<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287414</hangar_id>
 <dok_id>GG03170</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>170</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:170</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>170</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:02:48</publicerad>
 <titel>Forskning för kunskap och framsteg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03170/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03170</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03170</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1992/93: 170&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Forskning för kunskap och framsteg&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-1.png" style="width:36pt;height:31pt;"/&gt;
&lt;h5&gt;Prop.&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;1992/93:170&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Uthild-&lt;br&gt;ningdepartementet; vidare cheferna för Justitie-, körsvars-, Social-,&lt;br&gt;Kommunikations-, l inans-, Jordbruks-, Arbetsmarknads-, Kultur-,&lt;br&gt;Närings-, Civil- samt Miljö- och naturresursdepartementen och statsrå-&lt;br&gt;det Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges framtid ligger i målmedveten satsning på kunskap. Det gäller&lt;br&gt;såväl skolan som den högre utbildningen och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom forskningen bryts ny mark. Den ökar vårt vetande om livets&lt;br&gt;villkor, om människors relationer till varandra, om historien och kul-&lt;br&gt;turer. Den är förutsättningen för Sveriges industriella och ekonomiska&lt;br&gt;växt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forskningspolitik syftar till att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;vetenskapen att nå kunskapens frontlinje. Den utgår från att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsresultat inte kan kommenderas fram utan skapas i det Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;naturliga samspelet människor emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av löntagarfonderna undanröjer en rest av socialistisk&lt;br&gt;politik. Fonderna utnyttjas nu för att ge svensk forskning möjlighet, att&lt;br&gt;på områden där grunden redan är av hög klass, bli världsledande. De&lt;br&gt;möjligheter för forskningen - och därmed för hela vårt samhälles&lt;br&gt;utveckling - som nu öppnas, kan inte överskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de områden inom forskningen där ökade insatser mobiliseras,&lt;br&gt;kommer effekten att bli tydlig. Effekterna sträcker sig emellertid längre&lt;br&gt;än så. Satsningen kan förstärka kreativiteten i hela det svenska&lt;br&gt;forskarsamhället, öka vårt lands internationella attraktionskraft och&lt;br&gt;stärka det svenska näringslivets utvecklingsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avstår från att själv i enskildheter avgöra hur&lt;br&gt;forskningsförstärkningen skall fördelas. Det kan andra göra bättre.&lt;br&gt;Insatserna skall emellertid vara koncentrerade och bygga vidare på&lt;br&gt;redan vunna framsteg. De skall förstärka det humanistiska och&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga kunskapssökandet, förstärka strategiska&lt;br&gt;forskningsområden inom teknik och naturvetenskap och vidareutveckla&lt;br&gt;redan framgångsrik forskning för en bättre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som ges uppgiften att avgöra hur den svenska forskningen nu skall&lt;br&gt;utvecklas har ett stort ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett litet land som vårt är det särskilt viktigt att all kunskap&lt;br&gt;tillvaratas. Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena&lt;br&gt;sidan och det övriga samhället å den andra måste bli bättre. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta utbytet med näringslivet. Kunskapsutbytet underlättas om&lt;br&gt;fler forskare är verksamma inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill främja kunskapstillväxten. Det kräver att fler unga får&lt;br&gt;möjlighet att forska. Regeringen presenterar därför en plan för en&lt;br&gt;fördubbling av antalet doktorsexamina till år 2090. En del av&lt;br&gt;forskningsrådens resurser bör gå till unga, särskilt lovande forskare.&lt;br&gt;Särskilda forskarskolor introduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler kvinnor måste engageras i forskning. Regeringen presenterar ett&lt;br&gt;tiopunktsprogram för fler kvinnor i forskning och forskarutbildning.&lt;br&gt;Kvinno- och jämställdhetsforskningen fördubblas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska forskningsystemet måste göras mer flexibelt.&lt;br&gt;Kunskapsutvecklingen världen över går numera så fort att&lt;br&gt;forskningsorganisationer och enskilda forskare måste klara en&lt;br&gt;kontinuerlig anpassning till nya villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges internationella forskningsrelationer är centrala. 1 CERN:s&lt;br&gt;partikelfysikforskning deltar svenska forskare i arbetet med att utröna&lt;br&gt;materiens ursprung. Det internationella IlUGO-projektet kartlägger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mänskliga genomet. Rymdsamarbetet inom ESA bidrar till förståelsen&lt;br&gt;av universum, men ökar också kunskapen om miljöförstöringens&lt;br&gt;orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges internationella forskningssamarbete förstärks genom ett fullt&lt;br&gt;deltagande i EG:s forskningsprogram. Det kompletteras med ett utökat&lt;br&gt;bilateralt samarbete med Tyskland och Frankrike. Relationerna med&lt;br&gt;USA och Japan understryks särskilt. Fasta och omfattande relationer&lt;br&gt;eftersträvas mellan svenska universitet och utländska institutioner av&lt;br&gt;högsta klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabbt föränderliga omvärlden aktualiserar nya&lt;br&gt;forskningsområden. Utrikespolitiska Institutets möjligheter att bedriva&lt;br&gt;forskning om säkerhetspolitiken förbättras. Vid Uppsala universitet&lt;br&gt;upprättas ett särskilt institut för Central- och Osteuropaforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-samarbetet ställer krav på vidgade kunskaper om Europas kultur,&lt;br&gt;idéutveckling och juridik. Forskningen kring dessa områden utvidgas.&lt;br&gt;Den utveckling i mångkulturell riktning som vårt eget land genomgår&lt;br&gt;understryker betydelsen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialvetenskapliga forskningen byggs ut. Det är angeläget inte&lt;br&gt;minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets omvandling i&lt;br&gt;riktning mot ökad hänsyn till personliga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning på områden av särskilt intresse för det svenska näringslivets&lt;br&gt;utveckling ges hög prioritet. Det sker genom såväl ordinarie&lt;br&gt;forskningsinsatser som inom ramen för forskning med&lt;br&gt;löntagarfondsmedel. Områden av särskilt intresse är bl.a. bioteknik och&lt;br&gt;mikroelektronik. Regeringen föreslår i annat sammanhang att bl.a.&lt;br&gt;civilingenjörsutbildningen byggs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningen ges bättre utvecklingsmöjligheter. Forskning&lt;br&gt;kring miljövänliga transporter är av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om skogen och skogsråvaran förskjuts i riktning mot de&lt;br&gt;senare leden i förädlingskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utvecklingsarbete kräver tillgång till kompetenta&lt;br&gt;forskare, men också till avancerad utrustning och ändamålsenliga&lt;br&gt;lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar skapas för att uppföra ett fysikcentrum i Stockholm&lt;br&gt;som ett första steg i förverkligandet av projekt Vetenskapsstaden, ett&lt;br&gt;sammanhängande kunskapsområde mellan Stockholms universitet och&lt;br&gt;Tekniska högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Lunds universitet fortsätter tillskapandet av ett biomedicinskt&lt;br&gt;centrum. Ett djurhus uppförs vid universitetet i Göteborg för att&lt;br&gt;möjliggöra en rationell förändring av det s.k. medicinarberget. Ett&lt;br&gt;materialtekniskt centrum uppförs vid Uppsala universitet en särskild&lt;br&gt;forskningsenhet för molekylärmedicin möjliggörs vid universitetet i&lt;br&gt;Umeå. En omfattande ombyggnad av Karolinska institutet inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja en bred spridning av forskningen ges de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna större möjligheter att bedriva forskning. Det är&lt;br&gt;av särskild betydelse för att upprätthålla en hög regional&lt;br&gt;kompetensnivå. Särskilt forskningsstöd föreslås till nätverk i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också ingår universitet och högskolor med fast forskningsorganisation.&lt;br&gt;Forskningsstöd föreslås också till mindre och medelstora högskolor som&lt;br&gt;etablerar varaktigt forskningssamarbete med t.ex. industriföretag.&lt;br&gt;Propositionen omfattar alla anslag på statsbudgeten till forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning och&lt;br&gt;biståndsmotiverad forskning. Propositionen innebär att för den&lt;br&gt;kommande treårsperioden årligen ca 12,5 miljarder kronor ställs till&lt;br&gt;förfogande för forskning och utveckling, dvs. sammanlagt för de tre&lt;br&gt;åren 37,5 miljarder kronor. Jämfört med innevarande budgetår ökar&lt;br&gt;resurserna, utöver kompensation för kostnadsökningar, med ca 200&lt;br&gt;miljoner kronor årligen, sammanlagt för de tre åren 600 miljoner&lt;br&gt;kronor. Därtill kommer investeringar i lokaler och utrustning för&lt;br&gt;universitet och högskolor uppgående till minst två miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den förstärkning av forskningen som regeringen nu föreslår&lt;br&gt;skapas förutsättningar för att Sverige skall kunna etableras som en såväl&lt;br&gt;kulturell som industriell kunskapsnation av hög klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en separat proposition (prop. 1992/93:171) preciseras regeringens&lt;br&gt;förslag om användning av löntagarfondspengar för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppföljande forskningsproposition planeras till 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Forskningens möjligheter och begränsningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle. Det innebär bland an-&lt;br&gt;nat att höga krav ställs på varje enskild människas förmåga att förstå en&lt;br&gt;komplex verklighet. Kunskapssamhället ger emellertid också nya möj-&lt;br&gt;ligheter för var och en att berika och fördjupa sitt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen utvecklar människan. Samtidigt utvecklas kunskapen av&lt;br&gt;och genom enskilda människor. För detta växelspel skall skolan, den&lt;br&gt;högre utbildningen och forskningen skapa de bästa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det samhälle som ligger framför oss kommer gamla indelningar i&lt;br&gt;kunskaps- och yrkesfack att bli alltmera otidsenliga. Snarare kommer&lt;br&gt;de unika kombinationerna att bli viktigare. Varje enskild människas&lt;br&gt;särart får större möjligheter att komma till sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att ta till vara den nya tidens möjligheter förutsätter att vi&lt;br&gt;förstår att det är just ur unika kombinationer baserade på grundläggan-&lt;br&gt;de kunskap som framstegen uppstår. Det förutsätter också att varje&lt;br&gt;människa ges redskapen härför. Den kulturvetenskapliga och naturve-&lt;br&gt;tenskapliga bildningen, liksom förmågan att hantera ökande informa-&lt;br&gt;tionsmängder är härvidlag av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den humanistiska bildningen ger förankring i kultur, språk och hi-&lt;br&gt;storia. Den hjälper oss att förstå där snäv rationalitet inte förslår. Den&lt;br&gt;värnar det goda samhällets värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvetenskaperna är emellertid betydelsefulla också i en mera&lt;br&gt;omedelbar mening. Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier&lt;br&gt;och forskning vidgar vyer och förstärker toleransen. Humaniora och&lt;br&gt;samhällsvetenskap ger grunden för förståelsen av såväl individer som&lt;br&gt;samhällsinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturvetenskapliga bildningen ger oss nyckeln till den lagbundna&lt;br&gt;naturen, fysiken, kemin och biologin. Den gör oss kapabla att utveckla&lt;br&gt;naturens möjligheter utan att undergräva dess förmåga att trygga framti-&lt;br&gt;den för dem som kommer efter oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avancerade teknologi och medicinska vetande som karaktäriserar&lt;br&gt;det moderna samhället bygger på naturvetenskaperna. Det är genom in-&lt;br&gt;sikter i de naturvetenskapliga grunderna och sammanhangen som indi-&lt;br&gt;viden kan behärska tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att kunna hantera och nyttiggöra växande informations-&lt;br&gt;mängder är en kunskap av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationstekniken har länge varit just teknik. Också i framtiden&lt;br&gt;kommer de tekniska aspekterna att vara centrala. Men härtill kommer&lt;br&gt;den påverkan som den nya tekniken har på hela vårt sätt att leva. Kun-&lt;br&gt;skap om hur information kan användas till vår fördel blir ett värde av&lt;br&gt;lika stor betydelse som de teknologiska landvinningarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsutvecklingen går fort. Samtidigt kan forskningens resultat li-&lt;br&gt;ka lite som framtiden själv förutsägas. Det ställer nya krav på hela ut-&lt;br&gt;bildningssystemet. Varje människa måste kunna tillgodogöra sig ny&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap hela livet. Den grundläggande bildningen hjälper henne med Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaputvecklingen är samtidigt långsiktig. Ny kunskap läggs till ti-&lt;br&gt;digare gjorda erfarenheter. Vården av kunskapens institutioner blir där-&lt;br&gt;med avgörande för samhällets intellektuella livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen är kunskapsutvecklingens viktigaste medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En satsning på forskning är alltid långsiktig. Gårdagens forskningsre-&lt;br&gt;sultat är grunden för vår förmåga att lösa dagens problem. Långsiktighe-&lt;br&gt;ten garanterar därmed kompetensen i nuet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvänt gäller att forskningen inte kan förlösa ett land i ekonomisk&lt;br&gt;kris från dagsbekymren. Orealistiska förväntningar om snabba praktiska&lt;br&gt;resultat av forskningsinsatser leder till besvikelser och dessutom lätt till&lt;br&gt;felaktiga ställningstaganden om forskningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgångsrik forskning har sitt viktigaste ursprung i den enskilde&lt;br&gt;forskarens kreativitet och utvecklingsförmåga. Nyfikenheten och intres-&lt;br&gt;set att ställa nya frågor, att kritiskt ifrågasätta etablerade sanningar, att&lt;br&gt;finna lösningar till gamla eller nya problem och att vidga kunskapshori-&lt;br&gt;sonten är forskningens viktigaste drivkrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det understryker själva forskningsmiljöns betydelse. Det är genom&lt;br&gt;miljöer där individer far stimulans och möjlighet till nytänkande, nya&lt;br&gt;kontakter och nya utmaningar som forskningens kvalitet, dynamik och&lt;br&gt;nytta varaktigt kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nydanande forskning förutsätter engagemang och vilja till hårt arbete,&lt;br&gt;men också uthållighet och tid till eftertanke. Därtill krävs att arbetsin-&lt;br&gt;satsen ger den enskilde individen avkastning. Dessutom behövs ett bety-&lt;br&gt;dande mått av risktagande. För att framgångsrika resultat skall kunna&lt;br&gt;genereras måste också misslyckanden tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanningssökande är forskningens kännetecken och yttersta syfte.&lt;br&gt;Forskning kan dock inte i sig ge svar i grundläggande normativa fråge-&lt;br&gt;ställningar. Samtidigt måste forskningen bedrivas inom de etiska ramar&lt;br&gt;som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar ett värnande&lt;br&gt;av den personliga integriteten, men också av de rättsliga och andra reg-&lt;br&gt;ler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt. Speciellt inom medi-&lt;br&gt;cinsk och genetisk forskning behövs särskilda former för forskningsetisk&lt;br&gt;granskning. Det är viktigt att kontinuerligt följa verksamheten i detta&lt;br&gt;avseende. Regeringens grundsyn i etiska frågor framgår av regeringsför-&lt;br&gt;klaringen från hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om normers och etiska principers roll och funktion i sam-&lt;br&gt;hällets utveckling, inte minst i ekonomiskt hänseende, har likaså ett be-&lt;br&gt;tydande värde. Ökade insikter om dessas betydelse kommer oss till gagn&lt;br&gt;i flera olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens uppgifter har flera dimensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inåt skall forskningen bidra till att skapa det fundament som utbild-&lt;br&gt;ning på lägre och högre stadier skall baseras på. Det är nödvändigt med&lt;br&gt;nära samband mellan forskningen och den högre utbildningen, men&lt;br&gt;också med utökade kontakter mellan skolväsendet och universiteten&lt;br&gt;och högskolorna. Det senare kan åstadkommas bl.a. genom fler lektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i gymnasieskolan. Lärarnas ämneskunskaper är grunden för den under-&lt;br&gt;visning som förmedlas till kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensiva och vitala kontakter mellan forskningen och undervisning-&lt;br&gt;en är dessutom nödvändiga för att säkra rekryteringen till och kvalite-&lt;br&gt;ten i forskningen själv. Dagens studenter och skolungdomar är de som&lt;br&gt;kommer att skapa framtidens forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utåt är forskningen en viktig förutsättning för att vårt lands välstånd i&lt;br&gt;vidaste mening skall kunna tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap är i dag ett utslagsgivande konkurrensmedel. Råvaror och&lt;br&gt;kapital har fått en relativt sett mindre betydelse för industriell fram-&lt;br&gt;gång. Ökad kunskap krävs för att generera nyföretagande inom högtek-&lt;br&gt;nologiska och kunskapsintensiva branscher, men även för att stärka och&lt;br&gt;utveckla dagens näringsliv. Svenskt näringsliv måste ha tillgång till en&lt;br&gt;kunskaps- och forskningsmiljö som är minst lika dynamisk och stimu-&lt;br&gt;lerande som den i våra viktigaste konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad kunskap är nödvändig också för att stärka vår förmåga att han-&lt;br&gt;tera och lösa såväl inhemska som globala problem av de mest skilda&lt;br&gt;slag. Det gäller inte minst övergripande miljö-, klimat- och naturre-&lt;br&gt;sursfrågor, men också utmaningar inom t.ex. ekonomin, vården, omsor-&lt;br&gt;gen och de offentliga trygghetssystemen. Den allt snabbare internationa-&lt;br&gt;liseringen aktualiserar särskilt vårt behov av kunskaper om omvärlden&lt;br&gt;och dess förändringar, liksom i språken. Samhällsutvecklingen och de&lt;br&gt;ekonomiska sambanden, men också det egna kulturarvet i alla dess&lt;br&gt;skiftningar, behöver ständigt granskas, och nytolkas. I en samtid präglad&lt;br&gt;av migration och alltmer mångkulturella samhällen får detta en allt&lt;br&gt;större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att forskningens resultat skall kunna komma till nytta och glädje&lt;br&gt;fordras att kontakterna mellan forskningsvärlden och det övriga samhäl-&lt;br&gt;let är intensiva och ömsesidiga. Information om forskningens rön och&lt;br&gt;landvinningar måste ges största möjliga spridning. Utan en förståelse för&lt;br&gt;forskningens värde och möjligheter bland medborgare, företag, organi-&lt;br&gt;sationer, kommuner och myndigheter kommer inte satsningarna på&lt;br&gt;forskning att ge den avkastning som det finns anledning att förvänta.&lt;br&gt;Omvänt kan inte forskningens egen potential utvecklas till fullo utan&lt;br&gt;kontakter med den verklighet och de förhållanden som råder utanför&lt;br&gt;forskningens institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med denna utgångspunkt regeringens forskningspolitik for-&lt;br&gt;mats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 En ny forskningspolitik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar forskning och ut-&lt;br&gt;veckling högt. Med en ny tid ställs emellertid nya krav. Såväl förstärkta&lt;br&gt;insatser som ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser är i dag nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två huvudfrågor som regeringen prioriterar är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena sidan Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;och näringslivet och samhället i övrigt å den andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer ytterligare tre frågor som har ett nära samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de två huvudfrågorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ökad förnyelseförmåga inom forskningen vid universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förstärkt rekrytering av forskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vidgad internationell samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.1 Forskningens olika villkor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som den svenska forskningen nu står inför måste ta&lt;br&gt;hänsyn till de mångskiftande villkor som olika former av forskning be-&lt;br&gt;drivs under. Forskning rymmer många verkligheter och har många syf-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom religionsve-&lt;br&gt;tenskap och juridik, består forskningsproblemen inte sällan i att tolka&lt;br&gt;och beskriva ett historiskt skeende eller en samhällelig process. Männi-&lt;br&gt;skan, språken, kommunikationen, det offentliga samtalet, samhället och&lt;br&gt;kulturarvet står i centrum för forskningsverksamheten. Tillgång till väl-&lt;br&gt;utrustade bibliotek och arkiv är viktiga förutsättningar för denna forsk-&lt;br&gt;ning. Vissa delar av forskningen har också en karaktär som kräver till-&lt;br&gt;gång till avancerad datorutrustning och laboratorier. Empiriska under-&lt;br&gt;sökningar, ofta mycket långvariga, är nödvändiga bl.a. inom den sociala&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, samt lantbruksve-&lt;br&gt;tenskap och farmaci, kännetecknas ofta av systematiska experiment och&lt;br&gt;observationer. Utrustning, apparatur och laboratorier spelar en väsent-&lt;br&gt;lig roll för forskningsverksamheten. Hypoteser och forskningsproblem,&lt;br&gt;som sträcker sig allt ifrån makro- till mikrokosmos, genereras vanligen&lt;br&gt;utifrån internationellt etablerade teorier, eller synteser därav, i en ku-&lt;br&gt;mulativ forskningsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mer direkt näringslivsinriktad, tillämpad forskning kan man ofta utgå&lt;br&gt;från grundforskningens resultat. Även här har experiment och laborato-&lt;br&gt;rieförsök en central funktion. Syftet med forskningen är dock delvis ett&lt;br&gt;annat än grundforskningens. De problem man söker lösa tar sikte på di-&lt;br&gt;rekta tillämpningar, som i sin tur kan resultera i utvecklingsarbete och&lt;br&gt;i nya produkter eller processer. Det förutsätter som regel att grund-&lt;br&gt;forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt&lt;br&gt;och i ett kontinuerligt samspel. Forskningsproblemen spänner därmed&lt;br&gt;normalt över ett flertal inomvetenskapliga forskningsdiscipliner, samti-&lt;br&gt;digt som mer praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet integreras i&lt;br&gt;forskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I företagens utvecklingsarbete utnyttjas systematiskt och metodiskt den&lt;br&gt;tillämpade forskningens resultat tillsammans med mer praktiska erfa-&lt;br&gt;renheter och idéer för att ta fram nya eller förbättrade produkter, pro-&lt;br&gt;cesser eller system. Ett brett, gränsöverskridande kunnande är därmed&lt;br&gt;nödvändigt. Experiment och tester utförs ofta i laboratorier eller med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datasimuleringar, prototyper eller försöksanläggningar. Innovationerna Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;syftar direkt till att öka företagens försäljning och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundernas efterfrågan och konkurrenternas utmaningar utgör väsentli-&lt;br&gt;ga drivkrafter för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forskning för särskilda syften, vanligen kallad sektorsforskning,&lt;br&gt;ryms såväl rena grundforskningsproblem som forskningsproblem av&lt;br&gt;mer tillämpad karaktär. Ökad kunskap är avgörande för att Sverige&lt;br&gt;skall kunna hantera och lösa allehanda problem alltifrån övergripande&lt;br&gt;frågor om biologisk mångfald och kretslopp till sådana som rör förnyel-&lt;br&gt;searbetet inom den offentliga sektorn och de offentliga trygghetssyste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så kan huvudstrukturen beskrivas. Undantagen är emellertid många.&lt;br&gt;Även inom humaniora och samhällsvetenskap genomförs systematiska&lt;br&gt;och teoribaserade experiment och observationer. Även inom den medi-&lt;br&gt;cinska, naturvetenskapliga eller tekniska grundforskningen är böcker,&lt;br&gt;bibliotek, praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet nödvändiga ele-&lt;br&gt;ment i forskningsverksamheten. Även i den tillämpade, direkt närings-&lt;br&gt;livsinriktade forskningen eller i forskningen för särskilda syften genere-&lt;br&gt;ras fundamentala grundforskningsresultat och nya teoribildningar.&lt;br&gt;Dessutom spänner åtskilliga viktiga forskningsproblem över flera dis-&lt;br&gt;ciplin- och fakultetsgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många områden når svensk forskning och utvecklingsverksam-&lt;br&gt;het i dag en dokumenterat hög standard. I en tid av snabba förändringar&lt;br&gt;skärps emellertid kvalitets- och förnyelsekraven. Att ge varje forsk-&lt;br&gt;ningsområde de bästa tänkbara utvecklingsmöjligheterna är ett övergri-&lt;br&gt;pande syfte med regeringens forskningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt, 1.2, sammanfattas de prioriteringar regeringen gör för&lt;br&gt;de kommande åren. Avsnitten 1.3-1.5 ger en bakgrund till förslagen.&lt;br&gt;Dessa beskrivs mera utförligt i avsnitten 1.6-1.11. Därefter följer sex av-&lt;br&gt;snitt, 1.12-1.17, som i sammanfattning beskriver viktiga satsningar inom&lt;br&gt;forskningen för särskilda syften. Detaljerade redogörelser förs i respekti-&lt;br&gt;ve ansvarigt departements avsnitt för de olika förslagen till riksdagen&lt;br&gt;där också anslagsfrågorna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.2 Öppen förberedelse&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den forskningspolitik för de kommande tre åren som regeringen här&lt;br&gt;presenterar baseras på ett stort underlag. Genom fördjupade anslags-&lt;br&gt;framställningar har universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsorgan&lt;br&gt;och andra myndigheter redovisat sin verksamhet och givit förslag till&lt;br&gt;önskvärda förändringar, prioriteringar och förnyelseåtgärder. I många&lt;br&gt;fall har dessutom speciella redovisningar inom anslagsframställningar-&lt;br&gt;nas ram, exempelvis angående åtgärder för att förbättra forskarrekryter-&lt;br&gt;ingen, bidragit till ett ökat beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer den serie utfrågningar, seminarier och konferenser&lt;br&gt;som avhållits om forskningsstrategiska frågor under det gångna året. Ett&lt;br&gt;stort antal representanter för skilda verksamheter inom och utom uni-&lt;br&gt;versiteten och högskolorna, inte minst näringslivet, har kommit till tals&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lagt fram sin syn på forskningspolitiken. Rapporter från dessa dis-&lt;br&gt;kussioner har presenterats i en särskild skriftserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag och synpunkter som framkom ur denna process resultera-&lt;br&gt;de, efter ytterligare diskussioner i regeringens forskningsberedning, i en&lt;br&gt;särskild forskningsstrategi, ”Forskningens utmaningar” (Ds 1992:97),&lt;br&gt;utarbetad av beredningens sekretariat. Under hösten 1992 var strategin&lt;br&gt;föremål för en bred, informell snabbremiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande mål för forskningspolitiken som ställdes upp i&lt;br&gt;forskningsstrategin var ”att bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar&lt;br&gt;för en konkurrenskraftig svensk kunskapsmiljö och därvid främja både&lt;br&gt;bredd och internationella topprestationer inom den svenska forskningen. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väsentligaste utmaningar som svensk forskning står inför angavs&lt;br&gt;vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kunskapsutveckling och koncentration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Flexibilitet och förnyelseförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Idé- och kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna och&lt;br&gt;samhället i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Forskarrekrytering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet av remissinstanserna ställde sig bakom såväl målet&lt;br&gt;som bedömningen av vilka områden som har särskild strategisk betydel-&lt;br&gt;se för forskningens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den mer specifika inriktningen på de presenterade för-&lt;br&gt;slagen var emellertid meningarna mera delade. Sålunda gick åsikterna&lt;br&gt;isär exempelvis om prioriteringarna mellan olika forskningsområden&lt;br&gt;och mellan fakultets- respektive rådsanslag. Även vad gäller rollfördel-&lt;br&gt;ningen mellan stat, universitet, högskolor, sektorsorgan, institut och en-&lt;br&gt;skilda företag inom den mer direkt näringslivsinriktade forskningen&lt;br&gt;fanns skilda åsikter. Förslagen om koncentrerade elitforskningssatsning-&lt;br&gt;ar fick i allmänhet ett positivt mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt efterfrågade ett flertal remissinstanser ytterligare förslag gäl-&lt;br&gt;lande industriellt inriktad forskning, jämställdhet, forskning vid mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolor samt forskning om miljö- och naturresursfrå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.3 De avgörande utmaningarna&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det av stor betydelse att forskningspo-&lt;br&gt;litiken anpassas till de nya villkor som det svenska samhället nu står in-&lt;br&gt;för. Konkurrensen hårdnar och därmed också de krav hela vårt samhäl-&lt;br&gt;le måste leva upp till. Såväl den privata som den offentliga sektorn står&lt;br&gt;inför förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen måste vara bred för att den skall kunna bidra till att&lt;br&gt;upprätthålla ett öppet, tolerant och vitalt samhälle. Därmed skapas ock-&lt;br&gt;så en beredskap för framtida oförutsägbara upptäckter och innovatio-&lt;br&gt;ner. En bred kunskapsutveckling är nödvändig också för att aktuella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsresultat från andra delar av världen skall kunna tas till vara&lt;br&gt;och exploateras i Sverige. Avancerad kunskap kan inte tas emot utan en&lt;br&gt;stark bas inom nationell forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste Sverige också kunna kraftsamla sina resurser till ett&lt;br&gt;mindre antal strategiska områden, där vi i gengäld skall kunna vara&lt;br&gt;bland de allra främsta internationellt. Det är nödvändigt dels för vår&lt;br&gt;egen kunskapsutveckling på vitala områden, dels för att skapa möjlighe-&lt;br&gt;ter till samarbete och kontakter med motsvarande miljöer utomlands,&lt;br&gt;dels för att stimulera till förnyelse och dynamik inom det svenska forsk-&lt;br&gt;ningssystemet. Inom forskningen, liksom på så många andra områden,&lt;br&gt;utgör kvaliteten i toppen och bredden varandras förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns i dag förutsättningar&lt;br&gt;för väsentliga förstärkningar. Tas inte dessa möjligheter till vara riskerar&lt;br&gt;Sverige att förlora i internationellt intresse med konsekvenser för hela&lt;br&gt;det svenska samhällets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målmedvetna forskningsinsatser inom strategiska områden är därför&lt;br&gt;regeringens första prioritet. Att förstärka kunskapsutbytet mellan de ve-&lt;br&gt;tenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet i företagen är den andra. Förstärkt kunskapsutbyte är ock-&lt;br&gt;så viktigt mellan de vetenskapliga institutionerna och intressenterna in-&lt;br&gt;om den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge har statens insatser för forskning i allt väsentligt kanalise-&lt;br&gt;rats till universitet och högskolor. Detta är ett sätt att effektivt ta till va-&lt;br&gt;ra det lilla landets alltid begränsade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan strategi förutsätter emellertid att företag och offentlig sektor&lt;br&gt;kan ges tillgång till den forskning som bedrivs vid universitet, högsko-&lt;br&gt;lor och andra forskningsenheter. I detta avseende krävs väsentliga för-&lt;br&gt;bättringar genom vidareutveckling av nuvarande samverkansformer och&lt;br&gt;utveckling av nya. För företag med möjlighet till etablering utomlands&lt;br&gt;kan brister i den svenska forskningsmiljön leda till utflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skärps kraven också på det svenska näringslivet. Kan inte&lt;br&gt;företagen hävda sig kvalitativt och prismässigt i den internationella kon-&lt;br&gt;kurrensen undergrävs hela välståndsutvecklingen. Näringslivet självt&lt;br&gt;måste satsa brett och långsiktigt på forskning och utveckling. Inom&lt;br&gt;många branscher krävs en radikal kompetensuppbyggnad. Riskerna för&lt;br&gt;att halka efter tilltar i takt med kunskapens allt viktigare roll i konkur-&lt;br&gt;renshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970- och 80-talen präglades av en tvekan, ibland till och med miss-&lt;br&gt;tänksamhet, mellan de akademiska och industriella kulturerna. Det le-&lt;br&gt;de till påtagliga förluster i det nödvändiga kunskapsutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förstärka samspelet mellan universitet/högskolor och företagen är&lt;br&gt;mot denna bakgrund av stor betydelse. Det skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;utbyggnad och utveckling av den industriinriktade forskning företagen&lt;br&gt;har behov av. Av liknande skäl behöver kommuners, landstings och öv-&lt;br&gt;rig offentlig sektors kontakter med forskningen stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa huvudfrågor finns det enligt regeringens bedömning skäl att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga ytterligare tre frågor, vilka dessutom har nära samband med de Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;angivna huvudfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gäller behovet av en större förnyelseförmåga inom framför&lt;br&gt;allt universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. Utan att&lt;br&gt;äventyra den nödvändiga långsiktigheten måste forskningssystemet bätt-&lt;br&gt;re än i dag förmå ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte&lt;br&gt;minst ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga be-&lt;br&gt;gåvningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gäller forskarrekryteringen. Sverige har en alltför&lt;br&gt;låg andel forskarutbildad arbetskraft. Det utgör ett problem för indu-&lt;br&gt;strins utveckling, för skolan och för övrig offentlig verksamhet, men&lt;br&gt;också för återväxten inom universitets- och högskoleforskningen. Flera&lt;br&gt;måste därför rekryteras till forskarutbildningen. Inte minst gäller det att&lt;br&gt;stimulera flera kvinnor att gå vidare till en forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut behöver också forskningens internationalisering påskyndas.&lt;br&gt;Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram bidrar till detta. Härtill&lt;br&gt;behövs emellertid vidgad samverkan bl.a. på ett bilateralt plan med and-&lt;br&gt;ra starka forskningsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver är en rad förändringar vad gäller forskningens inriktning&lt;br&gt;inom och mellan enskilda områden av stor betydelse för att stärka kun-&lt;br&gt;skapsutvecklingens kvalitet och dynamik.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.4 Statens roll&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga dessa nödvändiga förstärkningar av den svenska&lt;br&gt;forskningskapaciteten krävs insatser av såväl staten som andra finansiä-&lt;br&gt;rer och utförare av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens roll i forskningspolitiken är framför allt att vårda och utveckla&lt;br&gt;den vetenskapliga infrastrukturen. Det innebär en koncentration till de&lt;br&gt;mer grundläggande och inomvetenskapliga delarna av forskningen samt&lt;br&gt;till forskarutbildningen. Staten har också ett ansvar för att forskningsor-&lt;br&gt;ganisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för&lt;br&gt;den skull splittras upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill har staten också en viktig uppgift i att bidra till att stärka kun-&lt;br&gt;skapsutvecklingen inom områden av speciellt intresse för olika sam-&lt;br&gt;hällssektorer genom stöd till forskning för särskilda syften. Med en tyd-&lt;br&gt;ligare rollfördelning mellan enskilda organ och en större beställarkom-&lt;br&gt;petens inom myndigheter, företag, kommuner och landsting kan denna&lt;br&gt;forskning ges nya och bättre utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har en roll också i att stimulera till forskningsinsatser inom för&lt;br&gt;landets industriella utveckling viktiga områden. I sådan forskning bör&lt;br&gt;även producerande företag och organisationer aktivt delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom statliga insatser kan näringslivets forskningsengagemang vid-&lt;br&gt;gas. Ett fruktbart samspel mellan stat och näringsliv måste utvecklas.&lt;br&gt;Viktigt är att stimulera de små och medelstora företagens intresse för&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete. Statliga insatser kan däremot inte&lt;br&gt;kompensera brister i näringslivets egna forskningsansträngningar. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärkningar av den statligt finansierade forskningen som kan göras&lt;br&gt;bör kompletteras med ökade insatser också av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens roll inriktas i detta sammanhang på att bidra med stöd till så-&lt;br&gt;dan övergripande, teknikdrivande tillämpad forskning som är av lång-&lt;br&gt;siktig betydelse för näringslivets utveckling. Utvecklingsarbete och till-&lt;br&gt;lämpad forskning som är av direkt och exklusivt intresse för enskilda&lt;br&gt;företag sköts mest ändamålsenligt i nära anslutning till de kommersiella&lt;br&gt;bedömningar som endast företagen själva kan göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den inomvetenskapliga forskningen vid universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna måste största möjliga frihet garanteras. Det är en förutsättning för&lt;br&gt;kreativitet och nytänkande liksom för en bred, förutsättningslös kun-&lt;br&gt;skapsutveckling. Den fria forskningen skapar en beredskap inför framti-&lt;br&gt;da utmaningar och kunskapsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har emellertid ansvaret för övergripande priori-&lt;br&gt;teringar mellan olika forskningsområden. Dessutom krävs att system för&lt;br&gt;resursfördelning och utvärderingar får sådan utformning att uppkoms-&lt;br&gt;ten av kreativa forskningsmiljöer stimuleras och hög kvalitet främjas.&lt;br&gt;Pluralism vad gäller bl.a. finansieringskällor och bedömningsgrunder är&lt;br&gt;därvid av särskilt värde. I vissa fall är också riktat stöd till speciellt an-&lt;br&gt;gelägna eller eftersatta kunskapsområden befogat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkligandet av de utmaningar som regeringen har angivit kräver&lt;br&gt;både strukturella förändringar och tillskott i fråga om resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strukturellt hänseende bidrar den frigörelse av universitet och hög-&lt;br&gt;skolor från statens omedelbara inflytande som nu pågår till att skapa&lt;br&gt;mera dynamiska och flexibla forskningsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstillskott möjliggörs dels genom att statliga forskningsfinansie-&lt;br&gt;rande organ, i första hand genom omprioriteringar från annan verksam-&lt;br&gt;het, tillförs vissa nya resurser, dels genom att löntagarfonderna till bety-&lt;br&gt;dande del används för forskning. Det innebär att exceptionella möjlig-&lt;br&gt;heter öppnas för svensk forskning. Förslag om forskning med löntagar-&lt;br&gt;fondsmedel läggs fram i en särskild proposition (prop. 1992/93:171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i det följande till de utmaningar svensk&lt;br&gt;forskning står inför. Innan dess är det emellertid angeläget att forsk-&lt;br&gt;ningspolitiken sätts in i sitt utbildningsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.2.5 Utbildningen - forskningens bas&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna utvecklas som kultur- och industrination&lt;br&gt;krävs inte bara forskning och utveckling av högsta internationella klass,&lt;br&gt;utan också utbildning av mycket god kvalitet i skola och vid universitet&lt;br&gt;och högskolor. Ett utbildningssystem som förmår utveckla talanger är&lt;br&gt;dessutom en förutsättning för forskningens utveckling och den framtida&lt;br&gt;forskarrekryteringen. Genom den högre utbildningen överförs också&lt;br&gt;forskningens resultat till resten av samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad undersökningar har visat att mängden ”mänskligt kapital”, i&lt;br&gt;form av individernas kunskaper, i dag har ett starkare samband med&lt;br&gt;den genomsnittliga inkomstnivån i olika länder än mängden fysiskt ka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pital per capita. Annan kapitalbildning riskerar att ge låg tillväxt om&lt;br&gt;den inte åtföljs av utbildnings- och forskningsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett litet och exportinriktat land som Sverige är det av central be-&lt;br&gt;tydelse att en genomgripande satsning för att stärka arbetskraftens ut-&lt;br&gt;bildningsnivå genomförs. Fler studenter och doktorander måste ges&lt;br&gt;möjlighet till god utbildning. Detta behov förstärks av de stora struktu-&lt;br&gt;rella förändringar, inte minst inom den offentliga verksamheten, som&lt;br&gt;det svenska samhället i dag står inför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att insatser av detta slag faktiskt skall få avsedd effekt, dvs. att in-&lt;br&gt;dividerna genomför och på bästa sätt tillgodogör sig den utbildning som&lt;br&gt;statsmakterna ger möjlighet till, krävs emellertid också att det ligger i&lt;br&gt;individens eget intresse, och då inte minst i form av ekonomisk avkast-&lt;br&gt;ning, att skaffa sig en fördjupad utbildning eller att genom doktorand-&lt;br&gt;studier gå vidare till en framtida verksamhet som kräver vetenskaplig&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är den s.k. utbildningspremien, dvs. det ekonomiska värdet för&lt;br&gt;den enskilde av ytterligare studier, väsentligt lägre i Sverige än i andra&lt;br&gt;länder. Den individuella avkastningen har halverats sedan slutet av&lt;br&gt;1960-talet. Det leder till en rad negativa konsekvenser internt för ut-&lt;br&gt;bildnings- och forskningssystemet: rekryteringen försämras, målmedve-&lt;br&gt;tenheten i studierna minskar, studietiderna förlängs och examensfre-&lt;br&gt;kvensen minskar. Den bristande individuella nyttan avsätter direkt ne-&lt;br&gt;gativa resultat för samhället i stort genom minskad tillväxt och sämre&lt;br&gt;välståndsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstruerade motsättning som under lång tid har präglat såväl&lt;br&gt;utbildningspolitiken som samhällsutvecklingen i stort mellan det som&lt;br&gt;är bra för individen och det som är bra för samhället måste hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda långsiktigt hållbara lösningen är att se till att individens in-&lt;br&gt;tresse sammanfaller med det som är i hela samhällets intresse. Signaler&lt;br&gt;från både privata och offentliga arbetsgivare måste tala om för den en-&lt;br&gt;skilde att högre utbildning och doktorandstudier lönar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förändras nu i&lt;br&gt;syfte att öka kvaliteten och öppna nya vägar för varje elevs personliga&lt;br&gt;val. Eleverna ges möjlighet att välja skola efter eget intresse. Språken får&lt;br&gt;ökat utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som universitet och högskolor frigörs från statens detaljin-&lt;br&gt;flytande utökas antalet platser inom den högre utbildningen. Särskilt&lt;br&gt;betydelsefullt är det att stimulera fler studenter att gå igenom längre&lt;br&gt;akademiska utbildningar. Sverige ligger i dag klart efter de viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländerna när det gäller den andel av varje ungdomskull som&lt;br&gt;genomgår längre utbildningar på universitets- och högskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra den snabba utbyggnaden av den högre utbildning-&lt;br&gt;ens volym genomförs ett kvalitetsprogram. Genom detta ges bl.a. många&lt;br&gt;universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen möjlighet till fors-&lt;br&gt;karutbildning. Vidare ges alla universitets- och högskolelärare möjlig-&lt;br&gt;het att genomgå pedagogisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:169 anger chefen för Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;de utbildningsuppdrag som skall gälla för respektive universitet eller&lt;br&gt;högskola de närmaste tre åren. I dessa uppdrag ingår bl.a. en ökning av&lt;br&gt;civilingenjörsutbildningen för att säkra den svenska industrins långsikti-&lt;br&gt;ga utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ger dessa utbildningsförstärkningar en god grund för&lt;br&gt;forskning och teknisk utveckling av högsta klass.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Det svenska forskningssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;1.3.1 Definitioner av forskning och utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) definieras vanligen som&lt;br&gt;att på ett systematiskt sätt öka mängden av kunskap, att utnyttja denna&lt;br&gt;inom befintliga och nya användningsområden och att härigenom skapa&lt;br&gt;nya eller förbättrade produkter, system eller metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontinuerliga forsknings- och utvecklingsprocessen brukar av&lt;br&gt;tradition delas upp i tre olika delar eller stadier - grundforskning, som&lt;br&gt;utgör ett metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd till-&lt;br&gt;lämpning i sikte, tillämpad forskning, med vilket avses sökande efter&lt;br&gt;kunskap med en bestämd tillämpning i sikte samt utvecklingsarbete vil-&lt;br&gt;ket innebär att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat,&lt;br&gt;vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya produkter, proces-&lt;br&gt;ser och system eller för att förbättra redan existerande sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har denna terminologi utökats med benämningar&lt;br&gt;som tillämpad grundforskning, industrinära forskning, grundläggande&lt;br&gt;forskning, strategisk forskning, riktad grundforskning, grundläggande&lt;br&gt;teknikutveckling m.fl. Detta förhållande återspeglar dels den förändring&lt;br&gt;som forsknings- och utvecklingsprocessen genomgått under det senaste&lt;br&gt;decenniet i form av en ökad gränsupplösning mellan och integrering av&lt;br&gt;olika forsknings- och utvecklingsstadier, dels den tendens till kategori-&lt;br&gt;sering av administrativa och revirbevakande skäl som även kan iakttas&lt;br&gt;inom andra delar av samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de statliga finansiärerna av forskning och utvecklingsar-&lt;br&gt;bete stödjer i dag såväl grundforskning som tillämpad forskning. En&lt;br&gt;uppdelning där exempelvis fakultetsanslag och anslag från forskningsrå-&lt;br&gt;den antas finansiera enbart grundforskning och där sektorsmedel och&lt;br&gt;andra icke statliga finansiärer antas stödja enbart tillämpad forskning&lt;br&gt;vore felaktig. De olika finansieringssätten ger snarare besked om vilken&lt;br&gt;eller vilka aktörer som väljer och avgränsar de problem forskningen av-&lt;br&gt;ser att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer ändamålsenlig uppdelning av forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamheten är därför inomvetenskapligt genererad forskning samt&lt;br&gt;FoU motiverad av en sektors eller specifik avnämares intressen. Båda&lt;br&gt;dessa typer kan innefatta såväl grundforskning som tillämpad forskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbete. Den första typen av FoU bedrivs huvudsakligen&lt;br&gt;vid universitet och högskolor och finansieras till största delen av fakul-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tetsanslag, rådsanslag och anslag från privata stiftelser. Den andra typen Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;av FoU utförs inom näringslivet, vid forskningsinstitut samt vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor. Denna verksamhetstyp finansieras främst av nä-&lt;br&gt;ringslivet självt, av olika sektorsorgan samt av kommuner, landsting och&lt;br&gt;vissa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.3.2 Forskningens finansiering och utförande&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De samlade svenska FoU-satsningarna uppgick under budgetåret&lt;br&gt;1989/90 till ca 35 miljarder kronor. Nära 60% av dessa finansierades&lt;br&gt;med privata medel. Offentliga medel svarade för 38%. Finansieringen&lt;br&gt;från utlandet utgjorde mindre än 2%. Från mitten av 1980-talet fram&lt;br&gt;till 1989 sjönk det svenska näringslivets forskningsinsatser. Trots att de&lt;br&gt;statliga insatserna ökade under samma period sjönk därmed den samla-&lt;br&gt;de forskningsandelen av BNP från ca 3 till ca 2,7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registrerade nedgången i företagens FoU-insatser har emellertid&lt;br&gt;vänts i en uppgång mellan 1989 och 1991. Ökningen avser både perso-&lt;br&gt;nalinsatserna, som ökat med 2%, och utgifterna, som ökat med 10% i&lt;br&gt;fasta priser. Det är emellertid osäkert om uppgången har fortsatt. Vissa&lt;br&gt;uppgifter tyder på en ny nedgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av forsknings- och utvecklingsverksamheten utförs 64% inom nä-&lt;br&gt;ringslivet, medan universitets- och högskolesektorn svarar för 32% och&lt;br&gt;den övriga offentliga sektorn för 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en liten del av den FoU som utförs inom universiteten och&lt;br&gt;högskolorna utgörs av utvecklingsarbete. Inom näringslivet bedöms ca&lt;br&gt;15% av FoU-verksamheten vara forskning. Nära hälften av näringsli-&lt;br&gt;vets FoU-verksamhet avser förbättring av existerande produkter och&lt;br&gt;processer. Verksamheten är i hög grad koncentrerad till vissa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenfinansieringen av näringslivets forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;ligger runt 85%. Av det offentliga stödet till näringslivets forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet går endast en mindre del till civil FoU, ca&lt;br&gt;1%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de totala offentliga medlen till FoU, totalt 18,5 miljarder kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1991/92, anslogs 45% till allmän vetenskaplig utveck-&lt;br&gt;ling, dvs. i huvudsak fakultetsanslag och rådsmedel till universitetens&lt;br&gt;och högskolornas inomvetenskapliga forskning. Drygt en fjärdedel gick&lt;br&gt;till försvarsändamål. Den återstående delen fördelades av olika sektors-&lt;br&gt;organ till sådan forskning för särskilda syften som är väsentlig för olika&lt;br&gt;samhällssektorer. Merparten av dessa resurser går till u-landsforskning,&lt;br&gt;miljö- och naturvårdsforskning, byggforskning, skogs- och jordbruks-&lt;br&gt;forskning, transportforskning samt teknik-, energi- och näringslivs-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av medlen för allmän vetenskaplig utveckling kanalise-&lt;br&gt;ras, som nämnts, till universitet och högskolor. Dessutom går totalt&lt;br&gt;25% av de övriga offentliga FoU-medlen, inklusive dem till försvarsän-&lt;br&gt;damål, vidare till universitets- och högskoleforskningen. 40% av med-&lt;br&gt;len från sektorsforskningsorganen allokeras till universiteten och hög-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolorna. En mindre del av de offentliga FoU-medlen går även till in- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;ternationella organisationer och utländska forskningsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av FoU-anslagen med försvarsinriktning går huvuddelen vidare till&lt;br&gt;näringslivet. Av sektorsorganens FoU-medel går ca 20% till branschor-&lt;br&gt;ganisationer och industriforskningsinstitut och 15% till svenska företag.&lt;br&gt;Det dominerande ändamålet för sektorsorganens satsningar är indust-&lt;br&gt;riell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figuren nedan sammanfattas ovanstående resonemang. De andelar&lt;br&gt;som anges för mottagare av offentliga FoU-medel är ungefärliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Offentliga medel till FoU&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-2.png" style="width:313pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1: Fördelningen av FoU-resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom framför allt Närings- och Teknikutvecklingsverkets (NUTEK)&lt;br&gt;försorg kanaliseras resurser för tillämpad teknisk forskning till områden&lt;br&gt;av särskilt intresse för näringslivets utveckling. För att stimulera sam-&lt;br&gt;verkan mellan företag och universitet/högskolor ges stöd till tidsbegrän-&lt;br&gt;sade programsatsningar i form av ramprogram och särskilda insatsområ-&lt;br&gt;den inom prioriterade områden såsom informationsteknik, bioteknik&lt;br&gt;och miljöteknik. Dessutom har på materialområdet interdisciplinära&lt;br&gt;konsortier inom universitet och högskolor inrättats i samarbete med det&lt;br&gt;naturvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationen av industrins FoU-verksamhet till ett fåtal företag är&lt;br&gt;påtaglig. Transportmedelsindustrin och maskinindustrin svarar för mer&lt;br&gt;än hälften av näringslivets totala forskning och utveckling. Högsta FoU-&lt;br&gt;intensiteten, dvs. andelen av tillgängliga resurser som satsas på FoU, har&lt;br&gt;läkemedelsindustrin, medan trävaruindustrin och den grafiska industrin&lt;br&gt;har den lägsta. De tio största företagen står för 90% av näringslivets eg-&lt;br&gt;na satsningar på forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statens anslag till allmän vetenskaplig utveckling går 28% till me-&lt;br&gt;dicin, 24% till teknik, 21% till naturvetenskap, 9% till lantbruksveten-&lt;br&gt;skap, 9% till samhällsvetenskap och 6% till humaniora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former av statliga anslag står därmed för 82% av de totala forsk-&lt;br&gt;ningssatsningarna vid universiteten och högskolorna. Övriga medel till&lt;br&gt;forskning kommer från kommuner och landsting, företag, privata icke&lt;br&gt;vinstdrivande finansiärer samt från utlandet. Privata forskningsstiftelser&lt;br&gt;spelar en viktig, om än totalt sett begränsad, roll inom dagens svenska&lt;br&gt;forskningssystem. Sammantaget står således dessa övriga finansierings-&lt;br&gt;källor för 18% av universitetens och högskolornas forskningsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning finansieras i huvudsak med fakultetsmedel. Samtli-&lt;br&gt;ga finansieringskällor bidrar emellertid i varierande utsträckning ge-&lt;br&gt;nom doktorandtjänster och utbildningsbidrag eller på andra sätt till ut-&lt;br&gt;bildning av doktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt examineras ca 1100 doktorer per år. Det största antalet disputa-&lt;br&gt;tioner sker inom medicin, naturvetenskap och teknik. Under senare år&lt;br&gt;har antalet licentiatexamina ökat. Huvuddelen, 272 av totalt 466 under&lt;br&gt;läsåret 1990/91, avläggs vid teknisk fakultet. Av ca 27 000 sysselsatta&lt;br&gt;forskarutbildade fanns år 1989 21 000 i den offentliga sektorn, dvs. 75%.&lt;br&gt;Industrin hade relativt få forskarutbildade, 2 184 personer eller 0.2% av&lt;br&gt;de där sysselsatta. Stora skillnader finns även i detta hänseende mellan&lt;br&gt;olika branscher. Endast inom läkemedelsindustrin finns forskarutbildad&lt;br&gt;personal i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora skillnader finns mellan olika forskningsområdens finansierings-&lt;br&gt;situation. Humanistisk forskning stöds väsentligen genom fakultetsan-&lt;br&gt;slag. Teknisk forskning har största andelen sektorsmedel, medan medi-&lt;br&gt;cinsk forskning och jordbruksforskning i högre grad än andra områden&lt;br&gt;finansieras med medel från kommuner och landsting respektive privata&lt;br&gt;icke vinstdrivande finansiärer. Även samhällsvetenskap har en relativt&lt;br&gt;sett stor andel sektorsmedel. Medicin och teknik erhåller betydande re-&lt;br&gt;surser från näringslivet. För samtliga övergripande forskningsområden&lt;br&gt;vid universiteten och högskolorna är emellertid fakultetsanslagen den&lt;br&gt;viktigaste finansieringskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss forskning bedrivs även vid de mindre och medelstora högskolor-&lt;br&gt;na. Till en del finansieras denna via de större universitetens och hög-&lt;br&gt;skolornas fakultetsanslag samt med särskilda resurser för forskningsstöd-&lt;br&gt;jande åtgärder. Huvudsakligen finansieras emellertid forskningen vid&lt;br&gt;dessa högskolor med sektorsmedel och med medel från övriga finansiä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till universitet och högskolor finns normalt olika former&lt;br&gt;av forskarbyar med varierande finansiering. Syftet med dessa byar är att&lt;br&gt;underlätta kommersiell tillämpning av forskningsresultat och därmed&lt;br&gt;överbrygga avståndet mellan universitetens och högskolornas forskning&lt;br&gt;å ena sidan och näringslivet å den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid industri-&lt;br&gt;forskningsinstituten finansieras enligt avtal till ca två tredjedelar av nä-&lt;br&gt;ringslivet och till ca en tredjedel av statliga sektorsmedel. Dessutom har&lt;br&gt;instituten uppdrag från näringslivet. För närvarande är statens andel av&lt;br&gt;kostnaderna för institutens verksamhet drygt 30%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör också noteras att det sker viss FoU-verksamhet inom&lt;br&gt;olika statliga myndigheter som en del av dessas reguljära arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.3.3 Metoder för val av forskningsproblem&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De olika finansieringskällorna stöder, som tidigare påpekats, i flertalet&lt;br&gt;fall såväl grundforskning som tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsanslagen går huvudsakligen till tjänster vid universiteten och&lt;br&gt;högskolorna. Dessa tjänster tillsätts med inomvetenskapliga kvalitets-&lt;br&gt;krav. Tjänsteinnehavare väljer fritt och avgränsar själv vilka problem&lt;br&gt;han eller hon vill forska om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådsmedel fördelas av forskningsråden enligt inomvetenskapliga kvali-&lt;br&gt;tetskriterier till tidsbegränsade forskningsprojekt eller forskningspro-&lt;br&gt;gram. Aktiva forskare utgör flertalet i rådens styrelser. Enskilda forska-&lt;br&gt;re eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med va-&lt;br&gt;randra. Baserat på internationella utvärderingar och jämförelser priori-&lt;br&gt;terar även råden vissa forskningsområden som de bedömer vara spe-&lt;br&gt;ciellt viktiga eller intressanta. Enskilda forskare väljer och avgränsar så-&lt;br&gt;ledes själva vilka problem de vill forska om, varefter de projekt som an-&lt;br&gt;ses, efter en bedömning gjord av andra forskare ha högst kvalitet och&lt;br&gt;vara mest intressanta tilldelas medel, ett s.k. peer review-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsmedel fördelas av sektorsorgan såsom Naturvårdsverket, vilkas&lt;br&gt;uppgift är att tillgodose en viss samhällssektors eller ett visst politiskt&lt;br&gt;prioriterat områdes behov av forskning och utvecklingsarbete. Inte&lt;br&gt;minst gäller detta den mer direkt näringslivsinriktade forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa organs uppgifter och arbetssätt varierar stort. Delar av sektors-&lt;br&gt;medlen fördelas på ett med rådsmedlen likartat sätt, dvs. enskilda fors-&lt;br&gt;kare eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med var-&lt;br&gt;andra. En viktig skillnad är emellertid att den forskning som får stöd&lt;br&gt;också måste uppfylla andra kriterier som fastställs av sektorsorganet i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de sektorsmedel som fördelas till universiteten och&lt;br&gt;högskolorna går till forskning inom ramen för av sektorsorganen i för-&lt;br&gt;hand fastställda program. Dessutom beställs viss forskning. Sådan forsk-&lt;br&gt;ning benämns ofta uppdragsforskning. Sektorsorganens metoder för att&lt;br&gt;fastställa vilka avgränsade forskningsområden som skall prioriteras eller&lt;br&gt;vilken forskning som skall beställas varierar. Vanligen inhämtas bedöm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar från experter, näringslivsföreträdare, forskare, politiker, tjänste-&lt;br&gt;män osv. Forskare utgör mindretalet i flertalet sektorsorgans styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget betyder detta att de problem man avser att lösa med sek-&lt;br&gt;torsmedel ofta både väljs och avgränsas av andra aktörer än de enskilda&lt;br&gt;forskarna. Det förekommer emellertid också att forskarna själva på sam-&lt;br&gt;ma sätt som i fråga om den inomvetenskapliga forskningen, väljer och&lt;br&gt;avgränsar forskningsproblemen, varefter de projekt som anses vara av&lt;br&gt;störst betydelse för respektive sektor tilldelas medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga forskningsmedel fördelas av en rad olika typer av finansiärer&lt;br&gt;och myndigheter, såsom kommuner och landsting, företag, privata icke-&lt;br&gt;vinstdrivande forskningsfinansiärer, utländska organisationer m.m. En&lt;br&gt;liten del av dessa medel fördelas på samma sätt som inom forskningsrå-&lt;br&gt;den, företrädesvis de medel som kommer från privata forskningsstiftel-&lt;br&gt;ser. Till största delen finansierar dessa aktörer emellertid forskning som&lt;br&gt;de själva valt och avgränsat. En skillnad jämfört med sektorsmedlen är&lt;br&gt;dock att det i dessa fall oftast är användarna, producenterna eller företa-&lt;br&gt;gen själva som beställer forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga forskningssystemet kan översiktligt illustreras med ned-&lt;br&gt;anstående figur. Endast större organ och aktörer har tagits med. Därtill&lt;br&gt;kommer bl.a. ett antal större affärsdrivande verk som själva finansierar&lt;br&gt;FoU. Under varje departement finns ett antal forskningsfinansierande&lt;br&gt;och forskningsutförande organ. I den inre cirkeln närmast varje depar-&lt;br&gt;tement finns sektorsorganen. I den yttre cirkeln finns forskningsråden.&lt;br&gt;Utanför cirklarna ligger de organ som utför forskning. Dessa interagerar&lt;br&gt;på olika sätt med företag, akademier, privata forskningsstiftelser, land-&lt;br&gt;sting, kommuner och andra myndigheter. Härtill kommer ett antal sek-&lt;br&gt;torsmyndigheter och affärsverk som finansierar och utför FoU som en&lt;br&gt;del av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-3.png" style="width:390pt;height:319pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Vissa kortformer. AFR: Avfallsforskningsrådet; AI: Arbetsmiljöinstitutet; ALC: Arbetslivscentrum; AMFO: Arbetsmiljöfonden;&lt;br&gt;BFR: Byggforskningsrådet; BRÅ: Brottsförebyggande rådet; FFA: Flygtekniska försöksanstalten-. FHI: Folkhälsoinstitutet; FOA:&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt; FMV: Försvarets materielverk; FRN: Forskningsrådsnämnden; HSFR: Humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet; IPM: Statens institutet för psykosocial miljömedicin; JTI: Jordbrukstekniska institutet; Kl:&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet; KV: Konsumentverket; LV: Läkemedelsverket; MFR: Medicinska forskningsrådet; NFR: Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet; NUTEK: Närings- och teknikutvecklingsverket; RFV: Riksförsäkringsverket; RMV: Rättsmedicinalverket; RS:&lt;br&gt;Rymdstyrelsen; SAREC: Styrelsen för u-landsforskning; SBL: Statens bakteriologiska laboratorium; SBU: Statens beredning för&lt;br&gt;utvärdering av medicinska teknologier; SFR: Socialvetenskapliga forskningsrådet; SGI. Statens Geologiska institut; SIDA: Styrel-&lt;br&gt;sen för internationell utveckling; SIB: Statens institut för byggnadsforskning; SJFR: Skogs- och jordbrukets forskningsråd; Skog-&lt;br&gt;forsk: Stiftelsen skogsbrukets forskningsinstitut; SLU: Sveriges lantbruksuniversitet; SMHI. Sveriges meterologiska och hydrolo-&lt;br&gt;giska institut; SNV: Statens naturvårdsverk; SoS: Socialstyrelsen; SPRI: Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationa-&lt;br&gt;liseringsinstitut; Telev.: Televerket; TFB: Transportforskningsberedningen; TFR: Teknikvetenskapliga forskningsrådet; UI: Utri-&lt;br&gt;kespolitiska institutet; VTI: Statens väg- och trafikinstitut; ÖB: överbefälhavaren; ÖCB: överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2\ Det offentliga forskningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 Sverige i forskningsvärlden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bidrag till världens samlade satsningar på forskning och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete uppgår till mellan 0,5 och 1%. Bland OECD-länderna,&lt;br&gt;där statistiken är mest tillförlitlig, svarar USA för 47%, Japan för 19%,&lt;br&gt;Tyskland för 9% och Frankrike respektive Storbritannien för 6% varde-&lt;br&gt;ra av FoU-utgifterna. Sammantaget står dessa länder för hela 85% av&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamheten inom OECD-området. Sveri-&lt;br&gt;ges andel därav är 1,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer stärker i dag sina insat-&lt;br&gt;ser på forsknings- och utvecklingsarbete. Ökade utgifter på detta områ-&lt;br&gt;de betraktas som en nödvändig förutsättning för kunskapsutveckling&lt;br&gt;och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis har USA under 1980-talet ökat sina federala satsningar&lt;br&gt;på FoU med ca 25%. I Japan har man beslutat fördubbla de statliga&lt;br&gt;satsningarna på universitetens forskning så snabbt som möjligt. Det är&lt;br&gt;framför allt stödet till grundforskning som härigenom förstärks i Japan.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.1 Forskningstendenser i omvärlden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i hög grad beroende av att följa utvecklingen i omvärlden för&lt;br&gt;att kunna grunda nationella beslut om forskningens inriktning på erfa-&lt;br&gt;renheter från andra länder och göra prioriteringar med ledning av kun-&lt;br&gt;skaper som finns i det internationella samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några principiella frågeställningar framträder som centrala i ett så-&lt;br&gt;dant sammanhang. Det gäller inte minst finansieringen av forskningen&lt;br&gt;och hur stor andel av kostnaderna som kan och bör bäras av det offent-&lt;br&gt;liga respektive av näringslivet. En annan är prioriteringen mellan olika&lt;br&gt;forskningsområden samt dimensioneringen av inomvetenskapligt gene-&lt;br&gt;rerad forskning i förhållande till mer tillämpad avnämarmotiverad&lt;br&gt;forskning. En tredje frågeställning gäller former för samverkan mellan&lt;br&gt;näringslivet och universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I OECD:s rapport ”Technology and the Economy The Key Relation-&lt;br&gt;ships” belyses sambandet mellan teknik och ekonomi och den betydelse&lt;br&gt;forsknings- och teknikfrågorna har för det moderna samhällets ekono-&lt;br&gt;miska utveckling. Viktiga steg i uppbyggnaden av internationell kon-&lt;br&gt;kurrenskraft är enligt rapporten en effektiv, offentlig forskningsstruk-&lt;br&gt;tur, fungerande samarbete mellan vetenskap och näringsliv samt stöd&lt;br&gt;för forsknings- och utvecklingsarbete i medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG:s forskningspolitik är konkurrenskraften hos den europeis-&lt;br&gt;ka industrin ett av de områden som har högst prioritet. EG-kommissio-&lt;br&gt;nens utvärdering av det andra ramprogrammet (1987-1991) visar att&lt;br&gt;störst påverkan på industrins konkurrenskraft har den omfattande ut-&lt;br&gt;byggnaden av nätverk för europeisk forskningssamverkan mellan såväl&lt;br&gt;industriella parter som mellan industri och universitet och högskolor&lt;br&gt;haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning, som tidigare varit det dominerande forskningsområ-&lt;br&gt;det inom EG-forskningen, har minskats till förmån för industriellt in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktad miljöforskning samt informations- och kommunikationsteknolo-&lt;br&gt;gi. Resurserna till bioteknologi har ökat betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra prioriterade forskningsområden i Europa och övriga världen&lt;br&gt;gäller fordon och transporter, hälsa och medicin, havs- och polarområ-&lt;br&gt;den, material- och tillverkningsteknologi samt telekommunikation. På&lt;br&gt;flera håll, däribland Frankrike, finns ett starkt växande intresse för mil-&lt;br&gt;jöfrågor och betydande resurser läggs idag på miljöforskning. I Tyskland&lt;br&gt;finns fortfarande en tyngdpunkt på kärnkraftsrelaterad forskning. Stora&lt;br&gt;insatser görs också inom flyg och rymdfart samt på miljöteknik. I de&lt;br&gt;flesta större länder görs också alltfort stora satsningar på försvarsforsk-&lt;br&gt;ning även om tendenser till minskningar också finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. visats i den utvärdering som gjorts av Sveriges lantbruksuni-&lt;br&gt;versitet är en allmän annan tendens en viss minskning av lantbruksve-&lt;br&gt;tenskaplig universitetsforskning, med undantag av Danmark, Italien och&lt;br&gt;Sverige. Irland har minskat denna forskning kraftigt. I Storbritannien&lt;br&gt;har den traditionella tillämpade lantbruksforskningen lagts om i rikt-&lt;br&gt;ning mot mer grundläggande strategisk agrikulturell FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något entydigt internationellt mönster vad gäller den mer övergripan-&lt;br&gt;de fördelningen mellan naturvetenskap, teknik, medicin och lantbruks-&lt;br&gt;vetenskap, å ena sidan, och samhällsvetenskap och humaniora, å den&lt;br&gt;andra, går inte att urskilja. Den svenska fördelningen liknar den tyska&lt;br&gt;och brittiska, medan exempelvis Danmark och Nederländerna avsätter&lt;br&gt;en större andel till humaniora och samhällsvetenskap än vad Sverige i&lt;br&gt;dag gör. Sveriges andel till humaniora och samhällsvetenskap ligger vä-&lt;br&gt;sentligt under OECD-genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att internationella jämförelser av detta slag är problematis-&lt;br&gt;ka är att Sverige har valt att inte i någon större utsträckning ha speciella&lt;br&gt;forskningsinstitut vid sidan av universiteten och högskolorna. Flera&lt;br&gt;andra länders högre andel för humaniora och samhällsvetenskap inom&lt;br&gt;universiteten och högskolorna beror till stor del på att i första hand viss&lt;br&gt;medicinsk, teknisk och lantbruksvetenskaplig forskning utförs vid såda-&lt;br&gt;na institut. Tillgängliga beräkningar för den övergripande fördelningen&lt;br&gt;av den totala forskningen i samhället tyder dock på att de prioriteringar&lt;br&gt;som görs i Sverige liknar dem som görs i andra jämförbara länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet länder koncentrerar sitt statliga FoU-stöd, till informations-&lt;br&gt;teknik, bioteknik och materialteknik. Dessa vetenskaps- och teknikom-&lt;br&gt;råden bedöms ha stor betydelse för respektive lands konkurrensförmå-&lt;br&gt;ga. I bl.a. Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike görs också&lt;br&gt;stora insatser för att öka antalet forskarutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för att främja samverkan och kunskapsutbyte mellan företag&lt;br&gt;och offentligt finansierade forskargrupper vid universitet och högskolor&lt;br&gt;och andra typer av organisationer har redan introducerats eller är un-&lt;br&gt;der uppbyggnad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera&lt;br&gt;forskares rörlighet, för att ge företag incitament att samarbeta i finansie-&lt;br&gt;ring och genomförande av konkurrensneutral forskning, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exempelvis USA och Storbritannien bedrivs en stor del av denna&lt;br&gt;forskning vid universitet, högskolor och i särskilda forskningscentra. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmotiv för senare års etablering av sådana centra, eller ”centers of&lt;br&gt;excellence”, har ofta varit att stärka kontaktytan mot näringslivet. I&lt;br&gt;Frankrike, Tyskland med flera länder i Europa utgör fristående institut&lt;br&gt;viktiga komplement till universitetssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell samverkan uppmuntras i de flesta länder och ges på&lt;br&gt;olika sätt särskilda resurser. Ett exempel är den tyska von Humboldt-&lt;br&gt;stiftelsens finansiering av utvalda utländska gästforskares vistelse i Tysk-&lt;br&gt;land. Europeiska länder stödjer sina forskares och företags deltagande i&lt;br&gt;EG:s ramprogram, Eureka, COST med flera samarbetsprogram. I&lt;br&gt;Frankrike får institut särskilt stöd för bilateralt samarbete med institut i&lt;br&gt;andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.2 Forskningspolitik i några viktiga länder&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland avsattes år 1990 2,8% av BNP till FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland har internationellt sett en hög andel grundforskning i den&lt;br&gt;statligt stödda forskningen. Det tyska federala forskningsministeriet&lt;br&gt;Bundesministerium fur Foschung und Technologie ökar för närvarande&lt;br&gt;grundforskningsstödet till 40% av sin budget. Eftersom grundforskning-&lt;br&gt;en företrädesvis ökar vid forskningsinstitut, som Max Planck-instituten,&lt;br&gt;innebär det samtidigt att grundforskningen i viss utsträckning flyttas&lt;br&gt;från universiteten och högskolorna, vilket har orsakat kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning och delvis även forskning är i Tyskland en delstatlig&lt;br&gt;uppgift. Högskolor och universitet utbildar för närvarande mycket stora&lt;br&gt;studentkullar. Det stora studerandeantalet anses utgöra ett hot mot&lt;br&gt;forskningen, eftersom delstaterna inte samtidigt förmår hålla uppe re-&lt;br&gt;surserna till forskningen. Störst är problemet inom humanistisk fakul-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den klart största andelen, 70%, av all FoU finansieras i Tyskland av&lt;br&gt;näringslivet. Denna andel ökar dessutom. Innehållsmässigt sker en viss&lt;br&gt;förskjutning mot bioteknologi och medicin, där gränsen mellan grund-&lt;br&gt;forskning och tillämpad forskning anses vara mindre uttalad. Andelen&lt;br&gt;försvars-FoU är endast 13-14%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Frankrike gick år 1990 2,4% av BNP till forskning och utveckling.&lt;br&gt;Staten finansierar 54% och näringslivet 46%. Staten spelar således en&lt;br&gt;mycket central roll. Vid franska universitet och högskolor står staten&lt;br&gt;för 80% av kostnaderna för forskningen. 38% av den statligt finansiera-&lt;br&gt;de forskningen är för försvarsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrimedel går delvis till egen forskning, men även till statliga&lt;br&gt;forskningsinstitutioner. Stora industriella forskningsprogram finansieras&lt;br&gt;i Frankrike till högst 50% av forskningsministeriet. De största forsk-&lt;br&gt;ningsprogrammen finns inom flyg, rymd, kärnkraft, telekommunikatio-&lt;br&gt;ner och försvarsverksamhet. Dessa program anses i allmänhet ha varit&lt;br&gt;framgångsrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den franska regeringen beslöt år 1989 att mer än fördubbla antalet&lt;br&gt;doktorsexamina per år. Ett framgångsrikt program för att öka antalet&lt;br&gt;doktorander i industriella ämnen benämns CIFRE (Convention Indust-&lt;br&gt;rielle de Formation de la Recherche). Enligt detta sluts ett avtal mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en student, ett företag och ett universitet. Staten finansierar något mind- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;re än halva kostnaden, medan industriföretaget står för resten. Idag lö-&lt;br&gt;per 500 CIFRE-avtal. Totalt har sedan starten 1981 5 000 examina av-&lt;br&gt;lagts. Flertalet doktorer har gått vidare till industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Conseil Supérieur de la Recherch et de la Technologie (CSRT) är ett&lt;br&gt;organ knutet till forskningsministeriet med uppgift att ge forskningspo-&lt;br&gt;litiska rekommendationer. CSRT betonar i dessa att det gäller att öka&lt;br&gt;industrins forskningssatsningar. Inte minst gäller detta FoU i mindre&lt;br&gt;och medelstora industriföretag. Viktiga inslag i politiken är att det&lt;br&gt;etableras ett ökat samarbete med de tekniska högskolorna och att perso-&lt;br&gt;nell rörlighet skapas genom möjlighet till sabbatsperioder och till perio-&lt;br&gt;der av arbete i industrin för forskare vid universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien satsades budgetåret 1990/91 2,2% av BNP på FoU,&lt;br&gt;varav staten bidrog med ca 36%. Av de totala statliga medlen går 26%&lt;br&gt;till grundforskning. Den största andelen grundforskning sker vid uni-&lt;br&gt;versiteten. Av de övriga statliga forskningsmedlen fördelas 36% till oli-&lt;br&gt;ka typer av tillämpad forskning, samt 38% till experimentell utveckling.&lt;br&gt;Försvaret får 44% av den totala statliga FoU-budgeten. Planer finns på&lt;br&gt;att minska denna andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-politiken i Storbritannien koncentreras på problemen kring den&lt;br&gt;låga förekomsten av framgångsrika innovationer i industrin. Dessutom&lt;br&gt;betonas kunskaps- och tekniköverföring samt behovet av mer tillämpad&lt;br&gt;forskning. Av tradition har statsmakterna sedan länge avstått från in-&lt;br&gt;blandning i form av politisk styrning av forskningen. Röster höjs för&lt;br&gt;närvarande för ett aktivt stöd till teknisk FoU. Under senaste året har&lt;br&gt;materialteknik, supraledare, genteknik och bioteknik anförts som nyck-&lt;br&gt;elteknologier. Andra prioriterade områden är informations-, robot-&lt;br&gt;och undervattensteknik samt forskning om infrastruktur och miljö.&lt;br&gt;Från och med nästa år planeras en kraftig reducering av satsningarna&lt;br&gt;på civil rymdfart och kärnkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA satsades år 1990 2,8% av BNP på FoU. Den amerikanska indu-&lt;br&gt;strin finansierar 51% av sin egen forskning och utvecklingsverksamhet,&lt;br&gt;den federala regeringen står för 44% medan universitet och högskolor,&lt;br&gt;delstater och kommuner står för återstoden. Försvarsforskningen får he-&lt;br&gt;la 59% av de federala FoU-medlen. En minskning till förmån för civil&lt;br&gt;forskning har emellertid föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillämpade forskningen uppgår till omkring 23%. Grundforsk-&lt;br&gt;ningen utgör 16%, medan resten är utvecklingsarbete. Nära hälften av&lt;br&gt;all grundforskning i USA sker vid universiteten. En stor del av det fede-&lt;br&gt;rala forskningsstödet till industrin avser försvarsforskning. Andra prio-&lt;br&gt;riterade områden är exempelvis transport- och rymdforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amerikansk industri håller sig ofta med stora forskningsinstitutioner,&lt;br&gt;där även grundforskning av hög kvalitet bedrivs. Dessa kan även tävla&lt;br&gt;framgångsrikt med universitet och högskolor om federala forskningsan-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den amerikanska regeringen stödjer industriforskningen genom t.ex.&lt;br&gt;skattelättnader för FoU och genom olika konsortier. Federala laborato-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rier är skyldiga att främja överförandet av teknologisk kunskap och Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;forskning från myndigheter till industrin. Olika initiativ, som t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Small Business Innovation Development Act, syftar till att med federala&lt;br&gt;medel stödja forskning och teknikidéer vid mindre och medelstora före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya amerikanska administrationen har bl.a. utlovat att nationella&lt;br&gt;federala laboratorier skall avsätta 10-20% av budgeten för samsatsningar&lt;br&gt;med industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan satsar nästan 3% av BNP på FoU. Staten svarar för knappt 20%&lt;br&gt;av kostnaderna medan industrin bidrar med hela 80%. Av det skälet ut-&lt;br&gt;görs merparten av japansk forskning i dag av tillämpad forskning. Kra-&lt;br&gt;ven på att öka satsningarna på grundforskning har emellertid ökat kon-&lt;br&gt;tinuerligt. Till största delen kanaliseras statliga medel för FoU till de&lt;br&gt;statliga universiteten, vilka dock endast utgör ca 20% av det totala anta-&lt;br&gt;let forskningscentra i Japan. Över 400 universitet i Japan är privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de riktade statliga satningarna på strategisk forskning&lt;br&gt;har gjorts i statliga forskningsinstitut, i enskilda företag med stora resur-&lt;br&gt;ser för avancerad forskning och, under senare år, i ett stort antal forsk-&lt;br&gt;ningsinstitut, vilka ägs av grupper av företag och etablerats för genomfö-&lt;br&gt;rande av 5-10-åriga forskningsprogram. Dessas verksamhet är till större&lt;br&gt;delen (vanligen 70%) statligt finansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den japanska regeringen har under det senaste decenniet i ökande&lt;br&gt;grad betonat vikten av att på olika sätt försöka underlätta en närmare&lt;br&gt;samverkan mellan universitetssektorn och näringslivet, bl.a. genom ge-&lt;br&gt;mensamma forskningsprojekt och genom uppdragsforskning eller kon-&lt;br&gt;traktsforskning. Kontraktsforskning innebär att universiteten tar emot&lt;br&gt;en forskare från industrin, som helt bär forskningskostnaderna. Kon-&lt;br&gt;traktsforskningen är på så sätt även ett utbildningsprogram för yngre&lt;br&gt;forskare i industrin. Näringslivets finansiering av forskning vid univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor har också ökat markant under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Council for Science and Technology (CST), som är ett vetenskapligt&lt;br&gt;råd direkt under japanska premiärministern, föreslog i den senaste re-&lt;br&gt;kommendationen att statens insatser för FoU bör fördubblas, vilket&lt;br&gt;skulle ge forskning och utveckling i Japan en total omfattning av 3,8%&lt;br&gt;av BNP. Beslut har också fattats med denna inriktning. Bland övriga fö-&lt;br&gt;reslagna åtgärder märks särskilt en rad förslag vilka tillsammans syftar&lt;br&gt;till att stärka grundforskningens ställning. CST föreslår också ett system&lt;br&gt;för att premiera kreativitet och kvalitet. Forskningsinstitut och organi-&lt;br&gt;sationer som uppnår utmärkta forskningsresultat förses med ytterligare&lt;br&gt;forskningsresurser. Ytterligare ett framträdande drag i rådets rekom-&lt;br&gt;mendationer är ökad internationalisering genom ett ökat internationellt&lt;br&gt;forskarutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.4.3 Några sammanfattande slutsatser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskning är högt prioriterad i världens viktigaste länder. Det är vanligt&lt;br&gt;att särskilda insatser görs inom teknik- och forskningsområden som an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses ha speciell strategisk betydelse. Formerna för dessa insatser varierar Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;emellertid påtagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet länder görs betydande ansträngningar för att förbättra sam-&lt;br&gt;spelet mellan industrin och universiteten och högskolorna. Det sker i&lt;br&gt;en rad olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skiljer sig från flera andra länder genom att en högre andel av&lt;br&gt;FoU-verksamheten utförs inom universitet och högskolor, i stället för&lt;br&gt;att resurserna splittras på många speciella forskningsinstitut. Det har va-&lt;br&gt;rit en riktig politik. Den ställer emellertid speciella krav på åtgärder för&lt;br&gt;att stärka kunskapsflödet. I det följande lägger regeringen fram förslag i&lt;br&gt;syfte att förbättra möjligheterna till kunskapsutbyte och FoU-samarbete&lt;br&gt;mellan näringslivet och universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder svarar näringslivet för en väsentlig del av FoU-satsni-&lt;br&gt;ngarna, i vissa fall betydligt mer än i Sverige. Stora variationer finns&lt;br&gt;emellertid. I de länder där den statliga forskningsandelen är högst riktas&lt;br&gt;finansieringen extra starkt till försvarsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länder finns planer på att minska försvarsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande, och i några fall ökande, stöd ges till inomvetenskapligt&lt;br&gt;genererad forskning. Forskning av hög kvalitet premieras. Ett tydligt&lt;br&gt;mönster är satsningen på olika former av ”centers of excellence”, ofta&lt;br&gt;inom universiteten, med koncentrerade insatser på elitforskningsenhe-&lt;br&gt;ter av interdisciplinärt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många länder avsätts också en betydande andel av forskningssats-&lt;br&gt;ningarna till samhällsvetenskap och humaniora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera europeiska länder görs betydande ansträngningar för att öka&lt;br&gt;antalet doktorer. Dessutom stimuleras på olika sätt forskarrörlighet och&lt;br&gt;internationell samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Forskningssamarbete med EG&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet och ett möjligt svenskt EG-medlemskap ökar Sveriges&lt;br&gt;forskningssamarbete med det övriga Europa. Villkoren för detta bör&lt;br&gt;därför beskrivas något grundligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man bortser från det omfattande fusionsforskningsprogrammet,&lt;br&gt;sker i dag den övervägande delen av Sveriges deltagande i EG:s FoU-&lt;br&gt;samarbete på projektnivå. Svenska forskare kan ansöka om att delta i ett&lt;br&gt;projektsamarbete inom ett specifikt program, men utan att erhålla fi-&lt;br&gt;nansiellt stöd från EG. Finansiering av de svenska projekten sker då via&lt;br&gt;de nationella FoU-stödjande organen. Sverige får i avvaktan på EES-&lt;br&gt;avtalet endast observatörsplats i respektive styrkommitté och kan där-&lt;br&gt;med inte utöva direkt inflytande på programmets planering och genom-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan bli deltagare på programnivå i ett specifikt program ge-&lt;br&gt;nom att betala en BNP-baserad andel av den budget som EG beslutar&lt;br&gt;om för programmet i fråga. Svenska forskare får då på samma villkor&lt;br&gt;som forskare från EG:s medlemsländer inkomma med projektförslag,&lt;br&gt;och tävla om plats i programmet och finansiellt stöd ur dess budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om svenska forskare kommer med flera förslag som bedöms positiva är&lt;br&gt;det möjligt att få finansiering som totalt överstiger den svenska insatsen&lt;br&gt;i programmets budget. Sverige får fullt inflytande i styrkommittén för&lt;br&gt;programmet när deltagande sker på programnivå. Samarbete på denna&lt;br&gt;nivå regleras genom avtal mellan Sverige och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågående tredje ramprogrammet, som avses gälla t.o.m. 1994, om-&lt;br&gt;fattar 15 särprogram. De budgetmässigt största är informationsteknologi,&lt;br&gt;tillverknings- och material teknologi, mänskligt kapital och rörlighet&lt;br&gt;samt kommunikationsteknologi. De övriga programmen gäller telema-&lt;br&gt;tiksystem, mät- och provteknik, miljöteknologi, marin vetenskap och&lt;br&gt;teknik, bioteknologi, jordbruk och agroindustri, biomedicin och hälsa,&lt;br&gt;teknik för u-länder, ickenukleär energi, nukleär fissionssäkerhet samt&lt;br&gt;termonukleär fusionsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första utkasten till ett fjärde ramprogram, som skall gälla åren&lt;br&gt;1994-98, har presenterats. Detta program kommer att bli mera omfat-&lt;br&gt;tande än det tredje ramprogrammet. Bl.a. har flera existerande och nya&lt;br&gt;program, exempelvis inom sociala vetenskaper och livsmedelsteknologi,&lt;br&gt;förts in i ramprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär på FoU-området att Sverige deltar fullt ut i EG:s&lt;br&gt;ramprogram och därmed ansluts till alla dess särprogram med undantag&lt;br&gt;för programmen för fissionssäkerhet och för fusionsforskning, vilka fal-&lt;br&gt;ler under EURATOM-avtalet. Sverige får betala ett samlat bidrag, be-&lt;br&gt;räknat med utgångspunkt från BNP-andel, till EG:s budget för hela&lt;br&gt;ramprogrammet. Det innebär att Sverige då kommer att delta på pro-&lt;br&gt;gramnivå i EG:s alla forskningsprogram. Sverige deltar också, på sam-&lt;br&gt;ma villkor som EG-länderna, i de grupper som styr och planerar pro-&lt;br&gt;grammen och kan genom deltagande i rådgivande och beslutande kom-&lt;br&gt;mittéer påverka den övergripande planeringen på ramprogramnivå, ex-&lt;br&gt;empelvis utvecklingen av det ijärde ramprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till ramprogrammet kommer för EFTA-länderna att reduce-&lt;br&gt;ras med hänsyn till att deras deltagande i projekt som beslutats före&lt;br&gt;EES-avtalets ikraftträdande inte skall täckas ur EG:s programbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen av samarbetet från projektnivå till ramprogramnivå in-&lt;br&gt;nebär vissa förändringar för ansvariga myndigheter och för forskarna.&lt;br&gt;De svenska representanterna i EG:s grupper måste ha bred kännedom&lt;br&gt;om olika svenska intressen så att de kan företräda landet på ett adekvat&lt;br&gt;sätt. Dessutom skall information om de möjligheter som erbjuds genom&lt;br&gt;de olika delprogrammen spridas till forskare som kan tänkas delta. Des-&lt;br&gt;sa behöver också information om vilka kriterier som gäller för val av&lt;br&gt;projekt och ibland kanske också hjälp med att finna samarbetspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa samverkan mellan berörda myndigheter, inte minst i&lt;br&gt;fråga om informationsinsatser, och för att utse svenska representanter i&lt;br&gt;de olika grupper som styr EG-programmen har regeringen under år&lt;br&gt;1992 bildat Rådet för FoU-samarbete mellan Sverige och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till EES-överenskommelsen hör ett åtagande för Sverige att delta i fi-&lt;br&gt;nansieringen av basverksamheten inom EG:s Joint Research Centre&lt;br&gt;(JRC). Det är en grupp institut som tillhört Euratom-organisationen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men som numera i huvudsak arbetar med miljöteknik, grundläggande Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;materialteknik, fjärranalys m.m. Det är en ny och viktig uppgift att på-&lt;br&gt;verka JRC att forska inom för Sverige intressanta områden och att svara&lt;br&gt;för hemtagning av resultat för nyttiggörande i Sverige. Det gäller även&lt;br&gt;att bereda svenska forskare möjlighet att arbeta inom JRC-instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering av&lt;br&gt;kostnaderna för EG-samarbetet. Detta problem som Sverige delar med&lt;br&gt;andra länder i Europa beror på att det är osäkert när och hur EES-av-&lt;br&gt;talet kan träda i kraft och tillämpas, på att alla länder prövar hur stor&lt;br&gt;andel av forsknings- och utvecklingsresurserna som skall finansieras&lt;br&gt;och styras via internationella program, på att det fjärde ramprogrammet&lt;br&gt;som avses gälla från 1994/95 berör flera samhällsområden än tidigare&lt;br&gt;program samt, för EFTA-ländernas del, på att övergången enligt EES-&lt;br&gt;avtalet till deltagande på ramprogramnivå medför nya förutsättningar&lt;br&gt;för budgetering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till EG:s ramprogrambudget finansieras f.n. från anslag som&lt;br&gt;anvisas de myndigheter där likartad nationell forskning finansieras. På&lt;br&gt;detta sätt underlättas för ansvariga myndigheter och departement att föl-&lt;br&gt;ja, styra och utvärdera alla satsningar inom sitt respektive ansvarsområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är EG:s forskningsprogram relativt begränsade. Av EG-&lt;br&gt;ländernas samlade FoU-insatser kanaliseras endast ca 4% genom de ge-&lt;br&gt;mensamma programmen. Sveriges offentliga utgifter för forskning och&lt;br&gt;utveckling är av samma storleksordning som EG:s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-samarbetet på forskningsområdet är unikt både till omfattning,&lt;br&gt;bredd och inriktning mot industriell utveckling. Dess främsta värde lig-&lt;br&gt;ger emellertid inte i dess ekonomiska omfattning utan i de nätverk som&lt;br&gt;EG-programmen initierar. Sveriges syn på EG:s forskningssamarbete&lt;br&gt;bör vägledas av nyttan av nätverken, snarare än av en strävan att expan-&lt;br&gt;dera programmen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6 Forskning och utveckling för industriell&lt;br&gt;kompetens och konkurrenskraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En gynnsam utveckling av näringslivet är en grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning för fortsatt välstånd. För att försvara uppnådda positioner och för&lt;br&gt;att ny industriell verksamhet skall kunna byggas upp krävs ett positivt&lt;br&gt;företagsklimat och en god miljö för teknisk forskning och utveckling.&lt;br&gt;Näringslivets konkurrenskraft kan härigenom stärkas och det svenska&lt;br&gt;samhällets attraktionskraft i fråga om väsentliga industriella verksamhe-&lt;br&gt;ter ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under de närmaste tio&lt;br&gt;till femton åren måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskaps-&lt;br&gt;intensiv industri. Det är en förutsättning såväl för en god levnadsstan-&lt;br&gt;dard som för full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn inom nä-&lt;br&gt;ringslivet. Ökade satsningar inom kunskapsintensiva områden behövs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;både från industrins och från statens sida. Utvecklingen av basteknolo- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;gier förutsätter ofta att grundläggande forskning, tillämpad forskning&lt;br&gt;och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag har i synnerhet under de allra senaste åren kraftigt&lt;br&gt;ökat sin FoU-verksamhet utomlands. Intresset hos utländska företag för&lt;br&gt;etablering i Sverige har emellertid hittills varit begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har tendenser till stagnerande kunskapsinvesteringar&lt;br&gt;och bristande förnyelse i svensk industri funnits även om en förstärk-&lt;br&gt;ning nu kan skönjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest FoU-intensiva svenska företagen, dvs. företag inom trans-&lt;br&gt;portmedels-, elektro- och läkemedelsindustri, bedriver fortfarande hu-&lt;br&gt;vuddelen av sin FoU i Sverige. Läkemedelsindustrin sysselsätter flest&lt;br&gt;forskarutbildade. Svensk verkstadsindustri utvecklas mot allt fler sys-&lt;br&gt;temlevererande företag, som i växande grad blir beroende av utländska&lt;br&gt;leverantörer för sin komponent- och materialutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan&lt;br&gt;och näringslivet å den andra är betydelsefullt för svenska företags fram-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en forskningsstruktur som i en internationell jämförelse&lt;br&gt;präglas av en dominans för universitet och tekniska högskolor. Det är&lt;br&gt;en lösning som valts för att inte splittra de knappa forskningsresurser&lt;br&gt;som vårt land i ett internationellt perspektiv förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till universiteten och högskolorna har s.k. kontaktsekre-&lt;br&gt;tariat inrättats för att främja näringslivskontakter. Sekretariatens verk-&lt;br&gt;samhet, inriktning och framgångar varierar emellertid stort. Kontakt-&lt;br&gt;sekretariaten saknar ibland tillräckligt stöd från universitetens och hög-&lt;br&gt;skolornas sida, och kontakterna och samarbetet med såväl det lokala&lt;br&gt;som det övriga näringslivet är ofta otillräckliga. Många mindre och me-&lt;br&gt;delstora högskolor har varit mer framgångsrika än de etablerade univer-&lt;br&gt;siteten i denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vissa tekniska högskolor och universitet har även andra aktivite-&lt;br&gt;ter för samarbete med näringslivet vuxit fram. Det kan röra sig om s.k.&lt;br&gt;forskarbyar, uppdragsutbildning, teknikparker, stöd till spin-off-företag&lt;br&gt;osv. Ofta bedrivs denna verksamhet i stiftelseform för att kunna ge&lt;br&gt;marknadsmässiga intäkter och god flexibilitet. Även denna verksamhet&lt;br&gt;har dock haft mycket varierande framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om universiteten och de tekniska högskolorna finns ett an-&lt;br&gt;tal industriforskningsinstitut och s.k. programstyrelser av varierande&lt;br&gt;storlek och slagkraft. I instituten bedrivs ett långsiktigt FoU-samarbete&lt;br&gt;mellan industriföretag och organisationer. Verksamheten finansieras ge-&lt;br&gt;mensamt av staten via NUTEK och av de berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten, högskolor-&lt;br&gt;na och näringslivet är otillräckligt. Bristerna i samspelet gör att tillgäng-&lt;br&gt;lig kunskap inte når industriell tillämpning i den utsträckning som bor-&lt;br&gt;de vara möjlig. Att förbättra kunskapsflödet blir därmed en viktig forsk-&lt;br&gt;ningspolitisk uppgift. Den bör lösas med olika men samverkande me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor vikt är att universiteten och högskolorna i framtiden själva&lt;br&gt;mer aktivt deltar i olika former av samarbetsprojekt med näringslivet.&lt;br&gt;Universiteten och högskolorna behöver stimuleras till att hjälpa enskil-&lt;br&gt;da forskare och forskargrupper att etablera konstruktiva kontakter med&lt;br&gt;svenska företag. De skiljaktigheter i mål och drivkrafter som finns, och&lt;br&gt;bör finnas, mellan universitets- och högskoleforskning och företagsvärl-&lt;br&gt;den kan överbryggas genom att flera samverkansformer utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande krav som en organisatorisk struktur för forskning&lt;br&gt;måste uppfylla är att den främjar hög kvalitet och kostnadseffektivitet.&lt;br&gt;Erfarenheterna från länder med omfattande verksamhet förlagd till fri-&lt;br&gt;stående forskningsinstitut pekar på att sådana å ena sidan ofta till en&lt;br&gt;början fungerar väl i förhållande till uppställt mål, medan de å andra si-&lt;br&gt;dan ibland visar sig ha svårigheter att på sikt vidareutveckla eller om-&lt;br&gt;orientera sin verksamhet. Om inte personalomsättningen kan hållas hög&lt;br&gt;riskerar man att förnyelsen genom tillflöde av unga forskare uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska erfarenheterna av forskningsinstitut varierar. Att kun-&lt;br&gt;skapsbasen och verksamheten är anpassad efter industrins aktuella be-&lt;br&gt;hov tillhör institutens styrkefaktorer. Instituten är vidare väl skickade&lt;br&gt;att överföra forskningsresultat och ny kunskap till industrin på sina&lt;br&gt;områden. Vidare utgör de en bas för industrins medverkan i EG:s FoU-&lt;br&gt;program. Instituten fyller också en viktig funktion för teknikspridning&lt;br&gt;till mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av svagheterna i forskningsinstitutssystemet är - i Sverige liksom&lt;br&gt;utomlands - att det avtalsbundna systemet kan verka konserverande. In-&lt;br&gt;stitutens förhållande till universiteten varierar. Doktorander förekom-&lt;br&gt;mer t.ex. bara vid vissa institut. Risken för ett alltför litet naturligt flöde&lt;br&gt;av forskare genom instituten är inte obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och de tekniska högskolorna har i dag begränsningar&lt;br&gt;som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste härrör&lt;br&gt;från de krav på organisation och arbetsvillkor som huvuduppgifterna -&lt;br&gt;att bedriva inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning&lt;br&gt;och grundläggande utbildning - ställer. Den universitetsbaserade forsk-&lt;br&gt;ningen kräver väsentliga frihetsgrader i fråga om val av problem, rätt att&lt;br&gt;publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som ofta är svåra att&lt;br&gt;förena med industriella krav på styrning, tidsplanering och kommersi-&lt;br&gt;ellt motiverad sekretess. Universitets- och högskoleforskningen är oftast&lt;br&gt;disciplinorienterad. Industriella problemställningar är marknadsoriente-&lt;br&gt;rade och oftast gränsöverskridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och de tekniska högskolornas styrka ligger i det faktum&lt;br&gt;att de även bedriver forskarutbildning och grundutbildning inom indu-&lt;br&gt;striellt intressanta kunskapsområden. Det skapar långsiktiga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för såväl förnyelse som kunskapsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig enligt regeringens uppfattning varken motiverat eller rea-&lt;br&gt;listiskt att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska&lt;br&gt;forskningssystemet. Det är således väsentligt att styrkefaktorerna inom&lt;br&gt;såväl universitets- och högskoleväsendet som forskningsinstituten tillva-&lt;br&gt;ratas. Förändringar i relationen mellan dessa båda system behöver ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomföras. Dessutom behöver nya formerna för universitetens samver-&lt;br&gt;kan med näringslivet tillföras. De förhållanden som här beskrivs med&lt;br&gt;avseende på industriforskningsinstituten gäller också på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningsinstituten har nyligen kartlagts. Motsvarande insti-&lt;br&gt;tut inom Jordbruks- och Kommunikationsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;områden har blivit föremål för en strukturell översyn. En sådan över-&lt;br&gt;syn bör nu göras också av industriforskningsinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svaghet i konstruktionen med fristående forskningsinstitut är, som&lt;br&gt;just nämnts, de svårigheter dessa kan möta i att långsiktigt utveckla och&lt;br&gt;förändra sin verksamhet. Översynen bör ta sikte på att sådana mekanis-&lt;br&gt;mer kan utvecklas som möjliggör en ökad förändringsbenägenhet. Des-&lt;br&gt;sutom måste institutens förutsättningar att fungera som en brygga mel-&lt;br&gt;lan näringslivet och den inomvetenskapligt genererade forskningen stär-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför väsentligt att instituten normalt organiseras och förläggs&lt;br&gt;i anslutning till ett universitet eller en högskola med egna forskningsre-&lt;br&gt;surser. Den exakta organisatoriska hemvisten bör noga prövas från fall&lt;br&gt;till fall. Forskarutbildning bör vara ett normalt inslag i institutens verk-&lt;br&gt;samhet, vilket i sin tur förutsätter samverkan med en fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje industriforskningsinstitut bör med viss regelbundenhet bli före-&lt;br&gt;mål för utvärdering genom vilken vetenskaplig kvalitet och industriell&lt;br&gt;betydelse bedöms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens förmåga att bidra till industriell utveckling och förnyel-&lt;br&gt;se kan inte frikopplas från frågan om kompetensnivån generellt sett in-&lt;br&gt;om industrin. Andelen anställda med grundläggande högre utbildning -&lt;br&gt;t.ex. civilingenjörer - respektive forskarutbildning spelar en utomor-&lt;br&gt;dentligt viktig roll för industrins möjligheter att tillgodogöra sig forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom möjligheterna att bedriva företagsintern forskning reglerar&lt;br&gt;den egna kompetensnivån företagets förutsättningar att formulera krav&lt;br&gt;på forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, liksom möj-&lt;br&gt;ligheterna att bedöma vad i redan pågående forskning som kan utnyttjas&lt;br&gt;för industriella syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av flera åtgärder som fordras för att ge forskningen möjlighet att&lt;br&gt;fungera som en utvecklande kraft inom svenskt näringsliv är att öka ka-&lt;br&gt;paciteten när det gäller utbildning av civilingenjörer. En annan är att&lt;br&gt;öka kapaciteten i forskarutbildningen inom de tekniska och naturveten-&lt;br&gt;skapliga områdena. Doktorer har en unik kompetens, som får allt stör-&lt;br&gt;re betydelse för teknikutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan universi-&lt;br&gt;tet/högskolor och näringslivet kan främja kunskapsutbytet ytterligare.&lt;br&gt;Genom sådana program skapas en ömsesidig och tidig relation mellan&lt;br&gt;doktorand och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom nä-&lt;br&gt;ringslivet att anställa dem som utbildas. Vetenskaplig utbildning måste&lt;br&gt;dessutom för den enskilde göras ekonomiskt lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den nyss beskrivna översynen av industriforskningsinstituten&lt;br&gt;och förstärkningen av civilingenjörs- och forskarutbildningarna, behö-&lt;br&gt;ver nya samverkansformer mellan universitet/högskolor och näringsliv&lt;br&gt;utvecklas. Universiteten och de tekniska högskolorna måste förbättra&lt;br&gt;formerna för kunskapsutbytet med industrin och andra stora avnämare&lt;br&gt;av kvalificerad kunskap och öka närheten i samarbetet. Bättre kontak-&lt;br&gt;ter krävs med såväl stora som mindre och medelstora företag. Det bör&lt;br&gt;ske i sådana former att universitetens förmåga att utföra sina huvudupp-&lt;br&gt;gifter inte hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svaghet i nuvarande ordning, som leder till att forskningsbaserad&lt;br&gt;produktion i Sverige utvecklas alltför långsamt och i alltför liten ut-&lt;br&gt;sträckning, är dessutom bristen på högriskkapital. Bedömningar av&lt;br&gt;forskning och utveckling kräver så speciell kompetens att de kreditinsti-&lt;br&gt;tut som hittills förekommit i landet vanligtvis inte ansett sig kunna eller&lt;br&gt;våga ta risken att i ett mycket tidigt skede på normala affärsmässiga&lt;br&gt;grunder stödja utvecklingen av en forskningsbaserad idé. Uppfinnare,&lt;br&gt;inom och utom forskarvärlden, möter särskilda problem när det gäller&lt;br&gt;möjligheterna att utveckla sina idéer till marknadsmässiga produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att varje universitet och högskola utvecklar samverkans-&lt;br&gt;former med företag. Stöd ges dessutom via bl.a. NUTEK för forsknings-&lt;br&gt;insatser inom områden som har särskild vikt för näringslivets utveck-&lt;br&gt;ling och som är av intresse både för universiteten och högskolorna och&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väg att främja en effektiv samverkan är att ge universiteten och&lt;br&gt;högskolorna rätt att bedriva forskning också i bolagsform. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att denna möjlighet öppnas. Universitet och forskande högsko-&lt;br&gt;lor erbjuds ett aktiekapital vid start av bolag av denna typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsföretagen bör arbeta i nära anslutning till respektive mo-&lt;br&gt;derorganisation, vilket möjliggör utbyte av personal och samutnyttjande&lt;br&gt;av exempelvis avancerad vetenskaplig utrustning. Forskningsbolagen&lt;br&gt;skall dock kunna arbeta på normala, kommersiella villkor med forskan-&lt;br&gt;de personal anställd på de villkor och förutsättningar som gäller t.ex. i&lt;br&gt;näringslivet. Denna konstruktion möjliggör exempelvis arrangemang&lt;br&gt;med deltidsanställning inom bolaget respektive universitetet/högskolan&lt;br&gt;vilket är vanligt förekommande i många andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att verksamheten bedrivs inom ramen för bolag kan en klar&lt;br&gt;och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt åstad-&lt;br&gt;kommas mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten&lt;br&gt;och å andra sidan universitetens traditionella huvuduppgifter inom&lt;br&gt;forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De teknikparker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt univer-&lt;br&gt;siteten och högskolorna kan spela stor roll för att föra forskningsresul-&lt;br&gt;tat vidare till industriella tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikparkerna och forskarbyarna, liksom kontaktsekretariatens ar-&lt;br&gt;bete behöver emellertid utvecklas. Regeringen föreslår att en sådan vi-&lt;br&gt;dareutveckling också skall kunna inkludera tillskjutandet av visst stat-&lt;br&gt;ligt kapital. På så sätt kan inte minst små företag, skapade på grundval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nya forskningsrön, ges bättre expansionsmöjligheter. Teknikparkstif-&lt;br&gt;telserna bör också, tillsammans med universiteten/högskolorna, kunna&lt;br&gt;engageras som ägare i de nyss nämnda forskningsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de här nämnda samverkansformerna skall också läggas systemet&lt;br&gt;med adjungerade professorer. Detta system har i allt väsentligt fungerat&lt;br&gt;väl. Det bör kunna byggas ut ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att en gynnsam utveckling av näringslivet&lt;br&gt;kräver forskning och utveckling även inom andra områden än de rent&lt;br&gt;tekniska. Exempelvis får kommunikationerna en allt större betydelse&lt;br&gt;för den framtida ekonomiska tillväxten både nationellt och internatio-&lt;br&gt;nellt. En ökad satsning på forskning och utveckling inom kommunika-&lt;br&gt;tionssektorn är mot denna bakgrund ett viktigt inslag i en politik för att&lt;br&gt;ge det svenska näringslivet tillgång till högkvalitativa transport- och&lt;br&gt;kommunikationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De betydande resursförstärkningar för forskning som sker genom av-&lt;br&gt;vecklingen av löntagarfonderna kommer till sin huvuddel att kanalise-&lt;br&gt;ras till forskning av väsentlig betydelse för Sveriges långsiktiga konkur-&lt;br&gt;renskraft. Härutöver måste forskning som har ett mera direkt indust-&lt;br&gt;riellt intresse stärkas. Förutom de just nämnda förslagen om en utbygg-&lt;br&gt;nad av forskarutbildningen har insatser inom kunskapsområden som är&lt;br&gt;särskilt teknikdrivande stor betydelse för svenska företags möjligheter&lt;br&gt;att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanfattning innebär regeringens förslag för forskning och ut-&lt;br&gt;veckling för industriell kompetens och konkurrenskraft:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Möjlighet för universitet och högskolor att upprätta bolag för forsk-&lt;br&gt;ningssamverkan med industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förstärkning av forskarbyar och teknikparker, bl.a. genom tillskjutan-&lt;br&gt;de av visst kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Översyn av industriforskningsinstituten, bl.a. i syfte att främja en&lt;br&gt;ökad samverkan mellan instituten och universiteten/högskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Särskilda insatser för forskarutbildning i samverkan med näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Program för forskning inom teknikområden av speciell betydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7 Koncentrerade forskningssatsningar inom&lt;br&gt;strategiska områden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige kan endast upprätthålla världsnivå på ett mindre antal forsk-&lt;br&gt;ningsområden. På andra områden måste ambitionen begränsas till&lt;br&gt;forskning av en sådan omfattning att den gör det möjligt att ta till vara&lt;br&gt;och utveckla genombrott gjorda i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de områden där vårt land av olika skäl har särskilda möjligheter&lt;br&gt;att uppnå absolut världsklass är det av vikt att miljöer och villkor i öv-&lt;br&gt;rigt skapas för att ge forskningen de bästa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka dessa områden är bestäms av flera faktorer. Viktigast av dessa är&lt;br&gt;den mänskliga begåvningen. Kring forskare med särskilda förutsättning-&lt;br&gt;ar måste det vara möjligt att bygga grupper och miljöer som kan mäta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig med de bästa i världen. Det bör understrykas att områden valda med&lt;br&gt;denna utgångspunkt kan komma att skifta över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom koncentrerade satsningar kan starka forskningsmiljöer skapas.&lt;br&gt;De kommer att verka som en förnyande och pådrivande kraft i hela&lt;br&gt;forskningssystemet. Inom de områden där Sverige redan i dag har forsk-&lt;br&gt;ningsenheter med en kritisk massa av aktiva forskare, såsom exempelvis&lt;br&gt;inom stora delar av medicinsk forskning, når forskningen också världs-&lt;br&gt;klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskap av hög kvalitet är också industriellt betydelsefull, vilket in-&lt;br&gt;te minst den medicinska forskningen i Sverige visar. Det är av nationell&lt;br&gt;betydelse att säkerställa att svenskt näringsliv har tillgång till en infrast-&lt;br&gt;ruktur i fråga om grundläggande och mera tillämpad forskning som gör&lt;br&gt;det möjligt att erövra nya marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl forskningens inriktning som dess förutsättningar förändras&lt;br&gt;emellertid ständigt. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt anpassa&lt;br&gt;organisation och resursfördelning till dessa ändrade förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella frontlinjeforskningen befinner sig för närvarande&lt;br&gt;i ett skede av snabb metodologisk och idémässig utveckling, där&lt;br&gt;gränsdragningen mellan olika traditionella ämnesområden, liksom mel-&lt;br&gt;lan grundläggande och mer tillämpad forskning, luckrats upp och där&lt;br&gt;kraven på breddad kompetens och tillgång på avancerad metodik ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000-talet kräver samtliga&lt;br&gt;grenar av forskningen alltmer specialkompetens, kontinuitet, resurs-&lt;br&gt;samling och gränsöverskridande tänkande med nära kontakt med avan-&lt;br&gt;cerad metod- och teoriutveckling. För att säkerställa och utveckla kom-&lt;br&gt;petensbasen och samtidigt svara för kontinuiteten inom forskningen&lt;br&gt;fordras därför relativt stora grupper av forskare med hög och komplet-&lt;br&gt;terande vetenskaplig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt konkurrera med&lt;br&gt;andra länder bör elitforskningscentra eller -områden, s.k. centers of ex-&lt;br&gt;cellence, skapas inom eller i nära anslutning till universitet och högsko-&lt;br&gt;lor. Där kan forskning av högsta kvalitet av olika men kompletterande&lt;br&gt;art inom ett ämnesområde integreras och härigenom ge upphov till sy-&lt;br&gt;nergieffekter med ett bättre resultat och resursutnyttjande som följd. Så-&lt;br&gt;dana centra, eller områden för kraftsamling, bör också långsiktigt kun-&lt;br&gt;na bidra till svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i USA och i Europa har flera elitforskningsenheter av denna typ&lt;br&gt;bildats, bl.a. via medel från privata stiftelser. Kända exempel är Howard&lt;br&gt;Hughes-instituten och Ludwig-instituten. Erfarenheterna från dessa&lt;br&gt;centra är mycket goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att förutsättningar skapas för bildande av sådana sär-&lt;br&gt;skilt starka forskningsenheter även i Sverige. Utgångspunkten bör här-&lt;br&gt;vid vara att samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren mås-&lt;br&gt;te vara sådana att de blir attraktiva för utländska forskare av högsta&lt;br&gt;klass. På detta sätt blir det också lättare att behålla de främsta forskarbe-&lt;br&gt;gåvningarna i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett utbud av forskarutbildning, postdoktorala program och se- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;minarieverksamhet skall finnas inom dessa centra eller områden. Åter-&lt;br&gt;kommande kvalitetsutvärdering, genomförd med internationell medver-&lt;br&gt;kan, av resultaten bör styra resurstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar att bilda den typ av forskningsenheter som här beskri-&lt;br&gt;vits skapas genom de resurser som ställs till forskningens förfogande till&lt;br&gt;följd av avvecklingen av löntagarfonderna. De förslag om särskilda&lt;br&gt;kompetenscentra som regeringen också lägger fram, framför allt på det&lt;br&gt;tekniska området, har samma syfte. Program som inriktas på teknolo-&lt;br&gt;gier av särskild teknikdrivande betydelse föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar samtidigt att understrykas att riktade forskningsprogram&lt;br&gt;måste initieras med betydande varsamhet. Kunskapsutvecklingen går&lt;br&gt;numera så snabbt att riktade forskningssatsningar genom politiska be-&lt;br&gt;slut lätt blir felsatsningar. Insatserna bör vara av sådant slag att resulta-&lt;br&gt;ten har ett så brett användningsområde som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.&lt;br&gt;(prop. 1991/92:92) angavs att de medel som frigörs genom avvecklingen&lt;br&gt;av löntagarfonderna i stor utsträckning bör användas för långsiktigt&lt;br&gt;kunskapssökande av betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft.&lt;br&gt;Riksdagen ställde sig bakom propositionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande uttalanden ur propositionen anger hur fondmedlen skall an-&lt;br&gt;vändas. Forskningen med löntagarfondsmedel skall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bidra till ”utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bidra till att ”tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas väsent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• vara ”forskning på högsta internationella nivå”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ”koncentreras till kraftfulla insatser inom ett begränsat antal områ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ”stimulera samarbetet internationellt”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• bedrivas ”i nära anknytning till universitet och högskolor”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• innefatta ”den miljöstrategiska och medicinska forskningen”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den beredningsprocess som därefter har följt har forskningsråd&lt;br&gt;och akademier redovisat önskvärdheten av och möjligheter till upp-&lt;br&gt;byggnad av forskning inom skilda områden. Därtill har ett stort antal&lt;br&gt;förslag till användning av löntagarfondsmedlen lämnats av universitet,&lt;br&gt;högskolor, företag, forskargrupper, enskilda forskare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomgående drag i förslagen är betoningen av koncentrerade in-&lt;br&gt;satser av högsta kvalitet. Likaså understryks behovet av gränsöverskri-&lt;br&gt;dande forskning, liksom av åtgärder som leder till en ökad internationa-&lt;br&gt;lisering av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag (prop. 1992/93:171) som presenteras samtidigt som denna&lt;br&gt;proposition preciseras forskningen med löntagarfondsmedel till tre stra-&lt;br&gt;tegiska ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Huvuddelen av medlen tilldelas en stiftelse som inrättas för strategisk&lt;br&gt;forskning med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning&lt;br&gt;och med brett mandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas. Stiftelsen Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;skall främja upprättandet av stabila former för långsiktigt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan forskargrupper inom och utom universitets- och högskolesys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* En stiftelse för stöd till kulturvetenskaplig forskning inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;Koncentrerade forskningssatsningar&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Strategisk forskning&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-4.png" style="width:306pt;height:116pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 3: Koncentrerade forskningssatsningar med löntagarfondsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insatser som avses bli finansierade genom medel från löntagarfon-&lt;br&gt;derna skall vara sådana som inte normalt kan komma till stånd inom&lt;br&gt;ramen för mera gängse finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje stiftelse bör ett internationellt utbytesprogram för gästforskar-&lt;br&gt;verksamhet byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelserna för respektive stiftelse förutsätts ha en betydande självstän-&lt;br&gt;dighet gentemot regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1 Strategisk forskning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuddel av de resurser som från löntagarfonderna kan ställas till&lt;br&gt;forskningens förfogande föreslås gå till en stiftelse för strategisk forsk-&lt;br&gt;ning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ett viktigt fält för insat-&lt;br&gt;serna kan vara s.k. generiska teknologier, dvs. sådana teknologier som&lt;br&gt;kan bedömas ha betydelse på många olika områden. Hit hör bl.a. infor-&lt;br&gt;mationsteknologin. Medicinsk forskning skall också kunna ges stöd av&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall inom den allmänna ram som gäller för all forskning&lt;br&gt;med löntagarfondsmedel stödja insatser efter hela skalan från inomve-&lt;br&gt;tenskapligt grundforskning till tillämpad forskning. Inte minst viktigt är&lt;br&gt;området däremellan. Sådan riktad grundforskning kan vara av avgöran-&lt;br&gt;de betydelse inte minst för den svenska industrins långsiktiga utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen för stiftelsen för strategisk forskning bör utgöras av företrä-&lt;br&gt;dare för såväl forskarsamhälle som näringsliv. Härigenom säkerställs att&lt;br&gt;den i sammanhanget aktuella forskningen får den nödvändiga förank-&lt;br&gt;ringen i såväl den vetenskapliga världen som näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.7.2 Miljöstrategisk forskning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sverige har nått långt i fråga om forskning inom miljöområdet. Det gäl-&lt;br&gt;ler särskilt i fråga om den yttre miljön. Ett andra användningsområde&lt;br&gt;för löntagarfondsmedel är att ge denna forskning ytterligare utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöstrategisk forskning med löntagarfondsmedel skall ske inom ra-&lt;br&gt;men för ett nätverk mellan institutioner och forskargrupper, företrädes-&lt;br&gt;vis vid universitet och högskolor. Stiftelsen har att fördela tillgängliga&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att miljöforskningens resultat snabbt kan omsättas i&lt;br&gt;sådana praktiska insatser som har betydelse för miljön. I likhet med vad&lt;br&gt;som avses gälla för stiftelsen för den strategiska forskningen skall led-&lt;br&gt;ningen för stiftelsen för miljöstrategisk forskning vara tydligt förankrad&lt;br&gt;i såväl forskarsamhället som näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den här beskrivna insatsen för miljöstrategisk forsk-&lt;br&gt;ning skall också stöd till forskning kring bl.a. miljövänliga transportme-&lt;br&gt;del kunna ges.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.7.3 Kulturvetenskaplig forskning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den kulturvetenskapliga forskningens utvecklingsmöjligheter behöver&lt;br&gt;förbättras. Att stärka kunskapsutvecklingen inom detta område är sär-&lt;br&gt;skilt betydelsefullt i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomis-&lt;br&gt;ka och sociala förändringar. Tillsammans ger kulturvetenskaperna de&lt;br&gt;teoretiska och metodologiska förutsättningarna för att förmedla och tol-&lt;br&gt;ka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internationellt. Härigenom&lt;br&gt;ger de kunskaper av oundgänglig betydelse för utvecklingen av samhäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let. Humaniora behövs för att ge hela samhällsutvecklingen en nödvän- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;dig kulturell förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förstärkta stödet till den kulturvetenskapliga forskningen bör byg-&lt;br&gt;gas upp i anslutning till Riksbankens Jubileumsfond. Det förutsätts att&lt;br&gt;prövningen och fördelningsbesluten för de resurser som tillförs den hu-&lt;br&gt;manistiska och samhällsvetenskapliga forskningen från löntagarfonder-&lt;br&gt;na genomförs på ett sådant sätt att pluralism främjas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.7.4 Varaktighet och storlek&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskningen med löntagarfondsmedel skall, som regeringen nyss fram-&lt;br&gt;hållit, vara av extraordinär natur. Avvecklingen av löntagarfonderna ger&lt;br&gt;Sverige en unik möjlighet att utveckla kunskaps- och forskningsområ-&lt;br&gt;den till världsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser från löntagarfonderna som avses gå till forskning skall ut-&lt;br&gt;nyttjas över en period om ca 15 år. Uppbyggnaden sker gradvis för att&lt;br&gt;säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen. Forskningsprojekten&lt;br&gt;bör regelbundet utvärderas med hjälp av internationell sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avsevärt internationellt deltagande förutses inom samtliga de just&lt;br&gt;nämnda forskningssektorerna. Det gäller såväl de aktiva forskarna som&lt;br&gt;ledningarna för respektive stiftelse och fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanfattning innebär regeringens förslag att uppbyggandet av&lt;br&gt;forskningsområden eller forskningsenheter av internationell slagkraft&lt;br&gt;genomförs genom tillskapandet av oberoende forskningsstiftelser med&lt;br&gt;beskriven inriktning inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Strategisk forskning, huvudsakligen inom naturvetenskap, teknik och&lt;br&gt;medicin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Miljöstrategisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kulturvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8 Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och&lt;br&gt;högskolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En huvuddel av statens stöd till forskningen kanaliseras direkt och indi-&lt;br&gt;rekt till universiteten och högskolorna. Att dessa fungerar väl blir där-&lt;br&gt;med av stor betydelse för den svenska forskningens kvalitet, förnyelse-&lt;br&gt;förmåga och konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya högskolelag som antogs av riksdagen i december&lt;br&gt;1992 tillförsäkras universiteten och högskolorna en ökad frihet bl.a. vad&lt;br&gt;gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter, in-&lt;br&gt;rättande av professurer, skapande av karriärvägar för lärare, institutio-&lt;br&gt;nell organisation samt disposition av resurser för grundutbildning och&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ökade friheten följer också ett ökat ansvar. Av stor betydelse&lt;br&gt;är att universiteten och högskolorna själva förmår skapa förnyelse och&lt;br&gt;göra prioriteringar. Därtill krävs vilja till profilering och ett medvetet&lt;br&gt;ledarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelse är ofta liktydigt med uppkomsten av kreativa forsknings- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;miljöer, där nya idéer och tankar har förutsättning att utvecklas till ny-&lt;br&gt;danande rön och upptäckter. Sådana miljöers utseenden kan skilja sig&lt;br&gt;åt mellan olika forskningsområden. I vissa fall är förnyelsens förutsätt-&lt;br&gt;ning ökade resurser. Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dyna-&lt;br&gt;mik det viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna&lt;br&gt;över fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen kvinnliga&lt;br&gt;forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre forskare samt genom&lt;br&gt;prioriteringar till expanderande forskningsinriktningar kan forsknings-&lt;br&gt;resurserna utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna är mångkulturella institutioner. Ett&lt;br&gt;vitt spektrum av verksamheter med skilda villkor ryms inom dessas&lt;br&gt;ram. Samtidigt som mängden kunskap ökat har utvecklingen också in-&lt;br&gt;neburit en ofrånkomlig specialisering av kunskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialiseringen rymmer betydande risker. Det finns en risk att upp-&lt;br&gt;splittringen leder till allt för små enheter med ett otillräckligt antal akti-&lt;br&gt;va forskare för att uppnå en nödvändig kritisk massa. Med liten rörlig-&lt;br&gt;het mellan och inom universiteten och högskolorna ökar riskerna för&lt;br&gt;förstelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är desto mera allvarligt som nya vetenskapliga rön allt oftare&lt;br&gt;sker i gränsytorna mellan olika discipliner, snarare än i respektive om-&lt;br&gt;rådes mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vissa universitet och högskolor har en utveckling inletts bort från&lt;br&gt;småinstitutioner i riktning mot större enheter med syfte att öka forsk-&lt;br&gt;ningens kvalitet och öka förnyelsen. Det är välkommen och angelägen&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.8.1 Förnyelsens förutsättningar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En utveckling i riktning mot större enheter kan förväntas bidra till en&lt;br&gt;angelägen förnyelse av de vetenskapliga institutionerna. Härutöver spe-&lt;br&gt;lar formerna för finansiering av universitetens och högskolornas forsk-&lt;br&gt;ning en viktig roll för den vetenskapliga förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor finansieras,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, via olika kanaler: fakultetsanslag, anslag från de&lt;br&gt;vetenskapliga råden, anslag från sektorsorgan, anslag från privata fonder&lt;br&gt;och stiftelser samt ersättning för särskild uppdragsforskning från bl.a.&lt;br&gt;företag, myndigheter och kommuner. Relationerna mellan de olika fi-&lt;br&gt;nansieringsformerna varierar starkt mellan olika ämnen och forsknings-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsanslagens syfte är att ge universitet och högskolor möjlighet&lt;br&gt;att bygga upp en tillräckligt stark vetenskaplig infrastruktur. De är en&lt;br&gt;förutsättning för såväl kontinuiteten som det fria kunskapssökandet.&lt;br&gt;Förfarandet vid tillsättningen av tjänster ställer samtidigt hårda kvali-&lt;br&gt;tetskrav. Fakultetsmedlen medger även att universitet och högskolor&lt;br&gt;kan göra egna bedömningar om vilka discipliner som bör ges särskild&lt;br&gt;prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskningsråden fyller den dubbla funktionen att vara Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;dels nationella - dvs. inte bundna geografiskt till ett visst universitet el-&lt;br&gt;ler en viss högskola - dels direkt och kontinuerligt kvalitetsrelaterade.&lt;br&gt;Rådsanslagen har därmed en direkt rörlighetsfrämjande effekt. De ökar&lt;br&gt;förändringstrycket inom universiteten och högskolorna. Deras särställ-&lt;br&gt;ning jämfört med andra anslagsformer skall dock inte överdrivas. Så-&lt;br&gt;lunda har kritik stundom riktats mot råden för att i realiteten konserve-&lt;br&gt;ra forskningsstrukturen, om än på ett nationellt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för fakultetsmedlen tillämpar i dag flera universitet och&lt;br&gt;högskolor forskningsrådsliknande procedurer vid fördelning av anslag&lt;br&gt;enskilda forskare och institutioner emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening angeläget att främja uppkomsten av&lt;br&gt;dynamiska forskningsmiljöer för att stimulera till en ökad vetenskaplig&lt;br&gt;förnyelse. Det bör ske som en kombination av bl.a. följande åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Sammanläggningen av mindre institutioner till större enheter full-&lt;br&gt;följs. Det ankommer på varje universitets- och högskoleledning att&lt;br&gt;tillse att den frihet man fått att organisera det vetenskapliga arbetet&lt;br&gt;på sätt som bäst passar varje universitet eller högskola tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Forskningsråden bör vid sina prövningar särskilt uppmärksamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yngre forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Råden bör särskilt främja forskarrörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Råden bör främja gränsöverskridande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fakulteterna stimuleras att introducera rådsliknande procedurer vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningen av anslag forskare och forskargrupper emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ett system utvecklas för aktivitetsrelaterad resursfördelning på natio-&lt;br&gt;nell nivå, där en del av fakultetsanslagen relateras till forsknings- och&lt;br&gt;forskarutbildningsaktivitet. Systemet börjar införas under den kom-&lt;br&gt;mande treårsperiodens sista år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till åtgärder av detta slag bör också läggas insatser av universitet och&lt;br&gt;högskolor för att rekrytera forskare från andra lärosäten respektive sti-&lt;br&gt;mulans till egna doktorander att efter fullbordad utbildning söka sig till&lt;br&gt;andra institutioner än den där doktorandstudierna genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkning av rådens andel av de samlade anslagen till universi-&lt;br&gt;tetens och högskolornas forskning har diskuterats som ett sätt att ytterli-&lt;br&gt;gare främja rörligheten. En större del av forskningsanslagen skulle däri-&lt;br&gt;genom komma att prövas av andra än universiteten och högskolorna&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att en sådan förskjutning vore angelä-&lt;br&gt;gen särskilt på vissa områden. Den eftersträvade effekten kan emellertid&lt;br&gt;uppnås utan att fakultetsmedlen behöver minska. Genom den nya&lt;br&gt;struktur som föreslås i propositionen om forskning med löntagarfonds-&lt;br&gt;medel för de i detta sammanhang aktuella forskningsmedlen kan den&lt;br&gt;nödvändiga stimulansen till förnyelse erhållas. Fakultetsanslag och an-&lt;br&gt;slag från forskningsråd, sektorsorgan och de stiftelser som avses bli in-&lt;br&gt;rättade med löntagarfondsmedel kommer att kunna erbjuda en stimule-&lt;br&gt;rande mångfald i fråga om forskningsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förnyelsemöjligheterna hör lokaler, utrustning och de biblioteks-&lt;br&gt;resurser som står till forskningens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande informationsförsörjning till forskningen är en för-&lt;br&gt;utsättning för att de höjda ambitionerna skall kunna uppnås. Det har&lt;br&gt;framhållits i det föregående i vilken stor utsträckning svensk forskning&lt;br&gt;är beroende av forskningsresultat från andra länder. Universitets- och&lt;br&gt;högskolebiblioteken, tillsammans med vissa fristående institutioner som&lt;br&gt;Kungl. biblioteket, spelar en viktig roll för kontakten med internatio-&lt;br&gt;nella forskningsresultat. Skyldigheten att hålla bibliotek finns inskriven&lt;br&gt;i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskolebiblioteken skall i samarbete med sina hu-&lt;br&gt;vudmän ställa den vetenskapliga litteraturen till forskarnas förfogande,&lt;br&gt;samarbeta med varandra i detta syfte, aktivt verka inom det lokala in-&lt;br&gt;formationsnätet samt ge tillgång till och vägledning i användningen av&lt;br&gt;lokala, nationella och internationella nätverk och databaser. Bibliote-&lt;br&gt;ken är inte i dag alltid väl rustade för sin centrala roll i universitetens&lt;br&gt;och högskolornas informationsförsörjning. Universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna måste ställa rimliga resurser till deras förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt, inte minst för den kulturvetenskapliga forskningen,&lt;br&gt;att arkivväsendet upprätthåller hög standard och är lättillgängligt för&lt;br&gt;forskare och andra intresserade. I detta avseende finns i dag brister,&lt;br&gt;framför allt när det gäller arkivering av material från mer moderna me-&lt;br&gt;dier. Regeringen förordar därför vissa resursförstärkningar till Riksarki-&lt;br&gt;vet. Regeringen föreslår också att Arkivet för ljud och bild (ALB) till-&lt;br&gt;förs ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den nödvändiga infrastrukturen hör också system och nät för da-&lt;br&gt;takommunikation. Speciellt viktigt är att kommunikationssystemen&lt;br&gt;mellan de enskilda universiteten och högskolorna har tillräcklig kapaci-&lt;br&gt;tet och fungerar väl. Regeringen föreslår att universitetsdatanätet SU-&lt;br&gt;NET uppgraderas samt att arbetet med nästa generation stordatorer ges&lt;br&gt;särskilt stöd. I den senare frågan är nordisk samverkan av stort intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas informationsverksamhet vänder sig&lt;br&gt;också utåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har ett stort ansvar för forskningsinforma-&lt;br&gt;tionen. Detta ansvar gäller såväl gentemot dem som har ett direkt behov&lt;br&gt;av forskningens resultat som gentemot en bredare allmänhet. Utvidgade&lt;br&gt;kontakter och ett förbättrat idé- och kunskapsutbyte krävs med företag,&lt;br&gt;kommuner, landsting och myndigheter. Även med muséer, arkiv och&lt;br&gt;kulturinstitutioner behöver utbytet öka. I ett senare avsnitt presenteras&lt;br&gt;även förslag som tydliggör de större universitetens och högskolornas an-&lt;br&gt;svar för att tillse att forskningen ges en vid geografisk täckning. Univer-&lt;br&gt;siteten kommer att tillföras ökade resurser för informationsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sörja för en tillfredsställande lokalförsörjning är en del av reger-&lt;br&gt;ingens ansträngningar för att ge forskningen goda utvecklingsmöjlighe-&lt;br&gt;ter. Trots omfattande insatser under det senaste året är behoven på detta&lt;br&gt;område omfattande till följd av eftersatta investeringar under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en gemensam utredning av Byggnadsstyrelsen, Universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet (UHÄ) och Svenska akademiska rektorskonferensen&lt;br&gt;1991 bedömdes investeringsbehovet i lokaler och utrustning för den&lt;br&gt;högre utbildningen och forskningen uppgå till åtskilliga miljarder kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för de resurser som de närmaste tre åren kan tillföras&lt;br&gt;forskningen ingår medel till lokala investeringar till en storleksordning&lt;br&gt;av minst två miljarder kronor. Trots den ansenliga storleken är det lik-&lt;br&gt;väl inte möjligt att redan under den kommande treårsperioden sätta i&lt;br&gt;gång alla de projekt som kan bedömas vara av särskild vetenskaplig be-&lt;br&gt;tydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de projekt som nu bör komma till utförande är särskilt an-&lt;br&gt;gelägna. Hit hör etableringen av ett fysikcentrum i Stockholm och ut-&lt;br&gt;vecklingen av biomedicinskt centrum i Lund. En gradvis förnyelse av&lt;br&gt;Karolinska Institutets lokalbestånd är likaså angelägen för att forskning-&lt;br&gt;en skall kunna upprätthålla sin starka internationella position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en viktig faktor för stimulans till förnyelse och ökad kvali-&lt;br&gt;tet i forskningen är karriärmöjligheterna för de enskilda forskarna. Ge-&lt;br&gt;nom löntagarfondssatsningen, liksom genom de nya samverkansformer-&lt;br&gt;na med näringslivet, förbättras dessa möjligheter. Av betydelse är även&lt;br&gt;den nya karriärväg som nu skapas inom lektorstjänstens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget bör framhållas de goda möjligheter som finns&lt;br&gt;för företagen att kunna bidra till forskning och utveckling med rätt till&lt;br&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen. En generell utvidgning av avdragsrätten&lt;br&gt;gjordes år 1970. För avdragsrätt krävs inte mer än att företaget har ett&lt;br&gt;rimligt intresse av den FoU-verksamhet som bidraget avser. I samband&lt;br&gt;med 1990 års skattereform konstaterades att tillämpningen fick anses&lt;br&gt;svara mot detta syfte (jfr. prop. 1989/90:110 s. 611 f.). Samtidigt gjordes&lt;br&gt;den bedömningen att med sådana generella regler fanns det inte längre&lt;br&gt;behov av särskilda regler liknande dem som tidigare fanns i den s.k.&lt;br&gt;forskningsförordningen (jfr. SFS 1975:127). Det kan tilläggas att företag&lt;br&gt;som bedriver industriell tillverkning får ta sina allmänna investerings-&lt;br&gt;fonder i anspråk för FoU-kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av gällande regler för företagens rätt till avdrag vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen för forskningsändamål är nu angelägen. Syftet med ut-&lt;br&gt;värderingen skall vara att ge ett underlag för förbättringar av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för företagen att bidra till forskningens utveckling. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i denna fråga i en uppföljande forskningsproposition 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-5.png" style="width:314pt;height:203pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 4: Flexibilitet och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett nationellt plan möjliggöra förändrade tyngdpunkter i&lt;br&gt;forskningsinsatserna krävs också andra åtgärder. Ett sådant instrument&lt;br&gt;utgörs av de utvärderingar som sker kontinuerligt av universitet och&lt;br&gt;högskolor, liksom av forskningsråd och sektorsorgan. Utvärderingar&lt;br&gt;med internationell medverkan är av yttersta betydelse för att bedöma&lt;br&gt;forskningens kvalitet. Universitetskanslern har bl.a. till uppgift att göra&lt;br&gt;utvärderingar och se till att dessas resultat återförs som underlag för re-&lt;br&gt;gerings och riksdags bedömningar om övergripande forskningsprioriter-&lt;br&gt;ingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den proposition som kommer att avse forskning efter perioden&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96 bör frågan om resurstilldelning och omprioriteringar&lt;br&gt;mellan olika ämnesområden särskilt tas upp. Underlag för denna be-&lt;br&gt;dömning kommer att utgöras bl.a. av de årliga resultatredovisningar,&lt;br&gt;uppföljningar och utvärderingar som kommer att genomföras för den&lt;br&gt;statligt finansierade forskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanfattning innefattar regeringens förslag för att öka flexibilite-&lt;br&gt;ten och förnyelsen inom universiteten och högskolorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främjande av forskarrörlighet, yngre forskare och gränsöverskridande&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Rådsliknande resursfördelningsprocedurer inom fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Aktivitetsrelaterad nationell resursfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insatser för att främja datakommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Lokal- och andra infrastrukturinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utvärdering av rätten till avdrag för forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.9 Rekrytering av forskare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare fastlagt målet att fördubbla examinatio-&lt;br&gt;nen av doktorer till år 2000. Denna ambition har flera syften: att förnya&lt;br&gt;forskningen, att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och att förse&lt;br&gt;näringslivet och andra samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt&lt;br&gt;utbildade medarbetare. Om Sverige skall kunna hävda sig i den interna-&lt;br&gt;tionella konkurrensen måste andelen forskarutbildade i arbetskraften&lt;br&gt;höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tidigare nedgång är antalet disputationer i dag uppe på sam-&lt;br&gt;ma nivåer som rådde vid 1970-talets början. Totalt examineras nu ca&lt;br&gt;1 100 doktorer per år. Antalet nyantagna doktorander har emellertid se-&lt;br&gt;dan lång tid tillbaka varit omkring 2 400 per år. Ofta överstiger den fak-&lt;br&gt;tiska tid som krävs för att uppnå doktorsexamen de normerade fyra&lt;br&gt;åren. Medianåldern bland de nyexaminerade ligger i dag på över 36 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal forskarexamina läsåren 1970/71-1989/90&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-6.png" style="width:312pt;height:131pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Q Doktorsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H Licentiatexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-7.png" style="width:10pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Doktorsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5: Totalt antalet forskarexamina läsåret 1970/71-1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av de forskarutbildade mellan olika sektorer i arbetsli-&lt;br&gt;vet förändrades endast marginellt under 1970- och 80-talen. Större de-&lt;br&gt;len av nytillskottet anställdes och anställs alltjämt i den offentliga sek-&lt;br&gt;torn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har åldersstrukturen bland de forskarutbildade i arbetskraf-&lt;br&gt;ten förändrats. Gruppen under 34 år, i figuren nedan, har krympt be-&lt;br&gt;tydligt mellan 1970 och 1989. Dessutom är en större andel över 50 år&lt;br&gt;1989 jämfört med 1985. 30% av de forskarutbildade är över 50 år och&lt;br&gt;kommer därför att vara pensionerade inom 10 - 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-8.png" style="width:249pt;height:186pt;"/&gt;
&lt;p&gt;60-64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 50-59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ 35-49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 16-34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Nutek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6: De forskarutbildades ålder 1970, 1985 och 1989&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen att en fördubbling av examinationen av doktorer är an-&lt;br&gt;gelägen grundar sig på bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Andelen disputerade lärare vid universiteten och de stora högskolor-&lt;br&gt;na är i dag för låg. Vid universitet och högskolor ligger andelen på&lt;br&gt;drygt 50%, vid de små och medelstora högskolorna på endast drygt&lt;br&gt;20%. Regeringens strävan är att i princip all akademisk utbildning&lt;br&gt;skall förmedlas av lärare med doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Under de närmaste tio åren når ett stort antal av dagens professorer&lt;br&gt;och andra universitets- och högskolelärare pensionsåldern. Det inne-&lt;br&gt;bär ett behov av flera doktorer bara för att fylla vakanserna och upp-&lt;br&gt;rätthålla dagens kvalitetsnivå inom högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utanför universiteten och högskolorna finns flertalet doktorer inom&lt;br&gt;den offentliga verksamheten. Inom industrin är, med undantag för lä-&lt;br&gt;kemedelsindustrin, andelen doktorer låg. I en särskild studie har In-&lt;br&gt;genjörsvetenskapsakademin (IVA) framhållit betydelsen av flera tek-&lt;br&gt;nologie doktorer för att möta industrins krav på kunskapsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Skolan behöver flera vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda&lt;br&gt;kvalitetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara i Sverige uppmärksammas nu behovet av flera doktorer.&lt;br&gt;Runt om i Europa har kraftiga förstärkningar av forskarutbildning skett&lt;br&gt;under de senaste åren. Att på detta sätt investera i ökad kompetens be-&lt;br&gt;döms ofta ha en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som antalet doktorander behöver utökas måste forskarut-&lt;br&gt;bildningen förbättras och effektiviseras för att säkerställa en' rimlig dis-&lt;br&gt;putationsfrekvens. Inte minst viktigt är att fler yngre studenter rekryte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras och att disputationsåldem sänks. Andelen kvinnor bland forskarstu-&lt;br&gt;denterna och bland de nya doktorerna måste öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillse att forskarutbildningen sker effektivt är ett sätt att hushålla&lt;br&gt;med knappa resurser. Att forskarstudierna kan fullföljas i unga år är&lt;br&gt;dessutom väsentligt för slagkraften i doktorernas fortsatta forskargär-&lt;br&gt;ning. En lägre examinationsålder torde även öka de examinerades at-&lt;br&gt;traktionskraft på arbetsmarknaden i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringen till forskarutbildningen bestäms i hög grad av hur in-&lt;br&gt;tressant och attraktiv den enskilde studenten finner en ytterligare för-&lt;br&gt;djupad utbildning vara. Av betydelse är en stimulerande och kreativ&lt;br&gt;forskningsmiljö, liksom reella möjligheter att hinna disputera inom fyra&lt;br&gt;år. Framtida karriärmöjligheter och lön spelar också stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den nödvändiga expansionen av forskarutbildningen skall&lt;br&gt;komma till stånd krävs en rad insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktigt mest betydelsefulla är sannolikt att doktorer avlönas&lt;br&gt;bättre. Situationen i dag är för åtskilliga studenter sådan att en forskar-&lt;br&gt;utbildning är direkt olönsam. Det har till konsekvens att incitamenten&lt;br&gt;till den extrainsats som forskarutbildningen innebär, och som samhället&lt;br&gt;är i stort har behov av, för den enskilde ofta är svaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen förändring av lönestrukturen tar tid att genomföra. För&lt;br&gt;att kompensera lönebilden kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge-&lt;br&gt;nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefmansiering.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför en väsentlig utökning av antalet doktorand-&lt;br&gt;tjänster. Teknik, naturvetenskap och humaniora prioriteras. Omvand-&lt;br&gt;lingen av utbildningsbidragen fullföljs samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi-&lt;br&gt;nansieras med löntagarfondsmedel. Därtill kommer de resurser som av-&lt;br&gt;satts för kompetenshöjning av universitetens och högskolornas lärare&lt;br&gt;samt ambitionen att industriforskningsinstituten skall engagera dokto-&lt;br&gt;rander. Tillsammans innebär dessa åtgärder en mycket kraftig utökning&lt;br&gt;av forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår regeringen att program för forskarutbildning i sam-&lt;br&gt;verkan med näringslivet skall främjas. Härigenom tillförs företagen ve-&lt;br&gt;tenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande. Program av detta&lt;br&gt;slag, som bl.a. med framgång utvecklats i Frankrike och Danmark,&lt;br&gt;främjar också kontaktnäten mellan de vetenskapliga institutionerna och&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de forskningsbolag i anslutning till universitet och högskolor&lt;br&gt;som nämnts ovan bör utrymme skapas för tjänster efter avlagd doktors-&lt;br&gt;examen. Detsamma gäller om de forskningssatsningar som genomförs&lt;br&gt;med löntagarfondsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den betydelse sådana arbetstillfällen har för universite-&lt;br&gt;ten/högskolorna respektive doktoranderna kan ett tillräckligt antal såda-&lt;br&gt;na tjänster dessutom förväntas ha en effektivitetsfrämjande effekt på&lt;br&gt;själva forskarstudierna. Den karriärstege inom lektorstjänsterna som in-&lt;br&gt;troducerats i den nya högskoleförordningen kommer sannolikt också&lt;br&gt;att verka rekryteringsfrämjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den framtida arbetsmarknaden för doktorer kommer Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;med stor sannolikhet att ligga i näringslivet. Det är viktigt att näringsli-&lt;br&gt;vets behov görs tydligt för studenterna, för att därigenom visa på kar-&lt;br&gt;riärvägar efter examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar även att det parallellt med dagens form av fors-&lt;br&gt;karutbildning introduceras alternativa utbildningsmodeller. Av speciellt&lt;br&gt;intresse är s.k. forskarskolor, eller ”graduate schools” som med fram-&lt;br&gt;gång har prövats i flera andra länder. Inom dessa ges forskarutbildning i&lt;br&gt;en mer sammanhållen form, med ett utbud av kurser och seminarier&lt;br&gt;inom brett definierade ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda medel bör avsättas till försöksverksamhet för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika universitets och högskolors förslag till forskarskolor och liknande&lt;br&gt;bör prövas mot varandra vid tilldelningen av anslagen. Universitetet el-&lt;br&gt;ler högskolan förutsätts delta med egen finansiering av verksamheten.&lt;br&gt;Särskild betydelse kommer detta stöd till forskarskolor sannolikt att få&lt;br&gt;på det tekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ca 2 000 professorerna och mer än 5 000 lektorerna och forskaras-&lt;br&gt;sistenterna bör räcka till för att handleda det ökande doktorandantalet.&lt;br&gt;För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandledning-&lt;br&gt;en sköts omsorgsfullt. Denna är en lika viktig uppgift för universitetens&lt;br&gt;och högskolornas lärare som den egna forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser dessutom att senare lägga fram förslag om aktivitets-&lt;br&gt;relaterade fakultetsanslag för introduktion under den kommande treårs-&lt;br&gt;periodens sista år. En sådan anslagskonstruktion premierar goda hand-&lt;br&gt;ledarinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om faktorer och insatser av det slag som regeringen här har be-&lt;br&gt;skrivit är väsentliga för nyrekryteringen till forskningen kommer denna&lt;br&gt;inte att vara tillräckligt attraktiv utan att det allmänna kunskapsklimatet&lt;br&gt;stimuleras. Nyfikenheten och utbildningsglädjen spelar stor roll för&lt;br&gt;forskningens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfikenheten grundläggs i unga år. Eleverna måste stimuleras redan i&lt;br&gt;tidiga årskurser i skolan att tänka nytt och annorlunda. På högre stadier&lt;br&gt;och i gymnasiet bör kontakter med vetenskapligt skolade lärare vara en&lt;br&gt;naturlig del i skolarbetet. Härtill krävs lektorer och andra lärare med&lt;br&gt;gedigen bildning och bredd i sitt eget kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör forskarrekryteringen enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning kunna stärkas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Flera doktorandtjänster, med särskild tonvikt på de tekniska, naturve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenskapliga och humanistiska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Forskarutbildning integreras i forskning som finansieras med lönta-&lt;br&gt;garfondsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Forskarutbildning som ett normalt inslag i industriforskningsinstitu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Forskarutbildning i samverkan med industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Försöksverksamhet med forskarskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Omvandling av utbildningsbidragen för doktorander till tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsrelaterade fakultetsanslag som stimulerar till förbättrade Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;handledarinsatser och en ökad disputationsfrekvens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karriärmöjligheter efter doktorsexamen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10 Internationell samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utvecklingsarbete av hög klass har alltid en internatio-&lt;br&gt;nell karaktär. Inom varje forskningsområde finns ett vittförgrenat nät av&lt;br&gt;kontakter som ger möjlighet till tät informationsväxling. Dessa kontakt-&lt;br&gt;nät har byggts upp genom internationella vetenskapliga organisationer&lt;br&gt;eller spontant och direkt mellan forskare, institutioner och de veten-&lt;br&gt;skapliga akademierna. Sådan internationell samverkan, oavsett om det&lt;br&gt;gäller internationella konferenser, utbyte av gästforskare eller personli-&lt;br&gt;ga kontakter enskilda forskare emellan, är oundgänglig och kommer att&lt;br&gt;allt framgent vara av yttersta betydelse för svensk forskning och högre&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är mer beroende av utvecklade internationella forskarkontak-&lt;br&gt;ter än många andra större och resursstarkare länder. Den svenska in-&lt;br&gt;dustrins internationella inriktning understryker detta ytterligare. Inten-&lt;br&gt;siva kontakter krävs inte bara inom Europa och EG-samarbetet utan&lt;br&gt;även med USA, Japan och resten av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet är nödvändigt dels för att vi skall kunna tillgodogöra oss re-&lt;br&gt;sultat frambringade i andra länder, dels, och minst lika viktigt, för att&lt;br&gt;kvaliteten i svensk forskning och utvecklingsarbete skall kunna upprätt-&lt;br&gt;hållas. Internationell konkurrens och granskning, t.ex. i tidskrifter med&lt;br&gt;referee-system, garanterar kvaliteten i den nationella forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig egenskap hos forskare är därmed förmågan till internatio-&lt;br&gt;nell kommunikation. Utvecklingen på transport- och kommunikations-&lt;br&gt;områdena har bidragit till ett alltmer omfattande utbyte av information&lt;br&gt;och forskningsresultat. Gradvis upprättas datanät och andra infrastruk-&lt;br&gt;turella hjälpmedel för snabb kontakt med internationella databaser och&lt;br&gt;andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många områden är det inte möjligt att få tillgång till den senaste&lt;br&gt;utvecklingen utan att delta i konkret samarbete på projekt- eller pro-&lt;br&gt;gramnivå. Detta gäller särskilt områden där den vetenskapliga eller tek-&lt;br&gt;niska utvecklingen är snabb. Således främjas i Sverige, liksom i andra&lt;br&gt;länder, internationellt forskningssamarbete av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom i första hand naturvetenskap och teknik finns det ytterligare&lt;br&gt;skäl till att den internationella samverkan ökar. Fortsatta framsteg inom&lt;br&gt;flera områden kräver tillgång till dyrbar utrustning av en storlek som&lt;br&gt;inget enskilt land har råd till. Den allmänna utvecklingen skapar också&lt;br&gt;gemensamma problem som måste lösas i internationellt samverkande&lt;br&gt;forskning. På allt fler områden krävs dessutom internationell standardi-&lt;br&gt;sering och lagstiftning. För att lägga grunden för sådan lagstiftning ford-&lt;br&gt;ras att man tar fram det underlag som behövs genom gemensam utred-&lt;br&gt;ning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många samarbetsprogram inom forskning och utveckling har startats&lt;br&gt;med det uttryckliga motivet att de i ett längre perspektiv skall leda till&lt;br&gt;etablering av industriell samverkan. Inte sällan har de därför till stor&lt;br&gt;del finansierats av sektorsorganen. Under 1960- och 70-talen talades det&lt;br&gt;om att möta den amerikanska utmaningen. Nu gäller det främst att i eu-&lt;br&gt;ropeisk samverkan klara den japanska konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste exemplet för svensk del på forskningssamverkan med&lt;br&gt;mellanstatliga överenskommelser som bas är EG:s ramprogram. Det&lt;br&gt;finns emellertid även andra viktiga samarbetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall rör det sig om grundforskning, exempelvis inom elemen-&lt;br&gt;tarpartikelfysik, eller riktad grundforskning, som inom rymd- och fu-&lt;br&gt;sionsforskningen. I andra fall gäller det infrastrukturella program, så-&lt;br&gt;som etablering av datanät för universiteten eller program för främjande&lt;br&gt;av forskares internationella rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De volymmässigt största enskilda samarbetsprogram som Sverige del-&lt;br&gt;tar i är de som byggts upp kring stora forskningsanläggningar, exempel-&lt;br&gt;vis partikelfysikforskningen inom CERN, fusionsprogrammet JET samt&lt;br&gt;det europeiska rymdsamarbetet inom ESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots EG:s forskningsprograms aktualitet finns det skäl att också un-&lt;br&gt;derstryka den betydelse Sveriges forskningssamarbete med USA och&lt;br&gt;med länderna i Ostasien, särskilt Japan, har för det ömsesidiga kun-&lt;br&gt;skaputbytet. Även i förhållande till Ryssland finns inom främst naturve-&lt;br&gt;tenskap och teknik en väsentlig potential för samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer också det viktiga samarbete som sker direkt via forsk-&lt;br&gt;ningsråden och mellan akademierna inom exempelvis de nationella&lt;br&gt;forskningsrådens gemensamma organ European Science Foundation&lt;br&gt;och Academia Europaea, som är en europeisk sammanslutning av ve-&lt;br&gt;tenskapsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-9.png" style="width:327pt;height:266pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Figur 7: Internationell växelverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska samarbetet inom högre utbildning och forskning har en&lt;br&gt;lång tradition. Även med beaktande av att Sverige är det största nordis-&lt;br&gt;ka landet har svenska forskare en mycket framträdande roll i det nor-&lt;br&gt;diska forskningssamarbetet. Inte minst gäller detta inom den medicins-&lt;br&gt;ka forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den geografiska och kulturella närheten gör nordiskt samarbete na-&lt;br&gt;turligt och ömsesidigt berikande. Även i perspektiv av de vidare samar-&lt;br&gt;betsmöjligheter i Europa som nu öppnar sig kommer de nordiska kon-&lt;br&gt;takterna och det nordiska samarbetet att vara betydelsefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja forskningen i Norden finns ett avtalsreglerat samarbete,&lt;br&gt;som finansieras av Nordiska ministerrådet. Kvantitativt är detta blyg-&lt;br&gt;samt sett i relation till de samlade forskningsinsatserna i Norden. Det&lt;br&gt;motsvarar endast någon procent av vad som avsätts för forskningsinsat-&lt;br&gt;ser i de nordiska länderna. Genom insatser för dels särskilda prioritera-&lt;br&gt;de forskningsområden, dels stöd till nordisk rörlighet och gemensamt&lt;br&gt;resursutnyttjande får dock de gemensamt finansierade nordiska insatser-&lt;br&gt;na strategisk betydelse för forskningen i hela Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av de nordiska insatserna gäller åtgärder för att stödja&lt;br&gt;rörlighet inom Norden och gemensamt utnyttjande av forsknings- och&lt;br&gt;forskarutbildningsresurser. Insatser av detta slag är koncentrerade till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska forskarutbildningsakademin (NorFA). NorFA stödjer framför Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;allt gemensamma nordiska forskarutbildningsinsatser, men finansierar&lt;br&gt;också olika typer av nordiska nätverk, kortare och längre stipendier och&lt;br&gt;gästforskarverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett effektivt utnyttjande av&lt;br&gt;nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av ministerrådssystemet finns ett relativt omfattande nor-&lt;br&gt;diskt forskningssamarbete i forskningsrådens regi. Samarbetet finansie-&lt;br&gt;ras av de berörda forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att behoven av internationell samverkan inom&lt;br&gt;forskningen kommer att öka fortlöpande. Det talar för att den andel av&lt;br&gt;de svenska forskningssatsningarna som avsätts till internationellt samar-&lt;br&gt;bete också bör tillåtas öka. Det bör dock ske så att inte behoven av na-&lt;br&gt;tionell forskning eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en utvidgning av den internationella forsknings-&lt;br&gt;samverkan på flera plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningssamarbetet med EG kommer att förstärkas genom EES-av-&lt;br&gt;talet. Genom detta får Sverige tillgång till alla EG:s program. Det är&lt;br&gt;emellertid av vikt att denna vidgade forskningssamverkan på EG-nivå&lt;br&gt;kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan,&lt;br&gt;men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt samarbetet med&lt;br&gt;amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande på åtskilliga av de&lt;br&gt;forskningsområden där Sverige i dag har särskilda förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala forskningssamar-&lt;br&gt;betet bör en utökning av antalet forskar- och resestipendier ske. I Euro-&lt;br&gt;pa framstår vidgade forskarrelationer med Tyskland och Frankrike som&lt;br&gt;särskilt angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i&lt;br&gt;den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges inträde&lt;br&gt;i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som forskning inom all-&lt;br&gt;män rättslära avseende europeiska rättstraditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till det internationella forskarutbytet är det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning också av värde om fastare och mera stadigva-&lt;br&gt;rande relationer kan upprättas mellan svenska universitet och högsko-&lt;br&gt;lor och världsledande universitet och forskningsinstitutioner i andra&lt;br&gt;länder. Det bör ske genom särskilda samarbetsavtal som initieras av&lt;br&gt;universitet och högskolor och som gäller fasta etableringar i Sverige. Så-&lt;br&gt;dana relationer skulle dessutom kunna verka befruktande på den aka-&lt;br&gt;demiska grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges forskningssamarbete med Central- och Östeuropa är angelä-&lt;br&gt;get i flera hänseenden. De snabba förändringarna i vår närhet ställer&lt;br&gt;dessutom speciella krav på kunskapsuppbyggnad inom vissa angelägna&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka forskningen i Sverige om Central- och Östeuropa fö-&lt;br&gt;reslår regeringen att koncentrerad insats för detta syfte görs vid Univer-&lt;br&gt;sitetet i Uppsala. Avsikten är att forskare från olika discipliner skall&lt;br&gt;kunna ges ökade möjligheter till samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår regeringen att en uppbyggnad av säkerhetspolitisk Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;forskning sker inom ramen för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bistå forskare i Östeuropa har regeringen tidigare anslagit re-&lt;br&gt;surser för stöd åt forskare med inriktning på fysik. Vidare har resurser&lt;br&gt;avsatts för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa. Sverige har&lt;br&gt;dessutom givit stöd för en utvärdering av den estniska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det betydelsefullt att även i fortsättningen stödja&lt;br&gt;forskare i Central- och Östeuropa. Inte minst investeringar i infrastruk-&lt;br&gt;turen kan bidra till att skapa sådana förutsättningar att forskning kan&lt;br&gt;bedrivas på hög nivå till gagn för de nya central- och östeuropeiska de-&lt;br&gt;mokratiernas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att stödet ges i sådan form att vetenskapliga&lt;br&gt;kvalitetskrav upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanfattning innebär regeringens förslag för stärkt internationell&lt;br&gt;växelverkan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stöd till internationellt samarbete på såväl bilateral som multilateral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fler forskar- och resestipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förstärkt juridisk EG-forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Långsiktigt organiserat samarbete mellan svenska och utländska uni-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;versitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stöd till forskning om Central- och Östeuropa respektive säkerhetspo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.11 Vissa särskilda frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h6&gt;1.11.1 Forskningsrådsorganisationens utveckling&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har en särskild betydelse för att upprätthålla kvaliteten&lt;br&gt;i forskningen. Det granskningsförfarande råden tillämpar säkerställer en&lt;br&gt;allsidig kvalitativ bedömning. Genom att råden är nationella kan de&lt;br&gt;också göra mer övergripande prioriteringar mellan olika forskningsin-&lt;br&gt;riktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare understrukit att råden, utöver sin normala&lt;br&gt;uppgift, också särskilt bör främja forskarrörlighet och yngre forskares&lt;br&gt;utveckling. På så sätt kan återväxt och flexibilitet i hela forskningssyste-&lt;br&gt;met stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt viktigt att påpeka att råden själva kontinuerligt bör&lt;br&gt;utveckla sin verksamhet. Exempelvis torde ett ökat internationellt in-&lt;br&gt;slag i rådens kvalitetsbedömningar verka kvalitetsfrämjande. Dessutom&lt;br&gt;bör möjligheten att göra prioriteringar också mellan mer övergripande&lt;br&gt;forskningsområden utnyttjas. Historiskt framkomna fördelningstal mel-&lt;br&gt;lan olika discipliner får inte tas för givna. Viktigt är att också en mer&lt;br&gt;gränsöverskridande forskning mellan de traditionella fakultetsgränserna&lt;br&gt;ges ökat stöd. Nya forskningsområden bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter forskningsråden i dag har bör dessa också får an-&lt;br&gt;svaret för de s.k. nationella anläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de teknikvetenskapliga (TFR), socialvetenskapliga (SFR)&lt;br&gt;och skogs- och jordbruksvetenskapliga (SJFR) forskningsråden har&lt;br&gt;riksdagen uttalat att regeringen bör pröva dessa råds departementstillhö-&lt;br&gt;righet. Regeringen vill i denna fråga anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre forskningsråd som i dag hör till Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde stödjer alla inomvetenskapligt genererad forskning.&lt;br&gt;I fråga om TFR, SFR och SJFR gäller det förhållandet att TFR i grun-&lt;br&gt;den stödjer inomvetenskapligt genererad forskning och att SFR och&lt;br&gt;SJFR stödjer såväl grundforskning som mer tillämpad forskning inom&lt;br&gt;sina respektive sektorers ansvarsområden. När det gäller TFR kan des-&lt;br&gt;sutom påpekas att rådet brutits ut ur STU/NUTEK med det klart uttala-&lt;br&gt;de syftet att stödja grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det för sin del naturligt att TFR överflyttas till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet. En sådan förflyttning renodlar departe-&lt;br&gt;mentsansvaret för den inomvetenskapliga forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR och SJFR är huvudsakligen inriktade på den sociala sektorns re-&lt;br&gt;spektive skogs- och jordbrukets behov och hör naturligen hemma un-&lt;br&gt;der Socialdepartementets respektive Jordbruksdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har ledamöter också från andra länder utsetts&lt;br&gt;att ingå i forskningsrådens styrelser. Det är en arbetsmetod som bör vi-&lt;br&gt;dareutvecklas. Utländska ledamöter tillför rådens arbete ny erfarenhet&lt;br&gt;och skapar också fruktbärande relationer mellan råden och utländska&lt;br&gt;forskningsinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.11.2 Forskning för särskilda syften&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskning för särskilda syften - eller sektorsforskning - bedrivs och fi-&lt;br&gt;nansieras i många olika former. Departement och myndigheter har re-&lt;br&gt;gelmässigt medel till sitt förfogande för forskning och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samhet. Denna forskning utförs oftast vid universiteten och högskolor-&lt;br&gt;na, men också vid institut och, i vissa fall, inom myndigheterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som avsätts för forskning för särskilda syften fördelas av ett&lt;br&gt;hundratal organ med varierande sammansättning och fördelningsruti-&lt;br&gt;ner. Dock svarar de fem största sektorsforskningsorganen - Arbetsmiljö-&lt;br&gt;fonden, Byggforskningsrådet, NUTEK, Statens naturvårdsverk och&lt;br&gt;Transportforskningsberedningen - för betydligt mer än hälften av dessa&lt;br&gt;medel. Inom flera områden samarbetar forskningsråden med sektorsor-&lt;br&gt;ganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som genom NUTEK:s försorg syftar till att främja in-&lt;br&gt;dustriell utveckling har en betydande omfattning. Den har tidigare kort-&lt;br&gt;fattat beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att statens huvudansvar i detta samman-&lt;br&gt;hang är att tillse att en intellektuell infrastruktur i form av grundutbild-&lt;br&gt;ning och grundläggande forskning finns tillgänglig för företagen. I fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillämpad forskning och utvecklingsarbete måste ett betydande an-&lt;br&gt;svar åvila företagen själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för särskilda syften och den inomvetenskapligt genererade&lt;br&gt;forskningen har delvis olika uppgifter. Sektorsforskningsmedlen syftar&lt;br&gt;primärt till att försörja olika samhällssektorer med specifik kunskap&lt;br&gt;och beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att forskningen inom olika samhällsområden&lt;br&gt;i hög grad måste utformas utifrån varje områdes speciella förutsättning-&lt;br&gt;ar. På de flesta samhällsområden finns således ett allmänt behov av att&lt;br&gt;genom forskning kunna tolka förhållanden och utvecklingsdrag i sam-&lt;br&gt;hället. Inom andra sektorer, exempelvis inom kommunikationssektorn,&lt;br&gt;har staten därutöver ett direkt utvecklingsansvar som producent av&lt;br&gt;mångfasetterade tjänster och förvaltare av kapitalintensiva och tekniskt&lt;br&gt;komplicerade anläggningar. Detta ställer särskilda krav på planerings-&lt;br&gt;och kunskapsunderlag i form av riktade forsknings- och utvecklingsin-&lt;br&gt;satser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskraven är samtidigt grundläggande för all forskning. Forsk-&lt;br&gt;ning som inte håller hög kvalitet saknar värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till forskning för särskilda syften måste följas upp&lt;br&gt;och utvärderas med hänsyn till både kvalitet och betydelse för de syften&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning av kvaliteten i den inomvetenskapligt genererade forsk-&lt;br&gt;ningen sker vid den löpande medelstilldelningen, vid tjänstetillsättning-&lt;br&gt;ar, disputationer osv. Dessutom innebär den internationella förmedling-&lt;br&gt;en av forskningsresultat genom publicering och forskarutbyte en kvali-&lt;br&gt;tetsgaranti i sig. Mer övergripande utvärderingar utförs framför allt av&lt;br&gt;forskningsråden genom s.k. peer-reviews, dvs. grundliga genomgångar&lt;br&gt;och bedömningar av internationella forskargrupper. Sådana utvärder-&lt;br&gt;ingar utförs ibland även på initiativ av de myndigheter som har ansvar&lt;br&gt;för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskning för särskilda syften ställs dessutom krav på&lt;br&gt;användbarhet och nytta. De statliga organ som förmedlar stöd till sådan&lt;br&gt;forskning bör löpande utvärdera såväl kvaliteten som betydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är frågan om forskningsresultatens betydelse relativt lätt att&lt;br&gt;avgöra genom att mätbara mål för forskningsinsatserna kan sättas upp.&lt;br&gt;Oftast kan användbarheten och nyttan inte avgöras direkt, utan först ef-&lt;br&gt;ter bedömningar där forskningsresultaten relateras till andra insatser&lt;br&gt;inom respektive samhällssektor. Inom industriinriktad FoU-verksam-&lt;br&gt;het utgör industrins finansiella medverkan ett tydligt tecken på forsk-&lt;br&gt;ningens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att de myndigheter som ansvarar för finansiering&lt;br&gt;av forskning för särskilda syften skall kunna redogöra för effekterna av&lt;br&gt;sina insatser är att de utarbetar metoder för att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;de insatser som görs. Väsentliga förbättringar kan göras i dessa avseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbeskrivningarna bör omfatta dels sedvanliga kvalitativa mått,&lt;br&gt;dels bedömningar av resultatens innehåll och värde. De kvalitativa måt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten kan avse t.ex. antalet doktorsexamina som kommit till stånd med Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;hjälp av de medel som satsats eller antalet publikationer inom ett visst&lt;br&gt;område som tillkommit som ett resultat av forskningsprojekten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.11.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid Sveriges samtliga&lt;br&gt;universitet och högskolor. Ansvaret för forskarutbildning vilar på uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras&lt;br&gt;dels genom ett statligt anslag till forskningsstödjande åtgärder, dels ge-&lt;br&gt;nom forskningsråd, sektorsforskningsorgan och uppdrag från näringsliv,&lt;br&gt;myndigheter, kommuner och landsting. Forskare vid mindre och me-&lt;br&gt;delstora högskolor har dessutom möjlighet att erhålla del i fakultets-&lt;br&gt;medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för dagens forskningsorganisation är medvetenheten&lt;br&gt;om att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresur-&lt;br&gt;ser. Förutsättningarna för internationellt slagkraftig forskning blir bätt-&lt;br&gt;re om resurserna hålls samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med forskningens betydelse som förnyande och utvecklande kraft i&lt;br&gt;samhället är det naturligt att frågan om forskningsresursernas geografis-&lt;br&gt;ka tillgänglighet ofta står i fokus för regionala utvecklingssträvanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att skapa starka miljöer för forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning kan komma i ett motsatsförhållande till krav på nära tillgång till&lt;br&gt;resurser för forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut 1992 om ny högskolelag underströks fakulteternas&lt;br&gt;regionala ansvar. Regeringen föreslår, som just nämnts, att anslaget för&lt;br&gt;forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för-&lt;br&gt;stärks. Allteftersom dessa högskolor utvecklas, gynnas framför allt när-&lt;br&gt;områdena. Det är emellertid viktigt att betona universitetens och de sto-&lt;br&gt;ra tekniska och medicinska högskolornas speciella ansvar att göra sina&lt;br&gt;resurser för forskning och undervisning nationellt tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges viktigaste forskningsresurser har samlats till de stora universi-&lt;br&gt;teten och högskolorna. Det utgår från ett nationellt intresse i ett inter-&lt;br&gt;nationellt perspektiv. Lokaliseringen av forskningsresurserna är med ett&lt;br&gt;par undantag historiskt betingad. Det innebär att dessa läroanstalter har&lt;br&gt;ett stort ansvar för att genom forskningsinformation och kontaktverk-&lt;br&gt;samhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars utveckling kan&lt;br&gt;främjas därigenom, tillgång till sina kunskapsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som frontlinjeforskningen kräver koncentration kräver en&lt;br&gt;decentraliserad akademisk utbildning också goda kontakter till aktuell&lt;br&gt;forskning. Lärarna måste för att kunna förmedla en kvalitativt god un-&lt;br&gt;dervisning vara väl förtrogna med aktuella forskningsrön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta dilemma måste forskningspolitiken kunna hantera. Den linje&lt;br&gt;regeringen förordar ser ut på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för forskarutbildning bör även framgent vara förbehållet&lt;br&gt;universitet och de högskolor till vilka fakulteter är knutna. Som hittills&lt;br&gt;bör forskarutbildning kunna bedrivas vid mindre eller medelstora hög-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolor med anknytning till fakultet. En ökad forskarrekrytering från&lt;br&gt;dessa högskoleenheter är önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser har ett ansvar&lt;br&gt;för alla disputerade lärare inom sitt område. Detta ansvar måste tas på&lt;br&gt;allvar. Ansvaret bör manifesteras genom att en viss del av de rörliga fa-&lt;br&gt;kultetsmedlen reserveras för lärare vid de mindre och medelstora hög-&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen, som bör baseras på antalet disputerade lärare vid de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna, bör liksom hittills fördelas efter prövning&lt;br&gt;i de fakultetsnämnder som har ett ansvar för att god forskning bedrivs&lt;br&gt;inom hela deras respektive verksamhetsområde. Finns vid ett visst för-&lt;br&gt;delningstillfälle inte kvalificerade sökande bör medlen fonderas eller&lt;br&gt;användas inom den avsedda högskolan för lärares forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de resureser för forskning som därigenom säkerställes för lä-&lt;br&gt;rarna vid de mindre och medelstora högskolorna bör vissa ytterligare&lt;br&gt;förstärkningar ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns goda utvecklingsmöjligheter för de&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolorna efter två huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större högskolorna - Karlstad, Växjö, Örebro och Sunds-&lt;br&gt;vall/Härnösand/Östersund - har alla i varierande form och utsträckning&lt;br&gt;engagerat sig i uppbyggnaden av ett relativt fast strukturerat samarbete&lt;br&gt;kring främst forskarutbildning med universitet eller högskola med fast&lt;br&gt;organisation för forskning. Dessa högskolor har nyligen blivit föremål&lt;br&gt;för en bedömning av sina kvalitativa förutsättningar att meddela magis-&lt;br&gt;terexamen. De bör prioriteras vid en förstärkning av medlen för forsk-&lt;br&gt;ningsstödjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag har utformats om en s.k. sydostfakultet med samarbete mellan&lt;br&gt;högskolorna i Växjö, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Lunds universi-&lt;br&gt;tet. Högskolorna i Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla samt universi-&lt;br&gt;tetet i Göteborg har träffat överenskommelser om samarbete inom ra-&lt;br&gt;men för högskolerådet för regional forskningssamverkan i Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att denna form av nät-&lt;br&gt;verk förstärkes. Härigenom skapas samband mellan de nya högskolorna&lt;br&gt;och de starka forskningsmiljöerna i landet, vilket säkerställer en god&lt;br&gt;kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och medel-&lt;br&gt;stora högskolornas rekryteringspotential för forskarutbildningen tas i&lt;br&gt;anspråk och deras möjligheter att rekrytera vetenskapligt kvalificerade&lt;br&gt;lärare förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa modeller för samarbete i nätverk skulle kunna anpassas till för-&lt;br&gt;utsättningar som gäller även vid andra högskolor. Regeringen anser där-&lt;br&gt;för att särskilda resurser bör avsättas till regeringens förfogande för stöd&lt;br&gt;och utveckling av väl strukturerat, långsiktigt samarbete inom forskar-&lt;br&gt;utbildningen mellan mindre och medelstora högskolor och ett eller fle-&lt;br&gt;ra universitet och högskolor med fast organisation för forskning. Med-&lt;br&gt;len skall disponeras för verksamhet vid de mindre eller medelstora hög-&lt;br&gt;skolorna av organisatoriska strukturer som bildas genom nätverkssam-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra utvecklingslinjen som förefaller lovande är att bygga vida- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;re på de profiler som vuxit fram vid vissa högskolor som en följd av ett&lt;br&gt;samarbete mellan högskolan och ett eller flera företag eller organisatio-&lt;br&gt;ner med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Vid t.ex. högskolorna i&lt;br&gt;Karlskrona/Ronneby och Halmstad har en sådan utveckling ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:00 har chefen för Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;framlagt vissa förslag rörande förändringar i utbildningsutbudet vid någ-&lt;br&gt;ra av de mindre och medelstora högskolorna som syftar till att stärka&lt;br&gt;dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst näringslivets utveck-&lt;br&gt;ling. Om en sådan förstärkning kombineras med ett långsiktigt forsk-&lt;br&gt;ningssamarbete med t.ex. en grupp företag eller annan organisation med&lt;br&gt;egen vetenskaplig kompetens bör en samlad, mera slagkraftig miljö&lt;br&gt;kunna skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser av det skälet att särskilda medel bör ställas till förfo-&lt;br&gt;gande som respektive högskolans andel i finansieringen av ett sådant&lt;br&gt;samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning på förstärkningen av resurserna för forskning vid de&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolorna som här redovisas aktualiserar frå-&lt;br&gt;gan om i vilka former dessa resurser skall ställas till förfogande. Reger-&lt;br&gt;ingen anser det självklart att det för högskolornas vidkommande är vik-&lt;br&gt;tigt att medelstilldelningen baseras på en bedömning av kvalitéerna i&lt;br&gt;den föreslagna verksamheten. En sådan bedömning förutsätter tillgång&lt;br&gt;till bred vetenskaplig och i det senare fallet även industriell kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild beredning bör därför upprättas, med ledamöter utsedda&lt;br&gt;på förslag av forskningsråden och NUTEK, med uppgift att framlägga&lt;br&gt;förslag till regeringen hur de anvisade resurserna slutligen skall förde-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.11.4 Jämställdhet i forskningsvärlden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Alltför få kvinnor deltar i dag i forskning och forskarutbildning. Det&lt;br&gt;är ett jämställdhetsproblem, men också ett kvalitetsproblem. Värdefull&lt;br&gt;förmåga går förlorad för forskningen genom den könsmässiga snedre-&lt;br&gt;kryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskningen bidragit&lt;br&gt;till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och&lt;br&gt;om den bristande jämställdhet som ännu råder mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Denna forskning kommer också i framtiden att spela en viktig&lt;br&gt;roll i kunskapsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse för att främja jämställdheten är rekryteringen&lt;br&gt;till forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa utgör den huvudsakliga re-&lt;br&gt;kryteringsbasen för lektorat och professurer. Trots att kvinnornas andel&lt;br&gt;bland de nyexaminerade doktorerna har stigit från 23 till 29% sedan&lt;br&gt;1987 har deras andel bland forskarassistenterna förblivit oförändrade&lt;br&gt;22-23%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementet arbetar en särskild grupp med jäm-&lt;br&gt;ställdhetsfrågor inom högre utbildning och forskning. Gruppen har av-&lt;br&gt;lämnat vissa förslag med sikte på forskningspropositionen. Forsknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådsnämnden (FRN) har haft i uppdrag att utreda frågan hur kvinno- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;forskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basis av det material som redovisats anser regeringen att följande&lt;br&gt;tiopunktsprogram nu bör genomföras för att öka kvinnoandelen i forsk-&lt;br&gt;ning och forskarutbildning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Rådet för grundutbildning tilldelas 5 miljoner kronor årligen under&lt;br&gt;treårsperioden för insatser i syfte att främja jämställdheten i den&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildningen under budgetåren 1993/94-&lt;br&gt;1995/96. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Inom anslaget för vissa särskilda utgifter för forskningsändamål av-&lt;br&gt;sätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårsperioden för att främ-&lt;br&gt;ja jämställdheten vid universitet och högskolor under budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1995/96. Högskoleenheterna uppmanas att komma in med&lt;br&gt;program till Utbildningsdepartementet som underlag för fördelning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen skyldiga att&lt;br&gt;upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna belop-&lt;br&gt;pet är avsett som ett extra stimulansbidrag till högskoleenheterna i&lt;br&gt;detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som leder&lt;br&gt;till en ökad andel kvinnor i lärarkåren, inte minst bland forskar-&lt;br&gt;assistenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;FRN:s projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning för-&lt;br&gt;dubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till verksamhet på&lt;br&gt;områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen sker genom&lt;br&gt;omprioriteringar inom FRN:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Anslaget för Högskolan i Luleå ökas med 1 miljoner kronor för&lt;br&gt;forskning/forskarutbildning inom området kvinnor och teknik. Hög-&lt;br&gt;skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten-&lt;br&gt;skap inrättas vid FRN för en femårsperiod. Professuren bör finansie-&lt;br&gt;ras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor införs och tillde-&lt;br&gt;las en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för&lt;br&gt;jämställdheten. Priset kan t.ex. utgå till den institution/fakultet som&lt;br&gt;uppvisar störst ökning av den kvinnliga examinationsfrekvensen&lt;br&gt;inom forskarutbildningen eller till den fakultet som uppvisar största&lt;br&gt;ökningen av andelen kvinnliga lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyn-&lt;br&gt;das. Doktorandtjänster har betydelse för jämställdheten, eftersom in-&lt;br&gt;nehavarna av dessa tjänster har rätt till alla sociala förmåner, inklu-&lt;br&gt;sive föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiestödsre-&lt;br&gt;surserna i syfte att prioritera kvinnliga doktorander på några områ-&lt;br&gt;den. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve-&lt;br&gt;tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av studiestödsmedlen av-&lt;br&gt;sättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakul- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;tet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samverkan med&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på se-&lt;br&gt;nare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;För att samla erfarenheter, synpunkter och idéer skall chefen för&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet under 1993 arrangera ett seminarium&lt;br&gt;med kvinnliga professorer och andra kvinnor engagerade i veten-&lt;br&gt;skapligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta tiopunktsprogram kommer jämställdhetsaspekten att be-&lt;br&gt;aktas i det pågående arbetet med förändringar avseende anslagssystemet&lt;br&gt;för forskning och forskarutbildning. Det kan t.ex. innebära att positiva&lt;br&gt;förändringar med avseende på underrepresenterat kön, både när det gäl-&lt;br&gt;ler lärarkåren och bland dem som avlägger examina, görs till ett av kri-&lt;br&gt;terierna för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;1.11.5 Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt framgångsrik utveckling av folkhälsan i Sverige är till stor&lt;br&gt;del beroende av ett väl avvägt samspel mellan olika aktörer inom&lt;br&gt;grundläggande och tillämpad forskning, hälso- och sjukvård, socialvård,&lt;br&gt;miljövård och högre utbildning. Dessutom behövs ett utvecklat system&lt;br&gt;för kvalitetssäkring inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den långsiktiga, fria inomvetenskapligt genererade forskningen&lt;br&gt;svarar främst fakultetsorganisationen vid landets universitet och högsko-&lt;br&gt;lor i samverkan med de nationella forskningsråden. Viktiga organ i&lt;br&gt;sammanhanget är vidare olika institut och sektorsorgan med ansvar för&lt;br&gt;speciella områden såsom miljömedicin, psykosocial miljömedicin, soci-&lt;br&gt;alvetenskap, arbetsmiljö och folkhälsa. Omvårdnadsforskningen får ock-&lt;br&gt;så ökande betydelse. För att dessa områden skall fortsätta att utvecklas&lt;br&gt;krävs att de har en stark ställning i universitetsvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma gång som denna mångfald av aktörer inom vårdområdet&lt;br&gt;kan stimulera utvecklingen och skapa nya möjligheter för att lösa stora&lt;br&gt;folkhälsoproblem finns en risk att spridningen av forskningsresurserna&lt;br&gt;kan leda till ojämn forskningskvalitet, dålig samordning, ett otillräckligt&lt;br&gt;utbyte av forskningsresultat och ett suboptimalt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har en viktig uppgift i att kontinuerligt låta utvärdera&lt;br&gt;verksamheterna och utifrån resultaten härav ompröva resursinsatserna.&lt;br&gt;En koncentration måste eftersträvas för att uppfylla kraven på kreativa&lt;br&gt;forskningsmiljöer med en kritisk massa av kompletterande, gränsöver-&lt;br&gt;skridande kompetens och vetenskaplig utrustning. I detta sammanhang&lt;br&gt;bör alternativa former för organisatorisk anknytning av forskningsinsti-&lt;br&gt;tut till den befintliga universitetsorganisationen prövas i syfte att uppnå&lt;br&gt;ett effektivare utnyttjande av insatta resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den kliniska medicinska forskningen intar universitetssjuk-&lt;br&gt;husen en nyckelställning. Här fullgörs såväl sjukvård som högkvalifice-&lt;br&gt;rad forskning och undervisning. Inom hälso- och sjukvården införs nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya ekonomiska styrsystem som kan komma att påverka universitets-&lt;br&gt;sjukhusens arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges möjligheter att framgent följa med i och bidra till den inter-&lt;br&gt;nationella och nationella utvecklingen inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;samt i fråga om läkemedelsutvecklingen måste värnas. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund kommer regeringen noga att följa effekterna av de nya styrsyste-&lt;br&gt;men inom hälso- och sjukvården på forsknings- och utbildningsverk-&lt;br&gt;samheten vid universitetssjukhusen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.12 Forskning för välfärd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster in-&lt;br&gt;om offentlig sektor bättre skall anpassas till människornas behov och&lt;br&gt;önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall man själv kunna bestämma vem man vill få vård av. På samma sätt&lt;br&gt;ges ökade valmöjligheter inom skolan och barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata entreprenö-&lt;br&gt;rer, vilket leder till ökad konkurrens inom den offentligt finansierade&lt;br&gt;tjänsteproduktionen. I allt högre grad deltar även folkrörelser, förening-&lt;br&gt;ar, kooperativ och enskilda - som ibland kallas den idéella sektorn - i&lt;br&gt;förnyelsen. Dessutom sker inom flera områden en privatisering av såväl&lt;br&gt;finansiering som produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att den offent-&lt;br&gt;liga sektorns åtaganden och verksamhet måste förändras och utvecklas.&lt;br&gt;De offentliga transfereringssystemen spelar en central roll i det svenska&lt;br&gt;samhället. En omfattande genomgång och prövning av bl.a. de offentli-&lt;br&gt;ga trygghetssystemen har initierats. I kommunerna och landstingen på-&lt;br&gt;går motsvarande omprövning av olika verksamheter. En ständig anpass-&lt;br&gt;ning av offentlig sektors verksamhet och administration krävs till tjäns-&lt;br&gt;ternas ändrade karaktär och de möjligheter som den snabba tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsen av den offentliga sektorn påverkar direkt eller indirekt&lt;br&gt;den politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden.&lt;br&gt;En viktig utgångspunkt för förnyelsearbetet är den s.k. subsidiaritets-&lt;br&gt;principen, vilken innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga effekti-&lt;br&gt;va nivå. Den fortsatta förnyelsen måste stödjas av en forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner&lt;br&gt;inom universitet och högskolor som inom ramen för framför allt of-&lt;br&gt;fentliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis-&lt;br&gt;ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. Vetenskapligt&lt;br&gt;grundat stöd behövs också såväl för organisationsutvecklingen som&lt;br&gt;myndigheternas egen utvärdering av givna tjänster. Vidare finns ett be-&lt;br&gt;tydande behov av forskningsbaserad kunskap såväl om de faktorer som&lt;br&gt;ligger bakom tendenserna vad gäller sjukfrånvaro och förtidspensione-&lt;br&gt;ring som om de offentliga pensionssystemen och deras samband med&lt;br&gt;övriga försäkringssektorer, sparande och arbetskraftsutbud. Ett annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centralt område för forskning gäller gränszonen mellan offentlig, privat Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;och ideell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika grupper i samhället lever under mycket skiftande förhållanden.&lt;br&gt;Kunskapen om många utsatta gruppers villkor är bristfällig, delvis på&lt;br&gt;grund av att verkligheten är svår att beskriva, förstå och följa över tiden.&lt;br&gt;En väsentlig del av problemen är direkta eller indirekta effekter av&lt;br&gt;missbruksproblem eller handikapp av olika slag. Barn- och familjeper-&lt;br&gt;spektivet är här viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av forskningsbaserad kunskap är, och kommer att vara, stort&lt;br&gt;inom hela detta område. När det gäller delar av forskningen, framför&lt;br&gt;allt om missbruksrelaterade frågor, finns det särskilda integritets- och&lt;br&gt;metodproblem som måste lösas, bl.a. eftersom individer behöver kunna&lt;br&gt;följas under en följd av år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfat-&lt;br&gt;tande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentralise-&lt;br&gt;rad, vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsning-&lt;br&gt;en på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och&lt;br&gt;instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsan-&lt;br&gt;svarigas förfogande, vilket skapar intressanta forskningsuppgifter för ut-&lt;br&gt;värderings- och implementationsforskning. Forskningsbehoven är ange-&lt;br&gt;lägna och kräver gränsöverskridande ansatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God hälso- och sjukvård, en positiv utveckling inom folkhälsoområ-&lt;br&gt;det, förbättrade villkor för äldre och för personer med funktionshinder,&lt;br&gt;goda uppväxtvillkor för barn samt goda bostäder och boendemiljöer är&lt;br&gt;några av grundstenarna i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. Drivande i&lt;br&gt;denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut-&lt;br&gt;vecklas för att diagnosticera och bota eller lindra olika former av ohäl-&lt;br&gt;sa. Inom folkhälsoområdet sker ett omfattande forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Handikappforskningen och forskningen om äldre är bety-&lt;br&gt;delsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns det stora kunskapsluckor att fylla. Parallellt med sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen i stort uppstår också nya problemområden som krä-&lt;br&gt;ver nya kunskaper. Trots att hälsoutvecklingen varit positiv finns det&lt;br&gt;stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika sociala grupper&lt;br&gt;och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och&lt;br&gt;invandrare finns det betydande skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering av&lt;br&gt;preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara&lt;br&gt;ett prioriterat område den kommande perioden. För att nå största möj-&lt;br&gt;liga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att de olika insatser-&lt;br&gt;na samordnas också med Folkhälsoinstitutets forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsstödjande verksamhet. Den långsiktiga ambitionen att utvidga och&lt;br&gt;utveckla den högre folkhälsoutbildningen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling&lt;br&gt;och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det&lt;br&gt;är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i det svenska ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, framför allt Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;med avseende på dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för folkhäl-&lt;br&gt;sans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapligt grundad kunskap behövs om hur de offentliga stödsys-&lt;br&gt;temen påverkar funktionshindrades levnadsförhållanden. Samhällseko-&lt;br&gt;nomiska studier av stöd, service etc. till personer med funktionshinder&lt;br&gt;saknas. På motsvarande sätt behövs kunskap och metodutveckling om&lt;br&gt;arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder. Det är&lt;br&gt;angeläget att forskningen om handikapp stärks. Särskilt angelägna forsk-&lt;br&gt;ningsområden är arbetslivet och dess tillgänglighet för människor med&lt;br&gt;funktionshinder, habilitering för barn och ungdomar med svåra funk-&lt;br&gt;tionshinder, tillgänglighet och utformning av bostäder och närmiljöer&lt;br&gt;samt samhällsekonomiska analyser av stöd, service etc. till funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika nätverk och centrumbildningar har skapat nya möjligheter för&lt;br&gt;en positiv utveckling av interdisciplinär handikappforskning. Det gäller&lt;br&gt;både i kontakterna mellan forskare och över fakultets- och discipling-&lt;br&gt;ränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess användare.&lt;br&gt;Centrumbildningarna har också en viktig funktion att fylla när det gäl-&lt;br&gt;ler den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för&lt;br&gt;forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade områden inom forskningen om äldre är forskning som&lt;br&gt;rör omsorg och omvårdnad om äldre samt området äldre och ekono-&lt;br&gt;min. Utvärderingsforskning är likaså viktig. Dessa områden bör även&lt;br&gt;fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskap-&lt;br&gt;lig grund inom utvärderingsområdet kvalitets- och effektivitetsmätning-&lt;br&gt;ar samt om äldre och ekonomin i ljuset av de omfattande samhälls- och&lt;br&gt;systemförändringar som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentfrågor, speciellt frågor om hushållsekonomi, har särskild&lt;br&gt;betydelse för de enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och&lt;br&gt;stora samhällsförändringar. Den europeiska integrationen medför ett&lt;br&gt;behov av forskning som bl.a. belyser genomslagskraften av olika&lt;br&gt;rättsregler och analyserar behovet av kompletterande eller förändrade&lt;br&gt;konsumentpolitiska åtgärder. Regeringen anser att det är angeläget att&lt;br&gt;forskningen på konsumentområdet kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sve-&lt;br&gt;rige under senare år. Ett starkare internationellt intresse är en av orsa-&lt;br&gt;kerna till detta. Enligt regeringens bedömning har forskning om ungdo-&lt;br&gt;mars villkor stor betydelse både ur ett nationellt och ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. En förstärkning inom detta område föreslås därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en kvalificerad arbetsmiljöforskning som bör kunna tas&lt;br&gt;till vara i ett europeiskt perspektiv och ligga till grund för svenska insat-&lt;br&gt;ser i det internationella normeringsarbetet kring arbetsmiljön. Här kan&lt;br&gt;den yrkesmedicinska och toxikologiska forskningen särskilt framhållas.&lt;br&gt;En del av förklaringen till detta är att den bygger på på svenska styrke-&lt;br&gt;områden inom grundforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risker i den fysiska arbetsmiljön kvarstår trots betydande insatser så-&lt;br&gt;väl från företagens som från statens sida. Samtidigt som hälsorisker i ar-&lt;br&gt;betsmiljön identifieras och elimineras medför samhällets utveckling att&lt;br&gt;nya viktiga frågeställningar aktualiseras. Exempel på sådana relativt nya&lt;br&gt;frågor är arbetsmiljöproblemen kring elektromagnetiska fält och identi-&lt;br&gt;fieringen av de psykiska och sociala frågornas betydelse för arbetsmil-&lt;br&gt;jön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst den höga förändringstakten i samhället kommer att ställa&lt;br&gt;krav på forskningen och utvecklingen inom arbetslivsområdet också i&lt;br&gt;framtiden. Det arbete som bedrivs inom arbetslivsområdet måste kopp-&lt;br&gt;las till de förändringar som sker i omgivande offentliga system, inte&lt;br&gt;minst de som rör sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är andelen kvinnor i den yrkesarbetande befolkningen hög.&lt;br&gt;Under de senaste åren har också kvinnors arbetsmiljö kommit i fokus.&lt;br&gt;Detta kommer även i framtiden att vara ett viktigt område. Invandrar-&lt;br&gt;kvinnornas hälsoproblem och utslagning från arbetsmarknaden är ett&lt;br&gt;särskilt problemområde av vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare erfarenheter visar att nedgångar i konjunkturen och syssel-&lt;br&gt;sättningsnivån medför risker för en försämrad arbetsmiljö. En viktig&lt;br&gt;uppgift för forskningen under de närmaste åren är att studera särskilt&lt;br&gt;utsatta yrkesgruppers arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till rättsstatens grundläggande uppgifter hör att upprätthålla lag och&lt;br&gt;ordning. Att minska brottsligheten är en avgörande fråga för männi-&lt;br&gt;skors trygghet i samhället och ett huvudmål för kriminalpolitiken. Ut-&lt;br&gt;formningen av den framtida kriminalpolitiken måste grundas på goda&lt;br&gt;kunskaper. Regeringen föreslår en förstärkning av den kriminologiska&lt;br&gt;och kriminalpolitiska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.13 Forskning för en bättre miljö&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet, aktivitet och&lt;br&gt;samarbete mellan företrädare för industri, myndigheter, universitet och&lt;br&gt;högskolor. En av de viktigaste förutsättningarna för att förstå och finna&lt;br&gt;lösningar på dagens och framtidens miljöproblem kommer att vara till-&lt;br&gt;gång till och tillämpning av kunskap, kompetens och forskningsresultat.&lt;br&gt;Forskningens uppgift är att peka på lösningar, men också att ge en rätt-&lt;br&gt;visande verklighetsbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen har hittills till stor del varit inriktad på att studera&lt;br&gt;effekterna av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränser-&lt;br&gt;na för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar. Effekt-&lt;br&gt;studierna behöver nu kompletteras med en ny, mer resultatorienterad&lt;br&gt;forskning, för att få fram praktiskt tillämpbara kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling (Unced) har&lt;br&gt;Sverige ställt sig bakom den s.k. Riodeklarationen för miljö- och ut-&lt;br&gt;veckling. Sverige har också antagit handlingsprogrammet Agenda 21 för&lt;br&gt;att uppnå målet om en hållbar utveckling och undertecknat konventio-&lt;br&gt;nerna om biologisk mångfald och klimatförändringar. Enligt regering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens mening är Sveriges uppslutning bakom Rio-besluten politiskt och&lt;br&gt;moraliskt förpliktigande, vilket bl.a. innebär att Sverige förbundit sig att&lt;br&gt;också fortsättningsvis ge miljörelaterad forskning hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppnå balans mellan förvaltningen av naturresurserna och män-&lt;br&gt;niskans försörjning med livsförnödenheter är, och bör vara, gemensam-&lt;br&gt;ma angelägenheter för många olika vetenskapliga discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksforskningen behöver utvecklas i en riktning som gör det&lt;br&gt;möjligt att snabbt närma oss ett mer uthålligt samhälle. Forskningen&lt;br&gt;bör mot denna bakgrund inriktas på att klargöra de grundläggande sam-&lt;br&gt;banden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet.&lt;br&gt;De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande måste bli&lt;br&gt;centrala frågor inom jordbruksforskningen. Det framtida jordbruket&lt;br&gt;bör präglas av mångfald i brukningens former och syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukningsformerna i det svenska skogsbruket behöver anpassas så&lt;br&gt;långt som möjligt till vår kunskap om naturtillståndet och till skogseko-&lt;br&gt;systemens processer. Den ekologiska forskningen behöver, i högre ut-&lt;br&gt;sträckning än i dag, tillämpas på skogsbrukets produktionssystem. Fors-&lt;br&gt;karna inom ekologi och skogsbruk måste samarbeta för att finna lös-&lt;br&gt;ningar som möjliggör en bevarad biologisk mångfald samtidigt med en&lt;br&gt;hög virkesavkastning i en av våra viktigaste näringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora framtida investeringar i system för kretsloppsanpassad avfalls-&lt;br&gt;hantering, dvs. återvinning, destruktion och vattenrening kan förutses.&lt;br&gt;Forskningsinsatser krävs för att öka användningen av förnybara resurser&lt;br&gt;och för att främja användningen av resurssnål tillverkningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om förebyggande miljövård måste prioriteras. Samhällsve-&lt;br&gt;tenskaplig forskning kommer att behövas för att uppmärksamma och&lt;br&gt;bedöma olika slags utvecklingstendenser som kan påverka miljöförhål-&lt;br&gt;landena i Sverige. De bakomliggande drivkrafterna till ekologiskt ohåll-&lt;br&gt;bara samhällssystem måste analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om den byggda miljön har betydelse för utvecklingen av en&lt;br&gt;god livsmiljö. Det förebyggande miljöarbetet måste baseras på kunskap&lt;br&gt;om samhällsbyggande och samspel mellan stad och land. Samhällspla-&lt;br&gt;neringen och -byggandet måste på ett aktivt sätt kopplas till miljö- och&lt;br&gt;hälsofrågor. Detta kräver forskningsinsatser, men också ansträngningar&lt;br&gt;för att omsätta forskningsresultaten i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs kraftfulla satsningar på teknikutveckling inom viktiga&lt;br&gt;områden som energi, transporter och andra kommunikationer för att&lt;br&gt;öka förutsättningarna för att utveckla och kommersialisera helt nya,&lt;br&gt;icke förorenande och resurssnåla tekniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill intensifiera insatserna mot buller i samhället. Forsk-&lt;br&gt;ning kring utveckling av tystare redskap och maskiner, liksom forsk-&lt;br&gt;ning kring skydd mot existerande buller, är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna lösa olika miljöproblem krävs inte bara satsning på rätt&lt;br&gt;områden utan också val av rätt arbetsmetoder i form av tvärsektoriella&lt;br&gt;strategier. Som exempel kan nämnas försurningen som dels kräver stu-&lt;br&gt;dier om kritiska belastningar och återhämtningsförlopp, dels konkreta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder i form av kalkning och minskade utsläpp av försurande äm- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;nen. Detta berör flera sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär. Universiteten&lt;br&gt;och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande forskning genom&lt;br&gt;att skapa centra eller nätverk. Anslagsgivare bör stimulera gränsöver-&lt;br&gt;skridande forskning vid medelstilldelning och genom att initiera pro-&lt;br&gt;gramforskning där sådant samarbete ges företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför satsningar innefattande såväl teknik som&lt;br&gt;ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna måste bygga på ett sam-&lt;br&gt;arbete mellan forskarvärlden, näringslivet och kommunerna så att ny-&lt;br&gt;vunna kunskaper snabbt kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även forskarutbildning inom miljörelaterade ämnen behövs för att&lt;br&gt;möta ett ökande behov av kvalificerad personal inom miljöområdet hos&lt;br&gt;såväl näringsliv som myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att främja långsiktigheten i miljöforskningen är att inrätta&lt;br&gt;forskartjänster. Prioriteringen av forskartjänsterna bör göras utifrån&lt;br&gt;miljöforskningens kvalitet och betydelse samt på basis av en utvärdering&lt;br&gt;av befintliga forskartjänster finansierade av Statens naturvårdsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets forskningsnämnd genomför översiktliga utvärde-&lt;br&gt;ringar av dessa forskartjänster med avseende på deras betydelse för ve-&lt;br&gt;tenskaplig kompetensuppbyggnad och användning i miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som bör vara aktuella för inrättande av nya forskartjäns-&lt;br&gt;ter skall karaktäriseras av långsiktighet och hög vetenskaplig kvalitet.&lt;br&gt;Viktiga krav är också att forskningen kan bidra dels med upptäckt och&lt;br&gt;dimensionering av miljöproblem, dels med ekonomiska/samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga/tekniska åtgärder för att lösa miljöproblem och medverka&lt;br&gt;till en hållbar utveckling. Inrättande av forskargrupper för att åstad-&lt;br&gt;komma en stimulerande miljö och en starkare forskningsbas bör också&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund prioriteras tjänster inom följande områden: eko-&lt;br&gt;logi och genetik för biologisk mångfald, bärkraftigt naturresursbruk,&lt;br&gt;riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad teknikut-&lt;br&gt;veckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi atmosfärskemi och&lt;br&gt;akvatisk kemi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt forskningsanslag bidra till&lt;br&gt;att bilda sådana forskartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.14 Forskning för näringslivets utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En hög teknologisk nivå är en förutsättning för Sveriges ekonomiska ut-&lt;br&gt;veckling. Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internatio-&lt;br&gt;nalisering. Företagens internationella rörlighet förstärks. I ökad ut-&lt;br&gt;sträckning förlägger näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samhet i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationerna mellan branscherna är dock stora. Läkemedels-, elekt-&lt;br&gt;ro- och transportmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga bas&lt;br&gt;för forskning och utveckling, medan de specialiserade maskinföretagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofta har förlagt hälften av sin forskning utomlands. Denna utveckling Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;bottnar både i det faktum att ekonomin internationaliseras och i att ett&lt;br&gt;alltmer komplext kunskapsbehov kräver forskningssamverkan över&lt;br&gt;gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige kan erbjuda en kon-&lt;br&gt;kurrenskraftig forskningsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark forskningsmiljö är en förutsättning för vår ekonomiska till-&lt;br&gt;växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för den tekniska&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste de-&lt;br&gt;cenniet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv&lt;br&gt;industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av pro-&lt;br&gt;duktionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsk-&lt;br&gt;ningsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen. Staten&lt;br&gt;har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella förut-&lt;br&gt;sättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig&lt;br&gt;miljö för forskning och utveckling. Generellt verkande insatser från sta-&lt;br&gt;tens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en&lt;br&gt;utveckling av basteknologier för breda tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att ökad&lt;br&gt;tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar för infra-&lt;br&gt;strukturen. I denna inkluderas de nationella systemen för kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forsknings-&lt;br&gt;systemet på ett sådant sätt att resultatet i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;också kan stödja den industriella utvecklingen. Det är vidare angeläget&lt;br&gt;att näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad&lt;br&gt;kunskap är tillräckligt hög för att offentliga forskningsinvesteringar&lt;br&gt;skall få effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser behövs för att stimulera forskning och utveckling av särskild&lt;br&gt;betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter mellan forsk-&lt;br&gt;ningen vid universitet och högskolor och företagens teknologiutveck-&lt;br&gt;ling ökar industrins förnyelseförmåga och överlevnadskraft. Existerande&lt;br&gt;samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Nya samver-&lt;br&gt;kansformer bör införas för att öka mångfald och effektivitet. Ett väsent-&lt;br&gt;ligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor samt nä-&lt;br&gt;ringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas betyd-&lt;br&gt;ligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets kon-&lt;br&gt;kurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effek-&lt;br&gt;tivisera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott,&lt;br&gt;omprioriteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid främjas&lt;br&gt;tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär i korthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En satsning sker på forskning och utveckling kring nya basteknolo-&lt;br&gt;gier. De prioriterade områdena är informationsteknologi, materialtek-&lt;br&gt;nik, bioteknik och teknik för komplexa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insatser för forskning och utveckling inom områden där Sverige har&lt;br&gt;särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög priori-&lt;br&gt;tet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknikdri-&lt;br&gt;vande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade&lt;br&gt;områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,&lt;br&gt;transportteknik och miljöteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik&lt;br&gt;och träråvaruteknik upprättas. Dessa program omfattar insatser även&lt;br&gt;under Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik&lt;br&gt;görs dessutom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i&lt;br&gt;fråga om träråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utökade resurser avsätts för deltagande i EG:s forskningsprogram. Fö-&lt;br&gt;retag får ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i&lt;br&gt;EUREKA-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ett nytt program för konkurrensforskning påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insatser görs inom för industrin långsiktigt intressanta områden som&lt;br&gt;rymdforskning och geovetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssyste-&lt;br&gt;met. En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning&lt;br&gt;till de övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forsk-&lt;br&gt;ningen och utvecklingen och för att skapa större samband och rörlig-&lt;br&gt;het mellan de olika forskningsmiljöerna, inte minst universiteten och&lt;br&gt;högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insatser genomförs som syftar till att underlätta små och medelstora&lt;br&gt;företags deltagande i forsknings- och utbildningsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens utveckling är också beroende av ett väl fungerande arbets-&lt;br&gt;liv. Inom arbetslivsforskningen behandlas frågor om organisation, sys-&lt;br&gt;tem och teknik såväl inom universitet och högskolor som vid särskilda&lt;br&gt;forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt land har möjligheter att ligga långt framme vad gäller att forma&lt;br&gt;tekniksystem och organisation till att ge hög effektivitet i ett väl funge-&lt;br&gt;rande samspel. Detta kunnande borde kunna omsättas i export av pro-&lt;br&gt;dukter, system och tjänster på en internationell marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några aspekter som är viktiga för näringslivets utveckling och kon-&lt;br&gt;kurrenskraft på både kort och lång sikt belyses i den del av arbetslivs-&lt;br&gt;forskningen som tar sin utgångspunkt i den enskilda människans behov&lt;br&gt;av ett riskfritt och utvecklande arbete med möjlighet för henne att an-&lt;br&gt;vända och vidareutveckla sin kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i stor utsträckning fråga om att organisera arbetet på ett riktigt&lt;br&gt;sätt. Många utvecklingsprojekt och försöksverksamheter, bland annat&lt;br&gt;med stöd från Arbetsmiljöfonden och Arbetslivsfonden, ger exempel på&lt;br&gt;att organisationsförändringar för en bättre arbetsmiljö i vid mening ock-&lt;br&gt;så leder till en mer effektivt bedriven verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikfrågorna är av särskilt intresse i arbetslivsforskningen. Många&lt;br&gt;studier visar att avancerad teknik inte räcker i sig. Betydelsefullt är ock-&lt;br&gt;så hur den används, hur den anpassas till människan och hur samspelet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan teknik och organisation utformas. Dessa aspekter blir viktigare&lt;br&gt;eftersom tekniken alltmer införs som hela system, ofta baserade på&lt;br&gt;avancerad informationsteknologi, och inte i form av enskilda kompo-&lt;br&gt;nenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De komplexa systemen aktualiserar också säkerhetsfrågorna. Dessa&lt;br&gt;berör inte bara risker för människan utan också för den yttre miljön&lt;br&gt;och är vidare kopplade till säkerhet och kvalitet i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet får ett allt större innehåll av tjänsteproduktion, i renodla-&lt;br&gt;de tjänsteföretag eller integrerat i industriföretag. Tjänstefrågorna har i&lt;br&gt;ökande grad uppmärksammats inom arbetslivsforskningen. Även inom&lt;br&gt;tjänsteområdet finns ett viktigt samspel mellan människans utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter, arbetsorganisationens utformning och effektiviteten i arbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.15 Forskning för transporter och kommunikation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag på kommunikationsområdet innebär en kraftig för-&lt;br&gt;stärkning av den övergripande forskningen och en ändrad resurs- och&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande och forskningsutfö-&lt;br&gt;rande myndigheter inom Kommunikationsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat underlag för&lt;br&gt;utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra forsk-&lt;br&gt;ningens kvalitet bl.a. genom en friare användning av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunika-&lt;br&gt;tionssektorn är de mål för trafik- och telepolitiken som har fastställts av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgar-&lt;br&gt;na och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och&lt;br&gt;miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska&lt;br&gt;kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter&lt;br&gt;tillgång till ett telesystem som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i&lt;br&gt;samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till så-&lt;br&gt;väl stora som små kunder i hela landet. Kraven på ett vetenskapsbaserat&lt;br&gt;underlag för kommunikationspolitiken skärps, både med anledning av&lt;br&gt;förändringar i omvärlden och till följd av de övergripande ambitioner-&lt;br&gt;na för samhällsutvecklingen. Viktiga faktorer som påverkar behovet av&lt;br&gt;övergripande forskning är bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en&lt;br&gt;viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som&lt;br&gt;gäller transportsystemets utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• affärsverkens förändrade förutsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förändringar i Sveriges relationer med omvärlden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• den snabba utvecklingen inom tele- och informationsteknologiområ-&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som&lt;br&gt;medför stora kommunikationsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslagsramen för över-&lt;br&gt;gripande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom&lt;br&gt;kommunikationsområdet höjs kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskning måste skil-&lt;br&gt;jas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av&lt;br&gt;trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom&lt;br&gt;kommunikationssektorn. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas&lt;br&gt;av förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför i&lt;br&gt;fortsättningen inte räknas in i statens övergripande ansvar för kommu-&lt;br&gt;nikationsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskningen på kommunikationsområdet bör avse alla former&lt;br&gt;av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport-, post- och&lt;br&gt;telekommunikationsområdet bör därför samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlät-&lt;br&gt;ta samordningen bör en klarare rollfördelning eftersträvas inom den&lt;br&gt;övergripande kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och an-&lt;br&gt;vändarrollerna bör så långt möjligt renodlas. Utvärderingen av forsk-&lt;br&gt;ningens vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Transportforskningsberedningen (TFB) skall&lt;br&gt;stärkas och utvecklas som beställare av övergripande kommunikations-&lt;br&gt;forskning och att myndigheterna skall ges bättre förutsättningar att leva&lt;br&gt;upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvaret&lt;br&gt;för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina respektive verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikations-&lt;br&gt;forskning samlas till TFB. Beredningen ges vidare ett mer entydigt an-&lt;br&gt;svar för att dokumentera och sprida information om forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i denna omstrukturering av forskningsorganisationen fö-&lt;br&gt;reslår regeringen att en betydande del av anslagen till Statens väg- och&lt;br&gt;trafikinstitut (VTI) för s.k. egen FoU förs över till TFB. Härigenom ska-&lt;br&gt;pas förutsättningar för en friare användning av resurserna för övergri-&lt;br&gt;pande kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB&lt;br&gt;även därutöver tillförs betydande resurser. Regeringen föreslår också&lt;br&gt;vissa förändringar när det gäller TFB:s organisation och arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att VTI har en viktig uppgift att fylla i svensk trans-&lt;br&gt;portforskning. VTI bör dock i största möjliga utsträckning renodlas till&lt;br&gt;ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbe-&lt;br&gt;ta prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsyste-&lt;br&gt;met bör därför enligt regeringens mening överföras till en särskild dele-&lt;br&gt;gation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.16 Forskning för försvarets utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Liksom i de flesta större västländer svarar i Sverige försvarssektorn för&lt;br&gt;en relativt stor andel av forskningen och utvecklingen av försvarsmate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel vid systemsammanhållande industrier. Eftersom staten utgör enda Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;inhemska kund och dessutom noga reglerar exportmöjligheterna har&lt;br&gt;det varit naturligt att staten och inte industrin svarat för investeringsme-&lt;br&gt;del och risktagande när det gäller utveckling av nya produkter. Inom de&lt;br&gt;flesta andra samhällssektorer svarar industrin själv för sina utvecklings-&lt;br&gt;projekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produk-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett motiv för försvarssektorns satsningar står att finna i den&lt;br&gt;krigshistoriska erfarenheten att förmågan att tillgodogöra sig ny teknik&lt;br&gt;och att tekniskt utnyttja den ofta har varit av avgörande betydelse. För&lt;br&gt;att försvaret skall bli effektivt är det nödvändigt att det ligger på tekno-&lt;br&gt;logisk framkant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De satsningar som gjorts har bl.a. medfört att det svenska försvaret&lt;br&gt;inom flertalet områden kunnat försörjas med materiel som utvecklats&lt;br&gt;och tillverkats vid svensk industri och som håller god internationell&lt;br&gt;standard kvalitets- och funktionsmässigt. Det gäller t.ex. högteknologis-&lt;br&gt;ka och kvalificerade system såsom stridsflygplan, ubåtar, spanings- och&lt;br&gt;stridsledningssystem samt robotar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för att detta kunnat genomföras utgörs av ett väl utvecklat&lt;br&gt;samarbete mellan beställare, forskningsorgan och industri. Försvarssek-&lt;br&gt;tom har själv svarat för dimensionering och inriktning av försvarsforsk-&lt;br&gt;ningen och för att ta tillvara dess resultat och utnyttja de kunskaper&lt;br&gt;som den ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna är således goda av det nära samarbetet mellan forsk-&lt;br&gt;ning och industri inom försvarssektorn. Samarbetet har givetvis också&lt;br&gt;gynnats av statens starka ställning som beställare. Regeringen föreslår&lt;br&gt;nu vissa förändringar i fråga om forskning och teknikutveckling inom&lt;br&gt;totalförsvaret i syfte att ge ökat ansvar åt de centrala myndigheterna&lt;br&gt;inom totalförsvarets militära och civila delar. Det är väsentligt att den&lt;br&gt;materiella förnyelse på kvantitetens bekostnad, som nu inletts, genom-&lt;br&gt;förs på ett effektivt sätt. Det är likaså viktigt att en kunskapsbas skapas&lt;br&gt;för en fortgående prövning i det nya säkerhetspolitiska läget av försva-&lt;br&gt;rets roller, uppgifter, inriktning och utrustning. Det är också väsentligt&lt;br&gt;att det inom försvarsforskningens ram bedrivs forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete som syftar till att minska samhällets sårbarhet i händelse av&lt;br&gt;internationella konflikter. Det innefattar forskning för att stärka total-&lt;br&gt;försvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har de tekniska lösningar som används i försvarstill-&lt;br&gt;lämpningar kommit att bli gemensamma eller liknande vad som an-&lt;br&gt;vänds civilt. Det gäller t.ex. elektronik, informationsteknik, materialtek-&lt;br&gt;nik och flygteknik. Inom industrin tar sig detta uttryck i att ett visst fö-&lt;br&gt;retag kan utnyttja sin tekniska bas för både militära och civila produk-&lt;br&gt;ter. Det är mot denna bakgrund angeläget att försvarssektorn utökar si-&lt;br&gt;na kontakter med civil forskning och utveckling så att ett ömsesidigt&lt;br&gt;kunskapsutbyte stimuleras. För att främja en sådan utveckling föreslår&lt;br&gt;regeringen att ett nationellt program för flygteknisk forskning tillskapas,&lt;br&gt;gemensamt för militära och civila tillämpningar, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrin är villig att medverka i lika stor utsträckning. Vidare föreslår Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;regeringen att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning inrättas&lt;br&gt;med syfte att i samverkan mellan universitet och högskolor och för-&lt;br&gt;svarssektorn bedriva forskning inom områden som kan få stor betydelse&lt;br&gt;för totalförsvaret. Anslaget bör disponeras av en nämnd under regering-&lt;br&gt;en (Försvarsdepartementet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar av försvarsforskningen som regeringen föreslår i före-&lt;br&gt;liggande proposition är betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling&lt;br&gt;och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte&lt;br&gt;att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande&lt;br&gt;forskningsproposition som planeras till 1994 återkomma till frågan om&lt;br&gt;hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den&lt;br&gt;forskning som finansieras inom försvarets ram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.17 Forskning om kultur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om kultur är en grund för ett vitalt kulturliv och ett livskraf-&lt;br&gt;tigt kulturarv. Därför är forskning viktigt för kulturpolitken. Kultur-&lt;br&gt;områdets myndigheter och instititutioner har ansvar för att fånga upp&lt;br&gt;den kunskap om vår kultur som är resultatet av fri forskning vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. De skall se till att denna kunskap förs in i verk-&lt;br&gt;samheten och får prägla dess värderingar och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid utformningen av forskningspolitiken fäst stort av-&lt;br&gt;seende vid att det finns ett väl fungerande samspel mellan den inomve-&lt;br&gt;tenskapliga genererade satsningen och den riktade kunskapsförsörjning&lt;br&gt;som kulturområdets myndigheter har ansvar för. Det är i detta sam-&lt;br&gt;manhang betydelsefullt att den kulturvetenskapliga forskningen ges för-&lt;br&gt;stärkta resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de sektorsansvariga kulturmyndigheternas&lt;br&gt;möjligheter att uppträda som kvalificerade beställare av den forskning&lt;br&gt;som behövs för att utveckla verksamheterna stärks. Anslaget för&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet föreslås&lt;br&gt;därför uppräknat med 3,3 miljoner kronor, innebärande ökade resurser&lt;br&gt;till Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd. Museer-&lt;br&gt;nas ansvarsroll i forskningen bör preciseras i en särskild utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundforskning om massmedier finns inom den vanliga forsknings-&lt;br&gt;strukturen dvs. universitet, högskolor och forskningsråd. Såväl me-&lt;br&gt;diebranscherna som offentliga myndigheter har emellertid behov av att&lt;br&gt;kunna fungera bättre som kvalificerade beställare av forskning om&lt;br&gt;massmedier. Regeringen föreslår därför att en översyn görs av formerna&lt;br&gt;för en massmedieforskning som baseras på mediesektorns behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om internationell migration och etniska relationer har&lt;br&gt;under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Från att främst ha va-&lt;br&gt;rit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas&lt;br&gt;integration i det svenska samhället har den internationella migrationen,&lt;br&gt;dess orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter ägnats allt större&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsbehovet inom det invandrar- och migrationspolitiska områ-&lt;br&gt;det kommer framgent att vara stort. Det ökade invandringstrycket på&lt;br&gt;Västeuropa, ställer t.ex. krav på kunskaper om hur denna invandring&lt;br&gt;kan mötas och på vilket sätt flykting/migrations- och biståndspolitiska&lt;br&gt;åtgärder kan användas för att undanröja orsakerna till påtvingad migra-&lt;br&gt;tion. Vidare behövs kunskaper om invandrarnas integration i det svens-&lt;br&gt;ka samhället och om hur denna kan förbättras liksom om de etniska re-&lt;br&gt;lationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kvinno- och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar,&lt;br&gt;teorier och metoder utvecklats. Kvinnors speciella livsvillkor i samhäl-&lt;br&gt;let har lyfts fram. Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom&lt;br&gt;att det i huvudsak varit kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit&lt;br&gt;till utvecklingen av nya forskningsperspektiv. Regeringen anser att stor&lt;br&gt;uppmärksamhet bör ägnas åt denna forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.18 Fortsatta åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De resursförstärkningar och strukturella förändringar som presenteras i&lt;br&gt;denna proposition och i propositionen om forskning med löntagar-&lt;br&gt;fondsmedel (prop. 1992/93:171) innebär en väsentlig stimulans till för-&lt;br&gt;nyelse och ökad kvalitet inom det svenska forskningssystemet. Det är&lt;br&gt;viktigt att dessa förslag följs upp med insatser som ligger i linje med den&lt;br&gt;nu presenterade forskningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förslag kommer att presenteras i en uppföljande proposition om&lt;br&gt;svensk forsknings fortsatta utveckling som regeringen avser att lägga&lt;br&gt;fram nästa år. Vissa andra förslag kommer att beredas med sikte på näs-&lt;br&gt;ta forskningsproposition om tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i nu föreliggande proposition en fortsatt satsning&lt;br&gt;på fysikforskning, bl.a. i form av ett fysikcentrum i Stockholm. NFR&lt;br&gt;har samtidigt genomfört en utvärdering av all fysikforskning i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till detta har frågan väckts om det inte vore rimligt att&lt;br&gt;profilera de olika institutionerna hårdare. Regeringen avser att engagera&lt;br&gt;berörda instanser för att ytterligare belysa denna fråga med sikte på en&lt;br&gt;redovisning i den uppföljande forskningspropositionen 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsforskningen genomgår för närvarande en omfattande och bety-&lt;br&gt;delsefull omstrukturering. Som regeringen på annan plats i denna pro-&lt;br&gt;position framhållit är de förändringar av försvarsforskningen som nu&lt;br&gt;föreslås betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning&lt;br&gt;av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa&lt;br&gt;möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningspropo-&lt;br&gt;sition återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret&lt;br&gt;skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom för-&lt;br&gt;svarets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av SAREC bör genomföras. Den senaste utvärderingen&lt;br&gt;av u-landsforskningen genomfördes för relativt lång tid sedan, varför&lt;br&gt;det är naturligt att nu genomföra en ny studie. Utvärderingen bör avse&lt;br&gt;den u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio-&lt;br&gt;ner eller forskare. Det är regeringens förhoppning att resultatet skall&lt;br&gt;kunna redovisas i den nyss nämnda uppföljningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydelsefull fråga gäller sektorsorganens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har stort värde att offentliga myndigheter genom stöd till forsk-&lt;br&gt;ning söker få viktiga aspekter av sina respektive verksamhetsfält veten-&lt;br&gt;skapligt belysta. Ifrågasättas kan emellertid om alla sektorsforskningsor-&lt;br&gt;gan är så sammansatta och fungerar på ett sådant sätt att bästa kvalitet i&lt;br&gt;forskningen alltid främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sektorsforskningen ofta betecknas som ”uppdragsforskning”&lt;br&gt;handlar den i praktiken ofta om ett möte mellan inomvetenskapliga&lt;br&gt;och sektorsorienterade kunskapsintressen. Kvalitetsfrågor, jämte frågor&lt;br&gt;om forskningens betydelse för sektorn, är väsentliga för den typ av&lt;br&gt;forskning som sektorsorganen finansierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor har fått olika lösningar. Regeringen vill gärna framhålla&lt;br&gt;de socialvetenskapliga och skogs- och jordbruksvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsområdens sammansättning och arbetsformer som eftersträvansvär-&lt;br&gt;da. Statens naturvårdsverk har inom sin samlade uppgift, som innefattar&lt;br&gt;såväl renodlade myndighetsuppgifter som att vara expertorgan åt reger-&lt;br&gt;ingen, skapat en särskild forskningsnämnd som ansvarar för kvalitets-&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en utveckling av sektorsorganens verksamhets-&lt;br&gt;former bör ske enligt någon av de huvudmodeller som nu refererats.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till denna fråga i den uppföljande&lt;br&gt;forskningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till slut vill regeringen aktualisera möjligheten att föra över en del av&lt;br&gt;de fasta anslag till forskning som i dag går till vissa institut och myndig-&lt;br&gt;heter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för na-&lt;br&gt;tionell konkurrens. Tanken bakom detta är att även fortsättningsvis&lt;br&gt;öronmärka medlen för det ursprungliga syftet, men att öppna resurser-&lt;br&gt;na för konkurrens även från andra utförare av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att en sådan konkurrens stimuleras kan illustreras med de&lt;br&gt;goda erfarenheter som motsvarande arrangemang har för kvaliteten&lt;br&gt;inom den forskning som bedrivs vid universiteten och högskolorna.&lt;br&gt;Andelen konkurrensutsatta medel ligger på mellan 45 och 60% för alla&lt;br&gt;fakultetsområden, utom det humanistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt skulle ett kvalitetsutvecklande moment kunna introduce-&lt;br&gt;ras. Självfallet skulle också den ursprungliga forskningsutföraren ha rätt&lt;br&gt;att konkurrera om medlen hos ifrågavarande finansieringsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma också till denna fråga i den uppföl-&lt;br&gt;jande forskningspropositionen nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Justitiedepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna har ett stort&lt;br&gt;intresse av en väl fungerande juridisk forskning. Samarbetet inom Europa&lt;br&gt;kommer i framtiden att ställa stora krav på den svenska rättsordningen,&lt;br&gt;vilket även medför nya uppgifter för den rättsvetenskapliga forskningen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför en betydande satsning på detta område.&lt;br&gt;Förslaget redovisas närmare under avsnittet om Utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde. Av stor vikt för arbetet inom&lt;br&gt;Justitiedepartementets område är vidare all den forskning som bedrivs om&lt;br&gt;brott, brottslingar, brottsoffer och brottsförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan Brottsförebyggande rådets (BRÅ) tillkomst år 1974 har&lt;br&gt;kriminologisk FoU utförts vid rådet eller med ekonomiskt stöd därifrån.&lt;br&gt;Av det forsknings- och utredningsarbete som bedrivs inom andra&lt;br&gt;myndigheter som sorterar under Justitiedepartementet bör särskilt nämnas&lt;br&gt;det som utförs av Rikspolisstyrelsens forskningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under Justitiedepartementets huvudtitel redovisas även Stiftelsen&lt;br&gt;Institutet för Framtidsstudier, som bedriver framtidsstudier samt&lt;br&gt;långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att&lt;br&gt;stimulera en öppen diskussion om framtida möjligheter och hot i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning i tusentals kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet 19184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20516&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1332&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1500 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 2500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inst. för Framtidsstudier 12432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För att stärka den kriminalvetenskapliga forskningen föreslår regeringen&lt;br&gt;att 2,75 miljoner kronor tillförs den kriminalvetenskapliga forskningen&lt;br&gt;vid universitet och högskolor genom omprioriteringar inom Justitie-&lt;br&gt;departementets ansvarsområde samt att 4 miljoner kronor under tre år&lt;br&gt;förs över från sektorsoiganet BRÅ till Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;F.d. statssekreteraren, docenten Ola Nyquist, har på regeringens uppdrag&lt;br&gt;sett över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan utnyttjas&lt;br&gt;för en verksamhet av hög kvalitet och samhällsrelevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och kriminalpolitisk&lt;br&gt;forskning har utredaren kartlagt den forskning och utredningsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom universitet och högskolor och vid de s.k. sektors-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheterna, liksom hur denna verksamhet finansieras. Enligt hans&lt;br&gt;uppfattning bör resurserna lämpligen fördelas så att hälften läggs på&lt;br&gt;grundläggande forskning inom universitet och högskolor och hälften på&lt;br&gt;tillämpad forskning och på utvecklingsarbete vid sektorsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en hearing som hållits fick betänkandet överlag ett mycket positivt&lt;br&gt;mottagande. En redogörelse för de synpunkter som då framfördes liksom&lt;br&gt;de skriftliga yttranden som senare inkommit finns tillgänglig på Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr 92-3491).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har lämnat ett flertal förslag för att stärka den kriminologiska&lt;br&gt;och kriminalpolitiska forskningen. Han har bl.a. föreslagit att den&lt;br&gt;kriminologiska institutionen vid Universitetet i Stockholm skall förstärkas&lt;br&gt;genom att det inrättas en professur i kriminalpolitik och anknytande&lt;br&gt;tjänster. Han har också föreslagit att det skapas ett kriminalvetenskapligt&lt;br&gt;nätverk vid Universitetet i Lund, där forskare inom olika ämnen av&lt;br&gt;kriminalvetenskapligt intresse skall kunna samarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland utredarens övriga förslag kan nämnas inrättande av en professur&lt;br&gt;med anknytning till longitudinell forskning under beteckningen professur&lt;br&gt;i kriminalpsykologi, en professur i rättspsykologi med inriktning på&lt;br&gt;vittnespsykologi samt ytterligare en forskartjänst i anslutning till&lt;br&gt;Rättsmedicinalverkets centrala arkiv, vilket innehåller rättspsykiatriska&lt;br&gt;utlåtanden och uppföljande domar. Utredaren har också förordat att man&lt;br&gt;skall utreda en central funktion för att främja den kriminalvetenskapliga&lt;br&gt;FoU-verksamheten, att det skall ske en utvärdering av verksamhetens&lt;br&gt;vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans samt att det skall utses en&lt;br&gt;särskild kontakt- och förhandlingsperson med uppgift att se till att frågor&lt;br&gt;om kriminalvetenskaplig FoU tas upp till diskussion med universitet,&lt;br&gt;högskolor, forskningsråd, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att tyngdpunkten och därmed resurserna vad avser&lt;br&gt;grundforskningen bör koncentreras till universitet och högskolor.&lt;br&gt;Ekonomiska förutsättningar bör därför ges till Universitetet i Stockholm&lt;br&gt;i sådan omfattning att högre forskartjänster kan inrättas i kriminal-&lt;br&gt;vetenskaplig forskning. Även Universitetet i Lund bör ges resurser för&lt;br&gt;utveckling av kriminal vetenskaplig forskning. För att ge den samlade&lt;br&gt;forskningen på det kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar&lt;br&gt;att utvecklas på ett positivt sätt bör vidare en del av BRÅ:s resurser&lt;br&gt;under en treårsperiod förs över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När Brottsförebyggande rådet inrättades år 1974 var avsikten att det&lt;br&gt;skulle fungera som ett samordnande aktions- och informationsorgan, men&lt;br&gt;redan från början har där även bedrivits en omfattande forskning. Enligt&lt;br&gt;den nu gällande instruktionen skall BRÅ främja brottsförebyggande&lt;br&gt;insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och samordna&lt;br&gt;samhällets och enskildas insatser mot brott. Det kan sägas att BRÅ för&lt;br&gt;närvarande har fyra huvuduppgifter: samverkan, utredning och&lt;br&gt;utvärdering, forskning samt information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ledningen för BRÅ finns en överdirektör, som också ingår i rådets&lt;br&gt;styrelse tillsammans med åtta andra ledamöter. Tre byråchefer har&lt;br&gt;ansvaret for forskning, utredning respektive information. Rådet har&lt;br&gt;vidare en samverkansdelegation som skall behandla frågor om brotts-&lt;br&gt;förebyggande verksamhet, vilka är mer omfattande eller berör mer än en&lt;br&gt;myndighet. BRÅ har också en vetenskaplig delegation som skall behandla&lt;br&gt;frågor om metodik och vetenskaplig inriktning i nya forsknings- och&lt;br&gt;utredningsprojekt, etik i projektarbeten, utvärdering samt bidrag till&lt;br&gt;enskilda för forskning och utredning. Delegationens arbete har främst&lt;br&gt;koncentrerats till den sista uppgiften. BRÅ:s informationsdelegation&lt;br&gt;bereder de informationsfrågor som berör flera myndigheter, utvärdering&lt;br&gt;av informationsprojekt samt samarbete med utomstående intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid BRA har under senare år primärt inriktats på att ge&lt;br&gt;underlag för kriminalpolitiska problemlösningar och brottsförebyggande&lt;br&gt;reformer. En betydande del av denna verksamhet föranleds av regerings-&lt;br&gt;och riksdagsbeslut. Av stor vikt för inriktningen är de prioriteringar som&lt;br&gt;bl.a. framgår av budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet om kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har&lt;br&gt;utredaren föreslagit att BRÅ:s samverkansdelegation skall förstärkas&lt;br&gt;genom att den får en egen budget och en fest arbetande sekreterare.&lt;br&gt;Utredaren har också föreslagit att BRÅ:s vetenskapliga delegation skall&lt;br&gt;ersättas av en vetenskaplig nämnd med företrädare för olika ämnes-&lt;br&gt;områden som har betydelse för rådets verksamhet. Avsikten är att denna&lt;br&gt;nämnd även skall bli centrum i ett kriminalvetenskapligt nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att BRÅ bör utvecklas till ett kvalificerat expertorgan&lt;br&gt;i kriminalpolitiska frågor under regeringen. Det innebär att BRÅ får en&lt;br&gt;delvis ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad&lt;br&gt;forskning. Samtidigt bör uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen vid universiteten intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att BRA i sin framtida roll skall fokusera på utveckling och&lt;br&gt;utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet skall rådet även i fort-&lt;br&gt;sättningen sammanställa och förmedla för rådets verksamhetsområde&lt;br&gt;relevant information om kriminalvetenskaplig forskning till myndigheter,&lt;br&gt;andra organisationer och enskilda. Det är därför viktigt att rådet noggrant&lt;br&gt;följer den forskning som sker inom universitet och högskolor och vid&lt;br&gt;andra sektorsoigan. En annan än mer betydelsefull uppgift i framtiden är&lt;br&gt;att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser&lt;br&gt;av samhällets samlade insatser inom det kriminalpolitiska fältet och&lt;br&gt;därigenom ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för det praktiska brottsförebyggande arbetet ligger på&lt;br&gt;andra myndigheter än BRÅ, i huvudsak på polisen. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att polisen i framtiden även tar ett större ansvar för&lt;br&gt;samordningen av de brottsförebyggande åtgärderna. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;finns det inte längre samma behov av att BRÅ har en fest organisation&lt;br&gt;i form av en särskild samverkansdelegation, varför denna bör avvecklas.&lt;br&gt;Den nära samverkan med polisen och andra myndigheter, som BRÅ även&lt;br&gt;i fortsättningen skall sträva efter, kan inordnas i verksamheten på annat&lt;br&gt;sätt. Däremot ansluter sig regeringen till utredarens förslag om att BRÅ:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd. I&lt;br&gt;BRA:s framtida roll är det värdefullt att det finns tillgång till veten-&lt;br&gt;skaplig kompetens inom den förslagna nämnden. Denna nämnd kan också&lt;br&gt;fungera som en förbindelselänk med forskningen inom universiteten och&lt;br&gt;högskolorna. I och med att HSFR erhåller medel för stöd till kriminal-&lt;br&gt;vetenskaplig forskning finns inte längre behov av att dela ut bidrag till&lt;br&gt;kriminologisk forskning genom BRA:s försorg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Rikspolisstyrelsens forskningsenhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, som är placerad vid polishögskolan,&lt;br&gt;består för närvarande av en professor och ytterligare tio personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande anger utredaren att han har övervägt att föreslå att&lt;br&gt;professuren för polisforskning skall föras över till Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm, men att han har stannat för att inte lämna något förslag i&lt;br&gt;denna del, bl.a. med hänsyn till att det vid universiteten bedrivs&lt;br&gt;grundläggande forskning medan Rikspolisstyrelsens forskningsenhet&lt;br&gt;företrädesvis har bedrivit tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet.&lt;br&gt;En ändring av professurens placering förutsätter att man samtidigt tar&lt;br&gt;ställning till hur man skall tillgodose den sektoriellt inriktade FoU-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har ännu inte funnit sin form och det är för närvarande&lt;br&gt;svårt att överblicka konsekvenserna av att göra en överflyttning.&lt;br&gt;Ytterligare ett skäl att dröja är att polishögskolans framtida uppgifter och&lt;br&gt;roll är föremål för särskilda överväganden inom ramen för en översyn&lt;br&gt;av Rikspolisstyrelsen. Regeringen avser därför att ta upp denna fråga vid&lt;br&gt;ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Övriga myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid Kriminalvårdsstyrelsen finns en forskningsgrupp om tre personer&lt;br&gt;som huvudsakligen är inriktad på inomverksuppgifter: utvärdering,&lt;br&gt;verksamhetsuppföljning och resultatanalys. Den skall också följa&lt;br&gt;forskningen på området och till organisationen förmedla resultat och&lt;br&gt;erfarenheter som är relevanta för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) utförs laboratorie-&lt;br&gt;undersökningar med anledning av misstanke om brott. SKL skall också&lt;br&gt;bedriva kriminalteknisk forskning samt samla, bearbeta och publicera&lt;br&gt;materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Anslagsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 3 har regeringen föreslagit riksdagen att, i&lt;br&gt;avvaktan på särskild proposition i ämnet, for budgetåret 1993/94 under&lt;br&gt;angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 432 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 361 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 823 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra huvudtiteln&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;A. Justitiedepartementet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 432 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reservation -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 432 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 636 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen&lt;br&gt;Institutet för framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse utses av regeringen,&lt;br&gt;skall enligt sina stadgar i egen regi eller i samarbete med andra bedriva&lt;br&gt;framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande&lt;br&gt;verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion om&lt;br&gt;samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet grundades år 1987 bl.a. på grundval av en utvärdering av&lt;br&gt;dåvarande Sekretariatet för framtidsstudier. Utvärderingen tog fästa bl.a.&lt;br&gt;på internationella erfarenheter. Slutsatserna var att det fanns anledning&lt;br&gt;att metodologiskt förstärka den vetenskapliga profilen och den utåtriktade&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bildandet av stiftelsen fick verksamheten en från regeringen&lt;br&gt;mer fristående ställning. Kravet på förankring i den politiska besluts-&lt;br&gt;processen ansågs uppfyllt i och med att regeringen utsåg styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bedriver institutet projekt inom områdena Miljö och&lt;br&gt;hälsa, Svenskt arbete och liv samt Internationell och global utveckling.&lt;br&gt;Som exempel på konkreta projekt kan nämnas Biosamhället, De nya&lt;br&gt;nätverkens samhälle och Sverige i nätverkens Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet av detta slag bör kontinuerligt prövas vad gäller mål,&lt;br&gt;inriktning och metoder. Det har nu gått fem år sedan institutet bildades.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det finns skäl att pröva dels i vilken&lt;br&gt;utsträckning de ursprungliga målen har uppfyllts, dels om det finns&lt;br&gt;anledning att gå vidare när det gäller att närma institutets villkor till de&lt;br&gt;som gäller för forskning i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basen för dessa överväganden bör vara en utvärdering, där institutets&lt;br&gt;verksamhet prövas i internationell belysning. En sådan prövning bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefatta den organisatoriska uppbyggnaden och graden av oberoende&lt;br&gt;gentemot regeringen i syfte att förena behovet av långsiktighet i all&lt;br&gt;forskning med kravet på relevans i förhållande till samhällsutvecklingen&lt;br&gt;och de centrala frågorna i samhällsdebatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör prövningen också innefatta verksamhetens kvalitet i svensk&lt;br&gt;och internationell jämförelse samt i vilken utsträckning institutets&lt;br&gt;verksamhet kompletterar övrig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingens resultat skall föreligga under år 1993 och tillsammans&lt;br&gt;med eventuella förslag till förändringar tas upp i samband med den&lt;br&gt;uppföljning av forskningspropositionen som regeringen avser att&lt;br&gt;presentera för riksdagen i februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för budgetåret 1993/94 bör vara 11 636 000 kronor. Detta är&lt;br&gt;en reducering med cirka 6 procent i förhållande till anslaget för&lt;br&gt;innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;G. Övriga myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;G 5. Brottsförebyggande rådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) 20 516 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har beräknats medel för personalkostnader, övriga&lt;br&gt;förvaltningskostnader, lokalkostnader, kostnader för forskning,&lt;br&gt;utrednings- och utvecklingsarbete samt för informationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;BRA har i den fördjupade anslagsframställningen lämnat en redogörelse&lt;br&gt;för rådets verksamhet under de senaste åren, av vilken framgår bl.a.&lt;br&gt;följande. Sedan år 1989 har vid BRA drivits ett fyrtiotal projekt. Man&lt;br&gt;har prioriterat bl.a. lokala åtgärder mot brott, våldsbrott, invandrare och&lt;br&gt;brott, ekonomisk brottslighet, utvärderingar/kriminalpolitikochnarkotika.&lt;br&gt;Under samma tid har BRA givit ut ett trettiotal svenska och fem engelska&lt;br&gt;publikationer. BRA arbetar med att bygga upp en egen databas som skall&lt;br&gt;innehålla bibliografiska litteraturreferenser på området. BRA:s inter-&lt;br&gt;nationella kontakter har breddats. Anställda vid BRA har bl.a. biträtt i&lt;br&gt;flera statliga utredningar samt föreläst vid universitet, organisationer och&lt;br&gt;myndigheter. BRÅ har vidare anordnat studiebesök, konferenser och&lt;br&gt;seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är mycket svårt att bedöma betydelsen av forsknings-&lt;br&gt;resultat annat än i ett längre perspektiv, anser BRA att myndigheten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liten men produktiv samt att verksamheten är relevant för sektorn och&lt;br&gt;håller en hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ föreslår att anslaget räknas upp med 1 miljon kronor årligen under&lt;br&gt;den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96 för att verksamheten&lt;br&gt;skall kunna bedrivas med bibehållen ambitionsnivå och utrymme kunna&lt;br&gt;ges för de ökade krav som ställs på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål: BRÅ skall utvecklas till ett kvalificerat&lt;br&gt;expertorgan som skall arbeta med utveckling, utvärdering,&lt;br&gt;tillämpad forskning och information inom det kriminalpolitiska&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser: Ramanslag 1993/94 20 516 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Planeringsram:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 516 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 016 000 kr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 516 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som anförts ovan under avsnitt 2.3 anser regeringen&lt;br&gt;att BRÅ successivt skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med&lt;br&gt;uppgift att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och&lt;br&gt;information på det kriminalpolitiska området. Under den kommande&lt;br&gt;treårsperioden bör resurser omfördelas för att förstärka universitets-&lt;br&gt;forskningen. Regeringen föreslår därför att BRÅ:s anslag för 1994/95&lt;br&gt;minskas med 1 500 000 kr och att anslaget för 1995/96 minskas med&lt;br&gt;ytterligare 2 500 000 kr. Avsikten är att dessa medel skall foras över&lt;br&gt;till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för att&lt;br&gt;användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. BRÅ:s bidrags-&lt;br&gt;verksamhet skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har mot denna&lt;br&gt;bakgrund beräknats till 20 516 000 kr för 1993/94, 19 016 000 kr för&lt;br&gt;1994/95 och 16 516 000 kr för 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRÅ har hittills tilldelats medel för förvaltningskostnader över ett&lt;br&gt;förslagsanslag och medel för utvecklingskostnader över ett reservations-&lt;br&gt;anslag. Enligt regeringens mening bör BRA tilldelas en treårig&lt;br&gt;budgetram. Medlen bör tilldelas över ett ramanslag som omfattar all&lt;br&gt;verksamhet vid rådet. Genom att de två tidigare anslagen ersätts av ett&lt;br&gt;enda får BRÅ möjlighet att använda sina resurser på ett mera flexibelt&lt;br&gt;sätt. Liksom för alla myndigheter gäller att BRÅ måste sträva efter att&lt;br&gt;effektivisera och rationalisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 bil. 1&lt;br&gt;redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt presenterat den modell som bör tillämpas. BRÅ bör fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 tillämpa denna modell. BRÅ bör därför tilldelas ett&lt;br&gt;räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet föras till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till BRÅ har budgeterats utan hänsyn till de tekniska&lt;br&gt;justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på löne-&lt;br&gt;kostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan,&lt;br&gt;övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för&lt;br&gt;budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har&lt;br&gt;redovisats i prop. 1992/93:100 bil. 1, avsnitt 2.2. Det belopp, som&lt;br&gt;kommer att ställas till BRÅ:s disposition, kommer att slutligt fastställas&lt;br&gt;enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu&lt;br&gt;budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 20 516 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;br&gt;Justitiedep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Utrikesdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt u-landsforskning är cen-&lt;br&gt;trala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är&lt;br&gt;av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar en&lt;br&gt;stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges&lt;br&gt;europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningspro-&lt;br&gt;gram är av stort intresse för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig forskning på det utrikes- och säkerhetspolitiska området&lt;br&gt;stöds genom anslag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-&lt;br&gt;tut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Forskningsverksamhet&lt;br&gt;för rustningsbegränsning och nedrustning stöds via Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt (FOA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har även en del av anslaget Utredningar inom det&lt;br&gt;nedrustnings- och säkerhetspolitiska området disponerats för forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Östekonomiska Institutet erhåller bidrag för forskning moti-&lt;br&gt;verad från utrikeshandelssynpunkt. Den biståndsmotiverade forskning-&lt;br&gt;en uppgår budgetåret 1992/93 till ca 456 miljoner kronor och finansie-&lt;br&gt;ras över biståndsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde, som tas upp i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Öst-&lt;br&gt;ekonomiska Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholms interna-&lt;br&gt;tionella fredsforsk-&lt;br&gt;ningsinstitut (SIPRI)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F orskningsverksamhet&lt;br&gt;för rustningsbegränsning&lt;br&gt;och nedrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 028 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 028 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsverksamhet av&lt;br&gt;särskild utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk betydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U-landsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 000 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för u-landsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 936 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 013&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 470 &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Varav hälften, 5 014, avser forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Anslagsfrågorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad&lt;br&gt;forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition redogörs för de genomgripande förändringar-&lt;br&gt;na i Sveriges omvärld. Sedan tre år pågår i Europa en dramatisk om-&lt;br&gt;vandling. Svensk utrikespolitik verkar i en - i förhållande till det kalla&lt;br&gt;krigets period - mer föränderlig miljö, som anknyter till tidigare perio-&lt;br&gt;der i europeisk historia. Denna förändringsprocess ger upphov till be-&lt;br&gt;hov av vetenskapligt baserad kunskap. Processen ställer särskilda krav&lt;br&gt;på relevant, utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning av hög&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition fram-&lt;br&gt;höll Utrikesutskottet (bet. 1989/90:UU20) att det fanns skäl att under de&lt;br&gt;närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår att de be-&lt;br&gt;hov av en stärkt forskning som Utrikesutskottet pekat på nu tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen&lt;br&gt;bör ske koncentrerat och ha en långsiktig målsättning. För att tydliggö-&lt;br&gt;ra områdets betydelse och göra en snabb kompetensuppbyggnad möjlig&lt;br&gt;bör huvuddelen av resurserna samlas i en organisatorisk enhet. En sam-&lt;br&gt;manhållen forskargrupp för säkerhetspolitisk forskning ger goda möjlig-&lt;br&gt;heter till samverkan med forskning vid universitet och högskolor lik-&lt;br&gt;som med forskningsmiljöer i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutet (UI) bedriver en välrenommerad verksam-&lt;br&gt;het med inriktning på forskning, information, föredrag, seminarier och&lt;br&gt;konferenser. Institutet har landets bästa specialbibliotek för utrikes-&lt;br&gt;och säkerhetspolitik. En uppbyggnad av en forskargrupp för säkerhets-&lt;br&gt;politisk forskning inom institutets forskningsavdelning skulle innebära&lt;br&gt;betydande fördelar. Forskningen skulle snabbt kunna etableras i en fun-&lt;br&gt;gerande organisation. UI:s övriga verksamhet skulle vidare få en vidgad&lt;br&gt;forskningsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att medverka till att en sådan forskargrupp kan byg-&lt;br&gt;gas upp vid UI och särskilda medel bör beräknas för ändamålet utöver&lt;br&gt;statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet. För ledningen av forsk-&lt;br&gt;ningsverksamheten bör en särskild grupp inrättas. I denna bör förutom&lt;br&gt;företrädare för UI ingå bl.a. företrädare för universitet och högskolor&lt;br&gt;samt utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning rörande Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Central- och Östeuropa och före detta Sovjetunionen&lt;br&gt;har en omedelbar betydelse för svensk utrikespolitik. En förstärkt forsk-&lt;br&gt;ning kring Central- och Östeuropa är motiverad från utrikes- och sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska utgångspunkter. Detta kräver bredd i forskningen men&lt;br&gt;också en koncentration av resurser som möjliggör samverkan mellan&lt;br&gt;olika ämnesområden. Regeringens forskningspolitik syftar bl.a. till att&lt;br&gt;koncentrera resurser till forskningsmiljöer som visat hög kvalitet och&lt;br&gt;utvecklingspotential. Förstärkta forskningsresurser bör tillföras univer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitetet i Uppsala där en väl etablerad öststatsforskning bedrivs. Regering-&lt;br&gt;en föreslår under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde att samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala till-&lt;br&gt;förs 3 miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Biståndsmotiverad forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stöd till forskning med inriktning på u-länder och u-landsrelaterade&lt;br&gt;frågor har en viktig plats i den svenska biståndspolitiken. Den forsk-&lt;br&gt;ningsrelaterade verksamhet som finansieras över biståndsbudgeten kan&lt;br&gt;indelas i tre kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sett till volymen största kategorin utgörs av ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;forskare, forskningsinstitutioner och universitet i enskilda u-länder el-&lt;br&gt;ler inom ramen för internationella biståndsprogram. Den andra katego-&lt;br&gt;rin utgörs av stöd till produktion av forskningsresultat inom områden&lt;br&gt;av särskild betydelse och relevans för u-länderna. Den tredje kategorin&lt;br&gt;utgörs av olika effektivitetshöjande insatser i biståndet, t.ex. utveckling&lt;br&gt;av nya metoder och tekniker samt spridning av forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre kategorierna är inte fast knutna till vissa myndigheter eller an-&lt;br&gt;slag inom biståndsområdet utan bedrivs i stor utsträckning integrerat i&lt;br&gt;biståndets olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2.1 Svensk u-landsforsknings organisation och omfattning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för u-landsforskning (SAREC - Swedish Agency for Research&lt;br&gt;Cooperation with Developing Countries) inrättades som en självständig&lt;br&gt;myndighet år 1979. SAREC har till uppgift att stärka u-ländernas kapa-&lt;br&gt;citet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en&lt;br&gt;utveckling i enlighet med de biståndspolitiska målen. Verksamheten be-&lt;br&gt;drivs för närvarande inom fyra programområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bilateralt forskningssamarbete, genom avtal med 15 stater i Afrika,&lt;br&gt;Asien och Latinamerika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Internationella program, bl.a. genom bidrag till FN-organen WHO&lt;br&gt;och UNRISD (United Nations Research Institute for Social Develop-&lt;br&gt;ment) samt genom jordbruksforskningsorganisationen CGIAR (Consul-&lt;br&gt;tative Group on International Agricultural Research).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regionala och särskilda program, 13 program med inriktning på&lt;br&gt;bl.a. AIDS, kvinnofrågor samt skog och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svensk u-landsforskning, genom finansiering av sju högre forskar-&lt;br&gt;tjänster, långsiktigt miljöstöd till 21 forskargrupper/institutioner och&lt;br&gt;stöd till ett stort antal enskilda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för verksamheten tilldelas över tredje huvudtitelns anslag C 3.&lt;br&gt;Andra biståndsprogram, anslagsposten 1. U-landsforskning. Anslagspos-&lt;br&gt;ten uppgår budgetåret 1992/93 till 425 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till svensk u-landsforskning utgör ca 10 % av anslagsposten,&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 43,5 miljoner kronor. Över hundra svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universitets- och forskningsinstitutioner är därutöver engagerade inom&lt;br&gt;ramen för det bilaterala forskningssamarbetet. SAREC:s förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader finansieras över ett särskilt anslag (C 6), som för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 uppgår till 25,4 miljoner kronor. Vid SAREC:s kansli arbetar&lt;br&gt;ca 40 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rå-&lt;br&gt;det och har enligt sin instruktion (SFS 1988:1124, ändrad senast&lt;br&gt;1989:127) till uppgift &amp;quot;att inom Norden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska&lt;br&gt;forskare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Af-&lt;br&gt;rika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera om Afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållan-&lt;br&gt;den.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets totala ekonomiska omslutning beräknas budgetåret 1992/93&lt;br&gt;uppgå till ca 18 miljoner kronor. Anslag under biståndsbudgeten svarar&lt;br&gt;för 7,6 miljoner kronor och övriga nordiska länders bidrag beräknas&lt;br&gt;uppgå till 6 miljoner kronor. Vid institutet arbetar ett 30-tal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för internationell utveckling (SIDA - Swedish International&lt;br&gt;Development Authority) stöder forskning och forskningsrelaterad verk-&lt;br&gt;samhet i anslutning och som komplement till det bilaterala utvecklings-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA medverkar i och finansierar därutöver en betydande&lt;br&gt;metodutvecklings- och försöksverksamhet inom olika delar av det bi-&lt;br&gt;ståndspolitiska området. Verksamheten är av stor vikt för den långsikti-&lt;br&gt;ga utvecklingen av det svenska bilaterala biståndet och är inriktad på att&lt;br&gt;utveckla, utvärdera, dokumentera och sprida erfarenheter av nya meto-&lt;br&gt;der och tekniker. Verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med&lt;br&gt;SAREC och finansieras huvudsakligen genom tredje huvudtitelns an-&lt;br&gt;slag C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;(BITS) stöder projekt i vilka inslag av tillämpad forskning kan ingå. I&lt;br&gt;den kursverksamhet BITS bedriver engageras ofta svenska universitets-&lt;br&gt;institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2.2 Framställningar från berörda myndigheter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Situationen vad gäller forskning och högre utbildning är mycket besvär-&lt;br&gt;lig i ett antal av de fattigaste u-länderna, särskilt i södra och östra Afri-&lt;br&gt;ka. Till stor del sammanhänger problemen med dessa länders allvarliga&lt;br&gt;ekonomiska problem. Ett flertal universitet och forskningsmiljöer hotas&lt;br&gt;av nedläggning. SAREC och SIDA har mot denna bakgrund tagit ett ge-&lt;br&gt;mensamt initiativ. I den gemensamma utredningen Att äga, utveckla&lt;br&gt;och förvalta kunskap - Bistånd till universitet i u-länder, presenterar&lt;br&gt;myndigheterna ett antal förslag om nytt och förändrat stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;3.2.3 Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4)&lt;br&gt;behandlat anslags- och verksamhetsfrågor när det gäller svenskt stöd till&lt;br&gt;u-landsinriktad forskning. Detta gör att regeringen i förevarande propo-&lt;br&gt;sition endast översiktligt behandlar dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för regeringens överväganden ligger huvudsakligen&lt;br&gt;SAREC:s och Nordiska afrikainstitutets fördjupade anslagsframställning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller u-landsforskning har regeringen i årets budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 161) föreslagit att 405 miljoner kronor anvi-&lt;br&gt;sas för budgetåret 1993/94 under anslaget C 3. Andra biståndsprogram.&lt;br&gt;För SAREC:s förvaltningskostnader har regeringen för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 föreslagit ett ramanslag om 26 936 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser&lt;br&gt;till stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör enligt regering-&lt;br&gt;ens mening ha mycket hög prioritet under de närmaste åren. Detta gäl-&lt;br&gt;ler även forskning med inriktning på frågor om demokrati och mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening viktigt att framhålla att SAREC i&lt;br&gt;första hand är en myndighet med uppgifter inom det biståndspolitiska&lt;br&gt;området. Det är för dessa uppgifter myndigheten har sin huvudsakliga&lt;br&gt;kompetens och det är utifrån dessa som kansliet dimensionerats.&lt;br&gt;SAREC har därutöver en viktig uppgift vad gäller finansiering av svensk&lt;br&gt;u-landsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda resurser som tilldelas SAREC för stöd till u-&lt;br&gt;landsforskning i Sverige syftar i första hand till att utveckla och upprätt-&lt;br&gt;hålla en svensk resursbas för utvecklingssamarbetet, såväl det bilaterala&lt;br&gt;som det som sker genom de internationella biståndsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAREC bör enligt regeringens mening även framgent ha en viktig&lt;br&gt;uppgift i egenskap av forskningsråd för svensk u-landsinriktad forsk-&lt;br&gt;ning. Huvudansvaret för kunnande och forskning vad gäller u-länder&lt;br&gt;och u-landsrelaterade frågor åvilar, liksom inom övriga områden av&lt;br&gt;större allmänt intresse, det allmänna utbildningsväsendet, universiteten&lt;br&gt;och de forskningsstödjande organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen. Utvärderingen bör&lt;br&gt;avse u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som&lt;br&gt;bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio-&lt;br&gt;ner eller forskare. Avsikten är vidare att om möjligt slutföra utvärde-&lt;br&gt;ringen så att resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningspro-&lt;br&gt;position som inledningsvis aviserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) ansåg regeringen&lt;br&gt;att en översyn borde göras av inriktning och institutionell förankring av&lt;br&gt;forskningen om Latinamerika. Riksdagen ansåg att regeringen borde&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag om en förstärkning av&lt;br&gt;Latinamerika-institutets resurser (bet. 1989/90:UbU25 s. 120 f.). En så-&lt;br&gt;dan utredning har genomförts inom regeringskansliet. Kartläggningen&lt;br&gt;visar att en omfattande svensk forskning om Latinamerika och ett bety-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande samarbete med forsknings- och universitetsinstitutioner i regio-&lt;br&gt;nen byggts upp under 1980-talet. Utredningen föreslår både en ökad&lt;br&gt;och en något förändrad roll för Latinamerika-institutet vid universitetet&lt;br&gt;i Stockholm (LAIS) samt en utökning av institutets finansiella resurser.&lt;br&gt;Regeringens överväganden vad beträffar LAIS behandlas under avsnittet&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Nordiska afrikainstitutet har regeringen i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 187) för budgetåret 1993/94 föreslagit ett&lt;br&gt;ramanslag om 5 470 000 kr. Därutöver föreslår regeringen att medel av-&lt;br&gt;seende Sveriges bidrag till institutets nordiska forskargrupp tilldelas&lt;br&gt;över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt forskningssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är forskning om Sveriges ekonomiska förbin-&lt;br&gt;delser med andra länder av stor betydelse, inte minst för näringslivets&lt;br&gt;utveckling. Det europeiska närområdet är därvid av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forsknings-&lt;br&gt;området öppnats för svenskt deltagande på projekt- eller programnivå.&lt;br&gt;EES-avtalet innebär att ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innebär, förutom fri rörlighet för varor, personer, tjäns-&lt;br&gt;ter och kapital, också samarbete på en rad s.k. angränsande områden,&lt;br&gt;däribland forskning. På forskningsområdet innebär avtalet att EFTA-&lt;br&gt;länderna får tillträde till huvuddelen av EG:s s.k. tredje ramprogram&lt;br&gt;och dess olika forskningsprogram. Totalt omfattas 13 av de 15 delpro-&lt;br&gt;grammen. Den totala budgeten för de 13 programmen är ca 38 miljar-&lt;br&gt;der kronor som fördelas över åren 1991-1994. De två program som be-&lt;br&gt;rör forskning inom ramen för Euroatom ingår ej. EFTA-ländernas del-&lt;br&gt;tagande inleds vid EES-avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället står inför stora förändringar i och med EES-&lt;br&gt;avtalet och ett medlemskap i EG. Detta kommer i ökad utsträckning att&lt;br&gt;motivera forskning inte minst på de juridiska, ekonomiska och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning kommer att ingå som en&lt;br&gt;naturlig del i svenska institutioners forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Anslagsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 4 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av-&lt;br&gt;vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under&lt;br&gt;angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 5. Bidrag till Stiftelsen Öst-&lt;br&gt;ekonomiska Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 3. Bidrag till Stockholms inter-&lt;br&gt;nationella fredsforskningsinstitut&lt;br&gt;(SIPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4. Forskningsverksamhet för&lt;br&gt;rustningsbegränsning och ned-&lt;br&gt;rustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 5. Utrikespolitiska Institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 310 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 840 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 028 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tredje huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;E Utrikeshandel och exportfrämjande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 163 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan&lt;br&gt;avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet.&lt;br&gt;Stiftelsen har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållandena i Central- och Östeuropa samt OSS-staterna. Verk-&lt;br&gt;samheten inleddes hösten 1989.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under&lt;br&gt;en femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostna-&lt;br&gt;der. Därmed ges garanti för stabilitet och långsiktighet i verksamheten.&lt;br&gt;Bidragen skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penning-&lt;br&gt;värde från vardera staten och övriga intressenter (näringslivet). Belop-&lt;br&gt;pen skall räknas upp med hänsyn till pris- och löneutvecklingen vilket&lt;br&gt;gjorts med ett av regeringen fastställt omräkningstal. För budgetåret&lt;br&gt;1993/94, som är det sista året i ovannämnda femårsperiod, har detta fast-&lt;br&gt;ställts till 0 % varför anslaget bör vara oförändrat 2 250 000 kr. Frågan&lt;br&gt;om den fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;F 3. Bidrag till Stockholms internationella&lt;br&gt;fredsforskningsinstitut (SIPRI)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;nbsp;692&amp;nbsp;000&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reservation -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;310&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;810&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) upprätta-&lt;br&gt;des som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen har till än-&lt;br&gt;damål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt&lt;br&gt;(prop. 1966:76, bet. 1966:SU88, rskr. 1966:203, prop. 1979/80:106, bet.&lt;br&gt;1979/80:UU21, bet. 1979/80:SkU48, rskr. 1979/80:304) bedriva forskning&lt;br&gt;i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och&lt;br&gt;säkerhet. Stiftelsen leds av en internationellt sammansatt styrelse. Styrel-&lt;br&gt;sens sammanträden är förlagda till Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI bedriver en opartisk och tillförlitlig forskning, främst baserad&lt;br&gt;på kvantitativa analyser om vapenhandel, vapenutveckling och militär-&lt;br&gt;utgifter. Denna kvantitativa forskning har, inte minst efter Sovjetunio-&lt;br&gt;nens och Warszawa-paktens upplösning, kommit att kompletteras med&lt;br&gt;analyser av orsakerna till olika konflikter. Institutet har ca 50 anställda,&lt;br&gt;av vilka knappt hälften är forskare. Flertalet av forskarna kommer från&lt;br&gt;andra länder än Sverige. Pågående forskning inriktas på europeisk sä-&lt;br&gt;kerhet och rustningskontroll, militär teknologi och rustningskontroll,&lt;br&gt;militärutgifter och utveckling i tredje världen, kemisk och biologisk&lt;br&gt;krigföring samt vapenhandel och vapenproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI har ansökt om 24 810 000 kr för budgetåret 1993/94. Beloppet&lt;br&gt;beräknas medge en viss breddning av verksamheten till att utöver pågå-&lt;br&gt;ende forskning också studera stabilitet och instabilitet i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. SIPRI avser också ägna större uppmärksamhet åt utveck-&lt;br&gt;lingen i Mellanöstern och åt kopplingarna mellan kapprustning, ut-&lt;br&gt;veckling och miljöskydd. Målet med forskningsverksamheten är att dels&lt;br&gt;informera och därigenom påverka den allmänna opinionen, dels direkt&lt;br&gt;utöva inflytande på beslutsfattare i regeringar och i internationella orga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI:s omfattande publikationsverksamhet utnyttjas över hela värl-&lt;br&gt;den av regeringar, förtroendevalda, akademiker, studenter och massme-&lt;br&gt;dia. Institutet har under senare år fått utmärkelser i form av American&lt;br&gt;Choice-priset för årets mest värdefulla akademiska publikation och pris&lt;br&gt;från Foreign Press Association of Sweden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI moderniserar nu sitt omfattande bibliotek och sin dokumenta-&lt;br&gt;tionsavdelning bl.a. genom inköp av nya datorer som kommer att med-&lt;br&gt;verka till en effektivare databas. Institutet erhöll under anslaget F 1. Ut-&lt;br&gt;redningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 250 000 kr i extra anslag för detta ändamål. En fortsatt&lt;br&gt;modernisering av SIPRI :s utrustning skulle också medge bättre lay-out&lt;br&gt;för institutets omfattande publikationsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI framhåller även att institutet drabbas av väsentliga merkostna-&lt;br&gt;der eftersom det är beroende av den internationella löneutvecklingen&lt;br&gt;för forskare.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;SIPRI har i sin forskning och publikationsverksamhet på ett värdefullt&lt;br&gt;sätt bidragit till att öka kunskapen om omfattning och tendenser röran-&lt;br&gt;de rustningsnivåer, globalt sett och i enskilda regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIPRI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 - 1995/96.&lt;br&gt;Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndig-&lt;br&gt;het, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock re-&lt;br&gt;geringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra&lt;br&gt;till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår beräknar re-&lt;br&gt;geringen anslaget Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-&lt;br&gt;institut till 21 810 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella freds-&lt;br&gt;forskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-&lt;br&gt;vationsanslag på 21 810 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning&lt;br&gt;och nedrustning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 981 057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 840 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 205 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt (FOA) som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i&lt;br&gt;internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av följande tabell framgår fördelningen av anslaget på olika program- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;delar för budgetåret 1992/93. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kärnvapenområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 089 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Seismologisk multipelstation&lt;br&gt;och internationell datacentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Insamling och analys av&lt;br&gt;luftburen radioaktivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Kärnvapen och kärnteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 575 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 700 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;814 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. B- och C-vapenområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Europeisk säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rymdområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Allmänt underhåll, studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 826 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 735 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;665 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 525 000&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Summa&lt;/h6&gt;
&lt;h6&gt;15 840 000&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt, FOA, erhåller via anslaget 15 840 000 kr&lt;br&gt;under budgetåret 1992/93 för forskning rörande nedrustning och rust-&lt;br&gt;ningskontroll. I sin framställan för budgetåren 1993/94 - 1995/96 ansö-&lt;br&gt;ker FOA om två alternativa anslagsnivåer, antingen 15 840 000 kr var-&lt;br&gt;dera året för en i huvudsak bibehållen ambitionsnivå, eller 20 115 000&lt;br&gt;kr per år för att medge ökade insatser bl.a. för minskade risker av sprid-&lt;br&gt;ning av massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjet-&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta anslag finansierar ca 3 % av FOA:s verksamhet. Det innebär&lt;br&gt;kostnadstäckning för 22 personår av vilka cirka hälften inriktas på&lt;br&gt;kärnvapenområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den under anslaget finansierade verksamheten bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;inriktas på centrala områden för nedrustning och icke-spridning av&lt;br&gt;massförstörelsevapen (med viss förskjutning mot biologiska och kemis-&lt;br&gt;ka vapen), europeisk säkerhet samt insatser i före detta Sovjetunionen&lt;br&gt;rörande nedrustning och icke-spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör med indikativa planeringssiffror fördelas enligt tabellen&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Kärnvapenområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 805 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1 seismisk provstoppsövervakning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.2 insamling och analys av luft-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;baserad radioaktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.3 kärnvapen och kärnteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. B- och C-vapenområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Europeisk säkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Rymdområdet/Open Skies&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Allm. icke-spridning, bl.a.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i OSS och Baltikum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 205 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kärnvapenområdet har varit det mest resurskrävande. Inom detta&lt;br&gt;delområde, som under senare år tagit i anspråk 2/3 av anslaget, har&lt;br&gt;tyngdpunkten lagts på övervakning av provstopp. Avsikten med över-&lt;br&gt;vakningen är att kunna kontrollera vilka testsprängningar av kärnva-&lt;br&gt;penladdningar som görs och övervaka att gällande internationella avtal&lt;br&gt;följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett internationellt utby-&lt;br&gt;te av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en expertgrupp&lt;br&gt;under FN:s nedrustningskonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iraks upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exem-&lt;br&gt;pel på att seismisk övervakning inte är tillräcklig för att upptäcka ökade&lt;br&gt;risker för spridning av kärnvapen. Även andra insatser krävs således för&lt;br&gt;att minska spridningsriskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kärnvapenområdet får också FOA medel för analys av luftbu-&lt;br&gt;ren radioaktivitet. Kontroll av förekomst av luftburen radioaktivitet har&lt;br&gt;intresse långt utanför kärnvapenområdet eftersom den även kan avslöja&lt;br&gt;radioaktivitet som orsakas av kärnkraftsolyckor. Vidare finansieras&lt;br&gt;verksamhet som rör internationella förhandlingar om att minska risker-&lt;br&gt;na för spridning av kärnvapen. En viss ökning föreslås för dessa insat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. På B- och C-vapenområdet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor&lt;br&gt;per år för bl.a. kontroll av export av kemiska produkter och förbättrade&lt;br&gt;undersökningsmetoder vid påstådd C-vapenanvändning. FOA skall ock-&lt;br&gt;så ställa experter och tekniskt underlag till förfogande för uppföljning&lt;br&gt;rörande den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade&lt;br&gt;i januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande biologiska vapen krävs fortsatta insatser av FOA bl.a. för&lt;br&gt;att stärka 1972 års konvention om sådana vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. På delområdet europeisk säkerhet erhåller FOA nära 2 miljoner&lt;br&gt;kronor för fortsatta forskningsinsatser kring konventionella rustningsbe-&lt;br&gt;gränsningar. Forskningen avser bl.a. studier av den militära utveckling-&lt;br&gt;en i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rymdområdet inriktas bl.a. på att upprätta en databas omfattande&lt;br&gt;satellitscener från Landsat och SPOT samt satsningar på Open Skies&lt;br&gt;inom ESK:s ram. En viss minskning av verksamheten är motiverad med&lt;br&gt;hänsyn till resursbehoven på övriga delområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I enlighet med vad som tidigare diskuterats mellan Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet och FOA bör insatserna öka vad gäller icke-spridning av mass-&lt;br&gt;förstörelsevapen i Oberoende staternas samvälde (OSS) och Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har UD och FOA gemensamt diskuterat behovet av&lt;br&gt;förändringar av den verksamhet som finansierats under anslaget. Dis-&lt;br&gt;kussionen har koncentrerats på den del av verksamheten som inte rör&lt;br&gt;ren forskning utan insamling, analys och internationellt utbyte av seis-&lt;br&gt;miska data. De förhållandevis höga kostnaderna för den seismiska verk-&lt;br&gt;samheten måste sättas i relation till hur effektiv metoden är för att kon-&lt;br&gt;trollera spridningsrisker på kärnvapenområdet. Den seismiska verksam-&lt;br&gt;heten måste också relateras till andra s.k. verifikationsmetoder som ger&lt;br&gt;möjlighet att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga&lt;br&gt;upp en kvalificerad teknisk kompetens och har därigenom bl.a. kunnat&lt;br&gt;lämna ett viktigt underlag för det svenska förhandlingsarbetet på ned-&lt;br&gt;rustningsområdet. Med hänsyn till vad som anförts ovan och behovet av&lt;br&gt;besparingar inom statsverksamheten föreslås dock en minskning med&lt;br&gt;5 635 000 kr av FOA:s anslag innebärande bl.a. att FOA:s seismiska&lt;br&gt;verksamhet skärs ner väsentligt. Denna lägre nivå bedöms vara tillräck-&lt;br&gt;lig för att möjliggöra fortsatt svensk medverkan i det internationella ar-&lt;br&gt;betet med att inhämta, analysera och vidarebefordra seismiska data för&lt;br&gt;övervakning av gällande provstoppsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA har i sin anslagsframställan ansökt om medel för de tre budget-&lt;br&gt;åren 1993/94 - 1995/96. Regeringen föreslår att medel endast anvisas för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94. Det är dock regeringens ambition att för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå.&lt;br&gt;Medlen bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning&lt;br&gt;och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på&lt;br&gt;10 205 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 5. Utrikespolitiska Institutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 719 000 Reservation -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 028 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 028 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutet, som drivs av Utrikespolitiska Samfundet,&lt;br&gt;har enligt stadgarna till uppgift att främja intresset för internationella&lt;br&gt;frågor samt att vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frå-&lt;br&gt;gor. Detta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och&lt;br&gt;broschyrer om aktuella utrikespolitiska frågor, anordnar seminarier och&lt;br&gt;föreläsningar samt förser massmedia med information och dokumenta-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutet vänder sig till en vid målgrupp, från specia-&lt;br&gt;lister till allmänhet. Publikationer och programverksamhet sprids via&lt;br&gt;bibliotek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar,&lt;br&gt;bildningsförbund samt enskilda prenumeranter. I nära anslutning till&lt;br&gt;forskningsverksamheten arbetar studiegrupper med att genomföra kort-&lt;br&gt;siktiga projekt kring avgränsade teman. Seminarie- och konferensverk-&lt;br&gt;samheten spelar en viktig roll inom UI:s forskningsverksamhet. Den&lt;br&gt;samordnas också med den övriga program- och föreläsningsverksamhe-&lt;br&gt;ten. Institutet bedriver vidare en omfattande internationell kontaktverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom föredrag, seminarier och konferenser, och genom sin centrala&lt;br&gt;belägenhet i Gamla Stan, kan institutet ofta utnyttjas i anslutning till ut-&lt;br&gt;ländska besök på bl.a. Utrikesdepartementet, riksdagen och SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiska Institutets verksamhet är av stor vikt, både vad avser&lt;br&gt;forskning om utrikes- och säkerhetspolitik, vilken beräknas ta i an-&lt;br&gt;språk cirka hälften av institutets resurser, samt informationsverksamhe-&lt;br&gt;ten som har en bred intressentkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 - 1995/96. Re-&lt;br&gt;geringen föreslår, med anledning av att UI inte är någon myndighet, att&lt;br&gt;medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock regering-&lt;br&gt;ens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till&lt;br&gt;verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår bör anslaget vara&lt;br&gt;oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Det bör av riksdagen&lt;br&gt;anvisas som ett obetecknat anslag i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en säker-&lt;br&gt;hetspolitisk forskargrupp vid UI under anslaget Forskningsverksamhet&lt;br&gt;av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk betydelse*&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nytt anslag (förslag) 3 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslaget F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska området ingår budgetåret 1992/93 en post för forskningsverksam-&lt;br&gt;het av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Dessa medel har&lt;br&gt;utnyttjats bl.a. för forskning om säkerhetsfrågor i Norden och Balti-&lt;br&gt;kum, försvar i Europa, Norden och det nya Europa, legala frågor röran-&lt;br&gt;de Antarktis samt massmedias bevakning av svensk utrikes- och säker-&lt;br&gt;hetspolitik. I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 4 s. 218 föreslås att&lt;br&gt;anslaget från och med budgetåret 1993/94 skall benämnas Utredningar&lt;br&gt;och andra insatser på det utrikespolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas, som uteslutande skall&lt;br&gt;användas för forskning. Det nya anslaget föreslås få benämningen&lt;br&gt;Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående mot bakgrund av de dramatiska om-&lt;br&gt;världsförändringar som pågår och Utrikesutskottets uttalande, framhål-&lt;br&gt;lit behovet av att stärka den långsiktiga forskning som har särskild bety-&lt;br&gt;delse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. För att snabbast möjligt&lt;br&gt;uppnå den nödvändiga kritiska storlek som kvalificerad forskning krä-&lt;br&gt;ver, bör resurserna koncentreras. Regeringen avser därför att medverka&lt;br&gt;till att en forskargrupp kan etableras vid Utrikespolitiska institutets&lt;br&gt;forskningsavdelning. Forskargruppen bör erhålla statliga bidrag under&lt;br&gt;en treårsperiod. De närmare formerna för resursanvändningen kommer&lt;br&gt;att formuleras i ett avtal. Forskningen bör ledas av en särskild grupp&lt;br&gt;med företrädare för UI, universitet, högskolor och utrikesförvaltning.&lt;br&gt;Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskargruppen skall tillsättas enligt de sedvanliga principer som gäl-&lt;br&gt;ler för vetenskaplig verksamhet, dvs. efter öppen ansökan och sakkun-&lt;br&gt;nig granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskningen vid UI fungerar i nära samverkan&lt;br&gt;med universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning som den grundläggande utbildningen. Forskargruppens kom-&lt;br&gt;petens bör kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad&lt;br&gt;discipliner. Möjligheterna att knyta forskarstuderande liksom utländska&lt;br&gt;gästforskare till verksamheten skall så långt möjligt utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Medel har tidigare beräknats under anslaget F 1. Utredningar inom&lt;br&gt;det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga medel under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör som hittills fördelas till oli-&lt;br&gt;ka forskningsprojekt inom området.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och&lt;br&gt;säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-&lt;br&gt;vationsanslag på 3 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utrikesdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;4.1 Allmän inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling för försvarssektorn syftar bl.a. till att göra&lt;br&gt;försvaret mera effektivt. Vaije år används ca tio procent av försvars-&lt;br&gt;anslagen till forskning och utveckling. En väsentlig del av denna satsning&lt;br&gt;utgörs f.n. av utvecklingen av flygplanssystemet JAS 39 -Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande motiven för försvarets forskning står att finna i den in-&lt;br&gt;ternationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos de i krig&lt;br&gt;deltagande förbanden och systemen, och förmågan att taktiskt utnyttja&lt;br&gt;dem och exploatera nya tekniska möjligheter, har ofta varit avgörande för&lt;br&gt;utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del&lt;br&gt;av den svenska säkerhetspolitiken har vi sedan lång tid genom att satsa&lt;br&gt;på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa&lt;br&gt;en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalför-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 användes inom totalförsvaret ca 3,5 miljarder&lt;br&gt;kronor för forskning och utveckling. Ca två tredjedelar av detta belopp&lt;br&gt;avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsamman-&lt;br&gt;hållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den enda in-&lt;br&gt;hemska kunden, beställer genom Försvarets materielverk (FMV) och fi-&lt;br&gt;nansierar, i regel separat över försvarsmaktens materielanslag, produkt-&lt;br&gt;utveckling av försvarsmateriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället&lt;br&gt;finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader&lt;br&gt;täckta genom ett högre pris på produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till&lt;br&gt;konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen tas i anspråk för&lt;br&gt;forskning och annan verksamhet som syftar till att skapa kunskap om&lt;br&gt;egna, och andra länders, möjligheter att använda ny teknik för utveckling&lt;br&gt;av försvarsmateriel. Vidare ingår verksamhet med syfte att utröna hur&lt;br&gt;nya lösningar kan utnyttjas taktiskt och operativt samt att göra totalför-&lt;br&gt;svaret effektivt i annat än materiellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa mera generella satsningar sker genom FMV, Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt (FOA) och myndigheter inom totalförsvarets civila del,&lt;br&gt;främst Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Statens räddnings-&lt;br&gt;verk (SRV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för försvarsmaktens materielanslag ger FMV uppdrag till&lt;br&gt;främst industrin avseende teknikutveckling omfattande knappt en halv&lt;br&gt;miljard kronor per år på främst industrin. Den försvarsinriktade verksam-&lt;br&gt;heten vid Flygtekniska försöksanstalten (FFA) finansieras till stor del&lt;br&gt;genom sådana uppdrag, och till en mindre del över FFA:s myndighetsan-&lt;br&gt;slag, som f.n. omfattar ca 10 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA ansvarar för totalförsvarsprogrammet Gemensam försvarsforskning.&lt;br&gt;Det omfattar knappt en halv miljard kronor per år. Dessa resurser an-&lt;br&gt;vänds till största delen inom det militära försvarets funktioner för&lt;br&gt;konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke-konven-&lt;br&gt;tionella stridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets&lt;br&gt;funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på&lt;br&gt;forskning och utveckling omfattande ca 30 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör stora&lt;br&gt;egenfinansierade strategiska satsningar på kompetensutveckling, ny teknik&lt;br&gt;och nya processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveckling&lt;br&gt;satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra utveckling, an-&lt;br&gt;skaffning och vidareutveckling av materiel och därtill knuten forskning&lt;br&gt;och teknikutveckling genom att ha egen teknisk kompetens för att vara&lt;br&gt;en kompetent köpare. Den årliga kostnaden för den kvalificerade tekniska&lt;br&gt;personal som FMV har för ändamålet uppgår till knappt en halv miljard&lt;br&gt;kronor. FMV köper också över försvarsgrenarnas materielanslag tekniska&lt;br&gt;konsulttjänster för över 200 miljoner kronor per år som ett led i&lt;br&gt;materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och&lt;br&gt;utveckling finansieras inom ramen för nyss angivna belopp för objekt-&lt;br&gt;bunden utveckling och teknikuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU och teknisk kompetens&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-10.png" style="width:272pt;height:110pt;"/&gt;
&lt;p&gt;FoU I totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Objektbunden utveckling (FMV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ej objektbunden teknikutveckling (FMV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Gemensam försvarsforskning (FOA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 övrig FoU (MHS, FFA, Civilt totalförsvar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk kompetens för anskaffning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 FMV s egen tekniska kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Konsulter till FMV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2 Forskning för totalförsvaret&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;4.2.1 Inledning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 30 maj 1991 (dir. 1991:43) chefen för&lt;br&gt;Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret.&lt;br&gt;Som utredare förordnades teknologie licentiaten Göran Franzén.&lt;br&gt;Utredningen tog namnet 1991 års försvarsforskningsutredning (FFU 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisade i oktober 1991 delbetänkandet (SOU 1991:91)&lt;br&gt;Forskning och utveckling för totalförsvaret - kartläggning och problemin-&lt;br&gt;ventering. Med anledning av delbetänkandet beslutade regeringen i&lt;br&gt;januari 1992 ändrade direktiv (dir. 1992:6) för utredningen. Ändringen&lt;br&gt;innebar främst att översynen även skulle omfatta den tekniska kompetens&lt;br&gt;och kapacitet i övrigt som stödjer försvarets materielanskaffningsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underlag för utredningen har varit betänkandet (SOU 1991:53)&lt;br&gt;Forskning och teknik för flyget - granskning av verksamheten vid&lt;br&gt;flygtekniska försöksanstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lade i juni 1992 fram sitt slutbetänkande (SOU 1992:62)&lt;br&gt;Forskning och utveckling för totalförsvaret - förslag till åtgärder.&lt;br&gt;Betänkandet har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig&lt;br&gt;i Försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas först kortfattat utredningens bedömningar och&lt;br&gt;förslag och därefter regeringens ställningstaganden till förslagen i de&lt;br&gt;frågor som bör avgöras nu och som det ankommer på riksdagen eller&lt;br&gt;regeringen att besluta om. Vissa av utredningens förslag rör frågor som&lt;br&gt;bör avgöras av berörda myndigheter, eller efter vidare överväganden av&lt;br&gt;utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen for försvaret&lt;br&gt;(LEMO). Förslagen har i de delarna överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2.2 Utredningens bedömningar och forslag&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att materielanskaffningen i den nya säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiska situationen alltmer kommer att ske i samarbete med andra länder.&lt;br&gt;Försvarets tekniska myndigheter får med tiden sannolikt minskad anled-&lt;br&gt;ning att specificera utvecklingsuppdrag till svensk industri samtidigt som&lt;br&gt;det finns ökad anledning att samarbeta med andra länder om forskning&lt;br&gt;och teknikutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora krav ställs nu på totalförsvarets möjligheter att anpassa organisa-&lt;br&gt;tion, utrustning och förmåga att uppträda till förändrade uppgifter och till&lt;br&gt;förändrade förhållanden i omvärlden. Ledningsorganens kunskapsförsötj-&lt;br&gt;ning måste anpassas härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarssystemen kommer även i fortsättningen att vara komplexa.&lt;br&gt;Försvarets myndigheter behöver främst kunna specificera och värdera&lt;br&gt;funktionella egenskaper. Industrin behöver kunna ta till sig och utnyttja&lt;br&gt;ett brett spektrum av teknologier och delsystem vid sin produktutveck-&lt;br&gt;ling. Rollerna förändras därigenom i förhållande till tidigare, när&lt;br&gt;försvarets myndigheter tog en mera aktiv del i och kontrollerade&lt;br&gt;utvecklingsarbetet. För grundläggande kunskaper får universitet och&lt;br&gt;högskolor och civil verksamhet ökande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets ledningssystem utvecklas mot ökat bruk av uppdragsstyming.&lt;br&gt;Det kräver i ledningsorganen kompetens for att styra och bör för&lt;br&gt;försvarets tekniska myndigheter kunna medföra att insatserna kan&lt;br&gt;koncentreras mot vad som är viktigt för försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett starkt behov av att åstadkomma besparingar inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. För att skapa en rationell verksamhet är det angeläget&lt;br&gt;med överblick över försvarssektoms tekniska och vetenskapliga kompe-&lt;br&gt;tenser och att styra utvecklingen på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. dessa faktorer prioriterar utredningen insatser&lt;br&gt;inom forskning och teknikutveckling för att ge underlag till stats-&lt;br&gt;makternas, försvarsmaktens och det civila försvarets ledning av&lt;br&gt;totalförsvarets utveckling. Begränsningar bör i första hand ske inom&lt;br&gt;sådan verksamhet som stödjer materielanskaffningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där Överbefäl-&lt;br&gt;havaren (ÖB) och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning&lt;br&gt;och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. FMV bör&lt;br&gt;på ÖB:s uppdrag hålla samman forskning och teknikutveckling, som ger&lt;br&gt;stöd till verkets egen verksamhet eller direkt bidrar till industrins&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att en gemensam styrelse inrättas för FMV, FOA och FFA, med&lt;br&gt;uppgift att förbättra effektivitet och samordning mellan verken. De tre&lt;br&gt;verken bör i sina huvuddrag bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till LEMO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utbildningen vid Militärhögskolan (MHS) ges en bättre kontakt med&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till LEMO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att staberna förstärks med tekniskt vetenskapliga rådgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till Försvarsmaktens organisationsmyndighet&lt;br&gt;(FMO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att FMV slår vakt om sin systemkompetens men söker minska sitt&lt;br&gt;konsultutnyttjande genom bättre samarbete med FOA och större&lt;br&gt;utnyttjande av industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till LEMO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att FOA koncentrerar sin tekniska verksamhet på försvarsspecifika&lt;br&gt;områden och frågor om hotbild samt funktion och sårbarhet hos&lt;br&gt;delsystem i fältmässig miljö och under fientlig motverkan. Förmåga till&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning av militärteknisk utveckling behöver utvecklas&lt;br&gt;liksom förmåga till utvärdering. ABC-kompetens samt kompetenser för&lt;br&gt;utredningar och studier på stabsnivå bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ett system införs där försvarets tekniska personal i ökad utsträckning&lt;br&gt;roterar mellan befattningar i olika myndigheter och om möjligt även i&lt;br&gt;industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till FMV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att försvarets samverkan med universitet och högskolor stärks bl.a.&lt;br&gt;genom att ett särskilt anslag inrättas för strategisk försvarsforskning.&lt;br&gt;Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att FMV ges i uppdrag att samordna insatser för att stärka ett in-&lt;br&gt;ternationellt projektorienterat samarbete inom försvars-FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har överlämnats till LEMO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att frågan om vilken ambition staten bör ha för att söka bibehålla&lt;br&gt;säkerhetspolitiskt viktig försvarsindustri övervägs i annan ordning.&lt;br&gt;Förslaget övervägs f.n. inom Försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att FMV och FOA, vid en besparing med 10 procent, förändrar sin&lt;br&gt;kompetens på det sätt som nyss angetts och att därutöver besparingar&lt;br&gt;görs främst inom forskning och konsulttjänster som stödjer materielan-&lt;br&gt;skaffningen. En besparing med 25 eller 40 procent bör övervägas först&lt;br&gt;i ett läge när en stor del av den inhemska försvarsindustrin försvunnit&lt;br&gt;och Sverige anskaffar huvuddelen av sin materiel genom köp utifrån. I&lt;br&gt;första hand bör då sådan verksamhet begränsas som ger grund för att&lt;br&gt;förbättra vapentekniken och utveckla nya produkter. Inriktning bör ske&lt;br&gt;mot att någorlunda välinformerat kunna köpa sådana system till försvaret&lt;br&gt;som marknaden erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att FFA bör ges ett större anslag än idag och att ett fristående kollektivt&lt;br&gt;program för flygteknisk forskning inrättas. Förslaget är i huvudsak&lt;br&gt;samstämmigt med förslag till regeringen från flygindustrin, från&lt;br&gt;Universitetet i Linköping, från FFA och från FMV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Utvidgad uppdragsstyming&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med utvidgad uppdragsstyming infors, där Försvarsmakten&lt;br&gt;och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och&lt;br&gt;kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. Den ökade&lt;br&gt;uppdragsstymingen bör så långt möjligt tillämpas fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utredningens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Remissinstanserna:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Fortifikations-&lt;br&gt;förvaltningen (FortF) och FOA avstyrker dock förslagen och anser att&lt;br&gt;nuvarande ordning är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Olika instanser inom totalförsvaret bör ges ett större inflytande än f.n. över&lt;br&gt;de kunskapshöjande verksamheter som finansieras av försvarsmedel och som&lt;br&gt;syftar till att främja totalförsvarets effektivitet och förmåga att lösa sina&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i denna riktning håller på att genomföras av både FOA och&lt;br&gt;FMV. Förändringarna bör dock gå längre, och finansieringen i ökad grad&lt;br&gt;följa uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har beträffande statsmakternas styrning föreslagit att anslag till&lt;br&gt;FOA och FMV bör ges i mera begränsad utsträckning än f.n. I stället bör&lt;br&gt;anslagen till försvarsmakten och ÖCB anpassas till att också täcka insatser&lt;br&gt;för forskning och teknikutveckling och behovet av kompetens och kapacitet&lt;br&gt;att hantera materielanskaffningen. Av vikt i detta sammanhang är bl.a. att&lt;br&gt;stimulera forskning som syftar till att förbättra förmågan hos totalförsvarets&lt;br&gt;civila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig. De styrande myndig-&lt;br&gt;heterna bör utveckla sin kompetens att styra forskning och kvalificerad&lt;br&gt;teknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag bör avse verksamhet som dels ger regeringen underlag för&lt;br&gt;utformningen av säkerhets- och försvarspolitiken, dels ger underlag för&lt;br&gt;hänsynstagandet till A-, B- och C-stridsmedel. En större samordning bör&lt;br&gt;göras med utrikeshuvudtitelns anslag avseende nedrustning och rustnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll. Det kan vidare finnas skäl för att i vissa avseenden styra FMV&lt;br&gt;genom ett direkt anslag, särskilt vad gäller underlag för utformning av för-&lt;br&gt;svarsindustripolitiken samt i fråga om resurser för hantering av samarbete&lt;br&gt;med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för budgetåret 1993/94 lämnat sina budgetförslag i den&lt;br&gt;nuvarande an slagsstrukturen. Inriktningen bör vara att regeringen så långt&lt;br&gt;möjligt lämnar sina budgetförslag för budgetåret 1994/95 i en förändrad&lt;br&gt;anslagsstruktur. Utredningens förslag kommer härvidlag att utgöra en viktig&lt;br&gt;grund för förberedelsearbetet. En annan grund kan de förslag bli som&lt;br&gt;LEMO kommer att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Kompetens vid FOA&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om kompetensprofilen vid FOA bör utgöra ett&lt;br&gt;underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett&lt;br&gt;ansvar för att styra forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utredningens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnar en rad konkreta förslag om vilken prioritet som olika&lt;br&gt;kompetenser vid FOA bör ges. Förslagen om förändringar av kompetens-&lt;br&gt;profilen avser främst sådana områden som föreslås bli styrda av För-&lt;br&gt;svarsmakten i framtiden. Beträffande de områden som föreslås vara&lt;br&gt;anslagsfinansierade även i fortsättningen föreslås inga förändringar av&lt;br&gt;kompetensprofilen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Remissinstanserna:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;ÖB anser att frågan om FOA:s kompetensprofil bör avgöras inom ramen för&lt;br&gt;den utvidgade uppdragsstymingen, och ÖB tar därför avstånd från&lt;br&gt;förslagen. Övriga remissinstanser har inga avgörande invändningar mot&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen for regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Principiellt bör de instanser som finansierar forskningen styra dess&lt;br&gt;inriktning och därmed indirekt forskningsorganens kompetensprofil. Detta&lt;br&gt;utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa&lt;br&gt;föreskrifter för hur styrningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Anslag för strategisk försvarsforskning&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln inrättas inför budgetåret&lt;br&gt;1994/95. Över anslaget skall finansieras s.k. strategisk forskning och&lt;br&gt;utveckling för försvaret. Anslaget disponeras av en självständig nämnd&lt;br&gt;som regeringen inrättar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utredningens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Remissinstanserna:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans motsätter sig att ett anslag inrättas för detta ändamål.&lt;br&gt;Däremot går meningarna isär i frågan om vilken instans som bör disponera&lt;br&gt;anslaget. Flera instanser, bland dem ÖB, anser att ÖB bör disponera det.&lt;br&gt;FOA anser att FOA bör disponera det.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Med strategisk forskning och utveckling (FoU) för försvaret avses sådan&lt;br&gt;FoU som syftar till att bygga upp kunskaper och färdigheter på grund-&lt;br&gt;läggande nivå inom forskningsområden och teknologier som kan komma att&lt;br&gt;få avsevärd betydelse för uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret eller&lt;br&gt;för bedömning av dess förmåga i kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att många av försvarets kompetenser även kan vara av&lt;br&gt;värde för övriga delar av samhället, och omvänt, finns det skäl att inrikta&lt;br&gt;framfor allt mer grundläggande satsningar på kunskapsuppbyggnad inom&lt;br&gt;försvaret så att möjligheter till samverkan med andra sektorer tillvaratas.&lt;br&gt;Exempel på civila områden lämpade for sådan samverkan är den tekniska&lt;br&gt;forskning som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK) finansierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja dessa syften bör ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln&lt;br&gt;föras upp i statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1994/95 för strategisk FoU för&lt;br&gt;försvaret. Anslaget bör disponeras av en självständig nämnd under&lt;br&gt;regeringen (Försvarsdepartementet). Nämndens ledamöter bör ha bakgrund&lt;br&gt;i universitet och högskolor, i försvarets myndigheter och i försvarsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterier för användning av medlen till projekt bör vara att projekten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har stor potentiell betydelse för totalförsvaret och har den inriktning mot&lt;br&gt;ämnesområden i stort som regeringen anger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har god vetenskaplig kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- innebär en kunskapsöverföring till en mera tillämpad verksamhet vid&lt;br&gt;försvarets myndigheter eller i industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen bör i regel avse samprojekt och läggas ut på universitet och&lt;br&gt;högskolor, på FOA, FFA och på industrin. Urvalet av projekt bör i&lt;br&gt;allmänhet ske efter öppen annonsering och granskning av ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med anslaget är att skapa breda kontaktytor mellan å ena&lt;br&gt;sidan försvarssektorn och dess forskningsorgan, och å andra sidan&lt;br&gt;universitet och högskolor samt andra samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.2.6 Inriktning av besparingar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om inriktning av besparingar vid främst FMV&lt;br&gt;och FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad&lt;br&gt;uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Utredningens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lämnar i enlighet med direktiven förslag om, och belyser&lt;br&gt;konsekvenser av, inriktningen av besparingen inom det utredda verksam-&lt;br&gt;hetsområdet med 10, 25 och 40 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Remissinstanserna:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att stora besparingar inom försvarsforskningen&lt;br&gt;inte bör göras. ÖB anser att ÖB bör styra inriktningen av eventuella&lt;br&gt;besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Principiellt bör de instanser som finansierar verksamheten styra dess&lt;br&gt;inriktning och omfattning, och därmed inriktningen av de besparingar som&lt;br&gt;kan bli aktuella. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone&lt;br&gt;övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för besparingar och inriktningen av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3 Flygteknisk forskning och utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;4.3.1 Bakgrund&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I den flygtekniska forskningen medverkar en rad tekniska och naturveten-&lt;br&gt;skapliga discipliner. Den avancerade och komplexa karaktären hos flygplan&lt;br&gt;och flygmotorer har inneburit ett fruktbärande samspel mellan forskning och&lt;br&gt;utveckling samt industriell verksamhet. Den kunskapsutveckling som har ägt&lt;br&gt;rum med utgångspunkt i flygverksamhet har haft positiva effekter för&lt;br&gt;forskning och utveckling även utanför det direkta tillämpningsområdet. Krav&lt;br&gt;på material, avancerade beräkningar, miniatyrisering, tillförlitlighet m.m.&lt;br&gt;har ställt forskning och ingenjörskonst inför stora utmaningar. Flygteknik&lt;br&gt;i vid mening är en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom&lt;br&gt;teknisk forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk flygindustri har ett högt internationellt anseende som etablerats&lt;br&gt;genom de för ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär&lt;br&gt;flygindustri. Denna kunskaps- och kompetensbas har under de senaste tio&lt;br&gt;åren använts för att bygga upp en omfattande civil produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med den flygindustriella uppbyggnaden under 1940-, 50- och 60-&lt;br&gt;talen byggdes en kraftfull utbildning och akademisk forskning upp. För att&lt;br&gt;få en långsiktigt hållbar försöijning av kompetens inom det flygtekniska&lt;br&gt;området bör utbildning, forskning och industriell verksamhet gå hand i&lt;br&gt;hand. En högteknologisk industri ger näring åt och driver på eller ställer&lt;br&gt;krav på utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens industriella verksamhet domineras f.n. av Industrigruppen JAS med&lt;br&gt;JAS 39 Gripen, Saab-Scania AB med Saab 340 och Saab 2000 samt Volvo&lt;br&gt;Flygmotor AB:s medverkan i ett antal internationella civila flygmo-&lt;br&gt;torprojekt. Flygteknisk verksamhet finns också inom FFV-Aerotech samt&lt;br&gt;inom försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flygtekniska högre utbildningen och forskningen är f.n. koncentrerad&lt;br&gt;till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Vid FFA bedrivs en relativt&lt;br&gt;omfettande forskning. Universitetet i Linköping har nyligen beslutat starta&lt;br&gt;utbildning av civilingenjörer med inriktning på ferkostteknik, huvudsakligen&lt;br&gt;avsedd för flygindustrins behov. Utbildningen skall drivas i samverkan med&lt;br&gt;KTH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett flertal länder sker strategiska satsningar på forskning på det flygindu-&lt;br&gt;striella området. Detta betraktas genom sin högteknologiska karaktär som&lt;br&gt;ett nyckelområde för att höja teknologinivån. Den internationella samarbetet&lt;br&gt;inom det flygtekniska området är omfettande. Sverige deltar i flera sam-&lt;br&gt;arbetsprogram. Ett undertecknande av EES-avtalet innebär ytterligare&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal, i huvudsak samstämmiga, förslag från flygindustrin och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter om en satsning på flygteknisk forskning och utbildning.&lt;br&gt;Förslagen innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt centrum samt&lt;br&gt;ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram. De innebär en väsentligt&lt;br&gt;utökad samverkan mellan tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och&lt;br&gt;företag vad avser såväl forskning som utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har föreslagit riktade satsningar&lt;br&gt;vad avser teknisk grundforskning på området komplexa system. Flygteknik&lt;br&gt;nämns här som ett prioriterat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har föreslagit satsningar på&lt;br&gt;basteknologier med användning bl.a. inom farkostområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.3.2 Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att en förstärkning av den flygtekniska&lt;br&gt;forskningen och utbildningen kommer till stånd med utgångspunkt i de&lt;br&gt;lämnade förslagen. Det är viktigt att staten och flygindustrin delar lika på&lt;br&gt;finansieringen av det nationella flygtekniska forskningsprogrammet. Det är&lt;br&gt;vidare angeläget att för flygteknik relevant forskning, som finansieras med&lt;br&gt;medel som ligger utanför det nationella programmet, både kan bidra till och&lt;br&gt;dra fördel av den koncentrerade satsningen inom ett avancerat teknikområde&lt;br&gt;som det nationella programmet representerar. Inriktningen och styrningen&lt;br&gt;av programmet bör dels spegla den gemensamma finansieringen, dels&lt;br&gt;grundas på strävan att maximera utnyttjandet av inom området tillgängliga&lt;br&gt;resurser för forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande&lt;br&gt;teknisk utbildning. Regeringen avser att uppdra åt en särskild förhandlare&lt;br&gt;att för staten förhandla med flygindustrin om omfattning, inriktning,&lt;br&gt;finansiering och styrning av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att, av statliga medel från fjärde och tolfte huvudtit-&lt;br&gt;larna, sammanlagt högst 30 miljoner kronor per år under treårsperioden&lt;br&gt;1993/94 -- 1995/96 avsätts för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.&lt;br&gt;Därtill föreslår regeringen i det följande under avsnittet Utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde en förstärkning av den tekniska&lt;br&gt;forskningen och forskarutbildningen, bl.a. för att möjliggöra en förstärkt&lt;br&gt;satsning inom vissa programområden av särskild betydelse för teknisk och&lt;br&gt;industriell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:169 föreslår regeringen vissa förstärkningar inom&lt;br&gt;ci vilingenj örsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för flygteknisk forskning och utveckling från fjärde huvudtiteln&lt;br&gt;kommer främst från anslagen D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning,&lt;br&gt;F3. Försvarets materielverk och K6. Flygtekniska försöksanstalten. Förslag&lt;br&gt;om dessa anslag för budgetåret 1993/94 har lagts fram i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen. Förslagen innebär bl.a. att anslaget K6. ökar från nuvarande ca 10 till&lt;br&gt;drygt 20 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av den flygtekniska forskning som försvaret hittills finansierat utgör&lt;br&gt;en gemensam grund för såväl militära som civila tillämpningar. Försvaret,&lt;br&gt;FMV och FFA bör utveckla samverkan med NUTEK och andra civila in-&lt;br&gt;tressenter. Ett bidrag till det nationella flygtekniska forskningsprogrammet&lt;br&gt;bör lämnas från fjärde huvudtiteln. Bidraget bör anpassas till programmets&lt;br&gt;finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per budgetår&lt;br&gt;under perioden 1993/94-1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;br&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget bör för budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget D2. Med hänsyn&lt;br&gt;till den förändrade anslagsstruktur som avses bli införd i samband med att&lt;br&gt;den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas, bör det avgöras senare från&lt;br&gt;vilket anslag som bidraget bör lämnas fr.o.m. budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4 Övriga frågor&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;4.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års forskningsproposition redovisades vissa riktlinjer för totalför-&lt;br&gt;svarsforskningen. Regeringen förordade bl.a. att en grundläggande forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet, i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet, för-&lt;br&gt;söksvis borde påböijas. För ändamålet föreslogs att 500 000 kronor skulle&lt;br&gt;avsättas för budgetåret 1990/91. Riksdagen hade ingen erinran mot&lt;br&gt;regeringens förslag (bet. UbU 1989/90:25, rskr. 1989/90:328).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB har svarat för en försöksverksamhet avseende forskning om samhällets&lt;br&gt;sårbarhet. Bland projekt som genomförts eller pågår kan nämnas projektet&lt;br&gt;Sårbarhet i nätverk, som drivs av Centrum för regionalvetenskaplig&lt;br&gt;forskning i Umeå. Vidare bedrivs viss utbildning i samarbete med&lt;br&gt;universiteten i Göteborg och Umeå inom området beredskapshänsyn i&lt;br&gt;planering och samhällsutveckling, för lokala tjänstemän och politiker samt&lt;br&gt;för beredskapshandläggare och samhällsplanerare. Totalt avsatte ÖCB för&lt;br&gt;dessa områden för budgetåret 1991/92 tre miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Statens räddningsverks försorg genomförs f.n. forskning beträffande&lt;br&gt;bl.a. riskhänsyn i samhällsplaneringen, ökad säkerhet vid transporter av&lt;br&gt;farligt gods och beredskap mot kemikalieolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalades i 1992 års totalförsvarsbeslut (prop.&lt;br&gt;1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) vill regeringen&lt;br&gt;betona betydelsen av att beredskapshänsyn tas i planering och samhäll-&lt;br&gt;sutveckling. Att tidigt ta hänsyn till sårbarhet och risker skapar robusthet i&lt;br&gt;samhället inför säkerhetspolitiska kriser och krig, minskar behovet av&lt;br&gt;kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar dessutom säkerheten i det&lt;br&gt;fredstida samhället. En fortsatt forskningsverksamhet som skapar kunskap&lt;br&gt;om samhällets sårbarhet och om möjligheterna att ta hänsyn härtill är mot&lt;br&gt;denna bakgrund angelägen. En sådan verksamhet kan också ge detta område&lt;br&gt;ökad stadga och en starkare förankring i den akademiska forskningsvärlden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på ÖCB och berörda myndigheter att inom ramen för till-&lt;br&gt;gängliga resurser vidta erforderliga åtgärder på resp, verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.2 Fordonsteknisk forskning m.m.&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i det följande under avsnittet Näringsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde att ett program för fordonsteknisk forskning skapas. Det&lt;br&gt;är angeläget att de samverkansmöjligheter tas till vara som kan finnas&lt;br&gt;mellan försvarsforskningen och det fordonstekniska forskningsprogrammet.&lt;br&gt;FMV bör följa programmet, liksom NUTEK:s program i övrigt, och upp-&lt;br&gt;märksamma sådana samverkansmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;4.4.3 Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag rörande anslag under fjärde huvudtiteln lämnades i 1993&lt;br&gt;års budgetproposition (bilaga 5). Förslagen har beretts så att de är&lt;br&gt;samstämda med de förslag och överväganden som redovisas i denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5 Ärendet till riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande flygteknisk forskning och utbildning (avsnitt 4.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt&lt;br&gt;forskningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till&lt;br&gt;finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Socialdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom socialdepartementets politikområden bedrivs och initieras forsk-&lt;br&gt;ning och utvecklingsarbete rörande socialtjänst, barn- och familjepoli-&lt;br&gt;tik, socialförsäkring, folkhälsa samt hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från femte huvudtiteln stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom&lt;br&gt;samtliga dessa politikområden. Den medicinska forskningen finansieras&lt;br&gt;främst genom fakultetsanslag samt genom anslaget till Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet (MFR) vilka redovisas under åttonde huvudtiteln (Ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementet). Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) ger&lt;br&gt;stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap,&lt;br&gt;socialpolitik och folkhälsovetenskap. Folkhälsoinstitutet (FHI) stöder,&lt;br&gt;för sin vetenskapliga förankring, forskning och utveckling inom folk-&lt;br&gt;hälsoområdet. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik&lt;br&gt;(SBU) bedriver forskningsbaserad utvärdering av medicinska metoder.&lt;br&gt;Bidrag ges också från anslag på femte huvudtiteln till Spri som är hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Dessutom bedrivs forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete som en integrerad del av verksamheten vid Statens&lt;br&gt;bakteriologiska laboratorium (SBL), Statens institutet för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin (IPM) och Läkemedelsverket (LV). Verksamheten med de&lt;br&gt;statliga smittskyddsuppgiftema övertas fr.o.m. den 1 juli 1993 av&lt;br&gt;Statens smittskyddsinstitut, varvid SBL läggs ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Socialstyrelsen (SoS) och Nämnden för vårdartjänst (NV) be-&lt;br&gt;driver i viss omfattning forskningsanknutet utvecklingsarbete. Rätts-&lt;br&gt;medicinalverket (RMV) skall svara för utvecklingsarbete och stöd åt viss&lt;br&gt;forskning med betydelse för den egna verksamheten och är huvudman&lt;br&gt;för ett arkiv av stort intresse för forskning. Riksförsäkringsverket (RFV)&lt;br&gt;har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring Förändring Förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR: Förvaltning*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5,6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SFR: Forsknings-&lt;br&gt;medel*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 7,5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IPM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Utgör budgetåret 1992/93 anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De delar av den offentliga sektorn som ingår i Socialdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde utgör kärnan i den svenska välfärdspolitiken. Det&lt;br&gt;gäller hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen, barn- och&lt;br&gt;familjepolitiken samt de ekonomiska trygghetssystemen som omfattar&lt;br&gt;socialförsäkringarna och anslutande bidragssystem. De samlade sociala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifterna, inkl, landstingens och kommunernas utgifter för de sociala&lt;br&gt;verksamheterna, beräknas budgetåret 1993/94 motsvara ca 32 % av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att utvecklingen&lt;br&gt;av välfärdspolitiken måste ske under delvis förändrade förutsättningar.&lt;br&gt;Det växande gapet mellan behov och resurser ställer krav på effektivi-&lt;br&gt;sering och prioriteringar. Regeringen har med anledning härav bl.a.&lt;br&gt;initierat en omfattande genomgång och prövning av de stora transfere-&lt;br&gt;ringssystemen. I kommuner och landsting pågår av samma anledning en&lt;br&gt;omprövning av olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster&lt;br&gt;skall anpassas bättre till människomas behov och önskningar. Genom en&lt;br&gt;ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården ges medborgarna möj-&lt;br&gt;lighet att själva bestämma vem som skall ge vården. På samma sätt&lt;br&gt;skapas ökade valmöjligheter inom bl.a. skolan, barnomsorgen och&lt;br&gt;äldreomsorgen. En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata&lt;br&gt;entreprenörer vilket ger ökad konkurrens inom tjänsteproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen och förnyelsen måste stödjas av en utökad&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för&lt;br&gt;olika discipliner vid universitet och högskolor som inom statens, kom-&lt;br&gt;munernas och landstingens verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården liksom stora delar av de övriga sociala verk-&lt;br&gt;samheterna är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer. Kunskaps-&lt;br&gt;flödet mellan universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emeller-&lt;br&gt;tid kunna ökas ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations- och&lt;br&gt;ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk tillämpning. Omvänt&lt;br&gt;gäller att forskarna ibland inte låter sina val av forskningsproblem&lt;br&gt;inspireras av den verklighet som finns inom de sociala verksamheterna.&lt;br&gt;Kompetensen inom kommuner, landsting och myndigheter är här av stor&lt;br&gt;betydelse. Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna formulera&lt;br&gt;beställningar av forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor,&lt;br&gt;liksom möjligheterna att rätt bedöma kvalitet och relevans i redan&lt;br&gt;pågående forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning och det utvecklingsarbete som är relevant för Social-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde spänner över flera samhällssektorer&lt;br&gt;- t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring och arbets-&lt;br&gt;marknad - och över många vetenskapliga discipliner. En utmaning är&lt;br&gt;därför att finna de bästa formerna för att organisera och stimulera denna&lt;br&gt;forskning som måste präglas av hög relevans och kvalitet för att kunna&lt;br&gt;skapa underlag för den långsiktiga utvecklingen av den sociala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som bedrivs inom socialvetenskap och socialpolitik&lt;br&gt;utgör i stor utsträckning underlag för den ständigt pågående debatten och&lt;br&gt;utvecklingen av välfärdspolitiken som måste kunna bygga på ett så gott&lt;br&gt;kunskapsunderlag som möjligt. Metoderna för att sprida den nya kun-&lt;br&gt;skapen så brett som möjligt behöver vidareutvecklas så att denna kun-&lt;br&gt;skap inte drunknar i det allt stridare informationsflödet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Forskning rörande de ekonomiska trygghetsssystemen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssys-&lt;br&gt;temens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av&lt;br&gt;den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens&lt;br&gt;olika grenar som för närvarande pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de&lt;br&gt;ekonomiska trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med&lt;br&gt;hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens&lt;br&gt;välfärd och för samhällsekonomin. Betydande behov finns av mer&lt;br&gt;forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som ligger&lt;br&gt;bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering&lt;br&gt;under senare år, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Det är vidare angeläget med forskning kring de&lt;br&gt;offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäk-&lt;br&gt;ringssektorer och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och&lt;br&gt;arbetskraftsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfattande och&lt;br&gt;komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentraliserad vilket&lt;br&gt;pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer&lt;br&gt;aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs&lt;br&gt;till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande.&lt;br&gt;Detta skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och&lt;br&gt;implementationsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som&lt;br&gt;aktualiserats genom EES-avtalet innebär också att ett nytt angeläget&lt;br&gt;område för forskningsinsatser öppnar sig. Metoder för studier inom&lt;br&gt;detta område behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Forskning inom socialtjänstområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forskning med inriktning mot socialtjänstens områden bedrivs i olika&lt;br&gt;organisatoriska former och inom flera discipliner och specialiteter.&lt;br&gt;Generella problem inom socialtjänsten behandlas vid universiteten,&lt;br&gt;särskilt inom den nya disciplinen socialt arbete. Tillämpad forskning&lt;br&gt;med det viktiga syftet att förbättra resultatet av socialtjänstens insatser är&lt;br&gt;ännu relativt sällsynt. Även kunskapsutvecklingen inom bl.a. social-&lt;br&gt;medicin och psykiatri är av betydelse för socialtjänstens utvecklings-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.1 Forskning om handikapp&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka behoven av sam-&lt;br&gt;hällsvetenskaplig forskning med inriktning mot handikapp. Bl.a. sakna-&lt;br&gt;des tillräckliga kunskaper om de förhållanden i samhället som bidrar till&lt;br&gt;att orsaka och vidmakthålla handikapp. 1989 års handikapputredning har&lt;br&gt;i sitt slutbetänkande (SOU 1992:2) Ett samhälle för alla pekat på samma&lt;br&gt;förhållande samt på behovet av tvär- och mångvetenskaplig forsknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan med utgångspunkt i de olika disciplinerna. I en kommande&lt;br&gt;proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m. avser&lt;br&gt;regeringen att lägga förslag inom bl.a. habilitering och rehabilitering&lt;br&gt;som för planering och genomförande av åtgärder kräver samordning och&lt;br&gt;samverkan mellan olika samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR har ett särskilt samordningsansvar för handikappforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsarbete om funktions-&lt;br&gt;hindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det gäller bl.a. inom&lt;br&gt;området habilitering för barn och ungdomar med svåra och komplicera-&lt;br&gt;de funktionshinder. Även studier av omfattningen av olika funktions-&lt;br&gt;hinder är eftersatta. För närvarande saknas också nästan helt forskning&lt;br&gt;med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom forskning&lt;br&gt;om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat viktigt område är&lt;br&gt;forskning om sociala och miljömässiga faktorer och processer som leder&lt;br&gt;till att funktionshinder blir handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.2 Forskning om äldre&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinsatserna på äldreområdet skall bl.a. ses mot bakgrund av&lt;br&gt;målen att äldre skall kunna känna sig trygga och veta att de får den&lt;br&gt;omsorg de behöver. De skall själva få bestämma över sin livssituation&lt;br&gt;och få behålla sin integritet och valfrihet även när vårdbehoven blir&lt;br&gt;omfattande. Forskning om äldre är en gränsöverskridande och interdis-&lt;br&gt;ciplinär verksamhet som berör ett flertal kunskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag i 1990 års forskningsproposition anslogs nya resurser till&lt;br&gt;forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre professurer i&lt;br&gt;psykologi, sociologi och socialt arbete med inriktning mot äldre skapade&lt;br&gt;också en förankring av äldreforskningen inom högskolan. Tjänsterna har&lt;br&gt;utlysts. Tillsättningen av professuren i sociologi med placering i Uppsala&lt;br&gt;är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet har prioriterat tre områden, näm-&lt;br&gt;ligen forskning som rör omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning&lt;br&gt;samt forskning inom området äldre och deras ekonomi. Dessa områden&lt;br&gt;bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en&lt;br&gt;vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitets-&lt;br&gt;mätningar samt av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av&lt;br&gt;de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;5.3.3 Forskning om missbruk&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Missbruksfrågorna utgör ett för samhället svårhanterligt problemkomp-&lt;br&gt;lex och behovet av bred och väl underbyggd kunskap är mycket stort.&lt;br&gt;Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård&lt;br&gt;och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga missbruk&lt;br&gt;har betydande metodproblem. Missbruksforskning är ett av de forsk-&lt;br&gt;ningsområden där stora datamaterial och studier över längre tid ofta är&lt;br&gt;en förutsättning för ett gott vetenskapligt utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv in-&lt;br&gt;riktad på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra&lt;br&gt;beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat av alkohol -&lt;br&gt;och narkotikapolitik samt om effekter av olika kontrollpolitiska åtgärder&lt;br&gt;och av olika förebyggande insatser. Centrala forskningsfrågor är också&lt;br&gt;vården av missbrukare och missbruksfrågomas koppling till HlV/aids-&lt;br&gt;problematiken. Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt&lt;br&gt;men än så länge underutvecklat område också inom folkhälsoforsk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken har endast i&lt;br&gt;liten utsträckning intresserat forskare. Forskningen har hittills främst&lt;br&gt;varit inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap på&lt;br&gt;många områden. Dessutom är kunskaperna dåliga om missbrukets&lt;br&gt;former och missbrukares sociala verklighet. Detsamma gäller den&lt;br&gt;verkliga utbredningen av olika missbruksmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFR:s bedömning behövs en fortsatt satsning på forskning&lt;br&gt;inriktad mot hela missbrukarvården, varav tvångsvården utgör en del.&lt;br&gt;Innehållet i och effekterna av de samlade insatserna för missbrukare&lt;br&gt;vidtagna inom olika vårdsystem samt samspelet mellan olika aktörer&lt;br&gt;behöver få en vetenskaplig belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om alkohol- och narkotikapolitikens effekter samt behand-&lt;br&gt;lingsforskning bör prioriteras under den kommande perioden. Med&lt;br&gt;hänsyn till den ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med&lt;br&gt;forskning som visar hur olika länder genom sin alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;politik har lyckats förebygga och reducera skador och missbruksut-&lt;br&gt;bredning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Forskning om barn och familj&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Familjelivets utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och&lt;br&gt;individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och levnadsförhållanden&lt;br&gt;är också av central betydelse för de flesta verksamheter inom såväl det&lt;br&gt;sociala området som hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom området barn och familj sker inom ett stort antal&lt;br&gt;discipliner - främst vid samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk,&lt;br&gt;humanistisk och juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är&lt;br&gt;finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har har utlyst&lt;br&gt;programstöd samt avsatt medel för forskamätverk för forskning om barn&lt;br&gt;och familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskningen stärks ytterligare inom barn- och&lt;br&gt;familjeområdet. Viktiga områden för fortsatt forskningsstöd är samspelet&lt;br&gt;mellan den demografiska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och&lt;br&gt;familjepolitikens utformning och innehåll. Förändringar sker idag i&lt;br&gt;samspelet mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och&lt;br&gt;informella nätverk. Forskning som belyser förändringarnas innebörd och&lt;br&gt;konsekvenser för barn och föräldrar är angelägen liksom forskning om&lt;br&gt;betydelsen i ett långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för&lt;br&gt;utsatta barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Forskning om internationell migration och etniska&lt;br&gt;relationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med internationell migration och etniska relationer avses in- och utvand-&lt;br&gt;ring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser, staters reglering av&lt;br&gt;dessa befolkningsrörelser samt integrationsfrågor i vid bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om internationell migration och etniska relationer bedrivs&lt;br&gt;inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ett&lt;br&gt;nationellt nätverk är under uppbyggnad och det internationella forskar-&lt;br&gt;samarbetet utvecklas successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFR:s bedömning behöver den demografiska, sociologiska,&lt;br&gt;kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de internationella&lt;br&gt;migrationsströmmamas orsaker och verkningar på framför allt svensk&lt;br&gt;arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både till omfång och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att den internationella migrationen och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande problemkomplex under många år framöver kommer att&lt;br&gt;utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige&lt;br&gt;som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet&lt;br&gt;måste forskningen på området därför ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Folkhälsoforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska befolkningens hälsa har fortsatt att förbättras de senaste&lt;br&gt;åren och medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort&lt;br&gt;varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan&lt;br&gt;könen, olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också&lt;br&gt;mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning&lt;br&gt;om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse&lt;br&gt;för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl a epidemiologi, hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets- och miljömedicin, kost-&lt;br&gt;och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred&lt;br&gt;bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare förbättra folk-&lt;br&gt;hälsan är angelägna. En bred och kvalitativt god forskning har stor be-&lt;br&gt;tydelse för att detta mål skall kunna nås. Det finns också ett behov av&lt;br&gt;att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer systematiskt sätt&lt;br&gt;utvärdera olika preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälso-&lt;br&gt;forskning skall vara ett prioriterat område för det Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet under den kommande perioden. Även inom det medi-&lt;br&gt;cinska forskningsområdet bör folkhälsoforskningen prioriteras. För att&lt;br&gt;nå högsta möjliga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att&lt;br&gt;dessa insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingstödjande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom folkhälso-&lt;br&gt;forskningen, kräver ofta stora och kostsamma datainsamlingar. Samtidigt&lt;br&gt;är förutsättningarna för epidemiologiska studier ur ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv särskilt goda i Sverige. Det är därför väsentligt att möjlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema för denna forskning fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att&lt;br&gt;tillgången till relevanta datamaterial förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling&lt;br&gt;och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det&lt;br&gt;är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i den svenska&lt;br&gt;forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande följs upp&lt;br&gt;och utvärderas, avseende framför allt dess vetenskapliga kvalitet och&lt;br&gt;relevans för folkhälsans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 Forsknings- och utvecklingsarbete inom och till stöd för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En god hälso- och sjukvård är en av grundstenarna i den svenska väl-&lt;br&gt;färdspolitiken. Målet är en god vård och omsorg på lika villkor för hela&lt;br&gt;befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens totala kostnader är av stort samhällsekonomiskt&lt;br&gt;intresse i alla länder. År 1991 beräknas dess andel av bruttonationalpro-&lt;br&gt;dukten (BNP) i Sverige motsvara 8,8 procent. Länder som USA, Irland,&lt;br&gt;Canada, Frankrike, Tyskland och Finland använder en större andel av&lt;br&gt;BNP till hälso- och sjukvård än Sverige. Lägre BNP-andel än Sverige&lt;br&gt;använder bl.a. Storbritannien och Danmark. Antalet anställda inom den&lt;br&gt;svenska hälso- och sjukvården var år 1991 omkring 380 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. En drivkraft i&lt;br&gt;denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut-&lt;br&gt;vecklas för att diagnostisera och bota eller lindra olika former av ohälsa.&lt;br&gt;Den medicinska forskningen i Sverige är i ett internationellt perspektiv&lt;br&gt;av mycket hög klass. Den höga nivån på den svenska forskningen inom&lt;br&gt;detta område gör att internationella erfarenheter snabbt når Sverige och&lt;br&gt;förs ut i det konkreta hälso- och sjukvårdsarbetet. Omvårdnadsforsk-&lt;br&gt;ningen är en annan viktig komponent för att öka kvaliteten och patient-&lt;br&gt;tillfredställelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar har, inom flera landstingsområden, under de senaste&lt;br&gt;åren gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem. Bl.a. har uppdelning&lt;br&gt;gjorts på beställare och utförare. De ekonomiska styrsystemen har&lt;br&gt;förändrats från att vara budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade.&lt;br&gt;I vissa system utgår ersättning till utförama i förhållande till vilka&lt;br&gt;behandlingar som ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya styrsystemen och de därmed förbättrade redovisningsmetodema&lt;br&gt;har visat att kostnaderna för olika ingrepp ofta är högre vid undervis-&lt;br&gt;ningssjukhusen än inom sjukvården i övrigt. Huvudorsaken till detta&lt;br&gt;torde vara att de reella kostnaderna för utbildning och forskning inte har&lt;br&gt;tydliggjorts tidigare. Patienturvalet torde inte heller vara detsamma&lt;br&gt;eftersom en högre andel svåra fall behandlas vid undervisningssjuk-&lt;br&gt;husen. Från vissa håll har de förändrade styrsystemen setts som ett hot&lt;br&gt;mot forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle&lt;br&gt;kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed få&lt;br&gt;reducerade ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vidareutveckling av svensk hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatser, vilket också ligger i sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännens intresse. Detta har lett till att olika lösningar nu prövas&lt;br&gt;för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. Regeringen&lt;br&gt;kommer att noga följa utvecklingen inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt effektivisering och utveckling av hälso- och sjukvården&lt;br&gt;kräver forskning och utveckling inom ett flertal discipliner, inte minst&lt;br&gt;inom samhällsvetenskaperna. Även om det finns goda forskningsmiljöer&lt;br&gt;också inom dessa områden är inte den svenska forskningen här lika stark&lt;br&gt;som inom medicinen. I syfte att få underlag för att vidareutveckla&lt;br&gt;framförallt den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso-&lt;br&gt;och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning&lt;br&gt;inom detta område, bl.a. i ett internationellt perspektiv, samt att utreda&lt;br&gt;hur detta forskningsområde skall kunna förstärkas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården är det kvalificerade utvecklingsarbetet,&lt;br&gt;d.v.s. ett metodiskt och systematiskt utnyttjande av forskningsresultat,&lt;br&gt;vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya metoder eller&lt;br&gt;system, av stort värde. Merparten av detta arbete sker hos sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen men också inom ramen för vissa statliga myndigheters&lt;br&gt;verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.8 Ökad internationalisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen inom olika forsknings- och utvecklingsområden&lt;br&gt;kommer att bli allt viktigare såväl för Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet som för Socialdepartementets övriga myndigheter. Vissa myndig-&lt;br&gt;heter har redan ett mycket väl utvecklat internationellt samarbete, t.ex.&lt;br&gt;IPM, LV, SBL, SBU och RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG, då särskilt utveck-&lt;br&gt;lingen av den s.k. sociala dimensionen inom EG, medför ett ökat behov&lt;br&gt;av komparativa studier och ett ökat intresse för internationella jämförel-&lt;br&gt;ser. Ur flera perspektiv är det av vikt att på vetenskaplig grund kunna&lt;br&gt;relatera förhållanden och fenomen i det svenska samhället till mot-&lt;br&gt;svarande i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det s.k. COST- programmets ram utvecklas för närvarande den&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningen starkt under ledning av en särskild&lt;br&gt;&amp;quot;Social Science Committee&amp;quot;. Program för forskning om äldre, miss-&lt;br&gt;bruk, handikapp och om migration befinner sig på olika stadier av&lt;br&gt;planering. SFR räknar med att bidra till aktivt svenskt deltagande. SFR&lt;br&gt;avser också att under perioden avsätta medel för utländska gästforskare&lt;br&gt;(gästprofessurer) vilket kan förväntas resultera i bl.a. nya analyser av&lt;br&gt;svenska förhållanden och nya teoretiska och metodologiska infallsvink-&lt;br&gt;lar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det gällande tredje ramprogrammet för forskning i EG ingår endast&lt;br&gt;ett program som i viss mån berör Socialdepartementets ansvarsområde.&lt;br&gt;Däremot har i EG-kommissionens utkast till det fjärde ramprogrammet&lt;br&gt;för forskning föreslagits ett antal nya delprogram med inriktningar som&lt;br&gt;berör Socialdepartementet och dess myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet är representerat i det nybildade&lt;br&gt;Rådet för FoU-samarbetet mellan Sverige och EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9 Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa&lt;br&gt;myndigheter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt lämnas en kortfattad beskrivning av de myndigheter under&lt;br&gt;femte huvudtiteln som bedriver eller finansierar forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete och för vilka budgetbehandling skedde i budgetpropositionen&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil. 6). För Statens institut för psykosocial miljö-&lt;br&gt;medicin (IPM) samt Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) behand-&lt;br&gt;las budgetfrågorna i föreliggande proposition, avsnitt 5.11. Även vissa&lt;br&gt;frågor rörande forskning vid Smittskyddsinstitutet behandlas i ett särskilt&lt;br&gt;avsnitt (5.10) men budgetfrågorna för Smittskyddsinstitutet regleras i&lt;br&gt;den reviderade finansplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spri är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän är staten&lt;br&gt;och Landstingsförbundet som svarar för hälften var av finansieringen.&lt;br&gt;Ett nytt avtal om Spri träffades i juni 1992 avseende perioden 1993&lt;br&gt;-1995. I avtalet markeras att tyngdpunkten i verksamheten skall ligga i&lt;br&gt;ett långsiktigt och kvalificerat utvecklingsarbete och att ett närmare&lt;br&gt;samarbete med olika forsknings- och utvecklingsinstitutioner skall&lt;br&gt;utvecklas. Spri skall främst arbeta med frågor som rör kvalitet, effek-&lt;br&gt;tivitet och produktivitet samt informationssystem och effektivisering i&lt;br&gt;vården. En utvärdering av Spris verksamhet skall genomföras och vara&lt;br&gt;avslutad senast den 1 september 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifterna för Socialstyrelsen (SoS) är att bedriva kvalificerad&lt;br&gt;tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten. Inom Socialstyrelsen har nyligen&lt;br&gt;inrättats ett Centrum för epidemiologi och social analys. Därmed kom-&lt;br&gt;mer Socialstyrelsen att - på ett helt annat sätt än tidigare - kunna följa,&lt;br&gt;analysera och rapportera hur bl.a. folkhälsoproblem, sociala problem&lt;br&gt;och sjukdomar utvecklas. Även ett Centrum för utvärdering av metoder&lt;br&gt;i socialt arbete har inrättats inom Socialstyrelsen för systematisk upp-&lt;br&gt;byggnad av vetenskapligt grundad kunskap om behandlingsmetoder och&lt;br&gt;andra insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har&lt;br&gt;till uppgift att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur&lt;br&gt;medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Utvärderingarna&lt;br&gt;utgår från den aktuella forskningen och från genomgångar av den&lt;br&gt;vetenskapliga litteraturen inom det område som är föremål för utvärde-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket (LV) skall i syfte att tillgodose behovet av säkra&lt;br&gt;och effektiva läkemedel pröva inkomna ansökningar om godkännande av&lt;br&gt;eller tillstånd till tillverkning av läkemedel, varvid läkemedel av högt&lt;br&gt;medicinskt värde och samhällsekonomisk betydelse skall ges prioritet.&lt;br&gt;Verket skall vidare verka för att dessa läkemedel används på ett ända-&lt;br&gt;målsenligt och kostnadseffektivt sätt samt främja säkerheten och kvalite-&lt;br&gt;ten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket bedriver visst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;rättspsykiatrisk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet. Verket skall&lt;br&gt;enligt instruktionen svara för utvecklingsarbete och stöd åt forskning av&lt;br&gt;betydelse för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet (FHI), vars verksamhet inleddes den 1 juli 1992,&lt;br&gt;skall främja för hela folket likvärdiga förutsättningar för en god hälsa&lt;br&gt;genom att på bl.a. nationell nivå och med vetenskaplig förankring&lt;br&gt;bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektors-&lt;br&gt;övergripande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande arbetar FHI med åtta program. Dessa är alkohol och&lt;br&gt;narkotika, allergi, mat och motion, skador, tobak, barns och ungdomars&lt;br&gt;hälsa, kvinnors hälsa samt ett program som omfattar HIV/aids, sex och&lt;br&gt;samlevnad, abortförebyggande arbete samt sexuellt överförbara sjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att garantera&lt;br&gt;långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av forskare inom FHI:s&lt;br&gt;verksamhet. FHI har under innevarande budgetår avsatt 20 miljoner&lt;br&gt;kronor för forsknings- och utvecklingsinsatser och skall även förstärka&lt;br&gt;utvärderingsverksamheten genom deltagande av olika forskningsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa utvecklingen av&lt;br&gt;de olika grenarna inom det ekonomiska trygghetssystemet och utvärdera&lt;br&gt;effekter av dessa för individ och samhälle. Detta sker genom ett konti-&lt;br&gt;nuerligt samarbete med forskare och forskningsinstitutioner som stöd för&lt;br&gt;de egna analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings-&lt;br&gt;och utvärderingsprogram upprättas årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för vårdartjänst (NV) administrerar bl.a. statsbidrag till&lt;br&gt;vårdartjänst och omvårdnadsinsatser för rörelsehindrade samt bedriver&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet är&lt;br&gt;inriktat på att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för&lt;br&gt;unga och vuxna personer med funktionshinder samt att utveckla olika&lt;br&gt;stöd som behövs i och omkring studiesituationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.10 Forskning vid Smittskyddsinstitutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a. forskning för&lt;br&gt;att förbättra smittskyddet för befolkningen. Laboratoriet har också&lt;br&gt;ansvar för landets vaccinförsörjning och andra statliga smittskyddsupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i proposition 1989/90:90 om forskning bl.a. att&lt;br&gt;forskningspotentialen inom smittskyddsområde ytterligare behövde&lt;br&gt;stärkas och att resurserna borde vidareutvecklas vid SBL, det nationella&lt;br&gt;expertorganet. Regeringen konstaterade vidare att utförandet av forsk-&lt;br&gt;ning även fortsättningsvis skulle koncentreras till universitet och hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl.a denna bakgrund föreslog regeringen som ett första steg att tre&lt;br&gt;professurer i smittskydd med inriktning mot särskilt klinisk immunologi,&lt;br&gt;särskilt klinisk parasitologi respektive särskilt klinisk virologi skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättas vid Kl den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster skulle&lt;br&gt;tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget beaktades vid medelsberäkningen där reservationsanslaget&lt;br&gt;Medicinska fakulteterna tillfördes 4,5 miljoner kronor medan motsvaran-&lt;br&gt;de minskning gjordes under SBL:s anslag där också vissa tjänster drogs&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har på förslag från regeringen bl.a. beslutat att godkänna att&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas,&lt;br&gt;sedan ett aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner&lt;br&gt;m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för ifrågavarande&lt;br&gt;statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46, bet. 1992/93:SoU7, rskr&lt;br&gt;1992/93:86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet framhöll i propositionen bl.a. att Smittskydds-&lt;br&gt;institutet i likhet med bl.a. de övriga nordiska smittskyddsinstituten&lt;br&gt;skulle ha sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbete. I propositionen angavs att de bästa betingelserna för detta skulle&lt;br&gt;ges om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med KI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utredning som ligger till grund för inrättandet av Smittskydds-&lt;br&gt;institutet, Smittskyddsinstitutet - ny organisation för Sveriges nationella&lt;br&gt;smittskyddsfunktioner (1992:29) konstateras att samordningen med KI&lt;br&gt;bör ske, förutom genom de tre tidigare inrättade professurerna i smitt-&lt;br&gt;skydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i smittskydd med&lt;br&gt;inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi respektive vaccinforsk-&lt;br&gt;ning och kombineras med tjänster på Smittskyddsinstitutet. Framställ-&lt;br&gt;ning om inrättande av dessa professurer har även kommit in från SBL&lt;br&gt;respektive förts fram i KI:s fördjupade anslagsframställning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att staten på nationell nivå har en högkvalificerad&lt;br&gt;institution som kan kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent&lt;br&gt;forskning samt ta emot och anpassa den internationella utvecklingen&lt;br&gt;inom smittskyddsområdet till landets behov. Samtidigt bör den grund-&lt;br&gt;läggande forskningen i huvudsak ske inom högskolans ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bästa förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet&lt;br&gt;mellan KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i en&lt;br&gt;dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingssamarbetet och ge detsamma stabilitet bör långsiktiga&lt;br&gt;avtal träffas mellan KI och Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar&lt;br&gt;mellan forsknings- och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra upp-&lt;br&gt;gifter å andra sidan anser regeringen att medel bör disponeras av Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till medelsfrågor vad gäller Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet i den reviderade finansplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärende till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskydds-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.11 Anslagsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1992/93:100 har regeringen i avvaktan på särskild pro-&lt;br&gt;position i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker&lt;br&gt;beräknat följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin, 5 741 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 16. Socialvetenskapliga forskningsrådet, 79 175 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tar nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;G. Myndigheter under Socialdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 122 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 741 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 943 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att&lt;br&gt;utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituatio-&lt;br&gt;ner, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad&lt;br&gt;forskning samt utbildning, dokumentation och information.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Statens institut för psykosocial miljömedicin&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;IPM föreslår i sin anslagsframställan att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- institutets roll som självständig myndighet bibehålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de nuvarande tre verksamhetsområdena arbetsmiljö och hälsa, allmän&lt;br&gt;social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa kompletteras med ett&lt;br&gt;fjärde - invandrarmiljö och hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att personalresurserna utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övergripande mål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar&lt;br&gt;inom social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribild-&lt;br&gt;ning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk-&lt;br&gt;samhetsområden skall utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade&lt;br&gt;resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall&lt;br&gt;institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och&lt;br&gt;organisationer inom de områden, som institutets verksamhet&lt;br&gt;omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I samband med den pågående omstruktureringen av den offent-&lt;br&gt;liga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med&lt;br&gt;sådan information som kan minska de psykosociala påfrest-&lt;br&gt;ningarna för de grupper som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser: Ramanslag 1993/94 6 943 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 943 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 943 000 kr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 943 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpad forskning, som innefattar teori- och metodutveckling är&lt;br&gt;IPM:s viktigaste verksamhetsgren och tar i anspråk cirka 60 % av de&lt;br&gt;samlade resurserna. Cirka 20 % ägnas utbildning på olika nivåer. Råd-&lt;br&gt;givning till och samverkan med andra myndigheter, institutioner och&lt;br&gt;organisationer tar i anspråk ytterligare 10 % och resterande 10 % ägnas&lt;br&gt;dokumentation och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den gångna femårsperioden har cirka 67 % av IPM:s verksam-&lt;br&gt;het finansierats över statsbudgeten och resten genom externa anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En resultatanalys i kvantitativa termer för den gångna femårsperioden&lt;br&gt;visar att IPM haft en mycket hög produktivitet inom samtliga verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar. Den samlade forskningsverksamheten, inkl, samarbetet med&lt;br&gt;Karolinska institutets institution för stressforskning, ISF, har resulterat i&lt;br&gt;mer än 300 vetenskapliga publikationer. Forskare vid IPM har varit&lt;br&gt;handledare åt tolv doktorander av vilka åtta hittills disputerat. Forskarna&lt;br&gt;vid IPM har också varit fakultetsopponenter vid åtta doktorsdisputatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ur kvalitativ synpunkt kan IPM uppvisa goda resultat. Forskar-&lt;br&gt;nas vetenskapliga artiklar har publicerats i internationellt erkända veten-&lt;br&gt;skapliga tidskrifter. Forskarna anlitas också ofta av internationella orga-&lt;br&gt;nisationer såsom WHO, ILO, UNICEF, UNESCO och EG och bjuds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofta in till internationella vetenskapliga konferenser. De anlitas i stor&lt;br&gt;utsträckning som föreläsare och för konsultationer såväl inom som utom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten av 1980-talet granskades och utvärderades IPM:s verksamhet&lt;br&gt;av tre kvalificerade externa sakkunniga. IPM:s forskning ansågs bl.a.&lt;br&gt;vara imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt och ha hög samhälls-&lt;br&gt;relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den fördjupade prövning som regeringen har gjort av&lt;br&gt;Institutet för psykosocial miljömedicin anser regeringen att institutet&lt;br&gt;även för perioden 1993/94 - 1995/96 skall ansvara för praktiskt tillämp-&lt;br&gt;bar forskning inom den psykosociala miljömedicinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPM:s verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till de an-&lt;br&gt;visade medlen. Verksamheten motsvarar sitt syfte och följer de instruk-&lt;br&gt;tioner regering och riksdag utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPM är en myndighet med mycket hög forskningsandel vars verksam-&lt;br&gt;het omfattar flera sektorer. Dess ställning som självständig myndighet&lt;br&gt;med avnämarsammansatt styrelse och dess nära samverkan med&lt;br&gt;Karolinska Institutet liksom dess samarbete med Socialstyrelsen har&lt;br&gt;bidragit till verksamhetens samhällsrelevans. IPM kan också snabbt&lt;br&gt;anpassa sig till eventuella ändrade målsättningar från statsmakternas sida&lt;br&gt;och inrikta sin verksamhet mot aktuella problemområden genom att&lt;br&gt;kommunicera direkt med dessa och andra avnämare. Ställningen som&lt;br&gt;självständig myndighet torde också ha bidragit till IPM:s status i inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang. IPM:s organisatoriska ställning som självständig&lt;br&gt;myndighet bör bl.a. mot denna bakgrund kvarstå under planeringsperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrare och speciellt flyktingar kommer från levnadsför-&lt;br&gt;hållanden, som ofta inverkar menligt på deras fysiska och psykiska&lt;br&gt;hälsa. Anpassningen till ett nytt och annorlunda samhälle kan medföra&lt;br&gt;ytterligare påfrestningar, vilket i sin tur kan leda till såväl mänskligt&lt;br&gt;lidande som betydande belastningar på samhällets resurser. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att genom åtgärdsinriktad forskning belysa vad som gynnar resp,&lt;br&gt;motverkar en framgångsrik anpassning till den nya livsmiljön och att&lt;br&gt;denna kunskap sprids och får praktisk tillämpning. IPM har goda förut-&lt;br&gt;sättningar att medverka i ett sådant arbete. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden bör utökas med ett fjärde med&lt;br&gt;inriktning på invandrarmiljö och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för IPM:s verksamhet skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom&lt;br&gt;social-, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribildning och meto-&lt;br&gt;der för vetenskaplig forskning inom dessa verksamhetsområden skall&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna&lt;br&gt;för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka&lt;br&gt;med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de om-&lt;br&gt;råden, som institutets verksamhet omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I samband med den pågående omstruktureringen av den offentliga&lt;br&gt;sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan infor-&lt;br&gt;mation som kan minska de psykosociala påfrestningarna för de&lt;br&gt;grupper som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett&lt;br&gt;förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt&lt;br&gt;presenterat den modell som bör tillämpas. Statens institut för psyko-&lt;br&gt;social miljömedicin kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa&lt;br&gt;denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret. Medlen under ramanslaget Statens institut för psy-&lt;br&gt;kosocial miljömedicin förs till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för IPM har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste-&lt;br&gt;ringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnads-&lt;br&gt;pålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången&lt;br&gt;till lån i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen.&lt;br&gt;Riktlinjerna för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för&lt;br&gt;Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten&lt;br&gt;och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;IPM:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade&lt;br&gt;riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IPM uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en&lt;br&gt;myndighet för att erhålla en treårsram.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksam-&lt;br&gt;heten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial&lt;br&gt;miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnitt-&lt;br&gt;et Slutsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budget-&lt;br&gt;året 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;SOCIALVETENSKAPLIGA FORSKNINGSRÅDET (SFR)&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att stödja betydelse-&lt;br&gt;full grundforskning och tillämpad forskning inom social vetenskap,&lt;br&gt;socialpolitik, och folkhälsovetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;SFR föreslår i sin anslagsframställning en planeringsram för perioden&lt;br&gt;1993/94-1995/96 med sammanlagt 362 miljoner kronor, varav&lt;br&gt;110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Huvuddelen av dessa me-&lt;br&gt;del bör utgöra stöd till av forskare initierade projekt. Vissa medel före-&lt;br&gt;slås gå till särskilda initiativ och förstärkningsåtgärder. SFR betonar&lt;br&gt;även vikten av att medel avsätts för stora datainsamlingar, helst samord-&lt;br&gt;nat av FRN och med särskilda medel. I anslagsframställningen gör SFR&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bred genomgång av forskningläget inom olika prioriterade del-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övergripande mål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet skall stödja betydelsefull&lt;br&gt;grundforskning och tillämpad forskning inom social vetenskap,&lt;br&gt;socialpolitik och folkhälsovetenskap, samt informera om kun-&lt;br&gt;skapsläge och aktuell forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Resurser&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslag 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reserva-&lt;br&gt;tionsanslag 86 740 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag&lt;br&gt;5 600 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsmedel 86 740 000 kr 86 740 000 kr 86 740 000 kr&lt;br&gt;Förvaltning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 600 000 kr 5 600 000 kr 5 600 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, inrättades genom riks-&lt;br&gt;dagens beslut med anledning av förra forskningspropositionen (prop.&lt;br&gt;1989/90:90) och började sin verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog&lt;br&gt;därvid de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare&lt;br&gt;sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegatio-&lt;br&gt;nen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforsk-&lt;br&gt;ning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bildandet av SFR tillkallades ett antal utomstående sak-&lt;br&gt;kunniga för särskilda analyser av de satsningar som tidigare har gjorts&lt;br&gt;av DSF för att befrämja långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskning&lt;br&gt;när det gäller socialt arbete respektive socialpolitik och det ekonomiska&lt;br&gt;trygghetssystemet. I dessa analyser, som nyligen presenterats, pekar&lt;br&gt;utvärderama bl.a på att de gjorda satsningarna på ett avgörande sätt&lt;br&gt;bidragit till kompetensuppbyggnaden inom forskningsområdena. Behovet&lt;br&gt;av långsiktighet i satsningarna på kompetensuppbyggnad betonas liksom&lt;br&gt;att en större koncentration av satsningarna bör ske. Man noterar också&lt;br&gt;den viktiga forskningsstimulans som tillgången till stora datamaterial har&lt;br&gt;inneburit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen analyserar SFR hur forskningen har utvecklats&lt;br&gt;inom olika forskningsområden. Bristområden identifieras som bör bli&lt;br&gt;föremål för fortsatta insatser från SFR. Analys av detta slag sker även&lt;br&gt;fortlöpande inom SFR eftersom rådet är brett sammansatt med företräda-&lt;br&gt;re för olika fakulteter samt företrädare för olika tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att SFR på ett välavvägt sätt har skapat goda förut-&lt;br&gt;sättningar för att garantera kvaliteten och samhällsrelevansen i den&lt;br&gt;forskning som stöds av rådet. Det är viktigt att denna ambitionsnivå&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omvärldsanalys som SFR redovisar i sin anslagsframställan och de&lt;br&gt;forskningsbehov som SFR identifierar stämmer väl överens med rege-&lt;br&gt;ringens syn. Denna har översiktligt beskrivits i avsnitt 5.2- 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av sin fördjupade prövning av Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet anser regeringen att rådet även för perioden 1993/94-1995/96&lt;br&gt;skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning inom social vetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap&lt;br&gt;samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som&lt;br&gt;finns inom de stora områdena socialvetenskap, socialpolitik och folk-&lt;br&gt;hälsovetenskap anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges&lt;br&gt;möjlighet att förstärka forskningen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta ställning till&lt;br&gt;hur dess uppgift bäst genomförs. Det kan dock finnas stora fördelar att&lt;br&gt;vinna med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden, t.ex&lt;br&gt;i form av programstöd eller andra former av stöd till sammanhållna&lt;br&gt;forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella nätverk. I avsnitt 8, Ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementet, redovisar regeringen motiv för att bemyndiga&lt;br&gt;forskningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SFR bör så-&lt;br&gt;ledes ges ett bemyndigande att göra sådana åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget betona det stora behov som föreligger&lt;br&gt;av lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella forsknings-&lt;br&gt;insatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de områden som SFR&lt;br&gt;stöder. Det är viktigt att metoderna för denna forskningsinformation&lt;br&gt;vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFR uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en&lt;br&gt;myndighet för att erhålla en treårsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Anslag&lt;/h6&gt;
