<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223465</hangar_id>
 <dok_id>GG03178</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>178</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:178</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>178</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:53</systemdatum>
 <publicerad>1993-02-18 00:00:00</publicerad>
 <titel>om vissa socialförsäkringsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03178/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03178</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03178</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:178&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03178/prop_199293__178-1.png" style="width:44pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att personer som genom smitta vid användning&lt;br&gt;av blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården fått infektion&lt;br&gt;av HIV ges rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner i fråga om sjukhus-&lt;br&gt;vård, tandvård och läkemedel. Samtidigt föreslås att närståendepenning&lt;br&gt;skall kunna utges för högst 240 dagar vid vård av en sådan HIV-smittad&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att för period då en försäkrad genomgår medicinsk&lt;br&gt;behandling eller medicinsk rehabilitering sjukpenning skall kunna utges&lt;br&gt;med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även efter den 365:e&lt;br&gt;dagen i sjukperioden. Som villkor gäller att behandlingen eller rehabili-&lt;br&gt;teringen har ordinerats av läkare och ingår i en av försäkringskassan&lt;br&gt;godkänd behandlingsplan. Vidare läggs förslag fram om en sammanlägg-&lt;br&gt;ningsregel med innebörd att sjukpenning skall utges med 70 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten om den försäkrade under de senaste 15&lt;br&gt;månaderna haft sjukperioder som sammanlagt omfattar minst 365 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att vissa biståndsarbetare efter tjänst-&lt;br&gt;göring utom riket som varat längst tre år vid återkomsten till Sverige&lt;br&gt;skall återfå den sjukpenninggrundande inkomst som gällde för honom&lt;br&gt;omedelbart före utlandstjänstgöringen. För sådan biståndsarbetare före-&lt;br&gt;slås vidare att vid bestämmande av rätt till föräldrapenningförmåner får&lt;br&gt;i vissa avseenden bortses från utlandstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På föräldraförsäkringens område föreslås även en ändring av innebörd&lt;br&gt;att en förälder ges rätt till tillfällig föräldrapenning i form av kontakt-&lt;br&gt;dagar fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsskadeförsäkringens område föreslås att rätten till arbetsskade-&lt;br&gt;sjukpenning slopas för personer som är sjukförsäkrade enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring samt att ersättning inte längre skall utges från arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen för andra kostnader än för sjukvård utom riket, tand-&lt;br&gt;vård och särskilda hjälpmedel. För den som inte omfattas av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen enligt lagen om allmän försäkring föreslås dock att ersättning&lt;br&gt;skall utges från arbetsskadeförsäkringen på samma villkor som den som&lt;br&gt;är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring. Garantinivån behålls&lt;br&gt;också för vissa studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås i övrigt vissa konsekvensändringar till följd av&lt;br&gt;förändringar av företagshälsovården, en ändring i 3 kap. 5 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring som rör studerande med arbetsskadelivränta samt en&lt;br&gt;justering av bestämmelserna om basbeloppsuppräkning av livräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993 med undantag av för-&lt;br&gt;slagen om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa HIV-smittade&lt;br&gt;vilka avses träda i kraft den 1 juni 1993. Bestämmelserna om beräkning&lt;br&gt;av livränta föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 6 §, 3 kap. 5, 10 och 13 §§, 4 kap. 6, 9 och 10 §§&lt;br&gt;samt 21 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 c, 4 d och&lt;br&gt;5 b §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resekostnader i samband med läkarvård eller annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling, som avses i 2 eller 5 §, eller sjukhusvård enligt 4 §, utges&lt;br&gt;ersättning enligt grunder som regeringen fastställer. Detsamma gäller&lt;br&gt;resekostnader i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård som avses i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök med anledning av sjuk-&lt;br&gt;dom hos läkare eller sjukgymnast&lt;br&gt;inom företagshälsovård, för vilken&lt;br&gt;bidrag lämnas efter beslut av&lt;br&gt;yrkesinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. besök med anledning av sjuk-&lt;br&gt;dom hos läkare inom studerande-&lt;br&gt;organisationernas hälsovård, för&lt;br&gt;vilken statsbidrag utbetalas av&lt;br&gt;högskolestyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. konvalescentvård som lämnas&lt;br&gt;i konvalescenthem som har tagits&lt;br&gt;upp på förteckning som fastställs&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges såsom särskild&lt;br&gt;omsorg enligt lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna om den kommunala&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök med anledning av sjuk-&lt;br&gt;dom hos läkare inom studerande-&lt;br&gt;organisationernas hälsovård, för&lt;br&gt;vilken statsbidrag betalas ut av&lt;br&gt;högskolestyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. konvalescentvård som lämnas&lt;br&gt;i konvalescenthem som har tagits&lt;br&gt;upp på förteckning som fastställs&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges såsom särskild&lt;br&gt;omsorg enligt lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna om den kommunala&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. besök för läkarvård eller&lt;br&gt;annan sjukvårdande behandling&lt;br&gt;som ges med stöd av lagen&lt;br&gt;(1991:1136) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för läkarvård eller&lt;br&gt;annan sjukvårdande behandling&lt;br&gt;som ges med stöd av lagen&lt;br&gt;(1991:1136) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjuktransporter utges enligt grunder som regeringen&lt;br&gt;fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade under de&lt;br&gt;närmast föregående 450 dagarna&lt;br&gt;haft sjukperioder som omfattat&lt;br&gt;sammanlagt minst 365 dagar, skall&lt;br&gt;hel sjukpenning för dag utges med&lt;br&gt;högst 70 procent av den försäkra-&lt;br&gt;des sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;delad med 365 eller, vid sjukpen-&lt;br&gt;ningberäkning enligt 10 a §, med&lt;br&gt;motsvarande arbetstidsfaktor.&lt;br&gt;Detta gäller till dess 30 dagar&lt;br&gt;förflutit sedan en sjukperiod av-&lt;br&gt;slutats utan att en ny sjukperiod&lt;br&gt;påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av antalet sjuk-&lt;br&gt;perioddagar under 450-dagars-&lt;br&gt;perioden beaktas inte dagar före&lt;br&gt;ett uppehåll mellan sjukperioder på&lt;br&gt;mer än 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre sjukpenning kan utges&lt;br&gt;enligt 4 b, 4 d och 7 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter ansökan av den försäkra-&lt;br&gt;de besluta att hel sjukpenning för&lt;br&gt;dag som annars skulle ha utgivits&lt;br&gt;med 70 procent i stället skall utges&lt;br&gt;med 80 procent av den försäkrades&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;delad med 365 eller, vid sjukpen-&lt;br&gt;ningberäkning enligt 10a§, med&lt;br&gt;motsvarande arbetstidsfaktor. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får meddelas för en&lt;br&gt;period när den försäkrade på&lt;br&gt;grund av sjukdom genomgår medi-&lt;br&gt;cinsk behandling eller medicinsk&lt;br&gt;rehabilitering. Som villkor gäller&lt;br&gt;att behandlingen eller rehabilite-&lt;br&gt;ringen har ordinerats av läkare&lt;br&gt;och ingår i en av försäkrings-&lt;br&gt;kassan godkänd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet gäller från och med den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes hos för-&lt;br&gt;säkringskassan, om inte annat sägs&lt;br&gt;i beslutet. Beslutet gäller för tid&lt;br&gt;som anges i beslutet eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, tills vidare.&lt;br&gt;Beslutet skall upphävas när vill-&lt;br&gt;koren enligt första stycket inte&lt;br&gt;längre är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en&lt;br&gt;försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning,&lt;br&gt;dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden&lt;br&gt;gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av be-&lt;br&gt;tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag&lt;br&gt;beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med&lt;br&gt;hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild&lt;br&gt;efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket a) skall ske från och med den dag&lt;br&gt;då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna.&lt;br&gt;Ändring skall i fall som avses i 1 § fjärde stycket och 12 a § gälla från&lt;br&gt;och med den första dagen med sjukpenning. Ändring skall i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket a) ske så snart anledning till ändringen upp-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäk-&lt;br&gt;rade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd&lt;br&gt;enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller&lt;br&gt;bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto-&lt;br&gt;rander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt&lt;br&gt;1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och&lt;br&gt;barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som&lt;br&gt;ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera&lt;br&gt;det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i&lt;br&gt;sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår&lt;br&gt;militär grundutbildning för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan,&lt;br&gt;vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den&lt;br&gt;inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.&lt;br&gt;Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att&lt;br&gt;hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av&lt;br&gt;enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifråga-&lt;br&gt;varande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan&lt;br&gt;behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och&lt;br&gt;som under denna tid får livränta&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380)om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande&lt;br&gt;ersättning enligt en annan författ-&lt;br&gt;ning skall försäkringskassan, vid&lt;br&gt;sjukdom under den tid då livränta&lt;br&gt;betalas ut, beräkna sjukpenningen&lt;br&gt;på en sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst som harfastställts på grund-&lt;br&gt;val av enbart den inkomst av eget&lt;br&gt;arbete som den försäkrade kan&lt;br&gt;antas få under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieupphåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad&lt;br&gt;på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6&lt;br&gt;när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart&lt;br&gt;anslutande repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som av Svenska&lt;br&gt;kyrkan, ett svenskt trossamfund,&lt;br&gt;ett organ som är knutet till ett&lt;br&gt;sådant samfund eller en svensk&lt;br&gt;ideell organisation som bedriver&lt;br&gt;biståndsverksamhet varit sänd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning, skall den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;vid återkomsten till Sverige fast-&lt;br&gt;ställas till lägst det belopp som&lt;br&gt;utgjorde hans sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomst omedelbart före utlands-&lt;br&gt;resan, om utlandsvistelsen varat&lt;br&gt;högst tre år. Bestämmelsen i denna&lt;br&gt;paragraf gäller även den med-&lt;br&gt;följande maken. Med make likställs&lt;br&gt;den som utan att vara gift med den&lt;br&gt;utsände levt tillsammans med&lt;br&gt;denne, om de tidigare har varit&lt;br&gt;gifta eller gemensamt har eller har&lt;br&gt;haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;br&gt;under förutsättning att den försäk-&lt;br&gt;rade skulle ha utfört förvärvsar-&lt;br&gt;bete om han inte hade varit sjuk.&lt;br&gt;För en försäkrad som avses i 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 eller sjätte stycket&lt;br&gt;skall vad som har sagts nu gälla&lt;br&gt;även för tid efter de första 14&lt;br&gt;dagarna av sjukperioden. För&lt;br&gt;sjukpenningen skall 10 a och&lt;br&gt;10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjuk-&lt;br&gt;perioden utges sjukpenning som&lt;br&gt;svarar mot sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning endast&lt;br&gt;under förutsättning att den försäk-&lt;br&gt;rade skulle ha förvärvsarbetat om&lt;br&gt;han inte hade varit sjuk. För en&lt;br&gt;försäkrad som avses i 5 § tredje&lt;br&gt;stycket femte eller sjunde stycket&lt;br&gt;skall vad som har sagts nu gälla&lt;br&gt;även för tid efter de första 14&lt;br&gt;dagarna av sjukperioden. För&lt;br&gt;sjukpenningen skall 10 a och&lt;br&gt;10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär&lt;br&gt;semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag,&lt;br&gt;kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;inte räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning&lt;br&gt;eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttids-&lt;br&gt;studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva&lt;br&gt;sådana frågor med undantag av frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 13 §&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om sjukpen-&lt;br&gt;ning. Vid tillämpning av 2 kap.&lt;br&gt;13 § andra stycket skall hänsyn&lt;br&gt;inte tas till särskild sjukpenning&lt;br&gt;enligt lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om fortidspension tillämpas&lt;br&gt;även där den försäkrade skulle ha erhållit sådan pension, om han hade&lt;br&gt;haft rätt till folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga,&lt;br&gt;efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder, er-&lt;br&gt;hållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, far den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om&lt;br&gt;föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för vaije&lt;br&gt;barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning,&lt;br&gt;beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti-&lt;br&gt;nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;- fjärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen&lt;br&gt;ske enligt 3 kap. med undantag av&lt;br&gt;5 § fjärde - sjätte styckena samt&lt;br&gt;10 a och 10 b §§. Därvid skall&lt;br&gt;dock föräldrapenning för dag&lt;br&gt;beräknas efter 90 procent av den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365, och&lt;br&gt;även utges för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;- fjärde styckena skall utges med&lt;br&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen&lt;br&gt;ske enligt 3 kap. med undantag av&lt;br&gt;5 § fjärde - sjunde styckena samt&lt;br&gt;10 a och 10 b §§. Därvid skall&lt;br&gt;dock föräldrapenning för dag&lt;br&gt;beräknas efter 90 procent av den&lt;br&gt;fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, delad med 365, och&lt;br&gt;även utges för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om&lt;br&gt;förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas&lt;br&gt;lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde&lt;br&gt;innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen&lt;br&gt;inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete för vård av barn. Ar kvinnan gravid på nytt vid utgången av&lt;br&gt;denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds&lt;br&gt;barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättnings-&lt;br&gt;vis beräknas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor for rätt till föräldrapenning gäller att föräldern har varit&lt;br&gt;inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd&lt;br&gt;närmast före den dag för vilken föräldrapenningen skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa eller om försäkring för&lt;br&gt;viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket anses uppfyllt om det har be-&lt;br&gt;rott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret inte har kunnat uppfyllas.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om föräldern inte har varit inskriven eller inte har&lt;br&gt;varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det om kassan&lt;br&gt;känt till samtliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det skall bestämmas om&lt;br&gt;villkoret om inskrivning hos för-&lt;br&gt;säkringskassa eller om försäkring&lt;br&gt;för viss sjukpenning enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket är uppfyllt för en&lt;br&gt;försäkrad som avses i 3 kap.&lt;br&gt;5 b §, får bortses från tiden för&lt;br&gt;utlandsvistelsen under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den varat högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn,&lt;br&gt;som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsar-&lt;br&gt;bete i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukdom eller smitta hos barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder&lt;br&gt;besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut-&lt;br&gt;sättning att sistnämnda bam omfattas av bestämmelserna om tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av ett bam vars levnadsålder understiger 240 dagar utges&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om tillsynen av&lt;br&gt;barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet vårdas på sjukhus. För&lt;br&gt;vård av ett bam som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapen-&lt;br&gt;ning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om bamet vårdas på&lt;br&gt;sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder till barn som fyllt&lt;br&gt;fyra år har, till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år, rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenningäven när föräldern&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidsverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg i&lt;br&gt;vilken bamet deltar (kontakt-&lt;br&gt;dagar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder har rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket barnet&lt;br&gt;fyller fyra år till och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller tolv år även när föräldern&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete i sam-&lt;br&gt;band med föräldrautbildning,&lt;br&gt;besök i barnets skola eller besök i&lt;br&gt;förskole- eller fritidsverksamhet&lt;br&gt;inom samhällets barnomsorg i&lt;br&gt;vilken bamet deltar (kontakt-&lt;br&gt;dagar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:87.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid&lt;br&gt;förlossningen, biträda i hemmet eller vårda bam. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar för en fader vid adoption av bam, om bamet inte fyllt&lt;br&gt;tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett bam i avsikt att&lt;br&gt;adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är inskriven hos en allmän försäkringskassa, men inte är&lt;br&gt;försäkrad för en sjukpenning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 3, uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom&lt;br&gt;frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpenning eller sjuk-&lt;br&gt;penningtillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig&lt;br&gt;för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garanti-&lt;br&gt;nivån enligt 4 kap. 6 §. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap.&lt;br&gt;1 § får försäkra sig för sjukpenningtillägg, som tillsammans med den&lt;br&gt;sjukpenning som han är berättigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 3&lt;br&gt;uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig försäkring påverkas&lt;br&gt;inte av att den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 3 kap., under där&lt;br&gt;angivna förutsättningar, beräknas&lt;br&gt;med tillämpning av 5 § femte&lt;br&gt;stycket eller 10 a eller 10 b §&lt;br&gt;nämnda kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig försäkring påverkas&lt;br&gt;inte av att den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 3 kap., under där&lt;br&gt;angivna förutsättningar, beräknas&lt;br&gt;med tillämpning av 5 § sjätte&lt;br&gt;stycket eller 10 a eller 10 b §&lt;br&gt;nämnda kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av&lt;br&gt;3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällan-&lt;br&gt;de karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under&lt;br&gt;55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av&lt;br&gt;den månad då den försäkrade böljar uppbära hel förtids- eller ålders-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om sjukpenning och föräldrapenning för tid före den&lt;br&gt;dagen. Vid tillämpning av 3 kap. 4 c § bortses från tid före den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa&lt;br&gt;HIV-smittade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på en person som vid behandling av honom eller&lt;br&gt;henne inom den svenska hälso- och sjukvården har fått infektion av HIV&lt;br&gt;(humant immunbristvirus) genom smitta vid användning av blod eller&lt;br&gt;blodprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även på den som fått infektion av HIV genom smitta&lt;br&gt;av en sådan person, om de är eller varit gifta med varandra eller sam-&lt;br&gt;manbott med varandra under äktenskapsliknande förhållanden och om&lt;br&gt;smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infek-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt lagen ersätts av sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en smittad person får sjukhusvård på grund av sjukdom skall av-&lt;br&gt;gift enligt 2 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring inte tas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientavgift skall inte tas ut av en smittad person som får tandvård&lt;br&gt;som ersätts enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En smittad person har rätt att på apotek utan kostnad få läkemedel för&lt;br&gt;vilka recept har utfärdats av läkare eller tandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård&lt;br&gt;finns bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet för en närstående&lt;br&gt;som vårdar en smittad person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6 och 8 §§ lagen (1988:1465) om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar någon&lt;br&gt;som är svårt sjuk har rätt till&lt;br&gt;ersättning för tid då han avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;br&gt;med vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närstående som vårdar någon&lt;br&gt;som är svårt sjuk har rätt till&lt;br&gt;ersättning för tid då han avstår&lt;br&gt;från förvärvsarbete i samband&lt;br&gt;med vården. En närstående har&lt;br&gt;rätt till ersättning då han vårdar&lt;br&gt;någon som vid behandling av&lt;br&gt;honom inom den svenska hälso-&lt;br&gt;och sjukvården har fått infektion&lt;br&gt;av HIV (humant immunbristvirus)&lt;br&gt;genom smitta vid användning av&lt;br&gt;blod eller blodprodukter. Detta&lt;br&gt;gäller även om den som vårdas fått&lt;br&gt;infektion av HTV genom smitta av&lt;br&gt;en sådan person, om de är eller&lt;br&gt;varit gifta med varandra eller&lt;br&gt;sammanbott under äktenskapslik-&lt;br&gt;nandeförhållanden och om smittan&lt;br&gt;ägt rum innan den först smittade&lt;br&gt;fått kännedom om sin infektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vårdaren får oreducerade löneförmåner under tid då han bedriver&lt;br&gt;studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsar-&lt;br&gt;bete vid tillämpning av föreskrifterna om ersättning enligt denna lag, i&lt;br&gt;den mån vårdaren går miste om löneförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges för högst 30&lt;br&gt;dagar sammanlagt för vaije person&lt;br&gt;som vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning beräknas för hela den&lt;br&gt;tid som förmånen avser emligt&lt;br&gt;3 kap. 10 a § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring när ersätt-&lt;br&gt;ningen utges på grundval av sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges för högst 240&lt;br&gt;dagar sammanlagt för vård av&lt;br&gt;person som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket andra och tredje meningar-&lt;br&gt;na och för högst 30 dagar sam-&lt;br&gt;manlagt för vaije annan person&lt;br&gt;som vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning beräknas för hela den&lt;br&gt;tid som förmånen avser enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 a § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring när ersätt-&lt;br&gt;ningen utges på grundval av sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:274.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;penninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning och enligt 10 b §&lt;br&gt;nämnda kapitel när den utges på&lt;br&gt;grundval av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av såväl anställning som&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. I fall som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 5 § femte stycket&lt;br&gt;samma lag beräknas ersättningen&lt;br&gt;dock inte på grundval av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som följer av första - tredje&lt;br&gt;styckena i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;penninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning och enligt 10 b §&lt;br&gt;nämnda kapitel när den utges på&lt;br&gt;grundval av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av såväl anställning som&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. I fall som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 5 § sjätte stycket&lt;br&gt;samma lag beräknas ersättningen&lt;br&gt;dock inte på grundval av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;som följer av första - tredje&lt;br&gt;styckena i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges på grundval av enbart inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete beräknas enligt 3 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 och 6 §§ den 1 juni 1993 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan-&lt;br&gt;deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbets-&lt;br&gt;skada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av&lt;br&gt;bam, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt&lt;br&gt;3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för&lt;br&gt;vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption&lt;br&gt;enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för vaije bam,&lt;br&gt;eller vid flerbamsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller för&lt;br&gt;ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagar-&lt;br&gt;en är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger&lt;br&gt;180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd, vuxenstudie-&lt;br&gt;bidrag eller utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verk-&lt;br&gt;samhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året icke överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av sådan i 27 § vämpliktslagen (1941:967) eller&lt;br&gt;med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är&lt;br&gt;beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning,&lt;br&gt;eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån från-&lt;br&gt;varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han&lt;br&gt;fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då&lt;br&gt;civil försvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid&lt;br&gt;försvarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstig-&lt;br&gt;er 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svensk-&lt;br&gt;undervisning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ledighet enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård, i den&lt;br&gt;mån frånvaron under intjänande-&lt;br&gt;året inte överstiger 45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaro under de första 90&lt;br&gt;dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har&lt;br&gt;arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet&lt;br&gt;frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter&lt;br&gt;infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas vid beräkning av semesterlön för tid från och med den 1 april&lt;br&gt;1993. Semesterlön som intjänats före ikraftträdandet skall dock inte&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i andra stycket&lt;br&gt;har köpt prisnedsatta eller andra&lt;br&gt;läkemedel som avses i 3 § eller&lt;br&gt;har erlagt patientavgift för läkar-&lt;br&gt;vård eller annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling som avses i 2 kap. 2&lt;br&gt;och 5 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller för mot-&lt;br&gt;svarande vård eller behandling&lt;br&gt;som erhållits inom företagshälso-&lt;br&gt;vård, för vilken bidrag lämnas&lt;br&gt;efter beslut av yrkesinspektionen,&lt;br&gt;är han befriad från att därefter&lt;br&gt;betala för utskrivna läkemedel.&lt;br&gt;Befrielsen gäller under den tid&lt;br&gt;som återstår av ett år, räknat från&lt;br&gt;det första vårdtillfället, behand-&lt;br&gt;lingstillfället eller läkemedels-&lt;br&gt;inköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i andra stycket&lt;br&gt;har köpt prisnedsatta eller andra&lt;br&gt;läkemedel som avses i 3 § eller&lt;br&gt;har erlagt patientavgift för läkar-&lt;br&gt;vård eller annan sjukvårdande&lt;br&gt;behandling som avses i 2 kap. 2&lt;br&gt;och 5 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, är han befriad&lt;br&gt;från att därefter betala for utskriv-&lt;br&gt;na läkemedel. Befrielsen gäller&lt;br&gt;under den tid som återstår av ett&lt;br&gt;år, räknat från det första vårdtill-&lt;br&gt;fället, behandlingstillfället eller&lt;br&gt;läkemedelsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsatta läke-&lt;br&gt;medel har inköpts för eller patientavgifter erlagts med sammanlagt minst&lt;br&gt;1 600 kronor. Om ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett&lt;br&gt;landsting har beslutat att för sin del tillämpa ett lägsta belopp som&lt;br&gt;understiger 1 600 kronor, skall i stället det beloppet gälla för kostnads-&lt;br&gt;befrielse enligt första stycket för den som är bosatt inom landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera bam under 16 år i sin&lt;br&gt;vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vårdtill-&lt;br&gt;fällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även&lt;br&gt;för bam som under denna tid fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den&lt;br&gt;med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har&lt;br&gt;varit gift eller har eller har haft bam med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1693.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4-6 och 8 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 1, 4 och 9 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 - 3, 7, 9 och 10 §§, 6 kap. 2 och 4 §§ och 8 kap. 3&lt;br&gt;och 4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 2 a §, av följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 1&lt;br&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den skadade sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, har han vid arbets-&lt;br&gt;skada rätt till samma förmåner&lt;br&gt;från sjukförsäkringen som vid&lt;br&gt;annan sjukdom under en tid av&lt;br&gt;180 dagar efter det att skadan&lt;br&gt;inträffade, dock längst till dess&lt;br&gt;skadan medför rätt till livränta&lt;br&gt;eller rätten till sjukpenning upphör&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § andra meningen&lt;br&gt;nämnda lag (samordningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § ej&lt;br&gt;berättigad till sjukpenning från&lt;br&gt;sjukförsäkringen eller är den&lt;br&gt;skadade ej sjukförsäkrad enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, har han vid arbetsskada&lt;br&gt;rätt till förmåner från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen i enlighet med vad&lt;br&gt;som skulle ha utgått om 2, 3 och&lt;br&gt;22 kap. lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring hade varit tillämpliga på&lt;br&gt;honom. Sjukpenning utgår dock ej&lt;br&gt;till den som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket denna lag och ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § 1990:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § 1992:1704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 a § 1991:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 b § 1988:1538.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 c § 1989:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 d § 1990:158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § 1991:1049.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 § 1991:1642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1042.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skadade sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, har han vid arbets-&lt;br&gt;skada rätt till samma förmåner&lt;br&gt;från sjukförsäkringen som vid&lt;br&gt;annan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § inte&lt;br&gt;berättigad till sjukpenning från&lt;br&gt;sjukförsäkringen eller är den&lt;br&gt;skadade inte sjukförsäkrad enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, har han vid arbetsskada&lt;br&gt;rätt till förmåner från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen i enlighet med vad&lt;br&gt;som skulle ha utgått om 2, 3 och&lt;br&gt;22 kap. lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring hade varit tillämpliga på&lt;br&gt;honom. Sjukpenning utgår dock&lt;br&gt;inte till arbetstagare som enligt&lt;br&gt;3 kap. 16 § första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller till arbetstagare som enligt&lt;br&gt;3 kap. 16 § första stycket lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring har undan-&lt;br&gt;tagits från rätt till sjukpenning vid&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring har undan-&lt;br&gt;tagits från rätt till sjukpenning vid&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ersättning ej utgår&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 § ersätter arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen nödvändiga&lt;br&gt;kostnader under samordningstiden&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukvård utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilda hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför arbetsskada som har&lt;br&gt;föranlett livränta enligt 4 kap. på&lt;br&gt;nytt sjukdom, har den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning, om sjuk-&lt;br&gt;domen sätter ned hans kvarstående&lt;br&gt;förmåga att skaffa sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete. Därvid skall 5 -&lt;br&gt;6 §§ gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i&lt;br&gt;1 kap. 1 § andra stycket eller som&lt;br&gt;i annat fall genomgår yrkesutbild-&lt;br&gt;ning när skadan inträffar utges&lt;br&gt;sjukpenning från arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen vid sjukdom som efter en&lt;br&gt;tid av 180 dagar efter det att&lt;br&gt;skadan inträffade sätter ned den&lt;br&gt;försäkrades förmåga att skaffa sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete med minst&lt;br&gt;en jjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt denna para-&lt;br&gt;graf utges på grundval av den&lt;br&gt;försäkrades livränteunderlag som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 9-11 §§ och beräk-&lt;br&gt;nas enligt 3 kap. och 22 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381)om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningen utges dock endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den män ersättningen överstiger&lt;br&gt;den sjukpenning den försäkrade är&lt;br&gt;berättigad till enligt 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ersättning inte utges&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 § ersätter arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen nödvändiga&lt;br&gt;kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukvård utom riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilda hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför en arbetsskada som har&lt;br&gt;föranlett livränta enligt 4 kap. på&lt;br&gt;nytt sjukdom, har den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §§, om sjukdomen sätter ned&lt;br&gt;hans kvarstående förmåga att&lt;br&gt;skaffa sig inkomst genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:225.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningför tandvård enligt 3 §&lt;br&gt;utges under förutsättning att tand-&lt;br&gt;vården lämnas inom den offentliga&lt;br&gt;vården eller av tandläkare som är&lt;br&gt;ansluten till sjukförsäkringen&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvård och tandvård inom&lt;br&gt;riket bekostas av arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen under forutsättning att&lt;br&gt;den lämnas inom den offentliga&lt;br&gt;vården eller av läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare som är ansluten till sjukför-&lt;br&gt;säkringen enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring eller är&lt;br&gt;verksam vid företagshälsovårds-&lt;br&gt;enhet som uppbär ersättning från&lt;br&gt;det särskilda konto som anges i&lt;br&gt;4 kap. 8 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691)om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnad för vård m.m. enligt 3 I kostnad för vård m.m. enligt&lt;br&gt;eller 4 § inräknas nödvändiga 3 § räknas in nödvändiga utgifter&lt;br&gt;utgifter för resor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skadade inte sjukförsäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring har han rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen för&lt;br&gt;resekostnader i samband med konvalescentvård i enlighet med vad som&lt;br&gt;skulle ha utgetts om 2 kap. 6 § lagen om allmän försäkring hade varit&lt;br&gt;tillämplig på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställd livränta anknytes till En fastställd livränta anknyts till&lt;br&gt;basbeloppet och omräknas vid det basbelopp som gällde vid den&lt;br&gt;förändring av detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkt från vilken livräntan första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gången utges. Livräntan räknas om&lt;br&gt;när basbeloppet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad som på anmodan av&lt;br&gt;allmän försäkringskassa eller med&lt;br&gt;dess samtycke avhåller sig från&lt;br&gt;arbetet i syfte att förebygga att&lt;br&gt;arbetsskada uppstår, återuppstår&lt;br&gt;eller förvärras har rätt att under&lt;br&gt;tiden få skälig ersättning från&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen, motsva-&lt;br&gt;rande högst hel sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som på anmodan&lt;br&gt;av allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;med dess samtycke avhåller sig&lt;br&gt;från arbetet i syfte att förebygga&lt;br&gt;att en arbetsskada uppstår, åter-&lt;br&gt;uppstår eller förvärras, har rätt att&lt;br&gt;under tiden få skälig ersättning&lt;br&gt;från arbetsskadeförsäkringen,&lt;br&gt;motsvarande högst hel sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 1 - 2 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:325.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassa som avses i 2 § första stycket skall så&lt;br&gt;snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut. Denna&lt;br&gt;försäkringskassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att be-&lt;br&gt;stämma ersättningen. Beträffande ersättning till arbetstagare hos staten&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den försäkrade har&lt;br&gt;ådragit sig en arbetsskada skall&lt;br&gt;endast prövas i den mån det be-&lt;br&gt;hövs för att bestämma ersättning&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelas enligt denna lag skall gälla omedelbart, om ej&lt;br&gt;annan föreskrivs i beslutet eller bestäms av den myndighet som har att&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende angående livränta till den försäkrade, i annat ärende uppkom-&lt;br&gt;men fråga huruvida den försäkrade har ådragit sig arbetsskada till följd&lt;br&gt;av annat än olycksfall och ärende angående särskild efterlevandelivränta&lt;br&gt;skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen&lt;br&gt;får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte&lt;br&gt;angår livränta till den försäkrade eller särskild efterlevandelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut skall&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnd,&lt;br&gt;om beslutet har fattats av tjänste-&lt;br&gt;man och gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga enligt 3 kap. 5 § om&lt;br&gt;eller i vilken utsträckning den&lt;br&gt;försäkrades sjukdom sätter ned&lt;br&gt;hans förmåga att skaffa sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fråga som avses i 6 kap. 5 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut som tjänsteman fattat&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter av rege-&lt;br&gt;ringen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut skall&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnd,&lt;br&gt;om beslutet har fattats av tjänste-&lt;br&gt;man och gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga som avses i 6 kap. 5 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut som tjänsteman fattat&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter av rege-&lt;br&gt;ringen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om ersättning som&lt;br&gt;avser tid före den dagen. Bestämmelserna i 8 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas inte på beslut som fattats före ikraftträdandet. De nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. 