<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222495</hangar_id>
 <dok_id>GG03158</dok_id>
 <rm>1992/93</rm>
 <beteckning>158</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1992/93:158</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>158</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 16:22:52</systemdatum>
 <publicerad>1993-02-18 00:00:00</publicerad>
 <titel>Skolans internationalisering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03158/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GG03158</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GG03158</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1992/93:158&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Skolans internationalisering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1992/93:158&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Ask har varit föredragande vid regeringssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beatrice Ask&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att resurserna för skolans internationalisering för-&lt;br&gt;sträks med totalt 16 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat föreslås att resurser satsas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lärares, skolledares och elevers internationella kontakter m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en funktion som kan ge råd och stöd till huvudmän och enskilda&lt;br&gt;skolor när det gäller internationella kontakter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås även att en elev på ett program i gymnasie- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;skolan skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på det aktuella program-&lt;br&gt;met efter högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en fristående skola som så önskar bör vid sidan av&lt;br&gt;sin gymnasieskola få anordna IB-utbildning (International Baccalaurea-&lt;br&gt;te) utan godkännande av regeringen. Elevens hemkommun blir skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning till utbildningsanordnaren för kostnaderna för ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen dras även riktlinjerna upp för ett ändrat och förbätt-&lt;br&gt;rat bidrag till utlandsundervisningen från den 1 juli 1994. Bland annat&lt;br&gt;föreslås att bidraget schablon iseras i högre grad än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;Skolans internationalisering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skolans yttersta uppgift är att ge dem som är unga i dag kunskaper, fär-&lt;br&gt;digheter och en grund att stå på som kan komma till användning under&lt;br&gt;decennier framöver. Till det som kan sägas med visshet om framtiden är&lt;br&gt;att det internationella utbytet och samarbetet ökar i betydelse och om-&lt;br&gt;fattning. Det finns ett stort och växande intresse hos eleverna att lära sig&lt;br&gt;främmande språk och att få möjlighet att resa, studera eller arbeta i&lt;br&gt;andra länder. Många av dem som går i skolan i dag kommer under en&lt;br&gt;eller flera perioder av sitt liv att arbeta i ett annat land. Allt fler svenska&lt;br&gt;elever kommer att tillbringa någon del av sin skoltid i en svensk eller&lt;br&gt;annan skola i utlandet. 1 stort sett alla kommer att, i yrkeslivet eller pri-&lt;br&gt;vat, resa och komma i kontakt med andra länder och språk. Denna ut-&lt;br&gt;veckling ställer skolan inför nya och stimulerande utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens långsiktiga ambition är att stödja dessa internationella&lt;br&gt;kontakter och utbyten på skolans område och att i möjligaste mån ver-&lt;br&gt;ka för att fler svenska elever bereds tillfälle att studera i utlandet under&lt;br&gt;en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av det svenska samhället har under de senaste&lt;br&gt;årtiondena påskyndats. Ett viktigt skäl till detta är de framsteg som&lt;br&gt;gjorts i strävandena inom EG att skapa ett gränslöst Europa, byggt på fri&lt;br&gt;rörlighet för människor, tjänster, varor och kapital. Insatserna för sko-&lt;br&gt;lans internationalisering måste därför också ses som en följd av det eu-&lt;br&gt;ropeiska integrationsarbetet och de nya förutsättningar för det arbetet,&lt;br&gt;som skapats genom frigörelsen och demokratiseringen i Ost- och Cen-&lt;br&gt;traleuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av och intresset för internationell samverkan ökar inom alla&lt;br&gt;områden. Ideellt samarbete för miljön och de globala överlevnadsfrågor-&lt;br&gt;na, mot krig och konflikter, inom bistånd och mission samt för idéut-&lt;br&gt;byte och gränslös förståelse engagerar många, inte minst ungdomar. Det&lt;br&gt;engagemanget är en tillgång för hela samhället, inte minst skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är den tilltagande internationaliseringen av det ekono-&lt;br&gt;miska livet. Sverige är ett land med ett i hög grad internationaliserat nä-&lt;br&gt;ringsliv och ett välstånd byggt på utrikeshandel. Undanröjandet av han-&lt;br&gt;delshinder genom EES-avtalet och ett möjligt svenskt EG-medlemskap&lt;br&gt;kommer att ytterligare öka det internationella handelsutbytet. Frihan-&lt;br&gt;delns principer omfattas i dag av alltfler länder och därmed ökar också&lt;br&gt;det internationella utbytet för svenska företag och deras personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje skäl är de möjligheter som förbättrade kommunikationer&lt;br&gt;och ny informationsteknologi erbjuder och som innebär att de dagliga&lt;br&gt;kontakterna mellan människor i olika delar av världen underlättas och&lt;br&gt;ökar i betydelse och omfattning. I detta sammanhang har utvecklingen&lt;br&gt;på mediaområdet spelat en mycket viktig roll för att knyta närmare&lt;br&gt;band mellan olika länder och folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans uppgifter och utmaningar är mot denna bakgrund flera. Det Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;handlar om att skolan i Sverige måste ge goda kunskaper i främmande&lt;br&gt;språk och kulturer. Goda kunskaper i de stora europeiska språken&lt;br&gt;kommer att bli en nödvändighet för allt fler. Goda kunskaper i moders-&lt;br&gt;målet och en fast förankring i det svenska och nordiska kulturarvet&lt;br&gt;kommer att bli viktigare, inte minst för de barn och ungdomar som bor&lt;br&gt;utomlands under en eller flera perioder av sin skoltid. På motsvarande&lt;br&gt;sätt kommer det att bli viktigare att Sverige kan erbjuda en internatio-&lt;br&gt;nellt anpassad skolgång för de utländska medborgare som under en pe-&lt;br&gt;riod bor och arbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men insatserna måste också omfatta det internationella utbytet mellan&lt;br&gt;olika länders skolväsenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det EES-avtal som tidigare framförhandlats innebar på sikt att sven-&lt;br&gt;ska elever ges möjlighet att delta i de utbytesprogram som finns inom&lt;br&gt;EG. Det ändrade avtal som nu är under förhandling med anledning av&lt;br&gt;att Schweiz inte tillträdde det tidigare EES-avtalet kan inte förväntas in-&lt;br&gt;nebära någon ändring på denna punkt. Elev- och lärarutbytet med våra&lt;br&gt;grannländer växer, inom Norden genom Nordplus Junior men framför&lt;br&gt;allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. 1 växande utsträckning&lt;br&gt;sker utbytet också med de baltiska länderna och med Frankrike och&lt;br&gt;Tyskland. Värdet av vistelse och utbildning i ett annat land är för de&lt;br&gt;flesta stort och långsiktigt. Förutom att ge språkträning är det en beri-&lt;br&gt;kande upplevelse som bidrar till att skapa en insikt hos den enskilde&lt;br&gt;om skillnader mellan olika länder och deras levnadsbetingelser. Därför&lt;br&gt;är det en viktig del av internationaliseringsarbetet att på olika sätt öka&lt;br&gt;antalet elever som deltar i sådant utbyte. Hittills har merparten av utby-&lt;br&gt;tet skett inom den högre utbildningen. Det finns dock skäl för att öka&lt;br&gt;det internationella utbytet också inom skolväsendet och att då låta det&lt;br&gt;komma såväl elever som lärare och skolledare till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att det mest omfattande utbytet och kontakten inom&lt;br&gt;skolan sker med de länder och kulturer som ligger närmast - Norden&lt;br&gt;och övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får dock inte dölja det faktum att det finns en lång tradition och&lt;br&gt;goda kontakter även med andra delar av världen som måste utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många har genom biståndsarbete och ideellt intresse byggt upp kon-&lt;br&gt;takter och skolutbyte med tredje världen. De insatserna kan ha en vik-&lt;br&gt;tig funktion även i skolans utbildning av de globala frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevutbytet på gymnasienivån med främst USA har stor omfattning&lt;br&gt;och en stark tradition. Det utbytet har stor betydelse såväl för de enskil-&lt;br&gt;da elevernas utveckling som för kontakterna inom högre utbildning,&lt;br&gt;forskning och näringsliv och måste utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för Asien, Australien och Latinamerika är också växande och&lt;br&gt;viktigt för skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationaliseringen ökar också behovet och betydelsen av de&lt;br&gt;svenska utlandsskolorna och riksinternaten i Sverige. Det växande antal&lt;br&gt;svenska familjer som under någon tid verkar i ett annat land, måste&lt;br&gt;kunna göra det utan att deras barn riskerar att förlora sambandet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den egna kulturen och det egna språket. De svenska utlandsskolorna Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;och riksinternaten är en viktig nationell tillgång och behovet av deras&lt;br&gt;verksamhet kommer att växa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyckelgrupp för skolans internationalisering är lärare och skolle-&lt;br&gt;dare. Utbytesprogram för lärare och skolledare kan höja lärarkompe-&lt;br&gt;tensen samtidigt som de tillför skolan och dess elever nya perspektiv&lt;br&gt;och erfarenheter. Det är en viktig framtidsinvestering att utveckla lära-&lt;br&gt;res möjlighet att under en period arbeta i ett annat lands skolväsende el-&lt;br&gt;ler i en svensk utlandsskola. Det är angeläget att Sverige snart kommer&lt;br&gt;med i de utbytesprogram som EG erbjuder. Det är också viktigt att de&lt;br&gt;nordiska programmen fortsätter att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att internationalisera skolan är långsiktigt. De flesta och&lt;br&gt;viktigaste insatserna i det arbetet är de som kommer till stånd lokalt -&lt;br&gt;genom vänortskontakter och kommunalt gränssamarbete eller till följd&lt;br&gt;av kontakter och initiativ från lärare, föräldrar och elever. Invandrare&lt;br&gt;och den växande gruppen elever med ett annat modersmål än svenska&lt;br&gt;utgör också en viktig tillgång i skolans dagliga arbete för internationell&lt;br&gt;kunskap och förståelse. Detta utesluter inte att även staten måste ta ini-&lt;br&gt;tiativ och ett övergripande ansvar för skolans internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Internationaliseringsutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att utreda frågor om skolans internationalisering och internationel-&lt;br&gt;la kontakter och om undervisningen av svenska barn och ungdomar i&lt;br&gt;andra länder tillkallade det statsråd som föredrar ärenden om skolan&lt;br&gt;med stöd av regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 en särskild ut-&lt;br&gt;redare (dir. 1991:62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren, som antog namnet Internationaliseringsutredningen&lt;br&gt;(U 1991:08), överlämnade i september 1992 sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1992:93) Svensk skola i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. I bilaga 2 finns en sammanställning över remissin-&lt;br&gt;stanserna och av remissyttrandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringsutredningen har föreslagit en rad åtgärder som&lt;br&gt;innebär ambitionshöjningar och ökade statliga kostnader när det gäller&lt;br&gt;möjligheterna för svenska ungdomar - både inhemska och utlandssven-&lt;br&gt;ska - att studera utomlands. Utredningen beräknar kostnaderna för sina&lt;br&gt;förslag till 144 miljoner kronor. Till största delen utgörs förslagen av&lt;br&gt;studiesociala åtgärder vid utlandsstudier (86 miljoner kronor). Något&lt;br&gt;förslag om finansiering lämnas inte. Utredningen anser att finansiering-&lt;br&gt;en måste ses i ett vidare perspektiv än enbart inom utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att åtgärder för att stimulera internationaliseringen&lt;br&gt;är viktiga. Vi bedömer det dock inte som möjligt att i nuvarande statsfi-&lt;br&gt;nansiella läge genomföra alla utredningens förslag. Vi prioriterar åtgär-&lt;br&gt;der för ökat skolutbyte och andra internationella kontakter samt stipen-&lt;br&gt;dier för att främja lärares m.fl. internationella kontakter. 1 propositio-&lt;br&gt;nen dras även riktlinjerna upp för ett ändrat och förbättrat bidrag till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsundervisningen. De förslag regeringen lägger fram innebär en Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;sammanlagd reformkostnad för budgetåret 1993/94 om 16 miljoner kro-&lt;br&gt;nor som finansierats genom omdisponeringar inom utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det däremot inte som möjligt att i nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsfinansiella läge genomföra utredningens förslag som avser studieso-&lt;br&gt;ciala förmåner vid studier utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utbyten och andra internationella kontakter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen som ett av skolans mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanskommittén har nyligen i betänkandet (SOU 1992:94) Skola&lt;br&gt;för bildning med förslag till läroplaner för grundskolan samt gymnasie-&lt;br&gt;skolan och komvux särskilt markerat vikten av att eleverna får utveckla&lt;br&gt;förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrun-&lt;br&gt;der samt att kontakter med skolor och ungdomar i andra länder kan&lt;br&gt;bidra verksamt till detta. I förslaget till läroplan för gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux sägs särskilt att internationella kontakter, utbyte och praktik i&lt;br&gt;andra länder skall främjas. För båda skolformerna betonas rektors sär-&lt;br&gt;skilda ansvar för dessa frågor. Regeringen återkommer senare i vår till&lt;br&gt;riksdagen med förslag i läroplansfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill dock redan nu markera vår avsikt att låta det nyss sagda få ge-&lt;br&gt;nomslag i läroplanerna för alla skolformer. Med detta slår staten fast att&lt;br&gt;internationaliseringen är en central uppgift för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella tendenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norden är traditionellt en sammansvetsad region, där enskilda och loka-&lt;br&gt;la initiativ medverkar till att upprätthålla och förstärka utbyten och&lt;br&gt;andra kontakter mellan länderna. Aven Nordiska ministerrådet och&lt;br&gt;Föreningen Norden har initierat verksamhet på skolområdet i detta syf-&lt;br&gt;te. Nordplus Junior är ett utbytesprogram i Ministerrådets regi för ele-&lt;br&gt;ver och lärare i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet driver flera projekt för att få till stånd en ökad kontakt-&lt;br&gt;verksamhet på skolområdet. Rådet söker bl.a. med hjälp av konferenser&lt;br&gt;sprida konkreta modeller mellan länderna för hur kontaktverksamhet&lt;br&gt;kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har utbyten och andra kontakter hittills endast spelat någon&lt;br&gt;nämnvärd roll inom skolområdet i fråga om yrkesutbildningen. En rati-&lt;br&gt;ficering av överenskommelsen i Maastricht i december 1991 innebär&lt;br&gt;emellertid att möjligheter öppnas för röt lighetsfrämjande åtgärder&lt;br&gt;också för den allmänna skolans del, dvs. i Sverige grundskolan och de&lt;br&gt;studieförberedande programmen i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Unescos ram finns också olika projekt för kontakter mellan&lt;br&gt;skolor, bl.a. Associated Schools Project (ASP) och Baltic Sea Project.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skall också sägas att den ojämförligt största delen av ut- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;bytena sker på rent bilateral basis, via direkta kontakter mellan enskilda&lt;br&gt;skolor och via utbyten, organiserade av ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget i Sverige - allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grund för sina överväganden har utredningen genom en enkät&lt;br&gt;till ett urval kommuner skaffat sig en överblick över omfattningen och&lt;br&gt;inriktningen av skolornas kontaktverksamhet i dag. I skolorna finns&lt;br&gt;många internationella anknytningar som kan tillvaratas i undervisning-&lt;br&gt;en eller utgöra grund för ett internationellt utbyte. Utredningen redovi-&lt;br&gt;sar att praktiskt taget varje skola har någon form av kontakt med en el-&lt;br&gt;ler flera skolor i ett eller flera länder. Där kontakterna kan utvecklas&lt;br&gt;till en resa görs den oftast i grupp av lärare och elever, och besöket kan&lt;br&gt;vara från några dagar upp till tre veckor. Omkring 5 % av eleverna i de&lt;br&gt;undersökta kommunerna hade deltagit i sådana resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda elevkontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen reser varje år omkring 3 00(1 elever på eget initiativ&lt;br&gt;till andra länder för studier, oftast på ett år. Till Sverige kommer samti-&lt;br&gt;digt endast drygt 400 utbyteselever för att studera i gymnasieskolan. Det&lt;br&gt;råder således en kraftig obalans i flödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det visar sig vidare att läsåret 1990/91 tog USA emot 70 % av de sven-&lt;br&gt;ska eleverna, dvs. drygt 2 000 av de 3 000. Australien, Kanada och Nya&lt;br&gt;Zeeland tog emot ca 400, medan resterande 15 % fördelade sig på ett&lt;br&gt;antal länder inom och utom Europa. 1 de dominerande EiG-länderna&lt;br&gt;Frankrike, Storbritannien och Tyskland fanns totalt bara något hundra-&lt;br&gt;tal elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda lärar- och skolledarkontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieresor i grupp för lärare förekommer inom ramen för fortbildning&lt;br&gt;och brukar omfatta från några dagar upp till en vecka. Detsamma gäller&lt;br&gt;för enskilda resor, finansierade med bl.a. de resestipendier för vilka&lt;br&gt;Svenska institutet sedan ett par år disponerat 1,5 miljoner kronor per&lt;br&gt;budgetår. Syftet med stipendierna är att låta svenska lärare komma i di-&lt;br&gt;rektkontakt med kolleger i andra länder för att få erfarenheter av ut-&lt;br&gt;ländska skolor och skolsystem. Alla lärare kan också få stipendier för&lt;br&gt;utlandsvistelser genom medel som Statens skolverk disponerar för indi-&lt;br&gt;viduellt motiverad fortbildning. Ca 2 miljoner kronor avsätts årligen till&lt;br&gt;stipendier för sådana utlandsvistelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledare deltar ofta i utbytesverksamhet och andra studieresor i fort-&lt;br&gt;bi Id ni ngssyfte för lärare. De har dessutom egna fottbildningsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen lärare som deltar i någon form av internationell kontakt-&lt;br&gt;verksamhet uppgår i utredningens material till ca 5 %. Andelen skolle-&lt;br&gt;dare är fem gånger så stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall också uppmärksammas den särskilda uppgiften för fortbild- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;ningsavdelningen vid Universitetet i Uppsala att svara för viss interna-&lt;br&gt;tionell lärarfortbildning och samtidigt verka för att internationella me-&lt;br&gt;del för svensk lärarfortbildning kan tas till vara på ett rationellt och&lt;br&gt;kvalificerat sätt. Vidare samordnar avdelningen bl.a. den svenska verk-&lt;br&gt;samheten inom Europarådets stipendieprogram, Teachers Bursaries&lt;br&gt;Scheme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor verksamhet med liten överblick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har utredningen gjort en enkät om skolans inter-&lt;br&gt;nationella kontakter. Denna visade på ett behov av överblick, kunskap,&lt;br&gt;råd och stöd bl.a. när det gäller många praktiska problem i samband&lt;br&gt;med en internationalisering av den svenska skolan. De som besvarade&lt;br&gt;enkäten från kommunernas sida uttalade sig för centrala informations-&lt;br&gt;och serviceinsatser för att underlätta skolans kontaktverksamhet. En or-&lt;br&gt;ganisation för sådana insatser finns i flera länder. Ett exempel är den&lt;br&gt;brittiska Central Bureau for Educational Visits and Exchanges.