2312752 GG03171 1992/93 171 prop prop prop Proposition 1992/93:171 Proposition Proposition Utbildningsdepartementet 171 0 1993-02-11 00:00:00 2021-04-06 16:22:53 1993-02-11 00:00:00 om forskning i frontlinjen digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GG03171/text https://data.riksdagen.se/dokument/GG03171 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03171 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1992/93:171</h1> <h2>om forskning i frontlinjen</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03171/prop_199293__171-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/> Prop. 1992/93:171 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bi- fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 februari 1993. På regeringens vägnar Carl Bildt Per Unckel <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> Ur de tidigare löntagarfonderna avsätts ca 10 miljarder kronor för forsk- ning. Dessa medel ger möjlighet att stödja utvecklingen av internationellt särskilt konkurrenskraftiga forskningsenheter inom angelägna områden. Syftet är att genom koncentrerade insatser stärka det svenska samhällets konkurrenskraft. I föreliggande proposition föreslår regeringen att - en stiftelse för strategisk forskning med i första hand naturveten- skaplig, teknisk och medicinsk inriktning inrättas -  en stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas -  en stiftelse för insatser inom kulturvetenskaplig forskning inrättas i anslutning till Riksbankens Jubileumsfond. Stiftelserna avses, inom respektive område, förvalta medlen, initiera och bedöma projekt, fatta beslut om stöd samt följa upp den stödda 1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 171 verksamheten. Ansvaret för användningen av löntagarfonderna anför- tros därmed stiftelserna. Medlen föreslås bli utnyttjade på ca 15 år. För vardera av stiftelserna tillsätts en organisationskommitté för att förbereda igångsättningen av verksamheten. I styrelserna för den strate- giska respektive den miljöstrategiska stiftelsen föreslås företrädare för så- väl forskarsamhälle som näringsliv ingå. Prop. 1992/93:171 <h2>Utbildningsdepartementet</h2> Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993 Prop. 1992/93:171 Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, samt statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thur- din, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg och Ask Föredragande: statsrådet Unckel <h2>Proposition om forskning i frontlinjen</h2> <h2>1 Inledning</h2> Löntagarfonderna inrättades år 1984 (prop. 1983/84:50, bet. 1983/84:FiU20, rskr. 1983/84:122, SFS 1983:1092). De avvecklades vid utgången av år 1991 (prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857). Förvaltningen av löntagarfondernas tillgångar har överförts till en av- vecklingsstyrelse som har till uppgift att förbereda en total utskiftning av dessa tillgångar. Awecklingsstyrelsen har tagit sig namnet Fond 92- 94. Enligt beslutet om avveckling av löntagarfonderna skall utskiftning- en vara genomförd senast den 1 juli 1994. Regeringen lade våren 1992 fram en proposition om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. (prop. 1991/92:92). I propositionen föreslogs att en betydande del av löntagarfonderna skall användas för forskning. Riksdagen anslöt sig till regeringens förslag (bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92: 339). I nämnda proposition angav regeringen sin avsikt att senare för riks- dagen lägga fram närmare förslag om användningen av löntagarfonder- nas tillgångar till den del de skulle avse forskningsändamål. Medlen skulle i stor utsträckning användas för långsiktigt kunskapssökande ge- nom grundforskning och forskarutbildning inom områden som väljs ut- ifrån bedömningar av den betydelse de kan ha för utvecklingen av Sve- riges framtida konkurrenskraft. Detta inkluderar den miljöstrategiska och medicinska forskningen. I propositionen underströks att forskningen skulle ske på högsta in- ternationella nivå, att den skulle koncentreras till kraftfulla insatser in- om ett begränsat antal områden samt att den skulle stimulera till inter- nationellt samarbete. Det förutsattes även att insatser som görs med lön- tagarfondsmedel skulle gå utöver de som kunde förväntas ske inom ra- men för forskningspolitiken i övrigt. I en uppgörelse om vissa ekonomisk-politiska åtgärder mellan rege- ringspartierna och socialdemokraterna hösten 1992 överenskoms att samråd skulle äga rum om löntagarfondsmedlens användning för forsk- ning. Sådant samråd har genomförts. <h2>2 Bakgrund</h2> 2.1 Inkomna förslag om användning av löntagarfondsmedel till forskning På min inbjudan har forskningsråd, vissa sektorsforskningsorgan och akademier redovisat önskvärdheten av och möjligheter till utbyggnad av forskningen inom skilda områden. Därtill har ett stort antal förslag till användning av löntagarfondsmedlen lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupper, enskilda forskare, organisationer m.fl. Likaså har de fördjupade anslagsframställningar som lämnats inför den kom- mande treåriga planeringsperioden för statligt finansierad forskning in- nehållit omfattande analyser och förslag till insatser av betydelse även i detta sammanhang. De förslag som inkommit är av mycket skiftande omfattning och ka- raktär. Förslagen gäller forskningsinsatser inom en rad områden. Ett ge- nomgående drag är betoningen av koncentrerade insatser av högsta kva- litet. Likaså understryks behovet av interdisciplinär forskning, liksom nödvändigheten av åtgärder som leder till en ökad internationalisering av forskningen. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) förordar en utbyggnad av flera skilda kunskapsområden, bl.a. EG och europeisk integration, Sveriges ekonomiska historia, språk och information. Även Svenska Akademien påminner om språkets betydelse i kommunikatio- nens och informationsbehandlingens samhälle. Socialvetenskapliga forskningsrådet har föreslagit omfattande datain- samling med intervjuteknik. Det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) föreslår bl.a. stöd till ”centers of excellence”. Som exempel pekar rådet på resultaten av sats- ningen på Mittag-Lefflerinstitutet för matematik och föreslår en sats- ning i samma anda på ett centrum för forskning i gränsområdena mel- lan naturvetenskaplig, medicinsk och miljörelaterad forskning. Natur- vetenskapliga forskningsrådet föreslår även stöd till särskilda forsknings- områden, som miljörelaterad grundforskning och det s.k. HUGO-pro- jektet. Det senare avser en tvärvetenskaplig ansats för att i internatio- nellt samarbete deltaga i kartläggningen av arvsmassan hos människan och hos några s.k. modellorganismer. Medicinska forskningsrådet (MFR) föreslår en uppbyggnad av vissa speciella forskningsområden, nämligen tillväxtforskning, glykobiologi och bioytor samt det metabola syndromet. Dessa områden har valts bl.a. för att de dels gäller grundkunskap för förståelse och botande av s.k. Prop. 1992/93:171 ”stora” sjukdomar, dels kan ge underlag för utveckling av produkter för svensk industri. Förslagen från Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) innehål- ler bl.a. stöd till forskning för bättre industriutnyttjande av vedråvara, cell- och molekylärbiologi hos jordbruksgrödor och skogsträd samt forskning under rubriken ”uthållig produktionsförmåga med särskild hänsyn till marken som biologiskt ekosystem”. Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) anger en rad angelägna områden för vidare svensk forskning, exempelvis enzymteknik, nano- teknologi, optoelektronik, molekylära sensorer. Samtidigt betonar rådet vikten av interdisciplinär forskning och föreslår en förstärkt koppling mellan teknikvetenskaplig, naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Enligt TFR bör resurser också avsättas för ”forskarskolor” samt för en snabb kompetensuppbyggnad inom ingenjörsvetenskapliga områden med hög industriell relevans. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) menar att förstärk- ningar framför allt bör göras genom kompetenscentra i anslutning till universitet och högskolor. NUTEK utvecklar och betonar områden med särskilt intresse för svensk industriell utveckling. Förslagen grupperas i huvudområden: - miljöteknik med exempelvis mät- och reglerteknik för miljövår- den, - energi- och transportteknik med exempelvis tillämpad laserteknik, - produktionsteknik och nya material med exempelvis avancerad yt- mekanik, - bioteknik med exempelvis industriell biomedicinsk molekylärbio- logi samt - informationsteknologi med exempelvis opto- och högfrekvenstek- nik eller systemergonomi. NUTEK driver sedan några år, tillsammans med Naturvetenskapliga forskningsrådet, en framgångsrik satsning på materialtekniska forsk- ningskonsortier och föreslår fortsatta insatser och en ökad industrian- knytning av denna verksamhetsform. Vidare föreslår NUTEK ett pro- gram för nationell förstärkning inom mikroelektronikområdet. Vetenskapsakademien (KVA) anser att löntagarfondsmedlen för forsk- ning bör fördelas genom en enda stiftelse till allmänt stöd för forskning och forskarutbildning. Akademien betonar behovet av interdisciplinär forskning. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) föreslår att förstärkningar görs inom informationsteknik, bioteknik och materialteknik. Vidare bör en- ligt akademien en fond för finansiering av utländska forskare i Sverige upprättas. I de fördjupade anslagsframställningar som utarbetats bl.a. av univer- sitet och högskolor, forskningsråd, Forskningsrådsnämnden samt av sektorsmyndigheter som NUTEK, Statens Nnturvårdsverk m.fl. inför 1993 års forskningsproposition finns vissa genomgående förslag. De gäl- ler bl.a. insatser för forskarutbildningen, liksom för internationalise- Prop. 1992/93:171 1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 171 ringen av den högre utbildningen och forskningen samt en utbyggnad av vissa särskilt angelägna forskningsområden. Utöver dessa förslag från forskningsråd, sektorsforskningsorgan och akademier har en mångfald förslag till stöd för forskning med löntagar- fondsmedel presenterats. Bland de som har störst tyngd märks omfattan- de program för forskning riktad till vissa industrigrupperingar. Dessa förslag har utarbetats i samarbete med universitet och högskolor och in- nefattar insatser av olika slag från industriföretagen i första hand, men även exempelvis från industriforskningsinstitut. Exempelvis gäller såda- na förslag flygplans-, fordons- och järnvägsområdena, mikroelektronik samt användning av skogsråvara. I de föreslagna programmen ingår ett flertal delprogram och projekt av värde för utvecklingen inom andra vetenskaps- och tillämpningsområden. 2.2 Sverige i ett internationellt perspektiv Kunskap är ett avgörande konkurrensmedel för individer, företag, sam- hällsfunktioner i övrigt och nationer. Kunskap är också en vital del av varje samhälles kulturella utveckling. Utvecklingen av de mänskliga re- surserna får gradvis en relativt sett ökande betydelse. Viktiga konkurrentländer till Sverige stärker i dag sina satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete. En höjd kunskaps- och teknologini- vå betraktas som en nödvändig förutsättning för ländernas utveckling i såväl ekonomiska som andra avseenden. Ambitiösa satsningar sker, trots ett ansträngt ekonomiskt läge, som ett viktigt medel för att minska sår- barheten och öka tillväxten i den nationella ekonomin. Varje land har sin historia och sina förutsättningar, även när det gäl- ler uppbyggnaden av organisationer och politik för vetenskap och tek- nik. Jämförelser mellan olika länder, inte minst med statistiska indika- torer, måste göras med stor försiktighet. Sammanställningar från OECD:s Technology Economy Programme och från Statistiska centralbyrån ger stöd för följande iakttagelser: I Sverige har drygt 11 procent av arbetskraften akademisk utbildning. I USA har mer än 24 procent av arbetskraften sådan utbildning, medan flertalet industriländer ligger däremellan. Detta förhållande är oroande ur svensk synvinkel. Regeringen förstärker grundutbildningen vid uni- versitet och högskolor för att vårt land skall kunna klara konkurrensen med omvärlden. Det får på olika sätt konsekvenser också för forskning- en. USA har de senaste åren ökat sina federala satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med 12-13 procent per år. Japan, som tidi- gare haft en relativt låg andel grundforskning, har fattat beslut om att fördubbla de statliga satsningarna på universitetens forskning så snabbt som möjligt. Det är framför allt stödet till grundforskning som härige- nom förstärks. I Storbritannien satsar staten på en ökad andel rörliga rådsmedel jämfört med fakultetsanslag till universitet och högskolor. Prop. 1992/93:171 Därmed avser man att uppmuntra konkurrens och ökad kvalitet i forskningen. Av alla OECD-länder har Sverige störst andel av statligt finansierad FoU vid universitet och högskolor. Skälet för den svenska politiken att koncentrera forskningsinsatserna till universitets- och högskolesystemet är att det är angeläget att av begränsade resurser kunna åstadkomma så utvecklande forskningsmiljöer som möjligt. Flertalet länder samlar på särskilda sätt sitt statliga forskningsstöd, in- te minst till områden som informationsteknik, bioteknik och material- teknik. Dessa vetenskaps- och teknikområden bedöms ha stor häv- stångseffekt för respektive lands konkurrensförmåga. Andra länders in- satser är ofta, även med hänsyn tagen till respektive lands storlek, större än Sveriges. Program för att främja samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade forskningsgrupper vid högskolor och andra typer av organisationer har redan introducerats eller är under uppbygg- nad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera forskares rör- lighet, program för att ge företag incitament att samarbeta i finansiering och genomförande av konkurrensneutral forskning, etc. I exempelvis USA, Tyskland och Storbritannien bedrivs en stor del av forskningen vid universitet och högskolor i särskilda forskningscentra. Ett huvudmotiv för etablering av sådana centra är ofta att förbättra kon- taktytan mot näringslivet. I Japan har huvuddelen