 2F till 2H som beslutas i&lt;br&gt;enlighet med punkt 1 bis i denna artikel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Artikel 5, punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5, punkt 6 i protokollet skall efter&lt;br&gt;orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de skyldigheter som avses i artiklarna 2A&lt;br&gt;till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande tillägg göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon eller alla skyldigheter&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2H that are decided pursuant to paragraph 1&lt;br&gt;bis of this Article,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W. Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following words shall be deleted from&lt;br&gt;Article 6 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E, and the situation&lt;br&gt;regarding production, imports and exports&lt;br&gt;of the transitional substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and replaced by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X. Article 7, paragraphs 2 and 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraph 2 and 3 of Article 7 of the Protocol&lt;br&gt;shall be replaced by the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall provide to the Secre-&lt;br&gt;tariat statistical data on its production,&lt;br&gt;imports and exports of each of the con-&lt;br&gt;trolled substances&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;in Annexes B and C, for the year 1989;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;in Annex E, for the year 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or the best possible estimates of such data&lt;br&gt;where actual data are not available, not later&lt;br&gt;than three months after the date when the&lt;br&gt;provisions set out in the Protocol with&lt;br&gt;regard to the substances in Annexes B, C&lt;br&gt;and E respectively enter into force for that&lt;br&gt;Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall provide to the Secre-&lt;br&gt;tariat statistical data on its annual production&lt;br&gt;(as defined in paragraph 5 of Article 1) of&lt;br&gt;each of the controlled substances listed in&lt;br&gt;Annexes A, B, C and E and, separately, for&lt;br&gt;each substance,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2F till 2H som beslutas i enlighet&lt;br&gt;med punkt 1 bis i denna artikel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W. Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande text i artikel 6 i protokollet skall&lt;br&gt;utgå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A till 2E, och situationen beträffande pro-&lt;br&gt;duktion, import och export av övergångs-&lt;br&gt;ämnen under grupp I i bilaga C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X. Artikel 7, punkterna 2 och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7, punkterna 2 och 3 i protokollet&lt;br&gt;skall ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vaije part skall till sekretariatet lämna&lt;br&gt;statistiska uppgifter om sin produktion,&lt;br&gt;import och export av vart och ett av de&lt;br&gt;kontrollerade ämnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i bilagorna B och C, i fråga om år&lt;br&gt;1989;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i bilaga E, i fråga om år 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, där faktiska uppgifter inte finns att&lt;br&gt;tillgå, så korrekta uppskattningar som möj-&lt;br&gt;ligt, senast tre månader efter det att&lt;br&gt;protokollets bestämmelser avseende de kon-&lt;br&gt;trollerade ämnena i bilagorna B, C&lt;br&gt;respektive E träder i kraft för respektive&lt;br&gt;part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vaije part skall till sekretariatet lämna&lt;br&gt;statistiska uppgifter om sin årliga&lt;br&gt;produktion (som den definieras i artikel 1,&lt;br&gt;punkt 5) av vart och ett av de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena i bilagorna A, B, C och E, och&lt;br&gt;som särskilda uppgifter, för vaije ämne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amounts used for feedstocks,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Amounts destroyed by technologies&lt;br&gt;approved by the Parties, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Imports from and exports to Parties and&lt;br&gt;non-Parties respectively,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for the year during which provisions con-&lt;br&gt;ceming the substances in Annexes A, B, C&lt;br&gt;and E respectively entered into force for&lt;br&gt;that Party and for each year thereafter. Data&lt;br&gt;shall be forwarded not later than nine&lt;br&gt;months after the end of the year to which&lt;br&gt;the data reläte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y. Article 7, paragraph 3 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be inserted after&lt;br&gt;paragraph 3 of Article 7 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 bis. Each Party shall provide to the Secre-&lt;br&gt;tariat separate statistical data of its annual&lt;br&gt;imports and exports of each of the&lt;br&gt;controlled substances listed in Group II of&lt;br&gt;Annex A and Group I of Annex C that have&lt;br&gt;been recycled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z. Article 7, paragraph 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 4 of Article 7 of the Protocol,&lt;br&gt;for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in paragraphs 1, 2 and 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in paragraphs 1,23 and 3 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AA. Article 9, paragraph 1 (a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following words shall be deleted from&lt;br&gt;paragraph 1 (a) of Article 9 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and transitional&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;de mängder som har använts som in-&lt;br&gt;satsvara&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;de mängder som har förstörts genom av&lt;br&gt;parterna godkända tekniker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;import från och export till parter re-&lt;br&gt;spektive icke-parter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under det år då bestämmelserna angående&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena i bilagorna A, B,&lt;br&gt;C respektive E trädde i kraft för den parten&lt;br&gt;och for vaije år därefter. Uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas senast nio månader efter utgången&lt;br&gt;av det år som uppgifterna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y. Artikel 7, punkt 3 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall införas efter artikel 7,&lt;br&gt;punkt 3 i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 bis. Vaije part skall till sekretariatet&lt;br&gt;lämna särskilda statistiska uppgifter om sin&lt;br&gt;årliga import och export av vart och ett av&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena under grupp II i&lt;br&gt;bilaga A och under grupp I i bilaga C som&lt;br&gt;har återvunnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z. Artikel 7, punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7, punkt 4 i protokollet skall orden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i punkterna 1, 2 och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i punkterna 1,2,3 och 3 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AA. Artikel 9, punkt 1 (a)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande text i artikel 9, punkt 1 (a) skall&lt;br&gt;utgå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och övergångsämnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BB. Article 10, paragraph 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 1 of Article 10 of the Protocol,&lt;br&gt;after the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be added:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, and any control measures in Artides 2F to&lt;br&gt;2H that are decided pursuant to paragraph 1&lt;br&gt;bis of this Article 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CC. Article 11, paragraph 4 (g)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following words shall be deleted from&lt;br&gt;paragraph 4 (g) of Article 11 of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and the situation regarding transitional&lt;br&gt;substances&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DD. Article 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In article 17 of the Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BB. Artikel 10, punki 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10, punkt 1 i protokollet skall efter&lt;br&gt;orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande tillägg göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, och de andra kontrollåtgärder i artiklarna&lt;br&gt;2F till 2H som beslutas i enlighet med&lt;br&gt;artikel 5, punkt 1 bis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CC. Artikel 11, punkt 4 (g)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande text i artikel 11, punkt 4 (g) skall&lt;br&gt;utgå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bedöma situationen beträffande över-&lt;br&gt;gångsämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DD. Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 17 i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;EE. ANNEXES&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. ANNEX C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following annex shall replace Annex C of&lt;br&gt;the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEX C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Controlled substances&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;EE. BILAGOR&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. BILAGA C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bilaga skall ersätta Bilaga C i pro-&lt;br&gt;tokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollerade ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Group &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Substance Number Ozone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of Depleting&lt;br&gt;Isomers Potential*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal Ozonned-&lt;br&gt;isomerer brytande&lt;br&gt;potential*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Group I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupp I&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFC1&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-21)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFC1&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-21)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-22)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFjCI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-22)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ch&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;fci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-31)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FC1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-31)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;hfci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-121)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HFC1&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-121)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-122)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-122)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHFjCIj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-123)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-123)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHC1&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CFj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-123)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;cf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-123)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-124)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-124)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFC1CF,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-124)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFCICFj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-124)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,022&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FC1&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-131)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FC1&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-131)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-132)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-132)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-133)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHjFjCI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-133)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-141)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FCI&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-141)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;CFC1&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-141b)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ch&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;cfci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-141b)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-142)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-142)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ch&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;cf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-142b)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ch&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;cf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-142b)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;fci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-151)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,003 - 0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;fci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-151)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,003 - 0,005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hfci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-221)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,015 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHFCIj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-221)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,015 - 0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-222)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-222)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-223)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-223)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-224)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-224)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHFjCIj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cf&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;cf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;chci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225ca)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CF&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;CF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CHC1&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225ca)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;cicf&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;chcif&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225cb)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1CF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;CHC1F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-225cb)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;hf&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-226)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-226)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FC1&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-231)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-231)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05 -0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-232)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-232)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,008 - 0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-233)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-233)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-234)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-234)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01 -0,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-235)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03 -0,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-235)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03 -0,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-241)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,004-0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FCI&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-241)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,004 - 0,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-242)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005 - 0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;C1&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-242)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005-0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-243)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-243)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,007 - 0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-244)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,009 - 0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-244)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,009 - 0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H„FC1j&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-251)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,001 - 0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-251)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,001 -0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-252)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005 - 0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-252)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,005 - 0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Group&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEX C (continued)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Substance Number Ozone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Depleting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isomers Potential*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA C (forts.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal Ozonned-&lt;br&gt;isomerer brytande&lt;br&gt;potential*&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-253)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,003 - 0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;C1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-253)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,003 - 0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-261)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002 - 0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;fci&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-261)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002 - 0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-262)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002 - 0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;h,f&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;ci&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-262)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,002 - 0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHjFCI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-271)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,001 - 0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHjFCI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HCFC-271)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,001 -0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Group II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;
&lt;p&gt;Grupp H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHFBrj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HBFC-22B1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CHF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(HBFC-22B1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HFBr&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HFBr&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H,FBr&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C,H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;FBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;FBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HFBr&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HFBr&lt;sub&gt;6&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C,HF,Br&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;HF&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHFaBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHF^Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C,H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C,H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H,F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;FBr&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;5&lt;/sub&gt;F&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHjFjBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CjHjFBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;H&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;FBr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Where a range of ODPs is indicated, the highest&lt;br&gt;value in that range shall be used for the purposes of&lt;br&gt;the Protocol. The ODPs listed as a single value have&lt;br&gt;been determined from calculations based on labora-&lt;br&gt;tory measurements. Those listed as a range are based&lt;br&gt;on estimates and are less certain. The range pertains&lt;br&gt;to an isomeric group. The upper value is the esti-&lt;br&gt;mate of the ODP of the isomer with the highest&lt;br&gt;ODP, and the lower value is the estimate of the&lt;br&gt;ODP of the isomer with the lowest ODP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** Identifies the most commercially viable substan-&lt;br&gt;ces with ODP values listed against them to be used&lt;br&gt;for the purposes of the Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* När den ozonnedbrytande potentialen anges som&lt;br&gt;ett intervall, skall det högsta värdet inom detta&lt;br&gt;intervall användas inom ramen för protokollet. När&lt;br&gt;ett enda värde anges for den ozonnedbrytande&lt;br&gt;potentialen, har detta bestämts på grundval av&lt;br&gt;beräkningar baserade på laboratoriemätningar. De&lt;br&gt;värden som anges som ett intervall är uppskatt-&lt;br&gt;ningar och är mindre tillförlitliga. Intervallet avser&lt;br&gt;en isomergrupp. Det högre värdet är en uppskatt-&lt;br&gt;ning av den ozonnedbrytande potentialen hos den&lt;br&gt;isomer som har den högsta ozonnedbrytande&lt;br&gt;potentialen, medan det lägre värdet är en upp-&lt;br&gt;skattning av den ozonnedbrytande potentialen hos&lt;br&gt;den isomer som har den lägsta ozonnedbrytande&lt;br&gt;potentialen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** Identifierar de kommersiellt mest gångbara&lt;br&gt;ämnena med de värden for den ozonnedbrytande&lt;br&gt;potentialen som skall användas inom ramen för&lt;br&gt;protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ANNEXE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following annex shall be added to the&lt;br&gt;Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNEXE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Controlled substances&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. BILAGA E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bilaga skall inforas i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollerade ämnen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Group&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Substance&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozone&lt;br&gt;Depleting&lt;br&gt;Potential&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Amne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozonned-&lt;br&gt;brytande&lt;br&gt;potential&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Group I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grupp I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt;Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;methyl bromide&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CH,Br&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;metylbromid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ARTICLE 2: RELATION SHIP TO&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;THE 1990 AMENDMENT&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;ARTIKEL 2: FÖRHÅLLANDET&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;TILL DE ÄNDRINGAR&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; SOM BE-&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;SLUTADES 1990&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;No State or regional economic integration&lt;br&gt;organization may deposit an instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or accession&lt;br&gt;to this Amendment unless it has previously, or&lt;br&gt;simultaneously, deposited such an instrument&lt;br&gt;to the Amendment adopted at the Second&lt;br&gt;Meeting of the Parties in London, 29 June&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen stat eller organisation för regional&lt;br&gt;ekonomisk integration får deponera ett ratifi-&lt;br&gt;kations-, godtagande-, godkännande- eller&lt;br&gt;anslutningsinstrument avseende detta än-&lt;br&gt;dringsdokument såvida den inte tidigare, eller&lt;br&gt;samtidigt, har deponerat ett sådant instrument&lt;br&gt;avseende det ändringsdokument som antogs&lt;br&gt;vid andra partskonferensen i London den 29&lt;br&gt;juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ARTICLE 3: ENTRY INTO FORCE&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;ARTIKEL 3: IKRAFTTRÄDANDE&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. This Amendment shall enter into force on&lt;br&gt;1 January 1994, provided that at least twenty&lt;br&gt;instruments of ratification, acceptance or&lt;br&gt;approval of the Amendment have been deposi-&lt;br&gt;ted by States or regional economic integration&lt;br&gt;organizations that are Parties to the Montreal&lt;br&gt;Protocol on Substances that Deplete the Ozone&lt;br&gt;Layer. In the event that this condition has not&lt;br&gt;been fulfilled by that date, the Amendment&lt;br&gt;shall enter into force on the ninetieth day&lt;br&gt;following the date on which it has been fulfil-&lt;br&gt;led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta ändringsdokument skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1994, förutsatt att minst&lt;br&gt;tjugo ratifikations-, godtagande- eller god-&lt;br&gt;kännandeinstrument avseende ändringarna har&lt;br&gt;deponerats av stater eller organisationer för&lt;br&gt;regional ekonomisk integration som är parter&lt;br&gt;i Montrealprotokollet om ämnen som bryter&lt;br&gt;ned ozonskiktet. Om detta villkor inte är&lt;br&gt;uppfyllt ovannämnda dag, träder ändringarna&lt;br&gt;i kraft på den nittionde dagen efter den dag&lt;br&gt;då villkoret har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For the purposes of paragraph 1, any such&lt;br&gt;instrument deposited by a regional economic&lt;br&gt;integration organization shall not be counted&lt;br&gt;as additional to those deposited by member&lt;br&gt;States of such organization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall ett&lt;br&gt;instrument som deponerats av en organisation&lt;br&gt;för regional ekonomisk integration inte&lt;br&gt;medräknas i tillägg till de instrument som&lt;br&gt;deponerats av en sådan organisations med-&lt;br&gt;lemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. After the entry into force of this Amend-&lt;br&gt;ment, as provided under paragraph 1, it shall&lt;br&gt;enter into force for any other Party to the&lt;br&gt;Protocol on the ninetieth day following the&lt;br&gt;date of deposit of its instrument of ratification,&lt;br&gt;acceptance or approval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter det att detta ändringsdokument&lt;br&gt;trätt i kraft, i enlighet med punkt 1, skall det&lt;br&gt;träda i kraft för vaije annan part i protokollet&lt;br&gt;på den nittionde dagen efter det att dess&lt;br&gt;ratifikations-, godtagande- eller godkännan-&lt;br&gt;deinstrument deponerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Benämndes &amp;quot;ändringar&amp;quot; i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Benämndes &amp;quot;tillägg&amp;quot; i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Benämndes &amp;quot;åtaganden&amp;quot; i regeringens proposition 1990/91:90, Bilaga 13.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;1 betydelsen råvara vid tillverkning av andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Odell&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om åtgärder mot&lt;br&gt;klimatpåverkan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Mina förslag i sammanfattning:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram&lt;br&gt;rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en&lt;br&gt;introduktion inleds. 