<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285631</hangar_id>
 <dok_id>GG03173</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>173</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:173</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>173</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:02:57</publicerad>
 <titel>om en Barnombudsman, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03173/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03173</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03173</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:173&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om en Barnombudsman, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03173/prop_199293__173-1.png" style="width:37pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 februari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en befattning som Barnombudsman inrättas.&lt;br&gt;Vidare föreslås en särskild lag om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen föreslås få till uppgift att bevaka frågor som angår&lt;br&gt;barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall&lt;br&gt;särskilt ägna uppmärksamhet åt att lagar och andra författningar samt&lt;br&gt;deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s&lt;br&gt;konvention om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen skall, utifrån ett bamperspektiv, kunna göra auktorita-&lt;br&gt;tiva uttalanden om barnkonventionens relevans på olika områden. Om-&lt;br&gt;budsmannen bör vidare ägna sig åt opinionsbildning samt ta initiativ till&lt;br&gt;utredningar i frågor som berör barns rättigheter m.m. Utsatta barn och&lt;br&gt;ungdomar skall ägnas särskild uppmärksamhet. Ombudsmannen åläggs&lt;br&gt;att årligen avlägga en rapport till regeringen om de frågor på barn- och&lt;br&gt;ungdomsområdet som myndigheten uppmärksammat och som bedöms&lt;br&gt;böra underställas regeringen för kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen som Barnombudsman föreslås bli inrättad vid Bammiljö-&lt;br&gt;rådet och finansieras via myndighetens budget. Ombudsmannen bör bli&lt;br&gt;chef för myndigheten med generaldirektörs ställning. Funktionen ersätter&lt;br&gt;nuvarande ordförandeskap vid Bammiljörådet. Till sitt förfogande skall&lt;br&gt;ombudsmannen ha ett råd vars ledamöter utses av regeringen för en&lt;br&gt;bestämd tid. Ombudsmannen skall vara rådets ordförande och leda dess&lt;br&gt;verksamhet. Myndighetens namn föreslås tills vidare oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild organisationskommitté tillsätts för att lämna närmare för-&lt;br&gt;slag till detaljutformning av myndighetens organisation, behov av kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;petens, bemanning m.m. samt för att utforma riktlinjerna för myndig- Prop. 1992/93:173&lt;br&gt;hetens arbetsformer. Organisationskommittén skall också vara oförhind-&lt;br&gt;rad att överväga nytt namn på myndigheten. Även behovet av regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretess m.m. skall övervägas av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen föreslås inrättas den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Barnombudsman&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Barnombudsmannen har till uppgift att bevaka frågor som angår&lt;br&gt;barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall&lt;br&gt;särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras&lt;br&gt;tillämpning stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta&lt;br&gt;nationernas konvention om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Barnombudsmannen biträds av ett särskilt råd. Ombudsmannen är&lt;br&gt;rådets ordförande och leder dess verksamhet. Regeringen utser ombuds-&lt;br&gt;mannen och rådets övriga ledamöter för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 18 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet B. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en Barnombudsman&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har sedan riksmötet 1987/88 årligen behandlat motioner med&lt;br&gt;förslag att inrätta en statlig bamombudsmannatjänst. Företrädare för de&lt;br&gt;flesta riksdagspartierna har ställt sig bakom förslagen. Det norska bame-&lt;br&gt;ombudet har i återkommande motioner tagits upp som en förebild för en&lt;br&gt;barnombudsman i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa motioner har föreslagits att barnombudsmannen bör knytas till&lt;br&gt;Bammiljörådet. I en motion föreslogs att barnombudsmannen borde&lt;br&gt;placeras vid stiftelsen Allmänna barnhuset och att stiftelsen skulle svara&lt;br&gt;för finansieringen av ombudet med tillhörande kansli. Förslaget ledde&lt;br&gt;till att riksdagen beslutade ge regeringen tillkänna att frågan om inrättan-&lt;br&gt;de av en tjänst som barnombudsman borde utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen tillkallades den 1 januari 1991 riksdagsleda-&lt;br&gt;moten Ewa Hedkvist Petersen som särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;närmare utreda förutsättningarna för en statligt utsedd barnombudsman.&lt;br&gt;Utredaren lämnade i september 1991 sina förslag i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1991:70) Ombudsman för barn och ungdom. En sammanfattning av ut-&lt;br&gt;redarens förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissvaren har gjorts inom Socialdepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i ärendet (dnr S91/4892/B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 6 s. 193) har rege-&lt;br&gt;ringen - mot bakgrund av att beredningen av de frågor som hänger&lt;br&gt;samman med det nämnda betänkandet inte vara avslutad - föreslagit&lt;br&gt;riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bammiljö-&lt;br&gt;rådet för budgetåret 1993/94 beräkna ett ramanslag på 5 199 000 kr. Jag&lt;br&gt;återkommer nu till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 20 november 1989 antog Förenta nationerna konventionen om&lt;br&gt;barnets rättigheter. Därmed samlades de rättigheter som tillkommer alla&lt;br&gt;barn och ungdomar för första gången i en konvention som blir folkrätts-&lt;br&gt;ligt bindande för de stater som ansluter sig till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990 sedan den ratifice- Prop. 1992/93:173&lt;br&gt;rats av 20 stater, av vilka Sverige var en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ratificeringen har Sverige iklätt sig en internationell, folkrätts-&lt;br&gt;lig, förpliktelse att följa konventionens bestämmelser. Till skillnad från&lt;br&gt;situationen i många andra länder är dock internationella konventioner&lt;br&gt;inte direkt tillämplig rätt i Sverige. Domstolar och myndigheter är där-&lt;br&gt;för inte bundna av konventionens regler såsom svensk lag, såvida inte&lt;br&gt;denna införlivats med svensk rätt genom särskild lag. Detta är emellertid&lt;br&gt;i Sverige en mindre vanlig metod. Istället har regeringen att tillse att&lt;br&gt;innehållet i svensk rätt motsvarar den ifrågavarande konventionens be-&lt;br&gt;stämmelser. Konventionsbestämmelserna kan emellertid användas av&lt;br&gt;domstolar och myndigheter när man tolkar svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuläge och problemområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta barn och ungdomar i Sverige lever under mycket goda&lt;br&gt;förhållanden. Familjen utgör den grundläggande enheten i samhället och&lt;br&gt;har stor betydelse för barnens utveckling och villkor. Den generella&lt;br&gt;välfärdspolitiken ger härutöver förutsättningar för att barn skall kunna&lt;br&gt;växa upp och utvecklas under gynnsamma omständigheter. De flesta&lt;br&gt;barn lever med en materiellt sett hög standard. Det ekonomiska familje-&lt;br&gt;stödet i kombination med en väl utbyggd barnomsorg för de barn vars&lt;br&gt;föräldrar så önskar, samt en väl fungerande mödra- och barnhälsovård&lt;br&gt;stärker familjernas möjligheter att ge barnen en trygg och bra uppväxt.