av de riktade statliga satsningarna på strate- gisk forskning gjorts i statliga forskningsinstitut, i enskilda företag med stora resurser för avancerad forskning och, under senare år, i ett stort antal forskningsinstitut vilka ägs av grupper av företag och som etable- rats för genomförande av 5-10-åriga forskningsprogram. Dessas verk- samhet är till större delen - vanligen 70 % - statligt finansierad. Den japanska regeringen har under det senaste decenniet i ökande grad betonat vikten av, och på olika sätt försökt underlätta, en närmare samverkan mellan högskolesektorn och näringslivet. Näringslivets fi- nansiering av forskning vid universitet och högskolor har också ökat markant under senare år. Internationell samverkan uppmuntras i de flesta länder och ges på olika sätt särskilda resurser. Ett exempel är den tyska von Humboldt- stiftelsens finansiering av utvalda utländska gästforskare i Tyskland. Eu- ropeiska länder stöder sina forskares och företags deltagande i EG:s ramprogram, Eureka, COST med flera samarbetsprogram. I Frankrike får institut, exempelvis inom den statliga vetenskapsorganisationen CNRS, vilka utvecklar bilateralt samarbete med institut i andra länder, särskilt stöd för detta. Prop. 1992/93:171 2.3 Svensk konkurrenskraft Uppgiften att utveckla Sveriges framtida konkurrenskraft är en huvud- fråga i regeringens forskningspolitik. Denna uppgift är vid och omfattar fler områden än teknikvetenskap och ekonomi. Varje kulturnation Prop. 1992/93:171 måste upprätthålla en hög bildningsnivå och ge medborgarna möjlighe- ter att vårda och utveckla sitt kulturarv. Endast en nation med hög am- bition i dessa avseenden, och vars medborgare, forskare och företag är väl förtrogna med andra länders förhållanden, kan dessutom i längden vara en aktiv och intressant samarbetspartner för andra. De konkurrensfördelar som Sverige har haft i en rad avseenden under stora delar av efterkrigstiden har successivt minskat. Det gäller också forskningen. Tidigare kunde exempelvis delar av svensk forskning och utvecklingsarbete få stimulans och resurser genom stora offentliga be- ställningar och genom samarbete med stora nationellt baserade företag. I dag är förutsättningarna i grunden förändrade. De stora företagen blir alltmer transnationella och förlägger sin forskning och sitt utveck- lingsarbete till de länder eller regioner där förutsättningarna är mest fördelaktiga. Stora offentliga upphandlingar kommer i framtiden inte i samma utsträckning att kunna användas som en hävstång i forsknings- och teknikpolitiken. En bred, kontinuerlig och långsiktig kunskapsuppbyggnad är nödvän- dig. Denna måste emellertid förenas med särskilda insatser på områden där både svensk forskning och, i förlängningen, svenskt näringsliv har förutsättningar att nå speciella framgångar på lång sikt. Bredd i forskningssatsningarna krävs såväl för att den högre utbild- ningen skall kunna ges en god kvalitativ bas som för att Sverige skall kunna möta nya möjligheter inom vetenskapens område. Bredden är också en förutsättning för att resultat från den internationella forskning- en skall kunna utvecklas i vårt land. Parallellt med detta är det emellertid, som just nämnts, nödvändigt att åstadkomma kraftsamling och koncentration av resurserna till särskilt lovande områden. Detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna stärka sin internationella konkurrenskraft, inom forskningen liksom in- om näringslivet och samhället i övrigt. En nyckelfaktor för en ökad konkurrenskraft är hur väl näringslivet förmår nyttiggöra den kompetens och kunskap som byggs upp genom offentligt finansierad forskning. Stora insatser görs i olika länder för att överbrygga klyftan mellan universitet, högskolor och företag. Att för- bättra idé- och kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan, och näringslivet å den andra, är en utmaning också för Sve- rige. I forskningspropositionen (prop. 1992/93:170) lämnar regeringen särskilda förslag på detta område. 2.4 Svensk forskning i dag Tillsammans med Japan, Tyskland, Schweiz och USA är Sverige det land som avsätter störst andel av BNP för forskning och utvecklingsar- bete. De samlade svenska FoU-satsningarna uppgick budgetåret 1989/90 till ca 35 miljarder kronor. Nära 60 procent av dessa finansierades med pri- vata medel, först och främst av industrin. Finansiering från utlandet Prop. 1992/93:171 uppgick till cirka två procent. Resterande del utgjordes av offentliga medel. Den svenska fördelningen mellan olika forskningsfinansiärer liknar fördelningen i många jämförbara länder. Den största delen, 64 procent, av den svenska forskningen och ut- vecklingsarbetet utförs inom näringslivet, 32 procent inom universitet och högskolor. Resterande fyra procent utförs i övriga delar av den of- fentliga sektorn. Sverige skiljer sig här genom att en så hög andel av of- fentlig FoU utförs inom universitet och högskolor. Skälet härför är, som tidigare framhållits, att en koncentration av forskningsinsatser be- dömts angelägen med tanke på Sveriges relativa litenhet. Huvuddelen av näringslivets FoU avser utvecklingsarbete. Endast 15 procent av näringslivets FoU bedöms vara forskning. Därtill kommer att nära hälften av näringslivets FoU avser förbättring av existerande produkter och processer. För stora delar av detta utvecklingsarbete sak- nas samband med forskningen. Egenfinansieringen av företagssektorns FoU är ca 85 procent i Sveri- ge, vilket motsvarar nivån i t.ex. Tyskland och Nederländerna. Statens finansiering av industrins FoU avser i huvudsak beställningar för för- svaret. I andra länder, t.ex. USA, Storbritannien och Frankrike, har in- dustrin en egenfinansieringsnivå för sin FoU på cirka 70 procent. FoU inom näringslivet är i Sverige i hög grad koncentrerad till vissa branscher. Transportmedelsindustrin och maskinindustrin står sam- mantaget för mer än hälften av näringslivets totala FoU. Läkemedelsin- dustrin har den högsta andelen av tillgängliga resurser som satsas på FoU, medan trävaruindustrin och den grafiska industrin har den lägsta. Av de offentliga medlen till FoU, totalt 18,5 miljarder kronor 1991/92, anslås 45 procent till allmän vetenskaplig utveckling, dvs. i hu- vudsak forskningsrådsanslag och fakultetsanslag till universitet och hög- skolor. 