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Organiserandet av internationell utbytes- och&lt;br&gt;annan kontaktverksamhet på skolområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medel anvisas för en funktion som kan ge&lt;br&gt;sådant stöd som huvudmän och enskilda skolor kan behöva när&lt;br&gt;det gäller internationella kontakter. Formerna för denna funk-&lt;br&gt;tion utreds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett centrum för sko-&lt;br&gt;lans internationella kontakter, där kompetens inom området kan sam-&lt;br&gt;las och stöd till skolor och kommuner kan lämnas. Utredningen har&lt;br&gt;diskuterat en anknytning av centret till antingen Svenska institutet eller&lt;br&gt;Skolverket. Utredningen har föreslagit att organisationsfrågan tas upp i&lt;br&gt;ett sedermera påbörjat utredningsarbete inom Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;rörande rollfördelningen mellan Svenska institutet och myndigheterna&lt;br&gt;inom Utbildningsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fristående centrum avstyrks av ett flertal re-&lt;br&gt;missinstanser. I stället förordas en anknytning till i första hand Skolver-&lt;br&gt;ket. Verket borde därvid även få i uppdrag att samlat hantera alla till-&lt;br&gt;gängliga medel för stöd och stimulans på internationaliseringens områ-&lt;br&gt;de. Ett par instanser förordar i stället ett samlande av uppgifterna till&lt;br&gt;Svenska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till läroplan för gym-&lt;br&gt;nasieskolan skall en strävan vara att eleverna får kännedom om möjlig-&lt;br&gt;heter till utbildning, praktik m.m. i andra länder. Denna formulering&lt;br&gt;understryker vikten av att information om utbildning och arbete i förs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta hand i Europa utvecklas och görs lättillgänglig för dem som arbetar i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget understryka att förslaget avser det&lt;br&gt;stöd som huvudmän och skolor kan vilja ha. Självklart skall, som utred-&lt;br&gt;ningen uttryckt det, varje kommun och varje skola bära ansvaret för si-&lt;br&gt;na internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att organisationsfrågan&lt;br&gt;måste lösas tillsammans med andra frågor om rollfördelningen på cen-&lt;br&gt;tral nivå när det gäller internationella kontakter inom utbildningsområ-&lt;br&gt;det. Men eftersom det är fråga om en verksamhet för att stödja skolor&lt;br&gt;och kommuner, som i princip bör utvecklas på dessas villkor, bör det&lt;br&gt;också prövas om och i så fall hur skolans huvudmän skulle kunna en-&lt;br&gt;gageras i och ta ett medansvar för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Särskilt stöd till internationella kontakter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda medel anvisas för stöd till in-&lt;br&gt;ternationella kontakter på skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör kunna användas till stipendier för att främja lära-&lt;br&gt;res och skolledares internationella kontakter samt för kostnader&lt;br&gt;för deltagande i internationella konferenser o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall vidare kunna användas till stöd för sådana inter-&lt;br&gt;nationella kontakter, som innefattar även elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de anvisade medlen skall också en viss del kunna användas&lt;br&gt;till direkt riktade insatser för fortbildning av lärare som bedri-&lt;br&gt;ver undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Utredningen har föreslagit stipendiemedel för&lt;br&gt;fördelning av Svenska institutet och utvecklingsmedel med läroplansan-&lt;br&gt;knytning för fördelning av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal kommuner och ett par universitet föror-&lt;br&gt;dar en fördelning av medlen genom Skolverket. Skolverket självt föror-&lt;br&gt;dar att medlen tillförs det kommunala utjämningsbidraget eller fördelas&lt;br&gt;mellan detta och verkets anslag för skolutveckling. Statskontoret skulle&lt;br&gt;hellre se medel för projekt under ett tidsbegränsat anslag. Stockholms&lt;br&gt;stad ser i särskilda medel till elevprojekt en risk för en administrativ&lt;br&gt;överbyggnad som inte står i proportion till utbytet av satsade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser föreslår utökningar av målgruppen för de av utred-&lt;br&gt;ningen föreslagna medlen till syokonsulenter samt lärare i komvux och&lt;br&gt;vid fristående skolor med statligt verksamhetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen vill här för riksdagens&lt;br&gt;information redovisa huvuddragen i den planerade uppläggningen. Det&lt;br&gt;bör sedan ankomma på regeringen att i lämplig form precisera använd-&lt;br&gt;ningen av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser, liksom utredningen, det inte motiverat att föreslå nå- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;got ekonomiskt stöd till internationella kontakter i allmänhet. Däremot&lt;br&gt;delar vi utredningens syn att statsmakterna bör stödja utvecklingen av&lt;br&gt;de internationella kontakterna i den riktning som anges i läroplansför-&lt;br&gt;slagen. Stöd bör således kunna ges till huvudmän och skolor som ut-&lt;br&gt;vecklar former för att integrera t.ex. studieresor i sitt arbete att förverk-&lt;br&gt;liga läroplanens mål eller som på annat sätt införlivar de internationella&lt;br&gt;kontakterna i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt i ett decentraliserat system viktigt att goda exempel&lt;br&gt;uppmuntras och lyfts fram. En god ansats till detta har också utredning-&lt;br&gt;en gjort i en bilaga till betänkandet med exempel på internationalise-&lt;br&gt;ring genom kontaktverksamhet, hämtade från olika skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet disponerar i dag för resestipendier åt lärare 1,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor under anslaget D 5. Vissa särskilda utgifter inom högsko-&lt;br&gt;lan m.m. Av de medel som Skolverket disponerar för stipendier för in-&lt;br&gt;dividuellt motiverad fortbildning under anslaget B 6. Fortbildning m.m.&lt;br&gt;ingår en ”utlandsdel” om ca 2 miljoner kronor. Beloppet för nuvaran-&lt;br&gt;de stipendier uppgår alltså till ca 3,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en förstärkning av resurserna för lärares, skolle-&lt;br&gt;dares och elevers internationella kontakter med 14 miljoner kronor (jfr&lt;br&gt;avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet som anvisas för stöd till internationella&lt;br&gt;kontakter blir således 17,5 miljoner kronor. De myndigheter som blir&lt;br&gt;berörda bör utforma enklast möjliga rutiner för hantering av medlen.&lt;br&gt;En förutsättning för stöd bör - när det gäller projekt - normalt vara att&lt;br&gt;resp, huvudman är beredd att tillskjuta minst lika mycket medel inom&lt;br&gt;ramen för den reguljära skolbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inte föreslå någon detaljerad fördelning av de nya, samlade&lt;br&gt;medlen på olika ändamål. Här bör ges utrymme för att med stor flexibi-&lt;br&gt;litet göra satsningar där sådana kan ge bäst resultat. Möjlighet bör&lt;br&gt;också finnas att fördela medlen olika från ett budgetår till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör internationalisering måste självklart ges hög prioritet i&lt;br&gt;de samlade fortbildningsinsatserna för skolans personal. Regeringen de-&lt;br&gt;lar utredningens syn att detta kommer att ske utan några särskilda&lt;br&gt;markeringar från statsmakternas sida. Samtidigt är det angeläget att för-&lt;br&gt;bättra enskilda lärares möjligheter till den stimulans i utvecklingen,&lt;br&gt;som studier, studiebesök eller t.o.m. tjänstgöringsperioder i andra län-&lt;br&gt;der utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar därför dels att dessa ändamål skall omfattas av&lt;br&gt;den föreslagna förstärkningen, dels en för de sökande mer rationell ord-&lt;br&gt;ning för det statliga stödet än den som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resestipendier och de fortbildningsstipendier, som Svenska institu-&lt;br&gt;tet resp. Skolverket administrerar, kan användas för likartade ändamål.&lt;br&gt;Även om det finns en principiell skillnad mellan fortbildning och mera&lt;br&gt;allmänt utvecklingsmotiverade utlandskontakter, skulle det, som flera&lt;br&gt;remissinstanser påpekat, vara en fördel att koncentrera det statliga stö-&lt;br&gt;det till en &amp;quot;pott&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån vad regeringen föreslår bör medlen disponeras av Skolverket. Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;Från år till år får det sedan avgöras hur stor del av medlen som skall av-&lt;br&gt;sättas till stipendier. Själva hanteringen av stipendierna kan - i enlighet&lt;br&gt;med vad utredningen föreslagit - anförtros Svenska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med utredningen anser regeringen det angeläget att stödja en-&lt;br&gt;skilda lärares oeh skolledares deltagande i internationellt skolsamarbete&lt;br&gt;i form av konferenser m.m., om de bedöms vara värdefulla från den&lt;br&gt;svenska skolutvecklingens synpunkt. Oekså detta ändamål bör därför&lt;br&gt;kunna tillgodoses inom ramen för de föreslagna medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har visat hur lärarutbyten oeh enskilda lärarkontakter&lt;br&gt;kan vara viktiga som inspirationskällor till kontakter som involverar&lt;br&gt;också elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss del av de här föreslagna medlen bör Skolverket därför även&lt;br&gt;kunna använda till stöd för skolor vilka - som en väl integrerad del av&lt;br&gt;undervisningen - utnyttjar utbyten och andra internationella kontakter,&lt;br&gt;där också elever blir berörda. Redan av volymskäl måste det här i hu-&lt;br&gt;vudsak bara bli fråga om att stödja utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Undervisning i olika ämnen på främmande språk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedöming: Lokala initiativ till att bedriva undervis-&lt;br&gt;ning på annat språk än svenska bör stödjas av staten med sär-&lt;br&gt;skilda medel för direkt riktade insatser för fortbildning av lära-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga invändningar finns mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedöming: Den gymnasiala utbildning som le-&lt;br&gt;der fram till en s.k. IB-examen (International Baccalaureate, se vidare&lt;br&gt;avsnitt 4.1) bedrivs på engelska. Även på reguljära linjer och program i&lt;br&gt;gymnasieskolan förekommer det på ett tjugotal skolor att man undervi-&lt;br&gt;sar på engelska i delar av ett ämne eller i hela ämnen, och i något fall&lt;br&gt;t.o.m. i alla ämnen på en studieväg. Undervisning av detta slag på fran-&lt;br&gt;ska eller tyska är ännu mycket sällsynt. Detta sätt att använda främman-&lt;br&gt;de språk för att undervisa i olika ämnen går ofta under den något oe-&lt;br&gt;gentliga benämningen &amp;quot;bilingual education&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också värt att notera att &amp;quot;bilingual education&amp;quot; är ett av de prio-&lt;br&gt;riterade områdena i Europarådets pågående stora språkprojekt, i vilket&lt;br&gt;Sverige länge tagit aktiv del. Projektets syfte är att verka för en mer&lt;br&gt;kommunikativ och praktiskt inriktad språkundervisning. Läroplans-&lt;br&gt;kommittén har i sitt slutbetänkande beskrivit &amp;quot;bilingual education&amp;quot;&lt;br&gt;som en praktisk väg att ge mer utrymme åt engelska (och på sikt även&lt;br&gt;andra språk) i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1988 lämnas inom ramen för Svenska institutets s.k. lärarsti-&lt;br&gt;pendier (behandlade i avsnitt 2.2) ett stöd till kommuner för fortbild-&lt;br&gt;ning av lärare för att undervisa i olika ämnen på främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat intresse för utbyteskontakter är att vänta. Undervisning på&lt;br&gt;framför allt engelska blir då än mer betydelsefull, inte bara för svenska&lt;br&gt;elever. Sådan undervisning kan också göra utbildning i Sverige mer till-&lt;br&gt;gänglig och attraktiv även för utländska ungdomar, som vill förlägga nå-&lt;br&gt;gon del av sina studier hit. Det är viktigt att söka göra vad som går för&lt;br&gt;att underlätta den ömsesidighet som är en grundprincip bl.a. för EG:s&lt;br&gt;olika utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning som utredningen gör att ansatsen att&lt;br&gt;starta med endast något eller några ämnen är lovvärd. En sådan verk-&lt;br&gt;samhet kan småningom byggas ut allt eftersom man ser vad de lokala&lt;br&gt;förhållandena tillåter. Detsamma gäller för de ställen, där man kanske&lt;br&gt;t.o.m. nöjer sig med att pröva sig fram i delar av ämnen under en ensta-&lt;br&gt;ka årskurs, när ett visst moment eller t.ex. ett historiskt dokument be-&lt;br&gt;handlas. Redan denna mer anspråkslösa ansats har ett givet värde. Rätt&lt;br&gt;bedriven kan &amp;quot;bilingual education&amp;quot; bli ett värdefullt medel för en prak-&lt;br&gt;tisk internationalisering av den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning kan här spela en viktig roll. Regeringen ser det därför&lt;br&gt;som naturligt att nu utöka den riktade insatsen i form av ett särskilt&lt;br&gt;stöd till kommuner som själva är beredda att prioritera fortbildning för&lt;br&gt;att bedriva &amp;quot;bilingual education&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Elevutbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Ett breddat urval av länder för svenska elevers utlandsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är lämpligt att ta upp diskussioner&lt;br&gt;med berörda organ i första hand i EG-länderna om utbytespro-&lt;br&gt;gram på gymnasienivå. En grundläggande ambition bör vara att&lt;br&gt;ge reella förutsättningar för svenska gymnasister att förlägga upp&lt;br&gt;till ett studieår till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera instanser har velat se ett bredare urval euro-&lt;br&gt;peiska länder än de av utredningen särskilt prioriterade Frankrike och&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen vill lika litet som ut-&lt;br&gt;redningen förringa värdet av ett års studier i t.ex. USA eller Australien&lt;br&gt;för svenska ungdomar. I likhet med utredningen konstaterar vi samti-&lt;br&gt;digt att det i perspektivet av den västeuropeiska integrationen och Sveri-&lt;br&gt;ges förhållande till den är utomordentligt angeläget att öka antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskar med goda kunskaper i de dominerande europeiska språken Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;och med goda insikter i kultur- och samhällsförhållanden i EG-&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Förbättrat mottagande av elever från utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förutsättningarna för att ta emot elever&lt;br&gt;från utlandet i gymnasieskolan bör förbättras genom att deras&lt;br&gt;möjligheter till introduktionskurser i svenska ökas. De medel&lt;br&gt;som redan finns till Skolverkets förfogande för detta ändamål&lt;br&gt;bör utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit dels en ordning med&lt;br&gt;&amp;quot;extra&amp;quot; elever, dels möjligheter till särskilda statsbidrag för kommuner,&lt;br&gt;som tar emot sådana elever. Kommunerna borde också uppmanas att&lt;br&gt;för sina ungdomar ge bidrag, motsvarande interkommunal ersättning&lt;br&gt;för svensk gymnasieutbildning, till i varje fail sådan utländsk utbildning&lt;br&gt;på gymnasienivå, som saknar motsvarighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket och ett antal kommuner har avvisat el-&lt;br&gt;ler varit tveksamma till att återuppta ordningen med &amp;quot;extra elev&amp;quot;. I frå-&lt;br&gt;ga om särskild ersättning till mottagande kommuner har Piteå kommun&lt;br&gt;förordat ett stimulansbidrag lägre än den interkommunala ersättningen,&lt;br&gt;eftersom mottagandet av elever från utlandet ändå sker &amp;quot;på margina-&lt;br&gt;len&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, Lärarnas riksförbund och ulbylesorganisalionen Youth For&lt;br&gt;Understanding har alla förordat introduktionskurser i svenska för ut-&lt;br&gt;ländska elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Förutsättningarna för att svenska&lt;br&gt;ungdomar skall få studera i andra länder förbättras, om den svenska&lt;br&gt;skolan också tar emot ungdomar från dessa länder. Exempelvis bygger&lt;br&gt;EG:s utbytesprogram på utbildningsområdet i princip på en sådan reci-&lt;br&gt;procitet i kontakterna. Därför behöver mottagandet av utbyteselever i&lt;br&gt;gymnasieskolan stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom genom den redan behandlade &amp;quot;bilingual education&amp;quot; kan det-&lt;br&gt;ta göras genom att vidareutveckla och sprida de introduktionskurser i&lt;br&gt;svenska för utländska gästelever som inrättades för några år sedan. Detta&lt;br&gt;kan t.ex. med fördel göras i samordning med utbytesorganisationerna.&lt;br&gt;Detta har också förordats av vissa remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit ett återinförande av begreppet &amp;quot;extra elev&amp;quot;&lt;br&gt;och att särskilda bidrag skulle lämnas till kommuner som tar emot fler&lt;br&gt;elever från utlandet än de sänder iväg egna utomlands. Enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning skulle regleringar av detta slag inte ge tillräckligt stora&lt;br&gt;fördelar för att uppväga nackdelarna av sådana ingrepp i ett system där&lt;br&gt;kommunerna skall ha det fulla driftansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Tillgodoräknande av utlandsstudier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En elev som har påbörjat utbildning på ett&lt;br&gt;program i gymnasieskolan skall ha rätt att fullfölja sina studier&lt;br&gt;på det aktuella programmet i kommunen eller inom samver-&lt;br&gt;kansområdet eller i förekommande fall inom landstingsområdet&lt;br&gt;efter högst ett års studieavbrott för studier utomlands. Detsam-&lt;br&gt;ma bör gälla den elev som har påbörjat utbildning på en gren&lt;br&gt;på ett program. I det fall eleven när han togs in på ett program&lt;br&gt;har getts en garanti för att senare tas in på en viss gren skall ele-&lt;br&gt;ven vara tillförsäkrad rätt att fullfölja sina studier på den aktuel-&lt;br&gt;la grenen om inte kommunen eller landstinget när garantin&lt;br&gt;gavs har gjort ett uttryckligt förbehåll om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En rätt för eleven att återkomma till sin skola ef-&lt;br&gt;ter ett års utlandsstudier synes inte möta något motstånd hos remissin-&lt;br&gt;stanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De är däremot mer delade i fråga om tillgodoräknandet av utlandsstu-&lt;br&gt;dier. Såväl Falu som Haninge kommuner betonar problemen i det prak-&lt;br&gt;tiska hanterandet och förordar ordentlig kontroll. Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och Sundsvalls kommun vill inte se någon förordningsreglering&lt;br&gt;på området, något som däremot förordas av Malmö kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte något i gällande bestämmelser som förhindrar el-&lt;br&gt;ler stimulerar tillgodoräknande av utländsk utbildning för en elev som&lt;br&gt;återvänder efter studier utomlands. Normalt är det skolledningen vid&lt;br&gt;den mottagande skolan som tar ställning till frågan om tillgodoräknan-&lt;br&gt;de av utlandsstudiers innehåll och meritvärde och om hur den återvän-&lt;br&gt;dande elevens fortsatta studier skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar också att tillgodoräknandet av utlandsstudier&lt;br&gt;i dag är förhållandevis begränsat. Ett antal skillnader har bidragit till&lt;br&gt;detta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ämnen är ofta väsentligt större på en studieväg i Sverige än&lt;br&gt;inom motsvarande utbildningar i andra länder. Behovet av att ta igen&lt;br&gt;kunskaper i ämnen som eleven inte läst under utlandsåret blir därför&lt;br&gt;normalt så omfattande, att eleven måste fortsätta studierna, där de av-&lt;br&gt;bröts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även innehållet i de ämnen som studerats under utlandsåret kan skilja&lt;br&gt;sig avsevärt från motsvarande innehåll i den kurs elevens kamrater un-&lt;br&gt;der tiden läst hemma i Sverige. Särskilt gäller detta i fråga om studier&lt;br&gt;vid den vanligaste skolformen för svenska gymnasister utomlands - den&lt;br&gt;amerikanska High School, där de ämnen eleverna väljer ofta helt sak-&lt;br&gt;nar motsvarighet i Sverige. Därtill kommer att High School nivåmässigt&lt;br&gt;inte motsvarar den svenska gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uppmärksammar också att studieuppehåll för ett års stu-&lt;br&gt;dier utomlands i dag inte alltid garanterar eleven en plats vid hemkoms-&lt;br&gt;ten i samma skola. Utredningen ger exempel på att elever t.o.m. tvingats&lt;br&gt;byta kommun för att få återvända till den studieväg de lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån det allmänna internationaliseringsmålet bör, som utredningen&lt;br&gt;föreslagit, samhället stödja enskilda ungdomars ambitioner i fråga om&lt;br&gt;utlandsstudier genom att de garanteras sin plats på samma program i sin&lt;br&gt;kommun, när de kommer tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 16 och 20 §§ skollagen (1985:1100) har den som har på-&lt;br&gt;börjat ett program i gymnasieskolan rätt att fullfölja sin utbildning på&lt;br&gt;programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får enligt 5 kap. 19 § skollagen föreskriva vad som krävs för att&lt;br&gt;flytta till högre årskurs och begränsningar i rätten att gå om årskurser.