&lt;br&gt;Kunskapen om barn och barns behov har ökat. Barn och ungdomar&lt;br&gt;respekteras som egna individer, med egna rättigheter och integritet, på&lt;br&gt;ett helt annat sätt än tidigare och har i dag oftast ett mer öppet förhållan-&lt;br&gt;de till föräldrar, lärare och andra vuxna än vad tidigare generationer&lt;br&gt;haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den i stort positiva utvecklingen kan vi dock se olika grupper av&lt;br&gt;barn och ungdomar som lever under utsatta förhållanden. Barn, som&lt;br&gt;lever i socialt särskilt utsatta miljöer eller i känslomässigt skadliga&lt;br&gt;miljöer, utsätts för försummelse och vanvård, misshandel och över-&lt;br&gt;grepp. Barn och ungdomar i flykting- och andra invandrarfamiljer har&lt;br&gt;ofta problem. Inte sällan innebär kulturkollisioner att de slits mellan&lt;br&gt;lojalitet till sina föräldrar, det liv som kamraterna lever och de krav som&lt;br&gt;det svenska samhället ställer. Funktionshindrade barn har redan från&lt;br&gt;början en svårare situation än andra barn, vilket kan leda till bristande&lt;br&gt;gemenskap och delaktighet och med social isolering som följd. En del&lt;br&gt;barn och ungdomar har sämre möjligheter att ta för sig av och delta i&lt;br&gt;olika kultur- och fritidsverksamheter. Ofta ersätts dessa med torftiga&lt;br&gt;eller riskfyllda fritidsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de barn vars föräldrar har separerat har ingen eller&lt;br&gt;begränsad kontakt med den ene av föräldrarna, oftast pappan. Många&lt;br&gt;ungdomar saknar också djupare kontakter med någon vuxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barndomen innebär i sig utsatthet och beroende. Barn kan inte alltid&lt;br&gt;tydliggöra sina behov. Barnens intressen i samhällslivet får ofta stå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbaka för de vuxnas intressen. Barn och ungdomar saknar själv-&lt;br&gt;bestämmanderätt och rösträtt. Även om barn och ungdomar uttrycker&lt;br&gt;sina åsikter och blir hörda möts de sällan med samma respekt som vux-&lt;br&gt;na. Lagar och andra författningar som rör barn och ungdomar tolkas&lt;br&gt;inte sällan utifrån ett vuxenperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen (1980:620) finns tydligt fastlagt kommunernas an-&lt;br&gt;svar för att barn och ungdom skall kunna växa upp under trygga och&lt;br&gt;goda förhållanden. Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet&lt;br&gt;och länsstyrelserna skall se till att socialnämnderna fullgör sina uppgif-&lt;br&gt;ter. Riksdagens ombudsmän (JO) har till uppgift att bevaka de kommu-&lt;br&gt;nala tjänsterna bl.a. vad gäller ärenden om socialtjänstens behandling av&lt;br&gt;barn och ungdom. Därtill kommer det komplement som frivilligorgani-&lt;br&gt;sationernas barn- och ungdomsverksamhet utgör, som t.ex. Rädda&lt;br&gt;Barnen, Röda Korset och Bris. Det finns således ett vittförgrenat nät av&lt;br&gt;ansvar och stöd för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har frågan om barnets rättigheter och intressen fått en&lt;br&gt;allt tydligare markering i allt arbete som rör barn och ungdom. Man&lt;br&gt;talar om behovet av att utveckla ett bamperspektiv och låta barn och&lt;br&gt;ungdom få en mer central plats i det offentliga samtalet och handlandet.&lt;br&gt;Detta gäller såväl i samhällsplaneringen i stort, i verksamheter för och&lt;br&gt;med barn och ungdom som i tillämpningen av lagar och beslut där barn&lt;br&gt;och ungdom berörs. Det råder allt större enighet om att bamperspektivet&lt;br&gt;behöver vidmakthållas och vidareutvecklas och att barnens ställning i&lt;br&gt;samhället behöver stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamperspektivet innebär att försöka se på tillvaron med barnets ögon.&lt;br&gt;Detta kräver kunskap om barns förutsättningar och behov i olika åldrar.&lt;br&gt;Det kräver också att man inhämtar kunskaper från barn och ungdom, att&lt;br&gt;man ser barn och ungdom, lyssnar till dem och ger dem en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Inrättande av en Barnombudsman&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen utser en Barnombudsman, som i kraft&lt;br&gt;av en särskild lag skall bevaka frågor som angår barns och ung-&lt;br&gt;domars rättigheter och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna ställer sig bakom&lt;br&gt;utredningens förslag. De remissinstanser som avstyrkt förslaget för-&lt;br&gt;ordar att bevakningen av barns intressen bör ske genom redan befintliga&lt;br&gt;organ, myndigheter och ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening skulle en nationell om-&lt;br&gt;budsman för barn och ungdom med uppgift att, utifrån ett barn- och&lt;br&gt;ungdomsperspektiv, bevaka barns och ungdomars intressen fylla en&lt;br&gt;viktig funktion i samhället. En sådan bevakning ligger i linje med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om en Barnombudsman har farhågor framförts för att&lt;br&gt;ombudsmannafunktionen tunnas ut om allt fler medborgargrupper får sin&lt;br&gt;egen ombudsman. I syfte att bl.a. diskutera denna fråga lät jag kalla till&lt;br&gt;en hearing i Socialdepartementet hösten 1991 med justitieombudsmännen&lt;br&gt;(JO), jämställdhetsombudsmannen (Jämo) och tidigare diskriminerings-&lt;br&gt;ombudsmannen Peter Nobel, företrädare för de större barn- och ung-&lt;br&gt;domsorganisationerna m.fl. Att man bör vara återhållsam med att inrätta&lt;br&gt;ombudsmän var de flesta eniga om. Dock ansågs i allmänhet barnen&lt;br&gt;vara den grupp i samhället, som genom sin utsatthet och sårbarhet nu i&lt;br&gt;första hand borde få en egen ombudsman. Om detta råder det också,&lt;br&gt;enligt remissvaren, stor enighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra viktiga frågor gällde avgränsningen gentemot andra myndig-&lt;br&gt;heter, statliga och kommunala, som har ansvar för barn och ungdom,&lt;br&gt;samt hur en ombudsman för barn och ungdom kan samverka med fri-&lt;br&gt;villigorganisationemas barn- och ungdomsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta förslag har jag tagit hänsyn till dessa och andra synpunkter som&lt;br&gt;i remissyttrandena framförts från såväl myndigheter som frivilligorgani-&lt;br&gt;sationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en Barnombudsman får inte innebära att kommunernas&lt;br&gt;eller tillsynsmyndigheternas ansvar minskas. Inte heller skall ombuds-&lt;br&gt;mannen överta det arbete som frivilligorganisationema utför för barn&lt;br&gt;och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att starka principiella skäl talar för att ombudsmannen, myn-&lt;br&gt;digheter och frivilligorganisationer skall ha olika funktioner i arbetet&lt;br&gt;med barn- och ungdomsfrågor. Såväl socialtjänsten som flertalet fri-&lt;br&gt;villigorganisationer arbetar individinriktat. Socialtjänsten har det ytter-&lt;br&gt;sta ansvaret för barns och ungdomars välbefinnande. Barn och ung-&lt;br&gt;domar som riskerar att fara illa skall få det skydd och stöd som behövs.&lt;br&gt;JO med flera tillsynsorgan har till uppgift att granska bl.a. hur myndig-&lt;br&gt;heter uppfyller dessa åligganden. Jag anser att det varken är lämpligt&lt;br&gt;eller ändamålsenligt att en ombudsman tilldelas uppgifter av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen skall i första hand svara för en övergripande be-&lt;br&gt;vakning av barn- och ungdomsfrågorna utifrån FN:s barnkonvention och&lt;br&gt;svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör dock barn, ungdomar och andra kunna&lt;br&gt;vända sig till myndigheten om de anser att rättigheter kränkts och få&lt;br&gt;svar eller hänvisning vart de skall vända sig. Det är viktigt att ombuds-&lt;br&gt;mannen har direktkontakt med barn och ungdomar. De kommer också&lt;br&gt;att finna det naturligt att vända sig till ombudsmannen i olika frågor som&lt;br&gt;rör dem själva. Brev och telefonsamtal från barn och ungdomar bör&lt;br&gt;kunna tas emot av myndigheten och svar eller hänvisningar bör ges till&lt;br&gt;dem vart de skall vända sig. Problemet idag är nämligen att många barn&lt;br&gt;och ungdomar som känner sig utsatta inte alltid vet vart de kan vända&lt;br&gt;sig. De får inte heller alltid det stöd och den hjälp de skulle behöva och&lt;br&gt;en del möter även svårigheter i kontakten med myndigheter. Det är&lt;br&gt;därför av stor betydelse att barn och ungdomar kan vända sig till Barn-&lt;br&gt;ombudsmannen för att få lämpligt stöd och hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att Sveriges åtaganden med anledning av ratifice-&lt;br&gt;ringen av FN:s konvention om barnets rättigheter, är ett tungt vägande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl till att nu inrätta en Barnombudsman. Det bör noteras att FN:s&lt;br&gt;barnkonvention omfattar barn i alla åldrar upp till 18 år, men att man i&lt;br&gt;allmänhet använder termen ungdom för äldre barn. En ombudsmanna-&lt;br&gt;funktion som arbetar med konventionen som grunddokument bör således&lt;br&gt;vara en ombudsman för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnkonventionen är ett av de viktigaste instrumenten som tillkommit&lt;br&gt;under senare år för att värna om barns och ungdomars levnadsvillkor,&lt;br&gt;rättigheter och intressen. De stater som ratificerat konventionen har&lt;br&gt;åtagit sig att se till att barnets bästa alltid kommer i främsta rummet när&lt;br&gt;åtgärder som berör barn vidtas. Jag anser att vi i Sverige har anledning&lt;br&gt;att fästa stor vikt vid detta rättighetsdokument för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom barnkonventionen är ett ovanligt styrinstrument genom att det&lt;br&gt;i så hög grad är ett princip- och normdokument och omfattar alla tänk-&lt;br&gt;bara områden som rör barns och ungdomars rättigheter, finns det anled-&lt;br&gt;ning att tänka radikalt om hur konventionen bör behandlas i vårt land.