&lt;h4&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92' Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93' Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 927 027 Reservation 10 487 248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 175 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 740 000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag redovisas de forskningsmedel som Socialvetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet disponerar. Tidigare har även förvaltningsmedlen&lt;br&gt;redovisats under detta anslag, men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas&lt;br&gt;under ett eget anslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 5 600 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter. Tidigare har förvalt-&lt;br&gt;ningsmedlen redovisats under samma anslag som forskningsmedlen men&lt;br&gt;föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett&lt;br&gt;förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt&lt;br&gt;presenterat den modell som bör tillämpas. Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna&lt;br&gt;modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Medlen under ramanslaget Socialvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsrådet: Förvaltning förs till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som&lt;br&gt;måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i&lt;br&gt;RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjer-&lt;br&gt;na för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finans-&lt;br&gt;departementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten och&lt;br&gt;särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;SFR:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade&lt;br&gt;riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärenden till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner att den övergripande målsättningen för Social-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet&lt;br&gt;med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Socialvetenskapligaforskningsrådet: Forskningsmedel för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 600 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner vad som förordats ifråga om bemyndigande för&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram - ut-&lt;br&gt;görande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet: Forskningsmedel - besluta om fördelning av medel för en&lt;br&gt;6-årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 6&lt;br&gt;Kommu-&lt;br&gt;ni kationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.1 Allmän inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs och&lt;br&gt;initieras forskning och utveckling med inriktning på transporter, post-&lt;br&gt;och telekommunikationer, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt&lt;br&gt;geoteknik. Verksamheten vid Transportforskningsberedningen (TFB) och&lt;br&gt;Statens väg- och trafikinstitut (VTI) finansieras över departementets&lt;br&gt;forskningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB har i uppgift att planera, initiera, stödja och samordna forskning,&lt;br&gt;utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik,&lt;br&gt;trafiksäkerhet och trafikens miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI har till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;rörande trafikens miljöeffekter, vägar och järnvägar, vägtrafik och&lt;br&gt;järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall därutöver&lt;br&gt;bedriva informations- och dokumentationsverksamhet inom sitt verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Institutet har även till uppgift att utarbeta trafikprognoser för&lt;br&gt;tran sportsektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övriga verk och myndigheter under Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;har Banverket, Luftfartsverket, Postverket, Sjöfartsverket, Statens&lt;br&gt;geotekniska institut (SGI), Statens järnvägar, Sveriges meteorologiska&lt;br&gt;och hydrologiska institut (SMHI), Televerket samt Vägverket uppgifter&lt;br&gt;inom eller med anknytning till transport-, post- och telekommunikations-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell sammanfattas forskningsanslagen inom Kommu-&lt;br&gt;nikationsdepartementets område (tkr).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transportforsk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsberedningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens väg- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;trafikinstitut*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Medel för viss prognosverksamhet som i dag utförs av VTI har i&lt;br&gt;budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 7) beräknats under anslaget&lt;br&gt;A 2. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag, som närmare utvecklas i det följande, innebär en&lt;br&gt;kraftig förstärkning av den övergripande kommunikationsforskningen och&lt;br&gt;en ändrad resurs- och ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande&lt;br&gt;och forskningsutförande myndigheter inom Kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat&lt;br&gt;underlag för utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra&lt;br&gt;forskningens kvalitet och relevans, bl.a. genom en effektivare användning&lt;br&gt;av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som grund for regeringens bedömningar och förslag i det följande ligger&lt;br&gt;främst följande utredningar och framställningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsutredningens (TFU) betänkande Råd för forskning&lt;br&gt;om transporter och kommunikationer (SOU 1992:55), Riksrevisionsver-&lt;br&gt;kets rapport (Fu 1991:4) Statens väg- och trafikinstitut inför framtiden&lt;br&gt;samt särskilda rapporter och fördjupade anslagsframställningar från&lt;br&gt;Banverket, Statens geotekniska institut, Statens väg- och trafikinstitut,&lt;br&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Transportforsknings-&lt;br&gt;beredningen och Vägverket. TFU:s betänkande har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna samt en sammanfattning av remissva-&lt;br&gt;ren finns att tillgå i Kommunikationsdepartementet (dnr K92/1968/4).&lt;br&gt;Ytterligare underlag för regeringens bedömning är Produktivitetsdele-&lt;br&gt;gationens betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd&lt;br&gt;(SOU 1991:82) samt Långtidsutredningen 1992 (SOU 1992:19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis redovisas de utgångspunkter som ligger till grund för&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömningar rörande transport- och kommunika-&lt;br&gt;tionsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.2.1 Omvärldsförändringar&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt for forskningspolitiken inom kommunikationssek-&lt;br&gt;torn är de mål för trafik-, post- och telepolitiken som har beslutats av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna&lt;br&gt;och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och&lt;br&gt;miljövänlig trafikförsöijning till lägsta möjliga samhällsekonomiska&lt;br&gt;kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter&lt;br&gt;tillgång till ett effektivt telesystem som bidrar till ett effektivt resursut-&lt;br&gt;nyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall&lt;br&gt;ges till såväl stora som små kunder i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på politiken, och därmed också på underlaget för politiska&lt;br&gt;ställningstaganden, förändras över tiden. Viktiga faktorer som påverkar&lt;br&gt;behovet av övergripande forskning inom kommunikationssektorn är bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en&lt;br&gt;viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som&lt;br&gt;gäller transportsystemets utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;affärsverkens förändrade förutsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, bl.a. till följd av&lt;br&gt;EES-avtalet och EG-ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;de allt tydligare, flerdimensionella samband som finns mellan fysiska&lt;br&gt;transporter av personer och gods och överföring av information via&lt;br&gt;post- och telekommunikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som&lt;br&gt;medför stora kommunikationsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kommunikationsforskningen domineras av företagssektorn&lt;br&gt;Företagssektorn svarar för den helt övervägande delen av den forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet som har anknytning till transporter, post- och&lt;br&gt;telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportmedel är enligt Statistiska centralbyråns forskningsstatistik&lt;br&gt;den enskilda produktgrupp som svarar för den största andelen av&lt;br&gt;industrins FoU-resurser. År 1989 satsades över 4 miljarder kronor på&lt;br&gt;transportmedelsanknuten FoU. Stora summor - över 2 miljarder kronor&lt;br&gt;år 1989 - satsades också på forskning och utveckling om teleprodukter.&lt;br&gt;Av industrins samlade FoU-insatser kan därmed över 1/3 hänföras till&lt;br&gt;områden med stark anknytning till kommunikationssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportmedel och teleprodukter hör också till de produktgrupper i&lt;br&gt;industrin som är mest FoU-intensiva. I förhållande till förädlingsvärdet&lt;br&gt;är FoU-utgiftema för teleprodukter fyra gånger så höga och för&lt;br&gt;transportmedel dubbelt så höga som för industriprodukterna i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagssektorns FoU-insatser syftar dock, med forskningsstatistikens&lt;br&gt;terminologi, mera till att främja industriell verksamhet med anknytning&lt;br&gt;till produkterna än till att utveckla transporter och telekommunikationer&lt;br&gt;som sådana. Syftet att främja transporter/telekommunikationer spelar&lt;br&gt;således en relativt sett betydligt större roll inom den offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mänga myndigheter bidrar till den statliga kommunikationsforskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta verk och myndigheter som hör till Kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde är på ett eller annat sätt involverade i transport-&lt;br&gt;och kommunikationsforskning. Samtidigt är flera myndigheter utanför&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets område, såsom Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning, Arbetsmil-&lt;br&gt;jöfonden och Statens naturvårdsverk, engagerade i forskning rörande&lt;br&gt;transporter och telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFU redovisar att de statliga verken och myndigheterna inom&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde avsätter närmare&lt;br&gt;300 miljoner kronor på forskning och utveckling inom transportområdet.&lt;br&gt;Ställt i relation till de totala utgifterna för transportändamål inom&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets område utgör transportforskningsut-&lt;br&gt;giftema ca 0,8 procent. Merparten av de medel som satsas på transport-&lt;br&gt;forskning är föranledda av verkens behov av egenutveckling och därmed&lt;br&gt;jämförbara med industrins FoU. Enligt TFU indikerar en överslagsmässig&lt;br&gt;beräkning att högst 130 miljoner kronor per år satsas på mer över-&lt;br&gt;gripande transportforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning av FoU-insatserna på olika trafikgrenar visar att väg-&lt;br&gt;och järn vägsforskningen dominerar med en total volym på ca 140 resp.&lt;br&gt;115 miljoner kronor. Statligt finansierad forskning om sjöfart och luftfart&lt;br&gt;har en blygsam omfattning. Inte heller de trafikgrensövergripande FoU-&lt;br&gt;insatsema, som ofta representerar en mer grundläggande och långsiktigt&lt;br&gt;inriktad forskning, har särskilt stor volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;ni kationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU-utgifter i procent av samtliga utgifter inom Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Väg väsende och&lt;br&gt;trafiksäkerhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Järnvägar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 0.36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;]o,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Post och Tele&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-11.png" style="width:120pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2,64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning och utveckling som finansieras genom forskningsfinan-&lt;br&gt;sierande och forskningsutförande organ - och som också kan avse&lt;br&gt;enskilda trafikgrenar - ingår endast i den angivna totalsumman samt&lt;br&gt;delsumman transporter. Källa: TFU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den transportrelaterade forsknings- och utvecklingsverksamheten inom&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde domineras således&lt;br&gt;av förvaltningsmyndigheter och affärsverk. De svarade for närmare 70&lt;br&gt;procent av de ordinarie forskningsmedel som avsattes för budgetåret&lt;br&gt;1990/91. TFB och VTI disponerade vardera ca 15 procent av ordinarie&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det som brukar betecknas som transportforskning bedrivs&lt;br&gt;också en omfattande forsknings- och framför allt utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;inom övriga delar av kommunikationssektorn. Televerkets totala FoU-&lt;br&gt;insats uppgick till närmare 1,3 miljarder kronor år 1991 medan Postver-&lt;br&gt;kets FoU uppgår till ca 200 miljoner kronor per år. Nämnda forskning&lt;br&gt;utförs i hög grad inom berörda affärsverk och bolag. Framför allt genom&lt;br&gt;NUTEK är staten också engagerad i stöd till forskning kring telekommu-&lt;br&gt;nikationer och informationsteknologi. Omfattningen på dessa insatser är&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 drygt 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala statliga FoU-utgiftema för att fiämja transporter och&lt;br&gt;telekommunikationer har ökat kraftigt under senare år. Ökningen hänför&lt;br&gt;sig emellertid nästan uteslutande till tekniskt utvecklingsarbete inom&lt;br&gt;affärsverken, i första hand Televerket. Ökningen kan därför inte tolkas&lt;br&gt;som att det skett en medveten statlig satsning på kommunikations-&lt;br&gt;forskning. Den forskning som är direkt underställd statsmakternas&lt;br&gt;prövning uppgår till ca 100 miljoner kronor. Under den senaste&lt;br&gt;tioårsperioden har anslagen nätt och jämnt behållit sitt värde i fasta&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan också nämnas att det inom Kommunikations-&lt;br&gt;departementets område bedrivs FoU som mera indirekt berör transporter,&lt;br&gt;post- och telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMHI bedriver bl.a. klimatforskning och utveckling av simuleringsmo-&lt;br&gt;deller samt mätdatabearbetning. Under senare år har betydelsen av&lt;br&gt;meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk kunskap uppmärksammats&lt;br&gt;allt mer i samband med olika miljöproblem. Kunskap om spridningen av&lt;br&gt;föroreningar från trafiken i luft och vatten kommer att bli ett allt&lt;br&gt;viktigare beslutsunderlag i trafikplaneringen. Prognoser i samband med&lt;br&gt;svåra olyckor, t.ex. oljekatastrofer till havs, radioaktiva utsläpp från&lt;br&gt;kärnkraftverk eller kritiska situationer förorsakade av extrema väderför-&lt;br&gt;hållanden, ställer särskilda krav på SMHI. Utgifterna för FoU, inkl,&lt;br&gt;systemutveckling, vid SMHI uppgår till närmare 15 miljoner kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI bedriver forskning inom geoteknikområdet för ca 20 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 7) har SGI föreslagits få ett sektorsansvar för geoteknisk forskning.&lt;br&gt;Vid planering och projektering av större trafikanläggningar används&lt;br&gt;bedömningar från SGI vid val av grundkonstruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sektorsfinansierade transportforskningen har i ökad grad kommit att&lt;br&gt;anlita universitet och högskolor. TFB avsatte budgetåret 1990/91 närmare&lt;br&gt;60 procent av sina ordinarie forskningsmedel till universitet och&lt;br&gt;högskolor. TFB har också i ökad omfattning börjat finansiera långsiktig&lt;br&gt;kunskapsuppbyggande forskning i form av bl.a. ramprogram och&lt;br&gt;forskartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även många av de övriga verk och myndigheter som hör till Kommu-&lt;br&gt;nikationsdepartementets verksamhetsområde använder i dag universitet&lt;br&gt;och högskolor för att utföra forskningsuppdrag i större utsträckning än&lt;br&gt;tidigare. Flera verk har dessutom under senare tid börjat ge universitet&lt;br&gt;och högskolor visst stöd for långsiktig kunskapsuppbyggande forskning&lt;br&gt;inom sina resp, områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av medlen för transportrelaterad forskarut-&lt;br&gt;bildning och forskning vid universitet och högskolor finansieras genom&lt;br&gt;anslag från sektorsmyndigheter. Under treårsperioden 1988/89-1990/91&lt;br&gt;utgjorde ungefär 2/10 fakultetsanslag och 8/10 anslag från statliga&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, fonder och företag. Den företagsfinansierade&lt;br&gt;forskningen har viss betydelse medan tillskotten från fonder, kommuner&lt;br&gt;och andra är av mycket ringa omfattning. Den i särklass viktigaste&lt;br&gt;enskilda finansiären är TFB som under treårsperioden lämnade närmare&lt;br&gt;50 miljoner kronor i forskningsanslag. Andra viktiga finansiärer var STU&lt;br&gt;(nuvarande NUTEK), Vägverket och Statens järnvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och&lt;br&gt;inriktning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det behövs fortsatt sektorsforskning på kommunikationsområdet.&lt;br&gt;Sektorsforskningen bör avse alla former av kommunikationer.&lt;br&gt;Sektorsforskningen inom transport- och telekommunikationsområdet&lt;br&gt;bör därför samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning måste&lt;br&gt;skiljas från det ansvar som staten kan ha som producent och&lt;br&gt;förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med&lt;br&gt;verksamhet inom kommunikationssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas behov av egenutveckling bör i fortsättningen inte&lt;br&gt;räknas in i statens ansvar för övergripande kommunikations-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskningen bör&lt;br&gt;omfatta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning som i första hand&lt;br&gt;syftar till att bygga upp en för sektorn gemensam kunskapsbas&lt;br&gt;inom olika områden och till att säkerställa tillgång på fungerande&lt;br&gt;forskningsmiljöer och kompetenta forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling, dvs.&lt;br&gt;forskning och utveckling som syftar till att skaffa fram underlag&lt;br&gt;för statsmakterna och dess myndigheter, liksom för alla övriga&lt;br&gt;som deltar i samhällsdebatten, inför beslut som är samhällets&lt;br&gt;gemensamma angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Övrig tillämpad forskning, utveckling och demonstrationsverk-&lt;br&gt;samhet inom områden där en sådan verksamhet bedöms vara av&lt;br&gt;betydande samhällsintresse samtidigt som det saknas en naturlig&lt;br&gt;huvudman för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för regeringens bedömning: En viktig princip&lt;br&gt;inom svensk forskningspolitik är att vaije samhällssektor har ansvar för att&lt;br&gt;bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsbehov. Med hänsyn till kommunikationernas grundläggande&lt;br&gt;betydelse för samhällsekonomi och välfärd är en fortsatt sektorsforskning&lt;br&gt;på detta område nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFU har föreslagit att staten i fortsättningen skall integrera planeringen&lt;br&gt;av och stödet till forskningen om transporter och övriga kommunikationer.&lt;br&gt;Förslaget baserar sig bl.a. på att nuvarande sektorsforskningsansvar inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telekommunikationsområdet måste omprövas inför den planerade bolagise-&lt;br&gt;ringen av Televerket. Vidare framhålls att i synnerhet telekommunikatio-&lt;br&gt;nerna börjar få lika genomgripande konsekvenser för samhället som&lt;br&gt;transporterna samt att transporter, post- och telekommunikationer sedan&lt;br&gt;länge utvecklats i ett nära samspel och att detta samspel väntas öka&lt;br&gt;ytterligare och ta sig delvis nya former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man bör kunna uppnå betydande synergieffekter&lt;br&gt;genom att sammanföra transportforskningen och övrig kommunikationspoli-&lt;br&gt;tiskt motiverad forskning - i första hand viss forskning om post- och&lt;br&gt;telekommunikationer - till ett sammanhållet forskningsområde. Särskilt den&lt;br&gt;kommunikationspolitiskt motiverade forskningen om telekommunikationer&lt;br&gt;har varit starkt eftersatt. En sammanhållen sektorsforskning som omfattar&lt;br&gt;hela kommunikationsområdet bör ge förutsättningar för en över hela fältet&lt;br&gt;mera balanserad kunskapsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att regering och riksdag skall kunna ta ställning också i andra frågor&lt;br&gt;som rör forskningen såsom dimensionering, inriktning, finansiering och&lt;br&gt;organisation måste statens ansvar för kommunikationsforskningen vara&lt;br&gt;tydligt definierat och avgränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därvid enligt regeringens mening anledning att skilja på statens&lt;br&gt;ansvar för övergripande kommunikationsforskning och det ansvar som staten&lt;br&gt;kan ha som producent och förvaltare av bl.a. trafikanläggningar och ägare&lt;br&gt;av enskilda transportföretag. I enlighet med detta anser regeringen att&lt;br&gt;varken affärsverk som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller&lt;br&gt;affärsverk som ombildas till aktiebolag bör ha ett övergripande forsknings-&lt;br&gt;ansvar. Däremot är det naturligt att affärsverkens behov av egenutveckling&lt;br&gt;och de överväganden rörande FoU-åtgärder som framkommer utifrån dessa&lt;br&gt;behov även i fortsättningen måste vara en fråga för resp. verk. Detta är&lt;br&gt;också en ordning som samtliga affärsverk tillstyrkt i sina remissvar på TFU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att ansvaret för såväl den långsiktiga kunskapsuppbyggande&lt;br&gt;forskningen som den tillämpade samhällsmotiverade forskningen inom&lt;br&gt;luftfartens och sjöfartens område samt för järnvägstrafikens behov måste&lt;br&gt;läggas på något annat organ än affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även delar av förvaltningsmyndigheternas forskning och utveckling har&lt;br&gt;karaktär av egenutveckling, dvs. den syftar enbart till att ge myndigheterna&lt;br&gt;ett beslutsunderlag i deras löpande verksamhet. Denna FoU skiljer sig inte&lt;br&gt;på något avgörande sätt från forsknings- och utvecklingsverksamheten i&lt;br&gt;affärsverken eller i näringslivet i övrigt. Regeringen ser därför inga skäl att&lt;br&gt;fortsättningsvis inordna denna typ av insatser under begreppet övergripande&lt;br&gt;kommunikationsforskning. Omfattningen, inriktningen och uppföljningen av&lt;br&gt;forskningen i denna del bör följaktligen vara en angelägenhet och ett ansvar&lt;br&gt;för myndigheterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera myndigheter inom Kommunikationsdepartementets område stödjer&lt;br&gt;dock även forskning som syftar till att skaffa fram underlag för beslut på&lt;br&gt;strategisk nivå, t.ex. frågor om transportbehov, transportmedelsval,&lt;br&gt;trafiksäkerhet, miljökonsekvenser, samhällsekonomisk värdering m.m.&lt;br&gt;Denna typ av forskning har implikationer långt utöver den egna verksam-&lt;br&gt;heten och måste därför enligt regeringens uppfattning betraktas som en del&lt;br&gt;av den övergripande kommunikationsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med de nya förutsättningar för sektorsforskningen som följer&lt;br&gt;av marknadsförändringar och avvecklingen av monopolen på kommunika-&lt;br&gt;tionsområdet bör det göras en tydligare avgränsning av statens ansvar för&lt;br&gt;övergripande kommunikationsforskning. Samtidigt bör en renodling av olika&lt;br&gt;aktörers roller inom sektorsforskningen åstadkommas. Regeringen anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid, i likhet med så gott som samtliga remissinstanser, att det är den av&lt;br&gt;TFU föreslagna avgränsningen som i fortsättningen bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att staten i vissa fall skall ta ansvar för mycket operativt&lt;br&gt;inriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Detta motiveras av att&lt;br&gt;det finns omfattande och för hela samhället viktiga forskningsbehov inom&lt;br&gt;bl.a. kommunsektorn och näringslivet som knappast kan tillgodoses på annat&lt;br&gt;sätt än genom statlig förmedling. I många fall ger dessutom en eftersatt&lt;br&gt;forskning på dessa områden framför allt upphov till nationella problem även&lt;br&gt;om verksamheten som sådan hör hemma i den kommunala eller privata&lt;br&gt;sektorn. I de fall det bedöms att denna verksamhet är av betydande&lt;br&gt;samhällsintresse bör den därför kunna finansieras med statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Forskningens inriktning och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningsinsatser inom kommunikationssektorn är av strategisk&lt;br&gt;betydelse för välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Forskningen inom kommunikationsområdet skall medverka till att&lt;br&gt;ta fram underlag för att uppnå de politiska mål som läggs fast för&lt;br&gt;kommunikationssektorns utveckling samt öka handlingsberedskapen&lt;br&gt;inför problem som inte kan förutses i dag genom att bygga upp en&lt;br&gt;kunskaps- och kompetensbas för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Följande områden bör särskilt uppmärksammas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- telekommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informationsteknologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effekter av marknadsförändringar och avreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- trafiksäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Informations- och kontaktverksamheten bör prioriteras, bl.a. för att&lt;br&gt;Sverige skall få ett ökat utbyte av och kunna påverka det euro-&lt;br&gt;peiska forskningssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I denna del redovisar TFU vissa riktlinjer.&lt;br&gt;Förslagen skall ses som en del i en strategi för högre utbildning, forskarut-&lt;br&gt;bildning, forskning och utveckling och investeringar i kommunikationer och&lt;br&gt;transportnät. TFB bör utarbeta övergripande planer för inriktningen av&lt;br&gt;forskningen och avsätta ökade medel för långsiktigt kunskapsuppbyggande&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna understryker vikten&lt;br&gt;av att ökade resurser avsätts för transport- och telekommunikations-&lt;br&gt;forskning, att resurserna koncentreras och att insatserna präglas av&lt;br&gt;långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Två grundläggande&lt;br&gt;krav bör ställas på kommunikationsforskningen. Den bör ge underlag för de&lt;br&gt;åtgärder som krävs för att uppnå de av riksdagen fastställda målen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunikationsområdet. Forskningen skall även skapa handlingsberedskap&lt;br&gt;inför problem som inte kan förutses i dag och bygga upp en kompetens- och&lt;br&gt;kunskapsbas inför framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En angelägen uppgift är att stimulera utvecklingen av ett miljö- och&lt;br&gt;naturresursanpassat transportsystem. De avvägningar som måste göras&lt;br&gt;mellan dels kraven på en tillfredsställande transportförsörjning och&lt;br&gt;transportekonomi för näringsliv och hushåll, dels omsorgen om miljön&lt;br&gt;ställer krav på forskningsinsatser inom många olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom telekommunikationsområdet har stor betydelse för hela&lt;br&gt;samhället och inte minst för transportsektorn. Det är viktigt att satsa på en&lt;br&gt;ny framtidsinriktad forskning med inriktning mot post- och telesektorema&lt;br&gt;som bl.a. syftar till en breddad, långsiktig kunskapsuppbyggnad om&lt;br&gt;samhällseffekterna av olika alternativa utvecklingar på dessa områden.&lt;br&gt;Forskningsområdet är omfattande och forskningsbehoven överensstämmer&lt;br&gt;i princip med de som finns inom transportforskningen. Exempel på viktiga&lt;br&gt;forskningsfält är post- och telekommunikationernas allmänna påverkan på&lt;br&gt;samhälls- och näringslivsutvecklingen, regionalekonomiska effekter, sociala&lt;br&gt;effekter, marknads- och konkurrensförhållanden och sambandet mellan&lt;br&gt;transporter och telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av informationsteknologi (IT) erbjuder långtgående&lt;br&gt;möjligheter att förbättra transportsystemet. Inriktningen bör vara att belysa&lt;br&gt;dessa möjligheter från samhälleliga utgångspunkter och påvisa nytta och&lt;br&gt;kostnad vid användning av IT med sikte på att höja säkerheten, minska&lt;br&gt;köerna, reducera energiförbrukningen, förbättra miljön, öka framkomlig-&lt;br&gt;heten och förbättra utnyttjandet av infrastrukturen. Kommunikations-&lt;br&gt;departementet har initierat en särskild översyn av informationsteknologin&lt;br&gt;inom främst vägtrafikområdet som kan förväntas ge vissa ytterligare&lt;br&gt;utgångspunkter för forskningen inom detta område. Rapporten föreligger&lt;br&gt;inom kort. Även inom övriga trafikgrenar är en ökad forskning om&lt;br&gt;informationsteknologins användning angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot avreglering och ökad konkurrens på kommunikations-&lt;br&gt;området kräver delvis nytt underlag från forskningen både när det gäller&lt;br&gt;genomförandet och uppföljningen av själva avregleringen och för att&lt;br&gt;fortlöpande försörja statsmaktema och myndigheterna med kunskap om&lt;br&gt;utvecklingen på berörda marknader. En svensk satsning på kvalificerad&lt;br&gt;forskning inom detta falt bör inte bara kunna utgöra grund för den praktiska&lt;br&gt;politiken på kommunikationsområdet utan också bidra till den vetenskapliga&lt;br&gt;utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öka kollektivtrafikens andel av det totala resandet kan vara ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt att lösa miljöproblem och att åstadkomma en jämnare&lt;br&gt;fördelning av välfärden. Trafikhuvudmän och trafikföretag har begränsade&lt;br&gt;möjligheter att ensamma bära de forsknings- och utvecklingsbehov som&lt;br&gt;finns inom området. Ett statligt engagemang är därför nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter hand som andra hälso- och olycksrisker kunnat begränsas, inte minst&lt;br&gt;genom en intensiv forskning, framstår också trafikens risker som ett allt&lt;br&gt;allvarligare samhällsproblem. Fortsatta insatser krävs därför inom trafik-&lt;br&gt;säkerhetsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade bedömning är att internationaliseringen, infrastruktu-&lt;br&gt;rens betydelse för produktivitetsutvecklingen m.m. och det skifte som skett&lt;br&gt;i synen på vilken roll staten kan och bör spela när det gäller att påverka&lt;br&gt;samhällsutvecklingen leder till ökade krav på kunskaper, kompetens och&lt;br&gt;beslutsunderlag inom kommunikationsområdet. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att de samlade anslagen för övergripande forsknings-, utvecklings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet ökar med 51&lt;br&gt;miljoner kronor eller närmare 50 procent i förhållande till innevarande&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För planeringsperioden 1993/94-1995/96 har såväl TFB som Banverket&lt;br&gt;och Vägverket redovisat förslag till insatser inom olika forskningsområden.&lt;br&gt;Regeringens bedömning är att dessa förslag ligger väl i linje med de&lt;br&gt;riktlinjer som nyss redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;ni kationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och&lt;br&gt;underlätta styrningen och samordningen bör en klarare rollfördel-&lt;br&gt;ning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforsk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I fråga om övergripande forskning bör beställar-, utförar- och&lt;br&gt;användarrollema så långt möjligt renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringens och riksdagens uppgift bör framför allt vara att ange&lt;br&gt;de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att&lt;br&gt;svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de&lt;br&gt;resurser som avsätts för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Övergången till resultatstyrning ställer krav på en bättre redovis-&lt;br&gt;ning av uppnådda resultat. Forskningens kvalitet och relevans bör&lt;br&gt;fortlöpande utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skäl till regeringens bedömning: En klar rollfördelning&lt;br&gt;inom den övergripande kommunikationsforskningen är effektivitetsbe-&lt;br&gt;främjande, skapar förutsättningar för en bättre överblick över forskningen&lt;br&gt;och underlättar styrningen och samordningen av forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skilja på beställar- och utförarfunktionema inom FoU på områden där&lt;br&gt;det inte finns någon yttre effektivitetspress i form av ett sammanhållet&lt;br&gt;resultatansvar ger bättre förutsättningar för en fortlöpande utvärdering av&lt;br&gt;forskningen och starkare incitament att anpassa forskningsresurserna efter&lt;br&gt;behoven. Från kvalitets- och effektivitetssynpunkt kan det också uppstå&lt;br&gt;problem med att blanda beställar- och användarrollema framför allt när det&lt;br&gt;gäller forskning som skall motivera eller utvärdera en verksamhet eller då&lt;br&gt;underlag skall utarbetas för avvägningar mellan olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFU riktar viss kritik mot regering och riksdag för att ha ägnat sig för&lt;br&gt;mycket åt att detalj styra forskningen inom kommunikationsområdet och&lt;br&gt;därigenom försvårat en effektiv planering av den övergripande forskningen.&lt;br&gt;Regeringens uppfattning är att statsmakternas uppgift framför allt ligger i&lt;br&gt;att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att&lt;br&gt;svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser&lt;br&gt;som avsätts för detta ändamål. Att planera och genomföra forskningen bör&lt;br&gt;däremot överlåtas på ansvariga myndigheter och forskarna. I fråga om viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är&lt;br&gt;utpräglat målinriktad kan det emellertid vara befogat att regering och&lt;br&gt;riksdag ger närmare direktiv för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av svensk transportforskning har med avseende på kvalitet&lt;br&gt;och inomvetenskaplig relevans varit eftersatt i jämförelse med flera andra&lt;br&gt;sektorsforskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I TFB:s, VTI:s och Vägverkets fördjupade anslagsframställningar&lt;br&gt;redovisas resultatanalyser med redogörelser för genomförda projekt och&lt;br&gt;effektbeskrivningar. Myndigheterna framhåller att det sedan en tid pågår&lt;br&gt;arbete med att utveckla resultatmått och system för att mer systematiskt&lt;br&gt;dokumentera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avhjälpa de brister inom transport- och kommunikationsforsk-&lt;br&gt;ningen som TFU pekat på bör samtliga beställare av övergripande&lt;br&gt;kommunikationsforskning åläggas ett tydligt ansvar för att utvärdera den&lt;br&gt;forskning som ges stöd. Det arbete som TFB och VTI inlett i samarbete&lt;br&gt;med andra sektorsforskningsorgan för utveckling av resultatmått och&lt;br&gt;resultatstyrning bör därvid kunna utgöra ett stöd också för trafikverken vid&lt;br&gt;den närmare utformningen av uppföljningssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med riktlinjer till berörda myndigheter&lt;br&gt;beträffande uppföljningssystem och resultatmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom kommunikationsområdet hämmas av bristen på&lt;br&gt;kvalificerade forskare vid universitet och högskolor. I Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentets promemoria, Forskningens utmaningar - En strategi inför 2000-talet&lt;br&gt;(Ds 1992:97), konstateras att disputationsgraden i dag är allt för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller i särskilt hög grad inom de discipliner som har direkt&lt;br&gt;anknytning till kommunikationsforskningen. En förklaring till att denna&lt;br&gt;forskning är eftersatt kan vara att den är tvärvetenskaplig till sin karaktär&lt;br&gt;medan forskningen vid universitet och högskolor har en företrädesvis&lt;br&gt;disciplinindelad struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i inledningsavsnittet till denna proposition sin syn&lt;br&gt;på behovet av särskilda åtgärder rörande utbildning och forskning inom&lt;br&gt;universitet och högskolor. Med de ändrade styrformer som införs för&lt;br&gt;universiteten och högskolorna vilar ett stort ansvar på dessa att svara upp&lt;br&gt;mot de utbildnings- och forskningsbehov som finns inom bl.a. kommunika-&lt;br&gt;tionssektorn. De statliga myndigheterna, verken och bolagen har också ett&lt;br&gt;betydande eget ansvar för kompetensutvecklingen inom sektorn, bl.a. genom&lt;br&gt;att i sin personalpolitik premiera forskarutbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.4 Kommunikationsforskningens organisation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått anser regeringen att en av statsmakternas huvudupp-&lt;br&gt;gifter inom sektorsforskningen är att utforma en organisation som på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt och effektivt sätt kan förvalta de medel som avsätts för&lt;br&gt;övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i de principiella ställningstaganden som nyss redovisats&lt;br&gt;föreslås i det följande vissa organisationsförändringar för att öka forsk-&lt;br&gt;ningens effektivitet och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Transportforskningsberedningens roll stärks&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Televerkets sektorsforskningsansvar överförs till NUTEK och TFB.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;TFB bör stärkas och utvecklas i rollen som beställare av över-&lt;br&gt;gripande kommunikationsforskning. Myndigheten bör ges bättre&lt;br&gt;förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Banverket och Vägverket bör ha ansvaret för samhällsmotiverad&lt;br&gt;tillämpad forskning inom sina resp, verksamhetsområden. Ansvaret&lt;br&gt;för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas till&lt;br&gt;TFB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;TFB bör ges ett entydigt ansvar för att dokumentera och sprida&lt;br&gt;information om forskning inom kommunikationssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;TFB:s organisation och arbetssätt bör förändras i enlighet med de&lt;br&gt;nya uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;All sektorsforskning inom kommunikationsområdet bör utföras i&lt;br&gt;konkurrens. Universitet och högskolor och övriga forskningsut-&lt;br&gt;förande organ, bl.a. VTI, bör i ökad utsträckning ses som en&lt;br&gt;samlad resurs för kommunikationsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens&lt;br&gt;förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag. VTI avvisar förslaget och förordar en sammanslagning av VTI,&lt;br&gt;TFB och eventuellt SGI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för regeringens förslag och bedömning: I det&lt;br&gt;följande redovisas förslag om TFB:s framtida arbetsuppgifter. Därefter&lt;br&gt;behandlas förslag som syftar till att stärka TFB:s kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgade uppgifter för Transportforskningsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6.3.1 förordat att den övergripande sektors-&lt;br&gt;forskningen rörande transporter och övriga kommunikationer skall&lt;br&gt;samordnas. Det innebär att en del av Televerkets sektorsforskningsansvar&lt;br&gt;den 1 juli 1993 bör föras över till TFB. TFB bör därvid ges ansvaret för&lt;br&gt;övergripande kommunikationspolitiskt inriktad forskning medan NUTEK ges&lt;br&gt;ansvaret för sådan övergripande forskning inom området som har industri-&lt;br&gt;politisk inriktning. Regeringen har för avsikt att i ett särskilt beslut ange&lt;br&gt;närmare riktlinjer för TFB:s verksamhet i denna del. Regeringen kommer&lt;br&gt;också att nära följa utvecklingen av Televerkets forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att sektorsforskningsansvaret för telekommunikationer&lt;br&gt;ändras bör också TFB ges ett ansvar för kommunikationspolitiskt relaterad&lt;br&gt;forskning inom Postverkets verksamhetsområde eftersom denna forskning&lt;br&gt;är nära kopplad till forskningen inom såväl transport- som teleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag vad gäller resurser och prioriteringar inom NUTEK: s&lt;br&gt;ansvarsområde såsom industrirelaterad telekommunikations- och transport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning behandlas under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vid en senare tidpunkt att besluta om nödvändiga&lt;br&gt;instruktionsändringar med anledning av nyss redovisade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställning av övergripande forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 6.3.1 redovisat bedömningen att varken affärsverk&lt;br&gt;som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller affärsverk som ombildas&lt;br&gt;till bolag bör ha ett ansvar för övergripande forskning. Som tidigare&lt;br&gt;konstaterats innebär detta att myndighetsansvaret för sådan forskning inte&lt;br&gt;endast inom post- och teleområdet utan också inom luftfartens och sjöfartens&lt;br&gt;område samt inom järnvägstrafiken - i den del som ligger inom SJ:s&lt;br&gt;verksamhetsområde - måste läggas på något annat organ än affärsverken.&lt;br&gt;Regeringen anser i likhet med TFU och flertalet remissinstanser att denna&lt;br&gt;uppgift i fortsättningen bör innehas av TFB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Banverket och Vägverket anser regeringen att dessa&lt;br&gt;myndigheter inom sina resp, verksamhetsområden bör ha ansvar för&lt;br&gt;övergripande forskning av tillämpad karaktär. TFB bör däremot ges&lt;br&gt;myndighetsansvaret för all långsiktig kunskapsuppbyggande sektors-&lt;br&gt;forskning, dvs. även inom Banverkets och Vägverkets verksamhetsområden.&lt;br&gt;Det är denna långsiktiga kunskapsuppbyggnad som representerar den på&lt;br&gt;längre sikt största investeringen och där såväl samordningsbehoven som&lt;br&gt;samordningsmöjligheterna är störst. Det är också en styrka att denna&lt;br&gt;myndighetsuppgift åvilar en från trafikgrenarna oberoende beställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med renodlingen av rollerna - beställare, utförare och användare - följer&lt;br&gt;att beställarna av forskning skall kunna beställa forskning hos den som är&lt;br&gt;bäst skickad för uppgiften. Samtidigt bör beställare av övergripande&lt;br&gt;forskning - TFB, Banverket och Vägverket - inte utföra sådan forskning i&lt;br&gt;egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när TFB av statsmakterna ges i uppdrag att svara för långsiktigt&lt;br&gt;kunskapsuppbyggande forskning inom hela kommunikationsområdet anser&lt;br&gt;regeringen det vara naturligt att även andra aktörer stödjer sådan forskning&lt;br&gt;om de bedömer det förenligt med sin verksamhet i stort. På motsvarande&lt;br&gt;sätt bör TFB vara oförhindrat att stödja projekt av tillämpningskaraktär&lt;br&gt;inom Banverkets och Vägverkets verksamhetsområde om man bedömer att&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vid en senare tidpunkt att besluta om nödvändiga&lt;br&gt;instruktionsändringar för att klarlägga detta ansvarsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med långsiktig kunskapsuppbyggande forskning avses främst sådan&lt;br&gt;forskning som syftar till att vidmakthålla och utveckla en för olika delar av&lt;br&gt;kommunikationssektorn gemensam kunskapsbas och säkerställa tillgången&lt;br&gt;på fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. Sådan forskning&lt;br&gt;bör huvudsakligen etableras genom ramprogram som också kan innefatta&lt;br&gt;inrättandet av tidsbegränsade forskartjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare pekat på de tungt vägande skälen för att satsa på&lt;br&gt;mer långsiktigt kunskapsuppbyggande forskning inom kommunikationssek-&lt;br&gt;torn. Ansvaret för att stödja denna forskning bör i enlighet med vad som nu&lt;br&gt;angivits i huvudsak falla på TFB. Regeringen förutsätter att en betydligt&lt;br&gt;större andel av TFB:s anslag fortsättningsvis kommer att avdelas för&lt;br&gt;långsiktig kunskapsuppbyggande forskning. En utgångspunkt är därvid att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens förslag innebär att TFB även kommer att ha i uppgift att beakta&lt;br&gt;behovet av medel för långsiktig kunskapsutveckling vid VTI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör inte detaljstyras.&lt;br&gt;Insatserna från TFB:s sida bör därför i princip inskränka sig till att&lt;br&gt;prioritera forskningsteman med utgångspunkt bl.a. i förväntade kunskaps-&lt;br&gt;behov och bedöma förutsättningarna för att bygga upp långsiktigt funge-&lt;br&gt;rande forskningsmiljöer. Detta bör ske med utgångspunkt i användar-&lt;br&gt;intressena inom kommunikationssektorn. Att ta ställning till det närmare&lt;br&gt;innehållet i forskningen bör däremot överlåtas på forskarvärlden. Det bör&lt;br&gt;också vara forskamas/forskningsinstitutionemas uppgift att utforma de&lt;br&gt;ramprogramförslag som skall ligga till grund för TFB:s stöd på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan måste vara att etablera forskningsmiljöer som är kreativa,&lt;br&gt;kvalitetsdanande och uthålliga. Detta talar för att miljöerna inte böra vara&lt;br&gt;för små. Det är därför angeläget att TFB:s insatser för långsiktig kunskaps-&lt;br&gt;uppbyggande forskning i tillämpliga delar samordnas med insatser som görs&lt;br&gt;av trafikverken och inom angränsande sektorsforskningsområden, exempel-&lt;br&gt;vis inom ramen för NUTEK:s industripolitiskt motiverade stöd till forskning&lt;br&gt;inom kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom&lt;br&gt;kommunikationsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den samhällsmotiverade tillämpade forskningen och&lt;br&gt;utvecklingen kan stymingsbehoven vara större än när det gäller den&lt;br&gt;långsiktigt kunskapsuppbyggande forskningen. I många fall kan och bör&lt;br&gt;forskningsuppgifterna anges med stor precision eftersom forskningens&lt;br&gt;uppgift i detta fall är att finna lösningar på konkreta och väl definierade&lt;br&gt;samhällsproblem. Detta talar för att man bör sörja för att användarna får ett&lt;br&gt;betydande inflytande över forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på forskningsresultatens kvalitet och integriteten i forskningspro-&lt;br&gt;cessen bör dock även här ställas högt, bl.a. därför att även denna forskning&lt;br&gt;har till uppgift att förse såväl statsmakterna som många andra intressenter&lt;br&gt;med ett från särintressen fristående kunskaps- och beslutsunderlag.&lt;br&gt;Forskarna bör därför i samverkan med användarna bestämma FoU-&lt;br&gt;programmens inriktning. Att utforma och styra enskilda projekt bör vara&lt;br&gt;forskarnas sak. Regeringen vill understryka att dessa krav inte bara bör&lt;br&gt;gälla den forskning som finansieras av TFB utan även den övergripande&lt;br&gt;tillämpade FoU som Banverket och Vägverket ges ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet&lt;br&gt;Beträffande den tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonstrations-&lt;br&gt;verksamhet där statens övergripande ansvar består i att uppträda som ombud&lt;br&gt;för användarintressen som saknar förutsättningar att själv finansiera&lt;br&gt;verksamheten är styrproblemet ett annat än för övriga typer av övergripande&lt;br&gt;forskning. Forskningen bör här i huvudsak vara nära kopplad till de&lt;br&gt;utvecklingsbehov som användarna har. Det betyder att användarintressena&lt;br&gt;bör kunna styra denna forskning på i princip samma sätt som enskilda&lt;br&gt;forskningsfinansiärer inom staten och näringslivet kan. Användarinflytandet&lt;br&gt;inom denna forskning bör således vara mycket långtgående och även kunna&lt;br&gt;inbegripa styrning eller åtminstone nära uppföljning av enskilda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna typ av forskning är det också enligt regeringens mening rimligt&lt;br&gt;att statsmakterna ger betydligt mer detaljerade riktlinjer för forskningens&lt;br&gt;inriktning än vad som annars är lämpligt. Detta gäller i synnerhet för&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten inom kollektivtra-&lt;br&gt;fikområdet där regeringen i det följande kommer att föreslå en omläggning&lt;br&gt;av stödet till kollektivtrafikens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentation och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig resultatet av FoU är att det&lt;br&gt;finns en god dokumentation av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon heltäckande kartläggning av och information om FoU på trans-&lt;br&gt;port-, post- och telekommunikationsområdet sker fortfarande inte. TFB har&lt;br&gt;hittills framför allt känt ansvar för att dokumentera den forskning bered-&lt;br&gt;ningen finansierar. Som underlag för sin fördjupade anslagsframställning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94-1995/96 har TFB dock utarbetat en särskild informa-&lt;br&gt;tionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentations- och informationssystemen inom transportforskningsom-&lt;br&gt;rådet har successivt byggts ut. Det återstår dock mycket att göra för att&lt;br&gt;förbättra informationen för olika användargrupper. Behovet av ökad&lt;br&gt;internationell anknytning av svensk transportforskning berör inte minst&lt;br&gt;dokumentations- och informationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det övergripande ansvaret för infor-&lt;br&gt;mations- och dokumentationsfrågoma på kommunikationsforskningsområdet&lt;br&gt;samlas till en myndighet - TFB. Ansvaret för informations- och dokumenta-&lt;br&gt;tionsförsöij ningen förenas därmed med ansvaret för övriga övergripande&lt;br&gt;forskningsfrågor på kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som läggs på det nya TFB att göra avvägningar i fråga om bl.a.&lt;br&gt;den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningens inriktning och bedöma&lt;br&gt;vilka forskningsmiljöer som är lämpliga för sådan forskning kräver att TFB&lt;br&gt;kan agera långsiktigt och som en kompetent och obunden beställare med hög&lt;br&gt;integritet. Det finns därför enligt regeringens mening starka skäl att ställa&lt;br&gt;särskilda krav på TFB:s organisation och arbetssätt. Det gäller bl.a. FoU-&lt;br&gt;planeringen, beslutssystemen, uppföljningen av forskningen samt informa-&lt;br&gt;tions- och dokumentationsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav som fortsättningsvis bör ställas på TFB är att myndigheten har&lt;br&gt;en bred översikt över forskningsläget och håller kontakt med forskningsfron-&lt;br&gt;ten inom hela kommunikationsområdet. Inte minst uppgiften att planera de&lt;br&gt;långsiktiga FoU-insatsema ställer krav på överblick och helhetssyn.&lt;br&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att TFB bör återuppta systemet med&lt;br&gt;mera långsiktiga planer för inriktningen av forskningen. I sådana inrikt-&lt;br&gt;ningsplaner bör det vara möjligt att sammanfatta forskningsläget och ge&lt;br&gt;övergripande riktlinjer för fortsatta FoU-insatser inom hela TFB:s verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att TFB:s uppföljnings- och utvärderingssystem är av god&lt;br&gt;kvalitet. De förslag i dessa avseenden som TFB redovisat i sin fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställning är enligt regeringens mening en god grund att bygga&lt;br&gt;vidare på. Regeringens bedömning är att utvärderingar av forskningsin-&lt;br&gt;satsernas kvalitet och relevans på sikt bör utvecklas till att bli TFB:s&lt;br&gt;viktigaste planeringsinstrument och spela en långt viktigare roll än t.ex. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskning av ansökningar om medel till forskningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgningen av TFB:s ansvarsområde innebär ökade arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Kraven på FoU-planering och uppföljning och utvärdering av FoU ökar.&lt;br&gt;Ambitionshöjningen i fråga om dokumentations- och informationsverksam-&lt;br&gt;heten samt en ökad samverkan med den forskning som sker inom bl.a. EG&lt;br&gt;ställer också ökade krav på organisationen. Den ekonomiadministrativa&lt;br&gt;kompetensen bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB bör emellertid sträva efter att hålla nere sina fasta administrativa&lt;br&gt;resurser. TFB bör således i betydande utsträckning kunna köpa bl.a.&lt;br&gt;administrativa tjänster och även fortlöpande pröva möjligheterna att hålla&lt;br&gt;nere förvaltningskostnaderna genom samverkan med andra forsknings-&lt;br&gt;stödjande organ. TFB bör exempelvis kunna anlita NUTEK för genomföran-&lt;br&gt;det av sådan tekniskt inriktad forskning inom sitt ansvarsområde som kräver&lt;br&gt;särskilda resurser och särskild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna rörande TFB:s framtida organisation och funktionssätt leder&lt;br&gt;sammantaget till ett behov av en översyn. Regeringen bemyndigade därför&lt;br&gt;under hösten 1992 chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare för att biträda med dessa frågor. Utredaren har lämnat&lt;br&gt;förslag om TFB:s organisation och arbetsformer samt om inriktningen av&lt;br&gt;den av TFB finansierade forskningen. Regeringen kommer senare att ta&lt;br&gt;ställning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera myndighetens nya roll bör TFB byta namn från Trans-&lt;br&gt;portforskningsberedningen till Kommunikationsforskningsberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgade uppgifter kräver ökade medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett naturligt led i att renodla beställar-, utförar- och användarrollema i&lt;br&gt;kommunikationsforskningen och skapa bättre drivkrafter för en effektiv och&lt;br&gt;kvalitetsinriktad forskning bör vara att samla en större del av sjätte&lt;br&gt;huvudtitelns forskningsanslag till TFB. Det innebär att regeringen föreslår&lt;br&gt;att resurser motsvarande en betydande del av hittillsvarande anslag till VTI,&lt;br&gt;bl.a. för s.k. egen FoU, i fortsättningen skall disponeras av TFB. Härige-&lt;br&gt;nom skapas också förutsättningar för en friare användning av resurserna för&lt;br&gt;övergripande kommunikationsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För TFB:s och NUTEK:s samlade insatser inom ramen för sektorsforsk-&lt;br&gt;ningsansvaret för telekommunikationsområdet bör totalt 75 miljoner kronor&lt;br&gt;tillföras för kommande treårsperiod. Medlen bör fördelas med 45 miljoner&lt;br&gt;kronor på TFB och 30 miljoner kronor på NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vidare i det följande att föreslå att TFB tillförs medel&lt;br&gt;i samband med en omläggning av anslaget till byggande av länstrafikanlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB disponerar också särskilda medel för energirelaterad transport-&lt;br&gt;forskning som anvisas över Näringsdepartementets huvudtitel. Detta anslag&lt;br&gt;behandlas i avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad som anförts om sektorsforskningsansvaret på tele-&lt;br&gt;kommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;ni kationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar, delposten&lt;br&gt;Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;TFB skall, för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk-&lt;br&gt;samhet inom kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma&lt;br&gt;storleksordning som man hittills gjort inom ramen för engångsan-&lt;br&gt;slaget för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utgående reservation för budgetåret 1992/93 på anslaget B 4. Byg-&lt;br&gt;gande av länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar&lt;br&gt;i trafikmedel m.m. får disponeras av TFB för att användas under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och demonstra-&lt;br&gt;tionsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till regeringens förslag: I 1988 års trafikpolitiska&lt;br&gt;beslut ingick såsom en väsentlig del ett ökat ekonomiskt stöd till kollektiv-&lt;br&gt;trafiken (prop. 1987/88:50, bet. 1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat inrättades ett särskilt bidrag för investeringar i lokal och&lt;br&gt;regional kollektivtrafik för att stimulera utvecklingen av bl.a. miljövänliga&lt;br&gt;fordon samt trafiklednings- och informationssystem. För detta ändamål&lt;br&gt;avsattes för budgetåret 1988/89 85 miljoner kronor från anslaget B 4.&lt;br&gt;Byggande av länstrafikanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel har använts till ett mycket stort antal småskaliga objekt, där&lt;br&gt;nyttan av det statliga bidraget knappast står i proportion till kostnaderna för&lt;br&gt;ansökningsförfarandet. De anslagna medlen har inte heller kommit att&lt;br&gt;förbrukas under de löpande åren trots en riktad informationsverksamhet från&lt;br&gt;Vägverkets sida. Regeringen anser därför att kollektivtrafiken i länen bör&lt;br&gt;stödjas på ett annat sätt än genom bidrag till enstaka smärre investeringar.&lt;br&gt;Detta innebär inte att Vägverkets ansvar för yrkestrafik- och kollektivtrafik-&lt;br&gt;frågor i övrigt ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års trafikpolitiska beslut innebar också att försöks- och demonstra-&lt;br&gt;tionsprojekt inom kollektivtrafiken skulle stödjas genom ett särskilt&lt;br&gt;engångsanslag på 100 miljoner kronor. Inom ramen för detta anslag skulle&lt;br&gt;det även ske en utveckling av fordon för lokal och regional järnvägstrafik.&lt;br&gt;Dessa medel har nu fördelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget med fortsatta utvecklingsinsatser för den lokala och&lt;br&gt;regionala kollektivtrafiken. På detta område saknas ekonomiskt starka&lt;br&gt;aktörer som på egen hand kan genomföra kraftfulla och långsiktiga&lt;br&gt;utvecklingsinsatser. Erfarenheter från tidigare anslag för stöd till utveck-&lt;br&gt;lingsprojekt är också goda. TFB:s stöd till forsknings-, utvecklings- och&lt;br&gt;demonstrationsprojekt har således stimulerat till beslut om resurser från&lt;br&gt;många andra intressenter. En miljon kronor i stöd från staten har skapat&lt;br&gt;utvecklingsprojekt på i storleksordningen 4-5 miljoner kronor. Anslaget har&lt;br&gt;därmed fungerat som en brygga och katalysator för samarbete mellan&lt;br&gt;bransch och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslaget G 3. Transport-&lt;br&gt;forskningsberedningen tillförs medel för att säkerställa permanenta insatser&lt;br&gt;inom kollektivtrafikområdet samt att delposten Bidrag till investeringar i&lt;br&gt;trafikmedel m.m. inom ramen för anslaget B 4. Byggande av länstrafikan-&lt;br&gt;läggningar avskaffas. Minst 15 miljoner kronor per år av TFB:s anslag bör&lt;br&gt;användas till större forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt&lt;br&gt;inom kollektivtrafiken, företrädesvis sådan trafik som faller under trafik-&lt;br&gt;huvudmännens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna medlen bör kunna medverka till att begränsa det risktagan-&lt;br&gt;de som trafikföretag, trafikhuvudmän och kommuner utsätter sig för när de&lt;br&gt;vill pröva nya trafiklösningar med okonventionell teknik. Därigenom kan&lt;br&gt;också de resultat och erfarenheter som kommer fram t.ex. genom olika&lt;br&gt;forskningsprojekt som TFB, NUTEK och VTI driver komma till snabbare&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att TFB även fortsättningsvis eftersträvar en så stor&lt;br&gt;medfinansiering som möjligt från bl.a. trafikhuvudmän, trafikföretag och&lt;br&gt;tillverkare. Stödet bör även i övrigt ha samma inriktning som det tidigare&lt;br&gt;engångsanslaget för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet&lt;br&gt;inom lokal och regional kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärenden till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och&lt;br&gt;demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl, dess finansiering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom&lt;br&gt;delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget&lt;br&gt;B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får&lt;br&gt;disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektiv-&lt;br&gt;trafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;VTI bör i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för&lt;br&gt;tillämpad transportforskning. VTI bör dock alltjämt vara en viktig&lt;br&gt;resurs vad gäller miljö- och energikonsekvensbedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Uppgiften att utarbeta prognoser m.m. bör överföras till en särskild&lt;br&gt;delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Huvuddelen av VTI:s anslag för forskning och för övergripande&lt;br&gt;dokumentations- och informationstjänster bör överföras till TFB&lt;br&gt;den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;VTI:s ansvar för viss dokumentations- och informationsverksamhet&lt;br&gt;bör upphöra den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;VTI skall fritt utforma sin verksamhet inom de mål och ramar som&lt;br&gt;statsmakterna lägger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarna: VTI:s verksamhet har behandlats dels i en särskild&lt;br&gt;rapport från Riksrevisionsverket, dels av TFU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV redovisar i sin rapport att det hos VTI inte förekommer någon&lt;br&gt;egentlig bedömning av den vetenskapliga kvaliteten i arbetet eftersom&lt;br&gt;verksamheten inte är underkastad de krav som gäller i vetenskapliga&lt;br&gt;sammanhang. Det förekommer inte heller någon formaliserad bedömning av&lt;br&gt;samhällsrelevansen av VTI:s forskning eller hur VTI uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs på organisationen av dess uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFU:s slutsatser i fråga om VTI:s verksamhet överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med RRV:s. TFU:s förslag till förändringar i VTI:s uppgifter&lt;br&gt;överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;TFU tillstyrker utredningens förslag. VTI har emellertid en avvikande&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Såväl RRV, TFU&lt;br&gt;som de remissinstanser som behandlat frågan ger ett entydigt positivt svar&lt;br&gt;på frågan om VTI behövs. Såväl VTI:s kompetens som resurser framhålls&lt;br&gt;i remissvaren. Regeringens slutsats är att VTI inom den framtid som nu kan&lt;br&gt;överblickas behövs och fyller en viktig funktion inom transportforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö&lt;br&gt;genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och kontinuiteten i&lt;br&gt;verksamheten. Vidare förfogar institutet över betydande materiella tillgångar&lt;br&gt;i form av utrustning och anläggningar. Sammantaget utgör VTI den i&lt;br&gt;särklass starkaste forskningsresurs på transportområdet som Sverige förfogar&lt;br&gt;över i dag. De flesta bedömningar pekar mot att efterfrågan på den typ av&lt;br&gt;forskning som VTI utför kommer att öka om man ser till verksamheten som&lt;br&gt;helhet. Det finns inte heller i dag några alternativa forskningsutförande&lt;br&gt;organ som har sådan kompetens eller kapacitet i övrigt att de kan ta över&lt;br&gt;samtliga VTI:s uppgifter. Universitet och högskolor är t.ex. inget heltäckan-&lt;br&gt;de alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten saknar dock inte problem. Dessa har utförligt belysts i den&lt;br&gt;ovan nämnda rapporten från RRV. RRV:s iakttagelser överensstämmer i&lt;br&gt;stort med den bild TFU genom sina kontakter fått av verksamheten vid VTI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar i sin granskning att VTI i flera avseenden avlägsnat sig&lt;br&gt;från den ursprungliga idén om VTI som i första hand ett institut för&lt;br&gt;tillämpad forskning. Att lägga fast VTI:s grundläggande roll och uppgift&lt;br&gt;anser RRV vara ett ansvar för statsmakterna. Regeringen delar den&lt;br&gt;uppfattningen. Regeringens utgångspunkt är därvid att VTI:s uppgift framför&lt;br&gt;allt bör vara att utgöra en viktig nationell basresurs för tillämpad transport-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av VTI:s verksamhet kännetecknas av att skilda uppgifter&lt;br&gt;tillförts under årens lopp. Verksamheten har därigenom efter hand blivit allt&lt;br&gt;mer omfattande och diversifierad. Det har i sin tur medverkat till att VTI&lt;br&gt;är den organisation inom transportforskningsområdet som har den största&lt;br&gt;blandningen av uppgifter - en blandning som enligt fleras mening ger&lt;br&gt;upphov till delvis oförenliga krav på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dubbla roll av forskningsutförande organ och myndighet som lagts&lt;br&gt;på VTI ser TFU som ett problem även för statsmakterna och för forsknings-&lt;br&gt;organisationen i stort. Denna sammanblandning av roller strider också mot&lt;br&gt;den ökade renodling av användar-, beställar- och utförandefunktionema som&lt;br&gt;utredningen förespråkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de s.k. myndighetsuppgifter som VTI i dag har är, som institutet&lt;br&gt;själv påpekat, inte några myndighetsuppgifter i egentlig mening. VTI anser&lt;br&gt;för sin del att &amp;quot;kunskapsförmedling&amp;quot; vore en mer adekvat benämning. Det&lt;br&gt;handlar till stor del om vissa uppgifter inom informations- och dokumenta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsområdet samt deltagande i nationella och internationella kommittéer och&lt;br&gt;expertorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det finns ett brett stöd för att i huvudsak&lt;br&gt;renodla VTI:s roll på det sätt som TFU förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enligt TFU besvärligaste dubbelrollen ligger i de nya prognos- och&lt;br&gt;utredningsuppgifter som VTI övertagit från det nedlagda Transportrådet.&lt;br&gt;Formellt sett har VTI inordnat denna verksamhet i forskningsorganisationen&lt;br&gt;och den finansieras delvis via anslaget för s.k. egen FoU. I sak rör det sig&lt;br&gt;emellertid om betydligt mera renodlade myndighetsuppgifter än de som&lt;br&gt;anslagstekniskt betecknas som ''myndighetsuppgifter”. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är denna verksamhet till arten främmande för det renodlade&lt;br&gt;forskningsinstitut som VTI bör vara. Uppgiften att utarbeta prognoser för&lt;br&gt;transportsektorns utveckling bör därför överföras till en delegation knuten&lt;br&gt;till regeringskansliet (Kommunikationsdepartementet). Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer med en utförligare redovisning av motiven för och innebörden av&lt;br&gt;förslaget under avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare förordat att ansvaret för att samordna dokumen-&lt;br&gt;tationen och informationen om den kommunikationsforskning som bedrivs&lt;br&gt;både nationellt och internationellt fr.o.m. den 1 juli 1993 skall åvila endast&lt;br&gt;TFB. VTI:s myndighetsansvar för dokumentation av och information om&lt;br&gt;forskning inom institutets verksamhetsområde bör därmed upphöra. VTI:s&lt;br&gt;instruktion bör ändras i enlighet med detta förslag. I detta ligger ingen kritik&lt;br&gt;mot det arbete som hittills bedrivits av VTI inom detta fält. Regeringen&lt;br&gt;utgår också ifrån att TFB framöver i stor utsträckning kommer att köpa&lt;br&gt;dokumentations- och informationstjänster av VTI. Regeringen utgår givetvis&lt;br&gt;också från att VTI av eget intresse fortsätter att dokumentera och sprida&lt;br&gt;information om sin egen forskning på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att forskningen vid VTI utsätts för konkurrens ställer krav på att de skilda&lt;br&gt;utförama av forskning ges någorlunda likartade förutsättningar. Från&lt;br&gt;statsmakternas sida är det angeläget att likvärdiga förutsättningar för å ena&lt;br&gt;sidan VTI och å andra sidan universitet och högskolor tillskapas. Det kan&lt;br&gt;konstateras att resurstilldelningen till universitet och högskolor primärt&lt;br&gt;baseras på deras huvudfunktion, nämligen att söija för den högre utbildning-&lt;br&gt;en vilket innebär relativt stora fasta resurser. Mot den bakgrunden är det&lt;br&gt;svårt att helt jämföra förutsättningarna. Regeringen gör bedömningen att&lt;br&gt;VTI med den basresurs som föreslås ges goda förutsättningar att alltfort&lt;br&gt;utgöra en viktig del av svensk transportforskning. Regeringen avser att&lt;br&gt;säkerställa att erfarenheterna av konkurrensen mellan utförama dokumente-&lt;br&gt;ras på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyss framhävt VTI:s roll som forskningsinstitut och&lt;br&gt;konstaterat att det medför vissa problem att förena denna roll med&lt;br&gt;utpräglade myndighetsuppgifter. Enligt regeringens uppfattning är det själva&lt;br&gt;myndighetsutövningen som är problemet och inte associationsformen i sig.&lt;br&gt;Regeringen ser därför inte några skäl att ändra VTI:s formella ställning som&lt;br&gt;myndighet. De närmast till hands liggande alternativen - aktiebolag eller&lt;br&gt;stiftelse - medför enligt regeringens mening inga fördelar vare sig ur&lt;br&gt;verksamhetens perspektiv eller för staten i dess egenskap av huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med nedläggningen av Transportrådet överfördes till VTI vid&lt;br&gt;årsskiftet 1991/92 uppgiften att ta fram beslutsunderlag i form av kon-&lt;br&gt;sekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av olika trafik- och&lt;br&gt;miljöpolitiska åtgärder. Även framgent är det värdefullt för regeringen att&lt;br&gt;ha tillgång till ett trafikgrensneutralt organ som kan bidra till utvärderingar&lt;br&gt;av skilda slag. VTI besitter obestridligen en betydande kompetens inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området. Regeringen finner det mest ändamålsenligt att denna arbetsuppgift&lt;br&gt;kvarstannar hos VTI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bibehållet VTI i myndighetsform är det självklart en angelägenhet&lt;br&gt;för regeringen att medverka till att VTI kan vidareutveckla sin kompetens.&lt;br&gt;Resursmässigt föreslås VTI få en basresurs för de kommande tre åren för&lt;br&gt;att täcka bl.a. vissa kostnader för lokaler, särskild utrustning och kompe-&lt;br&gt;tensutveckling. Därmed ges förutsättningar för myndigheten att även&lt;br&gt;framgent tillgodose angelägna forskningsbehov. Med den modell för&lt;br&gt;efterfrågestyming av forskningsverksamheten vid VTI som regeringen&lt;br&gt;förordar är det primärt VTI:s ansvar att utforma verksamheten efter&lt;br&gt;beställarnas krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsfördelningen mellan SGI och VTI är en fråga som aktualiserats av&lt;br&gt;båda myndigheterna. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 7) har regeringen föreslagit att SGI skall tilldelas ett övergripande&lt;br&gt;geotekniskt sektorsansvar. Regeringen har vidare i februari 1993 uppdragit&lt;br&gt;åt Statskontoret att i samverkan med SGI och VTI lämna förslag till hur en&lt;br&gt;administrativ samordning mellan de två instituten bör utformas samt&lt;br&gt;analysera konsekvenserna av SGI:s och VTI:s nya forskningsansvar.&lt;br&gt;Statskontorets uppdrag skall vara slutfört under maj 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFU har också tagit upp relationerna mellan Vägverket och VTI.&lt;br&gt;Utredningen redovisar att det tidigare utarbetats riktlinjer av regeringen med&lt;br&gt;innebörden att Vägverket haft en skyldighet att köpa uppdrag för en viss&lt;br&gt;volym hos VTI. I linje med regeringens förslag om renodling av beställar-&lt;br&gt;och utförarrollema bör klargöras att Vägverket framöver inte bör vara&lt;br&gt;bundet till att köpa tjänster hos VTI. Bestämmelserna i Vägverkets&lt;br&gt;regleringsbrev rörande uppdragsforskningen vid VTI har också tagits bort&lt;br&gt;fr.o.m. innevarande budgetår. Med tanke på de grundläggande förändringar&lt;br&gt;som nu föreslås finns det anledning för myndigheterna att se över sitt&lt;br&gt;gemensamma avtal. Regeringen har också erfarit att myndigheterna är&lt;br&gt;beredda att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna omfördelningen av medel från VTI till TFB aktualiserar&lt;br&gt;en liknande frågeställning. I enlighet med vad som tidigare anförts bör inte&lt;br&gt;heller TFB vara bundet till VTI för upphandling av forskning. Dock är det&lt;br&gt;angeläget att långsiktiga avtal kan träffas för att underlätta planeringen.&lt;br&gt;Regeringen har också i denna del erfarit att myndigheterna är beredda att&lt;br&gt;skyndsamt se över sina relationer med anledning av regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping (ULi) har i en skrivelse till Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet i december 1992 redovisat förutsättningarna att inordna VTI eller&lt;br&gt;delar av VTI i universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI och ULi har under ett par års tid fört diskussioner om formerna för&lt;br&gt;en utvidgad samverkan. En gemensam utredning - benämnd Transportlän-&lt;br&gt;ken - presenterade förslag till långtgående samverkan inom ett antal&lt;br&gt;preciserade forskningsområden. Regeringen vill understryka att den lösning&lt;br&gt;som valts innebär en betydande omstrukturering av hela transportforsknings-&lt;br&gt;sektom, inkl. VTI. Regeringen vill emellertid samtidigt understryka den&lt;br&gt;allmänna betydelsen av samarbete mellan forskningsinstitut och universitet&lt;br&gt;och högskolor. Med hänsyn till att genomgripande förändringar genomförs&lt;br&gt;i hela strukturen för svensk transportforskning avser regeringen inte nu vidta&lt;br&gt;några åtgärder med anledning av ULi:s skrivelse. Regeringen förutsätter&lt;br&gt;emellertid att VTI och ULi fortsätter det inledda arbetet på utvidgad sam-&lt;br&gt;verkan. Inför den uppföljande forskningspropositionen år 1994 bör VTI och&lt;br&gt;universitetet kunna rapportera om hur detta arbete fortskrider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av vad som nu redovisats föreslås anslaget till VTI&lt;br&gt;minskas med drygt 27 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med beslut om hur uppföljningen av&lt;br&gt;VTI:s verksamhet bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens förslag:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;transportsektorn (DPU) skall utarbeta prognoser för trafikutveck-&lt;br&gt;lingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar&lt;br&gt;av effekter av utvecklingen av transportsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;DPU skall utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande&lt;br&gt;transporter och trafik. DPU skall även svara för samordning av&lt;br&gt;riksomfattande resvaneundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;VTI:s databas för person- och godstransporter och teknisk ut-&lt;br&gt;rustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för progno-&lt;br&gt;ser och för samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till&lt;br&gt;DPU.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Bakgrund och skälen till regeringens förslag och bedömning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;En konsistent prognosmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet har i sitt betänkande (1991/92:TU22) med anledning av bl.a.&lt;br&gt;regeringens förslag i 1992 års budgetproposition om investeringsplaneringen&lt;br&gt;understrukit att det råder stor politisk enighet om att samhället har ett ansvar&lt;br&gt;för att investeringar i och underhåll av trafikanläggningar som behövs för&lt;br&gt;allmänna transportbehov kommer till stånd. Riksdagen beslutade i enlighet&lt;br&gt;med utskottets förslag (rskr. 1991/92:333). När det gäller investeringar i&lt;br&gt;infrastruktur för transporter har staten således ett direkt ansvar. Även när&lt;br&gt;det gäller driften av delar av de interregionala transportsystemen kan staten&lt;br&gt;sägas ha ett ansvar genom sitt ägarinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av väsentlig betydelse för de framtida investeringarna är att besluts-&lt;br&gt;fattarna har underlag för bedömningar av hur den totala marknaden kan&lt;br&gt;tänkas utveckla sig och hur den kan fördela sig på de olika transportmedlen.&lt;br&gt;Större struktur- och systemförändringar skall kunna prövas och konsekvens-&lt;br&gt;beskrivas innan beslut tas om investeringar i en enskild trafikgren.&lt;br&gt;Dubbelinvesteringar bör undvikas. Vidare behöver konsekvenserna för&lt;br&gt;miljön och energiåtgången studeras, liksom också för den regionala&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För investeringsplaneringen behövs dels planeringsunderlag i form av&lt;br&gt;nulägesbeskrivningar, dels prognosmodeller som beskriver den totala&lt;br&gt;efterfrågan på transporter med fördelning på transportmedel och som också&lt;br&gt;kan beskriva konsekvenserna av utbudsförändringar inom de olika&lt;br&gt;trafikgrenama. Prognosmodellema bör vara konsistenta också i den&lt;br&gt;meningen att de beaktar överströmningar mellan trafikgrenama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid ett flertal tillfallen under senare år uttalat att det är&lt;br&gt;särskilt viktigt att det anläggs en helhetssyn när det gäller investeringar i&lt;br&gt;s.k. strategiska objekt. Detta talar för att planeringsunderlaget i form av&lt;br&gt;prognoser och metoder för samhällsekonomiska bedömningar bör utarbetas&lt;br&gt;på ett enhetligt sätt och inte separat av de olika trafikverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan planeringsunderlag och beslutsfattande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsdelegationen har i sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter&lt;br&gt;för produktivitet och välstånd framhållit att analyserna och besluten inom&lt;br&gt;transportsektorn ofta kännetecknas av en sektorssyn. Vägar analyseras för&lt;br&gt;sig, järnvägar för sig osv. För liten hänsyn tas till möjliga synergieffekter&lt;br&gt;mellan olika infrastrukturella system. Mer av helhetssyn krävs därför vid&lt;br&gt;bedömningen av infrastrukturinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda uttalandet torde innebära att både utarbetandet av&lt;br&gt;planeringsunderlag och utvärderingar inför beslut rörande vissa investeringar&lt;br&gt;av strategisk natur bör hållas samman på central nivå. Denna fråga&lt;br&gt;diskuterades ingående i utredningen (SOU 1990:4) om Transportrådets&lt;br&gt;verksamhet. I betänkandet pläderades för en sammanhållen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ställningstagande och riksdagens beslut med anledning härav&lt;br&gt;beträffande avvecklingen av Transportrådet innebar emellertid att man&lt;br&gt;skiljde på dessa båda arbetsuppgifter (prop. 1990/91:100 bil. 8,&lt;br&gt;bet. 1990/91:TU18,rskr. 1990/1991:176). Uppgiften att utarbeta prognoser,&lt;br&gt;planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av&lt;br&gt;trafikutvecklingen lades således på VTI som fick medel motsvarande tio&lt;br&gt;årsarbetskrafter härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvuduppgiften överfördes till regeringen vars roll skall vara&lt;br&gt;att ge direktiv för prognosverksamheten och de samhällsekonomiska&lt;br&gt;bedömningarna, att utvärdera resultaten och konsekvensbeskrivningarna&lt;br&gt;samt på grundval härav utarbeta beslutsunderlag av trafikpolitisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har därefter, bl.a. våren 1992, understrukit att riksdagens och&lt;br&gt;regeringens inflytande över investeringsplaneringen bör stärkas utan att&lt;br&gt;någon detaljstyrning får ske (bet. 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:333). Ett&lt;br&gt;förbättrat underlag måste därför redovisas för riksdagen som innebär att de&lt;br&gt;i de trafikpolitiska målen inneboende konflikterna lyfts fram och alternativa&lt;br&gt;utvecklingar ställs mot varandra. Riksdagen skall därmed kunna inta en mer&lt;br&gt;aktiv roll. Krav måste vidare ställas på uppföljning och utvärdering av in-&lt;br&gt;vesteringsbesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för prognosverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognoser, konsekvensbeskrivningar och utvärderingar är en central del i&lt;br&gt;den samordnade investeringsplaneringen. Den delen måste i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning integreras med Kommunikationsdepartementets övriga arbete med&lt;br&gt;infrastrukturplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet avgivet av utredningen om Transportrådets verksamhet&lt;br&gt;avvisas mycket bestämt tanken på att prognosverksamheten skulle bedrivas&lt;br&gt;inom Kommunikationsdepartementet. Motivet är att sådan verksamhet helt&lt;br&gt;enkelt inte hör hemma i regeringskansliet. Samma uppfattning återfinns i&lt;br&gt;1991 års budgetproposition. Regeringens förslag var som tidigare nämnts&lt;br&gt;att uppgiften skulle tillfalla VTI. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosverksamheten bör dock bedrivas i nära anslutning till Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet eftersom det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång&lt;br&gt;till sektoroberoende underlag för investeringsplaneringen, bl.a. bedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ekonomisk utveckling och av trafikförändringar samt av miljökrav och&lt;br&gt;regionalpolitiska förutsättningar. En annan fördel med en prognosverksam-&lt;br&gt;het nära knuten till Kommunikationsdepartementet är att investerings-&lt;br&gt;underlagen kan få större genomslagskraft i sektorsorganens planeringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är också VTI:s dubbla roll såsom både&lt;br&gt;forskningsutförande organ och myndighet. TFU har som nämnts tagit upp&lt;br&gt;detta problem och konstaterat att när det gäller prognos- och utredningsverk-&lt;br&gt;samheten kring bl.a. investeringsplaneringen uppträder VTI i viss mån som&lt;br&gt;en &amp;quot;överdomare&amp;quot; över myndigheter som man i sina andra roller skall&lt;br&gt;betjäna som en kundanpassad underleverantör av kunskap. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att prognos- och utredningsverksamheten kan ge&lt;br&gt;upphov till betydande dubbelriktade integritetsproblem som träffar både&lt;br&gt;forskningen och myndighetsutövningen. När nu VTI med regeringens&lt;br&gt;förslag skall få en mer renodlad roll som ett forskningsutförande organ är&lt;br&gt;det lämpligt att ansvaret för att utarbeta prognoser inom ramen för den&lt;br&gt;samordnade investeringsplaneringen förs över till ett annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl som kan anföras mot att förlägga dessa uppgifter till Kommunika-&lt;br&gt;tionsdepartementet är att en prognosfunktion skulle bli en udda företeelse&lt;br&gt;i departementsverksamheten. En betydande del av arbetsuppgifterna omfattar&lt;br&gt;metodutveckling. Detta arbete har nära anknytning till forskningen inom&lt;br&gt;området och är inte lämpligt att förlägga till ett departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade bedömning är att ansvaret för att utarbeta prognoser&lt;br&gt;för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och samhällsekonomiska&lt;br&gt;bedömningar rörande utvecklingen av transportsystemet fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993 bör överföras till en särskild delegation. Delegationen bör benämnas&lt;br&gt;Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I DPU:s ansvarsområde bör också ligga att svara för nulägesbeskrivningar&lt;br&gt;och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall också svara för&lt;br&gt;samordning av riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning&lt;br&gt;av beställningar hos bl.a. SCB av övrig statistik inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor vikt bör läggas på vetenskaplig kompetens inom DPU. Ett särskilt&lt;br&gt;råd med framstående forskare bör knytas till delegationen. DPU bör ha ett&lt;br&gt;nära samarbete med de forskningsinstitutioner som arbetar inom området.&lt;br&gt;Det är också önskvärt att de som arbetar vid delegationen deltar i speciella&lt;br&gt;forskningsprogram för att utveckla prognosmetodiken i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samspel bör ske mellan DPU och Kommunikationsdepartementet vid&lt;br&gt;utformningen av den långsiktiga infrastrukturpolitiken. Den nära kopplingen&lt;br&gt;mellan prognosarbetet vid DPU och departementets arbete gör också att&lt;br&gt;regeringen finner det lämpligt med en relativt stor personalrörlighet mellan&lt;br&gt;DPU och departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för trafikprognosema finns det stora fördelar i att&lt;br&gt;DPU lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära anslutning&lt;br&gt;därtill. Vid Konjunkturinstitutet finns också modeller som bör integreras&lt;br&gt;med transportprognosema liksom en grundläggande kompetens på flera&lt;br&gt;viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av delegationens verksamhet bör ske med medel, motsva-&lt;br&gt;rande tio årsarbetskrafter, dvs. 3 490 000 kronor, som disponeras under&lt;br&gt;sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Medel för detta ändamål&lt;br&gt;har tidigare reserverats i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att VTI:s databas för person- och godstransporter och&lt;br&gt;teknisk utrustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för&lt;br&gt;prognoser och för samhällsekonomiska bedömningar förs över till DPU.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kommunikationsdepartementet har för avsikt att tillsätta en&lt;br&gt;särskild arbetsgrupp för att utreda hur denna överföring lämpligen bör gå&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärende till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad som anförts om omorganisationen av prognosverksam-&lt;br&gt;het m.m. inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6 Anslagsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 7 har regeringen föreslagit riksdagen att, i&lt;br&gt;avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under&lt;br&gt;angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Statens väg- och trafikinstiut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Bidrag till Statens väg- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikinstitut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61 129 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Transportforskningsberedningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44 006 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sjätte huvudtiteln&lt;/h5&gt;
&lt;h3&gt;G. Transportforskning&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;G 1. Statens väg- och trafikinstitut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 167 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 129 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 639 000&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Statens väg- och trafikinstitut&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;VTI har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1995/96. VTI föreslår att institutet tilldelas ett anslag om&lt;br&gt;sammanlagt 67 030 000 kronor för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål: VTI skall utvecklas till ett kvalificerat institut för&lt;br&gt;tillämpad transportforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser: Ramanslag 1993/94 33,64 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 639 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 639 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 639 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten&lt;br&gt;vid VTI har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att VTI i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning bör renodlas till ett institut för tillämpad&lt;br&gt;transportforskning. VTI:s ansvar för vissa prognosuppgifter m.m. samt viss&lt;br&gt;informations- och dokumentationsverksamhet bör överföras till DPU resp.&lt;br&gt;TFB. Vidare bör en betydande del av bidraget till VTI omfördelas till TFB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramen för perioden 1993/94-1995/96 har mot denna bakgrund&lt;br&gt;beräknats till 33 639 000 kronor för budgetåret 1993/94, 33 639 000 kronor&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 och 33 639 000 kronor för budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI har hittills tilldelats medel över ett förslagsanslag och ett reser-&lt;br&gt;vationsanslag. Enligt regeringens mening bör VTI tilldelas en treårig&lt;br&gt;budgetram. Reservationsanslaget bör därför ersättas med ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system med avkastningspliktigt kapital med konsoliderings-&lt;br&gt;ansvar bör avvecklas. Investeringar bör finansieras genom lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. VTI bör lösa sitt statskapital genom lån i Riksgälden.&lt;br&gt;Regeringen beräknar det totala lånebehovet till 7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VTI redovisade i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1991 ett&lt;br&gt;underskott på 1 646 175 kronor för budgetåret 1990/91. Regeringen&lt;br&gt;beslutade den 23 januari 1992 att underskottet med 1 563 681 kronor och&lt;br&gt;86 öre skulle täckas av balanserade vinstmedel och att resterande belopp&lt;br&gt;skulle bokföras som en balanserad förlust. Regeringen beslutade vidare att&lt;br&gt;det avkastningskrav som institutet inte förmått uppfylla skulle redovisas&lt;br&gt;inom linjen som en ansvarsförbindelse och inlevereras till statsverket när så&lt;br&gt;var möjligt. VTI har i en skrivelse i maj 1992 till regeringen redovisat ett&lt;br&gt;antal åtgärder för att reducera kostnaderna i syfte att förhindra en upp-&lt;br&gt;repning av utfallet budgetåret 1990/91. VTI har vidare i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen den 27 oktober 1992 föreslagit att det ackumulerade avkastnings-&lt;br&gt;kravet för budgetåren 1990/91 och 1991/92 uppfylls genom att en del av&lt;br&gt;VTI:s överskott för budgetåret 1991/92 disponeras för en uppskrivning av&lt;br&gt;statskapitalet med 287 637 kronor samt att 287 378 kronor inlevereras till&lt;br&gt;statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1&lt;br&gt;redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;br&gt;samt presenterat den modell som bör tillämpas. VTI bör därför tilldelas ett&lt;br&gt;räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 2.&lt;br&gt;Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut föras till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för VTI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar&lt;br&gt;som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för&lt;br&gt;budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats&lt;br&gt;av chefen för Finansdepartementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp&lt;br&gt;som kommer att ställas till VTI:s disposition kommer slutligt att fastställas&lt;br&gt;enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu&lt;br&gt;budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärenden till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;anslag på 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reserva-&lt;br&gt;tion på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s&lt;br&gt;resultat för budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;nikationsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;G 3. Transportforskningsberedningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 854 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 006 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119 006 000&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Transportforskningsberedningen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;TFB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren&lt;br&gt;1993/94-1995/96. TFB föreslår att beredningen tilldelas ett anslag på&lt;br&gt;105 300 000 kronor för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål: TFB skall planera, initiera, stödja och samordna&lt;br&gt;övergripande, kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utveck-&lt;br&gt;lings- och demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för&lt;br&gt;informations- och dokumentationsverksamheten inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser: Ramanslag 1993/94 119,00 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119 006 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119 006 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119 006 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten&lt;br&gt;vid TFB har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att TFB bör&lt;br&gt;stärkas och utvecklas i rollen som beställare av övergripande kommunika-&lt;br&gt;tionsforskning och att myndigheten bör ges bättre förutsättningar att leva&lt;br&gt;upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvar för&lt;br&gt;samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina resp, verksamhetsom-&lt;br&gt;råden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas&lt;br&gt;till TFB. Den kommunikationspolitiskt motiverade delen av sektorsforsk-&lt;br&gt;ningsansvaret inom telekommunikationsområdet bör därvid överföras till&lt;br&gt;TFB medan NUTEK ges ansvaret för sådan övergripande forskning inom&lt;br&gt;området som har industripolitisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramen för perioden 1993/94-1995/96 har mot denna bakgrund&lt;br&gt;beräknats till 119 006 000 kronor för budgetåret 1993/94, 119 006 000&lt;br&gt;kronor för budgetåret 1994/95 och 119 006 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFB har hittills tilldelats medel över ett reservationsanslag. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör TFB tilldelas en treårig budgetram. Anslagstypen&lt;br&gt;bör således vara ramanslag i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att TFB kan besluta om fördelning av medel för&lt;br&gt;forskningsprojekt med en löptid över en längre period. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att det skall bli möjligt för TFB att fatta sådana beslut för en&lt;br&gt;sexårsperiod. Det är givetvis vare sig från konstitutionell eller saklig&lt;br&gt;synpunkt rimligt att TFB låser betydande delar av sina anslag för fleråriga&lt;br&gt;engagemang. Däremot kan det vara lämpligt att beredningen får använda en&lt;br&gt;mindre del av sina medel för sådana längre projekt. Det bör få ankomma på&lt;br&gt;regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en sådan andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1&lt;br&gt;redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;br&gt;samt presenterat den modell som bör tillämpas. TFB bör därför tilldelas ett&lt;br&gt;räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 3.&lt;br&gt;Transportforskningsberedningen föras till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för TFB har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar&lt;br&gt;som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgetering av anslagen.&lt;br&gt;Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepar-&lt;br&gt;tementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;TFB:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade&lt;br&gt;riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärenden till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående&lt;br&gt;reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för&lt;br&gt;Transportforskningsberedningen att inom en given ram - utgörande en&lt;br&gt;mindre del av beredningens anslag - besluta om medel för en sexårs-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommu-&lt;br&gt;ni ka tionsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde ......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Allmän inledning ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Forskningen inom kommunikationsområdet ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omvärldsförändringar ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;Nuvarande kommunikationsforskning.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens ansvar för sektorsforskningen.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;Forskningens inriktning och omfattning .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för styrning och samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsinsatserna .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Kommunikationsforskningens organisation.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Transportforskningsberedningens roll stärks . . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings-, utvecklings- och demonstrations-&lt;br&gt;verksamhet inom kollektivtrafiken.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheten vid Statens väg- och trafikinsti-&lt;br&gt;tut renodlas.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Anslagsfrågor ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Statens väg- och trafikinstitut ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Transportforskningsberedningen.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Finansdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Forskningens inriktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs for närvarande&lt;br&gt;forskning vid Konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinstatser av Ekonomiska rådet, Nordiska skattevetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet samt inom ramen för långtidsutredningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Ekonomisk forskning&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;13. Kostnader för vissa nämnder m.m&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 672 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader för Ekonomiska rådet och bidrag till&lt;br&gt;Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas även kostnader — i regel arvoden till ledamöter&lt;br&gt;och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket),&lt;br&gt;Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i&lt;br&gt;vissa trygghetsfrågor, Skiljenämnden för arbetsmiljöfrågor, Statens&lt;br&gt;ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statsförvaltningens&lt;br&gt;centrala förslagsnämnd, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt&lt;br&gt;avser statsverket), Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden&lt;br&gt;för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Nämnden för&lt;br&gt;lokalanställda, Statens chefelönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd&lt;br&gt;och Statens krigsskadenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet initierar forskning i frågor som är av intresse för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken och fungerar som en länk mellan finansdepartemen-&lt;br&gt;tet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forsk-&lt;br&gt;ningen. Ekonomiska rådets medlemmar förordnas av regeringen. Rådet&lt;br&gt;består för närvarande av fem professorer i nationalekonomi, samt&lt;br&gt;generaldirektören för Konjunkturinstitutet (KI) som adjungerad medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska rådet stöder och leder för närvarande fem större forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt om bland annat skattereformen, det ekonomiska utbytet av&lt;br&gt;högre utbildning och ekonomiska prognosmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 130) tagits upp med&lt;br&gt;ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition. Kost-&lt;br&gt;naderna för de forskningsprojekt och de andra utgifter som betalas från&lt;br&gt;detta anslag kan nu bedömas rymmas inom ramen för ett oförändrat&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E2. Konjunkturinstitutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 674 587 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 733 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 896 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturinstitutet (KI) är enligt sin instruktion (1988:1531) ett&lt;br&gt;vetenskapligt forsknings- och utredningsoigan. KI:s uppgift är att följa&lt;br&gt;och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, att&lt;br&gt;utarbeta prognoser for den svenska ekonomin och att bedriva forskning&lt;br&gt;i anslutning därtill. Institutet skall också aktivt bidra till att förbättra den&lt;br&gt;ekonomiska statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KI har till regeringen inkommit med en förenklad anslagsframställan&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 och en årsredovisning avseende 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsinkomster vid KI, som redovisas under anslaget, beräknas till&lt;br&gt;1,4 miljoner kronor för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KI har i sin årsredovisning (ÅR) i de delar som avser resultatredovis-&lt;br&gt;ningen redovisat verksamheten i en anslags- och en avgiftsfinansierad del.&lt;br&gt;Den anslagsfinansierade delen omfattar följande verksamhetsområden:&lt;br&gt;löpande verksamhet, forskning och metodutveckling samt särskilda&lt;br&gt;utredningar. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningen inför den treåriga budgetperioden&lt;br&gt;1991/92 - 1993/94. För vardera av dessa tre verksamhetsområden formu-&lt;br&gt;lerades målen i 1991 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatredovisningen indikerar att en del av ovanstående mål har&lt;br&gt;uppnåtts. KI arbetar med att integrera den ekonometriska modellen&lt;br&gt;KOSMOS och den finansiella modellen FIMO i det löpande prognos-&lt;br&gt;arbetet. KOSMOS har främst använts för att förlänga prognosperspekti-&lt;br&gt;vet, genomföra olika känslighetsanslyser och konsistensprövning mellan&lt;br&gt;prognoserna för ekonomins olika delar. FIMO används för analyser av&lt;br&gt;finansiella sparbalanser för ekonomins olika sektorer. De kvartalsvisa s.k.&lt;br&gt;barometerundersökningama för tjänstesektorn böljade publiceras under&lt;br&gt;hösten 1991. En barometerundersökning för kommunsektorn utarbetades&lt;br&gt;under våren 1991. Institutet samarbetar med andra myndigheter och&lt;br&gt;statistikproducenter för att förbättra prognoser, prognosmetoder samt&lt;br&gt;kvaliteten på den ekonomiska statistiken. Som exempel kan nämnas att KI&lt;br&gt;tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har utvecklat en ny&lt;br&gt;lönestatistik under 1990/91. Forskningsverksamheten har under det&lt;br&gt;gångna året bland annat gällt utveckling av KOSMOS och medverkan i&lt;br&gt;1992 års långtidsutredning med flera olika analysmodeller. Vidare har KI&lt;br&gt;tillsammans med Ekonomiska rådet fortsatt forskningsprojektet om&lt;br&gt;konjunkturprognoser samt nyttiggjort forskningsprogrammets resultat i sin&lt;br&gt;ordinarie analysverksamhet. I 1992 års maj rapport redovisades en&lt;br&gt;utvärdering av höstrapportemas prognoser, av konjunkturutvecklingen&lt;br&gt;1946-1991 och en studie av finanspolitiska indikatorer. Två ytterligare&lt;br&gt;utredningar är genomförda rörande mervärdeskatteutfället efter skattere-&lt;br&gt;formen samt överföring av kommunalskattemedel från staten till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna. I en bilaga påpekar institutet att kostnadsutvecklingen för&lt;br&gt;enskilda produktområden och prestationer inte kunnat redovisas inom den&lt;br&gt;anslagsfinansierade delen. Från och med innevarande budgetår kommer&lt;br&gt;en successiv utbyggnad av kostnadsredovisningen att kunna ske, när KI&lt;br&gt;övergått till det nya redovisningssystemet COSMOS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin förenklade anslagsframställan har KI i enlighet med tidigare&lt;br&gt;budgetdirektiv minskat resurserna med 2% av föregående års anslag.&lt;br&gt;Från nivån för 1992/93 har dragits 1,5 miljoner kronor som utgör anslag&lt;br&gt;för konjunkturprognosprojektet, vilket avslutas under innevarande år.&lt;br&gt;Institutet fick under föregående budgetår ett regeringsuppdrag att&lt;br&gt;tillsammans med SCB utveckla miljöräkenskaper. För detta har KI i&lt;br&gt;regleringsbrev för budetåret 1992/93 medgetts att redovisa en merutgifit&lt;br&gt;om 600 000 kronor per år under budgetåren 1992/93 - 1996/97. Detta&lt;br&gt;belopp är inte inräknat i KI:s anslagsframställning inför kommande&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagssparandet under det första året med ramanslag uppgår till&lt;br&gt;377 672 kronor, vilket därmed också motsvarar det utgående anslagsspa-&lt;br&gt;randet. De avgiftsbelagda verksamheterna ex kl. regeringsuppdrag&lt;br&gt;redovisar vare sig över- eller underskott. KI har angivit att inga äldre&lt;br&gt;anläggningstillgångar invärderats hos institutet, men de har för avsikt att&lt;br&gt;i fortsättningen klassificera persondatorer och liknande utrustning som&lt;br&gt;tillgångar och skriva av dessa på fem år. KI har i denna ÅR endast&lt;br&gt;invärderat en anläggningstillgång, en kopiator som köpts under året och&lt;br&gt;som efter avskrivningar har ett värde av 63 520 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inga&lt;br&gt;invändningar. RRV framförde dock en del kritik mot de nuvarande&lt;br&gt;redovisningsprinciper KI använder och rekommenderade att årsredovis-&lt;br&gt;ningen framgent får en uppställning i enlighet med 20 paragrafen&lt;br&gt;budgetförordningen. RRV förutsatte att det nästa år ur redovisnings-&lt;br&gt;systemet kan hämtas alla erforderliga ekonomiska data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1993 (bil. 1 s. 113) har redovisats ett förslag om&lt;br&gt;generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den&lt;br&gt;modell som bör tillämpas. KI kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att&lt;br&gt;tillämpa denna modell. KI kommer därför att tilldelas ett räntekonto med&lt;br&gt;kredit i Riksgäldskontoret och medlen under detta anslag att föras till&lt;br&gt;detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;br&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Övergripande mål&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92&lt;br&gt;1993/94 bör ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser Ramanslag 1993/94 24 896 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KI:s årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Den&lt;br&gt;löpande verksamheten har förbättrats med framför allt en utsträckt&lt;br&gt;prognoshorisont och tillkomsten av tjänstebarometem. En ökad in-&lt;br&gt;tegrering av modellanvändningen och av forskningsresultaten i den&lt;br&gt;löpande prognosverksamheten har skett och bör också fortsätta, liksom&lt;br&gt;fortsatta ansträngningar att göra modellerna mer användarvänliga.&lt;br&gt;Emellertid finns det fortfarande inte underlag för att göra en bedömning&lt;br&gt;av institutets prestationer, effektivitet eller produktivitet, eftersom&lt;br&gt;underlag för en sådan prövning saknas. Regeringen är samtidigt medveten&lt;br&gt;om svårigheterna att bedöma en verksamhet av forskning- och utrednings-&lt;br&gt;karaktär i dylika mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan också konstatera att RRV inte haft några invändningar&lt;br&gt;i revisionsberättelsen avseende KI. Vi instämmer dock i RRV:s på-&lt;br&gt;pekanden att redovisningssystemet måste förbättras och redovisnings-&lt;br&gt;rutiner skärpas. Denna ÅR:s redovisning av institutets tillgångar är inte&lt;br&gt;tillfredställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades&lt;br&gt;fest i 1991 års budgetproposition och som riksdagen beslutat om bör gälla&lt;br&gt;även för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att myndighetens rationaliseringsarbete varit&lt;br&gt;framgångsrikt och att goda förutsättningar finns för att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna bedrivas i nuvarande omfettning med de resurser vi beräknat för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser samtidigt allvarligt på den kritik som framförts av RRV&lt;br&gt;och anser att institutet bör förstärka sin ekonomi-adminstrativa kompe-&lt;br&gt;tens, varför anslaget utökats med 450 000 kronor. Vi förutsätter att denna&lt;br&gt;förstärkning möjliggör att kommande års årsredovisningar innehåller&lt;br&gt;sådan resultatinformation som t.ex. produktivitetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regeringsuppdraget att utveckla miljöräkenskaper utgår 600 000&lt;br&gt;kronor per år, vilka fr.o.m. budgetåret 1993/94 t.o.m. 1996/97 är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkluderade i institutets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget for KI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar&lt;br&gt;som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, öveigången till lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen.&lt;br&gt;Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i budgetpropositionen&lt;br&gt;1993 (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avnsitt 2.2). Det&lt;br&gt;belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition kommer&lt;br&gt;slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika&lt;br&gt;från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 66) tagits upp med&lt;br&gt;ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till regeringen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på&lt;br&gt;24 896 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör grundforskning&lt;br&gt;och forskarutbildning, forskning om universitet och högskolor (8.1-&lt;br&gt;8.14), och forskning inom skolväsendet (8.15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden hu-&lt;br&gt;vudansvaret för grundforskningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av medel för forskning under åttonde huvudtiteln,&lt;br&gt;tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förändring förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Grundforskning och&lt;br&gt;forskarutbildning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 860 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 205 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Forskningsråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 478 806&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Internationellt&lt;br&gt;samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405 378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Vissa institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 678 592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 885 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Dyrbar vetenskaplig&lt;br&gt;utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning om uni-&lt;br&gt;versitet och hög-&lt;br&gt;skolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom&lt;br&gt;skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inrednings- och ut-&lt;br&gt;rustningsanslag &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;872 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405 000 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Exklusive lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Avser såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Exklusive medel för dyrbar vetenskaplig utrustning och universitetsda-&lt;br&gt;tornätet SUNET.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna är unika kunskapsmiljöer. Vid de stora&lt;br&gt;högskolorna och universiteten förenas grundutbildning, forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. De mindre och medelstora högskolorna utgör värde-&lt;br&gt;fulla komplement med särskilda förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala roll universitet och högskolor har för kunskapsutveck-&lt;br&gt;lingen i vårt land gör det angeläget att ge dessa goda arbetsvillkor. Den&lt;br&gt;frigörelse av universitet och högskolor från statens detaljinflytande som&lt;br&gt;riksdagen på regeringens förslag fattade beslut om 1992 hade detta syfte.&lt;br&gt;Studenternas möjlighet att själva avgöra utbildningsinriktning har för-&lt;br&gt;stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor är de viktigaste svenska forskningsinstitu-&lt;br&gt;tionerna. Till dessa kanaliseras direkt eller indirekt huvuddelen av sta-&lt;br&gt;tens stöd till forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om den inomvetenskapligt motiverade forskning som finansie-&lt;br&gt;ras genom fakultetsanslagen fattas av berörda universitet och högskolor.&lt;br&gt;Härutöver svarar forskningsråden för betydande insatser för vetenskap-&lt;br&gt;ligt högkvalificerad forskning. Att den inomvetenskapliga forskningen&lt;br&gt;kan förenas med forskning också för mer speciella och i förväg bestäm-&lt;br&gt;da syften, finansierad av sektorsorgan eller företag, är en styrka. Det&lt;br&gt;ökar möjligheterna att utveckla och nyttiggöra forskningens resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att inkräkta på den nödvändiga integriteten behöver universite-&lt;br&gt;tens och högskolornas växelspel med det omgivande samhället, inte&lt;br&gt;minst näringslivet, förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ökade frihet som universitet och högskolor nu tillerkänts&lt;br&gt;följer också ett betydande ansvar. Av vikt är att verksamheten ständigt&lt;br&gt;förnyas genom att nydanande insatser ges tillräckligt utrymme och ge-&lt;br&gt;nom att unga forskare engageras i tillräcklig utsträckning. Till ansvaret&lt;br&gt;hör också att kunskap om forskningens resultat sprids till en bredare&lt;br&gt;allmänhet. Kvaliteten och förnyelsekraften i universitetens och högsko-&lt;br&gt;lornas verksamhet är av stor betydelse för den långsiktiga kompetens-&lt;br&gt;och kunskapsutbyggnaden inom alla samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och de stora högskolorna har ansvaret för forskarutbild-&lt;br&gt;ningen. Att denna byggs ut är avgörande för att Sverige i framtiden skall&lt;br&gt;kunna mäta sig med andra viktiga kunskapsnationer. Fler forskarutbild-&lt;br&gt;ade behövs inom universitetens och högskolornas egen verksamhet men&lt;br&gt;också i det övriga samhället. Inte minst i näringslivet är bristen på ve-&lt;br&gt;tenskapligt utbildade medarbetare stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mål är att antalet doktorsexamina vid sekelskiftet skall ha&lt;br&gt;fördubblats jämfört med 1990-talets början. För att nå detta mål krävs&lt;br&gt;betydande insatser, inte minst i form av god handledning och en till-&lt;br&gt;fredsställande studiefi nansieri ng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskarutbildade inom universitetens och högskolornas verk-&lt;br&gt;samhet förstärker forskningen och skapar förutsättningar för ökad kva-&lt;br&gt;litet i grundutbildningen. Vetenskapligt skolade lärare i gymnasieskolan&lt;br&gt;ökar vitaliteten i undervisningen. Fler personer med doktorsexamen i&lt;br&gt;företagen förbättrar kunskapsutvecklingen i dessa, men gör det också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lättare att upprätthålla naturliga och fruktbara relationer mellan företa-&lt;br&gt;gen, universiteten och högskolorna. Gemensamma referensramar gör&lt;br&gt;växelverkan enklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många områden står sig svensk forskning väl i internationell&lt;br&gt;jämförelse. Speciellt stark, i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende,&lt;br&gt;är den medicinska och naturvetenskapliga forskningen. Men även inom&lt;br&gt;teknik och kulturvetenskap finns många områden där forskningen är av&lt;br&gt;yppersta kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det allt starkare internationella samspelet, den högre föränd-&lt;br&gt;ringstakten och de intensifierade forskningssatsningarna i vår omvärld&lt;br&gt;skärps kraven. De utmaningar, som regeringen beskrivit tidigare i den-&lt;br&gt;na proposition, berör direkt eller indirekt forskningen vid universiteten&lt;br&gt;och högskolorna. Viktiga i detta sammanhang är de koncentrerade&lt;br&gt;forskningssatsningar inom strategiska områden som möjliggörs med&lt;br&gt;hjälp av de resurser som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonder-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas uppgifter inom forskningen skall ses&lt;br&gt;tillsammans med uppgiften att ge flera unga tillgång till högre utbild-&lt;br&gt;ning. I annat sammanhang anger regeringen riktlinjerna för en fortsatt&lt;br&gt;utbyggnad, inte minst av längre utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna utbyggnad kommer till stånd är viktigt för att tillgodose&lt;br&gt;studenternas önskemål och olika samhällssektorers uppenbara behov av&lt;br&gt;kompetent arbetskraft. Det är dessutom nödvändigt för att sörja för att&lt;br&gt;tillräckligt många välutbildade studenter finns tillgängliga för forskning-&lt;br&gt;en och forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Fasta och rörliga resurser för grundläggande&lt;br&gt;forskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsanslag och forskningsrådens anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av de statliga resurserna för inomveten-&lt;br&gt;skapligt genererad forskning tilldelas universitet och högskolor genom&lt;br&gt;fakultetsanslagen och genom anslag till forskningsråden. De samlade fa-&lt;br&gt;kultetsanslagen under Jordbruks- och Utbildningsdepartementens verk-&lt;br&gt;samhetsområde uppgår budgetåret 1992/93 till ca 4 195 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Genom fakultetsanslagen finansieras framför allt tjänster som pro-&lt;br&gt;fessor och forskarassistent, högskolelektorers forskning, biträdespersonal&lt;br&gt;och olika expenser för forskningsändamål, studiefinansiering inom fors-&lt;br&gt;karutbildningen samt vissa gemensamma funktioner som bibliotek och&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens samlade anslag är innevarande budgetår 1 560 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Rådens anslag går huvudsakligen till forskning vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förnyelse och koncentration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dynamisk forskning med hög kvalitet vid universitet och högskolor&lt;br&gt;förutsätter en ständig avvägning mellan kontinuitet och förändring. Rå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens bidrag till forskning är ett viktigt instrument för förnyelse och en&lt;br&gt;garanti för en omsorgsfull kvalitetsprövning av forskningen i ett natio-&lt;br&gt;nellt och internationellt perspektiv. Det forskningsstöd som kommer&lt;br&gt;till stånd genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen in-&lt;br&gt;nebär att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning&lt;br&gt;ökar. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den inomvetenskapligt&lt;br&gt;motiverade forskningen inte vilar enbart på den externa finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens pro-&lt;br&gt;position Universitet och högskolor - frihet för kvalitet. Universitetens&lt;br&gt;och högskolornas ansvar för kvaliteten i och förnyelsen av den forsk-&lt;br&gt;ning och forskarutbildning som bekostas via fakultetsanslagen är en av&lt;br&gt;de viktigaste uppgifterna. Fakultetsnämnderna måste ges möjligheter&lt;br&gt;och incitament att ta ett tydligare ansvar för att den grundläggande&lt;br&gt;forskningen inom respektive fakultet koncentreras och prioriteras med&lt;br&gt;utgångspunkt i tydliga inomvetenskapliga kriterier. Endast därigenom&lt;br&gt;kan en hög kvalitet uppnås i den grundläggande forskning som finansie-&lt;br&gt;ras genom fakultetsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De teologiska, juridiska och humanistiska fakulteterna karaktäriseras&lt;br&gt;av att andelen externa medel av de totala forskningsresurserna i regel är&lt;br&gt;mycket liten. Flera av dessa fakulteter har ett begränsat ekonomiskt rö-&lt;br&gt;relseutrymme för förändring genom att en stor del av fakultetsanslaget&lt;br&gt;tas i anspråk av kostnader för fasta tjänster, doktorandtjänster och ut-&lt;br&gt;bildningsbidrag för doktorander. Antalet tidsbegränsade tjänster för&lt;br&gt;främst nyexaminerade doktorer är för lågt för att tillgodose behovet av&lt;br&gt;förnyelse och rimliga karriärvägar. De yngre forskarna blir ofta beroen-&lt;br&gt;de av externa bidragsgivare för sin fortsatta forskning. De externa bidra-&lt;br&gt;gen till forskning är emellertid relativt små, uppskattningsvis mindre än&lt;br&gt;25 % av de totala utgifterna inom fakulteten. Forskningsråd står för&lt;br&gt;mer än hälften av de externa bidragen. Till bilden hör också en uppdel-&lt;br&gt;ning av den humanistiska forskningen på många och ofta små institu-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionerna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna är generellt&lt;br&gt;sett större än de humanistiska. Färre institutioner är s.k. enprofessorsin-&lt;br&gt;stitutioner.Tillgången till externa bidrag för forskning är mera omfat-&lt;br&gt;tande. Budgetåret 1991/92 var enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) de&lt;br&gt;externa bidragen till samhällsvetenskaplig fakultet drygt 50 % av de to-&lt;br&gt;tala FoU-kostnaderna inom fakultetsområdet. Av dessa externa medel&lt;br&gt;utgörs ca 20 % av rådsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna omfattar ett stort antal&lt;br&gt;discipliner. Behovet av experimentella resurser och laboratorier, liksom&lt;br&gt;av att bedriva fältarbete, karaktäriserar många ämnen. Storleken på in-&lt;br&gt;stitutionerna varierar betydligt, alltifrån enprofessorsinstitutioner till&lt;br&gt;storinstitutioner med ett betydande antal forskare. Fakultetsanslagen ut-&lt;br&gt;gjorde budgetåret 1990/91 drygt hälften av de tillgängliga forskningsre-&lt;br&gt;surserna inom fakultetsområdet. Rådsanslagen samma budgetår uppgick&lt;br&gt;till drygt 40 % av de externa forskningsmedlen. Inget annat fakultets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område uppvisar en så stor andel rådsmedel i förhållande till fakultets-&lt;br&gt;anslagen eller i förhållande till de totalt tillgängliga FoU-medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk forskning inom det medicinska området, inklusive odontologi&lt;br&gt;och farmaci, ligger i den internationella frontlinjen på många områden.&lt;br&gt;Forskningsresurserna är omfattande och samverkan med sjukvården ger&lt;br&gt;ett fruktbärande samspel mellan grundläggande forskning och tillämp-&lt;br&gt;ning. De externa bidragen utgör ca 55 % av de totala FoU-resurserna.&lt;br&gt;Rådsmedlen uppgår till ca 25 % av externa bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fakulteter inom det medicinska området har infört system för&lt;br&gt;resursfördelning som premierar förnyelse och kvalitet. Detta faktum,&lt;br&gt;liksom den mycket betydande volymen externa medel, innebär att de&lt;br&gt;medicinska fakulteterna kanske mer än andra kunnat omfördela resur-&lt;br&gt;ser i takt med den vetenskapliga utvecklingens förändrade krav. Rådets&lt;br&gt;anslag har mer än andra anslag kunnat användas för forskning i den in-&lt;br&gt;ternationella frontlinjen. Den bredd som bl.a. utbildningen kräver har&lt;br&gt;till stor del kunnat uppnås genom fakultetsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska fakulteterna disponerar totalt sett de största resurserna&lt;br&gt;för forskning och utvecklingsarbetet. Sammantaget är medlen för tek-&lt;br&gt;nisk FoU något större än vad de medicinska, odontologiska och farma-&lt;br&gt;ceutiska fakulteterna tillsammans disponerar. De tekniska fakulteterna&lt;br&gt;har vidare den bredaste uppsättningen av betydande finansieringskällor:&lt;br&gt;fakultetsanslagen uppgår till drygt 40 % av de totala FoU-resurserna, bi-&lt;br&gt;dragen från olika sektorsorgan till ca 35 % medan rådsmedel respektive&lt;br&gt;medel från företag uppgår till drygt 5 % vardera. Tillkomsten av Tek-&lt;br&gt;nikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) kan förväntas ha ökat andelen&lt;br&gt;rådsmedel sedan budgetåret 1991/92, det senaste år för vilket statistiska&lt;br&gt;uppgifter är tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsområdet präglas av betydande mångfald och i vissa fall upp-&lt;br&gt;splittring på små institutioner. I mångfalden ingår också att de tekniska&lt;br&gt;fakulteterna innehåller alltifrån grundläggande discipliner inom det na-&lt;br&gt;turvetenskapliga fältet till ämnen som är direkt knutna till teknikområ-&lt;br&gt;den eller industriell produktion. En fördjupad teknikvetenskaplig&lt;br&gt;grundforskning är en förutsättning för svensk teknisk och ekonomisk&lt;br&gt;utveckling. Den teknikvetenskapliga grundforskningen är en nödvändig&lt;br&gt;förutsättning för den mera tillämpade tekniska FoU som bedrivs med&lt;br&gt;medel från företag och sektorsorgan. 1 detta perspektiv är det angeläget&lt;br&gt;att resurserna för teknikvetenskaplig grundforskning kan stärkas. Reger-&lt;br&gt;ingens förslag i det följande innebär att resurser för det Teknikveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet fortsättningsvis anvisas under Utbildningsde-&lt;br&gt;partementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsanvisningen till forskarutbildning och forskning vid universitet&lt;br&gt;och högskolor följer i huvudsak en traditionell indelning i fakulteter.&lt;br&gt;Fakultetsindelningen har i vissa delar djupa historiska rötter, delvis&lt;br&gt;sprungna ur ett medeltida europeiskt universitetväsende. Naturligtvis&lt;br&gt;innebär detta inte att indelningen är för alltid oföränderlig. Den nuva-&lt;br&gt;rande fakultetsindelningen har dock visat sig vara adekvat och ända-&lt;br&gt;målsenlig både för statsmakternas övergripande beslut och som organi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satorisk ram för verksamheten lokalt. Den fungerar väl och ger också&lt;br&gt;utrymme för den flexibilitet som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då och då framförs önskemål om etablerandet av nya fakulteter. Inför&lt;br&gt;denna proposition har sådana förslag framförts gällande bl.a. didaktisk&lt;br&gt;fakultet. Enligt regeringens bedömning ger nuvarande fakultetsordning&lt;br&gt;utrymme och utvecklingsmöjligheter också för forskning med denna in-&lt;br&gt;riktning. Det är viktigt att samma höga vetenskapliga kvalitetskrav kan&lt;br&gt;ställas på all verksamhet inom universitet och högskolor. Det är bl.a. fa-&lt;br&gt;kultetsnämndernas uppgift att ansvara för detta. Forskningsområden får&lt;br&gt;inte avgränsas så att den kvalitetshöjande konkurrens som ligger i me-&lt;br&gt;delsfördelningen inom vidare fakultetsområden begränsas. Fakulteterna&lt;br&gt;har goda möjligheter att inrymma och ta det vetenskapliga ansvaret för&lt;br&gt;de ämnesområden som nu gjort framställningar om egna fakulteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disci-&lt;br&gt;plingränserna utan även över fakultetsgränserna. Forskare vid olika lä-&lt;br&gt;rosäten kan också vara involverade. Detta gäller en rad forskningsområ-&lt;br&gt;den och berör samtliga fakulteter. Det ingår i universitets och högsko-&lt;br&gt;lors normala ansvar att finna formerna för den samverkan som i olika&lt;br&gt;avseenden kan anses behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I universitetens och högskolornas uppgifter ingår att svara för infor-&lt;br&gt;mation om forskning och forskningsresultat. Det är viktigt att resurser-&lt;br&gt;na för denna verksamhet förstärks. Förslagen i denna proposition inne-&lt;br&gt;bär att - som komplement till den verksamhet som redan bedrivs - sam-&lt;br&gt;manlagt 10 miljoner kronor förs över från Forskningsrådsnämnden till&lt;br&gt;universitet och högskolor för att ställas till förfogande för lokala infor-&lt;br&gt;mationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland framförs den synpunkten att forskningsresurserna skulle di-&lt;br&gt;mensioneras med grundutbildningen som måttstock. Självfallet är för-&lt;br&gt;hållandena inom grundutbildningen en av de faktorer som måste vägas&lt;br&gt;in när det gäller fördelningen av forskningsresurserna. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, exempelvis forsk-&lt;br&gt;ningsbehoven inom området eller rent vetenskapliga aspekter. Om en-&lt;br&gt;bart studentantalet inom en viss utbildning eller ett visst ämne skulle&lt;br&gt;vara utslagsgivande vid fördelningen av forskningsmedlen, skulle det le-&lt;br&gt;da till en rad negativa konsekvenser, inte minst i kvalitativt hänseende&lt;br&gt;och till drastiska omfördelningar inom den nuvarande forskningsbud-&lt;br&gt;geten. Exempelvis skulle medlen till medicinsk forskning minskas avse-&lt;br&gt;värt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har angett att utbildningen inom universitet och högsko-&lt;br&gt;lor bör bedrivas av lärare som genomgått forskarutbildning. Den grund-&lt;br&gt;läggande utbildningens behov av ytterligare lärare med doktorsexamen&lt;br&gt;inom olika områden är en viktig bakgrund till ansträngningarna att för-&lt;br&gt;stärka forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående behandlat frågan om flexibilitet och&lt;br&gt;förnyelse inom universitet och högskolor. De problem som kan vara&lt;br&gt;förbundna med uppdelning av forskningen på alltför små enheter har&lt;br&gt;därvid berörts. Den utveckling som inletts vid vissa universitet och hög-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolor att samla mindre institutioner till större enheter välkomnas. Det&lt;br&gt;ankommer på universiteten och högskolorna själva att driva detta för-&lt;br&gt;ändringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Forskningsrådsorganisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande rådsorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länder, en&lt;br&gt;strategisk betydelse för forskningen. Forskningsråden har ett nationellt&lt;br&gt;perspektiv och arbetar med utgångspunkt i internationella kvalitetskri-&lt;br&gt;terier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden är för närvarande sex: Humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Naturvetenskapliga forskningsrå-&lt;br&gt;det (NFR) samt Medicinska forskningsrådet (MFR) inom Utbildnings-&lt;br&gt;departementets verksamhetsområde; Socialvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;(SFR) inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och jord-&lt;br&gt;brukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) inom När-&lt;br&gt;ingsdepartmentets verksamhetsområde. SFR och SJFR fungerar dessu-&lt;br&gt;tom som sektorsorgan. Till forskningsrådssystemet räknas också Forsk-&lt;br&gt;ningsrådsnämnden (FRN) inom Utbildningsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Rymdstyrelsen har uppgifter inom sitt område som över-&lt;br&gt;ensstämmer med forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benäm-&lt;br&gt;ningen, inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningen,&lt;br&gt;utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av ledamöterna i forskningsråden väljs av och bland fors-&lt;br&gt;kare vid universitet och högskolor genom ett elektorsförfarande. Hu-&lt;br&gt;vuddelen av resurserna fördelas genom projektbidrag efter ansökan.&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden skiljer sig från forskningsråden genom att ma-&lt;br&gt;joriteten av ledamöterna utses av regeringen. Nämndens uppgifter skil-&lt;br&gt;jer sig också från forskningsrådens genom det särskilda ansvaret för att&lt;br&gt;initiera och stödja forskning av särskild samhällsrelevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade krav och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 (bet.&lt;br&gt;1991/92:UbU18, rskr. 1991/92:195) uttalades att regeringen i nästa forsk-&lt;br&gt;ningsproposition borde redovisa en samlad bedömning av forsknings-&lt;br&gt;rådsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens prioriteringar och beslut har inflytande på den&lt;br&gt;grundläggande forskningen i landet som går utöver den verksamhet rå-&lt;br&gt;den direkt finansierar. Forskningsrådens högt ställda kvalitetskrav och&lt;br&gt;former för granskning och utvärdering ger riktlinjer för såväl fakulte-&lt;br&gt;ternas resursfördelning som för andra forskningsfinansiärers insatser.&lt;br&gt;Den kompetens som ges möjlighet att utvecklas genom rådens stöd får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spridningseffekter i universitetens och högskolornas forskning, inte&lt;br&gt;minst genom den forskarutbildning som ofta är en integrerad del i den&lt;br&gt;rådsstödda forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydande överblick och flexibilitet som forskningsråden har ger&lt;br&gt;dem särskilda möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare&lt;br&gt;liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget att råden fullt&lt;br&gt;ut utnyttjar dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inledningsvis redovisat förutsättningarna för förnyelse&lt;br&gt;av forskningen. Goda forskningsmöjligheter för yngre forskare och en&lt;br&gt;ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten är väsentli-&lt;br&gt;ga i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inomvetenskapligt motiverade forskningens fortsatta utveckling&lt;br&gt;bygger på ett samspel mellan fakulteter och forskningsråd. Inom vissa&lt;br&gt;områden är emellertid fakultetsresurserna så begränsade eller så bundna&lt;br&gt;att råden kommit att få nära nog hela ansvaret för förändring och för-&lt;br&gt;nyelse. Forskningsråden väljer tyvärr ofta att hellre sprida tillgängliga&lt;br&gt;medel på ett större antal projekt, som sedan hämmas på grund av bris-&lt;br&gt;tande resurser, än att välja ut färre och ge dessa en mer fullständig fi-&lt;br&gt;nansiering. Dp krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot&lt;br&gt;fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det teknikvetenskapliga forskningsrådet ( I'FR) inrättades efter förslag i&lt;br&gt;1990 års forskningsproposition. Rådet tillhör i dag Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde. Rådets uppgifter är helt parallella med&lt;br&gt;forskningsrådens inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde,&lt;br&gt;dvs. att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning.&lt;br&gt;Genom inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområden likartade&lt;br&gt;och goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och&lt;br&gt;forskningsråd, som gör bedömningar i ett nationellt perspektiv.&lt;br&gt;Samverkan också mellan forskningsråden är en angelägen uppgift.&lt;br&gt;Genom de förslag som regeringen lägger i det följande kommer samtliga&lt;br&gt;forskningsråd som har till uppgift att stödja inomvetenskapligt&lt;br&gt;motiverad forskning att få gemensam departementstillhörighet genom&lt;br&gt;att också TFR fortsättningsvis hör till Utbildningsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde. Vad gäller SFR och SJFR, vars uppgifter&lt;br&gt;huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns resp, skogs- och&lt;br&gt;jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till gränsöverskridande forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge stöd till gräns-&lt;br&gt;överskridande forskning vare sig det gäller samverkan mellan discipli-&lt;br&gt;ner inom ett råds ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna.&lt;br&gt;Det ligger i den gränsöverskridande forskningens natur att den svårligen&lt;br&gt;låter sig organiseras fram. Däremot kan den ges goda förutsättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppmuntras genom att forskningsråd och andra finansiärer, liksom&lt;br&gt;fakulteterna, inte ser sitt ansvarsområde i strikt organisatoriska termer.&lt;br&gt;Forskningsråden har inom vissa gränsområden visat på de möjligheter&lt;br&gt;som står till buds. Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att&lt;br&gt;stimulera gränsöverskridande forskning. Det är viktigt att sådan forsk-&lt;br&gt;ning också kan ha en förankring i disciplinerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådens ansvar bör avse naturligt avgränsade forskningsområden. Däri-&lt;br&gt;genom torde såväl insatserna inom de vetenskapliga kärnområdena som&lt;br&gt;stödet till gränsöverskridande forskning underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden inrättades vid en tidpunkt, 1977, då behovet&lt;br&gt;av särskilda insatser för stöd till gränsöverskridande forskning kring&lt;br&gt;skilda frågor bedömdes som stort. Hela det svenska systemet för forsk-&lt;br&gt;ning, såväl på fakultetsnivå som inom forskningsrådsorganisationen, har&lt;br&gt;sedan dess utvecklat en betydande förmåga att ge stöd till problemorien-&lt;br&gt;terad, gränsöverskridande forskning. Den gränsöverskridande forskning-&lt;br&gt;en utgör ett nödvändigt komplement till det forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete som finansieras av sektorsorgan och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden, som har ett särskilt ansvar för gränsöverskri-&lt;br&gt;dande forskning inom områden som är angelägna från samhällets syn-&lt;br&gt;punkt, bör mot bakgrund härav kunna få i viss mån förändrade uppgif-&lt;br&gt;ter och ändrad sammansättning. Nämnden har av statsmakterna fått i&lt;br&gt;uppgift att under viss tid uppmärksamma vissa särskilda områden eller&lt;br&gt;frågeställningar, ofta av vitt skild art. Det har gällt områden som ung-&lt;br&gt;domsforskning och longitudinell forskning, forskning om kooperation,&lt;br&gt;kvinno- och jämställdhetsforskning, forskning om bibliotek och infor-&lt;br&gt;mationsförsörjning m.m. Forskningsrådsnämnden har inom dessa om-&lt;br&gt;råden verksamt bidragit till att gränsöverskridande forskningsområden&lt;br&gt;upparbetats. Vissa förändringar med avseende på dessa uppgifter redovi-&lt;br&gt;sas i det följande liksom vissa förändringar i fråga om nämndens uppgif-&lt;br&gt;ter inom forskningsinformation. Nämndens verksamhet bör koncentre-&lt;br&gt;ras till att ge stöd till områden som i breda termer anges av riksdag och&lt;br&gt;regering. Regeringen återkommer till denna fråga. Därutöver har&lt;br&gt;nämnden ålagts vissa uppgifter som griper över flera forskningsområden&lt;br&gt;och forskningsråd, främst att fördela medel till dyrbar vetenskaplig ut-&lt;br&gt;rustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektorsförsamling vid forskningsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i forskningsråden utses&lt;br&gt;av elektorer, som i sin tur väljs av fakulteternas ledamöter. Förfarings-&lt;br&gt;sättet vid dessa val regleras i förordningen (SFS 1979:728) om elektors-&lt;br&gt;församling vid forskningsråd. Val sker vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ibland föreslagits att valproceduren på olika sätt skulle för-&lt;br&gt;enklas och begränsas. Ett förslag är att elektorerna skulle väljas inte av&lt;br&gt;fakulteternas ledamöter utan av lärarrepresentanterna i fakultetsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden har ansvaret för bedömning av vetenskapliga projekt&lt;br&gt;och fördelningen av medlen till dessa. De förfogar över en väsentlig del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de resurser som i Sverige anslås till forskning. De som ansvarar för&lt;br&gt;denna verksamhet har således ett av de allra viktigaste uppdragen inom&lt;br&gt;svensk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fakulteterna ingår disputerade forskare och lärare från olika håll,&lt;br&gt;bl.a. mindre och medelstora högskolor och vissa andra inrättningar som&lt;br&gt;är knutna till resp, universitet eller högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har bred för-&lt;br&gt;ankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening ligger det därför ett&lt;br&gt;stort värde i att samtliga i en fakultet ingående disputerade forskare och&lt;br&gt;lärare ges möjlighet att i val påverka sammansättningen av ledamöter i&lt;br&gt;forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande bestämmelserna ger universitets- och högskolestyrelserna&lt;br&gt;goda möjligheter att ge elektorsvalen den praktiska utformning som är&lt;br&gt;den mest ändamålsenliga, exempelvis genom anordnande av poströst-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktighet i forskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och&lt;br&gt;med sådana metoder att det kan behöva ges långsiktiga förutsättningar i&lt;br&gt;form av garanterad medelstilldelning för längre tid än det statliga&lt;br&gt;budgetåret. Som exempel kan nämnas forskning om vissa biologiska&lt;br&gt;processer eller långsiktiga sociala förändringar. Det är angeläget att&lt;br&gt;forskningsråden kan besluta om fördelning av medel för längre&lt;br&gt;perioder. Redan i dag kan rådens beslut om beviljande av medel avse&lt;br&gt;treårsperioder. Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att&lt;br&gt;fatta beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis inte rimligt att&lt;br&gt;forskningsråden låser betydande delar av sina anslag på fleråriga&lt;br&gt;engagemang. Det bör få ankomma på regeringen att ange vilken högsta&lt;br&gt;andel av rådens anslag som får bindas av fleråriga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyn-&lt;br&gt;digande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att be-&lt;br&gt;sluta om medelstilldelning för högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Forskarutbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift för universiteten är forskarutbildningen. Den skall&lt;br&gt;förse den offentliga sektorn och det privata näringslivet med lärare,&lt;br&gt;forskare och annan högt kvalificerad arbetskraft. Om Sverige skall kun-&lt;br&gt;na hävda sig i den internationella konkurrensen i framtiden, måste an-&lt;br&gt;delen forskarutbildade i arbetskraften höjas. Regeringen har satt som&lt;br&gt;mål att antalet doktorsexamina som avläggs per år skall fördubblas un-&lt;br&gt;der 1990-talet. Det innebär en ökning från ca 1000 till ca 2000 år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet disputationer&lt;br&gt;långsamt ökat under 1980-talet. I slutet av decenniet låg nivån på ca&lt;br&gt;1000 per år. Budgetåren 1990/91 och 1991/92 har det årliga antalet av-&lt;br&gt;lagda examina stigit till omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydis-&lt;br&gt;puterade har ökat från 18 % budgetåret 1981/82 till 29 % budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet varit&lt;br&gt;omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500. Även bland de ny-&lt;br&gt;antagna har kvinnornas andel ökat men inte lika mycket som bland de&lt;br&gt;examinerade. Andelen uppgår nu till 35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av nedanstående tabeller att det finns stora skillnader&lt;br&gt;mellan fakultetsområdena. De problem som ofta diskuteras - långa stu-&lt;br&gt;dietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination - finns framför allt&lt;br&gt;inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Nettostudietiderna&lt;br&gt;för doktorsexamen är inom dessa fakulteter mellan sex och sju år och&lt;br&gt;genomsnittsåldern vid disputationen är över 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 60 % av de aktiva studerandena finns vid de tekniska, medi-&lt;br&gt;cinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Forskarutbild-&lt;br&gt;ningen vid dessa fakulteter fungerar bättre i så måtto att studietiderna är&lt;br&gt;kortare och de nyexaminerade doktorerna yngre. Vid de tekniska och&lt;br&gt;matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är den genomsnittliga ex-&lt;br&gt;amensåldern omkring 33 år. Läsåret 1991/92 svarade dessa tre fakulteter&lt;br&gt;för ca 69 % av det totala antalet avlagda doktorsexamina. Ökningar kan&lt;br&gt;noteras särskilt för medicinsk och teknisk fakultet de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nyantagna forskarstuderande och deras fördelning mellan fa-&lt;br&gt;kulteterna läsåren 1981/82 och 1991/92 framgår av nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981/82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;kvinnor %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;kvinnor %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-nat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofisk i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksvet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvetensk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmed.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående tabell visar antalet avlagda doktorsexamina per fakultet&lt;br&gt;läsåren 1981/82 och 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981/82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;kvinnor %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav&lt;br&gt;kvinnor %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-nat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Filosofisk (Linköping) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksvet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsvetensk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmed.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De genomsnittliga nettostudierna (medianantal läsår) för dem som av-&lt;br&gt;lade doktorsexamen 1990/91 redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Båda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (hum)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juris dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (sam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontol. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmacie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (mat-nat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknologie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agronomie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skoglig dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmed. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelåldern (median) för de som avlade doktorsexamen läsåret&lt;br&gt;1990/91 framgår av följande tabell.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Examen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Båda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (hum)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juris dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (sam)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontol. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmacie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofie dr (mat-nat)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknologie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Agronomie dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skoglig dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmed. dr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Ingen examinerad&lt;br&gt;Källa: SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansion av forskarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att Sverige skall kunna hävda sig internatio-&lt;br&gt;nellt är att arbetstagarna har en minst lika hög utbildningsnivå som&lt;br&gt;konkurrentländernas. Sverige har i dag en mindre andel sysselsatta med&lt;br&gt;längre akademisk utbildning än t.ex. de övriga nordiska länderna och&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också alltför få forskarutbildade på den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Runt om i Europa har de senaste åren skett kraftiga satsningar&lt;br&gt;på forskarutbildning. Behovet av en utvidgning av den svenska forskar-&lt;br&gt;utbildningen blir härmed än mer markant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till regeringens mål att examinationen inom&lt;br&gt;forskarutbildningen skall fördubblas till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer konkret kan detta mål relateras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Det ökande behovet av forskarutbildade i näringslivet och på arbets-&lt;br&gt;marknaden i övrigt utanför högskoleväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i Sverige sker inom näringsli-&lt;br&gt;vet. Samtidigt är en mycket liten andel av de anställda i näringslivet&lt;br&gt;forskarutbildade. För att öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och&lt;br&gt;därigenom kvaliteten på svenska produkter och konkurrenskraften är&lt;br&gt;det nödvändigt att arbetskraftens utbildningsnivå höjs generellt och inte&lt;br&gt;minst att en förstärkning sker av den vetenskapliga kompetensen. En&lt;br&gt;väsentlig del av den nödvändiga industriella expansionen måste ske&lt;br&gt;inom kunskapsintensiva områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i samhället i övrigt kommer mer personal med forskarutbild-&lt;br&gt;ning att efterfrågas. Det blir en naturlig följd av att utbildningsnivån&lt;br&gt;kommer att stiga generellt framöver. I ett samhälle där allt fler avlägger&lt;br&gt;en grundläggande universitetsexamen framstår det som naturligt att ar-&lt;br&gt;betsgivarna kommer att kräva ytterligare kvalifikationer när de skall ny-&lt;br&gt;rekrytera personer för krävande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Det ökande behovet av lärare vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet disputerade lärare inom den högre utbildningen måste öka&lt;br&gt;för att säkra kvaliteten i undervisningen. Många nu verksamma lärare&lt;br&gt;är födda på 1940-talet. Det kommer därför att bli stora pensionsavgång-&lt;br&gt;ar fr.o.m. början av 2000-talet. Den nuvarande examinationen räcker&lt;br&gt;på många områden inte till att täcka de nyrekryteringsbehov som då&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Behovet av fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skolsystem som nu tar form kommer en högutbildad lärar-&lt;br&gt;stab att alltmer framstå som ett viktigt konkurrensmedel när skolorna&lt;br&gt;skall skapa sig positiva och attraktiva profiler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet i fråga om forskarutbildningen har satts högt och förutsätter&lt;br&gt;samfällda ansträngningar från statsmakterna och universitet och hög-&lt;br&gt;skolor. Utmaningen blir än större när målet skall nås i en tid av all-&lt;br&gt;männa åtstramningar till följd av landets nuvarande ekonomiska läge.&lt;br&gt;De ekonomiska problemen understryker samtidigt vikten av satsning&lt;br&gt;på forskarutbildning för att Sverige långsiktigt skall kunna förbättra sin&lt;br&gt;konkurrensposition på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet skall kunna nås måste åtgärder sättas in på bred front.&lt;br&gt;En samlad plan måste innefatta insatser inom följande områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-studiefinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-lokaler, utrustning och materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-karriärmöjligheter och lönevillkor i högskoleväsendet och på arbets-&lt;br&gt;marknaden i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda statsfinansiella lä-&lt;br&gt;get, resurserna för studiefinansieringen successivt öka . En god studiefi-&lt;br&gt;nansiering är en av de avgörande faktorerna för att forskarstudier skall&lt;br&gt;kunna bedrivas koncentrerat och effektivt. Förbättrade ekonomiska vill-&lt;br&gt;kor stimulerar även rekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av studiefinansieringen i forskarutbildningen bör ske&lt;br&gt;på olika vägar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Okade resurser inom fakultetsanslagen. Den sammanlagda ökningen&lt;br&gt;inför budgetåret 1993/94 uppgår till ca 163 miljoner kronor. Följande&lt;br&gt;år kommer studiefinansieringen att prioriteras så att dess andel av fa-&lt;br&gt;kultetsanslagen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Tillskott från löntagarfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi-&lt;br&gt;nansieras med löntagarfondsmedel. Stor frihet kommer att gälla för de&lt;br&gt;nya fondstiftelsernas fördelning av medlen. Det är därför svårt att nu&lt;br&gt;ange storleken av resurserna för forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Medel för forskarutbildning av universitets- och högskolelärare som&lt;br&gt;saknar doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål har för innevarande budgetår avsatts 75 miljoner&lt;br&gt;kronor. För vardera av de tre följande budgetåren kommer 100 miljo-&lt;br&gt;ner kronor att avsättas. Detta motsvarar ca 300-400 doktorandtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Ökade insatser för forskarutbildning från övriga forskningsfinansiä-&lt;br&gt;rer (forskningsråd, sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut, före-&lt;br&gt;tag m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i alla forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbild-&lt;br&gt;ning inom för dem angelägna områden. Som ett räkneexempel kan vi-&lt;br&gt;sas på att en ökning av dessa organs satsning på forskarutbildning i stor-&lt;br&gt;leksordningen 2 % av deras samlade forskningsresurser skulle ge 100-&lt;br&gt;150 miljoner kronor. 1 t.ex. industriforskningsinstitutens uppgift bör&lt;br&gt;ingå att finansiera ett visst minimiantal doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att denna kraftfulla satsning på studiefinansiering skall få största&lt;br&gt;möjliga effekt måste den kompletteras med andra insatser. Universitet&lt;br&gt;och högskolor måste således genom omprioriteringar och intensifierade&lt;br&gt;ansträngningar åstadkomma bättre studievillkor när det gäller handled-&lt;br&gt;ning, lokaler, utrustning etc. Vidare är det angeläget att rekryterings-&lt;br&gt;tjänster skapas för de nyexaminerade doktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet att fördubbla examinationen skall nås måste i första&lt;br&gt;hand andelen studerande som når fram till examen stiga. Antalet aktiva&lt;br&gt;forskarstuderande behöver även öka. Det ankommer på berörda&lt;br&gt;universitets- och högskoleorgan att göra de avvägningar som här behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot vad som gällt för den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen har det aldrig centralt fastställts planeringsramar, antagningstal&lt;br&gt;eller dylikt för forskarutbildningen. Forskarutbildningen skall, enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i högskoleförordningen, dimensioneras utifrån lokala&lt;br&gt;bedömningar av vad tillgängliga resurser medger. Självfallet är statsmak-&lt;br&gt;ternas medelsanvisningar till olika forskningsområden de yttersta ram-&lt;br&gt;betingelserna för forskarutbildningens omfattning. Genom inrättande av&lt;br&gt;professurer har regering och riksdag även haft inflytande över forskar-&lt;br&gt;utbildningens inriktning. Men det är således de lokala besluten om me-&lt;br&gt;delsfördelning och bedömningarna av resursbehoven som slutligen av-&lt;br&gt;gör den totala utbildningskapaciteten liksom den närmare fördelningen&lt;br&gt;mellan olika ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas intresse för forskarutbildning påverkas i hög grad av ar-&lt;br&gt;betsmarknadssituationen efter avlagd examen, dvs. möjligheterna till en&lt;br&gt;anställning som motsvarar deras kompetens och har en lönenivå som&lt;br&gt;ger ett rimligt ekonomiskt utbyte av de långa och kvalificerade studier-&lt;br&gt;na. Som framgått ovan finns det en rad faktorer som gör att behovet av&lt;br&gt;och efterfrågan på forskarutbildad personal långsiktigt kommer att öka&lt;br&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn har det tidigare funnits regler om behö-&lt;br&gt;righet i form av doktorsexamen för olika tjänster. Från bl.a. Sveriges&lt;br&gt;universitetslärarförbund har framförts förslag att dessa regler skall åte-&lt;br&gt;rinföras som ett medel att öka efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att de arbetssökandes kompetens självfallet&lt;br&gt;skall vara en av de utslagsgivande faktorerna vid rekrytering av ny per-&lt;br&gt;sonal. Forskarutbildning ger inte bara hög ämnesspecifik kompetens&lt;br&gt;utan också generella erfarenheter av analys och problemlösning som är&lt;br&gt;en stor tillgång vid utförandet av många typer av arbetsuppgifter. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger därför i sakens natur att de forskarutbildade - även utan att for-&lt;br&gt;mella meritkrav gäller - bör vara attraktiva på arbetsmarknaden. Reger-&lt;br&gt;ingen är alltså inte beredd att återinföra behörighetsregler för tjänster i&lt;br&gt;den offentliga sektorn. Det skall dock i detta sammanhang understrykas&lt;br&gt;att när det gäller lärartjänster vid universitet och högskolor bör doktors-&lt;br&gt;examen vara det normala kompetenskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentration på vissa fakulteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av antalet examina inom forskarutbildningen som regering-&lt;br&gt;en eftersträvar varken kan eller bör gälla lika för alla fakulteter och äm-&lt;br&gt;nen. Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för Sveri-&lt;br&gt;ges internationella konkurrensförmåga, koncentreras insatserna för nya&lt;br&gt;doktorandtjänster till dessa fakulteter. Även de humanistiska fakulteter-&lt;br&gt;na ges resurser för att öka antalet doktorandtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar har betonat att forskarutbildningen inom det tek-&lt;br&gt;niska området behöver öka för att möta en kommande efterfrågan på&lt;br&gt;högutbildad arbetskraft från näringslivet. Ett kunskapsutbyte mellan&lt;br&gt;universiteten och högskolorna, å ena sidan, och företagen, å den andra,&lt;br&gt;bör även kunna generera en ytterligare ökad efterfrågan på forskarutbil-&lt;br&gt;dad personal på grund av de naturliga kontaktnät som då utvecklas.&lt;br&gt;Som t.ex. det Teknikvetenskapliga forskningsrådet har påpekat räcker&lt;br&gt;den nuvarande examinationen inom de mer tillämpade ämnesområdena&lt;br&gt;inom teknisk fakultet knappt till att fylla de tekniska högskolornas egna&lt;br&gt;behov av disputerade lärare, långt mindre till att skapa en bred kvali-&lt;br&gt;tetshöjning inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och teknikutveckling liksom medicinsk forskning&lt;br&gt;har blivit alltmer beroende av resultat från naturvetenskapen. Den na-&lt;br&gt;turvetenskapliga forskarutbildningen måste därför stärkas. Industrin&lt;br&gt;och det övriga näringslivet behöver fler forskarutbildade naturvetare.&lt;br&gt;Detsamma gäller för gymnasieskolan. Ytterligare ett skäl för en ökad ex-&lt;br&gt;amination inom forskarutbildningen är att inom bara ett decennium&lt;br&gt;kommer vid de matematisk-naturvetenskapliga liksom vid övriga fakul-&lt;br&gt;teter att finnas nyrekryteringsbehov på grund av pensionsavgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den närmare fördelningen av resurserna för studiefinansiering&lt;br&gt;bör behoven beaktas av forskarutbildning i anslutning till de särskilda&lt;br&gt;forskningsprogram för informationsteknologi, flygteknik, fordonsteknik&lt;br&gt;och träråvara, som presenteras på annan plats i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom humanistisk fakultet är det för närvarande brist på studiefinan-&lt;br&gt;sieringsmöjligheter, samtidigt som examinationen av forskarutbildade&lt;br&gt;behöver öka bl.a. med hänsyn till kommande pensionsavgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av chefen för Utbildningsdepartementet tillsatta särskilda arbets-&lt;br&gt;gruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning har i en&lt;br&gt;rapport (Ds 1992:119) bl.a. uppmärksammat behovet av bättre studiefi-&lt;br&gt;nansieringsmöjligheter inom forskarutbildningen på vissa områden med&lt;br&gt;stark dominans av kvinnliga studerande på grundläggande nivå men li-&lt;br&gt;ten övergång till forskarutbildning. Arbetsgruppen pekar särskilt på vis-&lt;br&gt;sa lärar- och vårdutbildningar. Eftersom dessa utbildningar kom in i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleväsendet först genom 1977 års högskolereform finns inte någon&lt;br&gt;längre forskningstradition. Regeringen anser att dessa behov bör beaktas&lt;br&gt;vid den närmare fördelningen av medel för studiefinansiering inom&lt;br&gt;forskarutbildningen som sker inom berörda fakulteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekrytering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nybörjare i forskarutbildningen har under lång tid legat på ca&lt;br&gt;2400 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av anslagsframställningarna för den kommande treårspe-&lt;br&gt;rioden att universiteten och högskolorna inte bedömer att det totalt sett&lt;br&gt;är några svårigheter att öka rekryteringen till forskarutbildningen. Det&lt;br&gt;finns dock problem med tillströmningen bl.a. till språk och till vissa&lt;br&gt;naturvetenskapliga ämnen. För språkens del bör i första hand åtgärder&lt;br&gt;vidtas för att en ökad andel av de studerande i grundutbildningen skall&lt;br&gt;gå vidare till forskarutbildning. Inom matematisk-naturvetenskaplig fa-&lt;br&gt;kultet går redan ungefär hälften av studenterna i grundutbildningen vi-&lt;br&gt;dare till forskarutbildningen. För att åstadkomma en ökning av rekry-&lt;br&gt;teringen på detta område kan det därför krävas stimulansåtgärder på&lt;br&gt;lägre nivåer i utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För atf långsiktigt garantera att rekryteringsunderlaget för forskarut-&lt;br&gt;bildningen inte blir otillräckligt krävs en ökning av examenstalen från&lt;br&gt;de längre grundutbildningarna mer generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demografiska förändringar leder till minskande ungdomskullar un-&lt;br&gt;der andra hälften av 1990-talet. Detta gör det än mer angeläget att öka&lt;br&gt;intresset för den mest kvalificerade utbildningen så att en ökande andel&lt;br&gt;går vidare till, forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka rekryteringen utan att ge avkall på kvalitetskraven behö-&lt;br&gt;ver åtgärder sättas in i hela skolsystemet, alltifrån grundskolan och upp-&lt;br&gt;åt. Expansionen av forskarutbildningen bör - som redogjorts för tidiga-&lt;br&gt;re - framför allt avse teknik och naturvetenskap. Särskilda ansträng-&lt;br&gt;ningar bör därför göras för att öka intresset för studier inom dessa om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att stimulera elevernas intresse för universitetsutbildning och i&lt;br&gt;förlängningen forskarutbildning är att öka antalet forskarutbildade gym-&lt;br&gt;nasielärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetsgivande utbildning (s.k. teknisk-naturvetenskapliga basår)&lt;br&gt;som inledning till universitets- och högskolestudierna har prövats på&lt;br&gt;flera håll de senaste åren för att påverka ungdomarnas studieval. Detta&lt;br&gt;är en verksamhet som det finns anledning för universitet och högskolor&lt;br&gt;att vidareutveckla. Sådana basår kan ha särskild betydelse för att upp-&lt;br&gt;muntra kvinnor att satsa på teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggningen av den högre utbildningen har en avgörande betydelse&lt;br&gt;för tillströmningen till forskarutbildningen. En utbildning som präglas&lt;br&gt;av självständigt inhämtande av kunskap och självständig problemlös-&lt;br&gt;ning innebär en god förberedelse för och en stimulans till forskarutbild-&lt;br&gt;ning. Studenterna måste på ett tidigt stadium ges kontakt med institu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionernas forskning och forskarutbildning. Det är sålunda viktigt att de&lt;br&gt;mest kvalificerade lärarkrafterna engageras i grundutbildningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för forskarutbildningen har självfallet också stor betydelse.&lt;br&gt;En sammanhållen miljö med koncentrerade satsningar på kurser och&lt;br&gt;seminarier kan stimulera fler att satsa på doktorandstudier. Detta be-&lt;br&gt;handlas närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag kommer mycket få doktorander från de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna. I viss mån beror detta på utbildningsutbudet vid dessa&lt;br&gt;högskolor, men även med hänsyn tagen till detta går likväl en lägre an-&lt;br&gt;del av studenterna vid dessa högskolor vidare till forskarutbildning än&lt;br&gt;vad fallet är vid universiteten. Dessa högskolor utgör en potentiell re-&lt;br&gt;kryteringsbas för forskarutbildningen som bör utnyttjas bättre. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör även nämnas studenter med medellång vårdutbildning&lt;br&gt;som grund. Även dessa bör stimuleras till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mind-&lt;br&gt;re och medelstora högskolorna kommer att leda till en ökning av forsk-&lt;br&gt;ningsaktiviteten. Genom denna satsning förbättras också möjligheterna&lt;br&gt;att i samverkan med universitet eller högskolor med fasta forskningsre-&lt;br&gt;surser genomföra forskarutbildning vid de mindre och medelstora hög-&lt;br&gt;skolorna. De särskilda resurser som avsatts för att ge möjlighet för icke-&lt;br&gt;disputerade lärare att avlägga doktorsexamen kommer att ha en särskild&lt;br&gt;betydelse för de mindre och medelstora högskolorna. Kompetenshöj-&lt;br&gt;ningen kommer att medföra att flera lärare kan ge handledning och&lt;br&gt;sannolikt också skapa ett större intresse för forskning bland studenterna&lt;br&gt;vid dessa högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnorna. Andelen&lt;br&gt;kvinnor bland de nyantagna till forskarutbildningen har stigit från 32&lt;br&gt;% år 1987 till ca 35 % år 1991. Trots denna ökning går kvinnor fortfa-&lt;br&gt;rande vidare till forskarutbildning i betydligt mindre utsträckning än&lt;br&gt;män. Det bör sålunda vara möjligt för universitet och högskolor att ge-&lt;br&gt;nom medvetna rekryteringsinsatser stimulera en större andel av kvin-&lt;br&gt;norna i grundutbildningen att påbörja doktorandstudier. Detta kräver&lt;br&gt;åtgärder inte bara inom ramen för själva forskarutbildningen utan även&lt;br&gt;ett systematiskt arbete för att förbättra kvinnornas villkor generellt&lt;br&gt;inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de kvinnliga studenterna finns i dag inom utbildningar&lt;br&gt;som inte är direkt forskningsförberedande. Det är en av förklaringarna&lt;br&gt;till kvinnornas låga andel inom forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att när det gäller de längre akademiska utbild-&lt;br&gt;ningarna på grundnivå är kvinnorna särskilt underrepresenterade inom&lt;br&gt;de naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler fors-&lt;br&gt;karutbildade är som störst. Detta traditionella studiemönster utgör ett&lt;br&gt;problem när det gäller att öka antalet kvinnliga doktorander. För att en&lt;br&gt;ändring skall kunna komma till stånd krävs åtgärder i hela skolsyste-&lt;br&gt;met. Regeringen har beslutat genomföra ett program som täcker alla ni-&lt;br&gt;våer från grundskolan till universitet och högskolor och som syftar till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap, inte minst bland&lt;br&gt;kvinnorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjäns-&lt;br&gt;ter bör främja rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta&lt;br&gt;sammanhänger med de sociala rättigheter som är förknippade med dok-&lt;br&gt;torandtjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiefinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiefinansieringen inom forskarutbildningen utgörs för närvarande av&lt;br&gt;utbildningsbidrag och doktorandtjänster. I viss utsträckning används&lt;br&gt;även studiemedel för att inledningsvis finansiera doktorandstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för studiefinansiering i forskarutbildningen anvisas under fa-&lt;br&gt;kultetsanslagen som särskilt angivna minimibelopp för varje högskole-&lt;br&gt;enhet. Dessa resurser uppgår budgetåret 1992/93 till mer än 650 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Därtill kommer ca 55-60 miljoner kronor för doktorand-&lt;br&gt;tjänster som har inrättats av forskningsråden. Vidare finansieras dokto-&lt;br&gt;randtjänster m.m. inom ramen för bl.a. rådsanslag och sektorsorganens&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbidraget uppgår för närvarande till 130 000 kronor per år.&lt;br&gt;Vid heltidsstudier kan bidraget utgå under fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doktorandtjänsten är en statlig tjänst och är förenad med de förmåner&lt;br&gt;som en sådan medför. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar. Ge-&lt;br&gt;nomsnittslönen 1991 låg på ca 170 000 kronor per år. Det första förord-&lt;br&gt;nandet på en doktorandtjänst får avse högst ett år och ett omförordnan-&lt;br&gt;de högst två år. Doktorandtjänst kan innehas i fyra år för forskarutbild-&lt;br&gt;ning på heltid. För att underlätta övergången från forskarstudier till lä-&lt;br&gt;rarverksamhet inom universitet och högskolor har en bestämmelse in-&lt;br&gt;förts i den nya högskoleförordningen att doktorandtjänst kan förlängas&lt;br&gt;med högst ett år efter det att innehavaren avlagt doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av doktorandtjänst får utföra institutionsgöromål i en om-&lt;br&gt;fattning som motsvarar högst en tredjedel av full arbetstid. Om dokto-&lt;br&gt;randen har haft institutionstjänstgöring, kan förordnandetiden uppgå&lt;br&gt;till sammanlagt sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doktorandtjänst inrättas som heltidstjänst. Utbildningsbidraget däre-&lt;br&gt;mot kan delas upp mellan flera doktorander. Uppdelningen av bidragen&lt;br&gt;har ofta lett till ineffektiva studiesituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att effektivisera fors-&lt;br&gt;karutbildningen genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor.&lt;br&gt;Deltidstjänster bör inte införas, eftersom de skulle innebära avsevärda&lt;br&gt;nackdelar, såsom mer splittrade studier och därmed sannolikt stigande&lt;br&gt;examensålder. Samtidigt bör påpekas att reglerna för tjänstledighet från&lt;br&gt;statliga tjänster ger viss flexibilitet som kan utnyttjas när det uppenbarli-&lt;br&gt;gen är av värde för utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar&lt;br&gt;praktisk verksamhet med studierna. Innehavarna av doktorandtjänster&lt;br&gt;kan beviljas tjänstledighet i viss omfattning för att på deltid arbeta som&lt;br&gt;exempelvis läkare. Denna möjlighet kan även utnyttjas när en dokto-&lt;br&gt;rand genomför sin forskarutbildning inom ramen för ett samarbetspro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jekt mellan ett universitet och ett företag. Doktorandtjänst kan natur-&lt;br&gt;ligtvis också som andra tjänster innehas på deltid i samband med föräld-&lt;br&gt;raledighet. När reduktion av doktorandtjänsten förekommer, kan det&lt;br&gt;löneutrymme som uppstår tilldelas en annan doktorand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att de möjligheter som finns till en flexibel lönesätt-&lt;br&gt;ning av doktorandtjänsterna utnyttjas för att ge en bättre anpassning till&lt;br&gt;de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter. Fler forskarstu-&lt;br&gt;denter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst inom flera av fakul-&lt;br&gt;tetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjd lönenivå efter examen för forskarutbildade är den mest bety-&lt;br&gt;delsefulla faktorn för att åstadkomma den nödvändiga ökningen av dok-&lt;br&gt;torsexaminationen. Lång utbildning måste ge en rimligt god personlig&lt;br&gt;ekonomisk avkastning. En angelägen förändring av lönestrukturen tar&lt;br&gt;dock tid att genomföra. Kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge-&lt;br&gt;nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beslut av regering och riksdag har det sedan budgetåret&lt;br&gt;1987/88 skett en successiv omvandling av utbildningsbidragen till dokto-&lt;br&gt;randtjänster. Doktorandtjänst är den form av studiestöd som ger bästa&lt;br&gt;möjligheterna att bedriva effektiva studier. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;återstående utbildningsbidrag skyndsamt omvandlas. Dessutom bör yt-&lt;br&gt;terligare doktorandtjänster inrättas för att främja forskarutbildningens&lt;br&gt;expansion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör för nästa budgetår under fakultetsan-&lt;br&gt;slagen totalt ca 815 miljoner kronor av fakultetsanslagen avsättas för&lt;br&gt;studiefinansiering i forskarutbildningen. Detta innebär en ökning jäm-&lt;br&gt;fört med innevarande budgettår med sammanlagt ca 163 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Fördelningen per fakultet redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet (motsvarande)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 071 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 435 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 654 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 284 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologiska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 325 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutiska fakulteten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 546 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskapliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fakulteterna m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 741 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska fakulteterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 370 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 123 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815 693 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 700 doktorander finansierade budgetåret 1991/92 sina forskar-&lt;br&gt;studier med studiemedel. Som jämförelse kan nämnas att antalet nyan-&lt;br&gt;tagna forskarstuderande samma år var ca 2 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel är en finansieringsform som i första hand är avsedd för&lt;br&gt;grundläggande utbildning inom universitet och högskolor. I den senaste&lt;br&gt;forskningspropositionen föreslogs att det fr.o.m. budgetåret 1993/94 inte&lt;br&gt;skulle vara möjligt att finansiera doktorandstudier med studiemedel.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade dock att hålla frågan öppen till nu föreliggande&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för förslaget att avskaffa studiemedelsmöjligheten var att man&lt;br&gt;ansåg att doktorandstudier principiellt skall kunna bedrivas utan skuld-&lt;br&gt;sättning. För ett bibehållande talar behovet av ökad rekrytering till fors-&lt;br&gt;karstudier. Det finns studerande som är intresserade av att inleda fors-&lt;br&gt;karutbildning också med den begränsade ersättning som studiemedlen&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelssystemet har nyligen utretts. Utredningsmannen har&lt;br&gt;lämnat betänkandet Målrelaterade statsstipendier (Ds 1992:127). Frågan&lt;br&gt;om studiemedel för doktorander bör enligt regeringens mening prövas i&lt;br&gt;samband med ställningstagandet till ett nytt studiefinansieringssystem&lt;br&gt;inom grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examenspremie till doktorander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa studietiderna och den höga avbrottsfrekvensen är sedan gam-&lt;br&gt;malt ett stort problem inom i första hand samhällsvetenskaplig och hu-&lt;br&gt;manistisk fakultet. Det är ofta mycket små ekonomiska incitament för&lt;br&gt;doktoranderna att snabbt avlägga examen, eftersom doktorandtjänsten&lt;br&gt;innebär trygghet och goda ekonomiska villkor under upp till sex års&lt;br&gt;studietid. Det är angeläget att kraftigt öka genomströmningen, i första&lt;br&gt;hand vid dessa två fakulteter men även inom andra områden. En metod&lt;br&gt;som kan prövas för att minska studietiderna och bortfallet är att betala&lt;br&gt;en examenspremie till doktoranden omedelbart efter avlagd doktorsex-&lt;br&gt;amen. Det bör få ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sådana premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den handledning som skall ges varje doktorand är viktig för framgång-&lt;br&gt;en i forskarutbildningen. Handledning inom forskarutbildningen kan&lt;br&gt;vara en uppgift inte bara för professorer utan också för högskolelekto-&lt;br&gt;rer och andra med doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ca 2000 professorer och mer än 5000 lektorer och fors-&lt;br&gt;karassistenter vid universitet och högskolor. En enkätundersökning ut-&lt;br&gt;förd inom ramen för högskoleutredningen (UHA-rapport 1991:22) har&lt;br&gt;visat att lärarkåren är intresserad av att öka sina handledningsinsatser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa personalresurser skall sättas i relation till den totala doktorsex-&lt;br&gt;aminationen, som uppgick till drygt 1000 i medeltal för perioden&lt;br&gt;1988/89-1990/91. Det ankommer på universitet och högskolor att svara&lt;br&gt;för att resurser för handledning avsätts i sådan omfattning att examina-&lt;br&gt;tionen inom forskarutbildningen kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handledarkapaciten är emellertid inte bara en fråga om antal perso-&lt;br&gt;ner. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandled-&lt;br&gt;ningen sköts omsorgsfullt. Handledning är en lika viktig uppgift för&lt;br&gt;universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen. Ett&lt;br&gt;syfte med det aktivitetsrelaterade budgetsystem som införs under den&lt;br&gt;kommande treårsperiodens sista år är att stimulera till förbättrade hand-&lt;br&gt;led ni ngsinsatser och öka disputationsfrekvensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att ge handledning är mycket varierande. I vissa fall skulle&lt;br&gt;det vara ett värdefullt stöd för handledarna om de fick utbildning för&lt;br&gt;uppgiften. Särskilt angeläget är det att handledarna lägger vikt vid att&lt;br&gt;kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Vid fle-&lt;br&gt;ra universitet och högskolor genomförs seminarier och kurser för att&lt;br&gt;hjälpa och utveckla handledarna i deras verksamhet. Denna verksam-&lt;br&gt;het bör utvecklas vid alla universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karriärmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karriärmöjligheter efter avlagd examen är ett av de viktigaste incita-&lt;br&gt;menten för att såväl påbörja som genomföra en forskarutbildning. Ny-&lt;br&gt;examinerade doktorer måste i större omfattning än nu kunna direkt gå&lt;br&gt;vidare till högskoletjänster som ger möjlighet till meritering för fortsatt&lt;br&gt;forskarkarriär. Regeringen förutsätter att behovet av rekryteringstjänster&lt;br&gt;för unga doktorer ges stor uppmärksamhet när de lokala resursfördel-&lt;br&gt;ningsbesluten görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen i Sverige innebär vanligen en relativt smal specia-&lt;br&gt;lisering inom traditionella discipliner. Det finns inte några formella&lt;br&gt;hinder för samarbete mellan olika institutioner omkring en forskarut-&lt;br&gt;bildning med en större bredd. Sådant samarbete har dock hittills varit&lt;br&gt;alltför sällsynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet tar i sin anslagsframställning upp&lt;br&gt;forskarutbildningen i detta perspektiv och understryker att förmågan att&lt;br&gt;effektivt angripa interdisciplinära problemställningar blir mycket viktig&lt;br&gt;i framtiden. Det är angeläget från samhällets och industrins synpunkt&lt;br&gt;att forskarutbildningen inriktas på metodisk skolning inom brett defi-&lt;br&gt;nierade ämnesområden. För att främja detta föreslår TFR att forskarsko-&lt;br&gt;lor på försök inrättas inom väl etablerade teknikvetenskapliga områden.&lt;br&gt;Detta skulle enligt TFR öka både doktorsexaminationen och kvaliteten&lt;br&gt;på de nya doktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid universitet och högskolor har tagits initiativ till bl.a. ämnesöver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gripande kurser och andra systematiska aktiviteter. Universitetet i Lin-&lt;br&gt;köping har presenterat intressanta förslag till s.k. Graduate Schools.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan nya grepp i uppläggningen av forskar-&lt;br&gt;utbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten i studierna. Ett&lt;br&gt;mål bör vara att skapa en sammanhållen och stimulerande miljö för&lt;br&gt;doktoranderna, där särskilda insatser görs när det gäller exempelvis se-&lt;br&gt;minarieverksamhet och doktorandkurser. Seminarier och kurser bör&lt;br&gt;planeras samlat och systematiskt för att gradvis under studietiden bygga&lt;br&gt;upp ett brett, gränsöverskridande synsätt på olika problemställningar.&lt;br&gt;Den specifika fördjupningen skall givetvis samtidigt vara ett mål för&lt;br&gt;forskarutbildningen. Verksamheten bör sikta på att dra till sig dokto-&lt;br&gt;rander över institutions- och fakultetsgränser. Den forskningsintensiva&lt;br&gt;och mångfasetterade miljö som skapas bör också kunna fungera som&lt;br&gt;mötesplats och diskussionsforum för etablerade forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att olika modeller prövas som&lt;br&gt;syftar till att förbättra forskarutbildningen. Regeringen föreslår därför i&lt;br&gt;det följande att 10 miljoner kronor anvisas för försöksverksamhet med&lt;br&gt;forskarskolor m.m. under perioden 1993/94-1995/96. En förutsättning&lt;br&gt;för bidrag bör vara att projekten samfinansieras, dvs. det ansökande uni-&lt;br&gt;versitetet tillskjuter samma belopp som bidraget uppgår till. Försöks-&lt;br&gt;verksamheten bör utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning i samverkan med näringslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävan efter att utveckla forskarutbildningen kan förebilder och idéer&lt;br&gt;hämtas från andra länder, inte minst när det gäller industrianknuten&lt;br&gt;doktorandutbiidning. I Danmark finns två intressanta modeller för sam-&lt;br&gt;verkan mellan universitets- och högskoleforskning och industriforsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den danska Forskarakademin, finns ett s.k. samfinan-&lt;br&gt;sieringsprogram, som har till generellt syfte att höja kvaliteten i forskar-&lt;br&gt;utbildningen. Detta består av &amp;quot;stipendier&amp;quot; som utdelas av akademin ef-&lt;br&gt;ter det att avtal slutits mellan akademin och privata företag, sektors-&lt;br&gt;forskningsorgan eller andra offentliga, forskningsutförande enheter.&lt;br&gt;Akademin betalar en tredjedel av de treåriga stipendierna. Stipendierna&lt;br&gt;tar primärt sikte på studerande som just har tagit sin grundexamen. Sti-&lt;br&gt;pendiaterna är anställda vid Forskarakademin, har sin dagliga arbets-&lt;br&gt;plats vid samfinansieringspartens (företagets) forskningsenhet och är re-&lt;br&gt;gistrerade som forskarstuderande vid ett universitet eller högskola. Pro-&lt;br&gt;grammet, som har existerat sedan 1987, bedöms som framgångsrikt. Av-&lt;br&gt;tal har slutits med ett betydande antal företag och organ. Omkring&lt;br&gt;hälften av de doktorander som har avslutat sin stipendietid får fast an-&lt;br&gt;ställning hos samfinansieringspartnern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark finns även en annan form av samarbete om forskarutbild-&lt;br&gt;ning mellan universitet och högskolor (eller annan relevant forsknings-&lt;br&gt;miljö) samt företag, nämligen den s.k. näringslivsforskarutbildningen&lt;br&gt;(erhvervsforskeruddannelse). Utbildningen sker genom utförande av en&lt;br&gt;konkret forskningsuppgift. Den forskarstuderande skall vid utbildning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens början anställas på heltid i det medverkande företagets forsknings-&lt;br&gt;eller utvecklingsavdelning, om han eller hon inte redan är anställd där.&lt;br&gt;Projektarbetet skall utföras växelvis i företaget och vid den medverkan-&lt;br&gt;de universitetsinstitutionen; normalt med hälften av den totala tiden på&lt;br&gt;vardera platsen. Den forskarstuderande skall ha handledare på såväl fö-&lt;br&gt;retaget som institutionen. Det är universitetet som utdelar dok-&lt;br&gt;tors/licentiatexamen. Ansvarig för administrationen av denna forskarut-&lt;br&gt;bildningsverksamhet är Akademin för de tekniska vetenskaperna. Kost-&lt;br&gt;naderna för utbildningen vilar på företaget men akademin ger betydan-&lt;br&gt;de bidrag, i första hand genom att betala ca 50 procent av den forskar-&lt;br&gt;studerandes lön under utbildningen. Även detta system, som har funge-&lt;br&gt;rat i mer än 20 år, anses vara framgångsrikt och har inte minst haft be-&lt;br&gt;tydelse för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige har olika former av samverkan med näringslivet när det gäl-&lt;br&gt;ler forskarutbildning prövats av enskilda universitet och högskolor. Ny-&lt;br&gt;ligen har Teknikvetenskapliga forskningsrådet tagit initiativ till en verk-&lt;br&gt;samhet av samma typ som den danska ”erhvervsforskeruddannelse”.&lt;br&gt;Det är angeläget att doktorandprogram som bygger på samarbete med&lt;br&gt;industrin fortsätter att växa fram och utvecklas. Härigenom tillförs före-&lt;br&gt;tagen vetenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande och nya&lt;br&gt;metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att i högre grad än nu ha forskarutbildad personal stärks även&lt;br&gt;företagens beställarkompetens av FoU liksom deras bedömningsförmåga&lt;br&gt;när det gäller utnyttjandet av nya forskningsresultat. Samarbetsprojekt&lt;br&gt;främjar också utbyggandet av de nödvändiga kontaktnäten mellan uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även nämnas att det bör vara möjligt för sta-&lt;br&gt;ten att i samband med upphandling av större tekniska system - såväl&lt;br&gt;inom civil som militär verksamhet - sluta avtal om forskarutbildning el-&lt;br&gt;ler andra former av kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de tekniska och matematisk-&lt;br&gt;naturvetenskapliga fakulteterna avsätta en viss del av studiefinansie-&lt;br&gt;ringsmedlen för forskarutbildning med näringslivsanknytning. Utform-&lt;br&gt;ningen av sådana program bör göras lokalt men samarbetet förutsätts&lt;br&gt;delvis finansieras av industriföretag och till stor del utföras i företagens&lt;br&gt;miljö. Särskilda ansträngningar bör göras att få till stånd samarbetspro-&lt;br&gt;jekt med små och medelstora företag. Likaså bör särskilda insatser göras&lt;br&gt;för att stimulera och stödja kvinnliga doktorander att delta i sådana pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt ansvar för vissa forskarutbildningsämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor, lrihet för kvalitet&lt;br&gt;berördes frågan om en ”krysslista” för forskarutbildning. Syftet med en&lt;br&gt;sådan förteckning skulle vara att säkra fortsatt forskarutbildning i små&lt;br&gt;ämnen vars existens kunde vara hotad och som efter en övergripande&lt;br&gt;nationell bedömning ansågs böra finnas kvar åtminstone vid något uni-&lt;br&gt;versitet eller någon högskola i landet. Vid beredningen av frågan har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovet av en sådan lista ifrågasatts. Mot denna bakgrund bedömer re-&lt;br&gt;geringen att någon förteckning med angivande av särskilt ansvar för&lt;br&gt;forskarutbildningsämnen inte bör upprättas för närvarande. Frågan&lt;br&gt;kommer dock att följas och vid behov aktualiseras på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen&lt;br&gt;med avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa&lt;br&gt;särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i det föregå-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5 Tjänsteorganisatoriska frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av tjänsteorganisationen har stor betydelse både för att&lt;br&gt;skapa goda arbetsvillkor för de anställda och för att möjliggöra ett&lt;br&gt;effektivt resursutnyttjande. Med hänsyn härtill redovisas här översiktligt&lt;br&gt;vad som enligt den nya högskoleförordningen kommer att gälla vid&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskolelärarna har en på svensk arbetsmarknad&lt;br&gt;närmast unik frihet att välja arbetsuppgifter. Forskningens frihet måste&lt;br&gt;balanseras av bestämmelser som garanterar ett omsorgsfullt rekryter-&lt;br&gt;ingsförfarande, inklusive en noggrann prövning av de sökande till olika&lt;br&gt;tjänster. I den nya högskoleförordningen, som träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1993, är således bestämmelserna om lärartjänster, doktorandtjänster och&lt;br&gt;tjänsteförslagsnämnder liksom i dag förhållandevis detaljerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid universitet&lt;br&gt;och högskolor är professor (inbegripet adjungerad professor), lektor, ad-&lt;br&gt;junkt, forskarassistent, nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och&lt;br&gt;gästlärare. En nyhet är att särskilt högt kvalificerade lektorer kan ges&lt;br&gt;ställning som biträdande professor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetskraven för lärartjänsterna är i princip oförändrade. De be-&lt;br&gt;stämmelser som reglerar proceduren vid tillsättning av lärartjänster vid&lt;br&gt;universitet och högskolor är i korthet följande. Lärartjänster skall kun-&lt;br&gt;göras lediga till ansökan. Tjänst som lärare tillsätts av rektor. Innan pro-&lt;br&gt;fessurer eller lektorat tillsätts, skall förslag avges av en tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämnd. Innan tjänst som forskarassistent tillsätts, skall yttrande inhäm-&lt;br&gt;tas från en sakkunnig. Vid tillsättning av tjänst som professor, lektor,&lt;br&gt;adjunkt eller forskarassistent skall ämnet för tjänsten bestämmas, innan&lt;br&gt;tjänsten kungörs ledig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av i huvudsak likartat innehåll gäller för Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa förändringar i&lt;br&gt;den nya högskoleförordningen. För att underlätta rekrytering och ge&lt;br&gt;ökad flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa högskolelekto-&lt;br&gt;rer för en treårsperiod. Den andra förändringen, som avser tjänst som&lt;br&gt;professor för konstnärlig verksamhet, redovisas närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som övervägts vid flera tillfallen de senaste åren och där krav&lt;br&gt;framförts om reglering är lektorers forskning. Högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434) stadgar att det i en lektors arbetsuppgifter normalt skall&lt;br&gt;ingå både utbildning och forskning. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;den lokala arbetsledningens ansvar att avgöra i vilken utsträckning lek-&lt;br&gt;torerna skall ges tid för egen forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och högre&lt;br&gt;utbildning ar universitetens centrala uppgifter och tjänsteorganisationen&lt;br&gt;är i stor utsträckning uppbyggd för dessa funktioner. Men inom univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor bedrivs även en omfattande FoU-verksamhet bekos-&lt;br&gt;tad av externa finansiärer, såsom företag och sektorsorgan. De externa&lt;br&gt;finansiärernas behov kan ställa krav på andra anställningsformer än de&lt;br&gt;som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilket problem som skall studeras och vilken tidsram som gäller re-&lt;br&gt;gleras vanligen i ett kontrakt mellan universitet och finansiärer. Projek-&lt;br&gt;tet utformas ofta i samarbete med den forskare, som förutsätts genomfö-&lt;br&gt;ra det. Denna situation skiljer sig i viss mån från den forskning som be-&lt;br&gt;drivs på eget programansvar och kan leda till konflikt med vissa av hu-&lt;br&gt;vudprinciperna för högskoletjänster, i första hand vad gäller ledigkun-&lt;br&gt;görande och tidsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den externt finansierade FoU-verksamheten är en väsentlig del av&lt;br&gt;universitetens och högskolornas samlade aktiviteter. Inte minst kan&lt;br&gt;samarbete med avancerade företags FoU-avdelningar ge stort utbyte. Det&lt;br&gt;är därför angeläget att problem av den art som här anges kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslås att universitet och högskolor skall ges rätt att&lt;br&gt;bilda stiftelser eller äga aktiebolag med uppgift att bedriva sådan forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet i samarbete med industrin som inte med fördel utförs&lt;br&gt;inom respektive läroanstalt. Förslaget innebär att rekryteringen av den&lt;br&gt;personal som skall arbeta med FoU inom bolaget eller stiftelsen kan ske&lt;br&gt;på det sätt som gäller i arbetslivet utanför högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professurer utanför universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgripande omvandling som universitet och högskolor står in-&lt;br&gt;för innebär decentralisering och avreglering. I samma riktning går den&lt;br&gt;förändring beträffande professurer som tidigare beslutats (prop.&lt;br&gt;1990/91:150 bil. 11:7, bet. 1990/9l:UbU21, rskr. 1990/91:389). De nya re-&lt;br&gt;gler som träder i kraft den 1 juli 1993 innebär att regering och riksdag&lt;br&gt;inte längre skall besluta om inrättande av professurer vid universitet&lt;br&gt;och högskolor. Universitet och högskolor avgör själva antalet professu-&lt;br&gt;rer och deras inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag professurer också vid forskningsråd och andra myn-&lt;br&gt;digheter utanför universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professurer som är inrättade vid forskningsråden bör föras över till de&lt;br&gt;universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta bör ske&lt;br&gt;med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessa tjänster bör fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget till respektive universitet.&lt;br&gt;Inga nya professurer bör inrättas vid forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal tjänster&lt;br&gt;som professor inrättade. Till många verksamhetsområden är det angelä-&lt;br&gt;get att rekrytera personer med hög vetenskaplig kompetens. Härigenom&lt;br&gt;kan kvaliteten i den aktuella verksamheten säkras. Det bör även fram-&lt;br&gt;gent vara regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra&lt;br&gt;myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör dock en-&lt;br&gt;dast avse högre utbildning och forskning. Tjänsterna bör alltid tillsättas&lt;br&gt;enligt föreskrifterna i högskoleförordningen och efter förslag av tjänste-&lt;br&gt;förslagsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som forskare vid forskningsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid forskningsråden finns i dag ett antal tjänster som forskare med tids-&lt;br&gt;begränsade förordnanden. Efter förordnandetidens utgång har inneha-&lt;br&gt;varen rätt att få en tjänst som högskolelektor vid det universitet eller&lt;br&gt;högskola där tjänsten varit placerad. Universitetet eller högskolan skall&lt;br&gt;då också finansiera tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor kan i dag inrätta lektorstjänster med tidsbe-&lt;br&gt;gränsade förordnanden om högst sex år med finansiering av andra ex-&lt;br&gt;terna medel än medel från forskningsråd. Denna rätt bör utsträckas till&lt;br&gt;att gälla lektorstjänster finansierade av externa medel generellt, dvs. in-&lt;br&gt;klusive forskningsrådsmedel. Regeringen återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tjänster kompletterar tjänster inrättade av råden. För dessa råds-&lt;br&gt;tjänster bör emellertid inte universiteten eller högskolorna ha något an-&lt;br&gt;svar efter förordnandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling för odisputerade högskolelärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen vid universitet och högskolor bör normalt ske av dis-&lt;br&gt;puterade lärare. Så är långtifrån alltid fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av högskolelärarna (lektorer och adjunkter) saknar dok-&lt;br&gt;torsexamen. Den största gruppen odisputerade finns naturligtvis bland&lt;br&gt;högskoleadjunkterna, eftersom behörighetskravet för denna tjänst en-&lt;br&gt;dast är avlagd examen från grundläggande högskoleutbildning. Riksda-&lt;br&gt;gen har beslutat om särskilda medel för forskarutbildning av icke-&lt;br&gt;disputerade lärare. För perioden 1992/93-1995/96 beräknas totalt 375&lt;br&gt;miljoner kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kraftfulla satsning kommer inte bara att förbättra kvaliteten i&lt;br&gt;den högre utbildningen. Den kommer också att främja jämställdheten&lt;br&gt;inom lärarkåren, eftersom flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland&lt;br&gt;de lärare som inte har dokjorsexamen. Universitet och högskolor har&lt;br&gt;inlämnat ett omfattande underlag för fördelningen av medlen. Reger-&lt;br&gt;ingen avser att senare besluta om fördelningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstestrukturen inom det odonlologiska området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har överlämnat en rapport med förslag till ny&lt;br&gt;tjänsteorganisation inom odontologisk fakultet. Efter remissbehandling&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förslagen införts i den nya högskoleförordning som träder i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1993. Förändringarna innebär att tjänsteorganisationen an-&lt;br&gt;passas till vad som gäller för universitets- och högskoleväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nya ordningen avskaffas tjänstetyperna lärare i odontologiskt&lt;br&gt;ämne med klinisk anknytning och assistenttandläkare. I fortsättningen&lt;br&gt;skall i stället tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt använ-&lt;br&gt;das också vid odontologisk fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänst som professor eller lektor får förenas med tjänst för specialist-&lt;br&gt;utbildad tandläkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för odontolo-&lt;br&gt;gisk utbildning och forskning. Till en sådan förenad tjänst får utses en-&lt;br&gt;dast den som är behörig till båda tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstidens fördelning mellan olika uppgifter för olika tjänstekatego-&lt;br&gt;rier avgörs genom lokala beslut. Tjänstgöringens längd skall regleras i&lt;br&gt;arbetstidsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär även att tjänstetypen klinisk assistent kommer&lt;br&gt;att kunna användas vid odontologisk fakultet. Denna tjänstetyp inrätta-&lt;br&gt;des 1990 och var då avsedd för utbildning och forskning inom medi-&lt;br&gt;cinsk fakultet. Avsikten var att tjänsten skulle finnas under de närmaste&lt;br&gt;fem åren. En utvärdering borde läggas till grund för beslut om huruvi-&lt;br&gt;da denna typ av tjänst därefter skulle få finnas kvar (prop. 1989/90:90&lt;br&gt;avsnitt 17, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professurer för konstnärlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya högskoleförordningen kan innehavare av professurer&lt;br&gt;som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills vida-&lt;br&gt;re. Detta är en förändring gentemot tidigare. Möjligheten att tidsbegrän-&lt;br&gt;sa förordnandena kvarstår dock. 1 de fall tidsbegränsade förordnanden&lt;br&gt;används, får de förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. Ett tidsbegränsat&lt;br&gt;förordnande får ges för sammanlagt högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förändringen är i första hand att förbättra förutsättningar-&lt;br&gt;na för dessa professorer att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen innebär även att de berörda högskolorna ges valfrihet&lt;br&gt;att anpassa professorstjänsterna efter vad som anses bäst inom olika äm-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolor med konstnärlig utbildning kan naturligtvis liksom andra&lt;br&gt;högskoleenheter knyta till sig adjungerade professorer och gästlärare.&lt;br&gt;Denna möjlighet kan användas bl.a. för att främja den konstnärliga för-&lt;br&gt;nyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att den valfrihet för högskolorna som nu införs&lt;br&gt;också innebär att eventuella kostnader för framtida specialarrangemang&lt;br&gt;för professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden helt skall&lt;br&gt;bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte påräknas&lt;br&gt;från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande innehavare av konstnärliga professurer som har förordnats&lt;br&gt;av regeringen kan dock i enlighet med vad som tidigare angivits erbju&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;das avgångsvederlag för atl underlätta återgången till egen konstnärlig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.6 Jämställdhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att främja jämställdheten är en fråga om kvalitet. Som ett led i strävan-&lt;br&gt;dena att höja kvaliteten i svensk utbildning och forskning måste såväl&lt;br&gt;kvinnors som mäns begåvningar och erfarenheter tas till vara fullt ut.&lt;br&gt;Men det är naturligtvis också en fråga om rättvisa. Högskolelagen stad-&lt;br&gt;gar att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i uni-&lt;br&gt;versitetens och högskolornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har under avsnittet om forskarutbildning uppgifter re-&lt;br&gt;dovisats om utvecklingen beträffande bl.a. rekrytering och examination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna ökade från&lt;br&gt;18% till 29 % under tioårsperioden 1981-1991. Under samma tid steg&lt;br&gt;andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande från 28 % till&lt;br&gt;35 %. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar minoritet totalt sett, även&lt;br&gt;om det finns stora skillnader mellan fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas andel bland de nydisputerade har ökat vid alla fakulteter&lt;br&gt;utom teologisk och juridisk. Den mest markanta ökningen har skett&lt;br&gt;inom medicinsk fakultet. Där utgjorde de kvinnliga doktoranderna&lt;br&gt;44% av de nyantagna budgetåret 1991/92 och svarade för en tredjedel&lt;br&gt;av doktorsexamina samma år. Inom teknisk fakultet har kvinnornas an-&lt;br&gt;del bland de nyantagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läså-&lt;br&gt;ret 1991/92 till 23 %. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina vid&lt;br&gt;teknisk fakultet läsåret 1991/92 var 23 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnornas andelar inom forskarutbildningen vid de olika fakulteter-&lt;br&gt;na avspeglar deras andelar inom den grundläggande högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen på respektive område. Andelen i forskarutbildningen är dock&lt;br&gt;genomgående något lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högsko-&lt;br&gt;lelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren. Under perioden 1987-&lt;br&gt;1991 har andelen kvinnor bland forskarassistenterna legat något över 20&lt;br&gt;%. Under samma tid har kvinnornas andel bland dem som avlagt dok-&lt;br&gt;torsexamen ökat från 24 % till 29 %. Inom tjänstekategorin högskolead-&lt;br&gt;junkt har andelen kvinnor varit drygt 40 %. Bland högskolelektorerna&lt;br&gt;har andelen kvinnor stigit från 17 till 19 %. Andelen kvinnliga profes-&lt;br&gt;sorer ligger på en fortsatt synnerligen låg nivå; en ökning från 5 till 6 %&lt;br&gt;kan noteras för denna grupp under perioden 1987-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningarna har universitet och högskolor lämnat redo-&lt;br&gt;visningar av sina jämställdhetsaktiviteter och sitt arbete med att få fram&lt;br&gt;planer i enlighet med jämställdhetslagen. Där framgår bl.a. att flertalet&lt;br&gt;enheter nu har jämställdhetshandläggare och att man på flera håll dess-&lt;br&gt;utom har jämställdhetskommittéer. I handledarseminarier uppmärk-&lt;br&gt;sammas bl.a. kvinnoaspekter. Kartläggningar av löneutvecklingen för&lt;br&gt;kvinnor och män pågår eller planeras på flera håll. Bl.a. Universitetet i&lt;br&gt;Linköping redovisar insatser för att få en jämnare könsfördelning bland&lt;br&gt;lärarna. Rektorsämbetet har dels utfärdat riktlinjer för tjänsteförslags-&lt;br&gt;nämndernas och fakultetsnämndernas arbete med tillsättning av lärar-&lt;br&gt;tjänster, dels meddelat föreskrifter om hur jämställdhetsaspekten i dessa&lt;br&gt;sammanhang mera konkret skall beaktas. Det finns kurser och nätverk&lt;br&gt;för kvinnor, bl.a. som resultat av arbete nedlagt av de olika centra/fora&lt;br&gt;för kvinnoforskning. Centra/fora för kvinnoforskning har i en gemen-&lt;br&gt;sam anslagsframställning redovisat sin verksamhet de senaste åren och&lt;br&gt;framfört förslag för nästa budgetperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen har Forskningsrådsnämnden (FRN) utrett&lt;br&gt;frågan om hur kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap och&lt;br&gt;teknik bör stödjas. FRN har 1992 avlämnat rapporten Genus, teknik&lt;br&gt;och naturvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en arbets-&lt;br&gt;grupp, den s.k. JÄST-gruppen&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; med uppgift att lämna förslag till åtgär-&lt;br&gt;der som på kort och lång sikt förbättrar jämställdheten inom högre ut-&lt;br&gt;bildning och forskning. Arbetsgruppen har i november 1992 lämnat en&lt;br&gt;första rapport (Ds 1992:119). Rapporten redovisas i prop. 1992/93:169&lt;br&gt;om högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan är att främja både bredd och kvalitet i den svenska&lt;br&gt;forskningen. Därför måste alla begåvningar tas till vara och ges chansen&lt;br&gt;att utvecklas. En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnor-&lt;br&gt;na. Det nuvarande mönstret, där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt&lt;br&gt;mindre ju högre man kommer i utbildningsväsendet, måste brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta blir en viktig utmaning för universitet och högskolor när de i&lt;br&gt;framtiden självständigt skall forma sin profil och åstadkomma högsta&lt;br&gt;möjliga kvalitet i verksamheten. För att det skall lyckas krävs ett mål-&lt;br&gt;medvetet, långsiktigt arbete. Som en extra stimulans i detta arbete pre-&lt;br&gt;senterar regeringen ett tiopunktsprogram, som redovisas avslutningsvis i&lt;br&gt;detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de siffror som redovisats tidigare framgår att inom forskarutbild-&lt;br&gt;ningen sker en långsam men stadig ökning av andelen kvinnor. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande takt kommer det dock att dröja långt in i nästa sekel, innan&lt;br&gt;balans mellan kvinnor och män har uppnåtts. Inte minst med tanke på&lt;br&gt;målet om en fördubbling av antalet avlagda doktorsexamina till år 2000&lt;br&gt;är det angeläget att universitet och högskolor intensifierar rekryteringen&lt;br&gt;av kvinnor på alla nivåer och även att handledarna lägger vikt vid att&lt;br&gt;kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Männen är fortfarande i klar majoritet bland universitets- och högskole-&lt;br&gt;lärarna. Detta kan till viss del förklaras av att många av de nuvarande&lt;br&gt;tjänsteinnehavarna rekryterades på 1960- och 1970-talen, då antalet&lt;br&gt;kvinnor behöriga till universitetslärartjänst var mer begränsat. Nyrekry-&lt;br&gt;teringen under senare år, när tillgången på kompetenta kvinnliga kan-&lt;br&gt;didater till tjänsterna stigit, har varit mindre omfattande. När pensions-&lt;br&gt;avgångarna Ökar i början av 2000-talet är förutsättningarna goda för att&lt;br&gt;öka andelen kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det långsiktiga perspektivet sålunda är gynnsamt, och även&lt;br&gt;om en förändring av könssammansättningen bland universitets- och&lt;br&gt;högskolelärarna oundgängligen är en långsam process, krävs särskilda&lt;br&gt;insatser i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten i verksamheten kan stärkas genom att man tar till vara&lt;br&gt;kvinnornas erfarenheter och begåvningar fullt ut. Det gäller att skapa&lt;br&gt;en god cirkel, där ett ökat antal kvinnliga lärare fungerar som förebil-&lt;br&gt;der och handledare och stimulerar fler unga kvinnor att fortsätta från&lt;br&gt;grundutbildningen till doktorandstudier och att så småningom vilja sat-&lt;br&gt;sa på en forskarkarriär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetslagen gäller för universitet och högskolor likaväl som för&lt;br&gt;samhället i övrigt. Vid alla tjänstetillsättningar - alltifrån doktorand-&lt;br&gt;tjänster till professurer - åligger det universitet och högskolor att iaktta&lt;br&gt;denna lag. En viktig åtgärd som universitet och högskolor kan företa i&lt;br&gt;detta sammanhang är att kritiskt pröva om praxis när det gäller merit-&lt;br&gt;värdering i realiteten är helt könsneutral och vid behov utfärda riktlin-&lt;br&gt;jer i detta avseende för tjänsteförslagsnämndernas och fakultetsnämn-&lt;br&gt;dernas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat centralt arbetsfält i jämställdhetssammanhang är lönebild-&lt;br&gt;ningen. Det framgår av flera anslagsframställningar att man är medve-&lt;br&gt;ten om detta och är i färd med eller planerar kartläggningar av eventu-&lt;br&gt;ella löneskillnader mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i lönestatistik för högskolelärare 1991 som publi-&lt;br&gt;cerats av Sveriges universitetslärarförbund (SULF) kan konstateras att&lt;br&gt;kvinnor generellt har lägre lön än män på alla nivåer utom doktorand-&lt;br&gt;tjänster. Lika lön skall enligt jämställdhetslagen utgå för lika och likvär-&lt;br&gt;digt arbete. Det är angeläget att universitet och högskolor arbetsgivare&lt;br&gt;aktivt verkar för att utjämna och förhindra löneskillnader som direkt&lt;br&gt;eller indirekt kan bero på de anställdas kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som saknar&lt;br&gt;doktorsexamen. Detta innebär att den kraftfulla satsning som regering-&lt;br&gt;en nyligen gjort för att ge möjlighet för icke disputerade lärare att dok-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torera (prop. 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildningen m.m.) kommer att ha positiv betydelse för jämställdhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora for kvinnliga forskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora för kvinnliga forskare har anvisats medel under Utbildningsdepar-&lt;br&gt;tementets huvudtitel sedan budgetåret 1978/79. Dessa centra/fora funge-&lt;br&gt;rar som nätverk för de kvinnliga forskarna. Vid samtliga centra finns&lt;br&gt;numera någon tjänst på forskarnivå inrättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika former av utåtriktad verksamhet och nätverksarbete som&lt;br&gt;centra bedriver är av stor betydelse för rekrytering av kvinnor till fors-&lt;br&gt;karstudier och forskning samt för att förbättra arbetsvillkoren för&lt;br&gt;kvinnliga forskare och forskarstuderande. Detta arbete bör utvecklas yt-&lt;br&gt;terligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora är också av stort värde för kvinno- och jämställdhetsforskning-&lt;br&gt;ens fortsatta utveckling. Könsperspektivet är fortfarande dåligt beaktat&lt;br&gt;inom många discipliner och kvinnoforskare möter ofta ointresse eller&lt;br&gt;motstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd bör mot denna bakgrund också under den kommande&lt;br&gt;treårsperioden avsättas för fora för kvinnliga forskare. Medel för detta&lt;br&gt;ändamål beräknas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiopunktsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram i de tidigare nämnda rap-&lt;br&gt;porterna från FRN och JAST-gruppen föreslår regeringen att totalt 9&lt;br&gt;miljoner kronor avsätts för ett program som i korthet kan beskrivas på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner&lt;br&gt;kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jäm-&lt;br&gt;ställdheten. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. För-&lt;br&gt;slag redovisas i prop. 1992/93:169 om högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårspe-&lt;br&gt;rioden. Medlen fördelas med utgångspunkt i förslag som inhämtas från&lt;br&gt;universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen (1991:433) skyl-&lt;br&gt;diga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna&lt;br&gt;beloppet är avsett som ett extra stimulansbidrag till universitet och hög-&lt;br&gt;skolor i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som le-&lt;br&gt;der till en ökad andel kvinnor bland universitets- och högskolelärarna.&lt;br&gt;Inte minst gäller detta forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa tjänster&lt;br&gt;ofta ger grunden till fortsatt forskarkarriär inom universitet och hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Forskningsrådsnämndens projektmedel för kvinno- och jämstälid-&lt;br&gt;hetsforskning fördubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen fi-&lt;br&gt;nansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med 1 miljon kronor för&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik. Hög-&lt;br&gt;skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning inom&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten-&lt;br&gt;skap inrättas vid FRN. Professuren finansieras genom omprioriteringar&lt;br&gt;inom FRN:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor instiftas och&lt;br&gt;tilldelas en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för&lt;br&gt;jämställdheten. Priset kan t.ex utgå till en institution/fakultet som upp-&lt;br&gt;visar positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön&lt;br&gt;inom utbildning och examination eller bland lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) Återstående utbildningsbidrag omvandlas till doktorandtjänster.&lt;br&gt;Genom de sociala förmåner, som är förenade med innehav av tjänst, är&lt;br&gt;förändringen av betydelse också för jämställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiefinansie-&lt;br&gt;ringen i syfte att prioritera områden med stora inslag av kvinnliga stu-&lt;br&gt;derande. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve-&lt;br&gt;tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av resurserna för studiefi-&lt;br&gt;nansieringen avsättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare&lt;br&gt;skall särskilda stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid&lt;br&gt;teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samver-&lt;br&gt;kan med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på&lt;br&gt;senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) För att samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och stimulera&lt;br&gt;det i punkt 2 nämnda programarbetet kommer chefen för Utbildnings-&lt;br&gt;departementet att under 1993 hålla ett seminarium med landets kvinnli-&lt;br&gt;ga professorer och andra kvinnor engagerade i vetenskapligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställd hetsaspekten kommer också att beaktas i det pågående arbe-&lt;br&gt;tet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och fors-&lt;br&gt;karutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7 Forskningssamverkan näringsliv - universitet och&lt;br&gt;högskolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har koncentrerat merparten av de statliga forskningsresurserna&lt;br&gt;till universitet och högskolor. Nödvändig kraftsamling har därmed kun-&lt;br&gt;nat säkras. En offensiv för att genom utbildning och forskning stärka&lt;br&gt;näringslivets konkurrenskraft ger universitet och högskolor en viktig&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt flera kunskapsområden är betydelsefulla för näringslivets utveck-&lt;br&gt;ling och tillgång på kvalificerad arbetskraft. De tekniska högskolorna&lt;br&gt;intar här en central roll. Utbildning och forskning i ekonomi, medicin,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturvetenskap, språk, formgivning m.m. har en ofullständigt utnyttjad&lt;br&gt;potential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges industriella kris har gjort frågan om hur forskning och ut-&lt;br&gt;veckling skall kunna ge svensk industri ny växtkraft till en central&lt;br&gt;forskningspolitisk fråga. I ett antal anslagsframställningar, studier och&lt;br&gt;uppvaktningar har problembilden analyserats och en lång rad förslag&lt;br&gt;framförts, huvudsakligen krav på resursförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsfinansiella läget och knappa resurser hos såväl företag som&lt;br&gt;universitet, högskolor och institut gör det angeläget att pröva olika for-&lt;br&gt;mer för samverkan med utgångspunkt i företags, universitets och hög-&lt;br&gt;skolors intressen och förutsättningar. Pluralism och egna initiativ från&lt;br&gt;såväl enskilda företag eller företagsgrupper som från universitet och&lt;br&gt;högskolor eftersträvas från regeringen. Det är viktigt att företag och uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor känner att samverkan lönar sig ekonomiskt och&lt;br&gt;intellektuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i dagens system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturellt sett är den svenska, i vid mening industriellt inriktade&lt;br&gt;forskningen starkt koncentrerad till dels ett fåtal företag, dels tekniska&lt;br&gt;högskolor och universitet. I en internationell jämförelse har Sverige en&lt;br&gt;blygsam andel av de samlade resurserna i fristående forskningsinstitut.&lt;br&gt;Under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde tar regering-&lt;br&gt;en upp frågan om en översyn av industriforskningsinstituten. Översy-&lt;br&gt;nen skall bl.a. innefatta frågan om utökad och förbättrad samverkan&lt;br&gt;med universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delar av näringslivet finns ringa kontakt med universitet och&lt;br&gt;högskolor. Där finns få akademiker och disputerade forskare. Det bety-&lt;br&gt;der att den avkastning Sverige i sin helhet får av investeringarna i forsk-&lt;br&gt;ning är lägre än vad som borde vara möjligt. Regeringen har tidigare re-&lt;br&gt;dovisat förslag till en förstärkning och breddning av forskarutbildning-&lt;br&gt;en, bl.a. med särskild hänsyn till näringslivets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna saknar i dag ofta tillräckliga incita-&lt;br&gt;ment för att närma sig näringslivet. Den inomvetenskapligt disciplinori-&lt;br&gt;enterade organisationen kan hämma kontakter med företagens pro-&lt;br&gt;blemvärld och är svår att marknadsföra mot företagen. Samtidigt finns&lt;br&gt;en rad exempel på områden där samverkan utvecklats mycket långt till&lt;br&gt;ömsesidigt utbyte för universitet och högskolor å ena sidan och företag&lt;br&gt;å den andra. Om samverkan mellan näringsliv och universitet och hög-&lt;br&gt;skolor kunde stärkas skulle den forskning som i dag utförs med finan-&lt;br&gt;siering via fakultetsanslag eller med medel från forskningsråd kunna få&lt;br&gt;en ökad betydelse för näringslivet. Ett ökat antal doktorander och dis-&lt;br&gt;puterade forskare i företagen skulle avsevärt förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för samverkan. Det är angeläget att potentialen för uppdragsforskning&lt;br&gt;inom universitet och högskolor kan utnyttjas fullt ut. Produktidéer och&lt;br&gt;forskningsrön måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera analyser har uppmärksammats att infrastrukturen kring uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor är bristfällig i dessa avseenden. Brist på mäklare&lt;br&gt;mellan forskare och näringsliv liksom brist på startkapital för forsk-&lt;br&gt;ningsbaserade företag och för uppdragsverksamhet har påpekats. Den&lt;br&gt;interna organisationen vid universitet och högskolor har också utpekats&lt;br&gt;som ett hinder i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former har prövats för att vid universitet och högskolor främja&lt;br&gt;samverkan med det omgivande samhället, i första hand näringslivet. Ex-&lt;br&gt;empel är kontaktsekretariaten. I en särskild utredning (UHÄ-rapport&lt;br&gt;1992:4) redovisas att erfarenheterna av dessa är varierande men i hu-&lt;br&gt;vudsak positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken ansvar eller resurser för utveckling av samverkan med när-&lt;br&gt;ingslivet har hittills klart och tydligt lagts på universitet och högskolor.&lt;br&gt;Tradition och organisation har snarast verkat i motsatt riktning. Lokala&lt;br&gt;initiativ har ibland lett till att oklarheter uppstått vad gäller ansvar och&lt;br&gt;ekonomisk redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många företag har, som tidigare nämnts, under 1980-talet decentralise-&lt;br&gt;rat sin verksamhet till mindre affärsenheter. Därmed har verksamheten&lt;br&gt;kommit att styras mot alltmer kortsiktiga mål. Företagen har prioriterat&lt;br&gt;produktutveckling och samtidigt reducerat sina praktiska och kompe-&lt;br&gt;tensmässiga resurser för forskning. Stora delar av svensk industri har&lt;br&gt;alltså ökat sitt behov av forskningsresultat utifrån men samtidigt reduce-&lt;br&gt;rat sin förmåga att efterfråga och ta till sig de rön från forskningsfronten&lt;br&gt;som högskolornas institutioner kan förmedla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna inom högre utbildning och forskning kommer endast till&lt;br&gt;begränsad nytta om inte företagen efterfrågar och tillgodogör sig utbu-&lt;br&gt;det från universitet och högskolor. Det bör ligga i företagens intresse att&lt;br&gt;även analysera sina framtida kunskapsbehov och ge högskolorna incita-&lt;br&gt;ment att inrikta sin forskning och forskarutbildning mot områden av&lt;br&gt;betydelse för företagens utveckling på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor ges från den 1 juli 1993 väsentligt ökad fri-&lt;br&gt;het i förhållande till regering och riksdag. Vidsträckta befogenheter rör-&lt;br&gt;ande grundutbildning, forskning och forskarutbildning överlåts till uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. Syftet är att genom mångfald och konkurrens&lt;br&gt;höja kvaliteten och stärka dynamiken i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samma principer bör ansvaret för den absolut nödvändiga ut-&lt;br&gt;vecklingen av samverkan med näringslivet organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör universitetens och högskolornas möjligheter&lt;br&gt;att bedriva samverkan med näringslivet utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har i viss utsträckning medverkat som bild-&lt;br&gt;are av stiftelser för forsknings- och utvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har senast i årets finansplan redovisat sin syn på bolags-&lt;br&gt;och stiftelsebildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i forskningspolitiken anser regeringen att bolagsbildning-&lt;br&gt;ar kan vara ett värdefullt komplement till de samverkansformer som i&lt;br&gt;dag finns inom myndighetsformens ram vid samarbete med exempelvis&lt;br&gt;industrin. Flödet av forskare mellan universitet och högskolor å ena si-&lt;br&gt;dan och näringslivet å den andra, kan därmed underlättas och stimule-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild organisationsform för verksamheten, skild från den juri-&lt;br&gt;diska personen staten, ger i sig bättre förutsättningar för en klarare och&lt;br&gt;tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt mellan&lt;br&gt;den verksamhet som inriktas mot näringslivet, särskilt industrin, uni-&lt;br&gt;versitetens och högskolornas traditionella huvuduppgifter. De regler&lt;br&gt;som gäller för aktiebolag ger en lämplig organisatorisk ram för denna&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nu fastslås att universitet och högskolor skall ha rätt att äga&lt;br&gt;bolag för forskning. Det är angeläget att formerna för bolagsbildning&lt;br&gt;läggs fast och att de krav som staten i egenskap av ägare bör ställa vid&lt;br&gt;förmögenhetsöverföring och finansiering fastställs så att de främjar en&lt;br&gt;sådan ändamålsenlig ansvarsfördelning. Regeringen bör ge ett slutgiltigt&lt;br&gt;medgivande i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Riksrevisionsverket i&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas&lt;br&gt;vid bolagsbildning för de ändamål som nu beskrivits. Särskilt angeläget&lt;br&gt;är att klargöra ansvarsfördelnningen mellan verksamheterna. Regering-&lt;br&gt;en återkommer i det följande till frågan om det kapital som bör avsättas&lt;br&gt;för aktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.8 Forskning vid de mindre och medelstora högsko-&lt;br&gt;lorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor - fri-&lt;br&gt;het för kvalitet framhålls vikten av att universitet och högskolor främjar&lt;br&gt;god kvalitet och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om&lt;br&gt;studenter och forskningsmedel. Viktigt i detta sammanhang är att kvali-&lt;br&gt;ficerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor, inklu-&lt;br&gt;sive de mindre och medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras i&lt;br&gt;huvudsak på tre sätt. För det första har forskarutbildade lärare vid dessa&lt;br&gt;högskolor möjlighet att få del av den s.k. rörliga resursen inom fakul-&lt;br&gt;tetsanslagen. Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer&lt;br&gt;och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att be-&lt;br&gt;driva forskning. Vilka medel som skall avsättas som rörlig resurs beslu-&lt;br&gt;tas av styrelsen för det universitet eller den högskola till vilken fakulte-&lt;br&gt;ten är knuten. I sak bereds frågan om vilka lärare som skall få medel ur&lt;br&gt;den rörliga resursen av respektive fakultetsnämnd. Fakultetsnämnderna&lt;br&gt;har ansvar för att god forskarutbildning och forskning bedrivs inom he&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la deras respektive verksamhetsområde. För det andra finansieras en hel&lt;br&gt;del forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa&lt;br&gt;medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer och fö-&lt;br&gt;retag. För det tredje anvisas särskilda medel till forskningsstödjande åt-&lt;br&gt;gärder vid mindre och medelstora högskolor. Medlen för forsknings-&lt;br&gt;stödjande åtgärder går direkt till respektive högskola och avser bl.a. att&lt;br&gt;underlätta för lärarna att ansöka om forskningsstöd och projektanslag&lt;br&gt;hos forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också stöd&lt;br&gt;ges för forskarutbildning av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för forskningstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna uppgår 1992/93 till knappt 45 miljoner kronor. Budgetåret&lt;br&gt;1990/91 var den totala omslutningen av medel för forskning ca 213 mil-&lt;br&gt;joner kronor vid dessa högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för forskningsstödjande åtgärder fördelas 1992/93 enligt föl-&lt;br&gt;jande tabell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna/Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 335 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/Borlänge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 263 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/Sandviken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 303 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 830 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 345 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 286 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 274 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 301 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 074 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 336 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 985 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 278 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 274 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/Härnösand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 113 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Östersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 309 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 521 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har från en&lt;br&gt;blygsam start utvecklats i omfattning och betydelse och har idag sin ton-&lt;br&gt;vikt inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. I&lt;br&gt;många fall är forskningen organiserad i olika centra, ofta i samarbete&lt;br&gt;med representanter för offentlig verksamhet och det lokala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid landets mindre och medelstora högskolor är mycket&lt;br&gt;heterogen med avseende på både omfattning och inriktning. Den veten-&lt;br&gt;skapliga prövningen och den vetenskapliga ledningen sker i samarbete&lt;br&gt;med universitet och högskolor till vilka fakultetsnämnd är knuten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid högskolorna ökar i omfattning. Det finns i dag exem-&lt;br&gt;pel på forskningsinsatser som har fått nationellt och internationellt er-&lt;br&gt;kännande. Även om forskningen vid dessa högskolor ökar, så svarar&lt;br&gt;forskningen totalt sett fortfarande för en mycket begränsad del av de&lt;br&gt;sammanlagda forskningsinsatserna vid universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Forskningsberedningens hearing om forskning vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora samt kommunala högskolorna i september 1992 framkom&lt;br&gt;två huvudståndpunkter: 1) Forskning vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna är nödvändig för att garantera kvaliteten i grundutbild-&lt;br&gt;ningen, 2) Sverige är ett för litet land för att vi skall ha råd att sprida ut&lt;br&gt;våra forskningsresurser på alla institutioner som bedriver högre utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av forskningsmedlen vid de mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolorna kommer från länsstyrelse, landsting, kommun samt företag&lt;br&gt;och lokala forskningsstiftelser med flera. Forskning som bedrivs för des-&lt;br&gt;sa medel är inte utsatt för sedvanlig vetenskaplig bedömning. Det är an-&lt;br&gt;geläget att andelen medel som erhålls i vetenskaplig konkurrens, dvs.&lt;br&gt;medel som kommer från forskningsråd och fakultetsnämnder, ökar vid&lt;br&gt;de mindre och medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis har redovisats huvudlinjerna i regeringens insatser för&lt;br&gt;forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för forskning och forskarutbildning vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor kommer även i fortsättningen att vila på fakultetsnämnderna.&lt;br&gt;Genom att låta forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna&lt;br&gt;prövas av fakultetsnämnderna vid universiteten skapas förutsättningar&lt;br&gt;för forskning av god kvalitet även vid dessa högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i arbetet att skapa goda undervisningsmiljöer är att höja&lt;br&gt;den vetenskapliga kompetensen. Den genomsnittliga andelen forskarut-&lt;br&gt;bildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna är drygt 20&lt;br&gt;%. Vid universiteten och högskolorna är motsvarande andel ungefär 50&lt;br&gt;%. Statsmakterna har nyligen beslutat om vissa insatser för att förstärka&lt;br&gt;lärarkompetensen vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42).&lt;br&gt;Härigenom avsätts betydande belopp bl.a. för forskarutbildning av lära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re utan forskarutbildning. Detta kommer att få stor betydelse för lärar-&lt;br&gt;kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. På sikt för-&lt;br&gt;stärks naturligtvis härmed även forskningspotentialen vid dessa högsko-&lt;br&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat att det inom den rörliga resursen un-&lt;br&gt;der varje fakultetsanslag skall avsättas en viss minsta andel för lärare&lt;br&gt;från mindre och medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på&lt;br&gt;antalet lärare med doktorsexamen. Dessa medel skall liksom hittills för-&lt;br&gt;delas efter prövning i fakultetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare från mindre och medelstora högskolor skall bedömas med&lt;br&gt;samma kvalitativa krav som lärare vid universitet och högskolor med&lt;br&gt;fasta forskningsresurser. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvali-&lt;br&gt;ficerade sökande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller&lt;br&gt;användas t.ex. för lärares forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna bör kunna&lt;br&gt;bedrivas inom en stimulerande och kreativ miljö ur vilken nya idéer&lt;br&gt;och projekt kan växa fram. Medlen för forskningsstödjande åtgärder är&lt;br&gt;betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av forskning. Med an-&lt;br&gt;ledning härav föreslår regeringen en förstärkning av medlen för forsk-&lt;br&gt;ningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20 miljoner kronor.&lt;br&gt;Förstärkningen avser att skapa förbättrade förutsättningar för de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna att initiera och stödja forskningsprojekt.&lt;br&gt;Därtill föreslår regeringen att 40 miljoner kronor avsätts för stöd till&lt;br&gt;nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och&lt;br&gt;universiteten eller större högskolor. Detta finansieras inom ramen för&lt;br&gt;de medel som riksdagen efter förslag i prop. 1992/93:42 beslutat ställa&lt;br&gt;till förfogande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 ökas resurserna för de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna med ytterligare 40 miljoner kronor. Härigenom&lt;br&gt;kommer stöd att kunna ges till långsiktigt forskningssamarbete med&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträf-&lt;br&gt;fande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.9 Vissa infrastrukturfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.9.1 Informationsförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteksnätet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högskoleförordningen stadgas att det skall finnas tillgång till bibliotek&lt;br&gt;vid alla universitet och högskolor. Biblioteken har två uppgifter: att sva-&lt;br&gt;ra för biblioteksservice inom den egna högskolan och att samverka med&lt;br&gt;landets biblioteksväsende i övrigt för att ge biblioteksservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskolebiblioteken finansieras inom ramen för de&lt;br&gt;medel som respektive universitet och högskola disponerar. Deras verk-&lt;br&gt;samhet regleras genom lokala föreskrifter från universitets- eller hög-&lt;br&gt;skolestyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för verksamheten vid Kungl. biblioteket (KB) anvisas under ett&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) anvisas&lt;br&gt;för närvarande genom särskild anslagspost under anslaget Samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga fakulteterna m.m. I det följande föreslås finansiering genom&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild (ALB) bör behandlas i samband med biblio-&lt;br&gt;teken, då man vid detta liksom vid biblioteken i huvudsak omhändertar&lt;br&gt;dokument som spritts till allmänheten. En nyligen avslutad utredning,&lt;br&gt;Pliktleveransutredningen, har starkt betonat att dokument som upptar&lt;br&gt;ljud och bild har samma betydelse som skrifter när det gäller att belysa&lt;br&gt;svenskt samhälle och liv och framhållit den parallelIitet som finns mel-&lt;br&gt;lan Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild när det gäller an-&lt;br&gt;svar för det svenska kulturarvet. Arkivet för ljud och bild anvisas medel&lt;br&gt;under innevarande budgetår under två särskilda anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statligt finansierade biblioteken bildar ett nätverk i samarbete med&lt;br&gt;andra bibliotek och institutioner såsom arkiv. Bland biblioteken spelar&lt;br&gt;universitets- och högskolebibliotek samt de nyss nämnda fristående bib-&lt;br&gt;lioteken den viktigaste rollen. Ett trettiotal bibliotek registrerar sina för-&lt;br&gt;värv i det nationella datorbaserade systemet LIBRIS. Inom KB:s, SPPB:s&lt;br&gt;och universitets- och högskolebibliotekens område, vilket uppgifterna&lt;br&gt;nedan gäller om inget annat sägs, uppgår det totala antalet förväntade&lt;br&gt;användare till ca en kvarts miljon. Antalet läsplatser är i dag påfallande&lt;br&gt;lågt och framhålls ofta som otillräckligt: ca 6 600 sammanlagt. Antalet&lt;br&gt;besökande per dag kan inte fastställas för alla bibliotek, men ligger en-&lt;br&gt;bart för universitetsbiblioteken på 3 000 - 6 000 om dagen för vart och&lt;br&gt;ett av dessa, dvs. sammanlagt 18 000 - 36 000. Det totala antalet volymer&lt;br&gt;är drygt 22 miljoner. Antalet lån är närmare två miljoner om året, var-&lt;br&gt;till kommer drygt 400 000 lån till andra bibliotek. Antal årsverken är ca&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 400. De sammanlagda driftkostnaderna uppgår till i det närmaste en&lt;br&gt;halv miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet utländska monografier (”vanliga böcker”) som regi-&lt;br&gt;strereras i det nationella datorbaserade informationssystemet LIBRIS är&lt;br&gt;drygt 60 000, av vilka ca 35 000 är unika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsförsörjning till forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning är beroende av informationsförsörjning. På något sätt måste&lt;br&gt;resultat av tidigare arbete inom och utom landet komma till forskarens&lt;br&gt;kännedom. Vägarna är många: konferenser, personlig samvaro, utnytt-&lt;br&gt;jande av bibliotek och deras resurser i fråga om böcker, tidskrifter och&lt;br&gt;databaser, direkt tillgång till databaser, direkt tillgång till andra forska-&lt;br&gt;res arbete genom ett datornätverk som SUNET, m.m. Någon principiell&lt;br&gt;skillnad mellan olika forskningsområden finns inte när det gäller beho-&lt;br&gt;vet av information, även om man arbetar på olika sätt inom olika fält&lt;br&gt;och i olika grad är försedd med hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. biblioteket och vissa andra från högskolorna fristående biblio-&lt;br&gt;tek samt universitets- och högskolebiblioteken är de viktigaste bestånds-&lt;br&gt;delarna i nätverket för forskningens informationsförsörjning. Arkiven&lt;br&gt;utgör en viktig resurs genom att de bevarar och tillhandahåller forsk-&lt;br&gt;ningsunderlag på olika medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala informationsresursen vid varje högskola är biblioteket.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt för forskaren att i stor&lt;br&gt;utsträckning själv svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan,&lt;br&gt;åtminstone på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i&lt;br&gt;många fall beställa kopior av originaldokumenten. Detta innebär inte&lt;br&gt;att bibliotekens betydelse minskat. De kvarstår som en stark central re-&lt;br&gt;surs i högskolan eller universitetet. De har ett bestånd av den viktigaste&lt;br&gt;litteraturen, som finns på plats och ger möjlighet att följa med i den ve-&lt;br&gt;tenskapliga utvecklingen; de har kompetent personal som har god över-&lt;br&gt;blick över informationsfältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteket och universitetens och högskolornas olika institutioner&lt;br&gt;bör vara förenade sinsemellan genom ett väl fungerande nätverk; vägen&lt;br&gt;måste stå öppen till högskolans egna resurser liksom till omvärldens ge-&lt;br&gt;nom lokala, nationella och internationella nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ökade ambitioner i fråga om forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning aktualiserar frågan om resurserna för de svenska universitets- och&lt;br&gt;högskolebiblioteken. Universitet och högskolor måste möta nya behov&lt;br&gt;bl.a. genom beredskap att satsa på uppbyggnad av bibliotek och andra&lt;br&gt;resurser för informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr lade universitets- och högskolebiblioteken huvudvikt vid för-&lt;br&gt;värv. Numera läggs större vikt vid service än vid uppbyggande av sam-&lt;br&gt;lingar. Ännu återstår dock arbete när det gäller att integrera biblioteken&lt;br&gt;i studenters och forskares arbete på olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittligt erhåller biblioteken vid universitet och högskolor&lt;br&gt;samt mindre och medelstora högskolor ca 3 % av resp, myndighets tota-&lt;br&gt;la resurser. Som lämpligt mått anges i den internationella diskussionen&lt;br&gt;ofta 5 °/o. I Danmark och Finland ligger kostnaderna över denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor måste ta sitt ansvar att sörja för tillräckliga&lt;br&gt;anslag till bibliotek och lokala nätverk och för god anknytning till na-&lt;br&gt;tionella och internationella nätverk och databaser. Detta är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att framgångsrik forskning skall kunna bedrivas och forskarut-&lt;br&gt;bildningen leda till en kraftig ökning av antalet avlagda doktorsexami-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.2 Pliktleveranser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupp-&lt;br&gt;tagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som trycks och förläggs&lt;br&gt;i Sverige skall levereras till Kungl. biblioteket (KB) och samtliga uni-&lt;br&gt;versitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB har i egenskap av na-&lt;br&gt;tionalbibliotek skyldighet att bevara allt inlevererat material. Universi-&lt;br&gt;tetsbiblioteket i Lund har dessutom skyldighet att bevara det s.k. natio-&lt;br&gt;nella reservexemplaret. Kopior av ljud- och bildupptagningar, även in-&lt;br&gt;nefattande referensbandningar av rikstäckande radio- och TV-&lt;br&gt;sändningar, skall inlämnas i ett exemplar till Arkivet för ljud och bild&lt;br&gt;(ALB). Av inlämnade filmer skall kopia tas, varefter originalet återläm-&lt;br&gt;nas. Pliktexemplaren skall bevaras och tillhandahållas för forskningsän-&lt;br&gt;damål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar har inträffat sedan lagen började tillämpas. Mo-&lt;br&gt;dern teknik har gjort det möjligt att framställa dokument, som innehål-&lt;br&gt;ler skrift, ljud och bild, på ett annat och billigare sätt; utbudet av radio-&lt;br&gt;och TV-sändningar har ökat oerhört; den risk att förstöras som hotar&lt;br&gt;äldre material har alltmera uppmärksammats. Utredningar arbetade un-&lt;br&gt;der 1980-talet med dessa problem utan att detta ledde till ändringar i&lt;br&gt;gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillkallade regeringen 1991 en särskild utredare,&lt;br&gt;riksarkivarien Sven Lundkvist, som i september 1992 avlämnade betän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1992:92) Pliktleverans. Utredaren föreslår en ny lag, plikt-&lt;br&gt;leveranslagen, som skall ersätta den i det föregående nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som mål och motiveringar för en lagstiftning anger utredaren framför&lt;br&gt;allt behovet av att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv,&lt;br&gt;svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden, samt det önskvärda&lt;br&gt;i att så långt det är möjligt inom upphovsrättslagstiftningens råmärken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge tillgång till detta material. Tillgång till de dokument som spritts till&lt;br&gt;allmänheten betraktas som en förutsättning för insyn i hur samhället&lt;br&gt;fungerar, för ett fritt meningsutbyte och för en allsidig upplysning. Med&lt;br&gt;detta synsätt blir det självklart att inte göra någon värdering mellan&lt;br&gt;skrift, ljud och bild utan betrakta alla dokumenttyper som likvärdiga.&lt;br&gt;Det blir också självklart att inte göra någon kvalitetsskillnad mellan do-&lt;br&gt;kument och söka bevara endast det man subjektivt betraktar som bra el-&lt;br&gt;ler intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för att ett dokument skall vara leveranspliktigt föreslås i&lt;br&gt;stort sett bli att det är tillgängligt för allmänheten och att det är fram-&lt;br&gt;ställt i Sverige eller rör svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckta skrifter och andra dokument som lagrar text eller fast bild än&lt;br&gt;den traditionella tryckta skriften, såsom mikroformer och fixerade elek-&lt;br&gt;troniska dokument (t.ex. CD-ROM), föreslås bli leveranspliktiga. Lik-&lt;br&gt;nande skall gälla för s.k. kombinerat material, som oftast består av skrift&lt;br&gt;jämte ljud- eller bildupptagning. Sju exemplar skall levereras, ett till&lt;br&gt;KB, ett till vardera Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs&lt;br&gt;och Umeå universitetsbibliotek. Den bestämmelse om bevarande för&lt;br&gt;framtiden som nu gäller för exemplaret i Lund (det nationella reservex-&lt;br&gt;emplaret) föreslås inte längre gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att ett exemplar av dokument som upptar ljud och&lt;br&gt;rörlig bild levereras till ALB. Detta gäller film, videogram och fono-&lt;br&gt;gram samt överhuvudtaget alla former av elektroniska dokument, som&lt;br&gt;innehåller ljud och rörlig bild, häribiand s.k. multimedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att film skall levereras på filmbas och att kopia&lt;br&gt;(videogram) skali framställas endast av utländska filmer, varefter dessa&lt;br&gt;lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-sändningar, som utgår från Sverige, skall i princip va-&lt;br&gt;ra leveranspliktiga. I fråga om sändningar med begränsad räckvidd, dvs.&lt;br&gt;närradio, kabel-TV och i framtiden privatradio, skall visst material ut-&lt;br&gt;väljas av ALB och inlevereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dokument som framställts inom landet gäller i de flesta fall att&lt;br&gt;framställare eller producent skall leverera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och stu-&lt;br&gt;dier enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Förslaget till lag, liksom det samtidigt utar-&lt;br&gt;betade förslaget till förordning om pliktleverans, förutsätter att upp-&lt;br&gt;hovsrättslagstiftningen iakttages vid tillhandahållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer sammanhållen organisation av de mottagande institutionerna&lt;br&gt;KB och ALB diskuteras. Dessa två bör under den närmaste framtiden&lt;br&gt;verka som från varandra fristående institutioner. På sikt måste emeller-&lt;br&gt;tid enligt utredarens uppfattning ett närmare samgående tas upp till ny&lt;br&gt;prövning, inte minst därför att framtiden kommer att kräva god sam-&lt;br&gt;ordning när det gäller att bevara och tillhandahålla kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren framhåller att film bör levereras på filmbas och att ALB&lt;br&gt;bör ha ansvaret för dessa dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har uppmärksammat frågan om bevarande av det leverera-&lt;br&gt;de materialet på lång sikt. Det är välkänt att papper från ca 1850 och&lt;br&gt;framåt ofta är skört och löper risk att förstöras. På senare år har man&lt;br&gt;alltmera uppmärksammat att elektroniska dokument även av ungt da-&lt;br&gt;tum hotas av förstörelse. Utredaren föreslår insatser för att överföra in-&lt;br&gt;nehållet både i pappersdokument och elektroniska dokument till mera&lt;br&gt;hållbar form. I samverkan mellan KB, ALB och Riksarkivet bör plane-&lt;br&gt;ring påbörjas för att på lång sikt bevara framförallt elektroniska doku-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanställning av re-&lt;br&gt;missyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissynpunkterna kommer att redovisas i den proposition om Plikt-&lt;br&gt;leveranslag som regeringen förelägger riksdagen senare i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att i en särskild proposition behandla förslaget till&lt;br&gt;ny lagstiftning om pliktleverans. Regeringens överväganden gäller nu de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna för budgetåren 1993/94-1995/96 av föränd-&lt;br&gt;ringarna i pliktleveranslagstiftningen. Förslag till medelstilldelning re-&lt;br&gt;dovisas i det följande under anslagen Kungi. biblioteket resp. Arkivet&lt;br&gt;för ljud och bild samt Universitetet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste skälen för pliktleverans är behovet att ge insyn i vårt&lt;br&gt;samhälle samt att bevara och tillhandahålla yttringar av svensk kultur&lt;br&gt;och vittnesbörd om det svenska samhället och om livet i Sverige för ef-&lt;br&gt;tervärlden. Detta material är av största betydelse för forskning och stu-&lt;br&gt;dier. En ny lag på området är väl motiverad med hänsyn till de viktiga&lt;br&gt;förändringar som inträtt när det gäller allmänt tillgängliga dokument&lt;br&gt;sedan nu gällande lag tillkom. Olika dokumentslag skall betraktas som&lt;br&gt;likvärdiga och gallring av kvalitetsskäl undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ett stort värde i att ha god tillgång till svenska skrifter på&lt;br&gt;olika medier vid universitetsbiblioteken i landet. Antalet pliktexemplar&lt;br&gt;av sådana bör även framdelesvara sju. Om KB:s och Lunds universitets-&lt;br&gt;biblioteks exemplar bör gälla att de skall bevaras för framtiden med&lt;br&gt;största möjliga fullständighet. Detta innebär att det s.k. reservexemplaret&lt;br&gt;i Lund bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör ALB anvisas ytterligare medel för att&lt;br&gt;finansiera ett urval för arkivering ur hela utbudet av radio- och TV-&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder är nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska doku-&lt;br&gt;ment, som hotas av förstörelse, samt förebygga framtida skador på det&lt;br&gt;material som nu levereras. Under KB:s och ALB:s anslag föreslås medel&lt;br&gt;till bevarande av äldre material. Under KB:s anslag föreslås medel bli&lt;br&gt;anvisade till ett projekt för att undersöka metoder att bevara främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektroniska dokument. Projektetarbetet skall ske i nära samverkan&lt;br&gt;mellan ALB, KB och Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte nu någon förändring av KB:s och ALB:s ställ-&lt;br&gt;ning som fristående myndigheter. Uppgiften att bevara kulturarvet&lt;br&gt;kommer att kräva en god samordning. På sikt måste emellertid ett när-&lt;br&gt;mare samgående tas upp till ny prövning för att ge möjlighet att inom&lt;br&gt;en och samma organisation kunna göra prioriteringar och resursavväg-&lt;br&gt;ningar mellan näraliggande verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.3 Superdatorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning kommer det&lt;br&gt;att krävas stora satsningar på mycket avancerade datorer, s.k. superdato-&lt;br&gt;rer. Det har hittills vid superdatoranskaffning främst varit den naturve-&lt;br&gt;tenskapliga forskningen som motiverat insatser. De teknikvetenskapliga&lt;br&gt;områdenas superdatoranvändning ökar nu i omfattning. Även viss in-&lt;br&gt;dustri, t.ex. flyg- och personbilsindustri, använder superdatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av svensk forskning och utveckling är helt beroende av tillgång&lt;br&gt;till mycket avancerad beräkningskraft. Superdatorerna har möjliggjort&lt;br&gt;en mycket snabb vetenskaplig utveckling på många områden. Den tidi-&lt;br&gt;gare indelningen i teori och experiment har kompletterats med beräk-&lt;br&gt;ningsexperiment, dvs. datorsimuleringar. Detta kan i många fall ersätta&lt;br&gt;mycket kostsamma eller i praktiken ogenomförbara experiment. Ett&lt;br&gt;område där man dagligen är beroende av stora datorer är meteorologis-&lt;br&gt;ka prognosberäkningar som också var ett av de första tillämpningsområ-&lt;br&gt;dena för datorer. I och med datorernas utveckling har alltmer avancera-&lt;br&gt;de klimatmodeller kunnat framställas. Inom vissa delar av kemi, fysik,&lt;br&gt;matematik och biologi finns stora användare av superdatorer. Även&lt;br&gt;inom materialforskning och strömningsmekanik har superdatorer en&lt;br&gt;viktig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri har hittills i allt för liten utsträckning utnyttjat&lt;br&gt;den potential som finns i användningen av superdatorer. Superdatorer-&lt;br&gt;nas möjligheter till utomordentligt snabba beräkningar och simulering&lt;br&gt;av komplicerade förlopp kan även här ersätta dyrbar och tidsödande&lt;br&gt;försöksverksamhet. Därigenom kan utvecklingstider för nya produkter&lt;br&gt;minskas, produktkvaliteten förbättras och tillverkningskostnaderna sän-&lt;br&gt;kas. Inom den största delen av svensk industri, men även inom flera ve-&lt;br&gt;tenskapsgrenar, behöver förmågan att använda superdatorer förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet har haft i uppdrag att tillsammans&lt;br&gt;med Forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka frågan om samord-&lt;br&gt;ning och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN tillsatte&lt;br&gt;NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda behoven och före-&lt;br&gt;slå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov av superdatorer. Super-&lt;br&gt;datorkommittén har 1992 redovisat sina förslag till regeringen i rappor-&lt;br&gt;ten Framtida behov av kraftfulla beräkningsresurser i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär i korthet att forskningen bör förses med de mest&lt;br&gt;kraftfulla datorer som finns tillgängliga för att kunna vara i frontlinjen.&lt;br&gt;Resurser bör avsättas för minst ett konkurrenskraftigt superdatorcent-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum. Med centrum avses här även möjligheten att decentraliserade be-&lt;br&gt;räkningsresurser kopplas samman med ett effektivt nät. Genom en na-&lt;br&gt;tionell superdatorstyrelse kan beräkningstid köpas in från olika ägare&lt;br&gt;till datorresurser. Därigenom kan vissa fördelar erhållas; exempelvis&lt;br&gt;undviks bundenhet till en viss tillverkare och maskinvara. Kommittén&lt;br&gt;betonar också vikten av att industrins behov av superdatorresurser be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kommer också att ställa allt större krav på högklassig&lt;br&gt;datorkommunikation. Det är angeläget att svensk forskning och&lt;br&gt;industri får god tillgång till avancerad beräkningskraft. Behoven kan&lt;br&gt;mötas antingen genom ett nationellt centrum eller genom en&lt;br&gt;decentraliserad modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort stora insatser inom&lt;br&gt;området men står alla inför ett behov av att förnya sina&lt;br&gt;superdatoranläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en samordning inom superdator- och datorkommunika-&lt;br&gt;tionsområdet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetet sker i&lt;br&gt;nära samverkan länderna emellan. I maj 1993 förväntas underlag för&lt;br&gt;beslut i frågan föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör bemyndigas att, om så skulle behövas, inrätta en&lt;br&gt;superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats beträffande super-&lt;br&gt;datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.4 Universitetsdatornätet SUNET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är ett viktigt&lt;br&gt;hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet till datakommunika-&lt;br&gt;tion mellan högskolorna samt med organisationer och företag. Det ger&lt;br&gt;också möjlighet till kommunikation över internationella datanät. Hös-&lt;br&gt;ten 1991 uppgraderades delar av SUNET:s datakommunikationslinjer&lt;br&gt;från överföringskapaciteten 64kbit/s till 1 Mbit/s. Det är därigenom möj-&lt;br&gt;ligt att utföra vissa nya tjänster och funktioner i nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid behov av en uppgradering av SUNET:s linjer till&lt;br&gt;betydligt högre hastigheter än 1 Mbit/s. Med en överföringskapacitet på&lt;br&gt;30 Mbit/s, eller mera, blir det möjligt att utföra en rad nya funktioner.&lt;br&gt;Man kan t.ex. lagra mätdata vid en dator som samlar in information&lt;br&gt;och bearbeta dessa data på en dator på annan ort, t.ex. en superdator.&lt;br&gt;Visualisering av vetenskapliga beräkningar som utförts av en superdator&lt;br&gt;kan användas över ett höghastighetsnät. Om forskarna fullt ut skall&lt;br&gt;kunna nyttja arbetsstationer som integreras med superdatorer krävs ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höghastighetsnät. Tekniken för detta finns redan idag. SUNET kan ut-&lt;br&gt;vecklas till ett höghastighetsnät genom att viss befintlig utrustning byts&lt;br&gt;ut och genom att befintliga linjer i nätet ersätts med linjer med högre&lt;br&gt;överföringshastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får tillgång till de&lt;br&gt;avancerade funktioner som ett höghastighetsnät erbjuder och avser att&lt;br&gt;göra omfattande satsningar på datorkommunikationens område. En&lt;br&gt;uppgradering av SUNET till 34 Mbit/s har kostnadsberäknats till 10&lt;br&gt;miljoner kronor/år. Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas&lt;br&gt;till förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av datorkom-&lt;br&gt;munikationen inom Sverige. Även datorkommunikationen mellan de&lt;br&gt;nordiska länderna bör beaktas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de skall&lt;br&gt;kunna dra nytta av de nya funktionerna. Berörda högskolor förutsätts&lt;br&gt;inom sina ordinarie budgetramar prioritera medel till en adekvat upp-&lt;br&gt;gradering av de lokala näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka organisationen av SUNET föreslås Verket för högskole-&lt;br&gt;service (VHS) bli ansvarigt administrativt organ. Inför budgetåret&lt;br&gt;1994/95 avser regeringen ändra formerna för finansieringen av SUNET.&lt;br&gt;För att praktiskt underlätta det framåtsyftande utvecklingsarbete som&lt;br&gt;ovan beskrivits kommer VHS från den 1 juli 1994 att tilldelas ett drifts-&lt;br&gt;anslag för SUNET. Anslagets storlek baseras på tidigare användaravgif-&lt;br&gt;ter från universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.5 Nationella forskningsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att svensk forsk-&lt;br&gt;ning kan bedrivas inom områden som kräver så avancerad och dyr ut-&lt;br&gt;rustning att ett universitet eller en högskola inte ensam kan svara för&lt;br&gt;verksamheten. En nationell anläggning innebär koncentration av resur-&lt;br&gt;ser och kompetens samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i&lt;br&gt;hela landet. Därigenom uppnås både vetenskapliga fördelar i den forsk-&lt;br&gt;ningsintensiva miljö som uppstår samt ekonomiska samordningsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skall de nationella forskningsanläggningarna utgöra centra&lt;br&gt;för ett växande internationellt forskningsutbyte. Genom att de nationel-&lt;br&gt;la anläggningarna är fritt tillgängliga för alla forskare, efter projektens&lt;br&gt;vetenskapliga granskning, representerar de viktiga knutpunkter i den&lt;br&gt;fria forskningens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vissa vetenskapliga discipliner har forskningen nått ett stadium&lt;br&gt;där storskaliga anläggningar med mycket dyrbar utrustning är en förut-&lt;br&gt;sättning för avancerad forskning. De nuvarande fyra nationella anlägg-&lt;br&gt;ningarna är The Svedberg laboratoriet (TSL) vid Universitetet i Uppsa-&lt;br&gt;la, MAX-laboratoriet vid Universitetet i Lund, Onsala Rymdobservatori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;um vid Chalmers tekniska högskola samt det Nationella superdatorcen-&lt;br&gt;tret vid Universitetet i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid TSL bedrivs acceleratorbaserad forskning. TSL driver tre accelera-&lt;br&gt;torer vilka utnyttjas av mer än 200 forskare samt ett stort antal forskar-&lt;br&gt;studerande. Acceleratorerna används för forskning inom skilda ämnen&lt;br&gt;som fysik, strålningsbiologi, medicin, geologi och arkeologi. MAX-&lt;br&gt;laboratoriet är en anläggning för forskning med synkrotronljus och&lt;br&gt;energirika elektroner. Anläggningen har expanderat kraftigt de senaste&lt;br&gt;åren och användes det senaste året av drygt 200 forskare från Sverige&lt;br&gt;och utlandet. Bland användarna dominerar fysiker, men allt fler använ-&lt;br&gt;dare finns inom kemi, biologi och materialvetenskap. Vid Onsala rymd-&lt;br&gt;observatorium är huvudinstrumenten radioteleskop som används för&lt;br&gt;studier inom astronomi. Nationella superdatorcentret i Linköping an-&lt;br&gt;vänds inom ramen för ett 50-tal forskningsprojekt med cirka 150 använ-&lt;br&gt;dare inom främst naturvetenskaplig forskning som kemi och fysik.&lt;br&gt;Även inom tekniska områden finns stora användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringskostnaderna för anläggningarna har i huvudsak täckts ge-&lt;br&gt;nom engångsanslag via statsbudgeten, FRN-ramen för dyrbar utrustning&lt;br&gt;eller privata fonder. Kostnaderna för driften har huvudsakligen bestritts&lt;br&gt;genom öronmärkta medel inom fakultetsanslagen. Av stor betydelse för&lt;br&gt;verksamheten har också varit bidrag från externa finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet och det tidigare Universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet (UHÄ) och har haft i uppdrag att analysera de natio-&lt;br&gt;nella anläggningarna med avseende på resursbehov, koncentrationsför-&lt;br&gt;delar och anslagsfördelningsteknik. Rapporten Nationella forskningsan-&lt;br&gt;läggningar och nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5) har&lt;br&gt;överlämnats av NFR och UHÄ till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen konstateras att finansiering av driften över fakultetsan-&lt;br&gt;slagen inte har fungerat tillfredsställande utan inneburit bristande flexi-&lt;br&gt;bilitet. Nationella och lokala behov har på ett olyckligt sätt ställts emot&lt;br&gt;varandra. Investerings- och driftskostnader har hanterats skilda från va-&lt;br&gt;randra av olika organ. Då ansvaret varit uppdelat på många instanser&lt;br&gt;har den överblick saknats som krävs för att bedöma relationen mellan&lt;br&gt;presterade resultat och anslagstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det nuvarande systemet bedöms vara förenat med brister föreslår&lt;br&gt;utredningen ett nytt finansieringssystem för de nationella forskningsan-&lt;br&gt;läggningarna. För de nu aktuella anläggningarna föreslås att ett gemen-&lt;br&gt;samt driftsanslag tilldelas NFR. Medel till anläggningarna fördelas av&lt;br&gt;NFR efter samråd med övriga forskningsråd. De nuvarande nationella&lt;br&gt;anläggningarna föreslås behålla denna status. Som ny nationell forsk-&lt;br&gt;ningsanläggning föreslås CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahnin-&lt;br&gt;stitutet för fysik. CRYRING-laboratoriet ger möjlighet till forskning i&lt;br&gt;den internationella frontlinjen i främst atom- och molekylfysik. Det bör&lt;br&gt;enligt utredningen också övervägas om Neutronforskningslaboratoriet i&lt;br&gt;Studsvik bör erhålla status som nationell forskningsanläggning. Vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutronforskningslaboratoriet bedrivs forskning huvudsakligen inom&lt;br&gt;materialfysik och materialkemi. Slutligen föreslås att vissa småskaliga&lt;br&gt;vetenskapliga inrättningar med stor användarkrets utanför det egna uni-&lt;br&gt;versitetet kan ges ställning som s.k. nationella forskningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning över remissytt-&lt;br&gt;randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissinstanser-&lt;br&gt;na instämmer i att det finns problem förknippade med den nuvarande&lt;br&gt;organisationen och att en förändring bör komma till stånd. En majori-&lt;br&gt;tet av remissinstanserna instämmer också i utredningens huvudförslag&lt;br&gt;om överföring av ansvaret för driften av nationella forskningsanlägg-&lt;br&gt;ningar till forskningsrådsorganisationen. Beträffande inrättandet av na-&lt;br&gt;tionella forskningsresurser kritiseras utredningsförslaget för att vara allt-&lt;br&gt;för kortfattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare organisationen av forskningen inom universitet och hög-&lt;br&gt;skolor beslutas lokalt. Vissa verksamheter måste ändå ses nationellt och&lt;br&gt;ges en organisatorisk form som möjliggör tillgänglighet för alla intresse-&lt;br&gt;rade forskare, samtidigt som olika berörda myndigheter ges inflytande&lt;br&gt;över verksamheten. Det är också viktigt att verksamheten prioriteras av&lt;br&gt;vetenskapligt kompetenta organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen och remissynpunkterna visar tydligt att organisationen&lt;br&gt;av de nationella forskningsanläggningarna bör ändras för att åstadkom-&lt;br&gt;ma en långsiktig och ändamålsenlig finansiering och utveckling. Reger-&lt;br&gt;ingens förslag i det följande syftar till att åstadkomma en bättre samord-&lt;br&gt;ning inom landet av forskningsresurserna. Samtidigt erhålls en kontinu-&lt;br&gt;erlig utvärdering genom skärpt vetenskaplig konkurrens mellan anlägg-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar på förslag av ansvariga forskningsråd om inrät-&lt;br&gt;tande respektive avveckling av nationella anläggningar. En stor forsk-&lt;br&gt;ningsanläggning kan klassas som nationell forskningsanläggning om den&lt;br&gt;har hög internationell klass och stort nationellt och internationellt ut-&lt;br&gt;nyttjande. En nationell forskningsanläggning skall vara knuten till ett&lt;br&gt;universitet eller en högskola, värduniversitet, som har förvaltnings- och&lt;br&gt;arbetsgivaransvar. Ett avtal reglerar relationerna mellan ansvarigt forsk-&lt;br&gt;ningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje anläggning bör ledas av&lt;br&gt;en styrelse där forskningsrådet utser ordförande. Styrelsen skall vidare&lt;br&gt;bestå av ledamöter utsedda av ansvarigt forskningsråd, av värduniversi-&lt;br&gt;tetet samt av forskare och anställda vid anläggningen. Föreståndaren ut-&lt;br&gt;ses av styrelsen. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till drift av de nationella forskningsanläggningarna anvisas via&lt;br&gt;forskningsråden. Det ansvariga forskningsrådet svarar för den veten-&lt;br&gt;skapliga bedömningen, lämnar anslagsframställning för anläggningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till regeringen och fördelar driftsmedel mellan anläggningarna efter ve-&lt;br&gt;tenskapliga kriterier. Förändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråden bör även ta ansvar för mindre, ofta tvärvetenskapli-&lt;br&gt;ga, inrättningar av stort nationellt intresse, där det föreligger risk att det&lt;br&gt;lokala ansvaret för anläggningen upphör. Som exempel på sådana in-&lt;br&gt;rättningar kan nämnas arkeologiska laboratorier som utför naturveten-&lt;br&gt;skapliga analyser. Dessa anläggningar skall, där så erfordras utses och&lt;br&gt;hanteras i samråd mellan berörda forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra existerande nationella anläggningarna uppfyller väl de krav&lt;br&gt;som ställs på en nationell forskningsanläggning och bör behålla denna&lt;br&gt;status. CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninsitutet för fysik&lt;br&gt;bör från den 1 juli 1994 ges status av nationell forskningsanläggning.&lt;br&gt;För dessa fem anläggningar utgör NFR ansvarigt forskningsråd. Beträf-&lt;br&gt;fande Nationellt superdatorcentrum bör NFR nära samråda med Tek-&lt;br&gt;nikvetenskapliga forskningsrådet. För anläggningar inom andra områ-&lt;br&gt;den kommer ansvaret att på motsvarande sätt läggas på berört forsk-&lt;br&gt;ningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att rimliga resurser avsätts för anläggningarna. I ex-&lt;br&gt;isterande underlag finns delvis motstridiga och ofullständiga uppgifter&lt;br&gt;om medelsbehovet hos de olika anläggningarna och förhållandena be-&lt;br&gt;höver utredas närmare. Regeringen avser därför ge NFR i uppdrag att&lt;br&gt;tillsammans med berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma&lt;br&gt;medelsbehovet för anläggningarna inför överföringar av driftsmedel för&lt;br&gt;de nationella anläggningarna från fakultetsanslagen. Även överföringar&lt;br&gt;av tjänster skall beaktas. 1 detta sammanhang bör även effekterna av ett&lt;br&gt;avskiljande av Tandemacceleratorn från The Svedberglaboratoriet över-&lt;br&gt;vägas. NFR bör samtidigt pröva om även Neutronforskningslaboratoriet&lt;br&gt;i Studsvik samt delar av Institutionen för Neutronforskning vid Univer-&lt;br&gt;sitetet i Uppsala uppfyller kriteriet för att få ställning som nationell&lt;br&gt;forskningsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga forskningsråd bör på motsvarande sätt pröva behovet och&lt;br&gt;lämpligheten av att viss verksamhet inom deras respektive områden ges&lt;br&gt;ställning som nationell forskningsanläggning eller nationell resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid universiteten i Lund och Umeå bedrivs forskning vid små natur-&lt;br&gt;vetenskapliga laboratorier av stor betydelse för delar av den humanistis-&lt;br&gt;ka, särskilt den arkeologiska, forskningen. I Lund finns det dendrokro-&lt;br&gt;nologiska laboratoriet och det keramiska laboratoriet vid naturgeogra-&lt;br&gt;fiska institutionen, i Umeå det miljöarkeologiska laboratoriet vid den&lt;br&gt;arkeologiska institutionen. Delar av verksamheten har en resursmässigt&lt;br&gt;svår situation, delvis beroende på den tvärvetenskapliga karaktären. Re-&lt;br&gt;geringen finner det angeläget att denna verksamhet säkerställs och för-&lt;br&gt;utsätter att universiteten i Lund och Umeå tillskjuter erforderliga medel&lt;br&gt;minst fram till den tidpunkt då den nya organisationen enligt ovan trä-&lt;br&gt;der i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser inför budgetåret 1994/95 återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande&lt;br&gt;nationella forskningsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.6 Vissa institut och centra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny högskoleförordning, innebärande ett förenklat övergripande re-&lt;br&gt;gelverk för universitet och högskolor med stark betoning av dessas själv-&lt;br&gt;ständighet, träder i kraft den 1 juli 1993. Vid universitet och högskolor&lt;br&gt;finns i dag ett antal särskilda inrättningar om vilkas organisation och&lt;br&gt;uppgifter regeringen fattat beslut. Vissa av dessa särskilda regeringsin-&lt;br&gt;struktioner kommer att upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är nu, att universitet och högskolor själva skall bedö-&lt;br&gt;ma formerna för hur arbetet bedrivs och organiseras. Regeringen bör&lt;br&gt;endast i undantagsfall fatta beslut som reglerar den institutionella orga-&lt;br&gt;nisationen inom ett universitet eller en högskola. Regeringens beslut&lt;br&gt;kan t.ex. syfta till att ge särskilt stöd till en framstående forskningsverk-&lt;br&gt;samhet av nationellt intresse. De kan givetvis också vara föranledda av&lt;br&gt;att en inrättning t.ex. skall ha vissa uppgifter som inte följer av högsko-&lt;br&gt;leförordningen eller regleras av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att specialdestinera anslagsbelopp till en viss verksamhet är ett sätt&lt;br&gt;för statsmakterna att uttrycka prioriteringar inom ramen för de övergri-&lt;br&gt;pande forskningspolitiska avvägningarna. Verksamhetens karaktär och&lt;br&gt;betingelser kan vara sådana att det, även i ett system med i princip de-&lt;br&gt;centraliserat beslutsfattande, bör finnas separata medel anvisade för än-&lt;br&gt;damålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.10 Internationellt forskningssamarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De allmänna förutsättningarna för internationell forskningssamverkan&lt;br&gt;inklusive deltagandet i EG:s forskningssamarbete har beskrivits i inled-&lt;br&gt;ningen till denna proposition. Svenska forskare kommer framgent att&lt;br&gt;ha en ökande andel av sin forskning inom ramen för internationella&lt;br&gt;samarbetsprogram av olika slag. Forskarna måste rikta in sig på att även&lt;br&gt;söka finansiering hos internationella organisationer till vilka Sverige bi-&lt;br&gt;dragit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas internationella samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är utomordentligt beroende av att forskningsrön och annan&lt;br&gt;kunskap från den internationella forskningsfronten hämtas hem och&lt;br&gt;kommer till nytta. Forskare och lärare vid de svenska universiteten och&lt;br&gt;högskolorna har här en nyckelroll. Den allra största delen av vad som&lt;br&gt;skall läras ut till studenter och doktorander är ju importerad kunskap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett livligt internationellt informationsflöde och samarbete är oundgäng-&lt;br&gt;ligt för att institutionerna vid universitet och högskolor skall kunna ut-&lt;br&gt;föra sina huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En institution med kvalitet har mycket internationell samverkan. Å&lt;br&gt;andra sidan är en institution attraktiv som partner i internationellt&lt;br&gt;forskningssamarbete endast om den inomvetenskapliga kvaliteten är&lt;br&gt;hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje forskningsområde och för varje institution finns särskilda&lt;br&gt;förutsättningar för internationell samverkan. Det finns olika slags inter-&lt;br&gt;nationella samarbetsorganisationer och system av konferenser och tid-&lt;br&gt;skrifter. Genom kommunikationsteknikens utveckling ges nya möjlig-&lt;br&gt;heter att utbyta information om färska forskningsresultat. Dessa olika&lt;br&gt;samverkansmöjligheter utnyttjas redan i stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det internationella projektsamarbete som pågår utgör endast en&lt;br&gt;mindre del sådant som organiserats under internationella ramöverens-&lt;br&gt;kommelser. Denna andel kan väntas öka under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utbyggs snabbt olika system för internationell samver-&lt;br&gt;kan på utbildningsområdet. Denna samverkan utvecklas på olika nivå-&lt;br&gt;er. Institutioner knyter fastare band med utvalda institutioner i andra&lt;br&gt;länder. Allt vanligare blir dock att hela universitet eller fakulteter sluter&lt;br&gt;överenskommelser med lämpliga motparter internationellt. Detta görs&lt;br&gt;för att underlätta utbyte av information och ge studenter och forskare&lt;br&gt;möjligheter att arbeta i en ny miljö. Resultaten blir att lärare likaväl&lt;br&gt;som blivande forskare i allt högre utsträckning får internationella kon-&lt;br&gt;takter och rörlighet, vilket i sin tur främjar en kraftfull långsiktig ut-&lt;br&gt;veckling av forskningssamarbete över gränserna. Svenska högskolor, fö-&lt;br&gt;retag och samhället i övrigt behöver forskare med god förmåga till in-&lt;br&gt;ternationell kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett av målen för och skälen till exempelvis det svenska delta-&lt;br&gt;gandet i EG:s samarbetsprogram ERASMUS och COMETT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av högskolorna har i sina fördjupade anslagsframställningar&lt;br&gt;med hög prioritet fört fram behov av ökade medel för internationell&lt;br&gt;samverkan, inte minst med hänvisning till Baltikum och andra länder i&lt;br&gt;östra Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådens internationella samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskningsstödjande organens internationella samverkan har på oli-&lt;br&gt;ka sätt stor betydelse som stöd för svensk forskning. Företrädare för des-&lt;br&gt;sa representerar Sverige i internationella sammanhang och kan således&lt;br&gt;medverka till att samarbetsprogram utvecklas på för Sverige gynnsamt&lt;br&gt;sätt. Dessutom informerar de svenska forskare om möjligheter som yp-&lt;br&gt;par sig, exempelvis genom nya program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kontakter med andra länders forskningsstödjande organ utby-&lt;br&gt;tes erfarenheter och metodik för inriktning, prioritering, uppföljning&lt;br&gt;m.m. av forskning. Forskningsråden har bildat ett forum för sådana&lt;br&gt;kontakter: European Science Foundation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allt vanligare form av internationell samverkan är användningen&lt;br&gt;av internationell expertis för utvärdering av exempelvis inomvetenskap-&lt;br&gt;lig kvalitet på institutioner eller på hela programsatsningar inom vissa&lt;br&gt;områden. Dessa s.k. peer reviews har stort värde för utformning och in-&lt;br&gt;riktning av framtida verksamhet såväl inom institutioner som hos forsk-&lt;br&gt;ningsstödjande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör de vetenskapliga akademiernas betydelse&lt;br&gt;nämnas. Akademierna har goda internationella nätverk som kommer&lt;br&gt;till nytta för forskningen på många sätt, exempelvis genom forskarutby-&lt;br&gt;tesprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella forskningsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar sedan många år i flera internationella samarbetsorganisa-&lt;br&gt;tioner med omfattande anläggningar och stora forskargrupper. Av dessa&lt;br&gt;kan följande nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL i Heidelberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-europeiska centret för forskning inom kärnfysik CERN utanför Ge-&lt;br&gt;neve&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-europeiska sydobservatoriet ESO med anläggningar bl.a. i Chile.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken utgör detta svenska engagemang en värdefull del av lan-&lt;br&gt;dets forskning inom respektive område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor om forskares internationella rörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i forskningens internationalisering är, såsom påpekats&lt;br&gt;tidigare, forskarnas rörlighet mellan länder och kontakter med utländs-&lt;br&gt;ka forskningsmiljöer. Skattereglerna för svenska högskolelärare och&lt;br&gt;forskare vid vistelser utomlands liksom för utländska lärare och forska-&lt;br&gt;re vid vistelser i Sverige är en betydelsefull fråga i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av chefen för Utbildningsdepartementet har professor&lt;br&gt;Gustaf Lindencrona år 1992 utarbetat en rapport om skatter och fors-&lt;br&gt;karutbyte. Av rapporten framgår att flertalet problem på detta område&lt;br&gt;är lösta. Ett återstående problem är dock den skatterättsliga behandling-&lt;br&gt;en av de merkostnader som utlandsvistelser innebär. Närmare bestämt&lt;br&gt;är det fråga om reglerna för traktamenten. Rapporten har överlämnats&lt;br&gt;till utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992:01), som bl.a.&lt;br&gt;behandlar traktamentsfrågor, för att beaktas i dess arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarna vid universitet och högskolor har stor betydelse när det gäller&lt;br&gt;att föra in och ge spridning åt kunskap som utvecklats i andra länder.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att det inom de flesta områden finns en potential&lt;br&gt;till utökad internationell samverkan. De möjligheter som öppnas att i&lt;br&gt;ökad omfattning samarbeta internationellt bör utnyttjas. Detta gäller&lt;br&gt;samverkan i många olika former, alltifrån utbyte av dokument till nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projektsamarbete, spontant mellan institutioner likaväl som inom inter-&lt;br&gt;nationella samverkansprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bör den internationella rörligheten hos forskare på olika ni-&lt;br&gt;våer uppmuntras. Det gäller såväl svenska forskares besök utomlands&lt;br&gt;som mottagandet av framstående utländska gästforskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det internationella forskningssamarbetet utgår från&lt;br&gt;forskarnas egna behov och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera svenska universitet och högskolor har samarbetsavtal av generell&lt;br&gt;eller avgränsad omfattning med utländska universitet. Avtalen avser så-&lt;br&gt;väl forskning och forskarutbildning som grundläggande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka vikten av att ta till vara möjligheterna till&lt;br&gt;fortsatt internationalisering. Sådan verksamhet skall prioriteras av forsk-&lt;br&gt;ningsråd, universitet och högskolor samt andra forskningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslår regeringen i det följande att särskilda resurser av-&lt;br&gt;sätts för att ytterligare stärka den internationella profilen på svensk&lt;br&gt;forskning. Dessa resurser skall användas för att göra det möjligt för vissa&lt;br&gt;universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuer-&lt;br&gt;ligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet. Avtalen bör gälla&lt;br&gt;väl avgränsade forskningsområden, där svenska universitet och högsko-&lt;br&gt;lor har en sådan framskjuten internationell position att de kan samarbe-&lt;br&gt;ta på lika villkor med ett utländskt universitet. Diskussioner om sådana&lt;br&gt;avtal har inletts mellan några svenska universitet och högskolor och&lt;br&gt;elitinstitutioner i USA. Samtal pågår exempelvis mellan Universitetet i&lt;br&gt;Lund och Harvard samt mellan Universitetet i Stockholm och Stanford.&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala för överläggningar med vissa ledande ryska&lt;br&gt;forskningsinstitut och universitet för samarbete inom fysik- och bioom-&lt;br&gt;rådena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella forskarstipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt samarbete ingår som naturligt inslag i all vetenskaplig&lt;br&gt;verksamhet och hör därför till det som universitet och högskolor bör ta&lt;br&gt;ansvar för inom reguljära anslag. Inte minst viktigt är att stödja interna-&lt;br&gt;tionellt utbyte inom forskarutbildningen. För närvarade anvisas ca 21&lt;br&gt;miljoner kronor till Svenska Institutet (SI) för forskarutbyte med utlan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SI har ansvaret för fördelning av medel till internationella forskarsti-&lt;br&gt;pendier. Inom detta stipendieprogram fördelas resebidrag och stipendier&lt;br&gt;till framför allt forskarstuderande för studier och forskning utomlands&lt;br&gt;samt, efter förslag från en svensk forskningsinstitution, till kvalificerade&lt;br&gt;utländska forskare för vistelse vid densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av internationella forskarstipendier är mycket stort. Internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete bygger mycket på vilja, kunskap och kontakter hos en-&lt;br&gt;skilda individer. Att vistas vid ett utländskt lärosäte ger inte bara en vä-&lt;br&gt;sentlig specialistkompetens utan också ett mervärde som består i bl.a.&lt;br&gt;förståelse för dessa kunskapers roll och plats i värdlandets samhällsliv&lt;br&gt;och kultur samt möjlighet att utveckla personliga kontakter. Vistelse i&lt;br&gt;en främmande miljö ger också nya perspektiv på verksamheten hemma.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje utlandsbesök ger möjlighet till kvalitativa jämförelser och är ett&lt;br&gt;embryo till en utvärdering av den egna verksamheten och forsknings-&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför synnerligen värdefullt att särskilt yngre forskare bereds&lt;br&gt;möjlighet att vistas vid en utländsk institution, liksom att svenska insti-&lt;br&gt;tutioner har möjlighet att ta emot utländska gästforskare. Det ligger i sa-&lt;br&gt;kens natur att etablerade forskare har större möjligheter att utnyttja&lt;br&gt;fakultets- och forskningsrådsanslag för sin internationella vetenskapliga&lt;br&gt;verksamhet. Stipendier fyller därför en stor funktion när det gäller än-&lt;br&gt;nu inte etablerade forskare och doktorander samt utländska forskare,&lt;br&gt;vars medverkan i svensk forskning är av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför Sveriges allt närmare samarbete med de Europeiska Gemenska-&lt;br&gt;perna har detta forskarutbyte en nyckelroll. Utbytet med Nordamerika&lt;br&gt;och andra engelskspråkiga länder har alltid sin givna attraktion i fors-&lt;br&gt;karvärlden. Det är emellertid önskvärt att kompetens och kontakter&lt;br&gt;byggs ut även inom andra språk- och kulturområden. Utbytet med&lt;br&gt;Tyskland och Frankrike bör därför särskilt stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det finns goda kontakter med vetenskapliga miljöer&lt;br&gt;även utanför Europa och Nordamerika, t.ex. i Asien. Japan är ett land&lt;br&gt;med rik kunskapsutveckling inom många områden, som det är synner-&lt;br&gt;ligen värdefullt att svenska forskare mera kommer i förbindelse med.&lt;br&gt;Det vetenskapliga utbytet med Japan visar på ett växande intresse från&lt;br&gt;forskare inom skilda områden. Det är värdefullt att detta stimuleras och&lt;br&gt;att ökade möjligheter för goda forskningskontakter skapas. Under 1993&lt;br&gt;kommer ett svensk-japanskt symposium att arrangeras med deltagande&lt;br&gt;av framstående företrädare för båda ländernas forskningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige och Frankrike har sedan gammalt upprätthållit goda och tid-&lt;br&gt;vis intensiva kulturella och vetenskapliga förbindelser. Frankrike intar&lt;br&gt;en framskjuten ställning inom en rad vetenskapsområden och forsk-&lt;br&gt;ningsgrenar. Mycket av det europeiska integrationsarbetet präglas av&lt;br&gt;franska initiativ. De allt närmare förbindelserna inom Europa under-&lt;br&gt;stryker angelägenheten i en utbyggnad av forskarutbytet med Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Tyskland intar en särskild roll i det nya Europa&lt;br&gt;och i det framväxande europeiska samarbetet. För Sverige finns också&lt;br&gt;speciella, både geografiska och historiska, skäl att utveckla förbindelser-&lt;br&gt;na med Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att understödja och stimulera en fortsatt utveckling av&lt;br&gt;det svensk-tyska samarbetet inom forskning och utbildning. Överens-&lt;br&gt;kommelse har träffats med Deutscher Akademischer Austauschdienst&lt;br&gt;(DAAD) om en ordning för ömsesidigt stöd till projekt som avser ve-&lt;br&gt;tenskapligt samarbete mellan svenska och tyska institutioner och inrätt-&lt;br&gt;ningar. Avsikten är att merkostnader för forskares/lärares resor och up-&lt;br&gt;pehälle skall kunna täckas i särskild ordning. Varje land förutsätts här-&lt;br&gt;vid betala för sina resenärer. För detta ändamål beräknas medel i det&lt;br&gt;följande. Medlen bör disponeras av Svenska Institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda medel har sedan budgetåret 1991/92 anvisats för bilateralt&lt;br&gt;forskningssamarbete direkt till universitet och högskolor, vilket gjort&lt;br&gt;det möjligt för dessa att ta initiativ till och utveckla olika former av&lt;br&gt;samarbete med länderna inom det forna östblocket. Därutöver har&lt;br&gt;Svenska institutet anvisats särskilda medel för stöd till individuella pro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet varierar från mottagande av doktorander och arrangeran-&lt;br&gt;de av symposier till gemensamma forskningsprojekt och samarbetsavtal&lt;br&gt;med systerorganisationer i öst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av samarbetet med Central- och Östeuropa har fått en&lt;br&gt;god början. För att insatserna skall få en positiv effekt i ett längre per-&lt;br&gt;spektiv krävs att de är långsiktiga. Det tar viss tid att utveckla nätverk&lt;br&gt;för forskning och utveckling. Det är angeläget med en mer djupgående&lt;br&gt;och därmed tidskrävande kunskapsöverföring inom områden där dessa&lt;br&gt;länder har begränsade egna erfarenheter. Det finns vidare en rad fält&lt;br&gt;där svenska forskare har intresse av att utveckla ett varaktigt och diffe-&lt;br&gt;rentierat samarbete med kollegor i öst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vetenskapliga samarbetet med Central- och Östeuropa innebär i&lt;br&gt;de flesta fall att något nytt skall byggas upp. Det finns en rad svårigheter&lt;br&gt;som skall överbryggas. Ambitionerna måste peka mot ett långsiktigt&lt;br&gt;samarbete. Regeringen anser därför att särskilda medel för bilateralt&lt;br&gt;forskningssamarbete bör anvisas även för den kommande treårsperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunskapsöverföringen skall bli både långsiktig och effektiv är&lt;br&gt;det viktigt att universiteten och högskolorna själva kan välja områden&lt;br&gt;och samarbetspartner. Medel för bilateralt samarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa bör därför, liksom tidigare, anvisas direkt till berörda uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. För kompletterande stöd till individuella utby-&lt;br&gt;tesprojekt bör liksom för närvarande anvisas via Svenska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.11 Kvalitet och utvärderingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i flera sammanhang understrukit behovet av en kontinu-&lt;br&gt;erlig uppföljning och utvärdering av de statliga verksamheterna som&lt;br&gt;underlag för prövning av fortsatt inriktning och finansiering. Införandet&lt;br&gt;av nya planeringsformer där myndigheterna i stor utsträckning delege-&lt;br&gt;ras rätten att besluta om utformningen av verksamheten, ställer ökade&lt;br&gt;krav på ansvarstagande från myndighetsledningarnas sida och på åter-&lt;br&gt;föringen av verksamhetens resultat till regeringen. Genom att stora be-&lt;br&gt;lopp ställs till myndigheternas förfogande för ett visst ändamål utan att&lt;br&gt;användningen detaljregleras, är det väsentligt att statsmakterna kan följa&lt;br&gt;upp verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet, högskolor och forskningsråd får med den nya modell re-&lt;br&gt;geringen nu föreslår, med få inskränkningar dispositionsrätt till bety-&lt;br&gt;dande belopp på statsbudgeten för forskning och forskarutbildning. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att regeringen skall få det underlag den behöver för prövning av verk-&lt;br&gt;samhetens resultat, krävs därför att universitet och högskolor tar fram&lt;br&gt;metoder och system för löpande uppföljning och utvärdering och dess&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vissa typer av verksamhet är det lätt att mäta resultaten. Kvanti-&lt;br&gt;tativa eller andra tämligen handfasta mått på måluppfyllelser kan an-&lt;br&gt;vändas. En utvärdering av resultaten innebär då inga större problem.&lt;br&gt;När det gäller vetenskaplig verksamhet är det inte lika lätt. Om enbart&lt;br&gt;kvantitativa mått används här kan kraven på utvärdering bli destrukti-&lt;br&gt;va. Vad som behövs är metoder för att rätt bedöma kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskarutbildningen är antalet avlagda doktorsexamina&lt;br&gt;ett givet prestationsmått. Det kan dock vara problematiskt att ta fram&lt;br&gt;entydiga uppgifter om kostnaderna för olika forskarutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur motsvarande prestationsmått för forskningen skall se&lt;br&gt;ut och hur produktivitetsmätningar skall utföras har länge diskuterats&lt;br&gt;inom universitet och högskolor. Olika slag av prestationsmått har före-&lt;br&gt;slagits och utsatts för varierande grad av kritik. Det finns flera svårighe-&lt;br&gt;ter att bemästra. Den kanske största rör själva kärnan av verksamheten,&lt;br&gt;nämligen kvaliteten i det vetenskapliga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskning är kvalitetskravet överordnat kvantitetskravet.&lt;br&gt;Det är dock knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kva-&lt;br&gt;litetsmått för all vetenskaplig verksamhet. Disciplinerna är många,&lt;br&gt;forskningsområdena ännu fler och de är varandra mycket olika. Natur-&lt;br&gt;vetenskapliga och humanistiska forskare arbetar med mycket skilda ve-&lt;br&gt;tenskapliga metoder och inom skilda forskningstraditioner. Kvalitet be-&lt;br&gt;döms och mäts inte på samma sätt. En likriktning här vore heller inte&lt;br&gt;önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet bedrev under flera år projekt angå-&lt;br&gt;ende uppföljning och utvärdering inom sitt ansvarsområde. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten förs vi-&lt;br&gt;dare. Så kommer bl.a. att ske i anslutning till arbetet med övergång till&lt;br&gt;aktivitetsrelaterad budgetering av fakultetsanslagen. Detta arbete skall&lt;br&gt;också vara ett naturligt led i framtagningen av underlaget till universi-&lt;br&gt;tets och högskolors årliga resultatredovisning i årsredovisningen till re-&lt;br&gt;geringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på ansvarigt universitet och högskola att lägga upp sin&lt;br&gt;interna redovisning och uppföljning så att det ur ekonomisystem och&lt;br&gt;andra verksamhetsuppföljningssystem går att få fram underlag för be-&lt;br&gt;dömning av om verksamheten bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt och&lt;br&gt;i enlighet med de målsättningar som regeringen och riksdagen lagt fast.&lt;br&gt;Liksom för övriga statliga myndigheter kommer regeringen vid sin&lt;br&gt;prövning av universitetens och högskolans resultat att lägga stor vikt vid&lt;br&gt;den resultatinformation som kommer att lämnas i årsredovisningarna&lt;br&gt;och i de fördjupade anslagsframställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att verksamheten inom universitet och högskolor håller&lt;br&gt;en god vetenskaplig standard vilar ytterst på forskarsamhället. Detta är&lt;br&gt;en viktig grundsats som inte får rubbas. Initiativ till utvärderingar kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas från skilda håll, men kvaliteten kan bara bedömas av dem som har&lt;br&gt;tillräckliga insikter i forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typ av större utvärderingar som bygger på externa experters be-&lt;br&gt;dömningar har hittills visat sig vara det mest givande sättet att göra en&lt;br&gt;sammanvägning av kvantitet och kvalitet. Majoriteten av dessa utvärder-&lt;br&gt;ingar har skett i forskningsrådens regi och dessa har samlat stor erfaren-&lt;br&gt;het när det gäller denna typ av bedömningar. Det är också en typ av ut-&lt;br&gt;värderingar som kan ges ett tillräckligt djup för att vinna förtroende&lt;br&gt;inom forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar av detta slag sätter dessutom i gång en process som un-&lt;br&gt;der sitt förlopp påverkar forskningen. Själva beslutet att utvärdera ett&lt;br&gt;område innebär ofta att ämnesföreträdarna själva granskar sin verksam-&lt;br&gt;het på ett delvis nytt sätt samt att diskussionerna inom ämnet förnyas&lt;br&gt;och intensifieras. En utvärdering innebär också att unga forskare får&lt;br&gt;tillfälle att diskutera sitt arbete med framstående internationella forska-&lt;br&gt;re. Utvärderingarna bör kunna ta sig olika utformningar beroende på&lt;br&gt;problemställningar och ämnesområde. I samtliga fall är det dock viktigt&lt;br&gt;att utvärderingarna också leder till uppföljningar i någon form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bra universitet behöver utveckla både djup och bredd i verksam-&lt;br&gt;heten. Grundforskning har med nödvändighet en annan och längre&lt;br&gt;tidsaxel än utvecklingsarbete. Nyskapande teoribildningar och kreativt&lt;br&gt;experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassa-&lt;br&gt;de för helt andra typer av verksamhet. Det är också därför viktigt att&lt;br&gt;inom universitet, högskolor och forskningsråd fortsätta att arbeta med&lt;br&gt;kvalitets- och utvärderingsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den kvalitativa bredden i ett universitets verksamhet hör också att&lt;br&gt;det måste finnas ämnen som framstår som resurskrävande i förhållande&lt;br&gt;till sin disciplinära omgivning. Hit hör t.ex. laborativa ämnen och äm-&lt;br&gt;nen som kräver en mer dyrbar utrustning än vad som är vanligt inom&lt;br&gt;området. Exempel på sådana ämnen finns framför allt inom naturveten-&lt;br&gt;skap och teknik, men också inom andra fakultetsområden. Där kan&lt;br&gt;nämnas psykologi och arkeologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tillämpade discipliner, säskilt inom det tekniska området, krävs&lt;br&gt;av goda institutioner att deras resultat är användbara på ett märkbart&lt;br&gt;sätt. Viktiga kvalitetsmått för deras forskning, vid sidan av dem som ka-&lt;br&gt;raktiserar god inomvetenskaplig kvalitet, är att så kallade relevans- och&lt;br&gt;nyttokriterier också är väl uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.12 Forskning och forskarutbildning under treårspe-&lt;br&gt;rioden 1993/94-1995/96&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.12.1 Omfattning och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag avseende forskning och forskarutbildning inom&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 en ökad medelsanvisning med i det närmaste 700 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. För de därpå följande två budgetåren innebär förslagen vissa&lt;br&gt;smärre förstärkningar därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:65, bet. 1988/89Ub&amp;lt;J:9, rskr.&lt;br&gt;1988/89:148) att medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 skall anvisas under ett anslag till vart och ett av&lt;br&gt;universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation. Enligt&lt;br&gt;beslutet skall även i fortsättningen regering och riksdag planera&lt;br&gt;omfattningen och inriktningen av forskning och forskarutbildning vid&lt;br&gt;universitet och högskolor fakultetsområdesvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna möjliggör således för regering och&lt;br&gt;riksdag att bibehålla och ytterligare utveckla nuvarande former för den&lt;br&gt;övergripande planeringen för forskningen och forskarutbildningen&lt;br&gt;inom högskolornas fakultetsorganisation, samtidigt som anslagssystemet&lt;br&gt;tydligare markerar det lokala ansvaret för genomförandet av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas således regeringens ställningstaganden&lt;br&gt;inledningsvis per fakultets- och forskningsområde och därefter i form&lt;br&gt;av förslag till medelsanvisning till universitet, högskolor och andra&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till&lt;br&gt;regeringens förslag att fördelas på fakultetsområden enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Belopp tusental kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förändring förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438 126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 583&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;943 313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forsk n i ngsstödjande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 205 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Medel till forskningsråd m.m. fördelas enligt följande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Belopp tusental kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsråd m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Forskningsrådsnämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Humanistisk-samhälls-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskapliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Medicinska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370 282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Naturvetenskapliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525 683&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Teknikvetenskapliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Rymdforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Polarforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt forskningsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Europeisk forsknings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samverkan m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;527 574&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Forskningsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bibliotek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Viss ersättning för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;klinisk utbildning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 446 778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Dyrbar vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302 514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 041 904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för forskning och forskarutbildning fördelas budgetåret&lt;br&gt;1993/94 till universtet och högskolor enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mindre och medelstora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8.12.2 Det kulturvetenskapliga forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kulturvetenskaperna räknas de humanistiska, teologiska, juridiska&lt;br&gt;och samhällsvetenskapliga forskningsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg,&lt;br&gt;Stockholm och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största fakulteterna finns i Stockholm och Uppsala. I Lund och&lt;br&gt;Göteborg är de något mindre. I Umeå finns landets yngsta humanistiska&lt;br&gt;fakultet och den är ungefär hälften så stor som de övriga. För humanis-&lt;br&gt;tisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 404 401 000 kronor&lt;br&gt;under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel&lt;br&gt;motsvarande ca 30 % av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det humanistiska forskningsområdet innefattar de estetiska, filosofis-&lt;br&gt;ka, historiska och språkvetenskapliga ämnesområdena. Humanistisk&lt;br&gt;forskning bedrivs dock även inom andra områden som har med mänsk-&lt;br&gt;lig kultur att göra, såsom etnologi och humanekologi, liksom inom om-&lt;br&gt;råden som även har en hemvist inom andra fakulteter, t.ex. religionsve-&lt;br&gt;tenskap, journalistik och masskommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de humanistiska fakulteterna fördelas innevarande budget-&lt;br&gt;år enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 568 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 538 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 632 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 056 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 607 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;404 401 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De humanistiska fakultetnämndernas resultatanalys visar bredden i&lt;br&gt;det humanistiska forskningsområdet, ett förhållande som nämnderna&lt;br&gt;också värnar om. Själva det breda spektrat av ämnen, som vart och ett&lt;br&gt;bidrar med sina insatser och speciella forskningsaspekter, ses som gynn-&lt;br&gt;samt för verksamheten inom fakulteten som helhet. Allsidigheten i&lt;br&gt;forskningsmiljön kan sägas främja kvaliteten för humanistisk forskning.&lt;br&gt;Det finns också en strävan från universitetens sida att komplettera de&lt;br&gt;olika humanistiska fakulteterna med discipliner som saknas och vars&lt;br&gt;frånvaro ses som en brist i fakultetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framhävs att förutsättningen för att s.k. profilområden skall kun-&lt;br&gt;na utvecklas är att det finns väl fungerande fakulteter med ett brett ut-&lt;br&gt;bud av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom olika&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten redovisar alla sådana profilområden. Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm framhåller särskilt de europeiska integrationssträvandena&lt;br&gt;och forskningen kring miljö- och naturresursproblemen. Det finns en&lt;br&gt;rad problem som kräver insatser av humanister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även övriga universitet nämner aspekter på internationaliseringen&lt;br&gt;och miljöforskningen som viktiga inte bara för universitetet som helhet&lt;br&gt;utan också som uppgifter för kulturvetenskaperna, inte minst humanio-&lt;br&gt;ra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala pekar ut profdskapande forskningsområden&lt;br&gt;med stark ställning inom den humanistiska fakulteten, nämligen afrika-&lt;br&gt;nistik, multietnicitet, etik och miljöfrågor. De humanistiska sektions-&lt;br&gt;nämnderna har utarbetat forskningsprogram och utvecklingsstrategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Universitetet i Lund har prioriterat fem områden i uni-&lt;br&gt;versitetets verksamhet. Till dessa hör internationalisering och miljö-&lt;br&gt;forskning, vilka båda berör den humanistiska fakulteten. Genom den av&lt;br&gt;riksdagen nyligen inrättade professuren i humanekologi har en förbätt-&lt;br&gt;rad anknytning av humaniora till miljöforskningen skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg har medvetet satsat på ett antal profilområ-&lt;br&gt;den, som samtliga kännetecknas av samverkan mellan fakulteter och in-&lt;br&gt;stitutioner. Humanistiska fakulteten berörs särskilt av temaområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öst- och Sydostasien samt Vetenskapsstudier. Fakultetsnämnden tar i en&lt;br&gt;programförklaring bl.a. upp upp principiellt stöd för centrumbildning-&lt;br&gt;ar och tvärvetenskap, allmän lingvistisk forskning, invandrar- och mig-&lt;br&gt;rationsforskning samt kvinnoforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå har verksamheten under den senaste treårs-&lt;br&gt;perioden inriktats på att skapa mer slagkraftiga enheter. Verksamheten&lt;br&gt;vid en ung fakultet präglas av uppbyggnad och konsolidering. Universi-&lt;br&gt;tetet har använt tillskotten från förra forskningspropositionen och den&lt;br&gt;särskilda resursen för att befordra forskningen i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den senaste forskningspropositionen skapades en särskild fa-&lt;br&gt;kultetsresurs för humaniora. Detta är en försöksverksamhet som skall&lt;br&gt;utvärderas först efter sex år. Samtliga fakultetsnämnder redogör dock&lt;br&gt;redan nu för hur arbetet med den särskilda resursen fortlöper. Till-&lt;br&gt;komsten av den särskilda resursen har utgjort en mycket påtaglig stimu-&lt;br&gt;lans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Stockholm, framhåller att&lt;br&gt;denna nya resurs bl.a. medfört att fortlöpande utvärderingar framgent&lt;br&gt;kommer att vara ett självklart inslag i fakultetens arbete. Medlen skall&lt;br&gt;användas till forskare som fakulteten anser sig vilja behålla efter det att&lt;br&gt;en inledande forskningsperiod gått ut. Fakulteten har kunnat stödja&lt;br&gt;forskning som prioriterats men som annars hade fått marginellt utrym-&lt;br&gt;me inom tidigare budgetramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsistoriet vid Universitetet i Uppsala anför att den särskilda resurs&lt;br&gt;som tillförts bl.a. de humanistiska fakulteterna har gjort det möjligt för&lt;br&gt;universitetet att på samma sätt som forskningsråden stödja tidsbegränsa-&lt;br&gt;de projekt inom olika prioriterade områden och då inte minst inom&lt;br&gt;den mångvetenskapliga forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Lund har nya tjänster tilldelats områden där insti-&lt;br&gt;tutionerna är långt framme och har särskilt goda möjligheter att bygga&lt;br&gt;upp en forskningsmiljö med hög internationell standard som kan locka&lt;br&gt;forskare och forskarstuderande till Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Göteborg framhåller att&lt;br&gt;redan själva processen i samband med beslutet om hur pengarna skulle&lt;br&gt;användas vitaliserade fakulteten. Fakulteten har beslutat att medlen&lt;br&gt;skall användas till inrättande av fem större forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå har medel ur den särskilda resursen använts&lt;br&gt;för att inrätta tjänster i anknytning till sådana forskningsprogram som&lt;br&gt;av en kommitté har bedömts vara av hög vetenskaplig kvalitet och i&lt;br&gt;överensstämmelse med de kriterier som angavs i den senaste forsknings-&lt;br&gt;propositionen. Härigenom har man kunnat behålla forskare som annars&lt;br&gt;skulle ha försvunnit från universitetet och samtidigt rekryterat kvalifice-&lt;br&gt;rade externa krafter. Detta har kommit forskarutbildningen tillgodo och&lt;br&gt;medfört en nydaning och utökning av den humanistiska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen har naturligen stark anknytning till en rad hu-&lt;br&gt;manistiska discipliner. Grundläggande i all internationalisering är na-&lt;br&gt;turligtvis språken, men i utbytet med andra länder och kulturer spelar&lt;br&gt;många andra humanistiska kunskapsområden stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemen beror väsentligen av mänskliga attityder och mänsk-&lt;br&gt;ligt agerande. Humanvetenskaplig analys krävs för granskning av atti-&lt;br&gt;tydmässiga och etiska frågor kring livsstil och teknikval. Denna typ av&lt;br&gt;forskning har idag osäkrare metoder och färre kända detaljresultat än&lt;br&gt;den naturvetenskapliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De humanistiska fakulteterna har alla lagt ned stort arbete på att ut-&lt;br&gt;nyttja den särskilda resursen på ett genomtänkt och framåtsyftande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning och slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det humanistiska forskningsområdet har mycket stor bredd. Ambitio-&lt;br&gt;nen att täcka forskningsområdets väsentligaste delar är stor och de olika&lt;br&gt;fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstrategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk forskning har inte den tillgång till extern finansiering&lt;br&gt;som många av de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, tekniska&lt;br&gt;och medicinska forskningsinriktningarna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område där det är viktigt att det finns tillfredsställande vetenskap-&lt;br&gt;lig kompetens är kulturvården. Detta är ett ansvar inte bara för sektors-&lt;br&gt;organen inom området utan också för universiteten. Vid Universitetet i&lt;br&gt;Göteborg har ett betydande arbete lagts ned inom detta område, framför&lt;br&gt;allt med inriktning på teknisk antikvarisk byggnadsvård. Även vid and-&lt;br&gt;ra universitet bl.a. Universitetet i Umeå, finns olika slag av verksamhet&lt;br&gt;inom kulturvården. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och&lt;br&gt;att forskningen och forskarutbildningen inom området kulturvård får&lt;br&gt;en fastare organisation. En nära samverkan med Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR har nyligen gjort en utvärdering av svensk lingvistisk forsk-&lt;br&gt;ning, som visar att denna har god bredd och hög kvalitet. 1 vissa fall,&lt;br&gt;t.ex. inom fonetik, är den svenska forskningen av världsklass. Utvärde-&lt;br&gt;rarna pekar på några områden där forskningen behöver förstärkas och&lt;br&gt;utvidgas, såsom fonologi, dialektforskning och historisk lingvistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom språk spelar en grundläggande roll inom humaniora, är det&lt;br&gt;av stor vikt att forskningen och forskarutbildningen har god täckning&lt;br&gt;och hög standard. Vissa enskilda språkområden har haft svårigheter när&lt;br&gt;det gäller rekrytering och examination inom forskarutbildningen, vilket&lt;br&gt;är problem som bör lösas. Utvecklandet av områden som lexikologi och&lt;br&gt;moderna tvåspråkiga ordböcker ökar förutsättningarna för studiet av&lt;br&gt;språken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning inom språken gäller inte bara rent&lt;br&gt;lingvistiska frågor utan innefattar även litteratur och kultur, något som&lt;br&gt;har stor betydelse för den mellanfolkliga förståelsen och kommunika-&lt;br&gt;tionen. Det är därför värdefullt att universiteten har gjort prioriteringar&lt;br&gt;rörande såväl de mer näraliggande europeiska språken som vissa utom-&lt;br&gt;europeiska, t.ex. östasiatiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en värld präglad av ökande internationella relationer spelar även de&lt;br&gt;historiska perspektiven en avgörande roll. Dessa är viktiga inte bara för&lt;br&gt;internationell förståelse, utan även för medvetandet om Sveriges histo-&lt;br&gt;riska arv och kulturella identitet. Forskning inom historievetenskaper-&lt;br&gt;na, från arkeologi till modern social och ekonomisk historia, är inte ba-&lt;br&gt;ra av inhemskt intresse utan har också ett värde för omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturarvet ingår också kunskap om de idéer och normer som präg-&lt;br&gt;lat såväl det västerländska samhälle som Sverige är en del av, som andra&lt;br&gt;folkgruppers kulturer. Utvecklingen såväl inom samhälle som forsk-&lt;br&gt;ning, t.ex. inom naturvetenskaperna, teknik och medicin, har accentue-&lt;br&gt;rat en rad etiska problem som kan uppstå när olika intressen kolliderar&lt;br&gt;med etiska principer. En mer fördjupad och allsidig vetenskaplig dis-&lt;br&gt;kussion och kunskapsuppbyggnad när det gäller världs- och livsåskåd-&lt;br&gt;ningsproblem liksom olika etiska frågor bör inta en väsentlig plats&lt;br&gt;inom det humanistiska forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk forskning har i dag stora uppgifter. Komplexiteten i da-&lt;br&gt;gens samhälle, internationaliseringen m.m. kräver ökade insatser av hu-&lt;br&gt;manistiska forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att till de humanistiska fakulteterna&lt;br&gt;anvisas sammanlagt 438 126 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de&lt;br&gt;därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de humanistiska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala och Lund .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det teologiska forskningsområdet omfattar hela det religionsveten-&lt;br&gt;skapliga ämnesområdet. Forskning om religion och livsåskådning har i&lt;br&gt;Sverige sin tyngdpunkt i de två teologiska fakulteterna, även om viss re-&lt;br&gt;ligionsvetenskaplig forskning också bedrivs inom de humanistiska fa-&lt;br&gt;kulteterna. Kristendomsforskningen har av hävd en stark ställning inom&lt;br&gt;de teologiska fakulteterna, men under senare decennier har forsknings-&lt;br&gt;fältet alltmer vidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de båda teologiska fakulteterna bedrivs forskarutbildning inom&lt;br&gt;vardera elva discipliner, vilka kan grupperas inom två övergripande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problemområden: allmän religions- och livsåskådningsforskning och&lt;br&gt;särskild kristendomsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en allmänt vedertagen indelning som ansluter till grundutbild-&lt;br&gt;ningens organisation urskiljs fem ämnesområden, religionshistoria med&lt;br&gt;judaistik och islamologi, religionspsykologi och religionssociologi, ex-&lt;br&gt;egetik, kyrkohistoria och samfundsvetenskap, samt tros- och livsåskåd-&lt;br&gt;ningsvetenskap innefattande religionsfilosofi och etik. De olika forsk-&lt;br&gt;ningsämnena står metodiskt och tematiskt i nära relation till systeräm-&lt;br&gt;nena inom humaniora och samhällsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För teologisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt&lt;br&gt;31 171 000 kr. under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna&lt;br&gt;externa medel motsvarande ca 18 % av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de teologiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 617 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 554 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 171 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De båda teologiska fakulteterna är jämnstora, såväl vad avser medel&lt;br&gt;som tjänster och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakulteten vid Universitetet i Uppsala pekar på att en av&lt;br&gt;följderna av pågående internationalisering och större rörlighet är att be-&lt;br&gt;hov av kunskap om livsåskådningsfrågor och etiska frågor ökar. Här&lt;br&gt;finns ett mångvetenskapligt forskningsområde där medverkan av forska-&lt;br&gt;re från teologisk fakultet är väsentlig. Teologiska fakulteten vid Univer-&lt;br&gt;sitetet i Lund framhåller att internationalisering utgör en integrerad del&lt;br&gt;av religionsvetenskaplig utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religion och invandring är ett forskningsområde som prioriterats av&lt;br&gt;båda fakulteterna. Detta visar sig såväl i pågående forskningsprojekt&lt;br&gt;som i annan verksamhet. I Uppsala finns ett institutionsövergripande&lt;br&gt;forskarseminarium inom området som har goda kontakter med Cent-&lt;br&gt;rum för multietnisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Uppsala är afrikanistik ett profilområde. Inom teo-&lt;br&gt;logisk fakultet återfinns afrikanistiken inom religionshistoria, religions-&lt;br&gt;fenomenologi och kristendomens historia. I olika forskningsprojekt ar-&lt;br&gt;betar man också med frågor som förhållandet mellan traditionell väster-&lt;br&gt;ländsk teologi och kristendomstolkningar i Afrika, Asien och Latiname-&lt;br&gt;rika, och kyrkan mellan socialism och kapitalism (kyrkohistoria med&lt;br&gt;ett tredje världen-perspektiv).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Lund har fakulteten arbetat på att konsolidera och&lt;br&gt;utveckla forskningsorganisationen och därvid markerat Mellanöstern&lt;br&gt;som ett väsentligt religionsvetenskapligt forskningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kristendomens historia arbetar båda fakulteterna inom&lt;br&gt;områdena patristik och medeltidsforskning. Vid Universitetet i Lund&lt;br&gt;har ett centrum för nordisk patristisk forskning bildats. Inom respektive&lt;br&gt;forskningsämne strävar man efter att tillvarata ekumeniska perspektiv.&lt;br&gt;Det nya Europa med förändrade maktpositioner och nya strävanden&lt;br&gt;från de olika kyrkorna kräver speciell historisk och teologisk kompe-&lt;br&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk förkristen religion tilldrar sig ett ökat intresse vid båda fakul-&lt;br&gt;teterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsvetenskaplig kvinnoforskning har stark ställning i Uppsala,&lt;br&gt;bl.a. genom att HSFR:s forskartjänst inom området har innehafts av en&lt;br&gt;Uppsalaforskare, som lett ett kvinnovetenskapligt forskarseminarium.&lt;br&gt;Enligt det forskningsprogram som fakulteten antagit avser den att inrät-&lt;br&gt;ta en professur i religionsvetenskaplig kvinnoforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakulteten i Lund organiserar ett tvärvetenskapligt forskar-&lt;br&gt;seminarium i religionsvetenskaplig och teologisk kvinnoforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en bred och livlig religionsvetenskaplig forskning, som inter-&lt;br&gt;nationellt sett håller god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda fakulteterna är mycket beroende av fakultetsanslagen. Den ex-&lt;br&gt;ternfinansierade delen av forskningen är blygsam. Religionsvetenskaplig&lt;br&gt;forskning har få möjligheter till extern finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv har den politiska utvecklingen bl.a.&lt;br&gt;medfört att kyrkornas ställning på flera håll stärkts. Det finns en ny-&lt;br&gt;väckt religiös medvetenhet, med stundom mycket komplicerade histo-&lt;br&gt;riska rötter, och på många håll har antisekulära (fundamentalistiska)&lt;br&gt;förnyelserörelser växt fram. I Sverige håller ett mångkulturellt och&lt;br&gt;mångreligiöst samhälle på att växa fram. Allt detta bidrar till att göra re-&lt;br&gt;ligionsvetenskaplig forskning och forskarutbildning angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid västerländska universitet bedrivs av hävd etisk forskning både i&lt;br&gt;humanistiska och religionsvetenskapliga sammanhang. Etiska värde-&lt;br&gt;ringar och normer är ofta förankrade i religion och livsåskådning. Ut-&lt;br&gt;vecklingen såväl nationellt som internationellt aktualiserar behovet av&lt;br&gt;grundforskning avseende etik. Det är angeläget att de teologiska fakulte-&lt;br&gt;terna även fortsättningsvis uppmärksammar etiken och dess roll inom&lt;br&gt;religionsforskn ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella uppgif-&lt;br&gt;ter i det moderna samhället inte minst när det gäller studiet av värder-&lt;br&gt;ingsförskjutningar. Livsåskådnings- och etikfrågor behöver belysas. I da-&lt;br&gt;gens mångkulturella och internationella samhälle spelar religionen stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll. Här har den religionsvetenskapliga forskningen många angelägna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de teologiska fakulte-&lt;br&gt;terna anvisas sammanlagt 33 583 000 kronor för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträf-&lt;br&gt;fande de teologiska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Stock-&lt;br&gt;holm. De juridiska fakulteterna är jämförelsevis små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det juridiska forskningsområdet har av tradition indelats i två huvud-&lt;br&gt;inriktningar, de civilrättsliga, som behandlar enskilda individers mel-&lt;br&gt;lanhavanden, och offentlig rätt, som gäller förhållandet mellan det all-&lt;br&gt;männa och individerna. Numera finns det inte enbart väl etablerade&lt;br&gt;specialiserade discipliner inom de båda huvudgrupperna, såsom exem-&lt;br&gt;pelvis familjerätt och immaterialrätt inom civilrätten eller straffrätt, so-&lt;br&gt;cialrätt och finansrätt inom den offentliga rätten, utan i ökande ut-&lt;br&gt;sträckning också mellanformer mellan de traditionella huvudgrupperna&lt;br&gt;såsom arbetsrätt, marknadsrätt och försäkringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrätten reglerar förhållandet mellan olika stater medan internatio-&lt;br&gt;nell privaträtt tar upp frågor kring vilken privaträtt som skall gälla för&lt;br&gt;den enskilde i internationella sammanhang. Även här utvecklas dock&lt;br&gt;nya forskningsområden, gällande exempelvis internationella organisa-&lt;br&gt;tioner och marknader. Allmän rättslära och rättshistoria gränsar till hu-&lt;br&gt;maniora, medan nationalekonomi och allmän kriminologi inrymmer&lt;br&gt;juridiska likaväl som samhällsvetenskapliga aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de juridiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 970 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 781 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 507 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 258 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna härutöver externa medel mot-&lt;br&gt;svarande ca 45 % av fakultetsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De juridiska fakulteterna redovisar finansiering, verksamhet och ad-&lt;br&gt;ministration. De anger också antalet vetenskapliga publikationer, mo-&lt;br&gt;nografier, artiklar och övriga läromedel. Stockholmsfakulteten, som är&lt;br&gt;störst, redogör för flest publikationer, medan de i Uppsala och Lund&lt;br&gt;ligger relativt nära varandra. Alla fakulteterna lägger ned ett omfattande&lt;br&gt;arbete på att utarbeta remissyttranden i lagstiftningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla tre fakulteterna har väl utvecklade internationella kommunika-&lt;br&gt;tionsnät med en omfattande utbytesverksamhet av gästforskare och gäst-&lt;br&gt;föreläsare, arrangerande av och deltagande i internationella symposier&lt;br&gt;och konferenser. En del av dessa bygger på fakulteternas samarbetsavtal&lt;br&gt;av olika slag med systerinstitutioner utomlands, såväl i öst- som i väst-&lt;br&gt;världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid alla de juridiska fakulteterna pågår ett aktivt samarbete med de&lt;br&gt;östeuropeiska grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom närmandet till EG står det svenska rättssystemet inför sin&lt;br&gt;största omställning någonsin. Konsekvenserna av detta är att behovet av&lt;br&gt;svenska juridiska forskningsinsatser ökar dramatiskt. Därför tillkallades&lt;br&gt;i augusti 1991 en utredning om konsekvenserna för juridisk vetenskap&lt;br&gt;av ett EES-avtal och ett eventuellt framtida medlemskap i EG. Utredare&lt;br&gt;var de tre dekanerna vid de juridiska fakulteterna och en ledamot i&lt;br&gt;HSFR:s med juridisk kompetens. Utredningen, kallad Europagemen-&lt;br&gt;skap och rättsvetenskap, överlämnades till utbildningsministern i början&lt;br&gt;av juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen inventeras och analyseras forskningsbehovet inom skil-&lt;br&gt;da juridiska områden med anledning av de krav och förutsättningar&lt;br&gt;som den europeiska integrationen ställer Sverige inför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom medlen och metoderna att förverkliga såväl EG:s övergri-&lt;br&gt;pande syften som dess detaljerade beslut är juridiska, ställer ett närman-&lt;br&gt;de till Europa stora krav på rättsvetenskaplig kunskapsutveckling och&lt;br&gt;analys. Utredarna är eniga om att det är fel att satsa på särskilda institut&lt;br&gt;för EG-forskning el.dyl. EES och EG har en genomgripande inverkan&lt;br&gt;på all juridisk materia i landet, inbegripet en annorlunda syn på utnytt-&lt;br&gt;jandet av juridiska lösningar i olika sammanhang, vilket med nödvän-&lt;br&gt;dighet får konsekvenser för all juridisk vetenskap och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska forskningen i Sverige har stor bredd och hävdar sig i all-&lt;br&gt;mänhet väl kvalitetsmässigt sett i ett internationellt perspektiv. Fakulte-&lt;br&gt;terna har lyckats väl när det gäller att dra till sig externa resurser av&lt;br&gt;skilda slag, som bl.a. utnyttjats för att bygga ut olika specialiseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det publiceras en rad rättsvetenskapliga arbeten, såväl i form av mo-&lt;br&gt;nografier som vetenskapliga artiklar och läroböcker. De juridiska fakul-&lt;br&gt;teterna deltar också aktivt i det praktiska lagstiftningsarbetet genom att&lt;br&gt;vardera i genomsnitt utarbeta 25-35 svar på lagremisser årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De juridiska fakulteterna har alla omfattande internationella kontak-&lt;br&gt;ter. Professorerna deltar i regel mycket aktivt inom de internationella&lt;br&gt;rättsvetenskapliga organisationerna och många forskare deltar också i&lt;br&gt;olika internationella projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De juridiska fakulteterna har ett väl fungerande samarbete sinsemel-&lt;br&gt;lan och genomtänkt planering för att utveckla den juridiska forskning-&lt;br&gt;en ytterligare såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Europagemenskap och rättsvetenskap visar att behoven av&lt;br&gt;rättsvetenskaplig forskning och kompetens ökar dramatiskt som följd av&lt;br&gt;ett EES-avtal och integreringen med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteten i Stockholm har sökt påskynda omvandlingen av&lt;br&gt;utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Fakulteten visar att studiefram-&lt;br&gt;gången varit god för de heltidsfinansierade forskarstuderandena. Fakul-&lt;br&gt;tetens policy är därför att visa restriktivitet vid antagningen av forskar-&lt;br&gt;studerande samtidigt som allt större insatser görs för att stödja de&lt;br&gt;antagna i deras arbete. I det fördjupade internationella arbete, som allt&lt;br&gt;fler svenska jurister får kontakt med, kommer behovet av disputerade&lt;br&gt;att bli större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet och framför allt ett svenskt medlemsskap i EG innebär den&lt;br&gt;största omvandlingen av svensk rätt någonsin. Förändringen berör&lt;br&gt;praktiskt taget varje rättsområde. Det är dock väsentligt att Sverige inte&lt;br&gt;begränsar sig till att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten&lt;br&gt;utan aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa. Det innebär att&lt;br&gt;svensk rättsvetenskap också måste ägna sig åt olösta problem som&lt;br&gt;diskuteras inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för de juridiska fakulteterna bör nästa budgetår förstärkas&lt;br&gt;med sammanlagt 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de juridiska fakulte-&lt;br&gt;terna anvisas sammanlagt 45 937 000 kronor för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 5 miljoner&lt;br&gt;kronor. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de juridiska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stockholm, Upp-&lt;br&gt;sala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Viss samhällsvetenskaplig&lt;br&gt;forskning bedrivs vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas innevarande år&lt;br&gt;sammanlagt 471 591 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 50 % av fakultetsområdets totala omslutning för forskning&lt;br&gt;utgörs av externa medel, varav omkring 20 % är rådsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fördelas enligt föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 383 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 423 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 323 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 177 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 194 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 211 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465 821 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom det samhällsvetenskapliga området är mångfacette-&lt;br&gt;rad. Hittills gjorda utvärderingar visar att den samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen i huvudsak håller internationell nivå. Inom vissa områden&lt;br&gt;är publiceringsgraden hög och antalet internationella kontakter många.&lt;br&gt;På flera håll förekommer teman och centrumbildningar vilka skapar&lt;br&gt;förutsättningar för gränsöverskridande forskningssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Stockholm verkar&lt;br&gt;för att skapa en internationell profil med inriktning mot främst interna-&lt;br&gt;tionella relationer och internationell politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och socialt arbete&lt;br&gt;är den offentliga sektorn ett självklart forskningsområde, men även&lt;br&gt;inom ekonomisk historia, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeogra-&lt;br&gt;fi, pedagogik och sociologi har inriktningen mot den offentliga sektorn&lt;br&gt;en central plats. Universitetet i Stockholm har tilldelats medel för en vi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dareutveckling av forskning om offentlig politik och förvaltning i sam-&lt;br&gt;arbete med Handelshögskolan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fakulteten finns forskningskompetens om miljö- och naturresurs-&lt;br&gt;problemen i världen vilket har bäring på samtliga fakultetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Longitudinell forskning är ett område där det finns exempel på orga-&lt;br&gt;niserat samarbete med andra institutioner, främst inom medicinsk fa-&lt;br&gt;kultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är viktiga områden&lt;br&gt;bl.a. barn- och ungdomsforskning samt didaktisk forskning. Ett flertal&lt;br&gt;forskningsområden knyter an till andra samhällssektorer, t.ex. hälsope-&lt;br&gt;dagogik, idrottspedagogik och yrkespedagogik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några tyngdpunkter kan urskiljas inom den samhällsvetenskapliga fa-&lt;br&gt;kulteten. Den ekonomiska forskningen är välutvecklad. Forskning med&lt;br&gt;internationell inriktning rör utvecklingen i Östeuropa liksom EG. Den&lt;br&gt;statsvetenskapliga institutionen lägger vikt vid demokratifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala har skapat flera forskningsanknytande cent-&lt;br&gt;rumbildningar för en successiv utbyggnad av didaktisk forskning som&lt;br&gt;binder samman de metodiska och pedagogiska delarna av lärarutbild-&lt;br&gt;ningarna med de olika universitetsämnenas särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS (The Swedish Collegium for&lt;br&gt;Advanced Study in the Social Sciences), som är ett centrum för mång-&lt;br&gt;vetenskaplig samhällsforskning är förlagt till Uppsala. SCASSS etablera-&lt;br&gt;des våren 1985. Verksamheten vid SCASSS utvärderades 1989 och rap-&lt;br&gt;porten understryker kollegiets höga kvalitet. Den samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten i Uppsala stödjer förslaget från de nuvarande finansiärerna&lt;br&gt;att SCASSS knyts till universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Linköping bedrivs samhällsvetenskaplig forskning&lt;br&gt;vid Filosofisk fakultet dels i pedagogik och psykologi, dels i ekonomi.&lt;br&gt;Samhällsvetenskaplig forskning finns även vid sektionen för temaorien-&lt;br&gt;terad forskning, vilken redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära samarbete finns mellan ekonomi och teknisk forskning och&lt;br&gt;utbildning. Bl.a. planeras Linköping School of Management and In-&lt;br&gt;dustrial Economics. Verksamheten kommer att omfatta såväl grundläg-&lt;br&gt;gande utbildning som forskning och forskarutbildning inom flera äm-&lt;br&gt;nesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sektoriellt finansierade forskningen har ökat kraftigt vid flera av&lt;br&gt;universitetets fakulteter, däribland den samhällsvetenskapliga. Från fa-&lt;br&gt;kulteten framhålls vikten av att satsa på kunskap om samhällets politis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ka, strukturella och ekonomiska förändring. Alla fakultetens prioritera-&lt;br&gt;de forskningsområden har internationell anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning är ett annat centralt forskningsområde. En vidgad för-&lt;br&gt;ståelse av miljöproblem kräver djupare analyser inte minst i ett sam-&lt;br&gt;hällsperspektiv. Ett interdisciplinärt miljövetenskapligt centrum är un-&lt;br&gt;der uppbyggnad vid Universitetet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Göteborg har samhällsvetenskaplig fakultet två hu-&lt;br&gt;vudinriktningar, en ekonomisk, som täcker i huvudsak kunskapsområ-&lt;br&gt;dena ekonomi och juridik och en med bred inriktning mot administra-&lt;br&gt;tion och beteendevetenskaplig/social verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande inriktning för forskning och forskarutbildning inom&lt;br&gt;fakulteten tar sin utgångspunkt i de krav som kommer att ställas både i&lt;br&gt;Sverige och i omvärlden från näringsliv och offentlig verksamhet. Det&lt;br&gt;ökade användandet av olika media kommer att ställa nya kompetens-&lt;br&gt;krav och fordra förändringsberedskap. Den etniska mångfalden i det&lt;br&gt;moderna samhället är ett område som också behöver forskningsinsatser.&lt;br&gt;Dessa och andra angelägna problemområden får vetenskaplig belysning&lt;br&gt;dels i de traditionella disciplinerna och dels i ett antal tvärvetenskapliga&lt;br&gt;centra vid universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Umeå är den&lt;br&gt;yngsta i landet men har i stort sett samma ämnesuppsättning och bredd&lt;br&gt;som vid de övriga universiteten. Tyngdpunkten i fakultetens verksamhet&lt;br&gt;ligger huvudsakligen på ekonomi, psykologi och sociologi. Inom dessa&lt;br&gt;områden finns fler internationellt verksamma forskare. Ett centrum för&lt;br&gt;EG-rätt har inrättats och i statskunskap pågår projekt med bl.a. inrikt-&lt;br&gt;ning på Östeuropa. Den regionala forskningen är väl förankrad, bl.a.&lt;br&gt;finns ett tvärvetenskapligt centrum (CERUM). Till fakulteten hör nu-&lt;br&gt;mera den Demografiska databasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samhällsvetenskapliga forskningen är väsentlig för nationell och&lt;br&gt;regional utveckling av näringsliv såväl som offentlig verksamhet och&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade internationella kontakterna betonar vikten av samhällsve-&lt;br&gt;tenskaplig forskning med internationell inriktning. Av särskild betydel-&lt;br&gt;se är områden som på olika sätt studerar det nya Europa och Baltikum.&lt;br&gt;Det gäller såväl ekonomisk och politisk förändring, som internationell&lt;br&gt;migration och etniska relationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen samt miljö- och naturresursfrågorna är&lt;br&gt;två områden som kommer att ha en central nationell och internationell&lt;br&gt;position inom samhällsvetenskaplig forskning under överskådlig tid.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till dessa problemområden ligger i mänsklig verksamhet&lt;br&gt;och kulturpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning aktualiserar olika etiska frågor, såväl när det gäller val av&lt;br&gt;ämnen och metoder som förhållningssätt till forskningsobjekt och det&lt;br&gt;egna utnyttjandet av resultaten. Detta är särkilt känsligt när forsknings-&lt;br&gt;objektet utgörs av människor, vars integritet det är viktigt att värna.&lt;br&gt;Forskarsamhället har därför utarbetat etiska regler i enlighet med inter-&lt;br&gt;nationella konventioner och ansvarar för att det över allt finns en väl&lt;br&gt;fungerande granskningsorganisation. Detta spelar en viktig roll i det&lt;br&gt;svenska forskningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av SCASSS har hittills finansierats av Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden,&lt;br&gt;Riksbankens jubileumsfond, Statens naturvårdsverk och danska Carls-&lt;br&gt;bergsfonden. HSFR:s och FRN:s åtagande gentemot SCASSS löper ut&lt;br&gt;vid utgången av budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Latinamerika-institutet är knutet till Universitetet i Stockholm och är&lt;br&gt;ett svenskt centrum för dokumentation, information och forskning om&lt;br&gt;Latinamerika. Institutets centrala uppgift är att främja studiet av&lt;br&gt;samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. En-&lt;br&gt;dast en mindre del av verksamheten har kunnat bedrivas med fast an-&lt;br&gt;ställd personal varför riksdagen har beslutat om en förstärkning av in-&lt;br&gt;stitutets resurser (bet. 1989/90:UbU25, rskr. 1989/90:328).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig forskning är viktig för att ge kunskaper om det&lt;br&gt;moderna samhället och skapa bättre förutsättningar för mänsklig sam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa har under de senaste åren accentuerat behovet av ökad&lt;br&gt;forskning inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att medel anvisas till Universitetet i Uppsala för&lt;br&gt;koncentrerade insatser rörande Central- och Östeuropa med inriktning&lt;br&gt;på samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Denna resurs ger även&lt;br&gt;goda möjligheter till utveckling av forskarutbildningen inom detta ange-&lt;br&gt;lägna område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riskdagens beslut (bet. 1989/90:UbU25, rskr.&lt;br&gt;1989/90:328). föreslår regeringen att anslaget till Latinamerika-institutet&lt;br&gt;ökas med 1 658 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, fort-&lt;br&gt;sättningsvis bör vara förlagt till Universitetet i Uppsala. Eftersom&lt;br&gt;HSFR:s och FRN:s nuvarande finansiering upphör vid utgången av&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 bör motsvarande medel överföras från HSFR och&lt;br&gt;FRN till Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Därmed ga-&lt;br&gt;ranteras kollegiets grundfinansiering. SCASSS bör inom sitt forsknings-&lt;br&gt;område medverka i forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnittet Justitiedepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område redovisat förslag till förstärkningar av den kriminalvetenskapli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga forskningen. Genom överföringar förstärks såväl de samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteterna i Stockholm respektive Lund som Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Detta ger möjlighet till&lt;br&gt;såväl individinriktad som samhällsinriktad kriminalvetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de samhällsveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteterna anvisas sammanlagt 510 559 000 kronor för budge-&lt;br&gt;tåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändra-&lt;br&gt;de resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvar omfattar det&lt;br&gt;kulturvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR anvisades för budgetåret 1992/93 sammanlagt 195 285 000 kro-&lt;br&gt;nor över Utbildningsdepartementets huvudtitel. Därutöver anvisades&lt;br&gt;4 100 000 kronor för stöd till grundforskning av relevans för byggområ-&lt;br&gt;det under anslaget till Byggforskning (1992/93 XII J 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 62 % av rådsmedlen går till projekt. 17,5 % används för profes-&lt;br&gt;surer, forskar- och doktorandtjänste rsamt basresurser för dessa. Publi-&lt;br&gt;cering, tidskrifter, översättningar och forskningsinformation står för&lt;br&gt;upp emot 11 % av rådets budget, medan de internationella åtagandena,&lt;br&gt;internationellt samarbete och internationella stipendier belöper sig till&lt;br&gt;drygt 4 %. Utvärderingar, symposier m.m. kostar HSFR en knapp pro-&lt;br&gt;cent av dess budget. Den egna organisationen och förvaltningen tar un-&lt;br&gt;gefär 4,5 % av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har inför budgetåret 1992/93 prövat omkring niohundra ansök-&lt;br&gt;ningar. Antalet ansökningar om projektbidrag visar en ökande tendens.&lt;br&gt;Forskningsmedel kan i allmänhet beviljas åt omkring hälften av de ing-&lt;br&gt;ivna projektförslagen. Ett icke obetydligt antal projekt av vetenskapligt&lt;br&gt;intresse måste sållas bort på grund av resursbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet har ett ansvar för att främja och initiera forskning&lt;br&gt;som är angelägen inom olika forsknings- och samhällsområden. 1 den&lt;br&gt;mångfald av projektförslag som inges till HSFR speglas såväl forsknings-&lt;br&gt;läget inom olika vetenskapsområden som behovet av forskning i viktiga&lt;br&gt;frågor i samhälle och kulturliv. I rådets prövning av projektmedel ingår&lt;br&gt;därför alltid bedömningar av forskningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåren 1990/91-1991/92 fördelade sig rådets projektstöd till olika&lt;br&gt;områden enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,9 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionsvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rättsvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vissa områden är föremål för särskilda insatser, några tar rådet initia-&lt;br&gt;tiv till, andra är uppdrag från statsmakterna. Till de områden som rådet&lt;br&gt;själv tagit upp hör samarbete och integration i Europa, miljö och ut-&lt;br&gt;veckling, Mellanösternforskning och modern svensk politisk historia.&lt;br&gt;Programmen för arbetsmarknadsforskning och forskning om offentlig&lt;br&gt;sektor har inletts på uppdrag av statsmakterna. I samarbete med&lt;br&gt;NUTEK har rådet startat ett program för språkteknologi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har sex forskartjänster inom området jämställdhetsforskning.&lt;br&gt;Projekt med inriktning på jämställdhetsforskning genomförs inom olika&lt;br&gt;vetenskapsområden och rådet stödjer aktivt jämställdhetsforskningen ge-&lt;br&gt;nom symposier och genom att främja internationellt forskningssamar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande planeringsperioden avser HSFR att starta ett&lt;br&gt;brett upplagt program med temat Forskning om Europa. Avsikten är att&lt;br&gt;programmet skall initiera forskning inom HSFR:s hela ansvarsområde:&lt;br&gt;humaniora, religionsvetenskap, rättsvetenskap och samhällsvetenskap.&lt;br&gt;Betydande resurser kommer att avsättas för programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar är en av rådets viktigaste arbetsuppgifter. Förutom den&lt;br&gt;utvärdering som sker vid kvalitetsbedömning av forskningsprojekten&lt;br&gt;och som är en del av rådets arbete gör också HSFR utvärderingar av he-&lt;br&gt;la forskningsområden. De senaste utvärderingarna gäller nationalekono-&lt;br&gt;mi, kognitiv och biologisk psykologi samt lingvistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR avser att under de kommande åren förstärka sin uppföljning av&lt;br&gt;utvärderingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR har ett mångsidigt internationellt arbete. Rådet är liksom övri-&lt;br&gt;ga grundforskningsråd medlem i det europeiska samarbetsorganet Euro-&lt;br&gt;pean Science Foundation (ESF), vilket innebär att rådet deltar i och&lt;br&gt;främjar en rad fruktbärande internationella forskningsprojekt. Rådet&lt;br&gt;har lagt upp ett program för att främja internationaliseringen inom&lt;br&gt;svensk kulturvetenskaplig forskning. I arbetet ingår bl.a. postdoktorala&lt;br&gt;stipendier för forskning utomlands. Rådet har slutit avtal med EG:s Eu-&lt;br&gt;ropean University Institute i Florens, vilket ger svenska doktorander i&lt;br&gt;juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt historia möjlighet att&lt;br&gt;bedriva avhandlingsarbete i internationell miljö. HSFR har även bilate-&lt;br&gt;rala utbytesavtal med forskningsråd i ett flertal länder. Rådet deltar vi-&lt;br&gt;dare i arbetet inom de nordiska forskningsrådens samt samarbetsnämn-&lt;br&gt;derna för humaniora och samhällsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets utvärderings- och publiceringsverksamhet - inte minst stödet&lt;br&gt;till svenska vetenskapliga tidskrifter utgivna på engelska - är också led i&lt;br&gt;internationaliseringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin fördjupade anslagsframställning har HSFR redovisat en lägesbe-&lt;br&gt;skrivning och framtidsanalys. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik&lt;br&gt;och teologi, som tillsammans utgör rådets ansvarsområde, uppvisar en&lt;br&gt;rik mångfald av vetenskapsområden med olika metodologi och analys-&lt;br&gt;tekniker. Mellan disciplinerna finns dock ett samspel, som bl.a. avspeg-&lt;br&gt;las i form av tvärvetenskapliga forskningsansatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FISFR:s viktigaste uppgift är att med inomvetenskapliga kriterier som&lt;br&gt;grund pröva projektförslag och fördela forskningsmedel över olika ve-&lt;br&gt;tenskapsområden till projekt initierade inom forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver gör rådet särskilda insatser inom vissa områden till vilka&lt;br&gt;statsmakterna specialdestinerat medel för att angelägen grundforskning&lt;br&gt;skall kunna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1990 att HSFR skulle disponera medel för&lt;br&gt;forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Intresset för sådan&lt;br&gt;forskning visade sig redan från början vara stort och kvaliteten på an-&lt;br&gt;sökningarna var, enligt rådets bedömning, mycket god. Forskningsom-&lt;br&gt;rådet är komplext och omfattande. Det är väsentligt att detta forsknings-&lt;br&gt;program fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har också inlett två större disciplingrundade program inom&lt;br&gt;området forskning om offentlig sektor. Även här fordras en långsiktig-&lt;br&gt;het i verksamheten för att goda resultat skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har varit föremål för en&lt;br&gt;särskild utredning (SOU 1992:80). Kriminalvetenskap är ett mångveten-&lt;br&gt;skapligt forskningsområde med stor bredd och komplexitet, som omfat-&lt;br&gt;tar såväl individinriktade undersökningar som studier ur ett bredare&lt;br&gt;samhällsperspektiv. Kriminalvetenskaplig forskning bedrivs inom en&lt;br&gt;rad discipliner, humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga, ju-&lt;br&gt;ridiska och medicinska. Hittillsvarande statliga insatser har huvudsakli-&lt;br&gt;gen avsett tillämpad forskning, utrednings- och utvecklingsarbete.&lt;br&gt;Grundforskningen har varit svagt utvecklad. Med hänsyn till allvaret i&lt;br&gt;de problem som brottsligheten tillfogar samhället är det angeläget att&lt;br&gt;forskningsområdet byggs upp både kvalitativt och till omfånget. Det är&lt;br&gt;väsentligt att de forskningsmiljöer som finns stimuleras och att nya till-&lt;br&gt;kommer. Forskningsområdet ligger huvudsakligen inom HSFR:s kom-&lt;br&gt;petensområde. Rådet bör därför få särskilt ansvar för utveckling och&lt;br&gt;uppbyggande av kriminalvetenskaplig grundforskning. I enlighet med&lt;br&gt;vad som tidigare anförts under avsnittet Justitiedepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde bör medel föras över från anslaget till Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet (BRÅ) till HSFR:s anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående förordat att ansvaret för Kollegiet för&lt;br&gt;samhällsforskning (SCASS) från budgetåret 1995/96 skall läggas på&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala. Medel för verksamheten överförs detta budgetår&lt;br&gt;från HSFR:s anslag till anslaget Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR:s ansvarsområde innefattar religionsvetenskap och rättsveten-&lt;br&gt;skap, vetenskaper som har få möjligheter till annan extern finansiering&lt;br&gt;än rådsmedel. Dagens komplexa och föränderliga samhälle med ökande&lt;br&gt;internationalisering, integrationssträvanden, möten mellan kulturer&lt;br&gt;ställer krav på båda dessa vetenskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bemyndigade år 1987 regeringen att inrätta en gästprofes-&lt;br&gt;sur i konstnärligt utvecklingsarbete. Efter Universitets- och högskole-&lt;br&gt;ämbetets nedläggning har HSFR fördelat dessa medel. HSFR, som även&lt;br&gt;har ansvaret för två andra gästprofessurer, bör även i fortsättningen an-&lt;br&gt;svara för fördelningen av medlen för gästprofessuren i konstnärligt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har till uppgift&lt;br&gt;att utveckla och stödja god grundforskning inom det kulturvetenskapli-&lt;br&gt;ga forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kriminalvetenskapliga grundforskningen bör utvecklas och för-&lt;br&gt;stärkas. En överföring av medel från anslaget till Brottsförebyggande rå-&lt;br&gt;det till anslaget till HSFR bör ge ökade möjligheter till detta. Regering-&lt;br&gt;en kommer i det följande att föreslå att för budgetåret 1994/95 anslaget&lt;br&gt;till HSFR förstärks med 1 500 000 kronor och för budgetåret 1995/96&lt;br&gt;med 2 500 000 kronor..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet för samhällsforskning bör ges en permanent placering vid&lt;br&gt;Universitetet i Uppsala. 1 arbetsuppgifterna för SCASSS bör ingå att&lt;br&gt;medverka i forskarutbildning. HSFR bör fram till överföringen till uni-&lt;br&gt;versitetet tillsammans med FRN fortsätta att finansiera SCASSS på sam-&lt;br&gt;ma nivå som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR bör även i fortsättningen fördela de särskilda medlen till en&lt;br&gt;gästprofessur i konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsat-&lt;br&gt;ser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.3 Medicinska forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk fakultet finns vid Karolinska institutet och vid Universiteten&lt;br&gt;i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de medicinska fakulteterna fördelas innevarande budgetår&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298 570 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 444 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 990 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 060 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 320 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 659 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;870 043 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 130 %&lt;br&gt;av fakultetsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ersätter, enligt avtal, sjukvårdshuvudmännen för vissa kostna-&lt;br&gt;der som uppstår i samband med klinisk forskning och utbildning. Bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisades ca 1 300 000 000 kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska forskningen i Sverige är till stora delar i den interna-&lt;br&gt;tionella forskningsfronten. Många av landets medicinska forskare är in-&lt;br&gt;ternationellt respekterade och citerade. För att bibehålla och utveckla&lt;br&gt;den kvalitet och konkurrenskraft som råder inom den medicinska&lt;br&gt;forskningen sker löpande utvärderingar och omprioriteringar. Flera fa-&lt;br&gt;kulteter planerar att skapa s.k. ”centers of excellence”, dvs. centrum-&lt;br&gt;bildningar med högsta vetenskapliga kompetens inom specifika forsk-&lt;br&gt;ningsområden med samarbete över forskningsområdesgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Karolinska institutet ligger landets ojämförligt största medicinska&lt;br&gt;fakultet. I dagsläget bedrivs kraftfull internationell frontlinjeforskning&lt;br&gt;bl.a. inom områdena biokemi, molekylär- och cellbiologi, endokrinolo-&lt;br&gt;gi, neurobiologi, tumörbiologi samt mikrobiologi. Patientorienterad&lt;br&gt;forskning bedrives till största delen vid de två stora undervisningssjuk-&lt;br&gt;husen Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Mot bakgrund av&lt;br&gt;den förändrade karaktären av biomedicinsk forskning, där traditionella&lt;br&gt;ämnesgränser upplöses, där experimentell och klinisk forskning bedrivs&lt;br&gt;i nära samverkan och där kraven på breddad kompetens och avancerad&lt;br&gt;metodik ökar har initiativ tagits för skapandet av ett antal slagkraftiga&lt;br&gt;centrum- och nätverksbildningar. Inom Karolinska institutet finns se-&lt;br&gt;dan flera år erfarenheter av sådana organisationsformer i form av Cent-&lt;br&gt;rum för molekylärbiologi och inom Novum vid Huddinge sjukhus med&lt;br&gt;inriktning mot bioteknik, näringsforskning och strukturbiokemi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Karolinska sjukhuset pågår uppbyggnaden av ett antal nya cent-&lt;br&gt;rumbildningar t.ex. inom molekylär biologi och onkologi i anslutning&lt;br&gt;till Radiumhemmet, molekylärmedicin samt för forskning kring barns&lt;br&gt;sjukdomar och hälsa. En annan organisationsform inom Karolinska in-&lt;br&gt;stitutet utgör institutet för miljömedicin, vilket är en särskild inrättning&lt;br&gt;med ett övergripande nationellt ansvar för miljömedicinen. Även inter-&lt;br&gt;nationella stiftelser har valt att lokalisera centers of excellence till Sveri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge. Vid Karolinska institutet finns t.ex. ett Ludwiginstitut för avancerad&lt;br&gt;cancerforskning vilket är väl integrerat med den forskning som bedrivs&lt;br&gt;vid Karolinska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i fakulteternas ökade ansvar för forskning vid enheter&lt;br&gt;utan fasta forskningsresurser har Karolinska institutet inrättat ett cent-&lt;br&gt;rum för vårdvetenskap, i nära samarbete med vårdhögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm med syfte att stärka forskningsanknytningen av grundutbilningen&lt;br&gt;samt utveckla forskningen inom de nya ämnesområden som dessa ut-&lt;br&gt;bildningar representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Uppsala bedrivs omfattande grundforskning vid de&lt;br&gt;prekliniska och kliniska institutionerna. Genom koncentrationen till&lt;br&gt;Biomedicinska centrum, BMC, skapas dessutom unika möjligheter till&lt;br&gt;samverkan med andra fakulteter med biologisk forskning, nämligen den&lt;br&gt;farmaceutiska fakulteten, delar av den matematisk-naturvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten och vissa institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den&lt;br&gt;medicinskt genetiska forskningen vid Universitetet i Uppsala syftar bl.a.&lt;br&gt;till att lokalisera och identifiera viktiga sjukdomsframkallande arvsan-&lt;br&gt;lag. Utvecklingen har lett till att Uppsala intar en framträdande position&lt;br&gt;i Sverige inom det genetiska området. 1 Uppsala finns också framståen-&lt;br&gt;de transplantationsforskning med flera projekt i den internationella&lt;br&gt;forskningsfronten. Forskningen utförs delvis inom ramen för ett EG-&lt;br&gt;projekt. Verksamheten vid universitetets PET-centrum (Positron emis-&lt;br&gt;sion tomography) startade i oktober 1991. Tillkomsten av detta centrum&lt;br&gt;med dess helkroppskamera, den första och enda i landet, har givit förut-&lt;br&gt;sättningar för humanstudier inom hjärt- och lungsjukdomar samt olika&lt;br&gt;typer av cancersjukdomar. Även vid Universitetet i Uppsala finns ett&lt;br&gt;Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings- och forskningsorganisationen vid Hälsouniversitetet i&lt;br&gt;Linköping är relativt liten jämfört med landets övriga medicinska fakul-&lt;br&gt;teter, men utvecklas starkt. Förutom att etablerade forskningsområden&lt;br&gt;förstärkts har en kraftig nysatsning skett inom flera områden. Hälsouni-&lt;br&gt;versitetet har vidare mycket gynnsamma möjligheter att verka över äm-&lt;br&gt;nesgränserna och därigenom bidra till förnyelse. En uppbyggnad av&lt;br&gt;forskningsområdet medicinsk genetik har under en följd av år stått&lt;br&gt;högst på hälsouniversitetets prioriteringslista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forskningen vid medicinska fakulteten i Lund kan särskiljas ett&lt;br&gt;antal profilområden vilka genom omfattande satsningar och sin natio-&lt;br&gt;nella position fått en särskild betydelse och styrka. Särskilt bör neuro-&lt;br&gt;biologi omnämnas, vilket är det forskningsområde som i dag erhåller&lt;br&gt;starkast stöd. Vidare finns en internationellt stark forskning inom områ-&lt;br&gt;det rörelseorganen och deras sjukdomar. Under flera år har fakulteten&lt;br&gt;byggt upp ett starkt centrum för samhällsmedicinsk forskning i Malmö.&lt;br&gt;Forskningen kring proteiner i koagulationsprocessen samt proteinspjäl-&lt;br&gt;kande enzymer och deras hämmare har en internationellt framträdande&lt;br&gt;roll. 1 syfte att stärka den grundvetenskapliga forskningen samt bättre&lt;br&gt;integrera den med den kliniska, finns långt framskridna planer på ett&lt;br&gt;biomedicinskt centrum inom lasarettsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid medicinska fakulteten vid Universitetet i Göteborg&lt;br&gt;har ett antal internationellt konkurrenskraftiga profilområden, där&lt;br&gt;forskningen om cell- och vävnadsytor samt forskningen om ålderfeno-&lt;br&gt;men speciellt bör framhållas. Vaccinforskningen intar en internationellt&lt;br&gt;framstående position. Vidare bedrivs omfattande forskning kring åder-&lt;br&gt;förkalkning. Hjärt-kärlområdet är ett av de viktigaste fälten för den epi-&lt;br&gt;demiologiska forskningen inom fakulteten och svarar totalt för en tred-&lt;br&gt;jedel av fakultetens disputationer. Vid Universitetet i Göteborg görs be-&lt;br&gt;tydande insatser inom forskning inom endokrinologi och metabolism.&lt;br&gt;De neurovetenskapliga disciplinerna är internationellt slagkraftiga och&lt;br&gt;kännetecknas av ett etablerat samarbete mellan grundforskning och kli-&lt;br&gt;nisk forskning. Forskningen kring rygg och rörelseorganen, har givit&lt;br&gt;Göteborg en internationellt ledande ställning inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå finns flera profdområden med forskning&lt;br&gt;som både nationellt och internationellt håller hög klass. Av dessa bör&lt;br&gt;speciellt molekylärbiologi och bioteknik nämnas vilka båda har en stor&lt;br&gt;utvecklingspotential samt är av stor medicinsk betydelse. Universitetet i&lt;br&gt;Umeå avser att inrätta ett Centrum för molekylär patogenes. Såväl&lt;br&gt;Umeå kommun som Västerbottens läns landsting medverkar i projektet.&lt;br&gt;Vidare bör universitetets satsning på forskning kring nervsystemet och&lt;br&gt;folkhälsovetenskaplig forskning framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrum för idrottsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrum för idrottsforskning är gemensamt för Universitetet i Stock-&lt;br&gt;holm, Karolinska institutet och Högskolan för lärarutbildning i Stock-&lt;br&gt;holm. Det leds av en styrelse, utsedd av regeringen, bestående av ordfö-&lt;br&gt;rande och åtta ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrums uppgifter är framför allt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-att bedriva forskning inom idrottens område samt verka för samord-&lt;br&gt;ning av denna forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-att bedriva fristående kurser med syfte att föra ut aktuella forsk-&lt;br&gt;ningsresultat, varvid nationella som regionala utbildningsbehov skall&lt;br&gt;beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-att sprida information och upplysningar om idrottsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksidrottsförbund har uttryckt idrottsrörelsens önskan om&lt;br&gt;en nationell samordning av idrottsforskningen. Centrum för idrotts-&lt;br&gt;forskning har enligt riksidrottsförbundet med nuvarande organisations-&lt;br&gt;form inte fått möjlighet att tillräckligt utveckla sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medicinska forskningen i Sverige är av mycket god internationell&lt;br&gt;kvalitet. Bibliometriska studier och olika utvärderingar visar att många&lt;br&gt;svenska forskare och forskargrupper tillhör den internationella eliten.&lt;br&gt;Under perioden 1987-1991 producerade forskare vid de svenska med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cinska fakulteterna inte mindre än 30 000 publikationer. De svenska&lt;br&gt;medicinska forskarna är dessutom framgångsrika när det gäller att få ve-&lt;br&gt;tenskapliga rön publicerade i de ledande internationella tidskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera fakulteter använder former för resursfördelning som liknar&lt;br&gt;forskningsrådens vilket gynnar de i ett internationellt perspektiv ledan-&lt;br&gt;de forskarna. På ett nationellt plan har de medicinska fakulteterna nyli-&lt;br&gt;gen genomfört en jämförande analys av publiceringmönstret inom den&lt;br&gt;medicinska forskningen i Sverige. Analysen redovisar jämförelser mel-&lt;br&gt;lan fakulteter och discipliner och ger bl.a. en bild av den internationel-&lt;br&gt;la konkurrenskraften. Vad gäller parametrar för att fastställa forsknings-&lt;br&gt;kvalitet ses förmågan att erhålla medel från forskningsråd som ett vik-&lt;br&gt;tigt kvalitetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade redovisningen för de medicinska fakulteterna som bygger&lt;br&gt;på bibliometriska studier av olika forskningsområden visar bland annat&lt;br&gt;att medicinska fakulteten i Umeå har en särställning inom mikrobiolo-&lt;br&gt;gisk forskning, att de medicinska fakulteterna i Stockholm och Uppsala&lt;br&gt;dominerar inom området immunologi och medicinska fakulteterna i&lt;br&gt;Lund, Stockholm och Göteborg inom endokrinologi. Forskningen om&lt;br&gt;nervsystemet är väl representerad i Stockholm, Lund och Göteborg.&lt;br&gt;Inom ramen för Hälsouniversitetet i Linköping drivs en starkt etablerad&lt;br&gt;grundläggande mikrobiologisk och cellbiologisk forskning. De fördjupa-&lt;br&gt;de anslagsframställningarna visar att det pågår ett omfattande samarbete&lt;br&gt;mellan flera av de medicinska fakulteterna och både nationella och in-&lt;br&gt;ternationella företag. Speciellt kan nämnas forskning kring tillväxthor-&lt;br&gt;mon samt grunder för nya läkemedel mot infektioner och inflammatio-&lt;br&gt;ner. Vidare visar de fördjupade anslagsframställningarna på ett gott sam-&lt;br&gt;arbete mellan de medicinska fakulteterna och sjukvårdshuvudmännen,&lt;br&gt;samtidigt som nödvändigheten av att noggrant följa utvecklingen av om-&lt;br&gt;struktureringarna av hälso- och sjukvården inom landstings- och pri-&lt;br&gt;märkommunerna påpekas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete med sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 slöts ett samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen (SOU 1989:29). Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar som skall avsättas för&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördjupade anslagsframställningarna visar att de medicinska fakul-&lt;br&gt;teterna anser att samarbetsavtalets konstruktion är bra, bl.a. genom att&lt;br&gt;det har bidragit till klara förbättringar när det gäller att utnyttja de sam-&lt;br&gt;lade resurserna för klinisk utbildning och forskning. Vad gäller former-&lt;br&gt;na för tilldelning av forskarmånader, har flertalet landsting tillsammans&lt;br&gt;med de medicinska fakulteterna skapat rådsliknande fördelningssystem&lt;br&gt;som prövar de olika forskarnas kompetens och forskningsprogram. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råder enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk forskning&lt;br&gt;och utbildning i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den internationella&lt;br&gt;frontlinjen. Den medicinska forskningen har potential att även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis tillhöra den internationella eliten och genom tillkomsten av&lt;br&gt;olika typer av forskningscentra, kommer möjligheterna därtill att öka.&lt;br&gt;Genom samarbete med sjukvårdshuvudmän och över både fakultets-&lt;br&gt;gränser och institutionsgränser kommer den medicinska forskningen att&lt;br&gt;ha stora utvecklingsmöjligheter. Omprioriteringar och kontinuerlig&lt;br&gt;uppföljning av verksamheten är hela tiden nödvändig, en strävan mot&lt;br&gt;allt högre kvalitet bör utgöra basen för detta. Regeringens mening är att&lt;br&gt;detta bör ske inom de medicinska fakulteternas befintliga resursramar.&lt;br&gt;Regeringen vill understryka det angelägna i att effekterna av den pågå-&lt;br&gt;ende omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska forsk-&lt;br&gt;ningen följs upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå avser att bygga upp ett Centrum för molekylär&lt;br&gt;patogenes, med s.k. programmerad celldöd som grund för verksamhe-&lt;br&gt;ten. Forskningen kommer att öka förståelsen av uppkomst och förlopp&lt;br&gt;av en rad sjukdomar som t.ex. cancer, infektioner samt andra nervdege-&lt;br&gt;nerativa och autoimmuna sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programområdet är starkt förankrat i ledande grundforskning samti-&lt;br&gt;digt som flera kliniska kopplingar kan göras. Därmed har programmet&lt;br&gt;även betydelse för utvecklingen av klinisk forskning. Regeringen föror-&lt;br&gt;dar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för en uppbyggnad av ett&lt;br&gt;Centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor&lt;br&gt;beräknas för den medicinska fakulteten. 1 detta sammanhang vill reger-&lt;br&gt;ingen också hänvisa till den särskilda satsning på långsiktigt och konti-&lt;br&gt;nuerligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet som beskrivs&lt;br&gt;under avsnittet Internationellt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedriva effektiv och ändamålsenlig idrottsforskning i Sverige&lt;br&gt;är det angeläget att en lämplig organisation utformas. En omstrukturer-&lt;br&gt;ing av Centrum för idrottsforskning bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrum för idrottsforskning bör få ett nationellt samordningsansvar&lt;br&gt;för forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja forskning&lt;br&gt;inom idrottens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet övertar huvudmannaskapet för Centrum, i nära&lt;br&gt;samarbete med Idrottshögskolan. Dessa två högskolor bör ha gemen-&lt;br&gt;samt ansvar för driften av Centrum för idrottsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrum för idrottsforskning bör ledas av en styrelse med represen-&lt;br&gt;tanter för universiteten, Karolinska institutet, Högskolan för lärarutbild-&lt;br&gt;ning i Stockholm, Idrottshögskolan och Riksidrottsförbundet. Ordfö-&lt;br&gt;randen i styrelsen utses av regeringen. Ett vetenskapligt råd knyts till&lt;br&gt;styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Regeringen kommer i annat&lt;br&gt;sammanhang att besluta om föreskrifter för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Centrums verksamhet bör för budgetåret 1993/94 föreslås en för-&lt;br&gt;stärkning med 2,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de medicinska fakul-&lt;br&gt;teterna anvisas sammanlagt 920 206 000 kronor för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 2 500 000&lt;br&gt;kronor avseende Centrum för idrottsforskning. För budgetåret 1995/96&lt;br&gt;förordas därutöver ingen ytterligare ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de medicinska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologiska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk fakultet finns vid universiteten i Göteborg, Umeå, Lund&lt;br&gt;samt vid Karolinska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de odontologiska fakulteterna fördelas innevarande budge-&lt;br&gt;tår enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 498 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 778 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 999 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 946 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 221 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 %&lt;br&gt;av fakultetsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den odontologiska forskningen i Sverige har framför allt under det&lt;br&gt;senaste decenniet genomgått en väsentlig förändring i det att steget mel-&lt;br&gt;lan grundforskning och klinisk forskning och dess tillämpning minskat&lt;br&gt;avsevärt. Vid de odontologiska fakulteterna bedrivs i huvudsak forsk-&lt;br&gt;ning och utbildning angående sjukdomar och avvikelser i munhålan&lt;br&gt;och angränsande vävnader, deras etiologi, patogenes, prevention, be-&lt;br&gt;handling och epidemiologi. Dessutom bedrivs en omfattande forskning&lt;br&gt;kring dentala material. Många av ämnena är av experimentell karaktär&lt;br&gt;och ställer således speciella krav. Den svenska kliniska odontologin har&lt;br&gt;inom flera områden varit internationellt vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom odontologisk forskning vid Karolinska institutet har man lagt&lt;br&gt;tyngdpunkten på biomedicin och dentala material, infektionssjukdo-&lt;br&gt;mar, klinisk mikrobiologi samt immunologi och innehar en särställ-&lt;br&gt;ning inom dessa områden. Fakulteten har ett mycket brett samarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med Huddinge sjukhus vilket är Sveriges största forskningscentrum för&lt;br&gt;infektionssjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid odontologiska fakulteten vid Universitetet i Lund har etablerats&lt;br&gt;en forskningsprofil som bygger på omfattande nationella och internatio-&lt;br&gt;nella kontaktnät bl.a. kring karies, kariesrelaterade mikroorganismers&lt;br&gt;epidemiologi, tandlossningssjukdomarna, immunologi, användbarheten&lt;br&gt;av nya material, som ersättning för amalgam och som implantat samt&lt;br&gt;utveckling av diagnostiska metoder för tidig upptäckt av maligna för-&lt;br&gt;ändringar och andra sjukdomar i käkar och ansiktsskelett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den kliniska forskningen vid odontologiska fakulteten i Göte-&lt;br&gt;borg även i framtiden skall kunna vara internationellt slagkraftig har&lt;br&gt;vissa basala forskningsinriktningar prioriterats starkt som t.ex. cytogene-&lt;br&gt;tik, mikrobiell adhesionsforskning samt oral biokemi, vilka har en stor&lt;br&gt;betydelse för utvecklingen av den odontologiska forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsorganisationen vid odontologiska fakulteten vid Universite-&lt;br&gt;tet i Umeå har varit föremål för fortlöpande utvärdering genom åren.&lt;br&gt;Under den senaste femårsperioden har skapats en enhet för studier av&lt;br&gt;benets biologi, speciellt då för studier av de inflammationsinducerade&lt;br&gt;benförändringarnas patogenes. I Umeå finns en för landet unik kompe-&lt;br&gt;tens inom detta område. Genom framsynt planering disponerar fakulte-&lt;br&gt;ten idag över ändamålsenliga forskningslaboratorier i anslutning till den&lt;br&gt;kliniska verksamheten, samt planerar för att knyta de prekliniska verk-&lt;br&gt;samheterna närmare forskningen inom de kliniska ämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter bemyndigande av regeringen den 25 oktober 1990 tillkallades en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att förhandla om systemet för ersättning&lt;br&gt;till tandvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med odonto-&lt;br&gt;logisk utbildning och forskning m.m. Genom beslut den 11 juni 1992&lt;br&gt;utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Enligt dessa direk-&lt;br&gt;tiv skulle förhandlingsarbetet bl.a. begränsas till att avse Göteborgs&lt;br&gt;kommun och Västerbottens läns landstingskommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag med avseende på vissa förändringar i tjänsteorgani-&lt;br&gt;sationen, som lades fram under våren 1992, har remissbehandlats. För-&lt;br&gt;slaget tillstyrktes i huvudsak. Resmissvaren finns tillgängliga på Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet. Utredaren har nyligen lagt fram förslag till avtal.&lt;br&gt;Förslaget bereds nu inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kliniska odontologiska forskningen har förändrats väsentligt sedan&lt;br&gt;1980-talets början. Fakulteterna har bl.a. skapat sig vissa profilområden&lt;br&gt;vilket medfört en ökad publicering av artiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördjupade anslagsframställningarna visar att speciell vikt kommer&lt;br&gt;att läggas vid samverkan mellan preklinisk och klinisk verksamhet&lt;br&gt;inom den odontologiska forskningen. Samhällets ökade krav på att de&lt;br&gt;material som används inom sjukvården håller hög kvalitet påverkar i&lt;br&gt;hög grad den odontologiska forskningen, vilket bl.a. lett till att flera fa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulteter prioriterar forskningen kring dentala material. Den nya biolo-&lt;br&gt;giska grundsyn som forskningen utvecklat ställer krav på en förändrad&lt;br&gt;forskningsstrategi och forskningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk forskning är angelägen för den samlade kunskapen om&lt;br&gt;människornas hälsa och sjukdomar. Det är bl.a. viktigt att få kunskaps-&lt;br&gt;underlag för de orala problem som uppstår genom att befolkningens ål-&lt;br&gt;dersstruktur förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de odontologiska fa-&lt;br&gt;kulteterna anvisas sammanlagt 96 381 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de odontologiska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutiska fakulteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk fakultet finns vid Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För farmaceutisk forskning anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt&lt;br&gt;32 606 000 kronor. Härutöver erhåller fakulteten externa medel motsva-&lt;br&gt;rande ca 35 % av fakultetsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan den medicinska fakulteten i Uppsala och den farmaceutiska&lt;br&gt;fakulteten pågår för närvarande samverkan i ett stort antal forsknings-&lt;br&gt;projekt och då framför allt med olika kliniska institutioner vid Akade-&lt;br&gt;miska sjukhuset i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har härigenom framkommit ett antal profilområden för forsk-&lt;br&gt;ningen vid den farmaceutiska fakulteten, områden inom vilka en inter-&lt;br&gt;nationellt uppmärksammad forskning bedrivs och där det mångdiscipli-&lt;br&gt;nära forskningssamarbetet har spelat en betydelsefull roll. Bland dessa&lt;br&gt;finns tre tydliga profilområden: design av farmaka, läkemedelstillförsel&lt;br&gt;samt läkemedels upptag och disposition i den levande organismen och&lt;br&gt;betydelsen därav för läkemedelsterapin och miljöforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de samlade externa medlen svarar forskningsråd för i genomsnitt&lt;br&gt;30 %. Forskningen inom exempelvis biofarmaci, galenisk farmaci, läke-&lt;br&gt;medelsformulering, farmakognosi och socialfarmaci har läkemedelsin-&lt;br&gt;dustrin och Apoteksbolaget som främsta finansieringskällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den farmaceutiska fakulteten har 854 artiklar publicerats under&lt;br&gt;perioden 1986-1990 inom det kemiska området. Inom det bioveten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapliga området har 455 artiklar publicerats samt 248 artiklar inom&lt;br&gt;området farmaci. Det internationella samarbetet är väl utvecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk farmaceutisk forskning och utbildning har en internationellt&lt;br&gt;framskjuten ställning. I samarbetet mellan läkemedelsindustrin, sjuk-&lt;br&gt;vården och den farmaceutiska forskningen finns en kreativ växelverkan&lt;br&gt;mellan utveckling och grundforskning. Inom läkemedelsområdet finns&lt;br&gt;ett fåtal större företag eller offentliga verksamheter med utpräglad be-&lt;br&gt;ställarkompetens och relativt hög andel forskarutbildad personal, som i&lt;br&gt;samarbete med forskare inom det farmaceutiska området satsar på egen&lt;br&gt;forskning och eget utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk farmaceutisk forskning håller en mycket god kvalitet. Den far-&lt;br&gt;maceutiska forskningen har potential att även fortsättningsvis hålla in-&lt;br&gt;ternationellt högsta standard. Ett fortsatt samarbete med läkemedelsin-&lt;br&gt;dustrin ger den farmaceutiska forskningen goda utvecklingsmöjligheter.&lt;br&gt;Likaså är samarbetet över fakultets- och institutionsgränserna betydan-&lt;br&gt;de. Den farmaceutiska fakulteten i Uppsala prioriterar ett antal viktiga&lt;br&gt;områden. Så långt möjligt bör av fakulteten prioriterade områden tillgo-&lt;br&gt;doses genom omfördelningar inom fakultetanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till den farmaceutiska&lt;br&gt;fakulteten anvisas sammanlagt 35 172 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande den farmaceutiska fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Medicinska forskningsrådet anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt&lt;br&gt;340,9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av grund-&lt;br&gt;läggande och långsiktig karaktär har Medicinska forskningsrådet till&lt;br&gt;uppgift att ta initiativ till att stärka forskning inom medicinska områ-&lt;br&gt;den som har särskild betydelse för samhället samt att stärka internatio-&lt;br&gt;nellt forskningssamarbete och informera om forskningens resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet arbetar över hela det medicinska forskningsfältet inklusive de&lt;br&gt;farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av medlen används till projektbidrag, ungefär en femte-&lt;br&gt;del till olika forskartjänster och en tiondel till olika initiativområden.&lt;br&gt;Dessutom används resurserna till finansiering av forskningsapparatur&lt;br&gt;och till stipendier av olika slag samt symposier, konferenser m.m. Stöd&lt;br&gt;till internationellt samarbete är en relativt stor post i rådets budget. För-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delningen av rådets resurser på de olika ändamålen är inte konstant,&lt;br&gt;utan omprioriteringar sker ständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets projektstöd till olika områden fördelades budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till forskningsprojekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskartjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning inom initiativområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till forskningsapparatur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationell forskningsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanslikostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR:s forskningsstöd finansierar till största delen forskningsprojekt och&lt;br&gt;forskartjänster. Stora ämnesområden när det gäller rådets projektstöd är&lt;br&gt;nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi, celibiologi, forskning&lt;br&gt;om hjärtat och kärlsystemen samt molekylärbiologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till befolkningen, intar Sverige en internationellt ledan-&lt;br&gt;de ställning inom området biomedicin och ligger på tredje plats inom&lt;br&gt;området klinisk medicin när det gäller publiceringsaktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR påbörjade år 1991 en ny aktivitet i form av s.k. ämneskonferen-&lt;br&gt;ser. Avsikten med dessa är att identifiera starka forskningsområden samt&lt;br&gt;problemområden inom MFR:s verksamhet, att ta fram instrument för&lt;br&gt;att konsolidera och vidareutveckla rådets tyngdpunktsområden samt att&lt;br&gt;lägga fram förslag till åtgärder inom problemområden. Hittills har fyra&lt;br&gt;konferenser avhållits och behandlat neurovetenskap, fysiologi och far-&lt;br&gt;makologi, patologi och bioteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferenserna har visat att svensk forskning inom dessa områden är&lt;br&gt;av god kvalitet och omfattning. Gemensamt för dessa områden är att&lt;br&gt;samarbetet mellan de prekliniska och kliniska disciplinerna måste un-&lt;br&gt;derlättas och vidgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gen-etik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning där människor och djur utgör en del av studieområdet inne-&lt;br&gt;håller alltid en etisk dimension. Vid all forskning av denna typ träder&lt;br&gt;forskaren in i ett ansvarsförhållande till de undersökta. Vetenskapssam-&lt;br&gt;hället har också av tradition varit medvetet om etiska överväganden.&lt;br&gt;För att garantera att forskning bedrivs på ett etiskt tillfredsställande sätt&lt;br&gt;behövs både en etisk granskningsorganisation och tydligt formulerade&lt;br&gt;regler för området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom medicinsk forskning har byggts upp ett system för etisk gransk-&lt;br&gt;ning av forskningsprojekt. Denna granskningsverksamhet sker i spe-&lt;br&gt;ciellt tillsatta forskningset iska kommittéer, som är direkt eller indirekt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knutna till de medicinska fakulteterna och har en sammansättning av&lt;br&gt;fackmän och lekmän. Etisk granskning av forskningsprojekt krävs idag&lt;br&gt;av alla medicinska fakulteter, sjukvårdshuvudmännen, Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet och andra anslagsgivare samt av vetenskapliga tidskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med introduktionen av molekylärbiologiska tekniker i den bio-&lt;br&gt;medicinska och biologiska forskningen i mitten på 1970-talet skapades&lt;br&gt;experimentella möjligheter att studera de centrala livsprocesserna hos&lt;br&gt;växter och djur på ett sätt som dittills varit helt otänkbart. Vidare skapa-&lt;br&gt;des förutsättningar för helt nya industriella tillämpningar av biotekno-&lt;br&gt;logiska metoder i kommersiell skala. Den snabba utvecklingen som se-&lt;br&gt;dan ägt rum inom biotekniken och konsekvenserna av denna i ett bre-&lt;br&gt;dare perspektiv har aktualiserats ytterligare efter starten av det s.k.&lt;br&gt;HUGO-projektet (Human Genome Organisation), vilket syftar till en&lt;br&gt;kartläggning av människans arvsmassa. Detta genomprojekt förutses&lt;br&gt;kunna lämna mycket stora bidrag till den medicinska vetenskapen och&lt;br&gt;förväntas hjälpa oss förstå och eventuellt också behandla monogenetiska&lt;br&gt;liksom många multifaktoriella sjukdomar vid vilka genetisk predisposi-&lt;br&gt;tion spelar en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med denna forsknings- och industriutveckling startade en&lt;br&gt;debatt kring de etiska, sociala och juridiska konsekvenser som ett okon-&lt;br&gt;trollerat utnyttjande av denna nya kunskap skuller kunna få. Dessa dis-&lt;br&gt;kussioner accentuerades ytterligare av HUGO-projektet. Många av de&lt;br&gt;frågor som kan ställas med anledning av detta projekt är inte nya utan&lt;br&gt;har rests mot bakgrund av den ”traditionella” genetiska forskningen se-&lt;br&gt;dan lång tid tillbaka. Däremot kan problemen i samband med dagens&lt;br&gt;forskning förväntas öka både till storlek och mångfald när antalet iden-&lt;br&gt;tifierade gener ökar och olika diagnostiska tester utvecklas och börjar&lt;br&gt;användas. 1 detta sammanhang är det viktigt att främst belysa tre aspek-&lt;br&gt;ter på bioetiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den biologiska mångfalden och dennas betydelse.&lt;br&gt;Utvecklingen inom fosterdiagnostiken och HUGO-projektet.&lt;br&gt;Etiska, sociala och juridiska konsekvenser av de ökade kunskaper-&lt;br&gt;na kring människan och andra organismers genom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ha en god kunskapsberedskap för att kunna klarläg-&lt;br&gt;ga utvecklingslinjerna inom bioetiken så att de möjligheter den nya&lt;br&gt;forskningen innebär kan utnyttjas med beaktande av etiska, sociala och&lt;br&gt;juridiska aspekter. Gen-etiken berör verksamheter inom ett flertal om-&lt;br&gt;råden som jordbruk, miljö, medicin, samhällsvetenskap, industri, juri-&lt;br&gt;dik och U-landsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa de frågor som är förknippade med&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen inom området och härvid särskilt bevaka de etis-&lt;br&gt;ka aspekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR:s insatser är avgörande för att forskningen inom området skall&lt;br&gt;hålla en hög internationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR har prioriterat ett antal angelägna forskningsområden, däribland&lt;br&gt;forskning inom områdena proteinkemi och glykobiologi. Detta är om-&lt;br&gt;råden som är centrala för att bioteknologiska industriprodukter, främst&lt;br&gt;nya typer av vacciner och läkemedel skali kunna utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat angeläget område MFR prioriterat för framtiden är folkhäl-&lt;br&gt;soforskning. Speciellt bör molekylärbiologisk epidemiologi omnämnas,&lt;br&gt;vilken kommer att få allt större betydelse för förståelsen av sjukdomsut-&lt;br&gt;bredning och sjukdomsuppkomst. Tillämpad forskning med inriktning&lt;br&gt;på faktisk folkhälsoverksamhet finansieras i första hand via Socialveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR prioriterar också kartläggningen av människans och andra orga-&lt;br&gt;nismers arvsmassa, ”genom”, för att man skall kunna tillvarata kun-&lt;br&gt;skap av betydelse för diagnostik och behandling av sjukdomar, och ut-&lt;br&gt;veckla läkemedel och andra industriprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår från att MFR på bästa sätt tillgodoser dessa områden&lt;br&gt;inom ramen för de resurser rådet disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande Medicinska forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.4 Naturvetenskapliga forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stock-&lt;br&gt;holm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. För naturvetenskaplig&lt;br&gt;forskning anvisas innevarande år sammanlagt 921 034 000 kronor. För&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna dessutom externa anslag motsva-&lt;br&gt;rande ca 85 % av fakultetsanslagen. (Källa: SCB 1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största fakulteterna finns i Uppsala och Stockholm. I storleksord-&lt;br&gt;ning följer sedan fakulteterna i Lund, Umeå och Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251 632 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252 088 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 669 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 393 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella meteorologiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;institutet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 583 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Botaniska trädgården i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 487 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 512 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;921 034 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna bedrivs forskning&lt;br&gt;och utbildning inom de övergripande områdena matematik, fysik, ke-&lt;br&gt;mi, biologi samt geovetenskapliga ämnen. Inom dessa områden finns en&lt;br&gt;mycket stor mängd skilda vetenskapliga discipliner. Flertalet av ämnena&lt;br&gt;har experimentell natur, vilket ställer speciella krav på resurser i form&lt;br&gt;av lokaler och utrustning. Laboratorier och apparatur kräver kontinu-&lt;br&gt;erlig förnyelse för att forskningen skall kunna upprätthållas på en inter-&lt;br&gt;nationellt konkurrenskraftig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska naturvetenskapliga forskningen är av hög internationell&lt;br&gt;klass och karaktäriseras av god internationell förankring. Publicerings-&lt;br&gt;frekvensen i internationella, ansedda tidskrifter är mycket hög inom fle-&lt;br&gt;ra ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm prioriterar två övergripande aspekter som&lt;br&gt;båda har betydelse för den naturvetenskapliga forskningen nämligen in-&lt;br&gt;ternationalisering och miljöfrågor. I studiet av Östersjön tydliggörs bety-&lt;br&gt;delsen av dessa frågor. I Stockholm finns Stockholms marina centrum&lt;br&gt;som en del av fakultetens profil. Vidare prioriteras flera sektionsöver-&lt;br&gt;skridande forskningsområden, astrofysik, fundamental växelverkan, ma-&lt;br&gt;terialvetenskap, molekylära livsegenskaper och naturresurs- och miljö-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsalafakulteten är landets största och inkluderar även teknisk&lt;br&gt;forskning. Fakultetens beteckning kommer att ändras till teknisk-&lt;br&gt;naturvetenskaplig fakultet. Tyngdpunkten finns inom den experimen-&lt;br&gt;tella delen och selektiva satsningar på internationellt starka områden ef-&lt;br&gt;tersträvas. Biomedicinskt centrum erbjuder en forskningsintensiv miljö.&lt;br&gt;Här finns biologer och kemister i samverkan med forskare både från&lt;br&gt;andra fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Vid fakulteten&lt;br&gt;finns också den nationella forskningsanläggningen The Svedberglabora-&lt;br&gt;toriet som bedriver acceleratorbaserad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fakulteten i Lund finns en tyngdpunkt inom fysik-kemi. Här&lt;br&gt;finns t.ex. den nationella forskningsanläggningen MAX-laboratoriet, där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synkrotronljusforskning bedrivs. Tillkomsten av fysiska institutionens&lt;br&gt;lasercentrum öppnar också nya möjligheter för forskare inom kemi-&lt;br&gt;fysik. Några av fakultetens områden är särskilt framträdande: astrono-&lt;br&gt;mi, fysik-teoretisk fysik, synkrotronljusforskning, matematik och data-&lt;br&gt;logi, kemi, växtbiologi och ekologi, molekylärbiologi och vissa geove-&lt;br&gt;tenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har flera&lt;br&gt;institutioner gemensamma med Chalmers tekniska högskola. Detta ger&lt;br&gt;positiva synergieffekter. Universitetets prioriterade forskningsprofiler&lt;br&gt;finns till stor del inom naturvetenskaperna, nämligen biomedicin och&lt;br&gt;bioteknik där man eftersträvar kraftfulla satsningar. Andra forsknings-&lt;br&gt;profiler är den marina forskningen med Göteborgs marina centrum och&lt;br&gt;miljöforskning där fakulteten har en med Chalmers gemensam miljöve-&lt;br&gt;tenskaplig sektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå är biologiforskningen den volymmässigt&lt;br&gt;största vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här finns några av&lt;br&gt;landets ledande institutioner. Viktiga områden är molekylärbiologi,&lt;br&gt;mikrobiologi, och botanik. Umeå marina centrum och Centrum för&lt;br&gt;miljövetenskaplig forskning utgör andra delar av Umeåprofilen. Kemi-&lt;br&gt;institutionen är universitetets största institution. En stor del av kemi-&lt;br&gt;forskningen rör biologiskt relevanta frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk naturvetenskaplig forskning är av god kvalitet, och befinner sig i&lt;br&gt;många fall inom den världsledande eliten. Vid samtliga fakulteter har&lt;br&gt;delar av forskningen blivit föremål för NFR:s internationella utvärde-&lt;br&gt;ringar och har mestadels erhållit mycket goda omdömen. Ett brett&lt;br&gt;spektrum av forskningsområden lyfts fram som mycket framgångsrika&lt;br&gt;och angelägna, samtidigt som det finns vissa strukturella förbättringar&lt;br&gt;att eftersträva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vilja till ökad forskning om miljöfrågor och forskning inom områ-&lt;br&gt;det cell- och molekylärbiologi förenar universiteten. På flera håll beto-&lt;br&gt;nas vikten av tvärvetenskapliga satsningar, då framtidens komplexa sam-&lt;br&gt;hälle kommer att kräva ämnesöverskridande forskning. Den mest liv-&lt;br&gt;fulla forskningen återfinns ofta just i gränsområdet mellan olika ämnen.&lt;br&gt;Ett exempel är biologisk, kemisk och medicinsk forskning som alltmer&lt;br&gt;berör samma områden samt stödjer och kompletterar varandra. Även i&lt;br&gt;gränsskiktet kemi-fysik finns ett växande forskningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala har en&lt;br&gt;utvärdering gjorts av fakultetens hela verksamhet. Internationella topp-&lt;br&gt;forskare engagerades i utvärderingen och lämnade värdefulla synpunk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter på starka och svaga sidor. I positiva ordalag nämndes framförallt ast-&lt;br&gt;ronomi, jonfysik, strukturbiologi och bioorganisk kemi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av utvärderingar är, enligt regeringens mening, ett värde-&lt;br&gt;fullt instrument för fakulteterna. Resultaten ger riktlinjer för fakulte-&lt;br&gt;tens planeringsarbete och torde vara särskilt värdefulla inför de konti-&lt;br&gt;nuerliga omprioriteringar som bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god förmåga att erhålla rådsmedel betraktas allmänt som kvalitets-&lt;br&gt;kriterium. En jämförelse i detta avseende mellan de matematisk-&lt;br&gt;naturvetenskapliga fakulteterna visar att fakulteten i Lund har den hög-&lt;br&gt;sta andelen rådsmedel i förhållande till fakultetsmedel (41 %). Variatio-&lt;br&gt;nerna mellan olika ämnen inom fakulteterna är dock mycket stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rekommendationer som gjordes i Naturvetenskapliga forskningsrå-&lt;br&gt;dets utvärdering av den samlade svenska fysikforskningen bör utgöra ut-&lt;br&gt;gångspunkt för ett långsiktigt förändringsarbete angående fysikforsk-&lt;br&gt;ningens inriktning och struktur. Det är viktigt att en god samordning&lt;br&gt;och planering av området åstadkoms liksom en rimlig arbetsfördelning&lt;br&gt;mellan universitet och högskolor. Detta motiveras bl.a. av rent veten-&lt;br&gt;skapliga skäl men även av fysikens behov av mycket avancerad och dyr-&lt;br&gt;bar utrustning. Det är likaså viktigt om de stora investeringar som nu&lt;br&gt;görs på fysikområdet, bl.a. i Fysikcentrum i Stockholm, skall utnyttjas&lt;br&gt;optimalt. Alla berörda instanser från rådsnivå till enskilda fakulteter&lt;br&gt;bör engageras i den långsiktiga processen. Det är likaså viktigt att inter-&lt;br&gt;nationell expertis deltager. Regeringen återkommer i annat samman-&lt;br&gt;hang till det fortsatta arbetet med detta. Regeringen avser att behandla&lt;br&gt;denna fråga i den uppföljande propositionen om forskning år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det av största vikt att fakulteterna genomför omfat-&lt;br&gt;tande satsningar på den grundläggande, forskarstyrda allmänna biolo-&lt;br&gt;gin. Grundvetenskaplig forskning inom områden som botanik, zoologi&lt;br&gt;och ekologi med aktuella inriktningar som biologisk mångfald, för att&lt;br&gt;endast ge några exempel, har ett stort inomvetenskapligt värde. Den ger&lt;br&gt;oss kunskap både om vår omvärld och om oss själva som biologiska va-&lt;br&gt;relser. Den grundläggande biologin är också basen för den medicinska&lt;br&gt;forskningen. Utan förståelse för de fundamentala lagar som styr celler&lt;br&gt;och organismer kan inte sjukdomsframkallande störningar botas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande biologisk forskning är också nödvändig som bas för&lt;br&gt;den mer tillämpade miljöforskningen. Forskningen får inte alltför ensi-&lt;br&gt;digt inriktas på existerande miljöproblem och därmed försumma det&lt;br&gt;undersökande, förebyggande arbetet. Om förändringar i naturen skall&lt;br&gt;kunna uppmärksammas, tolkas och eventuellt åtgärdas är det essentiellt&lt;br&gt;med kunskap om organismernas och ekosystemens naturliga samspel&lt;br&gt;och funktion. Detta ger en kunskapsbas som kan nyttjas vid framtida, i&lt;br&gt;dag okända, miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från universiteten har redovisats behov av en rad punktvisa insatser&lt;br&gt;inom olika forskningsprofiler. Här förutsätter regeringen att lokala&lt;br&gt;omprioriteringar kan ge utrymme för de mest angelägna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cell- och molekylärbiologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de cell- och molekylärbiologiska områdena har nya metoder de&lt;br&gt;senaste decennierna åstadkommit en revolutionerande utveckling. Vi&lt;br&gt;får nu en allt djupare kunskap om grundläggande biologiska fenomen&lt;br&gt;som arvsanlagens konstruktion och funktion. Detta ger i sin tur ny&lt;br&gt;kunskap och förståelse för en rad viktiga biologiska områden som arter-&lt;br&gt;nas utveckling, fosterutveckling, åldrande osv. Både biologisk och medi-&lt;br&gt;cinsk forskning har dragit nytta av denna utveckling. De nya metoderna&lt;br&gt;ger även förutsättningar för att förklara uppkomsten av många av våra&lt;br&gt;vanligaste folksjukdomar. Resultaten kan också leda till bättre metoder&lt;br&gt;för att bota sjukdomar. 1 många fall kan även svensk industri dra nytta&lt;br&gt;av resultaten, bl.a. i framställningen av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska forskare har på dessa områden en framskjuten ställning. Ett&lt;br&gt;flertal grupper befinner sig vid forskningsfronten. I anslagsframställ-&lt;br&gt;ningarna påpekas det generellt att det finns ett behov av ökade insatser&lt;br&gt;inom dessa forskningsområden som sysslar med studiet av de grundläg-&lt;br&gt;gande livsegenskaperna: cell- och molekylärbiologi med angränsande&lt;br&gt;kemiska områden som biokemi och strukturstudier av biologiska&lt;br&gt;makrokromolekyler. Behoven av ökade resurser för denna forskning&lt;br&gt;bör beaktas vid den lokala medelsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de intressanta förslagen på området har lämnats av Universite-&lt;br&gt;tet i Umeå. Universitetet avser inrätta ett Centrum för molekylär pato-&lt;br&gt;genes. Verksamheten bygger inte på den traditionella modellen med&lt;br&gt;ämnesinriktade tjänster, utan på en kraftsamling kring en grundläggan-&lt;br&gt;de biologisk frågeställning med aktualitet vid den moderna forsknings-&lt;br&gt;fronten. Verksamheten inriktas på s.k. programmerad celldöd, ett feno-&lt;br&gt;men som kan ge förklaringar i sammanhang som fosterutveckling och&lt;br&gt;åldrande. En ökad förståelse för den programmerade celldöden kan&lt;br&gt;också bidra till förståelsen för hur autoimmuna sjukdomar som reuma-&lt;br&gt;tism och diabetes uppkommer. Aven för behandlingen av cancer och&lt;br&gt;för kunskapen om infektioner kan forskning om programmerad celldöd&lt;br&gt;vara viktig. Området har alltså stort grundforskningsvärde kombinerat&lt;br&gt;med ett högt kliniskt intresse. Regeringen förordar att sammanlagt 6&lt;br&gt;miljoner kronor anvisas för uppbyggnad av ett centrum för molekylär&lt;br&gt;patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den natur-&lt;br&gt;vetenskapliga fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg för marin forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre marina centra i Stockholm, Göteborg och Umeå har tillsammans&lt;br&gt;ansvaret för marin forskning och viss miljökontroll längs den svenska&lt;br&gt;kusten. Fartyg, anpassade för forskningens behov, är därför ett nödvän-&lt;br&gt;digt redskap i deras verksamhet. Tillgången på fartyg har varit otillräck-&lt;br&gt;lig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog år 1991 åt generaldirektören Ulf Larsson att före-&lt;br&gt;slå organisationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning. Utredaren har till regeringen överlämnat rapporten, Organi-&lt;br&gt;sationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin forskning, Ds&lt;br&gt;1991:74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att bristen på fartygsresurser är mest akut för&lt;br&gt;den forskning som bedrivs i öppet hav. Det konstateras också att det&lt;br&gt;finns en potential av fartyg i Sverige som dock nu inte är användbara&lt;br&gt;för forskning. Den nuvarande anslagsnivån är också för låg för att täcka&lt;br&gt;de marina centras behov av att hyra fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär i korthet att lämpliga fartyg byggs om för att passa&lt;br&gt;forskningens behov samt att de marina centras förhyrning av fartyg&lt;br&gt;samordnas. Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Re-&lt;br&gt;missinstanserna är eniga i att anslagsnivån inte räcker för att täcka be-&lt;br&gt;hoven. Många ser också positivt på förslaget att marina centra via en&lt;br&gt;samordningsfunktion hyr in ombyggda och basutrustade fartyg. Vissa&lt;br&gt;remissinstanser hävdade att utredningen inte är fullständig då frågan om&lt;br&gt;nybygge eller köp av ett begagnat fartyg inte belysts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de marina centras behov av fartyg kan tillgodoses, även&lt;br&gt;för forskning i öppet hav. Ett utökat utbud av fartyg som står till förfo-&lt;br&gt;gande är därför en nödvändighet. Genom samordning vid förhyrning&lt;br&gt;bör vissa vinster kunna uppnås. För att rationalisera de marina centras&lt;br&gt;förhyrning av fartyg bör därför en samordningsfunktion inrältas som de&lt;br&gt;marina centra kan nyttja. Till följd av forskningspropositionen 1990&lt;br&gt;fördes 800000 kronor till det marina centret i Göteborg för vissa kost-&lt;br&gt;nader för samordning avseende samtliga marina centra. 1 enlighet med&lt;br&gt;detta bör samordningsfunktionen placeras vid Universitetet i Göteborg.&lt;br&gt;Medel för fartygsanvändning anvisas fortsättningsvis till de olika berör-&lt;br&gt;da universiteten. För fartygsanvändning bör en resursförstärkning med&lt;br&gt;5 000 000 kronor anvisas, jämnt fördelat mellan universiteten i Stock-&lt;br&gt;holm, Göteborg och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur fartygsbehovet skall kunna mötas utreds vidare inom&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet för att ge underlag för den långsiktiga be-&lt;br&gt;handlingen av fartygsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manne Siegbahninstitutet för fysik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall enligt förordningen (1988:734) med instruktion för insti-&lt;br&gt;tutet bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkel-&lt;br&gt;se, särskilt den acceleratorbaserade atom-, kärn- och elementarpartikel-&lt;br&gt;fysiken med angränsande områden. Manne Siegbahninstitutet för fysik&lt;br&gt;(MSI) anvisas innevarande år ett reservationsanslag om 23 221 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid MSI domineras sedan mitten av 1980-talet av upp-&lt;br&gt;byggnad och forskning vid CRYRING-anläggningen. Denna är en unik&lt;br&gt;accelerator-lagringsring för tunga joner med tillhörande jonkällor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger möjlighet till avancerad forskning. CRYR1NG invigdes hösten 1992&lt;br&gt;och experimenten har påbörjats. Mot bakgrund av att MSI föreslås bli&lt;br&gt;integrerat i högskolan och CRYR1NG föreslås som nationellt laboratori-&lt;br&gt;um har institutets organisation redan anpassats därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR har genomfört internationella utvärderingar av huvuddelen av&lt;br&gt;den forskning som bedrivs vid institutet. Utvärderingarna har givit goda&lt;br&gt;vitsord. En nyorientering av institutets verksamhet mot studiet av ato-&lt;br&gt;mära kollisioner (CRYRING) är följden av en sådan utvärdering. De-&lt;br&gt;sign och uppbyggnad av CRYRING har tekniskt och vetenskapligt be-&lt;br&gt;dömts av en internationell expertgrupp. Gruppen har avgivit goda om-&lt;br&gt;dömen om anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för organisationen av den svenska grund-&lt;br&gt;forskningen är att den äger rum vid universitet och högskolor och inte&lt;br&gt;vid fristående forskningsinstitut. Regeringen uppdrog år 1990 åt&lt;br&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att utreda förutsättningarna&lt;br&gt;för en integration av institutet i högskoleorganisationen i Stockholm.&lt;br&gt;Rapporten, Överföring av Manne Siegbahninstitutet för fysik till hög-&lt;br&gt;skoleorganisationen i Stockholm överlämnades under år 1992 till reger-&lt;br&gt;ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ föreslog att MSI integreras i högskoleorganisationen i Stock-&lt;br&gt;holm, med undantag för CRYRING-laboratoriet som föreslogs bli en&lt;br&gt;nationell forskningsanläggning. Utredningen visar att förutom undervis-&lt;br&gt;ningssamarbetet med Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) förekom-&lt;br&gt;mer samarbete mellan MSI, Universitetet i Stockholm och KTH bl.a.&lt;br&gt;inom Fysikcentrum. Universitetet och MSI har administrativt samarbe-&lt;br&gt;te. Utredningen föreslår att medel som nu disponeras av CRYRING förs&lt;br&gt;till anslaget för nationella forskningsanläggningar och övriga medel till&lt;br&gt;högskolan samt att verksamheten drivs vidare i nuvarande lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning över re-&lt;br&gt;missyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissin-&lt;br&gt;stanserna är positiva till en integration i högskoleorganisationen. Många&lt;br&gt;betonar att integrationen kan ses som ett första steg på vägen mot ett ut-&lt;br&gt;byggt Fysikcentrum. Det råder delade meningar bland remissinstanser-&lt;br&gt;na om huruvida en integration i organisationen vid KTH eller Universi-&lt;br&gt;tetet i Stockholm är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen från Universitetet i Stockholm, KTH och&lt;br&gt;MSI har de tre enheterna uttryckt önskemål om att forskargrupperna&lt;br&gt;vid MSI överförs efter fritt val till antingen KTH eller universitetet samt&lt;br&gt;att MSks anslag delas mellan KTH och universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat samarbete inom fysikforskningen i Stockholm har länge ef-&lt;br&gt;tersträvats bl.a. inom Fysikcentrum. Även i NFR:s nyligen genomförda&lt;br&gt;utvärdering av svensk fysikforskning förordas ett ökat samarbete mellan&lt;br&gt;olika fysikinriktningar. Det är också angeläget att främja ett väl utveck-&lt;br&gt;lat samarbete mellan fysikforskare i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att verksamheten vid MSI blir gemensam mellan&lt;br&gt;Universitetet i Stockholm och KTH. Regeringen avser vidare att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CRYRING-anläggningen till en nationell forskningsanläggning, vilket&lt;br&gt;redovisas under avsnittet om nationella forskningsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för MSI bör föras till KTH och till matematisk-&lt;br&gt;naturvetenskaplig fakultet vid Universitetet i Stockholm. Medlen bör&lt;br&gt;fördelas dem emellan i överensstämmelse med förslag från de berörda&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelser från Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB samt Svensk för-&lt;br&gt;ening för radiobiologi har strålningsbiologins hotade ställning påpekats.&lt;br&gt;Strålningsbiologin riskerar att försvinna som ämne. Av tidigare sex en-&lt;br&gt;heter med strålningsbiologisk forskning finns 1992 endast en kvar. De&lt;br&gt;övriga har lagts ner bl.a. genom att professurer med denna inriktning&lt;br&gt;inte har återbesatts eller fått ändrad inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan innebära problem med tanke på strålskydd, medicinska be-&lt;br&gt;handlingar, information och Sveriges deltagande i internationella strål-&lt;br&gt;skyddsorgan. Inte minst den bristande säkerheten i många kärnkraft-&lt;br&gt;verk i Sveriges närhet och den alltmer uppmärksammade radonproble-&lt;br&gt;matiken i våra bostäder motiverar att Sverige uppehåller egen forskning&lt;br&gt;kring strålningseffekter på biologiska organismer. Universiteten bör ta&lt;br&gt;ansvar för forskningen inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flera av landets universitet finns naturvetenskapliga museer. Des-&lt;br&gt;sa museer har gemensamt framfört till regeringen att det finns stora&lt;br&gt;problem inom deras verksamhet. De anser bl.a. att deras organisation är&lt;br&gt;föråldrad och att deras roll inom universiteten behöver stärkas. En ut-&lt;br&gt;redning kommer att tillkallas för att granska det statliga museiväsendet&lt;br&gt;med avseende på struktur, organisation och inrikting. I den översynen&lt;br&gt;bör frågan om de statliga museernas roll och ansvar i forskningsorgani-&lt;br&gt;sationen tas upp. Här bör även uppmärksammas universitetsmuseerna&lt;br&gt;samt deras framtida roll för forskning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slu.lsat.ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de&lt;br&gt;grundläggande naturlagarna och bildar därigenom även basen för de&lt;br&gt;medicinska, tekniska och industriella framstegen. Det moderna samhäl-&lt;br&gt;lets utveckling härrör till stora delar från naturvetenskapernas landvin-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och möjliggör&lt;br&gt;den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och utrustning som är&lt;br&gt;nödvändig för den naturvetenskapliga forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de naturvetenskapli-&lt;br&gt;ga fakulteterna anvisas sammanlagt 1 009 195 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser&lt;br&gt;beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för planering och&lt;br&gt;genomförande av svensk polarforskningsverksamhet i Arktis och An-&lt;br&gt;tarktis. Polarforskningssekretariatet anvisas innevarande år ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag om 19 825 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarområdenas betydelse för klimat och den globala miljön har lett&lt;br&gt;till ökat behov av forskning. I Sverige har detta behov tillgodosetts ge-&lt;br&gt;nom Polarforskningssekretariatets tillkomst år 1984. Polarforsknings-&lt;br&gt;sekretariatet har till uppgift att främja svensk polarforskning. Främst&lt;br&gt;sker det genom att organisera och genomföra expeditioner i polarområ-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sin tillkomst 1984 har Polarforskningssekretariatet snabbt byggt&lt;br&gt;upp en omfattande forskningsverksamhet. Svenska forskare deltar årli-&lt;br&gt;gen i expeditioner till polarområdena. Polarforskningssekretariatet avser&lt;br&gt;nu stärka forskningen i Arktis. Ett första steg var expeditionen till&lt;br&gt;Nordpolen med isbrytaren Oden 1991. År 1994 planeras en svensk-rysk&lt;br&gt;expedition iängs den ryska ishavskusten från Kolahalvön till Berings&lt;br&gt;sund för att studera den arktiska tundrans ekologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande treårsperioden kommer forskningsverksamhe-&lt;br&gt;ten i Antarktis att bibehållas på en oförändrad ambitionsnivå med årliga&lt;br&gt;samordnade expeditioner tillsammans med Norge och Finland. Säsong-&lt;br&gt;en 1993/94 har Sverige huvudansvaret för transporter och annan logis-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarforskningssekretariatet kommer att inom nuvarande budgetra-&lt;br&gt;mar tilldelas utökade uppgifter i och med att en ny svensk lagstiftning&lt;br&gt;införs med anledning av Antarktisfördragets miljöskyddsprotokoll. Po-&lt;br&gt;larforskningssekretariatet kommer att få ansvar för tillståndsgivning och&lt;br&gt;tillsyn över vistelse i Antarktis. Denna uppgift sträcker sig utanför&lt;br&gt;forskningens domäner och omfattar bl.a. även turister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av Polarforskningssekretariatets verksamhet visar att det&lt;br&gt;på nuvarande budgetnivå är möjligt att bedriva ett väl fungerande forsk-&lt;br&gt;ningsprogram i Arktis och Antarktis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en polarforskningsverksamhet som omfattar ca 150 aktiva&lt;br&gt;forskare. Årligen engageras ca 50 forskare i expeditioner till Arktis och&lt;br&gt;Antarktis. En avsevärd del av forskningen sker i internationell samver-&lt;br&gt;kan. Svensk polarforskning går nu in i en konsolideringsfas där det är&lt;br&gt;viktigt att lägga större vikt vid strategiska och långsiktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att granska de vunna erfarenheterna och göra en fördjupad analys&lt;br&gt;av verksamheten uppdrog regeringen år 1991 åt FRN att utvärdera&lt;br&gt;svensk polarforskning. Den 25 juni 1992 avlämnade FRN sin rapport,&lt;br&gt;Swedish polar research: an evaluation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande organisationen av svensk polarforskning, där Polar-&lt;br&gt;forskningssekretariatet svarar för planering och genomförande av expe-&lt;br&gt;ditioner och Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är veten-&lt;br&gt;skapligt rådgivande organ, ansågs av utvärderingen som bästa lösning&lt;br&gt;bland olika organisationsalternativ. Strukturen borde dock stärkas. Ut-&lt;br&gt;värderingen konstaterade också att svensk polarforskning generellt har&lt;br&gt;en hög kvalitet med god relevans för området. En ökad långsiktighet i&lt;br&gt;planeringen och tydligare samordning av forskningsinsatserna efterlystes&lt;br&gt;emellertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen har varit på remiss till universitet, högskolor, forsk-&lt;br&gt;ningsråd m.fl. Remissyttrandena visar på nästan total enighet om att&lt;br&gt;ökad långsiktighet är att eftersträva. En sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de långa planeringstiderna för expeditioner kräver polarforsk-&lt;br&gt;ning i hög grad långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en&lt;br&gt;bas av fasta polarforskartjänster. En sådan bas underlättar också rekry-&lt;br&gt;teringen av forskarstuderande. Utan en kvalificerad handledning mins-&lt;br&gt;kar möjligheterna att behålla intresserade studenter och skapa en stabil&lt;br&gt;forskningsmiljö. Av remissvaret från NFR framgår att rådet finner det&lt;br&gt;välmotiverat med en förstärkning av tjänster med polarforskningsinrikt-&lt;br&gt;ning. Tjänster som särskilda forskartjänster, forskarassistenter och dok-&lt;br&gt;torandtjänster nämns som lämpliga. Vid utlysningen av forskartjänster&lt;br&gt;bör NFR särskilt beakta behoven av tjänster för polarforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att finansieringen av de vetenskapliga projekten och&lt;br&gt;expeditionsplaneringen samordnas så att ett vetenskapligt och kostnads-&lt;br&gt;mässigt effektivt arrangemang uppnås. I remissvaren framkommer en&lt;br&gt;tydlig vilja hos flera intressenter att öka samordningen mellan expedi-&lt;br&gt;tionsplanering och finansiering av forskningsprojekten. Regeringen för-&lt;br&gt;utsätter att de förslag till samordningsinsatser som nämns också utveck-&lt;br&gt;las till en ökad koordination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intensifiering av forskningen i Arktis, som Polarforskningssekre-&lt;br&gt;tariatet betonar och som även stöds av utvärderingen, är angelägen.&lt;br&gt;Arktis är ett av Sveriges närområden. Arktis betydelse för den globala&lt;br&gt;miljö- och klimatsituationen är ett viktigt forskningsmotiv. Den senaste&lt;br&gt;tidens politiska utveckling i det forna Sovjetunionen har nu möjliggjort&lt;br&gt;utvidgad forskning i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N alurvelenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer forskning inom mate-&lt;br&gt;matik, biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Genom olika stödformer&lt;br&gt;som projektanslag, tjänster och medel till utrustning kan NFR dels byg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga upp nya forskningsområden, dels stödja etablerad, högklassig forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisades budgetåret 1992/93&lt;br&gt;sammanlagt 464 176 000 kronor under Utbildningsdepartementets hu-&lt;br&gt;vudtitel. Därutöver disponerade rådet 57 588 000 kronor under När-&lt;br&gt;ingsdepartementets huvudtitel för energiforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets anslag till forskningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakul-&lt;br&gt;tet utgör ca 30 % av fakultetsanslagen. Universiteten, som är basen i&lt;br&gt;forskningsverksamheten, står för sammanhang, uthållighet och mång-&lt;br&gt;fald i verksamheten. Forskningsrådet har ett särskilt ansvar för kvalitet&lt;br&gt;och förnyelse i forskningen. Grunden för detta arbete är en nära sam-&lt;br&gt;verkan mellan rådet och universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR:s kvalitetsgranskning har sin grund i bedömningen av projektan-&lt;br&gt;sökningar som innebär en hård gallring. NFR genomför också regel-&lt;br&gt;bundna utvärderingar av väl avgränsade områden inom svensk forsk-&lt;br&gt;ning. Dessa genomförs med internationella expertgrupper och innebär&lt;br&gt;en noggrann kvalitetsgranskning. Denna form av utvärderingar är en&lt;br&gt;väsentlig del i rådets verksamhet. Omdömen från denna typ av utvär-&lt;br&gt;deringar är också den form av prestationsmått som forskarna själva har&lt;br&gt;störst förtroende för. En ny form av utvärdering har nyligen införts då&lt;br&gt;en internationell expertgrupp fick i uppdrag att granska hela den svens-&lt;br&gt;ka astronomi- och fysikforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR bidrar till förnyelse av forskningen även genom stöd till tjänster&lt;br&gt;åt unga forskare som får möjlighet att ägna sig åt nya, lovande forsk-&lt;br&gt;ningsområden. Även stöd till unga forskare som vidareutbildar sig&lt;br&gt;utomlands bidrar till forskningens utveckling. NFR initierar och med-&lt;br&gt;verkar även i planering av forskningsinsatser på nationell och interna-&lt;br&gt;tionell nivå i syfte att främja nya utvecklingslinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR finansierar olika typer av tjänster, bl.a. doktorandtjänster, fors-&lt;br&gt;karassistenttjänster, s.k. forskartjänster och rådsprofessurer. Av de me-&lt;br&gt;del NFR disponerar används nästan 40 % till internationellt samarbete,&lt;br&gt;i form av deltagande i internationella forskningsanläggningar, interna-&lt;br&gt;tionella forskningsprogram och forskarutbyte samt stipendieprogram.&lt;br&gt;NFR är svenskt ansvarigt organ för en rad internationella forskningsan-&lt;br&gt;läggningar och program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördjupade anslagsframställningen visar, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;att svensk naturvetenskaplig forskning har en mycket god internationell&lt;br&gt;standard. I de internationella utvärderingar av avgränsade områden som&lt;br&gt;NFR låtit göra har kvaliteten mestadels beskrivits som mycket god. Pro-&lt;br&gt;jektstödet har alltså fungerat väl och riktats till grupper som haft förmå-&lt;br&gt;ga att bedriva internationellt högklassig forskning. Detta visade sig ock-&lt;br&gt;så nyligen då NFR lät utvärdera hela den svenska astronomi- och fysik-&lt;br&gt;forskningen. Utvärderingen gav över lag goda vitsord samtidigt som viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omorientering rekommenderades inom vissa delar av fysiken. Målet att&lt;br&gt;stödja den vetenskapligt bästa forskningen har därmed uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin fördjupade anslagsframställning har NFR redovisat en lägesbeskriv-&lt;br&gt;ning och framtidsanalys av svensk naturvetenskaplig forskning. Rådets&lt;br&gt;projektstöd till olika områden fördelar sig budgetåret 1990/91 enligt föl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28,6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaper &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14,3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR:s analys visar att matematikens roll blir allt större inom natur-&lt;br&gt;vetenskaplig och teknisk forskning. I förhållande till forskningens stor-&lt;br&gt;lek är den nuvarande ekonomiska ramen mycket liten och måttliga ök-&lt;br&gt;ningar kan förväntas ge god utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fysiken i Sverige nyligen utvärderades ansågs den ha en hög inter-&lt;br&gt;nationell standard, samtidigt som vissa rekommendationer gjordes för&lt;br&gt;att förbättra områdets förhållanden och vetenskapliga balans. En för-&lt;br&gt;stärkning av infrastrukturen i form av nya byggnader där olika fysikin-&lt;br&gt;riktningar kan samlokaliseras ansågs viktig. Bättre samordning av astro-&lt;br&gt;fysiken samt en bredare satsning inom området kondenserade materiens&lt;br&gt;fysik rekommenderades också. Ett gott samarbete mellan NFR, Teknik-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) betonades som önskvärt för att upprätthålla en god balans&lt;br&gt;mellan fysikens olika forskningsfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk kemi är även den framstående, men har liten volym i förhål-&lt;br&gt;lande till invånarantalet. Kemin växer framför allt i gränsområdena mot&lt;br&gt;andra ämnen som fysik och biologi. Kemi kommer alltmer att kräva ut-&lt;br&gt;nyttjande av tung utrustning för att nå internationellt konkurrenskrafti-&lt;br&gt;ga resultat. I framtiden kommer specialisering och kanske koncentra-&lt;br&gt;tion till vissa centra att bli alltmer betydelsefull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom biologin har den snabba metodikrevolutionen på molekylärbio-&lt;br&gt;logins område tvärtom medfört att medeldyr utrustning inte kan kon-&lt;br&gt;centreras till centra utan måste finnas tillgänglig på allt fler laboratorier&lt;br&gt;även inom traditionella biologiämnen. Svensk biologi har en mycket&lt;br&gt;god internationell standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande geovetenskapen betonas den starka internationella prä-&lt;br&gt;geln och vikten av att stödja deltagandet i internationella forskningspro-&lt;br&gt;gram. Vidare understryks ämnesområdets vikt för miljöforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk naturvetenskaplig forskning är således internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftig. Analysen visar också att det finns områden där balansen bör&lt;br&gt;justeras och omfördelningar av stödet kan vara aktuella. Detta bör vara&lt;br&gt;en viktig uppgift för NFR:s kommande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens internationalisering kommer att bli allt viktigare, inte&lt;br&gt;minst på områden där dyrbar utrustning krävs. Här har NFR aktivt bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragit till att svenska forskare har mycket goda möjligheter att utnyttja&lt;br&gt;internationella forskningsanläggningar. Den naturvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningen har mycket goda och omfattande internationella kontakter. En&lt;br&gt;enkät visar att under 1991 reste svenska naturvetenskapliga forskare till&lt;br&gt;71 länder. USA mottog det ojämförligt största antalet svenska deltagan-&lt;br&gt;de i konferenser och svenska gästföreläsare. Under de senaste åren har&lt;br&gt;dock antalet besök i Ryssland och EG-länder ökat kraftigt. Även antalet&lt;br&gt;gästforskarbesök i Sverige har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturvetenskapliga forskningen är av stor vikt. Den naturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningen ger grundläggande kunskap om naturlagar och&lt;br&gt;livsbetingelser. Den utgör därför i många fall basen även för andra ve-&lt;br&gt;tenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig forskning är dynamisk till sin natur.&lt;br&gt;Det är därför av största vikt att NFR fortsatt bidrar till forskningens för-&lt;br&gt;nyelse. Då rådet har ambitionen att kontinuerligt omfördela stödet till&lt;br&gt;de olika vetenskapsområdena är det ett utmärkt initiativ som tagits i&lt;br&gt;och med utvärderingen av den samlade fysik- och astronomiforskning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom utvärderingar av samlade områden som fysik, biologi osv. kan&lt;br&gt;rådet finna instrument för att jämföra kvaliteten mellan olika vetenska-&lt;br&gt;per. Därmed skapas ett underlag för omfördelningar. Det är samtidigt&lt;br&gt;viktigt att omfördelningar sker över längre tidsperioder för att rådet&lt;br&gt;skall uppfylla sina åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grund-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening också av största vikt att utvärdering-&lt;br&gt;arna av avgränsade delområden fortsätter för att den höga kvaliteten&lt;br&gt;skall upprätthållas inom forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella verksamheten inom NFR kommer att bli allt vik-&lt;br&gt;tigare. Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare be-&lt;br&gt;reds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga forskningsmiljöer. Likaså&lt;br&gt;är det angeläget att öka möjligheterna för svenska forskningsgrupper att&lt;br&gt;bjuda in gästforskare bland annat i form av post-doktorstipendiater.&lt;br&gt;NFR har visat vilja att utöka sitt program för postdoktorstipendier och&lt;br&gt;regeringen förutsätter att detta initiativ förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR har prioriterat flera angelägna forskningsområden. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas matematiska modeller inom kemi och fysik, biologisk di-&lt;br&gt;versitet, klimatforskning samt materialkonsortier. Inom kemi, fysik,&lt;br&gt;biologi och geovetenskaper undersöks alltmer komplicerade system. Ex-&lt;br&gt;perimenten genererar stora mängder data som måste analyseras mate-&lt;br&gt;matiskt. För att göra detta effektivt behöver matematiska modeller ut-&lt;br&gt;vecklas. Exempel på användningsområden är studiet av livets kemisk-&lt;br&gt;biologiska byggstenar, material och nedbrytning av föroreningar i om-&lt;br&gt;givningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat angeläget område som NFR har prioriterat inför framtiden&lt;br&gt;är biologisk diversitet. Den biologiska mångfalden visas i artrikedomen&lt;br&gt;och variationen av de levande organismerna. Med den utveckling som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu pågår beräknas stora delar av jordens arter försvinna inom 50 år. I&lt;br&gt;flertalet forskningsmedvetna länder förbereder man nu satsningar inom&lt;br&gt;området. Det handlar bl.a. om att kartlägga genetisk information och&lt;br&gt;taxonomisk forskning, samt att studera ekosystemen för att nå kunskap&lt;br&gt;om mekanismerna för deras långsiktiga reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett angeläget forskningsområde som NFR valt att prioritera&lt;br&gt;är klimatforskning. Ökningen av växthusgaser och risken för en framti-&lt;br&gt;da temperaturhöjning har ökat betydelsen av sådan forskning. Dess mål&lt;br&gt;är att förstå de processer som reglerar jordens klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenstämmelse med 1990 års forskningsproposition har NFR och&lt;br&gt;NUTEK stött ett materialtekniskt program i form av tvärvetenskapliga&lt;br&gt;konsortier. Programmet beskrivs närmare inom avsnittet Näringsdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde. Verksamheten har givit värdefulla resul-&lt;br&gt;tat och NFR böräven fortsättningsvis stödja denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De områden som NFR prioriterar, av vilka några här nämnts, bör så&lt;br&gt;långt möjligt ges utrymme inom NFR:s ramar. Flera av dessa områden&lt;br&gt;har både samhällelig och inomvetenskaplig betydelse och prioritering-&lt;br&gt;arna utgör viktiga led i forskningens förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarforskning är ett område som genom de långa planeringstiderna&lt;br&gt;för expeditioner i hög grad kräver kontinuitet och långsiktighet. Detta&lt;br&gt;gynnas av en bas av tjänster inriktade mot sådan forskning. NFR bör&lt;br&gt;vid utlysandet av forskartjänster särskilt beakta behovet av tjänster för&lt;br&gt;polarforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en följd av år har NFR tillsammans med Skogs- och jordbru-&lt;br&gt;kets forskningsråd stött ett gränsöverskridande forskningsprogram om&lt;br&gt;skog och miljö. Programmet var tidsbegränsat och avslutades för NFR:s&lt;br&gt;del vid utgången av budgetåret 1991/92. Som en följd av initiativ inom&lt;br&gt;programmet har NFR och andra berörda myndigheter även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen stött en rad värdefulla forskningsprojekt om skog och och miljö.&lt;br&gt;NFR och SJFR bör även framdeles ägna uppmärksamhet åt detta områ-&lt;br&gt;de. 1 detta sammanhang är det angeläget att NFR stödjer grundläggande&lt;br&gt;biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande forsk-&lt;br&gt;ningsprogram kring träråvara som regeringen avser föreslå till riksda-&lt;br&gt;gen. Programmet beskrivs under avsnitten Jordbruksdepartementets och&lt;br&gt;Näringsdepartementets verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i arbetet vid den internationella forskningsanläggningen&lt;br&gt;för högenergifysik, CERN. Sedan början av 1980-talet har NFR tillsam-&lt;br&gt;mans med STU/NUTEK och Sveriges Exportråd ägnat ökad uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt Sveriges industriella utnyttjande av CERN. Ett mål har varit&lt;br&gt;att öka CERN:s upphandling i Sverige, vilket också har skett. Andelen&lt;br&gt;beställningar borde dock öka ännu mer för att stå i proportion till Sve-&lt;br&gt;riges finansiella bidrag till forskningsorganisationen och för att stärka&lt;br&gt;svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i annat sammanhang att anvisa särskilda medel&lt;br&gt;för åtgärder i syfte att förbättra det industriella utbytet av svensk med-&lt;br&gt;verkan i internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser i annat sammanhang anvisa medel för att möjliggöra&lt;br&gt;åtgärder syftande till förbättrade relationer mellan svensk industri och&lt;br&gt;internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnitten Slutsatser&lt;br&gt;förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.5 Tekniska forskningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till de tekniska fakulteterna fördelas innevarande budgetår en-&lt;br&gt;ligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 295 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 279 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 072 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 088 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 576 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 706 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896 016 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Enligt senast tillgängliga uppgifter utgör fakultetsanslaget 41 % av de&lt;br&gt;tekniska fakulteternas samlade resurser. Endast 6 % utgörs av rådsme-&lt;br&gt;del medan 36 % kommer från övriga statliga sektorn, särskilt Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket NUTEK. 10% av finansieringen kommer&lt;br&gt;från den privata sektorn, främst företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor utvecklar olika slags interdisciplinära ansatser. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas den s.k. immateriella sektion för miljöforskning&lt;br&gt;som Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborgs driver&lt;br&gt;gemensamt, Linköpings centrum för industriell informationsteknik&lt;br&gt;samt teknikverksamheten i Uppsala som profilerar sig med hänsyn till&lt;br&gt;sin hemvist inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrkeområden vid tekniska fakulteten inom Universitetet i Lund är&lt;br&gt;bl.a. miljöteknik, materialteknik, informationsteknologi och energitek-&lt;br&gt;nik. Andra områden med mer speciell Lunda-profil är livsmedels- och&lt;br&gt;bioteknik samt laserteknik. Styrkan ligger i samverkan mellan flera&lt;br&gt;etablerade forskargrupper. Fakulteten satsar tillsammans med teknik-&lt;br&gt;och företagsparken IDEON på att utveckla kontakterna med främst det&lt;br&gt;regionala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska fakulteten är den största fakulteten inom Universitetet i Lin-&lt;br&gt;köping. Forskningen där har sedan bildandet profderats och koncentre-&lt;br&gt;rats mot strategiskt viktiga områden. Exempel är informationsteknologi,&lt;br&gt;industriell ekonomi, konstruktions- och produktionsteknik, medicinsk&lt;br&gt;teknik och tillämpad matematik. Verksamheten är organiserad i storin-&lt;br&gt;stitutioner vilket skapat goda förutsättningar för fruktbärande samver-&lt;br&gt;kan över ämnesgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) har den fakultet som omfat-&lt;br&gt;tar flest discipliner. KTH pekar således ut ett tiotal områden som för&lt;br&gt;högskolan speciella styrkeområden. KTH har beslutat genomföra en&lt;br&gt;omfattande organisationsförändring som innebär att ämnena organiseras&lt;br&gt;i avsevärt större institutionsenheter. En för KTH speciell företeelse är&lt;br&gt;närheten till och samverkan med ett flertal industriforskningsinstitut&lt;br&gt;och statliga forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola (CTH) har, liksom KTH, bred verksam-&lt;br&gt;het. CTH har sin största styrka i de grundläggande vetenskaperna såsom&lt;br&gt;matematik, fysik och kemi. Även den riktade grundforskningen inom&lt;br&gt;material- och mikroelektronikområdena är internationellt konkurrens-&lt;br&gt;kraftig Satsningar på miljörelaterad forskning, delvis tillsammans med&lt;br&gt;Universitetet i Göteborg, ger CTH en särskild profd. I många år har&lt;br&gt;CTH varit föregångare genom olika initiativ för kontakter med företag&lt;br&gt;och för kommersialisering av idéer och rön från forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen vid Högskolan i Luleå bedrivs i storinstitutioner i nära&lt;br&gt;kontakt med företag och samhället i övrigt. Viktiga ämnesområden av&lt;br&gt;såväl regionalt som nationellt intresse är bland andra material- och till-&lt;br&gt;verkningsteknik, förädling av mineral och trä, anläggningsbyggande,&lt;br&gt;tillämpad informationsteknik, exempelvis geografiska informationssys-&lt;br&gt;tem, teknik för kallt klimat samt kvinnor och teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de tekniska fakulteterna hör verksamheten vid två nationella&lt;br&gt;forskningsanläggningar: Superdatorcentrum vid Universitetet i Linkö-&lt;br&gt;ping samt Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studsvik AB har i särskild ordning hemställt om medel för material-&lt;br&gt;teknisk forskning som ingår i deltagandet i EG:s fusionsforskningspro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av alla forskningsområden är det tekniska i många avseenden det som&lt;br&gt;har störst närhet till kommersiellt mätbara resultat. I sin resultatanalys&lt;br&gt;hänvisar emellertid högskolorna i relativt liten utsträckning till nyttoin-&lt;br&gt;riktade indikatorer såsom mängd patent, industriella forskningsuppdrag&lt;br&gt;eller antal utbildade forskare som gått till näringslivet. 1 en studie som&lt;br&gt;gjorts om FoU för svensk industriell förnyelse (L. Ohlsson Swedish&lt;br&gt;R&amp;amp;D for industrial renewal) framhålls att under 1980-talet många av de&lt;br&gt;tekniska högskolornas institutioner orienterat sig från de tillämpade de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;larna av respektive ämne och mot mer grundläggande forskning. Under&lt;br&gt;samma tid har stora delar av svensk industri decentraliserats och mins-&lt;br&gt;kat sin forskning till förmån för mer kortsiktig produktutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god balans mellan grundläggande och tillämpad forskning måste&lt;br&gt;eftersträvas. Att utveckla teknisk forskning som inriktas mot industrin&lt;br&gt;kräver insatser också inom vetenskapligt motiverad grundforskning.&lt;br&gt;Utan denna kan den tillämpade forskningen i längden inte hävda sig in-&lt;br&gt;ternationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor påpekar i sina anslagsframställningar att en ökning av&lt;br&gt;samverkan med näringslivet är angelägen. Regeringen delar den bedöm-&lt;br&gt;ningen. Samverkan kan ha många olika former. Särskilt värdefullt, inte&lt;br&gt;minst på lång sikt, bör gemensamma insatser för utbildning av indust-&lt;br&gt;riellt inriktade forskare vara. Detta har tagits upp i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag och samhället i övrigt bör vara intresserade avnämare&lt;br&gt;av de tekniska institutionernas utbud: färdiga civilingenjörer, kurser för&lt;br&gt;vidareutbildning, utbildade forskare, kunskap från den internationella&lt;br&gt;fronten, egenutvecklade nya rön, embryon till nya produkter etc. Goda&lt;br&gt;institutioner inom det tekniska området karakteriseras av god förmåga&lt;br&gt;till kommunikation med företagen och med samhället i övrigt. Detta&lt;br&gt;går att förena med kravet på förstklassig inomvetenskaplig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftsamling bör eftersträvas till områden där forskningscentra av in-&lt;br&gt;ternationell klass kan byggas upp och understödjas. Härigenom kan&lt;br&gt;högskolorna bidra till att svenska företag blir internationellt konkur-&lt;br&gt;renskraftiga. Behovet av koncentration gäller särskilt inom forsknings-&lt;br&gt;områden som kräver dyrbar utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördjupade anslagsframställningarna från de tekniska högskolorna&lt;br&gt;bär vittnesbörd om det tekniska forskningsområdets mångfasetterade ka-&lt;br&gt;raktär och mångfald. Varje disciplin har sina speciella förutsättningar&lt;br&gt;med hänsyn till relevansen för svenskt näringsliv och samhälle, med&lt;br&gt;hänsyn till det inomvetenskapliga forskningsläget, med hänsyn till be-&lt;br&gt;hovet av samverkan med grundläggande eller angränsande ämnen, etc.&lt;br&gt;Vidare kan det vara stor skillnad i inriktning och kvalitet mellan insti-&lt;br&gt;tutioner för samma ämne vid olika högskolor. Detta kan exempelvis be-&lt;br&gt;ro på närhet till ett framstående företag inom fackområdet eller på att&lt;br&gt;ledande forskare fått utvecklas och verka inom en institution. Det är vä-&lt;br&gt;sentligt att förutsättningarna för att utveckla en ledande forskningsmil-&lt;br&gt;jö i varje speciellt fall verkligen tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stödjer högskolornas insatser för gränsöverskridande&lt;br&gt;forskning. Vetenskapliga liksom kommersiella genombrott kan i första&lt;br&gt;hand förväntas genom kombinationer av olika discipliner. Vidare kan&lt;br&gt;många problem - det kan exempelvis gälla miljö- eller transportpro-&lt;br&gt;blem eller utveckling av komplexa produkter eller system - lösas endast&lt;br&gt;genom gränsöverskridande forskning. Det behöver då inte enbart vara&lt;br&gt;kombinationer av olika tekniska vetenskaper utan kan även inkludera&lt;br&gt;samhällsvetenskap eller humaniora. En huvudsak är dock att deltagan-&lt;br&gt;de forskare håller hög kvalitet genom god förankring i sin disciplin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av svenska företag och samhällsfunktioner beror alltmer&lt;br&gt;på hur informationsteknologin behärskas. Forskning krävs på en mång-&lt;br&gt;fald områden alltifrån mikroelektronik till programvaruteknik. Även&lt;br&gt;om ledande forskning och produktframtagning sker på annat håll måste&lt;br&gt;Sverige hålla en användar- och beställarkompetens på högsta nivå.&lt;br&gt;Forskning inom området kan och bör sysselsätta många olika tekniska&lt;br&gt;högskoleinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av informationsteknik har lett till en avsevärd ökning av&lt;br&gt;produktiviteten, inte minst inom olika forskningsdiscipliner. I samman-&lt;br&gt;hanget skall påpekas betydelsen för många områden att ha tillgång till&lt;br&gt;stor datorkapacitet och att teknologier för kommunikation utnyttjas och&lt;br&gt;vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera års satsningar inom olika biovetenskaper som i första hand lig-&lt;br&gt;ger inom det naturvetenskapliga området har lagt grunden för vidare&lt;br&gt;utveckling: bioteknologierna kan utnyttjas och ge bidrag till landets väl-&lt;br&gt;stånd. Det är angeläget att bioteknikens möjligheter tas till vara genom&lt;br&gt;utveckling av olika tillämpningar. Sverige har en position i den interna-&lt;br&gt;tionella konkurrensen att försvara och utveckla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor påpekar särskilt behovet av ökad internationalisering&lt;br&gt;av verksamheten. Det gäller såväl grundutbildning som forskarutbild-&lt;br&gt;ning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta avseende har varje disciplin och varje institution sina&lt;br&gt;förutsättningar. Regeringen delar bedömningen att det internationella&lt;br&gt;samarbetet måste öka, inte minst inom den tekniska forskningen. Detta&lt;br&gt;har närmare beskrivits i tidigare avsnitt av denna proposition. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör påpekas att de stora satsningarna på internationella&lt;br&gt;forskningsanläggningar exempelvis CERN, öppnar vissa möjligheter&lt;br&gt;även för tekniska forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde behandlas&lt;br&gt;Centrum för mikroelektronik, som är gemensamt för Universitetet i&lt;br&gt;Linköping och Tekniska högskolan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 forskningsberedningens regi hölls under 1992 en serie konferenser,&lt;br&gt;bl.a. en med rubriken ”Forskning och Näringslivets Utveckling”. Vid&lt;br&gt;detta tillfälle bekräftades behovet av utökad kunskapsöverföring från&lt;br&gt;högskoleinstitutioner till industriföretagen. I det föregående har reger-&lt;br&gt;ingen redovisat förslag i syfte att förstärka samarbetet med näringslivet.&lt;br&gt;De särskilda lösningar som där förordas innebär givetvis inte att inte&lt;br&gt;också i fortsättningen en betydande del av samarbetet kommer att äga&lt;br&gt;rum inom den reguljära organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde redovisas&lt;br&gt;bedömningar och förslag rörande insatser inom informationstekniken.&lt;br&gt;Universitet och högskolor har viktiga uppgifter i detta sammanhang i&lt;br&gt;utbildning, forskarutbildning, forskning och kunskapsförmedling som&lt;br&gt;stöd såväl till informationsteknikindustrin som till användarna av infor-&lt;br&gt;mationsteknologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den satsning på materialteknisk forskning genom gränsöverskridande&lt;br&gt;konsortier som NUTEK och Naturvetenskapliga forskningsrådet ge-&lt;br&gt;nomfört sedan ett par år har utvärderats med mycket positivt resultat.&lt;br&gt;Samverkan mellan relativt små forskargrupper har gett ett mycket in-&lt;br&gt;tressant tekniskt-vetenskapligt utbyte. Resultaten visar också värdet av&lt;br&gt;att pröva nya former för finansiering och för verksamhetens genomfö-&lt;br&gt;rande. Materialkonsortiemodellen bör fortsatt användas och vidareut-&lt;br&gt;vecklas inom nya områden. Regeringen redovisar under avsnittet När-&lt;br&gt;ingsdepartementets verksamhetsområde förslag till fortsatta insatser för&lt;br&gt;det materialvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning spelar en nyckelroll som bas för utveckling av inter-&lt;br&gt;nationellt konkurrenskraftiga produkter och för utvecklingen av det&lt;br&gt;svenska samhället över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska fakulteterna bör enligt regeringens mening under planer-&lt;br&gt;ingsperioden utveckla sin forskning och forskarutbildning i enlighet&lt;br&gt;med vad som ovan anförts. Detta innebär i korthet att särskild prioritet&lt;br&gt;ges till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-fortsatt utveckling av gränsöverskridande insatser, gärna i nya orga-&lt;br&gt;nisatoriska former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskning som stöd för grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-fortsatt satsning på informationsteknologi och bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-ökat samarbete mellan universitet, högskolor och företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-fortsatt internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska fakulteterna bör ytterligare beakta och utnyttja de möjlig-&lt;br&gt;heter som bjuds genom samverkan med industriforskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till de tekniska fakulte-&lt;br&gt;terna anvisas sammanlagt 943 313 000 kronor, l ör de där på följande&lt;br&gt;budgetåren föreslås oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande de tekniska fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TER) har till uppgift att främja&lt;br&gt;och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning inom det tekniska&lt;br&gt;området. Rådet inrättades 1990. Den nära kopplingen mellan&lt;br&gt;naturvetenskaplig och teknisk forsknig i teknikutvecklingen ger TFR en&lt;br&gt;nyckelroll med viktiga kontaktytor mot bl a Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet och Medicinska forskningsrådet liksom mot Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 anvisades TFR 184 966 000 kronor under&lt;br&gt;Näringsdepartementets huvudtitel, anslaget Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har indelat sitt stöd till forskning i fyra huvudområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknisk fysik och elektroteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kemiteknik och bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informationsteknik med datavetenskap, teknisk-vetenskapliga&lt;br&gt;beräkningar, reglerteknik och telekommunikation samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknisk mekanik/materialteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje område erhöll innevarande budgetår mellan 30 och drygt 40&lt;br&gt;miljoner kronor i bidrag till forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom dessa områden eftersträvas projekt som uppfyller högt ställda&lt;br&gt;internationella kvalitetskrav. TFR ger stöd till teknisk grundforskning&lt;br&gt;även i form av riktade satsningar, t ex förbränningsteknik, generell&lt;br&gt;systemteknik, bioteknik för skogsindustrin. Vidare deltar TFR&lt;br&gt;tillsammans med andra forskningsfinansierande organ i s.k. nationella&lt;br&gt;satsningar. De nationella satsningarna sker ofta inom områden som&lt;br&gt;kräver interdisciplinära ansatser, exempelvis informationsteknik, energi&lt;br&gt;och miljöteknik. I sin anslagsframställning redovisar TFR behov av ökat&lt;br&gt;stöd till riktade satsningar och till nationella satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsnivån på den tekniska grundforskningen varierar mellan&lt;br&gt;disciplinerna. TFR identifierar områden som bedöms som svaga men&lt;br&gt;som synes ha stor betydelse för framtida utveckling. Rådet söker nu&lt;br&gt;stärka sådana områden genom särskilda åtgärdsprogram. Det kan bl. a.&lt;br&gt;ske genom att svenska doktorander får bedriva forskning utomlands,&lt;br&gt;genom att inbjuda framstående utländska forskare till Sverige, genom&lt;br&gt;att skapa ett nära samband med framstående naturvetenskapliga och&lt;br&gt;humanvetenskapliga forskningsmiljöer samt genom att utvärdera delar&lt;br&gt;av de tekniska högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFR har valt att inte inrätta särskilda forskartjänster. Däremot&lt;br&gt;finansieras innevarande budgetår ett hundratal forskartjänster.&lt;br&gt;Forskarutbildning finansieras inom ramen för TFR-stödda projekt.&lt;br&gt;Rådet vill under planeringsperioden utöka antalet doktorandtjänster&lt;br&gt;med femtio per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forsningsrådet inrättades den 1 juli 1990 och&lt;br&gt;inledde sin fördelning av bidrag till forskning under början av 1991.&lt;br&gt;Det är följaktligen inte möjligt att redan nu redovisa någon&lt;br&gt;resultatanalys. Rådet har emellertid redovisat riktlinjer för fortsatt&lt;br&gt;utveckling och användning av resultatmått. Indikatorer för kvalitetsmått&lt;br&gt;skall knyta an till den referensram som är förankrad i froskningen&lt;br&gt;inom TFR:s verksamhetsområde. Indikatorerna skall användas för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa den svenska forskningen i relation till kvalitetsnivån vid den&lt;br&gt;internationella forskningsfronten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att TFR utnyttjat sin relativa frihet från traditioner&lt;br&gt;och sina medel till att analysera sitt ansvarsområde, planera sin&lt;br&gt;verksamhet liksom fördela tillägnliga medel på ett sytematiskt och&lt;br&gt;framsynt sätt. Den valda inriktningen bör bibehållas och utgöra bas för&lt;br&gt;fortsatta insatser som kan ge långsiktiga positiva effekter för&lt;br&gt;utvecklingen av svensk teknikvetenskaplig forskning och därmed också&lt;br&gt;för svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa insatser bör kunna ta nya och för Sveriges vidkommande&lt;br&gt;obeprövade former. Ett gott exempel är det intitativ som TFR tagit&lt;br&gt;genom att finansiera industridoktorandtjänster. Andra intiativ gäller&lt;br&gt;stöd till etablerande av forskarskolor, fleråriga ramanslag till&lt;br&gt;utrustningskrävande verksamheter och till särskilt kreativa&lt;br&gt;forskningsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska grundforskningen är grunden för utvecklingen inom mer&lt;br&gt;tillämpade discipliner och för den produkt- och processutveckling som&lt;br&gt;i sin tur skall ge Sverige och svensk industri konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i TFR:s bedömning att den mest effektiva&lt;br&gt;överföringen av nytt kunnande från högskolorna till den producerande&lt;br&gt;industrin torde ske genom välutbildade civilingenjörer, licentiater och&lt;br&gt;doktorer med ett internationellt perspektiv och med god förmåga att&lt;br&gt;tillvarata forskningsresultat och som efter utbildningen anställs i&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFR har en viktig roll inom teknisk och naturvetenskaplig&lt;br&gt;grundforskning. Vidare fungerar rådet som en länk till den industriellt&lt;br&gt;inriktade forskning och utvecklingsarbete som stöds av NUTEK och&lt;br&gt;andra liknande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande Teknikvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området avser forskningsdelen av det program för nationell rymdverk-&lt;br&gt;samhet för vilket Rymdstyrelsen har myndighetsansvar. Kostnader för&lt;br&gt;denna bestrids under budgetåret 1992/93 inom anslaget E 18. Rymd-&lt;br&gt;forskning. För 1992/93 anvisas 32 257 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till området kan även räknas basverksamheten vid Institutet för&lt;br&gt;rymdfysik. Kostnader för denna bestrids budgetåret 1992/93 inom ansla-&lt;br&gt;get E 23. Institutet för rymdfysik. För 1992/93 anvisas 36 422 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den nationella rymdforskningen fungerar Rymdstyrelsen som ett&lt;br&gt;forskningsråd. En stor del av satsningarna gäller instrumentering, expe-&lt;br&gt;riment och datautvärdering för de svenska småsatellitprojekten Viking,&lt;br&gt;Freja och det planerade Odin. Stöd har getts till bl.a. rymdplasmafysik,&lt;br&gt;astronomi samt mikrogravitationsforskning, främst inom materialfysik,&lt;br&gt;livsvetenskap och biofysik. Rymdstyrelsen hemställer om en särskild an-&lt;br&gt;slagsökning utöver pris- och löneomräkning för att kunna fullfölja am-&lt;br&gt;bitiösa planer för experiment på nästa svenska satellit Odin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik bedriver observatorieverksamhet rörande till-&lt;br&gt;ståndet i övre atmosfären, i jonosfären och i magnetosfären. Vidare be-&lt;br&gt;drivs teoretisk och experimentell grundforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdplasma studeras från marken, exempelvis med radio och från&lt;br&gt;satellit. Vidare utvecklas nya metoder för användning av radiovågor vid&lt;br&gt;fjärranalys. I verksamheten ingår en relativt omfattande forskarutbild-&lt;br&gt;ning; ett flertal doktorsavhandlingar har arbetats fram inom institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet begär en ökning utöver pris- och löneomräkning för ett fler-&lt;br&gt;tal olika ändamål, främst för att kunna utöka sin roll i forskarutbild-&lt;br&gt;ning. I särskild ordning har institutet äskat medel för att kunna etablera&lt;br&gt;ett svenskt campus ingående i International Space University.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt och väl avvägt nationellt forskningsprogram är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att svenska forskare skall kunna vara attraktiva som internatio-&lt;br&gt;nella samarbetspartner och för att landet skall kunna tillgodogöra sig&lt;br&gt;deltagandet i internationella samarbetsprogram som t.ex. det europeiska&lt;br&gt;samarbetet inom rymdområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läge långt norrut på jordklotet gör att här finns särskilda för-&lt;br&gt;utsättningar för rymdverksamhet såsom möjligheter att kommunicera&lt;br&gt;med polära satelliter och att studera intressanta företeelser inom rymd-&lt;br&gt;plasmafysiken. Den nationella satsningen på mindre projekt är en för-&lt;br&gt;utsättning för ett bra utbyte av de större vetenskapliga projekten inom&lt;br&gt;ramen för det europeiska rymdsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgångarna med de nationella små satelliterna och experimenten&lt;br&gt;ombord på dem har väckt stor internationell uppmärksamhet. Denna&lt;br&gt;verksamhet bör fortsättas av såväl vetenskapliga som industriella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till den nationella svenska rymdforskningen bör öka. Ök-&lt;br&gt;ning bör fördelas av Rymdstyrelsen. Därmed kan fördelningen ske med&lt;br&gt;de bedömningar av kvalitet och relevans som Rymdstyrelsen kan till-&lt;br&gt;handahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande Rymdforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.6 Interdisciplinär forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN) har enligt sin instruktion ansvar för&lt;br&gt;gränsöverskridande forskning främst inom områden som är angelägna&lt;br&gt;från samhällets synpunkt. Nämnden har också vissa uppgifter i fråga&lt;br&gt;om forskningsinformation. Nämnden svarar för fördelning av särskilda&lt;br&gt;resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande budgetår anvisas 93 639 000 kronor till FRN:s verksam-&lt;br&gt;het. Medlen fördelas av nämnden, av beloppet går knappt 9 miljoner&lt;br&gt;kronor till nämndens förvaltning. Nämnden fördelar en kostnadsram&lt;br&gt;om ca 218 miljoner kronor för finansiering av dyrbar vetenskaplig ut-&lt;br&gt;rustning för forskningsändamål. FRN disponerar vidare drygt 2,5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor under Näringsdepartementets huvudtitel för forskning inom&lt;br&gt;området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att universiteten även fortsatt är beroende av externt&lt;br&gt;stöd vid uppbyggnad av nya forskningsinriktningar anser nämnden sin&lt;br&gt;roll som främjare av en sektorsobunden men problemorienterad och&lt;br&gt;därmed ofta tvärvetenskaplig forskning vid universitet och högskolor&lt;br&gt;som allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN går i anslagsframställningens resultatanalys igenom de forsk-&lt;br&gt;ningsområden nämnden arbetar med, områdenas utveckling och resul-&lt;br&gt;tat samt områdenas kvantitativa utveckling. För flertalet områden har&lt;br&gt;effekterna av FRN:s arbete blivit att ett antal från forskningssynvinkel&lt;br&gt;försummade forskningsinriktningar har etablerats. Ett exempel som&lt;br&gt;anges är området individ, samhälle, hälsa där effekterna bör leda till åt-&lt;br&gt;gärder för främjande av folkhälsan. Beträffande forskningsinformation&lt;br&gt;drar FRN slutsatsen att det är tusentals människor från vitt skilda områ-&lt;br&gt;den i samhället som möter, ser, hör eller läser det som lyfts fram genom&lt;br&gt;nämndens satsningar på forskningsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redovisat en samlad bedömning av&lt;br&gt;forskningsrådsorganisationen samt vissa förslag till förändringar i den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämndens insatser för den gränsöverskridande forsk-&lt;br&gt;ningen är mycket positiva, angelägna forskningsinriktningar har etable-&lt;br&gt;rats, internationellt forskningssamarbete stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN planerar att genom omfördelning av resurser ge utrymme för tre&lt;br&gt;nya forskningsområden, Ett nytt Europa, Riskforskning och Livsstilar.&lt;br&gt;Regeringen tillstyrker detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad satsning på kvinno- och jämställdhetsforskning är angelägen.&lt;br&gt;Ett stort antal intressanta forskningsprojekt har inte kunnat ges stöd.&lt;br&gt;FRN har redovisat uppdrag om kvinnoforskning med inriktning på na-&lt;br&gt;turvetenskap och teknik. Nämnden har bedömt en ökad satsning nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN har i den fördjupade anslagsframställningen förklarat sig beredd&lt;br&gt;att utreda hur frågan om långsiktiga databehov inom samhällsvetenskap&lt;br&gt;och folkhälsoforskning skall lösas. Regeringen avser att ge nämnden i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Socialvetenskapliga forskningsrådet utreda&lt;br&gt;hur samordning av och efterfrågan på individdata inom dessa forsk-&lt;br&gt;ningsområden skall kunna tillgodoses inom ramen för oförändrade re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har i anslagsframställningen också föreslagit att verksamhe-&lt;br&gt;ten vid Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) vid Universitetet i&lt;br&gt;Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96 finansieras på annat sätt än genom&lt;br&gt;anslag från bl.a. FRN. Enligt regeringens mening bör medel motsvaran-&lt;br&gt;de nämndens anslag till SCASSS fr.o.m. nämnda budgetår överföras till&lt;br&gt;anslaget Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN har haft i uppdrag att lägga fram förslag om vilka ytterligare åt-&lt;br&gt;gärder som bör vidtas inom energisystemområdet och därvid överväga&lt;br&gt;inrättande av en professur i miljö- och energisystemanalys. FRN:s ut-&lt;br&gt;redning fann att ett stort behov förelåg av helhetssyn på miljö- och&lt;br&gt;energiproblemen och bedömde att 8 miljoner kronor behövs för upp-&lt;br&gt;byggnad av forskningen. På grund av det statsfinansiella läget kan ytter-&lt;br&gt;ligare medel inte anvisas utan FRN bör genom omfördelning kunna fi-&lt;br&gt;nansiera vissa insatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN har ett särskilt ansvar för ungdomsforskning. Regeringen anser&lt;br&gt;att insatserna för denna forskning bör öka. FRN bör därför avsätta ytter-&lt;br&gt;ligare 500 000 kronor härför. Under avsnittet Civildepartementets verk-&lt;br&gt;samhetsområde redovisas förslag till viss ytterligare förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör universitetens och högskolornas forsk-&lt;br&gt;ningsinformation förstärkas. Medel för detta ändamål bör därför föras&lt;br&gt;över från FRN:s anslag. Effekterna på läroanstaalternas arbete med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsinformation bör bli föremål för en särskild uppföljning. FRN&lt;br&gt;bör dock även i fortsättningen ha ansvar för nationella informationsin-&lt;br&gt;satser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas insatser inom de tekniska&lt;br&gt;och naturvetenskapliga områdena. Vidare bör nämnden också fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha ansvar för informationsprogram för jämställdhetsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Social ohälsa i form av t.ex. kriminalitet, drog- och alkoholmissbruk&lt;br&gt;och psykiska störningar hör till de folksjukdomar som medför stort li-&lt;br&gt;dande för enskilda människor och stora kostnader för samhället. För att&lt;br&gt;preventiva åtgärder och behandling skall kunna sättas in i rätt tid och&lt;br&gt;vara effektiva måste de vila på solid kunskap om de komplicerade me-&lt;br&gt;kanismer och processer som ligger bakom uppkomsten av destruktiva&lt;br&gt;och psykiskt avvikande sätt att fungera hos enskilda individer. Sådan&lt;br&gt;kunskap kan inte vinnas utan bidrag från systematisk, långsiktigt och&lt;br&gt;tvärvetenskapligt planerad longitudinella forskning, dvs. genom att sam-&lt;br&gt;ma individer följs från tidig till vuxen ålder i ett brett perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Longitudinell forskning ställer särskilda krav på kontinuerlig tillgång&lt;br&gt;till basresurser för förnyelse, organisation och utnyttjande av de forsk-&lt;br&gt;ningsinriktade databaserna. Regeringen föreslår att Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden får ett fortsatt ansvar för longitudinell forskning, särskilt in-&lt;br&gt;terdisciplinär sådan med inriktning på psykosociala frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Forskningsberedningens regi hölls under hösten 1992 en konferens&lt;br&gt;med titeln Gränsöverskridande forskning. Föredragen och diskussions-&lt;br&gt;inläggen under konferensen pekade på vikten av en fast disciplinförank-&lt;br&gt;ring också för sådan forskning som går över ämnes- och disciplingrän-&lt;br&gt;serna. Det viktiga är att bryta ner konstlade barriärer mellan ämnen, di-&lt;br&gt;scipliner och fakulteter för att möjliggöra samverkan. Effekten av den&lt;br&gt;nyordning som gäller för universitet och högskolor fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1993 kan i framtiden förmodas ge fler möjligheter till gränsöverskridan-&lt;br&gt;de forskning. Även fortsättningsvis behöver dock dessa kompletteras&lt;br&gt;med insatser från Forskningsrådsnämndens sida. Detta bör dock i första&lt;br&gt;hand ägnas områden som prioriteras forskningspolitiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis framhållits bör FRN:s insatser framgent koncentreras&lt;br&gt;till forskning inom områden som prioriterats av statsmakterna. Reger-&lt;br&gt;ingen vill nu särskilt framhålla kvinno- och jämställdhetsforskning samt&lt;br&gt;ungdomsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning är angeläget. FRN&lt;br&gt;bör därför genom omfördelning inom sitt anslag fördubbla sina insatser&lt;br&gt;för sådan forskning. Denna förstärkning ger bl.a. utrymme för ökat stöd&lt;br&gt;till verksamhet inom områdena teknik och naturvetenskap. Behovet av&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet på dessa fält har redovisats av FRN i den tidigare&lt;br&gt;nämnda rapporten Genus, teknik och naturvetenskap. I enlighet med&lt;br&gt;FRN:s förslag bör vidare en gästprofessur i kvinnoforskning med inrikt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på naturvetenskap inrättas vid nämnden. Professuren bör finansie-&lt;br&gt;ras genom omfördelning inom nämndens anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har inför denna proposition redovisat ett uppdrag om&lt;br&gt;forskning inom energisystemområdet. Nämnden bör genom omfördel-&lt;br&gt;ning kunna finansiera vissa insatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet doktorsexamina skall öka. Det är viktigt att forskarutbildning-&lt;br&gt;en ökar också inom områden som FRN stöder. Inom ramen för de me-&lt;br&gt;del som FRN disponerar bör således fortsättningsvis belopp avsättas för&lt;br&gt;stöd till studiefinansiering inom forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande Forskningsrådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning är gränsöverskridande vetenskap som tar sin&lt;br&gt;utgångspunkt i olika forsknings- eller problemområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning bedrivs vid Universitetet i Linköping och&lt;br&gt;utgör en sektion av den filosofiska fakulteten.Verksamheten leds av ett&lt;br&gt;temaråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innevarande budgetår anvisas 39 706 000 kronor för Temaorienterad&lt;br&gt;forskning. Budgetåret 1990/91 uppgick anslaget till drygt 31 miljoner&lt;br&gt;kronor och de externa medlen uppgick till drygt 24 miljoner kronor.&lt;br&gt;Verksamheten är uppdelad på fem teman. Forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning har bedrivits vid Tema Teknik och Social Förändring (Tema T)&lt;br&gt;samt Tema Vatten i Natur och Samhälle (Tema V) sedan 1980. Aret ef-&lt;br&gt;ter tillkom två teman: Tema Hälso- och Sjukvården i Samhället (Tema&lt;br&gt;H) och Tema Kommunikation (Tema K). Det femte temat, Tema Barn&lt;br&gt;(Tema B), inleddes 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temarådets resultatanlys visar att de fem temana etablerat sig som själv-&lt;br&gt;ständiga forskningsenheter. Forskarutbildningen attraherar många sö-&lt;br&gt;kande och den genomsnittliga studietiden är relativt kort. Genomström-&lt;br&gt;ningen förklaras av målsättningen att tillhandahålla studiefinansiering&lt;br&gt;till alla forskarstuderande och av en väl utbyggd handledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning håller god vetenskaplig standard i ett inter-&lt;br&gt;nationellt perspektiv. Avhandlingarna anses hålla god kvalitet och mot-&lt;br&gt;tagandet i det internationella forskarsamhället är gott. Forskningen har&lt;br&gt;i huvudsak grundforskningskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av forskningsaktiviteterna har nått olika långt&lt;br&gt;vid olika teman. Mest internationell är Tema V där doktorsavhandling-&lt;br&gt;arna framför allt behandlat internationella frågeställningar rörande&lt;br&gt;Östersjön, Baltikum och Polen samt tredje världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flera teman har lärarsituationen och vakanta tjänster skapat stör-&lt;br&gt;ningar och gett upphov till bl.a. kontinuitetsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomströmningen i forskarutbildningen vid sektionen för temaorien-&lt;br&gt;terad forskning är god. Allt för få examinerade söker sig dock ut till&lt;br&gt;olika positioner i samhället. Av dem som avlagt doktorsexamen är ca&lt;br&gt;två tredjedelar fortfarande verksamma vid Universitetet i Linköping,&lt;br&gt;medan ca en tredjedel erhållit anställning utanför universitetet i stat,&lt;br&gt;kommun eller näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetsstyrelsen och temarådet föreslår ett nytt forskarutbild-&lt;br&gt;ningsprogram benämnt Natur-teknik-samhälle. Programmet skall bygga&lt;br&gt;på forskning och kompetens som redan finns inom Tema T och Tema&lt;br&gt;V, men bättre utnyttja befintliga resurser i för samhället angelägen&lt;br&gt;forskning om bio- och ekosystem och människans påverkan på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ursprungliga avsikten med Temas organisationsform var att ska-&lt;br&gt;pa en flexibel forskningsorganisation med tvärvetenskaplig inriktning.&lt;br&gt;Det betyder att varje temas existens skall kunna omprövas. En av den&lt;br&gt;temaorienterade forskningens grundläggande idéer är just möjligheten&lt;br&gt;att frigöra personella och materiella resurser för ny och angelägen&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetsstyrelsen och temarådet vill pröva behoven av och förut-&lt;br&gt;sättningarna för ett nytt tema med tyngdpunkt i frågor om internatio-&lt;br&gt;nell migration och etniska relationer kallat Tema Etnicitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om temarådet vill skapa ett nytt forskarutbildningsprogram kring&lt;br&gt;grundläggande frågor om naturen och det moderna samhället bör detta&lt;br&gt;ske genom omfördelning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping bör undersöka förutsättningarna för ett nytt&lt;br&gt;tema om etnicitet inom befintliga ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär att till temaorienterad&lt;br&gt;forskning anvisas sammanlagt 42 434 000 kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande den temaorienterade forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.7 Konstnärligt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs inom de konstnärliga högsko-&lt;br&gt;lorna som en konstnärlig motsvarighet till forskningen vid universiteten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra högskolor. Konstnärligt utvecklingsarbete bygger på konst-&lt;br&gt;närlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga ut-&lt;br&gt;trycksmedlen utan krav på bindning till vetenskapliga metoder och&lt;br&gt;formkrav. Ett syfte är att vinna ny kunskap och ökade insikter samt vid-&lt;br&gt;ga gränserna för konsten. Konstnärligt utvecklingsarbete innefattar va-&lt;br&gt;rierade former av verksamheter beroende av institution och konstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Danshögskolan, Dramatis-&lt;br&gt;ka institutet, Grafiska institutet och Institutet för högre&lt;br&gt;kommunikations- och reklamutbildning, Konstfackskolan, Konsthög-&lt;br&gt;skolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Teaterhögskolan i Stockholm, universiteten i Lund, Göteborg och&lt;br&gt;Umeå samt Högskolan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konstnärliga högskolorna i Stockholm är alla självständiga enheter&lt;br&gt;med egna medel, för konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Universitetet i&lt;br&gt;Lund finns två konstnärliga institutioner, nämligen Musikhögskolan i&lt;br&gt;Malmö och Teaterhögskolan i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Göteborg bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete&lt;br&gt;vid institutionerna Musikhögskolan i Göteborg, Högskolan för design&lt;br&gt;och konsthantverk, Konsthögskolan Valand, Fotohögskolan samt&lt;br&gt;Teater- och operahögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå finns institutionerna Designhögskolan och&lt;br&gt;Konsthögskolan i Umeå. Till Högskolan i Luleå är knuten institutionen&lt;br&gt;Musikhögskolan i Piteå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konstnärligt utvecklingsarbete anvisas under innevarande år sam-&lt;br&gt;manlagt 18 067 000 kronor fördelade enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 172 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 774 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grafiska institutet, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Institutet för högre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunikations- och reklamutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 619 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;898 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musikhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 195 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 682 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;3 666 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 496 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;583 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-sam hällsvetenskapliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;744 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 067 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete används dels för vissa tjäns-&lt;br&gt;ter och dels för projekt. De konstnärliga högskolorna har externa medel&lt;br&gt;i mycket ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konstnärliga högskolorna och institutionerna har överlag lagt ned&lt;br&gt;mycket möda på att inte bara genomföra konstnärligt utvecklingsarbete,&lt;br&gt;utan också utforma program för det och dokumentera det. De skillna-&lt;br&gt;der i inriktning och verksamhet som utmärker olika enheter avspeglar&lt;br&gt;sig också i synsätt och utförande när det gäller konstnärligt utvecklings-&lt;br&gt;arbete. Spännvidden i verksamheten kan exemplifieras genom några&lt;br&gt;projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i Malmö har prioriterat projekt av metodisk och&lt;br&gt;kunskapsuppbyggande art. I flertalet fall har projektledaren samarbetat&lt;br&gt;med humanistiska och/eller konstnärliga institutioner i landet. Doku-&lt;br&gt;mentation har gjorts i form av rapporter, seminarier och videoinspel-&lt;br&gt;ningar av föreställningar. Bl.a. har en kartläggning av scenskolepedago-&lt;br&gt;gikens teori och praxis genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Musikhögskolan i Malmö ses konstnärligt utvecklingsarbete som&lt;br&gt;ett övergripande begrepp med två inriktningar, en musika-&lt;br&gt;lisk/interpretatorisk och en musikpedagogisk. Ett ambitiöst utvecklings-&lt;br&gt;program utarbetats, som bl.a. avser anordnandet av forskarutbild-&lt;br&gt;ning/doktorandutbildning i såväl musik som musikpedagogik. Musik-&lt;br&gt;högskolan har lagt stor vikt vid dokumentation, offentliggörande och&lt;br&gt;spridning av resultaten av det konstnärliga utvecklingsarbetet. Under år&lt;br&gt;1992 genomför Musikhögskolan i Malmö en utvärdering av det konst-&lt;br&gt;närliga utvecklingsarbetet för att få fram ett underlag för den framtida&lt;br&gt;inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande syn finns vid Universitetet i Göteborg. Genom samarbete&lt;br&gt;mellan institutionerna Musikhögskolan i Göteborg och Musikvetenskap&lt;br&gt;har man där inrättat en konstnärlig kreativ variant av forskarutbildning&lt;br&gt;i musikvetenskap byggd på konstnärlig grundutbildning i musik vilken&lt;br&gt;resulterat i tre disputationer och flera är att vänta under 1993. Även en&lt;br&gt;rad andra projekt har genomförts, många i samarbete med institutionen&lt;br&gt;för musikvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan inställning redovisar Musikhögskolan i Stockholm som tar&lt;br&gt;fasta på att forskningskriterier inte skall tillämpas på bedömning och&lt;br&gt;utvärdering av konstnärligt utvecklingsarbete. Detta utesluter inte teore-&lt;br&gt;tiska inslag och samarbete med vetenskapliga institutioner, framför allt&lt;br&gt;med institutionen för musikvetenskap vid Universitetet i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Högskolan för design och konsthantverk vid Universitetet i Göte-&lt;br&gt;borg har ett trettiotal arbeten genomförts inom varierande områden&lt;br&gt;från fritt experimentellt konstnärligt skapande till utforskande av olika&lt;br&gt;materials förutsättningar för konstnärlig gestaltning eller, när det gäller&lt;br&gt;brukskonst, ett systematiskt undersökande av produkternas egenskaper&lt;br&gt;från såväl tekniska som konstnärliga utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Teater- och Operahögskolan vid Universitetet i Göteborg har ge-&lt;br&gt;nomförts bl.a. ett musikalprojekt, som lett till förslag om en musikalut-&lt;br&gt;bildning, flera operaprojekt och ett projekt inom ämnet röst och tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska Institutet har koncentrerat sina insatser till ett omfattande&lt;br&gt;projekt, Faustprojektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan har huvudsakligen använt sitt anslag för konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete till olika projekt som skall inriktas på experimente-&lt;br&gt;rande och vidga de konstnärliga uttrycksmöjligheterna och vars resultat&lt;br&gt;förväntas komma verksamheten vid Konstfack till godo. Uppläggning&lt;br&gt;och redovisning skall vara så klara att man kan följa arbetsmetoden och&lt;br&gt;därmed ha möjlighet att diskutera de genomförda experimenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa ämnen har forskning stor betydelse. Det gäller t.ex. konstve-&lt;br&gt;tenskap och viss teknisk forskning. Konstfackskolan samarbetar här&lt;br&gt;med andra universitet och andra högskoleenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Konsthögskolan i Stockholm har man huvudsakligen arbetat&lt;br&gt;med utveckling och anpassning av moderna tekniska metoder och nya&lt;br&gt;medier. Till de mest betydande projekten hör grafisk materialforskning&lt;br&gt;inriktad på vattenbaserad screentrycksfärg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Operahögskolan i Stockholm bedrivs konstnärligt utvecklings-&lt;br&gt;arbete som en del av undervisningen i scenframställning med profes-&lt;br&gt;sorn som konstnärlig och pedagogisk ledare. Äldre uppförandestilar ut-&lt;br&gt;forskas och nyskapande verk och uppförandestilar prövas i de operapro-&lt;br&gt;duktioner som de studerande genomför som ett led i utbildningen. Var-&lt;br&gt;je produktion betraktas som ett konstnärligt utvecklande projekt. Före-&lt;br&gt;ställningarna utgör dokumentation av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom Teaterhögskolan i Stockholm utgör konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete en starkt integrerad del av arbetet. Mycket sker i form av&lt;br&gt;praktiska experiment, i första hand genom elevernas arbete med olika&lt;br&gt;teateruppsättningar, där varje uppsätttning kan ses som ett konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete. Tyngdpunkten ligger i studier kring skådespelarens&lt;br&gt;rollgestaltningsarbete under ledning av professorn i scenisk gestaltning.&lt;br&gt;Ett problem är att dokumentation inom teaterområdet är kostnadskrä-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kartläggning av området redovisas i rapporten (Ds 1993:3) Konst-&lt;br&gt;närligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konstnärliga högskolornas huvuduppgift har traditionellt varit och&lt;br&gt;är alltjämt kvalificerad konstnärlig utbildning. Konstnärligt utvecklings-&lt;br&gt;arbete är en tämligen ny uppgift. Det har också funnits en rad problem&lt;br&gt;både med själva begreppet och vad det innebär liksom med innehåll&lt;br&gt;och former när det gäller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta har&lt;br&gt;emellertid blivit en allt viktigare del av de konstnärliga högskolornas ar-&lt;br&gt;bete. Det finns på många håll ett omfattande konstnärligt utvecklingsar-&lt;br&gt;bete som tillfört konstområdena och den konstnärliga utbildningen ny&lt;br&gt;kunskap och värdefulla impulser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning i gängse mening måste kunna utvecklas även inom konst-&lt;br&gt;närliga områden eller områden som tangerar dessa. Fakultetsnämnder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na har det vetenskapliga ansvaret för all forskarutbildning inom sina re-&lt;br&gt;spektive områden. En fakultetsnämnd kan därför i samarbete med en&lt;br&gt;konstnärlig högskola eller utbildning ansvara för planering och genom-&lt;br&gt;förande av forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till&lt;br&gt;ett konstnärligt område. De konstnärliga högskolorna i Stockholm bör&lt;br&gt;på lämpligt sätt ges fakultetsanknytning till Universitetet i Stockholm.&lt;br&gt;De konstnärliga utbildningarna i övriga landet är inlemmade i eller an-&lt;br&gt;knutna till universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan har under de fem senaste åren bedrivit ett omfattande&lt;br&gt;utvecklingsarbete innefattande flera mer långsiktiga projekt inom t.ex.&lt;br&gt;dansterapi (för barn med tidiga och djupa emotionella störningar), da-&lt;br&gt;torstödd dansnotation, dansmedicin, dansetnologi, danspedagogik med&lt;br&gt;bl.a. ett studium av dansundervisning utifrån olika aspekter samt koreo-&lt;br&gt;grafi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musikhögskolan i Göteborg är universitetets största konstnärliga insti-&lt;br&gt;tution. Musikhögskolan i Göteborg har få professurer förenade med&lt;br&gt;konstnärligt utvecklingsarbete. Detta är en brist eftersom dessa tjänster&lt;br&gt;utgör en viktig stimulans för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har bl.a. flera projekt i an-&lt;br&gt;slutning till kyrkomusikerutbildningen genomförts. Musikhögskolan i&lt;br&gt;Piteå har lagt upp ett ambitiöst program för att konsolidera och vidga&lt;br&gt;det konstnärliga utvecklingsarbetet vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan har anhållit om överföring av medel från sitt anslag&lt;br&gt;för grundutbildning till sitt anslag för konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;br&gt;Flertalet av professurerna är omvandlingar av tidigare huvudlärartjäns-&lt;br&gt;ter och inrättade på grundutbildningsanslaget. De tjänster som tillkom-&lt;br&gt;mit efter 1987 är emellertid inrättade på medel för konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Konsfackskolan önskar ha en likriktning av sina professors-&lt;br&gt;tjänster med lika andel för konstnärligt utvecklingsarbete för alla. Re-&lt;br&gt;geringen finner detta rimligt och tillstyrker en överföring av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag analy-&lt;br&gt;serat hur forskning och utvecklingsarbete vid GI/IHR. Grafiska institu-&lt;br&gt;tet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning bör&lt;br&gt;organiseras inom ramen för den reguljära universitetsorganisationen.&lt;br&gt;Även betänkandet (SOU 1992:12) Konstnärlig högskoleutbildning tar&lt;br&gt;upp frågan om den institutionella organisationen av G1/1HR. Utredaren&lt;br&gt;föreslår där att GI/IHR organisatoriskt förs till Universitetet i Stock-&lt;br&gt;holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR:s verksamhet är huvudsakligen koncentrerad på att ge yrkes-&lt;br&gt;fördjupande utbildningar för arbetsledande befattningar inom grafisk&lt;br&gt;industri och informationsindustri respektive för befattningar med&lt;br&gt;planerings- och genomförandeansvar inom marknadsföring och infor-&lt;br&gt;mation. Det finns behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom en&lt;br&gt;rad områden med anknytning till teknisk, samhällsvetenskaplig och hu-&lt;br&gt;manistisk fakultet. Styrelsen för GI/IHR, som anser att instituten av in-&lt;br&gt;ternationella konkurrensskäl måste utvecklas mot att ge renodlat post-&lt;br&gt;gradual utbildning, är positiv till en association till Universitetet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm, gärna i nära samverkan med Institutionen för journalistik,&lt;br&gt;media och kommunikation. GI/IHR betonar dock vikten även av tek-&lt;br&gt;nisk FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har un-&lt;br&gt;der innevarande budgetår efterträtt UHÄ när det gäller fördelning av&lt;br&gt;medlen för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete. HSFR, som&lt;br&gt;redan svarar för två gästprofessurer, har den erfarenhet som behövs för&lt;br&gt;att ansvara även för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete har efter en trevande inledningsperiod&lt;br&gt;nu nått viss omfattning och etablerats som en varierad och värderad&lt;br&gt;verksamhet, många gånger av kvalitativt högtstående slag. Det är angelä-&lt;br&gt;get att den påbörjade utvecklingen inte avstannar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Danshögskolan, som är landets enda högskola för dansare, inrät-&lt;br&gt;tades 1992 en professur i koreografi. Konstnärligt utvecklingsarbete be-&lt;br&gt;drivs dock inom en rad områden, bl.a. inom danspedagogik, som är en&lt;br&gt;huvuduppgift för Danshögskolan. Mot bakgrund av verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning framstår basorganisationen för det konstnärliga utvecklingsar-&lt;br&gt;betet som otillräcklig. Regeringen kommer därför i det följande att före-&lt;br&gt;slå en förstärkning av medlen med 1 00(1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GI/IHR har saknat fakultetsanknytning sedan instituten 1977 fördes&lt;br&gt;in i högskoleorganisationen. För den fortsatta utvecklingen är det ange-&lt;br&gt;läget att GI/IHR ges fakultetsanknytning. GI/IHR bör tills vidare knytas&lt;br&gt;till fakultetsorganisationen vid Universitetet i Stockholm och Tekniska&lt;br&gt;högskolan i Stockholm. Universitetet i Stockholm och KTH skall ansva-&lt;br&gt;ra för ett fördjupat och utvidgat konstnärligt utvecklingsarbete vid&lt;br&gt;GI/IHR. En redogörelse för detta bör lämnas i den fördjupade anslags-&lt;br&gt;framställningen för nästa period. Regeringen kommer i det följande att&lt;br&gt;föreslå en förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete vid&lt;br&gt;GI/IHR med 900 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg bör ges möjlighet att förstärka den konstnär-&lt;br&gt;liga basorganisationen vid institutionen för Musikhögskolan. Regering-&lt;br&gt;en kommer därför i det följande att föreslå en förstärkning av anslaget&lt;br&gt;till Universitetet i Göteborg med 700 000 kronor..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har ett betydande arbete&lt;br&gt;lagts ned på att utveckla en egen konstnärlig profd. Det är viktigt att det&lt;br&gt;konstnärliga utvecklingsarbetet vid Musikhögskolan i Piteå kan få en&lt;br&gt;försätrkt basorganisation. Regeringen kommer därför i det följande att&lt;br&gt;föreslå en förstärkning av anslaget till Högskolan i Luleå med 450 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring av medel från Konstfackskolans anslag för grundutbild-&lt;br&gt;ning till anslaget för Konstnärligt utvecklingsarbete bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen fördela medlen för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att för konstnärligt utvecklingsarbete an-&lt;br&gt;visas sammanlagt 24 780 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat&lt;br&gt;för konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.8 Forskning om universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har sedan 1971 sin egen sektorsforskning. Ef-&lt;br&gt;ter avvecklingen av Universitets- och högskoleämbetet bedrivs verksam-&lt;br&gt;heten inom en särskild myndighet, Rådet för forskning om universitet&lt;br&gt;och högskolor. Rådet disponerar budgetåret 1992/93 9,5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten var tidigare uppdelad i två huvudprogram: uppföljning&lt;br&gt;och policystudier resp, det s.k. forskningsrådets verksamhet, lifter av-&lt;br&gt;vecklingen av Universitets- och högskoleämbetet har uppgiften huvud-&lt;br&gt;sakligen blivit forskningsrådets. Verket för högskoleservice och utvär-&lt;br&gt;deringssekretariatet förutsätts ha ansvaret för uppföljnings- och utvär-&lt;br&gt;deringsarbete. Sedan 1990 finns ett särskilt grundutbildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har på Utbildningsdepartementets uppdrag utvärderats&lt;br&gt;av docent Olof Petersson. 1 rapporten Kunskap om kunskap - forskning&lt;br&gt;och utveckling för universitet och högskolor (Ds 1992:98) understryks&lt;br&gt;att utvecklingen mot ett kunskapssamhälle liksom ett vidgat lokalt an-&lt;br&gt;svar ställer ökade krav på universitet och högskolor. Universitetens och&lt;br&gt;högskolornas självförståeise bör vila på en god, vetenskaplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och högskolor har ställt som sin&lt;br&gt;huvuduppgift att finansiera projekt av grundforskningskaraktär. Över&lt;br&gt;tiden har en förskjutning ägt rum från pedagogik via statskunskap till&lt;br&gt;kulturteori. Ett aktivt arbete med att bygga upp ett nätverk av forskare&lt;br&gt;har bedrivits. Utvärderaren konstaterar att det finns en stor spridning&lt;br&gt;vad gäller projektens ämnesinriktning och kvalitet. I rådets verksamhet&lt;br&gt;har forskning kommit att väga tyngre än undervisning; de etablerade&lt;br&gt;akademiska intressena har haft företräde; forskarnas intressen har gått&lt;br&gt;före praktikernas och grundforskning har prioriterats framför sektorns&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderaren framhåller att såväl forskningen om universitet och&lt;br&gt;högskolor som de senares faktiska verksamhet skulle vinna på närmare&lt;br&gt;kontakter. Universiteten och högskolorna bör ha ett huvudansvar för&lt;br&gt;sin egen sektorsforskning. Mot denna bakgrund anser utvärderaren att&lt;br&gt;det nuvarande rådet för forskning om universitet och högskolor bör&lt;br&gt;omvandlas till ett högskolevärldens eget organ. Huvuduppgiften skulle&lt;br&gt;vara att utveckla den långsiktiga kunskapsbasen för universitet och hög-&lt;br&gt;skolor. I det fall verksamheten även fortsättningsvis skulle bedrivas ge-&lt;br&gt;nom ett självständigt råd anser utvärderaren att verksamheten behöver&lt;br&gt;stramas upp i vissa avseenden. Slutligen berörs alternativet att knyta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten till en existerande myndighet, t.ex. humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig&lt;br&gt;i Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans ifrågasätter behovet av forskning om universitet&lt;br&gt;och högskolor. Vad gäller avvägningen mellan mera grundläggande&lt;br&gt;forskning resp, forskning med närmare anknytning till områdets ange-&lt;br&gt;lägna frågeställningar går meningarna isär. Detsamma gäller valet av or-&lt;br&gt;ganisationsform för den fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk forskning om universitet och högskolor är relativt omfattande&lt;br&gt;och av god internationell kvalitet. Forskningen har huvudsakligen en&lt;br&gt;grundläggande och långsiktig karaktär. Olika discipliner och forsk-&lt;br&gt;ningsmiljöer har engagerats och i flera fall har en god kontakt med in-&lt;br&gt;ternationell forskning på området etablerats. En bättre återföring av re-&lt;br&gt;sultaten till universitetens och högskolans verksamhet hade varit önsk-&lt;br&gt;värd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska universiteten och högskolorna är i inledningen av en ge-&lt;br&gt;nomgripande förändringsprocess. Väsentligt ökat utrymme för varje&lt;br&gt;universitets och högskola egna initiativ och lösningar, ökat ansvar för&lt;br&gt;kvalitet i såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;ställer stora krav på självinsikt och självkännedom. Behovet av forsk-&lt;br&gt;ning om och studier av universiteten och högskolorna är därför stort.&lt;br&gt;Denna forskning bör - utöver att uppfylla självklara kvalitetskrav - ha&lt;br&gt;långsiktig relevans för universitetens och högskolornas problem och&lt;br&gt;framtid. Strävan bör vara att i ökad utsträckning stödja forskning som&lt;br&gt;tar sin utgångspunkt i angelägna frågor inom universitetens och högsko-&lt;br&gt;lornas verksamhet. Återföring av forskningsresultaten till denna verk-&lt;br&gt;samhet är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för forskning om universitet och högskolor bör ges en samman-&lt;br&gt;sättning som tillgodoser dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.13 Anslag till forskning och forskarutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8.13.1 Vissa anslagstekniska frågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslagssysiem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om nytt budgetsystem för statliga myndigheter&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. 1). För myndigheterna innebär detta att de bör&lt;br&gt;utveckla verksamhetsanpassade resultatmått, utveckla sin resultatanalys&lt;br&gt;och resultatredovisning samt stärka sin ekonomiadministrativa kompe-&lt;br&gt;tens. Resultatredovisning, uppföljning och utvärderingar från berörda&lt;br&gt;myndigheter samt externa uppföljnings- och utvärderingsorgan kommer&lt;br&gt;i ökande utsträckning att ligga till grund för statsmakternas beslut. Inför&lt;br&gt;den nu föreliggande propositionen har av naturliga skäl sådant material&lt;br&gt;endast kunnat utnyttjas i begränsad omfattning. Kommande propositio-&lt;br&gt;ner bör dock mer konsekvent bygga på sådant underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Universitet och högskolor, frihet för&lt;br&gt;kvalitet uttalat att möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov&lt;br&gt;och förutsättningar bör tillgodoses i det nya anslagssystemet. Bestäm-&lt;br&gt;melserna för fakultetsanslag kommer därför att utformas så att berörda&lt;br&gt;högskolestyrelser under treårsperioden har möjlighet att göra omfördel-&lt;br&gt;ningar mellan fakultetsområdena med 3 % av tilldelade belopp. Vissa&lt;br&gt;ytterligare riktlinjer för medelsfördelningen kommer, liksom i dagens&lt;br&gt;system, att anges i de regleringsbrev som regeringen utfärdar. Detta gäl-&lt;br&gt;ler t.ex. medel som avsatts för rörlig resurs för lärare inom den kommu-&lt;br&gt;nala högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för de nya anslagen för grundläggande ut-&lt;br&gt;bildning bör medel för forskning och forskarutbildning anvisas under&lt;br&gt;reservationsanslag. Även dessa anslag bör utbetalas och avräknas må-&lt;br&gt;nadsvis med en tolftedel av anslagsbeloppet. Däremot görs tills vidare&lt;br&gt;inte under dessa anslag någon slutjustering av det slag som görs för an-&lt;br&gt;slag till grundutbildning. Regeringen anser vidare att de reservationer&lt;br&gt;som vid utgången av budgetåret 1992/93 kommer att finnas på de nuva-&lt;br&gt;rande fakultetsvisa reservationsanslagen till forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning bör få föras till respektive universitets och högskolas konto i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret efter det att bokslutet har fastställts.. F-'ör detta bör inhäm-&lt;br&gt;tas ett godkännande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen är beräknade med beaktande av samtliga beräknade kostna-&lt;br&gt;der med undantag av lokalkostnader. Bidrag till lokalkostnader, inred-&lt;br&gt;ning och utrustning anvisas under särskilda anslag i enlighet med vad&lt;br&gt;chefen för Utbildningsdepartementet anfört tidigare i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensation för löneökningar kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94&lt;br&gt;inte att utgå från det s.k. täckningsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa omfördelningar har gjorts i syfte att finansiera nya uppgifter och&lt;br&gt;ökade kostnader för internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet anhöll om medel för täckning av&lt;br&gt;merkostnader avseende trygghetsavtalet för arbetstagare i staten budgetå-&lt;br&gt;ret 1988/89 under reservationsanslagen till utbildning och forskning&lt;br&gt;inom högskolan. Dessa kostnader bör finansieras inom nu föreslagna&lt;br&gt;anslagsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till universitet och högskolor, Forskningsrådsnämnden,&lt;br&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga, Medicinska, Naturvetenskapliga&lt;br&gt;och Teknikvetenskapliga forskningsråden samt Rymdstyrelsen, Rådet&lt;br&gt;för forskning om universitet och högskolor, Kungl. biblioteket, Statens&lt;br&gt;psykologisk-pedagogiska bibliotek, Arkivet för ljud och bild, Institutet&lt;br&gt;för rymdfysik och Polarforskningssekretariatet har budgeterats utan&lt;br&gt;hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring-&lt;br&gt;en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen&lt;br&gt;för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen.&lt;br&gt;Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;position av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och&lt;br&gt;särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;myndigheternas disposition kommer att slutligt fastställas enligt de re-&lt;br&gt;dovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade be-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anslagen bör gälla samma förutsättningar i fråga om ekonomiad-&lt;br&gt;ministration som för grundutbildningsanslagen. Det rör sig om de reg-&lt;br&gt;ler som gäller för att utnyttja räntekonton med kredit i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret; balansering av överskott till följande budgetår; kraven på universite-&lt;br&gt;tens och högskolornas bokföring och årsredovisningar samt underlag&lt;br&gt;för prognoser och finansstatistik (se prop. 1992/93:169 avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande fakul-&lt;br&gt;tetsanslagen får föras till respektive universitets och högskolas&lt;br&gt;konto i Riksgäldskontoret..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akuvitetsrelaterad budget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning har stor betydelse för ett samhälles ut-&lt;br&gt;veckling inte bara ekonomiskt utan också kulturellt och socialt. Stats-&lt;br&gt;makternas övergripande beslut om resurser till forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning måste därför givetvis ytterst utgå från kvalificerade bedömning-&lt;br&gt;ar av samhällets behov, möjligheterna för forskning inom olika områ-&lt;br&gt;den och tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Universitet och högskolor, Frihet för kvalitet (prop.&lt;br&gt;1992/93:1) aviserades förändringar för tilldelning av resurser till forsk-&lt;br&gt;ning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera universitet och högskolor har utvecklat olika former av aktivi-&lt;br&gt;tetsrelaterad budgetering, dvs. en budgetering där resurser tilldelas med&lt;br&gt;hänsyn tagen till förekomsten av externa anslag, antal disputationer, ve-&lt;br&gt;tenskapliga originalartiklar m.m. Möjligheterna och formerna för att i&lt;br&gt;viss mån grunda resurstilldelningen på kriterier som hänför sig till kva-&lt;br&gt;litet på och kvantitet av erhållna resultat mellan fakulteter inom ett och&lt;br&gt;samma forskningsområde bör nu också prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Utbildningsdepartementet har tillkallat en kommitté med&lt;br&gt;uppdrag att utveckla ett nytt system för resurstilldelning till universitet&lt;br&gt;och högskolor (Resursberedningen). I anslutning till resursberedningen&lt;br&gt;arbetar en särskild grupp med en analys av hur anslagen till forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning i viss omfattning skall kunna relateras till presta-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna syftar till att öka produktiviteten samtidigt som insla-&lt;br&gt;gen av kvalitetsprövning förstärks. Vidare skall incitamenten för omför-&lt;br&gt;delning och förnyelse förbättras. Även jämställdhetsaspekten beaktas i&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för externt finansierad forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om full kostnadstäckning innebär att den externt finansierade&lt;br&gt;verksamheten inom universitet och högskolor skall bära alla de kostna-&lt;br&gt;der som den föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav hösten 1990 Statskontoret i uppdrag att utreda vissa&lt;br&gt;frågor rörande kostnader för den externt finansierade verksamheten vid&lt;br&gt;universitet och högskolor. Uppdraget gavs mot bakgrund av den föränd-&lt;br&gt;ring som riksdagens beslut med anledning av 1990 års forskningspolitis-&lt;br&gt;ka proposition innebar för universitet och högskolor. Beslutet innebar&lt;br&gt;att principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksam-&lt;br&gt;het skulle tillämpas även för forskningsråden och övriga statliga finan-&lt;br&gt;siärer. Statskontoret skulle undersöka i vilken utsträckning det nya be-&lt;br&gt;slutet lett till förändringar på universitet och högskolor och om full&lt;br&gt;kostnadstäckning nu uppnåtts i fråga om såväl direkta som indirekta&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal skrivelser har inkommit till Utbildningsdepartementet med&lt;br&gt;synpunkter på principen om full kostnadstäckning vid universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har redovisat uppdraget. Utredningsarbetet visar enligt&lt;br&gt;Statskontoret att universiteten och högskolorna i allt väsentligt har kun-&lt;br&gt;nat följa regeringens och riksdagens beslut om full kostnadstäckning för&lt;br&gt;den externt finansierade verksamheten. Externa finansiärer svarar för&lt;br&gt;en betydande del av högskolans verksamhet. Det är viktigt att högsko-&lt;br&gt;lans resurser används för sina egentliga ändamål och inte för att subven-&lt;br&gt;tionera externa finansiärers verksamhet. Principen om full kostnads-&lt;br&gt;täckning måste därför tillämpas konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dyrbar vetenskaplig utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisas innevarande budget-&lt;br&gt;år under den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Dyrbar ve-&lt;br&gt;tenskaplig utrustning under anslaget G 1. Inredning och utrustning av&lt;br&gt;lokaler vid högskoleenheterna m.m. För vardera budgetåret 1993/94 och&lt;br&gt;1994/95 finns kostnadsramar uppförda. Medlen fördelas av Forsknings-&lt;br&gt;rådsnämnden till utrustningsobjekt med en kostnad överstigande&lt;br&gt;300 000 kronor. Medlen fördelas efter bl.a. beredning i en kommitté där&lt;br&gt;representanter för forskningsråden ingår. Medlen är avsedda i första&lt;br&gt;hand för inköp av utrustning i anslutning till forskningsprojekt finan-&lt;br&gt;sierade av forskningsråden. Utrustningen upphandlas av Verket för hög-&lt;br&gt;skoleservice för resp, högskoleenhets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fördjupade anslagsframställningarna har flera forskningsråd före-&lt;br&gt;slagit att kostnadsgränsen höjs och/eller att medel överförs till forsk-&lt;br&gt;ningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning har fungerat&lt;br&gt;väl inom Forskningsrådsnämnden. Det finns emellertid svagheter i sys-&lt;br&gt;temet. En sådan är att det inte finns en direkt koppling mellan forsk-&lt;br&gt;ningsrådens bedömning av bidrag till projekt och bedömningen av me-&lt;br&gt;del till dyrbar utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge större möjlighet till en samlad bedömning av projektstöd,&lt;br&gt;stöd till utrustning och driftkostnader bör beslut om anslag upp till 2&lt;br&gt;miljoner kronor fortsättningsvis fattas av råden och i motsvarande mån&lt;br&gt;medel överföras från utrustningsanslaget till anslag till berörda forsk-&lt;br&gt;ningsråd. Överföringen bör göras med utgångspunkt i de belopp som&lt;br&gt;1991 och 1992 fördelats till utrustning med ett värde under 2 miljoner&lt;br&gt;kronor. För fördelning av Forskningsrådsnämnden återstår då 110 mil-&lt;br&gt;joner kronor under anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning.&lt;br&gt;Medlen är avsedda företrädesvis för utrustning med en kostnad översti-&lt;br&gt;gande 2 miljoner kronor. Detta innebär att FRN även fortsättningsvis&lt;br&gt;kan finansiera utrustning för projekt finansierade av andra organ än nu&lt;br&gt;berörda forskningsråd. Regeringen föreslår under anslagen till berörda&lt;br&gt;forskningsrådsorgan medel anvisade i enlighet med förslaget. Beslutade&lt;br&gt;men ännu inte gjorda inköp finansieras från anslaget G 1. Inredning&lt;br&gt;och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat&lt;br&gt;beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ger hög prioritet åt en förbättring av lokalsituationen i&lt;br&gt;högskolan. Genom förslagen i 1992 års budgetproposition avsattes ett&lt;br&gt;ytterligare årligt utrymme om 300 miljoner kronor till årskostnad&lt;br&gt;(hyror) för lokalförbättringar. I årets budget satsas ytterligare 175&lt;br&gt;miljoner kronor. Sammantaget medger dessa satsningar investeringar&lt;br&gt;minst i storleksordningen 2 000 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om grundläggande högskoleutbildning har en&lt;br&gt;redovisning givits av sedan tidigare pågående samt beslutade projekt.&lt;br&gt;Den höga investeringsaktiviteten medför även att satsningarna på ny&lt;br&gt;inredning och utrustning blir betydande. Sålunda kommer enligt&lt;br&gt;regeringens förslag de särskilda medlen till inredning och utrustning i&lt;br&gt;samband med olika projekt och till ersättningsanskaffning att för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 uppgå till ca 1 300 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya åtgärderna som regeringen nu föreslår är avsedda att&lt;br&gt;påbörjas under en period av 1-4 år. Flertalet är av stor betydelse för&lt;br&gt;forskningen särskilt inom de tekniskt-naturvetenskapliga och&lt;br&gt;medicinska områdena. Sålunda ges nu de ekonomiska&lt;br&gt;planeringsförutsättningarna för myndigheternas fortsatta arbete med&lt;br&gt;bl.a. Materialcentrum vid Universitetet i Uppsala, Biomedicinskt&lt;br&gt;centrum vid Universitetet i Lund, en första etapp (djurhuset) på&lt;br&gt;Medicinarberget i Göteborg, Fysikcentrum för Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm och Tekniska högskolan i Stockholm, ombyggnad och&lt;br&gt;upprustning av Karolinska institutet samt flera projekt vid Tekniska&lt;br&gt;högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13.2 Anslagsberäkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursförstärkningar för budgetå-&lt;br&gt;ren 1994/95 och 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning •&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) 667 809 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Uppsala bedrivs forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga, medicinska, farmaceutiska och teknisk-&lt;br&gt;naturvetenskapliga områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;667 809 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;669 409 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Härtill kommer medel för SCASSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 707 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 837 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 650 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsveten-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 645 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 412 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 172 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282 386 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;667 809 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Härtill kommer medel för SCASSS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 624 000 kronor av beloppet till teknisk-naturvetenskaplig fakultet&lt;br&gt;har beräknats för teknisk forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk-naturvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153 236 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för följande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk fakullet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-&lt;br&gt;kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk&lt;br&gt;rättsvetenskap har 1 700 000 kronor beräknats för förstärkning av den&lt;br&gt;juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande&lt;br&gt;budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 600 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncentrerade insatser avseende studiet av Östeuropa har beräk-&lt;br&gt;nats 3 miljoner kronor. Vidare beräknas medel för en personlig tjänst&lt;br&gt;för docenten S. Gustavsson (+ 800 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. budgetåret 1995/96 överförs ansvaret för Kollegiet för sam-&lt;br&gt;hällsforskning (SCASSS) till Universitetet i Uppsala. Medel för verk-&lt;br&gt;samheten överförs samtidigt från Forskningsrådsnämnden och&lt;br&gt;Humanistisk-sam hällsvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 23 783 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslaganslag på&lt;br&gt;667 809 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 2. Universitetet i Lund: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;720 782 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Lund bedrivs forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve-&lt;br&gt;tenskapliga, medicinska, odontologiska, matematisk-&lt;br&gt;naturvetenskapliga och tekniska områdena samt konstnärligt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;720 782 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;722 882 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 787 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 746 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 832 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 932 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsveten-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 496 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 936 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 743 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 953 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 479 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 810 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720 782 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;for studiefinansiering inom forskari bildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 643 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 941 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 891 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 839 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 240 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 803 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 616 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 040 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 013 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för följande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att pliktexemplar för framtiden skall bevaras med största möjliga&lt;br&gt;fullständighet vid Lunds universitetsbibliotek beräknas 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-&lt;br&gt;kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk&lt;br&gt;rättsvetenskap har 1 300 000 kronor beräknats för förstärkning av den&lt;br&gt;juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande&lt;br&gt;budgetåret förordas en ökning med ytterligare 2 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen beräknas&lt;br&gt;750 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 25 874 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 720 782 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning,&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;502 262 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Göteborg bedrivs forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi-&lt;br&gt;cinska, odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga områ-&lt;br&gt;dena samt konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;502 262 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 476 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 774 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 024 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 888 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 032 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 408 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Botaniska trädgården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 660 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502 262 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 613 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 535 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 453 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 769 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 636 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för följande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matemalisk-naturvetenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 2 718 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio-&lt;br&gt;nen Musikhögskolan har beräknats 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 17 998 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;502 262 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 4. Universitetet i Stockholm: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;534 253 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Stockholm bedrivs forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning inom de humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapli-&lt;br&gt;ga och matematisk-naturvetenskapliga områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;534 253 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;535 553 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 361 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 755 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsveten-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 157 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279 005 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationella me-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teorologiska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 605 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Viss forskning vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärar-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;534 253 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;l ör studiefinansiering inom forskarutbildningen bör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;minst följande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;27 071 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Juridisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2 762 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;50 135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;105 092 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tidigare anförts&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;beräknas under anslaget medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för följande ändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse-&lt;br&gt;kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk&lt;br&gt;rättsvetenskap har 2 000 000 kronor beräknats för förstärkning av den&lt;br&gt;juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande&lt;br&gt;budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 300 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen har beräk-&lt;br&gt;nats 2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av verksamheten vid Latinamerika-institutet har be-&lt;br&gt;räknats 1 658 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin-&lt;br&gt;stitutet för fysik har beräknats 9 351 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 225 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 19 017 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Stockholm: Forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;534 253 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 5. Universitetet i Umeå: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;407 368 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Umeå skall bedrivas forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi-&lt;br&gt;cinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;konstnärliga områdena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 368 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 795 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 968 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 387 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 059 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 554 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 368 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 098 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 905 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 167 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 957 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskaplig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 028 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 155 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för följande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för ökade resurser för medicinsk forskning 1 387 000 kronor&lt;br&gt;har beräknats (prop. 1988/89:100 hil. 10, bet. UbU 1988/89:8 och 25,&lt;br&gt;rskr. 1988/89:196 och 207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matemalisk-naturvelenskaplig fakultet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 743 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet för ett centrum för molekylär patogenes har&lt;br&gt;beräknats sammanlagt 6 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under medicinsk fakultet och 3 miljoner kronor under matematisk-&lt;br&gt;naturvetenskaplig fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för enheten för cell- och molekylärbiologi har omfördelats&lt;br&gt;mellan berörda fakulteter i enlighet med universitetets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 14 524 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;231 766 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Universitetet i Linköping bedrivs forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning inom de filosofiska, medicinska och tekniska område-&lt;br&gt;na samt temaorienterad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;231766 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 849 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 760 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108 723 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 434 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 766 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 053 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 304 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 989 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 123 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 469 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 8 465 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 231 766&lt;br&gt;000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 7. Karolinska institutet: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;344 378 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Karolinska institutet bedrivs forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning inom de medicinska och odontologiska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;344 378 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;346 878 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 687 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 187 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 691 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344 378 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande&lt;br&gt;belopp disponeras:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 117 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 797 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 914 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för ökad forskning vid Centrum för idrottsforskning 2 500 000 kronor&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 och 2 500 000 kronor för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 12 606 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 344 378 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 8. Tekniska högskolan i Stockholm:&lt;br&gt;Forskning och forskarutbildning •&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;303 211 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslaget Tekniska&lt;br&gt;fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Tekniska högskolan i Stockholm bedrivs forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning inom det tekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;303 211000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 54 268 000&lt;br&gt;kronor disponeras budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l ör sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin-&lt;br&gt;stitutet för fysik har beräknats 14 763 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 11 174 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarut-&lt;br&gt;bildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;303 211 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning&lt;br&gt;oeh forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;257 296 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp, fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs forskning och forskar-&lt;br&gt;utbildning inom det tekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;257 296 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 67 478 000&lt;br&gt;kronor disponeras budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 9 414 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbild-&lt;br&gt;ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;257 296 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt ansiag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117 269 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen Tekniska fakultet-&lt;br&gt;erna och Konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;inom det tekniska området samt konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117 269 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakultet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 269 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik&lt;br&gt;har beräknats 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 14 067 000&lt;br&gt;kronor disponeras budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio-&lt;br&gt;nen Musikhögskolan i Piteå har beräknats 450 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 308 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 117 269 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa&lt;br&gt;högskoleenheter'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 292 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolorna skall bedrivas konstnärligt utvecklingsarbete.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 292 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 217 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dramatiska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 842 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grafiska institutet och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;institutet för högre kom-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;munikations- och reklam-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 116 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstfackskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 226 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsthögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musikhögskolan i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 279 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operahögskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 747 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teaterhögskolan i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 292 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under ansla-&lt;br&gt;gen till universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt Högskolan i Lu-&lt;br&gt;leå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkningar av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Dans-&lt;br&gt;högskolan har beräknats 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Grafiska&lt;br&gt;institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbild-&lt;br&gt;ning har beräknats 900 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har beräknats ytterligare 545 000 kr för konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete vid Konstfackskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 402 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;13 292 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolor'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;106 235 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa särskilda utgif-&lt;br&gt;ter för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla forskningen vid de mindre och medelstora hög-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolorna anvisas särskilda medel för forskningsstödjande åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der vid dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106 235 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146 235 000 kr&lt;br&gt;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 226 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerås&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 225 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Falun/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Borlänge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sandviken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 192 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 174 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 235 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 162 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karls-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;krona/Ronneby&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 062 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 977 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Sundsvall/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härnösand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 166 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uddevalla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 123 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Växjö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 069 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 816 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Östersund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 798 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106 235 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.&lt;br&gt;1992/93:103) att det inom den rörliga resursen under varje fakultetsan-&lt;br&gt;slag skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och me-&lt;br&gt;delstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet disputerade lä-&lt;br&gt;rare. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter prövning i fakultets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnderna. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sö-&lt;br&gt;kande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller användas&lt;br&gt;t.ex. för lärares forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för forskningsstödjan-&lt;br&gt;de åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna med 60 miljoner&lt;br&gt;kronor budgetåret 1993/94. Av förstärkningen skall 40 miljoner kronor&lt;br&gt;avse stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa&lt;br&gt;högskolor och universiteten. Detta finansieras inom ramen för de me-&lt;br&gt;del som riksdagen efter förslag prop. 1992/93:42 beslutat ställa till förfo-&lt;br&gt;gande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och högskolor.&lt;br&gt;Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om den närmare&lt;br&gt;fördelningen av detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förstärkningar som görs för att skapa förbättrade förutsättningar&lt;br&gt;för de mindre och medelstora högskolorna att initiera och stödja forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt kommer samtliga högskolor till del. Tyngdpunkten i för-&lt;br&gt;stärkningarna gäller högskolorna i Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Väx-&lt;br&gt;jö, Örebro och Östersund. Budgetåret 1994/95 tillförs 40 miljoner kro-&lt;br&gt;nor för att ge stöd till långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 714000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora&lt;br&gt;högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;106 235 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angets.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 13. Vissa särskilda utgifter för&lt;br&gt;forskningsändamål&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 541 159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 677 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 745 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 516 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 516 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbyte med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utlandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 978 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilateralt forsknings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationalisering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Stöd till forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;av högskolelärare utan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;doktorsexamen&lt;br&gt;Särskilda åtgärder för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 045 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;stöd till forskarutbildninglO 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fora för kvinnliga&lt;br&gt;forskare m.m.&lt;br&gt;Åtgärder förjämställd-&lt;br&gt;het inom universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 339 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och högskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontaktsekretariat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontaktforskare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 623 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsin-&lt;br&gt;formation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 385 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens&lt;br&gt;disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 691 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 516 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 5 010 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbyte med utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående behandlat betydelsen av internatio-&lt;br&gt;nellt samarbete och vetenskapliga kontakter när det gäller all forskning.&lt;br&gt;Internationella forskarstipendier förmedlas av Svenska institutet. Häri-&lt;br&gt;genom kan framför allt forskarstuderande beredas möjligheter att arbeta&lt;br&gt;utomlands, och svenska institutioner ges möjlighet att inbjuda utländs-&lt;br&gt;ka forskare. Regeringen förordar att Svenska institutet anvisas&lt;br&gt;15 978 000 kronor för ändamålet. Som framhållits i det föregående bör&lt;br&gt;särskilda insatser göras för att förstärka forskningssamarbetet med&lt;br&gt;Frankrike, Tyskland och Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilateralt forskningssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor disponerar sedan budgetåret 1991/92 vissa&lt;br&gt;medel för bilateralt forskningssamarbete med länderna i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Detta har resulterat i olika former av samarbete och en rad&lt;br&gt;projekt, varav flera pågår eller nyss påbörjats. Detta är ett samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med goda utvecklingsmöjligheter som det vore olyckligt att på detta sta-&lt;br&gt;dium avbryta. Regeringen förordar därför att medlen utgår även under&lt;br&gt;den följande treårsperioden. Även Svenska institutet disponerar vissa&lt;br&gt;medel under denna anslagspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för bilateralt forskningssamarbete bör för nästa budgetår förde-&lt;br&gt;las enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Universitet motsvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 451 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 222 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Lund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 222 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Linköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 111 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 077 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 077 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 077 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Luleå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 038 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 222 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej fördelade medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 298 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 245 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Internationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående framhållit vikten av fortsatt internatio-&lt;br&gt;nalisering vid svenska universitet och högskolor. Särskilda medel bör&lt;br&gt;anvisas för att göra det möjligt för svenska universitet och högskolor att&lt;br&gt;sluta avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med&lt;br&gt;utländska elituniversitet. Ett sådant samarbete medför ökade kostnader&lt;br&gt;för universitetet i fråga om rese- och traktamentskostnader. Under före-&lt;br&gt;varande anslag beräknas medel för ändamålet (+ 25 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till forskarutbildning av högskolelärare utan doktorsexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare har för innevaran-&lt;br&gt;de budgetår anvisats 75 miljoner kronor (prop. 1992/93:42, bet.&lt;br&gt;1992/93:UbU5 rskr. 1992/93:159). För budgetåret 1993/94 beräknas sam-&lt;br&gt;manlagt 62 045 000 kronor under förevarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder till stöd för forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående framhållit att det är angeläget att olika&lt;br&gt;åtgärder prövas som syftar till att främja rekryteringen till forskarutbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen och öka effektiviteten i studierna. För detta ändamål beräknas&lt;br&gt;10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fora för kvinnliga forskare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen under denna anslagspost bekostar verksamheten vid Fora för&lt;br&gt;kvinnliga forskare vid universitet och högskolor. Verksamheten består&lt;br&gt;huvudsakligen av kontakt- och informationsaktiviteter, konferenser,&lt;br&gt;kurser och även viss forskning. Särskilt stöd utgår för de kvinnohis-&lt;br&gt;toriska samlingarna vid Universitetet i Göteborg. Vidare utgår stöd för&lt;br&gt;tidskriften Kvinnovetenskaplig tidskrift. Denna tidskrift utges för närva-&lt;br&gt;rande av vid Universitetet i Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 6 339 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för jämställdhet inom universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående redovisat ett tiopunktsprogram för jäm-&lt;br&gt;ställdhet inom universitet och högskolor. Medel bör beräknas under fö-&lt;br&gt;revarande anslag för åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor&lt;br&gt;och män inom forskning och forskarutbildning. Medlen skall fördelas&lt;br&gt;av regeringen på underlag av förslag från universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 8 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som i det föregående anförts beräknas under anslaget&lt;br&gt;medel för forskningsinformation vid universitet och högskolor&lt;br&gt;(10 385 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslagsposten Till regeringens disposition anvisas vissa medel&lt;br&gt;som efter särskilda beslut ställs till förfogande för inköp av vetenskaplig&lt;br&gt;utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående bör nya former för samverkan mellan&lt;br&gt;å ena sidan universiteten och högskolorna och näringslivet å den andra&lt;br&gt;etableras. Samverkan avses bl.a. ske i nya juridiska organisationsformer,&lt;br&gt;t.ex. aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till regeringens disposition bör få användas också för stöd till&lt;br&gt;verksamhet i sådana nya former, t.ex. för finansiering av aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har vidare medel beräknats för bestridande av vissa&lt;br&gt;kostnader för infrastrukturella åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 308 516 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning&lt;br&gt;och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;274 230&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;371 381&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;446 778&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting och /kommuner en-&lt;br&gt;ligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. Från&lt;br&gt;anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och Västerbot-&lt;br&gt;tens läns landsting enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning&lt;br&gt;och forskning i Göteborg och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;br&gt;ändring&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;och pris-&lt;br&gt;o m r ä k -&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk utbildning&lt;br&gt;och forskning&lt;br&gt;Karolinska insti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologisk utbild-&lt;br&gt;ning och forskning&lt;br&gt;Univ ersitetet i&lt;br&gt;Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379 787 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 574 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 574 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 694 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 478 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 969 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 552 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 214 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 214 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 395 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 625 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 625 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 774 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 598 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 179 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 015 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 506 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskoleenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;br&gt;ändring&lt;br&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löne-&lt;br&gt;och pris-&lt;br&gt;o m r ä k -&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investerings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 6 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 384 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 371 381 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 397 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 486 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat om ökad läkarutbildning vid Universiteten i&lt;br&gt;Uppsala,. Göteborg (bet. 1990/91 :UbU 12, rskr. 1990/91:355) och Linkö-&lt;br&gt;ping (prop. 1991/92:100 bil. 10, bet. l991/92UbU 14, rskr. 1991/92:242)&lt;br&gt;samt vid Universitetet i Umeå (prop. 1988/89:100 bil. 10, bet.&lt;br&gt;1988/89:UbU21 och 25 rskr. 1988/89:196 och 107). Vid beräkning av&lt;br&gt;anslaget tas hänsyn härtill. Detta innebär för anslaget budgetåret&lt;br&gt;1993/94 för Universitetet i Uppsala (+ 1 509 000 kr), Göteborg (+ 1&lt;br&gt;509 000 kr) samt för Universitetet i Umeå (+ l 509 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt tillkallad utredare, landshövdingen Rolf Wirtén, har nyli-&lt;br&gt;gen lagt fram förslag till nytt avtal mellan staten och tandvårdshuvud-&lt;br&gt;männen i Göteborg och Umeå. Förslaget bereds för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet. I avvaktan på beslut har beloppen till berörda univer-&lt;br&gt;sitet förts upp med oförändrade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen anslaget&lt;br&gt;till (1 371 381 000 + 75 397 000=) 1 446 778 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och&lt;br&gt;forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på&lt;br&gt;1 446 778 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och&lt;br&gt;forskningsinformation &amp;gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83 006 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forsknings-&lt;br&gt;rådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden har till uppgift att ta initiativ till och&lt;br&gt;stödja forskning främst inom områden som är angelägna från&lt;br&gt;samhällets synpunkt samt verka för att information om forsk-&lt;br&gt;ning och forskningsresultat sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83 006 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Initiering, samord-&lt;br&gt;ning och stöd av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 504 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Forskningsinforma-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 502 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 006 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under förevarande an-&lt;br&gt;slag medel för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att vissa medel för forsk-&lt;br&gt;ningsinformation i fortsättningen skall beräknas under anslaget Vissa&lt;br&gt;särskilda utgifter för forskningsändamål (- 10 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för nämndens förvaltning föreslås i det följande anvisade under&lt;br&gt;ett särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 972 000 kr,&lt;br&gt;beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-&lt;br&gt;mation för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;83 006 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 16. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 936 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel disponeras för nämndens förvaltning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 936 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 331 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 936 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet: Forskning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;208 004 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har till upp-&lt;br&gt;gift att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja veten-&lt;br&gt;skapligt betydelsefull forskning samt verka för att information&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;om denna sprids.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209 504 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207 230 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 730 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 230 000 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utveck-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lingsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208 004 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts föreslår regeringen under ansla-&lt;br&gt;get dels ökade medel för kriminalvetenskaplig forskning med 1,5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor budgetåret 1994/95 och 2,5 miljoner kronor budgetåret&lt;br&gt;1995/96, dels medel för inköp av dyrbar utrustning med 6 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Under anslaget beräknas även medel för en gästprofessur i konst-&lt;br&gt;närligt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 689 000 kr,&lt;br&gt;beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-&lt;br&gt;ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;208 004 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet: Förvaltning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 963 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 258 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 963 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: För-&lt;br&gt;valtning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 963 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;357 797 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet har till uppgift att inom sitt verk-&lt;br&gt;samhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull&lt;br&gt;forskning samt verka för att information om denna sprids.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;357 797 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;355 297 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för inköp av dyrbar utrustning med 18 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 172 000 kr,&lt;br&gt;beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett reservationsanslag anslag på 357 797 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 485 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 485 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar under förevarande anslag medel för förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader för personer som handlägger försöksdjursfrågor samt&lt;br&gt;vissa kostnader för försöksdjur m.m. (+ 5 417 000 kr). Regeringen be-&lt;br&gt;räknar också vissa lokalkostnader för ändamålet (+ 190 000 kr). Medel&lt;br&gt;har innevarande budgetår anvisats främst under anslaget D 2. Verket för&lt;br&gt;högskoleservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 255 000kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett ramanslag på 12 485 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet:&lt;br&gt;Forskning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;508 447 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelse-&lt;br&gt;full forskning samt verka för att information om denna sprids.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;508 447 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för inköp av dyrbar utrustning med 46 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 26 447 000&lt;br&gt;kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budget-&lt;br&gt;året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 508 447 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet:&lt;br&gt;Förvaltning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag)' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 236 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel disponeras för rådens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 236 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 639 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17 236 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;br&gt;Forskning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;226 677 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Medel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartementets hu-&lt;br&gt;vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde främja och stöda vetenskapligt betydel-&lt;br&gt;sefull grundforskning samt verka för att information om denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226 677 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231 677 000 kr&lt;br&gt;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för inköp av dyrbar utrustning med 26,7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett&lt;br&gt;särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 7 120 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budge-&lt;br&gt;tåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 226 677 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 330 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartementets hu-&lt;br&gt;vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel disponeras för rådets förvaltning.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 330 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 242 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 25. Rymdforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&amp;nbsp;836&amp;nbsp;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&amp;nbsp;257&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&amp;nbsp;925&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 11 417 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen har till uppgift att främja grundforskning inom&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 925 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel&lt;br&gt;för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det s.k. småsatellitprogrammet föreslår regeringen en samlad för-&lt;br&gt;stärkning med 8 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor bör anvisas&lt;br&gt;under förevarande anslag och 4 miljoner kronor under Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beräknas här ytterligare 1,5 miljoner kronor som förstärkning&lt;br&gt;av resurserna för rymdforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget beräknas kostnader för förvaltning vid Rymdstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 748 000 kr.&lt;br&gt;Beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-&lt;br&gt;vationsanslag på 41 925 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 26. Rådet för forskning om universitet och&lt;br&gt;högskolor'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 795 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen D 5. Vissa särskilda&lt;br&gt;utgifter inom högskolan och E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete rörande universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 795 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för anslaget har beräknats kostnader för rådets förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 295 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Rådet för forskning om universitet och högskolor för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 27. Europeisk forskningssamverkan'&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 756 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352 360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 895 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bestrids kostnader för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA)&lt;br&gt;vetenskapliga program. För 1992/93 har anvisats 67 400 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt. För 1992/93 har anvisats&lt;br&gt;12 640 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sveriges deltagande i och bidrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande&lt;br&gt;södra stjärnhimlen (ESO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för mo-&lt;br&gt;lekylärbiologi (CEBM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CEBMrs program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiolo-&lt;br&gt;gi (EMBL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt anvisades för 1992/93 167 984 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sveriges FoU-samarbete med den europeiska gemenskapen EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt anvisadedes för 1992/93 99 746 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges deltagande i det internationella forskningsinstitutet för till-&lt;br&gt;ämpad systemanalys (HASA). För 1992/93 anvisades 3 890 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sveriges deltagande i Internationella institutet för tillämpad sys-&lt;br&gt;temanalys (HASA). För 1992/93 anvisades 3 890 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tull och mervärdesskatt på viss utrustning för European Incohe-&lt;br&gt;rent Scatter Facility (EISCAT). f ör 1992/93 anvisades 700 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt anvisades för 1992/93 352 360 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESA:s vetenskapliga program utgör ett obligatoriskt program för samtli-&lt;br&gt;ga i ESA deltagande länder och styrs genom mångåriga program och av-&lt;br&gt;tal. Sverige får utbyte av programmet genom att svenska forskargrupper&lt;br&gt;kan sätta vetenskapliga experiment ombord på ESA-satelliter. Vissa me-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del återgår till Sverige i form av forskningsuppdrag, bl.a. till Chalmers&lt;br&gt;tekniska högskola samt för industribeställningar. Rymdstyrelsen är&lt;br&gt;svenskt kontaktorgan med ESA och beräknar den svenska avgiften till&lt;br&gt;ESA:s vetenskapliga program för budgetåren 1993/94 till 75 500 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Esrange specialprojekt gäller sondraket- och baliongverksamhet som&lt;br&gt;regleras genom ett avtal med Sverige, Schweiz, Tyskland och Frankrike&lt;br&gt;som deltagande länder. Rymdstyrelsen, som är svenskt kontaktorgan,&lt;br&gt;beräknar kostnaden för budgetåren 1993/94 till 13 041 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR är svenskt kontaktorgan för CERN, ESO, CEBM, EMBL och&lt;br&gt;ESRF. NFR beräknar de svenska bidragen till dessa organisationer för&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 till 130 130 000, 23 786 000, 1 870 000, 7 735 000&lt;br&gt;och 8 422 000 kronor respektive, totalt 171 943 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NFR är också svensk ansvarig myndighet för deltagandet i följande av&lt;br&gt;EG:s program för forskningssamarbete: Human Capital and Mobility,&lt;br&gt;Biotechnology samt fusionsprogrammet. För fusionsprogrammet har&lt;br&gt;NFR beräknat den svenska deltagaravgiften för budgetåret 1993/94 till&lt;br&gt;56 530 000 kronor. Under 1992 deltar Sverige på projektnivå i Human&lt;br&gt;Capital and Mobility samt i Biotechnology. De svenska kostnaderna för&lt;br&gt;dessa två program har, under förutsättning av att EES-avtalet träder i&lt;br&gt;kraft före den 1 juli 1993, beräknats till 17 000 000 respektive&lt;br&gt;14 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet (MFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s program för&lt;br&gt;forskningssamarbete Biomedicine and Health. Under förutsättning att&lt;br&gt;EES-avtalet träder i kraft före den 1 juli 1993 har den svenska kostna-&lt;br&gt;den för detta program för budgetåren 1993/94 beräknats till 9 000 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s samarbets-&lt;br&gt;program SPES som ingår i EG:s andra ramprogram. Särskilda medel&lt;br&gt;har ej beräknats för eventuellt kvarvarande kostnader för budgetåren&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden (FRN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRN är svenskt kontaktorgan för HASA. FRN har beräknat kostnaden&lt;br&gt;för svenskt deltagande i 1IASA för budgetåren 1993/94 till 4 270 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet blir Sverige delaktigt i täckandet av den årliga kost-&lt;br&gt;naden för basverksamheten vid EG:s Joint Research Centre (JRC).&lt;br&gt;Forskningen inom JRC gäller huvudsakligen avancerad materialteknik,&lt;br&gt;miljöteknik, fjärranalys m.m. Med medlemskapet får Sverige fri tillgång&lt;br&gt;till resultaten från JRC, möjlighet att placera forskare inom JRC:s olika&lt;br&gt;laboratorier och en representant i JRC:s styrelse och därmed möjlighet&lt;br&gt;att påverka forskningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk styrelseledamot är utsedd men ännu inte ansvarig myndighet&lt;br&gt;eller officiellt kontaktorgan. Kostnaden för medlemskapet budgetåret&lt;br&gt;1993/94 har beräknats till 27 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Svenskt deltagande i europeiskt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 895 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete har utvärderats&lt;br&gt;med hänsyn till nyttoeffekter för Sverige och avvägningen mellan&lt;br&gt;svensk nationell verksamhet och internationellt deltagande. Utvärder-&lt;br&gt;ingarna har inte gett underlag för att föreslå ändrad inriktning eller om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska engagemanget i CERN, ESO, CEBM, EMBL samt ESRF&lt;br&gt;utgör värdefulla delar av landets forskning inom respektive område. Ett&lt;br&gt;flertal svenska forskare arbetar inom organisationerna under längre el-&lt;br&gt;ler kortare tid och får därmed ovärderliga kontakter med det internatio-&lt;br&gt;nella forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet av organisationerna regleras samarbetet med fleråriga pro-&lt;br&gt;gram och avtal om finansiering. Svenska ansvariga myndigheter och&lt;br&gt;även deltagande forskare verkar för att det svenska deltagandet skall nyt-&lt;br&gt;tiggöras på bästa sätt. Det gäller inte bara det vetenskapliga utbytet utan&lt;br&gt;även svenska företags möjligheter att exploatera forskningsresultat och&lt;br&gt;även att leverera utrustning eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förhållande gäller det svenska deltagandet i den europeiska&lt;br&gt;rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningssamarbetet med EG berör flera myndigheter inom olika&lt;br&gt;departements ansvarsområden. De förutsättningar och den osäkerhet&lt;br&gt;som gäller för EG-samarbetet har utvecklats tidigare i denna proposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posterna under anslaget har tills vidare förts upp med oförändrade be-&lt;br&gt;lopp. Under posten till regeringens disposition har beräknats medel för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompensation för kostnadsökningar, inkl, valutaförändringar. Utgångs-&lt;br&gt;punkt för beräkningarna har varit följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för deltagande i EG-samarbetet har beräknats dels med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från tillgänglig information om delprogrammens omfatt-&lt;br&gt;ning, och dels med hänsyn till olika departements och myndigheters an-&lt;br&gt;svarsområden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökningen av kostnaderna för deltagandet i Europa-samarbetet finan-&lt;br&gt;sieras genom omfördelning från berörda fakulteter och råd, framför allt&lt;br&gt;de naturvetenskapliga men även de tekniska och medicinska. Verksam-&lt;br&gt;heter inom dessa områden kommer framdeles att ha goda möjligheter&lt;br&gt;till finansiering ur EG:s budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den helt dominerande delen av kostnaderna inom detta an-&lt;br&gt;slag debiteras Sverige i utländska valutor så spelar växelkurserna en stor&lt;br&gt;roll. Sedan kostnaderna beräknades i anslagsframställningarna har vär-&lt;br&gt;det på den svenska kronan sjunkit. Eftersom avgifterna till de flesta or-&lt;br&gt;ganisationer beräknas med utgångspunkt i medeltalet av de tre senaste&lt;br&gt;årens BNP, så dröjer det flera år innan detta neutraliserats genom att&lt;br&gt;Sveriges BNP-baserade andel av finansieringen anpassats fullt ut. Under&lt;br&gt;en övergångsperiod bör kostnadsvariationer till följd av valutakursför-&lt;br&gt;ändringar kunna täckas delvis genom de möjligheter till förskjutning av&lt;br&gt;utgifterna över budgetårsgränserna som ramanslaget genom anslagskre-&lt;br&gt;diten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Bidrag till europeiska&lt;br&gt;rymdorganets (ELSA)&lt;br&gt;vetenskapliga program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Bidrag till Esrange&lt;br&gt;specialprojekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 640 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Bidrag till vissa&lt;br&gt;internationella&lt;br&gt;fo rs k n i n gsa n lägg-&lt;br&gt;ningar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167 984 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Forskningssamarbete&lt;br&gt;med EG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 746 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Bidrag till IIASA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 890 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Bidrag till EISCAT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scientific Association&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Till regeringens dispo-&lt;br&gt;sition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 535 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445 895 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 445 895 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/94 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E 28. Kungl. biblioteket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 294 222 Reservation 1 451 861'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 477 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 728 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. biblioteket (KB) är nationalbibliotek. För KB gäller förord-&lt;br&gt;ningen (1988:678) med instruktion för Kungl. biblioteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger KB bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat tryck&lt;br&gt;enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och&lt;br&gt;bildupptagningar samt förordningen (1978:779) om pliktexemplar av&lt;br&gt;skrifter och ljud- och bildupptagningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-samla, förvara och tillhandahålla utomlands utgivna skrifter av&lt;br&gt;svenska författare eller om svenska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-framställa nationalbibliografiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-svara för samordning, samplanering och visst utredningsarbete inom&lt;br&gt;biblioteksområdet samt utse ansvarsbibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KB har i sin fördjupade anslagsframställning analyserat resultaten av&lt;br&gt;ovanstående verksamheter och framhåller bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1991 fattade regeringen beslut att en om- och tillbyggnad av KB&lt;br&gt;skulle ske. Den senare delen av innevarande treårsperiod har i hög grad&lt;br&gt;karaktäriserats av planering inför byggnadsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1988 tydliggjordes KB:s ställning som nationalbibliotek&lt;br&gt;genom att biblioteket fick uppgifterna att helt svara för&lt;br&gt;biblioteksdatasystemet LIBRIS, att svara för samplanering och visst&lt;br&gt;utredningsarbete inom biblioteksområdet samt att utse ansvarsbibliotek.&lt;br&gt;Två nya enheter inrättades, LIBRIS-avdelningen och ett sekretariat för&lt;br&gt;nationell planering och samordning, BIBSAM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av LIBRIS har inneburit en förmånligare prissättning,&lt;br&gt;antalet transaktioner har ökat markant och avgifterna från deltagande&lt;br&gt;bibliotek har kunnat sänkas. Samarbetet med de bibliotek som&lt;br&gt;installerat lokala datorbaserade system har fördjupats. Inom LIBRIS har&lt;br&gt;en rutin för fjärrlån utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIBSAM utvecklar och stöder ett system av ansvarsbibliotek som skall&lt;br&gt;effektivisera informationsförsörjningen till forskning och högre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning inom olika områden. Ansvarsbiblioteket skall inte bara&lt;br&gt;förvärva böcker och tidskrifter m.m. utan även engagera sig i&lt;br&gt;referensservice, utveckling och utbildning. En fördjupad analys av&lt;br&gt;erfarenheterna planeras till 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom BIBSAM:s egen utredningsverksamhet arbetar man bl.a. med&lt;br&gt;frågan om avgifter för viss biblioteksservice och producerar statistik av&lt;br&gt;vikt för forskningsbibliotekens budgetarbete. Enheten har också&lt;br&gt;engagerat sig i arbetet att utvärdera bibliotekens service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om nya utländska böcker i landet söks numera enbart i&lt;br&gt;LIBRIS, sedan motsvarande tryckta förteckning nedlagts. KB har under&lt;br&gt;perioden för första gången producerat en CD-ROM som innehåller den&lt;br&gt;utländska litteratur som förvärvats i landet under 1980-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska tryckproduktion som levererats till KB har ökat&lt;br&gt;betydligt i omfång under perioden (9 % 1987/88-1990/91), vilket&lt;br&gt;tillskrivs den information som riktats till tryckare m.fl. Lånen ur&lt;br&gt;samlingarna visar viss ökning, med en markant stegring mot slutet av&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KB har under perioden arbetat ut en förvärvsplan och skaffar numera&lt;br&gt;utländsk litteratur främst inom de humanistiska ämnesområdena,&lt;br&gt;speciellt de med historisk inriktning. Dessutom håller KB ett&lt;br&gt;basbestånd, men inte mera, inom samhällsvetenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fullbordades ett projekt som innebär att 40000&lt;br&gt;svenska titlar från tiden 1700-1829 gjorts tillgängliga via LIBRIS.&lt;br&gt;Sverige har härigenom en fullständig nationalbibliografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss verksamhet har inletts för att rädda material som är tryckt på&lt;br&gt;surt papper och som hotas av förstörelse. En överföring i större skala&lt;br&gt;till beständigare medium skulle få till följd att efterfrågat material&lt;br&gt;lättare skulle kunna förmedlas till låntagare ute i landet. Ett projekt&lt;br&gt;inom området har genomförts med särskilda medel: 17000 politiska&lt;br&gt;affischer har filmats och gjorts tillgängliga på mikrofiche.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommande treårsperioden skall Kungl. biblioteket ha&lt;br&gt;samma uppgifter som enligt gällande förordning. Medel anslås&lt;br&gt;bl.a. till att inleda en överföring av äldre material som hotas av&lt;br&gt;förstörelse och till medverkan i en utredning som syftar till&lt;br&gt;långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90 728 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramen har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar&lt;br&gt;och överväganden som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett målmedvetet och framgångsrikt arbete har nedlagts på att bygga upp&lt;br&gt;samlingarna och öka deras tillgänglighet, bl.a. genom national-&lt;br&gt;bibliografiska uppgifter gjorts tillgängliga på moderna medier.&lt;br&gt;Verksamheten vid LIBRIS-avdel n i ngen har varit expansiv och&lt;br&gt;kostnadseffektiv. Vad gäller BIBSAM bör man framför allt framhålla&lt;br&gt;ansvarsbibliotekens betydelse. I ett decentraliserat högskoieväsen med&lt;br&gt;lokalt finansierade bibliotek spelar dessa en stor roll för att stärka&lt;br&gt;informationsförmedlingen på det nationella planet. Det är också viktigt&lt;br&gt;att arbeta med utvärdering, i avsikt att tydliggöra bibliotekens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort anser regeringen att KB väl fullföljt sin uppgift som nationalbib-&lt;br&gt;liotek och forskningsbibliotek. Följande bör särskilt framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagskonstruktionen beträffande LIBRIS har inneburit att högst ett&lt;br&gt;visst belopp av anvisade medel använts till systemets driftskostnader och&lt;br&gt;utveckling tillsammans med medel som inflyter från deltagande&lt;br&gt;bibliotek, vilket lett till en oklar situation. Det skall klart framgå att&lt;br&gt;inkomster från de deltagande biblioteken antingen skall användas till&lt;br&gt;drift och utveckling av LIBRIS eller vid överskott gå tillbaka till&lt;br&gt;deltagande bibliotek. Detta kräver att medel för LIBRIS utveckling och&lt;br&gt;drift anvisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat samarbete mellan KB och Arkivet för ljud och bild (ALB)&lt;br&gt;förutsätts av regeringen. Frågan behandlas på annan plats i denna&lt;br&gt;proposition. Konkret skall detta ta sig uttryck bl.a. i att de båda&lt;br&gt;myndigheterna är representerade i varandras styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På annan plats i denna proposition har framhållits de faror som hotar&lt;br&gt;tryckt material från ca år 1850. Ett arbete som redan inletts för att&lt;br&gt;bevara äldre material skall fortsätta. KB skall, såsom också framhålls på&lt;br&gt;annan plats, i nära samverkan med ALB och Riksarkivet, som har ett&lt;br&gt;ansvar inom sin sektor för bevarandefrågor, deltaga i ett projekt som&lt;br&gt;syftar till att utreda metoder för att på lång sikt bevara i första hand&lt;br&gt;elektroniska dokument. Härtill beräknas 2 miljoner kronor respektive 1&lt;br&gt;miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till KB bör beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag,&lt;br&gt;med det undantaget att medel till LIBRIS, beräknade till 10 110 000&lt;br&gt;kronor, anvisas särskilt. Tidigare i denna proposition har redovisats att&lt;br&gt;medel bör anslås till att inleda en överföring av äldre material som&lt;br&gt;hotas av förstörelse och till medverkan i en utredning som syftar till&lt;br&gt;långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Verksamheten vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl.biblioteket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 095 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Planering och sam-&lt;br&gt;ordningsuppgifter&lt;br&gt;inom biblioteksom-&lt;br&gt;rådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 703 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Bidrag till an-&lt;br&gt;svarsbibliotek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 682 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. LIBRIS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 1 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Bidrag till Stiftel-&lt;br&gt;sen svenska barn-&lt;br&gt;boksinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 138 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 728 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 3 251 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ram-&lt;br&gt;anslag på 90 728 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 29. Statens psykologisk-pedagogiska&lt;br&gt;bibliotek'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 992 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Samhällsvetenskapli-&lt;br&gt;ga fakulteterna m.m. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1988:679) med instruktion för Statens&lt;br&gt;psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är SPPB ett specialbibliotek&lt;br&gt;inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt an-&lt;br&gt;svar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin fördjupade anslagsframställning framhåller SPPB bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteket har under perioden blivit ansvarsbibliotek. Man har&lt;br&gt;arbetat inom olika projektområden, vilka gäller förvärv (utländska&lt;br&gt;läromedel), kartläggning av det nationella litteraturbeståndet inom&lt;br&gt;psykologi och pedagogik, bibliografering av det svenska materialet och&lt;br&gt;presentation av svenskt material i utländska databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fjärrlån har ökat betydligt under perioden. Den primära&lt;br&gt;användargruppen är forskare, som utnyttjar biblioteket oavsett var i&lt;br&gt;landet de befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden har man satsat på sökningar i internationella&lt;br&gt;databaser, dels on-line, dels via CD-ROM. Framför allt forskarna har&lt;br&gt;visat sig mycket intresserade av att själva kunna söka information i de&lt;br&gt;databaser som finns på CD-ROM, t.ex. ERIC (pedagogik) och&lt;br&gt;Psychological Abstracts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engagemanget i svenskt, nordiskt och internationellt referensarbete&lt;br&gt;och bibliografering har ökat, vilket sammanhänger med den nya rollen&lt;br&gt;som ansvarsbibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utomstående bedömare har under perioden såsom konsult gjort en&lt;br&gt;utvärdering av verksamheten vid SPPB. Han uppmärksammar&lt;br&gt;bibliotekets ambition när det gäller svenskt material och läroböcker,&lt;br&gt;personalens kompetens och den klara inriktningen på en bestämd&lt;br&gt;målgrupp. Det understryks att specifika mål för verksamheten bör sättas&lt;br&gt;upp, arbetsuppgifterna prioriteras och verksamheten löpande&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek skall vara specialbib-&lt;br&gt;liotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik.&lt;br&gt;Ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 992 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPPB har verkat framgångsrikt inom sitt område och väl tillvaratagit de&lt;br&gt;ökade möjligheter som följer av ställningen som ansvarsbibliotek. Detta&lt;br&gt;gäller förvärv, presentation av materialet genom bibliografering i olika&lt;br&gt;bibliografier och databaser samt tillhandahållande. Bibliotekets&lt;br&gt;ämneskompetens är påfallande hög och samarbetet med bibliotek och&lt;br&gt;institutioner inom och utom Sverige väl utvecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPPB har en viktig roll att fylla för forskning och utbildning i&lt;br&gt;psykologi och pedagogik inom landet. Det redan existerande goda&lt;br&gt;samarbetet med forskarsamhället bör fördjupas och utvidgas. Ett nära&lt;br&gt;samarbete med Stockholms universitetsbibliotek förutsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att biblioteket får ett lokalt databaserat bibliotekssys-&lt;br&gt;tem, för att man skall få bästa möjliga utbyte av det arbete som nedlagts&lt;br&gt;på beskrivning av artiklar m.m. Denna investering bör kunna finansie-&lt;br&gt;ras med lån i Riksgäldskkontoret enligt vad som redovisats i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Stats-&lt;br&gt;budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Anslaget till biblioteket har&lt;br&gt;budgeterats utan hänsyn till den tekniska justering som behöver göras&lt;br&gt;med anledning av detta. Det belopp som kommer att ställas till bibliote-&lt;br&gt;kets disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade rikt-&lt;br&gt;linjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till SPPB skall beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag.&lt;br&gt;Behovet av datorbaserat stöd bör tillgodoses inom denna ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 222 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 992 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 30. Arkivet för ljud och bild'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen Arkivet för ljud och&lt;br&gt;bild: Förvaltningskostnader och Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksam-&lt;br&gt;het m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivet för ljud och bild (ALB) har enligt sin förordning (1988:342)&lt;br&gt;med instruktion i första hand till uppgift att bevara och tillhandahålla&lt;br&gt;sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om&lt;br&gt;pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. ALB skall&lt;br&gt;även föra register över ingivna pliktexemplar av videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALB mottar varje år följande mängd dokument genom pliktleverans,&lt;br&gt;motsvarande ca 300 hyllmeter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;videogram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonogram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspelningar av rikssänt radiomaterial:&lt;br&gt;inspelningar av lokala radiosändningar,&lt;br&gt;inspelningar av TV-sändningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400-500 titlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500-2 000 titlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000-5 000 objekt&lt;br&gt;ca 25 000 timmar&lt;br&gt;ca 90 000 timmar&lt;br&gt;ca 20 000 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av filmer, videogram och fonogram har stabiliserat sig un-&lt;br&gt;der senare år, medan mängden av radio- och TV-material starkt ökat&lt;br&gt;under treårsperioden, framför allt beroende på att ytterligare TV-&lt;br&gt;kanaler blivit leveranspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man mottar årligen ca 1200 beställningar från 300 forskare. Största&lt;br&gt;delen av forskarna ägnar sig åt filmvetenskap (51 %) och annan huma-&lt;br&gt;niora än filmvetenskap (17 %). Samhällsvetenskap och musikvetenskap&lt;br&gt;är också representerade (8 % resp. 5 %). Fjärrlån skickas till institutio-&lt;br&gt;ner över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALB har under budgetåret 1991/92 fått nya uppgifter som består i att&lt;br&gt;omhänderta program från TV-kanalerna utanför Sveriges Radio AB&lt;br&gt;samt registrera videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden har den svenska nationaldiskografin, dvs. en förteck-&lt;br&gt;ning över grammofonskivor och ljudkassetter, börjat utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALB har täta kontakter med Statens biografbyrå, Svenska filminstitu-&lt;br&gt;tet och och Sveriges Radio AB:s programbolag. Forskare kan via ALB&lt;br&gt;få tillgång till äldre program från tiden före pliktexemplarslagen, medan&lt;br&gt;programbolagen får låna material från ALB för att använda dem vid&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommande treårsperioden skall ALB i första hand ha&lt;br&gt;till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bild-&lt;br&gt;upptagningar som levereras såsom pliktexemplar. Vissa ökade&lt;br&gt;medel tillförs för att möta de krav som ställs av det ökade utbu-&lt;br&gt;det av radio- och TV-sändningar och för att åstadkomma ett&lt;br&gt;bättre bevarande på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 100 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ALB har en av världens största nationella samlingar av ljud- och&lt;br&gt;bildinspelningar byggt upp. Man har med datorstöd betydligt förbättrat&lt;br&gt;den lokala tillgängligheten. De svåra problem som sammanhänger med&lt;br&gt;bevarandet av materialet har uppmärksammats och man har noga följt&lt;br&gt;utvecklingen på området. Samarbetet med andra organisationer på Ijud-&lt;br&gt;och bildsidan är gott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALB är som nämnts en institution med internationellt sett ovanligt&lt;br&gt;rikhaltiga samlingar. Den torde emellertid ännu i viss mån vara en&lt;br&gt;”dold resurs”. Det är nödvändigt att AI.B:s material via LIBRIS&lt;br&gt;kommer till en vidare kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat samarbete mellan ALB och Kungl. biblioteket förutsätts av&lt;br&gt;regeringen. Frågan behandlas i avsnittet Pliktleverans i denna&lt;br&gt;proposition. Konkret skall detta ta sig uttryck i att de båda&lt;br&gt;myndigheterna är representerade i varandras styrelser. ALB skall nära&lt;br&gt;samverka med Kungl. biblioteket och Riksarkivet i en utredning av&lt;br&gt;metoder att bevara främst elektroniska dokument, för vilken medel&lt;br&gt;anvisas under Kungl. bibliotekets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till ALB anvisades tidigare under två anslag, E 21. Arkivet för&lt;br&gt;ljud och bild: Förvaltningskostnader och E 22. Arkivet för ljud och&lt;br&gt;bild: Insamlingsverksamhet m.m. Från det sistnämnda skulle bestridas&lt;br&gt;kostnader för underhåll av teknisk utrustning samt kostnader för&lt;br&gt;förvärv av sådant material som bedöms vara av intresse för forskningen&lt;br&gt;men som inte faller under lagen (1978:487) om pliktexemplar av&lt;br&gt;skrifter och ljud- och bildupptagningar. Regeringen finner att dessa&lt;br&gt;verksamheter så nära ansluter sig till ALB:s övriga uppgifter att en&lt;br&gt;uppdelning på olika anslag är obefogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare i denna proposition har anförts att medel bör anvisas till att&lt;br&gt;inleda en överföring av äldre material som hotas av förstörelse. Härtill&lt;br&gt;beräknas 3 miljoner kronor. Enligt regeringens mening bör ALB&lt;br&gt;anvisas ytterligare medel för att finansiera ett urval för arkivering ur&lt;br&gt;hela utbudet av radio- och TV-sändningar som inte är leveranspliktiga&lt;br&gt;(+ 1 miljon kronor). För de utökade uppgifter som ALB erhållit till&lt;br&gt;följd av bl.a. tidigare ändringar i radiolagen beräknas 1 200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Förvaltnings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 956 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Lokalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 790 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Bandkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 908 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Insamlingsverk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samhet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 446 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 591 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1993/94 anvisar&lt;br&gt;ett ramanslag på 21 100 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 31. Institutet för rymdfysik&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 997 765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation 884 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 422 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 824 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för rymdfysik bedriver inom sitt område observations-&lt;br&gt;verksamhet samt teoretisk och experimentell grundforskning.&lt;br&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37 824 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 402 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 37 824 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 32. Polarforskning&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 154 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation5 078 167&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 825 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 588 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polarforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 588 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 763 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett raman-&lt;br&gt;slag på 20 588 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 165&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 325&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35 678&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Bidrag till Vetenskaps-&lt;br&gt;akademien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 222 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Bidrag till Sven-&lt;br&gt;ska institutet i Rom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 173 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Bidrag till Sven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska institutet i Athen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Bidrag till Sven-&lt;br&gt;ska forskningsinsti-&lt;br&gt;tutet i Istanbul&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;575 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Nämnden för svensk-&lt;br&gt;amerikanskt forskar-&lt;br&gt;utbyte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 458 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 678 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsakademien (KVA) utgör i olika forskningsfrågor ett viktigt&lt;br&gt;referensorgan för regeringen. KVA ansvarar för driften av vissa veten-&lt;br&gt;skapliga institutioner. Vidare fungerar KVA som ett livaktigt nätverk&lt;br&gt;mellan forskare i Sverige och utlandet samt svarar för ett viktigt fors-&lt;br&gt;karutbyte mellan Sverige och övriga länder. KVA bör få ett bidrag om&lt;br&gt;27 222 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet i Rom är Sveriges största vetenskapliga institution&lt;br&gt;utomlands. Institutets verksamhet omfattar bl.a. forskning och undervis-&lt;br&gt;ning inom centrala humanistiska discipliner, utgrävningar, vetenskapli-&lt;br&gt;ga publikationer, arrangerandet av internationella symposier och ut-&lt;br&gt;ställningar inom t.ex. konst, arkeologi och kulturvård. Institutet bedri-&lt;br&gt;ver ett betydelsefullt internationellt samarbete inom sitt område och&lt;br&gt;spelar en viktig roll när det gäller forskar- och kulturutbytet mellan&lt;br&gt;Sverige och Italien. Svenska Institutet i Rom bör tilldelas ett hidrag om&lt;br&gt;4 173 0(10 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Instiutet i Athen har till uppgift att befrämja utforskandet av&lt;br&gt;Greklands antika kultur och förmedla kunskap om denna. Institutet&lt;br&gt;skall också stimulera och stödja kulturutbytet mellan Sverige och Grek-&lt;br&gt;land. Institutet har ett omfattande bibliotek och bedriver en kvalificerad&lt;br&gt;vetenskaplig verksamhet. Regeringen förordar att institutet erhåller ett&lt;br&gt;bidrag om 1 250 000 kronor, vilket innebär en förstärkning av anslags-&lt;br&gt;posten med 200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har till uppgift att främja hu-&lt;br&gt;manistiska och samhällsvetenskapliga studier om Turkiet och Främre&lt;br&gt;Orienten och utgör en bas för svenska forskare som arbetar inom såda-&lt;br&gt;na områden. Regeringen bedömer att institutets verksamhet är av stort&lt;br&gt;värde för den kulturvetenskapliga forskningen inom området. Till insti-&lt;br&gt;tutet bör anvisas ett bidrag om 575 000 kronor, vilket innebär en för-&lt;br&gt;stärkning av anslagsposten med 120 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commis-&lt;br&gt;sion) gör värdefulla insatser för att bygga ut det internationella kontakt-&lt;br&gt;nätet. Inte minst viktiga är insatserna för forskarstuderande och yngre&lt;br&gt;forskare. Bidraget till verksamheten beräknas till 2 458 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9,3:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning'&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Nytt anslag(förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I 10 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget G 1. Inredning och&lt;br&gt;utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall fördelas av Forskningsrådsnämnden för dyrbar ve-&lt;br&gt;tenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt finan-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;sierade av forskningsråd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och&lt;br&gt;överväganden som redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i vad som i det föregående&lt;br&gt;anförts i avsnittet om dyrbar vetenskaplig utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resurser för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G Lokalförsörjning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har&lt;br&gt;regeringen redogjort för lokalförsörjningssystemet samt föreslagit anslag&lt;br&gt;till medelstillskott till lokalkostnader m.m. vid universitet och högsko-&lt;br&gt;lor m.m. och till inredning och utrustning vid universitet och högsko-&lt;br&gt;lor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de ytterligare lokalförsörjningsfrågor som re-&lt;br&gt;geringen med hänsyn till deras ändamål bedömer bör tas upp i forsk-&lt;br&gt;ningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet och&lt;br&gt;högskolor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 611 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har&lt;br&gt;anslaget beräknats till 2 972 926 kronor. I forskningspropositionen be-&lt;br&gt;räknas en höjning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Universitetet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat en för-&lt;br&gt;sta etapp av en nybyggnad för Materialcentrum. Den första etappen av&lt;br&gt;denna nybyggnad omfattar lokaler för materialvetenskaplig forskning,&lt;br&gt;civilingenjörsutbildning och tvåårig ingenjörsutbildning. Den ökade års-&lt;br&gt;kostnaden beräknas till 37 miljoner kronor. Universitetet föreslår en fi-&lt;br&gt;nansiering där lokalbesparingar, avkastning av donationsmedel, medel&lt;br&gt;från externfinansierad verksamhet, medel för utökade utbildningar samt&lt;br&gt;den tvååriga ingenjörsutbildningen ingår. Resterande kostnadsökning&lt;br&gt;äskas som medelstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den föreslagna satsningen på ett forsknings-&lt;br&gt;och utbildningscentrum inom materialområdet är aktuell med tanke&lt;br&gt;på den internationella utvecklingen, särskilt som Universitetet i Uppsa-&lt;br&gt;la har goda förutsättningar även för tvärvetenskaplig materialforskning.&lt;br&gt;Regeringen räknar med ett medelstillskott om 10 000 000 kronor tidigast&lt;br&gt;fr.o.m budgetåret 1995196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en lo-&lt;br&gt;kalförsörjningsplan som tar upp 18 projekt. Av de större projekten kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnas Biomedicinskt centrum. För att lösa de prekliniska institutio-&lt;br&gt;nernas lokalproblem föreslås att institutionerna samlokaliseras till ett&lt;br&gt;gemensamt byggnadskomplex i omedelbar anslutning till forskningsav-&lt;br&gt;delningarna på Lunds lasarett. BMC-uppbyggnaden förutsätts ske etapp-&lt;br&gt;vis under återstoden av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lösa lokalproblemen för institutionen för astronomi anses angelä-&lt;br&gt;get. Vidare är behov av nybyggnad för växthus för de biologiska och&lt;br&gt;ekologiska institutionerna högt prioriterat.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelstillskott för ökade lokalkostnader budgetå-&lt;br&gt;ret 1993/94 för nybyggnad av växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med 5 900 000 kronor i medelstillskott tidigast&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1994/95 för om- och tillbyggnad för astronomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det som angeläget att universitetet ges resurser&lt;br&gt;till uppbyggnad av ett Biomedicinskt centrum. Projektet planeras omfatta&lt;br&gt;sex etapper. Regeringen räknar med ett tillskott om 20 000 000 kronor&lt;br&gt;för ökade lokalkostnader för etapperna 2-5 fr.o.m. tidigast budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Universitetet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat lokal-&lt;br&gt;behoven för Centrum för experimentell biomedicin med upprustning&lt;br&gt;av medicinska fakultetens teoretiska institutioner och för Botaniska in-&lt;br&gt;stitutionen som mest angelägna. Universitetet framför att det för forsk-&lt;br&gt;ningens kvalitet är betydelsefullt att djurförsök kan göras med djur som&lt;br&gt;är psykiskt och fysiskt friska. Detta förutsätter lokaler för djurförvaring&lt;br&gt;som uppfyller reglerna i Europakonventionen. Dessutom ökar f.n. al-&lt;br&gt;lergiproblemen särskilt bland personal som inte har direktkontakt med&lt;br&gt;djuren, beroende på att lokalerna inte uppfyller elementära arbetsmil-&lt;br&gt;jökrav.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar universitetets uppfattning att en förbättring av lokaler-&lt;br&gt;na för de medicinska teoretiska institutionerna så att de motsvarar de&lt;br&gt;krav som ställs på moderna undervisnings- och forskningslokaler måste&lt;br&gt;prioriteras mycket högt. Som ett första steg är det nödvändigt att ordna&lt;br&gt;nya lokaler för djurhållningen. Regeringen räknar med ett medelstill-&lt;br&gt;skott om 28 500 000 kronor fr.o.m. budgetåret 1995/96 för en nybyggnad&lt;br&gt;av djur hus m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ingår i regeringens beräkningar 4 500 000 kronor som medels-&lt;br&gt;tillskott till ökade lokalkostnader för Botaniska institutionen med början&lt;br&gt;budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en lo-&lt;br&gt;kalförsörjningsplan. För universitetet är frågan om förläggning av verk-&lt;br&gt;samheter med matematisk och fysisk inriktning vid universitetet och&lt;br&gt;tekniska högskolan till Albano/Kräftrikeområdet angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sina överväganden beträffande ett samlat Fysikcentrum i Stockholm re-&lt;br&gt;dovisar regeringen under rubriken Fysikcentrum i Stockholm, gemen-&lt;br&gt;samt för Universitetet i Stockholm och Tekniska högskolan i Stock-&lt;br&gt;holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne&lt;br&gt;Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm&lt;br&gt;och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar&lt;br&gt;regeringen även anslaget till lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för lokalkostnader vid Statens psykologisk-pedagogiska biblio-&lt;br&gt;tek anvisas innevarande budgetår under anslagsposten för Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm. För nästa budgetår föreslår regeringen att medel till biblio-&lt;br&gt;teket anvisas under ett eget anslag. Som konsekvens av detta bör även&lt;br&gt;medelstillskottet till lokalkostnader anvisas under en särskild anslags-&lt;br&gt;post under förevarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Universitetet i Umeå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat utbygg-&lt;br&gt;nad för preklinisk forskning och utbildning samt utbyggnad för kemi&lt;br&gt;och biologi, benämnt Kemibiologi Centrum.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Som medelstillskott till ökade lokalkostnader för utbyggnad för prekli-&lt;br&gt;nisk forskning och utbildning beräknar regeringen 2 400 000 kronor&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Karolinska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet motiverar sitt behov av utökade resurser för lokalkostnader&lt;br&gt;dels med att den beslutade organisationsförändringen förutsätter en lo-&lt;br&gt;kalmässig samordning av idag splittrade enheter för att få verklig effekt&lt;br&gt;när det gäller samverkan, gemensamt resursutnyttjande m.m., dels med&lt;br&gt;det dåliga skick som lokalbeståndet idag befinner sig i. Enligt institutet&lt;br&gt;är över 70 % av lokalbeståndet äldre än 30 år och hårt nedslitet. Konsis-&lt;br&gt;toriet har därför gett investeringar i lokaler högsta prioritet för nittiota-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Karolinska institutets (KI:s) grundsyn att tillväxten&lt;br&gt;måste stå tillbaka för att säkerställa en hög kvalitet på de resurser och&lt;br&gt;den verksamhet som finns inom KI. En forskningsverksamhet vid KI&lt;br&gt;med målet att vara i absolut världstopp måste kunna bedrivas i ända-&lt;br&gt;målsenliga lokaler för att kunna svara på de högt ställda kvalitetskraven&lt;br&gt;i forskningsvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att ett åtgärdsprogram beträffande Karolinska&lt;br&gt;institutets lokaler bör genomföras med den angivna målsättningen. Be-&lt;br&gt;redningen av det aktuella projektet har lett fram till att det bör kunna&lt;br&gt;genomföras inom en lokalkostnadsökning av 90 000 000 kronor och ett&lt;br&gt;medelstillskott om 170 000 000 kronor till inredning och utrustning.&lt;br&gt;Det sistnämnda förutsätter att institutet även använder andra medel för&lt;br&gt;ändamålet. Med hänsyn till projektets storleksordning och kostnadsni-&lt;br&gt;vå anser regeringen dock att det är motiverat att ytterligare undersöka&lt;br&gt;om det finns möjlighet att genomföra en tillfredsställande lösning till&lt;br&gt;lägre kostnad. Karolinska institutet bör få i uppdrag att snarast redovisa&lt;br&gt;en sådan utredning. I sammanhanget bör även frågan om lokaler för&lt;br&gt;sjukgymnastutbildningen prövas. Regeringen bör därefter besluta om&lt;br&gt;medelstillskottets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med ett tillskott om 900 000 kronor fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 för Karolinska institutets andel av den kostnadsök-&lt;br&gt;ning som följer av ombyggnad av institutets lokaler i Tekniska högsko-&lt;br&gt;lans i Stockholm huvudbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare idag föreslagit att Karolinska institutet tar&lt;br&gt;över huvudmannaskapet för Centrum för idrottsforskning och även re-&lt;br&gt;dogjort för vissa lokalproblem gemensamma med Idrottshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm. Ett medelstillskott om 800 000 kronor till ökade kostnader&lt;br&gt;har beräknats under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning fört fram behov av&lt;br&gt;ökade resurser för om- och tillbyggnader bl.a. för Institutionen för tek-&lt;br&gt;nisk akustik.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnaden av huvudbyggnaden, byggnad 43:3, kommer att medföra&lt;br&gt;etappvis ökade lokalkostnader med sammanlagt 30 000 000 kronor med&lt;br&gt;början budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne&lt;br&gt;Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm&lt;br&gt;och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar&lt;br&gt;regeringen även anslaget till lokalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ingår i regeringens beräkningar resurser för ökade lokalkost-&lt;br&gt;nader om 3 600 000 kr för Institutionen för teknisk akustik med början&lt;br&gt;budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Fysikcentrum i Stockholm, gemensamt för Universitetet i Stock-&lt;br&gt;holm och Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Stockholm och Manne&lt;br&gt;Siegbahninstitutet för fysik har i en gemensam skrivelse redovisat pla-&lt;br&gt;nerna för ett fysikcentrum i Albanoområdet. Tungt vägande skäl för&lt;br&gt;detta är att förbättra lokalsituationen för både universitetets och Teknis-&lt;br&gt;ka högskolans fysik samt att skapa en kreativ miljö där forskning och&lt;br&gt;utbildning på ett fruktbart sätt skulle stimulera varandra. Ett fysikcent-&lt;br&gt;rum skulle höja kvaliteten och kvantiteten i forskarutbildningen i fysik.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att NFR i sin internationella utvärdering av&lt;br&gt;svensk fysik starkt rekommenderar en samlokalisering av olika inrikt-&lt;br&gt;ningar av fysikforskningen. Regeringen anser att samlokaliseringsaspek-&lt;br&gt;ten är viktig och anger som en planeringsförutsättning ett medelstill-&lt;br&gt;skott om totalt 30 000 000 kronor gemensamt för Universitetet i Stock-&lt;br&gt;holm och Tekniska högskolan i Stockholm tidigast fr.o.m nästa treårspe-&lt;br&gt;riod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Chalmers tekniska högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat ytterliga-&lt;br&gt;re resurser för den tidigare beslutade tillbyggnaden för Mikroelektro-&lt;br&gt;niskt centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa resurser motiveras med att för att det uppsatta målet - en effek-&lt;br&gt;tivisering av forskningen och forskarutbildningen - skall kunna uppnås&lt;br&gt;och ett effektivt och flexibelt samarbete med industrin skall kunna ås-&lt;br&gt;tadkommas krävs, förutom att verksamheterna samlokaliseras, speciallo-&lt;br&gt;kaler bl.a. renrum som inte inrymmes i den tidigare beslutade ramen&lt;br&gt;(jfr. prop. 1991/92:100 bil. 9).