<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286551</hangar_id>
 <dok_id>GG03174</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>174</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:174</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>174</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:53</systemdatum>
 <publicerad>1993-02-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03174/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03174</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03174</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:174&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om administrationen av bostadsbidragen till&lt;br&gt;barnfamiljer m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03174/prop_199293__174-1.png" style="width:38pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1993 för de åtgärder och&lt;br&gt;det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat principbeslut om att bostadsbidragens administration&lt;br&gt;skall föras över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om bostadsbidrag för regleringen av&lt;br&gt;bidragsgivningen hos försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen övertar staten hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen.&lt;br&gt;På lokal nivå skall bostadsbidragen handläggas av de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna. Riksförsäkringsverket (RFV) får som central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av bo-&lt;br&gt;stadsbidragssystemet. RFV bör samråda och samarbeta med Boverket i&lt;br&gt;frågor där Boverket har särskild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär också att prövningen av bostadsbidrag i allt väs-&lt;br&gt;entligt skall ske mot en beräknad aktuell inkomst i ett s.k. rullande sys-&lt;br&gt;tem utan att nya ansökningar görs varje år. Försäkringskassorna gör&lt;br&gt;löpande kontroller av bidragen och de uppgifter som ligger till grund för&lt;br&gt;bidragen. Förfarandereglema är anpassade till vad som gäller inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet. Överklagande av försäkringskassans beslut&lt;br&gt;skall göras i allmän förvaltningsdomstol med länsrätt som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst- och bostadskostnadsgränser för hushållen har ändrats. För Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;barnfamiljer har införts olika grundbelopp i förhållande till antalet barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga bostadskostnadsgränser har införts för ungdomar och studeran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de. I lagen har termen sambor införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av bostadsbidragen till försäkringskassorna medför att&lt;br&gt;tystnadsplikt och sekretess för uppgift i allmän handling kommer att&lt;br&gt;regleras på ett annat sätt än tidigare. I konsekvens härmed föreslås i&lt;br&gt;propositionen en ändring i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993. Lagen om bostadsbidrag föreslås bli tillämplig första gången i&lt;br&gt;fråga om bostadsbidrag från och med januari månad 1994. Särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser föreslås för handläggning av ärenden om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag enligt äldre lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag&lt;br&gt;enligt denna lag. Bostadsbidrag lämnas av allmänna medel dels i form&lt;br&gt;av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt, dels i&lt;br&gt;form av särskilt bidrag för hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvsinkomst: inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bidragsgrundande inkomst: för 12 månader framåt beräknad för-&lt;br&gt;värvsinkomst med de tillägg som följer av 4 - 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hushåll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller&lt;br&gt;studiehjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. makar: makar som lever tillsammans och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sambor: en ogift man och en ogift kvinna som bor tillsammans&lt;br&gt;under äktenskapsliknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder&lt;br&gt;som enligt kommunalskattelagen (1928:370), med de undantag som&lt;br&gt;anges i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget tjänst beaktas kostnader för resor mellan bostaden och&lt;br&gt;arbetsplatsen till den del kostnaderna beräknas överstiga 5 000 kronor.&lt;br&gt;Övriga kostnader i inkomstslaget tjänst beaktas till den del kostnaderna&lt;br&gt;beräknas överstiga 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som upp-&lt;br&gt;kommit ett tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Till varje sökandes förvärvsinkomst skall läggas inkomst av kapital&lt;br&gt;till den del inkomsten överstiger 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av kapital beräknas efter samma grunder som enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt. Till inkomst av kapital skall dock&lt;br&gt;inte räknas vinst vid icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst) samt&lt;br&gt;inte heller statligt räntebidrag. Avdrag för kostnader i förvärvskällan får&lt;br&gt;inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till varje sökandes förvärvsinkomst skall läggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjöinkomst enligt lagen (1958:295) om sjömanskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst som är skattefri enligt 54 § första stycket f kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiemedel i form av studiebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett eller flera barn som avses i 10 § med undantag av första&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av kapital, skall till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökandens förvärvsinkomst läggas varje barns inkomst av kapital till den&lt;br&gt;del inkomsten överstiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av kapital tillämpas 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Makar anses leva tillsammans om skäl inte visas för annat. För dem&lt;br&gt;skall bidragsgrundande inkomst beräknas gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med makar jämställs sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skäl inte visas för annat skall de anses vara sambor som antingen&lt;br&gt;har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om hushållet disponerar över ansenlig förmögenhet får bostads-&lt;br&gt;bidrag bestämmas till lägre belopp än som följer av 13 - 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bidragsberättigade hushåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Rätt till bostadsbidrag har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familje-&lt;br&gt;hem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas även för barn som för vård eller undervisning&lt;br&gt;inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid&lt;br&gt;varje år som motsvarar normala skolferier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende,&lt;br&gt;får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att bidrag lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmmelsema i första och andra styckena tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studie-&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam&lt;br&gt;vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt&lt;br&gt;till bostadsbidrag enligt 10 § första stycket 1, samt andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll utan barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Rätt till bostadsbidrag har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller&lt;br&gt;dennes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bostadsbidrag bestäms enligt 14 och 15 §§, om den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten inte överstiger 110 000 kronor. Om den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med 20 procent&lt;br&gt;av den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt bidrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 600 kronor för ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 900 kronor för två barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 200 kronor för tre eller flera barn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bidrag till kostnader för bostad med 75 procent av den del av&lt;br&gt;bostadskostnaden per månad som för familjer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett barn överstiger 1 800 kronor men inte 3 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- två barn överstiger 1 800 kronor men inte 3 200 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tre eller flera barn överstiger 1 800 kronor men inte 3 600 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket&lt;br&gt;2, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskost-&lt;br&gt;naden per månad upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 800 kronor för familjer med ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 400 kronor för familjer med två barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 000 kronor för familjer med tre eller flera barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om&lt;br&gt;sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Rätt till särskilt bidrag enligt 14 § första stycket 1 har endast fa-&lt;br&gt;miljer med barn som avses i 10 § första stycket 1 och 2 samt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första styck-&lt;br&gt;et, skall bidrag enligt 14 § första stycket 2 beräknas på den del av&lt;br&gt;bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt 14 § första stycket 2 och andra stycket får lämnas endast&lt;br&gt;till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med&lt;br&gt;hyres- eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll utan barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Är sökanden under 29 år bestäms bostadsbidrag till det belopp&lt;br&gt;som följer av 17 § första och andra styckena, om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten inte överstiger 38 000 kronor för en ensamboende och 55 000&lt;br&gt;kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall&lt;br&gt;bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller maken fyllt 29 år bestäms bostadsbidrag till det&lt;br&gt;belopp som följer av 17 § tredje stycket, om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten inte överstiger 80 000 kronor. Om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 procent av&lt;br&gt;den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är förmånligare för en sökande som avses i första stycket skall&lt;br&gt;bostadsbidrag bestämmas enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är förmånligare för en sökande som avses i andra stycket och&lt;br&gt;sökanden eller maken uppbär studiemedel skall bostadsbidrag bestämmas&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Är sökanden under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent av&lt;br&gt;den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor&lt;br&gt;men inte 2 600 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket&lt;br&gt;lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskost-&lt;br&gt;naden per månad upp till 3 400 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller maken fyllt 29 år, lämnas bostadsbidrag med 30&lt;br&gt;procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger&lt;br&gt;1 600 kronor men inte 3 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre bostadskostnad än som anges i första - tredje styckena får&lt;br&gt;beaktas, om sökanden eller maken är funktionshindrad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om sökan-&lt;br&gt;den uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan kassa att handlägga&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och gjorda tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos&lt;br&gt;försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att bedöma den sökandes rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som avser makars bostad skall vara gemensam, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl att ansökan görs av ena maken. Barn som avses i&lt;br&gt;10 § första stycket 1 eller andra stycket och som är över 18 år skall, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl, på ansökningshandlingen själva intyga de&lt;br&gt;uppgifter som rör barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och sam-&lt;br&gt;vete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Är en ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för&lt;br&gt;prövning av bidraget, får försäkringskassan förelägga sökanden att inom&lt;br&gt;viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp&lt;br&gt;till prövning. Ett sådant föreläggande får delges. Följs inte föreläggandet&lt;br&gt;får ansökan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Bidrag lämnas tills vidare från och med månaden efter den då&lt;br&gt;rätten till bidrag har uppkommit samt till och med den månad då rätten&lt;br&gt;till bidrag har ändrats eller upphört. Om rätten till bidrag uppkommit&lt;br&gt;den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas från och med&lt;br&gt;den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad&lt;br&gt;före ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid&lt;br&gt;tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller&lt;br&gt;avgift, ges in till försäkringskassan inom en månad från den dag den&lt;br&gt;sökande fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnas för en begränsad tid.&lt;br&gt;Ett sådant bidrag får förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Bidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 100 kronor i månaden&lt;br&gt;betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § På begäran av sökanden får försäkringskassan besluta att bidraget&lt;br&gt;skall betalas ut till någon annan än sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får försäkringskassan på framställning av&lt;br&gt;socialnämnden betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden&lt;br&gt;att användas för hushållets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förhållanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Den som får bidrag skall omgående anmäla till försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hushållet flyttar till en annan bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om hushållets sammansättning ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om hushållets bidragsgrundande inkomst beräknas öka eller har ökat&lt;br&gt;med mer än 6 000 kronor under sex månader i förhållande till den in-&lt;br&gt;komst som låg till grund för bidragsbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den bostad som berättigar till bidrag hyrs ut helt eller delvis&lt;br&gt;eller om bostadskostnaden i annat fall minskar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när ett barn i hushållet fyller 18 år eller när förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp inte längre lämnas till ett äldre barn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en medlem i ett hushåll utan barn beviljats studiemedel eller inte&lt;br&gt;längre uppbär studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslut om bidrag skall ändras om något förhållande har inträffat&lt;br&gt;som skall påverka storleken av bidraget. Försäkringskassan får under-&lt;br&gt;låta att besluta om ändring av bidrag, om ändringen endast i ringa mån&lt;br&gt;påverkar bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § För att utreda rätten till och storleken av bidrag, får försäkrings-&lt;br&gt;kassan förelägga den som uppbär bidraget att lämna de uppgifter som&lt;br&gt;har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådant föreläggande får delges.&lt;br&gt;Om föreläggandet inte följs, får försäkringskassan dra in eller sätta ned&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets in-&lt;br&gt;komst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte&lt;br&gt;behöver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får försäkrings-&lt;br&gt;kassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att viss inkomst&lt;br&gt;eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Beslutet skall fattas av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag,&lt;br&gt;om den som erhållit bidrag genom att lämna oriktiga uppgifter eller&lt;br&gt;genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet&lt;br&gt;eller på annat sätt har förorsakat att bidrag har lämnats felaktigt eller&lt;br&gt;med för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har läm-&lt;br&gt;nats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit bidraget&lt;br&gt;skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får kassan&lt;br&gt;efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en senare utbetalning av bostadsbidrag eller annan ersättning som&lt;br&gt;skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala&lt;br&gt;tillbaka bidrag enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt be-&lt;br&gt;lopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats&lt;br&gt;av en tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadsbidrag&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkringsnämnden, om det belopp som utbetalats&lt;br&gt;för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag skall gälla omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bidrag enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter, arbetsgivare m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;bidrag från och med januari månad 1994 (den nya lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1988:786) om bostadsbidrag (den&lt;br&gt;gamla lagen) vid utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om bostadsbidrag för tid före den 1 januari 1994 samt i&lt;br&gt;fråga om omprövning, återkrav och överklagande av beslut om sådant&lt;br&gt;bidrag gäller äldre lagstiftning med de undantag som anges i punkten 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En ansökan om bostadsbidrag som före den 1 januari 1994 ges in&lt;br&gt;till kommunen och som helt eller delvis avser bidrag enligt den nya&lt;br&gt;lagen skall i fråga om sådant bidrag överlämnas till den försäkringskas-&lt;br&gt;sa som anges i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Överklagande av beslut som en kommun meddelat i fråga om&lt;br&gt;bostadsbidrag enligt äldre lagstiftning skall från och med den 1 januari&lt;br&gt;1994 prövas av Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i 32 § den gamla lagen i fråga om gottgörelse av&lt;br&gt;statsverket skall fortfarande gälla för bostadsbidrag enligt äldre lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Kommunen skall på begäran lämna domstolar, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, försäkringskassor och Boverket uppgifter om bidragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 25 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;kommunal bostadsförmedling för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Motsvarande&lt;br&gt;sekretess gäller i ärende om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag eller bostadsanpass-&lt;br&gt;ningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;kommunal bostadsförmedling för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Motsvarande&lt;br&gt;sekretess gäller i ärende om bo-&lt;br&gt;stadsanpassningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i ärenden om bostadsbidrag enligt lagen (1988:786) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt Till skattepliktig inkomst enligt&lt;br&gt;denna lag räknas icke: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen&lt;br&gt;(1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463)&lt;br&gt;om bidrag vid adoption av&lt;br&gt;utländska barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen&lt;br&gt;(1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:00)om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463)&lt;br&gt;om bidrag vid adoption av ut-&lt;br&gt;ländska barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1995 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1597&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 25 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Dinkenspiel,&lt;br&gt;Olsson, Thurdin, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om administrationen av bostadsbidragen&lt;br&gt;till barnfamiljer m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 24) har regeringen&lt;br&gt;- mot bakgrund av att förslag om nya regler för bostadsbidragsgiv-&lt;br&gt;ningen fr.o.m. den 1 januari 1994 bereddes inom regeringskansliet -&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till&lt;br&gt;Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 beräkna ett förslagsanslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 300 000 000 kr. Jag återkommer nu till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att kommunalekonomiska kommittén i sitt betänkan-&lt;br&gt;de (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans&lt;br&gt;föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras av staten, aktualiserades&lt;br&gt;frågan om att administrationen av bidragen borde överföras från kom-&lt;br&gt;munerna till försäkringskassorna. Samtidigt förbereddes inom Social-&lt;br&gt;departementet en samordning av ensamförälderstödet med bostads-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens direktiv (Dir 1992:5) har en särskild utredare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; -&lt;br&gt;som arbetat under benämningen BO AD - i betänkandet (SOU 1992:89)&lt;br&gt;Bostadsbidrag, enklare, rättvisare, billigare, redovisat hur en överflytt-&lt;br&gt;ning av bostadsbidragens administration till försäkringskassorna skall&lt;br&gt;kunna genomföras. I direktiven anförde jag att det i samband med&lt;br&gt;överflyttningen av administrationen kunde finnas behov av att göra&lt;br&gt;regelförändringar för att förenkla administrationen. Utredaren har också&lt;br&gt;för bidragsgivningen föreslagit ändrade regler i detta syfte. De föreslag-&lt;br&gt;na ändringarna innebär främst att inkomstprövningen av bostadsbidragen&lt;br&gt;anpassas till de nya regler som gäller för inkomstbeskattningen och i allt&lt;br&gt;väsentligt grundas på en beräknad aktuell inkomst i stället för som nu på&lt;br&gt;en inkomst som hämtas från den senaste taxeringen. Utredaren har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Direktören vid Socialstyrelsen Carl-Filip Hammar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare föreslagit att det årliga ansökningsförfarandet för bidragspröv-&lt;br&gt;ningen slopas och att ett system med rullande prövning införs. Utreda-&lt;br&gt;ren har för detta ändamål föreslagit att ett gemensamt ADB-stöd inrättas&lt;br&gt;för att åstadkomma likformighet i uppgiftshantering och som kan ligga&lt;br&gt;till grund för ett heltäckande uppföljningssystem. Enligt direktiven&lt;br&gt;inriktades utredningsarbetet på att administrationsöverflyttningen skulle&lt;br&gt;ske den 1 juli 1993 och att nya regler för bidragshanteringen skulle&lt;br&gt;träda i kraft samtidigt. En sammanfattning av utredarens förslag bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;br&gt;En sammanställning av remissvaren har gjorts inom Socialdepartementet&lt;br&gt;och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr S92/7364/B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till utredningsarbetet startade RFV ett projekt för att&lt;br&gt;förbereda försäkringskassornas övertagande av ansvaret för bostads-&lt;br&gt;bidragen och hur den kommande verksamheten skall följas upp. I&lt;br&gt;projektet deltar företrädare för Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har upprättats promemorian (Ds 1992:53)&lt;br&gt;Ensamförälderstöd. I promemorian har föreslagits att det nuvarande s.k.&lt;br&gt;utfyllnadsbidraget inom bidragsförskottet slopas samt att ett behovs-&lt;br&gt;prövat stöd till ensamföräldrarna införs och att stödet samordnas med&lt;br&gt;bostadsbidraget. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna och en sammanställning av remissvaren som&lt;br&gt;gjorts inom Socialdepartementet finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(dnr 92/4999/B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på överföringen av bostadsbidragens administration och&lt;br&gt;förslag om ett nytt samhällsstöd till ensamföräldrarna har riksdagen&lt;br&gt;beslutat att bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn till en&lt;br&gt;början skulle lämnas för månaderna januari - juni 1993 enligt i princip&lt;br&gt;samma regler som under 1992 (prop. 1991/92:150 bil. 1:3, bet.&lt;br&gt;1991/92:BoU25, rskr. 1991/92:344). Riksdagen har även beslutat att&lt;br&gt;kompensera ensamstående föräldrar för den genom skattereformen&lt;br&gt;slopade skattereduktionen (prop. 1991/92:81, bet. 1991/92:SoU14, rskr.&lt;br&gt;1991/92:171). Kompensationen lämnas i form av ett särskilt bidrag med&lt;br&gt;1 800 kronor om året för åren 1991 och 1992. Under år 1993 skulle det&lt;br&gt;särskilda bidraget till en början ha lämnats för tiden den 1 januari - den&lt;br&gt;30 juni med 900 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bostadsbidrag finns i lagen (1988:786) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag och i lagen (1992:654) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;bostadsbidrag för år 1993. Bestämmelserna om det särskilda bidraget&lt;br&gt;finns i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att ytterligare tid behövdes för att förbereda den&lt;br&gt;administrativa överföringen av bostadsbidragen till försäkringskassorna&lt;br&gt;har riksdagen fattat principbeslut om att bostadsbidragens administration&lt;br&gt;skall föras över till kassorna den 1 januari 1994. Riksdagen har sam-&lt;br&gt;tidigt beslutat om ändringar i lagen (1992:654) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om bostadsbidrag för år 1993 och i lagen (1992:148) om särskilt&lt;br&gt;bidrag till ensamstående med barn (prop. 1992/93:63, bet. 1992/93:BoU5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rskr. 1992/93:99). Ändringarna innebär att bidragen skall lämnas för Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;hela år 1993. I fråga om det särskilda bidraget till ensamstående med&lt;br&gt;barn innebär detta att bidraget uppgår till 1 800 kronor för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiUl, rskr. 1992/93:34)&lt;br&gt;beslutat att de generella bostadssubventionerna enligt 1992 och tidigare&lt;br&gt;års regler skall minskas den 1 januari 1994 med sammanlagt 3 miljarder&lt;br&gt;kronor netto. Statsrådet Lundgren har därefter i sin anmälan till årets&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 8) anmält att han senare i vår&lt;br&gt;avser att återkomma med förslag om hur minskningen skall genomföras.&lt;br&gt;Riksdagens beslut kan komma att innebära ett ökat resursbehov inom&lt;br&gt;ramen för bostadsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn handläggs i dag hos&lt;br&gt;kommunerna. Statsbidrag lämnas till kommunerna motsvarande&lt;br&gt;50 procent av kostnaderna för bostadsbidragen. Under år 1993 gäller&lt;br&gt;särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts regleras bidragsgivningen i lagen (1988:786) om&lt;br&gt;bostadsbidrag. Ansökan om bidrag görs huvudsakligen en gång om året.&lt;br&gt;Bidragsberättigade är barnfamiljer och hushåll utan barn. Avgörande för&lt;br&gt;bidraget är i huvudsak hushållets årsinkomst och bostadskostnad inom i&lt;br&gt;lagen angivna gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomstprövningen av bidraget utgår man från en bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst som med vissa tillägg bestäms enligt den sammanräknade&lt;br&gt;inkomsten vid taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret.&lt;br&gt;Med sammanräknad inkomst avses summan av de vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;förekommande inkomstslagen före underskottsavdrag och allmänna&lt;br&gt;avdrag. Om det inte finns några uppgifter från taxeringen skall bidragets&lt;br&gt;storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.