<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228720</hangar_id>
 <dok_id>GG0317</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>17</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:17</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>17</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:44:11</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 13:02:47</publicerad>
 <titel>om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmän m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0317/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG0317</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG0317</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1992/93:17&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen,&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0317/prop_199293__17-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992 för den åtgärd och det&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas en överenskommelse som träffats mellan staten&lt;br&gt;och företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m. för år 1993. Den ansluter i princip till det system&lt;br&gt;med schabloniserade ersättningar till sjukvårdshuvudmännen som inför-&lt;br&gt;des fr.o.m. år 1985. Till skillnad från tidigare år har dock parterna -&lt;br&gt;genom beslut av riksdagen - fört överläggningarna med utgångspunkt i&lt;br&gt;en fastställd utgiftsram på 6 995 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utgiftsramen skall drygt 5 miljarder kronor utges till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen i form av en allmän sjukvårdsersättning. Vidare skall den&lt;br&gt;särskilda ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser som&lt;br&gt;år 1992 uppgår till högst 485 mkr utges med oförändrat belopp under år&lt;br&gt;1993. Detsamma gäller det ekonomiska stöd på högst 20 mkr till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen vilket syftar till en bättre informationsförsörjning på&lt;br&gt;alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Vissa smärre justeringar har&lt;br&gt;överenskommits vad gäller övriga särskilda ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall administrationen av pensionärernas&lt;br&gt;avgifter vid sjukhusvård tills vidare ligga kvar hos försäkringskassorna.&lt;br&gt;Parterna är dock överens om vissa åtgärder för att i möjligaste mån&lt;br&gt;minska uppkomna skillnader i avgiftsregler för beräkning av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavgifter mellan pensionärer och övriga försäkrade. Denna harmoni-&lt;br&gt;sering föranleder även två justeringar i avgiftsreglerna för pensionärer,&lt;br&gt;dels att avgiftstaket höjs till högst 75 kr per vårddag, dels att någon&lt;br&gt;vårdavgift inte tas ut för utskrivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning härtill föreslås även - i enlighet med tidigare utfästelse om&lt;br&gt;kompensation för slopande av det avgiftsfria året för förtidspensionärer&lt;br&gt;- att avgiften för yngre förtidspensionärer reduceras till hälften under de&lt;br&gt;första 30 dagarna av varje vårdperiod. Dessa åtgärder förutsätter änd-&lt;br&gt;ringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 1 propositionen läggs&lt;br&gt;därför fram förslag om sådana lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås - i enlighet med vad som tidigare aviserats av rege-&lt;br&gt;ringen — en höjning av det maximala taket för det högkostnadsskydd&lt;br&gt;som finns mot höga sjukvårds- och läkemedelskostnader från 1 500 till&lt;br&gt;1 600 kr fr.o.m. den 1 januari 1993. Landstingsförbundet skall enligt&lt;br&gt;överenskommelsen rekommendera sjukvårdshuvudmännen att tillämpa&lt;br&gt;det högre egenkostnadstaket samtidigt som de kommer att informeras&lt;br&gt;om möjligheterna att kombinera ett beslut härom med beslut om t.ex.&lt;br&gt;avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse för särskilt utsatta grupper. Häri-&lt;br&gt;genom förutsätts att samtliga sjukvårdshuvudmän kommer att tillämpa&lt;br&gt;den ovan föreslagna beloppsgränsen för högkostnadsskyddet. Höjningen&lt;br&gt;av beloppsgränsen förutsätter ändring i lagen (1981:49) om begränsning&lt;br&gt;av läkemedelskostnader, m.m. Propositionen innehåller även förslag om&lt;br&gt;ytterligare en ändring i sistnämnda lag samt förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;läkemedelsförordningen (1962:701). Den förra ändringen är av försäk-&lt;br&gt;ringsteknisk art, medan den senare krävs för att undvika att olika regler&lt;br&gt;om fastställande av läkemedelspris skulle komma att gälla samtidigt för&lt;br&gt;den händelse läkemedelslagen (1992:859) träder i kraft vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt än den 1 januari 1993 och läkemedelsförordningen därigenom&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas också att den rikstäckande vårdgarantin bi-&lt;br&gt;behålls även efter år 1992. Landstingsförbundet kommer att rekommen-&lt;br&gt;dera sjukvårdshuvudmännen riktlinjer för en fortsatt vårdgaranti under&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 12 § och 3 kap. 4 a och 15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 12 c §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 k&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije dag då en pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad, som är bosatt här i lan-&lt;br&gt;det, får sjukhusvård på grund av&lt;br&gt;sjukdom skall försäkringskassan ta&lt;br&gt;ut en avgift enligt vad som anges i&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift tas ut från den som uppbäi&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad, som är bosatt här i lan-&lt;br&gt;det, får sjukhusvård på grund av&lt;br&gt;sjukdom skall försäkringskassan ta&lt;br&gt;ut en avgift enligt vad som anges i&lt;br&gt;denna paragraf. Avgift skall inte&lt;br&gt;tas utför utskrivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hel ålderspension eller hel förtids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften beräknas av försäk-&lt;br&gt;ringskassan med hänsyn till stor-&lt;br&gt;leken vid vårdtillfället av pen-&lt;br&gt;sionsförmåner i form av ålders-&lt;br&gt;pension, förtidspension och om-&lt;br&gt;ställningspension enligt denna lag,&lt;br&gt;änkepension enligt äldre lagstift-&lt;br&gt;ning, pensionstillskott enligt lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;och särskilt pensionstillägg enligt&lt;br&gt;lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till folkpension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller han-&lt;br&gt;dikappat barn. Avgiften skall&lt;br&gt;utgöra en tredjedel av summan av&lt;br&gt;förmånerna räknade per dag, dock&lt;br&gt;högst 65 kronor för varje vårddag.&lt;br&gt;Vid beräkningen av avgiften per&lt;br&gt;vårddag skall förmånernas månads-&lt;br&gt;belopp delas med 30. Avgiften per&lt;br&gt;vårddag avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal. Avgiften för en&lt;br&gt;kalendermånad får aldrig överstiga&lt;br&gt;avgiften för 30 vårddagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften beräknas av försäk-&lt;br&gt;ringskassan med hänsyn till stor-&lt;br&gt;leken vid vårdtillfället av pen-&lt;br&gt;sionsförmåner i form av ålders-&lt;br&gt;pension, förtidspension och om-&lt;br&gt;ställningspension enligt denna lag,&lt;br&gt;änkepension enligt äldre lagstift-&lt;br&gt;ning, pensionstillskott enligt lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;och särskilt pensionstillägg enligt&lt;br&gt;lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till folkpension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller han-&lt;br&gt;dikappat barn. Avgiften skall&lt;br&gt;utgöra en tredjedel av summan av&lt;br&gt;förmånerna räknade per dag, dock&lt;br&gt;högst 75 kronor för vaije vårddag.&lt;br&gt;Vid beräkningen av avgiften per&lt;br&gt;vårddag skall förmånernas månads-&lt;br&gt;belopp delas med 30. Avgiften per&lt;br&gt;vårddag avrundas till närmast&lt;br&gt;lägre hela krontal. Avgiften för en&lt;br&gt;kalendermånad får aldrig överstiga&lt;br&gt;avgiften för 30 vårddagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:377.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsför-&lt;br&gt;måner som är avgiftsgrundande enligt andra och tredje styckena. För-&lt;br&gt;säkringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på&lt;br&gt;grund av att avgiftsgrundande förmåner inte längre lämnas, skall någon&lt;br&gt;avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna&lt;br&gt;vid vårdtillfället eller avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 § eller&lt;br&gt;uppbärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3 §. Avgift-&lt;br&gt;erna tillfaller den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade inte&lt;br&gt;har fyllt 40 år skall den avgift som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i&lt;br&gt;12-12 b §§ sättas ned till hälften&lt;br&gt;för de första 30 dagarna av varje&lt;br&gt;vårdtillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;vistas vid en sådan vårdinrättning&lt;br&gt;som enligt lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och&lt;br&gt;andra vårdinrättningar övertagits&lt;br&gt;av kommunen skall sjukpenning&lt;br&gt;enligt denna lag minskas med&lt;br&gt;70 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp&lt;br&gt;varmed minskning sker avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;vistas vid en sådan vårdinrättning&lt;br&gt;som enligt lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och&lt;br&gt;andra vårdinrättningar övertagits&lt;br&gt;av kommunen skall sjukpenning&lt;br&gt;enligt denna lag minskas med&lt;br&gt;80 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp&lt;br&gt;varmed minskning sker avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga om sjukpenning för tid då den försäk-&lt;br&gt;rade uppbär hel ålderspension enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst, om tjänstgöringen&lt;br&gt;inte avser grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitions-&lt;br&gt;utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan&lt;br&gt;han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller&lt;br&gt;som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller&lt;br&gt;i fall som avses i 7 b § reser till utlandet med försäkringskassans med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1641&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller nar-&lt;br&gt;kotika, skall sjukpenningen på&lt;br&gt;begäran av den som svarar för&lt;br&gt;vårdkostnaderna minskas med&lt;br&gt;70 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp&lt;br&gt;varmed minskning sker avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hela krontal. Det&lt;br&gt;belopp som sjukpenningen mins-&lt;br&gt;kas med skall betalas ut till den på&lt;br&gt;vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller nar-&lt;br&gt;kotika, skall sjukpenningen på&lt;br&gt;begäran av den som svarar för&lt;br&gt;vårdkostnaderna minskas med&lt;br&gt;80 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp&lt;br&gt;varmed minskning sker avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hela krontal. Det&lt;br&gt;belopp som sjukpenningen mins-&lt;br&gt;kas med skall betalas ut till den på&lt;br&gt;vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som&lt;br&gt;avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas&lt;br&gt;utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om avgift eller minskning av sjukpenning&lt;br&gt;som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar någon att han i den omfattning som anges i andra stycket har&lt;br&gt;köpt prisnedsatta eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt&lt;br&gt;patientavgift för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 2 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller&lt;br&gt;för motsvarande vård eller behandling som erhållits inom företagshälso-&lt;br&gt;vård, för vilken bidrag lämnas efter beslut av yrkesinspektionen, är han&lt;br&gt;befriad från att därefter betala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller&lt;br&gt;under den tid som återstår av ett år, räknat från det första vårdtillfället,&lt;br&gt;behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket fordras att prisned-&lt;br&gt;satta läkemedel har inköpts för&lt;br&gt;eller patientavgifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 1 500 kronor.&lt;br&gt;Om en landstingskommun eller en&lt;br&gt;kommun som inte ingår i en lands-&lt;br&gt;tingskommun har beslutat att för&lt;br&gt;sin del tillämpa ett lägsta belopp&lt;br&gt;som understiger 1 500 kronor, skall&lt;br&gt;i stället det beloppet gälla för kost-&lt;br&gt;nadsbefrielse enligt första stycket&lt;br&gt;för den som är bosatt inom lands-&lt;br&gt;tingskommunen respektive kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnadsbefrielse enligt&lt;br&gt;första stycket fordras att prisned-&lt;br&gt;satta läkemedel har inköpts för&lt;br&gt;eller patientavgifter erlagts med&lt;br&gt;sammanlagt minst 1 600 kronor.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting har&lt;br&gt;beslutat att för sin del tillämpa ett&lt;br&gt;lägsta belopp som understiger&lt;br&gt;1 600 kronor, skall i stället det&lt;br&gt;beloppet gälla för kostnadsbefriel-&lt;br&gt;se enligt första stycket för den&lt;br&gt;som är bosatt inom landstinget&lt;br&gt;respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin&lt;br&gt;vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när utgifterna för vårdtill-&lt;br&gt;fällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även&lt;br&gt;för barn som under denna tid fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den&lt;br&gt;med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har&lt;br&gt;varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kostnadsbefrielse som gäller vid utgången av år 1992 skall bestå&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1406.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1992:894) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:894) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 2 och&lt;br&gt;2 a §§ skall det fastställda priset&lt;br&gt;för samtidigt på grund av sjukdom&lt;br&gt;förskrivna och inköpta läkemedel&lt;br&gt;sättas ned med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 120 kronor för ett&lt;br&gt;läkemedel och med hela det be-&lt;br&gt;lopp som överstiger 10 kronor för&lt;br&gt;varje ytterligare läkemedel. Ned-&lt;br&gt;sättningen med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 120 kronor skall&lt;br&gt;göras på det läkemedel som har&lt;br&gt;högst pris. Någon nedsättning&lt;br&gt;skall inte göras om det samman-&lt;br&gt;lagda priset för två eller fler läke-&lt;br&gt;medel efter nedsättning inte skulle&lt;br&gt;komma att överstiga 720 kronor.&lt;br&gt;Om en förskrivning är avsedd att&lt;br&gt;expedieras mer än en gång, gäller&lt;br&gt;nedsättningen köpesumman vid&lt;br&gt;varje avsett expeditionstillfalle.