&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Med början budgetåret 1995/96 kommer tillbyggnaden för Mikroelektro-&lt;br&gt;niskt centrum att medföra ökade lokalkostnader. Medelstillskott till&lt;br&gt;nämnda tillbyggnad med totalt 35 000 000 kronor ingår i regeringens&lt;br&gt;beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelstillskott för lokalkostnader m.m. för Sta-&lt;br&gt;tens psykologisk-pedagogiska bibliotek till 1 113 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Sammanfattning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För de fall där medelstillskottet till lokalkostnader påverkas budgetåret&lt;br&gt;1993/94 av regeringens förslag i det föregående beräknas lokalkostnads-&lt;br&gt;medelstillskottet öka med följande belopp i förhållande till propositio-&lt;br&gt;nen om grundläggande högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Universitetet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Karolinska institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Tekniska högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Statens psykologisk-pedagogiska&lt;br&gt;bibliotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 800 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 733 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;800 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 165 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 113 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;13 611 000 kr&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De resursmässiga planeringsförutsättningar som regeringen föreslår&lt;br&gt;för de lokalförsörjningsprojekt som har berörts i det föregående och&lt;br&gt;som avser tiden efter budgetåret 1993/94 sammanfattas i följande tabell.&lt;br&gt;Beloppen avser ökade hyreskostnader beräknade i 1993/94 års kostnads-&lt;br&gt;läge.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/&lt;br&gt;högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 048 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 952 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 250 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 750 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm/Tekniska&lt;br&gt;högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska&lt;br&gt;institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000 000 •&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 900 000 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000 000 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan&lt;br&gt;i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 498 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 952 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; preliminärt beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad regeringen anfört om resursmässiga planer-&lt;br&gt;ingsförutsättningar för nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m.&lt;br&gt;för budgetåret 1993/94 - utöver vad som föreslagits i propositio-&lt;br&gt;nen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning - anvi-&lt;br&gt;sar ett anslag på 13 611 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;G 3. Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid&lt;br&gt;universitet och högskolor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har i propositionen 1992/93:169 om grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildning beräknats till 195 075 000 kr. I forskningspropositionen&lt;br&gt;beräknas en ökning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;För de fall där medelstillskottet till inredning och utrustning påverkas&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 av regeringens förslag i det föregående beräknas me-&lt;br&gt;delstillskottet uppgå till följande ökade belopp i förhållande till propo-&lt;br&gt;sitionen om grundläggande högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lunds universitet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Universitetet i Umeå&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Summa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 000 000 kr&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;De resursmässiga planeringsförutsättningar som regeringen föreslår&lt;br&gt;för inredning och utrustning till de nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 som har tagits upp i det föregående sammanfattas i&lt;br&gt;följande tabell. Beloppen avser ramar beräknade i 1993/94 års kostnads-&lt;br&gt;läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/&lt;br&gt;högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i&lt;br&gt;Stockholm/Tekniska&lt;br&gt;högskolan i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska&lt;br&gt;institutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 000 000 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000 000 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000 000 &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan&lt;br&gt;i Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; preliminärt beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner de angivna ramarna för medelstillskott till inred-&lt;br&gt;ning och utrustning för nya projekt fr.o.m. budgetåret 1994/95,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet&lt;br&gt;och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 - utöver vad som före-&lt;br&gt;slagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildning - anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.15 Forskning inom skolväsendet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i inledningen är en betydande del av den offentligt fi-&lt;br&gt;nansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten bekostad med me-&lt;br&gt;del som avsatts inom en viss samhällssektor. Syftet är därvid att tillgodo-&lt;br&gt;se sektorns behov av forskning och utveckling för att uppnå angelägna&lt;br&gt;samhällsmål. Statens skolverk ansvarar för att sådan forskning tillgodo-&lt;br&gt;ses inom skolans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För forskning inom skolväsendet anvisas innevarande budgetår&lt;br&gt;24 812 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har i enlighet med regeringens direktiv för den fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställningen genomfört en granskning av den samlade skol-&lt;br&gt;forskningen under 1980-talet. Granskningen har genomförts dels genom&lt;br&gt;att experter anlitats för olika uppdrag, dels genom överläggningar med&lt;br&gt;forskningsledare vid ett antal centrala forskarmiljöer och arbetssemina-&lt;br&gt;rier med verksamma forskare inom utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Skolverkets granskning framgår att under 1980-talet har samman-&lt;br&gt;lagt ca 300 olika forskningsprojekt finansierats med medel från Skol-&lt;br&gt;överstyrelsen (SÖ) till en totalkostnad av ca 150 miljoner kronor och&lt;br&gt;att verksamheten engagerade mellan 450 och 500 forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sektorsfinansierade forskningen har av skolverket redovisats i oli-&lt;br&gt;ka problemområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den didaktiskt inriktade forskningen har varit ett relativt sett stort fält&lt;br&gt;och har vuxit under den aktuella tidsperioden. Hit hör problemområ-&lt;br&gt;dena undervisningens organisation och undervisningens innehåll En av&lt;br&gt;de slutsatser som dras av den anlitade experten, docenten Petter Aasen,&lt;br&gt;Norge, när det gäller forskningen kring skolämnen och undervisningens&lt;br&gt;innehåll, är att den i liten grad lyft blicken ut över klassrummet och in-&lt;br&gt;lärningsaspekten. Projekten handlar i hög grad om förmedling och indi-&lt;br&gt;viduell inlärning av text, men lite om betingelser och konsekvenser&lt;br&gt;knutna till skolämnet och undervisningens yttre villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemområdet decentraliseringens effekter, som innefattar forsk-&lt;br&gt;ningsområdena läroplaner och kursplaner, det lokala och regionala ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetets villkor och förlopp, skolan som organisation, admi-&lt;br&gt;nistrativa förhållanden, ledning, samarbets- och beslutsprocesser samt&lt;br&gt;skolans ekonomi och resursanvändning, har omfattat ett stort antal pro-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis konstaterar Aasen att den SÖ-finansierade forsk-&lt;br&gt;ningen täcker ett brett spektrum, men att mer socialpedagogiska förhål-&lt;br&gt;landen endast i begränsad utsträckning varit utgångspunkt för forsk-&lt;br&gt;ningsprojekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket konstaterar i sin avslutande analys att en beteendeveten-&lt;br&gt;skaplig inriktning dominerat skolforskning på bekostnad av en sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällsvetenskaplig. Den beteendevetenskapliga inriktningen är självklar&lt;br&gt;som en utgångspunkt för ett forskningsprogram för utbildningsområdet,&lt;br&gt;men den kan enligt Skolverket bli begränsande om den inte kombine-&lt;br&gt;ras med det vidare perspektiv som den samhällsvetenskapliga orienter-&lt;br&gt;ingen representerar. I synnerhet gäller detta inom ramen för ett decent-&lt;br&gt;raliserat system där decentraliseringen är en följd av förändringar i sam-&lt;br&gt;hället och nya krav på medinflytande och ansvar. Den nya ansvarsför-&lt;br&gt;delningen på skolområdet kräver att lärare och andra tillerkänns ansvar&lt;br&gt;som beslutsfattare med behov av kunskap och utgångspunkter för re-&lt;br&gt;flektion över den egna verksamheten. I denna mening är det inte bara&lt;br&gt;forskare som producerar kunskap, utan även lärare och skolledare ge-&lt;br&gt;nom att reflektera över sina erfarenheter, f orskningen har en viktig&lt;br&gt;uppgift i att bidra till att bygga upp kompetens och ett allt mer profes-&lt;br&gt;sionellt förhållningssätt på olika nivåer i skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En studie av svensk skolforskning i ett internationellt perspektiv har&lt;br&gt;utförts av professor David Hamilton vid universitetet i Liverpool. Pro-&lt;br&gt;fessor Hamilton konstaterar att administrativa förändringar i kombina-&lt;br&gt;tion med ett vetenskapsteoretiskt omtänkande är nödvändigt i hela skol-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en särskild studie har på Skolverkets uppdrag lärarutbildning-&lt;br&gt;ens forskningsanknytning belysts liksom omfattning och former för&lt;br&gt;forskning vid de mindre högskolor, som vanligen har lärarutbildning&lt;br&gt;som en central del. Studien, som genomförts av professor K-G Ahl-&lt;br&gt;ström i Uppsala, har motiverats bl.a. av att lärarutbildning och lärar-&lt;br&gt;fortbildning är centrala instrument i skolans reviderade styrsystem.&lt;br&gt;Skolverket anser att det är av stor betydelse att lärarutbildningen på oli-&lt;br&gt;ka sätt tillförs kunskaper och erfarenheter från såväl forskning som från&lt;br&gt;utvecklingsarbete och utvärdering. För att detta skall vara möjligt krävs&lt;br&gt;att den kunskap som Skolverkets forskningsprogram utvecklar har rele-&lt;br&gt;vans för lärarutbildningen. Andra vägar att stärka forskningens ställning&lt;br&gt;i lärarutbildningen är att finna former för att inkludera lärarutbildare i&lt;br&gt;forskningsprogrammen och att öka antalet lärare och skolledare som&lt;br&gt;genomgår forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller forskningsutnyttjande och forskningsinformation konstate-&lt;br&gt;rar Skolverket att stor enighet tycks råda om att erfarenheter från forsk-&lt;br&gt;ning och forskningsresultat inte utnyttjas i den utsträckning som vore&lt;br&gt;önskvärt och möjligt. Ökade insatser krävs för att skapa arenor och nät-&lt;br&gt;verk för kommunikation kring forskning och forskningsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsframställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om medel för forskningsprojekt fattas i dag av generaldirektören&lt;br&gt;efter ett ansökningsförfarande som genomförs i två steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett första steg inbjuds institutionerna vid universitet och högskolor&lt;br&gt;att, inom ramen för verkets forskningsprogram, komma in med korta&lt;br&gt;idéskisser till forskningsprojekt. Bland dessa görs ett urval av skisser&lt;br&gt;som bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och vara av stort intresse i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande till forskningsprogrammet. De sökande som ansvarar för idés-&lt;br&gt;kisserna inbjuds därefter att i ett andra steg inkomma med fullständiga&lt;br&gt;ansökningar. Arbetet med att utforma en fullständig ansökan kan stöd-&lt;br&gt;jas ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har på ansökan av Skolverket inrättat en forsknings-&lt;br&gt;nämnd med uppgift att vara rådgivande organ för verket i frågor som&lt;br&gt;rör bl.a. sektorsforskningen. Denna bedömer huvudsakligen den veten-&lt;br&gt;skapliga kvaliteten i ansökningarna om bidrag för forskningen. Reger-&lt;br&gt;ingen utser ordförande och ledamöter i nämnden. Forskningens rele-&lt;br&gt;vans för skolområdet bedöms av en av verket tillsatt arbetsgrupp. I den-&lt;br&gt;na ingår bl.a. företrädare för skolans personal samt företrädare för ele-&lt;br&gt;ver och föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen bör enligt Skolverkets uppfattning inriktas mot en fortsatt&lt;br&gt;uppbyggnad av långsiktiga satsningar. Ett utökat utrymme bör ges till&lt;br&gt;forskning som syftar till utveckling av begrepp och begreppssystem som,&lt;br&gt;i skolväsendets olika delar, är användbara för att förstå och ge perspek-&lt;br&gt;tiv på skolans verksamhet och förutsättningar. Forskningen skall också&lt;br&gt;vara innehållsligt mera internationellt orienterad i ökad samverkan&lt;br&gt;med utländska forskare. Skolverket förordar vidare en intensifierad sats-&lt;br&gt;ning på forskning av jämförande art, i både tid och rum, samt på forsk-&lt;br&gt;ning med en flerdisciplinär bas. Resurserna bör koncentreras till ett be-&lt;br&gt;gränsat antal forskningsmiljöer eller nätverk av forskare och till ett&lt;br&gt;mindre antal kunskapsområden. De förändringar som Skolverket me-&lt;br&gt;nar är motiverade mot bakgrund av gjorda erfarenheter och framtida&lt;br&gt;behov tar sig uttryck i ett forskningsprogram med en struktur bestående&lt;br&gt;av följande fem delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Basprogram inriktade mot vissa kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Studier i anslutning till basprogrammen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kunskapsöversikter och forskning om forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Forskning utan direkt anknytning till basprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stödfunktioner och åtgärder för att effektivisera forskningsanvänd-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna föreslås disponeras så att de mot slutet av perioden förde-&lt;br&gt;las på programmets delar ungefär i proportionerna 60, 15, 5, 15 resp. 5&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar vidare att fem basprogram skall byggas upp under&lt;br&gt;den aktuella treårsperioden. De fem basprogrammen har benämnts (1)&lt;br&gt;Skolans verksamhet - utbildningens innehåll, utformning och resultat,&lt;br&gt;(2) Skolan som kultur- och arbetsmiljö, (3) Styrning och ledning av ut-&lt;br&gt;bildning - central, regional och lokal utbildningsplanering, (4) Utbild-&lt;br&gt;ningens effekter och effektivitet samt (5) Utbildning och utbildningspo-&lt;br&gt;litik i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att forskningen inom skolväsendet, finansierad ge-&lt;br&gt;nom detta anslag, under treårsperioden 1993/94-1995/96 i stort sett skall&lt;br&gt;ges den omfattning som den för närvarande har. För att svara mot den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktning och organisationsprincip Skolverket förordar, föreslås dock&lt;br&gt;en utökning av resurserna under periodens andra år med I miljon kro-&lt;br&gt;nor och ytterligare 1 miljon kronor det tredje året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket föreslår således att 25 miljoner kronor anslås till forskning&lt;br&gt;inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 och en budgetram fastställs&lt;br&gt;för de två därpå följande åren om 26 resp. 27 miljoner kronor i inneva-&lt;br&gt;rande (1992/93) budgetårs penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Skolverket endast har fungerat under drygt ett år&lt;br&gt;finns inte något underlag för att nu ta ställning till resultat av verkets&lt;br&gt;insatser för skolforskningen. Dessa kan, som verket framhåller, endast&lt;br&gt;bedömas i ett längre tidsperspektiv. Den granskning av skolforskningen&lt;br&gt;under 1980-talet som verket, på regeringens uppdrag, har redovisat, ger&lt;br&gt;emellertid en god grund för bedömning av inriktningen för framtiden.&lt;br&gt;Liknande granskningar bör göras regelbundet, vilket kan bidra till att&lt;br&gt;vitalisera debatten om hur den framtida skolforskningen skall inriktas&lt;br&gt;så att den med ny och relevant kunskap bidrar till en optimal utveck-&lt;br&gt;ling av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya styrsystemet, med dess långtgående decentralisering, blir det&lt;br&gt;allt viktigare att skolan fungerar som ett öppet system. Det är därför av&lt;br&gt;avgörande betydelse för skolans framtida utveckling att skolpolitiker,&lt;br&gt;skolledare, lärare och andra berörda verkligen förmår tillgodogöra sig&lt;br&gt;en successivt ökad kunskap om skolans sätt att fungera i vid mening. Av&lt;br&gt;särskild vikt är att man tillgodogör sig den samlade forskningen och ut-&lt;br&gt;värderingen inom skolområdet. Detta ställer stora krav på skolan när&lt;br&gt;det gäller att bedöma och värdera den mängd av undersökningar som&lt;br&gt;görs inom sektorn. Skolverket har en nyckelroll i fråga om att avpassa&lt;br&gt;den sektorsforskning som verket svarar för med hänsyn till såväl de&lt;br&gt;övergripande målen för skolans utveckling som erfarenheterna från ver-&lt;br&gt;kets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger en risk för att skolans sektorsforskning till sitt innehåll&lt;br&gt;blir för tidsbunden, att den i allt för hög grad ansluter till dagens peda-&lt;br&gt;gogiska modeföreteelser och den just nu pågående debatten. En annan&lt;br&gt;risk är att forskningen sprids på allt för många områden och allt för&lt;br&gt;många aktörer. En tredje risk är en övertro på att man med några lämp-&lt;br&gt;liga forskningsinsatser kan lösa alla problem. Dessa risker är i viss me-&lt;br&gt;ning tre sidor av samma sak och det gäller att ha dem för ögonen när&lt;br&gt;forskningsmedel skall fördelas och forskningsinriktning beslutas. Gläd-&lt;br&gt;jande nog tycks Skolverkets förslag vara utarbetade i medvetenhet om&lt;br&gt;dessa faror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan risk är att ett och samma organ får monopol på beslutsfat-&lt;br&gt;tandet inom ett sektorsforskningsområde. I någon mening blir det fallet&lt;br&gt;på skolområdet, eftersom där i huvudsak finns endast ett sektorsforsk-&lt;br&gt;ningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets uppgifter är omfattande - utveckling, utvärdering, upp-&lt;br&gt;följning och tillsyn. Det finns naturligtvis avsevärda kopplingar mellan&lt;br&gt;dessa Skolverkets uppgifter och skolforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet är dock skolforskning något mer än ett stöd för Skolverket&lt;br&gt;i dess övriga uppgifter. Det är i själva verket viktigt att se till att också&lt;br&gt;en genuint fri forskning kommer till stånd. Bara därigenom säkras att&lt;br&gt;olika och motsatta perspektiv på skolan kommer fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har föreslagit att drygt hälften av anslaget skall användas&lt;br&gt;för en forskning organiserad i fem långsiktiga basprogram, som skall vä-&lt;br&gt;xa fram i ett &amp;quot;förhandlingsspel&amp;quot; mellan Skolverket och berörda institu-&lt;br&gt;tioner. fin invändning som kan riktas mot detta förslag är den skepsis&lt;br&gt;som ligger i talesättet: &amp;quot;är det klokt att lägga alltför många ägg i samma&lt;br&gt;korg?&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns all anledning för den politiska nivån, regering och riksdag,&lt;br&gt;att vara observant på detta. Det är således viktigt att hålla ögonen på att&lt;br&gt;forskningsinsatserna på skolområdet har en pluralistisk prägel, att de&lt;br&gt;inte används för att verifiera endast vissa uppfattningar och att de inte&lt;br&gt;ensidigt gynnar ett fåtal forskarmiljöer. Detta kan ses som ett inslag i&lt;br&gt;den reaktiva styrning som är en grund för det nya styrsystemet för sko-&lt;br&gt;lan över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen har regeringen understrukit värdet av att offentliga&lt;br&gt;myndigheter genom stöd till forskning söker få viktiga aspekter av sina&lt;br&gt;respektive verksamhetsfält vetenskapligt belysta. Detta uttalande är i&lt;br&gt;hög grad tillämpligt på skolans och vuxenutbildningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till denna fråga har regeringen ifrågasatt om alla sektors-&lt;br&gt;forskningsorgan är så sammansatta och fungerar på sådant sätt att den&lt;br&gt;bästa kvaliteten i forskningen alltid främjas. Erågan om Skolverkets for-&lt;br&gt;mer för beslut om medelsfördelning till forskningsändamål har diskute-&lt;br&gt;rats i anslutning till Skolverkets fördjupade anslagsframställning för&lt;br&gt;skolforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss redovisades har Skolverket endast arbetat i drygt ett år. Re-&lt;br&gt;geringen anser det för tidigt att nu vidta någon ändring i den ordning&lt;br&gt;för beslut om bidrag till sektorsforskningen som t i lllämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser i sin fördjupade anslagsframställning att någon slut-&lt;br&gt;giltig bestämning av angelägna kunskapsområden inte låter sig göras,&lt;br&gt;utan att det mesta ur någon synvinkel är angeläget. Det synsättet inne-&lt;br&gt;bär, om det skulle renodlas, att sektorsforskningen på skolområdet&lt;br&gt;egentligen bara kommer att handla om att åstadkomma goda forsk-&lt;br&gt;ningsmiljöer och ett lämpligt sätt att fördela sektorsforskningsmedlen.&lt;br&gt;Det kan tyckas vara angeläget nog, men det innebär att någon egentlig&lt;br&gt;koppling till skolpolitiska prioriteringar eller Skolverkets övriga verk-&lt;br&gt;samhet inte skulle finnas. Skolforskningen ses därmed som ett medel i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolans verksamhet, men inte som något instrument för att förverkliga&lt;br&gt;eller forma skolpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt beskriver Skolverket sin roll på forskningsområdet som be-&lt;br&gt;tydligt mer aktiv än vad som gällt hittills för den statliga skoladministra-&lt;br&gt;tionen. Rena ansökningsförfaranden kommer att kompletteras med en&lt;br&gt;dialog med forskningen, varigenom verksamheten skall utformas så att&lt;br&gt;sektorns kunskapsintressen kan förenas med den kompetens och det&lt;br&gt;forskningsintresse som finns inom högskolor. Ett sådant mera målinrik-&lt;br&gt;tat arbetssätt är i och för sig välmotiverat, men det vore det i än högre&lt;br&gt;grad om skolforskningen i sig hade en tydligare målsättning än den&lt;br&gt;Skolverket redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att forskning av hög kvalitet är väsentlig i ett kunskapssam-&lt;br&gt;hälle. Den har en viktig roll som bidrag till att bygga upp kompetens&lt;br&gt;och ett alltmer professionellt förhållningssätt i skolväsendet. Det är en-&lt;br&gt;ligt vår mening angeläget att forskningen bedrivs så att denna roll upp-&lt;br&gt;fylls. Detta kan dock inte vara det enda, eller kanske ens det domine-&lt;br&gt;rande syftet med just sektorsforskningen på skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid är Skolverkets fördjupade anslagsframställning inte så re-&lt;br&gt;nodlad som denna framställning kanske ger intryck av. Under rubriken&lt;br&gt;Framtidsanalys lämnar verket en redogörelse för den inriktning forsk-&lt;br&gt;ningen avses få under den kommande treårsperioden. Vi har ändå här,&lt;br&gt;relativt kraftigt, velat markera vårt synsätt att skolforskningen också&lt;br&gt;måste sättas in i ett skolpolitiskt perspektiv och att det perspektivet är&lt;br&gt;det väsentligaste för de politiska instanserna regering och riksdag, för&lt;br&gt;vilka den fördjupade anslagsframställningen skall vara ett beslutsunder-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från politisk synpunkt är det således främst två aspekter på skolforsk-&lt;br&gt;ningen som är av intresse: Dels dess inriktning, dels dess funktion i vid&lt;br&gt;mening. Skolverket har på den senare punkten lämnat ett välmotiverat&lt;br&gt;ställningstagande, som vi instämmer i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande inriktningen borde analysen dock ha kunnat fördjupas.&lt;br&gt;Det är för framtiden angeläget att forskningens inriktning bygger på en&lt;br&gt;medveten analys av skolväsendets styrdokument, dess problem och ut-&lt;br&gt;vecklingsmöjligheter och genomslagskraft och en bedömning av vad&lt;br&gt;forskningen kan bidra med i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen på skolområdet ger i allmänhet inga färdiga svar, presen-&lt;br&gt;terar inte den slutliga lösningen på ett problem. I stället skall den bidra&lt;br&gt;till förståelsen av skola och utbildning som samhälleliga och individuel-&lt;br&gt;la fenomen och ge underlag för förändringar. I största korthet är det&lt;br&gt;Skolverkets uppfattning om skolforskningens uppgift. Regeringen an-&lt;br&gt;sluter sig i huvudsak till den uppfattningen. I fråga om skolarbetets be-&lt;br&gt;drivande finns inte några lösningar som ”är bäst”. Varje lärare måste&lt;br&gt;själv utforma sin undervisning efter sina egna och undervisningsgrup-&lt;br&gt;pens förutsättningar. Det väsentliga, och det skolforskningen kan bidra&lt;br&gt;med, är att hjälpa läraren med de professionella instrumenten för för-&lt;br&gt;ståelse och analys, som är en förutsättning för en professionell lärarroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket innebär det synsättet också en större respekt för lärarnas&lt;br&gt;-professionalitet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;djt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma kan sägas på det samhälleliga planet. I allmänhet finns det&lt;br&gt;i skolans värld inte en enda möjlig och riktig väg utan flera. Forskning-&lt;br&gt;ens uppgift i det perspektivet - vid sidan om den deskriptiva - är att ana-&lt;br&gt;lysera och utveckla analysmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare avsnitt har regeringens förslag beträffande forskning vid&lt;br&gt;mindre och medelstora högskolor berörts. De av Skolverket aviserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnjtt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheterna till uppbyggnad av nätverk bör kunna vara en väg att ska-&lt;br&gt;pa ökade förutsättningar för forskning vid dessa högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den decentralisering som präglar det svenska skolsystemet och dess&lt;br&gt;utveckling mot en alltmer målstyrd verksamhet är det angeläget att&lt;br&gt;markera den betydelse som lärarutbildningen inom högskolan och sek-&lt;br&gt;torsforskningen sammantagna har för skolans verksamhet och utveck-&lt;br&gt;ling. Skolverket har också betonat detta i sin fördjupade anslagsfram-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmotiven för decentraliseringen är att dels öka det demokratiska&lt;br&gt;inflytandet över skolan, dels närma beslutsnivå till verkställighetsnivå.&lt;br&gt;En mål- och resultatorienterad styrning innebär inte bara att de natio-&lt;br&gt;nella målen för skolväsendet görs tydligare, utan också att huvudansva-&lt;br&gt;ret för målens konkretisering och genomförande åläggs lärare och skol-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förändring medför behov av forskning som kan stödja lärares&lt;br&gt;och lärarutbildares yrkesfunktioner. Vid en ökad målstyrning får samti-&lt;br&gt;digt lärarutbildning och lärarfortbildning en viktigare roll än hittills&lt;br&gt;som instrument för skolans utveckling. Behovet av att relatera fråges-&lt;br&gt;tällningar för forskningen till skolans vardag blir allt tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är då viktigt att forskningen ger kunskaper om skolan som öpp-&lt;br&gt;nar nya perspektiv och erbjuder nya synvinklar. I dessa avseenden erin-&lt;br&gt;ras om vad som redovisats i det inledande avsnittet om en ny forsk-&lt;br&gt;ningspolitik under rubriken Forskningens olika villkor. Det som där&lt;br&gt;anförs om mer direkt näringsrelevant, tillämpad forskning gäller också&lt;br&gt;för här avsedd sektorsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Skolverkets uppfattning att forskningen i framtiden&lt;br&gt;i högre grad kommer att inriktas på intresseområden och gå på tvären&lt;br&gt;över administrativa indelningar som huvudmannaskap eller skolform.&lt;br&gt;Om inte annat torde det bli en följd av att de administrativa indelning-&lt;br&gt;arna både blir färre och otydligare, åtminstone på nationell nivå, i takt&lt;br&gt;med avregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket lyfter bl.a. fram forskningsinsatser som syftar till utveck-&lt;br&gt;ling av begrepp och begreppssystem, vilka skulle vara användbara för&lt;br&gt;förståelsen av och perspektivet på skolans verksamhet och förutsättning-&lt;br&gt;ar. Regeringen vill betona betydelsen av sådana insatser framför allt i ett&lt;br&gt;alltmer decentraliserat och mångfaldigt skolsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för det nya styrsystemet är att jämförelser i en mängd&lt;br&gt;olika avseenden skall kunna göras såväl över tiden som mellan olika&lt;br&gt;skolor/huvudmän och därvid även internationellt. Här finns åtminstone&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två angelägna uppgifter för forskningen. Den ena är givetvis jämförel-&lt;br&gt;serna i sig och analyserna av dem. Den andra är att finna metoder och&lt;br&gt;arbetsformer som möjliggör sådana jämförelser. En svaghet är t.ex. att&lt;br&gt;bearbetningen av omfattande forskningsmaterial tar så lång tid. Jämfö-&lt;br&gt;relserna blir då i huvudsak av historiskt intresse och kommer bara att&lt;br&gt;kunna utgöra en bräcklig grund för ställningstaganden. Detta problem&lt;br&gt;bör dock förhoppningsvis kunna lösas i samverkan mellan forskare och&lt;br&gt;praktiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar de internationella jämförelserna och samverkan med ut-&lt;br&gt;ländska forskare delar vi Skolverkets uppfattning att dessa aspekter bör&lt;br&gt;ges större tyngd i den framtida forskningsinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressanta forskningsområden är de stora förändringar som genom-&lt;br&gt;förts på skolområdet de senaste åren. F rån skolpolitisk utgångspunkt är&lt;br&gt;det främst följande frågor som gör sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Har intentionerna bakom reformerna förverkligats?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FJar decentraliseringen lett till ett ökat kommunalpolitiskt&lt;br&gt;och över huvud taget lokalt - engagemang i skolfrågorna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ar de nationella styrdokumenten tillräckligt effektiva och&lt;br&gt;tydliga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FJar decentraliseringen förts vidare inom kommunerna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har den stannat på kommunnivå?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hur påverkas skolarbetet av ett ökat inflytande på skolnivån?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka effekter får förekomsten av fristående skolor på det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vilka utnyttjar den ökade valfriheten i skolan, med vilka&lt;br&gt;effekter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Har avregleringen lett till minskade kostnader, vad har man i&lt;br&gt;så fall sparat på och vilka följder har det fått?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Har avregleringen påverkat kvaliteten och resultaten i&lt;br&gt;skolan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är endast ett axplock av de frågor det kan finnas anledning att&lt;br&gt;ställa med anledning av skolreformerna. En hel del av dem är sådana&lt;br&gt;att de i mer eller mindre hög grad faller inom ramen för Skolverkets&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering, men i en mera fördjupad form kan de&lt;br&gt;också bli föremål för forskning. Härvidlag är det också möjligt att forsk-&lt;br&gt;ningen kan bidra till metodutvecklingen inom uppföljningen och utvär-&lt;br&gt;deringen. En fördel med att Skolverket ansvarar för såväl uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering som sektorsforskningen är för övrigt just att en samord-&lt;br&gt;ning kan ske och forskningen bidra till uppföljningen och ulvärdering-&lt;br&gt;en med både analyser och metodutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nslagsbe räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;br&gt;Utbildningsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;B 5. Forskning inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skolväsendet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 221 000 Reservation 2 086 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 812 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26117 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och vuxenutbild-&lt;br&gt;ning samt informationsåtgärder i samband därmed. Statens skolverk an-&lt;br&gt;svarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av infor-&lt;br&gt;mation om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål: Sektorsforskningen skall ske i huvudsak med&lt;br&gt;den inriktning som redovisats under avsnittet Slutsatser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Resurser: 1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;26 117 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 1 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26117 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 1 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad regeringen förordat beträffande den sektorsforskning&lt;br&gt;som Skolverket initierar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett re-&lt;br&gt;servationsanslag på 26 I 17 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.1 Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom&lt;br&gt;det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser. I följan-&lt;br&gt;de tabell redovisas sammanfattningsvis resurserna till Forskning och utveck-&lt;br&gt;ling (FoU) på detta område som föreslås i denna proposition. Beloppen kom-&lt;br&gt;mer för de kommande budgetåren att omräknas för vissa pris- och löneföränd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp (miljoner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;br&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SLU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bioenergi-&lt;br&gt;forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i Inkl, anslag till utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9.1.1 Forskningsområden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet ansvarar för forskning rörande skogsbruk, jordbruk,&lt;br&gt;trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och djurskydd, fiske,&lt;br&gt;rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt bioenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvetenskaplig forskning bedrivs bl.a. av Sveriges lantbruksuniversi-&lt;br&gt;tet (SLU) och Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). Viss&lt;br&gt;forskning med anknytning till skog och skogsbruk bedrivs även vid andra uni-&lt;br&gt;versitet. Skogsforskningen finansieras för statens del huvudsakligen över&lt;br&gt;Jordbruksdepartementets huvudtitel både genom direkta anslag till SLU och&lt;br&gt;genom forskningsanslag från Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).&lt;br&gt;Även inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på skogs-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksforskningen i Sverige är starkt koncentrerad till SLU. Viss tilläm-&lt;br&gt;pad FoU bedrivs vid Jordbrukstekniska institutet (JTI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring 90 % av de statliga FoU-medlen för jordbruks- och skogsforsk-&lt;br&gt;ning går till SLU. För Sveriges del är organisationen av den offentligt finansi-&lt;br&gt;erade jordbruksforskningen och skogsforskningen väl i linje med de allmänna&lt;br&gt;forskningspolitiska principerna att förlägga huvuddelen av verksamheten till&lt;br&gt;universiteten. Detta innebär att universitet och högskolor får en huvudroll som&lt;br&gt;forskningsutförande organisation inte bara för grundforskning utan även för&lt;br&gt;mer tillämpad forskning och försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsforskningens roll är att ta fram ny kunskap och bearbeta pro-&lt;br&gt;blem som rör livsmedel i hela kedjan från råvara till konsumtion. SLU har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt ansvar for kopplingen mellan råvaruproduktion och livsmedelsföräd-&lt;br&gt;ling samt för frågor rörande livsmedelskvalitet. SJFR har ansvaret för ett sär-&lt;br&gt;skilt forskningsprogram i vilket flera universitet och andra forskningsorgan&lt;br&gt;medverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen och försöksverksam-&lt;br&gt;heten inom trädgårdsområdet genomförs vid SLU. Genom integrering av&lt;br&gt;olika kompetenser har tvärvetenskapliga forskningsprogram kunnat etableras.&lt;br&gt;Ramprogrammen Miljöanpassat odlingssystem för växthuskulturer, Alterna-&lt;br&gt;tiva produktionsformer och Integrerad produktion är exempel härpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätorternas andel av den svenska befolkningen fortsätter att öka. Forsk-&lt;br&gt;ning rörande landskapsplanering och planering i tätorter utförs i huvudsak&lt;br&gt;inom SLU. Det gäller sålunda både forskning för planering i det storskaliga&lt;br&gt;landskapet och för planering av grönytor, parker och rekreationsmarker i och&lt;br&gt;i anslutning till tätorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmedicinsk forskning som utförs vid SLU är av betydelse för en&lt;br&gt;rad områden i samhället, bl.a. animalieproduktion, livsmedelskontroll, miljö-&lt;br&gt;övervakning samt hälso- och sjukvård för sällskapsdjur och sporthästar. SLU&lt;br&gt;lämnar dessutom väsentliga bidrag till den allmänna biomedicinska forskning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bioenergiforskningen omfattar 48,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Anslaget avser att täcka kostnader för teknikområdena Bränsleteknik, Energi-&lt;br&gt;relaterad transportforskning och den del av teknikområdet Icke kärnteknisk&lt;br&gt;FoU vid Studsvik som rör förgasning och förbränning. Forskning och utveck-&lt;br&gt;ling inom biobränsleområdet bedrivs även inom ramen för SLU:s verksamhet&lt;br&gt;samt vid Skogforsk och JTI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket administrerar tillsammans med SJFR ett sammanhållet forsk-&lt;br&gt;ningsprogram på fiskets område. Ansvaret för programmet är fördelat så att&lt;br&gt;Fiskeriverket skall främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet, me-&lt;br&gt;dan SJFR:s huvudsakliga ansvar är grundforskning och tillämpad forskning.&lt;br&gt;Fiskeriverket har tillsammans med SJFR successivt utvärderat forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbetet på fiskets område. Utvärderingen av biologisk FoU&lt;br&gt;visar bl.a. att programmet i fortsättningen i första hand bör inriktas på att stär-&lt;br&gt;ka forskningen inom fackområden som fisksjukdomar, molekylärbiologi och&lt;br&gt;fiskekologi samt att organisera större tvärfackliga program med stark relevans&lt;br&gt;för näringens behov. Forskning rörande arter av betydelse för svenskt fiske&lt;br&gt;och vattenbruk bör prioriteras. Vad beträffar teknisk FoU visar utvärderingen&lt;br&gt;bl.a. att arbetet huvudsakligen varit inriktat mot praktiska frågeställningar som&lt;br&gt;kan bidra till att öka lönsamheten och förbättra arbetsmiljön för fisket. Även&lt;br&gt;inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på fiskets om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års forskningsproposition redovisade regeringen ett särskilt ren-&lt;br&gt;forskningsprogram. SJFR fick ansvaret för att genomföra programmet. För&lt;br&gt;programmet anvisades 1 miljon kronor och regeringen gav dessutom SJFR i&lt;br&gt;uppdrag att genom omprioriteringar tillföra programmet ytterligare medel. För&lt;br&gt;närvarande står ca 2,2 miljoner kronor till förfogande för verksamheten för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom de resurser hos olika universitet som kan utnyttjas inom ramen for pro-&lt;br&gt;grammet. Regeringen har nyligen inrättat en forskningsrådsprofessur i ren-&lt;br&gt;skötsel. Avsikten är att professuren skall vara placerad vid SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viltforskningen tillförs medel ur viltskadereglerings- och jaktvårdsfond-&lt;br&gt;ema efter beslut av regeringen. Medlen fördelas av Statens naturvårdsverks&lt;br&gt;vetenskapliga kommitté för viltforskning, huvudsakligen i enlighet med ett&lt;br&gt;samlat program för viltforskning. Regeringen har för innevarande budgetår ur&lt;br&gt;de nämnda fondema anvisat 3,7 miljoner kronor för älgforskning och 5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för övrig viltforskning. Svenska jägareförbundet erhåller också&lt;br&gt;bidrag ur fondema för sin verksamhet. Förbundet har bl.a. en särskild forsk-&lt;br&gt;ningsavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9.1.2 Prioriteringar för framtiden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;All forskning som bedrivs för att säkra en miljövänlig produktion och svensk&lt;br&gt;konkurrenskraft måste bygga på ett integrerat samarbete mellan grundläggan-&lt;br&gt;de och tillämpad forskning. Den grundläggande forskningen är förutsättning-&lt;br&gt;en för att på ett systematiskt och långsiktigt sätt angripa problem inom produk-&lt;br&gt;tionen och att skapa möjligheter för utveckling av nya metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde har ett särskilt&lt;br&gt;ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så att kommande&lt;br&gt;generationers fortlevnad säkras. Detta förutsätter inte bara en hög vetenskap-&lt;br&gt;lig kompetens i den forskning som bedrivs, utan också samarbete och infor-&lt;br&gt;mation mellan forskare inom olika berörda områden samt mellan forskarna&lt;br&gt;och de olika näringssektorema. Vidare är det nödvändigt att forskningen ges&lt;br&gt;en bredd så att den omfattar t.ex. hela kedjor från de grundläggande produk-&lt;br&gt;tionsresurserna till färdig produkt och fungerar så att forskningens framsteg&lt;br&gt;når ända fram till producentledet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa naturresurser kan förnyas. Tillgången på andra är begränsad. Oav-&lt;br&gt;sett vilka de är krävs att vi hushållar med dem, om vi vill utnyttja dem lång-&lt;br&gt;siktigt för vår försörjning. En form för hushållning med naturresurser är att&lt;br&gt;låta dem ingå i kretslopp där de på olika sätt och i olika former återanvänds.&lt;br&gt;Forskning för att lösa problem i det biologiska kretsloppet måste ges hög prio-&lt;br&gt;ritet. Genom att miljövänligt producera råvaror för bl.a. energi- och industri-&lt;br&gt;ändamål blir jordbruket en resurs i miljöarbetet, men också genom att ta emot&lt;br&gt;avfall som är biologiskt nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. På detta sätt&lt;br&gt;kommer fler processer att integreras i det biologiska kretsloppet. Allt avfall&lt;br&gt;måste återföras till naturens kretslopp eller till ny användning. Avfall från&lt;br&gt;staden måste återföras till landsbygden och jordbruket. Stora mängder orga-&lt;br&gt;niskt material transporteras i dag från landsbygden till tätorterna. Hushållsav-&lt;br&gt;fall och slam ackumuleras i mängder i städerna med gigantiska lagrings- och&lt;br&gt;föroreningsproblem som följd. Endast genom att på ett biologiskt riktigt sätt&lt;br&gt;tillvarata avfall och restprodukter kan vi undvika en sopbergskatastrof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundsyn kan inte sägas ha präglat verksamheten inom de areella&lt;br&gt;näringarna i särskilt hög grad hittills. Under flera decennier har också forsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen till stor del karakteriserats av en strävan bort från de grundläggande&lt;br&gt;sambanden i ekosystemet och de restriktioner dessa ställer upp. Detta har gi-&lt;br&gt;vetvis även präglat verksamheten inom jordbruk och skogsbruk. Först under&lt;br&gt;senare år har ekologin och miljövården uppmärksammats i större omfattning.&lt;br&gt;Vårt ansvar för framtida generationer, inte bara i vårt land, måste i fortsätt-&lt;br&gt;ningen påverka inriktningen och omfattningen av FoU för vår försörjning.&lt;br&gt;Insatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i vid bemärkelse. Pro-&lt;br&gt;duktionsresurserna, bl.a. marken, måste vårdas, den biologiska mångfalden&lt;br&gt;säkras, kvaliteten på luft och vatten hållas hög och omsorgen om djur och&lt;br&gt;människor betonas. Dessa frågor har framhållits vid FN:s konferens om miljö&lt;br&gt;och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 och de kommer till uttryck i de&lt;br&gt;konventioner och den deklaration som blev resultatet av denna konferens.&lt;br&gt;Samtidigt betonas naturresursernas betydelse för försöijningen av en växande&lt;br&gt;världsbefolkning. Inom överskådlig tid måste vi räkna med att den biologiska&lt;br&gt;produktionen måste ökas och effektiviseras för att försöijningen skall klaras.&lt;br&gt;Men en sådan effektivisering måste ske i för ekosystemen hållbara former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen kring dessa frågor måste beakta att utnyttjandet av den biolo-&lt;br&gt;giska produktionen rymmer många estetiska och sociala aspekter som måste&lt;br&gt;uppmärksammas och utvecklas. Så t.ex. är upplevelse av skönhet i landskap,&lt;br&gt;trädgårdar och parker en väsentlig källa till välbefinnande och livsglädje. Sam-&lt;br&gt;varo med sällskaps- och sportdjur är en social relation av stor vikt, och forsk-&lt;br&gt;ning kring djurens hälsa och välbefinnande ökar livskvaliteten för både djur&lt;br&gt;och djurägare. De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande är&lt;br&gt;centrala frågor av yttersta betydelse inom den forskning som ryms inom Jord-&lt;br&gt;bruksdepartementets ansvarsområde. Ett samhälle i harmoni med en natur i&lt;br&gt;ekologisk balans skapar förutsättningar för en hållbar utveckling och framtids-&lt;br&gt;tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvars-&lt;br&gt;område bör ges för framtiden bör mot denna bakgrund utgå från bl.a. följan-&lt;br&gt;de bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning för den framtida utvecklingen. Den biologiska produktionen som utgår&lt;br&gt;från vad marken kan ge måste säkerställas och utvecklas. Annars kommer vi&lt;br&gt;aldrig att klara försöijningen förden växande världsbefolkningen. Markförsäm-&lt;br&gt;ring på grund av försurning, utarmning eller förgiftning hotar dock starkt vår&lt;br&gt;framtida existens. Forskning för att klargöra markens uthålliga förmåga att på&lt;br&gt;ett optimalt sätt kunna främja bildandet av näringsämnen av betydelse för väx-&lt;br&gt;ter måste därför prioriteras. Forskning inom områdena markkemi, markbiolo-&lt;br&gt;gi, kvävemetabolism och markfysik är av central betydelse i detta samman-&lt;br&gt;hang liksom forskning om samverkan mellan växt, klimat och markproces-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odlingslandskapets fauna och flora har under mycket lång tid utvecklats&lt;br&gt;och anpassats till människans brukningsmetoder. De strukturförändringar&lt;br&gt;inom jordbruk och skogsbruk som har skett de senaste decennierna har på&lt;br&gt;många sätt förändrat förutsättningarna för den biologiska mångfalden med en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utarmning som följd. Forskningen om framtida odlingssystem måste syfta till&lt;br&gt;att uppehålla stor biologisk mångfald och ett öppet och varierat landskap rikt&lt;br&gt;på kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom de areella näringarna är i ett globalt perspektiv det som&lt;br&gt;kommer att bestämma de avgörande livsvillkoren för mänskligheten. Forsk-&lt;br&gt;ning och utbildning i Sverige måste planeras så att ett internationellt perspek-&lt;br&gt;tiv på nyttjandet av naturresurserna beaktas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt lantbruk står infor en genomgripande förändring i och med EES-&lt;br&gt;avtalet och ett sannolikt inträde i EG. Även GATT-överenskommelsen har&lt;br&gt;stor betydelse i detta sammanhang. Större arealer jordbruksmark kan komma&lt;br&gt;att överföras till annan användning med de konsekvenser detta medför för det&lt;br&gt;traditionella odlingslandskapet och livsbetingelserna på landsbygden. På livs-&lt;br&gt;medelsområdet är det angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det&lt;br&gt;gäller den senare delen av livsmedelskedjan, så att Sverige kan hävda sina&lt;br&gt;livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling är en viktig förutsättning för ett i vid mening&lt;br&gt;uthålligt skogsbruk under dynamiska villkor. Det finns skäl för staten att&lt;br&gt;stimulera forskningen eftersom den är långsiktig och allmängiltig till sin ka-&lt;br&gt;raktär. Samtidigt måste näringslivet i högre grad ta sitt ansvar för nödvändig&lt;br&gt;grundläggande och tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora krav ställs i dag på omsorgen om djuren. Allt större vikt måste läg-&lt;br&gt;gas vid djurskyddsintresset. Det är angeläget att Sverige i det internationella&lt;br&gt;samarbetet hävdar vikten av bestämmelser om djurskydd. Det finns ett stort&lt;br&gt;behov av forskning om djurens hälsa och behov och det är viktigt att kontinu-&lt;br&gt;erligt förbättra djurmiljön inom animalieproduktionen. Också när det gäller&lt;br&gt;försöksdjur är forskningen en viktig angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gentekniska forskningen öppnar nya möjligheter för människans nytt-&lt;br&gt;jande av naturen. Med hjälp av genteknik kan organismer utrustas med en&lt;br&gt;kombination av egenskaper som normalt inte finns i naturen. Tekniken ger&lt;br&gt;oss bl.a. möjlighet att på nya och säkrare sätt framställa vaccin, läkemedel&lt;br&gt;och diagnostica. Forskarna kan också genom genteknik utveckla nya egenska-&lt;br&gt;per hos växter och djur. Samtidigt som gentekniken främjar utvecklingen och&lt;br&gt;produktiviteten inom den biologiska produktionen väcker den ekologiska och&lt;br&gt;etiska frågor samt farhågor. Det är viktigt att debatten kring dessa frågor,&lt;br&gt;bl.a. de etiska, vidmakthålls och att forskningen vidgas till att besvara de eko-&lt;br&gt;logiska frågorna kring gentekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av koldioxid från användningen av fossila bränslen utgör ett&lt;br&gt;allvarligt hot om en global växthuseffekt. Detta återspeglas i besluten vid&lt;br&gt;FN:s konferens om miljö och utveckling, bl.a. i konventionen om klimatför-&lt;br&gt;ändringar och i handlingsprogrammet Agenda 21. I så stor utsträckning som&lt;br&gt;möjligt måste vi därför ersätta dessa bränslen med fömybara bränslen. Den&lt;br&gt;största potentialen har biobränslen från skog och jordbruk. Även om utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet på detta område har kommit förhållandevis långt, måste ytterliga-&lt;br&gt;re FoU bedrivas i effektiviseringssyfte och för att kunna bredda användnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området. Sådana insatser gynnar utvecklingen mot ett resurssnålt och avfalls-&lt;br&gt;snålt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga anpassningen av dagens forskning som här har skisserats&lt;br&gt;försvåras av den stelhet som kännetecknar universitetsorganisationen i vid me-&lt;br&gt;ning. Många gånger ger de fasta former som präglar organisationen, både i&lt;br&gt;fråga om fakultets- och institutionsindelning och tjänsters långsiktiga bind-&lt;br&gt;ningar till innehållet, inte möjligheter till snabba förändringar. I det samman-&lt;br&gt;hanget har forskningsråden en viktig uppgift genom att de har en god flexi-&lt;br&gt;bilitet i fråga om resursfördelning och möjligheter att skapa övergripande,&lt;br&gt;samordnade program. Kombinationen av SLU och SJFR är i det samman-&lt;br&gt;hanget en värdefull tillgång för forskningen inom de områden som behandlas&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen är till sin karaktär innovativ och skall sträva mot att formulera&lt;br&gt;och karakterisera fenomen och problem som ännu inte har identifierats av sam-&lt;br&gt;hället. Härigenom och med den inriktning av forskningen som har angetts i&lt;br&gt;det föregående kommer nyttjandet av de biologiska naturresurserna att kunna&lt;br&gt;ske, utan att det uppstår miljöproblem som måste klaras i efterhand. Ytterliga-&lt;br&gt;re en förutsättning för en bärkraftig utveckling är givetvis att vad man kan kal-&lt;br&gt;la extern miljöpåverkan kan förhindras. Detta bör vara den långsiktiga inrikt-&lt;br&gt;ningen av forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Det&lt;br&gt;måste också få genomslag i forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;9.1.3 Program för träteknisk forskning och träfiberforskning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett samlat program för träteknisk forskning&lt;br&gt;och träfiberforskning inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skogsnäringen har stor betydelse&lt;br&gt;för landets ekonomi. Det är angeläget att långsiktigt trygga dess framtid i&lt;br&gt;Sverige. En grundläggande förutsättning härför är konkurrenskraft på export-&lt;br&gt;marknaden. Konkurrenskraft skapas bl.a. genom utveckling av bättre pro-&lt;br&gt;dukter, utformade och tillverkade enligt konsumenternas krav och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade trävaruindustrins insatser för forskning och utveckling är&lt;br&gt;mycket små jämfört med andra branschers. År 1989 var FoU-utgiftema en-&lt;br&gt;dast 0,41 % av förädlingsvärdet jämfört med ca 20 % för elektroindustrin och&lt;br&gt;transportmedelsindustrin. Särskilt liten är forskningsinsatsen från den del av&lt;br&gt;branschen som förädlar sågtimmer. Även om sågtimmer svarar för den störs-&lt;br&gt;ta delen av skogsbrukets inkomster, finns det utrymme för att öka dess föräd-&lt;br&gt;lingsvärde ytterligare. Att stärka forsknings- och utvecklingsinsatserna är så-&lt;br&gt;lunda en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en långsiktig konkurrens-&lt;br&gt;kraft för den träförädlande industrin. Denna slutsats har dragits även av 1990&lt;br&gt;års skogspolitiska kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga forskningsorganen ansvarar för den långsiktiga kompetensupp-&lt;br&gt;byggnaden och kunskapsöverföringen. SJFR har genom samverkan med in-&lt;br&gt;dustrin och andra forskningsfinansiärer nyligen startat ett träkvalitetsprogram.&lt;br&gt;För att stärka sambandet mellan produktion och förädling av träråvaran bör&lt;br&gt;medel avsättas för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet. Program-&lt;br&gt;met skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa integreringen mellan&lt;br&gt;de olika förädlingsleden. Det är därvid av vikt att identifiera sambandet mellan&lt;br&gt;ved- och fiberegenskaper och kvalitetskrav på färdigförädlade produkter. Pro-&lt;br&gt;grammet får sådan bredd att insatser behöver göras av både SLU och andra&lt;br&gt;forskningsutförande organ. Programmet bör utarbetas av SJFR och SLU i&lt;br&gt;samarbete och under medverkan av bl.a. Teknikvetenskaptiga forskningsrå-&lt;br&gt;det, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet&lt;br&gt;och Byggforskningsrådet. Den förstärkning som det nu föreslagna program-&lt;br&gt;met innebär medför att SJFR i högre grad kan stödja kompetensuppbyggnad&lt;br&gt;vid andra universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2 Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en&lt;br&gt;utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1989 tillkallade dåvarande&lt;br&gt;chefen för Jordbruksdepartementet den 9 november 1989 professorn Ingvar&lt;br&gt;Lindqvist såsom särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor röran-&lt;br&gt;de Sveriges lantbruksuniversitet. Efter Ingvar Lindqvists bortgång i maj 1991&lt;br&gt;förordnades byråchefen Ulla Åhgren-Lange som särskild utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till utredningen var de förändringar som hade inträffat sedan&lt;br&gt;SLU bildades år 1977. Utredningen har omfattat en utvärdering av SLU:s&lt;br&gt;verksamhet, dess innehåll, omfattning, inriktning och styrning. Utredarens&lt;br&gt;förslag har redovisats i betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring Kun-&lt;br&gt;skap. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet (dnr 39/92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U tvärderingsprocessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens översyn av SLU är först och främst en utvärdering. Vid utvärde-&lt;br&gt;ringen har utredaren systematiskt arbetat med olika typer av underlag för att&lt;br&gt;nå större säkerhet i bedömningen. Dels har utredaren själv tagit fram eller ini-&lt;br&gt;tierat underlag, dels har tidigare gjorda utvärderingar och studier använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste inslaget i utvärderingen är tre utländska universitetsgrupper&lt;br&gt;som på uppdrag har granskat forskning och utbildning vid SLU. Utbildning&lt;br&gt;och forskning vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten har utvärderats av en&lt;br&gt;grupp från lantbruksuniversitetet i Wageningen i Nederländerna och en före-&lt;br&gt;trädare för landets lantbruksdepartements institutsorganisation. Skogsveten-&lt;br&gt;skapliga fakulteten har granskats av en grupp från Helsingfors universitet och&lt;br&gt;Skogsforskningsinstitutet i Helsingfors. Den veterinärmedicinska fakulteten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har utvärderats av en grupp från veterinärmedicinska fakulteten vid univer-&lt;br&gt;sitetet i Utrecht i Nederländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredarens uppdrag till utvärderama har det förutsatts att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att förena en bedömning av verksamhetens karaktär och kvalitet med&lt;br&gt;förslag om hur iakttagna brister skall kunna avhjälpas. De udändska utvärde-&lt;br&gt;ringsgrupperna som har anlitats har också sett sin uppgift på det sättet. Detta&lt;br&gt;är en arbetsmetod som används vid utvärdering inom forskningsråd. Den har&lt;br&gt;dock sällan använts för utvärdering av ett helt universitet eller hela fakulteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksuniversitetets roll som sektorsuniversitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Sveriges lantbruksuniversitet skall ge-&lt;br&gt;nom forskning, utbildning och information öka kunskaperna om förut-&lt;br&gt;sättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om&lt;br&gt;hur denna skall bedrivas och nyttjas. Universitetet bör mot denna bak-&lt;br&gt;grund även i fortsättningen vara ett samlat sektorsuniversitet för de are-&lt;br&gt;ella verksamheterna under Jordbruksdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning överensstämmer i stort sett med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta anser att SLU skall kvarstå som ett samlat&lt;br&gt;sektorsuniversitet. Några remissinstanser inom skogsområdet anser att motiv-&lt;br&gt;en för ett sammanhållet SLU är svaga. Statskontoret och Ingenjörsvetenskaps-&lt;br&gt;akademien anser att man bör överväga departementstillhörigheten. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket anser att det saknas en grundläggande analys av SLU:s roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: SLU har en central ställning in-&lt;br&gt;om svensk lantbruksvetenskaplig FoU. En utvärdering och bedömning av&lt;br&gt;SLU:s resurser blir i allt väsentligt, till skillnad från utvärderingar av lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet i andra länder, liktydig med en utvärdering och bedömning&lt;br&gt;av landets totala insats vad gäller FoU och högre utbildning inom det lant-&lt;br&gt;bruksvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredarens bedömning är de motiv som fanns för bildandet av SLU&lt;br&gt;år 1977 alltjämt relevanta. Forskningsverksamheten ligger väl i linje med den&lt;br&gt;internationella utvecklingen och har enligt olika indikationer god kvalitet och&lt;br&gt;volym. Det har utvecklats ett nära och väl fungerande samarbete mellan den&lt;br&gt;lantbruksvetenskapliga och den veterinärmedicinska fakulteten på husdjurs-&lt;br&gt;området. Även i övrigt har samverkan kommit till stånd, särskilt på initiativ av&lt;br&gt;universitetsledningen. Ännu återstår dock mycket att göra, främst på mark-&lt;br&gt;växtsidan och vissa andra områden, innan de förutsättningar som samman-&lt;br&gt;slagningen skapade har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning ställer den breda uppgiften som SLU har&lt;br&gt;särskilt stora krav inte bara på forskningen som sådan, utan också på de fors-&lt;br&gt;kande och på universitetsledningen på alla nivåer. Kombinationen av grund-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning, tillämpad forskning och försöksverksamhet förutsätter vidsynthet.&lt;br&gt;Detta kräver samarbete och samordning. Med den nära anknytningen till de&lt;br&gt;areella näringarna fordras dels integritet, dels förståelse för näringslivets vill-&lt;br&gt;kor. SLU är väl skickat att leva upp till dessa krav. Det fondras emellertid vä-&lt;br&gt;sentligt ökade insatser på alla nivåer inom SLU för att tillgodose kraven. Det-&lt;br&gt;ta, och inte minst vad som har anförts i det föregående om prioriteringar för&lt;br&gt;framtiden när det gäller forskningen, talar för att SLU även i fortsättningen&lt;br&gt;bör ha karaktären av ett samlat sektorsuniversitet for utnyttjande och vård av&lt;br&gt;biologiska naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att insatta resurser utnyttjas mest effektivt på detta sätt.&lt;br&gt;Den komplexa karaktären på vården och utnyttjandet av de biologiska naturre-&lt;br&gt;surserna kräver dock ett utvidgat och breddat samarbete över universitets- och&lt;br&gt;fakultetsgränsema liksom med andra forskningsutförande organ. Behovet av&lt;br&gt;en sådan samordning har redan markerats genom de program för miljöforsk-&lt;br&gt;ning inom jordbruk och skogsbruk som administreras av SJFR. För att inte-&lt;br&gt;grera övergripande miljöfrågor och för att kunna utveckla den helhetssyn som&lt;br&gt;är nödvändig för att på ett systematiskt sätt angripa ekologiska problem måste&lt;br&gt;SLU vidareutveckla samarbetet med andra forskningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller yttre organisation ser utredaren inte någon anledning att aktu-&lt;br&gt;alisera någon förändring av SLU:s departementstillhörighet. Utredaren hänvi-&lt;br&gt;sar även till att lantbruksuniversiteten utomlands ofta är organiserade under&lt;br&gt;jordbruksdepartementen. Regeringen anser att utvecklingen inom det område&lt;br&gt;som rör nyttjande av biologiska naturresurser i alla avseenden gagnas av ett&lt;br&gt;sammanhållet ansvar för forskning, undervisning och övrig utveckling inom&lt;br&gt;området. Regeringen är av samma uppfattning som utredaren. Fördelama&lt;br&gt;med den anknytning till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn som nu finns upp-&lt;br&gt;väger det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är viktigt att SLU i framtiden priorite-&lt;br&gt;rar sådan grundforskning som stödjer ett hållbart nyttjande av biologis-&lt;br&gt;ka naturresurser med särkild inriktning på de areella näringarna. SLU&lt;br&gt;bör även i fortsättningen ha ansvaret för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning överensstämmer delvis med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åsikterna om SLU:s satsning på grundläggande&lt;br&gt;forskning är delade bland remissinstanserna. Flera anser att det inom SLU&lt;br&gt;bör omfördelas medel från den lantbruksvetenskapliga fakulteten till den&lt;br&gt;skogsvetenskapliga fakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt utredarens mening har&lt;br&gt;SLU visat framförhållning, initiativförmåga och uthållighet och anpassat sig&lt;br&gt;till riktlinjer och signaler från statsmakterna. Många nya forskningsområden&lt;br&gt;har tagits upp sedan år 1977 och betydande omfördelningar mellan områden&lt;br&gt;har skett. Den belysning av forskningens inriktning, volym och kvalitet som&lt;br&gt;utredaren har gjort tyder på att SLU hävdar sig väl forskningsmässigt och lig-&lt;br&gt;ger i linje med den internationella utvecklingen. SLU har främst prioriterat&lt;br&gt;grundläggande forskning vilket avspeglas i bibliometriska studier som har ut-&lt;br&gt;förts. Utredaren anser liksom de utländska utvärderingsgrupperna att denna&lt;br&gt;inriktning av forskningen är riktig och bör följas i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att grundläggande kunskap är basen för all&lt;br&gt;utveckling inom mera tillämpad forskning. För att den forskning som bedrivs&lt;br&gt;inom SLU skall lämna produktiva bidrag till utveckling inom såväl miljö- som&lt;br&gt;nyttjandeområden krävs att den grundläggande kunskapen utvecklas. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att den grundläggande forskning som bedrivs vid SLU i vid be-&lt;br&gt;märkelse skall utgöra underlag för den mer tillämpade forskningen. Först när&lt;br&gt;de grundläggande problemen har identifierats och ny kunskap genererats&lt;br&gt;finns det möjlighet att på ett långsiktigt sätt lösa de problem som uppstår inom&lt;br&gt;ett visst område. För att säkra att de samlade forskningsmedlen används effek-&lt;br&gt;tivt är det regeringens mening att grundläggande forskning, tillämpad forsk-&lt;br&gt;ning och försöksverksamhet skall samverka på ett övergripande sätt och att&lt;br&gt;det är nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer och&lt;br&gt;sektorsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsnäringen är av stor betydelse för Sverige. Regeringen anser mot bak-&lt;br&gt;grund härav att medel genom omfördelningar inom SLU bör tillföras den&lt;br&gt;skogsvetenskapliga fakulteten. Regeringen har tidigare berört denna fråga i an-&lt;br&gt;slutning till redovisningen av ett program för träteknisk forskning och träfiber-&lt;br&gt;forskning (avsnitt 9.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid SLU bedrivs både allmänvetenskaplig och lantbruksvetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning. Utredaren anser att det kan diskuteras om den allmänvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen skall inriktas mer åt det lantbruksvetenskapliga hållet. Kritik kan&lt;br&gt;riktas mot att de övergripande syntes- och systemanalytiska studierna har för-&lt;br&gt;summats vid de lantbruks- och skogsvetenskapliga fakulteterna. I många and-&lt;br&gt;ra länder har man valt att förlägga försöksverksamheten till särskilda institut.&lt;br&gt;Enligt utredarens bedömning ger dock inte utländska jämförelser och erfaren-&lt;br&gt;heter av olika system grund för att anse institutmodellen överlägsen. Utreda-&lt;br&gt;ren förordar sålunda att försöksverksamheten inte skiljs från SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att försöksverksamheten och långliggande&lt;br&gt;försök i likhet med andra verksamheter vid SLU fortlöpande bör prövas vad&lt;br&gt;gäller omfång och resurstilldelning. Den tillämpade forsknings- och försöks-&lt;br&gt;verksamheten bör inriktas på att skapa förutsättningar för en utveckling av ett&lt;br&gt;hållbart utnyttjande av de biologiska naturresurserna. Den mer produktionsin-&lt;br&gt;riktade försöksverksamheten bör i allt högre grad finansieras av näringen, och&lt;br&gt;på sikt bör denna verksamhet helt finansieras av resp, bransch. Det ankom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer på SLU att organisera försöksverksamheten så att resurserna för verksam-&lt;br&gt;heten används effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SLU bör inom ramen för sina resurser&lt;br&gt;bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell överföring av&lt;br&gt;forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning. Utredaren förordar en överföring av medel från SJFR och sektorsorgan&lt;br&gt;till SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta är positiva till programverksamhet vid&lt;br&gt;SLU. Flera remissinstanser anser att en överföring av medel från forsknings-&lt;br&gt;råd till SLU är effektiv och bra, medan forskningsråden och Vetenskapsaka-&lt;br&gt;demien anser att detta skulle leda till en urholkning av rådens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Fördelningen mellan fasta och&lt;br&gt;rörliga resurser är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet&lt;br&gt;som förnyelse inom forskningen. Råden kan genom prioriteringar och kvali-&lt;br&gt;tetsbedömningar fördela resurser till framgångsrika forskningsområden som&lt;br&gt;inte sällan kan spänna över fler institutioner, fakulteter, universitet eller forsk-&lt;br&gt;ningsorgan av annat slag. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation&lt;br&gt;med möjlighet till omfördelning inom universitetet. SLU bör genom ompriori-&lt;br&gt;teringar av resurserna från tid till annan kunna skapa en optimal organisation&lt;br&gt;och resursfördelning med hänsyn både till behoven inom sitt ansvarsområde&lt;br&gt;och till aktuell extemfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utbildningarna vid SLU skall genom&lt;br&gt;framförhållning och planering söija för att samhällets behov av utbilda-&lt;br&gt;de inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. Det är viktigt att SLU:s&lt;br&gt;utbildningar till sin struktur följer vad som generellt gäller för svenska&lt;br&gt;universitet i fråga om kurslängder och valfrihet i utbildningarna. SLU&lt;br&gt;bör verka för att öka internationella utbyten i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att det&lt;br&gt;fordras en ökad tonvikt på de grundläggande ämnena. Flera är dock tvek-&lt;br&gt;samma till behovet av att jägmästarutbildningen får en ökad tonvikt på&lt;br&gt;grundläggande utbildning. Utredarens förslag att flytta det första utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsåret i jägmästarutbildningen frän Garpenberg avvisas av de flesta&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den lantbruksvetenskapliga fa-&lt;br&gt;kultetens utbildningar har genomgående lägre kostnad per studieplats och&lt;br&gt;högre genomströmning än närmast motsvarande linjer vid andra universitet.&lt;br&gt;Utbildningen kritiseras emellertid av den holländska utvärderingsgruppen.&lt;br&gt;Den bedömer att delar av agronom-, hortonom- och landskapsarkitektutbild-&lt;br&gt;ningama har karaktär av yrkesutbildningar snarare än vetenskapligt-akade-&lt;br&gt;miska utbildningar. Avnämarna av utbildningarna är, å andra sidan, mycket&lt;br&gt;nöjda med dessa. Inom den lantbruksvetenskapliga fakulteten har under utred-&lt;br&gt;ningens gång pågått en översyn av utbildningarna. Utredaren bedömer att det&lt;br&gt;kan finnas skäl för att införa en kandidatexamen som etapp i den lantbruksve-&lt;br&gt;tenskapliga fakultetens utbildningar. Det propedeutiska året bör enligt utreda-&lt;br&gt;ren avskaffas och valfrihet bör ges innebörden att de studerande får välja mel-&lt;br&gt;lan färre och längre kurser. Det är också angeläget att grundutbildningen ger&lt;br&gt;kunskaper om landskapets historiska utveckling och kulturhistoriska innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jägmästarlinjen har lägre kostnad och högre genomströmning än mot-&lt;br&gt;svarande utbildningar på andra universitet. Den skogsvetenskapliga fakulteten&lt;br&gt;har gjort en utbildningsöversyn som bl.a. tyder på att jägmästarutbildningen&lt;br&gt;är mycket uppskattad av sina avnämare. Samtidigt har de problem klarlagts&lt;br&gt;som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala- och Umeådelama och&lt;br&gt;med den svaga rekryteringen av jägmästare till forskarutbildningen. Fakulte-&lt;br&gt;ten har föreslagit en fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som&lt;br&gt;lösning av dessa problem. Utredaren föreslår i stället en kandidatexamen med&lt;br&gt;inslag från den skogsvetenskapliga fakulteten och naturvetenskapliga och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga ämnen. Utredarens förslag är således en jägmästarexamen&lt;br&gt;liknande civilingenjörsexamen och som utformas som en kombination av yr-&lt;br&gt;kesinriktad och forskningsförberedande utbildning. Utredaren föreslår att det&lt;br&gt;första årets utbildning på jägmästarlinjen flyttas från Garpenberg till Uppsala.&lt;br&gt;Enligt utredaren är dessutom forskningen i Garpenberg alltför isolerad och&lt;br&gt;skulle vinna på samgående med närliggande verksamheter inom den skogsve-&lt;br&gt;tenskapliga fakulteten och SLU i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärutbildningen har stora likheter med utbildningen på läkarlinjen&lt;br&gt;vad gäller kostnader, sökandetryck och efterfrågan på arbetsmarknaden. Kost-&lt;br&gt;naden per studieplats och minimipoängen för antagning ligger bland de högsta&lt;br&gt;i landet. Mot utbildningens vetenskapliga nivå eller innehållet i stort har inga&lt;br&gt;anmärkningar riktats. Den holländska utvärderingsgruppen anser att den&lt;br&gt;svenska veterinärutbildningen uppfyller de krav som ställs inom EG. Den är&lt;br&gt;dock kritisk till blockundervisningen och till frånvaron av tillvalsmöjligheter&lt;br&gt;och viss specialisering. Utredaren anser att denna kritik bör uppmärksammas.&lt;br&gt;I syfte att minska kostnaderna för veterinärutbildningen bör den veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska fakulteten enligt utredaren undersöka vilka besparingar som kan göras&lt;br&gt;genom att flytta utbildningen i Skara till Uppsala. Ännu ett skäl för detta är att&lt;br&gt;en viss specialisering inom grundutbildningen sannolikt skulle underlättas om&lt;br&gt;veterinärutbildningen samlas i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att undervisa och anordna kunskapskontroll är en central fråga som&lt;br&gt;har belysts och kommenterats utifrån de olika utbildningslinjernas perspektiv.&lt;br&gt;Enligt utredarens mening behöver ökad tonvikt läggas på de grundläggande&lt;br&gt;ämnena liksom på problemlösning och helhetssyn, om den svenska utbild-&lt;br&gt;ningen skall hålla måttet i EG-perspektivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har noterat att de internationella kontakterna och det internatio-&lt;br&gt;nella utbytet inom grundutbildningarna vid SLU inte har förändrats under&lt;br&gt;senare år och att det saknas motsvarighet till det starkt ökade intresset for in-&lt;br&gt;ternationalisering som har kommit till uttryck inom övriga universitet och hög-&lt;br&gt;skolor. Enligt utredaren bör internationaliseringen av grundutbildningen vid&lt;br&gt;SLU ökas, bl.a. i anslutning till ERASMUS. De svenska fakulteterna bör&lt;br&gt;skaffa sig systerfakulteter utomlands och samverka med dem beträffande ut-&lt;br&gt;byte av studerande inom såväl grundutbildningen som forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att utbildningen måste läggas upp så att studier utomlands&lt;br&gt;kan bli en realitet, gärna på samma sätt som teknologemas sista år vid ut-&lt;br&gt;ländskt universitet. Utbildningarna vid SLU bör sålunda vara bundna i böljan&lt;br&gt;och innehålla mer valfrihet mot slutet. Vidare behövs ett kursutbud på engels-&lt;br&gt;ka vid SLU, motsvarande vad som har utvecklats vid övriga svenska univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dimensioneringsstudie av utbildningarna vid SLU som har utförts på&lt;br&gt;utredarens uppdrag visar att antalet utbildade i förvärvsaktiv ålder kommer att&lt;br&gt;öka in på 2000-talet. Utredaren förordar att det fastställs en långsiktig utveck-&lt;br&gt;lingsstrategi för SLU:s utbildningar i samråd med planeringsansvariga för i&lt;br&gt;första hand de naturvetenskapliga högskoleutbildningarna. På kort sikt före-&lt;br&gt;slås att antalet nybörjarplatser på jägmästarlinjen ökas, eftersom denna linje&lt;br&gt;avviker från den allmänna utvecklingstrenden för övriga SLU-utbildningar.&lt;br&gt;Även landskapsarkitektlinjen bör byggas ut. Inom gruppen med kortare SLU-&lt;br&gt;utbildningar förutses ett relativt stort överskott som talar för en minskad antag-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att det är angeläget att undervisningsresur-&lt;br&gt;serna används på ett effektivt sätt samt att utbildning sker där det finns de&lt;br&gt;bästa förutsättningarna för det. Det ankommer på SLU att bedöma var och&lt;br&gt;hur utbildningsresurserna skall brukas. Det är nödvändigt att denna bedöm-&lt;br&gt;ning sker med utgångspunkt i den totala resursanvändningen inom högsko-&lt;br&gt;lan. Garpenberg utgör en enhet inom det samarbete som har utvecklats mellan&lt;br&gt;högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken och Insititutet för bygg-&lt;br&gt;nadsforskning. Garpenbergsanläggningen är en värdefull resurs som bör kun-&lt;br&gt;na utnyttjas även i fortsättningen. Samarbetet med övriga nordiska länder vad&lt;br&gt;gäller de olika utbildningarna bör utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet har&lt;br&gt;regeringen utvecklat skälen för att införa en examensordning vid universite-&lt;br&gt;ten. Detta är ett led i strävan att universitetens planering i större utsträckning&lt;br&gt;än vad som nu är fallet skall inriktas på resultaten i kvalitativ och kvantitativ&lt;br&gt;mening. Vatje universitet får ta det fulla ansvaret för att organisera sin utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Denna fråga tas upp närmare i det följande när anslagsfrågorna för SLU&lt;br&gt;behandlas (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredningen slutfördes har SLU gjort en grundläggande genomgång&lt;br&gt;av utbildningarna vid universitetet. Det propedeutiska året har avskaffats för&lt;br&gt;agronom- och hortonomutbildningama och valfriheten i studierna inom dessa&lt;br&gt;områden har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skogsutbildningama pågår en omstrukturering. Avsikten är att&lt;br&gt;minska antalet utbildningslinjer från tre till två, nämligen till jägmästarexamen&lt;br&gt;och en examen på mellannivå. Inom Jordbruksdepartementet och Utbildnings-&lt;br&gt;departementet kommer samordningsfrågor vad gäller grundutbildning, vidare-&lt;br&gt;utbildning och fortbildning inom skogsområdet att granskas under våren. Frå-&lt;br&gt;gor som lokalisering och dimensionering av utbildningarna måste ses mot bak-&lt;br&gt;grund av det totala utbildningsbehovet inom området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SLU bör i likhet med andra universitet&lt;br&gt;öka exemensfrekvensen inom forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att SLU i högre grad&lt;br&gt;bör utnyttja adjungerade professorer i handledningen av forskarstuderande&lt;br&gt;och att de finansiella villkoren för doktorander behöver förbättras genom fler&lt;br&gt;doktorandtj än ster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De olika analyser och bedöm-&lt;br&gt;ningar som utredaren redovisar tyder på att kvaliteten på avhandlingarna är&lt;br&gt;god medan rekryteringen av doktorander och uppläggningen av forskarut-&lt;br&gt;bildningen kräver insatser av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller faktiska studietider och genomströmning avviker SLU:s&lt;br&gt;forskarstuderanden inte nämnvärt från andra jämförbara fakulteter i Sverige.&lt;br&gt;De genomsnittliga studietiderna för agronomie och skogliga doktorsexamina&lt;br&gt;är ungefär lika långa som för teknologie doktorer och något kortare än för na-&lt;br&gt;turvetare. Studietiden för veterinärmedicine doktorsexamen är ungefär den-&lt;br&gt;samma som för medicine doktor. I samtliga fall ligger nettostudietiden nära&lt;br&gt;normen fyra års heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om examensfrekvensema vid SLU knappast är lägre än vid andra&lt;br&gt;fakulteter är de enligt utredarens mening alltför låga. Mycket talar för att de&lt;br&gt;kan förbättras genom insatser dels i form av förbättrad studiefinansiering,&lt;br&gt;dels genom effektivare organisation av forskarutbildningen. Enligt utredarens&lt;br&gt;bedömning finns det all anledning att gå vidare med den prioritering av dokto-&lt;br&gt;randtjänster som SLU uttalat sig för i långtidsplanen och som hittills också&lt;br&gt;har resulterat i vissa förstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämnare fördelning av forskarstuderanden mellan olika ämnen och in-&lt;br&gt;stitutioner bör eftersträvas. Forskarutbildningen bör göras effektivare genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre strukturerad handledning och mer genomtänkt uppläggning av utbild-&lt;br&gt;ningen. Utredaren föreslår vidare att det mer övergripande ansvaret för fors-&lt;br&gt;karutbildningen flyttas från den nu gemensamma forskarutbildningsnämnden&lt;br&gt;till fakulteterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som mål att examinationen av forskarutbildade skall för-&lt;br&gt;dubblas fram till sekelskiftet. En ökad examination sfrekvens är en av de åt-&lt;br&gt;gärder som snabbt kan bidra till att detta mål nås. Det är därför viktigt att SLU&lt;br&gt;uppmärksammar de förslag som utredaren har redovisat. Frågan om resurser-&lt;br&gt;na för forskarutbildningen tas upp i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning, vidareutbildning och rådgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SLU bör sträva efter ett utbud av kurser&lt;br&gt;för fort- och vidareutbildning som tillgodoser det behov som finns. I&lt;br&gt;den mån detta sker genom fristående kurser i SLU:s ordinäre kursut-&lt;br&gt;bud, bör det finansieras på samma sätt som SLU:s ordinarie utbildnings-&lt;br&gt;kostnader. Den uppdragsverksamhet som bedrivs vid SLU bör totalfi-&lt;br&gt;nansieras genom kursavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att återkom-&lt;br&gt;mande utbildning är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Återkommande utbildning mås-&lt;br&gt;te ges en betydligt mer framträdande plats inom SLU. Vid SLU sker fort- och&lt;br&gt;vidareutbildning i huvudsak i form av uppdragsutbildning. Utredaren anser&lt;br&gt;att det i fortsättningen bör förekomma även fristående kurser inom det regul-&lt;br&gt;jära utbildningsutbudet på samma sätt som nu är fallet vid andra universitet&lt;br&gt;och högskolor. Sådana bör kunna utvecklas i samband med planeringen av&lt;br&gt;fakultetsövergripande kandidatexamina. Samtidigt som konsulentavdelningen&lt;br&gt;inom SLU enligt utredarens förslag delas upp på fakulteter, finns det fortsatt&lt;br&gt;behov av en gemensam enhet för främst publicering, men även för andra upp-&lt;br&gt;gifter som med fördel drivs gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU:s organisation och styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SLU:s styrelse måste ha en sådan sam-&lt;br&gt;mansättning att den styr verksamheten effektivt. Fakulteterna vid SLU&lt;br&gt;får ett vidgat verksamhetsansvar. SLU:s interna organisation skall så&lt;br&gt;långt möjligt beslutas av universitetet självt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stödjer utredarens förslag vad gäller styrelsens sam-&lt;br&gt;mansättning. De flesta tillstyrker utredarens förslag om fakulteternas vidgade&lt;br&gt;verksamhetsansvar och lämpligheten av att införa tema- och rådskommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: SLU:s inre organisation känne-&lt;br&gt;tecknas i dag av ett stort antal organ på olika nivåer samtidigt som administra-&lt;br&gt;tionen enligt en studie av Statskontoret bedrivs till en kostnad som ligger&lt;br&gt;bland de lägsta inom universitets- och högskoleområdet i Sverige. Utredaren&lt;br&gt;har lämnat flera förslag till förändringar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredarens förslag lämnades har riksdagen beslutat en ny högskole-&lt;br&gt;lag. En av utgångspunkterna för beslutet har varit att högskolan skall ges ett&lt;br&gt;ökat utrymme för lokala beslut om verksamhetens uppläggning och genom-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har kommit till uttryck i den nyligen beslutade högskoleförordning-&lt;br&gt;en. I högskolelagen görs, efter initiativ av riksdagen, dock undantag för Lant-&lt;br&gt;bruksuniversitetet. För detta skall särskilda bestämmelser gälla. Dessa kom-&lt;br&gt;mer att utfärdas genom en särskild förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att förändra SLU:s orga-&lt;br&gt;nisations- och styrformer så att de blir mer effektiva. I likhet med vad som har&lt;br&gt;skett för statliga myndigheter bör verksledningsreformen prägla styrelsens&lt;br&gt;sammansättning. Detta kan ske genom att ge styrelsen en lämplig storlek och&lt;br&gt;ledamöter med insikter och kunskaper i för SLU viktiga frågor. Regeringen&lt;br&gt;kommer att förordna en ny styrelse per den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetsledningen kommer i övrigt att förändras i enlighet med riks-&lt;br&gt;dagens beslut. Det innebär att rektorsämbetet avskaffas, men att rektor kring&lt;br&gt;sig kan samla en slagkraftig ledning, anpassad till de förhållanden som sär-&lt;br&gt;skilt råder vid universitetet. Fakulteterna skall även i fortsättningen ledas av&lt;br&gt;en dekan. I övrigt skall SLU självt få besluta om sina lednings- och styrfunk-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.3 Anslagsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 10 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan&lt;br&gt;på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna an-&lt;br&gt;slagsrubriker beräkna följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1. Sveriges lantbruksuniversitet 627 975 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295 336 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet&lt;br&gt;m.m. 33 700 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd 169 680 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5. Stöd till kollektiv forskning 101 200 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 772 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 1. Bioenergiforskning 48 930 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nionde huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;I. Utbildning och forskning&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;II. Sveriges lantbruksuniversitet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;561 692 032&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;627 975 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;984 246 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 045 831&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt&lt;br&gt;djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande uppgifterna for SLU är att meddela utbildning samt att be-&lt;br&gt;driva forskning, försöksverksamhet och annan verksamhet. Vid Lantbruksuni-&lt;br&gt;versitetet skall det vidare bedrivas programbunden forskning och försöksverk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att främja verksamheten inom berörda delar av samhälle&lt;br&gt;och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94-&lt;br&gt;1995/96 redovisat sin verksamhet inom verksamhetsområdena utbildning,&lt;br&gt;forskning, information och rådgivning, riksskogstaxering, biståndsverksam-&lt;br&gt;het samt organisation och förvaltning. Undervisningen vid SLU redovisar en&lt;br&gt;mycket hög examinationsfrekvens för de utbildningar som genomförs vid de&lt;br&gt;skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulteterna. Utbildningarna vid&lt;br&gt;den lantbruksvetenskapliga fakulteten har lägre examinationsfrekvenser. De&lt;br&gt;redovisade kostnaderna för vissa av utbildningarna vid SLU är höga. Antalet&lt;br&gt;forskarstuderande vid SLU har under perioden ökat med ca 15 %. Forskarut-&lt;br&gt;bildningen vid SLU tar i genomsnitt ungefär 5 år, men examinationsfrekven-&lt;br&gt;sen är låg. Fort- och vidareutbildningen har under den senaste femårsperiod-&lt;br&gt;en ökat i omfattning i hög grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnaderna vid SLU har minskat något under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetet är nästan uteslutande finansierat genom uppdrag från&lt;br&gt;SIDA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som&lt;br&gt;SLU kunnat göra i sin framtids- och resultatanalys avser universitetet att om-&lt;br&gt;fördela sina resurser till områdena landskapsarkitektutbildning, effektivise-&lt;br&gt;ring av forskarutbildningen, internationalisering av grund- och forskarutbild-&lt;br&gt;ningen, grundläggande forskning vid den skogsvetenskapliga fakulteten, pe-&lt;br&gt;dagogisk utveckling och forskning kring livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att på ett bättre sätt nå de övergripande målen för sektorn föreslår&lt;br&gt;styrelsen att det övergripande målet för SLU:s försöksverksamhet formuleras&lt;br&gt;om, och att ansvaret för den programbundna forskningen uttrycks som ett an-&lt;br&gt;svar för långliggande försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU har hemställt om medel för att täcka kostnaderna för ombyggnadsarbe-&lt;br&gt;ten i Alnarp och Ultuna omfattande ca 155 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Verksamhetens inriktning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och in-&lt;br&gt;formation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och ef-&lt;br&gt;fektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nytt-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Resurser:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 984 246 000 kr för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;984 246 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;991 946 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;999 646 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU:s fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som&lt;br&gt;hittills har gällt kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatanalysen visar att SLU har arbetat aktivt for att utveckla metoder&lt;br&gt;för uppföljningssystem som kan relateras till insatta resurser så att en bedöm-&lt;br&gt;ning av effektiviteten kan ske. Resultatredovisningen visar vidare att SLU lö-&lt;br&gt;ser de uppgifter det har. Relevanta resultatmått har presenterats i den fördjupa-&lt;br&gt;de anslagsframställningen för både utbildning och forskning. Resultatmått för&lt;br&gt;kvalitet i grundutbildningen kan dock utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördjupade anslagsframställningen brister emellertid när det gäller sam-&lt;br&gt;band mellan de prestationer och resultat som har redovisats och de resurs-&lt;br&gt;och framtidsanalyser som presenterats. Då dessa analyser skall utgöra grun-&lt;br&gt;den för omprioritering av verksamheten vid universitetet är det viktigt att SLU&lt;br&gt;i kommande analyser utvecklar dessa samband. SLU:s resultatanalys liksom&lt;br&gt;redovisningen i betänkandet (SOU 1991/92:101) Landskap Näring Kunskap&lt;br&gt;visar att forskningen vid SLU i allmänhet är av god standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den resultatbedömning som regeringen har gjort och det&lt;br&gt;material som har presenterats i utvärderingen av SLU, bör det övergripande&lt;br&gt;målet för SLU:s verksamhet vara att genom utbildning, forskning och infor-&lt;br&gt;mation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv&lt;br&gt;biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas i enlighet&lt;br&gt;med vad som har redovisats i avsnitt 9.1.2. Den framtida inriktningen vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU bör sålunda bli allt mer inriktad på frågor om naturresursanvändning&lt;br&gt;och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information redovisar regeringen att den har för avsikt att&lt;br&gt;för SLU föreskriva att resultatmålet för utbildningen under perioden skall va-&lt;br&gt;ra 5 100 helårsprestationer (totala antalet poäng/40), varav 300 skall avse fri-&lt;br&gt;stående kurser. Vidare skall examinationen vid den lantbruksvetenskapliga fa-&lt;br&gt;kultetens grundutbildningar förbättras med 10 % och kostnaderna för de kor-&lt;br&gt;tare utbildningarna minska. Forskarutbildningen skall effektiviseras så att an-&lt;br&gt;talet examinerade per år ökar med 50 % under perioden. SLU skall vidare in-&lt;br&gt;om ramen för tillgängliga medel omvandla de återstående utbildningsbidragen&lt;br&gt;för doktorander till doktorandtjänster. SLU bör på tre år uppnå de angivna må-&lt;br&gt;len för utbildningen och i övrigt genomföra de förändringar som regeringen&lt;br&gt;har angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare för avsikt att föreskriva att det vid Sveriges lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet tills vidare skall finnas följande examina inom den grund-&lt;br&gt;läggande utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Magisterexamen&lt;br&gt;Kandidatexamen&lt;br&gt;Högskoleexamen&lt;br&gt;Agronom&lt;br&gt;Hortonom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägmästare&lt;br&gt;Landskapsarkitekt&lt;br&gt;Landskapsingenjör&lt;br&gt;Lantmästare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmästare&lt;br&gt;Skogstekniker&lt;br&gt;Trädgårdsingenjör&lt;br&gt;Veterinär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med övergången till nya examina vid universitetet kommer det&lt;br&gt;att för vissa av de redovisade äldre utbildningarna att behövas övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Det ankommer på SLU att med utgångspunkt i kraven på konti-&lt;br&gt;nuitet i utbildningar vid universitetet och i den utsträckning som behövs ut-&lt;br&gt;examinera enligt tidigare gällande examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har beräknats medel för lokaler och för kapitalkostnader för&lt;br&gt;tidigare beslutade, men inte genomförda investeringar i inredning och utrust-&lt;br&gt;ning. Vidare har 400 000 kr beräknats för utbildning av personal med försöks-&lt;br&gt;djursansvar. Frågan om resurser för ökat intag av studenter samt för pedago-&lt;br&gt;gisk utveckling och förstärkning av lärarnas utbildning kommer att tas upp sär-&lt;br&gt;skilt av chefen för Utbildningsdepartementet. Till följd av att skogsvårdsavgift-&lt;br&gt;en har avvecklats bortfaller resurser hos SLU motsvarande 20,8 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets huvudtitel med&lt;br&gt;6 miljoner kronor för riksskogstaxeringen och 1,7 miljoner kronor för syd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk skogsforskning återställs resurserna for dessa verksamheter. Kostna-&lt;br&gt;derna för riksskogstaxeringen bör i ökad utsträckning täckas med avgifter i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen har framhållit tidigare. Detta bör kunna innefatta&lt;br&gt;även de forskningsprojekt som taxeringen förser med data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att biståndsverksamheten vid SLU är väsentlig. SLU&lt;br&gt;kommer att i annan ordning tillförsäkras medel för en flerårsperiod för att&lt;br&gt;finansiera viss basverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i tidigare avsnitt redovisat behovet av ett samlat träforsk-&lt;br&gt;ningsprogram. SLU bör inom ramen för befintliga resurser avsätta minst&lt;br&gt;5 miljoner kronor för sin medverkan i detta program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992. Centrum&lt;br&gt;är ett samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement på-&lt;br&gt;verkar hälsan hos människor och djur. Med utgångspunkt i kunskaper om&lt;br&gt;spårelement i livsmiljön verkar Metallbiologiskt centrum i Uppslå för en sam-&lt;br&gt;ordnad och intensifierad forskning på detta område. I arbete över institutions-&lt;br&gt;och ämnesgränser skapas en samlad kunskapsbas och genom ny forskning&lt;br&gt;fylls kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum skall också vara resurscent-&lt;br&gt;rum och kontaktorgan för myndigheter, industri och organisationer med intres-&lt;br&gt;se av området. Inom ramen för verksamheten samordnas forskning bedriven&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedi-&lt;br&gt;cinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning och Akademiska sjukhuset i&lt;br&gt;Uppsala. Samarbete sker även med andra forskningsorgan och myndigheter.&lt;br&gt;Centrum är för närvarande knutet till den matematisk-naturvetenskapliga fakul-&lt;br&gt;teten vid Uppsala unversitet. Verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är&lt;br&gt;av stor betydelse för människors och djurs hälsa. Det bör i fortsättningen&lt;br&gt;knytas till SLU. För att säkra en basfinansiering för detta centrum bör SLU&lt;br&gt;tillföras 1 miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU är huvudman för det s.k. MOVIUM-sekretariatet i Alnarp. MOVIUM&lt;br&gt;bedriver verksamhet inom området grönytemiljöer i tätorter. Verksamheten är&lt;br&gt;till stor del uppdragsfinansierad. Endast en mindre basresurs ställs till sekre-&lt;br&gt;tariatets förfogande av SLU. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget&lt;br&gt;att SLU förstärker denna finansiering. Frågan om ytterligare medel till verk-&lt;br&gt;samheten tas upp även under punkten I 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av&lt;br&gt;utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt på årets&lt;br&gt;budgetförslag. Denna minskning gäller inte forskningsverksamheten vid&lt;br&gt;SLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i budgetpropositionen 1993 redovisat&lt;br&gt;ett förslag om generell räntebeläggning av stadiga medelsflöden samt presen-&lt;br&gt;terat en modell som bör tillämpas. SLU kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94&lt;br&gt;att tillämpa denna modell. SLU kommer därför att tilldelas ett räntekonto med&lt;br&gt;kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs till det-&lt;br&gt;ta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget för Lantbruksuniversitetet har budgeterats utan hänsyn till de tek-&lt;br&gt;niska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt&lt;br&gt;de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa&lt;br&gt;förändringar har också redovisats av chefen för Finansdepartementet i&lt;br&gt;budgetpropositionen 1993 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt&lt;br&gt;2.2). Hänsyn har inte heller tagits till vissa lokalkostnader. Det belopp som&lt;br&gt;kommer att ställas till SLU:s disposition kommer att slutligt fastställas enligt&lt;br&gt;de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade&lt;br&gt;beloppet&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner det övergripande målet för verksamheten inom&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som&lt;br&gt;har förordats i avsnittet Slutsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar&lt;br&gt;ett ramanslag på 984 246 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 980 507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 700 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 700 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 463 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget bör anvisas medel för att täcka kostnaderna för att avsluta ti-&lt;br&gt;digare beslutade utrustningsramar för Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 7 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;gt;150 491&amp;nbsp;998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;gt;169 680&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185 552&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149 346 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion&lt;br&gt;främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som&lt;br&gt;gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet skall verka för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att informationen om forskning och forskningsresultat sprids. Forskningsrå-&lt;br&gt;det skall samverka med myndigheter och organ inom forskningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksamheterna&lt;br&gt;inom verksamhetsområdena utvärdering, internationell verksamhet och infor-&lt;br&gt;mation. För verksamheterna har följande mål fastslagits, nämligen att rådet&lt;br&gt;inom sitt ansvarsområde skall svara för den mer långsiktiga kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnaden, att söka garantera forskningens internationella relevans och kva-&lt;br&gt;litet samt att noggrant pröva och överväga sin roll i programbunden verksam-&lt;br&gt;het. Resultatanalysen indikerar att dessa mål kan uppnås. SJFR påpekar dock&lt;br&gt;svårigheten att på ett enkelt och invändningsfritt sätt mäta enskilda forsknings-&lt;br&gt;insatsers betydelse för utvecklingen inom näringar och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR föreslår att de övergripande målen för rådet skall vara oförändrade.&lt;br&gt;SJFR kommer dessutom att pröva om det är nödvändigt med mer riktade in-&lt;br&gt;satser även för grundläggande forskning. Finansiering av dessa räknar SJFR&lt;br&gt;med att klara inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR redovisar utvärderingar av programmen Alternativa produktionsfor-&lt;br&gt;mer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt Tvärvetenskaplig skogsforsk-&lt;br&gt;ning. På grundval av bl.a. utvärderingarna har SJFR beslutat att fortsätta pro-&lt;br&gt;gramverksamheten ytterligare en femårsperiod. För denna verksamhet beräk-&lt;br&gt;nar SJFR att ett oförändrat anslag på 38,1 miljoner kronor om året behövs.&lt;br&gt;För att säkra framtida produktutveckling inom jordbruks- och skogsområdena&lt;br&gt;föreslås medelsförstärkning på 20 miljoner kronor om året till näringsrelaterad&lt;br&gt;grundforskning om livsmedel och naturliga fiberpolymerer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Verksamhetens inriktning:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall främja och stödja i&lt;br&gt;första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll-&lt;br&gt;bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de&lt;br&gt;areella näringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Resurser:&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Reservationsanslag 185 552 000 kr för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185 552 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185 552 000&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185 552 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR skall ha huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindu-&lt;br&gt;striella forskningsprogram AAIR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR:s fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att nuvarande verksamhets-&lt;br&gt;mål kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFRrs resultatanalys visar att utvärderingar av verksamheterna under den&lt;br&gt;gångna femårsperioden har ökat i omfattning liksom de internationella kontak-&lt;br&gt;terna. Rådets informationsverksamhet har under perioden haft oförändrad&lt;br&gt;volym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för SJFR skall i fortsättningen vara att främja och stöd-&lt;br&gt;ja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll-&lt;br&gt;bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella&lt;br&gt;näringarna. SJFR bör under perioden utveckla resultatmått som visar hur in-&lt;br&gt;riktningen av forskningsstödet har utvecklats över längre perioder. Detta är av&lt;br&gt;stort intresse dels för att följa olika forskningsområdens utveckling, dels för&lt;br&gt;att kunna följa effekterna av insatta forskningsmedel inom ett område i förhåll-&lt;br&gt;ande till de resultat som presteras vid universitet och högskolor. SJFR bör i&lt;br&gt;detta arbete samarbeta med forskningsutförande organ som erhåller stöd från&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindustriella&lt;br&gt;program AAIR. För budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för denna med-&lt;br&gt;verkan till 17,5 miljoner kronor. SJFR har tidigare budgetår erhållit medel för&lt;br&gt;att finansiera projekt inom detta program. För budgetåret 1993/94 beräknas yt-&lt;br&gt;terligare 8 436 000 kr för finansiering av Sveriges medverkan i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;gjort vissa kommentarer till programmet Tvärvetenskaplig skogsforskning.&lt;br&gt;Regeringen har i tidigare avsnitt (9.1.3) också redovisat behovet av ett samlat&lt;br&gt;träforskningsprogram. För SJFR:s medverkan i detta senare program har be-&lt;br&gt;räknats ytterligare 4,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dyrbar utrustning upp till ett värde av 2 miljoner kronor får SJFR, till&lt;br&gt;skillnad från forskningsråden inom Utbildningsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område, även i fortsättningen ansöka om medel hos Forskningsrådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har regeringen redovisat motiv för att bemyndiga forsk-&lt;br&gt;ningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SJFR bör således ges ett&lt;br&gt;bemyndigande att göra sådana åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom&lt;br&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med&lt;br&gt;vad som har förordats i avsnittet Slutsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad som har förordats i fråga om bemyndigande för&lt;br&gt;Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram - utgöran-&lt;br&gt;de en mindre del av dess anslag - besluta om fördelning av medel för&lt;br&gt;en sexårsperiod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budget-&lt;br&gt;året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:&lt;br&gt;Förvaltningskostnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 129 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt ramanslag bör anvisas för täckning av SJFR:s förvaltningskost-&lt;br&gt;nader. Anslaget bör betecknas Skogs- och jordbrukets forskningsråd: För-&lt;br&gt;valtningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av&lt;br&gt;utgifterna på 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets&lt;br&gt;budgetförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Finansdepartementet har i budgetpropositionen 1993 redovisat&lt;br&gt;ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presen-&lt;br&gt;terat en modell som bör tillämpas. SJFR kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94&lt;br&gt;att tillämpa denna modell. SJFR kommer därför att tilldelas ett räntekonto&lt;br&gt;med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs&lt;br&gt;till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till SJFR har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar&lt;br&gt;som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Rikt-&lt;br&gt;linjerna för dessa förändringar har också redovisats av chefen för Finansde-&lt;br&gt;partementet i budgetpropositionen 1993 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda&lt;br&gt;frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till SJFR:s disposition&lt;br&gt;kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför&lt;br&gt;avvika från de nu budgeterade beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på&lt;br&gt;6 129 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I 5. Stöd till kollektiv forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 755 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;943 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk-&lt;br&gt;ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsom-&lt;br&gt;rådena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektiva program&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 300 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T rädgårdsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växtförädling m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Lantbruksforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 200 0 0 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 000 0 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge-&lt;br&gt;mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-&lt;br&gt;brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993- den 30 juni 1996.&lt;br&gt;Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att&lt;br&gt;under avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner&lt;br&gt;kronor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period&lt;br&gt;tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner&lt;br&gt;kronor i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för&lt;br&gt;genomförandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss&lt;br&gt;kompetensuppbyggnad vid institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJFR har vidare, med förbehåll för regeringens godkännande, träffat avtal&lt;br&gt;med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam finansiering av&lt;br&gt;viss skogsforskning. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996.&lt;br&gt;Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un-&lt;br&gt;der avtalsperioden bidra med 72,9 miljoner kronor, varav 24,3 miljoner kro-&lt;br&gt;nor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period till-&lt;br&gt;skjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss FoU på hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tät-&lt;br&gt;orter har sedan ett decennium finaniserats med prisregleringsavgifter på han-&lt;br&gt;delsgödsel och bekämpningsmedel. Avgifterna har tagits ut inom ramen för&lt;br&gt;jordbruksprisregleringen. Avgiften har slopats fr.o.m. den 2 december 1992.&lt;br&gt;Därmed bortfaller finansieringen av flera viktiga forskningsuppgifter. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den vikt som denna forskning har bör medel för verksamheten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsättningen beräknas under detta anslag. För insatser pä detta område, inkl,&lt;br&gt;verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruks-&lt;br&gt;universitet i Alnarp, har beräknats 11 miljoner kronor. SJFR bör i anslutning&lt;br&gt;till fördelningen av dessa medel så långt möjligt söka få till stånd en medfinan-&lt;br&gt;siering av intressenterna på området. Chefen för Jordbruksdepartementet har&lt;br&gt;för avsikt att senare i annat sammanhang ta upp frågan om forskningen för&lt;br&gt;trädgårdsnäringen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till växtförädling regleras i ett avtal mellan staten och Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund. Avtalet löper ut den 30 juni 1993. Staten har nu av-&lt;br&gt;yttrat sin del av Svalöf AB som har gått samman med W. Weibull AB till ett&lt;br&gt;företag Svalöf Weibull AB. Mot den bakgrunden kan det inte längre anses&lt;br&gt;vara en statlig angelägenhet att finansiera växtförädling i samma utsträckning&lt;br&gt;som hittills. SJFR bör dock tillföras 7 miljoner kronor för insatser för föräd-&lt;br&gt;ling av specifika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan&lt;br&gt;jordbruksforskning. Det är angeläget att SJFR så långt möjligt träffar överens-&lt;br&gt;kommelser med branschföreträdare eller företag om gemensam finansiering&lt;br&gt;av enskilda projekt, s.k. delkollektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år an-&lt;br&gt;visas över detta anslag. Medlen utgör näringens bidrag till forskning som tidi-&lt;br&gt;gare har bekostats inom ramen för regleringsekonomin. Beloppet beräknar re-&lt;br&gt;geringen till 42 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon fördjupad prövning av kollektivforskningen inom Jordbruksdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde är inte aktuell under innevarande budgetperiod.&lt;br&gt;Regeringen anser att verksamheten bör utvärderas kontinuerligt som hittills.&lt;br&gt;Det är också regeringens uppfattning att de statliga medel som anvisas till kol-&lt;br&gt;lektivforskningen bör kunna utgöra en del av grunden för institutens forskar-&lt;br&gt;utbildning. Genom att instituten aktivt deltar i forskarutbildningen knyts uni-&lt;br&gt;versitet och institut närmare varandra till ömsesidigt utbyte och nytta. Under&lt;br&gt;avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde anmäls avsikten att om-&lt;br&gt;strukturera industriforskningen. Detta arbete kan komma att beröra även den-&lt;br&gt;na forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;742 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;772 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;811 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och&lt;br&gt;praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi-&lt;br&gt;narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m.&lt;br&gt;samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon-&lt;br&gt;takter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Skogs- och lantbruksakademien&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå-&lt;br&gt;gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete&lt;br&gt;inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien&lt;br&gt;har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver-&lt;br&gt;ka till den kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För budget-&lt;br&gt;året 1993/94 hemställs om ett anslag på 900 000 kr för bidrag till lönekostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör räknas upp med 39 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;J. Biobränslen&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;J 1. Bioenergiforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48 930 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51 377 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;NUTEK betonar att den statligt finansierade energiforskningen måste utfor-&lt;br&gt;mas så att de mer kortsiktiga förändringarna inte undergräver förutsättningar-&lt;br&gt;na för att forskningen skall bli framgångsrik. Energiforskningen berör i stort&lt;br&gt;sett samtliga sektorer i samhället och ställer krav på långsiktig finansiering&lt;br&gt;och samordning. Den är i hög grad tvärvetenskaplig och förutsätter koppling-&lt;br&gt;ar till annan FoU. Den statliga energiforskningen bör enligt NUTEK dock&lt;br&gt;även i fortsättningen hållas samman som ett program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att energiforskningen bör inriktas mot den långsiktiga ut-&lt;br&gt;vecklingen av energiförsörjningen, bl.a. med syfte att begränsa utsläppen av&lt;br&gt;miljöstörande och klimatpåverkande gaser. Vidare bör forskningen underlätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektivare tillförsel och användning av energi. Insatserna bör koncentreras&lt;br&gt;till fem teknikområden, varav bioenergi är ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår oförändrat anslag inom bioenergiområdet. De planerade&lt;br&gt;insatserna under treårsperioden syftar till att skapa den forskningsbas som be-&lt;br&gt;hövs för att öka möjligheterna att använda biobränslen i det svenska energisy-&lt;br&gt;stemet. NUTEK planerar ett nytt program rörande klimatfrågor under treårs-&lt;br&gt;perioden. Övriga program är Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiod-&lt;br&gt;ling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv och Kol.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Programrådet vid Studsvik&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Programstyrelsen vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsk-&lt;br&gt;ningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen&lt;br&gt;har hittills utförts vid Studsvik. Som en följd av omstruktureringen inom&lt;br&gt;Studsvikskoncemen kommer forskningen om förgasning och förbränning att&lt;br&gt;i fortsättningen genomföras i bolaget TPS Termiska Processer AB. De forsk-&lt;br&gt;ningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda basforskningen&lt;br&gt;är fritt tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programrådet föreslår oförändrat anslag för treårsperioden 1993-1996.&lt;br&gt;Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad på områdena Miljökemi,&lt;br&gt;Strömningsteknik/modellering, Förbrännings-/forgasningskemi och Metodik-&lt;br&gt;studier. Den föreslagna inriktningen överensstämmer i sina huvuddrag med&lt;br&gt;NUTEK:s motsvarande energiforskning. En samordning av de konkreta&lt;br&gt;forskningsinsatserna kommer att ske så att anslagen utnyttjas optimalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;br&gt;Jordbruksdep.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens överväganden&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I det följande (avsnittet 12.5) redogörs närmare för två nyligen gjorda utvär-&lt;br&gt;deringar av den svenska energiforskningen. I den ena utvärderingen som har&lt;br&gt;gjorts av Ingenjörsvetenskapsakademien (TV A) betonas att det fordras en kon-&lt;br&gt;centration av insatserna till ett mindre antal områden. IVA anger bioenergiom-&lt;br&gt;rådet som ett av fyra tillämpningsområden av särskild vikt. IVA nämner sär-&lt;br&gt;skilt bioteknisk forskning med inriktning mot naturlig eller artificiell fotosyn-&lt;br&gt;tes, teknik för utökat tillvaratagande och användning av biomassa för energi-&lt;br&gt;ändamål samt förgasnings- och förbränningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsgruppen som svarar för den andra utvärderingen pekar&lt;br&gt;bl.a. på att statens ansvar i teknikutvecklingen bör koncentreras till stadier&lt;br&gt;före produktutvecklingen. Inom t.ex. miljöområdet finns dock samhällsmål&lt;br&gt;som är överordnade marknadens mål vilket enligt gruppen motiverar ett större&lt;br&gt;statligt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande långsiktiga inriktningen av bioenergiforskningen stämmer&lt;br&gt;väl överens med TVA:s syn. Detta styrker regeringens uppfattning att dagens&lt;br&gt;inriktning är riktig och bör behållas. Samtidigt är det väsentligt att bredden be-&lt;br&gt;hålls i syfte att upprätthålla nödvändig kompetens. Särskilt angeläget är det att&lt;br&gt;programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat- och miljöaspekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. den forskning som inriktas mot hur utsläppen av tunga och lätta kolvä- Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;ten vid biobränsleeldning kan minimeras.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål att, i de samhälls- Jordbruksdep.&lt;br&gt;sektorer som är tänkbara användare av biobränsle, stimulera en fortsatt mark-&lt;br&gt;nadstillväxt för biobränslen. Kostnaderna måste minskas för bränsleproduk-&lt;br&gt;tion, transport och omvandling till värme och kraft bl.a. genom utveckling&lt;br&gt;och demonstration av effektivare teknik. Sådan teknikutveckling bör därför&lt;br&gt;även i fortsättningen kunna stödjas. För att öka användning av biobränslen&lt;br&gt;inom transportsektorn krävs att priset på drivmedel blir konkurrenskraftigt.&lt;br&gt;Det är viktigt att ökade forskningsinsatser görs på detta område. Medel för de&lt;br&gt;ändamål som här redovisats kan lämnas genom Energiteknikfonden och det&lt;br&gt;särskilda stödet för främjande av biobränsleanvändningen. Det senare ansla-&lt;br&gt;get uppgår till sammanlagt 625 miljoner kronor för en femårsperiod räknad&lt;br&gt;från budgetåret 1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion&lt;br&gt;med biobränslen finns därtill 1 miljard kronor sammanlagt under fem år räk-&lt;br&gt;nat från budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har som ledande nation vad gäller biobränsleteknik ett särskilt an-&lt;br&gt;svar för att teknikutvecklingen har relevans även utanför vårt lands gränser.&lt;br&gt;FoU om bioenergi bör därför i hög grad ta hänsyn till möjligheterna till inter-&lt;br&gt;nationell marknadsföring av den nya teknologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd dll&lt;br&gt;energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det&lt;br&gt;beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energi-&lt;br&gt;forskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig in-&lt;br&gt;riktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning. Regeringen&lt;br&gt;beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren&lt;br&gt;1994/95-1999/2000 till 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riks-&lt;br&gt;dagen bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda&lt;br&gt;staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och&lt;br&gt;utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om&lt;br&gt;40 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 30 000 000 kr för budgetåret&lt;br&gt;1995/96, 25 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 20 000 000 kr för&lt;br&gt;budgetåret 1997/98, 15 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt&lt;br&gt;10 000 000 kr för budgetåret 1999/2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser-&lt;br&gt;vationsanslag på 51 377 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Arbetsmarknadsdepartementets&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;10.1 Inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning&lt;br&gt;inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursbehoven för den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96&lt;br&gt;framgår av följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsliv&lt;sup&gt;1 2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;10.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitikens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för arbetsmarknadspolitiken är ambitiösa både kvantitativt och&lt;br&gt;kvalitativt. Högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet eftersträvas.&lt;br&gt;Medverkan i arbetslivet underlättas och stimuleras genom aktiva in-&lt;br&gt;satser. Viljan till arbete skall vara det avgörande - inte förmågan.&lt;br&gt;Arbetslivet skall präglas av god arbetsmiljö och trygga förhållanden.&lt;br&gt;Arbetet skall vara meningsfullt och utvecklande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föresatserna i dessa avseenden är högt ställda. Förväntningarna på&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken blir därmed stora - ibland orealistiskt stora.&lt;br&gt;Målen förändras dessutom i takt med att samhällslivet utvecklas och&lt;br&gt;förutsättningarna skiftar. Ambitionerna höjs successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De djupgående svårigheterna på arbetsmarknaden förändrar emellertid&lt;br&gt;inte de långsiktiga målen för arbetsmarknadspolitiken. Däremot på-&lt;br&gt;verkar den nationella och internationella utvecklingen såväl de aktuella&lt;br&gt;möjligheterna som tillvägagångssätten att uppnå dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen i den svenska ekonomin ökar arbetsmarknadspolitikens roll&lt;br&gt;inom den allmänna ekonomiska politiken för att främja tillväxt, produk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Till dessa belopp kommer de belopp till forskning och utveckling som&lt;br&gt;fördelas av Arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;För bå 1992/93 endast Arbetsmiljöinstitutet. Arbetslivscentrum&lt;br&gt;har t.o.m. detta bå finansierats från Arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivitet och regional utjämning. Den sedan år 1990 snabbt stigande ar-&lt;br&gt;betslösheten och ökande långtidsarbetslösheten skärper de fördelnings-&lt;br&gt;och välfärdspolitiska problemen. Arbetskraftens och arbetsmarknadens&lt;br&gt;flexibilitet och anpassningsförmåga ställs i fokus. Kompetensutveck-&lt;br&gt;lingen blir fundamental.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger emellertid en fåra i att försöka fånga arbetsmarknads-&lt;br&gt;problemen och dess orsaker i alltför enkla begrepp. Orsakssambanden&lt;br&gt;är mång fasetterade och sammanvävda. För att vända utvecklingen och&lt;br&gt;komma till rätta med problemen krävs en kombination av generella och&lt;br&gt;selektiva åtgärder inom olika områden och ett aktivt deltagande från alla&lt;br&gt;aktörer på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De växande anspråken på arbetsmarknadspolitiken och de mycket&lt;br&gt;betydande resurser som satsas ställer stora anspråk på utvärderingar.&lt;br&gt;Kunskap om de bakomliggande orsakerna till utvecklingen på arbets-&lt;br&gt;marknaden och om effekten av de insatser som görs är av största be-&lt;br&gt;tydelse for den konkreta utformningen och genomförandet av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär krav på utvärderings- och forskningsinsatser över ett brett&lt;br&gt;fält av arbetsmarknaden. Dessa kan avse förhållanden och tendenser och&lt;br&gt;hur de förändras, exempelvis de faktorer som bestämmer utbudet och&lt;br&gt;efterfrågan, beteendemönster, anpassningsprocesser, individuella och&lt;br&gt;samhälleliga effekter och konsekvenser av arbetslöshet, utfallet av åt-&lt;br&gt;gärder för individer, företag och samhälle och om avvägnings- och&lt;br&gt;samordningsproblem, implementering etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritisk granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på behovet av en nära koppling mellan arbetsmarknadspolitik och&lt;br&gt;ekonomisk politik och den bredd och volym arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;har i Sverige, är unik i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken används som ett medel för att främja tillväxt&lt;br&gt;och till att uppnå stabiliserings-, allokerings- och fördelningspolitiska&lt;br&gt;mål. Den ses som en av förutsättningarna för att utveckla välfärden i&lt;br&gt;hela landet i en ekonomi vars internationella beroende ständigt medför&lt;br&gt;krav på omställning och förnyelse hos människor och företag. Den&lt;br&gt;utnyttjas för att dämpa konflikter mellan olika mål såväl inom den&lt;br&gt;ekonomiska politiken som mellan ekonomisk politik och andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Sverige har varit ett föregångsland inom arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken har omvärlden kunnat utnyttja svenska kunskaper och erfaren-&lt;br&gt;heter i större utsträckning än det omvända förhållandet. I takt med den&lt;br&gt;fortgående internationaliseringen och utjämningen av livsvillkoren i de&lt;br&gt;industrialiserade länderna blir impulser utifrån allt viktigare för svenskt&lt;br&gt;arbetsliv och behoven ökar av ett kunskapsutbyte över nationsgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av den institutionella miljön för såväl utformning som&lt;br&gt;genomförande av arbetsmarknadspolitiken innebär emellertid att möjlig-&lt;br&gt;heterna att direkt dra nytta av insikter och rön från andra länder är&lt;br&gt;begränsade. Behovet av svensk forskning om och utvärdering av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken och förhållandena på arbetsmarknaden är sålunda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort. Att utvärdera en verksamhet är att systematiskt försöka lära av&lt;br&gt;erfarenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på arbetsmarknadspolitikens uppgifter och möjligheter baseras&lt;br&gt;självfallet på föreställningar om hur ekonomin och arbetsmarknaden&lt;br&gt;fungerar. Om forskningen leder till genomgripande omprövningar av&lt;br&gt;förhärskande synsätt kan det ge upphov till motsvarande behov av revi-&lt;br&gt;sion av arbetsmarknadspolitikens roll i den ekonomiska politiken och av&lt;br&gt;dess inriktning, utformning och dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövningar kan föranledas såväl av förändringar i teoretiska syn-&lt;br&gt;sätt som av ny och vidgad kunskap om hur arbetsmarknaden och eko-&lt;br&gt;nomin fungerar. Förändringar av den ekonomiska och sociala verklig-&lt;br&gt;heten - förutsättningarna - kan också medföra ett behov av rannsakan av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska omgivning inom vilken den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken har att verka och de problem den ställs inför i dag skiljer&lt;br&gt;sig väsentligt från de förhållanden som rådde för endast några år sedan.&lt;br&gt;De strukturella obalanserna innebär restriktioner på utformningen av&lt;br&gt;den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadspolitiken. De sam-&lt;br&gt;hällsekonomiska problemen reser frågan om det har skett genomgripan-&lt;br&gt;de förändringar av arbetsmarknadens och ekonomins anpassningsför-&lt;br&gt;måga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning har givit värdefulla bidrag till vägledning och stöd för&lt;br&gt;beslutsfattare och andra aktörer på arbetsmarknaden. Slutsatserna har -&lt;br&gt;föga överraskande - emellertid inte alltid varit helt entydiga. Försöken&lt;br&gt;att tolka forskningsresultaten utgör dock ett led i en långsiktig process,&lt;br&gt;som innebär att förhärskande kunskaper och föreställningar ständigt&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därvid nämnas att även arbetsmarknadspolitikens roll som&lt;br&gt;ekonomisk-politiskt medel, på grundval av svenska studier, kommit att&lt;br&gt;direkt ifrågasättas. Vissa ekonometriska ansatser har indikerat att selek-&lt;br&gt;tiva insatser syftande till att reducera arbetslösheten verkat uppdrivande&lt;br&gt;på lönerna, något som i sin tur kan leda till bortfall av sysselsättning.&lt;br&gt;Dessa forskningsresultat väcker frågan om arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;under vissa förutsättningar står i motsatsställning till en anti-&lt;br&gt;inflationistisk politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att forskningen om arbetsmarknadspolitiken vägleds&lt;br&gt;av en medvetenhet om att all forskning innebär ett ständigt ifrågasättan-&lt;br&gt;de och att den syftar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. De arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärdernas effektivitet i förhållande till uppställda&lt;br&gt;mål måste fortlöpande utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärde-&lt;br&gt;ringsstudier (EFA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA)&lt;br&gt;stöder och finansierar forskning med inriktning på arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tik och arbetsmarknadsfrågor. Expertgruppen har finansierats över&lt;br&gt;tionde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det forskningsprogram som expertgruppen presenterade år 1990&lt;br&gt;framhölls behovet av dels utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åt-&lt;br&gt;gärder och genomforandeprocesser och om politikens inriktning och&lt;br&gt;dimensionering, dels forskning rörande utvecklingen av exempelvis&lt;br&gt;arbetskraftsutbudet, lönebildning, resursutnyttjande etc. - två forsknings-&lt;br&gt;fält som är nära relaterade till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om förhållanden och utvecklingsförlopp på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och om bakomliggande bestämningsfaktorer och orsakssamband är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för att man skall kunna bedöma olika arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder och behovet av dessa. Samtidigt är arbetsmark-&lt;br&gt;nadens anpassningsförmåga inte oberoende av arbetsmarknadspolitikens&lt;br&gt;inriktning och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om arbetsmarknadspolitikens verkningssätt och effekter är&lt;br&gt;således i sin tur en viktig förutsättning för att man skall kunna förklara&lt;br&gt;förhållandena och skeendena på arbetsmarknaden. Den fokusering som&lt;br&gt;gjordes i forskningsprogrammet på direkta utvärderingsstudier uteslöt&lt;br&gt;således inte stöd för annan forskning rörande arbetsmarknaden och de&lt;br&gt;förhållanden som arbetsmarknadspolitiken avser att påverka. Sådan&lt;br&gt;forskning behövs som komplement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen och dess olika föregångare har publicerat ett flertal&lt;br&gt;betänkanden och rapporter. Dessutom har Högskolan i Växjö givits ett&lt;br&gt;flerårigt stöd till ett centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning.&lt;br&gt;Expertgruppen har också givit medel till SCB för ett arbetsmarknads-&lt;br&gt;statistiskt dataförsöijningsprogram för arbetsmarknadsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de studier Expertgruppen har medverkat i har gällt av-&lt;br&gt;gränsade delar av arbetsmarknadspolitiken. Det har ofta varit fråga om&lt;br&gt;studier av specifika verksamhetsformer eller åtgärder inom ramen för en&lt;br&gt;i övrigt i stort sett given inriktning av arbetsmarknadspolitiken och den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en större övergripande granskning och analys&lt;br&gt;där arbetsmarknadspolitiken sätts i relation till utvecklingen på arbets-&lt;br&gt;marknaden och den ekonomiska politiken i övrigt. Studien kommer att&lt;br&gt;publiceras i Statens offentliga utredningar våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering är en uppgift för såväl forskare som myndigheter. Att&lt;br&gt;genomföra uppföljningsundersökningar av den egna verksamheten är&lt;br&gt;många gånger ett repetitivt och rutinmässigt arbete och är de verkstäl-&lt;br&gt;lande myndigheternas ansvar. Mer vittsyftande och fördjupade utvärde-&lt;br&gt;ringar och analyser är emellertid ofta förknippade med teori-, metod-&lt;br&gt;och dataproblem som kräver vetenskaplig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intern utrednings- och utvärderingsverksamhet har primärt syftet att&lt;br&gt;skapa underlag för myndigheternas prioritering och inriktning av sin&lt;br&gt;verksamhet. Möjligheterna att inom ramen för befintliga resurser göra&lt;br&gt;vetenskapligt upplagda experiment med nya metoder och utvärdering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa bör tillvaratas. Resultatuppföljning och utvärdering bör ses som&lt;br&gt;en integrerad del av och stå i rimlig proportion till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning av grundläggande karaktär och med betydande inslag av&lt;br&gt;teoriutveckling bör finansieras via forskningsråden. De medel som&lt;br&gt;Humanistiskt-samhälls vetenskapliga forskningsrådet avdelar för arbets-&lt;br&gt;marknadsforskning är av stor vikt i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utformningen av den konkreta arbetsmarknadspolitiken föreligger&lt;br&gt;dessutom ett behov av kritisk granskning och utvärdering av den politik&lt;br&gt;som fors och de insatser som görs - studier som kan vara till direkt&lt;br&gt;nytta vid planeringen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Det är viktigt för att ge underlag för beslutsfattandet inom den ekono-&lt;br&gt;miska politiken i bred bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande och resursbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFA har existerat i sin nuvarande form sedan år 1990. I praktiken har&lt;br&gt;emellertid gruppen funnits i olika skepnader sedan slutet av 1960-talet.&lt;br&gt;De resurser som ställts till gruppens förfogande for att initiera och&lt;br&gt;stödja arbetsmarknadspolitisk forskning har bidragit till att det nu finns&lt;br&gt;ett förhållandevis stort antal forskare som, i vidsträckt bemärkelse,&lt;br&gt;ägnar sig åt området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att det nu är lägligt att utnyttja den ökade resurs-&lt;br&gt;basen av forskare för att ytterligare stärka inriktningen mot kritisk&lt;br&gt;prövning och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken och dess möjlig-&lt;br&gt;heter och begränsningar. Det finns ett stort behov av uppföljande stu-&lt;br&gt;dier och utvärderingar som kräver hög vetenskaplig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal nya åtgärder har introducerats under senare år. Det är ett&lt;br&gt;uttryck för att förändringarna på arbetsmarknaden kräver en flexibilitet&lt;br&gt;och ett nytänkande i politiken. De nya frågeställningarna och de medel&lt;br&gt;som har prövats och prövas behöver granskas från olika utgångs-&lt;br&gt;punkter. Vetenskapligt underlag behövs i olika låser av den processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementets behov av uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ringar innebär en fokusering på kritiska studier och utvärderingar med&lt;br&gt;mer direkt anknytning till den aktuella situationen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och på politiken. Dessa skall tjäna som underlag för prioriteringar och&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatstyrningen är av mycket stor betydelse i den nya budget-&lt;br&gt;processen. Den ställer stora krav på departementen att kontinuerligt&lt;br&gt;utveckla resultatmål, resultatmått och resursparametrar. Metoder för&lt;br&gt;verksamhetsanpassad utvärdering och for ytterligare förbättring av&lt;br&gt;resultatstyrningen behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att så stor del som möjligt av resurserna för forsk-&lt;br&gt;ning och utvärdering används till uppföljnings- och utvärde-&lt;br&gt;ringsverksamheten samt kunskapsuppbyggnaden inom departement och&lt;br&gt;myndigheter bör förändringar göras av hur medlen förvaltas. Bespa-&lt;br&gt;ringar bör kunna ske i administrationen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att Expertgruppen för arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka utvärderingsstudier från och med innevarande budgetårs utgång bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med ett till Arbetsmarknadsdepartementet knutet vetenskapligt&lt;br&gt;råd för det arbetsmarknadspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föreslå uppföljningar och utvärderingar av särskilt intresse för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- redovisa relevant nationellt och internationellt forsknings- och utred-&lt;br&gt;ningsarbete i rapporter och vid seminarier och temasymposier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistå Arbetsmarknadsdepartementet och ge råd i vetenskapliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infor beslut om förslag till studier skall till rådet adjungeras en refe-&lt;br&gt;rensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket och Arbetsmarknadsdepartementet. Därmed ges Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet möjlighet att regelbundet samråda med parter och&lt;br&gt;myndigheter i dessa frågor, och det breddar och förbättrar beslutsunder-&lt;br&gt;laget vid bedömningen av de förslag till uppföljnings- och utvärderings-&lt;br&gt;studier som rådet lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet bör bestå av en ordförande och högst tre andra ledamöter,&lt;br&gt;samtliga aktiva forskare, som förordnas på högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande administrationen bör kopplas närmare till departementet&lt;br&gt;för att hålla kostnaderna nere. Det kan också föreligga ett behov av&lt;br&gt;begränsad kontinuerlig assistans från kvalificerad forskningssekreterare,&lt;br&gt;men utgångspunkten skall vara att inte onödigtvis låsa resurser för&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1993/94 - 1995/96 beräknas 5 miljoner kronor per&lt;br&gt;budgetår för den föreslagna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för budgetåret 1993/94 har beräknats i 1993 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition (prop. 1992/93:100 bil. 11) under anslaget A 2. Utredningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.3 Arbetslivsforskning m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett tekniskt välutvecklat land. Den andel av befolkningen&lt;br&gt;som arbetar utanför hemmet är bland den högsta i världen. Detta ut-&lt;br&gt;gångsläge ställer stora krav på utformningen av arbetsmiljön i en vid&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att en arbetsplats måste vara säker vad gäller rent fysiska&lt;br&gt;arbetsmiljörisker bör den också kunna erbjuda den anställde ett me-&lt;br&gt;ningsfullt arbete med möjligheter till en personlig utveckling, inflytande&lt;br&gt;över den egna arbetssituationen och med lika villkor för kvinnor och&lt;br&gt;män. Dessa krav är inte oförenliga med kraven på lönsamhet och hög&lt;br&gt;produktivitet utan ingår ofta som förutsättningar för att kunna uppnå&lt;br&gt;dessa företagsekonomiska målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivets villkor förändras i en allt snabbare takt. En viktig mål-&lt;br&gt;sättning måste därför vara att kunna styra förändringen av arbetslivet så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets marknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inte de grundläggande kraven på en god arbetsmiljö eftersatts. Detta&lt;br&gt;kräver en kontinuerlig utvecklingsprocess där forskning, utveckling och&lt;br&gt;spridning av kunskaperna från denna liksom en återkoppling av erfaren-&lt;br&gt;heterna från arbetslivet till forskarvärlden ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning och utveckling som bedrivs inom arbetslivsområdet är&lt;br&gt;därför av stor betydelse, inte bara för den enskildes arbetsmiljö utan för&lt;br&gt;näringslivet i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel av statens resurser inom arbetslivsområdet används f.n.&lt;br&gt;till FoU-arbete vid särskilda institut samt vid universitet och högskolor.&lt;br&gt;Huvuddelen av den offentligt finansierade FoU-verksamheten som&lt;br&gt;bedrivs inom området bestrids fr.o.m. nästa budgetår med bidrag från&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden samt ur anslagen till Arbetsmiljöinstitutet och Ar-&lt;br&gt;betslivscentrum. Andelen FoU-medel under dessa anslag och motsvaran-&lt;br&gt;de finansieringskällor kan beräknas till ca 550 milj .kr. budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Resterande medel avser utbildning och information om ar-&lt;br&gt;betslivsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden är ett s.k. sektorsforskningsorgan med uppgift att&lt;br&gt;stödja sådan forskning vars resultat kan få en praktisk användning i&lt;br&gt;arbetslivet samt utveckling och utbildning inom sektom där det också&lt;br&gt;finns två forskningsinstitut. Arbetsmiljöinstitutet bedriver forskning,&lt;br&gt;utbildning och dokumentation. Arbetslivscentrum bedriver tillämpnings-&lt;br&gt;orienterad forskning som rör inflytande- och organisationsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten finansieras genom arbetarskyddsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter (jfr. prop. 1991/92:100 bil. Ils. 97). För&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum har tidigare inte funnits några&lt;br&gt;särskilda anslag utan medel för dessa ändamål har förts direkt till Ar-&lt;br&gt;betsmiljöfonden som sedan anvisat medel till verksamheten vid Arbets-&lt;br&gt;livscentrum. Vad gäller Arbetslivscentrum bör ett särskilt anslag föras&lt;br&gt;upp på statsbudgeten fr.o.m. nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad redovisning av arbetslivsforskningens organisation och&lt;br&gt;finansiering har lämnats senast i prop. 1990/91:69 om arbetslivsforsk-&lt;br&gt;ningens organisation m.m. Verksamheten spänner över i stort sett alla&lt;br&gt;forskningsområden och avser såväl riktad grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning som utveckling avseende generella insatser. Utvecklings-&lt;br&gt;arbetet kan också bedrivas i ett regionalt eller lokalt perspektiv och då&lt;br&gt;avse projekt som drivs av arbetsgivare i samverkan med arbetstagar-&lt;br&gt;organisationerna. En stor andel av program och projekt ligger inom de&lt;br&gt;medicinska, naturvetenskapliga och tekniska områdena och avser ofta&lt;br&gt;även sådan forskning som behandlar dessa områden i ett bredare socialt,&lt;br&gt;organisatoriskt och samhälleligt sammanhang. Sådan forskning kan&lt;br&gt;ibland ha svårigheter att finna sin hemvist i den traditionella forsknings-&lt;br&gt;organisationen vid universiteten. Av bl.a. detta skäl är andelen instituts-&lt;br&gt;forskning inom sektorn relativt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av FoU-medlen avser 206 milj .kr. Arbetsmiljöinstitutet och Arbets-&lt;br&gt;livscentrum. Via Arbetsmiljöfonden, som är ett renodlat finansierings-&lt;br&gt;organ, går ca 130 milj.kr. till universitet och högskolor och 19 milj.kr.&lt;br&gt;till s.k. branschforskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sektorn sker arbetet ofta i större program som då ofta är av&lt;br&gt;flerdisciplinär karaktär och involverar forskare från flera institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av fria forskningsmedel inom sektorn sker, såväl med&lt;br&gt;beaktande av inomvetenskapliga kvalitetskrav som med krav på arbets-&lt;br&gt;livsrelevans och i nära kontakt med andra berörda myndigheter, forsk-&lt;br&gt;ningsfinansiärer och branscher. FoU-projekten drivs ofta i interna-&lt;br&gt;tionellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relevanskravet inom sektorn har hittills lösts bl.a. så att parterna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden varit representerade i styrelserna för Arbetsmiljö-&lt;br&gt;fonden, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. Efter statsmakter-&lt;br&gt;nas beslut att slopa intresserepresentationen i myndigheternas styrelser&lt;br&gt;(jfr. prop. 1991/92:123, bet. 1990/92:KU 36, rskr. 1991/92:385) har&lt;br&gt;detta förhållande ändrats. Så länge som systemet med starka arbets-&lt;br&gt;marknadsparter finns i Sverige måste dock systemet vila på en sam-&lt;br&gt;verkan med och mellan dessa även om detta inte nödvändigtvis behöver&lt;br&gt;ske i myndigheternas styrelser. En partsrepresentation i myndigheternas&lt;br&gt;program och arbetsgrupper finns också kvar efter en förändring av&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivssektom har i Arbetarskyddsverket en stark central myndig-&lt;br&gt;hetsfunktion för hantering av lagstiftningen i arbetstids- och arbetsmiljö-&lt;br&gt;frågor. Verkets roll som idégivare och kunskapsförmedlare i systemet&lt;br&gt;kan inte nog betonas. I framtiden bör även mekanismerna för återföring&lt;br&gt;av data från ett framtida sjukförsäkrings- och arbetsskadesystem till sek-&lt;br&gt;torns forskningsverksamhet utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avvägningen av olika insatser för att förbättra arbetslivet,&lt;br&gt;bör ägnas en ökad uppmärksamhet. Resurser bör kunna avdelas inom&lt;br&gt;sektorn för att utveckla metoder för att utvärdera olika insatstyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga i detta sammanhang gäller spridningen av kunska-&lt;br&gt;per som ett led i utvecklingen inom sektorn. Det måste finnas kanaler&lt;br&gt;för att på ett systematiserat, genomtänkt sätt föra ut kunskaper och&lt;br&gt;information från FoU-verksamheten till samhället i övrigt. Frågan har&lt;br&gt;stor aktualitet inom arbetslivsområdet i och med att Arbetslivsfonden,&lt;br&gt;som gett bidrag till arbetsgivare för rehabilitering av anställda, minsk-&lt;br&gt;ning av sjukfrånvaron och investeringar i en bättre arbetsmiljö, upphör&lt;br&gt;med sin bidragsverksamhet till enskilda företag senast under det första&lt;br&gt;kvartalet år 1994. Som regeringen anmälde i 1992 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100 bil. Ils. 21) har Riksrevisionsverket tidigare tagit&lt;br&gt;upp frågan om organisationen av informationsverksamheten inom ar-&lt;br&gt;betslivsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta har aktualiserat en översyn av kunskapsspridningen inom&lt;br&gt;arbetslivsområdet. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer&lt;br&gt;senare denna dag att tillkalla en utredare för dessa uppgifter. Utredaren&lt;br&gt;skall överlämna sina förslag senast den 1 april 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 (bil 12) har regeringen föreslagit riksdagen att, i&lt;br&gt;avvaktan på särskild, proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under&lt;br&gt;angivna anslagsrubriker beräkna ett belopp av 172 252 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Arbetslivsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 Arbetsmiljöinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Arbetsmiljöinstitutet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163 039 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 252 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177 745 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutets uppgifter är att bedriva och främja forskning,&lt;br&gt;utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att för-&lt;br&gt;bättra arbetsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid institutet arbetar 400 personer varav 324 i Solna och 76 i Umeå.&lt;br&gt;78 av dessa är disputerade forskare och 40 är doktorander. Verksam-&lt;br&gt;heten är organiserad i 20 forskningsenheter samt fyra andra enheter för&lt;br&gt;respektive utbildning, information, bibliotek och administration. Forsk-&lt;br&gt;ningsenheterna i Solna är sammanfogade i sex ämnesblock, nämligen&lt;br&gt;fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. I Umeå&lt;br&gt;finns en fysiologisk, en medicinsk, en kemisk och en teknisk enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Arbetsmiljöinstitutets omslutning kommer ca 15 % från upp-&lt;br&gt;dragsintäkter och externa forskningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose kravet på forskningens relevans för problemen i&lt;br&gt;arbetslivet arbetar institutet tvärvetenskapligt inom vissa prioriterade&lt;br&gt;områden. Fem av dessa tar sikte på sjukdomar och olycksfall nämligen&lt;br&gt;Belastningsskador, Lungsjukdomar, Cancer och genetiska skador, Hud-&lt;br&gt;sjukdomar och Olycksfall, medan två områden, Datorn som hjälpmedel&lt;br&gt;och Elektromagnetiska riskfaktorer är inriktade på yttre faktorer. Vidare&lt;br&gt;arbetar institutet inom tre s.k. programområden: God arbetsmiljö för&lt;br&gt;ungdomar, God arbetsmiljö för äldre och God arbetsmiljö i vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet anför i sin anslagsframställning att de i enlighet&lt;br&gt;med statsmakternas viljeinriktning har tagit initiativ till forskning inom&lt;br&gt;ytterligare ett brett programområde. Programmet är avsett att stödja och&lt;br&gt;initiera forskning kring yrkesförares arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet föreslår att ytterligare 12 261 000 kr tillförs institutet för bl.a.&lt;br&gt;satsningar på det nya forskningsområdet Yrkesförares trafikmiljö, för att&lt;br&gt;bygga upp en funktion för tjänsteexport till Östeuropa och för intensifie-&lt;br&gt;rad teknikbevakning m.m. vid delegationen for hybrid-DNA-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet skall enligt vad som angavs i förra årets budget-&lt;br&gt;proposition och som övergripande mål för sin verksamhet under fyraårs-&lt;br&gt;perioden 1992/93 - 1995/96 i större utsträckning än hittills skapa förut-&lt;br&gt;sättningar for att forskningsresultaten sprids och kan ligga till grund för&lt;br&gt;konkreta åtgärder för att minska risker i arbetsmiljön. Institutet skall&lt;br&gt;också sträva efter att öka antalet doktorander som handleds vid institutet&lt;br&gt;samt antalet disputationer per år. Dessa riktlinjer bör gälla även för&lt;br&gt;nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har beräknats till&lt;br&gt;522 641 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 177 745 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet har genomfört en utvärdering av sin forsknings-&lt;br&gt;verksamhet. Utvärderingen som slutförts under hösten 1992 har utförts&lt;br&gt;av från institutet fristående sakkunniga, huvudsakligen vetenskaplig&lt;br&gt;expertis från Sverige och övriga Norden. Utvärderingen avser såväl&lt;br&gt;forskningens produktivitet som vetenskapliga kvalitet liksom dess rele-&lt;br&gt;vans. I huvudsak är de sakkunniga mycket positiva till institutets forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Några få enheter har dock fått låga bedömningar i&lt;br&gt;nästan samtliga avseenden medan ett par enheter erhåller högsta värde i&lt;br&gt;samtliga aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av de sakkunniga har utifrån övergripande synpunkter och sam-&lt;br&gt;manfattningar av de övrigas värderingar rekommenderat institutet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stärka samarbetet mellan forskningsenheterna och att utreda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna for att omorganisera enheter till tidsbegränsade projekt- eller&lt;br&gt;programgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- öka den internationella publikationsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utjämna utbildningsinsatserna mellan forskningsenheterna så att balans&lt;br&gt;uppstår mellan forskning å ena sidan och utbildning och information å&lt;br&gt;andra sidan. En utvärdering av både informations- och utbildnings-&lt;br&gt;verksamheten rekommenderas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökad satsning på forskningsprogram och klara prioriteringar borde&lt;br&gt;ytterligare förbättra både produktivitet och relevans hos forskningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- öka internationaliseringen så att utvecklingen av den vetenskapliga&lt;br&gt;kvaliteten och den vetenskapliga relevansen stärks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- analysera skillnaderna i prestationer mellan forskningsenheterna och&lt;br&gt;vidta åtgärder med anledningen av analysen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med hänsyn till sin välutvecklade och multidisciplinära kompetens och&lt;br&gt;det stora antalet forskningsprojekt bör institutet ytterligare prioritera&lt;br&gt;verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- institutet minst får behålla sina nuvarande resurser med hänsyn till att&lt;br&gt;det har hög kvalitet på sin forskning och väl hävdar sin plats i den&lt;br&gt;svenska och internationella forskningsmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslås att institutet kan förbättra samhällsrelevansen förutom&lt;br&gt;med hjälp av prioriteringar genom förhandsgranskning av projektplaner,&lt;br&gt;utbildningsverksamhet, fältstudier och branschundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet har vidare slutfört ett arbete som behandlar insti-&lt;br&gt;tutets framtida utbildningsverksamhet med avseende på mål, dimen-&lt;br&gt;sionering, inriktning, målgrupper, behörighetskrav m.m. Frågor som&lt;br&gt;behandlas är företagshälsovårdsutbildningen och huruvida institutets&lt;br&gt;framtida utbildningsverksamhet bör inriktas mot högre akademisk ut-&lt;br&gt;bildning (påbyggnadsutbildning) inom det arbetsvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet är ett av de större forskningsinstituten utanför&lt;br&gt;högskoleorganisationen. Institutet har, som utvärderingen visar, också&lt;br&gt;producerat mycket högkvalitativ forskning inom arbetsmiljöområdet och&lt;br&gt;internationellt vunnit respekt inom vetenskapliga kretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande utvärdering av institutets forskningsverksamhet har&lt;br&gt;nyligen ägt rum. Utvärderingen utmynnar i ett antal rekommendationer&lt;br&gt;för att ytterligare förbättra och stärka institutets verksamhet. Institutet&lt;br&gt;bör uppmärksamma dessa rekommendationer och bedöma hur de skall&lt;br&gt;föras vidare i organisationen. Regeringen avser att noga följa detta och&lt;br&gt;kommer inom kort att ge institutet i uppdrag att i samband med an-&lt;br&gt;slagsframställningen för budgetåret 1994/95 redovisa hur dessa rekom-&lt;br&gt;mendationer kommer att följas upp. Jag kommer därvid särskilt att&lt;br&gt;betona vikten av att institutet ökar rörligheten hos sina resurser och i&lt;br&gt;görligaste mån utnyttjar möjligheten att t.ex. tidsbegränsa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen är en viktig del av institutets verksamhet och den bör&lt;br&gt;vara nära kopplad till forskningsverksamheten. Som framgår av utred-&lt;br&gt;ningen bör emellertid utbildningen kunna breddas utöver den betydelse-&lt;br&gt;fulla företagshälsovårdsutbildningen. Utbildningen fyller också funk-&lt;br&gt;tionen att föra ut forskningsresultat och annan kunskap om arbetsmiljö&lt;br&gt;och hälsa. Regeringen anser det betydelsefullt att institutet aktivt arbetar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även mot andra målgrupper och med olika samarbetspartners inom&lt;br&gt;utbildningsområdet samt anpassar olika typer av utbildning och innehåll&lt;br&gt;till varierande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör den verksamhetsinriktning som redovisats av institutet&lt;br&gt;kunna vara en utgångspunkt för arbetet under nästa planeringsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Arbetsmiljöinstitutet gäller att kostnaderna under förevarande&lt;br&gt;anslag skall minska med 2 % eller 3,6 milj.kr. under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 genom effektiviseringar och rationaliseringar. Regeringen är&lt;br&gt;inte beredd att tillstyrka de ytterligare resurser som institutet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen for Finansdepartementet har i årets budgetproposition redo-&lt;br&gt;visat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden&lt;br&gt;samt presenterat den modell som bör tillämpas. Arbetsmiljöinstitutet&lt;br&gt;kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutet kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och medlen under anslaget C 2. förs till detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda resursbehovet för Arbetsmiljöinstitutet beräknar&lt;br&gt;regeringen till 177 745 000 kr varav 1 030 000 kr beräknas för Delega-&lt;br&gt;tionen för hybrid-DNA-frågor. Vidare beräknar regeringen en budget-&lt;br&gt;ram för perioden 1993/94 - 1995/96 till 522 641 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som&lt;br&gt;måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret samt de nya principerna for budgeteringen av an-&lt;br&gt;slagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition av chefen för finansdepartementet (bilaga 1, Stats-&lt;br&gt;budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att&lt;br&gt;ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att festställas&lt;br&gt;enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu&lt;br&gt;budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k.&lt;br&gt;täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad regeringen har anfört om den huvudsakliga inrikt-&lt;br&gt;ningen av verksamheten hos Arbetsmiljöinstitutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett raman-&lt;br&gt;slag på 177 745 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 9. Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 791 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum bildades år 1976 for att bedriva och främja tvärveten-&lt;br&gt;skapligt forsknings- och utvecklingsarbete, som rör individer och&lt;br&gt;grupper i arbetslivet, relationer mellan arbetsmarknadens parter, firågor&lt;br&gt;om inflytande i arbetslivet och om arbetsorganisation. Verksamheten vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum har granskats vid ett flertal tillfällen, senast år 1990&lt;br&gt;av en särskild utredare. Betänkandet (SOU 1990:54) Arbetslivsforskning&lt;br&gt;- Inriktning, Organisation och Finansiering - redovisades i propositionen&lt;br&gt;1990/91:69 (bet. 1990/91:AU16, rskr. 1990/91:165) om arbetslivsforsk-&lt;br&gt;ningens organisation m.m. varvid riksdagen beslutade att Arbetslivs-&lt;br&gt;centrum skulle omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut. Antalet&lt;br&gt;tjänster vid Arbetslivscentrum skulle reduceras kraftigt och totalt om-&lt;br&gt;fetta ca 35 tillsvidaretjänster samt visstidsanställda doktorander och&lt;br&gt;gästforskare. Den nya organisationen innebär att antalet tillsvidarean-&lt;br&gt;ställda personer vid centrum minskats avsevärt samtidigt som genom-&lt;br&gt;strömningen av tilllfälligt engagerade forskare ökar. Arbetslivscentrum&lt;br&gt;finansieras i dag med medel från Arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum anger i sin anslagsframställning att man koncentrerar&lt;br&gt;resurserna kring de områden där förändringarna i arbetslivet och på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, såväl nationellt som internationellt, är mest påtagliga&lt;br&gt;och snabba. Fyra forskningsområden har prioriterats: Internationali-&lt;br&gt;seringen och Europapolitiken, Kompetens, produktivitet och arbets-&lt;br&gt;platsutveckling, Arbetsmarknadspolitik och partsintressenas omvandling&lt;br&gt;och Kvinnoforskningen. Arbetslivscentrum föreslår att ytterligare&lt;br&gt;2 763 000 kr tillförs centrum. Medlen avser bl.a. forskningsomkost-&lt;br&gt;nader för nyrekrytering av personal till områdena kvinnoforskning och&lt;br&gt;arbetsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum har nyligen omorganiserats och den inriktning som&lt;br&gt;Arbetslivscentrum föreslagit för verksamheten bör gälla för perioden&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har beräknats till&lt;br&gt;102 299 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 34 791 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning och upprättat lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum har hittills erhållit hela sin finansiering från Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden, som i sin tur får sin finansiering från arbetar-&lt;br&gt;skyddsavgiften. För innevarande budgetår har Arbetslivscentrum på&lt;br&gt;detta sätt erhållit 34 147 000 kr. Regeringen föreslår att Arbetslivs-&lt;br&gt;centrum fr.o.m. nästa budgetår får hela sin basfinansiering över anslag&lt;br&gt;på statsbudgeten genom att en omfördelning bör ske av arbetar-&lt;br&gt;skyddsavgiften från Arbetsmiljöfonden till statens inkomsthuvudtitel för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av centrums verksamhet. Regeringen har därvid också tagit&lt;br&gt;hänsyn till den besparing om 10 milj, kr till följd av riksdagens beslut&lt;br&gt;våren 1991 med anledning av prop. (1990/91:150 bil. 11:9, bet.&lt;br&gt;1990/91 :FiU30, rskr. 1990/91:386) rörande omställning och minskning&lt;br&gt;av den statliga administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta har inom Arbetsmarknadsdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter. Förslaget har upprättats i samråd med Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget faller under lagrådets granskningsområde. Det är dock&lt;br&gt;av sådan enkel beskaffenhet att lagrådets hörande inte är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Arbetslivscentrum gäller att kostnaderna under förevarande finan-&lt;br&gt;siering skall minska med 2 % genom effektiviseringar och rationalise-&lt;br&gt;ringar. Centrum har begärt ytterligare medel för lönerevision, komplet-&lt;br&gt;terande ålderspension och forskningsomkostnader. Regeringen kan inte&lt;br&gt;tillstyrka detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som&lt;br&gt;måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget,&lt;br&gt;den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av an-&lt;br&gt;slagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Stats-&lt;br&gt;budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att&lt;br&gt;ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att fastställas&lt;br&gt;enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu&lt;br&gt;budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k.&lt;br&gt;täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda resursbehovet för Arbetslivscentrum beräknar rege-&lt;br&gt;ringen till 34 791 000 kr. Vidare beräknar regeringen en budgetram for&lt;br&gt;perioden 1993/94 - 1995/96 till 102 299 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen anfört om den huvudsakliga inriktningen&lt;br&gt;av verksamheten vid Arbetslivscentrum,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Arbetslivscentrum för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag&lt;br&gt;på 34 791 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 A rbetsmi ljöfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden har till uppgift att initiera och ge stöd till sådan&lt;br&gt;forskning och utveckling samt utbildning och information som kan&lt;br&gt;motverka uppkomsten av arbetsskador och bidra till en förbättrad ar-&lt;br&gt;betsmiljö samt i övrigt skapa goda arbetsförhållanden. Satsningarna&lt;br&gt;skall samtidigt bidra till ett effektivt arbetsliv. Fonden har också stats-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets marknad sdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makternas uppdrag att följa och hålla sig löpande informerad om svensk&lt;br&gt;arbetslivsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfondens verksamhet finansieras enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter genom den arbetarskyddsavgift som ingår i arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna. Genom de förändringar som genomförts fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993 i enlighet med riksdagens beslut utgör medlen till fonden ungefar&lt;br&gt;0,08 % av den totala lönesumman. Under budgetåret 1992/93 beräknas&lt;br&gt;fondens intäkter till 540 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fondens verksamhetsplan (mars 1991, kompletterad i mars 1992)&lt;br&gt;anges riktlinjer för verksamheten for de närmaste åren. Fondens verk-&lt;br&gt;samhet omfattar forskning, utveckling, lokalt utvecklingsarbete och kun-&lt;br&gt;skapsspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden skall enligt sin instruktion stödja sådan forskning och utveck-&lt;br&gt;ling som kan väntas få praktisk användning i arbetslivet. Forskningsin-&lt;br&gt;satserna är därför till övervägande del av tillämpad karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av fondens FoU-stöd går till universitet och högskolor.&lt;br&gt;Stödet sker i ökad utsträckning i form av samlade och långsiktiga sats-&lt;br&gt;ningar inom prioriterade områden. Utöver enskilda projekt finansierar&lt;br&gt;fonden ramprogram och tidsbegränsade forskartjänster. Därigenom&lt;br&gt;stimuleras en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finansieras ett tiotal ramprogram vid universitet och&lt;br&gt;högskolor. Ett par av nuvarande ramprogram är förlagda till regionala&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden har under senare år betonat behovet av särskilda satsningar på&lt;br&gt;tidsbegränsade forskartjänster, framför allt rekryterings- och merite-&lt;br&gt;ringstjänster, i anslutning till för fonden angelägna FoU-områden. För&lt;br&gt;närvarande finansieras ett 30-tal sådana tjänster och ytterligare planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens satsning på samhällsvetenskaplig forskning har under hand&lt;br&gt;ökat men den medicinska och naturvetenskapliga forskningen är fort-&lt;br&gt;farande dominerande. Inom de samhällsvetenskapliga och medicinska&lt;br&gt;områdena är fonden en av de största offentliga finansiärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på av fonden stödd samhällsvetenskaplig forskning rör orga-&lt;br&gt;nisations- och inflytandefrågor, kompetensutveckling, individens arbets-&lt;br&gt;situation och utsatta gruppers arbetssituation. Fonden planerar att utöka&lt;br&gt;sitt stöd till bl.a. jämställdhets- och kvinnoforskning. Bl.a. gäller detta&lt;br&gt;området kvinnor och teknik, där samverkan planeras med FRN och&lt;br&gt;andra forskningsfinansiärer inom området. Vidare kommer fonden att&lt;br&gt;uppmärksamma den svaga arbetsmarknadens effekter för utsatta grup-&lt;br&gt;pers förhållanden i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens stöd till forskning på det medicinska och naturvetenskapliga&lt;br&gt;området avser främst arbetsmedicin/kemiska hälsorisker, toxikologi,&lt;br&gt;belastningsergonomi, fysikaliska hälsorisker samt grundläggande säker-&lt;br&gt;hetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en medveten strävan hos fonden att driva program som sam-&lt;br&gt;finansieras med andra FoU-finansiärer. Ett syfte är att integrera arbets-&lt;br&gt;miljöfrågoma med t.ex. renodlade teknikfrågor i ett tidigt skede i tek-&lt;br&gt;nikutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden stöder vidare utvecklingsprojekt som syftar till att överföra&lt;br&gt;forskningsresultat till praktisk användning. Fonden stöder t.ex. utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets mar knadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling av produkter avseende verktyg, maskiner, metoder m.m. samt&lt;br&gt;stöder användare och beställare av produkter och system genom att ta&lt;br&gt;fram och förmedla kunskap för att öka möjligheterna till ett ur arbets-&lt;br&gt;miljösynpunkt riktigt val på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden gör betydande satsningar på lokalt utvecklingsarbete och&lt;br&gt;stödjer utvecklingsprojekt som syftar till att underlätta konkreta för-&lt;br&gt;ändringar på arbetsplatserna, både tekniska och organisatoriska. Projek-&lt;br&gt;ten drivs i mycket nära samarbete med parterna på de enskilda arbets-&lt;br&gt;platserna. Denna typ av utvecklingsarbete genomförs normalt i form av&lt;br&gt;långsiktiga och samlade programinsatser kring särskilda teman. En&lt;br&gt;vanlig längd på insatserna är ca fem år. Bland viktiga teman kan näm-&lt;br&gt;nas åtgärder mot belastningsskador, lednings- och organisationsfrågor,&lt;br&gt;kvinnor och män i samverkan samt lärande organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning av kunskap till arbetslivet intar en viktig plats i fondens&lt;br&gt;verksamhet. Fonden strävar efter att förmedla kunskap till breda mål-&lt;br&gt;grupper på arbetsplatserna, där arbetsmarknadens parter, företagshälso-&lt;br&gt;vård och branschorganisationer är viktiga kanaler. Stor vikt läggs vid&lt;br&gt;att skapa nätverk mellan olika aktörer och att främja kontakter mellan&lt;br&gt;forskare och arbetslivet. Särskilda insatser görs för att förmedla kun-&lt;br&gt;skap till småföretag. Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning&lt;br&gt;och information. Bl.a. ges bidrag till grund- och vidarutbildning i&lt;br&gt;arbetsmiljöfrågor riktade till olika målgrupper såsom skyddsombud,&lt;br&gt;arbetsledande personal, ledamöter i skydds- och företagshälsovårdskom-&lt;br&gt;mittéer och andra som påverkar arbetsmiljön. En del medel för utbild-&lt;br&gt;ning och allmänna informationsinsatser fördelas direkt till arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter, t.ex. för utbildning av anställdas styrelserepresentanter.&lt;br&gt;Dessutom ger fonden bidrag till regionala skyddsombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfondens insatser inom uppföljning och utvärdering har&lt;br&gt;ökat på senare år. Detta gäller framför allt de större programmen men&lt;br&gt;även enskilda projekt har utvärderats. Utvärderingarna genomförs inte&lt;br&gt;sällan under medverkan av forskare från andra länder. Exempel på detta&lt;br&gt;är utvärdering av satsningarna på toxikologisk forskning. Flera av&lt;br&gt;programmen för lokalt utvecklingsarbete har utvärderats av utomstående&lt;br&gt;forskargrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som den största finansiären av forskning och utveckling inom arbets-&lt;br&gt;livsområdet har Arbetsmiljöfonden kommit att spela en central roll när&lt;br&gt;det gäller att ta fram och sprida ny kunskap inom området. Fonden har&lt;br&gt;möjlighet att låta sina insatser omfatta såväl forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete inom universitet och högskolor som praktiskt inriktat utvecklings-&lt;br&gt;arbete och få dessa båda slag av insatser att samspela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivning av problemområden i arbetslivet och de utvecklings-&lt;br&gt;tendenser som redovisas i Arbetsmiljöfondens verksamhetsplan ligger&lt;br&gt;väl i linje med statsmakternas intentioner i övrigt vad gäller arbetslivets&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det samtidigt viktigt att prioriteringar inom arbets-&lt;br&gt;livsforskningen sätts i relation till de satsningar som görs i övrigt inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslivsområdet. Vi vill därför understryka vikten av att det bedrivs&lt;br&gt;en kontinuerlig samverkan mellan de olika myndigheterna inom om-&lt;br&gt;rådet. Det är också nödvändigt att de samlade effekterna av olika in-&lt;br&gt;satser inom området utvärderas for att kunna få ett underlag för fram-&lt;br&gt;tida avvägningar av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är hur medlen skall fördelas inom arbetslivsforsk-&lt;br&gt;ningen. Det är därför viktigt att arbetsmiljöfonden uppmärksammar&lt;br&gt;behovet av överblick och gemensam struktur för statens insatser inom&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fondens medel ställs i dag en betydande del direkt till parternas&lt;br&gt;förfogande för främst utbildning och information. I uppdraget för den&lt;br&gt;tidigare nämnda utredaren ingår att närmare se på hur kunskapssprid-&lt;br&gt;ningen inom arbetslivsområdet bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4 Regionalpolitisk forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken skall enligt de av riksdagen fastlagda målen inriktas&lt;br&gt;på att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett&lt;br&gt;var de bor i landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av väl-&lt;br&gt;färden mellan människor i olika delar av landet och en balanserad be-&lt;br&gt;folkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkom-&lt;br&gt;mas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av landets&lt;br&gt;samlade resurser och en rationell produktion så att ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå de regionalpolitiska målen krävs en aktiv politik för regio-&lt;br&gt;nal utveckling. Det innebär betydande direkta regionalpolitiska insatser,&lt;br&gt;men också att verksamheterna inom en rad samhällssektorer utformas så&lt;br&gt;att förutsättningarna för utveckling i prioriterade regioner blir likvärdiga&lt;br&gt;med övriga delar av landet. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen&lt;br&gt;och för att upprätthålla en väl fungerande samhällsservice är i detta&lt;br&gt;perspektiv särskilt viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiken, liksom övrig politik som syftar till att främja den&lt;br&gt;regionala utvecklingen, måste vara väl förankrad i kunskap om de&lt;br&gt;drivkrafter, nationella och internationella, som bidrar till att forma de&lt;br&gt;regionala utvecklingsförloppen. Det är också viktigt att ha kunskap om&lt;br&gt;olika åtgärders effekter och effektivitet. Bidrag från forskningen är en&lt;br&gt;viktig del av detta kunskapsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av det relevanta forskningsmässiga kunskapsunder-&lt;br&gt;laget kommer självfallet från främst den allmänna ekonomiska och&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskning som bedrivs i Sverige och utomlands.&lt;br&gt;Det är emellertid också angeläget att som ett komplement till och i nära&lt;br&gt;samverkan med denna forskning, kunna initiera forskningsinsatser som&lt;br&gt;mera direkt grundas på behov som utformning och implementering av&lt;br&gt;regionalpolitiken i vid mening genererar. Expertgruppen för forskning&lt;br&gt;om regional utveckling (ERU) spelar här en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förhandlingsarbete med inriktning på ett eventuellt medlemsskap&lt;br&gt;i EG/EU som skall genomföras under det närmaste året spelar de regio-&lt;br&gt;nalpolitiska frågorna en viktig roll. Det är även i detta sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget att ha tillgång till kunskap och insikter från forskning på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 Expertgruppen för forskning om regional utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ERU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;896&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;100&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&amp;nbsp;100&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 228 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ERU:s pågående treåriga forskningsprogram har sex delområden&lt;br&gt;prioriterats. De är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- internationaliseringens regionala effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- infrastrukturens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kunskapens spridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kulturens betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetskraftens rörlighet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- miljöproblemens regionala dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avrapporteringen av forskningsprogrammet sker successivt under&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU har också bedrivit viss uppdragsverksamhet. Uppdragsgivare har&lt;br&gt;varit bl.a. Finansdepartementet (LU 92), Ingenjörsvetenskapsakademin,&lt;br&gt;Lantbrukets utredningsinstitut och Överstyrelsen för civil beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spridning av resultat från verksamheten har skett genom utgivning av&lt;br&gt;rapporter, seminarier, föredrag och utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU skall initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område&lt;br&gt;samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga för olika&lt;br&gt;intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser: Reservationsanslag 1993/94 6 100 000 kr. För följande två&lt;br&gt;år beräknas tills vidare oförändrad resursnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU redovisar en mycket omfattande verksamhet under det senaste&lt;br&gt;året. En betydande forskningsaktivitet har bedrivits och en bred sprid-&lt;br&gt;ning av resultat och insikter från forskningen har genomförts. Här-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;igenom har debatten om regionalpolitiska frågor fått värdefulla bidrag.&lt;br&gt;Beslutsunderlaget för viktiga frågor i kommuner och län och på central&lt;br&gt;nivå har också förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl till att ERU har kunnat bedriva en så omfattande&lt;br&gt;verksamhet är den valda arbetsformen. Genom att etablera, eller knyta&lt;br&gt;sig till redan existerande, nätverk av forskare vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor i och utanför Sverige, kan t.ex. samfinansiering och andra for-&lt;br&gt;mer av samverkan åstadkommas. Denna huvudmodell för att organisera&lt;br&gt;verksamheten bör tillämpas så långt möjligt även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU bör även i sitt kommande forskningsprogram eftersträva en&lt;br&gt;betydande bredd i forskningen. Särskild uppmärksamhet bör dock, som&lt;br&gt;framgår av regeringens beslut den 4 juni 1992 om tillägg till de sär-&lt;br&gt;skilda direktiven för den fördjupade anslagsframställningen, ägnas åt&lt;br&gt;små och medelstora arbetsmarknaders utvecklingsmöjligheter. Här bör&lt;br&gt;särskilt kvinnornas situation uppmärksammas. Vidare bör förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att öka integrationen mellan regioner i de nordiska län-&lt;br&gt;derna studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för ERU skall vara att initiera och samordna&lt;br&gt;forskning på det regionalpolitiska området samt se till att forsknings-&lt;br&gt;resultaten blir kända och tillgängliga för olika intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer beträffande utarbetande av ett forskningsprogram som&lt;br&gt;redovisades i regeringens beslut den 4 juni 1992 skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (1981:691)om socialavgifter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av influtna arbetarskyddsavgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 § förs 49,5 procent&lt;br&gt;till staten för finansiering av&lt;br&gt;Arbetarskyddsverkets och Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av influtna arbetarskyddsavgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 § fors 53.5 procent&lt;br&gt;till staten for finansiering av&lt;br&gt;Arbetarskyddsverkets, Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutets och Arbetslivs-&lt;br&gt;centrums verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 § förs till&lt;br&gt;en fond, benämnd Arbetsmiliöfonden. vars tillgångar skall utgöra bidrag&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och informa-&lt;br&gt;tion beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i&lt;br&gt;övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har&lt;br&gt;utsetts enligt 6 kap. 2 § tredje stycket arbetsmiljölagen (1977:1160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;kostnader för arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Kulturdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;11.1 Inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets ansvarsområde omfattar kultur och medier, invandrar-&lt;br&gt;och migrationsfrågor samt jämställdhet. Samtliga dessa områden är beroende&lt;br&gt;av kvalificerat forskningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor samt forskningsråd har huvudansvaret forsk-&lt;br&gt;ning om medier, om kvinnor och jämställdhet samt om internationell migra-&lt;br&gt;tion och etniska relationer. Anslagen som avser forskning inom dessa&lt;br&gt;områden tar regeringen upp under femte resp, åttonde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvetenskaplig forskning i vid mening är viktig för kulturpolitiken.&lt;br&gt;Regeringen har tidigare redovisat sina förslag om den kulturvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen vid universitet och högskolor. Inom kulturområdet har emellertid&lt;br&gt;därutöver flera av områdets myndigheter ett direkt ansvar i forskningens&lt;br&gt;organisation, som beställare av sektorsforskning, som basinstitutioner för&lt;br&gt;annan forskning i egenskap av arkiv och museer samt som myndigheter med&lt;br&gt;ansvar för vissa långsiktiga forskningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.2 Kulturområdets forskning&lt;/h5&gt;