2 § tillämpas på beslut som fattats från och med den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10, 11, 13 och 16 §§ lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag utgår&lt;br&gt;vid sjukdom, bestående nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan och döds-&lt;br&gt;fall. Därvid har 3 kap. 4 - 10 §§&lt;br&gt;och 4-6 kap. lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning, om ej annat&lt;br&gt;följer av 11 - 14 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsersättning utgår endast&lt;br&gt;motsvarande förmån på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och livränta utgår&lt;br&gt;ej under skyddstiden. Sjukpenning&lt;br&gt;utgår ej i något fall för den dag då&lt;br&gt;skadan inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag utges&lt;br&gt;vid sjukdom, bestående nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan och döds-&lt;br&gt;fall. Därvid tillämpas 3 kap. 1 -&lt;br&gt;3, 7, 9 och 10 §§ och 4-6 kap.&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;11 - 14 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån staten ej tillhandahåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och livränta enligt&lt;br&gt;denna lag utges inte under skydds-&lt;br&gt;tiden. Sjukpenning utges inte i&lt;br&gt;något fall för den dag då skadan&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;br&gt;Den som avses i 1 § första stycket 1 har rätt till särskild sjukpenning,&lt;br&gt;om han under grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning har ådragit sig sjukdom som efter skyddstidens slut sätter&lt;br&gt;ned hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en&lt;br&gt;fjärdedel. Detta gäller även vid sjukdom som har ådragits under utryck-&lt;br&gt;ningsmånaden eller månaden efter denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild sjukpenning beräknas på ersättningsunderlag som sägs i 4 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 5 a-&lt;br&gt;5 c §§ lagen (1976:380)om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring skall inte tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om den särskilda sjuk-&lt;br&gt;penningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt till särskild&lt;br&gt;sjukpenning samtidigt har rätt till&lt;br&gt;annan ersättning enligt denna lag,&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel särskild sjukpenning utgör&lt;br&gt;för dag 80 procent av ersättnings-&lt;br&gt;underlaget, delat med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt till särskild&lt;br&gt;sjukpenning samtidigt har rätt till&lt;br&gt;annan ersättning enligt denna lag,&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller sjuk-&lt;br&gt;penning enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:468.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges den särskilda sjukpenningen&lt;br&gt;endast i den män den är högre.&lt;br&gt;För den period sjukpenning har&lt;br&gt;beräknats med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 5 a - 5 c §§ lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller 3 kap.&lt;br&gt;10 - 10 b §§ lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring utges den särskilda&lt;br&gt;sjukpenningen endast i den mån&lt;br&gt;den är högre för sådan period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges den särskilda sjukpenningen&lt;br&gt;endast i den mån den är högre.&lt;br&gt;För den period sjukpenning har&lt;br&gt;beräknats med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 10 - 10 b §§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring utges den sär-&lt;br&gt;skilda sjukpenningen endast i den&lt;br&gt;mån den är högre för sådan&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;angående anmälan om skada, bestämmande och utbetalning av ersätt-&lt;br&gt;ning, uppgiftsskyldighet, ansvar och besvär m.m. gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring gäller inte i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter skall fort-&lt;br&gt;farande tillämpas i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som för-&lt;br&gt;värvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket ut-&lt;br&gt;färdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri&lt;br&gt;eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till&lt;br&gt;högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som&lt;br&gt;utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till&lt;br&gt;någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst-&lt;br&gt;göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning,&lt;br&gt;vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan&lt;br&gt;försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av liv-&lt;br&gt;ränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så&lt;br&gt;ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser&lt;br&gt;förlorad inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapital försäkring, samt belopp som arbetsgivare utan&lt;br&gt;att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som&lt;br&gt;motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet&lt;br&gt;inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom,&lt;br&gt;dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan&lt;br&gt;byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpe-&lt;br&gt;skilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egen-&lt;br&gt;domen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund&lt;br&gt;av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för&lt;br&gt;premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma&lt;br&gt;lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och&lt;br&gt;äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader&lt;br&gt;som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionser-&lt;br&gt;sättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för vaije månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension&lt;br&gt;efter båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pension-&lt;br&gt;en avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring angiven livränta i form av efterlevandelivränta till bam enligt lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum&lt;br&gt;angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan&lt;br&gt;del av barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kon tantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma&lt;br&gt;lag som utgör ersättning för mer-&lt;br&gt;kostnader, ersättning för mer-&lt;br&gt;utgifter för resor enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag eller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 d § lagen om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller 10 § lagen om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd, särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till folkpension för lång-&lt;br&gt;varig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat bam samt hemsjukvårds-&lt;br&gt;bidrag och hemvårdsbidrag, som&lt;br&gt;utgår av kommunala eller lands-&lt;br&gt;tingkommunala medel till den&lt;br&gt;vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap.&lt;br&gt;2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma&lt;br&gt;lag som utgör ersättning för mer-&lt;br&gt;kostnader, ersättning för mer-&lt;br&gt;utgifter för resor enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag, särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg enligt lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till folk-&lt;br&gt;pension för långvarig vård av ett&lt;br&gt;sjukt eller handikappat bam samt&lt;br&gt;hemsjukvårdsbidrag och hem-&lt;br&gt;vårdsbidrag, som utges av kom-&lt;br&gt;munala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;bam;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående&lt;br&gt;med bam;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särkilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller moders-&lt;br&gt;mjölk;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om&lt;br&gt;vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp&lt;br&gt;avrundat till närmaste hundratal kronor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit&lt;br&gt;från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxe-&lt;br&gt;ring, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för&lt;br&gt;vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar&lt;br&gt;som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett be-&lt;br&gt;skattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1&lt;br&gt;och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 50 §&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20 §&lt;br&gt;lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i&lt;br&gt;kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1994 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1992:1572) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter&lt;br&gt;som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utan hinder av 2 kap. 1 §&lt;br&gt;skall sjukförsäkringsavgiften för&lt;br&gt;år 1993 utgöra 8,27 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter&lt;br&gt;som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utan hinder av 2 kap. 1 §&lt;br&gt;skall sjukförsäkringsavgiften för&lt;br&gt;år 1993 utgöra 8,27 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Omfattar ett beskattningsår tid&lt;br&gt;såväl före som efter utgången av&lt;br&gt;år 1992 skall, om den avgifts-&lt;br&gt;skyldige inte visar annat, så stor&lt;br&gt;del av beskattningsårets inkomst&lt;br&gt;anses hänförlig till tiden före ut-&lt;br&gt;gången av år 1992 som svarar mot&lt;br&gt;förhållandet mellan den del av&lt;br&gt;beskattningsåret som infaller före&lt;br&gt;utgången av år 1992 och hela&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Punkten 4 tillämpas i fråga&lt;br&gt;om avgifter som avser år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1707.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende behandlar jag frågor om avgiftsfria sjukvårds-&lt;br&gt;förmåner och förlängd tid för närståendevård för vissa HIV-smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag behandlar också vissa frågor som uppkommit i anslutning till de&lt;br&gt;förändringar i sjukförsäkringen som träder i kraft den 1 april 1993&lt;br&gt;(prop. 1992/93:31 bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor som behandlas är sjukpenninggrundande inkomst och rätt&lt;br&gt;till föräldrapenning för biståndsarbetare samt slopande av rätten till&lt;br&gt;arbetsskadesj ukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tar jag upp konsekvensändringar till följd av förändringar av&lt;br&gt;företagshälsovården, en ändring av 4 kap. 10 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring såvitt avser tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar, en&lt;br&gt;ändring i 3 kap. 5 § samma lag som rör studerande med arbetsskadeliv-&lt;br&gt;ränta samt en justering av bestämmelserna om beräkning av livräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna har beretts inom Socialdepartementet. Under beredningsar-&lt;br&gt;betetet har synpunkter inhämtats från Riksförsäkringsverket och Social-&lt;br&gt;styrelsen. Vidare har flera arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer fått&lt;br&gt;tillfälle att lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa&lt;br&gt;HIV-smittade&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I början av 1980-talet smittades närmare 200 personer av HIV genom&lt;br&gt;blodtransfusion och s.k. faktorkoncentrat som de behandlats med inom&lt;br&gt;den svenska hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till de smittade har vid olika tillfällen utgetts från Patientför-&lt;br&gt;säkringen respektive Läkemedelsförsäkringen som reglerar behandlings-&lt;br&gt;skador och läkemedelsskador enligt försäkringsavtal med sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen och läkemedelsindustrin. Ersättningarna från försäkringar-&lt;br&gt;na har beräknats efter i huvudsak skadeståndsrättsliga principer och har&lt;br&gt;omfattat såväl ekonomisk som ideell ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1986 erbjöds de smittade ett engångsbelopp som ersättning för de&lt;br&gt;följder som påvisandet av antikroppar mot HIV hade medfört. Beloppet&lt;br&gt;skulle utges oavsett om symtom på HIV-infektion utvecklats eller inte.&lt;br&gt;Ersättningens storlek var åldersrelaterad och uppgick för en 30-åring till&lt;br&gt;75 000 kronor (i dagens penningvärde ca 126 000 kronor) och för en&lt;br&gt;50-åring med 50 000 kronor. Någon individuell bedömning gjordes inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter starka önskemål från de smittade erbjöd respektive försäkring&lt;br&gt;dem några år senare ett engångsbelopp som en förskottering av den&lt;br&gt;ersättning som de smittade beräknades komma att ha rätt till enligt för-&lt;br&gt;säkringsvillkoren. Beloppen räknades fram i samarbete med företrädare&lt;br&gt;för de smittade. Överenskommelsen reglerades i ett avtal mellan respek-&lt;br&gt;tive försäkring och vaije smittad. I enlighet med dessa avtal erhöll de&lt;br&gt;transfusionssmittade år 1989 ett engångsbelopp om 145 000 kronor (i&lt;br&gt;dagens penningvärde ca 186 000 kronor) oavsett ålder. De blödarsjuka&lt;br&gt;valde att låta personer som ännu inte insjuknat och antingen var under&lt;br&gt;35 år eller sammanboende eller hade vård om minderårigt bam få ett&lt;br&gt;högre belopp, 160 000 kronor (i dagens penningvärde ca 207 000 kro-&lt;br&gt;nor). Övriga som inte insjuknat fick 145 000 kronor. De som redan&lt;br&gt;insjuknat i AIDS och påbörjat en skadereglering enligt försäkringens&lt;br&gt;villkor fick ett engångsbelopp på 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beloppet ingick följande poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sveda och värk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inkomstbortfall/risker under tid från infektionstillfälle fram till&lt;br&gt;AIDS-diagnos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader för resor, medicin, läkarbesök, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade tandvårdskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- olägenhetsersättning under HIV-tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförluster förorsakade av att den smittade erhållit sjukbidrag&lt;br&gt;eller förtidspension innefattades inte i den överenskomna ersättningen&lt;br&gt;och inte heller ersättning för begravningskostnader och underhållsersätt-&lt;br&gt;ning till efterlevande. Dessa förluster regleras av försäkringarna när de&lt;br&gt;blir aktuella i vaije enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1991 beslöt respektive försäkring - sedan Kommittén om&lt;br&gt;ideell skada (Ju 1989:01) utrett hur ersättningar bör beräknas för person-&lt;br&gt;skador där skadefölj derna är särpräglade - att utbetala ytterligare&lt;br&gt;100 000 kronor (i dagens penningvärde ca 108 000 kronor) var till de&lt;br&gt;smittade. Under samma månad beslöt även regeringen att ex gratia ut-&lt;br&gt;betala 100 000 kronor var till de smittade på grund av de särskilda för-&lt;br&gt;hållanden som gäller för de personer som blivit HIV-smittade inom&lt;br&gt;sjukvården genom blodtransfusion eller genom faktorkoncentrat.&lt;br&gt;Härigenom ansågs de smittade ha fått kompensation enligt vad som&lt;br&gt;gäller för ett s.k. mindre maximalfall i enlighet med vad Kommittén om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell skada rekommenderar. Ett mindre maximalfall ersätts idag med Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;460 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De smittade har framfört krav på ytterligare skadestånd motsvarande&lt;br&gt;ett belopp om 15 000 kronor skattefritt i månaden. Dessutom har krav&lt;br&gt;framställts om fri sjukvård, fria mediciner, fri tandvård, möjlighet för&lt;br&gt;anhöriga att vårda den smittade utan att förlora inkomst samt ytterligare&lt;br&gt;efterlevnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner samt förlängd tid&lt;br&gt;för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De personer som genom smitta vid användning av&lt;br&gt;blodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården har fått&lt;br&gt;infektion av HIV ges rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner i fråga&lt;br&gt;om sjukhusvård, tandvård och läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare görs ett tillägg i bestämmelserna om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård som innebär att närståendepenning skall&lt;br&gt;kunna utges för högst 240 dagar vid vård av en sådan HIV-&lt;br&gt;smittad person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Men hänsyn till den mycket speciella livs-&lt;br&gt;situationen för ifrågavarande personer är det enligt min uppfattning&lt;br&gt;rimligt att de under återstoden av livet befrias från att betala avgifter för&lt;br&gt;sjukvård, tandvård och läkemedel. Vidare anser jag att reglerna för en&lt;br&gt;närstående att vårda en sjuk person inom denna grupp med ersättning i&lt;br&gt;form av närståendepenning bör vara mer generösa än de gällande regler-&lt;br&gt;na medger i fråga om vårdperiodens längd. Jag föreslår därför att ersätt-&lt;br&gt;ning för vård av en person inom denna grupp bör kunna utges för 240&lt;br&gt;dagar. Eftersom ersättningen normalt utges för dag då den anhörige&lt;br&gt;annars skulle ha förvärvsarbetat bör detta motsvara ett års vårdtid.&lt;br&gt;Något krav på sjukdomens svårighetsgrad behöver inte ställas i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag inhämtat har Landstingsförbundets styrelse den&lt;br&gt;28 januari 1993 beslutat att rekommendera sjukvårdshuvudmännen att&lt;br&gt;inte ta ut avgifter för sjukhusvård eller för öppenvård för denna kategori&lt;br&gt;HIV-smittade. Rekommendationen gäller också fria sjukresor. Jag utgår&lt;br&gt;från att huvudmännen kommer att följa denna rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfrihet i öppenvård bör även omfatta besök hos privatpraktise-&lt;br&gt;rande läkare och sjukgymnaster med försäkringsanslutning. För de per-&lt;br&gt;soner i gruppen som är förtids- eller ålderspensionerade bör vid sjukhus-&lt;br&gt;vård något avdrag på utgående pensionsförmåner inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen med avgiftsfrihet för tandvård, läkemedel&lt;br&gt;och sjukhusvård för förtids- eller ålderspensionärer bör enligt min be-&lt;br&gt;dömning lagregleras. Jag föreslår därför att en särskild lag utfärdas med&lt;br&gt;sådant innehåll. Ändring bör även göras i lagen (1988:1465) om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet för närståendevård. För att minska risken att denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgning av ledigheten ökar belastningen på den enskilde arbetsgivaren&lt;br&gt;föreslås dessutom införande av ett tillägg i 17 § semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480) vilket innebär att ledigheter över 45 dagar per år i samband&lt;br&gt;med närståendevård inte skall vara semesterlönegrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utformningen av de administrativa rutinerna för avgifts-&lt;br&gt;befrielse för sjukvård, tandvård och läkemedel för denna begränsade&lt;br&gt;grupp bör regeringen eller efter regeringens bemyndigande Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket utfärda verkställighetsföreskrifter till den nya lagen. Samråd&lt;br&gt;bör därvid kunna äga rum förslagsvis med Landstingsförbundet och&lt;br&gt;Apoteksbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Företagshälsovård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Med anledning av att det generella statsbidraget till&lt;br&gt;företagshälsovården avskaffats genom beslut av riksdagen görs&lt;br&gt;vissa konsekvensändringar i lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom beslut av riksdagen under våren 1992&lt;br&gt;har det generella statsbidraget till företagshälsovården avskaffats fr.o.m.&lt;br&gt;år 1993 (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet. 1991/92:AU12, rskr.