9 miljoner kronor avsätts för budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Svenska stödinsatser i Östersjöländerna förbereds inom ramen for&lt;br&gt;det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen&lt;br&gt;(Baltic Sea Conference of Ministers of Transport). 15 miljoner&lt;br&gt;kronor skall avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i&lt;br&gt;syfte att stärka kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar i sammanfattning:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Transportsektorn skall bidra till att koldioxidutsläppen reduceras.&lt;br&gt;En strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsek-&lt;br&gt;torn skall läggas fast. Strategin inrymmer en ökad användning av&lt;br&gt;biobränslen, ekonomiska styrmedel, förbättrad kollektivtrafik samt&lt;br&gt;energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör bl.a. ha&lt;br&gt;som inriktning att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande&lt;br&gt;användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas skall&lt;br&gt;vidgas för att förbereda en introduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Möjligheten att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner for&lt;br&gt;fordon med nollutsläpp bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid från trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Särskilda uppdrag skall ges inom sjöfarten och luftfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som grund for mina bedömningar och förslag ligger följande utredningar&lt;br&gt;och betänkanden: Trafikverkens miljörapporter (september 1992),&lt;br&gt;Åtgärder mot klimatförändringar (SNV rapport 1992:4120), Åtgärder för&lt;br&gt;ökad användning av miljövänliga fordon (TFB rapport 1992:7), Strategi&lt;br&gt;för begränsning av vägtrafikens koldioxidutsläpp (TFB rapport 1992:29),&lt;br&gt;Slutbetänkande av biobränslekommissionen, Biobränslen för framtiden&lt;br&gt;(SOU 1992:90), Nordiska ministerrådets uppdrag till Nordiska ämbets-&lt;br&gt;mannakommittén för transportfrågor (NÄT) om åtgärder inom luftfarten&lt;br&gt;och sjöfarten (år 1992), Trafikavgifter på samhällsekonomiska villkor&lt;br&gt;(Ds 1992:44), Betänkande av utredningen om beskattningen av diesel-&lt;br&gt;drivna fordon, Skatt på dieselolja (SOU 1992:53) och Ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel for begränsning av vägtrafikutsläppen (VTI Notat T 136).&lt;br&gt;Transportforskningsberedningen (TFB) och Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK) har lämnat ett förslag till forskningsprogram&lt;br&gt;rörande el- och hybridfordon (år 1992). Skrivelser har inkommit med&lt;br&gt;förslag om ökat samhällsstöd för el- och hybridfordon bl.a. från Stor-&lt;br&gt;städernas elfordonsgrupp (STEG) samt förslag om miljövänligare fordon&lt;br&gt;för tätorter framfört av representanter för de tre storstäderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande utredningar har remissbehandlats, och sammanställningar över&lt;br&gt;remissyttrandena finns på Kommunikationsdepartementet: Trafikavgifter&lt;br&gt;på samhällsekonomiska villkor (Ds 1992:44), Miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;departementet: Åtgärder mot klimatförändringar (SNV:s rapport&lt;br&gt;1992:4120), Jordbruksdepartementet: Biobränslen för framtiden (SOU&lt;br&gt;1992:90) och Finansdepartementet: Skatt på dieselolja (SOU 1992:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Koldioxidutsläpp från trafiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Transportsektorns andel av de svenska koldioxidutsläppen är ca 40 %.&lt;br&gt;\\ tabellen nedan framgår utsläppen av koldioxid från olika trafikslag&lt;br&gt;med prognoser till år 2015 under förutsättning att inga ytterligare&lt;br&gt;åtgärder vidtas, (SNV år 1992). För samtliga trafikslag utom spårburen&lt;br&gt;trafik beräknas utsläppen öka. Trafikverken redovisar också i sina&lt;br&gt;miljörapporter att utsläppen av koldioxid kommer att öka under 1990-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Koldioxid (Mton)&lt;/h5&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafikslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägtrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flyg (civ. + mil.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spårburen trafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en kraftig ökning av energianvändningen i transportsektorn under Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;1980-talet har förbrukningen, under de tre senaste åren, minskat med ett Bilaga 2&lt;br&gt;par procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har registrerat en dämpning av vägtrafiken i sina trafik-&lt;br&gt;mätningar under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK konstaterar att bränsleförbrukningen för nya årsmodeller av&lt;br&gt;personbilar sjönk under mitten av 1980-talet. Konsumentverket och&lt;br&gt;NUTEK påpekar emellertid nu att utvecklingen tenderar att gå i motsatt&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikverken har i januari 1993 till regeringen lämnat förslag om hur&lt;br&gt;trafikens investeringar för perioden 1994-2003 bör inriktas. Vägverket&lt;br&gt;bedömer att investeringsprogrammet medför en reduktion av trafikarbe-&lt;br&gt;tet. Vägombyggnader leder till ökad framkomlighet och reducerat&lt;br&gt;trafikarbete. Samtidigt bedöms förbättrad vägstandard leda till höjda&lt;br&gt;hastigheter vilket medför ökade utsläpp. Enligt Vägverkets beräkningar&lt;br&gt;ökar de totala koldioxidutsläppen, till följd av de föreslagna investe-&lt;br&gt;ringarna, endast i begränsad omfattning. Banverket redovisar små&lt;br&gt;skillnader i utsläpp mellan investeringsaltemativen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafikverkens och Naturvårdsverkets rapporter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trafikverken har i sina miljörapporter redovisat förslag till åtgärder för&lt;br&gt;att begränsa koldioxidutsläppen. Åtgärdernas kostnader är inte fullstän-&lt;br&gt;digt beräknade. Trafikverken bedömer att följande fem åtgärder skulle ha&lt;br&gt;särskilt stor effekt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett högt bensinpris,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;etanolinblandning i bränslen till olika fordonstyper samt användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fordon som framförs på ren etanol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förändringar i reseavdragsreglema och av beskattningen av bilför-&lt;br&gt;månerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;marknadsintroduktion av el- och hybridfordon samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;införande av specifika gränsvärden för koldioxidutsläpp från fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk (SNV) har i sin rapport Åtgärder mot klimatför-&lt;br&gt;ändringar, presenterat områden inom vilka åtgärder anges. Åtgärdernas&lt;br&gt;kostnader är inte fullständigt beräknade. Trafikverkens förslag och&lt;br&gt;överväganden ligger i huvudsak inom de områden som SNV förespråkar.&lt;br&gt;SNV har också särskilt pekat på behovet av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förbättring av kollektivtrafiken och trafikplaneringen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att i ökad omfattning genomföra miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationellt arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid FN:s konferens för miljö och utveckling (UNCED) 1992 underteck-&lt;br&gt;nade Sverige den s.k. Agenda 21, som lägger grunden för nästa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;århundrades miljöpolitik. Trafikens miljöfrågor lyfts fram i ett särskilt&lt;br&gt;avsnitt. Vid konferensen föreslogs att världsdelsvisa konferenser om&lt;br&gt;trafik och miljö bör genomföras. ECE, FN:s regionala utvecklingsorgan&lt;br&gt;for Europa, bör enligt min mening ansvara för genomförandet i Europa.&lt;br&gt;Sverige bör verka för att konferensen skall kunna genomföras år 1995.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen tagit ett initiativ i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har under hösten 1992 beslutat om en s.k. vitbok om&lt;br&gt;trafikpolitiken. Den syftar till att ge underlag för utvecklingen av en&lt;br&gt;gemensam trafikpolitik i EG. Trafikens miljöfrågor prioriteras i&lt;br&gt;rapporten. Överväganden görs om att skärpa avgasreglema för motorfor-&lt;br&gt;don. Det diskuteras normer för bränsleeffektivitet och system för&lt;br&gt;miljökontroll. Enligt rapporten bör ekonomiska styrmedel tillämpas. EG-&lt;br&gt;kommissionen lyfter också fram idéer om att införa så kallade tillträdes-&lt;br&gt;avgifter. System föreslås utvecklas för att styra utvecklingen mot att&lt;br&gt;endast yrkestrafiken skall ha tillträde till vissa områden. Förslag om en&lt;br&gt;mycket restriktiv parkeringspolitik diskuteras. Överväganden om att&lt;br&gt;införa särskilda miljöavgifter som är direkt relaterade till hur mycket&lt;br&gt;bilen körs redovisas samtidigt som behovet av kollektiva transporter&lt;br&gt;starkt betonas. Behovet av miljökonsekvensbeskrivningar i samband med&lt;br&gt;planeringen av infrastrukturen betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 En strategi för 1990-talet inom transportsektorn&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Min bedömning:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- En strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsek-&lt;br&gt;torn skall läggas fast. Strategin bör omfatta följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ökad användning av biobränslen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ökad användning av ekonomiska styrmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- energieffektivisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrad kollektivtrafik samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utökad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till min bedömning: Den av riksdagen&lt;br&gt;beslutade miljöpolitiken för 1990-talet (prop. 1990/91:90, bet.&lt;br&gt;1990/91 :JoU30, rskr. 1990/91:373) om en god livsmiljö förutsätter en&lt;br&gt;begränsning av trafikens negativa inverkan på människors hälsa, naturen&lt;br&gt;och det globala klimatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer miljömålen inte att kunna&lt;br&gt;nås. Trafiken bedöms fortsätta att öka. Fördelningen mellan transport-&lt;br&gt;medlen kommer enligt gällande trafikprognoser bara att ändras marginellt&lt;br&gt;till år 2020. Nu planeras omfattande investeringar inom alla trafikslag.&lt;br&gt;Infrastrukturinvesteringar i järnvägar är inte en tillräcklig åtgärd för att&lt;br&gt;nå miljömålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom undertecknandet av den internationella klimatkon-&lt;br&gt;ventionen sommaren 1992 förbundit sig att genomföra åtgärder som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reducerar koldioxidutsläppen. Enligt trafikpolitiska beslutet (prop.&lt;br&gt;1987/88:50, bet. 1987/88:TU13, rskr. 1987/88:159) skall transportsek-&lt;br&gt;torn bidra till att koldioxidutsläppen reduceras. Detta ansvar för&lt;br&gt;transportsektorn uttrycks på liknande sätt i 1991 års miljöpolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets rapport Åtgärder mot klimatförändringar, pekar på&lt;br&gt;att koldioxidutsläppen från trafiken måste begränsas med upp emot 50 %&lt;br&gt;på drygt 20-25 år jämfört med 1990-års nivå. Jag kan konstatera att&lt;br&gt;behovet av att minska koldioxidutsläppen är väl dokumenterat. Samtidigt&lt;br&gt;gör jag den bedömningen att en reducering i den storleksordningen är en&lt;br&gt;utomordentligt svår uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skattehöjningar som blev resultatet av de ekonomisk-politiska&lt;br&gt;åtgärderna hösten 1992, skapar dock ett andrum. Bensinpriset ligger nu&lt;br&gt;på en nivå som kan komma att medföra en minskning av bränsleförbruk-&lt;br&gt;ningen och trafikarbetet under 1990-talet. Till detta kommer att utsläppen&lt;br&gt;av koldioxid minskade mellan åren 1989-1991 med 1,2 miljarder ton. De&lt;br&gt;viktigaste orsakerna är enligt NUTEK höjda skattesatser på bensin och&lt;br&gt;dieselolja under åren 1990-1992, ett högt råoljepris till följd av Kuwait-&lt;br&gt;krisen och en lågkonjunktur med fallande industriproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till riksdagen att ratificera klimatkonventionen&lt;br&gt;leder fram till ett behov av en strategi för reducering av koldioxidutsläp-&lt;br&gt;pen inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan tre huvudlinjer urskiljas i en sådan strategi. Den&lt;br&gt;första är att minska koldioxidutsläppen genom ökad energieffektivitet.&lt;br&gt;Den andra huvudlinjen är att successivt öka användningen av biomas-&lt;br&gt;sebaserade bränslen. Den tredje är att öka kollektivtrafikens marknadsan-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen har hittills inriktats på att&lt;br&gt;minska trafikens bränsleförbrukning. Detta har uppnåtts speciellt for&lt;br&gt;bussar och lastbilar. Det finns ett ekonomiskt incitament för en minskad&lt;br&gt;bränsleförbrukning. Att införa ekonomiska styrmedel i form av differen-&lt;br&gt;tierade skatter för olika miljöklasser för fordon och bränslen kan vara ett&lt;br&gt;medel för att uppnå kostnadseffektiva åtgärder för att minska koldioxidut-&lt;br&gt;släppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikverken och ett flertal remissinstanser pekar på vikten av att redan&lt;br&gt;nu påbölja arbetet med att ersätta fossila bränslen med bränslen som inte&lt;br&gt;ger något nettotillskott av koldioxid. Jag ansluter mig till den bedöm-&lt;br&gt;ningen och har funnit att ett alternativ som bör övervägas är att införa&lt;br&gt;biomassebaserade drivmedel i Sverige. En kraftig och varaktig minskning&lt;br&gt;av trafikens koldioxidutsläpp kan inte realiseras utan en sådan övergång.&lt;br&gt;Möjligheterna att genomföra övriga trafikpolitiska mål kommer, om en&lt;br&gt;övergång till alternativa bränslen inte sker, att minska. Insatser för att&lt;br&gt;främja användningen av biobränslen t.ex. en ökad användning av ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel samt forskning och utveckling är mycket viktiga inslag&lt;br&gt;i denna inriktning. Jag vill i detta sammanhang också påpeka att&lt;br&gt;introduktionen av biomassebaserade motorbränslen förutsätter att&lt;br&gt;energiåtgången i de nya bränslenas produktions- och förädlingsled är&lt;br&gt;förhållandevis låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje huvudlinjen innebär satsningar på kollektivtrafiken. I detta&lt;br&gt;lägger jag inte minst att utveckla kollektivtrafiken i storstadsområdena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men även att i övrigt stödja kollektivtrafikens långsiktiga förutsättningar. Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang betona att behovet av såväl jämvägsut- Bilaga 2&lt;br&gt;byggnader som vägutbyggnader är väl tillgodosedda i de förslag&lt;br&gt;trafikverken lämnat till den långsiktiga investeringsplaneringen. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer senare att till riksdagen överlämna ett förslag till&lt;br&gt;investeringsinriktning för järnvägar och vägar för åren 1994-2003. Av&lt;br&gt;stor betydelse är att järnvägstrafikens långsiktiga förutsättningar&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens satsningar på utbyggnad och modernisering av infrastruk-&lt;br&gt;turen är av central betydelse för tillväxt och välfärd. Dessa satsningar&lt;br&gt;måste emellertid samordnas med den offensiva miljöpolitik regeringen&lt;br&gt;förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också i januari 1993 beslutat om medel till kollektivtra-&lt;br&gt;fikinvesteringama inom ramen för storstadsuppgörelsema i Stockholm&lt;br&gt;och Malmö. Hittills har regeringen fattat beslut om bidrag till investe-&lt;br&gt;ringar för 3,6 miljarder kronor. När förhandlingarna i Göteborg är&lt;br&gt;avslutade avser regeringen fatta erforderliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna göra nödvändiga avvägningar anser jag att besluts-&lt;br&gt;underlaget på trafik- och miljöområdet vad gäller olika åtgärder och&lt;br&gt;konsekvenser samt kostnader behöver utvecklas. Varken trafikverken&lt;br&gt;eller SNV har hittills kunnat lämna ett samlat underlag. Inom kort&lt;br&gt;kommer jag därför att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredning&lt;br&gt;om trafik och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Trafikens kostnadsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den samhällsekonomiska prissättningen på utnyttjandet av in-&lt;br&gt;frastrukturen bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningen om hur miljöskador och trafikolyckor skall värderas&lt;br&gt;bör vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utformningen av ett svenskt kostnadsansvar bör ske med beaktande&lt;br&gt;av de förutsättningar som gäller i EG. Sverige bör dock vara&lt;br&gt;pådrivande i frågan om att ta hänsyn till samhällsekonomiska&lt;br&gt;kostnader vid utformning av trafikavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag och bedömningar: Departementspromemorian&lt;br&gt;om trafikens kostnadsansvar, Trafikavgifter på samhällsekonomiska&lt;br&gt;villkor, betonar betydelsen av en samhällsekonomisk avgiftssättning. Den&lt;br&gt;redovisar dock inga detaljerade förslag beträffande miljödifferentiering&lt;br&gt;av avgifter eller förslag om det totala skattetrycket. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanställning över remissyttrandena finns på&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI:s rapport Ekonomiska styrmedel för begränsning av vägtrafikut-&lt;br&gt;släppen, överensstämmer i huvudsak med mina bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens järnvägar (SJ) hävdar att innan ojämlik-&lt;br&gt;heter i infrastrukturen har rättats till går det inte att utkräva något större&lt;br&gt;kostnadsansvar från järnvägstrafiken. Det centrala budskapet i utred-&lt;br&gt;ningen är enligt SJ att alla externa kostnader måste ingå i kostnadsansva-&lt;br&gt;ret. Innan detta har genomförts kommer kollektivtrafiken bara att ha en&lt;br&gt;marginell betydelse. SJ instämmer i departementspromemorians bedöm-&lt;br&gt;ning om att tjänstebilsformåner är en subventionering av viss biltrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vissa reservationer instämmer Luftfartsverket i allt väsentligt i&lt;br&gt;utredningens slutsatser om trafikavgifter. Även Sjöfartsverket, Vägverket,&lt;br&gt;Banverket, TFB och Statens väg- och trafikinstitut (VTI) tillstyrker i&lt;br&gt;huvudsak promemorians slutsatser och rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriforbundet anser att promemorian har ett mycket begränsat&lt;br&gt;trafikpolitiskt värde bl.a. därför att den inte i tillräckligt hög grad berör&lt;br&gt;trafikens positiva effekter. Motormännens Riksförbund instämmer i detta.&lt;br&gt;Även Svenska VägfÖreningen är mycket kritisk. Svenska åkeriförbundet&lt;br&gt;och Kungliga Automobilklubben framhåller att de kostnader som omfattas&lt;br&gt;av kostnadsansvaret måste gå att härleda och att de skall vara väl&lt;br&gt;definierade. Kostnader for miljöskador och trafikolyckor som bygger på&lt;br&gt;subjektiva värderingar kan således ej blandas i samhällsekonomiska&lt;br&gt;kalkyler med beräknade kostnader. Kostnaderna måste enligt Svenska&lt;br&gt;åkeriforbundet också bygga på en internationell samsyn. Högre svenska&lt;br&gt;miljöskatter än i utlandet motverkar sitt syfte genom att svenska företags&lt;br&gt;ökade kostnader ger plats för utländska konkurrenter som inte har lika&lt;br&gt;stränga miljökrav. Sveriges Industriförbund anser inte att det för&lt;br&gt;närvarande är meningsfullt att försöka förfina och vidareutveckla den&lt;br&gt;teoretiska modell för fastställande av trafikens kostnadsansvar som gäller&lt;br&gt;sedan år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet är kritisk&lt;br&gt;till förslaget att användarna av transportsystemet avkrävs ett kostnadsan-&lt;br&gt;svar för infrastrukturen genom fasta avgifter. Det gäller också diskussio-&lt;br&gt;nen om att intäkterna från trafikavgifter skall återgå till transportsektorn.&lt;br&gt;Båda dessa principer kan leda till en ineffektiv resursallokering.&lt;br&gt;Institutionen tillstyrker däremot en marginalkostnadsprissättning för att&lt;br&gt;täcka de rörliga kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller trängselavgifter, anger bl.a. Institutionen för transport-&lt;br&gt;teknik vid Chalmers tekniska högskola, att det genom de stora projekt&lt;br&gt;som nu drivs inom området informationsteknologi för vägtransporter på&lt;br&gt;sikt kommer att bli möjligt att debitera trängselavgifter. Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund hävdar att tätortsrelaterade trafikkostnader inte skall betalas&lt;br&gt;med generella skatter eftersom det medför ytterligare kostnadsnackdelar&lt;br&gt;för glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI framhåller att olyckskostnadema är den tyngsta komponenten i&lt;br&gt;kostnaden för vägtrafiken. Institutet anser att olycksvärderingen behöver&lt;br&gt;omprövas genom att relateras till riksdagens mål för säkerheten i&lt;br&gt;vägtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller miljöavgifter konstateras att värderingen av kväveoxider&lt;br&gt;varierar mellan 10 kronor per kg till 80 kronor per kg för olika&lt;br&gt;utsläppskällor vilket enligt bl.a. SJ är fel. Enligt TFB och VTI bör&lt;br&gt;kostnaden räknas fram utifrån det pris som kan väntas krävas för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppnå ett visst miljömål. Skogsindustrierna konstaterar att avgiftsnivån Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;for koldioxid kan ifrågasättas eftersom underlaget är tveksamt. Avgifts- Bilaga 2&lt;br&gt;nivån grundas inte på finansiella kostnader och höjningen var ett led i&lt;br&gt;omläggningen av energibeskattningen och inte resultat av några nya&lt;br&gt;beräkningar av trafikens marginalkostnader. Av näringspolitiska skäl&lt;br&gt;undantogs dessutom den tunga trafiken från att belastas av höjningen&lt;br&gt;genom att andra skatter sänktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller användningen av trafikavgifterna anser Vägverket att&lt;br&gt;syftet med trafikavgifterna är att de skall ingå i kostnadsansvaret på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de kan vara styrande för ett beteende. Detta innebär att&lt;br&gt;avgifterna i slutändan skall avvecklas efter de har uppnått sitt syfte.&lt;br&gt;Trafiktekniska föreningen framhåller att avgifterna kan återföras till&lt;br&gt;transportsektorn utan att styreffekten påverkas särskilt mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till mina bedömningar: Kostnadsansvaret är&lt;br&gt;uppbyggt i tre delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samhällsekonomisk marginalkostnadsprissättning vid utnyttjandet av&lt;br&gt;infrastrukturen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fullt kostnadsansvar som generell princip samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;avsteg från principen om fullt kostnadsansvar efter särskild analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter inom transportsektorn har inforts av olika skäl och&lt;br&gt;under en lång tidsperiod. Skälen har varit både fiskala, trafikpolitiska och&lt;br&gt;miljöpolitiska. Trafikslagen har behandlats olika och trafikavgifterna mot-&lt;br&gt;svarar inte alltid trafikens kostnader. Avsteg från kostnadsansvaret har&lt;br&gt;inte analyserats tillräckligt. Det finns osäkerheter i värderingarna av&lt;br&gt;luftföroreningar och trafikolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut höjdes de rörliga infra-&lt;br&gt;strukturavgiftema och skatterna för väg- och järnvägstrafiken samt&lt;br&gt;inrikesflyget för att komma i nivå med de samhällsekonomiska marginal-&lt;br&gt;kostnaderna. På grund av internationella överenskommelser inom&lt;br&gt;luftfarten bedömdes det inte vara möjligt att tillämpa ett samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt kostnadsansvar for det internationella flyget. Av hänsyn till&lt;br&gt;internationella regler påverkades inte heller sjöfartens kostnadsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vägtrafiken finns en god överensstämmelse mellan marginalkostna-&lt;br&gt;derna och bensin- och kilometerskattema vid landsvägsköming. Järnvägs-&lt;br&gt;trafiken betalar enligt utredningen for sina externa effekter genom de&lt;br&gt;rörliga avgifterna. Däremot täcker de fasta banavgifterna endast en&lt;br&gt;mindre del av de totala infrastrukturkostnadema. Sjöfartens rörliga&lt;br&gt;farledsavgifter överstiger marginalkostnaderna medan den fasta fyrav-&lt;br&gt;giften understiger de fasta kostnaderna för infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt inslag i det trafikpolitiska kostnadsansvar som jag&lt;br&gt;förordar är att det totala skatteuttaget från transportmarknaden bör&lt;br&gt;beaktas i större utsträckning än hittills. Jag är medveten om att skatter&lt;br&gt;och avgifter påverkar näringslivets konkurrenskraft. Det betyder att&lt;br&gt;omfördelningar av skatteuttaget inom transportsektorn från t.ex.&lt;br&gt;yrkestrafik till privattrafik måste kunna diskuteras. Andra omfördelningar&lt;br&gt;bör också kunna göras. Det primära i detta sammanhang är, enligt min&lt;br&gt;mening, att klarlägga möjligheterna att inom ramen för dagens skatte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivåer förbättra styrningen utifrån miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett utvecklat kostnadsansvar kan i dag anses vara allmänt&lt;br&gt;accepterat. Det beror bl.a. på den växande trafiken, en ökad medvetenhet&lt;br&gt;om trafikens externa effekter och utvecklingen inom EG. Enligt EG-kom-&lt;br&gt;missionens s.k. vitbok om trafiken kommer en ökad användning av&lt;br&gt;miljöavgifter och trängselavgifter att ske i EG under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse med länderna i EG i dag har Sverige en relativt hög&lt;br&gt;skattenivå inom transportsektorn. Det gäller t.ex. bensinskatten. EG-&lt;br&gt;kommissionen har dock redovisat rapporter innebärande ökade skatter&lt;br&gt;mot en målnivå år 2000. En anpassning till EG:s målnivå år 2000 medför&lt;br&gt;ökade skatter också för den svenska trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian om kostnadsansvaret bedömer att konse-&lt;br&gt;kvenserna för det svenska kostnadsansvaret vid en EG-anpassning blir&lt;br&gt;små på sikt. Den svenska synen att kostnadsansvaret skall baseras på&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnader finns inte fastställda inom EG men&lt;br&gt;principen att infrastrukturhållarens kostnader skall betalas av trafikan-&lt;br&gt;terna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingen tvekan om att Sverige kommit långt när det gäller att&lt;br&gt;genomföra en samhällsekonomisk prissättning. De trafikekonomiska&lt;br&gt;principerna om förorenarens betalningsansvar och hänsyn till de&lt;br&gt;samhällsekonomiska kostnaderna är grundstenar i svensk trafikpolitik som&lt;br&gt;enligt min mening Sverige bör driva såsom medlem av EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Ekonomiska styrmedel&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En översyn av skatter och avgifter inom alla trafikslag bör bl.a. ha&lt;br&gt;som inriktning att ytterligare stimulera miljöanpassade alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Nivån för de rörliga vägtrafikskattema bör i tillägg till trafiksäker-&lt;br&gt;het och vägslitage bestämmas utifrån målet att begränsa utsläppen&lt;br&gt;av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skatter på drivmedel skall även i fortsättningen vara ett styrmedel&lt;br&gt;för att bidra till att koldioxidmålet kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI:s, TFB:s och SNV:s förslag: Överensstämmer i princip med mina&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV:s förslag har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns på Miljö- och naturresursdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mina bedömningar: Jag anförde i min anmälan till komp-&lt;br&gt;letteringspropositionen år 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:12 s. 14) att en&lt;br&gt;översyn av användningen av ekonomiska styrmedel skulle inledas. Detta&lt;br&gt;arbete har startat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI har beräknat effekterna på trafikutveckling och bensinförbrukning&lt;br&gt;av bensinprishöjningen vid årsskiftet 1992/93. Beräkningarna visar att&lt;br&gt;trafikarbetet och bensinförbrukningen på kort sikt minskar med drygt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 procent. På längre sikt minskar bensinförbrukningen ytterligare. Ett&lt;br&gt;bensinpris på dagens nivå medför enligt VTI att bilparkens samman-&lt;br&gt;sättning ändras i riktning mot högre bränsleeffektivitet och att biltrafikens&lt;br&gt;ökningstakt kan dämpas så att utsläppen av koldioxid fram till år 2000&lt;br&gt;inte överstiger 1990 års nivå. Det är enligt min åsikt mycket viktigt att&lt;br&gt;kunna använda bensinskatten i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bensinpriset har betydelse för att beteenden och attityder hos trafikan-&lt;br&gt;terna förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansatsen för värderingar av luftföroreningar bör enligt min mening&lt;br&gt;ändras så att man beräknar kostnaden utifrån målen och åtgärderna för&lt;br&gt;att nå målen. Den hittills använda metoden har varit att försöka beräkna&lt;br&gt;skadekostnaderna och åtgärdskostnadema för att rätta till skadorna.