&lt;br&gt;En beräknad inkomst skall även användas om inkomsten av förvärvsar-&lt;br&gt;bete ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst enligt&lt;br&gt;taxeringen. Till den bidragsgrundande inkomsten läggs viss andel av&lt;br&gt;förmögenhet. För barnfamiljer görs dessutom tillägg för barnpension&lt;br&gt;med ett belopp som svarar mot 26 procent av basbeloppet samt tillägg&lt;br&gt;för ett bidragsförskott eller underhållsbidrag med högst ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot 40 procent av basbeloppet. Barns förmögenhet beaktas men&lt;br&gt;inte deras inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till barnfamiljer - dit även hör familjehem - består dels&lt;br&gt;av ett grundbelopp om 1 000 kr, dels ett belopp som är beroende av bo-&lt;br&gt;stadskostnadens storlek och antalet barn i familjen. Om bostadskost-&lt;br&gt;naden understiger den nedre bostadskostnadsgränsen eller om bidrags-&lt;br&gt;tagaren inte har några bostadskostnader kan endast grundbelopp lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara berättigad till grundbeloppet skall dock bidragstagaren ha Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;vårdnaden om barn som stadigvarande bor hos familjen. Undantag kan&lt;br&gt;göras för barnets stadigvarande boende hos familjen, om barnet får vård&lt;br&gt;eller undervisning utanför hemmet. Den som på grund av vårdnad eller&lt;br&gt;umgänge tidvis har barn boende hos sig kan få bostadsbidrag men kan&lt;br&gt;inte erhålla något grundbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till hushåll utan barn består endast av bostadsanknutet&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bidragssökanden eller medlem i dennes hushåll är handikappad&lt;br&gt;kan ett högre bidrag lämnas än vad som följer av de övre bostadskost-&lt;br&gt;nadsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnfamiljens bidragsgrundande inkomst överstiger en viss lägsta&lt;br&gt;inkomstgräns minskas bidraget med 20 procent av den överskjutande&lt;br&gt;inkomsten. För bidragshushåll utan barn gäller olika inkomstgränser och&lt;br&gt;procentsatser för minskningen av bidraget beroende på om bidragssökan-&lt;br&gt;den är under 29 år eller har fyllt 29 år. Skilda regler gäller även när&lt;br&gt;studiemedel uppbärs av medlem i ett hushåll utan barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förutsättningar skall bidraget omprövas under bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller bl.a. vid väsentliga inkomstminskningar eller inkomstök-&lt;br&gt;ningar samt vid byte av bostad, eller vid ändrad hushållssammansätt-&lt;br&gt;ning. För barnfamiljer beaktas endast inkomständringar som beror på&lt;br&gt;ändrad förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär bostadsbidrag är skyldig att upplysa kommunen om&lt;br&gt;vissa förhållanden som har betydelse för bidragsgivningen. Sådana&lt;br&gt;förhållanden är bl.a. bostadsbyte, inkomstökningar och ändrad hus-&lt;br&gt;hållssammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förorsakat eller som borde ha insett att bidragsbelopp har&lt;br&gt;betalats ut felaktigt kan bli återbetalningsskyldig. Återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten kan efterges, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadsbidrag kan överklagas till länsbostadsnämnden.&lt;br&gt;Nämndens beslut kan i sin tur överklagas till Boverket. Boverkets beslut&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Allmänna utgångspunkter för ändrade regler om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.2.1 Mål för bostadsbidragen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen i deras nuvarande utformning har vuxit fram genom en&lt;br&gt;fortlöpande serie av reformer. Sitt ursprung har de i stödformer som&lt;br&gt;började utvecklas vid mitten av 1930-talet. Bidragen har haft till mål att&lt;br&gt;höja bostadsstandarden, att minska trångboddheten, att utjämna kost-&lt;br&gt;nadsskillnader samt att allmänt stärka de ekonomiskt svaga hushållens&lt;br&gt;bärkraft. Betoningen av de olika delmålen har skiftat över tiden. Under&lt;br&gt;senare tid har målen främst inriktats på det bostadspolitiska syftet med&lt;br&gt;stödet, dvs att höja bostadsstandarden för de berörda grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragens uppgift är således att ge ekonomiskt svaga hushåll&lt;br&gt;möjligheter att hålla sig med goda och rymliga bostäder. Den bostads-&lt;br&gt;standard som stödet skall säkra skall vara den som man på sikt vill nå&lt;br&gt;för hela befolkningen och inte bara den standard som kortsiktigt klarar&lt;br&gt;hushållens omedelbara behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till barnfamiljer består i dag av dels en allmänt kon-&lt;br&gt;sumtionsstödjande del, det s.k. grundbeloppet, dels en del som beror av&lt;br&gt;bostadskostnadens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj år 1992 lämnades bostadsbidrag till drygt 360 000 barnfamiljer,&lt;br&gt;varav drygt hälften med en ensam familjeförsörjare. Antalet bidragsta-&lt;br&gt;gare har ökat markant under senare år, främst beroende av att bostads-&lt;br&gt;bidragen till hushåll med barn till följd av skatteomläggningen byggdes&lt;br&gt;ut och fr.o.m. bidragsåret 1991 lämnas inom väsentligt vidgade bo-&lt;br&gt;stadskostnadsgränser .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal analyser av bostadsbidragens effekter som gjorts under&lt;br&gt;senare år visar att bidragen till barnfamiljerna har mycket god fördel-&lt;br&gt;ningspolitisk precision. Sålunda redovisar Boverket att i maj år 1992&lt;br&gt;gick ca 30 procent av bidragen till de 20 procent av hushållen som hade&lt;br&gt;de lägsta inkomsterna. Hälften av bidragen gick till de ca 35 procent av&lt;br&gt;hushållen som hade de lägsta inkomsterna. Boverket redovisar vidare att&lt;br&gt;jämfört med maj år 1991 gick bostadsbidragen år 1992 i större utsträck-&lt;br&gt;ning till hushållen med de lägsta inkomsterna, dvs. omfördelningseffek-&lt;br&gt;tema var större år 1992 än år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De analyser av bostadsbidragens effekter som genomförts pekar&lt;br&gt;emellertid även på vissa brister i bidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mål för bostadsbidragsgivningen som riksdagen ställt upp (prop.&lt;br&gt;1986/87:48, bet. 1986/87:BoU20, rskr. 1986/87:248) innebär att bo-&lt;br&gt;stadsbidragen på sikt skall byggas ut så att de familjer som är beroende&lt;br&gt;av sådana bidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett&lt;br&gt;eget rum för varje barn, dvs. 3 rum och kök för familjer med ett barn,&lt;br&gt;4 rum och kök för familjer med två barn o.s.v.. För att detta skall gälla&lt;br&gt;även dem som bor i nyare bostäder har de kostnadsgränser inom vilka&lt;br&gt;bidrag lämnas höjts väsentligt under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnadernas utveckling understryker betydelsen av att bostads-&lt;br&gt;bidragen i framtiden alltmer bör utformas mot ett högkostnadsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets statistik visar att de övre bostadskostnadsgränsema för&lt;br&gt;barnfamiljer i stort sett täcker genomsnittshyroma i beståndet. Trots de&lt;br&gt;senare årens utbyggnad av bidragssystemet ligger emellertid de övre&lt;br&gt;gränserna fortfarande lågt i förhållande till hyresnivåerna för nyare&lt;br&gt;bostäder. Det framgår av en jämförelse som visar genomsnittliga hyror&lt;br&gt;för olika lägenhetstyper år 1994 vid en genomsnittlig hyreshöjning på 8&lt;br&gt;procent år 1993 och 5 procent år 1994 (se tabell). De hyresnivåer som&lt;br&gt;valts avser den minsta lägenhetsstorlek som krävs för att målet om att&lt;br&gt;varje barn skall kunna disponera ett eget rum uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknade genomsnittliga hyresnivåer år 1994 (kr./mån.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadens fårdig-&lt;br&gt;ställandeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 RoK&lt;br&gt;(1 barn)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 RoK&lt;br&gt;(2 barn)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5+ RoK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3+ barn)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986-90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela beståndet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övre hyresgräns,&lt;br&gt;år 1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Boverkets studie visar att en stor andel av de barnfamiljer som är be-&lt;br&gt;rättigade till bostadsbidrag har en bostadskostnad som är högre än de&lt;br&gt;övre bostadskostnadsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj år 1992 hade ca 41 procent av samtliga bamhushåll som uppbär&lt;br&gt;bostadsbidrag en bostadskostnad som översteg de övre bostadskostnads-&lt;br&gt;gränsema. Den största enskilda gruppen med höga bostadskostnader var&lt;br&gt;ensamstående med ett barn. Denna grupp utgjorde en tjärdedel av samt-&lt;br&gt;liga hushåll med bostadskostnader över den högsta gränsen. Av dem&lt;br&gt;som hade en bostadskostnad över den högsta bostadskostnadsgränsen&lt;br&gt;hade ca 60 procent en boendekostnad som översteg den högsta gränsen&lt;br&gt;med minst 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att om bostadsbidragen till hushåll med barn, i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens målsättning för stödformen, fortsättningsvis skall funge-&lt;br&gt;ra som ett högkostnadsskydd måste stödet utformas med inriktning mot&lt;br&gt;höga bostadsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas också dels till ungdomar under 29 år och stude-&lt;br&gt;rande, dels till andra hushåll utan barn. Stöden till de två grupperna har&lt;br&gt;införts vid olika tillfällen och har skilda syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till ungdomar och studerande infördes år 1988. Bidra-&lt;br&gt;gen blev obligatoriska för kommunerna fr.o.m. år 1989 då både dessa&lt;br&gt;bidrag och bostadsbidragen till barnfamiljer blev reglerade i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge det&lt;br&gt;ekonomiska stöd som är nödvändigt för att de som har låga inkomster&lt;br&gt;skall kunna efterfråga en god bostad. Dessa bidrag ger främst ett hög-&lt;br&gt;kostnadsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn (29 år och äldre) infördes&lt;br&gt;år 1991. I samband med beslut om bostadsbidragen år 1990 gav riks-&lt;br&gt;dagen mot bakgrund av den förestående reformeringen av skatte- och&lt;br&gt;bostadsfinansieringssystemet tillkänna att bostadsbidrag för tiden efter år&lt;br&gt;1990 bör kunna lämnas till hushåll utan barn utan begränsning till&lt;br&gt;bidragstagarens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas sålunda till dem&lt;br&gt;som till följd av låga inkomster fått begränsat utbyte av skatteomlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 lämnades bostadsbidrag till knappt 61 000 hushåll utan Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;barn, varav ca 40 000 ungdomshushåll. En betydande ökning av antalet&lt;br&gt;bidragstagare har skett mellan åren 1991 och 1992. Ökningen avser till&lt;br&gt;största delen gruppen 29 år och äldre vilken ökat med 50 procent. Ök-&lt;br&gt;ningen mellan bidragsåren är naturlig med tanke på att detta bidrag&lt;br&gt;nyligen införts och att allmänhetens kännedom om stödformen succes-&lt;br&gt;sivt har blivit större. Boverket har också genomfört en ganska omfat-&lt;br&gt;tande informationskampanj inför bidragsåret 1992. Den ökade arbets-&lt;br&gt;lösheten är vidare en bidragande orsak till att antalet bidragshushåll har&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 lämnades en mycket stor andel av bostadsbidragen till&lt;br&gt;hushåll utan barn till bidragstagare med mycket låga inkomster. För ca&lt;br&gt;47 procent av ungdomarna och ca 35 procent av de äldre hushållen utan&lt;br&gt;barn beräknades bidraget på 0 kronor i inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.2. Staten övertar kostnadsansvaret för bostadsbidragen till&lt;br&gt;barnfamiljer, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsbidragen till barnfamiljer och hushåll utan&lt;br&gt;barn överförs till statligt huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommunalekonomiska kommittén föreslog i&lt;br&gt;sitt betänkande (SOU 1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekono-&lt;br&gt;misk balans - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya samarbets-&lt;br&gt;former att de kommunala bostadstilläggen och bostadsbidragen bör bli&lt;br&gt;statliga angelägenheter. Kommittén anförde därvid att de kommunala&lt;br&gt;bostadstilläggen (KBT) och bostadsbidragen är båda i hög grad styrda av&lt;br&gt;statliga regler för bidragens beviljande. Kommunerna är enligt lag skyl-&lt;br&gt;diga att bevilja bidrag och bidragen utgår till enskilda som en rättighet&lt;br&gt;under vissa villkor. I lag fastställda inkomstgränser samt miniminivåer&lt;br&gt;m.m. innebär att kommunerna inte själva, annat än till en mindre del,&lt;br&gt;kan bestämma över sina kostnader för bidragen. Av staten gjorda änd-&lt;br&gt;ringar i regelsystemen innebär direkta och för kommunerna opåverkbara&lt;br&gt;kostnadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhöll vidare att man i många sammanhang betonat&lt;br&gt;vikten av att ansvarsfördelningen mellan statlig och kommunal sektor&lt;br&gt;blir tydlig. Kommunala bostadstillägg och bostadsbidrag är generella&lt;br&gt;transfereringar, som båda i första hand bör ses som en del av fördel-&lt;br&gt;ningspolitiken, vilken inte primärt är en kommunalpolitisk fråga utan en&lt;br&gt;fråga av rikspolitisk räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I min anmälan till propositionen (1991/92:150, bil. 11:2) Kommunal&lt;br&gt;ekonomi framhöll jag att jag finner det naturligt att staten, i samband&lt;br&gt;med de förändringar som nu görs beträffande de specialdestinerade&lt;br&gt;statsbidragen, övertar det fulla kostnadsansvaret för bostadsbidragen till&lt;br&gt;barnfamiljer och hushåll utan barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar således Kommunalekonomiska kommitténs uppfattning och Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;förordar att staten tar över kostnadsansvaret för bostadsbidragen fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.3 Överföring av administrationen till försäkringskassorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Administrationen av bostadsbidrag till barnfamiljer&lt;br&gt;och hushåll utan barn förs över från kommunerna till de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredaren föreslår att administrationen av bostadsbidrag&lt;br&gt;till barnfamiljer och hushåll utan barn förs över till försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkringskassorna administrerar i dag&lt;br&gt;flertalet bidrag till barnfamiljer och andra liknande bidrag, inklusive&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till pensionärer. Det är naturligt att de också&lt;br&gt;får ansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och hushåll utan barn.&lt;br&gt;Därmed kan åstadkommas en administrativ samordning och ett bättre&lt;br&gt;resursutnyttjande. Samtidigt förbättras även möjligheterna att ta fram&lt;br&gt;statistik för att avväga de olika bidragen mot varandra. Detta bör i sin&lt;br&gt;tur leda till att en bättre sammanlagd fördelningspolitik uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärden är en naturlig konsekvens av att bostadsbidragen till barnfa-&lt;br&gt;miljer och hushåll utan barn i fortsättningen kommer att helt finansieras&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2.4 Inkomstprövningen av bostadsbidragen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inkomstprövningen bör grunda sig på bidragshus-&lt;br&gt;hållets aktuella förvärvsinkomster som skall beräknas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som enligt skattelagstiftningen. Tillägg skall göras&lt;br&gt;för kapitalinkomster med undantag av bl.a. realisationsvinster.&lt;br&gt;Hushållens förmögenhet bör i princip inte ingå i behovs-&lt;br&gt;prövningen. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) skall inte&lt;br&gt;användas som inkomstmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen är behovsprövade i den&lt;br&gt;meningen att de avvägs mot det enskilda hushållets inkomster och andra&lt;br&gt;ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövningen görs i dag i normalfallet mot den sammanräknade&lt;br&gt;inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bidragsåret 1993 ligger dock 1991 års taxering till grund för in-&lt;br&gt;komstprövningen. Det använda inkomstmåttet speglar i princip inkomst-&lt;br&gt;och förmögenhetsförhållandena två år före bidragsåret. Kritik har där-&lt;br&gt;för riktats mot inkomstprövningens inaktualitet. I skilda sammanhang&lt;br&gt;har också kritik framförts mot de nuvarande reglerna om hur inkomst-&lt;br&gt;ändringar skall påverka bostadsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilket inkomstbegrepp som skall ligga till grund för in-&lt;br&gt;komstprövningen av bostadsbidrag har utretts vid ett flertal tillfällen,&lt;br&gt;senast av bostadsbidragskommittén (SOU 1982:58) och av bostadskom-&lt;br&gt;mittén (SOU 1986:5). Bostadsbidragskommittén studerade utförligt olika&lt;br&gt;möjligheter att få fram ett mer aktuellt inkomstmått som uppfyller rim-&lt;br&gt;liga krav på säkerhet och hanterlighet. Både bostadsbidragskommittén&lt;br&gt;och därefter bostadskommittén fann emellertid att inkomstprövningen i&lt;br&gt;allt väsentligt måste grundas på inkomstuppgifter från taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragskommitténs huvudförslag grundades på en ordning där&lt;br&gt;bidragen bestämdes med ett preliminärt belopp med utgångspunkt i hus-&lt;br&gt;hållets beräkningar av sin inkomst under bidragsåret. En avstämning&lt;br&gt;föreslogs ske samordnat med att den slutliga skatten för inkomståret&lt;br&gt;bestämdes. Den föreslagna ordningen möttes dock av en avgörande&lt;br&gt;kritik framför allt från dem som företrädde bidragstagamas intressen.&lt;br&gt;Man menade att det skulle bli för dyrt och komplicerat samtidigt som&lt;br&gt;det är otillfredsställande för bidragstagarna att inte veta vilka bidrag de&lt;br&gt;är berättigade till förrän två år efter utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av huvudförslaget redovisade kommittén ett förenklat alter-&lt;br&gt;nativ där definitiva beslut fattas redan på grundval av de sökandes upp-&lt;br&gt;gifter om sina förväntade inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport i december 1990 med anledning av ett regeringsuppdrag&lt;br&gt;att redovisa konsekvenserna för bostadsbidragssystemet av ändringarna&lt;br&gt;i skattesystemet föreslog Boverket att man borde gå över till att pröva&lt;br&gt;bidragen mot aktuell inkomst fr.o.m. bidragsåret 1992. Förslaget inne-&lt;br&gt;bar att den bidragsgrundande inkomsten borde fastställas med hänsyn till&lt;br&gt;främst den sökandes beräknade inkomst under bidragsåret. En avstäm-&lt;br&gt;ning av det gångna årets bidrag borde vidare enligt Boverket ske mot&lt;br&gt;den preliminära taxeringen. För högt bidrag skulle kunna krävas tillbaka&lt;br&gt;och för lågt bidrag betalas ut i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets rapport remitterades till bl.a. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;och ett antal kommuner. Remissinstanserna var överlag positiva till&lt;br&gt;tanken att gå över till en aktuell inkomst, men de menade att ett mer&lt;br&gt;genomarbetat förslag måste tas fram innan förslaget genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis nämnt ansåg jag att det i samband med att bo-&lt;br&gt;stadsbidragens administration skulle föras över till försäkringskassorna&lt;br&gt;kunde finnas behov av att göra regelförändringar som syftar till att för-&lt;br&gt;enkla administrationen, men som samtidigt ger största möjliga tillförlit-&lt;br&gt;lighet när det gäller bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de frågor som BOAD särskilt hade att undersöka var möjlig-&lt;br&gt;heten att gå över till att pröva bidragen mot aktuell inkomst och att&lt;br&gt;skapa ett system för rullande prövning av bidrag för att undvika en&lt;br&gt;ärendeanhopning vid årsskiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOAD föreslår att inkomstprövningen av bostadsbidragen i allt väsent-&lt;br&gt;ligt grundas på en beräknad, aktuell inkomst i stället för som nu på en&lt;br&gt;inkomst som hämtas från den senaste taxeringen. Huvudprincipen skall&lt;br&gt;vara att den som söker bostadsbidrag uppger sin beräknade inkomst för&lt;br&gt;en viss tid framåt. Vid ansökan skall beräkningen normalt avse 12&lt;br&gt;månader framåt. Från principen görs avsteg för kapitalinkomster som i&lt;br&gt;första hand föreslås bli beräknade med ledning av de uppgifter som&lt;br&gt;hämtats från den senaste taxeringen. Utredaren pekar på att räntor och&lt;br&gt;andra kapitalinkomster kan vara svåra att beräkna i förväg. Viss möjlig-&lt;br&gt;het skall dock finnas enligt utredaren att få en aktuell inkomstberäkning&lt;br&gt;godtagen som bidragsgrund. När det gäller inkomstbegreppets innehåll&lt;br&gt;anser utredaren att man bör utgå från samma komponenter som ingår i&lt;br&gt;begreppet sammanräknad inkomst. Förslaget innebär därför främst en&lt;br&gt;anpassning till de regler som gäller för inkomstbeskattningen fr.o.m.&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har prövat olika modeller för systemutformningen. Han&lt;br&gt;föreslår att ett system med rullande prövning införs. I det systemet fattas&lt;br&gt;bidragsbesluten successivt efter ansökan och anmälan om ändrade för-&lt;br&gt;hållanden och löper i regel tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat ett principbeslut om att bostadsbidragens administ-&lt;br&gt;ration förs över från kommunerna till försäkringskassorna den 1 januari&lt;br&gt;1994 (prop. 1992/93:63, bet. 1992/93:BoU5, rskr. 1992/93:99).När&lt;br&gt;försäkringskassorna tar över administrationen kommer handläggningen&lt;br&gt;att förändras på flera sätt. Handläggningen kommer att ske i en organi-&lt;br&gt;satorisk miljö där också andra bidrag handläggs inom samma arbetsen-&lt;br&gt;het och av samma personal. Detta ger stora fördelar i fråga om resursut-&lt;br&gt;nyttjande, tillgång till uppgifter och säkerhet i prövning och kontroll. Ett&lt;br&gt;gemensamt ADB-stöd innebär likformighet i uppgiftshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där inkomstprövningen grundas på aktuell inkomst och där&lt;br&gt;nya beslut fattas efter anmälan om ändrade förhållanden passar väl in i&lt;br&gt;den organisatoriska miljö för bidragshantering som försäkringskassorna&lt;br&gt;erbjuder. Jag anser liksom utredaren att inkomstprövningen i fort-&lt;br&gt;sättningen bör utgå från hushållets aktuella inkomstförhållanden och att&lt;br&gt;man bör införa ett system med rullande prövning av bidrag. Det nu-&lt;br&gt;varande årliga ansökningsförfarandet kan då slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen kommer i huvudsak att grundas på hushållets egna uppgift-&lt;br&gt;er om sina förväntade inkomster och de anmälningar om ändrade för-&lt;br&gt;hållanden som bidragstagaren skall vara skyldig att göra till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Bidragen anpassas härigenom till hushållets behov med hänsyn&lt;br&gt;till den faktiska inkomsten och inte som i dagens system efter en två år&lt;br&gt;gammal inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system enligt denna modell ställer dock höga krav på efterkontroll&lt;br&gt;och på att felaktigt utbetalda bidrag kan återkrävas av hushållen, i de&lt;br&gt;fall felen beror på att oriktiga uppgifter har lämnats till försäkrings&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassan eller att anmälningsskyldigheten inte fullgjorts. De beslut som&lt;br&gt;försäkringskassan fattar om bidrag kommer att gälla tills vidare och så&lt;br&gt;länge försäkringskassans fortlöpande kontroller inte ger anledning till att&lt;br&gt;ändra bidraget. Jag återkommer i specialmotiveringen till vad som i&lt;br&gt;övrigt föreslås gälla om återbetalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans kontrollrutiner förutsätter att varje ärende kan&lt;br&gt;granskas inom en viss tid. Vad jag har erfarit kan en sådan granskning&lt;br&gt;vara påkallad att sättas in senast inom 15 månader från ett beslut om bi-&lt;br&gt;drag. De kontroller som då behöver utföras är att jämföra lämnade upp-&lt;br&gt;gifter med de i skatteregistret tillgängliga uppgifterna från taxeringen&lt;br&gt;och om anledning finns till det bereda den enskilde tillfälle att lämna&lt;br&gt;kompletterande uppgifter. RFV har tillsammans med försäkringskassan&lt;br&gt;ansvar för att reglerna om bostadsbidrag kan förstås av de enskilda. Den&lt;br&gt;närmare regleringen av försäkringskassornas kontrollrutiner bör med-&lt;br&gt;delas i verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med efterkontroller kan jämförelser behöva göras med&lt;br&gt;sökandens självdeklaration. En sådan jämförelse bör i första hand göras&lt;br&gt;genom en dialog med den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att inkomstbegreppets innehåll bör bestämmas&lt;br&gt;med utgångspunkt från samma komponenter som ingår i det nuvarande&lt;br&gt;inkomstmåttet sammanräknad inkomst, dvs. den inkomst som vid den&lt;br&gt;årliga inkomsttaxeringen skall redovisas innan underskottsavdrag och&lt;br&gt;övriga allmänna avdrag utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya inkomstskattesystemet finns tre inkomstslag, nämligen tjänst,&lt;br&gt;kapital och näringsverksamhet. Begreppet sammanräknad inkomst enligt&lt;br&gt;taxeringen finns inte längre. Behovsprövningen bör därför enligt ut-&lt;br&gt;redarens förslag grundas på hushållets beräknade förvärvsinkomst var-&lt;br&gt;med menas skattepliktig inkomst av tjänst och inkomst av aktiv och&lt;br&gt;passiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan, Kammarrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Jönköping, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län och Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, anser att man bör ha samma grundläggande inkomstuppgift för&lt;br&gt;bostadsbidragen som för sjukpenningen. Enligt bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § AFL är den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI den årliga in-&lt;br&gt;komst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan&lt;br&gt;antas komma att tills vidare få för eget arbete. SGI kan närmast anses&lt;br&gt;vara en beräkningsmodell för att bestämma sjukpenningens storlek och&lt;br&gt;har syftet att ge ersättning för inkomstbortfall. I vissa situationer, t.ex.&lt;br&gt;vid studier och arbetslöshet, sänks inte den försäkrades SGI trots att&lt;br&gt;inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovsprövningen av bostadsbidragen måste grundas på ett inkomst-&lt;br&gt;mått som speglar hushållets ekonomiska bärkraft. Med hänsyn till att&lt;br&gt;SGI har ett helt annat syfte är det enligt min mening inte möjligt att utgå&lt;br&gt;från den fastställda SGI vid behovsprövningen av bostadsbidragen. Ar-&lt;br&gt;betsgivarens ansvar för att betala sjuklön under de första 14 dagarna&lt;br&gt;innebär också att försäkringskassan i praktiken inte har fastställt någon&lt;br&gt;SGI för en stor del av de hushåll som söker bostadsbidrag. Enligt min&lt;br&gt;mening finns det däremot skäl att definiera den beräknade årliga för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsinkomsten på i princip samma sätt som underlaget för SGI. RFV&lt;br&gt;har också föreslagit en sådan ordning i sitt remissvar. Enligt verket är&lt;br&gt;det viktigt att inkomstbegreppet utformas så att den som söker bostads-&lt;br&gt;bidrag på ett enkelt sätt kan beräkna sin inkomst samtidigt som det&lt;br&gt;främjar en resursbesparande handläggning på försäkringskassorna. Det&lt;br&gt;är därför viktigt att man rör sig med begrepp och regler som så nära&lt;br&gt;som möjligt ansluter till det som gäller inom socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredarens bedömning, som också fått stöd av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser, att inkomstprövningen skall grundas på hushållens be-&lt;br&gt;räknade förvärvsinkomster normalt för den kommande tolvmånaders-&lt;br&gt;perioden. Med förvärvsinkomst avses inkomst av tjänst och inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet bestämd på sätt som motsvarar beräkning av inkomst&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen. I det följande avsnittet återkommer jag till&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har vidare föreslagit att den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;skall omfatta inkomst av kapital vad gäller inkomstränta, utdelning eller&lt;br&gt;annan inkomst. Däremot bör varken realisationsvinst eller realisations-&lt;br&gt;förlust ingå. Hänsyn bör inte heller tas till avdragen under inkomsts-&lt;br&gt;laget. Enligt utredaren talar administrativ enkelhet för att uppgift om&lt;br&gt;kapitalinkomsten hämtas från den senaste taxeringen till statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt. Enligt utredaren bör även barns ränteinkomster beaktas. Någon&lt;br&gt;del av hushållets förmögenhet bör däremot inte läggas till den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställer mig i princip bakom utredarens förslag. Jag anser dock att&lt;br&gt;även hushållens kapitalinkomster bör beräknas framåt i tiden i likhet&lt;br&gt;med vad utredaren föreslagit om beräkning av förvärvsinkomster. Häri-&lt;br&gt;genom uppnås att hushållens inkomster i tiden kan behandlas på ett&lt;br&gt;likartat sätt. Som jag föreslår i det följande avsnittet skall vissa inkoms-&lt;br&gt;ter i inkomstslaget kapital inte räknas in i den bidragsgrundande inkoms-&lt;br&gt;ten för bostadsbidrag. Detta gäller bl.a. realisationsvinster vid avyttring&lt;br&gt;av tillgångar. Vad sedan gäller vilka poster i kapitalinkomsten som bör&lt;br&gt;läggas till den bidragsgrundande inkomsten återkommer jag till dem i&lt;br&gt;det följande avsnittet. Jag kommer där också att föreslå att ett fribelopp&lt;br&gt;införs för kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att använda samma begrepp som i inkomstbeskattningen finns&lt;br&gt;möjligheter för försäkringskassan att vid prövningen jämföra lämnade&lt;br&gt;inkomstuppgifter med senaste taxering. Det är också en fördel att den&lt;br&gt;som söker bostadsbidrag inte behöver lära sig ytterligare nya begrepp&lt;br&gt;utan kan känna igen de begrepp som gäller vid deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet bygger genom den löpande uppdateringen och bevakningen&lt;br&gt;av bl.a. inkomständringar på ett samspel mellan individen och försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Individen ges ett ökat ansvarstagande för att behövliga&lt;br&gt;uppgifter anmäls i tid. Försäkringskassan åläggs ett stort ansvar för&lt;br&gt;kontroller och ändringar av bidragen. Ett väl fungerande system ger&lt;br&gt;snabbhet i behovsanpassningen genom att man direkt meddelar ett nytt&lt;br&gt;beslut som gäller tills vidare utifrån de nya förhållanden som anmälts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller dock att skapa garanti för att efterkontroll sker i tillräcklig&lt;br&gt;omfattning och med inte allt för stora tidsmellanrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förmögenhet vill jag i likhet med utredaren framhålla att&lt;br&gt;det redan i nuvarande system finns stora svårigheter att få korrekta&lt;br&gt;uppgifter. Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för barn-&lt;br&gt;familjer skall för närvarande en femtedel av den del av hushållets sam-&lt;br&gt;manlagda förmögenhet som överstiger, för ensamboende 180 000 kronor&lt;br&gt;och för makar/sammanboende 360 000 kronor, läggas till inkomsten.&lt;br&gt;Även barns förmögenhetstillgångar beaktas därvid. Uppgift om för-&lt;br&gt;mögenhet - sammanlagda tillgångar minskade med sammanlagda skulder&lt;br&gt;enligt självdeklarationen - lämnas av sökanden i ansökan om bostads-&lt;br&gt;bidrag. För kontroll får kommunen uppgift om skattepliktig förmögen-&lt;br&gt;het. Denna uppgift är emellertid inte helt tillförlitlig när förmögenheten&lt;br&gt;understiger 800 000 kronor beroende på att det endast är förmögenhet&lt;br&gt;över 800 000 kronor som resulterar i förmögenhetsskatt. När förmögen-&lt;br&gt;heten är lägre är därför uppgifterna ofta ofullständiga. Uppgift om taxe-&lt;br&gt;rad förmögenhet saknas eller kan vara felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har hösten 1991 beslutat att förmögenhetsskatten skall&lt;br&gt;slopas (prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, rskr. 1991/92:97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det inte meningsfullt att för bostadsbidragen&lt;br&gt;regelmässigt ta in uppgifter som svårligen går att kontrollera. Genom att&lt;br&gt;inkomsten av kapital - även barnens - ingår i den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten kommer hushållets förmögenhetsförhållanden ändå att på-&lt;br&gt;verka bostadsbidragets storlek. Undantagsvis kan det dock finnas an-&lt;br&gt;ledning att ta hänsyn till åtminstone större förmögenheter. Detta framgår&lt;br&gt;av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skall också ses i ljuset av den s.k. generalklausulen som&lt;br&gt;finns i de bestämmelser som reglerar bostadsbidragen. Den innebär att,&lt;br&gt;om det är uppenbart att familjen saknar behov av bostadsbidrag,&lt;br&gt;bidragsmyndigheten får besluta att bidrag inte skall lämnas även om&lt;br&gt;villkoren för rätt till bidrag är uppfyllda. För att ge underlag för ut-&lt;br&gt;redning om generalklausulen bör tillämpas, t.ex. vid stora förmögen-&lt;br&gt;heter, bör kassorna få uppgifter om taxering till förmögenhetsskatt så&lt;br&gt;länge skatteplikt gäller för förmögenhet. Därefter får kassorna vid behov&lt;br&gt;begära in uppgift om förmögenhet från den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Regelsystemet för bostadsbidragen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Behovsprövningen av bostadsbidragen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inkomstprövningen grundas i första hand på uppgift&lt;br&gt;om beräknad inkomst från den som ansöker om bidrag. I den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten skall ingå för tolv månader framåt&lt;br&gt;beräknad förvärvsinkomst varmed menas inkomst av tjänst och&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet, såväl aktiv som passiv. Inkomster-&lt;br&gt;na skall beräknas på sätt som motsvarar inkomstberäkningen en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen. I inkomstslaget tjänst skall beaktas&lt;br&gt;kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till den del&lt;br&gt;kostnaderna beräknas överstiga 5 000 kr. Övriga kostnader i in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst får beaktas om de beräknas överstiga 2 000 kr.&lt;br&gt;I inkomstslaget näringsverksamhet skall inte beaktas underskott&lt;br&gt;som uppkommit tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den bidragsgrundande inkomsten läggs inkomstränta, utdel-&lt;br&gt;ning, ersättning vid upplåtelse av privatbostad samt annan inkomst&lt;br&gt;av kapital till den del inkomsten överstiger 2 000 kronor för var&lt;br&gt;och en av de bidragssökande. Kapitalinkomsterna skall beräknas&lt;br&gt;för tolv månader framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar skall inte&lt;br&gt;räknas in i kapitalinkomsterna och inte heller statligt räntebidrag.&lt;br&gt;Avdrag får inte göras för kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg görs även för sjöinkomst, bidragsdelen i studiemedlen,&lt;br&gt;vissa icke skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga stipendi-&lt;br&gt;er över 3 000 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns kapitalinkomster skall läggas till sökandens förvärvsin-&lt;br&gt;komster till den del inkomsterna överstiger 1 000 kronor för varje&lt;br&gt;barn. Underhållsbidrag, bidragsförskott, barnpension, eller barns&lt;br&gt;förvärvsinkomster beaktas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Som jag tidigare redovisat har utredarens förslag&lt;br&gt;till inkomstprövning stöd av flertalet remissinstanser. Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV) har anfört att inkomstberäkningen vid taxeringen av enskild i de&lt;br&gt;flesta fall sker med kalenderår som beskattningsår och att med annat&lt;br&gt;tidsbegrepp än kalenderår blir uppgifter från taxeringen mindre använd-&lt;br&gt;bara. RSV har föreslagit att några förtydliganden bör göras och att vissa&lt;br&gt;inkomster som är undantagna från beskattningen bör tas med i den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten. Detta kan gälla bl.a. inkomster vid ut-&lt;br&gt;landstjänstgöring. RFV har anfört att utredaren lagt för stor vikt vid&lt;br&gt;skattelagstiftningens regler för inkomstberäkningen och att en exakthet i&lt;br&gt;beräkning av framtida inkomster i många fall inte kan åstadkommas.&lt;br&gt;Enligt RFV bör grunden för beräkning av inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;i första hand vara preliminärskatteunderlaget och inkomst av kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas på de inkomster som den bidragssökande kan förvänta sig att&lt;br&gt;få under de närmaste tolv månaderna. RFV har förordat att även in-&lt;br&gt;komst av kapital vid ansökningstillfället beräknas på de inkomster den&lt;br&gt;bidragssökande kan förvänta sig att få under de närmaste tolv månader-&lt;br&gt;na. Enligt verket kan målsättningen att bostadsbidraget skall grundas på&lt;br&gt;aktuell inkomst därmed bättre uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I mina allmänna utgångspunkter har jag redo-&lt;br&gt;visat motiven till mina förslag att behovsprövningen skall grundas i&lt;br&gt;första hand på hushållens aktuella inkomstförhållanden. Detta gäller&lt;br&gt;hushållens förvärvsinkomster till vilka hör inkomst av tjänst och inkomst&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Genom att lägga en beräknad förvärvsinkomst till&lt;br&gt;grund för bidragsprövningen skapas förutsättningar för att uppnå en mer&lt;br&gt;rättvisande bild av hushållens ekonomiska förmåga att svara för sina&lt;br&gt;bostadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kostnader inte skall beaktas när kapitalinkomster skall läggas&lt;br&gt;till den bidragsgrundande inkomsten anser jag att man skall pröva att&lt;br&gt;låta hushållen beräkna sina kapitalinkomster framåt i tiden på sätt som&lt;br&gt;skall ske med deras förvärvinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår själva beräkningen av förvärvsinkomsterna bör den så långt&lt;br&gt;möjligt ansluta till de grunder som gäller för inkomstbeskattningen.&lt;br&gt;Detta är en fördel såväl från begreppssynpunkt som från kontrollsyn-&lt;br&gt;punkt. Jag delar dock RFV:s uppfattning att man vid en beräkning av&lt;br&gt;framtida inkomster inte kan eftersträva någon fullständig överensstäm-&lt;br&gt;melse med skattebestämmelsema såsom gäller vid den årliga inkomst-&lt;br&gt;taxeringen. Ett sådant förfarande förutsätter att man gör en årlig avstäm-&lt;br&gt;ning mellan redovisade intäkts- och kostnadsposter i förhållande till det&lt;br&gt;faktiska resultatet. Som också RSV framfört kan en annan tolvmånaders-&lt;br&gt;period komma att gälla för inkomstberäkningen enligt bostadsbidragssys-&lt;br&gt;temet jämfört med det i huvudsak kalenderårsbundna beskattningsåret.&lt;br&gt;Periodiseringen av intäkter och kostnader kan således bli annorlunda än&lt;br&gt;vid inkomstbeskattningen. När kontroller sker mot uppgifter från taxe-&lt;br&gt;ringen kan därför korrigeringar behöva göras. Sammantaget har detta&lt;br&gt;lett till slutsatsen att beräkningen av förvärvsinkomster som skall ingå i&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag endast kan motsvara&lt;br&gt;beräkningen av inkomst enligt kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den enskilde inte kan lämna preciserade uppgifter om sina&lt;br&gt;inkomstförhållanden för ett år framåt i tiden, måste uppgiftslämnandet&lt;br&gt;bygga på att den enskilde är noggrann när denne lämnar uppgifter om de&lt;br&gt;intäkter och kostnader som är kända vid tiden för ansökan. På grundval&lt;br&gt;av uppgifterna och vad som kan ha kommit fram genom en utredning,&lt;br&gt;fastställer försäkringskassan storleken av den bidragsgrundande inkoms-&lt;br&gt;ten för tolv månader framåt. Som jag kommer att föreslå i det följande&lt;br&gt;(avsnitt 2.3.4) om rullande inkomstprövning är avsikten att en ny tolv-&lt;br&gt;månadersperiod skall börja löpa i och med att ett nytt beslut fattats på&lt;br&gt;grund av inkomständringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar innebörden av begreppet tjänst och vilka poster som&lt;br&gt;skall ingå i inkomst av tjänst bör begreppet och posterna sammanfalla&lt;br&gt;med kommunalskattelagens bestämmelser. Till intäktspostema räknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. avlöning, arvode och kostnadsersättningar som utgått för tjänsten.&lt;br&gt;Hit räknas även pension och vissa försäkringsersättningar. I special-&lt;br&gt;motiveringen redovisas dessa poster mer utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av näringsverksamhet bör enligt utredaren grundas på&lt;br&gt;nettoinkomsten av näringsverksamheten utan att underskottsavdragen&lt;br&gt;beaktas. Utredaren hänvisar här till de förslag som lagts fram i prome-&lt;br&gt;morian, Inkomstprövning av bostadsbidragen 1993, som utarbetats av en&lt;br&gt;inom dåvarande Bostadsdepartementet tillsatt arbetsgrupp. Promemorian&lt;br&gt;överlämnades till Socialdepartementet i december 1991. Arbetsgruppen&lt;br&gt;föreslog att man vid beräkning av näringsverksamhet skall utgå från en&lt;br&gt;nettomodell och då bortse från att underskottsavdragen är gjorda. RSV&lt;br&gt;har ansett det är något oklart om utredaren med sitt förslag avsett enbart&lt;br&gt;underskott i viss aktiv näringsverksamhet, vilket kvittas mot överskott i&lt;br&gt;annan aktiv näringsverksamhet, dvs. i förvärvskällan under samma år&lt;br&gt;eller om utredaren avsett även underskott från tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör det vara det beräknade nettoresultatet från&lt;br&gt;flera aktiva verksamheter som räknas in i den bidragsgrundande inkoms-&lt;br&gt;ten. Är det fråga om samma förvärvskälla bör ett beräknat underskott&lt;br&gt;från en aktiv verksamhet således kvittas mot ett beräknat överskott i en&lt;br&gt;annan aktiv verksamhet. Om då ett underskott uppkommer i förvärvs-&lt;br&gt;källan skall det enligt skattereglerna kunna sparas till påföljande år för&lt;br&gt;att kvittas mot det årets överskott. Ett sparat underskott bör dock inte&lt;br&gt;medföra att den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidraget ett&lt;br&gt;senare år reduceras. Om ett sådant underskott tillåts reducera inkomsten&lt;br&gt;skulle det inte ge en rättvisande bild av de aktuella inkomstförhållan-&lt;br&gt;dena. RSV har i sitt remissvar gett uttryck för en liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt förslag till hur inkomst av näringsverksamhet skall beräknas, har&lt;br&gt;utredaren hänvisat till att den sökande bör kunna använda sig av de&lt;br&gt;uppgifter som lagts till grund för debitering av preliminär skatt. RFV&lt;br&gt;har också förordat ett sådant förfarande. Beräkning av inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet kan vara komplicerad att utföra. En ingående pröv-&lt;br&gt;ning av olika intäkts- och kostnadsposter bör enligt min mening und-&lt;br&gt;vikas. I de fall underlaget för preliminärskatt kan användas för beräk-&lt;br&gt;ning av inkomst av näringsverksamhet bör en sådan beräkningsmetod&lt;br&gt;användas. Om stor osäkerhet skulle föreligga om de framtida inkomster-&lt;br&gt;na bör försäkringskassan ha möjlighet att tidsbegränsa bidragsbeslutet&lt;br&gt;enligt utredarens förslag. Jag biträder utredarens förslag att en tidsbe-&lt;br&gt;gränsning bör kunna tillämpas i en sådan situation. Vad angår den när-&lt;br&gt;mare innebörden av näringsverksamhet hänvisas till specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mitt förslag, som huvudsakligen överensstämmer med utreda-&lt;br&gt;rens, skall inkomst av kapital bestå av enbart positiva poster som ränte-&lt;br&gt;inkomster, utdelning på aktier, ersättning vid upplåtelse av privatbostad.&lt;br&gt;Uppgifter om räntor och utdelningar tillställs hushållen som regel en&lt;br&gt;gång om året. Hushållen bör med ledning av dessa uppgifter vid an-&lt;br&gt;sökan om bostadsbidrag kunna med en någorlunda god säkerhet beräkna&lt;br&gt;sina kapitalinkomster för en kommande tolvmånadersperiod. Om svårig-&lt;br&gt;het föreligger att beräkna vissa avkastningar, bör sökanden kunna få&lt;br&gt;lämna uppgift om sina kapitalinkomster när storleken av avkastning eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodohavande blivit känd. Enligt mitt förmenande är det avgjort klara&lt;br&gt;fördelar med att såväl förvärvsinkomster som kapitalinkomster kan be-&lt;br&gt;räknas för samma tidsperioder. Jag föreslår därför att också kapital-&lt;br&gt;inkomster skall beräknas framåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att detta förfarande gör det nödvändigt att införa&lt;br&gt;fribelopp för kapitalinkomster. Beloppen bör enligt min mening vara så&lt;br&gt;tilltagna att hushållens genomsnittliga nivåer på kapitalinkomster inte&lt;br&gt;skall behöva räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att fribeloppet sätts till 2 000 kronor för varje bidragssökande när&lt;br&gt;barns kapitalinkomster inte är inräknade. Om barn ingår i bidragshus-&lt;br&gt;hållet och barnen har egna kapitalinkomster som skall räknas in i den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten föreslås att fribeloppet ökas med ytterligare&lt;br&gt;1 000 kronor för varje barn. Fribeloppet för två vuxna och två barn kan&lt;br&gt;sägas motsvara en årlig avkastning på en förmögenhet som uppgår till&lt;br&gt;ungefär 60 000 kronor. Förutom att fribeloppet i viss mån kompenserar&lt;br&gt;den borttagna avdragsrätten för kostnader i förvärvskällan kapital och&lt;br&gt;stimulerar till ett visst sparande, medför det förenklingar i bidragshante-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att realisationsvinster inte skall ingå i kapital-&lt;br&gt;inkomsten. På grund av de svårigheter att beräkna realisationsvinster i&lt;br&gt;förväg, är det mer sällan som realisationsvinster kan fastställas innan&lt;br&gt;den årliga inkomsttaxeringen är klar. Utredaren har framhållit att en&lt;br&gt;realisationsvinst påverkar bostadsbidraget ett senare år än när vinsten&lt;br&gt;uppkom och kan starkt reducera bidraget, trots att inkomstförhållandena&lt;br&gt;det året skulle ha berättigat till ett oreducerat bidrag. En försäljning av&lt;br&gt;tillgångar kan många gånger bero på tillfälligheter. En realisationsvinst&lt;br&gt;som ligger långt tillbaka i tiden är enligt min mening förenad med så-&lt;br&gt;dana nackdelar och innebär sådana betydande avsteg från principen om&lt;br&gt;att en aktuell inkomst skall ligga till grund för bidragsprövningen, att jag&lt;br&gt;nu föreslår att realisationsvinst inte skall ingå i denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser däremot inget hinder mot att man inte beaktar avdrag för kost-&lt;br&gt;nader i förvärvskällan kapital. Förvaltningskostnader eller skuldräntor&lt;br&gt;kommer således inte att kvittas mot kapitalinkomster. De större be-&lt;br&gt;loppen av dessa kostnader utgörs i allmänhet av skuldräntor på lån i&lt;br&gt;egna hem eller bostadsrätter och påverkar således bostadskostnaderna.&lt;br&gt;Genom att kostnader i förvärvskällan inte beaktas skiljer sig beräkningen&lt;br&gt;från vad som hittills gällt. En tanke med de föreslagna fribeloppen är&lt;br&gt;dock att dessa något skall kompensera för dessa begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler om beräkning av kapitalinkomster som gäller från och&lt;br&gt;med 1993 års taxering så ingår statligt räntebidrag. Detta medför att&lt;br&gt;räntebidragen inte längre kvittas mot ränteskulder i egna hem. Jag anser&lt;br&gt;därför att inkomst av kapital skall beräknas utan att räntebidragen be-&lt;br&gt;aktas. Räntebidragen bör dock beaktas vid beräkningen av bostadskost-&lt;br&gt;nader för egna hem och bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inkomster är inte skattepliktiga eller beskattas inte enligt kom-&lt;br&gt;munalskattelagen. Till den förra kategorin hör bl.a. avlöning för vilken&lt;br&gt;skattefrihet kan föreligga på grund av utlandstjänstgöring, vissa stipendi-&lt;br&gt;er, samt t.ex. studiestöd enligt 4 kap studiestödslagen (1973:349). Till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den senare katerogin hör sjöinkomst. Jag anser att inkomster av före-&lt;br&gt;varande slag bör läggas till den bidragsgrundande inkomsten. I föreskrif-&lt;br&gt;ten till nuvarande lag om bostadsbidrag har skattefria stipendier räknats&lt;br&gt;med till den del de överstiger 3 000 kronor. Jag finner nu inte skäl till&lt;br&gt;att föreslå någon förändring av detta fribelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande (avsnitt 3.1) kommer jag att föreslå att det särskilda bi-&lt;br&gt;draget till ensamstående med barn skall upphöra vid utgången av år&lt;br&gt;1993 och att medlen tillförs bostadsbidraget för barnfamiljer med in-&lt;br&gt;riktning på ensamföräldrarna. I linje med dessa överväganden och&lt;br&gt;strävandena att förenkla hanteringen av bostadsbidraget bör underhålls-&lt;br&gt;bidrag och bidragsförskott inte längre påverka den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. I dag skall ett bidrag av endera slaget per hushåll tas upp till&lt;br&gt;ett belopp som svarar mot 40 procent av basbeloppet, vilket f.n. är&lt;br&gt;1 147 kronor i månaden. I konsekvens med att dessa bidrag inte skall&lt;br&gt;inverka på bostadsbidraget bör inte heller förlängt bidragsförskott eller&lt;br&gt;särskilt bidrag till vissa adoptivbarn beaktas vid bidragsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bidrag fyller funktionen att vara en ekonomisk garanti för barn&lt;br&gt;till ensamstående förälder som inte lever tillsammans med barnets andra&lt;br&gt;förälder. Om den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med&lt;br&gt;barnet dör, är barnet garanterat barnpension på samma nivå som&lt;br&gt;bidragsförskottet. Det är därför konsekvent att också ta bort barnpension&lt;br&gt;från bidragsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Bidragshushållet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Enhetliga bestämmelser bör införas för ung-&lt;br&gt;domar med eller utan studiemedel. Frågan om en minskning i&lt;br&gt;övrigt av antalet hushållsgrupper bör ytterligare övervägas.&lt;br&gt;Gemensamma bostadskostnadsgränser införs för grupperna ung-&lt;br&gt;domar och studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Frågorna har inte tagits upp av utredaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har menat att uppdelningen&lt;br&gt;på antalet hushållsgrupper bör minskas och reglerna göras lättare att&lt;br&gt;förstå och tillämpa. Boverket har bl.a. anfört att regelverket har kom-&lt;br&gt;mit att bli allt svårare att överblicka och att reglerna inom respektive&lt;br&gt;grupp bör bli enhetligare. RFV har framhållit att den alternativa be-&lt;br&gt;räkningen av bostadsbidrag för olika åldersgrupper bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den uppdelning på olika bidragshushåll&lt;br&gt;som i dag gäller har varit oförändrad sedan år 1988. Bidragshushållen&lt;br&gt;delas i stort upp mellan barnfamiljer och hushåll utan barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gruppen barnfamiljer räknas makar och ensamstående med hem-&lt;br&gt;mavarande barn. Som barnfamiljer räknas också makar och ensamståen-&lt;br&gt;de med barn som tidvis bor i hemmet på grund av förälders vårdnad&lt;br&gt;eller umgängesrätt. I gruppen ingår också de som har barn i hemmet&lt;br&gt;men som tagits emot för vård i familjehem. I vissa fall kan barn räknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med både i den egna familjen och i familjehemmet. I denna grupp ingår&lt;br&gt;även hushåll där bidragstagaren är lägst 29 år eller mellan 18-28 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För makar, sambor och ensamstående utan barn gäller bestämmelserna&lt;br&gt;om hushåll utan barn. Inom gruppen finns särskilda regler för bidrag till&lt;br&gt;ungdomar mellan 18 och 29 år. Ytterligare särskilda regler finns för&lt;br&gt;ungdomar som studerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till skillnader i försörjningsbörda hos dessa bidragshus-&lt;br&gt;håll har bostadsbidragen utformats något olika. Gemensamt för bidragen&lt;br&gt;är att de bygger på samma fördelningspolitiska grund, som innebär att&lt;br&gt;bidragen i stor utsträckning lämnas till hushåll med låga inkomster och&lt;br&gt;till hushåll med stor försörjningsbörda. I syfte att möta skilda stödbehov&lt;br&gt;inom hushållsgrupperna har nyanserade inkomst- och kostnadsgränser&lt;br&gt;tillskapats. Detta har bidragit till en långtgående uppdelning av bidrags-&lt;br&gt;bestämmelsema. Vid en översyn av bidragsgivningen till olika hushålls-&lt;br&gt;grupper bör en strävan vara att uppnå förenklingar där så är möjligt utan&lt;br&gt;att det medför försämringar för bidragstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som framförts av Boverket och RFV att det&lt;br&gt;vore en fördel från bl.a. tillämpningssynpunkt att göra bidragsbestäm-&lt;br&gt;melsema mer enhetliga inom hushållsgrupperna. Innan sådana ändringar&lt;br&gt;görs i någon större omfattning bör dock konsekvenserna för berörda&lt;br&gt;hushåll belysas närmare, vilket fordrar ytterligare överväganden. Jag är&lt;br&gt;därför inte nu beredd att föreslå annan ändring i dessa bestämmelser än&lt;br&gt;att regler om gemensamma bostadskostnadsgränser införs för ungdomar&lt;br&gt;och studerande. I det följande (avsnitt 9.2.1) lämnar jag förslag till en&lt;br&gt;sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3. Sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Termen sambor införs i bostadsbidragslagen. Bo-&lt;br&gt;stadsbidraget kommer dock inte att omfatta homosexuella sambor&lt;br&gt;eftersom ingen hänvisning till bostadsbidragslagen görs i lagen&lt;br&gt;(1987:813) om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Frågan har inte tagits upp av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförbundet för sexuellt likaberättigande&lt;br&gt;(RSFL) har bl.a. anfört att formuleringen i utredningens förslag, att med&lt;br&gt;makar jämställs man och kvinna som utan att vara gifta med varandra&lt;br&gt;lever tillsammans, utesluter homosexuella sambor från möjligheten att&lt;br&gt;söka bostadsbidrag. RFSL har föreslagit att fomuleringen &amp;quot;man och&lt;br&gt;kvinna&amp;quot; ändras till &amp;quot;två personer&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om att göra bostadsbidragslagen&lt;br&gt;tillämplig på homosexuella sambor har tagits upp vid flera tillfällen&lt;br&gt;under senare år. Frågan har bl.a. tagits upp i riksdagsmotioner, vari&lt;br&gt;framförts förslag som syftar till att möjliggöra en sådan tillämpning.&lt;br&gt;RFSL har även tidigare gjort framställningar om en ändring av lagen.&lt;br&gt;Ser man på frågan i ett vidare sammanhang faller den inom de ämnes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden som kommittén om registrerat partnerskap (JU 1991:01) har att&lt;br&gt;behandla enligt sina direktiv (Dir. 1991:6). Jag anser att man bör avvak-&lt;br&gt;ta resultatet av kommitténs arbete innan ett ställningstagande görs. Jag&lt;br&gt;är därför inte nu beredd att behandla denna fråga särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör emellertid termen &amp;quot;sambor&amp;quot; i bostadsbidrags-&lt;br&gt;lagen ersätta uttrycket &amp;quot;man och kvinna som utan att vara gifta med&lt;br&gt;varandra lever tillsammans&amp;quot;. Genom att termen sambor införs i bostads-&lt;br&gt;bidragslagen kan lagens presumtionsregel - angående när sambor skall&lt;br&gt;jämställas med makar - göras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Åldersgräns för bostadsbidrag till barnfamiljer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den genella åldersgränsen för barn i fråga om&lt;br&gt;bostadsbidrag till barnfamiljer höjs från 17 till 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har inte behandlat frågan. Boverket har i remissyttrande&lt;br&gt;föreslagit en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bostadsbidrag utgår i dag till dess barn fyller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 år, dock att bidrag utgår för barn som går i gymnasieskolan. 17 år är&lt;br&gt;en åldersgräns som i övrigt inte förekommer i bidragssystemen. 