&lt;br&gt;Bestämmelserna avser situationer där det är fråga om att fullfölja studi-&lt;br&gt;erna i ett sammanhang. Som en självklarhet har också framstått att den&lt;br&gt;som till följd av sjukdom eller skada tvingas till avbrott skall få fullfölja&lt;br&gt;sin gymnasieutbildning. Däremot finns inte någon bestämmelse som&lt;br&gt;klart ger rätt att efter ett frivilligt avbrott återuppta studierna. Med hän-&lt;br&gt;syn till den vikt regeringen lägger vid att utlandsstudier stimuleras är&lt;br&gt;det rimligt att en sådan rätt uttryckligen ges för den som återvänder ef-&lt;br&gt;ter sådana studier. Rätten bör dock inte gälla vid längre avbrott än ett&lt;br&gt;läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad nu anförts föreslås att det i 5 kap. 16 och 20 §§&lt;br&gt;skollagen tas in en bestämmelse om rätt för den som påbörjat utbild-&lt;br&gt;ning på ett program att fullfölja sina studier på programmet i kommu-&lt;br&gt;nen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har ett&lt;br&gt;landsting som huvudman, inom det landstingsområdet efter ett studieav-&lt;br&gt;brott på ett läsår för studier utomlands. Med program avses såväl natio-&lt;br&gt;nella som specialutformade och individuella. I prop. 1990/91:85 s. 67&lt;br&gt;anförde statsrådet Persson att sedan en elev väl tagits in på en viss gren&lt;br&gt;skall han givetvis få gå kvar där och inte mot sin vilja flyttas över till en&lt;br&gt;annan gren. Detta bedömde statsrådet som en så självklar sak att den in-&lt;br&gt;te behövde regleras i lag. 1 likhet härmed bör det anses självklart och&lt;br&gt;inte behöva vara nödvändigt att reglera i lag att den elev som har tagits&lt;br&gt;in på en gren och därefter gör ett studieavbrott om högst ett läsår för&lt;br&gt;studier utomlands skall ha rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella&lt;br&gt;grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det regleras i lag när det gäller en elev som har kommit&lt;br&gt;in på ett program och kommunen har gett eleven garanti att senare tas&lt;br&gt;in på en viss gren. Den eleven skall vid ett studieavbrott för utlandsstu-&lt;br&gt;dier vara tillförsäkrad att efter återkomsten kunna fullfölja utbildningen&lt;br&gt;på den aktuella grenen. För att kommunerna inte skall tveka att ge en&lt;br&gt;grengaranti när det gäller grenar som inte anordnas varje år, bör det&lt;br&gt;emellertid införas en möjlighet för kommunerna att, i samband med att&lt;br&gt;grengarantin ges, göra ett förbehåll som innebär att garantin inte gäller&lt;br&gt;om eleven gör sådana längre studieavbrott som det nu är fråga om. Det-&lt;br&gt;samma gäller naturligtvis om det är ett landsting som gett grengarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl kan en sådan rätt inte garanteras elever som går på Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;de linjer som nu är under avveckling. En övergångsbestämmelse bör så-&lt;br&gt;ledes införas som innebär att rätten att fullfölja utbildningen efter ett&lt;br&gt;studieavbrott för studier utomlands endast gäller för de elever som går&lt;br&gt;på ett program i gymnasieskolan. Detta utgör ett undantag från bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107)&lt;br&gt;om ändring i skollagen (1985:1100) där det stadgas att bestämmelserna&lt;br&gt;som gäller program även skall gälla för linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunskaper och erfarenheter som en elev har skaffat sig under ut-&lt;br&gt;landsstudier utgör en viktig del av den samlade kompetens som eleven&lt;br&gt;har förvärvat under sin studietid, oavsett hur mycket av utlandsstudier-&lt;br&gt;na som direkt kan tillgodoräknas. För arbetsgivare och andra avnämare&lt;br&gt;är det viktigt att få en så fullständig bild som möjligt av elevens kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter. Det bör därför av avgångsbetyget från gymnasiesko-&lt;br&gt;lan framgå om en elev har haft ett längre studieuppehåll för studier&lt;br&gt;utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som nu införs beträffande både den gymnasiala ut-&lt;br&gt;bildningen och universitetsutbildningen ger i flera avseenden nya förut-&lt;br&gt;sättningar för att lösa de frågor som har med tillgodoräknande att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasieskolan innehåller utrymme för individuella val och&lt;br&gt;för lokala tillägg. Detta kan, som utredningen visat, utnyttjas planmäs-&lt;br&gt;sigt i samband med utlandsstudier: dels genom att en del av själva ut-&lt;br&gt;landsstudierna betraktas som individuellt eller lokalt val, dels genom att&lt;br&gt;utrymmet tas i anspråk för den återläsning som är nödvändig efter en&lt;br&gt;utlandsperiod. 1 det senare fallet kan samverkan med komvux också va-&lt;br&gt;ra en framkomlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasieskolan, samverkansmöjligheterna med komvux och&lt;br&gt;högskolans ökade frihet i fråga om antagningskrav bör leda till en mins-&lt;br&gt;kad koppling mellan å ena sidan studievägar, årskurser, ämnen och be-&lt;br&gt;tyg i gymnasieskolan, å andra sidan högskolans t i I Iträdeskrav. Rent all-&lt;br&gt;mänt är det väsentligt att dessa möjligheter tas till vara för dem som del-&lt;br&gt;vis bedrivit sina gymnasiestudier utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gymnasieskolornas och högskolornas möjligheter att bedöma me-&lt;br&gt;ritvärdet av olika utlandsstudier är det givetvis viktigt, att det finns lätt-&lt;br&gt;tillgänglig information om utbildningar på olika nivåer i berörda län-&lt;br&gt;der. Hithörande frågor prövas i det förut nämnda utredningsarbetet om&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter m.fl. inom Utbildnings-&lt;br&gt;departementets område. Som resultat av detta bör informationssystem&lt;br&gt;och informationsmaterial utvecklas, som kan bli av stor betydelse för&lt;br&gt;bedömningar i gymnasieskolan och högskolan i fråga om meritvärdet av&lt;br&gt;utländska studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta ansluter också förslaget i avsnitt 2.2 om Skolverkets uppgif-&lt;br&gt;ter till stöd för skolans internationella kontakter. Inom ramen för detta&lt;br&gt;blir det naturligt för Skolverket att till hjälp för skolledningarna i deras&lt;br&gt;bedömningar göra jämförelser mellan de nya gymnasieprogrammen i&lt;br&gt;deras grundutformning och de utbildningar som är de vanligast före-&lt;br&gt;kommande för svenska gymnasister som studerar ett år i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sådant sammanhang bör det också - som en viktig och av flera re- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;missinstanser önskad biprodukt - bli både möjligt och lämpligt att lösa&lt;br&gt;frågan om en auktoriserad och enhetlig utformning av en engelsk ver-&lt;br&gt;sion av betygsdokumenten från gymnasiets program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala föreskrifter varken bör eller kan utformas för hur olika slag&lt;br&gt;av utländska studier skall tillgodoräknas. Däremot är det viktigt att ska-&lt;br&gt;pa bättre förutsättningar för att göra utlandsstudier på gymnasial nivå&lt;br&gt;möjliga att tillgodoräkna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa övriga frågor om skolan i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Internationell studentexamen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;International Baccalaureate (IB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syfte och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idén till internationellt godkända skolor med studieprogram för stude-&lt;br&gt;rande i en värld med allt större rörlighet väcktes omkring år 1960 av lä-&lt;br&gt;rare vid internationella skolor. Ar 1970 började universitet och natio-&lt;br&gt;nella skolmyndigheter att jämställa IB-examen med nationella examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB är en utbildning som leder till examen godkänd för inträde till&lt;br&gt;universitet i alla länder som valt att ansluta sig till systemet. En elev vid&lt;br&gt;en IB-skoia som flyttar till ett annat land skall kunna fortsätta sina stu-&lt;br&gt;dier i det nya landets IB-skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB administreras centralt av en internationell organisation med kon-&lt;br&gt;tor i Geneve International Baccalaureate Office, (IBO). Dess legala sta-&lt;br&gt;tus är en stiftelse under uppsikt av Schweiz federala regering. The&lt;br&gt;Council of Foundation, som består av företrädare för dels länderna med&lt;br&gt;IB-skolor, dels skolorna, beslutar om generell policy och the Executive&lt;br&gt;Committee (EC) ansvarar för att föra ut stiftelsens policy. Läroplans-&lt;br&gt;och examinationsfrågor sköts av en läroplansnämnd vari ingår chefexa-&lt;br&gt;minatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB-examination hålls två gånger om året, på våren för norra och på&lt;br&gt;hösten för södra halvklotet. Skriftliga prov sker på samma dag över hela&lt;br&gt;världen. Proven utformas, sänds ut och rättas av organisationen. Arbets-&lt;br&gt;språken är engelska, franska och spanska. Endast läroböcker godkända&lt;br&gt;av IBO får användas i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB-läroplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB-läroplanen består av sex ämnesgrupper; Language A och B (ett första&lt;br&gt;språk - inkl, studier valda från världslitteraturen - och ett andra språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ännu ett första språk), Study of Man in Society (Historia, Geografi, Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;Ekonomi, Filosofi, Psykologi, Socialkunskap, Handelskunskap), Experi-&lt;br&gt;mental (Biologi, Kemi, Tillämpad Kemi, Fysik, Naturkunskap), Mate-&lt;br&gt;matik, ett av följande ämnen (som kan ersättas med något av tidigare&lt;br&gt;nämnda ämnen) Art/Design, Musik, Latin, klassisk grekiska, Datorstu-&lt;br&gt;dier eller en skolbaserad uppsats godkänd av IBO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studier vid IB måste en elev dels välja minst sex ämnen varav&lt;br&gt;minst tre men högst fyra av ämnena för högre nivå och övriga på lägre&lt;br&gt;nivå, dels bifoga en uppsats i ett av läroplanens ämnen dels ock följa en&lt;br&gt;kurs i Theory of Knowledge (100 tim). Eleven måste också delta i CAS&lt;br&gt;(Creativity Action and Service), ett meningsfullt schemalagt fritidspro-&lt;br&gt;gram som inkluderar att göra något för andra människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige finns IB-utbildning i dag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Stockholm (främsta rekryteringsbas är utländska diplomaters barn),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Göteborg (främst med tanke på många utländska tjänstemäns barn)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (främst med tanke på barn&lt;br&gt;med i utlandet bosatta svenska föräldrar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen sker i alla tre fallen på engelska. IB omfattar två läsår,&lt;br&gt;men i Sverige tillämpas tre läsår, varav år ett som ett introduktionsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IB-utbildning är en kostnadskrävande utbildning. Utbildningarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm och Göteborg sker vid sidan av resp, kommuns gymnasie-&lt;br&gt;skola, eftersom det bl.a. är nödvändigt för kommunen att kunna ta ut&lt;br&gt;avgift, vilket inte är tillåtet i den kommunala gymnasieskolan. Avgiften&lt;br&gt;får motsvara högst kommunens kostnad reducerat med statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till IBO för studier enligt IB består av dels årsavgift för sko-&lt;br&gt;lan (anslutningsavgift), för närvarande 10175 schweizerfranc, dels exa-&lt;br&gt;mensavgift (baskostnad för alla som går upp i examen) 20000 schweizer-&lt;br&gt;franc per skola dels ock en per capitaavgift på för närvarande 175&lt;br&gt;schweizerfranc/elev som går upp i examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska staten betalar till IBO innevarande budgetår ett belopp&lt;br&gt;som för närvarande täcker dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden,&lt;br&gt;dels per capitaavgiften för eleverna i årskurs tre vid de tre skolorna.&lt;br&gt;Skolorna betalar själva resterande avgifter. Vidare lämnas särskilt stats-&lt;br&gt;bidrag till utbildningsanordnarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har för start av IB krävts godkännande förutom från IBO&lt;br&gt;också av regeringen och riksdagen. Tre orter har hittills ansetts fylla be-&lt;br&gt;hovet av sådan utbildning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid intagning till högskola behandlas elever med IB-examen på sam-&lt;br&gt;ma sätt som andra studerande med utländska betyg, dvs. deras betyg&lt;br&gt;ekvivaleras till svensk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland bedömer regeringen landets behov av antal IB-skolor och&lt;br&gt;betalar särskilt statsbidrag vid sidan av det generella bidraget. Danmark&lt;br&gt;har liknande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kommun får fortsättningsvis, vid sidan&lt;br&gt;av sin gymnasieskola, anordna IB-utbildning utan godkännande&lt;br&gt;av regeringen. Staten skall betala basavgifterna till IBO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev väljer att gå en IB-utbildning är hemkommunen&lt;br&gt;skyldig att betala ersättning för kostnaderna för utbildningen.&lt;br&gt;Om inte parterna kommer överens om annat skall hemkommu-&lt;br&gt;nen betala den ersättning för kostnaderna som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är inte skyldig att erbjuda den elev, som har&lt;br&gt;gått igenom en IB-utbildning, ytterligare gymnasieutbildning.&lt;br&gt;En bestämmelse av denna innebörd bör införas i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsanordnaren har rätt att ta ut en skälig avgift av ele-&lt;br&gt;ven för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till basavgifterna till IBO och ersättning från ele-&lt;br&gt;vens hemkommun bör också kunna utgå till fristående skolor&lt;br&gt;som anordnar IB-utbildning, under förutsättning att den utbild-&lt;br&gt;ningen är ställd under statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att en kommun i fortsättningen endast&lt;br&gt;skall behöva ha ett godkännande av IBO i Geneve. IB-studierna skall&lt;br&gt;likställas med studier på nationella program i gymnasieskolan och skall&lt;br&gt;betraktas som ett reguljärt alternativ i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna finner i allmänhet förslaget positivt men har fram-&lt;br&gt;fört vissa invändningar. Falu kommun anför att förslaget tycks innebära&lt;br&gt;att IB blir ett alternativ till gymnasieprogram, som Skolverket ej har va-&lt;br&gt;re sig tillsyn eller någon kontroll över och anser att Skolverket naturligt&lt;br&gt;bör kopplas in även på detta programalternativ. Göteborgs kommun till-&lt;br&gt;styrker förslaget att IB-utbildningen inordnas i det reguljära utbild-&lt;br&gt;ningssystemet men anser att reglerna för intagning av svensktalande ele-&lt;br&gt;ver i högskola/universitet bör ses över. Extra statsbidrag bör tillföras&lt;br&gt;kommuner som anordnar IB, om en internationellt hög utbildningskva-&lt;br&gt;litet skall kunna hållas. Malmö kommun ser positivt på förslaget om IB&lt;br&gt;som ett alternativ likvärdigt med de nationella programmen. Kommu-&lt;br&gt;nen anser dock att det behövs statligt stöd till kommuner som anordnar&lt;br&gt;IB. Tillgång till lärare med goda språkliga kunskaper räcker inte. Stock-&lt;br&gt;holms stad har inget att invända mot en stimulering av undervisning i&lt;br&gt;olika ämnen på främmande språk men konstaterar att föreslagna för-&lt;br&gt;sämringar för IB-utbildningen får främst stora ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser. Skolverket anser att i anslutning till IB bör också ansvar, kostnader&lt;br&gt;och omfattning för en variant av IB tas upp nämligen Baccalauréat å&lt;br&gt;option international som ges i Saint Germain en Laye utanför Paris&lt;br&gt;(BOI) och vid Lycée francais Saint-Louis i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Internationaliseringsutredningens för-&lt;br&gt;slag att en kommun i fortsättningen endast skall behöva ha ett godkän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av IBO i Geneve förutsätter att avsteg görs från läroplanen för Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;den reguljära gymnasieskolan ifråga och från principen att undervis-&lt;br&gt;ningen skall ske på svenska. Enligt bestämmelser i gymnasieförordning-&lt;br&gt;en måste regeringens medgivande inhämtas om ett helt program skall&lt;br&gt;ges på ett annat språk. Det förutsätter också tillägg i intagningsbestäm-&lt;br&gt;melser och i betygsbestämmelser. En kommun kan inte heller ta ut av-&lt;br&gt;gifter, enligt nuvarande lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det blir allt vanligare att svenska familjer för längre eller&lt;br&gt;kortare perioder tjänstgör utomlands, är det viktigt att deras ungdomar&lt;br&gt;kan få en utbildning på gymnasial nivå som inte hindrar eller begränsar&lt;br&gt;familjens möjlighet att flytta eller att byta tjänstgöringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör den kommun som bedömer att underlag finns för att star-&lt;br&gt;ta IB-utbildning, och naturligtvis efter godkännande av IBO, kunna få&lt;br&gt;anordna sådan. Denna utbildning bör dock som hittills få ske vid sidan&lt;br&gt;av den reguljära gymnasieskolan. Utbildningen bör dock omfattas av&lt;br&gt;Skolverkets tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev väljer att gå en IB-utbildning i Sverige, bör hemkommu-&lt;br&gt;nen vara skyldig att betala ersättning för kostnaderna för utbildningen.&lt;br&gt;Därmed inskränks inte möjligheterna att gå IB-utbildning till att i prak-&lt;br&gt;tiken endast gälla dem som bor i en kommun där sådan utbildning an-&lt;br&gt;ordnas. Hemkommunen bör dock inte vara skyldig att erbjuda en elev&lt;br&gt;som har gått igenom en IB-utbildning, en annan gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen (1985:1100) bör såle-&lt;br&gt;des ändras så att det framgår att hemkommunen inte är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda den elev som har valt att gå en utbildning, som leder fram till&lt;br&gt;examen International Baccalaureate en utbildning i den vanliga gymna-&lt;br&gt;sieskolan. Det bör vidare införas en ny bestämmelse i 5 kap. skollagen&lt;br&gt;(26a §) som reglerar kommunens skyldighet att betala ersättning för ut-&lt;br&gt;bildningsanordnarens kostnader. Hemkommunens skyldighet att betala&lt;br&gt;ersättning till den som anordnar IB-utbildning bör rimligen begränsas i&lt;br&gt;olika hänseenden. Först och främst bör skyldigheten omfatta endast IB-&lt;br&gt;utbildningen för sådana elever som, när de började IB-utbildningen,&lt;br&gt;kunde ha gjort anspråk på att få gymnasieutbildning av sin hemkom-&lt;br&gt;mun. De får sålunda inte redan ha gått en gymnasieutbildning och de&lt;br&gt;måste dessutom ha börjat sin IB-utbildning senast under det första ka-&lt;br&gt;lenderhalvåret det år de fyller 20 år. En elev som vid IB-utbildningens&lt;br&gt;början uppfyllde dessa villkor bör hemkommunen däremot vara skyldig&lt;br&gt;att betala hela IB-utbildningen för, eftersom den träder i stället för en&lt;br&gt;gymnasieutbildning som kommunen annars varit skyldig att ge. Vidare&lt;br&gt;skall kommunen endast vara skyldig att betala till de utbildningsanord-&lt;br&gt;nare för vilka staten betalar avgifterna till IBO. Därigenom vinner man&lt;br&gt;från kommunen en kontroll att utbildningen är godtagen av IBO. 1&lt;br&gt;första hand bör elevens hemkommun och utbildningsanordnaren kom-&lt;br&gt;ma överens om hur stor ersättning som skall betalas. Om de inte kan&lt;br&gt;komma överens om ersättningen skall den ersättning betalas som rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, har beslutat.&lt;br&gt;Regeringen bör kunna fastställa olika ersättningsbelopp för olika fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. med hänsyn till att särskilt statsbidrag kan utgå till vissa anordnare&lt;br&gt;av IB-utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att staten skall betala den särskilda avgiften som be-&lt;br&gt;talas till IBO (anslutningsavgift per skola, basavgift per skola och per&lt;br&gt;capitaavgift per elev i examen) för såväl nu befintliga tre IB-skolor som&lt;br&gt;tillkommande skolor. En kommun, som fått godkännande av IBO och&lt;br&gt;som avser starta sådan utbildning måste därför informera Skolverket&lt;br&gt;härom. Enligt vår bedömning kommer inte IB-utbildning i Sverige att&lt;br&gt;få någon större spridning dels eftersom det är fråga om en krävande ut-&lt;br&gt;bildning, dels på grund av de ökade möjligheterna till internationalise-&lt;br&gt;ring av den reguljära gymnasieundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fristående skolor som anordnar IB-utbildning bör kunna få&lt;br&gt;statsbidrag till avgiften till IBO. En förutsättning för detta bör rimligen&lt;br&gt;vara att den fristående skolan får IB-utbildningen ställd under statlig&lt;br&gt;tillsyn. För detta fordras att den anmäls till Skolverket och att Skolver-&lt;br&gt;ket finner klarlagt att utbildningen är godtagen av IBO. En annan för-&lt;br&gt;utsättning för att staten skall bidra till IBO-avgiften för fristående skolor&lt;br&gt;måste vara att IB-utbildningen hålls skild från annan utbildning som åt-&lt;br&gt;njuter offentliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regleringen i skollagen av hemkommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att betala ersättning till anordnaren av IB-utbildning kan från lag-&lt;br&gt;teknisk synpunkt synas principiellt mest riktigt att reglera fallet med&lt;br&gt;kommunal anordnare och fristående anordnare var för sig. Regleringen&lt;br&gt;kan emellertid enligt vår uppfattning göras så kortfattad att den med&lt;br&gt;fördel kan göras i ett sammanhang. Regleringen bör då tas in i det nu-&lt;br&gt;varande 5 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det viktigt att utländska familjer bosatta&lt;br&gt;i Sverige för längre eller kortare tid kan få gymnasieutbildning för sina&lt;br&gt;ungdomar i en form som om och när familjen flyttar till ett annat land&lt;br&gt;underlättar för dem att övergå till utbildning där. Vid sådana förhållan-&lt;br&gt;den är IB, vars syfte är just detta, en utmärkt lösning. På samma sätt är&lt;br&gt;IB-utbildningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket ett utmärkt&lt;br&gt;alternativ för svenska barn till familjer bosatta i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda statsbidrag, som lämnas till befintliga tre IB-skolor, bör&lt;br&gt;därför lämnas i oförändrad omfattning. Något särskilt statsbidrag före-&lt;br&gt;slås däremot inte för tillkommande IB-skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig&lt;br&gt;färdighet i främmande språk utomlands&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hemvändande elevers språkfärdigheter&lt;br&gt;bör tas tillvara och utvecklas från den nivå de har när eleverna&lt;br&gt;inträder i den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uttalar stöd för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Med en ökande internationalise-&lt;br&gt;ring kommer alltfler barn och ungdomar att under vistelser med föräld-&lt;br&gt;rar utomlands få möjlighet att lära sig ett främmande språk. En sådan&lt;br&gt;språkfärdighet, som förvärvas på plats, kommer att ha ett särskilt värde&lt;br&gt;för både individen och det samhälle han eller hon skall verka i. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att tillfälle ges att underhålla och vidareutveckla en sådan&lt;br&gt;språkfärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt bör därvid från skolans sida vara att på samma sätt&lt;br&gt;ta hänsyn till utlandsstudier och organisera studierna individuellt för&lt;br&gt;dessa elever som för de elever som t.ex. studerat utomlands under ett år&lt;br&gt;(avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev med goda kunskaper i ett språk och om det aktuella landets&lt;br&gt;realia och kultur kan tillföra mycket till den reguljära undervisningen i&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att skolorna, i princip skolledningarna, prövar de&lt;br&gt;stödmöjligheter som kan finnas i varje enskilt fall, när en elev vill få&lt;br&gt;hjälp med att bevara och utveckla en språkfärdighet som, kanske under&lt;br&gt;en längre tid, har förvärvats på plats. Som utredningen påpekar är det&lt;br&gt;emellertid omöjligt att reglera detta i konkreta föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt incitament för att elever skall vilja fortsätta mot högre ni-&lt;br&gt;våer i språkfärdighet, trots att de redan klarat av vad skolan egentligen&lt;br&gt;kräver, är givetvis att den högre kompetensen kan dokumenteras på ett&lt;br&gt;påtagligt sätt. Med ett målrelaterat betygssystem bör förutsättningar fin-&lt;br&gt;nas att på ett rättvist sätt beskriva och även premiera en sådan högre&lt;br&gt;kompetens. Om detta blir möjligt, kommer förhoppningsvis ett större&lt;br&gt;antal elever att välja att fortsätta sina språkstudier och därigenom också&lt;br&gt;bli en god resurs för undervisningen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Undervisning av utlandssvenska barn och&lt;br&gt;ungdomar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till svensk undervisning i utlandet har i olika former utgått se-&lt;br&gt;dan år 1908. Med en kraftig ökning av svensk industriell verksamhet i&lt;br&gt;olika länder i kombination med en ökad svensk diplomatisk representa-&lt;br&gt;tion och en ökad biståndsverksamhet har behovet av svensk undervis-&lt;br&gt;ning i utlandet för medföljande barn och ungdomar ökat sedan mitten&lt;br&gt;av 1960-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till undervisning av utlandssvenska barn och ung-&lt;br&gt;domar syftar till att bereda dem undervisning på grundskole- och gym-&lt;br&gt;nasienivå eller, om de går i utländska skolor, undervisning i svenska&lt;br&gt;och om Sverige för att underlätta deras återgång till undervisning i Sve-&lt;br&gt;rige efter utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsundervisningen omfattar innevarande läsår skolor på nästan&lt;br&gt;40 platser i fyra världsdelar. Högstadieundervisning i skolform bedrivs&lt;br&gt;på sex platser, nämligen Bryssel, London, Paris, Fuengirola, Madrid och&lt;br&gt;Nairobi, och självständig gymnasieundervisning fr.o.m. innevarande läs-&lt;br&gt;år i Bryssel. Vid övriga skolor bedrivs högstadie- och gymnasieundervis-&lt;br&gt;ning i form av korrespondensundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av en överenskommelse mellan berörda regeringar finns&lt;br&gt;också finska och norska elever i de svenska utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För läsåret 1991/92 uppgick elevantalet i utlandsskolorna till drygt&lt;br&gt;1 200. Antalet elever i korrespondensundervisning var ca 500 och i&lt;br&gt;kompletterande svensk undervisning ca 2 650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag från anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet&lt;br&gt;m.m. lämnas enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk&lt;br&gt;undervisning i utlandet (omtryckt 1988:830), i det följande benämnd ut-&lt;br&gt;landsskoleförordningen, för närvarande till följande kostnadsslag och&lt;br&gt;ändamål med anknytning till utlandsskolorna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader för lärarlöner som i princip motsvarar lönen för motsvaran-&lt;br&gt;de anställning som lärare vid svensk grundskola (grundresurs) samt för&lt;br&gt;kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader för ATP-avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokalkostnader med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervis-&lt;br&gt;ningslokaler och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilt driftbidrag med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma förordning lämnas också bidrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader för korrespondensundervisning på högstadie- och gymnasie-&lt;br&gt;nivå samt material för denna undervisning enligt avtal mellan Skolver-&lt;br&gt;ket och Liber-Hermods och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kompletterande svensk undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag enligt särskilda föreskrifter lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till kostnader för resor i samband med lärares flyttning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till kommun som i sin grundskola eller gymnasieskola har tagit emot&lt;br&gt;barn med utlandssvenska föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom görs omföring till statsbudgetens inkomsttitel Statliga pen- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;sionsavgifter netto av medel motsvarande pensionskostnader för sådan&lt;br&gt;lärare vid utlandsskola som har pensionsrätt enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig an-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till svenska sektionen vid Lycée International i Saint-Germain-en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laye lämnas statsbidrag enligt särskilt regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade statliga bidraget till svensk undervisning i utlandet m.m.&lt;br&gt;uppgår för budgetåret 1992/93 till ca 54 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa medel disponeras en mindre summa av Svenska institutet för&lt;br&gt;bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för förmedling och distribu-&lt;br&gt;tion av läromedel m.m. till svenskundervisning på alla nivåer i utlan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Behörighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om vilka&lt;br&gt;barns undervisning som stödet skall avse bör gälla även i fort-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Utredningen föreslår att statsbidrag till under-&lt;br&gt;visning av utlandssvenska barn och ungdomar skall lämnas för barn&lt;br&gt;och ungdomar som är svenska medborgare, är bosatta utanför Sverige&lt;br&gt;och har svenska som normalt umgängesspråk med minst en av sina för-&lt;br&gt;äldrar (vårdnadshavare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket, som tillstyrker utredningens förslag,&lt;br&gt;menar att även ett system där barnets status är avgörande för behörighet&lt;br&gt;i vissa fall kan upplevas som orättvist. LO anser att nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser bör gälla. Övriga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid beräkning av lärarresurser för&lt;br&gt;utlandsskolorna anges i 29 § utlandsskoleförordningen vilka elever som&lt;br&gt;får medräknas i underlaget. Dessa bestämmelser är också tillämpliga för&lt;br&gt;vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få korrespondensmaterial på&lt;br&gt;högstadie- och gymnasienivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § får bara de elever medräknas för vilka åtminstone en av&lt;br&gt;föräldrarna är svensk medborgare och åtminstone en av dem vistas i ut-&lt;br&gt;landet på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tjänstgöring vid svensk myndighet eller organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tjänstgöring vid internationell organisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tjänstgöring vid företag med nära anknytning till Sverige eller en i&lt;br&gt;förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. studier eller forskning för vilka studiemedel, stipendier eller lön ut-&lt;br&gt;går,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till sociala förhållanden får&lt;br&gt;även andra elever medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kompletterande svensk undervisning gäller dock endast att åtmin-&lt;br&gt;stone en av föräldrarna är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid fastställande av kriterier för s.k. behöriga elever&lt;br&gt;har varit att utlandsvistelsen skall vara motiverad av det svenska samhäl-&lt;br&gt;lets intresse för att svenskar med barn i skolåldern skall kunna rekryte-&lt;br&gt;ras till olika slag av utlandstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att antalet barn, som i dag inte är statsbidrags-&lt;br&gt;grundande men skulle bli det som följd av den föreslagna regeländring-&lt;br&gt;en, inte är så stort. Däremot tror utredningen att antalet familjer vilkas&lt;br&gt;barn med nuvarande regler blir att anse som icke behöriga kommer att&lt;br&gt;öka, i första hand i Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen att storleken på bi-&lt;br&gt;draget till utlandsskolorna bör knytas till det nationella intresse som&lt;br&gt;kan finnas att stödja verksamheten. Regeringen föreslår därför att nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelser bör gälla även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara Skolverket som i fortsättningen prövar vilka elever som&lt;br&gt;skall anses behöriga på grund av sociala förhållanden. Därvid bör en-&lt;br&gt;dast de elever räknas med som verkligen har synnerliga skäl. Sådana&lt;br&gt;kan t.ex. vara att eleven måste vistas i utlandet på grund av medicinska&lt;br&gt;skäl eller att familjeförhållandena ändras under elevens skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utlandsskolorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Allmänna grunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utlandsskolornas verksamhet bedrivs så&lt;br&gt;långt som möjligt enligt grunderna för skolan i Sverige. Läro-&lt;br&gt;planerna för grundskolan och gymnasieskolan tillämpas. Jämk-&lt;br&gt;ningar av timplanerna kan göras för att ge undervisningen en&lt;br&gt;mera internationell inriktning, för att ge särskilt utrymme åt&lt;br&gt;värdlandets språk och kultur och för att underlätta samverkan&lt;br&gt;med ett eller flera andra nordiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utlandsskolorna bör motsvara jämför-&lt;br&gt;bara skolor i det svenska offentliga skolväsendet. Grundskoleförord-&lt;br&gt;ningen (1988:655, omtryckt 1991:1083) och gymnasieförordningen&lt;br&gt;(1992:394) bör därför ligga till grund för deras verksamhet med den an-&lt;br&gt;passning till de särskilda förutsättningarna som är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också klarare än hittills slås fast att utlandsskolorna skall följa Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;läroplanerna för den svenska skolan. Samtidigt finns det skäl för att ut-&lt;br&gt;landsskolorna skall kunna jämka timplanerna utöver vad som är gene-&lt;br&gt;rellt möjligt i Sverige. De tre särskilda skäl för jämkning som regering-&lt;br&gt;en föreslår, anknyter till vad som redan i dag tillämpas vid flera ut-&lt;br&gt;landsskolor. Inom ramen för grundläggande föreskrifter av regeringen&lt;br&gt;om jämkningar bör det vara Skolverkets uppgift att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter med sikte på att central prövning av enskilda fall skall kun-&lt;br&gt;na undvikas. Regeringens bestämmelser i detta avseende bör kunna trä-&lt;br&gt;da i kraft redan den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Etablering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skolverket får besluta om en utlandsskola&lt;br&gt;skall vara berättigad till statsbidrag för årskurserna 1-6. Rege-&lt;br&gt;ringen beslutar om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt&lt;br&gt;och självständigt ansvar för högre årskurser i grundskolan resp,&lt;br&gt;för gymnasieundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebidrag inom studiehjälpen bör lämnas till de elever som&lt;br&gt;deltar i gymnasieundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att regeringen förklarar en&lt;br&gt;skola berättigad till statsbidrag, men att Skolverket beslutar om skolan&lt;br&gt;skall få ansvara för högstadie- resp, gymnasieundervisning. Vidare före-&lt;br&gt;slår utredningen att en större eller mindre del av undervisningen eller&lt;br&gt;handledningen inte behöver äga rum vid skolan. Den kan i stället orga-&lt;br&gt;niseras genom att &amp;quot;moderskolan&amp;quot; samverkar med en eller flera andra&lt;br&gt;skolor - utlandsskolor, skolor i värdlandet eller skolor i Sverige - eller&lt;br&gt;med en huvudman för distansundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket anser att regeringen bör precisera kra-&lt;br&gt;ven för ett godkännande. SIDA påpekar att samverkan mellan skolorna&lt;br&gt;i Afrika kan vara svår att genomföra, eftersom flygförbindelserna oftast&lt;br&gt;fungerar bättre med Europa än mellan många afrikanska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser beslu-&lt;br&gt;tar regeringen om inrättandet av en utlandsskola. Som villkor gäller att&lt;br&gt;elevantalet skall vara lägst tio på grundskolans låg- och mellanstadier.&lt;br&gt;Skolverket bereds alltid tillfälle att yttra sig över skolornas ansökningar.&lt;br&gt;1 de fall Skolverket tillstyrkt ansökningarna har regeringen beviljat&lt;br&gt;statsbidrag under förutsättning att kravet på antalet elever uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen bör Skolverket besluta om statsbidrag till utlandssko-&lt;br&gt;lorna på låg- och mellanstadierna. Normalt bör, som utredningen före-&lt;br&gt;slagit, minst tio elever på låg- och mellanstadierna krävas för att en sko-&lt;br&gt;la skall kunna få statsbidrag, men någon exakt gräns bör inte fastställas,&lt;br&gt;utan varje ärende om bidrag till en ny skola bör prövas för sig med&lt;br&gt;hänsyn till såväl huvudmannens egna planer och satsningar, förutsätt-&lt;br&gt;ningarna på orten som det allmänna svenska intresset av skolan i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högstadieundervisning har hittills endast bedrivits reguljärt på sex or- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;ter. 1 övriga fall har undervisningen bedrivits som korrespondensunder-&lt;br&gt;visning. Gymnasieundervisning har - med undantag för skolan i Bryssel&lt;br&gt;- endast bedrivits som korrespondensundervisning. Frågan om i vilken&lt;br&gt;form de högre årskurserna i grundskolan och gymnasieundervisningen&lt;br&gt;skall bedrivas är så viktig - både från ekonomisk och pedagogisk syn-&lt;br&gt;punkt - att regeringen bör besluta i dessa frågor. Beslutet bör innefatta&lt;br&gt;vilka utbildningar som en utlandsskola får anordna. Frågan bör prövas i&lt;br&gt;det årliga budgetarbetet. En reguljär undervisning för grundskolans&lt;br&gt;högre årskurser och på gymnasienivå måste ha ett rimligt elevantal om&lt;br&gt;undervisningen skall ske med den bredd i kursutbud som dessa nivåer&lt;br&gt;förutsätter. För närvarande krävs 14 elever på högstadiet för att statsbi-&lt;br&gt;drag till två lärartjänster skall lämnas. Något exakt elevantal bör inte&lt;br&gt;fastställas utan elevantalet får vägas in i den prövning som görs från fall&lt;br&gt;till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att nu formalisera en sådan modell för&lt;br&gt;samverkan som utredningen föreslagit. Det är rimligt och naturligt att&lt;br&gt;utlandsskolor med begränsat underlag och resurser samverkar med and-&lt;br&gt;ra utbildningsanordnare, men samarbetet mellan de olika skolorna bör&lt;br&gt;få växa fram successivt och först efter ansökan från skolorna bör det bli&lt;br&gt;aktuellt med beslut om en s.k. moderskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolornas rätt att anordna reguljär undervisning i grundskolans högre&lt;br&gt;årskurser och på gymnasienivå bör tidsbegränsas. Därefter får förnyad&lt;br&gt;prövning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skolor som anordnar reguljär undervisning bör också ha rätt att&lt;br&gt;utfärda slutbetyg från grundskolan resp, avgångsbetyg från gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gymnasieelever som deltagit i Liber-Hermods korrespondensun-&lt;br&gt;dervisning har av Centrala studiestödsnämnden betraktats som elever&lt;br&gt;vid svensk skola och har därigenom fått studiebidrag under sin utbild-&lt;br&gt;ningstid. Regeringen anser att de elever som deltar i gymnasieundervis-&lt;br&gt;ning vid svensk utlandsskola skall ha rätt till studiebidrag även om sam-&lt;br&gt;bandet med Liber-IIermods bryts. Det bör vara regeringens uppgift att&lt;br&gt;utfärda erforderliga bestämmelser om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa avsnitt (5.2.3) föreslås ett elevrelaterat statsbidrag för utlands-&lt;br&gt;skolorna. Bidraget bör utgöra ett allmänt finansiellt stöd för undervis-&lt;br&gt;ningen. Skolorna får själva besluta om hur undervisningen skall bedri-&lt;br&gt;vas i de högre årskurserna av grundskolan och på gymnasienivå. I vissa&lt;br&gt;delar av t.ex. gymnasieundervisningen har skolorna då frihet att utnyttja&lt;br&gt;distansundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en särskild överenskommelse den 15 september 1982 (ändrad&lt;br&gt;den 20 juni 1991) förekommer ett samarbete på utlandsundervisningens&lt;br&gt;område mellan Finland, Norge och Sverige. Enligt överenskommelsen&lt;br&gt;får i respektive lands utlandsskola vid bestämmandet av lärarresurser&lt;br&gt;räknas in även elever från de andra länderna. Respektive land betalar&lt;br&gt;sedan en ersättning till &amp;quot;värdlandet&amp;quot;. Regeringen har för avsikt att un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dersöka möjligheterna att utöka samarbetet till att även omfatta skolor Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;på gymnasienivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Statsbidrag till utlandsskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statsbidraget beräknas med ett belopp per&lt;br&gt;elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning,&lt;br&gt;dels kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastställs av&lt;br&gt;regeringen för varje budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till verksamhe-&lt;br&gt;ten vid utlandsskolan. Huvudmannen beslutar själv hur bidraget&lt;br&gt;skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt statsbidrag lämnas med ett belopp motsvarande 75 %&lt;br&gt;av skolans faktiska kostnader för nödvändiga undervisningsloka-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dessutom att statsbidraget för grundskole- resp,&lt;br&gt;gymnasieundervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden&lt;br&gt;per elev i motsvarande undervisning i Sverige samt att kostnadsskillna-&lt;br&gt;der mellan olika skolorter beaktas genom att en del av schablonbelop-&lt;br&gt;pen indexberäknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i stort sett utredning-&lt;br&gt;ens förslag. Svenska Utlandsskolors Förening (SUF) och Föreningen för&lt;br&gt;Svenskar i Världen anser att en ytterligare analys behövs av vilka fakto-&lt;br&gt;rer som skall utgöra underlag för indexberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För utlandsskolorna var det genom-&lt;br&gt;snittliga statsbidraget läsåret 1991/92 ca 30 % av de samlade driftkostna-&lt;br&gt;derna. Återstoden täcks av elevavgifter samt bidrag från resp, skolhu-&lt;br&gt;vudman närstående organisationer och andra finansiärer. De tidigare&lt;br&gt;statsbidragssystemen till det kommunala skolväsendet i Sverige, vilka nu&lt;br&gt;inordnats i det kommunala utjämningsbidraget, innebar att staten stod&lt;br&gt;för ungefär 45 % av skolkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med vad som hänt med det kommunala skolväsendet i Sveri-&lt;br&gt;ge bör även för utlandsskolornas del en avreglering ske. Statsbidraget för&lt;br&gt;undervisning bör beräknas för olika undervisningsformer och kategori-&lt;br&gt;er, men huvudmannen bör få disponera de samlade medlen utan detalj-&lt;br&gt;reglering. Nuvarande statsbidrag för lärarlönekostnader samt det särskil-&lt;br&gt;da driftbidraget bör ersättas med ett bidragsbelopp per elev. Däri bör in-&lt;br&gt;räknas även det nuvarande bidraget för kostnader i samband med lära-&lt;br&gt;res flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av schablonbelopp bör regeringen överväga om olika&lt;br&gt;belopp skall användas för skolorna beroende på t.ex. storlek och geogra-&lt;br&gt;fisk belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelvärdet av elevantalen under de tre närmast föregående läsåren&lt;br&gt;bör utgöra grund för beräkning av undervisningsbidragen för såväl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundskole- som gymnasieundervisning för ett visst läsår. Det bör vara&lt;br&gt;regeringens uppgift att utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en rörligare arbetsmarknad kan man utgå ifrån att det blir vanli-&lt;br&gt;gare att människor erbjuds arbete utomlands. Detta kan få till följd att&lt;br&gt;företagens intresse för att betala dyra skolavgifter minskar. Den höga&lt;br&gt;frekvensen kan också leda till att människor med &amp;quot;vanliga&amp;quot; inkomster&lt;br&gt;oftare får möjlighet att arbeta utomlands. Det är därför rimligt att staten&lt;br&gt;ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna så att elevavgifterna kan&lt;br&gt;hållas på en lägre nivå än i dag. En höjning av bidraget bör bestämmas i&lt;br&gt;samband med beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalbidragel uppgår i dag till 60 % av årskostnaden för de lokaler&lt;br&gt;som behövs för undervisningen. För elever som deltar i korrespondens-&lt;br&gt;undervisning lämnas inget bidrag för lokalkostnader vid handledning.