&lt;br&gt;Denna metod har emellertid en del begränsningar. Om värdena grundas&lt;br&gt;på trafikanternas preferenser är de endast relevanta om miljöeffekterna&lt;br&gt;är sådana att de kan upplevas på ett meningsfullt sätt. Detta är lättare att&lt;br&gt;acceptera för t.ex. buller än för luftföroreningar. Kunskapen om&lt;br&gt;luftföroreningarnas effekter är bristfällig och det finns problem med att&lt;br&gt;mäta både utsläpp och konsekvenser. När det gäller koldioxid är det en&lt;br&gt;kanske omöjlig uppgift att beräkna miljöskadorna eller kostnaden for att&lt;br&gt;återställa miljön i ursprungligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade ansatsen innebär att man utgår ifrån en&lt;br&gt;ekonomisk analys av t.ex. drivmedelsefterfrågans priskänslighet och&lt;br&gt;fastställer ett skuggpris på bensinen. Detta bensinpris kan medföra att&lt;br&gt;miljömålet kan nås. Samtidigt vill jag dock nämna att även icke direkt&lt;br&gt;kvantifierbara trafikpolitiska mål, t.ex. trafiksäkerhet, naturligtvis även&lt;br&gt;med en skuggprisansats kan beaktas vid utformningen av bensinskatten.&lt;br&gt;En minskad trafik medför också indirekt att antalet olyckor minskar i&lt;br&gt;trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI har genomfört en studie om ekonomiska styrmedel för att begränsa&lt;br&gt;vägtrafikens utsläpp. Beräkningarna visar att bensinpriset bör ligga kvar&lt;br&gt;på nuvarande prisnivå för att ha avsedd styreffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för utsläpp som inte enbart är relaterade till drivmedels-&lt;br&gt;förbrukningen, t.ex. kväveoxider, kan på ett effektivt sätt tas ut genom&lt;br&gt;förbättrade system för miljöklasser på fordon och drivmedel. Fordons-&lt;br&gt;skatten skulle, då tillräckligt bra förutsättningar för återkommande&lt;br&gt;miljöbesiktning skapats, kunna differentieras utifrån miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip kan stora effekter uppnås bara man sätter nivån för driv-&lt;br&gt;medelsskatten tillräckligt högt. Detta är emellertid ingen bra metod för&lt;br&gt;att begränsa förorenande utsläpp, eftersom det ger en felaktig resursallo-&lt;br&gt;kering i trafiksystemet. Min utgångspunkt när det gäller att öka använd-&lt;br&gt;ningen av ekonomiska styrmedel har varit att försöka öka precisionen i&lt;br&gt;nuvarande styrning så att större hänsyn tas till dels olika fordons och&lt;br&gt;bränslens miljöegenskaper, dels till skillnader i miljökostnader beroende&lt;br&gt;på var och när utsläppen sker. Denna fråga är också aktuell inom&lt;br&gt;vägtelematiken därför att de tekniska och administrativa möjligheterna att&lt;br&gt;debitera t.ex. vägavgifter ökar i takt med utvecklingen av elektroniska&lt;br&gt;betalningssystem. Regionala eller lokala avgifter kan tas ut. Två viktiga&lt;br&gt;principer i trafikpolitiken kan tillämpas bättre med avgifter, nämligen&lt;br&gt;konkurrens mellan trafikslagen och marginalkostnadsprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis tillämpning av dessa principer förutsätter att trafikanterna&lt;br&gt;betalar sina marginalkostnader. Ofullkomligheter i skattesystemet som&lt;br&gt;innebär bristande samband mellan kostnader och resande bör justeras.&lt;br&gt;Reglerna för tjänstebilsförmåner och avdrag för arbetsresor ses för när-&lt;br&gt;varande över i särskilda utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande en kartläggning av EG:s regler på den&lt;br&gt;indirekta beskattningens område. Jag vill betona att innan beslut kan tas&lt;br&gt;om nya skatter och avgifter i Sverige måste det noga värderas hur dessa&lt;br&gt;harmoniserar med EG:s bestämmelser. Jag vill också betona att den&lt;br&gt;harmoniseringsprocess som pågår i EG inte kommer att upphöra nu när&lt;br&gt;den inre marknaden böijar genomföras. Det pågår en dynamisk process&lt;br&gt;i EG och kraven på förändringar av svenska skatter och avgifter kommer&lt;br&gt;därför att vara behäftade med en betydande osäkerhet och således vara&lt;br&gt;möjliga att påverka i förhandlingarna med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett svenskt EG-medlemskap uppstår krav på anpassningar av olika&lt;br&gt;slag på det svenska skattesystemet. Det som är formellt bindande t.ex.&lt;br&gt;skattebasens utformning för mervärdesskatten måste vi följa. Inriktningen&lt;br&gt;vad gäller punktbeskattning är, liksom på mervärdesskatteområdet, att en&lt;br&gt;så långtgående harmonisering skall genomföras att de nuvarande&lt;br&gt;gränskontrollerna skall kunna avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skattenivån på dieselolja och bensin är EG-reglema&lt;br&gt;utformade som miniminivåer. Denna nivå är för bensin lägre än den&lt;br&gt;nuvarande svenska skattenivån. Den 1 oktober 1993 ersätts kilometerskat-&lt;br&gt;ten av en särskild dieseloljeskatt. Det sammanlagda skatteuttaget på&lt;br&gt;dieselolja i Sverige kommer då att överstiga miniminivån i EG. Något&lt;br&gt;formellt krav på anpassning av den svenska skattenivån till EG:s&lt;br&gt;miniminivå på vare sig bensin eller dieselolja finns inte. Däremot kan&lt;br&gt;marknadsmässiga krav kräva en sådan anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Vidgade försök med motoralkohol som&lt;br&gt;fordonsbränsle&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk-&lt;br&gt;samhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och&lt;br&gt;biogas skall vidgas för att förbereda en introduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden och skälen till min bedömning: I takt med att miljöprob-&lt;br&gt;lemen kartlagts har intresset för motoralkoholer ökat, inte bara i Sverige&lt;br&gt;utan även utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol som motorbränsle har tidigare studerats av Motoralkoholkom-&lt;br&gt;mittén, som lämnade sitt slutbetänkande i november 1986 (SOU&lt;br&gt;1986:51). Kommittén ansåg att det var fullt möjligt att utveckla system&lt;br&gt;för låg inblandning av alkohol i bensin liksom fordon som kan drivas&lt;br&gt;med ren alkohol. Kommittén ansåg att tekniken borde prövas i fullskale-&lt;br&gt;försök. Vid den tidpunkten ansågs kostnaden för alkoholframställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara så hög att det var svårt att konkurrera med bensin. Förutsättningarna&lt;br&gt;har förbättrats på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del i utvecklingen sammanhänger med att Kalifornien&lt;br&gt;fr.o.m. år 1998 kommer att infora mycket långtgående avgaskrav.&lt;br&gt;Världens bilindustri anpassar sig efter hand till dessa krav, vilket innebär&lt;br&gt;att man överväger produktion av fordon, som kan drivas med olika&lt;br&gt;blandningar av bensin och motoralkoholer, s.k. flerbränslefordon eller&lt;br&gt;hybridfordon för el- och etanoldrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett SNV i uppdrag att föreslå en utformning av en&lt;br&gt;miljöklassning av bensin. Uppdraget redovisades i januari 1993. Verket&lt;br&gt;föreslår att blyet i bensin ersätts med andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV pekar på att inblandning av alkoholer i bensin minskar utsläppen&lt;br&gt;av koldioxid men kan medföra andra miljöproblem om inblandningen&lt;br&gt;överstiger en viss nivå, bl.a. i form av ökade utsläpp av kväveoxider,&lt;br&gt;aldehyder och flyktiga kolväten. En för hög inblandning kan också&lt;br&gt;försämra körbarheten. Gränsen för oxygenathalt i nuvarande svenska&lt;br&gt;standarder för bensin är anpassad för att säkerställa körbarheten för bilar&lt;br&gt;mellan 1976 och 1988 års modell. Enligt standarderna tillåts en oxygenat-&lt;br&gt;halt i bensin motsvarande högst 2 viktprocent syreinnehåll. Detta&lt;br&gt;motsvarar en inblandning av t.ex. etanol på 5,7 volymprocent eller&lt;br&gt;metanol på 3,8 volymprocent. SNV föreslår att dessa gränser bibehålls&lt;br&gt;tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket redovisar samtidigt möjligheter att blanda bensinen med bl.a.&lt;br&gt;alkoholbaserade tillsatser. Dessa skulle enligt verkets bedömningar kunna&lt;br&gt;sänka koldioxidutsläppen från trafiken med i storleksordningen&lt;br&gt;500 000-600 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har våren 1991 i det energipolitiska beslutet (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) anvisat medel till&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrations verksamhet med användning&lt;br&gt;av motoralkoholer i TFB:s regi. Regeringen har också slopat skatten på&lt;br&gt;oblandad etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 miljoner kronor avsattes från energiteknikfonden under fyra år med&lt;br&gt;30 miljoner kronor årligen fr.o.m. budgetåret 1991/92 för utvecklings-&lt;br&gt;och demonstrationsverksamhet med användning av motoralkoholer. TFB&lt;br&gt;kunde därmed inleda ett omfattande utvecklings- och demonstrationspro-&lt;br&gt;gram. Programmet har vid inledningen av budgetåret 1993/94 pågått i två&lt;br&gt;år. Försöksverksamheten har hittills inriktats mot att använda motoralko-&lt;br&gt;holer i tunga fordon, bussar och distributionsfordon i tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten är vad jag erfarit positiva, och TFB har i en lägesrapport&lt;br&gt;(januari 1993) redovisat förslag till hur en vidgad verksamhet bör&lt;br&gt;utformas. TFB anser att forsknings-, utvecklings- och demonstrations-&lt;br&gt;verksamheten nu bör ges en vidare inriktning samt omfatta försök med&lt;br&gt;andra fordonstyper och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen. För&lt;br&gt;kollektivtrafiken i de större tätorterna bör även biogas prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för bedömningar av vilka inblandningar som är optimala på&lt;br&gt;längre sikt är bristfälligt, och ytterligare studier behöver därför göras.&lt;br&gt;Jag har erfarit att TFB planerar sådana studier inom ramen för de 120&lt;br&gt;miljoner kronor som TFB disponerar för motoralkoholprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Stöd till utvecklingen av el- och hybridfordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag och bedömningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett fyraårigt forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram&lt;br&gt;rörande användning av el- och hybridfordon för att förbereda en&lt;br&gt;introduktion inleds. 9 miljoner kronor avsätts för budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Möjligheten att i vissa tätorter införa ett system med miljözoner för&lt;br&gt;fordon med nollutsläpp bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV:s, trafikverkens, TFB:soch NUTEK:s förslag: Överensstämmer&lt;br&gt;med mina förslag. Förslaget vad gäller miljözoner är dock mitt eget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden och skälen till mina förslag och bedömningar: Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen av el- och hybridfordon är sedan ett par år tillbaka&lt;br&gt;intensiv. Orsaken är främst de successivt skärpta avgaskraven i Kalifor-&lt;br&gt;nien. El- och hybridfordon ger väsentligt lägre utsläpp än konventionell&lt;br&gt;teknik och lämpar sig särskilt bra för tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elbilen drivs helt av lagrad energi i batterier. Den vanligaste formen&lt;br&gt;av hybridfordon drivs även den med lagrad energi i batterier. Dessa kan&lt;br&gt;dock ges en längre aktionsradie genom att batterierna vid behov kan&lt;br&gt;laddas under färden genom en särskild motordriven generator t.ex.&lt;br&gt;gasturbin. Volvos nya &amp;quot;environmental concept car&amp;quot; har en sådan&lt;br&gt;konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett flertal länder däribland Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz,&lt;br&gt;Österrike och Nederländerna har användningen av el- och hybridfordon&lt;br&gt;kommit igång, delvis tack vare ett aktivt samhällsstöd i introduktions-&lt;br&gt;fasen. Stödet omfattar i dessa fall både direkta inköpsstöd och stöd till&lt;br&gt;forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har stödet hittills begränsats till medverkan i ett par mindre&lt;br&gt;demonstrationsprojekt. NUTEK har nyligen inrättat ett teknikupphand-&lt;br&gt;lingsprogram i syfte att stimulera inköp av el- och hybridfordon i&lt;br&gt;Sverige. Ett flertal intressenter har anmält sitt intresse att medverka,&lt;br&gt;däribland Bilspedition AB, Postverket, Gatubolaget i Göteborg samt&lt;br&gt;Stockholms läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser för min del ett behov av att öka samhällsengagemanget så att&lt;br&gt;vidare erfarenheter kan vinnas även i Sverige. Denna uppfattning har&lt;br&gt;stöd från många intressenter som i skrivelser, i uppvaktningar och på&lt;br&gt;annat sätt redovisat sina bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens principiella ställningstagande om att aktivt medverka i&lt;br&gt;introduktionen av el- och hybridfordon motiveras främst av miljö- och in-&lt;br&gt;dustripolitiska skäl. Det som således väger tungt är att en sådan&lt;br&gt;medverkan kan bidra till att öka andelen fordon med extremt god&lt;br&gt;avgasprestanda i tätorterna, en uppfattning som även företrädare för de&lt;br&gt;tre storstäderna starkt betonat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen bör förstärkas samtidigt som utvecklings- och demonstra-&lt;br&gt;tionsverksamheten ges en väsentligt vidare inriktning och omfattning än&lt;br&gt;tidigare. Jag har därför särskilt noga analyserat de forslag TFB och&lt;br&gt;NUTEK gemensamt utarbetat för el- och hybridfordon för perioden&lt;br&gt;1993-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett program för en fyraårsperiod rörande forsknings-,&lt;br&gt;utvecklings- och demonstrationsverksamhet genomförs i TFB:s regi. För&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 föreslås 9 miljoner kronor avsättas. Beloppet skall&lt;br&gt;disponeras av TFB för att påbölja programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten är långsiktig. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet&lt;br&gt;bör vara en stegvis ökning under fyraårsperioden. Nu anslås 9 miljoner&lt;br&gt;kronor. Det fortsatta arbetet bör baseras på det nämnda forsknings-&lt;br&gt;programmet. Jag avser återkomma till regeringen om kommande års&lt;br&gt;medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av TFB och NUTEK föreslagna forskningsprogrammet bör läggas&lt;br&gt;som grund för arbetet. För TFB:s del innebär detta att demonstrations-&lt;br&gt;verksamheten kan genomföras och utvärderas inte minst utifrån speciella&lt;br&gt;svenska förutsättningar t.ex. avseende klimatet. TFB:s programplaner&lt;br&gt;innefattar försök med både renodlade elfordon samt med el-hybridfordon&lt;br&gt;(bl.a. Volvos environmental concept car).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demonstrationsverksamheten kommer att koncentreras till ett par&lt;br&gt;försöksområden och omfatta personbilar och distributionsfordon för&lt;br&gt;enskilda och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturfrågor, marknadsfrågor, attitydfrågor och andra aspekter&lt;br&gt;kommer att utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet kommer i det följande att redogöra&lt;br&gt;för ökade insatser för utveckling och teknikupphandling av miljöanpas-&lt;br&gt;sade fordon och drivmedel. Medlen skall tillföras NUTEK. 5 miljoner&lt;br&gt;kronor av dessa medel skall användas för teknikupphandling av kollektiv-&lt;br&gt;trafikfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har av min redogörelse framgått att insatserna för att utveckla ett&lt;br&gt;miljöanpassat trafiksystem berör såväl NUTEK som har ett industripoli-&lt;br&gt;tiskt och TFB som har ett kommunikationspolitiskt ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB skall kunna stödja projekt med teknisk inriktning eller med&lt;br&gt;inriktning på bebyggelse om TFB bedömer att de har tillräcklig relevans&lt;br&gt;för TFB:s systemorienterade och kommunikationspolitiskt motiverade&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså måste NUTEK ha möjlighet att exempelvis studera transporttek-&lt;br&gt;nik från ekonomiska eller beteendevetenskapliga utgångspunkter om man&lt;br&gt;bedömer detta vara förenligt med industripolitiskt motiverade uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan den mest praktiska lösningen vara att samfinansiera&lt;br&gt;forskningen då erforderliga resurser inte kan mobiliseras inom en enda&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära samarbete är därför enligt min mening nödvändigt för att en&lt;br&gt;samlad och enhetlig verksamhet skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i denna del också hänvisa till de överväganden rörande ansvars-&lt;br&gt;fördelningen och samarbetet mellan TFB och NUTEK som regeringen&lt;br&gt;redovisat i propositionen (prop. 1992/93:170 avsnitt 6) om forskning för&lt;br&gt;kunskap och framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utredning som jag avser föreslå regeringen att tillsätta kommer Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;även att utreda förutsättningarna för att införa miljözoner i vissa tätorter. Bilaga 2&lt;br&gt;Möjligheten att införa ett system för fordon med nollutsläpp bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Östersjösamarbetet om trafik och miljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Svenska stödinsatser i Östersjöländerna förbereds inom&lt;br&gt;ramen för det pågående samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregio-&lt;br&gt;nen (Baltic Sea Conference of Ministers of Transport). 15 miljoner&lt;br&gt;kronor skall avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i syfte&lt;br&gt;att stärka kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till mitt förslag: I samband med ett transport-&lt;br&gt;ministermöte i Stettin i Polen våren 1992 påtog sig Sverige ordförande-&lt;br&gt;skapet i en arbetsgrupp om trafik och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppgift är att ta fram ett underlag samt föreslå en&lt;br&gt;gemensam politik utifrån vilken länderna kring Östersjön är beredda att&lt;br&gt;gå vidare i ett framtida samarbete om trafikens miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska överenskommelsen kan komma att innehålla förslag om&lt;br&gt;bränslen och teknik, marknadslösningar med ekonomiska styrmedel samt&lt;br&gt;aktionsplaner utifrån de utgångspunkter och möjligheter som gäller i&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några konkreta förslag har ännu inte utarbetats men punktinsatser kan&lt;br&gt;göras som ger en omedelbar miljöeffekt. Enligt min mening är en överfö-&lt;br&gt;ring av svenska bussar, utrustade med partikelfilter en mycket angelägen&lt;br&gt;åtgärd. Samtidigt skulle en optimering av motorerna på befintliga bussar&lt;br&gt;under ledning av svenska fordonstekniker ske. Bränsleförbrukningen på&lt;br&gt;svenska bussar är väsentligt lägre än på de bussar som används i t.ex. de&lt;br&gt;baltiska staterna i dag. Upphandlingen av bussarna skall om möjligt ske&lt;br&gt;i områden där lufkvaliteten är speciellt dålig på grund av mycket avgaser&lt;br&gt;från dieselfordon.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Åtgärder inom sjöfarten&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sverige bör, liksom hittills, vara pådrivande i det internationella&lt;br&gt;arbetet om sjöfartens miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetet med bilaterala avtal om begränsningar av svavelutsläpp&lt;br&gt;fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ett uppdrag skall ges om att redovisa de tekniska och ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för och konsekvenserna av avgaskrav och renare&lt;br&gt;bränsle avseende fritidsbåtar, arbetsfartyg och vägfäijor samt andra&lt;br&gt;fartyg som används enbart för inrikestrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mina bedömningar: Sjöfartens internationella karaktär&lt;br&gt;medför att åtgärder för att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan i allt&lt;br&gt;väsentligt måste grundas på internationella överenskommelser och regler.&lt;br&gt;Långtgående nationella särlösningar kan bl.a. medföra snedvridning av&lt;br&gt;konkurrensen. Sverige deltar därför aktivt i det internationella arbetet&lt;br&gt;med sjöfartens miljöfrågor inom bl.a. FN:s sjöfartsorganisation Interna-&lt;br&gt;tional Maritime Organization (IMO) och i Helsingforskommissionen&lt;br&gt;(HELCOM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartens utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid är inte obetydliga&lt;br&gt;och kan på sikt minskas. Sverige stödjer därför arbetet inom IMO med&lt;br&gt;en internationell miljöbaserad minimistandard för fartygsbränslen samt&lt;br&gt;utvecklingen av en ny bilaga till MARPOL-konventionen om reglering&lt;br&gt;av luftföroreningar från fartyg. En sådan bilaga skulle således medföra&lt;br&gt;att föreskrifterna mot vattenförorening från fartyg kompletteras med&lt;br&gt;föreskrifter mot fartygens utsläpp till luft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom HELCOM har uttalats att Östersjöstatema bör eftersträva att&lt;br&gt;internationella regler om förorening från fartyg innehåller regler om&lt;br&gt;maximering av svavelhalten i fartygsbränsle. HELCOM har också uttalat&lt;br&gt;att bilaterala avtal om maximering av svavelhalten i eldningsolja till högst&lt;br&gt;1,5 volymprocent bör kunna träffas mellan Östersjöstatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG pågår också arbete för att minska luftutsläpp från fartyg. I&lt;br&gt;mars 1992 antogs ett direktiv varigenom svavelhalten i bl.a. fartygs-&lt;br&gt;bränsle för bruk inom EG minskas till 0,2 procent i ett första steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en samlad internationell reglering kan bilaterala avtal&lt;br&gt;med övriga Östersjöstater vara ett sätt att snabbare få fram regler som&lt;br&gt;begränsar svavelutsläppen främst från fäijetrafiken i vårt närområde. Jag&lt;br&gt;har i 1993 års budgetproposition sagt att förutsättningarna för sådana&lt;br&gt;avtal skall undersökas. Jag avser att återkomma till riksdagen med en&lt;br&gt;redovisning av arbetet i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka möjligheterna att minska luftföroreningarna från bl.a.&lt;br&gt;fritidsbåtar och svensk inrikes sjöfart bör ett uppdrag ges. Därvid skall&lt;br&gt;förutsättningarna klarläggas att introducera tekniska eller ekonomiska&lt;br&gt;åtgärder till grund for nationella åtgärder och initiativ i internationella&lt;br&gt;forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Åtgärder inom luftfarten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det arbete med miljöfrågor som pågår inom de internationella luft-&lt;br&gt;fartsorganisationerna, där Sverige liksom hittills bör vara pådri-&lt;br&gt;vande, avses bl.a. leda till internationella överenskommelser om&lt;br&gt;möjlighet till införande av ekonomiska styrmedel för att reducera&lt;br&gt;flygets utsläpp till luft. Sådana överenskommelser finns i dag&lt;br&gt;endast beträffande möjlighet till differentiering av landningsavgifter&lt;br&gt;med hänsyn till buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Luftfartsverket bör, bl.a. som en del i arbetet med att uppfylla av&lt;br&gt;regeringen fastställda miljövillkor för Arlanda flygplats, slutföra&lt;br&gt;arbetet med förslag till miljörelaterade landningsavgifter på svenska&lt;br&gt;flygplatser. I arbetet bör även behovet av en förändring av&lt;br&gt;nuvarande miljöskatt på inrikes flygtrafik med hänsyn till de&lt;br&gt;förändrade marknadsförhållandena beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till min bedömning: Luftfarten kommer enligt prognoserna i&lt;br&gt;trafikverkens miljörapporter till följd av förväntad trafikökning att svara&lt;br&gt;for ett ökat utsläpp av kväveoxider och koldioxid från år 1990 till år&lt;br&gt;2000. Arbetet med att reducera utsläppen från flygtrafiken måste därför&lt;br&gt;fortsätta med oförminskade ansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har under de senaste åren varit pådrivande i det arbete&lt;br&gt;som pågår inom International Civil Aviation Organization (ICAO) och&lt;br&gt;European Civil Aviation Conference (ECAC) i miljöfrågor. Initiativen&lt;br&gt;har ofta tagits i samråd mellan de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera studier pågår nu inom dessa organisationer beträffande åtgärder&lt;br&gt;för att komma till rätta med miljökonsekvenser av utsläpp från flygplans-&lt;br&gt;motorer. Bl.a. gäller det skärpta certifieringsregler för nya motortyper&lt;br&gt;samt möjligheter att differentiera avgifter med hänsyn till utsläpp till luft.&lt;br&gt;En sådan differentiering accepteras redan nu internationellt vad gäller&lt;br&gt;buller. De pågående studierna förväntas leda till ändrade internationella&lt;br&gt;överenskommelser i denna del i mitten av 1990-talet, varigenom&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel skulle kunna tillämpas i miljöarbetet även vad&lt;br&gt;gäller internationell luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ICAO:s grundläggande riktlinjer skall miljöavgifter inte vara&lt;br&gt;fiskala utan relaterade till omkostnader. De får inte heller snedvrida&lt;br&gt;konkurrensförhållandena mellan olika transportformer eller hindra ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av existerande flygplansflotta. Jag anser att det bör&lt;br&gt;vara möjligt att nå internationella överenskommelser om att tillåta ett&lt;br&gt;system med miljöavgifter också för utsläpp till luft inom ramen för dessa&lt;br&gt;principer och förutsätter att Sverige fortsätter att vara pådrivande i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i september 1991 om villkor enligt Naturresurs-&lt;br&gt;lagen (NRL) för anläggande av en tredje rullbana vid Arlanda flygplats.&lt;br&gt;Dessa villkor innefattar även gränser för de totala utsläppen till luft av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kväveoxider och koldioxid från flygplatsen. Bl.a. mot bakgrund av dessa&lt;br&gt;villkor arbetar Luftfartsverket med att ta fram ett förslag till miljödiffe-&lt;br&gt;rentierade landningsavgifter på svenska flygplatser. Jag anser att detta&lt;br&gt;arbete är en viktig del i arbetet med att reducera flygets miljöproblem.&lt;br&gt;Det bör i detta sammanhang beaktas att förutsättningarna för utform-&lt;br&gt;ningen av den avgasskatt på inrikes flygtrafik som infördes år 1988 nu&lt;br&gt;har förändrats bl.a. till följd av beslutet om avreglering av det svenska&lt;br&gt;inrikesflyget och om anslutning till EG:s luftfartsmarknad. De olika&lt;br&gt;åtgärder som vidtas inom flygsektorn av miljöskäl bör enligt min mening&lt;br&gt;därför ses samlat för att uppnå den största miljöeffekten med upprätthål-&lt;br&gt;lande av övriga trafikpolitiska målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Utredning om trafik och miljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En särskild utredning bör tillsättas i syfte att minska&lt;br&gt;utsläppen av koldioxid från trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till min bedömning: Utredningen kommer att ges vidsträckta&lt;br&gt;uppgifter inom hela trafikområdet vad gäller möjligheten att minska&lt;br&gt;koldioxidutsläppen. Trafikens miljöproblem har, som framgått av min&lt;br&gt;tidigare redovisning, analyserats i ett stort antal utredningar och studier&lt;br&gt;under de senaste åren. Utredningens uppdrag kommer därför att utformas&lt;br&gt;så att det klart framgår att uppgiften främst är att bearbeta, konkretisera&lt;br&gt;och sammanfatta redan redovisade förslag. Då så är påkallat, skall&lt;br&gt;utredningen kunna genomföra egna studier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Sjätte huvudtiteln&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;A. Kommunikationsdepartementet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;A 6. Östersjösamarbetet om trafik och miljö&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag 15 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i min föredragning redovisat skälen till mitt förslag om&lt;br&gt;satsningar för att stärka kollektivtrafiken i länderna kring Östersjön. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att disponera anvisade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag (reservationsanslag) bör foras upp i statsbudgeten för&lt;br&gt;stödjande av den redovisade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G. Transportforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;G 4. Bidrag till forskning om el- och hybridfordon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag 9 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i min föredragning redovisat skälen till mitt förslag om&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande el- och&lt;br&gt;hybridfordon i TFB:s regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad jag tidigare redovisat rörande syftet med verksamheten&lt;br&gt;skall medlen kunna till en mindre del även kunna täcka förvaltningskost-&lt;br&gt;nader i anslutning till genomförandet av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 15 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 9 000 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom trans-&lt;br&gt;portsektorn (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ekonomiska styrmedel (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande&lt;br&gt;användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas (avsnitt&lt;br&gt;8) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11 och 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om åtgärder mot klimatpå-&lt;br&gt;verkan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionen (I 1991:01) som tillkallades i samband med 1991&lt;br&gt;års energipolitiska beslut lämnade i november 1991 delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:93) El från biobränslen. Förslagen i betänkandet behandlades av riks-&lt;br&gt;dagen våren 1992 (prop. 1991/92:97, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:&lt;br&gt;271). I september 1992 lämnade kommissionen sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1992:90) Biobränslen för framtiden. Kommissionens sammanfattning av slut-&lt;br&gt;betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.1. Betänkan-&lt;br&gt;det har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;(dnr 1816/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag har nära anknytning till angelägna, grundläggande&lt;br&gt;frågor som rör klimatförändringar och hur de påverkas. De bör därför behand-&lt;br&gt;las i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelser från kommuner, företag och organisationer kom-&lt;br&gt;mit in till Jordbruksdepartementet rörande de olika frågor som behandlas i det-&lt;br&gt;ta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag och bedömningar innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett stöd på 10 miljoner kronor om året under tre år till ett utvecklings-&lt;br&gt;program för att förbättra miljöprestanda hos mindre panncentraler och&lt;br&gt;villapannor för biobränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett stöd på 15 miljoner kronor om året under tre år för utveckling av&lt;br&gt;ny teknik för framställning av etanol ur cellulosarik råvara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan&lt;br&gt;bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett reducerat investeringsstöd till biobränslebaserade kraftvärmeverk&lt;br&gt;där det huvudsakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfrak-&lt;br&gt;tioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att investeringsstödet till biobränslebaserade kraftvärmeverk skall kun&lt;br&gt;na utnyttjas även under budgetåret 1996/97,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten vid eld-&lt;br&gt;ning av biobränslen i villapannor och kaminer utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Jordbrukets och skogsbrukets roll i klimatsystemet ^P- 1992/93:179&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Högre liv pä jorden är beroende av fotosyntesen. Fotosyntesen är de gröna&lt;br&gt;växternas förmåga att bygga upp kolhydrater och andra organiska föreningar&lt;br&gt;frän luftens koldioxid med hjälp av energin i solstrålningen. Den koldioxid&lt;br&gt;som tas upp av växterna frigörs när de dör och bryts ned i ett naturligt krets-&lt;br&gt;lopp. Samtidigt frigörs då energi. Det är en del av energin i detta kretslopp&lt;br&gt;som djur och människor utnyttjar när växtdelar används som föda. Detsamma&lt;br&gt;gäller när biomassa används som bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med jordbruk och skogsbruk är att utnyttja ekosystemet effektivt för&lt;br&gt;att av biomassa skapa föda, foder, bränsle eller andra produkter. Genom män-&lt;br&gt;niskan kan de tillvaratas effektivare än vad som är möjligt i ett naturligt eko-&lt;br&gt;system. Av vår moderna syn på detta brukande följer ett ansvar för att brukan-&lt;br&gt;det av naturresurser bedrivs långsiktigt och uthålligt. Ett uttryck för detta är&lt;br&gt;att marken inte får åsamkas skador som äventyrar dess framtida produktions-&lt;br&gt;förmåga. Detta kräver goda kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av världens livsmedel produceras i jordbruk.&lt;br&gt;Förutsättningarna för jordbruk och skogsbruk dikteras i stor utsträckning av&lt;br&gt;klimatet. Därför är vi alla beroende av att de klimatiska förutsättningarna för&lt;br&gt;jordbruk och skogsbruk inte försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabbt förstärkt växthuseffekt kan ge omfattande negativa effekter på&lt;br&gt;ekosystemen sett från människans behov av försörjning. Med dagens kun-&lt;br&gt;skapsnivå är det inte möjligt att kvantitativt bedöma dessa konsekvenser.&lt;br&gt;Trots den rådande osäkerheten måste de farhågor som forskningen anger eller&lt;br&gt;antyder tas på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets och skogsbrukets största betydelse för koldioxidbalansen är&lt;br&gt;att dess produkter i stor utsträckning kan ersätta fossila bränslen, både som&lt;br&gt;energikälla och som råvara för olika produkter. Därmed minskar behovet av&lt;br&gt;att utvinna fossila bränslen och biosfären tillförs inte ytterligare kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I biosfären finns kol bundet bl.a. i växtmassa och i markens mull. Från&lt;br&gt;klimatsynpunkt är det en fördel att denna mängd ökar. En hög mullhalt är&lt;br&gt;även positiv för markens bördighet. Särskilt skogsekosystemen rymmer en&lt;br&gt;stor mängd växtmassa. Skogen binder därmed stora mängder kol. En god&lt;br&gt;skogsvård med syfte att öka markens avkastning förstärker detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hävdas från vissa håll att särskilt skogsbruket borde koncentreras helt&lt;br&gt;på att bygga upp en stor växtmassa för att binda så mycket kol som möjligt.&lt;br&gt;En sådan ansats ger inte någon långsiktig lösning på det underliggande pro-&lt;br&gt;blemet utan endast en kort respittid. Därtill kommer att ett ökat förråd av växt-&lt;br&gt;massa i skogen jämfört med naturskogar normalt måste vara en effekt av en&lt;br&gt;god skogsvård som i sin tur förutsätter ett lönsamt skogsbruk. Att införa&lt;br&gt;restriktioner för uttag av industriråvara och biobränsle av detta skäl skulle&lt;br&gt;vara kontraproduktivt från koldioxidsynpunkt. Däremot är det ändamålsenligt&lt;br&gt;att, i syfte att främja en ökad produktion av råvaror som ersätter fossila brän-&lt;br&gt;slen, bygga upp ett ökat förråd av växtmassa inom ramen för ett långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärkraftigt jordbruk och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av vattenånga och koldioxid är metan och dikväveoxid de vik-&lt;br&gt;tigaste växthusgaserna. För båda dessa gäller att jordbruket står för en märk-&lt;br&gt;bar andel av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste metankällan i det svenska jordbruket är husdjuren, främst&lt;br&gt;den metanbildning som sker i våmmen hos idisslare. Metanbildningen kan&lt;br&gt;påverkas bl.a. genom ändrad utfodring och uppfödningsintensitet. Dessa&lt;br&gt;åtgärder har dock vidare aspekter som inte har belysts tillräckligt. Det finns&lt;br&gt;därför anledning att ytterligare studera denna fråga. Dessa studier faller inom&lt;br&gt;ramen för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våtmarker är en annan källa till metanbildning. Våtmarkerna är värdefulla&lt;br&gt;biotoper för växter och djur och fungerar även som biologiska filter som hind-&lt;br&gt;rar läckage av näringsämnen. Att påverka dessa ekosystem enbart i syfte att&lt;br&gt;minska metanavgången skulle därför kunna leda till stora negativa effekter.&lt;br&gt;En sådan handlingslinje är därför tveksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En felaktig användning av kvävegödsel i form av naturgödsel eller handels-&lt;br&gt;gödsel kan leda till bildning av växthusgasen dikväveoxid. Helt avgörande&lt;br&gt;för hur mycket dikväveoxid som avgår är vilken mängd lättlösligt kväve som&lt;br&gt;är tillgängligt i processen. Det är därför väsentligt att fullfölja pågående och&lt;br&gt;planerade åtgärder för att minska kväveförlustema inom jordbruket. Bland&lt;br&gt;dessa kan nämnas det år 1988 startade forsknings- och utvecklingsprogram-&lt;br&gt;met för att minska de skadliga miljöeffekterna av användning av naturgödsel.&lt;br&gt;Under de senaste åren har ny teknik tagits fram som möjliggör spridning av&lt;br&gt;naturgödsel med bättre precision och i bättre takt med grödornas näringsbe-&lt;br&gt;hov. Programmet finansieras bl.a. med miljöavgifter på handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimatarbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: NUTEK, Statens naturvårdsverk och Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet bör ges i uppdrag att göra en samlad utredning om&lt;br&gt;hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra till ett minskat&lt;br&gt;nettoutsläpp av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Produkter från jordbruk och skogsbruk&lt;br&gt;kan ersätta icke fömybara produkter inom olika områden i samhället. Jord-&lt;br&gt;bruket och skogsbruket måste med dessa utgångspunkter utnyttjas som resur-&lt;br&gt;ser i miljöarbetet När det gäller målet att minska koldioxidutsläppen har såle-&lt;br&gt;des dessa sektorer en nyckelroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionen har visat på en stor potential för produktion av&lt;br&gt;biomassa för energiändamål. Den drar slutsatsen att tillgångarna inte utgör&lt;br&gt;någon begränsning för användning av biobränslen inom bostads-, service-&lt;br&gt;och industrisektorerna. I enlighet med sina direktiv har kommissionen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte behandlat den möjliga framtida användningen av biobränslen inom tran- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;sportsektom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att det görs en översiktlig, samlad be-&lt;br&gt;dömning av de olika källorna och marknaderna för biobränsle, särskilt med&lt;br&gt;hänsyn till deras positiva effekter sedda från klimatsynpunkt. Av särskilt in-&lt;br&gt;tresse är vilka användningsområden som är samhällsekonomiskt mest kost-&lt;br&gt;nadseffektiva. I detta sammanhang bör även olika metoder för massaproduk-&lt;br&gt;tion och materialåtervinning belysas. Chefen för Jordbruksdepartementet har&lt;br&gt;därför för avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att NUTEK,&lt;br&gt;Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att göra en&lt;br&gt;samlad utredning om hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan bidra&lt;br&gt;till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Jag har i denna fråga samrått med&lt;br&gt;chefen for Näringsdepartementet och chefen för Miljö- och naturresursdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Främjande av biobränslebaserad kraftvärmepro-&lt;br&gt;duktion&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges elkraftproduktion baseras till övervägande del på vattenkraft och&lt;br&gt;kärnkraft. Mindre än 5 % av elkraften är baserad på förbränning av bränslen.&lt;br&gt;Hittills har endast en mindre andel av detta bränsle utgjorts av biobränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:373) uttalades bl.a. att energipolitiken bör utformas så att den&lt;br&gt;stimulerar till en ekonomiskt försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grun-&lt;br&gt;dad på fömybara energislag och som utnyttjar teknik med hög energieffek-&lt;br&gt;tivitet såsom kraftvärme. För att åstadkomma detta tillsatte regeringen Bio-&lt;br&gt;bränslekommissionen med uppgift att bl.a. lämna förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;stärka biobränslenas konkurrenskraft. Riksdagen har med utgångspunkt i&lt;br&gt;kommissionens förslag beslutat om ett sammanlagt stöd på 625 miljoner&lt;br&gt;kronor för att påskynda utvecklingen av teknik som förbättrar förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för kommersiell användning av biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade vidare att införa ett investeringsstöd på 4 000 kr per&lt;br&gt;installerad kW elproduktionskapacitet. Stödet ges på villkor att biobränslen&lt;br&gt;svarar för den huvudsakliga energiförsörjningen. Det innebär i praktiken att&lt;br&gt;anläggningsägaren förbinder sig att under minst fem år ha en faktisk använd-&lt;br&gt;ning av biobränslen på minst 85 % av den totala bränsleförbrukningen i den&lt;br&gt;biobränsleeldade pannan. För stödet har avsatts sammanlagt 1 miljard kronor&lt;br&gt;för en femårsperiod från den 1 juli 1991. Stödet administreras av NUTEK.&lt;br&gt;Hittills har beslut fattats om stöd till biobränslebaserad kraftvärme omfattande&lt;br&gt;sammanlagt ca 500 miljoner kronor. Dessutom finns ansökningar om stöd&lt;br&gt;omfattande ca 600 miljoner kronor. Detta innebär att ansökningarna, om de&lt;br&gt;uppfyller kraven för stöd, kommer att kunna ta i anspråk återstående stödut-&lt;br&gt;rymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd har hittills lämnats enbart till anläggningar med biobrän-&lt;br&gt;slen som huvudsakligt bränsle. När stödet infördes anfördes att sorterade&lt;br&gt;avfallsfraktioner som miljömässigt är jämförbara med biobränslen bör lik-&lt;br&gt;ställas med biobränslen i detta sammanhang. Däremot skulle stöd inte lämnas&lt;br&gt;till anläggningar där torv svarar för den huvudsakliga bränsleförsörjningen.&lt;br&gt;Det har dock ännu inte bestämts vilka krav som skall ställas pä avfallsfraktio-&lt;br&gt;ner för förbränning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Ett reducerat investeringsstöd för vissa sorterade av-&lt;br&gt;fallsfraktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reglerna för investeringsstödet till kraftvärme änd-&lt;br&gt;ras så att ett reducerat stöd kan lämnas till anläggningar där det huvud-&lt;br&gt;sakliga bränslet består av vissa sorterade avfallsfraktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionens förslag överensstämmer i stort sett med&lt;br&gt;min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker att bidrag skall kunna ges för anläggningar som utnyttjar vissa brän-&lt;br&gt;slefraktioner av sorterat avfall. Bl.a. Svenska Renhållningsverksföreningen&lt;br&gt;är tveksam till om det finns motiv för en så långt gående sortering som den&lt;br&gt;som förordas i kommissionens slutbetänkande. I stället förordas en modell&lt;br&gt;där, förutom miljöskadligt material som alltid skall sorteras ut, sorteringen av-&lt;br&gt;görs med beaktande av avsättningsmarknaderna och de lokala och regionala&lt;br&gt;resurserna för behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I budgetpropositionen 1990 anfördes&lt;br&gt;bl.a. att källsortering skall utvecklas så att allt avfall som lämnas till slutbe-&lt;br&gt;handling är uppdelat i grupper som möjliggör ett från miljö- och resurshus-&lt;br&gt;hållningssynpunkt lämpligt omhändertagande av avfallet. Vidare anfördes att&lt;br&gt;förbränning och deponering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upp-&lt;br&gt;hört vid utgången av 1993. Riksdagen hade ingen erinran häremot (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 16, bet. 1989/90:JoU16, rskr. 1989/90:241).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som är fallet vid all storskalig, bränslebaserad värmepro-&lt;br&gt;duktion är det vid användning av avfall som bränsle angeläget att i första hand&lt;br&gt;utnyttja möjligheterna till kraftvärmeproduktion. Med väldefinierade bränsle-&lt;br&gt;fraktioner förbättras de tekniska och miljömässiga förutsättningarna att utnytt-&lt;br&gt;ja avfall som bränsle i kraftvärmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som har upprättats av Naturvårdsverket som underlag för&lt;br&gt;Biobränslekommissionen redovisas en skiss till systemlösning för källsorte-&lt;br&gt;ring. Enligt denna skall miljöfarligt avfall och annat specialavfall sorteras ut&lt;br&gt;för särskild behandling. Vidare skall rena material eller rena bränslefraktio-&lt;br&gt;ner, t.ex. spillvirke, sorteras ut för materialåtervinning eller energiutnyttjan-&lt;br&gt;de. Fuktigt material med biologiskt ursprung, t.ex. köksavfall, utsorteras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompostering eller för biogasproduktion. Återstoden består dels av avfall&lt;br&gt;som inte lämpar sig för återvinning, förbränning eller biologisk behandling,&lt;br&gt;dels av en torr blandad bränslefraktion. Ett sådant system skulle enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverket ge två bränslefraktioner, en ren bränslefraktion och en&lt;br&gt;blandad bränslefraktion. Den rena fraktionen bör kunna betraktas som ett bio-&lt;br&gt;bränsle jämförbart med skogsavfall. Den blandade bränslefraktionen har ett&lt;br&gt;relativt högt bränslevärde och lämpar sig väl för förbränning och energiut-&lt;br&gt;nyttjande. Förutsatt att den blandade bränslefraktionen tas fram genom en&lt;br&gt;utbyggd sortering enligt den i promemorian skisserade modellen, borde&lt;br&gt;stödet enligt Naturvårdsverket kunna lämnas med ett reducerat belopp enligt&lt;br&gt;en schablon, t.ex. 75 % av vad som gäller vid eldning med rena biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är angeläget från resurshushållningssynpunkt att komp-&lt;br&gt;lettera reglerna för det nuvarande stödet så att det framgår att kraftvärme-&lt;br&gt;anläggningar avsedda för blandade bränslefraktioner av det slag som nämns i&lt;br&gt;Naturvårdsverkets promemoria blir berättigade till ett stöd på en reducerad&lt;br&gt;nivå. Det ankommer på regeringen att besluta närmare föreskrifter för stödet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 En förlängning av tiden för investeringsstöd till bio-&lt;br&gt;bränslebaserad kraftvärme&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Anslaget till investeringar i anläggningar för bio-&lt;br&gt;bränslebaserad kraftvärmeproduktion bör kunna utnyttjas även under&lt;br&gt;budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionens förslag överensstämmer med min bedöm-&lt;br&gt;ning. Dessutom föreslår Biobränslekommissionen att ramen för stöd utökas&lt;br&gt;med 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna stödjer Biobränsle-&lt;br&gt;kommissionens förslag. Kommerskollegium anför att det är osäkert om stö-&lt;br&gt;det kommer att tillåtas vid ett EG-medlemskap samt att det är tveksamt om&lt;br&gt;stödet ryms inom de ramar som föreslås i utkastet till ny subventionskod in-&lt;br&gt;om GATT. NUTEK anser att en utvärdering av bl.a. bidragssystemet till&lt;br&gt;biobränslebaserad kraftvärmeproduktion bör avvaktas innan beslut fattas om&lt;br&gt;ytterligare bidrag till kraftvärme. Konkurrensverket är principiellt negativt till&lt;br&gt;statliga subventioner som hotar att snedvrida konkurrensen. Kraftsam anser&lt;br&gt;att stödet skulle komma bättre till pass om det försköts längre fram i tiden till&lt;br&gt;dess utbyggnader av ny kraft behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Motivet för stödet till biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftvärme var då det beslutades år 1991 att det, i avvaktan på en internatio-&lt;br&gt;nell samordning, behövdes andra styrmedel än koldioxidskatt på fossila brän-&lt;br&gt;slen vid elgenerering för att främja de fömybara energislagen och kraftvär-&lt;br&gt;men. Fortfarande har någon sådan samordning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionens analyser visar att investeringsstödet är en nöd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändig förutsättning för en fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad kraft-&lt;br&gt;värme under 1990-talet. Kommissionen ser det som en fördel om stödet får&lt;br&gt;samma sluttidpunkt som det särskilda stödet för främjande av biobränslean-&lt;br&gt;vändningen. En samverkan mellan de båda stödsystemen kan nämligen kom-&lt;br&gt;ma att krävas i samband med vissa större demonstrationsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motiv för stödet är att en fortsatt övergång till biobränslebaserad kraft-&lt;br&gt;värme är nödvändig för att nå mål som ställs upp för att motverka en klimat-&lt;br&gt;försämring. Förnyelsen av energisystemet är en process på mycket lång sikt.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att detta arbete inte avbryts även om kraftbalansen för&lt;br&gt;närvarande är stark. Investeringsstödet utgör med dagens prisnivå för el och&lt;br&gt;bränslen en nödvändig stimulans för att åstadkomma en sådan fortsatt över-&lt;br&gt;gäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är det ingen brist på medel för investeringsstöd. Med hän-&lt;br&gt;syn härtill och till att stödet inom kort skall utvärderas av NUTEK avser&lt;br&gt;chefen för Jordbruksdepartementet att återkomma till frågan under nästa&lt;br&gt;budgetår. Tiden för vilken stödet skall kunna lämnas bör mot denna bakgrund&lt;br&gt;förlängas med ett år, dvs. till utgången av budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förbättrade miljöprestanda i mindre biobränsle-&lt;br&gt;pannor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av läckage vid utvinning och transport av naturgas är ofullständig&lt;br&gt;förbränning den viktigaste källan till utsläpp av metan och andra kolväten i&lt;br&gt;energiförsörjningen. Detta gäller främst vid eldning av fasta bränslen i mindre&lt;br&gt;pannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vedanvändningen i villapannor har bedömts omfatta 10-12 TWh om året.&lt;br&gt;Den är en viktig del av energiförsörjningen i vårt land. En stor del av befint-&lt;br&gt;liga vedpannor och vedkaminer har dåliga miljöprestanda beroende på ofull-&lt;br&gt;ständig förbränning. Detta ger dålig verkningsgrad och orsakar stora utsläpp&lt;br&gt;av kolväten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förbränning av biobränslen i större anläggningar blir problemen gene-&lt;br&gt;rellt sett betydligt mindre. Naturvårdsverket har dock i en särskild rapport&lt;br&gt;redovisat undersökningsresultat som pekar på stora skillnader i utsläpp av&lt;br&gt;växthusgasen metan från både villapannor och panncentraler. Vid förbränning&lt;br&gt;av biobränslen ger rostpannor, som är en vanlig panntyp i mindre panncentra-&lt;br&gt;ler, betydligt högre värden än de virvelbäddspannor som blir alltmer vanliga i&lt;br&gt;större panncentraler. Halten av metan speglar även halterna av andra flyktiga&lt;br&gt;organiska ämnen som eten, propen m.fl. ämnen. Dessa ämnen ingår som en&lt;br&gt;viktig komponent vid bildningen av bl.a. marknära ozon som skadar växtlig-&lt;br&gt;heten. Dessutom är ozon en växthusgas. I flera rapporter betonas även de häl-&lt;br&gt;sorisker som utsläpp av flyktiga organiska ämnen kan medföra, bl.a. cancer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en liten del av de panncentraler som inte är anslutna till fjärrvärme&lt;br&gt;är baserade på biobränslen trots att beskattningen av fossila bränslen ger bio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bränslen en kostnadsfördel. En övergång till biobränslen är angelägen sett Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;från klimatsynpunkt. Den får dock inte ske till priset av försämrade miljö- och Bilaga 3&lt;br&gt;hälsoförhållanden. Det finns därför anledning att vidta särskilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå ett&lt;br&gt;stöd för anslutning av grupp- och blockcentraler och småhus till större fjärr-&lt;br&gt;värmenät. I sådana större panncentraler kan höga miljöprestanda uppnås.&lt;br&gt;Dessutom ger större nät möjligheter till utnyttjande av kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mindre panncentraler och friliggande byggnader i glest be-&lt;br&gt;byggda områden finns ofta inte denna möjlighet I många fall är det i sådana&lt;br&gt;områden som utbudet av biobränsle är särskilt stort. Jag bedömer därför att&lt;br&gt;det även i fortsättningen kommer att finnas ett stort intresse av att utnyttja bio-&lt;br&gt;bränsle i sådana områden. För att detta skall kunna ske miljömässigt bättre än&lt;br&gt;för närvarande bör dock vissa åtgärder vidtas. Jag tar upp dem i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Ett utvecklingsprogram för mindre panncentraler för&lt;br&gt;biobränsle&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett tidsbegränsat utvecklingsprogram bör startas&lt;br&gt;för att utveckla en ny generation förbränningsanläggningar för biobrän-&lt;br&gt;slen med bättre miljöprestanda. 10 miljoner kronor om året bör avsättas&lt;br&gt;för detta ändamål. NUTEK bör ansvara för fördelningen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionens förslag överensstämmer med min bedöm-&lt;br&gt;ning vad gäller behovet av utvecklingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hera remissinstanser påtalar behovet av förbättring&lt;br&gt;av förbränningstekniken för mindre anläggningar, främst av miljöskäl.&lt;br&gt;NUTEK anger att en samlad insats planeras i fråga om biobränslen för&lt;br&gt;villapannor och med en storlek upp till ca 10 MW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En förbättring av både mindre panncent-&lt;br&gt;ralers och vedpannors miljöprestanda är angelägen. Mindre panncentraler ger,&lt;br&gt;som jag har nämnt i det föregående, ofta en något sämre förbränning än större&lt;br&gt;med förhöjda halter av koloxid och kolväten som följd. Biobränslekommissio-&lt;br&gt;nen anger att teknisk utveckling är en väg att förbättra både miljöprestanda&lt;br&gt;och ekonomi. Särskilt tekniken for reglering och styrning av processen anses&lt;br&gt;kräva ytterligare utveckling. En övergång till förädlade biobränslen är en an-&lt;br&gt;nan positiv väg enligt kommissionen. En teknisk utveckling av panncentraler&lt;br&gt;kan väntas ge resultat som även kan bidra till en förbättring av de miljögod-&lt;br&gt;kända vedpannornas miljöprestanda. Det finns därför anledning att bedriva&lt;br&gt;utvecklingsarbetet för båda kategorierna i ett samlat program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandevis små insatser har gjorts för att utveckla mindre pann-&lt;br&gt;centraler och vedpannor. Detta talar för att stora framsteg kan göras med&lt;br&gt;rimliga utvecklingsinsatser. NUTEK bör mot denna bakgrund utarbeta ett&lt;br&gt;samlat program som inriktas på såväl miljöprestanda som kostnadseffektivi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet. Programmet bör ses som ett komplement till övriga insatser inom områ- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;det. Det bör innehålla ett utvecklingsstöd riktat till tillverkningsindustrin och Bilaga 3&lt;br&gt;bör omfatta pannor, mätteknik, reglerteknik, automatisering m.m. Även ut-&lt;br&gt;veckling av specifika konstruktionshjälpmedel bör kunna stödjas. Jag beräk-&lt;br&gt;nar statens kostnader för programmet till 10 miljoner kronor om året under en&lt;br&gt;treårsperiod. Chefen for Jordbruksdepartementet har för avsikt att senare före-&lt;br&gt;slå regeringen att NUTEK får detta uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Ett program för minskat kolväteutsläpp från vedeld-&lt;br&gt;ning i småhus&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provnings-&lt;br&gt;anstalt bör ges i uppdrag att utreda förutsättningarna att minska emissio-&lt;br&gt;nerna av kolväten vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och&lt;br&gt;liknande anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det finns i Sverige mer än 100 000 pan-&lt;br&gt;nor för ved som inte är miljögodkända. Många av dem är äldre dubbelpannor&lt;br&gt;för olja och ved, ofta med undermåliga miljöprestanda vid vedeldning. Det&lt;br&gt;beror på en kombination av dålig konstruktion, dålig installation och bristan-&lt;br&gt;de kunskaper om hur de skall användas. Förutom höga kolväteutsläpp har&lt;br&gt;sådana anläggningar mycket dålig verkningsgrad och i många fall även högre&lt;br&gt;brandrisk än normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med moderna miljögodkända pannor som kombineras med ackumulator-&lt;br&gt;tank reduceras utsläppen av kolväten kraftigt. Kommunerna har möjlighet att i&lt;br&gt;samband med bygglovsprövning för nyinstallation i tätort kräva miljögodkän-&lt;br&gt;da pannor. Utanför tätorter ställs inga krav på miljögodkännande. För befint-&lt;br&gt;liga anläggningar kan kommunen ställa krav om vedeldningen i det enskilda&lt;br&gt;fallet orsakar sanitär olägenhet. Kolväteutsläpp sker också vid eldning i öpp-&lt;br&gt;na spisar, eldning av trädgårdsavfall och grillning i träkolsgrillar. Naturvårds-&lt;br&gt;verket utreder inom ramen för handlingsprogrammet Miljö 93 effekterna av&lt;br&gt;de nuvarande utsläppen vid småskalig förbränning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det med utgångspunkt i bl.a. detta handlingsprogram bör ut-&lt;br&gt;redas förutsättningarna att minska emissionerna av kolväten vid eldning av&lt;br&gt;biobränslen. Naturvårdsverket, NUTEK och Statens provningsanstalt bör&lt;br&gt;ges i uppdrag att göra denna utredning. Chefen för Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;har för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag.&lt;br&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för Näringsdepartementet, chefen&lt;br&gt;för Miljö- och naturresursdepartementet och statsrådet Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Utveckling av ny teknik för etanolframställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Forskningsprogrammet för alternativa drivmedel bör&lt;br&gt;kompletteras med ett stöd för utveckling av de nya teknikerna så långt&lt;br&gt;att de går att tillämpa kommersiellt. Stödet som bör uppgå till 15 miljo-&lt;br&gt;ner kronor om året bör fördelas av NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande lämnas stöd till energirelate-&lt;br&gt;rad transportforskning från nionde huvudtitelns anslag Bioenergiforskning.