&lt;br&gt;Vid beräkning av prisnedsättning-&lt;br&gt;en beaktas inte den avgift som kan&lt;br&gt;ha uttagits för expedition av tele-&lt;br&gt;fonförskrivna läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §§ skall det fastställda priset&lt;br&gt;för samtidigt på grund av sjukdom&lt;br&gt;förskrivna och inköpta läkemedel&lt;br&gt;sättas ned med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 120 kronor för ett&lt;br&gt;läkemedel och med hela det be-&lt;br&gt;lopp som överstiger 10 kronor för&lt;br&gt;varje ytterligare läkemedel. Ned-&lt;br&gt;sättningen med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 120 kronor skall&lt;br&gt;göras på det läkemedel som har&lt;br&gt;högst pris. Nedsättning skall göras&lt;br&gt;endast till den del det samman-&lt;br&gt;lagda priset för läkemedlen över-&lt;br&gt;stiger 120 kronor med tillägg för&lt;br&gt;10 kronor för varje läkemedel&lt;br&gt;utöver det första. Om en förskriv-&lt;br&gt;ning är avsedd att expedieras mer&lt;br&gt;än en gång, gäller nedsättningen&lt;br&gt;köpesumman vid varje avsett&lt;br&gt;expeditionstillfalle. Vid beräkning&lt;br&gt;av prisnedsättningen beaktas inte&lt;br&gt;den avgift som kan ha uttagits för&lt;br&gt;expedition av telefonförskrivna&lt;br&gt;läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller&lt;br&gt;ammande kvinna eller till barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har&lt;br&gt;fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett&lt;br&gt;läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av pri snedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-&lt;br&gt;skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läke-&lt;br&gt;medel eller en viss grupp av sådana läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om läkemedelsförordningen (1962:701)'&lt;br&gt;dels att 6 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmacevtisk specialitet må, om&lt;br&gt;ej annat särskilt stadgas, icke&lt;br&gt;försäljas utan att vara registrerad&lt;br&gt;hos Läkemedelsverket. Farmacev-&lt;br&gt;tisk specialitet må icke registreras&lt;br&gt;med mindre den befunnits ända-&lt;br&gt;målsenlig och bestämmelserna i&lt;br&gt;4-6 §§ i övrigt iakttagits. Regist-&lt;br&gt;rering kan dock göras beroende av&lt;br&gt;förbehåll. Registrering må förbin-&lt;br&gt;das med särskilda villkor till före-&lt;br&gt;byggande av skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmacevtisk specialitet må, om&lt;br&gt;ej annat särskilt stadgas, icke&lt;br&gt;försäljas utan att vara registrerad&lt;br&gt;hos Läkemedelsverket. Farmacev-&lt;br&gt;tisk specialitet må icke registreras&lt;br&gt;med mindre den befunnits ända-&lt;br&gt;målsenlig och bestämmelserna i&lt;br&gt;4 och 5 §§ i övrigt iakttagits.&lt;br&gt;Registrering kan dock göras be-&lt;br&gt;roende av förbehåll. Registrering&lt;br&gt;må förbindas med särskilda villkor&lt;br&gt;till förebyggande av skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras ge-&lt;br&gt;nom Läkemedelsverkets försorg. Uppstår anledning att ifrågasätta en&lt;br&gt;specialitets ändamålsenlighet, får verket förelägga registerhavaren att&lt;br&gt;visa att specialiteten är ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering må återkallas om förhållanden, som legat till grund för&lt;br&gt;registreringen, icke längre äro för handen eller om föreläggande enligt&lt;br&gt;andra stycket icke efterkommes. Aterkallelse av registrering må ock ske&lt;br&gt;om villkor för specialitetens tillhandahållande åsidosättes eller om spe-&lt;br&gt;cialiteten är föremål för reklam som innefattar oriktig, starkt överdriven&lt;br&gt;eller vilseledande uppgift om specialitetens verkan eller egenskaper i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 6 § 1970:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:429.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,&lt;br&gt;Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med schabloniserad ersättning från den all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen har gällt fr.o.m.&lt;br&gt;år 1985. Systemet innebar när det infördes en successiv övergång från&lt;br&gt;prestationsbundna ersättningar till en samlad ersättning per invånare i&lt;br&gt;form av en allmän sjukvårdsersättning. Härvid infördes även en samord-&lt;br&gt;ning med försäkringens ersättningar till försäkringsanslutna privatprakti-&lt;br&gt;serande läkare och sjukgymnaster för att förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;en samordnad planering av den offentliga och den privata hälso- och&lt;br&gt;sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom en allmän sjukvårdsersättning har varje år lämnats ett varie-&lt;br&gt;rande antal specialdestinerade ersättningar för olika ändamål till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 utges från sjukförsäkringen sammanlagt 12 296 mkr,&lt;br&gt;varav 11 706,5 mkr utgör allmän sjukvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 skedde en viktig ändring i fördelningen av denna ersättning&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmännen genom att principen om en invånarbaserad&lt;br&gt;sådan ersättning kompletterades med ett antal behovskriterier. Den så-&lt;br&gt;lunda utvecklade fördelningsmodellen för den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen blev helt genomförd fr.o.m. år 1990. De socioekonomiska för-&lt;br&gt;delningskriterier som ligger till grund för den behovsrelaterade fördel-&lt;br&gt;ningen är skillnader i befolkningens dödlighet, sjukfrånvaro och förtids-&lt;br&gt;pensionering samt antalet ensamboende äldre. Modellen har givit sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen ökade förutsättningar att anpassa hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens resurser till skillnader i vårdbehoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en naturlig följd av den s.k. äldrereformen utgick överenskom-&lt;br&gt;melsen för år 1992 från en reducering av den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen med drygt 3 miljarder kronor, eftersom ca 21 % av kostnaderna&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården överfördes till kommunerna till följd av refor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelsen för år 1992 enades parterna också om att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992 skall svara för debitering och&lt;br&gt;uppbörd av avgifter för sjukhusvård för bl.a. sjukpenningförsäkrade,&lt;br&gt;varför ordningen med avdrag på sjukpenning genom försäkringskassor-&lt;br&gt;nas och Riksförsäkringsverkets försorg skulle upphöra. Denna föränd-&lt;br&gt;ring var föranledd av införandet av en arbetsgivarperiod med sjuklön&lt;br&gt;under de första 14 dagarna av en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen för år 1992 innebar också att den året dessförinnan&lt;br&gt;införda särskilda ersättningen för att öka kapaciteten inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården för rehabiliterings-och behandlingsinsatser höjdes från 400&lt;br&gt;till 485 mkr. Ökningen av ersättningsbeloppet motiverades med de fram-&lt;br&gt;komna positiva erfarenheterna av medlens användning. Ersättningen&lt;br&gt;skall bidra till att sänka det s.k. ohälsotalet. Den utbetalas först sedan&lt;br&gt;försäkringskassan och sjukvårdshuvudmannen kommit överens om hur&lt;br&gt;medlen bäst skall användas för att förbättra kapaciteten vad gäller reha-&lt;br&gt;biliterings- och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen för år 1992 anges att det ur statsmakternas per-&lt;br&gt;spektiv är angeläget att utvecklingen inom hälso- och sjukvården kan&lt;br&gt;följas på nationell nivå och att nationella uppföljningar och utvärderingar&lt;br&gt;kan göras. Mot den bakgrunden betonades nödvändigheten av att stödja&lt;br&gt;åtgärder som syftar till en förbättrad informationsförsörjning inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården på alla nivåer. Parterna enades därför om att för det året&lt;br&gt;avsätta högst 20 mkr för att i första hand utveckla och förbättra informa-&lt;br&gt;tionsförsörjningen inom hälso- och sjukvården och högst 5 mkr som&lt;br&gt;delfinansiering av ett epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överenskommelse som nu har träffats för år 1993 följer - med en&lt;br&gt;viktig avvikelse - i huvudsak de principer som lagts fast i tidigare träffa-&lt;br&gt;de överenskommelser fr.o.m. år 1985. Denna avvikelse har sin grund i&lt;br&gt;att regeringen i kompletteringspropositionen för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;föreslog betydande förändringar i statsbidragssystemen för bl.a. lands-&lt;br&gt;tingen. Inom Socialdepartementets område föreslogs bl.a. i fråga om&lt;br&gt;bidraget till vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen att en utgifts-&lt;br&gt;ram på 6 995 mkr skulle fastställas för år 1993. I propositionen angavs&lt;br&gt;därvid även att överläggningar snarast skulle inledas med företrädare för&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen om fördelningen av ramen samt att regeringen&lt;br&gt;senare skulle redovisa resultatet av dessa för riksdagen. Det angavs&lt;br&gt;också att frågan om ett överförande av administrationen av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavdragen för pensionärer skulle omfattas av dessa överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade om anslag med utgångspunkt i regeringens förslag&lt;br&gt;om utgiftsram avseende bidraget för vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i riksdagens beslut har parterna enats om fördel-&lt;br&gt;ningen av nämnda utgiftsram. Vidare har parterna vid överläggningarna&lt;br&gt;behandlat frågan om ett överförande av administrationen av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavdragen samt möjligheten av att genomföra den av riksdagen&lt;br&gt;förordade höjningen från 1 500 till 1 600 kr av det maximala egenkost-&lt;br&gt;nadstaket för det högkostnadsskydd som finns för öppen sjukvård och&lt;br&gt;prisnedsatta läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utgiftsramen har skett med utgångspunkt i att nivån på&lt;br&gt;den allmänna sjukvårdsersättningen skall tillgodose två viktiga krav. Det&lt;br&gt;första är att den allmänna sjuk vårdsersättningens storlek för resp, sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudman bör överstiga summan av de försäkringsersättningar som&lt;br&gt;under föregående år har utbetalats av försäkringskassan till de försäk-&lt;br&gt;ringsanslutna privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som var&lt;br&gt;verksamma inom huvudmannens geografiska område. Det andra kravet&lt;br&gt;är att den nuvarande behovsbaserade fördelningsprincipen av ersättning-&lt;br&gt;en skall bibehållas. Detta har lett fram till att den allmänna sjukvårdser-&lt;br&gt;sättningen bör uppgå till sammanlagt 5 006 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 innehar sjukvårdshuvudmännen det ekonomiska och&lt;br&gt;administrativa huvudmannaskapet för sjukresor samt för akuta lufttran-&lt;br&gt;sporter. För detta erhöll huvudmännen genom en särskild överenskom-&lt;br&gt;melse sjukreseersättning för det året med 1 396 mkr samt ett engångsbe-&lt;br&gt;lopp på 20 mkr för vissa initialkostnader enbart avseende år 1992. Part-&lt;br&gt;erna har genom den nu träffade överenskommelsen enats om ett oförän-&lt;br&gt;drat belopp för sjukreseersättningen år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets utvärdering av den särskilda ersättningen på&lt;br&gt;400 mkr för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser som&lt;br&gt;infördes år 1991 beräknas bli redovisad för regeringen under hösten&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de allmänt omvittnade goda erfarenheterna är parter-&lt;br&gt;na överens om det angelägna i att behålla denna ersättningsform även&lt;br&gt;med beaktande av den begränsade totalramen samt att ersättningen för&lt;br&gt;år 1993 skall vara oförändrad i förhållande till föregående år, dvs.&lt;br&gt;485 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att parterna är överens om att även under år 1993 fort-&lt;br&gt;sätta satsningen på att stödja åtgärder som syftar till en bättre informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning inom hälso- och sjukvården. Av utgiftsramen avsätts&lt;br&gt;därför - i likhet med föregående år - högst 20 mkr för att i första hand&lt;br&gt;utveckla och förbättra denna samt ytterligare högst 5 mkr som delfinan-&lt;br&gt;siering av det centrum för epidemiologi och social analys som inrättats&lt;br&gt;vid Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga frågor som omfattas av överenskommelsen vill&lt;br&gt;jag särskilt framhålla följande. Parterna är ense om att administrationen&lt;br&gt;av pensionärernas avgifter vid sjukhusvård ligger kvar hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna även under år 1993. Motivet för detta är bl.a. de förändringar&lt;br&gt;som förväntas inträffa till följd av genomförande av Ädelavgiftsutred-&lt;br&gt;ningens förslag angående avgiftssystemen inom kommunernas äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorg. För att minimera de skillnader i avgifter som under&lt;br&gt;år 1992 uppstått mellan pensionärer och övriga vid sjukhusvård är dock&lt;br&gt;parterna överens om att för år 1993 vidta olika åtgärder. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. behov av att företa vissa ändringar i avgiftsreglerna vid sjukhus-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan gäller höjningen av maximibeloppet för högkostnads-&lt;br&gt;skyddet till 1 600 kr vilken aviserades i årets budgetproposition och som&lt;br&gt;riksdagen inte haft någon erinran emot. Riksdagen tillfogade emellertid&lt;br&gt;att staten inte skall bära några kostnader för läkemedel om en sjukvårds-&lt;br&gt;huvudman skulle besluta att tillämpa ett lägre egenkostnadstak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara praktiskt genomförbart att utforma ett system för&lt;br&gt;registrering av uteblivna läkemedelsavgifter vid tillämpning av ett lägre&lt;br&gt;egenkostnadstak än 1 600 kr så att Apoteksbolaget i efterhand skulle&lt;br&gt;komma att kunna debitera huvudmännen faktiska belopp motsvarande&lt;br&gt;dessa avgifter. En sådan lösning som skulle kräva en lagändring, skulle&lt;br&gt;dock medföra betydande merarbete och besvär för alla berörda, inte&lt;br&gt;minst för de försäkrade. Med anledning härav har parterna enats om att&lt;br&gt;den nuvarande ordningen i princip skall bibehållas. Detta bygger på att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen följer en rekommendation från Landstingsför-&lt;br&gt;bundet om att tillämpa ett egenkostnadstak på 1 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs&lt;br&gt;på det sätt som jag redovisar i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna anpassningen av avgiftsreglerna vid sjukhusvård mellan&lt;br&gt;pensionärer och övriga försäkrade gör det nödvändigt att göra vissa&lt;br&gt;ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Förslaget om&lt;br&gt;höjning av taket inom högkostnadsskyddet förutsätter ändring i lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m. I övrigt an-&lt;br&gt;kommer det på regeringen att fatta nödvändiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av överenskommelsen genom&lt;br&gt;att den fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Jag kommer&lt;br&gt;senare att föreslå regeringen de förordningsändringar som krävs för&lt;br&gt;genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att sjukvårdshuvudmännen ger berörd personal inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården information om innehållet i den träffade överens-&lt;br&gt;kommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Gällande ersättningsregler m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Ersättningssystemet fr.o.m. år 