&lt;br&gt;Jag delar den uppfattning som framförts i bl.a. Rädda Barnens remiss-&lt;br&gt;yttrande att själva tolkningen av principerna i ett nationellt sammanhang&lt;br&gt;är betydelsefull, liksom processen kring de återkommande konventions-&lt;br&gt;rapporterna. Konventionen syftar till att skapa opinion och stimulera till&lt;br&gt;debatt om barnfrågorna och fyller därmed en viktig funktion också i vårt&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s barnkonvention har varit föremål för en bred informationssats-&lt;br&gt;ning där frivilligorganisationema i hög grad medverkat för att göra kon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser och principer allmänt kända. Vidare har rege-&lt;br&gt;ringen nyligen i enlighet med konventionens bestämmelser lämnat en&lt;br&gt;första rapport till FN som redovisar hur svensk lagstiftning svarar mot&lt;br&gt;konventionen. Jag finner nu anledning att gå vidare genom att skapa en&lt;br&gt;permanent ombudsmannafunktion för barn och ungdom som den särskil-&lt;br&gt;da instans som har till uppgift att bevaka efterlevnaden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Lag om Barnombudsman&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En lag om Barnombudsman bör antas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag att ombudsmannafunktio-&lt;br&gt;nen bestäms i lags form och den rättsliga ställning som lagförslaget ger&lt;br&gt;ombudsmannen stämmer i stort överens med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet har godtagit att ombudsmannens uppgif-&lt;br&gt;ter ges i lagform men har invänt att lagförslaget innehåller åtskilliga&lt;br&gt;regler som hör hemma i en instruktion. Några remissinstanser har ansett&lt;br&gt;att ombudsmannen bör betraktas som en myndighet. JK har anfört att&lt;br&gt;det bör göras klart att ombudsmannen är en myndighet och inte ett med&lt;br&gt;myndighet jämställt offentligrättsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är lagformen att föredra&lt;br&gt;när det gäller att ange vilken huvudsaklig funktion ombudsmannen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha, medan en reglering av organisation och administration bör ske i en&lt;br&gt;myndighetsinstruktion. I likhet med utredningen anser jag att lagformen&lt;br&gt;ger en extra tyngd åt ombudsmannens uppgifter. Jag anser att lagformen&lt;br&gt;bör väljas också av det skälet att ombudsmannen föreslås få till uppgift&lt;br&gt;att följa hur Sveriges åtaganden enligt FN:s barnkonvention genomförs.&lt;br&gt;Eftersom konventionen är av så grundläggande och allmän natur bör en&lt;br&gt;sådan uppgift framgå av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör ombudsmannens huvuduppgifter skrivas in&lt;br&gt;i lagen. Förutom att bevaka frågor som angår barns och ungdomars&lt;br&gt;rättigheter och intressen samt följa tillämpningen av barnkonventionen,&lt;br&gt;skall ombudsmannen vara Bammiljörådets chef. Därmed kommer om-&lt;br&gt;budsmannens arbete med barn- och ungdomsfrågor att ligga på ett gene-&lt;br&gt;rellt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannafunktionen kommer att förenas med chefsskapet för&lt;br&gt;Barnmiljörådet, som är en statlig myndighet. Ombudsmannens uppgifter&lt;br&gt;återkommer jag närmare till i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom Socialdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ombudsmannens verksamhetsområde och&lt;br&gt;uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ombudsmannen skall bevaka frågor som angår&lt;br&gt;barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen&lt;br&gt;skall därvid särskilt ägna uppmärksamhet åt att lagar och andra&lt;br&gt;författningar samt deras tillämpning stämmer överens med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om&lt;br&gt;barnets rättigheter. Ombudsmannen skall inte utöva tillsyn över&lt;br&gt;andra myndigheters arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt utredningsförslaget ges ombudsmannen&lt;br&gt;ett vittomfattande arbetsfält som i princip endast begränsas av den re-&lt;br&gt;kommenderade övre åldersgränsen 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att ombudsmannens&lt;br&gt;verksamhet enligt utredningsförslaget är alltför vittomfattande och att en&lt;br&gt;prioritering, avgränsning och precisering av arbetsuppgifterna är nöd-&lt;br&gt;vändig. Socialstyrelsen förordar klart avgränsade arbetsuppgifter av&lt;br&gt;enbart opinionsbildande karaktär och att ombudsmannen företräder barn&lt;br&gt;och ungdom. Vidare anser styrelsen att ombudsmannen bör kunna ta&lt;br&gt;initiativ till förebyggande åtgärder. Många remissinstanser framhåller&lt;br&gt;FN:s barnkonvention som det grunddokument ombudsmannen bör arbeta&lt;br&gt;utifrån samt att de mest utsatta barnen och ungdomarna bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare framhållit bör en ombuds-&lt;br&gt;man för barn och ungdom ha FN:s barnkonvention som grunddokument&lt;br&gt;och utgångspunkt för sitt arbete. Konventionen behandlar alla de rätts-&lt;br&gt;områden som i vår lagstiftning berör barns och ungdomars rättigheter. I&lt;br&gt;regeringens prop. 1989/90:107 om godkännande av konventionen har en&lt;br&gt;systematisk genomgång gjorts av konventionens artiklar i förhållande till&lt;br&gt;svensk lagstiftning. Vid riksdagsbehandlingen godkändes konventionen&lt;br&gt;utan förbehåll (bet. 1989/90:SoU28, rskr. 1989/90:350).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen utgår från familjen som den grundläggande enheten i&lt;br&gt;samhället och &amp;quot;erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig&lt;br&gt;och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familje-&lt;br&gt;miljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens bestämmelser är indelade i olika grupper som tar upp&lt;br&gt;barnets rätt till liv och utveckling, barnets rätt till trygghet och skydd,&lt;br&gt;barnets rätt till egen talan och respekt. I och med att ombudsmannen&lt;br&gt;enligt lagförslaget särskilt skall ägna uppmärksamhet åt att våra lagar&lt;br&gt;och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med&lt;br&gt;Sveriges förpliktelser enligt konventionen förekommer praktiskt taget&lt;br&gt;inga begränsningar i ombudsmannens verksamhetsområde. Så snart en&lt;br&gt;viss fråga regleras i konventionen faller den inom ombudsmannens&lt;br&gt;kompetensområde. Men även om en viss fråga faller utanför konventio-&lt;br&gt;nens bestämmelser eller vår lagstiftning kan frågan ändå tas upp av&lt;br&gt;ombudsmannen, om den rör den rättighets- och intressesfär som om-&lt;br&gt;budsmannen skall bevaka enligt lagen. Med hänsyn till de många frågor&lt;br&gt;som ombudsmannen på så sätt kommer att behöva ta ställning till är det&lt;br&gt;särskilt viktigt att ombudsmannen arbetar på ett generellt plan. Jag anser&lt;br&gt;att arbetet bör bedrivas så att man med utgångspunkt från de enskilda&lt;br&gt;frågorna lyfter fram principer som kan läggas till grund för ombudsman-&lt;br&gt;nens ställningstaganden. Detta är också angeläget från resurssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid uppmärksammas att konventionen som sådan inte&lt;br&gt;enligt vår rättstradition kan tillämpas som svensk lag. Konventionen är&lt;br&gt;en överenskommelse mellan Sverige som stat och övriga stater som&lt;br&gt;förbundit sig att följa konventionens bestämmelser. Det innebär att&lt;br&gt;Sverige har förpliktat sig att se till att svensk lagstiftning stämmer öve-&lt;br&gt;rens med konventionens bestämmelser. Att kontrollera den saken kom-&lt;br&gt;mer att vara en särskild uppgift för ombudsmannen. Anser ombudsman-&lt;br&gt;nen att det brister i överensstämmelsen bör denne rapportera det till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagförslaget följer att ombudsmannen inom sitt verksamhetsområde&lt;br&gt;har att göra principiella uttalanden om hur en svensk författning för-&lt;br&gt;håller sig till konventionen. Ombudsmannen bör dock inte göra uttalan-&lt;br&gt;den om huruvida en myndighets eller befattningshavares åtgärd i visst&lt;br&gt;fall är olaglig eller är ett tjänstefel. Frågor av den arten bör överlämnas&lt;br&gt;till JO, JK eller annat tillsynsorgan. Och ytterst är det domstolarnas&lt;br&gt;uppgift att avgöra sådana frågor. Det kan emellertid förutsättas att om-&lt;br&gt;budsmannen kommer att få ett förhållandevis stort antal frågor om hur&lt;br&gt;svensk rätt skall tolkas i förhållande till barnkonventionen från barn,&lt;br&gt;ungdomar och andra. När författningstexter tolkas i jämförelse med en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvention gäller principen att det bör ske i s.k. fördragsvänlig anda.