&lt;br&gt;Stödet uppgår till ca 4 miljoner kronor om året. Det lämnas främst till forsk-&lt;br&gt;ning om ny teknik för etanolframställning. Dessutom bidrar Energiteknikfon-&lt;br&gt;den med ca 4 miljoner kronor om året till ett kollektivforskningsprogram med&lt;br&gt;Stiftelsen Svensk etanolutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sulfitlut har tidigare varit en viktig råvara för etanolframställning. Sulfitme-&lt;br&gt;toden har emellertid till stor del ersatts med andra metoder. Andra råvaror&lt;br&gt;som har varit aktuella för etanolframställning är jordbruksgrödor, t.ex. vete,&lt;br&gt;sockerbetor och potatis. Av olika skäl har det emellertid varit svårt att ta till&lt;br&gt;vara de möjligheter som har funnits att använda dessa produkter för etanol-&lt;br&gt;framställning. En förklaring är att världsmarknadspriset på etanol sedan flera&lt;br&gt;år är pressat, bl.a. som en följd av det överskott som uppkommer genom&lt;br&gt;destillering av överskottsvin inom EG. Denna prisnivå har visat sig alltför låg&lt;br&gt;för att uppnå lönsam etanolproduktion från jordbruksgrödor även om man tar&lt;br&gt;hänsyn till att det vid processen uppkommer biprodukter som kan säljas som&lt;br&gt;djurfoder. Detta är en förklaring till att den befintliga demonstrationsanlägg-&lt;br&gt;ningen för etanolproduktion i Lidköping inte används för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De råvaror som beräknas ge lägst framställningskostnader är sågverksav-&lt;br&gt;fall, skogsflis, flis från energiskog samt andra cellulosarika, billiga råvaror&lt;br&gt;såsom halm och pappersrika avfallsfraktioner. Användningen av sådana råva-&lt;br&gt;ror förutsätter att cellulosan kan sönderdelas till jäsbara sockerarter. Tekniken&lt;br&gt;för sådan sönderdelning med hjälp av syror har på senare tid vidareutvecklats&lt;br&gt;i ett forskningsprojekt med svenska och kanadensiska intressen. Den har än-&lt;br&gt;nu inte demonstrerats i stor skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett flerårigt forskningsprogram vid Universitetet i Lund har ett&lt;br&gt;genombrott gjorts vad gäller enzymatisk sönderdelning av cellulosa. Sådan&lt;br&gt;sönderdelning ger högre utbyte av jäsbart socker än vid sönderdelning med&lt;br&gt;syra. Därmed finns det möjligheter till lägre kostnader för processen. Dessut-&lt;br&gt;om har framsteg gjorts när det gäller tillverkning av etanol av sådana socker-&lt;br&gt;arter som inte är jäsbara med vanlig jäst. Dessa sockerarter bildas vid sönder-&lt;br&gt;delning av hemicellulosa som också ingår i ved, halm och andra råvaror.&lt;br&gt;Eftersom dessa processer som biprodukt ger ett lignin- eller träpulver som&lt;br&gt;kan ersätta kolpulver i vissa kraftvärmeanläggningar, kan betydande positiva&lt;br&gt;samverkanseffekter mellan etanolframställning och biobränslebaserad kraft-&lt;br&gt;värmeproduktion finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utvecklingen skall kunna gå vidare behöver de nya teknikerna stu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras för samtliga processteg i ett sammanhang och i större skala. Vidare kan&lt;br&gt;det vara värdefullt att redan nu göra förstudier av fullskaleanläggningar bl.a. i&lt;br&gt;syfte att finna vägar att optimera produktionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har rika tillgångar på cellulosarika råvaror, främst i skogen. Där-&lt;br&gt;med finns goda förutsättningar att bygga upp en konkurrenskraftig etanolpro-&lt;br&gt;duktion jämfört med länder som saknar dessa råvaror. En låg ffamställnings-&lt;br&gt;kostnad är en viktig förutsättning för en introduktion av etanol som drivmedel&lt;br&gt;i större skala. Av dessa skäl bör den pågående utvecklingen stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stadiga stödet för energirelaterad transportforskning m.m.&lt;br&gt;bör mot denna bakgrund kompletteras med ett stöd till främst dyrbar utrust-&lt;br&gt;ning såsom laboratorieanläggningar och pilotanläggningar för framställning&lt;br&gt;av etanol från cellulosa. Begränsade medel bör kunna användas för förpro-&lt;br&gt;jektering av fullskaleanläggningar. En viss förstärkning av nuvarande forsk-&lt;br&gt;ningsprogram bör ske för att ge möjlighet att engagera doktorander i projek-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att det förde insatser jag nu har förordat behövs 15 miljoner&lt;br&gt;kronor om året under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag&lt;br&gt;har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimat-&lt;br&gt;förhållandena (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle och&lt;br&gt;för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utveckling av ny teknik för etanolframställning (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Anslagsfråga för budgetåret 1993/94&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;J. Biobränslen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;J 1. Bioenergiforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg har regeringen&lt;br&gt;under denna anslagsrubrik föreslagit riksdagen bl.a. att för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 51 377 000 kr. Mot bakgrund av&lt;br&gt;vad jag har förordat i det föregående (avsnitten 4.2 och 5) bör ytterligare&lt;br&gt;25 miljoner kronor anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under reservationsanslaget Bioenergiforskning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa 25 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:170.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Biobränslekommissionens sammanfattning av be-&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden for Biobränslekommissionens arbete är den s.k. energiöverenskom-&lt;br&gt;melsen i januari 1991. Syftet med överenskommelsen var att skapa en långsik-&lt;br&gt;tigt hållbar grund för energipolitiken. Tidpunkten för kämkraftsawecklingens&lt;br&gt;start och takten i dess genomförande gjordes avhängig av resultaten av elhus-&lt;br&gt;hållningen, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjlig-&lt;br&gt;heterna att behålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen ingick att en biobränslekommission skulle tillkallas&lt;br&gt;för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell&lt;br&gt;användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka bio-&lt;br&gt;bränslenas konkurrenskraft. En prioriterad uppgift för kommissionen var att&lt;br&gt;redovisa förslag om samordning och förstärkning av utvecklingsinsatserna&lt;br&gt;för biobränslen, med särskild inriktning på teknik för produktion av el. För&lt;br&gt;sådana insatser under en femårsperiod avsattes ett belopp av 625 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1991 lade Biobränslekommissionen fram förslag om riktlinjer&lt;br&gt;för användningen av dessa medel för utvecklingsinsatser i delbetänkandet El&lt;br&gt;från biobränslen (SOU 1991:93). Förslaget innebar att merparten av resurser-&lt;br&gt;na skulle användas för stöd till demonstration av teknik för elproduktion, i&lt;br&gt;första hand i kraftvärmetillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen föreslog att stödgivningen skulle handhas av en särskild&lt;br&gt;programstyrelse knuten till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;som svarar för övrigt statligt stöd till utveckling av biobränsleteknik. NUTEK&lt;br&gt;svarar också för det stöd till investeringar i anläggningar för kraftvärmepro-&lt;br&gt;duktion med biobränslen som infördes år 1991. För investeringsstödet gäller&lt;br&gt;en medelsram av 1 miljard kronor under fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av kommissionens förslag infördes det nya utvecklingsstödet&lt;br&gt;den 1 juli 1992. Stödet gäller under femårsperioden 1992/93-1996/97 inom&lt;br&gt;en medelsram av 625 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetets inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet redovisar Biobränslekommissionen resultatet av sitt arbete i&lt;br&gt;övrigt. Detta arbete har syftat till att klargöra möjligheterna till ökad använd-&lt;br&gt;ning av biobränslen för produktion av el och värme. Den potentiella mark-&lt;br&gt;naden har analyserats i olika tidsperspektiv. Kommissionen har också sökt att&lt;br&gt;klarlägga hindren för ökad biobränsleanvändning. Särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;har ägnats åt resursbasen, möjliga miljömässiga och ekologiska restriktioner&lt;br&gt;samt den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens uppdrag omfattar biobränslen i form av trädbränslen -&lt;br&gt;inkl, massaindustrins avlutar - och energigrödor samt vissa sorterade avfalls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fraktioner. Också torv har behandlats, eftersom torven kan ses som en&lt;br&gt;fömybar energiresurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har inte behandlat frågor om användning av biobränslen&lt;br&gt;för framställning av drivmedel för transporter, t.ex. etanol. Inte heller behand-&lt;br&gt;las den småskaliga användningen av ved m.m. i småhus. Arbetet har alltså&lt;br&gt;inriktats främst på biobränslen för kommersiell produktion av el och värme&lt;br&gt;inom industrin, de kommunala fjärrvärmesystemen och andra anläggningar&lt;br&gt;för gemensam uppvärmning i tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella perspektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stöd till biobränslen infördes i Sverige mot slutet av 1970-talet var det&lt;br&gt;framför allt deras egenskap av inhemsk energiresurs som utgjorde motiv för&lt;br&gt;stödet. I dag framstår emellertid klimatfrågan som huvudmotivet. Till skillnad&lt;br&gt;från de fossila bränslena ger biobränslena inget nettoutsläpp av koldioxid till&lt;br&gt;atmosfären vid förbränning och bidrar alltså inte till den s.k. växthuseffekten.&lt;br&gt;Klimatfrågan är till sin natur global.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt anser kommissionen att det tidigare nationella perspektivet på&lt;br&gt;biobränslefrågoma måste vidgas. Det förekommer redan nu import av bio-&lt;br&gt;bränslen till Sverige, och importen väntas öka. Sverige kommer genom EES-&lt;br&gt;avtalet att i praktiken infogas i EG:s inre marknad, och ett eventuellt senare&lt;br&gt;svenskt medlemskap i EG kan komma att ställa krav bl.a. på en harmonise-&lt;br&gt;ring med EG på den indirekta beskattningens område. En annan aspekt av&lt;br&gt;internationaliseringen är utvecklingen mot en europeisk elmarknad präglad av&lt;br&gt;ökad konkurrens och ökad handel över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor av stor betydelse för den svenska biobränslemarknaden är EG:s&lt;br&gt;politik i klimatfrågan. Det föreligger nu ett förslag från EG-kommissionen om&lt;br&gt;en strategi för att begränsa koldioxidutsläppen och förbättra energihushåll-&lt;br&gt;ningen. I strategin ingår bl.a. införandet av en kombinerad energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidskatt på bl.a. fossila bränslen. Skatten skall omfatta också bränslen för&lt;br&gt;elproduktion. Avsikten är att skatten skall införas från år 1993 och att den&lt;br&gt;skall stiga successivt till år 2000. Tidpunkten för införandet har dock gjorts&lt;br&gt;avhängig av att andra OECD-länder vidtar liknande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibeskattning och konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora skillnader i fråga om biobränslenas konkurrenskraft inom&lt;br&gt;olika användningsområden. Detta beror främst på skattesystemet. Sedan kol-&lt;br&gt;dioxidskatten på fossila bränslen infördes den 1 januari 1991 som ett kom-&lt;br&gt;plement till den allmänna energiskatten har de obeskattade biobränslena goda&lt;br&gt;förutsättningar att konkurrera på områden där båda skatterna har fullt genom-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller t.ex. vid produktion av värme för bostäder m.m. Genom den&lt;br&gt;nyligen beslutade omläggningen av energibeskattningen kommer dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koldioxidskatten pä fossila bränslen inom denna sektor att öka frän 25 öre/kg Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;koldioxid till 32 öre/kg från den 1 januari 1993. För industrisektorn minskas Bilaga 3.1&lt;br&gt;koldioxidskatten till 8 öre/kg, och den allmänna energiskatten slopas helt.&lt;br&gt;Samtidigt avvecklas emellertid de nedsättningsregler som hittills har gällt för&lt;br&gt;viss energiintensiv industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslen för elproduktion är genom regler om skatteavdrag i praktiken be-&lt;br&gt;friade från både allmän energiskatt och koldioxidskatt, eftersom el beskattas i&lt;br&gt;konsumtionsledet. Också vid samproduktion av el och värme i kraftvärme-&lt;br&gt;verk, inkl, industriella mottrycksanläggningar, är bränsle som hänförs till&lt;br&gt;elproduktionen befriat från skatt. För bränsle som hänförs till värmeproduk-&lt;br&gt;tionen erläggs koldioxidskatt men sedan den 1 juli 1991 inte allmän&lt;br&gt;energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom biobränslen är också torv och avfall befriade från allmän energi-&lt;br&gt;skatt och koldioxidskatt. Torv belastas dock, liksom olja och kol, med sva-&lt;br&gt;velskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen utgår i sina analyser av biobränslenas konkurrenskraft från&lt;br&gt;de energiskatter som gäller efter skatteomläggningen den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadspotential&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillförseln av biobränslen, torv och avfall till den svenska energimarknaden&lt;br&gt;beräknas för närvarande uppgå till ca 70 TWh om året, vilket är ca 14 % av&lt;br&gt;den totala tillförseln. Skogsindustrins internanvändning svarar för ca 45&lt;br&gt;TWh. Av återstoden är det ca 10 TWh som omsätts på en kommersiell&lt;br&gt;marknad. Därav är ca 6 TWh trädbränslen, främst skogsflis, och resten torv.&lt;br&gt;Kommunernas värmeverk är den helt dominerande köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skogsindustrin räknar kommissionen med att den nuvarande intern-&lt;br&gt;användningen av biobränslen kommer att vara i huvudsak oförändrad. Inom&lt;br&gt;industrin i övrigt kommer det efter skatteomläggningen inte att finnas någon&lt;br&gt;marknad för biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslenas konkurrenskraft är nu god i stora värmeproducerande&lt;br&gt;anläggningar, t.ex. i de kommunala fjärrvärmesystemens värmepannor. I&lt;br&gt;mindre värmepannor för uppvärmning av bostäder m.m. finns det fortfarande&lt;br&gt;betydande praktiska hinder för ökad användning av biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har ägnat särskilt intresse åt biobränslenas konkurrenskraft&lt;br&gt;inom kraftvärmesektom. Det förekommer en viss utbyggnad av kraftvärme-&lt;br&gt;anläggningar med möjlighet att använda biobränslen. Detta gäller trots att de&lt;br&gt;fossila bränslena inom denna sektor har en relativt gynnsam beskattning och&lt;br&gt;trots att lönsamheten vid utbyggnad av kraftvärme för närvarande generellt&lt;br&gt;sett är svag, beroende främst på ett lågt elpris. I nästan samdiga fall torde det&lt;br&gt;statliga investeringsbidraget på 4 000 kr/kW eleffekt till biobränslekraftvärme&lt;br&gt;ha utgjort en förutsättning för projekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har sökt att bedöma biobränslenas konkurrenskraft inom&lt;br&gt;kraftvärmesektom efter sekelskiftet då det kommer att behövas betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott av elproduktionskapacitet. Vid antaganden om en real prishöjning på Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;fossila bränslen med 3 % om året och en successiv anpassning av de svenska Bilaga 3.1&lt;br&gt;elpriserna till den högre europeiska prisnivån kommer biobränslekraftvärme&lt;br&gt;att kunna konkurrera med de bästa alternativen, som t.ex. kraftvärme med&lt;br&gt;naturgasdrivna kombicykelanläggningar. En långsammare prishöjning på&lt;br&gt;fossila bränslen skulle dock innebära försämrad konkurrenskraft för bio-&lt;br&gt;brän slekraftvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har analyserat också inverkan på biobränslenas konkur-&lt;br&gt;renskraft av ny teknik, särskilt tekniken för förgasning med kombicykel som&lt;br&gt;för närvarande utvecklas i Sverige och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig faktor är framtida förändringar i beskattningen av bränslen&lt;br&gt;som en följd av den europeiska integrationen. En generell energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidskatt på bl.a. elproduktion enligt EG-kommissionens förslag skulle på&lt;br&gt;flera sätt stärka biobränslenas konkurrenskraft. Tidpunkten för införandet av&lt;br&gt;skatten är emellertid oviss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är biobränslenas framtida konkurrenskraft - i synner-&lt;br&gt;het inom kraftvärmesektom - mycket svårbedömd. Förutom de mer normala&lt;br&gt;osäkerhetsfaktorerna när det gäller teknik, ekonomi och marknad finns oviss-&lt;br&gt;heten om effekterna av en anknytning till EG och av internationella klimatpoli-&lt;br&gt;tiska åtgärder. Kommissionen pekar dock på betydelsen av en faktor som i&lt;br&gt;viss mån kan påverkas genom nationella åtgärder, nämligen biobränslenas&lt;br&gt;framställningskostnader. Kontinuerliga kostnadssänkningar i förhållande till&lt;br&gt;fossila bränslen kan bli avgörande för biobränslenas möjligheter att bevara&lt;br&gt;och stärka sin konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen redovisar inga egna prognoser eller scenarier för den&lt;br&gt;framtida användningen av biobränslen. Några aktuella bedömningar redo-&lt;br&gt;visas och kommenteras, bl.a. NUTEK:s Energiprognos 1992. Kommissio-&lt;br&gt;nen bedömer i likhet med NUTEK en ökad användning med några TWh om&lt;br&gt;året under resten av 1990-talet som sannolik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra studier antyds en väsentligt större marknadspotential. Därvid antas&lt;br&gt;att värmeunderlagen i fjärrvärmenäten och inom industrin utnyttjas mer full-&lt;br&gt;ständigt för kombinerad el- och värmeproduktion. Inte i någon av studierna&lt;br&gt;har emellertid elproduktion i kondensanläggningar angivits som ett potentiellt&lt;br&gt;användningsområde för biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursbas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av biobränslen från skogen uppgår för närvarande till ca 62&lt;br&gt;TWh. Därav baseras ca 50 TWh på material - avverkningsrester, industriella&lt;br&gt;biprodukter och avlutar - som kommer fram i samband med verksamheten&lt;br&gt;inom skogsindustrin. Återstoden är direktavverkat virke för huvudsakligen&lt;br&gt;icke-kommersiell användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av den senaste avverkningsberäkningen (AVB 92) har kommis-&lt;br&gt;sionen bedömt att det finns en betydande potential för ökat uttag av avverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsrester. Vid nuvarande ekologiska restriktioner skulle uttaget kunna öka Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;till 22-24 TWh om året, jämfört med ca 6 TWh för närvarande. Om det visar Bilaga 3.1&lt;br&gt;sig möjligt att kompensera bortfallet av näring vid ökat uttag skulle uttaget&lt;br&gt;kunna ökas till 36-40 TWh. Kommissionen tar dock inte ställning till lämplig-&lt;br&gt;heten härav eller till valet av metod för kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändrade rutiner vid gallring och röjning m.m. skulle ytterligare&lt;br&gt;kvantiteter virke kunna frigöras för användning som bränsle. Den samman-&lt;br&gt;lagda potentialen avverkningsrester skulle därmed uppgå till 50-60 TWh om&lt;br&gt;året, under förutsättning av att kompensationsåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst denna del av skogsbränslepotentialen som kan utnyttjas för&lt;br&gt;kommersiell energiproduktion utanför skogsindustrin. Potentialen för indu-&lt;br&gt;striella biprodukter och avlutar, som är direkt knuten till produktionsnivån&lt;br&gt;inom skogsbruket, är obetydligt större än den nuvarande användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen understryker att nästan hela den angivna skogsbränsle-&lt;br&gt;potentialen framkommer som ett resultat av skogsindustrins verksamhet. En&lt;br&gt;förutsättning för beräkningarna är, i enlighet med kommissionens direktiv, att&lt;br&gt;ökad användning av skogsbränslen inte får äventyra produktion och investe-&lt;br&gt;ringar inom skogsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bränslen från jordbruket redovisar kommissionen en teoretisk,&lt;br&gt;långsiktig potential av 50—60 TWh om året. Därvid förutsätts att hela den&lt;br&gt;åkerareal som nu kan komma i fråga för omställning används för odling av&lt;br&gt;energiskog och energigräs, vilket skulle kunna ge en årlig produktion av&lt;br&gt;40-48 TWh. Resten är halm från den återstående arealen. Kommissionen&lt;br&gt;framhåller att det ännu är svårt att förutse i vilken utsträckning bränsle kom-&lt;br&gt;mer att produceras från jordbruket. I vart fall kan endast 15-20 TWh av&lt;br&gt;potentialen för energiskog och energigrödor anses vara tillgänglig före år&lt;br&gt;2010 med hänsyn till vissa tekniska begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som potential för produktion av torv har kommissionen angivit en kvan-&lt;br&gt;titet som motsvarar den beräknade årliga nybildningen, dvs. ca 12-25 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentialen för sådant avfall som kan komma i fråga som bränsle har an-&lt;br&gt;givits till 15 TWh om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En summering ger en total fysisk potential på 185-220 TWh om året.&lt;br&gt;Hänsyn har därvid tagits till vissa miljömässiga och tekniska restriktioner.&lt;br&gt;Potentialen skulle dock kunna realiseras först efter år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen bedömer att det inte är de fysiska tillgångarna utan de&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna som kommer att sätta gränsen för användning&lt;br&gt;av biobränslen under de närmaste årtiondena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpåverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en analys av miljöpåverkan i samtliga led gör kommissionen bedöm-&lt;br&gt;ningen att de miljöproblem som är förenade med användning av biobränslen&lt;br&gt;är relativt små. Kommissionen anser det därför osannolikt att miljöfaktorer&lt;br&gt;kommer att innebära väsentliga inskränkningar i möjligheterna att öka den&lt;br&gt;framtida användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen ger några kompletterande synpunkter på de frågor som be-&lt;br&gt;handlades i delbetänkandet hösten 1991. Alltjämt framstår förgasning med&lt;br&gt;kombicykel som den mest lovande tekniken för elproduktion med biobrän-&lt;br&gt;slen. Det har dock skett vissa förändringar i fråga om tidsplan och inriktning&lt;br&gt;av det utvecklingsarbete som bedrivs inom kraftindustrin, bl.a. genom att&lt;br&gt;Vattenfalls stora demonstrationsprojekt VEGA har senarelagts. Kommissio-&lt;br&gt;nen räknar därför nu med att en introduktion av tekniken i större omfattning&lt;br&gt;kommer att dröja något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen återkommer vidare till en fråga som lämnades öppen i del-&lt;br&gt;betänkandet, nämligen användningen av det särskilda utvecklingsstödet för&lt;br&gt;andra ändamål än stöd till teknik för elproduktion med biobränslen. Kommis-&lt;br&gt;sionen anger några områden där det kan finnas behov av ökade utvecklings-&lt;br&gt;insatser, t.ex. teknik för bränsleproduktion från skogsbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet får ses som en förstärkning av det utvecklingsstöd som redan läm-&lt;br&gt;nas genom NUTEK. Det nya stödet skall dock inriktas på teknik som har&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna till framtida elproduktion med biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser det inte önskvärt att en slutlig fördelning av medels-&lt;br&gt;ramen på 625 miljoner kronor fastställs nu. Med hänsyn till att prioriteringen&lt;br&gt;av stödet till elproduktionsteknik står fast föreslås dock att 500 miljoner kro-&lt;br&gt;nor av ramen redan nu reserveras för stöd inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av åtgärder inom värmeproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslenas konkurrenskraft är nu i stora värmeproducerade anläggningar&lt;br&gt;utanför industrin, framför allt i de kommunala fjärrvärmesystemens värme-&lt;br&gt;pannor. Detta är en följd av att biobränslenas miljöfördelar inom denna sektor&lt;br&gt;kommer till klart uttryck i beskattningen. Några särskilda åtgärder inom&lt;br&gt;denna sektor behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre värmeanläggningar har biobränslena samma skattefördelar, men&lt;br&gt;detta har ännu inte lett till någon väsentligt ökad användning. Kommissionen&lt;br&gt;pekar på ett antal tekniska, ekonomiska och institutionella hinder för konver-&lt;br&gt;tering från olja eller el till biobränslen i sådana anläggningar. Som möjliga&lt;br&gt;vägar att övervinna dessa hinder anges bl.a. marknadsföring av energitjänster&lt;br&gt;baserade på biobränslen samt informations- och utbildningsinsatser. Ansvaret&lt;br&gt;för sådana åtgärder bör ligga i första hand hos företag och organisationer på&lt;br&gt;producent- och användarsidan. Vissa insatser för teknisk utveckling kan rym-&lt;br&gt;mas inom NUTEK:s forsknings- och utvecklingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av åtgärder inom kraftvärmeproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen pekar på att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskattning&lt;br&gt;har vissa konsekvenser för biobränslenas konkurrenskraft inom denna sek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tor. Genom att bränslen för elproduktion är befriade från skatt används van-&lt;br&gt;ligen fossila bränslen för denna del av produktionen också i anläggningar&lt;br&gt;som är utrustade för eldning med biobränslen eller torv. Vidare är den del av&lt;br&gt;kraftvärmeverkens bränsleanvändning som hänförs till produktionen av&lt;br&gt;värme sedan den 1 juli 1991 befriad från allmän energiskatt, vilket har inne-&lt;br&gt;burit en relativ försämring av biobränslenas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett för biobränslena starkt negativt inslag i skattesystemet är de regeländ-&lt;br&gt;ringar som har följt av den s.k. Visbydomen år 1991. Dessa ändringar inne-&lt;br&gt;bär att kraftvärmeanläggningar med viss teknik, bl.a. dieselmotorer och&lt;br&gt;gasturbiner, numera är helt befriade från skatt även för produktionen av&lt;br&gt;värme. Sådana anläggningar får därmed en kraftigt förbättrad konkurrens-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskattning&lt;br&gt;är svåröverskådligt och att det dessutom leder till snedvridningar av olika&lt;br&gt;slag. Från sina utgångspunkter påpekar kommissionen särskilt att systemet&lt;br&gt;ger endast ett ofullständigt genomslag för den värdering av biobränslenas&lt;br&gt;miljöfördelar som i övrigt kommer till uttryck i energibeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att frågan om kraftvärmebeskattningen nu bearbetas&lt;br&gt;bl.a. av en särskild utredare inom ramen för en lagteknisk översyn av energi-&lt;br&gt;beskattningen avstår kommissionen från att lägga ffam förslag om regeländ-&lt;br&gt;ringar. Det betecknas dock som synnerligen angeläget att effekterna av&lt;br&gt;Visbydomen undanröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel för elproduktion med biobränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hinder för ökad användning av biobränslen inom kraftvärmesektom är att&lt;br&gt;koldioxidskatten inte belastar bränslen för elproduktion. Om biobränslena&lt;br&gt;skall ges samma fördel inom denna sektor som inom värmeproduktionen&lt;br&gt;måste antingen koldioxidskattens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;också elproduktionen eller biobränslena på annat sätt få gottgörelse. Kombi-&lt;br&gt;nationer härav är givetvis också tänkbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en redogörelse för nuvarande miljö- och klimatpolitiska styrmedel&lt;br&gt;och av olika kriterier för styrmedelsvalet tar kommissionen upp några&lt;br&gt;modeller till närmare diskussion. Kommissionen har begränsat diskussionen&lt;br&gt;till sådana styrmedel som redan finns eller har förebilder i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedelsmodellema är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- investeringsbidrag för biobränslekraftvärme av nuvarande slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- produktionsbidrag för el från biobränslekraftvärme,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- koldioxidskatt på bränslen för elproduktion på den nivå som från den&lt;br&gt;1 januari 1993 gäller för industrin, dvs. 8 öre/kg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- koldioxidavgift med återbetalning efter mönster av den kväveoxidavgift&lt;br&gt;som infördes den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts att tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen och - när det&lt;br&gt;gäller mycket stora anläggningar - även 4 kap. naturresurslagen liksom hit-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tills kommer att utgöra ett väsentligt styrmedel i miljöpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de diskuterade modellerna förs produktionsbidraget för biobränsle-&lt;br&gt;kraftvärme åt sidan, främst