&lt;br&gt;1991/92:251). Den sjukvård som lämnas inom företagshälsovården bör&lt;br&gt;härigenom inte längre jämställas med den av samhället i övrigt finansie-&lt;br&gt;rade öppna hälso- och sjukvården i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer att läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som&lt;br&gt;lämnas av läkare eller sjukgymnaster vilka är anställda av eller har avtal&lt;br&gt;med företagshälsovård jämställs med övrig oreglerad privatvård under&lt;br&gt;förutsättning att vårdgivaren inte är ansluten till den allmänna sjukför-&lt;br&gt;säkringen eller har vårdavtal med sjukvårdshuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen påverkar de delar av socialförsäkringssystemet som har&lt;br&gt;haft en koppling till sjuk- och hälsovården inom företagshälsovården,&lt;br&gt;trots att denna verksamhet i övrigt varit avskild från den allmänna sjuk-&lt;br&gt;försäkringens ersättningssystem sedan den 1 januari 1986. Det gäller&lt;br&gt;bestämmelser om avgifter för läkarvård och tandvård vid arbetsskada,&lt;br&gt;högkostnadsskydd samt sjukresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag nyss anfört följer att det på nämnda områden krävs kon-&lt;br&gt;sekvensändringar inom berörda delar av socialförsäkringen som innebär&lt;br&gt;att återstående bestämmelser med anknytning till företagshälsovården&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang understryka att de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;inte påverkar den gällande ordningen i fråga om remisser från företags-&lt;br&gt;läkare till röntgen- och laboretorieundersökningar. Det innebär således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en läkare vid företagshälsovård som avses i 3 kap. 2 § arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen även fortsättningsvis på sjukförsäkringens bekostnad skall kunna&lt;br&gt;remittera en patient till sådana undersökningar hos sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen och vad gäller laboratorieundersökningar till Statens bakteriologiska&lt;br&gt;laboratorium (fr.o.m. den 1 juli 1993 Smittskyddsinstitutet). Det är&lt;br&gt;också min förhoppning att - oavsett den föreslagna konsekvensändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om ersättning för sjukresor - sådan ersättning ändå skall kunna&lt;br&gt;lämnas vid remiss från företagsläkare i vissa fall genom lokala överens-&lt;br&gt;kommelser mellan företagshälsovård och sjukvårdshuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att föreskrifterna i fråga om företags-&lt;br&gt;hälsovård i 3 kap. 9 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt i 7 § lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i detta ärende samrått med chefen för Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sjukersättning vid långvarig sjukskrivning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har efter förslag av regeringen (prop. 1992/93:31, bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157) nyligen fattat beslut om införande av&lt;br&gt;en karensdag i sjukförsäkrings- och sjuklönesystemen fr.o.m. den 1 april&lt;br&gt;1993. Samtidigt beslöts att sjukpenning skall utges med 65 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten för de två första dagarna efter karens-&lt;br&gt;dagen och 80 % för tid därefter t.o.m. den 365:e dagen i sjukperioden.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 366:e dagen skall sjukpenning utges med 70 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten. Bestämmelsen om en sänkt kompensa-&lt;br&gt;tionsgrad till 70 % tillämpas dock först fr.o.m. den 1 juli 1993. För de&lt;br&gt;första 90 dagarna i sjukperioden gäller som tidigare att arbetsgivare har&lt;br&gt;rätt att utge sjuklön med högst 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:31 (s. 52) angavs bl.a. att i den grupp försäkrade som&lt;br&gt;är sjukskrivna mer än ett år finns personer som efter en begränsad tids&lt;br&gt;behandling kommer att återgå i arbete och personer som har livshotande&lt;br&gt;sjukdomar. Det kunde därför finnas skäl att överväga särskilda regler&lt;br&gt;för dessa grupper. Utformningen av en undantagsregel i form av en&lt;br&gt;särskild kompensationsgrad för dessa situationer stöter dock på stora&lt;br&gt;problem när det gäller att avgränsa vilka som skulle vara berättigade till&lt;br&gt;högre ersättning. Regeringen ansåg därför att det krävdes ytterligare&lt;br&gt;utredning om behovet av och möjligheterna att införa sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen berördes också (s. 54) behovet av en spärr för att för-&lt;br&gt;hindra att en försäkrad i ett mycket långt sjukfall på ett relativt enkelt&lt;br&gt;sätt undgår en sänkning av kompensationsgraden. Enligt propositionen&lt;br&gt;behövdes en sådan spärr dels av rättviseskäl, dels av besparingsskäl.&lt;br&gt;Frågan om hur en sådan regel närmare skulle utformas behövde dock&lt;br&gt;övervägas ytterligare inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet framhöll i sitt betänkande (bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU9) bl.a. att det bland de långtidssjuka finns försäkrade som&lt;br&gt;passerar ettårsgränsen i sin sjukdomsperiod på grund av att den medi-&lt;br&gt;cinska rehabiliteringen inte är avslutad och arbetslivsinriktade reha-&lt;br&gt;biliteringsåtgärder därför ännu inte är meningsfulla. Det finns också&lt;br&gt;försäkrade för vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte är&lt;br&gt;meningsfulla och för vilka sjukbidrag inte heller är aktuellt. Utskottet&lt;br&gt;förutsatte att frågan om en tillfredsställande kompensation för dessa&lt;br&gt;grupper skulle få en acceptabel lösning genom att kompletterande för-&lt;br&gt;slag skulle läggas fram för riksdagen under innevarande riksmöte, så att&lt;br&gt;erforderliga regler kan träda i kraft innan den nya nivån 70 % böljar&lt;br&gt;tillämpas den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den tidigare nämnda spärregeln uttalade socialförsäkrings-&lt;br&gt;utskottet att man också förutsatte att regeringen samtidigt skulle åter-&lt;br&gt;komma med förslag om en regel som innebär en spärr mot möjlig-&lt;br&gt;heterna att kringgå en sänkning av kompensationsnivån till 70 % genom&lt;br&gt;att den försäkrade friskskriver sig kortare perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Sjukpenningens nivå efter den 365:e dagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För tid under vilken en försäkrad på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilite-&lt;br&gt;ring skall sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten kunna utges även efter den 365:e dagen i sjukperioden.&lt;br&gt;Som villkor skall gälla att behandlingen eller rehabiliteringen&lt;br&gt;ordinerats av läkare och ingår i en av försäkringskassan godkänd&lt;br&gt;plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som nyss nämnts kommer fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993 sjukpenning att utges med 70 % av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten efter den 365:e dagen i sjukperioden. För dem som varit&lt;br&gt;sjukskrivna mer än ett år och som inte blir aktuella för arbetslivsinriktad&lt;br&gt;rehabilitering eller pensionsprövning skall sjukpenningnivån 70 % gälla&lt;br&gt;som huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sjukbidrag/förtidspension vill jag redan här erinra om att&lt;br&gt;någon ändring av möjligheterna att erhålla sjukbidrag eller förtidspen-&lt;br&gt;sion inte är avsedd. Det bör vidare betonas att motivet till införandet av&lt;br&gt;sänkta ersättningsnivåer i sjukförsäkringen är regeringens strävan att&lt;br&gt;minska omfattningen av de mycket långa sjukfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de försäkrade som varit sjukskrivna mer än ett år finns de som&lt;br&gt;antingen kommer att återgå i arbete eller vara föremål för arbetslivsin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering eller prövas för sjukbidrag eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga i gruppen som varit sjukskrivna ett år skall huvudregeln&lt;br&gt;tillämpas. Det kommer att röra sig om personer som ännu inte är&lt;br&gt;medicinskt färdigbehandlade eller vars arbetsförmåga inte beräknas vara&lt;br&gt;nedsatt ytterligare minst ett år. För vissa av dem bör emellertid enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;min uppfattning bestämmelsen om sänkt ersättningsnivå inte tillämpas.&lt;br&gt;Jag anser därför att en undantagsregel bör införas så att sjukpenning i&lt;br&gt;vissa särskilda fall skall kunna utges med 80 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten även efter den 365:e dagen i sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits kan en undantagsregel ge upphov till svåra&lt;br&gt;avgränsningsproblem. För att inte hamna i den situationen att sjuk-&lt;br&gt;domens art skall avgöra ersättningsnivån har jag vid utformningen av en&lt;br&gt;undantagsregel stannat för att knyta nivån till tid då den försäkrade&lt;br&gt;genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering. Som&lt;br&gt;förutsättning bör gälla att det rör sig om behandlingar som ordinerats av&lt;br&gt;läkare. Vidare bör det krävas att behandlingen ingår i en behandlings-&lt;br&gt;plan som har godkänts av försäkringskassan. Avsikten är dock inte att&lt;br&gt;försäkringskassan skall godkänna behandlingen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en behandlingsplan bör enligt min uppfattning ställas krav på att den&lt;br&gt;försäkrade har regelbunden kontakt med den behandlande läkaren. Jag&lt;br&gt;anser vidare att det är lämpligt att det i planen föreskrivs att läkarbesök&lt;br&gt;skall företas i vart fall en gång per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten bör&lt;br&gt;kunna utges så länge behandlingen pågår. En serie behandlingar med&lt;br&gt;upphåll mellan behandlingstillfällena bör kunna berättiga till sjukpenning&lt;br&gt;på den högre nivån under hela behandlingsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör intas i en ny paragraf, 3 kap. 4 d § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Sammanläggning av sjukfall vid långvarig sjukskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjukpenning skall utges med 70 % av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten om den försäkrade under de senaste 15&lt;br&gt;månaderna haft sjukperioder som sammanlagt omfattar minst 365&lt;br&gt;dagar. Tid före ett 30-dagarsuppehåll räknas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning på nämnda nivå skall utges till dess att friskanmälan&lt;br&gt;följs av en period som överstiger 30 dagar i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I regeringens prop. 1992/93:31 framhölls,&lt;br&gt;utöver vad jag redovisat i det föregående, att den aviserade spärregeln&lt;br&gt;inte fick vara utformad så att den motverkar rehabilitering. Den bör&lt;br&gt;också vara enkel för försäkringskassan att administrera och lätt för den&lt;br&gt;försäkrade att förstå. En lösning kunde enligt regeringen vara en be-&lt;br&gt;stämmelse med innebörden att vid beräkning av om sjukperiod förelegat&lt;br&gt;under 365 dagar längre sjukperioder skall sammanläggas om uppehållet&lt;br&gt;mellan dem understiger ett bestämt antal dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i det föregående är det nödvändigt att samtidigt med&lt;br&gt;sänkningen av sjukpenningnivån till 70 % införa en bestämmelse som&lt;br&gt;förhindrar att en försäkrad på ett alltför enkelt sätt undgår en sådan&lt;br&gt;sänkning. Vid mina överväganden av en lämplig sådan regel anser jag&lt;br&gt;att den bör utformas så att den i första hand blir så enkel som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att sjukpenning utges med 70 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten om den försäkrade under den senaste tiden haft&lt;br&gt;sjukperioder i stor omfattning. Med stor omfattning avses att antalet&lt;br&gt;dagar i sjukperioderna uppgår till sammanlagt minst 365 under en 15-&lt;br&gt;månadersperiod. Om den försäkrade under perioden varit friskskriven&lt;br&gt;under mer än 30 dagar i följd, bortses från sjukperioddagar före den&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning med 70 % av den sjukpenninggrundande inkomsten bör&lt;br&gt;utges till dess att friskanmälan följs av en period som överstiger 30&lt;br&gt;dagar i följd innan en ny sjukperiod börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör tas in i en ny paragraf, 3 kap. 4 d § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i sjukersättningssystemet som kommer att gälla&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 april resp, den 1 juli 1993 är betydande. Det är också&lt;br&gt;svårt att förutsäga de ekonomiska och administrativa konsekvenser som&lt;br&gt;blir följden av de förslag om ersättning efter ett års sjukskrivning som&lt;br&gt;redovisats ovan. Jag avser därför att med uppmärksamhet följa utveck-&lt;br&gt;lingen av sjukfall längre än ett år inklusive tillämpning och effekter av&lt;br&gt;de nya reglerna för sjukpenningnivå efter 365 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sjukpenninggrundande inkomst för&lt;br&gt;biståndsarbetare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Efter tjänstgöring utom riket som varat längst tre år&lt;br&gt;skall den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som&lt;br&gt;varit anställd hos Svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett&lt;br&gt;organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell&lt;br&gt;organisation som bedriver biståndsverksamhet fastställas till lägst&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomst som gällde för honom eller&lt;br&gt;henne omedelbart före utlandstjänstgöringen. Motsvarande skall&lt;br&gt;gälla för medföljande make eller därmed likställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 1 kap. 3 § AFL gäller att försäkrade&lt;br&gt;enligt lagen är dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara&lt;br&gt;svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad som lämnar Sverige&lt;br&gt;skall fortfarande anses vara bosatt i riket, om utlandsvistelsen är avsedd&lt;br&gt;att vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att om inte regeringen föreskriver annat skall den som av&lt;br&gt;en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivar-&lt;br&gt;ens räkning anses bosatt i riket under hela utsändningstiden även om&lt;br&gt;denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande&lt;br&gt;make samt bam som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan&lt;br&gt;att vara gift med den utsände lever tillsammmans med denne, om de&lt;br&gt;tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft bara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1985:73) om undantag från svensk socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagstiftning vid arbete utomlands gäller dock bestämmelserna om att&lt;br&gt;en utsänd arbetstagare och hans medföljande familjemedlemmar skall&lt;br&gt;anses bosatta i riket under hela utsändningstiden inte sådan arbetstagare,&lt;br&gt;som är arvodesanställd av Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)&lt;br&gt;för arbete inom det svenska biståndet i ett annat land eller deras med-&lt;br&gt;följande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 4 § första stycket AFL skall en försäkrad från och med&lt;br&gt;den månad varunder han uppnår 16 års ålder, därest han är bosatt i&lt;br&gt;riket, vara inskriven hos allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 § första stycket AFL föreskrivs att försäkringskassan skall&lt;br&gt;skriva in en försäkrad, så snart kassan erhållit kännedom om att han&lt;br&gt;skall vara inskriven hos kassan. Inskrivning gäller från den tidpunkt, då&lt;br&gt;sådant förhållande inträtt att den försäkrade skall var inskriven, dock&lt;br&gt;tidigast från och med tredje månaden före den, då han skrivs in. I tredje&lt;br&gt;stycket anges att så snart försäkringskassan fått kännedom om att en&lt;br&gt;försäkrad inte längre skall vara inskriven hos kassan, skall kassan avföra&lt;br&gt;honom från sitt register över inskrivna försäkrade med verkan från den&lt;br&gt;tidpunkt, då sådant förhållande inträtt att inskrivningen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till sjukpenning krävs enligt 3 kap. 1 § AFL att en hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa inskriven försäkrad har en sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst som uppgår till minst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 § första stycket AFL skall försäkringskassan i samband&lt;br&gt;med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet&lt;br&gt;till sjukpenningförsäkringen. Försäkringskassan skall samtidigt fastställa&lt;br&gt;den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt&lt;br&gt;eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Enligt&lt;br&gt;samma stycke skall sjukpenningförsäkringen omprövas bl.a. när kassan&lt;br&gt;fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid&lt;br&gt;eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten&lt;br&gt;till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att den fastställda sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten inte får sänkas i vissa situationer bl.a. då den&lt;br&gt;försäkrade genomgår viss utbildning eller är helt eller delvis ledig från&lt;br&gt;förvärvsarbete för vård av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst får den fastställda sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten i dessa och andra närmare specificerade situationer anpassas&lt;br&gt;efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Vidare får&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten inte sänkas under avbrott från&lt;br&gt;förvärvsarbete eller minskning av arbetstid for kortare tid än sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska biståndsverksamheten finns ett stort inslag av verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs av kyrkor och enskilda organisationer. Denna verk-&lt;br&gt;samhet är beroende av insatser av kvalificerad personal. De personer&lt;br&gt;som rekryteras för utlandstjänstgöring har ofta en hög utbildning och&lt;br&gt;lång praktisk yrkeserfarenhet. De rekryteras i regel för arbete i ett ut-&lt;br&gt;vecklingsland under en tid av minst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående skall försäkringskassan avregistrera en&lt;br&gt;inskriven försäkrad i de fall en utlandstjänstgöring avses vara längre tid&lt;br&gt;än ett år. Detta gäller som nämnts inte den som sänts ut av en statlig&lt;br&gt;arbetsgivare, med undantag dock av SIDA:s arvodesanställda. Vidare&lt;br&gt;gäller att en försäkrad som avbryter sitt ordinarie arbete för biståndsar-&lt;br&gt;bete utomlands för en längre tid än sex månader att den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten ändras och fastställs med utgångspunkt i den för-&lt;br&gt;säkrades inkomstförhållanden under utlandstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återkomsten till Sverige återinskrivs personen i fråga hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan samtidigt som kassan beslutar om hans eller hennes till-&lt;br&gt;hörighet till sjukpenningförsäkringen. Sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;fastställs samtidigt på grundval av de då gällande inkomstförhållandena.&lt;br&gt;För en enskild biståndsarbetare kan detta innebära att han helt går miste&lt;br&gt;om sjukersättning om han är sjuk vid ankomsten till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det angelägna arbete som biståndsarbetarna utför anser&lt;br&gt;jag att det finns skäl att vidta åtgärder i syfte att förbättra de ekonomiska&lt;br&gt;villkoren för denna grupp. Reglerna bör ändras så att biståndsarbetares&lt;br&gt;rätt till sjukpenning inte försämras till följd av tjänstgöring utomlands.