&lt;br&gt;Det innebär att man vid tolkningen av en författningstext skall beakta&lt;br&gt;innehållet i konventionen och, så långt det är möjligt, tolka författnings-&lt;br&gt;texten på så sätt att den inte står i strid med konventionen. Det är då,&lt;br&gt;enligt min mening, betydelsefullt att tolkningen sker med utgångspunkt&lt;br&gt;från ett barn- och ungdomsperspektiv, dvs. utifrån kunskaper om barns&lt;br&gt;och ungdomars förutsättningar och behov. Särskilt viktigt anser jag ett&lt;br&gt;sådant synsätt blir när det gäller frågor som handlar om utsatta barn och&lt;br&gt;ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ombudsmannen skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra&lt;br&gt;sätt fordras enligt min mening att ombudsmannen i olika sammanhang&lt;br&gt;får information direkt från barn och ungdomar. Kunskaper om barns och&lt;br&gt;ungdomars situation bör även inhämtas från dem som är verksamma på&lt;br&gt;barn- och ungdomsområdet. Frivilligorganisationema har ofta samlat&lt;br&gt;goda kunskaper om barn och ungdomar. Ett nära samarbete med dessa&lt;br&gt;organisationer blir därför naturligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig källa till kunskapsuppbyggnad hos ombudsmannen och&lt;br&gt;dennes kansli blir att aktivt följa det forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;som bedrivs om barn och ungdom. Kännedom om resultaten på olika&lt;br&gt;forskningsområden är nödvändig när ombudsmannen inom sitt verksam-&lt;br&gt;hetsområde deltar i den allmänna debatten, besvarar frågor, gör uttalan-&lt;br&gt;den eller yttrar sig i lagstiftningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har sagt är lagens huvudinriktning att ombudsman-&lt;br&gt;nens arbetsuppgifter skall ligga på det generella planet. Denna inriktning&lt;br&gt;gäller även när ombudsmannen svarar på frågor från barn och ungdo-&lt;br&gt;mar. Ombudsmannen skall kunna ge dem vägledning om vart de kan&lt;br&gt;vända sig i vissa frågor och göra uttalanden om hur svensk lag enligt&lt;br&gt;ombudsmannens mening bör tolkas i jämförelse med de krav konventio-&lt;br&gt;nen ställer på Sverige som stat. Den generella inriktningen på uppgif-&lt;br&gt;terna innebär således att ombudsmannen inte skall ägna sig åt enskilda&lt;br&gt;fall, dvs. hur exempelvis en konflikt skall lösas mellan enskilda eller&lt;br&gt;mellan en enskild och en myndighet. Inget hindrar dock att ombudsman-&lt;br&gt;nen uttalar sig om de principer och regler som vår lagstiftning ger ut-&lt;br&gt;tryck för. Denna inriktning innebär även att ombudsmannen inte skall&lt;br&gt;fullgöra någon tillsyn eller granskning av andra myndighetes arbete.&lt;br&gt;Ombudsmannen kan däremot genom opinionsbildning och deltagande i&lt;br&gt;den allmänna debatten utöva en påverkan på myndigheters förhållnings-&lt;br&gt;sätt till olika frågor på barn och ungdomsområdet. Uttalanden som görs&lt;br&gt;i kraft av sakkunskap kan ha en väl så god effekt som en direkt gransk-&lt;br&gt;ning av någon annans arbete. I detta sammanhang bör för tydlighetens&lt;br&gt;skull nämnas att av förvaltningslagen (1986:223) följer att myndigheter&lt;br&gt;inom ramen för den egna verksamheten skall besvara varandras remisser&lt;br&gt;och i övrigt bistå varandra i olika frågor. Dessa förhållanden gäller&lt;br&gt;givetvis även ombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ombudsmannen skall verka på ett generellt plan är jag inte&lt;br&gt;beredd att i nuläget föreslå att ombudsmannen utrustas med några sär-&lt;br&gt;skilda befogenheter vad gäller att fordra in uppgifter från myndigheter&lt;br&gt;och andra organ. Därmed föreligger heller inte något behov av att om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budsmannens verksamhet omgärdas av sekretess. Det kan emellertid inte&lt;br&gt;helt uteslutas att det kan finnas ett behov av särskilda sekretessregler för&lt;br&gt;handlingar som barn sänder in eller muntligen i förtroende lämnar till&lt;br&gt;ombudsmannen. Sekretessregler kan också behövas för att göra det&lt;br&gt;möjligt för ombudsmannen att följa upp tillämpningen av en rättsregel&lt;br&gt;rörande barn även i de fall detta bara kan ske genom att ombudsmannen&lt;br&gt;får ta del av sekretessbelagda uppgifter, t.ex. i utredningar inom social-&lt;br&gt;tjänsten. Den organisationskommitté som jag nedan kommer att föreslå&lt;br&gt;bör överväga även dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att sekretess inte skall gälla hos ombudsmannen är att arbe-&lt;br&gt;tet då kan bedrivas med större öppenhet. De som vänder sig till om-&lt;br&gt;budsmannen måste dock upplysas om att de uppgifter som de lämnar&lt;br&gt;inte kan hemlighållas om någon begär att uppgifterna skall lämnas ut.&lt;br&gt;Hur informationen kring dessa frågor bäst bör hanteras kan förmodligen&lt;br&gt;avgöras först sedan arbetet i den nya organisationen varit igång en tid&lt;br&gt;och en utvärdering gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ombudsmannens rätt att ta initiativ och göra&lt;br&gt;uttalanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ombudsmannen bör ha rätt att ta intiativ till&lt;br&gt;olika åtgärder i barns och ungdomars intressen och göra uttalan-&lt;br&gt;den inom sitt sakområde. Ombudsmannen bör ägna sig åt opi-&lt;br&gt;nionsbildning. Ombudsmannen bör åläggas att årligen avlägga en&lt;br&gt;rapport till regeringen avseende de frågor på barn- och ungdoms-&lt;br&gt;området som myndigheten ägnat sig åt och som bedöms böra&lt;br&gt;underställas regeringen för kännedom. I rapporten bör lämnas&lt;br&gt;förslag till de författningsändringar ombudsmannen anser vara&lt;br&gt;påkallade. Särskild redogörelse bör lämnas om principiella ut-&lt;br&gt;talanden angående FN:s barnkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ombudsmannen skall ha rätt att uttala sig. En&lt;br&gt;sådan rätt bör vara inskriven i lagen. Utöver rätten att uttala sig skall&lt;br&gt;ombudsmannen ha rätt att ta initiativ till olika åtgärder i barns och ung-&lt;br&gt;domars intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan fram-&lt;br&gt;håller att utredningens lagförslag innehåller regler som närmast hör&lt;br&gt;hemma i en instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Ombudsmannen skall ha rätt att ta initia-&lt;br&gt;tiv till att exempelvis driva vissa frågor, anordna seminarier, debatter,&lt;br&gt;hearings, initiera utredningar m.m. Dessa åtgärder utgör viktiga led i&lt;br&gt;ombudsmannens opinionsbildning. I dessa sammanhang kan angelägna&lt;br&gt;frågeställningar bli belysta på ett allsidigt sätt. Ombudsmannen kan på så&lt;br&gt;sätt erhålla underlag för att göra nödvändiga prioriteringar inom sin&lt;br&gt;verksamhet och för att föra ut sina kunskaper och påverka attityder till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn- och ungdomsfrågor. Jag har tidigare framhållit att det av lag-&lt;br&gt;förslaget även följer att ombudsmannen som myndighet har att inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde göra uttalanden. Ombudsmannen har att i barnens&lt;br&gt;och ungdomarnas intresse driva de frågor som gagnar deras sak. Jag&lt;br&gt;anser därför att ombudsmannens initiativrätt och rätt att göra uttalanden&lt;br&gt;inte skall författningsregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen bör årligen avge en rapport över sin verksamhet till&lt;br&gt;regeringen. I rapporten bör lyftas fram frågor som ombudsmannen anser&lt;br&gt;regeringen behöver överväga. Det kan vara förslag i lagstiftningsfrågor&lt;br&gt;eller andra åtgärder. I rapporten bör finnas en sammanställning över de&lt;br&gt;mer principiella uttalanden som ombudsmannen gjort under verksam-&lt;br&gt;hetsåret. Särskilt bör sådana uttalanden tas upp som behandlar författ-&lt;br&gt;ningars överensstämmelse med FN:s barnkonvention och vilka åtgärder&lt;br&gt;som kan behöva övervägas i fall det brister i överensstämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7. Organisation och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En befattning som Barnombudsman inrättas, och&lt;br&gt;placeras vid nuvarande Bammiljörådet. Ombudsmannen, som&lt;br&gt;utses av regeringen för en bestämd tid, blir chef för myndigheten&lt;br&gt;med generaldirektörs ställning. Funktionen ersätter nuvarande&lt;br&gt;ordförandeskap vid myndigheten. Till ombudsmannen knyts ett&lt;br&gt;särskilt råd, som likaledes utses för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningsförslaget syftar till att ombudsman-&lt;br&gt;nen förordnas av regeringen. Ombudsmannen föreslås ha ett kansli om-&lt;br&gt;fattande två handläggare och en assistent. Medelsbehovet bedöms uppgå&lt;br&gt;till ca 3 miljoner kr årligen. Ombudsmannen föreslås få en från regering&lt;br&gt;och myndigheter fristående ställning. Utredningen framför två alternativ&lt;br&gt;avseende organisatorisk lösning, antingen att ombudsmannen placeras&lt;br&gt;hos stiftelsen Allmänna barnhuset som värdorganisation och finansiär&lt;br&gt;eller att ombudsmannen underställs regeringen och finansiering sker via&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser framför att de av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna resurserna för ombudsmannen i form av budget och&lt;br&gt;kanslibemanning framstår som en kraftig underdimensionering i för-&lt;br&gt;hållande till det arbetsområde som ålägges ombudsmannen. Bl.a. fram-&lt;br&gt;hålls behovet av egna utredningsresurser och möjlighet att knyta till sig&lt;br&gt;expertis på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som uttalat sig i organisationsfrågan är av delade&lt;br&gt;meningar. Bland de instanser som inte tillstyrker att organisatoriskt och&lt;br&gt;ekonomiskt knyta ombudsmannafunktionen till Allmänna barnhuset&lt;br&gt;framförs främst uppfattningen att ombudsmannen bör kunna anförtros en&lt;br&gt;befintlig myndighet med barnkompetens och finansieras med allmänna&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag föreslår att Barnombudsmannen placeras&lt;br&gt;hos Barnmiljörådet som chef för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bammiljörådet är i dag en central förvaltningsmyndighet med uppgift&lt;br&gt;att handlägga frågor om barns miljö och barns säkerhet. Barnmiljörådet&lt;br&gt;är den enda myndighet i Sverige som har som huvuduppgift att enbart&lt;br&gt;arbeta med frågor som rör barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofta konkreta frågor som har bildat underlag för Bammiljö-&lt;br&gt;rådets arbete. Det kan gälla förhållanden där barn är speciellt drabbade&lt;br&gt;eller där man inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för barn. På&lt;br&gt;olika sätt har Bammiljörådet visat på bamperspektivet i samhället, lyft&lt;br&gt;fram aktuella problem, gett förslag på fungerande modeller och pekat på&lt;br&gt;konkreta lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bammiljörådet arbetar flexibelt och obyråkratiskt och har snabbt kun-&lt;br&gt;nat ge service till olika grupper som arbetar med och för barn. Rådet&lt;br&gt;har byggt upp ett brett kontaktnät över hela landet på lokal, regional och&lt;br&gt;central nivå med personer, organisationer och myndigheter som arbetar&lt;br&gt;med barnfrågor. Verksamheten är uppskattad av många och är även&lt;br&gt;välkänd internationellt. Barnmiljörådets kunskaper om bams utveckling&lt;br&gt;och beteende, lek och säkerhet har varit och är till stor nytta för andra&lt;br&gt;myndigheter och organ både i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnmiljörådet leds f.n. av en styrelse bestående av ordförande och tio&lt;br&gt;övriga ledamöter. I styrelsen som utses av regeringen ingår ledamöter&lt;br&gt;med anknytning till bl.a. Socialstyrelsen, Konsumentverket, Trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket och Kommunförbundet. I Bammiljörådets kansli är,&lt;br&gt;förutom kanslichefen, 12 personer anställda. För innevarande budgetår&lt;br&gt;har ett förslagsanslag på 5 199 000 kr anvisats för Bammiljörådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att inrätta en Barnombudsman förstärks insatserna för barn och&lt;br&gt;ungdom. Tidigare har Bammiljörådet mest ägnat sig åt bam i förskole-&lt;br&gt;åldrarna och de tidigare skolåldrarna. FN:s barnkonvention, som före-&lt;br&gt;slås bli det gmnddokument utifrån vilket myndigheten skall verka, om-&lt;br&gt;fattar barn och unga upp till 18 år. Det innebär att myndigheten måste&lt;br&gt;bredda sin kompetens inom ungdomsområdet. Myndighetens arbetsom-&lt;br&gt;råden kommer även i övrigt att till vissa delar påverkas av dess nya&lt;br&gt;funktion. Det finns dock, enligt min mening, ingen anledning att i detalj&lt;br&gt;binda myndighetens arbete, vilket heller inte varit fallet tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen bör bli myndighetschef och utses av regeringen.&lt;br&gt;Funktionen ersätter nuvarande ordförandeskap vid Bammiljörådet. Till&lt;br&gt;sitt förfogande bör ombudsmannen ha ett råd, som likaledes utses av&lt;br&gt;regeringen. Ledamöterna i rådet bör vara tillsatta på personliga mandat&lt;br&gt;i kraft av sin kompetens på sakområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Genomförandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: En organisationskommitté bör tillsättas med&lt;br&gt;uppdrag att föreslå detaljutformningen av myndighetens namn,&lt;br&gt;organisation, arbetsformer, behov av kompetens, bemanning, etc.&lt;br&gt;samt överväga behovet av regler om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Frågan har inte behandlats i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag kommer senare denna dag att föreslå&lt;br&gt;regeringen att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att förbere-&lt;br&gt;da inrättandet av en Barnombudsman. Det är angeläget att inrättandet av&lt;br&gt;ombudsmannafunktionen kan ske så snabbt som möjligt efter det att&lt;br&gt;riksdagen fattat sitt beslut. För att undvika fördröjningar är det enligt&lt;br&gt;min uppfattning viktigt att organisationskommittén kan starta sitt arbete&lt;br&gt;omedelbart. Befattningen som Barnombudsman bör, som jag tidigare&lt;br&gt;föreslagit, inrättas den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén bör i sitt förberedelsearbete bl.a. dra upp&lt;br&gt;riktlinjerna för myndighetens organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att myndigheten för budgetåret 1993/94 dispo-&lt;br&gt;nerar ett ramanslag på 6 586 000 kr. Antalet tjänster vid myndigheten&lt;br&gt;bör därvid kunna utökas. Förutom tjänsten som Barnombudsman/myn-&lt;br&gt;dighetschef bör ytterligare en tjänst kunna inrättas vid myndigheten för&lt;br&gt;att tillgodose behovet av företrädesvis juridisk kompetens. Härutöver bör&lt;br&gt;kommittén ägna uppmärksamhet åt behovet av att säkerställa kompetens&lt;br&gt;inom ungdomsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén bör vidare dra upp riktlinjerna för den kompe-&lt;br&gt;tens som myndigheten bör besitta i sin nya funktion, dels inom det råd&lt;br&gt;som avses knytas till ombudsmannen, dels inom dess kansli. En be-&lt;br&gt;dömning bör därvid göras av vilka förändringar inom den befintliga&lt;br&gt;myndigheten som kan bli nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag bör ligga att utforma förslag till en ny instruk-&lt;br&gt;tion för myndigheten, som har sin utgångspunkt i det delvis förändrade&lt;br&gt;arbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bör också utforma riktlinjer för myndighetens arbetsformer&lt;br&gt;t.ex. för kontakter med barn och ungdom samt förhållande till frivillig-&lt;br&gt;organisationer och till andra myndigheter med ansvar för barn- och&lt;br&gt;ungdomsfrågor. Kommittén bör också kunna överväga nytt namn på&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bör därutöver överväga behovet av kompletterande regler&lt;br&gt;om sekretess m.m. till skydd för enskilds personliga förhållanden i en-&lt;br&gt;lighet med vad jag anfört i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;G. Myndigheter under Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Gli. Barnmiljörådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 991 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 199 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 586 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 6)&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition rörande&lt;br&gt;förslag om en Barnombudsman, till Bammiljörådet för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 beräkna ett ramanslag på 5 199 