&lt;br&gt;Som ett led i den samlade förstärkningen av bidraget till utlandsskolor-&lt;br&gt;na föreslås en höjning av bidraget till 75 % av lokalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag för kompletterande svensk undervisning lämnas i dag dels&lt;br&gt;för lärarlönekostnader, dels som ett allmänt driftbidrag. Bidraget upp-&lt;br&gt;går i genomsnitt till ca 1 800 -1 900 kronor per elev. Statsbidraget före-&lt;br&gt;slås i fortsättningen schabloniseras och beräknas med i princip oförän-&lt;br&gt;drat belopp per elev för den kompletterande svenska undervisning som&lt;br&gt;bedrivs av en svensk utlandsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att föreslå en indexreglering av viss del av&lt;br&gt;bidraget till utlandsskolorna. Svenska Utlandsskolors Förening har i sitt&lt;br&gt;yttrande, bl.a. utifrån synpunkter som framkommit från skolor i Afrika,&lt;br&gt;framfört att en ytterligare analys behövs av vilka faktorer som skall ut-&lt;br&gt;göra underlag för indexberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom blir en indexreglering av anslaget tekniskt och administra-&lt;br&gt;tivt krånglig. Vidare kan orättvisor uppstå även vid en indexreglering.&lt;br&gt;Enligt utredningen kan en indexreglering genomföras endast om en&lt;br&gt;kraftig uppräkning sker av anslaget för att inte negativa effekter skall&lt;br&gt;uppstå för vissa skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för en utlandsskola skall även i fortsättningen ha rätt&lt;br&gt;att ta ut avgifter för de kostnader som inte täcks via statsbidrag. Skolver-&lt;br&gt;ket bör i sin tillsyn av utlandsskolorna bevaka att avgifterna är skäliga&lt;br&gt;med hänsyn till de kostnader som skolorna har och de statsbidrag som&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att i utlandsskoleförordningen införa en be-&lt;br&gt;stämmelse om att i det fall Skolverket konstaterar missförhållanden vid&lt;br&gt;en skola skall Skolverket ha rätt att innehålla viss del av statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Ledning och lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skola leds av en styrelse. Skolans styrel-&lt;br&gt;se förordnar en rektor för utbildningen. För att kunna förord-&lt;br&gt;nas som rektor skall man ha pedagogisk insikt som förvärvats&lt;br&gt;genom utbildning och erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans styrelse bestämmer vilka lärartjänster som skall fin-&lt;br&gt;nas. Beträffande krav för sådan tjänst gäller vad som föreskrivs i&lt;br&gt;skollagen i fråga om lärare i skolan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att en styrelseledamot utses av den svenska be-&lt;br&gt;skickningen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår dessutom att nuvarande bestämmelse om att lä-&lt;br&gt;rare vid utlandsskola skall tjänstgöra som lärare i skolväsendet i Sverige&lt;br&gt;under minst två av åtta på varande följande år skall gälla även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skolverket anser att verket liksom hittills bör utse&lt;br&gt;en ledamot i styrelsen. Skolverket och SUF pekar på svårigheterna att&lt;br&gt;förena fasta lärartjänster med kravet på tjänstgöring i Sverige. Skolverket&lt;br&gt;anser att anställningsfrågorna bör ses över igen. Högskolan i Växjö fram-&lt;br&gt;för att i stället för tjänstgöring i Sverige vore det önskvärt att Svenska&lt;br&gt;institutet anordnade fortbildningskurser på ferietid för denna lärar-&lt;br&gt;grupp så att personerna kan hålla sig å jour med svenskt skolväsende&lt;br&gt;och att sådana kurser var obligatoriska. Sundsvalls kommun anför att&lt;br&gt;om schablonbidraget till utlandsskolorna även skall innefatta motsvarig-&lt;br&gt;heten till kommunernas medel för lokal skolutveckling bör kravet på&lt;br&gt;två års tjänstgöring i Sverige inte regleras i förordningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skolans styrelse bör inte ändras. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör Skolverket även i fortsättningen utse en ledamot i sty-&lt;br&gt;relsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 9 § utlandsskoleförordningen är det&lt;br&gt;skolans styrelse som leder verksamheten. Några statliga föreskrifter om&lt;br&gt;rektor för skolan finns inte. Som regel har skolorna dock förordnat en&lt;br&gt;person att fungera som rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de ökade krav som ställs på utlandsskolan med ett schabloniserat&lt;br&gt;statsbidragssystem är det rimligt att en rektorsfunktion föreskrivs. För&lt;br&gt;behörighet till den bör gälla detsamma som för motsvarande funktion i&lt;br&gt;den svenska skolan. Rektor kan utses bland lärarna vid en skola eller&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lärartjänster vid en utlandsskola bestäms i dag av statsbidragssy-&lt;br&gt;stemet. Enligt 18 § utlandsskoleförordningen skall 2 kap. 3-5 §§ skolla-&lt;br&gt;gen (1985:1100) tillämpas på dessa tjänster. För lärare vid utlandsskola&lt;br&gt;har vidare gällt att de skall tjänstgöra som lärare i skolväsendet i Sveri-&lt;br&gt;ge under minst två av åtta på varandra följande år, den s.k. sexårsregeln.&lt;br&gt;I det föreslagna statsbidragssystemet ankommer det på skolans styrelse&lt;br&gt;att ta ställning till hur tillgängliga medel skall utnyttjas och följaktligen&lt;br&gt;bl.a. bedöma behovet av och innehållet i lärartjänster. Den uppdelning&lt;br&gt;av statsbidragstjänster och lokala tjänster som finns i dag bortfaller såle-&lt;br&gt;des. För lärartjänsterna skall liksom hittills de generella behörighetsfö-&lt;br&gt;reskrifterna för läraranställning i Sverige gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 25) har före-&lt;br&gt;slagits en ändring av 2 kap. 4 § skollagen (1985:1100) som bl.a. innebär&lt;br&gt;ett krav på att lärare inom det svenska offentliga skolväsendet skall ha&lt;br&gt;nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen, dvs.&lt;br&gt;de nationella styrdokumenten för skolan. Med en sådan skrivning i&lt;br&gt;skollagen anser regeringen att kravet på tjänstgöring i Sverige under&lt;br&gt;minst två av åtta på varandra följande år, den s.k. sexårsregeln, kan ut-&lt;br&gt;gå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket bör i sin tillsyn fästa stor uppmärksamhet vid att lärarna&lt;br&gt;är förtrogna med den svenska skolan. Om skolorna så önskar och den&lt;br&gt;arbetsrättsliga lagstiftningen i resp, land medger det kan tidsbegränsade&lt;br&gt;anställningar ändå tillämpas i framtiden utan någon svensk föreskrift&lt;br&gt;om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en service till skolorna bör Skolverket erbjuda dem att annonse-&lt;br&gt;ra de lediga lärartjänsterna. Enligt nuvarande bestämmelser skall Skol-&lt;br&gt;verket kungöra tjänsterna lediga. Tjänsterna bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;tillsättas av skolans styrelse. Därvid bör även hänsyn tas till meriter av&lt;br&gt;särskild betydelse vid den aktuella skolan, t.ex. visst slag av utlandserfa-&lt;br&gt;renhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största betydelse för de svenska utlandsskolorna är att de kan re-&lt;br&gt;krytera lärare från Sverige. Före kommunaliseringen av lärartjänsterna&lt;br&gt;i Sverige fanns en föreskrift om att kommunerna borde ge lärare ledig-&lt;br&gt;het för tjänstgöring vid utlandsskola. Under det senaste året har det in-&lt;br&gt;träffat att lärare vägrats tjänstledighet av sin kommun för att uppehålla&lt;br&gt;eller flytta till en tjänst vid utlandsskola. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;är det av nationellt intresse att lärare ges tjänstledighet för tjänstgöring&lt;br&gt;vid utlandsskola för att dessa skolor skall kunna fungera. Det borde&lt;br&gt;också vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenheter från&lt;br&gt;andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan utnyttjas i&lt;br&gt;den egna skolans internationaliseringsverksamhet. Det borde därför va-&lt;br&gt;ra en självklarhet att kommunerna beviljar lärarna tjänstledighet. Nå-&lt;br&gt;gon statlig reglering som garanterar sådan rätt till tjänstledighet är dock&lt;br&gt;föga förenlig med kommunernas fullständiga arbetsgivaransvar för lä-&lt;br&gt;rarna och bör därför inte komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har staten betalat medel motsvarande pensionskostnader för så- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;dan lärare vid utlandsskola som har pensionsrätt enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig an-&lt;br&gt;ställning. Med den allmänna avreglering som skett för lärartjänster i&lt;br&gt;Sverige bör det vara utlandsskolornas uppgift att svara för lärarnas so-&lt;br&gt;ciala förmåner. För en samordning av eventuella försäkringar o.d. bor-&lt;br&gt;de Svenska Utlandsskolors Förening som intresseorganisation kunna&lt;br&gt;medverka. Det elevbaserade undervisningsbidrag som föreslås för ut-&lt;br&gt;landsskolorna bör därför inkludera nuvarande bidrag för lönekostnads-&lt;br&gt;pålägg och tilläggspensionsavgifter. Det bör vara regeringens uppgift att&lt;br&gt;besluta om erforderliga övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Distansundervisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skolverket bör som hittills träffa över-&lt;br&gt;enskommelse med en huvudman för distansundervisning (kor-&lt;br&gt;respondensundervisning) om ersättning till denne för sådan un-&lt;br&gt;dervisning. Överenskommelsen bör också säkerställa att ett ma-&lt;br&gt;terial för distansundervisning för grundskolans högre årskurser&lt;br&gt;finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig, är i grundskole- eller gymnasieålder och&lt;br&gt;inte är elev vid svensk utlandsskola, bör ha rätt att kostnadsfritt&lt;br&gt;få material för distansundervisning enligt den nyss nämnda&lt;br&gt;överenskommelsen samt om möjligt delta i anordnad handled-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att avtalet även skall inkludera kostnader för handled-&lt;br&gt;ning som i varje enskilt fall kan organiseras på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Liber-Hermods anser att arbetsgivaransvaret för&lt;br&gt;handledare måste läggas på den lokala skolstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Enligt nuvarande ordning har den&lt;br&gt;som inte är elev vid svensk utlandsskola och uppfyller villkoren om be-&lt;br&gt;hörighet enligt 29 § utlandsskoleförordningen rätt att kostnadsfritt få&lt;br&gt;material för korrespondensundervisning enligt beslut av Skolverket.&lt;br&gt;Skolverket sluter för varje läsår avtal med Liber-Hermods om den er-&lt;br&gt;sättning som skall lämnas för de elever som har rätt till sådant material.&lt;br&gt;Det är Skolverket som prövar om eleven är behörig och betalar ut er-&lt;br&gt;sättningen till LiberHermods för elevens korrespondensmaterial. För&lt;br&gt;handledning fastställer Skolverket varje läsår antalet lärarveckotimmar&lt;br&gt;enligt föreskrifter i 36 § utlandsskoleförordningen utifrån antalet s.k.&lt;br&gt;behöriga elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör, som redovisas närmare i avsnitt&lt;br&gt;5.6, inte något nytt centralt organ anförtros fördelning av statsbidrag&lt;br&gt;och andra administrativa uppgifter. Skolverket bör därför även i fort-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningen pröva vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få material&lt;br&gt;för distansundervisning. Vidare bedömer regeringen det som mest&lt;br&gt;lämpligt att Skolverket även beslutar om bidrag för handledning vid di-&lt;br&gt;stansundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket bör träffa avtal med huvudman för distansundervisning ef-&lt;br&gt;ter anbudsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundskolenivån kan det knappast finnas någon marknad utöver&lt;br&gt;den som utlandseleverna utgör. Staten måste därför ta ett grundläggande&lt;br&gt;ansvar för att ett material för grundskolans högre årskurser finns till-&lt;br&gt;gängligt. Skolverkets avtal med berörd huvudman för distansundervis-&lt;br&gt;ning bör därför även innefatta en garanti att ett sådant material finns&lt;br&gt;tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudman för distansundervisning skall ges rätt att - som&lt;br&gt;Liber-Hermods i dag - sätta och utfärda betyg, måste detta ske genom&lt;br&gt;beslut av regeringen i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Kompletterande svensk undervisning och svensk&lt;br&gt;undervisning vid utländsk skola&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till annan huvudman för kompletterande&lt;br&gt;svensk undervisning än en svensk utlandsskola lämnas bidrag&lt;br&gt;med ett belopp per behörig elev under förutsättning att eleven&lt;br&gt;inte deltar i annan av svenska staten understödd undervisning i&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar, efter prövning av varje särskilt fall, om&lt;br&gt;statsbidrag till utländsk skola som har svenska elever och anord-&lt;br&gt;nar undervisning i svenska och om Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda statsbidraget till undervisning i Swedish Culture&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SUF och Föreningen för Svenskar i Världen anser&lt;br&gt;att statsbidraget för kompletterande svensk undervisning bör vara det-&lt;br&gt;samma oavsett om huvudmannen är en svensk utlandsskola eller en sär-&lt;br&gt;skild förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande svensk undervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande svensk undervisning är en väg att ge svenska elever i&lt;br&gt;utländska skolor möjlighet att bevara och utveckla kunskaper i svenska&lt;br&gt;och om Sverige. Den kan bedrivas antingen vid en utlandsskola (jfr av-&lt;br&gt;snitt 5.2.3) eller med en särskild lokal huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2.3 har föreslagits att bidraget för kompletterande svensk&lt;br&gt;undervisning, när den bedrivs vid svenska utlandsskolor, skall beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett schablonbidrag per elev. Den kompletterande undervisning som Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;anordnas utanför utlandsskolorna har kostnader för lokaler m.m., som&lt;br&gt;inte finns på motsvarande sätt för den undervisning som är knuten till&lt;br&gt;utlandsskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det därför vara motiverat med ett högre bidrag för&lt;br&gt;den undervisning som anordnas med lokal huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge ökad stadga till denna till antalet elever största och också&lt;br&gt;mest spridda delen av den svenska utlandsundervisningen avser rege-&lt;br&gt;ringen att ge Skolverket i uppdrag att utfärda en kursplan för undervis-&lt;br&gt;ningen. Ett sådant centralt dokument bör vara ett stöd för organiseran-&lt;br&gt;det av kompletterande svensk undervisning på de många orter, där möj-&lt;br&gt;ligheter att anknyta till en svensk utlandsskola eller någon annan&lt;br&gt;svensk pedagogisk organisation helt saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk undervisning vid utländsk skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska sektionen vid Lycée International i S:t Germain-en-Laye är&lt;br&gt;hittills det enda exemplet på sådan undervisning. Vid denna skola finns&lt;br&gt;sektioner för olika länder med elever som i princip kommer från resp,&lt;br&gt;land. Undervisningen följer till större delen en gemensam fransk tim-&lt;br&gt;plan, men varje sektion disponerar ett antal veckotimmar för undervis-&lt;br&gt;ning i sitt lands språk, historia, litteratur etc. Till den svenska sektionen&lt;br&gt;vid lycéet utgår statsbidrag enligt särskilt regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modeller av detta slag bör kunna utvecklas också i andra samman-&lt;br&gt;hang och regeringen bör då kunna medge bidrag för den svenska delen&lt;br&gt;av undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedish Culture&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till Swedish Culture utgår enligt förordningen (SKOLFS&lt;br&gt;1991:36) om statsbidrag till kostnader för undervisning i ämnet Swedish&lt;br&gt;Culture i anslutning till gymnasieskola i utlandet. Syftet har varit att ge&lt;br&gt;svenska elever i utländska skolor en orientering om svensk kultur och&lt;br&gt;svenskt samhälle. Sådan undervisning bedrivs innevarande läsår endast&lt;br&gt;på sju orter. Enligt regeringens uppfattning bör det särskilda statsbidra-&lt;br&gt;get upphöra. Ifrågavarande undervisning bör kunna tillgodoses inom ra-&lt;br&gt;men för kompletterande svensk undervisning eller genom korrespon-&lt;br&gt;densundervisning i första hand i svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Skolgång i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Till en kommun eller ett landsting som i&lt;br&gt;sin grundskola eller gymnasieskola tar emot utlandssvenska ele-&lt;br&gt;ver skall statsbidrag lämnas med belopp per elev och termin&lt;br&gt;som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att bidragsbeloppen&lt;br&gt;skall vara desamma som de som tillämpas för utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i stort sett i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hittills har statsbidrag för utlandssven-&lt;br&gt;ska elever lämnats till kommunerna med belopp motsvarande de tidiga-&lt;br&gt;re statliga bestämmelserna för interkommunal ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om bidragets storlek utan&lt;br&gt;att det för den skull behöver vara någon koppling till storleken av bi-&lt;br&gt;draget till svenska utlandsskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller riksinternatskolorna avser regeringen att ta upp dem&lt;br&gt;till behandling i en senare proposition i vår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Administration, tillsyn och utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skolverket skall svara för administrati-&lt;br&gt;va uppgifter, uppföljning och utvärdering samt ha tillsyn över&lt;br&gt;u t landsunder visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsskolorna omfattas av Skolverkets ansvar för nationell&lt;br&gt;skolutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som Skolverket disponerar för lärarfortbildning&lt;br&gt;skall kunna tas i anspråk också för insatser som avser utlands-&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en ideell förening, bil-&lt;br&gt;dad av intressenter i utlandsundervisningen, anförtros uppgiften att sva-&lt;br&gt;ra för fördelning av statsbidrag och andra administrativa uppgifter samt&lt;br&gt;informations- och serviceuppgifter som rör undervisningen av utlands-&lt;br&gt;svenska barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om en ideell förening avstyrks av RRV,&lt;br&gt;Malmö, Norrköpings och Ljusdals kommuner, TCO, Lärarförbundet, Lä-&lt;br&gt;rarnas Riksförbund och SAF. Statskontoret, Piteå kommun och Lands-&lt;br&gt;tinget i Kalmar län är tveksamma. SAF föreslår att en rådgivande nämnd&lt;br&gt;inrättas som stöd till den centrala myndigheten för utlandsundervis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flera remissinstanser har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget att en ideell förening ges ansvar för utlandsundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill bör inte detta förverkligas. Det naturliga blir då att&lt;br&gt;Skolverket även i fortsättningen svarar för administrativa uppgifter för&lt;br&gt;utlandsundervisningen såsom godkännande, kontroll, beslut om och ut-&lt;br&gt;betalning av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår ifrån att Skolverket i frågor om utlandsundervis-&lt;br&gt;ningen håller en nära kontakt med Svenska Utlandsskolors Förening.&lt;br&gt;Någon särskild nämnd torde därför inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utlandsskolorna skall kunna hävdas vara inte bara formellt&lt;br&gt;utan också reellt jämförbara och likvärdiga med de svenska skolorna&lt;br&gt;måste Skolverket ägna uppmärksamhet åt undervisningens innehåll och&lt;br&gt;kvalitet samt överväga vilka utvecklingsinsatser som kan göras. Det är&lt;br&gt;vidare väsentligt att de erfarenheter som görs vid utlandsskolorna beak-&lt;br&gt;tas och nyttiggörs i utvecklingen av den svenska skolan i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bidragsbelopp per elev för utlandsundervisningen och frihet&lt;br&gt;för skolans styrelse att besluta om användningen kan skolorna, liksom&lt;br&gt;skolhuvudmän i övrigt, disponera vissa medel för fortbildning. Skolver-&lt;br&gt;ket bör även kunna använda viss del av de medel som anvisas under an-&lt;br&gt;slaget B 6. Fortbildning m.m. också för anordnande av fortbildning för&lt;br&gt;personal vid utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Genomförande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under åttonde huvudtitelns reservationsan-&lt;br&gt;slag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet anvisas budgetåret&lt;br&gt;1993/94 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De förslag regeringen redovisar i av-&lt;br&gt;snitten 2-4 bör kunna genomföras den 1 juli 1993. Detta fordrar me-&lt;br&gt;delsanvisningar utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen tidigare redovisat (avsnitt 2.2) föreslås en för-&lt;br&gt;stärkning av resurserna för lärares, skolledares och elevers internatio-&lt;br&gt;nella kontakter m.m. Regeringen beräknar ett belopp om 14 miljoner&lt;br&gt;kronor för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att ett belopp om sammanlagt 2 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en funktion som kan ge råd och stöd till huvudmän och enskilda&lt;br&gt;skolor när det gäller internationella kontakter (avsnitt 2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i&lt;br&gt;gymnasieskolan (avsnitt 2.