16 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 år är normalt förekommande åldersgränser. För att göra åldersgrän-&lt;br&gt;serna mer enhetliga föreslår jag att den generella åldersgränsen för bo-&lt;br&gt;stadsbidrag till barnfamiljer sätts till 18 år. Åtgärden berör bara ett&lt;br&gt;begränsat antal familjer eftersom flertalet barn i denna ålder går i gym-&lt;br&gt;nasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjd åldersgräns till 18 år innebär också en bättre anslutning till&lt;br&gt;när ungdomar kan söka bostadsbidrag. Där gäller en 18-årsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett system med rullande prövning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en första ansökan beslutar försäkringskassan om bidrag,&lt;br&gt;normalt med giltighetstid tills vidare. Beslut om bidrag får tids-&lt;br&gt;begränsas och förenas med villkor, om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före&lt;br&gt;ansökningsmånaden. De bidragsgrundande förhållandena uppdate-&lt;br&gt;ras fortlöpande genom anmälningar från bidragstagaren och&lt;br&gt;genom efterkontroll från försäkringskassan. Anmälan skall göras&lt;br&gt;om den bidragsgrundande inkomsten kan beräknas öka eller har&lt;br&gt;ökat med mer än 6 000 kronor under sex månader i förhållande&lt;br&gt;till motsvarande inkomster enligt bidragsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överenstämmer i princip med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Några remissinstanser från den kommunala sidan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varnar för att ett rullande system utan avstämning i efterhand leder till&lt;br&gt;en galopperande kostnadsutveckling. De förordar ett system med en&lt;br&gt;aktuell kalenderårsanknuten inkomst som lämnas varje år och som möj-&lt;br&gt;liggör en avstämning mot bidragstagarens taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande system lämnas bostads-&lt;br&gt;bidrag för högst ett kalenderår i taget. En ny ansökan om bostadsbidrag&lt;br&gt;lämnas in varje höst. Enligt direktiven skulle den särskilde utredaren&lt;br&gt;undersöka om det gick att åstadkomma någon form av rullande prövning&lt;br&gt;av bidrag för att undvika en ärendeanhopning vid årsskiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i sitt betänkande förutom det valda systemet diskuterat&lt;br&gt;två alternativa system för handläggningen, där aktuell inkomst ingår som&lt;br&gt;komponent och där ingångsfaktom är den typ av tidsperiod som man&lt;br&gt;väljer för beslutens giltighet. De alternativa systemen utgick från att&lt;br&gt;ansökan lämnas för tolv månader i taget. I det ena systemet med en&lt;br&gt;kalenderårsvis avstämning skulle en justering ske av för mycket eller för&lt;br&gt;litet erhållet bidrag inom viss minimigräns för beloppen i förhållande till&lt;br&gt;inkomstutfallet. I det andra systemet med utspridda tolvmånadersperio-&lt;br&gt;der i förhållande till beslutstidpunkt skulle efterkontrollen kunna omfatta&lt;br&gt;ett eller flera kalenderår. I detta system skulle avstämning och justering&lt;br&gt;av bidraget också ske inom en minimigräns för bidragsbeloppen. I båda&lt;br&gt;systemen skulle bidragstagaren anmäla ändrade förhållanden, bl.a. in-&lt;br&gt;komstökningar över viss gräns. Omprövningsbeslut skulle gälla längst&lt;br&gt;till bidragsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i det föregående (avsnitt 3.1) bör inkomstpröv-&lt;br&gt;ningen utgå ifrån hushållets aktuella inkomstförhållanden och ett system&lt;br&gt;med rullande prövning av bidrag. Försäkringskassorna är väl förtrogna&lt;br&gt;med bidragssystem där inkomstprövningen grundas på aktuell inkomst&lt;br&gt;och där nya beslut fattas på basis av anmälan om ändrade förhållanden&lt;br&gt;samt med regelbundna efterkontroller. Jag anser att ett sådant system är&lt;br&gt;att föredra för bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsprövningen företer stora likheter med vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Vissa ändringar behöver dock göras för att anpassa prövningen till det&lt;br&gt;nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att i huvudsak beräknade inkomster skall ligga till&lt;br&gt;grund för bidragsberäkningen anser jag att det är en nackdel med retro-&lt;br&gt;aktiv bidragsgivning. Jag föreslår att den nuvarande regeln om tre måna-&lt;br&gt;ders retroaktivitet begränsas till en månad. Ett bidrag skall alltså inte ges&lt;br&gt;för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Det bör&lt;br&gt;dock vara möjligt för försäkringskassan att i särskilda fall lämna bidrag&lt;br&gt;när retroaktiva hyreshöjningar uppkommit som på grund av utdragna&lt;br&gt;hyresförhandlingar skulle påverka familjens ekonomi. Som förutsättning&lt;br&gt;bör gälla att en ansökan om en sådan bidragsändring görs inom en&lt;br&gt;månad från det att bidragstagaren fått kännedom om en hyres- eller&lt;br&gt;avgiftshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om bidrag efter ansökan bör i det nya systemet kunna tids-&lt;br&gt;begränsas och förenas med villkor, om det finns särskilda skäl. Stor&lt;br&gt;osäkerhet om de framtida inkomstförhållandena kan exempelvis göra att&lt;br&gt;ett beslut behöver tidsbegränsas. Ett hyresförhållande som på förhand är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämt till en viss tid för att därefter upphöra bör också ge möjlighet&lt;br&gt;till en tidsbegränsning av bidraget. Ett rullande bidragssystem som det&lt;br&gt;jag har föreslagit förutsätter annars i normalfallet att beslut om bidrag&lt;br&gt;gäller tills vidare med en bidragsgrundande inkomst beräknad för en&lt;br&gt;tol vmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har varnat för att ett sådant system kan leda till&lt;br&gt;en galopperande kostnadsutveckling. Jag anser dock att ett väl fungeran-&lt;br&gt;de kontrollsystem torde förhindra kostnadsökningar i lika hög grad som&lt;br&gt;de kontroller som kan utföras i ett system med årliga ansökningar. Ett&lt;br&gt;rullande system bör därtill ge en ökad flexibilitet vad gäller möjligheter-&lt;br&gt;na att avsätta resurser för sådana kontroller som jämförelsevis kan vara&lt;br&gt;mer nödvändiga att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor av detta slag är viktiga för RFV att uppmärksamma i den upp-&lt;br&gt;följning som skall ske av bidragssystemet. Som jag redogjort för i det&lt;br&gt;föregående behövs en spärr för kontrollen av när ett bidragsbeslut löpt&lt;br&gt;utan ändring under 15 månader. RFV arbetar även med andra kontroll-&lt;br&gt;funktioner, däribland möjligheten att göra jämförelser med uppgifter i&lt;br&gt;andra bidragsregister hos kassorna. Det är också viktigt att RFV till&lt;br&gt;ledning för försäkringskassornas kontakt med bidragstagarna är tydlig i&lt;br&gt;sin information om de krav bidragsreglerna kommer att ställa på&lt;br&gt;bidragstagarna. För att det valda systemet skall kunna fungera på ett bra&lt;br&gt;sätt fordras att samarbetet mellan individen och försäkringskassan kan&lt;br&gt;byggas upp på ett förtroendefullt sätt. Systemet ställer också krav på ett&lt;br&gt;fungerande samarbete mellan individerna i bidragshushållet så att upp-&lt;br&gt;gifter om ändrade förhållanden av betydelse för bidragsgivningen anmäls&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragstagaren skall ha skyldighet att vid inkomstökningar för hus-&lt;br&gt;hållet till försäkringskassan successivt anmäla ändringar. Jag anser där-&lt;br&gt;för att en inkomstgräns direkt bör anges i lagen. En rimlig sådan gräns&lt;br&gt;är enligt min mening 6 000 kronor fördelat på längst sex månader. Den-&lt;br&gt;na inkomstnivå, som således rymmer hushållets samtliga inkomster som&lt;br&gt;skall ingå i bidragsgrundande inkomst, svarar mot ett bidrag på 200&lt;br&gt;kronor i månaden. Så snart en ökning av hushållets bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomst uppkommit som är större än 6 000 kronor under en period av&lt;br&gt;sex månader i förhållande till storleken av de inkomster som lagts till&lt;br&gt;grund för beslutet om bidrag måste en anmälan göras till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Om det redan i början av en sådan period står klart för bidrags-&lt;br&gt;tagaren att de inkomster som ingår i den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;kommer att öka med mer än 6 000 kronor under den kommande sex-&lt;br&gt;månadersperioden måste också en anmälan göras. Men även andra för-&lt;br&gt;ändringar som kan påverka bostadsbidraget skall omgående anmälas till&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bidragstagaren inte i tid eller underlåter att anmäla till kassan att&lt;br&gt;en förändring har inträffat och det visar sig att ett för högt belopp be-&lt;br&gt;talats ut felaktigt så kan bidragstagaren bli återbetalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som i fråga om anmälningsplikt föreslås i den nya lagen&lt;br&gt;kommer på ett antal punkter att skilja sig från reglerna i nuvarande lag.&lt;br&gt;Dessa är bl.a. när bidragsberättigad bostad hyrs ut helt eller delvis eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när bostadskostnaden i annat fall minskar eller när ett äldre barn som&lt;br&gt;berättigar till bidrag inte längre får förlängt barnbidrag eller studiehjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassan inte vid varje tillfälle skall behöva ändra ett&lt;br&gt;bidrag när något förhållande har inträffat som påverkar bidraget, anser&lt;br&gt;jag att ringa bidragsändringar får underlåtas. Detta kan motverka bl.a.&lt;br&gt;att ansökningar om bidragsändringar görs på grund av smärre ränteför-&lt;br&gt;ändringar. Förslaget att försäkringskassan skall kunna underlåta att änd-&lt;br&gt;ra bostadsbidraget i sådana fall bör ses som ett komplement till de fri-&lt;br&gt;belopp och inkomstgränser som föreslås i lagen. En ringa bidragsänd-&lt;br&gt;ring får anses föreligga om den inte uppgår till 100 kronor per månad.&lt;br&gt;Beloppet bör ses som en rekommendation och måste alltid sättas i rela-&lt;br&gt;tion till bidragstagarens ekonomiska situation. Även en ringa bidrags-&lt;br&gt;ändring kan vara betydelsefull för vissa bidragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga förfarandebestämmelser har vissa justeringar gjorts&lt;br&gt;i förhållande till bestämmelserna i gamla lagen om bostadsbidrag. En&lt;br&gt;redogörelse för den nya lagens förfarandebestämmelser lämnas i special-&lt;br&gt;motiveringen. Förslag till ordningen för överklagande av försäkrings-&lt;br&gt;kassans beslut tar jag upp i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ordningen för överklagande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Överklagande av försäkringskassans beslut görs i&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol enligt den ordning som gäller i social-&lt;br&gt;försäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget,&lt;br&gt;däribland Domstolsverket, Kammarrätten i Jönköping, länsrätten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohuslän, Länsrätten i Norrbottens län, RFV, Boverket.&lt;br&gt;De kommuner som yttrat sig i frågan, Eskilstuna kommun och&lt;br&gt;Örnsköldsviks kommun har tillstyrkt förslaget. Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation har förordat att man tills vidare bibehåller den instansord-&lt;br&gt;ning som motsvarar den man har i dag med länsbostadsnämnd -alterna-&lt;br&gt;tivt länsstyrelse - som första och Boverket som sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I likhet med utredaren anser jag att såväl&lt;br&gt;samordningen av bostadsbidraget med övrig administration på socialför-&lt;br&gt;säkringens område som möjligheten till enhetlig praxisbildning talar för&lt;br&gt;att försäkringskassans beslut bör kunna överklagas i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren har anfört innebär den reform som genomförts av&lt;br&gt;instansordningen och organisationen för rättskipningen i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål att en anpassning kan ske till det pågående förändringsarbetet&lt;br&gt;på socialförsäkringsområdet, omfattande även allmänna barnbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott, förlängt bidragsförskott till studerande och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension (KBT). För dessa och övriga ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom administrationen gäller en enhetlig ordning för överklagande av&lt;br&gt;beslut. Möjlighet till domstolsprövning finns i alla ärenden. Denna ord-&lt;br&gt;ning står också i överensstämmelse med den utveckling som går mot en&lt;br&gt;allt mer utökad rätt till överprövning av förvaltningsbeslut i domstol.&lt;br&gt;Härigenom kan också en samordning ske med den rättstradition som&lt;br&gt;gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär således med nuvarande instansordning att länsrätt&lt;br&gt;blir första instans, kammarrätt andra instans och Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen högsta instans. Regeringen har denna dag beslutat lagråds-&lt;br&gt;remiss om Försäkringsöverdomstolen. I lagrådsremissen föreslås att&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen läggs ner och att Regeringsrätten blir högsta&lt;br&gt;instans i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att det av bestämmelserna i 20 kap. 11 och&lt;br&gt;12 §§ lagen om allmän försäkring (1962:381) följer att RFV har till&lt;br&gt;uppgift att verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen&lt;br&gt;tillämpas likformigt och rättvist, och att verket får överklaga såväl all-&lt;br&gt;män försäkringskassas beslut som beslut av länsrätt och kammarrätt.&lt;br&gt;Verket får överklaga kammarrätts beslut hos Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När RFV överklagar en försäkringskassas eller domstols beslut intar&lt;br&gt;verket ställning som part i dessa mål. I mål, där en enskild part hos&lt;br&gt;länsrätten överklagar allmän försäkringskassas beslut bestämmer dock&lt;br&gt;RFV, om verket skall vara part i målet. Detsamma gäller i mål i kam-&lt;br&gt;marrätten, där en enskild part överklagar länsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelserna i 24 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) kan domstol inhämta yttrande från myndighet, tjänsteman&lt;br&gt;eller annan över fråga, som kräver särskild sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en fråga om bostadsbidrag visar sig vara svårbedömd, bör&lt;br&gt;en domstol också ha möjlighet att inhämta yttrande från Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till den nya bostadsbidragslagen (31 §) framgår att de&lt;br&gt;bestämmelser i AFL som jag nu redogjort för kommer att bli tillämpliga&lt;br&gt;också i ärenden om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen i 7 kap. 25 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) om sekretess i ärende om bostadsbidrag upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utöver yttrandet från Föreningen Kommunala&lt;br&gt;Förmedlingsorgan har förslaget inte särskilt berörts av remissinstanser-&lt;br&gt;na. Föreningen har ifrågasatt att ett starkare sekretesskydd skall gälla i&lt;br&gt;ärenden om bostadsbidrag. RSV har i anknytning till den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten anfört att en sekretessbelagd uppgift som utlämnats till&lt;br&gt;ledning för beräkning av bostadsbidrag för hushåll med fler än en in-&lt;br&gt;divid kan, med utredningens förslag, inte hemlighållas för andra hus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållsmedlemmar om uppgiften på något sätt åberopas. Enligt verket bör&lt;br&gt;de sökande och andra hushållsmedlemmar uppmärksammas på att in-&lt;br&gt;komstuppgifter om dem kommer att åberopas i den omfattning det be-&lt;br&gt;hövs för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sekretess i ärenden om bostadsbidrag hos&lt;br&gt;kommunerna har gällt sedan år 1987 och regleras i 7 kap. 25 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen. Uppgift om enskilds personliga förhållanden får inte lämnas&lt;br&gt;ut, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;betydande men. Huvudregeln är således att uppgifterna är offentliga men&lt;br&gt;att bl.a. ömtåliga uppgifter kan hållas hemliga. Som exempel på uppgif-&lt;br&gt;ter som kan bli föremål för sekretess anges i förarbetena (prop.&lt;br&gt;1986/87:3 s. 15) uppgifter i läkarintyg och liknande uttålanden samt&lt;br&gt;uppgifter om adresser på personer som sökt bostadsbidrag, där man med&lt;br&gt;fog kan misstänka att utlämnandet leder till personförföljelser i form av&lt;br&gt;hot om frihetsbrott, misshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har framhållit att en konsekvens av att föra över administra-&lt;br&gt;tionen av bostadsbidragen till försäkringskassorna blir att ärenden om&lt;br&gt;bostadsbidrag kommer att omfattas av sekretess enligt 7 kap. 7 § sek-&lt;br&gt;retesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse gäller sekretess hos bl.a. allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för en-&lt;br&gt;skild. Samma sekretess gäller hos annan myndighet på vilken det an-&lt;br&gt;kommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som nu har nämnts.&lt;br&gt;Sekretessen gäller för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden om det kan antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Genom uttrycket&lt;br&gt;annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild torde även försäkrings-&lt;br&gt;kassornas ärenden om bostadsbidrag komma att omfattas av sekretessen&lt;br&gt;enligt bestämmelsen. Med personliga förhållanden avses även uppgifter&lt;br&gt;om någons ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredarens uppfattning att en enhetlig sekretessreglering bör&lt;br&gt;eftersträvas på detta område. Jag anser att denna uppfattning stärks av&lt;br&gt;det förhållandet att försäkringskassan i sin ärendeprövning emellanåt&lt;br&gt;behöver samordna uppgifter om enskilda från olika bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sekretessen i ärenden om bostadsbidrag i fortsättningen tas&lt;br&gt;över av bestämmelserna i 7 kap. 7 § sekretesslagen behövs inte längre&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 25 § samma lag. Jag föreslår således att en änd-&lt;br&gt;ring görs i sekretesslagen på så sätt att bestämmelsen om sekretess i&lt;br&gt;ärende om bostadsbidrag i 7 kap. 25 § upphävs. Bestämmelsen skall&lt;br&gt;dock gälla övergångsvis för sekretess i ärenden enligt den gamla lagen&lt;br&gt;om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som RSV framhållit behöver information riktas till medlemmarna i ett&lt;br&gt;hushåll om att uppgifter om en medlem som regel måste vara tillgäng-&lt;br&gt;liga för samtliga hushållsmedlemmar. Från sekretessynpunkt torde hind-&lt;br&gt;er härför inte föreligga. Detta följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen som&lt;br&gt;ger part rätt till insyn i mål eller ärende hos domstol eller myndighet.&lt;br&gt;Eftersom det är hushållet som erhåller bidraget och hushållets gemen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma inkomster läggs till grund för beräkningen av bidraget torde Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;varje hushållsmedlem vara att anse som part i ett ärende om bostads-&lt;br&gt;bidrag hos försäkringskassan eller i ett mål om sådant bidrag hos dom-&lt;br&gt;stol. Endast om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse eller är&lt;br&gt;av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift inte röjs får handling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat material i ärendet eller målet undanhållas part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag inser att de frågeställningar om sekretess som här har tagits upp&lt;br&gt;inte är nya för försäkringskassorna. Det ligger dock ett värde i att infor-&lt;br&gt;mation lämnas om vad som gäller om sekretess när ansvaret för bostads-&lt;br&gt;bidraget tas över av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 ADB-baserat bostadsbidragsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett särskilt bostadsbidragsregister som förs med&lt;br&gt;stöd av ADB bör inrättas för bostadsbidraget på så sätt att data-&lt;br&gt;lagens krav på skydd för enskildas personliga integritet kan tillgo-&lt;br&gt;doses. RFV och försäkringskassorna bör ges ett gemensamt regis-&lt;br&gt;teransvar. Uppgifter från det centrala skatteregistret som behövs&lt;br&gt;för jämförelse med uppgifter i bostadsbidragsregistret bör kunna&lt;br&gt;hämtas på ADB-medium. Bostadsbidragsregistret bör lagregleras&lt;br&gt;men kan övergångsvis inrättas genom en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Förslaget innebär att regeringen bemyndigas i lag&lt;br&gt;att inrätta statsmaktsregister enligt 2 a § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt tagit upp frågan&lt;br&gt;om ett ADB-baserat bostadsbidragsregister samt inhämtandet av uppgif-&lt;br&gt;ter från bl.a. det centrala skatteregistret och taxeringen är Datainspektio-&lt;br&gt;nen (DI), RSV, RFV och Länsrätten i Norrbottens län. DI förordar att&lt;br&gt;personregister till stöd för verksamheten med bostadsbidragen inrättas&lt;br&gt;som lokala register hos kassornas lokalkontor, där varje försäkrings-&lt;br&gt;kassa blir registeransvarig för sitt eller sina register. DI anser att en&lt;br&gt;författningsreglering av registren är nödvändig. Enligt DI bör inte sam-&lt;br&gt;bearbetning få ske med kontrolluppgifter. Även RSV, RFV och Läns-&lt;br&gt;rätten i Norrbottens län ställer sig avvisande till att försäkringskassorna&lt;br&gt;skall få tillgång till kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: För administrationen av socialförsäk-&lt;br&gt;rings- och bidragssystemen inom RFV:s och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas verksamhetsområde finns ett omfattande ADB-stöd. Det nuva-&lt;br&gt;rande ADB-stödet har en central struktur där driften är förlagd till&lt;br&gt;RFV:s ADB-avdelning i Sundsvall. Försäkringskassornas central - och&lt;br&gt;lokalkontor har terminaler som är anslutna till den centrala anläggningen&lt;br&gt;via ett gemensamt kommunikationsnät. Vid RFV förs flera centrala&lt;br&gt;personregister. Hit hör bl.a. sjukförsäkrings-, pensions- och bidrags-&lt;br&gt;registren. Till bidragsregistren räknas registren för allmänna barnbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott och familjebidrag. Ett antal statistik- och forsknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register samt administrativa register finns också. Förutom för administ- Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;rationen behövs registren för samordning av ersättningar från andra&lt;br&gt;myndigheter och försäkringsinrättningar. Det nuvarande ADB-systemet&lt;br&gt;byggdes upp i början av 1970-talet. Sedan flera år har en utveckling av&lt;br&gt;försäkringskassornas ADB-stöd varit aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anmälan till årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 6&lt;br&gt;s. 152 f) har statsrådet Könberg tagit upp frågan om ADB-stöd för för-&lt;br&gt;säkringsadministrationen. Han redovisar där att RFV på regeringens&lt;br&gt;uppdrag haft att i samarbete med försäkringskassorna närmare utreda en&lt;br&gt;modernisering av ADB-stödet. Enligt sin rapport den 27 augusti 1992&lt;br&gt;konstaterar RFV att kassorna har behov av ett modernt lokalt ADB-stöd&lt;br&gt;inom praktiskt taget samtliga försäkringsområden, dvs. utöver sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadeersättningar även föräldrapenning, övriga dagersättningar,&lt;br&gt;bidrag och pensioner. Statsrådet Könberg anförde därvid att det är av&lt;br&gt;yttersta vikt att den enskildes integritet skyddas vid en modernisering av&lt;br&gt;datorstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att utreda och lägga fram förslag om författningsreglering av&lt;br&gt;personregister på socialförsäkringsområdet har utredningen om socialför-&lt;br&gt;säkringsregisterlag (S. 1990:05) lämnat delbetänkandet (SOU 1991:9)&lt;br&gt;Lokala sjukförsäkringsregister. Betänkandet har beretts inom Social-&lt;br&gt;departementet och ett förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna är nu föremål för lagrådsremiss. Utred-&lt;br&gt;ningen har enligt sina direktiv (Dir. 1990:59) i uppdrag att även utarbeta&lt;br&gt;förslag till en författningsreglering vad gäller övriga personregister inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet. Enligt vad jag har erfarit kommer utredningen&lt;br&gt;under våren 1993 att lämna ett betänkande som innehåller förslag till en&lt;br&gt;lag för en sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag har erfarit saknas i dag tekniska förutsättningar att inom&lt;br&gt;den tidsram som gäller för administrationsöverflyttningen inrätta lokala&lt;br&gt;register hos försäkringskassorna. RFV har under hand framhållit att man&lt;br&gt;redan inför administrationsöverflyttningen inte kan lösa registerhante-&lt;br&gt;ringen på annat sätt än genom ett rikstäckande ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser saken talar starka skäl för att man i rådande läge löser&lt;br&gt;registerfrågan på så sätt att regeringen genom förordning inrättar ett&lt;br&gt;rikstäckande register som bör begränsas i tiden till dess frågan om det&lt;br&gt;framtida ADB-stödet för bostadsregistret ytterligare kunnat övervägas.&lt;br&gt;Vid den fortsatta uppbyggnaden av ADB-stödet bör försäkringskassornas&lt;br&gt;övriga ADB-resurser utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ADB-register för bostadsbidragen bör med hänsyn till enskildas&lt;br&gt;personliga integritet innehålla enbart uppgifter som är nödvändiga för&lt;br&gt;handläggningen av ärenden om bostadsbidrag. Jag anser att sådana käns-&lt;br&gt;liga uppgifter som t.ex. arten av personers funktionshinder inte bör ingå&lt;br&gt;i registret. Detta tillsammans med att starkare sekretesskydd kommer att&lt;br&gt;gälla för uppgifter i ärenden om bostadsbidrag när administrationen&lt;br&gt;överförts till kassorna jämte stränga krav på behörighet för att göra&lt;br&gt;uppdatering och hämta information, bör enligt min mening kunna tillgo-&lt;br&gt;dose skyddet för enskildas personliga intregritet enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:239).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det erforderligt att RFV och försäkringskassorna har termi- Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;nalåtkomst till registret. RFV och försäkringskassorna bör med hänsyn&lt;br&gt;till sina respektive verksamheter och behov av att förfoga över registret,&lt;br&gt;kunna ges ett gemensamt registeransvar. Inhämtande av uppgifter från&lt;br&gt;det centrala skatteregistret bör ske på ADB-medium. Jag avser att åter-&lt;br&gt;komma med förslag till att regeringen i en förordning meddelar närmare&lt;br&gt;bestämmelser i enlighet med vad jag nu har anfört. I beredningen av&lt;br&gt;förordningen kommer yttrande av DI att inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad remissinstanserna anfört anser jag att försäkrings-&lt;br&gt;kassorna inte bör ha generell tillgång till kontrolluppgifter som utgör&lt;br&gt;underlag för taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 EG-frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Enligt min bedömning omfattas bostadsbidraget&lt;br&gt;till barnfamiljer av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning-&lt;br&gt;en av systemet för social trygghet på arbetstagare, självständigt&lt;br&gt;förvärvsverksamma personer och deras familjemedlemmar som&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och bostadsbidrag till hushåll utan barn&lt;br&gt;av förordning (EEG) nr 1612/68 om förordningen om arbetskraft-&lt;br&gt;ens fria rörlighet inom gemenskapen. Båda dessa förordningar&lt;br&gt;omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsom-&lt;br&gt;råde (EES). Sverige bör vid lämpligt tillfälle söka utverka att&lt;br&gt;EES-avtalet anpassas så att bostadsbidraget till barnfamiljer un-&lt;br&gt;dantas från det krav som i princip gäller enligt förordningen&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 att familjeförmåner skall lämnas även för&lt;br&gt;familjemedlemmar som är bosatta utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning: Bostadsbidraget är en kontantförmån enligt&lt;br&gt;förordning (EES) nr 1408/71 men är knuten till utgifter för enbart ett&lt;br&gt;boende i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningen om socialförsäkringen och EG har i&lt;br&gt;likhet med BOAD ansett att bostadsbidraget - med den konstruktion&lt;br&gt;förmånen för närvarande har - omfattas av förordning (EES) nr 1408/71&lt;br&gt;och att den där hänförs till förmånsslaget familjeförmåner. Enligt ut-&lt;br&gt;redningen är det emellertid endast bostadsbidraget till barnfamiljer som&lt;br&gt;omfattas av förordning (EES) nr 1408/71, medan bostadsbidraget till&lt;br&gt;hushåll utan barn omfattas uteslutande av förordning (EEG) nr 1612/68&lt;br&gt;om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Föreningen kommu-&lt;br&gt;nala Förmedlingsorgan har ansett att överföringen av administrationen&lt;br&gt;till försäkringskassorna medför att bidragets bostadsanknytning inte blir&lt;br&gt;lika tydlig och att det därför kan bli betraktat som en familjeförmån som&lt;br&gt;omfattar även familjer boende i ett annat land inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Genom EES-avtalet utsträcktes EG:s&lt;br&gt;samordningsystem för social trygghet för personer som flyttar inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskapen till att gälla inom det samlade EES-området. Samordnings-&lt;br&gt;systemet har inkorporerats med svensk lagstiftning genom lagen&lt;br&gt;(1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när perso-&lt;br&gt;ner flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningssystemet innebär för bostadsbidragets vidkommande att&lt;br&gt;det torde komma att omfattas av förordning (EES) nr 1408/71. Detta&lt;br&gt;innebär i sin tur att förordningens särskilda bestämmelser om familjeför-&lt;br&gt;måner - på grund av förordningens regler om tillämplig lagstiftning -ger&lt;br&gt;en anställd eller egenföretagare eller arbetslös rätt till bostadsbidrag för&lt;br&gt;sig och sin familj. Det har därvid inte någon betydelse om familjen är&lt;br&gt;bosatt i en annan medlemsstat än där den anställde eller företagaren är&lt;br&gt;verksam eller den arbetslöse har varit verksam. En förutsättning för att&lt;br&gt;bidrag kan lämnas är dock att villkoren för bostadsbidrag i övrigt är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den uppfattning som utredningen om socialförsäkringen och&lt;br&gt;EG har angående att det endast är bostadsbidraget till barnfamiljer som&lt;br&gt;omfattas av förordning (EES) nr 1408/71 medan bostadsbidrag till hus-&lt;br&gt;håll utan barn omfattas uteslutande av förordning (EES) nr 1612/68.