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnmiljörådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bammiljörådet har lämnat en fördjupade anslagsframställning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94-1995/96. Bammiljörådet föreslår i sin anslagsfram-&lt;br&gt;ställning bl.a. att rådet slipper genomföra en minskning enligt be-&lt;br&gt;sparingskravet om 5 %. Medel begärs för en ny tjänst som handläggare&lt;br&gt;(+ 272 000 kr), samt för teknisk utrustning (+ 200 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av förslaget om att inrätta en befattning som Barnombudsman&lt;br&gt;som chef för Bammiljörådet, samt de förändringar av myndighetens&lt;br&gt;arbetsområden som kan bli följden av detta, föreslår jag att Bammiljö-&lt;br&gt;rådet får en ettårig planeringsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för Bammiljörådet har budgeterats utan hänsyn till de tek-&lt;br&gt;niska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på&lt;br&gt;lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan&lt;br&gt;samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för&lt;br&gt;dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det&lt;br&gt;belopp som kommer att ställas till Bammiljörådets disposition kommer&lt;br&gt;slutligt att fastställas enligt de nu redovisade riktlinjerna och kan därför&lt;br&gt;avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar medelsbehovet för Barnombudsmannen och Bammiljö-&lt;br&gt;rådet under nästa budgetår till 6 586 000 kr. Förslaget innebär, föratom&lt;br&gt;sedvanlig pris- och löneomräkning, att myndigheten tillförs ytterligare 1&lt;br&gt;miljon kronor för de merkostnade som följer av att en befattning som&lt;br&gt;Barnombudsman inrättas vid Bammiljörådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anta förslaget till lag om Barnombudsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ombudsman-&lt;br&gt;nens verksamhetsområde och uppgifter (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna att tjänsten som Barnombudsman inrättas vid Bam-&lt;br&gt;miljörådet i enlighet med de av mig förordade riktlinjerna för&lt;br&gt;organisation och finansiering (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Barnmiljörådet för budgetåret 1993/94 under femte&lt;br&gt;huvudtiteln anvisa ett ramanslag på 6 586 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1992/93:173&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1991:70) Ombudsman för barn och ungdom. Bilaga i&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta betänkande föreslår vi att en ombudsman för barn och ungdom&lt;br&gt;inrättas. Denne skall enligt en särskild lag ta tillvara och främja barns&lt;br&gt;och ungdomars rättigheter, behov och intressen i samhället. Det finns&lt;br&gt;skäl att inledningsvis säga några ord om den tvekan som framförts i&lt;br&gt;debatten inför att inrätta ombudsmän för fler grupper av medborgare.&lt;br&gt;Bl.a. har förre diskrimineringsombudsmannen (DO) uttryckt farhågor&lt;br&gt;för att varje ombudsman som inrättas tunnar ut ombudsmannainstitutet&lt;br&gt;och gör det mindre verkningsfullt. För närvarande har vi JO, JK, DO,&lt;br&gt;JämO, NO och KO. Förre DO har dock vid en hearing utredningen har&lt;br&gt;haft framfört åsikten att om någon ytterligare grupp skulle få en om-&lt;br&gt;budsman borde det vara barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en reell risk för att ombudsmannafunktionen tunnas ut, om vi&lt;br&gt;får inflation i ombudsmän. Får allt fler medborgargrupper sin egen&lt;br&gt;ombudsman eliminerar dessa till slut varandras status, och tyngden i&lt;br&gt;deras agerande kan gå förlorad. Varje ombudsman blir enbart en i raden&lt;br&gt;av företrädare för sin intressegrupp i samhällsdebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombudsman för barn och ungdom kan inte direkt jämföras med&lt;br&gt;exempelvis DO eller JämO. En betydande skillnad ligger i att ombuds-&lt;br&gt;mannen enligt det lagförslag som nu läggs fram skall arbeta med bam-&lt;br&gt;och ungdomsfrågor inom ett mycket stort område. Det handlar här om&lt;br&gt;människor under 18 år som saknar rösträtt. Många samhällsbeslut berör&lt;br&gt;barn som grupp, men dessa kan inte med röstsedeln påverka sin gener-&lt;br&gt;ella situation. De har inte heller styrka i att ha många organisationer och&lt;br&gt;andra opinionsbildande instrument till sitt förfogande vilket många andra&lt;br&gt;grupper av medborgare i vårt land har. Barnen och ungdomarna behöver&lt;br&gt;en företrädare i samhällsdebatten och opinionsbildningen som ser på&lt;br&gt;samhället från deras perspektiv. En ombudsman för barn och ungdom&lt;br&gt;behövs som kan bygga upp kunskaper om hur samhället fungerar för de&lt;br&gt;unga genom att ha direktkontakt med dem och kunna följa enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO och JämO har som uppgifter att utifrån två särskilda lagar pröva&lt;br&gt;om någon diskrimineras på etnisk grund eller på grund av kön. Enligt&lt;br&gt;föreliggande förslag till lag om ombudsman för barn och ungdom kom-&lt;br&gt;mer ombudsmannen inte att arbeta på samma sätt. I stället föreslås om-&lt;br&gt;budsmannen få uppgiften att verka för att barns och ungdomars rättig-&lt;br&gt;heter tas tillvara samt att deras behov och intressen i övrigt uppmärk-&lt;br&gt;sammas och tillgodoses. Ombudsmannen får alltså en vidare och en i&lt;br&gt;hög grad framåtsyftande och opinionsbildande roll. Eftersom barn med&lt;br&gt;stigande ålder kan ta ökat ansvar för sin egen situation, skall ombuds-&lt;br&gt;mannen också ta hänsyn till detta. Förslaget till lag om ombudsman för&lt;br&gt;barn och ungdom är till karaktären en ramlag, inom vilken ombudsman-&lt;br&gt;nen själv får utforma sitt sätt att arbeta. Ombudsmannen kan härigenom&lt;br&gt;tillvarata barns och ungdomars intressen på ett effektivare sätt än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne skulle ges t.ex. tillsynsuppgifter och ha skyldigheter/rättigheter att&lt;br&gt;företräda barns och ungdomars enskilda intressen. Vårt förslag liknar i&lt;br&gt;stora drag det sätt på vilket bamombudet i Norge arbetar och som där&lt;br&gt;har varit framgångsrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om avgränsningen mot JO:s uppgifter beskrivs hur en om-&lt;br&gt;budsman för barn och ungdom kan komplettera JO och ta vid där JO:s&lt;br&gt;befogenheter inte räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl till varför det är angeläget att inrätta en ombudsman&lt;br&gt;för barn och ungdom är att FN under 1989 antagit en konvention om&lt;br&gt;barnets rättigheter, vilken Sverige ratificerade i juni förra året. Detta&lt;br&gt;förpliktar oss att arbeta för att barnets rättigheter fullt ut kan genomföras&lt;br&gt;i vårt land. En ombudsman för barn och ungdom skulle kunna fullgöra&lt;br&gt;en del av detta viktiga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande sammanfattas betänkandets innehåll i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Generella uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen skall förutom att vara barnens och ungdomarnas företrä-&lt;br&gt;dare verka för att de själva får delta i debatten om hur vårt samhälle&lt;br&gt;skall se ut. Ombudsmannen bör aktivt ge stöd till barn och föräldrar&lt;br&gt;samt andra vuxna som arbetar med barn och ungdom. Dennes engage-&lt;br&gt;mang i barn- och ungdomsfrågor får inte innebära att föräldrars eller&lt;br&gt;myndigheters ansvar minskar. Inte heller får ombudsmannens uppgifter&lt;br&gt;innebära att frivilligorganisationemas roll i barn- och ungdomsarbetet&lt;br&gt;minskar i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med barn- och ungdomsfrågorna fordrar att ombudsmannen&lt;br&gt;agerar utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Ombudsmannen måste&lt;br&gt;därför vara väl insatt i hur barn och ungdomar i olika åldrar brukar&lt;br&gt;tänka och bete sig. Han eller hon måste vidare kunna sätta sig in i barns&lt;br&gt;och ungdomars levnadsvillkor och livssituation och därifrån dra slutsat-&lt;br&gt;ser om deras behov. Perspektivet för barn och ungdom kan vara högst&lt;br&gt;varierande beroende på i vilken kulturell och social miljö de befinner sig&lt;br&gt;i. De vuxna personerna i barnens omgivning liksom musik, massmedia,&lt;br&gt;film, litteratur har betydelse för hur perspektivet kan se ut. Människors&lt;br&gt;kulturmönster, kunskaper, attityder och beteende grundläggs och befästs&lt;br&gt;i barndomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannen skall ägna särskild uppmärksamhet åt&lt;br&gt;utsatta barn och ungdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för ombudsmannen är att försöka verka för att barn&lt;br&gt;och ungdomar i utsatta situationer kan ges möjlighet att från sina villkor&lt;br&gt;bli delaktiga i samhällsdebatten. Det är också viktigt för dem att någon&lt;br&gt;för deras talan och att de kan påverka sin egen situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har ställt upp mål för att hjälpa de sämst ställda barnens och&lt;br&gt;ungdomarna men det föreligger stora svårigheter att ge dem den om-&lt;br&gt;fattande hjälp de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagregler, råd och anvisningar som riktas till personal som har till&lt;br&gt;uppgift att hjälpa utsatta barn och ungdomar är av tradition utformade&lt;br&gt;utifrån vuxnas perspektiv och kan därför bereda svårigheter när hjälp&lt;br&gt;och stöd skall ges till dessa barn och ungdomar. Det är också i allmän-&lt;br&gt;het lättare att inta ett förhållningssätt till utsatta barn och ungdomar&lt;br&gt;utifrån ett vuxenperspektiv. Enligt Socialstyrelsen krävs en allmän&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad på detta område. Socialstyrelsen föreslår bl.a.