1985&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsersättning från den allmänna sjukförsäkringen utges enligt&lt;br&gt;2 kap. AFL i form av ersättning för bl.a. öppen hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;läkarvård, sjukvårdande behandling som utförs av annan än läkare,&lt;br&gt;sjukhusvård, tandvård samt för resekostnader i samband med vården&lt;br&gt;eller behandlingen. Vidare utges viss ersättning för sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nens kostnader för handikapphjälpmedel samt ersättning för avinstitutio-&lt;br&gt;nalisering och förebyggande hälsovård. Ersättningarna utbetalas enligt&lt;br&gt;grunder som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att nya regler infördes fr.o.m. år 1985 för ersättning&lt;br&gt;från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen ändrades även reglerna&lt;br&gt;för anslutning av privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster till sjuk-&lt;br&gt;försäkringens ersättningssystem. Den då införda ordningen för försäk-&lt;br&gt;ringsanslutning gäller alltjämt med vissa mindre ändringar. Jag återkom-&lt;br&gt;mer senare med en mer ingående beskrivning av villkoren för anslutning&lt;br&gt;till försäkringen (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Ersättningar och ersättningsbelopp för år 1992&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det totala ersättningsbelopp som lämnas från sjukförsäkringen till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen uppgår till 12 296 mkr för år 1992. Av detta belopp&lt;br&gt;utgörs 11 706,5 mkr av en allmän sjukvårdsersättning som fördelas&lt;br&gt;mellan sjukvårdshuvudmännen efter en behovsbaserad modell. Denna&lt;br&gt;ersättning avser inte bara primärvård och övrig öppen vård, sjukhusvård&lt;br&gt;samt sjuktransporter utan fr.o.m. år 1991 även avinstitutionalisering,&lt;br&gt;förebyggande åtgärder samt tillhandahållande av hjälpmedel åt handi-&lt;br&gt;kappade. I beloppet ingår även summan av de beräknade avgifter som&lt;br&gt;tas ut av pensionärer vid sjukhusvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna sjuk vårdsersättningen fördelas sedan år 1988 mellan&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen enligt en behovsbaserad modell med tre behovs-&lt;br&gt;klasser. Differensen i ersättning per invånare mellan klasserna är 50 kr.&lt;br&gt;Det innebär således att ersättningen per invånare i klass 3 är 100 kr&lt;br&gt;högre än i klass 1. Den allmänna ersättningen finansieras under år 1992&lt;br&gt;till ca 29 % genom att 3 410 mkr av statsbidraget till allmän sjukvård&lt;br&gt;m.m. utges till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den år 1991 införda särskilda ersättningen till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvården för medicinska&lt;br&gt;rehabiliterings- och behandlingsinsatser uppgår till högst 485 mkr år&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda ersättningarna för handledning av kiropraktorer, för vissa&lt;br&gt;patientöverföringar till Finland samt för anordnande av rikssjukvård för&lt;br&gt;HIV-smittade utgör för år 1992 högst 1, 1,25 resp. 5,25 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med tidigare år finansieras, enligt en särskild överenskommelse&lt;br&gt;mellan staten och Landstingsförbundet, Handikappinstitutets verksamhet&lt;br&gt;inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. Bidraget, som tidigare&lt;br&gt;ingick i ersättningen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappa-&lt;br&gt;de, utges som ett direkt bidrag från sjukförsäkringen och uppgår till&lt;br&gt;49 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare lämnas under år 1992 särskild ersättning med sammanlagt högst&lt;br&gt;23 mkr till sjukvårdshuvudmännen för att göra det möjligt för dessa att&lt;br&gt;öka tillgången på psykoterapeutiska behandlingsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad&lt;br&gt;informationsförsöijning och till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produktkontroll lämnas under år 1992&lt;br&gt;ersättning med sammanlagt högst 20 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1992 lämnas även ersättning med högst 5 mkr som delfinansie-&lt;br&gt;ring för inrättandet av ett epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom utges enligt en särskild överenskommelse ersättning till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för sjukresor samt för akuta lufttransporter med&lt;br&gt;1 396 mkr för år 1992. Härutöver utges 20 mkr som en engångsersätt-&lt;br&gt;ning för initiala administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu redovisade ersättningsbelopp och grunderna för dem har - med&lt;br&gt;undantag för statsbidraget till allmän sjukvård m.m. - fastställts av rege-&lt;br&gt;ringen i förordningen (1984:908) om vissa ersättningar till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Patientavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Öppen hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 avskaffades den statliga regleringen av avgifterna&lt;br&gt;inom den öppna offentliga och den till försäkringssystemet anslutna&lt;br&gt;öppna privata hälso- och sjukvården. Det förutsattes därvid att avgifter-&lt;br&gt;na för den sjukvård som lämnas inom både företags- och studerande-&lt;br&gt;hälsovård anpassades till sjukvårdshuvudmännens avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för en avreglering av systemet med öppen vårdsavgifter var att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för sjukvårdshuvudmännen att effektivare utnyttja&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens organisation och resurser genom att t.ex. diffe-&lt;br&gt;rentiera avgiftssättningen mellan olika typer av mottagningar. Avregle-&lt;br&gt;ringen krävde ändringar i det s.k. högkostnadsskyddet för öppen sjuk-&lt;br&gt;vård och läkemedel. Dessa innebar en övergång från ett egenkostnadstak&lt;br&gt;baserat på antal vårdbesök eller läkemedelsinköp inom en 12-månaders-&lt;br&gt;period till ett beloppsbaserat tak för de försäkrade på lägst 1 500 kr&lt;br&gt;under en motsvarande period med möjlighet för sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;att avvika nedåt. En sådan ändring har också beslutats av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya avgiftssystemet medförde att många sjukvårdshuvudmän diffe-&lt;br&gt;rentierade sina avgifter mellan olika typer av mottagningar. Landstings-&lt;br&gt;förbundet har - i enlighet med den träffade överenskommelsen för år&lt;br&gt;1991 - följt hur sjukvårdshuvudmännen utnyttjat avregleringen av av-&lt;br&gt;gifterna inom öppenvården fr.o.m. den 1 januari 1991. Uppföljningen&lt;br&gt;visar att det - efter de betydande avgiftshöjningar som flertalet huvud-&lt;br&gt;män genomförde under år 1991 - inte skett några mer genomgripande&lt;br&gt;förändringar i avgiftsnivåerna under år 1992. Det innebär att avgiften&lt;br&gt;för läkarvård inom primärvården även under år 1992 i allmänhet är&lt;br&gt;100 kr. Vid sjukhusanslutna öppna mottagningar (länssjukvård) är mot-&lt;br&gt;svarande avgift hos en del huvudmän något högre, dock högst 160 kr.&lt;br&gt;För annan sjukvårdande behandling än läkarvård är avgiften i regel 50&lt;br&gt;eller 60 kr under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenkostnadstaket, dvs. det belopp vid vilket högkostnadsskyddet skall&lt;br&gt;inträda, är enligt riksdagens beslut lägst 1 500 kr med möjlighet för&lt;br&gt;huvudmännen att tillämpa ett lägre belopp. Av Landstingsförbundets&lt;br&gt;redovisning framgår att nästan samtliga huvudmän i likhet med år 1991&lt;br&gt;alltjämt tillämpar ett egenkostnadstak på 1 000 - 1 200 kr även om&lt;br&gt;några huvudmän under detta år höjt sina tak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har vid sin sammanställning av den gjorda upp-&lt;br&gt;följningen konstaterat att någon egentlig reaktion från patienterna på i&lt;br&gt;vissa fall kraftigt höjda avgifter inte har märkts hos sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen. Detta förklaras med att gränsen för högkostnadsskydd genomgåen-&lt;br&gt;de har satts relativt lågt hos huvudmännen. Sammantaget har detta inne-&lt;br&gt;burit att gränsen för frikort uppnåtts både snabbare och av fler personer&lt;br&gt;med ett inte obetydligt inkomstbortfall för sjukvårdshuvudmännen som&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Sluten vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom försäkringskassans och Riksförsäkringsverkets försorg tas avgift&lt;br&gt;ut vid sjukhusvård genom avdrag på utgående pensionsbelopp för pen-&lt;br&gt;sionärer med hel ålders- eller förtidspension. Avgiften uppgår per dag&lt;br&gt;räknat till en tredjedel av utgående pensioner från den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringen före skatt, dock högst 65 kr för vatje vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 gäller för försäkrade som uppbär sjuklön,&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringspenning eller smittbärarer-&lt;br&gt;sättning att debitering och uppbörd av sjukhusvårdsavgifter sker genom&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen. Den högsta avgift som får tas ut är 70 kr per&lt;br&gt;vårddag. Varje sjukvårdshuvudman beslutar om regler för nedsättning&lt;br&gt;av avgiftens storlek. Före år 1992 gällde ett system för sjukhusvårdsav-&lt;br&gt;drag på utbetald socialförsäkringsersättning som i princip motsvarade det&lt;br&gt;som fortfarande gäller för pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomförda administrativa förändringen vad gäller försäkrade&lt;br&gt;som uppbär sjuklön, sjukpenning etc. har på flera håll i landet inneburit&lt;br&gt;att skillnader uppstått vid uttag av avgifter mellan pensionärer och&lt;br&gt;övriga försäkrade med likvärdiga inkomster. Sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;avgiftsregler har i vissa fall inneburit både en lägre avgift per vårddag&lt;br&gt;och uttag av endast en avgift sammanlagt för in- och utskrivningsdag för&lt;br&gt;den senare kategorin. Mot den bakgrunden har krav framförts på en&lt;br&gt;anpassning av reglerna för pensionärernas avgifter vid sjukhusvård till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmannens avgiftsregler. Jag återkommer senare till denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Villkoren för privatpraktiserande läkares och&lt;br&gt;sjukgymnasters anslutning till försäkringen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av det nya ersättningssystemet till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1985, ändrades reglerna för privatpraktiserande läkares och&lt;br&gt;sjukgymnasters anslutning till försäkringskassans ersättningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln gäller att en privatpraktiserande läkare eller sjuk-&lt;br&gt;gymnast blir ansluten till försäkringssystemet endast om sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen tillstyrker detta. En sådan tillstyrkan sker i regel genom att ett&lt;br&gt;samverkansavtal träffas. Vid omläggningen år 1985 infördes på försök&lt;br&gt;även rätt till fri försäkringsanslutning inom stödområdena A, B och C&lt;br&gt;för privatpraktiker med heltidsverksamhet samt försök med fri s.k. er-&lt;br&gt;sättningsetablering över hela landet. Dessa försöksverksamheter per-&lt;br&gt;manentades år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har vissa smärre justeringar och kompletteringar gjorts i vill-&lt;br&gt;koren för försäkringsanslutning. Av dessa kan nämnas ändringarna i den&lt;br&gt;fria ersättningsetableringen fr.o.m. den 1 juli 1989. Då begränsades&lt;br&gt;denna till att gälla endast i de fall tillträdande privatläkare avser att driva&lt;br&gt;verksamheten vidare med i huvudsak oförändrad inriktning. Vidare&lt;br&gt;infördes möjlighet för privatläkare att vid överlåtelse av befintlig praktik&lt;br&gt;i samband med pensionering under kortare tid arbeta parallellt med den&lt;br&gt;tillträdande läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1990 slopades den nämnda stödområdesindelningen A, B&lt;br&gt;och C och ersattes av en indelning i två stödområden, benämnda 1&lt;br&gt;och 2. Ändringen innebar att vissa kommuner eller delar av kommuner&lt;br&gt;som tillhört stödområde C inte längre ingår i ett permanent stödområde.&lt;br&gt;Denna ändring var av betydelse för bestämmelserna om fri försäkrings-&lt;br&gt;anslutning för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Enligt&lt;br&gt;beslut av regeringen har den nya stödområdesindelningen fr.o.m. år&lt;br&gt;1991, med några tillägg, lagts till grund för reglerna om nyanslutning&lt;br&gt;till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1991 gäller också - till skillnad från vad som gäller för&lt;br&gt;försäkringsanslutna läkare i övrigt — att läkarpsykoanalytiker kan kom-&lt;br&gt;binera en tjänstgöring på halvtid hos offentlig sjukvårdshuvudman med&lt;br&gt;verksamhet som privatpraktiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för&lt;br&gt;år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den kompletteringsproposition för budgetåret 1992/93 (prop.&lt;br&gt;1991/92:150) som förelädes riksdagen våren 1992 föreslogs bl.a. vissa&lt;br&gt;ändringar i statens bidragssystem för landstingen. Ändringarna byggde&lt;br&gt;på Kommunalekonomiska kommitténs betänkande Kommunal ekonomi i&lt;br&gt;samhällsekonomisk balans - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och&lt;br&gt;nya samarbetsformer (SOU 1991:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingens vidkommande innebar regeringens förslag i princip&lt;br&gt;följande. Sex specialdestinerade bidrag avvecklas, liksom skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift och avräkningsskatt. År 1993 skall den tillfälliga indragning&lt;br&gt;från landstingen som sker under år 1992 återbetalas. Effekten av dessa&lt;br&gt;förändringar skall kvittas mot en utgiftsram som fastställs för bidraget&lt;br&gt;för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Under år 1993 kvar-&lt;br&gt;står dock en reducerad skatteutjämningsavgift. För att denna skall kunna&lt;br&gt;slopas fr.o.m. år 1994 måste en översyn företas av hittillsvarande sys-&lt;br&gt;tem för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementets område föreslogs mot denna bakgrund att&lt;br&gt;en utgiftsram på 6 995 mkr avseende bidraget för vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för år 1993. I propositionen angavs vidare att&lt;br&gt;utgiftsramen borde avse bl.a. de ändamål som omfattades av överens-&lt;br&gt;kommelsen för år 1992 samt att överläggningar snarast skulle inledas&lt;br&gt;med företrädare för sjukvårdshuvudmännen om fördelning av ramen och&lt;br&gt;att regeringen senare skulle redovisa resultatet av överläggningarna för&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställde anslagen Bidrag till allmän sjukvård m.m. och&lt;br&gt;Bidrag till sjukförsäkringen med utgångspunkt i den föreslagna utgifts-&lt;br&gt;ramen för vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har med utgångspunkt i riksdagens beslut fört överläggningar&lt;br&gt;om hur utgiftsramen bör fördelas på åtgärder vilka i olika avseenden&lt;br&gt;bygger på medverkan från stat och försäkring. Grundläggande har där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid varit att fastställa storleken på den allmänna sjukvårdsersättningen&lt;br&gt;för år 1993 med beaktande av dels den behovsbaserade fördelnings-&lt;br&gt;modellen, dels avräkningen av ersättningarna till försäkringsanslutna&lt;br&gt;privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Enligt gällande regler&lt;br&gt;skall summan av de försäkringsersättningar som under föregående år&lt;br&gt;utbetalats av försäkringskassan till försäkringsanslutna privatpraktiseran-&lt;br&gt;de läkare och sjukgymnaster inom resp, sjukvårdshuvudmans geogra-&lt;br&gt;fiska område frånräknas vid utbetalning av den allmänna sjukvårdsersätt-&lt;br&gt;ningen till huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 övertog sjukvårdshuvudmännen det ekonomiska&lt;br&gt;och administrativa huvudmannaskapet för sjukresoma, inkl, de luftbuma&lt;br&gt;akuta sjuktransporterna. Detta förutsätter, enligt en tidigare träffad sär-&lt;br&gt;skild överenskommelse, att parterna årligen, dock senast den 1 oktober,&lt;br&gt;kan komma överens om ett ersättningsbelopp för sjukreseersättning&lt;br&gt;avseende det kommande året. Med hänsyn till den samlade utvecklingen&lt;br&gt;på området under år 1992 har parterna enats om att ett oförändrat ersätt-&lt;br&gt;ningsbelopp för detta ändamål bör lämnas under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med en utvärdering av den år 1991 införda särskilda ersätt-&lt;br&gt;ningen på 400 mkr för att förbättra kapaciteten inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den för rehabiliterings- och behandlingsinsatser pågår för närvarande hos&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och resultatet härav kommer att redovisas för&lt;br&gt;regeringen under hösten. Dessa medel uppgår för år 1992 till 485 mkr.