&lt;br&gt;Bestämmelserna om familjeförmåner i förordning (EES) nr 1408/71 är&lt;br&gt;tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG har hänvisat till att&lt;br&gt;Frankrike enligt förordningens artikel 73 medgetts undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att betala ut ett motsvarande bostadsbidrag för familjemed-&lt;br&gt;lemar bosatta i annat land. Utredningen har ansett det rimligt att undanta&lt;br&gt;det svenska bostadsbidraget från utbetalning i annat land än Sverige på&lt;br&gt;samma sätt som skett beträffande den franska bostadsförmånen. Detta&lt;br&gt;kräver dock att gemensamma EES-kommittén fattar beslut om ett sådant&lt;br&gt;tillägg till EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget är anpassat speciellt för en inkomst- och bostadskost-&lt;br&gt;nadsprövning i Sverige. Enligt min mening skulle prövningen av bo-&lt;br&gt;stadsbidrag till familjemedlemmer bosatta i annat land än Sverige inte&lt;br&gt;praktiskt kunna genomföras utan att en särskild administration byggdes&lt;br&gt;upp hos försäkringskassorna och att en särskild reglering infördes. Den&lt;br&gt;svenska bostadsförmånen är inte lämpad för en sådan särreglering. Jag&lt;br&gt;anser därför att bostadsbidraget vid de försatta förhandlingarna kring&lt;br&gt;EES-avtalet liksom om Sveriges medlemskap i EG bör undantas från&lt;br&gt;kravet på att bidraget skall kunna betalas ut till familjemedlemmar bo-&lt;br&gt;satta i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ensamförälderstöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Avskaffande av det särskilda bidraget för ensamstående&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det särskilda bidraget till ensamstående föräldrar&lt;br&gt;avskaffas. Medlen som frigörs används till förbättringar av bo-&lt;br&gt;stadsbidragen med särskild inriktning på ensamstående med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det särskilda bidraget till ensamstående med&lt;br&gt;barn infördes år 1991 som en direkt ersättning för den särskilda skatte-&lt;br&gt;reduktionen på 1 800 kr per år som försvann med den stora skatterefor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser inte nu att föreslå regeringen att genomföra några genom-&lt;br&gt;gripande förändringar av bidragsförskottssystemet på grundval av depar-&lt;br&gt;tementspromemorian Ensamförälderstöd (Ds 1992:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som fanns i promemorian att det provisoriska särskilda&lt;br&gt;bidraget till ensamföräldrar skulle avvecklas i samband med att nya&lt;br&gt;regler om bostadsbidrag skulle införas och att de frigjorda medlen skulle&lt;br&gt;använts som en del av finansieringen för ett nytt ensamförälderstöd har&lt;br&gt;fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de problem som aktualiseras i promemorian är en&lt;br&gt;fortsatt beredning av frågorna om samhällets stöd till ensamföräldrarna&lt;br&gt;alltjämt behövlig. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda bidraget utgår med 1 800 kr per år, vilket motsvarar&lt;br&gt;150 kr per månad. Bidraget är således litet och har sedan det infördes&lt;br&gt;setts som ett provisorium. Det är enligt min mening inte försvarbart från&lt;br&gt;ekonomiska och administrativa synpunkter att ha ett mycket begränsat&lt;br&gt;bidrag av detta slag bredvid de övriga familjepolitiska förmånerna.&lt;br&gt;Bidraget bör därför tas bort och de frigjorda resurserna användas för att&lt;br&gt;på annat sätt förstärka de ensamståendes ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de resurser som frigörs i samband med denna föränd-&lt;br&gt;ring i stället används inom bostadsbidragssystemet. Resurserna kan i hög&lt;br&gt;grad riktas till ensamstående föräldrar inom ramen för detta system. Jag&lt;br&gt;återkommer till användningen av dessa medel i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1994&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Bostadsbidrag till barnfamiljer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.1 Bostadskostnadsgränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den övre bostadskostnadsgränsen höjs per månad&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 kr. till&amp;nbsp;4&amp;nbsp;800&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 kr. till&amp;nbsp;5&amp;nbsp;400&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;två barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 kr. till&amp;nbsp;6&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;tre eller flera&amp;nbsp;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bostadskostnadsgränser över vilka bidrag lämnas med 50 %&lt;br&gt;av bostadskostnaden höjs med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600 kr. till 3&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;ett barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 kr. till 3&amp;nbsp;200&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;två barn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400 kr. till 3&amp;nbsp;600&amp;nbsp;kr.&amp;nbsp;för&amp;nbsp;familjer&amp;nbsp;med&amp;nbsp;tre eller flera&amp;nbsp;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad&amp;nbsp;fastställs till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 800 kr. per månad, dvs. till en för samtliga barnfamiljer enhet-&lt;br&gt;lig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det mål för bostadsbidragsgivningen som&lt;br&gt;riksdagen ställt upp (prop. 1986/87:48, BoU20, rskr. 248) innebär att&lt;br&gt;bostadsbidragen på sikt skall byggas ut så att de familjer som är be-&lt;br&gt;roende av sådana bidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder&lt;br&gt;med ett eget rum för varje barn. För att detta skall gälla även dem som&lt;br&gt;bor i nyare bostäder har de kostnadsgränser inom vilka bidrag lämnas&lt;br&gt;höjts väsentligt under senare år. Trots denna utbyggnad av bidragssys-&lt;br&gt;temet har i dag en stor andel av de barnfamiljer som är berättigade till&lt;br&gt;bostadsbidrag en bostadskostnad som ligger betydligt över de övre bo-&lt;br&gt;stadskostnadsgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsbegränsningama i räntebidragen har tillsammans med andra&lt;br&gt;kostnadsökningar lett till att hushållen själva får bära en större andel av&lt;br&gt;bostadens totala kostnader. För att de ekonomiskt svagare hushållens&lt;br&gt;behov inte skall eftersättas måste detta mötas med en ökning av bostads-&lt;br&gt;bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om hur minskningen av de generella bostadssubventionerna&lt;br&gt;skall genomföras fr.o.m. år 1994 har ännu inte förelagts riksdagen. Det&lt;br&gt;är således i dagsläget inte möjligt att avgöra hur mycket boendekost-&lt;br&gt;naderna ökar mellan år 1993 och år 1994 till följd av ytterligare minsk-&lt;br&gt;ning av subventionerna. I avvaktan på dessa förslag föreslår jag därför&lt;br&gt;att de övre bostadskostnadsgränserna höjs, med 400 kr. per månad (ca&lt;br&gt;8 %) för familjer med ett resp, två barn och med 300 kr. per månad&lt;br&gt;(ca 5 %) för familjer med tre eller flera barn. Jag avser att senare under&lt;br&gt;detta riksmöte återkomma med slutligt ställningstagande i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de bostadskostnadsgränser över vilka lämnas med 50 % av bo-&lt;br&gt;stadskostnaden bör höjas. Jag förordar att bostadskostnadsgränsen över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka bidrag lämnas med 50 % av bostadskostnaden höjs till 3 000 kr. Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;per månad för familjer med ett barn, till 3 200 kr. per månad för familj-&lt;br&gt;er med två barn och till 3 600 kr. per månad för familjer med tre eller&lt;br&gt;flera barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förstärkning av stödet skall kunna genomföras bör emeller-&lt;br&gt;tid även gränserna för de lägsta bidragsgrundande bostadskostnaderna&lt;br&gt;justeras. Enligt min mening är det därvid, i syfte att åstadkomma ett mer&lt;br&gt;enhetligt och lätthanterligt system, även lämpligt att dessa gränser samti-&lt;br&gt;digt bestäms till en för samtliga barnfamiljer enhetlig nivå. Jag förordar&lt;br&gt;därför att gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad per månad&lt;br&gt;fastställs till 1 800 kr. för samtliga hushåll oavsett antalet barn i famil-&lt;br&gt;jen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.2 Grundbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Grundbeloppet differentieras beroende på antalet&lt;br&gt;barn i familjen. Beloppet benämns i fortsättningen särskilt bidrag&lt;br&gt;för hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: 1 bostadsbidraget ingår även ett särskilt be-&lt;br&gt;lopp om 1 000 kr. per månad som lämnas oberoende av bostadskost-&lt;br&gt;nadens storlek, det s.k. grundbeloppet. Detta belopp har en tydlig&lt;br&gt;familjepolitisk karaktär. Jag föreslår att beloppet därför benämns särskilt&lt;br&gt;bidrag för hemmavarande barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av mitt förslag om en enhetlig nedre bostadskostnadsgräns&lt;br&gt;för samtliga barnfamiljer bör även det särskilda bidraget för barn juste-&lt;br&gt;ras. Jag förordar att beloppet per månad fastställs till 600 kr. för famil-&lt;br&gt;jer med ett barn, till 900 kr. för familjer med två barn och till 1 200 kr.&lt;br&gt;för familjer med tre eller flera barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i denna del kan sammanfattas i följande tablå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bidrag&lt;br&gt;för hemma-&lt;br&gt;varande barn&lt;br&gt;(kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;(kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 75%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50%&lt;br&gt;upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tre barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller fler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;9.1.3 Slopad inkomstprövning med hänsyn till bidragsförskott m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Underhållsbidrag och bidragsförskott beaktas ej vid&lt;br&gt;inkomstprövningen av bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid inkomstprövningen av bostadsbidrag&lt;br&gt;skall f.n. för de hushåll som uppbär bidragsförskott eller underhålls-&lt;br&gt;bidrag den bidragsgrundande inkomsten höjas med motsvarande belopp,&lt;br&gt;dock med högst 40 % av det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret. För&lt;br&gt;bidragsåret 1994 innebär detta att den bidragsgrundande inkomsten höjs&lt;br&gt;med högst ca 13 760 kr. per år. För de hushåll vars inkomster över-&lt;br&gt;stiger gränsen för oreducerat bostadsbidrag betyder detta tillägg att&lt;br&gt;bostadsbidraget reduceras med ca 2 750 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att det särskilda bidraget till ensam-&lt;br&gt;stående med barn på 1 800 kr. per år, som infördes som en ersättning&lt;br&gt;för den skattereduktion som slopades i och med skatteomläggningen,&lt;br&gt;skall avvecklas. Jag har därvid framhållit att de medel som härigenom&lt;br&gt;frigörs i huvudsak bör användas till förbättringar av bostadsbidragen&lt;br&gt;med särskild inriktning på ensamstående med barn. Eftersom bidrags-&lt;br&gt;förskott/underhållsbidrag ingår i den bidragsgrundande inkomsten för så&lt;br&gt;gott som samtliga hushåll med bostadsbidrag som har en ensam familje-&lt;br&gt;försörjare förordar jag att detta tillskott till familjeekonomin fr.o.m.&lt;br&gt;bidragsåret 1994 inte skall beaktas vid inkomstprövningen av bostads-&lt;br&gt;bidrag. Mitt förslag innebär att stödet till ensamstående föräldrar med&lt;br&gt;bostadsbidrag vars inkomster överstiger gränsen för oreducerat bidrag&lt;br&gt;under år 1994 förstärks med ca (2 750 - 1 800) kr. per år. Med hän-&lt;br&gt;syn till detta förslag beräknar jag att kostnaderna för bostadsbidrag till&lt;br&gt;barnfamiljer under år 1994 ökar med ca 320 miljoner kr. i förhållande&lt;br&gt;till om ingen ändring görs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.4 Inkomstgräns för oreducerat bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs&lt;br&gt;till 110 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat motiven för att införa ett rullande&lt;br&gt;system för handläggning av bostadsbidragen. Jag har därvid bl.a. fram-&lt;br&gt;hållit behovet av att inkomstprövningen av bidragen bör utgå från hus-&lt;br&gt;hållens aktuella inkomstförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under bidragsåret 1993 har, i avvaktan på resultatet av BOAD:s ut-&lt;br&gt;redningsarbete om bostadsbidragens administration och ett nytt ensam-&lt;br&gt;förälderstöd, bostadsbidragen till barnfamiljer bestämts med utgångs-&lt;br&gt;punkt i den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med ledning av&lt;br&gt;1991 års taxering, dvs. 1990 års faktiska inkomster. Om mitt förslag att&lt;br&gt;inkomstprövningen av bostadsbidragen fr.o.m. år 1994 skall grundas på&lt;br&gt;aktuell inkomst genomförs måste, för att stödsystemet inte skall ur-&lt;br&gt;holkas, inkomstprövningen av bidragen anpassas till löneutvecklingen&lt;br&gt;mellan åren 1990 och 1994. Det betyder en uppräkning av gränsen för&lt;br&gt;oreducerat bidrag med ca 19 000 kr. Jag förordar att gränsen för oredu-&lt;br&gt;cerat bostadsbidrag höjs till 110 000 kr per år. För inkomster över den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na gräns bör bidraget, liksom nu, reduceras med 20 % av den över- Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;skjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.5 Förslagens effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika in-&lt;br&gt;komster och boendekostnader kan belysas genom följande två exempel,&lt;br&gt;som avser ensamboende med ett barn och makar eller samboende med&lt;br&gt;tre barn. Exemplen visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren&lt;br&gt;1993 och 1994 vid antagande om att hushållens inkomster har ökat med&lt;br&gt;ca 15 % mellan inkomståren 1990 och 1994 samt att bostadskostna-&lt;br&gt;derna ökar med ca 3,5 % mellan åren 1993 och 1994, dvs. utan hänsyn&lt;br&gt;tagen till de bostadskostnadsökningar som följer av minskade räntesub-&lt;br&gt;ventioner fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushåll med en ensam familjeförsörjare framgår effekterna av att&lt;br&gt;bidragsförskott/underhållsbidrag slopas vid inkomstprövningen i form av&lt;br&gt;kraftigt ökade bidragsbelopp. Vidare framgår för makar/samboende att&lt;br&gt;det s.k. omfördelningseffektema är större under år 1994 än under år&lt;br&gt;1993, bidragen ökar för hushåll med lägre inkomst och minskar för&lt;br&gt;hushåll med högre inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadsbidrag år 1994 och ändring från år 1993(kr./mån.)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 Ensamboende med ett barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsink. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsbidrag vid en bostadskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 (kr/år) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;år 1994 av (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ /- 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2. Makar/samboende med tre barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsink. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsbidrag vid en bostadskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 (kr/år) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;år 1994 av (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ /- 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ /- 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Bostadsbidrag till hushåll utan barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.1 Inkomst- och bostadskostnadsgränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Enhetliga regler för bostadsbidrag till ungdomar och&lt;br&gt;studerande införs. Inkomstgränsema för oreducerat bostadsbidrag&lt;br&gt;höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn anpassas till löne-&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bostadsbidrag till hushåll utan barn lämnas&lt;br&gt;dels till ungdomar under 29 år och studerande, dels till andra hushåll&lt;br&gt;utan barn. Stöden till dessa två grupper har olika syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge det&lt;br&gt;ekonomiska stöd som är nödvändigt för att de som har låga inkomster&lt;br&gt;skall kunna efterfråga en god bostad. Dessa bidrag ger främst ett hög-&lt;br&gt;kostnadsskydd. Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till&lt;br&gt;dem som till följd av låga inkomster fått begränsat utbyte av skatteom-&lt;br&gt;läggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadsbidrag till hushåll utan barn är det ett särskilt problem att&lt;br&gt;bidragsreglerna varierar mellan olika grupper. Förslag har i skilda sam-&lt;br&gt;manhang framförts om att bostadsbidrag skall lämnas till samtliga hus-&lt;br&gt;håll utan barn enligt samma regelsystem. Mot bakgrund av att stöden till&lt;br&gt;ungdomar och studerande resp, andra hushåll utan barn har olika syften&lt;br&gt;är jag dock inte beredd att biträda ett sådant förslag fullt ut. Det torde&lt;br&gt;dock, enligt min mening, vara lämpligt att bidragsreglerna för bostadsbi-&lt;br&gt;drag till ungdomar och studerande utformas på ett enklare och mer en-&lt;br&gt;hetligt sätt än vad som är fallet i dag. Mina förslag i det följande inne-&lt;br&gt;bär sålunda att bostadsbidrag till ungdomar och studerande fortsättnings-&lt;br&gt;vis lämnas enligt i princip samma regler oavsett om någon i hushållet&lt;br&gt;uppbär studiemedel eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden för ungdomar som&lt;br&gt;uppbär studiemedel är i dag 1 600 kr. per månad. För bostadskostnader&lt;br&gt;under denna nivå lämnas inte bidrag. De studerande förväntas själva&lt;br&gt;kunna klara kostnaden för ett studentrum eller motsvarande med hjälp av&lt;br&gt;studiemedel eller annan ekonomisk ersättning. Även de som inte har&lt;br&gt;studiemedel bör själva kunna svara för grundkostnaden för en bostad&lt;br&gt;utan bostadsbidrag. En gemensam nedre hyresgräns för ungdomar resp,&lt;br&gt;studerande bör därför införas. Jag förordar att den nedre bostadskost-&lt;br&gt;nadsgränsen för bidrag till ungdomar som inte uppbär studiemedel höjs&lt;br&gt;med 700 kr. till 1 600 kr. per månad, dvs. till samma nivå som under&lt;br&gt;innevarande bidragsår gäller för dem som studerar. För de senare hus-&lt;br&gt;hållen bör således samma nedre bostadskostnadsgräns tillämpas under&lt;br&gt;såväl år 1993 som år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag till ungdomar och studerande har i princip lämnats enligt&lt;br&gt;samma regler under år 1992 och år 1993. Inför bidragsåret 1994 bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför de övre bostadskostnadsgränserna höjas. Vidare bör dessa gränser&lt;br&gt;samordnas med hänsyn till att bostadsbehovet för hushåll utan barn är&lt;br&gt;detsamma för ensamboende resp, makar/samboende. Jag förordar att&lt;br&gt;den övre bostadskostnadsgränsen per månad höjs med 900 kr för en-&lt;br&gt;samboende och med 300 kr för makar/samboende. Det innebär att den&lt;br&gt;övre bostadskostnadsgränsen blir enhetlig (3 400 kr) för samtliga&lt;br&gt;bidragsberättigade hushåll. För att en sådan höjning skall vara möjlig&lt;br&gt;bör emellertid en gräns mellan en högre och en lägre bidragsandel in-&lt;br&gt;föras. Jag förordar att bidrag i intervallet mellan lägsta och högsta&lt;br&gt;bidragsgrundande bostadskostnad lämnas med 75 % av bostadskostnaden&lt;br&gt;per månad upp till en bostadskostnad av 2 600 kr samt för bostadskost-&lt;br&gt;nader däröver med 50 % av bostadskostnaden per månad. Motsvarande&lt;br&gt;bidragsandelar gäller i dag för bostadsbidrag till barnfamiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till ungdomar och studerande har, såsom bostads-&lt;br&gt;bidrag till hushåll med barn, under bidragsåret 1993 bestämts med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas med&lt;br&gt;ledning av 1991 års taxering, dvs. 1990 års faktiska inkomster. Om mitt&lt;br&gt;förslag om ny inkomstprövning av bostadsbidragen fr.o.m. år 1994&lt;br&gt;genomförs måste, för att stödsystemet inte skall urholkas, även behovs-&lt;br&gt;prövningen av bidragen till ungdomar och studerande anpassas till löne-&lt;br&gt;utvecklingen mellan åren 1990 och 1994. Jag förordar att gränsen för&lt;br&gt;oreducerat bostadsbidrag höjs till 38 000 kr per år för ensamstående&lt;br&gt;och till 55 000 kr per år för makar/samboende. För inkomster över&lt;br&gt;denna gräns bör bidraget, liksom nu, reduceras med en tredjedel av den&lt;br&gt;överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår så till bostadsbidrag till andra hushåll utan barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn avser, som jag tidigare&lt;br&gt;redovisat, att i huvudsak kompensera för de samlade effekterna av&lt;br&gt;skatteomläggningen. Med hänsyn härtill finns det inte skäl att göra några&lt;br&gt;justeringar av bostadskostnadsgränserna. Det maximala bostadsbidraget&lt;br&gt;under år 1994 för andra hushåll utan barn bör därför vara oförändrat i&lt;br&gt;förhållande till innevarande bidragsår (6 840 kr/år). För att bidragen inte&lt;br&gt;skall urholkas bör dock gränsen för oreducerat bostadsbidrag anpassas&lt;br&gt;till inkomstutvecklingen. Jag förordar att inkomstgränsen för oreducerat&lt;br&gt;bostadsbidrag höjs med ca 10 000 kr till 80 000 kr per år. För inkoms-&lt;br&gt;ter över denna gräns bör bidraget, liksom nu, reduceras med 10 % av&lt;br&gt;den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag beträffande bostadsbidrag till hushåll utan barn kan sam-&lt;br&gt;manfattas i följande tablå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst- &amp;nbsp;Nedre bostads-&amp;nbsp;Mellangräns&amp;nbsp;Övre bostads-&amp;nbsp;Bidragsandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gräns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnadsgräns&amp;nbsp;&amp;nbsp;(kr./mån.)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnadsgräns&amp;nbsp;(%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(kr./år) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(kr./mån.)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(kr./mån.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ensamb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75/50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;makar/samb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75/50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra hus-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;håll utan&lt;br&gt;barn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.2 Förslagens effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det föregående i fråga om ungdomar och studerande kan&lt;br&gt;belysas genom följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsbidrag vid en bostadskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst (kr./år) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(kr./mån.) år 1994 på&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamboende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Makar/samboende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 55 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av mina förslag i fråga om andra hushåll utan barn kan be-&lt;br&gt;lysas genom följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomst (kr./år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag vid en bostadskostnad&lt;br&gt;(kr./mån.) år 1994 på&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;10 Centralt myndighetsansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksförsäkringsverket får som central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet ansvar för tillsyn, uppföljning och utvärdering av bo-&lt;br&gt;stadsbidragssystemet. RFV bör samråda och samarbeta med Bo-&lt;br&gt;verket i frågor där Boverket har särskild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Boverket förordar att tillsynsfunk-&lt;br&gt;tionerna även i fortsättningen i huvudsak skall ligga på Boverket. Kom-&lt;br&gt;munförbundet förordar dock att Boverket behåller hela det centrala myn-&lt;br&gt;dighetsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen kommer att administreras&lt;br&gt;som en del av försäkringskassornas bidragsadministration. Samma per-&lt;br&gt;soner kommer i stor utsträckning att arbeta såväl med barnbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott, etc, som med bostadsbidrag. Grundläggande frågor om&lt;br&gt;resursdimensionering, arbetsrutiner och liknande för dessa olika bidrag&lt;br&gt;är därför nödvändigt att behöva lösas i ett sammanhang. Det är ofrån-&lt;br&gt;komligt att försäkringskassornas centrala förvaltningsmyndighet, RFV,&lt;br&gt;måste hantera dessa frågor också för bostadsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under alla omständigheter kommer det således att vara nödvändigt att&lt;br&gt;delar av det centrala myndighetsansvaret ligger på RFV. Ett alternativ&lt;br&gt;är då att dela upp detta ansvar mellan RFV och Boverket. Boverket för-&lt;br&gt;ordar en sådan uppdelning och menar att frågor om föreskrifter, statis-&lt;br&gt;tik, uppföljning, utvärdering, anslagsberäkning och anslagsframställning&lt;br&gt;bör ligga kvar på Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening angeläget att tillvarata den bostadspolitiska&lt;br&gt;kompetens som finns på Boverket. En uppdelning av det centrala myn-&lt;br&gt;dighetsansvaret på två myndigheter ger dock sådana olägenheter att&lt;br&gt;alternativet inte bör genomföras. En uppdelning ger risk för kompetens-&lt;br&gt;tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela anvaret bör således åligga RFV. Det är dock naturligt att RFV&lt;br&gt;samråder med Boverket kring frågor av bostadspolitisk karaktär. Fram-&lt;br&gt;förallt bör det gälla vid diskussion om regelförändringar, som har bo-&lt;br&gt;stadspolitisk innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att Boverket måste få tillgång till RFV:s statistikmaterial&lt;br&gt;för sitt samlade utvärderingsarbete inom det bostadspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;br&gt;Försäkringskassan beslutar om bidrag enligt den nya lagen från&lt;br&gt;och med januari 1994. Kommunen handlägger ärenden om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag enligt den gamla lagen. Överklagande av kommuns&lt;br&gt;beslut enligt äldre lagstiftning skall från och med den 1 januari&lt;br&gt;1994 prövas av Boverket. Boverkets beslut skall inte få över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Till skillnad från mitt förslag har utredaren föreslagit att Boverket från&lt;br&gt;den 1 juli 1994 skall överta handläggning av kvarvarande ärenden enligt&lt;br&gt;äldre lagstiftning och att Boverkets beslut skall kunna överklagas till&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredarens förslag till övergångsreglering har&lt;br&gt;godtagits av flertalet remissinstanser. Kammarrätten i Jönköping har&lt;br&gt;förordat att den nya instansordningen för överklagande bör gälla även&lt;br&gt;ärenden som skall handläggas enligt äldre lagstiftning efter årsskiftet&lt;br&gt;1993/94. Enligt kammarrätten är det inte motiverat att för ett fåtal ären-&lt;br&gt;den skapa en ny instansordning via Boverket och kammarrätten. Bo-&lt;br&gt;verket har, med hänvisning till att länsbostadsnämnderna från den 1&lt;br&gt;januari 1994 avses upphöra som myndighet, föreslagit bl.a. att verket&lt;br&gt;från samma tidpunkt övertar nämndernas uppgift som besvärsinstans i&lt;br&gt;ärenden om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Efter överföringen av administrationen av&lt;br&gt;bostadsbidragen till försäkringskassorna kommer det att finnas visst&lt;br&gt;behov av att handlägga kvarvarande ärenden enligt den gamla lagen med&lt;br&gt;anslutande författningar. I likhet med utredaren anser jag det mest ända-&lt;br&gt;målsenligt att kommunerna under en övergångstid svarar för den hand-&lt;br&gt;läggningen. Härigenom kan en klar åtskillnad göras i hanteringen av&lt;br&gt;ärenden enligt den nya lagen och äldre lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första halvåret 1994 får det antas att kommunerna hunnit avgöra&lt;br&gt;de flesta kvarvarande ärendena. Endast ett fåtal ärenden torde finnas&lt;br&gt;kvar att handlägga. Jag anser därför att det inte finns tillräckligt vägande&lt;br&gt;skäl för att införa särskilda regler enligt vilka Boverket övertar hand-&lt;br&gt;läggningen av ärenden enligt äldre lagstiftning. Jag föreslår i stället att&lt;br&gt;de ärenden som kan finnas kvar hos kommunerna vid halvårsskiftet&lt;br&gt;1994 handläggs av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lundgren har i sin