på den grunden att ett sådant bidrag skulle&lt;br&gt;medföra svårberäknade och sannolikt betydande utgiftskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen med en koldioxidavgift pä bränslen för elproduktion innebär att&lt;br&gt;avgifterna återbetalas till kollektivet av avgiftsskyldiga, varvid elproducen-&lt;br&gt;terna tillgodoförs ett belopp som svarar mot den elkraft som var och en har&lt;br&gt;producerat. Modellen verkar till förmån för både kraftvärme och biobränslen,&lt;br&gt;och den är dessutom statsfinansiellt neutral. Trots dessa fördelar är kommis-&lt;br&gt;sionen tveksam till att förorda modellen, främst med hänsyn till att den&lt;br&gt;sannolikt skulle vara svår att tillämpa i ett intemationaliserat elsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället föreslår kommissionen att en koldioxidskatt pä bränslen för elpro-&lt;br&gt;duktion införs. En sådan skatt är den principiellt mest tilltalande formen av&lt;br&gt;miljöpolitiskt styrmedel, bl.a. genom att den verkar generellt och därigenom&lt;br&gt;kan antas leda till samhällsekonomisk effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koldioxidskatt på bränslen för elproduktion har hittills ansetts inte böra&lt;br&gt;införas ensidigt av Sverige med hänsyn till den svenska industrins konkur-&lt;br&gt;renskraft. Kommissionen anser emellertid att det under senare tid har till-&lt;br&gt;kommit några faktorer som ger anledning att på nytt pröva frågan. Beslut har&lt;br&gt;fattats om en omläggning av energibeskattningen som innebär en kraftigt&lt;br&gt;minskad skattebelastning för industrin. Vidare är elbalansen nu sådan att&lt;br&gt;höjda kostnader för fossilbränslebaserad elproduktion åtmistone under de&lt;br&gt;närmaste åren kan väntas få en ringa effekt på elprisnivån. En tredje faktor är&lt;br&gt;det förslag om en energi- och koldioxidskatt inom EG som nu har lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koldioxidskatt på nivån 8 öre/kg kan väntas få en begränsad styreffekt&lt;br&gt;när det gäller att öka användningen av biobränslen på kort sikt, i vart fall&lt;br&gt;inom kraftvärmeproduktionen. Kommissionen ser det emellertid som ange-&lt;br&gt;läget att statsmakterna genom att införa en sådan skatt redan nu aktivt på-&lt;br&gt;verkar den framtida elproduktionens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen föreslår att införandet av en koldioxidskatt på bränslen för&lt;br&gt;elproduktion samordnas med omläggningen av energibeskattningen den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande investeringsbidraget till biobränslekraftvärme har hittills&lt;br&gt;haft den avsedda effekten att öka utbyggnaden av biobränslebaserade anlägg-&lt;br&gt;ningar. Beviljade bidrag och inneliggande ansökningar överstiger nu medels-&lt;br&gt;ramen 1 miljard kronor. Kommissionens analyser visar att detta stöd utgör en&lt;br&gt;nödvändig förutsättning för en viss fortsatt utbyggnad av biobränslekraft-&lt;br&gt;värme under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser att ett något utvidgat investeringsstöd skulle utgöra&lt;br&gt;en önskvärd komplettering till koldioxidskatten. Därför föreslås att medels-&lt;br&gt;ramen för stödet vidgas med 200 miljoner kronor, samtidigt som stödets&lt;br&gt;giltighetstid förlängs med ett år t.o.m. budgetåret 1996/97. Vidare bör bidrag&lt;br&gt;i fortsättningen kunna lämnas också till anläggningar som använder visst&lt;br&gt;sorterat avfall som bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av en koldioxidskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en koldioxidskatt på elproduktion kan antas få vissa konse-&lt;br&gt;kvenser på det svenska produktionssystemet för elkraft. NUTEK har gjort&lt;br&gt;modellberäkningar som pekar på att det sannolikt inte blir några större för-&lt;br&gt;ändringar i fördelningen mellan olika kraftslag. Däremot kan de kortsiktiga&lt;br&gt;marginalkostnaderna i systemet öka. Effekten på elprisnivån kan dämpas&lt;br&gt;genom tillfällig import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten kan uppskattningsvis leda till skatteinkomster på&lt;br&gt;125-150 miljoner kronor under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;N äringsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om åtgärder mot&lt;br&gt;klimatpåverkan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1. Energipolitiken och klimatkonventionen&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Mina bedömningar och förslag i korthet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De verkningar som utsläpp av klimatpåverkande gaser befaras ge&lt;br&gt;upphov till är oberoende av var utsläppen äger rum. Kostnaderna för&lt;br&gt;att begränsa utsläppen är dock mycket varierande och i hög grad&lt;br&gt;beroende av var begränsningarna genomförs. Klimatpolitiken måste&lt;br&gt;mot denna bakgrund utformas med ett internationellt perspektiv och i&lt;br&gt;samarbete mellan jordens stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från&lt;br&gt;högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan&lt;br&gt;åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska&lt;br&gt;klimatpåverkan i förhållande till kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen i det svenska energisystemet har halverats&lt;br&gt;under de senaste tjugo åren som en följd av långtgående&lt;br&gt;energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till andra&lt;br&gt;energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är&lt;br&gt;höga jämfört med kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna vilka&lt;br&gt;kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och större andel&lt;br&gt;fossila bränslen i energibalansen. De svenska klimatpolitiska insats-&lt;br&gt;erna inom energiområdet skall därför koncentreras till två områden:&lt;br&gt;i Sverige forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv&lt;br&gt;teknik och teknik för att utnyttja fömybara energikällor, samt i&lt;br&gt;Baltikum, Polen och övriga Östeuropa energieffektivisering och över-&lt;br&gt;gång till fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Några utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att söka begränsa klimatförändringarna till en för samhället och&lt;br&gt;naturen hållbar nivå fordrar åtgärder för att såväl begränsa utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid och andra växthusgaser som öka upptaget av kol i skog och&lt;br&gt;annan växtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På energiområdet är det i första hand fråga om att minska utsläppen av&lt;br&gt;koldioxid. Också metanutsläpp har stor betydelse för växthuseffekten.&lt;br&gt;Minskningar av koldioxidutsläppen är under överskådlig tid främst en&lt;br&gt;fråga om minskat utnyttjande av fossila bränslen genom energieffektivi-&lt;br&gt;sering eller övergång till andra energikällor. Ungefär nio tiondelar av&lt;br&gt;världens energiförsörjning tillgodoses med fossila bränslen. Detta ger en&lt;br&gt;föreställning om vidden av de åtaganden som en åtgärdsinriktad klimat-&lt;br&gt;politik ställer världssamhället inför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industrialiserade länderna har svarat för den helt övervägande delen&lt;br&gt;av världsförbrukningen av fossila bränslen. Utvecklingsländernas använd-&lt;br&gt;ning ökar dock hastigt och deras andel växer. De besitter också huvud-&lt;br&gt;delen av världens ännu icke utnyttjade resurser och reserver av fossila&lt;br&gt;bränslen. Uppbyggnaden av dessa länders näringsliv ställer krav på en god&lt;br&gt;tillgång på energi för industri och transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kol är det fossila bränsle som vid förbränning ger det största tillskottet&lt;br&gt;till växthuseffekten räknat per nyttiggjord energienhet. Naturgasens bidrag&lt;br&gt;är räknat per energienhet ungefär hälften så stort. En ökad användning av&lt;br&gt;naturgas som ersättning för kol i exempelvis elproduktionen ingår därför i&lt;br&gt;många länder i Västeuropa som ett huvudelement i strategin mot växthus-&lt;br&gt;effekten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Utvecklingen i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid från fossilbränsleanvändning i Sverige har minskat&lt;br&gt;med 40 % under den senaste tjugoårsperioden trots att t.ex. BNP under&lt;br&gt;samma period vuxit med 45 %. Vid en jämförelse med andra länder&lt;br&gt;framstår de svenska koldioxidutsläppen från fossila bränslen som låga&lt;br&gt;räknat både per invånare och per producerad BNP-enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga minskningen av koldioxidutsläppen i Sverige förklaras&lt;br&gt;främst av att oljeförbrukningen i stort sett halverats under de två senaste&lt;br&gt;decennierna. Det minskade oljeberoendet har kunnat uppnås genom en&lt;br&gt;uppbyggnad av kärnkraftsbaserad elproduktion och effektivisering av&lt;br&gt;energianvändningen. En ökad användning av biobränslen har också haft&lt;br&gt;betydelse vilken möjliggjorts av bl.a. utbyggnaden av fjärrvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid har minskat när det gäller såväl industrins&lt;br&gt;energianvändning som uppvärmning och elproduktion. Inom transport-&lt;br&gt;sektorn har emellertid utsläppen ökat kontinuerligt, som en följd av främst&lt;br&gt;ökad biltrafik och luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I industrisektorn har de specifika koldioxidutsläppen per krona kunnat&lt;br&gt;reduceras med tre fjärdedelar sedan början av 1970-talet. Denna utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är resultatet av dels ett förbättrat utnyttjande av den tillförda energin, dels Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;en ökad användning av el och biobränslen bl.a. inom skogsindustrin. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostads- och lokaluppvärmning har effektiviserats kraftigt och därtill har&lt;br&gt;el och fjärrvärme utnyttjats i ökad utsträckning. Som en följd av detta har&lt;br&gt;koldioxidutsläppen från uppvärmningssektom minskat med ca 60% under&lt;br&gt;1980-talet. I fjärrvärmesektom har andelen fossila bränslen, som var nära&lt;br&gt;nog 100 % vid sjuttiotalets början, minskat till en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga minskningen av koldioxidutsläppen i Sverige är till stora&lt;br&gt;delar ett resultat av en medveten politik för minskad oljeanvändning. Olja&lt;br&gt;har på bränslesidan ersatts med kol, naturgas, biobränslen, avfåll och torv.&lt;br&gt;Från klimatsynpunkt framstår kolanvändningen som mindre gynnsam&lt;br&gt;medan naturgas avger mindre koldioxid än såväl oljeprodukter som kol.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har i Energirapport 1992&lt;br&gt;redovisat en prognos som pekar på en dryg fördubbling av naturgas-&lt;br&gt;användningen under 1990-talet medan olje- och kolanvändningen ökar&lt;br&gt;endast långsamt med 5 respektive 10 % under decenniet. Denna inbördes&lt;br&gt;förskjutning framstår enligt NUTEK som gynnsam från klimatsynpunkt.&lt;br&gt;Samma gäller i än högre grad den pågående ökningen av&lt;br&gt;biobränsleanvändningen framför allt inom fjärrvärmesektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk redovisar i rapporten Åtgärder mot klimat-&lt;br&gt;förändringar en bedömning av de framtida svenska utsläppen av koldioxid.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har i sitt prognosarbete utgått ifrån en fortsatt aktiv&lt;br&gt;energipolitik och ett fullföljande av de energipolitiska programmen för&lt;br&gt;effektivare energianvändning och utveckling av ny energiteknik. Prog-&lt;br&gt;noserna pekar på en ökning av utsläppen med ca 5 % mellan år 1990 och&lt;br&gt;år 2000 sedan 1990 års värde temperaturkorrigerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportområdet väntas enligt Naturvårdsverkets bedömning svara för&lt;br&gt;den helt övervägande delen av denna ökning beroende på ökad trafik.&lt;br&gt;Bostadsektoms bidrag väntas minska medan industrisektorns utsläpp antas&lt;br&gt;bli ungefär oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Svensk politik och svenska åtaganden på energi- och&lt;br&gt;klimatområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. energiöverenskommelsen och riksdagens energipolitiska beslut år&lt;br&gt;1991 (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) utgör&lt;br&gt;grunden för regeringens energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el&lt;br&gt;och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energi-&lt;br&gt;politiken skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära. En trovärdig politik&lt;br&gt;för omställningen och utvecklingen av energisystemet förutsätter konkreta&lt;br&gt;åtgärder som förenar en stabil och tillräcklig tillförsel av energi med&lt;br&gt;energipolitikens övriga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatstrategin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet gjorde år 1988 ett uttalande i klimatfrågan, vilket riks-&lt;br&gt;dagen ställde sig bakom (bet. JoU 1987/88:23, rskr. 1987/88:373). Enligt&lt;br&gt;utskottet är koldioxidproblemet globalt och måste lösas genom interna-&lt;br&gt;tionell reglering. Regeringen borde klarlägga eneigianvändningens effekter&lt;br&gt;på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att minska&lt;br&gt;utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål borde enligt ut-&lt;br&gt;skottet anges att koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver den nivå de hade&lt;br&gt;år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det energipolitiska beslutet år 1991 antog riksdagen en&lt;br&gt;klimatstrategi, som innebar en utveckling av 1988 års beslut (prop.&lt;br&gt;1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30, rskr. 1990/91:338). I klimatstrategin lades&lt;br&gt;stor vikt vid det internationella arbetet. Det framhölls att industriländerna&lt;br&gt;har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan.&lt;br&gt;Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av&lt;br&gt;klimatpåverkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta gäller&lt;br&gt;mellan i-länder och u-länder men även inom den industrialiserade världen.&lt;br&gt;Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett kostnads-&lt;br&gt;effektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a. nuvarande utsläpp per in-&lt;br&gt;vånare och till tidigare åtgärder som har minskat utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder nått en princip-&lt;br&gt;överenskommelse med EG om att utarbeta en gemensam position vad&lt;br&gt;gäller stabilisering av koldioxidutsläpp. Åtaganden inom denna ram bör&lt;br&gt;fördelas kostnadseffektivt och rättvist mellan länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt klimatstrategin bör arbetet på det nationella planet utformas så att&lt;br&gt;Sverige kan vara pådrivande i det internationella arbetet. Den svenska&lt;br&gt;strategin bör vara åtgärdsinriktad och omfatta samtliga klimatgaser och&lt;br&gt;samtliga samhällssektorer. Sverige skall aktivt verka för begränsningar av&lt;br&gt;utsläppen även från sektorer som är beroende av att konkurrera på en&lt;br&gt;internationell marknad. Långtgående sådana begränsningar förutsätter&lt;br&gt;internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att koldioxidutsläppen från eneigisektom skall kunna hållas på en så&lt;br&gt;låg nivå som möjligt, måste energiförsöijningen på sikt klaras genom ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av varaktiga och miljövänliga, helst fömybara energi-&lt;br&gt;källor. Hushållning med energi och en ökad användning av fömybara&lt;br&gt;energikällor är därför avgörande inslag i en strategi för minskad klimat-&lt;br&gt;påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för den svenska energipolitiken och de eneigipolitiska&lt;br&gt;programmen för omställning av energisystemet överensstämmer väl med&lt;br&gt;de principer för energiområdet som anges i det vid UNCED-konferensen i&lt;br&gt;Rio de Janeiro antagna principuttalandet Agenda 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet har tidigare denna dag&lt;br&gt;föreslagit att Sverige bör godkänna klimatkonventionen. Därmed skall&lt;br&gt;utsläppen av samtliga klimatpåverkande gaser begränsas. Sverige bör&lt;br&gt;genomföra kostnadseffektiva insatser såväl nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen&lt;br&gt;stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 Redovisning av betydelsefulla energipolitiska åtgärder Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar nu kortfattat några av de åtgärder som har vidtagits på&lt;br&gt;energiområdet och som är betydelsefulla i det svenska klimatarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu löpande programmet för effektivare energianvändning inleddes den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1991 och omfattar närmare en miljard kronor under en femårs-&lt;br&gt;period. Klimatfrågans ökade vikt kan aktualisera vissa förändringar i&lt;br&gt;programmets inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är en pådrivande kraft i det internationella samarbetet på&lt;br&gt;området främst inom FN:s regionala organisation för Europa, ECE, och&lt;br&gt;det internationella energiorganet, IEA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fömybara energikällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga inslag i energipolitiken är åtgärder för att stimulera utvecklingen&lt;br&gt;av miljövänlig energi såsom biobränslen, solenergi och vindkraft. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund beslutade riksdagen våren 1991 på grundval av&lt;br&gt;energiöverenskommelsen att under en femårsperiod satsa nära 2,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor på fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energiöverenskommelsen ingick också att insatserna för utveckling av&lt;br&gt;teknik för biobränslen skulle ökas. På grundval av förslag från&lt;br&gt;Biobränslekommissionen har riksdagen anvisat 625 miljoner kronor för&lt;br&gt;stöd till bl.a. demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete under en&lt;br&gt;femårsperiod (prop. 1991/92:97, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 beslutade riksdagen om vissa ändringar i energibeskattningen&lt;br&gt;(prop. 1991/92:150, bil. 1:5, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350).&lt;br&gt;Genom förändringarna togs ett steg mot en anpassning av industrins&lt;br&gt;energiskatter till de nivåer som tillämpas inom EG och USA. Beslutet&lt;br&gt;innebar också att reglerna om nedsättning av allmän energiskatt och kol-&lt;br&gt;dioxidskatt för den energiintensiva industrin och växthusnäringen skulle&lt;br&gt;avvecklas. Nedsättningsreglema har inneburit att det för energiintensiv&lt;br&gt;industri har funnits ett tak för hur mycket energi- och koldioxidskatt som&lt;br&gt;måste betalas i förhållande till försäljningsvärdet. Borttagandet av ned-&lt;br&gt;sättningsreglema ökar incitamenten för energieffektivisering och&lt;br&gt;sparåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka effekterna av sänkningen av energibeskattningen för&lt;br&gt;industrin och dämpa energiförbrukningen i andra sektorer höjdes kol-&lt;br&gt;dioxidskatten för övriga användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med denna energiskatteomläggning aviserades att regeringen&lt;br&gt;avser att avsätta 500 miljoner kronor för ytterligare satsningar på fömybar&lt;br&gt;energi och hushållning. Dessa satsningar var, vid sidan av höjningen av&lt;br&gt;koldioxidskatten, viktiga inslag i klimatstrategin. Vidare lämnades&lt;br&gt;utrymme för kostnadseffektiva miljöåtgärder i Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1992 fattade riksdagen beslut om användning av en del av&lt;br&gt;den angivna medelsramen. Bland annat anvisades 45 miljoner kronor på&lt;br&gt;tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 för bidrag till uppbyggnaden av ett&lt;br&gt;miljöanpassat energisystem i Baltikum (prop. 1992/93:99, bet.&lt;br&gt;1992/93 :JoUll, rskr. 1992/93:138). Vidare anslogs 12,5 miljoner kronor&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 för att finansiera en svensk anslutning till EG:s&lt;br&gt;program för utveckling av energisystemet (bet. 1992/93:NU20, rskr.&lt;br&gt;1992/93:137). Programmen syftar bl.a. till att främja energieffektivisering&lt;br&gt;och bidra till att miljö- och klimatpolitiska mål uppnås. Vidare har från&lt;br&gt;den 1 januari 1993 investeringstödet till vindkraft och solvärmeanlägg-&lt;br&gt;ningar i bostäder höjts från 25 % till 35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat som&lt;br&gt;har uppnåtts genom de eneigipolitiska programmen för omställning och&lt;br&gt;utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de&lt;br&gt;ytterligare åtgärder som är motiverade. I årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 13) har regeringen nyligen redovisat utvecklingen samt&lt;br&gt;lagt fram förslag om vissa mindre förändringar i de energipolitiska&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang, med hänvisning till den vid Riokonferensen&lt;br&gt;antagna Agenda 21, framhålla vikten av forskning och utveckling rörande&lt;br&gt;tillförsel och användning av energieffektiv teknik samt av att främja&lt;br&gt;kostnadseffektiva program för att förbättra effektiviteten i energianvänd-&lt;br&gt;ningen. Sverige är i en internationell jämförelse ett föregångsland på detta&lt;br&gt;fält som är ett nyckelområde när det gäller verksamma åtgärder mot den&lt;br&gt;s.k. växthuseffekten. De rön och erfarenheter som har gjorts här i landet&lt;br&gt;kan bli ett viktigt svenskt bidrag till insatserna mot växthuseffekten i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformering av elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande energimarknad är en grundläggande förutsättning för att&lt;br&gt;en ökad effektivitet skall uppnås i elproduktion och energianvändning.&lt;br&gt;Priset är ett viktigt styrmedel som signal till marknadens aktörer. En av-&lt;br&gt;reglerad och intemationaliserad marknad kan bl.a. innebära ett minskat&lt;br&gt;behov av topplastproduktion från fossilbränslebaserade kraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande omstrukturering av den svenska elmarknaden inleddes då&lt;br&gt;en stor del av verksamheten i det tidigare statens vattenfallsverk överfördes&lt;br&gt;till ett aktiebolag, Vattenfall AB (prop. 1990/91:86, bet. 1990/91:NU10,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:92). Samtidigt avskiljdes verksamheten i storkraftnätet från&lt;br&gt;Vattenfall AB och överfördes till det vid årsskiftet 1991/92 inrättade&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät. Dessa åtgärder var ett första steg i omvand-&lt;br&gt;lingen av det svenska elförsöijningssystemet mot en ökad konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformarbetet fortsätter enligt de riktlinjer som godkändes av riksdagen&lt;br&gt;våren 1992 (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322).&lt;br&gt;Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att överväga och föreslå&lt;br&gt;de förändringar av ellagstiftningen som krävs för att uppnå dessa syften.&lt;br&gt;Utredaren (N 1992:04) skall redovisa den första etappen av sitt arbete&lt;br&gt;senast den 31 mars 1993. Svenska kraftnät utreder på regeringens uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för en svensk kraftbörs. Även detta uppdrag skall redovisas Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;under våren 1993. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån leveransplikten förändras kan detta komma att påverka de&lt;br&gt;strikt företagsekonomiska motiven hos distributörer och eneigitjänstföretag&lt;br&gt;att bedriva effektiviseringsverksamhet på användarsidan. Den konkurrens&lt;br&gt;som förväntas på tillförselsidan kan dock komma att bidra till att åtgärder&lt;br&gt;på användarsidan blir ett konkurrensmedel. Avsikten är att dessa frågor&lt;br&gt;skall behandlas i en proposition om ökad konkurrens på elmarknaden&lt;br&gt;hösten 1993. En beskrivning skall där göras av konsekvenserna för miljön&lt;br&gt;av en ändrad lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De informationsinsatser som görs inom ramen för energihushållnings-&lt;br&gt;programmet utgör ett viktigt komplement till marknaden när det gäller att&lt;br&gt;främja energieffektivisering och energisparande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Energiområdets roll i en svensk klimatstrategi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Klimatfrågan intar en särställning i miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av klimatpåverkande gaser har samma effekt oavsett var de&lt;br&gt;sker. Problemet är således globalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också långsiktigt. Effekterna uppträder gradvis, men det är möj-&lt;br&gt;ligt att de mest dramatiska effekterna uppstår först om 50 - 100 år. För-&lt;br&gt;ändringar i klimatsystemet är beroende av ackumulerade utsläpp under&lt;br&gt;lång tid. Förändringar i nettotillskottet påverkar endast långsamt halten av&lt;br&gt;växthusgaser i atmosfären. Detta innebär att lång tid kan gå från det att&lt;br&gt;åtgärder vidtagits tills resultat kan observeras. De mål som formulerats i&lt;br&gt;Rio-konferensens klimatkonvention förutsätter åtgärder som innebär&lt;br&gt;betydande samhällsekonomiska kostnader i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot klimatförändringar måste mot denna bakgrund uppfylla&lt;br&gt;mycket högt ställda krav på kostnadseffektivitet. En uthållig klimatpolitik&lt;br&gt;måste dessutom vara rättvis för att kunna bli verkningsfull och genom-&lt;br&gt;förbar. Resurserna måste till övervägande delen satsas av de rika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsskillnaderna när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid&lt;br&gt;mellan länder eller samhällsektorer är mycket stora. Länder som redan har&lt;br&gt;genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila bränslen&lt;br&gt;eller av andra orsaker tillgodoser sitt energibehov huvudsakligen utan&lt;br&gt;fossilbränslen uppvisar jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytter-&lt;br&gt;ligare minska koldioxidutsläppen. Länder med stor andel olja eller kol i sin&lt;br&gt;energiförsörjning eller ineffektiv energianvändning har däremot ofta små&lt;br&gt;kostnader för en minskning av utsläppen. I vissa fall kan minskad fossil-&lt;br&gt;bränsleanvändning vara kostnadsfri eller t.o.m. ge ett ekonomiskt över-&lt;br&gt;skott. En övergång från inhemskt och subventionerat kol till naturgas i el-&lt;br&gt;och värmeproduktion är i flera västeuropeiska länder såväl ekonomiskt&lt;br&gt;lönsam som gynnsam med avseende på strävandena att motverka&lt;br&gt;växthuseffekten. I många utvecklingsländer är biobränslen billigare än&lt;br&gt;fossila, trots att de senare ofta är subventionerade. Ett problem med&lt;br&gt;biobränsleanvändning i många av dessa länder är den s.k. vedkrisen som&lt;br&gt;givit upphov till betydande jorderosion. De f.d. planekonomierna i&lt;br&gt;Östeuropa har byggt upp energisystem som kännetecknas av ett stort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slöseri och brister i alla led i energisystemet, från utvinning och produk-&lt;br&gt;tion till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingsländerna och öststaterna liksom i vissa västländer finns en&lt;br&gt;stor potential för att begränsa koldioxidutsläppen till låg kostnad eller&lt;br&gt;t.o.m utan kostnad. Inom Världsbanken, European Bank for Recons-&lt;br&gt;truction and Development (EBRD, kallad Europeiska utvecklingsbanken)&lt;br&gt;och G24-gruppen pågår ett arbete med att utveckla en sammanhållen&lt;br&gt;energipolitik för de tre baltiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om kostnadseffektivitet bör vara central i varje uthållig global&lt;br&gt;strategi mot klimatförändringar. En fri prisbildning och väl fungerande&lt;br&gt;marknader är nödvändiga förutsättningar för en effektiv resurshushållning.&lt;br&gt;Avregleringar och avskaffande av missriktade skatter och subventioner&lt;br&gt;som snedvrider konkurrensförhållanden kan därför verksamt och kostnads-&lt;br&gt;effektivt bidra till att de klimatpåverkande utsläppen begränsas. Den&lt;br&gt;svenska koldioxidskatten skapar incitament för industri och hushåll att&lt;br&gt;minska användningen av fossila bränslen genom bl.a. energieffektivisering-&lt;br&gt;ar. Ju mer långtgående åtgärder som kan komma att krävas desto större&lt;br&gt;blir kraven på kostnadseffektivitet både nationellt och internationellt.&lt;br&gt;Svenska åtgärder måste ses i ett internationellt perspektiv. Svenska insatser&lt;br&gt;mot klimatförändringar måste anpassas till krav på bibehållen internationell&lt;br&gt;konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd. Det är endast genom en ut-&lt;br&gt;hållig ekonomisk tillväxt som resurser skapas för nödvändiga miljö- och&lt;br&gt;klimatsatsningar. I vissa fall kan ensidiga svenska klimatpolitiska åtgärder&lt;br&gt;leda till att svensk industri flyttar ur landet eller konkurreras ut av&lt;br&gt;industriföretag i länder med lägre klimatpolitiska krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marginalkostnaderna för koldioxidbegränsande åtgärder i Sverige är&lt;br&gt;höga medan de i vissa av våra grannländer och utvecklingsländerna är&lt;br&gt;låga. Den svenska klimatpolitiken på energiområdet bör därför innefatta&lt;br&gt;även åtgärder i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige inleder omedelbart insatser i de baltiska länderna som syftar till&lt;br&gt;att effektivisera deras energisystem. I framtiden kan sådana svenska in-&lt;br&gt;satser i utlandet i enlighet med klimatkonventionens stadganden om s.k.