25 procent av övriga offentliga medel för FoU, inklusive medlen till försvarsändamål, finansierar också forskning vid universitets och högskolor. Sektorsforskningsorganen kanaliserar i genomsnitt 40 pro- cent av sina medel till universitet och högskolor. Merparten, 73 procent, av de totala resurser som tillförs universitet och högskolor avser teknik, medicin och naturvetenskap. De humanis- tiska och samhällsvetenskapliga forskningsområdenas andel har ökat nå- got i Sverige under 1980-talet. Humanistisk forskning stöds främst ge- nom fakultets- och forskningsrådsanslag. Teknisk forskning har den största andelen sektorsmedel, medan medicinsk forskning och skogs- och jordbruksforskning i högre grad än andra områden finansieras med medel från kommuner och landsting respektive privata ickevinstdrivan- de finansiärer. Medicinsk och teknisk forskning erhåller betydande re- surser från näringslivet. Sedan början av 1980-talet lägger regeringen vart tredje år fram sam- lade forskningspropositioner. Dessa har möjliggjort en mera långsiktig planering inom forskningsområdet än vad som varit fallet inom huvud- delen av den statliga verksamheten i övrigt. Statsmakternas beslut i samband med forskningspropositionerna har inneburit en successiv utbyggnad av såväl forskning som forskarutbild- ning. Prioriterade områden är informationsteknik (IT), bioteknik och materialteknik, men också miljöforskning. Som komplement till Styrelsen för teknisk utvecklings (STU) och NUTEK:s FoU-stödjande åtgärder inom informationsteknikområdet har två nationella, tidsbegränsade program genomförts. Ett program för mikroelektronik drevs således under senare delen av 1980-talet. Vidare slutfördes under budgetåret 1991/92 ett nationellt program för informa- tionsteknologi på systemnivå (IT4). Programmen har följts upp med en utredning (IT 2000) som föreslår en rad åtgärder av både forsknings- och utvecklingskaraktär för att vidareutveckla Sveriges position inom informationsteknologiområdet. Regeringen har tidigare markerat sin vilja att ytterligare stärka forsk- ning och högre utbildning. Insatser har gjorts för att på olika sätt för- stärka kvaliteten i den verksamhet som bedrivs vid svenska universitet och högskolor. Regeringen presenterade sommaren 1992 omfattande förslag med detta syfte. Riksdagen har bifallit förslagen. Riksdagens beslut innefattade en ny högskolelag. Lagen markerar bl.a. en frigörelse av universitet och högskolor från regeringens och riksda- gens detaljstyrning. Större möjligheter för studenter att välja studiein- riktning samt ett utvidgat eget ansvar för universitetens och högskolor- nas lärare och forskare är viktiga inslag i den förestående förändringar- na. Statsmakterna har också beslutat om en utbyggnad av den högre ut- bildningens volym. Vid mitten av 1990-talet kommer ca 50 000 fler stu- denter härigenom att erbjudas plats vid universiteten och högskolorna. Regeringen har tidigare denna dag beslutat förelägga riksdagen förslag till forskningspolitik för budgetåren 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:170). Ett kvalificerat underlag för statsmakternas bedömningar har tagits fram av universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsorgan, särskilda utredningar m.fl. Som ett led i förberedelserna för forsknings- propositionen har en rad centrala forskningspolitiska frågor diskuterats inom forskningsberedningen, regeringens rådgivande organ för forsk- ningsfrågor. Ett förslag till forskningsstrategi inför 2000-talet har utar- betats av forskningsberedningens sekretariat. En vid krets har getts möj- ligheter att ge synpunkter på denna. Sverige befinner sig i dag i en situation där förstärkta insatser för forskning och kunskapsutveckling måste ges hög prioritet. Redan i re- geringsförklaringen hösten 1991 har regeringen markerat sin strävan att förstärka forskningen och den högre utbildningen. Svensk forskning når idag en erkänt hög standard, om än med varia- tioner både inom och mellan olika forskningsområden. Med det allt starkare internationella samspelet, den ökade förändringstakten och de intensifierade forskningssatsningarna i vår omvärld skärps emellertid kraven. Prop. 1992/93:171 10 Svensk forskning ställs inför en rad utmaningar. Löntagarfondsmed- len skapar särskilda möjligheter att möta dessa. De fondmedel som nu föreslås avsatta för forskning bör utnyttjas framför allt för att tillgodose kravet på att främja tillkomsten av vissa särskilt starka forskningsmiljö- er och att inom dessa främja forskarrekryteringen. I fråga om rekryter- ingen av forskare är det särskilt viktigt att se till att flera kvinnor kan engageras. Forskarrekryteringen måste stärkas för att möjliggöra en nödvändig kvalitativ och kvantitativ utbyggnad av den högre utbildningen och för att förnya och utveckla forskningen, inte minst i företagen. Antalet ex- aminerade inom forskarutbildningen är inom vissa områden för litet för att förse näringslivet med ett ökat antal vetenskapligt utbildade med- arbetare. Samtidigt krävs ett större intresse för forskarutbildade inom näringslivet. Kontaktytorna mellan den offentliga forskningen, näringslivet och andra delar av samhället är i dag otillräckliga. En ökad och direkt sam- verkan mellan forskare inom universitet och högskolor, forskningsinsti- tut, företag och andra organisationer är nödvändig. De resurser som ställs till forskningens förfogande genom löntagarfonderna skall främja detta syfte. Prop. 1992/93:171 <h2>3 Användningen av löntagarfondsmedel till forskning</h2> Mitt förslag: De löntagarfondsmedel som nu avsätts för forsk- ning bör användas för följande ändamål: - Huvuddelen av medlen tilldelas en stiftelse som inrättas för strategisk forskning med naturvetenskaplig, teknisk och medi- cinsk inriktning. -  En stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas. Stiftelsen skall främja upprättandet av stabila former för långsik- tigt samarbete mellan forskargrupper inom och utom universi- tets- och högskolesystemet. -  En stiftelse för stöd till kulturvetenskaplig forskning inrät- tas. Skälen för mitt förslag: Sverige måste bedriva en forskningspolitik som tillgodoser både behovet av bred kunskapsuppbyggnad och koncen- trerade insatser. Som angavs redan i proposition 1991/92:92 bör lönta- garfondernas resurser först och främst nyttiggöras för den senare katego- rin insatser. Löntagarfondsmedlen öppnar möjligheter till att genom strategiska val och kraftsamling ge förutsättningar för en långsiktigt positiv utveckling av såväl svensk forskning som svenskt näringsliv och det svenska sam- hället i dess helhet. Resurserna bör inriktas på särskilda insatser, utöver 11 och som komplement till den forskning som finansieras i nuvarande Prop. 1992/93:171 former. Det är särskilt angeläget att med löntagarfondsmedlen skapa starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Sådana känne- tecknas bl.a. av livligt internationellt samarbete samt av att forskare från olika discipliner deltar i lösande av komplexa gränsöverskridande pro- blem. Sådana s.k. centers of exellence - starka forskningscentra eller forskningsområden, är av vital betydelse för Sveriges framtid. Resurserna bör också användas så att tillgången på kvalificerade fors- kare i landet ökas. Jag förutsätter att verksamhet som erhåller finansiellt stöd ur dessa medel normalt kommer att innefatta väsentliga inslag av handledning och studiefinansiering för forskarutbildning. Detta har i sin tur stor betydelse för att öka tillgången på vetenskapligt kompetent personal, bl.a. i näringslivet, och för att stärka samspelet mellan univer- sitet/högskolor och näringsliv. Insatserna utgör därmed ett led i rege- ringens strävan att skapa förutsättningar för en fördubbling av antalet doktorsexamina till år 2 000. En viktig kvalitetsindikator för strategisk forskning som riktar sig till näringslivets behov är teknikledande företags - svenska såväl som ut- ländska - värdering av forskningens nivå och