&lt;h6&gt;11.2.1 &amp;nbsp;Utgångspunkter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen anges att kulturarvet skall värnas. Det är nödvändigt&lt;br&gt;för att vi skall kunna utveckla vår kulturella identitet och för att vi skall kunna&lt;br&gt;möta det övriga Europa med ett kulturellt självförtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnet av kulturarvet förutsätter kunskap om vår kultur, om dess källor,&lt;br&gt;dess utveckling och influenser. Att utveckla vår kultur betyder bl.a. att vi&lt;br&gt;söker öka kunskaperna om den och arbetar för att skapa bättre bevarandeför-&lt;br&gt;utsättningar för den. Därför är forskning viktig för kulturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att forskning och nya kunskaper på ett rakt och enkelt sätt skall&lt;br&gt;komma kulturverksamheterna till godo krävs en organisation som är utformad&lt;br&gt;med tydliga roller och en tydlig fördelning av ansvar mellan dem som ges&lt;br&gt;uppgifter i forskningen. Knappa resurser måste användas effektivt, under&lt;br&gt;kvalitetskontroll och under former som gör att de som deltar i arbetet med&lt;br&gt;forskning och kunskapsuppbyggnad kan stimulera varandra och utveckla&lt;br&gt;såväl fruktbart samarbete som stimulerande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.2.2 &amp;nbsp;Forskning för kulturområdets verksamheter&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Kulturområdets institutioner har ansvar för att fånga upp den kunskap om vår&lt;br&gt;kultur som är resultatet av fri forskning vid universitet och högskolor.&lt;br&gt;Myndigheterna måste se till att denna kunskap förs in i verksamheten och får&lt;br&gt;påverka dess värderingar och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har också ansvar för att det forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbete kommer till stånd som behövs för den egna verksamhetens behov av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskapsförsörjning. Av det skälet har riksdagen under 1980-talet beslutat&lt;br&gt;om ett successivt uppbyggd forskningsansvar vid i första hand Riksarkivet&lt;br&gt;och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). En grundläggande tanke är att myndighe-&lt;br&gt;terna skall ha förmågan att formulera bra program för sektorsforskningen och&lt;br&gt;sedan kunna uppträda som kvalificerade beställare av forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen bör utföras inom myndigheterna endast om det kan påvisas&lt;br&gt;att den därmed blir kvalitetsmässigt överlägsen. I första hand förutsätts&lt;br&gt;emellertid universitet och högskolor utföra den forskning som sektorsorganen&lt;br&gt;beställer. Insatser som i högre grad innebär utvecklingsverksamhet kan ofta&lt;br&gt;utföras av myndigheterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivväsendets och kulturmiljövårdens sektorsforskning är sådan att den&lt;br&gt;täcker ett brett spektrum av discipliner inom såväl teknik som naturvetenskap.&lt;br&gt;Kulturområdets sektorsforskning har dock ett särskilt förhållande till huma-&lt;br&gt;niora och övrig kulturvetenskap vid universiteten. Där kan kulturområdets&lt;br&gt;beställningar av forskning svara för en extern efterfrågan som i övrigt är&lt;br&gt;svagt företrädd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att kulturmyndigheter, universitet och berörda&lt;br&gt;forskningsråd utvecklar ett samspel inom detta område. Forskning om kultur&lt;br&gt;har ofta ett intresse ur såväl ett grundforsknings- som ett sektorsforsknings-&lt;br&gt;perspektiv. Myndigheterna och råden kan då - var och en utifrån sin uppgift&lt;br&gt;- finna det värdefullt att samverka i finansieringen av projekt&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;11.2.3 Kulturmyndigheternas ansvar som basinstitutioner för&lt;br&gt;forskning och för långsiktiga forskningsföretag&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Arkiven och museerna har också en annan roll i forskningsorganisationen,&lt;br&gt;nämligen att tillhandahålla arkivhandlingar, föremål och annan dokumentation&lt;br&gt;som underlag och material för forskning. De ingår därmed tillsammans med&lt;br&gt;bl.a. de vetenskapliga biblioteken i en infrastruktur för forskningens infor-&lt;br&gt;mationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning inom kulturområdet i&lt;br&gt;forskningshänseende. Inom området naturhistoria har museet ansvar för en&lt;br&gt;renodlad grundforskning och har bl.a. elva professurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kulturmyndigheter har också ansvar för långsiktiga forskningspro-&lt;br&gt;jekt där en grundläggande dokumentation, materialbearbetning och publice-&lt;br&gt;ring oftast utgör huvudmoment. Sådana projekt finns inom Riksarkivet (t.ex.&lt;br&gt;verket Svenskt diplomatarium), RAÄ (verken Sveriges kyrkor, Sveriges&lt;br&gt;runinskrifter, Det medeltida Sverige) och flera av de centrala museerna.&lt;br&gt;Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon är i sig ett forskningsföretag med&lt;br&gt;publiceringen av biografika som uppgift. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt&lt;br&gt;svenskt visarkiv (DOVA) bedriver en verksamhet som i hög grad är präglad&lt;br&gt;av ett antal långsiktiga forsknings- och publiceringsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;h6&gt;Regeringens prövning&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;I särskilda direktiv för anslagsframställningar om forskning budgetåren&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96 har kulturmyndigheter med forskningsrelevant verksam-&lt;br&gt;het fått i uppdrag dels att redovisa myndighetens syn på sin forskningspoli-&lt;br&gt;tiska roll, dels att redovisa program för sin forskningsverksamhet, dels - i&lt;br&gt;förekommande fall - att redovisa planeringen för de långsiktiga forsknings-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt program för kulturmiljövårdens sektorsforskning anger Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet (RAA) fem prioriterade områden nämligen åtgärder mot&lt;br&gt;nedbrytning av det fysiska kulturarvet, odlingslandskapets kulturvärden,&lt;br&gt;bebyggelsens återanvändning och den tekniska byggnadsvården, integration i&lt;br&gt;samhällplaneringen och kulturmiljövårdens professionalisering samt&lt;br&gt;hantering av industriarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAÄ betonar att en kunskapsuppbyggnad inom särskilt dessa områden&lt;br&gt;behövs för att kulturmiljövården skall kunna hantera de uppgifter som myn-&lt;br&gt;digheten redan har sig ålagda eller ser framfor sig under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de långsiktiga forskningsföretag som RAÄ ansvarar för&lt;br&gt;föreslår myndigheten att Det medeltida Sverige drivs vidare med en tydligare&lt;br&gt;integrering i myndighetens forskningsprogram för odlingslandskapets kultur-&lt;br&gt;värden. Utgivningen av verket Sveriges kyrkor bör enligt RAÄ forceras och&lt;br&gt;koncentreras. Verksamheten bör bl.a. syfta till att ge kulturmiljövården ett&lt;br&gt;kunskapsunderlag som behövs för de ställningstaganden till frågor om s.k.&lt;br&gt;övertaliga kyrkor som enligt RAA behöver göras under 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivets planering för arkivväsendets verksamhetsforskning under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden bygger på fyra programområden; uppbyggnad av&lt;br&gt;en nationell arkivdatabas, arkiv och modem informationsteknik, arkivens&lt;br&gt;långsiktiga bevarande samt svenska arkiv i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd redovisar en återhållsam syn på omfattningen av den&lt;br&gt;forskning som bör finansieras via rådet. Kulturrådets uppgift är att ha&lt;br&gt;överblick och kontakt med forskningen på ett sätt som gör att relevanta resul-&lt;br&gt;tat kan läggas till grund för kulturpolitiska bedömningar. Kulturrådet bör för-&lt;br&gt;foga över egna resurser i första hand för kulturpolitiska utvärderingar, för&lt;br&gt;visst utvecklingsarbete samt för forskningsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de centrala museernas uppgift att vårda och vetenskapligt bearbeta sina&lt;br&gt;samlingar samt att göra dem tillgängliga ingår en skyldighet att verka för att&lt;br&gt;forskning bedrivs inom resp, samlingsområde. Detta gäller såväl grund-&lt;br&gt;forskning med utgångspunkt i föremålsbestånden som tillämpad forskning&lt;br&gt;t.ex. i bevarandefrågor. De fem centrala museer som har uppdraget att vara&lt;br&gt;ansvarsmuseer skall dessutom gå i spetsen för museiväsendets verksamhets-&lt;br&gt;utveckling, bl.a. genom att initiera forskning i för sektorn övergripande&lt;br&gt;ämnen såsom museologi och museipedagogik. Statens historiska museum,&lt;br&gt;Statens konstmuseer, Stiftelsen Nordiska museet, Folkens museum -&lt;br&gt;Etnografiska samt Naturhistoriska riksmuseet har har föreslagit att museerna&lt;br&gt;tilldelas ökade forskningsresurser för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den naturhistoriska forskningen vid Naturhistoriska riksmuseet&lt;br&gt;redovisar museet ett ökat medelsbehov. Museet vill under den kommande tre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsperioden göra särskilda insatser inom geologi och paleontologi. Museet&lt;br&gt;begär medel bl.a. för nya forskartjänster inom systematik (biodiversitet) samt&lt;br&gt;för vård av samlingarna. Museet arbetar för att en s.k. jonsmikrosond, ett&lt;br&gt;avancerat analysinstrument, skall kunna placeras vid museet. Medel begärs&lt;br&gt;för drift av jonmikrosonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra centrala museer har gjort framställningar om medel för forsk-&lt;br&gt;ningsanknuten verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) föreslår att&lt;br&gt;myndighetens forskningsresurser utökas för tidsavgränsade projekt inom&lt;br&gt;myndighetens ansvarsområde. Svenskt biografiskt lexikon föreslår att verket&lt;br&gt;tillförs vissa medel bl.a. för förhöjda författararvoden. Samefondens kultur-&lt;br&gt;delegation begär att anslaget till samisk forskning höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att kulturmyndighe-&lt;br&gt;tema i sina forskningsffamställningar i allt väsentligt tillhandahållit ett bra&lt;br&gt;underlag för regeringens ställningstaganden. Myndigheterna har lämnat&lt;br&gt;redovisningar som i huvudsak svarar mot kraven i de särskilda direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de sektorsansvariga myndigheterna framstår Riksarkivets,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetets (RAA) och Kulturrådets roller i forskningspolitiken i&lt;br&gt;allt väsentligt som väl definierade. Myndigheterna redovisar tydliga program&lt;br&gt;för sina behov av forskningsstöd och anger tydliga utgångspunkter för sitt&lt;br&gt;uppträdande i forskningsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också museerna redovisar viktiga behov av forskningsinsatser. Samman-&lt;br&gt;taget framstår emellertid museernas roll i forskningsorganisationen som&lt;br&gt;delvis splittrad och i behov av preciseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmyndighetema behöver utveckla sitt ansvar för de långsiktiga&lt;br&gt;forsknings- och publiceringsföretagen. Det är angeläget att myndigheterna&lt;br&gt;med lämpliga intervaller genomför utvärderingar av företagen som gör att&lt;br&gt;relevansen i projektens inriktning och genomförande följs upp och kontrol-&lt;br&gt;leras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12) har kulturministern&lt;br&gt;redovisat sina bedömningar av kulturmyndighetemas fördjupade anslags-&lt;br&gt;framställningar. Regeringens ställningstagande innebär bl.a. att kulturmiljö-&lt;br&gt;vårdens organisation skall utvecklas under perioden. Statens beslut om&lt;br&gt;enskilda kulturmiljöer och kulturminnen skall samlas till länsstyrelserna&lt;br&gt;medan RAA:s insatser skall koncentreras till det centrala verkets uppgifter att&lt;br&gt;leda kulturmiljövården i landet. I detta ingår uppgiften att leda arbetet med&lt;br&gt;kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad som ett grundläggande moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det sålunda av avgörande betydelse för&lt;br&gt;att landets kulturmiljövård långsiktigt skall kunna bedrivas framgångsrikt att&lt;br&gt;den kan grundas på ett kunskapsunderlag som är bredare och mer systema-&lt;br&gt;tiskt uppbyggt än det som nu finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att RAÄ:s program för kulturmiljövårdens&lt;br&gt;sektorsforskning har en utformning som gör att forskning enligt programmet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ge ett väl fungerande stöd för kulturmiljövården. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att RAÄ:s anslag för forsknings och utvecklingsinsatser, utöver sed-&lt;br&gt;vanlig prisomräkning, höjs med 2,5 miljoner kronor. Det bör ankomma på&lt;br&gt;myndigheten att prioritera mellan de ändamål som myndigheten har redovisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAÄ bör, jämsides med att de nu redovisade forskningsbehoven tillgodo-&lt;br&gt;ses, göra särskilda ansträngningar för att utveckla formerna för hur grund-&lt;br&gt;läggande informationsbehov om landets kulturmiljöer och kulturminnen skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses på längre sikt. Kulturmiljövården bygger i dag sin verk-&lt;br&gt;samhet i hög grad på ett enda väl utbyggt registersystem, inventeringen av&lt;br&gt;fasta fornlämningar, medan motsvarande primära data saknas t.ex. om&lt;br&gt;landets värdefulla byggnader och om kulturlandskapets traditionsinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAÄ har tillsammans med Statens lantmäteriverk (LMV) inlett ett samar-&lt;br&gt;bete kring möjligheterna till att systematiskt bearbeta informationen i landets&lt;br&gt;äldre kartserier. Detta arbete ter sig innehållsmässigt angeläget bl.a. med&lt;br&gt;tanke på kulturmiljövårdens behov av data om äldre tiders landskap. Även&lt;br&gt;Riksarkivets medverkan i detta sammanhang är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erinrar också om betydelsen av att de långsiktiga forsknings-&lt;br&gt;projekt som bedrivs vid RAÄ håller en vetenskaplig kvalitet som motsvarar&lt;br&gt;de avsevärda resurser som, sett över tiden, satsas på dem. Projekten måste&lt;br&gt;också kunna tillgodose angelägna behov av kunskaper inom kulturmiljövår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill slutligen beträffande kulturmiljövårdens forskningsbehov&lt;br&gt;erinra om vad som tidigare anförts om de speciella förutsättningarna för den&lt;br&gt;långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för kulturmiljövården som finns vid bl.a.&lt;br&gt;Universitetet i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ArÅiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivets forskningsprogram utgår från de behov av fortsatt kunskaps-&lt;br&gt;uppbyggnad som i första hand följer av effekterna på arkiv av ny teknologi&lt;br&gt;och informationshantering. Det är därför naturligt att Riksarkivet koncentrerar&lt;br&gt;sin forskningsverksamhet till dessa områden. Att utveckla en nationell arkiv-&lt;br&gt;databas bör vara en prioriterad uppgift inom arkivväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom programområdet Arkivens långsiktiga bevarande är det angeläget att&lt;br&gt;det utvecklingsprojekt om papperskonservering som Riksarkivet svarat för&lt;br&gt;tillsammans med flera andra myndigheter kan föras till ett slut. Regeringen&lt;br&gt;har tidigare pekat på angelägenheten av ett forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;som syftar till att bevara och tillgängliggöra informationen på landets äldre&lt;br&gt;kartserier. Det ter sig naturligt att Riksarkivet samverkar med LMV och RAA&lt;br&gt;i projekt med denna inriktning. Riksarkivets resurser för forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatser bör enligt regeringens bedömning, utöver sedvanlig pris-&lt;br&gt;omräkning, utökas med 0,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet bör enligt regeringens bedömning ges vissa ökade möjligheter att&lt;br&gt;vidareutveckla arbetet med kulturpolitiska utvärderingar samt att arbeta med&lt;br&gt;forskningsinformation. Anslaget bör därför, utöver prisomräkning, höjas&lt;br&gt;med 0,3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inledande redovisningen av kulturområdets forskningsfrågor har vi lagt&lt;br&gt;särskild vikt vid att det skall finnas en väl fungerande roll- och ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan kulturinstitutionerna och andra myndigheter med ansvar&lt;br&gt;inom forskningsorganisationen, såsom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt finner regeringen att särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;behöver ägnas åt museernas förhållande till forskningen. Museerna har främst&lt;br&gt;till uppgift att tillhandahålla sina samlingar för forskningen. Samtidigt har&lt;br&gt;museerna egna sektorsforskningsbehov för samlingarnas vård och i anslut-&lt;br&gt;ning till utställningsverksamheten. Naturhistoriska riksmuseet har en sär-&lt;br&gt;ställning inom museiväsendet genom att där bedrivs akademisk forskning uti-&lt;br&gt;från elva professurer men viss grundforskning förekommer också vid andra&lt;br&gt;museer. Dessutom finns ett antal museer som är knutna till universiteten,&lt;br&gt;t.ex. Lunds universitets historiska museum och Gustavianum i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att museerna på ett intresseväckande sätt i sina anslags-&lt;br&gt;framställningar har belyst behovet av forskning för museernas verksamhets-&lt;br&gt;utveckling. Redovisningarna visar emellertid att det krävs en ytterligare&lt;br&gt;beredning innan museernas ansvar för forskning och roll i forskningsorgani-&lt;br&gt;sationen kan preciseras på ett tydligt sätt. Innan en sådan precisering har&lt;br&gt;gjorts är det också svårt att göra bedömningar av vilka resurser som museerna&lt;br&gt;bör förfoga över för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kulturministern anmält i 1993 års budgetproposition s. 6 skall verk-&lt;br&gt;samheten i museiväsendet göras till föremål för en särskild översyn med&lt;br&gt;avseende på struktur, organisation och inriktning. Regeringen räknar med att&lt;br&gt;ett fördjupat studium av museernas forskningsfrågor bör kunna genomföras&lt;br&gt;inom ramen för den översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att någon ändring av museernas anslag för&lt;br&gt;forskning inte bör företas innan resultatet av översynen föreligger. Detta&lt;br&gt;innebär emellertid inte att museiväsendets forskningsfrågor långsiktigt blir&lt;br&gt;lägre prioriterade. Museernas behov torde, när resultaten av den aviserade&lt;br&gt;översynen föreligger, få vägas mot kulturområdets övriga forskningsbehov i&lt;br&gt;beredningen av kommande forskningspolitiska propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till museerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås&lt;br&gt;nu anvisade med enbart den höjning som motiveras av prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dialekter och ortnamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv&lt;br&gt;(DOVA) har studerats av en särskild utredare. Utredaren har nyligen redovi-&lt;br&gt;sat sina slutsatser i betänkandet (SOU 1992:142) Det dolda kulturarvet, som&lt;br&gt;nu remissbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens slutsatser är att betydelsen av kulturarvet, det materiella och det&lt;br&gt;immateriella, tillmäts en ökande betydelse i ett samhälle där kommunikation&lt;br&gt;och information är nyckelord. Han ser DOVA som en etablerad organisation&lt;br&gt;med goda förutsättningar när det gäller att tillvarata det icke-materiella kultur-&lt;br&gt;arvet. Verksamheten måste dock i högre grad än nu fogas in i ett nätverk som&lt;br&gt;också omfattar bl.a. angränsande kulturinstitutioner, universiteten och fri-&lt;br&gt;villiga krafter inom kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOVA:s verksamhet bör enligt utredaren i högre grad än nu inriktas mot&lt;br&gt;de nutida förändringarna i fråga om det kulturarv som finns i språk, dialekter,&lt;br&gt;visor och ortnamn. Den insamlings- och dokumentationsverksamhet som&lt;br&gt;DOVA driver bör kompletteras i detta avseende och forskningssamverkan&lt;br&gt;med universiteten bör utvecklas bl.a. med tanke på att arkiven bör ha en när-&lt;br&gt;mare kontakt med forskningsfronten inom de ämnen där de bedriver sin in-&lt;br&gt;samlingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har också lämnat förslag om en förstärkt ledningsfunktion för&lt;br&gt;DOVA samt om förändringar i övrigt, ägnade att främja den verksamhetsin-&lt;br&gt;riktning som han förordat. Utredningsförslaget remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av forskningsanslagen för DOVA har regeringen tagit&lt;br&gt;hänsyn till prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har angående Svenskt biografiskt lexikon i 1993 års budgetpro-&lt;br&gt;positionen s. 119 angett att den anser det vara en tillfredställande ambition att&lt;br&gt;slutföra verket inom drygt 20 år. För myndigheten beräknas i detta samman-&lt;br&gt;hang inga särskilda medel. Vid beräkningen av anslagen till Samefondens&lt;br&gt;kulturdegation har regeringen tagit hänsyn till prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär regeringens förslag avseende kulturområdets forsk-&lt;br&gt;ning att det särskilda anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser höjs&lt;br&gt;med ca 5 miljoner kronor från knappt 31 miljoner kronor till knappt 36 miljo-&lt;br&gt;ner kronor. Däri ingår kompensation för prisökningarna. Den reala medels-&lt;br&gt;ökningen uppgår till 11%, vilket anger att regeringen tillmäter forskningsfrå-&lt;br&gt;gorna stor betydelse för kulturområdets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna bör i sin planering utgå från oförändrade anslag för bud-&lt;br&gt;getåren 1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.3 Medieområdets forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Massmedierna ägs huvudsakligen av privata företag eller organisationer. Det&lt;br&gt;offentligas roll, är, till skillnad från vad som gäller i förhållande till t. ex.&lt;br&gt;bibliotek, museer, arkiv eller kulturminnesvården, inte att vara styrande utan&lt;br&gt;att ange ramar och att ge stöd i begränsad utsträckning. Den grundläggande&lt;br&gt;massmedieforskningen på universitet och högskolor är ett statligt ansvar.&lt;br&gt;Denna forskning styrs i första hand av inomvetenskapliga kriterier. Den har&lt;br&gt;under senare år fått förstärkta resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också ett behov av forskning på massmedieområdet&lt;br&gt;från andra utgångspunkter än inomvetenskapliga. Detta behov finns både&lt;br&gt;inom den offentliga och privata sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektom blir behovet allt starkare att följa medieutveck-&lt;br&gt;lingen, både tekniskt, ekonomiskt och rättsligt, nationellt och internationellt,&lt;br&gt;t.ex. för att förbereda och utreda behovet och konsekvenserna av samhälls-&lt;br&gt;insatser inom olika massmedieområden, genom nationell lagstiftning, inter-&lt;br&gt;nationellt samarbete och på andra sätt. Detta forskningsbehov tillgodoses bara&lt;br&gt;i begränsad utsträckning inom den befintliga forskningsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata sektorns behov av forskning och utveckling härrör dels från&lt;br&gt;det enskilda medieföretagets intresse att stärka sin egen konkurrenskraft, dels&lt;br&gt;från utvecklingen inom en bransch som helhet. I detta avseende skiljer sig&lt;br&gt;inte massmedieföretagen från det övriga näringslivet. Forskningsbehovet&lt;br&gt;tillgodoses till viss del genom enskilda institut, ibland i viss anknytning till&lt;br&gt;högskolan. Enskilda medieföretag bedriver marknadsundersökningar, ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete och i enstaka fall även forskning. Ett exempel på detta är den&lt;br&gt;forskningsverksamhet som byggdes upp kring den tidigare Sveriges-Radio-&lt;br&gt;koncemens avdelning för publik och programundersökningar (PUB). PUB&lt;br&gt;har haft en omvittnad betydelse för forskningen om radio och TV. PUB har&lt;br&gt;också utfört mätningar och visst forskningsarbete för andra, enskilda företag&lt;br&gt;men även för Kulturrådet. Förändringarna inom den avgiftsfinansierade&lt;br&gt;radio- och TV-verksamheten har medfört stora förändringar av programföre-&lt;br&gt;tagens publik- och programundersökningsverksamhet. För närvarande är&lt;br&gt;omfattningen av och formerna för detta arbete inte helt klarlagd. För andra&lt;br&gt;mediebranscher saknas motsvarande verksamhet. Ett institut som på&lt;br&gt;näringslivets uppdrag bedrivit opinionsbildning och i viss utsträckning också&lt;br&gt;gjort egna undersökningar är Näringslivets Mediainstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bransch- och företagsanknuten forskning kan givetvis varken ersätta&lt;br&gt;den oberoende och kritiska forskning som finns inom universiteten, eller&lt;br&gt;företagens egna utvecklingsinsatser. Det är emellertid tydligt att både närings-&lt;br&gt;livet och det offentliga har ett ökat behov av att kunna fungera som kvalifice-&lt;br&gt;rade beställare av forskning på massmedieområdet. Mediernas centrala roll i&lt;br&gt;det demokratiska statsskicket gör att forskning och utveckling inom medie-&lt;br&gt;området är särskilt känsliga för att någon aktör får en otillbörlig dominans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för forskning inom och för näringslivet är avpassade efter vaije&lt;br&gt;näringsgrens behov och struktur. Den offentliga insatsen har styrts till insti-&lt;br&gt;tutioner eller samrådsmekanismer som ger utrymme för inflytande både från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentligt håll och från berörda branscher. När det gäller forskning om mass-&lt;br&gt;medier gör bl a den redan nämnda centrala funktionen för medierna i ett&lt;br&gt;demokratiskt samhälle det nödvändigt att närmare analysera och utreda&lt;br&gt;formerna för ett samarbete mellan alla parter. Ett sådant samarbete kan också&lt;br&gt;förutom branschen behöva inbegripa t ex organisationer för yrkesarbetande&lt;br&gt;inom medierna, delar av kulturlivet etc. Universitet och högskolor har ofta&lt;br&gt;kapacitet att utföra forskningsuppdrag för olika massmedieintressenter,&lt;br&gt;enskilda eller offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda leder till att det, som redan anmälts till riksdagen i 1993 års&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 254), enligt regeringens&lt;br&gt;mening finns skäl att tillkalla en särskild utredare för att se över frågor&lt;br&gt;rörande forskning och dokumentation av massmedier i samarbete mellan det&lt;br&gt;allmänna och mediebranschen. Detta avser särskilt sektorsforskningen för&lt;br&gt;massmedier, t.ex. organisatoriska former för beställning och finansiering av&lt;br&gt;forskning, med utgångspunkt i mångfalden av intressen och behov på medie-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.4 Forskning inom det invandrar- och&lt;br&gt;migrationspolitiska området&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det forskningsområde som har relevans för det invandrar- och migrations-&lt;br&gt;politiska området - internationell migration och etniska relationer (ofta för-&lt;br&gt;kortat IMER) - har under ett 15-tal år varit känt som &amp;quot;invandrarforskning&amp;quot;.&lt;br&gt;Det socialvetenskapliga forskningsrådet har ett särskilt ansvar för stöd till&lt;br&gt;forskningen inom detta område (se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Med&lt;br&gt;tiden har också en breddning av forskningsområdet ägt rum. Från att främst&lt;br&gt;ha varit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas&lt;br&gt;integration i det svenska samhället har den internationella migrationen, dess&lt;br&gt;orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter fått ökad uppmärksamhet.&lt;br&gt;Många forskare och andra samhällsanalytiker anser att de stora befolknings-&lt;br&gt;rörelsema med dess konsekvenser för alla - inte bara för dem som migrerar -&lt;br&gt;kommer att vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan&lt;br&gt;decennier framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i vår omvärld har aktualiserat en mängd nya kunskapsbehov,&lt;br&gt;t.ex. vad immigrationspolitikens och invandringsregleringens utformning har&lt;br&gt;för betydelse för att möta det ökande invandringstrycket på Västeuropa. En&lt;br&gt;annan viktig fråga att belysa är på vilket sätt flykting-/migrations- och&lt;br&gt;biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan bidra till att&lt;br&gt;människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Här är&lt;br&gt;kunskaperna bräckliga, trots de stora förhoppningar som allt oftare knyts till&lt;br&gt;detta slag av politiska åtgärder. Forskning om internationellt utvecklingssam-&lt;br&gt;arbete har ännu inte på allvar kopplats samman med frågeställningar som&lt;br&gt;migrationsforskare ägnat sig åt. Ett annat område för utforskning är de&lt;br&gt;mellanstatliga instrumenten och hur de fungerar. Ett ökat intresse för be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolkningsfrågorna kan också skönjas och borde mer än hittills tas in i IMER-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Västeuropa har den illegala invandringen ökat efter sammanbrotten i de&lt;br&gt;forna öststaterna. Det har också skett en ökning av s.k. pendlare, människor&lt;br&gt;som reser fram och tillbaka över gränsen till väst för att arbeta - legalt eller&lt;br&gt;illegalt - men som inte avser att bosätta sig i väst. I Sverige kan liknande&lt;br&gt;rörelser skönjas bl.a. från eller via de baltiska staterna. Dessa befolknings-&lt;br&gt;rörelser är självklart svåra att utforska, men är viktiga att få större kunskaper&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är orsakerna till människors beslut att utvandra tämligen okända.&lt;br&gt;Studier behöver göras inte bara av ekonomer och arbetsmarknadsanalytiker&lt;br&gt;utan också av t.ex. etnologer, historiker och socialpsykologer. Hur etniska&lt;br&gt;konflikter och migration hänger samman och vilka mekanismer som ligger&lt;br&gt;bakom att somliga emigrerar men inte andra behöver belysas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller situationen i Sverige, kan man konstatera att den etniska mång-&lt;br&gt;falden i landet har förändrats väsentligt på de närmare 20 år som gått sedan&lt;br&gt;den svenska invandrarpolitiken utformades. Denna förändring väcker bl.a.&lt;br&gt;frågor om etniska relationer, vilken etnisk mångfald som är möjlig och hur vi&lt;br&gt;kan undvika etniska konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur de invandrarpolitiska målen uppnås behöver granskas närmare. Det&lt;br&gt;finns alarmerande tecken på att invandrarna och deras barn inte integreras på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt i det svenska samhället. Det för närvarande mest tyd-&lt;br&gt;liga exemplet är situationen på arbetsmarknaden. För att få bättre kunskaper&lt;br&gt;om integrationen måste större hänsyn än hittills tas till den stora variation&lt;br&gt;som finns inom gruppen &amp;quot;invandrare&amp;quot;, t.ex. vad beträffar ålder, kön, natio-&lt;br&gt;nalitet och social tillhörighet. Vidare förefaller kunskaperna om den s.k.&lt;br&gt;andra generationen och dess situation vara bristfälliga. Slutligen är det ange-&lt;br&gt;läget att följa upp hur pågående och aktuella samhällsförändringar i Sverige,&lt;br&gt;t.ex. på utbildningsområdet, kommer att påverka invandrarnas integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som hittills inte beaktats i tillräcklig utsträckning inom IMER-området&lt;br&gt;är de samhällsekonomiska effekterna av invandringen till Sverige. Inte minst&lt;br&gt;de regionalekonomiska konsekvenserna förefaller intressanta i samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.5 Kvinno-och jämställdhetsforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskningen väsentligt bidragit&lt;br&gt;till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och om de&lt;br&gt;ojämställda förhållanden som ännu råder mellan kvinnor och män. En aktiv&lt;br&gt;jämställdhetspolitik med förändrings- och utvecklingsarbete för ett samhälle&lt;br&gt;där kvinnor och män i realiteten har samma villkor på alla väsentliga områden&lt;br&gt;i livet måste bygga på kunskap och analys av orsakerna till kvarstående&lt;br&gt;ojämlikheter. Kvinnoforskningen har en central roll i den kunskaps-&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kvinno- och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar, teorier&lt;br&gt;och metoder utvecklats. Genom att kvinnors kunskaper och erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använts, har tidigare okända samband och verkligheter synliggjorts.&lt;br&gt;Kvinnors speciella livsvillkor i samhället har lyfts fram. Maktförhållandet&lt;br&gt;mellan könen har visat sig ha stor betydelse för hur kvinnors och mäns liv ut-&lt;br&gt;formats, såväl i samhället som privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom att det i huvudsak varit&lt;br&gt;kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit till utvecklingen av ett nytt&lt;br&gt;forskningsperspektiv. Forskningen har främst handlat om kvinnor. Den teo-&lt;br&gt;retiska utvecklingen inom området har förändrats från jämställdhetsforskning&lt;br&gt;till kvinnoforskning och vidare till könsteoretisk forskning, s.k. genusforsk-&lt;br&gt;ning, där relationer mellan kvinnor och män som sociala kön uppmärksam-&lt;br&gt;mas och maktrelationer mellan könen fokuseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet har kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskning hört till prioriterade områden. Detta har medfört&lt;br&gt;tydliga framsteg för kvinnoforskningen - kunskapsmässigt, organisatoriskt&lt;br&gt;och ekonomiskt - vilket i sin tur medfört ett ökat intresse. Avhandlingar med&lt;br&gt;kvinno- och jämställdhetsperspektiv har blivit fler. Trots insatser på området&lt;br&gt;har det ännu inte vuxit fram någon bred kvinno- och jämställdhetsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande krävs särskilda insatser för att kvinno- och jämställdhets-&lt;br&gt;forskningen skall etablera sig och växa in i basämnena. År 1991 inrättades tre&lt;br&gt;professurer med särskild inriktning mot kvinnoforskning i detta syfte. En&lt;br&gt;finns vid universitetet i Lund (nationalekonomi med inriktning på kvinnors&lt;br&gt;och mäns inkomster och löner), en i Uppsala (sociologi med inriktning på&lt;br&gt;studiet av våld mot kvinnor) och en i Linköping (allmänmedicin med inrikt-&lt;br&gt;ning på medicinsk kvinnoforskning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brett stöd behövs inom olika ämnesområden liksom insatser för att&lt;br&gt;motivera och uppmuntra fler kvinnor att disputera och etablera sig som&lt;br&gt;forskare. Här har Forskningsrådsnämnden (FRN) stor betydelse genom att&lt;br&gt;nämnden har möjlighet att bevilja forskningsbidrag inom många olika ämnes-&lt;br&gt;områden, både för forskning inom enstaka ämnen och för tvärvetenskapliga&lt;br&gt;projekt. Även odisputerade forskare kan få del av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 fördelade FRN 5,5 miljoner kronor för kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskning. Bl.a. prioriterades ansökningar inom områdena&lt;br&gt;medicinsk kvinnoforskning och kvinnor och teknik. Under de senaste åren&lt;br&gt;har antalet ansökningar om forskningsbidrag ökat kraftigt och regeringen har&lt;br&gt;mot den bakgrunden, under avsnittet om Utbildningsdepartementets verk-&lt;br&gt;samhetsområde, föreslagit att de medel som anvisas för kvinno- och&lt;br&gt;jämställdhetsforskning inom FRN fördubblas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centra och fora för kvinnoforskning som sedan 1978 finns vid uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kvinnoforsk-&lt;br&gt;ningen. Genom att arrangera seminarier och konferenser och anordna kurser&lt;br&gt;på både grund- och forskningsnivå ger Forumorganisationen möjligheter för&lt;br&gt;kvinnliga forskare och forskarstuderande att samlas över ämnesgränserna och&lt;br&gt;på olika sätt stödja varandra. Fora ansvarar också för att sprida kunskap om&lt;br&gt;kvinno- och jämställdhetsforskningen både i Sverige och internationellt bl.a.&lt;br&gt;genom utgivningen av Kvinnovetenskaplig tidskrift. Centra och fora är&lt;br&gt;exempel på positiva miljöer som är nödvändiga för att kvinnoforskningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utvecklas vidare. Deras verksamhet har i hög grad bidragit till att för-&lt;br&gt;bättra kvinnliga forskares arbetsvillkor och till att kvinnorna har fått en&lt;br&gt;starkare ställning inom forskarvärlden. I det uppbyggnadsskede som kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsforskningen fortfarande befinner sig är ett fortsatt stöd till&lt;br&gt;centra och fora synnerligen angeläget. Målsättningen är dock att kvinno- och&lt;br&gt;jämställdhetsforskning skall bli en naturlig del av den ordinarie forsknings-&lt;br&gt;verksamheten vid vaije fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors ställning i forskarvärlden är alltjämt svag. Det finns få kvinnor&lt;br&gt;på högre tjänster inom universitet och högskolor och fortfarande är andelen&lt;br&gt;kvinnor bland nyexaminerade doktorer låg - 29%. Regeringen anser det&lt;br&gt;angeläget att bättre än hittills ta tillvara de kvinnliga forskarbegåvningama och&lt;br&gt;har därför under avsnittet om Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;br&gt;redovisat förslag i detta syfte. Förslagen handlar om insatser för att öka&lt;br&gt;andelen kvinnor både bland forskarstuderande och bland anställda forskare&lt;br&gt;och lärare på alla nivåer i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur jämställdhetspolitikens perspektiv kan ett antal forskningsområden be-&lt;br&gt;dömas vara särskilt intressanta. Hit hör redan tidigare prioriterade områden&lt;br&gt;inom humaniora och samhällsvetenskap, nämligen forskning om lönebild-&lt;br&gt;ning och löneskillnader ur ett könsperspektiv samt forskning om våld och&lt;br&gt;sexuella övergrepp mot kvinnor. Inom den medicinska forskningen är kun-&lt;br&gt;skapen om kvinnors hälsa och sjukdomar, om samband mellan hälsa och&lt;br&gt;kvinnors livsvillkor fortfarande liten och fortsatt forskning är därför angelä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom naturvetenskap och teknik saknas nästan helt forskning med kvinno-&lt;br&gt;och jämställdhetsperspektiv. I samband med att de tre tidigare nämnda pro-&lt;br&gt;fessurerna inrättades, 1991, uppdrog regeringen åt FRN att utreda hur&lt;br&gt;kvinnoforskning med inriktning mot naturvetenskap och teknik bör stödjas.&lt;br&gt;Utredningsuppdraget är slutfört. Regeringen har i det föregående redovisat&lt;br&gt;förslag till resursförstärkning med anledning av de resultat och slutsatser som&lt;br&gt;presenteras i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att kvinnoforskningen har fortsatt hög prioritet&lt;br&gt;inom forskning om förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Arbetslivscentrum prioriterar kvinnoforskning som ett av fyra områden och&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden planerar att utöka sitt stöd till kvinno- och jäm-&lt;br&gt;ställdhetsforskning. Särskilt nämns området kvinnor och teknik där Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden avser att samverka med Närings- och teknikutvecklingsverket.&lt;br&gt;Regeringen har också uppdragit åt Expertgruppen för forskning om regional&lt;br&gt;utveckling att i det forskningsprogram, som skall belysa små och medelstora&lt;br&gt;arbetsmarknaders utveckling, särskilt uppmärksamma kvinnornas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;br&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11.6 Anslagsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;h3&gt;Elfte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B. Kulturverksamhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;B 37. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;kulturområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 034 885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 855 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 778 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Reservation 7 302 592&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 180) har rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 30 855 000 kr för kulturområdets forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet i avvaktan på forskningspropositionen. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer nu till frågan om anslagets slutliga beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör fördelas enligt följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknad ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Statens kulturråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansvarsmuseema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Samefondens kulturdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Naturhistoriska riksmuseet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Dialekt- och ortnamnsarkiven&lt;br&gt;samt svenskt visarkiv&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 870 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 992 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 075 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;977 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 567 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;+ 3 161 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 256 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 855 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 923 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h6&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h6&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 778 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Näringsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;Allmän inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Till Näringsdepartementets verksamhetsområde hör främst statens stöd&lt;br&gt;till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, inklusive bygg-&lt;br&gt;och energiforskning. Till departementets ansvarsområde hör även viss&lt;br&gt;geovetenskaplig forskning samt forskning om konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av forskningsanslagen under tolfte huvudtiteln (miljo-&lt;br&gt;ner kronor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk FoU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informations-&lt;br&gt;teknologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;358,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt&lt;br&gt;rymdsamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nationell rymd-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt FoU-&lt;br&gt;samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Provnings- och&lt;br&gt;mätteknisk FoU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementets område är de viktigaste forskningsstöd&lt;br&gt;jande organen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens byggforskningsråd (BFR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens provningsanstalt (SP)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.1 Teknisk forskning och utveckling for 2000-talet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen for statens insatser inom forskning och ut-&lt;br&gt;veckling av långsiktig betydelse för näringslivet är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och&lt;br&gt;den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa&lt;br&gt;gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrens-&lt;br&gt;kraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt&lt;br&gt;för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i&lt;br&gt;våra viktigaste konkurrentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.1 Sverige i ett internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög teknologisk nivå är en förutsättning för vår ekonomiska utveckling.&lt;br&gt;Både i vårt land och i våra viktigaste konkurrentländer stärks de statliga&lt;br&gt;insatserna för forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen blir alltmer beroende av att utveckla sin teknik i samverkan&lt;br&gt;med andra. Modem teknikutveckling förutsätter ofta att grundläggande&lt;br&gt;forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och&lt;br&gt;i ett kontinuerligt samspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internationalisering.&lt;br&gt;Företagens internationella rörlighet ökar och i ökad utsträckning förlägger&lt;br&gt;näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i utlandet. Variatio-&lt;br&gt;nerna mellan branscherna är dock stora. Läkemedels-, elektro- och trans-&lt;br&gt;portmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga FoU-bas medan de&lt;br&gt;specialiserade maskinföretagen i genomsnitt har förlagt hälften av sin FoU&lt;br&gt;utomlands. Denna utveckling bottnar både i det faktum att ekonomin inter-&lt;br&gt;nationaliseras och i att ett alltmer komplext kunskapsbehov kräver forsk-&lt;br&gt;ningssamverkan över gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige&lt;br&gt;kan erbjuda en konkurrenskraftig forskningsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell jämförelse visar att Sverige satsat relativt sett mindre&lt;br&gt;än andra industriländer på industriellt inriktad forskning och utbildning i&lt;br&gt;starka forskningsmiljöer. Flera industriländer - t.ex. Tyskland, Frankrike,&lt;br&gt;USA och Japan - gör stora satsningar inom strategiskt viktiga teknik-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning påverkas i hög grad av den europeiska integrationen&lt;br&gt;och EG:s forskningsprogram är inriktade på att stärka den europeiska in-&lt;br&gt;dustrins konkurrenskraft. Svenskt deltagande i EG-programmen är väsent-&lt;br&gt;ligt. Den europeiska forskningen bedrivs i samverkan och fokuseras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strategiska tekniska utvecklingsområden. Den utgör därför ett viktigt kom-&lt;br&gt;plement till de nationella satsningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark FoU-miljö är en viktig förutsättning för vår ekonomiska till-&lt;br&gt;växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för teknisk forskning&lt;br&gt;för 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.2 FoU en hörnsten i näringspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter för produktiva&lt;br&gt;investeringar och produktivt arbete i Sverige. Riksdagen har under det&lt;br&gt;senaste året fattat ett stort antal beslut som sammantaget inneburit en om-&lt;br&gt;läggning av näringspolitiken inom en rad väsentliga områden. En central&lt;br&gt;del av den offensiva näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för&lt;br&gt;industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap. Svensk industri har&lt;br&gt;hävdat sig väl inom många tekniskt avancerade områden. Fortsatt utveck-&lt;br&gt;ling kräver både ett allmänt gott företagsklimat och en gynnsam miljö för&lt;br&gt;forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste decen-&lt;br&gt;niet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv industri.&lt;br&gt;Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av produk-&lt;br&gt;tionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen.&lt;br&gt;Staten har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella&lt;br&gt;förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig&lt;br&gt;forskningsmiljö. Generellt verkande insatser från statens sida innebär bl.a.&lt;br&gt;en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av bastekno-&lt;br&gt;logier för breda tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att uppsatta&lt;br&gt;mål för ökad tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar&lt;br&gt;för infrastrukturen och i denna inkluderas de nationella systemen för kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forsk-&lt;br&gt;ningssystemet på ett sådant sätt att resultatet också stödjer den industriella&lt;br&gt;utvecklingen. Ett effektivt verkande system innebär att besluten fattas&lt;br&gt;decentraliserat men också att staten kan göra direkta insatser på långsiktigt&lt;br&gt;teknikdrivande områden, där marknaden inte förmår att generera tillräck-&lt;br&gt;liga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har universitet och högskolor under lång tid utgjort den cen-&lt;br&gt;trala forskningsresursen. Det finns dock behov av att utveckla orga-&lt;br&gt;nisatoriska lösningar inom universiteten och högskolorna eller i nära an-&lt;br&gt;slutning till dessa så att samverkan mellan forskare från olika områden&lt;br&gt;underlättas såväl som samverkan mellan forskarna och näringslivet. Inom&lt;br&gt;universiteten och högskolorna är det viktigt att bättre uppmärksamma den&lt;br&gt;industriellt inriktade forskningens särskilda förutsättningar, t.ex. vad gäller&lt;br&gt;probleminventering och mångvetenskaplighet. Det är vidare angeläget att&lt;br&gt;näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad kunskap&lt;br&gt;är tillräckligt hög så att offentliga forskningsinvesteringar får effekt. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;propositionen redovisas forslag till nya och vidareutvecklade samverkans-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ansvaret för finansiering av grundforskningen. Lika klart är&lt;br&gt;att företagen har finansieringsansvaret för de tekniska utvecklingsprojek-&lt;br&gt;ten. Inom den tillämpade forskningen och dess gränsområden mot riktad&lt;br&gt;FoU är rollfördelningen inte lika självklar. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;bör staten vara beredd till åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt&lt;br&gt;genombrott kan öppna industriella möjligheter på sikt. Ett samarbete mel-&lt;br&gt;lan staten och näringslivet ger också möjligheter till ett mer rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av resurser. Ett exempel utgör statens satsningar på industri-&lt;br&gt;forskningsinstituten där statlig medverkan kan underlätta samarbete mellan&lt;br&gt;flera företag eller där statlig delfinansiering stimulerar till ytterligare in-&lt;br&gt;satser från industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens näringspolitik riktas betydande uppmärksamhet på de små&lt;br&gt;och medelstora företagens situation. Det är viktigt att dessa i större ut-&lt;br&gt;sträckning tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i FoU-verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.3 Beskrivning av FoU-systemet inom Näringsdepartementets an-&lt;br&gt;svarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av det industri- och näringslivsinriktade forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet finansieras och utförs av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den statligt stödda forskningen inom näringslivets område utförs den&lt;br&gt;större delen av universiteten och högskolor. Denna forskning finansieras&lt;br&gt;delvis med utgångspunkt i inomvetenskapliga kriterier - av fakulteterna&lt;br&gt;själva, eller av de vetenskapliga forskningsråden, främst det teknikveten-&lt;br&gt;skapliga och det naturvetenskapliga. Regeringen har i det föregående under&lt;br&gt;avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisat sina&lt;br&gt;förslag avseende teknisk grundforskning. Den näringslivsrelaterade forsk-&lt;br&gt;ningen finansieras också av de myndigheter som verkar inom bl.a.&lt;br&gt;Näringsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa myndigheter tar också initiativ till att forskning utförs inom om-&lt;br&gt;råden som bedöms vara av industriellt intresse. I vissa fall utförs viss&lt;br&gt;forskning på direkt uppdrag av myndigheterna. En del av forskningen vid&lt;br&gt;universiteten och högskolorna utförs vidare på uppdrag av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementets ansvarsområde utförs forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsverksamhet också vid de s.k. industriforskningsinstituten, vid&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning samt vid Statens Provningsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) stödjer inom sitt an-&lt;br&gt;svarsområde samverkan mellan företag och universitet och högskolor inom&lt;br&gt;teknisk forskning. Stödet har främst givits genom tidsbegränsade program-&lt;br&gt;satsningar, s.k. ramprogram och insatsområden samt konsortier inom&lt;br&gt;materialteknikområdet. Programsatsningarna byggs upp med hjälp av bl.a.&lt;br&gt;enkäter till forskarsamhället och behovsanalyser tillsammans med nä-&lt;br&gt;ringslivet. Därvid tillgodoses krav på såväl vetenskaplighet som industriin-&lt;br&gt;riktning i programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa samverkansformer bör i framtiden vidareutvecklas. Av betydelse&lt;br&gt;är också att öppna för nya organisationsformer där universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna samt företagen kan samverka. Regeringen framlägger förslag om&lt;br&gt;detta både i avsnittet rörande Utbildningsdepartementets verksamhetsområ-&lt;br&gt;de och i föreliggande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid industriforskningsinstituten bedrivs forskning som är av gemensamt&lt;br&gt;intresse för en grupp företag och som enligt avtal finansieras av nä-&lt;br&gt;ringslivet och staten gemensamt. Dessutom har instituten uppdrag från&lt;br&gt;näringslivet. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens&lt;br&gt;verksamhet drygt 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till vissa universitet och högskolor finns olika former av&lt;br&gt;forskningsbyar eller teknikparker med varierande finansiering. Ett syfte&lt;br&gt;med denna verksamhet är att underlätta kommersialisering av forsk-&lt;br&gt;ningsresultat och därmed överbrygga avståndet mellan högskolornas forsk-&lt;br&gt;ning och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte en organisation som passar alla forskningsområden.&lt;br&gt;Forskningsstrukturen bör innefatta en mångfald av lösningar, som stärker&lt;br&gt;samspelet mellan företagen och universiteten och högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.4 Inriktning och huvudförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effekti-&lt;br&gt;visera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott, omprio-&lt;br&gt;riteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid skapas underlag&lt;br&gt;för tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet. Trots de stora be-&lt;br&gt;sparingarna i de offentliga utgifterna bedömer regeringen att den industri-&lt;br&gt;inriktade forskningen är ett så prioriterat område att ramen för de statliga&lt;br&gt;utgifterna inte får minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:171 om löntagarfondsmedel för forskning föreslår rege-&lt;br&gt;ringen betydande satsningar på strategisk forskning, d.v.s. forskning med&lt;br&gt;naturvetenskaplig och teknisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande innebär i korthet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En kraftfull satsning bör ske på forskning och utveckling kring nya&lt;br&gt;basteknologier. De prioriterade områdena är informationsteknologi,&lt;br&gt;materialteknik och bioteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden där&lt;br&gt;Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög&lt;br&gt;prioritet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknik-&lt;br&gt;drivande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade&lt;br&gt;områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik,&lt;br&gt;transportteknik, miljöteknik och vidareförädling av träråvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik och&lt;br&gt;träråvara bör upprättas. Dessa program omfattar insatser även under&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik görs dess-&lt;br&gt;utom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i fråga om t-&lt;br&gt;räråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utökade resurser bör avsättas för deltagande i EG:s forskningsprogram.&lt;br&gt;Företag bör få ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i&lt;br&gt;EUREKA-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett nytt program för konkurrensforskning bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andra betydelsefulla forskningsområden som regeringen föreslår sats-&lt;br&gt;ningar på är rymdforskning och geovetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssystemet.&lt;br&gt;En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning till de&lt;br&gt;övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forskningen och&lt;br&gt;utvecklingen och att skapa större samband och rörlighet mellan de olika&lt;br&gt;forskningsmiljöerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Insatser bör genomföras som syftar till att underlätta små och medelstora&lt;br&gt;företags deltagande i FoU-aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nya funktioner inrättas för forskningssamverkan mellan universitet/hög-&lt;br&gt;skolor och industrin.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.2 Forskningssamverkan for förnyelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;12.2.1 Samverkan mellan högskola och näringsliv - utveckling av olika&lt;br&gt;samverkansformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökade insatser behövs for att stimulera forskning och utveckling av&lt;br&gt;särskild betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter&lt;br&gt;mellan forskningen vid universitet och högskolor och företagens tekno-&lt;br&gt;logiutveckling ökar industrins fömyelseförmåga och överlevnadskraft.&lt;br&gt;Existerande samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Ett&lt;br&gt;väsentligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor&lt;br&gt;och näringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas&lt;br&gt;betydligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delar av näringslivet finns det få eller överhuvudtaget inga&lt;br&gt;kontakter alls med universitet och högskolor. Där finns få akademiker&lt;br&gt;och disputerade forskare. Det betyder att den avkastning Sverige i sin&lt;br&gt;helhet får av investeringarna i forskning sannolikt är lägre än vad som&lt;br&gt;borde vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna saknar ofta tillräckliga drivkrafter för&lt;br&gt;att närma sig näringslivet. Den befintliga organisationen, som utgår från&lt;br&gt;forskningens frihet och oberoende, kan ibland hämma kontakterna med&lt;br&gt;företagens problemvärld och är av erfarenhet svår att marknadsföra mot&lt;br&gt;företagen. En stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet och&lt;br&gt;högskolor skulle öka förmågan att nyttiggöra den kunskap som byggs&lt;br&gt;upp genom den forskning som i dag utförs med finansiering via fakul-&lt;br&gt;tetsanslag eller rådsmedel. Det förutsätter att universitet och högskolor&lt;br&gt;bättre marknadsför sin kompetens mot företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på bästa sätt använda knappa resurser hos såväl företag som&lt;br&gt;universitet och högskolor samt institut är det angeläget att pröva olika&lt;br&gt;former för samverkan med utgångspunkt i dels företagens, dels univer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitetens och högskolornas intressen och förutsättningar. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning väsentligt att skapa flexibilitet i samverkans-&lt;br&gt;formema. Mångsidighet och egna initiativ från såväl enskilda företag&lt;br&gt;eller företagsgrupper som från universitet och högskolor bör eftersträ-&lt;br&gt;vas. Det är viktigt att företag känner att samverkan lönar sig både&lt;br&gt;ekonomiskt och intellektuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet (TFR) och Statens råd för byggnadsforskning (BFR)&lt;br&gt;verkar genom initiativ och finansiering för att främja näringslivets&lt;br&gt;kunskapsförsörjning. Även inom andra departements områden finns&lt;br&gt;särskilda organ och finansieringsformer inrättade för denna typ av&lt;br&gt;initiativ. Det gäller t.ex. Naturvårdsverkets forskningsanslag, Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har under&lt;br&gt;lång tid utfört ett omfattande och värdefullt arbete som initiativtagare&lt;br&gt;till samverkan inom teknisk forskning och utveckling. Stödet till sam-&lt;br&gt;verkan mellan företag och universitet och högskolor har firämst givits&lt;br&gt;genom tidsbegränsade programsatsningar (ramprogram och insatsom-&lt;br&gt;råden samt konsortier inom materialteknikområdet). I framtiden bör&lt;br&gt;dessa former vidareutvecklas och kunna kompletteras med långsiktigt&lt;br&gt;men tidsbegränsat stöd till etablering av internationellt konkurrenskraf-&lt;br&gt;tiga kompetenscentra i anslutning till högskolor och universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramprogram för kunskapsutveckling har till syfte att förstärka kun-&lt;br&gt;skapsbasen genom forskning inom områden av relevans för näringslivet.&lt;br&gt;De är större sammanhållna program med en löptid på mellan fem och&lt;br&gt;tio år. Ett exempel på förslag till nytt ramprogram är Informations-&lt;br&gt;system inom informationsteknologiområdet. Programmen identifieras&lt;br&gt;och byggs upp med hjälp av bl.a. enkäter till forskare och behovsanaly-&lt;br&gt;ser tillsammans med näringslivet. Vanligen inrättas programmen inom&lt;br&gt;nya teknikområden som ännu inte finns tillräckligt representerade inom&lt;br&gt;universitet och högskolor men som bedöms kunna ha stor framtida&lt;br&gt;betydelse för industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För programmen inrättas planerings-, styr- och referensgrupper där&lt;br&gt;industriföreträdare, forskare och annan expertis ingår. Dessa grupper&lt;br&gt;har stor betydelse för val av inriktning, för beslut om stöd och för att&lt;br&gt;initiera samverkan mellan olika aktörer. Forskningen utförs vid flera&lt;br&gt;universitet och högskolor och även industriforskningsinstitut kan delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom särskilda insatsområden görs kraftsamling vid universitet, hög-&lt;br&gt;skolor och forskningsinstitut inom sådana teknik- och problemområden,&lt;br&gt;som är relevanta för den långsiktiga förnyelsen av svensk industri.&lt;br&gt;Forskningen på dessa områden har ofta en mer tillämpad karaktär än&lt;br&gt;inom ramprogrammen. Insatsområden har formen av sammanhållna&lt;br&gt;program med en löptid på fem till åtta år. Ett exempel på pågående&lt;br&gt;insatsområde är Datorintegrerad detaljtillverkning inom det produktions-&lt;br&gt;tekniska området. För planering och genomförande av insatsområden&lt;br&gt;inrättas likaså planerings-, styr- och referensgrupper med företrädare&lt;br&gt;för näringsliv, samhällsintressen och forskning. Programmen delfinansi-&lt;br&gt;eras i regel av näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildning med utgångspunkt i långsiktiga industriella behov&lt;br&gt;genomfors inom såväl ramprogram som insatsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen utvärderas regelbundet med hjälp av internationella&lt;br&gt;expertgrupper. Under de senaste fem åren har ett fyrtiotal utvärderingar&lt;br&gt;genomförts. Utvärderingarna visar att ramprogrammen och insatsom-&lt;br&gt;rådena i flertalet fall genomförts med gott resultat, att de håller god&lt;br&gt;internationell standard och att de är industriellt betydelsefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och eventuell annan samfinansierande myndighet beslutar&lt;br&gt;inom ramen för givna riktlinjer och de medel som anvisas av statsmak-&lt;br&gt;terna om ramprogram och insatsområden. Besluten föregås av förhand-&lt;br&gt;lingar med berörda universitet och högskolor och företag. Av särskild&lt;br&gt;vikt är att formerna för programmens avslutande fastslås på förhand.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. villkoren för ett eventuellt inlemmande av viss verksam-&lt;br&gt;het i den fasta organisationen för forskning och forskarutbildning med&lt;br&gt;hjälp av högskolans basresurser. För ramprogrammen förutsätts en&lt;br&gt;betydande lokal frihet vad avser de ingående projektens genomförande&lt;br&gt;liksom användningen av tilldelade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår inom NUTEK: s verksamhetsområde 18 rampro-&lt;br&gt;gram och 14 insatsområden. I det följande redovisas under respektive&lt;br&gt;teknikområde i korthet pågående och föreslagen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny form av samarbete mellan universitet, högskolor och näringsliv&lt;br&gt;är konsortier. Modellen har prövats vid elva konsortier inom material-&lt;br&gt;teknik och materialvetenskap och har initierats av NUTEK och Natur-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (NFR). Arbetsformen har varit fram-&lt;br&gt;gångsrik och bör även kunna användas inom andra ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konsortium är en långsiktig men tidsbegränsad tvärvetenskaplig&lt;br&gt;gruppering inom universitet och högskolor med geografisk tyngdpunkt i&lt;br&gt;någon eller några högskoleenheter. I konsortier kan specialister i olika&lt;br&gt;fack samarbeta kring ett kvalificerat vetenskapligt och tekniskt problem&lt;br&gt;på olika nivåer alltifrån grundforskning till i det närmaste en färdig&lt;br&gt;produkt. Ett konsortium bör bedriva forskning med hög vetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet inom problemområden som är av förväntat intresse för dagens&lt;br&gt;eller morgondagens näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att resurser vid universitet och högskolor effektivt skall kunna&lt;br&gt;bidra till näringslivets förnyelse behövs en koncentration inom vissa&lt;br&gt;strategiska områden till internationellt konkurrenskaftiga miljöer.&lt;br&gt;Genom att vid universitet och högskolor främja kompetenscentra för&lt;br&gt;industrirelevant forskning och forskarutbildning ges förutsättningar för&lt;br&gt;att målinriktat bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning i aktiv&lt;br&gt;industrisamverkan. Verksamheten bör vara tvärdisciplinär, något som&lt;br&gt;bl.a. förutsätter ett starkt ledarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentra bör kunna bidra till ett ökat samspel och forsknings-&lt;br&gt;samarbete kring basteknologier mellan företagens tekniska utveck-&lt;br&gt;lingsenheter och universitetens och högskolornas forskare. Verksam-&lt;br&gt;heten bör inrymma forskarutbyte mellan företag och högskolor och även&lt;br&gt;på andra sätt verka för kunskaps- och teknikspridning till näringslivet.&lt;br&gt;Forskarutbildning bör ingå som en viktig del i kompetenscentras verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenscentra bör byggas upp inom strategiska teknologiområden&lt;br&gt;som miljöteknik, energi- och transportteknik, produktions- och material-&lt;br&gt;teknik, bioteknik, informationsteknik och infrastrukturteknik. Syftet är&lt;br&gt;således att förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att&lt;br&gt;därför inrätta nya statliga forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen av kompetenscentra bör föregås av en noggrann pröv-&lt;br&gt;nings- och urvalsprocess som innebär bred konkurrens mellan olika&lt;br&gt;forskargrupper och skilda universitet och högskolor. I denna process&lt;br&gt;bör företrädare för forskning, universitets- och högskoleledningar,&lt;br&gt;institut, industri och berörda myndigheter involveras. I urvalet av centra&lt;br&gt;bör en tydlig profilering eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för en initialfinansiering av kompetenscentra bör kunna tas ur&lt;br&gt;tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK bör samverka med&lt;br&gt;andra berörda parter i sitt arbete med att bereda ett samlat förslag till&lt;br&gt;kompetenscentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har framhållit bör universiteten och högsko-&lt;br&gt;lorna ges rätt och möjlighet att bedriva viss forskning i bolagsform.&lt;br&gt;Såväl universitets- och högskoleinstitutioner, eller motsvarande, som&lt;br&gt;dessa bolag kan bilda bas för kompetenscentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När forskning ger upphov till idéer till nya produkter och företags-&lt;br&gt;bildningar är det angeläget att medel finns hos berörda sektorsorgan för&lt;br&gt;att förädla och konkretisera bärkraftiga idéer. Därigenom kan underlag&lt;br&gt;tas fram som kan ligga till grund för efterföljande finansiärers beslut.&lt;br&gt;Tillgången på riskkapital har väsentligt förbättrats genom statsmakternas&lt;br&gt;beslut om dels en ny riskkapitalverksamhet med medel från de förutva-&lt;br&gt;rande löntagarfonderna, dels ny företagarlån och lån till produktutveck-&lt;br&gt;ling (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Den&lt;br&gt;potential för forsknings- och teknikbaserat nyföretagande som finns i&lt;br&gt;t.ex. teknikparker bör nyttiggöras for såväl nya kunskapsimpulser till&lt;br&gt;utbildningen vid universitetet eller högskolan som för ytterligare ny-&lt;br&gt;företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s finansiella stöd till affärsutveckling sprojekt avser de tidi-&lt;br&gt;gaste faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att förädla projekten&lt;br&gt;så långt att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta&lt;br&gt;ställning till dem. Den nära kopplingen till NUTEK:s forskningsstödjan-&lt;br&gt;de program gör det möjligt att snabbt fånga upp nya industriella möjlig-&lt;br&gt;heter och lotsa över dessa till praktisk tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare konstaterades att universitet och högskolor i Sverige har en&lt;br&gt;dominerande betydelse för forsknings- och utvecklingsarbete. Här utförs&lt;br&gt;den övervägande delen av statligt finansierad FoU. Trots denna viktiga&lt;br&gt;roll för universitet och högskolor har de, till skillnad ftån universitet&lt;br&gt;och högskolor i t.ex. USA eller Storbritannien, endast i begränsad&lt;br&gt;omfattning tagit initiativ för att närma sig näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på väl fungerande, direkta relationer mellan ett eller flera&lt;br&gt;företag och forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor går&lt;br&gt;endast att finna inom några fä områden, t.ex. läkemedels- eller elektro-&lt;br&gt;nikindustrin. Kravet på en hög kunskaps- och tekniknivå i allt flera&lt;br&gt;branscher borde öppna betydande möjligheter till direktsamverkan mel-&lt;br&gt;lan företagen och universitetens och högskolornas forskare. Det kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock noteras att förutsättningarna varierar mellan olika branscher i vad&lt;br&gt;avser exempelvis forskningsintensitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa mer eller mindre utvecklade utbytes- och samverkansformer&lt;br&gt;finns redan: adjungerade professorer, industriforskningsinstitut, kontakt-&lt;br&gt;sekretariat, kontaktforskare, forskarbyar, teknikparker, stöd till &amp;quot;grodd-&lt;br&gt;företag&amp;quot;. Ofta måste dock speciella verksamhetsformer, t.ex. stiftelser,&lt;br&gt;användas för att kunna ge önskad flexibilitet och marknadsmässiga&lt;br&gt;intäkter. De egna resurser som universitet och högskolor själva avdelat&lt;br&gt;för samverkan är i regel mycket blygsamma. Regleringen av universitet&lt;br&gt;och högskolor har hittills inneburit begränsningar i deras möjligheter till&lt;br&gt;samverkan med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar också under avsnittet 12.2.3 förslag till nya&lt;br&gt;former för samverkan mellan företag och universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.2 Industriforskningsinstituten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt FoU-samarbete med&lt;br&gt;industriföretag och organisationer. Deras huvuduppgift är att genomföra&lt;br&gt;forskning av gemensamt intresse för en grupp företag. Därutöver utför&lt;br&gt;instituten också i varierande grad uppdrag åt enskilda företag. En&lt;br&gt;bransch eller en grupp av företag formulerar gemensamma mål, strate-&lt;br&gt;gier och program för forsknings- och utvecklingsarbete. Inom ramen for&lt;br&gt;det gemensamma programmet bedrivs konkurrensneutral grundläggande&lt;br&gt;och tillämpad forskning och i anslutning till detta uppdrags- och prov-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Det gemensamma programmet finansieras av de be-&lt;br&gt;rörda företagen vilka bildar en intressentförening och staten. Industri-&lt;br&gt;forskning kan genomföras i institutsform eller genom att intressentför-&lt;br&gt;eningen utser en programstyrelse som beställer FoU-uppdrag vid främst&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns 21 industriforskningsinstitut och 8 programsty-&lt;br&gt;relser som delfinansieras via tolfte huvudtitelns anslag F 1. Teknisk&lt;br&gt;forskning och utveckling med ca 190 miljoner kronor per år. Motsva-&lt;br&gt;rande institut finns som finansieras via anslag på Jordbruks- respektive&lt;br&gt;Miljö- och naturresursdepartementens huvudtitlar. Institutens totala&lt;br&gt;omsättning år 1991 uppgick till ca 800 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningsinstituten är självständiga stiftelser där finansie-&lt;br&gt;ringen av kärnverksamheten regleras i avtal mellan respektive intres-&lt;br&gt;sentförening och staten. I flertalet fall företräds staten av NUTEK.&lt;br&gt;Skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) resp. Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk (SNV) företräder inom sina ansvarsområden staten i några&lt;br&gt;fall. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens&lt;br&gt;verksamhet drygt 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 genomfördes på uppdrag av regeringen en utredning av&lt;br&gt;industriforskningssystemet. Betänkandet (SOU 1991:83) FoU för&lt;br&gt;industriell utveckling, ger en mycket positiv bild av denna forskning&lt;br&gt;och dess betydelse för svensk industri. Den FoU som sker vid instituten&lt;br&gt;är anpassad efter industrins behov. Institutens internationella nätverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungerar väl i kontakter med EG:s FoU-program. Särskilt för de mindre&lt;br&gt;industriföretagen är deltagande i institutens verksamhet för närvarande&lt;br&gt;en av få möjligheter att kunna tillgodogöra sig någon form av forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har emellertid också visat på behov av vissa strukturföränd-&lt;br&gt;ringar i industriforskningssystemet. En svaghet är att det avtalsbundna&lt;br&gt;systemet kan verka konserverande. Utveckling och förnyelse sker inom&lt;br&gt;respektive program medan det är svårare att initiera strategisk utveck-&lt;br&gt;ling, nyetablering, sammanslagning, rationalisering och nedläggning av&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats. Huvuddelen av remissinstanserna&lt;br&gt;understryker industriforskningens stora betydelse för näringslivet och&lt;br&gt;stöder förslaget att genomföra vissa strukturförändringar. En remissam-&lt;br&gt;manställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att industriforskningens organisation och inriktning&lt;br&gt;bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare effektivisering. Över-&lt;br&gt;synen bör ledas av en styrgrupp med fristående experter och genom-&lt;br&gt;föras av NUTEK. Regeringen avser att våren 1993 utfärda direktiv för&lt;br&gt;hur en successiv omstrukturering av industriforskningen skall kunna&lt;br&gt;genomföras i samverkan med berörda industriforskningsinstitut, pro-&lt;br&gt;gramorgan och berörda finansiärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsen av industriforskningen är en viktig fråga för framtiden så&lt;br&gt;att instituten kan arbeta effektivt. Det är nödvändigt att fömyelsean-&lt;br&gt;strängningarna görs i samverkan med industriintressentema. Formerna&lt;br&gt;och resultatet måste vara sådant att industriintressentema även fram-&lt;br&gt;deles är beredda att bidra till finansieringen av institutens basverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omstruktureringen tar sikte på ytterligare effektivisering av kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggnaden vid instituten och en förbättrad kunskapsöverföring&lt;br&gt;mellan institut och företag men också mellan högskolor och näringsliv.&lt;br&gt;Det är därvid önskvärt att omstruktureringar kan leda till ett närmande&lt;br&gt;mellan instituten och högskolorna. Institutens uppgift som brygga mel-&lt;br&gt;lan mera grundläggande forskning och industrin kräver en nära sam-&lt;br&gt;verkan också mellan instituten och universitet och högskolor. Institutens&lt;br&gt;medverkan i forskarutbildning bör utvidgas och förankras. De små&lt;br&gt;företagens möjligheter att delta i forskningen bör ägnas särskild upp-&lt;br&gt;märksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.3 En ny samverkansfunktion och vissa kapitalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrade kontakter mellan universitetens och högskolornas forskning&lt;br&gt;och näringslivet bör ske i former som anpassas efter de villkor som&lt;br&gt;gäller vid respektive universitet eller teknisk högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samverkansfunktioner som i detta sammanhang är aktuella är&lt;br&gt;framför allt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kontaktfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- God utvecklingsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Licensförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lokal riskfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer forskning av särskilt intresse för företagen och som&lt;br&gt;inte lämpligen kan ske inom universitetens och högskolornas egen orga-&lt;br&gt;nisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra samverkan med näringslivet har universiteten och&lt;br&gt;högskolorna sökt sig fram efter olika vägar. En sådan utgörs av de&lt;br&gt;särskilda kontaktsekretariat som finns inrättade vid flertalet universitet&lt;br&gt;och tekniska högskolor. Sekretariatens uppgifter är bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förmedla samarbetsprojekt inom forskning och utbildning mellan&lt;br&gt;universitet och högskolor samt näringsliv och andra externa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Själva ge eller förmedla ekonomiskt och juridiskt stöd till forskare&lt;br&gt;som önskar finna kommersiella tillämpningar för sin forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns särskilda teknikparker eller forskarbyar i anslutning&lt;br&gt;till universitet och tekniska högskolor. Exempel på sådana är Ideon i&lt;br&gt;Lund, Glunten i Uppsala och Uminova i Umeå. De juridiska och ekono-&lt;br&gt;miska villkoren för teknikparkerna och forskarbyarna skiftar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att samverkan mellan universitet/teknisk högskola och&lt;br&gt;näringsliv kan förstärkas för att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte.&lt;br&gt;Det bör ske i former som bygger på de erfarenheter som har gjorts med&lt;br&gt;de hittillsvarande verksamheterna. En möjlighet är att bilda särskilda&lt;br&gt;stiftelser för ändamålet. Former och villkor bör tillåtas att variera mel-&lt;br&gt;lan respektive universitet/teknisk högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av nysatsningar bör ske genom att resurser tillförs från&lt;br&gt;staten motsvarande ett värde av högst 1 miljard kronor. Kapitalet avses&lt;br&gt;förvaltas på sådant sätt att förmögenheten bibehålls realt intakt över&lt;br&gt;tiden. Det bör utnyttjas så att kunskapsutveckling och kunskapsspridning&lt;br&gt;främjas. Ägare bör kunna vara nyskapade eller några nu verksamma&lt;br&gt;stiftelser som verkar i anslutning till universiteten och de tekniska hög-&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här aktuella samverkansfunktionema i form av teknikparker etc.&lt;br&gt;bör kunna erbjuda en god utvecklingsmiljö till de företag som uppstår&lt;br&gt;kring ifrågavarande universitetet och tekniska högskolor. Exempelvis&lt;br&gt;kan lokalhyran för de unga universitetsföretagen hållas lägre under de&lt;br&gt;första åren. Vidare kan vissa gemensamma funktioner underlätta för&lt;br&gt;företag som installerar sig vid en sådan teknikpark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje här aktuell samverkansfunktion bör innehålla en licensförmed-&lt;br&gt;ling. Denna har till uppgift att bistå forskare med patentering och eko-&lt;br&gt;nomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig modell för licensförmedling kan vara att forskaren vänder&lt;br&gt;sig till förmedlingen för att få sina nya rön prövade och patenterade. De&lt;br&gt;framtida licensintäktema skulle sedan kunna delas mellan forskarna och&lt;br&gt;förmedlingen. Forskarna själva får på detta sätt hjälp med att ekono-&lt;br&gt;miskt tillgodogöra sig sina upptäckter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilt skäl att uppmärksamma finansieringsbehovet i tidiga&lt;br&gt;utvecklingsstadier eftersom en sådan finansiering normalt inte tillhanda-&lt;br&gt;hålls i de samverkansorganisationer som finns i dag. Genom att samver-&lt;br&gt;kansfunktionen ges sådana möjligheter bör projekt kunna föras fram till&lt;br&gt;ett sådant stadium att kommersiella bedömare kan avgöra huruvida idén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är gångbar eller inte. Ifrågavarande finansiering är viktig, eftersom det&lt;br&gt;på tidiga stadier är svårt att avgöra vilka projekt som är lovande. Pro-&lt;br&gt;jekt måste ofta förädlas med lokalt riskkapital innan en rimlig teknisk&lt;br&gt;och kommersiell utvärdering kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan pekat på det angelägna i att universiteten och&lt;br&gt;högskolorna ges möjlighet att bedriva forskning i bolagsform. Därmed&lt;br&gt;möjliggörs arbetsformer som inte kan rymmas inom universitetens och&lt;br&gt;högskolornas ordinarie forskningsorganisation. (Se Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentets avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att de här föreslagna stiftelserna är delägare i forsk-&lt;br&gt;ningsbolagen. Stiftelserna bör dessutom från sin kapitalavkastning kunna&lt;br&gt;finansiera forskning i sådana forskningsbolag som med hänsyn till&lt;br&gt;respektive stiftelses inriktning bedöms vara av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den vetenskapliga kvaliteten i forskningsbolagen&lt;br&gt;är hög. Forskningen i samverkansfunktionema bör därför utvärderas av&lt;br&gt;sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor som leds av&lt;br&gt;universitetskanslern. Regeringen bör ge Riksre visions verket i uppdrag&lt;br&gt;att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas vid bolags-&lt;br&gt;och stiftelsebildningar för de ändamål som nu beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att tillföra stiftelserna ett sam-&lt;br&gt;manlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier&lt;br&gt;som staten innehar eller i form av likvida medel som staten erhåller vid&lt;br&gt;försäljning av statens aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om&lt;br&gt;försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop. 1991/92:69,&lt;br&gt;bet. 1991/92:NU10, rskr 1991/92:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner vad i propositionen anförts om samverkansfunktio-&lt;br&gt;ner universitet/högskola-näringsliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och&lt;br&gt;kunskapsspridning vid universitet och högskolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de&lt;br&gt;aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard&lt;br&gt;kronor form av noterade aktier som staten innehar eller samma&lt;br&gt;belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av&lt;br&gt;vissa statliga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.4 FoU för små och medelstora företag, forsknings- och teknik-&lt;br&gt;baserat företagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens övergripande mål enligt regeringsförklaringen är att åter-&lt;br&gt;upprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växande ekonomi. För att detta skall lyckas måste små- och nyföreta-&lt;br&gt;gande ges en renässans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda&lt;br&gt;generella förutsättningar successivt skapas för småföretagen. Direkt&lt;br&gt;efter sitt tillträde hösten 1991 presenterade regeringen en proposition&lt;br&gt;med ett samlat program för en ny småforetagarpolitik (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Den har följts av&lt;br&gt;ytterligare två propositioner under hösten 1992 med förslag avseende&lt;br&gt;kapitalförsörjning för små och medelstora företag. Riksdagen har god-&lt;br&gt;känt förslagen. På skatteområdet har regeringen lagt ett antal förslag&lt;br&gt;som innebär förbättringar för de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens insatser för att främja forskning är inte primärt inriktade mot&lt;br&gt;små och medelstora företag utan mot olika tillämpnings- och kunskaps-&lt;br&gt;områden. Det innebär att det inom teknikområdena inte finns särskilda&lt;br&gt;statliga forskningsprogram för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna har visat att små och medelstora företag har svårt att&lt;br&gt;utnyttja de möjligheter till statligt forskningsstöd som erbjuds. Regelver-&lt;br&gt;ket kring statligt stödda projekt upplevs ofta av företagen som alltför&lt;br&gt;krångligt. Kriterier avseende teknisk höjd och risknivå passar ofta dessa&lt;br&gt;företag dåligt. Särskilda stödformer för mindre företag har därför in-&lt;br&gt;förts i många länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskningspolitiska frågeställningarna handlar främst om hur kuns-&lt;br&gt;kapen skall göras tillgänglig för små och medelstora företag och hur&lt;br&gt;kontakterna mellan dessa företag och FoU-systemet skall kunna stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och&lt;br&gt;medelstora företag. Inom ramen för detta program bör mindre företag&lt;br&gt;kunna gå samman och bilda konsortier för gemensamma forsknings-&lt;br&gt;projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna programmet bör drivas enligt ungefär samma principer&lt;br&gt;som EG:s s.k. CRAFT-program. CRAFT, som står för Cooperative&lt;br&gt;Research Action for Technology, är särskilt riktat mot små och&lt;br&gt;medelstora företag. Programmet bygger på att sådana företag, som&lt;br&gt;saknar egna resurser för forskning, går samman i grupper för att driva&lt;br&gt;gemensam forskning. EG-kommissionen betalar 50 % av sådana sam-&lt;br&gt;verkansprojekt. En svensk motsvarighet till detta program skulle in-&lt;br&gt;nebära betydligt utökade möjligheter i Sverige att få till stånd forskning&lt;br&gt;på de mindre företagens villkor. Vidare erhålls ett forskningsprogram&lt;br&gt;som är väl harmoniserat med EG-forskningen. NUTEK:s roll bör vara&lt;br&gt;att initiera, samordna och finansiera förstudier för gemensamma forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör vidare inrätta ett program för innovationsutveckling med&lt;br&gt;teknikupphandlingsinriktning för teknikstarka mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på ett framgångsrikt statligt program med denna inrikt-&lt;br&gt;ning är det amerikanska SBIR-programmet. SBIR står för Small Busin-&lt;br&gt;ess Innovation Research. Syftet med ett sådant program, anpassat efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska förutsättningar, är att koppla ihop teknikutvecklare och beställa-&lt;br&gt;re i ett tidigt skede och skapa förutsättningar för teknikupphandling eller&lt;br&gt;nära kundrelationer av annat slag. Avsikten är att presentera behovsbe-&lt;br&gt;skrivningar för teknikstarka mindre företag och att dessa stimuleras att&lt;br&gt;bedriva tekniskt avancerad FoU inom teknikområden med hög prioritet.&lt;br&gt;Även här bör NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna och&lt;br&gt;finansiera förstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre företagen bör i högre grad bli delaktiga i industriforsk-&lt;br&gt;ningsinstitutens forskningsarbete och få del av forskningsresultat m.m.&lt;br&gt;NUTEK företräder staten i förhandlingar om gemensamma forsknings-&lt;br&gt;program inom institutens ram. NUTEK bör därför ta upp diskussioner&lt;br&gt;med instituten om särskilda åtgärder med sådant syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad samverkan mellan stora företag och små och medelstora företag&lt;br&gt;inom ramen för NUTEK:s FoU-program bör eftersträvas. För att kunna&lt;br&gt;öka antalet små och medelstora företags medverkan i nationella och in-&lt;br&gt;ternationella forskningsprogram beräknar regeringen särskilda medel&lt;br&gt;inom IT-området (avsnitt 12.3.1) och det fordonstekniska området&lt;br&gt;(avsnitt 12.4.4). NUTEK bör generellt, inom ramen för sina program,&lt;br&gt;pröva metoder att få till stånd forskningssamverkande allianser mellan&lt;br&gt;större och mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beviljade den 21 januari 1993 NUTEK 3 miljoner kronor&lt;br&gt;for att omgående, tillsammans med AMS, kunna påbörja ett projekt som&lt;br&gt;syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och medelstora&lt;br&gt;företag. Projektet är inriktat på att ge dessa företag möjlighet att an-&lt;br&gt;ställa arbetslösa och nyutexaminerade civilingenjörer som utveck-&lt;br&gt;lingsingenjörer for att bl.a. driva utvecklingsprojekt. För att projektet&lt;br&gt;skall kunna fullföljas föreslår regeringen att särskilda medel anvisas för&lt;br&gt;detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företag spelar en viktig roll for tillväxten inom&lt;br&gt;näringslivet. Det är främst i dessa företag som nya möjligheter och nya&lt;br&gt;arbetstillfällen finns. Utvecklingskraften i dessa företag bör tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya forsknings- och teknikbaserade företag är ett viktigt instrument&lt;br&gt;för att industrialisera ny teknik. En livaktig sektor av mindre företag&lt;br&gt;med tillväxtpotential har också ett egenvärde genom att den ökar varia-&lt;br&gt;tionsrikedomen i ekonomin. Utvecklingen inom några teknikområden&lt;br&gt;med bred tillämpningspotential - som informationsteknologi och&lt;br&gt;biomedicinsk teknik - skapar en mängd affärsmöjligheter. De mindre&lt;br&gt;företagen har ofta bristande kapacitet för att utveckla ny teknik och&lt;br&gt;omsätta forskningsresultat i den egna verksamheten. De bedriver sällan&lt;br&gt;någon egen forskning. Den låga andelen högskoleutbildade bland de&lt;br&gt;anställda i dessa företag är i stor ut-sträckning hämmande för den tek-&lt;br&gt;nologiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör därför sträva efter att utveckla arbetsformerna för stöd&lt;br&gt;till affärsinriktad teknikutveckling. Ett viktigt inslag i det arbetet är att&lt;br&gt;anpassa de befintliga stödformerna till olika projekts förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna syftar till att ge de mindre företagen kapaci-&lt;br&gt;tet att tillgodogöra sig resultat av forskning och ny teknik genom att&lt;br&gt;höja den tekniska kompetensnivån och öka samverkan mellan dessa&lt;br&gt;företag och universitet, högskolor, industriforskningsinstitut etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under anslagen F 1. Teknisk forskning och ut-&lt;br&gt;veckling och B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet&lt;br&gt;att beräkna medel för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.S Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s program för forskning och teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare redogjort för EG:s FoU-program, för förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för svenskt deltagande i dag och för vad som kommer att gälla&lt;br&gt;när EES-avtalet träder i kraft. I detta avsnitt redogörs för EG-program-&lt;br&gt;men ur industriell synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling&lt;br&gt;löper nu flera program med målsättning att stärka den europeiska&lt;br&gt;industrins vetenskapliga och teknologiska bas och göra den mera kon-&lt;br&gt;kurrenskraftig på den internationella marknaden. Detta mål gäller sär-&lt;br&gt;skilt för de industriinriktade programmen informations- och kommuni-&lt;br&gt;kationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, mät-och&lt;br&gt;provteknik, marinteknik samt icke-nukleär energi. De industrirelaterade&lt;br&gt;programmen svarar sammantagna för ca 60 procent av EG:s FoU-bud-&lt;br&gt;get. Merparten av resurserna i dessa program kanaliseras till företag.&lt;br&gt;EG:s budget för de industriella programmen var år 1992 ca 11 miljar-&lt;br&gt;der kronor och beräknas för år 1993 till samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom programmet för informationsteknologi läggs betoning på demon-&lt;br&gt;strationsprojekt som skall ge underlag för standardisering samt på forsk-&lt;br&gt;ning inom områden som kan få betydelse for industriella innovationer.&lt;br&gt;Insatserna görs inom fyra huvudsektorer: mikroelektronik, system och&lt;br&gt;program for informationsbehandling, avancerade system och periferiut-&lt;br&gt;rustning för kontorssektom samt datorintegrerad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det kommunikationsteknologiska programmet är att ut-&lt;br&gt;veckla integrerade bredbandsnät för nya tjänster. Programmet omfattar&lt;br&gt;utveckling av intelligenta nätverk, mobila kommunikationer, bildöver-&lt;br&gt;föring, tjänsteteknologi, försök med avancerad kommunikation samt&lt;br&gt;informationssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telematik är den vetenskap som kombinerar telekommunikation och&lt;br&gt;datateknologi. Telematikprogrammet ska utveckla teknik och förbereda&lt;br&gt;standarder för att de transeuropeiska nätverk för kommunikation, som&lt;br&gt;den gemensamma marknaden kräver, skall kunna etableras och fungera.&lt;br&gt;Sådana nätverk utvecklas bl.a. mellan medlemsländernas centrala&lt;br&gt;administrationer, på transportområdet, inom sjukvård och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet för industri- och materialteknologi syftar till förnyelse av&lt;br&gt;europeisk tillverkande industri genom integrering av ny teknik. Kon-&lt;br&gt;struktions- och tillverkningsteknik, flygteknisk forskning samt ett brett&lt;br&gt;spektrum av materialforskning ingår. Särskilda insatser görs för att&lt;br&gt;stimulera små- och medelstora företag att delta i FoU-arbetet. Harmoni-&lt;br&gt;sering av metoder för mätning, provning och analys utgör ett delområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det marintekniska programmet satsas på bl.a. teknik för att&lt;br&gt;utforska och utnyttja naturresurser utan att skada miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet för icke-nukleär energi omfattar utveckling av avancerad&lt;br&gt;teknik för produktion av energi från fossila bränslen, utsläppsreduktion&lt;br&gt;samt fomybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv för svenskt deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri är kontinuerligt beroende av kunskap och teknik för sin&lt;br&gt;förnyelse och konkurrensförmåga. Det gäller inte bara de högteknolo-&lt;br&gt;giska företagen. Svensk industris framtida konkurrenskraft ligger inom&lt;br&gt;produkt- och produktionsområden som kräver kvalificerat ingenjörskun-&lt;br&gt;nande, liksom ett ständigt tillskott av FoU-resultat. Samtidigt har det&lt;br&gt;nödvändiga FoU-arbetet blivit dyrare och mer systeminriktat än tidiga-&lt;br&gt;re. Kraven på grundläggande kompetens inom allt fler teknikområden&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa, dominerat av EG och dess inre marknad, är det viktigaste&lt;br&gt;avsättningsområdet för svensk export. Svensk industri har således&lt;br&gt;starkt intresse av att i största möjliga utsträckning delta i och påverka&lt;br&gt;den gemensamma teknikutveckling som EG befrämjar i sina rampro-&lt;br&gt;gram för FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-programmen har resulterat i nya och varaktiga informationskana-&lt;br&gt;ler mellan företag och forskningsinstitutioner i medlemsländerna. De&lt;br&gt;kunskaper om varandra som deltagarna i EG-programmen skaffar sig&lt;br&gt;utgör en grund for en rationell strukturomvandling av såväl industri som&lt;br&gt;forskningssystem inom EG. En sådan strukturomvandling ligger i linje&lt;br&gt;med strävandena att realisera en inre marknad år 1993. Det är av strate-&lt;br&gt;gisk betydelse för svensk industri att delta i de kontaktnät som utvecklas&lt;br&gt;inom programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma standarder är inom många områden en förutsättning för&lt;br&gt;att en gemensam marknad skall kunna uppnås. Standardiseringsfrågor är&lt;br&gt;därför en viktig del av EG:s FoU-program. Det är av stor vikt att&lt;br&gt;svensk industri kan påverka denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt deltagande i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag och forskningsinstitutioner kan i dag delta på projekt-&lt;br&gt;nivå i samtliga industriella program. Företag och institutioner inom EG&lt;br&gt;som deltar i EG-projekt får normalt upp till 50 procent av projektkost-&lt;br&gt;naden betald ur EG:s FoU-budget. För att svenska företag och institu-&lt;br&gt;tioner ska kunna delta i EG-projekt på jämförbara finansiella villkor&lt;br&gt;som sina EG-partners ger svenska staten via de FoU-stödjande organen&lt;br&gt;nationellt stöd upp till 50 procent av projektkostnaden till svenska delta-&lt;br&gt;gare. NUTEK svarar for det statliga stödet till svenska deltagare i&lt;br&gt;industriella program. För budgetåret 1992/93 beräknas stödet från&lt;br&gt;NUTEK uppgå till ca 260 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivkrafterna för företagen att medverka i internationella FoU-pro-&lt;br&gt;gram varierar. De viktigaste skälen rör fördelning av höga FoU-kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader, tillgång till nätverk, behov av att utarbeta standarder, bevakning&lt;br&gt;av den tekniska utvecklingen och tillgång till en marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen deltar i EG-projekt inom områden där man har egen forsk-&lt;br&gt;ning och där resultaten kan nyttiggöras i produktionen. För universite-&lt;br&gt;tens och högskolornas del är det viktigt att hålla kontakt med den&lt;br&gt;internationella forskningsfronten for att upprätthålla vetenskaplig kvali-&lt;br&gt;tet i den nationella forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning över svenskt deltagande i EG:s andra rampro-&lt;br&gt;gram för FoU visar att under åren 1987 - 1991 gick knappt hälften av&lt;br&gt;det statliga stödet för EG-samarbete till projekt inom informations- och&lt;br&gt;kommunikationsteknologi. Ca 30 procent av det statliga stödet gick&lt;br&gt;under samma tid till EG-samarbete inom energiområdet. En stor del&lt;br&gt;utgjordes här av programkostnader for fusionsenergisamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydligt mer än hälften av NUTEK :s stöd till EG-samarbete har gått&lt;br&gt;till företag. Resterande stöd har gått till universitet och högskolor samt&lt;br&gt;institut. De svenska företag som deltar i EG:s program hör nästan&lt;br&gt;uteslutande till de stora, medan de små och medelstora företagen deltar&lt;br&gt;i mycket liten utsträckning. Svårigheterna för små och medelstora före-&lt;br&gt;tag att delta i EG:s FoU-program beror främst på att det i dessa företag&lt;br&gt;saknas tid och kunskap för att utnyttja nätverken och forskningsresulta-&lt;br&gt;ten för den egna produktionen. Dessutom är EG-programmen ofta&lt;br&gt;alltför forskningsinriktade för dessa företags mera marknadsnära behov.&lt;br&gt;Den finansiella uthålligheten är också ett hinder för småföretagens&lt;br&gt;deltagande då det kan ta flera år från det att ett EG-projekt planeras till&lt;br&gt;dess att det kan genomforas. Vidare utgör språksvårigheter ett hinder.&lt;br&gt;Särskilda insatser för att underlätta för småföretagens deltagande håller&lt;br&gt;därför på att genomföras inom FoU-programmen. Inom programmet för&lt;br&gt;industri- och materialteknik finns till exempel särskilda medel avsatta&lt;br&gt;för att småföretag skall kunna kontraktera universitet, forskningsinstitu-&lt;br&gt;tioner eller andra företag att utföra forskningsprojekt som småföretagen&lt;br&gt;själva anser sig ha nytta av, men saknar resurser för att utföra. Vidare&lt;br&gt;kan småföretag söka bidrag för att få innovativa idéer testade. Syftet är&lt;br&gt;att bygga upp företagens kapacitet for FoU-arbete och FoU-samarbete&lt;br&gt;samt att de ideer som faller väl ut efter test skall kunna ingå i ordinarie&lt;br&gt;samarbetsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s tredje ram-&lt;br&gt;program för forskning och teknisk utveckling och alla dess delprogram,&lt;br&gt;utom de två program som styrs av Euratomfördraget dvs. fusionsenergi-&lt;br&gt;forskning och kämkraftssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige förbinder sig att erlägga en BNP-baserad andel av EG:s bud-&lt;br&gt;get för de FoU-program som ingår i avtalet. Av de program som&lt;br&gt;Sverige genom EES-avtalet förbinder sig att betala andelar för faller&lt;br&gt;följande inom Näringsdepartementets verksamhetsområde: informations-&lt;br&gt;teknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och&lt;br&gt;material, marinteknik, icke nukleär energi samt programmet för sprid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och exploatering av forskningsresultat. Sveriges BNP-andel till&lt;br&gt;dessa program motsvarar ca 385 miljoner kronor, beräknat på 1993 års&lt;br&gt;EG-budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Sverige genom EES-avtalet har associerats till EG:s FoU-pro-&lt;br&gt;gram kommer svenska projektdeltagare, liksom deltagare från EG, att&lt;br&gt;få sina projektkostnader täckta upp till 50 procent från EG:s FoU-bud-&lt;br&gt;get. Behovet av nationellt stöd kommer således att minska i takt med att&lt;br&gt;de projekt som startat före EES avvecklas. Någon förändring av finansi-&lt;br&gt;eringsprincip i pågående projekt kommer dock inte att ske. De projekt&lt;br&gt;som har startat före EES-avtalets ikraftträdande måste finansieras natio-&lt;br&gt;nellt under hela projektperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdsamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdverksamhet är en relativt ny företeelse inom forskning och ut-&lt;br&gt;veckling där de första stora framstegen gjordes för ca 30 år sedan då&lt;br&gt;satelliter böljade sändas ut i rymden av de dåvarande två stora nationer-&lt;br&gt;na inom rymdteknikens område, Sovjetunionen och USA. Viss rymd-&lt;br&gt;verksamhet förekom emellertid redan då i Europa och för att åstadkom-&lt;br&gt;ma ett oberoende av de två rymdstormaktema inrättades år 1964 det&lt;br&gt;europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Research Organiza-&lt;br&gt;tion (ESRO), numera European Space Agency (ESA). Rymdverksamhet&lt;br&gt;är till sin karaktär riskfylld och kostnadskrävande vilket var ytterligare&lt;br&gt;ett skäl för att starta ett organiserat europeiskt rymdsamarbete. För&lt;br&gt;Europa med så många relativt små länder är gemensam FoU-verksam-&lt;br&gt;het inom rymdområdet en nödvändighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har varit medlem i ESA sedan starten. Rymdstyrelsen är den&lt;br&gt;myndighet som svarar för det svenska deltagandet i ESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en frivillig&lt;br&gt;del. Bidraget till ESA utgör den största andelen av Rymdstyrelsens&lt;br&gt;totala anslag och beräknas för budgetåret 1992/93 uppgå till 469 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska delen omfattar grund- och vetenskapsprogram. I&lt;br&gt;grundprogrammet ingår gemensamma ESA-aktiviteter som drift av&lt;br&gt;markstationer och raketuppsändningsplatsen Kourou i Franska Guyana.&lt;br&gt;Vetenskapsprogrammet syftar bland annat till att ge ökad kunskap inom&lt;br&gt;de klassiska rymdforskningsdisciplinema såsom astronomi, magnetosfär-&lt;br&gt;och jonosfärforskning. Medlemsländernas bidrag till ESAs kostnader för&lt;br&gt;grund- och vetenskapsprogrammen är beräknade i relation till ländernas&lt;br&gt;bruttonationalinkomster. Det svenska bidraget uppgår för närvarande till&lt;br&gt;3,35 % av kostnaderna för dessa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de frivilliga programmen är Sveriges genomsnittliga andel ca 2 %.&lt;br&gt;Sverige deltar i program for fjärranalys, mikrogravitation, telekom-&lt;br&gt;munikation, bärraketer i Ariane-serien, laboratoriemodulen Columbus&lt;br&gt;till den internationella rymdstationen Freedom samt utveckling av rymd-&lt;br&gt;farkosten Hermes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagandet i ESA-programmen genererar uppdrag till medlems-&lt;br&gt;ländernas rymdindustrier. Ca 3/4 av de svenska bidragen till ESA åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förs till den svenska rymdindustrin i form av beställningar av kvalifi-&lt;br&gt;cerade produkter och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESA har under många år expanderat och även nått stora vetenskapliga&lt;br&gt;och tekniska framgångar. Under senare tid har ESA dock tvingats till&lt;br&gt;nedskärningar och omprövningar av det tidigare planerade programmet.&lt;br&gt;Framför allt har de stora projekten Hennes och Columbus, som syftar&lt;br&gt;till bemannade rymdfärder, blivit reducerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det europeiska rymdsamarbetet utgår från förslag till långtidsplaner&lt;br&gt;från ESA:s generaldirektör. Beslut om långtidsplaner tas vid möten Pä&lt;br&gt;ministernivå inom ESA. Ministermöten har under senare år hållits i&lt;br&gt;Rom år 1985, Haag år 1987, Munchen år 1991 och Granada år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ministermötet i Munchen år 1991 bekräftades de långsiktiga&lt;br&gt;målen for det europeiska rymdsamarbetet I syfte att minska ESA:s&lt;br&gt;sammanlagda programkostnader fick generaldirektören vid detta möte i&lt;br&gt;uppdrag att undersöka möjligheterna till utökat samarbete med icke-&lt;br&gt;europeiska rymdnationer, i första hand USA, Japan och Oberoende&lt;br&gt;Staters Samvälde (OSS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste förslaget till långtidsplan presenterades i juni 1992 och&lt;br&gt;diskuterades vid ministermötet i Granada i november 1992. Det beslöts&lt;br&gt;därvid att reducera ökningstakten för ESA:s långtidsprogram. Program-&lt;br&gt;kostnaderna för perioden 1993 - 2000 reducerades med 12 % mellan&lt;br&gt;ministermötet i Munchen 1991 och mötet i Granada. Vid mötet i&lt;br&gt;Granada fattades också beslut om ESA-samarbete med USA och Ryska&lt;br&gt;Federationen (Ryssland). Vidare fattades nya beslut om programmen för&lt;br&gt;fjärranalys, datareläsatelliter, Columbus och Hermes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt deltagande i&lt;br&gt;Columbus-programmets polära plattform och laboratoriemodul på oför-&lt;br&gt;ändrad nivå (1,0 %), i Hermes-programmet på en lägre nivå (0,5 %), i&lt;br&gt;datareläsatelliter på oförändrad nivå (1,8 %) samt ett fortsatt högt delta-&lt;br&gt;gande i programmet Envisat-1 för miljöövervakning (5,1 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ESA-samarbetet deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med&lt;br&gt;i första hand Tyskland och Frankrike. Samarbetet med Tyskland om-&lt;br&gt;fattar vetenskapliga instrument på forskningssatelliten Freja, radar för&lt;br&gt;miljöövervakning och studier rörande överljudsfarkoster, det så kallade&lt;br&gt;Sänger-projektet. Samarbetet med Frankrike omfattar bland annat fjärr-&lt;br&gt;analyssatelliter (SPOT), instrument för miljödata och en förbättrad&lt;br&gt;motor för bärraketen Ariane 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUREKA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eureka-samarbetet startade år 1985 efter ett initiativ från Frankrikes&lt;br&gt;president. Det omfattar i dag 20 europeiska länder samt EG-kommissio-&lt;br&gt;nen. Programmet syftar till att öka FoU-samarbetet mellan företag i&lt;br&gt;Europa i avsikt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.&lt;br&gt;Projekten avser till övervägande delen företagsledd utveckling av prak-&lt;br&gt;tiskt användbar teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag deltar eller har deltagit i ett 70-tal Eureka-projekt och&lt;br&gt;i ytterligare ett 30-tal projekt deltar svenska högskolor och institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna for hittills fattade bindande beslut om svenskt deltagande i&lt;br&gt;Eureka-projekt uppgår till ca 1 miljard kronor, varav den helt över-&lt;br&gt;vägande delen avser företagens deltagande. Till skillnad från situationen&lt;br&gt;i flera andra länder har i Sverige normalt inga statliga bidrag utgått till&lt;br&gt;större företags deltagande i Eureka-samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eureka-organisationen består av nationella projektkoordinatörer (NPC)&lt;br&gt;i vaije land samt ett mindre sekretariat i Bryssel. Det är till den natio-&lt;br&gt;nella koordinatom företagen vänder sig för att komma in i samarbetet.&lt;br&gt;Viktig att notera är Eureka:s grundprincip som bygger på att initiativen&lt;br&gt;till projekt kommer från företagen. Detta skiljer Eureka från EG-pro-&lt;br&gt;grammen vilka formuleras centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av projekten vilar främst på de deltagande företagen.&lt;br&gt;De olika deltagarländerna har varierande principer för statlig medfinans-&lt;br&gt;iering. I framtiden kommer i vissa fall också företag att kunna få pro-&lt;br&gt;jektstöd från EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som särskilt har avsatts för Eureka-samarbete inom anslaget&lt;br&gt;Teknisk forskning och utveckling får användas endast till förstudier av&lt;br&gt;projekt och som projektmedel till små företag. Relativt sett har många&lt;br&gt;av länderna i samarbetet betydligt mer omfattande resurser för projekt-&lt;br&gt;bidrag än Sverige. För att åstadkomma något mer likartade villkor för&lt;br&gt;svenskt deltagande bör möjligheterna att få stöd till Eureka-samarbete&lt;br&gt;förbättras. Även projekt som drivs av större företag bör kunna få stöd i&lt;br&gt;de fall då den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering i sitt&lt;br&gt;hemland. Krav bör dock samtidigt ställas på att något eller några mind-&lt;br&gt;re svenska företag engageras i projektet. I övrigt bör projekten bedömas&lt;br&gt;enligt samma kriterier som hittills. Vidare bör möjligheterna for&lt;br&gt;svenska forskningsinstitutioner att få uppdrag inom ramen för Eureka-&lt;br&gt;samarbetet tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Eurekasamarbetet erhåller vissa resursförstärk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COST&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COST-samarbetet (European Cooperation on Science and Technology)&lt;br&gt;startade år 1971 och är i dag väl etablerat. Antalet deltagande länder är&lt;br&gt;för närvarande 24. Därtill kommer EG-kommissionen. Projekten gäller&lt;br&gt;såväl grundforskning som tillämpad och konkurrensneutral industriell&lt;br&gt;FoU. I jämförelse med Eureka har COST en starkare betoning på forsk-&lt;br&gt;ning, varför det svenska deltagandet domineras av universitet och hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COST syftar till att genom internationellt samarbete kraftsamla främst&lt;br&gt;europeiska forskningsresurser i sådana projekt som såväl Europa som de&lt;br&gt;enskilda deltagarländerna kan dra framtida nytta av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tillhör de länder som deltar i största antalet projekt. Samarbe-&lt;br&gt;tet innebär generellt att det egna landets forskning inom visst område&lt;br&gt;länkas samman med motsvarande forskning i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska deltagare står själva for den finansiering som är förknippad&lt;br&gt;med att delta i COST-projekt. För den enskilde projektdeltagaren in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebär COST-samarbetet ofta att resultaten mer än väl uppväger den&lt;br&gt;marginella fördyring som det internationella deltagandet medför. Sam-&lt;br&gt;arbetsformema är enkla och obyråkratiska, vilket har bidragit till att&lt;br&gt;volymen av COST-projekt ökat kraftigt under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.3. Forskning och utveckling kring nya basteknologier&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med basteknologier menas teknologier som kan tillämpas i många&lt;br&gt;sammanhang. Internationellt benämns de ofta generic technologies och&lt;br&gt;statliga insatser görs för att främja utvecklingen av sådana teknologier i&lt;br&gt;deras förkommersiella faser. Utveckling av basteknologier förutsätter&lt;br&gt;som regel att grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi, bioteknik och materialteknik är basteknologier&lt;br&gt;som har många tillämpningar inom viktiga delar av näringslivet. De är&lt;br&gt;nödvändiga för utveckling och konkurrenskraft inom en lång rad till-&lt;br&gt;lämpningsområden. Basteknologier ligger ofta i gränsområdet mellan&lt;br&gt;flera ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveck-&lt;br&gt;ling kring nya basteknologier. Dessa rör relativt nya teknikområden,&lt;br&gt;som alla ännu inte blivit vetenskapligt väletablerade. De prioriterade&lt;br&gt;områdena är informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik&lt;br&gt;för komplexa system. I propositionen görs en beskrivning av insatserna&lt;br&gt;under respektive teknikområde. Det ankommer på resp. FoU-finansier-&lt;br&gt;ande myndighet att besluta om den närmare fördelningen av forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatserna inom ramen för riktlinjer som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.1 Informationsteknologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp, som spänner från grund-&lt;br&gt;läggande fysikaliskt vetande, över en mångfald av tekniker och metoder,&lt;br&gt;till hur individer, företag och organisationer utnyttjar elektronik och data-&lt;br&gt;teknik. IT används för att insamla, överföra, lagra, bearbeta, presentera&lt;br&gt;och använda information. Data av olika slag är bärare av information och&lt;br&gt;dessa data förekommer i flera former: mätvärden, signaler, siffror, text,&lt;br&gt;tal, musik, bilder, ritningar och symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-området kan delas upp på flera sätt. En vanlig uppdelning är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- komponentteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- systemteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informationsteknologins användningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området mikroelektronik är en del av IT-området. Det innefattar grund-&lt;br&gt;tekniker, metodik och material för framställning av system funktioner upp-&lt;br&gt;byggda av integrerade mikroelektroniska, fotoniska, mikrosensor- och&lt;br&gt;mikromekaniska komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) genom-&lt;br&gt;förts. Vidare har Delegationen för industriell utveckling inom informa-&lt;br&gt;tionsteknologiområdet (TT-delegationen) under år 1992 slutfört ett femårigt&lt;br&gt;systemtekniskt inriktat program (IT4). Tillsammans har de båda program-&lt;br&gt;men inneburit satsningar från statsmakterna och näringslivet på närmare 2&lt;br&gt;miljarder kronor. De har gett en omfattande kunskapsuppbyggnad inom&lt;br&gt;universitet och högskolor, institut, myndigheter och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 genomfördes utredningen IT 2000. Den avgav i slutet av&lt;br&gt;år 1991 betänkandet (Ds 1991:63) Svensk informationsteknologis möjlig-&lt;br&gt;heter under 1990-talet, med förslag till riktlinjer for en IT-politik inom det&lt;br&gt;näringspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att informationsteknologi är den enskilda tekno-&lt;br&gt;logi som, om dess potential kan utnyttjas, kommer att mest påverka&lt;br&gt;näringslivets omvandling och den tekniska utvecklingen. Dock kräver detta&lt;br&gt;jämförelsevis stora resurser för forskning och utveckling. På grundval av&lt;br&gt;internationella jämförelser gör utredningen bedömningen att den viktigaste&lt;br&gt;åtgärden för att återskapa en hög tillväxttakt i Sverige, är att skapa bästa&lt;br&gt;tänkbara förutsättningar för IT-beroende industri i Sverige. Därför måste&lt;br&gt;det råda minst samma förutsättningar för tillväxt som i de ledande län-&lt;br&gt;derna, såväl for existerande direkta IT-företag och starkt IT-beroende&lt;br&gt;industri och IT-tjänsteföretag som för svenska och utländska nyetableringar&lt;br&gt;på IT-området i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens viktigaste bidrag inom området IT-användning är, enligt utred-&lt;br&gt;ningen, dels utbildning och kompetenshöjning inom skolan och arbetslivet,&lt;br&gt;dels att utnyttja behovet av att effektivisera offentlig sektor som en kraft-&lt;br&gt;full dragkraft för god IT-användning avpassad efter svenska förhållanden.&lt;br&gt;Ytterligare ett viktigt bidrag är att fortsätta att bygga en god infrastruktur&lt;br&gt;i form av tele- och datanät, samt att genom standardiseringsarbete under-&lt;br&gt;lätta olika aktörers inträde i näten. Viktigt är också att Sverige som nation&lt;br&gt;har sådana kunskapsnivåer att vi förmår att återvinna de resurser som&lt;br&gt;staten bidrar med till EG-programmen. Ett antal teknikområden inom IT-&lt;br&gt;området pekas ut som strategiskt viktiga och föreslås bli föremål för kraft-&lt;br&gt;fulla FoU-satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att NUTEK skall satsa på basteknologier&lt;br&gt;som utgår från industrins behov av IT-forskning och utbildning samt på&lt;br&gt;FoU för god IT-användning. Till basteknologierna hänförs kommunikation,&lt;br&gt;mikroelektronik, datavetenskap, systemteknik och produktions/konstruk-&lt;br&gt;tionsteknik. Sammantaget föreslår utredningen, med utgångspunkt i sina&lt;br&gt;internationella jämförelser, årliga satsningar fram till sekelskiftet på 600-&lt;br&gt;900 miljoner kronor utöver de drygt 200 miljoner kronor som NUTEK&lt;br&gt;föreslog i sin anslagsframställan för år 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:100 bil. 13&lt;br&gt;(bet. 1991/92:NU20, rskr. 1991/92:237) bekräftades IT 2000-utredningens&lt;br&gt;uppfattning att IT är en av de viktiga teknologier inom vilken vi måste&lt;br&gt;fortsätta att bedriva högkvalitativ forskning och utveckling. NUTEK upp-&lt;br&gt;manades därför i ännu högre grad än dittills prioritera IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-delegationen har i en skrivelse den 10 juni 1992 redovisat sin syn på&lt;br&gt;den industriella utvecklingen inom IT-området efter det att ni-&lt;br&gt;programmet genomförts. Delegationen anser att svensk industri inte har&lt;br&gt;likvärdiga förutsättningar som industrin i de länder den skall konkurrera&lt;br&gt;med. En stark infrastruktur på IT-området framhålls som en nödvändig&lt;br&gt;förutsättning inte bara för industrins utveckling och konkurrenskraft utan&lt;br&gt;även för den offentliga sektorns rationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen ställer sig bakom förslagen i utredningen IT 2000. Vidare&lt;br&gt;föreslår delegationen att ytterligare medel skall anslås för satsningar inom&lt;br&gt;de samarbetsområden som ingått i IT4 och där speciell hänsyn skall tas till&lt;br&gt;användarmedverkan och industriell nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omfattande utvärdering av IT4-programmet har år 1992 genomförts&lt;br&gt;av internationella experter. Statsmakternas övergripande mål med program-&lt;br&gt;met var att genom stöd för en förstärkt industriell IT-tillväxt skapa interna-&lt;br&gt;tionell konkurrenskraft, säkra kontakterna till den internationella utveck-&lt;br&gt;lingen samt tillvarata svenska konkurrensfördelar. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;drogs bl.a. följande slutsatser i utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet utgjorde i stort sett en effektiv och ändamålsenlig väg att&lt;br&gt;snabbt nå de uppsatta målen. Det har haft en viktig inverkan på kompe-&lt;br&gt;tensuppbyggnaden av den nationella IT-basen men även andra förändringar&lt;br&gt;och åtgärder krävs, särskilt för att internationell konkurrenskraft skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslog utvärderama att regeringen på nationell bas skall fort-&lt;br&gt;sätta att stödja konkurrensneutralt FoU-samarbete, stödja framtida sam-&lt;br&gt;arbete och samverkan inom försvarssektorn, söka teknologiskt samarbete&lt;br&gt;både inom och utom Europa samt utveckla en strategi på medellång sikt&lt;br&gt;för statens roll inom komponentforskning, utbildning och den&lt;br&gt;infrastrukturella uppbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s huvudförslag i den fördjupade anslagsframställningen, som&lt;br&gt;innefattar vissa omprioriteringar, innebär en ökning av insatserna för&lt;br&gt;informationsteknologin och dess tillämpningar på breda områden i&lt;br&gt;näringslivet. En rad nya programsatsningar, bl.a. rörande informations-&lt;br&gt;system och programvaruteknik föreslås. Andra förslag - inom informa-&lt;br&gt;tionsteknologins tillämpningar - gäller utveckling och användning av nät-&lt;br&gt;tjänster, och optimal användning av träråvara. Datavetenskap har genom&lt;br&gt;den snabba datoriseringen blivit viktig för stora delar av näringsliv och&lt;br&gt;samhälle. Flera nya programsatsningar föreslås inom detta område. I&lt;br&gt;NUTEK: s ökningsförslag föreslås därutöver utökade insatser på IT-om-&lt;br&gt;rådet på 70 miljoner kronor fördelat på 50 miljoner kronor till mikroelek-&lt;br&gt;tronik och 20 miljoner kronor till informationsteknik som huvudområde för&lt;br&gt;tidsbegränsade industriinriktade kompetenscentra i anslutning till högsko-&lt;br&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utgår genom NUTEK årligen drygt 200 miljoner kronor&lt;br&gt;i statligt stöd till forskning och utveckling på IT-området. Därav går ca 80&lt;br&gt;miljoner kronor till mikroelektronik. Härutöver finansierar NUTEK vissa&lt;br&gt;IT-satsningar integrerat inom andra teknikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anför att inom bl.a. huvudområdet informationsteknik kan s.k.&lt;br&gt;kompetenscentra komma att etableras, då forskargrupper med verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter av hög kvalitet med viss finansiering från bl.a. NUTEK redan är&lt;br&gt;etablerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Universitetet i Linköping&lt;br&gt;(ULi) har i en skrivelse den 14 december 1992 föreslagit att de fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 gemensamt skall överta huvudmannaskapet för de&lt;br&gt;verksamheter som nu bedrivs inom Stiftelsen Institutet för Mikroelektronik&lt;br&gt;(IM) samt att stiftelsen upplöses. Detta innebär att en för högskolorna&lt;br&gt;gemensam arbetsenhet bildas (IMC), med uppgift att bedriva industriellt&lt;br&gt;tillämpad uppdragsforskning for såväl företag med liten egen kompetens&lt;br&gt;inom mikroelektronikområdet som större företag med egna forsknings-&lt;br&gt;resurser. Förslaget förutsätter en finansiering av verksamheten för den när-&lt;br&gt;maste treårsperioden, varför KTH och ULi hemställer om fortsatt pro-&lt;br&gt;jektstöd från NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har ett antal skrivelser från företag, organisationer m.fi.&lt;br&gt;avseende stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området in-&lt;br&gt;kommit till regeringen.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-12.png" style="width:113pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål for informationsteknologiskt forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skapa internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för IT-&lt;br&gt;beroende industri i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk IT-tillverkning på&lt;br&gt;viktiga delområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning skall bli internationellt&lt;br&gt;ledande som användare av informationsteknologi (IT) inom för landet&lt;br&gt;viktiga områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att öka antalet små och medelstora IT-företags medverkan i nationella&lt;br&gt;och internationella forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den angivna bakgrunden det angeläget att insatserna&lt;br&gt;på IT-området kan förstärkas. Detta möjliggörs nu genom de förslag rege-&lt;br&gt;ringen framlägger i förevarande proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att infrastrukturen skall kunna förnyas och for att även andra&lt;br&gt;angelägna samhällsmål skall kunna nås krävs betydande satsningar på&lt;br&gt;informationsteknologi. Två huvudvägar bör nu följas parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena vägen innebär att gjorda investeringar i FoU på detta område&lt;br&gt;följs upp genom stöd till bl.a. demonstration av användning av informa-&lt;br&gt;tionsteknologi. Vidare görs ökade insatser för informations- och teknik-&lt;br&gt;spridning. Den andra vägen innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad&lt;br&gt;av såväl grundläggande som tilllämpad karaktär på framför allt områdena&lt;br&gt;datavetenskap, kommunikation och mikroelektronik. Härigenom kan kom-&lt;br&gt;petensförsörjningen tryggas för etablerade företag och möjligheter skapas&lt;br&gt;för ett brett nyföretagande. Utvecklingen inom mikroelektronikområdet är&lt;br&gt;snabb, innovationspotentialen är mycket stor men området är kapitalkrä-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av informationsteknologi berör alla sektorer i samhället&lt;br&gt;och många sektorer medverkar också i finansieringen av bl.a. ramprogram&lt;br&gt;inom NUTEK: s verksamhet. Regeringen förutsätter att samverkan sker&lt;br&gt;mellan NUTEK och övriga berörda finansiärer av FoU inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare under Kommunikationsdepartementets avsnitt&lt;br&gt;förordat att Televerkets ansvar för sektorsövergripande forskning den 1 juli&lt;br&gt;1993 skall föras över till Transportforskningsberedningen (TFB) vad avser&lt;br&gt;ansvaret för kommunikationspolitiskt inriktad forskning medan NUTEK&lt;br&gt;ges ansvaret för den del av denna forskning som har industripolitisk in-&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör NUTEK: s sektorsansvar koncentreras till indu-&lt;br&gt;striinriktad forskning om telekommunikationsnät och nättjänster. För&lt;br&gt;TFB:s och NUTEK: s samlade insatser inom ramen för telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet bör totalt 75 miljoner kronor tillföras för kommande treårspe-&lt;br&gt;riod. Medlen bör fördelas med 45 miljoner kronor på TFB och 30 miljoner&lt;br&gt;kronor på NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att målmedvetet förbättra förutsättningarna för teleindustriell&lt;br&gt;verksamhet inom landet kan staten också öka bärkraften för annan&lt;br&gt;näringspolitisk verksamhet. Därmed kan också förväntas ökad efterfrågan&lt;br&gt;på tillämpningsbara resultat från forskning och utveckling på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora IT-företag&lt;br&gt;bör engageras i den nationella och internationella forskningen. NUTEK&lt;br&gt;bör därför, inom ramen för ett nytt anslag till Informationsteknologi, verka&lt;br&gt;för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än hittills. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att besluta om vilka kostnadsramar som bör&lt;br&gt;gälla för denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de satsningar som nu möjliggörs innebär en väsent-&lt;br&gt;lig förnyelse av nuvarande mikroelektroniska forskning i landet. I teknik-&lt;br&gt;hänseende avser förnyelsen främst en förskjutning mot mer systeminriktad&lt;br&gt;verksamhet och att optotekniken med höghastighetselektronik förs in i&lt;br&gt;programmet. En förändring från stöd till diciplininriktade projekt till mer&lt;br&gt;målinriktad forskning med starka industriella engagemang är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mikroelektroniken är av betydelse för såväl industrin i bred bemärkelse&lt;br&gt;som för utvecklingen av infrastrukturen och för forskningsområden helt&lt;br&gt;vid sidan av IT-området. För att nya systemidéer baserade på strategiska&lt;br&gt;prestandabestämmande komponenter skall kunna prövas och utvärderas&lt;br&gt;tidigt blir det allt viktigare för företagen att ha förmåga att själva kunna&lt;br&gt;framställa prototyper som inte finns att tillgå på världsmarknaden. Sverige&lt;br&gt;kan genom att satsa på avgränsade områden både behålla viktig forskning&lt;br&gt;och locka till sig utländska intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utökade satsningar på mikroelektronikområdet beräknar regeringen&lt;br&gt;ytterligare ca 50 miljoner kronor per år. Detta ger NUTEK bl.a. möjlighet&lt;br&gt;att medverka till en for universitet och högskolor och industrin ända-&lt;br&gt;målsenlig lösning inom mikroelektronikområdet i samband med att Stiftel-&lt;br&gt;sen Institutet för Mikroelektronik upplöses. Frågan om nya insatser från&lt;br&gt;universitetens och högskolornas sida beaktas inom Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att genom en bred förslags- och bedömningsprocess etablera&lt;br&gt;industriinriktade kompetenscentra inom högskolan, som närmare har be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivits i avsnitt 12.2.1, berör som nämnts även informationsteknologiom-&lt;br&gt;rådet. Vissa projekt bör kunna vara lämpliga att genomföra i konsortie-&lt;br&gt;form, dvs. i direkt finansiell samverkan mellan industrin och staten. Medel&lt;br&gt;för initial finansiering av centra inom informationsteknologiområdet har&lt;br&gt;särskilt beräknats inom ramen för detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då svensk industri hittills i ringa grad valt att via egen forskningsverk-&lt;br&gt;samhet säkra kontrollen över strategiska grundtekniker blir universitet och&lt;br&gt;högskolor samt institutens roll som kunskapsbas, utbildningsresurs och&lt;br&gt;utvecklingsstöd för företagen allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna satsningarna innebär förstärkningar för IT-&lt;br&gt;området i sin helhet och i synnerhet vad avser mikroelektronik och FoU&lt;br&gt;för god IT-användning. Satsningarna bör därmed också möjliggöra en ökad&lt;br&gt;konkurrenskraft för den IT-beroende industrin. Resultaten bör på sikt&lt;br&gt;kunna omsättas i effektivare produktion och mer konkurrenskraftiga pro-&lt;br&gt;dukter inom såväl den tillverkande industrin som tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.2 Materialteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialteknik omfattar ett antal strategiska basteknologier med tillämp-&lt;br&gt;ningar inom de flesta industri- och samhällssektorer. Materialteknisk&lt;br&gt;forskning, utveckling och teknologisk kompetens är centrala inslag i det&lt;br&gt;internationella FoU-samarbetet. För att vinna framsteg inom det mate-&lt;br&gt;rialtekniska området krävs det långsiktiga och ofta flerdisciplinära in-&lt;br&gt;satser som enskilda företag eller organisationer sällan kan mobilisera. I&lt;br&gt;många industriländer genomförs därför statliga satsningar på nationella&lt;br&gt;program inom materialområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av NUTEK: s insatser inom materialteknik baseras i stor&lt;br&gt;utsträckning på en nationell översyn av FoU inom materialområdet&lt;br&gt;vilken gjordes inför 1990 års forskningspolitiska proposition (prop.&lt;br&gt;1989/90:90, bet. 1989/90:NU40, rskr. 1989/90:337). De nya program&lt;br&gt;som då påbörjades fortsätter och vidareutvecklas. För att nå slagkraft&lt;br&gt;och bredd genomförs flera av programmen i samverkan med andra&lt;br&gt;finansiärer, bland annat Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)&lt;br&gt;Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK: s insatser rör främst material med höga prestanda och nya&lt;br&gt;funktioner för specifika tillämpningar inom centrala industri- och sam-&lt;br&gt;hällssektorer. Förmågan att integrera ny materialteknik i produktion och&lt;br&gt;processer bedöms bli en av de viktigaste konkurrensfaktorerna för&lt;br&gt;svensk industri på 1990-talet. Huvuddelen av insatserna bland annat&lt;br&gt;rörande polymera material, pulverteknik, metaller och ytbehandling&lt;br&gt;riktas därför specifikt mot verkstadsindustrins behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår nya insatser med inriktning mot materialteknikens&lt;br&gt;tillämpningar inom bland annat verkstadsindustrin (termoplastkomposi-&lt;br&gt;ter, tekniska keramer och miljöanpassad ytbehandling), energisektorn&lt;br&gt;(högtemperaturmaterial), IT-området (halvledande och supraledande&lt;br&gt;material) samt hälso- och sjukvårdssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärvetenskapliga materialkonsortier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt program i samarbete med NFR for att inom materialområdet&lt;br&gt;etablera tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med industrisam-&lt;br&gt;arbete har visat sig mycket framgångsrikt. Konsortiernas forskningsom-&lt;br&gt;råden omfattar bland annat avancerade funktionsmaterial, mycket tunna&lt;br&gt;strukturer, ytvetenskap och ytteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget anslag,&lt;br&gt;F 2. Materialteknisk forskning. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras&lt;br&gt;verksamheten under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling,&lt;br&gt;anslagsposten 3. Materialkonsortier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med materialkonsortierna är att skapa dels en ny arbetsform for&lt;br&gt;tvärvetenskaplig forskning inom högsskolan, dels internationellt slag-&lt;br&gt;kraftiga kompetenscentra för framtida industriutveckling. I 1990 års&lt;br&gt;forskningspolitiska proposition fastlädes den långsiktiga inriktningen av&lt;br&gt;programmet for de tvärvetenskapliga materialkonsortierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin är i varierande grad anknuten till materialkonsortierna.&lt;br&gt;Sammanlagt motsvarar industrins ekonomiska engagemang ett tillskott&lt;br&gt;på ca 10 % till den totala budgeten for samtliga konsortier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1991 gjordes en första utvärdering av konsortieverksam-&lt;br&gt;heten av en grupp bestående av fyra utländska experter. Resultatet av&lt;br&gt;deras arbete publicerades i rapporten Interdisciplinary Consortia in&lt;br&gt;Materials Science and Materials Technology - International Evaluation&lt;br&gt;December 1991. Denna utvärdering gjordes för att få en tidig indikation&lt;br&gt;på inriktningen av konsortierna och om verksamheten skulle behöva&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderama konstaterade att konsortieinitiativet hade varit mycket&lt;br&gt;framgångsrikt för att stimulera gränsöverskridande aktiviteter. De gav&lt;br&gt;också uttryck för en positiv syn på kvalitet, forskningsplanering och&lt;br&gt;entusiasm hos forskarna samt på högskolornas engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderama lämnade också konstruktiva synpunkter på den fortsatta&lt;br&gt;verksamheten, bland annat med avseende på kunskaps- och tekniköver-&lt;br&gt;föring till industrin. En ny utvärdering, som genomfördes i december&lt;br&gt;1992, inriktades på utvärdering av resultat. Denna nya utvärdering&lt;br&gt;bekräftade och förstärkte det första goda omdömet om materialkonsorti-&lt;br&gt;erna. Utvärderingen gjordes även denna gång av internationella experter&lt;br&gt;och har redovisats i NUTEK/NFR:s rapport R 1992:45. Utvärderama&lt;br&gt;konstaterade i rapporten bland annat att konsortierna kan förväntas förse&lt;br&gt;svensk industri med värdefull kunskap och kompetens samt uppmuntra-&lt;br&gt;de till ökat utbyte av personal mellan konsortierna och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på det materialtekniska området är av stor betydelse för&lt;br&gt;flertalet industri- och samhällssektorer. Det är därför väsentligt att&lt;br&gt;pågående FoU-aktiviteter på området kan fortsätta och vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att den verksamhet med materialkonsortier&lt;br&gt;som påböijades år 1990 har fallit väl ut ifråga om såväl vetenskapliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultat som det nya sättet att arbeta inom universitet och högskolor. De&lt;br&gt;utvärderingar av konsortierna som har genomforts ger ett mycket gott&lt;br&gt;betyg åt verksamheten. Regeringen finner det mot denna bakgrund väl&lt;br&gt;motiverat att verksamheten fortsätter. De goda erfarenheterna från&lt;br&gt;materialkonsortierna bör utnyttjas även för insatser inom andra forsk-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.3 Bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den moderna biotekniken har revolutionerat den biologiska och&lt;br&gt;medicinska grundforskningen. De vetenskapliga framstegen har givit&lt;br&gt;upphov till industriella tillämpningar främst inom foretag som utvecklar&lt;br&gt;och producerar vaccin, läkemedel eller diagnostika. Andra som utnyttjar&lt;br&gt;framstegen inom bioteknik är livsmedelsindustrin, kemi- och växtfÖr-&lt;br&gt;ädlingsföretagen samt tillverkare av apparatur och instrument för biotek-&lt;br&gt;nisk och biomedicinsk FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biotekniken är en brett användbar basteknologi med tillämpningar&lt;br&gt;inom de flesta sektorer av näringslivet. Sambandet mellan forskning och&lt;br&gt;produktutveckling är inom detta teknikområde vanligtvis tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att insatser på bioteknikområdet under anslaget&lt;br&gt;Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en ungefär&lt;br&gt;oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den närmare&lt;br&gt;utformningen av dessa. De planerade insatserna består i huvudsak av&lt;br&gt;fortsättning och fullföljande av pågående program enligt följande. De&lt;br&gt;flesta programmen planeras på nordisk basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör konsolidera och vidareutveckla sina tidigare insatser&lt;br&gt;genom centrumbildningar, internationalisering och utvecklad industri-&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramprogrammen Peptidteknologi och Protein engineering fortsätter.&lt;br&gt;De syftar till att stärka kunskapen om sambandet mellan struktur och&lt;br&gt;egenskaper hos farmakologiskt viktiga molekyler av stort intresse för&lt;br&gt;främst läkemedelsindustrin. Även stödet till produktorienterad forskning&lt;br&gt;inom AIDS-behandling fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriforskningen bör intensifieras inom det biotekniska området så&lt;br&gt;att avtalsbundna nätverk mellan företag och universitet kan åstadkom-&lt;br&gt;mas inom i första hand bioteknisk marksanering, immunteknik och&lt;br&gt;livsmedelsindustrins hygienfirågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.4 Teknik för komplexa system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår insatser på ett nytt teknikområde benämnt Teknik&lt;br&gt;för komplexa system. Regeringen anser att NUTEK och TFR, ev. i&lt;br&gt;samverkan med andra FoU-finansierande organ bör svara för den när-&lt;br&gt;mare utformningen av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i anslagsframställningen redovisat förslag till en ny&lt;br&gt;programsatsning rörande systemteknik och utvecklingsmetodik för&lt;br&gt;komplexa system. Exempel på sådana system är telekommunikationsnät,&lt;br&gt;kraftnät och flygplan. Syftet är att förstärka kunskapsbasen i landet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att ta fram formella metoder och verktyg för att utveckla, hante-&lt;br&gt;ra, underhålla och utvärdera prestanda för sammansättningar av olika&lt;br&gt;slags delsystem som innehåller komplexa interaktioner inom systemen&lt;br&gt;och med omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFR har föreslagit en satsning på generell systemteknisk grundforsk-&lt;br&gt;ning med inriktning mot fordonstekniska tillämpningar såsom bilar och&lt;br&gt;flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska verkstadsföretag utvecklas mot att bli alltmer kvalificerade&lt;br&gt;och renodlade systembyggare. Teknik för komplexa system är ett&lt;br&gt;utvecklingsområde som bygger på flera basteknologier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplexa system utmärks av att antalet funktionella krav och beroen-&lt;br&gt;det mellan olika undersystem är stort. De komplexa systemen innehåller&lt;br&gt;i regel inånga delsystem. Dessa kan vara mekanik, elektronik, hydraulik&lt;br&gt;och programvara. Från industriell synpunkt är det nödvändigt att kunna&lt;br&gt;utveckla, hantera och underhålla sammansättningar av sådana system. I&lt;br&gt;komplexa interaktioner mellan delsystemen och med omgivningen skall&lt;br&gt;systemet som helhet uppfylla givna krav på funktion, ekonomi och&lt;br&gt;hanterbarhet. De måste dessutom vara möjliga att förstå. Det förutsätter&lt;br&gt;samarbete mellan kompetenser från ett stort antal områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I komplexa system är människa-maskinkommunikationen av största&lt;br&gt;vikt for systemets funktion. Flertalet produkter som baseras på kom-&lt;br&gt;plexa system är från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt beroende av&lt;br&gt;väl fungerande kommunikationsutrustning mellan användaren och&lt;br&gt;maskinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag har visat stor förmåga och nått industriella fram-&lt;br&gt;gångar genom att utveckla produkter baserade på stora komplexa sy-&lt;br&gt;stem. Det gäller exempelvis flygplan, bilar, elkraftsnät och telekommu-&lt;br&gt;nikationer. Samtidigt blir det alltmer tydligt att den kunskap och den&lt;br&gt;kompetens som de systemorienterade företagen behöver endast delvis&lt;br&gt;finns vid svenska högskolor och institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom området bör inriktas på de komplexa&lt;br&gt;system och problem som svenska företag arbetar med. De vetenskapliga&lt;br&gt;frågeställningarna bör företrädesvis hämtas från verkliga industriella&lt;br&gt;utvecklingsprojekt. Aktiv medverkan från företag i forskningsarbetet&lt;br&gt;och brett samarbete mellan universitet och högskolor, institut och&lt;br&gt;industri bedöms som nödvändigt för en framgångsrik verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden&lt;br&gt;Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveckling&lt;br&gt;inom utvecklingsområden med väsentlig industriell potential. De priori-&lt;br&gt;terade områdena är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processtek-&lt;br&gt;nik, transportteknik och miljöteknik. I propositionen görs en beskriv-&lt;br&gt;ning av insatserna under respektive teknikområde. Det ankommer på&lt;br&gt;resp. FoU-finansierande myndighet att besluta om den närmare för-&lt;br&gt;delningen av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom ramen för&lt;br&gt;riktlinjer som fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de samfinansierade industriforskningsprogrammen&lt;br&gt;med inriktning på tillverkningsindustri och svenska basnäringar redovi-&lt;br&gt;sas här. I FoU-programmet innefattas också insatser där teknisk FoU&lt;br&gt;bedöms i hög grad kunna bidra till utvecklingen av ny näringsverksam-&lt;br&gt;het. Insatser görs också mot utpekade samhällsmål, rörande t.ex. miljö,&lt;br&gt;transportväsendet samt hälso- och sjukvård. På flera områden ingår&lt;br&gt;frågor om arbetsliv och arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.1 Biomedicinsk teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den biomedicinska forskningen i Sverige har i ett internationellt per-&lt;br&gt;spektiv mycket hög klass. Svensk industri har kompetens for utveckling,&lt;br&gt;tillverkning och internationell marknadsföring av den typ av produkter&lt;br&gt;som är vanliga inom medicinsk teknik. Det finns utrymme för en&lt;br&gt;betydande ökning av den svenska medicintekniska industrin. Det finns&lt;br&gt;också intresse från utländska foretag att etablera sig i Sverige och ut-&lt;br&gt;nyttja det positiva klimatet för medicinteknisk industriell verksamhet.&lt;br&gt;Universitet och högskolor har en viktig roll härvidlag. Som exempel på&lt;br&gt;initiativ inom detta område kan nämnas ett planerat centrum för mole-&lt;br&gt;kylär patogenes Umeå. Denna satsning beskrivs närmare under Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementets avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinsk teknik är en tidig avnämare av resultat från basteknologier&lt;br&gt;som informationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas nya material, sensorer, mikromekanik och telekommunika-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de samlade insatserna på detta område genom-&lt;br&gt;förs på en i stort oförändrad ekonomisk nivå. Tre nya programförslag&lt;br&gt;anges i det följande. Regeringen anser att NUTEK bör genomföra dessa&lt;br&gt;i den omfattning anvisade ekonomiska ramar medger. Pågående pro-&lt;br&gt;gram bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt program för kommersialisering av biomedicinska forsknings-&lt;br&gt;resultat, PUFFA, skall bidra till att forskningsprojekt med hög kommer-&lt;br&gt;siell potential identifieras, utvecklas och förädlas så långt att de kan&lt;br&gt;bedömas av marknaden. Projekten kan ge upphov till en nyforetagar-&lt;br&gt;satsning eller ny verksamhet i något befintligt företag. De bedrivs i den&lt;br&gt;kreativa miljö som har skapats runt våra universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i människokroppen)&lt;br&gt;medicinteknik är ett nytt program som skall främja svensk utveckling&lt;br&gt;och produktion av medicintekniska produkter, som i många fall kan&lt;br&gt;ersätta den klassiska kirurgin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje nya programmet benämns Informationsteknologi för perso-&lt;br&gt;ner med speciella behov och har som mål att tillämpa informations-&lt;br&gt;teknologi för att utveckla inlärnings- och kommunikationstekniska pro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på pågående program är MEDiBild, medicinska bild- och&lt;br&gt;kunskapssystem, samt Biokompatibilitet. Det senare är ett exempel på&lt;br&gt;användning av basteknologisk kunskapsuppbyggnad från det materialtek-&lt;br&gt;niska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.2 Produktionsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåga att utveckla och använda avancerad produktionsteknik är en&lt;br&gt;avgörande konkurrensfaktor for svensk tillverkningsindustri. Den är en&lt;br&gt;forutsättning för ökad produktivitet och utveckling av internationellt&lt;br&gt;konkurrenskraftiga produkter. I de flesta industriländer och internatio-&lt;br&gt;nella samarbetsprogram är FoU-satsningar på avancerad och miljöanpas-&lt;br&gt;sad produktionsteknik centrala inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s roll inom verkstadsteknik är att påskynda utvecklingen av&lt;br&gt;svensk verkstadsindustri genom att stimulera aktörerna inom FoU-syste-&lt;br&gt;met till samverkan. En viktig uppgift är att också att sprida teknikkun-&lt;br&gt;nandet till mindre och medelstora foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av basteknologier skapar möjligheter för effektivare&lt;br&gt;produktionsteknik. I NUTEK :s förslag inom materialteknik och infor-&lt;br&gt;mationsteknologins tillämpningar ingår insatser som riktas mot och görs&lt;br&gt;i samspel med tillverkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att NUTEK bör genomföra insatser inom detta&lt;br&gt;område inom ramen för i stort oförändrade ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag syftar till att öka industrins internationella kon-&lt;br&gt;kurrenskraft genom ökad marknadsanpassning i produktionen och effek-&lt;br&gt;tiv IT-användning. Programsatsningar kring datorintegrerade detaljtill-&lt;br&gt;verkningssystem och flexibla monteringssystem samt CAD/CAM och&lt;br&gt;kraftfullt datorstöd bör fullföljas. De rör centrala delar i produktfram-&lt;br&gt;tagningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ingenjörsarbetets organisation och effektivitet får en allt&lt;br&gt;viktigare roll i verkstadsföretagen. Därför föreslås nya FoU-insatser&lt;br&gt;rörande integrerad produktförnyelse och produktförnyelsens mekanis-&lt;br&gt;mer, där även frågor om total kvalitet och marknadsanpassning integre-&lt;br&gt;ras med det tekniska utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.3 Processteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom processteknik stöds forskning och utveckling avseende system,&lt;br&gt;utrustning och metoder för tillverkning av processindustrins produkter.&lt;br&gt;Hit hör även förpackningsteknik. De viktigaste processindustrierna är&lt;br&gt;massa- och pappersindustrin, järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och&lt;br&gt;mineralindustrin, kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processtekniken är högteknologisk och spänner över flera områden&lt;br&gt;samt kräver tillgång till kunskap inom olika basteknologier, framför allt&lt;br&gt;system- och reglerteknik, materialteknik samt bioteknik. En väsentlig&lt;br&gt;del av de satsningar NUTEK gör med avseende på detta område sker&lt;br&gt;inom ramen för verksamheten vid olika industriforskningsinstitut. Rege-&lt;br&gt;ringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på ungefär nuvarande&lt;br&gt;nivå. De bedöms få en viktig roll i industrins arbete med energi- och&lt;br&gt;miljöfrågor samt i kopplingen mellan industri- och högskoleforskningen&lt;br&gt;och utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt program rörande industriella produkter ur biologiska råvaror&lt;br&gt;förutses att genomföras i samverkan mellan NUTEK och SJFR. Pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grammet är av brett intresse för den träråvarubaserade industrin. Det&lt;br&gt;avses ingå i det program för kunskapsförsörjning för den träråvaruba-&lt;br&gt;serade industrin som presenteras i avsnitt 12.4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för process-&lt;br&gt;teknisk FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.4 Transportteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående FoU-verksamhet inom transportområdet är starkt fokuserat på&lt;br&gt;miljöproblem genom satsningar på teknik för minskade emissioner och&lt;br&gt;energiförbrukning. Satsningarna inriktas främst mot FoU-områden som&lt;br&gt;förväntas leda till effektivare transporter och förnyad industriell verk-&lt;br&gt;samhet för produktion av miljöanpassade transportsystem, fordon och&lt;br&gt;komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser som NUTEK planerar att fortsätta under treårsperioden är&lt;br&gt;bl.a. delprogrammen inom energiforskningen Motorer och drivsystem&lt;br&gt;samt Alternativa drivmedel. De är främst inriktade på nya teknologier&lt;br&gt;för att förbättra vägtrafikmiljön, framför allt i innerstadsmiljöer. Inom&lt;br&gt;området farkostteknik är stödet framför allt inriktat på basteknologier&lt;br&gt;och deras användning utifrån samhällets och industrins behov av kun-&lt;br&gt;skap och energi- och miljöinriktade åtgärder. Detta gäller såväl väg-&lt;br&gt;fordon som flyg-, järnvägs- och sjöfartsteknik. För dessa transportom-&lt;br&gt;råden gör NUTEK också insatser inom området logistiksystem. Ett&lt;br&gt;exempel på nya programsatsningar som föreslås avser teknik för att&lt;br&gt;minska bullret speciellt från farkoster, maskiner och vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser från fordonsindustrin om insatser för forskning och utveck-&lt;br&gt;ling har inkommit till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser&lt;br&gt;av betydelse for den fordonstekniska utvecklingen, varvid industrin bör&lt;br&gt;delta i finansieringen och i prioriteringen av forskningsområden. Behov&lt;br&gt;finns av ett långsiktigt, utökat och stärkt samarbete med universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett nytt kompletterande program för fordonsteknisk forskning&lt;br&gt;bör eftersträvas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skapa effektivare samverkan mellan företag, universitet och&lt;br&gt;högskolor samt forskningsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att inom det fordonstekniska området öka antalet examinerade&lt;br&gt;doktorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att öka antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i&lt;br&gt;nationella och internationella forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet på&lt;br&gt;högst 30 miljoner kronor för de första tre åren, under våren 1993 på-&lt;br&gt;börja förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom flera teknikområden har fordonsindustrin en teknikdrivande roll&lt;br&gt;som också bör komma till nytta inom andra sektorer av industrin och&lt;br&gt;samhället i övrigt. Omvänt finns teknikområden utanför fordonsindu-&lt;br&gt;strins direkta intressesfär som har betydelse även för fordonsindustrin.&lt;br&gt;Ett exempel utgör informationsteknologi, bl.a. de möjligheter som&lt;br&gt;skapas genom utvecklingen inom mikroelektroniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning, som innebär att olika dicipliner och specialiteter samver-&lt;br&gt;kar, bör prioriteras i det särskilda forskningsprogrammet med inriktning&lt;br&gt;på att åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare fordonsbase-&lt;br&gt;rade transportsystem. Härvid bör beaktas att beslut om en fortsatt&lt;br&gt;minskning av utsläpp av koldioxid i kombination med kärnkraftens&lt;br&gt;avveckling också kommer att ställa stora krav på en effektivare använd-&lt;br&gt;ning av fossila bränslen och en introduktion av icke fossila drivmedel.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning bör programmet utformas som ett kom-&lt;br&gt;plement till NUTEK :s förslag vad gäller området transportteknik, så att&lt;br&gt;utökade insatser för tillämpad forskning på detta område möjliggörs.&lt;br&gt;Vid genomförandet av forskningsprogrammet bör gällande ansvarsför-&lt;br&gt;delning mellan olika sektorsforskningsområden beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmet bör eftersträvas att miljöbelastning från fordon i möjli-&lt;br&gt;gaste mån undanröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsindustrins framtida konkurrenskraft och möjligheterna att i&lt;br&gt;enlighet med fattade beslut minska skadliga utsläpp är beroende av att&lt;br&gt;forskningen bedrivs vid den internationella forskningsfronten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för forskningsprogrammet är att direkta före-&lt;br&gt;tagsstöd inte utgår, dvs. full konkurrensneutralitet skall råda, såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt. Internationellt forskningssamarbete bör&lt;br&gt;utnyttjas där så är möjligt t.ex. genom deltagande i internationella&lt;br&gt;forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program av detta slag innebär att avtal behöver träffas med ett&lt;br&gt;stort antal intressenter. För att utnytta samhällets samlade resurser och&lt;br&gt;undvika onödigt dubbelarbete är det redan vid inrättandet av program-&lt;br&gt;met viktigt att beakta vad som sker i andra program, såväl nya som&lt;br&gt;pågående, genom finansiering från olika sektorsorgan och forsknings-&lt;br&gt;råd, t.ex. NUTEK, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Transportforskningsberedningen, Naturvårdsverket och&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden. Det förutsätts att den deltagande fordonsindustrin&lt;br&gt;medverkar i finansieringen på minst samma nivå som staten bidrar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att både små och stora underleverantörsforetag får delta&lt;br&gt;i ett fordonstekniskt forskningsprogram så att de ges möjlighet att till-&lt;br&gt;godogöra sig de specialkompetenser och teknologiska framsteg som&lt;br&gt;erfordras for att kunna utveckla produkter. Det bör därför vara ett&lt;br&gt;statligt villkor att mindre och medelstor industri skall ges möjlighet att&lt;br&gt;delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Inom ramen för&lt;br&gt;programmet bör därför ges finansiella möjligheter att under en försöks-&lt;br&gt;period på tre år underlätta för denna målgrupp att ta mer aktiv del i den&lt;br&gt;fordonstekniska forskningen än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om organisatoriska frågor&lt;br&gt;rörande det nya programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.5 Kunskapsforsöijning för den träråvarubaserade industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den akademiska grundutbildningen för massa- och pappersindustrin&lt;br&gt;sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg, KTH och&lt;br&gt;CTH. De erbjuder båda möjligheter till fördjupning i skogsindustriella&lt;br&gt;ämnen inom ramen för utbildning av civilingenjörer. Skogsindustrins&lt;br&gt;Tekniska Forskningsinstitut, STFI, bidrar med stipendier för examens-&lt;br&gt;arbeten, medverkar i utbildningen vid tekniska högskolor och ställer&lt;br&gt;lokaler och utrustning till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Karlstad erbjuder en mellaningenjörsutbildning med&lt;br&gt;inriktning mot massa- och pappersindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI som har ca 30&lt;br&gt;anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke anställda forskar-&lt;br&gt;studerande. Forskningssidan domineras helt av STFI men med viktiga&lt;br&gt;bidrag från de mindre instituten med anknytning till pappers- och cellu-&lt;br&gt;losaområdet, Grafiska Forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska&lt;br&gt;Laboratoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de tekniska högskolorna bedrivs också forskning inom området&lt;br&gt;men deras resurser är små jämfört med institutens. Instituten arbetar&lt;br&gt;aktivt med att överföra sina forskningsresultat till branschen. De funge-&lt;br&gt;rar som en brygga mellan högskolor och branschen. Instituten delfinan-&lt;br&gt;sieras av staten via NUTEK med 51 miljoner kronor budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen i landet.&lt;br&gt;Civilingenjörsutbildning med träteknisk inriktning finns vid dels hög-&lt;br&gt;skolan i Luleå, avdelningen i Skellefteå, dels KTH i Stockholm. Vid&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå och Uppsala utbildas jäg-&lt;br&gt;mästare med inriktning mot sågverksindustrin. Forskarutbildning be-&lt;br&gt;drivs vid dessa högskolor. Ofta är de forskarstuderande anställda vid&lt;br&gt;industriforskningsinstitutet Trätek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trätek som dominerar på forskningssidan har tre avdelningar förlagda&lt;br&gt;till Stockholm, Skellefteå och Jönköping. Möbelinstitutet i Stockholm&lt;br&gt;bedriver forskning och provningsverksamhet avseende möbler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLU har tre institutioner som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp&lt;br&gt;och två i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning av betydelse för träindustrin bedrivs i mindre omfattning&lt;br&gt;vid högskolan i Luleå (avdelningen i Skellefteå), KTH, CTH och Lunds&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överföring av forskningsresultat till träindustrin svarar i första&lt;br&gt;hand Trätek. Institutet delfinansieras från NUTEK med 22,5 miljoner&lt;br&gt;kronor budgetåret 1992/93 vilket motsvarar 43% av det avtalsbundna&lt;br&gt;ramprogrammet. Andelen har tidigare varit betydligt högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning har år 1991 ut-&lt;br&gt;retts på uppdrag av regeringen. Utredaren, professor Lennart Schotte,&lt;br&gt;har lämnat sina förslag i betänkandet (Ds 1991:62) Kunskap för kon-&lt;br&gt;kurrenskraft - skogsindustrins kunskapsforsöijning. Utredaren föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. förstärkta satsningar på den industrirelevanta forskningen i form&lt;br&gt;av ökade statliga anslag till de industriforskningsinstitut som är verk-&lt;br&gt;samma inom området, samt en kraftig förstärkning av skogsindustrins&lt;br&gt;ställning vid högskolan. Denna förstärkning skulle innefatta ett flertal&lt;br&gt;nya professurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren pekar på att träindustrins behov av akademiskt utbildad&lt;br&gt;personal är mycket stort. Ca 25 % av den träbearbetande industrin i&lt;br&gt;Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel Växjö-&lt;br&gt;Jönköping-Linköping. Södra Sverige saknar högre träteknisk utbildning&lt;br&gt;och industrin upplever därför rekryteringsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats och majoriteten av remissinstan-&lt;br&gt;serna är positiva till förslagen. Ett flertal remissinstanser berör löntagar-&lt;br&gt;fonderna som tänkbar finansieringskälla för reformförslagen. En&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgänglig på Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att den träråvaruinriktade tekniska forsk-&lt;br&gt;ningen stärks. Det bör ske genom insatser såväl inom Närings-&lt;br&gt;departementets som Utbildningsdepartementets och Jordbruksdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområden. Regeringen avser att initiera förhand-&lt;br&gt;lingar om finansiering av ett skogsindustrielit program (se även av-&lt;br&gt;snitten om Utbildnings- och Jordbruksdepartementens verksamhetsom-&lt;br&gt;råden). Regeringen beräknar 10 miljoner kronor i anslag till NUTEK&lt;br&gt;för nämnda program. Programmet bör innefatta insatser för hela det&lt;br&gt;skogsindustriella området och förutsätter medfinansiering från industrin.&lt;br&gt;I den närmare utformningen av programmet och dess organisation bör&lt;br&gt;NUTEK samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR),&lt;br&gt;TFR, STFI, Trätek m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.6 Miljöteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågorna för näringslivets&lt;br&gt;överlevnad och utveckling. Samhällets ökande krav på näringslivet i&lt;br&gt;fråga om åtgärder för att förbättra den yttre miljön kan innebära såväl&lt;br&gt;hot som möjligheter för företagen. Åtgärderna kan uppfattas som svåra&lt;br&gt;och kostsamma för i första hand de små och medelstora företagen.&lt;br&gt;Utökad miljöhänsyn uppfattas ofta som en belastning i form av ökade&lt;br&gt;kostnader för dessa företag. Regeringen vill dock understryka att miljö-&lt;br&gt;hänsyn även leder till nya möjligheter till positiva förändringar genom&lt;br&gt;att det kan öka näringslivets konkurrenskraft. Företag, som är tidigt ute&lt;br&gt;i ett förändringsarbete inriktat mot miljöanpassad produktion, kan vinna&lt;br&gt;konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i förhållande&lt;br&gt;till miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK - och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt&lt;br&gt;Statens energiverk - har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat&lt;br&gt;miljöfrågornas betydelse. Under budgetåret 1990/91 var exempelvis ca&lt;br&gt;20 % av de teknik- och energirelaterade projektsatsningarna vid STU&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direkt miljömotiverade eller hade en stark anknytning till miljöfrågor.&lt;br&gt;Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga teknikområden.&lt;br&gt;Genom att i allt FoU-arbete ta miljöhänsyn så tidigt som möjligt kan&lt;br&gt;den kunskap utvecklas som krävs för en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar vid bedömning&lt;br&gt;av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med dessa beskrivningar är&lt;br&gt;att analysera om tilltänkta projekt kan bedömas påverka den yttre miljön&lt;br&gt;och i så fall hur denna påverkan sker. Det är enligt regeringens mening&lt;br&gt;viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till att miljö-&lt;br&gt;aspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar skall även kunna ge information om&lt;br&gt;och underlag for satsningar på kunskapsuppbyggnad och utveckling av&lt;br&gt;miljörelaterade basteknologier. Sådant arbete bedrivs inom NUTEK i&lt;br&gt;nära samarbete med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och&lt;br&gt;Avfallsforskningsrådet, AFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet for AFR är att med ett konsekvent miljö-&lt;br&gt;tänkande skapa förutsättningar för att dels uppfylla de miljöpolitiska&lt;br&gt;målen inom utvalda områden, dels exploatera nya marknadssituationer.&lt;br&gt;AFR kommer vid budgetårsskiftet 1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett&lt;br&gt;treårigt program for miljöanpassad produktutveckling och avfallshante-&lt;br&gt;ring. Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets&lt;br&gt;avsnitt förslag avseende AFR:s fortsatta verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga pro-&lt;br&gt;gram. Sedan dess har anslagits ca 9 miljarder kronor i 1990 års&lt;br&gt;penningvärde till energiforskningsprogrammen. Samtidigt har riksdagen&lt;br&gt;anslagit betydande belopp för att utveckla och demonstrera ny energi-&lt;br&gt;teknik. Stöd har lämnats for bl.a. investeringar i vindkraftverk och&lt;br&gt;anläggningar för utnyttjande av solvärme, till energieffektivisering samt&lt;br&gt;till kraftvärmeproduktion med biobränslen. Riksdagen beslöt våren 1992&lt;br&gt;att föra över 48,9 miljoner kronor från Näringsdepartementets energi-&lt;br&gt;forskningsanslag till Jordbruksdepartementet för forskning om bio-&lt;br&gt;bränslen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr.&lt;br&gt;1991/92:271).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsprocessen på energiforskningsområdet innebär att de an-&lt;br&gt;svariga myndigheterna skall svara för bedömningar av den vetenskap-&lt;br&gt;liga kvaliteten och den energipolitiska relevansen i den forskning som&lt;br&gt;stöds. De har inom sina områden ansvar for att bedöma behovet av&lt;br&gt;insatser i hela forsknings- och utvecklingsprocessen. NUTEK svarar för&lt;br&gt;samordningen mellan de myndigheter som har ansvar för energiforsk-&lt;br&gt;ningsprogrammets delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IVA.s och Energiforskningsgruppens rapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En expertgrupp (N 1991:51) fick år 1991 regeringens uppdrag att med-&lt;br&gt;verka vid utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet&lt;br&gt;samt att bedöma energiforskningens effektivitet, samhällsrelevans och&lt;br&gt;framtida inriktning. Energiforskningsgruppen redovisade år 1992 rap-&lt;br&gt;porten (Ds 1992:122) Energiforskningens mål och medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen anser att energi- och miljöfrågornas dignitet och komplexitet&lt;br&gt;i samhället även i fortsättningen motiverar ett samlat statligt nationellt&lt;br&gt;energiforskningsprogram och föreslår att en viss omprövning av pro-&lt;br&gt;grammets inriktning och struktur görs. Strategisk grundforskning och&lt;br&gt;teknikutveckling är liksom systemstudier, enligt gruppen, de viktigaste&lt;br&gt;och naturligaste områdena for statliga insatser. Mer marknadsnära&lt;br&gt;insatser kan också behövas, men där behöver nya former utvecklas i&lt;br&gt;samverkan med marknadens aktörer. Statens ansvar i teknikutvecklingen&lt;br&gt;bör koncentreras till stadier före produktutvecklingen. Gruppen pekar&lt;br&gt;dock på att det, t.ex. inom miljöområdet, finns samhällsmål som är&lt;br&gt;överordnade marknadens mål och att det där kan finnas skäl för ett&lt;br&gt;större statligt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare understryker gruppen betydelsen av ökade insatser inom en&lt;br&gt;energirelaterad samhällsvetenskaplig och systemvetenskaplig forskning&lt;br&gt;för att uppnå en bättre förståelse för energisystemet som en del av vår&lt;br&gt;samhällsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IVA har under åren 1991 - 1992, på eget initiativ men med statligt&lt;br&gt;bidrag, genomfört en studie av det statliga energiforskningsprogrammet,&lt;br&gt;kallad Energi for kommande generationer. Enligt IVA fordras på sikt&lt;br&gt;mer effektiva och för miljön acceptabla sätt att tillföra och använda&lt;br&gt;energi. Bl.a. därför bör energiforskning, enligt IVA, även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis utgöra ett särskilt statligt forskningsprogram med eget anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IVA framhåller att energiforskningen skall ha en sådan bredd att&lt;br&gt;utbildningssystemet kan förse avnämarna med kompetens inom samtliga&lt;br&gt;relevanta områden. Forskningen skall ha ett sådant djup att den på sikt&lt;br&gt;kan skapa ny kunskap inom nischer som är särskilt viktiga for det sven-&lt;br&gt;ska energisystemets och den svenska industrins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att leda till resultat måste energiforskningsprogrammet ges en&lt;br&gt;inriktning som är stabil under lång tid. Det bör enligt IVA inte utsättas&lt;br&gt;för kortsiktiga kris-, konjunktur- eller politiskt relaterade svängningar.&lt;br&gt;Det måste också utformas med starkt hänsynstagande till omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan högskola&lt;br&gt;och näringsliv måste stärkas generellt. Direkt stöd till företag avseende&lt;br&gt;utveckling och demonstration av specifika apparater och system bör&lt;br&gt;dock enligt IVA avvecklas. Frigjorda medel bör omfördelas främst till&lt;br&gt;grundläggande och tillämpad energirelaterad forskning vid universitet&lt;br&gt;och högskolor, ökad medverkan i internationella forskningssamarbeten,&lt;br&gt;samt utökat stöd till branschgemensamt ägda FoU-projekt och FoU-&lt;br&gt;företag på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökad kompetens är enligt IVA särskilt viktig inom följande om-&lt;br&gt;råden: transportsektorns energianvändning, bioenergi, kärnenergi - såväl&lt;br&gt;fusion som fission - samt bränsleceller, elackumulatorer och solceller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter med ansvar inom energiforskningsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i anslagsframställningen redogjort for planerade insatser&lt;br&gt;inom energiforskningen under perioden 1993 - 1996. Miljöfrågorna och&lt;br&gt;utvecklingen av energisystemet mot högre energieffektivitet och mot&lt;br&gt;ökad användning av biobränslen och andra fömybara energislag kom-&lt;br&gt;mer att vara utgångspunkter för dessa planer. En ökad inriktning mot&lt;br&gt;kompetensuppbyggnad och utveckling av energirelaterade bas-&lt;br&gt;teknologier, som kan ligga till grund för utvecklingen av nya energi-&lt;br&gt;tekniker i näringslivet planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK avser att pröva nya former för kunskapsöverföring och sam-&lt;br&gt;verkan mellan högskolor, institut och industrin. Möjligheterna till inter-&lt;br&gt;nationellt samarbete skall tillvaratas. Samspelet mellan insatser för&lt;br&gt;energiforskning och annan teknisk forskning skall förstärkas ytterligare.&lt;br&gt;Viktiga forskningsområden är förbränningsteknik, utnyttjande av bio-&lt;br&gt;energi, vind, sol och geotermi samt effektivisering av den energiinten-&lt;br&gt;siva industrins energianvändning och energiproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning (BFR) planerar en fortsatt kraftfull&lt;br&gt;satsning på forskning, utveckling och experimentbyggande avseende nya&lt;br&gt;miljövänliga energisystem, värmepumpar, solvärme och energilagring.&lt;br&gt;Vidare erbjuder bebyggelsen möjligheter till energieffektivisering som&lt;br&gt;inte har tagits till vara. BFR anger att energifrågornas roll i den&lt;br&gt;kommunala planeringen och i själva byggprocessen är viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stöder, med medel från&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet, grundforskning av betydelse för energi-&lt;br&gt;området, främst för utvecklingen av fömybara energikällor och metoder&lt;br&gt;för effektivare energiomvandling och -användning. Vidare ingår forsk-&lt;br&gt;ning om hur dagens energisystem påverkar miljö och klimat. Under de&lt;br&gt;senaste åren har en betydande satsning skett på rekryteringsstimulerande&lt;br&gt;åtgärder i form av doktorand- och forskarassistenttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att stödja miljö-&lt;br&gt;och energirelaterad transportforskning. Ett särskilt program genomförs&lt;br&gt;som skall belysa förutsättningarna för att genomföra strukturella för-&lt;br&gt;ändringar inom transportsektorn i syfte att minska energiförbrukningen&lt;br&gt;och miljöbelastningen. TFB disponerar också särskilda anslag för ut-&lt;br&gt;veckling och demonstration av dels energibesparande motorteknik för&lt;br&gt;bl.a. bussar, dels användning av motoralkoholer. TFB föreslår i sin&lt;br&gt;anslagsframställning att energimedlen skall integreras i beredningens&lt;br&gt;ordinarie anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studsvik AB, som är ett dotterbolag till Vattenfall AB, har programan-&lt;br&gt;svar för den kärntekniska forskningen och utvecklingsverksamheten.&lt;br&gt;Syftet med verksamheten är dels långsiktig kunskapsuppbyggnad hos de&lt;br&gt;deltagande parterna, dels bevarande av kämkraftsindustrins kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd utgår till dels driften av forskningsreaktom R2, dels pro-&lt;br&gt;grammen Ny kärnteknik och Övrig kärnteknisk FoU. Studsvik AB&lt;br&gt;deltar vidare i EG:s fusionsforskning inom ramen för det associations-&lt;br&gt;avtal som Sverige tecknade med Euratom år 1976. Studsvik AB begär&lt;br&gt;medel för nationell delfinansiering för deltagande i den materialtekniska&lt;br&gt;forskningen inom EG:s fusionsteknologiprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programrådet vid Studsvik har till uppgift att beställa insatser inom&lt;br&gt;området för icke kärnteknisk forskning och utveckling som finansieras&lt;br&gt;med statsanslag och som utförs av tre företag på Studsvik. Från anslaget&lt;br&gt;Energiforskning under tolfte huvudtiteln utgår statsanslag till distribu-&lt;br&gt;tionsteknik vid bolaget Fjärrvärmeutveckling FVU AB samt till mate-&lt;br&gt;rialteknik vid Studsvik Material AB. Över anslaget Bioenergiforskning&lt;br&gt;under nionde huvudtiteln utgår anslag till forgasnings- och förbrännings-&lt;br&gt;teknik vid TPS Termiska Processer AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) fördelar inte några medel&lt;br&gt;inom ramen för energiforskningsprogrammet. TFR har emellertid över-&lt;br&gt;tagit ansvaret för den energirelaterade inomvetenskapligt motiverade&lt;br&gt;tekniska grundforskning som tidigare finansierades av bl.a. STU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en hearing på Näringsdepartementet i oktober 1992 har framför-&lt;br&gt;allt Energiforskningsgruppens och IVA:s rapporter diskuterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för energiforskningen är att skapa vetenskaplig&lt;br&gt;och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna&lt;br&gt;och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet&lt;br&gt;i enlighet med riksdagens riktlinjer for energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) är energipolitikens mål att på kort&lt;br&gt;och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med om-&lt;br&gt;världen konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå från vad&lt;br&gt;natur och miljö kan bära. Regeringens förslag i budgetpropositionen&lt;br&gt;(prop. 1992/93:100 bil. 13) innebär en utökning av insatserna på energi-&lt;br&gt;området under nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt med nationella insatser för att främja kvalificerad&lt;br&gt;forskning och utveckling inom energiområdet. Dessa insatser skall&lt;br&gt;möjliggöra utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet&lt;br&gt;med 1991 års energipolitiska beslut. Betydelsen av energiforskningen&lt;br&gt;har fått ökad aktualitet genom att ramkonventionen om klimatföränd-&lt;br&gt;ringar undertecknades i Rio de Janeiro år 1992. Energiforskningen har&lt;br&gt;stor betydelse för att ta fram energialternativ baserade på fömybara&lt;br&gt;energikällor och effektiv energianvändning. För att tillgodose dessa krav&lt;br&gt;bör forskningen ha en långsiktig och uthållig inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bör syfta till att skapa en bred vetenskaplig och teknisk kompe-&lt;br&gt;tens, såväl beträffande tillförsel och användning av energi som i fråga&lt;br&gt;om energisystemets miljökonsekvenser. En målinriktad forskning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hög kvalitet är en nödvändig förutsättning för att säkra en god kvalitet&lt;br&gt;på utbildningen inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att energifrågornas betydelse för miljö, klimat och&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin utgör skäl for att hålla den statligt finansierade&lt;br&gt;energiforskningen samman i ett program. Detta synsätt ligger väl i linje&lt;br&gt;med de synpunkter som har framförts av NUTEK, IVA och Energi-&lt;br&gt;forskningsgruppen. NUTEK bör även i fortsättningen vara ansvarig för&lt;br&gt;samordningen mellan de programorgan som fördelar medel inom ramen&lt;br&gt;för energiforskningsprogrammet. Energiforskningen bör i högre grad än&lt;br&gt;nu samordnas med annan forskning och utveckling, varvid möjligheter&lt;br&gt;till ytterligare rationalisering av verksamheten bör tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet bör inriktas mot energirelaterad grundforskning och lång-&lt;br&gt;siktig kompetensuppbyggnad inom basteknologier på energiområdet&lt;br&gt;samt energisystemstudier, medan kraftindustrin och andra företag som&lt;br&gt;verkar inom energisystemet bör ta ett större ansvar för branschinriktad&lt;br&gt;forskning och utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Regeringen&lt;br&gt;har inhämtat att Svenska Kraftverksföreningen, Vattenfall AB, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen och Svenska Kraftnät har bildat ett gemensamt bolag,&lt;br&gt;Elforsk, för att bedriva forskning och utveckling inom områden av be-&lt;br&gt;tydelse för produktion, distribution, överföring och användning av elekt-&lt;br&gt;riticitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden där de kommersiella förutsättningarna är svaga, men&lt;br&gt;den långsiktiga inriktningen av energipolitiken motiverar särskilda in-&lt;br&gt;satser, bör staten bidra med finansiering av utvecklings- och demonstra-&lt;br&gt;tionsverksamhet på energiområdet med medel ur dels Energiteknikfon-&lt;br&gt;den, dels anslaget för främjande av biobränsleanvändning under nionde&lt;br&gt;huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om effektivare användning av energi är av väsentlig bety-&lt;br&gt;delse. Med hänsyn till att transportsektorn står för närmare en fjärdedel&lt;br&gt;av energianvändningen och ca 60 % av oljeanvändningen och även&lt;br&gt;svarar för en mycket stor del av miljöbelastningen i samband med&lt;br&gt;energianvändningen bör denna sektor uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare föreslagit ökade satsningar på informations-&lt;br&gt;teknologi och fordonsteknisk forskning. Dessa satsningar bör få rele-&lt;br&gt;vans för bl.a. framtida energitillförsel och energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den här angivna inriktningen av energiforskningen är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening möjligt att minska anslagen för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Forskningens omfattning och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med tyngdpunkten i frågor som&lt;br&gt;rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning och förvaltning.&lt;br&gt;Dessa frågor är till sin karaktär sektorsövergripande och forskningen&lt;br&gt;finns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner. Den forskning som&lt;br&gt;bedrivs har direkt och indirekt betydelse när det gäller konkurrenskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välfärd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande forskningen bedrivs främst inom de tekniska&lt;br&gt;högskolorna men också på en rad institutioner vid landets stora univer-&lt;br&gt;sitet samt några regionala högskolor. Tillämpad forskning och utveck-&lt;br&gt;ling bedrivs i huvudsak inom institut och i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskningen har en heterogen avnämargrupp, omfattande alla de&lt;br&gt;parter, som agerar inom samhällsbyggande och förvaltning, d.v.s. stat,&lt;br&gt;kommuner, förvaltare, byggherrar, arkitekter och konsulter, byggent-&lt;br&gt;reprenörer och byggmaterialindustrin samt försäkringsbolagen. Bran-&lt;br&gt;schen innehåller en stor andel små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga finansieringen av byggforskningen kanaliseras i huvud-&lt;br&gt;sak via Statens råd for byggnadsforskning (BFR). Cirka hälften av&lt;br&gt;BFR:s medel fördelas till forskning vid universitet och högskolor. Res-&lt;br&gt;ten går till forskningsinstitut, enskilda företag samt kommuner och&lt;br&gt;statliga institutioner. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) är till&lt;br&gt;övervägande del anslagsfinansierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning (BFR) planerar, initierar, samordnar&lt;br&gt;och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete. BFR:s verksamhets-&lt;br&gt;område definieras som FoU-verksamhet kring förändringen och utform-&lt;br&gt;ningen av den byggda miljön med hjälp av markanvändning, byggande&lt;br&gt;och förvaltning. Utvärderingar av FoU-insatser och information om&lt;br&gt;FoU-resultat av ny teknik är viktiga delar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR skall bl.a. verka för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- långsiktig kunskapsuppbyggnad genom satsning på forskarmiljöer och&lt;br&gt;forskartjänster främst vid universitet och högskolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklings- och experimentverksamhet som ger byggsektorn använd-&lt;br&gt;bar kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med&lt;br&gt;ansvar för bl.a. ny energiteknik i bebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning (SIB) är ett forskningsutförande&lt;br&gt;institut inom samhällsbyggnadsområdet, till formen en myndighet (in-&lt;br&gt;struktion 1988:930). Verksamheten är inriktad mot följande områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- boende, bostadsförsöijning och bostadspolitik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och&lt;br&gt;förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klimat- och installations frågor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Näringsdepartementet gav i maj 1992 förre statssekretera-&lt;br&gt;ren vid Utbildningsdepartementet, Sverker Gustavsson, i uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av verksamheten vid SIB. En rapport från översynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlämnades den 15 september 1992. Rapporten har remissbe hand lats.&lt;br&gt;En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig på Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överläggningar med branschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av riksdagens beslut med anledning av 1990 års forsk-&lt;br&gt;ningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:BoU19,&lt;br&gt;rskr. 1989/90:339) har överläggningar förts mellan företrädare för&lt;br&gt;regeringen och näringslivet om ökade insatser från näringslivet för&lt;br&gt;byggforskning. I kompletteringspropositionen våren 1991 (prop. 1990/&lt;br&gt;91:150, bil. 11:10, bet. 1990/91 :BoU6y, rskr. 1990/91:390) redogjorde&lt;br&gt;regeringen för de förda överläggningarna och de resultat som hade&lt;br&gt;uppnåtts. Vid sin behandling av propositionen noterade bostadsutskottet&lt;br&gt;med tillfredsställelse att överenskommelse om ett ökat engagemang&lt;br&gt;kunnat träffas med del av branschen. Utskottet ansåg att överläggningar-&lt;br&gt;na borde fortsätta. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med tidigare riksdagsbeslut har överläggningarna därefter&lt;br&gt;fortsatt. Dessa har förts under en period av extrem lågkonjunktur som&lt;br&gt;innebär stora svårigheter för en betydande del av byggsektorn. Trots&lt;br&gt;byggbranschens problem har propåerna om ökad medverkan från bran-&lt;br&gt;schens sida mötts av en positiv attityd. Behovet av satsningar på forsk-&lt;br&gt;ning, utveckling och utbildning har understrukits. Resultaten från över-&lt;br&gt;läggningarna har redovisats for Näringsdepartementet i en särskild&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvärldsförändringama inom bygg-, bostads- och fastighetsmarknader-&lt;br&gt;na är stora. Internationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och&lt;br&gt;ett eventuellt svenskt medlemsskap i EG öppnar nya möjligheter sam-&lt;br&gt;tidigt som kraven på de svenska företagen skärps. Kunskapsutveck-&lt;br&gt;lingen måste vara långsiktig samtidigt som den bör vara flexibel och&lt;br&gt;kunna anpassas till snabbt ändrade förutsättningar. Det internationella&lt;br&gt;forskningssamarbetet växer i betydelse. Det innebär att svenska forsk-&lt;br&gt;ningsmiljöer måste framstå som attraktiva vid en internationell jäm-&lt;br&gt;förelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på&lt;br&gt;effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet, minskade&lt;br&gt;bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar ställer den svens-&lt;br&gt;ka bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden inför nya utmaningar som&lt;br&gt;kräver ny, hållbar kunskap. Den byggda miljöns betydelse för lokal,&lt;br&gt;regional och nationell utveckling är betydande. Den spelar också en&lt;br&gt;viktig roll när det gäller utländska företags och organisationers vilja att&lt;br&gt;investera och etablera sig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den internationella utvecklingen, förutsättningarna i&lt;br&gt;Sverige och strävandena att underlätta tillväxt och konkurrenskraft bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den framtida inrikningen i ökad utsträckning syfta till stöd för en ut-&lt;br&gt;veckling vars bärkraft ligger i medveten resurshushållning och integre-&lt;br&gt;rade, miljöanpassade lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna förändrade omvärld är svensk byggforskning av strategisk&lt;br&gt;betydelse. Det finns en växande insikt inom branschen om behovet av&lt;br&gt;ökat engagemang när det gäller den tillämpade forskningen. Det stats-&lt;br&gt;finansiella läget ställer vidare krav på förnyelse och effektivisering av&lt;br&gt;de stadiga insatserna för byggforskning. De stadiga insatserna måste&lt;br&gt;därför samordnas och koncentreras. Regeringen har också den allmänna&lt;br&gt;uppfattningen att sektorforskning etc. i viss utsträckning bör vara kon-&lt;br&gt;kurrensutsatt. Förmågan att erhålla extern finansiering kan ses som ett&lt;br&gt;kvitto på att forskningen har relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens resurser för byggforskning bör i framtiden i huvudsak kon-&lt;br&gt;centreras till BFR och de tekniska högskolorna. BFR bör, i egenskap av&lt;br&gt;ansvarigt sektorsorgan, ha till uppgift att samordna de stadiga resur-&lt;br&gt;serna för forskning och utveckling avseende markanvändning, bygg-&lt;br&gt;ande, anläggningsverksamhet och förvaltning. BFR bör vidare verka för&lt;br&gt;en effektiv arbetsfördelning mellan forskningsfinansierande organ inom&lt;br&gt;angränsande forskningsområden så att dubbelarbete kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här angivna bakgrunden finner regeringen det vidare angelä-&lt;br&gt;get att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. I det föl-&lt;br&gt;jande lämnas förslag till en förändringsstrategi. Huvuddragen i denna&lt;br&gt;innebär att en ny institution för bygg- och fastighetsforskning bildas&lt;br&gt;med koppling till Kungtiga Tekniska Högskolan (KTH) men med loka-&lt;br&gt;lisering till Gävle. Förslaget innebär vidare att verksamheten vid SIB&lt;br&gt;under kommande budgetår koncentreras på samhällsvetenskapligt in-&lt;br&gt;riktad forskning samt att att denna forskning snarast utvärderas. Reger-&lt;br&gt;ingen vill i sammanhanget betona vikten av att forskning om de sociala&lt;br&gt;aspekterna kring den byggda miljön har fortsatt hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny institution för bygg- och fastighetsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny institution för bygg- och fastighetsforskning bör bildas den 1 juli&lt;br&gt;1993 med lokalisering till Gävle. Organisatoriskt bör institutionen in-&lt;br&gt;ordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer att bildas av de&lt;br&gt;nuvarande sektionerna för arkitektur, lantmäteri och väg- och vatten-&lt;br&gt;byggnad. Institutionen avses bli ett komplement till och en förstärkning&lt;br&gt;av delfakulteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen bör inriktas på forsk-&lt;br&gt;ningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och fastighets-&lt;br&gt;sektorn. En följd av att nybyggandet av bostäder och lokaler förväntas&lt;br&gt;minska de närmaste åren blir att tyngdpunkten i byggandet förskjuts mot&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar. Frågeställningar om förvaltning, dvs. drift,&lt;br&gt;skötsel och underhåll av fastigheter samt av den byggda miljön i övrigt,&lt;br&gt;blir allt viktigare. Det växande behovet av att i ökad omfattning integre-&lt;br&gt;ra det ekonomiska perspektivet i markanvändningsplanering, byggande&lt;br&gt;och förvaltning ställer krav på forskningsinsatser inom bygg- och fastig-&lt;br&gt;hetsekonomi. Forskningsområden för den nya institutionen kan vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkludera förvaltning och boendekvalitet. Andra viktiga områden är&lt;br&gt;materialforskning med inriktning mot beständighet och kvalitet samt&lt;br&gt;metoder att uppnå god luftkvalitet i både befintliga och nya byggnader.&lt;br&gt;Vidare är informationsteknologins användning i projektering, byggande&lt;br&gt;och förvaltning av såväl byggnader som infrastruktur ett viktigt FoU-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya institutionen bör ingå den verksamhet inom nuvarande SIB&lt;br&gt;som passar in i KTH:s profil och har relevans för bygg- och fastighets-&lt;br&gt;sektorn. Detta innebär att motsvarande verksamhet inom ramen for SIB&lt;br&gt;upphör. Institutionen bör inrymma ett antal professurer, bl.a. de som&lt;br&gt;redan har tillsatts inom SIB samt den professur i nationalekonomi som&lt;br&gt;är under tillsättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att institutionen blir en del av KTH skapas en koppling mellan&lt;br&gt;den forskning som kommer att bedrivas inom institutionen och utbild-&lt;br&gt;ning och forskning inom övriga KTH. Professorer och forskare som&lt;br&gt;kommer att tillhöra den nya institutionen bör dela sin tid mellan KTH i&lt;br&gt;Stockholm och Gävle. Teknologer och forskare vid KTH får möjlighet&lt;br&gt;att utnyttja de laboratorieresurser m.m. som kommer att finnas vid&lt;br&gt;institutionen i Gävle för bl.a. examensarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya högskoleinstitutionen kommer att innebära en kompetens-&lt;br&gt;mässig förstärkning av regionen som inrymmer utvecklingsmöjligheter.&lt;br&gt;Samverkan med högskolan i Gävle bör utvecklas. Personal vid institu-&lt;br&gt;tionen bör delta i utbildningen inom högskolan. Vidare finns förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att institutionen, tillsammans med högskolan, skall kunna&lt;br&gt;medverka till att utveckla en sådan civilingenjörsutbildning med inrikt-&lt;br&gt;ning på bygg- och fastighetsekonomi som har föreslagits vid KTH. När-&lt;br&gt;heten till Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;i Gävle innebär möjligheter att inom institutionen bygga upp nya FoU-&lt;br&gt;miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att den nya institutionen inledningsvis får en omsätt-&lt;br&gt;ning i ekonomiska termer motsvarande två tredjedelar av verksamheten&lt;br&gt;vid SIB. Det är rimligt att staten via BFR tillskjuter en viss basfinansie-&lt;br&gt;ring. Mot bakgrund av den nya högskoleinstitutionens föreslagna in-&lt;br&gt;riktning gör regeringen bedömningen att branschen kommer att finan-&lt;br&gt;siera specifika forskningsprojekt vid institutionen. Institutionen kommer&lt;br&gt;också, på sedvanligt sätt, att kunna söka särskilda projektmedel hos&lt;br&gt;forskningsråd etc. i konkurrens med andra forskningsutförare. Omfatt-&lt;br&gt;ningen av verksamheten blir slutligen beroende av i vilken utsträckning&lt;br&gt;beställare av forskning kommer att utnyttja institutionens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna&lt;br&gt;förslag till hur den nya högskoleinstitutionen skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapligt inriktad forskning vid SIB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av SIB:s verksamhet finns delar, bl.a. inom den samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;forskningen avseende bostadspolitik och bostadssociala frågor, som inte&lt;br&gt;naturligen hör hemma inom den föreslagna KTH-institutionen utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passar bättre tillsammans med annan högskoleforskning. Forskning av&lt;br&gt;likartat slag bedrivs inom olika universitet och högskolor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tidigare betonat vikten av en samhällsvetenskap-&lt;br&gt;lig forskning om bostadspolitik och bostadssociala frågor med hög&lt;br&gt;kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av byggforskningen måste&lt;br&gt;därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forsk-&lt;br&gt;ning av detta slag, i likhet med byggforskningen i övrigt, måste samti-&lt;br&gt;digt i ökad utsträckning bedrivas med stöd från forskningsråd, sektors-&lt;br&gt;organ och andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte nu tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagan-&lt;br&gt;de till framtiden for den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid&lt;br&gt;SIB. Regeringen avser därför att låta utvärdera denna del av SIB:s&lt;br&gt;nuvarande verksamhet och pröva förutsättningarna för dess fortsatta&lt;br&gt;existens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1993/94 bör den samhällsvetenskapligt inriktade verksam-&lt;br&gt;heten vid SIB fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcklig&lt;br&gt;finansiering bör garanteras under detta år i avvaktan på ställningstagan-&lt;br&gt;de till utredningens förslag. Regeringen utesluter således inte att fortsatt&lt;br&gt;statligt stöd i någon omfattning kan ges under åren därefter via Uppsala&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna innebär att Utbildningsdepartementet får&lt;br&gt;ansvaret för den föreslagna KTH-institutionen liksom för beredningen&lt;br&gt;av frågan om den samhällsvetenskapligt inriktade forskningens omfatt-&lt;br&gt;ning och organisation. SIB bör upphöra den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av Statens&lt;br&gt;institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att&lt;br&gt;vidta erforderliga åtgärder for att avveckla institutet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.7 Fördjupad prövning av FoU-myndigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;12.7.1 Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är enligt sin instruktion&lt;br&gt;(1991:960) central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets&lt;br&gt;tillväxt och förnyelse samt for omställning av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 13 s. 20-33 har redovisats en&lt;br&gt;fördjupad prövning av verksamheten vid NUTEK avseende verksam-&lt;br&gt;hetsområdena Utredningar och utvärderingar, Företagsutveckling, Re-&lt;br&gt;gional utveckling samt Energiförsörjning, energianvändning och elsäker-&lt;br&gt;het. Övergripande mål, resultatbedömning, fördjupad prövning, resurser&lt;br&gt;m.m. för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling redo-&lt;br&gt;visas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96 redovisat resultaten av verksamheten samt förslag till&lt;br&gt;inriktning inom bl.a. området teknisk forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den analys NUTEK har genomfört av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den industrirelaterade forskningen föreslår NUTEK en ny&lt;br&gt;programstruktur för teknisk FoU liksom för energiforskningen (anslaget&lt;br&gt;till Energiforskning). En utgångspunkt för de föreslagna satsningarna är&lt;br&gt;att de skall koncentreras till teknologier med tillämpningar inom flera&lt;br&gt;delar av näringslivet och till FoU-områden där svenska företag har&lt;br&gt;särskilt goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Insatserna bör&lt;br&gt;enligt NUTEK koncentreras till följande prioriterade teknikområden.&lt;br&gt;Nya basteknologier och deras användning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informationsteknologi och dess tillämpningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Materialteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bioteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Teknik för komplexa system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Energirelevanta basteknologier (anslaget till Energiforskning)&lt;br&gt;Utvecklingsområden for svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Biomedicinsk teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Produktionsteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Processteknik/Energiintensiv industri (även anslaget till Energi-&lt;br&gt;forskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Transportteknik/Transportsektom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljöteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bioenergi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kraft-/värmetillförsel (även anslaget till Energiforskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin anslagsframställning för samtliga dessa områden&lt;br&gt;föreslagit nya ramprogram och insatsområden respektive fortsättningar&lt;br&gt;av pågående program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt program rörande elva tvärvetenskapliga konsortier inom&lt;br&gt;högskolan finansieras för närvarande under ett eget anslag, Material-&lt;br&gt;teknisk forskning. Programmet leds och finansieras gemensamt av&lt;br&gt;NUTEK och NFR. NUTEK föreslår att 42,2 miljoner kronor anvisas&lt;br&gt;för konsortieverksamheten för budgetåret 1993/94. Därutöver har&lt;br&gt;NUTEK föreslagit att 10 miljoner kronor per år avsätts från löntagar-&lt;br&gt;fondsmedel för en förstärkning och ökad industrianknytning av konsor-&lt;br&gt;tierna. Vidare har NUTEK föreslagit satsningar på s.k. teknopoler.&lt;br&gt;Denna senare fråga har tagits upp i budgetpropositionen (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 13) under anslaget B 5. Småföretagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste sex åren har NUTEK (tidigare STU och Statens&lt;br&gt;energiverk) årligen genomfört utvärderingar inom FoU-området för-&lt;br&gt;delade på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvalitetsvärderingar med hjälp av internationella bedömare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppföljningar av industriforskningsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvärderingar och uppföljningar av aktörsgrupper, arbetsformer, olika&lt;br&gt;särskilda insatser, effektmätningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att säkerställa en konsistent uppföljning, samlas varje år in&lt;br&gt;rapporter från samtliga forskargrupper vid universitet och högskolor&lt;br&gt;som har erhållit stöd och bidrag från NUTEK. En motsvarande upp-&lt;br&gt;följning görs av verksamheten vid industriforskningsinstitut och pro-&lt;br&gt;gramstyrelser (tidigare under beteckningen kollektivforskning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av resultatmått fortsätter. Under slutet av år 1991 och&lt;br&gt;början av år 1992 genomfördes ett försöksprojekt. Nio program valdes&lt;br&gt;ut fördelade på grundläggande forskning, industriforskning, tillämpad&lt;br&gt;forskning, utvecklingsinsatser och demonstrationsprojekt finansierade&lt;br&gt;via Energiteknikfonden. Internationella erfarenheter utnyttjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektet har utmynnat i förslag till resultatmått och indikatorer för de&lt;br&gt;nio programmen, inklusive uppgifter om vilka underlagsdata dessa&lt;br&gt;förutsätter. Avsikten är att med tämligen enkla, främst kvantitativa mått&lt;br&gt;löpande följa programmen. Resultatmåtten kompletterar utvärderingarna&lt;br&gt;som är mer analysinriktade. Erfarenheterna från försöksprojektet kom-&lt;br&gt;mer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att involvera flera&lt;br&gt;program och engagera fler intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning&lt;br&gt;och utveckling vid NUTEK är att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och&lt;br&gt;den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidra till att skapa kunskap och kompetens inom det teknikveten-&lt;br&gt;skapliga området på universitet, högskolor samt i näringslivet för&lt;br&gt;utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med&lt;br&gt;de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel föreslås for verksamhetsområdet under anslagen på tolfte&lt;br&gt;huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 14.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser inom industriforskningssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiskt FoU-samarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;samt under anslagen på nionde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bioenergiforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag för ny energiteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Främjande av biobränsleanvändningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13) har medel före-&lt;br&gt;slagits för verksamhetsområdet under anslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser för ny energiteknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag till energiteknikfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den redovisning NUTEK har lämnat i sin för-&lt;br&gt;djupade anslagsframställning bedömer regeringen att verksamheten i allt&lt;br&gt;väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande&lt;br&gt;resultat uppnåtts. Detta bekräftas också av de utvärderingar av olika&lt;br&gt;program och projekt som har gjorts under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att NUTEK: s resultatredovisningar bör vidareut-&lt;br&gt;vecklas så att det blir möjligt att i framtiden värdera prestationer och&lt;br&gt;effekter på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer&lt;br&gt;och effekter bör utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta&lt;br&gt;värdeskalor liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån&lt;br&gt;graden av framgång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I&lt;br&gt;övrigt bör NUTEK göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av&lt;br&gt;resultatens innehåll och värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FoU-området finns ständigt betydande behov av insatser.&lt;br&gt;Begränsade resurser förutsätter emellertid prioriteringar. Regering och&lt;br&gt;riksdag har det yttersta ansvaret for prioriteringarna medan det är&lt;br&gt;NUTEK:s uppgift att ta fram underlag och förslag till prioriteringar.&lt;br&gt;Det är således inte tillräckligt att föreslå generella medelsökningar för&lt;br&gt;projekt och program utan vaije förslag bör rangordnas i förhållande till&lt;br&gt;de övriga. NUTEK måste även kunna motivera förslag till ökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sina insatser har NUTEK och det tidigare STU utgjort ett viktigt&lt;br&gt;teknikpolitiskt instrument i det medellånga och långa tidsperspektivet.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att detta kommer att gälla även för den kommande&lt;br&gt;treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi (IT) har utvecklats till ett teknikområde som&lt;br&gt;utgör basteknologi för nästan all modem industriell verksamhet. Den&lt;br&gt;berör i dag praktiskt taget också all övrig näringslivsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.3.1 redovisat sina överväganden beträf-&lt;br&gt;fande insatser inom området informationsteknologi. Genom de ökade&lt;br&gt;insatser som föreslås möjliggörs förstärkningar inom främst områdena&lt;br&gt;mikroelektronik, datavetenskap, kommunikation och FoU för god IT-&lt;br&gt;användning. NUTEK ges vidare möjlighet att verka för att industri-&lt;br&gt;relevanta kompetenscentra inrättas inom IT-området. Vidare bör små&lt;br&gt;och medelstora företag ges ökade möjligheter att medverka i forskning&lt;br&gt;inom IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör liksom tidigare prioritera områdena materialteknik, bio-&lt;br&gt;teknik och biomedicinsk teknik. Miljötekniska hänsyn tas genom att&lt;br&gt;miljökonsekvensanalyser görs för alla projekt och program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom avancerade teknikområden som informationsteknologi, elek-&lt;br&gt;tronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan forskning och&lt;br&gt;kommersiella produkter många gånger kort. NUTEK bör därför avsätta&lt;br&gt;ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärs-&lt;br&gt;verksamheter fiämst inom NUTEK:s prioriterade teknikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.3.2 redovisat sina överväganden beträf-&lt;br&gt;fande insatser på det materialtekniska området samt programmet för&lt;br&gt;tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med industrisamarbete.&lt;br&gt;Det är angeläget att pågående FoU-aktiviteter på området fortsätter och&lt;br&gt;vidareutvecklas. Verksamheten vid materialkonsortierna bör fortsätta i&lt;br&gt;en något ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av regeringens mål for näringspolitiken är att främja utvecklingen&lt;br&gt;i små och medelstora företag. En rad åtgärder har vidtagits av rege-&lt;br&gt;ringen i detta syfte, t.ex. när det gäller kapitalförsörjningen. Utveck-&lt;br&gt;lingen av småföretag förutsätter även kunskapsuppbyggnad. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför, vilket närmare har beskrivits i avsnitt 12.2.4, inledande&lt;br&gt;satsningar på FoU-program för små och medelstora företag inom en&lt;br&gt;kostnadsram om 10 miljoner kronor per år. Vidare föreslås åtgärder för&lt;br&gt;att underlätta anställning av civilingenjörer i småföretag. Kostnaderna&lt;br&gt;för dessa senare satsningar beräknas till ca 10 miljoner kronor i form av&lt;br&gt;ett engångsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det internationella samarbetet bör ytterligare medel avsättas för&lt;br&gt;Eureka. De utökade insatserna har preliminärt beräknats till ca 20 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Dessa är avsedda att underlätta samarbetet mellan de&lt;br&gt;mindre och större företagen i Eurekaprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör vidare öka sina insatser när det gäller den träråvaru-&lt;br&gt;baserade industrin. Kunskapsförsörjningen inom detta område har&lt;br&gt;nyligen utretts, (se avsnitt 12.4.5). NUTEK bör nu tillföras medel for&lt;br&gt;att bidra till att ett program för kunskapsförsörjning byggs upp. För&lt;br&gt;ändamålet beräknas 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare, under det hittillsvarande programmet Ny kunskap,&lt;br&gt;bör en viss del av resurserna under det nya programmet Nya bastekno-&lt;br&gt;logier och deras användning hållas fria för projektstöd utanför ram-&lt;br&gt;programmen för kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser&lt;br&gt;av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen. Programmet beskrivs&lt;br&gt;närmare under avsnitt 12.4.4. För detta ändamål har beräknats en årlig&lt;br&gt;ram om 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flygteknisk forskning har beräknats 10 miljoner kronor för de in-&lt;br&gt;satser som faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. En&lt;br&gt;närmare beskrivning av programmet finns i avsnittet om Försvarsdepar-&lt;br&gt;tementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat sina överväganden beträffande&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet. NUTEK bör även under den kommande&lt;br&gt;treårsperioden ha det övergripande ansvaret for programmet. I enlighet&lt;br&gt;med de riktlinjer som har föreslagits för energiforskningen bör denna i&lt;br&gt;högre grad än nu samordnas med annan forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny programindelning bör införas för verksamhetsområdet Teknisk&lt;br&gt;forskning och utveckling vid NUTEK och omfatta huvudprogrammen&lt;br&gt;&amp;quot;Nya basteknologier och deras användning&amp;quot; samt &amp;quot;Utvecklingsområden&lt;br&gt;for svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar&amp;quot;. Därmed frångås den&lt;br&gt;nuvarande indelningen i Ny kunskap, Ny teknik och Nya produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsbunden industriforskning (tidigare benämnd kollektivforskning)&lt;br&gt;erhåller 189 miljoner kronor från NUTEK budgetåret 1992/93. Mot-&lt;br&gt;svarande industrifinansiering uppgår till ca 500 miljoner kronor. Under&lt;br&gt;innevarande verksamhetsår påböijas en omstrukturering av industri-&lt;br&gt;forskningssystemet i avsikt att öka effektiviteten och att ytterligare&lt;br&gt;stärka denna forsknings ställning som brygga mellan industrin och uni-&lt;br&gt;versitets- och högskolesystemet. Regeringen beräknar att verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under budgetåret 1993/94 kommer att bedrivas inom ungefar oför-&lt;br&gt;ändrade ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det treårsprogram som lades fast våren 1990 behandlades bland&lt;br&gt;internationella frågor behovet av en ökad satsning på projekt som utförs&lt;br&gt;i europeiskt samarbete, exempelvis inom EG:s ramprogram för FoU&lt;br&gt;och Eureka. NUTEK bör i fortsättningen lägga stor vikt vid svensk&lt;br&gt;medverkan i dessa samarbetsprogram. För medverkan i Eureka förutses&lt;br&gt;som tidigare har nämnts, vissa ökade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.2 Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller&lt;br&gt;den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning&lt;br&gt;och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988:343) ta initiativ till,&lt;br&gt;samordna och fördela det statliga stödet till forskning och utveckling&lt;br&gt;inom svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrel-&lt;br&gt;sen bereda ärenden rörande internationellt rymd- och fjärranalyssam-&lt;br&gt;arbete samt vara kontaktorgan för internationella organisationer och&lt;br&gt;utländska institutioner inom sitt verksamhetsområde. Rymdstyrelsen&lt;br&gt;skall dessutom bereda ärenden om tillstånd för och utöva kontroll av&lt;br&gt;rymdverksamhet, föra register över rymdföremål samt främja en ända-&lt;br&gt;målsenlig informations- och dokumentationsverksamhet inom rymd- och&lt;br&gt;fjärranalysområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsens verksamhet finansieras under Näringsdepartementets&lt;br&gt;och Utbildningsdepartementets huvudtitlar genom program för nationell&lt;br&gt;rymdverksamhet och internationellt rymdsamarbete samt under Närings-&lt;br&gt;departementets huvudtitel ett program för ledning och samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för verksamheten anvisas för innevarande budgetår under&lt;br&gt;följande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6. Nationell rymdverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 439 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 287 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 18. Rymdforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 19. Europeisk forskningssamverkan&lt;br&gt;(Rymdstyrelsens del)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 257 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 040 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;618 023 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen&lt;br&gt;har Rymdstyrelsen anmodats att till regeringen inge en särskild rapport&lt;br&gt;innehållande en mål- och resultatanalys av Rymdstyrelsens verksamhet.