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att biståndsarbetare efter utlandstjänstgöring om högst&lt;br&gt;tre år skall kunna få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar lägst den sjukpenninggrundande inkomst som&lt;br&gt;gällde omedelbart före tjänstgöringen. Löneutvecklingen i den tidigare&lt;br&gt;anställningen bör därvid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med biståndsarbetare avses den grupp som enligt 1 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag har rätt att uppbära barn-&lt;br&gt;bidrag under längre tid (tre år) än normalt i samband med utlands-&lt;br&gt;vistelse. Riksförsäkringsverket har i samråd med SIDA upprättat en&lt;br&gt;förteckning över de organisationer som uppfyller kraven i bambidrags-&lt;br&gt;reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att gruppen biståndsarbetare föreslås avgränsas på&lt;br&gt;samma sätt som enligt lagen om allmänna barnbidrag får till följd att en&lt;br&gt;arvodesanställd hos SIDA som genom förordningen 1985:73 är undan-&lt;br&gt;tagen från svensk socialförsäkringslagstiftning vid arbete utomlands inte&lt;br&gt;får tillgodoräkna sig den före utlandstjänstgöringen gällande sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige. För övriga&lt;br&gt;SIDA-anställda gäller att de på grundval av bestämmelserna i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket AFL anses bosatta i Sverige under hela utsändningstiden&lt;br&gt;även om denna är avsedd att vara längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör intas i en ny paragraf, 3 kap. 5 b § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Rätt till föräldrapenning för biståndsarbetare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en försäkrad av Svenska kyrkan, ett svenskt&lt;br&gt;trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller&lt;br&gt;en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet&lt;br&gt;varit sänd till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning,&lt;br&gt;får vid bestämmande av villkoret om 180 dagars inskrivning hos&lt;br&gt;försäkringskassan bortses från tiden för utlandsvistelsen om den&lt;br&gt;varat längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla beträffande kravet om viss tids (240 dagar)&lt;br&gt;försäkring för sjukpenning över garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 4 kap. 1 § första stycket AFL framgår att&lt;br&gt;en försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har&lt;br&gt;rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (föräldrapenning-&lt;br&gt;förmåner). Föräldrapenning kan utges under högst 450 hela dagar, varav&lt;br&gt;högst 360 dagar med 90 % av förälderns sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst. Återstående dagar utges föräldrapenning med 60 kronor per dag&lt;br&gt;(garantinivån). Som villkor för rätt till föräldrapenning gäller enligt&lt;br&gt;4 kap. 9 § första stycket AFL att föräldern har varit inskriven hos för-&lt;br&gt;säkringskassan under minst 180 dagar i följd närmast före den dag för&lt;br&gt;vilken föräldrapenning skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § andra stycket AFL utges föräldrapenning för de&lt;br&gt;första 180 dagarna med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om&lt;br&gt;föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån. Enligt paragrafens tredje stycke gäller motsvarande krav&lt;br&gt;inte för resterande 180 dagar som föräldrapenning kan utges på sjukpen-&lt;br&gt;ningnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som återvänder till Sverige efter en längre tids vistelse i ett&lt;br&gt;land med vilket Sverige inte träffat överenskommelse om social trygghet&lt;br&gt;och som fött bam under denna vistelse eller som föder bam efter hem-&lt;br&gt;komsten innebär reglerna att föräldrapenning kan betalas ut först när&lt;br&gt;föräldern varit inskriven hos försäkringskassan i 180 dagar. På grund av&lt;br&gt;kvalifikationsvillkoret om 240 dagar kan föräldrapenning endast utges på&lt;br&gt;garantinivå de första 180 ersättningsdagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhållit i det föregående motiverar det angelägna arbete&lt;br&gt;som utförs av biståndsarbetare att åtgärder vidtas i syfte att förbättra&lt;br&gt;deras ekonomiska villkor. Mot bakgrund av den betydelse föräldrapen-&lt;br&gt;ningen har för en förälders eller en familjs ekonomiska villkor anser jag&lt;br&gt;att rätten till föräldrapenning respektive föräldrapenningens storlek för&lt;br&gt;denna grupp bör bestämmas med bortseende från tiden för utlands-&lt;br&gt;vistelsen vad gäller såväl villkoret om 180 dagars inskrivning hos för-&lt;br&gt;säkringskassan som kravet om 240 dagars försäkring i följd före barnets&lt;br&gt;födelse för sjukpenning över garantinivån. En förutsättning härför bör&lt;br&gt;dock vara att utlandsvistelsen inte överstiger tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen får till följd att för bam födda under utlands-&lt;br&gt;vistelsen kan föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning utges&lt;br&gt;vid återkomsten till Sverige. För rätt till föräldrapenning på denna nivå&lt;br&gt;bör då krävas att föräldern var försäkrad för en sjukpenning över garan-&lt;br&gt;tinivån under 240 dagar i följd omedelbart före utlandstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam som föds efter återkomsten till Sverige beräknas 240-dagars-&lt;br&gt;villkoret med bortseende från utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 4 kap. 9 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 4 kap. 10 § tredje stycket AFL så&lt;br&gt;att en förälder ges rätt till tillfällig föräldrapenning i form av&lt;br&gt;kontaktdagar från och med det kalenderår under vilket bamet&lt;br&gt;fyller iyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 4 kap. 10 § tredje stycket AFL har&lt;br&gt;förälder till bam som fyllt fyra år, till och med det kalenderår under&lt;br&gt;vilket bamet fyller tolv år, rätt till tillfällig föräldrapenning under högst&lt;br&gt;två dagar per år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med&lt;br&gt;föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole- eller&lt;br&gt;fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken bamet&lt;br&gt;deltar (kontaktdagar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till kontaktdagar gäller således fr.o.m. barnets fyraårsdag och&lt;br&gt;t.o.m. det kalenderår under vilket bamet fyller 12 år. Bestämmelsens&lt;br&gt;utformning innebär att föräldrar till bam som är födda mycket sent på&lt;br&gt;året kan gå miste om kontaktdagar. En förälder till ett bam som fyller år&lt;br&gt;t.ex. den 31 december har inte möjlighet att ta ut kontaktdagar det år&lt;br&gt;bamet fyller fyra år. Om bamet däremot fyller år den 1 december före-&lt;br&gt;ligger rätt till två kontaktdagar under december månad det år bamet&lt;br&gt;fyller fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte finns något motiv för att ha regler som ger olika&lt;br&gt;förmåner beroende på när på året bamet är fött föreslår jag en ändring&lt;br&gt;av innebörd att rätten till kontaktdagar inträder fr.o.m. det kalenderår&lt;br&gt;under vilket bamet fyller fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Sjukpenninggrundande inkomst för försäkrad som &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:178&lt;br&gt;uppbär arbetsskadelivränta under tid för studier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 3 kap. 5 § AFL så att sjukpenning&lt;br&gt;vid sjukdom under utbildningstiden för studerande som uppbär&lt;br&gt;livränta med stöd av 6 kap. 5 § lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;skall beräknas utifrån en sjukpenninggrundande inkomst som&lt;br&gt;fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som&lt;br&gt;den försäkrade kan antas få under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 kap. 5 § lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring (LAF) gäller att under tid då den försäkrade är&lt;br&gt;föremål för sådan behandling eller rehabilitering som avses i 3 kap.&lt;br&gt;7 b § eller 22 kap. 7 § AFL hans förmåga att skaffa sig inkomst genom&lt;br&gt;arbete skall anses nedsatt även i den mån åtgärden hindrar honom att&lt;br&gt;förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt LAF under rehabilitering, t.ex. studier, kan beviljas&lt;br&gt;antingen i form av sjukpenning eller livränta. Riksförsäkringsverket har&lt;br&gt;i allmänna råd 1988:7 om ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring rekommenderat att livränta beviljas om utbildningen sträcker sig&lt;br&gt;över ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats skall en fastställd sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst inte sänkas i vissa situationer och den får anpassas efter löne-&lt;br&gt;utvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Av 3 § Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst framgår att detta gäller t.ex. en försäkrad som inte förvärvsar-&lt;br&gt;betar av anledning som berättigar till ersättning bl.a. enligt LAF under&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 13 § jämförd med 2 kap. 13 § AFL gäller vidare att&lt;br&gt;sjukpenning enligt AFL inte betalas ut för samma skada som föranleder&lt;br&gt;ersättning enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studerande som böljar uppbära livränta under utbildning med stöd&lt;br&gt;av 6 kap. 5 § LAF innebär reglerna att livräntetagaren får behålla sin&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstiden och följa löne-&lt;br&gt;utvecklingen inom det egna yrkesområdet. Sjukpenning enligt AFL kan&lt;br&gt;inte betalas ut för den skada som föranleder ersättning enligt LAF men&lt;br&gt;något hinder mot att utge sjukpenning enligt AFL för arman sjukdom än&lt;br&gt;den som föranlett utbetalning av livränta finns inte. Detta förhållande&lt;br&gt;innebär att den som uppbär livränta under studier samtidigt kan få sjuk-&lt;br&gt;penning enligt AFL om han sjukanmäler sig av annan orsak än den som&lt;br&gt;utgör grund för livräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som uppbär livränta med stöd av 6 kap. 5 § LAF kan&lt;br&gt;därmed bli överkompenserad om han drabbas av annan sjukdom än&lt;br&gt;arbetsskadan. För att minska risken för överkompensation föreslår jag&lt;br&gt;att den sjukpenninggrundande inkomst på vilken livräntan är grundad&lt;br&gt;skall vara vilande under den tid som föranleder livräntan. Har den för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkrade inkomst av arbete under studietiden, t.ex. ferieinkomst, skall&lt;br&gt;särskild sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den&lt;br&gt;inkomsten (studietids-SGI). I det följande föreslås att den angivna be-&lt;br&gt;stämmelsen i 3 kap. 13 § AFL slopas. Detta minskar dock inte pro-&lt;br&gt;blemet med möjlig överkompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall även gälla om den försäkrade uppbär livränta enligt&lt;br&gt;lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) och lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Samordning av sjuk- och arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringarna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Gällande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1977 och gäller skador som visat sig denna dag eller senare.&lt;br&gt;Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egen-&lt;br&gt;företagare och ger ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av&lt;br&gt;skada i sitt arbete. Även vissa studerande omfattas av LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadan skall i princip bestå längre än 180 dagar för att ge den&lt;br&gt;försäkrade rätt till ersättning enligt LAF. För tiden dessförinnan, sam-&lt;br&gt;ordningstiden, gäller att den försäkrade har rätt till ersättning i form av&lt;br&gt;sjuklön från arbetsgivaren och ersättning från den allmänna försäkringen&lt;br&gt;i form av sjukvårdsförmåner och sjukpenning. Den som inte är sjukför-&lt;br&gt;säkrad har dock rätt till motsvarande förmåner från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen även under samordningstiden. Linder denna tid ersätter arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen dessutom nödvändiga kostnader för sjukvård utom&lt;br&gt;riket, tandvård och särskilda hjälpmedel i den mån dessa kostnader inte&lt;br&gt;ersätts enligt lagen om allmän försäkring. För skada som inträffat före&lt;br&gt;den 1 januari 1992 är samordningstiden 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samordningstidens slut ersätter arbetsskadeförsäkringen nödvän-&lt;br&gt;diga kostnader för läkarvård, tandvård, sjukvårdande behandling, sjuk-&lt;br&gt;husvård, läkemedel och särskilda hjälpmedel. Vid sjukdom som sätter&lt;br&gt;ned arbetsförmågan efter samordningstiden utges sjukpenning från&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen. Hel sjukpenning enligt LAF motsvarar normalt&lt;br&gt;1/365 av årsinkomsten upp till 7,5 basbelopp (258 000 kronor år 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan med minst en femtondel&lt;br&gt;har den försäkrade rätt till ersättning i form av livränta för den inkomst-&lt;br&gt;förlust som uppkommer. Livräntan motsvarar skillnaden mellan den&lt;br&gt;inkomst den försäkrade skulle ha haft om han inte hade skadats och den&lt;br&gt;inkomst han trots skadan kan beräknas komma att få. Livräntan ersätter&lt;br&gt;inkomstförlust upp till 7,5 basbelopp. Inkomstbortfall som för år under-&lt;br&gt;stiger en fjärdedel av basbeloppet ger dock inte rätt till livränta. Liv-&lt;br&gt;ränta kan också utges till efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen skall finansieras genom socialavgifter och Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;avkastning från arbetsskadefonden. Avgiften utgör för närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,38 % av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetsskadeärenden har ökat under i stort sett hela 1980-talet. Ar&lt;br&gt;1985 uppgick antalet inkomna ärenden som skulle prövas hos försäk-&lt;br&gt;ringskassorna till drygt 64 000. År 1989 var antalet som högst eller&lt;br&gt;118 600. Därefter har antalet ärenden minskat. År 1991 uppgick antalet&lt;br&gt;ärenden till 108 600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringens kostnader (inkl, ersättning enligt äldre lagstiftning) har&lt;br&gt;under perioden 1985 - 1991 ökat från 1 813 miljoner kronor till&lt;br&gt;11 295 miljoner kronor. Kostnaderna för arbetsskadesjukpenning upp-&lt;br&gt;gick under år 1985 till 670 miljoner kronor och år 1991 till 6 779 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Motsvarande kostnader för livräntor var 223 respektive&lt;br&gt;4 516 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefonden uppvisar sedan år 1987 ett underskott. Vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1992 var det ackumulerade underskottet drygt&lt;br&gt;26 000 miljoner kronor. Trots höjning av arbetsskadeavgiften till&lt;br&gt;1,38 % fr.o.m. den 1 januari 1993 och tillskott från delpensionsfonden&lt;br&gt;(8,3 miljarder kronor under budgetåret 1992/93) bedöms underskottet&lt;br&gt;vid utgången av budgetåret 1992/93 uppgå till drygt 22 000 miljoner&lt;br&gt;kronor. Utan de av regeringen hittills föreslagna och av riksdagen god-&lt;br&gt;kända åtgärderna skulle underskottet vid utgången av år 1997 ha uppgått&lt;br&gt;till mer än 80 miljarder kronor enligt av Riksförsäkringsverket gjorda&lt;br&gt;beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen har bl.a. varit föremål för en granskning av&lt;br&gt;Riksdagens revisorer. I en rapport (1988/89:5) uttalade revisorerna att&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen inte fungerar väl i sin nuvarande utformning.&lt;br&gt;Som skäl angavs bl.a. att arbetsskadeförsäkringens högre ersättningsnivå&lt;br&gt;jämte handläggningstidema i systemet torde verka starkt rehabiliterings-&lt;br&gt;hindrande samt att kompensationsnivån inom andra trygghetssystem för&lt;br&gt;flertalet försäkrade ligger på en tillfredsställande nivå. Revisorerna&lt;br&gt;anmälde därefter sin granskning till riksdagen (förs. 1989/90:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet uttalade med anledning av revisorernas&lt;br&gt;granskning i bet. 1989/90:SfU15 bl.a. att principen att en skada som&lt;br&gt;beror på arbetet, i vart fall efter det akuta sjukdomsstadiet, genom för-&lt;br&gt;säkringsskydd skall ersättas med högre belopp än annan skada bör bi-&lt;br&gt;behållas. Vidare utgick utskottet från att överväganden skulle komma att&lt;br&gt;göras beträffande samordning av sjuk- och arbetskadeförsäkringama.&lt;br&gt;Utskottet hänvisade till den beredning av frågan som då pågick inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen framhöll i prop. 1990/91:141 om rehabilite-&lt;br&gt;ring och rehabiliteringsersättning att en samordning av sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringama är av mycket stor betydelse för ett framgångsrikt&lt;br&gt;rehabiliteringsarbete. Utgångspunkten för en samordning skulle därvid&lt;br&gt;vara att den enskilde som skadas i sitt arbete skall hållas skadeslös samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samhällets åtaganden gentemot den skadade i huvudsak skall omfatta&lt;br&gt;sjukpenning under sjukdomstid, rehabiliteringspenning under rehabilite-&lt;br&gt;ringstid och livränta vid varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten var vidare att arbetsmarknadens parter skulle ta ansvar för&lt;br&gt;vad som därutöver krävs för att genom avtalsförsäkringar hålla de&lt;br&gt;arbetsskadade skadeslösa. Därefter tillsattes en kommitté med uppgift att&lt;br&gt;göra en översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;(S 1991:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med problemen vad gällde kostnadsutveckling-&lt;br&gt;en inom arbetsskadeförsäkringen beslöt riksdagen på förslag av den&lt;br&gt;nuvarande regeringen att förlänga samordningstiden från 90 till 180&lt;br&gt;dagar fr.o.m. den 1 januari 1992 (prop. 1991/92:40, bet. 1991/92:SfU5,&lt;br&gt;rskr. 1991/92:81). Regeringen utfärdade vidare tilläggsdirektiv till den&lt;br&gt;nyss nämnda utredningen om översyn av vissa frågor inom arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen (dir. 1991:109). Utredningen, som antog namnet Arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringsutredningen, fick i uppdrag att dels överväga förslag till&lt;br&gt;ändring av grunderna för vad som skall betraktas som arbetsskada, dels&lt;br&gt;pröva om försäkringsskyddet för arbetsskadade kunde tillgodoses i&lt;br&gt;annan ordning än den nuvarande. Utredningen har i april 1992 över-&lt;br&gt;lämnat ett delbetänkande (SOU 1992:39) Begreppet arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Arbetsskadeförsäkringsutredningens betänkande&lt;br&gt;och efter förslag av regeringen i prop. 1992/93:30 om ändring av&lt;br&gt;begreppet arbetsskada har riksdagen beslutat att kravet på skadlighet hos&lt;br&gt;en arbetsmiljöfaktor skall höjas från sannolikhet till hög grad av sanno-&lt;br&gt;likhet. Samtidigt har kravet på orsakssamband mellan skadlig inverkan i&lt;br&gt;arbetet och den försäkrades skada skärpts så att samband skall anses&lt;br&gt;föreligga om övervägande skäl talar för det. De nya reglerna har trätt i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993. Äldre lag gäller alltjämt för skador som in-&lt;br&gt;träffat före den 1 januari 1993 om de anmäls till försäkringskassan&lt;br&gt;senast den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av propositionen erinrade socialförsäkrings-&lt;br&gt;utskottet (bet. 1992/93:SfU8 s. 14) bl.a. om att arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;till skillnad från den allmänna försäkringen vilar på skadeståndsrättsliga&lt;br&gt;principer. Enligt utskottet kunde det emellertid finnas anledning, inte&lt;br&gt;minst av administrativa skäl, att inom den kommande utredningen om&lt;br&gt;hur sjuk- och arbetsskadeförsäkringama skall finansieras och administre-&lt;br&gt;ras i framtiden även undersöka en modell där socialförsäkringssystemet&lt;br&gt;kompenserar arbetsskador med samma nivå som sjukpenningförsäkring-&lt;br&gt;en. Detta gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1992/93:142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mellan regeringen och Socialdemokraterna träffade överenskom-&lt;br&gt;melse, som närmare redovisats i prop. 1992/93:50 om åtgärder för att&lt;br&gt;stabilisera den svenska ekonomin, inbegriper bl.a. att en beredning skall&lt;br&gt;tillsättas i syfte att införa en ny försäkringsmodell som innebär bl.a. att&lt;br&gt;sjuk- och arbetsskadeförsäkringama flyttas ut ur statsbudgeten och att&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter ges huvudansvaret för försäkringarna. Jag avser&lt;br&gt;att inom kort föreslå regeringen att besluta om direktiv för en sådan&lt;br&gt;beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att förutsättningarna för Arbetsskadeförsäkrings-&lt;br&gt;utredningen ändrats väsentligt genom regeringens överenskommelse med&lt;br&gt;Socialdemokraterna har utredningens arbete efter beslut av regeringen&lt;br&gt;avslutats den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående har riksdagen beslutat om sänkta kom-&lt;br&gt;pensationsnivåer i sjukförsäkringen fr.o.m. den 1 april respektive den&lt;br&gt;1 juli 1993 (prop. 1992/93:31, bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157).&lt;br&gt;Bl.a. sänks rehabiliteringspenningen till 95 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst fr.o.m. förstnämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagens behandling av nyss nämnda proposition ut-&lt;br&gt;talade socialförsäkringsutskottet (s. 15 f) bl.a. att utskottet tillstyrkte att&lt;br&gt;rehabiliteringspenningens kompensationsgrad sänks till 95 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten. Efter samordningstidens slut kan dock&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenning utges även i rehabiliteringssituationer med ett&lt;br&gt;högre belopp än denna rehabiliteringspenning. Utskottet ansåg att den&lt;br&gt;kommande beredningen om sjuk- och arbetsskadeförsäkringama har&lt;br&gt;möjlighet att uppmärksamma de eventuella problem som kan föreligga&lt;br&gt;med rehabilitering av arbetsskadade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 6, s. 39) medför de ändrade kompensationsnivåema inom sjuk-&lt;br&gt;penning- och sjuklönesystemen behov av anpassning av arbetsskade-&lt;br&gt;sjukpenningen. Utan en sådan anpassning kan befaras att arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen i ökad utsträckning kommer att bli rehabiliteringshämmande&lt;br&gt;eftersom den som anmält en arbetsskada svårligen kommer att vara&lt;br&gt;motiverad att påbörja rehabilitering innan skadan blivit prövad. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav föreslår jag i det följande att rätten till arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penning i princip skall upphöra den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Sjukersättning vid arbetsskada till den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid arbetsskada utges till den som är sjukpenning-&lt;br&gt;försäkrad ersättning under sjukdomstid för inkomstbortfall i form&lt;br&gt;av sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sedan länge gäller principen att skador till&lt;br&gt;följd av arbete kompenseras med högre ersättning än andra skador.