slagkraft i ett internatio- nellt perspektiv. Enligt min mening bör löntagarfondsmedlen satsas på tre huvudom- råden, nämligen ett som omfattar strategisk forskning med naturveten- skaplig och teknisk inriktning, ett som avser miljöstrategisk forskning och ett som gäller kulturvetenskaplig forskning. Den största andelen av medlen bör satsas på det förstnämnda området. Forskning på det medi- cinska området kan stödjas såväl inom ramen för satsningarna på strate- gisk forskning som inom ramen för de kulturvetenskapliga insatserna. Under beredningen av de förslag jag nu lägger fram har många förslag till konkreta forskningsprojekt framförts. Det är dock inte en uppgift för regering och riksdag att ge detaljerade anvisningar om forskningens inriktning. Statsmakterna bör endast inom relativt breda ramar ange hur löntagarfondsmedlen skall utnyttjas och ange en struktur genom vilken beslut om forskningsmedlen skall fattas. De stiftelser som jag fö- reslår skall inrättas har själva att göra såväl de konkreta forskningsbe- dömningarna som att ta ansvar för besluten. Enligt min mening bör följande riktlinjer, så långt det är möjligt och lämpligt med hänsyn till varje forskningsområdes speciella förutsätt- ningar, vara vägledande för val och inriktning av satsningar med lönta- garfondsmedel: - Koncentration av insatser bör ske så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kan etableras. Dessa centra/områden bör vara av viss storlek. Internationaliseringskravet bör också ses som ett sätt att betona vikten av hög kvalitet i den forskning som bör komma ifråga för stöd. Arbetsvillkoren måste vara sådana att de blir attraktiva för utländska forskare av högsta klass. 12 - Projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan di- scipliner bör prioriteras. För att sådana ansatser skall bli framgångsrika krävs att deltagarna besitter hög kompetens inom respektive disciplin. - När så bedöms lämpligt bör nätverk eller fastare samarbetsformer etableras för att kring en kvalificerad vetenskaplig uppgift samla natio- nell och internationell expertis. - Insatserna skall befordra forskarutbildning och forskarrekrytering. Unga lovande forskare skall ges goda utvecklingsmöjligheter. - De forskningscentra eller -områden som bör komma i fråga för stöd bör finnas inom eller i nära anslutning till universitet och högsko- lor. Samverkan mellan universitet och högskolor å ena sidan, och nä- ringslivet å den andra, bör ges särskild prioritet när forskning inom om- råden som är särskilt intressanta för näringslivet kommer ifråga för stöd. - Forskares rörlighet bör uppmuntras. Det gäller rörlighet såväl in- ternationellt som mellan universitet/högskolor, institut och företag. Svenska och internationella forskare med högsta kompetens bör engage- ras. I varje stiftelse bör ett internationellt utbytesprogram byggas upp. Förebilder för sådana program finns i andra länder, inte minst i Tysk- land. Möjligheten att nå slagkraft genom samverkan med starka utländs- ka forskningsenheter bör beaktas. Det framgår av dessa riktlinjer att insatsernas syfte är att förstärka den vetenskapliga miljön i landet genom att fler framstående forskare får möjlighet att verka. Endast i begränsad utsträckning och som en del i skapandet av en vetenskaplig miljö bör fondmedel också kunna använ- das till t.ex. utrustning. De insatser som görs med löntagarfondsmedel bör alltså få en särskild karaktär. Detta motiverar att ansvaret för verksamheten läggs på nya or- ganisationer som etableras vid sidan av de existerande. Jag föreslår där- för att ansvaret för fördelningen av medlen läggs på tre för ändamålet särskilt inrättade juridiska personer - tre stiftelser. Den kulturveten- skapliga stiftelsen föreslås samförvalta med Riskbankens Jubileumsfond. I det följande (avsnitt 4 och 8) ger jag en närmare beskrivning av skälen till och utformningen av de valda organisationerna. Prop. 1992/93:171 <h2>4 Ekonomiska och organisatoriska grunddrag för stiftelserna</h2> Huvuddelen av de tidigare löntagarfondsmedlen är placerade i svenska börsnoterade aktier. De förvaltas i en särskild fond, Fond 92-94. Det är inte möjligt att före den tidpunkt då utskiftningen av kapitalet från nuvarande förvaltning sker exakt ange storleken av de resurser som kommer att ställas till forskningens förfogande. För närvarande är vär- det av det kapital som avses bli använt för angivna ändamål cirka 10 miljarder kronor. Med hänsyn till möjliga förändringar i värdet anges 13 endast vilka andelar av denna resurs som skall användas för de olika än- damålen. Verksamhet inom kvalificerade forskningsområden kan endast byggas upp etappvis. Inledningsvis bör huvudsakligen avkastningen på tillgäng- liga medel användas för de nya forskningsaktiviteterna. Successivt bör även kapitalet tas i anspråk. Jag bedömer att den totala tiden för de insatser som nu föreslås skall uppgå till cirka 15 år. En tidsbegränsad, men i gengäld desto kraftigare, förstärkning av forskningen är enligt min mening att föredra framför mindre insatser över lång tid. Detta skapar också goda förutsättningar för att profilera insatserna jämfört med de existerande forskningsfinan- sierande organen. Sådana insatser kan vidare generera livskraftiga arvta- gare till de forskningsmiljöer och strukturer som nu skapas. Karaktären av tidsbegränsad satsning innebär givetvis att planeringen av insatserna får utgå från detta som en grundläggande förutsättning. Mina förslag innebär att de angivna resurserna kommer att disponeras av tre stiftelser. Kombinationen av argumenten för koncentration till vissa områden och behovet av pluralism också i forskningsfinansiering talar för att ett fåtal, smidigt fungerande, nya organ får ansvaret för re- surserna. Stiftelsen är en beprövad organisationsform för förvaltning och fördelning av forskningsresurser. Möjligheterna är goda att i stiftel- seförordningar skapa organisatoriska ramar som anpassas till respektive ändamål. Stiftelserna bör anförtros uppgiften att utveckla sina arbetsformer med hänsyn till vad som bedöms ändamålsenligt för de olika insatsom- rådena. Självfallet bör de när så bedöms lämpligt kunna samfinansiera verksamhet såväl sinsemellan som med andra forskningsfinansierande organ, högskolor, universitet, företag m.m. Verksamheten bör regelbundet bli föremål för kvalificerad utvärde- ring och uppföljning, bl.a. för att ge stiftelserna underlag för ompröv- ning och omprioritering. Möjligheterna att långsiktigt binda fondmed- len i olika forskningsinsatser bör därför begränsas. Det bör ingå i uppdraget till de organisationskommittéer, som jag i det följande förordar skall inrättas, att föreslå hur och när resurserna från Fond 92-94 skall överföras till de nyinrättade stiftelserna. Prop. 1992/93:171 <h2>5 Strategisk forskning</h2> Mitt förslag: Stiftelsen för strategisk forskning tillförs 60 procent av ifrågavarande medel. Medlen avses för satsningar på i första hand naturvetenskaplig och teknisk forskning. Huvuddelen av forskningsinsatserna bör utföras inom existerande organisationer, i första hand inom uni- versitet och högskolor. 