&lt;br&gt;Parterna har i avvaktan på resultatet av utvärderingen ansett det ange-&lt;br&gt;läget att ersättningen kan utges även under år 1993 med oförändrat be-&lt;br&gt;lopp. Jag instämmer i denna bedömning och vill framhålla att erfaren-&lt;br&gt;heterna av denna ersättningsform hittills är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överenskommelsen har parterna framhållit att uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering av utvecklingen inom hälso- och sjukvården måste förbättras i&lt;br&gt;olika avseenden. Inte minst behöver åtgärder vidtas hos sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen för en bättre informationsåterföring inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och därmed bättre möjligheter att kunna följa upp och utvärdera vårdut-&lt;br&gt;nyttjande, utförda prestationer, kostnader och kvalitet. Ett intensivt&lt;br&gt;sådant utvecklingsarbete har också inletts på olika nivåer. För detta&lt;br&gt;arbete har parterna enats om att även under år 1993 avsätta medel som&lt;br&gt;syftar till en förbättrad informationsförsörjning med högst 20 mkr. Be-&lt;br&gt;loppet inkluderar även den under föregående år i särskild ordning be-&lt;br&gt;slutade ersättningen till de sjukvårdshuvudmän som åtagit sig att svara&lt;br&gt;för nationella register för produktkontroll. Landstingsförbundet lämnar&lt;br&gt;efter samråd med Socialstyrelsen förslag till fördelning av dessa medel&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har som ett viktigt led i en förbättrad informationsförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att bl.a. förbättra folkhälsan, enats om att även under år 1993&lt;br&gt;avsätta högst 5 mkr som delfinansiering av ett centrum för epidemiologi&lt;br&gt;och social analys vid Socialstyrelsen. Centrumets uppgift skall i huvud-&lt;br&gt;sak vara att på nationell nivå följa och analysera orsaker till ohälsa och&lt;br&gt;förekomst av olika sjukdomar. Socialstyrelsen och Landstingsförbundet&lt;br&gt;skall lämna en gemensamt upprättad plan över verksamheten vad avser&lt;br&gt;hälso- och sjukvård vid detta centrum till Riksförsäkringsverket för&lt;br&gt;beslut om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gällt sedan år 1990 har parterna enats om att en&lt;br&gt;särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet bör lämnas till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen även under år 1993. Syftet med detta ekonomiska&lt;br&gt;stöd är att möjliggöra för huvudmännen att genom vårdavtal med legiti-&lt;br&gt;merade privata vårdgivare öka tillgången på psykoterapeutisk behandling&lt;br&gt;till rimliga kostnader för de försäkrade. Praktiskt taget alla huvudmän&lt;br&gt;har också hittills utnyttjat denna möjlighet till resursförstärkning. Det är&lt;br&gt;angeläget att denna ersättningsform kvarstår även under år 1993 och att&lt;br&gt;beloppet med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen höjs till&lt;br&gt;högst 24,5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har parterna - på grundval av en särskild överenskommelse -&lt;br&gt;enats om att ersättning även under år 1993 skall lämnas direkt från sjuk-&lt;br&gt;försäkringen för finansiering av Handikappinstitutets verksamhet. Ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet bör med beaktande av den allmänna kostnadsutvecklingen&lt;br&gt;höjas till 51 mkr. Denna särskilda överenskommelse bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har parterna enats om att de fr.o.m. år 1991 införda särskilda&lt;br&gt;ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för handledd praktiktjänst-&lt;br&gt;göring av kiropraktorer, för överföring av vissa patienter från Sverige&lt;br&gt;till Finland samt för anordnande av rikssjukvård för HIV-smittade skall&lt;br&gt;utges även under år 1993. De totala ersättningsbeloppen som för år 1992&lt;br&gt;var högst 1, 1,25 resp. 5,25 mkr skall för år 1993 vara högst 1, 1 resp.&lt;br&gt;5,5 mkr. Ersättningen för överföring av vissa patienter från Sverige till&lt;br&gt;Finland har således reducerats något mot bakgrund av det hittillsvarande&lt;br&gt;begränsade utnyttjandet av medlen. För samtliga dessa tre ersättningsfor-&lt;br&gt;mer gäller att Socialstyrelsen svarar för handläggningen av förekomman-&lt;br&gt;de ärenden och lämnar ett underlag till Riksförsäkringsverket för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för år 1993 skall i enlighet&lt;br&gt;med vad jag nu redovisat sammanfattningsvis vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;br&gt;m.m. med fördelning enligt den behovsmodell som gällt sedan år 1988&lt;br&gt;och som jag tidigare beskrivit. Sammanlagt utges med utgångspunkt i&lt;br&gt;den fastställda utgiftsramen för ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;en allmän sjukvårdsersättning med 5 006 mkr. Fördelningen av ersätt-&lt;br&gt;ningen mellan sjukvårdshuvudmännen framgår av bilaga 1:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid.utbetalning av den allmänna ersättningen till resp, sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man skall försäkringskassan som tidigare frånräkna det belopp som&lt;br&gt;motsvarar under närmast föregående år utbetalade försäkringsersätt-&lt;br&gt;ningar till de försäkringsanslutna privatpraktiserande läkare och sjuk-&lt;br&gt;gymnaster som var verksamma inom resp, sjukvårdshuvudmans geogra-&lt;br&gt;fiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För sjukresor inkl, akuta luftburna sjuktransporter lämnas ersättning&lt;br&gt;med 1 396 mkr. Medlen fördelas i särskild ordning mellan huvudmän-&lt;br&gt;nen och framgår av bilaga 1:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För att förstärka hälso- och sjukvårdens resurser för rehabiliterings-&lt;br&gt;och behandlingsinsatser utges under vissa förutsättningar ersättning med&lt;br&gt;sammanlagt 485 mkr. Fördelningen av dessa medel mellan sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen sker enligt en särskild fördelningsmodell, som är baserad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på det s.k. ohälsotalet och invånarantalet. Medlen utbetalas av försäk-&lt;br&gt;ringskassan efter det kassan och huvudmannen träffat en lokal överens-&lt;br&gt;kommelse om medlens användning. Någon utbetalning bör dock inte&lt;br&gt;företas beträffande ett projekt förrän detta har påbörjats. Fördelningen&lt;br&gt;av ersättningen mellan huvudmännen framgår av bilaga 1:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För finansiering av Handikappinstitutets verksamhet lämnas ersätt-&lt;br&gt;ning med 51 mkr enligt en särskild överenskommelse mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. Ersättningen utbetalas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången på&lt;br&gt;psykoterapeutiska behandlingsresurser utges ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 24,5 mkr. Ersättningen fördelas mellan huvudmännen och utges&lt;br&gt;dels med 315 000 kr per huvudman, dels med 1,90 kr per invånare. Den&lt;br&gt;lämnas efter särskild rekvisition av Riksförsäkringverket under förutsätt-&lt;br&gt;ning att sjukvårdshuvudmannen träffat av Socialstyrelsen godkända vård-&lt;br&gt;avtal med legitimerade privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad&lt;br&gt;informationsförsörjning och till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att&lt;br&gt;svara för nationella register för produkt- och kvalitetskontroll utges er-&lt;br&gt;sättning med sammanlagt högst 20 mkr. Landstingsförbundet lämnar&lt;br&gt;efter samråd med Socialstyrelsen förslag till fördelning av medlen till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, som därefter beslutar om fördelning och utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) För verksamheten vid Centrum för epidemiologi och social analys&lt;br&gt;vid Socialstyrelsen lämnas ersättning med högst 5 mkr. Socialstyrelsen&lt;br&gt;och Landstingsförbundet lämnar - för den del som omfattar hälso- och&lt;br&gt;sjukvården - en gemensamt upprättad plan över denna verksamhet vid&lt;br&gt;centrumet till Riksförsäkringsverket för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) För de sjukvårdshuvudmän som svarar för handledd praktiktjänst-&lt;br&gt;göring av kiropraktorer enligt Socialstyrelsens anvisningar utges ersätt-&lt;br&gt;ning med sammanlagt högst 1 mkr. Ersättning lämnas med högst&lt;br&gt;95 000 kr per praktikant. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av&lt;br&gt;dessa ärenden och tillställer Riksförsäkringsverket underlag för utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) För överföring av vissa patienter från Sverige till Finland utges er-&lt;br&gt;sättning med sammanlagt högst 1 mkr. I varje enskilt fall lämnas ersätt-&lt;br&gt;ning för hälften av den vårdkostnad som uppkommer sedan sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannens ansvar för kostnaden upphört efter ett halvt år. Social-&lt;br&gt;styrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och tillställer Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket underlag för den årsvisa utbetalningen av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) För anordnande av institutioner för HIV-smittade som omhändertas&lt;br&gt;för isolering enligt smittskyddslagen lämnas ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 5,5 mkr. Ersättning utges därvid med högst 550 000 kr per plats&lt;br&gt;och år. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och&lt;br&gt;tillställer Riksförsäkringsverket underlag för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av den för år 1993 fastställda utgiftsramen, vilken även&lt;br&gt;utgör mitt förslag om hur denna ram skall fördelas, framgår av följande&lt;br&gt;sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalbelopp&lt;br&gt;mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Allmän sjuk vårdsersättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 006&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Särskild ersättning för sjukresor inkl, akuta luft-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Särskild ersättning för rehabiliterings- och behand-&lt;br&gt;lingsinsatser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Ersättning till Handikappinstitutet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet 24,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Särskild ersättning för informationsförsörjning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktkontroll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Särskild ersättning till Centrum för epidemiologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och social analys &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Särskild&amp;nbsp;ersättning för handledning av kiropraktorer&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Särskild&amp;nbsp;ersättning för vissa patientöverföringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Särskild&amp;nbsp;ersättning för rikssjukvård för HIV-smittade&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen innebär i förhållande till år 1992 att det totala ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppet från sjukförsäkringen (inkl, sjukresor) till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen minskar med 6 717 mkr. Ersättningarna skall i likhet med tidi-&lt;br&gt;gare år till större delen utges från den allmänna sjukförsäkringen. För&lt;br&gt;sjukförsäkringens finansiering lämnas också ett särskilt statsbidrag. I&lt;br&gt;enlighet med årets kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150) har&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 under punkt E 13. Bidrag till allmän sjukvård&lt;br&gt;m.m. fastställts ett förslagsanslag på 2 520 682 000 kr. Av detta sär-&lt;br&gt;skilda statsbidrag får Riksförsäkringsverket disponera 2 425 000 000 kr&lt;br&gt;som bidrag till den allmänna sjukvårdsersättningen för år 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning från nämnda anslag följer de allmänna utbetalningsregler&lt;br&gt;som gäller för den allmänna sjukvårdsersättningen, vilket innebär att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen får ersättningen månadsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Uppföljning och utvärdering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I föregående års överenskommelse framhöll parterna den stora vikten av&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården, bl.a. mot bak-&lt;br&gt;grund av det pågående intensiva utvecklingsarbetet på området. Parterna&lt;br&gt;redovisade därvid ett antal pågående eller nyligen avslutade aktiviteter.&lt;br&gt;Detta visar på att många olika aktörer är engagerade i detta arbete.