&lt;br&gt;gemensamt genomförande till del räknas såsom svenska insatser mot&lt;br&gt;klimatpåverkande gaser. På så sätt upprätthålles kostnadseffektivitet i de&lt;br&gt;svenska insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör ha ett pragmatiskt perspektiv i klimatarbetet. Förhållandet&lt;br&gt;att formerna för gemensamt genomförande inte har fastlagts bör inte vara&lt;br&gt;något hinder för klimatpolitiskt motiverade svenska åtgärder i Baltikum,&lt;br&gt;Polen och andra östeuropeiska länder. Sådana bilaterala åtgärder bör ses&lt;br&gt;som inledande steg i en effektiv, hållbar och rättvis internationell&lt;br&gt;klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk klimatstrategi inom energiområdet måste vara åtgärds-&lt;br&gt;inriktad. Följande insatser bör prioriteras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Insatser för utveckling av energieffektiv teknik och teknik för fömybara&lt;br&gt;energikällor. Klimatpolitiken bör vara långsiktig. Även åtgärder som inte&lt;br&gt;uppenbart framstår som befogade på kort sikt, kan behöva genomföras nu&lt;br&gt;som första steg i ett långsiktigt arbete. Forskning och utveckling är tids-&lt;br&gt;krävande processer och måste ses i det långa perspektivet. Insatserna kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla forskning och utveckling inom energiforskningsprogrammet eller&lt;br&gt;inom t.ex. Eneigiteknikfondens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stöd till energieffektiv teknik, distribution och användning i Östeuropa,&lt;br&gt;t.ex. Baltikum och Polen. Situationen i de tidigare planekonomierna i&lt;br&gt;Östeuropa när det gäller den för välfärd och ekonomi vitala energiför-&lt;br&gt;sörjningen är kritisk med bl.a. ett mycket stort energislöseri. Det svenska&lt;br&gt;stödet bör inriktas mot en introduktion av redan tillämpad och på den&lt;br&gt;svenska marknaden väl etablerad och prövad teknik. Den energiteknik som&lt;br&gt;bör stödjas avser såväl tillförsel och användning som överföring. Svenskt&lt;br&gt;näringsliv har inom dessa områden betydande kunskap som skulle kunna&lt;br&gt;överföras till främst Östeuropa i form av anläggningar och system m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stöd till övergång till fömybara energikällor i Östeuropa och utveck-&lt;br&gt;lingsländer. En övergång till teknik och metoder som har tillämpats i&lt;br&gt;Sverige skulle medföra mycket betydelsefulla förbättringar i såväl omvand-&lt;br&gt;lingsledet som distributions- och användarleden. Även här bör strävan vara&lt;br&gt;att effektivisera de befintliga systemen och tillämpa väl etablerade metoder&lt;br&gt;innan nya system byggs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade, som jag nyss har nämnt, hösten 1992 att 45&lt;br&gt;miljoner kronor skulle avsättas för uppbyggnaden av ett miljöanpassat&lt;br&gt;energisystem i Baltikum. Planering för hur dessa medel skall utnyttjas&lt;br&gt;pågår nu. Stora behov av insatser har därvid kommit fram. Insatserna bör&lt;br&gt;därför förstärkas och ges varaktighet. Dessa åtgärder kommer dessutom att&lt;br&gt;ha direkta tillväxtfrämjande effekter i mottagarländerna. Svenska insatser&lt;br&gt;kan också bidra till att öppna nya och på sikt expansiva marknader för den&lt;br&gt;teknik och kunnande som har utvecklats i svensk industri som en följd av&lt;br&gt;den pågående omställningen av det svenska energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna strategin innebär att de begränsade svenska resurs-&lt;br&gt;erna i det internationella klimatarbetet sätts in där de ger stor effekt. Stra-&lt;br&gt;tegin uttrycker därför en strävan att på bästa sätt hushålla med gemensam-&lt;br&gt;ma och knappa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmen för omställning och utveckling av energisystemet satsar&lt;br&gt;staten betydande belopp på utveckling av fömybara bränslen såsom bio-&lt;br&gt;bränslen och vindkraft. Trots detta kan en del av den nya elproduktions-&lt;br&gt;kapacitet som kan behövas i Sverige för att säkra eltillförseln behöva bli&lt;br&gt;baserad på fossila bränslen. Stränga miljökrav bör ställas på nya fossil-&lt;br&gt;bränsleeldade anläggningar. Vid valet mellan fossila bränslen ger naturgas&lt;br&gt;lägst utsläpp av koldioxid. Även andra fossila bränslen kan dock behöva&lt;br&gt;utnyttjas för elproduktionsteknik baserad på förgasning eller annan miljö-&lt;br&gt;vänlig teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De energipolitiska programmen utgör väsentliga byggstenar i en strategi&lt;br&gt;mot klimatförändringar. Mot bakgrund av de åtaganden som jag nu för-&lt;br&gt;ordar och de förpliktelser klimatkonventionen innebär kan inriktningen av&lt;br&gt;programmen komma att behöva förändras inom ramen för den s.k. energi-&lt;br&gt;överenskommelsen. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har&lt;br&gt;regeringens uppdrag att årligen utvärdera de pågående energiforsknings-&lt;br&gt;programmen, föreslå eventuella förändringar samt sammanställa det aktuel-&lt;br&gt;la energiläget. Detta görs i årliga energirapporter. NUTEK bör i fortsätt-&lt;br&gt;ningen efter samråd med Naturvårdsverket även redovisa utvecklingen av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen och andra växthusgaser inom landet samt närmare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analysera kostnader och effekter av åtgärder rörande bränslen och driv- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;medel på energiområdet, samt följa upp de bilaterala insatserna i Baltikum Bilaga 4&lt;br&gt;och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges närmande till EG kommer att innebära att vår klimatpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. på energiområdet samordnas med EG:s klimatstrategi. Ett steg i&lt;br&gt;denna riktning är våra strävanden att vinna anslutning till EG:s energi-&lt;br&gt;program, som ingår i EG:s nyligen formulerade klimatpolitiska strategi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa&lt;br&gt;för energieffektivisering och fömybara energislag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett program utformas med syfte att bidra till främst&lt;br&gt;energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av fömybara&lt;br&gt;energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i utvecklings-&lt;br&gt;länderna skall kunna finansieras inom ramen för programmet.&lt;br&gt;Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisas 95 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Avsaknaden av väl fungerande marknader har&lt;br&gt;inneburit att de tidigare planekonomierna i Östeuropa har byggt upp&lt;br&gt;energisystem som kännetecknas av ett stort slöseri och brister i alla led i&lt;br&gt;energisystemet, från utvinning och produktion till användning. Även om&lt;br&gt;den pågående övergången till marknadsekonomi nu bidrar till att&lt;br&gt;situationen förbättras kan betydande försörjningsproblem förutses under en&lt;br&gt;överblickbar framtid. Energiförsörjningen framstår i dessa länder som en&lt;br&gt;överlevnadsfråga för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisystemen i Baltikum är till över 90 % baserade på fossila bränslen&lt;br&gt;och karakteriseras av stora miljömässiga brister och låg energieffektivitet.&lt;br&gt;Förhållandena i Östeuropa är likartade. Någon marknadsrelaterad&lt;br&gt;prissättning av energiprodukter har inte förekommit vilket är en orsak till&lt;br&gt;energislöseriet. En övergång till marknadsmässig prissättning har&lt;br&gt;emellertid inletts såväl i Östeuropa som i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidutsläppen från energisektorn per capita i Östeuropa var år 1991&lt;br&gt;mer än dubbelt så höga som i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport från Förenta Nationernas ekonomiska kommissions för&lt;br&gt;Europa (ECE) kommitté för energifrågor redovisas energiförsörjningsläget&lt;br&gt;och möjligheter till energihushållning inom Väst- och Östeuropa. Medan&lt;br&gt;energiåtgången per BNP-enhet minskade med drygt 20 % i marknads-&lt;br&gt;ekonomierna i väst under perioden 1973 - 1988 ökade den under samma&lt;br&gt;period med ca 10 % i Östeuropa och dåvarande Sovjetunionen. Den speci-&lt;br&gt;fika energiförbrukningen i Östeuropa är i dag dubbelt så hög som i&lt;br&gt;Västeuropa och i OSS-ländema tre gånger högre. Detta beror bl.a. på att&lt;br&gt;den tunga industrin svarar för en mycket stor del av industriproduktionen&lt;br&gt;i dessa länder. Dessutom är energisystemen ineffektiva och dåligt under-&lt;br&gt;hållna och drivna. Överskottsvärme tas till vara i begränsad utsträckning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränsletillförseln har ett stort inslag av lågvärdiga, fossila bränslen. Ut- Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;nyttjande av sådana bränslen i kombination med bristande energieffektivitet Bilaga 4&lt;br&gt;innebär att det finns en stor potential för en kostnadseffektiv reduktion av&lt;br&gt;koldioxidutsläppen. Det saknas emellertid i dessa länder tillräckliga resur-&lt;br&gt;ser för en rekonstruktion av energisektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska potentialen för energieffektiviseringar bedöms i ECE-&lt;br&gt;rapporten uppgå till en tredjedel. För elkonsumtionen inom industrisektorn&lt;br&gt;redovisas en stor effektiviseringspotential genom introduktion av bl.a.&lt;br&gt;varvtalsreglering av elmotorer. En stor potential föreligger även inom&lt;br&gt;området belysning såväl inom industri- som hushållssektom genom intro-&lt;br&gt;duktion av högfrekvent belysning och lågenergilampor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningstidema för investerat kapital i åtgärder för energieffektivi-&lt;br&gt;seringar bedöms i ECE:s rapport vara kortare än två år. Trots detta&lt;br&gt;genomförs endast en bråkdel av åtgärderna på grund av bristen på kapital&lt;br&gt;och avsaknaden av marknadsekonomiska mekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport om energisituationen i Lettland från Europeiska utvecklings-&lt;br&gt;banken redovisas att fossileldade kraftstationer har en verkningsgrad som&lt;br&gt;är ca 10 procentenheter lägre än hos konventionella kraftstationer i&lt;br&gt;Västeuropa. I rapporten visas även att energiproduktion baserad på&lt;br&gt;förnyelsebara energikällor, t.ex. vattenkraft, har en lägre verkningsgrad än&lt;br&gt;i kraftstationer i Västeuropa. Detta beror enbart på bristande underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma rapport framgår att fjärrvärmedistributionen har stora energi-&lt;br&gt;förluster i form av läckage och undermålig isolering. Även detta beror på&lt;br&gt;bristande underhåll som orsakas av bl.a. en brist på reservdelar. Förluster&lt;br&gt;i systemen beror dessutom på avsaknad av mätutrustning och regler-&lt;br&gt;utrustning för flödeskontroll av fjärrvärmevattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I naturgassystemen är läckage i rörledningar vanliga. Mätare för re-&lt;br&gt;gistrering av gasförbrukning saknas liksom mätare vid gränsen för regist-&lt;br&gt;rering av inköpt gas från Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäderna är dåligt isolerade, tätningslister i fönster och dörrar saknas,&lt;br&gt;liksom värmemätning. Radiatorer i bostäder saknar ofta reglermöjlighet.&lt;br&gt;Även i nybyggda hus saknas termostatreglering på radiatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande förhållanden råder i de övriga baltiska länderna och en stor del&lt;br&gt;av Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska studier som har genomförts av bl.a. Vattenfall AB och ÅF-&lt;br&gt;Energikonsult, liksom projekt inom EE2000 Eastem Europé and Energy&lt;br&gt;Efficiency, visar på samma miljöproblem och en stor potential för&lt;br&gt;energieffektiviseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk satsning som leder till energieffektivisering i Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa har från miljö- och klimatsynpunkt flera fördelar. Det är en av&lt;br&gt;de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige i det korta perspektivet&lt;br&gt;kan vidta för att minska de globala koldioxidutsläppen. En effektivisering&lt;br&gt;av energianvändningen i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa leder även&lt;br&gt;till att utsläppen av svavel och kväveoxider minskar. Vattenfall poängterar&lt;br&gt;t.ex. i sitt remissyttrande över Statens naturvårdsverks rapport att detalje-&lt;br&gt;rade analyser visar att miljövärdet av åtgärder i t.ex. Baltikum är uppemot&lt;br&gt;10 gånger större än värdet av åtgärder till samma kostnad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår redan svenska insatser med inriktning på energieffektivisering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Baltikum. NUTEK är i Sverige ansvarigt för ECE:s program Energy&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efficiency 2000 som startade år 1991. Programmets målsättning är att&lt;br&gt;främja en ökad handel med eneigieffektiva produkter, tjänster, kunskap&lt;br&gt;och arbetsmetoder mellan öst och väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om några områden där Sverige redan&lt;br&gt;bedriver samarbete med och stöd till Baltikum och Östersjöregionen.&lt;br&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.4) före-&lt;br&gt;slagit att en särskild exportkreditgarantiram om en miljard kronor inrättas&lt;br&gt;för de baltiska länderna. Ett arbete pågår med att utveckla kontakter på&lt;br&gt;regional nivå i Östersjöområdet och det nya Storkalottenområdet.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen beslutat om medel för en försöksverksamhet med&lt;br&gt;stöd till länsstyrelsesamarbete i Östersjöregionen. Betydande insatser görs&lt;br&gt;för att förbättra kärnsäkerheten i vårt närområde. Beredningen för&lt;br&gt;internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS, fyller en viktig upp-&lt;br&gt;gift genom stöd till utbildning, förvaltningsstöd inklusive lagstiftning och&lt;br&gt;institutionsuppbyggnad samt teknisk och ekonomisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts har riksdagen för innevarande budgetår anvisat 45&lt;br&gt;miljoner kronor för att bidra till ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektivisering och därmed upprustning av energisystemen i Baltikum&lt;br&gt;och Östeuropa kräver emellertid mycket stora investeringar. Ekonomiska&lt;br&gt;resurser saknas inom dessa stater. De svenska stödinsatserna bör därför&lt;br&gt;förstärkas och förlängas i tiden. Medlen bör användas till projekt för effek-&lt;br&gt;tivisering i elproduktionsanläggningar, fjärrvärmeverk, distributionssystem&lt;br&gt;och naturgassystem. Till en del bör insatserna även kunna avse konver-&lt;br&gt;tering av fossileldade värmepannor till biobränsleeldade, om sådana åt-&lt;br&gt;gärder har ett högre miljövärde än en effektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör kunna ges även för energihushållning i bl.a. bostadssektorn,&lt;br&gt;t.ex. genom tätning av fönster och installation av termostatreglerade&lt;br&gt;ventiler på radiatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel bör dessutom användas till tekniköverföring, utbildning för&lt;br&gt;lönsamhetsstudier i energieffektivisering, utbildning av drift- och&lt;br&gt;underhållspersonal och spridning av information om energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska utvecklingsbanken bedriver för närvarande energiprojekt i de&lt;br&gt;baltiska länderna med samma inriktning som de åtgärder jag här har för-&lt;br&gt;ordat. De omfattar bl.a. effektivisering av natuigassystemen, insatser i&lt;br&gt;fjärrvärmeverk och energihushållning i bostäder. Också Världsbanken&lt;br&gt;förbereder liknande projekt som planerar starta under senare delen av år&lt;br&gt;1993. Världsbanken har dessutom en sammanhållande roll i arbetet med att&lt;br&gt;ta fram en regional energistrategi för de baltiska länderna. Det är viktigt&lt;br&gt;att de svenska insatserna koordineras med dessa. Möjligheter till sam-&lt;br&gt;verkan med de internationella finansiella institutionerna skall därför ut-&lt;br&gt;nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör utgå i form av villkorslån och till en mindre del i form av&lt;br&gt;bidrag till baltiska och östeuropeiska energiföretag och värmeverk. Här-&lt;br&gt;igenom kan stödet stimulera till nyföretagande i mottagarländerna. Enligt&lt;br&gt;min bedömning bör svensk expertis medverka i projektledning, admini-&lt;br&gt;stration m.m. Endast en mindre del av stödet bör användas för konsult-&lt;br&gt;upphandling. Svenska företag bl.a. inom tillverkningsindustrin bör ha&lt;br&gt;mycket goda förutsättningar att spela en aktiv roll, varför insatserna bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna verka stimulerande för export av svenskt kunnande och svenska&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör 95 miljoner kronor anslås för detta ändamål&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94. Programmet bör fortsätta. Jag avser senare att&lt;br&gt;återkomma till programmets fortsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av riksdagens godkännande av de riktlinjer jag här&lt;br&gt;har redovisat avser jag föreslå regeringen att NUTEK ges ansvar för han-&lt;br&gt;teringen av stödet. NUTEK har ett stort kunnande när det gäller bl.a.&lt;br&gt;eneigieffektivisering, energiteknik och leverantörsutveckling. Genom&lt;br&gt;Energy Efficiency 2000 har NUTEK dessutom upparbetade kontakter med&lt;br&gt;organisationer och företag i de baltiska länderna. NUTEK har i sin verk-&lt;br&gt;samhet goda kontakter med företag, organisationer och högskolor inom&lt;br&gt;Sverige. Dessa förhållanden torde säkra en hög kvalitet på insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har BITS ett ansvar för ekonomiska och tekniska bistånds-&lt;br&gt;projekt. BITS kunskaper om stödinsatser i Östeuropa kompletterar&lt;br&gt;NUTEK:s kunskaper på energiområdet. Jag förutsätter nära kontakter mel-&lt;br&gt;lan dessa båda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till energieffektivisering m.m. i Baltikum och Östeuropa av den typ&lt;br&gt;som jag här har förordat bör i viss utsträckning kunna lämnas också till&lt;br&gt;motsvarande insatser i utvecklingsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Åtgärder i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga 4&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;3.1 El- och värmeproduktionssektom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mina bedömningar och förslag: Koldioxidutsläppen från elproduk-&lt;br&gt;tionen och uppvärmningssektom har kontinuerligt minskat från början&lt;br&gt;av 1970-talet. Elproduktionen är i dag nästan helt fri från koldioxid-&lt;br&gt;utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av biobränslebaserad elproduktion pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den nya elproduktionskapacitet som kan komma att&lt;br&gt;byggas ut mot slutet av 1990-talet kan bli fossilbaserad. Stränga&lt;br&gt;miljökrav skall ställas på ny kraftproduktion. Naturgas är det fossila&lt;br&gt;bränsle som ger upphov till de lägsta klimateffektema. Användningen&lt;br&gt;av fossila bränslen inom fjärrvärmesektom har minskat avsevärt&lt;br&gt;under de senaste 20 åren. Oljeanvändningen i eldningsanläggningar&lt;br&gt;utanför fjärrvärmesystemen är dock fortfarande betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel begärs av riksdagen för insatser för att förbättra de&lt;br&gt;ekonomiska möjligheterna för anslutning av mindre block- och grupp-&lt;br&gt;centraler samt småhus till befintliga fjärrvärmenät. Stödet utformas&lt;br&gt;som ett tidsbegränsat investeringsstöd. För ändamålet anvisas&lt;br&gt;50 miljoner kronor budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mina överväganden och förslag: I början av 1970-talet&lt;br&gt;baserades det svenska elproduktionssystemet på fömybar energi i form av&lt;br&gt;vattenkraft till ca 70% och på fossila bränslen till ca 20 - 30 %. I dag&lt;br&gt;svarar kraftproduktion baserad på fossila bränslen för under 5 % av den&lt;br&gt;svenska elproduktionen. Fossilbränsleanvändningen i det svenska elproduk-&lt;br&gt;tionssystemet har således minskat sedan början av 1970-talet såväl relativt&lt;br&gt;som i absoluta tal. Särskilt kraftig var minskningen under perioden 1975 -&lt;br&gt;1980 då kärnkraften började utgöra en betydande del av den svenska&lt;br&gt;elproduktionen. Under 1980-talet har också biobränsle introducerats i&lt;br&gt;produktionsystemet. Koldioxidutsläppen från den svenska elproduktionen&lt;br&gt;har som en följd av dessa faktorer kraftigt reducerats under 1970- och&lt;br&gt;1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionen i Sverige baseras nu på vattenkraft och kärnkraft samt&lt;br&gt;till en mindre del på biobränsle-, torv- eller fossileldade kraftvärmeverk.&lt;br&gt;Fossileldade kondensverk eller gasturbiner utnyttjas endast för topp- och&lt;br&gt;reservkraftproduktion. Vattenkraften och kärnkraften svarar nu normalt för&lt;br&gt;mer än 90 % av elproduktionen. Samköming med de nordiska&lt;br&gt;grannländerna utnyttjas då det är tekniskt och ekonomiskt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionen har föreslagit en koldioxidskatt på bränslen för&lt;br&gt;elproduktion motsvarande 8 öre per kilo koldioxid. En koldioxidskatt på&lt;br&gt;denna nivå kan enligt kommissionen väntas få en begränsad styreffekt när&lt;br&gt;det gäller att öka biobränsleanvändningen på kort sikt, i vart fall i kraft-&lt;br&gt;värmeproduktionen. Kommissionen ser det emellertid som angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsmakterna genom att införa en sådan skatt redan nu aktivt påverkar den Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;framtida elproduktionens struktur. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk föreslår också en sådan skatt i sin rapport Åt-&lt;br&gt;gärder mot klimatförändringar. Naturvårdsverket anger att det är de ökan-&lt;br&gt;de koldioxidutsläppen från elproduktionen som på sikt blir svårast att&lt;br&gt;bemästra för Sverige. En koldioxidskatt på elproduktionen ger enligt&lt;br&gt;Naturvårdsverket en tydlig signal till marknaden att energiformer med låga&lt;br&gt;koldioxidutsläpp kommer att värdesättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som chefen för Miljö- och naturresursdepartementet tidigare denna dag&lt;br&gt;framhållit kan många skäl anses tala för att införa en koldioxidskatt i&lt;br&gt;elproduktionen fr.o.m. beskattningsåret 1994. Med tanke på vad som&lt;br&gt;framkommit i remissbehandlingen av Biobränslekommissionens betänkande&lt;br&gt;bör skatten endast gälla nya anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beskattning enligt de linjer som här har redovisats innebär vissa&lt;br&gt;komplikationer av bl.a. teknisk natur. Inom regeringskansliet görs f.n. en&lt;br&gt;översyn av kraftvärmens beskattning i en särskild arbetsgrupp. Koldioxid-&lt;br&gt;beskattningen i elproduktionen bör beredas vidare i denna grupp. Rege-&lt;br&gt;ringen bör senare återkomma till riksdagen med sina överväganden i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärmeproduktionen i Sverige baseras huvudsakligen på förbränning av&lt;br&gt;fossila bränslen, biobränslen, avfall och torv. Under 1980-talets andra hälft&lt;br&gt;ökade unyttjandet av elenergi för värmeproduktion i värmepumpar och&lt;br&gt;elpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande svarar kol för 20 % av energitillförseln i fjärrvärme-&lt;br&gt;systemen. Övriga fossila bränslen svarar för ca 15 %. Olja utnyttjas i&lt;br&gt;fjärrvärmesystemen huvudsakligen för s.k. spetslastproduktion. Genom&lt;br&gt;övergången till bl.a. biobränsle och elenergi har utsläppen av koldioxid&lt;br&gt;från fjärrvärmesektom minskat med över 40 % under den senaste&lt;br&gt;tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biobränslekommissionen redovisar i sitt betänkande att den omläggning&lt;br&gt;av energiskatterna som trädde i kraft den 1 januari 1993 kan väntas kom-&lt;br&gt;ma att innebära ökad konkurrenskraft för biobränslen i fjärrvärmeverken.&lt;br&gt;För kategorin mindre värmenät och panncentraler förstärks ytterligare de&lt;br&gt;ekonomiska drivkrafterna för en övergång från fossila bränslen och el till&lt;br&gt;biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Biobränslekommissionens betänkande redovisas en studie av SIMS&lt;br&gt;(Skog-Industri-Marknad Studier, Sveriges Lantbruksuniversitet) enligt&lt;br&gt;vilken det finns en stor teoretisk potential inom uppvärmningssektom för&lt;br&gt;konvertering av fossilbränsleeldade till biobränslebaserade anläggningar.&lt;br&gt;Det finns i Sverige ca 1 000 - 1 500 oljeeldade pannor i storleken 0,5-10&lt;br&gt;MW. Pannorna finns företrädesvis i block- och gruppcentraler samt fastig-&lt;br&gt;heter med egen oljepanna. Ett skäl varför denna grupp inte har övergått till&lt;br&gt;biobränsle trots de gynnsamma skattereglerna är enligt kommissionen att&lt;br&gt;det saknas lämplig miljövänlig och prismässigt konkurrenskraftig teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan orsak kan vara att fjärrvärmenätet inte har varit utbyggt eller att&lt;br&gt;anslutningskostnaden till fjärrvärme har varit för hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk föreslår stöd till utveckling av miljövänlig för-&lt;br&gt;bränningsteknik för biobränslen i medelstora anläggningar (0,5 - 10 MW)&lt;br&gt;för att öka biobränsleanvändningen i de befintliga panncentralerna. Stats-&lt;br&gt;rådet Hörnlund har tidigare denna dag föreslagit insatser för att utveckla&lt;br&gt;miljövänlig förbränningsteknik för små biobränsleeldade pannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall kan en anslutning till fjärrvärme vara ett miljömässigt och&lt;br&gt;ekonomiskt rimligt alternativ för medelstora uppvärmningssystem. Det&lt;br&gt;finns en betydande potential härför. En fördel med en ökad anslutning till&lt;br&gt;befintliga fjärrvärmenät är att underlaget för en utbyggnad av kraftvärmen&lt;br&gt;ökar. Det är därför önskvärt att mindre block- och gruppcentraler och&lt;br&gt;småhus ansluts till större fjärrvärmenät där så är tekniskt och ekonomiskt&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i fjärrvärmesystemen som innebär att mindre oljeeldade&lt;br&gt;pannor ersätts med fjärrvärme kommer att reducera koldioxidutsläppen&lt;br&gt;från uppvärmningssektom. Vidare kan nämnas att svensk industri har&lt;br&gt;utvecklat en miljövänlig freonfri fjärrvärmekulvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot den här redovisade bakgrunden ett stöd till infra-&lt;br&gt;strukturinvesteringar inom fjärrvärmesektom. Stödet bör utformas som ett&lt;br&gt;tidsbegränsat investeringsstöd med syfte att förbättra de ekonomiska möj-&lt;br&gt;ligheterna för anslutning av mindre block- och gruppcentraler, industrier&lt;br&gt;samt småhus till befintliga fjärrvärmenät. Stödet bör utgå med 15 % av&lt;br&gt;investeringskostnaden för utbyggnad av fjärrvärmenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget av bl.a. arbetsmarknadsskäl att investeringarna kan&lt;br&gt;sättas igång så snart som möjligt. För att investeringsstöd av detta slag&lt;br&gt;skall ge avsedd effekt bör erfarenhetsmässigt stöden vara tidsbegränsade.&lt;br&gt;Stödsystemet bör därför vara i kraft under budgetåret 1993/94 och avse&lt;br&gt;investeringar i fjärrvärmenäten som beställs tidigast den 15 mars 1993.&lt;br&gt;Det bör anslås 50 miljoner kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Industrisektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den totala fossilbränsleanvändningen (olja och kol) inom industrisektorn&lt;br&gt;uppgick i böqan av 1970-talet till ca 90 TWh. De fossila bränslena ut-&lt;br&gt;gjorde vid denna tidpunkt över 50 % av industrins energianvändning. Åter-&lt;br&gt;stoden utgjordes huvudsakligen av biobränsle och elenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljekriserna under 1970-talet medförde ett intensivt arbete för att minska&lt;br&gt;oljeförbrukningen inom industrin. Industrins oljeanvändning uppgår i dag&lt;br&gt;till mindre än 20 TWh. Den totala fossilbränsleanvändningen inom denna&lt;br&gt;sektor utgör endast ca 35 TWh, eller 30 % av energianvändningen. An-&lt;br&gt;vändningen av biobränslen, torv och avfåll utgör i dag en tredjedel. El-&lt;br&gt;användningen har däremot ökat från ca 33 TWh i början av 1970-talet till&lt;br&gt;ca 50 TWh, och utgör nu ca 40 % av industrins totala energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med denna utveckling har den totala energianvändningen inom&lt;br&gt;sektorn minskat som en följd av bl.a. en ökad energieffektivitet inom&lt;br&gt;sektorn. Den specifika energianvändningen per krona produktionsvärde i&lt;br&gt;industrin har minskat med ca 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins utsläpp av koldioxid från förbränning och industriprocesser Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;har under 1980-talet minskat med ca 35 %. De specifika utsläppen har Bilaga 4&lt;br&gt;minskat med ca 75 % sedan 1970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i den omläggning av energiskatterna som genomfördes&lt;br&gt;den 1 januari 1993, är att nedsättningreglema för den energiintensiva&lt;br&gt;industrin avvecklas fram till år 1995. Genom denna förändring blir energi-&lt;br&gt;skattebelastningen helt beroende av företagets energiförbrukning.