14 Skälen för mitt förslag: Teknisk och naturvetenskaplig forskning är Prop. 1992/93:171 avgörande för utvecklingen av kunskap av betydelse på många områ- den. Sådan forskning är också av vikt för att svensk industri skall kunna klara en hårdnande internationell konkurrens. Avvecklingen av lönta- garfonderna skapar förutsättningar för att förstärka forskning med sådan inriktning. Löntagarfondsmedlen öppnar också särskilda möjligheter att främja idé- och kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å den ena sidan, och företagen å den andra. Ett sådant utbyte kan och skall ske med iakttagande av den viktiga principen om en koncentration av den offentligt finansierade forskningen till universitet och högskolor. Den stiftelse för strategisk forskning jag förslår inrättad skall stödja forskning inom naturvetenskap och teknik, men också medicin, särskilt biomedicin. Den forskning som skall stödjas skall vara av strategisk betydelse. Det- ta innebär att den måste ha såväl hög inomvetenskaplig kvalitet som långsiktigt industriellt intresse. En sådan inriktning står bäst i överens- stämmelse med den inriktning av forskningen med löntagarfondsmedel som riksdagen redan har angivit. Ren industriell produkt- eller process- utveckling bör däremot inte bli föremål för stöd. Ett viktigt fält för in- satserna kan vara så kallade generiska vetenskaps- eller teknikområden där framsteg kan stödja utveckling även inom flera andra områden. Forskningsinsatserna kan avse såväl ren grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, området däremellan. Vad som stundom be- nämnts riktad grundforskning har stor betydelse, inte minst för det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Insatserna kommer till viss del att kunna ske inom områden som re- dan har varit prioriterade och där verksamhet har börjat byggas upp. När ytterligare och förstärkta insatser nu kan göras bör särskilt goda förutsättningar finnas att skapa internationellt konkurrenskraftiga forsk- ningsmiljöer. Många av de förslag till användning av löntagarfondsmedel som har inkommit demonstrerar de möjligheter som finns genom gränsöverskri- dande forskning. Det gäller exempelvis områden som informationstek- nik, bioteknik och materialteknik. Framsteg inom områden av detta slag kan ge väsentliga bidrag till den svenska konkurrenskraften och få betydelse inom en rad områden. Informationstekniken är t.ex. betydelsefull inte bara för näringslivet utan även för andra samhällsområden, för forskningens egen utveckling och för stöd till den enskilda människan i vardagslivet. Informationstek- nikens potential är ännu inte på långt när fullt utnyttjad. Materialteknik har prioriterats genom statligt stöd under flera år. Den har stor betydelse för konkurrensförmågan såväl hos materialtillverkan- de företag, inom exempelvis stål- eller kompositområdet, som hos mate- rialanvändande företag, exempelvis inom verkstadsindustrin. Material- tekniken har betydelse även inom sjukvården, vilket jag återkommer till. 15 Biotekniken används som en samlande beteckning på forskning och Prop. 1992/93:171 utveckling inom en rad områden, med omfattande tillämpningsmöjlig- heter inom t.ex. medicin, veterinärmedicin, jord- och skogsbruk och miljövård. Forskningen bygger på tidigare framsteg inom grundläggande biologiska discipliner, exempelvis mikrobiologi samt cell- och moleky- lärbiologi. Stiftelsens mandat tar alltså sin utgångspunkt i föreningen av det in- omvetenskapligt och det industriellt intressanta. Den forskning stiftel- sen stöder skall ha betydelse över ett brett fält. Jag vill dock understryka stiftelsens autonomi; inom ramen för dess stadgar är det stiftelsen själv som skall avgöra hur dess uppgift bäst fullföljs. Medicinsk forskning Medicinsk forskning har på ett tidigt stadium utpekats bland de områ- den, vilka skall erhålla stöd ur löntagarfondsmedlen. Den tidigare givna definitionen av uppdraget till stiftelsen för strategisk forskning innebär att den forskning som därigenom stöds i många fall kommer att beröra medicinska ändamål. T.ex. kan biotekniken väntas lämna väsentliga bi- drag till utvecklingen av läkemedel. Inom den medicinska tekniken har andra kunskapsområden av strategisk karaktär - bl.a. informationstek- nik och materialteknik - många tillämpningar. Den forskning inom teknik, biomedicin eller naturvetenskap av sär- skild betydelse för medicinen som skall prioriteras bör söka kombinera målen att lösa medicinska problem och att bidra till svensk industris långsiktiga utveckling. Inom flera av de nämnda vetenskaps- och teknikområdena görs det redan i dag betydande insatser. För att på ett ändamålsenligt sätt kom- plettera dessa bör stiftelsen ges stora möjligheter att, utifrån de grund- läggande kriterier jag beskrivit, arbeta oberoende av rådande avgräns- ningar av vetenskaps- och teknikområden. Områdesprioriteringen bör kunna förändras över tiden. Stiftelsen avses få betydande möjligheter att anpassa insatserna till gällande förutsättningar, exempelvis tillgången på framstående forskare. 16 <h2>6 Miljöstrategisk forskning</h2> Prop. 1992/93:171 Mitt förslag: 25 procent av ifrågavarande medel anvisas för en stiftelse med uppgift att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen benämnes stiftelsen för miljöstra- tegisk forskning. Stiftelsen bör särskilt stöda forskning som bedrivs inom nät- verk av samverkande forskargrupper och institutioner. Huvud- delen av forskningsinsatserna bör utföras inom existerande orga- nisationer, i första hand inom universitet och högskolor. Även forskningsgrupper utanför universitet och högskolor bör emel- lertid kunna delta. Möjligheterna att uppnå industriella tillämp- ningar bör tillvaratas. Skälen for mitt förslag: Ansvaret för miljön och naturresurserna är av största betydelse för vår framtid. Forskningsinsatser på detta område har därför hög prioritet i många länder. En betydande medvetenhet finns numera om vikten av ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön. Tyngdpunkten förskjuts därmed till förmån för insatser inom industri och samhälle i syfte att förändra produkter och produktionsprocesser i miljövänlig riktning. Vetenskapsakademien har i en särskild utvärdering av den svenska miljöforskningen bl.a. un- derstrukit behovet av en industriell inriktning av miljöforskningen. Bland förslagen till insatser inom miljöforskningsområdet märks ut- veckling av resurssnål teknik liksom miljöanpassade produkter, kon- struerade för att ge minsta möjliga miljöpåverkan och kunna återanvän- das. Andra områden är bevarandet av den biologiska mångfalden, ut- veckling av ekologiskt anpassade brukningsmetoder i jordbruk, skogs- bruk och fiske samt även geografiska satellitbaserade informationssys- tem. Många av dagens mest brännande miljöproblem är internationella. In- te bara forskning och utredningsarbete utan även de åtgärder som krävs för att vårda, skydda och rena miljön måste ske i internationellt samar- bete. Utvecklingen av nya och miljövänliga former för energiproduk- tion är av betydelse. Sverige och svenska forskare har länge gjort internationellt uppmärk- sammade insatser inom miljöområdet. Det