&lt;br&gt;Parterna var eniga om nödvändigheten av att stödja sådana åtgärder hos&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen som syftar till en bättre informationsförsörjning&lt;br&gt;på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. För det ändamålet avsattes&lt;br&gt;därför högst 20 mkr under år 1992. Detta belopp inkluderade ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att svara för nationella register&lt;br&gt;för produkt- och kvalitetskontroll. Dessutom avsattes ytterligare 5 mkr&lt;br&gt;under år 1992 för att effektivisera informationsförsörjningen bl.a. med&lt;br&gt;inriktning på att förbättra folkhälsan, som delfinansiering för inrättade&lt;br&gt;av ett epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu träffade överenskommelsen för år 1993 konstaterar parterna&lt;br&gt;att ett intensivt arbete i syfte att förbättra informationsåterföringen på-&lt;br&gt;går, men att mycket återstår innan systemen kan ge den information som&lt;br&gt;efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna enats om att även för år 1993 avsätta&lt;br&gt;medel som syftar till att förbättra informationsförsöijningen. Det förut-&lt;br&gt;sätts att Landstingsförbundet i dessa frågor har ett nära samarbete med&lt;br&gt;Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Avgiftssystemet för sjukhusvård för år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Avgiftsadministrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av förra årets försäkringsöverenskommelse svarar sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 januari 1992 för administrationen av&lt;br&gt;avgifterna för sjukhusvård för försäkrade som uppbär sjuklön, sjukpen-&lt;br&gt;ning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning eller smittbärarpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålders- eller förtidspensionär sker avgiftsuttaget som tidigare ge-&lt;br&gt;nom att ett avdrag beräknas och görs på utgående pensionsförmåner från&lt;br&gt;den allmänna försäkringen före skatt genom försäkringskassornas och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa avgifter, som för närvarande är högst 65 kr per vårddag för&lt;br&gt;pensionärer och 70 kr för förvärvsarbetande, motsvarar i huvudsak&lt;br&gt;patientens kostnader för kost och logi under sjukhusvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna omläggning av avgiftsadministrationen har under år 1992 med-&lt;br&gt;fört att det på flera håll i landet uppkommit skillnader i reglerna för&lt;br&gt;beräkning av dessa avgifter mellan pensionärer och försäkrade som&lt;br&gt;uppbär sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringspennning, föräldrapenning&lt;br&gt;eller smittbärarersättning och därmed olika avgifter vid jämförbara in-&lt;br&gt;komstnivåer. De uppkomna skillnaderna har kommit att uppfattas som&lt;br&gt;en relativ försämring av villkoren för pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ett motsvarande överförande av administra-&lt;br&gt;tionen av sjukhusvårdsavgiftema för ålders- och förtidspensionärer i&lt;br&gt;landstingskommunal vård, var parterna år 1991 ense om att denna skulle&lt;br&gt;tas upp i de överläggningar, som avser ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen för tiden efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av frågan vid de nu avslutade överläggningarna för&lt;br&gt;år 1993 har parterna konstaterat att ett förväntat genomförande av Adel-&lt;br&gt;avgiftsutredningens förslag om avgiftssystemen inom vissa delar av&lt;br&gt;socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården till följd av den&lt;br&gt;s.k. äldrereformen innebär stora ändringar beträffande pensionärernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter och kostnader för sjukvård och särskilt boende. Det har mot den&lt;br&gt;bakgrunden inte bedömts vara lämpligt att under år 1993 fullfölja sys-&lt;br&gt;temförändringen så att även administrationen av pensionärernas avgifter&lt;br&gt;förs över till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på detta har parterna enats om att administrationen av pen-&lt;br&gt;sionärernas avgifter vid sjukhusvård tills vidare bör ligga kvar hos för-&lt;br&gt;säkringskassorna samtidigt som det krävs vissa åtgärder för att minimera&lt;br&gt;de ovan angivna skillnaderna i avgiftsuttag mellan de båda avgiftssyste-&lt;br&gt;men. För att åstadkomma detta är parterna överens om att sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännens avgiftsuttag avseende försäkrade i lägre inkomstintervall&lt;br&gt;som uppbär sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapen-&lt;br&gt;ning och smittbärarersättning i princip skall anpassas till vad som gäller&lt;br&gt;för pensionärer. Beträffande uttag av vårdavgift för in- och utskrivnings-&lt;br&gt;dag bör enligt överenskommelsen endast en av dessa avgiftsbeläggas och&lt;br&gt;en motsvarande ändring företas i avgiftsreglerna för pensionärer. Jag&lt;br&gt;återkommer till denna fråga senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet skall enligt överenskommelsen utarbeta riktlinjer&lt;br&gt;för huvudmännen om storleken på de avgifter som bör tillämpas vid&lt;br&gt;olika inkomstnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bl.a. möjliggöra en sådan harmonisering av avgiftssystemen har&lt;br&gt;parterna också enats om att den högsta vårdavgift som sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen får ta ut per dag höjs till 80 kr fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Vissa följdändringar i sjukhus vårdsavdragen för&lt;br&gt;pensionärer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1993 uttas avgift av pensio-&lt;br&gt;närer vid sjukhusvård för endast en av in- och utskrivningsdagar-&lt;br&gt;na vid varje vårdtillfälle. Den högsta avgift som får tas ut per&lt;br&gt;vårddag höjs samtidigt från 65 till 75 kr. Avgiften för yngre för-&lt;br&gt;tidspensionärer med hel förtidspension halveras under de första&lt;br&gt;30 dagarna vid varje vårdtillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Erfarenheterna av den genomförda admini-&lt;br&gt;strativa förändringen för debitering och uppbörd av sjukhusvårdsavgifter&lt;br&gt;visar att vissa sjukvårdshuvudmän utformat avgiftsregler som i många&lt;br&gt;fall medfört lägre avgifter än vad som följde av det förra systemet med&lt;br&gt;avdrag på sjukpenning eller motsvarande. Det innebär att pensionärer i&lt;br&gt;vissa fall ansett sig missgynnade av omläggningen trots att deras vårdav-&lt;br&gt;gifter inte påverkats. För att i möjligaste mån harmonisera avgiftsregler-&lt;br&gt;na i de båda systemen anser jag att det är angeläget att sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen så långt möjligt anpassar sina avgiftsregler till vad som gäller&lt;br&gt;för pensionärerna. Som ovan redovisats skall Landstingsförbundet enligt&lt;br&gt;överenskommelsen utarbeta riktlinjer för vilka avgiftsnivåer som bör&lt;br&gt;tillämpas vid olika inkomster. Enligt dessa riktlinjer förutsätts även att&lt;br&gt;samtliga sjukvårdshuvudmän vid debitering av vårdavgift för in- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utskrivningsdag betraktar dessa som en vårddag. Detta förutsätter en&lt;br&gt;motsvarande avgiftsbestämmelse för pensionärer, som enligt gällande&lt;br&gt;regler avgiftsbeläggs båda dessa dagar. Det huvudsakliga motivet för att&lt;br&gt;ta ut en avgift vid sjukhusvård är att patienten under sjukhusvistelsen&lt;br&gt;själv inte har några kostnader för mat, kläder och tvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer inte sällan att en person blir inskriven vid en sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning under kvällen och utskriven på morgonen följande dag.&lt;br&gt;I sådana fall har vederbörande sannolikt inte haft några minskade kost-&lt;br&gt;nader för t.ex. mat, varför avgift för två vårddagar uppfattas som&lt;br&gt;oskälig. Mot den bakgrunden anser jag att det är motiverat att ändra den&lt;br&gt;nuvarande regeln om pensionärs avgift på det sätt som anges i överens-&lt;br&gt;kommelsen. I praktiken bör ändringen utformas så att avgift tas ut en-&lt;br&gt;dast för inskrivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna avgiftsreduktionen vid in- och utskrivningsdag inne-&lt;br&gt;bär ett inkomstbortfall för stat och försäkring. Med hänsyn till att taket&lt;br&gt;för sjukvårdshuvudmännens avgiftsuttag kommer att höjas med 10 kr till&lt;br&gt;80 kr per vårddag är det rimligt att en motsvarande höjning sker av&lt;br&gt;pensionärernas avgifter. Jag föreslår därför en höjning till högst 75 kr&lt;br&gt;per vårddag. Härigenom behålls den nuvarande avgiftsskillnaden på 5 kr&lt;br&gt;per vårddag. Det bör därvid framhållas att denna höjning inte drabbar&lt;br&gt;de pensionärer med låga pensioner som i dag betalar en avgift som&lt;br&gt;understiger 65 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa ändringar som är föranledda av den träffade överenskom-&lt;br&gt;melsen med Landstingsförbundet, anser jag att ytterligare en ändring bör&lt;br&gt;företas i regelsystemet för pensionärernas sjukhusvårdsavgifter. Den&lt;br&gt;förutvarande regeringen utläste i anslutning till sitt förslag att slopa det&lt;br&gt;avgiftsfria året för pensionärer med hel förtidspension fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1991 att erforderlig kompensation för detta skulle lämnas. Denna avsågs&lt;br&gt;framför allt inriktas på den grupp av yngre förtidspensionärer som på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller handikapp bedömdes ha särskilda behov av egna&lt;br&gt;medel för sin rehabilitering. Den s.k. Merkostnadskommittén (S 1990:4)&lt;br&gt;fick i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till lämpliga åtgärder&lt;br&gt;med inriktning på att i första hand pröva möjligheterna att genom handi-&lt;br&gt;kappersättningen kompensera berörd grupp av förtidspensionärer. Kom-&lt;br&gt;mittén har dock efter visst utredningsarbete genom skrivelse 1992-04-08&lt;br&gt;återfört frågan till regeringen med motivering att kompensation via han-&lt;br&gt;dikappersättningen inte befunnits vara en lämplig ersättningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav har frågan beretts inom Socialdepartementet,&lt;br&gt;varvid alternativa lösningar som skisserats inom kommittén övervägts.&lt;br&gt;Enligt min bedömning finns det starka skäl för att knyta kompensationen&lt;br&gt;till vårdutnyttjandet så att den utges endast när förtidspensionären haft&lt;br&gt;utgifter för sjukhusvård. Det är vidare enligt min mening rimligt att&lt;br&gt;kompensationen riktas till yngre förtidspensionärer med hänsyn till den-&lt;br&gt;na grupps särskilda behov av medel för rehabilitering. Gruppen rehabili-&lt;br&gt;teringsbara förtidspensionärer har som regel korta men återkommande&lt;br&gt;vårdperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen för att i detta avseende betraktas som yngre anser jag&lt;br&gt;bör sättas vid 40 år. Jag förordar därför att dessa yngre förtidspensio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närer debiteras halv avgift under de första 30 dagarna av vaije vård-&lt;br&gt;period på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbestämmelsen vid sjukhusvård för yngre förtidspensionärer - som&lt;br&gt;jag bedömer vara administrativt enkel att införa och tillämpa - innebär&lt;br&gt;kompensation i form av lägre avgifter för att möjliggöra en fortsatt egen&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu redovisat förutsätter kompletteringar och ändring av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 12 § AFL. Till detta kommer att höjningen av&lt;br&gt;den maximala avgift som sjukvårdshuvudmännen får ta ut av patienten&lt;br&gt;vid sjukhusvård föranleder följdändringar i 3 kap. 3 a och 15 §§ AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Ändringar i högkostnadsskyddet för öppen&lt;br&gt;sjukvård och läkemedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den försäkrades egenkostnadstak för det belopps-&lt;br&gt;baserade högkostnadsskyddet höjs den 1 januari 1993 från lägst&lt;br&gt;1 500 kr till lägst 1 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 1992 års budgetproposition aviserade rege-&lt;br&gt;ringen en höjning av taket för högkostnadsskyddet för öppen sjukvård&lt;br&gt;och prisnedsatta läkemedel från 1 500 till 1 600 kr fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1993. Socialförsäkringsutskottet hade ingen erinran mot en sådan höj-&lt;br&gt;ning, men ansåg i samband härmed att möjligheterna för huvudmännen&lt;br&gt;att själva besluta om en lägre beloppsgräns bör ändras så att staten inte&lt;br&gt;får bära några kostnader för sådana beslut (bet. 1991/92: SfU 13). Enligt&lt;br&gt;utskottet borde detta ges regeringen till känna. Riksdagen beslutade i&lt;br&gt;enlighet med vad utskottet anfört (rskr. 1991/92:341). Jag vill tillägga att&lt;br&gt;riksdagens beslut i praktiken får betydelse endast för de kostnadskon-&lt;br&gt;sekvenser som sådana avvikelser ger upphov till vad gäller de statligt&lt;br&gt;subventionerade läkemedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vid mina överväganden utgått från riksdagens ställningstagande&lt;br&gt;vad gäller de förordade ändringarna i högkostnadsskyddet. Utskottet&lt;br&gt;behandlade frågan i anledning av två motioner som bl.a. berörde ut-&lt;br&gt;formningen av högkostnadsskyddet. I båda dessa framfördes att möjlig-&lt;br&gt;heten för sjukvårdshuvudmännen att tillämpa en lägre beloppsgräns bör&lt;br&gt;avskaffas, men att huvudmännen inte bör vara förhindrade att på egen&lt;br&gt;bekostnad erbjuda ett bättre högkostnadsskydd än det statliga. Vidare&lt;br&gt;angavs klart i propositionen om högkostnadsskyddet (prop. 1980/81:73)&lt;br&gt;att det är fråga om ett skydd för de försäkrade mot höga sjukvårds- och&lt;br&gt;läkemedelskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härav följer enligt min bestämda mening att det måste vara sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen och inte de försäkrade som skulle komma att bära den del&lt;br&gt;av statens och försäkringens extra läkemedelskostnader som skulle upp-&lt;br&gt;komma vid tillämpningen av ett lägre egenkostnadstak än 1 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema har gemensamt utrett möjligheterna att hitta en administrativt&lt;br&gt;enkel lösning för de sjukvårdsområden vars huvudmän kan komma att&lt;br&gt;besluta om ett lägre tak än 1 600 kr. Den lösning som skulle ge ett&lt;br&gt;korrekt underlag skulle innebära att huvudmannen i efterskott debiteras&lt;br&gt;ett faktiskt belopp av Apoteksbolaget AB avseende läkemedelsavgifter i&lt;br&gt;intervallet mellan det lägre taket och 1 600 kr. Modellen förutsätter&lt;br&gt;dock att inte bara läkemedelsinköp utan även uteblivna vårdavgifter på&lt;br&gt;grund av frikort måste registreras tills beloppsgränsen 1 600 kr passeras.&lt;br&gt;Partema har funnit att en sådan ordning skulle åsamka inte bara bolaget&lt;br&gt;utan även personal på apoteken, vårdgivare och inte minst de försäkrade&lt;br&gt;ett betydande merarbete och besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd härav har partema enats om att i princip bibehålla den nuva-&lt;br&gt;rande ordningen, samtidigt som partema utgår från att samtliga sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmän - efter en rekommendation från Landstingsförbundet -&lt;br&gt;fastställer egenkostnadstaket till 1 600 kr. Jag vill i anslutning härtill&lt;br&gt;understryka att huvudmännen härvid också kommer att informeras om&lt;br&gt;sina möjligheter att kombinera ett sådant beslut med andra beslut om&lt;br&gt;t.ex. avgiftsnedsättning i vissa situationer och/eller periodicering av&lt;br&gt;skyddet avseende vårdavgifter exempelvis per månad eller kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mina överväganden har jag utgått ifrån att sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;kommer att följa Landstingsförbundets rekommendation. Jag vill dock&lt;br&gt;understryka att om så inte sker avser jag - med hänvisning till vad riks-&lt;br&gt;dagen anfört - att snarast förelägga riksdagen ett förslag om lagändring&lt;br&gt;som innebär att staten och den försäkrade inte skall behöva bära några&lt;br&gt;kostnader för läkemedel i de fall en sjukvårdshuvudman tillämpar ett&lt;br&gt;lägre kostnadstak än 1 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu föreslagit angående högkostnadsskyddet förutsätter ändring&lt;br&gt;i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. fr.o.m.