&lt;br&gt;metodutveckling av arbetssätt där barn- och ungdomsperspektivet fram-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen bör medverka till att lagstiftningen på detta område&lt;br&gt;blir utformad också utifrån ett perspektiv som stämmer med den livs-&lt;br&gt;situation som gäller för dessa barn och ungdomar. Därtill bör ombuds-&lt;br&gt;mannen verka för att det kommer till stånd en ökad medvetenhet och&lt;br&gt;debatt kring dessa frågor hos alla vuxna som i sin yrkesutövning kom-&lt;br&gt;mer i kontakt med barn och ungdomar som far illa. Ombudsmannen bör&lt;br&gt;vara en av dem som driver debatten i dessa frågor och aktivt medverkar&lt;br&gt;till att sprida kunskaper om de utsatta barnens och ungdomarnas situa-&lt;br&gt;tion. Även råd och vägledning kan behöva riktas till de föräldrar som&lt;br&gt;vänder sig till ombudsmannen. Ombudsmannen bör däremot inte enga-&lt;br&gt;gera sig i enskilda fall på annat sätt än som en möjlighet att skaffa sig&lt;br&gt;information för att kunna ta ställning till principiella frågor som rör barn&lt;br&gt;och ungdom samt för att ge råd till unga om vart de kan vända sig för&lt;br&gt;att få hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannens kontakter med barn och ungdom m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav på ombudsmannen måste vara att han ska ha&lt;br&gt;omfattande kontakt med barn och ungdomar och föräldrar. Kontakterna&lt;br&gt;kan vara direkta och indirekta. I brev, genom telefonsamtal och vid&lt;br&gt;ombudsmannens besök i skolor, sjukhus, föreningar etc. kan barn be-&lt;br&gt;rätta om sin situation och vad de tycker är angeläget. Frågor om barn&lt;br&gt;och föräldrar tas i skilda sammanhang upp i dagspressen genom repor-&lt;br&gt;tage och insändarartiklar. En del dagstidningar har särskilda insändar-&lt;br&gt;spalter för barn och ungdom. I TV och radio förekommer åtskilliga&lt;br&gt;program som riktar sig till barn och ungdom. Det samlade informations-&lt;br&gt;flödet bör kunna ge en god bild av barns och ungdomars levnadsvillkor&lt;br&gt;och tjäna som underlag för ombudsmannens arbete. Ombudsmannen och&lt;br&gt;dennes medarbetare bör själva delta med debattartiklar i dagspressen,&lt;br&gt;svara på insändare samt medverka i radio och TV. Ombudsmannen kan&lt;br&gt;på detta sätt sprida viktig information som han eller hon fått genom sina&lt;br&gt;kontakter samt komplettera informationen med kunskaper när det be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Att kunna vända sig i förtroende till ombudsmannen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När barn och ungdomar, deras föräldrar eller andra vänder sig i förtro-&lt;br&gt;ende till ombudsmannen i ett ämne som kan vara både viktigt och käns-&lt;br&gt;ligt för dem har vi ansett att det är nödvändigt att de uppgifter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas kan omfattas av sekretess. Vi föreslår att särskilda regler om&lt;br&gt;sekretess skall gälla hos ombudsmannen. Vi föreslår också att skyldig-&lt;br&gt;heten för personal bl.a. inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten m.fl.&lt;br&gt;myndigheter att till socialnämnden anmäla förhållanden som innebär att&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till den underåriges skydd också skall gälla&lt;br&gt;ombudsmannen. Anmälningsplikten skall dock begränsas till fall där&lt;br&gt;ombudsmannen får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-&lt;br&gt;met. En förutsättning för en anmälan skall vara att ombudsmannen inte&lt;br&gt;finner att särskilda skäl talar mot att en anmälan görs. Sekretessen och&lt;br&gt;anmälningsplikten behandlas i avsnitt 5.6 Där tas även upp frågor om&lt;br&gt;sekretessen i förhållande till föräldrar och ombudsmannens möjligheter&lt;br&gt;att göra anmälningar till polis, eller åklagarmyndighet utan hinder av&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannens kontakter med frivilligorganisationer och&lt;br&gt;myndigheter m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De organisationer som engagerar sig för barn och ungdom har som regel&lt;br&gt;utbildat olika sätt att arbeta på. Flera av de större organisationernas&lt;br&gt;arbete är uppbyggt kring generella insatser för barn och ungdomar.&lt;br&gt;Andra barn- och ungdomsorganisationer arbetar uteslutande med grupp-&lt;br&gt;verksamhet kring barns och ungdomars fritidsaktiviteter. Inom organisa-&lt;br&gt;tionerna finns värdefull kunskap om barns och ungdomars levnadsvill-&lt;br&gt;kor. De som arbetar direkt i barn- och ungdomsgrupper har dock ofta&lt;br&gt;små möjligheter och begränsad tid att generalisera sina kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter och ge offentlighet åt dem. Utbyte av information och kun-&lt;br&gt;skaper mellan ombudsmannen och organisationerna kan bidra till att öka&lt;br&gt;kännedomen om förhållandena för barn och ungdom runt om i landet.&lt;br&gt;Även andra vuxna som arbetar med barn och ungdomar i andra sam-&lt;br&gt;manhang än i organisationer som t.ex. lärare kan ha nytta av ett sådant&lt;br&gt;informationsutbyte. På grundval av informationen kan ombudsmannen&lt;br&gt;också få underlag för att lyfta fram skilda frågor i debatten och där det&lt;br&gt;behövs vara pådrivande för att åstadkomma förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett liknande sätt som beskrivits om ombudsmannens kontakter med&lt;br&gt;olika organisationer kan ombudsmannen hålla kontakter med de myndig-&lt;br&gt;heter och andra som arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Skolmyn-&lt;br&gt;digheter, Bammiljörådet, Statens ungdomsråd, JO, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;länsstyrelserna, DO, socialtjänsten och privata företag är några exempel&lt;br&gt;på de som kommer att tillhöra ombudsmannens kontaktnät. På de om-&lt;br&gt;råden där redan ett väl fungerande arbete utförs är det lämpligt att om-&lt;br&gt;budsmannen begränsar sina insatser. Ombudsmannen skall inte ha till-&lt;br&gt;synsuppgifter liknande dem som bl.a. JO och Socialstyrelsen har. Hur&lt;br&gt;den närmare avgränsningen av ombudsmannens uppgifter bör ske i för-&lt;br&gt;hållande till det arbete Som utförs av myndigheter och organisationer&lt;br&gt;beskrivs i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannen bör ha rätt att begära in upplysningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ombudsmannens kontakter med myndigheter och organisationer kan&lt;br&gt;det antas att meningsskiljaktigheter kan uppstå om nödvändigheten av att&lt;br&gt;ombudsmannen får information om t.ex. hur man behandlat vissa barn-&lt;br&gt;frågor inom en kommun eller i en organisation. En debatt kanske har&lt;br&gt;förekommit i dagspressen som skapat oro bland barn och föräldrar men&lt;br&gt;där ingen direkt vill ta på sig ansvaret för att skapa klarhet i frågan.&lt;br&gt;Ombudsmannen bör i sådana fall ha rätt att begära att uppgifter i saken&lt;br&gt;lämnas till honom eller henne. För att hos barn och ungdomar skapa&lt;br&gt;tilltro till ombudsmannens arbete anser vi att ombudsmannen i yttersta&lt;br&gt;fall skall kunna vitesförelägga den som inte lämnar ut begärda uppgifter.