gäller särskilt den yttre mil- jön. Ett stöd i en karakteristisk och tydlig form innebär en viktig, ytter- ligare stimulans för den svenska forskningen inom detta område. Miljö- forskning som organiseras i nätverk ger möjligheter att angripa komple- xa, oftast internationella, problem på ett sätt som är anpassat efter re- spektive problemområdes karaktär. Stöd av det slag som här avses skall också främja internationell samverkan på miljöforskningsområdet. Den organisationsform för miljöforskningen som jag förordar utgår från att resurser skall kunna koncentreras till själva forskningen. Nät- verk är för detta syfte att föredra framför etablering av nya institutioner med åtföljande ofta omfattande investeringar. De generella riktlinjer 17 som jag angivit i det föregående innebär bl.a. att det även inom miljö- Prop. 1992/93:171 forskningens område blir aktuellt att bygga upp forskningsområden el- ler -centra med internationell slagkraft. Ansatserna inom miljöforskningen kan vara interdisciplinära. Det bör emellertid understrykas att forskning med strategisk betydelse för mil- jön också med framgång bedrivs med inomdisciplinära ansatser. Jag vill i detta sammanhang betona den biologiska forskningens betydelse. Den valda decentraliserade organisationsprincipen ger ledande forskare möj- lighet att delta i samarbetet med bibehållen kontakt till den grundläg- gande forskningen och den högre utbildningen. Även forskningsmiljöer utanför universitets- och högskolesystemet bör kunna delta i den verksamhet som stöds av stiftelsen. Detta inklude- rar forsknings- och utvecklingsenheter inom industrin. Transporter har en särskild betydelse också i miljösammanhang. Inom stiftelsen bör stöd till forskningsinsatser också på detta område va- ra möjliga. Flyg-, järnvägs- och fordonssektorerna har, tillsammans med olika högskolor, utarbetat förslag till forskningsprogram. I dessa program in- går många projekt som motiveras av ökande krav på lägre miljöbelast- ning från transportsektorn. Som exempel kan nämnas krav på recirku- lering av material i olika bilkomponenter. Stiftelsen skall, om den så finner lämpligt, också kunna stödja insatser inom detta område som in- te är direkt miljörelaterade men som likväl har betydelse för utveckling av transporter i enlighet med höga miljökrav. <h2>7 Kulturvetenskaplig forskning</h2> Mitt förslag: En stiftelse för kulturvetenskaplig forskning upp- rättas och tillförs 15 procent av ifrågavarande medel. Stiftelsen upprättas i anslutning till Riksbankens Jubileums- fond. Skälen för mitt förslag: Forskning inom kulturvetenskaperna är bety- delsefull för svensk kultur och bildning. Särskilt den humanistiska kun- skapens betydelse växer. Dess direkta betydelse för utbildningen i vid mening är uppenbar. Forskning inom kulturvetenskaperna är särskilt viktig i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomiska och sociala förändringar. Kulturvetenskaperna ger de teoretiska och metodologiska förutsätt- ningarna för att förmedla och tolka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internationellt. Härigenom ger de kunskaper av oundgänglig bety- delse för utformningen av vårt framtida samhälle. För en rättsstat spelar också utvecklingen av rättssystem med en gedi- gen kulturell förankring en viktig roll. Historiska och rättskomparativa perspektiv på samhällsförändringar är betydelsefulla. 18 Sveriges förmåga till samverkan med andra länder och folk samman- hänger bl.a. med vårt folks förankring i den egna kulturen och av män- niskors insikt i och förståelse för andra länders förhållanden. Det kan gälla politisk, rättslig eller kommersiell samverkan. Vår förmåga till samverkan har emellertid betydelse också när det gäller frågan om hur vi tar emot och inpassar de människor med andra kulturer, språk och religioner som kommer till vårt land. Den kulturella utmaning, som vårt land ställs inför till följd av de ökade internationella relationerna, skärper kraven på förstärkning av den kulturvetenskapliga forskningen. Den dominerande roll som det övriga Europa kommer att spela i Sveriges framtida internationella rela- tioner gör det naturligt att det i stiftelsens uppdrag ingår att stödja forsk- ning av betydelse i samband med de europeiska integrationssträvandena. Inte minst viktig är kunskap om Europas historia, kultur samt rätts- och idéutveckling. Den stiftelse som jag nu föreslår inrättad skall ges stora möjligheter att välja stödformer som är väl anpassade till den kulturvetenskapliga forskningens krav och behov. Strävan efter koncentration, internatio- nellt samarbete och forskarrekrytering har emellertid stor giltighet även inom detta vetenskapsområde. Många angelägna men komplexa problemområden kan behandlas ge- nom interdisciplinära ansatser. För stöd med löntagarfondsmedel bör sådan kulturvetenskaplig forskning prioriteras som bryggar över till andra discipliner, exempelvis medicin, beteendevetenskaper eller infor- mationsteknik. Omvårdnadsforskning och forskning för kvalitetssäkring inom vård och omsorg får ökad betydelse. Starka skäl talar för att den stiftelse jag nu föreslår för kulturveten- skaplig forskning knyts till Riksbankens Jubileumsfond. Jubileumsfon- den bör handha medelsförvaltning och administration för stiftelsen. En ökad pluralism och möjligheter att välja nya stöd- och verksamhetsfor- mer i enlighet med vad jag anfört tidigare i denna proposition, är emel- lertid samtidigt angelägna. Den nu föreslagna stiftelsen bör utformas så att den bidrar till detta. Sålunda bör den nya stiftelsen ha en egen styrel- se skild från Jubileumsfonden. Prop. 1992/93:171 <h2>8 Organisationsfrågor</h2> Min bedömning: En organisationskommitté bör tillsättas för var- dera stiftelsen för strategisk forskning, stiftelsen för miljöstrate- gisk forskning och stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning. Organisationskommittéerna bör få till uppgift att utarbeta för- slag till stadgar och andra erforderliga bestämmelser för respek- tive stiftelse. Skälen for min bedömning: Efter riksdagens beslut med anledning av de av mig förordade principerna för användningen av löntagarfondsme- 19 del för forskningsändamål erfordras ett organisationsarbete som inbegri- per vetenskaplig likaväl som industriell expertis. Tre organisationskom- mittéer bör anförtros dessa uppgifter. Följande riktlinjer bör gälla för organisationskommittéernas arbete. - Stiftelsen för strategisk forskning, stiftelsen för miljöstrategisk forskning och stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning skall vardera ledas av en styrelse som inledningsvis utses av regeringen. - Styrelserna sammansätts så att kravet på förmåga att bedöma olika insatsers betydelse för de syften jag har angett tillgodoses. Styrelserna för de två förstnämnda stiftelserna bör, med för varje fall lämplig fördel- ning, sammansättas av ledande personer från såväl forskningsvärlden som från näringslivet. I styrelserna skall ingå någon eller några ledamö- ter som utses av regeringen. - Det förutsätts att stiftelserna till stor del använder externt tillgängli- ga erfarenheter, bl.a. för bedömning av