&lt;br&gt;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Vårdgarantin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna träffade i april 1991 en överenskommelse om att en central&lt;br&gt;vårdgaranti skulle införas år 1992. Det främsta syftet med denna var att&lt;br&gt;öka tillgängligheten till vissa behandlingar med köproblem, korta vänte-&lt;br&gt;tiderna samt bidra till en jämnare fördelning av vårdutnyttjandet över&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet och Landstingsförbundet fastställde senare vad&lt;br&gt;som skulle omfattas av garantin. Samtliga de patienter som, enligt de&lt;br&gt;indikationer som anges i Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:11, är i&lt;br&gt;behov av vård eller behandling skall erbjudas denna inom tre månader.&lt;br&gt;Om detta inte kan ske på den egna kliniken skall behandlingen erbjudas&lt;br&gt;hos annan vårdgivare, privat eller offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta vårdgarantins införande infördes ett statligt bidrag på&lt;br&gt;500 mkr att utges under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en fortsatt vårdgaranti i någon form även under år 1993 har&lt;br&gt;behandlats vid överläggningarna och till min stora tillfredsställelse resul-&lt;br&gt;terat i följande principiella överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har kunnat konstatera att erfarenheterna av vårdgarantin hit-&lt;br&gt;tills är goda. Mot den bakgrunden råder enighet om att det är angeläget&lt;br&gt;att ett rikstäckande vårdgarantisystem med gemensamma indikationer&lt;br&gt;och möjlighet att remittera patienter över hela landet bibehålls även&lt;br&gt;under år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Landstingsförbundet - efter att ha tagit del av den första&lt;br&gt;utvärderingen av vårdgarantisystemet - för avsikt att rekommendera&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen riktlinjer för en fortsatt vårdgaranti under år&lt;br&gt;1993. De medicinska indikationerna i denna skall utarbetas i samråd&lt;br&gt;med Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Avtalet för NORDKEM&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I syfte att främja samarbetet mellan de kliniskt-kemiska sjukhuslaborato-&lt;br&gt;riema i de nordiska länderna etablerades NORDKEM år 1977. Fr.o.m.&lt;br&gt;år 1983 är ansvaret överfört från Nordiska ministerrådet till nationell&lt;br&gt;nivå i resp. land. Spri åtog sig därvid att finansiera Sveriges andel av&lt;br&gt;kostnaderna. Den särskilda fond som Spri använt för detta är dock tömd&lt;br&gt;vid utgången av innevarande år. Inga särskilda medel har avsatts till&lt;br&gt;NORDKEM efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är parterna ense om att ramavtalet för NORD-&lt;br&gt;KEM skall sägas upp före utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till frågan om finansiering för år 1993 i ett&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Vissa ändringar rörande läkemedelsförmånen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt redovisas två förslag om lagändringar med anknyt-&lt;br&gt;ning till förmånssystemet för läkemedel vilka inte är föranledda av den&lt;br&gt;träffande överenskommelsen. Den ena av dessa avser den tekniska ut-&lt;br&gt;formningen av de nya regler för prisnedsättning av läkemedel som inför-&lt;br&gt;des fr.o.m. den 1 juli 1992. Den andra gäller reglerna om priskontroll&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1993 för den händelse den beslutade läkemedels-&lt;br&gt;lagen (1992:859) inte träder ikraft vid den tidpunkten beroende på att&lt;br&gt;inte EES-avtalet träder i kraft vid denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Prisnedsättning av läkemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om prisnedsättning i 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. ges en&lt;br&gt;ändrad formulering vad gäller beräkningen av prisnedsättningen&lt;br&gt;vid samtidigt inköp av fler läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I budgetpropositionen för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;föreslogs en ändring av bestämmelserna som innebar att för det första&lt;br&gt;läkemedel som inköptes skulle prisnedsättning göras med hela det be-&lt;br&gt;lopp som översteg 90 kr. För varje ytterligare förskrivet läkemedel som&lt;br&gt;samtidigt inköptes skulle prisnedsättningen göras med hela det belopp&lt;br&gt;som översteg 30 kr. Vidare föreslogs att vid inköp av mer än ett läke-&lt;br&gt;medel skulle någon prisnedsättning inte göras om det sammanlagda&lt;br&gt;priset för läkemedlen efter nedsättning inte skulle komma att överstiga&lt;br&gt;90 kr. Därmed skulle uppnås att egenavgiften i sådant fall skulle vara&lt;br&gt;90 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt - efter frågans beredning i socialförsäkringsutskottet&lt;br&gt;— om ändring i förslaget på så sätt att den enskildes avgift skall bli&lt;br&gt;120 kr med tillägg för 10 kr för varje ytterligare samtidigt inköpt läke-&lt;br&gt;medel. Vid inköp av flera läkemedel skulle någon nedsättning inte ske&lt;br&gt;om det sammanlagda priset för läkemedlen efter nedsättning inte skulle&lt;br&gt;komma att överstiga 120 kr. Några andra ändringar i reglerna föreslogs&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen har dock framkommit att avgiftsbestämmelsema fått&lt;br&gt;en oklar utformning som vid inköp av flera mindre kostsamma läke-&lt;br&gt;medel kan leda till alltför negativa avgiftseffekter för den enskilde. Där-&lt;br&gt;för bör bestämmelsen formuleras om så att det klart framgår att den&lt;br&gt;enskilde vid inköp av flera läkemedel får nedsättning av sammanlagda&lt;br&gt;priset endast i den mån det överstiger 130 kr för två läkemedel, 140 kr&lt;br&gt;för tre läkemedel etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Fastställande av pris på läkemedel fr.o.m. år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att undvika att olika regler om fastställande av&lt;br&gt;pris på läkemedel kan komma att gälla samtidigt, ändras bestäm-&lt;br&gt;melserna om priskontroll i läkemedelsförordningen (1962:701) på&lt;br&gt;så sätt att 6 § upphävs och en ändring görs i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Grundläggande regler för priskontroll i fråga&lt;br&gt;om läkemedel finns i dag i läkemedelsförordningen (1962:701). Dessa&lt;br&gt;innebär att priskontrollen är knuten till registreringen. Den nya läke-&lt;br&gt;medelslagen (1992:859), som är anpassad till EG:s regler och inte inne-&lt;br&gt;håller några föreskrifter om priskontroll, träder i kraft den dag regering-&lt;br&gt;en bestämmer. Avsikten är att detta skall ske samtidigt med EES-avtalet.&lt;br&gt;Genom lagen upphävs bl.a. läkemedelsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 träder nya regler om fastställande av pris på läke-&lt;br&gt;medel i kraft (prop. 1991/92:151, bet. 1991/92:SfU13, rskr. 1991/92:341,&lt;br&gt;SFS 1992:894). Enligt de nya bestämmelserna, vilka återfinns i lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m., skall ett läke-&lt;br&gt;medel för att kunna omfattas av prisnedsättningen inom läkemedelsför-&lt;br&gt;månen ha ett pris som är fastställt av Riksförsäkringsverket. Prissätt-&lt;br&gt;ningen blir i övrigt fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att tidpunkten för ikraftträdandet av läkemedel slagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan komma att fastställas till ett senare datum än den 1 januari 1993 och&lt;br&gt;att läkemedelsförordningen vid ett sådant förhållande skulle fortsätta att&lt;br&gt;gälla bör en ändring göras i reglerna för priskontroll i denna förordning&lt;br&gt;för att förhindra att olika regler i denna fråga skulle komma att gälla&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom Socialdepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedels-&lt;br&gt;kostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:894) om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta del av vad jag har anfört om ersättningarna från sjukför-&lt;br&gt;säkringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängan-&lt;br&gt;de frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överenskommelse om vissa ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;m.m. för år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter överläggningar mellan representanter för staten och sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen har överenskommelse träffats om ersättningar från sjuk-&lt;br&gt;försäkringen till sjukvårdshuvudmännen under år 1993 enligt följande.&lt;br&gt;Överenskommelsen grundas på motsvarande överenskommelser år 1984,&lt;br&gt;1986, 1987, 1989, 1990 samt 1991 avseende ersättningar för åren 1985&lt;br&gt;t.o.m. 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Nuvarande ersättningsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande ersättningar utges till sjukvårdshuvudmännen enligt nu gällande&lt;br&gt;överenskommelse för år 1992 och enligt beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;br&gt;med 11 706,5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Ersättning till Handikappinstitutet med 49 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Särskild ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsatser med&lt;br&gt;485 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet med 23 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Särskild ersättning för informationsförsörjning och produktkontroll&lt;br&gt;med 20 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer med 1 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Särskild ersättning för vissa patientöverföringar till Finland med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 25 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Särskild ersättning för anordnande av rikssjukvård för HJV-smittade&lt;br&gt;med 5,25 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Särskild ersättning till epidemiologiskt centrum med 5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utges till sjukvårdshuvudmännen ersättningar från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och bidrag till allmän sjukvård enligt punkterna a)-i) med&lt;br&gt;12 296 mkr för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom utges enligt en särskild överenskommelse sjukreseersättning&lt;br&gt;till sjukvårdshuvudmännen med 1 396 mkr för år 1992. Härutöver utges&lt;br&gt;20 mkr som en engångsersättning för initiala administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Utgångspunkter för överenskommelsen om ersättningar&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;m. m. för år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regeringens kompletteringsproposition för budgetåret 1992/93 (prop.&lt;br&gt;1991/92:150) som förelädes riksdagen under våren 1992 föreslogs vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar i statsbidragssystemet för landstingen. Inom socialdepartemen-&lt;br&gt;tets område föreslogs bl.a. vad gäller bidraget till vissa ersättningar till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen att en utgiftsram på 6 995 mkr skulle fastställas&lt;br&gt;för år 1993. I propositionen framhölls därvid att utgiftsramen skulle&lt;br&gt;avse bl.a. de ändamål som omfattades av ersättningsbeloppet för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992. Det angavs att överläggningar snarast skulle inledas med företrä-&lt;br&gt;dare för sjukvårdshuvudmännen om fördelning av utgiftsramen samt att&lt;br&gt;regeringen senare skulle redovisa resultatet av överläggningarna för&lt;br&gt;riksdagen. Frågan om ett överförande av administrationen av sjukhus-&lt;br&gt;vårdsavdragen för pensionärer skulle också bli föremål för överlägg-&lt;br&gt;ningar mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har därefter beslutat i enlighet med regeringens förslag till&lt;br&gt;utgiftsram vad gäller bidraget för vissa ersättningar till sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1992/93 aviserade regeringen en höjning&lt;br&gt;av det maximala kostnadstaket för det högkostnadsskydd som finns för&lt;br&gt;öppen sjukvård och läkemedel från 1 500 till 1 600 kr fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993. Socialförsäkringsutskottet (1991/92:SfU13) hade ingen&lt;br&gt;erinran mot en sådan höjning, men framhöll att i samband därmed borde&lt;br&gt;möjligheterna för huvudmännen att själva bestämma om ett lägre kost-&lt;br&gt;nadstak ändras så att staten inte får bära några kostnader för detta. Riks-&lt;br&gt;dagen ställde sig bakom utskottets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ersättningar för år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den behovsbaserade fördelningen av den allmänna sjukvårdsersättningen&lt;br&gt;genomfördes fullt ut fr.o.m. år 1990. Den innebär att skillnaden i ersätt-&lt;br&gt;ning är 50 kr per invånare mellan var och en av de tre behovsklasser&lt;br&gt;som sjukvårdshuvudmännen är uppdelade i. Parterna är överens om att&lt;br&gt;denna fördelningsprincip skall gälla även för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för fastställandet av storleken på den allmänna sjuk-&lt;br&gt;vårdsersättningen för år 1993 har varit att det belopp som resp, sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudman blir berättigad till bör överstiga summan av de försäk-&lt;br&gt;ringsersättningar som under föregående år utbetalts av försäkringskassan&lt;br&gt;till de försäkringsanslutna privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster&lt;br&gt;som var verksamma inom huvudmannens geografiska område. Dessa&lt;br&gt;ersättningar skall enligt gällande regler frånräknas vid utbetalning av den&lt;br&gt;allmänna sjukvårdsersättningen. Till följd härav har den allmänna sjuk-&lt;br&gt;vårdsersättningen beräknats till 5 006 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1992 har sjukvårdshuvudmännen övertagit det ekonomiska&lt;br&gt;och administrativa huvudmannaskapet för sjukresoma. I en särskild&lt;br&gt;överenskommelse under hösten 1991 enades parterna om storleken på&lt;br&gt;och fördelningen av den totala sjukreseersättning som skall utges från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1992. Detta belopp&lt;br&gt;uppgår till 1 396 mkr, förutom ett engångsbelopp på 20 mkr för initial-&lt;br&gt;kostnader i anslutning till genomförandet. Sjukreseersättningen avser&lt;br&gt;även ersättning för administrativa kostnader samt ersättning för att sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen fr.o.m. år 1992 övertog ansvaret för luftbuma akuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lufttransporter. Parterna har enats om ett oförändrat belopp om&lt;br&gt;1 396 mkr avseende år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på resultatet av Riksförsäkringsverkets pågående utvärde-&lt;br&gt;ring av den särskilda ersättning för rehabiliterings- och behandlingsinsat-&lt;br&gt;ser som infördes fr.o.m. år 1991 med 400 mkr och som uppgår till&lt;br&gt;485 mkr för år 1992, har parterna enats om att ett oförändrat belopp om&lt;br&gt;485 mkr skall utges under år 1993 för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappinstitutets verksamhet finansieras sedan år 1991 genom ett&lt;br&gt;direkt bidrag inom ramen för den allmänna sjukförsäkringen. Därvid&lt;br&gt;ändrades även Handikappinstitutets inriktning och verksamhet. Parterna&lt;br&gt;har genom en särskild överenskommelse om finansieringen av Handi-&lt;br&gt;kappinstitutet enats om att ersättningen skall vara 