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa statsbidrag till avgifter för IB-utbildning (avsnitt 4) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skolverkets administration och utökade tillsyn m.m. av utiandssko-&lt;br&gt;lorna (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nästa budgetår bör de ökade medlen för här redovisade ändamål Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;beräknas under ett anslag. Regeringen föreslår därför att under åttonde&lt;br&gt;huvudtitelns reservationsanslag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet&lt;br&gt;anvisas 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition (prop. 1992/93:100 bil. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5) måste beräk-&lt;br&gt;ningar av statsbidragen göras utifrån här redovisade förslag och riksda-&lt;br&gt;gens ställningstagande därtill. Regeringen avser återkomma till riksda-&lt;br&gt;gen i denna fråga i 1994 års budgetproposition. Redovisade ändringar i&lt;br&gt;statsbidragssystemet för utlandsundervisningen bör därför genomföras&lt;br&gt;först från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar förslaget till lagom ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen&lt;br&gt;(avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av&lt;br&gt;skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 16 000 000 kronor utöver&lt;br&gt;vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/9.3:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 5, 13, 16 och 20 S§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 26 a §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram eller likvärdig utbildning el-&lt;br&gt;ler avlagt International Baccalau-&lt;br&gt;reate (IB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samver-&lt;br&gt;kansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en ut-&lt;br&gt;bildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett lands-&lt;br&gt;ting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får be-&lt;br&gt;stämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar&lt;br&gt;eller utbildningar på främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av special utformade program eller&lt;br&gt;individuella program för de ung-&lt;br&gt;domar i kommunen som avses i&lt;br&gt;1§ oeh som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program. I fråga&lt;br&gt;om elever från särskolan gäller&lt;br&gt;skyldigheten dock endast individu-&lt;br&gt;ella program och endast om ele-&lt;br&gt;ven vid prövning enligt 6 kap. 7 §&lt;br&gt;inte tas emot i särskolan, därför att&lt;br&gt;eleven bedöms kunna gå i gymna-&lt;br&gt;sieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form&lt;br&gt;av specialutformade program eller&lt;br&gt;individuella program för de ung-&lt;br&gt;domar i kommunen som avses i&lt;br&gt;1§ och som inte har tagits in på&lt;br&gt;något nationellt program eller har&lt;br&gt;avlagt International Baccalaureate&lt;br&gt;(IB). I fråga om elever från särsko-&lt;br&gt;lan gäller skyldigheten dock endast&lt;br&gt;individuella program och endast&lt;br&gt;om eleven vid prövning enligt 6&lt;br&gt;kap. 7 § inte tas emot i särskolan,&lt;br&gt;därför att eleven bedöms kunna&lt;br&gt;gå i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fort-&lt;br&gt;satt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt&lt;br&gt;program eller ett specialutformat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar&lt;br&gt;till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avse utbildning för udda yrken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. möta speciella behov hos eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program&lt;br&gt;skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I&lt;br&gt;fråga om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får re-&lt;br&gt;geringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa&lt;br&gt;av de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 S&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och&lt;br&gt;påbörjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i&lt;br&gt;kommunen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har&lt;br&gt;ett landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller&lt;br&gt;även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras un-&lt;br&gt;der studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser gäller också i fråga om utbildning på en viss gren,&lt;br&gt;om eleven har tagits in på ett program och därvid getts garanti för att&lt;br&gt;senare bli intagen på den grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:569.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att fullfölja utbildningen&lt;br&gt;enligt första stycket gäller även efter&lt;br&gt;ett studieavbrott på högst ett läsår&lt;br&gt;för studier utomlands. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om grengaranli enligt&lt;br&gt;andra stycket, såvida inte skolhu-&lt;br&gt;vudmannen vid utfärdandet av gar-&lt;br&gt;antin gjort uttryckligt förbehåll mot&lt;br&gt;dess giltighet i händelse av studieav-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbildning på ett specialutformat eller ett&lt;br&gt;individuellt program i en kommun har rätt att fullfölja programmet en-&lt;br&gt;ligt den plan som fanns när utbildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen på det ändrade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att fullfölja utbildningen&lt;br&gt;gäller även efter ett studieavbrott&lt;br&gt;på högst ett läsår för studier utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elevs hemkommun är skyldig&lt;br&gt;alt betala ersättning för kostnader&lt;br&gt;för elevens utbildning till anordnare&lt;br&gt;av utbildning som leder fram till&lt;br&gt;International baccalaureate (IB).&lt;br&gt;Skyldigheten gäller dock endast ut-&lt;br&gt;bildning för sådana elever som&lt;br&gt;hemkommunen var skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning vid den&lt;br&gt;tidpunkt då IB-utbildningen började&lt;br&gt;och endast om utbildntngsanordna-&lt;br&gt;rens avgifter ull International Bac-&lt;br&gt;calaureate Office (IBO) betalas av&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna inte kommer över-&lt;br&gt;ens om annat skall ersättning utgå&lt;br&gt;med ett belopp som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;br&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) gäller bestämmelserna om rätt att fullfölja utbildningen&lt;br&gt;efter ett studieavbrott för studier utomlands endast de elever som går&lt;br&gt;på ett program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:93) &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1992/93:158&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Svensk skola i världen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens utgångspunkter (kap. 2)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolan har en nyckelroll när det gäller att ge alla unga en grund för att&lt;br&gt;leva i en alltmer internationaliserad värld. Utbildningens mål och inne-&lt;br&gt;håll måste utvecklas med internationalismen som ett förtecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns allt fler beröringspunkter mellan den svenska skolans inter-&lt;br&gt;nationalisering och svenska elevers utlandskontakter å ena sidan, insat-&lt;br&gt;ser för utlandssvenska barn och ungdomar å den andra. När det gäller&lt;br&gt;finansieringen av förslagen anser utredningen att förslagen måste ses i&lt;br&gt;ett vidare perspektiv än enbart utbildningsbudgetens.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbyten och andra internationella kontakter (kap. 3)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Intresset för skolutbyten o.d. har ökat de senaste åren, i första hand&lt;br&gt;inom ramen för det europeiska samarbetet. EG/EU kan komma att ut-&lt;br&gt;veckla program inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i den svenska skolan har intresset ökat för internationella skol-&lt;br&gt;kontakter, både i form av resor och med hjälp av bl.a. datakommunika-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skolkontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella kontakter måste ses som en del av skolans reguljära&lt;br&gt;verksamhet. Men det finns skäl att uppmuntra kommuner och skolor,&lt;br&gt;som gör utbyten och tar andra kontakter. Utredningen föreslår att 15&lt;br&gt;miljoner kronor anvisas för att stödja projekt som ger goda exempel på&lt;br&gt;utnyttjande av utbyten och andra internationella kontakter som en del&lt;br&gt;av undervisningen. Medlen bör disponeras av Skolverket. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för stöd bör vara att kommunen betalar lika mycket av egna me-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och varje skola skall självklart bära ansvaret för sina&lt;br&gt;internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem.&lt;br&gt;Enligt utredningen finns det ett behov av centrala insatser för att under-&lt;br&gt;lätta och stödja kommuner och skolor i denna verksamhet. Utredningen&lt;br&gt;föreslår att ett centrum för internationell kontaktverksamhet på skolom-&lt;br&gt;rådet upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för det föreslagna centret bör lösas i anslutning till en&lt;br&gt;översyn inom utbildningsdepartementet av ansvarsfördelningen beträf-&lt;br&gt;fande information om utlandsstudier, internationella kontakter m.m.&lt;br&gt;mellan Svenska Institutet (SI), Centrala studiestödsnämnden (CSN),&lt;br&gt;Verket för högskoleservice (VHS) och Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elevkontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet svenska ungdomar på gymnasienivå, som studerar utomlands,&lt;br&gt;är i dag väsentligt större än antalet utländska elever i Sverige. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att ta emot utländska elever i gymnasieskolan måste därför&lt;br&gt;förbättras. Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att inordnandet av utbyteselever och andra utländska elever i gymna-&lt;br&gt;sieskolans studieorganisation underlättas genom att begreppet &amp;quot;extra&lt;br&gt;elev&amp;quot; återinförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kommuner som tar emot extra elever inom av statsmakterna prio-&lt;br&gt;riterade utbytesprogram m.m. skall få särskilda medel för dessa elever&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det skall ses som en angelägenhet för kommunen att, på samma sätt&lt;br&gt;som den i vissa fall måste betala för sina ungdomars utbildning i annan&lt;br&gt;kommun, bekosta sådan utländsk utbildning som saknar motsvarighet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av de svenska ungdomar, som studerar ett&lt;br&gt;år utomlands på gymnasial nivå, gör detta i engelskspråkiga länder&lt;br&gt;utanför Europa. Utredningen föreslår att diskussioner tas upp med i&lt;br&gt;första hand Tyskland och Frankrike om utbytesprogram eller andra an-&lt;br&gt;ordningar som ökar möjligheterna för svenska gymnasister att förlägga&lt;br&gt;ett studieår till dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lärar- och skoiledarkontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om internationaliseringssträvandena ges hög prioritet i lärarfort-&lt;br&gt;bildningen, är det angeläget att förbättra enskilda lärares m.fl. möjlighe-&lt;br&gt;ter till internationella kontakter. De statliga insatserna i detta syfte bör&lt;br&gt;också koncentreras. Utredningen föreslår att sammanlagt 15 miljoner&lt;br&gt;kronor (inkl. 3,5 miljoner kronor som redan disponeras av dels Sven-&lt;br&gt;ska institutet, dels Skolverket) anvisas till stipendier för att främja lära-&lt;br&gt;res m.fl. internationella kontakter. Medlen bör disponeras av Svenska&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillgodoräknande av utlandsstudier (kap. 4)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta internationella överenskommelser om tillgodoräknande av ut-&lt;br&gt;landsstudier gäller fullständiga utbildningar. Huvudfrågan för utred-&lt;br&gt;ningen har varit hur ett studieår i annat land skall kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;som en del av utbildningen i gymnasieskolan. De flesta som läser ett år&lt;br&gt;utomlands i dag förlänger sin totala studietid med detta år. Det finns in-&lt;br&gt;te några bestämmelser om tillgodoräknande, inte heller någon rätt att&lt;br&gt;efter ett utlandsår återvända till den studieväg man lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att en elev i gymnasieskolan skall ha rätt till ett års ledighet för ut-&lt;br&gt;landsstudier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att skolan, när eleven återvänder, skall eftersträva dels att tillgodoräk- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;na så mycket som möjligt av de utländska studierna, dels att organisera Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de fortsatta studierna så att hänsyn tas till de kunskaper, som eleven&lt;br&gt;skaffat sig utomlands, och så att omfattningen av kompletterande studi-&lt;br&gt;er begränsas till det nödvändiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utlandsstudier, för vilka en elev haft ledighet, skall anges i avgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyg från gymnasieskolan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att universitet och högskolor vid bedömningen av sökandes förkunska-&lt;br&gt;per skall ta hänsyn till också sådana utlandsstudier på gymnasienivå&lt;br&gt;som inte har formellt tillgodoräknats i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Studiestöd för utlandsstudier (kap. 5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd för utlandsstudier på gymnasienivå utgår i dag generellt till&lt;br&gt;dem som studerar i Norden. I övrigt utgår stöd dels till ungdomar som&lt;br&gt;är bosatta utomlands med sina föräldrar, om minst en av dessa har yr-&lt;br&gt;kesmässig anknytning till Sverige, dels till elever i sådan klart yrkesin-&lt;br&gt;riktad utbildning som saknar motsvarighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ökade möjligheter till studiestöd på gymnasienivå också&lt;br&gt;utanför Norden har diskuterats de senaste åren, och statsmakterna har&lt;br&gt;uttalat sig positivt i frågan. CSN förde i samband med 1991 års anslags-&lt;br&gt;framställning fram vissa förslag. Dessa har överlämnats till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svenska gymnasisters utlandsstudier under kortare tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det angeläget att möjligheterna för svenska gymnasis-&lt;br&gt;ter att få studiestöd för ett års utlandsstudier ökas. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till svenska ungdo-&lt;br&gt;mar för högst ett års studier på gymnasial nivå utomlands. Studiebidra-&lt;br&gt;get skall utgå med samma belopp som i Sverige och merkostnadstilläg-&lt;br&gt;get inledningsvis med 1 150 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska ungdomars längre utlandsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser en ökning av möjligheterna till studiestöd motiverad&lt;br&gt;när det gäller internationellt inriktad utbildning. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att studiebidrag och merkostnadstillägg skall utgå i högst tre år till sven-&lt;br&gt;ska elever i internationellt inriktad utbildning i annat land, efter pröv-&lt;br&gt;ning av den enskilda utbildningen. Därtill skall stöd även i fortsättning-&lt;br&gt;en utgå för dels studier i Norden, dels yrkesinriktad utbildning som sak-&lt;br&gt;nar motsvarighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utlandssvenska ungdomars studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utlandssvenska ungdomar innebar CSN:s förslag ett när-&lt;br&gt;mande till reglerna för de familjepolitiska stöden och därmed en viss&lt;br&gt;försämring av möjligheterna till studiestöd. Utredningen anser att stu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diestödet måste kunna utnyttjas också för att främja internationalise-&lt;br&gt;ringssyften, som är utbildningspolitiskt motiverade. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att bestämmelserna om studiestöd för studier på gymnasial nivå till ut-&lt;br&gt;landssvenska ungdomar ses över tillsammans med bestämmelserna om&lt;br&gt;barnbidrag m.m. för utlandssvenska familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till inackordering för gymnasieelever är numera&lt;br&gt;inordnat i det generella stödet till skolan i kommunerna. Utredningen&lt;br&gt;anser att samma modell bör tillämpas för de svenska utlandsskolorna&lt;br&gt;och föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att för elever i gymnasieundervisning vid svenska utlandsskolor medel&lt;br&gt;motsvarande studiestödets merkostnadstillägg skall anvisas som en del&lt;br&gt;av statsbidraget till skolhuvudmannen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att för andra utlandssvenska elever, som är berättigade till studiehjälp,&lt;br&gt;merkostnadstillägg skall utgå, om eleven reser mellan skolan och hem-&lt;br&gt;met eller är inackorderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar&lt;br&gt;(kap. 6)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att rekrytera svenskar med barn i skolål-&lt;br&gt;dern till arbetsuppgifter i andra länder är det viktigt att det i dessa län-&lt;br&gt;der finns tillgång till undervisning som motsvarar den svenska skolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår från att statsbidrag även i fortsättningen bara skali&lt;br&gt;utgå för i någon mening svenska - eller vid nordisk samverkan nordiska&lt;br&gt;- utbildningsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar en radikal förenkling av statsbidragssystemet&lt;br&gt;med en ökad frihet för huvudmän och skolor att utnyttja resurserna.&lt;br&gt;Vidare anser utredningen att statens roll i förhållande till utlandsunder-&lt;br&gt;visningen bör utformas efter mönster av dess roll i förhållande till de&lt;br&gt;kommunala och fristående skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetsreglerna går i dag ut på att försöka definiera utlandssvenska&lt;br&gt;familjers anknytning till Sverige genom att ange sysselsättningar som det&lt;br&gt;i någon mening är ett samhällsintresse att svenska medborgare ägnar sig&lt;br&gt;åt utomlands. Det har emellertid blivit allt svårare att utforma hållbara&lt;br&gt;sådana bestämmelser. Enligt utredningens bedömning kommer det att&lt;br&gt;bli än svårare med den utveckling som kan förutses på i första hand den&lt;br&gt;europeiska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar dessutom att principerna för statligt stöd bör ut-&lt;br&gt;gå från elevens behov och intresse, inte från föräldrarnas skäl för att&lt;br&gt;lämna Sverige eller deras sätt att försörja sig i det land där de bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att i underlaget för statsbidrag - i de kategorier&lt;br&gt;som anges nedan - skall ingå barn och ungdomar, som är svenska med-&lt;br&gt;borgare, är bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt um-&lt;br&gt;gängesspråk med minst en av sina föräldrar (vårdnadshavare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utlandsskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Allmänna grunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utlandsskolornas verksamhet så långt möjligt skall bedrivas enligt&lt;br&gt;grunderna för skolan i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan skall tilllämpas&lt;br&gt;men jämkningar i timplanerna kunna göras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för att ge undervisningen en mera internationell inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för att ge särskilt utrymme åt värdlandets språk och kultur och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) för att underlätta samverkan med ett eller flera andra nordiska län-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Etablering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en utlandsskola skall förklaras berättigad till&lt;br&gt;statsbidrag av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken kommer sådana ärenden att handla om inrättande av låg-&lt;br&gt;och mellanstadieundervisning. Varje skola bör kunna ha elever också i&lt;br&gt;högstadie- och gymnasieundervisning. I den mån skolan inte själv kan&lt;br&gt;klara av den undervisning eller handledning som behövs, får den sam-&lt;br&gt;verka med en eller flera andra skolor - utlandsskolor, skolor i värdlan-&lt;br&gt;det eller skolor i Sverige - eller med en organisation för distansunder-&lt;br&gt;visning. Tecknet på att en utlandsskola har ett självständigt ansvar&lt;br&gt;också för högstadie- eller gymnasieundervisning blir då att den har rätt&lt;br&gt;att utfärda slutbetyg från grundskolan resp, avgångsbetyg från gymnasie-&lt;br&gt;skolan, i förekommande fall också för elever vid andra skolor, med vil-&lt;br&gt;ka den samverkar. Utredningen föreslår att Skolverket skall besluta om&lt;br&gt;huruvida en statsbidragsberättigad utlandsskola skall få fullt och själv-&lt;br&gt;ständigt ansvar för högstadie- resp, gymnasieundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser starka skäl tala för att utlandsskolorna får resurser&lt;br&gt;på en nivå i princip motsvarande vad de kommunala och fristående&lt;br&gt;skolorna i Sverige får och föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att statsbidraget för grundskole- resp, gymnasieundervisning i princip&lt;br&gt;skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i motsvarande undervis-&lt;br&gt;ning i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att statsbidraget till en utlandsskola skall vara ett allmänt finansiellt&lt;br&gt;stöd till verksamheten vid skolan och att således huvudmannen själv&lt;br&gt;skall få besluta hur de anvisade medlen skall utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att statsbidraget beräknas med ett schablonbelopp per elev i dels&lt;br&gt;grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels kompletteran-&lt;br&gt;de svensk undervisning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att dessa belopp fastställs i det årliga budgetarbetet, de två förstnämnda&lt;br&gt;utifrån aktuell statistik rörande skolan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår från en genomsnittskostnad av 49 000 kronor per Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;elev i grundskole- och 46 000 kronor i gymnasieundervisning. Beloppet Bilaga 1&lt;br&gt;innefattar då alla slag av kostnader som för den svenska skolan täcks av&lt;br&gt;kommunen med hjälp av statsbidrag. Med hänsyn till de mycket skif-&lt;br&gt;tande förutsättningarna i fråga om lokaler anser utredningen det emel-&lt;br&gt;lertid inte lämpligt att innefatta lokalkostnader i schablonerna. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att medel för lokaler skall anvisas särskilt till varje skola&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande 75 % av skolans faktiska kostnader för&lt;br&gt;nödvändiga lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kompletterande svenska undervisningen vid utlandsskola räk-&lt;br&gt;nar utredningen med ett schablonbelopp av 1 800-1 900 kronor per&lt;br&gt;elev, motsvarande nuvarande genomsnittskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag tas i statsbidragssystemet ingen hänsyn till de betydande skillna-&lt;br&gt;derna i levnadskostnader mellan olika skolorter. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;kostnadsskillnaderna mellan olika skolorter beaktas genom att en del av&lt;br&gt;schablonbeloppen i första hand personalkostnaderna, indexregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna systemet finns inte längre någon koppling mellan stats-&lt;br&gt;bidrag och lärartjänster. Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att undervisningen i så stor utsträckning som är möjligt skall fullgöras&lt;br&gt;av innehavare av fasta lärartjänster och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att styrelsen skall bestämma vilka lärartjänster som skall finnas vid en&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsskolorna kan inte fungera som en del av det svenska skolvä-&lt;br&gt;sendet utan ett samspel med skolan i Sverige i fråga om lärare. De reg-&lt;br&gt;ler som finns om att lärare vid utlandsskola efter ett visst antal år skall&lt;br&gt;tjänstgöra i Sverige bör därför finnas kvar. Utlandsskolornas möjlighe-&lt;br&gt;ter att rekrytera lärare från skolan i kommunerna måste vidare säkras.&lt;br&gt;Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den som är lärare vid utlandsskola normalt skall tjänstgöra som lä-&lt;br&gt;rare i skolväsendet i Sverige under minst två av åtta på varandra följan-&lt;br&gt;de år samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den som är lärare i skolväsendet i en kommun bör medges upp till&lt;br&gt;sex års ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det också viktigt för möjligheterna att rekrytera lä-&lt;br&gt;rare och rektorer till utlandsskolorna att tjänstgöring där värderas på i&lt;br&gt;princip samma sätt som statlig och kommunal tjänst och föreslår att&lt;br&gt;värdet av tjänstgöring vid utlandsskola i olika sammanhang i Sverige ses&lt;br&gt;över i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Distansundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av dagens korrespondenselever blir enligt utredningens modell&lt;br&gt;elever vid resp, utlandsskola. Varje skola får ta ställning till behovet av&lt;br&gt;distansundervisning för sina elever och bekosta sådan undervisning&lt;br&gt;inom ramen för sitt statsbidrag. De skolor som samverkar med andra -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och alltså omfattas av beslut av Skolverket om rätt att utfärda betyg -&lt;br&gt;bör ha frihet att välja samarbetspartner också i fråga om distansunder-&lt;br&gt;visning. För övriga skolor anser utredningen att samma ordning bör&lt;br&gt;gälla som för den &amp;quot;rena&amp;quot; distansundervisningen. Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att behöriga elever i grundskole- och gymnasieålder, som inte går i&lt;br&gt;svensk skola, skall ha rätt att kostnadsfritt få material för och delta i di-&lt;br&gt;stansundervisning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Skolverket skall träffa överenskommelse med en huvudman för di-&lt;br&gt;stansundervisning om att denne skall svara för sådan undervisning för&lt;br&gt;berörda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundskolenivån kommer det - i motsats till vad som gäller för&lt;br&gt;gymnasienivån - inte att finnas någon marknad för distansundervisning&lt;br&gt;utöver den som utlandseleverna utgör. 1 detta läge måste staten ta ett&lt;br&gt;grundläggande ansvar. Utredningen föreslår att Skolverkets överenskom-&lt;br&gt;melse med en huvudman för distansundervisning också skall syfta till&lt;br&gt;att garantera att ett material för högstadieundervisning per distans finns&lt;br&gt;tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kompletterande svensk undervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att statsbidrag till kompletterande svensk undervis-&lt;br&gt;ning skall lämnas till huvudman, som inte är utlandsskola, med ett&lt;br&gt;schablonbelopp per behörig elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna undervisning har högre kostnader per elev än den kompletter-&lt;br&gt;ande undervisningen vid utlandsskola. Utredningen anser en viss för-&lt;br&gt;stärkning av resurserna motiverad och räknar med ett genomsnittsbe-&lt;br&gt;lopp av 2 400 kronor per elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Svensk undervisning vid utländsk skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modeller liknande den vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye&lt;br&gt;bör kunna utvecklas också i andra sammanhang. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att regeringen, efter prövning av varje särskilt fall, skall kunna besluta&lt;br&gt;om statsbidrag till utländsk skola med svenska elever, som anordnar un-&lt;br&gt;dervisning i svenska och om Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skolgång i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihet för utlandssvenska familjer bör enligt utredningens mening&lt;br&gt;innefatta också alternativet skolgång i Sverige. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;kommun eller landsting, som i sin skola tar emot utlandssvenska elever,&lt;br&gt;skall få statsbidrag för dem enligt samma schabloner som de som tilläm-&lt;br&gt;pas för utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Central organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets uppgifter i fråga om utlandsskolorna bör vara i princip de-&lt;br&gt;samma som i fråga om skolorna i Sverige. Det innebär en tyngdpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tillsyn, uppföljning och utvärdering samt på allmän skolutveckling.&lt;br&gt;Skolverket bör i linje härmed avlastas de administrativa uppgifterna rö-&lt;br&gt;rande utlandsundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns det behov av ett centralt organ, som kan fungera som&lt;br&gt;länk mellan utlandsskolorna och det svenska skolsamhället, företräda&lt;br&gt;utlandsundervisningen i olika sammanhang och svara för informations-&lt;br&gt;och serviceuppgifter av skilda slag till både utlandsskolor och allmän-&lt;br&gt;het. Utredningen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att en planerad ideell förening, preliminärt kallad Föreningen för Ut-&lt;br&gt;landsundervisning (FFU), anförtros fördelningen av statsbidrag och&lt;br&gt;andra administrativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter&lt;br&gt;som rör undervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Skolverket skall ha tillsyn över samt svara för uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av utlandsundervisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utlandsskolorna skall vara skyldiga att lämna det underlag som&lt;br&gt;Skolverket behöver för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utlandsskolorna skall omfattas av Skolverkets ansvar för nationell&lt;br&gt;skolutveckling samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att de medel som Skolverket disponerar för fortbildning skall kunna&lt;br&gt;tas i anspråk också för insatser för personal vid utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa övriga frågor om skolan i Sverige (kap. 7)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. International Baccalaureate&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att studierna för International Baccalaureate (IB) bör&lt;br&gt;likställas med ett nationellt program i gymnasieskolan och föreslår att&lt;br&gt;för att anordna studier för IB skall en kommun i fortsättningen bara be-&lt;br&gt;höva ha godkännande av den centrala IB-organisationen (IBO) i Gene-&lt;br&gt;ve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bilingual education&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att även fortsättningsvis stödja utvecklingen av undervis-&lt;br&gt;ning på främmande språk i andra ämnen (bilingual education). Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att 1,5 miljoner kronor av de för lärarstipendier avsedda&lt;br&gt;medlen (jfr ovan) skall utnyttjas för stöd till fortbildning av lärare i&lt;br&gt;samband med initiativ till att bedriva undervisning på annat språk än&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hemvändande elever med särskilda språkkunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det viktigt att skolan ger möjligheter att underhålla&lt;br&gt;och vidareutveckla språkkunskaper som förvärvats &amp;quot;på köpet&amp;quot; vid ut-&lt;br&gt;landsvistelser. Utredningen föreslår att bestämmelser införs om att språk-&lt;br&gt;undervisningen så långt möjligt skall organiseras så att hemvändande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elevers språkfärdigheter tas till vara och utvecklas från den nivå de har Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när eleverna inträder i den svenska skolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kostnader och genomförande (kap. 8)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uppskattar merkostnaderna för förslagen till 144 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av förslagen kan, under förutsättning att finansieringsfrå-&lt;br&gt;gan löses, efter proposition och riksdagsbeslut våren 1993 genomföras&lt;br&gt;den 1 juli 1993. Inrättandet av ett informations- och servicecentrum för&lt;br&gt;internationella skolkontakter är dock beroende av fortsatt utredningsar-&lt;br&gt;bete. Det nya statsbidragssystemet för utlandsundervisningen kan vidare&lt;br&gt;inte tillämpas förrän inför budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i&lt;br&gt;världen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Över betänkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i världen har efter re-&lt;br&gt;miss yttranden avgivits av styrelsen för internationell utveckling (SI-&lt;br&gt;DA), stiftelsen Svenska institutet (SI), Riksförsäkringsverket, Statskonto-&lt;br&gt;ret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Verket för högskole-&lt;br&gt;service (VHS), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen (AMS), Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Uppsala,&lt;br&gt;Universitetet i Göteborg, Högskolan i Växjö, Stockholms stad, Haninge,&lt;br&gt;Uppsala, Norrköpings, Jönköpings, Vimmerby, Karlskrona, Perstorps,&lt;br&gt;Malmö, Helsingborgs, Vellinge, Göteborgs, Trollhättans, Mariestads,&lt;br&gt;Örebro, Falu, Ljusdals, Söderhamns, Sundsvalls, Skellefteå och Piteå&lt;br&gt;kommuner, landstingen i Stockholms, Kalmar och Älvsborgs län, Sven-&lt;br&gt;ska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Skolledarförbund, Svenska Utlandsskolors Förening&lt;br&gt;(SUF), Föreningen Norden, Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutby-&lt;br&gt;te, Riksförbundet Hem och Skola, Riksföreningen Sverigekontakt,&lt;br&gt;Föreningen för Svenskar i Världen, LiberHermods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från styrelsen för Svenska skol-&lt;br&gt;föreningen i Nairobi, svenska skolan i Paris, svenska Missionsrådet,&lt;br&gt;Svenska skolföreningen på Costa del Sol, Synskadades Riksförbund, sty-&lt;br&gt;relsen för Svenska skolföreningen i Botswana, AFS Interkulturell Ut-&lt;br&gt;bildning, YFU Youth For Understanding-Internationellt ungdomsutby-&lt;br&gt;te, Botkyrka kommun, Bo Swedenklef, Fransklärarföreningen och Ly-&lt;br&gt;cée International i Saint Germain en Laye.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmänna synpunkter på utredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I stort har remissinstanserna ställt sig positiva till förslagen i betänkan-&lt;br&gt;det. Avvikande yttranden har bl.a. lämnats vad gäller inrättandet av ett&lt;br&gt;centrum för internationell kontaktverksamhet samt förslaget att en&lt;br&gt;ideell förening, Föreningen för Utlandsundervisning (FFU), ges ansvar&lt;br&gt;för utlandsundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Uppdraget och arbetet (kap. 1) samt utgångspunkter&lt;br&gt;(kap. 2)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget, som lämnades sommaren 1991, har gällt internationalise-&lt;br&gt;ringen av ungdomsskolan, inkl, insatser för svenska barn och ungdomar&lt;br&gt;i andra länder. De frågor som rör utbildningens mål och innehåll har&lt;br&gt;dock hört till läroplanskommitténs uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringsutredningen har föreslagit åtgärder som innebär&lt;br&gt;ambitionshöjningar och ökade statliga kostnader när det gäller möjlig-&lt;br&gt;heterna för svenska ungdomar - både inhemska och utlandssvenska - att&lt;br&gt;studera utomlands. Utredningen beräknar kostnaderna för sina förslag&lt;br&gt;till 144 miljoner kronor. Till största delen utgörs förslagen av studieso-&lt;br&gt;ciala åtgärder vid utlandsstudier (86 miljoner kronor). Något förslag till&lt;br&gt;finansiering lämnas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att de beräknade kostnaderna för det föreslagna studiestö-&lt;br&gt;det bygger på osäkra antaganden. Universitetet i Göteborg menar att det&lt;br&gt;begränsade uppdraget inte möjliggör en helhetssyn på internationalise-&lt;br&gt;ringen av ungdomsskolan, då insatserna inom skolans reguljära arbete&lt;br&gt;med nödvändighet måste kopplas till utbildningens mål. Vellinge kom-&lt;br&gt;mun framhäver vikten av en intensifierad diskussion om Sveriges för-&lt;br&gt;hållande till det europeiska integrationsarbetet samt de grundläggande&lt;br&gt;frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga länder, om befolk-&lt;br&gt;ningsexplosionen, om den gemensamma miljön samt om solidaritet och&lt;br&gt;mänskliga rättigheter. Piteå kommun menar att man i betänkandet skri-&lt;br&gt;vit att internationaliseringen inte får stanna i Europa utan skall ses i ett&lt;br&gt;vidare sammanhang. Utredningen har trots detta begränsat sig till Euro-&lt;br&gt;pa och i synnerhet Västeuropa och EG. Det är ett alltför snävt perspek-&lt;br&gt;tiv. Landstinget i Kalmar län anser att principen att möjliggöra för&lt;br&gt;svensk ungdom, att i första hand under ett år utbilda sig i annat land, är&lt;br&gt;riktig. Det ska inte vara avhängigt av föräldrarnas möjlighet att finansie-&lt;br&gt;ra utbildningen utan mera ses som en viktig del i internationalisering-&lt;br&gt;en. Under förutsättning att finansieringen sker utan att resurser tas från&lt;br&gt;den reguljära skolverksamheten är Lärarnas Riksförbund positiv till de&lt;br&gt;reformer som föreslås. Föreningen Norden anser att det är viktigt att den&lt;br&gt;svenska skolan förmedlar kunskaper om det nordiska kulturarvet, de&lt;br&gt;nordiska språken och det nordiska samarbetet. Arbetet i skolan bör i&lt;br&gt;högre grad än hittills ge plats för ökat nordiskt elev- och lärarutbyte&lt;br&gt;samt för gemensam fortbildning för nordiska lärare. Vänortsverksamhe-&lt;br&gt;ten borde utnyttjas än mer som en naturlig del i skolans utbytesverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Utbyten och andra internationella kontakter&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(kap 3)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att skolornas utnyttjande av utbyten och andra in-&lt;br&gt;ternationella kontakter som en del av undervisningen stimuleras genom&lt;br&gt;särskilda projektmedel, fördelade av Skolverket, för utbyten och andra&lt;br&gt;internationella kontakter för elever, samt ökade medel för stipendier&lt;br&gt;för internationella kontakter för lärare och skolledare. Sistnämnda me-&lt;br&gt;del bör fördelas av Svenska institutet. Vidare föreslås att ett centrum för&lt;br&gt;internationell utbytes- och annan kontaktverksamhet på skolområdet&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att ta emot utländska elever i gymnasieskolan&lt;br&gt;förbättras genom att begreppet &amp;quot;extra&amp;quot; elever återinförs och möjlighet&lt;br&gt;ges till särskilda statsbidrag till kommuner som tar emot dessa elever.&lt;br&gt;Diskussioner bör i första hand tas upp med Tyskland och Frankrike om&lt;br&gt;utbytesprogram eller ökade möjligheter för svenska ungdomar att stude-&lt;br&gt;ra i resp. land. Kommunerna uppmanas att ge bidrag till sina ungdo-&lt;br&gt;mar, motsvarande interkommunal ersättning för svensk gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning. I vart fall till sådan utländsk utbildning på gymnasienivå som sak-&lt;br&gt;nar motsvarighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun påpekar att det är en brist i utredningen att den inte&lt;br&gt;redovisar en analys av hur de 3 000 enskilda elever som varje år på eget&lt;br&gt;intitiativ reser till andra länder för studier fördelar sig utifrån kön och&lt;br&gt;studieinriktning. Problemet med att avbrottsfrekvensen hos utländska&lt;br&gt;studenter i Sverige är dubbelt så hög som hos svenska i utlandet borde&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser avstyrker utredningens förslag att ett cen-&lt;br&gt;trum för internationell kontaktverksamhet på skolområdet upprättas.&lt;br&gt;Man vill i flera fall att Skolverket skall samordna och fördela medel till&lt;br&gt;internationaliseringens främjande. Andra instanser anser att Svenska in-&lt;br&gt;stitutet bör ta hand om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ställer sig avvisande till utredningens förslag om ett sär-&lt;br&gt;skilt anslag för internationella skolkontakter administrerat av Skolver-&lt;br&gt;ket, inrättandet av ett centrum för internationellt utbytes- och annan&lt;br&gt;kontaktverksamhet och ökade resurser för lärar- och skolledarkontak-&lt;br&gt;ter. För att stimulera arbetet med internationaliseringen föreslås ett tids-&lt;br&gt;begränsat anslag för projektstöd. Även Svenska kommunförbundet avstyr-&lt;br&gt;ker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Uppsala framhåller att man i betänkandet får den upp-&lt;br&gt;fattningen att de tänkta stipendiemedlen inte är skall användas till lärar-&lt;br&gt;fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidingö kommun anser att vad gäller de internationella kontakterna&lt;br&gt;för lärare och skolledare så finns det redan ett nätverk utvecklat av&lt;br&gt;Uppsala universitet. Det borde finnas möjligheter att utvidga denna&lt;br&gt;verksamhet för lärares och skolledares utbyte med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetet i Göteborg, Uppsala och Söderhamns kommuner samt Lä-&lt;br&gt;rarnas Riksförbund m.fl. anser att när det gäller utbyte så bör man inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara prioritera Tyskland och Frankrike utan även ta med spansktalande&lt;br&gt;länder och länder i Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN stöder utredningens förslag att diskussioner tas upp med de icke&lt;br&gt;engelskspråkiga EG-länderna för att kunna vidta åtgärder som ökar&lt;br&gt;möjligheterna för svenska gymnasister att förlägga ett studieår till dessa&lt;br&gt;iänder. CSN instämmer vidare i att det bör finnas en central instans&lt;br&gt;som stödjer skolor och kommuner att etablera internationella kontak-&lt;br&gt;ter. CSN:s erfarenheter är att de som studerat en viss del av sina gymna-&lt;br&gt;siala studier utomlands ofta väljer att lägga hela eller delar av sina efter-&lt;br&gt;gymnasiala studier utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av remissinstanserna är negativa till förslaget att återinföra be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;extra&amp;quot; elev, bl.a. Skolverket som menar man återinför detalj-&lt;br&gt;reglering och att detta strider mot strävandena att minska den statliga&lt;br&gt;regleringen av enskildheter och mot att låta kommunerna ta det fulla&lt;br&gt;driftansvaret. Däremot anser man att ett statsbidrag skulle stimulera&lt;br&gt;kommunerna till att vilja ta emot utländska elever. Mariestads, Helsing-&lt;br&gt;borgs och Piteå kommuner samt Lärarnas Riksförbund tillstyrker försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Tillgodoräknande av utlandsstudier (kap. 4)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en elev på ett program i gymnasieskolan skall&lt;br&gt;ha rätt till högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier. När eleven kom-&lt;br&gt;mer tillbaka skall skolan se till att så mycket som möjligt tas till vara av&lt;br&gt;utlandsstudierna. I avgångsbetyg från gymnasieskolan föreslås att ut-&lt;br&gt;landsstudiernas huvudsakliga omfattning och inriktning skall anges. Vi-&lt;br&gt;dare föreslås att universitet och högskolor skall ta hänsyn till enskilda&lt;br&gt;sökandes studier på gymnasienivå utomlands också i de fall då dessa stu-&lt;br&gt;dier inte har formellt tillgodoräknats i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget mottas positivt av remissinstanserna. CSN instämmer i ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning. Man ser detta som rekryteringsbefrämjande och&lt;br&gt;undviker i många fall en onödig förlängning av de gymnasiala studier-&lt;br&gt;na. Det