anmälan till regeringens proposition om&lt;br&gt;anslag till Boverket och dess regionala administration av statens stöd för&lt;br&gt;bostadsfinansieringen m.m. (prop. 1992/93:172) föreslagit att riksdagen&lt;br&gt;skall besluta om att länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år&lt;br&gt;1993. Därmed upphör länsbostadsnämndernas funktion som besvärs-&lt;br&gt;instans i ärenden om bostadsbidrag. Boverket är för närvarande instan-&lt;br&gt;sen över länsbostadsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till behovet för enskilda att kunna få ärenden om bostads-&lt;br&gt;bidrag överprövade även enligt äldre lagstiftning anser jag det följd-&lt;br&gt;riktigt att länsbostadsnämndernas funktion som första besvärsinstans&lt;br&gt;övertas av Boverket från och med den 1 januari 1994. Jag anser det inte&lt;br&gt;vara påkallat att införa en ny besvärsinstans för prövning av ärenden&lt;br&gt;enbart under en övergångstid. Boverkets beslut skall därmed inte få&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen Prop. 1992/93:174&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det är viktigt att hanteringen av bostads-&lt;br&gt;bidragen som stödform följs upp på ett grundligt sätt både som del&lt;br&gt;i familjepolitiken och som del i bostadspolitiken. Det nya inkomst-&lt;br&gt;prövningssystemet ställer också stora krav när det gäller uppfölj-&lt;br&gt;ning. Särskilda resurser bör avsättas för uppföljningen av bostads-&lt;br&gt;bidragen inom RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Utredningen framhåller att särskild uppmärksamhet be-&lt;br&gt;höver ägnas åt utvärderingsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När det gäller behovet av uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering instämmer remissinstanserna i utredningens bedömning eller&lt;br&gt;lämnar den utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Ett av skälen bakom förslaget om över-&lt;br&gt;flyttning av bostadsbidragen till försäkringskassorna och RFV är att&lt;br&gt;möjliggöra ett bättre beslutsunderlag för en samlad bedömning av stödet&lt;br&gt;till barnfamiljerna. Det bör nu bli möjligt att se hur olika grupper av&lt;br&gt;barnfamiljer får nytta av de olika stödsystemen, vilka som inte får ett&lt;br&gt;tillräckligt stöd och vilka som kanske överkompenseras. Eftersom barn-&lt;br&gt;bidragen ger en bild av alla barnfamiljer blir det också möjligt att se hur&lt;br&gt;stor andel av andra grupper som får del av olika stöd. Dessa jämförelser&lt;br&gt;bör endast grundas på statistisk material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade hanteringen av de olika bidragen bör också underlätta&lt;br&gt;beräkningar av kostnads-och individeffekter i samband med reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också hur bostadsbidragen fungerar som bostadspolitiskt instrument&lt;br&gt;bör följas noga. Det innebär bl.a. att det är viktigt att relatera bidrags-&lt;br&gt;hushållens sammansättning till stödnivåer och upplåtelseformer. Minsk-&lt;br&gt;ningen av de generella stödformerna får betydande konsekvenser på&lt;br&gt;bostadskostnader och därmed på bostadsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya inkomstprövningssystemet innebär att bidraget skall beräknas&lt;br&gt;mot en framtida beräknad inkomst med efterkontroll. Inkomsten skall&lt;br&gt;omprövas i ett rullande system, oftare för dem med en osäker inkomst-&lt;br&gt;situation, mer sällan för dem med stabila inkomster, dock så att alla&lt;br&gt;skall omprövas inom en femtonmånadersperiod. Tanken bakom förslaget&lt;br&gt;om prövning mot en aktuell inkomst i stället för mot en två år gammal&lt;br&gt;inkomst är att den fördelningspolitiska träffsäkerheten skall bli avsevärt&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att det nya systemet ställer stora krav på belysning av&lt;br&gt;inkomstförhållandena hos olika grupper bidragsmottagare. För att&lt;br&gt;kassorna skall kunna rikta kontrollinsatserna mot de fall där kontrollen&lt;br&gt;är särskilt motiverad måste det finnas en grundläggande beskrivning av&lt;br&gt;inkomstförhållanden och inkomstförändringar i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag peka på behovet av uppföljning av regelsystemet för&lt;br&gt;bostadsbidragen. Det innehåller förhållandevis många komplicerade&lt;br&gt;regler. Det är därför viktigt med en analys av hur de olika reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungerar för att ändringar skall kunna vidtas när det behövs. Detta gäller Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;inte minst de nya reglerna för inkomstprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV bör få i uppdrag att senast den 1 oktober 1995 lämna en rapport&lt;br&gt;om hur det nya bostadsbidragssystemet fungerar. Vid behov bör RFV&lt;br&gt;samråda med Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13. Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;B Familjer och barn&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 2. Bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 531 103 428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 300 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 560 000 000&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Boverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Boverket beräknar, i sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94,&lt;br&gt;kostnaderna för bostadsbidrag under år 1993 till ca 2 780 miljoner kron-&lt;br&gt;or. I beräkningen förutsätts att de regler för bostadsbidrag som fastställts&lt;br&gt;för det första halvåret 1993 skall gälla oförändrade under hela år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket föreslår att inkomstgränserna anpassas till det ändrade be-&lt;br&gt;räkningssätt för bostadsbidragen, där aktuell inkomst skall användas i&lt;br&gt;stället för inkomsten enligt taxeringen året före bidragsåret. Verket&lt;br&gt;föreslår vidare att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag därefter&lt;br&gt;räknas upp med hänsyn till inkomstutvecklingen, att de övre bo-&lt;br&gt;stadskostnadsgränsema anpassas till kostnadsutvecklingen samt att för-&lt;br&gt;mögenhet inte skall beaktas vid beräkning av bidragsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föredragandes överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det nya statliga utjämningsbidraget till kommunerna infördes förut-&lt;br&gt;sattes att bostadsbidragen skulle föras över till statligt huvudmannaskap&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993. För att ekonomiskt reglera denna förändring&lt;br&gt;drogs kommunernas andel (50%) av de beräknade kostnaderna för bo-&lt;br&gt;stadsbidrag under år 1993 in till staten. Detta skedde genom att utjäm-&lt;br&gt;ningsbidraget för år 1993 minskades med 2 285 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till statens övertagande av hela kostnadsansvaret för&lt;br&gt;bostadsbidragen tidigast bedömdes kunna ske år 1994, föreslog regering-&lt;br&gt;en i propositionen (1992/93:63) om ändrade bestämmelser i fråga om&lt;br&gt;bostadsbidrag för år 1993, m.m. att det belopp som via utjämnings-&lt;br&gt;bidraget dragits in från kommunerna till staten skulle återföras till kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munema för detta ändamål. Metoden för detta är att kommunerna får&lt;br&gt;statsbidrag med 100 % av sina kostnader för bostadsbidrag som lämnas&lt;br&gt;enligt lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen (1992:654) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om bostadsbidrag från år 1993. Statens kostna-&lt;br&gt;der för detta statsbidrag beräknades i prop. 1992/93:63 till (2 285 +&lt;br&gt;2 285 =) 4 570 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt slogs fast att en avräkning i efterhand skulle ske så att&lt;br&gt;statens sammantagna kostnader inte skulle bli högre än vad de skulle&lt;br&gt;blivit med gällande statsbidragsregler. Innebörden av detta är att om&lt;br&gt;kostnaderna för bostadsbidragen under år 1993 överstiger 4 570 miljoner&lt;br&gt;kronor - det belopp som låg till grund för beräkningen av utjämnings-&lt;br&gt;bidraget för år 1993 - skall merkostnaden fördelas lika mellan staten&lt;br&gt;och kommunerna som kollektiv. Regleringen av detta avses ske inom&lt;br&gt;ramen för utjämningsbidraget år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för bostadsbidrag under år 1993 kan nu beräknas&lt;br&gt;till ca 5 600 miljoner kronor, dvs. ca 1 000 miljoner kronor mer än&lt;br&gt;enligt tidigare beräkningar. Staten och kommunerna som kollektiv skall&lt;br&gt;svara för hälften vardera av denna merkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av merkostnaden för 1993 års bostadsbidrag skall ske&lt;br&gt;först under år 1994. Samtidigt skall kommunerna erhålla statsbidrag i&lt;br&gt;augusti 1993 och i februari 1994 som motsvarar 100 % av deras utgift-&lt;br&gt;er. Staten måste därför anvisa ett bruttoanslag för bostadsbidragen under&lt;br&gt;år 1993 av 5 600 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under femte huvudtitelns anslag B 2. Bostadsbidrag för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 måste därutöver anvisas medel för att täcka försäkringskassor-&lt;br&gt;nas utgifter för bostadsbidrag under första halvåret 1994. Kostnaderna&lt;br&gt;härför kan beräknas till ca 2 960 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att anslagsbehovet under anslaget&lt;br&gt;Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 kan beräknas uppgå till ca 8 560&lt;br&gt;miljoner kronor. I beräkningen av anslagsbehovet har dock ej beaktats&lt;br&gt;eventuella merkostnader för bostadsbidragen till följd av riksdagens&lt;br&gt;beslut om minskade bostadssubentioner fr.o.m. år 1994. Som jag tidiga-&lt;br&gt;re aviserat avser jag därför att återkomma med mitt ställningstagande&lt;br&gt;när regeringen fattat slutligt beslut i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk reglering avseende bostadsbidragen skall göras mellan&lt;br&gt;staten och kommunerna. Dels skall en engångsvis återreglering från&lt;br&gt;kommunerna till staten göras avseende statsbidraget för bostadsbidrag&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1993. Dels skall en permanent reglering göras till&lt;br&gt;följd av förstatligandet av bostadsbidragen fr.o.m. år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aterregleringen avseende statsbidraget för bostadsbidrag under 1993&lt;br&gt;innebär att hälften av den beräknade merkostnaden, på ca 1 000 miljoner&lt;br&gt;kronor, skall återföras från kommunerna till staten. Det slutliga beloppet&lt;br&gt;som skall återföras fastställs under hösten 1993, då en mer tillförlitlig&lt;br&gt;prognos för bostadsbidragen för år 1993 finns tillgänglig. Regleringen&lt;br&gt;från kommunerna till staten bör ske engångsvis under år 1994 enligt&lt;br&gt;samma principer som gäller för andra regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn till följd av prop. 1992/93:123 om vissa ekonomiska&lt;br&gt;regleringar år 1993 mellan staten och kommunsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen till följd av förstatligandet av bostadsbidragen fr.o.m. år&lt;br&gt;1994 innefattar en permanent återföring från kommunerna till staten av&lt;br&gt;skillnaden mellan det belopp som utjämningsbidraget år 1993 minskades&lt;br&gt;med, 2 285 miljoner kronor, och hälften av de beräknade totala kost-&lt;br&gt;naderna för bostadsbidragen år 1994. Därtill kommer ytterligare en&lt;br&gt;permanent reglering till följd av att staten tar över administrationen,&lt;br&gt;vilken kostnadsberäknats till 270 miljoner kronor per år. Den samman-&lt;br&gt;lagda permanenta återföringen kan nu beräknas till 785 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regleringen bör ske så att utjämningsbidraget fr.o.m. år 1994 minskas&lt;br&gt;med detta belopp. Det slutliga beloppet fastställs under hösten 1993, då&lt;br&gt;en mer tillförlitlig prognos för bostadsbidragen för år 1993 finns till-&lt;br&gt;gänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna under femte huvudtitelns anslag B 4. Bidragsförskott&lt;br&gt;kommer genom förslaget att minska med 400 miljoner kronor för helt&lt;br&gt;år. För budgetåret 1993/94 kommer kostnaderna att minska med&lt;br&gt;200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av resurser för försäkringskassorna för administrationen av&lt;br&gt;bostadsbidrag har beaktats i den anslagsberäkning som presenterades&lt;br&gt;budgetpropositionen. Behovet av resurser för täckande av domstolarnas&lt;br&gt;arbete i anledning av den nya ordningen för överklagande kan beräknas&lt;br&gt;till 5,2 miljoner kronor för helt år. Av dessa medel bör 2,6 miljoner&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1993/94 redan nu tillföras till andra huvudtitelns&lt;br&gt;anslag D 2. Domstolarna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har i tilläggsbudget I fått vissa resurser för utvecklingsarbete i&lt;br&gt;samband med övertagandet av den nya verksamheten för budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Nu behöver anvisas dels 10 miljoner kronor för RFV:s fort-&lt;br&gt;satta utvecklingsarbete under budgetåret 1993/94, dels 3 miljoner kronor&lt;br&gt;för verkets löpande kostnader för administration av bostadsbidrag. Av&lt;br&gt;dessa bör 1 miljoner kronor avsättas för utvärderingsarbete. De nya&lt;br&gt;resurserna, sammanlagt 13 miljoner kronor, bör begäras av riksdagen&lt;br&gt;och tillföras anslaget G. 1. Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Socialdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen har upprättats i samråd med statsrådet Laurén (lagförslag&lt;br&gt;1 och 2) och statsrådet Lundgren (lagförslag 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen 2 och 3 gäller ämnen som faller inom Lagrådets gransk-&lt;br&gt;ningsområde. Dessa förslag har emellertid endast karaktär av följd-&lt;br&gt;ändringar varför Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till lag om bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till lagens inledande bestämmelser (2-9 §§) har förts definitioner om&lt;br&gt;vad som skall avses med bidragsgrundande inkomst, förvärvsinkomst&lt;br&gt;och hushåll. Bestämmelserna upptar även de tillägg som skall göras till&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten och vad som gäller om beräkning av&lt;br&gt;makars och sambors inkomster. Därefter följer i ordning bestämmelser&lt;br&gt;om bidragsberättigade hushåll (10-12 §§), beräkning av bostadsbidrag&lt;br&gt;(13-17 §§). Samtliga förfarandebestämmelser (18-30 §§) har förts till ett&lt;br&gt;avslutande avsnitt. I detta avsnitt finns även hänvisningar till de bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) som skall&lt;br&gt;tillämpas på bostadsbidraget. Efter själva lagen följer ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelser (punkterna 1-7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skilja äldre lagstiftning från nya bestämmelser om bostads-&lt;br&gt;bidrag, används termen den gamla lagen för lagen (1988:786) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag och den nya lagen för propositionens förslag till lag om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag. Till den gamla lagen hör också dels den särskilda lagen om&lt;br&gt;bostadsbidrag för år 1993 och dels den tidigare särskilda lagen&lt;br&gt;(1989:285, omtryckt 1989:910) om bostadsbidrag för år 1990. Den nya&lt;br&gt;lagen bygger i stort på den gamla lagens bestämmelser till vilka hän-&lt;br&gt;visningar görs i förekommande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den gamla lagen redovisas i vilka hänseenden som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer kan komma att meddela komplet-&lt;br&gt;terande föreskrifter. Denna redovisning har inte tagits in i den nya lagen&lt;br&gt;eftersom regeringen enligt 8 kap. 13 § regeringsformen, utan bemyn-&lt;br&gt;digande i lag får besluta föreskrifter om verkställighet av lag och före-&lt;br&gt;skrifter som inte enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Det kan&lt;br&gt;förutses att behov av sådana kompletterande föreskrifter till den nya&lt;br&gt;lagen kommer att föreligga i fråga om bl.a. ansökningsförfarande, bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomst, beräkningen av bidragens storlek, beräkningen&lt;br&gt;av bostadskostnadens storlek, anmälningsskyldighet, utbetalning av&lt;br&gt;bidrag samt vad som närmare gäller när bostaden utgör del av upplåta-&lt;br&gt;rens bostad, hyrs ut i andra hand eller är gemensam för flera hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna erhålla bidrag skall sökanden vara bosatt och folkbokförd&lt;br&gt;i Sverige. Genom uttrycket allmänna medel slås fast att bidragen skall&lt;br&gt;finansieras av statsmedel över statsbudgeten. Bidrag lämnas för den&lt;br&gt;bostad där bidragssökanden är bosatt. Av paragrafen framgår att bo-&lt;br&gt;stadsbidraget består av två bidrag, dels ett bostadsankutet bidrag, dels&lt;br&gt;ett särskilt bidrag som lämnas till barnfamiljer för hemmavarande barn&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemmavarande barn avses även barn som bor i familjehem eller&lt;br&gt;barn som på grund av vård eller undervisning vistas i sitt hem under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ferier eller motsvarande tid. Paragrafen saknar dock bestämmelser om&lt;br&gt;barns folkbokföring. Rätten till bidrag för barn får avgöras enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 10 och 11 §§. För att erhålla det särskilda bidraget upp-&lt;br&gt;ställs inte krav på att sökanden skall ha en egen bostad. Om föräldrarna&lt;br&gt;har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder hos vilken barnet är&lt;br&gt;folkbokfört rätt till det särskilda bidraget. Detta följer av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt folkbokföringslagen (1991:481) skall en person folkbokföras på&lt;br&gt;den fastighet eller i den territoriella församling där han är att anse som&lt;br&gt;bosatt. Med utgångspunkt från folkbokföringslagens bestämmelser läm-&lt;br&gt;nas bidrag för kostnader för den bostad där bidragssökanden är bosatt.&lt;br&gt;Härav följer att bidragssökanden kan medges bidrag endast för en bo-&lt;br&gt;stad. Detta är normalt samma bostad som den där den bidragsberättigade&lt;br&gt;är folkbokförd. Genom paragrafens utformning krävs dock inte att en&lt;br&gt;bidragssökande skall vara folkbokförd på den fastighet där han eller hon&lt;br&gt;är bosatt. Avsteg kan alltså i vissa fall göras från folkbokföringsregler-&lt;br&gt;na. Speciella fall kan nämligen inträffa när det råder oklarhet om sökan-&lt;br&gt;dens rätta folkbokföringsort eller att godtagbara skäl finns för att en&lt;br&gt;flyttningsanmälan inte har gjorts. Enligt folkbokföringslagen (16 §) finns&lt;br&gt;möjlighet att medge kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten om&lt;br&gt;någon blivit utsatt för allvarlig eller upprepad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller grundläggande definitioner för bidragsberäkning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges att med förvärvsinkomst menas inkomst av tjänst och&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. Av 3 § framgår att beräkningen skall ske&lt;br&gt;på motsvarande sätt som enligt kommunalskattelagen (1928:370). Det är&lt;br&gt;därvid den lydelse av kommunal skattelagen (KL) som gäller efter skatte-&lt;br&gt;reformens genomförande, fr.o.m. 1992 år taxering som avses. Eftersom&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten är en för framtiden beräknad inkomst&lt;br&gt;kan, såsom anförts i den allmänna motiveringen, inte någon fullständig&lt;br&gt;överensstämmelse med kommunalskattelagens bestämmelser eftersträvas&lt;br&gt;såsom gäller vid den årliga inkomsttaxeringen. Bestämmelserna i lag-&lt;br&gt;förslaget är inte heller utformade så att de avses helt motsvara den in-&lt;br&gt;komstberäkning som sker vid taxeringen. Den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten för bostadsbidrag skall dock beräknas enligt samma grunder&lt;br&gt;som gäller för inkomstbeskattningen. Detta innebär att endast de intäkter&lt;br&gt;och kostnader som är kända eller med stor säkerhet kan förväntas upp-&lt;br&gt;komma vid ansökan om bidrag eller bidragsändring skall räknas in i den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten. Hänvisningen till kommunalskattelagen&lt;br&gt;innebär dock att begreppen tjänst och näringsverksamhet får samma&lt;br&gt;betydelse i bostadsbidragslagen. Inkomst av kapital har samma betydelse&lt;br&gt;som i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att med bidragsgrundande inkomst menas en för 12&lt;br&gt;månader framåt beräknad förvärvsinkomst. Därtill skall läggas vissa&lt;br&gt;andra inkomster enligt 4 - 6 §§, bl.a. kapitalinkomster utom realisa-&lt;br&gt;tionsvinster. Dessa frågor behandlas närmare i motiveringen till respek-&lt;br&gt;tive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2.2, har beskrivits att beräk-&lt;br&gt;ningen av den bidragsgrundande inkomsten skall avse den sammanlagda&lt;br&gt;summan av förvärvsinkomster och andra inkomster som bidragstagaren&lt;br&gt;kan förvänta sig att få under de närmaste 12 månaderna. För det fall&lt;br&gt;osäkerhet råder om inkomstens varaktighet, bör den aktuella månads-&lt;br&gt;inkomsten eller veckoinkomsten läggas till grund för beräkningen och&lt;br&gt;multipliceras med 12 månader respektive 52 veckor. När sedan&lt;br&gt;inkomsten ändras, anmäls detta till försäkringskassan som gör en ny&lt;br&gt;inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en redogörelse för kommunalskattelagens be-&lt;br&gt;stämmelser om inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § KL räknas till tjänst inkomst av anställning, uppdrag och&lt;br&gt;annan verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Till tjänsteintäkter&lt;br&gt;räknas bl.a. avlöning, arvode, sjukpenning, studiestöd (bl.a. korttids-&lt;br&gt;studiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestöds-&lt;br&gt;lagen (1973:34)), föräldrapenning, trygghetsförsäkring vid arbetsskada,&lt;br&gt;avtalsgruppförsäkring, dagpenning och kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;br&gt;pensioner, vissa livräntor, kostnadsersättningar som traktamenten, m.m.&lt;br&gt;samt förmåner i form av bil, bostad, kost, resor, värdepapper. Det kan&lt;br&gt;tilläggas att semesterersättning räknas till löneförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag från intäkt av tjänst gäller fr.o.m. inkomståret 1993&lt;br&gt;vissa nya bestämmelser (SFS 1992:841). Avdrag får i princip göras för&lt;br&gt;samtliga utgifter, som är att anse som kostnader för fullgörande av tjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang uppmärksammas att vid beräkning av bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomst för bostadsbidrag gäller andra kostnadsbelopp&lt;br&gt;för avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen än enligt KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till näringsverksamhet räknas enligt 21 § KL intäkt av yrkesmässigt&lt;br&gt;självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Till näringsverksamhet räk-&lt;br&gt;nas innehav av näringsfastighet samt innehav och avyttring av rätt till&lt;br&gt;avverkning av skog. En privatbostadsfastighet eller en privatbostad kan&lt;br&gt;inte ingå i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer kan ha flera förvärvskällor i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet. En förvärvskälla kan bestå av en eller flera verksamheter&lt;br&gt;som utgör antingen passiv eller aktiv näringsverksamhet. Varje verksam-&lt;br&gt;het som ugör passiv näringsverksamhet bildar en särskild förvärvskälla.&lt;br&gt;Verksamheter som bedrivs aktivt bildar tillsammans en förvärvskälla. En&lt;br&gt;verksamhet är passiv om näringsidkaren i normalfallet ägnar verksam-&lt;br&gt;heten mindre tid än en tredjedel av den tid som åtgår för vanlig anställ-&lt;br&gt;ning på heltid. Ägnas verksamheten minst en tredjedel av sådan tid är&lt;br&gt;det fråga om aktiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheterna kan exempelvis vara detaljhandel i viss bransch, in-&lt;br&gt;dustriell tillverkning av visst slag, jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning,&lt;br&gt;försäljning av fastigheter. Verksamheter som har naturlig anknytning till&lt;br&gt;varandra slås ihop till en verksamhet, t.ex. aktivt bedrivet jordbruk&lt;br&gt;kombinerat med avverkningsrätt till skog och utarrendering av grustäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningen av näringsverksamhet sker i varje förvärvskälla&lt;br&gt;för sig. Mellan aktiva verksamheter i samma förvärvskälla får under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skott kvittas mot överskott. Däremot får ett underskott som uppkommit&lt;br&gt;i en förvärvskälla på grund av att kostnaderna överstigit intäkterna inte&lt;br&gt;kvittas mot överskott i annan förvärvskälla i näringsverksamheten.&lt;br&gt;Underskottet får inte heller dras av från inkomst av tjänst eller kapital.&lt;br&gt;Ett underskott får i stället dras av från inkomsterna i förvärvskällan&lt;br&gt;påföljande år (26 § KL). Den som bedriver aktiv litterär, konstnärlig&lt;br&gt;och därmed jämförlig verksamhet får dock på vissa villkor dra av ett&lt;br&gt;underskott i verksamheten vid beräkning av inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bokföringslagen (1976:125) är varje fysisk person som yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedriver näringsverksamhet bokföringsskyldig. Bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten, som gäller för både aktiv och passiv näringsverksamhet,&lt;br&gt;innebär att löpande bokföra uppkomna affärshändelser både kronologiskt&lt;br&gt;och systematiskt. Vidare skall verifikationer finnas till alla bokförings-&lt;br&gt;poster. Till bokföringen hör även att upprätta årsbokslut och arkivera&lt;br&gt;räkenskapsmaterialet. Enskild näringsidkare med en årlig bruttoomsätt-&lt;br&gt;ning som normalt understiger 20 gånger basbeloppet behöver inte upp-&lt;br&gt;rätta årsbokslut. Enskild näringsidkare skall ha kalenderår som räken-&lt;br&gt;skapsår. Om synnerliga skäl finns kan Riksskatteverket medge dispens&lt;br&gt;för brutet räkenskapsår. Den som driver flera verksamheter skall an-&lt;br&gt;vända samma räkenskapsår för alla verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av bostadsbidrag för näringsidkare bör således upp-&lt;br&gt;märksammas att det i inkomstslaget näringsverksamhet kan förekomma&lt;br&gt;flera förvärvskällor. Överskotten från varje förvärvskälla skall läggas&lt;br&gt;samman och ingå i den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag.&lt;br&gt;Som anförts i den allmänna motiveringen skall inte underskott från&lt;br&gt;tidigare år beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall svårigheter föreligger att göra en godtagbar uppskattning av&lt;br&gt;de förväntade inkomsterna som skall läggas till grund för bidragsberäk-&lt;br&gt;ningen bör viss ledning kunna erhållas från de inkomstuppgifter som&lt;br&gt;lagts till grund för den senaste taxeringen eller sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten. Vid behov bör man som beräkning för året kunna använda&lt;br&gt;taxeringsuppgiften uppräknad med ett procenttal som motsvarar det som&lt;br&gt;skattemyndigheten använder vid debitering av skatt. Om uppgifterna&lt;br&gt;ändå är osäkra bör den som söker bidrag upplysas om det och efter en&lt;br&gt;tid ges tillfälle att inkomma med kompletterande uppgifter. Försäkrings-&lt;br&gt;kassan har även möjlighet att i sådana fall tidsbegränsa ett bidrag enligt&lt;br&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 ges definitionen av hushåll, varmed avses barnfamiljer,&lt;br&gt;makar utan barn och ensamboende utan barn. För att ett hushåll skall&lt;br&gt;räknas som en barnfamilj skall förutsättningarna i 10-11 §§ vara upp-&lt;br&gt;fyllda. En barnfamilj kan bestå av bl.a. två föräldrar med barn eller en&lt;br&gt;ensam förälder med barn. Som barnfamilj enligt lagen räknas också&lt;br&gt;ensamboende eller samboende umgängesrättsförälder samt familjehem.&lt;br&gt;Med förälder avses även styvförälder. Vad som avses med ett hushåll&lt;br&gt;utan barn framgår av 12 §. Ett sådant hushåll kan givetvis bestå av en&lt;br&gt;enda person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 4 framgår att som barn avses den som är under 18 år eller&lt;br&gt;uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Åldersgränsen i den nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen har höjts från barn under 17 till barn under 18 år. Föreskriften i&lt;br&gt;den gamla lagen (6 §) om när rätten till bidrag upphör på grund av&lt;br&gt;barns ålder har dock tagits bort. Det som avses täcks av bestämmelserna&lt;br&gt;i 21 samt 24 och 25 §§ den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 anges att med makar avses makar som lever tillsammans.