51 mkr för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har även för år 1993 gjort den bedömningen att det är ange-&lt;br&gt;läget att öka tillgången på psykoterapeutiska behandlingsresurser till&lt;br&gt;rimliga kostnader för den enskilde. Enighet råder därför om att den&lt;br&gt;särskilda ersättningen för detta ändamål till sjukvårdshuvudmännen bör&lt;br&gt;vara 24,5 mkr för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att det påbörjade och angelägna arbetet med att&lt;br&gt;förbättra informationsförsörjningen inom hälso- och sjukvården måste&lt;br&gt;ges ett fortsatt särskilt ekonomiskt stöd. Detta gäller även de sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän som som åtar sig att svara för nationella register för produkt-&lt;br&gt;och kvalitetskontroll. Parterna har därför enats om att utge en särskild&lt;br&gt;ersättning för dessa ändamål med sammanlagt högst 20 mkr även för år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är parterna överens om att - i likhet med år 1992 - en särskild&lt;br&gt;ersättning med 5 mkr skall utges under år 1993 för verksamheten vid&lt;br&gt;Centrum för epidemiologi och social analys vid Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga särskilda ersättningar som utges till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen under år 1992 är parterna överens om att dessa bör kvar-&lt;br&gt;stå även under år 1993. Den särskilda ersättningen för anordnande av&lt;br&gt;institutioner för HIV-smittade som omhändertas enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;bör dock höjas med 0,25 mkr till 5,5 mkr, medan den särskilda ersätt-&lt;br&gt;ningen för vissa patientöverföringar till Finland reduceras med 0,25 mkr&lt;br&gt;till högst 1 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för år 1993 skall mot denna&lt;br&gt;bakgrund vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Allmän sjukvårdsersättning avseende såväl öppen som sluten vård&lt;br&gt;med fördelning mellan sjukvårdshuvudmännen efter en behovsbaserad&lt;br&gt;modell. Sammanlagt utges allmän sjukvårdsersättning med 5 006 mkr&lt;br&gt;för år 1993. Fördelningen av den allmänna ersättningen mellan huvud-&lt;br&gt;männen framgår av bilaga 1:2. Vid utbetalning av den allmänna ersätt-&lt;br&gt;ningen till resp, sjukvårdshuvudman skall i likhet med tidigare avräknas&lt;br&gt;det belopp som motsvarar under närmast föregående år utbetalade för-&lt;br&gt;säkringsersättningar till de försäkringsanslutna privatpraktiserande läkare&lt;br&gt;och sjukgymnaster som var verksamma inom respektive sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mans geografiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) För sjukresor inklusive akuta lufttransporter lämnas ersättning med&lt;br&gt;1 396 mkr. Fördelningen av medlen mellan huvudmännen framgår av&lt;br&gt;bilaga 1:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) För rehabiliterings- och behandlingsinsatser lämnas ersättning med&lt;br&gt;högst 485 mkr. Fördelning av medlen skall ske enligt en särskild fördel-&lt;br&gt;ningsmodell som är baserad på det s.k. ohälsotalet och invånarantalet.&lt;br&gt;Fördelningen av denna ersättning mellan sjukvårdshuvudmännen framgår&lt;br&gt;av bilaga 1:4. Medlen utbetalas av försäkringskassan efter det att en&lt;br&gt;överenskommelse träffats mellan kassan och huvudmannen om medlens&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För Handikappinstitutets verksamhet lämnas särskild ersättning med&lt;br&gt;51 mkr enligt en separat överenskommelse (bilaga 2) mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) För att möjliggöra för sjukvårdshuvudmännen att öka tillgången på&lt;br&gt;psykoterapeutiska behandlingsresurser utges särskild ersättning med&lt;br&gt;sammanlagt högst 24,5 mkr. Ersättningen utges till huvudmännen dels&lt;br&gt;med 315 000 kr per huvudman, dels med 1,90 kr per invånare och läm-&lt;br&gt;nas av Riksförsäkringsverket efter särskild rekvisition och under förut-&lt;br&gt;sättning att sjukvårdshuvudmannen träffar av Socialstyrelsen godkända&lt;br&gt;vårdavtal med legitimerade privata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) För åtgärder hos sjukvårdshuvudmännen som syftar till en förbättrad&lt;br&gt;informationsförsörjning m.m. utges ersättning med sammanlagt högst&lt;br&gt;20 mkr. Landstingsförbundet lämnar efter samråd med Socialstyrelsen&lt;br&gt;förslag om fördelning av medlen till Riksförsäkringsverket, som på&lt;br&gt;grundval härav beslutar om fördelning och utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) För verksamheten vid Centrum för epidemiologi och social analys&lt;br&gt;vid Socialstyrelsen lämnas särskild ersättning med högst 5 mkr. Social-&lt;br&gt;styrelsen och Landstingsförbundet lämnar en gemensamt upprättad plan&lt;br&gt;över verksamheten vid detta centrum i den del som avser hälso- och&lt;br&gt;sjukvården till Riksförsäkringsverket som därefter beslutar om utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) För de sjukvårdshuvudmän som svarar för handledd praktiktjänst-&lt;br&gt;göring av kiropraktorer enligt Socialstyrelsens anvisningar utges ersätt-&lt;br&gt;ning med sammanlagt högst 1 mkr. Ersättning lämnas med högst&lt;br&gt;95 000 kr per praktikant. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av&lt;br&gt;dessa ärenden och lämnar underlag till Riksförsäkringsverket som svarar&lt;br&gt;för utbetalning av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) För överföring av vissa patienter från Sverige till Finland utges er-&lt;br&gt;sättning med sammanlagt högst 1 mkr. Ersättning skall i vaije fall läm-&lt;br&gt;nas med hälften av den vårdkostnad som uppkommer när sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmannens ansvar för kostnaden upphör efter ett halvt år. Social-&lt;br&gt;styrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och lämnar under-&lt;br&gt;lag till Riksförsäkringsverket som svarar för den årsvisa utbetalningen&lt;br&gt;av ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) För anordnande av institutioner för HIV-smittade som omhändertas&lt;br&gt;för isolering enligt smittskyddslagen lämnas ersättning med sammanlagt&lt;br&gt;högst 5,5 mkr. Ersättning utges med 550 000 kr per anordnad plats och&lt;br&gt;år. Socialstyrelsen svarar för handläggningen av dessa ärenden och&lt;br&gt;lämnar erforderligt underlag till Riksförsäkringsverket för utbetalning av&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av utgiftsramen på 6 995 mkr enligt punkterna a)-j) i&lt;br&gt;överenskommelsen för år 1993 framgår av bilaga 1:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Vårdgarantin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Staten och Landstingsförbundet träffade i april 1991 en överenskommel-&lt;br&gt;se om att en central vårdgaranti skulle införas år 1992. Vårdgarantins&lt;br&gt;främsta syfte var att öka tillgängligheten till vissa behandlingar med&lt;br&gt;köproblem, korta väntetiderna samt bidra till en jämnare fördelning av&lt;br&gt;vårdutnyttjandet över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet och Landstingsförbundet fastställde i november&lt;br&gt;1991 att utredning och behandling av kranskärlssjukdom, total ledplastik&lt;br&gt;i höft- och knäled, operation av gråstarr, operation vid gallstenssjuk-&lt;br&gt;dom, operation av ljumskbråck, operation av godartad prostataförsto-&lt;br&gt;ring, kirurgisk behandling av urininkontinens hos kvinnor, kirurgisk&lt;br&gt;behandling av prolaps (framfall) samt utprovning av hörapparat skulle&lt;br&gt;omfattas av garantin. Samtliga de patienter som, enligt de indikationer&lt;br&gt;som anges i Socialstyrelsens Allmänna råd 1991:11, är i behov av vård&lt;br&gt;och behandling skall erbjudas denna inom tre månader. Kan detta inte&lt;br&gt;ske på den egna kliniken skall behandlingen erbjudas hos annan vård-&lt;br&gt;givare, privat eller offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta vårdgarantins införande utgår ett statligt bidrag till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen om 500 mkr år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdgarantin följs upp och utvärderas av Socialstyrelsen i samarbete&lt;br&gt;med Landstingsförbundet. En första rapport kommer att sammanställas&lt;br&gt;hösten 1992 att utnyttjas inför sjukvårdshuvudmännens ställningstagan-&lt;br&gt;den till ett fortsatt vårdgarantisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har kartlagt väntetiderna för de aktuella behand-&lt;br&gt;lingarna i månadsskiftet april/maj 1992. Av kartläggningen framgår att&lt;br&gt;antalet väntande på behandling minskat markant under årets första måna-&lt;br&gt;der och att antalet behandlingar ökat högst väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa kartläggning är planerad till månadsskiftet augusti/september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna kan, mot bakgrund av hittills vunnen kunskap, konstatera att&lt;br&gt;erfarenheterna av vårdgarantin är goda. Parterna finner det därför ange-&lt;br&gt;läget att ett rikstäckande vårdgarantisystem, med gemensamma indikatio-&lt;br&gt;ner och möjlighet att remittera patienter över hela landet, bibehålls även&lt;br&gt;efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har, efter att ha tagit del av den första utvärde-&lt;br&gt;ringen av vårdgarantisystemet, för avsikt att rekommendera sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen riktlinjer för en fortsatt vårdgaranti under år 1993. De&lt;br&gt;medicinska indikationerna i vårdgarantin skall utarbetas i samråd med&lt;br&gt;Socialsyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ansvarsfördelning som råder för hälso- och sjukvården är det&lt;br&gt;i första hand sjukvårdshuvudmännens uppgift att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;sin verksamhet. Socialstyrelsen har, som tillsynsmyndighet, till uppgift&lt;br&gt;att utöva tillsyn över hälso- och sjukvården, följa upp och utvärdera&lt;br&gt;densamma i ett nationellt perspektiv samt sprida information och kun-&lt;br&gt;skap till berörda aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intensivt utvecklingsarbete har inletts såväl centralt som lokalt i&lt;br&gt;syfte att förbättra informationsåterföringen inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och därmed bättre kunna följa upp och utvärdera vårdutnyttjande, ut-&lt;br&gt;förda prestationer, kostnader och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande arbete återstår dock innan systemen kan ge den infor-&lt;br&gt;mation som efterfrågas inte minst i nya styrsystem där finansieringen&lt;br&gt;skiljs från produktionen och där produktionen sker i konkurrens mellan&lt;br&gt;olika vårdgivare, såväl offentliga som privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna enats om att även för år 1993 avsätta&lt;br&gt;medel som syftar till att förbättra informationsförsöijningen och ersätta&lt;br&gt;de sjukvårdshuvudmän som åtar sig att svara för nationella register för&lt;br&gt;produkt- och kvalitetskontroll. Det förutsätts att Landstingsförbundet har&lt;br&gt;ett nära samarbete med Socialstyrelsen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, skall efter samråd med Socialstyrelsen, senast&lt;br&gt;den 1 april 1993 till Socialdepartementet dels redovisa användning och&lt;br&gt;effekter av de medel som avsatts för förbättrad informationsförsöijning&lt;br&gt;i överenskommelsen avseende år 1992, dels redovisa den planerade&lt;br&gt;användningen av de avsatta medlen för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 NORDKEM&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NORDKEM har till syfte att främja samarbetet mellan de kliniskt-kemi-&lt;br&gt;ska sjukhuslaboratoriema i de nordiska länderna. NORDKEM etablera-&lt;br&gt;des år 1977 av Nordiska ministerrådet. Ar 1983 överfördes ansvaret&lt;br&gt;från ministerrådet till nationell nivå i de olika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtalet vad gäller NORDKEM gäller tills vidare med en uppsäg-&lt;br&gt;ningstid av ett år per den 31 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 beslöt Spris styrelse att Spri fr.o.m. år 1983 åtog sig att&lt;br&gt;finansiera Sveriges andel av kostnadsramen för NORDKEMs verksam-&lt;br&gt;het genom ianspråktagande av disponibla medel samt att anslaget till&lt;br&gt;NORDKEMs verksamhet inte skulle avräknas mot kostnadsramen för&lt;br&gt;Spri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet om Spri&lt;br&gt;får bidrag till NORDKEM tas från en särskild fond åren 1990 - 1992&lt;br&gt;(§ 4). Den särskilda fondens tillgångar är tömda vid utgången av inne-&lt;br&gt;varande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det avtal mellan staten och Landstingsförbundet avseende Spri som&lt;br&gt;träffades den 18 juni innevarande år har inga särskilda medel till&lt;br&gt;NORDKEM avsatts efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att ramavtalet vad avser NORDKEM skall&lt;br&gt;sägas upp senast den 31 december 1992. Staten avser att återkomma till&lt;br&gt;finansieringsfrågan för år 1993 i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Patientavgifter och högkostnadsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom den av parterna träffade överenskommelsen om ersättningar från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för år 1991 slopades den&lt;br&gt;statliga regleringen av avgifterna inom den öppna hälso- och sjukvården&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. den 1 januari 1991. Ändringen omfattade även de till försäkring-&lt;br&gt;en anslutna privatpraktiserande läkarna och sjukgymnasterna. System-&lt;br&gt;förändringen förutsatte också ändringar i det s.k. högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har i enlighet med överenskommelsen för år 1991&lt;br&gt;gjort en uppföjning av hur sjukvårdshuvudmännen utnyttjat avreglering-&lt;br&gt;en av avgifterna. Denna har gjorts på basis av en förfrågan till huvud-&lt;br&gt;männen om erfarenheterna av avgiftssystem och högkostnadsskydd som&lt;br&gt;tillämpats av dessa under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis framhåller Landstingsförbundet att uppföljningen&lt;br&gt;bl.a. visar att någon egentlig patientreaktion på i vissa fall kraftigt höjda&lt;br&gt;avgifter inte har märkts hos sjukvårdshuvudmännen. Hos de huvudmän&lt;br&gt;som har differentierat avgifterna mellan primärvård och länssjukvård har&lt;br&gt;detta resulterat i eftersträvade effekter på vårdefterfrågan. Några huvud-&lt;br&gt;män har pekat på att vissa patienter kan få höga avgifter under en kort&lt;br&gt;period. Någon huvudman har märkt en tendens till att patienter vill ha&lt;br&gt;längre intervall mellan återbesöken. Som en förklaring till att avgiftshöj-&lt;br&gt;ningarna inte har föranlett några starka reaktioner anges att gränsen för&lt;br&gt;högkostnadsskydd genomgående har satts relativt lågt av huvudmännen.&lt;br&gt;Många huvudmän har angett att denna gräns uppnås betydligt snabbare&lt;br&gt;nu än med det tidigare statligt reglerade systemet. Flera huvudmän har&lt;br&gt;också angett ett inte obetydligt inkomstbortfall med anledning av allt fler&lt;br&gt;utfärdade frikort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills under år 1992 har, enligt vad Landstingsförbundet inhämtat,&lt;br&gt;endast smärre förändringar skett av patientavgifterna inom den öppna&lt;br&gt;vården. Bl.a. har nio huvudmän höjt gränsen för högkostnadsskyddet&lt;br&gt;och två huvudmän tillämpar för närvarande maximibeloppet 1 500 kr&lt;br&gt;som gräns för högkostnadsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats har riksdagen uttalat sig för en höjning av det&lt;br&gt;maximala egenkostnadstaket för högkostnadsskyddet till 1 600 kr fr.o.m.