&lt;br&gt;Bakom denna uppfattning ligger bedömningen att en förvärvsarbetande&lt;br&gt;löper större risk att skadas än den som inte förvärvsarbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att en arbetsskada skall ersättas med högre belopp än en&lt;br&gt;annan skada bör alltjämt gälla. Med hänsyn till utvecklingen av kost-&lt;br&gt;naderna för arbetsskadeförsäkringen samt risken för att arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penningen verkar rehabiliteringshämmande anser jag det emellertid be-&lt;br&gt;fogat att föreslå att, såvitt avser arbetsskadeförsäkringen, detta skall&lt;br&gt;gälla först sedan en bestående nedsättning av arbetsförmågan till följd av&lt;br&gt;arbetsskada har inträtt. Jag föreslår därför att rätten till arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penning i princip slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts har antalet arbetsskadeärenden ökat mycket kraftigt under&lt;br&gt;en följd av år. Detta har i sin tur medfört att väntetiden för ett beslut om&lt;br&gt;arbetsskada förlängts i motsvarande mån. Eftersom den skadade i många&lt;br&gt;fall vill ha ersättningsfrågan löst innan han är beredd att medverka i en&lt;br&gt;rehabilitering har handläggningstiden jämte den höga ersättningsnivån&lt;br&gt;kommit att utgöra ett hinder för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete.&lt;br&gt;Detta är enligt min mening otillfredställande. Tidigare vidtagna åtgärder,&lt;br&gt;bl.a. förlängningen av samordningstiden, är inte tillräckliga, varför&lt;br&gt;ytterligare åtgärder behövs för att ändra detta förhållande. Genom för-&lt;br&gt;slaget att i huvudsak slopa rätten till arbetsskadesjukpenning anser jag&lt;br&gt;att förutsättningarna för att få den försäkrade att medverka i en fram-&lt;br&gt;gångsrik rehabilitering ökar väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att den som till följd av arbetsskada har fått sin&lt;br&gt;arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel skall erhålla sjukpenning i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 3 kap. AFL under sjukdomstiden. Detta&lt;br&gt;innebär, med utgångspunkt i de nya regler om ändrad sjukersättning som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 april 1993, att sjukpenning i regel kommer att utges&lt;br&gt;med 80 % eller, efter ett års sjukskrivning, i flertalet fall med 70 % av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten. Bestämmelsen om sjukpenning&lt;br&gt;med 70 % tillämpas dock först fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en arbetslivsinriktad rehabilitering blir aktuell innebär för-&lt;br&gt;slaget att sjukpenning enligt 3 kap. AFL kommer att bytas ut mot i&lt;br&gt;första hand rehabiliteringspenning enligt 22 kap. samma lag, om förut-&lt;br&gt;sättningarna i övrigt för denna ersättning är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukdomstid avses tiden fram till dess att sjukdomstillståndet&lt;br&gt;upphör. Beträffande tidpunkten härför föreslår jag ingen ändring i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förutsättningarna att erhålla sjukpenning med stöd av 6 kap.&lt;br&gt;4 § LAF föreslår jag heller ingen ändring. Enligt denna paragraf kan&lt;br&gt;försäkrad som på anmodan av försäkringskassan eller med kassans sam-&lt;br&gt;tycke avhåller sig från arbete i syfte att förebygga att arbetsskada upp-&lt;br&gt;står, återuppstår eller förvärras få skälig ersättning från arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen, motsvarande högst hel sjukpenning. Då sådan ersättning inte&lt;br&gt;kan erhållas från den allmänna försäkringen bör rätten till denna form av&lt;br&gt;ersättning kvarstå. Ersättningens storlek anpassas dock till AFL:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller vad gäller förutsättningarna för att erhålla livränta respek-&lt;br&gt;tive för livräntans storlek föreslår jag någon ändring av de nuvarande&lt;br&gt;reglerna. Jag kan här nämna att antalet nybeviljade livräntor kan upp-&lt;br&gt;skattas till ca 17 000 - 18 000 per år de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas i det följande innebär förslaget att försäkringskassorna&lt;br&gt;i regel först i samband med att fråga om rätt till livränta aktualiseras&lt;br&gt;skall pröva om förutsättningarna för att erhålla ersättning enligt LAF är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i det här sammanhanget något beröra de avtalsbundna ersätt-&lt;br&gt;ningarna vid arbetsskada. Det försäkringsskydd som den allmänna för-&lt;br&gt;säkringen och arbetsskadeförsäkringen ger kompletteras för flertalet&lt;br&gt;anställda av förmåner som arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisa-&lt;br&gt;tioner kommit överens om genom kollektivavtal, t.ex. trygghetsförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring vid arbetsskada (TFA) och det statliga avtalet om ersättning vid&lt;br&gt;personskada (PSA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFA administreras av försäkringskonsortiet AMF-trygghetsförsäkring.&lt;br&gt;Försäkringsvillkoren gäller i regel for ett år i taget. De ersättningar som&lt;br&gt;utges från TFA är i första hand ideella ersättningar för lyte och men,&lt;br&gt;sveda och värk m.m. Ersättning kan också lämnas för den inkomstför-&lt;br&gt;lust och för de kostnader som återstår sedan ersättning från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande förmåner av samma slag som utges från TFA garante-&lt;br&gt;ras statligt anställda genom PSA som böljade gälla den 1 april 1986.&lt;br&gt;Statens trygghetsnämnd prövar ersättningsanspråk enligt PSA. För&lt;br&gt;trygghetsnämndens räkning sker regleringen av skadorna hos AMF-&lt;br&gt;trygghetsförsäkring .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas beslut utgör i regel grunden for den ersättning&lt;br&gt;som utges enligt de avtalsbundna försäkringarna. Den föreslagna sam-&lt;br&gt;ordningen kan därmed få såväl administrativ som kostnadsmässig be-&lt;br&gt;tydelse för TFA och PSA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;bör alltjämt tillämpas i fråga om ersättning som avser tid före detta&lt;br&gt;datum. Förslaget innebär således att för sjukfall som ligger i tid före den&lt;br&gt;1 juli 1993 kommer nuvarande regler i LAF att tillämpas fram till detta&lt;br&gt;datum. För sjukfall som böljar denna dag eller senare kommer den&lt;br&gt;föreslagna ändringen att gälla fullt ut. För pågående sjukfall får förslaget&lt;br&gt;till följd att ersättning som avser tid före den 1 juli 1993 kommer att&lt;br&gt;utges enligt nuvarande bestämmelser i LAF medan ersättning som avser&lt;br&gt;tiden därefter kommer att utges i enlighet med den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har under beredningen av detta ärende framhållit&lt;br&gt;att ikraftträdande bör ske tidigast den 1 januari 1994. Förslaget att slopa&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenningen är dock ett led i arbetet med att minska statens&lt;br&gt;kostnader. Av det skälet och för att befrämja rehablitering av arbets-&lt;br&gt;skadade ser jag det som angeläget att de nya reglerna i LAF införs utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som före den 1 juli 1993 beviljats arbetsskadesjukpenning för&lt;br&gt;att genomgå en arbetslivsinriktad rehabilitering kan emellertid problem&lt;br&gt;uppstå i samband med att arbetsskadesjukpenningen skall bytas till reha-&lt;br&gt;biliteringspenning. I sådana fall bör rehabiliteringsplanema fullföljas.&lt;br&gt;För att försäkringskassorna under ett övergångsskede skall kunna ta&lt;br&gt;särskild hänsyn i dessa fall bör regeringen meddela de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som behövs i syfte att underlätta övergången till den nya ersätt-&lt;br&gt;ningsförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu föreslagit förutsätter ändringar i 3 och 6 kap. LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla principen om ett likvärdigt skydd vid skada i&lt;br&gt;arbetet och i verksamhet som omfattas av lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd erfordras en ändring också i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende LAF får återverkningar också för ersättningar&lt;br&gt;enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Sjukersättning till arbetsskadeförsäkrade som inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:178&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;omfattas av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som förvärvsarbetar i verksamhet här i riket&lt;br&gt;utan att vara försäkrad för sjukvårdsförmåner och sjukpenning&lt;br&gt;enligt AFL skall vid arbetsskada under sjukdomstid erhålla sjuk-&lt;br&gt;vårdsförmåner, sjukpenning och rehabiliteringsersättning från&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen på samma villkor som den som är försäk-&lt;br&gt;rad för dessa förmåner enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från rätt till sjukpenning enligt LAF skall dock allt-&lt;br&gt;jämt gälla för arbetstagare som enligt 3 kap. 16 § första stycket&lt;br&gt;AFL har undantagits från rätt till sjukpenning vid sjukdom samt&lt;br&gt;för den som avses i 1 kap. 1 § andra stycket LAF under de första&lt;br&gt;180 dagarna efter det att skadan inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkrad enligt AFL är enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara svenska med-&lt;br&gt;borgare är bosatta här i riket. Sjukvårdsersättning enligt 2 kap. AFL&lt;br&gt;utges dock inte för annan försäkrad än den som är bosatt i Sverige.&lt;br&gt;Försäkrad för sjukpenning är enligt 3 kap. 1 § AFL den som är inskri-&lt;br&gt;ven hos en allmän försäkringskassa och har en sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som uppgår till minst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad för arbetsskada är den som förvärvsarbetar i verksamhet här&lt;br&gt;i riket samt, vad gäller annan förvärvsarbetande än arbetstagare, är&lt;br&gt;bosatt här i Sverige. Försäkrad enligt LAF är också den som genomgår&lt;br&gt;utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för&lt;br&gt;arbetsskada. Särskilda regler finns vidare för arbetstagare som är utsänd&lt;br&gt;för arbete utomlands av en arbetsgivare med verksamhet här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1964 antog Internationella arbetsorganisationen (ILO) en konven-&lt;br&gt;tion (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. Konventionen ratificerades&lt;br&gt;av Sverige år 1969 med verkan från år 1970. Konventionens förmåner&lt;br&gt;utgörs dels av olika former av hälso- och sjukvård, dels av kontantför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat som tillhandahåller hälso- och sjukvård och därmed&lt;br&gt;sammanhängande förmåner enligt ett allmänt sjukförsäkringssystem kan&lt;br&gt;låta detta bli tillämpligt även på de yrkesskadade under förutsättning att&lt;br&gt;systemet har sådant innehåll att vederbörande inte utsätts för ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter. Vidare är det inte något hinder för en medlemsstat, som&lt;br&gt;tillhandahåller ifrågavarande förmåner enligt ett återbetalningssystem, att&lt;br&gt;uppställa särskilda regler enligt vilka de försäkrade själva får svara för&lt;br&gt;viss del av kostnaden. Reglerna måste även i detta fall vara sådana att&lt;br&gt;de inte medför ekonomiska svårigheter för den skadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontantförmånerna kan enligt artikel 13 i konventionen beräknas på&lt;br&gt;två sätt. Enligt det ena beräkningssättet (artikel 19) skall kontantför-&lt;br&gt;månerna inklusive eventuella familjebidrag för en standardförmånstagare&lt;br&gt;utgöra minst 60 % av dennes tidigare arbetsförtjänst ökade med de&lt;br&gt;familjebidrag som utgår till en skyddad person med samma försöijnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plikt. Man har med detta beräkningssätt dock rätt att lämna inkomster&lt;br&gt;som överstiger medelinkomsten för en yrkesutbildad manlig industriar-&lt;br&gt;betare utan kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det andra beräkningssätt som konventionen anvisar (artikel 20)&lt;br&gt;skall kontantförmånerna för alla standard förmånstagare oavsett tidigare&lt;br&gt;inkomst inklusive familjebidrag utgöra minst 60 % av en oskolad manlig&lt;br&gt;industriarbetares lön ökad med de familjebidrag som utgår till en&lt;br&gt;skyddad person med samma försöijningsplikt. För annan förmånstagare&lt;br&gt;skall förmånen sta i rimlig relation till standardförmånstagarens förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije land kan fritt välja beräkningssätt för uppfyllande av kraven på&lt;br&gt;kontantförmånernas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen stadgar vidare att vaije land har skyldighet att inom sitt&lt;br&gt;territorium behandla dem som inte är medborgare i landet lika med&lt;br&gt;landets egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en av ILO antagen rekommendation (nr 121) om förmåner vid&lt;br&gt;yrkesskada bör kontantförmåner vid arbetsoförmåga uppgå till minst två&lt;br&gt;tredjedelar av den skadades inkomster eller av genomsnittsinkomsten för&lt;br&gt;arbetstagaren inom den undergrupp av ekonomisk verksamhet som&lt;br&gt;sysselsätter det största antalet förvärvsarbetande manliga personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min redogörelse för sjukförsäkringens resp, arbetsskadeförsäkringens&lt;br&gt;omfattning visar att personkretsen enligt LAF är en annan än enligt&lt;br&gt;AFL. LAF omfattar bl.a. vissa personkategorier som inte uppfyller&lt;br&gt;bosättningskravet i AFL eller som inte är inskrivna hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa och har en sjukpenninggrundande inkomst om minst&lt;br&gt;6 000 kronor. En samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringama&lt;br&gt;bör av det skälet inte genomföras så att arbetsskadeförsäkrade personer&lt;br&gt;som enligt gällande regler saknar skydd inom den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringens ram ställs utan försäkringsersättning vid arbetsskada. En sådan&lt;br&gt;lösning skulle stå i strid med Sveriges förpliktelser enligt ILO-konven-&lt;br&gt;tionen nr 121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att samordningen genomförs på så sätt att de här&lt;br&gt;avsedda personkategoriema får ett fortsatt skydd från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen men att villkoren utformas så att de överensstämmer med vad&lt;br&gt;som gäller för den som är försäkrad för ifrågavarande förmåner enligt&lt;br&gt;AFL. De arbetsskadeförsäkrade får då vid arbetsskada rätt att erhålla&lt;br&gt;sjukvårdsförmåner och sjukpenning motsvarande vad som utgår enligt 2&lt;br&gt;och 3 kap. AFL. Vidare bör de - om förutsättningarna i övrigt är upp-&lt;br&gt;fyllda - ha rätt till ersättning motsvarande rehabiliteringsersättning enligt&lt;br&gt;22 kap. samma lag. Med detta förslag bör de i ILO-konventionen nr 121&lt;br&gt;uppställda kraven vara tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall dock inte gälla arbetstagare som enligt 3 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket AFL har undan tagits från rätt till sjukpenning samt i fråga&lt;br&gt;om den som avses i 1 kap. 1 § andra stycket LAF under de första 180&lt;br&gt;dagarna efter det att skadan visade sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 3 och 6 kap. LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende LAF får återverkningar också för ersättningar&lt;br&gt;enligt lagen om statligt personskadeskydd och lagen om krigsskadeersätt-&lt;br&gt;ning till sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Ersättning för kostnader från arbetsskadeförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nödvändiga kostnader för sjukvård utom riket,&lt;br&gt;tandvård och särskilda hjälpmedel skall vid arbetsskada ersättas&lt;br&gt;enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling,&lt;br&gt;sjukhusvård och läkemedel utges vid arbetsskada enligt AFL som&lt;br&gt;vid annan sjukdom. Den som inte är sjukförsäkrad enligt AFL har&lt;br&gt;rätt till motsvarande ersättning enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser i 3 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;LAF innebär att under samordningstiden utges ersättning för sjukvård&lt;br&gt;utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen, såvida inte ersättning kan erhållas från den allmänna sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen. Efter samordningstiden utges från arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;ersättning för läkarvård, tandvård, sjukvårdande behandling, sjukhus-&lt;br&gt;vård, läkemedel och särskilda hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående kan enligt ILO:s konvention om för-&lt;br&gt;måner vid yrkesskada en medlemsstat som tillhandahåller hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och därmed sammanhängande förmåner enligt ett allmänt sjuk-&lt;br&gt;försäkringssystem under vissa förutsättningar låta detta bli tillämpligt&lt;br&gt;även på de yrkesskadade. Konventionens bestämmelser utgör enligt min&lt;br&gt;mening inte något hinder mot att avskaffa rätten till ersättning enligt&lt;br&gt;LAF i fråga om kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjuk-&lt;br&gt;husvård och läkemedel under förutsättning att ersättning kan erhållas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i AFL. Annorlunda förhåller det sig med&lt;br&gt;ersättning för kostnader för sjukvård utom riket, tandvård och särskilda&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för sjukvård utom riket ersätts fr.o.m. år 1983 inte av den&lt;br&gt;allmänna försäkringen. Den skadade är i stället hänvisad till privata&lt;br&gt;försäkringar i de fall det inte finns en social försäkringskon ven tion som&lt;br&gt;ger den skadade rätt till sjukvård enligt de villkor som gäller bosatta i&lt;br&gt;det land vården ges. Ersättning från den allmänna försäkringen kan dock&lt;br&gt;fortfarande utges enligt en särskild gränssjukvårdsförordning (1962:390)&lt;br&gt;för läkarvård eller sjukgymnastik i Finland eller Norge, när vårdbehovet&lt;br&gt;uppkommit under vistelse i en gränskommun. Eftersom den allmänna&lt;br&gt;försäkringen ger ett otillräckligt skydd för dem som till följd av arbets-&lt;br&gt;skada är i behov av sjukvård utom riket anser jag det motiverat att&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen även fortsättningsvis lämnar ersättning för nöd-&lt;br&gt;vändiga sådana kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnader för tandvård betalas endast delvis av den&lt;br&gt;allmänna försäkringen. För försäkrade över 20 år ersätter försäkrings-&lt;br&gt;kassan 30 % av behandlingskostnaden upp till ett belopp om 3 000 kro-&lt;br&gt;nor, 50 % av belopp mellan 3 000 kronor och 7 000 kronor samt 75 %&lt;br&gt;av belopp däröver. Vad gäller kostnaden för ädla metaller beräknas&lt;br&gt;ersättningen endast på halva kostnaden. Tandvård är förhållandevis&lt;br&gt;kostsam för den enskilde patienten. Av det skälet bedömer jag det inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt att vid arbetsskada hänvisa den försäkrade till att söka ersättning&lt;br&gt;enbart från den allmänna försäkringen. Rätten till ersättning från arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen bör därför finnas kvar i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälpmedel tillhandahålls i regel kostnadsfritt av landstingen i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i en för respektive landsting särskilt upprättad för-&lt;br&gt;teckning. I de fall ett visst hjälpmedel inte är förtecknat bör emellertid&lt;br&gt;möjlighet finnas att, liksom för närvarande, vid arbetsskada utge ersätt-&lt;br&gt;ning för nödvändiga kostnader från arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att kostnader för&lt;br&gt;sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis skall ersättas enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förmåner som idag kan erhållas från arbetsskadeförsäkringen -&lt;br&gt;läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård och läkemedel - sub-&lt;br&gt;ventioneras i hög grad inom den allmänna försäkringen. Patienten be-&lt;br&gt;talar vid sjukdom och skada som inte är arbetsskada en låg patientavgift.