&lt;br&gt;Termen sambor i punkt 6 har samma innebörd som i lagen (1987:233)&lt;br&gt;om sambors gemensamma hem. Här hänvisas till specialmotiveringen&lt;br&gt;till 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de närmare förutsättningarna för beräkningen av&lt;br&gt;förvärvsinkomst. Som tidigare nämnts skall beräkningen ske enligt de&lt;br&gt;grunder som gäller för inkomstberäkning enligt KL. Vissa avsteg görs&lt;br&gt;dock från KL. Ett avsteg är att en annan tidsperiod än kalenderår kan&lt;br&gt;gälla för beräkningen. Av paragrafens andra stycke framgår dessutom&lt;br&gt;att kostnadsavdrag i inkomstslaget tjänst endast beaktas om kostnader för&lt;br&gt;resor mellan bostaden och arbetsplatsen beräknas överstiga 5 000 kr.&lt;br&gt;respektive 2 000 kr. för övriga kostnader. I tredje stycket anges att ett&lt;br&gt;underskott i inkomstslaget näringsverksamhet från ett tidigare år inte får&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall kapitalinkomster läggas till den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten. Kapitalinkomster skall i likhet med för-&lt;br&gt;värvsinkomster beräknas för tolv månader framåt. Det är här fråga&lt;br&gt;endast om sådana inkomster som skall läggas till grund för taxeringen&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt. Även här avses de skatteregler som gäller&lt;br&gt;fr.o.m 1993 år taxering. Endast de kapitalinkomster som under en tids-&lt;br&gt;period av 12 månader beräknas överstiga 2 000 kr för varje sökande&lt;br&gt;skall läggas till förvärvsinkomsten. För varje hemmavarande barn gäller&lt;br&gt;ett särskilt fribelopp enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i den allmänna motiveringen bör sökanden vid beräkning-&lt;br&gt;en kunna göra en jämförelse med de årsbesked om räntor och utdelning-&lt;br&gt;ar som tillställs dem. Saknas uppgifter om exempelvis tidigare utdel-&lt;br&gt;ningar måste sökanden göra uppskattning om den framtida avkastningen.&lt;br&gt;Kan inte detta göras på grund av stor osäkerhet får sökanden ange detta&lt;br&gt;i sin ansökan och tala om vari osäkerheten består. När sedan sökanden&lt;br&gt;fått kännedom om avkastningens storlek och om beloppet medför att&lt;br&gt;inkomsterna ökat med mer än 6 000 kr under sex månader skall enligt&lt;br&gt;24 § en anmälan göras till försäkringskassan. Skyldigheten att till för-&lt;br&gt;säkringskassan anmäla när den bidragsgrundande inkomsten i sådana fall&lt;br&gt;ökat med mer än 6 000 kr. under sex månader, fordrar att bidragstaga-&lt;br&gt;ren bevakar storleken av sina räntetillgodohavanden och mottagna ut-&lt;br&gt;delningar på bl.a. aktier. Beroende vilka förhållanden som gäller i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan försäkringskassan som villkor för bidraget begära att&lt;br&gt;sökanden inom en viss tid skall redovisa uppburna kapitalinkomster (jfr.&lt;br&gt;21 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens ordalydelse framgår att realisationsvinster inte skall tas&lt;br&gt;med bland inkomsterna och inte heller statligt räntebidrag. Vid de kont-&lt;br&gt;roller försäkringskassan har att göra mot taxerade inkomster får därför&lt;br&gt;korrigeringar göras för räntebidragen. Vidare framgår att kostnadsav-&lt;br&gt;drag inte får göras från kapitalinkomsterna. Det är således endast de&lt;br&gt;positiva inkomstposterna som skall tas med vid beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogörs för huvudragen av vad som avses med kapital-&lt;br&gt;inkomster enligt SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kapitalinkomster räknas enligt 3 § 1 mom lagen SIL bl.a. löpande&lt;br&gt;avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den&lt;br&gt;mån intäkten inte hänförs till näringsverksamhet. Det är endast fysiska&lt;br&gt;personer (och dödsbon) som kan beskattas för inkomst av kapital. I detta&lt;br&gt;inkomstslag kan det bara finnas en förvärvskälla. De vanligaste&lt;br&gt;inkomsterna är ränta på tillgodohavanden, obligationer, och andra ford-&lt;br&gt;ringar, utdelning på aktier och andelar, ersättning vid upplåtelse av&lt;br&gt;privatbostad, lotterivinst som inte är frikallad från beskattning (jfr 19 §&lt;br&gt;KL). Mindre vanliga inkomster i bostadsbidragssammanhang är bl.a.&lt;br&gt;valutakursvinst på fordringar i utländsk valuta och vissa utdelningar vid&lt;br&gt;likvidation eller fusion av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All inkomst som inte uttryckligen är undantagen från skatteplikt skall i&lt;br&gt;princip hänföras till något av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst&lt;br&gt;eller kapital.I 19 § KL finns en uppräkning av sådana inkomster som&lt;br&gt;inte är skattepliktiga. Om en inkomst är undantagen från skatteplikt&lt;br&gt;enligt KL är den också det enligt SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön eller annan gottgörelse för vilken skall betalas sjömansskatt om-&lt;br&gt;fattas inte av SIL eller KL. Sjömanskatt skall betalas inte bara av sjö-&lt;br&gt;man som är anställd i redarens tjänst, utan även av den som är anställd&lt;br&gt;hos någon entreprenör ombord, t.ex. hos någon som självständigt driver&lt;br&gt;restaurang- eller kioskrörelse ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges särskilt att sjöinkomst skall läggas till varje sökandes&lt;br&gt;förvärvsinkomst. Med sjöinkomst avses inkomst ombord och dagpenning&lt;br&gt;från erkänd arbetslöshetskassa inom sjöfartsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 hänvisas till 54 § f KL som upptar olika skattefria inkomster&lt;br&gt;som också skall läggas till sökandens förvärvsinkomst. Inkomster som&lt;br&gt;här avses är bl.a. avlöning m.m. som erhållits under vistelse utomlands&lt;br&gt;eller inkomster som är undantagna från beskattning på grund av dubbel-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att bidragsdelen av studiemedel skall läggas till för-&lt;br&gt;värvsinkomsten och likaså enligt punkt 4 den del av icke skattepliktiga&lt;br&gt;stipendier som överstiger 3 000 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en regel att barns kapitalinkomster med undan-&lt;br&gt;tag av fribelopp om 1 000 kr för varje barn skall läggas till sökandes&lt;br&gt;förvärvsinkomst. Beloppet beräknas för varje barn som berättigar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag enligt 10 § med undantag första stycket 2 och 3 samt Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;tredje stycket. Första stycket 2 avser barn som tagits emot för vård i&lt;br&gt;familjehem. Första stycket 3 avser avser barn som tidvis bor hos vård-&lt;br&gt;nadshavare eller umgängesrättsförälder. Tredje stycket avser barn som&lt;br&gt;bor i familjehem m.m. För övriga barn skall deras kapitalinkomster&lt;br&gt;läggas till sökandens förvärvsinkomst. Dessa fall är när barnet varaktigt&lt;br&gt;bor tillsammans med sin vårdnadshavare eller när barn på grund av&lt;br&gt;studier eller vård inte varaktigt bor med sin vårdnadshavare men vistas&lt;br&gt;i hemmet under normala skolferier. Om föräldrarna har gemensam vård-&lt;br&gt;nad om ett barn skall kapitalinkomsten räknas med hos den förälder där&lt;br&gt;barnet är folkbokfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den gamla lagen att barnpension, underhållsbidrag,&lt;br&gt;bidragsförskott, och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn skall läggas till&lt;br&gt;förvärvsinkomsten har tagits bort. I avsnitt 2.3.1 har skälen redovisats&lt;br&gt;för denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som har sin motsvarighet i 10 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen den gamla lagen, skall den bidragsgrundande inkomsten be-&lt;br&gt;räknas gemensamt för makar. I förevarande paragraf har införts en regel&lt;br&gt;som innebär att bestämmelserna om makar bara blir tillämpliga på&lt;br&gt;makar som lever tillsammans. En presumtionsregel har tillagts. Enligt&lt;br&gt;den åvilar det makarna att visa i fall de inte lever tillsammans. Har&lt;br&gt;makarna flyttat isär är inte avsikten att deras inkomster skall läggas&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den gamla lagen har taxeringen året före bidragsåret betydelse&lt;br&gt;för inkomstberäkningen. För att någon sammanläggning inte skall ske av&lt;br&gt;inkomster för makar som flyttat isär gäller att de taxerats som ensamstå-&lt;br&gt;ende året före bidragsåret och att de fortfarande särlever (prop.&lt;br&gt;1987/88:151 s. 13). Avsikten är att detta skall gälla även enligt den nya&lt;br&gt;lagen. Dock måste en jämförelse göras med den taxering son ligger&lt;br&gt;närmast ansökningstillfället eftersom bidragsår inte förekommer enligt&lt;br&gt;den nya lagen. För att makar skall betraktas som särlevande skall de&lt;br&gt;vara folkbokförda på skilda adresser. Har makarna inte hunnit taxeras&lt;br&gt;som ensamstående då de ansöker om bostadsbidrag kan andra förhållan-&lt;br&gt;den beaktas vid bidragsprövningen. Som sådana förhållanden kan näm-&lt;br&gt;nas att makarna ansökt om äktenskapsskillnad eller att de lever åtskilda&lt;br&gt;under betänketid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § den gamla lagen. Paragrafen har ändrats&lt;br&gt;språkligt i förtydligande syfte. Motiven till den gamla lagens lydelse har&lt;br&gt;närmare utvecklats i prop. 1986/87:48 s. 56. Enligt den propositionens&lt;br&gt;lagförslag skulle med makar jämställas man och kvinna som utan att&lt;br&gt;vara gifta med varandra lever tillsammans, om de är folkbokförda på&lt;br&gt;samma adress. I dessa fall var det den sökandes sak att visa att hushålls-&lt;br&gt;gemenskap inte förelåg. Därmed skulle den sökande själv råda över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka uppgifter som togs fram, medan myndigheten hade att värdera det Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;som sökanden redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har uttrycket &amp;quot;man och kvinna som utan att&lt;br&gt;vara gifta med varandra lever tillsammans&amp;quot; ersatts av ordet &amp;quot;sambor&amp;quot;.&lt;br&gt;Detta uttryck avses här ha samma innebörd som i lagen (1987:232) om&lt;br&gt;sambors gemensamma hem. Det omfattar alltså samtliga fall då en ogift&lt;br&gt;man och en ogift kvinna bor tillsammans under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden (se prop. 1986/87:1 s. 394).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har en presumtionsregel införts. Den inne-&lt;br&gt;bär att med sambor avses de som antingen har eller har haft gemensamt&lt;br&gt;barn eller är folkbokförda på samma adress, om inte skäl visas för&lt;br&gt;annat. Regeln motsvarar i sak presumtionsregeln i 2 § den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf får en ansenlig förmögenhet som hushållet dis-&lt;br&gt;ponerar över beaktas vid bestämmande av bostadsbidrag. En nedsättning&lt;br&gt;av bidraget kan således ske med så stort belopp att något bidrag inte&lt;br&gt;skall lämnas till sökanden. Bestämmelsen skall ses tillsammans med&lt;br&gt;generalklausulen i 27 § enligt vilken bostadsbidrag kan avslås eller sättas&lt;br&gt;ned, om bidragssökanden på grund av bl.a. förmögenhetsförhållanden&lt;br&gt;inte är i behov av bidrag. I normala fall skall försäkringskassan inte&lt;br&gt;behöva kontrollera hushållets förmögenhet. Men om det i ett särskilt fall&lt;br&gt;framkommer att en familj har betydande tillgångar i form av t.ex. bank-&lt;br&gt;medel eller värdepapper och därför inte kan anses vara i behov av eko-&lt;br&gt;nomiskt stöd i form av bostadsbidrag, bör bidraget kunna minskas eller&lt;br&gt;helt vägras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bidragsberättigade hushåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 3 § den gamla lagen. Bestämmelserna har&lt;br&gt;ändras språkligt för att anpassas till förslaget att bostadsbidragen endast&lt;br&gt;är en statlig uppgift. En språklig ändring har även gjorts för att bestäm-&lt;br&gt;melserna bättre än tidigare skall stämma med olika familjebildningar.&lt;br&gt;Paragrafen är så utformad att en make som inte har vårdnaden om andra&lt;br&gt;makens barn inte kan grunda någon självständig rätt till bostadsbidrag,&lt;br&gt;utan dennes rätt till bidrag är så att säga en följd av vårdnadshavarens&lt;br&gt;rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke 1 har ordet &amp;quot;stadigvarande&amp;quot; ersatts av ordet&lt;br&gt;&amp;quot;varaktigt&amp;quot;. Ändringen är redaktionell och syftar till att samma begrepp&lt;br&gt;skall gälla för bostadsbidrag som för bidragsförskott. Angående innebör-&lt;br&gt;den av begreppet &amp;quot;varaktigt&amp;quot; kan hänvisas till prop. 1978/79:12 s. 197,&lt;br&gt;där fråga var om ett barn kan anses varaktigt bo tillsammans med en&lt;br&gt;förälder. I den propositionen anförs att försäkringskassan som regel bör&lt;br&gt;kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där det är kyrkobokfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(numera folkbokfört). Situationer kan emellertid inträffa då barn olov- Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;ligen förs bort från sitt hemvist och kvarhålls inom eller utom landet på&lt;br&gt;sätt som strider mot den rätt att ta vård om barnet som tillkommer vård-&lt;br&gt;nadshavaren. Till dess frågan om vårdnadshavarens utsikter att utöva sin&lt;br&gt;rätt att ta vård om barnet kunnat klargöras får barnet alltjämt betraktas&lt;br&gt;som boende hos vårdnadshavaren. Motsvarande bör gälla för de fall när&lt;br&gt;gemensam vårdnad om barn föreligger och den ene vårdnadshavaren&lt;br&gt;utan beaktansvärt skäl egenmäktigt bortfört barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke 2 gäller att bostadsbidrag lämnas till&lt;br&gt;familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader.&lt;br&gt;En motsvarighet till denna bestämmelse finns i 4 § den gamla lagen. I&lt;br&gt;konsekvens med att bidrag inte lämnas för längre tid tillbaka än en må-&lt;br&gt;nad enligt huvudregeln i 21 § har bestämmelsen i förevarande paragraf&lt;br&gt;gjorts framåtssyftande. Bestämmelserna i 5 § den gamla lagen är obe-&lt;br&gt;hövliga och har därför inte tagits in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket 1 får anses följa att rätt till bostads-&lt;br&gt;bidrag har även ett barn som med eget barn varaktigt bor tillsammans&lt;br&gt;med sin vårdnadshavare. Såväl vårdnadshavaren som barnet har då rätt&lt;br&gt;till det särskilda bidraget enligt 14 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke skall särskilda skäl finnas för att för-&lt;br&gt;älder skall få bidrag när barnet bor i familjehem eller i hem för vård&lt;br&gt;eller boende. Regeln innebär att både föräldern och familjehemmet kan&lt;br&gt;få det särskilda bidraget (jfr 15 §). Tidigare fanns i den gamla lagen ett&lt;br&gt;krav på att socialnämndens tillstyrkt bidrag för att det skulle få lämnas&lt;br&gt;till förälder. I den nya lagen har detta krav slopats. Det bör vara till-&lt;br&gt;räckligt att försäkringskassan samråder med nämnden innan beslut fattas&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen om vem av vårdnadshavama som är be-&lt;br&gt;rättigad till bostadsbidrag enligt 10 § första stycket 1 och andra stycket&lt;br&gt;har brutits ut från 20 § första stycket andra meningen den gamla lagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen har i sin tur betydelse för rätten till det särskilda bidraget&lt;br&gt;för barn enligt 14 § första stycket 1. Bestämmelsens placering syftar till&lt;br&gt;att den skall bli tydligare. I jämförelse med 6 § har bestämmelsen också&lt;br&gt;betydelse för till vilken av vårdnadshavamas förvärvsinkomst som barns&lt;br&gt;kapitalinkomster skall läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 7 och 8 §§ den gamla lagen. Para-&lt;br&gt;grafen har språkligt ändrats för att anpassas till att bidraget endast är en&lt;br&gt;statlig angelägenhet. Den har även ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att bostadsbidraget skall avse den bostad som&lt;br&gt;sökanden bor i. Detta innebär att bidraget upphör när denne inte längre&lt;br&gt;bor i sin bostad, t.ex. på grund av utlandstjänstgöring. För barnfamiljer&lt;br&gt;finns motsvarande bestämmelser i 14 § tredje stycket. Kravet enligt&lt;br&gt;punkt 2, att sökanden skall äga bostaden eller inneha den med hyres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bostadsrätt är uppfyllt bl.a. om sökanden i andra hand hyr en Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;lägenhet, möblerad eller omöblerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 7 § andra stycket den gamla lagen har tagits bort.&lt;br&gt;Enligt de föreskrifter som utfärdats genom tidigare bemyndigande krävs&lt;br&gt;att andrahandsuthymingar har avtalats skriftligt och att uthyrningen är&lt;br&gt;godkänd av hyresvärden eller hyresnämnden. Korttidsupplåtelser kan&lt;br&gt;berättiga till bidrag om hyrestiden är minst tre månader. Om två eller&lt;br&gt;flera hushåll bor i en bostad, anses kravet på egen bostad uppfyllt för&lt;br&gt;vartdera av hushållen, om de var och för sig eller gemensamt har ett&lt;br&gt;hyresförhållande gentemot hyresvärden. Motsvarande gäller om flera&lt;br&gt;hushåll gemensamt äger ett egnahem eller innehar en lägenhet med bo-&lt;br&gt;stadsrätt (se prop. 1987/88:151 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 8 § första stycket 2 den gamla lagen, som nu&lt;br&gt;alltså föreslås bli överflyttad till den nya lagen, utgår inte bostadsbidrag&lt;br&gt;till hushåll utan barn om bidragssökanden eller dennes make får kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg till folkpension (KBT) eller är utesluten från sådant&lt;br&gt;tillägg endast på grund av bestämmelsen om inkomstprövning. Be-&lt;br&gt;träffande hushåll med barn finns inte denna spärr. Enligt Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:228) om beräkning av bostadskost-&lt;br&gt;nad som utfärdats med stöd av lagen om KBT skall dock det kommunala&lt;br&gt;bostadstillägget minskas med erhållet bostadsbidrag till den del detta&lt;br&gt;överstiger det s.k. grundbidraget. Samordningen mellan KBT-systemet&lt;br&gt;och bostadsbidragssystemet kan inte anses ha en fullt tillfredsställande&lt;br&gt;utformning genom de nu nämnda reglerna. Det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;vissa grupper missgynnas. Frågan om samordning är emellertid komplex&lt;br&gt;och kräver ytterligare beredning. Jag avser att i samband med den om-&lt;br&gt;läggning av KBT-systemet som pågår återkomma till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sak samma bestämmelser som 9 § den gamla&lt;br&gt;lagen. De efterföljande bestämmelserna om bidragsgrundande inkomst&lt;br&gt;saknas i den nya lagen. Dessa bestämmelser har sammanförts till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna ges bestämmelser om bostadsbidragens belopp för barn-&lt;br&gt;familjer. Paragraferna motsvarar 19 och 20 §§ i den gamla lagen med&lt;br&gt;den skillnaden att tidigare grundbidrag om 1 000 kr, som i den nya&lt;br&gt;lagen benämns särskilt bidrag för hemmavarande barn, nu delats upp på&lt;br&gt;olika belopp beroende på antalet barn i familjen samt att bostadskost-&lt;br&gt;nadsgränsema har ändrats. I tredje stycket har termen handikappad&lt;br&gt;ersatts av termen funktionshindrad och kravet på socialnämndens till-&lt;br&gt;styrkan för att medge högre bidrag tagits bort. Begreppet funktions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hindrad har här samma innebörd som i regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Samråd&lt;br&gt;med nämnden kan vid behov ske innan beslut fattas om att medge bidrag&lt;br&gt;med högre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En språklig justering har gjorts i 15 § andra stycket angående ålders-&lt;br&gt;kravet. För bidrag enligt detta stycke krävs att bidragstagaren skall vara&lt;br&gt;under 29 år. Även här har bemyndigandet att utfärda närmare föreskrift-&lt;br&gt;er tagits bort. Vad beträffar möjligheten att erhålla bostadsbidrag vid&lt;br&gt;hyra av en bostad i andra hand hänvisas till redogörelsen i special-&lt;br&gt;motiveringen till 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll utan barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller bestämmelser om bidragsbelopp för hushåll utan&lt;br&gt;barn. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 21 § den gamla lagen.&lt;br&gt;Gemensamma bostadskostnadsgränser har införts för ungdomar och&lt;br&gt;studerande. I 17 § har termen handikappad ersatts av funktionshindrad.&lt;br&gt;Föreskriften om socialnämndens tillstyrkan har tagits bort även här.&lt;br&gt;Dock bör vid behov yttrande inhämtas från nämnden innan beslut fattas&lt;br&gt;om att lämna högre bidrag på grund av handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen första stycke framgår att det är Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna som skall handha frågor om bidrag.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets närmare uppgifter består bl.a. av att utöva tillsyn&lt;br&gt;över kassorna och att utfärda föreskrifter och råd om lagens tillämpning.&lt;br&gt;Av hänvisningen i 30 § till 20 kap. 10-13 §§ AFL följer att Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket även har rätt att föra talan hos domstol i mål om bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att försäkringskassorna prövar&lt;br&gt;ärenden om bostadsbidrag. Ansökan om bidrag skall göras hos den&lt;br&gt;kassa där sökanden skall vara inskriven. Genom hänvisningen till 1 kap.&lt;br&gt;4 § AFL kommer sökandens folkbokföring den 1 november föregående&lt;br&gt;år att bli bestämmande för vilken kassa som skall handlägga bidraget.&lt;br&gt;För att undvika att denna regel skall leda till praktiska problem i hand-&lt;br&gt;läggningen i samband med flyttningar får den kassa hos vilken sökanden&lt;br&gt;skall vara inskriven uppdra åt en annan kassa att handlägga ärendet.&lt;br&gt;Lämpligt är att kassan på den ort där den bostad som berättigar till&lt;br&gt;bidrag är belägen handlägger ärendet. Detta har också betydelse från&lt;br&gt;servicesynpunkt. Förutom bestämmelserna i denna lag gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i förvaltningslagen (1986:223) för kassans handläggning av ären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i paragrafens tredje stycke om bidragsgrundande inkomst avser Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;varje beslut som kassan fattar i fråga om bidrag. Av beslutet skall även&lt;br&gt;framgå vilka tillägg som gjorts till den bidragsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Detta gäller även vid ändringar av den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomstens storlek, fördelad på inkomstslag och gjorda tillägg enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 - 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om vad som gäller för ansökningsför-&lt;br&gt;farandet, både vad gäller en ansökan som görs första gången och änd-&lt;br&gt;ring av bidrag. Bestämmelsen om att uppgifter som rör faktiska&lt;br&gt;förhållanden skall avges på heder och samvete är avsedd att inskärpa&lt;br&gt;vikten av att uppgifterna är riktiga. Vad avser makars ansökan bör blan-&lt;br&gt;ketten utformas så att där framgår att deras ansökan skall vara gemen-&lt;br&gt;sam. Ingår barn som är över 18 i hushållet skall skall de uppgifter som&lt;br&gt;rör barnet självt intygas av barnet, om det inte finns särskilda skäl. Om&lt;br&gt;barnet på grund av sjukdom eller annan anledning inte kan intyga upp-&lt;br&gt;gifterna får det anses utgöra sådana skäl att enbart förälder undertecknar&lt;br&gt;ansökan. Föräldern svarar då för att de uppgifter som lämnas är riktiga.&lt;br&gt;Av ansökan bör framgå vem av makarna som skall vara betalningsmot-&lt;br&gt;tagare. Den närmare regleringen härav kan ges i verkställighetsföre-&lt;br&gt;skrifter. En oriktig uppgift kan leda till att bidragstagaren blir&lt;br&gt;återbetalningsskyldig. En osann uppgift kan dessutom medföra påföljd&lt;br&gt;enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen ges försäkringskassan möjlighet att genom föreläggan-&lt;br&gt;de begära in kompletterande uppgifter, om ansökan inte kan prövas i&lt;br&gt;befintligt skick. Följs inte föreläggandet kan ansökan avvisas. I före-&lt;br&gt;läggandet bör sökanden erinras om den påföljden. Eftersom en ansökan&lt;br&gt;som avvisas inte sakprövas kan avvisningsbeslut överklagas enligt för-&lt;br&gt;valtningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen första stycke anges att som huvudregel gäller att bidrag&lt;br&gt;lämnas tills vidare. Ett beslut om bidrag är således enligt denna regel&lt;br&gt;inte tidsbegränsat utan måste ersättas av ett nytt beslut, om bidraget&lt;br&gt;skall upphöra eller ändras. Analogt med bestämmelsen följer att rätten&lt;br&gt;till bidrag gäller till och med den månad då rätten till bidrag ändras eller&lt;br&gt;upphör. Skulle rätten till bidrag upphöra den första dagen i månaden&lt;br&gt;gäller alltså bidraget för den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att bidrag inte får lämnas för längre&lt;br&gt;tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;ansökningar som avser ansökan om bidragsändring på grund av retroak-&lt;br&gt;tiv höjning av hyreskostnad eller bostadsrättsavgift. I dessa fall skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan ges in till kassan inom en månad från den dag sökanden under- Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;rättades om en hyres- eller avgiftshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke kan försäkringskassan tidsbegränsa ett&lt;br&gt;beslut om bidrag och förena bidraget med särskilda villkor. Särskilda&lt;br&gt;skäl skall dock finnas för dessa åtgärder. Sådana skäl kan vara att stor&lt;br&gt;osäkerhet föreligger om sökandens framtida inkomster eller att det finns&lt;br&gt;särskild anledning att bevaka vissa händelser som kommer att inträffa&lt;br&gt;och som har betydelse för bidragsgivningen. Exempelvis kan det vara&lt;br&gt;känt för kassan att sökandens hyrestid är tidsbegränsad eller att sökan-&lt;br&gt;dens bostad är tillfällig. Ytterligare exempel på tidsbegränsning är när&lt;br&gt;behov finns att bevaka väntade inkomstökningar efter beslut om bidrag&lt;br&gt;på grund av inkomstminskning eller att bevaka att en separation fullföljs&lt;br&gt;med ansökan om äktenskapsskillnad. Fall kan även ha inträffat där&lt;br&gt;sökanden upprepade gånger lämnat oriktiga uppgifter och att det därför&lt;br&gt;finns behov att efter viss tid få in en ny ansökan. Ett tidsbegränsat beslut&lt;br&gt;bör skiljas från provisoriskt beslut som kassan kan fatta med stöd av&lt;br&gt;20 kap. 2 a § AFL, se hänvisningen i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;br&gt;Innehållet i paragrafen överensstämmer med 23 § den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får försäkringskassan besluta att bi-&lt;br&gt;draget skall betalas ut till någon annan än sökanden. Som förutsättning&lt;br&gt;gäller dock att sökanden gör en särskild framställning om önskemålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrycket &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; har ersatts av uttrycket &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; i&lt;br&gt;paragrafens andra stycke. Synnerliga skäl kan vara t.ex. att det är klar-&lt;br&gt;lagt att bostadsbidraget används för att finansiera missbruk av alkohol&lt;br&gt;eller narkotika, spelmissbruk e. d. Motsvarande bestämmelser finns om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag och bidragsförskott. Av 4 § socialtjänstlagen fram-&lt;br&gt;går att vad som i lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller&lt;br&gt;i förekommande fall den eller de nämnder som kommunfullmäktige&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förhållanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 27 § den gamla lagen, ges bestämmelser&lt;br&gt;om bidragstagarens skyldighet att till försäkringskassan anmäla när vissa&lt;br&gt;förhållanden inträffar i hushållet som har betydelse för bidraget. Skyl-&lt;br&gt;digheten infinner sig så snart förhållandet har inträffat. En anmälan kan&lt;br&gt;lämnas formlöst till kassan, t.ex. på telefon. Kassan kan sedan begära&lt;br&gt;skriflig bekräftelse. En anmälan kan leda till att kassan begär komplette-&lt;br&gt;rande uppgifter av bidragstagaren för att kunna ta ställning till om&lt;br&gt;bidraget skall ändras eller upphöra. Ett dröjsmål med att lämna anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kassan om ett visst förhållande kan medföra återbetalningsskyldighet, Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;om upplysningen skulle ha föranlett att bidraget påföljande månad skulle&lt;br&gt;ha sänkts eller upphört. I den allmänna motiveringen avsnitt 2.3.1 har&lt;br&gt;närmare redovisats skälen för inkomstgränsen 6 000 kr. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten inträder således när inkomsterna beräknas öka eller har&lt;br&gt;ökat med mer än 6 000 kr för den närmaste sexmånadersperioden. Ök-&lt;br&gt;ningen skall avse samtliga hushållets inkomster i förhållande till de&lt;br&gt;inkomster som lagts till grund för det senaste bidragsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke förskrivs att försäkringskassan skall ändra ett&lt;br&gt;bidragsbeslut om något förhållande inträffar som påverkar bidragets&lt;br&gt;storlek. För att undvika alltför ofta återkommande justeringar av bi-&lt;br&gt;draget med små belopp så föreskrivs att ändring av bidraget skall ske&lt;br&gt;om något förhållande inträffar som inte endast i ringa mån påverkar&lt;br&gt;storleken av bidraget. 1 den allmänna motiveringen har angetts att en&lt;br&gt;ändring av bidraget får anses vara ringa om den inte uppgår till 100 kr&lt;br&gt;per månad. Föreskriften gäller för såväl fall där bidragstagaren i an-&lt;br&gt;sökan begär ändring som fall där kassan initierar en prövning om änd-&lt;br&gt;ring med anledning av inkomna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i paragrafen ges försäkringskassan befogenhet&lt;br&gt;att förelägga bidragstagaren att inkomma med uppgifter för att utreda&lt;br&gt;rätten till bidrag. Följs inte föreläggandet kan bidraget dras in eller&lt;br&gt;sättas ned. En erinran om dessa påföljder bör tas in i föreläggandet. I&lt;br&gt;likhet med vad som angetts i kommentaren till 21 § är bestämmelsen om&lt;br&gt;delgivning att se som ett komplement till förvaltningslagens bestämmelse&lt;br&gt;om delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens bestämmelser motsvarar 17 § samt 28 § andra stycket och&lt;br&gt;29 § andra stycket den gamla lagen. Bestämmelserna har språkligt juste-&lt;br&gt;rats och preciserats. Av paragrafens andra stycke framgår att inkomst&lt;br&gt;och förmögenhet får beaktas vid prövningen av bidragsbehovet även om&lt;br&gt;förmögenhet eller vissa inkomster inte skall räknas in i den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten. Bestämmelserna att förmögenhet får beaktas an-&lt;br&gt;knyter till 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf bör kunna tillämpas exempelvis när en bidrags-&lt;br&gt;tagare genom en realisationsvinst kunnat frigöra betydande kapital som&lt;br&gt;gör att det framstår som uppenbart att behov av bostadsbidrag inte före-&lt;br&gt;ligger eller när det i annat fall klart framgår att någon har betydande&lt;br&gt;kapital till sitt förfogande eller har mycket hög materiell levnads-&lt;br&gt;standard, trots låg eller ringa taxerad inkomst. Beslut enligt paragrafen&lt;br&gt;skall i försäkringskassan fattas av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan försäkringskassan besluta om att bostadsbidrag&lt;br&gt;som betalats ut felaktigt skall återbetalas. Bestämmelsen har införts efter&lt;br&gt;mönster av 20 kap. 4 § AFL. Till skillnad från bestämmelsen i den&lt;br&gt;gamla lagen omfattar den nya lagen även underlåtenhet att upplysa om&lt;br&gt;ändrade förhållanden som kan påverka bidraget. Av 29 § framgår att&lt;br&gt;omprövning av ett beslut om återbetalning av bostadsbidrag i vissa fall&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen blir bestämmelserna i 20 kap. 10 - 13 §§ AFL&lt;br&gt;tillämpliga i ärenden om bostadsbidrag. Enligt bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;13 § AFL är den nuvarande instansordningen för överklagande av för-&lt;br&gt;säkringskassas beslut länsrätt, kammarrätt och Försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till de övriga bestämmelser i AFL som skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadsbidrag. Bestämmelserna behandlar bl.a.&lt;br&gt;sammanträffande av förmåner, tillsyn, tillfälliga beslut, preskription,&lt;br&gt;förbud mot utmätning av bidrag. Av 17 kap. 1 § framgår att social-&lt;br&gt;nämnd kan från försäkringskassa erhålla ersättning för vad nämnden&lt;br&gt;betalt ut i form av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620), om&lt;br&gt;ersättning motsvar vad nämnden har betalat ut. Enligt bestämmelserna&lt;br&gt;om retroaktivitet i 21 § kan sådan ersättning i form av bostadsbidrag&lt;br&gt;inte lämnas för längre tid tillbaka en månad. Av 20 kap 9 § AFL fram-&lt;br&gt;går att statliga och kommunala myndigheter ävensom arbetsgivare är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av Riksförsäkringsverket, allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa och domstol lämna uppgift för namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande som har betydelse för tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen avses träda i kraft den 1 juli 1993 men skall tillämpas&lt;br&gt;första gången på bostadsbidrag från och med januari månad 1994.&lt;br&gt;Genom att lagen kan träda i kraft vid en tidigare tidpunkt än när&lt;br&gt;bidragsgivningen skall börja, ges de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket tid att förbereda arbetet med bidragsansökningar&lt;br&gt;för januari månad 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen upphävs lagen (1988:786) om bostadsbidrag&lt;br&gt;(den gamla lagen) vid utgången av år 1993. Den upphävda lagen liksom&lt;br&gt;annan äldre lagstiftning om bostadsbidrag, dels den särskilda lagen om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag för år 1993 och dels den tidigare särskilda lagen Prop. 1992/93:174&lt;br&gt;(1989:285, omtryckt 1989:910) om bostadsbidrag för år 1990, kommer&lt;br&gt;alltjämt att gälla i fråga om bidrag före den nya lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana frågor kan gälla bl.a. återkrav eller överklagande av äldre&lt;br&gt;bidrag. Detta framgår av punkt 3 övergångsbestämmelserna. Vissa&lt;br&gt;undantag har dock gjorts beträffande den gamla och den särskilda lagens&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag enligt den nya lagen kan ges endast fr.o.m. januari månad 1994&lt;br&gt;på grund av bestämmelsen i punkt 1. Uppkommer fråga om retroaktivt&lt;br&gt;bidrag före den 1 januari 1994 får den frågan prövas enligt den gamla&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 5 framgår att kommunens beslut enligt äldre lagstiftning&lt;br&gt;fr.o.m den 1 januari 1994 överklagas till Boverket. Denna ordning är en&lt;br&gt;konsekvens av att länsbostadsnämnderna upphör vid utgången av år&lt;br&gt;1993. Av bestämmelsen i punkt 5 framgår även att Boverkets beslut&lt;br&gt;inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i samband med ansökan om bidrag uppkommer fråga om änd-&lt;br&gt;ring av bidrag som beviljats före den 1 januari 1994 skall alltså en sådan&lt;br&gt;fråga avgöras av kommunen enligt äldre lagstiftning. En ansökan som&lt;br&gt;kommer in till försäkringskassan och som innehåller en begäran om&lt;br&gt;bidrag enligt äldre lagstiftning bör således överlämnas till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 6 skall kommunen få gottgörelse enligt nuvarande stats-&lt;br&gt;bidragsregler för de ärenden kommunen handlägger enligt äldre lagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 7 följer att de uppgifter om bidragsgivningen som förvaras&lt;br&gt;hos kommunen och som har betydelse för tillämpningen av den nya&lt;br&gt;lagen på begäran skall lämnas till domstol och angivna myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1989:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att administrationen av bostadsbidragen&lt;br&gt;flyttar över från kommunen till försäkringskassan. Den särskilda regle-&lt;br&gt;ringen av sekretess i ärenden om bostadsbidrag enligt 7 kap. 25 § är&lt;br&gt;därför obehövlig. Regeln skall dock gälla övergångsvis så länge bostads-&lt;br&gt;bidrag handläggs enligt äldre lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 19 § har införts en bestämmelse som innebär att bostadsbidrag enligt&lt;br&gt;den nya lagen räknas till icke skattepliktig inkomst. Ändring i denna&lt;br&gt;paragraf har tidigare föreslagits i prop. 1992/93:159 och prop.&lt;br&gt;1992/93:178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänna vad jag anfört om statens övertagande av hela&lt;br&gt;kostnadsansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och till&lt;br&gt;hushåll utan barn (avsnitt 2.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänna vad jag anfört om överförande av administrationen&lt;br&gt;av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna (avsnitt 2.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisa ett ramanslag som är 2 600 000 kr högre&lt;br&gt;än vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisa 13 000 000 kr utöver vad som före-&lt;br&gt;slagits i prop. 1992/93:100, bil. 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 8 560 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt hemställer även att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag anfört om ADB-baserat bostadsbidragsregis-&lt;br&gt;ter (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder eller ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av BOAD&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den utgångspunkt som anges i direktiven är att bostadsbidragens admi-&lt;br&gt;nistration skall föras över från kommunerna till försäkringskassorna den&lt;br&gt;1 juli 1993. I uppdraget ingår dels att se över regelsystemet i första&lt;br&gt;hand när det gäller inkomstprövningen, dels att gå igenom de praktiska&lt;br&gt;frågorna kring en överföring av administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsbidragens regelsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag till nytt regelsystem har två huvudsakliga bestånds-&lt;br&gt;delar. Den ena utgörs av enskilda regelfrågor, den andra av själva&lt;br&gt;handläggningssystemet i stort. Utredaren framhåller dock att det i detta&lt;br&gt;sammanhang är viktigt att verkligen se regelverket som ett system där&lt;br&gt;de olika komponenterna samverkar på ett logiskt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att man går över till att använda en beräknad aktuell&lt;br&gt;inkomst i stället för som nu en på den senaste taxeringen grundad&lt;br&gt;inkomst. Huvudprincipen skall vara att den som söker bostadsbidrag&lt;br&gt;uppger sin beräknade inkomst för en viss tid framåt. Vid ansökan skall&lt;br&gt;beräkningen normalt avse 12 månader framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomstbegreppets innehåll anser utredaren att man bör&lt;br&gt;utgå från samma komponenter som ingår i begreppet sammanräknad&lt;br&gt;inkomst. Förslaget innebär därför främst en anpassning till reglerna för&lt;br&gt;inkomstbeskattningen som införts fr.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bidragsgrundande inkomst avses en för hushållet för viss tid&lt;br&gt;beräknad, varaktig skattepliktig inkomst av tjänst, aktiv och passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet samt kapital. Som inkomst av kapital medtas dock&lt;br&gt;endast inkomster av det slag som vid taxeringen tas upp under begreppet&lt;br&gt;Inkomstränta, utdelning eller annan inkomst eller tillgångar. Inkomsten&lt;br&gt;av kapital skall beräknas med ledning av uppgifter som hämtas från den&lt;br&gt;senaste taxeringen. Även barns ränteinkomster etc. tas med i den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om bostadsbidrag benämns inkomst av tjänst och näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillsammans förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att varken realisationsvinst (kod 45) eller realisa-&lt;br&gt;tionsförlust (kod 49) skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Inte&lt;br&gt;heller någon förmögenhetsfaktor tas med i det nya regelsystemet. Som&lt;br&gt;ett alternativ redovisar dock utredaren att förmögenhetsfaktom i den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten slopas först när förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;är avvecklad. Utredaren pekar dock på att generalklausulen bör kunna&lt;br&gt;användas om någon som får bostadsbidrag har så stora realisations-&lt;br&gt;vinster eller stor förmögenhet att behovet av bostadsbidrag väsentligt&lt;br&gt;påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan fastställer hushållets bidragsgrundande inkomst med&lt;br&gt;utgångspunkt i första hand från en uppgift om beräknad inkomst lämnad&lt;br&gt;av den som söker bostadsbidrag eller av den som enligt lagen har att&lt;br&gt;lämna ny inkomstuppgift för bidraget.Kan sådan beräkning inte lämp-&lt;br&gt;ligen göras får försäkringskassan beräkna inkomsten med stöd av upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter som kassan har tillgång till. I sista hand får den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten eller del därav fastställas med ledning av kontrolluppgift eller&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan regelfråga som utredningen behandlat är vilken ordning för&lt;br&gt;överklagande av bidragsbeslut som bör gälla. För närvarande överklagas&lt;br&gt;kommunala beslut om bostadsbidrag till länsbostadsnämnden och i sista&lt;br&gt;instans till Boverket. Utredaren föreslår att domstolsprövning på samma&lt;br&gt;sätt som gäller övriga ärendetyper vid försäkringskassorna, dvs. länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt samt Regeringsrätten som sista instans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handläggningsordningen i stort får formen av ett rullande system i&lt;br&gt;stället för det nuvarande till kalenderår bundna bidragsgivningen med&lt;br&gt;ansökan och beslut varje år. Förslaget innebär att den som behöver&lt;br&gt;bostadsbidrag ger in en fullständig ansökan endast en gång. Beslutet om&lt;br&gt;bostadsbidrag löper sedan i normalfallet tills vidare. Det ändras succes-&lt;br&gt;sivt till följd av nya uppgifter som bidragstagaren antingen är skyldig att&lt;br&gt;lämna eller har anledning att lämna i eget intresse. Detta innebär en viss&lt;br&gt;ökning av uppgiftsskyldigheten i förhållande till nuvarande regler, men&lt;br&gt;flera av uppgifterna förekom tidigare i den årsvisa fullständiga ansökan,&lt;br&gt;som således nu avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna systemet behöver ingen finavstämning ske i efterhand&lt;br&gt;för den som skött sitt uppgiftslämnande utan bidraget rullar då hela tiden&lt;br&gt;framåt. För den som lämnar i legal mening oriktiga uppgifter sker&lt;br&gt;däremot avstämning och återkrav. Om någon, kanske helt korrekt, inte&lt;br&gt;lämnat någon ändringsuppgift under en längre tid kommer kassan ändå&lt;br&gt;som ett led i sin efterkontroll att infordra aktuella uppgifter. För den&lt;br&gt;som inte lämnar begärd uppgift skall kassan ha sanktionsmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredaren innebär detta system en klar rollfördelning mellan&lt;br&gt;bidragstagaren och försäkringskassan. Den som får bostadsbidrag har&lt;br&gt;därmed ett ansvar för att ändringsuppgifter lämnas. Kassans roll blir i&lt;br&gt;huvudsak en servicefunktion. De resurser som avsätts för kontroll kan&lt;br&gt;användas på ett flexibelt sätt med inriktning på svåra fall och på eventu-&lt;br&gt;ellt missbruk av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Administrationen av bostadsbidragen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När administrationen av bostadsbidragen flyttas över från kommunerna&lt;br&gt;till försäkringskassorna förändras handläggningen på flera sätt. Hand-&lt;br&gt;läggningen kommer att ske i en organisatorisk miljö där också andra&lt;br&gt;bidrag handläggs inom samma arbetsenhet och av samma personal.&lt;br&gt;Detta ger stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till upp-&lt;br&gt;gifter och säkerhet i prövning och kontroll. Ett gemensamt ADB-stöd&lt;br&gt;innebär likformighet i uppgiftshanteringen och ger grunden för ett&lt;br&gt;heltäckande uppföljningssystem. Utbetalningen av bostadsbidrag kan på&lt;br&gt;flera olika sätt förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med de administrativa effekterna av det föreslagna regel-&lt;br&gt;systemet beräknar utredaren att förändringarna minskar kostnaderna för&lt;br&gt;den lokala administrationen med ca 30 %, även vid den ökade volym&lt;br&gt;som antagits. I fråga om kontakt- och servicemöjlighet för bidragstagar-&lt;br&gt;na bör försäkringskassorna kunna erbjuda minst samma och sannolikt&lt;br&gt;bättre förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalåtgången vid kassorna har i förslaget beräknats till ca 400&lt;br&gt;årsarbetskrafter. Det är drygt 100 färre än vad kommunerna disponerade&lt;br&gt;våren 1992 enligt en enkät som BOAD gjort till samtliga kommuner.&lt;br&gt;Skillnaden beror emellertid på de redovisade nya förutsättningarna. Hur&lt;br&gt;resursbehovet kvantitativt skall tillgodoses vid kassorna i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande ramar och arbetsuppgifter är en fråga som utredaren menar&lt;br&gt;hör hemma i budgetprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala administrationen bör enligt utredaren, i konsekvens med&lt;br&gt;förändringen lokalt, flyttas över från Boverket till Riksförsäkringsverket.&lt;br&gt;RFV får då samma ställning i fråga om bostadsbidrag som för andra&lt;br&gt;bidrag och ersättningar hos försäkringskassorna. Boverket har ansett att&lt;br&gt;man där bör ha kvar sin roll som planerande, föreskrivande och upp-&lt;br&gt;följande myndighet för bostadsbidragen, medan RRV:s roll då skulle bli&lt;br&gt;enbart den verkställande. Utredaren avvisar ett sådant delat huvud-&lt;br&gt;mannaskap med hänsyn bl.a. till att oklarhet och orationalitet skulle&lt;br&gt;kunna uppstå vid kassorna och ett minskat incitament till engagemang&lt;br&gt;skulle kunna bli följden för RFV. Boverkets roll inom det bostadspoli-&lt;br&gt;tiska området och den kompetens man där har föranleder emellertid ett&lt;br&gt;förslag om viss samrådsskyldighet för RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen och av dess administ-&lt;br&gt;ration bör till stor del kunna grundas på data från handläggningen vid&lt;br&gt;försäkringskassorna. RFV bör således ha ansvaret för det grundläggande&lt;br&gt;uppföljningssystemets utformning och drift. Boverket bör ha en roll som&lt;br&gt;kravställare och mottagare av uppgifter. Enligt utredaren bör Boverket&lt;br&gt;få minst lika goda förutsättningar som nu för de utvärderingar verket vill&lt;br&gt;göra. Boverkets utvärderingsverksamhet påverkas inte heller organisa-&lt;br&gt;toriskt eller resursmässigt av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget leder däremot till att uppgifterna upphör för den grupp för&lt;br&gt;bostadsbidragens centrala administration som nu finns på Boverket. Det&lt;br&gt;gäller dock endast en mindre grupp. Eftersom uppgifterna förs över till&lt;br&gt;annan myndighet, främst RFV, bör enligt utredaren någon egentlig&lt;br&gt;förändring inte inträffa i fråga om resurserna för bostadsbidragens&lt;br&gt;centrala administration.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Genomförande och övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiven föreslår utredningen att förändringen av såväl&lt;br&gt;regelsystem som administration genomförs per den 1 juli 1993. Nu-&lt;br&gt;varande regler gäller således t.o.m. den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden enligt det nya regelsystemet handläggs av försäkringskassor-&lt;br&gt;na. Alla som har bidrag från kommunen måste göra en ny ansökan som&lt;br&gt;entrébiljett till det nya systemet. Ansökan måste kunna göras och kassor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas handläggning påbörjas under våren 1993. Handläggningen bör&lt;br&gt;emellertid kunna utsträckas i vissa fall och bör då vara avslutad i och&lt;br&gt;med oktober månad. Anledningen till detta är den stora anhopning som&lt;br&gt;uppstår då drygt 350 000 bidragsbeslut skall fattas med giltighet fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli. Den som inte fått sitt nya bidragsbelopp redan i juli får under&lt;br&gt;mellantiden fram till kassans beslut ett interimsbelopp som är detsamma&lt;br&gt;som utgavs av kommunen för juni månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna handlägger bidragsärenden fram t.o.m. den 30 juni&lt;br&gt;enligt nuvarande regler. Vissa restärenden avseende dessa förmånsregler&lt;br&gt;kan dock uppträda efter systembytet. Kommunerna bör handlägga även&lt;br&gt;sådana ärenden. De kommunala åliggandena bör dock begränsas så&lt;br&gt;mycket som möjligt. Om ett sådant restärende blir anhängiggjort senare&lt;br&gt;än under december 1993 bör det därför handläggas av Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom dessa förslag vinns betydande praktiska fördelar utan att någon&lt;br&gt;enskild förlorar sin rätt. Dels behöver kassornas resp, kommunernas&lt;br&gt;personal inte lära sig några andra regler än de som de själva skall&lt;br&gt;tillämpa. Dels onödiggörs ett omfattande övertagande av kommunernas&lt;br&gt;aktmaterial. Vidare kommer försäkringskassorna att kunna starta det nya&lt;br&gt;systemet med ett likvärdigt och fräscht ansökningsmaterial från hela&lt;br&gt;gruppen bidragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent praktiskt förbereds förändringen i Riksförsäkringsverkets regi&lt;br&gt;genom ett genomförandeprojekt som stått i direktkommunikation med&lt;br&gt;utredningen. Boverket deltar i projektet. Utgångspunkten för projekt-&lt;br&gt;arbetet är, i avvaktan på vederbörliga beslut, de förslag som utredningen&lt;br&gt;arbetat fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1992:89) Bostadsbidrag,&lt;br&gt;enklare, rättvisare, billigare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser som anmodats yttra sig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Kammarrätten i Jönköping, Datainspektionen, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Norrbottens län,&lt;br&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG (S 1991:03).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Eskilstuna kom-&lt;br&gt;mun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Vårgårda kommun,&lt;br&gt;Borlänge kommun, Örnskäldsviks kommun, Föreningen kommunala&lt;br&gt;Förmedlingsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Följande instans har yttrat sig på eget initiativ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1993 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ...............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångpunkter ......................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning......................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter&amp;nbsp;för&amp;nbsp;ändrade regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag..........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Mål för bostadsbidragen...............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Staten övertar kostnadsavsvaret för bostadsbidragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till barnfamiljer, m.m.................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Överföring av administrationen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassorna..................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Inkomstprövningen av bostadsbidragen ......18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regelsystemet för bostadsbidragen................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Behovsprövningen av bostadsbidragen ..........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Bidragshushållet........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Sambor .............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Åldersgräns för bostadsbidrag till barnfamiljer .....30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Ett rullande system för handläggning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag..........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordningen för överklagande m.m.................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ADB-baserat bostadsbidragsregister&amp;nbsp;&amp;nbsp;...............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-frågor...............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ensamförälderstöd..........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Avskaffande av det särskilda bidraget för ensamstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med barn ............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler för bostadsbidrag för&amp;nbsp;år&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;  41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Bostadsbidrag till barnfamiljer&amp;nbsp;&amp;nbsp;...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 Bostadskostnadsgränser&amp;nbsp;&amp;nbsp;...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 Grundbelopp ......................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 Slopad inkomstprövning&amp;nbsp;med&amp;nbsp;hänsyn till bidrags-&lt;br&gt;förskott m.m.......................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 Inkomstgräns för oreducerat&amp;nbsp;bostadsbidrag .... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.5 Förslagens effekter ..................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Bostadsbidrag till hushåll utan barn............45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 Inkomst-och bostadskostnadsgränser .......45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 Förslagens effekter ..................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Centralt myndighetsansvar ....................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser.......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen........50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor.............................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering ..........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om bostadsbidrag ............54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i sekretesslagen ........69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen ... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av BOAD:s betänkande (SOU 1982:89) 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissinstanser ........................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>punkt 1. delvis bifall i övrigt bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statens övertagande av hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om statens övertagande av hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen till barnfamiljer och till hushåll utan barn (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SkU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag som är 2 600 000 kr högre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bil. 3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under andra huvudtitelns anslag Domstolarna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag som är 2 600 000 kr högre än vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bil. 3</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 anvisar 13 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns anslag Riksförsäkringsverket för budgetåret 1993/94 anvisar 13 000 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 560 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 560 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ADB-baserat bostadsbidragsregister (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om ADB-baserat bostadsbidragsregister (avsnitt 6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om överförande av administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna (avsnitt 2.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om överförande av administrationen av bostadsbidrag från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna (avsnitt 2.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-03-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:34:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03174</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:34:42</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03174</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__174.pdf</filnamn>
<filstorlek>3586713</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/01DAE2C1-1011-4ED0-966B-24995ECD0444</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU21</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadsbidragens administration - bostadsanpassningsbidrag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SkU37</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SkU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU12</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i 19 § kommunalskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Zetterberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Zetterberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kent Carlsson  m.fl. (S, , V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kent Carlsson  m.fl. (S, , V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  och Inga-Britt Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  och Inga-Britt Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:174&lt;br/&gt;
Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>