&lt;br&gt;år 1993, samtidigt som möjligheterna för sjukvårdshuvudmännen att&lt;br&gt;själva bestämma om ett lägre sådant tak ändras så att staten inte får bära&lt;br&gt;några kostnader för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av riksdagens uttalande har parterna gemensamt utrett&lt;br&gt;möjligheterna att hitta en administrativt enkel lösning för de sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän som kan komma att besluta om att tillämpa ett lägre tak än&lt;br&gt;1 600 kr. En sådan lösning skulle kunna utgå från att huvudmannen&lt;br&gt;beträffande läkemedelsavgifter i intervallet mellan det lägre taket och&lt;br&gt;1 600 kr debiteras ett faktiskt belopp i efterskott genom Apoteksbolaget.&lt;br&gt;Inte bara läkemedelsinköp utan även uteblivna avgifter för vårdbesök på&lt;br&gt;grund av frikort vid besök inom offentlig och privat öppen vård måste&lt;br&gt;med denna lösning registreras tills beloppsgränsen 1 600 kr passeras.&lt;br&gt;Parterna finner att en sådan ordning för att få fram ett korrekt debite-&lt;br&gt;ringsunderlag skulle åsamka inte bara Apoteksbolaget, personal på apo-&lt;br&gt;teken och vårdgivare utan även de försäkrade ett betydande merarbete&lt;br&gt;och besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna enats om följande lösning. Parterna&lt;br&gt;utgår från att den nuvarande ordningen i princip bibehålls, men att samt-&lt;br&gt;liga sjukvårdshuvudmän fastställer egenkostnadstaket till 1 600 kr. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på att Landstingsförbundet har åtagit sig att utfärda en rekom-&lt;br&gt;mendation härom. I anslutning härtill avser Landstingsförbundet att&lt;br&gt;informera huvudmännen om möjligheterna för dem att kombinera ett&lt;br&gt;sådant beslut med andra beslut om t.ex. avgiftsnedsättning eller avgifts-&lt;br&gt;befrielse för särskilt utsatta grupper och/eller periodicering av skyddet&lt;br&gt;avseende vårdavgifter exempelvis per månad eller kvartal. Sådana kom-&lt;br&gt;pletteringar medför ingen betalningsskyldighet för huvudmännen till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Administration av avgifterna för sluten vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1992 svarar sjukvårdshuvudmännen för debitering&lt;br&gt;och uppbörd av avgifter för sjukhusvård för alla försäkrade som under&lt;br&gt;sjukhusvistelsen uppbär sjuklön, sjuk- eller föräldrapenning. Detta var&lt;br&gt;ett resultat av överenskommelsen mellan parterna om vissa ersättningar&lt;br&gt;från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1992 och&lt;br&gt;var föranledd av införandet av en arbetsgivarperiod på 14 dagar enligt&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön. Därvid infördes ett ändrat avgiftssystem,&lt;br&gt;som i princip innebär att sjukvårdshuvudmännen under år 1992 får ta ut&lt;br&gt;en högsta avgift på 70 kr per vårddag för ovannämnda kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna var också ense om att vid en senare tidpunkt pröva om sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen skall överta administrationen av ålderspensionärers&lt;br&gt;och förtidspensionärers avgifter för landstingskommunal sluten vård från&lt;br&gt;försäkringskassorna och att denna fråga skulle tas upp i överläggningar-&lt;br&gt;na avseende ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen för tiden efter år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av frågan har parterna konstaterat att under år 1993&lt;br&gt;kommer på grund av Adelavgiftsutredningens förslag (SOU 1992:50) så&lt;br&gt;stora förändringar att ske beträffande pensionärernas avgifter och hyres-&lt;br&gt;utgifter för sjukhusvård respektive särskilt boende att det inte är lämpligt&lt;br&gt;att nu föra över administrationen av pensionärernas avgifter för sjukhus-&lt;br&gt;vård till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har mot denna bakgrund enats om att följande bör gälla för år&lt;br&gt;1993. Administrationen av pensionärernas avgifter vid sjukhusvård&lt;br&gt;ligger tills vidare kvar hos försäkringskassorna. För att minimera de&lt;br&gt;skillnader som fr.o.m. år 1992 uppstått vid uttag av avgifter vid sjuk-&lt;br&gt;husvård är parterna ense om att sjukvårdshuvudmännens avgiftsuttag&lt;br&gt;avseende försäkrade i lägre inkomstintervall med sjuklön, sjukpenning&lt;br&gt;eller föräldrapenning i princip anpassas till de avgiftsregler som gäller&lt;br&gt;för pensionärer. När det gäller uttag av vårdavgift för in- och utskriv-&lt;br&gt;ningsdag är dock parterna överens om att endast en av dessa skall av-&lt;br&gt;giftsbeläggas och att en motsvarande ändring bör företas i avgiftsregler-&lt;br&gt;na för pensionärer. Landstingsförbundet kommer senare att rekommen-&lt;br&gt;dera sjukvårdshuvudmännen riktlinjer för vilka avgifter som bör tilläm-&lt;br&gt;pas vid olika inkomstnivåer. Parterna har mot denna bakgrund enats om&lt;br&gt;att den högsta avgiften per vårddag som huvudmännen får ta ut höjs till&lt;br&gt;80 kr fr.o.m. år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Utbetalningsregler m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt punkterna 3a) och 3d) utbetalas av försäkringskassan&lt;br&gt;utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott. Ersättning enligt 3b)&lt;br&gt;utbetalas av försäkringskassan med halva beloppet den 1 april resp, den&lt;br&gt;1 oktober 1993. Övriga ersättningar utges efter särskild rekvisition av&lt;br&gt;försäkringskassan avseende 3c) och i övrigt av Riksförsäkringsverket när&lt;br&gt;villkoren för respektive ersättning är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av&lt;br&gt;regeringen och Landstingsförbundets styrelse. De författningsändringar&lt;br&gt;som behövs för genomförandet av överenskommelsen kommer att utar-&lt;br&gt;betas av Socialdepartementet. Erforderliga tillämpningsanvisningar utar-&lt;br&gt;betas av Riksförsäkringsverket i samråd med Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har parterna träffat en separat överenskommelse om finansie-&lt;br&gt;ringen av Handikappinstitutet för år 1993 (bilaga 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Rådö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Mollstedt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen&lt;br&gt;för år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalbelopp mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän sjukvårdsersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för sjukresor inkl, akuta lufttransporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rehabiliterings- och behand-&lt;br&gt;lingsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till Handikappinstitutet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för psykoterapeutisk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för informationsförsöijning och&lt;br&gt;produktkontroll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för handledning av kiropraktorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för vissa patientöverföringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning för rikssjukvård för HIV-smittade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild ersättning till Centrum för epidemiologi och&lt;br&gt;social analys&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelningen av allmän sjukvårdsersättning för år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukvårdshuvud man&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelningen av sjukreseersättning inkl, akuta&lt;br&gt;lufttransporter för år 1993&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1:3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukvårdshu vud man&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av särskild ersättning för rehabiliterings- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:17&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården för år 1993 Bilaga 1:4&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sj ukvårdshuvudman&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överenskommelse mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet om finansiering av&lt;br&gt;Handikappinstitutet år 1993&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 2 § i avtalet den 24 mars 1977 mellan staten och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet om Handikappinstitutet har parterna träffat följande över-&lt;br&gt;enskommelse för år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 För Handikappinstitutets finansiering har parterna tillfört institutets&lt;br&gt;fond 51 mkr för 1993 års verksamhet. Beloppet tillförs fonden i enlighet&lt;br&gt;med överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för år 1993. Beloppet utbetalas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket med en tolftedel för varje månad i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Medel som ingår i Handikappinstitutets fond disponeras - med de&lt;br&gt;undantag som följer av punkterna 3 och 4 nedan - av institutets styrelse&lt;br&gt;för verksamheten i enlighet med institutets stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning: Styrelsen bör i sammanhanget beakta vad som stadgas&lt;br&gt;om utredningsarbete på regeringens respektive sjukvårdshuvudmännens&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Från institutets fond skall utbetalas 5 300 000 kr för år 1993 till&lt;br&gt;Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolags (SUB) verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Av Handikappinstitutets fond skall för år 1993 avdelas 4 000 000 kr&lt;br&gt;att av institutets styrelse disponeras för att initiera och stimulera tillverk-&lt;br&gt;ningen av vissa handikapphjälpmedel, för vilka föreligger svårigheter att&lt;br&gt;etablera produktion på gängse villkor. Medlen får även användas som&lt;br&gt;förlustgaranti. Härutöver får institutet möjlighet att utnyttja 4 000 000 kr&lt;br&gt;såsom förlustgaranti i samband med beställningar av hjälpmedel. Erfor-&lt;br&gt;derliga avtal för genomförande härav skall tecknas av SUB i nära samar-&lt;br&gt;bete med institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och&lt;br&gt;Landstingsförbundets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Anders Ifvarsson &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bengt Mollstedt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition...................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 . . 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ersättningsregler m.m...................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Ersättningssystemet fr.o.m. år 1985 ............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Ersättningar och ersättningsbelopp för år&amp;nbsp;1992 ..... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Patientavgifter.........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Öppen hälso-och sjukvård.............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Sluten vård.......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Villkoren för privatpraktiserande läkares och sjuk-&lt;br&gt;gymnasters anslutning till försäkringen m.m.......15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för år&amp;nbsp;1993&amp;nbsp;&amp;nbsp;  16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftssystemet för sjukhusvård för år 1993 .......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Avgiftsadministrationen ...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Vissa följdändringar i sjukhusvårdsavdragen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer..........................  22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i högkostnadsskyddet för öppen sjukvård och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkemedel ...............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdgarantin .............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet för NORDKEM ......................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar rörande läkemedelsförmånen..........26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Prisnedsättning av läkemedel................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Fastställande av pris på läkemedel fr.o.m.&amp;nbsp;år&amp;nbsp;1993 ... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ..............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut .................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1993 ................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om&lt;br&gt;finansiering av Handikappinstitutet år 1993 &amp;nbsp;.............. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 42102, Stockholm 1992&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;INNEHÅLLSFÖRTECKNING&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 oktober 1992 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING I99I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte fondstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING I99I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(första löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fond Väst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(andra löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trefond Invest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(tredje löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING I99I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellansvenska löntagarfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(fjärde löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;IÖI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(femte löntagarfondstyrelsen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRSREDOVISNING 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanställning av delfondernas verksamhet 1991 201&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets utlåtande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets utlåtande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 1R&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Res. 1, mom. 9 bifall, i övrigt utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen  tar del av vad som anförts i propositionen om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängande frågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen  tar del av vad som anförts i propositionen om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen och därmed sammanhängande frågor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-10-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-11-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:48:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG0317</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:48:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG0317</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__17.pdf</filnamn>
<filstorlek>1846887</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmän m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/83F52B5E-145A-4405-8BD4-1BE9C3BF861C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:SfU6</uppgift>
<ref_dok_id>GG01SfU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>