vetenskaplig kvalitet eller in- dustriell betydelse. Vidare skall, när så bedöms lämpligt, internationell expertis anlitas, såväl för bedömning av olika förslag som för utvärde- ring. - Riksbankens Jubileumsfond förvaltar medlen för stiftelsen för kul- turvetenskaplig forskning, medan de två andra stiftelserna får förvalta sina medel själva. - Stiftelserna skall vara beredda att besluta om insatser så att forsk- ning som finansieras med medel från de tidigare löntagarfonderna kan starta under budgetåret 1994/95. - Stadgeförslagen skall bl.a. avse formerna för att fortsättningsvis utse ledamöter i styrelserna. I stadgeförslagen bör också riktlinjerna anges för utvärdering och uppföljning av den verksamhet som finansieras. De förslag till forskningsinsatser som kommit in under förarbetet till de förslag jag här har presenterat kommer att överlämnas till stiftelser- na. Enligt min mening tillgodoses de kriterier för forskning med lönta- garfondsmedel som jag tidigare nämnt bäst genom att styrelserna får en sammansättning och en arbetsinriktning av det slag jag här har angivit. På detta sätt erhålls ett slagkraftigt komplement till de redan existerande forskningsråden och andra forskningsstödjande institutioner. Prop. 1992/93:171 <h2>9 Stiftelsehögskolor</h2> Frågan om ett överförande till stiftelseform av minst två högskolor har hög aktualitet. Jag räknar med att före utgången av mars månad detta år kunna förelägga riksdagen förslag i detta avseende. Därvid kommer er- forderlig kapitalbildning m. m. att kunna ske med utnyttjande av del av återstående löntagarfondsmedel. 20 <h2>10 Hemställan</h2> Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag förordat om användningen av löntagar- fondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna för val av och in- riktning för satsningarna (avsnitt 3), 2. godkänna vad jag förordat om de ekonomiska och organisa- toriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4), 3. godkänna vad jag förordat om stiftelsen för strategisk forsk- ning (avsnitt 5), 4. godkänna vad jag förordat om stiftelsen för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6), 5. godkänna vad jag förordat om stiftelsen för kulturvetenskap- lig forskning (avsnitt 7). Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om organisatoriska frågor i samband med bildan- det av stiftelserna (avsnitt 8). <h2>11 Beslut</h2> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som han har hemställt om. Prop. 1992/93:171 21 <h2>Innehåll</h2> Prop. 1992/93:171 Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993 .................................. 3 1  Inledning ........................................ 3 2  Bakgrund ........................................ 4 2.1 Inkomna förslag om användning av löntagarfondsmedel till forskning ..................................... 4 2.2 Sverige i ett internationellt perspektiv ............... 6 2.3 Svensk konkurrenskraft .......................... 7 2.4 Svensk forskning i dag ........................... 8 3  Användningen av löntagarfondsmedel till forskning ....... 11 4  Ekonomiska och organisatoriska grunddrag för stiftelserna . .   13 5  Strategisk forskning................................ 14 6  Miljöstrategisk forskning ............................ 17 7  Kulturvetenskaplig forskning  ........................ 18 8  Organisationsfrågor ................................ 19 9  Stiftelsehögskolor ................................. 20 10 Hemställan ...................................... 21 11 Beslut ............. 21 22 gotab 43205, Stockholm 1993 1 1 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna (avsnitt 3) bifall = utskottet 1992/93:UbU16 ? 1 1 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna (avsnitt 3) ? 2 2 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4) ? 2 2 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4) bifall = utskottet 1992/93:UbU16 ? 3 3 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för strategisk forskning (avsnitt 5) bifall = utskottet 1992/93:UbU16 ? 3 3 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för strategisk forskning (avsnitt 5) ? 4 4 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6) ? 4 4 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6) bifall = utskottet 1992/93:UbU16 ? 5 5 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning (avsnitt 7) delvis bifall = utskottet 1992/93:UbU16 ? 5 5 att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning (avsnitt 7) ? 6 6 att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna (avsnitt 8). ? 6 6 att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna (avsnitt 8). till handlingarna = utskottet 1992/93:UbU16 ? INL Inlämning 1993-02-22 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1993-02-23 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1993-02-24 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1993-03-15 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Folkpartiet liberalerna 2014-11-24 05:37:27 statustext statustext Ärendet är avslutat GG03171 2019-05-28 12:26:42 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-24 05:37:27 GG03171 prop_199293__171.pdf 930498 pdf om forskning i frontlinjen https://data.riksdagen.se/fil/52E52E02-9886-4107-A1DF-C4FD51236F62 behandlas_i 1992/93:UbU16 GG01UbU16 bet 1992/93 UbU16 Löntagarfondsmedel för forskning Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub91 mot 1992/93 Ub91 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub92 mot 1992/93 Ub92 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub93 mot 1992/93 Ub93 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub94 mot 1992/93 Ub94 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub95 mot 1992/93 Ub95 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub96 mot 1992/93 Ub96 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen Motion följdmotion av Björn Samuelson m.fl. (V) med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub95 mot 1992/93 Ub95 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Björn Samuelson m.fl. (V) Motion följdmotion av Ian Wachtmeister m.fl. () med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub92 mot 1992/93 Ub92 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Ian Wachtmeister m.fl. () Motion följdmotion av Ingela Mårtensson (FP) med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub93 mot 1992/93 Ub93 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Ingela Mårtensson (FP) Motion följdmotion av Ingvar Carlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub94 mot 1992/93 Ub94 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Ingvar Carlsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Marianne Andersson m.fl. (C, KD, V, FP, M) med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub96 mot 1992/93 Ub96 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Marianne Andersson m.fl. (C, KD, V, FP, M) Motion följdmotion av Sören Norrby (FP) med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen GG02Ub91 mot 1992/93 Ub91 med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen av Sören Norrby (FP) Motion