innebär minskade utbildningskostnader och även besparingar&lt;br&gt;inom studieestödet. Haninge och Falu kommuner anser att man bör ha&lt;br&gt;krav på ordentlig kontroll hur den utländska utbildningen skall värde-&lt;br&gt;ras. Svenska kommunförbundet och Sundsvalls kommun avvisar förord-&lt;br&gt;ningsreglering, medan Malmö kommun ställer sig positiv till det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Studiestöd för utlandsstudier (kap. 5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser är positiva till utredningens förslag om studie-&lt;br&gt;bidrag och merkostnadsstillägg till svenska gymnasisters utlandsstudier&lt;br&gt;under högst ett år. En förutsättning skall vara att den utländska utbild-&lt;br&gt;ningen håller en godtagbar standard och avser heltidsstudier under&lt;br&gt;minst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket påpekar att om studiebidrag skall utgå vid ut-&lt;br&gt;landsstudier bör även vissa bestämmelser inom socialförsäkringens om-&lt;br&gt;råde ändras och innebär då en kostnadsökning för staten. Statskontoret&lt;br&gt;anser principiellt att rätten till studiebidrag bör omfatta hela EES-&lt;br&gt;området. Eftersom utredningen inte redovisar något förslag till finansie-&lt;br&gt;ring av verksamheten så anser Statskontoret det svårt att bedöma om&lt;br&gt;förslaget skall genomföras genom omprioriteringar av annan verksam-&lt;br&gt;het. RRV ifrågasätter om studiestödet, förutom studiebidrag, även skall&lt;br&gt;inkludera ett merkostnadstillägg. Det är tveksamt om staten bör stå för&lt;br&gt;de merkostnader som uppstår vid utlandsstudier utan att det därmed&lt;br&gt;kan komma att uppfattas som ett otillbörligt gynnande av dessa studier&lt;br&gt;jämfört med gymnasiestudier i Sverige. CSN, som under en rad år för-&lt;br&gt;ordat ökade insatser för internationalisering inom utbildningsområdet,&lt;br&gt;ställer sig positiv till utredningens förslag. CSN menar att en viktig för-&lt;br&gt;utsättning för att fler ungdomar skall ges reella möjligheter att studera&lt;br&gt;kortare eller längre tid utomlands är att reglerna om rätt till studiestöd&lt;br&gt;för studier utomlands liberaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar&lt;br&gt;(kap. 6)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1 Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget för statsbidrag till undervisning av utlandssvenska barn och&lt;br&gt;ungdomar ingår barn och ungdomar, som är svenska medborgare, är&lt;br&gt;bosatta utanför Sverige och har svenska som normalt umgängesspråk&lt;br&gt;med minst en av sina föräldrar (vårdnadshavare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna, bl.a. Skolverket och Universitetet i Göte-&lt;br&gt;borg, delar i princip utredningens förslag. Samtidigt påpekas att även ett&lt;br&gt;sådant system kommer att ha nackdelar och upplevas som orättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar att generell rätt för svenska medborgare att i utlandet få&lt;br&gt;undervisningen bekostad av skattemedel ska knytas till de nu gällande&lt;br&gt;kriterierna för detta och avvisar därmed utredningens förslag om utökat&lt;br&gt;generell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Utlandsskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna grunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot utredningens förslag om&lt;br&gt;att utlandsskolornas verksamhet bedrivs så långt möjligt enligt grunder-&lt;br&gt;na för skolan i Sverige samt att jämkningar av timplanerna kan göras i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att regeringen bör besluta om en utlandsskola är&lt;br&gt;berättigad till statsbidrag. Det blir sedan Skolverkets uppgift att besluta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt ansvar för högstadie-&lt;br&gt;resp. gymnasieundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att regeringen skall besluta om statsbi-&lt;br&gt;dragsberättigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ifrågasätter om inte uppgiften bör åvila Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket menar att regeringen måste precisera kraven för ett god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att statsbidraget för grundskole- resp, gymnasieun-&lt;br&gt;dervisning i princip skall motsvara genomsnittskostnaden per elev i&lt;br&gt;motsvarande undervisning i Sverige. Huvudmannen skall själv besluta&lt;br&gt;hur de anvisade medlen skall användas. Kostnader för lokaler ersätts&lt;br&gt;särskilt med ett belopp motsvarande 75 % av resp, skolas faktiska kost-&lt;br&gt;nader. Hänsyn skall tas till kostnadsskillnader mellan olika skolorter ge-&lt;br&gt;nom att en del av schablonbeloppen indexregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Statskontoret me-&lt;br&gt;nar att förslaget bör kunna finansieras genom minskning av det generel-&lt;br&gt;la bidraget till kommunerna. De elever som går i utlandsskolorna är&lt;br&gt;svenska medborgare och skulle normalt gått i skola i Sverige och alltså&lt;br&gt;innefattas av bidraget till svenska skolor. SUF tror att en indexreglering&lt;br&gt;av bidraget kan ge mer rättvis fördelning än i dag, men menar att ytter-&lt;br&gt;ligare analys av utlandsskolornas totala kostnadsbild behöver göras av&lt;br&gt;vilka faktorer som skall utgöra underlag för indexberäkningen. Liknan-&lt;br&gt;de synpunkter framförs av Föreningen för Svenskar i Världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer i stort sett i förslaget att huvudmannen&lt;br&gt;för en utlandsskola skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Lärarnas Riksför-&lt;br&gt;bund anser att Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta kriterier för om&lt;br&gt;och i så fall hur stor avgift en utlandsskola har rätt att ta ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att överläggningar tas upp med de andra nordiska&lt;br&gt;länderna om att dessa skall ge ett bidrag per elev som motsvarar det för&lt;br&gt;svenska elever tillämpade schablonbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket stöder förslaget och utgår ifrån att de förhandlingar som&lt;br&gt;omnämns i förslaget förs på departementsnivå. Både SUF och Förening-&lt;br&gt;en för Svenskar i Världen vill understryka behovet av att överläggningar&lt;br&gt;skyndsamt tas upp med de andra nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en utlandsskola leds av en styrelse och i den ingår&lt;br&gt;en ledamot av den svenska beskickningen i landet. Rektor skall finnas&lt;br&gt;för ledning av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att det även i fortsättningen skall ankomma på Skol-&lt;br&gt;verket att utse en representant i styrelsen. Skolverkets erfarenhet har vi-&lt;br&gt;sat att utlandsskolorna än mer behöver tillsyn och även i vissa fall in-&lt;br&gt;spektion i dess mer formella mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att skolans styrelse skall bestämma vilka fasta lä-&lt;br&gt;rartjänster som skall finnas. Beträffande krav för sådan tjänst gäller vad&lt;br&gt;som föreskrivs i skollagen om lärare i skolan i Sverige. I övrigt föreslås&lt;br&gt;att den som är lärare vid utlandsskola skall tjänstgöra som lärare i skol-&lt;br&gt;väsendet i Sverige under minst två att åtta på varandra följande år. Lära-&lt;br&gt;re i kommunala skolväsendet bör medges upp till sex års ledighet för att&lt;br&gt;tjänstgöra vid utlandsskola. Värdet av tjänstgöring vid utlandsskola bör&lt;br&gt;ses över i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna, bl.a. Skolverket, Svenska insltutet, SUF och Lärar-&lt;br&gt;nas Riksförbund, är positiva till utredningens förslag om att man bl.a.&lt;br&gt;skall se över anställningsfrågorna. Skolverket och SUF pekar på svårig-&lt;br&gt;heterna att förena fasta tjänster med kravet på tjänstgöring i Sverige.&lt;br&gt;Några remissinstanser, bl.a. SIDA, anser att någon form av tvingande&lt;br&gt;bestämmelse borde finnas för skolföreningarna att garantera lärarna ett&lt;br&gt;bra försäkringsskydd. Inte bara pensionsförsäkring utan även sjukför-&lt;br&gt;säkring som täcker inkomstbortfall vid långvarig sjukdom. Högskolan i&lt;br&gt;Växjö känner oro för att tjänstekonstruktionen för utlandsverksamma&lt;br&gt;lärare av praktiska skäl blir svår att genomföra utom i tider av akut lä-&lt;br&gt;rarbrist. Ett önskemål är att Svenska institutet för denna lärargrupp i&lt;br&gt;stället ordnar obligatoriska fortbildningskurser på ferietid så att de kan&lt;br&gt;hålla sig ä jour med skolväsendet i Sverige. Sundsvalls kommun anför att&lt;br&gt;om schablonbidraget till utlandsskolorna även skall innefatta motsvarig-&lt;br&gt;heten till kommunernas medel för lokal skolutveckling bör kravet på&lt;br&gt;två års tjänstgöring i Sverige inte regleras i förordningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Distansundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Skolverket, efter anbudsförfarande, ska träffa&lt;br&gt;avtal med en huvudman för distansundervisning om ersättning till den-&lt;br&gt;na för sådan undervisning. Avtalet skall också säkerställa att material&lt;br&gt;för distansundervisning på högstadiet finns att tillgå. Avtalet skall också&lt;br&gt;inkludera kostnader för handledning som i varje enskilt fall kan organi-&lt;br&gt;seras på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liber-Hermods menar att avtal måste slutas i god tid mellan Skolver-&lt;br&gt;ket och den organisation som blir ansvarig för rena distansundervis-&lt;br&gt;ningen på grundskole- och gymnasienivå. En förutsättning för Liber-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hermods långsiktiga medverkan med nuvarande pedagogiska och admi-&lt;br&gt;nistrativa kvalitetskrav är att garantibeloppet ger full kostnadstäckning&lt;br&gt;med kalkylmässig vinst. Man menar också att arbetsgivaransvaret måste&lt;br&gt;läggas på den lokala skolstyrelsen samt att man bör konsulteras vid&lt;br&gt;tjänstetillsättningarna och att handledarna bör genomgå en obligatorisk&lt;br&gt;utbildning i Liber-Hermods regi på våren innan de tillträder sin tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Kompletterande svensk undervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att ett indexreglerat schablonbidrag per behörig elev läm-&lt;br&gt;nas till huvudman för kompletterande svensk undervisning mottages&lt;br&gt;positivt av remissinstanserna. SUF och Föreningen Svenskar i Världen&lt;br&gt;förordar ett enhetligt schablonbidrag oavsett om huvudmannen är en&lt;br&gt;utlandsskola eller lokal skolförening. 1 sistnämnda fall aktualiseras frå-&lt;br&gt;gan om ett &amp;quot;startbidrag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot att statsbidraget till&lt;br&gt;Swedish Culture upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Svensk undervisning vid utländsk skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ställer sig i stort sett positiva till att regeringen skall&lt;br&gt;besluta, efter prövning av varje särskilt fall, om statsbidrag till utländsk&lt;br&gt;skola som har svenska elever och anordnar undervisning i svenska och&lt;br&gt;om Sverige. Piteå kommun anser att Skolverket bör besluta i dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Skolgång i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget att en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting, som i sin grundskola eller gymnasieskola tar emot ut-&lt;br&gt;landssvenska elever, skall få statsbidrag för dessa elever enligt samma&lt;br&gt;schabloner som de som tillämpas för utlandsskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 Ett nytt centralt organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär all en ideell förening, Föreningen för Utlandsunder-&lt;br&gt;visning (FFU), anförtros fördelningen av statsbidrag och andra adminis-&lt;br&gt;trativa uppgifter samt informations- och serviceuppgifter som rör un-&lt;br&gt;dervisningen av utlandssvenska barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, däribland RRV, Malmö, Norrköpings och Ljus-&lt;br&gt;dals kommuner, TCO, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SAF,&lt;br&gt;avstyrker förslaget att en ideell förening, FFU, inrättas. RRV och Stats-&lt;br&gt;kontoret menar liksom många andra remissinstanser att Skolverket även&lt;br&gt;i fortsättningen bör svara för fördelning av statsbidrag till utlandsskolor-&lt;br&gt;na och även anförtros de informations- och serviceuppgifter som rör&lt;br&gt;undervisningen. Piteå kommun, Landstinget i Kalmar län m.fl. är tvek-&lt;br&gt;samma inför utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF föreslår att en rådgivande nämnd inrättas som stöd till den cen- Prop. 1992/93:158&lt;br&gt;trala myndigheten för utlandsundervisningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Vissa övriga frågor om skolan i Sverige (kap. 7)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1 Internationell studentexamen - International Baccalaureate (IB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att för att anordna studier som leder fram till den&lt;br&gt;internationella studentexamen (IB) skall en kommun i fortsättningen&lt;br&gt;endast behöva ha ett godkännande av International Baccalaureate Orga-&lt;br&gt;nisation (IBO) i Geneve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, bl.a. CSN, VHS, KTH, Stockholms stad, Vel-&lt;br&gt;linge, Uppsala och Göteborgs kommuner stöder utredningens förslag.&lt;br&gt;CSN tycker att svenskt studiestöd bör kunna utgå till studerande som lä-&lt;br&gt;ser denna utbildning i Sverige eller utomlands. KTH anser att detta in-&lt;br&gt;ternationella studieprogram kan ge en värdefull stimulans till utveck-&lt;br&gt;ling av den svenska gymnasieskolan. VHS menar att av särskild betydel-&lt;br&gt;se för högskolans fortsatta internationalisering är förslagen om Interna-&lt;br&gt;tional Baccalaureate och &amp;quot;bilingual education&amp;quot; liksom tanken på största&lt;br&gt;möjliga tillvaratagande av hemvändande elever med särskilda språkkun-&lt;br&gt;skaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Undervisning i olika ämnen på främmande språk - s.k. bilingual&lt;br&gt;education&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen bör kommunala initiativ till att bedriva undervis-&lt;br&gt;ning på annat språk än svenska bör stödjas av staten för direkt riktade&lt;br&gt;insatser för fortbildning av lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haninge kommun anser att undervisningen på cngclska/tyska (bilingu-&lt;br&gt;al education) bör helst ske av engelsklärare resp, tysklärare eller inföd-&lt;br&gt;da lärare. Kommunen föreslår också att man inför linjespecifik engels-&lt;br&gt;ka/B-språk på samtliga program samt att lärarna fortbildas i ex. teknisk&lt;br&gt;engelska, ekonomisk franska osv. Uppsala kommun anser att bilingual&lt;br&gt;education är en mycket kostnadskrävande verksamhet för de flesta&lt;br&gt;kommuner, då man ställer stora krav på språkkunskaper hos de lärare&lt;br&gt;som skall svara för undervisningen. Kommuner med IB-undervisning&lt;br&gt;har ofta rekryterat lärare från annat land. Man bör satsa på fortbildning&lt;br&gt;av svenska lärare. Göteborgs kommun menar att fortbildningsinsatser in-&lt;br&gt;te enbart bör riktas mot undervisning på engelska, eftersom behoven av&lt;br&gt;fortbildning inom det franska och tyska språkområdet är mycket stora.&lt;br&gt;Kommunen tillstyrker förslagen men vill uppmärksamma att de före-&lt;br&gt;slagna medlen inte på något sätt motsvarar de faktiska behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Insatser for barn och ungdomar som skaffat sig färdighet i&lt;br&gt;främmande språk utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningarna för grundskolan och gymnasieskolan förs bestämmel-&lt;br&gt;ser in om att språkundervisningen så långt det är möjligt skall organise-&lt;br&gt;ras så att hemvändande elevers språkfärdigheter tas tillvara och utveck-&lt;br&gt;las från den nivå de har när eleverna inträder i den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är positiva till förslaget. Skolverket anser dock att&lt;br&gt;förslaget att införa bestämmelser om att hemvändande elevers språkfär-&lt;br&gt;digheter skall tas till vara är alltför vagt för att kunna bli förordnings-&lt;br&gt;text. Skolverket betonar att det är viktigt att färdigheterna tas till vara&lt;br&gt;men att det bör komma fram i andra styrdokument för skolan. Universi-&lt;br&gt;tetet i Göteborg tycker att då utlandssvenska elever återvänder till Sveri-&lt;br&gt;ge bör de kunna ges tillfälle till studier i de program som finns för ele-&lt;br&gt;ver som inte har svenska som modersmål, t.ex. ITK. Perstorps kommun&lt;br&gt;föreslår att återanpassningsprogram utarbetas. Malmö kommun anser att&lt;br&gt;det är riktigt att man bör sträva efter att bevara och utveckla språkfär-&lt;br&gt;digheten från den nivå eleven har vid återkomsten till svensk skola. En&lt;br&gt;samverkan med komvux och med hemspråksundervisningen är natur-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Kostnader och genomförande (kap. 8)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för alla förslag som utredningen lagt fram har beräknats&lt;br&gt;till 144 miljoner kronor. Förslag till finansering finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att på sikt bör verket avlastas den ekomomiadminis-&lt;br&gt;trativa hanteringen och i stället utvidga sitt engagemang vad gäller upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsstöd till den svenska under-&lt;br&gt;visningen i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Universitetet i Uppsala och Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet ansluter sig till utredningens uppfattning att finansiering-&lt;br&gt;en av de reformer som föreslås måste ses i ett vidare perspektiv än ut-&lt;br&gt;bildningsområdets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af&lt;br&gt;Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lund-&lt;br&gt;gren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Ask anmäler fråga om skolans internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;om skolans internationalisering i enlighet med bilagan till detta proto-&lt;br&gt;koll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 lnternationaliseringsutredningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Utbyten och andra internationella kontaker&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Organiserandet av internationell utbytes- och annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontaktverksamhet på skolområdet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Särskilt stöd till internationella kontakter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Undervisning i olika ämnen på främmande språk&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Elevutbyten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Ett bretidat urval av länder för svenska elevers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsstudier &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Förbättrat mottagande av utländska elever&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Tillgodoräknande av utlandsstudier&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Vissa övriga frågor om skolan i Sverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Internationell studentexamen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Insatser för barn och ungdomar som skaffat sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdighet i främmande språk utomlands &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Behörighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utlandsskolorna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Allmänna grunder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Etablering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Statsbidrag till utlandsskolorna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 Ledning och lärare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Distansundervisning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Kompletterande svensk undervisning och svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undervisning vid utländsk skola &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Skolgång i Sverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Administration, tillsyn och utveckling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Genomförande m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ärendet till riksdagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992:93)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk skola i världen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1992/93:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1992:93) Svensk skola i världen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 februari 1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 43188, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 16 000 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1992/93:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 16 000 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:58:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GG03158</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:26:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:58:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GG03158</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199293__158.pdf</filnamn>
<filstorlek>2276016</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Skolans internationalisering</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D84DC364-33F6-4234-853D-3A19BF8449BC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1992/93:UbU12</uppgift>
<ref_dok_id>GG01UbU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulrica Messing  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1992/93:158&lt;br/&gt;
Skolan internationalisering</uppgift>
<ref_dok_id>GG02Ub99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1992/93</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulrica Messing  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>