&lt;br&gt;Vid arbetsskada träder arbetsskadeförsäkringen in och ersätter patientens&lt;br&gt;avgift för respektive förmån. Med hänsyn till den subventionering som&lt;br&gt;redan finns genom sjukförsäkringen bör rätten till ersättning från arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen begränsas i fråga om dessa förmåner. Den nu före-&lt;br&gt;slagna ändringen - i förening med förslaget beträffande den som inte&lt;br&gt;omfattas av sjukförsäkringen enligt AFL - får till följd att alla som är&lt;br&gt;försäkrade för arbetsskada kommer att erhålla ersättning för ifråga-&lt;br&gt;varande kostnader i enlighet med sjukförsäkringens bestämmelser. Som&lt;br&gt;jag nyss nämnt anser jag att ILO-konventionen inte uppställer något&lt;br&gt;hinder mot en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag föreslagit i detta avsnitt föranleder ändringar i 3 kap. LAF&lt;br&gt;samt i lagen om statligt personskadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avseende LAF får även återverkningar på ersättningar som&lt;br&gt;utges enligt lagen om krigsskadeersättning till sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Försäkringskassornas skyldighet att pröva anmälda&lt;br&gt;arbetsskador&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringskassan skall pröva om den försäkrade&lt;br&gt;har ådragit sig arbetsskada endast i den mån det behövs för att&lt;br&gt;bestämma rätt till ersättning enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom den praxis som utbildats vad gäller&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen har det slagits fast att försäkringskassorna skall&lt;br&gt;pröva anmälda arbetsskador även om anspråk på arbetsskadeersättning&lt;br&gt;inte föreligger i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna prövar således vissa ärenden, s.k. serviceärenden,&lt;br&gt;rörande kvarstående medicinsk defekt även om skadan inte medfört&lt;br&gt;inkomstförlust eller ersättningsgilla kostnader. Sådana skador kan inte&lt;br&gt;medföra ersättning enligt LAF, men väl från avtalsförsäkringarna, t.ex.&lt;br&gt;ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Det kan gälla skador&lt;br&gt;av typen hörselskada, pleuraplaques och silikos. Försäkringskassornas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning gäller i dessa fall endast frågan huruvida arbetsskada föreligger&lt;br&gt;eller inte. Ersättningsfrågan prövas sedan av AMF eller Statens trygg-&lt;br&gt;hetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i det föregående kommer försäkringskassorna i regel&lt;br&gt;inte ha anledning att pröva huruvida den försäkrade har ådragit sig en&lt;br&gt;arbetsskada förrän i samband med att en anmäld arbetsskada har föran-&lt;br&gt;lett ett arbetsbyte med inkomstförlust som följd eller i samband med en&lt;br&gt;förtidspensionsprövning och fråga om rätt till livränta således upp-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa administrationskostnaderna föreslår jag att de s.k.&lt;br&gt;serviceärendena inte längre skall prövas av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer kommer det emellertid att krävas att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna har möjlighet att pröva rätten till ersättning från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen trots att den sjukdom som förorsakats av skadan ännu inte&lt;br&gt;har upphört. Det gäller dels beträffande den som inte omfattas av sjuk-&lt;br&gt;försäkringen enligt AFL, dels i fråga om sådana kostnader som enligt&lt;br&gt;vad som föreslagits i det föregående alltjämt skall ersättas enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att försäkringskassan i nu nämnda fall skall pröva&lt;br&gt;rätten till ersättning från arbetsskadeförsäkringen så snart frågan om&lt;br&gt;ersättning uppkommit. En ändring bör därför göras i 8 kap. 3 § LAF så&lt;br&gt;att prövning av om en försäkrad ådragit sig arbetsskada skall ske endast&lt;br&gt;om det behövs för att bestämma rätten till ersättning enligt LAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att mitt förslag kan få konsekvenser för AMF och&lt;br&gt;Statens trygghetsnämnd. För dem uppstår ett administrativt problem&lt;br&gt;genom att utredningar och beslut som i dag erhålls från försäkrings-&lt;br&gt;kassorna inte kommer att bli tillgängliga i samma utsträckning som&lt;br&gt;tidigare. Jag skulle se positivt på en lösning som innebär att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, om AMF och Trygghetsnämnden så önskar, yttrar sig om en&lt;br&gt;arbetsskada bedöms föreligga. En förutsättning skulle vara att försäk-&lt;br&gt;ringskassorna erhåller ersättning från AMF/Trygghetsnämnden för detta&lt;br&gt;arbete. Frågan bör beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att slopa arbetsskadesjukpenningen kan komma att få&lt;br&gt;konsekvenser för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen fyller en viktig funktion i detta arbete. Arbetsskadeanmälan&lt;br&gt;och den statistik som bygger på denna anmälan är härvid av stor be-&lt;br&gt;tydelse. I Arbetarskyddsstyrelsens informationssystem om arbetsskador&lt;br&gt;(ISA) registreras samtliga anmälningar om arbetsskador som rapporteras&lt;br&gt;till försäkringskassorna. Uppgifterna används sedan i olika sammanhang&lt;br&gt;i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, t.ex. i yrkesinspektionens tillsyn&lt;br&gt;och för statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 190 000 anmälningar om arbetsskada görs per år. Den en-&lt;br&gt;skilde skall enligt 8 kap. 1 § LAF anmäla en inträffad arbetsskada till&lt;br&gt;sin arbetsgivare. En arbetsgivare som underrättats eller på annat sätt fått&lt;br&gt;kännedom om en inträffad arbetsskada är enligt samma paragraf skyldig&lt;br&gt;att omedelbart anmäla skadan till försäkringskassan. Av förordningen&lt;br&gt;(1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd&lt;br&gt;framgår att anmälan skall göras på en särskild blankett och att försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall sända en kopia av denna till yrkesinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 110 000 av arbetsskadeanmälningama leder inte till någon för-&lt;br&gt;säkringsmässig prövning av arbetsskadan hos försäkringskassan, efter-&lt;br&gt;som ett tillfrisknande har skett inom samordningstiden. Resterande&lt;br&gt;anmälningar behandlas hos försäkringskassan för att pröva om en arbets-&lt;br&gt;skada föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna samordningen kommer försäkringskassan i regel&lt;br&gt;inte att ha anledning att göra någon arbetsskadeprövning förrän krav på&lt;br&gt;livränta uppkommit. Antalet arbetsskadeanmälningar kan därmed komma&lt;br&gt;att minska. Detta minskar samhällets kunskap om arbetsskador, liksom&lt;br&gt;möjligheterna att förebygga att skador inträffar. En sådan utveckling är&lt;br&gt;inte acceptabel. Frågan om eventuella åtgärder för att tillgodose&lt;br&gt;Arbetarskyddsverkets behov av information om arbetsskador och hälso-&lt;br&gt;risker i arbetsmiljön bör därför, i avvaktan på resultatet av den kom-&lt;br&gt;mande beredningen om sjuk- och arbetsskadeförsäkringama, övervägas&lt;br&gt;inom regeringskansliet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att mitt förslag att slopa arbetsskadesjukpenningen&lt;br&gt;inte innebär någon som helst ändring i fråga om arbetstagares respektive&lt;br&gt;arbetsgivares skyldighet att anmäla arbetsskada. Det är mycket angeläget&lt;br&gt;att arbetsskador anmäls även i fortsättningen. Det bör här framhållas att&lt;br&gt;arbetsgivare som underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet kan&lt;br&gt;dömas till böter med stöd av 8 kap. 11 § LAF. Vidare bör framhållas de&lt;br&gt;skyldigheter för arbetsgivare i fråga om rutiner för planering, ledning&lt;br&gt;och uppföljning av en verksamhet som följer av Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;kungörelse med föreskrifter om intemkontroll av arbetsmiljön (ASF&lt;br&gt;1992:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anställd som omfattas av bestämmelserna om sjuklön i lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön skall om han gör anspråk på sjuklön enligt 8 §&lt;br&gt;sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Om den anställde i sin sjukanmälan&lt;br&gt;uppger att sjukdomen är orsakad av arbetet är arbetsgivaren skyldig att&lt;br&gt;göra anmälan till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukperioden överstiger 14 dagar har den försäkrade rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning enligt AFL fr.o.m. den 15:e dagen. Om försäkringskassan i&lt;br&gt;samband därmed får kännedom om att sjukdomen är orsakad av arbetet,&lt;br&gt;t.ex. genom att den försäkrade anger detta på blanketten Försäkran för&lt;br&gt;sjukpenning fr.o.m. 15:e dagen, är det lämpligt att kassan kontrollerar&lt;br&gt;att arbetsgivaren fullgjort sin anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beräkning av livräntor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ändring görs i 6 kap. 2 § LAF så att det klargörs&lt;br&gt;att i fall då en tidsbegränsad livränta skall börja utges för ny tids-&lt;br&gt;period, den nya livräntan skall omräknas i förhållande till det&lt;br&gt;basbelopp som gällde när livräntan första gången började utges.&lt;br&gt;Detta gäller även när en löpande livränta omräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De regler om beräkning av livränteunderlag&lt;br&gt;som gällde fram till den 1 januari 1993 medförde att olika principer&lt;br&gt;tillämpades beroende på om det gällde retroaktiva eller framåtverkande&lt;br&gt;livräntor. I prop. 1992/93:30 föreslogs därför ändringar i 4 kap. 5 och&lt;br&gt;6 §§ LAF med innebörd att retroaktiva livräntor och framåtverkande&lt;br&gt;livräntor skall fastställas efter samma principer. Riksdagen godkände&lt;br&gt;regeringens förslag (bet. 1992/93:SfU8, rskr. 1992/93:142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1993 gäller därmed att när livränta beviljas för&lt;br&gt;förfluten tid skall livränteunderlaget fastställas med utgångspunkt i den&lt;br&gt;försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid livräntans begynnelsetid-&lt;br&gt;punkt. Denna tidpunkt blir således avgörande för livräntans storlek och&lt;br&gt;det då fastställda livränteunderlaget kommer att gälla också för den&lt;br&gt;framtida livräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till de ändrade reglerna har varit att - för såväl tidsbegränsad&lt;br&gt;livränta som livränta som beviljats tills vidare - låsa livränteunderlaget&lt;br&gt;till begynnelsetidpunkten för utgivande av livränta i ett skadefall. Sedan&lt;br&gt;de nya reglerna trätt i kraft har dock vissa problem uppmärksammats i&lt;br&gt;fråga om basbeloppsanknytningen av tidsbegränsade livräntor. Jag anser&lt;br&gt;att ett förtydligande bör ske för att skapa klarhet på denna punkt. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att i 6 kap. 2 § LAF anges att en fastställd livränta skall&lt;br&gt;anknytas till det basbelopp som gällde vid den tidpunkt från vilken liv-&lt;br&gt;ränta första gången utges. Detta medför att även vid omprövning enligt&lt;br&gt;4 kap. 12 § LAF av en löpande livränta den nya livräntan skall följa&lt;br&gt;samma basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande vad gäller förslaget att slopa rätten till arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;penning har behandlats i det föregående liksom förslaget om avgiftsfria&lt;br&gt;sjukvårdsförmåner m.m. för vissa HIV-smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i övrigt bör träda i kraft den 1 juli 1993 med undantag av&lt;br&gt;ändringen i 6 kap. 2 § LAF som föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kostnader och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Socialavgifter avseende sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringama&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom en särskild arbetsskadeavgift.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1993 är avgiften 1,38 % av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de influtna arbetsskadeavgiftema avsätts en tjugondei som bidrag&lt;br&gt;till kostnaderna för försäkringens förvaltning. Återstoden förs till arbets-&lt;br&gt;skadefonden, som förvaltas av Riksförsäkringsverket. Sedan år 1987 är&lt;br&gt;fondens behållning noll. Det underskott, som därefter uppkommit genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utgifterna överstigit avgiftsintäkterna, har täckts från statsbudgetens&lt;br&gt;inkomsttitel 1251 Övriga socialavgifter, netto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots ett särskilt tillskott på 8 300 miljoner kronor från delpensions-&lt;br&gt;fonden under budgetåret 1992/93 beräknas vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1992/93 det ackumulerade underskottet uppgå till ca 22 000 miljoner&lt;br&gt;kronor. Det löpande underskottet har i budgetpropositionen (prop.&lt;br&gt;1992/93:100, bil. 6.2) för budgetåret 1993/94 beräknats till&lt;br&gt;4 400 miljoner kronor om ingen förändring görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen finansieras av socialavgifter och bidrag över stats-&lt;br&gt;budgeten. Sjukförsäkringsavgiftens storlek skall enligt 19 kap. 2 § AFL&lt;br&gt;vara sådan att avgiftsinkomsterna täcker 85 % av försäkringens utgifter.&lt;br&gt;Sjukförsäkringsavgiften för år 1993 är fastställd till 8,27 % av avgifts-&lt;br&gt;underlaget för arbetstagare och 9,12 % för egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsutgifterna beräknas i årets budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100, bil. 6, s. 60) till 30 991 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 infördes en allmän sjukförsäkringsavgift på 0,95 %&lt;br&gt;på förvärvsinkomst som är pensionsgrundande för att bidra till finansie-&lt;br&gt;ringen av sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förändrade försäkringsutgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De förändrade utgifterna för sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringama kommer att innebära en bruttobesparing för&lt;br&gt;staten på ca 1 700 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Utgifterna för arbetsskadesjukpenningen&lt;br&gt;exkl. vissa vårdkostnader kan för budgetåret 1993/94 beräknas till ca&lt;br&gt;6 200 miljoner kronor. De vårdkostnader som ersätts enligt LAF uppgår&lt;br&gt;till ca 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sjukpenningutgiftema avser ca 70 % dagar i sjukfall som varat&lt;br&gt;längre än ett år. För dessa sjukpenningdagar kommer kompensations-&lt;br&gt;graden att minska från 100 % till 70 % varigenom utbetalningarna mins-&lt;br&gt;kar med ca 1 300 miljoner kronor. För sjukpenningdagar som avser&lt;br&gt;sjukfall mellan 181 - 365 dagar kommer kompensationsgraden att&lt;br&gt;minska från 100 % till 80 % vilket ger en besparing på ca 400 miljoner&lt;br&gt;kronor. Sammantaget beräknas sjukpenningutgiftema för arbetsskador&lt;br&gt;minska med ca 1 700 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slopade arbetsskadesjukpenningen innebär samtidigt att samtliga&lt;br&gt;sjukpenningkostnader i framtiden kommer att belasta femte huvudtitelns&lt;br&gt;förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Arbetsskadeavgiften och sjukförsäkringsavgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Socialavgifterna för sjukförsäkring respektive&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring föreslås förbli oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag föreslår tills vidare ingen förändring Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;av socialavgifterna för sjuk- respektive arbetsskadeförsäkringama. Skälet&lt;br&gt;till detta är att avgiftsinkomsterna under en följd av år inte varit till-&lt;br&gt;räckliga för att täcka utgifterna, vilket i sin tur medfört att underskotten&lt;br&gt;finansierats via statsbudgeten. Dessutom avses en beredning om en ny&lt;br&gt;modell för sjuk- och arbetsskadeförsäkringama tillsättas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För försäkringskassorna innebär slopandet av arbetsskadesjukpenningen&lt;br&gt;på sikt minskade resursbehov. För närvarande finns emellertid ett stort&lt;br&gt;antal ännu ej avgjorda ärenden till följd av att den genomsnittliga hand-&lt;br&gt;läggningstiden uppgår till ca 13 månader. Detta medför att administra-&lt;br&gt;tiva besparingar kommer att realiseras först under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Anslagskonsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De ökade utgifterna för sjukförsäkringen föranleder&lt;br&gt;ett ökat anslagsbehov på 750 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I regeringens budgetproposition 1992/93:100&lt;br&gt;beräknades anslaget Cl. för budgetåret 1993/94 till 4 649 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i föreliggande proposition innebär bl.a. att rätten till arbets-&lt;br&gt;skadesjukpenning i princip upphör den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringens utgifter beräknas därmed öka med ca 4 500 miljoner&lt;br&gt;kronor. Belastningen på anslaget C 1. Bidrag till sjukförsäkringen, som&lt;br&gt;utgör 15 % av bruttoutgiften, ökar med 675 miljoner kronor. Dessutom&lt;br&gt;ökar belastningen på detta anslag med ytterligare 75 miljoner kronor till&lt;br&gt;följd av riksdagens beslut i december 1992 att kommunerna fr.o.m. den&lt;br&gt;1 mars 1993 får uppbära avgifter i sjukhem och andra vårdinrättningar&lt;br&gt;som kommunerna övertagit av landstingen eller har betalningsansvar för.&lt;br&gt;Dessa avgifter kommer härigenom inte längre att kunna tillföras sjukför-&lt;br&gt;säkringen. Sammantaget bedöms utgifterna för sjukförsäkringen för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 öka från en utgift om 30 991 miljoner kronor till&lt;br&gt;närmare 36 000 miljoner kronor. Anslaget bör därför ökas med 750 mil-&lt;br&gt;joner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa HIV-smittade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedels-&lt;br&gt;kostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag 4 har upprättats i samråd med chefen för Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet och lagförslag 8 i samråd med statsrådet Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag 3, 4, 8 och 9 gäller ämnen som faller under Lagrådets&lt;br&gt;granskningsområde. Förslagen är dock av sådan beskaffenhet att Lag-&lt;br&gt;rådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att det generella stats-&lt;br&gt;bidraget till företagshälsovården har avskaffats fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i denna paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:159&lt;br&gt;om stöd och service åt vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den samordning med reglerna i AFL som föreslås i 3 kap. 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §§ lagen om arbetsskadeförsäkring kan denna paragraf upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i denna nya paragraf skall sjukpenning högst&lt;br&gt;utges med 70 % även för dagar innan ett sjukfall varat ett år. Sjukpen-&lt;br&gt;ningen blir således lägre för den 4:e t.o.m. den 365:e dagen i en sjuk-&lt;br&gt;period, dvs. tid då sjukpenning annars skulle ha utgivits med 80 %.