&lt;br&gt;I avsnitt 5.4. belyser vi behovet av att utrusta ombudsmannen med dessa&lt;br&gt;befogenheter. I det avsnittet beskrivs också ombudsmannens rättsliga&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannens rätt att uttala sig och ta initiativ&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De kunskaper om barn och ungdom som ombudsmannen bygger upp&lt;br&gt;bl.a. genom sitt kontaktnät bör föras ut i skilda sammanhang. För att&lt;br&gt;inte någon tvekan skall föreligga att ombudsmannen har rätt att uttala sig&lt;br&gt;i frågor som berör barn och ungdomar bör en sådan rätt skrivas in i&lt;br&gt;lagen. Uttalandena kan avse mycket skiftande frågor inom verksamhets-&lt;br&gt;området. De kan avse såväl rättsliga principer i bl.a. FN-konventionen&lt;br&gt;om barnets rättigheter som vilka åtgärder i samhällsplaneringen som kan&lt;br&gt;vara mer eller mindre förenliga med barns och ungdomars rättigheter,&lt;br&gt;behov och intressen. Ett uttalande kan vara föranlett av barns och ung-&lt;br&gt;domars brevfrågor eller ombudsmannens egna undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver rätten att uttala sig skall ombudsmannen ha rätt att ta initiativ&lt;br&gt;till olika åtgärder i barns och ungdomars intressen. Initiativrätten ger&lt;br&gt;ombudsmannen möjlighet att i kontakter med kommuner, myndigeter,&lt;br&gt;organisationer m.fl. verka för att barnen och ungdomarna själva kan bli&lt;br&gt;delaktiga i arbetet med frågor som angår dem. Dessa befogenheter tas&lt;br&gt;upp i flera avsnitt men beskrivs närmare i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannen och forskningen om barn och ungdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen bör aktivt följa forsknings- och utvecklingsarbete som&lt;br&gt;berör barn och ungdom. Kännedom om resultaten på olika forsknings-&lt;br&gt;områden är nödvändig när ombudsmannen deltar i den allmänna de-&lt;br&gt;batten eller driver särskilda frågor i barns och ungdomars intresse. Om-&lt;br&gt;budsmannen bör också medverka till att kunskaper om forskningsresulta-&lt;br&gt;ten samlas och sprids. I avsnitt 5.3. ges en närmare beskrivning av&lt;br&gt;samarbetet mellan ombudsmannen och de som arbetar med forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ombudsmannens medverkan i lagstiftning som berör barn&lt;br&gt;och ungdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen bör ha möjlighet att lämna synpunkter på förslag till&lt;br&gt;lagstiftning som berör barn och ungdom och beredas tillfälle att avge&lt;br&gt;yttrandem över statliga utredningar m.m. som rör frågor inom ombuds-&lt;br&gt;mannens verksamhetsområde. För att underlätta ombudsmannens arbete&lt;br&gt;med att hålla sig informerad om olika lagförslags konsekvenser för barn&lt;br&gt;och ungdom föreslås att generella direktiv skall utfärdas till kommittéer&lt;br&gt;och särskilda utredare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisation och finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utifrån ombudsmannens arbetsuppgifter bör ombudsmannens organisa-&lt;br&gt;tion fullt utbyggd omfatta, förutom ombudsmannen själv, två handlägga-&lt;br&gt;re och en assistent. Något formellt krav på att ombudsmannen skall ha&lt;br&gt;viss kompetens bör inte uppställas. Juridisk, medicinsk,social och&lt;br&gt;psykologisk/pedagogisk kompetens bör dock knytas till ombudsmannen.&lt;br&gt;Medelsbehovet för organisationen är beräknad till cirka 3 miljoner kr&lt;br&gt;per år. Enligt de kontakter utredningen har haft med stiftelsen Allmänna&lt;br&gt;Barnhuset skulle vissa av stiftelsens tillgångar kunna frigöras och avkast-&lt;br&gt;ningen användas för att finansiera den föreslagna verksamheten. Genom&lt;br&gt;denna finansieringsform ges ombudsmannen en fristående ställning i&lt;br&gt;förhållande till regeringen och andra myndigheter. Ombudsmannens&lt;br&gt;organisation föreslås att bli etappvis uppbyggd under förslagsvis tre år.&lt;br&gt;Under denna tid bör organisationen omfatta förutom ombudsmannen, en&lt;br&gt;handläggare och assistenthjälp. Organisation- och finansieringsfrågorna&lt;br&gt;behandlas mer utförligt i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1991:70) Ombudsman för&lt;br&gt;barn och ungdom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som anmodats att yttra sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslem, Riksåklagaren, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Malmö tings-&lt;br&gt;rätt, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen, Bammiljörådet, Statens&lt;br&gt;nämnd för internationella adoptionsfrågor, Statens handikappråd, Skol-&lt;br&gt;verket, Statens biografbyrå, Statens invandrarverk, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Boverket, Statens institut för byggnadsforskning, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten, Uppsala universitet, Arbetarskyddsstyrelsen, Ombudsmannen&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering (DO), Jämställdhetsombudsmannen (JämO),&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen (KO), Statens ungdomsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens pressombudsman, Svenska Kommunförbundet, Malmö&lt;br&gt;kommun, Uppsala kommun, Norrköpings kommun, Umeå kommun,&lt;br&gt;Sundsvalls kommun, Ale kommun, Botkyrka kommun, Gagnefs kom-&lt;br&gt;mun, Vänersborgs kommun, Visby kommun, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Landstinget i Göteborgs och Bohus län, Landsorgansationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers&lt;br&gt;centralorganisation (SACO), Sveriges arbetsgivareförening (SAF),&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Svenska bamläkar-&lt;br&gt;föreningen, Elevorganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem och&lt;br&gt;Skola, Riksidrottsförbundet, Sveriges Frikyrkoråd, Bamkonventions-&lt;br&gt;gruppen, Amnesty International, BRIS, OMEP, Rädda Barnen, Röda&lt;br&gt;Korset, Svenska Ekumeniska nämnden, Sveriges kristna ungdomsför-&lt;br&gt;bund, Svenska Unicef-kommittén, Medicinskt forskningscentrum i&lt;br&gt;Malmö, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), Riksorgani-&lt;br&gt;sationen för kvinnojourer i Sverige, Föreningen Söndagsföräldrar, Frys-&lt;br&gt;huset, Stockholm, Föreningen Mansjouren i Göteborg, Allmänna Barn-&lt;br&gt;huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har yttrat sig på eget initiativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unga Ömar, Adoptionscentrum, Riksorganisationen för valfrihet, jäm-&lt;br&gt;ställdhet och föräldraskap (HARO), Husmodersförbundet Hem och Sam-&lt;br&gt;hälle, Föreningen för en demokratisk och aktiv skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43217, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för ombudsmannens verksamhetsområde och uppgifter (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för ombudsmannens verksamhetsområde och uppgifter (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att tjänsten som Barnombudsman inrättas vid Barnmiljörådet i enlighet med de i propositionen förordade riktlinjerna för organisation och finansiering (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att tjänsten som Barnombudsman inrättas vid Barnmiljörådet i enlighet med de i propositionen förordade riktlinjerna för organisation och finansiering (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Barnmiljörådet för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 586 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Barnmiljörådet för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 6 586 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:22:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03173</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:22:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03173</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__173.pdf</filnamn>
<filstorlek>1051690</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en Barnombudsman, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/149D1719-35C6-47C2-99B5-ACE1BB543C77</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SoU21</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SoU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barnombudsman</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:173&lt;br/&gt;
En Barnombudsman, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:173 En Barnombudsman, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:173&lt;br/&gt;
En Barnombudsman, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:173 En Barnombudsman, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:173&lt;br/&gt;
En Barnombudsman, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:173 En Barnombudsman, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:173&lt;br/&gt;
En Barnombudsman, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:173 En Barnombudsman, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>