&lt;br&gt;Härigenom förstärks incitamenten till energieffektiviseringar och begräns-&lt;br&gt;ningar av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer koldioxidutsläppen från&lt;br&gt;industrins processer inte att öka inom den kommande tioårsperioden.&lt;br&gt;Industrins energianvändning väntas dock öka koldioxidutsläppen med ca&lt;br&gt;2 % till år 2000 vid en ökning av industriproduktionen med ca 2,5 % per&lt;br&gt;år. Naturvårdsverket föreslår som åtgärd för att begränsa koldioxid-&lt;br&gt;utsläppen från industrin att koldioxid- och energiskatten för den icke&lt;br&gt;energiintensiva industrin bestäms till samma nivå som för hushållen och att&lt;br&gt;nedsättning av energi- och koldioxidskatten för den energiintensiva&lt;br&gt;industrin återinförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om svenska åtgärder att minska koldioxidutsläppen skulle innebära att&lt;br&gt;industrier med stora utsläpp minskar sin produktion i Sverige medan mot-&lt;br&gt;svarande produktion ökar utomlands uppnås ingen reduktion av de globala&lt;br&gt;utsläppen av koldioxid. I de fall energieffektiviteten i andra länder är lägre&lt;br&gt;än i Sverige kan de globala koldioxidutsläppen öka vid en industrinedlägg-&lt;br&gt;ning i Sverige. Isolerade svenska åtgärder mot dessa utsläpp skulle i&lt;br&gt;sådana fall således inte bidra till att begränsa klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är alltså att det för närvarande inte är befogat med några&lt;br&gt;ytterligare klimatpolitiska åtgärder från statens sida gentemot industri-&lt;br&gt;sektorn. Många skäl kan dock tala för att införa en koldioxidskatt i el-&lt;br&gt;produktionen för nya anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Transportsektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Medel begärs av riksdagen för utveckling och teknik-&lt;br&gt;upphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel. 15 miljoner&lt;br&gt;kronor per år tillförs Energiteknikfonden för detta ändamål, varav&lt;br&gt;fem miljoner kronor avsätts för teknikupphandling av kollektivtrafik-&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De inhemska transporterna står i dag för ca&lt;br&gt;hälften av landets oljeanvändning. Den relativa andelen har ökat under&lt;br&gt;senare år som en följd av den minskade oljeanvändningen inom övriga&lt;br&gt;samhällssektorer. Samtidigt har koldioxidutsläppen från transportsektorn&lt;br&gt;ökat och utgör i dag ca 40 % av koldioxidutsläppen i Sverige. Såväl gods-&lt;br&gt;som persontransporterna väntas öka. En ökad satsning på miljöanpassade&lt;br&gt;fordon, exempelvis elbilar och motoralkoholdrivna fordon, är därför en&lt;br&gt;viktig åtgärd i en samlad klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/1991:88, bet. Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;1990/1991 :NU40, rskr. 1990/1991:373) betonades betydelsen, från såväl Bilaga 4&lt;br&gt;miljö- som beredskapssynpunkt, av en satsning på motoralkoholer. Bl.a.&lt;br&gt;avsattes 30 miljoner kronor per år under fyra år från Energiteknikfonden&lt;br&gt;för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av&lt;br&gt;motoralkoholer. Dessa medel disponeras av Transportforskningsbered-&lt;br&gt;ningen (TFB). NUTEK ansvarar för industrirelaterad forskning kring&lt;br&gt;motorer och drivsystem i enlighet med 1989 års forskningspolitiska beslut&lt;br&gt;(prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337). Industri-&lt;br&gt;relaterad forskning kring bl.a. informationsteknologi, transport- och&lt;br&gt;fordonsteknik, produktion av motoralkoholer samt material och produk-&lt;br&gt;tionsteknik pågår. Verket svarar dessutom för Programmet för effektivare&lt;br&gt;energianvändning, som fick ökade resurser i 1991 års energipolitiska&lt;br&gt;beslut. Jag har erfarit att NUTEK inom ramen för detta program till-&lt;br&gt;sammans med några stora beställare initierat ett teknikupphand-&lt;br&gt;lingsprogram för el- och hybridfordon. Beställarna och NUTEK anger&lt;br&gt;härvid kravspecifikationer för nämnda fordon och beställarna åtar sig&lt;br&gt;inköp av fordon mot att statliga medel satsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap&lt;br&gt;och framsteg föreslagit medel för ökad satsning inom området transport-&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöanpassning av fordon och drivmedel kräver fortfarande stora&lt;br&gt;utvecklingsinsatser. Exempel på insatsområden är batterier för elfordon,&lt;br&gt;där bl. a. den begränsade räckvidden är ett problem. Från den synpunkten&lt;br&gt;erbjuder s.k. hybridfordon större flexibilitet. Ett hybridfordon kan drivas&lt;br&gt;med el vid kortare körsträckor och annars med bränsle, t.ex. motoralkohol&lt;br&gt;eller bensin. Ökade forsknings- och utvecklingsinsatser kring&lt;br&gt;motoralkoholer, t.ex framställningsteknik och utveckling av motorer, är&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag redo-&lt;br&gt;visat förslag till ökade insatser rörande forskning, utveckling och demons-&lt;br&gt;tration av el- och hybridfordon att fördelas av Transportforskningsbered-&lt;br&gt;ningen (TFB) i enlighet med TFB:s kommunikationspolitiska ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Hörnlund har tidigare denna dag föreslagit insatser för utveck-&lt;br&gt;ling rörande framställning av etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att medel även bör anslås för teknikutveckling och teknik-&lt;br&gt;upphandling av el- och hybridbilar samt alkoholdrivna fordon. Medlen bör&lt;br&gt;tillföras Energiteknikfonden. Det bör ankomma på NUTEK att ansvara för&lt;br&gt;fördelningen av dessa medel som en förstärkning av verkets pågående&lt;br&gt;FoU-verksamhet inom transportområdet och det pågående teknikupp-&lt;br&gt;handlingsstödet. Inom anslagets ramar bör en utökad satsning mot ett&lt;br&gt;miljöanpassat framtida transportsystem initieras. Exempel på områden är&lt;br&gt;utveckling av batterier för el- och hybridbilar samt alkoholmotorer. Den&lt;br&gt;redan påböijade teknikupphandlingen i samarbete med beställargrupper är&lt;br&gt;ett viktigt medel för att skapa en marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål bör 15 miljoner kronor anslås varav fem miljoner&lt;br&gt;kronor avsätts för teknikupphandling av bl.a. kollektivtransportfordon. I&lt;br&gt;denna del skall NUTEK bedriva arbetet i nära samarbete med TFB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framgått av min redogörelse att insatserna för ett miljöanpassat Prop. 1992/93:179&lt;br&gt;trafiksystem berör flera forskningsområden, forskningsinstitut och myndig- Bilaga 4&lt;br&gt;heter. Ett nära samarbete mellan berörda parter är en förutsättning för en&lt;br&gt;samlad och enhetlig verksamhet. Detta gäller särskilt de berörda myndig-&lt;br&gt;heterna NUTEK, TFB och Statens naturvårdsverk. Bl. a. bör TFB:s och&lt;br&gt;NUTEK :s stora kontaktnät gentemot fordonsindustrin vara till nytta för det&lt;br&gt;fortsatta teknikupphandlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i denna del också hänvisa till de överväganden rörande ansvars-&lt;br&gt;fördelningen och samarbetet mellan TFB och NUTEK som regeringen&lt;br&gt;redovisat i propostionen om forskning (prop. 1992/93:170 avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer&lt;br&gt;som jag har förordat för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energi-&lt;br&gt;effektivisering och fömybara energislag (avsnitt 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tolfte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;E. Energi&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;E 7. Insatser för ny energiteknik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag 15 000 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'I tillägg till 222 000 000 kr. enligt förslag i prop. 1992/93:100 bil. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över anslaget betalas utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099)&lt;br&gt;om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet m.m. Vidare förs&lt;br&gt;över anslaget medel till Energiteknikfonden. Föreskrifter för användning&lt;br&gt;av medel ur Eneigiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805)&lt;br&gt;om statligt stöd ur energiteknikfonden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (1992/93:100 bil. 13) har regeringen föreslagit att&lt;br&gt;riksdagen för budgetåret 1993/94 skall anvisa 222 miljoner kronor till&lt;br&gt;Insatser för ny energiteknik. Av detta belopp avser 160 miljoner kronor&lt;br&gt;medel som skall föras över till Energiteknikfbnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tillförs Energiteknikfonden i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;beslut (prop. 1989/90:111, bet. 1989/90:SkU31, rskr. 1989/90:357) medel&lt;br&gt;som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av den allmänna energi-&lt;br&gt;skatten på oljeprodukter. I budgetpropositionen har föreslagits att denna&lt;br&gt;särskilda finansiering fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall ersättas med&lt;br&gt;finansiering via statsbudgeten med ett belopp som motsvarar 10 kronor per&lt;br&gt;kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;ett belopp på 72 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1993/94 under ett&lt;br&gt;nytt förslagsanslag på tolfte huvudtiteln, E 8. Bidrag till Energiteknikfon-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss (avsnitt 3.3) redovisat mina överväganden om en satsning&lt;br&gt;på utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och driv-&lt;br&gt;medel. Häri innefattas el- och hybridbilar samt alkoholdrivna fordon.&lt;br&gt;Kostnaderna för detta ändamål bör finansieras över Energiteknikfonden.&lt;br&gt;Därför krävs att fonden tillförs ytterligare medel. Jag har beräknat 15&lt;br&gt;miljoner kronor för detta ändamål under nästa budgetår. Medlen bör an-&lt;br&gt;visas under anslaget Insatser för ny energiteknik och föras över till Energi-&lt;br&gt;teknikfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar alltså att regeringen föreslår riksdagen att, utöver det&lt;br&gt;belopp på 222 miljoner kronor som har föreslagits i budgetpropositionen,&lt;br&gt;anvisa 15 miljoner kronor till Insatser för ny eneigiteknik. Medlen bör&lt;br&gt;föras över till Energiteknikfonden, som därmed under nästa budgetår&lt;br&gt;tillförs sammanlagt 175 miljoner kronor från detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar därmed det sammanlagda behovet av medel på anslaget för&lt;br&gt;nästa budgetår till 237 miljoner kronor, inklusive det belopp som redan&lt;br&gt;föreslagits i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemställan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny&lt;br&gt;energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisa 15 000 000 kr utöver vad&lt;br&gt;som har föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 9. Åtgärder for energieffektiviseringar m.m. i bl.a.&lt;br&gt;Östeuropa och Baltikum&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 95 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bör betalas stöd enligt vad jag tidigare anfört (avsnitt 2)&lt;br&gt;rörande svenska insatser för energieffektivisering och introduktion av nya&lt;br&gt;energislag i Baltikum, Men och övriga Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör utgå i form av villkorslån till energieffektiv teknik, distribution&lt;br&gt;och användning samt till introduktion av fömybara energikällor i dessa&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mindre del av medelsramen bör kunna utgå i form av bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utvecklingsländer bör kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemställan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa&lt;br&gt;och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på&lt;br&gt;95 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 10. Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) 50 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redovisat (avsnitt 3.1) att det finns en stor potential för&lt;br&gt;ytterligare fjärrvärme i Sverige. Mot bakgrund härav har jag förordat att&lt;br&gt;ett tidsbegränsat investeringsstöd på 15 % skall lämnas för utbyggnad av&lt;br&gt;fjärrvärmenät vid anslutning av mindre grupp- och fierbostadscentraler,&lt;br&gt;industrier och småhus till befintliga fjärrvärmesystem. Stödsystemet skall&lt;br&gt;vara i kraft under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat 50 miljoner kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemställan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Insatser för utbyggnad av jjärrvärmenäten för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 februari 1993 ................................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Miljö- ovh naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning .................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Växthuseffekten och klimatförändringar................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Jordens klimatsystem........................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Olika växthusgaser ......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utsläpp och upptag av växthusgaser............... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Framtida klimatpåverkan......................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Effekterna av en förhöjd temperatur på jorden.........12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Utsläppsreduktioner.........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Hittillsvarande arbete inom klimatområdet ..............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utsläpp av växthusgaser......................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Hittills vidtagna åtgärder i Sverige................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Konventionen om klimatförändringar .................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Tillkomsten av konventionen om klimatförändringar.....21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Konventionens huvudsakliga innehåll ..............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Godkännande av klimatkonventionen ..............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Strategi och mål för en minskad klimatpåverkan ..........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Kostnadseffektivitet och rättvis fördelning ...........29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Möjligheter att samverka med andra länder i klimatpolitiken 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Mål för den svenska klimatpolitiken...............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet.....39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 EG-EFTA-frågor...........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Klimatkonventionen och IPCC ..................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Övrigt internationellt samarbete .................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Fortsatta åtgärder mot klimatförändringar...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Forskning och utveckling .....................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Information om klimatfrågan m.m................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Trafikfrågor..............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Koldioxidutsläpp från fordon................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Miljöklasser och andra miljöfrämjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende motorfordon .....................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser . 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Vissa avfallsfrågor..........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Uttunningen av det stratosfäriska ozonskiktet.............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Åtgärder till skydd för ozonskiktet................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Internationella åtgärder ...................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Åtgärder i Sverige ......................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Godkännande av 1992 års revideringar av Montrealproto-&lt;br&gt;kollet ....................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Montrealprotokollets huvudsakliga innehåll efter&lt;br&gt;revisionen 1992 ............................ 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Godkännande av de senaste ändringarna av Montreal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet ...............................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Östersjöfrågor inkl, strålskyddsfrågor.................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropa.........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Vision för Östersjöområdet år 2010...............55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Strålskydd och kärnsäkerhet....................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Övriga insatser i Östersjöområdet ................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan .................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Sammanfattning av Statens naturvårdsverks rapport Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot klimatförändringar, SNV-rapport 4120.............61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Sammanställning av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Naturvårdsverkets rapport Åtgärder mot klimatförändringar ... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar . 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 1992 års revideringar av Montrealprotokollet om ämnen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bryter ned ozonskiktet......................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................. 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Koldioxidutsläpp från trafiken..................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Trafikverkens och Naturvårdsverkets rapporter........... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Internationellt arbete .......................... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 En strategi för 1990-talet inom transportsektorn.......... 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Trafikens kostnadsansvar........................ 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska styrmedel ......................... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Vidgade försök med motoralkohol som fordonsbränsle......160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Stöd till utvecklingen av el- och hybridfordon........... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Östersjösamarbetet om trafik och miljö............... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Åtgärder inom sjöfarten ........................ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Åtgärder inom luftfarten........................ 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Utredning om trafik och miljö .................... 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Anslagsfrågor .............................. 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Hemställan ................................ 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................. 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Jordbrukets och skogsbrukets roll i klimatsystemet ........ 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund .............................. 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Jordbruk och skogsbruk som resurs i klimat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet .................................. 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion......172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Utgångspunkter .......................... 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ett reducerat investeringsstöd för vissa sorterade avfalls-&lt;br&gt;fraktioner ................................ 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 En förlängning av tiden for investeringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till biobränslebaserad kraftvärme .................. 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förbättrade miljöprestanda i&amp;nbsp;mindre biobränslepannor...... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Utgångspunkter .......................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ett utvecklingsprogram för mindre panncentraler för bio-&lt;br&gt;bränsle .................................. 176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Ett program for minskat kolväteutsläpp från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vedeldning i småhus.......................... 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Utveckling av ny teknik&amp;nbsp;för&amp;nbsp;etanolframställning.......... 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan ................................ 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Anslagsfråga för budgetåret&amp;nbsp;1993/94 ................. 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Biobränslekommissionens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1992:90) Biobränslen för&amp;nbsp;framtiden ............ 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Näringsdepartementet...................... 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Energipolitiken och klimatkonventionen............... 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Några utgångspunkter....................... 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Utvecklingen i Sverige...................... 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Svensk politik och svenska åtaganden på energi- och klimat-&lt;br&gt;området .................................. 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Redovisning av betydelsefulla energipolitiska åtgärder ... 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Energiområdets roll i en svensk klimatstrategi........196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffek-&lt;br&gt;tivisering och fömybara energislag ................... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Åtgärder i Sverige............................ 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 El- och värmeproduktionssektom ............... 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Industrisektorn........................... 205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Transportsektorn.......................... 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Hemställan ................................ 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Anslagsfrågor............................... 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43237, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner Förenta Nationernas ramkonvention om klimatfrågor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner Förenta Nationernas ramkonvention om klimatfrågor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner 1992 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de strategier för minskad klimatpåverkan som förordats i avsnitt 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de strategier för minskad klimatpåverkan som förordats i avsnitt 5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Miljöinsatser i Östersjöregionen anvisar för budgetåret 1993/94 122 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under ett nytt reservationsanslag över fjortonde huvudtiteln Miljöinsatser i Östersjöregionen anvisar för budgetåret 1993/94 122 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisar ett belopp som är 5 000 000 kr högre än vad som tidigare har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. anvisar ett belopp som är 5 000 000 kr högre än vad som tidigare har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisar ett belopp som är 1 500 000 kr högre än vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. anvisar ett belopp som är 1 500 000 kr högre än vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 15</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall. OBS! Anm.</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i avsnitt 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om det fortsatta internationella samarbetet på klimatområdet i avsnitt 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om forskning och utveckling i avsnitt 7.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om forskning och utveckling i avsnitt 7.1</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om trafikfrågor i avsnitt 7.3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om trafikfrågor i avsnitt 7.3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser i avsnitt 7.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder mot metan, dikväveoxid och andra växthusgaser i avsnitt 7.4</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om vissa avfallsfrågor i avsnitt 7.5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om vissa avfallsfrågor i avsnitt 7.5</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder till skydd mot ozonskiktet i avsnitt 8.1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder till skydd mot ozonskiktet i avsnitt 8.1.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 15 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Östersjösamarbetet om trafik och miljö för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 15 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimatförhållandena (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om jordbruket och skogsbruket som en resurs för att förbättra klimatförhållandena (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för en klimatstrategi inom energiområdet (avsnitt 1.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisa 15 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisa 15 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 95 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 95 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar 25 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:170.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar 25 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:170.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisar 15 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget Insatser för ny energiteknik, för budgetåret 1993/94 anvisar 15 000 000 kr utöver vad som har föreslagits i prop. 1992/93:100 bilaga 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 9 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås att till Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 9 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion (avsnitt 3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om en strategi för reducering av koldioxidutsläppen inom transportsektorn (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle och för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om utvecklingsprogram för mindre panncentraler för biobränsle och för minskat kolväteutsläpp från vedeldning i småhus (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för stöd till utbyggnad av fjärrvärme (avsnitt 3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om ekonomiska styrmedel (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om utveckling av ny teknik för etanolframställning (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om utveckling av ny teknik för etanolframställning (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel (avsnitt 3.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för insatser för miljöanpassade fordon och drivmedel (avsnitt 3.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50002</nummer>
<beteckning>50002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet rörande användning av biomassebaserade motoralkoholer och biogas (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11 och 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60002</nummer>
<beteckning>60002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärder inom sjöfarten och luftfarten (avsnitt 11 och 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>(-)</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:27:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03179</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 13:27:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03179</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__179.pdf</filnamn>
<filstorlek>9631727</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7ACA6A56-082D-4CD8-ABD8-53C27DB20A3E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Åtgärder mot klimatpåverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU28</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa energipolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claus Zaar  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claus Zaar  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  och Arne Kjörnsberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  och Arne Kjörnsberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Lantz  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:179&lt;br/&gt;
Åtgärder mot klimatpåverkan</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>