&lt;br&gt;Bestämmelserna är till för att en försäkrad inte skall kunna kringgå&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 § genom att friskskriva sig under viss kortare tid&lt;br&gt;innan sjukperioden varat ett år - dock mer än fem dagar med hänsyn till&lt;br&gt;den s.k. återinsjuknanderegeln. Bestämmelserna blir tillämpliga på den&lt;br&gt;som under de senaste 15 månaderna (närmare angivet till 450 dagar)&lt;br&gt;haft sjukperioder som tillsammans omfattar över ett år. Med sjukperiod&lt;br&gt;avses detsamma som i 3 kap. 8 § fjärde stycket. Om ett uppehåll mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukperioderna under 15-månaderstiden varat mer än 30 dagar skall&lt;br&gt;tiden dessförinnan inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sänkta ersättningsnivån skall gälla till dess mer än 30 dagar gått&lt;br&gt;sedan senaste sjukperiod avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas även på den som löpande varit sjukskriven&lt;br&gt;ett år - eller med kortare avbrott enligt den s.k. återinsjuknanderegeln&lt;br&gt;varit sjukskriven sammanlagt ett år - och enligt de vanliga reglerna får&lt;br&gt;sjukpenning med 70 % för de följande dagarna i sjukperioden. Enligt&lt;br&gt;denna paragraf kommer sjukpenning att utges med högst 70 % även vid&lt;br&gt;kommande sjukfall, om friskskrivningsperioden däremellan är högst 30&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna paragraf är tillämpliga på nya sjukfall&lt;br&gt;påverkar inte arbetsgivarens skyldighet att utge sjuklön enligt sjuklöne-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör i god tid avisera den försäkrade om att sjukpen-&lt;br&gt;ningen kan komma att sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning kan enligt bestämmelserna i kapitlets 4 b, 4 d och 7 b §§,&lt;br&gt;i förekommande fall för de tre första dagarna, utges med 80 procent av&lt;br&gt;SGI:n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i denna paragraf, som är ny, införs en möjlighet&lt;br&gt;för en försäkrad att få rätt till sjukpenning med 80 % av SGI:n för tid&lt;br&gt;då sjukpenning annars skulle ha utgivits med 70 %. Beslutet kan också&lt;br&gt;avse den som enligt 4 c § får sjukpenning med 70 %. Det gäller under&lt;br&gt;en period när den försäkrade på läkares ordination genomgår medicinsk&lt;br&gt;behandling eller medicinsk rehabilitering. En behandlingsplan skall&lt;br&gt;godkännas av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt femte stycke föreslås att försäkrad som uppbär livränta med&lt;br&gt;stöd av 6 kap. 5 § LAF vid annan sjukdom än den som ligger till grund&lt;br&gt;för livräntan skall få sjukpenning beräknad på den inkomst av eget&lt;br&gt;arbete som han kan antas få under studietiden (s.k. studietids-SGI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf införs särskilda bestämmelser om SGI för försäk-&lt;br&gt;rade som bedriver biståndsverksamhet. De närmare motiven för bestäm-&lt;br&gt;melserna har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5). För-&lt;br&gt;slaget innebär att när en försäkrad som avses i paragrafen återkommer&lt;br&gt;till Sverige skall SGI fastställas till lägst den SGI som gällde för honom&lt;br&gt;vid avresan till utlandet. Utlandsvistelsen får inte överstiga tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av den grupp personer som skall kunna få en SGI fast-&lt;br&gt;ställd med stöd av denna särregel skall ske på samma sätt som i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag. Rätten att få en sådan SGI fast-&lt;br&gt;ställd skall även gälla medföljande make eller därmed likställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att sjukpenning som utges till en studerande som&lt;br&gt;har livränta enligt 6 kap. 5 § lagen om arbetsskadeförsäkring skall&lt;br&gt;&amp;quot;timberäknas&amp;quot; på grundval av studietids-SGI även för tid efter de första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 dagarna av sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den som är sjukpenningförsäkrad inte kommer att få&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt LAF, bortsett från garantinivån för vissa&lt;br&gt;studerande, kan andra stycket i denna paragraf slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i denna paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:155&lt;br&gt;om höjd pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en anpassning till ändringen i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;beträffande studerande som har arbetsskadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås att för den grupp personer som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 b § får vid bestämmande av såväl villkoret om 180 dagars&lt;br&gt;inskrivning hos försäkringskassan som kravet om 240 dagars försäkring&lt;br&gt;för sjukpenning över garantinivån bortses från tiden för utlandsvistelsen&lt;br&gt;om den varat högst tre år. Tiden före resp, efter utlandsvistelsen får&lt;br&gt;därvid läggas samman vid beräkning av kvalifikationstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreslås en ändring som innebär att en&lt;br&gt;förälder har rätt till s.k. kontaktdagar från och med det kalenderår under&lt;br&gt;vilket bamet fyller fyra år. Det sammanlagda antalet kontaktdagar som&lt;br&gt;en förälder kan få för ett bam blir därmed lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i denna paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en följd av att ett nytt femte stycke före-&lt;br&gt;slås bli infört i 3 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m. för vissa HIV-smittade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas i första hand på personer som fått behandling inom den&lt;br&gt;svenska hälso- och sjukvården och därvid smittats med HIV. Det gäller&lt;br&gt;personer som genom faktorkoncentrat eller blodtransfusion smittats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått HlV-infektion. Lagen tillämpas också på makar till dessa personer Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;som sekundärt blivit smittade av HIV. En forutsättning är dock att&lt;br&gt;smittan skett innan den först smittade fått kännedom om sin infektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med make jämställs person som sammanbott med den först smittade&lt;br&gt;under äktenskapsliknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på detta sätt fått infektion av HIV har rätt till förmåner enligt&lt;br&gt;lagen såväl under latentstadiet som under AIDS-tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens 2 - 4 §§ finns bestämmelser om vissa förmåner i form av&lt;br&gt;avgiftsfrihet eller motsvarande. Kostnaden för dessa förmåner skall&lt;br&gt;belasta sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har hel ålders- eller förtidspension och som vårdas på sjukhus&lt;br&gt;skall enligt 2 kap. 12 § AFL erlägga avgift i form av ett avdrag på pen-&lt;br&gt;sionen. Av förevarande paragraf följer att den som fått HlV-infektion&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården eller make eller likställd som blivit smittad&lt;br&gt;är befriad från sådan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den smittade personen får genom denna paragraf rätt till kostnadsfri&lt;br&gt;tandvård. Detta gäller sådan tandvård som omfattas av tandvårdsförsäk-&lt;br&gt;ringen. Innebörden blir att försäkringskassan betalar även den del av&lt;br&gt;kostnaden som patienten erlagt eller skulle ha erlagt i form av patientav-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i denna paragraf får den smittade personen rätt&lt;br&gt;till kostnadsfria läkemedel om de förskrivits av läkare eller tandläkare.&lt;br&gt;Med läkemedel avses för människor avsedda varor på vilka läkemedels-&lt;br&gt;förordningen (1962:701) skall tillämpas. Även receptfria läkemedel&lt;br&gt;omfattas. Det krävs inte att Riksförsäkringsverket fastställt pris för läke-&lt;br&gt;medlet. Referensprissystemet görs inte heller tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följer av 1 § skall kostnaden ersättas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller en hänvisning till att bestämmelser om rätt till&lt;br&gt;ersättning och ledighet vid vård av en smittad person finns i särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs ett tillägg som innebär att närståendepenning kan utges&lt;br&gt;vid vård av viss HIV-smittad person. Personkretsen är densamma som&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa HIV-smittade, nämligen de som blivit smittade av blod eller blod- Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;produkter inom den svenska hälso- och sjukvården och sekundärsmittade&lt;br&gt;makar och likställda. Vid vård av sådan person ställs inte något krav på&lt;br&gt;sjukdomens svårighetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning kan utges för högst 240 dagar vid vård av en sådan&lt;br&gt;HIV-smittad person som avses i 4 §. Vid vård av annan person är an-&lt;br&gt;talet dagar oförändrat 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att ett nytt femte stycke föreslås&lt;br&gt;bli infört i 3 kap. 5 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket 8 begränsas den period med när-&lt;br&gt;ståendepenning som ger rätt till semesterlön till 45 dagar för vaije in-&lt;br&gt;tjänandeår. Närståendepenning utges i regel endast för arbetsdagar. I&lt;br&gt;frånvaroperioden inräknas enligt tredje stycket även arbetsfria dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en konsekvens av att det generella stats-&lt;br&gt;bidraget till företagshälsovården har avskaffats fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar i sin nuvarande lydelse de förmåner som under en&lt;br&gt;tid av 180 dagar efter det att skadan inträffade - den s.k. samordnings-&lt;br&gt;tiden - utges till en arbetsskadad som är sjukförsäkrad enligt AFL.&lt;br&gt;Genom den föreslagna ändringen kommer samordningen att gälla utan&lt;br&gt;tidsbegränsning. Ersättning skall alltså under hela sjukdomstiden utges&lt;br&gt;från sjukförsäkringen enligt reglerna i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förevarande paragrafen reglerar för närvarande rätten till förmåner&lt;br&gt;under samordningstiden för en arbetsskadad som inte har rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning från sjukförsäkringen eller som inte är sjukförsäkrad enligt&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om de arbetsskadade som avses i denna paragraf förslås Prop. 1992/93:178&lt;br&gt;att enhetliga regler om rätt till förmåner skall gälla under sjukdomstid.&lt;br&gt;Med hänsyn till den angivna kategorins begränsade rätt till förmåner&lt;br&gt;enligt AFL skall dock ersättning också i fortsättningen utges från arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen. Även de förmåner, som enligt nuvarande 3 kap. 4 §&lt;br&gt;utges efter samordningstidens utgång, skall utges enligt reglerna i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom dessa arbetsskadade inte har någon sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst föreslås att sjukpenningen enligt LAF utges med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som skulle ha utgetts vid tillämpning av AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande begränsningen i paragrafens andra mening av rätten&lt;br&gt;till sjukpenning under den s.k. samordningstiden för studerande har&lt;br&gt;slopats i denna paragraf. I den mån de har förvärvsinkomster utges&lt;br&gt;ersättning från LAF enligt vad som skulle ha utgivits från AFL om de&lt;br&gt;varit sjukpenningförsäkrade. Såväl de som är försäkrade enligt AFL som&lt;br&gt;de som inte är det garanteras i en ny 2 a § sjukpenning på en viss lägsta&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf föreslås att de studerande som har särskilt arbets-&lt;br&gt;skadeskydd enligt 1 kap. 1 § andra stycket och andra studerande som&lt;br&gt;genomgår yrkesutbildning skall kunna få en ersättning som motsvarar&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller efter samordningstidens utgång, dock&lt;br&gt;med de lägre procentsatser m.m. som gäller enligt AFL. Sjukpenning&lt;br&gt;från arbetsskadeförsäkringen utges då på grundval av de garantinivåer&lt;br&gt;som gäller för denna kategori försäkrade vid beräkning av livränta. Har&lt;br&gt;sjukpenning utgivits från AFL enligt 1 § ersätter arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen endast mellanskillnaden upp till garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förmåner som avses i denna paragraf utges enligt nuvarande lydelse&lt;br&gt;under samordningstiden medan kapitlets 4 § reglerar förmåner för tid&lt;br&gt;därefter. Genom ändringen i 3 § kommer ersättning för nödvändiga&lt;br&gt;kostnader för sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel att&lt;br&gt;utan tidsbegränsning utges från arbetsskadeförsäkringen i den mån&lt;br&gt;ersättning inte utges enligt 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse ersätter arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;nödvändiga kostnader efter samordningstidens slut för läkarvård, tand-&lt;br&gt;vård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård, läkemedel och särskilda&lt;br&gt;hjälpmedel. Behovet av ersättning för kostnader utöver dem som anges&lt;br&gt;i 3 § i föreslagen lydelse kan numera anses i tillräcklig utsträckning&lt;br&gt;tillgodosett genom reglerna i AFL. Genom hänvisningen i kapitlets 2 §&lt;br&gt;till AFL blir den som drabbas av arbetsskada och inte är sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring berättigad till motsvarande ersättning&lt;br&gt;från arbetsskadeförsäkringen. Förevarande paragraf kan därför upp-&lt;br&gt;hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-5d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samordning med reglerna i lagen om allmän försäkring som görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlets 1 och 2 §§ och som genom de föreslagna ändringarna kom-&lt;br&gt;mer att gälla för all sjukpenningtid kan reglerna i 5 - 5 d §§ upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna ändringarna i de föregående paragraferna i detta&lt;br&gt;kapitel behöver något sjukpenningunderlag för de i paragrafen aktuella&lt;br&gt;kategorierna inte fastställas enligt förevarande lag. Paragrafen kan där-&lt;br&gt;för upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen beror på att 5 - 6 §§ föreslås bli upphävda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de hänvisningar som görs till AFL i 1 och 2 §§ och den&lt;br&gt;ändring som föreslås i 1 § kommer innehållet i 8 § att sakna betydelse.&lt;br&gt;Paragrafen kan därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen innebär en anpassning till den nya lydelsen i&lt;br&gt;3 § och upphävandet av 4 § och en konsekvens av att det generella stats-&lt;br&gt;bidraget till företagshälsovården har avskaffats fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att kapitlets 4 § föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av denna paragraf skall fastställd livränta&lt;br&gt;anknytas till basbeloppet och omräknas vid förändring av detta. Fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1993 skall, med undantag för dem som skadar sig i unga&lt;br&gt;år eller under utbildningstid, endast ett livränteunderlag fastställas i ett&lt;br&gt;skadefall (prop. 1992/93:30, bet. 1992/93:SfU8, rskr. 1992/93:142).&lt;br&gt;Om en livränta som beviljats tills vidare omprövas eller en ny livränta&lt;br&gt;fastställs efter det att en tidsbegränsad livränta upphört skall även den&lt;br&gt;nya livräntan följa basbeloppsutvecklingen. Genom ändringen i para-&lt;br&gt;grafen klargörs att även den senare fastställda livräntan skall knytas till&lt;br&gt;det basbelopp som gällde när livränta i skadefallet första gången böljade&lt;br&gt;utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär en anpassning till de föreslagna änd-&lt;br&gt;ringarna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreslås att försäkringskassorna endast skall pröva&lt;br&gt;de ärenden där ersättning enligt LAF skall bestämmas. Skälen härför&lt;br&gt;anges i den allmänna motiveringen (avsnitt 9.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att 3 kap. 5 § föreslås bli upp-&lt;br&gt;hävd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i förevarande paragraf har anpassats till de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i LAF. Detta innebär bl.a. att ersättning inte utges från LSP&lt;br&gt;under sjukdomstid till den som är sjukpenning försäkrad enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i paragrafen utges inte sjukpenning och livränta&lt;br&gt;under skyddstiden enligt LSP. Sjukpenning enligt AFL kan dock utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den särskilda sjukpenningen anpassas i huvudsak till AFL:s ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåer. Sjukpenning enligt denna paragraf skall utges med&lt;br&gt;80 procent av SGI:n eller motsvarande och utges för kalenderdag och&lt;br&gt;utan karensdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i paragrafen innebär att försäkringskassorna&lt;br&gt;till skillnad från reglerna i LAF skall pröva alla ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag. Anledningen härtill är att alla som täcks av personskadeskyddet i&lt;br&gt;LSP har rätt till ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning&lt;br&gt;vid ideell skada m.m. om de uppfyller förutsättningarna härför i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.8 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är föranledd av förslagen att upphäva 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 d § LAF och att ändra 10 § lagen (1977:265) om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i denna paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1572) har kompletterats med&lt;br&gt;den punkt riksdagen beslöt i anledning av prop. 1992/93:50 och i enlig-&lt;br&gt;het med bet. 1992/93:FiUl (rskr. 1992/93:134, SFS 1992:1572) men&lt;br&gt;som föll bort genom en senare lagändring (prop. 1992/93:31, bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157, SFS 1992:1707).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa HIV-&lt;br&gt;smittade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukför-&lt;br&gt;säkringen anvisa ett belopp som är 750 000 000 högre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen..................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 18 februari 1993 . . 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för vissa HIV-smittade . . 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Bakgrund............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Rätt till avgiftsfria sjukvårdsförmåner samt förlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid för närståendevård ....................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagshälsovård ..........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukersättning vid långvarig sjukskrivning ...........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Bakgrund............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Sjukpenningens nivå efter den 365:e dagen .......32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Sammanläggning av sjukfall vid långvarig sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivning ............................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukpenninggrundande inkomst för biståndsarbetare......34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till föräldrapenning för biståndsarbetare..........37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar.......38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukpenninggrundande inkomst för försäkrad som uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadelivränta under tid för studier.............39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringama......40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Gällande regler ........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Utvecklingen..........................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Sjukersättning vid arbetsskada till den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrad enligt lagen om allmän försäkring.......43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Sjukersättning till arbetsskadeförsäkrade som&lt;br&gt;inte omfattas av sjukförsäkring enligt lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.......................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Ersättning för kostnader från arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen ............................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Försäkringskassornas skyldighet att pröva anmälda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskador ..........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av livräntor .......................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande.............................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och finansiering.....................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Socialavgifter avseende sjuk- och arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringama .........................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förändrade försäkringsutgifter...............53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Arbetsskadeavgiften och&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgiften .... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Administrativa konsekvenser ................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 Anslagskonsekvenser.....................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring.....................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Förslaget till lag om avgiftsfria sjukvårdsförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. för vissa HIV-smittade................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning och ledighet för närståendevård......58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:480)........................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om begränsning av läkemedelskostnader, m.m......59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsskadeförsäkring ..................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statligt personskadeskydd................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)........................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter .......................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen anvisar ett belopp som är 750 000 000 kr högre än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen anvisar ett belopp som är 750 000 000 kr högre än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 6.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:45:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03178</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:45:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03178</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__178.pdf</filnamn>
<filstorlek>2853933</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa socialförsäkringsfrågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00B474CA-169E-49E5-8C07-406041F8AC99</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU30</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1993/94</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Höjd pensionsålder m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU17</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:178&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:178 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:178&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:178 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:178&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:178 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:178&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:178 Vissa socialförsäkringsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>