&lt;br&gt;Enligt direktiven innehåller rapporten dels en målstruktur för närings-&lt;br&gt;och forskningspolitiskt finansierad rymdverksamhet, dels en till mål-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturen anknuten modell för resultatanalys med förslag till resultat-&lt;br&gt;mått. Som ett demonstrationsexempel utnyttjas modellen för en resultat-&lt;br&gt;analys baserad på en enkätundersökning bland 14 större och mindre&lt;br&gt;rymdföretag. Dessutom lämnar Rymdstyrelsen en redogörelse för ett&lt;br&gt;med svensk rymdindustri samfinansierat utvecklingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen eller riktlinjerna för den svenska rymdverk-&lt;br&gt;samheten har successivt vuxit fram ur bland annat regeringens av riks-&lt;br&gt;dagen antagna propositioner och konventionen för European Space&lt;br&gt;Agency, ESA, om hur rymdsamarbete skall bedrivas. De kan samman-&lt;br&gt;fattas i fyra övergripande politiska mål, nämligen forsknings-, närings-,&lt;br&gt;Europa- och regionalpolitiska mål, för den svenska rymdverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen föreslår i sin särskilda rapport att verksamheten skall&lt;br&gt;redovisas enligt de två första övergripande målen, nämligen de forsk-&lt;br&gt;nings- respektive näringspolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under Utbildningsdepartementets avsnitt redogjort för&lt;br&gt;den forskmngspoUtiska delen av Rymdstyrelsens verksamhet som i&lt;br&gt;större eller mindre utsträckning även berör näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De näringspolitiska målen har Rymdstyrelsen angivit som att åstad-&lt;br&gt;komma ökad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknikspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europasamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regionutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa mål har Rymdstyrelsen delat upp i ett antal delmål. Till varje&lt;br&gt;delmål finns ett eller flera resultatmått eller mätbara variabler kopplade.&lt;br&gt;I syfte att värdera den näringspolitiska måluppfyllelsen har Rymdsty-&lt;br&gt;relsen i enkätundersökningen prövat att utnyttja 18 olika resultatmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;br&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kommande treårsperioden skall de näringspolitiska målen&lt;br&gt;för Rymdstyrelsens verksamhet vara att åstadkomma ökad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att&lt;br&gt;utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter&lt;br&gt;även utanför rymdindustrin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv&lt;br&gt;partner i det europeiska industrisamarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i&lt;br&gt;Kirunaregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande medel föreslås för Rymdstyrelsens verksamhet under an-&lt;br&gt;slagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;700 000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 5. Nationell rymdverksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&amp;nbsp;300 000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;450&amp;nbsp;100 000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 25. Rymdforskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43 925 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 27. Europeisk forskningssamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Rymdstyrelsens del) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80 040 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram för Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 700 000kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 700 000kr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 700 000kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram för Nationell rymdverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 300 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54 300 000 kr&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54 300 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram för Europeiskt rymdsamarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450 100 000 kr 450 100 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;450 100 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller bemyndiganden för regeringen för betalningar under&lt;br&gt;kommande budgetår dels inom nationell rymdverksamhet om högst&lt;br&gt;131 000 000 kr, dels inom europeiskt rymdsamarbete om högst&lt;br&gt;192 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att Rymdstyrelsens fördjupade anslagsframställning&lt;br&gt;samt den i särskild ordning ingivna mål- och resultatanalysen utgör ett bra&lt;br&gt;och relevant underlag för beslut om inriktningen av den svenska rymd-&lt;br&gt;verksamheten under budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den målanalys som&lt;br&gt;Rymdstyrelsen har redogjort för finner regeringen vara i enlighet med de&lt;br&gt;övergripande målsättningar som statsmakterna redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatmått skall ge en tydlig bild av resultat och måluppfyllelse i&lt;br&gt;relation till insatta resurser. Inför kommande budgetår gör regeringen&lt;br&gt;bedömningen att den modell som Rymdstyrelsen presenterat för redo-&lt;br&gt;visning av näringspolitiska resultat av svensk rymdverksamhet utgör ett bra&lt;br&gt;underlag. Modellen bör dock kunna förenklas utan att väsentlig infor-&lt;br&gt;mation för regeringens framtida bedömning därvid går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatanalysen visar enligt regeringen att den svenska rymdverksam-&lt;br&gt;heten nu nått en sådan omfattning och struktur som gör det befogat att tala&lt;br&gt;om en svensk rymdindustri. Rymdverksamheten har varit expansiv men&lt;br&gt;uppvisar fortfarande svag lönsamhet. Företagen investerar dock stora&lt;br&gt;summor i byggnader, utrustning samt forskning och utveckling. Detta är&lt;br&gt;enligt regeringen en klar indikation på att rymdföretagen tror på&lt;br&gt;branschens långsiktiga betydelse. En avgörande faktor i detta sammanhang&lt;br&gt;är branschens försäljning av system och komponenter till ESA:s program&lt;br&gt;och Sveriges medverkan i detta samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övrigt underlag för resultatbedömning har Riksdagens revi-&lt;br&gt;sorer i plenum den 25 november 1992 beslutat att granska statens insatser&lt;br&gt;inom rymdområdet med avseende på dels utvärdering av de närings-&lt;br&gt;politiska insatserna, dels redovisning till riksdagen. Granskningen beräknas&lt;br&gt;vara avslutad våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att Rymdstyrelsens och&lt;br&gt;rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället,&lt;br&gt;företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens möjlig-&lt;br&gt;heter. Rymdverksamheten skall ses som en sektor för uppbyggnad av&lt;br&gt;samhällets infrastruktur för bland annat telekommunikation, fjärranalys och&lt;br&gt;olika övervakningssystem. Verksamheten får allt större betydelse för en&lt;br&gt;intensifierad nationell och internationell miljöövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långsiktiga vinsterna av en utbyggd infrastruktur i rymden tillfaller&lt;br&gt;samhället varför endast begränsade privata satsningar är att förvänta.&lt;br&gt;Effektivare kommunikationer, bättre väderprognoser och förbättrad miljö-&lt;br&gt;övervakning har ett värde för samhället och medför vinster som inte är&lt;br&gt;direkt mätbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdtekniken möjliggör grundforskning inom centrala forskningsom-&lt;br&gt;råden. Rymden är också ett forskningsfält i sig. Detta har regeringen&lt;br&gt;redogjort för i avsnittet 12.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Rymdstyrelsens resultatanalys av verksamhetens effekter har reger-&lt;br&gt;ingen följande kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamhetsmål som är formulerade för Rymdstyrelsen finner rege-&lt;br&gt;ringen vara relevanta. Beträffande det första verksamhetsmålet, ökad kon-&lt;br&gt;kurrenskraft, kan regeringen endast konstatera det faktum att den svenska&lt;br&gt;rymdindustrin uppvisar svag lönsamhet. Regeringen gör emellertid be-&lt;br&gt;dömningen att svensk rymdindustri håller en mycket hög kompetens på&lt;br&gt;delsystemnivå där de tre stora rymdföretagen utgör en kärna. Inget av&lt;br&gt;dessa företag har dock de förutsättningar som krävs för att åta sig rollen&lt;br&gt;som sammanhållande systemleverantör för större projekt inom det&lt;br&gt;europeiska rymdsamarbetet. För detta krävs att Sverige bidrar med ca 20%&lt;br&gt;av finansieringen till sådana projekt. I detta sammanhang konstaterar rege-&lt;br&gt;ringen vidare att de mindre företagen inte har utvecklats lika starkt utan&lt;br&gt;snarare får ses som kompletterande underleverantörer till de större före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar vidare att ESA har byggts upp till en stark och sam-&lt;br&gt;manhållande organisation inom europeisk rymdverksamhet. Det europeiska&lt;br&gt;rymdsamarbetet inom ramen för ESA är ett exempel på effektivt euro-&lt;br&gt;peiskt samarbete. Regeringen förordar att Sverige även i fortsättningen&lt;br&gt;deltar i programmen för fjärranalys, mikrogravitation, telekommunikation,&lt;br&gt;bärraketema Ariane, rymdlaboratoriemodulen Columbus samt rymdfar-&lt;br&gt;kosten Hermes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programmen för fjärranalys prioriterar Sverige de delar som är in-&lt;br&gt;riktade på miljöövervakning. Ett exempel på detta är det svenska delta-&lt;br&gt;gandet med storleksordningen 5 % i miljösatelliten Envisat-1. Miljööver-&lt;br&gt;vakning ingår dessutom som en väsentlig del i de tre verksamhetsmålen&lt;br&gt;teknikspridning, Europa-samverkan och regionutveckling. Den bedrivs i&lt;br&gt;stor utsträckning i europeiskt samarbete och är i Sverige koncentrerad till&lt;br&gt;anläggningar och organisationer som byggs upp i Kiruna-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdverksamheten innebär ett väsentligt tillskott till näringslivets ut-&lt;br&gt;veckling i Kiruna-regionen. Detta är enligt regeringens mening ett&lt;br&gt;betydelsefullt komplement till regionens traditionellt starka gruvnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att den nationella rymdverksamheten har ett&lt;br&gt;värde i sig och utgör en bas för och ett värdefullt komplement till det&lt;br&gt;europeiska rymdsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår slutligen ett nytt anslag, Rymdstyrelsen: förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader, för Rymdstyrelsens program för ledning och samordning&lt;br&gt;(förvaltningskostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den fördjupade prövningen anser regeringen att Rymd-&lt;br&gt;styrelsens verksamhetsmål inom Näringsdepartementets ansvarsområde&lt;br&gt;skall vara att åstadkomma ökad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konkurrenskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknikspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europasamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regionutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat beträffande dessa verksamhetsmål skall redovisas till regeringen.&lt;br&gt;Rymdstyrelsen bör dokumentera tidsserier för de fyra delmålens resultat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mått. Beträffande konkurrenskraft bör resultaten i tillämpliga delar&lt;br&gt;relateras till utvecklingen allmänt i svensk verkstadsindustri. Beträffande&lt;br&gt;teknikspridning och regionutveckling bör positiva förändringar i resultat-&lt;br&gt;måtten kunna påvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.3 Statens råd för byggnadsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens råd för byggnadsforskning (BFR) har enligt sin instruktion&lt;br&gt;(1988:232) till uppgift att ta iniativ till samt främja och stödja forsk-&lt;br&gt;nings-och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anlägg-&lt;br&gt;ningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman for forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har BFR i enlighet med riksdagens ställningstagande&lt;br&gt;(prop. 1990/91:150, Bilaga 11:10, bet. 1991/92: BoUöy, rskr.&lt;br&gt;1991/92:390) med anledning av utredningen (SOU 1991:23) Ett nytt&lt;br&gt;BFR anpassat sin organisation till en delvis ny roll. Antalet enheter har&lt;br&gt;reducerats, forskarinflytandet över anslagsbesluten har ökat genom att&lt;br&gt;BFR inrättat program och uppföljningsgrupper. Branschens inflytande i&lt;br&gt;vid mening över BFR:s långsiktiga planering kommer att öka genom att&lt;br&gt;tre systemgrupper för infrastruktur, förvaltning och produktion är under&lt;br&gt;bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för personalpolitiken har arbetats fram, som ligger till&lt;br&gt;grund för förändringsarbetet inklusive den neddragning av antalet an-&lt;br&gt;ställda med trettio procent till ca femtiofem personer, som förestår i&lt;br&gt;enlighet med riksdagsbelutet om det nya BFR. Den egentliga neddrag-&lt;br&gt;ningen har ännu inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 -&lt;br&gt;1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner. De sju områden som BFR&lt;br&gt;önskar prioritera under perioden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- infrastruktur och samhällsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informationsteknologi (IT) i planerings-, bygg- och förvaltnings-&lt;br&gt;processen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- byggnaders beständighet och livslängd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- materialteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltning - ombyggnad, förnyelse, underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- klimat och miljö i bebyggelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- energianvändning i bebyggelsen och nya energisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har i sin anslagsframställning anhållit om anslagsökningar under&lt;br&gt;åren 1993/94 - 1995/96 med 36,5, 4,6 respektive 4,7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom BFR:s vetenskapliga nämnd (BVN) sker en kontinuerlig utvär-&lt;br&gt;dering av den vetenskapliga kvaliteten i BFR-finansierade FoU-projekt.&lt;br&gt;Utvärderingarna genomförs som s.k. peer reviews, d.v.s. kollegiala&lt;br&gt;bedömningar med ett betydande inslag av internationell expertis. Hittills&lt;br&gt;har ett tiotal sådana utvärderingar företagits inom ett antal områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av BVN:s verksamhet, som i huvudsak inriktas mot den&lt;br&gt;vetenskapliga kvaliteten, har BFR också genom åren utvärderat relevan-&lt;br&gt;sen hos projekten, dvs. dess användbarhet, användning och nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den BFR-stödda FoU-verksamheten har avkastat en rad resultat som&lt;br&gt;bidragit till att effektivisera svensk planerings-, bygg- och förvaltnings-&lt;br&gt;verksamhet. Forskningen har visat på infrastrukturinvesteringamas&lt;br&gt;betydelsefulla roll i samhällsutvecklingen. Viktiga resultat har tagits&lt;br&gt;fram t.ex. inom dagvattenhantering, va-teknik, undermarksbyggande&lt;br&gt;samt grundläggning i tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling kring energieffektiva byggnader, fuktsäkert&lt;br&gt;byggande och sunda hus har lett till effektivisering och bättre kvalitet&lt;br&gt;inom byggandet och har uppmärksammats internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna vad gäller förnyelse och förvaltning av bostadsområden och&lt;br&gt;byggnader visar att en kombination av tekniska och sociala åtgärder är&lt;br&gt;en förutsättning för att uppnå positiva och bestående resultat och god&lt;br&gt;totalekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR:s del av energiforskningsprogrammet har varit föremål för flera&lt;br&gt;utvärderingar och särskilda utredningar, som utförts av den tidigare&lt;br&gt;Energiforskningsnämnden, BFR:s vetenskapliga nämnd och Närings-&lt;br&gt;departementets Energiforskningsgrupp. De visar att forskningsverksam-&lt;br&gt;heten har hög relevans for byggsektorns kompetens och kunskaps-&lt;br&gt;utveckling samt att den svenska forskningen genomgående ligger på en&lt;br&gt;hög internationell nivå. I utredningarna konstateras också att BFR:s&lt;br&gt;experimentbyggande har god forskningsanknytning genom att förstudier,&lt;br&gt;genomförande och utvärdering är nära kopplat till högskoleforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har under senare år arbetat med att utveckla resultatmått för&lt;br&gt;verksamheten. Detta arbete har gällt såväl den administrativa verksam-&lt;br&gt;heten som resultaten av de FoU-projekt som BFR finansierat. Detta&lt;br&gt;arbete kommer att intensifieras bl.a. i det s.k. NOGA-projektet, som&lt;br&gt;har till uppgift att utveckla metoder för utvärdering och mätning av&lt;br&gt;användning, användbarhet och nytta av BFR-finansierade FoU-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den administrativa verksamheten har möjligheterna att&lt;br&gt;utveckla redovisningen av resultatmått och nyckeltal underlättats genom&lt;br&gt;BFR:s projektdatasystem (PDS). På detta område pågår nu ett fortsatt&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfinansiering av BFR-projekt med näringsliv och organisationer&lt;br&gt;har under den senaste treårs-perioden nästan fördubblats från ca 70&lt;br&gt;miljonor kronor avseende budgetåret 1989/90 till ca 130 miljoner&lt;br&gt;kronor avseende budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har under senare år utökat sin bevakning och förmedling av den&lt;br&gt;internationella utvecklingen, särskilt avseende EG. Detta har skett dels&lt;br&gt;genom samarbete med Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-&lt;br&gt;verksamhet, STATT, dels genom att BFR har byggt upp ett särskilt EG-&lt;br&gt;nätverk tillsammans med aktörerna inom bygg-, fastighets- och förvalt-&lt;br&gt;ningssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet for BFR:s satsningar på forskning och&lt;br&gt;utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns&lt;br&gt;kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället&lt;br&gt;och till att stärka vårt lands ekonomi, välfärd och internationella&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte&lt;br&gt;huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 9. Energiforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 11. Byggforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatbedömning och fördjupad prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i den redovisning BFR har lämnat i sin fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställning gör regeringen bedömningen att verksamheten i allt&lt;br&gt;väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande&lt;br&gt;resultat uppnåtts. Detta bekräftas också av de utvärderingar av olika verk-&lt;br&gt;samhetsområden som gjorts under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att BFR:s resultatredovisningar bör vidareutveck-&lt;br&gt;las så att det blir möjligt att i framtiden värdera prestationer och effekter&lt;br&gt;på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer och effekter&lt;br&gt;skall utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta värdeskalor&lt;br&gt;liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån graden av fram-&lt;br&gt;gång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I övrigt bör BFR&lt;br&gt;göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av resultatens innehåll och&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFR har i sin samordnande roll ett särskilt ansvar för att de statliga resur-&lt;br&gt;serna för byggforskning utnyttjas effektivt. Beträffande den egna verksam-&lt;br&gt;heten innebär detta bl.a. att FoU-satsningar bör ske efter gjorda priorit-&lt;br&gt;eringar och att den administrativa hanteringen skall vara smidig och effek-&lt;br&gt;tiv. Det innebär också att BFR bör eftersträva en hög grad av samverkan&lt;br&gt;med näraliggande FoU-organ, kommuner och näringsliv inom området&lt;br&gt;byggd miljö för att på så sätt effektivisera och stärka sektorns FoU-resur-&lt;br&gt;ser. En viktig uppgift för BFR är att se till att de forskningsresultat som&lt;br&gt;tagits fram blir tillgängliga för sektorns aktörer på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har BFR följt de riktlinjer beträffande&lt;br&gt;verksamheten som lagts fast i tidigare riksdagsbeslut. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;delvis nya förutsättningar som gäller sedan tidigare beslut bör dock BFR&lt;br&gt;vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadseffektivitet. Den genom tidigare&lt;br&gt;riksdagsbeslut förutsatta personalminskningen bör snarast genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prioriteringar BFR föreslår i sin anslagsframställning bedöms som&lt;br&gt;ändamålsenliga och bör vara vägledande för BFR:s FoU-satsningar.&lt;br&gt;Tyngdpunkten bör även fortsättningsvis ligga på långsiktig kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ökad branschfinansiering av byggforskning har&lt;br&gt;positiva resultat uppnåtts under den gångna treårsperioden. Samfinan-&lt;br&gt;sierade BFR-projekt har ökat. Enligt regeringens bedömning bör denna&lt;br&gt;utveckling fortsätta. BFR bör också fortsätta överläggningarna med&lt;br&gt;näringslivet, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut, med målet att från och&lt;br&gt;med budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med ca 70 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. Trots den besvärliga ekonomiska situation som många&lt;br&gt;företag inom sektorn för närvarande befinner sig i gör regeringen bedöm-&lt;br&gt;ningen att näringslivet skall kunna bidra med ytterligare resurser till bygg-&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av resultatmått skall fortsätta aktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.8 Konkurrensforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena är av avgörande betydelse för dynamiken i&lt;br&gt;den svenska ekonomin och för en väl fungerande marknadsekonomi.&lt;br&gt;Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som främjar&lt;br&gt;konkurrensen. Konkurrenstrycket måste öka både i privat och offentlig&lt;br&gt;verksamhet. Frihandel, avreglering, ökad konkurrens inom offentliga&lt;br&gt;sektorn, tydliga och fasta spelregler för företagen och en effektiv kon-&lt;br&gt;kurrenstillsyn är viktiga inslag i regeringens ansträngningar för att få en&lt;br&gt;effektiv konkurrens på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1992 (prop. 1992/93:56, bet.&lt;br&gt;1992/93 :NU17, rskr. 1992/93:144) om en ny, skärpt konkurrenslagstift-&lt;br&gt;ning. Konkurrenslagen (SFS 1993:20) innehåller principiella förbud mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk av&lt;br&gt;marknad sdominans. Lagen innehåller också nya regler för prövning av&lt;br&gt;företagsförvärv. Lagen, som har utformats med EG:s konkurrensregler&lt;br&gt;som förebild, innebär en strängare syn på konkurrensbegränsande för-&lt;br&gt;faranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringar som skall öka den konkurrensutsatta sektorn pågår&lt;br&gt;inom nästan alla samhällsområden. Inom den offentliga sektorn kan&lt;br&gt;vidare stora besparingar göras om varor och tjänster upphandlas i kon-&lt;br&gt;kurrens. I departementspromemorian (Ds 1992:121) Anbudskonkurrens&lt;br&gt;vid offentlig produktion - ett lagförslag har presenterats en modell i&lt;br&gt;syfte att skapa en marknad i konkurrens även inom den offentliga sek-&lt;br&gt;torns tjänsteproduktion. Promemorian har remissbehandlats och bereds&lt;br&gt;för närvarande i Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenstillsynen har effektiviserats genom att det nya Konkurrens-&lt;br&gt;verket inrättades den 1 juli 1992. Från samma tidpunkt fick vidare&lt;br&gt;länsstyrelserna uppgiften att främja konkurrensen regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken måste i viktiga avseenden bygga på utvärdering&lt;br&gt;av olika marknaders funktionssätt och konkurrensbegränsningars effek-&lt;br&gt;ter. Det är viktigt att konkurrenspolitiken utformas med utgångspunkt&lt;br&gt;från kunskaper om hur konkurrensförhållandena förändrats över tiden&lt;br&gt;på olika marknader, t.ex. till följd av internationaliseringen liksom om&lt;br&gt;effekter av redan vidtagna åtgärder för att främja konkurrensen. Den&lt;br&gt;nya konkurrenslagen bygger i stor utsträckning på den kartläggning och&lt;br&gt;utvärdering som genomförs av konkurrenskommittén i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1991:59) Konkurrens for ökad välfärd. Utifrån kommitténs inven-&lt;br&gt;tering av egna och andras studier kan konstateras att främst det ekono-&lt;br&gt;miska vetenskapliga underlaget till ledning för prioriteringen inom&lt;br&gt;konkurrenspolitiken är bristfälligt. Kommittén fick därför i huvudsak&lt;br&gt;bygga sina slutsatser på egna omfattande studier. En fortlöpande ut-&lt;br&gt;värdering av verksamheten på konkurrensområdet åligger självfallet den&lt;br&gt;tillämpande myndigheten, nämligen Konkurrensverket att genomföra.&lt;br&gt;Bredare utvärderingar och analys av orsakssamband innefattar emeller-&lt;br&gt;tid sådana vetenskapliga metodproblem att det är en uppgift för forsk-&lt;br&gt;ningen inom universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen i Sverige med anknytning till konkurrensområdet har&lt;br&gt;idag ganska liten omfattning. Den är framför allt etablerad inom det&lt;br&gt;juridiska området. Utöver forskningen på detta område har dock under&lt;br&gt;senare år ekonomer vid flera högskolor och universitet startat forsk-&lt;br&gt;ningsprojket med inriktning på konkurrensfrågor. Denna forskning är&lt;br&gt;till stor del teoretiskt inriktad. Empiriska resultat får för närvarande&lt;br&gt;främst hämtas från utländska studier. Forskningen inom främst national-&lt;br&gt;ekonomin har i stor utsträckning ett makroekonomiskt perspektiv. Där-&lt;br&gt;emot saknas i stor utsträckning forskning kring konkurrensbeteendet på&lt;br&gt;olika delmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är forskningen på konkurrensområdet begränsad. Kon-&lt;br&gt;kurrenskommittén (C 1989:03) lade i sitt slutbetänkande (SOU 1991:59)&lt;br&gt;Konkurrens för ökad välfärd fram förslag om att stärka forskningen på&lt;br&gt;områden som har betydelse för konkurrensfrågorna. Detta mottogs posi-&lt;br&gt;tivt av de remissinstanser som yttrade sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden bedömer regeringen det som angeläget att&lt;br&gt;inriktningen av konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på&lt;br&gt;resultat som forskningen ger. Åtgärder behöver därför vidtas för att&lt;br&gt;stärka forskningen på konkurrensområdet. Angelägna forskningsuppgif-&lt;br&gt;ter finns förutom inom nuvarande akademiska discipliner framförallt i&lt;br&gt;skärningspunkten mellan ekonomi och juridik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att anta att intresset för forskning på konkurrensom-&lt;br&gt;rådet kommer att öka med den fokusering frågorna för närvarande får.&lt;br&gt;De resurser som erfordras för forskningen på området torde emellertid&lt;br&gt;inte kunna fås fram tillräckligt snabbt genom en omfördelning inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen för befintliga resurser vid universitet och högskolor. Särskilt stöd&lt;br&gt;bör därför ges. Medel bör anvisas över ett särskilt reservationsanslag&lt;br&gt;som disponeras av Konkurrensverket. Medlen under anslaget bör an-&lt;br&gt;vändas för att stimulera i första hand tillämpad forskning på konkur-&lt;br&gt;rensområdet samt för spridning av information om forskningen och dess&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Konkurrensverket är knutet ett vetenskapligt råd med uppgift att&lt;br&gt;stimulera forskningen på konkurrensområdet samt att tillföra verket&lt;br&gt;sådana resultat från utvecklingen inom de ekonomiska och juridiska&lt;br&gt;vetenskaperna som kan ha betydelse för verksamheten. Detta råd kom-&lt;br&gt;mer att som rådgivande organ delta i beredningen av ärenden rörande&lt;br&gt;forskningsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12.9 Anslagsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 13 s.93) har medel för&lt;br&gt;teknisk, provnings- och mätteknisk samt geovetenskaplig forskning&lt;br&gt;m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursramar för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tolfte huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B. Näringspolitik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (Förslag) 10 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnittet 12.2.4 FoU för små och medelstora&lt;br&gt;företag, forsknings- och teknikbaserat företagande lämnat förslag till&lt;br&gt;särskilda insatser för att stärka den tekniska kompetensen i små och&lt;br&gt;medelstora företag. Kostnaderna beräknas till 10 miljoner kronor. Ett&lt;br&gt;reservationsanslag bör föras upp för budgetåret 1993/94 med detta&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser inom&lt;br&gt;industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 10 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D. Marknads- och konkurrensfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;D 4. Konkurrensforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 6 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.8 föreslagit att ett särskilt anslag för forsk-&lt;br&gt;ning på konkurrensområdet inrättas och att medlen under anslaget admi-&lt;br&gt;nistreras av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning grunda&lt;br&gt;sig på resultat som forskningen ger. Forskningen bör ge kunskap&lt;br&gt;om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationsanslag 1993/94 6 000 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Resursram:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den betydelse som konkurrensförhållandena har för&lt;br&gt;samhällsekonomin och för konsumenternas välfärd är det angeläget att&lt;br&gt;forskningen på konkurrensområdet, som f.n. är mycket begränsad, byggs&lt;br&gt;ut. Det är väsentligt att inriktningen av de intensifierade satsningarna på att&lt;br&gt;öka konkurrenstrycket i privat och offentlig verksamhet baseras på resultat&lt;br&gt;som forskningen ger. Angelägna forskningsuppgifter finns framför allt&lt;br&gt;inom områdena ekonomi och juridik samt särskilt i skärningspunkten&lt;br&gt;mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att ett särskilt reservationsanslag&lt;br&gt;bör inrättas för forskning på konkurrensområdet. Regeringen bör vidare&lt;br&gt;medges att göra fleråriga åtaganden när det gäller ekonomiska förpliktelser&lt;br&gt;i samband med stöd till konkurrensforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de övergripande mål for forskningen på konkurrens-&lt;br&gt;området som regeringen har förordat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 6 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som har anförts&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktel-&lt;br&gt;ser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åta-&lt;br&gt;ganden på högst 3 000 000 kr under budgetåret 1994/95 och högst&lt;br&gt;3 000 000 kr under budgetåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F. Teknisk forskning och utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;F 1. Teknisk forskning och utveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;br&gt;Anslag&lt;br&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841 751 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;753 348 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;575 548 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 950 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Under&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;utveckling vid Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Medel&lt;br&gt;för insatser inom området informationsteknologi föreslås anvisas under&lt;br&gt;ett särskilt reservationsanslag fr.o.m. budgetåret 1993/94, F 2. Informa-&lt;br&gt;tionsteknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området&lt;br&gt;teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare beskrivning av de verksamheter som finansieras under&lt;br&gt;anslaget och föreslagna riktlinjer för dessa redovisas under avsnitten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2, 12.3, 12.4 och 12.5. En fördjupad prövning av NUTEKrs FoU-&lt;br&gt;verksamhet redovisas under avsnitt 12.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten&lt;br&gt;under detta anslag (miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budget&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräknat&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Nya basteknologier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;414,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utvecklingsområden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Summa)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(773,4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(700,7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(507,3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Materialkonsortier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(26,2/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(36,2/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Informationsförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Nya program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Till regeringens förfogande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verks.volym/summa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;813,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgår finansiering utöver anslag&lt;br&gt;Återbetalade projektmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej utnyttjade medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa F 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;753,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;575,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. Informationsteknologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tidigare eget anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av anslaget för budgetåret 1993/94 är preliminär. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag från myndigheter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94-&lt;br&gt;1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner inom bl.a. området teknisk&lt;br&gt;forskning och utveckling. En närmare redogörelse för förslagen finns i&lt;br&gt;avsnitt 12.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsframställningar i övrigt har inkommit från Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet.&lt;br&gt;Skrivelser från företag, organisationer m.fl. avseende stöd till teknisk&lt;br&gt;forskning och utveckling har inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har inkommit med skriften Ut-&lt;br&gt;veckla kunskapssamhället. Skriften innehåller rekommendationer från IVA&lt;br&gt;om statliga insatser för utbildning, forskning och industriell förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att den av NUTEK föreslagna programindelningen är&lt;br&gt;ändamålsenlig och väl stämmer överens med den industripolitiska inrikt-&lt;br&gt;ning som regeringen förordar för FoU-verksamheten vid NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s&lt;br&gt;verksamhet inom anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling redovisas&lt;br&gt;under avsnitt 12.2.1, 12.2.2, 12.2.4, 12.2.5, 12.3.2 - 12.3.4, 12.4 och&lt;br&gt;12.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi (TT) har utvecklats till ett teknikområde som utgör&lt;br&gt;basteknologi för nästan all modem industriell verksamhet. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att redovisa IT under eget anslag, Informationsteknologi. Till detta&lt;br&gt;anslag har förts de medel för IT (288 mkr) som tidigare redovisats under&lt;br&gt;anslagr ♦ Teknisk forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialteknisk forskning i form av elva tvärvetenskapliga konsortier&lt;br&gt;som för närvarande finansieras under ett eget anslag bör nu finansieras&lt;br&gt;under detta anslag. 41,5 miljoner kronor bör anvisas för konsortieverksam-&lt;br&gt;heten för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 12.4.5. har redovisats förslag till ökade insatser för den trärå-&lt;br&gt;varubaserade industrin. NUTEK bör för ändamålet tillföras 10 miljoner&lt;br&gt;kronor per år under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 12.2.5 har redovisats förstärkta insatser för Eurekaprojekt.&lt;br&gt;NUTEK bör för ändamålet tillföras 20 miljoner kronor per år under en&lt;br&gt;treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnitt 12.4.4 redovisat sitt förslag till ett fordons-&lt;br&gt;teknikt forskningsprogram. För detta program bör anvisas högst 30 miljo-&lt;br&gt;ner kronor per år under en treårsperiod. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att utfärda de närmare föreskrifterna för medlens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare under Försvarsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde föreslagit ett nationellt flygtekniskt program. Från Näringsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde bör anvisas högst 10 miljoner kronor per år&lt;br&gt;under en treårsperiod som bidrag till ett nationellt flygtekniskt forsknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare före-&lt;br&gt;skrifterna for medlens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Teknisk forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 575,5 miljoner kronor&lt;br&gt;for budgetåret 1993/94. Regeringen föreslår dessutom att 588,4 miljoner&lt;br&gt;kronor disponeras för denna verksamhet vardera av budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,&lt;br&gt;av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till&lt;br&gt;teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera&lt;br&gt;budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att för&lt;br&gt;delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis om-&lt;br&gt;fattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig plane-&lt;br&gt;ring speriod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 fä fatta beslut om stöd till teknisk forskning och ut-&lt;br&gt;veckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om&lt;br&gt;högst 295 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 250 miljoner&lt;br&gt;kronor under budgetåret 1995/96, högst 210 miljoner kronor under bud-&lt;br&gt;getåret 1996/97 och högst 175 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK ansvarar för stöd till tekniskt utvecklingsarbete samt övriga frågor&lt;br&gt;rörande informationsförsörjning som faller inom myndighetens verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För informationsförsörjning har dessutom beräknats 6,7 miljoner kronor&lt;br&gt;för de övriga insatser som folier inom Näringsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Dessa medel avser bl.a. bidrag till Forskningsrådsnämnden,&lt;br&gt;Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet för forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsverksamhet inom området teknisk vetenskaplig infor-&lt;br&gt;mationsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för&lt;br&gt;medlens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Teknisk forskning och utveckling for budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett reservationsanslag på 575 548 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska&lt;br&gt;förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtaganden om högst 295 OOO 000 kr under budgetåret 1994/95, högst&lt;br&gt;250 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210 000 000 kr&lt;br&gt;under budgetåret 1996/97 och högst 175 000 000 kr under budgetåret&lt;br&gt;1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 2. Informationsteknologi&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 358 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag anvisas medel till Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK) för insatser inom området informationsteknologi&lt;br&gt;(IT). IT-verksamheten redovisas under avsnitt 12.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad prövning av NUTEK: s FoU-verksamhet redovisas i&lt;br&gt;avsnittet 12.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten&lt;br&gt;under detta anslag (miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budget Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mikroelektronik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Datavetenskap/Kommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. IT:s användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsvolym/summa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöver anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalade projektmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej utnyttjade medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48,4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,0 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa F 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186,5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;358,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen&lt;br&gt;av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.3.1 redovisat sina överväganden beträffande&lt;br&gt;insatser inom området informationsteknologi. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att ett nytt anslag för informationsteknologi inrättas. Genom de ökade&lt;br&gt;insatser som föreslås möjliggörs förstärkningar inom främst områdena&lt;br&gt;mikroelektronik och FoU för god IT-användning. NUTEK får vidare&lt;br&gt;möjlighet att verka for att industriinriktade kompetenscentra inrättas inom&lt;br&gt;IT-området. Vidare föreslår regeringen ökade möjligheter for små och&lt;br&gt;medelstora företag att medverka i forskning inom IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfördelningen mellan NUTEK och Transportforsk-&lt;br&gt;ningsberedningen (TFB) behandlas närmare i avsnitt 12.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den verksamhet som finansieras över anslaget F 2. Informations-&lt;br&gt;teknologi beräknas ett medelsbehov om 358 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1993/94. Regeringen föreslår dessutom att riksdagen godkänner att 358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kronor disponeras for denna verksamhet under vardera av bud-&lt;br&gt;getåren 1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss del av resurserna under anslaget bör hållas fria för projektstöd&lt;br&gt;utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget&lt;br&gt;Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verk-&lt;br&gt;samheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga&lt;br&gt;ramprogram och insatsområden under en femårig planering speriod. Rege-&lt;br&gt;ringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 få&lt;br&gt;fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området,&lt;br&gt;som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 179&lt;br&gt;miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 154 miljoner kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1995/96, högst 125 miljoner kronor under budgetåret&lt;br&gt;1996/97 och högst 107 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling inom IT-området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 358 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner de riktlinjer för resursramen for budgetåren 1994/95&lt;br&gt;och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska&lt;br&gt;förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och&lt;br&gt;beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000 kr under budgetåret&lt;br&gt;1994/95, högst 154 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst&lt;br&gt;125 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107 000 000 lo-&lt;br&gt;under budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 5 700 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsens&lt;br&gt;förvaltningskostnader har tidigare finansierats under anslaget Europeiskt&lt;br&gt;rymdsamarbete m.m., anslagspost 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden&lt;br&gt;1993/94 - 1995/96 bedömt att dess totala verksamhet kommer att öka i&lt;br&gt;omfattning. Rymdstyrelsen har dock begärt oförändrad nivå för sin&lt;br&gt;myndighetsverksamhet innebärande 5,7 miljoner kronor för vardera av&lt;br&gt;budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den föreskrivna rationaliseringen på&lt;br&gt;5 % har myndigheten begärt att få använda inom programmet ledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och samordning. Rymdstyrelsen har i särskild ordning redovisat konse-&lt;br&gt;kvenserna av motsvarande reduktion (ca 275 000 kronor) av program-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad prövning av Rymdstyrelsens verksamhet redovisas i av-&lt;br&gt;snitt 12.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt ramanslag om 5,7 miljoner kronor för Rymdstyrelsens förvalt-&lt;br&gt;ningskostnader bör foras upp på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till forskning och forskarutbildning har budgeterats utan&lt;br&gt;hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring-&lt;br&gt;en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen&lt;br&gt;for Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen.&lt;br&gt;Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten&lt;br&gt;och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi-&lt;br&gt;sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop-&lt;br&gt;pet. Detta gäller även justering med hänsyn till s.k. täckningsanslag&lt;br&gt;avseende budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 5. Nationell rymdverksamhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 742 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 287 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 300 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet har tidigare presenterats&lt;br&gt;i avsnittet 12.7.2 Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (1 OOO-tal kro-&lt;br&gt;nor i 1992 års prisnivå).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 5. Nationell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rymdverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget anvisas medel till program för fjärranalys, industriut-&lt;br&gt;veckling, småsatelliter och verksamhet i Kirunaregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärranalys innebär i korthet att strålning från jordytan mäts och re-&lt;br&gt;gistreras av sensorer t.ex. ombord på satelliter och därefter omvandlas&lt;br&gt;till bilddata som i sin tur vidareförädlas vid markstationer. Fjärranalys&lt;br&gt;är ett område där ett nära samarbete äger rum mellan forskning, utveck-&lt;br&gt;ling och tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella programmet för fjärranalys utgör en relativt liten del,&lt;br&gt;ca 3 %, av det totala svenska rymdprogrammet. Rymdstyrelsens am-&lt;br&gt;bition med det nationella fjärranalysprogrammet är att dels stödja forsk-&lt;br&gt;ning inom området, dels föra ut fjärranalystekniken till operativa till-&lt;br&gt;lämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriutvecklingsprogrammet syftar till att åstadkomma en långsiktig&lt;br&gt;kompetenshöjning inom rymdindustrins specialområden. I stället for att&lt;br&gt;som många andra länder direkt eller indirekt stödja sin industri genom&lt;br&gt;att subventionera eftertraktade ESA-kontrakt har Rymdstyrelsen valt&lt;br&gt;denna kompetensuppbyggande linje. Villkoret för samfinansiering inom&lt;br&gt;programmet är att de större företagen själva står för 2/3 av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska småsatellitprogrammen har väckt stor uppmärksamhet&lt;br&gt;utomlands. Sverige har i detta avseende gjort sig känt för effektivitet,&lt;br&gt;kostnadsmedvetande och pålitlighet såväl i planering som i genom-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första svenska småsatelliten, Viking, sändes upp år 1986 och&lt;br&gt;blev en stor framgång. Efterföljaren, forskningssatelliten Freja, sändes&lt;br&gt;upp i oktober 1992 och är även den tekniskt och vetenskapligt fram-&lt;br&gt;gångsrik. Ombord på Freja finns instrument för studier av rymdplasma-&lt;br&gt;fysik och processer i rymden som bland annat ger upphov till norrsken.&lt;br&gt;Nedtagning av data och kontroll av satelliterna sker från rymdbasen&lt;br&gt;Esrange utanför Kiruna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kiruna med omnejd finns en omfattande rymdverksamhet. Totalt&lt;br&gt;sysselsätts ca 300 personer i den direkta rymdverksamheten i Kiruna-&lt;br&gt;området. Vid institutet för rymdfysik bedrivs huvudsakligen grundforsk-&lt;br&gt;ning inom rymdområdet. Vid Rymdbolagets anläggning Esrange utanför&lt;br&gt;Kiruna emottas satellitdata och styrs ett flertal satelliter. Esrange an-&lt;br&gt;vänds även som uppsändningsbas för sondraketer och ballonger. Vid&lt;br&gt;Satellitbild AB i Kiruna bearbetas och säljs bilder från satellitdata. I&lt;br&gt;Salmijärvi i närheten av Esrange finns en markstation for mottagning av&lt;br&gt;data från den europeiska fjärranalyssatelliten ERS-1. Salmijärvi-anlägg-&lt;br&gt;ningen ägs av ESA och bemannas av Rymdbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nationella programmet planerar Rymdstyrelsen för nästa&lt;br&gt;satellitprojekt, Odin. Uppsändning av satelliten Odin kan ske tidigast år&lt;br&gt;1996. Instrumenten ombord på Odin skall bland annat kartlägga före-&lt;br&gt;komsten av vattenånga, syrgas, klor-, kol- och kväveoxider samt ozon i&lt;br&gt;olika atmosfarskikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen föreslår en ökning av den nationella rymdverksamhe-&lt;br&gt;ten med 13 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94 för att kunna&lt;br&gt;fortsätta Odinprojektet med gott utbyte för svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har Rymdstyrelsen hemställt om bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget om högst 131&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina forslag beträf-&lt;br&gt;fande de övergripande målen för inriktningen av Rymdstyrelsens verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har regeringen&lt;br&gt;beräknat till 162 900 miljoner kronor för anslaget F 5. Nationell&lt;br&gt;rymdverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-&lt;br&gt;getår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör&lt;br&gt;stöd till nationell rymdverksamhet vilka innebär åtaganden för flera&lt;br&gt;budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att&lt;br&gt;for delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis&lt;br&gt;omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod.&lt;br&gt;Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret&lt;br&gt;1993/94 få fatta beslut om stöd till nationell rymdverksamhet innebär&lt;br&gt;åtaganden om högst 131 miljoner kronor under kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 54 300 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resursramen for budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell&lt;br&gt;rymdverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts,&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal-&lt;br&gt;ningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet&lt;br&gt;om högst 131 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427 928 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447 439 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450 100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag anvisas medel till program for europeiskt rymd-&lt;br&gt;samarbete, bilateralt rymdsamarbete samt, t.o.m. innevarande budgetår,&lt;br&gt;Rymdstyrelsens förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för det europeiska rymdsamarbetet har tidi-&lt;br&gt;gare presenterats i avsnitten 12.2.5 Internationellt samarbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.2. Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (1 OOO-tal kro-&lt;br&gt;nor i 1992 års prisnivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Internationellt&lt;br&gt;rymdsamarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;441 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsens&lt;br&gt;förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Anvisas under anslaget F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av anslaget utgör det svenska bidraget till det europeiska&lt;br&gt;rymdsamarbetsorganet ESA. En mindre del av anslaget utgör kostnader&lt;br&gt;för bilateralt rymdsamarbete. Deltagandet såväl i ESA-programmen som&lt;br&gt;de bilaterala programmen genererar beställningar till den svenska rymd-&lt;br&gt;industrin av kvalificerade produkter och tjänster. Av följande figur&lt;br&gt;framgår fördelningen av ESA-kontrakt till svenska leverantörer under&lt;br&gt;perioden 1988 - 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-13.png" style="width:311pt;height:166pt;"/&gt;
&lt;p&gt;□ Volvo Flygmotor AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Saab Space AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M Ericsson AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Rymdbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Tre högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ övriga företag och&lt;br&gt;institutioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda leveransvärdet till&lt;br&gt;ESA motsvarade under perioden&lt;br&gt;1988 - 1990 ca 716,4 miljoner&lt;br&gt;kronor fördelat i procent enligt&lt;br&gt;figuren. Ett fätal företag svarar för&lt;br&gt;den största delen av de svenska&lt;br&gt;leveranserna till ESA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter sammanslagningen av Saab:s och Ericssons rymdverksamheter i&lt;br&gt;ett bolag är de största svenska rymdföretagen Volvo Flygmotor AB,&lt;br&gt;Saab-Ericsson Space AB och Rymdbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa relativt stora svenska rymdföretag finns det en grupp på&lt;br&gt;ca 25 övriga företag som har registrerats som leverantörer från Sverige&lt;br&gt;till ESA. De flesta av dessa företag har dock tillverkning för rymdapp-&lt;br&gt;likation som en sidoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en&lt;br&gt;plan för verksamhetens inriktning under budgetåren 1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdstyrelsen konstaterar att de obligatoriska grund- och vetenskaps-&lt;br&gt;programmen inom ESA kommer att fortgå enligt tidigare planering. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utökning med 5 % av vetenskapsprogrammet för åren 1993 och 1994 är&lt;br&gt;beslutad inom ESA:s råd. Rymdstyrelsen förordar att det sammanlagda&lt;br&gt;svenska bidraget till ESA successivt ökas från nuvarande 2,1 % till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 % av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det bilaterala samarbetet förutser Rymdstyrelsen en fortsatt ut-&lt;br&gt;veckling under den kommande treårsperioden till en sammanlagd kost-&lt;br&gt;nad av 294 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har Rymdstyrelsen hemställt om bemyndigande for rege-&lt;br&gt;ringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 om högst 192 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina förslag be-&lt;br&gt;träffande de övergripande målen för och inriktningen av Rymdstyrelsens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursramen for perioden 1993/94 - 1995/96 har regeringen beräknat&lt;br&gt;till 1 350 miljoner kronor för anslaget F 6. Europeisk rymdverksamhet&lt;br&gt;m.m. Denna beräkning är gjord utan hänsyn till den svenska kronans&lt;br&gt;depreciering, vars effekt på de svenska åtagandena i ESA ännu ej är&lt;br&gt;fullt klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-&lt;br&gt;getår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör&lt;br&gt;stöd till europeiskt rymdsamarbete m.m. vilka innebär åtaganden för&lt;br&gt;flera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet&lt;br&gt;att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempel-&lt;br&gt;vis omfattar långsiktiga program inom ESA under en flerårig plane-&lt;br&gt;ring speriod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 få fatta beslut om stöd till europeiskt rymdsamarbete&lt;br&gt;m.m. innebär åtaganden om högst 192 miljoner kronor under kom-&lt;br&gt;mande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag kommer att&lt;br&gt;debiteras Sverige kalenderårsvis i utländsk valuta. Detta förhållande&lt;br&gt;samt justeringar orsakade av förändringar i växelkursen gör att den&lt;br&gt;årliga belastningen av anslaget är svår att beräkna. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att anslaget övergår till ramanslag, vilket ger möjligheter till&lt;br&gt;omfördelning av anslagsmedlen mellan budgetåren. Regeringen avser&lt;br&gt;vidare att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om erforderligt&lt;br&gt;resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 450 100 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt&lt;br&gt;rymdsamarbete m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal-&lt;br&gt;ningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete&lt;br&gt;m.m. om högst 192 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 150 929&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291 000 000*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104 502 976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'varav 80 miljoner kronor på tilläggsbudget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag anvisas medel för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. forsknings- och utvecklingssamarbete med Europeiska Gemenskapen,&lt;br&gt;EG, inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk ut-&lt;br&gt;veckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalningar till EG som är följden av avtalet om ett europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde, EES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. europeiskt samarbete inom väg-, järnvägs-, och flygtrafikens om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för svenska företag och forskningsinstitutioner att delta i&lt;br&gt;EG:s forsknings- och utvecklingssamarbete bör tas tillvara. De konkur-&lt;br&gt;rensfördelar som EG:s företag får genom att delta i de industriella&lt;br&gt;programmen bör komma även svenska företag till del. Därför bör fort-&lt;br&gt;satt nationellt stöd kunna ges till svenska projekt som vinner godkän-&lt;br&gt;nande inom EG-program till dess att EES-avtalet har fått fullt genom-&lt;br&gt;slag och all finansiering av svenska projekt sker via EG:s FoU-budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknas det nationella stödet via NUTEK&lt;br&gt;uppgå till 260 miljoner kronor vilket motsvarar en deltagandenivå på 2&lt;br&gt;procent i de industriella programmen. När Sverige associeras till EG:s&lt;br&gt;ramprogram för FoU kommer Sveriges andel på tre års sikt att mot-&lt;br&gt;svara ca 3,5 procent. Det är regeringens ambition att EG-samarbetet&lt;br&gt;bör närma sig denna nivå under treårsperioden. Det finns en risk för att&lt;br&gt;svensk FoU inte kommer att kunna tillgodogöra sig det insatta bidraget&lt;br&gt;om inte ett brett samarbete kan etableras under infasningen i program-&lt;br&gt;samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som här har beräknats för FoU-samarbete med EG skall&lt;br&gt;täcka dels nationellt finansierade projekt, dels de programavgifter som&lt;br&gt;uppkommer när programsamarbetet inom EES har trätt i kraft. Balansen&lt;br&gt;mellan de båda posterna avgörs av antalet nya projekt som startar efter&lt;br&gt;tidpunkten för ikraftträdandet. Programavgiftemas storlek står i direkt&lt;br&gt;relation till EG:s FoU-budget under den kommande treårsperioden. Då&lt;br&gt;beslut om EG:s FoU-budget fattas årligen och ännu saknas för år 1994,&lt;br&gt;kan exakta beräkningar av programavgiftema inte göras. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov&lt;br&gt;för EG-samarbetet när ytterligare underlag föreligger för beräkning av&lt;br&gt;programavgifterna under treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar för närvarande 186 miljoner kronor för EG-sam-&lt;br&gt;arbete budgetåret 1993/94, vilket motsvarar oförändrad nivå jämfört&lt;br&gt;med förslaget i 1992 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det europeiska trafiktekniska samarbetet drivs i det svenska RTI-&lt;br&gt;programmet (Road Traffic Informatics) där de svenska insatserna i&lt;br&gt;Eurekaprojektet Prometheus och EG-programmet DRIVE samordnas. I&lt;br&gt;verksamheten medverkar svensk industri, forskare och andra intressen-&lt;br&gt;ter som Transportforskningsberedningen, Vägverket och Televerket.&lt;br&gt;NUTEK svarar för den statliga delfinansieringen av den industrirela-&lt;br&gt;terade tekniska FoU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För europeiskt trafiktekniskt samarbete beräknas for budgetåret&lt;br&gt;1993/94 25 miljoner kronor vilket motsvarar en oförändrad nivå. Det&lt;br&gt;svenska RTI-programmet avslutas i och med utgången av budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag kommer att&lt;br&gt;debiteras Sverige i utländsk valuta. Förändringar i växelkursen påverkar&lt;br&gt;därför i hög grad detta anslag. Programavgiftema till EG är svåra att&lt;br&gt;exakt beräkna for treårsperioden. Regeringen föreslår tills vidare ett&lt;br&gt;ettårigt ramanslag, som för budgetåret 1993/94 har beräknats till 211&lt;br&gt;miljoner kronor. Regeringen avser att våren 1993 återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med frågan om erforderligt resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 9. Energiforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351 179 345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 764 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220 800 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96 427 953&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd för forskning och&lt;br&gt;utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogram-&lt;br&gt;met. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet utgår&lt;br&gt;under nionde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat energiforskningsprogrammet&lt;br&gt;och anfört att energiforskningen även i fortsättningen bör hållas samman&lt;br&gt;i ett särskilt program. Ansvariga myndigheter, programorgan, bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom hittills vara Naturvetenskapliga Forskningsrådet, NUTEK,&lt;br&gt;Statens Byggforskningsråd, Transportforskningsberedningen, Studsvik&lt;br&gt;AB och Programrådet vid Studsvik. NUTEK bör ha det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för energiforskningsprogrammet. En fördjupad prövning av&lt;br&gt;NUTEK:s FoU-verksamhet redovisas i avsnitt 12.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör inriktas mot ener-&lt;br&gt;girelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier, systemstu-&lt;br&gt;dier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv industri samt energiteknik&lt;br&gt;i bebyggelsen och inom transportsektorn. Det ankommer på regeringen&lt;br&gt;att, på grundval av bl.a. underlag från berörda myndigheter, ta ställning&lt;br&gt;till dels fördelningen av medel mellan teknikområdena, dels fördelning-&lt;br&gt;en av ansvar för teknikområdena mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att n besparing om 60 miljoner kronor kan&lt;br&gt;göras på förevarande anslag. Programmet bör inriktas mot energirelate-&lt;br&gt;rad grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom bastek-&lt;br&gt;nologier på energiområdet, medan industrin bör ett större ansvar för&lt;br&gt;branschinriktad forskning samt utvecklings- och demonstrationsverk-&lt;br&gt;samhet. Möjligheter till effektivisering av verksamheten bör tas till vara&lt;br&gt;genom en ökad samordning med övrig forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1994/95 och 1995/96 föreslår regeringen en i förhål-&lt;br&gt;lande till budgetåret 1993/94 oförändrad anslagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd&lt;br&gt;till energiforskningen göra åtaganden även för flera år efter det aktuella&lt;br&gt;budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana be-&lt;br&gt;myndiganden behövs även under budgetåret 1993/94 för att möjliggöra&lt;br&gt;kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten.&lt;br&gt;Detta är av särskild vikt med hänsyn till energiforskningens långsiktiga&lt;br&gt;inriktning. Lämnas dessa bemyndiganden ankommer det på regeringen&lt;br&gt;att meddela de närmare föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energi-&lt;br&gt;forskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett re-&lt;br&gt;servationsanslag på 220 800 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda&lt;br&gt;staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning&lt;br&gt;och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade&lt;br&gt;beslut, innebär åtaganden om 170 000 000 kr för budgetåret&lt;br&gt;1994/95, 140 000 000 kr for budgetåret 1995/96, 110 000 000 lo-&lt;br&gt;för budgetåret 1996/97 , 90 000 000 kr för budgetåret 1997/98,&lt;br&gt;60 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30 000 000 kr för bud-&lt;br&gt;getåret 1999/2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 10. Statens råd för byggnadsforskning:&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Förvaltningskostnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (Förslag) 19 885 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas löne- och övriga förvaltningskostnader samt&lt;br&gt;lokalkostnader vid Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Under&lt;br&gt;avsnitt 12.7.3 har regeringen bl.a. redovisat sina slutsatser med anled-&lt;br&gt;ning av den fördjupade prövningen som gjorts av BFR. Enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning bör BFR vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadsef-&lt;br&gt;fektivitet. Regeringen beräknar förvaltningskostnaderna för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 till 25 885 000 kr varav 19 885 000 kr finansieras under detta&lt;br&gt;anslag och 6 000 000 kr finansieras under anslaget F 9. Energiforsk-&lt;br&gt;ning. Detta innebär en minskning med 7 000 000 kr jämfört med in-&lt;br&gt;nevarande budgetår. För vartdera av budgetåren 1994/95 och 1995/96&lt;br&gt;beräknar regeringen förvaltningskostnaderna vid BFR till totalt&lt;br&gt;23 885 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till BFR har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste-&lt;br&gt;ringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekost-&lt;br&gt;nadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, över-&lt;br&gt;gången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgete-&lt;br&gt;ring av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovi-&lt;br&gt;sats av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och&lt;br&gt;särskilda frågor avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till&lt;br&gt;myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi-&lt;br&gt;sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19 885 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Fil. Byggforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (Förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete&lt;br&gt;(FoU) inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvalt-&lt;br&gt;ningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till&lt;br&gt;experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för bygg-&lt;br&gt;nadsforskning (BFR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen&lt;br&gt;redovisas förslag till vissa förändringar som syftar till ett effektivare&lt;br&gt;utnyttjande av byggforskningsanslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördjupad prövning av BFR:s FoU-verksamhet redovisas i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar bidraget till experimentbyggande till 10 miljoner&lt;br&gt;kronor. Under anslaget beräknas vidare bidrag avseende basanslag för&lt;br&gt;den under avsnitt 12.6 föreslagna institutionen vid Kungliga Tekniska&lt;br&gt;Högskolan på 15 miljoner kronor. Vidare bör humanistisk-samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga forskningsrådet (HSFR) få disponera 4 miljoner kr. HSFR&lt;br&gt;skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen inom anslaget är preliminär. Det bör ankomma på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta om den slutliga fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den verksamhet som finansieras över anslaget beräknas ett medels-&lt;br&gt;behov om totalt 174 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Regering-&lt;br&gt;en beräknar anslaget på en i huvudsak oförändrad nivå under vardera&lt;br&gt;budgetåren 1994/95 och 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud-&lt;br&gt;getår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i&lt;br&gt;samband med stöd till byggforskning vilka innebär åtaganden för flera&lt;br&gt;budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att&lt;br&gt;göra ekonomiska åtaganden under en sexårig planering speriod. För åta-&lt;br&gt;ganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1993/94 beräknar&lt;br&gt;regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst&lt;br&gt;60 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 miljoner kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1996/97, högst 25 miljoner kronor under budgetåret&lt;br&gt;1997/98 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 174 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts,&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska för-&lt;br&gt;pliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär&lt;br&gt;åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95,&lt;br&gt;högst 60 000 000 kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 000&lt;br&gt;000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under&lt;br&gt;budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret&lt;br&gt;1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 12. Särskilda awecklingskostnader for Statens institut for&lt;br&gt;byggnadsforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av&lt;br&gt;byggforskningen lämnat förslag till förändringar avseende byggforsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsanslagen innebärande bl.a. att Statens institut för byggnadsfors-&lt;br&gt;kning avvecklas den 30 juni 1993. Kostnader under budgetåret 1993/94&lt;br&gt;för personal, lokaler och viss övrig förvaltning bör bestridas från ett&lt;br&gt;särskilt anslag. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;br&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Särskilda awecklingskostnader för Statens institut för bygg-&lt;br&gt;nadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;F 13. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448 000*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;544 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 994 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘ingående som del av anslaget B 8 under Utrikesdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täckande av&lt;br&gt;Sveriges andel av sekretariatskostnadema för EUREKA och COST&lt;br&gt;enligt ingångna avtal avseende internationell FoU-samverkan inom dessa&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom EUREKA och COST har beskrivits i det&lt;br&gt;föregående (se avsnitt 12.2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 har EG-kommissionen låtit förstå att man fr.o.m. år&lt;br&gt;1993 kommer att ge COST-sekretariatet egen budget inom EG-kommis-&lt;br&gt;sionen och att sekretariatet kommer att utökas. EG-kommissionen drar&lt;br&gt;samtidigt tillbaka de extraresurser som sekretariatet tidigare har åtnjutit.&lt;br&gt;Därmed ökar bl.a. Sveriges kostnader för COST-sekretariatet i motsva-&lt;br&gt;rande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretariatskostnadema för EUREKA respektive COST betalas av&lt;br&gt;medlemsländerna enligt ingångna avtal, baserade på BNP-nyckeln.&lt;br&gt;Sverige ska i enlighet härmed för COST täcka 3,70 % och för&lt;br&gt;EUREKA 3,19 % av de totala sekretariatskostnadema.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG03170/prop_199293__170-14.png" style="width:114pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Deltagandet i EUREKA och i COST har hittills varit till nytta för&lt;br&gt;svensk FoU-verksamhet. Generellt har värdet av resultaten väl motive-&lt;br&gt;rat de merkostnader som det internationella samarbetet medfört. Inom&lt;br&gt;såväl EUREKA som COST har antalet projekt ökat starkt under senare&lt;br&gt;år, vidare har verksamheterna gentemot Östeuropa utökats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska bidraget beräknas till 655 000 kr för EUREKA och till&lt;br&gt;1 335 000 kr för COST. För budgetåret 1993/94 innebär det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUREKA oförändrad och för COST höjd avgift jämfört med föregående Prop. 1992/93&lt;br&gt;budgetår. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bil. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Avgifter till vissa internationella FoU-orgamsationer för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 994 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;G. Teknologisk infrastruktur m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (forslag) 51 722 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och&lt;br&gt;utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill&lt;br&gt;anknuten standardisering och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna fullgörs av Statens provningsanstalt (SP) och medel an-&lt;br&gt;visas för innevarande budgetår under anslagen på tolfte huvudtiteln G&lt;br&gt;2. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet samt G 3. Bidrag&lt;br&gt;till Statens provningsanstalt. Övergripande mål för SP:s verksamhet&lt;br&gt;är att som landets centrala institution för teknisk utvärdering, prov-&lt;br&gt;ning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, forskning och&lt;br&gt;utveckling erbjuda näringsliv, myndigheter och andra organisationer&lt;br&gt;tjänster inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 10 har aviserats en omorganisation&lt;br&gt;av SP och regeringen återkommer till vårriksdagen med en&lt;br&gt;proposition om riktlinjer för överföring av verksamheten vid SP till&lt;br&gt;ett helägt statligt bolag den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen &amp;quot;Prova privat’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i början av år 1992 chefen for Näringsde-&lt;br&gt;partementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda möjlig-&lt;br&gt;heterna och formerna for en begränsning av statens engagemang&lt;br&gt;inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom&lt;br&gt;bl.a. SP (dir 1992:7). Utredaren redovisade i augusti 1992 sina för-&lt;br&gt;slag i betänkandet (SOU 1992:74) &amp;quot;Prova privat - provning och&lt;br&gt;mätteknik inom SP och SMP i Europa-perspektiv&amp;quot;, som sedan re-&lt;br&gt;missbehandlades. I det följande redovisas förslag, som rör bidraget&lt;br&gt;till provnings- och mätteknisk FoU m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoU inom SP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den FoU-verksamhet som SP bedriver är dels riktad kunskapsupp-&lt;br&gt;byggande grundforskning om provning och mättekniska principer,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels tillämpad FoU i samverkan med olika branscher rörande mate-&lt;br&gt;rials och produkters egenskaper. Inom SP organiseras och drivs FoU-&lt;br&gt;verksamheten som projekt enligt samma principer som gäller för&lt;br&gt;uppdrag. Verksamheten har en klar marknadskoppling, dvs. olika&lt;br&gt;intressentgruppers behov styr verksamheten. Målet är att rikta FoU-&lt;br&gt;insatsen så att SP:s resurser, så effektivt som möjligt, bidrar till&lt;br&gt;industriell utveckling och stärkt internationell konkurrenskraft. Aktu-&lt;br&gt;ella teknikområden är förutom mätteknik och metrologi bl.a. bygg-&lt;br&gt;nadsteknik, byggnadsfysik, brandteknik, kemisk analys, mekanik och&lt;br&gt;materialteknik, energi- och miljöteknik samt fysik och elteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bedömer SP som ett kompetent och effektivt FoU-organ&lt;br&gt;och framhåller särskilt förmågan att driva tvärtekniska projekt över&lt;br&gt;branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SP:s före-&lt;br&gt;tagsmässiga kultur bidrar till en effektiv projekthantering. Den breda&lt;br&gt;kontaktytan mot industrin ger FoU-projekten nära marknadskoppling&lt;br&gt;och resultaten mycket god och systematisk spridning. SP har goda&lt;br&gt;och väl fungerande kontakter med högskoleforskningen. Konkurrens&lt;br&gt;eller överlappning med högskolans FoU-aktiviteter saknas helt. Ut-&lt;br&gt;redningen konstaterar att effektivisering och samordningsvinster i&lt;br&gt;första hand kan göras genom att annan FoU-verksamhet samordnas&lt;br&gt;med den inom SP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen inom SP:s verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har redovisat studier av de internationella förhållandena&lt;br&gt;inom provning och mätteknik. Resurser för provning och mätteknik&lt;br&gt;ses i de studerade länderna genomgående som en viktig del i den&lt;br&gt;tekniska infrastrukturen och det statliga engagemanget som finansiär&lt;br&gt;bär en betydligt större andel utomlands än i Sverige. Normalie-&lt;br&gt;hållning och FoU inom mät- och provningsteknik betraktas som&lt;br&gt;naturliga statliga angelägenheter. Genomgående eftersträvas multidis-&lt;br&gt;ciplinära organisationer som kan arbeta över flera teknikområden på&lt;br&gt;samma sätt som redan finns i SP. Provning, utvärdering och till-&lt;br&gt;ämpad FoU bedrivs normalt integrerat på samma sätt som vid SP.&lt;br&gt;Huvuddelen av SP:s motsvarigheter är myndigheter, men en utveck-&lt;br&gt;ling mot friare och privaträttsliga verksamhetsformer pågår. SP är&lt;br&gt;internationellt välkänd och har gott anseende i det europeiska samar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella studien och kontakter med olika intressenter har&lt;br&gt;understrukit betydelsen av statlig finansiering av kollektiva nyttig-&lt;br&gt;heter som uppstår ur normaliehållning och FoU inom mät- och prov-&lt;br&gt;ningsteknik. Det förhållandet att staten finansierar en del av verksam-&lt;br&gt;heten innebär dock inte nödvändigtvis att staten också måste äga&lt;br&gt;verksamheten. Staten kan använda privaträttsliga organ för produk-&lt;br&gt;tion av kollektiva nyttigheter. Om staten köper sådana tjänster är det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock viktigt att detta sker på ett sätt som är konkurrensneutralt. I&lt;br&gt;detta sammanhang föreslår utredningen att det nuvarande systemet&lt;br&gt;med anslag till SP utvecklas till en ordning med en tydligare bestäl-&lt;br&gt;larfunktion. NUTEK föreslås få ett samlat programansvar för för-&lt;br&gt;delning av medel för mät- och provningsteknisk FoU, därtill an-&lt;br&gt;knuten standardisering samt normaliehållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna understryker betydelsen av att upprätthålla en stark&lt;br&gt;teknisk infrastruktur vad gäller FoU och resurser med inriktning på&lt;br&gt;provning, certifiering och kvalitetssäkring. En bred och stark forsk-&lt;br&gt;ningsbas är en viktig förutsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SP får allmänt ett gott betyg som kompetent FoU-organ. Beträf-&lt;br&gt;fande förslagen att ge NUTEK ett samlat programansvar är remiss-&lt;br&gt;opinionen splittrad. En fullständig remissammanställning finns till-&lt;br&gt;gänglig i Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens provningsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SP har i sin anslagsframställning för 1993/94 samt tidigare i en för-&lt;br&gt;djupad anslagsframställning för budgetåren 1992/93 - 1994/95 lämnat&lt;br&gt;analyser av resultat, framtida utveckling och resurser samt på grund-&lt;br&gt;val av dessa analyser redovisat två budgetalternativ. Den framtids-&lt;br&gt;analys som redovisades av SP i anslutning till den fördjupade an-&lt;br&gt;slagsframställningen stämmer väl överens med de slutsatser som&lt;br&gt;utredaren redovisat i betänkandet &amp;quot;Prova privat&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SP har hemställt om 52,9 miljoner kronor för att genomföra FoU-&lt;br&gt;och rådgivningsverksamhet budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts kommer regeringen att föreslå att SP om-&lt;br&gt;bildas till helägt statligt bolag. SP är i dag ett kompetent och effektivt&lt;br&gt;FoU-organ, och den helt dominerande resursen för FoU inom om-&lt;br&gt;rådet provning och mätteknik. SP är en teknikbred, multidisciplinär&lt;br&gt;organisation. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, standar-&lt;br&gt;disering och rådgivning har givit flera fördelar och väsentliga delar&lt;br&gt;av SP:s värde ligger i den sammanhållna verksamheten. Förmågan att&lt;br&gt;driva tvärtekniska projekt över branschgränser och teknikområden är&lt;br&gt;delvis unik. Genom sin breda kontaktyta mot industrin fungerar SP&lt;br&gt;som en kunskapsförmedlare mellan FoU-systemet och svenskt&lt;br&gt;näringsliv. I denna roll bör SP kunna vara en länk i olika teknik-&lt;br&gt;spridningsinsatser särskilt mot gruppen små och medelstora företag,&lt;br&gt;vilken erfarenhetsmässigt är svår att nå. I samband med överföring&lt;br&gt;av SP:s verksamhet från uppdragsmyndighetsformen till bolagsform&lt;br&gt;bör även formerna för statens finansiering på sikt utvecklas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedan. De nuvarande anslagen G 2 och G 3 till SP upphör och ersätts&lt;br&gt;med ett nytt anslag G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i nä-&lt;br&gt;rings- och forskningspolitiken och en betydelsefull resurs för svensk&lt;br&gt;industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det är därför an-&lt;br&gt;geläget att SP:s kompetens och resurser utnyttjas väl även i den&lt;br&gt;statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen, bland annat&lt;br&gt;mot bakgrund av mät- och provningsteknikens betydelse för forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsprocessen. För att stärka detta bör SP inrätta&lt;br&gt;en särskild samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m.&lt;br&gt;Denna bör ha företrädare för bland annat NUTEK och andra forsk-&lt;br&gt;ningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. Mot bakgrund av&lt;br&gt;NUTEK: s uppgifter inom teknikutveckling och teknikspridning är det&lt;br&gt;särskilt angeläget att SP och NUTEK utvecklar samarbete inom&lt;br&gt;området med koppling till högskolor och näringsliv. Därmed ges en&lt;br&gt;god bas för att stärka verksamheten inom provnings- och mätteknisk&lt;br&gt;FoU, normaliehållning och därtill knuten standardisering och råd-&lt;br&gt;givning. Den föreslagna samrådsgruppen skall utnyttjas för inrikt-&lt;br&gt;ning, uppföljning och utvärdering av verksamheter inom området.&lt;br&gt;Kontinuitet och långsiktighet är viktigt för verksamheten. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att ge närmare riktlinjer för det föreslagna&lt;br&gt;samarbetet, vilket på sikt kan ge förutsättningar för att bidraget till&lt;br&gt;provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan ingå i det system för&lt;br&gt;statens forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 51 722 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;br&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig&lt;br&gt;forskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 938 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas insatser för att främja och stödja geoveten-&lt;br&gt;skaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställ-&lt;br&gt;ning lämnat förslag avseende geovetenskaplig forskning för budget-&lt;br&gt;åren 1993/94 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som SGU bedriver är kunskapsintensiv och veten-&lt;br&gt;skapsbaserad. Verksamhetens geovetenskapliga kvalitet måste enligt&lt;br&gt;SGU följa den internationella geologisk-vetenskapliga utvecklingen.&lt;br&gt;För att säkerställa detta krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att SGU bedriver en egen långsiktigt kunskapsökande forsknings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning&lt;br&gt;vid främst universitet och högskolor stöds i ökad utsträckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att SGU följer och samverkar med grundforskning vid universitet&lt;br&gt;och högskolor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att SGU deltar i det internationella geovetenskapliga samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU framhåller att myndigheten genom anslaget for geoveten-&lt;br&gt;skaplig forskning i dag är den enda finansiären av geovetenskaplig&lt;br&gt;riktad grundforskning och tillämpad forskning. Stödet motsvarar ca&lt;br&gt;10 procent av de medel som staten satsar på geologisk grundforsk-&lt;br&gt;ning. De satsningar som görs inom andra områden är större på till-&lt;br&gt;lämpad forskning än på grundforskning. Vidare är de resurser som&lt;br&gt;satsas på utvecklingsarbete i sin tur större än de som läggs ned på&lt;br&gt;tillämpad forskning. Det innebär att förutsättningarna for utveckling&lt;br&gt;inom det geovetenskapliga området är väsentligt sämre än för&lt;br&gt;exempelvis det tekniskt industriella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som hittills anvisats for stöd till geovetenskaplig riktad&lt;br&gt;grundforskning och tillämpad forskning är enligt SGU:s uppfattning&lt;br&gt;alltför små jämfört med behoven och jämfört med det stöd som läm-&lt;br&gt;nas till andra forskningsområden. För att kunna skapa ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande och väl fungerande kunskapsflöde mellan grundforskning,&lt;br&gt;tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom det geovetenskapliga&lt;br&gt;området behövs ett kraftigt ökat stöd till riktad grundforskning och&lt;br&gt;tillämpad forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU begär att anslaget for den geovetenskapliga forskningen ökas&lt;br&gt;till 10 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, till 15 miljoner kro-&lt;br&gt;nor för budgetåret 1994/95 och till 20 miljoner kronor för budgetåret&lt;br&gt;1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den geologiska forskningen skall, speciellt på det tillämpade&lt;br&gt;området, nå internationell nivå och för att geologisk information,&lt;br&gt;kunskap och kompetens skall kunna anpassas till samhällets behov&lt;br&gt;inom vitt skilda sektorer föreslår SGU vidare bl.a. följande insatser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för medverkan i internationell geovetenskaplig forskning av&lt;br&gt;betydelse för utvecklingen av SGU:s kompetens,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för fem adjungerade professorer vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor samt för fem doktorandtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGU begär för dessa ändamål totalt 6,25 miljoner kronor för bud-&lt;br&gt;getåret 1993/94 och 9,25 miljoner kronor för vardera av budgetåren&lt;br&gt;1994/95 - 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att stödet till geovetenskaplig riktad grundforskning&lt;br&gt;och tillämpad forskning är en nödvändig länk i kunskapsflödet mellan&lt;br&gt;grundforskningen, den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet&lt;br&gt;inom det geologisk-vetenskapliga området. Kunskapsuppbyggnaden&lt;br&gt;inom detta område är av stor betydelse för samhällets möjligheter att&lt;br&gt;kunna tillgodose över tiden förändrade behov av relevant geologisk-&lt;br&gt;vetenskaplig information for olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av SGU med anslaget stödda forskningen bidrar till att uppnå&lt;br&gt;de av regeringen fastlagda övergripande målen för forsknings-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för SGU att främja och stödja geovetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning vid universitet och högskolor har nu funnits under i stort sett två&lt;br&gt;år. Det stöd som lämnats har gått till fleråriga forskningsprojekt. Det&lt;br&gt;är därför i detta skede inte meningsfullt att försöka göra en resultatre-&lt;br&gt;dovisning av hittills gjorda satsningar som i kvantitativa eller kvalita-&lt;br&gt;tiva termer uttrycker uppnådda resultat. De erfarenheter som SGU&lt;br&gt;har redovisat av stödet visar emellertid redan nu att gränsytan mellan&lt;br&gt;SGU och universiteten är mycket fruktbar for den geologisk-veten-&lt;br&gt;skapliga utvecklingen. Detta ligger väl i linje med regeringens am-&lt;br&gt;bitioner inom forskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar SGU:s uppfattning att det råder viss obalans&lt;br&gt;mellan satsningen på å den ena sidan geovetenskaplig grundforskning&lt;br&gt;och å den andra sidan riktad grundforskning och tillämpad forskning.&lt;br&gt;Till grund för eventuella omprioriteringar av ifrågavarande stöd bör&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning bl.a. ligga en utvärdering av under en&lt;br&gt;längre period gjorda satsningar. Regeringen anser att en sådan ut-&lt;br&gt;värdering bör göras under våren 1995. I avvaktan på denna utvärde-&lt;br&gt;ring bör anslaget under den kommande treårsperioden ligga kvar på&lt;br&gt;nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också framhållas att det inte enbart kan&lt;br&gt;anses vara en angelägenhet för staten att över ifrågavarande anslag&lt;br&gt;finansiera här aktuell forskning. Olika användare som för sin verk-&lt;br&gt;samhet är beroende av geologisk-vetenskaplig information bör också&lt;br&gt;på lämpligt sätt bidra till att nödvändiga resurser avsätts for framfor&lt;br&gt;allt tillämpad forskning inom detta område. Former för samverkan&lt;br&gt;mellan SGU och olika användare i dessa frågor bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av SGU i övrigt föreslagna insatserna för den geologiska forsk-&lt;br&gt;ningen bör övervägas inom ramen för den nyss nämnda utvärde-&lt;br&gt;ringen. Regeringen är därför inte nu beredd att ta ställning till SGU:s&lt;br&gt;förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning&lt;br&gt;har regeringen beräknat 5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.&lt;br&gt;För budgetåren 1994/95 och 1995/96 föreslår regeringen oförändrad&lt;br&gt;anslagsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig&lt;br&gt;forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 5 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren&lt;br&gt;1994/95 och 1995/96 som angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Civildepartementets verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna, kommunerna&lt;br&gt;och landstingen, Svenska kyrkan och andra trossamfund, folkrörelserna,&lt;br&gt;kooperationen, allmänna samlingslokaler, konsumentpolitik och ung-&lt;br&gt;domsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas forskning om den offentliga sektorn, folkrör-&lt;br&gt;elser och kooperation, ungdomsfrågor och konsumentfrågor. För konsu-&lt;br&gt;mentforskning finns ett särskilt anslag under trettonde huvudtiteln (Ci-&lt;br&gt;vildepartementet). Inom de övriga områdena finansieras forskningen i&lt;br&gt;huvudsak genom anslag under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Civildepartementet finns två organ knutna vilkas uppgift bl.a. är&lt;br&gt;att stimulera, utveckla och informera om forskning. Arbetsgruppen (C&lt;br&gt;1991: A) för forskningsfrågor har inrättats för samverkan mellan stat och&lt;br&gt;kommun om forskning som gäller den offentliga sektorns utveckling.&lt;br&gt;Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) har en rådgivande roll&lt;br&gt;gentemot regeringen. I delegationens uppdrag ingår bl.a. att uppmärk-&lt;br&gt;samma behovet av ytterligare insatser inom ungdomsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13.1 Forskning om den offentliga sektorn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det pågår i dag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare&lt;br&gt;under resten av 1990-talet. Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den&lt;br&gt;politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. Den&lt;br&gt;kännetecknas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, privati-&lt;br&gt;sering, främjande av olika effektivitetsvärden och utveckling av nya&lt;br&gt;modeller för politisk styrning. En viktig utgångspunkt för förnyelse-&lt;br&gt;arbetet är den s.k. subsidiaritetsprincipen, vilken innebär att beslut skall&lt;br&gt;fattas på lägsta möjliga effektiva nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga&lt;br&gt;verksamheter framträder också i allt större utsträckning nya former för&lt;br&gt;att finansiera och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata&lt;br&gt;och kooperativa institutioner medverkar i den offentliga sektorns tjänste-&lt;br&gt;produktion. För den offentliga sektorn gäller också alltmer marknadslik-&lt;br&gt;nande förutsättningar. Förändringarna och förnyelsen skapar ett kun-&lt;br&gt;skapsbehov, vilket endast till en del kan tillgodoses genom befintlig&lt;br&gt;kunskap. Till betydande del handlar behovet om ny kunskap som kräver&lt;br&gt;ytterligare forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1991 beslutade riksdagen att godkänna regeringens förslag&lt;br&gt;rörande forskning om den offentliga sektorn (prop. 1991/92:16, bet.&lt;br&gt;1991/92:FiU4, rskr. 1991/92:14). Beslutet innebar att resurser fördela-&lt;br&gt;des till två forskningscentra i Stockholm och Göteborg samt till Hu-&lt;br&gt;manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för finansiering&lt;br&gt;av nationella disciplinforskningsprogram. Av beloppet till HSFR skulle&lt;br&gt;viss del anslås till Kollegiet för samhällsforskning i Uppsala för ett tema&lt;br&gt;om offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inriktningen av forskningen vid de båda centra är ut-&lt;br&gt;gångspunkten att den skall gälla grundläggande forskning om den of-&lt;br&gt;fentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Vid&lt;br&gt;centrumet i Göteborg kommer särskilt lokala och regionala frågor att&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av disciplinforskningsprogrammen vid HSFR avser ett statsvetenskap.&lt;br&gt;Programmet benämns &amp;quot;Demokrati i förändring - svenska kommuner och&lt;br&gt;landsting i det lokala välfärdssamhället&amp;quot; och skall bedrivas i samarbete&lt;br&gt;mellan samtliga statsvetenskapliga institutioner. Det andra programmet&lt;br&gt;vid HSFR avser företagsekonomi och har betecknats &amp;quot;Institutionell&lt;br&gt;omvandling i den offentliga sektorn&amp;quot;. Programmet kommer att bedrivas&lt;br&gt;i samarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm och universiteten i&lt;br&gt;Lund, Göteborg och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att forskningens resultat skall kunna berika det praktiska utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet inom den offentliga sektorn krävs ett nära samspel mellan&lt;br&gt;universiteten och högskolorna å ena sidan och det omgivande samhället&lt;br&gt;å den andra. De som är verksamma i stat, landsting och kommun be-&lt;br&gt;höver ha naturliga kontaktvägar till de vetenskapliga institutionerna.&lt;br&gt;Möten mellan teori och praktik förstärker också kvaliteten i forskning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd en samverkan om forskningsfrågor inom hela den&lt;br&gt;offentliga sektorn har som nämnts Arbetsgruppen för forskningsfrågor&lt;br&gt;inrättats. En fråga som arbetsgruppen skall ägna speciell uppmärksam-&lt;br&gt;het är hur forskningsresultat skall göras mer tillgängliga för dem som är&lt;br&gt;verksamma inom olika samhällsområden. I detta syfte har arbetsgruppen&lt;br&gt;publicerat antologin &amp;quot;Forskning om den offentliga sektorn&amp;quot;. En särskild&lt;br&gt;forskningskonferens har också arrangerats med forskare och praktiker&lt;br&gt;som deltagare. Vidare har en referensgrupp med forskare från olika&lt;br&gt;ämnesområden knutits till Civildepartementet. Arbetsgruppens verksam-&lt;br&gt;het finansieras genom trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet har vidare tillsammans med Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet under åren 1991 och 1992 gett stöd till&lt;br&gt;Högskolan i Örebro i syfte att skapa ett forum för forskning och ut-&lt;br&gt;bildning om offentlig verksamhet (NOVEMUS). Det skall främst funge-&lt;br&gt;ra som en mötesplats mellan forskare och olika slag av praktiskt verk-&lt;br&gt;samma kring förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Medel för ett&lt;br&gt;fortsatt stöd till NOVEMUS har beräknats i budgetpropositionen inom&lt;br&gt;trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 14 s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna och förnyelsen inom den offentliga sektorn skapar som&lt;br&gt;tidigare framhållits ett behov av ytterligare forskning. Regeringen anser&lt;br&gt;bl.a. mot denna bakgrund att forskning om den offentliga sektorn bör&lt;br&gt;ges hög prioritet även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis-&lt;br&gt;ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. I detta sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhang är bl.a. frågor om kvalitet och etik i den offentliga verksam-&lt;br&gt;heten av stor betydelse. Ett annat centralt område för forskning gäller&lt;br&gt;gränszonen mellan offentlig, privat och ideell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13.2 Forskning om folkrörelser och kooperation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Forskning om folkrörelser och föreningsliv bedrivs inom en rad veten-&lt;br&gt;skapliga discipliner. Vid universitetet i Uppsala finns exempelvis en&lt;br&gt;professur med särskild inriktning på de svenska folkrörelsernas historia.&lt;br&gt;Inom ramen för den samhällsvetenskapliga forskningen förekommer&lt;br&gt;också viss forskning om föreningslivets roll. Resultatet av ett forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt om framtida folkrörelser har nyligen redovisats av In-&lt;br&gt;stitutet för framtidsstudier i rapporterna &amp;quot;Mot denna framtid&amp;quot; och &amp;quot;Sju&lt;br&gt;folkrörelser om framtiden&amp;quot;. När det gäller forskning om kooperation&lt;br&gt;bedrivs denna i dag framför allt vid Handelshögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelser, föreningar, kooperativ och enskilda personer - det som&lt;br&gt;ibland kallas den ideella sektorn - deltar i allt högre grad i förnyelsen&lt;br&gt;av samhällslivet. Det finns i dag ett starkt behov av att utveckla forsk-&lt;br&gt;ningen inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 22) aviseras&lt;br&gt;att ett samlat utvecklingsarbete skall inledas om den ideella sektorns roll&lt;br&gt;i samhället. I detta sammanhang är det angeläget att få ökad kunskap&lt;br&gt;om bl.a. de områden där de ideella rörelserna kan komplettera statens&lt;br&gt;och kommunernas arbete. Som tidigare nämnts finns skäl att ytterligare&lt;br&gt;belysa gränszonen mellan ideell, privat och offentlig verksamhet. Forsk-&lt;br&gt;ningen skulle vidare kunna ge värdefulla bidrag om föreningarnas roll i&lt;br&gt;samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta fråge-&lt;br&gt;ställningar. Det kan t.ex. gälla varför människor engagerar sig i före-&lt;br&gt;ningar. Det kan också handla om ungdomars och kvinnors roll i före-&lt;br&gt;ningslivet. Även när det gäller kooperationsfrågor finns behov av ökad&lt;br&gt;kunskap om såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa&lt;br&gt;rörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla forskningen om den ideella sektorn bör ett handlings-&lt;br&gt;program utarbetas. En utgångspunkt bör vara att stimulera forsknings-&lt;br&gt;projekt med mångvetenskaplig inriktning. Det är också viktigt att forsk-&lt;br&gt;ningen skall kunna integreras i ett internationellt forskningssamarbete.&lt;br&gt;Regeringen avser att ta initiativ till att ett sådant handlingsprogram&lt;br&gt;utarbetas. Medel för arbetet har beräknats i budgetpropositionen under&lt;br&gt;trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 14 s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13.3 Ungdomsforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige&lt;br&gt;under senare år. Ett förstärkt internationellt intresse är en av orsakerna&lt;br&gt;till detta. För att skapa en nationell plattform och främja samarbetet&lt;br&gt;mellan olika forskare som är verksamma inom ungdomsforskningen har&lt;br&gt;ett antal forskningscentra knutna till sex universitet och högskolor&lt;br&gt;byggts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års forskningspolitiska beslut fick Forsknings-&lt;br&gt;rådsnämnden (FRN) i uppdrag att fördela medel till ungdomsforskning.&lt;br&gt;För budgetåret 1992/93 avsätter FRN drygt 4 miljoner kronor för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de ungdomsforskningscentra som byggts upp redovisas över-&lt;br&gt;vägande positiva erfarenheter. Samarbetet mellan olika forskare, fors-&lt;br&gt;kargrupper och ämnesområden har ökat och visat sig vara mycket frukt-&lt;br&gt;bart. Dessutom kan noteras att fler forskarstuderande arbetar med av-&lt;br&gt;handlingsprojekt inom ungdomsforskningens område och fler ansök-&lt;br&gt;ningar om stöd till ungdomsforskning har kommit in till forsknings-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilt avsatta resurserna för ungdomsforskning är begränsade.&lt;br&gt;FRN framhåller att tillgängliga resurser bör ges till projekt som kan få&lt;br&gt;spridning i de forskningsmiljöer där ungdomsforskare verkar och till&lt;br&gt;nätverksbyggande mellan och utöver centrumbildningarna samt till&lt;br&gt;tematiska ansatser. Stödet till centrumbildningarna har därför minskats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomsdelegationen har i en skrivelse den 17 september&lt;br&gt;1992 framfört synpunkter om den framtida ungdomsforskningens in-&lt;br&gt;riktning. Delegationen menar att de satsningar som gjordes genom 1990&lt;br&gt;års forskningspolitiska beslut har inneburit att en mer mångfasetterad&lt;br&gt;forskning om ungdom uppnåtts. Förutom förslag om fortsatt stöd till&lt;br&gt;ungdomsforskningscentra, grundforskning samt internationellt utbyte&lt;br&gt;och samarbete mellan nordiska ungdomsforskare har delegationen också&lt;br&gt;lämnat förslag på ett antal nya falt för insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrumbildningarna har på ett framgångsrikt sätt vitaliserat den&lt;br&gt;svenska ungdomsforskningen. Inte minst mot bakgrund av den ut-&lt;br&gt;vidgning mot Europa som samarbetet ungdomsforskare emellan nu&lt;br&gt;närmar sig är det av vikt att utvecklingen av ungdomsforskningen i&lt;br&gt;Sverige fortsätter. Särskilt har behovet av en fungerande samordning för&lt;br&gt;internationella kontakter understrukits i och med Europarådets förslag&lt;br&gt;om ett utvecklat samarbete. Vidare behövs en beredskap inför EG:s&lt;br&gt;samarbete på ungdomsforskningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även från nationella utgångspunkter finns ett starkt behov av att öka&lt;br&gt;kunskapen om ungdomars uppväxtvillkor. Viktiga frågor gäller bl.a.&lt;br&gt;attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgenerationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att den mångfald i ung-&lt;br&gt;domsforskningen som uppnåtts bl.a. genom FRN:s stöd kan bibehållas&lt;br&gt;och utvecklas. Regeringen har därför tidigare under avsnittet Utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdepartementets verksamhetsområde föreslagit att FRN genom&lt;br&gt;omfördelning inom ramen för sitt anslag avsätter ytterligare 0,5 miljo-&lt;br&gt;ner kronor årligen för forskning om ungdom. Härutöver avser regering-&lt;br&gt;en att från trettonde huvudtitelns anslag E 2. Bidrag till central och&lt;br&gt;lokal ungdomsverksamhet m.m. ställa 0,5 miljoner kronor till FRN:s&lt;br&gt;förfogande för ändamålet. Därmed kan FRN stödja forskning om ung-&lt;br&gt;dom med minst 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13.4 Konsumentforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:100 bil. 14 har regeringen i avvaktan på förevarande&lt;br&gt;proposition föreslagit att det till konsumentforskning för budgetåret&lt;br&gt;1993/94 anvisas ett anslag på 1 939 000 kronor. Regeringen tar nu upp&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trettonde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4. Konsumentforskning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 617 938 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 939 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 762 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningspolitiska beslut våren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990 (prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1989/90:90, bet. 1989/90:LU 22, rskr. 1989/90:331) anvisades 2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för konsumentpolitisk forskning under budgetåret 1990/91.&lt;br&gt;Medel har därefter anvisats även för budgetåren 1991/92 och 1992/93.&lt;br&gt;Medlen disponeras av Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget har projekt om bl.a. konsumentteknik, hushållsekonomi,&lt;br&gt;varuförsörjning och reklam fått stöd. Satsningen på det konsumenttek-&lt;br&gt;niska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska nämn-&lt;br&gt;den, som är rådgivande till Konsumentverket. Nämnden har spelat en&lt;br&gt;viktig roll för att skapa kontakter med andra intressenter av denna&lt;br&gt;forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. Konsument-&lt;br&gt;verket har vidare utvecklat ett samarbete med den relativt nyetablerade&lt;br&gt;konsumentforskningen vid Chalmers tekniska högskola. Projekt med&lt;br&gt;tydlig konsumentprofil har fått stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en konsumentpolitisk översyn (dir. 1992:63).&lt;br&gt;En parlamentarisk kommitté har tillkallats för att se över den statliga&lt;br&gt;konsumentverksamheten och bedöma arten, omfattningen och inrikt-&lt;br&gt;ningen av det statliga engagemanget. Den organisatoriska strukturen på&lt;br&gt;området skall också ses över. Arbetet skall vara avslutat senast den 1&lt;br&gt;september 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller i sin anslagsframställning att det finns ett&lt;br&gt;stort behov av ökad konsumentforskning. Med hänsyn till översynen av&lt;br&gt;det konsumentpolitiska området föreslår verket dock inte någon ökning&lt;br&gt;av anslaget nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenttekniska nämnden har i en skrivelse den 12 november 1992&lt;br&gt;framfört synpunkter på den framtida konsumentforskningens inriktning&lt;br&gt;och föreslagit att anslagen skall förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsu-&lt;br&gt;mentområdet kan utvecklas. Ett viktigt problemområde är hur konsu-&lt;br&gt;menternas attityder och beteenden påverkas av olika åtgärder och för-&lt;br&gt;ändringar i samhället. På det hushållsekonomiska området finns viktiga&lt;br&gt;forskningsuppgifter. Som exempel kan nämnas hur hushållen använder&lt;br&gt;och förmår utnyttja sina ekonomiska resurser i ett ekonomiskt krisläge.&lt;br&gt;Också på det konsumenträttsliga området behövs forskningsinsatser,&lt;br&gt;särskilt i ljuset av den europeiska integrationen. Även rättssociologisk&lt;br&gt;forskning är angelägen för att belysa hur genomslagskraften av olika&lt;br&gt;rättsregler - bl.a. sådana som införs p.g.a. ett EES-avtal - faktiskt blir.&lt;br&gt;Vidare blir internationella jämförelser viktiga for att värdera behovet av&lt;br&gt;kompletterande eller förändrade konsumentpolitiska åtgärder. Den&lt;br&gt;decentraliserade konsumentverksamheten i Sverige - kommunal verk-&lt;br&gt;samhet samt sådan som bedrivs av organisationer - ställer också krav på&lt;br&gt;fortlöpande uppföljning och analys även via forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som har sagts nu bör Konsumentverket ha&lt;br&gt;tillgång till ett forskningsanslag. Även ett förhållandevis litet anslag bör&lt;br&gt;kunna ge utrymme för stöd till värdefulla projekt. Genom att förfoga&lt;br&gt;över ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vid-&lt;br&gt;makthålla kontakter med forskningsvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på den konsumentpolitiska översynen bör anslaget till&lt;br&gt;konsumentforskning tills vidare ligga på i huvudsak oförändrad nivå.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att 2 100 000 kr tas upp för budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civildep.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13.5 Ärendet till riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1993/94 an-&lt;br&gt;visar ett reservationsanslag på 2 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Miljö- och naturresursdepartementets&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;verksamhetsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde finansie-&lt;br&gt;ras miljöforskning via anslaget B 4. Miljöforskning som disponeras av&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stödja internationellt samarbete finansierar staten via anslaget&lt;br&gt;Bil. Stockholms internationella miljöinstitut verksamheten vid detta in-&lt;br&gt;stitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finansieras miljöforskning över anslaget B 12. Forskning för&lt;br&gt;ett avfållssnålt samhälle: Avfallshantering via Avfallsforskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddsforskning stöds särskilt via anslaget C 1. Statens strål-&lt;br&gt;skyddsinstitut som disponeras av institutet. Detta anslag har i sin helhet&lt;br&gt;behandlats i budgetpropositionen 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande tabell över resurserna till anslag under Miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och naturresursdepartementet 1992/93-1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;B 4.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 783&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms&lt;br&gt;internationella&lt;br&gt;miljöinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för&lt;br&gt;en kretslopps-&lt;br&gt;anpassad samhälls-&lt;br&gt;utveckling&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Anslaget B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14.1 Miljöforskning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas den forskning som bör prioriteras den kom-&lt;br&gt;mande treårsperioden inom ramen för de anslag som hör till Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att belysa&lt;br&gt;hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället&lt;br&gt;och hur resultaten sprids och används, samt att lägga förslag till priori-&lt;br&gt;teringar av insatser inom detta område. Kungliga Vetenskapsakademien&lt;br&gt;har haft i uppdrag att göra en utvärdering av den svenska miljöforsk-&lt;br&gt;ningens kvalitet och inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i&lt;br&gt;rapporten &amp;quot;Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inrikt-&lt;br&gt;ning&amp;quot;, vars innehåll delvis redovisas i Miljöforskningsutredningens&lt;br&gt;slutrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1.1 Relevans och kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningsutredningen konstaterar i sitt betänkande &amp;quot;Långsiktig&lt;br&gt;miljöforskning&amp;quot; (SOU 1992:68) att den svenska forskningen inom miljö-&lt;br&gt;området generellt fått goda vitsord av internationell expertis beträffande&lt;br&gt;kvalitet och bredd. Relevansen är en mera svårbedömd faktor, men ut-&lt;br&gt;redningen anser att miljöforskningen &amp;quot;varit relevant för samhället&amp;quot;.&lt;br&gt;Riktlinjerna för den framtida forskningen bör preciseras ytterligare och&lt;br&gt;utredningarna lägger fram förslag om den framtida miljöforskningen&lt;br&gt;som på ett mer målmedvetet sätt bör styras mot de miljöpolitiska målen.&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk bör enligt Miljöforskningsutredningen även i&lt;br&gt;fortsättningen ha ett övergripande ansvar för överblick och uppföljning&lt;br&gt;av miljöforskningen. Vaije myndighet har självfallet det primära an-&lt;br&gt;svaret att inom sina resp, områden bevaka att den forskning som be-&lt;br&gt;drivs är relevant från miljösynpunkt. Utredningen anser att de myn-&lt;br&gt;digheter som bedriver miljöforskning tillsammans bör överväga hur&lt;br&gt;samordningen i framtiden skall ske på miljöforskningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;finns tillgänglig på Miljö- och naturresursdepartementet (M92/2281/8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser instämmer i stort eller delvis med utredningens&lt;br&gt;slutsatser. De flesta anser att utredningen ger en mycket god överblick&lt;br&gt;över den pågående miljöforskningen. Flera forskningsråd och hög-&lt;br&gt;skolor, Riksrevisionsverket och Statskontoret, är dock kritiska till det&lt;br&gt;snäva myndighetsperspektivet. De anser att utredningen inte ägnar till-&lt;br&gt;räcklig uppmärksamhet åt den miljöforskning som ligger utanför vad&lt;br&gt;som kan betecknas som &amp;quot;sektorsforskning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat har fått&lt;br&gt;ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder. Samtidigt är det&lt;br&gt;viktigt att beakta miljöproblemens ändrade karaktär. Regionala och glo-&lt;br&gt;bala problem kommer alltmer i förgrunden. Sådana problem kräver in-&lt;br&gt;ternationella lösningar. Beslut och rekommendationer vid UNCED,&lt;br&gt;FN:s konferens om miljö och utveckling, är viktiga exempel. Det ut-&lt;br&gt;ökade forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att&lt;br&gt;genom gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen&lt;br&gt;&amp;quot;Långsiktig miljöforskning&amp;quot; är att ökad uppmärksamhet måste ägnas&lt;br&gt;miljörelaterad forskning utanför sektororganens miljöforskning, liksom&lt;br&gt;att behovet av helhetssyn ytterligare bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1.2 Områden som bör prioriteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöforskningsutredningens förslag innebär i stort följande priorite-&lt;br&gt;ringar och omfördelningar i förhållande till anslagen för budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade eller oförändrade satsningar föreslås på områdena klimatföränd-&lt;br&gt;ringar inkl, växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan&lt;br&gt;samt avfall och restprodukter. Minskning av medlen föreslås för för-&lt;br&gt;surning och övergödning, metaller, organiska miljögifter. För tätorter&lt;br&gt;och hälsa, samhällsvetenskaplig forskning, industriforskning (TVL:s del&lt;br&gt;av anslaget) och EG-forskning föreslås program som kan beröra samt-&lt;br&gt;liga nu nämnda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaplig miljöforskning är av stor betydelse för att det&lt;br&gt;skall bli möjligt att uppnå de miljömål som angivits av riksdagen. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår att samhällsvetenskaplig forskning får ökade anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på anslaget till industriforskningen är delvis beroende av det&lt;br&gt;intresse näringslivet visar för att bedriva miljöforskning gemensamt&lt;br&gt;finansierad med staten. Preliminärt beräknar utredningen en liten ökning&lt;br&gt;till industriforskning jämfört med tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka önskemål om långsiktighet i stöd till tvärvetenskapliga&lt;br&gt;forskarmiljöer där angelägen forskning bedrivs. Därför bör även miljö-&lt;br&gt;forskningen få lägga ut åtaganderamar om förslagsvis sex år på samma&lt;br&gt;sätt som sker inom byggnads,- material-, och energiforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till utredningens priorite-&lt;br&gt;ringar vad gäller forskningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Regeringens bedömning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att forskningsinsatserna i stort bör följa utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i inter-&lt;br&gt;nationella överenskommelser kan komma att påverka prioriteringarna&lt;br&gt;inom forskningsområdet. I samband med FN-konferensen i Rio de&lt;br&gt;Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992 undertecknades&lt;br&gt;konventioner om biologisk mångfald och klimatfrågor. Dessutom be-&lt;br&gt;slutades om ett handlingsprogram för det 21 :e århundradet på miljö-&lt;br&gt;området. För att fullfölja intentionerna i dessa konventioner och i hand-&lt;br&gt;lingsprogrammet kommer ytterligare forskning att krävas såväl natio-&lt;br&gt;nellt som i internationellt samarbete. Forskning inom sådana områden&lt;br&gt;där Sverige verkar för internationella miljööverenskommelser i övrigt&lt;br&gt;bör stärkas. Regeringen vill därför också framhålla betydelsen av forsk-&lt;br&gt;ningssatsningar inom följande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologisk mångfald&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bevara den biologiska mångfalden behöver forskningen&lt;br&gt;stärkas på ett stort antal områden. Av särskild betydelse är behovet av&lt;br&gt;att inom de areella näringarna vidareutveckla brukningsmetoder som i&lt;br&gt;så stor utsträckning som möjligt är anpassade till de ekologiska syste-&lt;br&gt;mens naturliga föryngringsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande kunskaper finns redan om vilka krav olika arter och natur-&lt;br&gt;typer ställer för att de skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Sär-&lt;br&gt;skilda insatser behövs därför för att, i samarbete med de areella näring-&lt;br&gt;arna, snabbt kunna ta fram brukningsmetoder som upprätthåller en hög&lt;br&gt;biologisk mångfald och samtidigt medger en hög produktion. Praktiskt&lt;br&gt;upplagd metodforskning med tvärvetenskaplig ansats är angelägen.&lt;br&gt;Resultaten måste snabbt kunna tillgodogöras i den dagliga verksamheten&lt;br&gt;inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Därför är det viktigt att koppling-&lt;br&gt;arna till utbildning och rådgivning ses över. Naturvårdsverket bör i sin&lt;br&gt;forskningsverksamhet komplettera Skogs- och Jordbrukets Forsknings-&lt;br&gt;råd som är huvudfinansiär av sådan forskning. Det bör särskilt under-&lt;br&gt;strykas att denna forskning i så stor utsträckning som möjligt bör be-&lt;br&gt;drivas i nära samarbete med de areella näringarna, gärna i form av&lt;br&gt;samfinansierade projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare forskningsinsatser krävs om grundläggande mekanismer för&lt;br&gt;klimatförändring. Osäkerheten är stor om hur havscirkulationen i&lt;br&gt;Nordatlanten, särskilt Golfströmmens förlopp, kommer att påverkas om&lt;br&gt;vi går mot ett varmare klimat. Systematiska analyser av klimatdata samt&lt;br&gt;hydrologiska och oceanografiska data bör utföras med tyngdpunkt på&lt;br&gt;Norden. Forskning kring effekter på ekosystem och samhällsfunktioner&lt;br&gt;i ett nordligt klimat måste utföras grundad på olika scenarier. Det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;514&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också viktigt att Sverige bedriver forskning kring skogens roll som&lt;br&gt;sänka för koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen om klimatförändringar är i hög grad internationell.&lt;br&gt;Denna utveckling kommer ytterligare att förstärkas mot bakgrund av&lt;br&gt;den nya klimatkonventionen som 153 länder undertecknade i samband&lt;br&gt;med FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992. Sverige kom-&lt;br&gt;mer att ha internationella åtaganden att fullfölja, bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;den nyligen antagna klimatkonventionen. Det är nödvändigt att ansvaret&lt;br&gt;fördelas på olika organ, men helhetsbilden av forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsbehoven får inte gå förlorat. Enligt regeringens uppfattning finns&lt;br&gt;det därför ett starkt behov att särskilt stödja den klimatrelaterade forsk-&lt;br&gt;ningen och skapa en nationell kommitté med uppgift att samordna denna&lt;br&gt;forskning och svara för en sammanhållen rapportering till regeringen&lt;br&gt;och olika internationella program om den svenska klimatforskningen.&lt;br&gt;Kommittén bör knyta samman det vetenskapliga arbetet inom de natur-&lt;br&gt;vetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga områdena. Regering-&lt;br&gt;en avser inom kort att återkomma till denna fråga i samband med en&lt;br&gt;proposition om åtgärder inom klimatområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensen i klimatförändringsfrågor i Sverige skall förstärkas&lt;br&gt;genom ökat internationellt samarbete och ökad satsning på forskning&lt;br&gt;och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga förändringar i energi- och transportsystemen för att&lt;br&gt;bromsa klimateffektema kommer att påverka hela samhället. Därför&lt;br&gt;krävs också en stor insats för att föra ut forskningsresultaten i vida&lt;br&gt;kretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning för ett kretsloppssamhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att forskning inom sådana områden som behövs&lt;br&gt;för att uppnå ett kretsloppsanpassat samhälle skall stärkas. Det stora&lt;br&gt;materialflödet i industrisamhället är ett växande miljöproblem - varu-&lt;br&gt;produktionen i industrialiserade länder är större nu än någonsin och den&lt;br&gt;fortsätter att växa samtidigt som dess sammansättning ändras bland&lt;br&gt;annat genom att många nya kemikalier ständigt tas i bruk. Det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att få större kunskap om de miljöproblem som hänger samman&lt;br&gt;med produkternas innehåll av olika ämnen, liksom om produkternas ned-&lt;br&gt;brytningsprocesser och långsiktiga verkan i storskalig spridning. Här&lt;br&gt;finns ett stort behov av ökad forskning om återvinning, återanvändning&lt;br&gt;och avfallsbehandling, men också forskning om utnyttjande av fömy-&lt;br&gt;bara naturresurser inom nya användningsområden. Helhetssynen på pro-&lt;br&gt;blemen får inte gå förlorad, det är av största vikt att hela kedjan råvara&lt;br&gt;- industriprocess - distribution - användning - kvittblivning utforskas&lt;br&gt;väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central&lt;br&gt;i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark- och planfrågornas stora betydelse for en god miljö måste under-&lt;br&gt;strykas. Forskning relaterad till sådana områden bör lyftas fram. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas forskningsuppgifter för den nystartade lantmäteri-&lt;br&gt;utbildningen i Lund, satellitbildsanalys och analys av geografisk infor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation for miljöövervakning och samhällsplanering samt forskning som&lt;br&gt;syftar till att ge lösningar på miljöproblem i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade insatser för internationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen och inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksam-&lt;br&gt;heten inom den europeiska gemenskapen avvgörs i fleråriga rampro-&lt;br&gt;gram. Ett ramprograms löptid är i regel fem år. Det första ramprogram-&lt;br&gt;met startade år 1984. Såväl omfattningen som budgeten för dessa pro-&lt;br&gt;gram har med tiden utvidgats. För det första ramprogrammet avsattes&lt;br&gt;3 800 miljoner ECU. Det planerade fjärde ramprogrammet kan komma&lt;br&gt;att få en budget om ca 15 000 miljoner ECU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EFTA-ländema har hittills kunnat delta i forskningsprogrammen på&lt;br&gt;program-och projektnivå. I det pågående tredje programmet deltar&lt;br&gt;Sverige på projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika&lt;br&gt;projekt, och att deras deltagande finansieras av Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en förstärkning av&lt;br&gt;miljöforskning och forskning i biologiska ämnen gjorts. Miljöforskning&lt;br&gt;förekommer dels integrerat i flera delprogram, dels i det enskilda miljö-&lt;br&gt;forskningsprogrammet Environment, som startade år 1991 och avslutas&lt;br&gt;år 1994. Budgeten uppgår preliminärt till 550 miljoner ECU. Miljö-&lt;br&gt;forskningen kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det&lt;br&gt;planerade fjärde ramprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att vägleda framtida satsningar på infrastruktur, energisystem&lt;br&gt;och transportnät så att dessa också bidrar till ett långsiktigt hållbart&lt;br&gt;samhälle och bättre hushållning med de gemensamma mark- och vatten-&lt;br&gt;resurserna, pågår inom EG ett intensifierat arbete inom områdena fysisk&lt;br&gt;planering och regional utveckling. Ett särskilt planeringsunderlag kallat&lt;br&gt;&amp;quot;Europé 2000&amp;quot; följs nu upp för Norden, Östeuropa och sydöstra medel-&lt;br&gt;havsområdet. Sverige har tagit initiativ till planering för Östersjöom-&lt;br&gt;rådet med deltagande av berörda stater och regioner runt Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet med-&lt;br&gt;verkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet kommer&lt;br&gt;att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som Sveriges regering&lt;br&gt;genom avtal inbetalar till EG behövs finansiellt stöd för att bekosta den&lt;br&gt;del av projektens kostnad som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är&lt;br&gt;genom sin forskningsnämnd den största svenska finansisären av svensk&lt;br&gt;miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig svensk&lt;br&gt;myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska forskarsamhället har visat stort intresse för deltagande i&lt;br&gt;Environment. EG har hittills tillstyrkt 32 projekt där svenska forskare&lt;br&gt;deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement till&lt;br&gt;den nationella miljöforskningen. EES-avtalet innebär att EFTA-ländema&lt;br&gt;inklusive Sverige aktivt kan delta i EG:s &amp;quot;Joint Research Centres&amp;quot;.&lt;br&gt;Eftersom miljöforskning är ett betydande inslag vid dessa är det mycket&lt;br&gt;troligt att svenska miljöforskare och administratörer i olika grad invol-&lt;br&gt;veras i verksamheten. I EES-avtalet tillkommer också möjligheten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska forskare att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst-&lt;br&gt;och Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en väsentlig&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14.2 Anslagsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Fjortonde huvudtiteln&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;B. Miljövård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 4. Miljöforskning&lt;br&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136 926 697&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151 783 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159 372 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 5 367 301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till miljöforskning som disponeras av Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;används för miljöforskning utanför verket. Forskningen skall ge ökade&lt;br&gt;kunskaper inom området och en vetenskaplig grund för planering, ini-&lt;br&gt;tiativ och beslut i olika miljöfrågor, såväl nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget till miljöforskning har förstärkts kraftigt under den senaste&lt;br&gt;treårsperioden, från drygt 112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91&lt;br&gt;till ca 152 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Naturvårdsverkets forskning är att medverka till att lägga en&lt;br&gt;vetenskaplig grund för miljöpolitiska beslut såväl nationellt som interna-&lt;br&gt;tionellt. Dessa beslut skall säkerställa, för oss och kommande generatio-&lt;br&gt;ner, en god miljö och biologisk mångfald. Forskningen utförs till ca tre&lt;br&gt;fjärdedelar vid universitet och högskolor och resten vid olika sektors-&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till forskningsprojekt som kommer in till forskningsnämnden&lt;br&gt;vid Naturvårdsverket granskas vetenskapligt av kommittéer bestående av&lt;br&gt;forskare och avnämare med särskild kompetens. Det finns för närvaran-&lt;br&gt;de åtta vetenskapliga kommittéer. Bidrag kan erhållas för både tilläm-&lt;br&gt;pad och grundläggande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en stor och allvarlig miljöfråga behöver belysas ur olika aspekter&lt;br&gt;inrättas för detta ändamål ett projektområde. Det innebär att all forsk-&lt;br&gt;ning som rör ett visst ämnesområde ges en gemensam plattform. Ett&lt;br&gt;projektområde drivs vanligen i fyra till sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en mer långsiktig kompetensuppbyggnad inom&lt;br&gt;miljövårdsområdet bekostar forskningsnämnden närmare tjugo forskar-&lt;br&gt;tjänster på professors- och högskolelektorsnivå med placering i första&lt;br&gt;hand vid universitet och högskolor. Under det senaste året har forsk-&lt;br&gt;ningsnämnden börjat förhandla med högskolorna om långsiktiga avtal&lt;br&gt;om forskning inom vissa ämnesområden. Samarbetsformen innebär i&lt;br&gt;stort att grupper skapas genom att nya tjänster inrättas vid högskolan,&lt;br&gt;en projektledare och ett antal forskartjänster, inom ett bestämt forsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfält. Naturvårdsverkets forskningsnämnd har inrättat två fästa&lt;br&gt;forskargrupper vid Lunds Universitet och Lantbruksuniversitetet om&lt;br&gt;vardera fem resp, sex tjänster. Forskningen berör främst områdena&lt;br&gt;skogs- och jordbruksmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska andelen i hittills tillstyrkta projekt inom EG:s miljöforsk-&lt;br&gt;ningsprogram uppgår till drygt 91 miljoner kronor för en period om 24-&lt;br&gt;36 månader och drygt 40 miljoner kronor för 1992/93. Naturvårds-&lt;br&gt;verket har för budgetåret 1992/93 avsatt 11,5 miljoner kronor av det&lt;br&gt;nationella forskningsanslaget för finansiering av i EG tillstyrkta projekt.&lt;br&gt;EG-projekten kommer att behandlas av Naturvårdsverkets forsknings-&lt;br&gt;nämnd tillsammans med övriga, nationella forskningsansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stöds industriforskning inom miljöområdet. Ansvarig för pro-&lt;br&gt;grammets genomförande är Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luft-&lt;br&gt;vårdsforskning i enlighet med ett särskilt ramprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bedömer att det är svårt att tillgodose behovet av&lt;br&gt;kunskap och kompetens vid en oförändrad anslagsnivå som en följd av&lt;br&gt;det beslut om framtida miljöpolitik riksdagen beslutade om år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en förstärkning av&lt;br&gt;miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla de mål som riksdagen&lt;br&gt;beslutade om år 1991 för miljöpolitiken. Regeringen lägger i propositio-&lt;br&gt;nen om forskning för löntagarfondsmedel denna dag förslag om särskil-&lt;br&gt;da satsningar på miljöstrategisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom anslaget B 4. Miljöforskning skall medel även fortsättningsvis&lt;br&gt;avsättas för att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram. Det är&lt;br&gt;vidare angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt for svenska fors-&lt;br&gt;kare inom EG:s program. Härigenom har Sverige möjlighet att maxi-&lt;br&gt;malt utnyttja den resursförstärkning som EG-samverkan på forsknings-&lt;br&gt;området innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga kompetensforsöijningen&lt;br&gt;på miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare forskartjänster&lt;br&gt;på prioriterade områden. Långsiktiga avtal bör träffas med såväl univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör&lt;br&gt;vidare stödja sådana forskningsprojekt som behövs för att uppfylla&lt;br&gt;Sveriges internationella åtaganden. Naturvårdsverket bör också stödja&lt;br&gt;sådan biologisk forskning som kan ge en långsiktig kunskapsutveckling&lt;br&gt;till stöd för arbetet med att skydda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen&lt;br&gt;som har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;518&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 an-&lt;br&gt;visar ett reservationsanslag på 159 372 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. Stockholms internationella miljöinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till stiftelsen&lt;br&gt;Stockholm Environmental Institute, SEI (prop. 1987/88:85, bet.&lt;br&gt;1987/88: JoU23, rskr. 1987/88:373).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 miljoner kronor har anvisats per år under budgetåren 1988/89-&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Environment Institute, SEI, (Stockholms internationella&lt;br&gt;miljöinstitut), upprättades efter ett riksdagsbeslut år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEI:s huvuduppgift enligt stadgarna är att bedriva forskning om&lt;br&gt;miljöstyrning och strategier för en miljömässigt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Institutet har en styrelse bestående av 15 internationellt framstående&lt;br&gt;personer. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga&lt;br&gt;kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallinn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut&lt;br&gt;resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling&lt;br&gt;av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyr-&lt;br&gt;ning och strategier för en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har under sin hittillsvarande verksamhet inriktat sin verk-&lt;br&gt;samhet på fem huvudområden: energistudier, klimatfrågor, bioteknik,&lt;br&gt;ekonomi med etik och miljö värden samt särskilda studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har varit nära knutet till förberedelserna inför FN:s&lt;br&gt;konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SEI har under senare år engagerat sig alltmer i miljöfrågor i&lt;br&gt;Östersjöregionen, främst i de baltiska staterna. Öppnandet av ett&lt;br&gt;lokalkontor i Tallinn under hösten 1992 är ett tecken på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 har en utvärdering ägt rum av SEI:s verksamhet.&lt;br&gt;Utvärderingen uttrycker stor uppskattning över vad institutet uträttat.&lt;br&gt;Man har på enbart ett par år lyckats uppnå en erkänd ställning inter-&lt;br&gt;nationellt. Man nämner särskilt arbetet om växthusgaserna som ett&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderama anser att institutet har mycket goda förutsättningar att&lt;br&gt;fortsätta att vara tongivande under den kommande treårsperioden vad&lt;br&gt;gäller miljö, teknik och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvärderingen framhålls vidare att SEI bör lägga större vikt vid att&lt;br&gt;sprida sina studier och kunskaper utanför en snäv krets av forskare.&lt;br&gt;Institutets organisationsidentitet bör göras tydligare. I utvärderingen&lt;br&gt;förslås också att styrelsen ombildas under år 1993 och minskas från 15&lt;br&gt;till 10-12 personer och att SEI bör göra större ansträngningar att nå ut&lt;br&gt;med sitt budskap såväl till öst- och u-länder som i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utvärderamas bedömning att institutet har byggt upp&lt;br&gt;en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom&lt;br&gt;områden som är relevanta for de globala miljöproblemen. Inriktningen&lt;br&gt;bör vara i stort sett densamma under den kommande treårsperioden.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida&lt;br&gt;forskningsresultaten, så att de kommer till större användning både natio-&lt;br&gt;nellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna bli upp-&lt;br&gt;dragsfinansierat genom nationella och internationella uppdrag. Det stat-&lt;br&gt;liga stödet bör på längre sikt kunna minskas. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;en neddragning av anslaget under den kommande treårsperioden.&lt;br&gt;Med hänvisning till att SEI har vissa innestående medel föreslås för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 bidraget uppgå till 12 miljoner kronor vilket innebär&lt;br&gt;en besparing på 13 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen godkänner de riktlinjer for institutet som har&lt;br&gt;angetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 32 760 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen till forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har&lt;br&gt;tidigare varit fördelat på två anslag, dels anslaget F 9. Miljöanpassad&lt;br&gt;produktutveckling under Näringsdepartementets huvudtitel, dels anslaget&lt;br&gt;B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering under&lt;br&gt;Miljö- och naturresursdepartementet. För budgetåret 1993/94 föreslås&lt;br&gt;merparten av Näringsdepartementets andel av medlen till Avfallsforsk-&lt;br&gt;ningsrådet överföras till Miljö- och naturresursdepartementets huvud-&lt;br&gt;titel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallsforskningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att identi-&lt;br&gt;fiera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering in-&lt;br&gt;nebär för en god miljö, dels precisera de krav som behöver ställas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktutveckling, konsumenter och avfallshantering för att minska av-&lt;br&gt;fallets mängd och farlighet. Avfellsforskningsrådets uppgift är att se till&lt;br&gt;att forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska&lt;br&gt;målen samt att forskningsinsatserna samordnas så att ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av anslagen uppnås. Avfellsforskningsrådet (AFR) har i sin&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställan föreslagit 64 000 000 kronor för budget-&lt;br&gt;året 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFR har funnit att den svenska forskningen för ett avfellssnålt sam-&lt;br&gt;hälle är eftersatt och splittrad, och att den i stor utsträckning saknar&lt;br&gt;långsiktighet och tvärvetenskapliga angreppssätt. Rådet anser därför att&lt;br&gt;det krävs en mycket kraftfull och långsiktig satsning för att föra upp&lt;br&gt;den svenska forskningen till en internationellt konkurrenskraftig nivå&lt;br&gt;och föra ut resultaten till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFR föreslår en fortsatt utbyggnad av följande huvudprogram:&lt;br&gt;Riktad grundforskning och tillämpad forskning, Basstöd till utbildning,&lt;br&gt;Utvecklingsprojekt och Demonstrationsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har år 1990 beslutat om programrådet for forskning för ett&lt;br&gt;avfellssnålt samhälle (AFR) (prop. 1989/90:90, NU 40, rskr. 337).&lt;br&gt;Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad&lt;br&gt;produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett miljöriktigt&lt;br&gt;slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer vid budgetårsskiftet&lt;br&gt;1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad&lt;br&gt;produktutveckling och avfallshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten inom detta&lt;br&gt;forskningsområde föreslår regeringen for budgetåret 1993/94 medel&lt;br&gt;under ett nytt anslag B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad sam-&lt;br&gt;hällsutveckling. Redan för budgetåret 1994/95 krävs betydligt större be-&lt;br&gt;lopp än vad som för närvarande står till förfogande. Frågan om finan-&lt;br&gt;siering av en ökning av anslagen är beroende av löntagarfondernas&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reservation som kan finnas vid utgången av budgetåret 1992/93&lt;br&gt;under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för ett avfellssnålt&lt;br&gt;samhälle: Avfallshantering och under tolfte huvudtitelns anslag F 9.&lt;br&gt;Forskning för ett avfellssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling&lt;br&gt;bör tillföras detta nya anslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som har&lt;br&gt;angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad sam-&lt;br&gt;hällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservations-&lt;br&gt;anslag på 32 760 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och natur-&lt;br&gt;resursdepartementen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wes-&lt;br&gt;terberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsråden Unckel, Hellsvik, Svensson, Björck, B. Westerberg, Odell,&lt;br&gt;Wibble, Olsson, Hörnlund, Friggebo, P. Westerberg, Davidson och Jo-&lt;br&gt;hansson anmäler frågor om den framlida forskningspolitiken och anslag&lt;br&gt;till forskning för budgetåret 1993/94, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om forskning för kunskap och framsteg i enlighet med bilagan till det-&lt;br&gt;ta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olka avsnitten i propositionen har utarbetats inom regeringskans-&lt;br&gt;liet enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdepartemen-&lt;br&gt;tet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens möjligheter och begränsningar ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny forskningspolitik ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens olika villkor ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppen förberedelse ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De avgörande utmaningarna ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens roll ................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningen - forskningens bas ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Det svenska forskningssystemet ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Definitioner av forskning och utveckling .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens finansiering och utförande..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Metoder för val av forskningsproblem ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige i forskningsvärlden .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningstendenser i omvärlden ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningspolitik i några viktiga länder ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några sammanfattande slutsatser ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningssamarbete med EG .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling för industriell kompetens och kon-&lt;br&gt;kurrenskraft ...................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategisk forskning ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöstrategisk forskning ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturvetenskaplig forskning ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varaktighet och storlek .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och högskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förnyelsens förutsättningar ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rekrytering av forskare ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell samverkan .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa särskilda frågor ............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsorganisationens utveckling .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för särskilda syften ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid mindre och medelstora högskolor ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet i forskningsvärlden ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för välfärd ............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för en bättre miljö ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för näringslivets utveckling ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för transporter och kommunikation ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för försvarets utveckling .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om kultur skall det vara om ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatta åtgärder ...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;524&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Justitiedepartementets verksamhetsområde ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsförebyggande rådet (BRÅ)....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rikspolisstyrelsens forskningsenhet .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga myndigheter .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikesdepartementets verksamhetsområde ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biståndsmotiverad forskning ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk u-landsforsknings organisation och&amp;nbsp;omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framställningar från berörda myndigheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens överväganden .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt&amp;nbsp;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsdepartementets verksamhetsområde ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän inledning...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för totalförsvaret .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens bedömningar och förslag ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgad uppdragsstyming ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompetens vid FOA .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag för strategisk försvarsforskning............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning av besparingar .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Flygteknisk forskning och utbildning................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens överväganden .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sårbarhet och beredskapshänsyn ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordonsteknisk forskning m.m..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94 .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialdepartementets verksamhetsområde ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning rörande de ekonomiska trygghetssystemen ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom socialtjänstområdet .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om handikapp .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om äldre ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om missbruk ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om barn och familj .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om internationell migration och etniska relationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkhälsoforskning .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings-och utvecklingsarbete inom och till stöd för hälso- Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvården .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad internationalisering ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid Smittskyddsinstitutet .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsdepartementets område ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän inledning...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom kommunikationsområdet ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omvärldsförändringar ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande kommunikationsforskning ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och inrikt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning .........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens ansvar för sektorsforskning ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens inriktning och omfattning ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för styrning och samordning av forskningsinsat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsforskningens organisation ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Transportforskningsberedningens roll stärks .......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom kollektivtrafiken .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn .......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansdepartementets verksamhetsområde ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningens inriktning..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk forskning............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fasta och rörliga resurser för grundläggande forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsorganisationen .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskarutbildningen ............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänsteorganisatoriska frågor ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämställdhet ...................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningssamverkan näringsliv-universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna . . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa infrastrukturfrågor .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationsförsörjning ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pliktleveranser .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Superdatorer ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitetsdatornätet SUNET .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella forskningsanläggningar ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa institut och centra ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt forskningssamarbete .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och utvärderingar ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning under treårsperioden&lt;br&gt;1993/94-1995/96 ................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning och inriktning ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvetenskapliga forskningsområdet ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistiska fakulteterna ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologiska fakulteterna .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakulteterna ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteterna ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanistisk-sam häl Isvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;Medicinska forskningsområdet ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska fakulteterna ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odontologiska fakulteterna ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutiska fakulteten ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsområdet .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polarforskning ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska forskningsområdet .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska fakulteterna ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rymdforskning ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interdisciplinär forskning ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temaorienterad forskning...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärligt utvecklingsarbete ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om universitet och högskolor ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag till forskning och forskarutbildning ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslagstekniska frågor .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsberäkningar ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1. Universitetet i Uppsala .....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2. Universitetet i Lund .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 3. Universitetet i Göteborg ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 4. Universitetet i Stockholm ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 5. Universitetet i Umeå .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 6. Universitetet i Linköping ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 7. Karolinska institutet .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 8. Tekniska högskolan i Stockholm .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 9. Chalmers tekniska högskola .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E10. Högskolan i Luleå.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eli. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskole-&lt;br&gt;enheter .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medel-&lt;br&gt;stora högskolor ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation ...................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsnämnden: Förvaltning ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning ................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning . . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 25. Rymdforskning .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor . . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 27. Europeisk forskningssamverkan ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 28. Kungl. biblioteket ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 30. Arkivet för ljud och bild ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E31. Institutet för rymdfysik .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 32. Polarforskning..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning .........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalförsörjning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2 Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3 Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid univer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitet och högskolor m.m.......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom skolväsendet......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbruksdepartementets verksamhetsområde .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsområden ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioriteringar för framtiden ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Program för träteknisk forskning och träfiberforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en utvärdering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lantbruksuniversitet ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitisk forskning ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studier (EFA) ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivsforskning m.m..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmiljöinstitutet .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;528&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitisk forskning .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för forskning om regional utveckling&lt;br&gt;(ERU) ...................................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Kulturdepartementets verksamhetsområde ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturområdets forskning ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter .............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning för kulturområdets verksamheter .......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturmyndigheternas ansvar som basinstitutioner för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning och för långsiktiga forskningsföretag .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medieområdets forskning .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska områ-&lt;br&gt;det .........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvinno-och jämställdhetsforskning .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Näringsdepartementets verksamhetsområde ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk forskning och utveckling för 2000-talet ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige i ett internationellt perspektiv ............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU en hörnsten i näringspolitiken .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskrivning av FoU-systemet inom Näringsdepartemen-&lt;br&gt;tets ansvarsområde ..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning och huvudförslag ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Forskningssamverkan för förnyelse .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan högskola och näringsliv ........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckling av olika samverkanformer ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriforskningsinstituten ....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny samverkansfunktion och vissa kapitalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FoU för små och medelstora företag, forsknings- ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och teknikbaserat företagande ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationellt samarbete ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Forskning och utveckling kring nya basteknologier .....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationsteknologi ........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Materialteknik ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bioteknik .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknik för komplexa&amp;nbsp;system ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biomedicinsk teknik&amp;nbsp;.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionsteknik ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Processteknik ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Transportteknik ............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskapsförsörjning&amp;nbsp;för den träråvarubaserade industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöteknik ................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;529&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förnyelse och effektivisering av byggforskningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördjupad prövning av FoU-myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rymdstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens råd för byggnadsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 14 Särskilda insatser inom industriforsknings-&lt;br&gt;systemet .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4 Konkurrensforskning .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1 Teknisk forskning och utveckling ..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 2 Informationsteknologi .......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader ..........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F &amp;nbsp;5 Nationell rymdverksamhet ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F &amp;nbsp;6 Europeiskt rymdsamarbete ...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 7 Europeiskt forsknings-och utvecklingssamarbete . .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 9 Energiforskning ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 10 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader ................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 11 Byggforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 12 Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för byggnadsforskning ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 13 Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer&lt;br&gt;G 2Bidrag till provnings-och mätteknisk FoU m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 12Sveriges geologiska undersökning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Civildepartementets verksamhetsområde .................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om den offentliga sektorn ................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning om folkrörelser och kooperation ...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomsforskning ..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentforskning ............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet till riksdagen ...........................&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Miljö-och naturresursdepartementets verksamhetsområde ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöforskning .................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Relevans och kvalitet .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Områden som bör prioriteras ..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor ..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framsidans bild:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del av norrskensovalen fotograferad ovanifrån av den svenska satelliten&lt;br&gt;Freja den 26 oktober 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43149, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 24 896 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 24 896 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 516 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 516 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 600 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 600 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram - utgörande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel - besluta om fördelning av medel för en 6-årsperiod.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram - utgörande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel - besluta om fördelning av medel för en 6-årsperiod.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande nationella forskningsanläggningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande nationella forskningsanläggningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de teologiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de teologiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat  i avsnittet Slutsatser  beträffande Medicinska forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat  i avsnittet Slutsatser  beträffande Medicinska forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande de tekniska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande de tekniska fakulteterna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen i Slutsatser förordats beträffande de teknikvetenskapliga forskningsrådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen i Slutsatser förordats beträffande de teknikvetenskapliga forskningsrådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande rymdforskning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande rymdforskning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet  Slutsatser förordat beträffande den temaorienterade forskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet  Slutsatser förordat beträffande den temaorienterade forskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat för konstnärligt utvecklingsarbete</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat för konstnärligt utvecklingsarbete</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande fakultetsanslagen får föras till respektive universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande fakultetsanslagen får föras till respektive universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FiU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet som angetts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet som angetts i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JuU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 100 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:LU48</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 100 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 21 810 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 21 810 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FöU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskyddsinstitutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskyddsinstitutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för Socialvetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 778 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 778 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:KrU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att besluta om medelstilldelning för högst sex år</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att besluta om medelstilldelning för högst sex år</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat beträffande den sektorsforskning som Skolverket initierar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat beträffande den sektorsforskning som Skolverket initierar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 667 809 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 667 809 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 117 269 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 117 269 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 308 516 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 308 516 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 446 778 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 446 778 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 83 006 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 83 006 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 936 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 936 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 208 004 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 208 004 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 963 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 963 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 357 797 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 357 797 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning  för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 720 782 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning  för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 720 782 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12 485 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12 485 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett  reservationsanslag på 508 447 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett  reservationsanslag på 508 447 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17 236 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17 236 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 226 677 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 226 677 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 41 925 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 445 895 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 445 895 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 90 728 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 90 728 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 992 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 992 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 502 262 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 502 262 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 37 824 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 37 824 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 588 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 588 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 110 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitet i Stockholm: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 534 253 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitet i Stockholm: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 534 253 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 231 766 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 231 766 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 344 378 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 344 378 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 303 211 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 303 211 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 257 296 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 257 296 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om resursmässiga planeringsförutsättningar för nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. budgetåret 1994/95</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om resursmässiga planeringsförutsättningar för nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. budgetåret 1994/95</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 129 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 129 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Transportforskningsberednignen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Transportforskningsberednignen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om forsknings, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl. dess finansiering</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om forsknings, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl. dess finansiering</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om omorganisationen av prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om sektorsforskningsansvaret på telekommunikationsområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som har angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda insatser inom industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda insatser inom industriforskningssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de övergripande mål för forskningen på konkurrensområdet som i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de övergripande mål för forskningen på konkurrensområdet som i propositionen förordats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 994 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 994 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling inom IT-området</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling inom IT-området</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 54 300 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 54 300 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 450 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 450 100 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energiforskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energiforskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51 722 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51 722 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 40 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 30 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 25 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 20 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 15 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10 000 000 kr för budgetåret 1999/2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om 40 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 30 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 25 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 20 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 15 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10 000 000 kr för budgetåret 1999/2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om samverkansfunktioner universitet/högskola-näringsliv</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om samverkansfunktioner universitet/högskola-näringsliv</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten hos Arbetsmiljöinstitutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten hos Arbetsmiljöinstitutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19 885 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19 885 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Byggforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 174 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20002</nummer>
<beteckning>20002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:FöU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20003</nummer>
<beteckning>20003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20004</nummer>
<beteckning>20004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SoU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20005</nummer>
<beteckning>20005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20006</nummer>
<beteckning>20006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med avseende på dimensionering, studiefinansiering och vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i propositionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 26 117 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20007</nummer>
<beteckning>20007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 26 117 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20008</nummer>
<beteckning>20008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna  för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20009</nummer>
<beteckning>20009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurserna  för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurser för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20010</nummer>
<beteckning>20010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resurser för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 -- utöver vad som föreslagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning -- anvisar ett anslag på 13 611 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20011</nummer>
<beteckning>20011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 -- utöver vad som föreslagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning -- anvisar ett anslag på 13 611 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20012</nummer>
<beteckning>20012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag -- besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20013</nummer>
<beteckning>20013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag -- besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20014</nummer>
<beteckning>20014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20015</nummer>
<beteckning>20015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20015</nummer>
<beteckning>20015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20016</nummer>
<beteckning>20016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras av anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20016</nummer>
<beteckning>20016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras av anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafikområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20017</nummer>
<beteckning>20017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159 372 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20017</nummer>
<beteckning>20017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 159 372 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20018</nummer>
<beteckning>20018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20018</nummer>
<beteckning>20018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20019</nummer>
<beteckning>20019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 32 760 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20019</nummer>
<beteckning>20019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 32 760 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:JoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20020</nummer>
<beteckning>20020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20020</nummer>
<beteckning>20020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20021</nummer>
<beteckning>20021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575 548 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20021</nummer>
<beteckning>20021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575 548 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20022</nummer>
<beteckning>20022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 358 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20022</nummer>
<beteckning>20022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Informationsteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 358 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20023</nummer>
<beteckning>20023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20023</nummer>
<beteckning>20023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20024</nummer>
<beteckning>20024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell rymdverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20024</nummer>
<beteckning>20024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell rymdverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20025</nummer>
<beteckning>20025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20025</nummer>
<beteckning>20025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20026</nummer>
<beteckning>20026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 220 800 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20026</nummer>
<beteckning>20026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 220 800 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20027</nummer>
<beteckning>20027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20027</nummer>
<beteckning>20027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20028</nummer>
<beteckning>20028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 377 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20028</nummer>
<beteckning>20028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 51 377 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20029</nummer>
<beteckning>20029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och högskolor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20029</nummer>
<beteckning>20029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och högskolor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20030</nummer>
<beteckning>20030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 177 745 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20030</nummer>
<beteckning>20030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 177 745 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20031</nummer>
<beteckning>20031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid Arbetslivscentrum</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20031</nummer>
<beteckning>20031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid Arbetslivscentrum</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20032</nummer>
<beteckning>20032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla institutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20032</nummer>
<beteckning>20032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla institutet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20033</nummer>
<beteckning>20033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20033</nummer>
<beteckning>20033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30002</nummer>
<beteckning>30002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträffande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna ramarna för medelstillskott till inredning och utrustning för nya projekt fr.o.m. budgetåret 1994/95</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30003</nummer>
<beteckning>30003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i propositionen angivna ramarna för medelstillskott till inredning och utrustning för nya projekt fr.o.m. budgetåret 1994/95</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30004</nummer>
<beteckning>30004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30005</nummer>
<beteckning>30005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30006</nummer>
<beteckning>30006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram -- utgörande en mindre del av beredningens anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som har anförts under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3 000 000 kr under budgetåret 1994/95 och högst 3 000 000 kr under budgetåret 1995/96.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30007</nummer>
<beteckning>30007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som har anförts under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åtaganden på högst 3 000 000 kr under budgetåret 1994/95 och högst 3 000 000 kr under budgetåret 1995/96.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30008</nummer>
<beteckning>30008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30008</nummer>
<beteckning>30008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30009</nummer>
<beteckning>30009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30009</nummer>
<beteckning>30009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30010</nummer>
<beteckning>30010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet om högst 131 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30010</nummer>
<beteckning>30010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet om högst 131 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30011</nummer>
<beteckning>30011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete m.m. om högst 192 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30011</nummer>
<beteckning>30011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete m.m. om högst 192 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30012</nummer>
<beteckning>30012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30012</nummer>
<beteckning>30012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30013</nummer>
<beteckning>30013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av vissa statliga aktier.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30013</nummer>
<beteckning>30013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av vissa statliga aktier.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30014</nummer>
<beteckning>30014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arbetslivscentrum för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 34 791 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:AU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30014</nummer>
<beteckning>30014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arbetslivscentrum för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 34 791 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30015</nummer>
<beteckning>30015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kronor under budgetåret 1994/95, högst 60 000 000 kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30015</nummer>
<beteckning>30015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kronor under budgetåret 1994/95, högst 60 000 000 kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:BoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande superdatorer</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40002</nummer>
<beteckning>40002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats beträffande superdatorer</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 -- utöver vad som föreslagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning -- anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40003</nummer>
<beteckning>40003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 -- utöver vad som föreslagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högskoleutbildning -- anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:TU34</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40004</nummer>
<beteckning>40004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonmiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 250 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 175 000 000 kr under budgetåret 1997/98.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40005</nummer>
<beteckning>40005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonmiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 250 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 175 000 000 kr under budgetåret 1997/98.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 154 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107 000 000 kr under budgetåret 1997/98.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40006</nummer>
<beteckning>40006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 154 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107 000 000 kr under budgetåret 1997/98.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 170 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 140 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 110 000 000  kr för budgetåret 1996/97, 90 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 60 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30 000 000 kr för budgetåret 1999/2000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40007</nummer>
<beteckning>40007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 170 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 140 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 110 000 000  kr för budgetåret 1996/97, 90 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 60 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30 000 000 kr för budgetåret 1999/2000.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:NU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:08:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03170</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:08:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03170</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__170.pdf</filnamn>
<filstorlek>22624489</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning för kunskap och framsteg</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/12A4B9B8-81CE-45E4-B9FC-46F10F6ACED2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:AU14</uppgift>
<ref_dok_id>GG01AU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:BoU23</uppgift>
<ref_dok_id>GG01BoU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Byggnadsforskningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FiU21</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FiU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa anslag inom Finansdepartementets område</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:FöU13</uppgift>
<ref_dok_id>GG01FöU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JoU18</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JoU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:JuU30</uppgift>
<ref_dok_id>GG01JuU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning - Anslag till Brottsförebyggande rådet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:KrU29</uppgift>
<ref_dok_id>GG01KrU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:LU48</uppgift>
<ref_dok_id>GG01LU48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Konsumentforskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:NU30</uppgift>
<ref_dok_id>GG01NU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SoU25</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SoU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:TU34</uppgift>
<ref_dok_id>GG01TU34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Transportforskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU13</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anslag till Lantbruksuniversitet, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU15</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU22</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UU31</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Forskning och forskarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub123</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub123</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub124</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub124</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub142</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub142</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub143</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub143</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub144</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub144</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub145</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub145</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub146</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub146</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub147</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub147</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub148</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub148</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub149</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub149</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub150</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub150</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub151</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub151</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub152</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub152</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anna Corshammar-Bojerud  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anna Corshammar-Bojerud  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Jansson  och Laila Strid-Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Jansson  och Laila Strid-Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP, C, KD, S, V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP, C, KD, S, V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Silfverstrand  och Bo Bernhardsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Silfverstrand  och Bo Bernhardsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Löfstedt  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Löfstedt  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birthe Sörestedt  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birthe Sörestedt  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  och Bertil Måbrink  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  och Bertil Måbrink  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Forslund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Forslund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Forslund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Forslund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Bjelle  och Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Bjelle  och Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub142</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub142</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Linderholm  och tredje vice talman Bertil Fiskesjö  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub144</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub144</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Linderholm  och tredje vice talman Bertil Fiskesjö  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub145</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub145</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Doris Håvik  m.fl. (S, KD, , V, M, C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Doris Håvik  m.fl. (S, KD, , V, M, C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Hedkvist Petersen  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub143</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub143</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Hedkvist Petersen  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Zetterberg  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Zetterberg  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Zetterberg  och Elisabeth Persson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub123</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub123</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Zetterberg  och Elisabeth Persson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub147</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub147</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göthe Knutson  och Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göthe Knutson  och Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S, KD, FP, C, M, , -)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S, KD, FP, C, M, , -)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harald Bergström  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub148</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub148</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harald Bergström  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  och Inger René  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  och Inger René  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  och Per Stenmarck  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  och Per Stenmarck  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  (FP) och Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  (FP) och Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  och Maud Björnemalm  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  och Maud Björnemalm  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Öhrsvik  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub149</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub149</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Öhrsvik  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub152</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub152</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  och Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub124</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub124</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  och Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Rohdin  m.fl. (FP, KD, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Bo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Rohdin  m.fl. (FP, KD, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbet Calner  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbet Calner  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbet Calner  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbet Calner  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Lis Lööw  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Lis Lööw  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Viklund  (KD) och Karl-Göran Biörsmark  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02U14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>U14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Viklund  (KD) och Karl-Göran Biörsmark  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Lindberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Lindberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olle Schmidt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub151</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub151</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olle Schmidt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olle Schmidt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olle Schmidt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Richard Molén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Richard Molén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pierre Schori  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pierre Schori  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pär Granstedt  och Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Jo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pär Granstedt  och Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Sundgren  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Sundgren  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Thorén  och Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02So30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Thorén  och Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sinikka Bohlin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub146</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub146</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Kihlberg  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Kihlberg  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Kihlberg  och Bengt Dalström  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub150</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub150</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Kihlberg  och Bengt Dalström  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02N52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sture Ericson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sture Ericson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02T31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  och Britta Bjelle  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  och Britta Bjelle  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:170&lt;br/&gt;
Forskning för kunskap och framsteg</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>